God Tid 1/1991 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

---j

Läs om SPF:s resor 1991 på uppslaget. Argång 19 Nr 1 29 januari 1991

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Vinterdagens samlingsplats en drottningastad ILovisa ligger kyrkan miU i byn, sä tili den grad "mitt i", alt man i första förskräckelsen tror att infarts-

vägen skall forlsätta tvärsigenom kyrkan. Högst pä Lovisaåsens kam rescr den

sej och dä ruppifrän ä r ulsikten nedåt, mot torget, mycket anslående. Ser vi åt höger skymta r vi äsens for lsättning och en gamma) väderkvarn .

Åt det hället kommer vi oeksä ganska snart tili stadens Iandsbygd , eiler bya rna Antby, Räfsby och Köpbacka .

~ /---~.. \ VINTERSAMLING den 20 februari 1991 1 LOVISA ~-

10.45 Guidad rundtur iLovisa för dem som har egen buss. Start frän kyrkan . Pris per buss mk 80,-. 12.00 SAMLlNG I KYRKAN Orgel: dir.cant Ola v Abr a h a m sso n Välkomsto rd : Leo vo n M a rt e n s Lovisaköre n under Jan Erik S Iä t i s ledning Altara ndakt Psalm 165 : 1- 4 Orgel 13. 15 Måltid i Idrottshallen och Högstadieskolan: Lovisa FBK:s damer Köttfärs med grönsake r och potatis Krä m tili efte rrätt 14.30 FESTPROGRAM Lovisa stads musikkape ll och drillflickorna under ledning av Be ngt In ge lin Hälsningso rd - progra mkommitte ns ordf. Kyllikki Kj e rin L o vi sa s t a d s h ä ls nin g g en o m s t a d s dir e kt ö r H e nr y Lind e lö f Förbundets hälsning genom förbundsordfö rande n Levi Kl åv u s Solosäng Kristina Enr o th FESTFOREDRAG " Ä ldra nde t - resurs e ile r börda?" chefreda ktö r Håka n Hellb e r g AlIsång Bygde mål Inger 0 II as Spe lmanslagen unde r Kaj Silfvas t lednin g Mode rsmålets sång ca kl. 17 : Kaffepaus Da ns Vinterdagen avslutas sen ast kl. 20.00. Hjä rtligt välkomna alla pensionärer. SVENSKA PENS IONÄRSFÖRBUND ET rf LOVISA SVENSKA FÖRSAMLINGS PENSIONÄRER rf

på vä nster hand möte r oss två all varsblickande män, stadens första borgmästare Jakob Forssell oeh mästaren Jean Sibelius , som i det in",i,dJiggande

kul turcenlre l,

Sibeliushuset , tonsaHe Kullervosymfonin . Det är alltså här, på drottningastad ens

högsta topp, den store vintersamlingen inleds, efter en rundtur i stan.

Alltså ä r det på sin pl ats all min presenta tion av Lovisa börj ar med kyrkan , som blev färdig 1865 oeh i Iikhet med rådhuset och e li fl e rtal andra byggnader runt to rget ritats av namnkunnige arki tekten Georg C hi ew it z , (uttalas tjevits). Vid stadens brand 1855 förstördes de n ga mla träky rkan , me n bl. a. a ltartavla n räddades. De n nya kyrka n uppfördes i nygotisk stil och är eli verkli gt te mpe l, som bruka r möta hänfö re lse , med sina höga Ijusa valv och sin intensivt röda bakre korvägg, egentligen e li alta rvalv, mot vilke t de n stora Jesus-gesta lten , (en kopia av Thorvaldse ns Kristus) så kla rt framträde r. Också den ba kre. eile r orgelvägge n, bruka r väcka uppmärksa mhet för den sköna orgelfasade ns skull. De n ritades av arkite kt Jae. A h r e n b e rg och beva rades orörd då orge ln restaurerades 1970. Orgeln som byggdes 1897 ä r de n ä ldsta beva rade av Z. A . Za c h a ri asse n s o rglar. Närmare presentatia n av kyrkan komme r säke rt att ske pa plats, då sa mlinge ~ inleds.

Charmvy från Lovisa, gamla stadsdelen. Lovisa ta rg . som nämndes, har karak täriserats av sakkunni ga som e tt av Europas vac kraste . inte minst p.g.a . sin ova nliga lutn ing. Detta är ju också stade ns kärna ach centrum , sam ma n fak tisk t bevarat med rätt sto r piete l.

Från nutid tili forntid, eiler tvärtom Vid västra infa rte n tili Lovisa ligger de t nya småinduslria mrådet . sam talar o m vad man va rit tvungen att satsa på för att ··överleva·· . A nka re t i torgesplanade n berälla r om de n sjöfartsoch stapelstad Lovisa en gång va r, i stor utsträckning, oeh fo rtfa ra nde är, som ha mnstad med Va lkom hamn som centrum. Längst borta i infa rte ns andra e ile r södra ända ligger be fästningarna . bastia ne rna Ungern och vo n R ose n . Yllerst i havsbande t skymta r sjöfästningen S va rth o lm . En ko rt histo rik ger vid handen att Lovisa stad grundades år 1745, på D ege rb y

I Svensk-Finland

rusthålls marker. som gränsoch fäs tningsstad , vil ken föjdriktigt fick na mnet Dege rby. Finland hade tvingats avstå Wi borg och Fre driksha mn och att gränsfästningarnas plane rade placering blev just denhär, berodde på all man ansåg terrä nge n lämplig fö r all skaffa e li effe ktivt " Iås" vid stora kustväge n frä n öste r. Pla tsen skyddades på högra fl a nken av Lovisavike n och på den vä nstra av slälle r som kunde sällas under valle n. Av de sto rartade bygg nadsplane rna realiserades bara de båda bastione rna och sjöfästn ingen. Och väl va r kanske det. fö r någon a nm ärkningsvärd betydelse hade befästningsve rken a ldrig, men dä remot ut veck lades , sam nämnts . staden tili en betyda nde sjöoch sta pelstad . Dessvä rre avbröts de n blo mstringstid som inträffade på 1830- 50-taie n av de n sto ra bra nden 1855 . då stö rsta dele n av stade n förstördes. Me n eft c r de t stade n uppbyggts, e fte r en ve rkligt väl-

försäkrar

funne n stadsplan , blomstrade stade n åte ri gen upp , som ä nnu idag mycke t omtalad badort . Staden hade alItsedan 1752 inne haft namne t Lovisa , som fö rlänades Degerby av ko nu ng Ado lf Fr e dr i k , va rs ge mål var L ov isa U l rika . (Alltså skall oet iLovisa uttalas som 0, inte som å) . Bevarade pä rlor G amla stan i Lovisa , som fa kt iskt ligger he lt centra lt , ä r e n kostbar pärla , me n 1600- och 1700-ta lsbebyggelse . D e n är inte star , me n des ta me ra unik, in te mi nst som det bevarade rusthållet . nu kallat Degerby Gi lle, tjänat sam öve rn attningsp lats fö r bl. a. G u s t av 111. Så har vi stadens muse um. inry mt i Ko mmenda ntshuse t , e n 1700-ta ls byggnad . Bastia ne rna har redan nä mnts, me n på to ppe n av e n kulle , unde r vii ke n man ant 3r att reste n av basti o nen Gustav finns, står e n sällsam klockstape l, som ta la r om Forts. pII sido 14

Nyår

Ett ny tt ar pensionstaga re äve n kommer att ha arbetspe nsion. vars betydelse i fort sättninge n komme r att öka .

i har påbörjat ett ny tt år. Ett årsskifte brukar alltid medföra en de l nyheter oeh fö rändringa r. Somliga

varar,

produkter

ftersom förhöjningarna i de o lika pensionsformerna under e n följd av å r har följt samma tre nd , torde det glapp . som uppstått under åre n sedan 1984 röra sig omk rin g tio proeent. Man torde få utgå ifrån. att de som Iyfter e nbart folkpension i a llmä nhet står i en ekonomiskt svagare ställning, än de som Iyftc r ävcn arbetspe nsion . Följden av det nu va rande syste met skulle då vara. att de i ekonomiskt avseende svaga res ställning under de sena re å re n skulle ha försvagats i jämförelse med de bättre lottades .

och

tjänster med av myndigheterna fastställda priser justeras. Den innatoriska utvecklingen under det gångna året sam t ibla nd förväntningar inför det nya påverkar de nya taxorna.

åra pensioner såvä l fo lk- som a rbetspensionerna fick vid nyå ret sin årligen åte rkommande förhöjning . Vi har kunnat konstatera, att förhöjningsproce nten även i år liksom under tidiga re år inte är densamma fö r de olika pensionsformern a. Detta beror på att juste ringarna baserar sig på olika index.

ö rh öjningarn a av folkpensionerna grundar sig på e tt index , som i de t nä rmaste fö ljer levnadskostn adsindexet. Juste ringen bea ktar de n för-

ändring, sam skett under det gångna året. - Ännu för

några år sedan verkstä lldes indexjuste rin g två gånger årli gen . - De t nuvara nde systeme t kompe nsera r de n kostnadsök ning, som vi haft unde r det gå ngna å re t förs t vid det nya å rets ingå ro g. Detta betyde r att vi i dece mber månad Iyfte e n fo lkpe nsion, so m reellt sett va r 5,6 procent läg re ä n vid årets börj an.

ä r det gälle r a tt fas tstiill a förh öjninge n av arbetspensionen är förfarin gssä lt et mera kom-

plieerat. Här inve rk a r fö rändringar i de n all-

männa löneni vå n . kostn adsut vec klinge n m .m . Ä ve n

här ske r juste ringen i eft e rskott , va rför den i detta avseende ka n jä mfö ras med den för folkpe nsione n. Förh öj ningen blev hä r 7,7 proce nt . vilket överstige r stegringen av levnadskostnadsindexet med o mkring två proeent.

et finn s ännu i vårl land många personer, sam

inte har någo n arbetspe nsio n utan enbart folkpe nsion. Folkpe nsionens betyde lse kommer visserli gen med åre n att bli mindre , eftersom allt nera

m man utgår ifrån, att förhöjningarna av folkpensione rna sedan 1984 inte ens tili fullo kompenserat stegnngen av levnadskostnaderna , kan man ko nstate ra att fo lkpe nsionärerna inte fått någon de l av den betydande inkomstö kning , som ko mmit de nesta övriga grupperna tili del under den senare de len av 80-tal et. Hä r beaktas doek inte de framsteg, som e ventuellt kan antecknas på den sociala sida n.

åra pensionärsorgani sati oner har upprnärk-

sammat vederbö rande myndighe te r på de tta missfö rh ållande . Framstä llning om a tt riksdage n skulle beslut a om e n ni våfö rh öjrring. som skulle åte rställa fö rhålla ndet me ll an de olika pensionsfo rmerna tili 1984 å rs ni vå, ha r gjorts. Tillsvida re har doek resultate t lå tit vä nta på sig.

et hä r lå te r nä rmast som e n kl agovisa. vilket det i~t e va r avse tt a li v,ara. Sa m pensionärer

har VI det gansl<a hyggllgt. oeh de t g5 r ingen dire kt nöd på någo n. Vå rt soeialskydd är rä tt så heltäekande oeh tå l vä l jä mfö re lse med andra lä nde rs . Avgö randet av e n de l fö r oss viktiga frågor ligger doek i politike rnas händer. Emedan vi snart stå r inför ett riksdagsval, är de t dä rför skä l a tt beakta de olika kandidaternas instä nning tili pensionä rsfrågor. T yvärr ä r det ofta så att riksdagsmännen är mest intresserade av pensionärerna inför ett riksdagsval. När valet är undanstökat är pen sionärerna in te mera någon specielh

intressant grupp o Levi Kl åv us

Trots oron i stora väride n got sätt skall vi fira detta fortsätter vi i Finland vårl SO-års jubileum . inte bara vi dagliga liv som förut. Åre t pensionärer utan he la Finsom giek var för oss här på lands fo lk . En kampanj förfö rbundet ett normalt verk- bereds som bäst. Som tema

JERKER har ordet

samhe tsår. med kurser .

Te-

har man va lt

sor . möten och storsamling·

En Iyekad sommardag i '-_____________..;;;::;;._...:=:......J _ar. Åbo, e n likaså Iye kad vinNya styrelsen ha r haft sitt fö rsta sammanträde fö r å ret ( 199 1) . Av sjutton kom he la 16 tili Indiagatan fö r att bekanta sig med vå rt kansli i Helsingfors. En bra deltaga rprocent.

te rdag i Syd-Lojo för tankarna tili å rets stora hä ndel-

1991 70 ,18. En av medlemmarna är

ser. Vinterdagen arrangeras

över 80 år oeh de två yngsta fyller 62 dethä r å ret. De 4 äldsta repre senterar var sin

iLovisa den 20 februari under sportlovsveekan. då skolorna kan ta hand om be-

region i Nyland . men " un g-

spisningen , Vi vänta r om-

represen terar kring 600 personer tili drottoekså de två nyländska re- ningstaden i östra Nyland. nyvalda oeh presente ras gioner , så balansen bibehålls Specialrefe rat om staden med namn oeh bild på a n- ganska bra . Som grupp har oeh de ss begivenheter på na n plats i dagens nummer. lärarna majoritet. fem av annan plats i dagens numI fjolårets första ruta jäm- sjutton. De "jordnära" yr- mer. Väl mött ilovisa , Svenska Pensionärsförförde jag åldersstrukture n kena re presenteras av fyra med tidigare styrelser. Jag personer. Tre ingenjörer eningen i Tammerfors tar konstaterade då att e n för- (givetvis all a här nämnda yr- hand om som ma rdagsgäste ryngring ske r hela tiden. Så kesgrupper är f.d .. me n som na den 18 ju ni. Rosendahl oekså i å r. Från 1989- 1990 titel kvarstår be nämningen) hote ll har valts tili möteshade en föryngrin g ske tt har fått plats i styrelsen . Två plats. Vi har vari t där en med 1/2 å r. Från 1990- 1991 banktjänstemän finn s med . gång tidigare på sommarär fö rskjutningen ä n mer De ä vriga reprcsenterar för- dag . 1983. Då mötte 900 pensionärer upp . Vinterdama rkant. De sex nya slyrel- säljning oeh produktion . Med den nya styrelsen gen har också den arra ngesemedlemmarna har en sammanlagd ålde r av 410 år. De hoppas jag få tili stånd ett rats e n gång tidigare i Roavgåcnde 457 år (1 990) . De t gott sam arbet e. Det första sendahl. Året var 1981. Kulturdagen vå rt tredje betyde r e n föryngrin g med möte t gick helt i e ndräktens he la 47 år. De som kvarstå r tecken . Diskussioner fö rs gi- stora arrangemang under frä n tidigare har alla blivit vetvis alltid både på go tt oeh å ret arrangeras på Lärkkulla ett år äldre . så det ko mme r o nt. Det hör tili demokra- i Karis den 30 oktobe r. Tetili till äggsår fö r slyre lsen tins spelregle r. Under mina ma för å rets kulturdag blir domarna"

Sex av medlemmarn a är

ve rk samhet s-

musik . Motionsdagar i maj

nettot på 36 år. Fii rde lat pa ledare har styrelsen aldrig 17 pe r one r blir de t e n fö r- behövt rösta oeh ingen har yngrin g på he la 2 å r. Mede l- anteckn at avvikande åsikt ålde rna va r 1990 72,24 mOI tili protokollet.

både på Solva ll a oeh Norrva ll a. Det har i år gått 50 år sedan riksmarsehe n me ll an Finland oeh Sve rige. Pa n1l-

genom dem. men kv ar" star

fem ar som

Meningen ä r att alla som ställer upp på årets motionsjippo oekså skall teekna på en adress med vii ken man vädja r tili he la världens alla folk o m att vä rn a , vå rda oeh skydda naturen. Under he la maj ges möj lighel att arrange ra motionstillfälle n med anknytning tili detta temao Själv glö mmer jag inte riksmarsehen för 50 år sedan . Därför att jag var un g att jag var 5å ung att jag inte hade rätt att ställa upp . Med tårars hjälp blidkade jag så småningom

arrangörerna

oeh jag förkl arades " vuxen " nog att gå den kortare st räekan . J ag giek oeh tog nog ingen skada av prome-

naden . Ett märke fiek man oekså oeh än i dag räknar jag den " pre nika n" som en

Julen släe kte sina Ijus men ännu kan vi känna do ften från hyaeint oeh gran . Vi minns , hur vi i lankarna vallfärdade tili staden i Juda i den nytända stjärnans sken. Vi hörde berätte lsen om Barnet . som en dag sade sig vara e n konu ng. Nu ha r vi redan gått genom porte n tili det nya året oeh vi bär på många frägor. 1 e n ödesmättad tid läste Georg VI i sitt radiobudskap tili brittiska natio nen den förs ta krigsjulen bl.a . följande eitat: "Jag sade tili mannen , som stod vid å rets port: Ge mig ett Ijus så att jag kan känna mig säker då jag gär in i det okända . Och han sva rade: G å ut i mörkret oeh lägg din hand i Guds hand. De t ä r bättre för dig ä n någo t Ijus oeh tryggare ä n .någon synlig väg." Ave n vå r tid ä r ödesmättad . Vi viII äve n tä nka på e tt a nnat nyå r nä mligen kyrk oå ret , som började fö r ta adve nt. Man har förlikn at kyrkoä re t vid e n a lle med 52

kans födelsedag. 1 pingstens värld har livet många nyanser. Det finn s otaliga toner i den him melska musiken. Pingste ns under ske r pä olika sätt. Lång syns oss trefaldighetstiden. då vi fö ljer Mästaren på Judeens oeh Galileens vägar. Så kommer Mikaelidagen , barnens oeh ängla rnas dag. Ibland får barnet inom oss liv . Vi kanske ber SOm en författare "Tag bort å ren du hopat. Låt berä kningens tj äle tina oeh en källa springa fram barnets öga . - - - Herre Iät

m änni skovå r .

Vi vän"tade s!l Hinge här

Förbi hammarslagen och lå ngfredagsmörkret går vi mot tredje dagens morgon , vars under ä r ofatt bart . Vi har en påskmorgon i vå r historia. Påskglädjen möter oss i Nils Bolanders ' Hclig vä,. :

men du kom fram tili slut. "

mig vara en barn ."

Ju äldre vi blir, desto kärare blir för oss Alla helgons dag. Vi minns vå ra kära bo rtgångna. För många syns vandringen dä r borta bland vårdarn a dyster, men är det inte som att ga där hemma i nakn a träd . För varj e sön- byn fr5n gård tili gård oeh dag bö rjar e tt träd grö nska. ta la med de m som en gång Vissa högtide r syns oss bodde där? myeket kä ra . I livets avskedsstunder ser När del Ijusna r i nature ns tro n fram mot åte rseendets värld . mörknar det i kyrka n stund. Lars Hulden har sökt då "det ä r mule t oeh tyst i tolka återseendets glädje : besinninge ns fastlagstid ." I alla tider har man ve lat " Där ha r jag dem som vänbrä nna korse t oeh höja livs- tar mig. bägaren i en blommande Se händer som sträcks ui.

Påsk,

uppståndelse,

helig

vår nu är min fastetid slut. Efter en vinter , svart och svår,

En annan författare talar om återseendet av en god vän :

" Men när jag kommer hem tili Je rusalem skall jag ändä glömma a ndra syner för atl se Hans ansikte ,

slår mina påskliljor ut.

se honom , som här giek med mig i berg oeh skogar oeh satt vid min sida på trappan

Femtio dar efter påsk går pingsten in . Pingsten är kyr-

nen blom made . Gunnar Levlin

av de värdefullaste i min prissamling, som ändå omfa ttar ett digert urval plaketter oeh medaljer saml3de under årens lopp. Också å r 1991 kommer en medalj e i-

god tid. Viktigt är doek att den som a nmäle r sig sedan oeksil deltar. Tili fjolårets somma rdag var 1.300 anmälda preliminärt. När det sedan kom tili kritan ställde bara 880 upp i Åbo . Dethär "ofoget" får inte upprepas. Det ställe r arra ngörerna pä a lltför stora prövningar. J erker

ler snarare ett

märke att

präglas. Priset blir 20 mk oeh intäkterna går tili naturskyddet. L äs om våra aktiviteter i God Tid . Anmäl Dig alltid i Pelle hade fät! et! nytt jobb som bestod i at! tömma spelautomater på olika ställen i stade n. Efter e n tid träffar han sin ehe f i e n spellokal. - Vad i all värIden har du inte lämnat någo n redovisning ännu för? frågar den ne förtörnad . Oeh sedan har du inte häm tat din lön heller. Pelle övervä ldigad : Va? Ska jag få lön oekså?

