God Tid 7/1989

Läs på mittuppslaget om Stundars SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Argång 17 - Nr 7 12 december 1989 .{

o

God Jul och Gott Ny tt ArI

Stilla, Stilla juleklockan tonar hän; och i kyrkan juleijus oss nu kaIla tilI Guds hus; Jesus kommen är!

(Maasalo)

[ Svensk-Finland försäkrar "' I IJ

I

2

Inför årsskiftet Julskyltningen är i full gång, julgåvorna inhandlas och den stora förväntningen inför julen märks överallt. Samtidigt har vi känslan av an en Ar har gått mot sin slut och vi börjar så småningom önska oss en och annat , inte för denna

jul utan för den tid som kommer efter den . Vad anseT vi om händelserna under Ar 1989 och vad kan förbänras?

Ute i väriden ser det ju inte bra ut, det har varit strejker och demonstrationer, våldsdåd och terrorism. men i allt dena virrvarr märks dock en strävan mot frihet och självbestämmanderätt, mot naturskydd och människoskydd. Det är tyvärr så an ändringarna inte gAr an genomföra med detsammao BAde i smån och ston är det väl så.

Hör våra problem , de äldres problem, tili de små eiler de stora bekymren? Både och skulle jag säga.

Ekonomin är ju alltid av stor vikt och vi tycker inte an vi kan inverka på den så som vi skulle önska . Det lovas så mycket och bänringen kommer inte så snart som man önskaL Det hene an vi skulle få bäme tack vare den nya skanereformen men där blev vi lurade på konfekten . Snarare blev det väl en skärpning av villkoren. Det rör sig faktiskt en hei del på åldringsvårdsfronten , stat och kommuner diskuterar nog öppenvård kontra anstaltsvård , men av allt an döma kommer det an ta tid an genomföra förbättringar.

Här gäller det för oss an ta del i alla debaner, an göra klart för oss vad vi viii ha och an framföra det för beslutsfanarna. Hur skall det då klarna för oss vad som är viktigL Det österbonniska distriktet tog en steg i rän riktning då det ordnade en sammankomst tili vilken inbjudits föreläsare , som kände tili åldersproblemen och kunde hjälpa oss an tänka och , det viII jag hoppas, tänka rätt. Och inte nog med det, vi hade

med oss på mötet representanter för kommunerna , som kunde säga vad de ansåg och höra vad vi sade. Önskvärt vore an de andra distrikten eiler skall vi säga de lokala sammanslutningarna skulle göra lika. De enskilda föreningarna kan kanske inte mobilisera upp kommunrepresentanter tili sina möten, men slå er samman alla på en ort, då går det kanske. Om vi inte låter höra av oss så vet ingen vad vi har för problem .

Jag har tyckt mig märka an det ideliga roendet och hopandet i samhället inte bara retar upp pensionärerna utan också gör dem förbryllade . Tag Lex. bankernas avgifter och de ständigt ändrade bestämmelserna.

1 nr 6 av God Tid beränades det en hei del om depositioner och om bankvagifter. Där brukar också i tidningen komma redogörelser för sociallagstiftning, föreningsteknik O.S.V. Kruxet är bara an alla äldre inte kan tillgodogöra sig dena , de viii också fråga och få en del förklarat som de inte riktigt fån klart för sig.

Det här är ju sådant som den som sätter det pA pränt inte alltid kunnat förutse. Varför inte försöka i de olika föreningarna inbjudna representanter för bankerna , eiler Le.x hälsovården och hemtjänsten an komma och beräna och instruera om allt nyn. Så ofta som reglerna ändras är det inte an undra på an vi tappar bort oss ibland . Det här är inte an diskriminera de äldre, det är an vara realist och inse vad som behövs.

Kanske det här hör tili de små problemen , som jag nämnde. Små saker kan också vara viktiga , kom ihåg del.

Jag började med an tala om julen och årsskifteL Från Förbundets sida framför jag en varmt tack tili alla som arbetat med och för oss. Då jag nu med utgången av della år lämnar ordförandeposten ber jag an privat få framföra min varma tack tili alla medlemmar i förbundet, speciellt tili styrelsen och God Tids skrivarskara och sist, men inte minst, mina medhjälpare . Jag har upplevt denna tid i kansliet som mycket givande tack vare er och jag önskar förbundet och er alla en Iyckosam framtid. Och inte minst God jul och Gon nyll år Siv Tunzelman V. Adlerflug

JERKER har ordet Den första snön föll denna vecka och kölden knäpper i knutarna. Osökt kommer skolgossens vintervisa i tankarna : "Och nu är det vinter Och skida n hon slinter 1 bukter och finter: Går bra! Går bra!"

Från denna Topeli i visa kommer jag över tili ämne t för dagens ruta. Jag tänkte se tillbaka på samarbetet med två ordförande under 4 Ar som verksamhetsledare för Svenska Pensionärsförbundet. Den ena en skidans mästare , den andra eli femininum precis som Topelius skida.

Jag hade förmånen atl från gammalt känna Jalle Mattsson , så det var Iäti an etablera kontakt och samarbete under det år vi tillsammans ansvarade för förbundets verksamhet , Jalle som min direkta förman och jag som verkställande organ .

J alles strategi var an planlägga verksamheten på sikt - en företagsledare , som förväntade sig an de underordnade efter bästa förmåga förverkligar planerna . Re-

JuJhälsning tili Borgå stift 1 min julhälsning tili er al- mans med befolkningsexIa har jag denna gång känt plosionen gjort , all vi bokmig manad all med er de la stavligen står med ångest Jesu ord i Luk. 21 :28: "När och rådlöshet inför "havets aIl! detta börjar, så räta på och vågornas dån " - vid er och Iyft era huvuden, ty stranden av det folkhav som allt mer stiger över sina er berrielse närmar sig."

Det [mns nämligen så bräddar. mycket just nu som skulle kunna ge oss anledning an kura ihop oss och stänga dörrar och fönster mot yttervärlden. Genom TVrutans tinhAI har vi under det gångna året kunnat följa med , hur väriden allt mer har kastats in i en process av ständiga förändringar. Psaltarorden "hedningarna larmar, riken vacklar" kunde gon stå som tema för den senaste tidens nyhetssändningar.

Vi har sell hopp tändas speciellt i Östeuropa och i Namibia. Och vi har sell hopp dö - i Peking, i Libanon och i trakter där varken människor eiler djur länge kan leva.

Vi har sen hur skör grund vårt eget lands välfärd vilar på. Vi har haft varvskrisen, prisstegringen , bostadsbristen , den tilltagande "dolda" fanigdomen , ungdomsvåldet , osäkerheten inför europeiska integrationen , skogsdöden .

En tidigare osedd folkvandringslid har börjat i vår värld . Ekonomiska och ekologiska faktorer , krigsterrorn och den tilltagande världssvälten har tillsam-

TV -rutans bilder kan vi stänga av. 1 värt land finns en uppenbar tendens att avskärma sig från värIden utanför. Men världens gäng kan vi inte stoppa.

I denna situation vid utgången av 1989 behövs kyr-

Foto: Blindstl'öm

kan och dess budskap såsom aldrig förr. Den behövs i det sovjetiska riket och inte minst i de baltiska grannländerna. Dess fasta mod behövdes i Polen. Dess öppna famn behövdes i Ösnyskland och i Namibia. Kina behöver en levande kristen kyrka. Indien likaså. Och utan en stark och levande kristendom kommer vårt eget land all alltmer famla i ett slutel, mörkt rum.

Nu är sannerligen inte tiden att kura ihop sig utan att tvärtom "räta på sig" och "Iyfta sin huvud" .

Vi skall räta på oss, likt den som reser sig för att ta itu med ett viktigt arbete. likt den som har fån ett nyn, stort förtroende . Likt den som blivit frisk igen.

Likt den som inte längre är rädd. Likt den som på nyn börjat hoppas.

Räta på eri Är inte detta Jesus-ord eli ord för oss i vårt land och vårt stift!

På idrOllsarenor nuförtiden brukar det ofta gå en våg genom publikhavet. När vågen kommer längs läktaren reser man sig i hela sin längd och visar an man är med. En sådan våg av tro och hopp skall vi sätta igång genom hela vårt avlånga stift.

Vad jag längtar efter den

dag när vår finlandssvenska ungdom äntligen skall räta på sig och med ödmjuk stolthet bekänna: Vi är kristna!

I min vision ser jag alla medelålders, dessa nedarbetade och av bekymmer tyngda, Iystra tili när vågen från ungdomshållet kommer. De rätar på sig och de Iyfter sina blickar från gruset tili Gud. Och pensionärerna , 3V vilka många har kroknat med åren, rätar på sig i anden. Deras huvuden höjs och deras blickar Ijusnar: Herren , befriaren , är nära!

Men vem skall sätta denna vågrörelse i gång? Är det inte vi, som får vårt levebröd av evangelium och har förmånen att vara kyrkansarbetare dessa dagar. Har inte vi orsak att med ödmjuk frimodighet hålla den kristna profilen hög och kJar. "Stor! är att Kristus tjäna , ston trots de stränga kraven .. " Med dessa ord viII vi , jag och min fami1j, tacka alla kända och okända vänner för det gångna året och tillönska er en välsingad jul och ett gott ny tt år.

Biskopsgården i Borgå , i adve ntstid 1989 ERIK VIKSTRÖM

Biskop Erik Vikström

su ltatet av denna planering har gen gon utslag. Vi har i dag en stabil ekonomi , våra deltagarsiffror i olika evenemang har skjutit i höjden, kursverksamheten har mångfaldigats och medlemskåren har stadigt ökaL Under Jalles ena år som ordförande hade jag möjlighet an lära känna Siv Tunzelman von Adlerflug, som också var medlem i Arbetsutskonet (AU). Dethär var enligt min bedömning mycket viktigt för kontinuiteten , därför an vi genast var insatta i förbundets arbete , då Siv trädde tili som ordförande .

Det har varit oerhört inspirerande an få samarbeta med Siv under hennes tre ordförandeår för SPF. För det mesta har vi haft en entydig inställning tili ledningen av vån förbund. Endast en fåtal gånger har Sivs teoretiska synpunkter icke sammanfallit med verksamhetsledarens praktiska åtgärder.

Som VL har jag mest beundrat vår avgående ordförande för hennes, otroliga arbetsinsats , sin höga ålder tili trots . De gam la rektorsegenskaperna finns ännu kvar. "lngen rast , ingen Ta. ingen vila''. citerat UT Job 3,26, men jag tror trOIS det an Siv i likhet med 1 Mose 1,31 "kan se på allt" och säga om det hon gjorl: "det var mycket gott".

Som talare har vår ordförande anlitats tili " bristningsgränsen", men alltid ställt upp villigt och glatt.

Jag önskade an jag besune samma förmåga . TACK Siv för tre år - tre år, som gen mig så mycket livsvisdom , tacksamhet och förståelse.

Vi står nu inför vai av en ny ordförande, eiler när detta läses har vi redan valt den nya ordföranden. Trots det viII jag framföra mina synpunkter på vad jag som tjänsteman förväntar mig av den nya o rdföranden . Sedan får vi se om pusselbitarna kan bli en helheL J ag förutsäner an den nya ordföranden väljs från den egna kretsen, någon som varit aktivt med i förbundets verksamhet under de senaste åren . Man eiler kvinna spelar ingen avgörande roll .

Samarbetet med både Jalle och Siv har varit gott.

Mycket betyder just samarbetet mellan fönroendemän och personai , mellan ordföranden och verksamhetsledaren.

Jag tror inte samarbetet behöver lida av var ordföranden är bosatt. Inte heller kan det ekonomiskt vara avgörande om ordföranden måste resa från Österbotten eiler Åboland tin och täti tili Helsingfors. Skulle det gå så an någon från landsorten väljs tili ordförande, för-

Forls. pA sido 19

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

EKENÄS PENSIONÄRER r ,f,

neen, har msOm ligunom !lS-

Unde rvisningsrAde t Nils G öran Engström besöke r oss och info rmerar bl. a. om "Sjung med 18-20 dee. Kryssning med mls Cinde rella tili Stockholm Sjung" 16 jan -90 Föde lsedagsfest 10 jan S e ni o rd a n s kl. 13.10- 1500, Geste rby U ng16- 18 febrTeate rresa tili Stockholm . Vi ser "Fa ntome n pA domsgArd Stora Ope ran", som gA r pAO scars.

24 jan S e ni o rd a n s kl. 13.10-15.00, Geste rby UngdomsgArd !:sta och 3-:je tisdagen i mån. möte i Fö re ningsrummet. 5 fe br.

M An a d s tr ä ffkl.l3. 00- 15.00i FörsamlingsGammaldans tisdagar kJ . 12.30-14 .30 i UngdomsgArde n. hemme t Seniordans torsdagar kl. 12.3- 14.30 i U ngdomsgArden. 7 febr. S e ni o rd a n s 13.10-15 .00 , Geste rby UngdomsBoecia måndagar kl. 12- 14 i Bollha lle n. gArd 21 febr. Se ni o rd a n s 13. 10-15 .00, Gesterby Ungdomsgård 5 mars M An a d s tr äffl Års m ö t e kl. 13.00- 15.00 i FörGrankulla svenska pensionärer r ,f, samlingshe mmet 12 dee. Julsång, j ulglögg och Lucia på Villa Junghans kl.

7 mars S e ni o rd a n skI.1 3. 1O- 15.00, Geste rby Ung13.30. domsgård 1990 21 mars S e ni o rd a n s kl. 13.10- 15.00 , Gesterby Ung9 jan. Tisdagsträff pA Villa Junghans kl. 13.30. domsgArd Program med tanke på mottagandet av Grankullas förs ta nyktingar. H åkan Sandvik berättar om islam. Ruth Carlberg: En dag pAJorf sjukhus.

23 jan. Tisdagsträff pA Villa Junghans kl. 13.30.

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening r ,f, Har du hö rt? T änkeord . Nils Gö ran Engström vAr gäst , säger: Sjung med Sjung.

19 dee.

Jul s h o pp i n gs- och r ekrea t io n s r esa tili Sve ri ge. Buss avgår 14.30 , rutt som tidigare.

1990

INGÅ PENSIONÄRER r,f, 18 jan .

Im-

~ts-

,b:~

~

dga der

frsInu ro , ~ob

b:~ Isäet

r

IngA Församlingshem kJ . 14.00. M.B.J. programvärd. Ann-Britt Hedman : Hur bedrivs mission i dag.

15 febr. År s m ö te , Holken T äkter kl. 14.00. Årsmötesförhandlinga r. Förbundets verksamhetsledare Jerker Nyberg inbjuden .

rid

17 maj

m.

Itte Siv tett m, en eten

lIet I yn-

om av lan rna

!~~ "a-

Iets

las-

mna

011.

[~~

lIan am, tet lfölIer avtlen tten tätt det 50r·

fö r19

14 jan.

M An ads m ö t e på Stor-Raula Marthagå rd kl.

15. AlIsång tili dragspelsmusik .

T ea t e r besö k tili Fall Aker iEsbo. "Spanska flugan" fö rest. börjar kl. 16.00. Bilj .pris. 50,Busstranspo rt. Tid för avfärd meddelas pA månadsmötet 3.1.

He mbygdsgården i IngA, " Triv se lkv ä ll " med en inbjuden Pensionärsföre ning, i april.

M An a d s m ö t e, Holke n T äkter kl. 14.00. Det sista mötet för säsonge n.

SJUNDEÅ PENSIONÄRER r,f, 28 dee.

Kyrkslätt pensionärer r,f, 1990 8jan.

M å n a d s tr ä ffkl. 13.00- 15.00 i Församlingshe mme t

Från redaktionen Det ä r otroligt vad tide n gA r. Snart ä r de t åte r jul och nyå r och vi skri ver 1990.

God Tid utkommer nu fö rsta gången med numme r sju , om det är e n fö rbättring eiler fö rsämring mA a nd ra bedöma. Redaktöre n ger de t obestridligt me ra arbe te.

Men eftersom utöknin gen av antalet nummer återkom-

me r nästa år har jag den uppfattningen att somm arnumre t fy lle r e n uppgift.

1 likhe t med senaste julnumme r pryds första sidan också i år av e n färgbild . En bi ld som Å ke Ske ppa r i Kristinestad ha r ställt tili vå rt förfogande . D en vackra kyrkan känne r säkert många igen. De t är ju i Ulrika Eleonora kyrkan som de populära kalasen med greveparet Brahe inleds med en gudstjänst enligt gamm alt formulär.

Tack Å ke fö r att vi fick IAna fo tografiet.

Oenhär höste n har va rit jubileernas höst. Många av fö rbundets medle msföreningar har firat med pompa och stAt andra S.a.S. i fa miljekretsen. Men a lla fylle r sin plats genom att ge vardagen e n guldkant. E tt pa r av jubileern a refe reras i detta numme r av God Tid .

Förbundets höstmöte är av kla rat och från å rsskifte t är det inte m e r a Siv som svingar ordförandeklu bban.

För mig känns de t ve modigt att inte mera fA sama rbeta med henne. Vi har haft e n osedvanligt fin kontakt med vara ndra och t.O.m . kamperat iOOp på resor och vid samlingar där det gällt att

J ul f e s t i Västanlid kl. 16-21. Feste n går i sedvanlig stil. Namnlös julklapp medtages. Busstra nsport ordnas. Start kl. 14.45 frA n Krejans.

Förhandsanmälan senast onsd . 20 .12. te l.

90-261250. HJÄ RTLI GT V ÄLKOMNA !

GO O J UL och G OlT NYlT Å R !

sig själv och för a ndra intressen. Det ä r henne väl

orsak är att nä r jag rör mig bla nd pensionärerna så

unnat.

kommer än den ena än den

T ack, Siv. för de hä r två åren. Jag hoppas att vi inte förl orar kontakte n med va ra ndra he lt och hållet. O ina ledare ha r kommit som urverk och alltid inom utsatt tid . Tac k också fö r det.

Levi Kl åvus tar över efte r Siv. Han är också en person jag tror mig ha lä rt kä nna unde r dehär två åren. Han är lugn och sansad och när han säger nånting är de t väl övertä nkt. Han stAr med bägge fötterna på jorden och det behövs också bland pensionäre r. Att han har som hobby att va ndra i skog och mark underlättar säke rt hans kommande, krävande arbete.

andra fram och ber mig skriva o m olika sake r.

Visst , viII jag tillmötesgA alla. Men o fta har jag va rken penna eiler papper i handen just då. Och så glömmer jag bort vad de n e iler de n önskade få läsa om i bladet. Tyvä rr.

Oä rfö r borde jag kanse be att fö rbundsstyrelsen skaffar mig en liten bandspe la re som ka n bäras i fic kan eile r hand väs kan. Med tillhöra nde mik rofon viII säga . Så jag kan kn äppa på spela ren va rje gång e tt önskemål uttalas.

Oå skulle många flere än nu bli glada. Eft e rsom bandspelaren skulle fungera som minne.

Nåja, skämt åsido .

övern att a.

J ag tror att det underlättade oerhört fö r mig att ta över God Tid fö r tvA Ar sedan bl. a . pA grund av den fina kontakten.

Att Siv lämnar ordförandeposten i förbunde t innebär att hon fAr mera tid för

Möte tredje onsd . i mAn kl. 13.00 pA Brandkårshuset.

Borgåbygdenssvenska Pensionärsförening r ,f, S a m k v ä m i Sve nska Församlingshemmet i Borgå: 1111, 2511,8/2,2212 , 8/3, 22/3, 5/4,19/4, 3/5, 17/5 och 3115 .

Program , föredrag, allsång, kaffe och lotte ri .

Tr ivse lklu bben börja r sin ve rksa mhet den 4/1 kl. 12.00-15 .00 i Före ningslokale n i Svenska gArden . Oärefter va rje he lgfri mAndag och fredag t.o.m . den 24 .5. Seniordans kl. 13.00 va rannan fredag.

K ö ren öva r varje onsdag kl. 12.00- 14.00 i LundagA rden .

Avslu tn i n g sista veekan i maj pA Övik samt somma rsamkväm i medlet av juli pA Pellinge . Se närmare i BorgAbladets I Sikte-spalt. LikasA betr. utfärder och teaterbesök .

Jeppo Pensionärsklubb r ,f,

Sparba nkernas " G 1a d K v ä II " , i Holken T äkter, med den nya fr Ageleke n " Rättsvararna", nAngAng Pojo Pensionärer på violern .

28 dee. Ju lfes t i Messi Pub kl. 13 .00. Julmiddag 60:-.

15 mars M An a d s m ö t e, Furuborg Degerby kJ. 14.00.

D ans tilllevande musik har utlovats.

M .B.1. programvä rd . Disa F1ythström: IngA vä n1990 o rter i ord och bild .

16 jan . M å n a d s m ö t e i restaurang Messi Pub kJ. 13.00.

Ingå Kyrka . Pe nsionärernas gemensamma k y rMånadsmöte n hålls va rje mAnads fjä rde tisdag pA samma kod a g i mars kl. 10.00. NattvardsgAng. (Se plats.

Kyrkpressen)

fd-

Ist-

3 ja n.

Pargas Svenska Pensionärer r ,f,

M å n a d s m ö t e första mAndage n varje mAnad kl.

13.00 i Sparbankens klubblokal.

...

Vasa SV, Pensionärsförening VIPS r,f, 1990 17 jan.

VArte rminens fö rsta träff.

24 jan.

FBF föreningens gäst.

31 jan.

Exkursion tili Fazer i Kvevlax .

7 fe br. Sticklotte ri.

14 febr. Årsmöte.

21 fe br. Kurire n som gäst.

28 febr. Besök pA Öste rbottens museum i Vasa .

7 mars Prof. Storbom fö re ningens gäst.

14 mars Jarl Hed fö re ningens gäst.

21 mars Gö r vi en hemli!\. resa.

28 mars En bussresa tili Abo .

7- 17 maj En resa tili Londo n. resa n är vid dethär laget ge nomförd och nästa å r är i det närmaste planerad .

Det som inte är he lt klart är e n e iler tvA resor tili den spa nska solkuste n där e tt bad- och semeste rcentrum byggts upp. Utredn ingar pågår om en resa di t eventuell t redan i maj men åtm inslone arrangeras de t en resa dit på senhöste n. På platsen fi nns fi nsksprAkig perso nai men där fi nns bl. a. en tös från Pojo som är svenskspråkig.

Och läka re re mitte ra r tili de behandlingar som ha n a nser a tt var och en behöver. Me n det går ocksA att bara semestra och vila.

Var och en sjunger e fte r sin näbb , säger visst ett talesätt.

God Tid åte rkomme r tili hälsoresorna.

Närm as t är nu en tea ter-

D et fi nns massor av saker

jag borde ha skrivit om i della nummer. M en sam är

oskrivna. Orsaken är delvis lättj a, delvis tidsbrist och tili en de l att sidantalet 'är begränsat. Men en mycket stor

resa tili Stock holm och i april en resa tili södra PortuSedan senas te nummer av gal, aktue lla.

God T id ut ko m ha r unde rtecknad utsetts tili koord into r och reseledare fö r fö rbundets resor. Den första Uta n att orda me ra om

di tt och datt vi II jag tillönska alla medlemmar i Sve nska pensionärsförbundet en God Jul och ett Gott Ny tt Är 1990.

