God Tid 4/1990

Läs mera om sommardagen på mittuppslaget Argång 18

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Nr 4 3 juli 1990

Svenska pensionärer bevisade att Svenskrmland är en enhet Fesllalaren vid Svenska Pensionärsrorbundets sommardag i Åbo Meta Torvalds betonade all Svenskfinland är en enhet. Och uppslut· ningen visade all åtminstone de finlandssvenska pensionä· rerna är medvetna om och värnar om den enheten. Närmare 900 deltagare är väl eli bevis om något på den sa· ken.

Så många sammanlagda levnadsär har väl sällan skå· dats i Domkyrkan i Åbo sam när den fylldes prak· tiskt taget tili sista plats av deltagare i sommardagen .

Psalmböckerna räckte inte tili vHket visar att invasionen inte är av det vanliga

slaget . GT:s redaktör hörde på sidan om att vaktmästa· ren vänt3t maximalt ett par hundra personer!

Lucia 1986 - som spelade en komposition av Gabriel Faure . Och förbundets ord· förande Levi K I å v u s hälsa· de välkommen . Förutom tili förbundets egna medlemmar riktade han ett speciellt väl· kommen tili representanter· na för Sveriges pensionärs· förbund Elisabeth och Ed· yard S t u a rt . Hälsningstalet ingAr pA annan plats i denna tidning.

Ordföranden för Åbo svenska pensionärsklubb May Lindfors hälsade väl· kommen för arrangörsfören· ingen. Hon betonade i sitt humoristiska anförande att man inte inom klubben föl· jer jämlikhetssystemet. Här är nämligen kvinnorna i majoritet - bara 20 procent av medlemmarna är män . Men han sade att mao slruntar i att tänka på kvoter och lik· nanrle. Alla är lika välkom-

Och prosten Alvar Kur· na med i klubbens verksamte n hade en uppmärksam heI. menighet i kyrkan när han höll en kort predikan .

Vad säga Från kyrkan förfJyttade vi åt pensionärer? oss tili [kituuri där många [nformationschefen i Åbo checkade in på hotellet för Stig Blomqvi st ryckte med att övern atta och följande kort varsel in för att fram· dag se mera av Åboland än föra stadens hälsning.

- Jag har kommit hit med enbart staden Åbo. Efter välkomstkaffet bänkade vi stor vördnad , sade han bl.a. oss smAningom i stora salen Och vet inte vad jag ska sä· där festens speaker Paul ga er. Ni är en betydligt Jansson anmälde första större grupp än jag anade. programnumret.

Sti,g Blomqvist betonade Det var blonda pianisten att Abo är ett resultat av Hanna K a h ra - Abolands just de äldres arbete. Han

Del var fullsatt hus som vanligl när Svenska Pensionärsförbundel samlas tili Sommardag. PIa/sen i år var Iki· luuri i anrika Åbo. framhöll också att vi lever i ett samhälle som kan anses som gott. Bortsett från att vi lever i industrivärldens dy· raste land.

Stig Blomqvist gay så en kort inforrnation om Åbo i dag. En inforrnation som God Tids läsare kunde ta del av i sen aste nummer.

Där Per Lindberg ingående

berättade om Åbo i går och i dag.

Unga dansare Una Wiklen ledde en dansgrupp med unga dansa·

Anni Blomqvist är bor· Hennes kåserier var en väsentlig del av innehå llet i God Tid under många år. Men det definitivt sista ingick i senaste nummer.

Anni Blomqvist hörde tili de plikttrogna medar· betaena vars bidrag kom i tid för sättni ng och redige· ring o Om bidraget ute· blev, vilket hänt ett par gå nger under de 2,5 år jag redigerat GT, kom det elt kOrl eiler brev med en t3.

Hedersordföranden Alfred Smeds i animeral samlal om finlandssvensk enighel(?) med sommardagens festtalare Mela Torvalds.

re som uppträdde innan Me· ta Torvalds tog plats i talar· stolen . Hennes festtal ingAr på annan plats i dena blad.

Dagens speaker är känd bl.a. som dirigent för Auro·

förklaring . Och orsaken var varje gång sjukdom .

Anni Blomqvist var en kändis. Men hennes kåse· rier andades anspråkslös. het och ödmjukhet. Trots alla personliga sorger hon drabbades av orkade hon se det Ijusa i tillvaron.

Hon gladde sig över våren och motsåg sommaren med allt den för med sig.

- Hur sommare n än blir så blir den ändå inte " tili lags" åt alla , men vi skall ändå gå emot den med gOlt mod , skrev Anni Blomqvist i sin sista kAse· ri i God Tid .

- Jag slutar mitt brev med de varmaste häls· ningar tili alla vänner, tili alla sjuka och sorgsna och ensamma . [bland , ja ofta kan livet verka tungt och svärt , ja rent av omöjligt alt orka med livets svårig· heter, men så egendomligt

Svensk-Finland försäkrar

rakören och det känns alltid bra att få höra dem . Så ock· så vid SPF:s sommardag.

Forts. pA sido8

är det att vi orkar vidare genom Guds hjä lp och e n osynlig ängel vid vår sida.

Anni Blomqvist är bor· ta. Det IOmrum hon läm· nar hos oss är omöjligt alt fylla . Men vi fAr vara tacksamma all under så många år ha fåll ta del av hennes tankar ute i det åländska havsbandel.

GurU Nurmi

2

Att bli pensionär F

ör

en

tid

träffade gammal

se dan

jag en bekant,

sam relativt snart stod in-

för att bli pensionerad.

Han frågade mig. hur det egentligen är att vara pe nsionär, och om han på något sätt borde förbereda sig för den nya form av tillvaro , som väntade honom . Detta blev inledningen tili ett rätt långt samtai, där vi venti lerade olika sidor av livet sam pensionär.

tydelse. Men man skall inte hell er glömma den psykiska sidan. Hobbyn av o lika slag har sin givna pl ats.

Olika organisationer 1.cx. pensionärsföreningarna kan

bjuda pä locka nde uppgi ft e r. Äve n sam hället har en hei del att e rbjuda exempelvis gello m medborgar- och arbetarinstitu l .

A

tt .bibehålla den psykiska jämvikten ä r viktigt.

Bland alla de goda råd jag fått efler den allva rliga sjuk-

K anslan av att man är överflödig och saknar

domsattacke n i mars senaste

uppgifler ve rk ar nedbrytande. För må nge n akti v människa kan det kä nnas svårl att lämna det dagli ga arbe tet. Detta gälle r i synnerhet sädana som helt gAtt upp i sitt arbe te och just inte va rke n haft tid eile r lust all ägna sig åt an nat. Därför är det av stor be tydelse all man finner nya former för sin ak ti vitet. Att sätta sig i gungstole n, som ma n ofta kombinerar med pensionärer , är ingen lösning. Tvärtom kan en till va ro

är man blir pensionerad betyde r det . att förh å llan~ena på mänga sätt kommer att förändras. For de nesta betyder det e n sänkt inkomst nivä. Hur stor sänkningen blir är närmast beroende på hur man ha r det ställt med sin arbetspension eiler om man möjligen har en pensionsförsäkring. vilket ät minstone hos oss torde vara ganska sällsynt.

Man ska ll klara sig med mindre inkomster, vilket åtminstone tili en del ersä ttes av att behoven och krave n ocksä blir mindre i en del fa ll. Det kan bli aktuellt att skaffa sig en mindre och billigare bostad. Bostade ns läge i förhållande tili serviceinrättninga rna får småningom ökad betydelse . Det kan bli betungande att sköta ett egnahemshus O.S.V.

N

tt det så att säga tidigare inrutade livet bryts. då man blor penslonerad. kan för mången medföra problem . Anpassningen tili de nya förh~lIandena kan göra all både det fysiska och det psyklska UlIståndet försämras så att t. o.m. direkta hälsoproble m kan uppstå . Därför är det viktigt att pensionären häller en viss regelbundenhe t i sina vanor. Regelbunden och daglig fysisk ak ti vi tet ä r av största be-

A

i sysslolöshet leda tili självö mkan och depression . nder all a omständigheter kräve r övergången tili pensionärslivet e n hei del omställningar.

Ko ntak terna med de tidigare a rbe tskamraterna blir mer och mer tillfälliga. vad tiden lider. Det finns risk för all man blir al ltme r isolerad frän sin omgivning. Därför är det lika viktigt a tt man fö ru tom all i görligaste må n uppehålla sina gamla kontakter tili vänner och arbetskam rater även försöker skaffa sig nya vänner och kontakter.

U

ili sist kom vi in pä frågan: Vilken är pensionärernas uppglft I dagens sam hälle ? Pä den frågan sk ulle jag svara. att pension äre rna besitter den livserfare nhet som man uppnår enba rt genom all leva länge. De ä r förbinde lselänke n mellan den gångna u den och den närvara nde . De har värderingar och ideal. som inte står särdeles hög t i kurs i nutiden . då nYllosynpunkter ställes främst av allt. Men kanske viktigast av all t ä r att de värde ra r a nsprå kslöshet och red lighet i en tid. som mest kännetecknas av jakten på materiella fördelar.

Levi Klåvus

T

1 morgon blir det bättre!

Vi får ofta höra tankeväckande ord ur barnamun . Jag skall återge en liten sannsaga som en väninna berättade för mig. Hennes fyraåriga bambarn , en hurtfrisk pojke , hade just visat upp hur skicklig han var i att slå kullerbyt!a. Sä kom frågan " Kan du också , farmor? " Efter en ne-

kande svar tillade han tröstande "Men 50art kan du nog! " Orden visar i ett nötskal e t! barns inställning till livet. Man övar sig om och om igen. Sedan förstår mao mer, orkar mer

och lyckas därför bättre .

Så har de vux na sagt , och det stämmer med barnets egen erfarenhet. Alltså: gränserna för ens förmåga vidgas efterhand. " 1 morgon blir det bättre!"

heter

en

bok

som jag läste i min ungdom . Jag kommer inte ihäg mycket av innehället men boktitelns ord har etsat sig in i minnet. De har ibland ståll för mig som ett valspräk. Orden utstrålar e n sta rk optimism, sådan sam vi gärna

förbinder med ungdomsåren . Håller de som vaispråk också för e n äldre människa?

Näe vi hunnit förbi "de bästa

åren" känner vi

snarl av åldrandets spär.

Då upplever vi att gränserna för vår förmåga åtstramas i stället för att vidgas. Ändå viII jag föra tram orden UI mo rgon

Svenska Penslonärstörbundets

blir det bättre". Jag viII fö ra fram dem som e n utmaning. Naturligtvis vet jag att det finns mycket som inte alls blir bättre i morgon . Det vore naivt att tro all orden åsyflar alla förhållanden. Och det vore helt fel att lro att orden ger oss rätt att sitta passiva och bara vänta på all problemen skall lösa sig.

Orden förefaller mig dä remot tillfö rlitliga om jag tolkar dem på följande sätt. Medan vi i dag arbetar med problemen skapas det inom oss e n ny utgångspunkt som kan ge oss bättre möjligheter inför morgondagen .

De nya Iivserfarenheter som dag fö r dag läggs tili vära tidigare hj älper oss all se djupare och vidare. Därför kan vi uppleva att samtidigt som gränserna för vå r kroppsliga förmåga blir snäva re ökar i ställe t vår andliga kapacitel.

Ett människoliv rymmer mänga möj lighete r när det gäller att klara livels svårigheter. En motgång i dag behöver inte va ra slUlgiltigt avgörande. ( mo rgon blir det bättre! - de orden kan vi framföra sam en fö rtröstan bäde infö r oss själva och inför våra medmänniskor.

Ur Från tankens örtagård av Margaret Haikala (Schildts 1987)

JERKER har ordet

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar. utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF :s bankkonto : Helsingfors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

o

vinter har jag specielh notera t följande : - Se tili all du får e n stund för dig själv varje dag.

En stund nä r du bygger upp dig själv. Det kan vara en kort joggningsrunda på morgonen innan familjen vaknar eiler e n kvällspromenad i vårliga marker.

- Bestäm dig redan på morgone n för vad du ska hinna med under dage n.

Men säll upp realistiska mål, bestäm dig inte för mer ä n du verkligen klarar.

- Må bra med din familj .

Så borde Olan också kunna lösa problemen innan man somnar och inte Iigga och grubbla. Me n det ä r Iättare sagt ä n gjorl.

Som den ansvarskännande person jag är kretsar det mesta idag kring pensionärsve rksamheten i Svensk-Finland. Det är heitidsjobb. Någon bestämd arbetstid känner jag inte tili fastän jag har ett arbetsavtal med Svenska Pe nsionärsförbundet , i vilket arbetsdagen skall inpassas mellan kl.

7.30 och 16.30.

Just nu ä r jag pä sommarstugan i KimilO. Jag har sem ester och borde föjaktli-

turligtvis sparat SOm så mycket a nnat. J ag ha r väldigt svä rt att kasta bOrl någonting. Följaktligen samlas mappar på mappar, SOm innehäller korrespondens brev , urklipp och kartor tusental. Jag har haft "pippi" på gamla kartor. ( me r ä n (6 år var jag verksamhetsledare för Finlands Svenska Oriente ringsförbund 1955- 1971 och ytterligare en kort tid under 1980-talet. (dag skall förbundet (FSO) f1ytta från Tempelgatan tili Vallgård tillsammans med hela CIF. Alltid dä ma n f1yllar , överväge r man vad skall tas med , vad inte . De t var med sto r saknad jag såg hur hundratals mappa r med mitt innehåll slängdes. Sexton å rs skriva rmöda fördes tili någon brännugn eiler avstjälpningsplats. De viktigaste dokumenten och handlingarna fördes dock tili idrottsarkivet eiler spa rades för fram tida forska re , histo-

i

rieskrivare.

För kuhurella organisationer upprätthåller Svenska Litteratursällskapet i Finland e tt arkiv , ,. Allmänna arkivet" på Sörnäs Stra ndväg 25, som tar e mot olika fö reningars arkivmaterial.

Har man Jämnat ifrån sig

gen koppla ifrån alla pensio- någonting, får man det inte närsbestyr. Men , här sitte r ti11baka , Olen de t finn s tilijag nu och skriver. J ag kan gängligt för fra mtida forskabara hänvisa tili fö rsta punk- re på ark ivet. ten ovan. Jag har fåll en Eftersom det här numre t stund för mig själv, en stund av God Tid skulle vara eli för skrivarbete. Jag har ald- mo tionsnumme r, borde ockrig h<\ft lätt för att skriva, så min ruta haft anspelning men jag älskar att skriva och på motion och idrott, me n har skrivit en hei del sedan det blev nu bara - e tt nos1950, då jag fick in min förs- talgiskt kväde om avsked ta notis i Svenska Dagbla- från 16 å rs skrivarmöda i det. Den notisen ha r jag na- FSO.

0

Ater en var Vi har levat mAnga vårar , mänga råd med , det är näsupplevat uppvakna nde t , na- ta n lika idag, det ä r en Iyx eile r högst nödvändigt , få mänskor e ndast kan uppleva å ker taxi för sill nöjes skull med alla sinnen, men inföf av oss gamla. T äg åkte alla fullkomligheten stå r vi helt förr och de n tidens bussar maktlösa. Vi KAN inte taga var ganska hemska, mot fram solen bara i våra egna dom Iyx modelle r som nu sinne n. VAr generation har ständigt kör av och an längs fåll uppleva och erfara gator och vägar. Barnen många underverk av männi- äke r skolbuss eiler taxi , dom skors makt , klokhet och behöver inte gå den långa dårskap. Det går så snabbt väge n. Vi gam la, vi åke r hamåt , all vi gamla som ser också, tili nöjen och på utoch hör allt sämre, vi har färder. Allt är precis så bra svårt att fatta, vi hinner inte som det kan vara, vi har med , det mesta sker utanför va nt oss med alla bekvämvår horisont. lighete r. De f1esta har alla Man skall allt veta ida- moderna sådana , inte vedgens värld på vii ken knapp huggning eiler vattenbärning man trycker, för att få rätt numera. Man har tväll- och lampa att lysa. ( vår barndom , var en cykel en förmögenhet som ganska få ägde , nu ligger cyklarna i högar på skolgårdar och gator som allas egendom. Nu skall alla ha egen bil, när de fyllt 18 år. Förr i vår ungdo m, fick vi gå eiler ro, (som jag) dit vi skulle . Taxi hade inte ture ns underverk , som vi

diskmaskiner, ja vad allt finns det inte att köpa för PENGAR . Tidningama är fulla av reklam och e rbjudanden , från WC-papper tili gamla bilar medan TV underhåller med krig och sex.

