God Tid 1/1990 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

,od

Läs på sid 5 om vinterdagens arrangörer Argång 18 - Nr 1 6 februari 1990

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. :s ORGAN

Siv Tunzelman von Adlerflug:

Nya ordföranden efterlyser mera samhällsaktivitet • av penslonarerna

"Ordförandetiden var berikande" Från årsskiftet blev Siv Tun z elman von Adlerfl u g pensionär för andra gå ngen i sitt liv. Åtminstone upplevde hon bytet pä ordfö rande posten inom Svenska Pensio närsförbunde t på det sättet för sin egen del. 1 tre år har hon dragit "Iasset" och varit e n oft a sedd gäst ute i före ninga rna . T yvä rr drabbades hon vid årsskiftet av den besvärliga innue nsan och " nedräkningen" har därför framskjutits. Men när GT pratade med he nne fö r nägra dagar sedan var hon praktiskt taget he lt återställd . Nägot testamente tili sin efterträdare ville hon inte ge. Vi samtalade i stället om hur hon ser pä de tre åren vid rodre t. - Det som jag ser som

Siv TUllzelmall

VINTERSAMLING den 14 feb r uari 1990

1 Lojo - Sydlojo KI. 12.00 Samling i Sankt Lars kyrka i Lojo Klockringning

ca .

KI.

Blåsmusik: Jo rm a M äe np ä ä - En gammal melodi Välkomme n: Asta J a n ss on Blåsmusik : Jorma M ä enp ää - Nä rmare Gud tili Dig Presenta tion av kyrk an : Kaiku M äe np ää - G ammal är kyrkan Andakt : khde Ka iku M äe np ää - Härlig är jorden Violinsolo: He nriette R a nt a la ih o Postludium : Erkki Muu k k 0 n e n 13.00 De ltagarna fö rnyttar sig tili Lohjan Huvikeskus TANHUHOVI Programmel i TANHUHOVI 13.30 Middag - Köttgrönsa ksgryt a - Fruktsallad - Matdrycker: valbara 15.00 FESTPROGRAM AlIsång under ledning av Jan-Erik Enlund Hälsningsord: Levi Kl å vu s Sånggruppen under ledning av Ulla Strömberg Lojo kommuns hälsning: Carl-Fredrik B ä ck s tröm Pianomusik : Hans Otto Ehrström Festtal : Harry Krogeru s Solosång: Peter N o r d m a n Vid harpan: Hanna Rantalaiho Recitation : Erik Ro s enström Funka dansstudio Modersmålets sång PAUS 17.00 Kaffe Dans: Totte B jörklöfs kvintett Vintersamlingen avslutas senast kl. 19.30 Hjärligt välkomna tili årets vintersamling! SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Sydlojo svenska pensionärer r.f.

VOII

Adlerflug

de n mesl positiva frågan ä r att äldreomsorgen pä a llva r kommit med i förbundets arbete , säger hon. Helt fä rdigt blev arbetet givetvis in-

te men arbetet ä r på god väg. Hur man ska gå vidare ä r hon inte färdig att säga men en utväg är att samarbe ta med de finska förbunde n och pä lokalplanet med de finska förenin garna . Ocksä betydelsen av personliga kontakler med beslutsfattare viII hon påminna om . Och sä föreslår hon aktiviteter i likhet med de n i Vasa i november.

Ömka inle - Vi ska utnyttja de förmäner samhä llet redan nu e rbjuder oss äldre, säger avgående ordförande . Vi ska inte tycka synd om oss själva. Forts. på sido 13

- Mera a ktivitet inom samhälIsIivet ho ppas jag att pensionärerna ska se sam en mälsättning, säger o rdförande n fö r Svenska Pe nsionärsförbundet Levi Kl ä vu s. Vi ska inte ställa oss på sidan o m samhället och tro att allt är slut i och med att vi blir pe nsione rade. Levi Kl åvus är alltså ny som o rd fö ra nde fö r SPF. Men ha n är ingalunda ny fö rbundsledningen . inom Han har fun gerat som 1 viceordförande de senaste tre åren och fö re det var han medle m i fö rbundets styrelse under ett år. Levi Kl ävus är he mma i Närpes där han utfört sitt livsve rk som lärare fram tili pensioneringen 1978. Ha n är född 1918 sä läsa rna kan själva räkn a ut hans ålder. Den nyvalda ordföra nden han vaides fö r övrigt vid höstmötet som hölls just i Närpes - har själv inte ställt sig på sidan om samhälle t efter pensioneringen . Han sitter och hae suttit i kam mune ns fullmäktige och styre lse sedan 1964. Ändra attilyderna - För all åsladkomma den attilydförändring tili oss som vi efterlyser bör vi givetvis också själva visa exem· pel. Della gör vi främsl genom all själva visa exempel . Della gör vi främsl genom all själva vara akliva. Vi måsle visa all vi har både rormåga och kunnande. Nånling som samhällel bör ulnyttja. - Det är ju dessutom hälsosamt att vara aktiv. betonar Levi. - Vi har som alla vet en relativt låg pensionsålder, fortsätter han . 1 dag är en

Möteskallelse Svenska Pensionärsförbund et r.f. sammankallas tili stadgeenligt vårmöte onsdage n den 28 mars 1990 kl. 13.00 på Hote ll Hospiz, Berggatan 17 b i Helsingfors. Fullmaktsgranskning en tim me före de egentliga förhandlingarna. Kaffe serveras kl. 15.30 . Behandlas i förbundets stadgar § II för vårmötet nä mnda ärenden. Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant , medlemsförening med 101-200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befullmäktigad representant ·har en röst. Förbundsstyrelsen

Nya ordjöralldell Levi Klåvus 70-ärin g pä intet sätt e n förbrukad kraft. Låga pensioner Det som däremot bekymrar Levi Kl åvus är hur pensionärern a själva ska kunna medverka tili att de lägsta

pensionern a (omkring 2.000 mk/mån) höjs . - Det är i fö rsta hand politike m a vi bör päve rka just nu. Forts. pä sid o 13

SOMMARDAGEN 1990 IS]UNI 1 ÅBO på IKITUURI CONGRESS CENTER Pr e limin ä rt pr o gr a m : KI. 13 - 13.30 Anda ktsstund i D o m ky rk a n . Kyrkoherde Alf Kurt e n . KI. 14.00 Välkomstkaffe på Ikituur i Huvudfeslen kl. 15.00- 17.00. Speaker Paul ja n s so n . Ouve rtyr. H älsningsord . Förb. ordf. Levi K I å v u s Hälsningsord . Å bo Svenska Pens. klubb r.f:s ordf. Stadens hälsning Rabbe L a u r t! n . Körsång Festtal Musik Dansuppvisning Musik Mode rsmä le ts säng Middag med allsång. Ledare : Pa ul J a n sso n kl. 18.00- 20. 00. Dans 20.00-22.00. Pe kka V a r jo n e n s trio. Solist Aulis K o t av i i t a. Mk 150,- däri ingä r Kaffe + ba kelse Middag : Kassler med kumminsås , potatis. Bär- o. frukt sallad med marängsås. Anmälan föreningsvis senasl den 31 mars 1990 tili förbundets kansli tel. 90-79 18 95. Postadress 1ndiagatan 1, 00560 Helsingfors 56. De ltagaravgifterna inbetalas likaså föreningsvis senasl IS maj tili fö rbundets konto i Helsingfors sparbank konto nr. 405511-10005034 eiler Postgiro 120395-8.

Svensk-Finland forsäkrar

Ett nytt årtionde i har för en dryg månad sedan gåll in i eli nyll decennium. Della väcker hos oss

tankar om vad de komman-

de åren kan föra med sig. Som ny ordförande för Svenska pensionärsförbundet framfö r jag min hä lsning tili alla förbundets medle msföreningar och deras medlemmar. Jag hoppas all samarbetet mellan föreningarna och förbundet skall bli gOIl samt all vi med geme nsamma krafter skall kunna arbeta för de mäl och kanske även för nya uppgifter, som ligger framför 055.

en förändringens bris , sam under de sista mä-

n även den västra delen av Europa kommer

naderna av det förra decenniet blåste upp över den östra delen av vår vä rldsdel, övergick mot slutet av året tili e n orkan med oanade följder. Vi kan bara hoppas atl ut vecklingen därstädes kommer att gå i e n för alla gynnsam riktning. att gå in i en ny epok. Den utvecklingsprocess. om man där har inlen, kommer av alla tecken an döma an beröra också vårt land. Vi får förbereda oss på an den kommande utvecklingen med all sannolikhet kommer an medföra förändringa r på många om räden.

tgående frå n tendenserna under de sena re åren får vi med goda skäl anta an ut vecklingen i allt högre grad kommer an präg las av lönsa mhetstänkande. Ino m närin gslive t kommer specialisering an bli ledstj ärna n. Rationa liseri ng blir riktningsgivande. Individen kommer an få nya möjligheter. Det kollektivas betydelse minskar.

n har i många sammanhang hört och läs t om den tickande pensionsbomben. Den del av beo lkningen. som man brukar kaila den aktiva. och som finns ino m arbetslivet minska r. Den andra delen som åtnjuter socialbase rad trygghet ökar. Med andra ord nera ska ll försörjas av färre. Vi kommer in i den situationen, då tillgången på arbetskraft inte me ra ökar, medan behovet av t.ex . vårdpersonal ökar. I det centrala Nyland börjar redan problem av della slag all visa sig . illills har produktions- och produktivitetsök-

1\11.

ningen tillsammans med en mer eiler mindre

mer alt beröra pensionärerna. Det är helt möj-

et nu påbörjade decenniet kommer säkert an bjuda på många förändringar. Nya problem kommer an uppenbara sig. De n a betyder an

cen tralt ledd inkomstfördelning tillförsäkrat alIa grupper i samhälle t e n positiv inkomstutveckling. som dock varit mera gy nnsam för somliga och mindre för andra. Men på denna bas har vi i de nordiska lä nderna kunnat bygga upp en i stort sen välfungerande system för social trygghet. Många här i No rde n fd gar sig nu o Blir det möjligt an i e n ö ppet Europa bibehälla värt nuvara nde system? Inom det nuvarande EG är de sociala förhållandena mycke t skiftande. et är sanno likt a n förändringarna äve n ko m-

Iigt an man kommer an försöka fylla den eventuella bristen på arbe tskraft genom an höja pensionsåldern . Man har redan på sin a håll kommit unde rfund med all pensionärernas erfa renhe ter och kunnande är en stor tillgå ng för eli företag . Individuella pensionsåldrar blir aktuella O.S.V.

vå ra pensionärsorganisati oner inte heller framöver

kommer an sak na uppgifter. När man följt med ut vecklingen i vårt land under de senaste 40 åren och tänke r sig en lika rtad fortsällning , tycker jag an man med tillförsikt kan se framtiden an. Levi Klåvus

Om bön och jörbön givi t oss sin Son . Vi kan umgås med hono m i bön inte bara då vi läse r vå r afto nbön. utan under dagens lopp. under a rbete t, i bussen e iler bilen e il er under promenad på gata n. Dena umgänge är an leva det eviga livet i nuet. Vi kan leva i Guds ge me nskap idag. Jesus säger: "Och dena är det eviga livet an de känna dig , som den e nde sanne Guden och den du har sänt lesus Kristus." Joh . 17:3 Det finns sorger och be-

Senaste lördag var det premiärafton för teaterstycket " Viulunsoi naj a katolla " (Fiolspelare n på taket) i Laurentius-sale n. Jag hade glädjen an få vara med. Jag njöt av skådespelet. Den faniga mjö lk Tevje väckte kusken många tankar. Hans barnsliga , humoristiska samtai med Gud om allt som sysselsane och tyngde honom , kom mej att tänka , ja , just så borde envar

av oss vä nda sej i tillit och förtröstan tili vå r Himme lske Fader. Jag återge r här frin något av Tevjes böner: "-- Du har ju så mänga stora saker an ta hand om, revolutioner och sådant, men o m Du kunde ta dej lite tid an tänka på

kymmer så stora att de

överväldigar oss so m nodva tten. Fast vi jusl över-

lämnade allt i G uds händer . så o m en stund återkommer ångeste n. Då måste vi på nyn gå med vår börda Iin honom. H an tröttmlr inte på oss fastän vi kommer om och om igen . Vi komme r att mär-

en symaskin åt min svåger

så vore jag tacksam. Om det nu inte är alltför mycket besvär och om det passar. Tack! " Det var som en illustration tili det bekanta bibelordet från Fi1.4:6 "Gö ren eder intet bekymmer, utan låte n i alhing edra önsk ningar bliva kunniga inför Gud geno m åka lla n och bön med tacksäge lse".

Vi är inte utfaniga. som mjölkkuske n Tevje. men Iivet tycks Iikaså vara fullt av bekymmer som inte minskar med pensionsäldern. Hälsan , rädsla för framtiden, den tilltagande skröpligheten och e nsam-

he ten och därtill bekymmer för de närmaste . för

barn och barnbarn . Det ä r fint an få tala o m allt dena med vår Himmelske Fader. Ha n. som hålle r hela vä rIde n i sin hand böjer sej ne r för an hö ra e n enskild lit en människa. Vi behöver int e

b lidka en sträng och obeveklig Gud. utan vi får närma oss honom lik a na-

turligt som en barn naikas sin pappa . Ty Gud är kärleken och han älska r oss. Det ve t vi för an han har

ka an löfte t om Guds frid. som övergär allt rörstånd bli r verk lighet för oSS. Fi1.4:7 Förh,lIandena mä

JERKER har ordet Så här års får man läsa

ga historia . I dagens värld betyder avs tånd mindre än rapporter om året som gått. fö rr . me n allde les Iän komDe t är frågor, som berör mer Levi Kl åv us knappast fra mtide n. Pe rso nligen läse r undan. när det gäller möten jag med nöje ta be ller och och besök i huvudstadsrea nalyser. Ma n ka n ju alltid gionen . D et är bara så att jämföra och spe kule ra. mycket av förbundets verkHur utföll exempelvis va- samhet ä r konce ntrerad tili let av styre lse för 1990 vid Helsingfo rs-trakten . Jag sähöstmötet i Nä rpes? Precis ger för egen del " Lycka tili" som för en år sedan . Styre l- och viII lova gö ra vad jag sen föryngrades me d i me- kan för an verksamheten de ltal en halvt år, nu från 73 skall ny ta naturligt och lätt. tili 72'12 å r. De nyva lda förOckså med den nya styyngrade styre lse n helt rik- re lsen hoppas jag persontigt, men a ll a å tervalda blir ligen få tili stånd en gon för varje år en år ä ldre. På sa ma rbete . Sa mtidigt påbasen av den sta tistik vi minner jag föreningarna om gjorde upp i samband med an de skall be styre lsemedfjolårets administrativa kur- lemmarn a tilI sina möten ser kan konstateras an Hel- och fester. De valda styrel singfors och Västra Nyla nd semedlemm arna är förbunhar de äldsta ledarna i sina dets kontaktpersoner i reföreningar. gionerna och bör alItid vara I förbundsstyrelsen finns beredda an info rmera om idag 4 över 80 å r, a lla he rrar den verksamhet vi bedriver - pigga och krya. Yngst är gemensamt . Birge r Tö rner från Borgå I dena numme r av God med endast 60 år på nacken . Tid publiceras både vinterRagnar Hansson från Hel- dagens och somma rdagens singfo rs ä r ju inte helle r last- program . I cirkulär har vi tigamma l (63). digare gjort PR för vinterdaTrots att pensionäre rna gen de n 14.2.90 och anmältili övervägande del ä r kvin- ningarna ä r vid dethär laget nor , 6 av 7, så är representa - redan gjorda. Väl mön i tionen i styrelsen mansdomi- Syd-Lojo! nerad. Endast sex damer Tili förbundets tredje har säte och plats i förbun- storsamling - kulturdagen massor av stati stik . D et är

dets högs ta beslutande or-

vissning om att "Han har omsorg om oss". I Pet.5: 7 Som den ä ldsta gene ralionen är det oss anförtroll all vara förebedjare för de yngre. an beräna för dem om Guds gärningar i vårt liv . Många av oss går i tanka rna varje kvä ll e n runda i slä kte n från den ena kära tili den andra och välsignar dem . Jag viII sluta denna betraktelse med He rre ns välsignelse och löfte om bönhörelse från 4 Mose boken 6:23-27 " När I vä lsigne n Israels barn , skole n I säga tili dem: Herren välsigne dig och bevare dig. He rre n låte si n ansikte Iysa öve r dig och vare dig nåd ig. Herren vände sin a nsik te tili dig och give dig frid . Sä skola de lägga min namn på Israels barn, OCH JAG SKALL V ÄLSIGNA DEM " Sinikka Tuovinell

förbli oförändrade. men vi

ha r frid i hjä rtat och för-

gan . I föreningarna leddes vAra pensionä rer under fjolåret av 41 herrar och 29 damer, e n marginell förskjutning på 2 tili damernas nackdel jämfört med året innan .

Nä r dena skrives har förbundets verkställande utskon (AU) ännu inte valts, men någo n förskjutning me llan kö nen blir det knappast fråga om trots bytet på ordförandeplatsen. Vår nya o rdförande. bosan i Närpes, är den andra frå n Österbotten under förbunde ts 18-åri-

- har vi anledning att ålerkomma senare eftersom den

fö rsiggår först på hösten . Allting gAr in i varandr•. D et gamla året skall redovisas och verksamheten under å r 1990 konkretiseras . Tili den närmast e verksamheten hör två kurser för informatö re r i april , och i maj skall vi mOlionera i JOO-taI! Läs om vAra a ktiviteter i God Tid . Följ de uppmaningar vi komme r med. Anmäl Dig i tid. Häng med. Det försöker också jag, så gon de t går.

Jerker

UPPHITIAT i Närpes 29.11.89 på förbundets höstmöte: svart portfölj innehållande liten hörselapparatask med texten Mjölbolsta sjukhus samt möteshand!ingar. Ägaren ombedes kontakta Svenska Pensionärsförbundet. tel. 90791895.

Utgivare: Svenska Pensionärsrörbundet r.f. Ansvarig utgivare och

chdredak tör Gurli Nu rmi Redak tionens adress:

Cen tralg. 87 D 10300 Karis tel. 91 1-362 80 ISSN 0359-8969 Ekenb l~ Ab.

Person/uppgifter

Sinikka Tuovinen . f. Hol m

rödd 26. 12. 1919 i Björneborg Studen t från Björn eborgs Svenska Sams koln 1937

Utbildad tili sju ksköterska. hälsosyster och barnlllorska Utsänd av Finska Miss ion ssä llskapet 1948 tili Tanzania Verksam som missionär tili 1964 . Girt med Prosten Matti Tuovinen i Keri mäki 1965. Anställd i Vivamo som röreståndarinna 1970- 1985 Lever pensionerad rortfarande i Vivamo.

a.onAs

1990

VINTERSAMLINGENS FESTFÖREDRAG den 14.2.1990 kl. 15.00 i Lohjan Huvikeskus TANHUHOVI hålles av professor Harry Krogerus. VI HÄLSAR ER VÄLKOMNA. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET .

VERKSAMHETSKALENDER ... PRELIMINÄRT PROGRAM

KARIS PENSIONÄRER r .f. 13 febr. T eaterbesök , Ernst Rolfs revy på Sve nska Teatern . 14 fe br. Vinte rsamling ilojo . 18 febr. Sparbanke rn as "G lad kväll " på Brandk årshuset i Karis kJ. 18.30. 21 fe br. Å rsmöte på Brandkårshuset kl. 16.00. Resa tili Oa la rn a. Tre nätte r i Borås på hote ll 25-30 Vävare n . Guidade rundturer. Pris ca 1. 600.- i viljuni ke t ingår halvpension. Teate rresa tili T ena la i medle t av ma rs. Labradude l. 1 ma rs plane ras en resa tili Heureka . Seniord ans i Unkan va rje måndag kJ. 11 .30. T rivselklu bbe n i Villa Haga varj e onsdag kJ. 10.00 (o bs! e j månadsmötesdage n). Boccia spelas varje torsdag kJ. 14.00 i Unka n. Vis klubbe n öva r varj e måndag kJ. 14 .00 i Villa Haga . Seniord a nsarna övar va rje tisdag kJ. 16.00 i Unkan .

SYDLOJO SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Samling med program av MB I varannan torsdag kl. 15.00 i Lågstadiet , 15 .2, 15.3 och 29.3. 1 mars Å rsmöte. 14 febr. Förbun dets "Vintersamling". 22 febr. Sparbanke rn as "Glad kväll " kJ. 18.30 i Högstadie t. (B uss kJ. 17.45 från Lojo bussI. via Helsingiusv. o . Ge rkn äs.) Ho bbyklubben va rann an tisdag kJ. 14.00 i Ge rknäs, näs ta gå ng 13.2. Spelklubben va rannan tisdag kJ. 14.00 i Ge rknäs, nästa gå ng 6.2. Se niord ans va rj e o nsdag kJ. 10.00 i Ungdomsgårde n . Sånggruppen övar kl. 13.45 fö re mötet på torsdaga rna .

HAGA PENSIONÄRER r.f. 9 febr.