Oetsamma önskar jag alla de otaliga meda rbetare som ställ t upp för God Tid under å ret som gA tt .

Tili personale n pä Ekenäs T rycke ri viII jag rikta ett tack fö r visat tAlamod och ett aldrig svikande tAlamod vid ombrytningen av tidningen. Och vid tryckning och distribution.

God Jul och Go tt Ny tt År tili alla som jag på ett eiler annat sätt kommer i kontakt med i mitt a rbete med God T id .

Gu rli Nur mi

4

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband i Simskäla den 14 novem- ta kan passera utan släktingber 1989. ars oeh vänners deltagande .

Kära vänner oeh läsa re.

Frå n Bibeln minns vi beAu skriva ett brev efter

rättelsen om kvinnan sam

en födelsedag måste i huvudsak bli e tt sto rt varmt taek , e tt taek som kan verka så opersonligt oeh intetsägande men som följs av en önskan all alla må förstå hur överväldigande det känns som skulle jag vilja ta hela värIden i famn fast jag med möda o rkar Iyfta en hand .

Någon har sagt att va rje vå r föde lsedag ä r en högtidsdag, e n dag då vi främst mä blieka tillbaka oeh taeka för de t som live t gay oss under det bakomliggande året oeh som ä r vä rt vår taeksa mheI. Varje födelsedag blir ä ndä ingen festdag men det fin ns speciella milstolpa r i värt liv som vi inte obemä rk-

sök te en borttappad penning oeh då hon fann den samlade ho n sina vä nner för att dela hennes glädje.

Vi kan fråga oss om en födelsedag är e n såda n dag som vi skall dela glädjen över dagen tillsammans med våra vä nne r? Vi kan tye ka sä, eile r vi ka n tyeka det motsatta . Vi kan tyeka att vi inte ha r något som är värt att glädjas över eiler ge a nledning tili att vilja se våra släktingar oeh vänner med, eile r nära oss. Vi kan känna oss sorgsna oeh uta n förmåga att se något att vara taeksamma över.

1 min ba rndom va r det inte vanligt att fira födelseda-

om den förestående 80-årsdage n var det som om sorg oeh saknad sku lle bryta fram med förnyad stryka.

Med e n födelsedag brukar det fö lja överraskningar som föder glädje men nu hade jag ingen att dela en sådan glädje med. Hur det än kändes så mås te jag förbereda mig för att möta dage n, oeh trots den påträ ngande känslan av ensamhet så var jag långt ifrån ensam . Jag hade ju e n stor slä kt oeh många vänner

sam

erbj öd

en mor"!

Jag valde att skriva om just denna mor, fÖr att hon är så frisk e n person i hennes ålder kan vara, för att hon inte beklagar sig över de krämpor hon ändå förstås har, är underbart fåfäng då det gäller hennes utsee nde, klädsel, uppvisar enorma aktiviteter i gymnastiska övningar såsom tex. eykelåkning, oeh ledigt deltar i hetsiga diskussioner, de må sedan gälla kultur eiler politik.

Denna mor är 87 år, hon har alltså personligen upplevt törsta delen av Finlands nitonhundratalshistoria. Hennes intressanta självupplevda minnen

r

varierar

från

de

skrämmande upplevelsema från kriget mellan de vita oeh de röda, Mäntsäläupprorets spännande händelser, vinterkrigets oeh fortsältningskrigets umbäranden inklusive personliga desanijaktsuppleveler, tili dagens värld av avpänning med helt nya dimensioner i öst-västtänkan -

det.

Hon kan säga om George de Godzinsky: Honom upplevde jag på skyddskårshuset då han som ung blyg man aeeompanjerade sångerskan NN, han var så skieklig då redan, eiler berätta om den otroliga känsla som fyllde henne och hela Finlands folk, då Ella Eronen under kriget läste upp ''Vårt Land ".

Hon hör också tili den generation, då man snällt väntade med giftermål tills mannen hade studerat färdig!,

tid med möjlighe ter tili resor oeh kontakte r så vidgas vänkretsen oeh brobyggandet mellan folk oeh länder.

Vädjan tili hjälp komme r frän o lika håll oeh bidrar tili kampen mot håglösheten som kan infinna sig när vi

minst anar det.

Sä fär jag nä rma mig slutet genom a tt äterknyta början av breve t med att sända ett speieellt taek tili Svenska samhetens värm e sam rår Pe nsionä rsförbunde t oeh tili tidningen God Tid . J ag känmed sorgen. ner mig oekså frestad att sända speeiella hälsningar tili andra, men ni är så Trots all förundran oeh många så jag ser det som trötthe t som livet för med o möjligt. Ni mä alla veta all sig sä går tide n vidare , oeh ni är inneslutna j min stora nu närma r sig jule n, för taeksamhe t. må nga med e tt visst mo tDå brevet nå r fram står stånd sam det oekså gäller julen näs tan framför dörren att övervin na, och sam vi fAr så jag önskar alla Glad oeh hjälp med att övervinna Välsignad Jul, oeh allt gott geno m att tänka på a ndra . för det nya äret.

Att skriva hälsninga r ä r e n Anni Blomqvist stor oeh betydelsefull hj älp som vi ka n börja med i tid

tj änste r oeh vilj an att dela gar förän man kom upp i dage n med mig. vuxen älde r, ja inte förrän För mig som brukar känman kom tili livets middags- na glädje över minsta öve rhöjd. Nu är det en annor- raskning verkar det nu näslunda tid då barnen börjar tan obegripligt att jag orkafiras från de t fö rsta levnads- de med allt som födelsedaå ret för att sedan då mid- gen förde med sig, en dag dagshöjden är nådd unda n- som började e n veeka i förbe sig all uppva ktning för att väg oeh fortsatte en veeka på främmande ort begå e n efte r genom al lt som poste n högtidsdag som slä kt oeh förmedlade tili mig i små tt vä nne r gä rna hade velat de- oeh stort oeh som var så la. myeket att det skulle ha Då jag började på minnas räe kt tili glädje åt många om vänkretsen är star ] vår

SANNSAGAN OM EN MOR Då jag blev ombedd att skriva tili God Tid, hade jag genast i tankama en artikel om pe nsioner oeh lagstiftning, utkomst för pensionärer oeh annat helt sakligt viktigt, men litet tråkigt. Jag funderade oekså på jämförelser i de gamlas utkomst i olika länder oeh kulturer, intressant i sig jälv, men tili slut fastnade jag ör att skriva "sannsagan om

si na

människor som inte blir uppmärksammade hur myeket de än har uträttat.

Det finns ett gammalt ordstäv som säger: Ojämt faller ödets lotter, ett ordstäv som ständigt är aktuellt hur myeket vi än kan vilj a göra oeh va ra då det gä ller jämlikhet.

Då vi är myeket sorgsna har glädjen svårt att komma fram , men de t finn s en taek-

I

I

och hade ett yrke så han och oekså bambamsbame n, nes storfamilj finns åsikter kunde försörja familjen. Den- vet att de i denna "riktiga " irAn yttersta vänster tili lika na vaekra, glada bankfröken mormor har en som kan Iyss- yttersta höger, hon respektepå Finlands Bank väntade na, som kan ge de kloka rå- rar samtliga, Iyssnar, viII bilda alltså snällt tills förutsältningar den med all den livserfaren- sig sin egen sanning på basen fanns att gifta sig med sin lä- het hon har. Telefonsamtalen av oeksil a ndras åsikter. Det kare. Hon hamnade som mellan henne oeh bambar- finns aldrig en risk för att man myeket svenskspråkig på en nen är milnga oel! kamrat- skulle lastna i trilkiga samtai hei! finsk ort som kommunal- liga, hon vet att ingen känner med henne, debattämnena läkarfru, oeh familjen u!öka- j fråga om henne en dum, flyger fram, ibland är de t des med tre döttrar - litet fjärmande högaktning, att al- svårt för de yngre i sällskapet med tankens följa svagt förövrigt av denna duk- Ia vågar tala ut med henne. att tiga person att hon inte kun- Däremot vet jag att hennes bevingade flykl Varför Iyfter jag då fram de åstadkomma en enda son! ättlingar känner en djup rejust denna mor?

Hon hade aldrig varit rädd spelct oeh kärlek tili henne.

För att hon representerar Denna kvinna är oekså för utmaningar, så hon gav sig glatt i kast med det finska myeket lättsinnig oeh trotsig. många mödrar, morrnödrar, språket Ibland kunde det le- Hon viII inte fömedra sig tili kvinnor med livserfarenhet da tili vissa finurligheter, som att aeeeptera ett beroende av oeh tid att Iyssna, som inte då gödkalven i butiken blev andra, inte ens sina egna förfaller tili att fömeka sina "juoppovasikka", eiler då pa- döttrar. Mot dem demonstre- egna åsikter, hävda det man tientema hos kommunalläka- rar hon med att göra precis finner riktigt.

Vi kämpar i dag med proren inte riktigt visste att det av tvärtemot vad de har sagt. dem efterfrågade uthuset var Förbjuder de henne att eykla blem som rotlöshet, dålig fasamma sak som det av dok- pii nerisade eiler vårfiödes- miljesammanhållning, en alltgropiga vägar i den lilla sta- för stor klyfta mellan generatorinnan anvisade "tuppila "!

På den tiden fanns det helt den, kan man vara säker på tionema. Den storfamilj som naturligt myeket ijänstefolk i att hon gör det. Då hon se- var så vanlig förr framförallt hemmet, så den myeket ar- dan ramlat fasligen omkull, är på landsbygden, där generabetsamma oeh energiska hon såpass generad att be- tionema levde tillsammans, om skadoma hjälpte varandra, tog hand doktorinnan med både Röda kännelsen Kors och Marthor och myek- kommer först Iilngt senare. om varandra , är ett minne et annat på sitt program, ha- Att sedan få besöka sjukhus blolt. Visst hade den sina de hjälp av både köksa oeh med denna eykeldrulle är nil- naekdelar, men den gav ängot av en upplevelse för varje då den trygghet många av husa oeh allt i allot, Hilja.

Men tidema förändras. I dotter, hennes sätt att dela ut oss saknar i dag.

Var och en av oss behöver dag är hon fru oeh inte dok- berömmelse oeh taek åt sjuktorinna, hon tvättar själv sina husets läkare oeh skötare le- en mor, en manner, sam golv, släpar ut mattor, kläng- der tili någonting av en drott- Iyssnar, ger råd, oeh om inte er (det är förbjudet) på stegar ningroll för henne - oeh god annat, sluter oss isin famn för att ta saker från höga omvårdnad. Inte heller den för att få gråta ut om ingenskåp. Ingen köksa, ingen hu- andliga kapaciteten hos den- ting annat hjälper. För henne sa, ingen Hilja hjälper den na mor har minskat med är ingen i familjen speciellt gamla doktorinnan, sam ilren, hennes döttrar har stor märkvärdig, oberoende av djupt saknar sin sedan många anledning att vara taeksam- studier eiler samhällsstäUning, ma för att de sluppit de pro- blott man är hederlig oeh år bortgångna doktor.

Oekså moralbegreppen har blem som så många av deras sann isin livsföring oeh modemiserats. Hon som så väninnor kämpar med, för att åskådning Det är förstås min egen käsnällt väntade på sin blivande kunna hjälpa en mor med ra, duktiga mamma. man, oeh inte riktigt gillade många stora svårigheter.

Hennes kunnighet om kulsina bams leveme alla gångElisabeth Rehn er, ger sitt helhjrätade stöd åt tur, brinnande intresse för bambamens samboende. politik, dagshändelser både Hon lever i tiden, hon har hemma oeh borta, gör att sett att det är viktigt att de hon glatt kastar sig in i debatunga skall känna varandras ten, och oekså viglar upp sin vardagssidor innan det slut- familj tili häftiga diskussioner. liga steget in i äktenskapet Hon har blivit synnerligen totaso De många bambamen, lerant med åren, inom hen-

*

Att åldras är att växa - det gäller dig " Att åldras är att växa" är eli samnordiskt projekt som ä r eli led i förverkligande av WHO :s strategi " Hälsa för alla 2000". Kampanjen anordnas av NORSAMs. (Nordiskt samråd fö r ak tivt åldra nde) nordiska med-

SAM-manifest sam uttalar NORSAMs ideologiska syn på åldrande t oeh de äldre i dagens samhälle. Onsdagen den 23 januari 1990 uppvaktar medlemsorganisationerna riksdagen oeh kommunernas ledande tj änste-

lemsorganisationer.

1 Fin- män och överl ämnar maniland svarar för kampanjen festet.

Finska Norsam , d .v.s. FolkUnder våren anordnas 10hälsan, Finlands Röda Ka rs , kala aktiviteter , sam skall

Vanhustyön Keskusliitto (Centralförbundet för de gam las väl) samt Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto .

Kampanjens målsättning ä r all päverka a ttityderna tili de äldre oeh öka kunskaperna om de äldre oeh åldrandet utgående från en livssyn som ser ålderdomen som en naturlig del av människans liv oeh som mäter framgå ng i inre värden oeh i livskvalitet.

Kampanjen genomförs i Finland som en landsomfattande kampanj . Kampanje n består dels av gemensam ma aktivite ter dels av åtgärder som vidtas av de enskilda medlemsorganisatio ne rna.

1 janua ri utges ett NOR-

föra budskapet vidare . 1 maj arrange ras Det gäller Digseminarier. På hösten kulminerar kampanjen i en samnordisk TV-final som planeras som satellitsändning.

Kampanjen riktar sig tili alla åldersgrupper.

Tidtabellen för kampanjen är - planering oeh materialproduktion 1989 - genomförande våren oeh hösten 1990 - utvärdering 1991 Kampanjen finansieras i Finland med stöd av Penningautomatföreningen.

Den nodiska aktionen finan sieras med stöd av Nordiska kulturfonden.

God Jul oeh Gott Nyt! Ar tillönskas alla pensionärsföreningar inom Svenska Pe nsionärsförbundet r. f. såsam även kanslie ts personai samt redaktö r Gurli Nurmi för God Tid .

Pensionärer i Östra Helsingfors rf.

GodJul och

Gott Ny tt År

eLL Touri 10600 Ekenäs Formansallån 9 Telex 13-119 T etefax 911·62066 Tet. 911-14 620

t0300 Karis Högbergsg. 3 Telex 13-156 Tel. 911-31444

Servicp00100 Helsingfors 10 Arkadiagatan 21 Tetex t2·1796 Tel. 90·440 041

Poesi och lyrik succe i sydösterbotten

n n J-

Poetisk - Iyrisk höstdag! der programmct på fina för- sehottis frän Dalarna. Men, Det låter väl inte särskiU mägor. Kerstin oeh Erik det bjöds ju pä myeket mer. lockande för en bred publik. Granvik , Tryggve E riksson, Levi Klävus höll hälsningstal Inte ens när det gäller de för- Elsie Nordman oeh Anni kring temat kullUr som ju är nöjsamma, allätande pensio- Nyström bjuder på dikt oeh ett mångfacetterat begrepp. närerna. Nej, dragspel och prosa. För det musikaliska Han beklagade oekså att TEXASHA TT och Hägg- svarar Lasse Eriksson oeh programmet blivit " nllgot blom ska de' va', tjo tjim å Jan-Erik Nyholm samt mäs- rumphugget " . I detta stadiinget annat! Trodde man ja! terspelmannen Boris Wik- um visste han ju inte alt fesMen si där bedrog man sej! lund ." ten ändä blev sä bra den Detta var alltså utgängslä- kunde bli, kanske bättre! Österbottens PensionärsOeh nu började det på allget. Borta blev emellertid 2 distrik t dvs Else-Maj poeter oeh en speleman. varo Elsie Nordman frän PeJohnsson, uppbaekad oeh Antagligen tillkom viktigare talax inledde. En helt unstödd av sin styrelse ar- saker än att andligen bespisa derbar representant , en sällrangerade traditioneIl höst- pensionärer. Va vet ja'. synt rar vanlig människa dag 24 . 10 i å r kallad - ja Dagen blev Iyekad oeh gi- sam bevarat sin egenart och just det POETISK- vande! Else-Maj öppnade sinnets fräschör. Hon har LYRISK HÖSTDAG - för tillställningen oeh bjöd mäs- vad jag förstår inte publieesödra distriktet pä Sydösterbottens Folkakademi, gemenligen kallad SÖFF, vilket inte heller klingar särskilt poetiskt - för mej assoesierar det tili NOFF. Men däri Illter det heller inte som de t är! Nej detta med folkhögskolor är minsann något av det mest seriösa oeh kulturella vi har här i landet. Oeh spedellt just SÖFF i Yttermark , som i många år fått sin image av den ö msint medmänsklige Tryggve Eriksson , rektorn med poetisk ådra oeh med mjukt tri vsam framtoning i Visor på närpesislw Iät trubaduren Lasse Eriksson publiken på SÖFF höra den 24 oktober. Han ackompanjeuppträdandet.

400 hörde poesi Oeh se vad man bedrog sej! Poesin och Iyriken på SÖFF sam lade bortåt 400 poeliskl laddade pensionärer.

Efter den mindre poetiska uppmarsehen under vii ken man skoekades kring kÖIIgrytorna maten (Iäs klimpsoppan) är ju som känt "ha lva födan " - startade det ambitiösa programmet. Enligt Else-Maj "bju-

- Är det dags att börja /öre/aUer ord/öranden /ör Österbottniska distriktet Levi Klåvus ott /råga sig oel. Kerstin samt Erik Granvik vilka medverkade i distriktets Mstdag den 240ktober.

del dags för Kerstin Granvik , den numera riksbekanta kvinnliga präst som för henne själv på ell oförtjänt plågsa mt sätt blivit jusl riksbekant. Hon mollogs med en päfallande läng oeh varm applåd. Den gladde henne synbart oeh öppnade hennes ansikte i ell stort oeh hjärtligt leende.

Kerstin Granvik talade om främlingskap i vär tid ; Med all vi drar oss mer oeh mer tillbaka tilltar et! främlingskap - en alienation tili omvärlden tili vära medmänniskor. Kerslin ville rades av Bo Söderstedt på gitarr. oekså tala om vär församIings gemenskap som hon terspelmannen Boris Wik- rat sej. Hennes poesi var sade "Gud har skapat för lund alt spela . Oeh del gjor- hämlad ur skrivbordslådans de han med besked i nera pappersskrymslen där den omgångar. Han hade ett hamnat efter att hon i inspimjukl anslag och man plåga- rerade ögonblick spontant des inle för eli ögonbliek av skrivit ner sina impressioner den gnälliga ton som stund- av naturen . Ty det handlade om förekommer i fiolspel på mycket om natur. Hä r eli exempel pä vad hon Iät oss folkmusiknivå.

Efter " Runes första höra : marseh" drog han tili med "När märren i\ vinka i kär- SOMMAR re" . Ener all han dränkl Jag gömmer koUrastens drill mä rre n drog han lill med i mitt hjärta Tystnaden och skogens sus I mitt öga gömmer jag böljornas krusning vassens gungande rytm

vår glädje oeh hä lsa" . Kerstin Granvik avtaekades förutom med en Slor applåd med e n likaledes stor blomsterbukelt .

Sång på närpesiska

Slutligen inträdde den omättligt populära Lasse Eriksson som sjöng nera av sina sanslöst roliga lätar på " närpesiska". Inte nog med att lätarna är roliga , han sjunger oeh tolkar ju dem oekså "bättre än bra" .

Han , Lasse , hade med sig en Bo Söderstedt med gilarr

Rusning tili kaffe!

U nder della sista programnummer började kaffeångor svepa in från inlilliggande köksregioner. Oeh när Else-Maj , som avslutning, skulle ge nägra ord i informativt syfte giek det inle att hejda de kaffetörsliga.

De störtade sig ohejdbart med buller oeh bång tili kaffet. Men delta tog Else-Maj som vanligt med sitt okuvliga oeh allt försonande goda humör.

Ty - hur skulle hon ha klarat sig utan det.

och sam lär vara en sam vi brukar säja " vatusvensk",

Åke Skeppar

men han kompade bra .

1 Helsingfors

Sparbanl{ är

betalnings~änsten

i vinden

Himlens blå, aftonsolens röda väg ned i have!

Morgonens brinnande skyar allt detta är mitt ännu en sommar.

Detta viII jag kaila poesi av hög klass.

Efter några stråkdrag frä n Boris Wiklund trädde Erik Granvik fram oeh läste lägmält , känsligt ur sina egna diktsamlingar "EMAS" oeh "VARA HEMMA ". Röda tråden i urvalel dikter som Erik Granvik läste var tankar oeh upplevelser frän barndom oeh uppväxtår.

Del giek inte all ta miste pä äktheten i den lankevärld som tillhör barn oeh pojkar oeh som Granvik ömsint beva ral oeh tolkat i dikler "om att meta i minnen frAn barndomen" , " Från skolvägsvandringarna" J "När vi var smä simmade vi som fiskar" m.n.

Präst fick varm applåd Säkert en av vårt lands mest omtalade teologer Kerstin Efter allsäng med all tid Granvik medverkade vUl Österbottnislw distriktets höst- spirituella Egil A ppe l från Krislinestad vid pianot var dag på SÖFF i Närpes den 24 oktober.

Foto: Åke Skeppar

fortfarande avgiftsfri!

Gör ett avtal!

6

Avgående ordföranden:

"Pensionärsförbundet inte bara 'til Iyst'" - Svenska pensionärsförbundet ska arbeta fOr pensionärernas väl. Det innebär

all förbundet ska tillfredsställa b~ de dem som viii ha nöjen såsom musik , dans, re·

sor o.s. v. Men förbundet ska beakta den sociala och politiska delen av pensionärernas vardag, sade avgående.ordföranden för SPF S i v Tunzelman von AdlerfI u g vid höstmötet i Närpes den 29 november.

Hon framhöll att förbundet enligt sina stadgar är opolitiskt men pensionärerna ska få r~d och information om vart och tili vilken instans de ska vända sig med sina problem. Hon poängterade vidare att SPF inte deltog i den demonstration som genomfördes utanfö r riksdagshuset för en tid sedan.

- Vi bör sköta frågorna på annat sätt, ansåg hon .

Exempelvis genom att fortocks~

utvecklingen i samhället är att påve rka genom sitt gamla pani.

- Levi Klåvus slår fast att Svenska pensionärsförbundet fortsättningsvis dels jobbar för pensionärernas intressen i sam häll et , dels arrangerar gemensamma tillställningar, träffar och resor för sina medlemmar.

- Svenska Pensionärsförbundets höstmöte valde följande nya styrelsemedlemmar: Göran Sundström från Kronoby, Birger Törner Ingegerd Herrgård läste från Borgå, Inger Bergholm upp Överens skrivelse som från Västanfjärd och Hilbi[ogades höstmölets proto- ding Mattsson från Mariehamn. kolI. med ut vecklingen och också säga ut hur vi viii ha det.

Men det var inte bara tai och förhandlingar under höstmötet. Mästerspelmannen Boris Wiklund inledde med glada toner på sin fiol.

