God Tid 6/1990

.od SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Läs om äldreomsorg på uppslaget.

Argång 18

Nr 6

30 oktober 1990

Vi äldre blir bara bättre dag för dag - Framtidens ä ldre kommer att ha bättre hälsa och funktio nsfö rmåga . var en del av den summering framtidsforskaren Mårt en Lagergren gjorde efter sin föreläsning om framt idspe rspektivet på ä ld re i arbetsoch samhä lIsii vet vid Folkhä lsa ns se minarium de n 8 oktober i He lsingfo rs.

Seminariet hade rubriken " Det gäller dig " och sa mlade ett talrikt antal de ltagare . Seminariet ö ppn ades av Samfundet Folkhälsans o rdförande professo r O le Wasz- H öckert. Han betonade bl.a . att med den åldersstruk tur vi har i värt land borde vi ku nna ta omhand och sköta vä ra äld re .

Förutom Mårten Lage rgre n frä n Socialdepa rt eme nte i Stockholm medve rkade Dellagare i Folkhälsans seminarium "Del gäller dig" Iyssnade uppmärksaml tili de specia lfo rskaren T imo inlressanla föreläsningarna.

S n eck frä n State ns tek niska fo rskningsanstalt i H el- Delhär ä r uppfallningsi ngfo rs samt sociologe n med seminariet va r att fö r- gamla d .v.s. 85. 90 eiler 95 Ni ls Fernow vid ce ntrumet sö ka få svar på vil ke t säll år. De ko mmer också all a r som ofta också de äldre för he mtjänstutveckli ng i viII. kan och bö r de äldre kräva omso rg på egna vil l- själva har och som ma n inte medverka i sa mh älIsiivet. kor - den tiden är förbi när lar dö d på genom kampanUddevalla i Sverige.

Seminariet avslutades Deltaga re var represe ntan- de ä ldre ödmjuk t log emol jer. sade Nils Fernow . H ur ska vi kunna ändra pä denmed en panel där förutom te r fö r pensionärsföreningar det som gavs dem .

De äldre komme r i h ä r uppfanningen att {iJdre rördiis a rn u d e lt og Levi m en m e d va r också p e rso ne r K I å v us _ o rdförande i sam arbe tar inom äJd reom- framtiden att kunna göra in- ka n när de in te själva (ror s. lser i s.mhället och de det. Ä ldre ka n två gånger Svenska Pensionärsförbun- sorgens o lika sek torer. kommer att behövas, konsta- mer ä n de själva lror och sju det. överinspektör Annikki lerade Må rten L.gergren. gånger mera än deras ba rn Korho n en vid Socialstyre l- Vilk. är d å tror. sen. direktör H enry O l a n- fr.mlidens äldre?

Det fö rsla anfö randel hö ll Mylen om der vid Folkpensionsa nst al27 procent av alla ti ll fråte n samt Ta rja Wester- Mårten Lagergren som bl.a. de äldre gade åldringar svarade ja på Nils Fernow berällade en fråga om de känne r sig I u n d som fungerar so m lä- slällde de n retoriska fråga n rare vid Kommuna la arbe- vilka de äldre eiler åldringar för de ltaga rn a o m hur ensamma .

För pe rso ner många - också de äldre tarnas och tjänsteinnehavar- i framtiden egc nt ligen är. öve r 80 å r var procenlen 40 Han besvarade själv frå- se r på en åldring. nas fö rbund . Semi nariet ledoc h för perso ne r med hemdes av kansliråde t Pe r-Erik gan: Ijänsl så hög so m 50. 36 pro- Vi vei vilka som är Isaksso n som fungerar - En åldring för vä nt.s ceot av åldringa r i en sve nsk som ordfö rande för Norsam framtidens åldringa r och vi va ra h"ött och svag. Se och småslad hade ingen all prata - del Nordiska Samråde t veI vilka förvä nt ningar de höra iII. och så sk. h. n-hon med och fem p rocent hade för en ak tiv å lderdom . har. sade han . De har god ha tråkigt och var a ensam . ba ra vårdbi lrädet.

Innevarande år är e n hälsa och funktionsförmåga. Oåligt minne hör tili bilden - D et finn s många skäl kampa njå r med temat Att De har vuxi l upp i IätorI e i- liksom svårigheter att lär . all psvkiskt mä dåligt. å ld ras är att växa - del gäl- le r slad . De ha r medellång sig nya saker och svå rl all - Åldringa r behöve r inte ler Dig. Semi narie t på Folk- e iler lång ulbildni ng. Må nga anp.ss. sig tili något nytt . b. ra vå rd.s, syssetsält.s och hälsa ns arra ngerades under kom mer all ha utl ändsk S.ml a tt va ra sexuellt helt und erhållas. Oet måste sk.De ga ml as vecka. Avsiklen bakgru nd och vara myckel ointresserad. p.s en . rbelsm. rknad för

0000000000

dem . Att gå i pension måste avdramatiser as och här spe· lar pensionärsor ga nisati ooerna en viktig roll .

Ord el åtd r ing Under paneldeba tten aklualise rades frågan bl.a. va rför vi använder o rdel åldring o Ke rstin GrönvallFredriksson log upp den .

- D el är enbart en fråga om vå ra attil yder, ansäg Tanja Weslerlund .

- Förr var en person gammal vid 60 Ar nu är ma n gammal kanske vid 80. framhöll Levi Kl åv u s.

- För eU antal år sedan g.vs en SO-åring en kä pp med sil verkrycka så visst har attityderna rör ändrats, sade Sirkka S undr oos .

- Jag är ätto nd e dagen pe nsio när i dag , berättade Nils Elfving . Inte kä n ner jag nånti ng speciellt.

- I Sverige får m. n inle kör . slridsv.gn efter del ma n fyllt 32 år !, ber ält. d e Nils Fe rn ow. Det är risk att mao väj cr för blommor i st äUet för aU kör a över dem .

- Det är svårt aft ak tivera pens ionärerna. det är ofta ex. svårt att finna e n oy ordförande fö r en fö renin gs styre lse, sade Siv Tun ze lman von Adl e rf l u g.

- Del ä r också svå rt all få fo lk med i slyre lse rn a. no terade Daisy N o rdm a n.

- Fo rl säller vi med den gamla vårdideologin räcker inte pengarna lä nge, sade Annikki K o rh o n e n . Del blir kalastrof ino m ko rt.

- Vi ska inle ska p. vårdbehov i o nödan . Vi ska avdramarisera pe nsiooeringe n - å ldrande t. Ett sabbatså r inför pensionerin ge n vore bra. sade Mårte n L age r· gren.

Per-Erik I sa k sso n avrundade debatte n och tack-

ade deltaga rn a och publiken .

Såsom en perso nlig kon klusion av se minarie t vi II jag avsluta med att konstatera följande : - De t forskas och pratas vä ldeliga o m de äldre e iler äldringarna. De t e na belän-

,.

ATT ALDRLlS

AR

ATT l/4XA

.~ kandet efter det andra läggs fram med del e n. förslaget och resullale t efter del andr •.

Men i del slo ra hei. har inga betydande förändringar skell fö rutom att den öpp na vården kanske byggts uI en del. Me n åldringshemme n finn s kvar och länk andel i fråga om hur kommunernas å ldringsvå rd ska skölas förefall e r all slampa pä stället.

Och si tu ati o nen är märklig; utgifterna för slödel tili barnfamiljerna slälls mo t koslnaderna fö r äldringsvå rden . Eiler; en person i framIräda nde ställning föreslå r att pensio ne rn a ska minskas för att man ska kunna höja barnbidragen ...

Då finns del mycke t . 11 gö ra.

G urli Nurm i

MÖTESKALLELSE

Krysset i detta nummer återfinns på sidan 14 på grund av annonsen på sista sidan.

0000000000 0000000000 [ pallelell ullder seminariel på Folkhälsall fr . v. Nils Fernow, Mårlell Lagergrell , PerErik [saksson, Levi Klåvus, A nnikki Korhollell , Tarja Weslerllllld och Henry Olallder.

Svenska Pensionärsförb un del r.f. sa mmankallas tili stadgeenligl höslmöle torsd.gen den 29 nove mber 1990 kl. 13.00 på HOIelI Hospiz . Bergg.tan 17 b i H elsingfors.

Full maktsgranskning rrån kl. 12.00.

Enlig t § 14 i stadgarna har medlemsfö rening med 1-100 medlemma r räll all sä nda en befullmäkligad represe ntant , medlemsfö reni ng med 101 -200 medlemmar Ivå och medlemsförening med över 200 medlemm ar tre representanter.

Va rje befullmäk tigad re presentanl har en röst. Efler de ege nlli ga årsmötesfö rhandlingarna har deltagarna möj lighel all slälla frågor tili förbundsstyrelsen.

Förbundsstyr elsen

Svensk-Finland försäkrar

II)

2

o

A1dringsvård i hemmet F

ör 7 -8 år sedan åhörde jag ett fö re-

drag av en representant för socialstyrelsen i

Danmark . I sitt tai berörde han den kommande utvecklingen inom Aldringsvärden. Mälet var att man småningom skulle avskaffa all anstaltvård för åldringar. Ali vård skulle ske i hemmet. Detta skulle gälla även i sädana fall , där dygnet runt. Gränsen mellan skulle därmed utplänas.

anmark har ofta varit det land från vilke t nya ideer och nytänkande funnit vägen tili det övriga Norden . I Sverige gick man ganska snart in för en reform i samma riktning . Även i vå rt land spreds de nya ideerna inom kort. Hos oss har de dock tillämpats i en me ra modifierad form .

D

anskarnas främsta motivering tili nyordningen var, att man ansåg, att samhället inte sk ulle ha råd att vårda en ständigt växa nde skara å ldringar pä institutioner. Dessutom skall vården i hemmet bättre kunna tillgodose de individuella önskemAlen.

D

ä 60- 70-talet var man rätt a llmänt övertygad om att samhället kunde lösa de fIesta mänskliga problemen. Det skulle t.ex . vara rationellt och effektivt att placera de äldre på älderdomshem , där nödig service skulle bjudas. De anhöriga sku lle slippa oroa sig för de gamla , ty de blev ju väl omhändertagna. Det finns i dag åldringar i relativt gott skick, som tillbringat mer än 20 å r på någon institution.

P

ili denna utveckling bidrog också i avgö rande grad det, att bostadsstandarden ännu på många hå ll var mycket låg, vilket gjorde att specie llt människor med någon form av rörelsesvårighet hade svårt att klara sig ensamma . En bidragande orsak var ocksä de stora folkomfIyttningarna under dessa decennier. De äldre , som tidigare vårdats hemma, blev kvar, när de yngre fIyttade bort.

T ••

nnu vårdas dock ca . 40 procent av våra åldringar hemma av anhöriga . För detta uppbär i många fall vårdarna ingen ersättning frän samhällets sida. Vissa möjligheter att få en me ra blygsam ersättning rinns dock. Denna form av vård. som är den mest människotillvända , borde för att kunna bibehållas och om möjligt utvidgas ges ett betydligt starkare stöd från samhällets sida. Även direkt ekonomiska synpunkter borde tala för detta .

A

cksä i vårt land har utvecklingen inom hemvården tillfört oss mycket nytt och breddad verksamhet. Numera är ord som hemtjänst , hemvärd , hemservice och hemsjukvård vä lbekan ta.

O

Det finns någo t , som fö renar oss pensionärer: "de jor-

diska tingen blir allt mer fjärran". Vi lever i våra minfö r män nisko rs nen och i tankarn a vandrar "osynlig vi på barndomstidens vägar. ögon". Han skriver om sorVi hör kära röster i en som- gen , vi mäste bära ensammaT, sam V3.r så annorlunda . mao Han citerar e tt gammalt Ibland syns oss våra fäders ord: " det finns för oss inte liv utlämnat och farofyllt, större smärta än att i värt när vi tänker pA, huru det elände minnas vår svunna va r med den sociala trygg- Iycka". Själv trodde inte heten och hälsovården . A Munthe riktigt så för egen andra sidan ägde mAnga del , me n för den synskadade bland de gamle en livslust åld ringen var ensamheten och inre kraft, som gjorde där borta på ön tyngande.

"Jag har slutat irra kring i det o möjliga möj ligt.

För länge sen mediterade väride n pä jakt efter Iycka n, en gamma l man över siu Iiv jag har slutat mitt liv som på ön Capri. Det var Axel läkare på modet ".

Säkert känns det trist för Munthe. I hans bok om Capri finns en uppgörelse mången åldring, som i enmed livet. Han skriver om samheten på någon av vAra sitt "meningslösa" liv , då skärgårdsöar eiler i en avsihan tänker på döden , som är desby låte r livet passera re-

JERKER har ordet

Tyvärr arbetar hemsjukvärden och hemtjä nsten i mänga fall utan näm nvärda kontakter. Att hemsjukvårdens tj änster är grati s medan hemvård ens kostar

kan verka förbryllande. Förhoppningsvis kommer en ändring tili stånd i detta förhållande sä småningo m, när social- och medicinalstyrelserna förenas . Snabba föränd rin gar kan vi dock knappast förvänta oss.

emtjänsten ä r avsedd för personer. som har möj ligheter att bo hemma, men inte klarar sig he lt utan hjä lp. Til i att börja med utbildade man s.k . he mhj älpare på re la tivt korta kurser för att täcka det snabbt växande behovet. Lö nen för a rbetet

H

var inte överhövan stor ej heller var arbetets status

den bästa. Numera används benämningen hemvärda re allmänt. Dessa ges numera e n fIerårig omfattande utbildning. De n nya utbi!dningen ger också e n avsevä rt högre lön och därigenom hoppas man äve n kunna höja yrkets status. Genom dessa åtgärder tror man sig kunna locka lämpliga persone r att skaffa sig e rforderlig utbildning ino m området.

emvårdarens lämplighet för jobbet är av största vikt. Här gälle r det mänskliga relationer.

Det finns mAngen värdmottagare, som ätminstone tili en början reagerar negat ivt på att en främ-

H

mande människa kommer och börjar rumstera i ens

hem. Därfö r är det av största vikt att hemvArdaren kan bidraga tili a tt förhållandet mellan vårdaren och den vårdade blir öppet och tillitsfullt. I a nnat fall kan det lätt uppstå problem. De t är för mottagaren av stor betydelse att hemvArdaren kan ge sig tid tili en pratstu nd ibland. På detta sätt kan de komma varandra närmare och e tt gott t.o .m. vä nskapligt förhällande kan uppstä. Hemvå rdarens besök blir efterlängtade.

De är nägot som man ser fram e mot.

T

yvärr är det så i våra kommuner att hemvårda re byts rätt ofta. Detta gör att de tvä parterna inte hinner ordentligt bekanta sig med vara ndra.

Mycket vore vunnet om samma hemvårdare kunde besöka samma personer under en längre tid speriod.

Orsakerna tili bytena kan vara flera . Sjukdom är en av orsakerna. Den van ligaste orsaken torde dock vara

att hemvå rdarna söker sig anna t arbe te. Vi har att göra med en yrkesgrupp där omsättningen på personai är stor. I synnerhet på större orter skapar bristen pä arbetskraft direkta problem .

Sverige har den .k. "Östermalmsmodelle n blivit intressant. När de sociala myndigheterna into kunde fylla de led'ga platserna, vande man s'g tili yngre pensionärer. Meningen var att man sku lle få pensionärer att ställa upp närmast som tillfälliga vikarier.

Det visade sig emellertid att det fanns många som ö nskade regelbundna arbe tsturer. Mot en viss e rsättning avlastar nu e tt hundratal pensionärer den norma la åld-

Inför förbundcts höstmö te slutel av november finns det orsak att i föreningarna

ta ställning tili som före läggs En ligt stadgarna tet ett va lmö te

de frågor. höstmötel. ä r höstmöoch plane-

E

n viss sannolikhet säger att o m trycket på arbetsmarknaden växer, som man förutspär. kommer i framtiden en del pensionärer även

hos oss att bli engagerade inom åldri ngsvården . Kommer pensionärer att vårda pensionärer?

så att två 2-årsperioder är den räu a längden pa en persons mandattid i vårt för-

bund. Dethä r är förstås "att kasta sten i glashus·. om man som jag jälv inte föstått gå eftcr 20 å r i Finlands Svenska

Orienleringsför-

bunds styrelse

vy. Syns dej då livet meningslöst? Ungdomsdrömmarna besannades inte. Li-

vet var möda och besvikelser. Du fann inte " Iycka n".

Vi har visst olika åsikter om, vad Iycka n är. Mänga viII ha e n hög levnadsstandard med

inte höjts pä 6 år och all innationen under samma tid

+

före det 16

rör ansök ningar om under-

stöd för år 1991. En försening sku llc va ra kataslrof.

Visscrligen saknar vi också nu garanti er för om vi får bidrag och om vi få r ve t man intc hur stort bidraget blir.

Vi är realisler ach tror pa en

normal

utdelning.

d.v.s.

år som verksamhelsledare i

samma belopp som se nasle

samma förbund.

år plus en förhöjning med index 6 a 7 % .

Utan PAF-pe ngar . skulle verksamheten strypas eiler s5 sku lle en drastisk förhöjning av medlemsavgiften bli följden . En fem gånger högre medlemsavgift skulle da behövas. Tack och lov. att PAF finns och att spelglada människor står i kö framför a utomate rna. Spela på gott folk. så att medlemsavgiften häll inom rimliga gränser.

Den stora fråga n på höstmötet blir förmod ligen godkännandet av budgeten. som bygger p5 en förhöjd medlemsavgift.

Styre lse n har enhä lligt beslutat fö reslå för höstmötet en 50 % förhöjning fnin mk 10,-/medle m tili 15 mk . I samma veva höjs prenumerationsavgiften

J erker

sorna glöder i rabatten. Är då allt slut: sommaren , li-

Jordiska ting bil, bät , läge nhe t och södernresor. Men Iyckan finns inte i all t detta . Den är lågmäld och döljer sig i tili synes ringa ting. Den hör inte denna vä ride n tilI. En månljus augustikväll å kte jag hem frän missionsmötet i en by på Kimitoön .

Som ett tack för toi v å rs medverkan vid mötena hade jag fätt en blombukett och hade de nna ett större värde ä n otaliga högtnoterade börsaktier. Det va r glädje ns blomster i jordens mull .

Detta är Iycka att få äga gemenskap med andra i e n söndringens tid .

John Nilsson läter i en noveli "Av nåd" ett gammalt

beakta att medJemsavgiften

rin gsmöte. ti r uppe i 45 %. Antalet Stadgarna bestämmer en- nummer av God Tid har tydigt hur valet av ledamö- ökat frän 6 tili 7. ter går tilI. Här finns inga Eftersom God Tid ä r en möj ligheter all taktikera. medlemsförmån . den sam Distrikten , som jag he lst viII betalar med lemsavgifte n fär kaila regioner förcslår sina tidningen gratis, kan man kandida ter och mötesdelta- hävda. att medle msavgiften garna kan knappast annat isin helhet gär tili att täcka än bekräfta - sa mt yc ka . e n del av tidnin gens totala Det fa ller således helt på kostnader. Annonsintäkter föreningarnas eget omdö me och bidrag Hicker resten av i regionerna. vem man viii kostnaderna. se som förbundsstyre lse reFör kans li kostnader. hypresentant. Fö r ege n de l vi II To r. löner. styrelsens resejag inte rosa e iler risa ensk il- och möteskostnader. svarar da kandidater. I en försam- Penninga utomatfö reningen, ling på 16 personer finns som också gcr våra medmänniskor med olika syn- lemmar möjlighet tili rehasä tt . En del ser tili förbun- bi litering genom all anvisa det i stort, medan and ra ser ett speciellt belopp för dylik e nbart tili den egna rc- verksam het. Dethär åre t var gionens fö rde lar. summan 69.000.-. Det beBästa föreningsrepresen- tyder i prakliken. a lt 35 av lanter! När ni fö reslär sty- v ra medlemmar kommil i re lserepresentanter tili för- åtnjutande av detta bidrag. bundet, förvissa er då om att Den sista september var den ni föreslår har ert för- ett viktigt datum för alla de troende och är vidsynt och organisationer. sam har samarbe tsvillig.

PAF sa m finansieringskä\la .

Som regel tycker jag ock- Da var sista inlämningsdag

1

ringsvården .

pii God Tid frän mk 40.- tili 60 mk.

När Ol an ser pii dessa 50 % förhöjningar. bör Olan

ve t? Hurudan blir vintern

par stå vid himlens port. Livet hade varit trist med sjukdom , fattigdom och olika dödsfall. men de gamla är ändå djupt tacksamma .

Mannen berättar all livet ställde pä bordet en bägare, som alltid rann över.

- Då talade Guds ängel om livets hemlighet : "vad vi förmätet pockar på , det fIyr oss säsom Iyckan fIyr den girige men när vi intet fordrar.

fa ller oss mycke t tilI. Det vi icke har rätt tili , blir vårt av nåd . Allt blir en Iycka, själva sorgen en gAva." När detta skrives har den öste rbottniska höste n gått in . Floxen ha r blommat ut , penseerna är trötta, men ro-

och det där med framtiden?

Inom oss fär vi äga den livskraft och Iycka, som saknar högljudd reklam. I hj ärtats inre värld blommar hoppets och kärlekens eterneller.

Låt mig tili sist citera Edith Söde rgrans ord om Iyckan, hon säg skymta bortom Ii· vets svåra stunder, ofattbar men ä ndå oändl igt nära.

