God Tid 2/1990 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Läs om Kimitoföreningarnas jubileum på side 8. Argång 18 - Nr 2

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. :s ORGAN

20 mars 1990

Gammal tradition inledde pensionärssamling i Sydlojo Med en myckel gammal Iradition - blåsmusik från klockstapel n i 51 Lars kyrka i Lojo - inleddes Svenska Pensionärsförbundels vino lerdag 1990. Och lill musi· ken Iyssnade pensionärer som fyllde kyrkan lill brisl' ningsgränsen. För musiken svarade Jor· ma Mäenpää - reklor för musikinslitutel ilojo. Efler inledningen hälsade ASia Jansson välkommen. - Sedan del blivil klart

den lillbaka. men vad man spelal nämns inle. Jag hop· pas att ni känner att vi med della arra nge ma ng velal välkomna er på allra bäsla säl\. Så som \Onerna rrän klockslapeln i forna dar kallade lill avkop pling. ro och bön efter en slrävsa m arbe lsdag. så hoppas vi all a lla vära pensionärsvänner skall finna frid och vederkvickelse här i vår gam la kyrka och varm vänskap under vå r samvaro längre fram i dag. av runda-

i kyrkan. Efler del all Kaiku Mäenpää presenleral den och hallil e n andakl spelade Tuomas T Ö r m i viol insolo - Largo av Veraeini och Allegro av Corelli. Samlingen i kyrkan avs lulades med poslludium av Erkki M uukkonen som spelade Fuga. G.moll av J.S.Bach .

- Det arbete pensionärsorganisationerna utför kan inte nog värdcras, sade han bl.a . Föreningen i Lojobygden har utfört sitt arbete på ett rärtjänstfullt sätt. Detta trots att kommunen inte kan ställa utrymme tili förfogande - utrymmen som skulle vara föreningens egoa.

Tanhuhovi i vinterskrud Eflersom del va r fråga om vin lersam ling hade vädrels

- Pensio närerna är en re· surs i samhället sam åsa mkar kommunerna myckel litel ulgifler, inlygade CarlFredrik Bäckslröm. Och slullige n hälsade han Eli IiIw Iös vid eli slorl inslrllmelll - Hallna Ranlalai/lo spelade vacker mllsik på "arpa för deltagarna i vinlerfrän kommunen. Forls. på sido 12 samlingen iLojo.

Harry Krogerus:

"Visst talar djuren" Varje människa som

af io sitt revir innan honorna Granna hanar Harry Krogerus berättade hane över gränsen blir det alI orsaken lill a\l just hamed katt och hund, inledde slrid och gränsen kan lill och narn3 är grannare än honorprofessor Harry Krogerus med förskju las. Det är kan- na är all hanarna inför brölsitt humoristiska festtal vid ske t.o.m. tur att vi inte fÖT- lopel ska visa sig på eli vissl Svenska Pensionärsförbun- står fåglarnas språk. Forls. på sido 12 dets vintersamling i Lojo i februari. Men del gäller inle bara husdjur vi häller på salongsmattan. Exempevis höns ultrycker olika si nnesstämningar. De kacklar på olika sätt. Det finns ett medfölI ullryckssätt hos dem men ocksä individuella. - De leda forskarna har ulrell varför hönan reagerar som hon gör när eli glidfl ygpian passerar över henne. Men förklaringen är all silhuetten pårninner om en hök. - Vad vore våren ulan få- Malell smakade vid vinlerdagen iLojo. Fr.h. feslens la. gelså ng, frågade sig profes- lare professor Harry Krogerus, förra ordförandell Siv sor Krogerus. Sången är inte Tllllzelman von Adlerflllg, reklor Kurt Janssoll , Margol bara romantisk utan den in- och Bellgt-Olof Sval/bäck. profilen ,. V. lillhör förbllndels nebär bl.a. all hana rn a ring- 11 viceordföral/de Waldemar Heil/slröm . Kommer. Kommer en annan

hart med djur aU göra vet aU man kan kommunicera

Fllllsatt var kyrkan SI Lars vid pellsionärssamlillgen den 14 februari _ all Svenska Pensionärsförbundel sku lle hålla si n vinle rsamling i Lojo och all vi sku lle inleda dagen här i vår gamla he lgedo m har eli intensivl forskningsarbele pågåll både här och i Helsingfors, berällade ASia Jansson. Vi har a lla varil medvetna om a tt det är tradition i Lojo att ma o vid stora festlillfä llen blåser ui en musikhälsning frän klockslapeln härinvid. - De nn a sed ä r nämnd i pro\Okoll \.o .m . århundra-

de ASia Jansson sill välkomslanförande. Och blåsmusiken som hö rdes var eli par melodier ur den fes lkanlal som Oskar Merikanlo skrev lill Lojo församlings 600-ärsfesl år 1923. Melodierna i den framförda formen hade sammanslällls av Jorma Mäenpää och kanlor Erkki Muukkonen.

Mera musik i kyrkan Men del blev me ra musik

SOMMARDAGEN

1990 15 JUNI 1 ÅBO på IKITUURI CONGRESS CENTER Anmälan föreningsvis senast den 31 mars 1990 tili förbundels kansli lel. 90-79 18 95. Posladress Indiagalan 1, 00560 Helsingfors 56. Deltagaravgifterna inbetalas likaså föreningsvis senast IS maj tili förbundets konto i Helsingfors sparbank konto nr. 405511-10005034 eiler Postgiro 120395-8.

makler varil lillmölesgående nog all klä Lojobygden och Tanhuhovi i vi nlersk rud . Efler del all 730 fin la ndssvenska pensionärer bänkal sig inledde kören under Ulla Slrömbergs ledning varefler Jan-Erik En lund ledde i allsång. Hälsningsorden av Levi Klåvus ålerges i ledaren i de tta nummer av God Tid. Sångkören sjöng änn u en gång innan kommunens represenlanl Carl-Fredrik Bäckslröm sleg upp i lalarstolen.

Möteskallelse Svenska Pe nsionärsförbundel r.f. sammanka llas lill sladgeenligl vårmöle onsdagen den 4 april 1990 kl. 13.00 på HOIe lI Hospiz, Berggalan 17 b i Helsingfors. Fullmaklsgranskning en limme före de egent liga fö rhandlingarn a. Kaffe serveras kl. 15.30. Behandlas i förbundels stadgar § II för vårmölel nämnda ärenden . Enligl § 14 i sladgarna har medlemsförening med 1- 100 medlemmar räll a\l sända en befullmäk ligad re presentanl , medlemsförening med 101 - 200 medlemmar Ivå och medlemsförening med över 200 medlemmar Ire representanter. Varje befullmäkligad representant har en rös\. Förbundsstyrelsen

Gl»..r.JHGl» ~"Gl» ..r.JHG).>..r.JHGl>o ~H"""~""" ..r.JHGl>o..r.J

ÄLDREOMSORGEN - ~ ~ NU OCH 1 FRAMTIDEN , ~

är lemat för dagen på Lärkkulla i Karis den 21.3.90

~ från kl. 8.30.

~ ~

~ Föreläsare: docent Jan-Erik RUlh. bilr. överläkare ~

~ Kaj O. Forsen och socialdireklör Slefan MUlanen .

Arrangörer: Samarbelskommillen i väslra Nyland! 1:~ Svenska Pensionärsförbund el lillsammans med Slu- ~ ~ diecenlralen Svenska Studieförbunde\. ~ ~ Vä lko mna . ~ ~~~~~~~~<"eH@)I';>_H~~

Svensk-Finland försäkrar

Var aktiva!

V vära

kunna vara aktiv tili en högre ålde r än lidigare . För ett tiotal år seda n ansågs en människa vara gammal

åra pensionärsorganisationer är relativl

unga .

Nästan

vid sextio års ålder. Nu vei man egcnt lige n inte var

all a

gränsen g r. D et

medlemsföreningar

af numea

man är ulan hUT mao

har bildats under de se naste tjugo åren . Vår centra lorganisation går på sitt sjuttonde år. Det är ändock sannolikt att våra

men så mä vi också beak t3

att allas rätt tili pension blev tl , l.s'tadlp"cI på 60-ta let.

n fråga som har blivit alltmera ak tue ll har blivit ; "Viiken är egentligen pensionärens ställning i dagens samhälle?" Vi har en klar attit yd ibland oss såväl bland folk i allmänhet som äve n bland pensionärerna . När ma n pensioneras ställes man så an säga på sida n o m. Den som i går kunde vara ledare för en stort före tag. kan i dag vara helt borta .

i har i vå rt land e n i genomsnin mycket låg pensionsålder. Sninet ligger vid 58 å r och endast var femte person pensione ras först vid sextiofem års å lder. Dena be tyder ju an vi måste ha massor av pensionä rer med full kapacitet både fysiskt och psykiskt. Ar inte dessa pensionä rer med mycket kunnande och sin a omfauande erfarenheter en resurs sam samhället borde ta tiH vara? I USA försöker man på sina håll förm å arbetstagare all fortsäna jobbet äve n sedan man nån den stadgade pensionsaldern . Man fö rsöke r t. O. m. locka redan pensionerade tillbak a tili jobbet. Man har upptäckt an arbetsmoralen bland de äldre ä r avgjort bänre än bl and ungdomarna .

berörda tillrrågas just inte . Fullständigt passiva mä nniskor kan finnas på våra å lde rdo mshem . n dam på e n nyn å lde rdo mshem tillfrågades man beakun hennes öns~emå l. .Svaret blev Jag har IIlte onskat mlg nago t" . Aven bland barn och un gdo m finner man ofta en nega tiv instiillning tili de äldre. Som individ kan en ä ldre människa vara mycket uppskattad . Om ma n säge r åt e n barn eiler en ungdom an din mormor hon är ganska sk röphg och bort blandad så blir sva ret i de flesta fall an mormor är a ll a tiders. Hon är både tre vlig och pigg och IIlte det mlllsta bortkommen. Dena kan gälla som e n a llmä n regel. Den ä ldre som individ ä r bra men som kollektiv ä r de intet.

i har i vår kommunallag en paragraf. som säger a11 n.är man fy llt sext io år har man rätt att avsä-

ga slg a ll a kommunala uppdrag. Denna paragraf uppfanas ort a som riktningsgivande. och leder ofta tili självuppfylle lse . Det ä r så an säga på tiden an man ställer sig på sidan om.

solering följer Iän då man blir pensionerad. Band~n tili ga'.:'la arbetskamrate r bryts småningom.

nar man aldras. gamla vänner försvinncr och kret sen k:ing pensionären krymper helt en ligt naturens ordnlOg . Därför är det viktigt att pensionärerna

gä r ut i det levande livet. Pensionärerna bör låta sig representeras pä a lla nivåer i sam hället. och låta sina kunskaper och erfarenhe te r tala. Pe nsionären ska ll vara en fullvärdig och likvärdig medlem av vå rt samhälle .

å grund av höjd levnadsstandard och mindre påfrestande fysiskt arbete har hälsotillståndet bland våra pensionärer i hög grad förbiitt rats. Dagens pensionär är friskare och borde följaktligen

nytta a\· situationen .

Antagligen försla

sam

var log

den

" rövar-

chansen" en som inte då tänkte på egen vinning. Det var med största san-

nolikhet en av de två rövarna som korsfästes tillsammans med Jesus på Golgata . Den ena av rövarn a. så säger Bibeln, insåg sin situation och det beränigade i straffet. Han säger tili den andra att de lider vad deras gärningar är värda . Men sedan vän-

der han sig tili Jesus , och det blev hans räddning .

ga mmal

aven vld utformnmgen av åldringsvårde n. De direk t

dag Iyfter a lla en pension som tillfo," rsä krar alla och envar e n viss gr undtrygghet. om vi också vet att de bland oss som lever e nbart pii folkpensionen har det ganska knaggligt. Genomsninet av pensionerna har dock under 80-ta let stigit högst betydligt e iler från 1703 mk å r 1981 tili 3315 mk år 1988_ vilke t i procent ger talet 94.65 . Detta beror n;;rmast på att allt flera av oss förutom folkpensionen ;;ven Iyfter arbetspe nsion.

del av livsstilen. Det gäller att ta cha nsen och skaffa sig fördelar här i väriden . Att väga gå så längt som möjligt , ibland utanför lagens råmärken , för an dra mesta möjliga

hUT

pensionärsorganisationer

av vårt språk , kanske en

inte viktigt

nr ga mma!.

ed beaktande av vad jag nyss nämnde är det märkligt att pensionärerna afta betraktas sam ett slags halva medborgare. I an tiken var det de äldres uppgift an leda sa mh ället sa mt sva ra för filosofin . och e tiken . Nu är det hu vudsak lige n människo; I a ld~!rn 30 - 50 år som iir de beslutande på a lla ", vaer I vart. sa mhiille . De äldre ha r sä ll an hart möjIlghet an paverka SIl1 egen sltuatio n. Dena gällcr

ännu inte funnit sina 51utliga verksamhetsformer.

Upp 3:1-3 "Ja han IOg en riktig rövarchans och det Iyckades! " - orden unryckte ofta beundran och aktni ng för den som vågade satsa och rick full utdelning. Uttrycket har blivit en del

JERKER har ordet

Levi Klåvus

En rövarchans! När andra människar drivermed Jesus säger röva-

ren: "Jesus tä nk på mig när du kammer i ditt ri-

ke!" Han visste att hans möjligheter an komma in i Guds rike var obefintliga efter en sådant liv han hade levt. Man kan säga att han hade syndakännedom . Han såg an hans liv och gärningar hade skilt honom från Gud . Hans obetydliga bön tili Jesus om an han skulle ägna olycksbrodern på det andra korset e n liten tanke när han kom isin rike var ve rkligen inte mycket begä rl. Kanske tänkte han an det sku lle ge ho nom lite t lindring i helvetesplågorna an veta an Jesus kom ihåg honom. Jesu svar tili rövaren

har

överra skat

människor i alla tider. Det har överraskat dem som säger att vi måste göra goda gärningar som bevis för

att vi är frälsta. det har överraskat dem som ser

sina svagheter och anser att de inte duger inför Gud. Frälsning för en som lev t rövare och i sista

mi-

nute n vänder sig tili Jesus utan att ens be om nåd. Otroligt men sant o Rövarchansen har ingen ting med an skaffa egen fördel. Jesus var visserligen rövarens enda chans

men det va r ingenting man satsar på som en möjlighet bland andra. Egentligen ä r unrycke t i vå ra

dagar

missvisande .

Den ursprungliga situationen var en människa sam såg sin ställning inför Gud och bad om an Gud sk ulle se tili hono m. som inte hade meriter an åberopa. Orden i en psaltarpsalm säger: " Herrens öga är vänt tili den som fruktar honom. tili den som hoppas på ha ns nåd; han vili rädda deras själ från dö-

den och behålla dem vid liv i hungerns tid". Jesus Kristus är vår enda chans. Me n läm na inte det avgörandet för sent. Han har i dopet kallat dig och har fått din svar i konfirmationen . Men han vili ha din svar varje dag. Jesus erbjuder inte bara evigt liv efter döden utan också eli liv i " Guds rike" här och nuo En liv i den kraft den he lige Ande ger. Gud vili att a lla människor skall bli frä lsta och komma tili kunskap om sanningen . Därför kommer han tili oss och besö· ker oss. Ger oss tider där vi särskilt upplever hans närhet och ser an vi ofta lever utan kontakt med Gud. Rövaren vände sig tili Jesus just före han dog. Också vi måste gå igenom döden. Gör vi det med Jesus går vi tili liv . gör vi det utan Jesus går vi tili evig död. Valet är vårt och det bör ske nu, så länge vi kan säga "idag" . Gunnar Weckström

Fö rbundets 17:de verk- dramatik. Bytet på ordfösamhetsår (1989) skiljer sig randepasten noteras natueinte nämnvärt från tidigare ligtvis i historiskt perspekår. Vili ma n för t.ex . en hi- IIv . Enhä ll igt och samstämslOrik ta fram någo t speci- migt. ellt , då kan man inte undviVintersamlingen ordnades ka att notera det aktieköp, i Helsingfors, sommardagen som gay fö rbundet rätt att i Ja kobstad och kulturdagen disponera grann lokalen i det t Klmlto. Traditionellt och hus , där vi redan från tidiga- rUlinmässigt. Motionsdagar re äger en egen kansiilokaI. holls under året på Solva ll a Antalet nummer av God och Norrvalla . Tid, förbundets officiella orResor har anordnats i gan, har utökats från 6 tili 7. samma omfanning som unFörbundets - satsning på der tidigare år a lltid i samaTadministrativa kurser, sj u bete med någon auktorisekurser på lika må nga orter, rad resebyrå. måste Iyftas fram, då man Tack vare Penningautobedömer verksamhetens matföreningens unde rstöd omfanning under året som för verksamheten kan förgAn . bundet uppränhå lla den Vid olika tillfällen och i verksamhet som idag bedridirekta skrivelser tili för- ves. Medlemsavgifterna utbundet har styrelsen upp- gör ea 15 % av förbundets ma nats vidta sådana åtgär- totala intä kter. der , som förbänrar pensioI samråd med Studiecennärernas livsvillkor. tralen Svenska StudieförTrots all det utåt förefal- bundet har en flertal kurser ler, som om ingenting skulle genomförts. Den ekonomishända , kan konstateras, an ka nynan av dena samarförbundet aktivt engagerat bete är betydande. sig inom den sociala sekHelsingfors Sparbank har torn .

Här mä endast nämnas an förbundet genom sina representanter i olika utskott uttaiat sin åsik t om bl.a.: 1) 1ndexjustering 2) Bostadsstöd 3) Pensionsreformens rv-skede 4) Dyro rtsklassificeringen 5) Minimigräns för smä pensioner. Frågor rörande äldre om-

visat stor förståelse för vår verksamhet. Banken har

stött

vAr

verksamhet

på

många sä tt , inte minst eko-

nomiskt. Rehab iliteringsverksamhete n har andra åre t i föUd möjtiggjorts genom bidrag från Penningautomatföreningen. Sammanlagt har 33 personer beretts möjlighet att vistas på rehabiliteringsanstalt under en vecka.

Från förbundets fonder sorg har behandlats både i artiklar och pii o lika ko n- har stipendier utdelats enligt ferenser. Österbonniska di- gällande bestämmelser. Som helhet betraktat har striktets äldreomsorgsdag i november kan inte lämnas verksamheten under år 1989 onämnd i en framtida histo· fortskridigt planenligt rutinmässigt. De t kommande riko Förbundets stadgar före- vårmötet 4.4 har e n lätt uppgift framför sig. Ansvarsfriskriver , såväl vårmöte sam höstmöte. Vardera mötet het för styrelsen - tack tili hölls utan någon som helst funktionärerna.

Gubben H fick på ä ldre da' r en lättare jobb med an vid

stanspress

stansa

spikhål i takskiffer. En dag kom ingenjören med nAgra besökande i sällskap . En av dem skulle skoja med gubben och sa : - Siner farbror och gör hål i skiffern och förstör den? Vet ingenjören om det? Med tydlig ad ress tili ingenjören svarade H: - Jo. det vet han nog . Jag får 1.0.m. lite betalt för det.

Utgivare :

Svenska Pensionärsförbundct r.f. Ansvarig utgivare

oeh chefrcdaktör

Gurli Nurmi Rcdaktionens adrcss: Ccntralg. 87 D 10300 Karis tel. 91 t-362 80

ISSN 0359·8969

Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsinglors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare : Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511·41177 Postgiro: 1203 95-8

24 28 \0 II 18 24 25

VERKSAMHETSKALENDER ... Pensionärsföreningen OLYMPIA r.f. 24 ma rs Abo Svenska Teate r "Så tuktas en argbigga" Lunch på Sve nska Klubben 28 mars Klubbmöte. Pe rhogatan 2 10 april Månadsmöte på Svenska Gårde n. basa r och lotteri II april Klubbmöte. Pe rh ogatan 2 " " 18 april 24 aprir Utfä rd tili Borgå. lunch på Kråkö 25 april Svensk trä ff på Tölögatan 33 kl. 13.00 O lympia står fö r programmet Månadsmöte på Svenska Gå rden " 1 vå rens teck8 maj

en" 9 maj 23 maj 18 juni

Klubbm öle Ladogak ryssnin g

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening r.f. De ltaga i Svenska Pensiomirsförb .. vårmöle i He lsingfors, Hospiz. Månadsmöle på Stor- Rau la. kl. 13.30 allsång. 6.4 dragsspe lsmusik . Inbjudna tili OSle rby Pe nsio närsfö r. 18.4 Månadsmöle på Slo r-Raula. 2.5 Vå rsupe med da ns. 26.5 14-21.6 Somma rulfärd lill Tysk land. 4.4

PRELIMINÄRT PROGRAM för SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. 1990 ons.21.3 Äldreo msorgsdag på Lärkk ulla i Karis 16-30.3 Österbottn iska distriktets Södernresa ons.4.4 kl. 10.00 Styrelsemöte på Hospiz i Helsingfors kl. 12-16.ooVårmöte på Hotell Hospiz i Helsingfors 6-20.4 (40 pers) Praia da Rocha i Ponugal Kurs fö r föreningsskribenter i Karis 26 april (30 pers) (30 pers) Ku rs lär föreningssk ribenter i Vö rå 3 maj Idrottsdag på Solvalla 9 maj kl. 10.00 AU- möte på lndiagatan i Helsingfors ti. 22.5 Sommardag på Ran tasipi Ikituu ri i Åbo kl. 12.00 fre. 15.6 Eventuellt styrelsemöte juni- juli 18- 19.7 Operaresan ti li Nyslott to. 23.8 kl. 10.00 AU-möte på Indiagata n i Helsingfors 6-12.9 Resa tili passionsspelen i Oberammerga u Styrelsemöte på Hospiz i Helsingfors to. 6.9 kl. 12.00 Resa tili Girasol i Spanien 7-21 sept Ruskaresa tili Lappland 17-23.9(44 pers) Hälsoresa tili södra Spanien (tidpunkten öppen) Kultu rdag i Va nda oktober Kurs på Viskadalens folkhögskola i 8-14.10 Kinna. Sverige Eventuell t styrelsemöte Höstmöte på Hospiz i Helsingfors 29. 11kl. 12.00 to.