Och Förbundets första viceordföranden Levi Klåvus, som senare undeT mötet en-

hälligt vaides tili ny ordföranden , presenterade Närpeso Programförklaring: - Man skulle gärna se att pensionärerna skulle aktive-

Livlig diskussion

Gertrud

Nordblad

Siv Tunzelman von Adlerflug, Jenny Rosenback, Else-Maj Johnson avtackade avgående ordförandell vid höslmötet i Närpes.

Foto: Gurli Nurmi

Detta ansäg han att var orätt. Han undrade vidare om man inte kunde arbeta för att få en lindrigare beskattning för personer över 70 år.

- Vi torde alla vara ense om att försök a arbeta för lägre beskattning, sade Waldemar Heinström , Karis.

Tillsammans med de andra frän förbunden kan frågan föras vidare.

- Pensionärernas position

inom det politiska systemet är svag, sade Levi Kl å vu s.

Vi utgör cirka 40 procent av väljarna men röstar av allt att döma inte på "eget folk " i stalIiga och kommunala vaI. Han sade vidare att folkpensionen inte höjs ens i samma takt sam inflationen

stiger. Därtill frågade han om

pensionärerna

känner

tili vilka bidrag de har rätl ra sig mera , önskar nya ordoch möjlighet att få . förande Levi KJåvus efter- Waldemar Rönning, JaTorolf L asse niu s, Helsom man lätt ställs i offside kobstad, föreslog lägre singfors aktualiserade frågan när man blir pensionär. skatter för personer som om de privata pensionsstif- KJåvus har ingen direkt /yllt 70 år. telserna . 1 detta nu kan de programförklaring att kombelänas och i händelse av Gertrud Nordb/ad efterlys- ma med , men konstaterar Ettan i Helsingfors tog upp konkurser kommer pensiote åJgärder för at/ förbättra atl pensionärerna utgör en en för 240.000 pensionärer närerna i kläm såsom vid siJuationen för pensionärer stor grupp i samhället och brännande fråga. Nämligen den Bensowska konkursen med pensioner under 2 .000 att den gruppen ju blir alh de låga pensionerna . Hon nyligen. Han efterlyste åtstörre. Därför hoppas KJå- berättade att de som har de gärder som gör att sä inte marko vus att pensionärerna akti- sämsta pensionerna i dag sker. Levi Klåvus framförde sätta de kontakter och det verar sig både på det kom- Iyfter mellan l.(iOO och tanken på statsgarantier i såsamarbete som etablerats munala planet och i samhäl- 2.000 mark per månad . dana fall. med de finska pensionärs- let i övrigt.

- De skulle gärna deha i - Levi Klåvus tror inte aktiviteter såsom resor m.m. Överens förbunde n.

Siv Tunzelman von Ad- riktigt på iMn med ett pen- men de har inte råd, fram- skrivelse lerflug harangerade det ös- sionärsparti. Början för pen- höll hon. Deras ekonomiska Föreningarna runt Helsingfors har en samarbetsterbottniska distriktet för sionärspartiet har nämligen situation bör förbättras.

- Penionärerna betalar kommitte som benämns den diskussion kring äldre- varit svag.

- Pensionärerna är nag sjukförsäkringsavgift utan Överens. Vid höstmötet fö r omsorgen som arrangerades att få exempelvis ersättning i en tid sedan antogs ett uttaför en tid sedan i Vasa. Hon bundna vid sitt gamla parti , noterade att äldreomsorgen tror Klåvus och anser att en form av dagpenning, notera- lande som nu lästes upp vid av Ingegerd ständigt utvecklas och att mera framkomlig väg för de Waldemar Rönning, Ja- höstmötet förbundet vaket ska följa pensionärerna att inverka på kobstad.

H e rr går d , Grankulla.

Mellersta Nylands Pensionärsföreningars Samarbetsdelegation utt ryckte vid sitt höstmöte den 23.10 .1989 sina farhägo r för de samhällsproblem som omsorgen om de äldre kommer att skapa under kommande årtionden. Över 65-äringarnas antal kommer att fördubblas inom en generation och speciellt över 75-äringarnas antal ökar kraftigt. Detta betyder i klartext att antalet enfamiljshushåll - i huvudsak äldre änkor - ökar. Men samtidigt sjunker de s.k. aktivas del av befolkningen från ungefär 2,7 miljoner tili nägot över 2 miljoner. De sociala problem detta medför både pä det samhälleliga och på det individuella planet debatterades pä mötet Auditoriet var välbesat/ i Sydösterbottens yrkesskokl i Närpes under SPF:s höstmöte liksom de debatteras allmänt i samhället i dag. den 29 november.

Det ansägs att pension ärsorganisationerna och pensionärsföreningarna inte kan ställa sig avvaktande pä sidan av en sädan utveckling.

Situationen i dag är inte densamma som i början av 70-talet när våra sju pensionärsförbund bildades i nära anslutning tili de politiska

den har i slutet av senaste är enats om ett gemensamt upprop tili myndigheterna och tili sina medlemsorganisationer. Där konstateras att de nesta för pensionärerna viktiga frägor i stort sett är likartade för alla oberoende av vilket förbund eiler förening de är anslutna tili .

Därför uppmans pensionärsföreningarna att lokalt gä samman i samarbetsdelegationer för att bättre kunna påverka beslutsfattarna och allmänt bevaka penisonärernas intressen. I mycket gäller det social- och hälsovårdsfrägor men också övrig samhällsplanering, ensamhet , det ökade väldet pä gator och torg, droger, attityder mot de äldre O.S.V .

Men föreningarna behöver sakkunskap för att effektivt kunna följ a förbundens rekommendationer och

Boris Wiklund bjöd pd angripa dessa frågor. En sprittande spelmansmusik bred diskussion borde därinför höstmötesförhand- för startas om huru förbundet , eiler kanske helst alla lingarna.

förbund tillsammans, med partierna. Då gällde det i gemensamma ekonomiskamycket pensionsförmåner- och personresurser. kunde na, vilka nu småningom bör- hjälpa föreningarna att hålla jat fä en rätt hygglig lösning. sig a jour med utvecklingen Dagens och morgondagens rörande pensionärs- och äldstora frågor blir för var fjär- reomsorgsfrågorna , skolning de finl ändare - d.v.s. pen- av aktiva medlemmar etc. sionärerna och de äldre - Värt förbund , som varande andra och i social och ett mindre neutralt dito, mänsklig bemärkelse djupa- kunde lämpligen ta ett inire. riativ i denna fräga .

De sju pensionärsförbun-

Siv Tunzelman von Adleljlug Iyckönskade sin efterträdare som Svenska Pensionärsförbundets ordförande Levi Kldvus vid höstmötet i Närpes. Den nya ordföranden ITäder tili vid årsskiftet.

7

Myck n sång h musik då Sibbo-pensionärer ftrade lS-årsjub· eum Musik och sAng i stora fAng bjöds publiken på den 21 oktober när Sibbo svenska pensionärsförening firade sin 15-Arsjubileum i skolcentrumet i Nickby . Det var sAng och musik både med S.a.s. egna krafter men ocksA importerade . Inledningsmusiken svarade Combiseptenen för där bl.a. hedersordföranden Elnes A ndersson är medlem .

Fö reningens ordförande Birge r Lindqvist sade isin hälsningstal bl.a . följande :

bl.a. ka n fA i pensionärssammanhang.

Birger Hilden bjöd pä vacker solosång och under programpunkten "Ordet frin" blev de t en livlig trafik fram tili trakten vid talarstolen där bl.a . ordföranden tog emot uppvaktningar. (Se nedan) Kaffe t smakade givetvis och efter me ra musik av Combiseptetten dansade sAnggruppen Vitrae in .

ett nyt! har tagit sin början .

De personer som skall leda föreningen fram åt under kommande år har en god grund an bygga på, samtidigt som deras ansvar för utvecklingen är stort. LAt oss hoppas att de skall leda föreningen och alla dess nuvarande och kommande medlemmar mot en Ijus framtid , i en sammanhAlIning och en anda av trivsel och gott kamratskap. Må i deras verksamhet som en ledfyr stå mottot för föreningens märke: "Vi stöder varand-

Hälsningstal

Ta".

Det är en stor gläd je för mej att idag pA VAf jubileums dag hälsa alla vAra inbjudna gäster, samt vAra egna medlemmar välkomna.

Särskilt välkommen önskar jag Svenska Pensionärsförbundets ordförande Siv Tunzelman v. Adlerflug som uppoffrat sin tid för att närvara vid vAr fest.

En märkesdag som denna, vAr förenings femtonArsjubileum, är ett bevis pA vad människo r som tagit ett ideal, en sak tili sin, kan uträtta då viljan tili insats finns .

Knappast drömde de perso-

Sibbo Svenska Pensionärsförening r .f. tonårsjubilerar

Sibbo-pensionärernas slogan "Vi stöder varandra" betonades av jöreningens ordjörande Birger Lindqvist när han hälsade välkommeli tili jubileumsjesten.

ner sam fÖT fernton Ar sedan Gruppen som bestAr av Kasamlades för att grunda en tarina Hedman , Monica förening för pensionärer i Henriksson- Koskinen och kommunen tili nytta och Gunilla Jasefssan uppskatt a-

glädje, att medlemsantalet femton Ar senare skulle överstiga fyrahundra, att aktiviteter av det mest skilda slag skulle samla skaroma .

MA vi idag, femton Ar senare, med tacksamhet minnas de män och kvinnor som tagit initiativet , samt också alla dem som under dessa år let! föreningen fram ät och uppoffrat sig för saken . Ingen nämnd och ingen glömd.

Trivseln inom föreningen har alltid varit ett av huvudmAlen för verksamheten.

Mycket vatten har runnit längs Sibbo å under dessa är, men alltjämt är andan densamma. Såväl den fysiska som den psykiska trivseln har stärkts genom de olika aktiviteterna såsom gymnastik , orkester, amatörteater, teaterresor , seniordans, körsång och resor inom och utom landet.

AlIt i samhörighetens, hjälpsamhetens och den goda andans tecken. Följaktligen är ocksA vArt emblem en symbol för vArt slagord "Vi stöder varandra". Samtidigt som jag tackar alla som under Arens lopp, mAnga av dem har gått över gränsen - med aldrig svikande intresse arbetat för föreningen , ser jag med tillförsikt mot framtiden för de svenska pensionärema i Sibbo.

Anita Granqvist reciter3de och föreningens kör Rostaggarna sjöng, innan SPFordföranden Siv T u n z e 1man VOn Adlerflug festtalade. Hon talade om värt behov av gemenskap som vi

des hörbart av publiken.

Sibbo-borna hAlIer sig med egen sketchgrupp och de visa de nu vad de övat in - förvecklingarna när man sökte en modig man var legio . Och roliga .

En antal medlemmar frä n Sibbo Medborgarinstituts pensionärsklubb , samt institutets dåvarande rektor Martin Gripenberg sammankom tili en träff.

Syftet var att diskutera möjligheten att bilda en föreni ng för svenska pensio närer i Sibbo. Vid samma tillfälle informerade Svenska Pensionärsförbundets ombud Arne Ljungholm de närvarande om hur starten av nya föreningar gAr tillväga. Man beslöt utlysa en möte. Detta h ö ll s på pensionärshemmet "Ku llen " Nickby den 23 oktober 1974, vilket räknas som föreningens grundläggningsdatum, emedan alla de närvarande vid mötet ca sjuttio personer enhälligt understödde förslaget att grunda

Tre skrattande jäntor vUi Sibbo-jubileet. Fr. v. Vivan Juselius Irån denjubilerande löreningen tillsammans med gäster jrån Östra Helsingfors Ebba Ikonen och Elisabeth Willman. relsen ansvarsfrihet samt tack fö r väl utfört arbete , och vid styrelsevalet gavs den fö rn ya t förtroende för 1975.

Elnes Andersson kvarstod som ordförande , och under hans mångkunniga ledning har föreningens olika verksamhetsformer vuxit fram . Efter an i tio års tid svingat k.Iubban blev han år 1985 avtackad för sin sto· ra insats inom föreningen och kallad tili dess första hedersordförande .

Birger Lindqvist vär nuvarande ordförande axlade ledarposten , och har de senaste fem ären med den äran styrt föreningens framtida öden vidare . Mycket arbete och intresse har han lagt ned på verksamheten som fungerat med ständigt gott humör trots den sedvanliga svärighelen med ekonomin som man hjälpt upp med lotterier , medlemsavgifter samt olika bidrag frän enskilda och föreningar. Vår främsra välgörare är Sibbo kommun, som aUt ifrån starten gett Arliga anslag , samt även upplätit hyresfria utrymmen tili vårt förfogande för våra fester och sammankomster.

Sibbo Sparbank och Sibbo Andelsbank hör även tili

Evert Olander, Curt Enroth , Ingrid Roos och Robi Giinsberg. Heder åt dessa idoga medlemmar, Under årens lopp har medlemsantalet ökat och räknar nu 401 medlemmar.

Det viktigaste för oss pensionärer är an fA träffas och utbyta tankar och e rfarenheter. De mest uppskattade aktiviteterna är de hälsobefrämj ande konditionsdagarna på Kuntokallio som inleddes år 1978 i medborgarinstitutets regi och som fortsatt år efte r år varannan vecka. Där får pensionärerna tillfälle tili bastubad , gymnastik och vattenterapi.

Ingredienser som sporrat tili hälsa och vigör mot äldrandets konsekvenser.

Trivselklubbarna "GyUene Dagar" och " VArliga Vindar" underhåller oss varannan vecka med olika program , kulturella föredrag , kAserier , diabilder m.m.

Sångkören . orkestern och seniordanslaget samr teatergruppen är betydande inslag som gett föreningen färg och liv vid våra fester och sammankomster, och fungerar även de i MBI regi . Glada och efterlängtade är också tre dagars sommarvistelse

ledning hör tili guterade och spännande begivenheter.

Förbundets årlige n arrangerade "Sommar- och Vinterdagar". kryssningar , ruskaresor ffi . ffi . samlar många deltagare, likaså för· eningens egna anordnade resor ibland långa och trevliga ända tili våra grannIänder, men äve n utflykter tili olika platser inom vå rt eget vackra land.

Föreningen har eget bordstandar signe rat Gösta Åkerfelt som utdelas tili förtjänta medle mmar. TiU tradition hör även uppvaktningar vid födelsedagar och andra högtidliga tillfällen.

Vi är glada över vAr förening som gett oss så mycket av trivsel och gemenskap på äldre dar och vårt femtonfaldiga tack går i dag tili dess grundare och tili dona· torer och välgörare som på ett varierande sätt understött oss, och vi hoppas att reJationema och sammanhåUningen fortsätter i samma trivsamma anda för kommade generalioner.

Lista över uppvaktningarna vid jubileumsfesten.

Svenska Pensionärsförbundet Ordf. Siv Tunzelman v. AdJerker Nyberg, lerflug, Maj-Britt Wikholm . Redaktör Gurli Nurmi.

Vand a Pen sio när er Viceordf. Hilding Björkma n, sekr. Ingebo rg Lindblom , Signe Nyqvist.

P e nsion ä rer i Ö . H . fors Ordf. Ebba Ikone n, Elisabeth Willman .

Borg å Pen sionäre r Gunnel Björkstam, Doris Holmbe rg.

Sip oo n Eläkeensaajat Ordf. Väinö Lahtisalo , viceordf. Björn Boström.

Sibbo Ko mmun Styrelseordf. Björn Fredriksson , socialdir. Leena Kokko , sosialst.ordf. Bo WideU .

Sibbo Sparbank Kontorschef Georg Lövman .

Armar uppåt sträck gör hela den stora jestpubliken vUi Sibbo-jubileet den 21 oktober F oto: Gurli Nurmi Sibbo Svenska pensionärs- föreningens trogna donato- på kommune ns kurscentral förening rf. Man vidtog nö· rer.

Lövhyddan som medlemdiga förberedelser. En inteInom vär förening finns marna under å rens lopp fått rimsstyrelse valdes, och vid och har funnits mång aktiva njuta avo dess konstiluering blev EI- förmAgor , underhållare och Teaterintresset är stort nes Andersson ordförande , glädjespridare , och kan här och med gruppraban på såMinna Giinsberg vice och nämnas några. VAra nuva- väl buss som teater har det Martin Gripenberg sekrete- rande hedersmedlemmar blivit många besök tili hucare och kassör.

Minna Giinsberg och Sigurd vudstaden, ävensom tiU de Redan det första året Hancn vardera verksamma kringliggande bygdeteatrarkunde initiativtagarna glädja kuggar inom sitt område. na . FuUsan salong drog sig åt en stor anslutning av Även medlemmar sam inte även föreningens egoa am3bygdens pensionärer. Vid mera finns ibland 055 , men törer med sin helaftonpjäs Avslutningstal Ett skede ivAr förenings- första å rsmötet den 12 mars sam vi minns med tacksam- på hemmaplan . Resor och verksamhet är tillända och 1975 beviljades interimssty- het Sven-Ljungar Ahlgren, utfärder under sakkunnig

Seniordans hör givetvis tili en livaktig förenings verksamhet sA ocksä i Sibbo . Deras uppvisn ing visade att det finns intresse för den sortens verksamhet. Roostaggarna marscherade upp för en sista sång innan avslutningstalet och modersmålets sång som sjöngs unisont.

Sibbo Andelsbank Bankdirektör Björn Fredriksson .

Röda Korset Ordf. Bo Widell .

Sibbo Svenska Församling Diakonissa Barbro Hinds· berg.

Sven s ka Medborgarinstitu tet Rektor Benita BlomqvistSeren . Sibbo chefsläkare Hans Blomberg.

Sibbo Fritidskansliet Dir. Tom Sundbäck.

Ett vackert taI av Fru Karin Fredriksson.

8

MÖT VAREN I PORTUGAL

Reseprogram 1990

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET tili STOCKHOLM den 1- 4 mars 1990 där vi ser INGA GILL och JAN MALMSJÖ pA

1••lIalll I komedln

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Tili NYSLOn 18-1 9 juli 1990

den 6-20 april 1990!

Södra Portugal är känd för sina fina badstränder och sitt varma klimat. Prala da Rocha har länge varil en av de mesl gulerade semeslerorterna byggd som den är för semeslrande, solhungriga nordbor. Som närmasle granne finns Portlmao gamla fiskeläge.

Ett omtyckt nöje bland lurislerna är att promenera i Portimao, besköka saluhallen och göra inköp i affärerna vid gågalan. Vårt hoielI är Cruzelro där vi bor i aparatementos med sovrum , vardagsrum , kokvrå, dusch/bad, WC och balkong.

Hotellet ligger på ett avstånd om ca 300 meter från stranden och 200 meter från cenlrum av Prala da Rocha. Hotellet blev färdigt 1989 så det torde inte vara allför nedslitet.

Från Praia da Rocha kan vi göra en heldagstur liII Lissabon, lill Europas sydväslligaste udde Sagresia, tili Algarve, inköpsresa liII Portlmao m.m.

Resefakta: 2 veckor med morgonmål i 2-personers apartementos.

Prls: 3.150 mk.

Tillägg för den som ensam viII disponera en lägnhet är 550 mklvecka_ För halvpension är tillägget 450 mklvecka_ Hotellel har egen restaurang.

Maximal dagstemperatur i april + 20 grader .

Havsvaltnets temperatur + 18 grader .

I prlset Ingår: Inkvartering i 2-personers apartementos med morgonmål på Cruzeiro, klasslflcering 3 stjärnor, med dusch eiler bad , balkong , elspis och kylskåp, - flyg Finnairs DC 10 H:forsNanda - Faro t./r.

Avresa 6.4.1990 kl. 7.20, retur 20.4. kl. 17.45. busstransfer tili och från hotellet måltid på flygel Finmatkas guide vid resmålet - SPF-reseledarens tjänster under hela resan . Övrlga kostnader: ev. tillägg för enkelrum - tillägg för halvpension - Iillägg för eventuella ulflykter Anmälnlngar tas emot på SPF-kansllet per tel.

90-791895 fr.o_m_ den 18 december_ Slsta anmälnlngsdag 15 januarl 1990_ Teknlsk arrangör : Finnmalkal SPF-reseledare: Gurli Nurmi.

OBS! Bokningar görs i den ordning de kommer in tili kansliet.

VÄLKOMNA ATT MÖTA VAREN I PORTUGALI

"

VÄLKOMMEN TILL SOMMARDAG I ABO PRELlMINÄRT TIDSSCHEMA: kl 13.00 Andaktsslund i Åbo Domkyrka Välkomstkaffe på Ikituuri 14.00 Huvudfest 15.00 - 17.00 Middag 18.00 Dans 20.00 - 22 .00 Detta är förhandsinformation . Vi återkommer i God Tid nr 1/90 med ett ulförligare program och övriga uppgifter om anmälningsförfarande och prisuppgifter.

Föreningarna sköter själva sina researrangemang .

Vi ser: ROMEO OCH JULIA som balett. Romeo dansas av ungraren Jenö Locsei från operan i Budapest. Övriga medverkande kommer bl.a. från Göteborg samt från vår egen Nationalopera.

Prelimlnärt program för resan: 18.7_90 - onsdag Avfärd från Ekenäs busslation kl. 06.20, Karis busslation kl. 06.45 och Helsingfors busstation kl. 08.00 (hållplatsen för beställningstrafik nedanom Simonsfället) . Vi kör förbi Lahtis och Heinola tili Tertln Kartano, ca 7 km öster om S:t Michel, där vi äler lunch, herrgårdens kalasbord . Härlfrån fortsätter vi mot Nysloll och vidare tili Kerimäkl, där vi tar in på hotell HERRTUA. På kvällen busstransfer tili Nyslott och föreslällningen av Sergej Prokofjevs balett ROMEO OCH JULIA. Efter föreställningen relur tili Kerimäki.

19.7.90 - torsdag Frukost på hotellet. Härefter kör vi liII Retretti konslcentrum vid Punkaharjuåsen och efter att ha besett konstulslällningen kör vi vidare mot Parikkala. Vi äter lunch på Ukonsalmen kartanohotelli i Ruokolax. Efter lunchpausen kör vi sedan via Imatra, Vlllmanstrand och Kouvola liII Helsingfors, Karis och Ekenäs.

Pauser under resan.

Pris : mk 1.175:I prlset Ingår: i programmet nämnda bussresa - lunch på Tertin Kartano - logi i 2-pers. rum med dusch, wc, hoielI HERTTUA, Kerimäki frukost på holellet - entre tili Retretti lunch på Ukon salmen kartanohotelli i Ruokolax biljett liII ROMEO OCH JUUA, kat. I reseledarens Ijänsler - avbeställningsskydd Anmälan: Första anmälningsdag den 18 december 1989 tili SPF-kansliet tel. 90-7918 95/Maj-Britt Wikholm.

Annullering: lfall resenären avbesläller resan a) tidigare än 30 dagar löre avresan är koslnaderna = vår expedilionsavgift mk 100,-; b) senare än 30 dagar men tidigare än 14 dagar före avresan är förhandsavgiften förverkad; c) senare än 14 dagar men tidigare än 48 timmar löre avresan har researrangören rätt att tillgodoräkna sig 50 % av resans totala pris; d) senare än 48 timmar före avresan har researrangören rätt att av resenären debitera resans totala pris; I övrigt löljer vi Resebyråföreningens i Finland r.1. allmänna sällskapsresevillkor, vllka finns Iillhanda på vår byrå.