Så har vi klarat oss utan undervisning, tills det är för sent. Dagsnyheterna orkar vi inte tänka på mera, vi Of-

kar inte engagera oss i allt i värIden . Upplysningen har gått därhän a tt dom upptäckt vad vi häller pä att mista i vår VÄLFÄRD. Re n lufl , ren natur , friskt vatten. Men vi offrar alla grundvärden pä bekvämlighetens, lättj ans och mammons altare. Vi är missunn-

samma , liknöjda , självgoda , avundsjuka , skadeglada.

ATI vara NÅGON fikas det efter långt mera än all göra något. Vi kritiserar, vi väntar allt av andra, av sam-

hället. Stressen allt från barndomen redan i dagens värld , fOrlsätter genom skolgången , utbildningen , pres-

sen har blivit så hård , många svaga urspåra r och kan bli ett gissel för samhället. Juppina tar makten , mao tror

sig få allt för pengar.

Men ett vänligt och glall sinne, rent samvete är bättre

än alla världens skönhetskurer. Samhället är sjukt, vi fät vara tacksamma, att vi

växte upp med mindre frestelser än dagens barn. Alla har sina sorger och sitt kors att bära, man anar ej vad som döljer sig bakom allas ansiktsmasker. Med hopp om en ny god vår för oss alIa .

Dragonmor

3

:i:~ YE~S~TSKALENDER ...

Förbundet verkar å 1-

18- 19.7.

24 juli to 23.8

kl. 12.30 kl. 10.00

6-12.0

1-

.s

to 6.9

kl. 12.00

1-

7-21 sept (44 pers) 17-23.9 oktober 8- 14.10

g to 29.11

kl. 12.00

Operaresan tili Nyslott Eve ntuellt styrelsemöte AU-möte på Indiagatan i Helsingfors Resa tili passionsspelen i Oberamme rgau Styrelsemöte på Hospiz i Helsingfors Resa tili Girasol i Spanien Ruskaresa tili Lappland Kulturdag i Vanda Kurs på Viskadalens folkhögskola i Kinna, Sverige Eventuellt styrelsemöte Höstmöte på Hospiz i Helsingfors

VI KTIGT ! ! !

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS KANSLIHÅLLSSTÄNGT UNDER TIDEN 2-15 JULI. FRÅN 16 JUU VlKARlERAR SOLVEIG PAAJASTE PÅ KANSLIET .

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f; Föreninge ns sommarprogram: 6.7 gör vi en teaterresa tili Oravais (Glöd i härdarna).

31.7 en dito resa tili Stundars i Solf (Emil i Lönneberga).

9.8 österbottniska distriktets sommardag i Karperö.

15.8 åker vi tili K1e metsögårdarna i Maxmo på kaffe.

30.8 höstens första egentliga träff, som ske r på färjan tili Örnsköldsvik.

10.9 distriktets månskenskryssning tili Sundsvall.

Vårt hjärtliga tack viII vi framföra tili GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER r.f. för det varma mottagandet och den trevliga stunden hos er på Villa Junghans den 15 maj. med sommarhälsning Svenska Pensionärsgillet i Hangö r .f.

Styrelsen tillönskar sina medlemmar en härlig och vederkvickande sommar.

Med hälsning från VIPS:arna i Vasa tili alla tidningens läsa re .

Kortet " pe nsionerna i siffror" har utkommit

Ingå pensionärer r.f.

8.7 Teaterresa tili Raseborg. "sA KUVAS EN KARL" förest. börjar kl. 19.30.

22.7 Teaterresa tili Lurens. " VILSNA VÄGAR" förest. börjar kl. 13.00.

5.8 De n västnyländska "SOMMARDAGEN" i Fagervik från kl. 12.00.

22.8 Föreningens "FRIA RESA" tili Helsingfors och Vanda, där Heureka och Fazer besökes.

13.9 Månadsmöte, Holken Täkter kl. 14.00. Program , Paul Enberg från Ekenäs spelar CITTRA .

BOCClA , spelas på sommaren , måndaga r .kl.

14.30-16.30 på tennisplanen i Ingå. VAL MÖTT!

Sammanlagt 1 600 000 personer tjänade vid utgången av förra året in arbetspension inom den privata sektorn. Unde r samma år betalades inom den här sektorn 18,6 miljarder mark ut i arbetspensioner åt närrnare 900 000 personer.

Den lagstasdgade pensionsutgiften i hela landet var 50,3 miljarder mark , vilket motsvara r cirka en fjärdedel av samhällsekonomins lönesumma. I icke forrnbundna pensione r betalades år 1989 ut uppskattningsvis drygt en miljard marko Bland annat de här uppgifterna framgår av Pensionsskyddscentralens kort "Pensionerna i siffror".

Kortet , som senare i sommar fin ns att få även på svenska, kan beställas gratis från Pe nsionsskyddscentralen.

Adressförändringar har den senaste tiden samlats på hög på förb undets kansli i Helsingfors. På grund av sjukdomsfall har dessa emellertid inte åtgärdats på en lång tid. VL Jerker Nyberg har emellertid lovat att ändringarna ska vara genomförda tills nästa nummer av God Tid kommer ut - d.v.s. nummer 5.

Kansliet ber om överseende med dröjsmålen.

De eventuella nya adressförändringar som är aktueiler rrån och med detta nummer kan sändas direkt tili Ekenäs Tryckeri , God Tid , 10600 Ekenäs.

Från redaktionen Ater är det dags att konstatera - SOMMAREN ä r här. Det är omöjligt att förstå att tiden går så oerhört snab bt. Ett år ä r egentligen en försvinnande kort tid. Nu är midsommaren över och

nästa stora helg är julen.

Nåja, så pessimist är jag nog inte . Vi har änn u den underbara augusti framför oss Iiksom hösten med allt vad därtill hör av bär och granna färger. Va rje årstid har sin charm.

Det finns masso r av saker jag hade tänkt skri va om i dethär numret. De t mesta blev ogjort. Tiden och e nergi n räcker inte alltid så som det är tänkt.

Sommaren är den tid när vi pensionä rer reser sam mest intensivt. Jag hör giveIVis tili de m.

Häromsistes var jag på väg tili Ösel. Men den ö n blev obesedd. Ute tili havs kom det meddelande om att fartyget inte fick gå in tili Ösel utan skulle vända stäva n mot Ventspils. Javisst!

Det är e n hamnstad i Lettland och Ösel Iigger i Estland .

Bra så! Vi åkte tili Ventspils men inte heller det föll dem som makten haver i smaken. Vi väntade snällt i tre timmar och sen kom ordern .

"Gå tili Tallinn för klarering".

Kapte n Sture Sundqvist lOm är Iydig gjorde så och vid midnatt kom så myndigheterna ombord och stämplade fartygets papper. Men

~å

var det för sent - eiler ka nske för tidigt - att åka tili Ösel.

Efter e n oplanerad kryssning tili havs åte rvände vi tili hemlandet. Tacksamma över att fritt få gå i land.

Bland de besvikna passagerarna kan jag inte underlåta a tt nämna den vid dethär laget välkända fotografen Vidar Lindqvist. Han hade planerat en vernissage av sina och några a ndra fotografers bilder på Ösel.

Bilderna som skulle ställas ut - d .v.s. de som tagi ts av finländska fotografer fanns med i hans bagage.

Samt ramar tili samtliga fotografier som skulle ställas uI. En detal j var den att en massa framstående kulturpersoner i Estland var inbjudna och champagne n lagd på iso Av hela arra ngemanget blidde det denna gång intet.

Tyvärr! För Vidars bilder ä r alltid vä rda att ses . De bilde r som nu skulle visas ä r tagna just på Ösel. Så de hade säkert haft ett visst intresse för ortsbefolkningen .

En främling kanske ser på e ns hemort med andra ögon än man själv gör.

På taI om resor så finns det ännu plats på rekreationsresan tili Girasol i september. Den som vili vara med har tid på sig under juli månad att anmäla sig. Eftersom SPF-kansliet är stängt 2- 15 juli så är det bäst att ringa in anmälan tili LLkontoret i Helsingfors. Tel. 90-44 00 41. Som reseledare

tar jag givetvis emot anmälningar och ger också närmare information om så önskas. Men jag lovar inte att vara hemma hela tiden och sitta beredd vid telefone n. Sä därtör hoppas jag den som viii vara med att helst ringa resebyrån . A nnons om resan ingAr i detta nummer .

Resan tili Stockholm och Oscars-teaterns uppsättning av Fantomen blev fulltecknad på ett par dagar. Jag beklagar att så många inte rymdes med .

I nästa nummer hoppas jag kunna berätta mera om vårens resa som går tili två av mellaneuropas metropole r. Om plane rna kan förverkligas givetvis.

Mera därom i nummer 5 av God Tid .

På grund av Spanienresan kommer nästa nummer av God Tid att komma ut redan den II september.

Dethär betyder att materialet ska vara redak tionen tillhanda senast den 28 augusti.

Jag hoppas föreningarna har höstaktiviteterna någo rlunda klara så all verksamhetskaI en de rn åter fyller e n heI sida. God Tid ä r ju pensionärernas egen tidning och bästa a nnonsorgan. Det kostar ju ingenting art annonsera verksamheten i GT. Men innan dess så ska vi alla fira sommare n med stort S. Hoppas vädret blir så all vi alla är tillfreds .

På återhörande Gurli Nurmi

SEMESTER MED ·. • "PRIVATCHAUFFÖR" S'!A~ ~~~~~~~~~~~SSRESOR-September

JuU Bomholm ..... .

Skara Sommarland .

Bohus/an-Oslo ..

Gotland L%ten ........... .

Poppe Freddksdal ••..

15.7

5

20.7 23.7 23.7 28.7 29.7

5 4 8

1.800,2.090,3.260,-

1.990,-

3

1. 100,-

2.8 4 4.8 2 8.8 5 , 1.8 1 16.8 3 22.8 9 25.8 12 25.8 2 28.8 7

1.410,-

3 ~1 . 15O,-

Augustl

6/and ........

Furuvik-Country Svenska Slo ft KofmArden .........

Poppa Freddl<sdaJ .

Mafnau ............

England-Skottland ..

G"ta Kanal .........

Belgien-Brysssl

F()RFRAGNINGAR DeH BOKNlNGAR:

470,1.710,-

Osterrike Kärnten .

4.9 11

Spanlen . . ... .

POrTugal Ruskaresa Anland

20.9 14

20.9 20 22.9 6

3.940,3.275,6.790,2.350,-

Oktober Rattviks Marknad 5. 10 3 R-Resan ..

6. 10 6 Italian ...... . .... 14. 10 16 Berlin Prag ... . . 29. 10 8

995, 2.590,5.650,3.175,-

November Ht11soresa Varbsrgs Kurort .........•••. 18. 11

7

3.090,-

December Shopping Köpenhamn 6. 12 Julresa Storlien ...... 23. 12 NyAr Leningrad . ..... 29. 12

3 5 4

~250, -

1. 100,3.150,-

5.450,5~70,-

2.710,-

fRlPM

870,2.500,1.900,-

4

bruna. Ofta blir de Ijushyllta endast röda e fter solbad . De rödhåriga blir sällan bruna , men de blir oftare ä n andra fräkniga.

Vid en undersökning gjord i Amerika har det framgätt att barn och ungdoma r som tagi t solbad regelbundet under sommarmånaderna har oft are hud-

Sommar soi och salta böljor För några veckor sedan nu alla riktigt pä det klara var det två veckor full som- med att soldyrkandet också mar. Var det tecken på att medför sina risker - aldrig sammaren redan var, eiler får vi va ra riktigt nöjda!

Vi kisar mot solens skarpa kan vi ännu hoppas på e n riktig sommar? J början av strålar. De t betyder att sojuni var syrenerna helt ut- le n retar våra ögon och då sJagna, naturen grönskar i är det bäst att skydda ögovårens Ijusa färgsymfonier. nen med färgade glasögon.

Saven stiger och det känns Dessuto m grinar vi litet och att sommaren håller på att då bildas det massor av ryngöra sitt intåg. Våren häm- kor i ansiktet , mycket mera tar må laren med sig - sägs än vi redan har och det är det , men våren i huvudsta- förvisso' en sanning att "rynden är våren på Espen . Den korna går aldrig ur".

Om vi sitte r länge och första sprätten uppenbarar sig i solskene!. De första njuter av de värmande solvänoaletterna på skapelsens strålarna kan det inträffa att damer visar sig. - J ag det utvecklar sig en skarp drömmer om den slarvigt rodnad främst i ansiktet , där öppnade vå rkappan , den det i första hand känns. djupt urringade bringan och Samtidigt har man en känsla den genomskinliga blusen , av överhettning och likaså de n nya vårhatten som är en förni mmelse av att bli Iikäckt på svaj, de smal-sma- tet omtöcknad. Alla nämnla-styltorna tili klackar på ett par suloe, med cern över

vristen, de ilsket röda tånaglama som förstulet blickar uppå!. Det ä r väri Sommaren är nära .

Vi vänner oss i solskenet i nägon lugn vrå där vinden inte kommer tili . Me n är vi

cancer under tiden för me-

Nils Westerholm Med .o .kir.dr. professor da sensatio ner kan vara inledningen tili att det utvecklas ett vä rmeslag. Detta innebä r et! allvarligt tillstånd med medve tslöshet , kramper och förlamningar. Orsaken är för riklig värmetillfö rsel, förhöjd värmeproduktion beroende på att kroppens värmeregle rande system inte funktionerar normalt.

Vid solbad blir ju huden brun , ett tecken på att kroppens pigment sam las i hude ns yttersta skikt för att bi lda "ett skydd mot solens strålar". Mörka individer har mer pigment än Ijushåriga och blir därför mörkare

1976

'<

terskan"

måste

backanaler

m.m .

sonsbadstugorn a cunt.

landet

menas?

"trårnas"

med tiotusentals soldate r och t. o.m. kunde frestas att bada bastu med uniformlösa höga gubbar.

För hundra gubbar ! Dessa moralens väkta re ser uppenbarligen för sig allehanda kommande orgier, excesser I

Man förvånar sig särskilt över de negativa reaktionerna, eftersom kvinnorna här i

norden alItsedan hedenhös har visat sig vara av det verkligt tuffa slaget , som kl arar av det mesta . "Mao behöver inte gå längre bakåt i tide n än tili Adam och Eva", sade engång en något tankspridd professor. Här skall inte gås så långt bakåt , särskilt som det bibliska paradiset veterligen inte var beläget här uppe. Det hade

på oss stackars människobarn , någo nting som inte för alltför lång tid sedan var he lt tabubelag!.

Det ä r e n naturnödvändighet att sol- och luftbad inte kan skiljas åt , ta r man

...

i garni-

Märkligt är ju också att e n del kvinnliga "fredsduvor" rycker så illa vara. Och ändå har de, om jag inte är fel underrättad, kamp också mot könsdiskriminering på sitt program . Men de och några andra fruktar tydligen att den nya försvarsministern skall förvandlas tili någon slags sentida Kulneff, som " kysste och slog ihjäl med samma varma själ".

Aldrig har man hört och läst undringar av de tta slag, när någo n karl ha r besatt försvarsministerposten.

Vad

berör hormonernas inverkan

hjälp hä nga den dÖdfu lla Agne i närmaste träd . Varpå ho n lade beslag på kunge ns stolta skepp och seglade hem tili Finland igen. Platsen för dramat heter än i dag Agnefi!.

Pensionär modell Ja si kvinnfolk! Överallt ska dom "tråma" sig in . Som nu in i högsta fö rsvarsledningen . Fast egentligen , varför himla sig över de t? Det är ju trevligt att tråmas.

Med kvinnfolk ! Så jag säger tili den nyutnämnda : Lycka tili , välkommen och ha det så trevligt!

Och visst är det ju någo t visst med militärer. Fråga mej bara , som ha r självupplevelser att berätta om. Men tili först , och för säkerhets skull , ville jag här snickra ihop en duettdialog för "Lillan". Att rätta och packa sig efter. Det ä r nägra rader härifrån och därifrån ur gamla slagdängor, som jag tycker passar i stycket: Sergeant : Lillan skall sova och vara snäll!

LilIa n: Kyss mej god natt , sergeant, och stoppa om mej vä!.

Se rgeant: Att !lirta med alla gå r rakt inte an , sådant det gör man blott med sin mao .

De tta sistciterade, eftersom somligt folk har oroat sig över att "försvarsminis-

delåldern än sädana som under sin ungdom varit me ra sparsamma vis a vis solbadandet. J samma undersökning framgick likaså alt Ijushyllta och rödhåriga individer oftare insjuknade i hudcancer under sin medelålder än vad fallet ä r med mörkhyade personer.

