God Tid 2/1991 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

, Läs på uppslaget om vinterdagen iLovisa. Argång 19 Nr 2 12 mars 1991

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Håkan HeUberg iLovisa: o

•

"Aldrandet uppfattas olika inom olika kulturkretsar" Åldrandet uppfattas o lika ino m o lika kulture r, betonade chefreda ktö r Håkan Hellb e r g i sitt tai vid Sve nska pe nsionä rsfö rbundets vintersamling iLovisa. I Namibia ä r de n största a rtighet man kan visa en äldre genom att säga " nä r du blir

- Man märker att skalet gammal ska jag tugga maten bergs föredrag hade mycket och fod ralet åldras och man åt dig". hänt. Vinte rsamlingen inleddes orka r inte som föru t. Man - Detta ä r viktigt i en i Lovisa vackra ky rka där Forts. på sido 8 kullUr där det inte fi nns ordföranden för Lovisa tandproteser och maten ä r svenska fö rsamlings pensioav sådan konsistens att den närer, Leo von Ma rt e ns, som svarade för arrangemåste tuggas. Me n innan Håka n He ll- mangen under dage n, hälsade välkom men tili "kyrkan mitt i byn" . Han höll också en kort altarandakt. I kyrkan medverkade Lovisakören under ledning av JanErik Sl ätis. Vid orgeln satt Ola Abra h amson.

Lovisavalsen spelades av spelmansgillet.

VÄLKOMMEN TILL SOlVll\'lARDAG

1 TAMMERFORS 18.6.1991

Från kyrkan förflyttade sig pensionärerna tili idrottshallen dä r Ky ll ikki Kjerin hälsade välkommen. Lovisa stads musikkapell spelade . Stadsdirektör Henry Li nde löf berättade om hur åldri ngsvården va r ordnad i Lovisa. 260 personer får idag service inom de n öppna vårde n och a ntalet platser på åld ringshe m har minskat från 76 år 1984 tili 32 i dag. Och Lo visa är som beka nt föregå ngare inom de me nsvårde n genom Rosenhe mmet.

- Han skröt int , ha sa som det är, ko nstate rade Häka n Hell berg om stadsdire ktörens info . Åldrandet resurs eiler börda Talaren höll ett personligt hället anfö rande och e rkände att ban själv börjar ko mma i den älde rn då han börKyllikki Kjerin hälsade välkommen tili Lovisa på arran- jar funde ra på och intressera göremas - Lovisa svenska församlings pensionärer - sig för hur de n sista delen av Iivet ska gestalta sig.

S venska Samskolan och primärskolan i Tammerfors invigdes den 6 december /902 . Huset är idag den svenska kulturellS högborg i Tammerfors. kl

Drillflickorna som uppträdde tillsammans med Lovisa stads musikkapell väckte beundran hos de närmare 700 pensionärerna som samlats i idrottshallen iLovisa.

13.00 14.00 15.00-17 .00 18.00 20.00- 22.00

T ID SSCH EMA: Andak tsstund i Alexanderskyrkan: pasto r Brita Ahlbäc k. Vä lkomstkaffe på hotell Rosendahl Huv udfest Middag Dans

Förmiddagen reserverad för guidade turer i Tammerfors. Föreningarna uppmanas kontakta Stade ns Turistbyrå direkt om guideturerna. Adress: Tampereen Matkailutoimisto ( Leena Luotonen). Verkatehtaan katu 2. PL 87 , 33211 TAMPERE, tel. 931-126652 eiler 931-126775. Kostnade r: guidernas timlön + socialkostnader betalas direkt tili Turistbyrån. Tili middagen serveras grisstek med svampsäs. rot-potatismoslåda, grön sallad . Fruktsallad med likörsmak . Bordsdrycker: isvatten eil er "kotikalja" . lnkvartering på Rosendah l hotell för de 350 , som först reserverar plats direk t frän hotellet. Tel. 931-11 22 33. Specialpris: 21O ,-/person i dubbelrum. Mk 340.-/singe lrum . Garderobavgift: mk 5,Anmäla n fö reningsvis senas t 15.4. 199 1 SPF:s kansli. Vasaespla naden 20 A, 65100 VasalPer T ho masfolk. Tel. 961- 17 9070. Deltaga ravgifte rna mk 160 - in betalas Ii kaså före ningsvis senast 15 maj ti li fö rbundets konto i Helsingfors Spa rbank ko nto nr: 40551 1-40001 177 eiler Postgiro 120395-8.

Svensk-Finland försäkrar

II)

c msjukvå rd och he mh jälp är ord . som

man

o fta

slöler på. när del ä r fråga om åldri ngsvå rd. De l förefalle r som om det snabbl öka nde anlalel äld-

f I

re mer eiler mindre vård-

behövande männ iskor skulle ha lagil myndighetern a

mcd

överrask-

ning. Del gä lle r nu all fi nna nya och effe kli va lillvägagångssä ll fö r all lösa probleme n. va rl land har man lidigare allmänt lagel ulgåll ifrån all de , som inle mera ka n la hand om sig själv, bör placeras på e n som man anser fö r honom lämplig a nsla lt . Inom a nlallvå rden finns hos oss e n myckel högre procenl av de ållio år fy llda människorna än i våra nordiska grannländer. Söderom Norden ä r anstalvårde ns omfallning ganska obelydlig. Della bero r delvis på all slrukl ure rna i vära samhällen är olika. 1 Mellane uro pa deltar inle kvinnorna i förvä rsa rbete på längl nä r i sa mma utslräckning som här i Norde n. Urbaniserin gen i vå rt land har gåll myckel snabbl. Fö rändri ngarna i sa mhället har unde r en relalivl kon lid varil omvälva nde. På vårdseklorn ha r man bekymme r med all hinna a npassa sig lill de nya förhållandena.

m man framdeles skulle forlsälla all place ra alla åldringar i behov av sjukvå rd på anslalt i samma o mfallning som lidigare skulle man slå inför e n olöslig uppgifl. Antalel sjukhusplatser skulle av nödlvång ulökas i synnerligen anmärkningsvärd grad. Fö r en ulbyggnad i den omfallning, som skulle krävas, ha r vi inte e konomiska möjlighele r. Nya melode r måsle dä rför sökas.

e hoveI av vå rd är myckel skifla nde mellan olika orle r i vå rl land. Vi har kommuner där ålde rspe nsionärerna lill antalel överstiger 20 proce nt , medan i andra kommuner siffran ka n rö ra sig mella n lio och fe mton procenl. Della visar all proble-

men inte överallt är de samma.

JERKER har ordet Det nya året fick fö r min del en bra Slart lillsammans med öSle rbouniska pensionärer under midvinle rkryssninge n Vasa-Umeå - retur. Ide n med all kryssa kläcktes i liden av Eina r Storgå rd och med dåva rande o mbudsma nne n Else-Maj Johnson som driftig pådriva re var lanken omedelbart o msau i handling och nu har den e na kryssningen eft er de n andra avlöst vara ndra i 15 ärs lid. Bäde Einar och Else-Maj fanns med på årels kryssning, som va r de n nya ombudsma nne ns försla . Jag upplevde e n olrolig slämning och e n lrä ngsel på dansgolve t av oanal slag . MOlion, närko ntakl , social

samvaro , allt i eli e nda gylle r av trampande föller. Lars Ho lm frå n Lappfjärd sammanfattade : !l Vi är alla i sa mma båt , alla lrivs på vära lräffa r" ! Sä sant som det är sagl. A rets a ndra sto ra mönstring av pensionärer var vinte rdagen i lovisa . Uppslutningen va r storarlad och a rrangöre rna Lovisa Svenska försa mlings pe nsio näre r skall ha ell SIOrl lack fö r fina arrangemang. Redan nu har jag lillsammans med ombudsma nnen sla rtal för be redelserna fö r somma rdage n, fö rbundels slö rsla årl igen åle rko mmande samling. T amme rfo rs är mÖlesplals

Pensionärer Veteraner Han arbetar för er hälsa och trivsel

rikSdagSman-profess~ÄLJ OLE ~ OLE WASZ-HÖCKERT ~:~rs

Hemsjukvård H

illills har he msjukvå rde n hu vudsakligen omfallal i relativl gOll skick va rande palienter, som vå rdare n kunnaI besöka e n eiler ell par gånger om dagen. 1 storl sell har palienlen kunnaI kla ra av det nödvändigasle på ege n hand . Småningom komme r vå rde n av me r eiler mindre sängbundna palie nler all bli me ra allmän. För all göra della möjligl kräves stora förändringar i vårdrulinerna. Särskild uppmärksamhel måsle i della fall ägnas ensamboende åldringar.

Iminstone i e n del kommune r har man börjat förse e nsamboende åldringar med sk. alarmlelefone r. Med hjälp av denna kan åldringe n få hj älp i e n nödsitualio n. Dä rigenom kan man undvika sådana tragedie r som all e n ensam åldring kan bli liggande hjälplös i fl era dygn. Sådant har lyvä rr fler än en gång inträffal.

a n ka n anlägga många synpunkler på vilka krav, som ka n släll as på en ulökad hemsjukvå rd . Fö r det fö rsla få r det inte bli fräga om någon form av B-sjukvå rd . De n måsle hållas på samma nivå som anslallvå rden . Här blir bosladsfrågan viktig. De n be rörda skall ges valfrihel. Han skall själv bestämma, hur han viII ha del , och hur ha n viII bo. För atl de n valfrihete n skall bli möjlig kommer det äve n atl slällas stora krav på organisalion och personaI. Bosladen måsle åtgärdas så att den vå rdbehövandes möjlighete r att själv komma tillrätta i görligasle må n underlällas. Någon dörr måsle kanske breddas, badrummel nyinredas och överhuvudlagel måsle ailI i bosladen göras så lällhanterligt och läUålkomligt som del bara ä r möjligl.

eI viktigaste av allt ä r au vårde n kommer all ske på palientens egna villkor. Det är av synnerlig vikt att inga Slörre förändringar behöver ske i de dagliga rulinerna . Vi har alla vå ra inrolade vanor, och dem viII vi gärna bibehälla. Den som viII sova på morgonen skall få göra del. Palienten bör få den vård som just han eile r hon behöver, och som är a npassad jusl för denna person . Hittills har väl värden i huvudsa k skö u s under normal arbetslid. Men om vi får en sådan förändring au vården även kommer att o mfaua helI sängbundna patienler , måsle arbelel or-

den 18 juni . Sve nska Pensionärsföreningen i Tamme rfo rs sva rar för å rels a rrangemang och för alt underläu a mill " jobb" har ombudsmanne n Per Thomasfolk kopplats in på a rrangemange n som huvudansva rig. Del betyder också alt alla kontakter sam rör sommarda-

gen sköts av Pe r och kanslie t i Vasa . Adressen är: SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUND ET :s kansli , Per Tho masfolk , Vasaesplanade n 20 A , 65 100 VASA , lel. 961 -17 9070. Sommardagens progra m genomförs i lradilionell slil. Samling i kyrkan, kaffe på Rosendahl. Feslprogram . mal och dans. 1 T amme rfors finns myckel sevä rl . Missa inte turistbyråns guidade rundlurer a nlingen före kyrkobesökel eiler fö lja nde dag ifall ni öve rnaltar. Fö r de som försl reserverar över-

naltning på Rosendahl finn s rum lill sped alpris. Se a nnan plals i dagens numme r. Också mOlio nsdagen är i planeringssladiel. Kom med. Motion är bra för alla. Förbundels 4:de samling dethär å rel är kulturdagen . De n a rra ngera på Lärkkulla i Karis och ko mme r all helt gå i musikens lecke n. Tillsammans med Gurli har vi besökl Lärkkulla och program mel är spikal. Vi åle rkommer j ett senare num-

mer av God Tid . Nu ber jag dig ba ra re e rve ra dage n, de n 30.10.9 1. Väl mÖll pä alla våra samlingar.

