God Tid 3/1990

Läs på uppslaget om ÅBo platsen för Sommardagen -90 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Argång 18 - Nr 315 maj 1990

Åbo:

Från kulturvagga tilI affärscentrum SOMMARDAGEN 1990 15 JUNI 1 ÅBo på IKITUURI CONGRESS CENTER

FESTPROGRAM Kl . 15.00 Ouvertyr Hälsningsord: Hälsningsord : Stadens hälsning: Dansgrupp: Feslla1 : Körsång: Unisont:

Nocturne av Gabriel Faure Hanna Kahra Förbundets ordfö rande Levi Klåvus Åbo Sv. Pensionärsklubbs ordförande May Lindfors Rabbe Lauren Ledare Una Wiklen Meta Torwalds: Läggspelet - Svensk-Finland Får bitarna falla isär?

Aurorakören Dirigent Paul Jansson Modersmålets sång, vid pian Ol

Kl. 18.00

Kl. 20.00

Eth e l B e rg

MJDDAG

Kassler med kumminsås o. potatis Bär o. fruktsallad med marängsås DANS Pekka Varjonens trio Solist Aulis Kotaviita

Sommardagen avslutas kl. 22 .00 Konferencier: Paul Jansson Arrangörer: SVENSKA PENSIONÄRSFÖRB UNDET r.f. Åbo Svenska Pensionärsklubb r. f.

Vär nationalhelgedom, Domkyrkan i Åbo avbi/dad pä det klassiska sättet, med Dombron i förgrunden . En stållig syn och en hisnande andlig upplevelse - an liimna domkyrkan osedd fär ingen Åbo-besökare göra.

INFO om sommardagen

Kl. 14.00 Kl. 15.00

Fredag 15.6.1990 Samling i Domkyrkan Kl. 13.00 Andaktsstund med prosten Alvar Kurten.

Kl.18.00 Kl. 20.00 Kl . 22.00

För de som kommer tili Åbo med tåg och turbussar gäller det all anlita stadens allmänna transportmedel, bussar och taxi. Från Domkyrkan tili Ikituuri ställer arrangörerna två bussar tili förfogande.

De flesta anlitar egna bussar förhoppningsvis.

Efter 10.6.90 tillåtes inga annulleringar. Eventuella inkvarteringar sköter envar själv. För chaufförer kan inlösas matkupong i festsalen å mk 70,-. 1 Åbo fi nns givetvis billigare matställen.

Välkomstkaffe på Ikituuri Huvudfesten inleds Bordsplacering enligt uppgjorl schema.

Intag anvisade platser, så löper arrangemangen smidigt utan trängsel.

Middag Dans Farväl tili Åbo eiler God Natt tili dem som stannar tili fö ljande dag.

TACK! Tili alla de föreningar som tacksamt hörsammade vår begäran om inbetalning av medlemsavgiften redan i april eli varrnt TACK. Vi klarade betalningsterminerna utan straffränta. Nu är det igen lällare att leva , eftersom PAF ko m med sin andra rat i början av maj.

Förbundet är i hög grad beroende av PAF-understödet och föreningarnas medlemsavgifter. Någon osinlig kassa reserv har vi inte all ta ifrån, men vi har ju Iyckats tämmeligen, när det gällt att balanse ra utgifterna med budgeten. Senaste års plus var mk 488:66, men i varje fa ll plus.

Svensk-Finland försäkrar

Verksamhetsledaren

2

Hur skall vi ha det? ör några daga r sedan läste jag i tidningen , att man i Köpenhamn hade hållit en kongress med deltaga re frän ett tjugotal länder. Det centrala temat för konferensen var äldrandets problem och hur det kan lösas.

F

E

i har ju en gräns, 65 år , då den allmänna pensionsäldern inträder. Det är möjligt, att en stor del av dem som tidigare pensionerades vid den åldern genom tungt arbete ooh svåra levnadsförhållanden verkligen var, vad vi kunde kaila gamla . Nu har förhållandena ändrats. Medelåldern har stigit avsevärt och man kan säga att åldrandet under de senaste 20-30 åren har framskjutits med omkr. 15 år.

V

etta att medellivslängden ökar tillsammans med att det totala antalet äldre personer i samhället blir allt fler har gjort att de äldres boende har blivit en mycket central fråga . Det stora flertalet av våra yngre pensionärer klarar sig väl att bo i sitt eget hem. Målet måste ocksä vara att sä många som möjligt skall kunna fo rtsätta att bo hemma sä länge, det bara är möjligt.

D

nder de senare åren har man på detta område tagit många initiativ och vidtagit många åtgärder för att möjliggöra hemmaboendet även för sådana , som inte helt kan klara sig själva utan hjälp av andra. Vi har fått hemhjälpare, matservice, trygghetstelefoner, dagis för dementa , intervallvård O.S.V. Tyvärr känner inte alla tili vilka möj ligheter, som bjuds. Dessutom räder änn u hos en del äldre personer den uppfattningen att man skall klara sig själv under alla omständigheter. Man viii inte känna sig som något slags fattighjon.

U

et finns även prognoser, som visar att den grupp pensionärer som fyllt 80 är, i en om ock något avlägsen framtid kommer att utgöra närmare hälften av alla pensionärer. Med tanke på den utveckling, som vi sett, verkar denna utveckJing helt ligga inom möjligheternas gräns. Men detta betyder även att vårdinsatserna fortlöpande mäste utveckJas och förstärkas. Det finns också undersökningar som visar att smärre stödåtgärder i ett tidigt skede minskar behovet i ett senare skede. Det skulle alltsä gälla att i förebyggande syfte sätta in åtgärder i god tid.

D

Försommarfesten Vi har en Ijuvlig årstid.

Naturen har klätt sig i en härlig grönska. Många träd blommar och vi själva lever en vederkvickelsens tid. 1nom denna period infaller pingsten.

Ordet pingsten härstammar fTån ett grekiskt o rd "pentekostes" J som

betyder femtio. Under gamla tiden hade man inga nollor. Därför den tids 50 är detsamma som vårl 49 .

Pingsten är en högtid , som härleds från påsken .

Söndagen i varje vecka är påskens oktav . Sju dagar ingår i en vecka. Sju veckor efter påsken är pingsten, en veckovecka.

Judarna firar pingsten som Toras högtid . Tora , Lagen, De fem Moseböckerna , är grunden för de n judiska Bibeln. Man firar festen med glädje.

Toras geografiska centrum var Sinai. D är utgav

Gud de tio budorden .

Det finns gam la judiska berättelser om, hur tungor av eld sänkte sig ner på Sinai berg, dä Lagen gavs .

Det fanns 70 tungor, som betecknade världens 70

n betydande del av våra vårdbehövande vårdas fortfarande av anhöriga i hemmet. Denna form av värd borde mera uppmärksammas och stödas. Men trots detta och trots olika insatser inom hemvården kommer det likväl att finnas behov även av anstaltvård . Visserligen har man i våra nordiska gran nländer gått in för att minska antalet platser inom anstaltvärden. Det har t.o. m. höjts röster för ett totalt slopande av anstaltvården. Som motivering för avskaffandet av anstaltvården har bl. a. framförts ekonomiska skäl.

JERKER har ordet

språk. Dessa tungor talade alla spräk, men bara judarna tog emot lagen .

Därför blev de Guds utvalda folk .

Om vi tänker på vad detta betyder för oss , kan vi se, att pingstens under,

tungotalet, berättar om en återupprättelse. Alla folk fick ta emot det nya budskapet, som talar om Guds underbara gärningar genom Jesus Kristus . En ny världstid har börjat, nu talar Gud med evangeliets härliga löften , som gäller alla folk .

Lagens fest, Toras fest , har blivit en högtid , som förk unnar oss, att Jesus är

hela världens fö rsoning.

Alla folk är saliga i honom . Var och en, som tror på honom, fär evigt Iiv tili arvedel. Alla , som vänder sig tili Herren , fär hjälp . G uds underbara gärningar skall kungöras ät alla.

Må den härliga årstiden som vi har förkunna oss det Ijuvliga ordet, att Gud älskar oss.

Matias ROID Kyrkoherde Lappträs k

ör ett tjugotal år sedan ansåg man hos oss rätt allmänt att intagning på anstalt varen bra lösning. Man bor)ade bygga penslOnarshem och servicehem . Dessa var dock i regel avsedda för personer, som mer eiler mindre kunde klara av det mesta på egen hand . Men de intagna garanterades ju dock en viss grundservice. Numera har dock ett visst nytänkande kommit in i bilden , när det gäller placering , storlek och fu nktion vid dessa hem .

F

n bidragande orsak tili att man tidigare gärna flyttade tili en anstalt var ofta att den egna bostaden var bristfällig. Det som vi kallar moderna bekvämligheter saknades ofta. Dessutom var bostaden ofta dragig och kall . Nu är ju dock bostadssituationen för de flesta pensionärer jämförelsevis bra, trots vår ofta kritiserade bostadspolitik . Detta betyder inte, att situationen inte kunde vara bättre i många fall .

E

n orsak tili att man flyttat och flyttar tili en anstalt är ofta att de anhöriga och kanske främst barnen oroar sig för sin gamla mor eiler far. Vad som helst kan ju hända henne eiler honom där i ensambeten. Det skulle vara så tryggt om dom bodde pä ett ålderdomshem. Där skulle dom få mat och värrne och nödig omvårdnad. Det skulle lätta på bekymren för alla ,parter. Sedan är det en annan fråga om inte pappa och mamma trivs allra bäst i sitt eget hem och isin gamla omgivning och inte alls längtar tili det bekymmerslösa livet på ålderdomshemmet. En överflyttning är inte alltid så smärtfri . Den kan få ne-

E

gativa och oväntade följder . Det är uppenbarligen viktigt att en människa tili de t yttersta har ansvar för sig

själv och sitt handlande . i människor är allt ganska olikt danade. Det som för den ena är bra , är kanske mte alls bra för den andra. Huvudsaken är att vi själva får bestämma och fritt välja hur vi viII ha det.

Levi Klåvus

V

Från läsarna Åldringsvården?

Vem är åldring? Det vore

mängd år som jag avverkat , men det faller mig aldrig in att räkna dem jämt på fing-

av intresse att få ve ta var

rarna .

gränsen drages mellan åldringar och de personer som trots åren ej känna sig gamla, hur skall en person bedömas som l.ex . är 80 är och känner sig som 60. Hon är väl åldrig i varje fall eiler hur?

Det är ju en behj ärtansvärd sak att åldringsfrågan nu blivit så aktuell och flitigt tagits upp tili debatt. Men som jag nämnde , begreppet åldring är rätt så flexibelt. Är det svårt att ersätta ordet "åldring" med något mer uppfriskande som äldre, folk med livserfarenhet , och åldringsvärd med äldreomsorgen , det sistnämnda et! vackert ord med värme.

Själv har jag en rätt stor

Länkar varje dag 3-5 km. Dansar efter kassett.

Njuter av promenader i skog och marko Guds härliga natur med grönska och Ijuvlig fågelsång. - Besöker långliggare på sjukhus som ger mig mycket tillfredsställelse, och besöken tycks även vara uppskattade av patienterna . När vädret inte

är det allra bästa , mälar jag, det är en härlig hobby. Man hinner med mycket som pensionär. Men att kallas äldring är minsann ej så uppfriskande , snälla ni föreslä nägot annat om möj ligt.

Glada vårliga Izälsningar från en 81-åring i Dragsfjärd.

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS DSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman lör Osterballen: Else-Maj Johnson Levansg. 14 65200 VASA 20. Telelon : 961-11 9410 Vänligen ring helsl kl. 9 - 11.

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

Klockan är prick 13 .00.

Förbundsordföranden Levi ö ppnar SPF:s vårmöte. Ett sus går genom salen . "Var är Jerker - verksamhetsledaren?" Jo - just dä går mina tankar från mitt tillfälIiga sjukläge r på Mejlans tili alla föreningsledarna , som kommit tili vårmötet för att få del av fjolårets (1989) verksamhetsberättelse och bokslut samt för att bevilja de ansva riga ansvarsfrihet.

I min senaste ruta skrev jag den text jag tänkte läsa upp för årsmötet. Dessutom fanns en ekonomisk berättelse, som styrelsen tidigare fått del av o Ovetande om vad framtiden bär i sitt sköte hade alla förberedelserna skötts med minutiös precision. Ingenting var lämnat åt slumpen. Jag förmodar att allting gick enligt noter.

Jag hoppas t.O .m. någon säger "det går ju bra utan honom". (Vid renskrivningen av mina funderingar just då, sitter jag med facit på hand och skulle kunna svara som Munter i Fänrik Ståls sägner - "tämmeligen") . Citatet i sin helhet Iyder: "Hur gick färden , hur var stigen?"

Munter svarte: "tämmeli-

känna på Iivets bräcklighet, var i augusti senaste år, då vi, en grupp pensionärer var på hemresa frän Lofoten.

Då blev det uppehåll pä Malmska sjukhuset i Jakobstad. En ren olyckshändelse ombord på båten mellan Skellefteä och Jakobstad blev kritisk på grund av stor blodförlust. Med ett blodtryck pä 70/30 är det ganska allvarligt. Skämtsamt länade jag dä ett bevingat uttryck : Mark Twains: "Ryktet om min död är betydligt överdrivet". Det var det också.

Denhär gängen "klämtade klockan för mig" för att läna en travesti på titeln på Ernest Hemingways roman om dödsklockan från 1940, mitt under pågående möte. I iIfart med ambulans tili sjukhuset kom jag snabbt under behandling och efter fem dagars intensiv vård är allt över och jag kan igen både tala och skriva . Fem dagar tili och jag träffas som förut på jobbet.

När jag senare fick höra

l acka all a som tog över, inte

vandrar i dö dsskuggans dal ,

att kroppstemperaturen var

bara 34', mäste jag ju erkänna att det nog var litet kusligt kallt där vid porten tili dödsskuggans dal. Jag sökte Iröst i bibeln och fann Psalgen".

I dethär skedet viii jag taren 23 ,4: "Om j ag ock

minst Maj-Britt , som gjort fruktar jag intet ont". ett bra jobb i min frånvaro.

Tack också tili styrelsen och Nu skiner åter solen och alla delegater för de utsökt radion spelar: "När det vAvackra blommorna och häls- ras bland bergen, viII jag älsnjngarna.

ka med dig, min vän .

Sä länge vi har "tro, hopp och kärlek" (ur 1 Korintierx brevet 13,13:) skall vi överEfter att två gänger inom leva .

Jerker ett halvt år ha suttit "i dödens väntrum" (Sven StolPS . Dagen efter jag skrev pes roman från 1930) , kommer man att tänka många min rota , fördes rumskamgånger på liv och död . Då är raten bort med fötterna födet bra att ha ett ord för li- re. "Och låt oss i ett bättre vet ett filosofiskt tänkespräk Iiv få mötas efter detta". Så att ta tili . "Det är inte döden gick det ytterligare en dag. som skrämmer oss utan vår Frän gran nhuset, kvinnokliniken kom ett gläd jebudföreställning om döden."

Rädslan för det ovissa skap, en sondotter hade sett okända försvi nner, man blir dagens Ijus. Jag bläddrade tacksam mot livet och gör igen i bibeln och fann: "Tinya planer för framtiden . tusbrevet 3,5: (Gud) gjorde " Livet är kort, en smula oss saliga genom den nya födröm , en smula kärlek , och delsens bad ."

Att födas och dö är livets så farväl ".

Första gången jag fick gång. DS .

,"

~~*G~_~~'~~_~~~~~~~~~~ '

:;

.'':,, :. j

Livets skeden

Barndom: Glada utropstecken varje dag Tonår: Frågetecken trängda tili panik Medelålder: Kommatecken - sysslor i lång rad , Ålderdom : Q Äntligen beredd att sätta punkt

i.~'

)

:L

t i __-~~------j Margaret Haikola

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

SENIORDANSLEDARNA I FINLAND r.f.

Verksamhetsplanen för 1990

Förbundet verkar må. 21.5

kl. 10.00

fre.

15.6

kl. 12.00

10.

juni-j uli 18- 19.7 23.8 kl. 10.00 6-12.9

to .

6.9

kl. 12.00

7-21.9 17-23.9 (44 pers) oktober 8- 14.10 29.11

to.

kl. 12.00

AU-möte på Indiagatan i Helsingfors Sommardag på Rantasipi Ikituuri i Åbo Eventuellt styrelsemöte Operaresan till Nysloll AU-möte på Indiagatan i Helsingfors Resa till passionsspelen i Oberammergau Styrelsemöte på Hospiz i Helsingfors Resa till qirasol i Spanien Ruskaresa till Lappland Hälsoresa till södra Spanien (tidpunkten är öppen) Kulturdag i Vanda Ku rs på Viskadalens folkhögskola i Kinna , Sverige Eventuellt styrelsemöte Höstmöte på Hospiz i Helsingfors

Seniordansrapport (1989-1990)

Maj Juni

21.5 Svarsvisit till Sverige Ekerö.

23-24 .6. Danstävling i Leningrad. Vi har fåll inbjudan all deltaga .

Augusti 20-24.8. Fortsällningskurs II och förnyande av diplom från 1987, (på Solvalla Idrollsinstitut) samtidigl.

September Övningstillfällena i Tomas Kyrkas gymnastiksal vidtar20.9, 4.10 , 18.10,1.11,15.11, 29.11.

Oktober Silldanskurs (i föreningens regi).

November Grundkurs (arrangör F S G). Seniordansstuga.

December Videokassell på Sittdanserna i Silldanskassetten.

Tilläggas kan: Föreningens Dipl.ledare kommer dessulOm all leda 7 finskspråkiga utbildningskurser della år.

Rehabiliteringsbidragen 1990 Förbundsstyrelsen beviljade vid siu möte den 4.4.90 rehabiliteringsbidrag åt 34 personer inom ramen för det anslag Penningautomatföreningen beviljat för år 1990.

Meddelande har tillställts alla dem som denna gång fick möjlighet till rehabilitering.

Obs! Om Du sökt bidrag och inte fått eli personligt brev från förbundet, då har Din ansökan denna gång icke bevilj ats.

Kom med tili

VISKADALENS FOLKHÖGSKOLA 8-14.10.1990 Vi har i år valt Viskadalens folkhögskola i Kinna i Sverige som mäl för vår kultursatsning. Du som tidigare varit med i Norge för två år sedan och senaste år på Houtskär, berälla för andra pensionärer hur trevligt vi haft det tillsammans. Plats för de 50 första , som anmäler sig. Första anmälningsdag 26.3.1990.

Vi åker från Ekenäs via Helsingfors över Åbo Må 8.10 kl. 21.00 från Åbo ham n Ti 9.10 ca 16.00 Ankomsttill folkhögskolan

Veckans program rör sig mycket kring hantverk förr i tiden och dä vi en gång är i "Tygriket" få r vi höra se och bekanta oss med vävnadskonstenindu~trin . Vi gör utflykter, besöker klut abodar och förläggargådar .

Vi träffar bygdens pensionärer, trivs tillsammans och mår gOIl. Inkvartering i enpersoners rum . Frukost lunch och middag varvas med kaffe . lö 13.10 kl. 9.00 Startar vi hemät över StockholmÅbo dit vi anländer söndag morgon sö 14.10 Hemma igen efter all ha åkt från Åbo via Helsingfors- Ekenäs.

LL Tourist Service är ansvarig researrangör och verksamhetsledaren Jerker Nyberg reseledare.

Pris: mk 2.350, - , inkluderar resa med bussen , hyller Som eli apropå till störd blodcirkulation står all läsa i sei vardera riktningen (2 personers .) Helpension på A V:s Huvudförening i naste nummer av Pe nsionskompassen: "Varje år insjuknar på folkhögskolan och inträdesavgifter tili i pro12.000 personer till följd av störd blodcirkulation i hjärnan.

Helsingfors på hösten . grammet nämnda aktiviteter.

- På våren deltog vi i en 7.000 avlider. En tredjedel av dessa patienter är i arbetsför slOr intemationell senior- ålder. En tiondedel kan återgå till förvärvslivel. " Anmälan tili SPF kansliet tel. 90-79 18 96/Jerker Nydansledarstämma i Strobl i berg eiler Maj-Britt Wikholm. Österrike . (Artiklar om des- Jerker är en av dessa.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. sa begivenheter har tidigare På jobb igen. ~~rk~~~'~e~~~~::~rsst~;;~ ;:in~g::å::.lt~i.::G:.:o:.:d~T..:..:.:id::.:...)_ _ _ _~H:..:.::e~ja::....:h::e~j::.a:...!_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ __ Björkman.

Skallmästare: Birgit Andersson .

Sekreterare: Gunvor NySeniordansledarna i Finland r.f. hade sill årsmöte i mars. Den avgående styrelsen som återvaldes enhälligt är således följande : Ordf.: Margareta Grigorkoff.

ström.

Husmor: Inger Hernberg.

Styrelsemedlemmar: Berit Erkkilä, Maud Labbart (Maud Labbart önskade hålla "sabbatsår" från sin uppgift som föreningens skallmästare och uppgiften sköts därför tillsvidare av Birgit Andersson .), Juliana Palmgren och som ny medlem av styrelsen invaldes MarieLouise Paqvalen, då årsmötet beslöt all utöka medlemsantalel. Återvalda blev också revisorerna Birgit Åberg och Alice Westerhoff och suppleanterna Linnea Ginström och Ethel Blomander.

1989 var ett "Iivligt" dansår med många begivenheter.

57 ledare med 32 hjälpledares assistans ledde 99 dansgrupper. I dessa grupper dan sade sammanlagt 2606 personer, varje vecka och av dessa var 261 herrar.

- 19 olika utbildningskurser hölls under året och de leddes av dipl.ledare från vår förening .

- Noteras kan all vi firade "Seniordansen 10 år" med en intern programfest

Sornrnarens Saftiga, gröna, härliga, inhemska efterlängtade gurkor.

nya skörd av Inhemsk gurka är ren och fräsch.

I proportion innehåller gurka mer vatten än havet men också näringsämnen.

gu

or

Vårens nya, fräscha gurka finns i butikernal God inhemsk gurkal

.. nu h·· ar ar.I

4

A1garve ett och varje men mest soi, gyllengul sand och den blå A1tanten Den 6 april reste 38 pensionärer frän Svenska Pensionärsförbundet med Gurli Nurmi som ledare och Finnmatkat som arrangör tili AI-

där hon dock kan göra fynd.