" Lyckan är 1I6got, som vi aldrig velat, lyckan är llågot, som vi svårl förstt'J , Iyckan är korset, som blev rest fö r alla. " Gunnar Levlin

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

VERKSAMHETSKALENDER

11.12 20. 12

för Svenska Pensionärsförbundel rf november 1990 30.10 4.11 8.11

God Tid utkommer Pojo Pensionärer 15 år SAF-styrelsemöte SAF-höstmöte 14.11 Gamla Kvarnen månadsmöte 15-18.11 Teaterresa tili Stockholm 19.11 FPA-infomöte 20.11 Kulturdag i Vanda 21.11 AU-möte i Hfors 22.11 NORSAM " Att åldras är att växa " i Finlandiahuset 23.11 Gäddvik-Mattby 15 år 24.11 Karis Pensionärer 15 år 25.11 Österby Pensionärer 15 år 27.11 VL-möte 27.11 PAF-höstmöte 28.11 Ruska-träff 29 . 11 Förbundets höstmöte

Drumsö pensionärer r.f.

Program för senhösten: 27.10 kl. 15 besök på Skolteatern " H eartbreak H otel"' kl. 19 H e l singin K a upun gi n Teatteri " My 30.10 Fair Lad y"' kl. 11 - 14 basar i församlingssalen 10. 11 Te a t e rr esa tili Åbo . " Lilla Skräckaffären" på 14. 11 Åbo Svenska T ea ter kl. 13 föreningens h ös tm öte i församlingssa19. 11 len kl. 19 besök på Svenska Teatern " Kuddkri 21.11 get " Sh o ppingre sa tili Borgå med lunch 27. 11 kl. 13 sa mling i jul e n s t eeke n på H anahol8.12 men

SVENSKA PENSIONÄRSFÖR8UNDETS RESA TILL UNGERN 4.5-11.5.1991 PROGRAM (prellmfnärt) 4.5.91 fördag Samling på Helsingfors-Vanda flygstation kl. 08.30. där lIyg· biljettema delas ut. Avfärd med SAS lIyg kl. 09.50, planbyte i Köpenhamn och ankomst tili Budapest kl. 16.30, där reseledaren möter med ungersk turistbuss. Vi kör direkt tili vårt hoteII, Hotel Hungaria, centralt beläget i närheten av Östra Jämvägsstationen och på promenadavstånd tili de livliga affärsgatorna. Middag på hotellet.

5.5.91 söndag Frukost på hotellet. Vid 9-tiden startar vi vår stora stadsrundtur med buss. Vi beser "Donaus Pärla", en charmfull blandning av gammalt och nytt och bö~ar med den lIacka Post-sidan med Parlamentet, Stadsparken, Hjälteplatsen, Operan och Stefanskatedralen. Härefter åker vi över 00nau, livsnerven som binder samman denna vackra stad, tili den kulliga Buda-sidan med borgområdet, Fiskarbastionen, Mathiaskyrkan och Gellerhöjden. Vid 13-tiden återvänder vi tili centrum för lunch på restaurang Karpatis, en av de mest kända och genuina ungerska restaurangerna. Eftermiddagen fri .

Som kvällsprogram ordnar vi för dem sam är intresserade en GULASCH-KVÄLL på en äkta ungersk Charda i Budapests utkant med folklore och zigenarmusik. Utllykten är frivillig och kostar ca fim 160,-. Denna beställes i samband med anmälan tili resan och betalas direkt tili reseledaren i Budapest.

6.5.91 Frukost på hotellet. Redan vid 08.30 tiden säller vi 055 i bussen för en heldagsutllykt längs Donau. Vårt huvudmål är Donaukröken. Vi bö~ar med den gamla konungstaden ESTERGOM med Ungerns största katedral och ovärderliga kyrkoskatter. Sedan söker vi 055 ned tili själva "kröken " vid Vishegrad, ser på lämningama efter kung Mathias omtalade renässanssloll och äter lunch uppe på en viltrestaurang i det vackra skogsområdet strax ovanför Vlshegrad. Vi avslutar dagen med ett besök i den charmiga staden Szentendre, konstnärsstaden med trånga gränder, gallerier och det vackra museet med Kovacs omtalade keramik. Kvällen fri.

7.5.91 Ifsdag Frukost på hotellet. Dagens program går under mottol "Budapest på egen hand". Staden är full av intressanta objekt att upptäcka och uppleva. Naturligtvis är det eli "måste" både att gå på egen shoppingrond på gågatan Vaci och att besöka den stora saluhallen med sin mångfald av färgstarka varor. Vi rekommenderar också besök på några av de många tina museerna som finns i centrum, t.ex. NATlONALMUSEET med bl.a. Stefanskronan och en mycket ele·

Teaterresa tili Vasa "Spelman på taket " De vackra s te jul så ngerna i SI. Jacobs kyrka Slyrelsen

14 dee.

Esbo svenska pensionärer r.f.

22.9 11.10 8.11 26. 11 28.11 17.12

Basar kl. 12.00 i Esbo frivilliga brandkårshus .

Funktionär skur s i Brobacka T e mada g på Grankulla Frivilliga brandkår kl.

13.00- 19.00 Kr yss nin g tili Stockholm med Vikin glinjens M ariella J ui fest på Kun gsvägens hotell- och restaurangskol a

Julfe sten. Holken Täkter kl. 17 .00. firar vi med julprogram enligt tradition och kaffeserveringo Ro lf Sonntag och Sven Sid st år för den lätta underhållningen. Tag med namnlös julklapp. samt ett gott humö r. V ÄLKOMNA! B occia. spelas alla m åndagar i Ingå kyrkby lågstadie skol as bollhall kl. 15.45- 18.00.

Simturertill Sjundeå Bad fortsätter. Om Du är intresserad . ring 90-2 1 16 84.

Lovisa svenska församlings pensionärer r.f.

7.1 1

Haga pensionärer r.f.

21.11

14 sepl.

5.12 15.12

" Vi vi II bl i " d u " med vår stads högsta ledning.

B esök av bl. a. vår nya stadsdi rektö r och st adskamrer.

L d . ministern och riksdagsmannen Magnus Kull berättarom " Hur R epublike n Finland

s t y rs '1 24 " 30kl.

19 " 20 " 27 ., 9 nov.

II ..

23 ..

5 dee.

31 j an .

M öte Teaterb esö k M ö te F öde l se dagsfest Nyfänd sk aCton på Finland iahuset Teat e rresa tili Åbo Möt e B asa r M öte Gr ö t fest 199 1 gör vi en teaterresa tili Stockholm .

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r .f.

7.11 14.11 2 1.11

Ingå pensionärer r.f.

18 nov.

H ös t a ukti o n . H olken Täkter kl. 13.00. Under höstens lopp saml ar vi in handarbeten . slöjd. k är-

va r och kvastar. Alla slag av varor vä rdesättes.

L otteri och kaffeservering. Bussarna startar 1

tim . tidiga re än tili va nliga möten i Holken.

29 nov .

Sparbankernas " G 1a d K v ä II " i H olken T äkler.

gant framställning av Ungerns historia, MUSEET FÖR BfLDANDE KONST vid Hjälteplatsen med förnäm lig spansk och italiensk konst, samt SLOTTSOMRADET, sam måste betraktas som ett enda stort musei-område. Dessutom finns det många udda museer, som är värda ett besök, t.ex. konstnären VARGAS MUSEUM , APOTEKSMUSEET, JORDBRUKSMUSEET och ROMERSKA UTGRÄVNINGARNA i stadsdelen Obuda. Om intresse finns ordnar resele· daren en båttur på Donau. Anmälan och betalning i Budapest.

Middag på hotellet.

8.5.91 onsdag Frukost på hotellet. Dagen fri . För dem som är intresserade arrangeras en frivillig utllykt tili PUSTAN. Vi åker då med buss ut tili det gamla godset SARLOS för att se på en fan· tastisk riduppvisning , pröva på vagnåkning och kanske t.o.m. själv rida. Vi äter en rustik pusta-Iunch med minst tre rätter, rykande varm gulasch, gott inhemskt vin medan en zigenarorkester underhåller under lunchen. Vi fortsätter sedan dagen med ett besök i staden Kecskemet och ser på underbart vackra jugendbyggnader. Retur tili Budapest, dit vi anländer vid 17-tiden. Utflykten beställes i samband med anmälan tili resan och betalas i Budapest. Pris ca fim 160,inkl. lunch, riduppvisning ent"'er.

Middag i Budapest vid 20-tiden.

9.5.91 lorsdag Frukost på hotellet, varefter avresa med buss tili staden EGER, ca 100 km nordväst om Budapest. Eger är en av Ungerns vackraste barockstäder, grundad redan på 1.000-talet, biskopsstad, kulturstad med ärkebiskopslyceet som utbildningscentrum. Eger är också centrum i det stora vindistriktet, där det mörka "Egri Bikaver" produceras. Under förmiddagen gör vi en stadspromenad med lokal guide i det centrala Eger med bl.a. besök i ärkebiskopslyceet, biblioteket, observatoriet och domkyrkan, där vi också skall åhöra en kort orgelkonsert. Vid 13-tiden lunch på egen hand eiler gemensamt i någon av de många källarrestaurangerna under domkyrkoplatsen. EHermiddagen ägnas åt en promenad upp tili borgområdet med besök på borg· museet och i de många unde~ordiska försvarsgångarna alll en "vandring" i Ungerns historiska kamp mot turkarna.

Efter denna heldag i Egers intressanta stadskärna inkvarterar vi 055 på centralt belägna Hotel Eger. Middag på hotellet.

10.5.91 !redag TIdig frukost på hotellet, vareHer avresa norrut. Vi bö~ar med eli besök i Szilvasvarad för att se på stuteriet med de vita Lipizzanerhästarna, vilka gjort Spanska Ridskolan i Wi· en så berömd. Vi fortsätter sedan upp mot gränsen tili Tjeckoslovakien , in i det berömda karstområdet med sina mäktiga droppstensformationer. Vi gör en promenad i grottsystemet under lokal ledning. Dagens lunch ordnas i form av pic-nic i den unika naturen (självkostnadspris, ingår ej i resans pris). Under ettermiddagen kör vi vidare längs små·

Den stora födelsedagsfes t e n Julfe sten

28.11 5.12 12. 12 19. 12

F~ar~

Svenska-dagen Informerar Bjarne Sund oss om de k vistiga pe n s io n s f r å go r n a.

Gästar oss en tj änstem an från s t a ts j ä rn v ä ga r na .

Firarvi en gemensa m födelsedag med alla föreningens medlemmar som fyllt år.

Gör vi en resa i tankarna tili Oberammergau.

Birgitt a Weiner berättar.

Går föreningens julCest av stapeln .

Viloda g ( hemma).

VIPS :arna från Vasa önskar alla tidnin gens läsare ett gott sluI på det snart till ändalupna årel. vägar genom byar och gårdar med helt ursprunglig bebyggelse, genom ett av turister "orärt" ungerskt landskap, för att vid 16·tiden köra in i det andra av Ungerns kända vindistrikt - TOKAJ . Vi gör här ett besök på eli av vingodsen och provar vinet i godsets vinkällare. Härifrån kör vi vidare tili Debrecen. Inkvartering på Hotel Aranybyka. Sen ankomst och sen middag.

11 .5.91 fördag Frukost på hotellet och därefter kort stadspromenad, innan vi ställer färden ut på den Stora Pustan. Vi kör tili en av de mest kända platserna, HORTOBAGY. Här ser vi på pustamuseet, vareHer vi äter lunch, vii ken också blir vår avskedsmåltid på vår Ungern-resa, på ortens omtalade Charda. Vi fortsätter sedan vår bussresa genom pustalandskapet tili Budapests internationella lIygplats vid 16-tiden. Avfärd med SAS lIyg kl. 17.30 med ankomst tili Helsingfors kl. 23.05.

Planbyte i Köpenhamn.

PRIS: FIM 5.170,-/pers.

I priset ingår: - lIyg Helsingfors- Budapest - Helsingfors via Köpenhamn med SAS reguljärtlyg - rundresa enligt programmet med ungersk turistbuss - inkvartering i dubbelrum med dusch och WC eRI. programmet - i programmet nämnda stadsrundturer och entreer - heldagsutlärd tili Donaukröken - specialguidning i droppstensgrottorna och i Egers befästningssystem - orgelkonsert i Eger - vinprovning i Tokaj - halvpension bö~ande med middag 4.5 och slutande med lunch 11 .5.90 - reseledare Ingemar Ringqvists tjänster - avbeställningsskydd Tflläggskoslnader: - enkelrumstillägg Fim 790,- (begränsat antal) Priskalkylen är uppgjord på 15.10.90 gällande priser och valutakurser. Vi reserverar oss för av oss oberoende prisförändringar. lIall del i dubbelrum (dam- eiler herrplats) inte karl ordnas debiteras enkelrumstillägg , om vilket meddelas senast en vecka före avresan.

Anmälan Anmälan är bindande då förhandsavgiHen mk 500,- har erlagts.

Annullerfng Ifall resan annulleras tidigare än 30 dagar före avresan, avresedagen inedräknad , är vå ra expeditionskostnader mk 200,- per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföre· ningens i Finland sällskapsresevillkor, vilka finns tillhanda på vår byrå.

Ansvarig researrangör: LL Tourist Service Arkadiagatan 21 00100 Helsingfors tel. 90-44 00 41

4

Oet var visst Tage Oanielsson , so m kom på det där att " händelsernas rätta mening, gå r upp för eftertanken med försening". Oe f1esta av oss har väl nu på äldre dar märkt att det händer att det tänder lite sent.

Men dock. Så där riktigt snabbtänkt är åtmi nstone inte jag numera . Oet viII bli lite förseningar när man viII ha tag på ett namn , en plats, ett Artal eIler något sA nt.

Man har det på tungan, men Iyckas inte spotta ut det.

GenasL Men nä r minnet de finitivt klickar så brukar svaret ändå komma medan man tänker på annat. E Iler på ingenting. Så där som det stod skrivet i en barnbok på 20-talet: "Men fru mamma sitter tyst tänker uppå inte t jyst" .

Och om det gått så fatalt, att man inte får någo t svar på sina undringar så brukar morgondagens tidningar ofta komma med besked . Såsom härom sistens när jag i en platsannons hade läst o m en som önskade en hemhjälp. " He1st kvinnlig e Iler manlig" stod där. Oå hjälpte det inte att försöka undra fö r hjärnan stod stilla som månen i Ajalons dal och in te

Pensionär modeU hade jag he lle r någon nytta , av att sticka häpnadens slickepott i fö rvåningens mun . Vad vi lle mänskan ha?

Jo , helst kvinnlig eIler manlig hjälp; men vad fanns eiler finns det för alte rnativ, undrade hustrun och jag samfällt.

Oock i e n tidning följande dag kom svaret , för där kunde man läsa i tryck att 25.000 opersoner hade sett Ernst Ro lf-kavalkaden på Svenska teatern. Och då klarnade det naturligtvis.

Hon som sökte manlig e Ile r kvinnlig hj ä lp ville uppenbarligen inte , att några o personer sk ulle söka jobbet. Och opersoner måtte det finnas gott om eftersom hela 25.000 hade suttit som teaterpublik.

Varpå man igen står spörjande: Vad är en o person?

Oet enda svar jag kom på är att det bö r vara en sådan där allt-i-ett-typ, som en gång sägs ha figurerat i en tidnings familjespalt. O är det stod: " Vigd : Hermafroditen K. Petterson". - Fast det kan ju också tänkas att den

1976

hjälpbehövande annonsören har kvar i minnet skräckvisioner av pojkflickan , hongossen La Gar~onne , om vilken det sjöngs dä det begav sig: "La Gar~onne, la Gar~on­ ne, inte kvinna inte heller mao , född tili kvinna, viII hon vinna samma rätt att leva liksom han" .

Jag kom här att tala om lilla Slickepott och kom då att tänka på att det visst bara är fingrar och tå r som har egentliga "egennamn".

Herrskapet kan namnen förstås men varför inte rabbla upp dem ändå. Alltså Tummetott , Slickepott , Långman , Gullbrand och lille Vickevirre, a lternativ " Iilla gumman som satt i askan och spann" . Atminstone mina tår startar från den minsta : Lilltån , Tena Tuva , Kuckukula, Makafrua och Stortampen o pp i vädret.

Namnet på övriga kroppsdelar är inte så vanliga. Vi har förstås ett par som he ter Axel och så finns ju han , Huvuds-Kalle och Ben Hur . e Iler hur? Låre n kunde man ju kaIla Sophia efter den italienska stjärnan , som dock inte verkar vara så he mma i svensk rättstavning e fter som hon kallar dem Lore n.

Men strunt i det.

Att jag så här kom in på kroppsspråket har sina smårandiga skäl. Häromdagen satt jag nämligen och läste ett historiskt verk och stötte plötsligt på något märkligt från asa tiden . O är visa de det sig att "de n elake gossen Rud a" i Va lhall , jätteättIingen Loke , hade namn på

En soppa är höstmat Oet är unde rligt hur ma n kan väx la smak ge no m åren.

Jag minns fo rt fa rande hur fasansfullt det va r med soppo r när jag var barn . Ko rvsoppa gick relativt bra , men surkålssoppa hö rde de finitivt tili de t jag inte gillade .

Nu hö r soppo rn a tili min favoritm at.

Jag bö rj ar med en soppa sam inte är va rdagsmat , nämlige n räksoppa under tak. Tili 4 pers o tar vi 'Iz kg räkor, skalar dem , lägger skalen i vatten för att dra ur saltet. Skalen får koka i (1/.

I fiskbuljong på tärning.

Fräs sedan 1 msk matfett med '/4 tsk curry , tillsätt 2 msk mjö l. Späd med buljongen och låt soppan koka 10 min. Avred soppan med 1 gula och 1 dl vispgrädde.

Fö rdela räkorna och finklippt dill i e ldfasta formar och häll i soppan . Täck skälarna med ett lock av smördeg. Oen får gä ner pä kanterna av fo rmen. Mao kan också täcka forme n med rostade brödtärningar och riven ost. Gräddas i 200' tio minuter . ltaliensk soppa är en mättande vardagssoppa som kan varieras efter smak . Rec. ä r för 4 perso

Leas

hörna

1 burk to mater , 2 msk mato lja, 2 lö kar , 2 tsk basilika eI. 2 tsk rosmarin, 2 msk kokt ris, 1 I tärni ngsbuljong, finklippt persilja , 1 liten burk fiskbullar , salt , vitp., rostade brödtärningar.

Fräs den finh ackade löken i tillsätt tomaterna. o lj a , Krydd a och tillsätt riset och fiskbullarna skurna i mindre bitar. Soppan kan avredas med 1 msk mjöl och serve-

HELSINGFORS PANT-AB Pantlån är en förnuftig låneform vid akut penningbehov

•••

HPO;@HFP

Låne·expedition: tel. 644 032 A Fredriksgatan 45 tel. 753 t059 B Tavastvägen 48 C Kundgatan 11 , 3 vån., City·Jätti tel. 333 445 M Mannemeimvägen 68 loI. 442 5n T Mariegatan 1, Åbo tel. 921-326 599

Varubelånlng sedan år 1882

ras med rostade brödtärningar.

Purjolökssoppa. 3 purjolökar, 2 msk matfett , 1 msk mjöl , 3 potatisar , 2 I vatten, salt , vitp., 2 msk oven osto finklippt persilja . Skär löken tvärs över, fräs den i fettet, strö över mjölet , tillsätt potatisen i bita~ . Smaksätt. Låt soppan koka tills lök och potatis är mjuka . Allra sist kommer osten i, den skall inte koka.

Juliennesoppa.

Namnet antyder att ingredienserna är skurna i fina strimlor.

Rec. ser ut så här: 2 morö tter , 2 palstern acko r , 2 purjolökar, 1 bit selleri , 100 g vitkål, 2 I vatten. Lå! de finstri mlade ingredienserna koka i vattnet ca 1 timme.

Tillsätt 1 salladshuvud också i strimlor , 4 potatisa r, 200 gr d j. frysta ärter blandas sist när potatisen är mjuk. 1 msk smör förhöje r smaken , liksom också persilja.

Vardagssoppa 4 perso 2 I buljong (tärning) , 1 blomkälshuvud, 2 msk tomatpure, 1 msk smör, 1'12 msk mjöl , paprika , (salt). Koka det de lade blomkålshuvudet , men inte för mycket , då blir smaken mindre angenäm . Passera blomkälen ,

runda ord på löpande band.

Jag har all tså den äran att gratulera mej själv för att ha klarat av några blindskär igen , nynnandes för mej själv: Min kära tös jag dej bedyrar att med kompass och sjökort van jag klarar alla släckta fyrar på erotikens ocean.

Just vid "stängningsdags" fick jag syn på e tt litet märkligt intervjuuttalande som ige n satte stopp i tankegängarna. Lika abrupt som dä profeten Josua kommenderade: "Soi, statt stilla i Gibeon och mäne i Ajalons dal" .

Ett kvinnligt intervjuoffer i VECKAN sa nämligen : "Jag tror att det fortfarand e finn s behov för kvinnorna att bli tagna på allvar". Vad säger herr- och fruskapet om det? Atminstone jag har all tid tagit kvinnsen pä fullaste allvar och så kommer detta som ett slag i plytet pä en. Oystert , dystert , övermättan dystert!

Och då menar jag inte hösten , som trots allt ocksä har sina goda sidor. Gack ut och leta rätt pä dem !