Vi har ny postadress.

PB 196 06101 BORGÅ

SKRIVARKURSEN pä Lärkkulla folk akademi i Karis den 26.4 .9U arran~e ras i samråd med Studiecentralen Svenska Stud,eforbundet. SVENSKA PENS IONÄ RSFÖRBUNDET r.f.

Slyrelsen beslöt pä sitt möle den 5.3.90: - Ali anla Pedersör e Pensionärsklubb som ny medlem i förbund el (I r ösl på vårmötet). Klubben har 72 medlemmar . Ordför ande är Gunni Nylund och sekreterar e Alvar Skåta r . Vi önskar Pedersör e Pensionärsklubb välkomna i vår krets. - Ocksä Bygdegårdens Pensionärsk lubb hade ansökt om medlemskap. Vissa fo rmalile ler måsle uppfyllas innan klubben kan bli medlem, men kanske vi redan vid näSla slyre lsemöte i april ka n aoteckna klubbe n som full värdig medle m.

Ansökningsliden fö r slipendier och rehabilile rin gsbidrag fö rl ängdes med 10 dagar sä all alla a nsökn ingar, som kommit fö rbunde l Iillhanda den 29.3.90 kl.

Bor gå b yg d e n s Sve n s ka P e n s i?n ä r s fö r e nin g r.f.

FÖREDRAGNINGSLIST A vid Svenska Pensionärsförbundet r.L:s stadgee nl iga vå rmöte den 4 ap ril 1990 kl. 13.00 på Hotell Hospiz. Be rggatan 17 b. He lsingfors. 1. VARMÖTET Ö PP NAS AV ORDFÖRANDE LEV1 KLAvus 2. VAL AV O R DFÖRANDE . V1CEORDFÖRANDE OCH SEKRETE RARE FÖR MÖTET 3. KONSTATE R AS ATT MÖTET ÄR STADGEEN Ll GT SAMMAN KA LLAT Förutom de nna skriftliga kalle lse har ka llelse n ingått i God Tid nr 2/90 av den 20 ma rs 1990. 4. V AL AV TV A PR OTO KO LLJ USTE RA R E 5. VAL AV T v A RÖSTRÄ KNA R E OCH TvA FU LLM A KTSG R ANSKA R E FÖ R ATT GRANSKA R EPRESENTANTERNAS FULLMA KTER OCH FASTSTÄLLA DE RE PRESENTERADE FÖREN INGARNAS RÖSTETAL 6. BEHANDLlNG AV STYRELSENS VERKSAMH ETSBERÄTTELSE . BOKSLUT OCH REVISORERNAS UTLATANDE 7. BEVI UANDE AV ANSVARSFR IHET AT STYRELSEN OCH ÖVR IGA REDOVISNINGSSKYLD IGA 8. KOMPLETTER INGSVAL A lice Salonius är på grund av sjukdom förhindrad att fOrlsätta , som ledamot i förbundets styrelse . Styrelsen föreslår att Alice Salonius befrias från sitt uppdrag i SPF:s styrelse . Mellersta Nylands Pensionärsföreningar föreslår att To rsten Hallen väljes i stället för Alice Salonius för hennes återstående mandatperiod (1990) . 9. ÄRENDE SOM MEDLEM ÖNSKAR UPPTA T ILL BEHANDLlNG Konstateras att ingen förening , inom utsatt tid in· lämnat någon fråga fö r behandling på vå rmötet. 10. VARMÖTET AVSLUTAS

plusresultat. Inte ston , men dock , mk 488 ,66.

Koru rued tili Hand lingarna tili vårmölel har sänts lill ordförandena i föreningarna . Väl mött på vårmölel den 4.4 .90 i Helsingfors. Kallelse ingår också i God Tid nr 2190 , den 20.3.90.

AKTUELLT FRÅN -FÖRBUNDSSTYRELSEN 16.00 beaktas då ansökningarna behandlas . Beträffande ansökningarna om rehabiliteringsbidrag vi II jag än en gäng belona: " A nsökan bör vara försedd med förord frå n de n sökandes före ning. Ordför andens underskrift bör antecknas på bla nket!en. V IKT IGT är all ifylla sökande ns månadsin komst, såväl brut10 som nello. Bifoga gä rn a skallemyndighe te rn as besked fö r 1988 ." " 1 rutan där del står "ylterligare motiveringa r för

Motionsdagen "å Solva lla den 9.5.1 990 arrange ras i samråd med Studieceotrale n Svenska Studie fö rbundel. SVE NSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r. f.

Föredrag på vårmölet den 4.4 . 1990 kl. 14.00 . HOlel Hospiz, Berggala n 17 b i Helsingfo rs, hälles av Terlt a Sundholm frän Cenlra lförbundet fö r De Gamlas Väl. Hon lala r under rubriken : De G amlas Väl och NORSAM . Tillfällel arrangeras i samråd med Sludiecenlralen Sve nska Studieförbunde l. SVENSKA PENSIONÄ RSFÖ RBU ND ET r.f.

beviljande av semesterslöd ," antecknas föreningens förord, stämpel och under skrirt. I rulan där del står " Datum och underskrift" anlecknar den sökande si ll namn. "

För sin de l har slyre lsen godkänt bäde verksam hetsberällelse och bokslul. Också revisorern a har uttalat sig positivl om fjo lårels verksamhet. Så kunde vi ju ocksä, än e n gång redovisa e li

Kansliel uppmanades att duplicera och sprida modellstadgar lill samtliga fö reningar. samt idigt sam man utsänder nya fö reningslage n. Eli exempl ar per fö renin g lorde räcka lill. Förenin garna uppmanas se över sina stadgar, men det är ingeI absolul Ivång all ändra sladga rn a. 1 många fall är de gamla sladgarna bra nog. VERKSANUfETSLEDAREN

Kom med tili försommar fagra Danmark Pensionärsföre nin gen ET- ens medlemmar ka n äve n T A N anordna r lillsammans andra int resserade de ll a i med LL-Tourisl en resa lill de n mån det fi nns plals. Danmark 8 - 15 maj . Vi Närma re uppl ysningar om åke r genom Själland via resan ge r och anmälninga r öarn a lill Jylla nd på sidan las emol av He llen Tallqvisl om de sedvanliga allfa rsvä- lelefon 60 36 65. Gertrud ga rna. Resans pris ä r 2.600 Nordblad te l. 14 10 79 och Ragnar Ha nsson lel. mk. Ä ve n om resan i fö rsta 57 48 82. Binda nde a nmälhand är avsedd fö r fö re ning- ningar senast de n 1 ap ril.

VISKADALENS

FOLKHÖGSKOLA 8- 14.10.1990 Vi har i år valt Viskadalens folkhögskola i Kinna i Sverige som mäl för vår kultursalsning. Du som tidigare varil med i Norge för två år sedan och senaste år på Houtskär , berälla för andra pensionärer hur trevligt vi haft det lillsammans. Plals för de 50 första , som anmäler sig. Försla anmälningsdag 26.3.1990. Vi åker från Ekenäs via Helsingfors över Åbo Må 8.10 kl. 21.00 frän Åbo hamn Ti 9.10 ca 16.00 Ankomsl tili folkhögskolan

Vecka ns program rör sig myckel kring hantverk förr i tiden och då vi en gång är i "Tygriket" får vi höra, se och bekanla oss med vävnadskonsleninduslrin. Vi gör utnykler, besöker klulabodar och fö rl äggargädar. Vi träffar bygdens pensionärer, lrivs tillsammans och mår gott. lnkva rt e ring i enpersoners rum . Frukost lunch och middag varvas med kaffe. lö 13.10 kl. 9.00 Sla rlar vi hemål över SlockholmÅbo di l vi an lände r söndag morgon sö 14.10 Hem ma igen e h e r all ha åkl frän Åbo via Helsingfors- Ekenäs. LL Tourisl Service är ansva rig researrangö r och vc rksamhe lsledare n Jerke r Nyberg reseledare.

Pris: mk 2.350, - , inkluderar resa med bussen , hyller i vardera rikln ingen (2 personers.) Helpension på fo lkhögskolan och inträdesavgifte r tili i programmct nämnda aktivi te ter. A nmälan ti li SPF ka nsliel le l. 90-79 18 96/Jerker Nyberg eiler Maj-Brill Wikhol m. SVENSKA PE NSIONÄRSFÖ R BUNDET r.f.

,. 4

Det ä r trendigt med konferenser som handla r om pensionä rer och åldr ingspro blem . Det öka nde a ntalel gamlingar. de sjunkande födelsesiffrorna och den stora benägenheten för a U söka fö rlidspension - a llt della får kvinnor och män i stal och ko mmun a U bekymral ruska på huvudel och tala om " tidsinslälld bomb". Vilket klingar nog så dramatiskt . i synnerhet för den som redan lillhör den snabbt växande skaran. Varje o rga nisation med självaktning ord nar så hä r på tröskeln tili 90-tale t sill ege t se rninarium o m åldringsfrågo rn a. I första hand före fö ll d et e n sm ul a sö kt nä r Po hj ola-Norde n och det fin ska landskapsfö rbundet i Sydöste rbolle n inbjöd tili tred aga rs konferens i Vasa i slutet av januari . Vad har väl de två o rganisationerna med pensionärer all s kaffa ? På plats befann sig e me llertid en utvald sa mling sakkunniga , sam inträ ngande o ch seri öst penetrerade pensio närsfrägo rn a, utgäende från rubriken Alternativ fö r de äldre. Förm ågo r i toppklass frä n alla nordiska lä nder (t 0 m Färöarna var representerade) öste ur si na djupa kunskapsbrunnar och diskussionerna var givande.

Under tiden så långt vi o rkar tänka tillbaka har stenar haft e n underlig dragningskraft på människan . Tänk bloll på Stentofe nstenen från Stentoften so m numera förvaras i Sö lvesbo rgs kyrka. D en sIe nen är en run ste n från SOO-ta le t oc h ha r sp råkhistorisk t viktiga inskrift er i urn ordisk språkform , som innehå ller magiska förbannelseform ler mo t de n män niska so m på något säll försöker skada ste ne n . Ell annat exe mpe l är "Ste ne n i grö nan da l". De n finn s vid gränsen me ll an No rge och J ämtland nära de n s. k. Skurdalsporten och om den sägs det all den innehå lle r e n profetia om kommand e o nd a tider. I e n dikt från ISoo- talet behandlas den ste nen i form av ell folkvisemOliv och torde ha utn ylljats för kyrkopolitisk agi tation . Det ex iSlerar yttersl mycket sådan a stenar vi lka ä r förknippade med allehanda trollfo rmler, med vidskepelse för all inte nämn a med viktiga inskriptioner belysande gä ngn a tiders kulturarv . I det hä r ak tue lla sammanhanget skall dock stena r i de n mä nsk liga o rga nismen komma tili tals . Exempel på sistn ämnd a stenar kan näm nas tandsten. spollsten e ile r sa livsten (stenbildning i spollkörtlarna eiler i deras utfö rsgå nga r). gallsten. njurste n och stenar i urinbl åsa n .

åtmins to ne att man hoppas på en växande opinion sam insef realiteterna och so m sprider vidare all "gaml a är unga so m blivit ä ldre ", sam det så vackert heter. Eiler med andra ord. att vi innerst inne ä r sa mma individe r med exakt samma karaktärsdrag sam när vi var unga. En fullträff av a rrangö rerna var atl man e ngagera t biskop Ambrosius frå n den o rt odoxa kyrkan som e n av föreläsarn a. Fö r deltagare frå n öv riga no rdi ska länder blev ha n den exotiska gästen so m gay dagarna e n näkt av det a nnorlunda . För oss finländare blev han en tankeställare: varför sö ker vi så sälla n kontakt med den delen av den finländska verkligheten. e n del som ju i högs ta grad berikar vår kultur? • Livskvalitet Fader Ambrosius uppehö ll sig länge vid perspektiv på dö den , något som ha n ansåg all man borde tal a mycket mera än man gär med de ä ldre o m . Me n det va r inte mänga konferensdeltagare so m tog upp tråd en - kanske för all biskopen hade nog så räll nä r han hävdade. a ll den so m ä r rädd för döden också är rädd för all leva? Ko nfere nse n uppe hÖII sig i stället mycket vid begrep-

pet livskva li tet. vad det innebär och hur man upp nå r ell såda nt ti llstånd. Enligt J ens O lesen. verksa mhetsledarc för en stor dansk organisation med 200.000 medlemmar i å ldern 18-100 år . finns det tre kriterier so m bör uppn ås för all mä nnis kan s kall nå livs kvalite t: 1) all kroppen fungerar. 2) en ordnad eko nomi . 3) all man ges ti ll fälle tili upple ve lse r i live !. Tili dessa tre nyckelord ville Jens dessutom foga en positiv inställning från öv riga gr upper i sa mhället gente mot de ä ldre - inte är de grus i mask ineriet . sam bara kostar oc h mäste tas om hand! Professo r G eorg Walls frä n /-I elsingfo rs hö ll ell uppmärksammat föredrag där han bland ann at sade. all det verkli gen inte ä r någon naturl ag som säger all /-I e lsingfo rs stad måste beha ndl a sina gamla o mänsklig!. De t är bara e n fråga o m fö rdelning av resurser och det vore verkligen pii tiden all huvudstade n offrade någo n av sina he liga kor tili förmån fö r å ldringa rn a. • Grå pa ntra r I mAnga sa mma nh ang poä ngterades all de ä ldre bör sluta sig samman och kräva större innytande i samhälle t , med exempel av de ame rikanska "grå panlrarna ". 20 % av befolkningen ä r

ocl va i

en an, näl

läg

Biskop Ambrosius jrå" ortodoxo kyrkoll i Kuopio tyckte 011 mOIl bör tolo mero om döde" med gomlo mälllliskor. Stetl Logerkvist (t It) jråll Hämösolld tycker 011 pellsiolIärsteoter är Iösllillgell på 0110 j ritidsproblem j ör de äldre. (Foto: Svell-Erik Gloder). dock en politisk påtryckningsgrupp a ll räk na med! N åg ra pa ntrar sk ull e behövas för all bevaka de ä ldre s intressen om den s k /-liltune n-kommillens förslag förverkligas i värt land, så all kommunern a sjä lva får ta ha nd om fördelningen av statsbid ragen . Vem säger all de äldre d å är intressanta nog i beslutsfa rt arnas ögon? Grå pa ntrar behövs också för all åstadkomm a förändringar i a nsta ltvårde ns ulformning och principer inte ä r dessa tillkomna ge nom någon nalUrl ag, so m e n skänk från ovan utan skapad e av människor oc h kan förändras av människor. sa socialråde t Liisa Ko kk o ne n. Men anstalterna behövs ,

Något smått om stenar /-l os kvinnor uppträder gallmissfärgade, slemaktiga avföringar. Ibl and är avfö rin gen grå e iler vitaktig vad man kallar stearre - fettrik avföring .

Nils Westerholm Med .o.kir.dr. professor

helst, - men i dag tänkte jag ve rklige n gnälla om gallste narn a och de obehagl igheter de kan föra med sig. Är det inte så a ll litet var av oss kan få gallan all sväm ma öve r i dett a regntu nga, mörka och föga inbjudande februariklimat. - D et finns två huvudkategorier av gallsten såda na sam in te ger någraso mhe lst kliniska symptom, de bara finns d är i gall blåan. De n a ndra gruppe n utmä rk e r sig ge no m all göra Iive t billert för oss . Den fö rsta gruppe n brukar man kaila för vilande ga llstena r. - Gallste na r förekommer o ft a re hos kvinnor än hos mä n oc h förhållande anges i allm än het enligt följande Varde därmed hur so m likhet . män/kvinn o r = 1/3.

D e t kan hä nda att det allra svå raste gallstensanfallet kan vara det första för all aldrig mera återkomma under hel a Iivstiden . Vid obduk tioner ha r påträffa ts talrika fall av ga ll sten so m fyller gall bl åsa n utan all h a givit några symptom, men den uppgiften har vi ju ingen gläd je av då mera. - I det här sammanhanget kan nämnas all gallstenarna indelas i rena stenar dvs. ka lkstenar, pigmen tstenar och kolestero lstenar samt sammansalla stenar dvs. kolesterol-pigmentstena r , ko lestero l-pigment-kalkste nar och ka lkh altiga pigmentstenar. Gallstenarna upp träde r i olika for mer och i olika antaI. De kan vara soli tära e iler multipla . De solitära stenarna är av o li ka storlek och kan i undan tagsfa ll väga upp tili 200 gram, de multipla ä r oftast små och fatellerade , ibland så må nga all man kan kaila det för ga llste nsg rus.

fektion , gallstockning dvs. gallstenen eiler sten a r gör att gallblåsans utförsgå nga r är stockade av ste na rn a och på grund av rubbningar i ä mneso msät tningen . Numera ha r de ve rkliga gallstenspatiente rna kunnat konstatera art olika födoämnen stensanfallen från och med 20-års åldern för all sed an tillta med stigande å lder , hos män visar sig anfallen van ligen e fter 30-års å lder.

A nfalle n som kan kallas gallstenskolik ä r antingen s. k . lälla anfall som ger lite t smärtor och försvinner snabbt för all kanske återkomma efter lå nga tider. ja det kan t.o .m . va ra lugna perioder mellan anfallen. preioder som va rar upp tili ne ra å r. Detsamma gäller de svåra anfa lle n . med smärtor i övre delen av buken tili höger. Smärtorna strålar uppåt i högra sida n under sku lde rbladet eiler ger sig tillkänna i högra axe lleden . Uppkastningar kan förekomma vid anfallen likso m också olika d ys peptiska besvä r dvs. matsmält ni ngsrubbningar med sura uppstötningar. ap titlöshet , trög tarmfunktion och grö naktigt kan utlösa gallbesvär och all Förr ansåg man all gall- de utlösande fak torerna är stenarna uppkom genom in- högst individue lla och såda-

naturligtvis , eftersom det finns fa ll so m inte hemvå rden och inte a nh ö riga klarar avo . Vå ld i hemmet En på minnelse o m de lla gavs av riksdagsman Anneli J ää lleenmäki , själv jurist i d et civila, som berällade om våld i hemmet och hur våld mot ä ldre perso ner Yllra r sig. En typisk våldsve rk a re numera är inte en alkoholiserad, arbetslös son som dyker upp på pensionsdagen och kräve r penga r uta n en äldre, sj uklig kvinn a so m ensam ansva rar fö r skö tseln av sin åldersti gna. sk röpliga mo r. Vi lär ha gO ll o m vetenna patiente r sam a fta irriteras av gallsmärtor meddela r att orsakerna kan vara färska ä pple n medan äppe lsylt och andra fö rädl ade produkte r av ä ppe l på intet säll beko mmer de m . En kanske säger all gallan börjar ge sig tili känna efte r inmundigande av färsk gurk a med an saltgurka och ryssgurk a inte ger sy mpto m . Färska tomate r kan för e n del gallpatie nte r vara en stygge lse medan kokta fyllda tomater och tomatketchup inte bekommer d em. Fe ll och feta måltide r äve nsom hög kolesterolhalt i blodet och om jag än nu till lägger choklad i a lla former. allt det ä r ägnat all utl ösa gallste nskolikartade a nfall när de t så beger sig. Med a ndra ord aldrig få r man vara rikti gt glad . En del patienter med labil gall a tål inte kaffe andra åter kan inte drick a te. Tunga maträlle r såso m exe mpelvis näskpannkakor , fell i alla former , ä rtso ppa, kålsoppa. god kÖllsoppa , rökt fisk, bastupalvad ski nka och rom med lök och smetana allt säda nt kan provocera anfa ll hos gall patienter. Man ka n säga: "en god ma tsedel led er inte alltid tili hä lsa"! Någon gång måste ändå en gallstenspatient få smaka på n ågo nting som sma kar bra , men det behöver ju inte alltid ge upphov tili ell ga ll anfa ll . det är nästan som all spela på rysk rule ll . Försöka duger.

skapligt gjorda undersöknin ga r som be rä ttar o m hur de ä ldre uppl eve r sin situati o n , men förve rkligandet av de goda ideerna tili förbällringar trampar i barnskorna. Ell gO ll rM tili pensionärsföreningarna utd e las dock av Annikki Korhonen från socialstyrelse n: - D e två första åre n efter pensioneringe n klarar man utmärkt. Men sedan . d å alla böcker är lästa. alla resor gjorda, alla garderober städade och alla böcker dammtork ade utan och innan - d å ska ni ta tag i pensio närer_ na , ni som jobbar i o rganisati o ner! Det är d å de behöver er som allra mest!