Sommaren ger oss många möjligheter att njuta av soI och värme och främst kanske av solbadandet som ger oss både brunska och brunst , ingenting att fö rakta . Den bruna hyn betra ktas ju i dag som en symbol fö r skönhet och vad det övriga beträffar, ha r man i dag blivit allt öppnare fö r a llt som

nog varit lite fö r kallt att uppträda i evasdräkt och adamskostym.

Men ta t.ex. Louhi den argsinta ragatan i Kalevalas Nordland , Pohjan akka (Nordlandets kärring) som Lö nnroth sade. Hon drog ut i härnad mot V äinämöinen & Co , som på ett ganska lömskt sätt hade stulit av henne den underbara kvarnen Sampo. J slutfasen av det äve ntyret hotar hon : "Jag rotar/ut ditt folk med dödlig fa rsotloch din ätt så helt jag dräper/att man aldrig hör den nämnas". Där ligger atombomber och andra kärnvapen i lä. Så nog kunde di förr å!

En annan manhaftig , ursäkta uttrycket kvinna i grå forntid var den finländska hövdingen Frostes dotter Skalv som kung Agne från Uppsala lade beslag på . Han kom hit "för ti jävlas" och rövade med sig den sköna Skalv , som han ville ha tili sin drottning. På bröllopet , som samtidigt blev pappa Frostes gravöl , tog sig Agne lite för mycket tili bästa och på na tte n tog sig Skalv före aU med trogna landsmäns

Vi behöve r som synes inte ta hjä lp från det övriga Norden , som stätar med tuffa damer som Sigrid Storråda , Ble nda i bondkvinnan Vä rend eiler majorskan på Ekeby. Fast visst kunde vi ju litet skryta med Kristina Gyllenstierna , hon som förStockholm mot svarade Kristian Tyrann . Hon fick nämligen löfte om Tavastehus med omnejd i fö rläning

för att locka henne tili kapitulation . Me n därav van intet så vi skippar henne. Däremot kunde här ägnas några varma tankar ät slottsfruarna Ebba Fleming, SvidjeKlas' hustru som mopsade upp sig mot blivande kung Karl IX , dä ännu " bara" henig och Sigrid Stålarm .

Tvä karska kvinnor på Åbo slott , då det begav sig.

Och så har vi ju en som vi mer skall hedra än skratta ät , självaste Lotta Svärd .

För att inte ta la om hennes hundratusentals efterföljerskor. Då det begav sig för dem. Krigiska amasoner var de ju inte, men som bekant gror bragdens ära inte blott pä stridens mark o För alt tala som Runeberg. Ja, och så har man ju hört om damer

det ena får man bäggedelarna. J medicinskt hä nseende betraktades solens och den friska luftens inverkande som lä kande på l.ex . infekterade sår, vid lungtuberkulos, då man låg varmt inpackad på sanatoriets soliga balkong och i mode rn tid används solbad i sydliga länder, dit man sänder patienter frå n Norden , för a ll få behandling för psoriasis.

"Det har sina o lika sidor" sa han som solbadade och han var säkerligen inte medveten om alt solbad hade också negativa sidor. Bada solbad , det är skönt , men gör det på rätt sätt . Med det menar jag att man skall solbada med försiktighet. Man kan för att sola sig e nligt läkarordination göra l.ex. på följande sätt : börj a solbadet med en minut dagligen i tre daga rs tid , gå sedan över tili 2 minuter dagligen i tre dagars tid och därefter tili 3 minuter i tredaga rs tid . Efter detta kan man utsätta kroppen för soI under 5 minuters tid såsom tidigare i tre dagars tid och efter detta kan man gå över tili solbad i 10 minuters tid dagligen .

Nåja, det är väl inte soligt a lla dagar och litet pauser me lla n varven kan inte skadao De t här kan ve rka pedanteri men det ä r i själva

verket en varning mot för mycke t solbad , under vilket huden kan utveckla olika slag av e lakartade tumörer. Överdrivet solbadande är farligt och med solbad i detta sammanhang skall förstås att kroppen i dess helhet är utsatt för sole ns strålverkan.

H oppas att alla som läser detta skall få e n hä rli g som-

mac med vila, soi, värme, hög luft , havsomsusande heta klippor, prunkande trädgårdar och allt vad en rikt ig somma r kan föra med sig och lå t mig drömma.

som unde r frihetskrigets da- och tittade. Och lä rde sig. gar spra ng omkring med ex- Det gick därhän a ll hon plosiva saker under kjo lar- inom kort kunde visa unga na, patroner och granater rekryter hur ma n laddar och och sMant. Varför alltså säkrar geväret , hur man himla sig över vär högsta upplöser gevärslåset i e nkla "miIitanta " tant. H o n går i

best&ndsdelar

välupptrampade gamla goda fotspå r.

ihop det igen med me ra sådan!. Och sällan gick exerci-

och

sä u e r

sen så efter noler sam när

den alnshöga jäntan fick 'a kommandot och lära gossar-

Men när hon komme r tili Dragsvik blir hon inte den första kvinnan som "håller komento" där inte. Den äran tillkommer en i vå r familj . Hon levde åren mellan sin femte och nionde födelsedag i Dragsvik . Men hade inna n dess fått sin första kontakt med militärlivet i Tavastehus, där hon också sög i sig det s.k. kasernspråket. Det första ordet , e fter ma mma och pappa förstås , som hon yttrade var ett djupt känt perrkele när hon slog sig med hammaren på tummen . Det ordet blev något slags "sesam , öppna dig", för då salte hon pratkvarnen i gäng och de n har malat pä utan hejd sedan dess .

Vi hade döpt henne tili Solveig efter sången med samma namn men kallade henne Puck , för hon var en pigg och nyfiken unge som alltid var på språng. I Dragsvik rände hon kring i kaserner och på exercisplanen.

"Ty de gråa gossarna höll hon av", i likhet med Lotta Svärd. Och känslan var tydligen önsesidig hos alla , från kommendören och ned tili Och färskaste

na alt exersera. Hon hade goda röstresurser redan då .

Så att lilla Lillan , du är inte första kvinna på pIan en i Dragsvik , me n en god tvåa ä r också en tvåa.

Varpå jag önskar "mina trupper" en skön och angenäm sommar och slutar här, förvanskande de sista raderna i "Julkvällen" en liten smula: " Sagt , och den gamle majoren mottog det ångande glaset, förde det tyst tili sin mun 6ch tömde de t stilla tili boUen". Skål!

Resor, resor, resor, resor, resor, resor Ostra helsingforsare besökte f.d. spetälskeö Del var tidig väckning för oss i "Öslra Helsingfors" denna lorsdag. Redan kl. 7 slartade bussen intiII ÖSlramelron och dessförinnan hade enva r av oss kommit med

melrO, bussar och t.O.m . gående .

Vädret var ruggigt med småregn och kallt. Vi lilade dock på luren , vi brukar för del mesIa ha vackert väder pä våra utflykler. Med undantag för en sommardagsresa och marknadsdito i Ekenäs. Glada i hågen for vi iväg väslerut. Med snigelfart - Ring I-an var en enda läng kö. Vi närmade oss Lojo innan vi kunde köra normali. Ocksä vädrel blev bättre. I "Mateli Valta lie 1" stod personalen i högsla fart redo all servera oss vårl " morgonkaffe". Några av dellagarna hade redan börjat tvivla - vi skulle säkert försena oss. Men - i räll tid

återgav våra rosor, hoppade den lilla , röda träkyrkan . iland och Ebba tog fart moI Framför oss hade vi det slOföljande bål , och nu var del ra, gula stenhusel , rilal av rätt . Här möltes vi av en Carl Engel. "jovialisk hopp-i-Iand-KalÖn hör lill Nagu komle", skepparen var uppe på komandobryggan. Vi blev mun , tili storleken är den 2 väl emollagna, och när alla 1,5 km • Åbo Universilel kommit ombord förde oss grundade år 1963 Skärgårdsstyrmannen ut moI öppnare havets forsknings-inrällning, vallen. Kaffedoflen kändes som sedan 1969 har ekonomiskt stöd av Oy Neste Ab . över hela båten .

Kaplenen guidade oss och Då - efter m/l Palvas oljeberällade, på finska, Iyvärr , läckage med skadorna i namen mycket intressant , om

turen , inleddes även samar-

alla holmar och skär. Vi såg betel för forskning, oljeSilja- och Viking-bätarna och andra skador i skärgäroch sjöbevakningens snabba den. Under sommaren bor båtar. Större och mindre forskarna och sludenterna fartvidunder pilade omkring på ön, vintertid finns här baoss, så vågskvalpel gjorde ra de som skÖler om forskhusen att vi kände oss Sam om vi ningsapparaturen, och båtarna. hade varil på större hav.

Själös hisloria kan beräkPå Själö bryggan stod Anne Wilenius och tog emol nas frän är 1619 dä ön, etter oss. Hon 101sade oss upp lill kungligl beslul förordnades

kunde vi svänga in mot Au-

ra-Slranden i Abo. Vi skulle sliga ombord på en bål , "parkerad" mittemot Suomen JOUlsen . Ilse och jag kiev iväg och möttes av fin-

klädda herrar och damer ,

En li/et rön kapelI påminner om den tid då spetiilskepaJienter förvisades tili Själö.

tili isoleringsplals för leprapalienler. De bodde i de smä röda stugorna , säkert var de då omålade. De skulle ha 20 riksdaler med sig för sill uppehälle , de falliga kunde få stöd av sin hemkommun. De levde helt isolerade och fick aldrig återvända hem. Då de köpte nånling av öboroa betalade de med all kasta pengarna i trälådor i vallnet , de fick ej föra smillan vidare. l kyrkan sali de längst bak , bak-

och vackert

om ett trägaJJer. Sjukdomen

dukade bord . Vår grupp skulle ha varit ca 100 perso men reducerals lill 52, så vi var säkra på all en an nan grupp var bokad . Men dukningen - vi skulle ha bara kaffe. Vi hade äve n fåll varsin ros, och plölsligl klarnade det - vi var pä fel bät.

Av misstag hade vi e j fätt namnel på "vår" bät. Så vi

"botades" med kvicksilver.

dru&-~pelsmusik

If' Cj .L '1'1

direkI i munnen , i dag eli myckel farligl gitt. Bakom den lilla kyrkan stAr små vila träkors som minner om de-

Här finns 663 spetälskeoffer begravda.

l'

'3 j 1_"'

,',-,

~ 0

f;

....... r .... ""'Irl

ras grymma öde. 663 avlid na är begravade här, den sisla patienlen avled år 1785. I dag har Finland en leprapatient , sam vårdas i siu hem .

Tre gudsljänster hålls

sommartid -med begravningar och dQP. Här har begravats även på senare lider.

För vår del avslutades besöket i kyrkan med all vi sjöng unisont " Den blomslertid ... ". Framför de små vi ta korsen ulanför gick våra lankar lill dem som fätt frid .

Sankt Georges Hospital's (Finlands försla sjukhus, som grundades på 1300-talel) flyttades liII Själö i början av 1600-lalet. Del brann ner och det nuvarande byggdes 1733. Altarduken är sydd av Sylvi Kekkonen , hon donerade den lill kyrkan vid ett besök i början av 1960-lalet. Från år 1755 verkade här landels sinnessjukhus ända t.o.m . år 1962.

Nl! '0r Nagu i turen . Vi aVla~Rade guideo,som följde oss ner tiU bålen:' Denna berättelse i God Tid blir för lång om vi refe-

r 5 ',_ -

.

e,' V

.8

rerar vårt besök här. Förresten är den nog känd av de flesla . Vi åt en senare lunch i Marthahemmel. Vi vet alla - marlhorna kan sin sak det var både rikligl och gOIt. KI. 15.10 skulle vi igen vara ombord på vår bål för återfärd tili Åbo. l den franska restaurangen intill byggan , stod på balkongen en massa uppklädda personer och nu blev det fart pä våra "flickor". En medhavd kikare sltes från hand tili hand , de ville ju se de snygga herrarna. TroIs att vi hade våra egna pojkar med oss. Jag misslänker att det var gäslerna på "UkkoPekka" .

Kockan bjöd oss på gott kaffe med hembakla wienerbröd. Skepparen fortsatte guida oss. Vi såg DelfinCruises nya Caravelle där den kryssade. Vi fick se ett stort fiskgjuse-bo högl uppe i en trädtopp, där fågelmamman jusl landade.

Nu var vi på hemväg. Del var bara solsken hela dagen .

När vi kom iland i Åbo kom det några droppar regn, men inget vidare. Vi rastade

i Suomusjärvi i " Ykköspesä". Nog knorrade någon, skall vi igen dricka och äla.

Med god aplil Iät vi oss alla det smaka. Efter sjöresan och vandringen ule i skärgården smakade del lrols allt.

Både på bålen och i bussen sjöng vi av hjärtans lust.

Vi fick höra dikler läsas, en med 20-lalet verser. Det var glädje och gamman hela vägen.

Under bussresan kom del rikligt med vatten , men vi

var ju under tak. När vi sen närmade oss Helsingfors var del igen bra väder. På utsatt tid körde vi in tili ÖSlraHelsingfors, nöjda och belålna för ailI vi fått se och höra under dagnes lopp.

Medlemmarna tillönskar alla Tod Tid's läsare en god sommar.

Carl Engel har ritat det gamla stenhuset på Själö som i dag inrymmer Skärgårdshavets forskningsinrättning.

Hjärtliga hälsningar från oss alla.

Pensionärerna i

Östra Helsingfors r_f.

6 Ovanstående italienska ordspräk kan man tänka pä när det är fråga om en broiler. Vi har tle ra gånge r fätl alarmrapporter om broiler som har varit smittade av salmo nella, en tarm bakterie, som kan smiua pä de n som laga r eiler äter maten.

Det heter att vi inte skall använda träskärbräde tili en rå broiler och att vi skall tvätta händerna ordentligt när vi har handskats med en såda n. Det läter skrämmande , men får rä tten koka eiler badda ordentligt löper vi inte någon risk . Köper vi grillad broiler skall vi se tili att den är genomstekt.

Numera fär vi köpa rå broiler styckad i olika stora bitar. Vi ka n fä fjä rdedelar, enbart bröst- eiler lårbitar, eiler bitar som kallas fileer.

Broiler har den fördelen att den gär snabbt att laga . Den

Oftast ta r vi tili det enklaste sättet och kö per en grillad broiler. Av res terna kan vi laga en god s a ll a d.

Vi blandar det fi nskurna kö tlet med kok t ris , djupfrysta ärte r, gurka. Vi serverar rätte n på salladsblad överhälld med salladssås.

Den kan man kö pa fä rdig på f1aska eiler blanda själv.

Proportionerna är 3 delar olja och 1 del ättika eiler citron + litet salt , kanske ocksä vitlök . Det fi nns annars

Det är spänna nde att samla pä saker och ting. Men saker och ting har en otrevlig förmåga att ta plats och en vacker dag märker man all saker och ting inte får plats i skåp och på hyllo r.

Dä är det dags att gä över tili insamling av sädant som kanske inte är så utry mmeskrävande.

Min vän Fredriksson och jag har gått över tili all samla frö. Vi samlar frön unde r resor runto m i Europa och kanske änn u längre bort.

Det goda med den hobbyn är att det är mycket liten risk all det blir övervikt i bagaget. Dessutom är det vad vi vet - inte heller fö rbjudet att ha med sig av den varan i obegränsade mäng-

der. Kanske inte helt obegränsade men dock . .

Det är dessutom oerhö rt spännande att peta ner de hemförda fröna i litet jord sä snart värsolen bara visar sig en ko rt stund. Sen återstår sysselsätt ningen att vattna fröna i lämpliga doser.

Vad som är lämpligt är inte så lätt att veta . Det hände en gång att jag vattnade frösädden sä pass ri kligt att de stora frö na ruttnade .

Nåja! Under senaste höst och vinter samlade Fredriksson och underteck nad en massa olika frö n. Bland dem borde ha fu nnits exempelvis frö från eucalyptusträd .

Det är pyttesmä frön som ska hanteras varsamt. Vi delade upp dem emellan oss

I

är en form av kyckling som har drivits tili stö rre vikt genom snabbgödning. Det som inte kan hj älpas är att smake n påverkas , en riktig kyc kling, som inte har drivits upp , smakar mera. Men det är en utopi att fä köpa en sädan. De hö ns man köper djupfrysta är i allmänhet väldigt sega och svära att fä möra.

ett otal olika salladssåser, både mormors, italienskfransk- och många andra.

Det är bara att smaka sig fram och komma tili den som smakar bäst.