Ansvarig researrangör: LL Tourlst Servlce, Arkadiagalan 21, 001 00 Helsingfors, tel. 90-44 00 41 .

SPF-reseledare: Gurll Nurmi

PRELlMINÄRT PROGRAM: 1.3.90 - torsdag Samling i Helsingfors, Vikinglerminalen på Skaludden kl. 16.30, där landgångskorten delas ut. m/s MARIELLA avgår kl. 18.00.

2.3.90 - fredag Sjöfrukosl ombord , ankomst tili Slockholm, Tegelvikshamnen kl. 09 .00. Svensk buss möter för Iransfer Irån Vikinglerminalen tili hotell Morninglon. Bagaget kan lämnas i hotellels förvaringsrum emedan rummen , enligt inlernalionell hotellpraxis, är disponibla från kl.

14.00. Dagen Iri för egna aktiviteter. På kvällen gemensam promenad 1111 FOLKAN vid ÖSlermalmstorg.

Efter löreställningen promenad tili hotell Morninglon.

Frivillig leatersupe ordnas om dellagarna så önskar.

3.3.90 - lördag Kaffefrukosl på holellet. Dagen fri för egna aktiviteter.

Ruskaresa tili Lappland 17.9-23.9.1990 17.9.90 - måndag Slart Irån Ekenäs busslation kl. 8.00 - Karis busstation kl. 8.25 - Helsingfors busslation kl. 9.30. Vi kör via Lahtis, S:t Michel och Varkaus tili Heinävesi. Övernattning på Valamo klosters hoielI i Heinävesi.

Middag. Gruppen har möjlighel att delta i kloslrels kvällsbön kl. 20.00.

18.9.90 - tlsdag Frukost på hotellet. Vi kör vidare och kommer liII nalursköna Koli, kaffepaus, härefter fortsätter vi färden norrut via Joensuu tili Kuusamo. Paus på vägen. Övernattning i Kuusamo och middag på hotellet.

19.9.90 - onsdag Efter frukosten på holellet startar vi vår färd ytterligare norrut och kommer tili Saari selkä, där vi har två övernattningar. Inkvartering och middag på hotellet.

'.',

RING 928-280 40

Hotellrummen bör lämnas kl. 12.00 och bagaget kan lämnas i hotellets förvaringsrum . Busstransfer från hotell Mornington kl. 16.00 tili Tegelvikshamnen, varifrån m/s OLYMPIA avgår kl. 18.00.

4.3.90 - söndag Ankomst tili Helsingfors, Skatuddshamnen kl. 09.00.

Resans pris: mk 995,I priset ingår: båtbiljett Helsingfors- Stockholm - Helsingfors, 2-pers. hytt ka\. B. 1 sjöfrukost ombord busstransfer Tegelvikshamnen - hotell Mornington Vr logi inkl. frukost i 2-pers. rum dusch/wc 1 teaterbiljett tili FOLKAN , parkett avbeställningsskydd Reseledare: Gurli Nurmi Anmälan är bindande då förhandsavgiften mk 400,har erlagts Annullerlng: Ifall resan annulleras tidigare än 21 dagar före avresan är våra expeditionskostnader mk 100, -. Om resan annulleras senare är förhandsavgiften förverkad.

I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland rf. allmänna sällskapsresevillkor, vilka finns tillhanda på vår byrå.

Ansvarlg researrangör LL Tourist Service Arkadiagatan 21 , 00100 Helsingfors tel. 90-44 00 41 Första anmälningsdag den 18 december 1989 tili SPF-kansliet tel. 90-7918 95/Maj-Britt Wikholm . Anmälningarna beaktas i den ordning de görs tili kanslie\.

20.9.90 - torsdag Frukost på hotelle\. Denna dag gör vi en utfärd tili guldvaskarmuseet i Tankavaara, går på vandring, deltar i s.k. "Iappdop" m.m. Middag på hotelle\.

21.9.90 - fredag Frukost på hotelle\. Vi kör vidare norrut, tangerar Enareträsks stränder, via Enare och Kittilä tili Äkäslompo10 där vi tar in på " Kortteeri ylläksen Humina" och inkvarteras i moderna timmerstugor (med bekvämligheler) . Middag.

22.9.90 - lördag Efter frukosten far vi vidare och kör nu söderut och kommer mot kvällen tili Nykarleby, där vi övernåttar.

Middag på hotelle\.

23.9.90 - söndag Frukost på hotelle\. Färden går vidare hemåt, vi kör via Virrat, Ruovesi och Tavastehus tili Helsingfors, Karis och Ekenäs.

Resans pris: mk 2.200, I priset ingår: reseledarens tjänster i programmet nämnda bussresa logi m. halvpension Valamo Klosters hotell i 2-pers. rum. logi m. halvpension Hotelli Kuusamo - do dusch/wc logi m. halvpension Hotelli Riekonkieppi , Saariselkä - do logi m. halvpension Ylläksen Humina, stockstugor 2-pers. rum med bekvämligheter logi m. halvpension Hotell Juthbacka, Nykarleby do "Iappdop" entre tili Tankavaara guldvaskarmuseum avbeställningsskydd Anmälan är bindande när förhandsavgiften mk 400,har erlagts.

Annullerlng Ifall resenären avbeställer resan tidigare än 30 dagar före avresan är våra kostnader mk 100, - per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland rf. allmänna sällskapsresevillkor.

Reseledare: Jerker Nyberg.

Ansvarig researrangör: LL Tourist Service, Arkadiagatan 21 , 00100 Helsingfors. Tel. 90-440041.

[8

• • • •

hotellrum , privatrum .

stugor, pensionat, gästhem .

Vi ordnar allt det praktiska .

Preliminär RESEKALENDER 1990 AUGUSTI

MARS Wermlandla .

Tur 90 .

UTAN

ltalienska ri\lleran •

RESEILLAMAENDE. SJÖSJUKA...

. 8 dgr 3.3 3 dgr 23.3 14 dg r 30.3

APRIL 7 dgr 10.4

Parls . .. .

Holland .

Holland .

.. 8 dgr 23.4 7 dg r 24 .4

Malnau .

.. 9 dgr 12.5

JUNI G,udasJOn . legoland Nordkap .

Brelagne . •. .. . . . . .

11 dgT 2.6 4 dgr 3.6 10 dgT 9.6 10 dgT 12.6

8ornhol m • .. • . ••.• .• 5 dgr 12.6

Skara·Sommarland. ..

Poppe.u:vy . . . ..

Nordkap No rdkap

SEA-BANO fOrhlndrar effektlvt aili slag8 reselllamående ulan blverknlngar fOrorsakade av medlclner.

SEA- BANO Ar helt ofarllgl och passar bAde fOr vuxna och barn. Englands kungllga flotta har under yttersl svåra fOrhållanden prOval och använl SEA-BANO'en.

SEA-BANO har vlsal slg vara effektlvt också vld lIIamående fOrorsakal av andra omständlgheter.

SEA-BANO flnns nu I Finland. Prls 82 mk.

RING OSS

Gotland .

4 dgr Kolmården ..

1 d Malnau . . .. 9 dgr Salma Kanal . . .. . . 4 dgr Kolmården •..

I d Obera m mergau ......• 8 dgr Belglen BrOgge •... . ... 8 dgr Korslka ...........

15 dgr lugano .•• .. 9 dgr

3 3 10 10

dgr dg r dgr dgr

15.6 15.6 16.6 23.6

1d 3 dgr 2 dgr 1d 4 dgr 6 dgr 3 dg r 2 dg r

7.7 13.7 21.7 21.7 22.7 23.7 27.7 28.7

JULI Furuvik Poppe·revy ....... . ...

GOla Kanal . .. .

Ko lm6rden ..

Legoland . . ..... . . ...

Hurtlgruuen ..

Skara.Somma rland ....

Hlmlaspelet .. .

Oberammergau .. . . .. 8 dgr Österrike Vandrlng .. . . 10 dgr Malnau . . 9 dgr J3mlland ....... . .. 5 dgr Corvara hallen .....•. 12 dgr Bleklnge Rskeresa .... . 3 dgr Budapest & Wien .

12 dgr GOleborg ............ 3 dgr Vlnresa Ty_Fra ....... 9 dgT

Kuttervägen 14. 00870 Helsingfors. Tel. 90-6982707

OKTOBER h allenska rtvleran Rhen & Mosel . .

Parls .........

14 dgr 5. 10 7 dg r 7. 10 .. 7dgT 27 . 10

NOVEMBER 8 dgr

Wermlandla •..•.

DECEMBER

tel. (928)· 11 570

Fallåkers succe 550,resan, hoielI , biljetter, mal.

Haglund: Vasa - Malax L:åminne - Pörtom - Närpes - Ksk - Krs - Hfors

KRISTINA RESOR Kstad 962- f 10 78

ÖPPET ARET RUNT

.. ---='

Västra YHemäs, SF·22100 Me. riehamn, tel. 928·11183

Teater-resa tili Stockholm med

Silja Line Avgång 9.2 fr

Avgång

to fr

to to to to

3 . 11

Jul resa Dalarna . . .. 5 dgr 23. 12 Nyårsresa Wien . . .... 9 dgr 27. J 2 Nyå rsresa leningrad .. 4 dgr 29. 12

VIKING LINE

HELSINGFORS TEATERRESA 10- 11.02 SPANSKA FLUGAN

1.9 7.9 8 .9 19.9 19.9 21.9 23.9 28.9 29.9

Oessutom planera r vi nera korl· och några långresor. såsom 501· och badresa tili spanska solkuslen I nov. Istanbul I okt. m .n.

1rldiju

EN DAG I STOCKHOLM Haglund: 27/12, 31 /1, 28/2, 28/3,25/4 Vasa - Malax - L:åminne - Pörtom - Närpes Kaskö - Krs - B:borg Åbo Mäkelä: Kurikka - Kauhajoki - Teuva - Krs - B:borg - Åbo f7/1, 14/2 28/2, 14/3 fr. 280,resan, hytter, rundlur, utresan med AMORELLA, hemresan med ISABELLA.

2.8 4.8 4.8 8.8 11.8 11 .8 15.8 19.8 25 .8

SEPTEMBER

MAJ

,

'

grupparrangemang .

rundturer, program .

4.1 5.1 11 .1 18.1 25.1 1.2

to fr

to to

8.3 23.3 29.3 19.4

Vi har glädjen att på Oskarsteatern presentera ett teateräventyr med skräckromantik och hisnande effekter tili storslagen musik. Den handlar om Fantomen som håller tili i labyrinterna under Parisoperan och som lockas av den vackra sångerskan Christine.. . .

Resans pris från Åbo 780,-, Helsingfors 995,- I resan ingår båtbiljett Åbo-Sthlm- Åbo eiler Hfors- Sthlm-Hfors Transport Ariadne-Oskarsteatern - Ariadne Logi Silja Hotell Ariadne i två perso rum med frukost Teaterbiljett tili musikalen The Pantom of the Opera

"oo."";~~;~m ~~;EA. Köp Silja Teater·resan frän din resebyrå , eller hos 055 Helsingfors: Tel. (90) 18044 22. Resecenter, Stationsplatsen (90)17 n 61 eiler Aesecenter.

Forum Tuppens lorg (90) 1763 66 Åbo: Tel. (921) 65 22 44. (921) 65 22 B8 eiler (921) 652255. Tammerfora: Tel. (931) II 51 22.

10

Böj ditt huvud, träd försiktigt.

• •

.

Gårdagen , som den levdes på den svenskösterbottniska landsbygden på 1800-talet , har återuppstått på Stundars prästboställe i Solf. Detta i form av en hantverkarby och inte som ett museum i traditioneIl betydelse med fina föremål innanför glasmontrar.

Stundars hantverkarby visa r hur småfolket , majoriteten av befolkningen i Österbotten levde och bodde .

Hur man arbetade. All t detta kan besökarna uppleva i hantverkarbyn mycket tack vare läraren Gunnar R 0s e nh o lm s intresse för att väcka elevemas intresse för geografi , historia och hembygdskunskap . Lärarbodan i skolan i Solf kyrkoby blev mycket snart för trång och så väcktes den hos ungdomsföreningen sedan länge närda tanken på ett hembygdsmuseum .

Krigsåren på 1940-talet avbröt arbetet med hembygdsmuseet. Flyttningsrörelsen tili Sverige på I 960-talet tömde byarna.

Som en följd av den fick museiföreningen många gamla byggnader i donation.

De togs ner på talko och flyttades tili den plats som i dag bildar hantverkarbyn.

1973 bildades Stundars hembygdsförening med uppgift att förvalta och bygga ut musei- och hantverkarbyn.

Verksamhetsledare i dag

/

"

Bara eli Kalas nästa sommar

är Peter B ås k. Han förefaller att ha den gnista som behövs för att driva ett projekt av dethär slaget.

"- Min uppgift är all skaf"""~:"!-,,,,,.,'I _ _ '" fa pengar , att se liII all allling rullar, säger Peter Båsk liII God Tid. Vi har en Många jobbar man har int imt samarbete budgel på 1,2 miljoner mark sommartid med Österbottens museum . varav hälften inOyler genom Sommartid arbetar på egen verksamheL Tili den Stundars 10-12 personer, Hemmersgården verksamheten hör givetvis Peter Båsk året om. De fles1981 kunde man inviga Kalasen på Stundars som ta av dem som arbetar här Hemmersgården - författablivil populära men också kan hoppa in och utföra ren Jarl Hemmers hemgård genom försäljning av hem- många olika sysslor. Exem- från Vasa . 1 gården finns ett slöjds- och hanlverksarlik- pelvis spelmannen fungerar rum inrett med möbler från lar, caferörelsen m_O_ aklivi- sam timmerman , bagaren är författarens hem men huset leler_ både snickare och mekani- har byggts om så att det i Peter Båsk berättar all ker o.s.v. dag fungerar som festlokal hembygdsmuseet eiler hantoch utställningsutrymmen . verkarby n är det viktigaste Egel bageri På vinden har inretts en just nu . De över 40 byggnaVisst har Stundars också högklassig konsertsa l där derna är utplacerade på eir- ett eget bageri . Och här kan berömda musiker gen konka 1,5 hektar. Och i dem man sommartid få köpa ny- serter. Bland dem Käbi Lafinns omkring 10.000 före- gräddat bröd från den gamla retei . Strax innan GT besökmål från börj an av 1900-ta- bagarstugans väldiga ugn te Stundars och Hemmerslet. från 1700-talet. En ugn i vil- gården hade lärarna vid Solf - Det är föremål som an- ken man gräddar 24 limpor musikskola gett en konsert i vändes av det s.k. småfolket samtidigt. salen. och som i dag är svåra all få - Jag har sällan sett så nervösa konstnärer inför en tag på. Vi borde komplette- Soldarllorp planeras berättar Peter ra våra samlingar med bl. a .

Bland de projekt man ar- konsert , kopparslagarens verktyg. betar fram finns ett soldat- Båsk. Men det var säkert Sådana förefaller det svårt torp med inredning från nervöst att uppträda inför egna elever. att få tag på i Österbotten 1800-talets början.

- Men det förefaller vara men vi tar gärna emot också från andra delar av landet. svårt att få tag på föremål Konstutställning Verktygen som användes av som användes exempelvis . Sen aste sommar fanns respektive hantverkare var under 1808-09 års ofärd , också en konstutställning på säkert likartade eiler t. o.m. säger Peter Båsk .

Hemmersgården . Det var likadana.

Han berättar också att Håkan Brunb e rg , Erland For sbe rg , Björn Bru sewitz , en temautställning över det österbottniska landskapet och i september en separatutställning av den ungerske grafikern Jozsef Szurcsik som ställde ut i vindsateljen .

Familjefesler Hemmersgården har inretts så att där kan ordnas familjefester av alla slag.

Många är redan de bröllop som firats i salen . Men också kongresser och konferen-

annan mat på sitt festbord går det också för sig.

Konstcentrum

Nästa sommar planeras bara ett enda kalas på Stundars. Men det går att beställa kalas för dem som så viiI. 197 I hölls del första kalaset och sen dess har 3.500 gäster varje sommar bänkat sig på Stundars för att äta klimpsoppa och gröt. Så om ni samlar ihop en grupp på 120

Intill Hemmersgården finns konstnärshuset i vilket inryms keramik- och grafikverksläder. I huset finns också hemslöjdsbutiken . personer så är det bara att Run ar N i e m i n e n tillve rkar ringa tili Stundars och komkrukor enligt gammal metod ma överens o m dagen när ni i Stundars kruk makarverk- viII vara med om en kalas. stad och keramikern Paula H i ltun en har en verkstad i Allt kan inle konstnärshuset. I grafik- rymmas med Allt det som finn s att beverkståden arrangeras

Peter Båsk heter verksamhetsledaren Iör Stundars hantverkarby ; Solf. Här; s;" arbetsrum ;nvid Hemmergården.

konstkurser. Ett tryckerimuseum som också kan användas har inretts.

Musikens dag, Kristen säng på Stundars och givetvis Kalas på Stundars är begrepp som intimt hör samman med Stundars. Och Korsholms musikfestspel har sin upprinnelse på just Stundars.

- Vi slrävar inte efter all hålla kvar evenemangen på Stundars, framhåller Peter Båsk, Vi startar dem och får det att löpa och så tar nån

rätta om Stundars ryms inte med i ett kort reportage.

- Du kan ju ge ut en tidning med information bara om Stundars, föreslog Peter Båsk hjälpsamt.

Och det skulle inte vara svårt att samla det materialet. Men inte ens en tidning på 20 sidor skulle räcka tilI. Varje hus har sin egen historia. Och där finns närmare 50 byggnader i dag.

Nästa

sommar

kommer

åtminstone undertecknad att tillbringa nån dag på Stun1 gården finns ett kök där man kan tillreda mat - annan över och vi börjar dars. Hoppas jag får sällCri är stugorna och grdtl var vädrel när dtnhär vyn frdn hantverkarbyn i Stundars fotograferades en främst klimpsoppa och gröt. med något nytt. På det sättet skap av andra pensionärer skum höstdog i november. På den öppna plDtsen i förgrunden hdlls de kiinda luzlasen på Stundars. från SPF. Men viII en festarrangör ha blir Stundars levande, ser arrangeras där.

11

Forntiden får liv med Margit som guide - För 16 år sen tillrrågades jag om jag ville stäUa upp och hjälpa tili att guida grupper i hantverkarbyn, berättar chersguiden på Stundars, Margit Holm.

Mina barn hade insjuknat och för att själv överleva stäUde jag upp.

Samma dag God Tids redaktör besökte Stundars Iirades Margits 65-årsdag.

Den dag de nesta går i pension.

- Vi har i dag beslutat att förlänga Din a rbetstid med rem år, meddelar emeUe rtid verksamhetsledaren Pete r B å s k vid födelsedagskaffet i He mme rsgå rden .

Och Margit rö refaUer att acceptera. Hon berättar: - Den första tiden guidade jag enbart på svenska .

Men efte r att ha läst finska e n tid så kom det också fin skspråkiga grupper med och efte r ytterligare en tid också engelska. Sen jag läst också det språket.

Nume ra guidar Margit Holm gruppe r frå n praktiskt taget hela värIde n - Korea , Nya Zeeland , Australie n

o.s. v.

- Jag brukar få brev och kort från alla vä rlde ns hörn , berättar hon.

Margit Holm kan allt om Stundars och om hur småfo lket levde på 1800-talet.

Från att ha visat runt i fyra stugor har hon nu öve r 40 stugor att guida turiste r i.

Första tiden, första å ret , fungerade hon e n timme om dagen under juli månad. Nu börj ar säsongen i maj och slutar nångång på höstkanten .

V nder börj an av 1970-talet kom det besökare som kände tiU hur de ve rktyg a nvä ndes som fi nns här på Stunda rs. Men i dag ä r det inte ofta sådant hä nder , berättar Margit med saknad.

Klippböcker Margit Holm ha r också ansvaret för k1ippböckerna och under åre ns lopp har de t samlats en hei del mate rial.

Och det finns limmat i fl ere stora böcke r. Något för fra mtid a forskare att blä dd-

ra i.

Ron vet allt Vi promenerar runt på o mrådet medan inforrnatioChelsguiden på Stundars Margit Holm visar hur det gick till mt spin· nen om allt vi ser bara rin· na lingarn i loma dagar. Bilden tagen i en bondstuga på Stuntlors. ner ur Margit. Vi gå r in i

Den 15 november uppnddde chejsguiden pd Stundars Margit Holm pensionsdldern . Här IQr hon en vUopaus i krukmakarlärlingens kammare på Stundars.

kloka gumma ns stuga där fö rdes 1977 på Stundars två o rmar förvaras i sina fi nns aUt de t man behövde fl askor fyllda med sp,it. på landet i [orna daga r. Här - V ätskan var ju förr e n finns leksake r, stövlar i ta-

KloluJ gummoT Janns I än- innan folkhiilsoarbeuI övertogs av kommunerna. Och på Stundars finns en stuga sam tidigore innehafts av en sådan . I jlaskorna onnar i sprit. Margit Holm visar upp en 50 - 60 år gamnud reptil ; en flaska.

viktig medicin , berättar ket, hästskor, seldon m.ffi .

Margit. Och häromåre t kom På Stundars finns också en hit koreaner som berättade bondstuga. O ch den ä r beatt så fortfarande är falle t tydligt rymligare än exemhos dem. pelvis k10ka gummans stuga.

I lanthandeln som upp1 stugan finn s husfolkets

sovplats bakom fö rhängen me n också den plats där rotehjonen skuUe sova , d.v.s. i spisknute n. Rotehjonen gick ju från gå rd tili gård och fi ck på det sättet sit! uppehäUe. - Ibland sämre ibland bättre , säger Margit. Men det va r fo rna daga rs socialvård .

Vi lämnar bondstugan och Margi t låser efte r oss. Vi står på trappan och ser oss omkring. Runtom finns de byggnader som behövdes i lantbru ket - loftet dit ungdomen flyttade ut på somrarna , vagnslidre t och alla de a ndra byggnaderna.

Vi ä r de e nda besökarna just nu o Först tili sommaren lever Stundars upp igen.

Men innan dess ska julen givetvis välkomnas och det gör man på Stundars genom att under lilIa-jule n "skjuta" sta rtskottet för den riktiga jule n. Med en jättebrasa och jullekar.

Först då bö rj ar julen i bygden .

Finmekanikern som krukmakare - Min rar och morfar var bägge krukmakare och jag har hela livet varit intresserad av yrket , berättar Runar Nieminen som under den livligaste turistsäsongen hoppar in på Stundars som just krukmakare.

Och när God Tid besökte Stundars återfanns Runar Nieminen i Nisses verkstad där ban drejade skålar av rödlera.

- Det ska vara rödlera för att produkterna ska få den kännspaka röda färgen , säger han. Den finns nästan överallt i vårt land och fä'rgen kommer av den järnox. id leran innehåller.

Leran som sådan kan dock inte användas genast.