Anita Svensson

Trivsamma resor APRIL

Påskresa tili Bomba 13/4 leater i Stockholm 20/4 MAJ

NY RESAI

Holland och Rhendalen 5/5 Vår andra resa tili HoIland är slutsåld.

Blommande Öland 20/5 JUNI

Fyra vackra Iän der 2/6 Sju vackra städer I Tyskland, Hoi· land, Belgian. Luxembourg. Stormskärs Majaa Aland 9/6 Murkelsatarl I SverIge 9/6 Malnau och Schwelz 10/6 Mldsommar I Hälolngland 20/6 Weekendresa tili Sverige 29/6

JULI Öster- och VästerboHen 217 Btommor och oloH I skåne 317 Stormskärs Majaa Aland 717 Upptäcktsresa p6 Island 1217 Weekendresa tili SverIge 1317 Gotland och Fårö 1317 Glaclär och !jordar I Norge t417 Danske öar, Köpenhamn 2117 Herrg6rdaresa tili VöHern 2317

Fråga efter vårt nya.

stora reseprogram!

k ........ens . 9-16.30

resebyra

Ring genast 961-113137 Välj med omsorg!

'r), ik'ur Ja-

Iilla.

rsck ån ler an

~~ fi-

aer

Si mskäla den 17 feo rua ri 1990. Jag börjar med all tacka för det stora och innehå llsrika brev som jag anser God Tid vara, sam allt ige nom andas Iiva ktighet. sa mhörighet och ive r, oc h e li må ngtydigt bevis på "va T mans" möj ligheter .11 genom tid och råd kunna umgås med vara ndra . resa och vidga vye rna och kunskape rna om . ndr. Iänder och folk både närmarc tili och fjärran be-

skor sam inte är ru stade fÖT ning mOI den mörka barrdenna väde rlekslyp. Regne t skogen på andra sidan sunhar strömmet ner . markcn det, men i sk ri vande slund, har varit bar och vattnet is- och säke rl längre fram komfrill . Me llan stormknyckar- mer vi nle rn med eli tjuvn yp na har vallnet legal blankt som får den ivriga vå ren att som e n spegel och de t har dra andan, an hejda sin iver verka l som hela naturen så jag må ocksil ge mig "tili skulle ha hällit anda n i und- låls".

lägna .

av atl se etl starpar ivrigt

h 5

är

'/5

'6 101-

l/6 l/6 ~/6

0/6 9/6

2n 3/7 7/7

217 3/7

317 4/7

:117 317

/a,

m! ",å

• 137

Vi Ur nu inne i den tiden som förr kallades oxveckorna. som hur ivrigl a rbelslak-

Brev från mitt havsband Dagen har sin rot från hel go nel Vaieniin som led marIyrdöde n 270. Ha ns dag firas av gammalt i de anglosaxiska lände rna , e n dag då man uppvaklade sina käraste med brev eiler presenler. Valemindagen lanserades på 196O-lalet i Sverige , och har nu nåll vårl land . Vi har så många firningsdagar så del ålerslår an se om det blir en

nygande in och ut mellan de två holkarna som sitter i ten än var gay rum för hjörken framför fönSlrcl. Är skymningsfirande. den slun- tradition som vi förstår att ta Tiden går, daga rna blir varen vcrk ligcn s1l nära den som kunde ge e n under- pii a llvar. Livskvalilet är en ord som längre och då solen får möj - tänk te jag i stor förundran! bar känsla av ro och vila. lighe t alt ko mma fram ger Det var ju bant den ..i tt onde Att nu sitta ensam kan kän- ibland dyker upp som något vi när ma re borde begru nda. nas vemodigt . mycke t vemoden a llt mera Iyskra h och februari. Della med stararna var digt , någol jag kunde spara Vad kan vi se som livskvalivärme som jag försöker njuta av oeh va ra tacksam över. ändå bara en morgons un- mig ifrån genom all lä nda te t i vå r tid då så myckel Ova nligt för mig är all jag derbara föreställning och jag Iysel, men del känns ä ndå pockar på vår uppmärksamtili skrivande stund har kla- har sedan undral. och fort- som en nödvändighet an heI. Vi har så läll all föl ja rat mig undan både lungin- sä tter att undra över var- känna denna näkt frän lide r med vinden och så svårt att flamma ti on eiler influensa ifrån det ivriga slarpare t som varit. H ela vårt li v är en se del goda i tillvaron . Så vilket bidragit tili all jag hel- kom och va rt de försvann . sländig växling och för det myckel som fanns förr och hj ärtat kunnai följa med Varje morgon, heli obero- nya som kommer offrar vi som verk ligen kunde ha kallals för li vskvalilel har vi vinterns och väderlekens ende av vädret ser jag mot oha någol som varil bällre. Vår lids oxveckor har fåll lappal borl. Vi har lappal björken och holka rna i vänväx lingar. Vinlern ha r fö ljt fjolårets lan på an sla rarna skulle ha Valenlindagen , kallad "Alla bort förnöjsamhelen och mönster och kom med mes- kommil lillbaka. - När de hjärtans dag". någol som lacksa mhelen , dessa vä rdeta snö n och kölde n före jul. regnlunga moinen tillåler ka n behövas i vår lid dil sll fulla beslåndsdelar som i Sen tog vintern sig andra vä- sole n all komma fram kan mångas hjärtan har svå rt a ll kombinalion med Gudstron gar oeh överraskade männi- jag se lövträdens Ii la sk ih- alSlra en beslående kärlek. hjälple människorna all leva " Livet är ka lle n sä besynnerligl" skrev Hj alma r Söderberg i en gäslbok e n gllng. Man fär närapå lusI all hIIlla med honom . Live l är nämligen inle bara besynnerligl och rörigl ula n ocksll som närmar oss. eiler redan synnerlige n rörligl. För så där fyra decennier översk ridi gl den bibliska sedan ville folk av nägo n an- gränslinje n. Hur var del AnI _ J • • ;,.~

ran om våren verkligen är

pä väg. Lökarna vid sydväggen började nyfikel tilla upp och slräck te på sig, och en morgo n som andades solväder blev jag he lt överraskad

Anni Blomqvist

( O . söka

lrÖS ta

mcj

med all säga: "Iivei börjar vid fyrlio" . 0 11 skulle li vel på en pinne alllså sälla igllng, men jag hann aldrig ifall del lilla live!. För jusI innan min fyrtioä rsdag fick jag höra all " Iivei börjar vid femlio"! Vad ger man (ni ) mej för del ? Nåja, jag kUlar vidare under belydande liv och leve rne för all komma ifall eländel på någo l säll . Me n jag förlorar i spurten , för där var IIle rigen någo n som hävdade all livel börjar vid sexlio ! Någo n lid senare började del vid 70. Och nu heli nyss, när jag igen är näSla framme vid elt mlllsnöre, så läsle jag: " Livei börjar vid ållio". Jag ha r inle så långl dil men vis av lidigare skador misslä nke r jag all innan dess hinner den nya parollen bli : " Livei börj ar vid nillio". Men dll undra r jag nog. Är del eli himla liv, a llernaiivI eli he lveles liv , de me na r? De där som siller och präglar slago rd och sloganer. Man slår spörjande, mill sagl. Me n de som säger all livel börjar vid ållio ä r förslås ena lögnha lsar. De får ingel slöd .v Bibe ln . T y i Psallare n kan man ullTyckligen lä5a: "V ärt liv varaT sj uttio år. högsl ållio. Vad därulöver är. del är av ondo". Och del skrevs medan de månghundraåri ga figurerna Melusalem och Abraha m änn u borde ha leval fri skl kvar i folks minne . Nåja. man fär väl ama all slogan-prämarna skriver sam de skriver i bäsla välme ning. De vi II inle gära li vet så suft rör 055,

na Maria Lenngren skrev: " Livet är ko rt och sorger-

na många . Livet är kori och kjortlarna långa". Slul på della li vliga avsnitt.

Del är annars underbart hur alla sanningar småningom uppenbars. Här har man sedan barnsben fån höra all ens pengar ligger säkra på banken. Men försl nu för e n tid sedan bekräflades den sanningen med eflertryck . Ens falliga slanlar låg så hypersupe rsäkra på banken all ma n knappasl skulle ha kunnai Iyfla dem e ns med hjä lp av dyrkar , dynamil och dylikI. De bara låg där . sekinerna alllså och mådde rikligl Ijyvljockl. Har man för sig. För en näki av Ijuve ri låg nog in bakad i slrejkspeklakelt . " Pengarna eiler live t" brukar ränare.;;äga. Del har jag läsl i böcker. men aldrig upplevt förr i del verkliga liveI. Me n nu vei jag hur del skulle kännas. så jag undanber mej siika fasoner i fOrlsällninge n. Jag inslä mmer nämligen av hjärtal i del gamla folkliga lalesänet : " Pe ngar ä bra Ii ha, å sjiil ti va utan".

Jag blev lite ålhulad av matmamma

Lea

förra

numret av GT. Hon måsle ha missförslån mej en smula. Jag minns inte all jag

under knappa förhållanden och svAra försakelser.

Någol som kommit oeh blivil en verklig Iradilion i vår tid är realisationerna . Det finns ju realisationer av

de mesl ski lda slag , men vi må se bokrean som den mesl vikliga , som eli vapen i kampen om a ili nedbrylande som finns i liden . Redan del all läsa e n bokkalalog ä r både intresseväckande och underhållande . - Ali ha syn som räcker lill läs ning ä r e n himlagåva och det senasle i läsning för egen del ä r " Ljus längs kuslen " e n bok om uppbyggnaden av fyrväsendel längs Sveriges långa kusl. Trots min ålder läsle jag boken med stort intresse som det vikliga komplement den var lill a ili som hört samman med mill liv , och jag känner Slo r lacksa mhel mot

"" r,; Ali läsa och lä nka omkring böcker är som en outlömlig källa för rr.ig, men nu få r jag begränsa min lust tili all be a ll a med intrcsse för historia all läsa Valdemar Nymans Finslrömskrönika som kommil ut i fyra tjocka band och med den femte och avslutande delen i SIÖPsleven.

Som avslutning på brevel sänder jag många varma hälsningar lill alla vänner. redaktionen och pojkarna på Iryckeriet som ska ll Iyda mina hieroglyfer.

Litteraturföreningen

Anni Blomqvist

som valde en så riklig bok ål mig lill födelsedagsgåva.

Möte med emigranter Så mÖlle vi dem vAr he mbygds fo lk vAra egna. Vänner, som stått oss nära , människor som vi kände

och nya, för oss obekanla landsmän.

skulle ha lalal illa om någon eiler någol med del jag då

Vi kände kraflen i handslagel ,

hade skrivit. Det var hara den gruvliga gravalJvarJigheten i deras skriverier jag

inte var (är) så förljusl i. En an nan sak är all iag perso nli gen inte heller ä r förIjusI i den nya dåliga lidens malhållning sådan den presenteras i tidningar, tidskrifler och vid gäslabud . Lika svårl som del är all lära en gammal hund all silla är del all ä ndra på en gammal gubes koslvanor. Så jag laeka r vänligl men beslämt nej tilI a ll vä rldens sallader , 0- eiler halvkokla grönsaker och andra märkliga hoptolninga r. Iden med all inle koka ingredienserna mjuka ä r, e fler vad jag förslår, all maten skall bjuda på, vad ma n kallar luggmolslånd . Förlål e n yngling, som ninar så tänderna är nära att ramla av.

de kära, gJada rösterna , mötte värmen i blicken .

Då fan ns den där den slarka känslan av samhörighe t, den aili förenande .

ingen ide all gnälla eftersom rumpan är bak hur man än vände r sig. Och det finns ingenting onl som inle har någol gOIl med sig. Del påpekar bl. a. Grönköpings Veckoblad (de hade ju bankslrejk där också Grönköping med omnejd). Fasl där tog de snabbare sill "nuf! lill förfå nga", som Dido lär ha sag!. I Gr. V. kan man alllsA läsa: "En längre bankkonnikl hälsas med lillfredsslälle lse av Grönköpingsorlens såväl lån- som sparare, då slora summor i form av bankavgifler ju därmed lorde kunna inbesparas för allmä nhelen". I den sladen råder också hård konkurrens me llan TV-kanalerna , varför Grönköpings Lokal-T\'

Tuggmolslånd är del sista vi viII ha proteslerar proleserna prompl. Än är jag föralldel inle så ålde rsligen som A ne den gamle med tiden blev. Så gammal all han måsle malas med dihorn . Men jag går nog helsl in för "mjuka värden " fö r all ulIryeka mej modernI. Hil med gu bbrö ra och gumnäsk. "kommer fortsättningsvis att Del ä r mums del. presenlera någol förbällrade Må lsällväderprognoser. ningen är, an sole n skall öka med ca 10 % saml all det i genomsnin skall bliva 4 graNåja , del är ju ingen skill - der va rmare, en ligt prognonad vad en sjöman äler bara se n" . Del finn s som synes tokigl mun går , som det sades förr . Jnnan kon sumtionsfesten folk också på an nat håll. salle i gång. Den ä r väl av- Och på deras och egna vägblåsl nu tack vare e iler på nar sänder jag en kombinegrund av bankstrejken. Så vi rad påsk- och vå rhälsning får rätta munnen efter mat- lill a lla Blåkullarese närer säeken och övergå tili den med familjer. gamla goda husmanskoste n . H asse Sisl och slulligen är del ju

Vi mÖlle glada, öppna sinnen mÖlle hem och människor, en hjärtlighe l , e n gäslfrihel som mer ä n alla ord lalade om all vi var vänlade all vi välkomnades som kära gäsler. Glädje och allvar , lårar och skrall och minnen

- alla dessa minnen De Ijusa levde, levde och värmde. De mörka, lUnga var förgälna .

Barndomslid - un gdomslid , bär inte ändll dessa genom vårl li v del vackrasle, del bäsla som finns inom oss? Det tTor vi I som såg

hur dessa män niskor från den karga bygden. som vuxil sig in i eli nyll land lill välslånd och oberoende. Ä ndå genom de må nga, de arbe lsfullda åren fö rl med sig språkel och sederna och lä mnal dem som eli dyrba rl aTV liII sina barn. Och vi fann hur de bar , som eli renl guld i sina öppna händer den sla rka kä nslan fö r hembygden, barndomsbygden . Känsla n av samhörighel med del folk som de lämna t , som de saknal. AIli della se r vi i dag som slarka fäslen på den bro, vi med våra kära emigranler vi II bygga vidare på. I känsian för vår hembygd, ikänsian för det kullurarv vi äge r lillsammans. Alfred Smeds

Jan-Erik Ruth:

Psykogeriatrisk vård eftersatt okunskap om ä1dres problem stor - Den psykogeriatriska ske forskningen , socialgero- a nge hur plane ringe n ska vårde n är eftersatt och notologiska och psykologis- gö ras. vilka behoven är sam okunskapen om de äldres ka projekt som stöds av so- ska tillgodoses. proble m på dethär området cialslyrelsen , Bostadssl yre l- En förulsällning för all är stor , framhåller docent sen. Social- och hä lsovårds- vi ska klara av den framtida Jan-E rik Ruth vid centru- ministe riel och andra fon- ut vecklinge n inom äldreo mmet för utbildning och der, vi lka är mest framträ- sorgen är all bJ.a . radikall forskning inom äldreomso r- dande vid cenlrumet. Däni ll omvärdera lö nesä ttninge n ge n , KunlOkallio i Sibbo. äg nar man sig åt all sprida fö r vårdpe rsonalen , säger Hälsocent ralerna borde få info rm alion genom all po- Ja n-E rik Ruth . Det krävs personai ut bildad fö r just pu la risera och sprida gero n- mera konsckve nt handleddetta . lo logisk kunskap . Ma terial nin g nä r man kör fast i arGod Tid besökte för en produceras både fö r utbild- belet. Därför krävs del ultid sedan Kunto kallio och ning och infor mation via bildning. hade då ett samla l med Jan- mass medi a. Och ut bildning ges alllsä Erik RUlh . Han är välkänd på Kunt okallio i Sibbo . för de finlandssvenska pen- Mycken planering Jan-Erik Rulh framh å ller sionäre rn a sam e n mycket Det växande anl alel äldre emellerlid att kurser också anlilad föreläsare. Närmast i vå rl sa mhä lle upplever ka n a rrangeras på andra håll med ve rkar han i Karis där Jan-Erik RUlh inle som nå- om det finns behov. de väslnyländska pensio- gOI problem . närsfö reningarna a nordna r - Vi klarar av att la hand Vem är gammal? en disk ussionsdag om äldre- om de äldre o m vi planerar Jan-Erik RUlh konsla lerar o msorgen nu och i framli- och planerar vettigl , fram- att del fö rsl är i å lde rn den . håller han . Dett a inom a lla 75-80 å r som ålderdomsKunlokallio däremOl ä r nivåer. förändringar kommer in i kanske inte så vä lkänt fö r - Finland är näsl Japan bilden . D å kommer också andra pensionärer ä r fö r de t la nd som har den Slö rSla sj ukdomar med och många Sibbo-borna som där sa mlas procenlen av befolkningen i kanske behöver myckel lill gym nasliklräffa r , hö r fö- a ktivl arbele. hjä lp och också sjukvård. re läsninga r , simmar och äle r - Finland hö r också tili - Del ä r ju numera de lunch e tt par gå nger per må- e li av de rik as le länderna i allra äldsla som flyttar tili nad . vä rIde n. Och del innebär all å ldringshem , säger han . Och Och del är främsl tili per- vi kan la hand o m vllra gam- detta medför an vårdpersosona l ino m ä ldreomsorgen - la . Vå rl vå rdsyslem ska byg- nalen där ha r att göra med åldringsvå rde n Kuntokallio gas uI så a ll inge n behöver en grupp som kräver oervä nder sig. Där arrangeras vä nta på sj ukvå rd . hön m ycket. ku rser fö r de m me n också för pensionärer sam emel- Forskningen Mellanrormer le rtid ä r en mindre sektor av ger riktningen hemma-borlaboende verksam heten. Del är kanFo rskn ing behövs fö r att Jan-Erik RUlh lala r för att

hemmaboendet ska priori teras. Men han framhåller också all det bör finnas en mellanform - e n form av dag- e ile r kvanersklubbar och kanske t. o. m . na llsj ukhus. - Intervallvå rden är av stor betydelse och dehär vå rdfo rmern a kan hjä lpa tili all avlasta anhöriga e iler andra som vårda r e n å ldring i he mmet. Och för a ll vä rd a ä ldringa r kommer det i framtiden a ll krävas a ll vi överväger om inte de anhö riga mera måste kopplas in . Men också o rga nisatione r såsom ma nhor och Rö da Ko rset behövs. Familjevård J an-Erik Ruth talar för a ll ma n i framtide n också kunde infö ra nån form av familjevård för å ldringar - i Iikhet med den som ges för barn . Och därigenom inte enbart anhöriga . Men e n förutsällning a ll del ska kunna genomföras är all vårdbidrag som samhället nu erlägger blir mera kännbara . (solera inte de gamla - De gamla få r inte bli isolerade , fra mhå ller JanErik Ruth . Fö r all undvika det måste exempelvis färd-

på EI

K. so

Välkomna tili Kuntokallio önskar docent Jan-Erik Ruth. Foto: GurU Nurmi bidragssystemet byggas uI. ning för de gamla O.S.V. Det sparas ofta på sådana Och om vuxenutbildning ulgifter när pengarna lryle r. framhåller han all de gamla kräver intellektuell stimuMångvetenskaplig la ns. Kursuppläggninge n för forskning ä ldre stä lle r vissa krav men En av de slö rre forsk- också de äldre ställer krav ningsprojekt Jan-Erik Ruth på utbildningen . talar om är eli mångve tenskapligt forskningspro je kt Samordna där nio o lika grupper a r- - Social- och hälsovård be tar. De t forskas i medicin , måste samordn as , a nseT vårdvetenskapen , senilde- Jan-Erik RUlh . Annars blir mens, cancersjuka i slutske- ta lel om e nhetJighel i å lddet , bestämmanderätt i vAr- ringsvård en bara tomt prat. d en, den gamla kvinnan som Man m åste kunn a flexa melläke medelskonsument , lan de olika sektorerna. (hormoner), vuxenutbildGurli Nurmi

.. BERATTA OM DITT LIV ORGANISATIONERNA Samhälle t förändras snabbt. Därför är de l viktigl att samla erfarenheler från dem som är gamla nu o Del pågå r e n no rdisk sludie om hur äld re män och kvinnor har levI Sill liv. Därför viii vi gärna ko mma i konlakl med äldre som vi II diskutera med oss om hur de har haft det geno m Iivet och hur de lever nuo Ett varml tack vi II vi rikta tili dem som redan har visat intresse fö r eiler deltagit i sludien! Vi behöver dock yn e rligare några livshistorier. Vi ä r nu speciellt intresserade av personer som va rit i ledande ställning i arbetslivet och näringslivet , samt personer som varit privatföretagare. Om du är ogift, frånskild , änka e iler änkeman och född mellan 1905 och 1915 och bor i Helsingfors, tag kontakt per telefon så komme r vi överens om ett besök. Speciellt inlresserade är vi av an få hö ra ogifla män berätta om sitt liv . Telefon: 90-877 91 81 Pol.mag. Peter Öberg Doce nt Jan-Erik Ruth Kuntokallio , Centrum fö r utbildning och fo rskning ino m äldreomsorgen

Kärlek och sex på gamla dar Om de gamlas kärleks- och sexli v finn s mycket Iite t kunskap att tillgå. Man har tigil ihjä l ä mnet och forskarna har undvikit det. På Kuntokallio viII vi dock bryta tystnaden kring de gamlas kärleksliv. I pensionä rstidnin ga r har jag tidi ga re gjo rt upprop i denna fråga . Jag har bett pensionärerna skriva en brev tili mig o m kä rle k och sex på ga mla dar. En treniotal brev har jag också fått. Tusen tack fö r dem! Jag sk ulle dock behöva betydligt ner , för an en velenskaplig sl udie, som utmynnar i en bok, skulle bli möjlig. Nu hoppas jag på God Tids läsares medverkan . J ag hoppas , att just du skulle vara e n av de fördomsfria föregångare , som ger oss forskare inform ati o n o m en tidiga re tabubelagt ämne . Skriv en fri uppsats om ditt kärleks- och sexlix, skriv om glädjeämnen och svårigheter. Både maskinskrivna och handskrivna brev är lika välkomna. Ditt namn behöver du inte sätta ut, men skriv om du är kvinna eiler man, hur gammal du är och om du är gift eiler ogift . Var ärlig och skriv fritt ur hj änat. Sänd breven tili: Doc. Jan-Erik Rulh KunlOkallio, Centrum för ulbildning och forskning ino m äldreo msorge n 01100 Östersundo m

MOT VÅLDET

Med kampanjen INTE MED V ÅLD viII Folkhälsan , Finlands Rö da Kors och Mannerheims Barnskyddsförbund få oss alla all göra något åt olika former av fysiskt och psykiskt våld . INTE MED V ÅLD ä r en riksomfallande kampanj som vänder sig tili alla äldersgrupper. Organisatione rna räknar med all redan via sina medlemmar, kontakt- och samarbetsgrupper nå ut tili ca e n miljon människoe.