Hasse

Lunch eiler festsuve

fräs smö r och mjöl, tillsätt FÖRSÖK HITIA EN BÄTIRE pure och buljong. Ut koka KROGMILJÖ I ABO ...

10 min. Som garnityr kan man servera kokt spaghetti med ost , helst på särskilt fa t.

Rostade ostsmörgåsar är ett anna t allernativ.

Minestrone. 1 bit selleri , 1 Auragatan 1B, 5. vån. purj o lök , (vitlök), 2 toma-.:: 333344 ter , 2 morötter, 2 msk risgryn e ile r makaroni, '12 pkt bacon , 1 kkp dj.frysta ärter.

Klipp baconskivorna i mindmer kunden åter in i affäKunde n : re bita r och Iät dem fräsa i re n: kastrullen. Tillsätt löken fin- Jag kommer tillbaka - Är den här lilla transishackad . Sedan tomaterna , torradion verkligen bra? med transisto rn . Jag kan morö tterna i slanta r och bulknappt få in Kö pe nhamn.

Biträdet : jongen . Makaronibitarna får - Mycket bra . Min bror Hur kunde Er bror dä få in ca 10 min . Sedan tillsätts ä r- har en likadan och han ta r in New York? tern a. Soppan serveras med New York .

Biträdet : - Han bor i New York . riven ost.

Några daga r senare komG rön ä r tpure. 400 g djupfrysta ärter, 2 msk smör , 2 msk mjöl , 1 lök , salt, vitp., l'lz dl vispgrädde , riven pepparrot. Koka ärterna och passera dem . Fräs smör och mjöl, späd med spad och vatten, sammanlagt 1'1z 1.

28-30.12.1990 Jublleumskryssnlng tili Stockholm. ProLöken får vara råriven . Sopgram helt pä svenska med bl.a. Börje Lå ng och Marlln pan serveras med vispad Brushane Blg Band. Ombord både jubileumsmiddag och grädde smaksatt med riven dans. I Stockholm kan du bl.a. shoppa på AHLENS med pepparrot. Burkärter kan dilt personliga VI P-kort. användas, men inte enbart PRIS: kategori A 1.170,-lperson (2 personers hylt) utan så att 'Iz utgö rs av kategon B 1.020,-lperson (2 personers hylt) dj .frysta eiler fä rska ä rter.

I prlset Ingär: Lea Andersson - kryssning med nya SILJA SERENADE H:forsS :holm-H :fors - cocktail - 1 smörgårsbord - jubileumsmiddag - 2 sjöfrukostar - underhållning med bl.a. Börje Läng och Martin Brushane Big Band - dilt personliga AHLENS VIP-kort (10% rabalt pä uppköp 29.12) Busstransport frän Hangö, Ekenäs och Karis SO,-Iperson frän Österbolten 180.-lperson

SVE7Zlubbel1

Jubileumsåret kulminerar ombord på

NYA SILJA SERENADE!

Närmare uppgifter och reservationer hos:

t!Hr1~1.-':':=::::/STO

Ab Skärgårdsvägen Nagu Tel. (926) 51 589

Öppet mä - 're 10-16.30

sin mage . I boken stod nämligen "Lokes maga Sigyn ".

Och eftersom man förr sa att allt som är tryckt är sant , så får man väl så illa lov att tro historieskrivaren. För övrigt verkar det sam om Loke hade varit finla ndssvensk troligen västnyl änning. Atminstone jag har inte stött på någo n från Sve ri ge, som skulle ha sagt " m aga" när honlhan "bukta lat" om eIler med sin mage . O e där rikssvenska rna känner inte heller tili vAra småungars " magakälka" eIler simhopparnas "magap lajsk".

Stackrarna.

Eftersom jag inte är någon vän av fula ord har jag namngett "akte rspegeln " och "förpiken" efter utländska gentlemän. Oen e na var en fransk nobelpristagare i litteratur 1960 med " runt" finsk tklingande tillnamn så mitt bakstycke bru kar jag högaktningsfullt kaila Saint-John, medan " fö rdelen" Iystrar tili Sir William , efter den engelska premiärministern i Napoleons daga r. Si så där. Jag klarade av det utan att komma med ord "som kan verka stötande n som akademiens ordlista brukar formule ra sig när den drar fram allehanda

~.AF.AF~U;'ST SERV'CE Ekenäs 911·71 20 12. Karis 911 ·314 44. Helsingfors 90·44 00 41 eiler hos BOTNIA i Närpes 962-412 71, Vesa 961-11 21 12 och TOURELLA i Jakobstad 967-235700.

5

För hälsans skull • De n här gä ngen tänkte jag all jag skulle ta la o m hälsa n i allmänh et. H älsan är halva live t , kanske de t , men o m det vi ka lla r hälsan är efterh ängsen , är det också lällare all dra sig fra m i denn a jämme rdal, sam vi ka llar jorde n .

• A vsikten med hälsovå rd slagen av är 1972 infallar e n förklaring so m skall ge ind ivi den up pl ys ning hu ru man skallleva fö r all fä h a hälsa n i behåll . H älsan har i della fa ll betraktats som en mOlsats tili sj uk domen. Med andra o rd lev så och sä, så und gä r du sjukd o me n . De tta sagt med vissa fö rbe häll .

A lla sj u kdoma r ka n vi inte und vika, oberoende av o m vi lever eli möj ligast ofördärvat liv. * H ade de ansvariga som

ge nomdrev lagen möj ligen tänkt sig att den prevent iva friskvård en skulle ske geno m perso n alen på de s. k . hälsovå rd sstati onern a . [ så ra ll har 18 år runnit ut i sanden . D et var ka nske vackert tän kt, me n det blev bara, ja -, just det. * Sist oc h slut ligen blev det någ ra ideella förb u nd och sammanslu lninga r som tog hand o m vår friskvä rd och so m me r e iler mind re tog sig an de svå rbemästrade fr ågor som detta o rd innefatt ar. Vi kan ju göra mycket fö r vår egen hälsa och ka nske ocksä fö r grannens , men det fo rd rar god vilja och sunt fö rnu ft .

• D et to rde vara allom kä nt att e n del sj u kdomar beror pä medärvda fak to rer och att e n de l perso ne r har d is-

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. p rofessor posi tion fö r nägo n speciell sjukdom. Å t sädana arvsa nlag ka n vi tyvä rr inte gö ra myckel. D äremot ka n vi påverka mi ljön. Med andra

som är anpassad för vår ålderskategori. För denna för muskler oeh leder välgörande aktivitet viii jag i detta samma nh ang med glädje anbefalla radions morgongymnastikprogram . Cykelåkning är b ra för den som i vå r ålde rskalegori vågar sig ut på cykelvägar, men minns att en cyklist alltid, utan vidare diskussion , använder STÖRTHJÄLM .

• Tili det sagda kan jag ännu tillägga verksamheter som olika slags bollspel , sk r idskoåkning, rodd , paddling, åk n ing med spa r kstötting, förutsatt att D u är den som sparkar, a r be t e ute pä sommarslugeom rådet , grävning och ogräsp lockning i en lite n trädgärdstäppa, önsketänkande tili nästa vår.

• [ ett friskvårdsprogram får vi aldrig glömma vikten av fysiska aktiviteter. Dem skall jag gå li tel ytl igare in på i dett a avsnin och i fö ljande nummer av tid ningen komma liII mera detaljerade förslag i de aklivileter för hälsans bevarande som i della sammanhang endast nämns som uppräknade rubriker. Såsom exempel för kroppsliga verksamheter viII jag hä r nämna promenader i Guds fria natur , med det menar jag nanerande på ställen där man kan tala om frisk lufl. Sim n i n g som i dag ka n utfö ras främst i simhallar , vi lka vuxit upp som svampa r ur jorden unde r vär levnad. Skidåk n i n g som med fördel kan utföras om termometern visar mi ndre än -10 grader. Gymnastik

ord vi kan se tili all luften vi andas är frisk , att vatt net vi d ricke r är re nt och naturligt , helst renare än vä rt genom o li ka kemi kalier bearbetade vallenledningsvatten . Ibla nd serveras vi ju också rent kloakvallen, det är ju rörande, när det ko mme r genom stadens rörledningar. [ dag har ma n i aUt högre grad riktat vå ra ta nkar på den föda vi skaU intaga för att hällas friska. TiU friskvå rden hör inte enbart det leka mliga utan dessutom den psykiska o mgivningen. Med den mena r jag inle blo tt miljön o mkring oss, la ndskapet och naturen, utan framfö r aUt individern a, bestäende av ho mo sapiens i o lika tapp ningar, de som representerar de mänskliga relationerna.

Händernas betydelse för vår hälsa Jesus sade : Era händer

oeh ögon ä r "secret vessels'·.

Han sade oc ks å: den som tror på mi g skall gö ra någo t stort. De flesta av oss tar händerna rör något självklart. Hände rna är inle tili bara för att gripa. halla i nagOI eiler för all leka med ulan deras krcativa kapacilel är obegränsad. Tänk tilI

exempel p läka re. musiker. han tverkare ele. sam ulIrycker sig själv genom si na

händer. ~pc l hre

Dansörer. skådeoch

~å l1 garc

u ttryck-

eT också afta känslor oeh

känslighet genom sina gester med händerna.

Del finns ma nga o lika slags hä nder : vackra. fu la , kraftiga, späda. slarka o.s.v.

De l finns händer som är kapabla ti li mycke l oc h sådana so m inte kan göra så mycket.

Det finns ocksä väldigt känsliga hän der so m I.ex. de so m blinda läser blindlexl med . De mest kreativa hä nderna kan hela . De kan genom beröring överföra energi tili andra personer. Hände rn a förmedlar cnergi . En genomsnillsperson kan göra någOl med sina hände r varje dag. En del män niskor känner sig begåvade he la liden oeh andra måste koncentrera sig för all odla si n begåvning. En frisör eiler kock är

sa m kropp beslår av förslörda eeller. Här är händerna vikliga . När vi sluler händerna laddas del e ne rgi och när vi ö ppnar händerna avgår del energi. Därfö r skall vi ha fingrarna svagl ihopböjda då vi inle gör någol med va ra händer. Händerna ha r alllid energi .

Har ni någonsin länkl efler varfö r ni har 5 fingrar.

Jo. varje kroppsdel är skapad för e n viss funktion . Det ä r inle någon lillfällighet .11

vi har 5 fingrar . De repreVar inte rädd att använda senterar vAra 5 sinnen: dina händers fulla kapaeilet.

Ali aklivilel har eli biolo- Tummen = kansia och beröring giskl mönsler pä nning oeh Pekfingrel = ögonen .synen = smak avspän ning vi lkel är all hus- Langr.

Ringr. = hörsel hålla med energilillgången .

Lillr. = lukI För all upp nå god hälsa ä r del viktigl att lära sig all Fingrarna är dessulom deskapa inre energi sam re producerar celler. En ohälso- lade i leder också myckc t krea t iv .

handfla lan kan vi bOla landvärk.

Alla o rgan finns i vår handfla la. Genom all Irycka på den oe h gnid a den kan vi sli mulera blodcirkulalionen tili de o lika organen .

Del är hälsosaml al1 gn ida fortsättningen av tummen [ör det är en helande plals.

Från lillfingrel ner mot handleden finns levern. Om della område är myckel rött kan det belyda fel på levern .

Vi skall vara tacksamma för våra händer och vera att vi kan göra myekel gOIl med dem både för oss själv och Genom all gnida fingrar- andra. nas roldel och början av Lizlotta Va lcsca

Mellan pekfingrel oeh tummen finns det centrala nervsystemet. Genom att Irycka där kan ma n lindra all värk och också sjösjuka.

Me ll anrumme l mellan Fingrarnas 3 leder sy mbolise rar fysi sk. känslig oeh fingrarna är Iymfkört lar.

Genom all gn ida där aktivemental vision av kroppen . ras Iymfsyslemel.

Tå-. finger- oeh tungspelGenom all gnida naglarna sen innehåller nervändor. mot va randra förbättras Vila n äekar på naglarna minnel oeh hå rväxten . belyder zinkbrisl.

Genom all Iryeka fingerGenom all behandla hän- topparna under naglarna derna pä olika sä tt kan man kan vi lösa upp kristalliska lindra smärta och värk och slaggprodukler från nervsybOla olika fel. stemet.

Fingerloppen = fysiska jaget Millersla leden = känsliga jagel ROldelen = menIala jagel

Daglig massage av fingrarna oeh hän de rna skärper vå ra sinnen.

Genom att gnida tummen kan man bOla huvudvä rk och nacko nt. Tumspetsen motsvarar huvudet och ro len av tummen nacke n.

'~[@ATL~~ FYRVERKERI OCH JULKRYSSNING FÖLJ MED pA TEATERRESA TlLL ABO 1.12.

Inget nytt om resor kom fram i enkäten Oet för efaller som om förbundets r esor som d e hittills varit upplagda till fr edsställer de fl esta. Åtminstone d e nesta av de 27 som sva r at på vå r förfråga n om reseverk ~ samheten.

Att så få som 27 sä nt in sva r för vå nar dä remot .

Bland de resmål so m de neSla a ngell som önskemal finns europeiska stors täder.

Många svara nde har direkI namn gen vi lka släder som sk ull e inlressera - Ro m .

Mad ri d. Ve nedig. Flo re ns.

Prag. Wie n . Paris. Du b rovnik . Ro m oc h Pa ris lede r med Ire poäng fö re Flo re ns med Ivå meda n de andra ha r en poäng var.

Dessutom har Ire ö nskemäl (poäng) getts Ita lien .

Ivå poä ng har Ö ste rrike.

Lo nd o n med o mgivning.

Frankrike . Ir land oeh England . E n poäng h ar gens Ro m + soI. T ysk land . Spanien o eh Unge rn .

Pue rlo de la C ru z har en ö nskal sig med anslu lning

frå n ÖSlerbollen. Yllerligare en svarande har önskat anslulni ng frän ÖSlerbollen.

Eli par önskemäl om en ny resa lill Algarve i Portugal har ullalals likas;' om en höslresa lill Girasol. Åtminstone det sistnämnda resm ålet är redan nu under arbele. Liksom oekså Irland som komme r all fö rsiggå i bö rjan av seplember 1991. En e uropeisk slorslad so m vi a rrange rar e n resa tili är Budapesl so m är måle l d en 4- 11 maj näS la år.

Kurser. lemadaga r. fö redrag o. d yl. pä fo lkhögsko lo r ä r eli ö nske mäl. Oeh give tvis reso r i No rde n oc h ruskareso r .

Belräffand e ink va rle ringen ha r d e öve rl ägset n esla hela 20 slye ken ö nskal sig inkva rt ering av me llankl ass.

Me n fem av de m har ahernative l högkl assig inkva rt ering o Enbart hög klassig inkvarte ri ng ö nskar sig fyra av

dem so m sva rat medan en viII bo Iyxigl.

Egen reseledare viII 22 av de svarande ha med. en har svarat nja meda n en inte tagil stä llning. Tre har svarat direkt nej varav en inte vill ha den nuvarande reseledaren med. en sagt nej utan kommen tarer och en anser att resans art avgör. Önskemål o m färdsäll varierar beroende på res målet men nyg oe h bå l har de nesla kruxal fö r. Ö nskemåle n o m reso rn as längd va ri erar me n öve rras kand e många viII gä rn a ha längre än Ivå vecko rs reso r .

I nästa numme r av G o d Tid ålerk o mme r jag tilI de enskild a ö nske måle n som ko m fram ge no m enk äle n.

Då ho ppas jag oekså all fö rbundels hela resep rog ram fö r 199 1 ska kunn a publieeras.

G urli Nurmi

111111111111111111111111111111111111111111111111111111 1

DAGS FÖR LlLLA·JUL 11 .12.

Tankeord av Margaret Haikola Att vara gammal männ 1ska Innebär Inte främst att vara gammal utan främs t att vara männlska.

Erfarenheten har sänkt penslonsålder.

Rundvan dring på Abo s lotl, lunch och teate rbiljett tili kome d in "Ilotulitus" Pris : 290,-

fåt t

Att lämna en männlska I fred betyder o fta att läm na h e n ne I o fred.

De lä ngsta t1 mmarna ä r småt lmmarna.

VI få r ta emot Uvets sklftnlngar utan bruksan vlsnlng.

-

Prävnlngar vänder tan karna Inå t.

Levnadsvlsdom: att kun na använda egna upple velser tili att fämå andra männlskor.

-

Kryssni ng med M/S Olympia tili Stockholm.

Rundlur i Stockholm och ma rknad i Gamla s tan.

Middag och frukost tur-retur ombord.

Pris : fr. 565,Anmälninga r och förfräg ninga r:

t) " ~ATL~

I ~~

ELISABE TH OLJEMARK Atlas-ma tkat

Runebergsgalan 40 00260 HELSINGFORS Tel: 496 066

..

VI MOTS IGEN. Et! trivsamt affärs-, semester-, och konferenshotell i svenskspråkiga österbotten .

• 100 rum - 220 bäddplalser • 6 restauranger * Funktionella konferensrum för upp tili 120 personer • 4 bastur

Ring 967-864444 och fråga efter vårt specialprogram för konfere nsgäsler

~ H 0 TE l - - =

RJNTELL Kanalesplanaden 13, 68600 Jakobslad tel. 967-86 4111 , telex 7558

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111

6

Bad, soi och trivsel fick 17 SPF:are på Girasol i Spanien

I f estmundering på väg tili en spansk afton.

- Varför har polisen i Spanien haltar som är plalla baktill?

Del svaret veI numera J 7 medlemmar i SPF, d.v.s. vi som dellog i resan liII Spanien och Girasol i seplember.

En resa som gynnades av mera soi och värme än vi egenlligen hade va ril inlresserade av. Men under de två veckorna där haon vi kanske något vänja oss vid all temperaluren under daglid steg liII + 36 grader Celsius.

De 17 SPF-resenä re rn a sta rt ade de n 7 septembe r på kvälle n. Eher e n nattlig flygresa ko m vi fram tili Malaga där värm en slog e mot oss som en vägg. O eh väl framme på hotellet togs vi väl e mot oeh sov e n första natt i bekvä ma sängar.

Nymo rn ade oeh ovana vid miljön giek vi tili vå r fö rsta frukos t sam var vacke rt uppduk ad i matsale n . Oeh därmed hade vår tvåveekorsviste lse på Girasol bö rja!.

I hote llets reeeption hade vi trygga Siv Lind e b äe k som kunde sva ra på det

mesta om Spanie n . Hon har bott där i 24 å r oeh är numera helt aeklimat iserad spanjorska. Med ena foten i Sibbo som martid .

Vår kondi tion tog pojofliekan Vuokko M aksim ainen hand om . Oeh det gjorde hon med besked .

Hon promenerade med oss på mo rn arna - de som orkade givetvis - hon \ärde oss vauengym nastik och oekså ann an gymnastik på det torra .

Oeh vi njöt och skölle vår hälsa. Många tog behandIingar av olika slag. Ulla bubbelbadade, Maja masserades och parafangades (!) och Sylvia dansade något som också Elsa hängav sig ål med känsla. Gunni gjorde utflykter på egen hand och kom på kvällen tillbaka spr ä ngfylld av intryck som hon delgav oss.

Ver na skrev vers och Doris berättade roliga historier för oss när vi tog igen oss på kvällarna ule på trerrassen.

G ö t a oeh Margareta löste korsorden i H usis något som vi alla hade möjIighet att göra eftersom Siv

Pensionärer i Esbo Vad vä ntar vi på? Esbo sve nska pensio näre r r. f. är e n pensionärsföre nin g. sam grund ats fö r oss oeh ä r tili för enva r av 055. De n ä r e n ideell fö rening . helt fri frän all politik oeh förutfattade me ninga r oeh fördomar.

Den verkar som en förenande länk mellan oli ka organisationer oeh samfund . ~

Värt viktigaste mäl är jämlikhet oeh god kont akt med vå ra medmänniskor .

Alla behöver vi goda re la{i aner tili varandra ävensom fysisk oeh psykisk rekrea(ion . Du som ä nnu inte anslu tit Dig tili vår verksamhet . gö r slag i saken . Skriv in Dig i någo n av Esbo

svenska pensionärer r.f: s

........................

, : :

•:

:• • '

~

KÅNALA. Kålsarvägen 5 c 29 1 r, kv 25 m2 ledig II vån. hiss. Bp 315.000,(AJUF FASTIGHETSFIJRMEDUNG

~

I • :

•: :•

C-J. Karlsson .J ........................

Oatermalm"llaten 31 , 06100 Borg6 Tel. 915-131 000

kopierade dem så alla fiek va rsin .

De dansanta bland oss hade ture n att bli uppbjudna av stiliga he rra r från Kyrkslätt . Vår vistelse samm anföll Iyekligtvis med den tid en grupp ve te raner från Kyrkslätt tillbringade på Girasol.

träff. Vi åt fisk oeh ska ldjur på en typisk spansk fiskrestaurang oeh åkte dä rifrån tili en nattklubb. Där fiek vi se en alldeles otrolig show .

Först spanska danse r oeh därefter i närm are en timme show av sång , musik , dans oeh Ijus. Den gå r inte att beskriva , den måste ses .

Att nattklubben var av myeket hög klass gjorde showen ä nnu me ra sevärd .

allt detta med ehampagne ule på terrassen .