Runar Nieminen berättar om rörarbetet.

- Leran ska arbetas upp klösvis. Endel trampar den .

Jag slår ihop den med klubba o En stor! Sen ska de n upp på klösbänken och slås ihop med en mindre klubba.

Efter det delas leran i centimeter tjocka skivor med en tråd. Det gör att orenheter såsom stenar och annat rensas bort .

Därefter valsas skivorna i

en grej som närmast påminner om en gammaldags mangel. Och efter det " bakas" leran ut tili korvar.

Som isin tur de las i bitar för att placeras på drejskivan för att få sin blivande form .

Den blivande produkten ska därefter målas och tor-

4 kubik ved I krukmakarverkstaden är brännugnen en mycket viktig del. Fyra kubikmeter ved gå r åt tili en enda bränning. och veden ska ha torkat två år. Vgnen eldas ett dygn .

Och så radas de kärl som ska brännas in efter ett väl

Inleriör Irdn bybutiken på Stundars.

kas och brännas. Och bränningen är nästan en vetenskap .

- Dekorationerna görs på olika sätt, säger Runar Nieminen. Med vitlera och kohorn O . S.V.

inarbetat system . Och hela ugnen muras fast med undantag av ett titthål som kan öppnas vid kontroll av hur bränningen fortskrider.

Bränningen måste noga övervakas. Ibland kan den

misslyckas trots noggrann övervakning.

- Jag var elva år gammal när min far slutade med krukmakeriet , be rättar Runar Nieminen. Men jag var mycket intresserad av hantverket redan då. Jag gjorde en de taljerad ritning av verkstaden och av de olika arbetsskedena . Därför kunde jag småningom lära mig hantverket.

Och efte r det att verkstaden med alla tillbehör flyttats tili Stundars kan en större allmänhet få ta del av det hantverket.

1 o medelbar anslutning tili verkstaden finns lärlingens kammare - et! rum möblerat på allra enklaste sätt .

Och med väggarna tapetserade med gamla tidningar.

Att studera dem vore enban de vä rda ett besök på Stundars.

Text och roto: Gurli Nurmi

Krukmakaren Runar Nieminen upptog i början av 1970·talet sinlars och morfars hantverk och återfinns sommartid ; hanll'erkarbyn i Siuntion.

12

MEDICINSK LASER

MWJAM8

För behandling av:

1

1 1

29. 12.89-01.01.1990.

" Phantom or the Opera" på 0 5- I

I I ÅBo 17.02. 1990 1 " Kom igen Cha rlie" på Åbo I sve nska teate r Pris 250,cats- Iea tern Pris 1.450, -

För resedetaljer - ring

- smiirta - infl811lIJ1aUon - olika läkningsp rocesser

Utgiva re :

1 1 1

Sve nsk a

WILLIAMS BUSS AB BUSSRESOR STRANDGATAN 4 22100 MARIEHAMN TEL. 928 · 15055

Pe nsio nä rsfö rbund e l r. r.

Rygg-l.edbehandling och massage

Ansva rig ulgiva re

Naprapat Thomas Sundqvist

och

Hartmansgränd , Vasa

che freda kt ör Gurli Nurmi

Tel. 961· 11 64 30

Reda kti one ns adrcss:

Informerar

Centralg. 87 D 10300 Ka ris tel. 91 1-362 80

Preliminärt reseprogram

ISSN 0359-8969

Atlas-matkatILong Tours Ltd .

. ~~ ~.e:

1990

Färd i vintematten

Eken4s Tryckerl Ab EkenAs 1989

Mars

Runebergsgatan 40

00260 HELSINGFORS Tel. 90-496 066

Vida rymd, som bär vår stjärnevärld, höga valv, som för mitt öga glimmar, ger sin strålglans under nattens timmar, trolsk och lysande på nattlig färd.

GOD J UL!

~\lrahuone

Vida rymd, vid horisonten hägrar, gryningsljuset svagt mot skogens bård, Vtntergatan flödar mot vår gård, tryggt - med ljusets redan vunna segrar.

SOCIS

Nils Grabbegatan, Karis g 91 1-302 66

Vida rymd, med ro vid egen härd här i natten vakar hemmets ljus, tomten - tror jag - vandrar kring vårt hus, tyst - välkomnande från frostig färd.

FÖRMÅNUGTFÖRGRUPPER ÄVEN UNDER HELGEN Lunch må - fre kJ. 11 .00-15.00 Dans fre-Iö kJ. 20.00 - 02.00

Avr. dgr.

Spanien .. 11 .3 22 Tur-90 Göteborg .. .. .. .23.3 3 Aprll Paris .................... 12.4 Holland ........ .. .. 24.4 Junl Legoland .............. .4.6 Kolm!rden ............. 9.6 Skara Sommarland .... 8.6 Göteborg- Llseberg ... 30.6 Jull Legoland ................ 2.7 Nyslott operia Adia.. ... 3.1 Kolm!rden ..............7.7 Jylland ... ........... .. ... 9.7 Bomholm ................ 15.7 Bohuslän- Oslo ........ 19.7 Golland .............. .... 23.7 Skara Sommarland ..... 27.7 Loloten ....... .. .. .. ..... 28.7

Poppe Fredriksdal .....

Augusll Öland .................... 2.8 Furuvik- Countty ...... .4.8 Svenska slott ........... 8.8 Kolm!rden .. .. .......... 11.8 England- Skottland .. ..

Mainaua ......... ........ 21 .6 Göla Kanala ............. 25.8 Seplember Budapesl- Wien ....... .

Belgien- Btyssel Österrike-Kärnlen ... .. 4.9 11 Spanien .................. 20.9 14 Auskaresa Finland .... ..

Oktober Portugal ............... ..

Aättviks Marknad ....... 5.10 A-Aesa....... .... ....... .

Italien .. ...... ........... .

December Julresa Storlien ........ 23.12 5

Vida rymd - när högtidstoner fyller hem och tempel; Julens bud om frid; Bär det lysande, att jul i mörkrets tid, alla gråa orosmoln förgyller!

Alfred Smeds

·0

o

0

o o

är en oy r cg istrerad med ici n. en s alva s am sn abbt lindrar smår-u . infla mmat ion ocn s v u lln ad . v il k a b l. a . ka n orsakas 8 V r e uma . an strängn ing. mu ske lspänn ing . drag . v dck n ing ocn försträckni ng .

• RE SER DU ...

• med bi)."

• tili SÖO ERN ...

• 6yg. bå!. låg", • aeh~ver du chartrs ••.

Fö rd elen 8" sal v a behandlin g : Sk adan beh and las 10· k alt med saivII d irekt p ii s märtande s t ä llet.

SIIlvan v er k ar snabbt . oeh andra delar 8V krop · pen be s pa ras 1I 0nöd ig " med icin ering.

rl

c o

BLIMEDLEMI GYLLENE LINJEN -KLUBBEN Gyllene Linjen - k1ubben är öppen fö r alla pensionärer. Au bli medle m i kJ ubben är och man för binder sig inte tili någonti ng.

Som klubbmedlem får Du många förmåner.

Klubbtidningen som utkommer fyra gånger årligen in nehåller aktuell info rmarian och underhål lande läsning. Bonuskortet ger Dig var sjätte kryssni ng gratis.

Så här blir Du medlem i Gyllene Linjen- k1ubben. FyU i bifogade medlemsansö kningskupong. Sänd den tiU Viking Line, Gyllene Linjen, PB 119,00 161 H elsingfors.

Fatta ett bra beslut. Kryssa med Gyllene Linjen.

Och ta med din vän!

E n buss av h6gsta klass • Resetips

De akti v a ämnenll i Moviflex:

Vi pä BOTNIA i Vasa. i He i· singfors. i Nä rpes gc r gärna goda rörslag .

Clyko lsalicvlat är en redan lä nge anvä nd allmänt känd vä r kmed ici n .

Mu copo lysaekarid . som lik nar heparin . är ock d en länge kä nd . infl ammation s h ämmande. b lod· oeh Iymfeirk u lat ionsbefrämjande substans .

,

HÄMTA BROSCHYRER!

ANSOKAN OMMEDLEMsKAP I

Fen yl efri n har en s nabb oeh erk änd s v ullnadsm in skande eff ekt .

Effe kte n av desslI tre läkemedels sllmver kan har k unnat bevi sas I s t udier .

Do sering oeh öv r iga anv isn ingar i packsedeln!

Förpaek n ingar oeh priser :

50 9 100 9

Receptfr; medoc ,n fri n opoteketl

Nomn

2 9 . 5~

Socialskyddss ignum _ _ _ __ _ __ _ _ __ __ __

50 . 03 ~

~u~,,~m

Adress _ __ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

'u' ''o, o

1m

VÄLKOMMEN !

TILL KLUBBEN~ IKING LINE . . i /7'':

Hovr.espl. 20 VASA 961 -1 121 12 Vasav, 15 NÄRPES 9624 12 71

Tclefonnum mer·_ _ __ _ _ _ __ _ _ _ _ _ __ _ _

;J-~<-

I klubbvärdinno r I I I I I I I VIKING LINE

13 Det räckte väldigt länge , nästan fyra veckor gick då kommer äntligt svaret, han från gamla tomten fick, ett brev, med lack och stämpel, frän vär tomtes sagoland ni har väl själva läst att där kan bli besök ibland.

En tomtesaga Att to mtar väl kan röra sig där människor bor och bygger det vet nog nästa n alla barn , ni minns väl den där Trygger, han körde med sin lilla häst tili barn i hu vudstaden han rö rde sig pä Drumsö och han for längs Espla naden.

Han läste vid ett tomtebloss en kväll vid Bysmedsgränden - jag känner - skriver gammeltomten - ej den nya trenden , nån vila eiler fritid komme r ej hos oss på fräga i tomtens verkstad brinner alltid flitens klara låga .

En tomte kan ju gömma sig, som ingen an nan kan det och Trygger , han som bodde , som ni minns , pä Bläbä rslandet , kom körandes pä kvällarna , blott sällan in pä dagen och därför såg nog ingen när han kom tili Kronohagen.

Men - om du nu har tröttnat vid att barnens listor skriva kan jag, med början när som helst, ett annat jobb dig giva, det borde passa riktigt bra , i din vida sfärer att inför julen ägna tid åt våra pensionärer.

Se nu va r saken den , att Trygger hade fätt ett brev det kom frän Höga Norde n, och den gamla tomten sk rev, att han i röda rappet nu , en lista skulle laga på snälla barn i Kronohagen och i Norra Haga .

Men allt kom med i Tryggers bok , han skrev så svetten lacka en kväll han for frän Övre Malm och fram tili Sockenbacka , han skrev om barn i Domarby , om barn i Magnuskärr då kände han sig väldigt trött och likaså hans märr.

De gamla, ensamboende, i tysta rum och kök de skulle säkert glädja sig - att få ett hembesök, ett budskap härom kan du ge tili stad och bygd - ett som du ber att deras egen tidning God Tid sköter om .

Och listan - den för Aggelby och över Månsasparken den borde skrivas nu med e ns - jag kan ju rakt fä sparken , ja lilla Trygger rände runt, ty han va r alltid trägen han sk.rev om barn i Hoplax och om barn vid Ulfsbyvägen.

Det finns ju andra tomtar ock - det här tar ingen ände skrev Trygger, när han listan upp tili gammeltomten sände , jag viii ju se Lucia och jag äm nar barn förströ på Brändö parkväg, Gumtäkt och dit ned på Degerö.

En bud tili pensionärerna för de som ensam vandra när Ijusen tändas inför jul! Bär omsorg för varandra! ja Trygger han var mycket nöjd med allt som tomten skrev och körde genast med sin märr tili God Tid med hans brev.

"Ja jag viII ha en leksaksbil, jag hoppas att jag får den" sa lilla Mats tili tanten, deras tant i barnträdgärden, små ting fick barnen ö nska där, men inga riktigt stora "de ryms ej", sade tanten , "på tomtens lilla fora. "

Jag hinner ej med hela stan , jag jobbar mest om kvällen det finns ju även snälla barn pä må nga andra ställen , skrev Trygger hem tili gammelfar och förde sen pä tai de barn som bor i Munksnäs , vid Mejlans och i Dal.

Tili alla våra pensionärer med barn och barnbarn!

EN GOD JULHÖGTID! Alfred Smeds

Parhästar från resor med svenska pensionärer - Det var inte så farligt , farande att ratta bussar pä noterar Edgar på sitt erkänt resor bäde när och fjärran.

- Jag ska resa på egen lugna sätt. hand framöver , säger Eija och planerar för en långresa Vilse i som hon kommer att göra Amsterdam Att köra vilse i Amsterstrax efter årsskiftet. dam kanske inte låter så farligt. Men att göra det mitt i närerna aU de kanske inte natten i störtregn är rätt så kräver nån närmare presenotrevligt. tation . Nämnas kan. att Eija

- Vårt samarbete började visst 1967 , säger Eija Francke .

Och de n hon samarbetat med sedan dess är Edgar D a hlstr ö m frän Lindholm Lines. Bägge sä kända bland de finlandssvenska pensio-

för e n tid sedan kröntes tili

- Men a ilI redde upp sig,

resedrottning i en intervju i

säger Edgar.

Detta efter att man plockat upp en person som sade sig hina det hotell de sökte men inte gjorde det. Och som senare försökte få dem att betala för guidetjänster

Västra Nyland. Detta med fog.

- Vårt första samarbete skedde vid en resa i Schweiz , berättar Eija och Edgar instämmer.

God Tid Iyckades för en tid sedan få dem att sitta ner och prata resor och resemin-

och taxiresor .

- Men tji fick han . säger Eija.

nen.

Och visst har de minnen .

Några riktigt sådär "stora" saker har inte hän t under deras fyra årliga resor tillsammans - Eija som reseledare och Edgar vid raHen. Att Eija avgått som SPFreseledare känner säkert de flesta vid dethär laget tili .

Me n Edgar kommer fo rt-

Denhär bilden är unik. Eftersom det förmodligen är försto gången Eija och Edgar sitter såhär lugnt parkerade i en soffa. Medan de minns från otoliga resor med pensionärer. .

Foto: Gurli N urmi

God Tid ska försöka övertala henne att skriva ett referat eiler på anna t säH berätt3 om resan i något nummer nästa år.

- Minns du när bromsbanden på bussen gick när vi var på väg nedför e tt berg i Tyskland? , frågar Eija Edgar.

Otrevlig upplevelse En otrevlig upplevelse redovisar de två för.

- Vi var på resa i Stockholm och på morgonen var bussen nedmålad med Bader-Meinhof ligans slagord.

Det väckte e n hei del uppmärksamhet när vi körde

ner tili hamnen med den uppseendeväckande texten på bussen.

Goda råd Och Eija och Edgar ger nägra goda råd för fram tida resor.

- Kom ihåg an pensionä-

genom att ta det lugnt, säger Edgar.

Och det gör han.

- Men nog ska man också ha skinn på näsa n, innikar Eija. Det gäller att stå pä sig och hålla på det man vet vara rän och rimligt. Och det

rerna är äldre mäniskor, sä-

ger Eija . Det innebär givetvis inte att de ska särbehandlas på något sätt. Men de kanske inte orkar med överlånga körpass.

- En råd jag gärna viII ge resenärer är att den sam har

anlag för an bli åksjuk ska stanna hemma. Dena för den allmä nna trivselns skull.

För på en bussresa gäller det att ta hänsyn tili varandra .

Samarbete - En viktig faktor som gör e n resa Iyckad är an samarbetet mellan reseledaren -chauffören fungerar , framhå ller de enhälligt.

Visst tror alla dem.

När Eija plockar fram ett fotoalbum och visar Edgar roton från olika resor både hörs och syns det att åtminstone deras samarbete fun- mao kommit överens om och sam resenärerna betalat gerar och fungerat. rör. Överens kallar sig samarbetsgruppell som bildas av de mellannyländska föreningarna . d II ..

Ta det lugnt Eija tar åter en gång upp Här samlade tili möte i Kyrkslätt. Och av minerna att öma var a a overens. _ Oftast klaras de flesta händelserna under höstresan Foto: Gurli Nurmi problem under en resa av tili Ischia iltalien.

- Under den hände det mesta av sådant som inte bör hända under en resa .

D.v.s. gjorda överenskommelser visade sig inte hålla beträffande bl.a . klassen på hotellet m.m .

- Det är otrevligt under resan för alla parter. Och lika otrevligt att reda upp i efterhand.

- Det har varit underbart att vara reseledare för Svenska pensionärsförb undet , avrundar Eija. Jag har bara positiva minnen frän dem.

Och det är inte litet sagt - fyra resor årligen sedan 1967. Med i medeltal 50 deltagare per resa. Räkna ut hur många personer totalt som rest med henne. Undertecknad avstår frän att räkna ut det.

God Tid ö nskar Eija många trevliga resor tili de eventuella platser hon ännu inte sen. Utan an behöva ta ansvar för andra medresenä-

rer. Och hoppas Edgar gör många resor med SPF-pensionärer under kommande

1Ir. Gurli Nurmi

14

fyII e e

, ,

"Förfäras ej du lilla hop". lem mar. Av dem som var Hagner, Harry Boedeker Det kan man med fog säga med fö r drygt tio år sedan och Lisa Ervelä fun gerat om Björneborgs Svenska hänger ännu femton med fram tili 1981, då Gunvor Pensionärsföreni ng.

Den och tj ugo nya medlemmar Zi ll iacus tog över.

Och vad har vi då sysslat kämpar tappe rt emot vikan- har trots allt ansluti t sig unde medlemssiffror men har der 1980-tale!. Men inte ens med under de gångna fe männu inte gett upp. 1 år har under de första åren kunde to n åren? man gjort en kraftans träng- man räkna med att ner än Det ha r va rit samling på ning för att kunna fira för- 35-40 med lemmar mötte klubben varje månad, tili en eningens femtonårsjubileum upp tili månadsträffa rna och början med kaffe men sedan under festliga fo rmer. Det sällan ens så många. Medel- med gemensam lunch. Det gjorde man den 25 oktober. talet stan nade vid 30 eiler har varit utfä rder, teaterFramtidsutsikterna ter sig 50% . I dag är medeltalet besök och teaterresor, geinte särskilt hoppfull a. Vi är närva rande vid månadsträf- mensamma museibesök och i detta nu 34. Om alla vore farna ca II , men så har vi ju i någon mån har vi också utaktiva vore det ju ingen också blivi t både äld re och forskat vår egen stad . Trots nöd .· Mer än 18-19 med- skröpligare. Vid högtidliga aktningsvärda fö rsök har det lemmar visar sig dock inte tillfällen och också utfärder dock inte gått att locka medsamtidigt och även det bara visar sig dock som sagt lemmarna tili gemensam vid speciella tillfällen såsom 18-19 med lemmar eiler hobbyverksa mhet av någo n jullunch eiler bankinfo med drygt 50% . I detta nu är form. På sin höjd har de låtraktering. Medelåldern i möj ligheterna tili samvaro tit sig dras med i musikalisk föreningen är nu 76,4 år. emellertid större än någon- frågesport eiler andra frågeBara 9 medlemmar är under sin och vi kan träffas varje tävlingar.

70 år, 15 mellan 70 och 79, 8 vecka åre t ru nt tili en pratVid månadsträffarna har mellan 80 och 89 och tvä stu nd . det förekommit korta fö reöver 90. Ansträngningar ha r Det var givetvis pensio- drag eiler kåserier. Några gjorts för att få nya och yng- nä rsförbundet , som tog ini- ru bri ker ka n vara på si n re pensionärer tili föreni ng- tiativet tili en svensk pensio- plats: Björneborg förr, Saluen. I någon mån ha r det närsförening i Björneborg. to rget vid sekelskiftet, VargIyckats men främst har nyre- Det skedde i samba nd med jakt på 18oo-talet, Midvinkryteri ngen strandat på att förb undets sommardag här terblot, G ustav III :s statsde nesta svenska björnebor- 1974. Det konstituerande kons!. Det före kom också gare söker sig bort från Ku- mö tet hö lls de n 25 oktober en tid intervjuer med o lika mo älvs strände r när dage n samm a år på Svenska klu b- medlemmar om barndo msfö r pensionering är inne. Vi ben. Trettiotvå personer minnen från t.o. m. så avär väl heller inte så attrakti- mö tte upp, av vilka två dock lägs na o rter som Dresden va med vårt vi ta hår och vår vid det laget var "minderåri- och trakten av Volga och på tilltagande skröplighet ga" och inte godkändes som sitt sätt fjärran Vibo rg. och vår kvinnodominans. konstituerande medlemmar.

Vittberesta medlemmar Ändå är det ju så , att ju äld- Av de återståe nde 30 är än- har i ord och bild berättat re man blir får et! allt större nu fe m i livet, vilket väl om sina intryck från resemål behov av att kunna kommu- måste ses som ganska posi- som Kenya, Sri Lanka, Tunisera på sitt eget moders- tiv!. T heodor vo n Frenckell nis, Kalifornien , Turkiet och mål. åtog sig ordförandeskapet flere medelhavsländer.

På 1970-talet i början av och det skötte han med den Under verksamhetens sin verksa mhet nådde BSP äran ända tili sitt frånfälle. första år deltog BSP i förfaktiskt upp tili 60 med- Som sekreterare har Eric bundets sommardag i Vasa

•

rigt har det va rit rätt spar-

samt med besök. Tammerforsa rna har besök t oss och likaså Gamla Kvarn . Alfred Smeds ; ej att fö rglömma.

Och senaste höst kom hela 46 glada sydösterbottninga r frå n Kristinestad och Tjöck och hälsade på. Om Iycka n är god blir det en tradition med besök och åte rbesök, så länge vi hänger med. I vA ras var hela 18 björneborgare plus ett par fa miljemedlemmar på svarsvisit i K:stad.

1 någ ra fa ll har vi fö retagit resorna tillsam mans med De Gamlas Hem i Björneborg, där det doc k inte finns en enda svensk pensionär. I de nesta fall har reso rna dock gått i egen regi med egna medlemmar endast utö kade med enstaka fa miljemedlemmar.

Teaterresorna har i huvudsak gått tili Åbo svenska teater. Men också Tammerfors båda scener har bjudit på nere givande eiler underhållande fö reställningar.

Härom året såg vi i häll ande regn Ratsumies ja rakka us på Pyy nikki sommarteater. suppleanter Elsie G a mmal s och Ulla K a nkk on e n , men yngre krafter kunde gärna träda tili , det är så enkelt att få allt serverat på en bricka, men någon

••

a penslonarer 5-års fe t HAGA PENSIONÄRER r.f. firar sitt IS-årsjubileum den 20.10.89 på Tekniska Föreningen (TFiF) i Helsingfors. Närvarande var 57 medlemmar med en uto mstående hedersgäst, ordföranden i SV . Pensionärsförbundet Siv Tunzelman von Adlerflug.