Ytterst i havet Skalden Alexande r Slo lle besjunger sin hembygd , som blev hans "drö mland tili levnadskvällningen ". Någonling liknande ville jag säga om några utskärsöar i Korpo. Ännu ka n jag höra havsbruset på Utö eiler ser jag Jurmo vilande i söndagsljusel med del lilla kapelIel som mäl fö r länglan. Efte r en gropig färd över Vidskärsfjärden sliger vi i la nd på UlÖ. På denna ensamma ö kämpar buskar och slyvmorsblom o m livsrum i bergels skrevor. Från fyren kastas ell bländande Ijusknippe ut öve r havels ingenma nsland. 1 lotsstugan på bergel slå r e n 10lS på vakl vid rada r och kika re. Nä r som helsl kan en inkommande bål a nhålla om 10ls fö r färden in tili Åbo. Blir del dimma, gör mislsirene n nallsömne n läll . När lelefoner inte fanns hissades ell segel på bergel , nä r präst och kanlor anlä nt vid vä reile r hÖslluren . 1 UlÖ ulskärskapelllände r kyrkvä rde n de lio Ijusen pä ah aret. Ell namn för va rje Ijus. Vi läse r namne n på de ullä ndska sjömän, som e n slo rmig julnall fa nn döden i böljorna. Från Ulön fö rdes de döda över bräckliga isar eile r över slormupprö rt hav lill gra nnön Jurmo. Vi minns Slrind-

ganiseras så, att del vid be hov blir fråga om vård dygnel runl. Man kan inte lämna e n sjuk människa liggande ensam i sin boslad från kl. 16.00 den ena dagen lill kl. 8.00 följa nde dag. Vår kropp fungerar inte på del sättet. Anlalel besök i hemmel måsle molsvara be hovel.

" A

ve n på vårda rna komme r att slällas nya krav . Redan under ulbildningsliden borde man beakta aU åldringsvård kommer att utgöra en belydande del av deras ko mmande arbele . Del är viktigl au vllrdarna ä r medvetna om att de har att göra med helt va nliga mä nniskor med samma reaktioner och känslo r som alla andra. Byte av vå rdare bör undvikas, ty det skapar olrygghet. Au palienten känner sig trygg är vikligl. Medvelenheten om att hjälp finns på nära häll och inom rimlig tid verkar lugnande. å e n del orler, me ra i Sverige än hos oss, har man pröval på en mella nform mellan a nslaltvård och hemsjukvå rd. Ell mindre anlal personer bor under hemlika fö rhållanden i t.ex . en större lägenhel. Alla har egna rum , men även gemensamma ulrymmen finns. I mån av förm åga hjälper de lill med all skö la de i huset förekommande sysslorna . 1 synnerhel för dementa och även för tidigare isolerade hemmaboende har denna vårdform gell enbarl POSiliva resultat. Umgängel med a ndra människor har hafl

en stimulerande inverkan .

å e n del större orler har man gått in för ett systern med nattpatruller, som besöker ensamboende åldringar. PII detla säua kan man undvika överlånga intervaller mellan vårdarnas besök . e nya vårdformerna fordrar en hei del nylänkande. Del ekonomiska stödet lill dem , som som sköter vårdbehovet i hemmet , borde få en kraftig förslärkning. Det blir under alla omsländigheler del billigaste säUel att vårda någon. Della kommer att ställa vissa krav på kommunerna , som helsl kör iinvanda spä r. Eftersom vi nu möU ekonomiskl kärvare tider, kan vi räkna med aU lusten och förmågan tili nya satsningar inte är överhövan stor. När samhället sparar , är sodalväsendet en av de stora förlorarna . Levi Klåvus

och mening. "Det måsle finnas någonting bortom de ödsliga vidderna och de sto-

ra djupen ." Detta någonting ger vi kanske olika namn , då vi inte viii torgföra våra in-

nersla lankar och vår stora hjälplöshel. Vi är inte ensamma . Vi

minns psalmislens förlröstan : "gjorde jag mig en boning yllersl i havel sä skulle också där din hand leda mig bergs dra maliska skildring i och din högra hand falla Hemsöborna. (Nu har Utö mig . Vi drömmer om en egen begravningsplals. San- tid , när havet inte mer är. den lill denna måsle lransVi lalar om den nya jorden. porleras från fasll andel) . Vi är hoppels folk. 1 en Om någon lämnal det jo r- norsk dikl möler oss en slrådiska på vinlern , måsle del lande framtidsvision , vari anslå med den sista lj änslen havel är förvandlal : tili präslluren i juli. På JurStig UI, min venn , på denne mo gick man då i procession nye jordell under psalmsång in på kyrog sell dill tOI på havel av kogården och följd e man så kryslall. i tankarna den , som redan Du har en verdell sam er länge vilal i djupel där nere . Ulell grellser, Naturen på Jurrno är säre- er salig liv i dager w ell lall. gen. Vi ser hede n, havel , Gunnar Levlin horisonten. Ljungen lågar. Djuren bela r på ängen . Väderkva rne n vilar. Vi har svårl all fö reslälla oss ell liv r----------~ här ule i forna lider. Nu är livel kanske annorlunda för de få människor, som finns kva r, men havel finns ju kva r. 1 ell avseende bor vi alla på en ö mill i ell slormande hav. " Kring livels soliga ö brusar dag och nall döde ns ä ndlösa havssång. " ( R. Tagore.) Vi bor på e n lile n planel i ell oändligl unive rsum med olaliga galaxe r. Vi bor på en ulsall plals. Varl är vi Vlstra YHernäs, SF-22100 .... på väg? Vi söker trygghel riehamn, tel. 928-11183 och va rma ord . Vi viII mäl II

ÖPPET ARET RUNT

VERKSAMHETSKALENDER ... Haga Pensionärer rf

Drumsö pensionärer rf Hagalund pens.klubb 14 mars Svenska Teatern kl. 19. AXEL. Verksamhetsplan våren 1991 20 mars Besök pä Silja Se re nade 18 mars Utflykt tili Tammerfors. Guidad visn. av "Tam- 27 mars Hobbyträff, Kaj Ahlgren , en djurfilm merfors-huset". Luneh. Besök på Haihara doek3 april Klubbmöte, allsång, eget program Mars fred . 22 Siv Their hälle r föredrag museum. 10 april Hobbyträff, seni o rdansare frän Grankulla Helsingfors sparbank har program Sjö- April fred . 5 24 ma rs Teatergruppen Lysmaskarna "Alla ombord" (Mu- 17 april Underhållning, Be nn y T ö rnroos oeh Eeea Utfärd sikkomedi) kl. 16 i Annegården Anneg. 30. blom fred . 26 Åke Lindman berättar 25 mars Månadsmöte . Informatio nssekr. Kirsti Westerlund 8 maj Info , lotte ri ev. eget program fred. 17 Vårfest Maj talar om " Unicer'. 15 maj Våravs lutning, utn ykt med middag På månadsmö te na , som bö rjar kl. 14 sj unge r vi allsång 13 april Skolteate rn " Pierrot eiler Nattens hemligheter" 4- 6 juni Gotland-kryssning, Sall y Caravelle samt rundtur tili pianoaeko mpa njemang . Styrelsen rese rverar sig fö r (opera i 2 akter) kl. 15. på Gotland event. programfö rä ndringa r. 22 april Mänadsmöte . Erna Buss berättar om e n resa tili Varje fredag seniordans kl. 15 - 16.30. Observera de svenska pensionärssa mlinga rna i Åldrings" Vladivostok " . eentret , Tölögatan 33! 16 maj Vårluneh . Kirsti pens.klubb Styrelsen ö nskar alla medle mmar hjä rtli gt välkomna tili 13 juni Utflykt tili Sibbonejden . Teate r i Söderkulla 14 mars Temadag i Kannbrobaeken kl. 13 vårens begivenheter! "Järn äldern " . 17 mars Päskbasar i Sö drik församlingsgå rd 10 april Kungsväge n Åbo tili Viborg kl. 19.30 Studiecirklar i Kampe ns servieeeenter kl. 14. april " Attes TRAMP" 7 maj Motionsdag pä So lva lla 12 mars " Kåseri om Mozart" med musikillustration . 16 maj Eget program 9 ap ril "Öland solens oeh vindarnas ö". Diabilder. Karis Pensionärer rf ma j Klubbens värfest 14 maj Reseinfo om Kalmar-Öland resan 1.6-7 .6. 24.3 Teate rresa tili Tenala där vi ser " Är du inte riktigt " Fisk". Köklax pens.klubb 13.4 Svenska Teate rn där vi ser "Axel". 22 mars Eget program Övrig verksamhe t 5 april Lotte ri Esbo svenska pensionärer rf:s Seniord.ns: varje må ndag kl. 14.00- 15.30 i Brankis. 19 april AlIsäng Trivselklubben: varje onsd. kl. 11 .00 i ViII. Haga. 10 ma j Kaj Ahlgre n , film verksamhetsprogram våren 1991 Visklubben: va rje o nsd. kl. 13 - 14.30 i Villa Haga. 24 maj Avslutning 14 mars Temadag i Kannbrobaeken kl. 13. Bilj.rd: kl. 13 oeh Boeda kl. 14.00-15.30 i Unkan varje 7 maj Motionsdag på Solvalla torsdag. Kyrkobyn pens.klubb 18- 19.6 SPF:s sommardag i Tamme rfors Vi åke r en gång i mänaden tili Päiväk umpu oeh vattenjum12 mars C hristian Blo mberg, allsång pa n. 26 mar s Skvalle rd ag, sång oeh lekar Alberga pens.klubb 9 april Bingo 19 mars Åsa Eklund sjunger oeh spelar 23 april Frägesport 2 apri l Lotteri , Jarl Mattsson , di abilder 7 maj Utfärd tili Kyrkslätt , kyrkobesök samt middag på 16 april Klubbmöte Hjo rtla ndet 14 maj Vå ravslutning med program Norra Kyrkslätts 21 ma j Födelsedagsfest 12.3,26.3, 9.4 ,23 .4 oeh 7.5 seniord ans Pensionärsförening r.f. På alla mö ten info samt diskussio n över allmänna ämnen. Dalsvik pens.klubb Sökö pens.klubb 3.4 Månadsmöte på Sto r-Raula Martha-Gård. 18 ma rs Utfärd tili Fazer 13 mars Basar på Sökö serviee hus 23 ma rs Basar i Karabacka Me llersta Ny lands Pensionärsför. Samarbetsdel. 20 mars Klubbmö te med program "Övere ns" värmö te. I tur Norra Kyrkslätts Pensio25 ma rs Bingo 3 april Lotteri/Kaj Ahlgren visar (jIm närsför. 8 april Ja rl Mattsson. resa i Norge 17 apri l KJubbmöte med progra m 15 april Loneri 23.4 Svenska Pensionärsförbunde rs vä rm ö re. 8 maj Vårutfärd 22 ap ril Sonja Tuomoiin, spee.fys. terapeut på Stor-Raula Marthagå rd . 8.5 Månadsmöte 15 maj Lotteri/Frågesport 29 april Utflykt tili Syvä lampi ? Träff pii Varella . med Öste rby Pensionärsför. 29 maj Avslutning 6 maj Lotteri 25.5 Vå rfest, pii Furuhed U.F. 13 maj Födelsedagsfest Sånggruppen övar varannan veeka. 18.6 Somma rd age n i Tammerfors. 20 maj Program av medlemmarna Seniordans lIveeka l /mä nad a llsång ? Sommarutfärd . 27 maj Avslutning Pensionärsuniversitetet Ilveeka ? Ruskaresa