Vi 38 frän Finland kom alltsä en dag i april. - SoI en sken men vinden frän Atlanten var kall - vi rös en garve, Portugals kust , när- aning och fick nägra dropmare bestämt Praia da Ro- par regn innan vi var framcha. me vid hoteUet Cruzeiro Efter tvä solmällade veck- med trevligt inredda aparteor förstår vi all Algarve mentos och balkonger. Men verkligen är Portugals bördi- ack , solen hade inte ännu gaste och soligaste del. På värmt upp rummen. Det var grund av den bergsked ja inte mer än ca 15° C inne. som utgör dess nordliga M an värmer inte i onödan gräns har Algarve bevarat upp för frusna nordbor, men en särpräglad karaktär, det smäningom fick vi värmeelehar flera orientaliska drag ment som förbätt rade situaän det övriga Portugal. tionen nägot - inte nog för Kustlandet lockar med gyl- dem som ingen solsida hade. lene sandstränder och un- SoI en och stranden lockade derbart formade höga klipp- trots en envis härd atlantforma tioner. De kritvita fis- vind - Praia da Rocha har kebyarna fascinerar, Iikasä en flera hundra meter läng de säregna skorstenarna fin strand , där bränningarmed filigranarbete . Det nas brus blev en fantastisk gamla Hotell Bela Vista i musik man länge läg och Praia da Roeha utgör eli Iyssnade tili . De branta klipvackert exempel. I det ho- porna (det var 70 trappsteg tellet har bl.a . marskalk att gA ner) imponerade i fanMannerheim vistats . För öv- tastiska formationer med rigt har nog turisthotellen i grottor och hälor, i färger 12-15 väningar förtagit en frAn grAblAlllila tili Ijusaste del av charmen frän förr. rosa.

När man rör sig i landskaPortugal, som en tid var pet i buss eiler bil eiler bara ett imperium av stora mätt spankulerar på de små stä- med eli otal kolonier som dernas strandgator häpnar upptäckts och erövrats och man över den frodiga gröns- Ater fö rlorats, har präglats kan . Blommande och frukt- av de mAnga folkslag som bärande citron- och apelsin- kommit dit med sina sedträd kantar vägen jämte vänjor IAngt innan riket i adolivträd och vinrankor i mil- ministrativ mening skapats: janeT, hibiscus, oleander, fe nicier, greker) romare, knoppande jakaranda. morer för all nämna nAgra.

Blomsterprakten är enorm. Av dem har romarna lämnat Vägkanten vimJar av krasse, de markantaste spAren. De prästkrage, cistus (den vita har ca 20 e. Kr. grundat stäbergrosen) och callor. der , byggt vägar och broar, Portugiserna är vänliga infört kristendomen och det och har sin egen eharm - portugisiska sprAket samt livliga gester och leenden stiftat lagar. 500 Ar senare följer turisten, som ibland kom morerna , som förbällbara tittar pä varorna eiler rade jordbruket och vattendet utlagda krims-kramset , försörjningen genom väder-

Svenska pensionärer vän/ar i aria morgonstunden på bussen som skn ratlas moi väridens ände. kvarnar, de planterade bl.a. körsbärsträdet, som en tidig vAr klär landskapet i vitt.

Det var också morerna sam införde bruket att vitkalka

Text: Ani/a Ingvall Folo: Gurti Nurmi Tro ts

husen .

Religionen, katolicismen , betyder mycket i Portugal.

De kyrkliga helgerna iakttas tili en del med processione r, gudstjänster, sång och bön , främst tili jungfru Maria.

Offren , gävorna, växlar från juveler, pengar, blommor eiler vaxfigurer och bröd tili vandringar pA knä runt kyr. kan , dä löften givits i fall av bönhörelse. Denna påsk var kyrkan i Portimao överfylld av säväl äldringar, medelälders, ungdomar och mängder av barn. Altaret var blomsterprytt , proeessioner av präster oeh diakoner , scouter och ungdomar bar in vaekra standar, en grupp kring harmoniet sjöng jämte församlingen . Efter predikan och mässandet svängdes rökelsekaren , nattvardskalken bjöds prelaterna, oblat delades ut tili alla hugade.

Trängseln var enorm , hela staden tyektes vara pä be-

a tt

jordbävningen

1755 förstörde nästan allt av historiskt värde i Portugal och speciellt i Algarve , som drabbades hårdast , finns nå· got kvar som minner om

av olika fartygsdelar , han vidareutveeklade sextanten oeh undervisade sjömännen i enkel navigation . Fästning-

forn stora dar, b\.a . altaret i Igreja de St. Antonio i förgyllt snidat trä. Väggarnas nedre delar är beklädda med kakelplattor, azulejos i blätt . Azulejos är klass- för att inte säga tidlösa, stammar frän morisk tid oeh används av alla. De pryder palats och kloster, enkla hem och offentliga byggnader.

Museet vägg i vägg visar upp antika ovanliga föremål för religiös oeh folklig konst, b\. a. Lagos privilegiebrev frä n 1504, stadens nyckel i ett skrin, lantbruksredskap, tavlor av kork med allmoge· motiv och mässhakar, allt intressanta ting man gärna

ens murar står kvar , delvis

stannar vid.

Fyra SPF -resenärer pustar ut. Fr. V. Ingegerd Herrgård, Anita Ingvall, Märtlla Lindström ocll Vera Kristen. de branta klipporna . Fyren visar dagligen f1era hundra sjöfarande att de har rätt kurs. Sedan 1906 är den elektrifierad. Den alltid oroliga Atlanten svepte kaila vindar in över klipporna .

Det är svärt att fatta att de sju fyrvak tarfamiljerna verkligen trivs här, likasä att gängna tiders sjömän vägade sig ut i det okända.

I Sagres , några kilometer frän Capo, sägs det att prins Henrik Sjöfararen byggde den s.k. sjöfartsskolan pä 1400-talet. Han rekryterade astronomer, kartografer och skiekliga båtbyggare som bl. a. konstruerade de lätt-

restaurerade , jämte det gaml a kapellet och en jättestor stenlagd gradskiva (39 nen . meter i diameter) . Sjömännens rädsla för det okända de inte kunde ana bakom Vad fanns det mer atl se? horisonten är förståelig, Finnmatkat ordnade helmen då de så övertyga nde och halvdagsutfärder tili seinstruerades oeh prinsen värda platser i AIgarve. själv visade hur de skulle Gurli skötte om att vär styra oeh ändra kurs enligt grupp fick svensk guidning. kompassen begriper man att Den första turen gick tili det var just dessa sjöfarare världens ände , d. v .s. Capo som lade grunden tili det Vicentes fyr , byggd 1846. portugisiska imperiet. Nu Vägen via Lagos oeh Sag res förde genom grönskande dao manävrerade karavellerna , seglade man tili Brasilien , lar mot kusten , där jord- ea 20 meter länga fartyg , Kap Verde, Madeira , Azomånen blev kargare med läg som med 1-2 master klara- rerna , [ndien o .s.v.

Staden Lagos - en gäng växtlighet lämpad för de fä- de sig bra i den ofta våldrahjordar man sAg ströva samma sjögången . Vidare huvudstad i AIgarve här och där. Kring fyren , ritade han sjökort, som i hu- pryds av Henrik Sjöfararens som är den starkaste i Euro- vudsak fortfarande följs i staty pä en öppen plats , där pa , blev man överväldigad den moderna navigeringen. ytan utgörs av ett mosaikav havets mäktiga svall mot Han åstadkom förbättringar mönster föreställande vägor.

Landsbygdsfärden några dagar senare gay AIgarves natur i ett nötskal. Vi lärde oss känna igen fikon-, johannesbrödsträd, eukalyptus, cypresser , magnolia , ja-

karanda, mandel- oeh smultronträd , julstjärnor höga som buskar, araaucaria (= Cooks träd) och korkek. Vi såg hur korkek beskärs den skördas med ca 7 års mellanrum . - Korken går tili industrin sam gör flaskkork och isoleringsmaterial för husbygge. Då portugiserna inte själva har räd att förädla all kork , tar utländska firmor , b\.a . i Japan , hand om den och gör t.ex . volley- oeh badmintonbollar.

I Caldas de Monchique Faets. på sido 17

5

o

•

Välkommen som preferenskund!

Aldnngama har rätt att bestämma själva

H b :s p referenskund 1990 - betalar ingen ko ntoöverfö ringsavgift - skö ter ko ntantbetalningar avgiftsfritt - fllr snabbko ntoutdrag i kassan avgiftsfritt - vä:<iar kontantvaluta avgiftsfritt - betalar ingen kreditreserveringsprovis io n - får 50 Ofo rabatt på nytt bankfack - har avgiftsfri betalningstjänst - fir en perso nlig rådgivare.

Fö ru tsättningen fö r att bli preferenskund är minimum

40.000 mk i sammaniagd a d epositio ner eUer ett lö neko nto med kredit med en limit på minst 40.000 mk eller ett Mag nu mko nto. Fö rm ånerna är i kraft kalenderllrsvis.

N ärmare info rmation ger våra konto r!

~

Publik vid diskussionsdagen om åldringsvården som den västnyländska samarbetskommitten f ör pensionärsf öreningarna, Svenska pensionärsförbundet och Studiecentralen Svenska bildningsf örbundet arrangerade den 21 mars på Foto: Gurli Nurmi Lärkkulla i Karis.

- R ä Uen aU bestämma ö ver sig själv ä r m y cket viktig för &Idringarna. Of.

ta släller barnen sig som förm y ndare, men de bör i s tället a cceptera aU de gamla kan Ia ans var för s ig sj ä lva, säger Maj-Britt Strandberg.

- Den a llmänna tendensen har blivit atl de i medelå ldern anser oss gamla lite bakom . Det är ett problem som borde las mera fram i dagen än vad som görs , a n ser Asia Jansson.

fjärdedel av landets befolkn ing att va ra över 65 Ar. - Många kallar det här ett pTo bJe m . m e n m u n k un oc k så

kaila det motsatse n. Del är e tt tecke n på vä lfä rd att så många

kan bli så ga ml a. Undersö kninga rn a fö rutspår också att åldringarn a i framtiden är i ailI bätt re skick.

Redan nu är de n stö rsta delen av pensio nä re rn a und er 75 år mycket aktiva, och klarar sig så gott som utan YA rd . Samti digt so m åldringa rn a bli vil ailI piggare, har mö jlighetern a tili tidiga re pensio nering ö kat.

Däremot är det svå rt att fortsä tt a arbeta efter pensionså ldern .

De här ås ikte rn a o m självständighet van n stort gehö r Höjd pens ionsålder? bland de många pensionärer - I framt iden ko mm er man och åldrin gsvå rd srepresent an- troligtvi s au sa tSB på e n högre teT, sam sa mlats tili diskus- pensionsålder. Nu gå r allt nere sio nsdag på Lärkku lla på ons- ut ur arbe tslivet trots au det dagen. borde finn as föru tsättn ingar att Temat [ör dis ku ssio nen va r stann a kva r e n längre tid . Vår " äldreomsorgen - i framtiden pensionå lder ä r 65 år. men och nu". Sam arrangärer fun- egent lige n gå r gränse n redan gerade de västn yländska pen- vid 58 år. AIIt nere får förti dssionärsföreningarn as samar- eiler sj ukpensio n. Det fi nn s betsko mmittt i samråd med möjligheter aU pensio neras tiSve nska pensionärsfö rhundet. d igare. men inte sena re , trots Docent Jan- Erik Ruth höll att många säkert bå de viII och disk ussionsi nl ägg om fo rsk- skulle klara av att arbeta ytte rnin gsresult at kring åldrandet. ligare några år, sade Jan-Erik Han redogjorde bland an nat Ruth . fö r det fa ktum att åldringarnas - De ga ml a har många reand el av befolkninge n ständigt surser som kund e tas ti ll va ra. ö kar. O m 35-40 Ar korn mer en ti li exe mpel i deltidsa rbete. fri-

UPPLEV HELA DEN NYLÄNDSKA sKÄRGARDENI KI. 10.00 från HELSINGFORS II - Borgå (må) on (fr) lö sö 2.6- 2.9 - Lovlsa tl 26.6- 31.7 - Ekenäs och Hangö to, retur samma natt 28.6 - 2.8

vi lligt arbete och ino m ba rnornsorgen . 1 and ra länder används pensionäre rn a rnycket mera än h är . sade h an .

- Många pensio närer skulle säkert gärn a arbel a, rnen vi bli r bestraffade geno m beskattn ingen, sade Eila Forsströrn från Tenala.

Rederiet Fartygel

915-143 331 949200603

U ngefå r 60 procent av sju khusplatsern a används av personer ö ver 65 å r . P å MjöJboJsta sj ukhus upptas en tredjedeJ av platsern a av 75 år fyllda personero Sjuk husen blir mer och mer befo lkade av äldre .

- Åldringarna vistas oft ast

- Man gjorde en felbedö-

på sj ukh uset betydligt längre

rning d å pensionså ldern sänktes fö r att underlätt a arbetslöshete n. Innan syste met blev geno mfört hade arbetslösheten vänts ti li brist på arbetskraft .

Nu skulle vi behövas i arbetslivet. Det är fel att använda pe nsio nspolitik för att lösa andra sarnhällsprob lem. ansåg Rainer Nordström.

tid än unga. De ras vårdbehov ö kar bland ann at fö r att de o fta har flere sj ukdo mar samtid igt.

Ofta är det också svårt att ställ a di agnose r. Dessuto m är ka mplikationsriskern a stö rre hos de äldre. De d rabbas ofta re av fö ljdsj ukdomar oc h medici nbi ve rkninga r. De ga ml a har mindre rese rve r i o rganen och deras mo tstånds kraft är sämre .

Dessuta m ar deras motivation tili rekreation o fta dålig och de kan ha sociala problem såsorn ensarnhet.

Behövs å ldringshemmen?

De flesta pensia närer. 83 pracent . bor hemm a. 9 prace nt bor i ko mmunens pensionärsbostäder och endast 8 pracent finns på åld ringshem eiler ino,m långvården. De flesta ino m anstaltsvå rde n är öve r 75 år.

Inorn åldri ngsvården har man gå tt in fö r att inte öka ansta ltsvå rde n utan satsa me ra på den ö ppna vården . Mot iveri nge n är att anstaltsvå rden är föråldrad och passiverande .

Personalen från åld ringshemmen var inte av sa mrn a åsikt.

Man ansåg att vå rden kan verka passiverande på de m som har möjlighet att skö ta sig själva, men att rn ånga är i be hov av anstaltsvå rd.

MÖjli ghete rn a för pensionä· re r att fu ngera so m stödpersoner för dem som är äldre och har svå n att klara sig diskute rades också. Likaså var gränsen mellan vård och stöd ska dras.

Man ifrågasatte bes kattning-

en av de t vå rdbidrag. som an-

90-62 59 44

H elsingfors Sparbank

bland de äldre.

Sjukdomsbilden hos de äldre ko mme r efterh and au änd ra .

Den hälso fostran so m de yngr e fätl kommer att rn ärkas. Vi ssa sj ukdomar ka n också skj ut as längre fram och bryta ut först i

;;

VI LYCKADES få biljettertill [ ,

litJi' i J;j

och

musicalsuccen som går för utsålda hus kväli eiler kväli i Stockholm

tidsvård komrner alltid att finnas , men vi be höver kanske inte bygga ut platserna, trots art de äld re bli r flera.

Samhällets uppgift borde vara att aktive ra de äld re mera, eftersom passivi tet ge r stö rre risk för sj ukdomar. Någon fo rm av ko ntinuerlig hälsokontro ll , likn ande ba rnrådgivning·

en. kunde kanske hjälpa åldringarn a att håll a sj ukd omarn a

på

avs tånd .

sade

Kaj-O.

Forse n.

U l la Pe tt e r sso n

hö riga kan få för att ta hand o m

GOD TID 1990 År 1990 utkommer God Tid enligt följande: Nr 4 3 juli 5 ,, 18 september

Under diskuss ionsdage n be· rätt ade bi trädande överlä kare Kaj-O. Forsen o m sj ukvå rd och de sjukda mar sorn är vanligast

===:

högre ålder. Behovet av lång-

åldri ngar.

Sjukhusen befolkas av äldre

22 2

D e t va r de n rnycke t lind rigt begåvade manne n som tili slut Iyckades fä ett jobb t rots allt. H an skulle mäJa de n vita rand en mitt pä vägen. D et bö rjad e rikti gt bra . Fö rsta dagen mäJade ha n faktiskt hela 4 km , men andra dage n Iyckades h an bara kJara av 1 k m . T redj e dagen gick det ännu sämre.

H an målade ba ra 300 m och d å kom fö rm annen fram tili ho nom och undrade : - H ö rdu du , hur kan det komma sig att du mäla r kortare och ko rtare bit fö r va rje dag?

- D et är vä l inte så ko nstigt , sva rade ki lle n. Fö r va rje d ag so m gi r sä hamna r ju fä rgb urken längre och längre bo rt.

,,

6 7

,, 30 oktober 4 december

Vi åker frän Helsingfors med Silja Line den 15 november, ser musicalen den 16. övernattar på Ariadne, shoppar elier liknande den 17 inför återresan på kvällen tili Helsingfors. Ellersom vi har egen buss med kan vi göra utflykter ocksä utanför Stockholm.

Priset komrner att röra sig omkring 1.200 marko Vi återkommer med' närmare information om resan i God Tid nummer 4 .

Preliminära anmälningar kan emeliertid redan göras tili SPF-kansliet tel. 90-79 1895.

För de tekniska arrangemangen svarar LL-Tourisl Service och som reseledare fungerar Gurli Nurmi.

Vi har bara 40 biljetter tili teatern så det gälier att snabbt hoppa på!

Fullsati hus räknades in också i SkaJi/o där en av österbotiniska distriktets tre vårdagar hölls .

Dansen hörde tili vid det österbotiniska distriktets vårdagar - så också i Jeppo.

••

Aldreo omsorgen.. temat vid vardagar i 0: botten Erler ett evinnerligt tjat som kallas Syd-Österbotten) .

Värdagarna arrangerades dansar och roar sig har rar· sök tili att bredda verksam- i distriktets regi med börj an heten gjorts under det senas- i Lappfjärd den 10 april , te året. fortsätt ning i Jeppo den 17 "Ätdre omsorg" har varit april och slutligen i Skatila temat. Den vackra tanken utanför Vasa den 18 april. har varit att göra en aktiv Förutom de sedvanliga insats rör mindre vigulanta programmen med bl. a. körmedsystrar och bröder bland sång, naturligtvis hälsningspensionärerna. För dem som tai, allsäng och DANS blev sällan eiler aldrig kllmmer det i är ingel festtal ulan i sig ul ur sin egen vrå. slällel en s. k. PANELDEBA TI. Distriktets "ÄLDPensionärsförbundets RE OMSORG-ARBETSverksamhetsledare i Öster- GRUPP" pä 6 perso med botten , Else-Maj , tili profes- nya förbundsordförande Lesionen sjuksköterska har vi Kl äv us och likaså diGöran länge taiat varmt för en in- striktsordförande sats för de fysiskt och psy- Sund s lröm i spetsen bildade panel. Sammanlagt drygt kiskt handikappade äldre. Årets Vårdagar fick där- 800 debatthungriga och pig· för i Österbotten "ÄLDRE ga pensionärer hade mÖII OMSORG " som tema . De upp. där storfesterna med tusenLappfjärdklubbens enertals deltagare är på tok för giske ordförande Erik "obökliga" - det vet ju alla Stens hälsningstalande spisom varit me! Därför har rituellt och yllrade bl.a.: Österbottens Vårdagar ar- "VI ÄR NU PENSIONÄrangerats 3-delade: Norra RER SOM ÄNTLlGEN distriktet , Mellersta (nejden HAR TID ATI GÖRA kring Vasa) och Södra ALLT DET VI TIDlGARE (d .v.s. söderom Vasa , det EJ HUNNIT MED . . ."! om att pensionärerna bara

Men se där Ijög vittnet; För "sini " En pensionär förfogar heller inte över mer än 24 timmar i dygnet. Honl han är dessutom längsammare än under sin krafts dagar. Och dessutom har de oändligt mycket som de önskat göra men inte hunnit med .

Nåja, med sin tenora dur· stämda röst anslog vännen Erik en positiv charmfull ton. Han hade ju dessutom anlitat en trollkonslnär, Ture Mäke lä som lrollade bort den vardagsgrå ensamhelens lristess.

Röda tråden

kunde ägna sig åt bland de friska och akliva pensionärerna .

Man underströk att den tradilionella verksamhelen med resor , dans och lättare underhållning ingalunda får nedvärderas eiler försummas för det man här försöker föra in. För att aktivera pensionärerna föreslogs att man i klubbarna bildar små arbetsgrupper som organiserar den föreslagna verksamheten. Livlighelen i debatten kunde ha varit större, men det förmodades här som ofla att debattviljan dämpas av att hörbarheten sällan är sä bra som den bor-

1 Jeppo återjanns denhär ledartrion - Göran Sundström, Else-Maj Johnson och Ruth Bäckslrand. väntjänst Under dessa vårdagar flöi fä men starka ord dade som vanligt också den ödesfyllda bitar ur er poetiska ädran . I Jeppo dekvandring på vår jord. lamerade ordf. Rut BäcksJa visst har vi gjort vår intrand dikter med den äran och i Skalila framförde sats för den välfärdsstat som

Paneldebatten . den röda

de vara . Lomhördhet eiler Estrid En g m a n frAn Hel-

vi nu lever i. 1 rationalise-

tråden för dessa vårdagar inleddes med ett korI anföra nde av dem som satt i panelen. Där talades om "PENSIONÄRSBOOMEN", detla betyder pensionärernas växande skara och inflytan-ne , det talades om "DEMENS" sjukdomen som drabbar många pensionärer, om "Hjärngymnastik" och om sädan "HEMV ÅRD och HEMHJÄLP" som man

nedsatt hörsel är ju dessul - singby en egen hyllning lill om vanlig bland äldre folk. pensionärerna på vers ur vilken vi eiterar: Aktivera

ringarnas tid är det fara för att vi förnöjsamma äldre blir efter när slantarna skall delas uI. Så upp tili kamp för att vi skall ha kvar vär välförtjänta plats isolen .

Vi äldre - vi förnöjsamma o

pensionärer

Man kan konstatera all det sannerligen vore viktigt att aktivera pensionärerna

inför den kamp för de äldres tillvaro och intressen som blir allt viktigare , ty "Vem Iyfter pensionärens svans om inte dom själva"?

... "Ur era händer växte tex-

tade plakat på den som Iyste bäst stod: det är vi som gjorde denna stat jag läsle vidare i texterna och fann tillfällel var just nu Livserfarenhet tyst

Text och foto: Åke Skeppar.

Hjärtats nyckel heter sång sång och musik betyder specielll för olika minoriteter kan inte nog underslrykas .

Den gemensamma sången har i alla tider ulgjort ett vapen mot förtryck . Men den ger ocksä unryck för den inneboende glädjen och samhörigheten. Hj ärtals nyckel heter sång.

Nils Göran Engström

Tystnar allsången?