Så snart hon anlänt, litet försenad på grund av trafikstopp , bjöds den uppiggande välkomstdrinken omkring. Därpå fö ljde ordförande Linnea Gi n strö m s hälsningsord , då hon hjärtIigt välkomnade oss alla främst då hedersgästen. Så var det dags att premiera förtjänta medlemmar, Inga Engbe r g fö r hennes ofö rtröttliga, mångåriga arbete som kassör och med-researra ngör och inom kort 93-åriga Erna Kjä llm an , som skrivit orden tili vå r Iystringssång, alltid sträckt ut en hjälpande ha nd bl. a. som medlem i vår sånggru pp "Elsebofinkarna" (som tyvärr ser ut att upphöra, på grund av acko mpanjatören Li lian H yvä r i n ens lämna nde av posten), berättare av "tokroliga" historier, oftast med "femtioelva" ver-

med hela 29 personer. I Å bo ett par år senare var endast halva antalet med och ännu färre i Tammerfors och Närpeso Oft ast har det bristande intresset berott på besvä rliga fö rbindelser frA n västkusten, för minnet av samIinga rna har alltid va rit positiv!.

I gott minne har vi också förbundets vintersa mling i Björneborg 1982. Men i öv-

skall duka den "sowieso" .

Många vänner

Det allra bästa är ändå albekanta, fö r att bilda en sökare av vä ra möten ända pensionärsförening fö r Söd- Ia goda vänner man fätt på sedan föreningen grundats. ra och No rra Haga, de n äldre da r' och dessutom bor Ä ven o rdfö randen Linnea första ordföranden blev Do- vi ju nära varandra . Medihågkoms, hon fick en vas ris B jö r kman . Efter hen- lemmarna uppm anades "cirmed roso r, som tack fö r sitt ne sedan 1983 svingar Lin- kulera" på mötena och inte arbete oss tillfromma och nea ordförandekl ubban. Vid sitta på "abonnerade" platsamtid igt som en aning fö r grunda ndet anmälde sig 56 ser s.a .S. utan fak tiskt betidig gratulation tili bemär- st. som medlemmar, vid års- ka nta sig med andra , det lökelsedagen, hon harangera- skiftet 74175 var vi redan 11 2 naf sig! des av viceordf. Anna J ä n- och på 10-årsdagen ca. 160, Hoppas alla få r uppleva som vi i sto rt sett är de n dag föreningens 20-årsjubileum s t i. som är och de t är nog bra, och minnas denna dag som Siv överräckte fÖT värt "kära" Elsebo rym- en Ijuspunkt i framtide n.

Som avslutning ut bringarotoalbum mer inte så många (80 perNu var det gästens, Sivs soner maxim um), i allmän- de vi ett fyrfaldigt leve fö r tur att å Svenska Pensio- het har vi varit 50-70 med- vår fö rening. Nu var Maryelle L i ndh o lm i tu r att unnärsförb unde ts vägnar Iyck- lemmar på mötena. önska oss tili fyllda 15 år , derhålla oss. Det gjorde hon vilket hon gjorde med all- Många resor med barvur och sjöng tili gimän t känd fe rmitet överräcSom alla andra pensionä- tarr Evert Taube :ska visor ka nde ett stiligt "fotoalbum" rer har vi företagit re sor bå- jämte Väkä och Bosse Ösmed fö reningens na mn in- de inom och utanför landets terbergs specialiteter, Väkäs graverat på pärmen, en fin gränser , besökt många tjusi- "medaljonger" och Bosses ga, minnesvärda sevärdhe- mera avancerade låtar, au sak.

Sedan "Lystringssången" ter, såsom slott , kyrkor, fi na hon uppskattades hördes på klingat i salen med Inge utställningar m.m. På möte- applåderna. Vid det laget Ekh o lm vid pianot, var det na har vi oft a haft intressan- var nag alla "sugna" på en undertecknads tur att säga ta, lärorika föredrag med bit mat och att det smakade några o rd om fö reningens bilder eiler något musik- gott fö rstod man på allas begångna år , att vi är fö dda år sångevenemang. låtna miner, kaffet och tårDen nuva rande styrelsen tan kom som pricken på i:et.

1974 kan ju alla räkna ut, men att Ebba H i lb e rt var består av: Linnea G in - Under måltiden sjöng vi initiativtaga re tili fö reningen s tr ö m , ordf. , Anna l ä nsti unisont "Turalleri "-visan tili vet nog inte de yngre med- viceordf. , Stin a Ly b e ck se- Inge Ekho lms pianobeledlemmarna. Hon sammankal- kreterae, Inga E ngberg sagning, dessutom underhöll lade nämligen vänner och kassö r , Maj Lilj a medlem, ho n oss med ett pianosolo

ser, allt utantill och f1i tig be-

I

Vid Bjömeborgs Svenska pensionärsförenings 15-års jubileum uppvaklades föreningen med förbundels slandar, här på bordel framför ordförande Tor Åke Nerdrum i salllspråk lIIed vår förbundsordförande Siv Tunzelman von Adlerflug , Sekreleraren Gunvor Zilliacus slllåleende tili höger på bilden. F olo: Alfllild Kanerva Vasa och huvudstaden tycks oss fö r avlägsna, men ibland har Vasa teater kommit oss halvvägs tili mö tes med föreställningar i Kristinestad eiler Lappfj ärd.

A IIt detta har va rit möjIigt tack va re Svenska Kultu rfo nden i Björneborg och dess allt ifrån början generösa inställning tili BSP. Vi har länge varit för få fö r att orka med utgifterna fö r bussa r som stigit ungefär i samma takt som BSP:s medlemsantal har minska!.

Lyckligtvis har understöden samtidigt blivit större. Utan kulturfonden hade alltså

än årsavgiften hade vi inte ens ku nna t sköta den nödvändiga inform ationen tili medlemmarna. Vi har alltså all anledning att vara Svenska Kultu rfo nden djupt tacksamma fö r att den velat bevara oss från ständiga ekono miska bekymmer, och vi är det också .

Med en viss saknad ser man tiII baka. En hei del av vitaliteten är borta men också något annat - den svenska sången. Många av Björneborgs Sångarbröder var med i BSP och såg tili att sången skallade vid träffar och på bussfärder. De är alvarken utfärder eiler tea ter- Ia borta och med de övrigas J

resor varit möjliga -

och

just ingenting annat heller.

Utan andra inko mstkällor

röstresurser är det rätt klent

beställ!.

Från läsarna

Mången presumtiv kandidat tili Riksdagen söker en valdevis som säkert ger röster. Lanse ra då parollen: - Lika pension fö r alla sextiofem-åringar!

Vid nä rmare eftertanke inses aU dett a är de t enda rätta . Vid pensio neri ngen bör alla göras likvärdiga.

Den som har haft sto ra inkomster under sin ak tiva tid , har fått kom pensation för ett ansva rsfullt och "överbetalt" arbete, detsamma gäller studiekostnader.

H an har haft lång tid på sig alt skaffa en pensionsbostad , som motsvarar den tidens behov. Barnen är fullvuxna och mitt uppe isin

marklmån (2.069:-). Det skulle även vara en "uplift" för de lågavlönade som "går hand i hand" med oss. De skulle också få se framemot en dag då solen äntligen går upp.

Många sociala fun ktioner skulle fa lla bort i och med en högre levnadsnivå. Även själva pensionsystemet skulle bli billigare i och med dessa "överhöga" pensioner, där ändä en stor del går tili skatter, enligt nuvarande systern.

Vid en folkomröstning skulle denna tanke vinna.

De missnöjda är nes!.

Eft er de 65 börjar fö r alla den slutliga nedräkningen.

Tili slut är kvar bara ett mer eiler mindre dement skal.

Den forna storheten är ett minne blot!.

Och det kommer en dag!

egen ka rri är.

den stora revi sionen ! då en-

Denna stora revolution skulle hälsas, med hurrarop av tusentals folkpensionärer, som nu tvingas dra sig fram på tvåtusensextionio

var dömes efter sitt livs gärningar, då är värdena helt omvända och alla är lika små.

Därför socialisera vid de 65 efter devisen: Lika pensio n fÖT alla!

De nuvarande "stora" har svikit oss i Riksdag och regering. De har svikit vallöftena tili både pensionärer och lågtavlönade. Nästa gång röstar vi bort dem tycker och gör H:frs den, 20 .11 1989, Oskar Slotle

Genväg till Riksdagen!

och bakgrundsmusik tili maten, fint framför!. lubileet avslutades med att vi alla stämde upp sången " Man ska leva för varandra och ta' vara på den tid man har vilket är så sa nt som det är sagt tycker Stina 1

' I

15

Pensionär modeU 1976

r...-...-.-_ _ _ _ _ _ _

Man skall ju alltid börja nånstans och med någonting. Sä för säkerhets skull och för att jag inte skall glömma bort det : GOD JUL allesammans! Och mätte Ni doppas som Guss Mattsson e n gång skrev.

Fast do pp i gytan är väl "ute" i våra dagar, d å all t är så farligt att förtära. Om man skall tro Medicinalstyrelsen och dagens m ärkligt mo tbjuda nd e matskribenter i dagspressen .

Men vi som är lite på äld-

re sidan behöver ju inte vara så fö rsiktiga med ohälsosam föda eftersom vi e nligt färska vittnesmäl inte alls behöver bekymra oss över kolesterolet t.ex . Så vi kan vältra oss i fet skinka och rull a oss i än nu feta re rullsyltor och överhuvudt aget leva lo ppan.

Men tänka på vad Fröding skrev om " Harens rätt": "En hare må väl ha rätt att mumsa på sin kål och äta sig magen mätt sä mycket magen tä l".

Och det är ju faktiskt litet

PENSIONSFRAGAN

Rehabiliteri ng är något som ligge r i tiden just nu o Och det är gott och vä!.

Man sträva r i allt högre grad tili att förebygga sjukdom och skador och a tt försöka rädda vad som räddas kan dä skadan redan ä r skedd .

Vi har fina rehabiliteringsinrätt ningar och det finn s möjlighet att få invalidiserade mä nniskor rörliga och funktionsdugliga igen. De t ä r ett område som just nu ä r i stark utveckling. Ännu för några år sedan

var

pensionärerna

nästan

helt utan chans ifråga o m rehabili te ring. De resurser Som fanns sattes helt in på yng re personer med Ile re decennier kvar tili den no rmala pensionsäldern. Verksamheten gick ut på att försöka åte rställa arbets- och funktionsfö rm ägan så att personerna ifråga sk ulle kunna försörja sig sj älva o m inte ino m det egna yrket så inom ett ny tt yrke. Allt för att undvika alltfö r lättvindiga förtidspensioneringar med den passivitet det ofta för med sig. D et ä r helt isin o rdning.

De som redan är pensionerade har man inte slösat pä rehabiliteringsresurser just alls , men en ändring håller på att ske. Vi blir allt äldre och 65 år är idag ingen

ålder att tala om. Samhället vinner väldigt mycket på att vi kan hålla oss raska och rörliga så länge som möjligt , d ärför har man bö rj at tä nka om. Nu händer det att man också som ålderspensio när kan bli beviljad rehabilitering o Det finns olika möj ligheter. Folkpensionsanstalte n bevilja r rehab ilitering också i nägon mån åt pensionä rer. Fråga på FPAbyrån. Där finns åtminstone en tj änste man som har rehabilitering som specialitet.

Re habiliteringen sätts i regel in då man dra bbats av sjukdo m , skada e ile r handikapp, me n det förekommer också att den ges i förebyggande syfte . En rehab iliteringsansökan brukar kunna avgö ras inom e n månad. Alla ansökningar be handlas he lt individuellt. Man följer inte nägra faststä llda scheman vid bedömningen.

De t går därför inte att jämföra sig med gra nnen , som kanske fått rehabilitering medan man själv blivit utan . Alla möjliga omständigheter man inte känner tili kan ha inverkat pä att beslutet i grannens fall blev positivt. De !lesta rehabiliteringsärenden sam rör enskilda personer avgärs numera vid lokalbyråerna och en mindre del vid kretsbyråerna .

prekärt att magen inte tål så iniförskräckligt mycket av "allt det goda som man förtärl>. Me n rättar man munnen efter magsäcken i stället för efter matsäcken så klarar det väl se j. Lite men välment är ett bra motto för oss gamyle r och gamylo r.

Nu nä r vi således ka n strunt a i saker och ting så börjar jag bättre begripa meningen i författaren Hjalmar Söderbergs tankegång: " Det är skönt att bli gamma!. Att vara ung ä r för jävligt". Han var egentlige n inte så lastgammal 1907 då han " uttryckte sig", vidpass 35 år , men han hade tyd ligen visio ner o m att någon knö l skulle upptäcka b!.a . kolesterolet. Nu vet jag inte vad GOD TlD-doktorn i grannspalterna anse r om mina funderingar, men av mycket att döma sympatiserar hao åtminstone med von Döbelns läkare som strök nattduRsbordet tomt i et! end a drag på allt vad medikamenter hette, sägandes: " Nu Herr general gör ej min ko nst Er hinde r". Va rpå von Döbeln hoppade ur sängen pigg som en spigg och gick" och va nn slaget vid Jutas! Tufft va?

Jag talade här o m motbjudand e matskribenter.

Det skall naturligtvis inte tas personligt. De jag känner är trevliga och var ätmi nstone förr glada Oickor och pojkar, men det de skriver kä nns så motbjudande . Och sä lever mänga av dem upp tili presidentens karaktäristik av vissa journalister, att de är som lämlar. När en rusar iväg så föl jer skocken blint efter. För någon mänad sedan ylades det om färdigmaten i e n tidning. Och som på en given signal rusade alla and ra blad efter och kom med ännu saftigare avslöjanden. Äcklighet på äcklighe t dukades fram tili läsarn as "uppbyggelse". Liksom. Det ve rkar som om må nga av dem har fö;l.äst sig på Nils Ferlins " En döddansares visar" , exempelvis: " Och jag tycker det är trist , hela livet är sä trist".

Som sagt var. Det fi nns e n massa surpuppo r och domedagsprofeter och -profetissor som befolkar mat- och miljöspalterna. Mej rör deras skriverier inte dess vidare i ryggen , men säkert finns det sådana som tar allt på allvar och som hellre svälter i hjäl än äte r nånting "o hä lsosamt" .

Vad den gamle tyska " järnkanslern" Otto von

Ä r man missnöjd med be GOD TID 1990 slutet kan man få det omÅr 1990 utkommer God prövat.

Tid enligt toljande: E n ann an mö jlighet är att Nr 1 den 6 rebruari försöka få rehabilitering via ,,2 ,,20mars hälsovårdscentralen .

Där ,, 3 " IS maj kan man också få låna han ,, 4 " 3juli dikapphjälpmedel av olika .. 5 .. 18 september slag. Frontveteranerna .. 6 .. 30 oktober både män och kvinnor - har " 7 " 4 december redan i många år haft möjlighet att få rehabilite ring Fronttjänsttecken (kvinnor) Nummer 1 av eiler frontman natecken (män) som bevis på att man varit i fronttjänst är ett villkor. Ansökningstiden är i utkommer den 6 rebruari januari och man vänder sig 1990.

Bidrag och material tili numtili kommu nernas hälso värdsnämnde r. ret bör vara redaktionen tillNy tt för nästa år är att handa senast den 23 januari.

Annonsmaterial den 30 jakrigsänkorna sanoolikt kom mer att få rehabilite ring på nuari. statens bekostn ad. Atta mil Redaktionens adress: God joner ma rk finns i statsbud Tid, Centralgatan 87 D, ge te n för ändamålet. Sum 10300 Karis. Redaktionens ma n skall fö rdelas på tre tel. 911-36280. grupper: krigsinvalidernas Manuskript som inte beänko r , krigsinvalidernas ma ställts av redaktionen returkor och krigsänkorna. Dessa neras inte. änkor har varit en bort glömd grupp , som inte fått Festbjudningen någonting a nn at än försörj"1 Grevens Tid" ningspension enligt militär i Kristinestad lorsätter år skadelagen . Man räknar 1990 enligt nedanstående med att de t för närvarande tidtabell: fi nns ca 9.500 krigsänkor torsd.

30.08 kl. 18.00 med en medelålder över 76 Ired.

31.08 kl. 18.00 01.09 kl. 18.00 lörd. är.

Den rehabi literin g det i Ired.

07.09 kl. 18.00 dessa olika fa ll närmast blir lörd.

08.09 kl. 18.00 fråga o m ä r någon veckas sönd.

09.09 kl. 16.00 vistelse och vArd via någon av landets bad- och rehabilifred.

14.09 kl. 18.00 teringsinrättninga r. I det här lörd.

15.09 kl. 18.00 sammanhanget kan det påpekas att den som viii ha reEvenemangen bö~ar i Ulrika habilitering på svenska kan Eleonorakyrkan. För närmare information hänvisas tili söka sig tili Norrvalla i Vötidningen "God TId" nr. 6/89 rå. Man har rätt tili reseereiler Sven Rosendahl tel. sättning också om man kom962-12 200/253. Reservemer frän södra Finland eiler ringar kan göras tili Hotell t. ex . Åland .

Kristina tel. 962-125 55.

Ebba Jakobsson

Kristinasällskapet

Bismarck ändå var klok och förnuftig då han sa : " Sä länge folk inte vet vad som döljer sig i korvar och lagar sä sover de go tt om nätterna".

Jaha , och nu börjar julen så smått att sjunga på första versen och eftersom mao i de n här äldern förväntas börja gä i barndomen får man kanske lov att sjunga med på barnavis. I späd ålder uppfattar man ju inte alltid orden riktigt riktigt.

Man minns gossen som högIjutt sjöng "Grannen står sä röd och grann i stugan" , av a lltfö r Ilitigt glöggande troligtvis. Och e n mej mycket närstående och handarbetsintresserad tös säger sig ha undrat varför det heter: " Ingen fAr sitta med strumpe n i vrån". En generation senare hö rd es e n liten jänta glatt sjunga i Sylvias julvisa : " D är borta i taket, där hänger Hanen" . R ätt länge dröjde det för mej att komma på det klara med att det inte heter: " Hej hoppsan , i galoppsan , inte gifter jag me j än sä bråttsan" . Att det skulle vara hopp sa'n (sa han) , galopp sa'n och brått sa' n, kom ju inte så klart fram när man fick visan som börsägen så att säga.

Slutligen tar jag mej friheten att här Iyckönska mitt speciella livsorgan Hbl där j. medverkat i nästan exakt 40 av bladets 125 år. I min slätstrukna " blomsterkvast tili bladets jubileum ber jag att dock få binda in en liten taggig törneros. Grundaren August Schauman präglade som devis för Hbl: "En vaken tidning, lätt i tonen" .

Vaken är tidningen nog, men vart har den lätla tonen tagit vägen? Jag står spörjande.

Eftersom jag gillar de lätta fonfallen så har j. svårt att deppa och vara sur. J ag sympatiserar med mannen som den brittiske dramatikern Ben Jonson e n gång träffade och un drade om han aldrig känner sig nere och led vid allting. " Det hände r ibland" svarade manne n "men det räcker iote länge för mitt glada humör tar alltid överh and" .

Det där kunde surpuppo r och likställda ta ad notam.

Tills så sker "så äten och dricken och gören eder glade", i likhet med den rike mannen hos Lukas. - Och GOTT NYTT A R förresten.

Hasse.

/

AKTUELLT FRÅN -FÖRBUNDSSTYRELSEN • styrelsen har fastslagit platser och tidpunkter för 1990-Ars storsamlingar: 14.2. Vintersamliog i Syd-Lojo på Tanhuhovi 15.6. Sommardag i Abo på Iki tuuri okt ./nov. Kulturdag i Vanda på Heureka • Gurli Nurmi har utsetts tili koordinator och reseledare för förbundets resor • Eija Francke fortsätter som pensionärernas representant i försäkringsdomstolen • regionern a bör diskutera ocb själva avgöra vem de fö reslår som representanter i förbundsstyrelsen • inte aktuellt med suppleanter för de 16 styrelsemedlemmarna • pe nsio närerna uppmanas vid olika samlingar bära namnlapp , tydligt och prydligt textad • styrelsen uttalar en förhoppning att man på olika föreningsmöten om och om igen informerar om aktuellt, som stär att läsa i God Tid och i fö rbundets cirkulär tili föreningarna • förbundsstyrelsens representanter besöker gärna andra föreningar i regionen, om de bara blir inbjudna. Vid sådana tillfällen kan de ytterligare informera o m aktuellt SPF-nytt • beträffande anmälningar tili resor och olika samlingar står förbundsstyrelsen fast vid tidigare berslut från 10.9.1987 § 63, som här publiceras isin helhet: § 63 ANMÄLN1NGAR TfLL RESOR OCH SAMLINGAR Beträffande anmälningar tili resor och olika samlingar fö rdes en livlig diskussion. Styrelsen enades om att en första anmäl~ ningsdag alltid bör meddelas i annonsen i God Tid. En sista anm älningsdag kan vid behov fastslås, men i regel är det inte nödvändigt an fastslå sista anmälningsdag. När en resa är fulltecknad , så kan man tas på vä ntelista i hopp om att någon backar ut. Anmälningama helst direkt tili resebyrån, såvida resebyråerna godkänner det. Tili storsamlingar bör anmälningama göras föreningsvis . Antalet kan ringas in. En fullständig förteckning inlämnas alltid senare. Begränsningar i form av kvo~ ter bör helst undvikas. Tak för deltagande begränsar anmä!ningama. De som är först ute ryms med . För att undvika annulleringar ansvarar föreningama för betalningama.

16

Dansk ä1dreomsorg human och människonära Som pensionerad skall man bo i Danmark! Det rramgick igen en gång vid den årliga nordiska tjänstemannakursen inom socialför-

säkringen _ Grupparbetsuppgirterna vid den kursen brukar avslutas med en rråga om var deltagarna viii bo på äldre dar. Danmark leder överlägset och inga andra än finländarna själva kunde länka sig all sluta sina dagar i värt karga land.

Danmark på gränsen mellan Norden och kontinenten är i många avseenden långt före de övriga nordiska länderna. lnställningen tili livet och medmänniskorna är li-

mark o Löneläge t är ett helt annat än hos oss. Tex ett

sjukvärdsbiträde utan egentlig yrkesutbildning kan komma upp tili 10.000 Dkr i mänaden. Läkarvården har distriktsläkaren hand om, men de sjukvårdsutbildade bland personalen klarar av en hei del.

DÖDEN - ETT NA TURLlGT FENOMEN Döden är ingenting all vara rädd för och ha fördomar emot anser man i Danmark.

På Dronning Anne-Marie Centret blir alla förr eiler senare lillfrågade om hur de viII ha sina sista stunder och underteckna en förbindelse om det. De allra flesta väljer att sluta sina dagar i sitt eget

beral och human. Pensionärerna har både medbestämmanderätt och självbestämmanderätt på sina häll . By- rum omgiven av kära ting. råkratin är mini maJ. Inom Utan slangar och apparale r del som vi kallar lå ngvård finns näSlan inga sängbundna patienter.

Hos oss har vi en under-

bar benägenhet att skapa beslämmelser, regler och direktiv för allting. Individens frihet kringskärs och man väntar sig att alla skall följa ett färdigt mönster. Det här gäller inte minst pensionärerna på pensionärshem eiler inom längvården. Vi accepterar att vå ra gamla vårdas som paket och insisterar inte på att de skall ak tiveras och rehabiliteras. I Finland är det ocksä ovanligt att någon tillåts dö i egel hem det föranleder i allmänhet polisutredning. Nägot som får danskarna inom äld reomsorgen att bli förskräckta vid bIotta tanken .

b

si tt privatliv i fred.