FÖLJ MED PÄ SPF:s FÖRSOMMARRESA TILL ÖREBRO, KALMAR och GLASRIKET! Med snabbvisit på Stora Alvaret!

20-28.5.1991

M usike n bär oss - ieke o rde n , de to lkar e ndas t hä r oeh nuo M usiken bär oss över tide n bo rto m gränserna fö r dage n. Musiken bar oss gay oss nä rhet redan d ä som barn vi lekte. Inge nting ä r sent oeh tidigt på vä r vandring i geme nskap. Allt ä r d å oeh nu oeh sedan . Ordlös kan fö rtröstan vara blott musiken bä r oss . Julen 1987 lngegärd

MÖTESKALLELSE Svenska Pe nsio nä rsfö rbund et r. f. sammanka llas tili stadgeenli gt vårmöte tisdage n den 23 april 1991 kl. 13.00 pii Tekniska Fö reningen , Georgsgatan 30 i He lsingfo rs. Fullmaktsgranskning en timme före de egentliga förhandlinga rna. Ka ffe serveras från kl. 12.00. Beha ndlas i fö rbundets stadgar § 11 fö r vårmötet nämnda ärenden . Enligt § 14 i stadgarn a har medlemsförening med 1- 100 medlemmar rätt a tt sända e n befullmäktigad representant , medlemsfö re ning med 101-200 medlemmar två oeh me dl emsförenin g med över 200 medlemmar tre representa nte r. Varje befuJlmäktigad rep resent ant har e n röst.

1. FÖRBUNDSSTYRELSEN

PENSIONÄRSFÖRENINGEN ETTAN

Också Kalmar slott från J 100-talet hör tili de sevärdheter som står på vårt reseprogram i Sverige den 20 -28 maj. Den som är intresserad kan fram tili slutet av mars kontakta LL-Tourist Service i Helsingfors tel. 90-68511 00. Se program och prisuppgifter i nr. J .

Den här dikten är skriven av en god vö n tili mig SOm giek bort i september. När jag läse r deh är orden känns saknaden inte så tung. G.N.

a no rdn ar tillsamm ans med LL-Tourist Service e n bussresa tili Mellan-Sverige 22-27 maj. Resan gär tili Dalarn a, Gästrikland och Hälsingl and me d besök bl.a. i Carl La rssons he m , Lasse-k rog med Ko la rmuseet , Tro lldalen m .m . I prise t som är 2 135 mk ingår fö rutom buss- och blltresan logi i 2 persone rs rum i goda ho te ll samt halvpension. Nä rm a re uppl ysningar ges och anm älninga r tas e mot ino m ma rs mll nad av G e rtrud No rdbl ad tel. 90- 14 10 79 och Ragnar Hansson tel. 90-574882 . Alla resei ntresserad e välkomna!

Inför riksdagsvalet ... ..

Henrik Westerlund:

Ob-ombudsmannen har ordet

Några pensionspolitiska synpunkter

Rösta i riksdagsvalet! När detta nummcr av God Tid utko mmer pågå r fö rhandsröstningen i riksdagsvalet. Detta va i är historiskt eftersom vi nu för första gången har ett en dags vaI. Söndage n den 17 mars skall alla de som inte förhandsröstat bege sig tili va luman för att göra sin medborgerliga plikt. Det hör tili våra demokra tiska rättigheter att rösta. Genom att rösta påverkar vi utfo rmn ingen av politiken i vårt land. De 200 riksdagsmännen sam utses bör före-

träda de åsi kter som välj arna har. Det är detta som kallas representati v demokTali . Pensionärern a är den största sammanhängande väljargru ppen i landet. Detta bör rimligtvis innebära att politikema och partierna Iyss nar och no terar åsikterna bland pensionärer. De pensionärer som har

det sämst ställt i dag är de ca 170.000 som enbart Iyfter fo lkpension. Politikerna måste förbättra den na grupps situation. Inom pensionärsrärelsen fortsä tter ar-

betet för en minimipension

på 3.000 mk . Den ekono- te enbart o m den sociala miska utveckli ngen är inte tryggheten och de ekonopå pensionärernas sida i miska förutsättningarna fö r denn a strävan . N är ekon o-

pensionärerna. Fö r oss Fin-

min är i obalans är det de svaga i samhället som drabbas hårdast. Sociala reformer skjuts på framtiden. Under innevarande riksdagsperiod ha r vissa små framsteg åstadkommits för pensionäre rna. Men de löften som utlovades i början på åttiotalet har inte förverkligats. Det är som riksdags man Håkan No rdma n skriver på annan plats i de nna tidni ng svårt att få orättvisor ba kåt i tiden korrigerade. Riksdagsvalet handlar in-

landssvenskar är de t svenska språket och vår kultur livsviktiga . Påhopp på den svenska minoriteten i vårt land fö rekommer med jämna mellanrum . Det färskaste exemplet är deba tten om den s. k. tvångssvenskan i grundskolan. Det är därfö r av stö rsta vikt att de sam in-

väljs har naturliga fö rutsättni ngar att bevaka de fi nlandssvenska intressena i landets ri ksdag. Per Thomasrolk

P-H. Nyman:

AlIt färre rockuppslag bär veterantecknet i riksdagen Maunu Kohijoki från Björneborg. för tankarna tillbaka tili kriNestorn bland ri ksdagens get. svenskspråkiga veteraner är Det finns veterank lubb i rörstås Ole Wasz-Höckert, ri ksdage n. Jag har räknat ut legendarisk barn läkare med att dä r finns elva medlem- åtta år bakom sig i riksdamar nu när riksdage n avgå r. gen. Han viII komma igen. Sex av dem ställer inte alls När jag kom i riksdage n Vad gör ri ksdagen fö r ve- upp fö r återval. Fem står tili rör fy ra år sedan blev jag teranerna ? Den fråga n ställs disposition fö r en ny insats, översvallande omhändertaofta . Och de n är alltid lika men det står skrivet i otyd- gen av veteranbröderna, pinsam och plägsa m. bara stj ärno r vem av dem trots de bristfälliga meriter Samtidigt som det skulle so m återfinns i den nya par- jag kunde visa upp. En fri va ra fel att säga all ingen- lamentariska fö rsamlingen. villigi nsats i slutet av kriget ti ng har gjorts så står det J ohannes Virolainen är har i alla fa ll befunnits beklart att de t ha r gjo rts för Ii- ve teranen bland veteran er- rättiga ti li att bära veterantet. Knappt tilltagna påslag na, troget med också vid tecknet, en källa tili stolthet känns stundom som all spot- den klubbens träffar . Tili och glädje fö r mig . ta t en törstig. den centerpartistiska gru pLeden glesnar alltsä bland Jag har oCta undrat om pens "avhoppare" hö r också veteranerna i riksdagen, på det inte en gång, redan i slu- Einari Nieminen och Taisto allt färre rock uppslag återtet av 1940-talet, var så att Tähkämaa, den förra från finns eklövet. Bl and alla de veteranerna förbisåg det Åbo norra valkrets, den se- nya kandidater som jag har som i dag kall as intressebe- nare frän södra. Likaså av- hört om har jag tillsvidare vakning. De som hade legat går Matti Maijala från Vir- hört o m bara en som skulle ute i fält , de ville växa in dois. Två av samlingspar- vara veteran, en "ungdom " igen i det fredliga arbetet, tiets veteraner slutar också tili , Bror Wahlroos, kanslide ville bygga upp och inte nu , det är lan tbruksrådet chefen som vi li byta tjänsteHeikki Perho från Loimijoki mannakarriären mo t pOlitik . klaga . Tro ts att ve teranrepresenMen fem strapa tsrika år i och ko mmerserådet Tauno skoga rna säller spår. Ingen Valo, gruskungen frän Tus- tattonen av tar i riksdagen klarar sådant utan framtida by. skall det inte uppfattas so m men för bäde kropp och Äldst bland dem som än- om de so m räddade landet själ. Och när krafterna bö r- nu gör ett försök är Tuure en gäng skall fö rlora allt injar tyna kan det vara för Junnila, samlings partist och flyt ande. Det finns t.ex. en sent all lägga grunden fö r en gammaldags "härding" från parlamentarisk veterandeletillfredsställande social Helsingfors. Han kom in gation som utfö r ett framsom suppleant rör landshöv- gångsrikt fortlöpande intrestrygghet på ålde rdomen. Annu är det ju inte fö r ding Eva-Riitta Siitonen fö r sebevakni ngsarbete i vårt sen! att göra någo nting! ca ett år sedan , är redan land . Boris Renlund från PeNej , alldeles riktigt. Men di- över 80, men gör ännu ett dersöre har länge företrätt stansen i de t histo riska per- fö rsök. Ett par samlings par- finl andssvenskarna den spekti vet växe r hela tiden, tister tili står i kö fö r nytt gruppen. fö r allt yngre beslutsfattare manda t, Martti Tiuri , tekbl ir krigsupplevelsern a allt- nologieprofessor frän Esbo, Med veteranhälsning mera fj ärran. I ri ksdage n och fö rre poliskommissarien P-H. NYMAN fi nns det allt fä rre som vet