Å rsmötesföre hand lingar, o rdföranden Linnea G inström underhålle r med sång 23 fe br . Representanter för Helsingfo rs Sparba nk i S. Haga informe ra r 9 mars Födelsedagsfest i musike ns tecken 23 ma rs Jarl Mattsson berättar om de n heliga Birgittas Vadste na med bilder 6 april Buss-utfä rd tili senare a ngive t mål 20 april Nils M . Maco ni musicerar på pianot II maj Vå rfest med överrasknin gsprogra m På månadsmötena sjunger vi allsång va nligtvis tili ackompanjema ng.

Styre lsen reserverar sig fö r even!. programförändrin ga r. Kom ihåg den svenska pe nsionä rsträffen i Ålde rscentret, fö r . Tölög. 33 va r 3: dje onsdag i månaden kJ. 13, de n 21.2 är SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r .f. 1990 Haga Pe nsionärer värdar. Unde r sommarm ånadern a träffas vi på kafe To rpanranta , Mun ksnäss trande n tisdagar kJ. 14. Styrelsemöte på Hospiz i Helsingons. 24.1 kJ. 12.00 Styrelsen önska r a ll a hjä rtligt välko mna tili vå rsäsonge ns fors (alla) ak tiviteter. Vinte rsamling i Lojo-Sydlojo kl. 12.00 ons. 14.2 AU-möte på Indiagatan i Helsingto. 15.2 kJ. 10.00 fors Styrelsemöte på Hospiz i Helsingmä. 5.3 kJ. 10.00 f. fors Föreningens månadsmöten hålls i Åldringsvå rdscentret , Revision pä Indiagatan i Helsing5.3 kl. 14.00 T ölögatan 33, kl. 16.30. fo rs. Eventuellt styrelsemöte kJ. 12-16.00 Vårmöte på Hotell Hospiz i Helons. 4.4 PROG RA M FÖR VÅREN 1990 12 febr. singfors Ebba J akobsson: " Pensionär utan guldka nt". AIIÖsterbottniska distrikte ts Södern [6-30.3 sång resa 12 mars Å rsmötesförh and linga r Praja da Rocha i Portugal 6-20.4 (40 pers) Carl J a kob Gardberg: " He rrgå rd ar i Finland". Kurs fö r föreningsskribenter i Ka ris april (30 pers) Ragnar Hansson : " Egypte n i går och i dag". 9 april Bengt-Östen Söderlund: Oragspe lsmusik . Kurs för före ni ngsskribe nter i Vörä april (30 pers) 7 maj FÖDELSEDAGSFEST med kaffeserve ring. Idrottsdag i södra Finland maj Kammarmusik . Idrottsdag i Österbotten maj Tealer: Orumsö pe nsionäre rs teate rklubb. AU-möte pä Indiagatan i Helsing22.5 kJ. 10.00 ti. "Födelsedagsba rnen": fors född a 1915, 19 10, 1905 eile r tidi ga re meddelar o m Sommardag på Rantasipi Iki tuu ri i fre. 15.6 kl. 12.00 sitt de ltaga nde tili sekr. : Åbo Gerlrud Nord blad tel. 14 10 79. Eventuell t styrelsemöte 17 jan. TEATERBESÖK Sve nska Teatern . Pjäs: Änglar- juni-juli Operaresan tili Nyslott 18- 19.7 nas KÖk . Anmäln . se neda n. AU-möte på Indiagatan i HelsingkJ. 10.00 to. 23.8 Anmäln. tili Svenska Teate rn och Lilla Teaterns fors fö reställninga r mottas av Gunnel Froslell lel. Resa tili passionsspelen i Oberam6- 12.9 496760. mergau Styrelsemöte pä Hospiz i HelsingkJ. 12.00 6.9 to . Ulfä rd fors planeras unde r våre n . Me ra därom sena re. Ruskaresa tili Lappland 17-23.9 (44 pers) Klub bverksamhelen Hälsoresa tili södra Spanien (tidi " Pauligska villan", Meche ling. 36 börjar tisdage n den 9 punkten öppen) januåri kJ. 15.00-17.00. Kulturdag i Vanda oklOber Svenska pensionärer • Kurs på Viskadalens folkhögskola i 8-14.10 i Helsingfors sam las på Tölögata n 33 kJ. 13.00 följande onsKinn a, Sverige dagar: de n 17 jan .. 14 fe br. , 21 mars och 25 apri J. Eventuell! styrelsemöte ******** * 29. 11 kJ. 12.00 to. Höstmöte på Hospiz i Helsingfors

Pensionärsföreningen ETT AN r.

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLINGS PENSIONÄRER r.f.

15 febr.

(Obs! ändrad dag och plats) ÅRSMÖTE kJ. 13.00 i Förs.gårde n . Ragnar Lindholm be rä ttar med bilder o m e n resa tili Polen . 28 febr. Pastor Kaicka Wäxby be rättar kring ämne t " Den brinnande hjä rtats kyrka" om metodisme n. 14 mars "Ju mer vi ä r tillsamma ns de ss gladare vi bli" . Pern åpensionä rern a in bjuds. 4 mars Kyrkfärd tili Mörskom.

har ny postadress:

PB 196 06101 BORGÅ Borgånejdens Svenska Pensionärsförening r .f.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rf Förbundsstyrelsen 1990 Ordförande : Klåvus, LevI Åvägen 12, 64200 Närpes, tel. 962-416 43

Mattsson, Hilding Parkgatan 8, 22100 Mariehamn, tel. 928-12505

I vlceordförande :

Nylund, Sven-ErIk Finnåv. 21 , 02280 Esbo, tel. 90-882279

Hansson, Ragnar Backåkersv. 16. 00320 Helsinglors, te l. 90-57 48 82 1/ vlceordföra nde : Helnström, Waldemar Waldemarsgränd, 10300 Karis, tel. 911 -30535

Rosenback, Jenny 64300 Lappfjärd, tel. 962-2 1377 Salonlus, Alice Silverbrinken 1 C, 02410 Kyrks tätl, tel. 90-298 17 62

Medlemma r: Bergholm, Inger Östanå. 25840 Västanfjärd, tel. 925-7012

SlaNans, Helge 07980 Kungsböle, tel. 915-791 13

Bäckslrand, Rulh Tegelbacken. 66850 Jeppo, tel. 967-42281

Sundström,-Göran Söderby, 68500 Kronoby. tel. 968-464 21

ChrIstIansen, Jutta Tu mmelvägen 4 , 21600 Pargas. tel. 921-74 5351

Wldetl, Tor Handelsesplanaden

65100

Vasa.

tel.

961-114907 Jansson, Asta Helsingiusv. 35, 08700 Virkby. tel. 912-41 4 59 Lassenlus, Torolf Kallviksv. 31 , 00980 Helsinglors. tel. 90-31 61 84

Slyretsens arbelsulskott : Ordlörande: Levi Klåvus

Törner, Birger Trutvägen 19, 06100 Borgå , tel. 9 15-13 00 13

medlemmar: Ruth Bäckstrand, Jutta Christiansen, Sven-Erik Nylu nd. Förbundets verksam helsledare och styrelsens sekreterare: Jerker Nybe rg, anträffbar på lörbundskansliet, tel. 90-79 18 96.

viceordförande: Ragnar Hansson

Lyden, Karl-Johan Hämeenpuisto 39 B, 33200 Tammerfors. tel. 931-22 64 67

Göran Sundström

Anni Blomqvist

Brev från mitt h,avsband ~ [ Simskäla den 16 januari 1990. Ti li förs t e n önskan tili alIa om allt de t bästa för det nya året som redan är en god bit på väg. I önskan ingår främst god hälsa. så god den kan vara för oss gamla och bräck liga . Lika viktig är önskan att vi mä orka bära

svårigheter

som

kan

komma, och att vi kan kän-

na tacksam het över de små glimtar av soi som ka n falla också över den tristaste va r-

känslan av mörker och en-

samhe!. Redan ordet NY Å R har en klang av förväntan som skapar uppsluppe nhet och aktivi tet . men många av oss

va ndrade i all st illhet och ensam het över tröskeln tili det nya året men med en in-

ne rlig önskan o m fred för allt folk , och kraft a tt orka med varje kommande dag som året för med sig. . E tt ny tt år börjar här sitt lopp så vilja vi med tro och hopp oss tili vår Gud nu vä ndao .. " är några ord ur en nyårspsalm som var va nlig att sjunga dä seklet var ungt , främst dä vi under natten gick från gård tili gård och "sjöng nyär". Den gam-

dag. Jag ä r viii medveten om att det fi nns många som inte kan gå ut, eile r har samm a härliga utblick genom föns tret som jag kan ha svärt att orka med det som kan verka så enahanda , men också då mörkret skymme r utblicken gäller det att fö rsöka minnas la psalmen finns inte mera i eiler göra något som förtar vår psalmbok. inte e ns i den

Pen,Sionår modeU* 1976 nollställde hon strax , när hon såg att beundraren bara var den gamla vargen i nya fårak läder.

föregående, men mycket av det gamla brukar dyka upp på ny tt efte r att längre eiler kortare tid ha varit gömt och glömt . så det kan tänkas att också de nna gamla psalm kan komma igen som begrundan för kommande generati oner.

I vår tid talas och skrivs så myc ket om kriser. Också vår kyrka syns vara i kris. Herdar och arbe tare inom kyrkan försöker fundera ut nya möj ligheter för att leda ta ndagnissla n snagga resten av hu vudet lika kort. Och vä nta på bäme tider. Och en annan barberare än en

elak broder. I modernare tid kunde förstås "offret" ha uppträtt som ett "skinhead·' . Sagt som en liten tröst i efterskot!.

församlingsborn a tillba ka tili kyrkan , vilket verkar vara svår!. Vi kan väl tänka att kyrkan likaväl som allt annat som angå r vån liv behöver förnyelse, men främst ha r väl kyrkan alltid varit den plats där vi kan förnimma frid och ro. Kyrkan har genom hela historien varit traditionsskapare och fostrare tili lärdom och goda seder. Om också med våld så va r denna fostra n behövlig och utveckla nde. Vi kan ju se och lära oss någo t av kyrkans nervärdering och förfall i stora delar av vår världsdel och o m hur den nu får möj lighet att uppstå tili människors befrielse och glädje. Att utvecklas och förnyas hör tili live t. men hur moderna vi än blir så är vi i behov av ett visst mått av traditione r och de tradi tioner som omhuldas har sina rottrådar i kyrkan. främst genom julens firande. AIIt nyll blir gammalt och då utvecklingen på någo t Märkligt nog ha r karlfolks hår också intresserat historiebe rättarna. Redan frän Noak skeppsbyggarens tid lever en underlighet i e n slagdä nga. "Sen när torkan blev för svår ,

fällde han sitt vi ta hår, men så sna rt det ko m e n liten skur. fick han det tiIIbaka. Vii ken

område inte kommer framåt så ser de n sig över axeln, kanhä nda sekler tillbaka i tiden och tar fram nägot länge sedan glömt, om också på

sporter av olika slag, eiler gör vAra iakttagelser genom fönstret. Vi kan tycka att tiden är " ur led " då regn och snö. storm och stiltje växlar

en annorlunda vis.

om frän den ena dagen tili De t tal as om ma rknads- den andra, är så kallat anföring i alla sammanha ng. nandags väder, och det i en Ocksä nä r det gäller kyrkan. tid då vi är mest vana att de t Förr i väriden, det viII säga i skall vara redigt vintervämin barndom och ungdom , der. Nu har vinlern sökt sig fanns det många ordstäv andra väga r och överraskar som togs fram och begrun- människor sam inte är rustadades. " Det som sker i stort, de för. eiler vana vid snö det sker tyst" var ett av och kyla . Det har varit så dem , som från begynnelsen också förr, det är bara så all och fortfarande har täck- vi glömmer så fort . Vi har ning. De t åte rstår att se hur inte heller velat. Nu lever vi • vi på ny tt skall upptäcka i en tid då minsta händelse kyrkan som e n nödvä ndig- förmedlas frän världens alla het i vån liv och vår vardag, hörn. I går var de t snöslask som en motvikt tili all stress och ryta nde storm , i dag är och otrygghe t som syns vara det lugnt och i skrivande e n utbredd företeelse i vår stund le ke r en solkatt över tid . Korpboberget. Vi går mOI Ijusare tider och det ä r något att glädjas över. Med varma hälsningar Vädret är något som an- från går oss alla he lt oberoende av om vi kan eile r inte kan Anni Blomqvist röra oss ute, eile r idkar o lycka för si n yviga hårbeklädnad. Och frå n något senare tid minns man de långhåriga merovingerna i frankernas land och den norske Harald Hårfager. Varpå man erinrar sig läraren som

berätt ade: "Vid den tide n hängde det tyska rikets öde på e tt hår och detta hår var Karl den ska ll ige". Ganska hArresande va r också det

syn på ell svä rd som i ett hå rstrå hängde från taket ovanför hans hu vud. - Nej nu ä r det dags all sluta med hårklyverierna. Risken är stor att jag rå ka r hå r i hop med chefredaktören. eftersom jag stj äl ohemult mycket utrymme . En hårsmån för mycket!

Hasse Det hör ju tili kåserande sam den servi la hovmannen Det är annars mycket här folks förmåner att få hårdra tur!" Damokles fick uppleva då i livet som hänger och har ett uppslag, så därför krysHe rrar Absalom och " Iu- han superade hos kung Dioj u i diga" Esau råkade hängt på håret. Jag har haft tar jag vidare genom histonysius i Syrakusa. Han fick anledning att titta i fotoal- riska (mer eiler mindre) hår- , - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - bum med familjeporträll nålskurvor. Och som den arfrän tiden då seklet var tiga kavaljer jag är börja r mycket ungt. På alla foton jag med att dra fram några från barnaåren är vi pojkar i damer som dyker upp i minoch mjuk ä n om man a n- skrivit nägo t om l eve r. eli vä nde r potatisstärkelse. Vi hett diskussionsämne bland familjen kortsnaggade, med net. Och börjar därför ogärkan !.ex. använda Ohrakas näringsforsk are . Jag har nog skallar som påminner om na med Delila, som i stället tili krämer eile r soppor. På haft klart för mig att man ska lade kål rötter. Men det för att sköta sitt eget hår , försök lagade jag en kräm inte skall äta för mycket levar rationellt och av behovet bad en filisteisk barberare på röda vinbär som jag hade ve r , men har snarast trott att päka llat. Man hade huvud- kapa pojkvännen Simsons frusit in senaste sammar. det har berott på andra slag löss den tiden , det var mera sju hå rOälOr medan denne U rsprungligen hade jag väl av slaggäm ne n. Så länge de regel än undantag, i familj slumrade i hennes knä. Med tänkt att jag skulle ha bären s.k. expertern a inte är eniga som familj . Och då var kort- Oätorna miste Simson all sin tili garne rin g. Me n nyligen är det svå rt att ta ställning. klippt som hittat. För hur kraft och så vart ha ns öde blev jag bjuden på tranbärs- Me n när !.o.m. Medicinalhygieniskt man ä n skötte sig beseglat. En ännu me r kräm och den var väldigt styrelsen av råde r från att äta så fanns det alltid lek- och o t revlig tös var Salome som god. Jag tänkte att det var lever fö r en tid framå t, tror skolkamrate r och t.o.m. inte nöjde sig med att bara motiverat att ta fram e tt man ju gärna. Jag måste sägammal t folk som gick om- få se Johannes döparens hår gammalt recept på en efter- ga all jag blev ganska förvåkring med huvudbry så att av klippt utan ville ha ha ns rä t!. Varför inte försöka nad när en äldre dam ringde säga. Och så snart man Iät huvud avkapat på köpet. med Ohrakas. Prob lemet mig och sade att en läkare håre t växa ut något litet e ns Andra ganska ödesdigra var mängden stärkelse per rekomme nderat henne att så hade man de objudna mckor man kommer ihåg är liter vä tska. Jag kokade ba- äta lever för att hon har gäste rna där och då var det Lorelei som sjöng locksångra 3 dl saft och tog knappa 3 jä rnbrist. Förstå sig på sebara att ploeka fram saba- e r medan hon kammade siEtt ny tt år och kanske en msk stärkelse. Det visade dan. dillättikan och den tättinna- na lockar, dymedelst lockLea Anderson de kammen , lusräfsa n kal- ande båtfarare på RehnOo- ny produkt på livsmedelssi- sig vara för mycke t , 2 hade P.S. När jag bläddrade i dan. De t är säke rt inte så räck!. Stärkelsen kan naturlad. Jag minns en dag i bör- den i fördärvet. " Högbarmad, smärt, gull- många som är intresse rade ligtvis anvä ndas i sådana senaste nr av God Tid säg jan av tjugotalet då min yngsta bror kom hem från hårig" försökte som vi min- av att laga tili eft e rräller, bakverk som man annars jag att Hasse S kallade matfolkskolan där ute på landet nes Aurora Königsmarck det blir väl oftast e n frukt anvä nder potatism jöl eiler skribenterna i dagstidningaroch berättade hur e n av locka Karl XlI på avvägar. som får avsluta måltide n. majsmjöl tilI. Me n det får na för motbjudande . Fy, fy kamraterna rappo rterade: AIl hon inte Iyckades beror Me n för dem som tycker det jag redovisa för e n annan Hasse man fä r inte fara illa "Pojkarna sa att ja sku säj på att hon förmodeligen ha- ä r roligt att satsa på e n ef- gång, tillsvidare har jag ing- fram med sina medskribenter. Sura hälsninga r från en åt lärarn att Milda Moses de håret i " kn åka". Utslaget te rräll ha r vi nu e n ny mjöl- en erfarenhet i saken. Ege ntligen borde jag ha av de motbjudande = L.A . (fi ngerat namn) har Iyss" . skall det va ra för all göra ef- sart. Den har tillsvida re inte Så all så sen! i tiden kröp fekt. Tänk bara på Kraka något svenskt namn utan hekryp lä ngs lusgatan och i alias Aslög som draperade te r Ohrakas. Det betyder dess omgivningar. sig i fisknät , och utslaget hår naturligtvis all kornet är utDenna samma yngste bro- över de "äd lare delarna" i gångspunkt för mjöle t. Det för pensionärer den 26.4.1990 pä Lärkkulla folkakader ville en gäng skaffa sig likhe t med Lady Godiva ä r Alko som ha r experimendemi i Karis. " fris" , frisyr alltså , och som dock Iät fisk nätet va ra. terat fram ett sätt att skilja Samling pä skolan kl. 8 .30 - 9.15 . Kursen avslutas kl. "klippa bena". En äldre Men eftersom alla in vå narna åt stä rkelsen i kornet från 16.30. bror erbjöd sig att agera i staden Coventry var för- övri ga beståndsdelar. På det Plats för 30 "skrivare" frän föreningar i södra Finland. barberare. Han tog hår- bjudna att beskåda hennes sättet får man fram råstärÖsterbotten har sin egen kurs pä Vörä folkhögskola . klippningsmaskinen och sa: sprittisritt geno m stade n så kelse som delas upp i två Kursavgift: mk 100,-, inbetalas tili förbundskansliet nu klipper jag bena åt dig, kände hon sig trygg fö rmo- delar. Den sto rko rniga Asenast 20.4.90 pä konto: 405511-10005034 i Helsingoch drog så . med ett bett för dar man. Den enda tju vtit- stä rkelsen anvä nds tili livsfors Sparbank. maximal snaggning, e n rak taren, "Peeping Tom". blev medel, medan den andra a nAnmälningar tili verksamhetsledare Jerker Nyberg tel. bred aUlOstrada från pannan slagen med blindhet för sitt vä nds tili alkoholfra mställ90-79 18 96. Första a nmälningsdag 12.2.90. ning. A-stärkelsen blir som tili nacken. Dit rök den "fri- till tag. Verksamhetsledaren gele vid upphettning i vatsen" och minstingen såg sig ten . Strukturen är mera kort tvunge n att under gråt och

Kornstärkelse

Motto : "Och på hela å ret, ingen kam i håret, late gossen sätter. Fy den Drummelpetter! "

Ända tili helt nyligen gick jag i ett par mänaders tid omkring och försökte se konstnärlig, eiler åtminstone bohemisk , ut. Jag Iät nämligen , likt Drummelpeller här ovan , håret växa fri tt , Ulan

att någon klipsk frissa tilläts klippa tili mej. Jag kände mej åtminstone konstig. Och såg ut som den brunskäggyvige O nt rus om man fränser att jag inte Iät skägget växa i takt med håret. Ganska praktiskt var det med vilt växande hårman. Jag ku nde gå barhuvuad ut , [ör folk trodde att jag hade " Iudimyssa" på. En nackdel hade detta dock med sig också, man kunde inte Iyfta på mössan tili a rtig hälsning, för jag har aldrig Iyckats med det där att Iyft a mej själv i håret. Så som baron von MUnchhausen då han drog sig upp ur kärret. Huru som helst, nu har jag lätit saxen gå och nu påminner jag inte mer om den

förskräck lige snö man nen från Himalaya . Förändringen blev så stor att jag kände mej piskad att presentera mej för min k. hustru efte r genomförd operation. Hennes förvä ntans- och förhoppningsfulla blick över att e n ny beundrare dök upp ,