Kan den unisona sången En lärare frågade en gång: Vad är modersmålet? på "älskal modersmål" återDet är sånl som man äter, få någol av sin forna betysvarade en pojke . Kanske delse också i vällevnadslansvaret är rätt. Modersmålel det Finland? Ska det musiär en föda, som hjälper oss kaliska kulturarvet föras vian utveckla våra själsfö rmö- dare tili nya släk tled? Eiler genheler. Ulan ett eget ska vi nöja oss med att konspråk, "som vi jollrat i barn- sumera delar av det enorm a, domens dar", förtvinar vi mestadels kommersiella ulsom människor. Språkel är bud av dagsländekaraklär, en tillgång, som ska nyttjas som allehanda "band" leveoch utvecklas pä ett allsidigt rerar? MeSI på engelska. sätt : i tai, i skrift och i sång. Hur går del då för en ickeInle minsl i sång. Text och sj ungande generalion , som musik i samverkan engage- växer upp? Försvagas dess rar vår personlighet och insats både på det lokala , slärker såväl den enskildes det nationella och del intersom gruppens identitet. Vad nationella planet? Ty endasl

genom att vara trogna mot vårt egel, kan vi bidra med vår "Ion" lill mänsklighetens stora kör och orkester.

Kan vi sjunga?

Javisst kan vi pe nsionärer

sjunga . Om vi bara vili. Vi har lärt oss i unga är i sko· lan, i föreningar och i för· samlingar en ansenlig mängd psalmer, sänger och visor. Kärnan utgörs ofta av

vår egen finlandssvenska visskatt förslärkl med den rikssvenska och i nägo n mån med den finska . Vili vi ha h jälp i våra föreningar kan vi via biblioteken från Rundradions kassettjänsl ") läna inte mindre .än 8 slycken Ijudkasseller med 40 minulers program jämte texlblad . Sångerna ulgör ett mångsidigl urval ur den gamla sångboken Sjung. I programmen ingär också kommentarer om författare och kompositörer, om texterna och musiken. Pä lokal eiler regional nivå kan man

svenska allsången ändå i graven med vår generation?

Om inte barnen och de unga redan i skolan lär sig att sjunga, hur går del då?

Dessbättre kan man med god vilj a skönja en Ijusning.

Kunniga och ambitiösa lärare har nyligen samlat stora skaror tili sångfesl i Åbo 4-5 maj. Vid både kyrkliga och kulturella sångfester får numera barn och unga uppträda. Och - tack och lov i grundskolans nya läroplan ingår en förleckning över gemensamma sånger för årskurserna 3-8. Många av dessa sånger finns också på kassellerna Sjung med Sjung. Även nägra av de nya , I.ex . Höstvisa och Har du visor, är med på bägge hällen. Det är också meningen , att fin landssvenska lexlförfa ttare , kompositörer och arlister ska uppmärksammas i skolorna. Om denna läroplan förverkligas , " Unga, sjunga med finns del gott hopp om att de gamla ... " Men går den finlands- kulturarvet förs vidare tili

sannoiiki komplettera med utförligare upplysningar.

Kassettjänsl tillhandahåller, enligt en särskild svensk katalog, ett rikI urval av Ijud- och videokassetter, som kan berika programmen vid föreningarnas och smågruppernas sammankomster. Men under förutsättning atl man inle endasl Iyssnar och littar utan också samlalar i anslutning lill det man sett och hörl. Del är bra , om en liten grupp på förhand Iyssnar igenom kassetten och presenlerar dess innehåll på ett föreningsmö· le.

En förulsällning är också, att man har god hand med bibliolekarierna och med biblioteksnämnderna. Men biblioteken har ju på senaste tid visal en påfallande vilja och förmåga att utvidga sina Ij änster.

nya generationer "välsignat,

förökat, förkovrat och tryggl" som det heter i Nylänningarnas marsch.

Ingenting hindrar att man p å lokalplanel, helI i enligheI med den nya läroplanens

inte ntione r,

indelar

samarbete mellan skolorna och pensionärsföreningarna i allsångens lecken. Eli försök gör pensionärsföreningen Ettan i Helsingfors redan i höst tillsammans med musikklasserna vid Minerva· skolan. Kanske blir det Iät· tare än mao tror att finna en

gemensam väglängd gammaloch för ung.

för

Nils Göran Engström

") Rundradion , Kasseltjänsl, PB 95 , 00251 Helsingfors , tel. 90-44 11 41 (växel) .

7

En gång inne på ämnet slenar kan det vara på sin plats att diskutera en aning om stenbildningar i njurarna och dess utförsgångar. Urinen som bildas i njurarna har en mycket omväxlande väg att tillryggalägga förrän det slutligen mynnar ut ja - j ag skulle vilja säga mynnar ut i snö för att komma upp i tö, om det än sen råkar vara vinter.

Men skämt åsido , urinvägarna ka n ibland vara rätt svårframkom liga. Det börjar i njurbäcke net där urinen sam las och ledes sedan genom urinleda re n tili urinblåsa n som tömmer sig genom urinröret. Det är dessa vägar en njursten skall avverka. N jurstenar utvecklas vanligen· oftare hos män än hos kvinnor och nästan lika ofta på vänster som på höger sida . I allmänhet förekommer njursten i ålderskategorin 20-50 år. Men det

Om ocksä de nesta njurstensfallen uppträder hos ind ivide r i medelåldern är det ingalunda uteslutet all anfa llen förekommer även hos 1>ä ldre" pe rsoner . De t finn s människor i de högre ålderskategorierna som då och då besväras av urinste nar och som lä rt sig att be mästra anfalle n dels genom en förnuftig die t , dels genom medicinering med kramplösande fa rmaka.

N jurstena rna bi ldas i njurbäcke net i allmänhet och kan om de är mycket stora eiler vassa åstadkomma smärtor vid utträder i urinleda re n som på de lla ställe avsmalnar. Det är då ma n talar om njurkolik . Ett annat ställe där passagen är trång finns i urinledaren strax före dess inträde i urinblåsan och där kan stenarna

också åstadkomma hårda smärtor eiler om de blir liggande i själva blåsväggen.

Be roende av stenarnas form , slOrlek och ytstruktur kan de naturligtvis fastna på vilket stä lle som helst i urinledare n.

Vanligen indelas urinstenarna i tre huvudgrupper: 1) oxalatstenar. 2) fosfatstenar och 3) urinsyrestenar.

Oxalatstenarna består av kalcium och oxalsyra. De är av växlande form , mörka tili färgen och hårda . Ofta bildar dessa stenar utlöpare som är spetsiga, ibland är ytan skrovlig och täckt med hårda skarpkantade kristalle r.

Fosfatstenarna liknar krita både vad form och konsiste ns beträffa r och utvecklas i alkalisk urin , vilket är en följd av någonsorts invasion av bakterier.

Urinsyreste narna är som namnet anger stenar av urinsyrade salte r antingen urinsyra e ile r urate r. De förra är mjuka medan de sena-

lunch som alltid inleddes med en tallrik rårivna rotsaker, blomkäl och surkä\.

Som huvudrätt nägo n form av rotsaker eiler grönsaker.

Första dagen jag var där fick vi nägonting som säg ut som köttbullar, men de visade sig vara lagade på malda nötter , sojapulver, ägg och nägon vätska. De var faktiskt goda. Det som jag inte förstod mig pa var leverlåda , lagad på något vegetariskt och med russin . Jag tyckte inte heller att det var motiverat med vegetarisk korv , den såg t.ex . ut som knackkorv e iler leverkorv med vi ta prickar. Lunchen bjöd äve n på en efterrätt och te. KJ . 5 at vi middag som i stOrl följde samma

schema som lunchen . Varannan dag bestod middagen av en soppa som kunde vara riktigt god.

Egentligen lärde jag mig väl inte något alldeles nyt!.

Magen fungerade bra med allt rårivet och plommonen .

Man hölls mäll länge med den typen av diet och magrade därför, vilket var önskvärt i manga fall . Första veckan jag var där blev jag alldeles häpen över hur många överviktiga som trängdes om varandra i omklädningsrummet, mycket över JOO kg måste de ha varil. Sedan hörde jag all de hade fått gratisvistelse där av hälsoskä\. De var ditsända av sina respektive hemorter.

Här några recept pä vegetariska rätter.

Blomkålspure: ca 'h kg blomkål, 1 bit selleri , 1 lök eiler en purjolök, 2 I vatten , 2 msk vetemjöl, salt , vitp ., 1 dl grädde. Rensa och skär grönsakerna i mindre bitar.

Koka dem mjuka och finfördela dem. R ör ner mjölet i litet vallen och tillsäll det , det får koka i 5 min . Grädden hälls i och vi avsmakar puren. Den kan serveras, med varma ostsmörgåsar.

Grönsakspure: 1 Ivallen , 1 morot, 1 liten bit kålrot , 1 bit selleri , 1 potalis, 1 bit

Något om njurstenar att nu nämna de vanligaste. fÖT

Nils Westerholm Med .o.ki r. dr. professor sagda ä r ingen rege\. I allmänhet kan man inte inom

medicinen uppställa distinkta regle r, me n mao ka n använda sig av ullryck som I.ex . oftast , fö r de t mesta , i allmänhet , huvudsakligen.

Leas

hörna

Det gröna i vår föda Sen aste sommar besökte bygger upp kroppen på ett jag Institutet för levande fö- mångsidigt sätt. För att kunda, som fin ns på e n av de na fungera normalt behöver ~ I ä n dska öa m a. Den g r-upp kroppen livsmedel sam bilg jo rde

d ar både sy ror och baser.

exkursionen fick vara med om husets lunch och Iät sig väl smaka. När man hörde att det inte fanns någon spis steg naturligtvis intresset för att pröva på alla sorter. Jag vet inte om mitt besök där skulle ha inspirerat mig tili en fortsättning. Men det finns mycket i den dietformen vi kan ta lärdom av i vår dagliga kost. Det är doktor Ann Wigmore, som också har hållit kurser i Finland , som står för dietprogrammel. Levande föda består av olika slags groddar, mjölksyrade grönsaker, skalade solrosfrön, oskalade sesamfrö n , fru kt och bär , havsalger och specialdrycker. I levande föda har vi vitaminer och enzymer sam

h ush a lls lä r a re

sam

Base rna neu traliserar syrorna och borde fås i stora mä(lgder. Syraöverskott ger oss b\.a . fisk , kött , ägg, ost , baljväxter och sädesslag, utom hirs och bovete . Man anser att för mycket syra ger upphov tili reumatism , förkalkning , magsår , diabetes, för högt blodtryck , hjärtbesvär och olika slags intlammationer.

Från den levande födan gör jag ett hopp över tili vegetarisk kost , som kan vara kokI. Efter at! i två veckor ha ätit vegetariskt pä ett hälsohem vet jag vad det kan vara fräga om. Dagen dä r började med gröt , tre torkade och blötlagda plommon , litet äppelmos, djupfrysta bär och mjölk. KJ. 12 åt vi

Vårkänslor Ordet varkänslor har e n Ijus klangfä rg. Hos många leder det e me lle rtid tankarna tili någo nting ytligt , en nyktig vå rförälskelse eile r en sorglös förstamajglädje. Ändå kan vå rkänslor innebära någo nting mycket me ra och de hö r inte bara ihop med ungdomsåre n.

Om vi också har lämnat mede lålde rn bakom oss kan vi fyllas av vårkänslor. De har bara fått e n annan innebörd med å ren. Ofta en djupare innebö rd. Och de fö r med sig e n ny tacksamhet som kommer av vår egen li vserfarenhe t , vå ra upplevelser av live ts all var.

Vi ger olika namn åt de n oförklarliga glädje n som helt plötsligt ka n fylla oss: e n extas, en aha-upplevelse, en gudsförnimme lse. Sådana vå rkänslor ha r en sällsam kra ft . De fö rmår utfö ra ko nststycket all förva ndla en alldaglig företeelse tili någo nting unikt. De strö r in guldstänk i den grå va rdagen .. PiI så sätt få r de oss all orka vidare , att nå längre.

Ge nom all jagets snäva gränser sprängs ka n vår tanke yidgas tili o mtanke.

Någo n har sagt att vå rkä nslorna ä r resu ltatet av G uds väckelsepredikan.

De n når oss när vi ser li vets

pånyttfödelse i natu re n, det största undre t av a lla. För visst är li vet i sig ett unde r.

Vårt förstånd övertygar oss om det när vi tar de l av fo rskningen kring livsprocesserna. Me n också vår känsla övertyga r oss om det nä r vi ger plats för vårens budskap.

Förstå nd och kä nsla ger oss två o lika fo rme r av insikt. Den ena ta r vi emot långsamt och prövande, de n andra når oss blixtsnabbt och övertygande. Vi behöver dem båda.

Vi fa r va ra tacksa mma fö r dem båda .

Låt oss alltså få nga in och ta tillvara dessa glädjeögonblick som va rkänslorna ger oss. De kommer plötsligt och oväntat och de når fra m på olika väga r. De kan ko mma med solens strålar en

vårmorgo n e iler med doften från de n vårstädade trädgården. En anna n gang ko mmer de tili oss genom e n god vän som har upplevt e n glädje och viII de la den med oss.

Vårkänslorna kan också komma tili oss genom en dikt vars ord öppnar dörrarna tili vårt eget hjärte rum .

Så ha r jag själv kä nt det infö r Jarl Hemmers dik t Stilla kvä ll : Det är de stilla slUnde rna som du skall leva på.

I kvä ll har intet , intet skett me n något sker ändå.

E n fågel och ell vårregn har sjungit dig e n sång.

Tag med de n. Den kan hjälpa dig en gång.

Margaret Haikola

re är hårda. Bägge dessa ar- lioseo, gröna ärto r och räditer har en brun färg. Symp- sor. Tunga viner och alkotomen vid urinstenar eiler holhaltiga drycker i allmännjurstenar är smärtor, blöd- het bör man intaga med sto r ningar vid urinering och av- försiktighet och åtminslOne gång av grus. De t finns minska dem tili ett mimiverkligen patienter som utan mum . Vichy och Ra mlösa , att ha något me n av det då Victor och Laune ka n mao och då kissar grus och smås- dricka åtminstone 1 liter per dyg n. ten .

Vid fallet fosfatstenar bör En fråga som ofta ställs av patienter som lider av njur- man undvika kalkrika födoste n är vad dessa ste nbild- ä mnen ost , mjö lk , grädde och försiktighet a nbefalles ningar be ror på. även med färska grönsaker Födans roll vid uppkomsten och frukt äve nsom ägg samt alkaliska va tten. av nj urstenar A ldri g får man va ra rikVid oxalsyrestenar rekomme nde ras e n riklig kött- tigt nöj d men om man har äggv itedie t, för a ll hålla uri- anlag för njursten ä r det nen litet sur. Oxalsyrerika bäs t all mota Olle i grind , födoämnen skall man av hål- då mär ma n riktigt bra , om la sig ifrån I.ex . rabarber, man överhuvudt aget alltid bönor, kakao , spenat, ärter, måste mä så bra?

Vid njurstensbildningspotatis , vinbär men tomater innehåller inte några sådana dispositioner rekommendeämnen som skulle vara farli- ras som så ofta förr, friskt ga. Tarmfu nktionen bör re- ute liv , spatserturer och en gelbundet skötas. med en viss försiktighet föVad beträffar kosten vid retagen kroppsa nsträngning. urinsyre- och uratstenar kan Sic! God och hälsosam somsägas att man bör undv ika mar! purjolök, 1 msk mjöl, '1> dl grädde, salt , vitp. , basilika.

Soppor blir i allmänhet mera välsmakande om man fräser rotsakerna i fell och kokar dem sedan mjuka . För övrigt följer vi föregående recepl. Tili finfördelningen har säkert mången en maskinell möjlighet att ta tili .

Purjolökssoppa: 500 g råskalad potatis, 1'1> I vallen , 2 purjolökar, 2 gulor utrörda i grädden, några skivor torkat vitt bröd , skuret i små bitar stekta i smör. - Skär potatisen och purjolöken i små bitar, de far koka . Nä r potatisen är mjuk vispas soppan. Den får koka pii nyll ca 5 min . När kastrullen har tagits från värmen tillsätter vi ägg- och gräddblandningen . Soppan serveras med brödkrutongerna.

En potatisrätt kan vi gärna ta med , eiler kanske två.

Jag kom att tänka på de n hötade potatis som vi hötade i glöden från brasan när vi var på utfa rd. Potatisen var verkligt god men ofta litet svarl . Vi kan höta i stekpanna i ugn . En potatis i ordinär storlek tar 45 min i 170'. Det behövs inget fett i pannan , men vi äter gärna potatisen med något fett eiler med väl smaksatt creme fraiche.

Gratinerad potatis: 500 g

potatis, '1> I mjölk, 75 g riven ost , salt , peppar. Skala potatisen och skär den i skivor. Rada den i smord eldfast form omväxlande med osten. Vispa ihop äggen och mj ölken , tillsätt salt och peppar. Häll blandningen över potatisen och nägra klickar fett över formen.

170' och 45 min i ugn brukar vara lagom . Man kan ocksa tillsätta skivor av lök mellan varven istället fö r ost och får då en räll som liknar strömmingslåda men utan fisk.

En sallad hör naturligtvis tili de vegetariska rätterna.

Potatisen kunde gärna dyka upp i form av en saUad: Här har vi et! recept: Nagra kokta potatisar, 1 kokt rödbeta, 1 ättiksgurka, persilja , 3 msk olja , 1 msk ällika eiler citron , 1 tsk fransk senap.

Skär de n kokta potatisen i skivor och blanda med den finhackade gurkan och rödbetan. Blandningen beströs med hackad persilja och salladssåsen hälls över.

I lIalien säger man att salladen vill ha salt av en vis, ällika av en girigbuk , olja av slösare, den skall röras av en tokig och ätas av en utsvulten.

Lycka mältid

tili och smaklig Lea Anderson

Sommardagens festfö redrag 15.6. 1990 pii Iki tuu ri i Å bo hälles av Meta Torvalds. Tillfället arrangeras i samråd med Studiecentrale n Sve nska Studieförbundet.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.r.

8

SVENSKA PENSIONÄRS FÖRBUNDET r.f.