vad mao talar om när man

Trots att pensionstryggheten i vårt land avsevärt fö rbättrats under de senaste decennierna har vi fortfarande enskilda grupper som kräver särskild uppmärksamhet. För det fö rsta har vi alla dem som endast har fo lkpensio nen som tro ts alla tilllägg om arbetspension saknas eiler är o betydlig erhåller en bruttopension som stiger tili ett stycke över 2.000 mk i månaden. En fö rsta åtgä rd som i varje rall på sikt sku lle förbällra situationen vo re en bind ning av folkpensionens indexjustering tili arbetspensionsindexet. Folkpensionen justeras förnärva rande enligt folkpensionsindexet som beräknas

pä basen av fö rändringen av levnadskostnadsindex . Arbetspensionen äterigen förändras av ett eget indexsystern sorn förutom prisut-

september index -90 uppgår påvisas ha ägt rum under f. n.v. tili 819 mklmånad och den nämnda 8 årsperioden. motsvarande pension för Tiden mellan den 1 juli 1962 kvinnor är 459 mark per må- och den J jan 1970 borde nad. Otroligt med sant. Den alltså beaktas såsom tili penexeptionellt låga arbetspension berättigad period. sionen utgör redan den ett Den tredje gruppen som praktiskt hinder i sa mband jag i detta sammanhang vemed generationsskiften. Yt- lat beröra utgöres av våra terligare tillkommer ett fak- krigsveteraner med o betydtum att näs tan 10.000 65 år lig eiler ingen arbetspension fyllda pensionärer rortfaran- alls. För dessa bör fortfarande odlar och bebrukar när- de genomfö ras ett Hertal mare 200.000 ha åke rmark. delreformer och förbättringAlltså ungerär lika mycket af sam givetvis inte tidsmässom den fri villiga trädes- sigt mera bör få dra ut på tiarealen under fj olåret upp- den. En första åtgärd o m än gick tilI. En fö rhöjd pen- en mindre sådan vo re t. ex . sionstrygghet tili dessa skul- att fro nttillägget höjdes tili le samtidigt klart balansera samma nivå som folkpensiolant bruksproduktionen då nens grunddel. 1 regeringens en sto r del av dessa pensio- tilläggsprotokoll konstateranärer fortfarande bebru ka r des inom ramen fö r socialsina lägenheter just på och hälsovård att för alla grund av den obetydliga dem som så au säga fa llit pensionsersättningen. Också emellan pensionssystemen ur samhällsekonomisk syn- borde frågan tillrättaläggas. vinkel vore eli förbättrat Slutligen vore det på tiden pensionsarrangemang för att även hänföra kategorin denna grupp av jo rdbrukare 1926 födda som veteraner ett klart fördelaktigare sy- berättigade tili krigsveteran-

vecklingen även beaktar förändringen av den allmänna löneutvecklingen. Detta index som beräknas på base n stern . av genomsnittsförändringen En av orsakerna tili denna av priser och löner utgör en exeptionellt låga pensionsniavse värt fö rbänrad index- vå beror på att lantbruksregel än vad som är fallet röretaga rnas arbetspensio nsmed folkpensionsindexet. lagar trädde ikraft först den Den andra kategori n av J jan. 1970. Alltså 8 år senaläginkomsttagare re än löntaga rnas arbetspentypiska inom pensionssektorn ut- sionslagstiftning. En nödgöres av jordbru ka rna som vä ndig basfö rändring borde efter fyllda 65 år erhåller sin här ske genom att slopa niålderspension. Genomsnitts- våskillnaden för aktiv förepensionen rö r män enligt taga rverksamhet som kunde

pension

även

denna

grupp tili stor del icke hann utföra akti v fronttj änst under krigets slutskede 1944 . De ovannämna synpunkterna utgör exempel på frågor som den nyvalda riksdagen måste taga ställning tilI. En utvärdering och förbättring som helt enkelt måste förverkligas.

Georg C Ehrnrooth:

Skuffas de äldre undan? att begagna pensionärsbiljetten i spårvagnar och bussar tili ti mmarna mitt på dagen. När det fö rslaget stötte på motstånd har man gått in fö r att höja priset på pensionärsbiljellen tili hälften av det normala priset (so m va rgeneratian iote vuxit upp je år stiger) från nuvarande med barn bidrag och bo- tred jedelen. Och mycket stadsbidrag, inte med stu- värre än dett a är det nästan diestöd eiler stipendier. "nazistiska " och i varje fa ll Man talar o m pensionärer- o mänskliga tänkesättet, ennas påtryckni ng pä besluts- ligt vilket de äldre inte skall fattama . fä den sjuk vård de behöve r, Sann ingen är naturligtvis om sjukvArdsresurserna som en annan: Många pensionä- helhet är ot illräc kliga . rer har det fortfa rande Eli ku ltu r- och rättssamsvårt . många bor i bristfä ll i- hälle trygga r alla sina medga bostäder, många får ligga borgares grundbe hov . Tili i ko rridorer eiler öve rrulla dem hö r hälso- och sju kvårsalar när de insjuknar, hem- den. Nu när nya sjukdomar hj älp är svårt att få , pensio- kommit i stället för andra nen är för de fl esta som skall som medicinska framsteg leva på fo lkpension OIi ll- undanröj t, visar det sig, att räc klig sä som alla utgifter vad vi inte minst behöver är stigit. ny typ av vård- eiler sjukNAgra av de aktuella för- hem. Det är ett hem rör de slag so m sku lle fö rsämra de som d rabbats av demens. äldres levnadsvillkor har re- Det är inte humant , att desdan lagts fram. Inom huvudsa patienter skall vArdas i stadsregionen har ämbets- hem fö r psykiskt friska penmän velat begränsa rätten sionärer. De dementa patiDet finns en märk bar strävan bland många politiker att skuffa pensionärerna åt sidan . Man säger, att "de gamla har fätt så många rörmäner all det nu är de ungas tur. " Man glömmer medvetet bort , all dage ns äldsta

entern a behöver me ra omsorg än and ra pensianärer .

och i privata och ko mmunala hem för dem som inte klarar sig hemma är personalresurserna idag sällan tillräck liga för just dessa , som förlorat ko ntakten med omgivningen på grund av sin sjukdom . Jag har varit va n all arbeta för de pensionerade och hållit pä så länge både i med- och mo tgång att jag själv håller på att bli folkpensionär. Men viljan att motarbeta fö rsämringar och ve rka för fö rbättringar, som vi har råd med tili förmån fö r de äld re, finns kva r.

AlIt förändras? ~~~~================================

HUR KÄNNs DET? Ja hur är det , hur känns det att vara pensio när? Att inte mera känna sig bunden av daglig arbetsrutin. En geriatriker, specialist på åldrandets medicinska aspekter skulle svara på denna fråga så att det beror på pensionärern as fysiska och psykiska hä lsa. Geronto logen, expert e n på åldrandets psyko-sociala synpunkter! ana lyserar pensionärens subje ktiva inställning tili sin tillva ro och framställer objektivt hur de äldre i samhället anpassa r sig och trivs med sin nya tillvaro . Dylika undersökningar utförs också hos oss i Finland på det akade miska planet av forskare inom geriatriken och gerontologin . Men också e n a lldeles vanlig, spontan rapport från personer som redan för ne re år sedan lämnat arbe tslive t är av intresse just nu när vi statistiskt ser framåt mo t e n tid då ålde rsstrukturen i samhälle t be tydli gt kommer att förändras . Fö r ett par månade r sedan fick jag taga del av ett ma nuskriptmaterial insamlat och samma nställt avii\.mag. Karl-Gustaf Fogelholm , själv e n ak tiv pensionär som intressera t sig för fråga n hur hans vänner och bekanta upplever sin nya tillvaro e fter e n ak ti v t arbetsliv . Des-

sa rapporter har skrivits av svensks pråkiga helsingforsare i god socia l stä llning. Tex-

Håkan Nordman:

tern a är både intressanta och värdefull a som utl åtande av o mdö mesgilla pensionärer. Nu har vi på Samfundet Folkhälsan beslutat att fo rtsätt a Fogelho lms påbörjade undersökning. Den skall utföras på så sätt att vi från o lika delar av Svenskfinland antinge n samlar in ett tillräckligt a ntal skriftliga åsiktsyttringar eiler att samfundet s egen expert i åldringsfrågor , projektledaren , po\.kand . Viveca Hagmark , i sam taI med svenska ~len sionärer i Österbotten, boland och Nyland samt i Helsingfors kan få tili stånd ett för Svenskfinland representativt material, - sam ut an att gö ra anspråk på vetenskapli g signfikans - , ger e n uppfattning o m hur "det kän ns", hur ma n har det och vilka behov i o lika landsändor av Svenskfinland som vAra pensionärer kan tänk as framföra . Vi hoppas att dylika enkätkont a kt er blir mo ttagna, på ett positivt sätt då Viveca Hagmark i samband med sin egentliga arbe tsuppgift för Folkhälsa n ställer dessa frågor tili någon i pensionsåldern . Kanske det ä r just Dig sam läser dessa r3der. Ole Wasz-Höckerl professor , riksdags m a n o rdf. , Samfundet Folkhä lsan

PENSIONARERNA AR EN RESURS Man kan inte undgå att märk a hur aktiva pensionärerna är idag. Den växande gruppe n pensionärer skall ses som e n resurs fö r samhället. Pensio näre r skall inte påtvingas arbete och aktivitete r , men nog erbjudas möjlighete r tili att va ra verksamma bland yng re och i egen krets. De behövs i a rbete t för kultura rvet och he mbygden och på arbetsma rkn aden kommer man att börja uppmuntra pensionärer att stann a längre e iler åta sig de ltidsarbe te och lämpliga sysslor. Detta bör prägla vår instä llning tili pensionärerna. Nya vä rd e rin ga r kommer även in i vård omsorgen. Tili det bästa som hänt ä r mångsidighe te n. Nu finns alternativ : hemhj älpen , servicecentra , pe nsionärsbostäder, små vårdenheter och bäddavdelningar. Centralt i sammanh ange t måste vara respekten rör de enskilda mä nniskornas åsikter om hur de vi II ha det. Vå rden skall inte präglas av fö rmynderi utan av samspel och betjäning. De små framstegen i pensionspolitiken fortsätter. Vi har förhållandevis goda pen-

sionssystem i vår t la nd , i j ämfö relse med vad som gäller i andra länder. Me n e n del system ä r nya och brister och o rättvisor bakät i tiden ä r svåra a tt få ko rri ge rade. En faktum ä r att folkpensionen och de lägsta pensione rna ä r för låga . E n höj nin g av minimipe nsionen , e tt bänre indexsystem fö r folkpen sionen och lindrigare beskärning nä r fo lkpension och arbetspension slås samma n bö r åstadkommas av den nya regeringen och riksdage n. Hur stora förbättringar och hur snabb t de kan fås tili stånd har med den ekonomiska ut veck lingen att gö ra. Fö r nä rvarande är som bekant landets e konomi i obalans och de närmaste åren komme r ekonomiskt att va ra me ra kräva nde än på länge. Me n und e r alla omständi ghe te r måste a rbetet fö r bättre villkor fö r pensionärern a fo rtsätta . Håkan Nordman Vasa , sitter sedan 1983 i riksdagen , där han b\.a. ä r medlem i riksdage ns socialutsko tt . Han är tjänstledig chef fö r hälsovå rdsavdelningen i länsstyre lsen i Vasa Iä n.