Leas

hörna

SKRIVARKURS

VÄLKOMMEN TILL VINTERSAMLINGEN

= LOH.JA

Några synpunkter på åldringsvården i Lojo kommun Talesättet "Tålamod är en dygd" är säkert bekant för dagens åldringar och i stor utsträckning har det sin giltighet alltjämt speciellt för dem som vänlar sig snabba förändringar , stora investeringar och nya metoder inom åldringsvården. Nu, när barndagvården i kommunerna

börj ar

vara

ordn ad är det nog dags an ta itu med åldringsvården . Sta· tistiken visar att befolkning· en över 75 år inom 20 år kommer att fördubbl as. Äldringarnas antal ökar. Dagens beslutsfattare och förvärvsarbetare är morgon-

dagens åldringar och pensio· närer , det vore värt att ägna

en tanke åt den milj ö, de förh ållanden, den behand· ling och den vård man viII ul::.Uttus ml". Vad vi li vi ge

våra åldringar? I Lojo kommun strävar vi till att genom öppen värd stöda och befrämja äldringars möjlighet att bo hemma i en omgivning de känner bland vänner och bekanta , ge dem bastrygghet , stöda åldringars egen aktivitet , be· akta deras seder och vanor och respektera deras åsik· ter. I män av möjlighet til· lämpas också dessa princi· per inom anstaltsvården. Ett framtida mäl i kommunen är all det i anstalterna skall finnas endast sådana personer , som inte på något annat sätt klarar sig hemma t. ex. de· menta och de som är i behov av vård dygnet om . Kom· munen har inlett samarbete mellan hemhjälpen och åld· ringshemmen. Numera kan man va ra ca en vecka på åldringshemmet tills man äter klarar sig hemma och då kommer någon frän per· sonalen frän Fagernäs äld· ringshem om kvällarna hem till åldringen för att följa med hur denna klarar sig hemma, vid behov kan åld· ringen las io över natten på

ny tt till hemmet där ett par platser finns reserverade fö r detta ända mäl. Ett fräscht experiment , eller hur! Dagvård på åldringshemmen prövas också . Säkerhetsarm· bandet (turvaranneke) ga· ranterar en viss trygghet för ensamma sj uka åldringar, som vid behov dygnet om kan få kontakt med hälso· stationen och den vägen snabbt få hj älp . Lojo kommun kommer

der, att anskaffa en service· bil , vilken underlällar hem· vårdsarbetet och måltidsser· vicen. I Tusahemmet funge· rar bastu servicen varje 0 0 5-

dag och i Bertbacka varje tisdag. Taxiskjuts till baston kan erhållas via hemvården. Dessutom erbjuds på varde· ra stället möjlighet att äta lunch mot en ersättning om 16 mk!måltid under skoltid och sommartid , när kommu· nen själv köper denna service utgö r avgiften 30 mk! måltid. Krigsveteranerna har möjlighet att på vissa barer erhålla måltid tili sub· ventionerat pris för närva-

rande högst 30 mk!måltid . Man har kunnat konstate· ra att 1/4 av våra åldringar bor i bostäder med bristfälli· ga bekvämligheter. Kommu· nen ger på anhållan ekono· mi skt stöd för gru ndrepara-

lioneT och moderniseringar j

gamla bostäder och hus för

att unde rl ätta åldringarnas boende i sitt hem . En uppskattad rekreatio n kommunen bjuder pä är sommarläger för åldringar under en veckas tid i Suittila lägercentrum - hoppas att de svenskspråkiga åldringar· na också utnyttjar denna service.

Hemh jälpsvård ges i främsta hand åt dem, som behöver hj älp med inköp av mat och dagligvaror, städ· hj älp kommer först i andra hand och då prioriteras en· samma sjuka , rörelsehäm· made och ålderstigna perso· ner. Detta innebär att en räll sll frisk åldring tyvärr kan fä vänta på städhjälp kanske ända upp till en mänad . Vilket kan vara räll så förargligt. Förhoppningsvis kommer denna serviceform att förbä ttras inom en snar

framtid . I kommunens femå rsplan är ett anslag reserverat fö r byggande av ett servicehus samt bostäder för åldringar i Virkby år 1993. Man får hoppas att detta angelägna projekt kan förverkligas enligt planerna. Rätten att le· va ett rikt och meningsfullt vardagsliv , rätten all själv få bestämma si n Iivsform , sin ekonomi och Sill boende samt rätten att beaktas sam

en fullvärdig person borde va ra föru nnat alla åldringar. Min förhoppning är att denna grundprincip måtte genomsyra all social verksamhet i vAra kom muner. Raili Enlund under della år, sent o msikommunfultmäktige

Fö r snart 45 år sedan blev Marskalk Mannerheim äga· re till Gerknäs gård i Lojo kommun. Någon månad enare fick min numera avlidna make tjänst som trädgårdsmästare, och frän den tiden finns det några smä hågkomster , som ger en bild av Mannerheim som gods· ägare. En försommardag 1946 granskade Olin man rosen· planteringen på den övre terrassen, då Mannerheim steg ut på husets veranda. Han stod och såg ut över och gräs matto r med den lill a parken ner mot Lills jö n. sjön inramad i lummig Dagen var solig och vädret grönska. Sä hörde min man behagligt. Han gick nedför honom säga med m juk röst: trappan, stannade och sade; "Vet trädgårdsmästaren, jag God morgon, trädgårds mäs· har aldrig fö rr ägt en gård" taren. hur taf sig rasorn a ut , och han Iät fö rnöjd och be· och fick svaret, det ser bra läten, som om han kände sig uI för tillfället. Mannerheim tillfreds som godsägare. Följ ande sommar drog en nickade och gick ell par steg, stannade, såg igen över hård augustistorm med ett parkens blomsterraballer kraftigt åskväder över trak·

han såg blixten slå ner i trä· det, tänkte; är det slutet [ö r Gerknäs? Under rådplägningen påpekade fö rvaltaren all parkens träd var gaml a och all de så småningom skulle blåsa omkull och försvinna,

svarade

Manne r-

heim . Det skall planteras nya i stället. Fö rvaltaren på· pekade , att det tar en avse· vä rd tid innan ett träd vä xcr

upp . Mannerheim visade på de andra träden i park en och sade: " Vi planterar inte träden för oss själva, utan ten och blixten slog ned i för våra efterko mmande , så· den så kallade Karin Måns· som de gjort , som planterat dOllersasken, bröt halva trä· dessa ål oss." D etta va r en mao med videts krona och en kraftig gren i spillror. Mannerheim sioner och ansvar fÖT milhade ståll i ett fönster och jö n. Tyvä rr blev hans tid in· sett på ovädrel , vilket han te läng som Gerknäs gods· nämnde följande dag, då herre, inte ens 3 år. innan förvaltaren och min man var han själv föll för åldersstrec· kallade fö r att rådgöra om ket. åtgärder med det gamla trä· M·L J det. Han sade , all han då

SåhäE ~erkar vinterdagens värdförening Så här inför vintersam· lingen i Sydlojo 14.2, dä Sydlojo svenska pensionärs·

för svenskarna , som bildar till glädje för barnbarn och en minoritet i kommunen . barnbarnsbarn. Mor· och Skolsalen är i minsta laget , farmödrar sjöng och dansaförening är medarrangör, men lo kalbristen är ell fak· de med liv och lust "Små vill vi frän vår ort ge infor- tum på orten . fåglarna i skogen" , "Fru SÖ· matian om vår förening och Arbetet inom fö reningen derström" och andra lekar. om orten där dagen D skall följer i stort övriga förening· Behållningen frän dessa årli· försiggå. ars, efter fö rhandlingarna, ga samk väm donerades till Vår förening är ung ännu , följer kaffet och sedan c:a Unicef. Den glädje försvann i april 14 år, men vi har lärt en timmes program , varie- j och med att skolan tOg5 i oss vilka möjligheter ocksä rande, stimulerande eller ro· bruk ånyo. en liten fö rening har och sell ande , beroende på möjligHobbyklubben, som ock· all vi tillsammans kan åstad· het all få föreläsa re, film ei· så syr och stickar för försäljkomma något värdefullt ler sång. och musikledare. ning på årliga höstmarkna· med den tid vi ännu har En sånggrupp har bildats de r och julbasarer började framför oss och som vi hop· och sjunger på våra möten , nu producera lappar till Mo· pas all kommande genera- till glädje för övriga med· der Teresa-filtar. Och tänk , ti aneT taf av oss i vägkost. lemmar. Resor deltar vi i, hur mycket material det Tiderna förändras , ingen be· både i egen och förbund ets kommer , stora kassar med höver vandra i gamla spär, regi, teaterbesök hör också granna yllefyrk anter, som men grunden är densamma. till begivenheterna, liksom under mtiga fingrar hopsys Sydlojo är beläget i södra också besök i grannför· av ell 20·tal medlemmar och och västra delen av Lojo eningarna . Vi gränsar nämli· präktiga filtar packas och kammun , där sven ska är gen till Sjundeå i öster, lngå sänds iväg genom Emmaus modersmål för en stor del av i söder och Karis samt läng· förmedling . Följande steg, vid en ininvånarna. Centralort är inre bort belägna orter i väs· dustrisamhället Virkby. Ser· ter. Umgänget är livligt och samling till lopptorg, kom vicen är ganska god. Här grannsämjan god och vi en hei del präktiga bomulls· finns svenska och finska kä nne r oss som kusiner med gardiner, draperier madrassvar och slitna lakan . Det ri· skolor, kyrka , bibliotek , varandra . I föreningen , som dispo· tades enkla mönster till post , apotek , hälsostation nerar en liten vi ndsläge nhet, barnkläder, en kortärmad och affä rer. Vär förening med 140 in· arbetar en hobbyklubb , som skjorta och shorts , klipptes skrivna medlemmar har fåll egentligen började med de tili och f1inka dame r sydde arrangemangen upp plagg efter plagg av mao ett välkommet medlemstill- praktiska SkOll frän Lojo stad, ja tili före en s.k . generationsfest , terialet. Nu togs kontakt och med från Nummela . Vi som samlade 3-4 generatio· med Röda Korset , som gla· möts varannan vecka i låg- ner och undantagsvis ell år 5 deligen tog emot och skickastadiet i ett av de svenska generationer tili några tim- ~de iväg dem tili barn i U· Hobbyklubben skolhusen . Våra möten är mars samvaro i en tom sko· länderna . välbesökta, ell tecken på, la . Det övades roller och fick blodad tand . Egna kis· att föreningen fyller en plats syddes dräk ter till sagospel tor och skåp letades igenom , i samhället och är en länk och fiske, och lekar lektes, släkt och vänner röjde i lå· 1

dor och garderober, allt för· vandlas till klädesplagg fö r barn i 2 - 12 års åldern , söta och praktiska. Ja, hos en del damer går nog symaskinerna heta , för då det blir tid för inpackning och avsä ndning, är kassarnas mängd orä kne· liga. Det fortgår och det är roligt, man gör nylla och det är mödan värI. Två gånger i månade n samlas vi i vindslo· kalen, vi stickar och vi syr,

gör dockor och annat, vi pratar och trivs. Inom vllr förening dansar också seniordansgruppen en gång i veckan. Varannan vecka samlas de spelsugna till olika sällskapsspel. Alla viii ju inte sy och sticka, där· för finn s alternativ att välja det som passar en bäs t, så alla trivs och når den ge· me nskap, som är så viktig

för oss äldre . Det finns alltid något att se fram emot. Vinte rsamlingen är det vi nu närmas t ser fram emot.

Att få knyta nya vänskaps· band och fortsälla de existe· rande , att ge vardagen en

glimt av fest och det just på Alla hjärtans dag eller Vän· skapsdagen , som den också kallas är ell gott omen , inte sant ?

Väl mÖll i Virkby! Maj·Lis Johansson

Aktuell pensionspolitik

Henry Olander Pensionärern a har fån sina indexj usteringar från årels början . Folkpensionerna höjdes .med 7,1 procent oeh arbetspensionerna med 6,78 procent. Skillnaden är inte stor men ändå av principiell oeh pensionspolitisk betydelse . Folkpensionen j usl eras traditionellt med levnadskostnadsindex så att fo lkpensionärerna får kompensation, Iät va ra i efterskott , för inOationen. Arbetspensionen j usteras Iikaså en gång per år men med ett specialkonstruerat index där ulvecklingen i fråga om såväl inflation som löne r avspeglas på 50- 50 basis. Filosofin bakom två olika index har varit att fo lkpe nsionen garante rar en minimiulkomst och att dess köp-

kraft inte får fö rsvagas. A rbetspensionen är relaterad tili inkomsten varfö r en bindni ng tili in komstutvecklinge n har ansetts va ra motiverad . Vid en " norm al" ekonomisk utveck ling har arbetspensionsindexet gett högre indexj usteringar än det levnadskostnadsindex fo lkpensionen höj ts med. D etta har gett upphov tili missnöj e och fö rundran: Skall de små pensionern a verkligen få lägre förh öj ningar också i procent än de stora? Ifall reallöneutvecklin gen är svag , inflationen hög, är doek levnadskostnadsindex

ett " bättre" index. Detta framkom särskilt tydligt i Sverige under senaste ekonomiska nedgångsperi od då pensionä rerna tack vare levnadskostnadsindex hade sin köpkraft tryggad i motsats tilllöntagarna som under en lång följd av år fiek se sin krafti gt redueerad . Ett populärt krav i Finland har dock varit att ge folkpensionen samma indexskydd som arbetspensionen.

Hittills har fo lkpensionens realn ivå höjts genom pOliti ska beslut . inte genom indexreformer. Nivåförhöj ningarna har. tillsa mmans med levnadskostnadsindex kunnat hävda sig väl j ämfört med arbetspensionsindex. Indexfrågan har senast varit föremål fö r begrund an i Pensionskommitten 87 oeh skall även vidareutredas i den nya pensionskommitte som Helena Pesola hann lillsätta innan ho n gick över från soeialministeri et tili Folkpensionsanstalten vid årsski ftet. En möjlighet som nämnts i debatten oeh utredningsa rbetet är att förenhetliga pensionern as indextrygghet sålunda att ålderspensionern a överl ag j usl eras med levn adskoslnadsindex medan fribreven oeh förtidspensione rna juste ras med ett index som på något sätt är relaterad tili löneutveekIingen. D en fo lkpensionär som vi II ta det säk ra före det osä kra taf ulan vidare levnadskostnadsindex. Henry Olander

Åboföreningen firade julfest Å bo Svenska Pensionärsklubb r.f:s julfest firades fredagen den 8 deeember i Ortodoxa fö rsamlingens festlokal Alexandra. De vackra dukade bord en med Ijus och bord slöpare gay en festlig julstämning för de 134 närvarande medlemmarn a, endel försedda med tomtemössa. Efl er Iystringssången hälsade ordförande M ay Lindfo r s all a välkomna oeh hoppades på en äkla julstämning under feslen. Vilken önskan även uppfy lldes. Programmet började med Luciaspel utfö rt av elever skola. från Pääskyvuori D ärefter inträdde de manliga tomtarna som efter e n tomtesång skötte om kaffeserve ringen med ma nlig smidighet. Efler kaffet uppträdde Börj e Lå ng, Nils Lindfo r s oeh Paul Jan sso n med gluntar. Ä ven julbocken (Peder Ull er) , besökte oss oeh med hjälp av juhomtarna delade ut en julkl app tili alla. Även allsång höjde stämningen, och så var det dags att bryta opp . Erik Ljungqvist I

den 6-20 april 1990!

OBERAMMERGAU 1990 Guldad bussresa tili Väst-Tyskland 01 - 11.9. Res med 055 tili Väst-Tyskland och se Passionsspelen i Oberammergaul Vi krossar Östersjön med Finnjet och fortsätter med egen buss. Rutten går från Hannover via WOrzburg tili Oberammergau . I den vackra staden följer vi med Passionsspelen. Relur med Finnjet. Resans prls: fr. 5395,Även resa tili MOnchen kombinerad med Oberammergau 04-11 .6. Pris: 5580,Förfrågningar och

anmälningar:

RUNEBERGINKATU .0

Atlas-matkaVLong Tours Ltd.

00260 HELSINKI

1901 .96 066

LL-RESOR 1990 Egypten Konstresa tili Västtyskland och Parls Klasslska Grekland Valamo Operaresa tili Nyslott Ösel Berlln-Harz Turklet Miinchen Nyår i Wien

28.2. - 14.3.90 16.3. - 25.3.90 19.4. - 28.4.90 26.6. - 1.7.90 12.7.- 13.7.90 27.7. - 30.7.90 2.8. - 9.8.90 september -90 oktober -90 27.12.90 - 2.1.91

Närmare information hos

Teknlsk arrangör: Finnmatkat SPF-reseledare: Gurli Nurmi . OBS I BOkningar görs i den ordning de kommer in tili kansliet.

o Formansallen 9 10600 Ekenäs tel 911-14620

HOgbergsgatan 3 10300 Karls tel. 911-314 44

Södra Portugal är känd för sina fina badstränder och sitl varma klimat. Prala da Rocha har länge varit en av de mest guterade semesterorterna byggd som den är för semestrande, solhungriga nordbor. Som närmasle granne finns Portlmao gamla fiskeläge . EtI omtyckt nöje bland turisterna är atl promenera i Portimao , besköka saluhallen och göra inköp i allärerna vid gågatan. Vårt hotell är Cruzelro där vi bor i aparatementos med sovrum , vardagsrum , kokvrå, dusch/bad, WC och balkong. Hotellet ligger på etl avstånd om ca 300 meter från stranden och 200 meter från centrum av Prala da Rocha. Hotellet blev färdigt 1989 så det torde inte vara allför nedslitet. Från Praia da Rocha kan vi göra en heldagstur tili Lissabon, tili Europas sydvästligaste udde Sagresla, tili Algarve, inköpsresa tili Portlmao m.m. Resefakta: 2 veckor med morgonmål i 2-personers apartementos. Prls: 3.150 mk. Tillägg för den som ensam viII disponera en lägnhet är 550 mklvecka. För halvpension är tillägget 450 mklvecka. Hotellet har egen restaurang . Max i mal dagstemperatur i april + 20 grader . Havsvattnets temperatur + 18 grader . I priset Ingår: inkvartering i 2-personers apartementos med morgonmål på Cruzeiro, klassificering 3 stjärnor, med dusch eiler bad, balkong , elspis och kylskåp, flyg Finnairs DC 10 H:forsNanda - Faro \.Ir. Avresa 6.4.1990 kl. 7.20, retur 20.4. kl. 17.45. busstransfer tili och från hotellet mållid på flyget Finmatkas guide vid resmålet SPF-reseledarens tjänster under hela resan. Övriga kostnader: ev. tillägg för enkelrum - tillägg för halvpension - tillägg för eventuella utllykter Anmälnlngar tas emot på SPF-kansllet per tel. 90-791895

ArXadiagatan 21 00100 Helsinglors lel 90-44 00 41

VÄLKOMNA ATT MÖTA VAREN I PORTUGALI

30-år samarbete L es Viking Line För drygt 30 år sen körde Sigfrid Lindholm sin fö rsta grupp turister över tili Sverige. Oeh den resan fö retogs med Vikinglinj ens andra tur över tili grannlandet. Nu har Viking Line oeh Lindholm Lines samarbetat i 30 Ar . Försl a åren körd e Sigfrid Lindholm 6-8 turer årl igen över tili Sverige - 1988 transport erades 220 grupper med LL tili Sverige. M ånga oekså vidare tili kontinenten. 30 års- eiler närm are bestämt 60-årsjubileet av samarbel et firades bl. a. med en kryssning med Viking Lines Cinderell a - en bilfärja som påminner om en sådan enbart genom art den tar bilar ombord . A nnars måste Cinderella beteckn as som ett flyl ande lyxhOlell. Förutom fa miljen Lindho lm , sam va r re presente rade med fyra generationer . dehog direktör Claes Gustafsson från V L. Sigfrid Lindholm berättade om att under de första resorn a tili Sveri ge togs bussarn a ombord med Iyftkran. Ett inte alltid så lätt arbete. I bolagets historik frAn 1977 berättas om företagets sta rt med två bussar, e n a nställd ehaufför och arbetsdaga r som kunde vara från 6 på morgonen tili 01 på natten.

Beväringarn as

börj an har dessa haft en centra l position i fö re tage ts verk samhet. För det ändamälet inköples exempelvis den första sovbu ssen som rullade på Finlands vägar. Elva bussar Från den anspräkslösa börj an har Lindholm Lines fram tili våra dagar utveeklats tili ett bolag med elva bussar idag.

Viking Lines utveckling För 30 år sen inleddes Vikinglinjens

fä rjtrafik

me Ha n

Fi nl and och Sverige . Börj an var ansprå kslös - (örsta fartyget bestod av e n omhyggt lasarett sfart yg sam inköpts i England. Dinard. sam emellertid o mdöptes tili Vi king, va r med redan vid Dunkerque och log

eher ombyggnaden 900 passagerare, 85 personbilar och t Te långtradare eiler bussar.

I dag tar ms Cinderella 2.500 passage rare , 480 persb nbilar, 60 bussar eiler långtradare oc h

har 2.810 bäddplalSer. Från de l anspråks lösa anta let

88.0t 1 passagerare. 12.737 perso nbilar. 58 bussa r oc h 59 1 långtradare. u ppgick motsvarande siffror 1988 tili 3.8 miljoner passagerare. 463.314 per-

sonbilar, t4.063 bussar oeh 107.572 långtradare med Vikinglinjens bilfårjor mell an Finland och Sverige.