Ordlörande

Vlceordlörande

Sekreterare

Kassör

Eine Johansson, tel. 90-78 73 58 Igelkonsv. 7 A 14, 00800 Hlors

Marita Grenner, tel. 90-« 70 17 TöI09. 14 A 8, 00100 Hlors

Oorl. Sundman, tel. 90-49 85 93 Arkadlag. 20 8 43, 00100 Hlors

Inga Uhr, tel. 90-67 40 77 Karlav. 6 B 21, 00200 Hfors

Ulla BjOr1<roth, tel. 90-67 47 45 Melk09. 17 A 8, 00210 Hlors

Mary Lindell, lel. 90-67 41 29 Smedjeviksv. 25 B, 00200 Hlors

Greta Weckström, tel. 90-78 64 48 Kasbergsv. 10 K 103, 00820 Hfors

Gurll Llljequl.t, lel. 90-60 87 96 Fredriksg. 26 F 63, 00120 Hlors

Erik LAngatröm, tel. 90-63 69 59 H09bergsg. 9 C 37, 00140 Hlors

Ebb. F.ger, tel. 90-41 5566 ROnnv. 8 A 1" 00270 Hfors

Gertrud Nordblad, tel. 90-1410 79 Packmästarg. 3 0 106, 00520 Hlors

Maj·LI. Bergman, tel. 90-40 70 04 Muselgalan 36 C, 00100 Hlors

Elvi Franz6n , tel. 90-78 76 76 Skidbacksv. 19 0 28. 00810 Hlors

Gudrun Kotkavuori, tel. 90-78 97 43 Snövitsv. 6 A 63, 00820 Hfors

Inga Hagelberg, lel. 90-698 03 23 Hangedet 6 0 37, 00840 Hlors

Anna JilnsU, tel. 90-57 74 54 Stenhagsv. 9 B 15. 00310 Hfors

Mirjam Lönnqvl.t, lel. 90-53 30 06 Kantelev. 17 D, 00420 Hfors

Ing. Engberg, lel. 90-57 22 61 Slenhagsv. 10 A 6, 00310 Hlors

Ragni Alho, lel. 90-63 77 72 Fredsg . 11 C. 00170 Hfors

Carla Bilckström, tel. 90-135 4178 Sjötullsg. 20 A 9, 00170 Hlors

Arla A.p, tel. 90·135 58 09 Gengalan 9 A, 00170 Hlors

Irma Arokanto, tel. 90-588 17 80 Gamla Chausslm 8 B, 00330 Hfors

Marianne Spoof, tel. 90-48 68 95 Ekall6n 21 A, 00330 Hlors

Gun StAhlberg, tel. 90-64 95 86 Bulevarden 34 b A 8, 00120 Hfors

Ruth Byman, lel. 90-753 05 55 lllinjen 11 A 19, 00530 Hfors

Greta T.kamilkl, tel. 90-37 98 50 Hanelmalav. 5 - 7 B, 00710 Hfors

L1nn6a Weckatröm, tel. 90-79 25 43 Kongov. 23 A 8, 00560 Hlors

Astrid Wickström, tel. 90-33 36 39 Vanhalinnagr. 1 E 90. 00900 Hfars

Ilse Paclu., tel. 90-33 85 99 Kastelholmsv. 1 815, 00900 Hfors

ElIs.beth Willman, tel. 90-32 68 12 Sallatunturiv. 1 G, 00970 Hfors

Lennart Törnqvist, tel. 915-17 01 eI Mannerheimv. 23 Et 06100 Borgå

Margit Korhonen, tel. 915-17 1825 Rönnv. 3, 06100 Borgå

Gunnel Björkatam, tel. 915-17 02 18 Mannerhelmg. 23 E, 06100 8 0rgå

Anna-Lisa Söderholm, tel. 915-56 41 39 07870 Skinnarby

Sally Berg, lel. 915-56 42 03 07870 Skinnarby

May Mann, lel. 56 40 04 07870 Sklnnarby

Sylvia Stenberg, tel. 915-640 95 PL 352 8 , 07850 Hindersby

Oorla Lehtelil, tel. PL 51 A, 07800 Lapplräsk

Mllda Sandberg, tel. 915-346 48 PL 138 8 . 07750 IsnAs

John Björklund, tel. 915-344 19 PLA 216 A, 07750 Isnas

John Povenius, tel. 915-666 02 Söderby PL 405 B, 07880 Liljendal

Jenny Antman, tel. 915-660 01 Garpom PL 473 A, 07880 Uljendal

Synnöve LIndström, tel . 915-661 04 Söderby PL 428 A, 07880 Uljendal

Göta Gustafsson, tel. 915-522 82 Norrtullsv. 1 A. 07 00 Lovlsa

Maj-Gret S6derström, tel. 915-53 1228 Trädgårdsg. 8 A 4, 07900 Lovisa

Thor Frondån, tel. 915-53 54 02 Formansg . 10.07900 LOvlsa

Astrid Hyöky, tel. 952-164 53 Puutarhak. 24 A, 48100 Kotka

Arla Rockss, tel. 952-20 13 39 Oravankuja 3 A, 49210 Huutjärvi

Börje Bilrlund, tel. 952-333 03 Kyrkoby, 49270 Pyttls

Birger Hlld6n, tel. 90-23 40 61 Gesterby Smeds, 04130 Sibbo

Oagny Kalser, tel. 90-272 1806 Hälsov. 3 0 14, 01150 Söderkulla

Cartta Hannen, tel. 90-23 22 17 O.Slorkärrsgr. 5 B, 04130 Sibbo

Marit Mlckels, tel . 915-790 07 PL 593 B, 07980 Kungsböle

Göta Slevers, tel. 915-792 60 PL 535 H, 07980 Kungsböle

Hjördls Buddaa, tel. 915· 79151 PL 535 E, 07980 Kungsböle

Heidi Ramstedt, lel. 90-805 42 78 Brunnsmästarg. 3 B 21, 02nO Esbo

Astrid HarjuIIn, lel. 90-46 66 36 Terijokiv. 7, 02130 Esbo

Ruth Akerlund, tel. 90-86 28 02 Kungsv. 6, 02740 Esbo

Rolf Stenbäck, tel. 90-505 36 65 Thurmansallån 6 B 11 , 02700 Grankulla

Ele NIIson, le1. 90-505 1269 Thurmansallån 14 C 37, 02700 Grankulla

Gunnel Sundström, tel. 90-505 13 16 Helsingforsv. 6 8 , 02700 Grankulla

Ester Snygg, lel. 90-298 12 52 ViksvAgen 2 8 7. 02400 Kyrkslän

Maj Hall6n, tel. 90-297 57 97 8jörkens, 02430 Masaby

Torsten Hallen, tel. 90-297 57 97 8jörkens, 02430 Masaby

Kurt Grönroos, tel. 90-298 11 67 02400 Kyrkslän

Irma Wikström, tel. 90-26 33 04 Näckels, 02550 Evitskog

Ludvig Nyström, tel. 90-26 64 89 elo KOlher. 02520 Lappböle

Helga Forsell, tel. 90-89 30 59 Kuggvägen 9, 01620 Vanda

Vlol. Björkman, tel. 90-3921314 Orienterargr. 4 B 33. 01280 Vanda

Mllma Milnnlstö, lel. 90-871 1236 Björkbyv. 37 -398 ,01350 Vanda

UII.-Brlta Hagelln, tel. 911-162 54 8jörknäsg. 25 8 , 10600 Ekenäs

Ragnhild Enwald, tel. 911 · 71 22 66 8jörknäsg. 24 A 5,10600 Ekenäs

May·Solvelg Elg, tel. 911 -154 63 Stationsv. 108, 10600 Ekenäs

Ells Nllsson,lel. 911 -35138 10250 Fagervik

EI .... Maj Lönnberg, lel. 9"-35t 28 10250 Fagervik

Rafaellngberg ; tel. 911-21 1869 8yvägen 8, 10210 Ingå

Regnar Lindroos, lel. 911-864 38 Märsgatan 39, 10960 Hangö Norra

Gudrun Wenneratröm , tel. 911 -819 23 Södra Pallbov. 20, 10940 Hangöby

Paul Nyman, tel . 911 -863 12 Siömansg. 4 8 , 10900 Hangö

Gunnel Ekström, tel. 911-818 82 Nycanderg. 10, 10900 Hangö

Gunvor WestIIn, tel. 911-816 54 Mannerheimv. 3 , 10960 Hangö Norra

Linda Holm, tel. 911-819 44 SljAmgr. 8, 10960 Hangö Norra

Erik Nordström, lel. 90-21 13 64 Hovgård, 10210 Ingå

Ethel Helander, tel. 90-21 20 74 Storkyrkogr. 4 0 15, 10210 IngA

Bertel Rönndahl, tel. 90-21 1684 StrandgArden , 10210 Ingå

Irja Grönberg,lel. 911-310 22 Centralg . 57 8 , 10300 Karis

Göta Ehratedt, tel. 911-301 85 Penlbyv. 24 8 , 10300 Karis

Solveig F.gerstedt, lel. 911-304 33 Tomg. 15, 10300 Karis

Bertel Björklöf, tel. 911-542 36 80llstav. 8 B, 10440 80llsta

Margit Ljung, lel. 911 -250 20 Grabbskog, 10620 H09backa

Elvi eegerlund, tel. 911-532 36 GamlaAbov. 112,10420Skuru

Rut Flytström, tel. 912-471 71 02590 Lappers

Göta L1ndholm,lel. 912-471 74 02590 Lappers

Ulla Dennberg, tel. 90-26 23 90 02580 SjundeA 51.

Runar Lindström, tel. 912-424 24 Gammelsågsv. 7, 08800 Gerknäs

Birgit Sundberg, tel. 912-413 21 Sil/alav. " 08700 Vlrkby

Berit Asten, tel. 912-417 89 Implvaarast. 2, 08700 Virkby

K.lle Nyberg, tel. 911-513 72 Finby, 10520 Tenala

Kerstin Westerlund, tel. 911-504 27 Skogsberg 8, 10520 Tenala

Nina Lindström, lel. 911-500 46 Siggby, 10520 Tenala

Lyyli Lindh , tel. 911 -140 32 GrÖnalundsg. 3 A , 10600 Ekenäs

Karin Rehn, tel. 911-244 53 Leksvall, 10600 Ekenäs

Ebbe Nyholm, tel. 911 -244 72 LeksvaU , 10600 Ekenäs

Maj. Nordqulat, lel. 939-58 62 71 Kuusiston tila , 29120 Verkkoranta

Gunvor ZlIlIacu., tel. 939-33 52 34 Pohiolspulsto 3 8, 28100 8jömeborg

Inga-LIII Arve, lel. 939-4 1 37 66 Hallitusk. 26 B, 28100 8jömeborg

Arkadla Penslonärer r.l.

Ann-Mari Uhr, tel. 90·31 61 75 StyresvAgen 3, 00980 Hlors

Drumsö Penslonärer r.l.

Marianne Pacius, tel. 90-67 79 68 Enåsv. II AlI , 00200 Hlors

Eira Penslonärer r.l.

Hervor Udd, tel. 90·60 58 28 Slnebrychoffsg. 13 A, 00120 Hlors

Penslonärslörenlngen ETTAN r.l.

Ragnar Hansson, tel. 90-574882 Backåkersv. 16. 00320 Hfors

Penslonärslörenlngen Gamla Kvarnen r.l.

Francesca Blörkbom , tel. 90·6982882 KustskeppalV. 10 A. 00840 Hfors

Haga Penslonärer r.l.

Llnn~a GInström, tel. 90·55 13 16 UIIsbyv. 27 A 12, 00350 Hlors

Kronohagens-Skatuddens penslonärer r.l.

Tottle Rehn, tel. 90-63 74 51 GÖrdelg. 4 B, 00160 Hlors

Munksnejdens penslonärer r.l.

Sirkka Sundroos, tel. 90-48 72 98 Solnav. 1" 00330 Hfors

Penslonärslöreningen Olympia r.l.

Lea Lyra, tel. 90-753 75 39 Agricolagr. 8 A 16, 00530 Hlors

Penslonärer I Östra Helslnglors r.l .

Ebba Ikonen, tel. 90-3031 85 Hemgårdsv. 3 0 50, 00940 Hlors

Borgåbygdens Svenska Pensionärslörenlng r.l.

Birger Törner. tel. 915-130013 TrutvAgen 19,06100 Borgå

Bygdegårdens Penslonärsklubb Inger Ollas, lel. 915-56 41 32 Hommansby, 07870 Skinnarby

Penslonärsträffen r.l. I Hlndersby Helena Härmälä, lel. 915-601 26 07800 Lappträsk

Martha Stenvall, tel. 915-600 07800 Lappträsk

n

Isnäs Penslonärer r.l .

Albln Hlld6n, tel. 915-33071 pLA 76 B, 07740 Gammelby

Llljendallörsamllngs penslonärer r.1.

Erik Eriksson, tel. 915-66006 Garpom PL 471 E. 07880 Uljendal

Lovlsa Svenska lörsamllngs penslonärer r.l.

Leo v. Martens, tel. 915-53 21 09 Orottningg. 22. 07900 Lovisa

Pyttls svenska penslonärslörenlng r.l.

Tor RAback, tel. 952-31036 Veslerby, 49220 Broby

Sibbo Svenska Penslonärslörenlng r.l.

Elsle Toiviainen, tel. 90-23 11 20 Slora ByvAgen 22 B, 04130 Sibbo

Penslonärslöreningen Trlvselklubben r.l. I Strömlors Alice Stam, lel. 9'5-79' 42 PL 590 A, 07980 Kungsböle

Esbo svenska penslonärer r.l.

Kurt Wahlstedt, tel. 90-8807 17 Ekobranten 2, 02280 Esbo

Grankulla svenska penslonärer r.l .

0818Y Nordman, tel. 90-5050981 Köpingsv. 26 B 18, 02700 Grankulla

Kyrkslätt Penslonärer r.1.

Gretel Hemnell, tel. 90-297 58 14 02440 BobAck

Norra Kyrkslätts Penslonärslörenlng r.l.

Eva Kother, tel. 266489 02520 Lappböle

Vanda svenska penslonärer r.l.

Ake Olin, tel. 90-89 22 61 N.Vinickbyv. 1, 01740 Vanda

Ekenäs Penslonärer r.l.

Erik Elg, tel. 911-154 63 Stationsv. 10 e, 10600 Ekenäs

Penslonärslörenlngen Fagervlk r.l .

Kari-Erik Ingberg, lel. 911-35285 10250 Fagervik

Hangö Pensionärer r.l.

Margit Martin, tel. 911 -822 34 Lotsg. 34 , 10940 Hangöby

Svenska Penslonärsglllet I Hangö r.l.

Clara von Bonsdorff, tel. 911-434 61 Mel1anvägen 8, 10820 Lappvik

Ingå Penslonärer r.l.

BjÖrn Hlld6n, tel. 90-21 6600 Kröken, 10230 Ingå sl.

Karls Pensjonärer r.l.

Waldemar Helnatröm, tel. 911·30535 Waldemarsgränd, 10300 Karis

Pojo Pensjonärer r.l.

AII.n Söderström, tel. 911 -531 12 Gamla Abov . 34, 10420 Skuru

S!Undeå Penslonärer r.l.

B rglt Smeds, tel. 912-471 75 Rönnekulla, 02590 Lappers

Sydlojo svenska penslonärer r.l.

Aata Jansson, tel. 912-414 59 Helsingiusv. 35, 08700 Virkby

Tenala Pensjonärer r.l.

Ella Forsström , tel. 911-232 17 Vimonböle. 10600 Ekenäs

Österby Penslonärer r.l.

Anna Holmström, tel. 911 -244 14 Leksvall, 10600 Ekenäs

Björneborgs Svenska Pensjonärslörenlng r.l.

Tor Ake Nerdrum, tel. 939-417138 Nortamonk. 3 C 64, 28100 8jömeborg

9

o

Abo aktiva pensionärsklubb har över 400 medlemmar Över 400 medlemmar har Åbo Svenska pensionärsklubb å r efter år kunnat r äkna in, samtidigt som man också kan konsta ter a att a ktiviteten for tsättningsvis är hög och dä rmed också behovet av denna sammanförande länk mellan de äldre åbosvenska invånaroa. Pensionä rsklubben kan där med fylla sin uppgift a tt sammanför a äldre svenska å bobor och låta dem stöda var andra, säger k1ubbens ordför ande May Li nd fo r s.

Victor har god smak.

Hartwall. Är Dina ben tunga som bly.. .?

Åbo svenska pensionärsklubb har bland sina mest uppskattade verksamhetsformer sina Fredagsträffar, vanligen första och tredje fredagen i månaden - dock inte på sommaren - och upp tili 15 i åreL 1989 räknades nästan 1 500 deltagare in på dessa träffar!

Andra populära verksamhetsformer är utfärder, gemensamma teaterbesök, gymnastik i Arbis regi och seniordans på Kvartersklu bben . Och därmed är en ytterst viktig samlingsplats för åbosvenskarna med "god tid" noterad: Kvartersklub· ben i Svenska gårde n Verd a ndi

mitl

i

centrum

av

Åbo , etl verkJ igt cente r fö r

allt som heter åbosvenskt !

- Kvartersklubben är en verkligt kär samlingsplats för 055, med daglig matservering och mångsidig verksamhet, säger May Lindfors.

Nu har denna av Folkhälsan i Åbo upprätlhåJlna klubb

Lokal venbehandling i nyll Ijus

När ben en känns heta, kaila, tunga eiler trötla nya

Hirudoid®forte 4,45 mg/g mucopolysackaridpolysulfat

kräm / gel minskar svullnaden stimulerar den lokala blodcirkulationen ytliga veninflammationer och blåmärken läks snabbare smärtan och tryckkänslan försvinner Gelen svalkar angenämt krämen kan användas också under bandage

•• • •

Förpackn ingar: 40 9 och 100 9 Bruksanvisning i törpackningen

Receptfri medicin från apoteket!

för de svenska pensionärerna i Åbo varit framgångs rik och livlig. Möjligen borde vi i fortsättningen kraftigare satsa på medlemsvärvning eftersom pensionärsskaran ju ökar ständigL Men just nu har Åbo svenska pensionärsklubb i alla fa ll fullt upp med arrangemangen fö r ~ Svenska pensionärsförbunl dets sommardag den 15 juDel är dukat tili jul på en av de finasle sevärdhelerna j ni. Det är andra gången som Åbo, Kloslerbacken. klubben har den uppgiften, sen aste sommardag för för- Vi ka n med gläd je kon- bundet hölls i Åbo 1984 , beklubb har också satsat en heI del på motionen för de äld- statera att vår verksamhet rättar May Lindfors. re , med bl. a. populära gemensamma promenader hu· vudsakligen tili Runsala, Fråga SPARB ANKEN när Du viii gymnastik och seniordans ha den bästa avkastningen % % % och Lex . senaste år en aktiv insats för den av Folkhälsan ~ i Åboland arrangerade motionskampanjen fö r pensionärer, där Åboklubben kom på en hedervärd tredje plats, distanserade av penHoutskärs Sparbank, Korpo Sparbank. Nagu Sparbank, sionärsföreningarna i DragsSparbanken i Aboland och Alans Sparbank. fj ärd och Kimito.

SP.ARB.ANKERN'A

NYA M/s KALYFSO.

rörbältrals avsevärt, speci.

eUt när del gäller köksregionerna, och della uppskaltas nalur ligtvis av de Irogna malgäsler som många svenska pensionärer i Åbo är pA della slälle.

- När det gäller teaterbesöken kan vi konstalera att dessa skett på många orter, i Helsingfors, nalurligtvis, men också i Stockholm, Tammerfors - ja LO .m. i Jyväskylä. Åbo svenska pensionärs-

NAGU

MARTHAHEM Resandehem och pensionat Öppet åre! om Lunch må-fre KJ. 11-14 Lö 0 sö

kJ. 12.30-13.30

Njut av en j ängslande sjöresa jrån Åbo till Stockholm.

VIKING LINE ÅBO '<l' 9 21 -6331/ RESEBlfTlK HANSA ·THALIA NÅDENDAL '<l' 921-852 111.

Grupper las emol enllgl överenskommelse

Thl. 926-514 09 21660 Nagu

10

Dynamisk port mot väster rör hela landet Att Åbo är Finlands äldsta stad och landets "kulturvagga" är väl något som de nesta finländare får sig inympat från barnsben . Men det där med kulturvaggan och de urgamla traditionerna har nog gjort icke-åbobor litet misstänksamma gentemot staden . Oha skämtas det om att tiden stått still i Åbo och att kulturen aldrig kommit ur vaggstadiet. Det här är nog både o rättvist och fullständigt felaktigt: dagens Åbo är en dynamisk handelsplats - precis som staden alltid yarit - och den gö r också skäl för benämningen hela landets port mot väster .

Samtidigt som Åbo har mer historiska seyärdheter all bjuda besökaren än nå-

gon ann an stad i Finland har ett effektivt utnyttjande av de internationella kontakterna och det geografis ka läge t geu stade n e n internationell fläkt och e n fartfylldhet som knappast a lls står huvudstadens efter.

Otvivelaktigt är Åbo landets äldsta stad , men hur gammal staden egentl ige n är vet ingen säkert. 1229, det Ar då påven Gregorius IX gay siu tillstånd tili all Åbo biskopssäte flyttades tili en "mer passande plats" brukar räknas som grundl ägg ningsår, Yilket innebär att Åbo idag uppn ått en å lder om 761 år - men å andra sidan vet man nog all den åldern inte stämmer.

Nej, Åbo uppstod såsom marknadsplats betydligt tidi-

gare, här mö ttes de viktigaste vägarna från o lika de lar av la ndet lika väl som de under gamla tiLle r betydligt viktigare vallenledarna, och det anses ganska klart all fartyg från det mäktiga Novgorod redan under förra hälhen av lloo-talet anlöpte åbobodarna vid Aura ås mynning, då betydligt högre upp än idag. Stadens fi nska namn , Turku, var ursprungligen Turgu , dvs. ryskt för to rg, handelsplats. Överhuvudtaget var det öste rländska , novgorodiska inflytandet äve n i yästra Finland och Åbotrakten starkt ända tills den helige fadern i Rom genom Sveakungarna riktade sina tre fö rsta korståg tili det novgorodiska missionsfältet i Finland .

Det är korståge n från väster som ger fart· åt Åbo , och det är domkyrkan som är det avgörande i sammanhanget när det gäller stadens äldsta skeden. De äldsta delarna av dagens nationalhelgedom härstammar från början av 12oo-talet, men redan på lloo-talet fanns det en träkyrka på samma plats .

Medellidsstaden Åbo var Finlands ledande stad ända fram tili 1812 då huvudstadsvärdigheten i landet överfördes tili Helsingfors , men under medeltiden

och ännu senare var Åbo ingalunda någo n stor stad: befolkningen rörde sig mellan 2.000 och 3.000 personer och hela bebyggelsen var samlad kring domkyrkan , med smala och krokiga gator längs vilka oansenliga trähus reste sig.

Men domkyrk an , dominikanerklostret, Kated ralskolan - som kan sägas existera fortfarande, med långt över 7oo-åriga traditioner - och sedan 1280-talet Åbo slo ll där en rumssvit alltid stod inredd för kunge n gay de yttre ramar som för allmogen gjorde all Åbo framstod som en mäktig ort.

Do mkyrkan var alltså det viktiga , och kyrkan byggdes också ut eher hand , med sidokapell och ännu under medeltiden höjdes millskeppet med ell stjärnvalv. Sitt nuvarande utseende fick domkyrkan fak tiskt först i medlet av sen aste sekel då det gamla tornet som förstördes vid branden 1827 ersalles med ell nyll , ritat av Carl Ludvig Engel. Ä ven om Åbo är en gammal stad, vårt lands äldsta, så Många av vårt lands mest finns det också en hei del nya vyer och stråk, såsom här bemärkta personer har ock- det som går igenom Julia-kvarteret. så gravsalls i Åbo Domkyrka, här finns biskop Hem- i det lägerkastell som ko- ända tili 15OO-lalets SluI , då mings relikskrin , drottning nungens ståthållare i Fin- de för nordiska förhållanden Karin Månsdotters marmor- land , "praefectus Finlan- imponerande bankettsalarna sarkofag och minnesmärken diae" Iät uppföra vid åmyn- i huvudbo rge ns översta våöver en rad av 30-mga kri- ningen . I början av 13oo-ta- ning och förborgen fick sina .gets stora krigshjältar. let höjdes ringmuren och slutliga former.

Förnäma gäster såsom Slottet åter fick sin början slo llet byggdes successivt ut Magnus Eriksson , Erik Xll ,

Erik av Pommern , Karl Knutsson Bonde, Gustav Vasa och naturliglvis H erlig Johan som höll hov i Åbo slott och hö ll sin bror Erik XIV fängslad här en tid har satt sin prägel på slottet.

Detta ett av Nordens största slo tt skadades ilIa unde r andra världskriget men har återställts i fint skick och ut· gör idag en av stadens stö rsta sevärdheter.

Deljins Jantastiska Midsommaravgångar!

Fira midsommaren med en oförglömlig kryss. ning tili Visby. Delfins midsommar är full av över· raskningar, bl.a. arrangerar vi en egen midsom· marutfård åt våra kryssningsgäster. Fråga mer o m programmet. Boka din midsommarkryssning hos oss (921) 333 000 eiler på din resebyrå.

MlDSOMMARVECKANS AVGÄNGAR: 17.6 Avgång fcln Åbo kJ 17.00 VIsby (Z dgr) 18·19.6 ZO.6 Ankornsl ,m Åbo kJ 9.30 ZO.6 Avgång fcln Åbo kJ 18.00 vIsbyZl.6 ZZ:6 AnkolTlSlllll Åbo kJ 9.30 ZZ.6 Avgång fcln Åbo kJ 17.00 Visby 23,6 24.6 AnkolTlSl tili Åbo kJ 1l.30 Z4.6 Avgång fcln Åbo kJ 17.00 VIsby (Z dgr) Z5·Z6.6 Z7.6 Ankomsl ,m Åbo kJ 9.30

Unlvel1iilelSgataIl 11 b, Z0110Åbo, lel. (9ZI ) 333000.

Förfrägningar i Helsingfors:

Handelshusgalan 7 A 3Z, 00930 HelslngfOl1i, ,eidan (90) 333 080.

Glansfull tid Under slutet av medeltiden började Åbo breda ut sig allt mer och 1414 byggdes den första bron över Aura å som gjorde det möjligt att bygga också på västra sidan av ån. När Gustav Vasa 1528 gjorde slut p å kyrkans övermakt blev Abo ko· nungens stad och slottets betydelse som stadens värn ökade. Gustav Vasa gjorde sin son Johan tili hertig av Finland 1556 och förl änade honom Åbo slott, och tillsammans med sitt gemål, den polska prinsessan Katarina J agellonica inleddes ett Iysande hovIiv på slottet.

Livet var överd ådigt med stora gästabud och torneringa r , hovfolket kl ädde sig efter kontinentalt mode, roade sig, jagade och förlustade sig som aldrig förr. Det här var stadens första verkligt glansfulla tid: det var också Mikael Agricolas tid, Hansans tid , och en lämplig inledning tilI "grevens tid" unde r generalguvernör Per Brahe på 1600-talet.

Det var greve Per Brahe "Sigyn av Wårdö" har fungerat som museiskepp i över 50 år i Åbo, och den snari som gjorde en framställning 103-åriga tremastade barken är i själva verket världsunik, det enda seglande träskeppet om all Finland borde få eli

i sitt slag som bevarats.

II den tog snabbt vid, rationa- berydligt lägre skatter än inverkat menligt fortsätter liserad genom den nya idag gick det också lättare arbetet ocksä i den sektorn . stadsplanen, empirestaden för sig att göra stora dona- [dag är Åbo framför allt en handelsstad , men såsom med snörräta kvarter pia ne- tianer.

Verkligt betydande dona- knutpunkt för trafiken utrad av Carl Ludvig Engel.

Det var nu driftiga hantver- tioner gjordes ocksä när nya omlands och i egenskap av kare och köpmän som tog Åbo Akademi grundades port mot väster har Åbo vid , en livlig sjöfart och in- 19 18 och det finskspråkiga äterupptagit sin gamla funkdustriell expansion gay fart universitetet i Åbo Turun tion som värt lands naturliga och inom kort hade Åbo Yliopisto två IIr senare. 1 länk mot västerlandet.