===========

den sommarmorgon , då rö n·

ÖPPET ARET RUNT

Västra Ynernäs, SF-22100 ..... riehamn , tel. 928-11183

[ 20.2 24.2 19.3 14- 15.5

VERKSAMHETSKALENDER ... Månadsmöte oeh föde lsedagsfest med kaffese rvering oeh unde rh å lln ing av Eeea Sjöblom.

VERKSAMHETSKALENDER Ekenäs Pensionärer rf

13 maj

Pensio närsfö rbundets vintcrsamling i l ovisa

Det övri ga vå r och somm arp rogramme t ä r t. v. öppet me n vi pla nerar bl. a. e n vå rut fä rd. sommarresa oeh teate rbesök .

Tea te rresa tili Fallåke r Föreningens vårm öte

Besök av Nykö pings pensionäre r . som de ltar i vå rfeste n de n 14.5 oeh be ka ntar sig med Ekenäs stad jämte omgivnin ga r 30.5-12.6 Rcsa tili Engla nd oeh Skollland 8.8- 15.8 Resa tili Norge

Hälsningar Gertrud

***

Pensionärer i

I:sta oeh 3:dje tisdage n i månade n möte i Förenings rummet Östra Helsingfors r .f. kl. 13.00. Gamme ld ans tisdaga r kl. 12.30- 14.30 i U ngdomsgå rde n. Program för vå rterminen 1991 Seniord ans torsdaga r kl. 12.30- 14.30 i Ungdomsgå rde n. 16 jan. Inform . oeh disk .möte . KI. 13. Boeeia må ndaga r kl. 12. 00 - 14.00 i Bollha llen . 16 jan . Ebba Jakobsson frän Folkpe nsionsanstalten ge r info rmation oeh besvarar frågo r. KI. 14. Sve nska Pe nsionärsfö rbundets ve rksa mhetsled . Je rker Nyberg dellar i möte t. 20 jan . Bussen lill Fallåker avgä r från sedv . avg. plals i Östra-Cen trum. Vi ser " Del slannar inom fa miljen" . KI. 14. 30. 23 jan . Må nadsmöte . Regissör Ä ke Lindman be rällar om Grankulla svenska pensionärer rf:s inspelningen av fi lme n " Din vredes dag" . KI. 14. VERKSAMHETSPROGRAM VÄ R EN 199 1 25 jan. Exkursion lill Silj a-Serenade . De ltagarn a äro TISDAGSTRÄFFAR PÄ JUNGHANS kl. 14.00 uppdelade i tre grupper best. av 25 personer per gång. KI. 12. 5 fe br. Majlis Q viekströ m: Rune berg i vå ra hjärt an 30 jan . Studieeirke l. Info rm alion om Vinle rsamlinge n, 19 febr. Vinterfest Lovisa, Sommard age n i Tammerfors oeh resan till 5 mars Pe r Björk vall : En resa i Sydame rik a Dalarn a. KI. 12. 19 ma rs Stadgee nligt vå rmöte 30 jan. Seniord ans. KI. 14. 2 april C-J G ard berg: Herrgå rd ar i Finl and 4 fe br. Exkursion till Silj a-Se re nade . Anm . senaSI 30. 1. 16 april Sång oeh musik KI. 12. 14 maj Konsert Onsdagsträff med Runebe rgsprogra m oeh all6 febr. 29 maj Vå ravslutning sång. KI. 14 . Dessutom plane rar vi: 7 fe br. Sve nska Teate rn , " Kin o Palais". KI. 19. Biljell20 febr. Förbund ets vintersamling i lovisa pris 50,-. Anm . oeh bel. senaSI 30. 1. 50 bil j. re23 ma rs " Det stanna r i familje n" på Falläke r serverade . I maj Förstamajluneh II febr. Exkursion lilI " Ro be rts Kaffehörn a". G amla En vårutfärd H amne n, Kanalgalan 5. Kl. 16 .1 5. En resa tili N o rge i a u g-se pl .

13 febr .

ALLA PENSIONÄRER ÄR VÄLKOM NA TILL JUNGHANS.

Sydlojo svenska pensionärer rf Samling med program av MBI vara nnan torsdag kl. 15.00 i lågstadie t. 3 1.1 . 14.2. 28.2, 27.3 o bs. dage n! Senio rd ans va rje onsdag kl. 10.00 , börj ar 23. 1. Hobbyklubbe n va rannan tisdag, ha r börj at 15 .1. Spelklu bba rn a va ran nan tisdag. Sång-gruppe n övar kl. 13.45 fö re torsdags möte na. 9.2. Samk vä m i Klubbhuset med inbjudna frän Sjundeå Pensionärer , Ha ngö Pensionä rer oeh Hangö G ille . 20.2. Vi dellar i förbundets vinterdag iLovisa . 3.3 . Vi med verkar i familjegudstjänsten i Virkby kyrk a. 14.3. Arsmöte.

Pensionärsföreningen ETTAN r.f. Mötesplats: T ölögatan 33, Helsingfors Plane rat program fö r vå re n 199 1 8 jan .

Tisdagsklubben börjar oeh samlas sedan va rj e helgfri tisdag kl. 15 .00 - 17. 00 på Meekelinga tan 36. 14 jan. Månadsmöte . Ragnar Hansson berälla r om Zaeharias To pelius oeh Svea Engströ m läse r hans dikter. 17 jan. Besöker vi Svenska Teate rn och se r då pjäsen : Kino Palats. 1] febr. Mänadsmöte. Martin Meinande r berällar om planeringen kring Tölöviken oeh Le if Lindblom sjunge r Helsingfors-visor. II mars Må nadsmöte . Ärsmötesförh andlinga r. Olo f Giverhaug från Norge be rälla r om Gudbrandsdalen i ord oeh bild . 8 april Månadsmöte . Vi få r då höra Erna Buss berälla om : Finna rn as spå r i Amur i ord oeh bild .

Seniordans. KI. 12. 15.

13 re br. Må nadsmöle . Kl. 14. Unde rv. råde t Nils Göran Engströ m talar om "Ali minnas oeh all glömma'·. 20 febr. Onsdagslräff. KI. 14. 20 fe br. Förbund ets Vinte rsamling i l ovisa. 22 fe br. Exkursion till Silja-Se renade kl. 12. 27 febr. Fö renin ge ns Ä RSMÖ T E . KI. 13. Gratis ka ffeserverin g. LOlle ri. F ö rh a nd sa nm ä ln . 6 mars Onsdagsträff. Kl. 13. Besök av ko nsule nt Olaf Gi ve rh aug från G R-Reiser i Vinstra. Norge. 13 ma rs Studieeirkel. KI. 12. 13 ma rs Se niord ans. KI. 12. 20 ma rs Månadsmöte. KI. 14. Om progr. medd . senare. 24 ma rs B A S A R 11 - 13 i Bygdehe mmet. Basarvärdin nan och styrelsen ä ro tacksa mma för miosta bidrag. 27 mars Seniord ans. Kl. 12. 15. 27 ma rs Onsagsträff . KI. 14. Vippe Hoffman tala r om " He lsingfo rs som huvudstad·' . Studiecirke l. KI. 12. 3 april Onsdagsträff. KI. 14. 3 april 10 april Seniord ans. Kl. 14. 11 april Exkursio n till Fazers. KI. 10.30. Förh andsanm . 17 april Månadsmöte. Kl. 14. Re habil.ha ndled. Ethe l Nyholm frå n Ö ronklin . info r. 22 april Exkursion till Fazers. Kl. 13. Förh .anm . 24 april " He rrarn as dag". KI. 14. I maj I-sta Maj-dans med Slruvor oeh mjöd. F ö r h a nd sa nm ä ln. 8 maj Onsdagsträff. KI. 14. Ob se r v er a: kl. 12.1 5 Seniordans. 15 maj V Ä RF ES T . KI. 13. Paula-Oiekan bjuder på kaffe. F ö rh a nd sa nm ä ln . 16 maj Starl från sedv. avg. plats i Östra-Ce ntrum för utf ä rd tili T a ip a lsaa ri-S a vit a pi a le oe h Lemi. KI. 8. 25. 5Pe nsionärskursen i Karis. tills. med no rska de lt. 29 .5 Pris 750.-. 18 juni Förbundets Somm ard ag i T amme rfors. 24 Resa till Dala rn a. 30.6 Lure ns. Häro m medde las senare Juli Pe nsionä rskursen i Ka ris. Pris 750.-. 19.823.8

Hösllerminen vidtar onsdag 4.9.-91. Om eve ntue lla tillägg e lle r ä ndr. medde las på mötena. Slyrel s en

SPF:s VERKSAMHETSPROGRAM - TlDSPLAN 1991 10. 1 Styrelsemöte 1/91 (har hällits) 15.2 AU-möte 20.2 VINTERD AG 1 LOV ISA 272. g -mole .. 2/91 28:2 Styrelsesamman d ragnm 14.3 23.4 7.5 18.6 11.9 30.10 13. 11

Revision Vårmöle i He lsingfors Motionsdag på Solvalla Sommard ag i T ammerfors Styre lsemöle 3/91 Kulturd ag på Lärkkull a i Karis Höstmöte i Vasa

Reseprogram 1991 • UNGERN . BUDAPEST 4 - 11.5 -91 • FÖRSOMMARRESA TU.L ÖREBRO - KALMAR 20- 28.5 -91 • IRLAND 10- 17.9 -91 (fulltecknad) • NYSLOTT • RUSKA-RESA 21.9 -91 - 28.9 -91 • GIRASOL 4. 10 - 18. 10 -91

***

Aktuellt från förbundsstyrel;n~ Styrelsen sammanträdd e 10. 1. 9 1 på fö rbundskansliel. valde Arbelsutskoll (A U) valde vieeordfö rande både i styrelsen (2 Sl) oeh i AU . valde sekre te rare fö r styrelse oeh A U no te rade namnteekna rna: de offi eiella oeh bank ko nton oeh postgiro. justerade a rvode n (6% ) oeh lö ne r fas tslogs , resereglementente.

geno mgiek eli av bokförare n up pgjort bokslut (VL kommente rade .) diskule rade ve rksa mhelen ( KSP) oeh (LSP) valde medlemma r i oli ka o rganisatione r beslöt lediganslå stipendie r genom eirkul är tili fö re nin ga rn a li kaså kan rehab ilite ringsbidrag sökas via fö re nin garna (medde las i eirkulä r) beslöt a nvä nda höstmötets röstlä ngd vid vå rmötel. diskule rade av styre lsemedlemmarn a framfö rda frågo r. Verksamhetsledaren

MARGARETA

JARL V. HEllSTRÖMS MINNESFONO donatloner Ekenäs Pensionäre r rf Ingå Pensio närer rf Pensionä rer i Ö slra Helsingfo rs rf Vanda sve nska pensionärer rf Sibbo Svenska Pensionärsföre ning rf Te nala Pe nsionärer rf VI tackar donatorerna

En ny röst svara r i te lefon , när Du rin ger kansliet i He lsingfo rs 90-79 1895. Marga reta Lindvall är vår nya medarbetare, så länge Maj-Britt är sjukledig. Meddela alltid vem som ringer och blir någonting ouppklarat så tar vi kontakt på nytt, när det "okIara" har retts upp. Inte heller Jerker kan alltid svara direkt. Vi försöker alltid upprätthålla bästa möjliga service. VERKSAMHETSLEDAREN

Mer om Norge-resan På grund av tekniska or- e n av poä ngerna i refe ratet sake r ute lämnades e n del av - skrive t av Sirkka Sund- . rerera tet frä n resa n tili de roos - som föll bort. Me n hä r komme r det. norska högfjälle n i numme r 7 av G od Tid. Det var tyvä rr

Ode til Olaf. G uide/ivec, dec er en fOTllpyelig scand, cyro/leri, cyro/lera, Nilr bussen er fyldc opp og s/lakke man kun, cyrolleri, hUTTa! Med herrer og damer Du farer sll gladc L hver fremmed bakke fasc den sy" es bratt. Tyrolleri, I)'rolJera, I)'rolleri, hUTTa! Nilr vi lil Kapellskär kom seile/!de il/ll, cyrolleri, tyrollera, H vem sco' der og smilce med roser pd kinn, tyrolleri, hurral Jo, Olaf fra Villscra sd mUlller og gla' Og jemerne sa' scraks ac: "Ham vii vi hal" Tyrolleri, tyrollera, cyro/leri, hUTTa! Om oss hall hafc omhu, dec må dere cro, tyrolleri, tyrollera, I Om hva' vi skaI spise og hvor vi skal bo, tyrolleri, IUlrra! ! Oss alle han cok lil sill hjme og sinn - jeg pnskec den gullen var kjl2resce/! min Tyrolleri, tyrollera, tyrolleri, hUTTa! Dessverre er sake/! sd i/!derleg Irisc, tyrol/eri, tyrollera, A I jeg er en a1drende, barsk pensionisc, tyrol/eri, hurral Men kjl2rlighec, den kan jo vises sd smdcc, Og pd denne mdcen vi har dec sd godc: Tyro/leri - tyrol/era - tyrol/eri hurra - -! - Den sista versraden interfolierad med slängkyssar.

ÄRADE FASTIGHETSÄGARE i NYLAND- ÅBOLAND Slor efterfrågan på följande fasligheter - Strandfastigheter vid havet (Fastlandel- Hotme) - Strandfastighet vid insjö - Fritidsställen (Tomt med eiler ulan byggnader) - småbruk - områden som passar tili rekreation. Vi utlör också värdering av fastigheter med omsorg. Vänliga anbud Distriktdirektör Bo Winberg Hem 911-50422 arb. 911·16222. Vänliga anbud Carl Wallenius Hem 90·80231 97 arb. 90·455 06 48.

FASTIGHETSBYRÅ CARL WALLENIUS (AFF·LKV) Esbo Hagalund, Prästängsgatan B Ekenäs

Å ke Skeppar

A nna-Brica Rydslröm

Läsarbrev

FRIHET GER TRYGGHET

En varning angående testamente På 70-talet köpte och flyttade in f.d . sjuksköterskan Kajsu i grannlokalen tili oss. Hon var ju mycket äldre än vi , min man och jag men vi blev goda vänner. Så en vacker dag kom värdinnan på Holma i Hitis skärgård tili Kajsu . De ringde på vår dörr och gläd jen blev stor ty vi hyrde under många somrar Lill·stugan på Holma. 1974 sälde vi vår våning och flyttade tili Drumsö. Kajsu och hen nes äld re syster Cessi besökte oss och jag försökte övert a la dem att köpa och flytta tili Drumsö tillsammans. Kajsu va r e ld och lägor, men Cessi inte, ho n bodde vid Fabriksgatan i en liten lägenhet utan badrum . Då systerdottern efter en tredje syste r kom tili Finland frän Amerika besökte hon dem en gå ng och sade vad resan kostat och hote llet och a nmodade dem att betala detta tili hen ne. Trots detta skrev hon inte e ns ett julkort tili dem under alla de år hon inte besökte Helsingfors . Hon var väl gift med en man frän Schweiz vars mamma hade en chokladfabrik i Schweiz. Systrarna hade hemhj älp som städade och kokade mat åt dem , mest hos Kajsu. Dessa hemhjälpar var tyvärr finskatalande och de kokade mest soppor och systrarna var hemma frän H angö så

Den yttre frihetens värde i en orolig värld är en tillgång som inte nog kan värdesättas. I 73 år har Finland varit självständigt. I över 45 år har vi - tack vare krigsveteranernas generation - fått uppleva en fred i frihet. Under årtionden av självständighet har vi byggt upp en trygghet som krävt ekonomiska resurser, kunskap, ideer, flit och tålamod. Tryggheten har också en djupt mä lig aspekt. Den handlar om rätten tili en medmänsklig omsorg i livets alla skeden. Den handlar om rätten att leva, få vård och dö på sitt modersmål. Helsingforsarnas riksdagsman

Ingvar S Melin Svenska folkpartiet

~=================================::: deras språk var ju svenska. sedd att sköta hennes pen- nade in tili Rådstuvurällen. T yvä rr, e n vacker dag blev ningaffärer som godman och I sinom tid kom arvsskallen de ledsna på hj älparna och redovisade tili Förmyndar- tyvärr ga nska stor. Far Las: körde ut dem. Tyvärr blev nämnden. se på Holma mäste ta bank· Kajsu hade ju nu inga Iän fö r all fina nsiera det hede ju också utan mat och småningom i dåligt skick. släktingar, hennes systerdot- la. Pengarna som jag med Grannarna kallade pä ter hade ärvt Cessis kvarlä- stor möda och mycket be. hjälp , e n kvinnlig läkare tenskap. Kajsu klagade afta svär samlat just för detta änkom och hon förpassade över all hon inge nting fick damä l fick inte röras för nu dem tili Hesperi a sjukhus efter sin syster Cessi och hade systerdottern Sylvi och satte dem under för· ingen post frän Amerika- lämnat in besvär, hon skulJe mynderskap. Så snart jag systerdottern Sylvi. Hon ha allt. Tyvärr för!orade vi i hörde om detta sökte jag grubblade över saken och R ädstuvurätten men vi Jämupp dem , då hade de redan sade att hon inte ville all nade in besvär tili Hovrätten flyttats tili Forsby sjukhus. Sylvi skulle ärva henne utan och. för!orade igen. Därför skriver iag della, Cessi dog och Kajsu ham na- pratade om pastorskan Hedde tili Kasbergets sjuk hem . mans hjälp för barn frän för all ge en varning åt alla Nu var hon redan i ganska olyckliga hemförhållanden. som planerar att skriva tesgott skick , jag vidtalade lä- Då föreslog jag Holma, Hi- tamente. Var snäll och gör karen där att undersöka tis barnen, Cissis avlidna della i god tid , helst då ni henne, kontrollera hennes mans syster Valborgs barn- ä nnu ä r vid god vigör och frisk och kry och inte så tillstånd både kroppsligt och barn . Jag skrev testamentet och gamma!. själsligl. Efter 2 mänader Den nya lagen säger all fick jag intyg av honom att vi var l vå Kajsus vänner som det skall vara 2 jurister som Kajsu var i gott skick , men undertecknade. Kajsu dag den 6 novem- unde rtecknar testamentet. all hon nog inte skulle klara Allt detta som en varning. all sköta sina bank-ärenden. ber 1987. Drumsö den 8 dee. 1990 Vi gjorde bouppteckning Jag fick hennes förmynderSolveig Raitinen skap upphävt och blev ut- med juridisk hjälp och läm-

Göran Björkman

May Lindfors

Clara von Bonsdorff

Esler B erlin , Lo visa

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. FÖRBUNDSSTYRELSEN 1991 Ordförande: Klåvus, Levi

Rydström, Anna Brita Vestralånggatan 2 0 t 6, 65380 Vasa, tel. 961·26 77 48

von Bonsdorff, Clara

Mellanvägen 8, 10820 Lappvik, tel. 911·434 61

64200 Närpes, tel. 962·416 43 t vlceordförande:

Bäckstrand, Ruth Tegelbacken, 66850 Jeppo. tel. 967·42281

Skeppar, Ake Bockholmsvägen 1,64100 Kristinestad. lel. 962·112 14

Hallen, Torsten Björkens, 02430 Masaby, tel. 2975797

Sundström, Göran

Hansson, Ragnar

Backåkersvägen 16, 00320 Helsingfors, tel. 90·574 882 921·855129

Söderby. 68500 Kronoby, lel. 968·464 21

II vlceordförande: Jansson, Asta

Helsingiusgatan 35, 08700 Virkby, tel. 912·41459 Medlemmar:

Berghotm , tnger Östanå, 25840 Nivelax, tel. 925·7012 BerIin, Ester

Trädgårdsgatan 34 A, 007900 LovIsa. tel. 915·53 1382 Björkman, Göran

Näsilinnankatu 12 C 34 , 33210 Tammerfors. tel. 931-129866

Lassenius, Toralf

Kallviksvägen 31 , 00980 Helsingfors, tel. 90·31 61 84 Lindfors May Österbottensgatan 921·421398

20.

20740

Åbo.

Mattson , Hilding Parkgatan 8, 22100 Mariehamn. tel. 928·12505 Nylund, Sven· Erik Finnåvägen 21. 02280 Esbo, tel. 90·88 22 79

tel.

Törner, Birger

Trutvägen 19, 06100 Borgå. lel. 915·130013 Styrelsens arbetsutskott: Ordförande: Levi Klåvus Viceordförande: Ragnar Hansson

Medlemmar: Ruth Bäckslrand. Asta Jansson, Sven·Erik Nylund

Gratänger Begreppet gratin ko mmer från franskan , li ksom så många a ndra köksterme r. A tt gra tine ra betyder att förse e n rä tt med en täckande skorpa. Van ligen gratine rar vi någon rest. Men det är klart att vi kan anrätta någonting enkom fö r gratinering. Vi kan t. ex. köpa djupfrysta s p ä tt o r , låta dem tina och place ra dem på botten i e n smo rd e ldfast form . På dem hälle r vi e n vit sås som vi ha r lagat av 2 msk matfe tt , 3 msk mjöl och fiskbuljong. Buljongen lagas e nklast på bu ljongtärnin gar. ViII vi ha allt i samma fo rm laga r vi pota tismos på djupfrysta flingo r och klickar ut mose t i en rand runt kanten av formen. På sAsen strö r vi riven 05t och några smör-

klickar. 30 min i 170° är lagom, spättorna ä r ju så tunna. ViII vi göra rätte n extra festlig fräse r vi I liten burk svamp och bre de r ut den dire kt på fiske n , unde r såsen. I allmänhet tycke r jag att man inte skall gö ra några konstiga rätt er av makaroni.