Veroa sjöng siD visa om Girasol, läste upp en krönika om oss sam skrivits enkom för kvällen oeh Doris be rättade historier. Oeh reseledaren överraskades med ett hyllningskväde m.m .

Vi lämnade Girasol med vemod . Överlag trivdes vi tillsammans oeh många piane rade redan dä en ny vistelse där.

Avsked September i är va r e nligt med god mal vad Siv Lindebäc k berättade SPF-gruppen tog avsked exeeptionellt varm . Men i av Girasol - för denna a llmänhet är den månade n gånge n - med en avskeds- e n av de varmaste i områmåltid på spanska. Kocken det. För att undvika en IikManolito hade tillre tt de nande hetta pla neras nu en mest smakliga rätter i stort ny resa tili Girasol först i antal. Oeh vi intog givetvis oktober. Givetvis å r 1991.

Vi å terkommer med närmare detaljer men tidpunkten torde vara 4- 18 oktober. Oeh enligt vad vi erfarit blir det denhär gången dagflyg . Vilket ju är betydligt bekvämare ä n nattflyg.

Men som sagt vi åte rkommer senare med detaljer om resan.

Hallarna ja . . .

Varför polisens hallar är plalta baklill?

Del lär vara för att dess bä rare ska kunna luta sig moI väggen och ta en vilopaus.

Och den förklarin gen läter lika trolig som nån an-

nan.

Gurli Nurmi

Andalusien Vi gjorde en dagsutflyk t i det vaekra Andal usien. Vi såg bördiga da lar oeh karga bergslandskap.

Vi gjorde oekså ett besök utanför Spaniens gränser d .v.s. i Gibraltar som ju hör tili England . Dä r sammanträffade vi med varelser som många anse r vara vå ra släktingar - nä mligen apor.

Den äldsta av de ea 65 apor som finns i Gibraltar är omkring 35-40 år gammal. En av de yngsta visade sig vara le kfull me n hutades åt av nestorn .

Fantaslisk show på nallklubb En spansk afton ville vi givetvis vara med om och den visade sig vara e n fullpensionä rsklubbar. som verkar i o li ka de lar av Esbo stad. Dessa klubbar har pensionärsträffar varje vecka. några varannan veeka med program . Programmen består av allt ing frå n sång. allsång. musik . frågesport. teate rbesök. sketeher. fö redrag oeh reseski ldringar med diabi lder. seniordans. utfärd er. resor.

Förutom klubbarnas egna program ordn a r hu vudförenin ge n . alltsä Esbo svenska pensionärer r.f. . te madaga r. resor. utfä rder e iler någo t annat slag av ak tivite t varje månad . Det finns alltsä a litid någo nting för envar. Vår verksamhet omfattar he la Esbo. Anslut Dig tili den klubb . som passa r Dig bäst.

Här nedan en förteekning över klubbarna oeh ko ntak tpersonern a: Alberga pensionärsklubb

ordf. Sven Eklund Man ka n oekså gärna Sökö pensionärsklubb tel. 596362 o rdf. A nn a-Lisa Randström kontakta före nin ge ns o rdDalsvik pensionärsklubb förande Kurt Wahlstedt. tel. te l. 882 1 65 8807 17 . ordf. Osmo Castn; n Vi har det trevligt pä våra tel. 5967 25 Föreningens kassör är: träffa r. Stämningen är varm Gröndal pensionärsklubb oeh gemytlig. Kom med i Ruth Åkerlu nd tel. 86 28 02 ordf. Kurt Nyberg oeh sek reterare Astrid Harvå r verksamhet. te l. 5951 00 julin tel. 46 II 72.

Gäddvik-Mattby pensionärsBollen ä r kastad . behäll Välkommen tili oss klubb den inte ulan kasta den vio rd f. Lilli Dahlströ m dare . Tag kontakt med Es bo svenska pensionä rer r.f. tel. 42 7 1 67 ovannämnda klubbar oeh Kurt Wahlstedt Hagalund pensionärsklubb o rdfö randc ordförande n. ordf. Anita Saarinen te l. 4629 18 Kirsti pensionärsklubb ordf. Lars Harthin tel. 805 63 29 Esbo kyrkby pensionärsklubb o rdf. Heidi Ramstedt tel. 805 42 78 Köklax pensionärsklubb o rdf. Bertil Wikberg tel. 8 1 11 7 1

HANGÖ Aktielägenheter 2 r. k Högbergsgatan 4 53 m2 I-vån. Balkong. Hiss.

I prima skick. Byggt -73. Fp. 440.000,3 r, k Styrmansgatan 2 - 4 72 m 2 IV-vån. Hiss. SÖderbalkong. Bra skick delvis parkettgolv. Byggt -82.

Fp. 500.000.-

.o.SFF AFF Sparbankemas Fasgihetsförmedling HangöTel 911-81790, 82082 ~

Ab

7

Inspelningarna klara av "Din vredes dag" Filminspelningarna av den sex timmar IAnga TV-filmen "DlN VREDES DAG" äro slutförda . Alla medlemmar, som voro närva rande på föreningens månadsmöte i maj 1989, kan minnas, att på mötet fanns en anmälningslista, som cirkulerade från bord tili bord , på vilken de, som voro hugade att ställa upp som statister vid de förestående TV-inspelningarna i Obbnäs, fingo anmäla sig. Sju medle mmar anmälde sig tili statiste r. Dessa voro; här i alfabetisk ordning: Thelma Kinnanen , Eila Lindholm, Rolf Lindholm , Berta Löfgren , Alice Salonius , Eric Tallberg och Judit Tallberg.

Alice Salonius, före ningens ordförande, blev statistgruppens kontaktperson, som tog e mot Rundradions meddelanden och informerade oss andra om dessa. 1 medlet på maj fick vi beskedet att vi skulle träffas i Lyan i Kyrkslätt där Rundradio ns kontaktpersoner Johan Eriksson och Liisa Rauteva närma re redogjorde för oss om statistjobbel.

Bland annat påpekades , att det är viktigt att komma ihåg att man alltid håller det, sam mao bär, i samma hand vid alla tagningarna av samma scen. Annars hoppar föremålet på filmen plötsligt från den e na tili den andra handen. Föremål såsom glasögon och klockor får ic:k c: sy nas för sådana fanns

icke på 17oo-talel. Om nAgon glömmer att taga av sig glasögonen är inspelningen förstörd och måste tagas om. Att statisterna ofta kan få vänta långa tider mellan inspelningarna, sam äro beroende av väderleken, uppIystes vi om och uppmanades att taga med oss spelkort, lektyr o.d. att fördriva tiden med under väntetiderna. Vi uppmanades också att taga med oss smörgåsar för Rundradion arrangerade bara en måltid per dag.

Alla fyllde i en anmälningsblankett med noggranna uppgifter om sig själv, även mått och storleksnummer antecknades i blanket-

ten , vi numrerades och fotograferades med nummerlappen på bröstet. Att vi själva kunde sköta om transporten tili Obbnäs antecknades.

Vid träffen fick vi meddelandet "Avustajien tiedoksi ja taustaksi", som i fri översättning låter så här: "Filminspelningarna av den mest omfattande TVserieframställningen i vArt land börjar i september 1989 i Obbnäs i Kyrkslätt. Det är fråga om Rundradions produktio n DIN VREDES DAG , som berättar om Helsingfors på 1700-talet, i regi av Åke Lindman. Filmen grundar sig på den finlandssvenska författarinnan Barbara Winckelmans roman !lDin vredes dag".

Din vredes dag berättar o m den lilla tvåtusenhövdade, ruckliga stapelstaden vid namn Helsingfors, som låg inklämd mellan två mäktiga riken . Man lever åren 1739-1742. Sverige hade för ett par årtionden sedan genom Stora Ofreden förlorat stora landområden och som e n följd härav sin ställning som stormakt. Nu möjliggör det virriga läget , som den pågående tronföljartvisten i Ryssland förorsakar , för Sverige en liten möjlighet att återvinna åtminstone en del av de förlorade landområdena och sin ställning som stormakt. Och Sverige besluter att anfalla Ryssland , som slutar iIIa .

Finland utgjorde då Sveri-

man av att i filmen finns ett sextiotal roller, som innehas av skådespelare från Sverige och Finland, och att man beräknar behöva cirka 4000 statistdagsverken.

Genom dessa sstörre och mindre roller och speciellt genom handelsmannen Gerickens, hans piga Brittas och hans dräng Ontrejs ro ller får man följa med helsingforsbornas leverne i både gott och ont och med den stora klasskillnaden som rådde i samhället på 1700-talet. Filmen skildrar såväl de fattigas liv i svält och armod som de rikas liv med politik och fester. Och - naturligtvis kärleksförhållanden .

Statisternas uppgift är att fylla stapelstaden Helsingfors med liv - de äro stadens borgare , hantverkare, pigor och drängar , svenska soldater , ryska kosaeker o.S.V. De äro män , kvinnor, barn, åldringar o.s. V., som rör sig i staden på gatorna oeh i gränderna.

Filminspelningarna börjar i september 1989 oeh upphör i september 1990. Under inspelningsåret kommer varje utsedd statist att i medeltal deltaga i 1-5 inspelningsdagsverken.

Arbetsdagarna börjar i allmänhet kJ. 07.00 , men även andra tider, oeh infaller såväl mitt i veekan som under veckosluten . YLE arrange rar trans port tili Obbnäs. Inspelningar i studio i H:fors förekommer oekså.

ges avlägsn a och efterblivn a

Som Rundrad ions kontaktpersoner tjänstgör Jo-

östra riksdeJ i vilken Åbo

var huvudstad och säte för han Eriksson oeh Liisa Raubildning. Helsingfors igen teva.

Av tabellen " Kuvausjakvar en militärstrategiskt viktig hamnstad i all sin elän- sot" (inspelningsperioderna) dighet. Alla svåra lidanden framgiek att det förestående och oerhörda strapatser, inspelningsåret var uppdelat som Finlands folk hade fått i 16 perioder vilkas längd utstå under Stora Ofreden , varierade från 5 tili 10 davar i helsingforsboarnas go- gar. Den första filmningspeda minne. Dessutom pröva- rioden skulle vara från 13.9 de de ofta återkommande tili 22.9.-89 oeh den sista, nödåren och farsoterna be- sextonde perioden , från 29.8 folkningen hårt. Och nu tili 7.9.-90, som dock inte hördes rykten från Sverige behövde användas. Inspelom ett ny tt krig och oron ningarna blevo färdiga reoch rädslan tilltog bland be- dan under den femtonde pefolkningen när den svenska rioden 18.7-27.7.-90.

Första gången , som vi hären tågade in i staden.

Att det är fråga om et! kyrkslättpensionärer deltoomfattande projekt förstå r go i inspelningarna , var den

14.9.-89 . Då voro vi alla, som hade anmält sig tili statist , med . Men för Alices del blev det den enda gången.

Hon drabbades av en svår sjukdom oeh avled på vAren 1990. När A1iee ieke kunde va ra med övertog Rolf befattningen som gruppens kontaktperson .

Den första gAngen vi deltogo i inspelningarna filmades bland annat seenen då handelsman Gericken kommer ut på rådhustrappan oeh kungö r för folket, som hade samlats på torget, att nu är det krig. Vid filmningarna föreställde vi kyrkslättpensionärer bJ.a .: Hantverka re , hantverkarhustru, borgargardist, piga , dräng, fattig kvinna, fattig man och lik . Som ni hör en brokig skara människor. Oeh i nästa å r får vi se dem i televisionen. Filmen , som skall bli sex timmar lång, visas i sex avsnitt. Jag är övertygad om att filmen "Din vredes dag" kommer att bli omtyckt.

Den , som har läst boken förstår , att av den berättelsen kan Åke Lindman , om någon , göra en fin film. Regissör Ake Lindman är en myeket sympatisk människa, som lugnt oeh vänligt styr oeh leder sin filminspelningskår, skådespelarna oeh statisterna. Före varje tagning av en seen Ijöd kommandoorden: " Kuvaus filmning! ", "hiljaisuus tystnad!", "kamerat käyntiin!". när kameran starta-

grund av den milda vintern med dåliga isar mAste seenerna, som skulle spelas in ute på isen i Helsingfors, fiImas norr om Jyväskylä i Saarijärvi.

Den längsta arbetsdagen vi var med om var den 20.7.-90. Vi började kJ. 06.00 på morgonen oeh slutade kJ. 21.30 på kvällen .

Den dagen filmades överlåtelsen av Helsingfors tili ryssarna med 700 deltagare .

Torget i Helsingfors i Obbnäs var fullt av folk; ett 50-taI ryska kosaeker tili häst , svenska karoliner, finska gardister, borgargardister, generaler och fältherrar tili häst samt sorgsna oeh ängsliga helsingforsare. Den natten blev det ieke många timmars sömn för följande morgon , den 21.7, voro vi kJ. 05 .00 igen nere i Obbnäs. Som ni märker har vi emellanåt jobbat långa dagar. Många undrar säkert över varför vi har mästa börja så tidigt om morgonen.

Det är därför att alla skall hinna klädas oeh sminkas i tid förrän filminspelningarna börjar. Ingen av oss hade kunnat föreställa sig att vi en dag skulle sitta oeh spela kort i Obbnäs kJ. 07.00 på morgonen oeh alldeles nyktra. När man var färdig , påklädd oeh sminkad, fiek man fördriva tiden på bästa sätt tills filmningen började.

Jobbet som statist var intressant. Vi , som var med , har mAnga trevliga minnen irån

inspelningarna oeh väntar med spänning på att få se fiImeno Statistdagsverkcna har inbringat mk 4.700,-, vilken summa vi statister föreslår, att skall anvä ndas tili att täeka kost naderna fö r kaffet , som bjuds på månadsträffarna. På så vis kommer, enligt vårt förmenande , pengarna, så länge de räeker , alla aktiva medlemmar tili godo.

Den sista filminspelningsdagen i Obbnäs var den 24.07.90. Efter inspelningarna höll Åke Lindman ett kort taI i vilket han framförde sitt varma taek tili alla medarbetare , skådespelare och statister som deltagit i filminspelningama. Tydligt rörd sade han: "Jag saknar ord att uttryeka min stora taeksamhet tili er alla".

Vi , som var statister, fick uppleva nllgra intressanta och minnesrika. om ock ibland en aning ansträngande , dagar i 1700-talets Helsingfors i Obbnäs tiIIsammans med Rundradions TV-filminspelningsteam , som bestod av kunniga. sympatiska , kamratliga oeh trevliga människor.

Vi kommer att minnas dem med glädje oeh taeksamheI. R.L. 25.08.1990

des svarade kameramannen

" käy", kJaffen med numret för seenen fotograferades oeh Åke kommenderade "aloittakaa - börja" oeh när seenen va r tagen ropade han "kiitos - taek". Oftast filmades varje seen två eiler tre gånger efter att först ha repeterats två , tre gånger.

Den . som icke har varit med och sett en inspelning, har svårt att föreställa sig vilket enormt arbete som fordras för att filma seener med massor av folk. Oeh vid filmning av seener med många hästar oeh myeket folk kan det lätt hända olyekor. Vädret är en faktor, som ofta ställer tili förträt oeh svårigheter. På

Välkommen som preferenskund!

Väli även du finlandssvensk trivsel året om!

HSb:s preferenskund 1990

En trogen vän året om finner Du i den enda finlandssvenska veckotidningen - Kuriren. Den bjuder inte på sensalioner och skvaller utan salsar i stållet på hela familjen . Goda matrecept, noveller. följelonger. konsumentupplysning m.m. finns i ärets alla tidlösa nummer. Prenumerera nu för 1991 sä fär du höstens återståend e nummer gralis.

I-------------------------~

I KRYSSA FÖR! I I 0 GRATIS et! nr av I program

Kuriren bjuder pä trivsel och avkoppling både hemma och borta. Tidningen har spritt gtädje i Svensk-Finland i 30 år och Kurirens resor har sammanfört finlandssvenskar ända sadan 1965. Beställ Kurirens nya reseprogram!

Kan såndas

~

;.,::~a~~~~~n.

Kurlren med Kurlrens rese-

1, 0 Jag prenumererar på Kurlren lör

II 0

Trivsel hemma och borta

~'ö

1991 lör 170 mk

Kuriren betalar portot.

(utom Norden 240 mk) Jag vIII ge Kurlren som gåva

II

SÄND KURIREN TILL:

N.mn ____________________________________

I Näradress ---------------------------------

ku..'iPe..

-

beralar Ingen kontoöverfOnngsavglft sköter kontantbetaJOIngar Jvgiftsfrin fa r snabbkomoutdr.ag i kass:m avgifcsfrin vixlar kontanrvaJut3 avgiftsfn u betalar IOgen krediueservcnngsprovision far Su uu mban pJ ny tt bankfack nar avglftsfri beraJningstjiinst få r en pe r~onl ig r:idglvarc.

Förutsäuningen för an bli pretcrcnskund är mmimum 40.000 mk i samma nlagda depositioner eiler en lönekonto mcd kredH med en limlt pa minst 40.000 mk eiler et( Magnumkomo. Förmanerna är I kraft kalendedrsvis.

Närmare in(ormatlon ger vAra kon tor'

PB 12

Post.dress ------------------------------- SVARSFÖRSÄNDELSE Avtal 65100176

GRATIS! tili årets slut Nya prenumeranter erhåller höstens återstående nummer gratls tili 1990 Ars slut.

I SÄND RÄKNING TILL: I

!

65101 VASA

::::ress _________________________________

I '--------------------------------------------Post.dre.s -------------------------------

GT 6190

Helsingfors Sparbank

8

Kampanjtema i väst:

A1dre duger

~

ä1dre kan

representanter rär en mängd organisationer

som har äldreomsorg på sina program.

Den 11 - 12 oktober hölls eli s_k. upptaktsmöte på Stockholmsmässan i Älvsjö. Från Svenska Pensionärsförbundet deltog styrelsemedlemmen Julta Christian senLauren och förbundets ordförande Levi Klåvus.

Den förstnämnda red ovisar här intill för sina iotryck och upplevelser frän upptaktmötet.

politiker samt må nga andra instituti oner med äldre 001-

sorg på sill program .

Kampanje n var välförberedd och välorganiserad och kunde geno mfö ras på eli föredöm ligt säll i Stockholmsmässans stora saL där ingenting klickade .

Allmänna synpunkter För all överhuvudtage t kunna rå på det ko lossalt omfallande programutbudet med föredrag av Sveriges mest kända specialister samt representanter för det politiska livet . försöker jag först redogöra fö r de allmänna synpunkter. som gick som en röd tråd genom de fl esta anförandena.

sell insatser bland våra äldsta från 80 å r uppåt.

3. Det skall linnas en reell vilja all säkra va lfriheten för seniorer

Pensionsåldern skall ej vara fastlåst utan Olan bör gå in för e n fle xibel ålder.

Men också för dem. som läm nat sill yrkesliv bör det finnas möjligheter all fOrlsätta eli aktivt och me ningsfullt liv. De bör ha en god arbets miljö och möj lighete r tili sjä lvfö rverk ligande. Det ska ll finnas förutsättningar för egna företag och pensionärsbeska ttningen bör ändras .

4. Ekonomiska förutsällningar måste skapas.

För all kunna tillvarata rcsurserna är det vik ti gt att

1. Vad skall man kaila oss ge förebyggande hälsovå rd och akut sjukvå rd just när äldre? den som bäst behövs. Man Gamlingar . åldringar det gå r inte alls. Pensionärer överväger all infö ra en alllåter fonetiskt fult . men an- män obl igatorisk sjukvå rdsvä nds för det mesta. när försäkring, som ger alla paman ej talar om seniorer. tienter - även privata - liEli mycket ofta förekom- ka stor räll tili ersällning vid mande ullryck var "yngre sjukdomsfall. äldre " varmed avses pensionärer i åldern 65 - 75 år.

S. Boendefrågan är en livsviktig faktor 2. Alla pensionärer får ej He la ska lan av boendedras över en kam. möjligheter bör utnylljas. i Det finns e norma skillna- synnerhet gruppboendet är der mellan olika individer. en sak sam man bör satsa där levnadsåldern är en vik- på. tig faktor. Det betonades i 6. Förtidspensionerig bör många sammanhang. all jagets ålder ä r ständigt skif- tili det yllersta undvikas.

En lösning är all ge äldre tande och all man ä r just så ung eiler gammal som man och i synnerhet kvinnorna känner sig. De "yngre äld- kortare arbe tsdagar, helst 6 även hos arrangörerna. åter- re" är i dag över lag aktiva tim . dag. fri ska. den verkliga åldI de berörda frågor, som och fanns representanter för socialförvaltning. landsting. ringsvå rden fordrar i stort här ha r näm nts gjordes ett

Riksföreninge n bildades i november 1988 i Stockho lm och har representanter för en mä ngd organisationer. som handha r frägor angående äldre omsorg . Den arbetar bL a. för all - förebygga sjukdomar och befrämja hälsa för äldre - förbereda arbe tstagare för pe nsioneringen - skapa fl exibla pensionsregler - undanröja hinder för äldres fö rvärvsarbete och uppdrag.

Kampanjens tema är Äldre duger - äldre kan - äldre har eli värde .