Vikinglinjens anställda upppermi s- gär i dena nu tili cirka 3.500

sionsresor var en säker pas- pe rsone r o mbord och 800 på sagerargrupp och redan från landbacken.

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Tili NYSLOTT 18- 19 juli 1990 Vi ser: ROMEO OCH JULIA som baletl. Romeo dan sas av ungraren Jenö Locsei från operan i Budapest. Övriga medverkande kommer bl.a. från Göleborg samt från vår egen Nationalopera. Prellmlnärt program för resan: 18.7.90 - onsdag Avfärd från Ekenäs busstation kl. 06.20, Karis busslation kl. 06.45 och Helsingfors busstation kl. 08.00 (hållplatsen för beställningstrafik nedanom Simonsfället) . Vi kör förbi Lahtls och Heinola tili Tertln Kartano, ca 7 km öster om S:t Michel, där vi äter lunch , herrgårdens kalasbord . Härifrån fortsätler vi mot Nysloll och vidare tili Kerlmäkl, där vi tar in på hotell HERRTUA. På kvällen busstransfer tili Nyslotl och föreställningen av Sergej Prokofjevs baletl ROMEO OCH JULIA. Eiler föreställningen retur tili Kerimäki. 19.7.90 - torsdag Frukost på hotellet. Häreller kör vi tili Retretti konstcentrum vid Punkaharjuåsen och eiler atl ha besetl konstutställningen kör vi vidare mot Parikkala, Vi äter lunch på Ukonsalmen kartanohotelli i Ruokolax. Eiler lunchpausen kör vi sedan via Imatra, Vlllmanstrand och Kouvola tili Helsingfors, Karls och Ekenäs. Pauser under resan. Pris: mk 1.175:I priset ingår: i programmet nämnda bussresa - lunch på Tertin Kartano _ logi i 2-pers. rum med dusch , wc, hotell HERTTUA, Kerimäki frukost på hotellet - entre tili Retretli lunch på Ukonsalmen kartanohotelli i Ruokolax biljetl tili ROMEO OCH JULIA, kat. I reseledarens tjänster - avbeställningsskydd Anmälan tili SPF-kansliet tel. 90-7918 95/Maj-Britl Wikholm. Ansvarig researrangör: LL Tourlst Servlce, Arkadiagatan 21 , 00100 Helsingfors, tel. 90-44 00 41. SPF-reseledare : Gurll Nurmi

Pensionärer i öster ftrade tioårsfest Vi har vår egen bank , Helsingfors Sparbank . Genom Sams har vi alla H:fors föreningar blivit bekanta med Carita Hedman och frän fili ale n i Östra-H:fors har vi expeditionschefen Helena Ho lm .

Tio ä r firade pensionärerna i östra Helsingfors med en in tim och trivsam fami l-

jefest på restaurang Kaisaniemi den 21 november. Feste n firades i en anda av gaml a minnen . glada toner och god mat. Föreningens ordföra nde Ebba Ik one n hade händerna fu lla med att personligen hälsa på de nesta gäster som förväntansfulla bänkade sig i

Christian Fredman är den person sam gay oss utrymmen i Bydgehemmet, när vi var husvilla för fjärde gånge n. Vi hade växt ur alla tidigare lokaliteter. Du var då o rdförande för U ngdomsför. Treväpplingen . I samma hus husera r idag Regina Grönholm med sitt kansli för N.S.U .

salen och snart serverades

ett glas varm glögg. Men festen inleddes med en glad fanfar av Benny Törnroos och Ecca Sjöblom . Dessa bägge gay under efte rmidd agens lopp gäs tern a en verklig järndos

av glada så nger och smäprat mellan de mera högtidliga Foto: Gurli Nurmi inslage n - såsom tai . histo-

Helsingfors föreningarna rep resente ras enligt följande: Ann-Mari Uhr, Arkadia - Marianne Pacius , Drumsö

- Det är sköllt all vila eli stulld, JöreJaller EMa IkoEbba Ikonen sade i sitt 1Ie11 all tällka lIär hOIl tar hälsningstal bl.a .: - Vi har idag glädjen att eli paus ullder Jestell på hälsa er alla välkomna tili Kaisalliemi i Helsillgfors. rik m.m.

värt jubileum, sade Ebba Ikonen bl.a. Vi ha r valt att samlas här i gamla , ärevördiga Restaurang Kaisaniemi. I vår sa mlingslokal i Bygdehemmet hade det blivit fö r trångt. Precis idag för tio Ar sedan inleddes vår verksamhet , enkelt och ansprAkslöst. Det ä r glädjande att så må nga har ställt upp , och kommi t för att delta i festen . . . - En mycket , åtminstone för oss inom föreningen , vik tig person saknas dock. Det är vå r "guffar Arfe". A l f red SITlcds i Vasa.

Han

- Tony Zilliacus , Eira, Ettan - Francesca Björkbom - Gamla Kva rnen - Linnea Ginström - Haga - Tottie Rehn , Kronohage n-Skatudden - Sirkka Sundroos, Munksnejden , samt Lea Lyredaktören för vär egen tid- ra - Olympia. Från Sibbo Svenska Pens. fÖr. har vi ning, God Tid. Hon har Birger Lindkvist. kommit ända frän Karis. Man kan väl tala om en Att ha e n egen resebyrå är en viktig sak för oss pen- fil ialförening när man nämnsionärsföreningar. Vi har der Svenska Hö rselskadade. A tlas-Matkat med Anne Vi har nämligen mänga geHeikkonen och Sibbo Trafik mensamma medlemmar och med Sirkka Ju konen. Och med oss idag är Tryggve Ekinte att förglömma , vär egen lund , som med idogt a rbete chauffö r, Åke Forsström . gjort att vi idag har ett eget Troget har han följt med oss svenskt förbund . Kära medlemmar. För att under alla dessa år och med säker hand på ratten lotsat vara artig mot vära inbjudna nämner jag er tili sist gäster oss fram tili de olika resemälen .

nj hör ju så att säga tiJI

eamiljen och speciellt tili en som är kvar erån 21.11 -79. Tili dig, Torolf Lassenius viII jag säga, som en av tvä äterstäende styrelsemedle mmar av den ursprungl. första styrelsen, är du hjärtligt välkommen . Likaså den övriga styrelsen, alla dem som idag har ansvaret för föreningens verksamhet. Tvä mycket viktiga personer ä nnu . Benny Törnroos och Ecca Sjöblom från Ekenäs. J ag hoppas vi skall ha en trevlig eftermiddag med en fri och glad samvaro. Tili er alla - riktigt hjärtligt välko mna.

Foto: Gurli Nurmi Ett personligt tacktal tili ordJöranden Jör Pensionärerna i östra Helsingfors Ebba Ikonen höll Torolf Lassenius vid Jörenillgell s tioårsjubileum i Kaisalliemi den 21 november.

Humlorna marsche rade in

i salen - inga riktiga sådan utan numera den kör j vil-

ken de nesta är medlemmar i den tio-åriga föreningen Matteus församings pensionä rskör ledda av kantor Helge Degerman. De sjöng någ ra sänger och efte rträddes på dansgolvet av seniordansare ledda av Astrid Wick s tröm . Efter ett kåserande festtal av förbundes ordförande Siv Tunzelman von AdlerfI u g blev det småni ngom dags för en historik som uppgjorts och framfördes av Ebba [kone n. Ett samma ndrag återges här invid . Hon avslutade festen med ett kort tai men innan dess överraskade Torolf Lassen i u s henne och publiken med att hylla Ebba med ett tacktaJ och rosor.

har vari t med oss frän bör-

jan , och tillsammans har vi firat både ett- och fem-Arsfesterna. Vi har träffats även däremellan och brev-

Selliordallsarna är aktiva också bland PellSionärerna i östra Helsillgfors. De uppträdde vid jubileumsJestell under ledllillg av Astrid Wickström. Kära Ebba. Jag har blivit ombedd att på styrelsens och hela Föreningens vägnar säga några o rd tili Dig - och det gör jag så gärna. Du har - liksom några andra av oss - varit med ä nda från början - först som sekreterare under vör första energiska men ibland litet koleriska ordförande Sturle Böckelman . Den tiden var kanske inte alltid så lätt för dig, men du lärde dig säkert mycket av honom . Sedan - 1982 då hans krafter började tryta - övertog Du skutan och ha r sen dess styrt den vidare med stark hand. Din arbetsförmåga ä r otrolig, de arbetstimmar du lägger ne r täcker säkert me ra än en normal arbetsdag. Du har själv suveränt gjort upp verksamhetsplanerna , du planerar

kontakten har varit mycket livlig, under alla dessa år. Vi har med oss idag två personer som även de har vari t med oss från början. Det är vAr gudmor, lektor Hedda Johansson och kyrkoherden Henrik Andersen, frä n Matteus försa mling. Så har vi församlingens kantor, Helge Degerman. Vad de betyder för oss framkommer i den korta historik , som ni får Iyssna tili senare idag. Svenska Pensionärsförbundet representeras av reseprogrammen och på sisfrämst dess ordförande, Siv ta tiden har du också själv Tunzelman von Adlerflug åtmin stone i praktiken följd av verksa mhetsledaren skött sekre terara rbetet. Jerker Nyberg och kansIisAIIt detta av e n mä nniska Ie n Maj- Britt Wikholm . En Foto: GurU Nurmi mycket vik tig person i sam- Vacker "Humlesållg" bjöd Matteus JörsamUIIgs pellsiollärskör ullder kalltor Helge som i tiden blivit förtidspensionerad pä grund av svag manhanget är Gurli Nurmi, Degermalls ledllillg vid tioårsjubileet dell 2I IIovember. spelad av Gurli Lilje- med samma energi sam tidiq v i s t , varefter o rd f. Rag- gare. nar H ansson höll hälsVälkända julså nger sjöngs Pe nsionärsföreningen Et- ningstalet och gay e n kort före och efter kaffet . som tan sammankom den 11 dee. presentat io n av röre ningen. föreningen bjöd på, alla 1989 tili en kombinerad jultrivdes och stämni ngen var och jubileumsfest för att fira Lucia med tärnor gladde varm . Förbundsordförande föreningens 30-åriga verk- publiken med sina Ijus och Siv Tun ze lm a n von Adsamhet. En ak tningsvärd ål- traditio nell a sånger. och le rflu g hedrade festen med der, då man betänker att Et- därefter fö ljde undervis- sin närvaro och uppvaktade tan är den första och äldsta ni.ngsrådet Nils Göra n Eng- med förb undets gåva, ett fosammanslutningen av detta ströms käseri, som hade fått lografialbum . Dessutom slag i värt land och betydligt rubriken "Ettan 30 år". För- upplästes telegram och priäldre än de nesta liknande eni ngens historia frän den 8 vata Iyckönskningar. fö re ningar bäde på svenskt dee. 1959 dä justitieministeGunne och finskt häll - t.O.m . äld- riet godkände stadgarna. beTe än Pensio närsförbundet rördes i skämtsamma ordaTili sist några fakta om lag och anförandet utmynsjälvt. Mötet inleddes med Fest- nade i uppmaningen att gå Ettan: Initiativet tili verksammarsc h av Erkki M e la rtin , vidare och sträva framåt

ETTAN 30 år

helen tOg5 av prosten Arne

Rose nq vist och pol.dr Sigfrid Törnqvist. Det ko nstituerande mötet hölls 27 . 12. 1959. Kyrill Grigo rkoff ve rkade som ordf. under de 20 första åre n, Hele n Tallqvist efterträdde honom 1980. Styrelsen: Rag nar Hansson. ordf.. Ebba Fager, viceordf. , Gertrud Nordblad, sekr.. Maj-Lis Be rgman. Erna Buss , G unnel FrostelI , Paul Hägglund , Maud Labbart. Gunne Ström . Verksamhet : månadsmöten. utfärder. teaterbesök, kJubbträffar.

hälsa . Inte hör du ju så mycket - och inte ser du heller allt , men arbeta , det kan du o Visst grälar du ibland opp oss och försöker hälla oss tysta , men i alla fall önskar vi dej fortsatt hälsa och orkor att dra vär förening i mänga Ar - om det blir tungt kan du nog säkert ocksä få hjälp av andra att sköta e n del av jobbet. Och sådan hj älp har du ju i sanningens namn redan fätt av en intresserad och samarbetsvillig styrelse, för att inte tala om alla kaffekokerskor, basarfolk O .S. V. Tack Ebba för allt du gjort under våra första 10 är - och god fortsättning . Och här ännu några blommor sam [ack.

En för vart ä r som ordförande. Det borde dessutom ha varit en halv r05 , men

sådana sålde de inte i kiosken på stationen. Tioå rsj ubileet avslutades traditionellt med Modersmålets sång.

En vårvinterdag

Jag söker ett skidspär, i den snörika vinter som lider mot vA r Mina skidor glider och glide r in i den vi ta trollskogen Mig stillheten nå r Jag stakar framät , oavbrutet Naturen fängslar mig De snöhöljda granarna Den gnistrande snön mellan stammarna

Solstrålarna mot trädtopparna Längre och längre för de n mig mot ett okänt mäl. en pensio när. ej beroende av tider Min skida framät glider Me n jag måste stanna , tänka om , vända hem varifrån jag

kom , frän en underbar rard iden nordiska vinterns värld . Doris Berghäll Pensionär i Virkby

Jan-Erik Ruth:

Nytänkande om åldringsvården Det finns två utgångspunkter när man ska behandla samhällels skyldigheter mot de ä ldre - lagen om socialvård och folkhälsolagen. Dessulom ger myndigheternas femå rsplaner närmare direktiv åt kommunerna. Jan-Erik R u t h belOnade att ingenti ng kan ersätta familjen och det sociala nätverk av kontakter och vänner vi byggt upp under vårt liv . Men han pekade också på boendet och dess betydelse för människan . 83 procent av de äldre bor i eget hem, sade han . Det ä r viktigt att veta hur de ser ut och om man kan fu ngera där. För eventuell sanering av bostäder borde nå n form av rådgivning finnas - en verksamhet som inte bara skulle gälla boendet ut an också a nnat. 1984 uppstä lldes som mål för åldringspolitiken bJ.a . att skapa en möjligast hög li vskvalitet och högt välstånd för de gamla samt att respektera deras sjä lvstän-

dighet och bevara deras sociala och psykiska funktionsförm åga. 1987 gick man in för ett program där tryggheten för de äldre belOnades . Me n ocksä mänsklighet i vården, kontinuitet , delaktighet, konsekvens, rättsskydd och självbestämmanderätt,

- mänsklighet, närhet i vården - jämlikhel, kontinuitet i vårde n

Åldrings hem ska akt ivera - Det sägs att åldringshemmen ska aktive ra de gamla . sade Elvi P orko. Men många är passiverade Honnörsord när de kommer tili hemmen, Jan-Erik Ruth räknade bortskämda - kanske - av upp ett antal honnörsord i snälla anhöriga eiler vänner. vAr äldringsvård: Åldringshemmen är skal som ska fyllas med akli- kvalitel , ej kvantitet viteter, poangterade Jan- helhetssyn i vården Erik Ruth . - samplanering i vården - samverkan i vården - samhällsarbete, aktions· Lämna inte förtroendeuppdrag forskning - Pensionärernas andel - vården tili de gamla, in· av kommunernas befolkning le de gamla tili vården - ta tili vara de gamlas re- uppgå r i vissa fall tili 25 procent, sade Ja rl Beijar. surser - graderad, differenlie- Må nga drar sig med stöd av kommunallagen tillbaka rad vård - serviceinriktning, vai· frän sina förtroendeuppdrag när de fyller 60 Ar. ViII penfrihel - småskaliga lösningar, sionärern a ha en ändring och kunna påverka bör det JakaJa lösningar normalitet och preven- blir ett slut på detta . - Det har delvis gått motion

Tre experter i frdga om äldreomsorg föreläste vw seminariet i Vasa den 14 november. Här i eU samtai med Anila Svensson (stående). Siuande /r. h. che/säverläkaren Kurt West, pro/essor Anneli Sarv;mäki och docenl Jan-Erik Ruth.

med a tt betona vikten av utbildning för vårdpersonalen. Anna Äminne ansåg att överstora äldrings hem var av ondo och att de äldre inte Stimulera ska placeras i utkanten av Vi pensionärer kan hjälpa samhället. tili att verksamheten vid åldFrån Karleby berättade ringshemmen blir me ra sti- Sirkka Hill i all man går in mulerande . Ordna föredrag för små enheter för åldringoch bjud inte bara pii drag- ar - enheter som placeras spelsmusik. MBI har säkert ute i byarna. möjligheter att träda tili Jan-Erik Ruth berättade med all arrangera kurser all man i Danmark gåll in som lämpar sig för äldre . Vi för gruppboende. Han ansåg ska inte undervärdera de ocksä att det inte kan anses ä ldres förm åga att vara akti- lämpligt att exempelvis seva, sade Siv Tunzelman nildementa och hjärtsjuka vo n Adlerflug . bor tillsammans. Alfred Smeds fortsatte - Det finns e tt normalt de i å ldringsvården, fortsatte ha n. Vi bygger servicehus trots att 92 procent av äldringarnn viII bo hemma .

DebaU i Vasa:

och ett sjukt åldrande. påminde Kurt West. Det ska

vi minnas . - Visst försöker vi äldre hänga med så länge som möjligl, belonade Einar Storgå rd s. Men del är det psykiska Irycket utifrån som är besvärligl. Levi Kl åv us avs lutade med att konstatera att man inom ä ldreomsorgen klart kommer att få rikta in sig på mycket nytt i framtiden . Trots det ska vi inte glö mma att mycket av det gamla bondesamhället finns kvar och det innebär a tt man tar hand om sina gamla .

På vandring i Stockholm med omnejd

Hur ska vi ha det

1 Hagaparken

inom äldreomsorgen?

Min vandring slutade vid Hagaparken, där minnen lever och där minnen vlttrar. Där Bellmans ande svävar över marken, när solen över Brunnsviksvägen glittrar.

- Hur vili vi ha det när de med 10-15 år med regelvi bIir äIdre? Ska vi dra bunden träning. Han konstaterade ocksll oss tillbaka när vi bIir all 1980 upptogs va rannan pensionerade eiler ska vi bäddplats vid våra sjukhus fortsättningsvis hålla av personer över 65 år. kroppen och knoppen Han belOnade vidare all trim? de äldre i vårt samhälle bör Dethär var frågor som i ft. ökat inflytande och också mitten av november dryfta- själva ta både social t och des av omkring 130 personer politiskt ansvar. Han uppi Vasa. Sammankomsten ha- manade de ä ldre att inte låta de sammankallats av äldre- andra bestämma över sig omsorgesgruppe n inom Pen- och sin situ3tion och samsionärsförbundets Öster- hällets resurstilldelning för bJ.a. åldringsvården . bOllniska distrikt. Fö reläsarna var tre av experterna på frågor om åld- Diskussion rande och äldreomsorg. Det Efter ovannämnda anfövar docent Kurt W es t , do- rande fördes en livlig diskuscent Jan-Erik Ruth och t.f. sion. Alfred Smeds belOnaprofessor Anneli Sarvim ä- de att pensionärerna bör k i. Det anförande den ställa sig bakom vArdpersoförstnämnda höll ingår isin nalens krav på bällre löner, helhet här invid. Men näm- arbetsförhållanden och liknas kan all han poängterade nande . - Vi har rätt att kräva betydelsen av all de äldre själva medverkar tili all vård på vår ålderdom som framskjuta den dag då vi blir ger oss det människovärde mer eiler mindre tvungna att vi likaså har räll all kräva , använda oss av sj ukvårdsap- sade han bJ.a . paraten. - Löne frågorna är viktiga - En väl avvägd kropps- medgav Kurt West. Ungansträngning är viktig för domen söker sig naturligtvis vår kropps funktion, sade tili den utbildning som ger Kurt West bl.a. Della inte yrken med tillräcklig lön , bara för kroppen. Vi kan fritid och andra faklOrer skjula fram hjärnans åldran- som stimulerar. Medbestäm-

ma nderätt är en sådan fak- att en 60-åring i dag anses vara en äldring? tor. Hon efterlyste också pen- Lönefrågorna är vikliga medgav också ordföranden i sionärernas syn pii hur åldSvenska Pensionärsförbun· ringshemmen ska utvecklas. Kurt West framhö)) att vi det Siv Tu n zel man von Ad l e rflu g. Men vi bör i framtiden mera blir tvun gockså inse all vå rdyrkena na att Iita på oss själva (de bör få en högre stalus och ä ldre). - Det är pensionärernas här kan vi medverka. Perso· nai en måste få känna all del egna aktiviteter vi ska bygga på, framhöll socialdividare de gör ä r viktigt. Hon föreslog också att rektör Barbro Bondas . H on berättade a ll man i pensionärerna kunde få mera att säga tili om - exem- Korsholm a rrangera t kurser pelvis genom att tillfrågas för äldre med temat " Hur innan beslut som berör dem viii vi ha det " men all uppslutningen från just pensiofattas. - Jag har en känsla av att närernas sida var svag. - Visst finns det skrankor vi som fördelar de ekonomiska resurserna i våra mellan exempelvis hälsokommuner anser att skran- nämnden och socialnämnkorna mellan hälso-, sjuk- den , konstaterade Else-Maj och socialvård är för höga , Johnson. Hur ska vi få inflikade kommundirektör dem att gå samman? - För 20 år sen var e n Gustav Skuthälla. Tycker ni som användargrupp att 60-åring gammal , sen blev det 70-äringar och nu är skrankorna försvå rar? man gammal först vid 80 är. Orsaken tili detta är vår höVem är åldring? - Är 20 LO sköts våra åld- ga levnadsstandard . Vårdyrringar av våra upplysta kena är en grupp i växande . barn , sade Elvi Porko. Socialvård och hälsovård Pensionärsförbunden borde kommer i framtiden att alltta kontakt med de unga i . me ra gå samman, av rundadag och berätta för dem om de Levi Klåvus denna del av hur det är att vara äldre. diskussionen. Anser ni äldre att det är rätt

Din dikt - Carl Michael - oss tidlös följer _ en härlig svensk idyll - i sång och saga. Den tidens strömmar a ldrig överskölj er, jag gläds att "Fjäriln vingad syns på Haga" Om tvenne sekler än i tiden svunnit, än Iyser blomstren , som tili Floras fest. En skön oas - där svenska hjärtan brunnit , i blom och grönska, som hos Mollbergs gäst. Stockholm , Haga i juli 1988 Alfreds Smeds

VI MÖTS IGEN. Ett trivsamt affärs-, semester-, och konferenshotell i svenskspråkiga österbotten. • 100 rum - 220 baddplatser • 4 restauranger • Funktionella konferensrum för upp lill 120 personer. • 4 bastur. Ring 967 - 30366 och begär vår nya konferensbroschyr.