T .ex. makaroni i ko kt mjö lk , s.k. stuvad makaroni ha r jag upp levt för länge sedan , men inte tyckte jag det va r särskilt gott då. Man kan gratinera

kokt

mak aroni ,

Ob-ombudsmannen har ordet

En ha lv deeiliter av det tarra per person an ses vara la-

go m. Oå behöve r vi inte äta makaro nirester i all oänd ligheI. En rätt som ha r gamla anor är fyllda gratine rade ägg. Äggen kokas i 7 min . halve ras på längde n. Vi petar ut gula n, mosar den och blandar in t.ex. böckling eiler finskuren rökt skinka. Litet grädde behövs också för att rätte n inte skall bli fö r ta rr. Fylln ingen placeras tillbaka i ägge n och de i sin tur i en e ldfast fo rm . Den runda sidan fAr vara uppåt och över de t he la hälle r vi e n vit sås som lagas liksom den hä r ova n. Ri ve n ost ger vackrare färg och smak. Man kan gö ra sa mma rätt med skivade ägg. När vi börja r tycka att potatisen har sett sina bästa dagar kan vi laga tili en potatisgratin. Vi skala r och skiva r potatisen ganska tunt och radar den i en eldfast form . Om vi hö r tili de m som tycke r om vitlök gnide r vi formen med en vitlöksklyft a. Vi gör e n blandning av 5 dl mjölk , 2 ägg , litet salt och peppar. Någon klick smör och rive n ost på ytan hör tili . 45 min . och 170° bruka r va ra lagom om inte

Dagverksamheten inom äldre omsorgen

Leas

nas sto rlek. De serve ras för övrigt genas t, de skrynklar ihop sig ganska snabbt. Ma n

Målsättningen fö r dagve rksamhete n inom äldre omsorgen är att med stöd av omsorg, rehab ilite rin g och rekreation hjälpa och stöda pensionäre rna all bo hemma och att upprätthålla sin fun ktionsfö rmåga så länge som möjligt. Verksa mheten ·strävar tili att fy ll a medmänskliga behov fö r pensionä re r och ge fö rutsättninga r fö r me ningsfull ak tivitet fö r

kan va riera rätten sä aU man

pensionärer , som känner att

gröper ur halvo rna och fylle r dem med en blandni ng av litet (100 g) malet kö tt och en lite n fi nhackad lök , sam vi fräser j panna. För övrigt är receptet li ka . Det är många som inte tyc ke r o m att gratine ra med schweizerost för att de n bildar trådar i värme. Men smake n är bra. Ost som inte bildar trådar är de n italie nska pa rmesan men jag tycker

de ha r e n kapaei te t som inte blir utn ytt jad sam t att komple tte ra och stöda de n kom-

hörna

ost och litet matfe tt. Tiden i ugn är beroende av tomater-

att den mest är torr när den

säljs hos oss.

Numera fAr vi lomater

En rätt sam inte precis är gratäng, men påminner om

året runt , men när de impor-

en sådan ä r kokt blo mkål

teras frå n sydligare lände r är smaken inte den fin n vi är

över vilken man häller stötbröd som man fräs t i smör

van a vid hos vå ra in he mska

och fi nklippt persilja. Blo m-

tomater. Vi ka n då tänka got slag. När man berä knar oss att gratine ra tomathalen portion makaroni eiler ris vo r. De radas i fo rm , behar vi i allmä nhet proble m. strös med stötbröd och ri ve n

kål får koka nä ll och jämnt mjuk , a nnars smakar den

närmast som rest. Den klibbar lätt ihop e fte r kokninge n och ska ll därfö r spolas med ka llt va tten blandas med litet o lja och ri ve n oslo

fo rm en är för stor.

Det

hela

g ra ll n c ras

ug n

och serveras med kött av nå-

·'tossigt" .

Lea Anderson

munala

hemservicen

tiv och normer indelas soci-

al- och hälsovårdens dagve rksamhet i: d agvå rd : anvä nds främst som kompleme nt tili he mservice e iler som avlastning fö r a nhö rig som sköte r åldring. Pe nsionär som utn yttj ar de nna service är i dålig kondition, beroende av an-

nans hjälp och i allmänhet över 75 år d ags jukhu svå rd : e n vå rdform dä r långtidssjuka pati enter är i vå rd en

e ile r fl era daga r per vec ka unde r bestä mda

När 200 pe rsone r plockas fram i allmä nna vai och sedan sammanfö rs i e n jätte lik sai, då måste det bli en ga nska brokig samling . Och det ä r just vad de n är, Fi nla nds riksdag. Jag ha r själv haft e n ganska sen start i den egent liga rikspoliti ken. Nä r jag fö r fyra är sedan blev invald i riksdagen hade jag redan tio daga r tid igare hunnit fylla 60. Me n ve m ha r sagt att a lla mås te följa samma mönste r som de n s. k. knatteliga n som väckte uppmä rksa mhet på 60- och 70-ta le n , då e n massa unga po litiker ryckte in i riksdage n praktiskt taget dire kt från skolbänke n. Det va r Pärre Ste nbäck. det va r Uffe Sundqvist , de t va r Toffe Taxe ll och det var Erkk i Li ika ne n. Bara fö r att ta ett urval.

Det

int ressanta

är

emelle rtid att de alla vid unga å r är bo rta frå n riksdagen i dag - ka nske ut leda på politike n, slitna och desillusione rade .. Naturligtvis kan det sägas va ra i sig bra med ungt blod . friska kraft er och en obä ndig energi . Men - brukar

jag hävda - går ut vec klingen ve rkli gen rätt väg när ungdomar med bulle r och bång bryter in i politike n fö r att bestämma om hur sam-

hället bör fun gera? Först när dessa j sig kunni ga men

sjä lvfallet oerfa rna po litikerbroile rs har regera t lande t, då bö rjar de sö ka sig ut på arbetsmarknade n, då bö rja r de skaffa sig de fö rsta e rfare nhe terna av hur samhä lle t egentligen är konstrue rat och se vad va nliga mä nnisko r syssla r med . .. När jag åtog mig kandidatur vid senaste va i va r det

fö r all jag tyckte att jag kanske redan hade någonting att ge , någo n e rfa re nhet att ösa ur. uppsam lad under ett ganska omväxla nde och broki gt - me n också ro ligt liv inom de n priva ta arbe tsmarknade n, inom den offe ntl iga förva ltni ngen. på tidni ngar, i radio , på orga nisationslive ts a lla ni våe r. Jag har inte ångrat mig, de t har varit intressant och j ag har

försökt jobba ganska härt , i riksdage n och på det nyländska fältet. N är man kommer in i

riksdage n är de t fel att in-

men också klokast? billa sig all man med trumpete r och kl ingande spe l kan stä lla allt tili rätta, få faso n på statsfinanse rna, lösa bostadsprobleme n. klara av europeise ringen eiler förbättra vä rIden på en massa andra punkte r. Jag ä r a lldeles öve rt ygad om att de t ä r lika så gott att ha rusat värs-

te r det jobb som skall skötas. Ga mmal är äldst. Symbolen fö r de t i Finlands riksdag är veteranen och statsrl det Joha nnes Virolai ne n. Han ä r inte allra ä ldst numera , sedan Tuure Junn ila kom ti ll baka i kokoomusbänke n, me n Viro laine n , så

ta ive rn av sig inn an man

oppositionsman han än är

bö rj ar leda landets lags tift- just nu , ä r riksdagens självning. kla ra auktorite t. Ha n är inte Riksdagen ä r ingen pla ts bara näst ä ldst , han är också fö r stroppiga solorusche r. klokast. Det ä r ga nska fasciRiksdage n är e n pl ats, där nerande all tä nka sig att ha n e n bland 200 är just ba ra en ko m in i ri ksdagen 1945 och bla nd 200. I de n situationen hade suttit fjo rto n å r dä r nä r ä r de t viktigt a tt kunna Iyss- dage ns yngsta kolleger Sirpa na, ta hänsyn. samta la, prö- Pie tikäi ne n och Jouni Backva. fö rhandia. komp ro mis- man föddes! sa, a llt dethär som livet lär. I nästa riksda g ä r ml nga De t viktiga a rbete t ske r i gamla pälit liga kämpar int e grupper. i utskott . i e nskilda mera med , Johannes Virosamtai, inga lunda i den sto- la inen ä r e n av de m . Sj älv ra ple nisalens aggressiva at- har jag e rbjudit mig att jobmosfä r. dä r argume nte ring- ba e n peri od tili . Visserligen e n i hu vudsak är en tea te rfö- är jag också pensio nä r reställning för pressen och frå n mitt civila jo bb - me n publiken . men där ingen på- jag bruka r säga a tt jag inte verk ar någon annan. D et är har hunn it " tillträda'· pendärför salen så ofta är så sionärskapet ännu .. tam. Man har viktigare sake r för sig. Me n när besluP- H . N y m a n te n fattas och röstninga rna sker, då är alla där och skö-

att pensionären isoleras

re. om kommunen inte kan

ge nom att erbjuda e n plats dä r man ka n träffas och samlas krin g olika aktiviteter m.a.o. en

uppfy lla kraven på ut veckling. Serviceut bude t bör va ra omfatta nde , tillräckligt mångsidi gt och flexibelt för att kunna e rbj uda någonting å t envar. Det bör plane ras och förve rkligas i samarbete

som verksamhetsform strävar tili att ge mera in-

och

hemsjuk vården. Enligt nu gällande direk-

P-H. Nyman:

Gammal är äldst

perioder. De t är ofta frå- kon dition. Oe ras utbildgan om med icinsk re ha- nings nivå stiger. Be talningsbi lite ring vid hälsovårds- och konsumtionsförmågan central eiler vid fö r ända- ö kar p.g.a. fö rbättrade penmä le t avsedda utr ymmen sionsförm åner . D e ko mmer att va ra mera själv.medve tn a d a gce n t e r ve r k sa m dagens pensionärer . h e t : riktar sig tili pensio- än närer som rör sig själv- Kommu nens äldre omsorg slledes inför nya utställs ständigt e ile r med hj älpmede l. Ve rksamhete n är maningar och ko mmer att avsedd att befrämja soci- kritiseras med större tyngd alt umgänge, fö rh indra av pensionärerna än tidiga-

nehå ll åt livet. Enligt statliga direkt iv bör ino m samtliga tre verksam- med pensionärern a. som bör hetsforme r pensionärerna ses som jämbördiga sama re rbj udas e n viss grund vl rd , betsparte rs. Ma n bör sllet. ex. må ltide r, badlbastu , des skapa nya möj ligheter f"tvA rd, gy mnas tik , rekrea- fö r pensionärerna att engatipns- och hobbyve rksam- gera sig i verksa mhe te n. En ve rksamhetsheI. Oessutom bö r inom de pensionärs två fö rstnämnda ve rksam- fö rmåga behöver inte e nbart he tsfo rmerna vid behov er- vara en resurs för honom bjudas tandvå rd , fysika lisk själv utan den kan även vara vå rd och rehabilite ring , lä- en resu rs fö r andra pensiokar- och sjukvå rd , utprov- närer och befolkningsgrupning av hjälpmedel och AO- per. Vi bör se tili att alla fl r tillgå ng tili e n li vsfo rm som L -träning. Tra nsporte rna tili verk- motverka r isoleri ng, anonysamheten ordnas antingen mitet och segregatio n. A lla så att pensionärerna ta r sig har inte lika lätt att ta initiapå egen hand tili dagce nte r- ti v - någ ra behöver hjälp. ve rksamhete n e ile r ge nom D et är bara där människor samtranspo rt. inte sjä lva riktigt orkar med Enligt soeial- och medici- att svara för omsorg, konna lstyre lse rnas direkti v bör ta ktskapande , prak tiska fråår 2000 10% av de 65 å r fyll- gor - det är ba ra där socialda e rbjudas dagvå rd och vårde n ska ll träda in och i dagce nterverksamhe t , me- kollektiv form ge den o mdan dagsjukhusvård bö r er- sorg mä nniskor inte sjä lva bj udas åtminsto ne 3 perso- orkar med , men vi skall inte ner/ looO 65 år fylld . va ra styra nde. Genom att Oagve rksamheten bör ut veckla möjlighete rn a för planeras utgående från att pe nsionäre rna att e ngagera antalet pensionärer kommer sig skapas me ningsfull a ro latt öka sa mtidigt som denna le r för dem i dage ns sambefolkningsgrupp förändras hälle. äve n kvalitativt sett. A IIt Pe r T h o m asfo lk fle r pensionärer har god

Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid : Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansl iets talelon 90-7918 95. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 SPF:s bankkonto: Helsinglors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

........................

•

KANALA, Kålsarvägen 5 c 29

•

1 r, kv 25 m le dig

II vån . his s . Bp 290.000,-

• :: •

\..

Alf

FASTIGHETSFtIRMEDlJIIi

[AJ C-J. Karlsson .. Ostermatmsgatan 31 , 06100 Borgå Tel. 915-13 1000

••••••••••••••••••••••••

I • :

•

..J.: •

ÄIdre - en tillgång eiler en börda? Fö redrag hålle t av pro fesso r J an Helander, Sverige vid No rsa ms kong ress i Finlandi ahuset de n 22.11.1990. J an He lander är en myt uppskatt ad oc h beundrad i eget land och vä lkä nd äve n hos oss. Vad är det so m gjort hono m så po pulär och efterfrågad som före läsa re i a llt so m gäller ä ldre omsorg ? H an har ett enormt kunnande och vet de t mesta om äldre människo rs psykofysiska egenskape r samt känne r tili alla de problem , so m hö r ihop med ä ldrandet. Men det räcker inte tili att göra ho no m tili en " myt ". Det är hans framställningssätt , som gör honom tili e n av vära bästa fö-

nom utan svå righeter. Men ; just hans lediga stil gör de t svårt att skri va ett referat av hans föredrag - jag ska ll göra ett fö rsö k. H an utgick från två o rd , som användes i alla sammanhang , d är ä ldre o mso rg är ak tuell - o rde n ga mma l och äldre . Med åhörarnas ivriga instämmande kon st3te rade han , att ingen hä r ' känner sig ga mmal , me n att vi alla blir äldre "att vi leve r medan tiden grä" .

****

H an placerar mänskan in i ett schema , där tiden = T , a rve t = A och miljö n = M reläsare inom gerontolo~i n. är de fö rh ärskande komponenterna . Vi lever i tiden = T och farmas av vårt arv = **** A me n påverks i hög grad av Professor H e lander talar vAr miljö = M . Vi är alla ut MED sin publik , inte TILL rustade med en astron o misk den. Inga manusk ript hä r in- mä ngd förm ågor - Hela nte ! Inge n uppl äsning från der talar o m 60 biljoner, pappe r. H ans fra mställnin g so m finns i vå ra celler. Men är ledig och klar. Och för att d~t max imal a taket fö r våra vara svensk professor ä r förmågor är programmera l. hans sp råk välgörande fritt En människa känner tili bafrä n främmande ord och ve- ra·e n lite n del av sina förmåt,\nskapliga klyschor. Alla, go r oc h ha r inga chanse r att som hör ho nom, förstår ho- utn ytja dem a lla. Take t _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--,

Pensionsutgifterna 55 miljarder mark År 1990 betalas eirka 55,4 miljarder mark ut i lagstad gade pensio ner. S umman består av· framför allt a rbetsoc h rolkpensio ner. Pensionsutgiftcns nominella ökning sedan år 1989 är uppskat!ningsvis 10,2 procent. Den roella ökningen antas bli eirka 3 ,8 procent. Verkställande direktör Matti Uimonen konstaterade vid Pensionsskyddscentralens rep re se ntantskaps höstmöte. att det i arbe tspensioner inom den privata sek torn kommer att betalas uppskattningsvis 20,8 miljarder mark år 1990. Av de cirka 9 10000 arbetspensione r so m ä r i kraft vid utgå ngen av året är över hälften eiler 472 000 älderspensio ner. Antalet in va lidpensioner ä r cirka 218 000 och antalet arbetslöshetspensioner 53 000. Å te rståe nde 167 000 pe nsione r ä r fa milje pe nsio ner åt efte rl evande makar och barn . "Å rets vik ti gaste pensio nspolitiska händ e lse va r to talrevideringe n av fami ljepensionssyste me t so m trädde i kraft den I juli 1990. Refo rmen inne bä r bl.a. att änkor oc h änklingar h ar rätt tili familjepe nsio n pä lika villkor. Vidare förde las familjepensio nsmedlen härefte r pä ett rä tt visa re sä n än tidi ga re. Trots reforme ns snäva tidt abell har de praktiska rutine rn a hittills löpt smidigt" , konstaterade ve rkställande direkt ö r U imo ne n. I pensio n med hälsan i behäll Verkställande direktö r U imo ne n beto n ade att sa mhällspo litike ns vi ktigaste uppgift är att finna utvägar

för sa mhället att förbereda sig på den ökande and elen åldringar. Enligt Ui monen får den förestående lågko njunkturen inte översk ugga de nna problematik. " Finlands befolkningsstru ktu r är helt enkelt sådan , att om de stora efterkrigstida åldersklasse rn a i början av 20oo-talet gå r i pension i samma laki sam mången gör i dag, så kommer vi att stå infö r verk ligt stora problem . Bristen på arbetskraft blir ett per manent problem. Inte helle r har vi d å mö jlighet at betala 60 procents pension åt alla so m fyllt 55 å r. Finansie rin gen av a rbetspensione rn a base rar sig pä den allmänn a pensionsålde rn 65 år", konstaterade Ui monen . E nli gt verkstä ll and e di rektö r U imo nen måste pensio nssystemet infria giv na löften . För att detta skall Iyckas måste man se tili atl de ä ldre a rbe tstaga rn a tri vs oc h stannar kvar i arbetslive t tillräckligt lä nge . Idealet vore o m a lla kund e ha hälsa n i be håll d å de går i vä lfö rtj änt å lde rspensio n, påpe kade Uimone n vidare. " A rbetsförm äga n och trivseln i arbetet är emelle r-' tid beroende av många fakto rer. Att päve rka utlryc k- ' ligen de fakto rer som lede r tili invalidpensionering ä r inte direkt pensionspo litikens uppgift. Ä nd å är det viktigt att inom ramen fö r pensionspolitiken försö ka finna medel att ö ka arbetstagar nas motiva ti o n att stanna längre kvar i arbe tslive t". konstaterade verkställande dire ktör Ui monen avs lutningsvis.

finn s d är. me n kan höjas eile r sä nk as ge no m miljö ns innytande . Som exe mpel nä mnde han hur en d älig lära re kan kväva en mate matisk t begåvad e levs självkänsla och intresse - skolresilltaten blir d ärefter. Me n sa mma elev kan senare i livet bli e n frams tåe nde matematik er - arvet med matematikbegäv ninge n finns där i cellerna. Han nä mnde ett annat exempel: en konstnä rligt begAvad person mälar med sina händer. Av nägon o rsa k blir hans händer ob rukba ra. men d å tar han tili tArna för den konstn ärliga begåvnin gen fi nns d är.

.*** En Iycklig ålderdom kan man enligt He lander bäst uppn å, o m ma n använder hela sig själv , sitt a rv kan man inte påverka , me n man kan gö ra det bästa mö jliga av si n miljö. Åter ett exempel : ta två blomskott , so m ut gå tt från sa mma planta . Gödsla den ena och den mår bra, va nskö t den a ndra och den dör. Genom "gödsling" kan vi gö ra mycket fö r att förlänga vArt liv oc h göra d et rikI. Samma gäller också pä sä tt och vis sjukdomar. Arvet kan ej påverkas, a nlagen för en viss sj ukdom finns där, me n genom god förebyggande vå rd kan goda resultat uppn ås i individens häls!, ti.llslånd. Vi har tydliga bevis på att vi Iyckats med förebyggande åtgä rder i randvården. Nä r skall vi komma lika lå ngt i socialvårde n - när skall vi lära oss att uppfatta signaler så att vi även ino m den sociala sektorn skall kunna förebygga i ställe t för a tt reparera?