Lever vi i dag i en o troligt föränderlig värld? Är det kanske vi människor som fö rändrar oss erän dag tili dag? Vare därmed hur det än är , men inge ntin g ä r ju som tidigare. I gå r förklarade sakkunskape n att bila rnas avgase r ino m täto rt er är direkt farliga för den leva nde människan och risken för sj ukdomar i andningsorganen och i hjärtat ä r sto r , varfö r man bo rde gå in för blyfri bensin och förse bilen med katalysa tor. I dag skri ver tidninga rn a att den gamla bensinen med bly inte medför så stora riske r för cancer som den blyfria kataIysatorbensi ne n gör. Det lär vara främst tillsatsä mne na kanske främst bensen som ä r huvudorsaken tili det ondao J a , - vad skall m an IrO. T änk hur många bilar som fått sätta manken tili och inhandla dyra katalysato re r fö r att kunn a sprida o mkring sig de farliga avgase rna genom den nya be nsin-

blandningen! Aldrig får vi vara riktigt glada . De flesta av de nn a tidnings läsa re ha r säkerli gen note rat att e n del medicine r som för inte a lltfö r lång tid sedan a nvä nts med fördel har som apoteken säger "avförts" . Varfö r? Har någon kunnat bevisa att dessa indragna eiler utdragna mediciner. hur Ni viii, inte mera lämpar sig för lande ts medborgare, utan måste e rsätt as med motsvarande eile r liknande, ut arbetade av något av landets egna läkemedelsfab riker? Komm er Ni ihåg de n dä r äldre distinkta damen som i spårvagn en doftade Valeriana? Ho n förekommer inte me ra och Valeriana får man inte på apoteken, jag har inte fråga t mig för emedan jag inte numera roat mig med att dränk a smä tygbi tar i Valeriana, slänga ut dem på gårde n och i spänning invänta den jämrande kattseren aden då fyra - fem katter

gö r sitt bästa att med gnällande jamande n tilIkaIla könsmogna kattfröknar. Me n de t ä r inte bIo tt Vale ri anan som försvunnit i vanligt handköp rrän apoteksdisken , ocksä de en tid rätt så efte rfrågade "Hokkmanin tipat" och " Pärekoritipat" ä r borta. Det var Hoffmans droppar och Elixir paregoricum som vissa typer var i behov av för att få Nils Weslerholm e n liten morgonfylla . Då M ed .o.kir.dr. ocksA järnvinet blev receptprofessor belagt , o m jag minns rätt , någo ngå ng på 50-talet, sökte sig "gubbarn a" tili e n känd den tide n då restaurange m a fä rgaffär i Nickby, de t ut- inte hade rätt att sälj a alkodrycker fö re spelad sig under den tid jag ho lhaltiga var kommunalläkare i Sib- kloekan 1 UJO och dessutom bo , de inhandlade s. k. fordrade att gästen samtidigt " Lindho lms Ijusa" , ett slags måste intaga e n smö rgås polityr. I polityrflaskan ti ll- med e n sup. Dett a gay ansatte de vanligt bordssalt ledning för färghandlaren i och rull ade sedan flaskan, så Nickby att fo rdra av sina att en fast massa bi ldades i " kunder" att de e nd ast fick fl as ka ns mitt . 1 pe rife rin ut- inhandla nämnda polityrflasvecklades e n Ijus vätska som ka om de samtidigt köpte e n Gubbarna anv änd e som al- pensel och kloekan var före koh o lsurrogat. Det hän de J2.00.

Gustaf Laurent:

"Skriv testamente medan Du är frisk" ] årets första numme r av God Tid ingick e tt läsarbrev frä n Solveig Raitinen , dä r hon b\.a . kom med fö ljande varni ng tili alla som planerar att skriva testamente : " Var snäll och gör de tt a i god tid , helst då ni ännu är vid god vigö r och frisk och kry och inte så ga mm a\. " Detta är en va rn ing, som är helt på sin plats. Om man saknar a rvinga r , e ile r har e n sådan arvi nge, som man inte vi II att skall få ärva e ns tillgånga r , skall m an abso lut gö ra ett testamen te, helst idag och inte i morgon, fö r då kan det vara rör sent. Varfö r låta de tillgä nga r , som ma n med flit och spa rsamhet och hå rt a rbete har fått ihop , gå tili state n , som redan har plockat tillräc kligt mycket av e n medan med levde , eile r tili någo n brorson eiler syste rdo tte r som aldrig har tagit någo n notis om e n - annat än när det kanske ha r gällt att lä na pengar eiler bli bjuden på middag. 1 insändaren fanns dock en de l saker, som inte stämme r frA n juridisk synpunkt sett . Där berä ttas o m systrarna Kajsu och Cessi och systerdotte rn Sylvi , som ä r barn tili en avliden syster. Så dog Cessi och ä rvdes av Sylvi . Kajsu klagade o ft a över att ho n inge ntin g fick efter Cessi. Men så kan de t inte ha gått. När Cessi dog borde Kajsu enli gt lag ha fåll ärva hä lfte n av tillgå nga rna och Sylvi den andra hälften . En an nan sak är om Cessi hade testamenterat sin kva rl åtenskap tili Sylvi. 1 så fall får hon naturligtvis a llt och Kajsu ingenting. Eftersom Kajsu e nli gt lä-

ka rintyg inte förm ådde sköta sina ekonomiska angelägen heter . hade Solveig R a itinen förordnats tili god man för he nne. Kajsu ville inte att Sylvi skulle ä rva henne, och gode mannen Raitinen föreslog då att hon skulle testamente ra sin kvarl åtenskap tili andra personer. De t var Kajsu med om. Gode mannen skrev testamentet , det unde rtecknades av Kajs u och bevittnades av två goda vänner. Är 1987 dog Kajs u. Bo uppteckningen förrättades med juridisk hjälp och lämnades in tili skatteverket. Testamentstagarna åsattes e n stor arvsskatt , som fa llet är när man inte ä r en nä ra släkti ng tili den avlid na. Men Sylvi godkande inte testamen tet. Ho n kl andrade det vid Helsingfors rådstuvurätt , och hon vann mälet. Testame nte t förklarades ogiltigt. Testamentstagarna besvärade sig tili hovrätten , men d är gick det lika illa . Jag ho ppas att testamentstagarna , när det gick så här galet med testame ntet, har anh ållit att få tillbaka den arvsskatt som de betalat. Det har de nämligen rätt tili . Ett testamente kan enligt lag fö rklaras ogiltigt b\.a . "om testamente t upprättats under inflytande av sinnessj ukdom , sinnesslö het eiler a nn an rubbning av själsve rksamheten hos testator" . En ann an gru nd för ogiltigförklarande är "om teslalor tvingats upprätta testamentet e ile r därtill förm åtts geno m missbruk av hans oförstånd , viljesvaghet eiler beroende ställning eiler om han blivit svik ligen förledd att upprätta testamente t el-

ler misstagit sig så , att misstaget varit bestämmande för hans vi lja." - /f.1I e t! testamente har undertecknats av en pe rson som stå r und e r förmynderskap e iler för vilken en god ma n ha r förornats, är d et i praktiken ganska vanligt att domstolen förklarar testa me nt et ogiltigt o m någon klandrar det.

1 insändaren sägs tili slut : " De n nya lagen säger a tt det skall va ra tvä jurister som underteck nar testamentet . n - Någon sAdan lag finns inte, varken ny eiler gamma\. Del räcker med all de Ivå testamentsvi ttnena har fylll IS år , är ojäviga, d. v.s. inte aUtför nära släkl med Iestator , och atl varken vittnena eiler nära släklingar tili dem har blivil ihågkomna i testarnentet. Trots att det inte sägs i lagen är det säkrast om testamentet görs upp av en jurist och samma jurist är ett av testamentsvittnena . Ett sådant testamente bruka r hålla . G uslaf Laurent

r•~························1 HelsIngfors KANALA, Kålsarvägen 5 c 29 •

1 r, kv 25 m2 ledig

•

• : • •

• "

van. hiss. Bp 290 .000 ,-

Alf

FASTIGHETSFtIRMEDUIIG

[A) C-J. Karlsson

••

:• .J ........................ Östermalmsgalan 31 , 06100 Borgå Tel. 915-13 1000

KOM TILL LOVISANEJDEN MED DIN GRUPP

i utav atmoslären vid Gaml.!I Kungsvägen. I ast ra Nyland finn s sevärdheter Irän gångna tider och nutid , g rönskande nat ur och glittrande h av. Ring

915-52212 och beställ vär nya broschyr och väli eli lämp ligt paket lö r Din grupp!

Lovisa hnoiioth...noiio

Pensionär modeU 1976 Di barnen, di barnen, får man lust att utbris ta när man läser om ett fi nskt gymnasistfö rbu nd, som viII ha fyra obligatoriska (tvångs!) ämnen på skolschemat ; modersmål, matematik och två främmande språk. Jag undrar vad det är fö r fel på nutidens skolungar, som viII ha hela fyra ämnen på läso rdningen. Annat var det på min tid , jag skulle gladeligen ha valt bort alla ämnen , möjligen med undantag för idroll och gymnastik . Nl1ja , Iite Ijuga pryder talet, sade de gamla. Fullt så negativ tili skolplugget var jag nog inte och sedan man lärt sig läsa och fått tab ulan isin skalle någorlunda välsorterad, så var skolan egentl igen en ganska trevlig upplevelse . Fastän jag aldrig hann bli vare sig plugghäst eiler någo t sko lljus. Snarandes tvärsom, som somliga säger i våra bygder.