Kanatesplanaden 13, 68600 Jakobstad tel. 967·864 11 , tetex 7558

Kurt West:

De äldres välbermnande och medicinska vårdbehov Pensionärens egen röst ha e n god hälsa och därmed hörs påfa ll ande litet i den e n god livskvalitet. Vad menas med li vskvaliallm änna debatten . Detta är rätt anmärkningsvärt om tet? Definitionerna på li vskvamao beaktar pensionärern as ständigt ökande ska ra och litet varierar. En rätt star om man beaktar att de äldre e nighet råder likväl om att redan i dag upptar mer än med Iivskvalitet avses det hiilften av specialsj uk vår- egna jagels och/eller omgivdens bäddplatser. Det ter ningens uppfattning om tillsig a ngeläget att i korthet va rons eiler li vssi tu ationens genoml ysa de äldres situa- vä rde för mej själv före eile r tion inom sjukvå rden och efter eile r under geno mlivad som kan gö ras i framti- dande av e n kroppslig e ile r den fö r att bättre tillvarata- psykisk sjukdom , e ile r e fter ga deras mö jlighe te r att en inträffad olycka eiler vid förekomst av utvecklingsuppnå e n god Iivskvalitet.

o m Jag själv bedomer livskvalileten eile r om det är min omgivning, sam gör det. Uppfattningarna kan sammanfalla , men de ka n även vara mo tstridiga, d. v .5. själv ka n jag tycka att min li vskvalitet är god medan omgivningen tycker att den ä r dålig och tvärtom. Min egen uppfatt nin g är dock de n viktigaste. Då jag är ung tycker jag som regel att li vet är värt att leva , att

tillvaron är Ijus. När jag blir äldre, mera ensam och hälsan börjar svikla kan det upplevas så att min levnadsstörning. Det betyder sAIedes att stig inte lägre är så lätt att Livskvalitet Alla viII att äldre mänskor åsikterna om min livskvali- taga sig fram på. H är kommer naturen oss skall ha det bra , att de skall tet kan variera beroende på

Anneli Sarvimäki:

Kunskap är makt! år 328_000 eiler 7,4 procent av landets befolkning_ Efter det har antalet stadigt ökat och var 1986 629_000 eiler 12,7 procent av den totala berolkningen . År 2000 beräknas andelen över 6S år utgöra 14, 1 procent av lande vik ten av att pensionärer- dets berolkning och år 2025

- Kunskap är makt, konstaterade t.f. professor Anne li Sarvimäki i sitt anförande i Vasa. Kunsk ap har också pensionä rerna och den ska de använda när de försöker påve rka. Anneli Sarvimäki betona"' .. ~jii l va rö r rrarn sin a åsik -

23,4 proccnt oc h övcrs tige r

ter nä r det bl.a . gäller äld- då en miljon och utgör ri ngsvå rden. Hon berörde 1.124.000 pcrsoner. - Denna grupp är en också begreppet åldring och när e n person kan kallas åld- maktfaktor och en enorm ring o påtryckningsgrupp pä pOliti- När vi talar om åldring- kerna . ar avser vi en grupp männiAn neli Sarvimäki gick i skor i vår samhälle som är sin anförande in på orsakermellan 60- 100 år! Detta är na tili sjukdomar bland de ingalunda nån e nhetl ig äldre. Hon framhöll att äldgruppo Inte klumpa r vi hel- rand et ibland innebär att ler ihop gruppe n 0-40 å r man tycker sig ha rätt att dra sig tillbaka men då hamsom en e nhe tlig gruppo Hon betonade också att nar i en ond cirkel där känsdet finns o lika behov bland la n av att vara onyttig. att mä nniskor i åldersgrupperna ingen behöver en tar över60- 100 år, behoven är olika handen . Dethär medför en mell an varje individ . Det ökande sjukdomsrisk. - Ser man sig sjä lv som finns också regionala o liken kompetent dugande samheter och behov. hällsmedlem klarar man sig längre ut an hjälp. Stor grupp År 1960 var antalet persoHon framhöll att kvin nor ner i vårt land som fyllt 65 oftare än mä n har en negati-

vare uppfattning om si n kompetens än män. Därför ä r riskern a för ett socialt sammanbrott större hos kvinnor än hos män.

Anneli Sarvimäki konstaterade att värt samhälle ofta har en negativ syn på de äldre som grupp o Man räknar int e tillräck ligl med dem

"Du hänger med än" - Jag fä r ofta höra sägas "du hänger med än " , sade Alfred Smed s. Det krävs prestationer av oss för att päverka attityderna tili oss. Men vi bör göra nägot. - Det ä r inte lätt att påverka attityder, sade Sigvald Blomqvist . På kommunalt häll börjar man alhmera tro att samhället inte klarar av äldringsboomen . Och pensionärernas insatser behövs

för att ändra inställningen. Levi Kl åvus slutade med att konslatera att inställningen tili de äldre är oerhö rt vikt ig och att vä r insats behövs och dessutom är av betydelse.

tili hjälp. Ett långt liv har tid och framtid aktivt sträva tili ett allt större antal att gett oss många e rfarenheter. tili alt uppn å en sund själ, en beläggas med äldre patienDessa erfarenheter har lärt sund kropp oeh en sund mil- ter i framtiden . Dessa patioss betydelsen av att vara jö genom att motverka soci- enter har Ilera samtidiga vidsynta och förnöjsamma. al isolering och ensamhet , sj ukdomar , är svärare sjuka Förnöjsamheten fi nns ofta osunda kost- och levnadsva- och kräver längre behandhos en li vsbejaka nde och ak- nar samt genom 3tt arbeta lingstid bäde inom öppen tiv mänska , med stort intres- för en god yttre miljö. Här- och slute n värd. Äldre patise för si n omgivning och för igenom kan vi få bättre häl- enter är synnerligen olämpsa och en bättre livskvalitet. liga att stå i kö för medilivet självt. cinsk behandling eiler re haFörnöjsamheten och vunbiliterande ätgärd . Detta på na livserfare nheter medför Den äldre och sjukvården Det har visats att regel- grund av att de äldres tillatt stigande ålder inte påvisar livskvaliteten , inte heller bunden och väl avvägd stånd snabbt försämras i påverkas de äldres livskvali- kroppsansträngning är nyttig väntan på vård på grund av tet i någo n högre grad av för en god kroppsfunktion starkt minskad psykisk och ekonomiska och mate riella hos äldre. Del har även vi- fysisk förmåga att tåla inakresurser. God hälsa och rö- sats att regelbunden och aktivitet. Et! snabb t omhänrelseförmåga är likväl vikti- tiv psykisk akt ivilet kan dertagande och en snabb rega, men li kväl inte helt av- framskjuta hj ärn ans åldra n- habilitering är därför av största vikt för att uppn å ett gö rande för en god livskvali- de med 10-15 år. Vi bör således rege lbun- vårdresultat som medför att tet. Alla mänskor , även äldre det och i lämplig omfattning patienten åtminstone kan mänskor, är i behov av om- träna både kroppen och klara sig på egen hand . Härgivningens uppskattning och knoppen. Vi blir dock allt igenom kan avsevärda kostberöm. Ensamhet och isole- äldre och förr eiler senare nader inbesparas i sjukvärring ä r den äldre mänskans skall de Ilesta av oss in i den . stora fiende , känslan av att sjukvårdsapparaten. Detta vara onyttig och betydelse- medför att ett konstant Utveckling av sjukvården De vanligaste sjukdomarlös nedsätter snabbt livskva- ökande antal äldre patienter liteten . Ett ständigt och ak- i framtiden kommer att vår- na och symptom på sjukliv. intresse för vad som das både polikliniskt och på domar hos äldre människor händer i ens omgivnin g re- bäddplatser vid våra sjukhus utgöres av smärta , högt hjärtsjukdom , sulterar i att ens vänner upp- och hälsocentrale r. Redan blodtryck, täcker en och att man kan 1980 upptogs mer ä n varan- sockersjuk a och urinvägsinbli uppskattad. Detta bety- nan bäddplats av 65 åriga fektioner. Patienter med der även att man , om man och äldre patienter. Bädd- dessa sjukliga tillstånd kan Forts. på sido 13 själv vi II , kan vara tili nytta platsern a kommer således för någo n , att man uppskattas av någon . Härvid ökas livskvaliteten , Iivet blir värt att leva . Vi kan och bör således själva aktivt anst rä nga oss för att bli uppskattade.

Är Dina ben tunga som bly. ..?

En sund själ i en sund kropp Att kropp och själ hade ett samband konstaterades redan av de gamla grekerna, som genom den grekiska poJitikern och författaren SO-

LaN för ca 3 000 år sedan myntade begreppet "en sund själ i en sund kropp ." Sj ukdo m ansägs dock ännu un de r hela medeltiden vara ett Guds straff. Vår tid har frigjort sig frän denna tanke genom att visa att sjukdom i de Ilesta fa ll kan förebyggas, lindras eiler botas genom upplysningsverksamhet , tro eiler behandling. Kroppe ns beroende av själens hälsa har visats genom undersökningar , där ökad dödlighet eiler canceruppkomst ansetts ha samband med bl.a. ge nomgripande förändringar i livet , t.ex. förlus t av en nära an hörig. P å samma sätt har den psykiska hälsan visai sig vara beroende av kroppens hälsa. Normalt ä ldrande gö r att kroppens motståndskraft minskar varvid sjukligheten ökar. Miljöfaktorer såsom luft- och vattenföroreningar, arbetslöshet , social isolering, osund a kost- och - Ievnadsvanor, a lkohol-, tobaksdrogmissbruk samt depression är exempel på yttre och inre faktorer, som starkt försämrar kroppens motstä ndskrafl och ge r upphov tili sjukdoma r, vilka oftast resulterar i e n för tidig död . En god inre och yttre kroppsmiljö är säledes av stor betydelse för vår hälsa . Förebygga nde ätgä rder för att be främja vår hälsa komme r därför att spela e n allt större roll i fra mtiden. De bör sättas in red an frän födelsen för att få så god effekt som möjligt. Vi bör med andra ord me,. ~ ~ n n &on n .. in ,itiio::.rp i "11_

Lokal venbehandling i nyllljus

När benen känns heta, kaila, tunga eiler trötla nya

Hirudoid®forte 4,45 mg/g mucopolysackaridpolysulfat

kräm / gel minskar svullnaden stimulerar den lokala blodcirkulationen • ytliga veninflammationer och blåmärken läks snabbare • smärtan och tryckkänslan försvinner Gelen svalkar angenämt, krämen kan användas också under bandage

• •

Förpackningar: 40 9 och 100 9 Bruksanvisning i förpackningen

Receptfri mepicin från apoteket!

Besök i ett servicehus i Mellaneuropa När jag steg in i taxin trodde jag, all den skulle föra mig tili något lågt och elegant i utkanten av staden med gröna gräsmallor och blommande rosenbuskar. När jag steg ut stod jag på en av stadens mest trafikerade huvudgator. Framför mig bade jag en lång passage med massor av butiker och själva huset var e tt trevåningars hus inklämt bland en mängd höghus . I receptionen sali två skäggiga ynglingar (civiltjänstgörare), som med cigaretten din'glande i mungipande helt nonchalant uppIyste mig om vägen . Efter en vandring genom en lång steril korridor kom jag räll och stod inför dage ns andra överraskning . Lägenheten bestod av ell stort , vackert och Ijust vardagsrum med vackra , gamla möbler, härliga mallor och dyrbara tavlor pä väggarna. Dörrarna ledde ut tili en vältilltagen balkong med en mängd blomsterlådor. Sovrummet var rymligt och försell med en massa skåp. Kö-

ket var komplell och hade plats för ell hygg ligt matbord och badrummet torde kunna gå under benämninge n Iyxig t. Det enda , som i förs ta ha nd påminde en om all man befann sig i e ll servicehus var alarmkl ockorn a i tamb ure n och badrummet, de n höga med stöd försedda WC-sto le n och duschsto le n. För all få en dylik läge nhet i servicehuset bör man kunn a klara sig själv och komma tili rä lla med eg na krafter. Men eftersom det ä r fråga om eli servicehus för pensionärer, bjuds det naturligtvis också e n mä ngd tj änster. En gå ng i veckan kommer en glad och söt städ-ande med si n vä lförsedda kärra och gör rent i alla knu tar, ho n var både snabb och effektiv.

hyresavgiften ingår ell huvudmAI per dag, som man intar i en mysig och prydlig matsal. Varje fredag får man nästa veckas matsedel ,

där man krux ar för de räller man helst viII ha. Om man önskar vin tili matcn eiler e n konjak ti li kaffet gA r de t bra - fl asko rn as mAngfald var S10 ft.

Om man så önskar kan man äta en riklig frukost och e ll kvällsmål. dags kaffe fAr man när man behagar, men för allt della betalar ma n exlra.

De n medicinska sidan ä r väl o rdn ad. I varje vå ning finns en dejourerande sj uk sköta re och läka re n gör va rje vecka eli rutinbesök hos var och en . Jag råkade vara närvarande vid eli dylikt besök och jag är färdig all dra e tt TJOCKT st reck under o rd et rutin . NAgra vä nliga ord , den mest slarviga blodtrycksmätning jag någonsin sell, någ ra glosor och ut igen med hela uppvaktni ngen . Men mycket skall vara honom för låtet, han kommer nämligen närhelst man fak tiskt behöver honom , också på nälle rn a och då tar

han vä l hand om patienten. Vid ak ut a sj ukdo msfa ll kan man bli sänd tili sj ukhus, men man får komma till baka tili sin lägenhet, när man mär bra igen. Med medicineringen får man hjä lp av sjuksköta ren, men mc-

ninge n ä r all ma n kla rar de n dagliga dosen på egen hand. Husets invånare har a lla egna möbler, gardine r, servise o.d., me n mest förvånande fann jag a tt man själv svarar för sin !Väli , vilket betyder all tvä ttinrättnin ge n i passagen har en trogen kundk rets. I huset ordn as en hei del fri tidsaktivit eter: gym nas tik , musikstunde r läse kretsar, och regelbundna gudstjänster för bäde katoliker och protestanter.

Bakom de vä lstängda branddörrarna fi nns vårdavdelningen för långligga re , dit man överflyllas , när det inte gå r mera på annat sä tt. Det var a lldeles uppenbart. att hyresgästerna med myek-

TURISTTRIPP 1 SVENSKA TRAPPOR Redan i våras hördes höga rop på en teaterresa tili Stockholm bland Munksnejdens pensionärer. Cirka 25 personer Iät förstå att de var intresserade, men när det kom tili kritan var det bara ) 2 som ville eIler kunde resa, Plötsliga krämpor och åkommor , se! Efter att vi fåll tag i två glada fliekor från annat håll Iyekades vi bilda en grupp på 14 personer , eli par herrar och ett dussin damer , och alla inblandade parter inom turistbranschen såg genom fingrarna men det där all man skall vara minst 15 i gruppen för all få de förmåner som hör tili . Taek , LL Tourist , för det! Det stormade när vi avseglade den 14 november 1989 kl. l8 frän O lympiakajen i He lsingfors . Men resa n var trygg och behaglig, och dä middagarna ombord inte ingick i resans pris fick va r och en komma överens med sin apti t o m hur de skulle ha det tillsammans.

Med klarnande himmel tog Stockholm emo t oss, och vår gemytli ge chauffö r , Göran , som även tj änstgjorde som guide under dagen , styrde bussen upp mo t Söders höjder, Urvädersgränd 3, dä r Bellmanshuset st;,r; och dar gruppen togs e mo t av Bo Forssell , and re bas i " Den Bacchana liska kören i Par Bricole". Detta o rde nssällskap, stiftat 15 m aj 1779, äger huset i dag; ämna r beva ra det för framtiden; och

uppbär en blygsam inträdesavgift fö r det goda ändamålet. "Par Brico le " betyder ungefär " Av en slump", och della ordenssällskap var en reaktion mot det officiella ordensväsendet som antagit rent groteska former under slutet av seklet. I denna utvalda krets firade Carl Michael Bellmans fantasi och dramatiska begåvning sina största triumfer. Della, och mycket mer, blev vi upplysta om 3V vår vänlige värd, som tili vår stora glädje sjöng eli par mindre kända Bellman-dikter tili eget ackompanjemang pä gitarr!

Vi hade knagglat oss uppför en massa halvtrappor, så nu gä llde det all knaggla sig ner igen , och nedför en liten trappa även i själva U rvädersgränd ; men vi kom he lbrägda från ävent yret , och åkte ut tili Gripsholm. Slottet , vars trivsamma inre borggård är som gjord fö r all rasta fångar på , byggdes ursprun gligen av Bo Jo nsson Grip på 13oo-talet. - Han var även lagman i Finland och Iät bygga bäde Raseborg och Korsho lm . En viss bindning tili Åbo slo ll har Gripsho lm ocksä, för äve n Erik X IV och he rtig Johan har hållits fängslade ino m dess murar. - Något gästabud , värt all åte rupplivas i våra dagar, hö lls nog inte ha r , och en dine på spiekekorv och frusna rovor drar inte publik. Vår slollsguide , e n trevlig herre äve n han , gjo rde också sill bästa för all förklara allt de t vi såg - och nu såg

vi fö rd ele n med all var a e li sådant dussingäng sam vi var! För nu såg vi verkJige n allt , oeh uppfattade a llt , och kunde då och då komma fram med de i Sverige sa nödvändiga upplysningarna all "era kunga r var också vå ra kungar", andra lakuner all fö rtiga. Om G ustav III sägs det a lltid a ll han hade "e li Iyte" . Och della framförs i så besvärad ton sam om det var

något som äventyrade tronföljden, me n nu då vi trädde in i Gustav TIl:s vita sai fick jag äntligen veta all han bara var låghalt ... Och därför dansade ma n inte i salen , ut an spelade kort - sieken krass kompensation! Sist såg vi den fi nurli gt inredda teatern som inte får a nvä ndas, inte nö tas pä , utan bevaras för kommande släk ten; he lt klokt. Så gällde det att ta sig ner igen, men här hade trappo rna breda trappsteg, storm änne n nylljade stövlar med spo rrar, och dessa skull e ju också rymmas med vid nedfä rden . Därpä intog vi vår luneh i Mariefred , på Strandrestaurange n , driven av mor och dOlle r. Maten va r god och betjäningen perfe kt , ställe t är synnerligen mysigt och kan rekommenderasl Så åkte vi tiIIbaka tili Stockholm och tog in pä Hotell Karelia , där vi slog oss tili ro efter all ha fo rcerat ett o ta ltrappor och halvtrappor åt o lIka hä ll. Må le t för vår resa var all på Folkan se hu r " Det sta nna r i familje n". Pj äsen var mycket rolig , men ro lighete rna kom tätt på varand ra, och då de t inte gavs tid för förlösande

skrall sä gick hä lfte n av det ro1iga förlorat. De t var väl de t då som sta nnade j familjen.