**** J a n H ela nd e rs framställning va r medrycka nde, man Iyss nade intensivI pä hono m , me n vid en a nal ys av h ans tankar dök en lilen undran upp : fick vi sva r pä den fråga han stä llt i sin rubrik : " Ä ldre - en börda e iler en tillgång"? J ag beklagar, atl jag inte kom mig för a tt fråga hono m . Jutta C hristiansen-Lauren

En kurs i BLOMSTERARRANGEMANG Västra Nylands folkhögskola i Karis o rdn ar också i år en kurs i BLOMSTERARRANGEMANG , 1.3.199 1, Kurse n är avsedd fö r nybö rj are och am atö re r. P å kursen lär man sig bl.a . grundprincipe rn a fö r att göra bordsuppsättningar och att binda buketter. Som lärare fungera r Ove Salmela , dubb el finsk mästare i blo msterbind eri. Anmälninllar och förfrågnin ga r : VASTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA, te l. 9 11 -33 1 44 e ile r 9 11-32688. Sista anmälningsd ag 14.2.

Pensionär modeU 1976 "De ä bisy nn erlit vad du Pe lle å du Ka lle likn ar varandra. i sy nne rhe t du Pe lle" . sa ga mmel morfa r pä ä ldre oc h gaggigare d a r. De t kunde inte vara jag. jag är e nba rt farfa r. D et slog nämlige n mej, oss, hustru min också, unde r nyå rskonse rten från Wie n , huruso m många i orkestern hade dubbel gA ngare h är uppe i vårt la nd. För inte så länge sedan skrev jag o m hur svå rt det är att ge namn åt ett bekant nylle so m man fär sy n på på gator och to rg. Med an Olan sedan ut an vidare tycks kunn a namnge helt obeka nt a type r bara för att de råka r likna någo n ma n kä nner. Säda nt är ga nska märkvä rdi gt och stu nd o m lite pinsa mt. Ma n kan ju ga rdera sig ge nom att hä lsa förbindligt tili höger och vä nsler på kreti och pleti. so m ä r ungefär i e ns ege n ålder. Bö rja r man d äre mot glatl nicka åt un gt kvinnfo lk . respek tive ungt manfolk kan ma n lätt bli stä mpl ad so m n ågo tslags snusk hummer respeklive snusk humra . E iler hur den fe minina formen nu kan låta. En tröst i bedrövelsen är att man inte ä r ensa m om att inte kunna foga sa mOlan nam n och nylle så att de tu bliver ett. I sa mma båt sa tt bl .a, minnesfenomenet Frans G. Bengtsso n. han med R öde Orm. Karl X II och masso r av topp-essäe r. H an skrev så här om den na pinsamhet : Versstumpar och assyriska storku ngar kan jag ännu hjälpligt draga mi g tili minnes, men ofta stöter jag på nägon medmänniska. som jag efte r a llt att döma måste ha råka t någo n gång oc h tili och med utbytt tankar. e ile r åtminsto ne o rd . med. ut an ott jag trots all ansträngning fö rm år lokalise ra vederbö rd and e pä minsta sä tt ", Be ngtsso n rek omme nderar två metoder att dra sig ur knip an. Antingen tar Olan med e n hj ärt lig grim as tili e n nöd lögn och tili nykten . Vilket är fegt och förnedrande hävdade han . Den andra utv ägen ä r a tt rä tt framt fråga "Vem f-an har

Udo Drude och Aarno Kasvi tili Karis Västra Nylands folkhögskola i Kari s komme r också i är att ano rdn a trädgå rdskursen GRÖNA FINGRAR, 12-14.4. 1991. Senaste årets kurs lockade många de ltagare, säkert mycket tack va re Trädgärdsradions Udo Drude sam intressant föredragshåll are . Också i år har Udo Drude lova t ko mma oc h denna gå ng skall han föreläsa o m roso r. Ny fö re läsa re för i år blir A arno Kasvi, bekant radioröst från programmel G rö na rumm et. Aarno Kasvi kommer att föreläsa om perenner. So m tred je före-

jag ä ran a tt ta la med?" Me n d å ligge r skammens rodnad på lur och det känns inte heller så bra .

++++++ Det vi II ibland bli I.o.m. lit e dubbl a anon ymiteter när de n e na inte riktigt vet vem den and ra är . å tvä rso m som vi sä r i Väs tn yland. Me n de t ä r faktiskt inge t ova nl igt oc h ny tt fe nome n. Red an Ernst ut då han ännu ägnade sig åt Ro lf på 20-talet kl aga de i e n rakning. Dirige nten själv revyvlsa: hade fle r dubbelgAngare än "Mitt svä,me,i ä, alllsd IIä" de övriga . Stundom tyckte m ell jag vei illle vem 11011 ä,. man sig se Fern andel , i et! Del är så I,isl att illle vela. a nn a t ögo nblick Ho lge r vad IlOn kan " eta. Löwe nadler och med fantasom man IIa, kä,". sins hj ä lp fick man ho nom att likna e n mö rkh årig J oNej minsa nn. det är inte hannes Virolai nen, Iä ti det d är . fa st jämfört J a så d är ka n man sitla med de rolfska bekymren och spek ule ra medan Strablek nar e ns eg na avsevärt . uss- melo diern a svä var fram i åtminstone slip per Ol an hans lokalitetern a . Och det är idoga "jumppande": ege ntlige n e n ga nska munter "Aek aldrig fä r miu hjärra ro sysse lsästtnin g. Ilon är så illcogll ito. Oeh därfär måsr' på kllä jag +++++++ falla fär lIäSfall alla Så hai vi nu ocksä begasom siuer IIä,", vats med e n del nya råd . Riksdagsråd och föreragarrå'ct är troli ge n nånting [int +++++++ och förnämligt. Snart komMen för att börja frän mer vä l någo n på iden all början . Nyårskonserten så- också begåva e n massa nolders. Vi säg idel bekanta nu - lor , (som det är så gott om). no r i orkeste rn . En so m spe- med liteln o råd . D å börjar lade första fio l var H arri rädsförsam linge n vara komH o lkeri opp i dagen. H an ple t!. På lal o m no llo r så har sa tl ju bra där. HH , erte rso m ha n här hemnHl också nyligen någo l fo rskart ea m försöker spela förs ta fiol. En kommit fram tili att ma n får skäggig Ho rn -Per liknade på hudcancer också av kosmetipricken C laes Andersson k ai Det verkar ju inte rikti gt och trak te rade ett ven til- friskt det inte. Genom horn. Av all t att döma. I de t mänsklighe tens he la histo ri a hornet får ve rkli gen lufte n h ar förmodligen vå ra syslrar och to ne rna cirkulera sä de (som liga bröder också) bebör bli he lt sn urriga. Bland må lat si na anletsdrag m .m . viol inisterna tyck te jag mej och ä nd å öve rl evt. Månntro se bl. a. ä rk ebiskopen J oh n inte redan urmodern Eva Vikström själv i kompanjo n- målade sina läppar med h alskap med HB L:s La rs Rö nn lon eiler sm ult ron e ile r nåoch ba ngu run Kari Nars . go nting an nat färgstarkl. Så Andra guru er som liknade där som den runebergska Kalevi So rsa och Pertti Paa- flick a n so m kom frän si n sio var uppbl ås ta b läsa re älsklings möte : meda n e n so m påmi nde o m " Varav rodna dina läppar, likka Kanerva naturli gtvis flicka? flöjtade fö r allt vad han va r Fliekan sade, jag IIar ätit halvärd. Sä fanns i sa mlingen 10 11 e n brunskäggyvig dubbel- och med saIlelI mållll milla gå nga re tili Juh a Mieto oc h läppar". Ä h , kyss me j! e n so m gay en päminnelse Hasse. o m hur Leif Segerstam såg

"ä,

dragsh ällare kommer Nora Thibault som skall be rätt a om prydnadsträd oc h barrträd. Reda n nu kan man anmäla sig tili kurse n.

TilIverkning av papper och pastellkritor Spännande daga r för a lla konsti ntresse rade lovas i slutet av mars. En kurs i TILLVERKNING AV PAPPER O C H PASTELLKRITOR hälls på Västra Nylands fo lkhögskola 22-24. 3. 1991. Kursen är avsedd både för pe rsoner som är intresserad e av ko nst och för perso ner som vi II arbeta med nägon-

ting kre ativt i stö rsta allmänhet. Kursleda re är Leif Lundström. Ta kontakt med Västra Nylands fo lkhögskola för närmare info rma tio n , Anmä lningstiden gå r ut 4.3.

()

y ..:~

Jag tänke r på min dag som gått : vad inne höll den egentligen? Jag var deprimerad. Oj , så ga mmal man känner sig! Man är ju 85, eIle r hur var det nu igen? När vi gick i flicksko lan och fick en ny lära rinn a som de sade att var 40, sa vi alla i kör "Vad gammal hon är!" Ja, ja, hä r fick ma n sig en försenad påminnelse om det ocks!l! Vart ha r tiden tagi t väge n? Det suckar ju alla gamlingar över, det ä r inget jag själv har hittat på. Inte helle r dagens händelser. De ä r verkliga: På väg he m frän min morgo npro menad träffade jag Riikka , hon stod och lutade sig mot sin käpp framfö r banken; jag såg att Riikka var verkligt a rg , det märkte man man på långt häll på käppens otå liga kn ack ningar. Jag stannade för att Iyssna: - Hör du , du skall aldrig spara! De - de far iväg med--- Inte banken väl--? - Nej , jag var ute pä stan i dag, oeh knaekade mig fram med min käpp. Vet du, det kom e n gud ve t vad för en karl som hoppade på mig bakifrån , oeh grabbade tag i min handväska. - Oeh for iväg med den? Oj dä! - Inte var det så illa! Jag har alltid väska ns ha ndtag runt armen - dedär - men

Glimtar ur mitt liv

ingenting.

kommer dit upp, så duger de inte; oeh om du hamna r dit ne r, (kä ppen knaekar i gatan, jag hör det på Ijudet - de t tror jag att du också gör-) -- där brinner de upp! - Nehej-- inte jag, väl-Jag började lugna Riikka: Jag kan nog ta allt , jag kan lägga dem - fast på mitt fågelbräde. - Va? Jag vände mig redan bort , men Riikk a ropade efter mig: - Var ha r du ditt fågelbräde? J ag vände mig inte om för att svara, jag bara vift ade obestämt med handen . Jag tror att Riikka är yngre än jag. J ag steg in hos frissan , satte mig i stolen , framför spegeln. Det borde jag aldrig ha gjo rt ! Alla rynko r jag har kom så väl fram! - När gjord es den här permanenten?

- De n gjordes i Rantasalmi år 1906! - Såja!, det var fina ämnen det, jag säger bara! Är 1906. Det va r då jag kom tili den hä, väriden . Som sommarbarn, familjens yngsting. De andra hade redan Ilugit ut ur boet, arbetade, jag ensam var hemma , min mor skötte mig. Lyekligtvis hade vi vår hund , Musti . Så särsk iIt myeket av det världsliga goda hade vi inte, men jag växte upp be-

nog blev jag arg då han rev i den! Jag svängde med käppen , såhär, titta! Den här är ganska så tung! Han smet sin väg! Oeh nu ska du få höra e tt sant ord ! Spara in- traktande U::I

Spn rl.O

intc: dint> pcngar!

bok.

hur

mammas den

sl od

stora där

Det är så här: Dör du och hörnhyllan-- . FÖrSl trodde

ä r som bonblåst! Musti skäl- hänt kyrkvaktaren. Mor ser ler , jag springer runt , runt pä karlen , kastar en bliek på åke rn: - Jaså , flickan har på gå rd en , ropar: - Hon dör inte så länge sagt--. Vart skulle han ha hon lever! H on dör inte så fö rsvunnit? Där re nsar han länge hon lever! Tili gung- ju diken på åke rn . Oeh då an , tili gunga n , tili gu nga n i tyckte jag oeh Musti att det lunden! Skogen ekar mina var bäst att försvinna. Nu våga r jag inte gå in i rop oeh Mustis skal!. Gungan, som min bror s:tiort stugan , inte förrän far komhänger i en tallgren. Vii ken mer hem , han fö rsvarar alltid Musti och mig. glädje att leva! På kvällen kommer skriKassett 2 i mi n hjärna. Mor ge r mig en tygpåse pä varens fru för att hämta sin mjölkkanna, sitter och pratrappste nen , rMer mig: - Här är det som jag tar med mor. J ag ser att mor spunn it åt prostinnan , oeh redan kommit frå n mjölkkom ihåg: inte ett ord om ningen , fa r ser ut att ställa att din far förlorat pä sina haekan ifrån sig vid kn uten. aekord. Jag lovade tiga . Jag Vi har va rit i lunden länge hade redan föregående kväll redan , vi är hungriga. Nu! hört , att fa r igen hade förlo- Vi kommer in i stugan. Vi rat , då han alltid lovade gö- smyger tyst, men de ser oss. Jassåå! Far skrattar ra det billigare. Med mars röst ännu rin gande i öronen tili . Där kommer dom från lovade jag: inte ett ord! I prästgärdens kök gay si tt ärende! Jag tar illa upp av andras prostinnan Musti oeh mig e n smörgås. Medan vi mumsa- skratt, jag blir förvånad när de dem i oss frägade prostin- tili och med mor skrattar_ - Och var har ni nu igen nan : - Hur mås det där i varit? Far börjar fråga. kyrkvaktarstugan, då? - I lunden , jag älskar - Alldeles bra , far är balunden , jag är ju ett kärleksra förlarager-barn! - Herre G ud! Är din far Skrivarens hustru ryeker försvunnen? I prästgå rd en talade de tili , stirrar med runda ögon . - Jaså det är du , Ilicka! svenska, det bätt re språket, Hur säjer du nu så? Mumlar jag Iyss nar noga . - Nä, inte ä r han för- far. - När jag älskar så svunnen, inte. Men förloramycket att vara där. ger nog! - Gå bort nu , säger mor Vi hade knappt hunnit hem , fönän prästgårdens poekande , jag förstår inte dräng kom för att fråga om i1skan i hennes röst. Bara "kärleksbarn " fick Och vi springer ut p å gAr- {ar. då tliekan nu hade taJ at orde. den. Sä underbart! Rädslan slikt , och om något hade dem att se konstiga ut. Se-

jag att det var en kokbok, oeh jag hade skrutit för alla grannarn a hur mamma alItid mitt i matl agningen rusade tili hyllan för att titta isin Stora Bok! Först senare fiek jag ve ta, att det var Bibeln . Hur minns jag alIting sä noga? Eftersom de där sakern a så ofta berättades för mig, oeh jag förestä ller mig att allt som hände då , oeh senare oekså, finns i smä, smä kassetter i min hjärna med Ijud oeh i färg. Hur skulle mao annars kunna minnas sä väl? Jag hör de 'Stora' tala: någo n i byn har dött: Mor suekar: - Den med - har nu den oekså tagi ts tili himlen. Jag springe r med Musti ut på gården , tittar upp på den klarblä himlen: hur kommer man dit? En omöjlig st räeka! Tänk om de ramla r ner? Nej, nej! Jag är rädd. Ännu räddare blev jag om mor--- Nej! Nej! Darrande går ja in i stugan med Musti. Mor vände r sig vid spisen . - Nå?! Vi står där med Musti. Den börjar oekså darra , ana någonting. - Nå! Vad är det nu igen? - Nå, när-- vi-- vi är rädda---, om ni dör, så hur ska det gå för oss--? - Nog är ni ena--! Jag dör inte så länge jag lever! Det ska ni lro! Snäser mor. I

Försäkring mot aIlt ont? Vi ka n alla drabbas av en olycka i någon form. Ett skyddsnät av försäkringar försöker dämpa de hårda stötarna.

När vi

läser de

många avtalspunkterna i ett försäkringsbrev får vi lätt intrycket att vi garanteras en

gottgörelse mot allt ont. Fastställda ersättningar utbetalas efter prövning i form av pengar. De t finns emellertid många förluster som inte kan omräknas i

materi ellt värde. Och det finns

katastrofsitu ati oner

som inte kan granskas genom saklig prövning. Svå ri gheter på det inre planet kan vi inte skydda oss mot genom att ta en försäkring. EIler kan vi? Kan vi bygga upp en a nnat slag av försäkringsskydd än det som grunda r sig pä penga r? He la li vet är egentligen fy llt av försäk ringstaga nden. Många vardagliga försik ti ghetsåtgärder innebä r att vi försöker skydda oss mOI någo nting oönskat som kan inträffa. Vi börjar tidigt med an låta barnet vaeeineras mot vissa sjukdomar. Nya sj ukdomar kräver att vi frams täller nya vaccin. in-

rättar nya försäkringsskydd. Ibland sk ulle vi behöva vaeein

inte

bara

mot

själva

sj ukdomen utan oekså mot å ngesten inför den. liksom mot ångesten inför andra av vår tid s stora faror.

na re förklarade de det för mig: det är ett sådant barn som inte har föräldrar eiler nånting sådant , jag förstår

Tryggheten i mitt liv kan också hotas av rent person-

liga upplevelser. Jag har upplevt en förlust e iler ett misslyckande, blivit så rad eiler missförstådd . känt mig föroränad e iler bonglömd . Dessa erfarenheter skapar besvikelse oeh bitterhet. Ge mig ett vaccin mot sådana

farsoter! Eiler åtminstone en försäkring som ger utbetalning i form av ett extra krafttillskon . Varje människa kan i någon mån bygga upp ett eget försäkringsskydd. Mitt försäkringsbolag finns inom mig själv . Försäkringsbrevet är mitt kontrakt med Gud. Det grundar sig på en personlig uppgörelse oeh har sin individuella utformning. Pre mieavgifte n kan betraktas som hög oeh en viss

sjä lvrisk måste jag räkna med. Låt mig ge ett exempe!. J ag har råkat in i en svår situation oeh behöver hjälp utifrån . Ingen tyeks förstå det. Jag känner mig e nsam och övergiven. Varför drabbar detta mig? - Her jag kanske underlåtit att betala försäkringspremien de senaste å ren? Har jag inte låtit an höriga oeh vänner förstå att jag värdesätter dem oeh behöver dem ? Har jag trott an tillgivenhet och vänskap hå ller sig levande utan min egen insats? Är jag över hu-

vud beredd att söka å tminstone en del av felet hos mig själv? Många har formulerat regler för levnadsko nst. En tidlöst a llmängiltig har Kristus formulerat i några ord som vi ständgit behöver repetera! "AlIt vad ni vili an människorna skall göra för er, det skall ni oekså göra för dem ". Så självklart, så

skriver. Prostinnan säger:

- Om inte den där Musti beränar vad den skriver, måste du själv lära dig att skriva. Musti slutade skriva, men började senare skriva dikter. Kassetten i min hjärna tystnar. Ja, då var iag redan fem år fyllda . Det här att vara gammal är egentligen innehållsrikt, tili oeh med roligt , om bara kassetterna räcker tili! Och jag känner på mig att de inte tar slut för tidigt. Skogen talar: på den mossiga stenen finns en Hten

granplanta - du vet , oekså från besvärliga förhAlIanden ! Eiler där växer en ny blomma: Gud skapar nyt! i varje ögonblick, oeh naturen vet om det! Än om natu-

ren förs törs? Den [rågan svider i min gamla hjärta . Jag ser på träden , barnen , ung-

domarna: hur ska det gå för dem? Men sedan söker sig blicken igen mot himlen: blån himlavalv , solen , några moln . Men allt är i goda händer, det känner jag på mig. Ester Erhomaa

HENRIK WESTERLUND Vår man i valet

krävande - och så nödvän-

digt! Denna levnadsregel är e tt budord som inte bara stä ller krav pä oss utan oekså erbjuder hjälp åt oss. Det innesluter en del av det försäkringsskydd på det inre planet som varje människa behöver. Margaret Haikola

Jag tar med mig min trygga Musti oeh går upp på vinden , korsar mina händer oeh fö rsöker sova. Jag funderar. Hemma är de alltid arga vad jag ä n säger. i prästgärden tror de på allt jag säger, tili oeh med på att Musti skriver på natten , den suckar oeh morrar. Den berättar inte för mig vad den

SFP i NYLAND

ERFAREN BEPRÖVAD SAKLlG pALlTLlG

Henrik Westerlunds politiska insatser av allmänt intresse som berör oss alla har genom åren varit av betydande format. Isin egenskap av tidlgare direktlonsordl. under 20 år, för interkommunala pensionä.shemmet Hemgå.den i Pernå känner han väl pensionärernas problem. Som de största personllga framgångar inom folkhälsans område bör särskilt fram· hållas hans godkända finansmotioner innefattande miljonbelopp för cancerforsknlngen i anslutnlng tili Cancerlnstltutet samt lör vård av dementia patlenter. Inte endst kärnvapen utan även kärnkraltverken utgör det största hotet lör kommande genrationers tlvskvalltet och överlevnadsbetingelser. Vi återvälier vår RIKSDAGSMAN

Moln uppåjrihetens himmel Frihetells klara himmel fordom visst irisblå, blivit i världells vimmel, 1IL1 rill sill färg helr grå.