Bland deltagarna. vilkas stora antal - ca 1.200 personer - väckte uppseende

Finländsk bok om demens på svenska I Sverige utkommer i des- månginfarktdemens oeh alsa dagar en finländsk bok koholdemens beskrivs alla i om demens och vård av de- boken . menta på Almqvist & WikOckså den oro och nedsells förlag. Boken är skri- stämdhet som många insjukven av utbildningsplanerare nade och deras närmaste och forskare vid Kuntokallio upplever beskrivs . Boken sam är centrum fÖT utbild- följer en humanistisk vårdning och forskning inom äld- syn och är främst avsedd för reomsorgen . Centret ligger i yrkesfolk men kan vara nyttig även fÖT anhöriga . Östersundom .

Vård av dementa har reI bo ke n beskrivs de symptom pä minnesförlust och digerats av Jan-Erik Ruth oeh U lla Eloniemi . Ruth är desori enterin g i tid och rum som går unde r be teckninge n forskningsdirektör vid Kunsenildeme ns. Bakom sjuk- tokallio och leder åldringsdome n ka n ligga olika typer forskningsprogrammet vid av hj ärnskador men också Åbo Akademi medan Eloen tillfällig fö rvirrin g. som niemi är specialsjukskötare och förestår ett demenshcm går över med tide n. sjukdom . i Helsingfors .

Alzheime rs

2r, k, b, Vaktgatan 54 m 2 • Ny lägenhet i närheten av Skepparträdgården. 1 vån. utan trappor. Elvärme. Fp. 580.000,-.

2 r, k, b, Formanshagen 56 m 2 Välplan . lägenhet i närheten av havet. Egen gård.

B -88. Möjl. tili båtplats. Fp. 590.000,- .

~ ~

SFF

och den ger modellen för någol. som man kallar UPPORAGSFÖRMEOLlNG. Vid upptak tsmötet redovisades för en modell. Som har Lidingö som hemort och går under benämningen Upp. några små kommentarer kan drag för äldre . Förslage n tili göras. Bl.a . all belastni ng ak tiva insatser är legio. här mycket vägande ullalande vid benskörhet är posi tivt - kan nämnas besök i förskoav statsrådet Bengt Lind - det är ju e n typisk kvinnlig lo r. sko lor. fritidshem. verkq v i s t . som ansvarar rör åld ringssvaghet. Hä r påpe- samhet inom hörselvård ä ldre omsorgspolitiken. Han kas. all go tländska småbru- vä ntj änst mm . Erfarenhete; ställde stora omvälvning"r i kare. som a rbe tar tungt säl- fr, n å ren 1984-90 visar. all utsikt. lan får benbrolI. varemot man under ett år bistått närMan bygger f.n. upp e tt astronauter utsä tt s för ex- mare hundra personer med nYll system . där man driver tre mt åldra nde! Eli gott r"d: väntjänst. grann hjälp. ledsapå olika boendealternativ. bevara ske le llet genom dag- gartjä nsl. sömnadstjänst åt Kommunerna skall få mera liga promenader helst med blind mor och trädgå rds. och bättre utbildad personai ryggsäck innehållande 4-5 hjälp. me n uppmanas att bättre UI- kg på rygge n.

Ocksll de övriga exemplen nyttja alla de resurser. som i skriften ger en god bild av nu redan står tili buds. För I Riksföreninge ns brev ut- frivillig arbetskraft om bara all kunna finansiera en bäll- lovas e n rapport från kam- viljan finns. När arbetsre äldre omsorg har Olan re- panjen tili a lla deltagare och kraftsminister Mona Sahlin serverat 1 miljard kronor. det betyder. att jag senare ullalade sig i pensionärsfråmed vi lka man ämnar gen- kan återkomma tili några in- go r fann hon. all hon bland omföra de planerade för- tressanta framföranden - ålderspe nsio nä re rna mellan ändringarna . det var inte mindre än 48 fö- 65 och 74 år hade en reserv I mill a ndra avsn ill försö- reläsare . som stod upp i ta- motsvarande 75 000 arbetsker jag återge tankar och larstolen. För denna gå ng år. Pensionärerna är inte ba· synpunkter. som mer berör viII jag ännu komme ntera e n ra ett problem . som man så den emotionella sidan av liten skrift med titel n "Akti v gärna gör gälla nde utan rene iler tav välfärdens räddare! å ldringsvården . Fil.dr Lars samhällsmedborgare Ulve n stam välkänd frå n evig fritidskonsument?"

Hurudan är si tu ationen massmedia. filosoferade på Den berör ä ldres deltagande hos oss? siu ch armerande sätt om som frivilliga i samhällets När jag kom hem frå n hur det är a ll bli gammal. tjänst och som seniorer på mitt besök i Stockholm ställHans föredrag var fullt av fi- arbetsmarknaden . Den är des jag inför frågan: " Vad nurliga aforismer. vi lka värd all studera och begru n- gör du med alla de kunskaväek te mycken munterhet dao Den skildrar o lika möj- per och den information du men även eftertanke. Han ligheter fö r pensionärer. samlat på vid mötet ?" skildrade å ldrandets inver- som vi II fortsä lla ett verkJo . jag kastar ut en bra ndkan på sinnet ur både positiv samt liv inte bara på a rbets- fack la! Kan inte vi i vå rt rörbund utveekla något liknanmarknaden utan även i frioch negmiv synpunkt. G lädjen darrar inte sam förr men vi lhga organisatione r och de? Kan inte vi få tili stånd motgången känns inte heller ideella folkrörelser. Bland liknande uppdragsförmedför- linga r? Finns det vi lja? Förlika svår som tidigare. Man ålderspensionärern a behöver ej bocka för chefe r värvsarbetar under Ar 1990 mllga finns det säkert. Finns mera och sta tustänkandet 13 % av männen och 5 % av det sa marbetspa rtne rs? NIIspelar ingen större roll. Man kvinnorna. men san nolikt got fö r vår äldre omsorgsblir år för år mera sig sjä lv. sku lle många fler vilja göra kommitte all bita i!

Tili slut får jag komma Man föds som kopia och dör det. Lönen är inte huvudsasom original. Det vik tigaste ken utan känslan av att göra med ett litet citat. En elvaårig gosse fråga r: "Varrör är av värde. att vara " innågot är all leva i balans med sig det finare art vara gammal själv . men den processe n nanför" och int e utestängd.

I skriften finns e n mängd möbel än gammal männ ispåbö rj as reda n. när "åldringsskuggan" när oss i me- exempel på vad man redan ka?" ha r fått tili stånd i Sverige Julia Christiansen-Lauren delåldern.

A1dre har ett värde pensionärsorganisationer.

1 Sverige finns en riksförening med namnet Ali åldras är all växa_ Föreningen grundades 1988 och har som medlemmar

En stor de l av kampanjen ägnades å t hälso- och sj ukvå rd . där många medieinska ex perter ullalade sig. Problemen är vä lkända äve n hos oss . och jag tänke r inte gå närmare in på dem. me n

Stationsvägen 6, 10600 Ekenäs tel. 911-15778,71 2500, -157 80

Burn out i samhälIsIivet oeh känner all man be hövs känns livet meningsfullt. Men det kan komma en dag när man råkar ut för någonting och inte lä ngre klarar av det vardagliga utan hjälp. Oå kommer problemen. Var få hemhjälp? Hur ofta får Olan det - och vem skall ma n våga besvära då man mell an hemhjälpsbesöken behöver hjälp?

I Finland ä ndrades dåvaman har en evig känsla av rande socialvårdslagen år otillräck lighet och av all 1971. så att barn inte längre man inte hinner göra någon- ä r skyldiga all ekonomiskt ting så som det borde göras . svara för sina röräldrars Men det finns oekså burn vå rd och uppehälle. Samtiout bland pensionärer. Det digt har det också för t med har ofta motsatta o rsake r: sig att det moraliska ansvanågon anna n sköter ens ret luck rats upp. Vi besöker jobb , man behövs inte. sam- inte längre våra an höriga på hället klarar sig utan en. ens långvårds- och andra inrällåsikter och kunskaper ges ningar lika ofta som förr. Vi inget värde längre. Oetta litar på ett samhäll et skall kombinerat med ensamhet . sköta om dem både andligt för mycket tid och för få oeh lekamligt.

Visst finns det anhöri ga meningsfulla sysselsällningar kan medföra samma burn som gä rna hjälper. men de outsymptom som för medel- vi II också leva sitt eget liv . ålders. Det viftas ofta bort Många äld re viII inte heller av läkarna som "ålderdoms- ligga sina närmaste tili las t, krämpor" man inte kan göra utan tar he llre emot hjälp av utomstående. där sådan någon ting ät.

Så länge Olan klarar sig finns all få i tillräck lig ututan hjälp oeh ak ti vt tar del sträckning. Ändå försöker

Burn out (utbränd) är ell populärt begrepp idag. Det innebär all man ä r sä slutstressad all ma n plågas av ständig tröllhet , sömnproblem. tankspriddhe t oeh minnesluckor samt huvudvärk , styv nacke och mycket annat. Oftast drabbar det här enligt forskarna medelålde rs personer som försöker räcka tili för jobb. hemliv oeh förtroendeuppdrag.

Tiden räcke r inte tili oeh

hemma . Det finns flere färdiga modeller som kan anvä ndas , t.ex . hemvå rdsstörar inte av att ta hand om alla äldre och vårdbehövan- det för barnfamiljer. På de. Många viII inte heller samma sätt som vårdlediga föräldrar har räll all utan hamna på vårdanstalt .

Oä r kommer de an höriga lö n vara tjänstlediga från ari en mycket svår situation: betsplatsen under tre IIr. Skall man sluta arbeta e iler borde också äldre- och hanförsöka få tjänstledighet för dikappvårdarna kunna ha att på heltid ta hand om samma system. Dessutom gamla mor eiler far. De som borde det i vartdera fallet hamnar i den här valsitua- vara sll , all vård ledigheten tionen är i regel medelålders skulle vara pensionsberällikvinnor - ylle rst sällan gande. Oå först kan man räkna med all anhöriga i män .

Slutar man förvärvsarbeta högre grad har möjlighet att och är borta e n längre tid ställa upp för sina närståenhar man svårt att få e li lik- de. Många skulle gärna göra värdigt arbete . man mister det, men har också sin egen pensionspoäng, semester- ålde rd om all tä nka på.

Kanske vi skulle bli mindräll. företagshälsovård och mycke t annat. I vissa kom- re utbrända om vi kunde få muner betalas det en slant ägna oss åt e n sak i taget. för an hörigas vå rd . Tyvärr mot hygglig ersällning. och har bara en liten del av la n- med arbetsplatsen väntande dets kommuner infört det i bakgrunden. För den systemet och betalningen är hj älpbehövande känns det i bästa fall omkring 2.000 säkert trevligare om sammk per månad - brutto! hället betalar e n viss lön IIt Skatt dras i norma l ordning. den som ställer upp . Oå är det inte längre fråga om atl så det blir inte mycket kvar.

Här skulle det gä ll a all utnyllja . snabbt få tili stånd eli lagEbba Jakob sson stadgat hemvårdsstöd för dem som värdar handikappade eiler ä ldre a nhöriga

man pä nyll uppmuntra frivilligarbetet. Samhället kla-

9

All ÄLDRAS ÄR All VÄXA vå. Den åldrande männis- har mao påvisat , att männi- to m . Samtidigl fö rsämras kan har under livet skaffat skans egen, positiva an ityd också den psykiska vigö ren . sig en mångsidig arsenal av ko rrele rar med en bättre Resursern a kan inte frigöras Forskningen har påvisat skicklighet och kunskaper tankeförmå~a och minnes- pä ett positivt sätt.

- Inlämingsfö rmåga är att de flesta 75-åringar och som inte låter sig entydigt kapacitet. Ave n vänkretsens äldre fö rfogar över sto ra re- mätas. De nn a visdom är stöd och hjälp kan ve rka inget man har e ndast i ba rn surser. Likaså har man o b- dock så värdefull , all åld- som en skyddspansar mo t och ungdo men , de n bibeserve rat att minne och ob- ringe n inte bo rde gö mma yttre fö rluster , och sålunda hålls ge no m livet. En framservationsförm åga som re- den ; de n bo rd e vara allas stöda individens utveckl ing gångsrikt åldrande skall ses dan dalal kunnat förbällras vår gemensamma ege ndom. mot en senare, Iyckl ig ålder- sam en utveckling, en indom . U ndersökningar visar lä rningsprocess som prod ubetydligl redan med korta, även , att individens känsla cerar en allt me r ansvarseffektiva övn ingar. Fö rr Med hurudan attityd att hon behärksar sin liv allt känna nde och mogen vuxen trodde man , au människans kan åldringar bättre, in verkar positivt på männ iska . inlärningsfö rm åga började själva bibehålla den intelle ktu ella vigö re n , aVla redan i medelåldern sina resurser på intelligensen och minne!. Hur kan samhället och va r synn erli ge n svag hos på hög nivå?

Eftersom inlärnings- Med andra o rd har resurser- bidra tili åldringa r , me n de nna tro verkar inte e nligt moderna fö rm ågan i själva ve rket na frigjorts. Det är givet, att frigörelsen av rö n hålla streck. Tvärto m knappast aVlar , framträder e nd ast individe n själv ka n åldringens resurser?

- Det är viktigt att det verkar inlärnin gsförm ägan faktorern a som påve rk ar regle ra dessa resursers ve rkvara god ända in i sena ål- den psykiska spänsten cen- liga frigö relse. E tt medel att kulturella och erfare nhe tsderdomen , stora variatio ne r tralt. Endast individen själv uppnå detta är en positiv in- mässiga aTV som på varandra fö ljande generatio ner från individ tili individ fö re- kan ansvara fö r dessa . E n ställning tili livet.

- ÄJdre männ isko rs livs- samlar kommer samh ällel kommer dock . I synn erhet positiv inställning tili livet , aktiva åldri nga r som är in- realis m och e n god själv- situatio n skiljer sig från öv- tili godo . 1 vii ken fo rm , och tresserade av sin o mgivning känsla är dessa psykiska re- riga åldersgruppers i det av- hur organiserat detta sker är Jyc kas bibehålla sin andli ga surser , Sam inte borde få av- seendet, an avstå och mis ta en he lt ann an fråga. Man kapacitet nästan på samma ta med tilltaga nde ålder, blir vardagliga företee lser. kan t.ex. begrunda vikten av tro ts att livssi tu atio nen nå- Jämnåriga och nä rstående att grund a centra fö r aktivenivå som i yngre år. go n gång kan verka besvä r- avlider eiler insjukna r , och ri ng av åld ri ngar, tili exemlig. A ve n i svä ra situatio ner påminne r sålunda ständ igl pel uppdelade enli gl intresVar härslammar de livets förgä nglighet. sen . H ur kan vi dra nytta av borde man bibehålla käns- om felaktiga uppfattningarna lan att det är man själv som Dett a medför svår ångest ungdome ns eno rma vitalitet om gamla människors styr sitt liv. Det är också som individe n oft a måste kombi nerad med åldringa rinlärningsrormåga?

Del är typis kt , an åldring- viktigt att realistiskt god- genomlida i e nsamhe!. Den- nas erfarenhet och livsvisen gö r sig liten och obetyd- kä nn a att resursern a avtar I na stress ansträ nger organis- dom? 1 dage ns samhälle lelig, då det är fråga om kun- nägot som kan be ro på be- me n , är självförstärkande ver varje åldersgrupp för sig nand e och undervärde rar gränsad observatio ns- eiler och tär på ind ivide ns fysiska själv utan and ra beröringsIngenting och psykiska styrka. Hän- punkter än släktbesök . Vi lätt sig själv och sin fö rm å- rö relsefö rmåga . ga. U nde rsökn ingar har fak- o mistligl har ju gån fö rlo rat de lser som o rsakar stress saknar aktiviteter där geneliskl visal , all de äldres osä- geno m dessa naturliga ål- kan Iän leda tili depressio n , rationerna naturl igt kunde kerhet och minskande själv- de rssympto m , me n att stres- tili och med insjuknande. umgås och ko mmunicera. I känsla, samt brist på övning, sas av sy mptomen minskar Människan kan skydd a sig fle ra länder har man bilat ytte rligare. mo t sådan belastning geno m politiskt oberoende pensiokan ha givit e n sämre bild än resurserna nödvä ndigt av åldringamas Fo rskningsresultate n indike- all vara andl igt stark och ut- närsorganisationer sam sträkunnande. D essutom är un- Taf" 3tt stö rsta delen av åld- hål lig, och genom a tt beslut- var att påverk a samhällets ringarna väJ kommer tili rät- samt mö ta omgivningen . inställning tili åldringar. dersökningssituationema 1 USA börj ade de s.k. dem ofta främmande och de ta ivardagsiivet trots de små Man borde alltid bibehålla sakna r tidigare e rfarenhet fö rändringar å ldem med- känslan fö r livets betyde lse "grå pantrarna" sin verkav de m. Dessa yttre faktorer fö rt. Åldringen lror kanske och se det egna li vets me- samhet på 70-talet , organioch an ityder har haft en tyd- ofta att andra människo r ning trots att närko ntakler- serad av en grupp aktiva lig inve rka n på den inte llek- lägger mä rke tili dessa fö r- na med o mvärlden blir allt pensio närer. Ofta är dessa organistioner "tidlösa" J de tu ella spänste n. Då under- ändringar lika väl - eiler tili färre .

- Individe ns uppfanning fungerar som geme nsam sökningssituatione n varit och med tydligare - än hon för lugnare och åldringen kun- själv. Det är inte skäl all om sitt eget hälsotillstånd ve rksamhetsplattfo rm nat lösa uppgifter som nära känn a sig skamsen i onödan . kan leda tili att den sjukliga människo r i alla å1drar. Alla hänfö r sig tili dennes egen Om åldringe n i denna situa- åldringe n inte ens försöker som deltar i sådana samlivsfö ring har resultaten va- tion underkastar sig och blir skapa sig någon metod att manslutningars verksamhet rit betydligt bättre. Om de deprimerad försämras hen- styra sin liv . Ho n är fö r- har upplevt den såsom posipsykiska konditi on svarslös infö r alla händelser tivt laddad och ansett an bara haft tålamod att an- nes stränga sig vid uppgiften har mycket snabbare än annars som inne bär hot , och kan den frigör kreativa resurser. vo re fallet. råka i en depressio n , e iler få prestationen motsvarat en - I olika undersökningar tilltaga nde sjukdo mssymptjugo- eiler trettioårings ni-

Psykologie doktor Seija Äystö

(

)

En undersökning om åldringar 1 fjol utko m e n bo k som hete r: "Vanhusten vireys ja osallistumine n".

De n är skri ven av La uri Kruus och behandlar äldringarn as akti viteter. Å re n 1984 och 1985 intervjuades å ldringar som var 75-åriga eile r äldre i Lappträsks svenska, Lappträsks

anhö ri gas ant al.

E n av det viktigaste res ul ta t i he la unde rsökninge n var an de som hade dåliga re latio ner tili släk tinga rn a hade va nlige n också dåliga rela tioner tili andra människor och tvä rto m. Därut -

fin s ka . Pitiij ä nm ä ki. Joha n -

nes och Lukas försa mlingar.

mi g; att de som h ade god a re latio ner tili männis kom a

Me ningen var an JOO procentigt nå a lla å ldringa r i denna grupp o Här i Lappträs k Iyckades vi ga nska bra.

Vi gick praktiskt taget ge no m va rj e hushåll. De e nstaka. sam vi inte träffade , var alltid bort a , när vi fö rsö kte få tag i dem . 1 H elsingfo rs hade de valt en ann an metod. De besökte bara en del av åldringa r e nligt en viss metod .

Bo ken har många brister och fe laktighe te r visavi bakgrundsinfo rmati o nen , men den metod som ha r använts i d atakö rninge n ko rrige rar e n de l av dessa fe la ktighete r.

Fö rsta stora fräga n va r boendet. De t va r 71 % av de inte rvjuade som bodd e e nsamma . De flesta ino m denn a katego ri var änkor e iler änklinga r. De som bo dde tillsammans med sin make eiler maka va r 19% . Tillsamma ns med en ba rns familj bo dde 10% och 6 % bodde med någon ann a n.

Ga nska nöjda med boendet va r 24% av de utfrågade, missnöjda va r 3%.

Mä nga ä ldre viII kl aga. Ma n är ju så van vid att bo sam ma n bo tt tidigare.

En annan star kategori av frågo rn a gällde mänsk liga re latio ner. Mer än hälfte n va r mycke t nöjda med sina re la tio ner tili sina släktingar , en tredjedel va r ganska nöjda, 2% va r ga nska missnöjda , 2% var helt missnöjda och 4% hade inga släktin ga r.

Goda e iler dåliga relationer var inte i rel ation tili de

känd e sig också ekonomiskt trygga och de som hade sämre relatio ner tili sina anhö riga kände sig ocksä ekono miskt o trygga. Detta re lateTa r mycket mera än t .ex. tili hur bra man hade det rent penn ingsmäss igt. Den a har sina ko nsekve nser i po litiska beslut. 1 framtida samhällspla nering betyde r detta att man mäste bygga boendemiljöerna så an goda mänskliga relatio ner är möjliga. Det är e n bänre metod att fä e ko nomisk trygghe t än an fö rsöka ö ka enbart produktivitete n.

1 fråga o m o lika slag av aktiviteter kunde man ko nstatera an ju ä ldre man blir dess färre kont a kt er har man. A vständ en byarn a eme llan har också e n betydelse för e n ann an aktivitet.

Det sam va r överraskande va r an min i Helsingfo rs levde svenska åldringa r lika isole rade som i de avlägsnaste byarn a på landsbygden . Bo ken gay inge n fö rkla ring tili de n a. Min teo ri är att man sam svensk mitt j den finskatalande majo rit eten lever i en språk mässig isolerin g som ä r e n li ka stort hinde r som de långa avstånden på landsbygden.