Alla lägenheter har kök.

Ma n kan laga maten sjä lv eiler gå tili cafeterian eiler fä mat he mburen . Det finns en massa fritidsaktiviteter, klubbar. lerapi osv. Dessutom försöker man fä Birkeyang att bli ett centrum för alla kommuninvånare . Vem

som vi II kan komma dit och delta i de olika aktiviteterna. Skolbarnen ha r redan tagil tili vana att komma dit och spela olika spel. Slrävan ä r att försöka få en atmosfär av storfamilj där alla generationer umgäs och där har man redan på några månader Iyckats ganska bra.

hela Suså kommuns öppna vård . Alla som omfattas av värden är anslu tna tili det datastyrda larmsystemet och kan räkna med att snabbl fä hjälp dygnet runl. Kunder och patienter har trädlösa larmapparater.

Birkevang har fyra avlaslningsbostäder för patienter

o

sam vå rdas hemma av an-

höriga . Där ka n de få vistas e tt par tre veckor medan värdaren tar sig en välförtjänt semester. Det finns oekså vilorum för dagpatienterna. MAnga vilar sig gärna FöreSlåndaren Anette Lykke vid Birkevangs vakande en slund efter maten . För öga. D. V.S. dalalerminalen Jör anrops- och larmsysleatt göra servicen ännu me ra

fullständig så har kommunen öppnat en filial lill socialkontoret på Birkevang.

Där finns Ivå tjänstemän.

Lika stor bemanning har också pensionskontoret där.

Dessa filialbyråer ä r i första hand lill för dem som bor och verkar på Birkevang ,

mel. Här finn s alla anrop regislrerade. För den som kallar på hjälp känns liden oJIa lång innan någon kommer.

Då ulbrisler man attman välllal i minsllvå limmar. Men med dalalls hjälp kall persollalell behälldigl bevisa all väntall bara varat någon minut.

en glidande ska la . För personligt bruk skall var och en få disponera minst 500-600 Dkr per månad. (1 Finland men andra kommunbor sam minst 365 mk under 1989).

HÄR BESTÄMMER PENSIONÄRERNA Redan frän början i plaråkar ha vägarna fö rbi kan SJÄLVA neringen utgick man ifrän vända sig dit.

Vid Dronning AnneAvgiflerna inom äldreom- att centret inom korl måste sorgen i Danmark räknas i utvidgas. Utrymme finns restort sett ut pä samma sätt serveral och det ä r möjligl som i Finland . Man utgä r att skarva tili de olika enfrän inkomsterna och följer våni ngslängorna på flere oli-

ka hål l. Kön är nämligen lång. Lika lång ä r kön av intresserade besökare från Danmark och andra länder.

De kritiska rösterna i Suså kommun ha r tystnat helt.

Birkevang har placerat in iilla Suså på kartan en gång för alla.

Ebba Jakobsson

Helsingfors Sparbank fmansierar servicehus o • I Aggelby Birkevang beslår av envåningslängor med lägenheler av radhuslyp. Den gröna plätten JramJör vardagsrumsJöns- H elsingfors Sparbank Irel, slår del var och en Jritt att odla vad man vili på, kontaktades strax efter att I.o.m . polatis. vår senior-verksamhe t hade

men med smärtstillande me- Marie Center har pensionädicin vid behov . Väljer man rerna sin egen representant i sjukhus med all den teknik styrelsen. Det är dock en reoeh alla de möjligheter där presentant sam närmast är TRIVSEL VIKTIGARE finns att förlänga livet någo n observatör och inte har röstÄN HYGlEN tid , så är det givetvis möj- rätt. Vid Birkevang ha r man Dronning Anne- ligt. gäll flere steg längre. Där Marie Cente r ä r ett komhar man eli fört roendemanbinerat daghem och hem för xxx naråd bestående av fyra permycket gamla människor i soner. De är representanter centrala Köpenhamn. I FinSamma inställning har för Birkevangs fyra avdelland skulle det stora flertalet man ocksä i et! annat pen- ningar , demokratiskt valda. av dem antagligen vara pa- sionärscenter, sam under- Dessa fyra har nästa n fullketpatienter inom längvär- tecknad besökte under en ständig beslutande rätt i de den. Men inte i Danmark. resa tili Danmark i septem- flesta frägor. Föreståndaren Alla är päklädda och sitter i ber. Det är det nya och ban- ä r med som föredragande rullstol om de inte längre är brytande Birk eva ng i Su- utan rösträtl . Annan persorörliga. Alla är med i dagens så kom mun , södra Själland. naI är inte representerad . aktiviteter.

Suså är en liten kommun Birkevang ä r kommunalt - Under de senaste tio med bara drygt 8.000 in- och det va r e n hei del samåren har vi bara haft en vånare. Ändå har man Iyck- manstö tningar mellan komsängpatient , säger förestån- ats åstadkomma ett service- munpampar och tj änstemän daren Niels Gierstrup. center som knappast har å ena sidan och fö rtroendeDet berodde pä att hon v i I- motsvarighet i övriga Nor- mannarådet ä andra sidan. le ligga isin säng. Hon kun- den och nordeuropa.

De sistnämnda har Iyckats de mycket väl ha suttit i rullDå Birkevang öppnades i stä på sig - ofta med hj älp stol som de andra. Men nu april i år stängdes två åld- av massmedia , sam kammufick hon vara med - med ringshem av konventionell nala förtroende män speciellt säng och allt . Isolerad blev typ (plejehjem på danska). i valtider har en viss respekt hon inte.

Det ena hemmet hade 22 för. Det är inte så läll att Städning och hygien är sängbundna patienter. Un- lägga ned två inarbetade man inte så noga med. Det der fem månader pä Birke- plejehjem tili förmån för ett är vik tigare att personalen ya ng har de alla blivit rörliga ny tt och annorlunda. ger sig tid att prata , hålla i igen tack vare träning och Birkevangs personai arhand och kramas. Unifor- uppmuntran. Något som fö- betar i team om fyra pe rsomer används inte. Inga vita reständaren Anette Lykke ner. De har också full självkläder. Föreståndaren vand- har allt skäl att vara stolt bestämmanderätt inom sin rar själv avspänt omkring och glad över. Det är också grupp och sitt omräde. Alla med cigarrett i munnen och på Anelle Lykkes ideer allt gör samma a rbete oberoenölflaska ihanden och byter det nya baserar sig. Det går de av grundutbildning. några ord med alla. Natur- ut på att var och en skall ak- Att bara tänka sig hur fackligtvis har man sin egen tiveras och utföra alltmer av föreningarna hos oss skulle "kro" i bottenvåningen. Dä r de dagliga sysslo rna själva . reagera! - De skall själva sam las man när man viii , bä- Person alen finns tili hands komma överens om arbetstide patienter och pe rsonaI. och stöder oeh hjälper där der , semestrar , sjukavlösDet är inga problem med det behövs. Men alla skall få ning , vikarier ffi . ffi. all få vå rdpe rsonal i Dan- ha sin pe rsonliga frihet och Från Birkevang leds också

startat , berättar Birgitta Buchert som leder Helsingfors Sparbanks Bostadstj änst. - Staden frägade om HSb ville finansiera e t! servicehus på stadens arrendetomt. Det speciella med detta hus är att läge nhe terna främst reserveras för personer som fyllt 60 är. Vi tyekte att detta projekt är en ny verksamhetsforrn som vi kan e rbj uda vära egna senio rer.

Planeringen har nu kommit så långl att byggnadsarbetena har kunnat påbörjas.

Läge nhe terna kommer att vara inflyllningsklara tili jule n 1990. Byggherre för projektet är Etelä-Suomen YH-rake nnuttaja och bolaget byggs av Haka meda n Helsingfors Sparbank står fö r finansieringen.

I bolaget finns 42 lägenheter som ä r 31,5-79,5 kvadratmeter stora, frän eli rum och kokvrå tili 3 rum och kök med egen bastu. En av lägenheterna har reserverats för husets föreständarinna. De som bor i huset kan själv bestämma, vilken typ av service de viII ha , berätta r Birgitta Buchert. Föreståndarinnan kommer all ordna den verksamhet som önskas. Det kan va ra allt från frissa tili sj ukgymnastik .

I huset finns e n geme nsam matsal. Den som viII kan mot avgift inta sina mältider där. Alla lägenhete r har fullständigt utrustade köksutrymmen. Ma n kan ocksä bo i huset som i ett helt vanligt bostadsbolag om

man inte viii uln yttja de olika serviceformerna.

En serviceform sam sä-

kert speciellt äldre ak tionärer uppskattar är ala rmsysternet , som gör att det är tryggt all bo i huset. Om man behöver hj älp, kan man trycka på ala rmknappen som utlöser alarmet i föreståndarinnas lägen het.

- Den tredje samarbe tsparten i projektet är Palvelukoti ry. Föreningen kom-

- HSb påbö rjar försäljningen av de här lägenheterna i december i å r, säger Birgitta Buche rt. - För den sam eventuellt är intresse-

rad av bostad i vårt service-

hus men inte har möj lighet att fi nansiera den själv. är

det bra all veta att den som bor i lägenhe ten inte behöver äga den . Lägenheten kan t.ex . ägas av barnen .

Dessutom räcker det om en av dem som bor i lägenheten mer att ta hand om service- är över 60 år gammal. sidan och anställa förestån- Vi är i princip villiga att darinnan samt hj älpa lill fina nsie ra motsvarande bomed matsalens möblering. stadsprojek l också i fortsätt- Jag tror att efterfrågan ningen. Utslagsgivande är på sådana här lägenheter hur efterfrågade läge nheterkommer att öka, säger Cari- na blir. Vi ka n naturligtvis ta H e d m a n som ansvarar inte specialisera oss enbart för HSb :s Senior-tjänst. på den här Iypen av bosladsDe n här modellen har tes- produklion utan måste täntats pä olika håll och de som ka på alla vå ra kundgruphar flyttat in i motsvarande per. servicehus tycks trivas .

- HSb har för tillfället 8 Dessutom är Äggelby som bostadsbolagsp rojekt under område lugnt och trivsamt. arbete. De finns på Kampen Servicenivån är hög och och i Malmgård i Helsingkommunikalionerna är go- fors samt i Kyrkslätt och Esdao Busshållplats finn s alIde- bo. 1 Vanda har vi 4 proIes intill ytterdörren. 1 när- jekt. AilI som allt räknar vi heten fin ns också en mat- med all finansiera ca 300 läbutik. På granntomten finns genheter i år. en skola samt Äggelby kyrka.

Svens ka Pe nslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan t, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, ulom lördagar kl. 10-1 4 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg lel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Spa rbank 405511 -41171 Poslgiro: t 203 95-8

17

Vi blir inte yngre med åren mat som vi kanske ka ll ar vär älsklingsrätt inte mera smakar så bra som den gjorde i vå r un gdom. Smakfö rnimmelsern a sammanbla ndas med lu ktfö rnimme lsern a om vi ocksll kallar de nna blandnin g fö r smak så uppfattar smaksin net i verklighe ten blott salt , sött , surt , beskt och allt de t övriga är lu ktförnimme lser.

Nils Westerholm Med. o. kir.dr. professor

Tili det sagda ka n vi ännu tillägga att ledern a med stigande å lder nästa n alltid bö rj ar kn arra men mest blir de ändä styva och gå nge n blir liksom litet mera ostadig. T ili och med svindel kan inträffa . Man kan delvis sammanfa tta de här sannin ga rn a i följ ande mening " med stigande älde r börj ar vi äldre pensionäre r se illa , höra illa , smaka ilIa , lukta ilIa och e ndel gä r illa ."

Det ta las så ofta om pensionäre ns gylle ne å lde r. Vad me nas dä med de t begreppet? Är det skönt att övergä från livets ve rksamma pe ri od tili ledi ghetsministe rns mer e ile r mindre verksamma arbetsfält d. v .s. att vara friherre och baron e iler medle m av ledighe tskommi tten . J a oeh ne j, de t be ro r på huru vi stä lle r det fö r oss själva . D agens pe nsionä r har väl blivit människan som inte är ove rksam . Är det inte sant att vi märke r att vi har tid men tiden förslår inte tili a llt det vi vili göra. Vi börj a r småningo m märka all vi blir äldre oeh yngre blir vi inte med åren .

Den gamla drömmen om evig ungdom mä rker vi snart att är en uto pi sam vi måste finn a oss i. l nte nog med att vi blir skry nkliga, något långsa mmare , urvattnade

Men det är inte nog med det här. Det finns också vissa andra förändringar som inträffar vid stigande älde r.

Såsom exempe l kan nämnas orga nfunktioner i ne rve rnas re tningslednings hasti gheter vilka minskar från 20-90-ä rs ålde r med 20 %.

H jä rt ats och blodk ärle ns funktioner avtar med stigande älder. Lungo rn a fö ljer samma program. Den inandade luftmängden brukar ha

kissar ocksä i byxo rn a men inte behöver man bli pensionär fö r de n skull . Vä rre ä r det med sådana människor som inte kissar. Men , det finns bot fö r allt numera.

Ju äldre vi bli r dess mindre ork a r vi med att utfö ra muskelarbete och den tvä rstrimmiga muskulaturen minska r tili omkring hälfte n vid 80 ärs älde r, muskelcellerna i denna muskul at ur kan inte regenerera , därför blir vi ocksä svaga re med åren . För att nu riktigt tillspetsa de n hä r lilla kri an måste jag ännu säga att ju äldre vi blir dess mindre blir mängden av blodbilda nde be nmärg i vå r kropp.

O vanstående pessimistiska betraktelser skall de som stån ut med att läsa igenom de här rade m a inte taga fö r härt . Jag medger att det inte alltid är nägra glädjebudskap man fra mställe r då det talas om det mänskliga va ra e iler inte vara, me n jag tycker ändä att vi som kommit så här lå ngt och haft gläd je n att vara med om så mycket som vå r generation fått uppleva av allt som utvecklats omkring 055 , ka n vara rikti gt nöjda och tacksa mma.

Vad kan vi inte ännu få va ra med om , jag mena r vi som hålle r på att sikta på 1oo-års strecket. Hjälp E r själva

och blas ki ga. V å r syn fö r-

b enägenhet aU minsk a m e-

ä ndras. En de l av oss säger " tänk att jag inte mera behöver glasögon". Me n det är ingenting att brösta sig fö r, det be tyder ju bara att synen blir sämre. Vår hörsel blir sämre. Det börjar i rege l med att vi inte uppfattar gräsho pporn as Ijud oeh fo rtsätter med att vi inte hör fågelsången oeh tili slut hör vi däligt det mänskli ga tale t.

Får vi trampa vidare på åldersstegen märker vi att den

del luft blir kvar i lungorn a. 1å ngt , gymnastisera tili och Den mängden luft kallas re- med i sittande e iler liggande sudu alvolymen . De n blir ställning, andas djupt in och kva r och ha r man en infek- töm lungorna vid uta nd ning, tion i lungan så lukta r and- se tili att mage n ä r haraschå ningsluften , sam man pres- och funktione ra r på utsatt sar UI , inte bra. tid , ät riktigt, ut an att a lltid Det har framgä tt i under- frossa, drick tillräekli gt , vila sökningar att njurfunkt io- när kroppe n säger tili , va r nen är nedsatt hos äldre per- glada, gläd a ndra oeh må så soner. Som vi vet är det sä gott som mö jligt , dä fö rgylatt endel kissar för litet och le r de G yllene ä ren vår tillandra kissar mycket. Nägra varo.

dan efte r uta ndningen en

med den dagJiga pro m e naden . gå. men gå inte fö r

Ett slörre ljus ...

Eli slörre Ijus jag skådar med Iju vlig prakt och glans Eli ny ll dr oss bebddar dess skära silverglalls.

Eli Ijus skall dler glimma,

precis f ordomdag.

Dd urisom midnattslimma, del Iysle m ed behag.

Nu skimra skall del Ijl/sel m ed slörre dlersk ell , och alllillg sam är [rusel skall värmas vid dess skell .

Eli slörre Ijus skall lilldra uppd vdr himlapäll; m d illgelllillg dd hilldra dess skell i lIyd rsk väll.

T o r Halldr oos

Ga nska ofta trillar de t in matlagningsb roschyrer genom brevluckan . En av dem som jag nyligen har fått heter sll fyndi gt " Håll kursen med inhe mska grönsaker".

Denhär gången var broschyre n postad i Joensuu och va r faktiskt på svenska. Nåja den bästa grönsakstiden är förbi , men änn u har vi kvar vinte rgrö nsaker. Jag tar mig friheten att vida rebefordra några av recepte n. En nyhet pä marknade n är jätte löken , som är så sto r att de n ka n väga 1/2 kg. De n har mildare smak än vä r vanliga gula lök och påstås ha sämre hållbarh et.

J ättelök-svamp-tilltugg: 200 g jättelö k , 200 g ehampinjoner e iler saltad svamp, 200 g kokta morötter, 1 msk ereme fraiehe , 1/2 dl grönsaksbuljong, 1/2 tsk svartpeppa r, 1 msk senap , (1/2 tsk salt) . Finförde la ingredienserna oeh låt dem sj uda i lite t olja några minuter. T illsätt bul jonge n. Låt sjuda ä nnu e n stund . T illsätt ere me fraiehe . Smaksätt med peppar oeh ev. salt.

Tomat-jättelöksallad: 300 g to mat , 100 g jättelö k , 1/2 dl olj a, 2 msk rödvinsättika, dragon , örtsalt.

Skiva lö k oeh tomat oeh rada de m i serve ringsskålen .

Skivorn a skall va ra tunna.

Blanda dressingen oeh häll den över skivorna oeh låt dra på kyligt ställe ca e n timm e .

På senare tid har alla re ETT ORD Ett obetänksamt ord kan orsaka kiv Ett grymt ord ka n öde lägga liv Ett bitte rt ord kan hatet föda Ett brutalt ord ka n slå och döda E tt vänligt ord kan jämna vägen E tt glättigt ord kan Iysa lede n E n ord i rättan tid kan trye ke t dela Ett kä rle ksord kan välsigna oeh hela

olja går det bra med lingonsylt och utan ost. Pä hösten brukar man bli litet trö tt pä tomater , men man ka n hitta pä att fylla dem med en blandnin g av kokt ris och svamp eile r malet kö tt med lök. Köttet och löken skall helst vara frästa . 10 min .

175 0 i ugn brukar räcka .

Grönsaks- eiler rotsakssoppor är gott. Man ka n ta vilka ingredienser som helst , lök , purjolök oeh selleri passar bra . En morot , men inte kålrot , det blir för sött annars. Ett par potatisar oeh kanske litet maka roni e iler ris. Jag bru ka r skära en tomat i bitar oeh bryr mig inte om att skålla den för att fä bort skalet. Vid serveringen persilja eiler någon annan stauranger med självaktn ing grönsakskrydda. ett salladsbord där man fä r servera sig före va rm rätte n. Kokt purjolök Där brukar finn as sallad , med fi nhaekat ägg är en deböngrodd ar, finstri mlad käl, likatess , särskilt om ma n rårivna morötter, gurka och hälle r en dressing över. Lötomate r. Ett par, tre sallads- ken får vara varm nä r de n säser eile r dressingar har serveras. Kål i alla former är man att välj a på. Jag har höstmat , man behöver inte märkt att åtminstone ung- alls bryna kåle n tili kå lsoppa domar kastar sig över salla- för att de n skall vara bra. dern a med begär. Varför Me n litet lök skall där va ra skulle inte vi kunna införa med . Det är många som bydet gröna ratet hos oss i va r- ter ut köttet i källådan mot dagslag. Det varie ras efter svamp och tyeke r bättre om årstidern a. Man kan natur- rätten så . I år har vi haft ligtvis ta bara en av sorte rna myeket trattka nta re ller som per gå ng. Rå fi nstrimlad många koneentre rar sitt på. kålsallad med osttärningar svampplockarintresse oeh russin är gott. Den skall Dem kan man ploeka oekså sedan vi har haft frost. naturligtvis ha en dressing på oJja och ättika. Hör man Lea Andersson inte tili dem som tycker om

Leas hörna

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNOETS OSTERBOTINISKA OISTRIKT Ombudsman lör Osterbotten: Else-Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Teleton: 961 -11 941 0 Vä nl'ge n ring helsl kJ. 9-1 1.

DIstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

VINTERSAMLlNG den 14 februari 1990 i LOJO - SYDLOJO

Fritt översatt från et! e ng"A e lskt bokm ärke WORD" av H åka n Olin , Borgå.

fr:=================================:;; Vi önskar alla våra vänner och kunder en God Jul och ett Gott Nytt Ar! 1 stället fö r julhälsninga r har Lindholm Lines' styrelse deua år besJucar gö ra en inbetalning tili Kri gsinvalidernas Brödraförbund .

< LINDHOLM LINES

0·· __ ,.,.

o--s-__o_

J

c)

Neoplall j etliller

Inför 90-talet kan vi erbjuda ett stö rre urva l av högklassiga turistbussar tili Ert förfogande. Bildern a här nedan visar några av vå ra n yas te modeller.

Plarsanralet va ri erar mellan 23+ 1 • 33+ 1.45+ 1· 49+ 1. 5 1+2 · 71+2.

Vör INVA-buss in rym mer frå n 1 rull sto l + 50 tili 8 rullstolar + 30.

Honb.å . 10f.00 EKENAS e Tel (91 1)IJI08 • Tdd.... (91 116 11 21

kJ. 12.00 Samling i Sankt Lars kyrka i Lojo - Musikandakt - Presentation Dellagarna förflyltar sig tili Lohjan Huvikeskus TANHUHUOVJ. 13.30 Middag Köttgrönsaksgryta Fruktsallad Kaffe 15.00 Vinterdagens huvudfest - Festföredrag professor Harry Krogerus Programmet presenteras mera utförligt i God Tid 1/90 17.00 Kaffe Dans Vinterdagen avslulas senast kJ. 19.30.

Kostnader mk 120,-/person. Avgiften inbetalas på konlo: Hfors Sb 405511-10005034 eiler Pg 120395-6.

Anmälningar föreningsvis senast 22.1.1990.

18

I

Julpristävling 1989 Så gäller det åte r en gång att försöka lista ut vilket av Hasses tre alternativ sam är rätt talkning för nyckelordet. Och an skriva rätt på tipskupongen - 1, x eiler 2.

Bland de fem rätta lösningarna lottar vi ut fem priser. Det betyder att fem Iyckliga kan gläd ja sig åt Marcellas dagboksverser i urval. Boken är nyutkommen på Holger Schildts förlag.

Lösningarna ska vara redaktionen tillhanda senast den 2~ januari 1990. Märk kuvertet med "Jultippning" eiler om ni också sände r in krysslösning så går det bra med " Kryss 7".

Trevliga stunder med jultävlingen och med julkrysset.

Red.

8 (

/J

E F H

I

1

II

A. HILLEBARD J. En forntid sångare, bard som framförde hyllningskväden tili sin konungs ära . I folkmun blev han hyllebard , senare hillebard .