Vi kan laga en annan resträtt av broiler, nämligen broil e rpannk a ko r , eiler broiler crepes som dage ns husmor förmodligen skulle kaila dem. Vi har rester av broiler, I msk smör eiler margarin , en knivsudd paprika , salt , S färska champinjoner, I msk grädde, vitsås pä 1 1/2 msk vetemjöl, 2 msk matfett , 1/4 I mjölk , salt och peppar. Tili pannkakorna har vi 2 dl grädde eiler mjölk, I dl mjöl, 2 ägg , litet salt , matfett tili stekning.

Plättarna steker vi bara på den ena sidan och fyller dem med en blandn ing av stekt svamp och kött , grädden och kryddo rna har tillsatts.

Det som smakar gör aldrig skada Rulla ihop plättarna med fyllningen inuti och rada dem i en smord form . Häll över säsen , beströ det hela med riven ost och grädda i 200° IS min. eiler tills pannkakorna har fått en läcker färg.

ViII vi ha litet mera variation ka n vi laga tili en br o ile r a la Ma ren go . Tili den behövs en bro iler , 3 msk tomatpure, 100 g små lö kar, ISO g champinjoner, 3 msk olja , 2 msk mjöl, I persiljeknippe med timjan och lagerblad, 2 dl vatten, grädde.

Vi skär den råa broilern i bitar och läter dem steka i oljan tillsammans med löken

Odlarmöda och så skulle vi, var och en på sitt häll , puua ner dem i små sålådor.

Sagt och gjort !

Vi vårdade ömt våra miniväxthus - Fredriksson använde sig av en vanlig plastIMa med litet mylla i botten. Eftersom jag alltid viii vara värre så använde jag en regelrätt sålåda med en massa små gröna plastkrukor som placerades i rad i en stor plastläda och över den lades ett genomskinligt plastlock.

Sen väntade vi på var sitt häll. Fredriksson täckte inte sin sådd men trots det syntes snabbt små gröna piggar

sticka upp genom de n svarta myllan.

Min fi na såläda föreföll inte så effekti v. Inga gröna piggar här inte .

Fredriksson åkte bort några dar och hennes sålåda inhystes hos mig. Den vårdades ömt och det som groll växte och frodades.

- Dethär är eucalyptus informerade jag intresserade besökare .

Många av dem fö reföll tvivlande men sade fink änsligt nog ingenting.

och champinjonerna . Mjölet tillsätter vi litet i sänder och späder med vatten eiler buljong. Persiljebuketten får koka med och fiskas upp senare. Vi ' tillsätter grädden .

Vi smaksätter grytan med ! omatpure , salt . Det brukar räcka med att rätten smäputtrar i 30 min . Vi serverar den med ris och grönsallad .

Broiler på jägarvis En broiler , 2 msk matfell , 1 msk olj a, salt , peppar, SO g baco n, 1 glas vitt vin o Vi skär broilern i bitar, de får bryna i fettet. Vi tillsätter vallen om vi inte viII ha vin i maten. Baco nski vo r få r badda med och sist kan vi " Eucalyptusplantorna" delades och överfördes tili kruko r. En del av dem. De torkade bort. Ett nytt fö rsök gay bättre resultat. Men de växte och utvecklade sig inte riktigt som väntat.

De stannade av så att säga .

En god vän på besök konstaterade att plantorna påminner om natagräs . Pä västn yländska med korta an.

Påståendet avfärdades give tvis av mig med e n överlägsen fn ysning.

En fnys ning som småningom tystnade och jag börj ade mera kritiskt iaktta "eucaIyptus" -planto rna.

1 morse va r det dags att medge.

De ömt vårdade pian to r-

Leas

hörna

tillsälla litet grädde . Rosmarin är en krydda som passar med broiler.

Lea Andersson na var verkligen nate- eiler nata-gräs!

Nu undrar jag om nån annan har ägnat sig ät att odla sådant. Tidigare har jag omsorgsfullt rensat bort slikt o tyg ur rabatter och trädgårdsland . Aldrig trodde jag all det avskydda ogräset skulle värdas så ömt i min fönsterträdgärd .

Men nån gång ska vara den första .

Vad övrigt som grott i sälådan ska vi kanske återkornma tili i annat sammanhang.

Fredriksson vet inte om eländet ännu. Hon får läsa o m olyckan i God Tid . Hoppas ho n får sig ett gott skratt. Det fi ck ätminstone Regina

••

u ar vänt ad !I ReS lrvgg tili sitmes

i hemJlIlldet fil/ IIS inga språk-

s\'årigheler. il/ga överraskande '101IUfellometl. inga främmallde bokterieSlommar" moI eiler dryck.

Res eli l'ofdaf!

så Itlld"iker du veckosllllsrtls/Jingell.

Rer lInder hetgen

upplev \'ockra sommarlandskap på tåger,!mssell, ij1ygplallel.

Rff ,m riina Släkli1H!or !ör 011 !öljo med sommorClIS evenemong, gör en avstickare tili eli kOflSIUlstäJlni,zg, sommarswgafl på jiskefärd /ill.J@.g

\,äskoll packas sllobbr Jör resa i hemlandel.

L .TU

CEN ___ .____

7

._

FÖR ANDE

7

Minnet av det flydda 1 byn fanns aUting så nära: barnets första skrik i stugan sorgens granrisbeströdda väg de gamles förtröstan och kort var vägen tili grannen.

Men - nära är än i dag: slättens möte med himlen marken fäderna röjde skogen med sina sånger vårbäcken med sprudlande liv Såhär ledde sig bussjällen när den körde upp framför en beundrande skara gäsler.

tr

Litet av en känsla som om man suttit pä ett fartygsdäck fick jag då LL:s nya jätte· buss körde mell an Karis och Ekenäs häromsistens . Men utsikten och komforten i bägge väningarna är ypper· lig.

Nedan nägra tekniska dao ta om nyförvärvet sam redan en tid körts omk rin g på de finl ändska vägarna.

Bussen , som är av märke t Neopian Skyliner , byggd i Väst·Tyskland , är en av de första 2-våningsbussarn a i

Sjöresestänrnnbng i tvåvåningsbuss Finland och den första i västra Nyland. I Finl and är det möjligt att inregistrera 2-våningsbussar från början av detta år.

Europeisk standard Bussen har det största a n-

Johannes vita nätter.

Minnet av det flydda smärtar ibland men när höstdimman väll~r fram över slätten älven blir tystlåten och fåglarna drar mot söder äger vi allt som förr ty livet har kvar sin Ijusa kora!.

Gunnar Levlin

REKREATIONSRESA TILL GIRASOL 7.9-21.9.90

talet sittpl atser av de få i Finland registrerad e 2-våningsbussarn a. Bussen rymmer 70-passagerare, utan att inskränka på stolavståndet , därtill finns det plats för 2 guider samt chaufför, 50 passagerare får plats för att beundra utsikten frän Övre våningen. T rappan som leder tili andra våningen fin ns mitt i bussen.

I fråga om utrustningsstandard har man kombinerat mellaneuropeisk och finsk komfort - och säker· hetskrav. I bussen fi nns säten sam kan regleras i två riktningar, reglerbara fots töd, ett videosyste m m ed sex m o nito rer > mynttelefon

fö r passagerare samt en skild NMT-telefon för busspersonalen , toalett med samt tvättmöjligheter, " hel"-Iuftkonditionering.

Tills bussens utrustning hör även pentry med bl.a. kylskåp , kaffekokare och ångvärmare. Varje passagerare har ett litet bord vid sin plats.

Grundaren av familjeförelagel Lindholm Lines Sigfrid Lindholm mysle belålel då förelagels nyförvärv - en bussjälle j Ivå våningar - förevisades för massmedia.

••••••••••• Gubbarna på verkstaden satt och talade om verkmästaren, som hade blivit sä förtvivlat mager på sista tiden .

Alla var bekymrade, för det verkade inte som om han själv fattade all det kunde sluta iIIa om han höll pä all tappa kilo efter kilo.

- Jo , nu tror jag att det löser sig, sa Olle. Nu har han visst bestämt sig för att försöka göra något åt det.

Han blev nog Iite fundersam när grannens hund försÖkte gräva ner honom två gånger j förra veckan.

•••••••••••

Lindholm Lines nya buss-"jätte" betjänar tlera olika kundgrupper. Bussen kör regelbundet bl.a. från Nyland Brigad i Dragsvik tili Österbotten, vid behov linjetrafik i Ekenäs med om· nejd samt beställningstrafik .

Tvåvåningsbussen lämpar sig ypperligt för mera krävande långfärs- och turisttrafik .

OPERARESA TILL NYSLOTT

12.7-13.7.90 "DEN FLYGANDE HOLLÄNDAREN" Musik, Richard Wagner - medverkande bl.a. Mani Salminen, Ingrid Haubold och Anita Välkki.

Dessutom besöker vi Martti Airios konstsamlingar i S:t Mi· cheloch årets utställning på Retreni med verk av Hj Mun· sterhjelm och japansk konsl. Halvpension - operabiljen kaI. 1.

Pris: mk 1.180,- .

Anmälningar tili

~#l TOUR'ST SERV'CE IIESEBYIIÄ MATKATOIMISTO TIIAVEL AGENCY

Ekenäs 911 ·1 4620

Karis

911·31444

Helsingfors 90·44 00 41

PROGRAM 7.9.90 fredag Samling på Helsingfors-Vanda flygstation i avfärdshallen för chartertlyg kl. 18.20 där reseledaren delar ut f1ygbiljetterna. Avfärd med Finnairs f1yg AY 1161 kl.

20.20 med ankomst tili Malaga kl. 00.05. Busstransfer tili Girasol.

Inkvartering i lägenheter för 2 personer (sovrum, vardagsrum , dusch, WC, kokvrå och egen terrass).

21.9.90 Avfärd från Girasol ca 2'12-3 timmar innan planets avgång , kl. 01 .05 den 22.9.90 med ankomst tili Helsingfors kl. 06.45.

Obs f1ygtiderna preliminära.

Pris: mk 3.930,I priset ingår: - flyg Helsingfors- Malaga - Helsingfors Finnairs charter, måltider under flygresan - logi i 2-pers. lägenheter med sovrum, vardagsrum, dusch, WC, kokvrå och egen terrass (Iägenheterna 39 m2 och terrassen ca 10m2 ) bastu dagligen utom söndag ledd vattengymnastik 2 gånger per vecka (svenskspråkig) ledd avslappningsgrupp 2 gånger per vecka (svenskspråkig) ledd morgongymnastik om vardagarna svenskspråkig guides tjänster avbeställningsskydd mk 50,SPF:s reseledare GURU NURMI Utflykter Under vistelsen kan följande utfärder göras : 1) Den annorlunda Andalusien hei dag 2) Granada, heldagsutfärd 3) Gibraltar, heldagsutfärd Ansvarig researrangör: Skandinavian Matkapalvelu Helsingfors

pris ca mk 140, pris ca mk 170,pris ca mk 90,-

Anmälan Anmälan är bindande då förhandsavgiften mk 500, - har erlagts.

Annullerlng Ifall resan annulleras senare än 30 dagar före avresan, avresedagen medräknad är expeditionskostnaderna mk 200, - per annullerad plats. I övrigt följes resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor vilka finns i Skandinavian Matkapalvelus broschyr samt svenskspråkiga hos LL Tourist Service.

Anmälningar inom juli månad direkt tili Resebyrå LL Tourlst Service Arkadiagatan 21 00100 Helsingfors tel. 90-44 00 41

gör att man ibland kan ha svArigheter att riktigt förstå varandra . Ibland kan t.O.m . fördomar växa sig ganska starka.

- Detta synes vara rätt vanligt bland de värnpliktiga i vArt svenska truppförband i Dragsvik . En annan faktor som verkar Atskiljande är att Finlands svenskar lever under mycket olikartade förhållanden . En rätt stor del

Mera om

av svenskarna lever i den numera av finnar mycket

-;dhär många levnadsår har sällan eiler aldrig samtidigl bejunnil sig i Åbo domkyrka som under SPF:s samling i anledning av Sommardagel/.

- Det är för mig en angenäm uppgift att hälsa denn. talrika skara välkommen tili Svenska pensionärsförbundets traditionella sommarsamling, som i år har för-

delvis en historisk grund .

Under de 650 år som Finland utgjorde en del av det svenska riket var Åbo huvudstaden i den östra rikshalvan. Kanske än nu mera inverkar det, att det finlandssvenska universitet Åbo Akademi med anor erån Per Brahes dagar, finns här. Jag skaU inte dess mera kvardröja mig i Åbo , emedan representanter för den loka la pensionärsföreningen och staden kommer att fram träda här.

- Även årets sommarsamling har rönt en stor uppslutning. Att sä många deltar i vAra sommarfester visar att dessa samlingar fyller en uppgift. Ibland har det ifrågasatts om vi borde

dominerade huvudstadsregionen , medan de svenskspråkiga i Korsnäs i Österbotten överskrider 99% och torde därmed ha den högsta procenten svenskspråkiga i nägot samhäUe i hela norden . Även levnadsförhåUandena i övrigt är mycket sk riftande. Österbottens svenskar är fortsättningsvis tiU stor del knutna tili jordbruket och dess binäringar, medan i t.ex . Nyland jordbrukarnas andel är ganska liten.

- Den viktiga sammanbindande länken mellan oss alla är det gemensamma svenska sprAket. Detta gör att samhörigheten oss emellan aUtid har varit stark, och jag vägar pAstå att den är många gånger starkare än det som skiljer. Vårt svenska pensionärsförbund är det mest svenska av allt svenskt i Finland. Jag vili därmed inte dra den slutsatsen att våra ungdomar inte skulle vara tiUräckligt svenska i sina sinnen. Dock inger utvecklingen under de senaste årtiondena inom ett av de

na storlek . Dock är det med säkerhet av största betydelse att förbundets medlemmar från aUa de olika delarna av vårt svenska Finland fAr tillfäUe att träffas Atminstone en gång varje år. Att den svenskspråkiga befolkningen är spridd över skilda omrAden ger en del problem .

Det är långt frAn Eckerö i väster tiU Pyttis i öster, här i Syd-Finland. Det är Iikaledes IAngt från Sideby i söder tili Karleby i norr i Österbotten. Även mellan Österbotten och södra Finland är avständet stort . Dessutom har vi mindre grupper inom den finska delen av landet.

Detta gör att kontakterna meUan befolkningen i de olika delarna av landet inte svenska

lagts hit tili Åbo . Ett särskilt välkommen riktar jag tili dagens festtalare Meta Torvalds , samt tili alla de övriga , som ko mmer att bidra tili genomförandet av dagens program. Även våra gäster från Sverige hälsar jag hjärtligt välkomna, sade SPF-basen Levi Kl åv u s i sitt välkomstal.

- Trots att den procentuella andelen svensktalande i Åbo numera är ganska liten har denna stad dock fo rtsättningsvis en särstäUning bland oss finlandssvenskar.

Den na har med säkerhet ordna tillställningar av den- kan bli särskiJt IivJiga , vilket

, .)

Else-Maj Johnson - avgående ombudsman i ÖSlerbotlen - på p/aIS under sin sisla arbelsdag. tillsvidare skulle vilja kaila krusningar på ytan , kan vi med fullgoda skäl anse, att utveckligen i vår världsdel under det senaste året har

varit odelat positiv, vilket inger förhoppningar för framtiden. Med detta hälsar jag er aUa ännu en gång hj ärtligt välkomna.

kärnområdena nämligen NyJand - betänk-

Iigheter inför framtiden .

Den stora intlyttningen tili detta område har under de senaste fyrtio åren heI! ändrat på de språkliga förhållandena , vilket uppenbarligen kommer att påverka den framtida utvecklingen.

- Förändringarna i Europa har under det år som gått sedan fjolårets sommarsamIing varit större än de som skett under de föregäende fyrtio-femtio åren. Pä sätt och vis är en del av denna utveckling paradoxal. I väst synes man allvarligt gä in för

Arrangörerna av näsla års sommardag i Tammerfors var givelVis på p/aIS med Karl-Johan Lyden i spelsen.

att rasera gränserna mellan

de olika länderna, medan man i de östra delarna inriktar sig pä att återupprätta gamla gränser. 1 väster inriktar man sig pä överstatlig bestämmanderätt eiler nägon forrn av union medan mao

--

/ Sjundeåbor lrivs av minerna

oli

döma på sommardagen.

i

öster

eftersträvar

självbestämmanderätt eiler självständighet.

- InstäUningen tiU minoritetsgrupper säväl i öst som väst har blivit kärvare. Detta gäUer bäde etniska minoriteter och tlyktingar. Även i Norden - i vårt land likaväl som i Sverige - har ilIavarslande teeken börjat synas . 1 Sverige har detta pä sistone uttryckt sig i attacker mot tlyktingförläggningar. I värt land har enstaka toner av äktfinskhet börjat höras.