Sä idag räknar stadens återtagit en hei del av sin och med de två högskolorna förlorade ställning t.ex . som återtog Åbo sin plats som ledning med att Åbo inom säte för den högsta bildning- kort integreras allt mer i skolstad.

Stockholms handelsomräde Kring sekelskjftet mani- en . lnte utan skäl kallas Åbo samtidigt som stMen fär en festerade äboborna sina framgllngar pä ett bestående också för "museernas stad" allt viktigare roll som försätt. Nu fick Åbo namnet - redan historiens vingslag medlare österut , ända tili "donatorernas stad" , stads- som känns överallt i staden vänorten Leningrad. Det biblioteket, konstmuseet , ger en naturlig grogrund för blåser nya vindar över den gamla kulturstaden , men de biologiska museet , delar av de många museerna. vindarna är naturliga med historiska museet , parkantanke pä det geografiska läläggningar, barnhem, älder- Port mot väster ge som Åbo har.

Skeppsbyggnadsindustrin domshem och statyer vittnar har haft gamla traditioner i Ångbåten "Ukko-Pekka" - döpt eJter presUlenten - är /andets enda äkta ångbåt i om den vilja att skapa sköna sjöfartsstaden Åbo , och vyer som utmärkte äboborÅbo forts. sido 12. kusllrafik, J.d. 10tsJördelningsJartyget "Turku". Numera en viktig allraklion i Åbo, garna: under dessa tider av även om varvskrisen nu har som gör verkligt fina kryssningar i den åboländska skärgården.

K10sterbacken Endast 3S0 av de ca 1 ISO kapitlet , hovrätten och landskansliet, hantverkare , stadsgårdarna i Åbo fanns inresta bönder, sjömän, sol- kvar efter branden, och de enda enhetliga trähuskvartedater och and ra!

Sä vid J8oo-talets början ren sam bevarats. är de som tedde sig stadens fra mtid ligger på Vårdbergets sydverkligt Ijus. Kulturella stor- slullning, söder om Obsermän sllsom Henrik Gabriel vatoriet som märkligt nog Porthan, biskop Jacob också klarade sig: KlosterTengström och dikta ren backen, vid tiden för bransamt biskopen Franz Mikael den i stadens sydliga utkanFranz"n formade tidsbilden. ter , med bostäder och verkNapoleontidens europeiska städer för småfolket i Åbo. [ K10sterbackens fantasstorkrig kastade stormvindar ocksll över Åbo: 23 mars tiska miljö verkar sedan 1808 red den ryske över- 1940 hantverkarmuseet , en befälhavaren för de ryska av stadens betydande setrupperna in i Åbo, Finlands värdheter som 1984 belönahuvudstad·. Åbo förskona- des med "Det gyllene äppdes visserligen frlln krigets let", en ansedd internatioÅbo i ruiner Nalurligtvis har Åbo eld- förödelse, men fick inte hål- neil utmärkelse för betydel-

ege t universitet, och i mars denter, tjänstemän vid dom-

1640 undertecknades stiftelseurkunden för Åbo Akademi , som fick överta det tidigare gymnasiets anspräkslösa utrymmen. I år firar vi som känt 3S0-ärsjubileet av detta: redan under det första verksamhetsäret inskrevs 2S0 studenter i matrikeln , i fortsättningen rörde sig antalet nya studenter ärligen mellan SO och 100. Det viktiga var emellertid att Finland nu hade en egen högre utbildning och att studenterna inte längre måste sändas utomlands för att .skaffa sig en sädan.

la si n huv udstadsvärdighet

j

sefuJla sevärdheter med nå-

mer än nAgra år tili 1812: 15 IIr senare drabbades staden av nästa katastrof, Åbo brand , den största stadsbranden i hela Norden när praktiskt taget hela staden blev lågornas roy. Sammanlagt brann 2.SOO byggnader och Åbo lades i ruiner.

Och inte nog med det : gamla akademins bibliotek förstördes i lågorna och då kaptener , professorer, stuansåg kejsaren det vara lämpligt att beröva Åbo även dess värdighet som universitetsstad. På kort tid hade Åbo förlorat sin ställText och Joto: ning som den ledande staPL-Press Per Lindberg den i Finland i kulturellt och ekonomiskt och administrativt avseende.

got speciellt.

K10sterbacken är naturligtvis ytterst sevärd , men lustigt nog torde gården Qwensel på åns västra sida vara det äldsta bevarade trähuset i Åbo. Och i likhet med K10sterbacken har ocksä här inretts ett charrnerande museum, Apoteksmuseet. Överhuvudtaget är gllrden Qwensel sllsom den enda bevarade herrskapsgården verktigt sevärd.

härjals åtsk..illiga gånger . så-

som alla medeltida trästäder, och många eldsvådor drog t.ex . fram över staden på 1600-talet. På J?oo-talet , efter Stora Nordiska kriget utvecklades Åbo snabbt och uppnådde eli välstånd och en mängsidighet som egentligen ingen annan stad i Sverige-Finland kunde visa upp: här fanns handelsmän , sjö-

Donatorernas stad - och museernas

Åbo brand och t.ex. flyttningen av akademin till Helsingfors kunde inte knäcka åboborna. Återuppbyggna-

A v eli ödets nyck bevarades Klosterbackens små stugor från den stora Jörödelsen vUl Åbo brand 1827, och idag hör detlillför den som vili bakanta sig med gam/a lider och seder all vandra Jram längs de gam/a gränderna.

IKITUURI

Pispalantie 7, 20510 Turku Puh . 921 - 376111

12

o

Abosvenskarna bor i centrum Totalantalet åbosvenskarna är idag ungefär det samma som för 120 är sedan, d.v .s. ca 8500 personer, men dä svenskarnas andel av befolkningen 1870 uppgick tili drygt 43 procent Jigger den idag på litet över 5 procent ! Och dessutom var nog det svenska inslaget 1870 ännu större i administration , handel och !.ex. skolning än vad den procentuella andelen åbosvenskar skulle ha förutsatt . Så det är inte tu tai om att åbosvenskarna idag är satta på undantag: en tröst i samman-

hanget är ändä att Åbo förbJir officiellt tväspräkigt sä länge åbosvenskarnas antal håller sig över 5 000.

Allra högst var antalet Åbosvenskar kring 1930, då antalet översteg 12 000. Efter det har totalantalet sjunkit , fast mycket långsamt de senaste åren. Och genom att det totala invänarantalet i Åbo också sjunkit de senaste åren , främst pä grund av utflyttning tili grannkommunerna, hae den relativa andel en av åbosvenskar hällit sig konstant kring 5,1% .

Det finns också endel andra särdrag när det gäller den svenska befolkningen i Åbo. Enligt statistik från 1985 är åldersfördelningen annorlunda för åbosvenskarna annorlunda än för hela befolkningen , framför all t så att det relativt sett finns fler svenska pensionärer och färre barn än när det gäller totalfördelningen.

När t.ex. andelen äldringar över 80 år av hela Åbo befolkning uppgär tili 2,8% är den hela 5,5% bland åbosvenskarna . I åldersgruppen 75 - 79 år är motsvarande tai 3,2% respektive 5,4%, i åldersgruppen 70-74 år 4,1 respektive 6,1 %.

avgränsas av Nylands- och Kuppisgatorna samt av Aura å och Kuppisområdet

konstigt med tanke på att stadens största svenska arbetsgivare, Åbo Akademi är andelen svenskar över med drygt 600 anställda be11 % av befolkningen , i and- finner sig i första stadsdelen, ra stadsdelen , mellan Ny- liksom också de svenska lands- , Kaskis- och Kuppis- skolorna och barnträdgårgatorna och Aura å är var darna och daghemmen husjätte invånare svensk och i vudsakligen finns i centrum. tredje stadsdelen , runt Samppalinnaberget är ande- 300 föreningar Finland är förvisso förlen åbosvenskar kring 10%.

Faktiskt finns det några eningarnas förlovade land , bostadsområden utanför och i det fallet utgör Åbo stadskärnan som har en inget undantag. Och inte större åbosvensk befolk- heller det svenska Åbo , en ning, ett sådant är Uittamo förteckning över svenska med 430 åbosvenskar, d.v.s. och tvåspråkiga föreningar i ca 10% av invånarna och 11- Åbo upptar drygt 300 förpois-området med totalt ca eningar av de mest skilda 250 svenskar eiler 7-8% . slag.

Men det här är undantag: Många av dem är dock det är nag i centrum sam endast formellt tvåspråkiga , åbosvenskarna är bosatta. det är sant. Men det finns Vilket i och för sig inte är sä nog sådana där en fungeran-

de tvåspråkighet existerar, och så finns det åtskiJIiga rent svenskspråkiga föreningar i Åbo.

En sådan är givetvis Åbo svenska pensionärsklubb.

Tidigare fanns det två svenska segelsällskap i Åbo, Airisto Segelsällskap och Åbo Segelklubb, men de två gick samman 1974 under Airisto Segelsällskaps namn och med ÅSK:s paviljong på Beckholmen som fast punk!. ÄlFK har tidvis varit väldigt finsk, men de sen aste åren har man arbetat härt för att se tili att denna idrottsförening verkligen hälls svenskspräkig.

Kring Åbo Akademi och dess studentkär finns det åtskilliga helsvenska föreningar. Sådana har för övrigt ett verkligt hemvist i "Svenska

Gården Verdandi" vid Auragatan i centrum av Åbo, där också sådana svenska inst itutioner som Svenska Klubben, Kvartersklubben för de svenska åbopensionärerna, Gillesgården och stadens svenska dagstidning, landets äldsta tidning Åbo Underrättelser finns .

8tark svenskhet Numera är det inte särskilt vanligt att höra affärsbiträden tala svenska, förr kunde man utan vidare klara sig åtminstone i butikerna i centrum på svenska men det går nog inte utan vidare längre. Fast också här kan en viss förändring märkas, inte minst tack vare aktivt arbete för svenskheten i Åbo de sen aste åre n.

Men även om svenskan

sin lvåspräkighet nog forl-

farande betraktas som den "svenska" banken i Åbo.

Centrumboende Det finn s också andra olikheter. En typisk sådan är att de svensktalande i Åbo av tradition i betydligt högre grad är bosatta i cent- Den kklssiska vyn från Åbo, slot/et porträJterat västerifrån. Det här är gamkl delen av slot/et, där det finns de aUra rum. 1 första stadsdelen som äldsta deklrna från det som ursprungligen var eli härläger.

Från redaktionen När detta läses är vi inne i medlet av maj. Men naturen fö refaller att vara en månad före sin tid. 1 stället för att sj unga Den blomstertid nu kommer den 3 1 maj borde vi göra det redan den 30 april. Fö r då upplevde åtminstone vi här i södra delen av landet den fägring som vanligen upplevs vid skolavslutningarna.

När detta skrives har vitsipporna blommat uI. Ännu återfinns det blommande beslånd på skuggiga platser men också där börjar blomningen vara över . Gullvivorna Iyser gula i gräsmattan och rabatten . Gult Iyser också blommande Gulltörel och vårkragen .

1 dag har de första hängena med brustna hjärtan slagit ut och häcken med brudspiran Iyser vit som snö ut-

kanske inte märks så bra som tidigare i stadsbilden i Åbo lever den nog kvar, tili och med starkare än man anar. Det finns också en betydande vilja bland de unga att lära sig svenska , numera väljer ungefär en fjärdedel av de finska skoleleverna i Åbo svenska som första frä mmande språk, mot endast ca 5% för ett tiotal år sedan.

Och det finns starka svenska institutioner - förutom de redan nämnda av vilka Å U är en av de viktigaste, liksom ÅA - Som ständigt profilerar åbosvenskheten . En sådan är definitivt Åbo svenska teater, numera inbyggd i Hansa-kvarteret och med åtskilJiga finskspråkiga vänner vid sidan om åbosvenskarna.

Det finns också några starka svenska företag , !.ex.

Livförsäkringsbolaget Verdandi som trots att det varit tvunget att i någon mån profilera sig också på svenska de sen aste åren ändå i hög grad är att betrakta Som ett svenskt Åboföretag. Och så har vi naturJigtvis Sparbanken i Åbo, numera Sparbanken i Åboland , sedan banken också fångat upp sparbankerna i Pargas , Kimito , Dragsfjärd och Västanfjärd och på kort tid profilerat sig som en mycket stark sparbank. Som troIS

anför mitt fönster. Blommar gör också rosenkvitten , Mose brinnande buske som vanligen blommar under högsommaren i juli har redan nu stora blomknoppar.

Björkarnas blad är fullt utvecklade medan lindarna längs gatan ännu inte bestämt sig för att följa med i svängen , d. v .s. tro på drivhuseffekten. Ålerstår att se hur sommaren blir.

1 senasle nummer av God Tid berättade iag om den föreståe nde f1yttningen. Och just nu är den i full gång.

Mitt skrivbord och min skrivmaskin står fordarande kvar men bokhyllorna gapar tomma och fyllda packlådor står uppradade omkring mig. Det känns litet vemodigt att bryta upp efter drygt sju år på denhär platsen.

Och rrån den lilla radhuslägenheten där jag kunnat följa med naturens växlingar och dessutom fått mitt pensum av mylla under naglarna vid ogräsplock ning och liknande.

Men den nya platsen har andra fördelar. Med en jättebalkong från vilken vi har en underbar utsikt. Och på husets tomt står ståtJiga furor som ju är gröna året om.

Också någon björk har jag upptäckt.

Det låter som om det gällde en flyttning tili en mycket avlägsen or!. Men gatan kommer att vara densamma likaså orten. Att Centralgatan är stadens längsta gata förstår säkert var och en eftersom jag nu bott på nummer 87 och f1yttar tili nummer 13! För länge sedan bodde jag på nummer 138!

Men det finns högre nummer så det så.

Tili redaktionen kom här-

omdagen ett brev från Bernhard Norrbo i Pörtom - en av pristagarna i julkrysset.

GT publicerade också en bild av den vackert textade ad ressen på kuvertet som hans lösning kom i.

- Men rätt ska vara rätt ,

skriver Bernhard Norrbo.

Jag löste korsordet men min fru Karin skrev ad ressen. Så jag fick oförtjänt beröm.

Redaktionen tackar för päpekandet och rättar härmed tili misstaget. Och gratulerar fru Karin tili den konsdärdigt textade adressen.

Utgivningsdagen för detta nummer är den 15 maj . Och efter det kommer de närmaste dagarna många påringningar tili redaktionen. Om feladresserade tidningar, om uteblivna tidningar och om personer som får tidningen trots att de avlidit för länge sen.

Tyvärr kan jag ingenting

göra åt dessa missförhållanden _ Förbundets kanslisekreterare Maj-Britt Wikholm har hand om adressförteckningen över de medlemmar och andra prenumeranter $Om ska få God Tid. Därför ber jag ödmjukt om att samtai $Om gäller adressering av God Tid ska ringas tili kansliet på [ndiagatan i Helsingfors. Telefonnumret dit är 90-79 1895. Adressen: [ndiagatan 1, 00560 Helsingfors.

Jag är mycket tacksam om denna information noteras.

Bland de många brev redaktionen får ta emot gladdes jag denhär gången speciellt över det innehållsrika brev som kom från Margaret Haikola. Hon ställde en stor mängd material tili God Tids förfogande , material som publicerades i detta nummer och i kommande.

Margaret Haikola är säkert känd av de f1esta fin-

Rallar-Oskar nödgades f1ytta på grund av att han bodde i ett gammalt hus som skulle rivas. Visst var den nya lägenheten modern, men också dyr. En dag frågade basen om Oskar kunde tänka sig att jobba över.

- Det har jag då rakt inte råd med , svarade Oskar.

Jag har en så jäkla dyr hyra att jag måste se tili att vara hemma så mycket som möjJigt.

landssvenska pensionärer från andakter och andra program i radio. Hennes uppskattande ord om GT värrnde. Tack!

Glad är jag också över alIa bidrag från fältet både beställda och icke beställda.

Bl.a . Åke Skeppar hör tili de mer eiler mindre fasta medarbetarna med referat från aktiviteter i Österbotten. Tack för det!

Sommardagen i Åbo närmar sig med stormsteg. Senaste informationen gay vid handen att 1.200 personer var anmälda. Så årets dag förefaller att bli samma publikframgång liksom alla tidigare sommardagar. Reportage om Åbo och föreningen där ingår i detta nummer .

Jämte en hei del annal smått och som jag hoppas också gott.

På återseende i Åbo!

Gurli Nurmi

13

MEDLEMSFÖRENINGAR 1990 Ordförande Dragsflärds Penslonärer r.f.

Gunnar t:'ors a, tel. 925·61829 Laxvik. 25900 Oalsbruk

Penslonärsbostadsförenlngen I Houtskär r.f.

Harry Öaterman, tel. 926·332 09 Näsby. 21760 Houtskår

Klmlto Penslonärsförenlng r.f.

Valter Johansson, tel. 925-11 68 Kyrkoby. 25700 KImilo

Korpo Penslonärer r.f.

Rune Ehrman, tel. 926·311 89 Prästgård. 21710 Korpo

Pargas Svenska Penslonärer r.f.

Jutta Chrlatlansen, tel. 921 -74 53 51 Tummatv. 4, 21600 Pargas

Västanflärds Penslonärsförenlng r.f.

Ake Bergholm, tel. 925·70 12 Ostanå, 25840 Nivalax

Abo Svenska Penlonärsklubb r.f.

~:ra~:~~~~2t~: ~~i4~2Å~98 Marlehamns Penslonärsförenlng r.f.

Hilding Mallason, tel. 928·12505 Parkgatan 8, 22100 Mariehamn

Esse Penslonärsförenlng r.f.

Ake Vlk, tel. 967·624 78 68820 Esse

Penslonärsklubben M r.f.

Anlta Östman , tel. 967·15629 Rådhusg . 42. 68620 Jakobslad

Jeppo Penslonärsklubb r.f.

Ruth B äck strand , tel. 967·422 81 Tegelbacken. 66850 Jeppo

Penslonärsförenlngen VI Norrlfrån r.f.

Volmar Fu ru , lel. 968·31 1299 Box 7291. 67700 Karleby

Kaskö Penslonärsklubb r.f.

Helge Flnell, tel. 962·272 76 Sveagatan 2, 64260 Kaskö

Korsholms PenslonärshemsförenlngMustasaaren eläkelälskot lyhdlstys r.f.

Evy Thö llx, tel. 961 ·44 88 33 65460 Tölby

Korsnäsnejdens Penslonärer r.f.

Helge Ulfvens, lel. 961·64 1026 66200 Korsnäs

Penslonärsklubben I Krlstlnestad-Tjöck (PI KT) Ake Skeppar, lel. 962·112 14 Bockholmsv. " 64100 Kristinestad

Kronoby Penslonärer r.f.

Göran Sundström , tel. 968-464 21 Söderby. 68500 Kronoby

Penslonärshemsförenlngen I Kro.noby r.f.

Dagone r WI U1 rCm , tel . 968-451 4 1

68500 Kronoby

Vlceordförande

Sekreterare

Kassör

Harry AHn, tel. 925-49 45 Kärra. 25870 Oragsfjärd

Ingrid Johanaaon , lel. 925-45 58 Kull •• 25870 Oragsfjärd

Nlla Nordström, lel. 925-47 16 Kärra, 25870 Oragsfjärd

Holger Jansson, tel. 926-336 12 Saverkeit, 21760 Houtskär

80 Wessman , tel. 926-332 30 Näsby. 21760 Houlskär

Lennart Ohman, tel. 926·334 11 21760 Houtskär

Anni Storbacka, tel. 925-22 28 Tjuda, 25700 Kimito

Hedvlg Mattason, tel. 925-11 61 Engelsby. 25700 Klmito

Helvi Waaen, tel. 925·12 41 Enge'sby, 25700 Kimito

Greta Jansson, tel. 926-461 28 Retais, 21710 Korpo

Agnea Hilden, tel. 926-437 19 Bendby. 21710 Korpo

Aili Hotokka, lel. 926·312 24 Kyrkobyn . 21720 Korpo

Börle Grönqvlst, tel. 921·741757 Tennbyv. 28 A, 21600 Pargas

Achilles Nllsdorff, lel. 921·74 45 44 Sandåkersg. 10, 21600 Pargas

Gretel Lauren, tel. 921·88 02 77 Pjukala. 21600 Pargas

Roll Ölander, tel. 925·7549 Lammala. 25830 Västanfjärd

Inger Bergholm , tel. 925-7012 Östanå. 25840 Nivel..

Anlta Eneatam, tel. 925-76 55 Lammala, 25830 Västanfjärd

Chrlatlna Ståhlberg, lel. 921·32 02 53 Kaskisg . 8 B 47. 20700 Åbo

Erik Llungqvlat, tel. 921·36 08 96 Ollong. 19,20720 Abo

Pirkko Wahlroos, tel. 921·32 26 29 Slottsg. 22 O. 20100 Abo

Holger Flnckenberg, tel. 928·147 71 Parkg. 14,22100 Mariehamn

Ella Sjölund , lel. 928·215 19 Kilv. LAda 492. 22100 Mariehamn

Sally Andersson , tel. 928-173 83 Torgg. 12 A 5. 22100 Mariehamn

Set h Petter sso n, tel. 967-674 32 68810 Yneresse

Eric Tlm ren, lel. 967·620 25 68820 Esse

Ester Kro nqvlst, tel. 967-620 39 68820 Esse

Runar Lindahl, tel. 967-23 11 87 Storgatan 16. 68600 Jakobstad

Anna Amlnne, tel. 967·23 56 39 Helandersg. 31 , 68600 Jakobstad

Erik Trlllsk, tel. 967·122 58 Bottenviksv. 19, 68600 Jakobstad

Yngve Flnskas, tel. 967·422 25 GÖkbrinken. 66850 Jeppo

Vakant

Marianne Almgren, lel. 967-423 54 66850 Jeppo

Meri Calander, lel. 968·243 81 Snellmansg. 33 B. 67100 Karleby

Karin Palm, tel. 968·130 54 Torgg. 6 B 19. 67100 Karleby

Ruth Brandt, tel. 968-12116 Terassgr. 4 A. 67100 Karleby

Frltz Asplund, tel. 962·276 16 Hamngatan 3. 64260 Kaskö

Helge Flnell, tel. 962·272 76 Sveagatan 2, 64260 Kaskö

Inga-LIU Ketonen , tel. 962-272 75 Bladhskav. 7. 64260 Kaskö

Arne Karp , tel. 961·43 30 69 66520 Veikars

Marianne Smeds, tel. 961-43 30 06 Martois. 66520 Veikars

66520 Veikars

Egnar Nordmyr, tel. 961-64 31 21 66230 Korsbäck

Eskll Grönlund, lel. 961·64 12 83

Hemmlng Klällatröm, tel. 961 ·64 5131

66200 Korsnäs

66290 Harrström

Hilda Erlund, lel. 962·237 44 64140 Tjöck

Anna-Llaa Hannus, tel. 962-112 66 Skutskatav. 1" 64100 Kristinestad

Regina Forsström, tel. 962-11517 Sundmanskag. 17- 19. 64100 Krislinestad

Rurik Rlska, tel. 968-450 40 68500 Kronoby

Inger Levander, tel. 968-452 11 68500 Kronoby

Gretel Grundvall, tel. 968-451 69 68500 Kronoby

Boris Sundqvist. tel. 968-464 35 Jeussen. 68500 Kronoby

Per Sunds tröm, lel. 968-452 98 Forsnäsvinkeln. 68500 Kronoby

Jan Vlbllck, tel. 968-450 43 Kronoby Sparbank, 68500 Kronoby

Gustav Fant, tel. 961·36 63 19 66540 Petsmo

Adoll Waaberg, tel. 961·36 42 90 Vallvik, 66530 Kvevlax

66530 Kvevlax

Gunvor Lll lhann ua, tel . 962-212 98 64300 Lappfjärd

Torsten Lindah l, tel. 962-210 17 64300 Lappfjärd

Vikto r Llndgård , tel. 961·65 45 73 66140 ÖVe""al..