TäckelllYlIgd, m ärk är dagelI . Friheten e"dast är, lIågor som icke lagell mälllliskobarn beskär. Frihetell bloll ell minne. icke dell srämpel biir. som mali i själ och sinne, välltal Gil filllJll där. Frihetens klara himmel. fordomsdags irisblå, blivit i världells "Emmel, färgläs - ja elldasr}rå. Tor Halldroos

yi hjälper Er at! arrangera Alandsresan . Önskar Ni kombinera resan med et! besök i Sverige kan vi stå tili Er tjänst med flera alternativ. kontakt med vår gruppreseavdelning tel. 928-280 40

landsresor Ab Pb 62

22101 MARIEHAMN

Reseprogram 1991 GIRASOL KALLAR TILL NYTT BESÖK med soi, bad och spanskt gemyt

Operaresa tili N yslott 26-27.7.1991

Den som frågar mlnst får ofta reda på mest. I en Innerllg gemenskap utsuddas alla gränser mellan tagande och glvande. Kärleken utesluter rättegång. Den hänsyn man har tlggt slg tili förlorar sln helande verkan.

Eftersom resan tili Girasol i september i år blev en sådan succe bland deltagarna ordnar SPF nu en liknande resa hösten 1991 . Under tiden 4 - 18 OKTOBER 1991 har vi reserverat 30 platser på Girasol. Vi har 13 dubbelrum och fyra enkelrum tili priset 4.530 marko För e nkelrum tillkommer tillägg . IvAn pris ingår: Finnairs cha rte rfl yg Helsingfors- Malaga- He lsingfo rs - busstranspon Ma laga-Girasol- Malaga - inkvartering i två rumslägenhe t i Girasol (39 ,5+ 10 kvm , golvvärme i sovrummet och i badrummet tvä ttmaski n) bastu och simning två gånger i vecke n, vallengy mnastik två gånger i vecka n, . avslappningsgrupp två gånger i vecka n mo rgo nlä nk unde r ledning tre gånger i SPF:s reseledare Gurli Nurmi ~6iiii1t1~

veCkan~il;;a.l?,Q,,!l

Ett rlkt IIv betyder aldrlg ett enkelt IIv. Varje ny Inslkt ger 055 möjllghet tili en ny utslkt. Margaret Haikola

Utgiva re : Sve nsk a

T.r.

Pensionärsförbundct

An sva rig ut glva re oc h

chc fred a kt ö r G urli Nurmi

Redaktionens ad ress: Centralg. 13 10300 Karis tel. 911 ·36280

Avgiftsbelagd extraservice: buffetfrukost 380 mklperson/2 veekor halvpension 960 mklperson/2 veekor (i priset ingå r frukost oeh luneh) personligt vå rdprogram Under vistelsen på Girasol kan utfl ykter göras i Andalusien , tili Granada och Gibral-. tar. Utfl ykte rn a görs i Scantours regi. De betalas på platsen. Såsom ansvarig researrangö r fungerar Skandinavian Matka palvelu i He lsingfo rs. Anmälan Anmälan är bindande d å fö rhandsavgiften mk 500,- har e rlagts. Anmälningar direkt tili Resebyrå LL Tourist Service Lappviksg. 8 00180 Helsingfors tel. 90-685 JJ 00 Annullering Han resa n annulleras sena re än 30 daga r fö re av resan . avresedagen medräk nad är expeditionskostnaderna mk 200" per annullerad plats . I övri gt följes resebyråfö reningens i Finlands allmänna sällskapsresevillkor vilka finns i Skandinavian Matkapa lvelus broschyr samt svenskspråkiga hos LL To urist Service.

ISSN 0359·8969

*****

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbonen: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telelon : 961·179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14. Ombudsmannens hemtelefon: 961·360366. Dlslrlklets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008·55002307, Vasa Sparbank 104003962·6

GOD TID 1991

GOD TID "tkommer 12 mars 2 maj

Deadline Tema:

wr lexler 28.2 23.4

18.6 4 2juli 29.8 5 10 september 17.10 6 29 oktober 19.11 7 3 december Annonspris: 6 mklmmm Färgannons enl. överenskommelse Prenumerationspris: 60' mkJår

Påsk nummer Inför sommard agen. Tammer· fors Seniormotion- idratt Inför kulturdage n. Karis Höstnummer Jul- och resenummer

' SRESOR ~

, ~ '4 >r •

. ..'

):,

44spännande resmål ••• .. frän Murma nsk i narr tili Algarvekusten 1 sader

Rtn9 eiler skriv s6 skickor vi v6r nyo broschyr"Bussresor 1991 '.

~~ z,~ , ~ ,Miil 'JIJUJ;J.:J.i; II, IJJ"~

; -"

,. ~ •. 1.1, .. ~ ~ HUSS';"""

~1~~~~ry.shSo~~: ~r.o9~~~iåö#5.

Scen ur Anton Dvoraks sagoopera Rusalka, som i sommar uppjörs under operajestivalen i Nysloll. Och som SPF-resenärer har möj/ighet all se den 26 ju/i.

A vfärd frä n Ekenäs busstation kl. 06.30, K a ri s bus· station kl. 06.50 och H e ls in gfo r s busstation kl. 08.00 (hållplatsen för beställningstrafik nedanom Simo nsfältet). Avfärd med buss e nligt rutt : H e ls ingfo r s - Lilj e nd a l - K o uv o la - Lemi - N ys lo tt - Im a tr a - R e tretti - Nyslott Ju va - St Mich e l - H eino la - L a hti s - H e i· s in gfo rs. Tili lunehen äter vi "Särä " i Le mi . "Särä" betyder dels rätten dels ett tråg a v trä för ugnsbakning och servering av fårköttet. Få rkötte t saltas förs t. Oäre fter läggs det i tråget utan tillsats av vätska. Unde r stekningen vä ndes stekarna fö r att ugnsbakas och för att få smak . Efter lunchen i Le mi fOrl sätter turen förbi Ny s lo lt och Im a tr a tili R etretti där vi besöker Rub e n s utstä llning. Hä rifrå n kör vi tili Nysloll och det cent ralt belägna hote llet To tt , där vi bor under N yslott vistelsen. På kvällen ope rabesök , Anton O voraks sagoopera RUSALKA. Förestä llningen börjar kl. 20.30. 27.7. 1991 lördag Kaffe frukost på hotellet. Förmiddage n ägnar vi åt Nyslott med besök på de t fä rggranna sommartorget. He mresan går via Ju va tili St M iche l där vi gör en lunch-paus innan vi kör hemåt förbi H e in o la och L a hti s tili He lsingfors och vidare tili Karis och Ekenäs. Pris: "mk 1.295,I priset ingå r: i programmet nämnda bussresa lunch i Lemi och St Michel guidat besök på Retre tti inkl. e ntreavgift operabilj ett kategori I (Fmk 390,-) logi inkl. frukost på hote ll T ott i 2 per· sone rs rum med du sch/WC Reseleda re: Gurli Nurmi Enkelrumtillägg: Fmk 160,Anmälningar: Om deltagande i resan den 26- 27 juli 199 1 tili Nysloll kan a nm älan göras tili LL Touri st ~Service i He lsingfors, tel. 90·685 11 00. Byråns nya adress är: Lapp· viksgatan 8. Anmä lan är bindande då förhandsavgiften Fmk 500,- har erlagts. OBS l Vi ha r "bara " 46 biljetter tili föreställningen den 26 juli. Rusalka ges på tjeckiska av Prags opera.

FÖLJ MED pA SPF:s FÖRSOMMARRESA TILL ÖREBRO, KALMAR och GLASRIKET! Med snabbvisit på Stora Alvaret! 20-28.5.1991

dag 30nsdag Frukost på hotellet, vi lämnar Örebro och kör härifrån vidare tili Vadstena och vidare tili Gränna, som ligger vackert vid Vätterns strand. Övernattning oeh middag . dag 4 torsdag .... . Elter frukost på hotellet kör vi vidare via "tvillingstäderna Huskvarna-Jonkoplng tili Växjö, tili Kalmar och tar in på Seandic. dag 5 fredag Frukost på hotelle\. Vi börjar med att göra en stadsrundtur med guide. dag 6 lördag . .. . Frukost på hotellet och härelter gör vi en tur tili "glasriket" , gUiden for .os~ 1111 \.ex, . glasbruken i Orrefors och Kosta. Vi kör över den långa Kalmarbron tili Otand for att göra en tur över Stora Alvaret. Mot kvällen retur tili Kalmar. dag 7 söndag Genast elter frukosten lämnar vi Kalmar och kör norrut via Oskarshamn och kan eventuellt göra en avstickare tili Västervik, som ligger vackert vid Östersjöns strand vid den svenska Ostkusten . Vi kommer tili Söderköping, där vi tar in på Hotell Söderköpings Brunn , middag på hotelle\. dag 8 måndag .. . Frukost på hotellet varelter vi kör via Norrköping, oeh tili Stockholm , dartfrån m/s OLYMPIA avgår kl. 18.00. Middag ombord .

Också Kalmar sloll från 1100-talet hör tili de sevärdheter som står på vårt reseprogram i Sverige den 20-28 maj.

Prellmlnärt program dag 1. måndag . Bussen slartar Irån Ekenäs kl. 15.00, Karis kl. 15.20 och hela gruppen sam las I Helsingfors, Vikinglerminalen kl. 16.30 . Landgångskorten med hyttnummer delas u\. m/s OLYMPIA avgår kl. 18.00. Gemensam middag ombord, smörgåsborde\. KI. 20.00 kort informalion om resan i audiloriet ombord på däck 8. dag 2 tlsdag Sjöfrukosl ombord . Ankomst tili Stockholm kl. 09.00 och så kör vi direkt vidare tili Örebro, där vi övernaHar.

dag 9 tisdag .. . Sjöfrukost ombord och ankomst tili Helsingfors kl. 09.00, varelter bussen kor tili busslation i Helsingfors och fortsätter sedan tili Karis och Ekenäs. Resans pris: mk 2.830,I priset ingår: - bussresa enligt programmet - båtbiljett Helsingfors - Stockholm - Helsingfors med hyttplats i 2-pers. B-hytt. Vr - 2 x sjöfrukost och 2 x smörgåsbord ombord - lunch eiler middag 21.5 - 26.5.91 - logi 2-pers. rum med dusch/wc - guidad stadsrundtur i Örebro och Kalmar - guidad tur i glasriket - besök på Huseby Bruk - entreavgilter tili Kalmar Slott och Länsmuseum Extra arrangemang: Vi planerar en sok. Hyttsill-kväll på Orrefors glasbruk. Ca mk 185,-/pers. Reseledare : Gurli NurmI. Teknisk researrangör: LL-Tourist Service Anmälningar tili LL-Tourist Service, Lappviksg_ 8, 00180 Helsingfors Tel. 90-685 1100. Anmälan är bindande när anmälningsavgitten 400 mark erlagts. I övrigt tillämpas Resebyråföreningens i Finland säHskapsresevillkor.

Reseprogram 1991 lördag 4 maj Samling på Helsingfors-Vanda flygstation kl. 08.30. Avfärd med SAS flyg kl. 09.50, planbyte i Köpenhamn oeh ankomst tili Budapest kl. 16.30, där reseledaren möt.r med ungersk turistbuss. Vi kör direkt tili vårt hotell , Hotel Hungaria. Middag på hotellet. Söndag 5 maj Frukost på hotellet. Vid 9-tiden startar vi vår stadsrundtur med buss. Vi beser "Donaus Pärla", en eharmfull blandning av gammalt oeh nytt oeh bö~ar med den flaeka Pest-sidan med Parlamentet , Stadsparken , Hjälteplatsen , Operan oeh Stefanskatedralen . Häretter åker vi över Donau, livsnerven sam binder samman denna vackra stad, tili den kulliga Buda-sidan med borgområdet, Fiskarbastionen , Mathiaskyrkan oeh Gellerhöjden . Vi äter luneh på restaurang Karpatis , en av de mest kända oeh genuina ungerska restaurangerna. Ettermiddagen fri. Som kvällsprogram ordnar vi för dem sam är intresserade en GULASCH-KVÄlL på en äkta ungersk Charda i Budapests utkant med folklore oeh zigenarmusik. Utflykten kostar ea fim 160,-. Måndag 6 maj Frukost på hotellet. Vid 08.30 tiden start för en heldagsutflykt längs Donau. Vårt huvudmål är Donaukröken. Vi bö~ar med den gamla staden ESTERGOM. I Vishegrad, äter vi luneh uppe på en viltrestaurang i det vaekra skogsområdet strax ovanför Vishegrad oeh avslutar dagen med et! besök i Szentendre, konstnärsstaden med bl.a. Kovaes omtalade keramik. Kvällen fri . Tlsdag 7 maj Frukost på hotellet. Dagens program går under mottot "Budapest på egen hand" _Om intresse finn s ordnas en båttur på Donau. Anmälan oeh betalning i Budapest. Middag på hotellet. Onsdag 8 maj Frukost på hotellet. Dagen fri. För dem som är intresserade arrangeras en frivillig heldagsutflykt tili PUSTAN. Utflykten beställes i samband med anmälan tili resan oeh betalas i BUdapest. Pris ea fim 160,- inkl. luneh, riduppvisning, entraer. Middag i Budapest vid 20-tiden. Torsdag 9 maj Frukost på hotellet, varetter avresa med buss tili staden EGER, ea 100 km nordväst om Budapest. Etter denna hel-

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS RESA TILL UNGERN 4_5-11_5_1991

dag i Egers stadskärn a inkvarterar vi oss på eentralt belägna Hotel Eger. Middag på hotellet. Fredag 10 maj ndig frukost på hotellet, varelter avresa norrut. Vi bö~ar med ett besök i Szilvasvarad för att se på stuteriet med de vita Lipizzanerhästarna, åker sen upp mot gränsen tili Tjeekoslovakien , in i det berömda karstområdet med sina mäktiga droppstensformationer. Vi gör en promenad i grott· systemet under lokal ledning . Dagens luneh ordnas i form av pie-nie (självkostnadspris, ingår ej i resans pris) . lördag 11 maj Frukost på hotellet oeh kort stadspromenad, innan vi åker

ut på den Stora Pustan . Vi kör tili en av de mest kända platserna, HORTOBAGY. Här ser vi på pustamusaet, varetter vi äter vår avskedsmåltid på vår Ungem-resa, på ortens omtalade Charda. Vi fortsätter sedan vår bussresa tili Budapests internationella flygplats vid 16-tiden. Avfärd med SAS flyg kl. 17.30 med ankomst tili Helsingfors kl. 23.05. Planbyte i Köpenhamn. PRIS: FtM 5.170,-/pers. I priset ingår: flyg Helsingfors- Budapest - Helsingfors via Köpenhamn med SAS reguljärflyg rundresa enligt programmet med ungersk turislbuss inkvartering i dubbelrum med duseh oeh WC enl. programmet - i programmet nämnda stadsrundturer och entreer heldagsutlärd tili Donaukröken - speeialguidning i droppstensgrottorna oeh i Egers befästningssystem - orgelkonsert i Eger - vinprovning i Takaj - halvpension bö~ande med middag 4.5 oeh slutande med luneh 11 .5.91 . - reseledare Ingemar Rlngqvlst möter i Budapest - SPF reseledare medföljer fr. Helsingfors avbeställningsskydd Tlltäggskostnader : - enkelrumstillägg FMK 790,- (begränsat antal) Priskalkylen är uppgjord på 15.10.90 gällande priser oeh valutakurser. Ifall del i dubbelrum (dam- eiler herrplats) inte kan ordnas debiteras enkelrumstillägg, om vilket meddelas senast en vecka före avresan. Anmälan tili I I Tourlst Servlee tel. 90-685 1100. Anmälan är bindande då förhandsavgitten mk 500,- har erlagts. Annullerlng Ifall resan annulleras tidigare än 30 dagar före avresan , av-

resedagen medräknad, är våra expeditionskostnader mk 200,- per annullerad plats. I övrigt följ er vi Resebyråföreningens i Finland sällskapsresevillkor, vilka finns tillhanda på vår byrå. Ansvarig researrangör: LL Tourist Service

VISST är också han PENSIONÄRl

Men han har inte hunnit "tillträda"l riktigt ännu . .. Nyland återväljer

P-H. NYMAN i riksdagsvalet den 17 mars 1991

Del är mänga faklOrer inom synhåll som kommer att inverka på kom mune rnas socialoch hälsovärd och därigenom på åldringsvärden . Förändringarna gä ller framför aili e konomin och förvaltninge n. De medför uppe nbarligen inga lilläggs- I tillväxlen ha r reta rde rat. Alresurser men ger mer beSlu-1 Ia kommune r ä r inte beredtanderätt och större ansvar da på all skalleintäklerna pä lokalnivå med tanke päl inte längre ökar i samma användningen av existeran- takt som lidigare varfö r de de resurser. Del är dags för , är tvungna att vidta sanediskussion ; inte enbart om ringsåtgärder. Kommune råldringsvå rdens melOder , nas änd rade belalningsgrunulan också om dess innehåll der ingår som e n del i den och syflen . Hur är det möj- lagstiftnings reform som gälligt att i framtiden nä funge- ler specialsjuk vå rd. Komrande åldringsvård , som e r- mune rna betalar inte lä ngre bjuder åldri ngarna rimligt för de sjukvårdsplatser de med slöd . hj älp och vård i reservera t utan för den serrätt tid och rätt form . vice de ve rkli gen anvä nder. Fakt ure rin gen kan således Ekonomiska och variera betydligt från år lill administrativa ändringar år och kommunerna to rde i Också kommunernas eko- allt högre grad börja övervänomi har päverkats av att ga var patienterna skall vården a llmänna ekonomiska das . Ocksä den statsandelsreform som IOrde genomföras inom eli par å r kommer att förorsaka varia tion i kommunerna . Inom socialoch hälsovården innebär reformen all slatsandelen betalas lill komm une rna utgående från sk. behovsprinciper och inte på basis av rea liserad verksamhel såsom hillills. Frikommunsförsöken gör all viss. uppgifler inom kommunernas förvallning överförs från förtroendevalda lill Ijänsteinnehavare som i allt Slö rre grad svarar för del prakliska arbelel. kommer Förtroendevalda all definiera allmänna prin-

Åldringsvårdens framtidsutsikter

Midvinternatt Låte r inte rubrike n vacker? Den ger rentav uttryck för något vackert ja nästan svärmiskt , men skall vi vara är liga måste vi väl medge att så inte är fallet , åt minstone inte i nådens år 1991 . Nu skulle ordet " kaamos" vara på sin plals. Försök uttala ordet högl och långsa ml . då knmmer hela dess innebörd tili sin fulla rätt . Säger inle det finska ordet kaa mos att del ä r fråga n om någOl mulet , gråkallt? För det inte våra lankar lill , om icke lill mörkre ts gärnin gar, så ålminstone tili mörk a och dystra lider? Men åter tili midvinle r-

ciper för verksamheten och aJr ernativa till vägagångssätl. Avsikten är att kommuner-

na i aili högre grad ska ll fungera som effektiva affä rsföret.g .

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor

standardservice . Utgångspunk le n för denna slralegi

nader mellan kommunerna. Ä ldringarna är inte jämstä ll -

är den existeran de servicen som man försöker minime-

da i de olika kommunerna.

ra. Reformer upplevs som ekonomiska hoI. Ali Iyssna tili åld ringar e iler deras anhöri ga saml all arbeta i syfle all tillmötesgå deras behov anses va ra synnerli gen riska-

bell. Principe n är all i och med a ll det inle finns pengar lö na r del sig inte i onödan all Iyss na tili åldringarnas behov. Resultatel kan motsvara massturi smens princip:

genom att erbjuda alla samOla resa blir det billigare. De som önskar sig någo t anna t lämnas uta nfö r. De n andra strategin ha r sin utgä ngspunkt i ma rkprinciper. nadseko nomins Del finns många metoder, men gemensaml för dem är att säväl serviceprod ucenterna som metoderna för realisering av servicen är mångfaldiga . Della kan dock innebära att välbärgade å ldringar som är i tämlige n god kondition har rikligl med o lika alternaliv att välja me llan . Däremol uppmärksammas inte de som verkJi-

gen behöver hjä lp på samma sätt . Resultatet kan vara att serviceselektiviteten

ökar;

serviceslällena kan få en vi ss prägel, an tingen åldringsparadis eiler fattighus . Vem bär ansvaret för att invånare med olika inkom stnivå. oli-

Värdnivån ä r varie ra nde. likaså de loka la behoven. Men också skillnade rna i resursernas effekl ha r bidragil tili ökad ojäm likhe t. Del är inte e n självkla rhet all sto ra satsningar i åldringsvärde n ger eli gOIl resultat. Ma n bör finna nya me loder som främjar å ldringsvården . Samarbete ä r styrka. det medger alla . me n det finns en hei del brister i det prak tiska genomförandet. Det krävs goll samarbete och öppe n diskussion mellan fackfolken och anhö riga samt kunderna och patie nterna. På motsvarande säll kunde olika yrkesgruppers samarbe tsvilja och -förmåga ylle rli gare förbä ttras. Var och e n viII noga vä rna om sill revir, sill arbetsfält och har en avvisande inställning tili reformer. De möjligheter som lönejuste rin gar erbjuder ha r heller inte utn ylljas lill fu llo. När man tala r om result aten säger ma n ofta a ll effektivileten och mänskligheten inle är motsatser. Vanligen avser ma n med detta all genom all öka effektiviteten nä r IlJan et! gOIl resultat ulan all behöva prula på mänsk lighelen. Men del gäller ocksä omvänt. Man kan

ka ulbildning och . som fö ljd av dessa , olika krav , kan fin na lämplig service och för all man Iyssnar tili dem .

mometern

envist

under

37-strecke l och farmaceulen pä apo tekel expedierar hoslmixturer och kamfert salva

samlidigl som hon deltaga nde lugnar kunden och säge r " la del lugn!. del här va rar 7 veckor " .