Dessa kröns av en riksdagskvinnas famösa uttalanden i offentligheten, vilket gör att man börjar ifrågasätta såväl kunskapsnivän som omdö· mesförmågan hos en del av våra folkvalda repsentanter.

- Om man bortser från dessa övertramp , som jag

Sveriges pensionärsjörbund hade sänl Edvard Sluarl tili sommardagen i Åbo. Här jår han informalion om värdförbundel av vi Jerker Nyberg.

FORTSÄTTNING ••••••

Svenska ••••••••••• från sido I Roger R ö nnblad medverkade med pianoackompanjemang.

Sommardagens svenska gäst Edvard Stuart hälsade frAn sitt förbund och frän Stockholmsdistriktet för vilket han är ordförande. Och överräckte rörbundets standar tili SPF.

Det Iyckade festprogrammet avslutades traditioneUt med Modersmålets säng.

Vid pianot satt Ethel Ber g frAn arrangörsföreningen.

Innan aUa for hem tili sitt stod givetvis ett par timmars dans på programmet. Men före det åts en smaklig mältid.

När dagen var tiUända började planeringen för Sommardage n 1991!

Här i Åbo har vi denna försommar blivit Iyckliggjorda med hela t re finlandssvenska s t 0 revenemang.

Först kom hit en jättevåg av purunga mänskor, Ilere tusen deltagare i den allra första skolmusikfest som ordnats för hela Svenskfinland och det var en fantastisk fes!.

Tili pingsten strålade 900 kyrkdkörssångare från svenska stiftet samman här, och sjöng isin tur så att taken Iyfte sig både i Domkyrkan och Kuppis sporthall.

Och i dag är det vi pensionärer från hela vårt långa kustbräm, som möts i Finlands gamla huvudstad, en ort som av många skäl, både historiska och aktuella, angår oss a ll a, var vi än bor i landet.

Här i Åbo har vi drygt 8000 svenskar, och ca 20.000 tili ute iresten av Åboland.

Vår provinshuvudstad domineras av finska landsmän.

Därför känns det starkt stimulerande med finlandssvenska storträffar. Invasionen av språkfränder är viktiga för oss. - Men vi tror också att gästernas möte med vårt Åbo lämnar spår i deras si nn en. både yngres

och äldres. Någon mer historiemättad miljö än den kring Domkyrkan finns inte i hela lande!. Och atmosfären i akademikvarteren imponerar på gäster och universitetsfolk också från mycket äldre kulturländer.

Vi som bor här tycker att vi lever i landets gamla hjärtpunkt , från vii ken impulser i sekler har pumpats u!. Och i år, då Per Brahes Åbo akademi , den som efter nästan IVå sekler h ä r sattes på flyttlass tili Helsingfors, nu fyller 350 år, har vi äbobor frossat en del i fornstora dar. Vi har gjort Sveriges kung tili hedersdoktor vid dagens Åbo Akademi och vi har hurrat för Silvia i doktorshatt från Turun yliopisto. Vi har också varit ganska sura över att Helsingfors universitet isin jubileumsyra i påfallande grad har gömt undan 350-åringens 188 år vid Auras stränder. En och annan här har plockat fram den Åbo-marsch som Topelius skrev år 1868 och tröstat sig med bl.a . den här tidspräglade, men alltjämt sanna strofen:

o Auras bygd, du stjärneIjusa , du sköna , havomsusta strand där världens fria vindar brusa ifrån Europas västerland.

1 dina höga tempelsalar har Finlands första Ijusning grytt Ur dina borgar bragden talar och dina lagrar tanken prytt.

Ja, det finns , som ni hör, en rejäl dos lokalpatriotism här i landets äldsta stad.

Men den är , som jag ser saken , ingen överstor dos , och inte en som utesluter mänskor från annat håll.

"Suomen Turku" säger finnarna , alltså Finlands Åbo .

Här har vi a llih opa ett slags hembygdsrätt . Vär stad har av ålder varit viktig för he la landet, och är det i många avseenden alltjämt , viktig inte minst för Svenskfinland . Vad dagens Åbo akademi i 70 år har betytt för svenskheten i vårt land kan knappast överskattas .

"Iandets största svenska stad", söker i dag mer målmedvetet än förr att samordna sina krafter.

Allt detta är fint och verkligt nödvändigt. V a r j e bit av Svensk finland bör ha mesta möjliga av liv och anda o Men när man satsar på det, borde man inte glömma att ingen bit kan vara sig själv nog. Vi mäste jämka ihop oss i ett pussel , där brickorna anpassar sig tili och stöder varann, och med all sin brokighet bildar en helhet. Att känna starkt för sin region , att älska sitt eget landskap och satsa på det utesluter inte att man har också en vidare hembygd.

Det tycker många med mig att vi , i olika landsändar , glömmer alltemellan .

Det är inte enbart på Åland som man , av omsorg om sitt självstyre, i viss mån skyggar för att vara finlandss vensk . Uppe i norr har det talats och skrivits en del om "det svenskösterbottniska folket " . Här söderut är vi inte fullt så separatistiska , men nog håller också vi härt på os s och v å rt , och hjälper tili med att vidmakthålla och ge i arv gamla fördomar.

...

A urorakören i ak/ion ullder sommardagens lest på Iki/uuri.

svann för 2U är sen. Det finns i dag ingen dagstidning som ens någorlunda heltäcker svenskbygden . Husis har tappat terräng i norr, och Vasabladet som hae ambitionen att vara "Läggspelet ett slags " halvt " riksblad ger Svenskfinland" inte det slag av rapportering Men sen jag nu har höjt söderifrån som österbottÅbos och Åbolands fana ska ningama nödigt skulle behöjag komma fram tili det som va . T .o.m . Kyrkpressen ger utlovats i rubriken tili mitt numera skild upplaga för taI. Den Iyder: "Läggspelet norr och söder.

Svenskfinland. - Får bitarSkulle inte mänskorna na falla i sär?"

Regiongru pper sjä lva vara så mycket rörliFinns det då en fara för På skämt och på allvar de- gare än förr , vore vi i SV .F. sådant sönderfall?

- [nte sällan får man en lar vi finlandssvenskar upp ännu värre landskapsnatiokänsla härav , så tycker jag, varann i regiongrupper med nalister än vi redan är. mycket bestämda egenskaoch !ror att jag inte är enper. Och i det bestyret ut- Det linns hopp sam härom. Man kan höra Trots allt finns det hopp sägas att det var tur för oss vecklas inte bara ett vänligt om ökande förstäelse för att de li vsviktiga finlands- och skämtsamt gnabb , utan varann ach en naturlig samsvenska länkama smiddes också åtskillig småsinthet , mansvetsning. Ty allt vad avundsjuka och framförallt i n n a n landskapskänsJoma å ren går får vi aJlt Eler sam trissades upp så skyhögt som en ovänta t stor okunde ställvis kan f1amma i dag. s kap. Trots att alla män- flyuar mellan regianerna.

Skulle t. ex. ett svenskt stift, skor är rörligare än vi i vår Allt fler gifter sig - eiler ett enda sammanhängande , barndom kunde drömma sambor - över landskapsvara möjligt att skapa i da- om , tycks det som om hu- gränserna. Detta vidgar hasgens på regional dragkamp vuddelen av oss alltjämt tigt och effektivt vyerna för så inriktade Svenskfinland. skulle känna tili bara en ei- b å d a parter, - som också Det var nog tur att stiitet ler högst IVä bitar av för de barn som växer upp i Svenskfinland. Det finns en deras hem . blev av ren 1922!

Här talar jag av egen erfaVi här i salen, som är föd- inkrökthet som förvånar da och fostrade i den svens- - men som kanske också renhe!. [ vår familj är tre av vå ra svenska landskap i hög ka samlingsrö relsens klang- har en viss förklaring. grall stamorter, mitt Österoch jubeltid, har som vuxna botten , min mans Nyland upplevat våra hemregioners Nave[skåderi Det görs alltjämt för litet och våra här födda döttrars skärpta profilering, på g 0 tt Åboland och liknande med och 0 n t. Jag tänker mig att för att hålla ihop våra utmånga av oss har reagerat spridda bygder. Både radio två- eiler tredelat rotsystem försedda familjer finns det med olust dä den sunda , ne- och TV kunde göra betyddärvda och natur1iga la n d- ligt mer för att förrnedla massor av i dag.

Men såna familjer har skapskänslan i diskussio- bred insyn . Men i stället har också funnits förr. Gränsnernas hetta ibland har steg- vi i radion fått starkt förregionalprogram överskridarna har under rats tili ett slags la n d- längda med begränsad hörbarhet, seklernas gång blivit mAnga. skapsnationalism . ett hastigt växande nät av När alla vi som på äldre dar olika slags närradio och blir nyfikna på släkten börBra med när- TV som konkurrerar jar nysta upp våra rotträdar hurrarkampanj med rikskanalerna . Hur följer inte sällan stora sjok Det va r bra med 70-talets nyttiga de här närrnedier- av väri långa kustbräm med. tändande hurrar-kampanj, na än kan vara lokalt , så Mångas förfäder och andå vi ruskades om , kastade bidrar de tili ett ökat n a- mödrar har tagit klivet över de "finlandssvenska filttos- velskåderi. Det blir mind- hemlandskapets gärdsgård , sorna" och slutade be om re tid över för litet vidare blandat blod med nya stamursäkt för att vi fanns tili . inhemska vyer. fränder, och slagit ner sina Kamptonerna behövdes Den här utvecklingen bopålar på deras mark .

Mig personligen har det kanske särskilt här söderut känns ganska avig i en tid då och i "Riket " som ålän- vi är mer globala än nAn ti- roat att forska i min farfars ningen säger. Österbottning- digare generation och snart farfars förtlutna i Åbo . För en Iyfte sig själv i håret , ska bli mer euro peer än nån- ca tvåhundra år sen bröt han åbolänningen stack näsan sin förr. Visst borde vi också upp härifrån och blev präst i över vattnet. Och småning- i eget land kunna höja Österbotten , där hans ättom vaknade livsandarna blicken ö v e r hemknutarna. lingar länge blev kvar. Jag kunde därför väl stå här i en också i Mellannyland, som så dramatiskt hade slagits Ingen dagstidning dräkt från min mormors Esse , från min farmors Jakobsönder av den massiva finstäcker svenskbygden stad, från min mors Korska invandringen i gamla Också vår tidningspress holm och Vasa eiler från svenska kärnbygder. Mera fungerar i dag rätt dåligt fars Nykarleby. sjuder det av aktivitet också Men jag har så helhjärdär liksom i andra landsän- som kontakt mellan norr och söder i Svenskfinland. ta t återvänt tili min anfars dar, där vi ambitiöst söker Hbls riksupplaga , med dess hembygd att jag, efter fulla stärka vår identite!. Och de 40.000 svenskarna i Hfors, svep över hela området för- fyrtio är i hans stad, och lika

många somrar i Hitis skärgård , känner mest för den bygdedräkt som brukas där.

Min totala hemkänsla i Åboland beror dock mest på att jag som journalist har lärt mig känna det här landskapet och dess mänskor bättre än någon annan del av lande!. Men jag är själaglad över mina uppväxtår i Österbotten , liksom över en rad ungdomsår på svenska språköar som Uleåborg och Tammerfors. Ett par år upplevde jag också en så pytteliten "språkö" sam en svensk herrgård i en purfinsk inlandsbygd.

J ag är alltså en i skaran av dem som har nycklar tili en rad rätt olika miljöer , tili flere bitar av vårt spräckliga Svensk finland . Och min tro är att vår sammanhållning blir bäure bara om vi får en aUt större skara som cirkulerar och på närhåll själva upplever skiftningarna i levnadsvillkor, opinionsklimat och temperament.

Sans behövs i hembygdskånslan Det är visserligen av största vikt att varje region kan hålla kvar en stor mängd av sin egen genuina befolkning och på så sätt bevara en egen profiI. Men det behövs sans och måtta också i hembygdskärleken. Man ska inte stämplas som "svikare" om man byter landsända . Dygden över alla dygder är i n t e att bli hemlandskapet sä trogen att man aldrig tar mark någon annanstans , eiler att man alltid och evigt ser svårlösta gemensamma problem uteslutande ur egen regional synvinkel och struntar i hei heten.

Härvidlag syndar vi i alla väderstreck, det bör erkännas. - Protester höjs , dessbättre , och en och annan svär sig temperamentsfullt fri rrän det trängsta regiontänkande!. Så har Lars Hulden gjort i de heta debatterna om Österbottens ortnamn och om Vörårunorna, och så gjorde en gång Brita Högnäs-Sahlgren som fick isolationismen i både norr och söder upp i halsen och utbrast: "Jag känner lika starkt för den österbottniska slätten , för Ålands hav och fö r Tölö torg".

Text

0

[ Åboland hade hon tydligen inte varit , men den maning hon i samma ilska formulerade kan nog passa oss också.

Så här skrev hon : "Vi bör ge våra barn viljan och förmågan att röra sig både tili kropp och sj äl och ande, hjälpa dem att få nya intryck och banne mig inte slå ner dem vid en påle".

Vi h ä r i salen har väl vår barnfostrartid bakom oss.

Men jag tror att den här maningen tili andlig och kroppslig rörlighet i Svenskfinland alltjämt gäller också oSS. Vi kan med våra samlade livserfarenheter, och med våra möjligheter att ännu röra på oss och lära oss nytt, bidra tili att riva stängsel , minska felföreställningar och ta död på gamla fördomac.

Våxel verkan mellan områden Bra vore det om vi också kunde öppna ögonen för vilken nytta som kunde dras av våra faktiska olikheter. Jag ska som exempel ta fram bara en aspekt , den uppenbara skillnaden i religiöst klimat mellan Österbotten och södra Finland. Här nere himlar vi oss ibland över vad vi ser som trångsyn hos en del väckelsefolk uppe på slätterna. Och när unga härifrån söker sig tili studieplatser i Jakobstad och Vasa kan man få höra att de känt sig klassade som rena hedningar. Om något av glöden i tron där norröver kunde dämpas litet av svalkande vindar från vårt liberalare andliga klimat , skulle det främja frid och endräkt i stifte!. Men samtidigt borde en dos av den österbottniska intensiteten få sätta mera sprätt på det stillsamt framtonande andliga livet här söderut. Mer växelverkan på all t fI e r omräden borde vi nödigt få tili stånd .

Det skulle främja hela den allfinlandssvenska hembygd som den äboländska skalden Frans Österblom Iyfter fram i den sång vi alla känner. Han nämner i den inte någon region vid namn , utan skriver, sam ni vet.

"Jag älskar min hembygd vid svallande hav ". AlIas vår havsomllutna hembygd .

totO: Gurli Nurmi

Storstadspensionärer njuter av sommaren i fm Pargas-natur En sommar på la nde t nä r de n är som bäst firar medlemmar i fyra helsingforsfö reningar ärligen. D.v.s. pensionärer frän föreningarna Eira , O lympia , Arkadia och Haga. 100 personer frän dessa före ningar kan å rligen tillbringa två veckor på Åbolands folk högskola tili ett överkomligt pris.

Vistelsen arra ngeras inte av fö reningarna utan ini tiaitvet har tagi ts av Lucie H ägg. I är ä r det tre ttonde sommare n som skolan och internatet på dethä r sättet utnyttjas.

God Tid :s redaktör besökte platsen söndagen efter midsommaren och då fanns 26 "eiraiter" på plats. Vi fick se seniordans ledd av Grigorkoff Margareta Iyssna tili roliga hislOrier upplästa av Darling Adam sso n och bjöds dessutom på eftermiddags kaffe

r

fanns uppskrive n. Den kan ni se här invid .

Texten är "enkel" : - E n kort, e n lång, e n trekant en stång, hej dingelidång, En kanna , e tt krus , en dosa med snus, en dosa med snus. en kann a ett krus .

En lång , en korf. en trekan t .

~riJ;jf-" Saga Ullder pil/rälle/ llere vid s/ralldell . med tä rta. Och loppcirkusen ra korrekt , egentligen vävsamed Maxi inte att fö rglöm- len . Men det säger ju redan mao namnet.

Och så besökte vi sovrumFör hushälle t , d .v.s . för men uppe i skolans andra frukosten och efte rmiddagväning. Med de mest fa nta- skafffet svarar Harriet K ooch Margit sifulla namn . Exempelvis ponen Dunde rh yttan , Jämmerda- B j Ö r c k . Medan middagsle n. Selmas o ro, Fö rpiken maten tas frän Airisto .

I samlingsrumme t där vi Jungfruburen O .S. V. Dunde rh yttan är, om jag ska va- drack söndagsefte rm iddagskaffet fanns e n svart (grön!) tavia där en sångtext

e n stång, hej dingelidång .