Det fanns också många intressant a fo rskandra nin gsresult at i boken . Me n redan ovanstående bord e be rätt a an det finns god info rm atio n o m hur de 75-å riga och äldre har det i Nyland .

Matias Roto Kyrk o he rde Lappträsk

över k om det f ram , nästan

sam e n ö ve rraskn ing fö r

SlljerNl konlanl?

NYLAND-ABOLAND _ StrlJ'\Clornlvlclhay.lellerimiO~G.llerutanDyOg/'l'CUIr

C·,,· . ·,· ..·~·,W

- Ota" 1"\Jg1le1 pt holme PUUt ilmI 'utlghef iW'ftavtl-lntJO

Färre hål i tänderna

~:~~:'Jn.~119'imlhem Bo Wlnb8rg 911-16222 hem 911 -113410 CatlW.IIII\IUS

TomleUef'1In.ahemthvs I

SIBBO-ESBO-VANDA KYRKSLÄ TT-SJUNDEA-INGA H,lklU Kal<sonen ~55 03'9 ....m 463 600 CarlW.lllnlllS9()-.455 ()6.t 8hem~8023197

AFF WALLENIUS Ab Oy

Vi hjälper Er att arrangera Ålandsresan. Önskar Ni kombinera resan med ett besök i Sverige kan vi stå tili Er tjänst med flera alternativ.

€)

Gllandsresor Ab Pb 62

22101 MARIEHAMN

10

••

Krönika från Syd-Osterbotten (so m ingalunda är " Vä rme- re rad av de n e ntusiast iske "ä ldreo mso rg" som ju påland du skö na" . dä r j ag min- kö rl edaren Ru be n K a rl s - gätt en tid me n so m inte fått san n bOll o ch kan int yga att so n sam anfö rde si na rik ti gt de n up ps lutning de n oeh musika nte r fö rtj änat oeh som av mänga de t int e alls ä r vack ra re än så nga re Nyland) upplevde vi poete n ik lädd ett femradigt drag- lite uppgivet bedömts so m Pelle Mo lins "Åda le ns poe- spel som han ha nte rade med dö md att misslyck as. eile r si" oc h besåg den älskade sto r m usikalitet oeh rytm- svår an gö ra nå nt ing av o poete ns oc h ko nstnärens käns la . e nkl a stu ga i Näså ke r.

Besö ke t blev unik t och Månskenskryssning I Ö stersund gjo rde vi " In- ofö rglö ml igt speeiellt tack d en t radi tio ne lla so m Ö ste rtåg i so mma rhagen " i Pete r- va re R uben Karlsso n so m bo ttniska d ist riktet ord na r so n Bergers vack ra so mma r- bako m fasaden av sprallig- va rje höst . när de Ij usa nätviste på Frösö n. Vi ploc kade he t oeh spelgläd je visa de sig te rn a inte läng re " fö rt aga fö rstås "Frösö blo mste r" och besitt a e n e m patisk med- månen d ess sken ". plä r gå känd e histo ri ens vin gslag människas brinna nde lidelse tili Sun d sva ll och ingalunda o ch hö rd e Ij uv musik som fö r mind re Iyckligt lottade tili Island som nägon påstås na sam fö rbundets sommar- n ödat ur de n svenska to n- e nsa mma. sjuka oeh ga mla. ha påstått , gjordes 10- 12 fes t - i Åbo - och Öste r- ko nstn ä rs ådra som är den Fö re a nko mste n framfö rd e se ptem be r. Månskenet lockbo ttniska distrikte ts som- ut anfö r Sve ri ge mest spela- ha n tili mej att de ville besö- ade tydli gen ty färj an var marfest på Carpella i Ko rs- de ko mpositö rens musik . ka ålde rdo mshe m , sjukhus " ned lastad tili sudba nd et'ho lm dä r e ldsjä le n E lse-Maj dä r de sku lle spe la oc h av pensio n äre r oc h H äggsj unga, kos t nadsfritt. avtac kades e fte r vä lfö rrätt at Äld reomsorg i b lo m : H äggb lo m so m ä r e n värv. ha r minsa nn reso rn a musi kalisk ta ppning Sä ko m det sig att vi o rd- ys te r kamrat so m ha r må nga I förlängni nge n av so m- nad e smä " ko nse rt e r" på strä nga r i sin T exas hatt hade oc h feste rn a oc h gäs tab ud e n varit legio. mare ns hek tiska ve rksa m- Å lde rsro. Kristin ahemme t i å r ut vidga t resa n att o mFö r Syd-Öste rbo tt e ns de l heter. i se pte m ber då " 1 gre- oe h pä splitte rn ya H älsocen- fa tt a frate rnise ring med pe nska ll vi redovisa någ ra allde- ve ns ti d" Per Bra he alias tra le ns bädd avd e lning fö r sionäre r i Bispgå rd e n i Rales speciella tilld rage lse r. V i Bö rje Lå ng igen hade gästa- lå ngligga re . gund a ko mmun . här på Pampas me nar med bud i Kristinestad. fic k "Oj sä ro ligt att nä n ko mI besö ket ingick sig htseeSyd-Österbotten i förs ta PI KT-pe nsio näre rn a besök me r ihåg oss" utropades de t ing vi d be rö mda " Röda fa lhand Kristines tad med frä n H älsi ngland närmare spo nt ant när vi frågade o m le t" d är vi hö rde d e n makaLappfjä rd oc h Sideby oc h bestämt frän Hudiksva ll oc h vi fic k ko mma oeh unde r- lösa lege nde n o m hur " Vild Närpes och Kaskö me n ock- Bjuråker. E n busslast (55 hälla . J ag fö rsäk rar att mo t- H usse n" överträffad e sagan så Ku mmels Överma rk. pensio nä re r) av de fru ktade taga nd et blev succe - vi lke n i a tt tämja na ture ns kraft e r La ura Östbe rgs Peta lax, oc h hälsinga rn a. enli gt fo lkt ro fröjd oeh Iycka! och led a d et mä kti ga va lleninte minst glada ent usiasten oc h lege nd be ryktade fö r sitt Pä kvä llen hade vi fes t på falle t so m o mö jliggjo rt timHelge U lfvens med sitt hä tska te mpe ra me nt och Brahegä rd e n med vå ra gäs- me rn o ttnin g i e n lugnare fåsn3f3 a tt d ra kniv .

Korsnäs. ter so m d å uppträdd e för oss ra .

Men si de där med a tt d ra iklädda 20-ta lsdräk ter och I Bispgä rd e ns stora Kulturell kn iv oc h slåss. de t var "för- spe lande och sjunga nd e idro ttsha ll bespisades 800 u!nykt ban nad lögn oc h e lak t fö r- 20-talslåtar so m : "J ag ve t e tt pe nsio nä re r med kaffe och I slute t av u nde rskö na ta I". D et va r i stället ell säll- litet ho te II" . " De va på Cap- sto ra smö rgässcho k so m bemaj res te en busslas t av des- ska p ova nli gt li vliga och ri vi mö tt e va ra nd ra" , " 1 din lamrats med salladsblad . to sa ve tgiriga globetro tt ers sy mpatiska pensio näre r , ul - blo mmi ga blå krin o lin". "En ma tstrim lo r . kö ttslimso r . från Syd-Österbott e n på e n rustade med 3 dr agspe l. en må nske nsnatt vid G anges petitesse r oeh gro db lad o ch hisna nde kultu rell färd : Va- nycke lharpa (byggd av sin stränder", "Tina in i mi n Iil- de n Som ville fi ck de ll a i und erh å llninge n dä r inte minsl sa - Ö rn sköldsvik - Sollef- ut öva re) munspe l. mand o lin la kajuta" m .n .

E n repe rt oar som passa r vä ra eg na musikant e r spe lateå - Näsä ker - Öste rsun d oc h ba njo oc h med en sju- längs Inda lsälven med sä rde les så ngargläd je och oss äl dre: ro man tik oe h nos- de högkl ass ig fo lkmusik . dess heroiska landskap - ti li espril. I sällska pet ingick e n talg i och me lo di ös t oc h i D ä r hö lls till k rå ng lad e taI i lå nga rade r so m jag inte på Sundsvall - Vasa och hem. 25-hövdad bla ndad kö r. Kö- du r.

I Ånge rman land. de t skö- re ns sp ru d land e sångarglädDet vä rm de ett hj ärt a grund av e koe ffekte r oc h naste av Sveriges landskap je ka n ba ra förkla ras inspi- som ömmat fö r "drive n" a ku stiska o fullk o mli,gheter De t sprud lar av livsglädj e i pe nsionärernas bröst. åtminsto ne o m mao får dö ma av Ö ste rbo ttniska pensionärsfö re ni nga rnas " Hålligå ng" och e nk annerli ge n Syd-Österbottningarn as, som dett a framfö ra llt ha nd lar o m . " H ålligå nge t" i år har va rit så " häftigt" (mode o rd) oc kså so mma rtid maj tili oc h med se pte mbe r - att man inte e ns fätt njut a av no rm al semeste r . o m mao ä r pe nsio nä r alltså.

Uto m de sto ra sa mlinga r-

..

Ob-ombudsmannen har ordet

När denna tidning av God Tid utko mmer har jag varit två månader i tjänst hos Svenska Pe nsionärsförbundet som ombudsman placerad i Österbott e n . T vå mänader är en alltför kon ti d att komma med långt gåe nde utvärderinga r o m e tt arbete eiler en tj ä nst. Me n med det jag hittills upplevt är jag öve n ygad o m att jag kommer att trivas. Det är ba ra att ho ppas att utbytet blir ömsesidigt. Fö r d et väsentliga är inte vad jag anse r utan vad Ni tyeker so m pä

J ag ä r statio ne rad i Vasa och nås på te l. 961-17 90 70.

Den som viII ko mma in och hälsa på skall sök a sig tili Vasaesplananden 20 A , 6:te vänin gen .

E fte rso m kansliet finns i Vasa är d et fö rstås de öste rbo ttniska fö re ni ngarn a som har stö rre nytta av mina tjänster. Nu när tj änsten ä r på he ltid inne bär dett a att e n viss avlast ning av J e rke r på fö rbundskansliet ko mmer att ske. Bl.a. de praktiska o lika nivåer sk all sa ma rbeta med mi g.

REKREATIONSDAGAR FÖR PENSIONÄRER vid Vörå fol khögskola 12- 16 november 1990

MOllON GYMNASllK SKAPANDE VERKSAMHEl Närmare uppgifter och anmälan tili kurssekr. Agneta Kock, tel. 961-33 16 02

fö rbered e lserna med fö rbundets somma rfest i T ammerfo rs i juni ha r fö rbundsstyrelsen ålagt mig.

U nde r min ko rt a tid hittills har jag hunnit besök a n ågra fö reningar i Ö sterbo tte n. J ag ha r ocksä de ltagit i e n del stö rre lo ka la fester.

D en 9 o ktober var jag med fö rb undso rdfö randen Levi inbjude n tili Kim itoö ns geme nsa mma pe nsionä rst räff i Värdkasen i Västanfjä rd.

J ag betonade i m itt ko rt a a nfö rande betydelse n av att mö tas och träffas ino m de t egna fö rbu ndets ve rksa mhetsområde . Ko nkret lovade jag att ordna ett trevligt pro gram fö r Lex. e n sommarresa i Österbo tten fö r pensio n ärer pä Ki mi toön . J ag 10vade oekså att o rdn a någon e ile r nägra pensio närsfö reninga r i Österbotten som värd fö r besöket. J ag tror att ett aktivare fö re ningsutbyte inom Svenskfi nland ger nya erfa renh eter och kunskap om våra landskap . H ar du ideer eiler synpunkte r sä hö r av dig!

Per Thomasrolk

Rekreationsdagar vid Vör å folkhögskola

ka n åte rge vilket ka nh än1 a ä r e n lisa . Me n stämninge n va r god oc h mä nnisko rn a skratt ade och var glad a o ch man tackade va ra ndra hä rs och tvärs och u tde lade gåvo r och man tackade fö r gåvo rna och da nse n bö rj ade och Häggblo m isi n hatt anfö rd e musike n och det da nsades tak tfullt och stun do m e lega nt .

T ilI Bispgå rd e n å kt e vi b uss längs de n storslag na Inda lsä lve n uta n stö rnin gar säfram t inte rykt et o m att H äggblo ms texashatt skull e ha fö rsvun nit spärlöst - är sa nt.

Pensionärsträ rr i tomatriket Nä rpes blev det med an led ning av va kt byte i Närpes pensionärsfö re nings led ning i o ch med a tt Levi Kl åvus tili vå r gläd je oc h sto lt het axlat fö rbu ndso rdfö ra nde ns ma nt e l.

Sve n-Erik Weste r he te r nya o rdfö rand e n so m eme lle rti d - e n ligt ho no m sjä lv - befinne r sig " mitt upp i ka rri ä re n" .

Bussdire kt yö rin Sve n . som ha n kallas i inre kretsa r cele bre rad e sin nyvunn a rang oc h vä rdig he t med a tt bj uda på e n storslage n fes t i Närpes ryml iga simh all fö r alla d ed ä r syd-österb o ttn iska pensio nä rsk lub ba rn a so m jag rä kn ade upp i bö rj an av d e nna krö n ika.

D et va r e tt am bit iöst. me n lättsa mt prog ram so m han ano rdn at. Sve n oc h han d e i öv rig t v ill e och o rk a d e krydd ade sitt prog ra m med med i glall medm ä nsk ligt si na spiritue lla ko mme n ta re r um gä nge. nä r han so m ko nfe re ncie r fö rd e ta ktpinne n med fin ess Åke Skeppar oc h ac kuratess så a tt skratte t e kade bla nd den 550-hövd ad e publiken .

Västliga kontakter knöts i österled

Tvä pensio nä rsfö re ninga r frän Sundsva ll , Balder oc h Fre ja, tog sen aste veeka ko nt akt med fö rbundskanslie t. Vips o rdn ad es eli INMå lsä ttninge n me d dessa FO-tillfälle o mbord pä Silj ad aga r är att pe nsio n ärer båten i H elsing fors hamn .

Fö rulOm fö rb undets verkskall ko mma ut . slappna av i trivsa mt sällsk ap sa mtidi gt samhe tsledare J e rke r N y b e r g de ltog frå n finl ändsk so m d e e rbjud s mö jlighe t att d e lta i ett in ne hå llsrikt pro - sida o rdö rand en fö r E tt an , gram , so m ge r bättre ko ndi- Fin lands fö rsta svenskspråkiga pensio närsfö renin g, tio n o ch bättre vä lmåe nde .

R agnar H a n sso n och o rdPå programmet bla nd an- fö ra nden i Arkad ia, He lnat motio n av o lika slag , singfo rs stö rsta sve nskspråpensio närsfö rening gy mnastik . sen io rd ans. allt kiga de lla va rva t med fö re läs- Ann-Mari U h r.

Den svenska de lega tio nen ningar o eh skapande verkleddes av Bertil E ri k s so n , samhet. ordfö ra nd e i fö re ningen FreSimh all och bu bbelpool ja, en klu bb med 56 medstAr tili deltaga rn as fö rfo - le mmar , nyb ildad fö r e tt år sed an , nä r de t blev fö r gande. t rängt moderföreni ngen T ili rek reationsdagarn a ant as 20 d e ltaga re .

Vörå fo lkhögsko la arrange rar rekreatio nsdagar för pe nsio nä rer 12- 16.11.90.

A nmälan bör ske snarast mö jligt tili Vö rä folkhögskola.

Kostn aden fö r he la vecka n in klusive mat och logi ä r 760 m k. U ta n logi 460 mk.

Feste n i Närpes SOm försiggick lö rdage n de n 22 se pl. bjöd på fö ljande pro gram NÄRPES SPELMANSGIL_ LE - so m ofta spe la r i Sö dra Fi nl a nd - uppträdde både med o rk este rmusik _ dansmusi k och solistu ppträdan_ d en av bl. a. Boris Wi klu nd .

T or Panto lin och Kl as Karlsso n.

HÄLSNINGSORD, S-E Weste r.

DRILLFLlC KORNA - so m är e n de l av Närpes Skolmusikkå r och uppträtt på lands ka m per o ch gjort lU rnee r i E uro pa och US A FESTTAL AV SÖFF:s nya re kto r Ste n Westerh o lm hand lade (j m e mi gratio nen från Syd -O ste rbo tt e n fö rr (mes t ti li USA ) och nu .

SÅNG O CH M USIK av G e rd och Sa m Linden. kanto re r i så ng resp . musikled are i N ärpes.

De n nya o rd fö randen Sve n-Erik Weste r är en van publikdo mptö r so m också är e n duktig musikanl. sä rskilt på drags pel. och ha n ta lade i sitt hä lsningsa n fö rande so m sag t spirituellt . hum oristiskt och vä nligt tili publike n oc h han såg äve n i fo rt sä tt n inge n ti li all stämninge n i fö rsa ml inge n va r lä ttsa m oc h glad .

U trymmen a va r sto ra och rymli ghete n bidrog ti li a tt festfo lke t kund e sa m ta la. d a nsa. d ricka kaffe oc h va d

B a lder , en fö re nin g som Bertil också va rit med och grund at i tid e n.

Fö re nin gens fö rsta o rd fö ra nde, Olo f (Olle) F o r ss tr ö m oeh hustrun Bir gi t, oe ksä ho n e n gå ng o rdfö rand e i Ba lde r , fanns pä pla ts.

1dag ä r Bi rgit Forsströ m se kre tera re.

Fö re ningens nuva ra nd e o rdfö ra nde Erik S a ndstr ö m fa nns givetvis på plats. H ans uppgift var att leda o rde t under den ka rta, men in te nsiva informatio nen , dä r ve rksa mheten både i Sverige oeh Finl and på såväl fö rb un ds- so m fö re nings nivä presente rades .

E tt be rika nde tillfälle, so m ka nske få r en uppföljning n ågon gå ng, när resor pla neras och ko nt akte r ska ll knytas .

Jerker

LikI växl som spiral ur eli f rö i jord ger blom och f rukl med nya f rön så växer vad du stlll i handling och i ord - fasl själv du säl/an sk ölljer denna lön.

M a r ga r e t H a ik o l a

11

Svenska Pensionärsförbundets teaterresa tili Stockholm 1.12.90- 4.12.90

Les Miserables Enmusikal b)'88d pJ tomanen av ViCl or Hugo

LJUNGBERG &OSTROWSKJ PRODUCTION I SAM .... RBETE MED CAM ERON MAC KINTOSH (OVE RSEAS) UMITED PRESENTERAR Lest.h So!n.bln,Cl CM (1 986)

En mUJ,ka l ... Alam Iloublil och Claude- MIChel Schönbc:rg byggd pJ romanen av Vitlor B ugo Mwik!Oy Cllud,,-M,(~I Sc hbrlbcrg Slngln1lcr ay Herbert Krtnmu

Mrd""cnogr:U. Kr'lh Gonull:S

L,unilnrung-JcrrWhm,clI Produkuons1rdoonS - OIl"LJungbcrg oc h SI,,(ln OsHowdo

fl'llruk oflg.nahc1UayAJaon Boublil

och Jean -Ma KNatcl

Orkl'Sucnng a .. J ohn Camc:-ron LJuddl:S,gn - Andrrw Brutc, .... ulognlph Kou)'mcr - Aod,"o" Neofitou

TillliggsmJlcfI.1 IV J2om" Fcm on Svrruk öv"B:iunm8 aY Tul't RangsltOm

Ljusdc:ug"." D~",d Hcrwy ScenoSnlfillvjohnNap,u

Rcg. I Stockholm - Ken eas ....,,1I MIU.bhlk Kg' I Stoc kholm - Dav,d Whllc Muslkal u k lNnJng/Dmgcm - "tIdcn Elju SMnI 19 m3 IU orkc:uc:r

Ad~p4:lon

ochJohn

J MU VlJlj~Dn

FIJ"tj,,~

och ucclU..lun,"glY T~r Nunn

ea.rd

• T ommy KÖT~rg

- KAr;'I Gl~,,"wrk

jal'f!rl, ~"polismlJn - jlJ,J ASITTim Thlnardi~r,

l'iirdshUH'jjrtk" - CLus Alalmlxrg

Madamt Thl"arditr, viirdlhllu'iird,",,,,ar, - Btalriu j iirås CoSellt, FltntineJ Jolttr - Gu"i'''' Blttk""m Marius - Ridtltrd ClJ rlsob" Epo",""t, Thl nltrJitrJ Jolttr · Afltrilt RyJhtrg E"jolrlJl, sluden lltda re" -j Olllt.imjtnnefors

m , f1~1t

Ga\.:Jpn!mi!lr 12 oktorber 1990

L ES M ISERABLES - musikal 1.12.90 - lörd ag Avfärd frä n Ekenäs busstation kl. 15.00 och Karis busstation kl. 15.20. Samling i Helsingfors , Vikingterminalen pä Skatudden kl. 16.30. mls OLYMPI A avgär kl. 18.00 .

Fabrikö r R osqvist var e n välkänd bätbygga re . D et var bara del att de ro ddbåtar han byggde kallade fo lk fö r " tre mann abåtar". De t behövdes nämligen en att ro, en att ösa och en att ropa på hjälp. Annars var det bra båtar. E n vår beställde Frid"n i Sjöängen e n båt av fabrik ö r Rosqv ist. De n skul -

kanle n frågade Rosqvisl : - Hu rda n var båten?