Följande dag lotsade en kunnig yngling oss geno m det Hallwylska palatset trappor, trappo r - som är avsett all för framtiden visa bilden av ett patricierhem omkring ä r 1900. Visst övervä ldigades man av den patriciska elefantiasis som fö revisades, men mindes ocksä de plebejiska boningar man säg i fjo l i Ljusnans älvda l, och man förstod hur mycket slit och släp det låg bakom a llt detta, men av vilka? D et grevliga herrskapet? Kn appe lunda. Upplevelsen fordrade en stä rk ande lunch , och vi hann fram tili den fo rn a " Bränd a Tom ten", vägledda av bokstäverna BT på fasade n . Under Stockholmsutställninge n so mmaren 1930 ät jag min förs ta må ltid där , och hade den nu i gOll och glatt minne. Stockho lm är en stad ut an blomsteraffärer så jag vandrade tili Centra lba ngården och köpte två vita rosor. Oeh ki ev uppför trappo rn a tili Klara kyrkogå rd och lade ner den ena rosen vid Bellmans gravvård . Sjöng en kort episte1, kiev nedför a ndra trappor, stack in den andra rosen mellan tummen och pekfingret på Nils Ferlins bildstod och gnolade nägot om " när givaren är död" och " min kära". De förbipasserande såg ut att ta avstånd från a llt i de ras närhet.

e t oblida ögon betraktade dessa patienter, o m de nägo ngå ng dök upp i korridore rn a antingen i rullstol eile r stödda på sina kryckor. Är det för all man själv ä r rädd all ha mna där e n vacker dag och därfö r inte viII bli påmind om värdavdelningens existens? Nere i den he mtrevliga matsale n var det läll all bli bekant med husets invå na re - och det var inlressant a tt som ut o mståe nde Iyss na tili sa mtalet vid matbordet. Mest pratade man om va rand ra - kläderna tycktes spe la en stor ro ll , man följde noga med vad va r och e n hade på sig. men sä var både damer och he rrar myc ke t prydliga, närmast e legant a. Som god tvåa kom åldern och sen naturligtvis krämporna. Men en sak stod tyd ligt och klart inför e n - man längtar ingalunda efter " någo t lågt och elegant i utk anten av stade n" , inga gräsmallor eiler rosenbuskar. Man va r Iyck lig och glad över all befinna sig i stade ns

centrum

med

utsikt

över

hustak oeh gråa ste nväggar , det viktigaste av a llt va r att ma n hade nära väg tili brödbutiken , tili de likatessaffäre n , kl ädb utiken och dam friseringen. Trafikvimlet och fo lkmä ngden hö rde S.a .S. tili livets krydda, t.o .m. 90-åringarna stö rtade sig glade ligt ut mellan bilköer och avgaser. Igen en gång fick jag be lägg fö r min teori all åldringshem helst ska ll byggas mill i hände lsernas centrum , ingalunda ute i skogen!

Tili sist en ga nska viktig fräga - vad kostar det all bo så här? Med a lldeles exak ta uppgifter våga r jag inte komma - ä mnet va r kä nsligt . men det torde rö ra sig om ca 6.000 mk/män ; på vårdavdelninge n betalar patie nte n ca 4.500 mk i e li rum fö r tre personer , dubbelrum är något dyrare. Och personalbristen va r skriande - där som här!

J.e.

Ack Värmeland du sköna. • • Kurire ns resenä re r reste natten. från He lsingfors 22.12 .-89 Juld age n började med trakl. 17 ti li Åbo och vida re tili ditionellt mo rgo nm ål och Stockholm med Viking Sal- frukoSl sen va r Sunne Lions Julto mtar och spe tade oeh ly. Det blev nog snöslas k pä sjö ng för oss i Gösta Berväge n tili Sunne och 330 km . lingsalen , eli fint program. Julmiddage n med tillbeLö rd ag 23 va r vi framme i Sunne, Selma Lage rl öf ho- hör dä refte r musikundertellet , stort och vacke rt för hå llning i pianosa longen. Annandage n efter mo r250 gäster, vi va r 40. mill rum var strå lande, luftigt go nkaffe avreste vi tili Måroch bra och med badrum backa. bra guide som berättade om Selma Lagerlöf och och TV. Vi moltogs med julglögg livet där. Efte r frukost besökte vi och ett fin t program utfö rt av persona le n , de sjöng och förfallaren Geijers hem unspexade. Därefter va r det der rundture n i nejden, tyvärr var det sä dimmi t sä middag. Julaftonsmorgonen efter ma n inte såg så mycket. På kvällen blev det Kava lkaffe fo r vi på utfä rd med vår egen buss tili kyrkan och jerssupe, bräckt lax med i Sunne. KI. 11. 30 var de t spenatstuvnin g och glasstårfrukost och kl. 16 julbön i ta tili dessen. Före det var det underGös ta Berlingsalen. Julfirandet började med julmid- hällning i Gösta Be rlingsadag '12 hummer, lutfisk och le n av en damorkester som gröt , me n det hakade nog sjö ng och spelade utm ärkt. upp sig litet, vi fick vänt a En av flicko rn a lämnade sill nästan en timme på maten . instrume nt och kom ner Efter middage n va r det dans bland publiken och bjöd kring gra nen och klapput- upp en herre tili dans , först delning från hote lle ts sida en och sen vår chauffö r Stitvå söta fåglar i ull frä n R äd- gu, de va isade runt salen och då hittade hon ännu dida barnen. Vår egen klapputdelning rektö ren för hela ettablisseskulle ske före middagen i ma nget och bjöd upp hofiskspringbrunnen me n där nom också. Sen gick vi ännu tili piava r uppt aget sä vi fick lov all gå tili Gösta Berlingsa- nosalongen för all njuta av len. T ac k Kurire n för klap- god musik . Fö ljande morparna, också vära egna de la- go n start via Stockho lm och Vikinglinjens Amorella . I des ut , tack , tack. KI. 23.45 avresa tili mid- Åbo äntrade vi vår buss för färden hemåt mo t Helsingnattsmässa n i Sunne kyrka . Tili jul-ottan orkade inte fors , nöjda och glada. Solveig Raitinen jag, vi kom ju hem 1.30 på Vid Kare lia satt alla i bussen, och lättad över att inte behöva oroa mig för om någon ramlar i trapporna mer sprang jag in , fick tag i mitt bagage , och föll pladask

över en lömskt utl agd tröskel! - Strindberg sade visst något o m Mak te rn a, va'! Sirkka Sundroos

Alla seniordansvä nner önskas god fortsällning på 1990. Jag hoppas seniordansen har li ka god medvind under hela det nya decenni-

Seniordans

1989

et sam under det förra . Hur

mycke t glädje , nyllig motion, gemenskap och nya

AKTUELLT FRÅN -FÖRBUNDSSTYRELSEN lill förbundels I viceordförande ulsågs Ragnar H a nsson , Helsingfors lill II viceordförande ålervaldes Valdemar Hein ström, Karis som slyrelsens sekrelerare och sekreterare i A U fungerar verksamhelsledaren Jerker Nyberg, förbundels ordförande Levi K I å v u s fungerar som ordförande i a rbetsutskonel medlemma r i a rbelsulskollel under 1990 är: Julia Ch ri s l ianse n , Pargas (ny), Ruth Bäck s lr a nd , Jeppo (ny) , Sven-Erik Nylund , Esbo och Ragnar

H a nsso n, Helsingfo rs, slyrelsen antecknade verksamhele n 1990 tilI kännedom (se separal sammandrag) Levi Kl å vus och Jerker Nyberg ulsågs lill medlemmar i Pen sionärsförbundens delegalion Ragna r H a ns so n fOrlsäller som SPF-represenla nl i Cenlralförbundet för de gamlas väl perioden 1990- 91 Je rke r Nyberg fortsätter som suppleant i SAF-styrelsen Öve rens-skrivelsen från höSlmölel hänsköts tili AU

Från läsarna all komma dit) Så som vi har det nu börSvenska pensionärsfö r- jar de t ta formen för Ubunde t höll sill höstmöte i länderna, dä r de falliga blir Närpes den 29 nov. Med an- falligare och de rika blir riledning av God Tids refe rat kare. A vståndet mellan de från mÖlel , viII jag ta den stora och de små pensionernyvalde ordföranden Levi na kommer all i allt snab baKlåvus ad notam och Cörsö- re takt ö ka på grund av all ka eli litel tecken tili aklivi- pensionsförh öj ningarna räklel på della Säll , fastän jag nas i procent. Lappfjärd 19.1 2. -89

'"te tili ulla del a r är beredd

all skriva under på ailI som ingick i hans programförklaring, tili ex . all pe nsionärerna för all framtid skulle vara bundn a tili sina gamla parlier. Nog få r vi väl s5 småningom börja inse an våra pa rtier har haft lid på sig an genomföra det sista steget i pensio nsreforme n och på del sället få en förbänri ng för de sämst 10llade i samhället. Jag tror all pensionärerna genom sin lojalitet gentemOl vå ra fÖrlroendeva lda invaggar de m all tro på all allt ä r i sin ordning och inga ansträngningar frå n de ras sida ä r nödvändig . För någo t år sedan diskuterades om all kapa topparna på de största pensionerna, införståll för all kunna öka på de minsta. (Man får börja misstänka all bland de

Vi leve r i dag i en tid sam inte kan jämföras med den

tid vi var unga och aktiva .

då ansågs det som om krav och demonstratio n var något som hörde endast tili de mest radikala, men så som utvecklingen har gåll får också pen sionärern a tänka

om ifall de viII uppnå förbättringar. Det sades också på mötet all pensionsförmånerna så småningo m börjat få en räll hygglig lösning, det är nog enligt min mening svårl all tili alla delar instämma i detta , med vetskap om vilka väldiga klyftor det är mellan hög- och lågpensionärerna, det talas slOrle ksklasserna på ca. 50 000 mk och 2 000 marko Med de prisstegrin gar som på senare tid skell och de reda n aviserade förhöjningar som kommer under 1990 så ser det ut som om sam bestämme r finns e n star må nga skulle råka ut för en del av de m som kan in- förs ämrad ekonomi för året lämmas bland de m som Iyf- 1990. Uno Klockars te r stora pensioner och de Lappfjärd som inte är där förväntar sig

RING 928-280 40 • • • •

grupparrangemang .

rundturer, program .

hotellrum , privatrum .

stugor, pensionat , gästhem .

Vi ordnar ailI det praktiska .

vänner har den inte redan

givit otaliga mänskor? - Vi i styrelse n för "Se nio rdansledarna i Finland r.f· , gör vå rt bästa fö r all utveckla och fö rnya vå rl mate ria!. komma med nya ideer fö r all hälla intresset fö r seniordansen levande. Vi strävar tili all utbilda så många ledare i det ä r landet , all all a de som viII dansa skall kunna deltaga i en grupp inle alltfö r lå ngt från sina hem. Ledarna i sin tur har möjlighe t att deltaga i vår årligen återkommande "Danssluga"

dä r de får lä ra sig nya danser och träffa sina kolleger. Intresset för "Stugan" växer år från år. (1989 var vi 51 I vriga seniordansledare måste ta en svängom på parkeringsplatsen under en lunchpaus deltagare). 'T omas-träffa r- på resall tili Strobl. na" varannan vecka under

arbetsåret där ledarna själva får dansa och ha roligt är populära . Fö rra året deltog i medeltal 21 ledare per gång och vi träffades 15 ggr sammanlagt och dansade 2 timmar varje gång. En tillbacka blick på föreningens verksa mhe t under 1989 är säke rt av intresse. Vår årsrappo rl ä r nämligen "pinfärsk"' . 54 ledare assisterade av 31 hj älpledare ledde 89 dansgrupper tili gläd je för 24 10 dansande varje vecka. Av dessa utgjorde damerna största antale t , 2176 och dansande he rrar 234. -

Att grupperna a rbe tal

Stämman var imponerangation arrangerade i Träskända en da nsfest på Interna- de med ca 320 deltagare från tionella '" Da nsens Dag" den 10 o lika länder i Europa. 25 apri!. Där uppträdde vi Förmiddaga rna ägnades åt med 2 seniordanser bland sightsee ing eile r ett seminaverkliga "proffs" sam Natio- rium . På eftermiddaga rna nabalelle n, Da nsteater och kvällarna dansade vi . " Raa ti kko" m.fl . Det var Det var rOligt all träffa gamverkligen spännande , me n vi la vänner och knyta nya kontakter. Resa n va r Iyckad klarade oss fint. - På Helsingfors dagen ti li 100%. (Intresserade kan 12 juni hade vi blivit inbjud- läsa närm are om resan i na av " Kronohagssälskape t" God Tid nr 5/89). all som huvudprogrampunkt - De n 28 oktober firades deltaga med seniordans. Vi inom föreningen, " 10 å r Sevalde 5 danser av vilka e n niordans". (Det var 1979 var "Senior-Humpa" (Ko- som lIse Tutt för första reografi av Lullu Pal?????) gången kom tili Finland för och den fick vi uppföra tili att lära ut senio rdans tili en

levande musik d. V.5. Militä-

nyfike n och intresserad de l-

To???? uppträdde och tili sist Seniordansledarnas Tomas-grupp. Alla grupper dansade bra och nätt. Andra programnummer var " musik på Koskällor" framförda av Seniordansledaren Margareta Sarvana tili ackompanjemang av Aarno Walli på piano, som också uppträdde separat med all spela evergreens fö r oss. Bilda två skickliga! Vi fick ocksä Iyssna tili sång. En trio ur Walentinakören uppträdde i 3 repriser .

- Föreningen bjöd på kaffe och tilltugg i pausen. En kväll att minnas!". Tillläggas kan att 9 dipl.led . från föreningen varit ledare för 16 utbildningskurser under året. 1 augusti hölls den första finska forts.k . 11 pii Kuntokallio i Östersundom . 2 1 deltagare tog diplom . Leda re var Margareta Grigorkoff och underlecknad. - Tili slut viII jag berätta att vå r ordförande Margareta fyllde 70 år 4 juli och föreningen uppvaktade med ett fat där vårt märke SD var ingraverat. Styrelsen uppvaktade med en karia över Finland där alla S.dansgrupper var utprickade med granna nålar. På kvällen b1ev det glad fest och Seniordans i Haga ungdomsförenings loka!. Vad annat!

rens musikkapeJl sam spela- taga rgrupp på 30). Vår fest fliligt bevisar de t a n de delde sprittande . Roligt! hölls pii AV hu vudfö rening i tagit med seniordans på 139 Största statsning var i alla Helsingfors med en publik olika fester och att det hålfall vå rl deltagande i " Bun- på närm are 200. lits 45 instruktionsfillfälle n i desverband Seniorentanz - Programmet var trevlande t under å ret. (Jag böre.v.:s vartannat år återkom- ligt och omväxlande. Fesllajar undra o m det finns nämande seniordansleda rstäm- le t höll vå r hedersmedlem gon i det här landet som inte ma som denna gång hölls i Hellen Tallqvist , konferenhört om seniordans vid det Österrike på en ort som he- cier va r vår o rdfö ra nde Marhär laget? ter Strobl vid Wo lfgangsee gareta G rigorkoff som också - Säkert kunde många le15-19 maj , e n otro ligt vack- ledde 2 sittdanser med och dare berätta om trevliga tili publikens förtjusning . minnen frän sina olika (ester er plats. Vi hade sett fram mot och De olika programmen men det skulle ta för stort planerat resan i närmare 2 varvades med seniord anser utrym me så jag får nöja mig å r och 24 deltagare hade framförda av Esbo Arbis med ett litet plock. m9jligheten a tt komma under ledning av Mona - Uppvisningar vi gärna med . Vi hade hyrt en buss Forsström, AV -Seniordansminns är den på Dals sjukför ä ndamålet och förening- klubb ledare Mary O. Runar hus där vi 12 dansare hade e ns sekrete rare Gunvor Ny- Kekola, Helsingfors SV. Aren publik på närmare 30 rullstolspatienter. Vi dansa- ström var vår reseledare och bis ledare Kate Björkman, hon guidade oss tryggt och Arbis Östra ledare Gunvor de sittda nser tillsammans van t. Resan räckte nästan 2 Nys tröm. Den grupp som med dem, me n uppträdde veckor för vi ville ju se och kom lä ngst ifrän var Karleby dessutom med flere danse r Kate Björkman uppleva så mycket som möj- unde r ledning av Anneb!.a. " RosenslOck Holligt nä r vi nu engång å kte så Catrine Nieminen , duktigt! derbliih'" en vacker mjuk lä ngt. GFH seniorda nsare Crän Ländler (=Iångsam va ls) sam hör tili våra favorit- lliiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiir;;;;;;;-::--=-- - - - - - - - - - - - ;;;;;;;;;;;;;;;;;:;:;;:;iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii...;;;;;;;;;;;;;; danser. - Besöke t på " Brumme rska Hemmet '" där 6 par uppträdde för pensionärerna och efteråt umgicks och drack kaffe och åt nybakade bullor .med . - Helsi ngfors Amatöre r i Danskonst r. f. hade 10 ilrs fest i mars i "Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu". Vi va r inbjudna att uppträda med 3 seniordanser. - 22 april hade de Österbottniska seniorda nsgruppern a en gemensam dans-

landsresor

träff i Karleby. Drygt 100 dansare deltog. Anne-Cathrine

Nieminen var ledare

och dagen blev Iyckad på alIa sätt . Sjungande jullomtar skötle serveringen vid Åbo-klubbel/S julfest. Fr. V. Bror-Åke - Nylands läns Dansdele- Eriksson, Magnus Wilamo, Erik Ljungqvist, Tage Pettersson och Hugo Strandfell.

och stack. Det är många som inte kommit hem mera frän en sådan spalsertur.

O m det "svipar" så är det

Nils Westerholm Med.o.kir.d r. protessor

Om svindel Har Ni märkt a tt ju ner är det kommit tili på vår levnadsbana , dess oftare upptäcker vi hur jämvikten smäningom rubbas frän sitt normala läge. Då man är ute på den dagliga spatserturen, så, mitt i allt, vippar det tili , gången känns litet osäker. Då man stiger ner från en trottoar på gatan så ger benet plötsligt efter och man är nära att snubbla och falla , dä det visade sig att trottoarkanten var högre än man tänkt sig. Vid sådana tillfällen gör man d å för att ba lanse n skall återställas en del icke smäc kra, men dock, pi-

ruetter. Om trottoarkanten är lägre än vi föreställt oss snubblar vi också och är tvungna att tillgripa slarvigt utförda gymnastiska övningar för att återställa kroppens stabilitet. .. I sädana tali skall man inte lro . Mao måste veta och det är bara att vä nda huvudet tillräckligt nedåt framät för att kunna se på vilken höjd gångbanans ka nt är från körba nan. Då kan man gä mot grön gubbe över körbanan i lugn och ro kanske! Vi spänner oss ofta då vi skall g1l över gatan med den fö ljd att svindeln känns värre och vi känner att vi så smått samtidigt ragglar och

nog bäst att vid gåe nde ut o mhus anvä nd a en spatserkäpp oberoende av väde r och fö re. D en är , va d de n ska ll va ra , ett stöd nä r de t svindlar och dä samt idigt en ofö rkl arli g osä ke rhetskä nsla överrumpl ar oss s. k. ä ldre ärgå ngar. O m balansen är e n aning osäker bruk ar det ocksä kän nas vä rre i skymning e ile r mö rke r. Var och e n av QSS vet vä l att när det svi nd lar så hänfö r vi van lige n tillståndet tili båggångarna i vå n öra. Man talar om vest ibulapparaten eiler kallar den laby rintorganet eile r de t statiska o rganet alltsä det o rga net so m reglera r kroppens lägeförä nd-

ringar:

nescelle rna , en ret ning sam fo rtpl an tar sig frAn örats labyrinto rga n so m inn ehåller båggånga rn a som är ställda i rumm ets tre pian vi n kelrä tt mo t va rand ra och vil ka i base n inne håller de t so m vi kalla r ampullern a. D är finns si nn escelle rn a oc h stato lite rn a vilka vid h o ppens lägefö rändr inga r via hö rselnerve n I som lede r nerv tråda r från både hö rseloch jämvik tsorga net tili hj ärn an ; fö rme dl ar int ryc k o m kro ppsställ ni nge ns stab ilitet. D e t som jag hä r fö rsök t fö rkl ara verkar kanske litet svå n att fö rstå trots att jag fö rsökt a nvänd a mi g av möjligast få latinska benäm ningar. Efter d et un de rsö kningsme todern a av vå rt innerö ra utveck la ts ge nom u ppfinni ngarn a av scann ingmikroskopet och transmissio nselek tro nmik roskopet har vetenska psmännen kommit nä rma re sanningen om varfö r balansen och den därmed sa mmanhängade yrseln eiler svindeln uppstår. Medan jag skrev den hä r krian fick jag plötsligt en inlevelse att gå ut och lustvand ra för inhämtande av en dos syre. Under en halv timmes tid t räffade jag då tvä bekantingar. Vad åldern beträffar var bägge "full vuxna", eli ullryck so m jag har för vana all använda fö r all undvika a ll ribu t som ka nske kunde sära e iler ve rka ringaktande pä respektive per-

Organet i fräga består av bläso r som inne håller kroppsvä tska. Bläsorna som kallas statocyster innehåller borstförsedda celler so m vi kallar sinnesceller och so m finns i blåsornas väggar. Dessutom 'innehåller dessa blåso r en eiler nere hå rda kroppar som bildats genom avsändring, närm ast likna nde ett slags utfällning av avsöndrad vätska , ett slags kristallbildning. Dessa fastare bildningar kallas statoliter och genom kroppens olika lägeförändringar sj unker de tili botten i de här vätskefyllda bläsorna och retar borsten i sin- soner.