En potta , en spann , en glad lite n ma n, en glad lite n man, en potta ett spann , En kort, e n lång, e n treka nt , e n stång, hej dingelidång.

Enkelt eiler hur? Melodin kan jag tyvä rr inte återge .

Besöket på Åbolands folkhögskola gav an ledning tili e n liten eftertanke . Varför inte utn yttja eventuella utrymmen av dethär slaget just för sommarvistelse för pensionärer. Det finn s säke rt många bla nd oss som gärna tillbringar ett par sommarveckor i sällskap med andra likasi nnade pä någon vacker plats.

De/här är /ex/ell /ilI sållgell "eli kor/ eli lållg" o,s. V. Kostnade rna beror på hur konfort abelt ma n vili ordna med mat och dryck . Skolintern aten kostar givetvis en

del me n cftersom man kan klara sig utan kö kspersonal så blir kostnaderna överkomliga . Och det finns sä-

tar hand om exempelvis morgo nm ålet för att ha nån form av sysselsättning .

Nägot att tänk a på ute i fö re ningarna.

Text och roto: Gurli Nurmi

ken pe nsio nä rer som gärna

Kom med tili

VlSKADALENS FOLKHÖGSKOLA 8-14.10.1990 Vi har i år valt Viskadalens folkhögskola i Kinna i Sve rige som mål för vår kultursatsning. Du som tidigare varit med i Norge för två å r sedan och senaste år på Houtskär , berätta för andra pensionärer hur trevligt vi haft det tillsammans . Plats för de 50 första , som anmäler sig. Första anmälningsdag 26.3. 1990.

Vi åker från Ekenäs via Helsingfors över Åbo Må 8. 10 kl. 21.00 från Åbo hamn Ti 9.10 ca 16.00 Ankomst tili folkhögskolan

REGINAS PENSIONATlnneh.Leena Eklund Stående lunchbord alla dagar.

Gåsthemmet Oppet året om.

Bekvåma och hemtrevliga rum .

Beatällnlngaf per tel. 925-7746, helat kl. 8-15 25830 Vä."'nlllrd

SOMMARUTFLYKTERI Konst i RetreUi: Avgångar: 7,7, och 3,8.

Pris 250,-

Opera i NysloU: 16,7. Romeo och Julia (balett) 25 .7. Madame Butterfly Pris: 1355;-

Opera i Tammerfors: 21 .9. Don Carlos Pris: 385 ,Reserveringar och förfrågningar: Elisabet Oljemark

Harrie/ Kopollw IIju/er av de två veckoma i Pargas och av dell Ullderbara ulsik/ell fråll balkollgw .

Runebergsgatan 40 HELSINGFORS 26

Tai: (90) 496066

Veckans program rör sig mycket kring hantverk förr i tiden och då vi en gång är i "Tygriket " fär vi hö ra , se och bekanta oss med vävnadsko nstenindustrin . Vi gör utflykter, besöker klutabodar och förläggargådar.

Vi träffar bygdens pensionärer , trivs tillsammans och mår gott. lnkvartering i enpersoners rum. Frukost lunch och middag varvas med kaffe. lö 13.10 kl. 9.00 Stanar vi hemåt över StockholmÅbo dit vi anländer söndag morgon sö 14.10 He mma igen efter all ha äkt från Åbo via Helsingfors- Ekenäs.

LL Tourist Service är ansvarig researrangör och verksamhe tsledare n Jerker Nyberg reseledare.

Pris : mk 2.350 , - , inkluderar resa med bussen , hytter i vardera riktningen (2 personers .) Helpension på folkhögskolan och inträdesavgifter tili i programmet nämnda aktiviteter.

Anmälan tili SPF kansliet tel. 90-79 18 96.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Il

PENSIONSFRAGAN

Varför ka n inte pensionäre r på samma sätt som ungdomar få ersatt tandvård , undrar många både äldre och yngre pensionstagare.

Alla de stora hälsoundersökninga r kombinerade med intervjuer som regelbundet anordnats under de senaste åren visar: Att det som finlands folk mest av allt önskar sig ino m de n sektom är at! sjukförsäkringen skulle ersätta tandvårds- och glasögonkostnader. Varde ra är kännbara kostnadsposter och dessvärre ofrånkomliga i de nesta fall.

Beträffa nde glasögon och sjukfö rsäkring, så stupa r det på lagens fo rmulering: Sk hj älpmedel ersätts inte. Det gäller också t.ex. rullstolar, kryckor, stöd- och andra förband . Sådana får man dock numera helt gratis eiler tili låns (kryckor , rullstolar, rollatorer m.m .) från hälsocentralerna. Det gällde också tili för fem -sex är sedan hörapparate r. Sådana får

man numera helt gratis , förutsatt att apparaten är utprovad av specialist vid något av våra centralsjukhus eile r vid Kuulonhuoltoliitto (Förbundet Hörseltj änst) i Helsingfors. Förbundet ordnar också anpassningsku rser för att man skalllära sig leva med sin apparat. Det brukar finn as kurser också på svenska . Det är nämligen inte sä lätt at! bli vän med sin hörapparat. Många tycker att den skrälle r och stör eiler att Ijude t kommer från fel håll . Tyvärr ligger det därför en hei del värdefulla hörapparate r oanvända i byrålådorna. Obs , batterierna tili apparaterna få r man skaffa själv.

Det har gjorts e n hei del påtryckning om att glasögonen också skulle kunna ges kostnadsfritt åtminstone åt vissa grupper. Men det har ansetts som en alltför stor kostnadspost hittills . Vissa kommuner har ibland bekostat pensionärers glas-

ögon helt eiler delvis enligt en viss behovsprövning. Fråga pä socialkansliet eiler hälsocentralen . Från den yngre ändan hålle r den ersatta tandvården sakta men säkert på att byggas uI. Från och med juli kommer personer födda år 1956 eiler senare att få ersättning för en del av sina tandläkarkostnader. Det gäller dock inte protetisk vård eiler tandreglering, utan förebyggande vård , plombering m.m. 1 alla fall är det en stor lättnad för alla dessa ungdomar med låga eiler inga inkomster studier och ev. bostadsskulder. De har också en god grund genom att skoltandvården skött deras tänder därförinnan . Dessbättre blir det allt sällsyntare att någo n får tandproteser tili myndighetsdagen om ens nägon får det numnera. Detta som var ett stående skämt ännu på femtiotalet.

För äldre gäller det att trycka på beslutsfattare på olika nivåer för att få tandvårdsersättningen att i snabbare takt bli mera heltäckande. En annan möj lighet är att pensionärsorganisationerna samfällt gör e n aktion för att fä tandvård för sin grupp tili fö rmånligare pris.

I

Ebba Jakobsson

Pensionärsnytt från Sydlojo 1 a rla morgonstunden åk-

välsignades tili gravens ro i

te e lt scxliotnl rnorgonpi gga

s in egen hemby . So m avs lul"-

och glada pensionärer den ning på besöket sjöngs Kol24 maj tili grannkommunen modins vackra sommarVichtis på sista ordinarie psalm " Den blomstertid nu vårmöte. Resans initiativta- kommer. .. ". Obs, e nligt gare va r Arla Ka urila, själv den gamla melodin . bosatt i Vichtis men medlem På församlingshe mmet i i Sydlojo Svenska pe ns. f. rf. kyrkbyn intogs en smaklig Om Vichtis kan här i ko rt-' måltid varefter vi besökte het nämnas att här har fun- bygdemuseet och den som nits församlingsverksamhet ville kunde vand ra tili Heliända frä n 1400 talet , då som ga Birgittas kyrkoruin . DärkapelI under Lojo. Från efter åk te vi tili Arla och denna tid härstammar Bir- Heikki Kaurilas hem som gin a ky rkoru in i kyrkbyn. var resans huvudmål och Från å r 1507 framåt är Vich- som ligger i byn med det tis självständig församling . spetsfundiga namnet " VesiTre ggr om året hålles hä r kansa". svensk gudstj änst.

Arla och Heikki har anVårt första resemål va r lagt en imponerande parkVihtijärvi kapelI beläget i anläggni ng runt sitt hus med kommunens no rra del. Som många olika slag av barrsakkunnig ciceron fungerade och lövträd ävensom pe renfru B. Brumme r. Hon berät- naväx ter och rosor. tade att en tragisk drunkSedan vi va ndrat omkring ningsolycka ledde tili att i denna lustgård var det dags Vihtij ärvi by fick sin egen för kaffe med bulla och kakyrkogård och kapeII. Två kor m.m. i rikligt mån som barn tili chauffören på Hiis- alla Iät sig väl smaka. kula gård , Maila Helena och Så var det dags fö r hemToivo Antero Rantala färd men först överräcktes drunknade den 13.12.1946 i e n bokgåva tili värdfolket sjön Alimmainen , då den samt sjöngs en enkom för förrädiska höstisen brast un- detta tillfälle skrive n sång. der deras kälke. Som en Tili ordförande Asta Jansföljd av denna sorgliga hän- . son överräcktes en blomma delse donerade ingenjör och lästes en av pensionäHans Brummer tili försam- re ma skriven dikt med tack lingen ett jordområde vars för ett innehällsrikt a rbetsnamn blev Anteros bönehus å r. och kyrkogård . De två sysE. R. konen blev de första som

Rastaenstundpå

MIOCINA I Särkisalo - Flnby

och njut av gOO hemmamat i testlig, gammal allmogemlljO.

Plats tOr 100 personer, A-rättigheter. FOrhandsbes1å1l tör stOrre gruppor per tel. 924 - 823 111 , 823 102 (hem) tnnehavare: Netly Tatlbacka 256 30 Särkisalo- Anby

Pargas svenska pensionärskör uppträdde i Bragehallen på Skansen til/sammans med Lidingö-kören Gråtrutarne. på hilden leder Gråtrutarne-dirigenten Maude Sjödin körerna.

Pensionärskör på Sverige besök Den 20 maj 1990 gästade Pa rgas svenska pensionärskör Lidingö-kören Gråtrutarne som besökte Pargas för ett år sedan. I Sverigeresan ingick även konserter i Bragehalle n på Skansen samt i Finska kyrkan.

Pargasköre n mottogs av Lill Hult och nägra andra Gråtrutar. Därefter följde en rundtrur i Lindingö med Nisse Hult som guide. Man fick se bl.a. fornminnen, industrier, båthamnar , varv och jordbruk med herrgårdar och torp. Rundture n

kyrka och avslutades på Millesgården.

På Skansen sjöng pargaskören och Gråtrutarne både gemensamt och separat under sina ledare Gerda Mattsson och Maude Sjödin. Skansenkonseeten var ett inslag i Stockholms Körförbunds årliga arrangemang "Sångens Dag" .

1 Finska kyrkans församIingssal arrangerades en kaffekonseet unde r värdskap av kyrkans pensionärskör och komminister Sanfrid Beijar.

1965-1990 25 år

HSb:s preferenskund 1990 -

betalar mgen konroöverfonngsavgi(( sköter konrambetalningar avgifufnn (.tr snabbkontourdrag i kassan avglfuJnu växlar konranrvalura avgiftsfritt beralar tngen kreditreserveringsprovision får SO UlI raban på nyr! bankfack har avgiftsfri bel3lningsqänsr (år en person lig rådgivare.

wr

Fönasärmingen :m bli prelerenskund af minimum 40.000 mk I sammanlagda depositioner eiler en lönekomo med kredir med en limir på minst 40.000 mk eiler en Magnumkonto. Förmånerna är j krn(r kalendernrsvis.

Närmare lO(ormation ger vårn kontor!

~

Hdsingfors Sparbank

KOLMARDEN 16-1817,3017-1/8 06- 08/8 Avfärd Irän Vesa , 1617 och 6/8 via MalaxLå ngåmlnne-Pörtom -Närpes-Kaskö-Kstad-Abo. 3017 går från Vesa Strandllägen via Malax, Petalax och Korsnäs Utresa med SIUA STAR Hemreaan mad SVEA 460.- resan med frukost och Inträde tili Kolmården tlllko mmer ev. hytter barnprla 200.-

lu. 12år) Anm.iiven tili traflksnt

OSKAR HAGLUND 962-27265

KRISTINA RESOR Ks1ad 962-11 078

fortsa tte till Ltdingö gamla

Välkommen som preferenskund!

SILJAlINElt

•

SOMMARERBJUDANDE

30.7-2.8-90 tili Orsa, Grönklitt och Björnparken!

Program : 30.7. avresa från Helsingtors med 2-våningsbussen kl. 16.00 . via Ingå tili Karis 17.20, Ekenäs 18.00 tili Abo och avgång kl. 21 .30 med Silja Star tili Stockholm.

31 .7. Start genast efter ankomsten 07.00 med bussen tili Sala- Hedemora- Falun - Rättvik och Orsa GrÖnklitt. Inkvartering i Scandic Active Hotel i Lerdalshöjden 1.8. Frukost på hotellet Avfärd 09.00 från hotellet via Leksand - Borlänge - Upsala där vi håller paus 2 timmar för lunch och rundtur samt via Arlanda tili Stockholm. Möjlighet att shoppa i ÅhlEin~ varuhus innan avresan från Värta-hamnen kl. 21 .15 med m/s Svea mot Åbo.

2.8. Ankomst Åbo 08.00.

Bussen avgår tili västnyland och Helsingfors genast efter ankomsten tili Åbo.

Priser: A-hytt; 830 mk tör vuxna och tör barn under 12 år i samma hytt 350 mk. I priset ingår båtresan t.o.r., busstransporterna, hotell inkl. frukost och rundturer saml reseledaren Kaj S . Lindholms tjänster. B-hytt; 750 resp. 300 mk. A-hytt; utan hoielI 680 resp. 300 mk, B-hytt, utan hotell 600 resp. 300 mk.

Pris enbart tör båt + bussresan utan hytt och hotell 200 resp. 100 mk.

Anmäl senast den 16jull tili

~ELoURIST SERVICE NESE8YRÄ MATKATOIMISTO TNAVEL AGENCY

Ekenäs, tel. 911-7120 121Pamela Lindholm.

'(

Dalsvik pensionärsklubb fIrade tonårsjubileum

Peilit; Raaskoski fråll Sibbo styr ut på Lållgträsketmed Maj HaIlelI - sekreterare i Kyrkslält Pensionärer. Det var säkert illte första gången de två salt i en kallot, men kanske var det första gållgell i samma båt?

Motionsdagen på Solvalla Årets motionsdag på Solvalla blev en härli g dag för alla motionsvänne r.

Ett 100-tal pensionärer deltog.

Under dagen genomfördes en BOCCIA-turnering med 121ag.

Ingå Pensionärer visade att långvarig trä ning ger resultat. Föreningen vann den spännande turneri ngen. Vi låter resultaten tala för sig:

Osmo Cast,,!n, ordförande i Dalsvik Pensionärsklubb , har satt ny tt rekord i konsten att effektivt utnyttja tide n , då man hälsar vä lkomme n. Han höll e tt hälsningstal, som knappast kunde vara kortare, toppen av effektivitet, nä r Dalsvik pensionärerna hade 15-års jubileum på Logen i Gröndal.

Ha n är frå n ock med nu en seriös utmanare tili KOP:s "Tosi on-Lassila", som tidigare ansetts vara den kortaste av alla kOrla hälsningstalare .

Ruth Åkerlu nd höll som " kom-fram-och-säj" alla trådar i sina händer. En tongaffel ihanden hade Nils Holmqvist, med vilken han dirigerade både Frihetsbröder och Svenska sångare.

Man sjöng allt från " 0 hur härligt majso I ler" . . . kom med ångbåtssången tili "Maj på Malö" tili Runebergs något ovanliga " Majsång".

Be ngt Hamma rströms so-

Nyrk

Du blir ensam Du blir e nsam

Finalmatcherna i boccia: 5-12 Karis II - Sibbo I Ingå I-Sibbo I 12-6 Karis II - Ingå I 10-12 Slutställning: Ingå I 220 24- 16 4 poäng Sibbo 1 211 18-17 2 poäng Karis II 202 15 - 24 0 poäng I det segrande Ingå-Iaget tävlade: Helena och Bertel Torvald Å dahl från Sibbo Pensionärerna demonstrerar sin stil. F .d. sibbobossell Rönndahl, Ethel Helande r Birger Lilldqvist i millen ser tili att allt går väl tili. och Erik Nordström. InoffiEn an nan gren som till- gade sig ut på böljorna de mangen . Vi kommer gärna ciellt kan ingåborna titulera sig SPF-mästare i BOCCIA . drog sig stor uppmärksam- blå. Arrangö rerna - soI val- igen . het var paddlingen. Det var lakursisterna skall ha ett inte vem som helst , som vå- varrnt TACK för arrangeNyrk.

och i minnenas bok vä nder saknaden blad efter bl ad

sedan hemlös gård ag gick från byn på nya vägar.