- Goddag, jag skulle vilja ha 30 av de där snöspadarna som kostar 25 kronor slyck . - Jaha , jag undrar bara vad ska Ni med så m ånga snöspadar tili? - Dem säljer jag fö r 20 kronor styck . - Ja , men del blir ju e n dålig affä r! - Javisst , men det lönar sig i alla ra ll bällre ä n all vara bonde .

- Hallä , slrumpfabriken. - Ja, hallå jag skulle vilja beställa femtusen enfärgade högerstrumpor. - Femtusen , del blir nog lite svån att skaffa. - Jamen ell par då .. ?

Del är meningen all kampan jens budskap skall spridas frå n människa tili människa , inom o rganisationerna , i skolor och föreningar och pä arbetsplatser. Vi viii få sä många som möjligt aktivl med i kampanjen . Det viktigaste är all vi diskuterar hur man konkret kan göra något åt våldet, i ställel för all bara diskutera orsakerna. Organisationerna har produceral informalions- och utbildningsm aterial för bJ.a.

skolor, daghems- och hälsovårdspersonal och för skole lever. G e nom bJ.a. videor och idehäften viii vi inspirera tili temadaga r i skolorna, diskussion er på förä ldramöten eiler JakaJa ungdomsevenemang. Antivåldsbudskapet sprids också via radio- och TV-program , teaterturneer och utställningar. Kampanjens beskyddare är fru Tellervo Koivisto och riksdagens talman Kalevi Sorsa är ordförande för kampanjdelegationen . Kam pan jen finansieras med slöd av Pen ninga utomatföre nin gen.

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNOETS OSTERBOTINISKA OISTRIKT Ombudsman för Osterbollen: Else-Maj Johnson Levonsg . t 4 65200 VASA 20 . Telelon: 961 - 11 9410 Väntigen ring helst kJ. 9 - 11. DIstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP?

~J_,

---~

Kom d6 Ih6g v6ra modern. buaaar med vllka ilven en resa tili utlandet aker bekvlmt och bekymmeraI68t.

BUSSBOLA&ET J. oGb M. LAUNOKORPI KIMITO

Tel. (925) 1269,20104

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

LÄSHÖRNAN

ng /Ia IUi

ör en

Jag skall berälla om påskfirande t i Karisbygde n. Eiler rällare sagt i Svartå Kn apsby där jag bodde som barn . I mina tanka r återvänder jag tili min ba rnd om , och minns psalm nr 89 i vå r nya psalmbok. De n har ankn ytning tili påske n på många sätt. " Nu komme n är vå r pås kafröjd , vi lova Gud i himme lshöjd . med glada hjärtan sjunga vi, vår träldomstid ä r nu fö rbi. " - Ka nske sjöng Israels barn just den sången då de lägade ut fr än Egypte n , med Moses och Aro n. Frå n fångenskape n. ut tili frihete n. Men vad sjunger de i år , nu är allt a nnorlunda? Slaktar de månne påskalamme t i templet , och äter de det med osyrat bröd och beska ö rter som då? Vi kristna fira r påske n tili åminnelse av Jesu död på korset , och uppståndelsen på de n tredje dagen. Inte minns jag a ll man i vå r by skulle ha slaktat något påskalamm . - Nej , palvad skinka skull e man ha ! memma och <>C.ll

n ~ ltn h ö ... d c

tili tradi-

tionen då jag var barn . D ärtill ba kades pås klimpor med mycket pommerans-

Om ma n hade pengar fö r-

PåskfIrandet skal i. A v vetedeg bakades små tippo r med russinögon tili de minsta i familjen . - Man talade om palvad skinka, fast den nog rö ktes, och bo rt ka ll as rö kt skinka. Redan eli pa r veckor före he lgen visste man att nu är påsken nära. När man gick på landsvägen i byn kände ma n den härli ga dofle n av e nris och näsk i näsan. De skinko r som rö ktes var a lla sparade från höstslakten . De måste vara bra saltade för all hå lla palvningen . Om köllet var dåligl saltat kunde det hända all det droppade de lvis ned på plåta rna. eiler det holiknande Iräkärlet som var lagl på bastulave n. Man kunde få rätt mycket fett för fl äske l va r nog annorlunda än nu . Memman lagades alltid en dryg vecka före påsk. Den blev liksom bällre, sade gammalt fo lk . om de n fick slä någo n dag. Tili memman skulle man ha extra gOll rågmjöl. Och malt , av korn . Kornet var bästa

säden tili malt. - Äve n maltet lagades tidigare, i god tid före påsken. Man talade om all ko rnet skulle stöpas. Ca 3 dygn skulle det hållas i vatten . Därefte r torkades det pä bastulaven. När det sen var 10m . då skuUe det malas. N äs lan va rje gå rd hade

net. U nderlill hade man en star säck vari maltel rann då det krossats mellan stenarna. Oftast va r det e n mansperson som var mjöl-

na re. För de l behövdes styrka tili ailI. - Mor i huset tillredde me mman. Om den blev god berodde på kocken. Mörk och söt skulle den vara, inte som rågmj öls-

gröt. De t gällde all ha tummen på sidan och inte mill i hande n. Vispa ofta skulle man i me mmagrytan, det kallades all klappa me mman. Tili det använde man e n "kräckla" . Den var gjo rd av något fl ergre nigt trä-virke . Rivo rna skulle va ra av björknäve r. De blötlades och rengjordes därefter mycket väl fö re anvä ndningen. Nog fuskades det sakert ibland också tror jag. Av unga björkar tillverkades även visplar och badkvastar. Det va r bäst att gö ra det om vå ren. Köksredskapen som nästan var enbart av Irä , bestod av slevar, skedar och vispla r. -

När sedan memman

lagts i rivorna skulle de n för all bli extra god gräddas i lagom ugnsvärme . Husmor som hade erfare nhet från tidigare år kände tili sin ugn och kunde regle ra värmen rätt .

- Mo r var den egentliga hushållsassistene n förr. Nu finns det ju e1ektriska såda-

egen kvarn . D et var en sto r

na. Far åter stod för det

sten med en Tunt hål i mit-

mesta för skinkpa lvningen. Han traskade både billida

len, vart man hällde kor-

stås.

Tili påsk bordet brukade man också måla ägg. Bar-

och sent tili sin rökbas tu och höll eli öga pä palvningen . En stormlykta höll han ihanden. Då hade man inte ele ktricite t på landsbygden . Hos oss hade vi också bara petroleumla mpa. Tili påskbordet skulle man ju ha ägg så kla rt . Alla gårdar hade egna hö ns tili husbe hov. Dessutom en övervakare

för

hönorna.

De n granna tuppen som så stolt stod på dynghögen , var oftast riktigt grann tili fä rgen. Han visste nog att han be hövdes för att hönorna skulle värpa bra . Ibland kunde det dock hända all han fick e li skyffeltag av den va rma spillningen om han rå kade stå framfö r ladu gårdsgluggen , nä r ladu gårde n gjordes re n. Inte blev det rikt igt re nt och klart " kuckeliku" då inte . Värpte hönsen bra så sålde man de t som blev över tili hande lsbode n. FrAn af-

nen fick visa sin a konstn är-

liga anlag. Endel hade bällre andra sämre, men gran-

na blev de nog . Ibland blåste man ut ur äggen såväl vi-

tan som gulan. Det tomma skalel målades och upphängdes med band på de gröna kvistarna av björk eiler frukllräd . Dessutom hade man gra nna, färgade fj ädrar. Det blev riktigt vacke rt och piggt all sälla pä borde t. Allt var enklare fö rr , och fordringarn a var inte stora

helle r. En liten pås ktippa och eli glas röd lemo nad va r ri kti gt gOlt fö r de minsta. - Påskh aren kunde ju nog ibland komma skullan-

och kaller. Det sades all de flög tili Blåkulla fö r all traffa djävulen. M en i Slort se tt var pås-

ken ändä e n stilla högtid för alla fö rr. Man höll sina traditione r. Enke lt me n gOll skulle det va ra, huvudsaken va r all allas maga r blev mäll a. Nu är allting annorlunda . elt jäklande hit och dit eft er nöje n av alla slag. Kanske någo n ha r så brållom all de n inte e ns ve t att det är pås k. Ofta ser det så ut i alla fall. Hoppas vi pe nsionärer som varit med om en gammal GOD PÅSK från förr kan fira en sådan ännu i år. i kretsen av vår egen familj . Eiler all vi kan silla i lugn och ro och läsa GOD TID . Själv lase r jag den (rän bö rj an tili slut. ViII här tili sist på Karis

de under ens säng när man

Pensionärer

sov gotl. Nä r man sen va knade kunde man ka nske ha e li chokl adägg eiler något annat gott i e li lite t paket.

framfö ra vår hälsning och elt stort tack tili S.P.F:s omt yck ta ordförande Siv Tunzelman vo n Adle rflu g som bli vil pensionär för andra gången. Vi säger välkommen tili vår nya ordfö rande Levi Kl åv us som har tagit vid . Hoppas han Irivs med oss också . Och Jerke r fä r vi inte glömma, Han har så mycket all stå i och Maj-Brill Wikholm likaså och Gurli Nurmi våran redaktör och Ni alla andra som tili timet hör, och gö r att God Tid är som den är, för oss aJla när. En GOD pASK lill a lla

A nnars sade man att

pås ke n va r tro lsk. Häxorna flög tili Blåkulla på sina kvastar med kaffepannor

fären fick man igen vara T

tili hushållet. Mycke t fanns på gården , me n kaffe, te , socke r, salt och cikoria behövdes. Kanske litet ka rameller åt de minsta om de va rit snälla och Iydiga. Livet på landet va r i synne rhel sommartid arbetsdrygt. Vägen tili handelsboden var oft a lång, kanske en mil t.o .m . Inte hade mao helle r tid att fara med häste n tili butiken alla daga r. Dä rfö r köpte man stö rre mängder i gången.

r.f:s

vägnar

R a uh a Pihl s tr ö m

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Sven Bris i Haraldsby på Åland har sänt G od Tid e li trevligt brev som jag inte ka n unda nhålla läsa rna. De tsamma gäller

En sommardag på Väderskär

historien om en sommar-

Jag siller på Väde rskärs

dag på Väde rskär. T ack Sve n. och åte rkom gärna.

rödbrun a, solva rma , av va tl -

Förfallare n Anni Blomqvisl " Majaböcke rna" o m Iive t på Stormskäre l (i verkligheten Väde rskär). Maja och Ja nne fl yllade ut dit och befolk ade Väde rskä r cirka 1852-53. De ras fö rsta ba rn blev min farfar. Min far föddes där 1877. Min far och hans syskon avfolkade Väde rskä r i början av 1900-talet. Då fa rmor blev e nsam i stugan fl yttade hon stu gan tili Simskäla. och levde sina sista Ar där. Jag besöke r Väde rskä r nästan varj e sommar och

drömme r mig tili live t där ule under segle ns och årornas tidevarv . J ag har ju en liten försmak av li vet i skärgårde n. Jag var fi skardrä ng ål min morfar , då jag va r 12- 13 14 år gammal, och 192 1-22-23. Då skolan slulade pä vå ren for jag ut . och sedan hem innan skolan började på hösten . Det va r miu sommarnöje eiler ar-

bete i tre år.

ne l blanks li pade kli ppudde mOI No rrhavel. I dag ligger det so lglillra nde och smeker strandstenar och klipphällar, med eli va rmt kluckande småstänk . Svä rlo r och gudin ga r med fa miljer, vi ppar på stj ärte n och dyke r ne r för all söka föda i lå ngen runt ste nar och klippkonture r på havs bOlten.

värme , soi och vind . bryna huden lill samma fä rgnya nser som omgivni ngen.

Här ha r Norrhave ts stormvågo r slipat kli ppka nte r och hörn i de Ijuvaste mjuka linje fo rme r. Fo rme r som påminner om en ung

kvi nno kropps sme kandc linjespe l. Då nord anvi nden pressa r vå rens dri visar . med he la Båtte nhavets stormkra ft . och lornade upp stora isblock på klipporna. Då va r

Vilken hä rli g somma rdag. med milda vindar . soi och det inga trevande. varm a klart , genomskinligt hände r som smekte klipporett havsva tten som bjuder tili nas mjuka linjer. Nej va lkieli svalka nde dopp . Jag ga. burdusa . härdhänta och slänger kläderna och dyke r i gastk ra mande. men de va r det kristallkla ra. me n kyliga formgiva nde naturkrafte r. va ttnet. som omsluter min som under årtusendens lopp kropp med e li smekande. form at graniten. Stora stenme n kallt grepp . Efte r dop- block som rullals upp högl pet ser den soi va rma klip- på klipporna och stä llts på pan tili all min kropp sna rt kant , som monument över återgår tili normal tempera- naturens kraft er. Människorna . som bodde tur igen. Rel ation ern a mellan män- här ule på Väderskär. levde niska och nalur fö rbjude r i. med och av nature n. Vad a bsolul all uppträda i en den gay och vad den IOg. De fä rggrann baddräkt hä r ul e. upplevde naturen på eli anDet skulle kä nnas som e n nat sä tt än en semesterfirankränkning mOI naturen. De de turisl gör i da g. För dem nakna. solvarma klipporn a va r inte li vet all ligga och påminner om att vi är födda dåsa på e n solva rm klippa, nakna och inbjude r oss all i eiler silla och beskåda solnaturens sköte låla granit- nedgången i en glillerk as kad

som försvinner i en glödan- och sina ba rn . Tä nk o m de i de afl onrodnad . Nej för dag kunde se sina barnde m va r de t e n ständig barns-barn komma fa rande kamp med nalurk rafte rna tili Väderskä r i snabbgående om födan. Naturen var de- Iyxbåtar, fl ytan de somma rras oberä kneliga arbe lsgiva- slugo r, med helt annan re . de ras malbutik och de ras komfo rt än de hade isi n skaffe ri . som de t gä llde all torftiga sluga e ile r i sin enkkunna utny ttja på e tt fö r- la skötbåt. Hur skulle de ha ståndigt och påpassligt säll . upplevt de nna enorma utDe t va r inle bara all öppna veckling? skåpdörre n och ta uI vad Då jag i dag sille r och besom behövdes. Det var an- undrar naluren Ule på Väska ffning och päfyllning som de rskär. och dessa fun derin ga r dyke r upp och passeofl a va r elt pro ble m. Vissl hade äve n de blick rar hjä rnvindlingarna. är för den vilda skönhe te n dä r dessa ta nkar och frågo r obeute. men de kunde inte leva sva rade och kommer så att av den. För dem var naturen fö rbli . Ingen ka n fö reslälla o ft a nyckfull . vresig och sig hur dåtidens mä nniskor motbj uda nde. För de m va r reagerade om de dök in i kloekan obehövlig. Den vik- nUlide n och såg fö rändringtigaste tidm ätaren var alma- e n. Me n då de ras barn och nackan. som visade daga r , barn barn fl yttade bort frän veckor , månader och åf. Mi- Väderskä r, va r del ju e n fö rnuter eiler timm ar var så a ning om vad som skulle tänj ba ra där ule alt de spe- ske . Efter dessa funde ringa r lade ingen roll i livsförin gen. Där fa nns ingen turlista fö r på de soiva rma klippo rna, någonting. Nalurens nyc k- går jag tili båte n och säller fullh el bestämde a ili , malti- potatis- och abborr kastrulder . sovtide r, a rbetstider le n på gas kö ket. Vilken och årstider: Klockan, om läcke r middag , som även den fanns, var mest en sta- mina förfäder hä r ute njöt tussymbol. Om de n gick ei- 3V , men under så annorlunler stod spe lade ingen roll. da förhällanden. Eft er må ltide n tar jag eli Sole n visa de tiden tillräckligl noggrant . nä r skötarna samlal hem via radiotelefoskulle ut , eile r när det va r nen. I kojen somnar man gott mjölkningsdags. Mina fö rfäde r, som segla- lill det småkluckande Ijudet mot båtsido rna. e n sövande de e iler rodde hil ut och bosatte sig här, levde eli sträv- vaggvisa . Sven Sris sa mt liv för all fö rsörj a sig

FORTSÄTINING ••••••••

Treklöver ••••••••••••• från sid o8

kraflsbyrån

Kimi lO

"rentvä tt ad" Kimitobo.

Tillsamma ns med sin hustru har han idag slartal e n kennel med många söta små hundar. Lycka tili Valter!

Med i jubile umsvimle t sågs e n av " Iängl iggarna" på sek re terarposten. Ell y Lindroos (10 å r). Hon sali pä sin lid också på förbundsslyrelsetabure ll (7 å r). Idag ä r Hedvig Mattsson och He lvi sekretera re Wase n kassör. Västanfjärd Från Västanfjä rd sågs i vim let naturligtvis ord fö ran-

de n Åke Be rgholm (4 år) från 1986 - och hUSlrun Inger Be rgho lm se kreterare i föreninge n och idag också styre lsemedlem i Sve nska Pe nsionä rsförbunde l (0 å r). Å ke hörde tili initi ati vlaga rna i Västanfj ärd och har så ledes va ril med unde r a lla dessa 15 år. - akti vt med i ve rksamhete n både som sånga re och spe le man. Före ningens försla ordfö ra nde va r A rne Lindholm . V ästanfj ärd är minst i " tre-

klövern "

med

128

med-

lemmar se n aste år. då Kimi-

to redovisade Dragsfjärd 296 .

224

och

....

...

Ö(t"!'"P'"I""II"l'"Yl'"l""I"'t"l'"Ir},"I'"l'l""l""l'"l'"l""l'"l'"I'""},"I'"l'"l'"I'"l'"I'"l'"l'"l"I"l"I'"l'"l'"I"l'"l'"l'"l'"I"l'"l'"l'"l'"l'"l'"l""l'"l""l'"l'"t"l'"!"'YI"'l'"t"l'"l'"l'"I"I'YYII"Yl'"l'"l'"l'"l'"l""l'"l""l'"l'"Yl'"l"'I"I"",

Treklöver på Kintitonön ~ ~ frrade gemensamt jubileum l..

i "'l'"l'"l'"l'"l'"YYl'"l'"l""Ir l'"I'"l"'l""rl'"lr !'"l"Yl'l'"I""l'"I'"l'"l'"l'"l'"l""l'"l'""l'"yyrrl'"l'"YYl'"l""II"l'"l""l'"Yl'"YYl'"I<rzrlr YI'"l'"yyyyrlr l'"Ir l'"I"I'1'"I'I' trI'"l'"YI'" I"rrIrlr l r X..

när

"trek lövern "

Dragsfjärds

Pensionärer.