D en förs ta stann ad e och berättade a ll han hade svinde l som små ningo m blivit

värre. Ha n hade va rit hos läka re , me n trots medicineri ng hj älpte de t inte. D en andre råkade jag några mi-

nuler sena re och ha n sade

De som är född a år 1925 uppnår i å r d e n a llmänn a pe nsio nså ldern 65 år. Av de n hä r å rskl asse n ä r 48.700 i live t och i Finla nd bosalla. O mkrin g 41.900 av dessa up pba r reda n vid ut gå nge n av fö rra åre t någo n fo rm av pensio n .

betsk rafte n , o mtalar man på Pensio nss k yd dscen t ralen. Å t d em so m fylle r 65 år ski ckar a rbe tspensio nsa nstaltern a inom den privata sekto rn e n de lvis ifylld blanke li för ansö kan o m älde rspensio n . Blanke ll en pos tas i rege l 3-4 månade r fö re 65-årsdage n. MOll aga re n be höve r bara ko ntro llera uppgifte rn a i a nsök nin ge n oc h däre fte r return e ra de n unde rtec kn ade bla nk elle n tili pe nsio nsa nsta lten . A nsöka n o m fo lkpension ska ll gö ras sepa rat , påpeka r Ola n på Pe nsionsskyddscentra le n.

fö re teelse n ä r ko ngru e nt med smak lö karn a på tunga n som försvin ner med sti ga nde å lde r. Goda vänner b ru ka r frllga mi g vad de kall gö ra nä r de

h ar li te t svindel. D å svara r jag: " fö rsö k med e n lite n ta nkestä lla re". - Nå hjälper de t då? Nej. svarar jag. me n d å ve t d u åtm instone "vad det beror på".

all han hade svinde l och varit hos läk are som inte kun de göra nägo t åt de n sa ken. Vid svindel gälle r sa mma regel so m vid a lla andra pato logis ka tillstå nd i vår o rganism nämlige n att bena ut U nde r 1990 fy ller 6.800 o rsaken och angripa d e n. D e t är lällare sagt än gjo n såda na persone r 65 II r . so m d å de t är fråga o m jä mvikts- ännu inte har någo n ege n pe nsio n. De t här ä r kna ppt störningar! 14 procent av he la å rs kl asVi ve t all svi nde l fö rese n. komme r vid t. ex. Me ni e rs Av de ä r 1925 födda tillsj ukdo m , olika slag av cirkul ationsru bbni ngar, blod- hör nu me ra endast ca 3.000 pe rso ne r d e n sysselsa tt a a rsjukdo ma r och tumö rer i hjärn an. Dessutom ha r det visat sig att de tidiga re nä mn da sinnescellerna i innerörat minskar, li kasä reduceras nervtrådarna i nerve rn a från inne rörat tili hjärnan . Den hä r

Läs och res! 62 fantastiska resor i vår nya broschyr Bretagne, Korsika, IstanbuL .. Ring idag , så skickar vi broschyren .

IIIUII.II"'."'. IIIU• • Tel.928-11570 ".. ' :" , Bussplan

22100 -Mariehamn

RESEKALENDER1990 A"

Spanien Tur-90 Göteborg

11.3

23.3

PrlsFIM

4.995,-

22 3

710,-

September

Österrike Kärnlen Span len Portugal Ruskaresa Finland

4.9 20.9 20.9 229

d"11

PrlsFIM

3.940,3275,6.790,2.350,-

3 6 16 9

995,2590.5.650,3. 175,-

14 20

Oktober 244

3275,3.150,-

4.6 9.6 8.6 15.6 16.6 30.6

4 600-1.590,50- 250,1 3 400-1 150,1.350,3 90- 230,1 2 240,- 520,-

12,4

så tror människorna omkring oss att vi inte är riktigt nyktra. Om det litet " vippar" ibland i huvudet när vi gär över gatan är det av största vikt att ko ntrollera att ingen bil kommer va rken frän höger e iler vä nste r , men d å bör vi minnas att de t kanske ocksä kan ko mma någon bakifrån. Det hände mig e n gäng när jag skulle över gatan och ingen bil syntes tili pä långt håll , varför jag beslö t mig att gå. Nämn om min förvåning då jag gått tre steg ut på gatan kommer en bil bakifrän från höge r med vil t uppdriven fart över skyddsvägen bakom mig. J ag va r tvungen att draga io sva nse n men ändå "svipade" bilen i min paletåskö n och i 5amma ögo nblick ko m en ann an bil med gasen i botten framfö r mig. D et rymdes ett tup papper emellan, inte på b redden eile r längde n utan på de n lede n dä r fi ngrarna b ru kar gå igenom. Bilen gasade än värre fö r att jag inte skull e gå på de n och chauffö re n ropade perkele och så trun tade han på signalho rne t

ÅRSKLASS 1925 uppnår pensionsåIdern

Legoland Kolmården Skara Sommarland Hemliga Resan Parken Zoo

Göteborg-Useberg

Hälsinge-Hambon Kolmården Jylland Furuvik Bornholm Poppe Fredriksdal Skara Sommarland Bohuslän-Osl0 Golland Lofoten

2.7 3.7 77 77 9.7 147 15.7 17 _7 20.7 23 .7 23.7 28.7

4 3 2 1 4 1 5 3 3 5

2.8 4.8 8.8 11.8 14.8 22.8 25.8 25.8 28.8

4 2 5 1 3 9 12 2 7

600-1.590,1590,630,50- 250 ,1.560,120- 190,1990,1100,400-1 150,1,800,2.090.3 .260,-

Augusti Öland Furuvlk-Country Svenska 51011 Kolmården Poppe Fredrlksdal Mainau England-Skollland Göta-Kanal Belgien-Bryssel

510 6 .10 14. 10 2810

November Hälsoresa Varbergs Kurort

18.11

2.990.-

Oecember

Juli Legoland Nyslolt Opera Aida

Rällviks Marknad R-Resan Italien Serlin Prag

1.410,470,1.770,50- 250.1.100,3.150,5.450 ,520- 870,2.770,-

Kontakta 055 ang. anslutnlngar från Nådendal eiler Helsingfors.

Shopping Köpenhamn Julresa Storllen Nyår Leningrad

6 ,12 23 .12 29.12

870,3 2.500,5 4 Prel. pris 2.080,-

FORTSÄTTN ING ••••••

Siv Tunzelman ••••••••• •• rrån sid o t O ckså fö re ninga rn as betyd else viII Siv T vA att vi ska minn as. Mellan fö reninga rna oc h ino m fö reninga rna kan mycke t gö ras. - Fö reningarn a k an mer a än hilli lls besöka ~Idrin gs hem med program so m både roar och stämmer tili efterta nke. Vi ska aktivera medlemmarn a oc h samarbet a sinse mellan .

Nordiska NORSAM :s ordförande kall slirådet Per-Erik Isaksson sade, atl han IlOppas all dell samllordiska kampalljen leder tili hällre f örhållalldell f ör de äldre i samhället, lIär han överräekte det samnordiska manifestet tili lalldshövdingen i Nylalld, EevaRUlla SUtoll en (1. v.). Tili vällster om Isakssoll Terlla Sundholm oeh tili höger Julia Christiallsen fråll SPF. Fotograf: Promedia/Hallnes Vietonon

Samnordisk å1dringskampanj startade T isd agen 23. 1.1990 in· ledd es en sam nordis k å ldringsk a mpa nj "AU å ldras ä r a ll växa - d e t gäller dig" . Som d e n fö r s ta a ktionen i k a mpa njen överlä mna d es eU å ldrings m a nifes t tili a lla v iktiga he 8 lu L.. futlur c

vå rt

la nd.

K a mpanjen p agar hela d eUa å r i a lla d e nordis ka lä ndern a samtidigt oc h rikta r sig tili a lla å lders g rupper . Målet ä r a U s kapa positivare attityder tili å ldra ndet och d e ä ldre . Kampanj e n ano rdn as av NORSAM , so m ä r e tt no rd is kt sa ma rbe tso rga n fö r o rga nisa ti o ne r sam arbetar med åldringsfrågo r. Arrangöre rn a i Finland är NORSAM: s finländska medle mso rga nisatio ne r Fin lands Rö da Ko rs , Fo lkhä lsa n , Vanhustyö n Kes ku sli itto - Centralfö rbundet fö r de gaml as väl och Va nhus- j a lähimmäispalve lun liitto. I He lsingfo rs ö ve rlä mnades ma nifeste t ti ll medici nalstyre lse ns gene raldi re ktör Matt i Ru oko l a oc h Nylands landshö vding E evaRiitta Siit o n e n av e n d e le gatio n som leddes av NORSAM:s o rdfö rand e, kanslirädet Pe r-Er ik I sa k ss on . Verk sa mhetsledare T ertt a Nummer 2 av

godtill utkommer den 20 mars . 1990. Bidrag och material tili numret bör var a red aktionen till-

handa senast den 6 ma rs. Annonsmaterial den 13 mars. 'Redaktionens adress: God Tid , Cenlra lgatan 87 D, t0300 Karis. Redaktionens tel. 911-362 80. Manuskripl som inle heställts av r edaktion en r eturncr as inte.

Sundh o lm från Centralfö rbund et fö r de ga ml as vä l ledde d e n d elega ti o n so m uppva kt ade bitr.stadsd ire ktö r H eik ki S . von H e rt z e n . D elegatio ne rn a bestod av re present ante r fö r NO RSAM :s medl emso rga nisa tion e r och pens io n ä rsföre ninga rn a . Landshö vding Siito ne n ansäg att å ldringsfrägo rn a ä r e n av länsstyre lse ns stö rsta utm anin ga r på 90-talet nu d å barnd agvårde n i sto rt se tt ä r o rdn ad . Ho n sade bl. a. att d et Iigger he nne va rmt o m hj ärt at att gamla sj uk a åldringa r få r vä rd på sitt eget mo dersmål. I d et NORS A M-mani fes t sam nu öve rl ämn as red ogörs fö r NORSAM :s sy n på de äldres rätt ighe ter oc h möjligheter. Kampanj en " Ali åldras är all växa - de t gäller dig" är e n sa m no rd isk kam panj . Kampanjens målsättni ng är all skapa positiva re attityder tili åld rand et och ge me ra riktig info rm atio n om äld rand et , sade VD Per-Erik Isa ksso n. NO RSAM är ett no rdiskt sa ma rbetso rga n fö r orga nisatio ner sam a rbe tar med och fö r de äldre . I alla no rdiska lände r har NORSAM dessutom en ege n riksorganisatio n. A lla rikso mfalla nde föreningar sam arbetar fö r åldringsfrågo r kan bli medlemmar i NORSAM . D enn a samno rdi ska kampanj ano rd nas sa mtidigt i alIa de nordiska lände rn a , i Sverige , Norge, D anm ark , Island och i Finl and och genomfö rs huv udsa klige n und er 1990. Unde r kampanj e n o rd nas. b l. a. konferenser och akti viteter och evenemang av olika slag. Idag överl åts bl. a. de lla ma nifest ti li alla viktiga beslutsfallare . Kampa nj ens huvudtem an är :

- Alla människo r har sa mma räll all vä lj a sin ege n livsstil All a människo r har sa mma räll tili hälsa oc h o mvå rd nad Man kan säga all e tt samhälle kan bedö mas enligt d et sä tt på viJket der ta r ha nd o m sina ä ldre. Samhälle t mäs te ska pa möjligheter fö r de ä ldre a ll påverka i såd ana frågo r som berö r d eras eget liv . I manifestet sägs bl. a.: Attityde rna tili de äldre och åldra nd et är beroende av attityderna i sa mhället i sto rl. Så länge framgå ng hu vudsa kligen mäts i pengar och yttre värden anser mao lätt all de t e nd ast är de yngre , aktiva människo rn a sam kan ko nsumera sam är vik ti ga. Vi måste lära o ss se å ldrandet so m e n naturlig de l av människans liv och mäta framgå ng i inre vä rid en och Iivskvalitel. Med della vi II vi säga all vi alla borde tä n ka ö ver vå r att ityd ti li äld rande t och de äld re . D ä rfö r rikt as de nn a kampanj tili mä nn isko r i alla å ldra r, tili unga, mede lålders och ti li de äldre sj älva. Vi , NO RSAM :s med le mso rganisatio ner i Finland - Finlands Rö da Ko rs - Fo lk hälsan - Va nhustyön Kes ku sliitto - Centralfö rbund et fö r de gamlas vä l - Va nhus- ja lähimmäispalve lun liillo oc h NORSAM :s med le msorganisa rioner i de ö vri ga no rdiska lände rn a tTor a tt en förändring i synen på de äldre och åldra nd et måste ske i växelver kan mellan befOlk nin ge ns och politi ke rn as inställ ning o ch d e äldres egen a ktivite l. Samh älle t måste visa all det respe kterar de äldre . Va rje människa är lika värdeful l. E ndast människan sj älv ka n bedöma sin egen li vskva litel.

fö reslår ho n att de också ut - att besö ka fö re ninga r. Inte nyttjar så att det e na exe m- alla på e n gä ng naturli gtvis. plaret ka n sparas för fö r- Vad jag ska syssla med eni ngens arkiv. de n nä rm aste tide n ha r jag - De tre åre n som o rd- ännu inte heli klart fö r mig. fö rande fö r Svenska Pe nsio- Vänverk sa mhe t ha r lek t mi g närs fö rbunde t har gell mig i hågen och givetv is ska jag många nya perso nliga kon- småningo m de lta i d e a ktivitakte r , framh ålle r Siv Tv A . teter sam o rdn as av Mun ksMånga fö renin ga r har stö tt nejdens pensio nä re r - e n på och bett mig ko mma tili fö re nin g jag va rit med o m deras möten. Själv har jag att grunda . Gi vetvis ska jag inte " packat" mig på nån. försö ka leva lite t me ra priDe t är emelle rt id vikt igt att vatli v me n ställe r gä rn a upp minn as att det inte ba ra som fö redragshålla re o m finn s e n o rdfö rande i ett fö r- nån så ö nska r. bund so m kan inbj ud as . H eG od Tid ö nska r Siv allt la fö rbund ss tyrelsen bord e go tt fö r den nya pensio närsa kti veras oc h ha möj lighet till va ro n.

Ulnyttj a God T id för information Före nin ga rna bo rd e mera än tidigare utnyttj a FORTSÄTTNING •••••••• kastning ko mme r all användas ino m Vasa centralKurt West. . _ G o d Tid so m pe nsio näre rnas eget info rm atio nso rgan. • •••••••••••• från sido9 sjukhusd istrikt fö r utbildDe n ska ko mplettera fö r- so m rege l vårdas po lik li- ning och fo rskning ino m e ninga rn as egen interna io· niskl. Bland sjukdo mstill- sjukvårdens o mräde n . Refo rmati o n sam give tvis bör stånd so m kan kräva o pera- sullate n av de nn a ut bildning o mfatta meddelanden och tio n och d ärfö r vå rd av pen- o ch fo rskn ing ko mmer all cirkulär tili medlemmarn a. sio näre n på sjukvå rd sin räll- speciellt kunn a utnylljas fö r Likaså re ko mmende rar jag ning ka n nämn as ca nce r , grå majo ritetens , fö r d e ä ldres, all pe nsionärern a grundligt starr. lårbe nsbro ll , utslitna behov av en god sj ukv ård . läse r G od Tid - d är ingå r hö ft- och kn älede r , fö rtränginfo rm ati o n och aktu elli ning i hjä rt ats kranskärl Mer innytand e å t pensio näsom inte ges på ann at håll. sa mt i benens pulsåd ro r. Fö r r en D e arbetsfö ras antal kom1 sam ba nd med all sa mta- all möta della ökade vård let be rö r God Tid framh ål- behov hos äld re un dergå r me r att minska i framt iden . Sålunda beräknas 16-64 ler Siv Tun zelman vo n A d- sjukvårdso rga nisatio nen fö rå rin ga rn a utgöra 66 % e iler le rflug att de n so m fungerar nye lse . som o rdfö rand e fö r en fö rVid are ägnas möjligheter 3 ,3 milj one r av landets beenin g har räll att få två ex- tili ut bild ning och fo rt bild- folknin g år 1990. Dessa s iffemplar av tidn ingen . Dethär ning av läkare och vå rd per- ro r beräkn as år 2030 ha so nal e n allde les speciell minskat tili 56 % och 2 ,6 FORTSÄTTNING •••••• uppm ärksa mhet. D e tt a sker miljo ne r. Nya ordföranden fö r a ll bällre än vad so m är Denn a minskning av den befolkninge n ••••••••••• från sid o I fa llet i d ag trygga framtida a rbe tsföra Mera ak ti vitete r av pen- tillgå ng på läka re och vård- komme r san no likt all medpersonai på våra sj u khus fö ra all mi nd re upp märksio närer fö r pensio närer är något Levi Klåvus talar oc h hälsocentrale r. sa mhe t kommer all kun na U tbild nin g och fo rskning ägnas åt de n växande skaran va rmt fö r. H an tar so m exkräver lik väl pe ngar fö r att äldre mänskor. Behovet av e mpel vä nverksamhet som fun ge ra. E n viss mängd eko- all de äldre själva i ökande pensio nä rsföreningarn a ku nd e syssla med. Och j vå- no miska medel, som ska ll o mfa ttning ska ll taga h an d ra pensio närshem och servi- tjä na utbildnings- och fo rsk- o m d e äld re kan fö rvänt as cehus kunde oc kså pensio- ningssyfte n , har red an mobi- ö ka. D ärför bör de äld re renärern a visa me ra akti vitet. liserats ino m Vasa sju k- d an nu akti vt börj a arbeta Med borga r- och arbet ar- vårdsdistrikt. Inrällandet av fö r si n egen å lde rskategoris instituten ho ppas han gär in en sj ukvård sfon d ä r äve n fö- framtida ställning geno m all fö r mera kurse r och aktivite- re mål fö r be redning. De nn a sjä lva sträva tili all uppnå te r fö r pensio näre rna. fo nd skall kunna e mo llaga ö kat socialt och politiskt in- Me n vi pensio närer ska bl. a. d o natio ner, gävor och fl ytande samt ansvarstaga nvara ide kl äckare, be tonar testamente n . Fo nde ns av- de i samh ället. han . Ali oc kså samhä llet behö ver hj älp be to nar Levi Klävus. - Samh ället kl arar inte av den å ld ringsboo m som råder och yllerliga re fö rstärks un d er de nä rmaste å re n . H är måste d e frivilliga o rganisatione rn a ko mma in i bilden och hj älpa tili . - Men ansva ret o ch uppgiftern a bö r fö rde las så all var och e n klart ve t vil ke n sek tor respektive organisation sysslar med . Den na behand lingsform med NOVAFON har funnil't i S\'eri De här ta nkarn a d elgav ge i t5 :l r. Med en NOYAFON Levi Kl åvus GT:s reda ktö r inlraljudappara l ht!mm a är infö r sill fö rsta år som led aDu inte bl:roende av n:lgon an re fö r Svenska Pensio nä rsnan får a tl få s m ä rl l indri n ~ . fö rbundet. NOVAFQN .!Iä nder ui blllndfrehenser mella n 100 - 10.000 - Någo t egentligt proHz (inl raljud) . Kroppen.!l egna snahb och elTeklh' !tmärtlindgram vili j ag inte komma rin)!. Du bcha ndla r Di~ sjäh' i läkningsproces!ter- på.!lkynda.!l. med . Verk sa mhe te n fo rtsäthemmel. te r enligt tidiga re uppdragn a Daglig, regt'lbuoden behand li llg ger resuUa l. Dukumcnlinjer. Vad nyll som ko mler..ld djupvcr ka n Ilcr liII6 cm mer med får vi se. FEM ÅRS GA RANTI !

Muskelvärk ? Ledvärk ?

• •

AlT ALDRL1S

AlT i#iXA

u nder hudylan . Läka rc rckol11l11 cndcrar INT RAWUD med NOYAFON en vä lbeprii\'ad mclud fiir

Vi Iämna r 5 år~ J:aranli på dcnna a pparal sum vi uppma nar Dig aH anväoda dag ligcn.

Sänd mig GRATIS NOVAFON·inlo : g.1.

Namn ........................... . Adress .............. ,.............. Poslnr ..................... .