Vilhelm Smulter, tel. 961·65 42 55 66140 ÖVe""alax

Einar Smulter, lel. 961·65 42 04 66140 ÖVe""al..

Erik Stoor, tel. 967-442 03 66840 Pensala

Margareta Helalng, tel. 967-41133

Sparbanken Deposlta, tel. 967-410 53

66950 Munsala

66950 Munsala

Oagny Su nd ho lm, tel. 967-455 52 Vexala, 66950 Munsala

Alla Nyl und , lel. 967-452 08 66980 Monå

Ru nar Stråka, tel. 967-461 48 Monäs, 66970 Hlrvlax

Erik Sandbac ks , tel. 968-480 91 68410 Nedervelil

Elsle Tast, lel. 968-481 62

Elsle Tast, tel. 968·481 62

68410 Nedervetil

68410 Nedervetil

Hilding Hag lund , tel. 967·202 07 Jutasvagen, 66900 Nykarleby

Gun de! Söd erholm , tel. 967-208 00 Kyrkog . 1 B, 66900 Karleby

Erik Stra nden, tel. 967·243 56 66910 Socklol

Ruth Lindqvist, lel. 962·592 51 64250 Pjel..

A lef Hannus, tel. 962-431 72 Åvägen 14--16, 64200 Närpes

Gustav Mannlo lk, tel. 962·418 36 64200 Närpes

Igor Norrg ård, tel. 967-441 29 66840 Pensala

Melvln Slffren, leL 961·35 0219

Bertel Bäc k, tel. 961·45 02 12

66800 Oravais

66640 Maxmo

Ann-Britt Blom, tel. 961-43 32 10

Kvevlaxnejdens Penslonärsklubb r.f.

Vema Österåker, tel. 961·3662 84 66540 Petsmo

Lappfjärds Penslonärsklubb r.f.

Erik Stena, tel. 962·21240 64300 Lappfjärd

Jenny Rosenback, tel. 962-213 64300 Lappfjärd

n

Ma rgn HIIgglund, lel. 961·36 06 62

Förenlngen Malax Penslonärshem r.f.

Vikto r Llljekvlst , tel. 961·65 45 76 66140 Övermalax

Förenlngen Munsala Penslonärshem r.f.

Yngve Blomqvist, lel. 967-41053 66950 Munsala

Munsala Penslonärsklubb Märta Sundste n, tel. 967·461 76 Monäs. 66970 Hirvi..

Nedervetll penslonärshemsförenlng r.f.

Fredrik Tast, lel. 968·481 62 68410 Nederveti1

Nykarleby Penslonärer r.f.

Carln Sjöblom, tel. 967·204 13 Östra Esplanadg. 29 . 66900 Nykarleby

Närpes Penslonärsförenlng r.f.

Sven Erik Wester, tel. 962·412 71 (arb.) 962·413 85 (hem) 64200 Närpes

Förenlngen Oravals Penslonärshem r.f.

Otto Kronqvlst, tel. 961·3533 53 66800 Oravais

Pedersöre Penslonärsklubb Gunnl Ny lund, tel. 967·771 81 68910 Bennäs

Elol Nyström , tel. 967·770 80

Alvar Skåtar, tel. 967-nO 59

Ragnar Byatrö m, lel. 967·771 66

68910 Bennas

68910 Bennäs

68910 Bennäs

Helmer Lindqvist, tel. 961-37 03 57 66240 Petal..

Anni Smeds, tel. 961-370212 66240 Pelalax

Charles HIIggblom, tel. 961·370234 66240 Petal..

Boris Llnd eblad , tel. 962-255 48 64490 Sideby

Ola Norrdahl, lel. 962·255 33 64490 Sideby

Runar Ungvlk, tel. 962-255 88 64490 Sideby

Hjördls Helg. ., lel. 961-44 01 23 Tallparken, 65450 Soll

Vlola Lindholm, tel. 961-44 00 24 Mobacken. 65450 Soll

Bror Helenelund, tel. 962-44 02 34 Herrbacken. 65450 Soll

Valter Högnabba, tel. 968·750 99 Kyrkoby. 68700 Te~ärv

0101 J . Sllra, tel. 968·750 89 Klockars. 68700 T e~arv

Valter Högnabba, tel. 968·750 99 Kyrkoby, 68700 Te~årv

Rolf Westerback, tel. 961-" Strandg. 1,. 65120 Vasa

L1nnea Nygård, tel. 961-1675 66 KHskiftesv. 7 A 2, 65230 Vasa

Gretel Ahlbäck , tel. 961·11 9836 Skolhusg. 57-61 D 68 , 65120 Vasa

Aili Genberg, tel. 961-15 20 58 Aleksis Kiviv. 25. 65300 Vasa

Sven Hagatröm,lel. 961-15 25 49 Bjömv. 10 F. 65350 Vasa

Mllrtha Mallsson, lel. 961·212060 Apollov. 13. 65200 Vasa

Aina Friman , lel. 961-33 03 25 66610 Röklö

Einar Staffana, lel. 961 ·33 02 93 66600 Vörå

Anselm Nlckull, tel. 961·33 84 28 66600Vörå

Birger Stenbäck, tel. 962·551 03 64610 Öve""erk

Eva Stenfora, lel. 962-534 22 64610 ÖVennark

Svea Abonde, tel . 962· 534 11 6461 0 ÖVe""ark

Göran Björkman , tel. 931-12 98 66 Nasilinnank. 12 C. 33210 Tammerlors

Börje Wllkman, tel. 931-22 57 Satama)v. 24 A 24, 33200 Tammerfors

Petalax Penslonärsförenlng r.f. Nygammal Laura Ostberg, tel. 961·37 00 42 66240 Petal..

Sldeby PenslonärshemsförenlngSlIpyyn Eläkelälstaloyhdlstys r.f.

Runar Längvlk, lel. 962·25588 64490 Sideby

Solf-Tölby penslonärsförenlng Börje Holmstrand, lel. 961·44 06 06 65450 Soll

Terjärv Penslonärer r.f.

Ragnar Granvik, tel. 968·76637 68750 Småbönders

Vasanejdens Penslonärer r.f.

Nils Granholm, l el. 961· 1235 42 Handelsesplanaden 40 B t 65100 Vasa

58 14

Vasa Svenska Penslonärsförenlng VIPS r.f.

Yngve RydstrOm , tel. 961· 11 49 07 Vestra Längg. 2 D. 65380 Vasa

Vörå Penslonärsklubb r.f.

Bertil GranstrOm, tel. 961·33 20 67 66600 Vörå

Övermark Penslonärsförenlng r.f.

Evert Kummal, tel. 962-531 49 6461 0 ÖVermark

Svenska Penslonärsförenlngen I Tammerfors r.f.

Gustav Sjöblom, lel. 931·22 92 90 Sotkankatu 17-1 9 A, 33230 Tammerfors

n

Inga Koivulahti , lel. 931·55 01 92 Kauplnk. 37 F. 33540 Tammerfors

14

SoI, värlTIe och vård kan bota värk och stress Solen och värmen tillsammans med eventuella fysikaliska behandlingar gör ofta underverk för nordbor, säger Juhani Salminen , aosvarig läkare för Girasol semester- och badinrällning i Fuengirola i Spanien.

Under en vecka i sl utet av februari kunde jag konstatera all så är fallet. Efter de senaste tråkiga vintrarna så va r det underbart att komma bort från det gråruskiga Finland tili solen i Spanien.

Trots att där inte den veck· an rådde ö nskeväder så var det avkoppla nde.

I september är vädret däremot helt anno rlund a och från den 7 tili den 2 1 september har Svenska Pensionärsförbundet bokat 45 platser på inrällningen.

Girasol, som an läggning· en heter , har uppförts av ett finländskt byggnadsföretag och anläggningen ägs av Sjundeå bad. Översatt tili svenska betyder Girasol Solros och som en sådan upplever man verkligen anläggningen.

Vitt är den förhärskande färgen med inslag av blåll och gult. Hela komplexet med lägenheter och vårdavdelningen är byggda så all också rö relsehämmade kan ta sig fram där.

Personalen vid Girasol är både finsk- och svenskspråkig. Siv Lindebäck ta lar en perfekt svenska och hon

återfinns ofta bakom disken i receptionen . De flesta spanjorer som är anställda där klarar sig hj älpligt på finska och dessulOm finns det finlänsk personai på badinrättningen .

Vuokko Maksimainen fanns där som medikalgymnast änn u i februari men tOfde lämna Girasol i juli i år.

Hon är hemma i Pojo och har gått .i skola i Kari s så vi var näs tan "släkt".

Ingåbor!

En dag upptäckte jag två bekanta ansikten. Det visade sig vara Fanny och Harry Österman från Solberg i Ingå. H arry Österman hade kommit för att fA fysikalisk behandling efte r en sjukdom och fru Fanny följde med som handräckning.

- Här är bra och behandlingarna är likasA bra, berättade Harry Österman. Litet tröll vili jag bli av dem men det hör väl tili .

Harry Österman hade redan från he mlandet beställt eli behandlingspaket och när han kom tili Girasol var det bara att göra upp tidtabell för behandlingarna.

Remiss eiler inte Den som åker tili Girasol för all få behandlingar kan skaffa sig läkarremiss i hemlandet och visa upp den för badinrättningens ansvariga föreståndare Ulla Kotilai-

nen. Och så börjar det rull a . o mhus finns en sim bassäng Me n det gA r också lika o mgiven av solstolar och b ra att göra ett besök hos vackra rabatter. läkaren vid Girasol Juh ani Salminen och fA remiss av Köket Resta urangen på Girasol honom. Result atet blir detär inte överhövan star och samma.

Bägge remisserna ge r påkostad. Men maten är dessutom räll all fA behand- smaklig och här kan man äta lingarna ersatta av sj ukfö r- dagens räller eile r beställa a säk ringen i hemlandet. Det la carte. Åtminstone är hä r går också för sig all köpa ett bekvämt eftersom de n som paket behandlingar hos re- så ö nskar kan inta sill morsebyrån. gonmå l här anti ngen pA väg tili e iler från d agens första Badmassage eventuella behandling.

Många gäster kom t.o .m. i Det finns många olika slags massage a ll få bl.a . en badrock tili morgonm Ale t. läll vallenmassage , som jag vågade mig på. Kä nslan ef- Trivsamma teråt ä r underbar. Men den läge nheter som är riktigt modig och beGirasol är klassat som ett höver kraftigare massage 4-stjärnigt lägenhets ho tell och det fyller också mAttet. kan få det.

Lägenheterna är trivsamma " Vanlig" massage med inbyggd värrne i so mGivetvis erbjuds också rymsgolvet-i sovrummet har "va nlig" massage vid inrätt- för övrigt två seperata sä ngningen. Delmassage, halv- af. Värmen i sovrummet får massage och helmassage står var och en regl era själv med på listan. Halvmassage var te rmostal. 0 badrummet, skön n är den gavs av lsabel som unikt nog är u trustat Osuna. Hon tog i tillräckligt med tvättmaskin , är försett men inte så hän sam kanske med strålvärmeaggregat som många a ndra . regleras via avbrytare vid dörren.

Slappna av Vardagsrummet är stort 1 en stor sai kan bl.a. avslappningsbehandlingar ges. och rymligt och möblerat Och i en uppvärmd innebas- med Ijusa smakfulla möbler.

Vilt och blågråll är de försä ng vattengymnastik.

Tili en anläggning med h ärskande färgerna .

Balkongen ä r stor och övervägande finländska gäsmöble rad med bekväma sillter hör givetvis bastu. Utmöbler. Sam t et! torkställ.

Hopfä llbart! K öket är välutru stat med det so m behövs för enklare matlagning. Spisen ä r I.o.m. utrustad med grill i ugnen .

FÖLJ MED pA HÄLSORESA TILL SPANIENS SOLKUST!

KOM MED OCH FÖRBERED DIG FÖR DEN LÅNGA GRÅ HÖSTEN OCH KANSKE LIKA GRÅ VINTERN! SOLEN ; VÄRMEN OCH TREVLlGT RESSÄLLSKAP VÄNTAR DIG I GIRASOLl VÄLKOMMEN MED!

Nästan hela vårdpersonalen vid badinrätJningen Girasol i Fuengirola. Sittande /iingst ned t.J. hotellcheJen Juha Niklw.nen och stående t.h. lälw.ren Juhani Sandholm.

Den kan inte beskrivas den minen. För all fl1 en sl1 stor måste ses. behl1l1ning so m möjligt av Från Fuengirola går också en vistelse pl1 Girasol ml1ste ture r tili Gibraltar och för man stanna minst två veckden riktigt äventyrslys tn a or. M Anga stannar längre ordnas turer över tili Afrika. I.o.m . 5-6 månader. Men d ä har de nästan egna lägentili Marocko.

En resa tili solkusten och heter härnere.

- Och solen och den beGirasol kan all tsA kombineras med all sköta sin hälsa hagliga värmen vid solkusten gör all de flesta krämpor på förmiddagarna och gö ra utflykter på eftermiddagar- medverkar tili all man känna. Eiler varför in te bara vi- ner sig friska re, säge r dr Salminen. la .

- De flesta av vAra gäsText och foto: Färg TV ter-patienter komme r på Gurli Nurmi För TV-fantaste r kan nyll , framhålle r Ju h ani Salnäm nas alt lägenheterna är ~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ utrust ade med färgtelevisio nsapparater. Som tar in eli o tal kanaler - bl.a. Sverige, kanal 3.

I Girasol - Solrosen - sköter finländsk och spansk personai om att Du får mångahanda behandlingar!

Du kan få värmebehandling, massage av olika slag, bad och individuellt upplagd gymnastik i vatten eiler på "Iandbacken".

Du får lära dig slappna av under yrkeskunnig ledning!

Trisl omgivning Det här är möjligt för den som följer med Svenska Pensionärsförbundets Girasols närmaste omgivresa tili Fuengirola och Girasol. ning är inte så inspirerande .

7 -21 septembar 1990 Resans prls: 3.930 marko I prlset Ingår: Finnair charterflyg Helsingfors- Malaga- Helsingfors i turistklass, flygfältstransporter Malaga - Fuengirola- Malaga inkvartering i två personers lägenheter på Girasol , avbeställningsavgift 50 mark, svenskspråkig guides tjänster, bastu dagligen utom söndag, ledd vattengymnastik 2 ggr/v på svenska ledd avslappningsgrupp 2 ggr/v på svenska ledd morgongymnastik vardagar Pensionärsförbundets reseledare medföljer I priset ingår inte måltider och eventuella utflykter.

Teknlsk arrangör: Scan-Tours.

De praktiska arrangemangen sköts av LL-Tourlst Servlce, Arkadiagatan 21, Helsingfors, tel. 90·44 00 41 .

Reseledare : Gurli Nurmi.

Anmälningar görs tili Svenska Pensionärsförbundets kansli, Indiagatan 1, 00560 Helsing· fors . Tel. 90·791895.

Närmare upplysningar om resan ger reseledaren Gurli Nurmi, tel. 911·36280 eiler LLTourist Service i Helsingfors tel. 90-44 00 41.

Anmälan är bindande när anmälningsavgiften mk 500 erlagts. I övrigt följs allmänna direktiv för researrangörer.

•

Den so m är intresse rad a ll följa med grönsaksodl arens möda fAr dock sitt Iystm äte.

Det gäller dem som h ar sina ba1konger mot uppfartsvägen . Visst var det underligt att i februari - mars fö lja med odlarens arbete med grö nsaksskörd!

Fö r dem som viii promenera på strandpromenaden gäller det att först gA en rejäi bit neråt mot stranden.

Men sen får man lön för mödan genom den palmkantade strandpromenaden som sträcker sig kilometerIAng längs Medelhavet. När den ena orten börjar och den andra tar vid är omöjligt all säga.

Utnykter Från Fuengirola och Girasoi kan utflykter göras i Andalusien . Granada med katedralen och dronning Isabellas och kung Ferdinands skaner är en upplevelse. Fö r an inte tala om Alhambra!

• NORDISK RUIIOlIlR 7 dgr 1örs1a avjjlng 5.6 vasa-H:Iors-Abo-Slo<I<bolmGIlteboro_OsIo_Gelr;!l\gel~~i14-Tror1tIl1tim-Sun4sI'aIl-V.....

PIIIS, 1100 mJ<. ~a!g;~ 19'5:.26,6; 3.1 0,'N. • Trondheim 16-20.5 Nationaldag 17.5 • Holland- Malnau 1-10.6 • Mur1celsafarI15-17.6

Oberammergau 3 avg. väntel.

o

• Ostra Finland 6-9.7 o

Malnau- Berlln 16-21.7

• • • •

Nyslo" Opera 18-20.1 TIOIIslIgen 27 .7-1.8 Kolmarden-Skara 2-7 .8 Kolmarden - Bomholm 2-7.8

o

Legoland - KOpenhamn

• • • •

22-28.7 Country 6 Westem 3-6.8 Elmla Truek Mä,sa 31.8-3.9 Ladoga- Svlr 9- 14 .7 Leningrad 9- 14.7

o

Ruskaresa - Ammarnäs

13- 16.9 • Ilalla Classlta 3-18.9 o

FDrenade Arabemlraten Du-

bal, Abu Dhabl: nov .. dee.

-90. febl .. mars ·91

Resor me<! kileU· tel ocI1 OI!\tankl'

om just 0Ig1 Res me<! Weslerlines duI<Ilga ocI1 kunnlga chaulfOrer.

• Abo- Klmllo 2-3.1 o

Helslngtors- Sveaborg

29-30.6 • Valamo- Heinävesi 20-21.1 o

Höga

Kusten

4- 5.7

och

28-29.1 • Kryssnlngar 1111 Om.kDldsvlk • Umea 28- 29.6: 26-27.7 oeh 9- 10.8 o

Umat varannan torsdag

Ellfll

",GJ>.01

EN DAG I STOCKHOLM 30. 5-1.6 280,- perso

Ef"f

I priset Ingår buss. båt hytt lIr

SILIA lINE./t

BllrNIA

Et! reseledare 101·

jer aIItid mell på resarl.

VAlIcommen ooh hArlrta Olo egen TREVLlGA RESOR reseb<oschYr\ ÖNSKAR VO S·E. Wester Ordf. I Närpes Penslonärslör.

Boknlngar 961-1121 12 Vasa. 962-41271 Narpes 90-64 54 05 HelSingfors. Ulnkasborgsgatan 5

IS

SOMMARKRYSSA SATSA pA ATT VAROA DlN HÄLSA HOS OSSI

TILL

Rekreationsdag - Rekreationsvecka (5 dagar) Konditionsdag - Konditionsvecka (5 dagar)

Skönhetsdag - Skönhetsvecka (5 dagar) Rehabilileringspaket (12 dagar)

STOCK-

Starnare rygg (5 dagar) HAlsosemester (5 dagar)

BEGÄRVÄR BROSCHYRI RING taI. (961) 331500, 331511

nR ~~.1!duW-Cvzta

HOLM

SÖNDAGSKRYSSNING Avresa från Mariehamn söndagar 14.30. Ankom st tili Stockholm 19.30. Retur från Stockholm mån· dag 14.30 och 22.30 är man åter i Mariehamn.

Pensionärspris: 73 ,-/person. I priset ingår resebilj, övernattning ombord på Birka Princess i Stockholm och kaffefrukosl.

..t.4'••••' •••••••••••••··········-r... ! ~sor tili i "! A old • an ,Svenge, !"

I

, Norge, Danmark S " ", • •

9/ 6 20/ 6 29/ 6 3/7

" ,

717 1317

; ,

14/7 21 /7

•

2317

• "

I

4/ 8 29/ 6

" ,

Stormskärs Majas Å1and Midsommar i Hälsingland Oanmark med Jylland oeh l.egoland SkAne med No""i""ns trädgArdar oeb Kalle pA SpAngen .

Stormskärs Majas Aland Gotland oeh rosornas Visby NOl&e med fjordar oeh glaciärlandskap Oanska öar oeh Köpenhamn Vällernbygdens wekraste resmll, inkwrtering pII herr&irdshotell Slott i Skllne oeh fiskebyar pII Born holm oeh 13/7 VeekoslulS",sor för hela famlljen tili KolmAnlen, Skansen oeh Gröna Lund.

" : ,

t "

II

: , ,

t

"

II ,

•

Pi dessa resor anlitas VikingIInjens stora fä rjor.

• :

kur'irens resebyrå

..

:

Tel. 961·113 137 Box 11, 65101 V...

: •

~~-------~-_.-_.-_ _~.~ .", GRATIS! Sand in kupongen så rår du gratis ett prov.'

1'''

nummer av Kuriren med reseprogram.

,.,,.

~f:~~~.~~:.·.:.:.:.: : :.: : : .: .:.: .: :. : : : : : : :.: : :.: : : : : : : : : : : :$;

'l'.)~\ ~.~ ,,~ ." -'l'"""..~.~,,.. '.....4~.J .....{•••••••••••..,~o\"~,,~ y,~J p• .;'

RESOR

MALAX LlMPAN MAALAHDEN LIMPPU

p..,p..,p..,p..,p..,p..,p..,p..,p..,p..,p..,~p..,p..,

(

HEJ ALLA GLADA RESENARER!! )

( ~~~~~~~~~~~~~ VI RESER - 1990 - RES MED OSSV.!

Endagsresor I Finland

1.land 4·13.8.

15.6. Glas-Finland 4.7. Ahlärl djurpark 10.7. ltlsjö-Finland

En oförglöm lig resa tili öarna I norr ... ! Buss-båt-flyg .

Pris: 5.850.-

1.8. Skaldens väg .

I N G V

E S

B U

s

$ A R

" Släktbussen" Weekend-bussen

tili Sverigel Varje vecka t.o.m. 17.5. Under sommaren de flesta veckosl ut.