***

Hur de ovannämnda gymnasistern a,

sam bara viII

plugga fy ra ämnen, skulle trivas med tillvaron i framliden utan all ha läst historia , geografi , botanik och annan

na turlära IAter sig bara anas. Att gå ut i Iivet utan all kä nna tili det där med bloJl)mor och bin t.ex . borde kä nnas ganska otillfredsställande , eiler frustrerande som man brukar säga på modern svenska. ***

Falliga i anden skulle de också förbli o m de inte "tvångsma tats" med biblisk historia och annat i religio nsväg. De skulle bli utan den " barlast" av s.k. eviga jag hade möjligen i sådana sanningar och märgfyllda fa ll inte tagi t tili bönboken "bevingade o rd" sam mao utan heI! kallt svarat med kan tillägna sig i de ämnena . Birgitta Anderssons ord : "Jag behöver inte inledas i Det är nu 60 år sedan jag frestelse , jag ka n gå själv" . slutade skolan , men jag ka n Två främmande språk viii alltjämt Fader vår på fransdessa underbara gymnasister ka . Det viII säga inte riktigt läsa . Vi pluggade tre vi , såhela böne n, jag fastnar på vida fi nskan skall räk nas slullampen där man borde som främmande språk. De be: "Och inled oss inte i två obligatoriska var tys ka fre stelse" . Jag har föralldel och franska , med engelska inte behövt säga det på som frivi lligt. Det var på franska eftersom jag ald rig den tiden det. har satt min fot på fransk mark , allra minst i det synd** * full a Paris. Vilket alltså inDe här tre sistnämnda nebär all jag inte behövt språken kä ndes inte för en värja mej mot midinetters svenskspråkig så särdeles och allehanda andra fransy- främmande medan däremot skors eventuella inviter tili fi nska tili en början verkade "synd och skörlevnad". Och som rena hebreiskan. Det

rällade ju tili sig efterhand , sedan man få ll inpräntat grammatikens grunder och efter an ha tillbringat några somrar på s.k. finnbete. Mina "betesmarker" låg i Jyväskylä och Vichtis. Och visst lärde man sig prata, men hur korrekt man vände på tungan var en sak för sig. Jag minns en gång under min andra sommar i Jyväskylä då jag hade åkt omkull med en lånad cykel och vände mej tili en cykel verkstad för att få några brustna ekrar ersatta . Man hade det jäktigt på verks taden men lovade ha cykeln klar några dar senare. Det passade inte mej alls, eftersom det var en god bit tili landsförsamli ngens prästgård dä r jag var inhys t hos "tjock släkt " , så jag ja minun pitäisi saada se heti kuntoon. Då log verka rn och sa med sin bästa predikorös t (på finska fö rstås) : Ja ja så är det, av jord är du ko mmen och tili jord skall du åter varda. Det gav mej en snab blektion i användning av fi nska gram mati kens inre och yttre lokalkasus. Dessutom fick jag ekrarna isatta o medelbart.

* ** J ag kom att erinra mej det där med franska Fader vår då jag läs te om biskop Erik Vikströms visitation i Tena-

korvsås, kan jämfö relsen var några som häromdagen diskuterade ko kböcker. De o nekligen bli ganska trist. Litet fusk är det fak tiskt är ofta i sådant farmat att de Ganska plötsligt dyker det med de fi na bilderna. Jag inte alls är tänkta all ta med upp eli s.k. modeord , jag har varit med när yrkesfoto- i köket. Varför har de då såtänker på gräs rotsnivå. Jag grafer har varil i farten. Den dan åtgång? Eli visst matinkan inte säga exakt vilket år mat som fotografe ras har tresse har väl många , men nog fått någon ting som sva- det betyder inte nödvändigtdet var jag hörde ordet första gången. Men jag har en rar mot mannekängernas vis att man laga r maten som kä nsla av all det har anvä nts make-up . Grö nsakerna t. ex . visas i böckerna. Det fi nns så länge att gräsröllerna är sällan kokta på riktigt, de många slag av entusiaster, borde vara rätt så nerslitna ser bällre ut när de har sin ko kboksdeckare osv . Man vid dethär laget. Årets monaturliga spänst. Penslas de kan läsa en kokbo k på samdeo rd är matpo rr och det med Iitet olja ser de också ma sätt som en spännande räcke r säkert inte länge fö rrmera aptitliga ut. Allt får sin roman. Kanske blir kokboken en trevlig kvällslekän det är ivar mans mun. polityr och glans . Vem det är som har fött beMao måste va rie ra sina tyr. Man kan lära sig all bagreppet vet jag inte , men skriverier och det har blivit lansera näringsvärdet i matroligen var det någon kåpopulärt att sk riva om ut- ten, lära sig gourmetm at , 3tt sör. Det är sant all man blir ländsk mat. Beror det kan- laga mat i mikrougn och överöst med vackra bilder sek på att människor reser mycket annat. - På tai om av mat i kokböcker och tidsl1 mycke t och inte mera mikrougn så beskylls den för skrifter. Ä r de dessutom intycker att det skall vara att ha kört en kil i familj eMan fogade i hemma-hos-repo r"mammas köttbullar" också sammanhållningen. utomlands. Det skrivs myck- träffas knappas t mera tili en tage ka n intryc ket bli övergemensam måltid , utan var väldigande. Då fogas maten et om kinesisk och indonein i en miljö där servis , glas, ram. O m man sedan hemma sisk mat. Vi matas med ko k- och en värm er en portion bestick och duk blir en fin blir bjuden på en enkel böcker i all oändlighet. Vi mat åt sig när det passar

Leas

hörna

HARRY BLÄSSAR Kan del bli några förändringa r, eile r måsle ailI fortgå s a m fö rr? Harry Blässar s lrävar efter fördom sfria och s unda måls ätlni nga r och atl ve rka i enlighel med dem. He lsingfors 83 GE DI N RÖST ÅT HONOM .

SFP FOLKPARTIET

*** Det där med tvångsmatning av kunskap är nog inte så tokigt. Låt vara att mångt och myc ket är mera tili nöje än tili direkt nyn a här i livet. För visst är det ju roligt an ha Iite hum om mångt och mycket. Också "o nödig" kunskap kan komma tili användning helt oväntat. De där unga gymnasisterna kunde ta lärdo m av f1i ckan som skulle ge sig ut fö r an tjäna . Hon tog vaggan unde r arme n, sägandes: "Mao

vet aldrig när den ka n behö-

sa : mutta minä o len maasta vas",

Gräsrotsnivå

90-TAlETS FINLAND , HUR SKAll DET SE UT?

la - Bromarf församlingar. Han hade besökt åldringshem och noterade att t.O .m. de mest "borttappade" individerna ännu kunde Fader vår och Herrens välsignelse utantill!

SEMESTERHEMMET STORGARD ÖPPNAR 2.4. Hjärtligt välkomna på vårutlärd tili vår idylliska herrgård i Borgå Ik. För grup per reko mmenderar vi vårt kalasbo rd a 85. Vi ger information om • Slolgård förr och nu • Semesterlölbundels velksamhel Grup per med egen buss erbiuds en rundlur på Kråkö med besök i Kråkö Bålbyggarmuseum. Ring Britt-Inger Kleemola så får Ni veta mera. Tel. 915·441 70 eiler 44027.

***

Nu är det förstås visst och sant att man i låg- och högstadiet läser naturlära, geografi, historia och religio n m.m. men det är väl rätt ytligt "sorterad" kunskap man får där. Och med kännedom om hur motsträvigt allt viII vara i de yngre slyngel- och snärtaå ren så blir det hela nog mera si och så . Det är fö rst uppe i gymnasiet man är mottaglig fö r mer fö rdjupad undervisning . Och det är nog den som sedan består genom åren. Har åtminsto-

bäst. Det skulle vara intressant all få synpunkter på den frågan. Det heter all dagens ungdom beskyller sina mödrar och varför inte fåder att de

inte kan laga mat. Maten köps i många fall färdig och är som den är. Bättre och sämre och vanligtvis dyr. Det skulle vara någonting all sträva tili alllära de unga grunderna i matlagning. I mina ögon är det idealiskt all kunna sovra bland utbudet av hal vfabrikat och sedan bygga ut med färskvara . T yvä rr ser det ut som om den praktiska matlagningen i sko lorna skulle få allt mindre tid på schemat. Jag träffade nyligen en rikssvensk hushållslärare och hon var myc ket pessimistisk beträffande hushållsundervisningens framtid. Hos oss har vi också haft en tendens att övervärdera de teoretis-

ne jag för mig, vis av egen erfarenheter! Vis, hm!

***

För övrigt , och prat om nånting heI! annat. Först nu , med snudd på åttio levnadsår har jag fån bekräft at att " man aldrig väntar fö r länge på något gott" . Jag får i år återbäring på Skatten! För första gången under ca 60 arbetsår. Visserligen i minsta laget, men ändå. Det känns inte så tokigt fastän beloppet nog inte kan fin ansiera någo n konsumtionsfest direkt. Lite men välment , kunde man säga. Jag hoppas bara all det inte stämmer som sägs i det gamla stävet: " No e man Iyckli så längi man väntar men Gunådi när man får". Det låter inte så hoppingivande, så jag hoppar över tili E .A . Karlfe ldt som formulerade sig så här förväntansfullt och hopptulit : "Intet är sam väntansti-

der, vårflodsveckor, knoppningstide r, ingen maj en dager sprider som den klarnande april". Det är vackert sagt och vackert tänkt. Och så väntar vi bara på att mars, vårmånaden, skall göra skäl för namnet. Det är bara att vänta och se. "Väntligen" Hasse

ka kunskaperna . Och ändå är det så att när en elev Iyckas med en maträll eiler ett bakverk i skolköket Iyse r ögonen på vilken f1icka eiler pojke som helst. Receptet skall vanligen också prövas hemma . På tai o m pojkar så är det markant all det fi nns ett stort intresse för mat-

lagning på det håIlet. Ta vara på det intresset och ordna ko kkurser för både yngre och äldre . Eiler ta med barn och barnbarn i kö ket, så att de ser en glädje i att Iyckas med sina matbestyr. Det få r inte bJi så att hamburgare, chips och f1 ottyrko kt potatis ersätter våra traditionella maträtter. Man kan inte säga att det värmde hj ärtat när man såg hur Moskvaborna i början av perestrojkan stod och köade fö r att köpa den amerikanska mat som plötsIigt bade blivit modevara. Lea Anderson

Sakkunskap, energi, men också hjärta behövs i riksdagen

GUNNEL CARLBERG SFP MYWO

God sjukvård skapar trygghet!