Me n än gör svalan sin gir över stugans tak och syrenen sprider sio doft på hemgårdens tun .

1 livets ny och nedan finn s alltid väg av tröst och Ijuset skall e n gång dig genomtränga som en sång o m kärlek .

Gunnar Levlin

Arkadia-pensionärer lapade skäriluft Som motto för den under- välkomna och informerade bara vecka vi upplevde vid om programmet. Vi hade Houtskärs kristliga folkhög- härligt väder hela tide n och skola eiler skärgårdsfolk- naturen slOd i sin fagraste högskolan sätter jag den skrud .

Det som ma n genast lade vers som man läste på vägmärke tili vid bussfärden gen i matsalen: från färjfästet tili sko lan var de vita fälten. Teg e fter teg G läd jens H erre var e n gäst va r täckta med vita plastvid värt bord i dag skynke n , de t va r den tidiga gö r vår måltid tili en fest potatisen, som odlades så. efter Ditt behag De bevattnades ovanpå För de gåvor som Du ger plaste n, vattnet sipprade tackar vi Dig nu genom små hål och höll jorDu som hör förrän vi ber den fuktig och skyddade för prisad var Du frost.

Fö rsta dage n fick vi geFärden inleddes med buss tili Nagu där vi fick kaffe nast på förmiddagen e tt diaoch smö rgås och besökte föredrag om Houtskär på Nagu gamla stenk yrka varpå brons- och vikingatiden , det vi fOrlsatte tili Korpo G altby hölls av Olof Ringv a ll. Ef- Houtskär. Efter inkvarte- te r lunchen e n exkursion ringen i 2 personers rum med buss tili fornminnesföljde kvällsmat varpå Vive- platserna. Det gällde bl.a. ca Lindström hälsade oss för oss att klättra upp på

losång gay ytterligare glans åt programmet. Vi fick oss tili del både historik , förfat tad av sekreteraren, Doris Nemlande r och många minnen serverade av Eija Francke . I den matrikel hon överlämnade tili klubben finns hon inskriven som nummer ett . Dä rför tyckte hon att cirkeln var sluten , när hon kom sist i den långa rade n av uppvaktande. Med i den rade n fanns förstås Svenska Pe nsionärsförbundet genom sin verksamhetsledare , Jerker Nyberg, Esbo stad, moderklubben från fadershuset och alla syskonen , hela 8 stycken , men så omfattar ju också Esbo Svenska Pensionärsförening i dag hela 829 medlemmar. Därmed störst i Svensk-Finland .

Som a lltid på ett riktigt jubileum fanns både mat och dryck och dans .

Trollberget , de flesta klarade det och tur var det ty det heter alt den sam inte varit

där har inte varit på Houtskär. På kvällen berättade t.f. rektor Jan Gräsbeck om skolan, som fyllde 50 å r 1989, den invigdes just före kriget så verksamheten började först hösten 1940. Skolan ger eleverna praktiska färdigheter och kunskaper, som gör att de kan gå vidare bättre rustade för vidare yrkesutbildning.

Onsdag förmiddag berättade ko mmundirektör Backman om Houtskär kommun som består av 703 öar och har 750 invånare, befolkningen ökar under sommarmånaderna tili ung.

2.000 personer. Huvudnäringarna är jordbruk (potatis) fiske och grönsaksodling, vi besökte senare et!

stort tomathus och stora purjoodlingar. Efter lunchen blev det utfärd med galeasen Rosta tili Lappö Brändö tili skärgårdsmuseet där. På kvällen hölls samkväm , tili vilket Houtskär pensionärer inbjudits. Vi fick höra både bygdemål, fiolmusik och sång. En av våra medlemmar uppträdde med israeliska danser.

Torsdag vandrade vi tili Houtskär gamla träkyrka som visades av kyrkohe rde Johan Eklöf. Kyrkan var från 1704 och mycket intressanl var e n trädopfunt framför altaret. Efter kyrkobesöket fick vi höra ett medryckankåseri "SoI , vind , hav och land", poesi och prosa i skärgårdsmiljö det var Bernt Mårtensson, som gladde oss med det. Efter lunchen bar det av med motorbåt tili

Mossala där vi fick bekanta oss med en regnbågslaxanl äggning. Vi fick följa med laxens väg från havet tili vacumförpackningen , som kommer ut i handeln.

Fredag var det öppet program . Den som ville kunde följa med i en kurs om " Levande föda " den handlade om groddar o .s.v. På kvällen hölls avslutning och på lö rdagen kunde vi ännu njuta av soI och värme tills hemfärden börj ade. På vägen hemåt vek vi ännu av tili Korpo gamla stenkyrka, som invigdes år 1434.

Hemma i He lsingfors var vi glada och nöjda och många Iyckliga minnen rikare .

Birgit Johansson

OBS!!!

PÄ GRUND AV ANNULLERINGAR FINNS 2 (TVÅ) PLATSER PÅ RESAN TILL NYSLOn 18- 19 JULI. RING GENAST 90-44 00 41 OM DU ÄR INTRESSERAD!

Nummer 5 av

utkommer den II september 1990.

Bidrag och material tili numret bör vara redaktionen ILUhanda senast den 28 augusti.

Annonsmaterial den 26 juni.

Redaktionens adress: God Tid, Centralgatan 13, 10300 Karis. Tel. 911-362 80.

Manuskripl som inte beslällts av redaklionen returneras inte.

13

Över 500 seniordansare samlades på Solvalla För tred je gången samlades seniordansare rrän hela Svenskfinland , och nägr' finska grupper, tili SENIORDANSENS DAG , 5 maj 1990. Den första dansstämman gick av stapeln på Solvalla 15.5 .1986, med 305 deltagare, följ ande hölls pä Norrvalla , 14.5.1988, med 200 deltagare och den här gången hade 5 I7 dansare med si na ledare kommit tili Solvalla. Arrangör var Seniordansledama i Finland r. f.

En stor banderoll hälsade deltagama välkomna , då de strävade uppför backen tili den nya delen av Solvalla Idrottsinstitut. Den var målad av Åsa Laukonlinna.

Ur den ena bussen eiler bilen efter den andra strömmade dansare ut och blev genast mottagna med kaffe och ost- och korvsemlor, som en arbetsgrupp hade berett. Man hälsade pä nya och gamla dansvänner och

njöt av det strålande vädret.

Så kallades alla tili dans, ute pä den stora parkeringsplatsen leddes den största gruppen av röreningens ve rksamhetsledare, Kate Björkman .

I den enorma hallen samlades också en väldig massa dansare, under ledning av föreningens

sekreterare ,

Gunvor Nyström. På sandplanen, bortom idrottshallama , hade ett stort, grant marknadstält ställts upp, där dansema anfördes av föreningens viceordförande, Mona Forsström.

Tältets sidoväggar hade tagils bort , sä det f1äktade skönt, även om det också yrde en hei del sand kring benen. Men någo n tvekan spordes inte då det gällde att dansa.

Det vackra vädret gjorde det möjIigt att äta ute i det gröna. Lunchen serverades i tre halvtimmes pass och det

gick undan med fart. Man fick en bricka ihanden , bröd, dricka, glass och en tallrik vid länga bord inne på löprakan. Sä gick man ut, runt hömet , och där stod Solvallas flinka kökspersonai och öste upp en Ijuvligt doftande , mustig köttsoppa.

Solvalla rörtjänar en spede II eloge för de Iyckade arrangemangen , både gällande maten och alla de invecklade högtalaranläggningama (en kort stund pajade bandspelaren i stora hallen , men också det ordnade sig snart) . ÅlIa fOljde samma program Alla tre dansledare följde samma program , d.v.s. dansema erån grundkursen och fortsättningskurs 1, vilka hade övats i grupperna under vintern. När man sedan efter lunchen bytte dansplatser, gick det bra att fortsätta

Välkomna tili Solvalla hälsades seniordansarna när storsamlingen hölls i maj.

där man slutat. Det var ett glädjande stort antal herrar bland dansarna. De damer som åtog sig att dansa som kavaljerer hade redan hemifrån försetts med röda band eiler rosetter.

Mänga gryupper hade skaffat sig speciella dräkter , kjolar och jackor i enhetlig stil. Ä ven om seniordansama annars inte i regel har nägon spedell dansdräkt , var det trevligt här, då man fort lärde sig varifrån gruppen var.

Stor dansiver Vi hoppas kunna hålla Dansivern var stor, det följande dansstämma om två var inte mänga som satt och år igen. Alla var ense om att såg på. Det dansades i tre avdelningar. Ä ven om en del måste avresa redan vid 16-tiden, fanns det ännu en stor skara som dansade ända tili 17.30. De verkade närmast besvikna, när de mäste sluta, dä den allra sista bussen gick 18.15.

Det var ju otroligt att se

det var trevligt att kunna samma danser och få tillfälle att dansa med nya kamrater, frän vilken landsända de än hade kommit.

Margareta GrigorkofT Ordförande Seniordansledama i Finland r.f.

hur många av dansarna sam

hade rest med buss åtskilliga timmar för att vara med. De

som kommit den längsta vä-

T.o.m. pakeringsp/atsen togs i anspråk Iör dans. Här dansas Zigenarpolska.

gen var Vasa- och Närpesdansama, och lång väg hade också Åbogrupperoa. Också grupper från Hangö, Ekenäs , Lovisa, Borgå och förstås hela Mellannyland var med. Några finska dansledare tillhör den svenska dansledarföreningen och de hade kommit från Ruovesi, Orivesi, Åbo och Borgå.

Familjepensionsreformen träder i kraft: Också männen berättigade till efterlevandepension Efter familjepensinsreformen som träder i kraft i början ay juli har också männen rätt liII efterleyandepension.

Reformen påyerkar inte redan löpande familjepensioner, ulan gäller endasl dödsfall som inlräfTar 1.7.1990 eiler senare, omtalar man på Pensionsskyddscenlralen.

Den nya lagsliftningen förbättrar familjepensionsskyddel fOr framför ailI barnfamiljer och för män med låga inkomsler. Enligl eli nyll förfarande kan den efterleyande makens egna inkomsler i en del fall minska efterleynadspensionens belopp.

Eflerleyandepensin ål dem som mest behöver

l och med reformen kommer efterlevandepensionen mera exakt än tidigare att inriktas pä de änkor och änkJingar, vilkas konsumtionsmöjligheter har rörsämrats tili följd av makens död .

Om den efterlevande makens egna pensionsinkomster är mindre än den avIid-

nas pension , bIir efterlevandepensionen högre ju större denna ski llnad är. Å andra sidan fAr de änkor och änklingar som klarar sig bra med si n egen pension finna sig i att efterlevandepensionen begränsas genom s.k. pensionsjämkning.

Pensionsjämkningen leder tili att den efterlevande makens inkomster uppgår tili omkring 60 procent av makarnas lidigare inkomster inalles.

Pensionsjämkning görs inte om änkan eiler änklingen har barn under 18 år att försörja.

Vidare uppskjuIs pensionsjämkningen med sex månader räknal från dödsfallet ifall än kan eiler änklingen är yngre än 65 år.

Genom det här förfarandet lindras den ekonomiska omställningen

sam

samman-

hänger med dödsfallet.

Enligt Pensionsskyddscentralens uppskattningar kommer under de närmaste

åren var fjärde änka att ha

en egen pension sam över-

stiger förmånslåtarens pension så pass mycket, att pensionsjämkningen minskar eflerlevandepensionen .

Av änklingarna beräknas över hälften få full eiler minskad efterlevandepension.

Grönl Ijus för äldre änkor och änklingar $Om YiU gifta om dig Den eflerlevande maken är alltid berättigad tili pension om makarna har eiler har haft ett gemensamt bam. Om maka rna inte haft ett gemensamt barn förutsätts det att änkan eiler änklingen är minst 50 år vid lidpunklen för makens dödsfall och att äktenskapet har pågått minst fem år.

Den som har fyllt 50 år och som uppbär efterlevandepension kan efter den 1 juli gifta om sig ulan att gå miste om sin pension enligt det gamla familjepensionssystemet. Det lönar sig med andra ord för 50 Ar fyllda änkor och änklingar att vän-

ta med ny tt giflermål tills den nya lagen träder i kraft - i annat fall mister de sin gamla efterlevandepension, konstaterar man på Pensionsskyddscentralen.

Eflerlevandepension kan hädanefter också utges åt den avlidnas tidigare make, förutsatt att förmånslålaren fram tili sin död belalal underhåll åt sin f.d. make.

Löpande pensioner påverkas inte

Den nya lagen gäller enbart familjer där någondera maken har avlidit 1. 7 .1990 eiler senare. På dödsfall som inträffat före månadsskiftel juni-juli tillämpas forlfarande den gamla lagen.

I fråga om efterlevande makar och barn som redan beviljals familjepension gäller motsvarande regel , betonar Pensionsskyddscenlralen. Detta innebär att reformen inte pA något sätt på-

.. (l

Förändringarna i samhällel bakgrunden liII reformen Totalreformeringen av familjepensionssystemet har förberetts länge. Del gamla systemet har varit i kraft drygt 20 år. Under den tiden har familjens ekonomiska struktur förändrats på många sätt: kvinnorna förvärvsarbetar i allt högre grad och männen är inte alltid familjens självskrivna eiler bäst avlönade försörjare .

Dessulom har det vid sidan om den traditionella kärnfamiljen uppstått nya familjemönster i takt med att bl.a. sammanboende utan äktenskap och ingående av nya äktenskap blivil ailI vanligare. Också jämslälldhetskraven och den kraftiga ökningen av pensionskostnaderna samt behovet att inrikta pensionerna på ett mera ändamålsenligt sätt än tidigare har påskyndat den ak tuella reformen , omlalar man på Pensionsskyddscentralen.

Familjepensionsreformen verk ar pensionerna , utan att dessa också efter 1.7.1990 antas minska pensionskostnade rna först räknal från fortsätter att löpa enligt tidislutel av 90-lalet. gare belopp.

God mat & Bastu

,1/~';11

RESTAURANT

1';

I

ASTREA

HOUTSKÄR . .;-.~ _ TEl. 926 <;~~<.'"

33222 4TALR...."v·

TA TAG I LUREN OCH SLA EN SIGNAL så får Du gratis årets resekatalog-90

B

RESOR RING! 96/-115 726. 118727

~

14

CirkelIedare belönades Bokpriser fick Maj-Lis H ägg man och Carita Nordman i Nyland , Britha Antila och Gunlög Ö h m a n respektive Österbollen och Åboland. De har lell cirklar för marthor, småbarnsföräldrar och personer intresserade av friskvå rd .

Det är nu mera "inne" än på länge all arbeta i srudiecirkel. De flesta cirklarna ordnas i Marthaförbundet och Folkhälsan och mest har de ökat i Nyland. De populäraste ämnena är hälsofostran och psykologi , men även skönlilleratur och bibelkunskap har man läst flitigt.

1 en studiecirkel kan man välja nästan vilket ämne som helst och en grupp ka n Margareta Kivioja i Nystarta när som helst . Det land sam krävs är att man är fem Monica Laggnäs i Östervuxna som beslutat sig för bOllen och all studera tillsammans.

Tora Ehrstedt i Pargas.

Om det finns andra som Vanligen hör cirklarna tili är intresserade är det bara någon av studieförbundets all kontakta Svenska stumedlemsorganisationer och dieförbundet för närmare dessa tre representerar information .

Folkhälsan , församlingarna och ungdomsrörelsen.

- Ali arbeta i studiecirkel ger oanade möjligheter, säger en av de cirkelledare, som gynnades av fru Fortuna i Svenska studieförbundets 10lleri bland cirkelledare. Man lär sig så mycket ; man får ny kunskap, man får trivas i en liten grupp och får arbeta utgående från sina egna erfarenheter och framför allt man får ta fram de mänskliga resurserna.

För an stimulera cirkelarbetet och uppmuntra ledarna hade studieförbundet utIyst en tävling där tre södernresor lottades ut. De tre Iyckliga som får se fram mot en resa med Resebyrå Hasse är

fI.

Man lär så länge man lever.

• •

Förr i tiden, när samhället inte förändrades så snabbt, . överförde den äldre generationen kunskaper tili de unga. Men i dagens s.k. informationssamhälle uppstår ständigt nya kunskaper och tekniker och det kan vara svårt all hinna med, speciellt när man blir äldre. Åldringsforskarna menar all man inte kan leva sin pensionärstid i fysisk och psykisk vigör utan någon nyllig sysselsällning. Det är viktigt all följa med vad som händer omkring oss och själva vara med och påverka.