- " Modersmå lels sång" oeh solosång. Anna Sarin drog ner applåder med sina ryska visor oeh Jarmo Kujala.

Pensionäsförening

kultursekreterare i Kimito.

Alfreds Smeds sång "De gängna åren" sjöngs unison t, Kimito

oeh Väslanfjärds Pensio- h.de vaI! livsvisdom . kärlek närsförening firade 3 x 15 år och humor sam (ema för dapå Kalevala-dagen i Kimi lO gen. Vissl sali Kaleva la-svilen bra på Kaleva la-dagen skoleenler. "VeI all idag är gladjen oeh varför skulle man inle i Kimilo vilja Iyssna på Adele vär gäsl , så sjung vid vär egen fes!. " Weman s. "Axel - den

ka ögon oeh Carmela, så de l slOd härliga lill . Eli lu Ire så slOd vi "på den gröna ä nge n" oeh dansade "en lango min i nallen ." Och na lUTliglvis hörde del lill saken all verksamhelsledare Jerker N y ber g. Kimilobo lill hjä rtal. skulle säga någo t vaekert en dag som denna oeh informera om akt ualitele r inom fö rbunde l. Dags för " Ordel frill": Försl i raden , som sig bör. Svenska Pe nsion ärsförbun del genom ordfö randen Levi Kl åv us. verksamhelsledaren Jerker Nybe rg oeh styrelsemedle mmen JUlia Chrislianse n . Alla Ire överräc kle var sin fotoalbum lill Dragsfj ä rd . Kimito oeh Väslanfj ärd . Fö rra ordföranden Alfred Smed s hade sänl e n skrifllig hälsning . som läsles upp. Siv Tunzelman von Adle rflu g uppva ktade med en " Dagbok -gäslbok" tili envar. Gudmor Eija Fr a n e k e hade samlal God Tid-uldrag från 1975 - 1990, lile hislo rik s.a.s . Uppskallades. Eijas popularilel hå ller i sig, ålminstone här på ö n. Me n så har hon slån "gudmor" för a lla tre.

har brå n om. Vi har del bra. Sä lill sisl "Jag älskar min he mbygd ". av bygdens egen son, lä raren, ska lden Frans ÖSlerblom . Mä kligt - värdigt - en jubileum vi min ns. J erker

Dragsfj ärd Med under a lla femlo n å ren i Dragsfj ärd ha r varit: A une Laine försl a sekre le- Kimito-föreningens ordförallde Valter Johanssoll hälade rare n , Märta Blomsler-Sjö- välkommell tili jubi/eumsf esten f ör pensiollärsförellingholm . kassör under alla des- ama i Västallfjärd, Dragsfjärd oeh Kimito.

53 år. och sam medlemmar:

Armas Lindroos oeh Hj alma r Lindholm . V äi nö V äänänen var för-

e ningens fö rsta ordförande (J ä r) . Han följdes av Einar Lindblom (1 år) oeh Harry Lindblom (3 å r) oeh i 10 är har dagens ordförande Gunnar Forss svingal klubban.

Han skrevs in i föreningen 1977 oeh var först 2 å r sekreterare . Han har oeksä hunnil med an sina i förbundsstyrelsen (7 år). Kyrkoherde Rune Söderlund var li ll en början aklivl med i föreningen. men kon-

slaterades vara för ung oeh nöjde sig eher del med an vara underslödande medlem ä nda lills för två å r seda n då har blev pensionär på rikligt. Vid föreninge ns vårmö te den 27.3.90, som sam lidigl

Grannföreningen Pargas Svenska Pensionärer upp-

vaklade genom JUlia Chrislia nsen oeh Achilles Nil s-

Ordförande fö r Västallfjärd-förellillgen tackade Killlitodorff. föreningell fö r jubileulIlsfestens arrangelllang. oeh dolda slränge n" "Tungomål frän Väslerudden " sali som hand i handsåren. " DragsfjärdskanlOrn An- ke. Dä Regi na P e tter sso n ders Slorbaeka spelade inle själv ställde upp så fiek Mozart 's "variationer på sonen Ca rl Joh a n sin Gubben Noak." ehans pä dragspel. Del kom Valter Johansson , Ki- både Svarte Rudolf. Spansmilo-ordföranden, hälsningslalade oeh hade som mOllo för dagen " De l bäsla Ja viSSI va r del sång oeh nog mindes man "de gångna

På egna oeh allas vägnar lac kade e n veteran i de här kretsa rna - Åke B e rgh o lm . Från fornlid iill nutid mOI fram lid . Avslutningsorden framsades av kaplanen Pe rni N iemine n . Vi har mat , vi har tak över huvudet , vi har vänner och värme, vi har hä lsa och vi

för pensionärerna. "

Martin Hallen dirigerade oeh Anders SlOrbaeka spe lade oeh publiken sjöng. Aslög Österås läsle egna dikter oeh förbundsordföranden Levi Kl åvus förde oss med tili eli annorlunda jubileum på Island för många år sedan. Violinmusik: Menuell av Beethoven, Källan. Ga mmal vals rrån Yllerjeppo oeh Finsk poika framfördes av Ingrid Lindblom. Innan feslen började uppvaktade bankerna i slOr trängsel vid ingången . Men gåvan va r kärkommen. Oeh före kaffet ville kommunerna oekså framföra sin hälsning. Oekså den hälsningen motlogs med taeksamhe!. Efter kaffel, när fesldellagarn a låtil jubileumslårtorna sig väl smaka. slällde 8 ungdomar från Ungdomsföreningen upp med: Oh Susanna, En dansk familjesexlUr. Sjusligare från Brändö pä Hedersgäster med värdar vid de tre pellsionärsföreningamas jubileulll i Kimito. Fr.v. Rune Söderlund, Eija Frall cÄland oeh en tjeekisk poike, IlIger Bergholm , Siv Tunzelmall von Adlerflug, Levi Klåvus, Karill Klåvus och Martin Hallen. ka. " Dubletlska poika ." Foto: Yngve Österberg Mera allså ng, - höglidligl

är valmöle, utses två nya funklion ä re r. Nisse No rdst röm tar över sam kassör oeh Ingrid Jo hansson bli r sekre lerare .

Kimito Med blommor uppvaktades, på jubi le umsdagen. G reta Holmqvist-Söderholm av Kimito pensionärerna. Ho n är den e nda nulevande, frå n de n skara som i tiden startade pensionärsföre ni nge n , fö rutom "gudmor" Eija Franeke - pådrivaren , idesprutan - som tjänat pensionä rsverksamhe ten på annat hä ll i and ra kre tsar. T ili fö re ningens ordförande vaides Julius Wikströ m (2 å r). Han följdes av Torsten Li ndroos (8 år) och Yngve Österberg (5 år). Ny som ordföra nde är idag Valter Johansson (0 år), egenlligen Pargasbo. men efter 45 år som slöjdlära re, kyrkoekono m oeh förestå nda re för arbels-

Aktiva idekläckare Mera aktivitet bland pen- Lasse beslöt redan när han efterlyser den var i knäbyxåldern all för nya förbundsordföranden i hans del skulle det bli celell inlägg i senaste God Tid . lon . Och så blev det lektioPensionärer , sam har förmå- ner och småningom mellan ga och kunnande bör vara studierna medverkan i både idekläckare , är ell önskemål skol- och andra orkestersom ocksll förbundsledning- sammanhang. en framför. När Lasse tyckte all han Må det nu tillätas oss att var i behov av ell nyll inhär presente ra några ide- strument , infö rskaffade han kläcka re , som av allt all dö- uppgifter om teknik , materima lå tit utvecklinge n gå i al och verktyg som behövräll riktning. des fö r all åstadko mma ell Damen imilIe n på bilden instrument. Sedan fonsalle fär ursä kta om vi pl ace rar de han av bara fan en all utbllda he rrarna först undcr veckla sin hobby, och har luppen. Det är nämligen nå- under fl era II r varit kurslegot extra med dem . De är dare för en instrumentbygaktiva så det slå r gnislOr om garkurs i Arbis regi i Heldem . De ägnar sig II t någo t singfors. som ma n närmast kan kaila hobby , nllgot som kräve r kunskap, fingerfärdighet och precision . Egentligen sysslar de med två skilda verksamheter, som på eli insionärerna ,

När det inom vissa musikkretsar blev mode rnt all återuppväcka barockmusiken , blev det ak tuellt med instrumentet

gamba,

men

efte rsom det var svårt all fll tag i sådana , salle Lasse i gång och tillverkade nllgra (Gamba är ell äldre stränginstrument, som tili en del pårninner om ce lJ o, men har

annan klangföring stränguppsällning) .

och

Ocksä Endel Kingo inledde musicerandet tidigt. Redan som liten knatte var han i fanen som elev vid Helsingfors konservatorium . Seda n dess har han vari t och är fortfarande med i olika musikevenemang , där man

De tre i trion: fr .h. Lasse Andersson , Gunvor Sandvik och Endel Kingo. har behov av violin eiler altviolin , dock inte så all den egentliga yrkeska rriäre n blivit lidande.

timt sä tt är beroende av var-

Av en re n tillfällighet och

andra. Men vad är de t nu egentligen frllga om? Jo , dessa två herrar, Lars Ande rsson och Endel Kingo , sysslar med musik . Det är den ena hobbyn . Den andra är all de själva fö rfärdigar sina instrument. Det är frllga o m strä nginstru-

en rätt stor portion tvekan

ko m Kin go med i den anderssonska instrumentbyggargruppe n . Visst fanns det sädana i hans bekantskapskrets som upphävde ell gOll skrall åt den blivande instrumentmakaren . Men när

den första violinen var fä rdig, lacke rad, trimmad och ment sam vi oliner , altvioli avprovad ersatles skrattet av ner, cellon och gambor. stum beundran . Nu har Hobbyn av della slag är, enKingo byggt två violiner, en ligt de båda he rrarna , en altviolin , en barockviolin me ningsfull sysselsällning, och e n cello. Någo n yrkesersam ger utövaren star tili· farenhet som stöd för det fredsställelse . knepiga instrumentbygganMusik var det tai om. - I det har Kingo inte alt fall a hen"1 rnu s i cc:rades det. Där fanns äldre bröder, Instrumentbyggaren t.h. i spänd lörväntan inlör lära- lillbaka på. Som spelade violin, men rens utlåtande. Bland violinbygga rna

5 ,r

1h ;-

I ett fä rskt betänkaneje fastslär en kommission , som tillsatts av soical- och hälsovårdsministerie t för alt utreda organisationernas åldringsarbete . all framtidsutsikterna inom åldringsvården innebä r både såväl avsevärda riskfaklOrer som märkbara nya möj ligheter. Men vi måste förbereda oss väl för detta sakläge för atl inte råka i oöverkomliga svårighete r under kommande decennier och för all kunna undvika de prognoserade riskerna. Enligt kommissionens uppfattning är det möjligt all ordna åldringsvården på etl tillfredsställande säll också i fra mtiden , men det förutsäller att hela samhället och också äldringarna själva dellar ak-

tivt i skötseln av denna fråga.

K ommi ssionen fäster sär-

skild uppmärksamhet vid arbetskraftfräga n inom socialoch hälsovärden. Det finns mycket all rälla tili på detta omräde i fräga o m a rbetsförhållanden , lö ner och personalförvaltning.

I betänkandet fastslås lill sist alt en melOdisk verksamhet inom organis3tionerna inom socialoch hälsovården försvåras av sektori· seringen och bristen på koordinering. Utvecklande t av åldringsservicen förutsälter effektivare samarbete mellan den offentliga sek torn och organisationerna. DessulOm fordras elt fördjupat sama rbete mellan de o lika organisationerna samt ett klarlägga nde av arbe tsfördelningen . Vidare fÖrulSälls

Om gränserna mellan oli- också att pen sionärsorganika sektore r och förvallnings- sationerna engagerar sig grena r kunde bli smidigare , kraftigare ä n för närva rande skulle det också finnas i arbet et sam avser att ut· många slags resurser i sam - veckla levnadsförhållandena hället som kunde utnylljas och servicen för åldringar i inom äldringsvården och ar- dåligt skick sam l i det direkbetet bland åldringarna. sA- la hjälparbelet. väl i fräga om arbe tskraft som verksamhetslokaler. Åldringarna själva utgör en slOr pOlentiell resurs , bäde K ommissionen föreslår en som planerare av servicen rad konkreta åtgä rde r riktaoch sam medarbetare i vården och omsorgen. Med- de både tili staten , kommuoerna och organisationerna . borgarorganisat ionerna spela r en myc ket vik tig roll då Spaltutrymmet tillåte r inte att ou närmare redogöra för det gälle r all slöda och stärdessa men vi har skäl all ka dylik verksamhet. äterkomma tili saken. I Grankulla har vi under

nägra hundra IIr är i samma klass och värde som e n nUlida Stradivarius. Kanske att det nån gäng i fram tiden fi nns nån vio linist, sam kungör för kollegerna . att han kommit över e n riktig dyrgri p, en äkta Andersson eiler en Kingo. "J a. det kan ingen sä noga veta ." Nu sk ulle det vara färdigt o m inte de med stråkarna funnit e n som trakterar piano. För alt bilda en trio bör man vara tre . Och är de tre därtill pensionärer, blir det osökt en " Pension ärstri o".

Pianisten j trion , Gunvor

och va r akt iv också i and ra musiksammanhang. Sedan gick det av bara farten vid Sibeliusakademin och vidare ut i arbetslivet. bl.a. som pianopedagog i elt musikinstitut unde r mänga å r. De tre i trio n är också samhällsaktiva genom all erbjuda bl.a . pensionärssammanslutningar och församlingar sina tjä nster. Inom pensionärsföre ni ngarna fi nns det högak tiva grupper av många olika slag . som gärna kunde glädja förbundsledningen genom att berätta om sin verksam-

het under rubriken aktiva idekläckare.

Sandvik. har liksom de två andra tri omedlemmarna

MarIin Sandvik

V3-

rir tidigr i farten. Red an sa m

skolelev agerade hon " kantor" vid morgonsamlingarna

SLÄKTEN ÄR BÄST?

en resurs Det är allmänt känt all behovet av service inom socialoch hälsovårdssektorerna ökar i framtiden . En vi ktig orsak härtill är en relativ ökning av den äldre befolkningen och i synnerhet av åldersgruppe n över 75 är. Denna utveckling fortgår ända fram tili 2030-talet.

finns det optimister , sam tror att deras violiner efter

senare tid strävat tili att utveckla sama rbetet. speciellt inom socialvärden , mellan å ena sidan kommunen och organisa tionerna och å andra sidan organisationern a

sinsemell an. I staden verkar a ktivt bl.a. Pensionärsföreningarna Samarbe tsdelegation och Delegatio nen för Frivilligarbete r.f. Vidare är det skäl att nämna de t av staden och handikapporganisationerna nyligen gru ndade . lagstadgade Handikapprådet. Formerna för samarbete och koordinering av verksa mheten bör och kan ännu förbättras, men vi har

tagit ett steg i rätt riktning.

Vi bör inte helle r glömma all värt frikommunprojekt direkt uppm anar tili att låta kommuninvånarna fördoms-

frill engagera sig och medverka i saker som direkt är nära dem .

Waldemar Sjövall

Kurs i släktfo rskning. Släktforskningen blir mer och me r en hobby för vår lids mä nniskor. De t är Iydligen vä r rotlöshet i det moderna samhälle t som gell upphov tili all allt fle r vili bygga upp sin ide ntite t genom att utforska sina rötter. O ckså Svenska studieförbundet vili ge sitl stöd tili de nna populära fritidsverksamhet. som alla kan lä ra sig. En kurs som ordnades pä hÖSlen blev genast fulltecknad och alla rymdes inte med . Därför ordnas nu en kurs tili ; den här gängen i Östra Nyland med en tvådagarskurs på Ku ggom folkhögskola i PernA den 31 mars och I a pril. I Studiecentralen Svenska studieförbundet få r vi ofta fÖrfrågningar om kurser och material i släk tforskning. Vartannant är har vi varit med om att arrangera de fin-

landssvenska släk tforska rkonferenserna , ä r 1986 på Juthbacka i Nyka rleby, 1988 i Åbo och näs ta stora konferens hälls i år i seplember i Helsingfors. Ko nfere nserna samlar dellagare i hundra tal. De n här gängen vili vi ge vån stöd speciellt åt nybö rjarna. säger Christina L å n g. utbildningssekretera-

re på studieförbundet. Vi vili ge dem som är intresserade av och vili börja släktforska. e n stadig grund för fonsatt arbe te på egen hand . Ell bra säll all fortsätta ka n vara att bilda e n grupp och anmäla den som studiecirkel. Inga förku nskape r krävs av deItagarna . Deltaga rna kommer att fll en studie mapp med det grundlägga nde mate rialet för fortsatt forskning med sig hem frän kursen . Nägra specialister inom vär släktforskning. vana vid nybörja rundervisning. har utlovat

sin

medverkan;

släktforskaren MARGARETA DAMSTEN . diplomekonom NILS KOCK och kanslirådet RAGNAR MANNIL. Kursen leds av Christina Lä ng. Anmälan tili kurscn görs tili STUD IECENTRALEN SVENSKA STUD IEFÖRBUNDET, Nylandsgatan 17 B. 00120 HELSINGFORS , tel 90-64 1988 före 23 mars. Kursavgiften är 150 mk. som inkluderar undervisning och studiematerial.

Avgift för kost och eventuellt logi tillkommer. Deltagarna har möjlighet att som resebidrag erhålla max 100 mk.

....

De tacksamma svaloma,;:-';-· • sommarmmne 1989 När jag fredagen den II augusti på morgo nen va ltSnart är vi framme vid den årstid då svalorna nade blommorna , luktärte rna och floxe n invid husvägåterkommer. Rolf Lindgen, märk te jag , a tt ett svalholm i Kyrkslätt tar oss bo hade fallit ned och krosmed tili sen aste sommar sa ts. Men inga unga r synt es och vad han d å fick vara tili och jag a nt og, att svalfamed om. miljen hade lä mn at boet. Såsom de fem andra svalfa- mig för att bj ud a på mas k, miljerna , so m hade bygg t si- so m det fanns rikligt av i na bon unde r takkanten på trädgårdslandet. J ag grävde vå r stuga, hade gjort . Sva- upp en frodig mask, so m jag lorna besökte icke me ra sina tvättade och skar i smä bon, uta n de tl ögo omkring st um par. Av ett styv t grässi stora tlockar och övernat- trå gjorde jag e n passlig tade a nn ans tans. matn ingssticka. Nu sk ulle Följande morgon , a lltså sva lunge n få si n första po rlö rdagen de n 12 augusti , när ti o n " mask i stumpar", se rjag gick tili källaren , fa nn ve rad på kinesiskt vis, med jag framför källardörren e n sticka . liten svalunge. Den kunde Eftersom väd ret va r soligt icke tlyga , och jag tog upp oc h vackert va lde jag tili den i mina händer och värm- matningsplats trädgä rd sbo rde den genom att utandas det, ute på gå rd e n. Svalungvarm luft på de n. Svalunge n en fick sitta på min vä nstra sa tt lugnt oc h stilla i mina hand , nä r jag sk ull e mata hän der oc h tittade , med sina den . På ä nd an av grässtrået runda mö rka ögo n, på mig. stack jag en maskbn , so m Den njöt av vä rm en och vi- jag bjöd åt svalunge n. Men sade ingen so m helst rädsla. sva lungen fö rstod icke att Den hade gömt sig bland öppna näbben, huru jag än blommorna, med sä kerhet försökte bjuda ut maskbi ten ett dygn, e iler, om boet ha- åt den . Kanske jag, med d e fallit ned reda n på tors- va tt en, kan lä ra dig att äta, dagen, kanske nästan tv å tänkt e jag, oc h hä mtade en dygn. I mina vä rmande hän- kopp rent va tte n. J ag dopde r kände den sig säkert pade grässtråe t i vattnet , tryggare än nere på marken . oc h placerade vatte ndropOch jag sade tili den lilla pen från strået på svalungsvalungen: " För mig be hö- e ns näbb. Eher några dropve r du icke vara rädd. Jag ä r par öppnade svalunge n sin din vän och gö r dig icke illa . näbb och tog vattendropparJag viII hjälpa dig. J ag skaH na fr An st råe t isin näbb. Nu försöka vårda dig så att du förs tod den också att taga växer stor, lä r dig tlyga och e mo t maskbitarna , som jag b jöd åt den oc h som den å t kan finna dina föräldrar". Jag fö rde svalungen tili e n med god aptit. På vägge n i vera nd an skyddad plats på vår trappa. Där kunde den sitta medan fanns e n blomkrukhållare , jag gick ut pä insektjakt. sam va r gjord av näve r, haMen att hitta oc h fånga in- de träbotten , och som var sek ter var ingcn lätt uppgif!. passligt stor. I näverboets Och jag märkte ganska övre ka nt klipp te jag ut e n snart , att jag va r tvunge n att passlig fördjupning tili inmata sva lungen med annan gå ng, inredde boe! med föda, ä n insekter. Jag beslöt mjukt WC-papper och täck-

, ,

VIUTFÖR

(

ABONNEMANGSKÖRNING MED MODERNA TURISTBUSSAR

I HEMLANDET

ftl -.