- Bålen , sa Frida, den var var la bra, me n jag har få tt ösa o m Kyrksjö n tre gå nge r i sommar.

te h an h a i K y rks j ö n . N ä r d e

kn acka r

•••

Gamla Mo r H ilda lever helt en sam och ligge r sj uk.

Socialvård are Krantz, som ska göra ett hembesök , på,

Den

gam la

sedan träffades frampå höst- gumman ro par

SEMESTER MED.. . ' _ "PRIVA TCHAUFFOR" _..~rlA~

~~~~~~~~~~~~~~_~~D~:S~RESOR ~

Hälsoresa Varbergs Kurort

Bjud dig själv på en veckas avkoppling för kropp och själ.

Avr. 18. 11. 7 dgr från FIM. 2.940,-

Julshopping i Köpenhamn med hela Ströget julpyntat.

Avr. 6. 12. 3 dgr.

FIM: 870,-

Julresa Stor/ien Vä lkornrnen rned tili en riktig "Norrlandsj ul ".

Avr. 23.12. 5 dga.

FIM. 2.500,-

Nyår i Leningrad Eli annorlunda och spännande nyårsfirande.

Avr. 29. 12. 4 dgr.

FIM. 2050,-

1991 Göteborg Avr. 22.3. 3 dgr.

FIM. 785,-

Paris, vårresa Avg. 28.3. 9 dgr.

FIM.3.495,-

Spanien Avg. 7.4. 14 dgr.

FIM. 3.350,-

Hol/and Avg. 23.4. 8 dgr.

FIM.3.250,·

2. 12.90 - söndag Sjöfrukost o mbord och ankomst ti li Stockho lm kl.

9.00. Bussen kör tili Skansen i Djurgården , där den Iraditionella Ju lmarknaden öppnas kl. 11.00. Här får man se hantverkare i stadskvarteren, julfö rberedelser i gårdarna och försäljning på Bo llnästorget och Marknadsgatan saml sång, musik och dans.

Innan Julmarknad en öppnas kan man besöka specialutställningarna "J ul i vårt hus" och " Djuren i broderiet".

Incheckning på H o tell Mornington och vid kl. 15-tiden transfer tili Circus i Kungliga Djurgården . Den a nrik a gamla byggnaden , som firar sitt loo-årsjubileum i maj 1991, har geno mgått en fu llständig restau rering och ha r nu inför föres tällningen av LES MISERABLES yterligare iståndsatts enligt de e ngelska medproducenternas krav. Musikalen LES MISERABLES är byggd pä romanen "Samhällets olycksbarn " av Victor Hugo och uppsättningen på Circus i Stockholm blir samma som ilondon , dä r den fo rtfarand e går för full a hus.

Föreslällningen på Circus börjar kl. 16.00 och beräknas vara ca 3 timmar.

Busslransfer tiI1baka tili Ho tell Mo rnington . Frivillig teatersupe arrangeras på hote llet.

3. 12.90 - månd ag Frukost på hotellet. Dagen fri fö r egna aktiviteter och fö r shopping. Rummen måste , enligt internationell hotellpraxis, lämnas senast kl. 12 och bagaget kan

- Vem är det?

- Del är Kranlz från Socialvården.

ställas i hote llets förva ringsrum.

Den som vili kan fö lja med på museibesök . t.ex. tili Skattkammaren på det kungliga slottet i Stockholm .

Djupt nere i Slottsvalven får man se de sve nska riksregalierna . Fö rutom kungliga och furst liga krono r och spiro r och riksä pple n finns här e n o mfatt ande samling o rdnar och andra d yrbarh ete r.

Busstransfer kl. 16.30 från hotellet tili Vikingterminalen . mls MARI E LLA avgå r kl. 18.00.

4. 12.90 - lisdag Sjöfrukost ombord och anko mst tili Helsingfors kl.

9.00 varefter bussen kör tili Karis och Eke näs.

Resa ns pris: mk 1.460,I priset ingär: busstransport enligt programmet bätbiljett Helsingfo rs-Stockholm tlr och hyttpl ats i 2-pers. B-hytt 2xsjöfrukost besök på Skansens Julmarkn ad logi i 2-pers. rum på Hotell Mornington I bil jett tili LES MISERABLES , parkett Anmälan är binda nde när försko tt mk 400 ,- har erlagts. Vid e n eventuell annullering av beställd resa är våra expeditionskostnader mk 100, - per annullerad plats + teaterbiljetten mk 270,- , ifall biljetten inte kan säljas vidare.

Teknisk researrangör är LL Tourist Service .

Som reseledare medföljer SPF:s reseledare .

Anmälningarna görs tili LL Tourist Service resebyrå i Helsingfo rs, tel. 90-44 00 41.

- Lägg den utanför jag är inle död än !

Är Dina ben tunga som bly. ..? ) '1(

Läsarbrev: Opposition en stod bakom pensionärernas Pensionären demonstration av i dag Inom ramen fö r en rikso mfattande de legati o n sama rbetar sju pe nsio nä rsförbund . Delegationen gö r framställninga r och på tryc kningar i många fö r pensionäre rn a viktiga frågo r. En fö rutsättning för att åtgärde r skall vidtas är att all a är e nse.

Om enighet inte nås avstår man från att utt ala sig eiler från att vidta kampåtgä rder. Ibland går det som det går. såsom nu tisdagen den 16.10. Man ställe r upp tili demo nstration utanför Riksdagsborge n och fö r tili torgs ås ikter , som det dessvärre råder del ade meningar o m hur de skall förverk ligas.

På en punkt har de legati onen vari t e nt ydigt ense. krave t på e n minimipe nsio n mk 3.000. -. Frågan är bara hur fina nsieringen skall ordnas.

Därom råder delade menin ga r mellan dem som bä r ansva r för finan sie rin gen och de som bara inför kommande riksdagsva l med opposi ti o nens hj älp viII samla röster å t sina kandid ater.

Oppositione n representeras i dag av Eläkel äiset r. y., Eläke liitto r. y. och Kri stilline n Eläkeliitt o r.y .

Svenska Pensio närsfö rbundet r.f. som enli gt stadga rna är opoli tiskt. stöder alla strävanden, som syftar tili att fö rbätt ra pensionärernas Iivsvi ll ko r. me n sättet att d riva ige nom krav i fo rm av demonstratione r stöder vi inte .

Jerker Nyberg Svenska Pensionärsfö rbundets verksa mhetsledare

Medan jag ser höst löven virvla och falla för vinden, minns jag sångstycket som sjö ngs och da nsades före vinterkri get: Höstlöven alla tili marke n falla , med deras prassel en hälsnin g bär.

Hur litet visste vi då och kunde ana vad som skulle komma. Me n småningom börj ade människorna tissla och tass ia o m krigsryklen .

Fo lk börj ade hamslra för ko mmande behov , det mesta blev ransonerat , männen kallades in , kriget blev ett faktum .

Man gifte sig mellan krigen , Iycklig och ung, ut a n att veta av det nya kriget.

Nu kommer fortsätt nin g på sängen: Det Ijuva minnet , det bima minnet , jag ständigt i mitt hjärta bär.

Nu är vi igen i höste ns tider, men i en anna n sinnesstämning än då. Vi får i de f1esta fa ll vara nöjda med våra livsverk . Männen kom hern tili slut. Livet kunde fortsätta , barnen ko m , gick i skola och är d ugliga medarbetare i samhället.

Och n u sist men icke mi nst Pensio närsföreningarna. Dem får vi tacka . Man fär nya vä nner , vi sj unge r vack ra , glada och trevliga sänge r som gå r tili hjärt at. På vå ra träffar kan det hända att man blir uppbjude n tili e n va ls. Det är härl igt att sväva i dansens virvlar , så länge del går förstås. O ch slutet på versen : De Ijusa strände r , jag tili dej Iän der , min Iyckotid jag möte r dä r.

D. B. Nö jd och glad pensionär

Lokal venbehandling i nyt! Ijus

När benen känns heta, kaila, tunga eiler trötla nya

Hirudoid®forte 4,45 mg/g mucopolysackaridpolysulfat

kräm I gel minskar svullnaden stimulerar den lokala blodcirkulationen • ytliga veninflammationer och blåmärken läks snabbare • smärtan och tryckkänslan försvinner Gelen svalkar angenämt, krämen kan användas också under bandage • •

Förpackningar: 40 9 och 100 9 Bruksanvisning i törpackningen

Receptfri medicin från apoteket!

12

MedDanmark i blickfånget Danmark är världens äldsta konungarike, påstås det, och borde då vara något för gamla republikaner att se och uppleva. Huvudstaden, Köpenhamn, kallas emellanåt - den lilla storstaden, den gröna staden eiler drottningens stad. Köpenhamn är inte världens största stad - men den vänligaste - heter det vidare.

Allt deua och mycke t mer därtill fick Arkadi a- pensionärer frän Helsingfors se och uppleva under en guidad rundvandring i Köpenham n. Finalen på denna rundvandring noterades som

perat ur på ca. 8-1Q°C . av Roskilde har man möjligBrygge rie t har satt upp fon- het att se de ga mla viki ngade r som unde rstöder konst skeppen, som e n gäng i tioch vetensakp. de n sänkts i inloppet tili RoAlla de som turistat i Kö- skildefjorden fö r aU hindra penha mn ha r ocksä säkert ett fientligt angrepp. För et! varit med pä "en eventyrlig an tal år sedan har Vikingaen star och angenäm över- o pplevelse for alle aldre" skeppen bärgats och räddats rask ning. Den gick nämligen d .v.s. världens mes t beröm- und an förgänge lsen. Det var av stapeln på Carlsbergs da förlustelsepark , Tivo li. i sista valetet. bryggeri med guider och hisUnder geografilektionerto ri eberättare i länga banor. na i sko lan sk ulle man kunN äg r a fakta oc h l ä r na räkna upp sj u eiler åtta domar: Bryggeriet är från Då man ä r på Själla nd bö r av de danska öarna. Det var 1847. I dag finns Carlsbergs man också se den stAtliga tur at! det inte gällde alla för ö l överallt jorden runt. En do mkyrkan i Roskilde med de lär allt som a llt va ra över ö lflaska fär inte stä öppnad alla kungliga gravkamrar (fi- 470 tili antalet. Att komma för länge och ska helst av- na pensionärskistor, S3 Las- ihäg bergstoppar och bergsnjutas när den har en tem- se respektlöst) . I närheten ked jor i det danska landskapet vållade inga bekymmer, fö r sådan a finns inte. Pä Jylland finns visst ett berg , Himmelsbjerget , som är 147 me ter högt.

A IIII·Mari Uhr och Edgar Dahlström glada och lIöjda sedall allsvaret för resall läl/at .

Frän Själland gick färden tili Fyn med de mänga historiska och kulturella sevärdheterna. Odense blev för nägra dagar vä r fasta punkt i tillvaron . I Odense föddes och levde den berömda författaren , sagoberättaren H .C. Andersen , han som gjorde sångerskan Jenny Lind sin kur, men fick nobben . Andersen har kallats Danmarks största författare, ett ege nartat geni, som först efter svåra mödor kom tili

Kimitoöns pensionärer höU höstträff i V:fjärd

I mit~ell dell mest omkramade och pussade pellsiollärell Nils HOIIgell, som lIy ligell fyllt ar. Ulla Å hlgrell uppvaktar. sin rätta uttrycksform , "de verldsberö mda äventyrene".

I H .C. Andersens hus i Odense är inrymt ett museum , där allt som berör fö rfattare n kan studeras.

Pä södra Fyn i närhete n av staden Få rbo rg (med utsi kt mOI "korsordsön" AIs) kan man o m kaffetanden värker besöka "kunglig priviligeret gestgivargaard , Korint" . ViII man veta något om dess histo ria ska man läsa det som står tryckt på den servett som fö ljer med kaffebrickan: "De er nu gest pä en kongligt priviligeret kro, af hvilke der findes 1I3 i Danmark . 1 1283 beslämde Kong Erik Klipping at der runt landet skulle oprettes kroer".

1 1396 besluttede Dron· ning Margarethe 1 at der skulle vare en kro på de sto-

komm uner med självaktning en egen va ls e iler ta ngo e ile r vad det nu kan vara . Sedan 1976 har Västanfjärd e n egen va ls som skrivi ts och tonsatts av duon Åke Bergholm-Martin De tee pensio nä rsfö r- Vå rdk asen där praktiskt ta- Hallen sjöngs så den vackra H allen. Förutom den så eninga rn a pä Kimit oön sam- get a lla stolar var besalla . höstvisan Höste n är kom- sjöngs mAnga andra av våra las . rl ige n tili e n höstträff. T .o .m . uppe pä scenen hade men o Magn us Lindroos ta- vackra finlandssve nska sångSä skedde också i Ar och kaffe bord dukats. Och stäm- lade o m människosynen ur e r unisont. de nh är gånge n stod pensio- ninge n var givetvis den bäs- många perspektiv. Och före Mo na Nurmio läste diknärern a i Västanfjärd i tur ta nä r vä rdföreninge ns o rd - kaffet hann vi än nu med a ll a ter och kåserade o m Viola att sva ra fö r arran ge mang- förande Åke Bergholm häl- de ålla verserna i Run ebergs Renwall-Krokfors som ju ä r en. sade välko mmen .

Källan . något av en Åbo lands egen O ch det gjorde man i Under led nin g av Martin Numera har de fl es ta ska ld.

Under rub rik en ordet är frill berätt ade Svenska pe nsionärsfö rbund e ts ordförande Levi Kl åv u s e n rol ig histo ri a på sin hembygds vilda lUngo mål, d.v.s. närpesiska. Österbollens färska ombudsman Per Thom as fo I k presentcrade sig och hälsade välko mme n tili Österbotten där han lovade o rdn a med värdföreningar.

Redak tö ren fö r God Tid berä llade givetvis om tidninge n och dessutom gay hon information om förbundets resor den närmaste tiden .

Gunnar F 0 rs frä n Dragsfj ärd tackade för arrangemangen och hälsade välkomna tili nästa träff i Dragsfjä rd .

Folo: GurU Nurmi Festen avslutades traditioDet var trivsamt SOI/l vanligt lIär de tre pellsiolläsförellillgamQ på KimitoöII lIyligell nellt med Jag älskar min höll sill traditioIleila hösllräff. Dellhär gångell i VästQllfjärd där IlIger och Åke Berg- hembygd . holm fUIIgerade SOI/l värdfolk. gn.

re veje för hver 4 mil. Det gick bra ihop med kafTedrickning och historieläs. ning, n /lgot alt ta efter.

Det blev senare mera historia på Egeskov slo tt , som är en av de äldsta och vackeaste renässansborgarna i lan det. En riktig gamma l fäs tning med förstärkta murar och lö nngängar. Där finns vidare e tt muse um . e n sto r park med trädgärdsanläggningar.

Besöksköe rn a var länga och slottshe rrn själv delade ut broschyrer vid ingängen.

Från Fyn leder en bro över tili Langeland , men sedan gäller det at! ta farjan över tili Lolland där ma n så alt säga igen kommer närmare naturen . I Knuth e nborg Pa rk finns Danmarks

största Safaripark , riktigt med storvilt , djur och fäglar från fem vä rldsdelar. I den stora parken skall djuren få röra sig fritt , inga burar och stä ngsle n.

Snart är vi i Köpenhamn där resan egentligen slutade och inte bö rjade. Men färden tillbaka genom Sve rige, med färja tili Åbo och med buss vidare tili Helsingfors var inte oväsentlig. Inte helle r resan ne d tili H e lsingborg och över tili He lsingö r saknade sin tjusnin g.

Resan var planerad av resebyrå n LL T o urisl Service .

Ordföranden för Arkadia pensionä rer, Ann-Mari Uhr. var färdledare och Edgar Dahlström frå n Lindholm Lines skötte om trafiken.

Martin Sandvik

VÄSTANFJÄRDSVALSEN Eli skula seglar sakla på Väslallfjärd dell tar lI ed segel efter eli Iyckad fiird tiLi möter vänllen nere vid slrandens bod oeh solen lyser så va rm oeh så god Nu ä, det sommar varml över gårdells um oeh liell sm eker grässtråets mjuka fjulI och djuren belar sfillsamt på sommarällg och det är rid m ed en sommarrefrällg

Uti svängen på klöverängen i glä djell taktfast ska hjärtat slå

och hjärtelycka strålar ur ögoll blå skölla svängar på blomsterällgar med doft av rosor Oell kaprifol så gramw är färgema i flickalls kjol Uppå logen i hal/onskogen lI är slagall dWlkar och åskall går vi sjunger älskar drömmer och broar sldr sköll är sväflgen på sommarällgefJ

l1I ed doft av klöver oeh Iwttviol och fågelkvitter i högsommarsol Ja här i Västallfjärd är välInelI min så kär i sommarns ljusa värd här i Västallfjärd och om än hav oeh lalld oss skiljer åt ibland så räck mej nu dill halld oeh kllyt med mej kärlekens band.

Text och musik: Martin Hallen, Åke Bergholm.

13

Varför jobba ensam, Där det är roligare i grupp?

Del är aldrig fö r senl all ulveckla eli inlresse. Ali gö-

le r någo n av cirkeldeltagarna.

Ta det tillsammans med and-

* lektionscirkel, där le dare n

är en rackulbildad lärare. ra ger så myckel me ra . 1 en grupp får deltagarn a lära sig • radiolyssnarcirkel (allernativI kassetter. vid eo. la hänsyn och sa marbel a på diabilde r 0 dyl.). sina egna vi llkor. Del bäsla * korrespondenscirkel, sä ttet att förändra 3nityder t. ex. brevkurser är att göra det i en Iilen • blandad cirkel har olika grupp o arbclsformer.

En studiecirkel är en Hten Pröva er fram lill del som grupp o där Olan kan arbela effeklivl. man får mera kun- passar gruppe n. skap och har Irevligl ihop.

Gruppen kan arbela på SEKA TA ER MED må nga olika säll: Del kan STUDIEPROGRAMMET 1 en sludiecirke l ka n ma n vara en * diskussionscirkcl , där man syssla med många olika sagår igenom malerialel Ii 11- ker. Många förslag lill malesa mman s och di skuterar rial finns nämnda i höstens fräscha sludieprogram . Nydet.

• referatcirkel , där man får he le r är bl.a . malerialel om ny kunskap genom all nå- demens och böckerna om gon refererar ur en eiler ESlland .

I pensionärsföreningarna flera källor.

• läsecirkel, där man Jäse r är del vanligl all resa. Tä nk så mycket meTa man får UI högt vid sammankomslen.

• räreläsningscirkel bygger av resan om man bekantat på en föreläsning i ämnet. sig med resmålel på förFöreläsningen kan hållas hand . Dessutom lär Olan av någon utomstående el- känna varandra och resan

STUDlECENTRALEN SVENSKA STUDlEFORBUNDET

1990

1991

Pärmbildell på stlldiepragrammet är eli milldmap, sam är eli lIyll sätt all göra allteckllillgar så att mali minlls bättre.

har slö rre chanser all Iyckas.

Populära ämne n är psykologi och friskv ård . samhällskunskap och skönlilleralur.

T.ex. böcker om minneloch det positi va tänkandet har va ril myckel oml yckla. likaså en bok " LAT OSS BERÄTTA" som handlar om pensionärernas egoa minnen . och en annan om fin -

ländska herrgårdar. Musikcirklarna håller på all öka .. l ar finns eli nYII malerial om Jules Sylvain . Från lidigare finn s böcker om Even Taube och Dan Andersson.

Del är bara all välj a; anlingen ur sludieprogrammel e iler någon annan bok som intresserar.

Del finns inte någon palentlösning för hur vi ska "vrida cirkeln räll" . Alla cirklar bör ulvecklas med hänsyn lill deltagarnas egna behov och förulsällningar.

Vad som uppfallas som

"Lappdaktarn" skär eli snitt i Margareta Lilldbergs öra. En ritllal, sam ingår sam en del i "Lappdapet". Arta Kaurila ach Viva Wesanen är följande affer i tllr, medan Berit af Enehjelm ällnll drömmer sig bart i fantasierna s värld.

o

Arets ruska var grannare an nagonsm

bra va ri erar med vem som

ullalar sig: • en dellaga re Iycker om cirklar som gell någol all minnas • e n annan gillar grupper för all bekanlskapskrel-

••

0

•

Den första vandringsturen i Saariselkä. Där hann vi i Saariselkä blev en arra n- med både dans , lappdop , gö rs(Tamgång, då inte mind- guldvask ning och långprosen utökas re än 66 % av samtliga del- menade r. Stugbyn " Ylläk• en Iredje gillar matnYlliga sen Huminatuvat" i närhetagare slällde upp. kunskaper någonsin.

Vädrel förstörde sedan ten av Äkäslompolo hade • en ledare Iycker en cirkel Med Edgar vid rallen och vari t bra om deltagarna är Jerker i mikrofonen gick del den följande " långpromena- stående bord tili middagen , nöjda. undan tro Is långa dagspass. den", när regnet satte i som men kocken visste inte, aU I e n sludieci rke l kan man Totalt 3.063 kilometer på 7 värst just när vi var beredda pensionärer i all mänhet är ul byla erfaren he le r och få dagar. en sträcka sam Eine för start nerför kalfjället hungriga och att de tar för sig. så länge del finns någol mänga nya id ec r. Tro int c HiJlman missade med bara 2 K aunispää. atr andra är mycke t kJokare. kiJometer i den traditionell a Vad minns vi me ra frän all la. Nu hände del all nägGlöm inle heller dina speci- lippningslävlingen.