Martin von Bonsdorff Specialläkare

Turistbuss med handikapputrustning Tel. 961 -52 01 64 el.mob. 949-560762 Vallgrundvägen 35 65700 Replot

SFP Helsingfors

ALDREOMSORGEN 1 BLICKPUNKTEN Vid del planeringsmöle, som SPF:s slyrelse höll ombord på Sally Clipper den 27-28.2.1991 var frågan om äld reomsorg ett centrall problem. Del belysles i en paneldiskussion med medlemmarna Ruth B äckstrand , Ragnar Hansson , Åke Skeppar och Per Thomasfolk , som inledare och som o rdförande fungerade Julia ChrisliansenLauren . 1 inledningen angavs tre huvudpunkler: J. ekonomiska 2. sociala 3. humanilära . Under punkt ett redogjorde inledaren fö r nuvarande folkpensionsbestämmelser angående basandel plus tilllägg, hyresbidrag samt vå rdbidrag. Under punkt två redogjorde hon för de sociala förm åner, som uppn åtts under de sen aste decenniernaoch nämnde bl.a . hälsotj änster, värdscentrale ns kommunal hemtjä nst , dagsjukhus och möjligheler tili inte rvallvå rd . En ny och välkommen vårdfo rm är daghemmen för dementa perso-

ocr -

en välkommen sats-

ning för både palienter och deras anhöriga. 1 stort sett kan man också säga, all även vAra inrättningar gjorts mycket humanare - vi befinner oss Ijusår frå n forna tiders fallighus. 1 pane len konstate rades, att ett pensionärsfö rbund kan påverka de styrande i samhället genom olika kontakter bl.a. med riksdagsmä n. Å andra sidan måste vi beakla , att de stora och i synnerhel de e konomiska frågorna avgörs av stat och kommun . Som allmänna önskemål framfördes en förhöjning av folkpensionen och genomförandet av folkpensionsreformens fjärde steg. Det s. k. "äktenskapsstraffel" skall bort, boendeslödet bör förbättras och ersättningen för anstaltvård fordrar översyn. När vi kommer in på den humanitära sidan, kan vi konstatera , att förbundets främsta uppgift ä r att träda liII där samhä llsbristerna är påvisbara. TroIs alla framsteg finns det inom äldreomsorgen en stor andlig nöd .

Vår åldringsforskare doc. Jan-Erik RUlh har ofta påpekat , att vi lever i en narcistisk värld , där alla bara tänker pii sig själv. Vi glömmer så lätt bort de m, som sitter ensamma, gamla och

sjuka i sina läge nheler. Där har våra föreningsmedlemmar en stor uppgift om bara viljan finns . Men det påpekades i panele n, att vi bör ha målsättningar och principer och framför allt e n ve tt ig organisation. Ett förslag gick ut på att å ena sidan inve nte ra behoven bland våra äldre i föreninga rna och å andra sidan registrera villiga "yngre/äld re", som släller upp för de hjälpbehövande . Vi ä r medvetna om att probleme n ingalunda ä r lätta all lösa. Nyblivna pe nsionärer viii i allmänhe t inte binda sig - i Sverige har man konstaterat,

att

som

främst ställer upp i pensionärstj änsl är 75 år och äldre!! Det är inte he lle r alltid så lätt all arbeta med frivillig arbelskraft , omsättninge n och rörligheten är stor. TrOIS ailI bör det finnas fö rutsättninga r för all pen-

sionärer hjälper varandra. Det finns mänskor, som också på äldre dagar viII h. en meningsfylld sysse lsättnin g och känn •.• tt li vet kan ha e tt rikt inne håll . För att bäst hj älpverksa mheten skall Iyckas. bör man etablera eli gott sama rbete med

kontorsanslälld verk.r om förmedlare och organisatör. Man erbjuder h.nt verkshjälp , hjälp med trädgärd skötsel och snöskottning e iler ägnar sig å t högläs ning, promenader , ledsagning o .dyl. Förm edlingen behöver en expedition, som mas-

te vara tillgänglig för besök volverade i äldreomsorgen. och telefonsamtal pä beKommunens hemsj uk vårds- stämda lider. Återkommanoch hemhjälpso rganisation de information måste ges åt är viktig i della sam man- allmän heten och i synnerhet hang, men vära frivilliga in- ät pensionärer. stanser slisom Förbundet för Reglerad samverkan med de gamlas väl och Röd a kommunens tj änstemän är Korset är ulomordentliga ett mäste redan av ekonosamarbetspartne rs. Verk- miska skäl, utan lämpliga 10samheten inom RK :s Vän- kaliteter och tillgång tili tetjänst är pä många o rt e r väl- lefon kan en dylik uppdragsetablerad och kan genom förmedling inte verka. En viklig fråga. som Ruth frivilliga pensionärer få ett välkommet tillskotl tili sina Bäckstrand belOnade a lldeles speciellt i panelen är " V änner" . 1 Sverige ha r man på [lere friskvården bland äldre. orter inrättat något, som Hon framhöll . all alldeles kunde kallas " Uppdrags- för litet intresse ägnas ät förmedling". Denna för- denna del av äldreomsormedlar tjä nsten tili hjiilp- ge n. Ändå har det visat sig, rekreationsverksamhet behövande åldringar i nära att pensionärer kan samarbe te med sam hällets bland socia la organ . Som exempel åstadkom ma otroligt mycket kan nämnas Lidingös "Upp- gott. 1 panelens sammanfattdrag för ä ldre". där en f.d.

alla de instanse r. som är in-

ning näm ns följande punkter: Stat ach kammun är ansva-

riga för de äldres utkomst och livsuppehälle. Förbundet bör ak ti vera sina före nin ga r att förbättra de allmänmänskliga hj älpåtgärd erna åt ensamma och sjuka pensionärer. Detta kan ske via sk rivelser tili

föreningarna. via

kursverksamhet och inlagor i God Tid . Pensionärerna bör få informatian

och vägledning i a lla sociala frågor . En del har reda n länge gjorts i detta hä nseende . Ebba Jakobsso n svarar p läsa rn.s spörsmål och ombudsman Pe r Thomasfolk är inne på samma linje . Eftersom man i styrelsen ansåg, all de tidigare valda äldreomsorgskommitteerna icke har möjligheter all verka på förbundsnivå, beslöts all dessa upplöses och äld reomsorgsverksamheten överlåts åt de enskilda föreningarna.

J.C-L

Specialjorskare Timo Sneck:

ÅLDERDOMEN SOM RESURS 1 denna artike l gra nskas

behÖver finansieras genom

framtidens å ldringar so m en

inko m stöve rfö ringar

resurs. Vi skapar med hjälp av friståe nde tankeexpe rimenI fragmentariska bilder av de förh ållanden i det framtid a samhället vi lka på grund av det förändrade ålderdomsbegreppet inte lik nar mo tsva rande i nue t. De t är onödigt a tt e ns försöka bygga upp någon he lhe tsbild. me n redan att observera föränd rin gar lede r ta nka rn a tili en anno rlund a framtid. GenerationsmOlsättningarna ka n bli myc ke t a ll va rli ga om samförstå nde t

å ldersgruppen . Om förvärvsinkomstpen-

mellan

män niskorn a

inte

kan förbättras. En metod att öka detta sa mförstånd är att göra kyli ga ta nkee xperime nt med förändringarna och deras inverkan. En del av dessa experiment lede r tili rätt abs urda framtid svyer. men det finn s inge n o rsa k all åsidosätta ens sådana scenarier, så stora ko mme r förändringa rn a att bli äve n i verkligheten . Det ä r va nligt att diskutera åldringa r och åldrandet som en belastning på samhället. Mer sä ll an tänker man på. att det framtida samhället ha r inbyggda mekanismer sam i princip medger drift av olika "självhjälpssystem" fö r åldringar. De n viktigaste är de t växa nde antalet pen sionärer sam

Iyfter pension på basis av förvärvsinkomst. 1 de t finländska samh ället utbetalas i dag i sådana pensioner något under 30 mrd mk/å r. medan mOlsvara nde summa

år 2030 kommer a tt vara ca 130 mrd mk. Sålunda kan samtliga social- och hälsoåldringa rna vå rdstjänster

sionerna

kan

in om

fonderas

är

dessa pengar inte oåtkomliga för den aktiva befolknin gens konsumtionsbe ho v, utan tvärtom ett tillskott i national ekonomins

kret s·

lopp . Om man kl arar av e)1 fondering . eiler om pensionerna ständigt kommer att

ut gö ra en belastning återstår ännu att se. Troligt är. att

något mellanliggande a he rnati v förverkligas. Dess utom kan det integrerade Europas socialskyddssyste m medfö ra oförutsedd a situatione r i framtiden . Säkert är . att finansieringsmarkna·

den {ja

förändras

totah

då

% av den nu va rande lö-

nesumman utbetalas sam pensioner. D et är viktigt att

begrunda va r dessa pengar ackumule ras. och hur de madifierar

penningci rkul a-

tione n pii marknade n. De t

Sys tem för inbö rdes hjä lp åldringar emelJ an komm er nästan säkert a tt utvecklas. Redan nu utveck las system

enligt vilka städe rn as å ldringsvå rd komplelle ras med vä lutrustade service- och re-

kre ationsutrymme n där principen om å lddri nga rnas inbördes hjälp förverkligas . Å a ndra sidan ä r framtida åldringar ensamma. D enna

e nsamhet kan driven tili ytte rli ghet innebära all åldrin ge n har sällskap e ndast av jä mnå riga i dålig kondition på kvarte rsklubba r e ile r motsva ra nde. Å ldringar i bällre kondition e ngagerar sig på olika sätt för a tt fördriva tiden e iler tili och med för att delta i arbe tsli ve t äve n efter de n egentl iga pensionsålde rn . Moderskapsledighe te n och föräldrarnas ba rna vå rdsledighe t kommer all medföra proble m i det framtida sa mhälle t. 1 själva ve rket uppstå r först år 2005 en

är närmast fråga om en ny resu rs inom nationalekonomin . som i princip ger sam-

såda n siluati on. att antalel

hället möjlighet att i räll hög grad privatisera social- och h älsovå rdstj änst ema . Framlidens åldringar kommer all ha en utbildningsnivå, som så vida överstiger nutida åldringars, att man inom medicinen kan öppna en bred diskussion om utveckling av egenvård. Bristen pii vårdpersonal framkallar en situation, där åldringarna i .1It högre grad måste svara för sig själva. Fjärrdiagnostisering, tekniska system för övervakning av åldringar och allt längre utvecklad egenvård är sannolika framlidsutsikler.

bryta re för b.rnfami ljer på arbetsmarknade n ä r tillräckligt slOrt. Helhe tsslödet för barnfamiljer får nya frihetsgrader efter denna tidpunkt. I nera samma nha ng har man sö kt ta fram modelle r enligt vi lka pensionäre r s kulle ta någo t delansva r fö r barnskötsel. Såda na modeller har inte förverkligats i någon slö rre utslräck ning. så man kunde länka sig ett om-

vä lut bi ldade

pe nsionäre r

som kan fun gera sam av-

vä nt arrangem ang: pensio-

näre rn a fungera r som <le ltidsavbrytare och fö räldrarna kunde via hemterminaler

med arbetsli ve t . under det de ändå huvudsa kligen vorc

hemm.ma mmor och -p.ppor medan barnen är tili ex-

empe ll -3år ga mla. Fra mt ide ns unga k.n i högre grad än den nu uppväxande

generati onen

ul-

nyttja far- och morfö rä ldrarna sam en ·'resurs". d. v .s. som överl åtare av arvo Allt

större delar .v bostadsbeslånde t är släk tägt efter å r 2000. Vid denna tiden kan en stor del av bosläderna och övri gt arvegods komma att överl åtas åt ba rnbarnen. medan

barnen

åsidasä tt s.