- ~.-~

OCH ÄVEN UTRIKES

te över boet med en grytla pp , som hö lls på plats med två gummiband. Svalungen fick tl ytta in i sitt nya bo. Ute på ytterväggen , invid trappan , fann s ett med tak fö rsett fåge lbräde in i vilket näverboet just passa de . Nu var jag glad och nöjd . Svalunge n hade fått ett bo , so m va r väl skyddat och pä passlig höjd fö r mig, nä r jag skuHe mata ungen . Operalianen "rädda svalungen", hade börjat. På e ft e rmidd agen , som var solig och varm , tog jag svalungen och sa tte de n a tt sitt a på kl ätt e rstä llningen för luktärterna , sam väx te vid väggen där svalboet hade ramlat ned. Själv gick jag bo rt för att på avs tånd följa med. o m ungen på något vis kunde få kontakt med si na föräldrar. Men ingenting hände , inga svalor syn tes tili . När jag, efter e n lång väntan, gick fram tili un ge n för att hämta bort den , började den sa kt a kvittra. Kvittringen besvarades ne re från marke n. Under tl oxe n låg en un ge gö md . D en var en a ning mindre ä n ungen, som jag hittad e på morgonen vid källardörren. Nu hade jag två svalungar. Do m såg så nöjda ut där de sa tt bredvid varandra i min hand. Genom att jag sa tt e va ttendro ppar på näbben, lärde sig d en nya un ge n genast att ä t3. D en första dage n fick svalungarna stilla sin hunge r med m askb itar och några få insekter, so m jag kunde fånga. Jag matade ungarna minst varannan timme, och ungarna fick va rj e gå ng äta så mycket de förmådde . Tili natte n tog jag in bo et i veranda n . Jag placerade boet på kante n av

verandabordet med boöppninge n ut åt golve t, so m jag täckte me d tidnings pa pper. Sva lo rna träc kar icke ner i sitt bo. När en un ge ska ll göra si na behov, meddelar den , med ett ko rt kvitter åt de and ra ungarna att ge plats, så att den kan backa ut i ingä ngen för att tö mma sig . T ö mnin ge n sker med tryck , avföringen tlyge r ut , och bokante n hälls re n . Svalungen tö mde sig två tili tre gå nge r per natt , vilket jag kunde se av avfö ringshöga rn a på tidnings pa ppret o m mo rgone n . Varje morgon vid sextide n kall ad e un ga rn a pä mig med kvitter. Dom va r hungriga oc h ville ha mato De ras fö rsta mo rgo nmål. som jag bjöd på, var mask i bitar. Ungarna åt mas kbitarn a med god apti!. Me n icke kunde jag ma ta svalunga rna e nba rt med mask , förslOd jag. och insekte r var det o möj ligt för mig att fånga i tillräck lig mängd. D ä ko m jag på iden a tt göra en blan dnin g, som bestod av male t kött. äggula , finkrossat äggska l. e n droppe linfrösolja och finsk uret na tagräs, tili föda å t svalungarna.U ngarna matade jag varannan timme. De åto både tre tili fyra porti o ner pe r gä ng. När jag nä rm ade mig boet ko m ungarna genas t tili boöppningen , öppnade sina nä bbar oc h bad o m mat. Va rje dag, mitt på dagen , Iyfte jag ut boet på trädgårdsbordet fö r städnin g. När unga rnas fjädersk rud växer bildas de t rikligt med rosk , sam ser ui som mj äll , i boet. Meda n jag städade baet fick ungarna sitta och sola sig på bordel. Fö rrän jag satte ungarn a tillbaka in i boe!, borstade jag d em med en liten pensel. Den behandlinge n tyckte de om. För varje dag som gick blev unga rn a a llt stö rre. De började sträcka på och tl axa med vi nga rn a samt ploeka sig i fjäderskruden.

Välkomrnen ut till Hitis vackra skärgård, på en båtresa Vi kan erbjuda er beställningsresor. sightseeing, fisketurer m.m.

8 personer 25 knop max 45 personer 18 knop max

Pris enligt överenskommelse. Ring för närmare information.

Christer Gustafsson

25940 Hitis Tel (925) 667 02, billel 949-225 119

Även reaebyrcltlånlller. Buasresor BOm opeclltlteL

Kb DAH L

~.~~::.t29024

~tlGf\\. \.

fran

~ ~ L!.lll (il Pedersöre

SPECIALRESOR Passionsspelen i Oberammergau Aesa lill Miinchen och Passionsspelen 4- 11 .6.90 Pris 5.580, Irland Rundresor Sommar 1990 1. Poelens Kusl Avgän g 9.6, 7.7 och 11 .8.

2. Irlands Trädgärdar Avgäng 2.6, 30 .6 och 4.8. Pris 4.395 ,-

Operaresor tili NysloH 16- 17.7 Romeo och Julia 25-26.7 Madame Buttertly 26- 27 .7 Shunkin-Sho Pris 1.355 , - frän Helsingfors

Förfrågningar och beställningar: Long Tours Ltd. Runeberginkatu 40 00260 Helsinki Tel. 90-46 60 66

På morgonen , lö rdagen ungen fö ljde med huru svaden 19 augusti , när jag ma- lan gjorde e n svä ng för all tade un ga rn a, åt den stö rre ige n flyga in öve r oss. När un gen e ndast e n po rti o n me- d e n var heli nära lätt ade d an de n mindre åt, som fö r- svalunge n fr An min hand ut , fyra portioner. Nä r jag och fl ög bort med sva la n. vid tio tid en tog ut boet på När vi . vid fyratiden på trädgå rd sbo rdet för rengö- eft e rmidd agen, sa tt ute på rin g, oc h fö r att ge ungarna gården i det vackra solskeskönhe tsvä rd , hoppade den net och drac k kaffe med vår stö rre ungcn upp pä boe ts dotter och he nnes familj, kant , tl axa de med vingarna som hade kommit på besö k, och började kvittra . Efte r kom e n e nsam svala flygane n liten stund hörde jag de , som sa tte sig på telefonsvalkvitte r frå n skyn . En ka beln ovanför oss och börsva la ko m kvittrande och jade kvittra. Svalan hö ll för sa kt a flygande ö ver oss. oss e n lång , glad och vacker Svalungcn såg upp på den kvitterkonsert. öve rtl yga nde sva lan, som Under de n följande veckgjo rde e n svä ng och på ny tt a n utförd e j ag mälningsa rtl ög in över oss. Då de n var beten på stugan . Nu , när he lt nära Iyfte svalungen svalo rna hade flugit sin kos, från bokant e n och f1ög bort kunde j ag putsa bort svalmed sva lan. Den mindre bona och mäla väggarna . unge n, so m sa tt i min ha nd N är j ag, den 30 augusti var oc h fick skö nhe tsvå rd, gjor- färdi g med arbe tel. oc h på de inge t som helst fö rsö k att fö rmidd age n sto d oc h befölj a med . Nu fö rst o d jag trak tade res uh ate t , kom det varför den större ungen åt fl yga nde två, glatt kvillranba ra e n po rtio n åt gången. de , svalor, so m uppfö rd e för D e n hade blivit fullvuxen . mi g e n e naståe nd e fl yguppFö lj and e morgon , sönd a- visning, so m jag vi II kaila för ge n den 20 augusti , å t sva- e n tacksäge lse- oc h avskedslungen , som jag hade kva r , dans . Glatt kvittrande flögo bara e n po rtion . Nu visste de o mkring mig, gjo rd e jag, att d e n var fullvuxen eme llanåt e n svä ng krin g och tlygfä rdig. Jag bad min stuga n för att seda n ige n fl yhustru komm a med ut på ga o mkrin g mi g. Ibland kom gården för att bevittna dens de så nä ra , att jag trodd e, avfärd. J ag salle ungen på att de sk ulle kollidera med min ö ppna hand och sträc k- mill a nsikre oc h mås te sluta te upp de n . Ungen började mina ögo n. Jag fö rstod, att genast kvittra och efter en de t var ungarn a, som jag hako rt stund besvarades kvitt- de vårdat , so m nu , före sin ringen från skyn . Alldeles avfärd tili söd ern , hade so m dagen innan kom igen kommit för att säga farv äl e n svala sak ta Oygande och tili mig. kvittrande över 055. Sval-

SKRIVARKURS

för pensionärer den 3. 5. 1990 på Vö rå folkhögskola . Samling på skolan kl. 8.30-9.15. Kursen avslutas kl. 16.30. Plats fö r 30 "skrivare" frå n föreningar i Österbotten. Kursavgift: mk 100,· , inbetalas tili rörbundskansliet se nast 20.4 .90 pä konto : 405511 -10005034 i He lsi ngfors Sparbank . Anmälningar tili verksam hetsledare Jerker Nyberg tel. 90-791896. Första a nm älningsdag 26.3.90. Skrivarkursen arrange ras i samråd med Studiecentralen Svenska Studieförbundet. Ve rksa mhetsleda ren

Ruskaresa tili Lappland 17.9-23.9 .1990 Ännu finns några platser tili årets ruskaresa, som startar i Ekenäs - Helsingfors och företas med buss, som kör genom östra delarna av Finland tili Lappland och så tillbaks tili Helsingfors- Ekenäs. Resans pris: mk 2 .200,I prisel ingår: reseledarens tjänster i programmet nämnda bussresa logi m . halvpension Valamo Klosters hotell i 2-pers. rum logi m . halvpension Hotelli Kuusamo - do duschlwc logi m. halvpension Holelli Riekonkieppi , Saariselkä - do logi m . halvpension Ylläksen Humina, stockstugor 2-pers. rum med bekvämligheter logi m. halvpension Hotell JUlhbacka, Nykarleby do "Iappdop" entre tili Tankavaara guldvaskarmuseum - avbeslällningsskydd Anmälan är bindande när förhandsavgiften mk 400,har erlagts. Annullering lIall resenären avbeställer resan tidigare än 30 dagar före avresan är våra kostnader mk 100, - per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland rf. allmänna sällskapsresevillkor. Reseledare : Jerker Nyberg . Ansvarig researrangör: LL Tourist Service , Arkadiagatan 21 , 00100 Helsingfors. Tel. 90-440041 .

Nummer 3 av

Från redaktionen

VALBAR MOTION på

Tide n lide r oeh vi med tillbringade för e n tid sed an den , h ar någo n sagt i något en vecka på spanska solkussa mma nh ang. Visst gå r ti - te n närm are bestämt på Giden men åtminsto ne har un- raso l i Fuengirola. De t är en d erteckn ad inte h aft tid att badinrättning d är unde rba r lida d .v.s. att tycka att tiden perso nai ge r sjuka rygga r blir lång . De t är so m i gå r och h ård a muskle r m .m . fin det va r dags att sa mmanstäl- be ha ndlin g. D är provade la numme r 1 av God Tid oc h jag på hj alvmassage och lönu står red an nummer 2 i gade mig e n ha lv tim me i ett bad ka r oc h fi ck s. k. bubbelturen . Mycket har h änt sen se- bad. H ärligt ! I maj ska vi berätta me ra nas l. Bl and a nn at h ar fö rb un dets nya o rdfö rande Le- om Gi rsaol. D å a nno nse rar vi Kl åv us h aft tid att sätt a vi också ut den resa försig in i a rbetet. H an ha r ju bunde t arrangera r di t den också medve rk at både i det 7-2 1 septembe r. Fu ndera ena och andra sa mma nhang- redan nu o m Du vi II va ra et ino m vå rt fö rbund . Oeh med . Anmälningstiden uppfö refa lle r att tri vas liksom ges i maj numret av God också medl emmarn a fö refal- T id. Då medde lar vi också o m prise r och andra viktiga ler att trivas med ho no m . Vinte rsaml ingen i Lojo saker. Så passa pä att läsa också in fö ll på e n d ag när nature n kl ätt sig i vi taste nysnö. God Tid numme r 3. Den so m vi II åka med på G lädj en räek te visserlige n inte så länge me n doek . Oeh ruskaresan har ännu en chans att anm ä la sig. Likde so m var med vid sa ml inge n Iyssnar sä ke rl nu på fåg- so m också den so m viII vara larn as kvitter med ett a nn at med på resa n tili Nys lo tt och ö ra än tidiga re. D .v .s. efter o pe rafesti va le n d är. Tidatt h a Iyssnat tili pro fesso r punkte n är 18- 19 juli . Se Harry Krogerus humorspäc- närm are i ann ons i detta kad e festtal om hur djuren oummer . I Öste rbo tt en har man k ommunicerar med varandva lt e n ny distriktso rdfö ranra. Vit ren - de n riktiga - de efter Levi Kl åv us. Ny på närm ar sig och d å dra bbas poste n är Gö ran Sundströ m många av reslystnad . O ch från Kro noby. E n ann an fö ränd ring som d en 6 a pril åke r 38 rese näre r iväg tili södra Po rtugal d är sker i sammar i distriktet är vi unde r 2 he la veeko r ska att o m budskvinna n E lsenjula av sam vi ho ppas, soi Maj J o hnso n gå r i pensio n. letar Fö rbundsledninge n och värme. R c d okt 8 r e n f ö r - G o d -#Tid jusl nu efter en e'fte rträd are 1

Leas hörna

Specialdiet

U ngefär 2% av vå r befolkning insjuknar i di abetes e ile r soc ke rsjuka. De t är fråga o m e n ämnesomsättningssjukdo m , so m kan sätta in tidiga re e ile r se nare . Med sen are mena r jag e n sockersjuka so m bö rj ar efte r 40-års älde rn , d en kallas å ldringsdi a betes. D en utlösa nde fakto rn kan vara fetm a, fö r litet mo tio n , e n arvsfakto r kan spe la in , liksom också e n psykisk fa kto r. O ftast utveckl as sjukdo me n längsa mt o ch man bruka r säga att tö rst är som e n farosignal. B1ir man vä ldigt tö rstig är det tid att ko ntrollera blo dsockerh alte n. En såd an brukar hö ra tili rutin o m man besö ke r läkare. Människan ha r många inrese kreto ri ska kÖrllar so m avsö ndra r ho rmo ner. Bukspottskörteln avsö ndra r insulin som i 5in tur reglerar sockerba lansen . Om insulinet inte avsö ndras i tillräcklig grad stann ar sockret kvar i blo dcirkul atio ne n och gär inte fram tili de d elar av kro ppen dä r sockret skull e behövas . Åldringsdiabetes hj älps upp med diet o ch tabletter. Det som man ska ll se upp med i dieten ä r naturligtvis socke r , men också med fetl. Det betyder att vi borde ve-

ta litet o m vad våra livsmed el inneh ålle r. H ar man di a betes så lär man sig småningom att äta sura re rätter och att inte soc kra kaffe e ile r te. D et lär inte vara så bra att vä nja sma ke n vid sy ntetiska sötnings mede l. Inte he ller fruktsocke r , som ofta reko mme nderas , skall a nvä nd as. Tidiga re hade di a beti ke rn a vä ldigt stränga regle r fö r vad d e fick äta. Numera ä r livsmedel som långsamt o mvandl as tili soc ker tillåtna. Tili dem hö r ro tsa ker , grö nsa ker , he lkorn sbrö d och grö t av he lko rn . Frukte r , ut o m vind ruvo r (ru ssin) oc h ba naner kan man äta . Det är viktigt att få tillräckligt sto ra mängde r äggviteä mne n (proteine r) . so m behövs fö r nybildning av celle r , fö r ho rm o ner och e nzyme r. En fjärdedel av pro teinern a får vi i no rma lkosten från sädesslagen . Stö rre dele n fär vi från fisk, kött , ägg och os t. Mjö lken hö ll jag på att glömma. Vår die t innehåller i allmänhet alldeles fö r mycke t fe lt. När man ser mamma r so m skuffar på liter på lite r helmjö lk i köpkä rro rn a kan man inte låta bli a tt fundera. Man har ko mmit tili att en di a betiker inte skall dri cka mera än 6 dl mjölk pe r dag.

tili hen ne. Tili de rese närc rsom är va na atl distriktet arrangera r egna reso r vi II Else-Maj meddela att ho n och E rkki T arpila arrange rar en resa tili Rh odos på höste n. I ege n regi. Hur d istriktets reseve rksa mhet i framt iden ska skötas beror på den nya o m-

budsmannen-kvinnan. Men det är e n ann an fråga. D em som be tt o m a tt få fotografier i retur har jag inte glö mt bort. J ag hoppas Ni änn u ha r lite t tålamo d - de komme r i si no m tid. På grund av en fö reståe nde fl ytt nin g är allt mer e ile r mi ndre råddi gt just nu men det blir bättre smä ningom. Numme r 3 av God T id ko mmer enl igt pla nerna ut de n 15 maj. D en so m planera r att sända mate ri al tili de n borde posta det så att d et ko mme r redak tio ne n ti llhanda genast efter fö rsta maj. D .v.s . 2 e iler 3 maj -

senast. T ack på fö rh and fö r a lla bidrag. G ä rn a text med anknytnin g tili Å bo. Vi hä ller ju vå r so mmard ag dä r i år. O ch infö r so mmard age n ho ppas jag kunn a bjuda pä ett di ge rt Å bo-numme r. Me n då be hövs mycke n hjälp med textmateri al. Tili dess; G lad Påsk och trevlig Valbo rgsfest. Gurlj Nurmi

1 mina öro n låte r so m väldigt mycket oc kså o m mjö lke n skall po rtio neras ut längs med dagen . Köpe r vi helmjölk betyde r det att bara fettmängden i mjö lke n per vecka sti ger tilllite t öve r 160 g. Lättm jölken ger oss 80 g per vecka efter sa mma mängd mjö lk . Djurfett bidra r tili att förkalka åd ro rna. A nvä nd fö rsiktigt med fe tt på brödet. Ste k sä litet so m mö jligt. Vi har e n del s .k. gö mt fett i ost , charkuterier , leverpastej , majo nnäs o .s.v. D et är bra att äta mindre mängder per gäng , blodso ckret stiger med stö rre mängder mal. Fö rdel a måltid ern a öve r dagen, tre såd ana anses vara bra. Om hunge rn sätter in kan två mindre mä ltider få plats . Om du är osä ke r ka n d u tala med din läka re o m pro blemen o Det fi nns dessut o m brosc hye r so m berättar mera o m diabetesdie l. Lea Andersson

utkommer den IS maj 1990. Bidrag och material tili numret bör vara redaklionen tillhanda senast den 2 maj . Annonsmaterial den 8 maj . Redaktionens adress: God Tid, Centralgatan 87 D, 10300 Ka ris. Redaktionens tel . 911 -362 80. Manuskript som inte beställts av redaklionen returneras inte.

Svensson har de t inte fe tt. H an d rabbas tili slut av magsä r och måste operera bort magsäcke n . Nä r han bö rjat arbeta ige n mö ter han direktörn so m deh aga nde fråga r hu r det stå r tili . - J ovars , det ska vä l bli bättre i fo rtsättninge n. svarade Svensson, nu nä r de ha r sk urit tili mage n så att den passa r av lö ningen.

- D et är en he rre utanför som a nt aglige n viII tala med direktö rn . - " A ntaglige n", vad menar Ni med d et? - J o, ha n frågade o m den gamle grinva rgen va r inne.

Ny ordförande i Österbotten Österbottnisk a distriktet av Svensk a pe nsio närsförb UJldet h ar h ållit årsmö te o ch valt n y o rdfö r ande efter

Levi Klåvus, som ju gå tt vid are tili nya o ch stö rre up.pgifter ino m fö rbunde t. O ste rbottens nye pensio nä rsboss heter Göran Sund st r ö m och ko mmer frän Kro no by, d är han ha r ett fö rflutet ino m ko mmunalpolitike n. Göran va ldes efte r omröstn ing med betrygga nde majo rit et e iler 28 av de n ärva rande de lega te rn as röster . med täv larn a Ruth Bäckstrand och H e lge U lfve ns fick sex , res pek ti ve fy ra röster. I de n nya styre lse n si tt e r fö ruto m Sundström äve n Laura Ö s t e r be r g, Peta lax , so m viceord fö rande. H ennes suppleant ä r E ve rt Kumm el, Ö verm ark. Med lemmar i styre lsen är oc kså Tor Wid e ll , Vasa (Ka rin Blo m , Vasa) , Be rtil G r a n s tr ö m , Vörå (Anit a Östman , J akobstad), Ruth B äc k s tr a nd , J eppo (Hilding H aglund , Nykarle by) , Vo lmar Furu , Karleby (Valte r Högna bba, T e rjärv ) sa mt H elge U I fve n s, Ko rsnäs (J e nn y Rosenback , Lappfj ärd). Revisore rna Run ar Lindahl , J akobstad och Thure H agbe rg, Oravais åte rva ldes liksom suppela nte rn a Mä rt a Mattsson , Vasa och J ö rge n Lipkin , Vasa. E lse-Maj J o hnso n öve rlämn ade blo mmo r tili avgåe nde o rdfö randen Levi Kl åvus och tackade ho no m fö r hans insa tse r i det öste rbottniska distri k tet. Nye o rdfö rande n Gö ran Sundströ m hälsades vä lko mmen med blo mmo r.