Eli grundläggande behov är också all känna gemenskap. För all må bra behöver man sällskap och få göra någOl meningsfullt. I en grupp med andra kan man utbyta erfarenheter, lära sig mera och få uppleva all man är någon all räkna med.

dieförbundet göra en ny gång. Så , om Du är intresseGör slag i saken och ankurs i slil med den cirkelle- rad av andra människo r, vi II mäl DEJ lill kursen Att darkurs Man lär så länge gå med i en grupp eiler bara vara nyfiken Som hålls man lever som hölls på Kun- nosa på det där all dra en den 28-29 augusli på tokallio för eli år sedan . grupp, då är den här kursen Kuntokallio och kostar Den blev en verklig fram- just för DEJ. Kursen hålls bara 300 mk. Närmare gång. på det nalurfagra Kuntokalupplys ningar ger ChristiPå årets kurs får vi höra lio i Östersundom, Sibbo. na Lång på Svenska SluKuntokallios åldringsforska- Kuntokallio som är cenlrum dieförbundel tel. re tala om "Livshistorier" ur för åldringsforskning är känl 90-60 45 94 som äve n tar färska undersökningar om som en välfungerande kursemot anmälningar, senast äldre människors situatio- plals med god mat och möj15.8.1990. ner. Vi får träffa cirkelleda- ligheter tili bastu och simPS! Resebidrag betalas! re som själva arbetar i grup- bassäng. per med äldre personer dela 0--------______________ med sig av sina positiva erfarenheter om all MÄ BRA PÅ ÄLDRE DAR. ?

Och roligt skall det vara.

Det är ju A och 0 vid all inlarning. Bl.a. Birger Törner trollar och musicerar å la Taube. Tillsammans får dehagarna öva och uppleva vad som kan hända i en grupp när man lär tillsammans.

Grupper är stimulerande all höra tili Därför vili Svenska stu-

Man kan inte låta bli all vara nyfiken när så här mycket intressant sker på en

Är Dina ben tunga som bly•.•

Nr 1 i Karleby Nyrenoverat GRAND HOTEL • Mysigt tamiljehotell i centrum • Dansrestaurang med levande musik • Drinkbar • Sällskaps- och matrestaurang Förmånliga grupp- och sommarpriserl Guidning kan ordnas tör grupper _ _ _ _ _ _ _ _ _ GRAND HarEL _ _ _ __

Lokal venbehandling i nytt Ijus

När benen känns heta, kaila, tunga eiler trötta

LAngbrog. 20, KAALESY

Z 968-134 11, taletu 968-134 11

nya

Hirudoid" forte 4,45 mg/g mucopolysackaridpolysulfat

Att vara gammal "Mamma när du blir gammal så vill jag att du ska bli som Mormor - för hon är bara gammal utanpå men andra är gamla inuti".

Margaret Haikola

Kari •• Bu •• t_tion Karjaa, Llnja-autoalem.

0 911 -303 64

StAende bord Seisova pöytä

vard. ark.

11.00-13.30

Lö - Sö Matservering

10- 1 6

La - Su Ruokatarjoilu

Försäkringsdirektören söker upprörd upp en av sina unga medarbetare och ger denne en avhyvling: - Har Ni blivit alldeles vansinnig? Hur i hela fridens namn kan Ni ge Er tili all teckna en livförsäkring på 2 miljoner på en man som fylh 104 år? .

- Jo, men jag tinade i alla listor och all tillgänglig stallstik säger all det är mycket sällsynt med dödsfall i den åldern .

kräm / gel minskar svullnaden stimulerar den lokala blodcirkulationen • ytliga veninflammationer och blåmärken läks snabbare • smärtan och tryckkänslan försvinner Gelen svalkar angenämt, krämen kan användas också under bandage • •

Förpackningar: 40 g och 100 g Bruksanvisning i förpackningen

Receptfri medicin från apoteket!

" Vissta ni st! vi också sysslar med

FASTIGHETSSKÖTSEL?

• •

ATT ALDRt'lS

AR

ATT I#1XA

Förutom bavakning , har vi sadan nAgra Ar tillbaka ävan Atagit oss uppgifter som har med lasttghetsskötsel at! göra .

Aili IrAn hyreshus och större lastigheter, tili villor och egnahemshus intresserar oss.

För nårmare intormation och prisuppgifter kontakta<

Älands Vakttjänst Scheffersgränd 1 D. Tel. 928-157 n vardagar 08-16 Marlehamn

Läs och les!

62 lantastiska resor i vår nya broschyr Bretagne, Korsika, Istanbul. . .

Ring idag, så skickar vi broschyren .

.11"•••'."'.

1111..

Tel. 928-11570

Bussplan

22100 -Mariehamn

15

Jurislbyrå

O. LINDELL

~

Caf~

Välkomna gamla och nya kunder !

FORELLEN Korpo

OBSt Fri tetelonrådglvning

Tel. 926·31202

Tel. 921·88 97 59.

Öppet alla dagar

Byrån sköler alla juridlska årenden, även Ina ränegångar och IOrsäknngarnas rältsskyddsäreoden.

Storga,dsgalan 2. PARGAS

1~.~h!~I~Ma

MEDICINSK LASER För behandling av: - smärta - innammation - oIika ISkningsprocesser

Gynna våra annonsörer

Tel. 921 -889759.

Tel. 921 ·88 77 18.

KAAIS, Kopmansgalan 4

Tel. 911-30 161

Rygg-LedbehandJing

ocbmassa.ge

BROMANS OPTIK

NaprapaL Thomas SUfldqvist HarLme.nsgränd. Vasa

Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911-629 49

Tel. 961-11 64 30

-

GULD - UR - OPTIK

GUY DAHLQUIST

FÄLTMARSCH

.w<OBST'"

EKENAS , Kungsgatan 11

TB..(961I233311

tel. 911 -7 115 23

MATSTÄLLEN

Ab Tidslrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 915-531865 Beställningsbussar.

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915·17 1042

INGVES - BUSSAR Närpes, 962-420 48 Vasa, 961-11 2048

OY ALBIN STRENG Ab

Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Borga Trank Ab Porvoon liikenne Oy Verl<stadsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

~

.

KVRKSLl\rr

OmK

~HSB hus torget r· tel 29819 27

OPTIKER

5

v,d

Optlsk speclalatfär

God mat I hlstorlsk mlllö. Öppet alla dagar

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

Smedsg,änd 4, Lovisa

Tel 911 ·81004

Tel. (9t5) 531 529

Preferenskundskonceptet en framgång Helsingfors Sparbank lanserade för eU år sedan såsom fö rsta bank i Finland begreppet preferenskund.

Det var e U strategiskt va i man gjorde i banken då man klassificerade kunderna i två grupper; lönsamma och icke lö nsamma kunder. Det har visat sig aU valet av strategi

lande placeringa r , beskattning mm .

vur rikti g l , suge r bankdirek-

tit uI i fel få.-or. Se rvice av-

Diskussionerna i massmedia har vari t livliga beträffande bankservicen och o m hur den prissätts, vilket delvis inkluderats i vårt prefere nsk undskoncept , säger bankdirektö r Backman. Diskussionen har delvis f1u-

tör Kristian Backman , som gifterna anses var a höga. svarar fö r privatsektorn i Trots det kan man inte a1ltid HSb. överföra så mycket kostnader på servicen som mao Prefe renskund blir varje egen tligen borde för att kund i HSb , som har minst täcka prod uktionskostna40.000 mk i depositioner ei- derna . Det gäller inte enba rt ler minst 40.000 mk limit på att täcka kostnaderna , föresitt lönekonto med kredit , tagsverksamhe ten borde eiler ha r e U Magnum-konto . dessutom vara lönsam.

Preferenskunden är ge nom - Vi var beredda på att få sitt kundförhå llande beräui- kritik av de kunder , som ingad tili en hei del förmåner i te själva når preferensbanken . Han behöver t.ex. kundsnviå , berättar Kristian inte betala bankens service- Backman . - Kritiken blev avgifter. Dessutom får han dock svag. Allmänt anser en egen , personlig service· mao det säkert vara mera rådgivare , tili vilke n han rättvist . att servicen betalas kan vända sig i frågor gäl- av dem som nyttjar den . Ti-

digare har lånekunde rna och deponenterna via bankens ränteintäkter subventionerat de övriga kunderna. Det nya sättet att se på bankernas prissättning är tydligen nu på väg att vinna understöd .

I de n dagliga bankverksamheten, som det t.ex , är fråga om i detta preferenskundskoncept, kan man se kostnadsfrågorna som en serviceenhet. Prissättningen riktar sig då tili denna servicehelhet. I detta fan erbjuder man kunderna en servicehelhet , där en stö rre depositionssumma eiler kreditlimit garanterar e n tili vissa delar avgiftsfri service.

- På marknade n fick denna lösning att kategorisera kunderna en viss kritik .. .

TV-nyheterna och de landsomfattande tidningarna behand lade saken . Nu har åsikterna mognat , fortsätter bankdirektör Backman .

Preferenskunderna är e n

God husmanskost må-fr kl. 11-14

ytterst viktig grupp för banke n. Med tanke på deras behov har vi i år inkluderat nya ve rksamhetsformer i begreppet preferenskund . Varje preferenskund har nu en namngiven , personlig rådgivare, och en ny produkt , ma rknadsdepositionen , har utarbetats för att svara mot kundernas behov.

Marknadsdepositionen är en kontoform som ä r avsedd för sparande. Ränt an är bunden tili 3 månaders -Helibor. Den baserar sig på medelsaldot per månad och ä r progressiv. Enlig t dagens noteringar är minimirä ntan 8,25 % och den högsta räntan 12,25 % . Den nya ma rknadsdepositionen binder inte' kunden i något hänseende. Kunden kan deponera så mycket och så ofta han viii och motsvarande Iyfta kontanter så ofta han viiI. Användningen av kontot begränsas varken av tid eiler belopp.

Vi hjälper Er at! arrangera Älandsresan. Önskar Ni kombinera resan med et! besök j Sverige kan vi stå tili Er tjänst med flera alternativ.

Öppet: Må-fr kl. 7-21 lö-sö stängt Kristinestadsvägen, Närpes Tel. 962-419 33

kontakt med vår gruppreseavdelning tel. 928-280 40

®

Gllandsresor Ab Pb 62 22101 MARIEHAMN

*

*

PreJelllJhop Närpes tel.: 962-414 23

t

I

8

2

2

I

I

-

t

Z

'

I

I

.

.

,

o

Optikos Aschan Ky

Vuonkalu 13 Berggalan 13

ÅBO. Humlegårdsgatan 7 Tel. 921·33 21 87

10900 Hanko

10900 Hangä

Puh 911 / 84830 Tel

C BENGTS BUSSAR H A Specialutrustad TURISTBUSS med 44 sittplatser eiler 26-42 platser + 1-8 rullstolar. Rullstolslih tillräckligt

R bred lör eldriven rullstol. Handikappanpassad toalett.

T Pentry. Video och mobiltelelon. Även min ibussE

uthyrning. (1+ 8 pers.)

R 65800 REPLOT, tel. 961-520 164, 949-560 762

Pensionärsdelegationen höll årsmöte Grankull a Pensionärsföreninga rs SamarbersdeJegatio n hö ll sitt å rsmöte den 14.3 och konstate rade bl.a. att de kommande årens viktigaste kommunala utm aning är en utveckling av äldreomsorgen . Pe nsionärerna anser sig vara sakkä nnare i de nn a fråga och ö nska r samarbeta för a tt ino m äldreomsorge n ut veckla människonära vårdfo rm er. Hä r ha r Samarbetsdelegatione n e n given uppgifl , som kontaktkanal både tili beslutsfatta re och andra frivilligorganisatio ner sam arbetar inom äldreomsorgen .

Delegationen anser att frivilligverksamhet och egna

initiativ bör uppmuntras och s,ödas och stadens uppgift är att skapa grundfö rutsäUningarna fö r denna verksamhet.

Samarbe tsdelegationen fick fö ljande sammansättning för å ren 1990-91 : Waldemar Sjövall , ordförande , Daisy No rdm an , viceordförande, E rkka Vartio-Te tri , sekrete ra re, Kyllikki Jokine n, kassör och vicesekreterare , Cathari na Karlsson , revisor, Maire Öhbe rg, revisor, Ingege rd Herrgård, medle m , Birgit Mö ller , medle m , Vappu Vaahtov uori, medle m , Aar-

re Verho, medlem, Irma Leppä luoto, suppleant.

SOMMARLUFTEN DALLRAR AV MUSIK

pA

Kökar 7 och 8 JULI. FINLANDSSVENSK SPELMANSSTÄMMA tel. 928-558 62

KIMITODAGAR 7-15.7

~11tQm:!lm~, l6ra1 7 )111 Id IS Preml1r pi Klmllosptlel. &Q1lundIWreth.1IU Id 18 TR.ClrtioMlu Grislesten, &glllJ/'ldIWlelh.1111 Muslk:~netdensClR.gspelSO'l!e

1d . 15 KimrtoSP!le1-tll restll lni ng. ~Q1IundlWrflhIJU

*

"qoj 1,,011" 'J:,IJ"di(IJti

.. ( ")r . "-1:

S61tå, , IIn

...... 11.11

kaff. bakverk glass gAvor öppet: mA-rr. kl. 8-18.00 lö 9-14 sö slängl

";lI"",&ageti

.,

VÄLKOMMEN

BRÖD

*

OPTIKER N. LILJA

1990

FÄRSKT HEMBAKAT Det mysiga innestäJhl i Närpes

~

BACKMANS OPTIK __ t

02880 VEIKKOLA Tel. 268374

~

BEST ÄLLNINGSBUSSAR :

~ &gllunCl T!!TlilViIdnQ1tkl 0II_.11j,1I

Id 12 B,imens clag

Id 18 KimrloSQ!ld ·IOrestallmng, Sig.llundlWlttflllll

fnda1 13 1,1I

AFF WALLENIUS Ab Oy

Id 2~ Om+tn m(me, Nln·lt Nl. 8,00.hlgen

S6HII 15 1,11 kj 13 Havsdlg 1Vestlu med lOIlinCle programlAslIg - InYlgmng IV ;utrwnntfl

BY'lnrr.clo:.Opktllltlg.k~rumlraltakontll<tat

: :~::!=~=~~:~

-1f1C111Iontllroddlh'llng _

~1Mi11&nQ1mmeldlnS

GOD TID 1990

203 löste kryss 3 203 lösningar har kommit in tili redaktionen av krysset i God Tid nummer 3. Här invid återges den rätta lösningen.

En krysslösare ringde redaktionen och klagade över att GT inte publicerar lösningarna. Sen aste gång hände det sig verkligen att lösningen på grund av utrymmesbrist blev borta. Men jag har kollat samtliga nummer av God Tid sedan den I januari 1988 - när jag tog över GT - och det hände beklagligtvis det året att lösningarna utgick ett par gånger. Senaste år hände

det ingen sådan olyckshändelse och i årets två första nummer ingick lösningarna tili kryssen i de föregående numren av God Tid. Vanligtvis ingår lösningen tilI föregåe nde nummers kryss på samma sida som det nya d.v.s. på sista sidan.

Ibland kan det hända att lösningen av ombrytningstekniska o rsaker införs på någon annan sida i tidningen.

Denhär gången bör lösningen dock återfinnas på sista sidan.

Denhär gången har alltså 203 lösningar kommit och bland dem har fru Fortuna

valt ut fem vinnare av en musikkassett . De är följande: Maj Lilja, Helsingfors, va rs lösning ingår här invid , Gösta Stenlund, Närpes , Agnethe Ny g re n , Esbo, Börje Wilkman , Tammerfors och Doris Sundman, Pargas.

Vinsterna kommer per post. Vi gratulerar de fem vinnarna!

Lösningarna tili krysset i detta nummer ska vara redaktionen tillhanda senas t den 28 augusli. Adressen tili redaktionen är Centralgatan 13, \0300 Karis. Märk gärna kuvertet med " Kryss 4".

År 1990 ulkommer God Tid enligl fOljande: 5 6 7

,,11 seplember 30okloher 4 december

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet

T.r.

Ansva rig utgivare och chefred aktör Gurli Nurmi

Redaktionens adress: Centralg. 13 10300 Karis tel. 911-362 80 ISSN 0359-8969

Lösningarna tili krysset i detta nummer ska vara redaktionen tilihanda senast den 28 augusti 1990. Redaktionens nya adress är: Centralgatan 13, 10300 Karis. Märk kuvertet: "Kryss 4"_

Namn ...................................................................................••••.......................•................

Adress ......•................................................:.....................................................•...........•...