Var lå nga midvi nternatt kan också åstadkomma ångestkä nslor hos palienter med känsligl hj ärla . icke sagl all del skulle belyda cgenlligt organiskl hj ärtfe l. Likasa kan man säga all den mö rka liden och speciellt den vi nu genomlider med regn. snöslask och den ena dage n värmegrader den andra köldgrader på inlel säll

gynnar individer med andningsbesvär och an lag för aslma. En he i del kronisk l sjuka individer får likaså e n känsla av illabefinnande och svårare sjukdomssymplOm unde r den mörka tiden . Del allra nyasle med dessa mö rkersjuk a pe rsoner är behandIing under sta rkl Ijus med lillhjä lp av ele klriska speciallampo r och under uppsikl av speciall äkare som har sa kkunnig yrkespersonal lill sill forfoga nde.

Rimligt med resurser Kommuncrnas strategier Den föreståe nde ändring- - användningen kräver en i kommune rnas ställning justering Generelll sell finns de t i kan leda lill två o lika slags stralegie r. Båda av dessa dag tillräckligt med resurser kan genomföras parallellt i för socialoch hälsovård. En kommunen eiler de ka n va- del av resurserna finns dock rieras från kommun lill utanför kommunen , i komkommun . Den försla strale- munalförbunden och det gin går ut på knapp offentlig finns också belydande ski ll-

e tt

närservicen

lingarnas arbelsinsats kan' vid olika tidpunkler på olika säll med fördel kopplas lill de fun ktioner som närse rvicenäle l e rbjuder. N ärservicenätet

ökar

oundvikligen oli khelen , kanske också den negaliva ojämlikheten . Men del sker ju också i dag. Del blir eli problem om ojämlikhelen väsentligl förstärks : Då bör Forts. pA sista si dan

för Sfp-Hfors

OLE WASZ-HÖCKERT

Moviflex®gel lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad 57,09

samhällets

ganisati o nern as och försam-

riksdagsman, professor

fenylefrin. glykolsalicylat, mukopolysackaridpolysuifat. isopropanol

33.83

• genom FN i väriden och i vårt grannskap • för vårt eget folk • för hälso- och sjukvård och service på svenska Eli tryggt vai

Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

50 9 100 9

närservicenät

frivilliga arbelsinsalser. Or-

.. är det skönt att ha Moviflex gel hemma!

Priser

täckande

blivit a llt me r a ktue II . Social- och hälsovå rde ns närservice erbjuder all grundservice oavsell mä lgruppen och de n bär e nt ydigt ansvaret för servicen lill invänarna inom sin region. Arbetsformen ka n väljas frill . En de l av servicen kan basera sig pä sådan service som erbjuds av privata serviceproducenter. Yllerligare stöds

När reumasmärtorna plågar

För oss vanliga människor

gälle r det bara att hoppas på all del nurådande kanske växlhusfenomenel skall ge med sig och slälla tili en riktig violer med e n minustempe ralur mellan 5 och 10 grader. solske n och lago m myckel snö. i annal fall kan vi ju inle komma upp lill 500 skidade kilometer. Jag ber att få ä nska ET alla som orkai läsa igenom den här pessimistiska betraklelsen eli hälsosam!. GOII Nyll Är 1991. Nisse

Närscrvicenät är lösningen lnfö r dessa ulmaningar ser del ut som om den på sisto ne utvecklade iden Om

TRYGGHET

natt med sitt midvintermör-

ker och polarmörke r. Del ä r den lide n vi nu jusl upplever och del gö r människor på sitt individue ll a sät l. Del har framgå tt att mö rkre l gö r många individer deprime rade och nog lror jag att vi var och en känner oss lilel 010lokna dä vi vak na r och uppläcker att vi skall stiga upp tili en mörk och mule n dag och egenlligen borde va ra glada och lacksa mma att fä uppleva e n ny dag, e n dag med regn eiler snöslask , med mörka moln som hOIfullt skockar sig vid horisonlen och gö r dage n om möjligt ännu mö rkare . Folk gär omkring och är glämi ga och hostar slemgallo r omkring sig med rinnande näsor och med öronen i lås. TroIs denna sorgliga uppsyn häller sig feberter-

säga att genom att reSpekle_ ra mä nniskovärde l och Iyssna liII människan saml genom att slöda he nnes nalurliga vä rdi ghe l ger man henne styrka så att ho n kan klara sig i framliden utan ulomslående hj älp e iler med mindre hjä lp ä n tidigare. Med andra ord kan del visa sig a tt genom att öka mänskIigheten ökar vi samtidigl effektivitete n. I va rje fall har vi e n he i del att lära oss inna n vi förslår vad effekl ivilet egentligen innebär.

Bruksanvlsnmg i förpackningen

Förstagångsfunderingar

blek-

Nog förstod vi ju alla, att avsikten med uppbevaringsförbudet var , att hindra sAdana brev all i värsta fall rAka i fiendehä nder. ÄndA är det litet sökt all tänka sig att någonting av strategisk betydel se kunde ha framkommit. Nu måste jag lugna eventuella läsare av möjligen kommande inlägg av mig med att framhAlla , att alltför många "kåserier" med upprinnelse eller bakgrund i krigstida händelser och minnen knappast torde förekomma i "god tid" genom min medverkan . Livet är ju bräddfullt av skiftande händelser och problem att kommentera och penetrera. Så inte lär det uppstå några oöverkomliga problem beträffande den såkallade spaltfyllnaden . Huvudsaken torde vara tycker jag åtminstone - att få lämplig variation beträffande det som presumtiva läsare matas med . Dessutom förväntas dagens vakna läsare vara kritiska och framföra önskemål och göra diskussionsinlägg. Jag antydde inledningsvis att min tidigare kännedom om Svenska Pensionärsfö rbundets tidning "god tid" varit nära nog obefintlig. Tyvärr - kan jag bara säga sedan jag i dag, (15. 1.91) fått julnumre t av 11.12.90 i min hand . Tack! Inom de tjugo sidorna finns mycket läs- och sevärl . De t ä r med något av för-

Den s istnämnda s log

väntan jag ser mot fort sätt-

Är god tid betydelsemässigt detsamma sam "j rätt

tid", "gott om tid" , eller "för tidigt" ? Spelar ingen roll! Häromdagen fick jag ett telefonsamtal rrån Karis. Det var i och för sig ingenting ovanligt, med tanke på att jag har en släkting med familj boende i sagda västnyländska stad. Men nu rAkade jag i mitt öra fA en helt främmande damröst, angenäm , men saklig utan att va-

ra pAträngande. Damen representerade pensionärstidningen "god tid", om vars

existens jag hittills endast haft en viss, mvcket dunkel vetskap. Jag mi·nns mig ocksA ha sett ett eller två exemplar av publikationen för f1era år sedan. Nåja. Vi hade ett trevligt samtai, vilket plötsligt resulterade i att jag helt enkelt ertappade mig med att hux f1ux ha utlovat min oförberedda medverkan i ovannämnda organ. Och inte bara det. Det kröp fram att tom-rommet efter i publikationen länge medverkande Anni Blomqvist , länge etablerad och rikskänd föfattarinna från Simskäla pä Vårdö , Åland , inte gått att fylla så där utan vidare .

Vem är väl jag, att jag skulle gä iland med att täppa till en sAdan lucka . Så bör man försiktigtvis fråga sig, innan rvac ger sig till att burdust avvisa den såkallade e fte rt ankens

hei .

krank a

snabbt öve r i något liknande ningen av det år som nyligen rena motsatsen - nämligen inletts. följande resone mang: Men Hilding Rosenström sA mycket har jag under ett relati vt långt liv före kommit såväl pA som unde r vatten , både simmande och i båt, att frestelsen att pröva min Ny medarbetare nytförmåga, ä n en gång vann över mina eventuella Från och med de tta numbetänkligheter. me r av G od Tid kan läsa rna Unde r mina ungdomsår - och red. - glädj a sig åt och ett antal krigsår har jag en ny meda rbeta re. Del är producerat ett större antal Hilding Ro se ns lr ö m på brev - mottagit sAdana Iika- Emsalö i Östra Nyla nd. så - och jag dristar mig till Socialråde t Hilding Rooch med påstå, att den arten senströ m är född 1909 och av övningar i skrivkon st tor- har under sitt långa liv fun de höra till de mest effekti- gerat som småbrukare men va . Av orsaker som hörde också varit intensivt engagekrigstiden till , fick man inte rad inom kommunalpoliliuppbevara alltför länge de ke n. Bl. a. 35 år i fullmäklige brev som man mottog per i Borgå landskommun . fältposl vid fronterna . Del Fram lill slulel av 1980-lalet var nog med sAkallade blan- va r han socialnämndens orddade känslor , man satte sig förande och känne r alllsä lill under nAgon nattlig vakt den sektorn i vå rl samh älle. framför korsukaminen och Men Hilding Rosenslröm matade den med brev efter är ingen nybörjare som skribrev efter brev - som man bent. Han har medårbelal i nog sA gärna hade sparat - olika lidninga r och en bo k Atminstone en del av dem - hör också lill hans fÖrnuln a. för eftervärlden och histo- - Jag drar mig liII minnes rieskrivarna. Genom brän- är titen på de n. nandet gick mycken personSocialrAdet Rosenslröm och annan hisloria från är varml välkommen bland 194O-talets kritiska Ar kan- God Tids medarbelare. hända i onödan förlorad . Red .

Tondiktarna har vind i seglen! T o ndikl a rn a ä r e n ung, finlandssvensk före ning. Den grundades 1614 -89. Bristen på tonsättningsbara dikter var del , som satte igång den diskussion, som i sin tur ledde tili att fö reningen kom lill . Inilialivlagare va r Åke Gr a ndeli och Karl-Erik Kronqvi s t - i dag ordförande resp. verksamhelsledare . Föreningens målsättning är att samla diktare och lonsättare , all ge dem möjligheter till skolning , samarbete och konlakt , för att på den vägen åstadkomma ner finlandssvenska visor, sånger , psalmer osv. osv .

Att det finns ett slorl intresse bevisas av tillväxten .

Vid grundandet var ca 30 medlemmar närvarande av totalt 80 - och under höslen 1990 passerade vi 240 st medlemmar. Av dessa är 213 diktare och 113 tonsättare. Anmärkningsvä rt ä r a tt ide n har gått över la ndels gränser. Vi ha r ungefä r 40 medle mmar i Sve rige och några enstaka i No rge, Danma rk och Kanada. Medle mmarna representerar alla åldra r och alla ni våer frä n bordslådeskri vare till e rkä nda konslnärer på högsla pia n. Näm-

barnklubb för de allra yngsla. Medlem kan var och e n bli , som vill främja föreninge ns mäl. Medle msavgifle n är 80,-lfull vuxe n och 5,-lbarn under 16 år. Före ningen kan i dag redovisa de fö rsta konkrela resultaten av sin verksamhet

dels en diktantologi "Tondiktarna" med dikter av medle mmar, dels Gunnar Levlins diktsamling " Dikterna är fåglar". En mängd projekl slakar uI de n närmaste framtide n - en barnskiva och en skiva med nya julsånger, en visbok , diktantologi II.. . osv. i de n lakI energin räcker lill och e konomin o rdnar sig. I fråga o m Iräffar och kurser , så är siklel inställl på eli seminarium pa SÖFF i Närpes 8- 1013 1991. Kostnade n ä r 450,- fö r kurs, logi och mal och man bjuds pa fö reläs ningar, övningar och handledning, gruppa rbele, samvaro . samk väm och ev.

Aren en gava Boken, Å re n e n gäva. ä r skri ven av Mario n Sl ro und . Den har öve rsallS tili sve nska av Lisbelh Wedin , som också företagil vissa bea rbelningar. Tili del ynre kan på plussida n anteeknas all boke n är finl inbunde n, de n ä r färggrann och försedd med bilder som villnar om smak och slil. Som en garanti all också innehållel är av hög klass står förfalla re som Dag Hammarskjöld , Brill Hallqvist , Ylva Egge horn och Pär Lage rk visl för all nämna några. Av Pär Lage rkvisls dikter ingår dikterna, Del är vackrast när det skymmer, Nu vä nder mor sill Bibelblad och Det kom ett brev. I sin dikt , Du har en skall , riktar sig Eva Magnusson lill äldre personer och uppmanar dem all "T a ut sin räll" . Sista slrofen Iyder: Ta uf difl rätt a ll vara gam-

mal, all vara lite grd oeh tröll pd vägen. Ditc li v är dyrbart Jast dill k ropp är sIiteII , du har eli skoll all ge tili dem som ser dell .

e n ege n "Tondiklarko nserl ". Medle mmarna ka n få resebidrag pa max 130,-. Pa seminariel på SÖFF är del ocksä meningen, all re.*** sullalen av To ndiktarnas Nioa ri ga Ma ri a fråga r i eli "Lyriktävling för unga" ' prosa inl ägg, Vad är e n mo rnas kan, att vi" också har en skall kungöras. mor? Hon svarar själv på fräga n, där del bl. a. heler: Ä r ni inlresserade och viII

LÄSHÖRNAN

veta mera. så vänder ni er

lill ve rksamhetsledare n: Ka rl- Erik Kronq v i'St

Skolgränd 3 66800 Oravais lel. 961-35 36 25

En mOTmar är e n taot sam

inte ha r nAgra egna ba rn , me n ho n Iycker mycket o m smä flickor och pojkar. Mormödrar är (ör de t mesta Ijocka, me n inte för tjocka fö r all knYla dina skor. De ha r glasögon oeh ko nstiga underk läde r. Somliga av dem ka n la uI lä nde rn a. AlIa borde skaffa sig e n mo rmor. sä rskilt de n som inle

Musicalen Les Miserables blev höjdpunkten på teaterresa 1 förra numrel skrev G urli Nurmi kori om Pensionärsförbundets leale rresa lill Stockho lm med fö reslällningen av musicalen Les Miserables pä Circus de n I december som hu vudmål. Besökel blev en upplevelse, sam väl motiverade resan.

Arra ngöre rna hade fö r gruppen reserve ral yppe rliga plalser. Där bänkade sig alla, förhoppnin gsfull a och försedda med exlra näsdukar för aVlorkande av lårar. fö r så hade man blivil lill rådd . Musikalen grunda r sig ju på Viclor H ugos succe roman Samhällets olyeksbarn . Den är ingalunda konslruerad för pen sionärer . ulan med lanke på vad som kan slä an på e n bredare publik . Belraklelserna nedan ä r dock nödlvungel ur e n pensionärs synvinkel, mOI ba kgrunden av eli e ngage ral inIresse för ope relle r och musicaler unde r 6 deee nnier.

•••• Hur kan mao göra en musical av den boken . så sade

sig manga före fö resläll ninge n. Första inlryc ket va r ocksä all man såg på en opera och inte på e n musical. T alade lexle r saknades nämligen helt , ailI sjöngs . I molsalS lill vad som ä r fallet i o pe ror fö rde dock sanglexte rna hela tiden uta n upprepninga r handlingen fra mäl. Della savill man kunde ko nslalera av sångernas pi anopassager. När sångarna försökle höja röste n salle emelle n id o rkeslern alla kluta r lill för all

nej. ypperliga sångsolislerna. De de monslre rade geno mgående e n god Iraditione il sångkullur , men på eli mode ral . publi klillvä nl sätl. T omm y Kö r be rg ba r suverä nl upp den domine ra nde huvudrollen Jean Valjean både genom Irovärdi gl spel och kä nslig, varialionsrik sång. To ppe n va r eli solonummer i högl regisle r, men piano. O ckså del sympaliska unga parel . Richa rd Ca rl överrösta dem , och ingen so h n som Ma rius och Gulexl kunde höras. nilla B ac km a n som CoselHandlingen i slorl sali ju i le gay prov på välljudande minnel på dem. som läsl ro- säng, men ro lle rna gay inte manen . oeh eli sammandrag rikligl lillfälle lill slörre draingick i del Iyxiga program- maliskl ulspel. Del gay därhäflel. Bonlämna ndet av la- e mol Epo nines ro ll . e nligl lade texle r och överröslan- programmel spelad av Madel var förstäs avsell för all ria R y db e r g. men ho n loruppnå andra. suggerera nde de för kvällen ha ersalls av kvalileler. Härigenom gjor- Heidi H a lvorse n . Eponide dock upphovsmännen del nes roll hade i jämförelse onödigl svårl för sig all tilI med boke n fö rslorals sä all publiken helt förmedla de n hon med Marius och Coselrälla förslåelsen för verkel. te bildade Ired je parIen i en romanlisk lria ngel. Della va r den e nda me ra belydan**** de avvikelsen fran boken , Denna brisl kompensera- men väl motiverad . när des dock av de ulmärkta, Eponine geslaltades med så-

har TV . för mormödrar är de e nda vuxna som har lid. I bo ke n. Å ren en gllva ingår många prosainlägg med allvarligl innehåll . Margarela Melin skriver om. Framliden i va ra händer och Ali släppa ansva rel.

.*** Av Beda Wallslröm ingår en lång dikt under ru briken , Sorg. som hon avslutar på följande säll . Eli Idng sWlld stod jag JramJör spegelll och tillade på m;'1 mans änka . Förw hade jag alltid sell hans Jru . Visst Jalllls det likh eter, m en det var skilllladerna jag sdg.

*••• Förulom de må nga etablerade förfallarna, finns del också några anonyma sådana som fAII e n plals i solen. En av dem har fåll sina levnadsregler inramade under rubriken, Ta dig lid . Här följer några exempel: la lid liII arbele - det är priset fö r framgång ta lid tili all tänka - det är källan tilI kraft ta tid tili all leka - del är he mligheten med beva rad ungdomlighel la lid lill all läsa - del är kunskapens brunn la tid lill all vara vän - del är vägen lill Iycka ta lid lill all skralla - del är ~ usik för själen.

....

Boken, Åren en gava , är e n present bok av myeket hög klass , och är planerad fö r äld re å rgå ngar. Den är utgiven av EFS-förl age l, Uppsala. MarIin Sandvik dan dramalisk nerv som här. De mindre sympaliska ro llerna, Jan ÅS lr öm som den efterhä ngsne polischefen Javert , saml Clas M a l mberg och Bealrice J ä r å s som parel T henardier, gjordes bulle rsa ml och E nsemble n överl yga nde. som heiheI va r samspell och färgrik . Sceneriel var geno ma rbelal och effekli vl, inte minsl impo ne rade galU ba rrikade rna. Sc h ö n Claude-Michel be r gs musik va r funklionell och lilltalande, me n faslnade inte i minnet efter endasl e n avl yssning, trOIS all någ ra av solomelodie rna och duelle rna fö reföll all vara gjorda efter samma mönSIer.

**** Slulel var myckel gripa nde , även om tårarn a inte rik -

tigt ville strömma . Kanske upplevdes huvudpe rsone rna som en smula i överkant ädla. Slul- och helhe tsinlryckel var dock gOIt. Hos pe nsionä rsgruppe ns medlemma r kva rstod e n kä nsla av lacksamhet

mot arrangörern a.

som gjo rl del möjligl fö r dem all bekvä ml och lago m o mpysslat av njul a de n fängslande föreställningen. Gräsrote n.

12 pislOlkula . visar Guslav KUlsar i 11Isel lill Karj a kirik o Del var en rys k office r som sköl sönder 11Ise l oeh kul an trängde genom della oeh in i kyrkan oeh genom a lIa rI avian . Där kan del än-

Karja kirik på Ösel helgad åt Sta Katarina

nu ses.

Och del va r egenlligen den enda skada 1200-lals kyrkan led vid ockupalione n. Me n lidens land har givelvis gåll hå rl ,\1 hela kyrkan och dess interiör.

1700-lals byggnad Präslgå rden är möjligen frän 1700-lalel och byggd i de l pii Ösel så vanliga slenmaterialer.