Fr.o.m. 21.9 varJe vecka. Sekvämt och trivsamt!

Sommarfagra Äland 7·9.6. 3 dagar Halvpens !o n. Pris: 1.220.-

Oberammergau och

Malnau 2-12.6. 1 plats kvar Reseled.

Ma l-Len Hedström 27.8-6.9. Väntellsta. Reseled.

Holger Anderrson.

Köpenhamn·Legoland -Skara Sommarland 25·30.6.

NO]esresa lär stora och smål Halvpenslon. Pris: 2.220.- Förmånllga barnprlser.

Klrkenes-Murmansk

26.6-2.7.

Syd·Norge med Svenska väslkusten 12-21 .7.

Oslo - Stavanger - Kristiansand Sl römslad Kungshamn - Smögen. Halvpenslon. Pris: 3.450.-

Gotland-Öland 14·20.7.

Den uppskatlade turen . " Gotländsk sommarnall ... ,. och Öländska Al varet... Halvpenslon. Prls: 2.790.-

LOfolen·Hurtigruten 26-31 .7.

Prls : 2.650.- Halvpens io n.

HurUgruten Sort!and-Svolver.

En hei dag ule I Lofoten.

Österlandets pärla· ISlanbuI25,9·14.10 Vi reser genom nio länder.

Halvpenslon. Pris: 6.500.-

Vlnskördsresa tili Rudeshelm 6·14.10, VI ar med om skördearbetel. har en båttur på Rhen m.m.

Halvpens. Pris: 3.400.-

Ruskaresor 1111 Blörkllden 12·16.9.

Torna trask-Narvlk .

Stora Bllls)ön 13-16.9. och 20-23.9. " Europas slsta vildmark"

Playa dellngles 27.10.

N

E S

Nyslott-PunkaharJu-Kuoplo.

Halvpens. Prls: 1.500.-

E

Florlda·Bahamas 4-20.11 .

S E B

Östra Finland 9·12.8.

En speclel! resa tili Ämmänsaarl-2 naller I Bomba , Karelarbyn i Nurmes- Pielinen runl med Lieksa och Koll.

Halvpens. Prls: 1.530.-

8.950.·

Julresa tili Dalarna, TätIberg 22·27.12.

En " myslg " jul lör både ensamma och familJer. Julprogram-julotta-magnlllka lunch och middagsbord .

Nya HoteJl DalecarUa.

Halvpens. Prls: 1.820.Förm6nllga barnprlser.

Nyårsresa liII Vlborg· Leningrad 29.1'2-2.1.

Lenlngrad·Salma kanat 4-9.7.

FrlldroHslandskampen i Helsingfors 18·19.8.

Nyårsresa tili Wien

Göta kanal·Kolmården· Skara Sommarland 8-12.JI.

:!1~~1:~~. ~~:'~'.~~~~:~ng~~~s~

Nyårsprogram m.m.

Vårt program under resan : 18.7.90 - onsdag Avfärd från Ekenäs busstation kl. 6.20, Kari s busstation kl. 6.45 och Helsingfors busstation kl. 8.00 (hållplatsen för beställningstrafik nedanom Simonsfältet).

Vi kör förbi Lahtls och Heinola tili Tertln Kartano, ca 7 km öster om S:t Michel , där vi äter lunch, herrgår· dens kalasbord . Härifrån fortsätter vi mot Nyslott och vidare tili Kerlmäkl, där vi tar in på hotell HERRTUA. På kvällen busstransfer tili Nyslott och föreställningen av Sergej Prokofjevs balett ROMEO OCH JULIA. Efter föreställningen retur tili Kerimäki.

19.7.90 - torsdag Frukost på hotellel. Härefter kör vi tili Retretti konstcentrum vid Punkaharjuåsen oeh efter att ha besett konstutställningen kör vi vidare mot Parikkala. Vi äter luneh på Ukonsalmen kartanohotelli i Ruokolax. Efter lunchpausen kör vi sedan via Imatra, Vlllmanstrand och Kouvuola tili Helsingfors, Karls oeh Ekenäs.

Pauser under resan.

Prls: mk 1.175:I prlset IngAr: i programmet nämnda bussresa luneh på Tertin Kartano logi i 2-pers. rum med dusch, WC, hotell HERTTUA, Kerimäki frukost på hotellet - entre tili Retretti lunch på Ukon salmen kartanohotelli i Ruokolax biljett tili ROMEO OCH JULIA, kaI. I reseledarens tjänster - avbeställningsskydd Annullerlng: Ifall resenären avbeställer resan a) tidigare än 30 dagar före avresan är kostnadema = vår expeditionsavgift mk 100,-; b) senare än 30 dagar men tidigare än 14 dagar före avresan ar förhandsavgiften förverkad; e) senare an 14 dagar men tidigare än 48 timmar före avresan har researrangören rätt att tillgodoräkna sig 50% av resans totala pris; d) senare än 48 timmar före avresan har researrangö· ren rätt att av resenären debitera resans totala pris; i övrigt följer vi Resebyrålöreningens i Finland r.f. all· männa sällskapsresevillkor, vilka finns tillhanda på vår byrå.

Ansvarig researmagör: LL Tourlst Servlce, Arkadia· gatan 21 , 00100 Helsingfors, tel. 90-44 00 41 .

SPF·reseledare: Gurll Nurmi

Några lediga platser tili PASSIONSSPELEN 31/7 - 10/8 I Med Sundqvisl Buss från Helsingfors 11 dagar halvp. endast 3.600,-1 Resan ålerkommer inte före år 2000 lag lillI. i akl.

Ring närmare 90-40 72 43 Erik Herrmann.

Västra Ytternäs, SF-22100 Mariehamn, tel. 928-111 83

R

En eiler två veckor.

Florlda - Bahamas/Nassau Wash ington - New York. Prls:

Kom då med på Svenska Pensionärsförbundets resa den 18 - 19 juli!

Romeo dansas av ungraren Jenö Locsei från operan i Budapest. Övriga medverkande kommer bl.a. från Göteborg samt från vår egen Nationalopera. Ännu återstår ett fåtal platser som bör bokas inom maj månad. Om Du är intresserad ring då genast 90-791895 Maj-Britt Wikholm.

OBERAMMERGAU

G V

Östra Finland med Operafestlvalen 9·11 .7.

Mldnattssolens land med Ivalo - Enare träsk • Sevettl]ärvl K!rkenes - Murmansk - Tan a UtsjokI. Båtresa Klrkenes Murmansk- Klrkenes . Ha!vpension . Pris: 3.450.-

~:~~ ~i~~~~.C~:~:;~jr~~·d~åt-

I

PENSIONATET VID HAVET

Viii Du se Romeo och Julia som balett på Olofsborg i Nyslott?

SOMMARUTFL YKTER!

Kate Furunäs Näsebacken

Y R

A

Matställe för hela fam iljen Beställningar emottages

Konst I Retretti: Avgångar: 9.6, 7.7 oeh 3.8.

Prls: 250,Opera I Nyslott: 16.7 Romeo och Julia (balett) 25.7 Madame Butterfly 26.7 Shunkin·Sho Prls: 1.355,Opera I Tammerfors: 29.2 Don Carlos Prls : 190,Reserveringar oeh förfrågningar:

26.12-5.1.

INGVES RESOR - RESOR Mm KVALITEf -INGVES RESOR INGVES BUSSAR - HEL1URISTBUSSAR -INGVES BUSSAR Närpes tel. 962-42 048, 42 548 Telefax 962-41 558V.5Oespl. 22 V'5o tel. 961·112 046,112048 Telefax 961·113 999

915-170 041 BORGÅ

Runebergsgatan 40 HELSINGFORS 26 Tel: 49 60 66

16 Simskäla

den

23

april

1990.

Den vänliga violeTn, den

sipporna blomma och jag känner en speciell glädje över den blomningen genom att här inte fanns sippor av nägo t slag vid vår bosättning så jag försökte plantera in någ ra exemplar här och där.

Blåsipporna tog sig inte men bättre gick det med vitsippor och gullvivor. Vad vår tomt har slösat med var och är nattvioler och S\. Pers nycklar.

tidiga våren och påsken med det mest underbara väder har passerat och nu lever vi inför vårens fortsättning i väntan på en sommar sam vi önskar skall bli varm och härlig, men som vi får finna oss i att ta emot den och leva med den precis som den kommer, och som den blir.

Hur sommaren än blir så x x x blir den ändå inte "tili lags" åt alla, men vi skall ändå gå Utanför min horisont är det emot den med gOIl mod. mycket som rör på sig och mycket hän der som får oss x x x att känna medkänsla med Besökare som kommit har dem som drabbas av olyckvarit hänförda över blom- or, och med dem som kämningen längs vägarna , något par för sin frihet. Så är det som gjort mig förundrad. tråkiga saker som varslas Det skrivs och talas så och ger oss bekymmer. Mitt mycket om bilavgaser och skärgårdshjä rta skälver vid gifter som sprids på olika vis tanken på den planerade men växtligheten låter sig skiftesfarleden , en skälva ändå inte hejdas. Också från som jag inte är en sam om mill fönster kan jag se vit- att känna. J detta ärhundra-

l'

Av förekomna an ledningar tar jag mej friheten all igen en gång söka hjälp hos Grönköping-skalden Nils Hasselskog, som efter vad han själv påstod, var "en trogen målvakt och ett språkets rör". Som slutkläm i hans "Sång tili modersmAlet". Så här kvad , kvidda , kvädde han : "Säll fram all världens skatter å eli bräde, håll upp var dyrgrep , som beundran tål , och spörj , vad jag av allt ger företräde, - jag pekar avgjort å värt modersmäl.

Vad är allt guld , om än i gyllne dosor, aili vad kulluren av faktorer har mot spräkets underbara skatt av glosor, vi lärt all stamma uti knät å far".

Nu förvanskade och förvrängde denne "trogna målvakt" vårt modersmål med full avsikt. Hans texter är fulla av fallgropar och andra försåtligheter och visar handgripligen hur snärj igt det kan vara all tala och skriva svenska rätt , riktigt och begripligt. Trots att jag själv sitter i ett väl tiIItaget glashus tar jag nu risken all plöja med några andras kalvaro

Och börjar då gärna med en åtminstone för mej, heli obegriplig konstkritisk betraktelse i vär svenska riksdrake: "Låt oss se bilden ur dess språkliga aspekti Då blir den ett teeken för nägot annat, ett tee ken sam kan

vara mer eiler mindre godtyckligt valt i förhällande tili det betecknade . Om bilden blir eli språk blir mimemis, verklighetsavbildning omöjlig. - Och om bilden inte är vare sig bild eiler språk, men färg på duk, ett objekt?

Då

är

vi

nära

autismen

(självförsjunkande.

Min anm.), och bilden blir ett konstaterande över dess egen omöjlighet att upprätta en annan kommunikation än

den om själva dess tillkomstprocess.

Om della kan jag såsom icke konstdjuping endast fråga med katekesen , " Vad är det"? Ätminstone är det inte det spräk jag insupit

des tidevarv har utvecklingen förgripit sig på naturen så våldsamt så allt ner börjar få upp ögonen för skärgårdens särpräglade skönhet och börjar känna oro över de faror som vår moderna tid har skapat.

Tid är pengar, är ett av vår tids budord och med det för ögonen skyr planerarna i stort inga medel, och med det har tanken på skiftesfarleden blivit en fråga som fått bäde gamla och unga att protestera genom listor och uppvaktningar.

Det är ingen småsak att försöka hejda utvecklingens hjul , och så våldsamt som det nu verkar snurra så är ängslan o undviklig. Hur vi än ser och känner det så får vi lov att tillstå att vi har fätt det allt bättre och blivit befriade från mycket som varit både bekymmer och möda .

Vi kan fundera hur det blir om den goda vinden vänder, och det börjar nu verka som

-ilmi Blomqvist

Brev från mitt havsband ett naddrande i seglen. så som den ännu fu ngerar så Posten varslar om hård åt- har den varit en stor hjälp i stramning. Denna allmän- min hemmatillvaro. Det är hetens "service" sam under ändå all hoppas det bästa sin 3S0-åriga tillvaro har ut- för fortsällningen . 1 grund vecklats sä längt all den väl och bOllen är det så all vi inte kan bli bättre och blir läll bortskämda , glömtjänstvilligare , för all den mer tider som varit och viII nä r den kommit så långt all inte utan protester avstå alla börjat känna sig nöjda från något som vi vant oss hittat på att börja sätta vid. igång med en kovändning. x x x Rorsmannen i det verket syns inte ha devisen "en leJust nu är det våren det vande landsbygd och en dito gäller, att i skrivande stund skärgård" för ögonen då han uppleva soi över spegelbörjat staka ut den drastiska blankt vallen , all se björkursen all stryka bort två karna grönska på andra sitredjedelar av postkontoren . dan sundet och att veta all Vi får ändå hoppas all rors- häggen framför köksfönstret mannen ändrar sig eiler ång- snart klär sig tili brud . Det rar den aili för hårda kurs- är skönhet som tar on\. Men läggningen. som jag ser som eli stort priSå som posten verkar och vilegium all få uppleva .

Pensionär modell

FLYTTA TILL ESBOVlKENI SÖKÖ SERVICEHUS VÄLKOMNAR LEVNADSGLADA MÄNNISKOR.

1976 med modersmjölken eiler "Iärt att stamma uti knät på far" .

Häromsistens, när jag läste en artikel om danska drottningen Margrethe inför hennes SO-årsdag blev jag i tur och ordning bestört, bekymrad, betryckt och besynnerligt betänksam. Tili vår riksdrakes reporter hade nämligen drottningen sagt någo t om att hon inte hade blivit beskuren Iyckan , turen , förmånen eiler vad det var. Att det var en Iycka , tur eiler förmån att ha sluppit knivar och sekatörer eiler andra skärande ting var ju trevligt att höra .

Men som sagt, först vart jag bestört och bekymrad över den stackars drottningen , men sedan nyttade jag över mina känslor på "skärbönan" själv. På journalisten som gjorde me j bekymrad, betryckt och betänksam .

Daggbergets Servicehus i Sökö erbjuder högklassiga bostäder för pigga människor som ryllt 55 år

måste tas under specialbehandling och trimmas i svenska pä extra kurser. Det finns som synes också andra som skulle ha behov av lite ex tra undervisning i "ärans och hjällarnas språk", som Esaias Tegner uttryckte sig.

och klarar av atl ho självständigt.

Servicehuset blir färdigt hösten -90. Sökö Servicehus satsar på livskvalitet. Här finns tina gemensamma utrymmen för aktivileter av olika slag, bl.a. klubb/ matrum, distributionskök, simbassäng, bastu, motionsrum, tvätteri och torkrum. Dessutom ligge r alla serviceställen och rritidsaktiviteter i Sökö på promenadavstånd.

Och här rinner mej i hågen en mor-och-barn-dialog

Så är våren här också.

som jag fick mej tilllivs nångång i en grå forntid. Samtalet löpte ungefär sä här: Pysen: Mamma, vem skärde min potatis?

Mamma: Det var jag och det heter inte skärde , utan skar.

Pysen: Varför har du skarat den då?

Mamma : För att den går lättare att äta. Och så heter det inte skarat utan skurit.

Pysen: Ja men mamma , jag viii skura min potatis själv.

Gå nu dit sen. Det är inte lätt det där med svenskan.

men jag tänkte, i motsats tili andra spaltsnickrare, låta bli all prata om den . Bara lite snudda vid den.

Eli gammalt ordstäv säger ju all man skall säga: Kanhända , kanhända , när gammali folk Ijuger. Själv frestas jag att också säga kanhända , kanhända när dagens ganska unga domedagsprofeter och -profetissor ylar

Ä ven rätt unga journalister borde väl redan i skolan Det har jag ocksä kommit ha fått lära sig att sk ilja på betydelsen av beskuren och underfund med när jag läse r beskärd. Men kanske man mitt kära lokalorgan för inte numera lär sig t.ex. Ekenäs med omnejd. Där " Vårt land" så längt som tili tycks man stundom ha en sj unde versen där man får viss förkärlek för alt låta inpräntat: "Här är oss Ijuvt , subjekt , predikat, objekt, här är oss gOIl, här är oss adverbial , predikatsfyllnad allt beskärt " . Där beskärt och vad de allt heter komma betyder att oss förunnats aili lite hipp som happ i ganska möjligt skönt och gott och märklig blandning. Nyligen inte all vi har blivit beskur- stod det i en bildtext ungefär na. Visst blev vårt land så här: Talade stående tili mycket smärtsamt beskuret vänster vid mötet i går kväll för så där femtio år sedan, gjorde fröken Tutti Frutti. men det var efter Runeberg, (Namnet fingerat). - Man fär i tankarna uttrycket: så det så .

Men kanske re'portern har Varför göra det enkeli när förläst sig på Karlfeldts "Jo- man kan göra det komplicene havsfärd", där den vörd- rat. Ja säg det. Och nu vännadsvärde profetens syrtut tar jag med spänning på att "när valen strängde truten , vi skall få en simhall tili vår vart beskuren och förvand- stad. Jag lögar mej redan på lad tili en nägot spräckt ka- förhand i den troliga bildtexten: "Talade nytande i vaj". Vad vet mao . millen vid simhallens invigning i går gjorde stadsdirekNyligen fick vi ju läsa att tör Kalle Utter". (Ocksä här lärarna i Sveriges grund- fingerat namn) . och-botten-skolor är så svaga i sitt modersmäl att de

Jag slutar mill brev med de varrnaste hälsningar tili alla vänner, tili alla sjuka och sorgsna och ensamma.

Ibland , ja ofta kan livet verka tungt och svårt, ja rent av omöjligt all orka med livets svårigheter, men så egendomJigt är det att vi orkar vidare genom Guds hjälp och en osynlig ängel vid vär sida.

Anni Blomqvist

om drivhusvärme och annat

modernt otyg som skall ta kål på oss. Ty efter vad jag minns har vi haft varma vintrar och vårar också i fornare dagar. Och kaila vårar, med snö och kyla längt in i maj månad .

Fast visst var det lite svalare förr. Man kan erinra sig bonden Paavo i Saarijärvi men också "gumman Josefina" i Hattula. Hon blev

Sökö Servicehus är etl tryggt vai Bostäderna är välplanerade och

omsorgsfullt byggda av högklassiga materia!. Det finns flera Jä-

genhelStype r all välja på, fnln ettor på 30 m' tili tägenheter på 81 m' med tre rum +kök+bastu.

SamLliga lägenheter är utrustade med alarmsystem.

Byggherre är Sato, som med mångårig erfarenhet svarar rör alh från planeringen tili del avslutande arbetet, bevakar sina kunders intressen och ser tili att de· ras önskemAI beaktas. Det finns redan över 100.000 Sato-bostäder av hög kvalitet och tili velligt pris runt om i land et.

JA TACK ! lag är intresserad av Daggbergets Servicehus. Sänd mig en bostadsbroschyr med utförligare uppgifter.

Teldon Sänd kupongen tiU SATO-Asuntomyymälä, Mikaelsgatan 8. 2 vAn., 00100 Helsingfors, tel . (90) 35 1 92 91 eUer Ouo Wuorio. Bostadsförsäljning , Jakobsgatan 3 B, 2 vån., 00100 Helsingfors , tel. 694 00 11.

Visning och försäljning:

Försäljning och finansiering:

~ATO

A

tt.:.~YYMALA

Mikaclsgatan 8. 2 vån., 00100 Helsingfors tel. (90)351 9291

KANSAUtS·OSAKHANKKt

Förstl.ljning tili KOP:s kunder: KOP:s Bostadssparcentral, Glogatan 2, 00100 Helsingfors. tel. (90)659 377

1p:Jij OTTO WUO RIO , . Bostadsförsäljning Jakobsgatan 3 B, 2 vån., 00100 Helsingfors tel. 694 0011

nämligen min mormor med

tiden och hade klara hågkomster av hungeråren 1867-68. J ag tror det var då isen låg kvar under granriset vid farstutrappan ännu vid midsommartiden. Månntro det inte då också fanns domedagare. Som förutspådde en ny istid för oss här uppe i Ullima Thule . Tji fick de i så fall!

Jag fortsätter således personligen med att följa gamla visdomsord , sådana som Salomos "människan spär.

Gud rår" eiler F.M. Franzens "Sörj ej den gryende dagen förut".

Varpå jag slår mej ner i solskenet på balkongen för all ha det skönt. Och haven det så skönt alla ni övriga också.

Hasse

NATURLlGTVIS TILL LOPPIS . . .en eftermiddag i Loppis . .

-

Stående bord i Hotell Laakasato Vi bekantar oss med Marskens stuga Kaffe med bulle i stugans kale Eftenniddagsdans i Laakasato ALLT DETTA ENDAST 70 mk/perso

Forts. fri n sido 4

"föryngrade" vi oss 10 år då vi drack ur hälsobrunnen.

Kvälie n avs lutades på en la ntgård Carrico li, där vi serverades portugisiska rätter , vi n direkt ur tunnorna och e li slags Ii körbrä nnvin tili kaffet. Den fo lkdans som en grupp ungdomar och barn visade upp va r fartfylld och glad . Vi lade speciellt märke tili en ung dansare som var med kvällen igenom med de yngsta men också med de vuxna. Ha n blir nog en charmig dansmästare vad tiden lider. När de övriga snurrade runt ett varv virvlade han iväg 3-4 varv.

Skickligt. " Det vackraste Algarve" bjöd på färd via Silves, den vi ta staden med frukllrädgårdar och en vä lbevarad fästning (ursprungligen före kartagernarnas tid) . Silves var Algarves huvudstad kallad Chelb under den mohammedanska tiden 700-1100. Katedralen Se höjer sig majestätiskt över den i övrigt låga bebyggelsen. Plataner och hOllentottgräs - en mjuk tistelartad låg växt med vita-röda asterIiknande blommor kantade vägen mot Cabo Carvoeiro - en förnäm utsiktspunkt med dramatiskt formade klippor. Vi fick också höra historien om den portugisiska tuppen, eli slags skyddssymbol, som fanns överallt som keramikfigurer på dukar och tyger. Tuppen på domarens tallrik reste sig och gol som bevis på en orättvist dömd l1]ans oskuld.

himmel. Vi shoppade väl också - i början försiktigt vi hade morgonmål på rummen och handlade för det, kanske ocksä för en lätt lunch . Affärerna var nästan alllid öppna - bagarn snett över gatan fick många kunde r då det varma nybakade brödet och bakelserna med färska jordgubbar och vaniljcreme frestade.

Tili Portimao, vår närmaste stad (2-3 km) , med fiskindustri och hamn , gick färden ofta. Där fanns en lång bekväm gågata med framför allt skoaffä re r och där kunde man njuta av grillade sardiner eiler jätteräkor , sam smakade mums.