X. Ett " bart huggande svärd" på lång stång, med ett yxblad för hugg, e n spets för stöt och en hulling att pika med .

2. Egentligen hyllebärd , en remsa av pappe r, eiler virkad , som fästes som bård, på särskilt kökshyllor.

Namnförvanskningen Hillebard kom tili i mitten av 18oo-talet.

B. BLODVITE J. Den skarpsynte Hippokrates , läke konstens fader , Iyckades redan han , få syn på de röda och vi ta blodkropparna . I äldre svenskspråkiga läroböcker kallades dessa för blodröde och blodvite kroppar.

X. Ivar Blodvite hette en grym bärsärk som tidvis var kompanjon med Erik Blodyx , Vitsärk och Erik Röde.

Den Ijushylte Ivar B . fick sitt namn för att hans bleka ansikte i stridens hetta blev blodrött .

2. J ag är så sårad , suckade blåslagen hustru då hon i spegeln såg att blodvite uppstått under handgemäng med maken i " hemmets lugna vrå" .

C. FÄLLBÄNK 1. En lång och bred bänk som place ra des i fårfållan då det var dags att klippa fåren.

X. En bänk eiler pall som sattes fram som fotapall för gästande damer, som på dem också kunde Iyfta upp de fOlsida kjolarnas fållar så de inte blev solkade . De var mycket populära kring senaste sekelskifte.

2. En slags hopvikbar säng som förr var vanlig i allmogehem . Den gay större svängrum på dagen i de trånga utrymmena .

D . HEJD UK J. En besoldad unge rsk infanterist, men också namn på ungersk legoknekt under 30-åri ga kriget.

X. Hej Duk var namnet på e n dikt av J .D. Varelius som börjar: " Var hälsad du fredliga flagga" .

2. På de stora atla ntånga rnas tid ville avskedsviftande passagerare på övre däck synas bättre , så de ersatte näsduken med närmaste bordduk frän skeppsrestaurangen. Denne sto ra "trasa" som de vinkade farväl med brukade skämtsamt kallas hej-duk.

E. MORFIN J. Ett bedövande sekret som man kan utvi nna ur benmärgen på några hos oss vanliga djur, t.ex . sovgeten som hälle r tili på den sibiriska tundran och sömntutan , en avlägsen släkting tili den schweiziska göktytan.

X. Sömnguden Hyponos hade En son som hetter Mo rfeus , han med armarna , och efter honom har vä ra dagars morfin fätt sitt namn.

2. Jag mär fint mumlade halvt medvetslös soldat på fältlasarett under Krimkriget. Han hade bedövats med ett helt ny tt medel. Försökskaninens " mår fint " ändrades snart tili det internationellt mera gångbara morfin .

del och eländiga kräk bjöds ofta ut. Van i äldre svensF. KNÄCKEBRÖD ka betyder ju dälig (vanställd. vanartig etc) så kovan 1. Gustav Vasa, rikshushållaren kallad , bombarderade var egentligen en alltigenom skraltig kossa . sina fogdar runtom i riket med goda råd. Han ansäg 2. På äldre svenska sedlar som bar tvåspråkig text lästes a tt fo lket åt för mycket bröd och rekommenderade på finska: Kolme Kowaa Riikin Daleria . Kowaa fastnä rande och hälsosam knäck som mellanmål. " Knäck nade i svenskarnas minne och man sjöng " kovan komä r bröd" skrev han helt bevingat. mer, kovan går. Iycklig den som kovan får".

X. Men Cajsa Warg berättar isin tur att namnet kommer av metaden all man efter utkavlingen av tunnK. BORSTBINDARE bröden knäcker bröden på bäda sidorna med en krus1. Så kallades barberarlärling som hade tili uppgift all knäck. I nödfall kunde luskammen eiler gamla sågblad binda upp borstiga och yviga mustascher så att bargå an som knäckeredskap. bera ren skulle komma åt all ansa kindskägget och 2. Knäckebröd är en förfinad rikssvensk variant för vårt överläppen. Senare började man använda mustaschfinlandssvenska "knakubröd" . De där hårda hälkakorformare eiler också gjorde man som kejsar Wilhelm na som hängde på brödspell i taken såväl i SIOll som i II , tvinnade upp borsten tili knäfvelborrar. Lärlingarkoja i fornare dagar. na slapp ett knepigt jobb, det var de som brukade svära så förskräckligt.

G. FALLREP X. Så benämndes yrkesmän som tillverkade borstar av 1. Kallades repet i vilket forna missdådare skulle hängas. tagel , svinborst, kokosnötshå r och pissava. Det var ett En lucka i golvet ordnade det förskräckliga fallet. dammigt jobb så törsten var stor. Tyskarna vitsade om X. Kallar alpinisterna den lina i vilken de hänger ihop så att man super som en borstbindare , men deras btirsten all säga , för all undvika att någo n ramlar utför stupen be tyde r supa och ingalunda borstar. av misstag .

2. En invid ell fartygs utsida place rad trappa som är för2. När någo n köpte grisen i säe ken brukade säcken knytas ihop med ett snö re som knöts eiler tvinnades ihop sedd med e n tross , fallrep , som ledstång. (Och på fallav svinbo rst. I regel var detta knåpande kvinnfolksrepet kä nne r man sig vara om man plumsar i då men göra och de kallades då borstbinderskor, som dock tar sig upp eiler ned fö r fallrepstrappan) . inte fick vare sig svära eiler supa . Stackrarna.

H . KAJMAN 1. En smula maritimt tili . Kaj ma n kallades forna dagars L. FOGSVANS 1. Fogsvansen ä r en ha ndsåg med e tt handtag i ena änhammnsjåare som på kajen hade tili uppgift all ta ha nd om anllöringstrossarna dä fartyg lade tili eiler dan . Också här är ursprunge ttyskt och ordet kommer sköt i frän. Aven hopp-i-Ia nd-Kallen benämndes kajfrän Fuchsswantz som betyder rävsvans; en viss likhet mao. mellan sägen och rävrumpan finns förvisso .

X. Ni måste absolut foga ihop den på ny tt utropade uppX. Kaj man är en småvuxen alligator, som man har skäl all ak ta sig för , den är bitsk nämligen. Leve r i Sydrörd matte dä veterinären hade tagit sej före att kupeoch Mellanamerika . Glasögonkajmannen är speciellt ra svansen på hennes älsklingshund . De t blev en skarv ruggig att råka ut för. vid "åte ranpass ningen" och därav kom ordet fogsvans.

2. Ram- och listsnickare som ha r a tt foga samman alle2. När kajorna ru ggar, tappar och byte r fjädrar, brukar de små duniga fjunen på nacken i stället frodas vilt handa knepiga de taljer i paneler, möble r m.m. mäter och faller ned som en man. liste rna gärna i överkant och det som blir över vid hopfogninge n kallas för fogsvansar.

1. ÖVERMAGA 1. Så kallas en som ä r minde räri g och omyndig enligt M. ISC HIAS 1. Isch asch så bydoktarn i österrikiska Ischl åt gubben gammal hävd . I 1734-års lag he ter det bl.a. "Ej må som klagade över ohygglig värk i ben et. Du klagar, nägon sluta kiöp eile r skifte med öfwermaga, jungfru men du klagar dumt fnyste dokto rn men hans isch eiler wanwettig om the ras jord". asch spred sig och fick ge krämpan namn . Än i dag X. Övermaga är e n person som lagt ut sä tili den milda finns det de som kallar värken ischiasch. grad all "magaskinnet" spänne r och magen väller ner X. Ön Ischia utanför Nea!?el är känd för sitt milda klimat över byx- eiler kjollinningen. och sina va rma källor. Obor som besöker kyligare nej2. Så kallades den lösmage, allrapp, som resa nde teatet-der eiler jobbar som sjömän brukar ofta drabbas av sällskap ibland mås te ta tili för all stappa upp magersmärtsam värk i högra benet, me n de n försvinner så lagda skådespelare som e nligt pjästexten sk ulle vara sna rt de kommer hem igen. Den mystiska värken kaltjockisar. las efter ö n för ischias.

2. Ischias kommer sig ofta av diskbråck och kallades av J . KOVAN Isaac Erici för " Höfftens kaila Pijna" . Och en pina ä r 1. " Hushällerska söke r plats hos ungka rl, van att sköta det. Redan de gamla grekerna var utsatte fö r isckhias kreatur". stod det i en platsannons som väckte mun ~ och de gay o tyget också dess namn. Höft betyder på terhet. Andra annonsörer började söka i tjänst "kogrekiska Iskhion och deras iskhias nosos stå r för höfvan flicka" tilllantgå rdar landet runt. Och därav komtvärk . Så nu vet vi det. mer det ordet.

X. På fo rna kreatursmarknader bedrevs intensiv kohan-

o

JAGMARFINT Fritt översatt rrän en enge lsk text aY Saga Ee rala

Det är inget som he 1st fel på mig, det kan jag gott försäkra dig.

Jag är så frisk, som du kan se , litet ledgångsreumatism bara i min knä , det sticke r när en bit jag gåll , och när jag talar fl åsa r jag sä smätt.

Mill blod är tunt och min puls ä r svag, men det oaktat vidhåller jag, jag mär så fint som bara den, du kan ju se det , gamla vän.

Jag tror all leve rn är ur funktion, och ryggen , ja den saknar visst motion .

Jag traskar min väg i sakta mak , den jäkla ryggen viII ej me ra hållas ra ko Min hörsel är dålig min syn är skral, det är nog ganska bräckligt ren mitt gamla yttre skal.

Me n jag mår fint ändå i min misär , förbaskat bra för att vara den jag är.

Mina fÖller , ja de är en sak för sig, jag har nog hälfotsstöd som gjorts fö r mig , jag skulle eljes inte kunna ta ell steg, me n nu så kan jag ä ndå gå långsamt på en väg.

Om jag är sömnlös? Nja jag sover nog e n slUnd - nästan var natt - ibland så fä r jag ej en blund.

Då möte r mig i spegeln ingen vacker syn, mitt gamla trötta ansikte med nya rynkor uppå hyn.

Mitt minne, ja det måste erkännas, det sviker mig ju nog, det susar uti huvudet som i en väldig skog.

Me n eljes är min tillvaro nog tämmelige n fin , den känns bra skön efter det jag fäll mitt aspirin.

Det går nog faktiskt ingen nöd på mig, det kan jag verkligen försäkra dig.

Så sens moralen , som vi av min lilla utgj utelse nu får, den är att det för dig och mig, som fyllt re n många år. är tusen gänger bättre all försäkra blott, hur bra vi dock i allmänhe t har måtl.

Därför ger jag dig rådet min äldrande vän, när en medmänska frågar om hälsan igen , att Iyfta på huvet och svara tra nkilt : " Jag mår verkligen bra, jag mär fint."

Ty det är banne mig vars och ens ensak tili slut , hur bra man kan må och hur man ser ut.

I'm Fine There's nothing whatever the matter with me .

I'm just as healthy as 1 can be .

1 have arthritis in both my knees

And when I talk. I talk with a Wheeze .

My pulse is weak and my blood is thin .

But I'm awfuIly weIl for the shape I'm in .

I think my Iiver is out of whack, And a terrible pain is in my back.

My hearing is poor. my sight is dim.

Most everything seems ta be out af trim ,

But I'm awfuIly weIl for the shape I'm in .

I have arch suppOrtS for both my feet , Or I wouldo't be able ta go on the street.

Sleeplessness 1 have night after night.

And in the morning I'm just a sight.

My memory is failing, my head's io a spio , l'm peacefully Iiving on aspirin.

But I'm awfu Ily weIl for the shape I'm in.

The moral is, as this tale we unfold , That for you and me who are growing old . lt's better ta say, "J 'm fine" with a grin Than to let them know the shape we're io .

19 MATSTÄLLEN

Hel- och halvpension

~s laurang

Kb KVARTETf Opp~ :

_--,1I

L-_--'-A:.:d:.:v.:.o"'ka::.:t::.b!...y':.:å::.e:..'

Gynna

REGINAS MAT & KAFFE

Advokatbyrå

i Västanfjärd

Viceharadshövding

tel. 925-77 46

Fr- Io kl. 11.00-01.00

Vardagar. 3 raller att valJ3 mel!a n.

Lördagar o. söndagar lunch

tili

I~ >~ Ca,~

I centrum av Kimito

Tel. 925-1500

..

FORELLEN Korpo

~" "AA~ iIh!grrby

Tel. 926-31202 Öppel alia dagar

'-<S

t662

'-~~IISA . LO"'S~

----

God mst I hlstorlsk mlllö. Öppel alia dagar Smedsgränd 4, Lovisa

Tel. (915) 531 529

I

BESTÄLLNINGSBUSSAR :

I

HANGÖ TRAFIK Bussbeslällningar

Tel 911 ·61 004

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjorsv 4.

Tel. 915-531865 Beställningsbussar.

Oy T. Ekman Ab Ci rkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961 -11 2 048

Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 17'042

Motionsdag på Norrvalla - Breidablick MOlion för både kroppen ledare Pher Thomasfolk inoch knoppen fick 240 pen- formerade om dagens olika sionärer den 10 nov . på aktivi teter.

Norrvalla. Glada och förNu delades hälften in till vä nl a nsfull a slussades de in tili stora gy mnastiksale n för maten . a ndra hälften på föinformation.

Distriktels redrag av chefsläk. Pastinen hälsning framfördes av Ruth som hö ll et! mycket bra föBäckstrand som ocksä var redrag om slitna leder. Pasdraga re av mo ti onsdagen. sade utm ä rkt för denna ålHon framhöll vikten av en dersgrupp . Efter att a ll a ätit mångsidig motion . samt vik- fanns det tid fö r att umgås. te n av kontakten me llan Kl. 13.00 blev det liv i lucpensionärsrörelsen och våra folkhögskolor.

Distriktet kan : simning och bubbelha r tidigare haft e n a ndlig pool , gy mnastik, samt pildag på Evangeliska Folk- kastning. bowling med käg-

st fu llträff alltså alla rätt.

Det var E . Frostin från Yttermark , fy ra andra pris utdelades i for m av simbiljetter. Bildo rie nteri ngen är en aktivitet som passar på mänadsmöten i föreningar eiler andra samma nkomster. Här kan man samarbeta två och två, man börjar diskutera med andra och på så sätt får man nya vänner. Det gäller bara att bjuda lite på sej själv .

E n grupp föredrog promenad på skolans sågspåns-

lo r och olika bollspel. Boc-

belagd a bana i skogen inti lJ .

kulturdag pä SÖFF Närpes . cia spelet introd ucerades av då är de t riktigt med mo- Ruth och eleverna . En tio nsd agen här på Breida- grupp åte rstod de. som inte blick-Norrvalla där ung- kunde eller ville vara med i dom ar utbild ar sej tili mo- de redan nämnda grupperna tio ns- och fritids ledare och tog Ruth med i e n bildoriennu fAr tillfälle att arbeta i teri ng, som blev intressant. o lika grupper. Skolans vä l- Det gällde att känna igen 15 kommen hälsades av rektor kända resm äl i Norden . Av E hrman och verksamhets- 40 st inlämnade svar fanns 1

och en def besökte kyrkan och gra vgård en med krigargrava rn a.

h 8gsk o l a n

i

Vasa.

h öst ens

FORTSÄTINlNG ••••••••

Jerker har ordet ••••••••••••• från sido2 utsätter jag att I viceordföranden får säte i Helsi ngfors. Tvåspråkighet , svenska och finska , är tili fö rd e l, men in te ett " måste".

E n ordförande med goda kontakter tili både riksdagsmän och olika myndigheter vore tacknämligt.

I disk ussionerna inför o rdfö randevalet har hela 6 namn nämnts. Huru många, som slutligen kandiderar om o rdfö randeposten är en annan sak . Det få r vi se. Bland dessa kandidater finns fl ere, som jag vet att uppfyller de förväntningar jag ställer.

Det finns kn ap past någon risk fö r att vi inte sk ulle få en samarbetsvillig, arbetsdugli g och represe ntativ ordförande i ledningen för förbundet från de n 1.1.1990.

J ag hälsar min nya .rbetsgivare redan nu hj ärtligt vä lkommen och tror att vi tillsammans ska ll kun na skapa förutsällningar för att utveckla vån förbund och stärka samhörighete n mellan alla finlandssvenska pensionärer.

Jerker

Kl. 15.00 avb låstes ak ti viteterna . kaffe dracks och dansen började .

Alla ve rkade glada och nöjda med dagen . Kommen-

BROMANS OPTIK

Ju,istby,å

O. LINDELL

~illr

~

Tel. 30 16t

Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911 -62949

annonsorer

VÄLKOMNA!

+'

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsingfors tel. 90-603 909

for -

månhga priscr.

Dans frcdag- 0. lordagkvållar.

KARIS . Kopmansg atan 4

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

God mat även tör större grupper

ya rd. 0 50 kI. 11.00- 18.00

OPTlKER

~

Valkomna gamla och nya kunder!

GULD - UR - OPTI K

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan 1,

tel 11 523

OBSt Fn lelelonrådglvmog

Tel 889759 Byrån sköter alla luridlska

ärenden, ävan Ina räne· gångar och försäknngarnas ransskyddsårenden Stolg~rdsgalan 2, PARGAS

Tel 889759 Hem . 88 71 18

LÄSHÖRNAN

~.

KVRKSI.An OPTIK

~ HSB s hus v,d lorgel . lel 2981927 o

Aret om med Marcella

tarerna var att den här dagen var den bästa av alla tillställningar. Alla hade fätt vara i rörelse inget passivt sittande. man fick umgäs och träffas . Flera såna dagar var allas önskemål. När tili sist Thomasfolk tackade distriktet för att de fö rl ade Dagboksve rser från 4 de- Så Iyssna i tyst förbidan motionsdagen tili Norrvalcennier i Hbl. Det låter tili ekot frän Stjärnans la-Breidablick och Bäcksganska märkligt men nu har natt ... trand tackade skolan , samt i alla fall ett urval av signadeltagarna för att de varit så Tankar som är aktuella turen Marcellas dagboksveraktiva und er dagen , utlovaser under en så lång tidsperi- vilket år som helst! de bäda två nya motionsMinns nån senaste somod kommit ut i bokform. dagar på vårk ante n. Dansen Margareta Norrmen skri- mars notiser och insändare fortsatte tili kl. 17.00 dä alla om fortkörningen i vår skärver dagboksverser ur 5.3.5 . sök re sej tili sina bussar (ör gräs ro tsni vå , d . v.s . hennes gå rd och pä vå ra insjöar. hemfärd , pigga , glada och ve rser behandlar för det Red an 1961 va r fenomenet beslutna att fortsätta motiomesta händelser som vem ak tue ll för Marcella und er nen , fö r del känns riktigt som helst kan identifiera sig rubri ken Raceriet. och skönt för hela mänskan. med . Och inte minst de tanVäl mö tt nästa gå ng ocksä kar som hon ger uttryck fö r. Snurror sam sn urrar frå n norra Österbotten. Vi Den 27 november 1977 ho ppar och skurrar ses. God jul! skaldade hon exem pe lvis så brummar och skorrar i trumhinnan bOITar här om Första advent : R_B. stampar på vågen När vi ser fram åt ser vi mest aldrig ni såg en sådan armada , ja tätt som bekymmer och ängslans mö rkdjur i vå n knott vimlar nu folk som på sjön sinne bar och varslar om allt sorgligt har brått. som kan hända.

Motorn den rusar Men just i dag, när höst mot fanen den tjusar vi nter skymmer, heja propeller en tradi tion oss frigör ur heja , det gäller dess klor: accelerera ...

Nu har vi rätt att ett ad- Flera och flera ventsljus tänd a söker sig ut tili vår skärgårds och tm all allt gå r bäme än frid . vi tmr.

Vii ken dessvärre tar slut därvid .

Vinterskymning Vimerdagens skuggor långa, mjukl och slilla famnar al/r Vila [lingor dala sakla, markell kläder överal/I. Skymningsslöjorna sig säll ker, skog och marker alldas ro.

Dagens Ijus försvinner varligl, slil/hel rdr på hed och mo.

DrivQl~ rjocka räcke vilar över villrrig, frusell jord.

Solells bleka slrålar värmer icke ,w den kullla Nord.

Srilla skymlling råder över all den helga jlllelid.

Srilla skymlling skall oss skänka uri våra själar f rid.

Tor H androos

Fyra veckor efter advent Dagboksverser är minkommer som vi alla vet J ULEN och om den ska ldade sann inga dags ländor som bara är aktuella just den dag Marcella sä här år 1965: de ingår i tidningen . Som av Vi jäktat och gnott och kno- exemplen ovan också framgår. Som tecknare har PON ga t alias P .O . Nyström medversom folk fö re julen plär. och mången suckade nog att kat. Endel av de teckningar som ingår i samlingen är nya vår jul är ett ston besvär. medan andra ingick när dagVisst hade vi minnesIistor: boksversen ingick . gör det . glöm ej det och Å ret om med Marcella det. .. kan oförbehå llsamt rekomVi snodde så det slog gnis- menderas som j ulbok för tor, den som vili ha några roliga vi köade . trängdes . slet. minnesstunder.

Vad var det som skulle finGurli Nurmi nas där bortom all hets och id?

Det kunde vi inte minnes Utgivare är Schildts föri minneslislornas tid . lag, o mslaget är gjon av Och fö rsl när vi lagt dem åt PON. Sidantalet 125 och bosidan kens riktpris 126 mark o fär Julens fridsbud oss fatt.

195 )öste kryss nr 6 195 lösningar av krysset i num me r 6 av God Tid har inom utsall tid kommit till redak tionen. Någ ra tyvärr också efter de n 28 november me n dessa har inte medräknats i slutsiffran .

Fru Fortuna gynnade de n-

här gå ngen följ ande: Maggie W o l ff , Åbo , Elle n H ä n ni ne n , He lsingfors, Alice K a rl sso n , Ekenäs, Linnea A nd e rsso n , Pargas och Edvin E kr oos, Närpes.

R edaktione n

gratule rar.

Vinnarna få r samtliga varsin musikkassell .

Lösninga rn a till julkrysset i de tta numIne r ska vara redaktionen tillha nda senast de n 23 januari 1990. Kuvertet bör märkas " Kryss 7".

Samma dag ska också lös-

Bland de senast den 23 Januarl 1990 Insända lösnlngarna utlollas fem muslkkasseller. Lösnlngarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 87 D, 10300 Karls.

Märk kuverlet med "Kryss 6" .

ningarna av jultipstävlinge n va ra redaktione n till handa.

Det gå r bra all ski cka den i samma kuvert sam eventuella kryss lösningar.

H o ppas a ll tankefö rmåga n hos läsa rna av God Tid

fun ge ra r trots a ll den goda julmaten .

Trevliga krysslösarstunder och Iycka till all tippa vilka av H asses finurliga alternativ som är de rätta . 1, x eiler 2!

Reda ktionen

Jarl V. Hellslröms minnesfond DONATIONER Helsingfors Svenska Pensionärsförening SAMS Vi laekar donalorn.

Namn ...............................................................................................................................

Adres5 ............................................................................................................................ .