Väggarna

är

Ijocka oeh en fe mpersonersfamilj kunde ulan all vara Irångbodd bo i husel. EIslrömmen är pä kopplad oeh i husel finn s eli par bebodda rum. Där är en 82-ä rig kvinna bosatt

somm artid sam

vid vå rl besök hä lle r eli öga på kyrkan .

Mögle l breder uI sig på vä gga rna

och

inge n

sam

sa knas

anses va ra eli arkit ektoni skt

se . Hä r behövs a nlependier. a ha rkl äden . mäss krudar O.S. v. Nilgra psalmböeker ser vi inle heller lill oeh o rg-

minnesmä rke. NYII la k har oeksa präslgå rde n inlill få ll. Renoverin gen kostar massor oe rh örd a

summor.

Var penga rn a ska las veI Gustav Kut sar inte .

En av de slörre och mä rkligare överraskningarna vi mötte på Ösel fick vi uppleva under vä ri besök i Karja kirik. Kyrkan är nämligen helgad å l samma helgon som Karis kyrka d.v.s. Sla Kalarina.

H iSlori e fo rskn inge n vä rd för oss Ivå frå n Ka ris måsle anlag lige n bö rja län- fö rsamling i Finland he lle ka o m. sade kommuna lråde l Guslav KUl sar . En un g Lars Nyberg. de legalione ns ma n pii 25 år. Hans lika hislOriska ex pe rl under re· un ga huslru Vii j a oeh han san lill Ösel. log e mOI oss pä bäsla säll . Me n del va r bara e n av de Tillsamm a ns med sin a Ire upplevelser oeh öve rrask· ba rn - Lii s 6. Liina 50eh nin gar vi upplevde. Ga br ie l 2,5 år, ä r de s.a.s. Kyrko he rde n , som var en ga ra nli för all kyrk an på Oscl och i ESlland ha r e n framlid.

Leisi på Ösel i ett nötskal 1 slule l av augusli va r underleek nad i lillfä lle all som repreSenlanl fö r Karis fö rsamling och tillsa mmans med repreSe nl anle r fö r Karis slad göra eli besök P' Ösel i ESlla nd. Del va r främsl den lill a ko mmune n Leisi som var vårl mä l. En komm un som ligge r på öns väslkusl. Eflersom jag speciell l hade möj lighel all bekanla mig med den kyrk liga ve rk· samhelen publicera e n arl ike l om den sida n av livel i nyordni ngens ESll and . Texlen ingiek i fi nsk översällnmg i en lokallidnmg i Väslnyland . Men de l händer myekel )U;I nu i öSler oeh specielll i de ball iska stale nHl. Pa Öse l ha ller exempelvis jord brllket på a ll privatiseras med

där fanns 17 ansö kningar om all få slarl a sadana hos kommune n. Av befolkninge n sysselsäller jo rdbruk e l 72 proee nl. 17 proce nl arbe la r inom service branschen. 1.7 proee nl ino m byggnadsbransehe n oeh ba ra 0,4 procenl syssel äll er sig med fiske.

vise rin ge n

Turisrnen?

- Mill arbe lsfä ll o mfallar fyra försa mlinga r. beräll ar Guslav KUlsar. Karj a kirik är e n av de m . Församlinge n hade vid senasle årsskifle 99 medJemm ar

och

antalet

ö kar he la lide n. Gusta v KUlsar berä llar o m do pfö rrällningar där ma n dö pe r he la fa milj er. Ha n be rälla r a ll skriflskoInga bålar lorn a få r a ilI Il e re de ll aga re var tillåtna oeh lik aså söndagss ko lo rn a. De l sislnämnda ä r för- som huslrun Vilj a hålle r. ståeligt när man inform eras - Vi samlas lill söndagsom all del ä nnu fö r eli drygl sko la Iv gå nge r i m1lnade n. å r sen va r förbj ude l fö r OrlS- be räll a r hon . Eleve rn as albefolknin gen all äga e n bål der varier ar me llan 4 och 14 av n gOl som he lsl slag och år . Därfö r är de indelade i likaså all syssla med fi ske. gruppe r. Dess ul o m har jag Nu ä r de l åle r lill li lel. De n söndagsskola i skolan i Leisi Iredje slörsla ha mne n pii och där har jag omkring 200 Osel fö re kri gel håller man deh agare. - Barnen kommer gärna pä all bygga upp igen T riigi hamnen som man oeh skulle samlas oflare om hoppas kunn a ö ppna fö r det gick för sig . beräl1ar storm teg. Perso ner va rs båttrafik utifrån. ho n. jord beslaglOgs vid ko llekliåle rfå r sin o d-

lings mark . Bris le n pa jo rd bru ks maski ner är doek Slor oeh hä r ha r de nordiska lä nderna gjo rl e n belyda nde insa ts geno m att sända sådana

lill ko llegerna i öSle r. Befolknings ul veek linge n pii Ösel oeh I Leisi ha r va rll nega liv. Me n e nl igl kommu ndi rek tör

Rci n Truu

Le isi halle r Ire nde n nll pa all vä ndas lill en posiliv.

NlIg ra hOIelI finn s inte I Leisi oeh därför ä r de l prak liskl lagel o moj ligl all p de l lokala plane l salsa pii lurismen . Eli hOIe lI i kommune n skulle kräva bygg nads-

Kyrkan ja ... - H ~ir ser ni halet efter en

Exe mpelvis i Valja la kirik o som oekså hör lill Guslav KUlsa rs arbe lsfäll skulle enbarl eli ny" kake llak pii kyrkan kOSla 300 .000 rubel. Sa m exempcl kan nämnas

a ll he la fö rsamlinge ns budgel gä r pa 2.000 rubel. - Vi får in pengar genom medle msavgifler . berälla r kyrk oherd en . Med de m oeh med andra avgifter rärsam-

lings medle mmarna e rlägger ska all ve rksamhel be koslas. O ch a lla a nskaffningar göras.

Kyrkan i ESlla nd har ju geno m pereslrojkan flll1 lillbaka sin fasl a egendom . D .v.s. kyrkorna och a ndra byggnader. De Ilesla byggnader

är

I kyrkan sa knas he li alla textili er. sam vi &r vana <.111

mycke l

dåligl

ski ck. Såsom präslgå rden vid Karja kirik.

hur vi ska ha de t. säger en av våra laka Ja värdar.

mell an

livet

Gurli Nurmi

Jag frågar mi g

h UI"

de ll ar

del? Och jag minns vad e n av dem svarade på vä r inbjudan atl komma på svars-

Om jag kommer nu

kanske jag inte viii återvända , kanske kommer jag o m

]0-15 ä r. Jag orkar vänla. jag ork ar vä nla . Då Iyck le jag och oekså andra att svaret var pessimistiskt i överkant. Nu ver-

Dell"ör orkestem kallske västllylällllillgar för "öra oe" se ullder villtems lopp. De är illbjudlla tili Karis, all medverka i festell på Kalevala-dagell.

fa. I seple mbe r ö ppn ades e me lle nid den försla resebyrån pa Öse l i huvudslade n

kar det som om det var oplimistiskl i överkanl. Jag minns ocksä besöken i Riga där en person gladde sig ål an numera öppel våga säga vad man länker. Något som vi i vårt land lar för givel. Vi la r kanske mycket annat för givel som a ndra i väri nä rm aS le gra nnskap bara kan drömma om - och få kämpa för. Oekså vi har få ll kämpa för an vi i dag har del sä bra som vi har del. Men del är så länge sen a ll myckel av det kanske är glöml. Och en yngre generation känner inle lill hur del i verklighele n har varit.

Läl oss hoppas all de inle behöver lära sig del så handgripligl som vi fiek göra på 1930-40-lalen. Vi kan i vå ra lanker ge grannarna i söder vä rt stöd oeh vår sympali. Gurli Nurmi

Arens-

burg). Sa nagol håller doek på hos oeh en ko lhos - Ka rl" all , ke. Och redan del all krea lurskolhos. A nnu pa Ose l ö ppn als fö r omvä rlden 1920-lale l ulgjo rdes ba ra Iva är posllivl. Me n fOrlfa rande proce nt av Le isis a rea l (:IV kräv< speeiallillsländ för all skog. I dag he la 60 proce nl. besöka ön . Nägol som ö borFöre socialiseringe n ut van ns nago n skriflsko la i fö rsamka lkslen och idka de Ijar- linge n sedan 1939. G uslav och VilJ3 KUlsa r brä nnin g. Nu planc rar man all ale r börja ta nalUrlill- är trosvissa. TrOIS si n överslora a rbe lsbord a. g.anga rna till vara. Anl ale l pri valfli re lag ökar G urli Nurmi standigt. Den veck a vi va r I kommune n finns en

utan

visit.

" II

(L d.

givetvis

18390ch 1939. 1839 var li vel i Fin land skick .. någol he lI an nal än 100 år - Vi är Ivungna a ll bygga senare . Idy ll och drama! upp ve rksamhe le n he lI frä n Vi veI alla vad som hände grunden. be rä llar Guslav 1939. Det som sane sin KUlsar. T änk e r sjä lva all gå slämpel pä den generalion in i en kyrka som varit jag hör lill . Under de år Som oskölI ach nästan oanvänd i borl vara en Iyek lig barnöver 40 år. Och medlem- dom ulkämpades Ivå krig i marna i försam li ngen måste vårl land . Oeh barndomslirekryleras praktiskl lagel den var delvis ??? och grå. från noll . vissl finn s del Unde r den gångna höslen många som hällil fasl vid sin och vinlern har minnena krislna lro under fÖrlryekel. frå n 1939 och åre n fram lill Men so m exempel kan jag vapenslilleslåndel höslen nämna all vi inle hade hart 1944 blivit levande för mig na viII hålla kvar. På del säl- på nyl!. lel undgår man den broltsOrsakerna ä r Ilere men våg som ger faslla nde l så främst händelserna i de Ire slora problem . länderna slrax söder om Vardagen på Ösel är inle Finska viken. Senasle år i läll. augusti besökle jag Ösel. - Del ka n räeka 10 ka n- Och fiek där mänga goda ske 15 ä r inn an vi är på föt- vänner. Vänner sam jag ter. Men vi a rka r vänta för slä ndigl minns och länke r nu får vi själva bestämma på .

materi al oeh sådant st, r inte

Kuressrlare

Ar 1839 var en av de förfallare jag meSI beundrar och gä rn a läse r nä ml igen Zaeharias Topelius 2 1 är ga mm al. 100 år senare - år 1939 - fy llde jag åna år. Orsaken tili jämförelsen ä r all jag jusl nu i radion hör Carila Nyslröm i ÖSlerbOllnisk dagbok i viiken hon eilera r ur den dagbok som skalden skrev jusl del årel. Och del jag hör ger an ledning lill några små funderingar - och jämförelser. Inte mellan skalden och mig

larna ska man helst inte nämna. D e finn s men deras

En re nove rin g av kyrk an kastar

Värdar oe" gäster framför eli par av de väderkvamar som står kvar i Agla på Ösel.

Kyrktextilier

he lsl uppvil rmn ing finn s. Sl ale n ha r lälil sä lla på nyll kake hak efl e rsom kyrkan

Från 1839 tili 1939

50\ -

P.S . Texlen ovan kändes angelägen för mig all få sk ri va . J ag hoppas ingen lar anslöl och anser

Alla sätt är bra utom de dåliga , ..

att

a rden inte

hör hemma i God Tid. D .S.

Lucia med tärnor gästade Ekenäs pensionärer under julfesten Ekenäs Pe nsionäre r r. L vackraSI (111 leva. som mister har Iradili onse nligl fira l sina sill "JAG" f ör eli " f)U "! julfesle r i Semin a riesko la ns - Dll viii visa oso\' mä/el, die Au la. Fö re ningens slyre lse vi borde s friiva: beslöl i år på fö rsök bryla "A li skiillka det bäsw vi ilor de n här traditi onen och an- åt vlIr",ul",_ - BIi liLls IIppå o rdna julfesle n på Sladsho- vägell tellet med motiverin ga rn a - fö r ALLA som valldra i all medle mmarn a i kaffe- mörker Dell Ilöd, och serveringskommitt en för som bellöver värt stödJ" en gångs skull kllnde få ledigl all fö lja med program- Vi VILL jll så m yek et. met. all fö re ningens med- Det vi KAN är så RINGA, le mmar skulle få av njula. Oel! S PÄ R EN vi lämllar, den av föreninge n subven- är ofrast just INGA' tione rade julmale n. bänkade kring dukade bord i Mell ,.ållgell dll sjölIg eli sponlan och o lvun gen sam- hoPI' i oss täll de. varo. och att man efter det Det F1NNS kllllske UUS officiella programmel skulle bortom tidenws linde! få la sig e n "svä ngom ". som Det {lllllS kallske NÄ'N man inle haft möj lighel lill i som KAN Iilldro elällde!? Seminariesskolans Aula. Över hundralale l pe nsio- Bliv Du eli mildögd stjäma näre r fyllde Sladshotelle t vors klara, vira bloss, den 18 december _ då julfes- skall väeka I!järtats KÄRLEK te n inleddes med Pre lud av 011 GOD HET illol1l ossi Johann Sebas tia n Bac h och Bliv DLI dell ällglavillge, som byter sor8 i ro, Maj- Lis Vai nio vid piano!. I sill hälsningsanförande SOI1l tällker på dell rillge, berörde föreningens o rdfö- som skällker HOPP oel! rande_ Erik Elg_ i korthet TRO! " Den kristna föde lsedags- Oeil m ä Du bli eli milIIle feste ns" anor. som går tillfrdn m örk deeembemall, ba ka tili 4:de århundrade t som värmer upp det sinn e, e. Kr och de n egent liga juldär lågan Iyste mali! fesle n " Sole ns födel sedagsLucia med tärnor avtackfest". sam räknar sitt UTsprung i det fo rnl ida Egyp- ades genom fö re ningens ten och Ka ldeen_ o mkr. sek rete rare Ragnhild E nwald med eld röda nej likor_ 3000 å r LKr. Sylvias ju lvisa fö ljde som varefter ma n bjöd dem på allsång va refter , Gu nne l julglögg (naturliglvis - a lBe rglund , reciterade $Iikte r- koho lfri)! na "G ud s julkla pp tili vä rl -

Det

blev

m a tpaus

Haga pensionärer "julade" med fest Haga pensionärer firade si n sedvanliga julfest den 14. 12.90 i E lsebo med ju lma t och -dryck jämte jällefin underhållni ng, hör bara! Sedan vi skö ljt ned ju lglöggen och blivil "sångglada" stämde alla upp med " Nu tändas tusen juleljus" lill ackompanjemang av Be nn y Törnroos ' gita rr och Ecca Sjöbloms handklaver, varefter ordfö randen, Linnea G in st r ö m hälsade oss alla jäm te gästartisle rna hjä rtligt välkomna . De sistn ämnda inledde sångernas må ngfald med " 1 ur och skur" ac kompanjerade av respe klivc instrument. Dagens "dau" var nog de rara minstingarna från H aga sve n s ka barnträd gå rd , som bi ldade Luciatåge!. Sj älvaste Lucian (ca 4 är) med el-Ijuskrona på huvudet , de söta tärnorna, de käcka tomtarna och tili sist lilla tomtenissen tog oss a lla med storm. D e både sjöng och dek lamerade och gick värdigt och lå ngsamt runt de n julgransprydda sale n e li par gå nge r, så vi alla kunde få oss e n ordentlig " tili" pä dem _ 1 programme t följde de

Foto: Birgit Solitander traditionell a julsångerna, av "sleva" i oss den goda julevilka en del sjöngs unisont gröten och njuta av kaffe och andra av gästart isterna- och jultårt a_ Sångsoliste rna fick på sl1 sångvirtuose rna . Några icke " juliga" låtar säll ocksä en välbehövlig fick vi också tili livs som e li paus och hade sedan "ork" T aube-potpurri skrive t av all fo rtsälla med "Bjälle rho no m själv e ile r om honom kla ng'- (sjöngs unisont), säsom "Carmencita", " Vad "Se r du stj ärnan i det blå" vore li ve t utan sång och m.ll . Sist fick vi njut a av Eccas röst i " White Christdans" osv. Efte r e n fransk låt "En mas". Vi stämde alla in i stjä rna föll " fick vi ä ntligen "Giv mig ej gla ns, ej guld ,

ej prak t", varpå gästerna efter run gande applådåskor och ordförandetack for hem tili sill . Vi egna överraskades av "j ulbocken", som kom med rika hl1vo r tili oss "snälla barn". Så är det bara all tacka och vänta på nästa julfest hoppelige n unde r lika goda auspicier. "Stidolina"

med

den" av Vi ola Renwall och "Ett ensamt skidspår" av

tradi tioneIl ju lm at. sam avnjöIs tili aplitre tande bakBe rt e l Gripenberg _ gru ndsm usik . Före och e[ler Medan Olan vänlade på ju lm aten gladde kvä lle ns Lucia fö rtätades feslsläm- Irubadur B_ Grön holm assisningen med kända julever- sterad av sina små döttrar grecns. jlllgästerna med eli potpurri Feslens höjdpunkl blev julvisor. Ekcnäslucian_ Ulrica HolmFöreningens Seniordansabergs int åg med sina sex re uppträdde, unde r Elhel skö nsj un ga nde lärn o r. Efter Fä ltm arsch ledning med Ire de ras stämningsfull a pro- dansnummer Ljusda nscn _ gra mnummer följde lalel tili Eric-Walzer och SeniorLucia och feslla let. speciellt hu mppa . I det stora jullolleriel skrive t fö r kvä llens fest på vers av föreni ngens orfö ran- med omkr. 75 vinster. g)' nde Eri k Elg som f ramfördes nade Fru Fo rtuna den hä r av författ aren, där han ut- gången Saga Kidron med tryck te sig så här: huvudvinslen. Festen fortsalle med f1 e ra DII kommer Lucia med tär- timmars "Svä ngom " lill 10Ilor Deh sållg! nerna av Stadshotellets [jna 011 Iyser "1'1' m örker i o rkester. skrymslell oel! prållg! En tacksa m pe nsionä rsDu komm er tili värld - sam publik förefö ll vara nöjd i mycket- är vröIIg! med fö rsöket a ll fira julfesl - Du berältar Oli livet blir E. E . på Stadshotellet.

A rto Ril/tamäki bjöd på el/mal/ sshow_

Åbo-pensionärer firade julen D e svenska pensionärerna turbyrä blev e n trevlig bei Å bo var aktue lla under kantskap li ksom ocksä a ll a 1990_ Specie llt genom att andra som va r med _ Uta n Sommard agen hölls där i ju- mAnga ord - TAC K fö r e n ni . fin fesl. I början av decembe r de lOch hä r invid testen i bild tog God Tids re d . i de ras med herra r som serve rade julfesl. En verkligt va rm och kaffe t , Pede r Vtte r som julstä mningsfull fesl. Christel gubbe, och e n bild av puHolmströ m från stadens kul- blike n_

...

Får en pensionär förvärvsarbeta ? Kort sagt - ja. Utbetalningen av ålderspension och förtida ålderpension påverkas intc av pensionstagarens

tilläggsförtjänster.