.... M..~n~tJOl.-~portOr

~_~J1SraOMn '

Centralgatan 56. 10300 KARIS TEL 911·31636

Från redaktionen

LL-bladet

Vi pensionärer förefaller riksdag och regering. Det med ska gärna ringa upp börjar utkomma regelbunatt just nu vara i blickpunk- förbundet däremot med sä- kansliet bums. Vi mäste det varannan vecka i februaten när det gäller resursför- kerhet är så är partipoliliskt nämligen snarast ge defini- ri 1990! 1 miljon mark har delningen i framtiden. obundet. tivt deltagaranta l tili Finn- beviljats för ut giva ndet av D.v.s. samhällets resurser. Känns resonemanget tours som sköter de tekniska 24 numme r av LL-BLAAtt vi också själva är en re· igen? arra ngemangen. Se närmare DET och den motsva rande surs i samhä llet förefaller att Ni läser nu God Tid num- i annons om resan i detta finska tidningen Seiko-uutiAtminstone just nu vara mer 1 för 1990. 1 dethär nummer. set för år 1990. glöml. numret kan ni läsa om disResan tili operafesti va len Tidningen riktar sig tili perDet talas om åldrings- kussionerna som fördes i i Nyslott den 18- 19 juli soner med läs- och sk rivsvåboomen - tidigare inföll Vasa den 14 november, avo finns det ännu möjlighet att righe te r, den kan användas i visst en babyboom -. Det skedsintervju med Siv Tun- anmäla sig tilI. Också den skol undervisningen (undertalas om att vi själva ska fA zelman von Adlerflug som kan ni läsa mera om i anvisning i mode rsmål eiler bestämma över hur vi viII bli styrde SPF skutan under tre nonsen. det a ndra inhemska språvArdade när vi kommer i Ar och en intervju med den För hösten , närmare be· ket). den ä r bra för olika den situationen att vi behö- nyvalda ordföranden Levi stämt i september , plane ras handikappgruppe r m.m. Klåvus som trädde tili vid så en hälsoresa tili Girasol i ver YArd. Ko rt sagt: LL-BLAD ET ger - De äldre bör få bestäm- årsskiftet. Fuengirola (Malaga). Där nyheter på ett lällförståeligt ma om sig själva , rubriceraPlus att tidningen innehål- finns e n högklassig badin· språk. Må nga behöver LLde Österbottningen den 17 ler annat smått och som jag rättning med fin lä ndsk perBLADET!! november ett referat av en hoppas intressant för pen- sonal. Mera om detta i näs ta Information och vetskap dansk socialdirektörs anfö- sionärer. nummer. om hä ndelserna omkring oss rande i Karleby. Julkrysset hade igen drabVerksamhetskalendern Strax före det höll det Ös- bats av ett missöde vid om- för fö reningarna, som införs utgör i dag e n allt viktigare terbottniska distriktet en de- brytningen vilket jag bekla- på sid tre i varje numme r av faktor för all kunna leva eli batt i Vasa om äld reomsor- gar. Men det hade upp· GT, ha r av all t att döma ta- fullödigt Iiv och på ett me· gen i framtiden. Där fördes märksammats av alla lösare gits väl emot av föreningar- ningsfuUt sätt kunna delta i liknande synpunkter fram - e n del pApekade om det na. Och när text tili kalen· såväl lokalsamfundet som både av experter och av oss andra bara rättade tili det i dern kommer tili redaktio- samhäUslivet i sto rt , sade FDUV:s verksamhetsledare pensionärer. all tysthet. nen så införs den givetvis. Materialet tiU nästa num- Mikael Lindholm när LLHur det sist och slutligen Nästa nummer av God ser ut om några år när pen- Tid kommer den 20 mars. me r av God Tid viII jag - bladet presenterades. sionärerna eiler de som är Då hoppas jag kunna berät- och tryckeriet - gärna ha Det finns någo t som man över 65 år utgör 25 procent ta hur vinterdagen avlöpte. två veckor före utgivningen I.o. m. ibland kunde frestas av landets befolkning blir in- Jerker berättade för några d.v.s. tili nummer 2 senast beteckna som eli överutbud tressant att se. Får vi ve rkli- dagar sedan att vi blir åtmi n- den 6 mars. av informationen för persoVälkomna med text om ne r som redan har goda gen själva bestämma hur vi stone 700 när Asta Jansson ska ha det? och hennes gäng tar e mot , ak ti vi teter i föreningarna. kunskaper och en god förKanske det , men dä ska först i kyrka n sen pä Tan- Helst inga referat från Ars- måga att o rie ntera sig vi inte ligga så IAgt som hit- huhovi . möten. 16 sidor räcker nä m- snabb t iskeendet. Men för FrAn resefronten kan jag ligen inte till för alla 70 förtills . Vi mAste IAta våra rösmä nnisko r med brister i dester höras och säga ifrån. berätta att teaterresan den eningars mötesreferal. Ty· sa kommunikationskanaler Inom motsvarande för- 1-4 mars torkade in på värr! Men ni kan säkert beminskar utbude t drastiskl. bund i Sverige läste jag för grund av för få deltagare. rätta o m an nat. Gärna nAgot Vi lever i dagens Finl and i nAgra dagar sedan att man Men teaterresan tili Stock- som anknyter tili påsken. där diskuterar huruvida SPF holm senaste höst var full- Berätta om ga mla påskseder (det svenska) är opolitiskt tecknad och Fantomen var från barn- och ungdomseiler inte. Och det kan ett en verklig upplevelse. åren! Den 6 april reser vi tili Tack på förhand! förbund inte vara om man ska kunna ta tillvara pensio· Praia da Rocha i sydligaste Men tili dess ha en god tid närernas rättigheter, konsta- Portugal. Ännu återstår med God Tid. teras i Veteranposten . Ef- några lediga platser så den tersom frAgorna avgörs i som känner [ör att komma Gurli Nurmi

ett ojämIikt land, då det gäl· ler tillgången tili information för stora grupper. Man räknar med all ca 100- tiU 200.000 finländare som stöd för sin information behöver

e n lättläst nyhetstidning. Av denna grupp är ka nske 10.000- 15.000 finl andssvenska r. Det kan gäUa per· soner i behov av stortilstext, personer med läs· och skri vsvårighete r eiler persone r med olika åldersförändringa r. En stor grupp är de förståndshandikappade eiler utvecklingsstörda. Dessa gru pper ä r inte enbart hj älp· ta av radions och TV: s ut· bud. Liksom övriga behöver man det stöd e n nyhetstid· ning kan ge för all bearbeta sin information . LL·bladet på svenska och Selkouutiset på finska är eli anspråkslöst försök att fy lla den e norma informationslucka som således finn s. Det är inte på någo t sätt mindre a ngeläget all ge ut en lättläst nyhetstidning inom en språklig minoritet. Tvärtom, satsningar av denna ty p borde just här få högsta prioritet. Annars riskerar vi inom minoriteten

en verklig utarmning, ett stereotypt och oflexibelt minorite tssamfund , där bara de som preste rar räknas. På sikt i sanning fruktansvärda framtidsu tsikter. Förbundet De Utvecklingsstö rdas Väl, FDUV, som har koordina tionsansvar för den lättlästa nyhe tstidningen på svenska, planera r att ka ila samman cen· trala fin landssvenska organi-

sationer tili en konferens Om hur man i fortsättningen skall kunna trygga utgiv. ningen av LL·bladet. Bland de inbjudna kommer givet. vis att finnas våra kulturgi. ga nter. Svenska Kulturfon. den och Ko nstsamfundet liksom Svenska Folkskolans vänner! men även finlands-

svensk folkröre lse från han· dikappförbundet tili pensio· närsorgani s3 tioner och 5tu-

diefö rbund. LL·bladet kan ocksA ha en kulturpolitisk betydelse av a nnat slag i detta tvåsprå· kiga land . LL·bladets och Selkouu tisets förebild i Sve· rige, !'S-sidor". har blivit en

viktig nyhetskä lla för in· va ndra re. I Finl and kan LL· bladet bli en första in· körsport tili svenska för sto· ra grupper i de finskspråkiga grundskolo rna. E n spelöppning har sålec des gjorts. Riksdagen har genom en föredömlig bevak· ning av skeendet i en annars åte rhållsam budget beviljat LL-blade t och Selkolehti en miljon för utgivning. Trafikministeriet har förberett frAgan och ansvariga organisationer arbetar för högtryck. Men utan e tt stöd från massmedia blir det mycket , mycket svArare att Iyckas . Men vi litar pä massmedias stöd . Vi för ju fram e n ytte rst viktig nyhet för många , tillkomsten av e n ny informationskanal! Utgivare för LL· BLADET är Fö rbunde t De Utvecklingsstördas Väl r.f. och Kehitysvammaliitto r.y.

L-BLADETi!;4 TT

VD Matti Uimonen:

Pensionsmedlen tryggade trots konkurser - Vi bedriver kreditförsäkringsverksamhet just av den anledningen att de me· del sam samlats in för pensionerna inte skall riskeras i samband med företagskonkurser , betonade Pensionsskyddscentralens verkställande direktör Matti Uimonen när han talade vid Ar· betspensionsdagen Helsingfors. Pensionsskyddscentralen var en av garanterna i fallen Mancon och Wärtsilä Marinindustri och betalar därför ersättningar tili ford· ringsägarna i samband med dessa konkurser. Uimonen påpekade isin tai att Pensionsskyddscentralen bedriver kreditförsäkringsverksamheten ekonomiskt sett helt separat från sin

övriga

verksamhet

pensionsmedlen används m.a.o. inte alls i samband med kreditförsäkringen. Kreditförsäkringen samlar in alla sina medel genom försäkringsp remier, vilka utgör en del av låntagarens

lupundersökningar i vilka man försökt kartlägga den efter kriget födda " nya vux· na"

generationens

inställ-

ning tili bl.a. arbete. fritid och pensionering. - När folk tillfrågas om de vi II ha löneförhöjni ng och lägre pensionsålder. så blir svaren i regel jakande. kapitalkostnader. Med hj älp Men faktum är ju att lönerav kreditförsäkri ngen kan na inte stiger tili följd av ga lman trygga arbetspensions- lupundersökninga r; den krianstalternas placeringar tiklösa lanseringen av "unsamt täcka pensionsstiftel- dersökningsresultaten" fö rstärke r snarast pensionsattisernas ansvarsbrist. - Att kreditförsäkringen tyderna. ansåg Uimonen. Uimonen hänvisade också blir ersättningsskyldig tili följd av låntagarnas oförmö· tili en undersökning som en genhet att betala hör tili den reklambyrå nyligen utfört normala verksamheten. Det och enligt vii ken närmare 80 är ju just därför kreditfö r- procent av den "nya vuxna" säkringen införts, konstate- viII gå i förtidspension. H ur skall detta resultat toikas rade Uimonen vidare. - Inom kreditförsäkrings- mot bakgrunden av att lika verksamheten måste mao många intervjuade uppgav vara beredd på stora risker att de planerar e n jordenoch på att ersättningsutgif- runtresa! - Med det här viII jag bara ten kan variera kraftigt. Kreditförsäkringens solvens säga , an det är ganska vagt päverkas inte i någon högre att fråga fo lk om de vi II pe ngrad av de stora försäkrings- sionera sig om mao samtiersättningar som infallit un· digt lämnar utko mstfråga n der detta år. Pe nsions- helt obeaktad. menade Uiskyddscentrale ns kreditför- monen. Enligt Uimonens uppfattsäkring svarar också i framtiden för a tt pensionstagar· ning är det viktigt att våga nas medel ä r i tryggt förvar, säga , att a rbetet är nödvänunderströk verkställande di- digt både ur samhällets och ur ind ividens synvinkel och rektör Uimonen. I sitt tai kritiserade Uimo· att arbe te t skapar grunden nen vissa av de färska gal- för all annan ve rksamhet.

LÄST

Finlands första lättlästa nyhetstidning. LL-BLADET. är här! Från och med medlet av februari kommer LL-BLADET ut varannan vecka. I LL-BLADET läser Du om de senaste nyheterna. om sport och underhållning på ett lättläst språk. Det betyder bl.a. att LL-BLADET har stor stil, en klar lay-out. ett språk som är enkelt att förstå. LL-BLADET är ypperlig för bl.a. personer med nedsatt syn . Viii Du prenumerera på LL-BLADET? Kontakta då LL-BLADET Tölögatan 27 A 15 00260 Helsingfors tel : 90-407070 eiler fyll i kupongen och skicka in den tili redaktionen. En årsprenumeration kostar 80 mark!

-----------------------------

Namn ..... ......... .... .... ...... ...... .. .... .... .. ... ...................... ...... .. .. .. ....... .. Adress ........... ... .... .. ..... .... .. ................ .......................................... . Postadress .............. .. ..... ... ... ... .... .. ........................ ..... .... ..... .. ···· .. .

MATSTÄllEN

OPTIKER

MEDICINSK LASER Rrslaunng

K6 KVARTETI opp~ :

Valkomna gamla och nya kunderl

Rygg-Ledbehandling Naprapat Thomas Sundqvist

Byrån sköler alla Jundlska ärenden, allen Ina rattegångar och lörsaknngarnas rättsskyddsärenden

Hartmansgränd, Vasa Tel. 961-11 64 30

T.I. 925-1500 VÄLKOMNA!

caf~~

~" "~~ i1Jegerby <&il1e ~

Tel. 926-31202 Öppel alla dagar

I BESTÄlLNINGSBUSSAR : I

God mal I hlslorlsk mlljö, Öppel alla dagar

HANGÖ TRAFIK

Smedsgränd 4, lovisa

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911 ·81004

Tel. (915) 531 529

cella-dagboks ve rse rn a blev: Gunvor Fredriksson , J akobstad , Magdalena Bernstedt , Väs tanfjä rd , Thelma Kinn anen , Kyrk slätt , Marianne

Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 048

BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915-17 10 42

FÄLTMARSCH EKENAS . Kungsgalan 11

OY ALBIN STRENG Ab

lel. 911-71 1523

02880 VEIKKOLA Tel. 26 83 74

Borgå Traflk Ab Porvoon liikenne Oy Verksladsväge n 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

KYRKSI.An OPTIK HSB s hus v,d lorge, lel 2981927

(l \

(5o~ ~\.6 <L.U\-tral8atan S71)

{

A f. f

'-:.4-. '"

8 /

IO,'!OO

·:ltat'i.~

kuvert so m kom med lösning av krysset. Fö rut o m av en djup beundran fö r den som kan texta så här fint så måste jag medge all jag 233 personer ha r Iyckats samtidigt ä r e n a ning avundlösa julkrysset i God Tid sj uk pä Bernhard Norrbo i nummer 7. Della trots att en Pörtom som kan ästadbild vid monteringen har be- komma nå ntin g så vackert skurits för litet och d ärvid me d si na händer. T ä nk all blev en heI rad borta . Men kunn a pränta e n slik adress. tack för all ni alla tagit de t Det är också Bernhard med jämnmod och snällt No rrbo so m löst krysset som gnugga sina geniknölar fö r att lösa komm ande kryss. Iimrnat in ordet Krokar. visar rätta lösningen. Krysset i della nummer H an får fö r ö vrigt en av Och i likhet med tidigare de fem kassellerna , och de bö r va ra på redaktionen sehar lo tten e iler fru Fortuna fyra övriga gär tili Maja nast den 6 mars. Märk ku denh ä r gången gy nn at fem For s man , T enala , Ebba vertet " Kryss 1" . lösare. D e får alla en musik- J o hn sso n, Åbo, Bertel kassett som kommer med F o r s l in , Åbo och Maj-Lis posten. Lind s tröm , Helsingfors .

233 )öste

julkrysset

vore d e t bra 1 ri s t!

De fern vinnarna av Mar-

Beställningsbussar.

ovidkommande . Men annars På frågan om Mortin har de n eSl a missat. Enligt Sve nsk etymo logisk ordbok ska räll tippning vara x d . v .s. o rd et härstammar från ordet Mo rfeus som va r drö mma rn as gud i den grekiska mytologin. Ordet knäckebröd lanserades av Cajsa Wargh och här ska rätt svar likaså vara ett x. Rätt tipsrad återges här intill.

GULD - UR - OPTIK Auto-Buss Bäck & Öslman Fatliggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Ab Tidslrands Linjebillrafik 07900 lOVISA Ingenlorsv. 4 Tel. 915-531865

129 jultippade

Det ä r kanske inte alltid sä lätt att red a ut när Hasse är allvarlig och när han behagar skä mta. Me n bland de tre alternative n på varje nycke lord ingå r det riktiga svaret i ett av d em . Trots all han kanske lagt lill nägot

annonsörer

Kung sg. 8, EKENÄS Tel. 911-62949

Tel. 921-889759. Tel. 921 -88 77 18.

FORELLEN Korpo

1662 . o.~'!ISA . LO~<'~

129 sva r i juitippninge n har inom utsa tt tid inlämnats lill redaktio ne n. Bl and dem har fem sva r dragits och de får var och en Marcellas sa mlade dagboksverser. Vi gratul erar och sänder boken per post.

BROMANS OPTIK

Slorgårdsgatan 2. PARGAS

I cenlrum av Kimilo

<-<i

Tel. 911-30 161

Tel. 921 -88 97 59.

lördagkvallar.

~\ '

KARIS . Kopmansgatan 4

OBS! Fn telelonrådglvmng

ochmassage

Fr-Io kl. 11.00-01.00

O. LINDELL

För behandling av: - smärta - inflammation - oIika läkningsprocesser

ya rd . 0 so kl. 11 .00-18.00 Vardagar. ) fallc:r 311 vålJa mel!a n. Lbrdagar o. sondagar lunch 1111 ror· månhga pnscr.

Oans rredag·

Juristbyrå

II L

}

M KUlIner, Bj örn e borg Maggie Wo lff, Åbo.

och

H är invid kan läsa rna beundra bilden av eli av de

Vi tackar för visat intresse och hoppas all läsarn a orkar

Färdiga uifärdspaket jör Lovisanejden

GOD TID 1990

Viktiga årtaI i åldringsvården U r tidninge n Seniorarbete Falligvårdstidninge n komso m ges ut av Centralfö r- ma ui (de n lidning so m i dag bundet för de gam las väl r. y. he ler Sosiaaliturva) har God Tid saxat följande 19 17 grundades Socialstyuppgifte r. D et är årtal som relse n innebä r fö rbällri nga r i å ld1919 kom pe nsio nslagen ringsvå rden . Mycket ä r så1922 trädde e n lag om fatdant vi i dag kanske Iycker tigvård i kraft i vi i ken kom att är sjä lvk lara men so m munerna fö rplikti gad es att när det begav sig var t.o .m . ta hand om äld rin ga r revolutione rande. 1928 fa nns de l 19 kommunalhem i vårt land plus eli Me n vi ska låna Se nio rara nta l privata åldringshem bete ts uppgifter: 1939 trädd e lage n o m 1865 grund ades Hedvi So- folkpe nsion i kraft fi a He mmet i H e lsingfo rs 1940 grundades Suo men 1897 gavs fö ro rdningen Huo lto tili vi i ken hörde o m hjälpkasso r för a rbetare samtliga betydande hj ä lpo r1910 grund ades Fattig- ganisationer värdsfö rbund et 1949 grundades Cenlral1912 började tidnin ge n förbundet för de ga mlas väl

1956 trädde den nya fo lkpensionslagen i kraft 1960 stift ades lagar o m

År 1990 utkommer God Tid enligt följande: 2 ,, 20 mars

,,3 4 5 ,,6 " 7

IS maj 3 juli ,, 18 september ,,30 oktober 4 december

kommuna la hemvårdare och hj älp fö r å ldringar 1962 trädde laga rn a o m arbetspe nsio n i kraft 1963 fick vi sjukfö rsä kringslage n 1965 fanns det 112 privata åldringshem i landet 1966 kom lage n om kommun a l he mhjälp 1970-lalet innebar all utbyggnad av servicehe m för åldringar 1982 godkändes VALTAV A-systemet 2020 öve rskrider antalet äldre-åldringar e n miljon

PENSIONATET VID HAVET

Västra YUernäs, SF-22 100 Mariehamn. lel. 928-111 83

Bekanta Er m ed trakterna längs den gamla Kungsvägen och med Finska Vikens skärgård och välj den utfärd som passar Ert sällskap bäst ! Välj bland~ -. - V:-:ÄR <- ' kryssningar, BEST R~ rund turer och ,,,,:TEL~m:~:A.;::~1;;5.,;5;,2.2.1.2..s hoppingturer. .

Lovisa turistb~ Alexandersgatan 1 07900 Lovisa

Exempel för andra? Frågeformuläret hä r invid har sammanställts för medlemmar i Åbo svenska pensionärsklubb . God Tid publicerar formuläret eftersom det kanske kan ge a ndra före ningar inom vå rt förbund impulser an göra en liknande e nkät bland medlemmarna. Det finns säkert många önskemål om program och aktiviteter bland föreningarnas medlemmar. Önskemål som kanske inte alltid kommer fra m tili föreningarnas styrelser. Eftersom det fin ns ynerligare 69 medlemsföreningar inom SPF blir det omöj ligt an publicera samtliga föreningars frågeformulär.

r- - - - - - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ---1 : Opinionsundersökning angående progr am tili verksamhet : inom Åbo Svenska Pensionärsklubb r .r. - ~--

I I I I I I

I I I

I I

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNOETS OSTERBOTINISKA OISTRIKT Ombudsman tör Osterbotten:

A . Fredagsträffen o Föredrag o lnformation om ak tuella frAgor o Reseski ldringar o Sång och musik o Recitation o Sketcher o Frågesport o Modevisning

Teate r

C. Utfärder och exkursioner D. Annan verksamhet

Else-Maj Johns on Levonsg ~ 14 65200 VASA 20. Teleton: 961-11 9410 Vänligen ring helst kl 9-11 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

E. Övriga önskemål

Bästa medlem: Din svar är viktigt , ty på basen av medlemmarnas ö nskem ål, utformas klubbens verksamhet i framtiden. Kruxa för det Du är intresserad av och skicka in blankenen före den 23 februari tili Erik Ljungvist Folkhälsans Kvartersklubb Auragatan 1 B 20100 Åbo 10

Svarsgivarens underskrift

Svenska Penstonärstö rbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsinglors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets teleton 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britl Wikholm Verksamhetsledare : Jerke r Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41117 Postgiro: 1203 95-8

______ __ _______ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ ___ _ _ _ ____ _ ___ ___ _ 1

0 ."16 G -

fV!t

S/lL

Bland de senast den 6 mars 1990 Insända lösnlngarna utloltas lem muslkkassetter. l ösnlngarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 87 D, 10300 Karls. Märk kuvertet med " Kryss 1".

Namn .............................................................................................................................. . Adress ............................................................................................................................ .