Tvåa årels "ruska"? Munkarnas ra mOlionsglada kom lilel ella egenskaper. Kanske del kom Doris Pette rsson med kvällsbön i Nya Valamo senl lill middagen för att finä r jusl dina åsikler som be- 17 felkilometer och Birgitta glömmer man säkert inte , na, all alla fal var Iän sade. hövs. Gå dä rför med i en Långström trea med - 19 men någon ri sk för att vi Men också del ordnade upp cirkel! km . Längst å kte Gerda Ek- skulle lockas med i de ras sig. Del unga värdshusparet, En studiecirkel kan starta man , 5.400 km . och konasl ska ra finns nog inle. Med han med röller i Väslnär minst fem pcrsoner be- Manin Danielsson. 2.008 enlOnig röst och ryggen nyland och på den liden en sluter att studeralgöra något km . Marlin från Ingå var vänd mOI publiken är man myc ke l lovande skidjunior, entusiasmerande lillönskas en Ijus framlid tillsammans åtminstone tio gruppens nestor . en god bit ingen över 80 å r. Del fanns förres- väckelsepredikanl.

Den som värdshusägare. Vi åker gånger.

Närmare upplysningar om len 4 ållioäringar med på re- munk , som guidade oss föl- om och o m ige n pä sensombidrag m.m. finn s i studie- san. Då har vi räknat med jande dag, var däremol en manur lill Lappland. De l har Marlin och Erik gjorl person. programmet som kan bestäl- Georg Akerfeldl , som fyllde intresseväckande 80 år den 14. 10.

Han lalade dessutom bra mer än 10 gånger var. Sin las per teleron 90-64 1988.

Bäst. Boccia-spelare var svenska. femle Ruska i följd gjorde Bland alla som a nmält Ivar och Maini Kiljander , Det finasle hOIelleI fanns och redovisa r en cirkel inom som hemförde segern i den i Kuusamo och del sämsla i apri 11 991. ullollas en resa.

Nyrk storl upplagda Boccia- Nykarleby. Tyvärr.

Christina Lång cupen .

Trivdes bäst , del gjorde vi Årets " Ruskaresa" gick över Kuusamo Iill Saariselkä och Äkäslompolo. HöslrölI i markerna - grannare än

"Det är inte fult att vara nyfIken" Redan som barn ä r vi alla nyfikna , annars kunde vi ju ej lära oss någonting . Att vara nyfij<en är inte full bara vi inte ro tar i våra medmännisko rs göranden och lätanden. Nyfikenheten är en del av vän liv. Vi viII veta hur det var förr och vi viII

Där mötte jag flere lidigare "kurskamrater" och andra bekanla och snan var även Tossan en av gängel. 1 sepl. 1989 var jag med Astrid Wickström här ute, kursens tema var då " Man lär så länge man lever" .

Man kan bara konstatera all

även veta vad vi har att vän-

så är det.

ta.

Sä vad var naturligare, då jag fick velskap om kursen "Att vara nyfiken". som arrangerats 20- 21 aug. i Kunlokallio , jag skulle della.

Anmälde mig genast och fick även en av mina pensio-

Kursledaren Chrislina Lå n g frän Studiecentralen Svenska Studieförbundet , hälsade oss alla, Irettiolalel deltagare välkomna . Vi presenlerade oss, alla i lur och ordning, och den första nyfikenheten hade stillals. Nu

närskamrater

visste vi vad envar hette.

med

mig.

Även Tossan Willman vil- Och säsallesdel helaigå ng. le vara med. Glada i hägen Ulla Gyllenberg och åkte vi iväg utlill Kuntokal- Marga relha Kivioja inledde med all lala om hur vi lio.

skall mä bra på äldre dar.

Vi skall inte lämna vården lills vi blir sj uka , vi skall vårda hälsan medan vi ännu har den . Det ä r ju känt bch erkänt all man mär bra av att vara aktiv. Del har jag personligen märkl.

Ulla jobbar som distriklchef i Folkhälsan och Margarela är en myckel aktiv cirkelledare för åldringar.

Hon är förtidspensionerad , och Irodde sig då vara tolalt slul. ldag en myckel pigg pensionär, som verkar hur

kry som helsl. Hon mär fakliskl bra på äldre da r.

Birger Tö r n e r , han har många järn i elden, bl. a. är han ordförande för Borgåpensionärerna . Han är intresserad av musik och har

gjon ett program om Jules Sylvain . Han berällade och Iät oss höra myckel sång och musik , givetvis Jules Sylvain 's.

Peter Öhberg arbetar som forskare på Kunlokallio och han lalade om del Ijuva och del bittra livel , om "Nyfikenhel inför det förgångna" . Vi fick olika arbelsuppgifter, det gällde bäde grupparbele och egna formuleringar. De olika grupperna skulle sedan berätta för alla om vad deras cirkel behandlal.

Vi fick även information

om hur en studiecirkel skall sällas igång. Svårt är det inle . Tips om olika ämnen kan man få genom all kontakla Sludiecenlralen Sve nska

utbildSludieförbundets ningssekreterare Chrislina Läng, tel. 90-60 45 94. Hon kan posta en broschyr och äve n ge andra nödiga uppgifter.

Inte var del bara leklioner och arbetsuppgifter. Vi hade möjlighel lill baslu och morgonsimning. Under mal- och kaffepauserna kunde vi diskutera ailI mellan himmel och jord. Dä det var både varml och vackert samlades vi även ute.

Försla dagens kväll hade Christina anordnat e n promenad-ruU

som

hon

ul-

märkt med lappar med olika länkespråk, placerade sä all vi alllid skulle komma lill dem i lur och ordning. Alla hade de eli budskap lill oss,

man borde nog tänka på dem oftare.

Vi sjöng allsång - ja det var i aili en givande kurs.

1 vår förening har vi redan kommil igäng med en resecirkel , del är viSSI bara början , men nog skall vi arbeta vidare. Det är mycket viktigt att ha sysselsättning, och hjärnan skall ju även den arbeta. En sludiecirkel är en fin form av friskvård, del ä r bara all välja en lämplig form och samla ihop intresserade.

Tacksamma för dessa två fina dagar hälsar Tossan och jag lill vå ra "kurskamrater" med e n önskan om en fin och akliv hösl.

Ebba Ikonen

14

302 )öste krysset "Deanen" förvånade

Svenska Penslonörslörbundets

KANSLI Indiagatan t . 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar. utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511 -411 77 Postgiro: 1203 95-8

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för Österbotten: Per Thomasfolk, Vasaesplanaden 20 A. 65100 Vasa.

Telelon: 961 -1 79070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemte lefon: 961 -36 03 66.

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307. Vasa Sparbank 104003962-6 Pesslml.ten säger: Inget gott utan att det har n!igot ont med .Ig. Optlml.ten säger: Inget ont utan att det har n!igot gott med "g.

Antalet krysslösare ökar hela tiden . Sedan nummer 5 av God Tid kom ut har 302 lösningar sänts in till redaktionen . De fem vinnarna framgår nedan .

Först en liten utredning om en av H asses klurighete r. Det gällde an få fra m en nyckelord för prästman .

Och svaret blev "Deanen" .

En pa r lösare ha r misstänkt all kryssmaka ren tänkt fe l. Me n så är de facto absolut inte fallet. Benämningen dean fö re komme r i deckare som utspe la r sig i Såhär ser lösningen till kryssel i nummer 5 ui. Beträf- anglosachsisk miljö och befande ordet "deanen" se förklaring här intill. tyder prost .

Lösningarna tili krysset i detta nummer ska vara redaktionen tillhanda senast den 27 november 1990_ Redaktionens nya adress är: Centralgatan 13, 10300 Karis_ Märk kuvertet: "Kryss 6".

Så enkelt var det!

Och de fem vinnarna denhär gången är: Saga W e c ks tr ö m , Sibbo , Alice Heli n , Helsingfors, Marianne Wilkma!"

Tammerfors, Salome Ol a nder , Västanfj ä rd och Bernhard Å s trö m , Nykarleby.

Vi gratulerar och vbsterna komme r per post.

Lösningarna på krysset i de tta nummer bör vara redaklione n tillhanda senas t den 27 nove mber. Märk gärna kuvertet med " Kryss 6".

G od fo rtsättning på hösten.

Namn .............. , ................................................................................................................

Adress ........................................................................................................................... ..

15

Jurlstbyrå

O. LINDELL

~

Caf~~

Välkomna gamla och nya kunderl

FORELLEN Korpo

OBS1 Fn telefonrådglvning

Tel. 926-312 02 Öppet alla dagar

Tel. 921-88 97 59.

Byrån sköler alla jundlska årenden, även Irla räne· gångar och försäkrlllgarnas rättsskyddsärenden Storgardsgatan 2. PAAGAS

Tel. 921-88 97 59.

Tel. 921-8877 18.

MATSTÄLLEN

MEDICINSK LASER För bchandling av; - smlirta - inJlammstion Rygg·Ledbehandling och massage

o

ynna vara annansörer

I BEST ÄLLNINGSBUSSAR : I 8ESTÄllNINGS8USSAR WERNER HENRIKSSON A8 80RGA Tel. 915-'7 1o 42

INGVES - BUSSAR Närpes, 962-420 48 Vasa, 961-11 20 48

Auto·8uss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Te19 11 ·81 004

alternativ

KVRKS~ATT

~~HSB

, OPTIK

.. 911 -303 64

Karia. Bu ••tatlon

yard . 11.00-13 . 30

t0r0;aw08~Iil$-"Z2IIManlMmrI

R

R 65800 REPLOT, tel. 961-520 164, 949-560 762

nadsräntorna . Depositionstiden kan variera mellan en m å nad och tre Ar. Minimidepositionen är 10 .000 mk .

Marknadsdepositionens rän ta ä r rörlig och bunden tili He li bor, och baserar sig på kontots medelsaldo. Denna komoform har inga beg ränsningar , varken bet räffande minimibelopp eiler tid .

- Enligt rämenivAn i oktober få r man pA en deposition om t.e •. m inst 10 .000 mark pA 18-36 mAnader e n skattepliktig ränta på 8 ,50-12 ,25 % . R ä nta n bestäms på base n av depositionens sto rlek ino m tidigare nä mnda ram a r. R ä nt a n ä r lika stor depositionstiden uI. - Om kunden inte med säke rh e t vet nä r de deponerade pengarna behövs, är det säkrast att välja e n ma r knadsdeposition . DA ä r pe nga rn a a lltid tillgängliga .

Rä m an va riera r me ll an 4.75 och 8,75 %, beroende pA ä ndrin ga rn a i Helibo r, be· rättar Kersti n Gran lundTikkala .

Källskattens inverka n

på ränteinläklerna?

- Lage n om kä llskatt träder sa nn o likt i kraft i början av å r 1991. Kä llska tt e n berö r inhemska ma rk- och V3lutabase rade ska ttepliktiga ko nton samt rä ntor på debenturlå n e mitterade i Finland ävenso m öv riga skattepliktiga m asskuldebrevslAn .

Källskatten be rö r placerings- och ma rkn adsdeposi-

- Vi tal ar om två o li ka typer av ska ttepliktiga depositione r: place ringsdepositi oner samt ma rknadsdepositio ner.

Place ringsdepositionen s ränta ä r fast under hela de positionstiden . Den bestäm s utgående frAn bå de tionerna , men inte de tids-

bund na depositionerna , påpekar Kerstin G ra nl undTikkala .

- Skattskyldiga är s. k . fysiska personer , med andra ord all a personkunder sam t inhcmska dödsbo n . Kund e n behöve r inte uppge rä nteintäkterna isin skatte dekl a ration . Kapitalet är ime he ll e r skattepliktig förmögenhet. och behöver alltsA inte hel le r uppges i deklaratione n .

Vid utbetalning av skane pliktiga räntor innehå lle r banken automatiskt kä llska tt oc h redovisar den tili beskattaren . Detta sker i praktiken så, att banken redovisar den sammanl agda källskatten som innehå ll its i banken. D e n e nskilda kundens rä m or e iler belopp deponerade på ska ttepliktigt konto kommer alltså inte tili beskattare ns kännedom , påpekar Kerstin GranlundTikkala.

- Denna skatt ä r slutlig .

Den inverka r alltså inte pA

Placeringsdeposition 10,75 % Ränte- % JO.750 mk R än ta 1.075 mk Skatt R ä nteavkast ning 9.675 mk kundens beska ttning. D e tta är vik tigt speciellt för ä ldre kunder, eftersom källskat-

Vuorikal u 13 Bergglltlln 13

10900 Hanko 10900 Hangö Pun. 911/ 84830 Tel

BENGTS BUSSAR Specialutrustad TURISTBUSS med 44 sillplatser eiler 26-42 plalser + I·B rullslolar. Rullstolslilt till räckligt bred 'ör eldriven rullstol. Handikappanpassad loalell .

Penlry. Video och mobiltele'on. Även minibussuthyrning. (1+ 8 pers.)

10 -1 6

depositionstiden och beloppet i förhå llande tili mark-

Optikos (5- (f'-....

"-i: Aschan Ky

OPTIKER N. LIljA ÅBO. Humlegårdsgatan 7 Tel. 92'-33 2187

T E

s hus v,d 10rget tel 298 t9 27

BACKMANS OPTIK

GUY DmQUIST

Ubåt från Åbo tilI Röda havet Den ubå t ve rksamhe tsledaren hade fö rm å ne n a tt göra jungfrutur me d under sommaren h a r byggts av e tt varv i Åbo .

Nummer 7 av

Skattefritt eiler skattepliktigt: Banken erbjuder många alternativ

Skattepliktiga

Tel. 911 -309 40

;ile.

Tel. 915-531 865 Beslättnlngsbussar.

H A

RESTAURANT

En tidsbunden deposi tion ä r eli tryggt sätt att för tvA Ar ga ra nte ra e n skattefri ränte inkomst på 7 ,5 % .

H e lsingfors Sparbank ka n ocksA erbjuda må nga intressanta skatte pliktiga a lternativ . Regiondirekt ö r Kerstin Gra nlund-Tikkala redogör hä r för de olika a lternativen och hur de inverkar p å beskattningen .

- Ett ska tte fritt alterna tiv ä r bäst d A man varken nu e iler senare viII ha någo t med skattebjörnen att göra , sade regiondirektöre n vid HS b:s konlOr tre Smeder Kerstin G ra nlund-Tikkala . - R äntan på de nu öppn ade tidsbundna depositionerna förblir skatt e fri depositio nsti den ut obe roe nde av komm and e ä ndringa r i beskattningen .

- H ar man e tt tvåårigt komo som förfaller nu och vi II fO rlsä tt a med e n ny tid sbunden deposition, behöver ma n inte gö ra någo nting .

Ba nke n förlänger de posi tione n a UlOm a ti skt för e n ny tvåårspe rio d . Om ma n besluter sig för e tt s kattepliktigt alternativ. kommer man tili banke n och m eddelar att m a n viII f1 ytt a penga rn a tili e tt ska tte pliktigt konto.

FÄLTMARSCH

Ab Tidstrands Linjebiltra'ik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

c

God mat & Bastu

Lö - Sö Matservering

GULD - UR - OPTIK EKENAS. Kungsgalan , ,

~,

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

Stående bord

Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911 -629 49

OPTIKER

KOpmansgatan 11

Smedsgränd 4, Lovisa

HOUTSKÄR TEL. 926 33222

BROMANS OPTIK

'

02880 VEIKKOLA Tel. 268374

HANGÖ TRAFIK

ASTREA

Naprapat Thomas Sundqvist Har tmansgränd. Vasa Tel. 961-1 1 84 30

OY AlBIN STRENG Ab

Öppet alla dagar Tel. (9'5) 53' 529

Tel. 91' -30'6'

tel. 9'1-71 15 23

80rga Tra'lk Ab Porvoon LIIkenne Oy Verkstadsvägen 11 0610080RGA Tel. 915-170 426

God mal I hlslorlsk mlllö.

KARIS. Kopmansgatan 4

- oUka läkningsprocesser

Ubå ten har pla ts fö r 46 passagera re och e n besätt ning på tvA pe rsone r . 1 fi nutkommer den II december ländska vatten är de t a lltfö r grumligt a tt fä rdas, så turi st1990.

Bidrag och materia' tili num- bå ten komm e r a tt tra fikera i r et bör vara r edaktionen tili· Röda ha ve t i stä lle t. handa senast den 27 novemTidiga re har fem ubå tar ber. Annonsma terial den 4 byggts i Finla nd fö r turistdecember.

Redaktionens bruk . De ha r leve re ra ts bl. a. adress: God T id , Central· tili Japan , Sydkorea o ch Kagatan 13, '0300 Karis. Tel. narieöarna.

911·36280.

Manuskript so m inte be·

ställ ts av rcdaklionen retur· neras intc.

Det jinns ingen orsak att vara rädd Iör skattepliktiga depositioner. Källskatten är en enkel och bekväm beskallningsIorm Iör kunden , säger regiondirektör Kerstin Granlund-Tikkala, Helsingfors Sparbank.

rel se mellan de olika depositionsformerna då m an deponerar JOO.OOO mk. Tidsbunden deposition är det skattefria alternativet. Som skattepliktiga alternativ faller valet pA placerings- och marknadsdepositionerna.

Tidsbunden deposition 7.5 % 7 .500 mk 7 .500 mk

-

Ma rkn adsdeposition 9,0 % 9.000 mk 900 mk 8. 100 mk

Som jämförelsen utvi-

sar, finns det ingen orsak att

vara rädd för skattepl iktiga ten inte inverkar på pen- depositioner. Källskatten ä r sionsinkomstavdrage t.

Ur en e nk e l och bekväm beden synvinkeln ä r kä llska t- ska ttningsform för kunde n , ten rättvis, eftersom den är ko nstatera r Ke rstin Granli ka fö r a ll a, pAminner Ker- lund-Tikka la . stin Granlund-Tikkala.

Man kan göra e n jämfö-

Ilodtid

JARL V. HEllSTRÖMS MINNESFONO

Utgivare : Sve nska Pensio närsförb unde t r. f.

do nationer Sydlojo svenska pe nsio-

närer r.f.

An sva rig utgiva re och chefred ak tö r G urli Nurmi

Dragsfsjärds Pensio nä rer r.f.

Vasa Sve nska Pe nsio närsförening VIPS r.f. Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

Munksne jdens pensionärer Lf.

Redaktionens adress: Centralg. 13 10300 Kari , tel. 911-362 80 ISSN 0359-8969

Vi tackar dona torerna

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK? Smärtllndring ulan mediciner med intralJudapparaten

NOVAFON Läkare rekommenderar INTRALJUD med NOVAFON en snabb och elfektiv smärtlindring .

Du behandlar Dig själv dagligen.

Sänd mig gratis NOVAFON- inlo Namn ________________________________________

NArdress Postnummer================== e

-J.

r'>

111',/ e tJ ~~l\ I rr ~ -,., u

Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911.31636

]"

Nordbanken - en av Nordens största, solidaste och pålitligaste banker, fortsätter sin aktiva räntepolitik

Njut av verkligt god skörd

ontot

ger nordisk toppränta q-

Minimi-insättning: 20.000 fmk • Minimitid: 1 månad

- Räntan är skattepliktig enligt elin dividendskattebok.

Räkna efter själv, i det här fallet I~par det sig att betala skatt. Och handen på plånboken: Ar Du verkligen nöjd med elin nuvarande ränta ?

För övrigt bestämmer Du själv hur länge !

- Hos oss behöver Du alltså inte enligt landets sed binda dina tilIgångar för långa tider.

Tänk ekonomiskt: Varför nöja dig med lågränta, när Du kan få Nordbankens nordiska toppränta !?

• Enkelt, bekvämt och obyråkratiskt:

•

• Ränta: Helibor - 1,5 % - Om 3-månaders Helibor tili exempel är 14,55 % p.a. när Du placerar ditt kapital för tre månader, erhåller Du 13,05 % ränta, som utbetalas på förfallodagen!

Ring oss på NORDkontot genast, tel: 90 - 661930 för personlig direktinformation - eiler skicka in kupongen: Du får vårt bankgiroformulär - betalar in på värt konto och efter en månad kan Du lyfta nordisk toppränta ...

Sen kan Du förlänga elin placering om Du vili ! _ Dessutom ger Nordbanken sina kunder konkurrenskraftig service: Ingen kontoöppningsavgift; inga provisioner, "skötselavgifter" eiler extra "bankavgifter"!

~

~

NJ

NORDDANKEN FINLAND OY Telefon: NORDkontot 90 - 661930

............................................ .

JA ! VISST VILL JAG HA NORDISK

NORDBANKEN BETALAR PORTOT

TOPPRÄNTA PÅ MINA PENGAR. - SÄND MIG TILLÄGGSUPPGIFTER OCH BANKGIROBLANKETT: SLÄKTNAMN

FÖRNAMN

ADRESS

POSTNUMMER

Telefax: 90-653316 o Telex: 125400 nbbnk sf Postadre...: PB 50, 00101 Helsingfors TELEFON

NORDBANKEN FINLAND OY POSTANSTALT

PB50 SVARSFÖRSÄNDELSE AVTAL 00100 / 394 00003 HELSINGFORS

•.............................................

DE NORDISKA MÖJUGHETERNAS BANK!