De stora fi skauktionerna hö lls så bittida att ingen av oss hann di t - me n det lär vara e n attrak tion . Fisket är ju huvudnäringen i Portugal. För 100 år sedan ö ppna· des de första konservfabrikerna, saltbassä nge rn a fö renklar hanteringen . Man möter fisken och fiskarna överallt . Fisken serveras färsk och smaka r fin t (undantag to rsk, som ett sällskap fick serverad saltad och torkad) . Där finns braxen , sjötunga , to nfisk, bläckfisk, svärdfisk och skaldjur. Naturligtvis prövade vi oftast fisk i någo n form. Vi åt också annat - sparris med eiler utan potatis, omeletter alltid med fransk potat is och härlig glass ovanpå. Vi drack ortens vin med större eiler mindre förtjusning ölet var gott och läs kande i värmen .

Ibland hade vi även rums-

be-

feste r och gick på visi t h os

söktes, Iikaså prövades flera vinsort e r i Lagos vinfabrik tillsammans med brinnade grillkorv. Lagos, som är

varand ra - ja , skulle vi träffas måste det naturligtvis ske så, dä hotellet saknade ett rum , där gruppen kunnat samlas. Ett intill Iiggande eafedansant - bilj ard bar, vad det nu var, nyttjades dock några kvällar. Ledningen , d.v.s. Gurli, hade förutseende nog förberett seniordans. Mary och Run ar Kekola stä llde upp som in-

Tv",

kcruJnikfabriker

övade flitigt både sidsteg, gungning, stamp och klapp.

Vi hade roligt och så träffades vi ju en stund.

En av kvällarna skedde en överraskning. Gurli inbjöd tili träff på baren in till med e tt champagneglas för enva r. Vad nu dä? Jo, vi skulle fira 80-årsdag.

Ingegerd Herrgå rd hyllades med ett sto rt påskägg och blomster.

Skolkamraten E rik Lerbacka håde skrivit ett kväde, varur följande rader saxas:

Pd denna din stora dag har jag som äldst i högen och som gammal skolkamrat äran all tili dej framföra vdr resegrupps hjärtliga grarulation och välgångsönskan.

Födelsedagspresenten, som består av eli pdskägg med vidhängande obetydliga lilla blombukell, skall du ta som eli skämt.

Harriel Koponen , Gunnel Hellman, Saga Dickman saml Maj och Lasse Åberg log sig en slunds solpaus under utflykten tili världens ände.

Nummer 4 av

utkommer den 3 juli 1990.

Bidrag och material tili numret bör vara redaklionen tillhanda senast den 19 juni.

Annonsmaterial den 26 juni.

Redaktionens adress: God Tid, Centralgatan 13, 10300 Karis. Tel. 911-362 80.

Manuskript som inte bestäUts av redaktionen returneras inte.

.~ ~~~=--:-~. ~"~~;. r

~_";;;"';;;"';iUi....I>...."",_ ~~~_

' ;",

~ _~.

:...

_~~ :;j}:;~ '"

Det gällde lör Ingegerd H errgård a/t hållo i hallen vw vårt lörsta besök på den jina stranden i Praia da R ocha i Portugal. Någol dopp blev del inte deförsta dagarna men sedan. ..

Ali Itär räkna upp alla di- ra stjärll or då ingen poet inhar högre alkobo lhalt i sitt na förtjänster oeh framgång- fann sig för all göra della. vin i allmänhet. ar är inte möjligt då vi inte Och illle It eller blev ndgra har nödiga data tili hands. rosor strödda i dina spår, för Vad gjo rde vi rör övr igt?

Ali du varit myeket fram- här finns ju inte en enda jäkNaturligtvis solade vi på gdngsrik i din yrkesUlövning la blomsteraffär. Men för dej avgdr ju f1er tåg framöver stranden , på gatorna, på balkongerna - oeh det var oeh dina mdnga engagemang oeh dd är omständigheterna ~so.:.l:....::a.:.lI.:.a_d.:.a~go:a.:.r. . .m_e_d. :.: . . :m.:.o .: .:.l.n.:. :. fn_·_s_tr_u_k_to_··r=e=r=o=c.,..h==d=el=ta:::=g=a=r=n::-a., ~~n~~rs;; n:.e;c~J:::t~;'å~~ kring firandet gynnsammare.

D et blev en stämningsfull medvetenhet du hanterar praktiska små detaljer under slund , som vi alla var glada provinsens

vinhuvudstad,

- Jag skulle vilja ha en present tili en ung dam som skriver dikter.

- Expediten : - Jaha, här har vi Lex . en stor och vacker pappers· korg.

dagarlJQ här.

över.

Så blev då illle denna gdng dill ämne smyekat med någ-

Vi avskedsfestade hos Seno r Lo uis med middag (våra

Alftid friskt och fräscht.

halvpensionärers

r-;========:::;

restau-

rang). De t blev god samvaro och trivsamt progra m med Ingegerd trevligt i farten samt Margi t Löfving, som både sjöng oeh drog små, verkligt roliga hislOrier. Och så var det stopp och tack!

KASTA LOSS och

röff med pä en

kryssning med nya mf. KAlYPSO

den 23.5 IrAn Abo. Pris lrån 278.- I 2 pelS. 8·hyn.

Gratis busstransport rur oc:h re· rur Karis-Ekenäs-Aoo. Ring och ooka platsl

~EETDVI'I'5TSEIIVICE Ekenäs !l:911·14620

Karis M911·31444

r-----------~

F=================,

11"11 IHI

SOMMARKURSER

SKAPANDETS GLÄDJE 14- 18.5 En kurs uppbyggd kring verkstäder i metallkonst. målning . bandvävning och textilkonst, träslöjd och li"etatul. Kutsen be· ståt av skapande vetksamhet varvad med löreläsningar. Vi gör även en exkursion.

Pris: 700 mk. I priset ingår kursavgitt samt helpenslon . Kost· nader IÖt materialoch exkursion tillkommel.

ROSOR OCH ROMANTIK 13- 17.8 Upplev tomanliken . gemenskapen och glädjen undet denna ro· sendottande kursvecka. Kursen består av löreläsningat. praktisk verksamhet och en exku tsion . Temat ät romantiken i alla dess lormer - Irån li"etatur. musik. konst och drama tili blomst· errarrangemang och kätlek.

Ptis 700 mk . I priset ingåt kursavgitt och helpension . Kost· nader lör exkursion tillkommer.

KOM MED I GLADA PENSIONÄRERS LAG!

Närpes GrÖnsaker.

64200 Närpes Tel. (962) 412 61

o

För y"erligare inlormat ion om kutserna kontakta kurssekreterare Ane"e Ringbom 911·33144 . 32688 . (KI. 8.00-15.00) .

Västra Nylands lolkhögskola Strandpromenaden 1 10300 Kar ls

18

Pensionärens självkänsla tema på SÖFF-kurs Pensionärskurs hålls den

27-31 a ugusti i Svenska Österbottens folkakademi med pensionä rens självkänsla

sam tema . Pensionärskursen har hållits i ca 15 års tid varje å r i augusti och har blivit som marens resm ål fö r många pensionärer. Flere av fjolåre ts deltagare hade varit med ända från början.

Några kommentarer från kursutvärderingen: - Goda föreläsare , god gemenskap, man fick goda vänner. - Ett tillfälle tili kamratl igt umgänge, undervisning i lä tt

form ,

trivsamt

program .

Hopp om fortsättning. Önskemål om att ta upp pensionärens självkänsla , som ofta är IAg, har framkommir. Årets kurs kommer att behandla självkänslan ur olika synvinklar under hela kurse n med o lika temadagar. Vän med mig själv, att behöva och behövas, ut färdsdag, ensamhet och glädje blir rubrikerna för de o lika dagarna . Med föreläsningar , grupparbeten , diskussioner , i collage, med musik , rörelse och Iyrik behandlas dagens tema. 1 olika

"verkstäder" kommer deltagarna att få bearbeta sina intryck . Utfärdsdagens mål

VI MOTS IGEN.

blir något av friskvårdscen- högskolorna och ligger i Yt- göra s genast och ända fram tre n i Osterbotten. termark i Närpes kommun tili den 17 augusti. V ÄLKurse ns pris vid helpen- ca 70 km söder om Vasa. KOMMEN MED! sion är 580,- mk och för Nä rpesbygden ä r nästan helt he mmaboende 350,- mk. Då svenskspråkig. Kommunen ingå r all mat utom morgon- har ca 11.000 invåna re och m å ler. Utfärdsdage ns buss- de t m est iögonenfalla nde ä r Sagt i årsberättelse: resa tillkommer max . 100,- d e stora växthusanläggning" Pensionä re rn a skall ta , mk . arn3, sam producerar mera sig tid att vara Iyckliga.

För kursdeltagarnas triv- ä n hälften av de tomater och Tiden är ingen motorväg sel kommer skolans lärare, gurko r som äts i Finland . mellan vaggan och grapersonai, olika gästföreläsa- SÖFF ligger mitt ute på Ytven , utan e n plats a tt parre och skolans nya rektor termarkslätten , 8 km norr kera i salen. " Sten Westerholm a tt svara. om Närpes centrum. NärDe hälsar bAde gamla kurs- mare information ger kurs(Esrer Snygg) deltaga re och nya välkomna sekreterare Siv Nylund, tel. tili en vecka i ge menskap 962-564 41. Anmälan kan och glädje!

Svenska Österbottens folkakademi är en av de Ett hjärtevarmt TACK tili Vanda svenska pensionästörre finlandssvenska folkrer r.f. föreningsmedlemmar för uppvaktningen på m å nadsmötet den 21.4.

Et! hjärtligt tack tiU den "gamla" sty re lsen fö r de

[6U

vackra rasoma!

VIID

Ett trivsamt affärs-, semester- , och konferenshotell i svenskspråkiga österbotten .

• 100 rum - 220 baddplatse r • 4 re stauranger • Funktio nella konferens rum för upp tili 120 perso ner.

• 4 bas tur.

Ring 967 - 30366 och begär vår nya konferensbroschyr.

~

IbNTELL

Kanalesplanaden 13, 68600 Jakobstad tel. 967-864 11 , telex 7558

Mary Kekola

1/600-TMETS GäTEBORG

Svenska Penslonärslörbundets

ISEGlEI

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56

Deltagi Invalidförbundets vårinsamling för svårt handikappade.

Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets teleton 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41171 Postgiro: 1203 95-8

INVALlDFÖRBUNDET

TtnltluloaJOO l!1UJ/ttl tooVtp4h,!

G6kborg, Jm 114tiU44/

;n:t:;a

MlflaiJkloli 4j1lnnltll:lalmJaw ffIIJuoInarJt1fojlln

/14 tfi"itiIlDjIJ." TtrVttWM tllflUf'II1IIaa1I SIUlTJ'ailo-ojll1J RJlfJIJim!N4]nt/pJ4al1lJd-

alla dagar stående lunch 47,-

=::D=:~~

!fJ;,~~~!~:5i'I~~'J.

slJl4 ,.1Ja/au'm mwt<JiJm 1..!Nt..1I1J3.

V4Ikvmmm JOO dr tlUbakA i tiårtJ! lTam Irr!tlrrG6uOorgmrd

~~r:-:f;;

hgfl galll/iv. HI6 ftr,·di otbbodJi mtm. "ilu 1'111 dl lIiVlgaiU ,,4-

'"'gilma I m !J'f1IJt naJ , Slt1mfOkn,irlnu Swngtl V4Ibmrn.atKblutanl4".wl

rima! 1 IIlJt4/bllngm finN

~;14 f~ frd' G'uImg> tgna Oih forr l11uJm mllJtm

'-""&'"' S~,"~.

TIIIII:1"ID:

G~kbtJ,K,""'l4t'01

TURKU 1.4,-30.6.1990 10-18 AHo Umtanpuqmj/ Slottsbommetl, Umumkalu / Slomgatan 60

FÄitGSTflitKfI itESMfiL ,-

GardasjOn .•... 11 dgr Legoland . ...... .4 dgr Uti del blå .•.• . ..3 dgr Nordkap ....... 10dgr Brelagne . ...... 10dgr ... .. .. 5 dgr Skara~Sommar1. .. 3 dgr Poppe-revy ...•.. 3 dgr Nordkap ....... 10dgr Nordkap .... .. . 10dgr leningrad ... . ... 5 dgr

Bornholm

2.6 3.6 8.6 9.6 12.6 12.6 6.6 15.6 16.6 23.6 29.6

JULI Furuvik • . •.. . ... 1 dag Poppe-revy ...... 3 dgr GOta Kana! •••..• 2 dgr Kolmåtden . •.•.. 1 dag legoland •. . •.•.•4 dgr Hunlgrutten .. .. .. 6 dgr Skara·Sommarl . . .3 dgr Himlaspelet •.•.. .2 dgr

.... ...... 3 dgr

Malnau .........9dgr 4.8 Salma Kana! .... •4 dgr Kolmården .... . . 1 dag Oberammergau .. 6 dgr Belglen BrOgge ... 6 dgr Korslka ......•. 15 dgr Baltikum .. ...... 6 dgr leningrad . .... .. 5 dgr lugano •.•...... 9 dgr I grevens tid . . . . .3 dgr

8.8 11.8 11 .6 16.8 19.8 20.8 24.6 25.6 31.8

Bodensjön

Korsika

Bretagne

Ciardasjön

med Malfl8u och Uechtensteln 9 dgr.Avresor 4.8, 8.9. Prls Ir. 3.510,-

med Solskensön Jersey 10dgr. AVll!sa 12.6. Prls 3.995,-

- skönhetens ö med Fransks Rlvleran, Nlce och Monaco 15 dgr. AVll!sa 19.8. Prls 5.645,-

7.7 13.7 21.7 21.7 22.7 23.7 27.7 28.7

OberalTVnergau ....... Ö,'enike Vandring ..

MainalJ ....................

Jämlland ................

Corvarallalien .........

Blekingefiskeresa ..

8dgr 10 dgr 9 dgr 5 dgr 12dgr 3dgr Budapesl & W"" ..... 12dgr Gölebo<g ................. 3 dgr Vrvesa Ty'k1and-frankrike .. 9dgr

DU FÄRÄRETS RESEBROSCHYR OMGÄENDE .~

. ~"

BUSSRESOR

- Nordltstlens piirls 11 dgr. Avresa 2.6. Prls 3.880,-

Williams buss Strandgatan 4 22100 Mariehamn Tel. 928-15055

SEPTEMBER

M"iIflifiiM Skara

Country GAvte . ... 2 dgr 4.8 GoUand • . . . ..•. .4 dgr 2.8 Kotmården ..... •1 dag 4.8

RING OSSI!

1.9 7.9 8.9 19.9 t9.9 21 .9 23.9 26.9 29.9

Utgivare: Svenska Pe nsionärsförbundet r. r.

3.8

Beställ vår nya resekatalog!

Ansva ri g utgivare och chefredaktör Gurli Nurmi

Redaktionens adress: Centralg. 13 10300 Kari, te l. 911-36280 ISSN 0359-8969

Bussplan, 22100 MARIEHAMN, tel- 928-11570

19

Jurlstbyrå

O. LINDELL

caf~9

Välkomna gamla och nya kunderl

FORELLEN Korpo

OBS! Fn telelonrådgrvnlng

Tel. 926-31202 Öppel alla dagar

Tel. 921-88 97 59.

MEDICINSK LASER För behandling av: - smärta - inJ1amms.tion - oliks. läkIllngsprooesser

Gynna våra annonsörer

Byrån sköler alla Jundiska ärenden, även Iria rättegangar och försäkringamas ränsskyddsärenden.

Slorgårdsgalan 2. PARGAS Tel. 921-88 97 59.

Tel. 921-8877 18.

KARIS . Kopmansgalan 4

Tel. 911-30 161

Rygg·Ledbehandling

och masaage

BROMANS OPTIK

Naprapat Thomas Sundqvist

Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911 -62949

Hartmansgränd. Vasa Tel. 961 · 11 64 30

GULD - UR - OPTIK

GUY DÄH'LQUIST

FÄLTMARSCH

TEL (967)ZJ3311

EKENAS. Kungsgalan 11

lel. 911 -71 1523

God mat I hlstorlsk mlijö.

MATSTÄLLEN

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenlörsv. 4.

Öppel alla dagar

Te l. 915·531 B65 Beställningsbussar.

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915-17 10 42

~ '

y

OPTIK ER

Smedsgränd 4. Lovisa

Tel. (915) 531 529

Rts.a unlng

I u nlrum II" Kimi10 T.I. 925-1500 VÄ LKOMNA!

INGVES -

BUSSAR

OY ALBIN STRENG Ab 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

Närpes, 962-420 48 Vasa, 961-11 20 48

BESTÄLLNINGSBUSSAR :

OPTIK

HSB s hus v,d lorgel lel298 1927

~

.,

BAC K MANS OPTIK TOrv\IIW>,1tIIwe-U22&Iola:....."",

Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOlM Tel. 961-152 495

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 91 '·81004

Vi hjälper Er att arrangera Älandsresan. Önskar Ni kombinera resan med ett besök i Sverige kan vi stå tili Er tjänst med flera alternativ.

Borgå Tratlk Ab Porvoon liikenne Oy Verkstadsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

®

a landsresor Ab

OPTIKER N. LILJA

j"(''\ Optikos ( . '-i: Aschan Ky Vuonkatu 13 Berggatan 13

ABo, Humlegårdsgalan 7 Tel. 921·332187

10900 Hanko

10900 Hangö

Puh 911/84830 Tel

eHl<!ltRls tt.tJ~Åta -1111'/$ Välkommen ut tiU Hitis vackra _. skärgård, på en båtresa

., •.-

•

>

. Vi kan erbjuda er beställningsresor.

-

sightseeing, fisketurer m.m.

max 8 personer 25 knop MltfE"'~ MIN.,t"'1)~.Ac. max 45 personer 18 knop

Pb 62

r

KVRKSLArr

Optlsk specialaffär

K6 KVARTETI Opp": Fr- Io kl. 11.00-01.00 yard. 0 50 kJ. 11.00-18.00 Vardagar. 3 raller atl v<ilJa mel!an.

Lordagar o. sondagar lunrh tili (ormånliga pnscr.

Dans (rcdag- 0. lördagk vallar.

~ '

Pris enligt överenskommelse.

Ring för närm are information.

Christer Gustafsson

25940 H itis Tel (925) 667 02, hänel 949-225 119

22101 MARIEHAMN

Kari. , Bu ••tation Karjaa, Llnja -autoa. 8ma

.. 911 -303 64

StAende bord Sei80va pöytä

vard . ark.

11 .00 - 13.30

Lö - Sö Matservering

10-16

la - Su RuokatarjoIlu

••

ar vänt ad!

Res trygg ,UI

rilUHts

i hem/ol/det {ll/ns inga språks\'å,.ighele,~

inga öl'erraska"de

1l01lllfenomell. liiga främmallde

bakteriesrommar

j 11/01

eiler dr)'ck.

Rer eli \.ardag så IIl1dviker dll l'cckosltasrtlsllingell.

Rer wule,. helge" upplel' mekro sommarJolldskap

på rågef. hlissen. i jlygplonel

Re r liII d;l/o "Iäkt;m:ar

JäI' orr !ölja med sommarens evenemollg. gör eli ovsfickare tili en k01lSnllstöllnillg,

i den illhemska sommarell.

Varför ;me? Du Ö,. I'ämod.

Mera iI/Jo" resebyråll.

L

CENTRALEN FÖR . . TURISTFRÄMJANDE

Rekord många kryssIösningar krysslös· Rekordmå nga ningar räknades in för krys· set i nummer 2 av God Tid. Hela 307 personer sände in lösning av Hasses som van· ligt finurliga uppläggning av krysset.

Och fru Fortuna gynnade denhär gången följande pe r· soner: G urli H e nrik sson, 25830 Västanfjär d , Maria B äck, Sjukhusga tan 15, Magda Ka rleby, 67100 Strandkulla Blomqvi st , 122 C, 06100 Borgå 10, Syn· növe H o lm , K ä ll s tr a nd 5 B , 02720 Esbo sa mt Märta Enkvist , 25870 Dragsfjärd .

Musikkassetten kommer med posten. Vi gratulerar!

Lösningar av krysset i det· ta nummer bör vara redak·

tionen tillhanda senast den gärna märka kuvertet med 19 juni 1990. Redak tionens "Kryss 3" .

Lycka tili med lösningar· adress: God Tid , Central.

Red. gatan 13, 10300 Karis. Ni får na!

TA TAG 1 LUREN OCH SLA EN SIGNA L:

SA SÄNDER VI DIG VAR HE\-FÄRSKA RESEKATALOG MED ETT STORT URVAL "SKRÄDDARSYDDA" BUSSRESOR FOR DIG SOM GILLAR ATT RESA BEKVÄMT.

l__...~~~~~,

VATTEN BUSSE N M /S M ARINA 5 1I1h .....n ll -

26. 14 7 Bu!garlen ., 6 Island - USA S6 Paris - Jersey Geiranger 246 Trollsligen Skara sommarland 27 - Göla Kana! ..

77 Oslemke runl

H ....turer

I8VS RuH: Östra hamnen - GAddtarmen <tornmlnnes område)-Gus hamnen.

VArn-Gusta v Ade" (rulner}-Fyr a Vlndars Hus (c8tå)~Slra . a/ lmm landstignlng pA GAddlarmen och Fyra Vlndar. Tld ca 2 t Avgång klo 12.00 och 14.00 Vuxna 30.. bern 10..15.6-15.8 alla dagar utom månclag och torsdag HANGÖ: Reseby"' Oy n&vek Ab W 911-868 21 "'L Stadena tunatbyr6 Z 9 11-822 39.

Oy Nyahlp Ab W 911-430 8 5, blltel. 949-208 73 0

VATTEN BUSSE N M /S MARIN A II 5 1I1ht . . .lnll -

Sklrg~rd. turer

Ollkaturer bla. flll Nalionalparken eiler 81örnhoJmen runt (S1randhugg vikan). Avgång lisdagar kl. 12.00 och 14.00 , lorsdagar,./Ordagar och sOndagar kl. 12.00 och 15.00 Vuxna 30,-, SO,", bam 10,-, 15,". 15.6-15.8

EKENÄS: Slade na lu~albynl W911.14600 Oy Nyahlp AlI W 911-43085, blllel. 94(}.208 730

I Kall.

VART VIli DU AKA?

Serge - Hardanger ..... 227 - Oslo ..

Legoland 247 Kopenhamn IR Malnau hOSlresan

Lofolen

4R

Hostresa tili kust och (,åll

119

Ko rt ruskaresa

149

Jugoslavien -

en rundresa

159

Rehn och Mosel

189

Krela

710

leningrad

512

RE:SQr l FInland Tealerrcsor tili Stockholm

~?~~ !!1 !~~27 fi\ ~ @? ~ SAFAR OU EN GRATIS KATAlOG

I

"-

tlllhanda senast Lösnlngarna tili krysset l detta nummer ska vara redaktlonen 10300 Karls. Märk den 19 junl 1990. Redaktlonens nya adress är: Centralgatan 13, kuvertet: " Kryss 3" .

...............................

Namn ................ ................................................................................ .............................

Adress ................................................................ ................................