Förbundets motio nsdag på Solvalla onsdagen de n 9.5 .1990 blir de aktiva pe nsionärern as stormönstri ng. Du kan välja vi lke n motionsgre n du viII. A lla smakriktningar skall tillgodoses. Meddela i samband med an mä lan vad d u viII syssla med unde r motionsdagen . Några fö rslag: va nd ringar nat urstig oriente ring korvgrill n ing pil kastning paddling ro d d bo llspel boccia d ans , m .m . An mäl se nast 25.4.1990 tili förb undskansliet , te l. 79 18 95 helst föreningsvis. D eltaga ravgifte n mk 100 - ink luderar lunch och två gånger kaffe under dagen . Ko nto H fors Sb 40551 1-10005034. Tu rbussen från H elsingfors Busstatio n ti li Solvalla avgår kl. 8 .30 från plattform 30 b . Retur från Solvalla kl. 15 .25 eile r kl. 18 . 15. Väl m ö rt i mo tio nens teeke n ! SVE NS KA PE NS IONÄ RSFÖ RB U ND ET r .f. Jerke r Nybe rg ve rksamhetsled are

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Tili NYSLOTT 18- 19 juli 1990 Vi ser: ROMEO OCH JULIA som balett. Romeo dansas av ungraren Jenö Locsei trån operan i Budapest. Övriga medverkande kommer bl.a. trån Göteborg samt från vår egen Nationalopera. Prellmlnärt program för resan : 18.7.90 - onsdag Avfärd trån Ekenäs busstation kl. 06.20, Karis busstation kl. 06.45 och Helsingfors busstation kl. 08.00 (hållplatsen för beställningstrafik nedanom S imonstället). Vi kör förbi Lahtls och HeInola tili Tertln Kartano, ca 7 km öster om S :t Michel , där vi äter lunch, herrgårdens kalasbord . Härifrån fortsätter vi mot Nysloll och vidare tili Kerlmäkl, där vi tar in på hotell HERRTUA. På kvällen busstransfer tili Nyslott och föreställningen av Sergej Prokofjevs balett ROMEO OCH JULIA. Efter föreställningen retur tili Kerimäki. 19.7.90 - torsdag Frukost på hotellet. Härefter kör vi tili Retretti konstcentrum vid Punkaharjuåsen och efter att ha besett konstutställningen kör vi vidare mot Parikkala. Vi äter lunch på Ukonsalmen kartanohotelli i Ruoko lax. Efter lunchpausen kör vi sedan via Imatra, VlIlmanstrand och Kouvola tili HelsIngfors, Karls och Ekenäs. Pauser under resan. Prls: mk 1.175:I prlset Ingår : i programmet nämnda bussresa - lunch på Tertin Kartano - logi i 2-pers. rum med dusch, wc, hotell HERTTUA, Kerimäki frukost på hotellet - entre til i Re tretti lunc h på Ukonsalmen kartan 0 hotelli i Ruokolax biljett tili ROMEO OCH JULIA, kat. I reseledarens tjänster - avbeställningsskydd Anmälan tili SPF-kansliet te l. 90-7918 95/Maj-Britt Wikholm. Ansvarig researrangör: LL Tourist Servlce, Arkadiagatan 21 , 00100 Helsingfors, tel. 90-44 00 41. SPF-reseledare: Gurli Nurmi

Tack Lojo Sydlojo!

Välkomna tili oss, hälsade ordföranden för Sydlojo svenska pensionärer Asia Jansson, vid vinterdagens inledning i Lojo kyrka. FORTSÄTTNING ••••••

Gammal ••••••••••• frå n sido Mera musik Ehrström Hans-Ott o tog därefter plats vid pianot och bjöd på en komposition av K aski och en av M endelsohn .

"Djuren kan tala" Rubriken för dagens festtai var " K an djuren tala?" Talaren, professor H arry Kr oge ru s, redde ut denhär frågeställningen på ett humoristi skt sät!. Eli referat av det kåse rande talet återges här invid.

Mera sång och m usik Efter fesnalet bjöd Peter N o rdman på so losång tili H ans-On o Ehrströms pianoackompanjem ang. H anna R ant a l aiho spelade en par kompositioner pä harpa. Erik Ros e n str ö m reci terade några dikter. Funka dansstudio uppträdde och programmet avslutades traditionsenligt med M odersmålets sång sjungen unison!. Och vinterdagen avslutades med dans tili tonern a av Totte Bj ör kl ö f s kvinten. G urli Nur mi

Dagen började bra . Skönt att inte behöva iväg i svinottan. Naturen var he lt vit pudrad av nyfa ll en snö. Det var en lisa för ögat , då man så länge fån uppleva gråväder och barmark. K yrkan var en upplevelse. Arrangemange n var bra och maten god. För egen del uppskanade jag mest Harry Krogeru s' inslag. Det var det " kostligaste " fesna l j ag någonsin Iyssnat tili . För övri gt var det rOligt . an uppelva en vintersamling mcd IiEn egen sångkör håller sig arrangörema av vinterdagen i Loj o med. Ulla Strömberg tet " utöve r det van liga'·. Harpospelet och recitati on heler dirigenten och här syns kören vid uppträdandet i Tanhuhovi den / 4 fe bruari. av en herre. Ni gjorde bra ifrån er! FORTSÄ TTNI NG •••••• Til i det mera ova nl iga hörde också kaffebröd e!. Det blev 2.800 mk tör de små dockorna Visst talar Inget "skuri brö" här inte . ••••••••••• frän sid o I som såldes på vinterdagen: Beloppet är Unicef-utställningen var inbetalat tili Unicef- Vi tackar tör god bcstämt sät!. V arje art har en pikant inslag och vi sade sin eget språk och förstås inhjälp. vägen tili en annan verksamte av någo n annan art. Sydlojo svenska pensionärer hetsforrn inom föreningen . - Exempelvis den svartviVisst hann de, som så önsta nugsnapparen kommer kade ta sig en och annan omkring 1 maj . Han utser ny partner. Så allt är inte härmsångaren som härmar svängom. innan vi begynte revire t och väljer ut en bo-_ frid och fröjd ens i fågelvärl - andra Ijud i naturen . Gräsåterfärden . Stämningen var stad - om den är ledig eiler den . hopporna har som bekant glad och uppsluppen i businte har ingen betydelse. vissa Ijud för sig liksom ocksen, som sig bör. efter en Honorna kommer en vecka Många sätl så vårtbitarna . Iyckad dag. H emma var vi senare och då får vi höra atl kommunicer a Professor Krogerus förealla igen i "skaplig tid ." smäktande Ijud. Betydelsen Det är inte bara ge nom drag om hur djuren kommuMed vänlig hälsning kan närmast betecknas som Ij ud djuren kommunicera r. nicerar fick rungande applASibbo svenska en annons om hustru eiler H arry Krogeru s beränade der av deltagarna i vinterdaPensionärsförbund r.f. tillfällig kärlekspartner. om bävern som ger signal gens fest i Tanhuhovi ilojo. Dagny Kaiser - Det är inte så bevänt med sin svans. med den äktenskapliga troHan gay ytterligare heten bland nugsnapparna. mänga exempel på hur djuKn appt har hanen fåll igång ren kommunicerar med varen kull sä söker han sig en andra och nämnde också

.. UI

~~ija

SVENSKA ÖSTERSOTTENs~ r FOLKAKADEMI :.. _ -r:O YTIERMARK

..>

PENSIONÄRENS SJÄLVKÄNSLA, KURS DEN 27 - 31 AUGUSTI

- ,--

Arets pensionärskurs är inriktad på att bygga upp pensionärens självkänsla . Skolans nya rektor Sten Westerholm , lärarkollegiet och gästlöreläsare garanterar trivslen . Olika aktivitetsgrupper och utlärder hör tili programmet. Du är välkommen! Anmälan och närmare information SÖFF . tel. 962-564 41

Karia, Bu •• tatian .~Q.\tDISK

co 911-303 64

Karjaa, Linja-autoasema

KmlIHUK,

1 dgr. FOnta avg, 4.6 Vasa - Hfors - Åbo - Slock.holm - Göteborg Oslo - Geirangcr - Ålcsund - Trondheim - Sundsvall - Vasa .

(i'llÅ'Ql.KYjS~IN§l mcd Delfin Clippcr II. Solist Lill· Babs. Första restl 17-21.6 Bj6rncborg Hudiksvall - Riga - Tallinn - Hudiksvall - Björneborg. t 6-20.5

TRONDHEIM

11.5 18-29.5 27.5-1 .6 2-10.6

Nalionaldag WIEN - BUDAPEST GARDA HOLLAND - Ma;nau

:=~:/

g~;::~I~C:~6U

16-21.7 18-20.7 27-31.7 2- 7.8 2-7 .8

HAMBURG . LEGOLAND NY5LOlTOPERA TROllSTIGEN KOLMARDEN -S KARA

l2pAG~ _ • • •

FISKARS-ÅBO HVIlTRÄSK - DALSBRUK EKUDDEN -$VEABORG VALAMO , Heinävesi 20-21.7

.DA~

StAende bord SeIsova pöytä

Lö-Sö Matservering

vard_ ark_

11.00-13.30

10-16

La-Su RuokatarjoIlu

• • • .

KOLMAROEN - BORNI1OLM

Rcsor mcd kvalite och omlankc om just Dig! Rcs mcd Wcslcrlines duktiga och kunniga chaurrörcr_

ÄHTERl-TUUR I TAMMERFORS IIlTALA - INSJÖFINLAND KILEN . REPlOT- BJÖRKÖBY • UMEÅ varannan torsdag

BilrNIA

Bokningar : 961·11 21 22 Vasa 962-4 1271 Närpes

Vårt dagliga bröd smakar bäst med

ENIGHETENS Enilett

O~QJJ~

En rcsclcdarc (öljc r alltid mcd på rcsan . Rcscbroschyrcr UIkommcr i ma~ . Välkommen och hämta Din cge n!

Endast 30 km från Helsingfors på Hjortlandet i Kyrkslätt Hö arm:

muskelvärk tlndrlgare reumatlsk värk sömnbesvär oro Ischlas

Vä arm: cirkulationsbesvär

Det av prinsessan Birgitta marknadsförda HÄLSOARMBANDET ENDAST BIO-RAY är originalet S 16 cm

M 18 cm

K 20 cm

Överdrag i silver 290:Överdrag i guld 360:-

Atertörs . ULLA HOLMSTRÖM 104 KUNGSÖ 22130 Gottby Tel. 928/325 88 SÄKRAST kl. 16-21 även helgdagar dagtid

-------------------

Restaurang , 120 personer Solterrass mot söder, 70 personer båda med A-rättigheter och å la carte servering Cafe, 120 persDner förmånliga portioner 2 bastur, 6 - 12 personer utmärkta parkeringsutrymmen även för bussar

------------------- -----Hjortlandet, 02400 Kyrkslätt Tel. 90-296 10 11 , fax 90-2981010 Öppet alla dagar

Sommarkurser på Västra Nylands folkhögskola So mma ren nä rm ar sig med sto rmsteg. Sömniga krok usar ti ttar upp bland skrum pna höstl ö v. Ljuset ä r här , glädj e n och Västra Nylands sommarkurser. I år har Du mö jl ighet att välja p två kurse r. E n i maj 14 - 18.5 SKAPANDETS G LÄDJE och en i augusti ROSOR O C H 13- 16.8 ROMANT IK. Unde r kursen Skapa ndets glädj e kan D u de lta i ve rkstäde r fö r skapande ve rksamhe I. Det fi nns ve rkstad fö r bandvävning och text ilko nst som dr as av Barbro G a rdberg, e n ve rkstad fö r träs lö jd med A lf Malm , me tall ko nsthant ve rk med Auni Pe lho , målni ng med Sini Lappalainen och e n litte raturgrupp som d ras av Be rnt Mårte nsson. De n ska pande ve rksamhete n va rvas med fö reläs nin gar. Vi gö r också en exkursion. Under ku rsen Rosor och ro mantik få r Du unde r e n rosendofta nd e kursvecka be kant a di g med ro manti-

ke n i alla dess fo rme r. Roma ntisk a rk ite ktu r , ko nst , litteratur , musik e tc. O ckså mä nsklig rom antik står på progra mmet ; Ra mantike n bako m ku lissern a o ch krigstid a svä rm e ri. Kursen bes tår av fö reläsninga r , e n de l skapa nde ve rksamhet och e n exk ursion . Vi o rdn ar också en sto rslage n fest. Roso rn as ba l, som då de n fö rra gå ngen o rdn ades 1985 , blev e n ofö rglö mlig kvä ll. Då kursen senast o rd nades d rog de n 100 de ltaga re som un der ro mantiska farme r upple vde en glad och givande kursvecka . Kursern a kostar 700 mk st. 1 kurspriset ingå r ku rsavgift och helpe nsio n. Anmäl d ig senast en månad i fö rväg. För ytterli ga re info rmatio n o m kursern a står vå r kurssekre te ra re Anette Ringbo m gä rn a tili tjänst 9 11 -33 144 ,9)1 -32688 . Väst ra Nylands folkhögskola Strand pro menaden 1 10300 Karis

BOSTADS AB KÖKLAX PENSIONÄRSGARD

Falkpe nsio nern a steg vid å rsskifte t med i genomsnitt 7, 1 procent tili fö ljd av de n årliga indexj usteri ngen . Samma för höj ning gälle r också fro nt mannapensio ne r och allmä nn a fi' miljepensione r. Arbetspensio ne rn a höjdes med 6,8 procent. Fo lkpensio ne ns basde l höjdes med 25 mk och blev 390 mk per månad . Fö r e n e nsamståe nde person är fo lkpe nsio nen med fu ll tillläggsdel 1990 2.2 14 mk i ko mmungrupp l och 2.11 9 mk i ko mmungrupp II. Makar och samboende par ha r läg re tilläggsde l än e nsamståend e. I ko mmu ngrupp 1 har de 347 mk mindre och i ko mmungrupp II 328 mk

Pensionema steg och blev utmätningsbara mindre til läggsde l per mänad . Vårdbidraget för pe nsio nstaga re nivåfö rhöjs fö ruto m indexjusterin ge n fö r fö rsta gå nge n . De nya belo ppen ä r 182 mk , 485 mk och 726 mk per månad. Fronllillägget steg tili 189 mk pe r månad , eile r med 13 mk . De t ex tra fro nllillägget höjdes med högst 9 mk per må nad . Fro ntmann apensionens full a belo pp höjdes med 159 mk och utgö r i ko mmungrupp I 2.404 mk per månad .

Ree o rte rn : - Ar det sant att de vilda djuren i dj ungeln lämnar Er i fred när Ni bär e n fac kl a i handen? Upptäcktsresa nde n: - Tj a , det beror fö rstås på hur snabbt jag bär den .

GOD TID 1990

Arbets-, tj änste- och fö retagarpensio ne r ä r utm ätningsba ra frän dett a års bö rjan . Beslu te t berö r inte fo lkpensio ner , allmänna familjepensio ne r e iler den arbetslöshetsdagpe nnin g som betalas ut via FPA . Fo lkpe nsion ka n dock utmätas o m övere nsko mmet unde rhå ll inte betalats, vilket va rit fallet redan tidiga re. Självris kande la rn a fö r sj uk- , und ersöknings- och vå rd kostn ade r steg vid årsski ftet frä n 30 tili 40 mk . Självriske n fö r lä ke mede ls-

kostnader steg från 30 tili 35 mk och resekostn ade rna frAn 25 ti li 30 mk . Sj älvrisken är de t belo pp patie nte n alltid måste stll fö r själv. Ersättninge n beräkn as på det överstigande belo ppe t. No rmerna fö r pensio nstaga rn as bostadsbid rag har fastställts fö r 1Ir 1990. Inga fö rändringa r ske r beträffa nde pensio nstaga re som bo r i egnahe mshus när de t gälle r värmeno rme rn a. I andra bostadshus höjdes också vä rme no rme n enligt fo lkpe nsione ns indexjuste rin g. Också valle n- och underh ållsno rm ern a höjdes enl igt indexj uste ringe n.

RING OSS!! DU FÅR ÅRETS RESEBROSCHVR OMGÅENDE.

År 1990 utkommer G od T id enligt fOlj ande: " IS maj Nr 3 4 3 juli S ,, 18 september ,, 6 ,, 30 oktober 7 4 deeember