I fråga

om de övriga pensionerna

har fastställts exakla belopp vilka

pensionstagarcns

in-

komster inte får överskrida. Överskridningen medför nämligen följder för ulbelalningen av pension, konsta teras vid Pensionsskyddscentralen . Kom ihåg skallebjörnen Beskallaren lar sin de l av till äggsfö rt jänslerna, eflersom de beskallningsbara Ii 11läggsfö rljänstern a dä de överstiger

viss

gräns

Förvärvsinkomster

sam

förtjä nas under pensioneringstiden jämförs för arbelslagare med pensionslönen och för företaga re med den arbelsinkomsl som ulgör grund fö r pensionen. Belräffande den fu lla invaIidpensione n kan man lilllämpa lumregeln en ligt vilken fö rvärsi nkomslerna ka n uppgå li ll 35-40 procenl av pensionslöne n e ile r av fö relagarens arbetsin komsl. Oä pensionslagare n ha r inko msler som uppgår lill 40-60 procent av den pensionsgrun da nde löne n överväger ma n all ä ndra de n fulla pe nsionen ti li delpension. Om inkomSlerna översliger 60 procenl övervägs indragning

minskar på pensionsinkomslavdragel. Ar 1991 är av pe nsionen. pensionsi nkomstavd ragel Den individ ue lla fö rl idsvid stalsbeskallni ngen pensione n är avsedd fö r 55 22 400 mark i årel för a ll a Ar fylld arbelstaga re , vars pensionstagare . Vid kom- a rbelsförmAga varak ligl har munalbeskallningen är pen- nedgAlt i sådan grad all det sionsinkomslavdragel för inte skäligen ka n fö ruIsä ttas ensamståe nde 29 700 och all ha n klara r av sill förför pensionstagarmakar värvsarbe te. Pcnsionen io25 000 mark i åre l var för dras om må nadsin ko msle rna sig. Med samma årsinkomsl- överstiger I 0 11 mark o De n gränser erhålls fu llt pen- individue lla fö rlidspe nsiosionsinkomslavdrag. Om in- nen ka n indras betydligl lälkomsten översliger gränsen ta re än invalidpensione n. För de n som uppbär fö rr,linskas pensionsinkomstavdragel med 70 procenl av lidspension fö r fro nt vele rane r är gränsbeloppet detden överskjutande de len. samma som vid de n indiviPensionsinko mstavdrag beviljas inte o m totalinkom- duella fö rtidspe nsionen . 1 arbe lslöshe lspension ä r sten vid slatsbeskallningen uppgår tili 54 400 mark i inko mslgränse n 2 022 ma rk i mAnade n. En Iillfä llig årel. Vid komm unalbeskallningen beviljas avd rag inte överskri dning leder inle lill om inkomslen för ensamslä- aU pensionen indras utan ende översliger 72 130 ma rk e ndasl tili all pensio nsuti å re l och för pensionslaga r- belalningen av bryls. Oeilidspe nsione n är avmakar 60 750 ma rk i å rel sedd fö r 60 ä r fyllda arbetsvar för sig. laga re (i no m sla le n och Pensionstagarna förvärvs- kommu nen 58 ; r) och eli vi ll kor fö r erhällande av den arbete Beskallningsbar arbetsin- är all fö rvärvsa rbetet fo rt komsl inverkar i allmänhel säller. Inkomslen och arendast på någ ra av Folk- belsliden för deltidsarbelet pensionsanstalten utbetalda får inte nämnvärt avvika inkomstbundna delar, exem- fr An varandra . Inkomslen får inom de n privata seklOrn pelvis på bosladsbidragel. Invalidpension kan bevil- vara 35 -70 procenl av den jas antingen som full pen- lidigare slabiliserade insion eiler som delpension . komsten. I no m de n offent Folkpensionslage n känner liga seklOrn fA r in komsten inle tili delpensio n. Beträf- vara 40- 60 procenl av infa nde invalidpensionen ha r komste n för heilidsa rbele l. I fa miljepensionen gö rs inle faslstä llts något exakl markbelopp som förvä rvsin- för barnlös eflerlevande makomSlerna inte får överskri- ke sk. pensionsjämkni ng. Den görs endaSI i arbe tspenda o

sionen. FrAn efterleva ndepensione n nvdras hä lfte n av sk illnanden mellan de n e flerleva nde make ns egna inko msle r (i all mä nhel de n egna pensionsinkomste n) och pensionsjämk ningsgrunden . Pe nsionsjämkningsgrunden är beroe nde av förmAngslåtare ns egen å lderse ile r invalidpe nsio n. Pe nsionsjä mkningsg run de n ä r minst I 432 mar k och högsl 3834 ma rk i mänaden. Om den e fl e rlevande makens inkomste r undersliger 1 432 Kyrkan min i byn, med landsbygden som bakgrund, Bilden tage" /ångt innan infartsmark i mä naden , inverkar och omfartsvägar byggts, inle pe nsionsjä mkningen på e fl erleva ndepe nsione n. FORTSÄTTNING •••••• Vilka inkomster påverkar inte pensionerna

Som pensionslaga rens fö rvärvsi nkoms l betrak las lön eiler a nnan pe nningfö rmån , som e rh Allils som vede rlag fö r arbe te ulfö rl i a rbetsförhållande eile r som fö re tagare. Kap ila lin komste r ä r inle sådana inko msle r som påve rka r e rhä llä nde av pensio n. Oylika inko mSle r är I. ex. rä nto r, divide nde r, hyresinkomsler eile r ren vinst av skogsbruke l. Om fö rvärvsinkomste n däremot grund a r sig på arbete, som utförts fö re pe nsioneringen , beaktas de nna inko mst inte sam fö rvä rvsin-

komst trots all de n kan ha be talats

under

pensione-

Vinterdagens ••••••••••• från sido I

all e n orlOdox fä llkyrk a finns inrymd i byggnaden inlill. Denna är e n ve rkli g sevä rdhet och den e nda i sil! slag i Finland : Idag eli Atomopolis? A li Lovisa idag i försla ha nd omtalas som hemort fö r landets fö rsla kärnkraft ve rk , betra ktas av många som en Ivivela klig ä ra . Sladen har som he lhet en egen pro fil som är a lhfö r historiskI och kuhure lh värdefull fö r a ll epilelel atomslad skall kunna sättas som vinje tt för Lovisa. Induslrialise-

e mpel på dethär ä r Rådhuset frå n 1862 och de n underba ra parken , Gene ralshage n. Invånara ntalet ILovisa Iigger idag unde r 8.000, med

ring och byggnadsverksam-

Rådhuset - en lovisaskönhet,

finsk språ kig

m aj o rite t.

lings pe nsion;; re r rf. Del hänger helt enke lt ihop med att före ninge n stanade som en lile n, oregistrerad arbetsgrupp inom församlingen . Efter införlivandel i det SIOra rö rbunde t har fö reningen vuxit uI tilI all omfatta ca 235 pe rsone r. Men före ningen uIgö r fortfarande en arbelsgrupp inom Lovisa fö rsamling. På denna förenings vägnar hälsas alla fe stdeltagare hj ärtligl välko mna. ge nam Anita von Martens

he I har inte fö rmått fördä r- sam dock inte är stö rre än rin gstide n (I. e x. a rli ke larvo- va sjöfa rtsidylle n i denna 500 persone r. de n). centralort fö r östligasle Nyland . KullurhislOriska bygg- Något om samlingens Bestämmande av månadsin- nader och unde rba ra natur- värdförening komsten Ma n har ibland undral vye r , inte minsl sedda frä n Om pensionstaga re ns fö r- den höga åsen öve r Lovisa- öve r del långa namn vinlervä rvsinkomster översti ge r viken , är de n vikliga de le n sa mlinge ns vä rdförening ha r gränsbe lo ppe n , indras pe n- av stade ns sevärdhete r. Ex- - Lo visa svenska fö rsamsio ne n. Oå den månalliga inko mste n be rä knas, beaklas lön och andra fö rmåne r på samm a säl! som då pe n- Kontrollera inkomstgränser- fråga vilka möjligheter man mä n unde r någo n månad sionslöne n ulräk nas (se bil a- na hos din egen pensionsan- har att fö rvärvsarbeta. Pe n- översliga nämnda grä nsbesionsanstalten meddelar lopp. U nder de n senasle stalt gorna) . Förvä rvsarbete för pen- pensionstagare n de exakta sexmånaderspe ri oden får inO m löne n fö r e li a rbete ko mste rna inte överstiga utbetalas fö r ne re månade r sionslagare av älderspe nsion markbe loppen. Vid kontrolI i e ft erhand gränsbe loppel multiplicerat på e n gång, fö rde las belop- påve rkar inte utbe talningen pel på de antal månade r un- av pensio n. me n fö r övriga och när man öve rväger med sex. de r vilka a rbetet gjorls. Tili pe nsionlagare lönar de l sig eve ntue ll indragning eile r exempel fö re läsnings-, ex- att av den pensio nsanstalt åte rindrivning av pe nsio n. pert-, a rtike l- och uppträ- som betalar ut pensio nen får fö rvä rvsinko msten i viss dandearvode n utbe ta las på e n gång. Arvodet fö rde las på de månade r unde r vilka VAD BEAKTAS SOM FÖ RVÄ RVSINKO M ST förberedelserna ha r gjorts. Pensionsslag De n genomsnilll iga månads- lnkomst inkomste n beaktas härvid . del arblP frov P InvalidP ind. ÄldP lidsP förl.P Arvoden för kommunala HUR MYCKET FAR MAN FÖ RT.lANA UNDER PENS IONERINGSTID förtroendeuppdrag Arvoden fOTförtToendeObservera att Förvärvsinkomstgräns Beviljad pension uppdrag inom kyrkan - angen gräns Förtid a ålderspension Arvoden för arvodesupp- ioge" grans Iderspension drag inom staten även åldern . yrkes- hÖgSl 40 % av pensionslönen Full invalidpension Arvoden fÖTpri vata skicklighel och förtroendeuppdrag hälsOlillslånd beaktas Riksdagsmans arvode lillfälligl Hemvå rdsstöd fö rvärvsa rbete Ersättning enligl lagen inte beak tas om service och stöd på - högst 60 % av pensionslönen Delpension grund av handikapp - högst 1011 mk/män (år 1991) lndividuell förtidspension Arvoden för familjevård - högst 1 011 mk/män (år 1991) Förtidspension för frontvete raner Föreläsnings. art ikel .- högst 2022 mk/män (är 199 1) Arbetslöshetpension expert- och uppträdandeförvärvsarbelet arbetstagare Deltidspension arvoden skall va ra - mmsl 1 011 mk/män (Ar 1991) fo rtgäende - högSl 70 % av pensionslönen arblP = arbetslöshetspension åldP = ä1derspe nsion företagare dellidsP = deltidspension invP = invalidpension - minst 24 262 mk/är (är 1991) - beakt as mte indJÖrt. P = individuell förtidspension - högst hälften av den stabi liserade - kan beaktas frovP = förtidspension för frontveteraner arbetsinkomslen i heltidsarbete

I BESTÄLLNINGSBUSSAR: I

Jurlstbyrå

O. LINDELL

OBS1Fn telefonrådgivnmQ

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan , 1

Gynna våra annonsörer

OY ALBIN STRENG Ab 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

Slorgårdsgalan 2. PARGAS

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

BACKMANS OPTlK

~ J-

~ J. '

KVRKSI.Arr OPTIK HSB 5 hus v,d .org.'

•••

2981927

KARIS. Kopmansgalan 4

Te1911·B1004

Tel. 911-30161

,ellen

Reslaurang~

Auto-Buss Bäck & Ostman Faniggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

'''

tel. 926-312 02 Öppet alla dagar

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenjörsv 4. Tel. 9'5-53 ,865 Beställnlngsbussar.

Turistbuss Tel. 96,-5201 64 el.mob. 949-560762 Vallgrundvägen 35 65700 Replot

RES MED EKENÄS PENSIONÄRER r.f.

ENGlAND

SKOTTlAND

30.5-12.6.91

Anm äl n in gar se n ast 2 6.4

GUDBRANDSDALEN GEIRANGER 8.8-15.8.91

Anmälningar senast 5.7 Närmare uppgifter och anmälningar tili Erik Elg tel. 911-15463.

Läs

och

res! 7d 15 d 10 d

APR l L Hollond 22m 8d 23,04 7 d Holla nd rKombinemd nyg· och bUSSI"I:sa

MAJ Mosk\lo Mainau

03.05 1105

Puh 911 / 84830 Tel

Rätta tipsraden

Inom utsall tid hade 264 krysslösare sänt in si na versione r av julkrysset sam ingiek i God Tid nummer 7. Flere av lösarna har haft svåri gheter atl hitta svaret på vad sommaren är Oeh goja brukar ju för det mesta vara a r a men den här gången har Hasse velat ha fram

---- f=== X

KEA. A la Carmen är givetvis s p an s k l och eftersom längtaf blir trå r så blir sommaren den här gången ÅS K TID inte Å RSTI D som många försökt sig på. M en det förrycker hela det nedre högra hörnet i krysse t . 1 j ult ippningen varie ra r tolkningarna av nyekelorden rätt myekel. Födkroken kallades för länge seda n det sl yeke mark en person hann plöja med den lrädgren eiler t rädrot sam anvä ndes innan plogen oeh årdret uppfanns. O eh lägervall är benämningen på förfall - speeiellt lanlbruk . H är invid kan den räll a tipsraden ses så var oeh en kan jämföra med sin egen r ad. Oeh de fem vinnarna i krysset respeklive tippningen är som följer. Kryssvinna re: Anna Gröndahl , H elsingfors , Frans Skytte, Terjärv , Svea Åbonde, Övermark , Gurli K oskinen, Åbo oeh M aja Forsman, T enala. Jultipsvinn are: Anita Jensen, Västanfjärd , Nils O lin ,

2 X

1 X 2

1 X

Här den r älta [ösn;lIgell tili kryss IIr. 7_ Oravais, Inga Kj äldström , Helsingfors, I ngeborg Lagerholm, Lovisa oeh Brila Johansson Pargas. Vinnarna gratuleras. Priserna kommer per post . Lösni ngarna lill krysset i dett a nummer ska vara redaklionen tillhanda senast den 28 februari 1991.

VIMOTSIGEN

9d 9d

JUN I England språkresa 01.06 11 d Legoland 02 ,06, 10,06 4 d Småland 07 ,06 3 d NordkBp 8, 15,22.06 II d BI'ctogne 0706 11 d Bornholm 11 .06 5 d Utldetbla 1206 Sd Syd Norgc 13 ,06 6 d Tyskland sprnkl't!so 24 06 9 d Skara 27 .06 :l d

EIt trivsamt semesterhotell i centrum av Jakobstad - kuststaden som bjuder på många IIna upplevelser! Jakobstad Wapen - galeas som byggs enligl '700-lalsrltningar. Nanoq - Flnlands enda alrikanska museum, njul av , OOO-Ials blommor I Skolparken ... SOMMARPAKET MEO OAGSTUR TllL SVERIGE I PRIS ENDAST 295 FIMlperson I dubbelrum Övernanning på Hoieli Fonlell Inkl. Irukosl. Bålresa Vr med mls Polar Princess lill Skellefteå . Bussen gralis ombord lör grupper! Bokning och fÖrfr~ ====::Z...H 0 1 E l - - -

IONTELL BUSSPlAN 22100 MAR1EHAMN 928·11570 Bes1äll vår nya resekatalog.

Optikos Aschan Ky

Vuorikaiu 13 ae,ggotan 13 10900 Honko 10900 HangO

M ärk gärna kuvertet med " Kryss 1". Adressen tili redaklionen är som bekant: God Tid , Cen1ralgatan 13, 10300 K aris. L yeka lil!!

NYlÅND-ASOLAND

GH,e..

'" ' WD,oono.

hIVI'

- SUandlonn YltI , Utr WI,jO meo "11. utf,n oyggnad.. - Odld rutlghll pt hoi"" pan.., nmllUbgfMl f1.af1 Nlv,t-In,!O

Tomi '111, 19r'\ll'lemshu, 1

VARENS RESOR_ 8d 12 d'" 13 d 3d

Närpes, 962-420 48 Vasa, 96'-" 20 48

( ')r-... "--{

BROMANS OPTIK Kungsg. 8, EKENÄS Tel. 911-629 49

~:~~~J:'3.~,'tmlnem BoWInb8.g911 . 16222fMm'II .113 ,t70C.lt1W.IIe~

64 fantast iska resor i vår nya broschyr Ring idag , så s ki c kar v i broschy re n .

02.03 06.03 17 ,03 22.03 26.03 28.03 29.03

INGVES - BUSSAR

264 löste julkrysset 114 jultippade

med handikapputrustning

MARS Wermlandia Turkiet, Istanbul Grekland TU R ·91 Paris Ital. rivieron Österrike ski d

HANGÖ TRAFIK

Välkommen tili Korpo

NORGE

jj.~

Tel, 91'-3094O

lofWII.M.ltIta"nI_

MATSTÄLLEN

~ "'

KOpmansgatan 11

lel. 91'-711523

Tel. 92' -88 97 59. Byrån sköler alla jundlska årenden. även lria rättegångar och försäknngarnas rättsskyddsärenden.

KARIS @PTIK Kb

GULO - UR - OPTIK

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 91 5-1710 42

Välkomna gamla och nya kunder l

Tel. 921-88 97 59. Tel. 921 -88 77 18.

OPTIKER

Kanalesplanaden '3, 68600 Jakobslad lel. 967-864' 11 , lelex 7558

SIBBO-ESBO-VANDA KYRKSLÄ -SJUNDEA-INGA

Heikki K.luonen 90--455 0319 him 463 600 CltI W.lllnou. 90-455 0548 hem9G-a(l23191

AFF WALLENIUS Ab Oy - Byrln med kOplcr'lbgl Jo;ur'Qf ,.",1 IIn, konUlkler

::~rn:::~:~~~~~'=:~,:,'!t=I~

~:~ 8t, .. ~ ""'---

'" --- -

Nr 1 i Karleby Nyrenoverat GRAND HOTEL

• Mysigt familjehotell i centrum • Dansrestaurang med levande musik • Drinkbar • Sällskaps- och matrestaurang Förmånliga grupp- och sommarpriserl Gu idn ing kan ordnas fö r grupper ------__________~

GRANOHOTE L--

_______

LAngbrog. 20. KARLE BY W ge&.134 11. telefax 968-134 11

FORTSÄ TT !NG ••••••••

Aldringsvården

inle direkI kan besvara enlydigl. Ingen människa eiler

•••••••••••• frAn sido 10

instans kan ensam lösa de

ma n överväga frAga n på nyll grundligl. POSilivl med re-

föreslående problemen eiler definiera mål som binder alIa . I della mångfald gör vi kanske angenäma och lrygga framsleg om vi kan kom-

formen är alt man strävar

eher all skapa möj ligheler lill all Iyss na och la hänsyn lill åldringarnas individuella behov och belrakla alla människor sam unika individer. Genom dessa ålgä rde r uppkommer äve n fungerande åldringsvård. Adminislraliva och e konomiska reformer räckcr in-

le lill. Man bör dessulom föra en öppen diskussion om äld rin gsvArdens innehåll och syflen. Annars kan vi hamna i situationer sam vi egentligen inte önskal. Man bör la upp frågo r som man

ma överens om den minsta gemensamma nämnaren , närservicecentret , och om

de SlörSla möj liga faklorn. värdigl åldra nde . AIli an nal löper nalurligl , om vi lillii mpar rimligl med konslnärens frih el, ekonomens räknelä ra och en riklig mängd glädje av all hjälpa . Markku Lehto avdelningschef socialoch hälsovårdsminisle riel

1,2 milj. 6nIändare, uppbär pension En mHjon ellhundrafemIi olusen personer uppbär pension i Finla nd . 42 proceot av pensionstagarna är under 65 år. Nio av lio pensionslaga re får Alders- , invalid- eiler arbelslöshelspensian.

Dessa uppgifter slår all finna i Pensionsskyddscenlra le ns och Folkpe nsionsanslallens gemensamma publikation

" Statistik

över

pensionslaga rn a i Fi nla nd 1989" . Majoriteten av pensionstagarna är kvinnor Majorilete n av pensio nslagarna är kvin nor. A nlalel kvinnor som uppbär pension är 688.000, av dessa har

Lösningar tili krysset i della nummer ska vara redaktlonen tlllhanda senast den 28 februari 1991 . Redaktionens nya adress är : Centralgatan 13, 10300 Karls. Märk kuverlet: " Kryss 1"

461.000 ålderspe nsion. Della ä r näslan lika myckel som del sammanlagda a nlalel män som uppbär pe nsion. Arbelslöshelspension som ulbelalas lill äldre a rbelslös fAr samma nlagl 63.000 pe rsone r. A v de m är drygl hälf-

na är i della fall persone r sionslagare och var femle som e ndasl fAr fo lkpension. kvinnliga pensionstaga re fAr Sammanlagl 173.000 pe rso- invalidpe nsion . ner uppbär endasl folkpe nMännens genomsnillliga sion och av dem är maj ori te- invalidpension ä r 3.900 ten kvinn or. ma rk i månade n, vilkel är mindre än de manliga penDe n genomsnillligl högsla sionslaga rnas geno msniltliga ten kvinnor. pensione n har de 133.000 ålde rs- eile r arbetslöshelsDen genomsnillligä 101al- pe nsionäre r som unde r hela pe nsion. Anlalet pensionslagare pensionen är 3.500 mark i si n arbetshisto ri a varit aomånaden. Kvinnornas gen- slällda hos slal eile r kom- som uppbä r fö rtida ålde rso msnillliga pension ä r drygl mu n. De ras geno msnillliga pe nsion är kna ppl 18.000 3.000 mark och männens pension är för kvinnorn as och av dem ä r tre av fy ra Bland männen 4.200 ma rk o Med 10lalpen- del 5.000 mark och för män- kvinnor. sion avses del sammanlagda ne ns del 7.000 ma rk i mäna- lycks del va ra [rä msl män med höga inko msle r som beloppel av folkpension och den . välje r fö rlida ålde rspe nsion ; arbelspension. Män uppbär invalidpension de ras medelpension ä r 5.200 Den genomsnillligl lägsla Invalidpension ul betalas mark i månade n medan pensione n ä r 1.800 mark i lill närmare 292 .000 pe rso- kvinnornas är e ndasl 2.400 må nade n och pensio nslaga r- ne r. Var lredje manliga pen- mark i må nade n.

Namn ................................................................................................................................ Adress ..............................................................................................................................