WILLIAMS BUS$ AB, STRANDGATAN 4 , 22100 MARIEHAMN. TEL. 928- 75 055

Dessa nftyttnngsklara radhuslagenhe:tet i en pan ar avsedda lÖI' svensk· språkga pen5IOOärer Alla lågenhelet ar p4anerade så, an aven ruls tolsbun::l-

~~~kv~~=.~ utan e Ktraartangernar9 skuldlrin pns 546 250 mk Två Sl 1 nJm + kv ... d u$ChnJmlwc , 35,S m2 skuld lntt pns 4 26 000 mk Aexlbla betalningsvillkor Servlce ger b"ygghet Pensionårsgården år helågen ca 200 m Irän KokIax Servicehus och Köklax Hälsoslation vllket tryggar tlllgängen !III bas_

LURENS 1990:

EGNAHEMSHUS/HANGÖ

I bOS,Öden>as ornedelbal'a n !imee .

Stigabeckavägen 13, 02200 ESBO l 502 1566, fax 5021770

FÖRFRAGNINGAR VARDAGAR LORENZ STARK TEL. 502 1566

Vilsna vägar Erik Anderssons dramatisering av Runar Schildts noveller Rönnbruden och Hemkomsten

Hej alla glada resenärer! Här kommer årets resor! • Belgien och Blommande

Hcliand 23. 4- 2. 5. Två naUer i Belglerl, tre naner i

HoIIand (2 i Amsterdaml. bIoms·

terpar1c;en Keukenhol, Blomstertågett En nan I Danmark på hemresan HatvpenslOfl Pris'

3780.-

Legola nd

25- 30. 6. • Syd-Norge med Svenska västkusten 12- 21. 7. • Leningra d -

mergau 2- 12. 6 o. 27. 8-6.

9. 11 dgr.

Två naner I Oberammergau, två naUer vic! Bodensjbn, besbk på Mainau, nalursktina Schwarzw ald m m Resan 27 8. 2 platser kvar.

• Trondheim 16- 20. 5.

Norges natlOnaklag fras med aika Pfogram och vi l år vara med

om festsupen på ftna hotel Bntannla, dar VI också bor

Costa

Brava

5-17. 5.

• Sommartagra Aland 7-9. 6. Övemannll"IQar på hoteU Pommern I Mariehamn

Grupper - Föreningar Enskildal Kontakta oss när Ni skaii fesa! Vi hjälper med ptaneringar och beslällningar m.m, Begär offertl Ring och bestä!! vii, resebroschyrt

BOKNINGAR OCH FÖRFRAGNINGAR

Handli nge n , som bä rs upp av musik, ä r förlag d tili inbö rd e s k rigets R äfsbacka Premlä r 30.6.

Saima kanal

4- 9. 7.

• Passionsspelen i Oberam-

• SpanJen

• Köpenhamn -

• Östra Finland 9-11 . 7. NyslOtI - Valamo - KuOpiO

Föreställnlngar tlsdagar, torsdagar, lördagar och söndagar

~u$}{5

• Gotland -Öland 14- 20. 7. • Lofoten

Hurtigruten

26- 31 . 7. • Island 5- 14. 8. • Skara sommarfand - Göta kanaloch Kolm ården

VI hos SFF vIII betjäna Olg enllgl Olna önskemå/. VI ulgår alilld från vad Ou behöver:

5r+ k Kadermog. II-vå n. Byggl. -36. Grundrenov. oljeeld. Arre ndeto mt 777 m 2 Fp. 770.000,6r+ k+ b Re ps laga reg. I-vå n., tege lfasad , bl gg t. -80. Oljeeld. Arrendetomt 770 m Fp. 595.000,6 r+ k+ b Fiskare grä nd 1 1/2 vå n. Bygg t -75 O ljeeld. Arrendto mt 651 m 2 Fp. 590.000,-

ca. 1!

118 m 2

153 m'

AKTIELÄGENHETER/HANGÖ lr+ k Bang. Byggt -65 , balkong. GOTI S KICK Fp. 340.000 ,2r+ k+ b Dykan dsv. Byggt -86, GOTI SKICK, terras s Fp. 380 .000, -, S kuldfrittp. 423 .121,3 r+ k Hal mstadsg. Byggt -75 balko ng Fp. 427 .050 ,-

40.6 m 2

63 m2 73 m 2

HÖR ER FÖR OM VARA ANDRA OBJEKT OCKsA I EKENÄS OCH KARIS!

Östra Nylands Ungdomsförbund Blljettbeställnlng ÖNUF:s kanslltel. 532412

8- 12. 8. • Östra Finland 9- 12. 8. Ämmånsaan - Nurmes - PIE!II-

nen run".

• Istanbul 25. 9- 14. 10. • Vinskördsresa tili Rildes·

heim 6-14. 10. • Ruskaresor _ 12- 16. 9 BjÖl1diden - Tome träsk.

: ~t~~: ~ ~::: ~:~~~ • Solresa I november. • Florlda - Bahamas 4- 20.11 . • JulresatitlDalama22- 27. 12.

• NyålSresa tili Viborg - leningrad 29. 12-2. 1.

RESEBVRÄ

INGVES RESOR Narpes tel 962-42048 eI 42548

Vasalel 961-112046el 112048

PENSIONATET VID HAVET -IiOlI

n~ 101HIMI Västra Ytternäs, SF-22100 Mariehamn, tel. 928-' 11 83

Läs och resl 62 fantastiska resor i vår nya broschyr Bretagne, Korsika, Istanbul. .. Ring idag , så skickar v i broschyren .

."••""11."'. ~ "".. Bussplan

Tel. 928-11570

22100 -Mariehamn

Nu samarbetar de ä1dre i Europa Äldreorga nisationerna erfektiverar sill samarbete för 8tt kunna hävda sina intressen i det integrerade Europa. De nordiska orga nisationerna har redan nu ett etablerat samarbete inom raOlen för NO RSAM - Nordiskt samråd fOr en akt iv ålderdom _ Nu planeras eli me_.. ra omrallande samarbete på Europanivå. Den första storsatsn inge n blir en gemensam kongress i Köpenhamn denna vår, rättare sagt den 26- 28 april 1990. Konferensen arrangeras i samarbete mellan NORSAM, EURAG - takorganisationen för äldreorga nisatinerna i Europa , Världshälsoorganisationen WHO och Omsorgsorganisationernas Samr åd i Danmark. Intersserade kan ä nnu anmäla sig tili kongressen.

grä nse rn a. Det finns många upp 90-talets allityder tili geme nsamma frägor alt dis- åldrandet. Olan ser på kutera. Nä r får och när mäs- W HO :s Health y Cities-prote Olan gå i pension i fram ti- jekt ur de äldres synvinkel dens Europa? Hur ändra in- och Olan dryftar familje ns stä llninge n tili å ldrandet och frivilligarbetet s roll bla nd de ä ldre själva och inom ä ldreo msorgen. fra mfö r allt bland de yngre Finland kommer all vara åldersklassern a? aktivt med i kon gresse n eftersom Folkh älsans VD Finland a kti vt med Per-Erik Isaksson utsells tili i Köpenhamn o rdförande för kongresse n Temat fö r den ge mensam- tillsa mma ns med doktor HaOla Europakongressen i Kö- na He rm anova. som reprepenh a mn de nn a vår är senterar WHO :s regionala ''Communit y action in th e byrå för Euro pa . Från Finloeal a rea. Fro m institutio- land kommer också chefrena i care to ho me care··. I dakt ö r Håkan Heli berg. praktiken betyder de t all Han medverka r som (ö reman diskuterar institutions- drags hållare vid ko nfe ren vä rd och hem vård . ma n tar sen.

Folkhä lsans Helsingfors' avde lning har inlell en ny stödverksamhe t för personer som sköter sin a ga mla . sjuka e ile r handikappade anhöriga i hemmet. de tysta vå rdarna . 1 Helsingfors finns ca 30.000 å ldri ngar över 75 å r och hä lften av dem bor hemmao En sto r del av dem vå rdas av sina barn . sin make e iler någon a nn an an hörig. Eftersom samhällets resurser inte räcker tili ä r dessa a nh örigas insats oumbärlig. Kontaktgrupper och avlastningssemester 1 november 1988 anordnades det fö rst a kontakt-

I må nga lände r ut gö r de äldre i dag närmare en tredjedel av röstarkå ren . De äld re är e n mak tfaktor all räkn a med . Me n hur skall de få sin röst hö rd ? Svaret ä r sa marbete . S ö rj an har redan gjorls. Vid två kongresser o m å ldringsfrågor som hö lls nylige n fallades ko nkreta beslut o m ö ka t sa ma rbete . En gemensam europeisk tidskrift som tar upp aklUella frågor fö r ä ldre finns med i de ko nkret a samarb etsplanern a. Det pågå r också en livlig diskussio n o m hur de äldre bö r o rga nisera sig fö r all kunn a hävda sin a intresse n i eli integre ra t Euro pa . I ocb med all in gegrationen i Euro pa blir verklighet Ulla Gyllellberg, drivkraftell bakom Folkhälsalls verksamhet för tysta vårdare , tillsamo m några år blir det aktue llt mallS med Illge-Gerd Holmström (tili vällster) och Margaretha Tollet (tili höger)_ med eli sama rbete över Foto: Promedia, Matias Uusikylä De n tjusiga dame n intar damekiperingen och ber expediten välj a ut e n e legant klännin g i e n två numme r för stor storl ek. - Men va rfö r i a llsin dar viII Ni ha en kl ä nning som

ä r två numme r (ö r stor? - Jo , kviurar den tjusiga damen , det ä r så fiffigt så. Med en två numme r fö r stor klä nning kommer alla all tro all jag har bantat minst 4 kilo.

WIEN - SALZKAMMERGUT BODENSJÖN- MAINAU

och informationsmötet för tysta vårda re . Omkring trettio pe rso ner mölle upp på den fö rsta träffe n och samtliga ville ha en fOrlsältning . Det visa de sig all denna ve rksamhet verkli ge n fyller elt behov. säger Ulla Gyllenberg som ä r distriktschef för Folkh älsa ns Helsingfo rsverksamhet. Under fjol åre t hö lls geme nsamma mö ten för de tysta vårdarna där de fick all män info rmation i prakt iska frägor. Dessutom indelades deltagarna i mindre kontak t- och diskussionsgrupper. Det finns e n grupp för dem som vå rdar dementa å ldringar och persone r med Alzheimers sjukdom och e n för sådana som sköter fysis kt handik appade. De som sköter om si na sj uk a och ga mla a nh öriga har e lt tun gt arbete . både fysis kt och psykiskt. De blir lä ll mycket bundna och ganska isloerade e ft ersom det ä r svårt för dem all få avlas tning. Fö r all de skall orka är det vik ti gt att de sök ter om sin egen hä lsa . Undersö kningar i USA och Sverige visar a tt vårdarna sjä lva blir utslitna med tiden ifall de inte få r tillräck ligt hjälp och avlös nin g. Fo lkhä lsan har därfö r ocksä av lösarfrågan på sill stödprogram . berällar Ulla Gyllenberg. Reda n i år ordnas en avlastningssemester på Fo lkhä lsa ns feri egå rd Lappno r i Pe rn å. Vårdarn a kan då anti nge n vistas på Lap pno r tillsammans med den de vå rda r e iler själva hålla semester meda n de n an hö ri ga tas o m ha nd av Folkhälsans persona i på Lappnor. Broschyr om service Träffarna fö r tys ta vårdare har visat alt det finn s elt sto rt behov av info rm a ti o n o m svensk se rviee. För alt tillgodose della behov har Folkhälsan gelt ut en info rm atio nsskrift "Vem hjälper" , som presenterades pä e li mö te för de tysta vå rdarna den 27 febr uari i år. Brosc hyren har samman-

ställts i sa marbe te med Helsi ngfors hä lsovårdsverk och stadens svenska socia lservicebyrå och innehåller uppgifter om vart man kan vända sig för alt få service av o lika slag. Här fin ns samlade på elt ställe adresser både tili He lsingfors stads o lika inrältninga r . tili organisati o ner och privata servicebyräe r. Broschyren ä r indelad i tre delar. I de l I finns information o m vii ken hj älp ma n kan få hem . var man kan beställa hemserivce må ltidsservice . ledsagar: hjälp. hemsjukvård O.S.V. Här berältas bl. a . om hur man kan ansöka om alt fä trygghetstelefon och var man kan få lå na hjä lpmedel. om väntjänst och o m frivilligverksamhe t. Del II handlar o m den service man kan få utanför hemmet . på se rvicecentraler. dagsjukhus . dagcenter fö r de mentipa tienter. om anpassningsku rser. kOrltidsvård fö r äld re m .m . Del 111 innerhä lle r uppgifter om var ma n kan få vård då man inte längre klarar sig hemm a . Det ä r meningen alt broschyren skall komplelteras och förnya s e nli gt använda rnas ö nskemå l. Därför är häftet inte en fin dyr tryckt sa k. ut an har formen av en nyllig vardagsvara. på pekar Ulla Gyllenbe rg. En ny upplaga är redan aklUe ll . Sroschyren blev nämligen genas t så efterfrågad all den första uppl aga n tog slut på nägra dagar ! Nya deltagnrc nr vö lkornnp t

Folkhälsan tar gä rn a emo t nya deltagare i grupperna för tysta vårdare. Intresserade ka n ko ntakta Ulla Gyllenberg på Fo lkhä lsa n fö r närmare uppl ys nin gar. Telefonnumret ä r 434 9350. Semesterveckan på Lappno r börjar de n 14 maj . Den som viII komm a med kan rin ga direkt tili Carith a Sjöberg som sköter o m Fo lk hälsans semes terverksamhe I. Säg a ll det är fråga o m semester för tys ta värdare! Telefonnumret är 434 9238.

SOMMARKURSER SKAPANDETS GLÄDJE 14- 18.5

11 - 21 .06-90 En resa tili Österrikes pärlor tillsammans med Ekenäs pensionärer och LL Tourist Service, Ekenäs. Prls: 4.980,-

En kurs uppbyggd kring verkstäder i melallkonsl . målning . bandvävning och lextilkonst. träslöjd och IiIteratur. Kursen består av skapande verksamhet varvad med föreläsn ingar. Vi gör även en exkursion . Pris: 700 mk. I priset ingår kursavgift samt helpension . Kostnader för materialoch exkursion lillkommer.

RDSDR ÖCH ROMANTIK 13 - 17 .9

I resans pris ingår: reguljär lIyg H:fors - Wien busstransport under resan (LINDHOLM LINES) - hotellinkvartering i dubbelrum - halvpension bö~ande med måltid på flyg och slutar med lunch på Finnjet - 2 perso B-hylt på Finnjet - utJlykter e nligt program rundtur i Wien med lokal guide reseledarens tjänster - avbeställningsskydd

Upplev romantiken. gemenskapen och glädjen under denna rosendoftande kursvecka . Kursen beslår av föreläsningar. praktisk verksamhel och en exkursion . Temat är romantlken i alla dess lormer - IrAn litte ratu r. musik. konst och drama Jill blomslerrarrangemang och kärlek. Pris 700 mk. I priset ingAr kursavgift och helpension . Kostnader för exkursion tillkommer.

Närmare uppgifter och anmälan 911-15463 eiler

För ytterligare information om kurserna kontakta kurssekrelerare Anette Ringbom 91t-331 44 . 32688 . (KI. 8.00-15.00) .

hos

Erik

~EErOUR/ST SERV/CE

Elg

tel.

911-7120 t2

KOM MED I GLADA PENSIONÄRERS LAG!

Västra Nylands lolkhögskola Strandpromenaden 1 10300 Karls

Va U

m' D,

MATSTÄLLEN

MEDICINSK LASER RtslauMlng

- smärta - inflammation - olika låkningsprocesser Rygg·l<dbehandling

Kb KVAKfE'IT OPP« : Fr-Io kl. 11.00-01.00

och massage

ya rd. 0 so kI. 11 .00- 18.00 Vardagar, J taller 3U valJa mel!an .

Naprapat Thomas Sundqvist Hartmansgränd, Vasa Tel. 961-11 64 30

Lordaga r o. söndaga r lunch 1111 (or-

må nliga priser. Dans frc dag- o. lördagk valla r. I cenCrum $IV Kimilo Tel. 925·1500 VÄLKOMNA!

caf~ ~

Juristbyrå

Gynna våra annonsörer

För behandJing av:

Ab Tidstrands Liniebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv 4.

O. LINDELL

Beställnlngsbussar.

BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915·'7 '042

INGVES - BUSSAR

OY ALOIN STRENG Ab

Närpes, 962·420 48 Vasa, 961-11 20 48

02880 VEIKKOLA Tel. 268374

Auto·Buss

Borgå Trallk Ab Porvoon Liikenne Oy Verkstadsvägen t t 06100 BORGA Tel. 915-170 426

Tel. 915·531865

FORELLEN Korpo Tel. 926·3'202 Öppel alla dagar BESTÄLLNINGSBUSSAR :

God mat I hlstorisk mlljö. Öppel alla dagar

HANGÖ TRAFIK

Smedsgränd 4, Lovisa

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

Tel. (9'5) 53' 529

Tel 911·81004

Bäck & Östman Fattiggrän d_6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Naprapat

Sundby Hembageri Sundby tel. 967-790 11

JAKOBSTAD

ByrAn sköler alla Jundlska ärenden, även Ina räne· gångar och lörsäknngamas rättsskyddsärenden Slorg~rdsgatan

Kungsg. 8, EKENÄS Tel. 911 ·62949

2. PARGAS

GULD - UR - OPTIK

Tel. 921-88 97 59. Tel. 92t-88 77 18.

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan 11

tel. 9' '-7' '523

OPTIKER

JiJ'i; ~

' KYRKSr..Arr ...m , OI'TIK • ., '. ,

HSB's hus vld lorgel tel 2981927

Pargas Optik HOTEllHUSET, STRANDV , TEL . 88 9!59 - OPT1KERSERVICE

- TlDSBESTÄllHIHG Tlll OGOHLÄKARE

Optikos Aschan Ky Vuorikatu 13 Berggatan 13

10900 Hanko 10900 Hangö Puh. 911 / 84830 Tel.

TEL (967) 233 311

• 100 rum . 220 b3ddplalser

BROMANS OPTIK

Tel. 92t·88 97 59.

ABo, Humlegårds9atan 7 Tel. 92'·33 2' 87

GUY DAHLQUIST

OB5' Fn telelonrådg,vntr'19

OPTIKER N. LILJA

SUNDBY HEMBAGERI

Ett trivsamt affärs-, semester-, och konferenshotell i svenskspråkiga österbotten .

Tel. 9' ' ·30 '6'

BACKMANS OPTIK

Nejdens enda bageri som bakar fullkorn sbröd och skorpor av nymalen, bilog iskl odlad säd . Innehållande havrekli.

.. VI MOTS IGEN.

KARIS . Kopman sgalan 4

Välkomna gamla och nya kunder'

Satsa på KIMITOÖN!

Är Dina ben tunga som bly...?

Nya högklas~iga aktielokaler i RADHUS står Inflyttningsklara i DRAGSFJARD. Bostads Ab KÄRRA ASEN Asunto Oy lämpar sig tör tritids· eiler året-om·boende. Läget är vacken på sydsluttningen av en tallås , Dragstjärds Kby med ca 200 m tili både insjö och have!. Bank, post, butiker och kyrka på gångavstånd. Underbar skärgård på båtavstånd . SATSA pA LlVSKVALlTET' Förmånliga priser. Finansiertngen ordnad .

restauranger

1 r + alkov + k + b

2r+k+b

• Funktionella konf erensrum för upp tili 120 personer. • 4 bastur.

40 m 2

63 m'

307.830.-

(skuldf,irt p riS)

431.800,- (

., )

Kontakta 925·1818 eI. on även 925·62380, fax 925·1988

Ring 967 - 30366 och begär vår nya konferensbroschyr.

KIMITOÖNS FASTlGHETSTJÄNST ~:f

IONTEU

RING 928-280 40 VI ORONAR ALL T FÖR

Kanalesplanaden 13, 68600 Jakobstad tel. 967-864 11 , telex 7558

Lokal venbehandling i nytlljus

• gruppresan . • stugsemestern.

När benen känns heta, kaila, tunga eiler trötta

• cykel- och golfsemestern. • fiskeresan och konferensen.

nya

landsresor Av William Shakespeare ("Så tuklas en argbigga") i bearbelning och regi av Dan Idman. En verkligt rolig pjäs, som inle lämnar åskådaren oberörd. Välkom men tili det medeltida Raseborg! Vi ger 20 föreställningar: on 4 .7 on 11.7 to 5 .7 to 12.7 fr 6 .7 fr 13.7 lö 7 .7 lö 14.7 sö 15.7 sö 8.7

KARIS, Bastugatan 3 AKTIELOKAL 2 r + k 57 m2 . III-vån., balkong mot väster. Snabbt ledjg. Bolagsvederlag 541 ,50 mklmån Skuldfrjttpris 375.000,-

KARIS, Hindersgatan 10 Ii on to fr lö

17.7 18.7 19.7 20.7 21 .7

on to fr lö sö

25.7 26.7 27.7 28.7 29.7

2 r + k + bastu 55,5 m2 . I-vån. Snabbt ledig. Bolagsvederlag 210 mklmån Skuldfrittpris 450.000,-

Blljettbeställnlngar: Västnyländska Ungdomsringen, tel. 911-15035, 61295

kräm / gel minskar svullnaden stimulerar den lokala blodcirkulationen • ytliga veninflammationer och blåmärken läks snabbare • smärlan och tryckkänslan försvinner Gelen svalkar angenämt, krämen kan användas också under bandage Förpackningar: 40

9 och 100 9

Bru ksanvisning i törpackningen

g 911-36494

Alla föreställningar kl. 19.30. Utnyttja våra kännbara grupprabatter!

mucopolysackaridpolysulfat

• •

på nya frlluftsteatern 4 - 29.7 1990:

"sA KUVAS EN KARL" eiler "Kyss mej, Kalle!"

Hirudoid®forte 4,45 mg/g

Receptfri medicin från apoteket!

Finlands r.;:;?') VÄRDERINGS- OCH FASTlGHETSCENTRAL Kb I Köpmansgalan 28

10300 Karls

1l.' 911-36494

tAI

tAffJ

När mor vägde Mo r hade gått några år i s ko la men kunde avsniu ur Naturens bo k och Kale kese n. Ho n kunde även lab ul an och me r ä n så. Nä r mo r vägde hästt agle l eiler ullen efter få rkl ippninge n såg jag he nens Slo ra all va r de sam ma npressade lä ppa rn a. Förr va r ka nske precisio ne n viktiga re nu ha r vi låtgåmenl alile l och vår nästa vägs även på de n hemmagjo rda me n inte av vår He rre krö nl a våge n. Gunna r Levlin

213 löste krysset i God Tid nr 1 Sammanlagt 2 13 krysslösni ngar har brevbära rna burit lill G o d Tids redakli o n efter del att G od Tid nr l ko m uI. l nte fy skaml Denh är gå nge n hade he lle r ingen rad eile r nycke lo rd bl ivil bort a i o mbrylninge n. Att Hasse ä r klurig ve I vi a lla vid de lhä r lage l. Men a tt liten me lare blir SPÖPYS va r knepigl att få fram . När man dess ul o m läs le nyckelo rde l ko ras med belonin ge n bara på den fö rsta vo kale n. O ch ku lspe le t vi lle j ag absolUI att skull e bli boccia l Tyvärr var de t e n bo kstav fö r lilet så de l blev som de l blev.

Bland de senast den 2 maj 1990 insända lösnlngarna utlottas fem muslkkassetter. Lösnlngarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 87 D, 10300 Karls. Märk kuvertet med "Kryss 1".

Men som sagt 213 lös ni ngar fa nns i korge n och bland de m har fru Fortun a gyn nat fö ljande : G un vo r Söderho lm , Kimilo . E ri k Hol mberg, Kyrkslätt . Hjö rdis Hollände r , Pargas. Harry B låfie ld . Bo rgå och Gre la Airio . He lsingfors. Vinna rn a gral ule ras och få r alla va rsin musikkassett . Lösninga rn a ti li krysset i dett a numme r , nummer 2, ska va ra reda kli o ne n tillhand a senas l de n 2 maj 1990. Mä rk igen ku verte t med " Kryss 2" så ko mmer lösninga rn a i rätt ko rg fö r post e n som redakti o nen får. Fe m insä nda lösni nga r pre mieras ige n med ett pris. Lycka tili med . kryss nö tte rn a !

~p~~~~~~~~~

I*'t-'-+':+'++'+'+c't:+'"I?,!f~.j..:..+,+...j..!'*+:!..j,:~'=

~~+-+++=+--:-l"""/-=+'::'

~,+-+=':j.;.~:..t,,;;+:+':::+:::-li~ m::.j-!'+-,-+=::.j.C+++~~;:" hT+'-+-~Cj,:,;;"J!!~+!..,fil4'~.!1.j~,.;;,jb.:,~j.!....fiie!.j.L-J.!!~'-l

F~-l-''-j-:!..F~:;;+-!...f4';'f~~~f-.!:.~:f.-O..j..:..~rt-:--I,;d-::..J

~~-+;;++:...pZ!j.!=+!.:..I-4~.'..:..j":":"'1,;,hf!!r.+-'--t..:::.~:>j.:~~~

1""4.'e-tF=+";~+'-+~~~!!l!f.!1.j.;:d~~j...'!.~+';;~~:'u'!!.I

Namn .............................................................................................................................. . Adress ............................................................................................................................ .