Man kan tala om '"arvingege nerationen'" i det finländska samhä lle t. då man talar om den ge nerati a n sam är

född 1980-1995. De har e li helt annat ut gå ngsläge tack vare den fö rm ögenhe t som skap.ts av deras far- och morföräldrar än deras föräldra r hade d de i si n tur va r unga.

Speciellt i städer k.n ulvec klingen leda tili att olika slags servicehem byggs för de äldre. Bostädern. i dessa hus kunde .nskatTas genom byte med den förr. bostaden. loch med den kommande befolkningsminskningen kommer troligen bostadsmarknaden att utvecklas i riktning mot välutrustade åldringsbostäder med olika former av serivce tillgänglig. Pä landsorten pågå r e n slags ge ne rationsväxling av andra graden . Sylingsstugan byggs inte längre i anslutnin g tili de n förra egendomen o 1 stä lle t byggs högkl asradhusbostäder om siga 70-90 m' på de bästa stä lle-

eiler a ndra arra nge mang na i täl on ens centrum . I ndelvis be hälla kontakten vånarna nyttar in i en ålde r

av ge nomsnittligt 65 år. Ser man kallt på saken frigörs dessa bostäder inom 10- 15 år. och kan utgöra en vik tig resurs i små kammuner.

Som något slags sammanfattning kan sägas. att o li ka branscher gä rn. kunde undersöka i vii ken utsträckning de kund e dra nytta av personer i god kondi tio n, som skall pensioneras . Må nga pensionerade unive rsi tetsprofessorer fungerar mycket aktiv t inom sitt forskningsgebit under e n lång period. Erfa re nhetens styrka kombinerad med den nutida datateknikens arkiveringsförm åga ger fr.mtida forsk nin g ett märkbart resurstillskott för utveckling och genomförande av forskningsprojekt.

Kring år 2000 k.n pensionärer presentera främmande kullurer på etl heli annat sätt än de ordinarie lärarna i grundskolan. Denna resurs skall inte föraklas.

NYTID I Auschwitz, sam var "Guds De" människans !rånvaro", slets d,ömmen om paradis sönder. I kampe1l m e/la1l Gud oe" Djävul är eli grovhugget kors teek1l et [ör seger - m e1l smal är spd1lge1l över tide1ls flod tili kärleke1ls IlIse1lårsrike.

Muren mellon öst och väSI har smulalS sÖllder

ov förut knutna händer. Nu tyeker vi oss höra sus [dm palmer i eli [örlorat Ede1l.

Gunna r Levlin

8 FORTSÄITNlNG •••••• Vi behöver en respekt för Håkan Hellberg den äldre . ä ndå skall ä ldre ••••••••••• frän sido 1 få vara en vanlig människa som ska ll kunna bemötas måste ak ta sig oeh beräkna sam vem som helst. Att kunna utnyttja sin longre tid för det man företar sig. Det är en resurs att hä lsa oeh hälsomöjlighet är kunna skilja på vad man or- inte heller lätt , ibland kan kar eiler inte orkar med. man göra mera än man tror. Det är en resurs au kunna En viktig resurs är att inte akta skrovet oeh vara försik- ge sig, man märker sina tig. sade han bl.a. misstag själv. Det vi måste - Del finns en vi ss risk acceptera är atl vi intc får att försiktigheten blir en värIden färdig . Det gäller att börda i stället för en resurs. funge ra effektivt men avslappna!. - Att kunna akta skrovet oeh vara försiktig är oekså Odmjukheten inför det en resurs. framhöll Heli- stora, de gåvor vi har ar e n berg, fölJderna av skador på resurs. En hälsosam resignaskrove! blir svArare att laga. tion inför Iivets börda är En annan sak är att man oekså en resurs, det gäller blir för långsam , man hinner a tt jämföra å t rätt hå ll. inte. Man viII gärna prata "Som Din dag så skall Din oeh dröja lite oeh det kan kraft oeh va ra ", avslutade förorsaka harm oeh nervosi- Hellberg sitt föredrag. tet hos andra. Det kan kännas sam en börda att inte Lovisa-valsen hinna. Sen är det att inte Lovisa-valsen spelades komma ihåg. är det en re- upp av musikkapelle!. surs eiler en börda? Det fAr Ch risti na Enroth sjöng tre man tolka själv. sånger tili pianoaekompanjemang av Tauno Savioja. Vinterdagens festtalare chefredaktör Håkan Hellberg diskulerade österbottniska frågor med omblldsmatlllell Per Aspekten att man inte . Inger Ollas loekade fram Thomasfolk. ids, inte viII gA nAgonstans skrattsalvor i salen med sitt kan kännas som en börda . bygdemål oeh sueee gjorde Det borde vi försöka undviocksä Lovisa spelmanslag ka , man behöver inte vara med Kaj Silfvast som dirimed pA allting. Ibland skall gen!. Tillsammans med spelman ta möjligheten att glatt manslaget sjöngs a llså ng oeh taeka nej. programmet avs lutades med En sak som man bör akta Modersmälets sång. Men sej för att låta sej jagas av dagen avrundades givetvis det som händer, fråga dej med dans och det giek bra själv "skyndar du effektivt att svänga om på golvet trots eiler håsar du?" Ett bra utatt man varit tvungen att tryck som vi finlandssvenslägga på pl astskydd för att kar ofta använder oeh som inte det nya golvet skulle är väldigt bra är "att bara skadas. vara". Det är skönt att nllI kvällningen åk te 511 delgon gång kunna rätta sig eftagarna i vi nte rdagen 1991 ter de!. var och en tili sit!. Många möts igen i sommar den I8 I mänskoförhällanden bör juni nä r sommardagen går vi använda tiden tili mänskav stapel n i Tammerfors. Iiga kontakter. Den som är äld re ä r oftast oekså släk tkonsult, det är tili den äldsta man vänder sig i mAnga viktiga frågor. Det är inte heller nödvändigt att aeeep tera rollen att a ldrig få vara arg, Text oeh foto: man kommer inte överens Gurli Nurmi med alla alltid. Vi är olika . det ar bra att odla kontakterna tili andra realistiskt oeh att fråga sej själv ibland Idrottshallell iLo visa var som synes välbesatt när Svenska Pensionärsförbllndel arrangerade årels vinterdag där dell " för vem är jag besvärlig?" 20 februari.

-'-

Oel! gLada miner syntes överalLt i saLen vid Drrunsö-j/lbileet den 21 ja'lIIari.

- Vi har en god sammanhållning, et! got! samarbete och en trevlig stämning bland våra medlemmar. Vi har en jämn ström av intresserade personer sam söker

sig tili oss, alltså en mycket god tillväxt som vi får vara glada för. En förening utan tillväxl är som et! träd utan skott och då för den en tynande tillvaro. Jag är överIygad om at! vi med tillförsikt kan möta framtiden , sade ordföranden för Drum-

Dr/llnsö pensionärers ordföronde Marianne Paci/ls tiLLsammans med Svenska pensionärsförbrmdets verksaml!etsLedare I!ade en trevLig eftermiddag när föreningen Jirade sitl 15-årsjllbile/lm.

Drumsö-pensionärerna firade lS-årsdag

Text och foto : Gurli Nurmi

- När Drumsö Pellsionärer går att jubilera, man koti väl genast wan omsvep konslOtera : vår styrelse oss slädse kUllnat aktivera med resor, målladsmöten , seniordans In.m.

med, sade Marianne Pacius i de sitt hälsningsanförande sit! hälsnings.nförande . Och med at! citera en dikl av hälsade givelvis alla välkom- Fanny Valentin: na. Bland dem dagens .rtister Benny Törnr oos och Vad har åldrallder givil mig, Ecca Sjöblom . sam lmgdomen lille givit? FörulOm onsdagsklubben sö-pensionärer Marianne Jo, /örsl och friimsl livserfarellhet. Pacius vid 15-årsjubileet sam numera är torsdagsvars värde man nog inte kan förstå klubben ägnar föreningens den 21 januari. förrän mali förvärvlIt den. Och allt det hon sade fö- medlemmar sig åt resor En mild to /erans, reföll at! ha täckning i verk- inom och utom landet. leaen större förmdga att ta Iivets tönlGr. Iigheten . Slämningen vid terbesök, besök på museer festen vaI" den bäsla och i

och konstutställningar samt

den korta historik ordföran-

rnöts inom studi eci rklar .

Teaterbesöken är legio den hade sammanställt framgick föreningens akl ivi- och et! år kom Olan upp tili leter. Och at! Drumsö pen- hela 18 teaterbesök . Förulsionärer numera är näst- om i huvudstaden ser man störst i huvudstaden med si- teater i västerled i Sverige, Åbo, sommartealrar runtom na 337 medlemmar. - Särskilt glädjande är at! i landet och numera också 16 av de medlemmar som på Vasa lealer. Marianne Pacius avslut3dellOg i del första mÖlet är

Som lIykomlilrg jag uppLevl bloll "dr MANNE-era, men mina 2 år ger mig rätt Oli elogera

En djup oelz ödmjuk tocksamh et jör varje vacker vår· oe" sommordog. varje skö" uppleve/se.

varje Iyeklig slulld.

aili del, som hem,es gällg [ör oss sellS presenlera. Om jag går "idare oeh börjar penetrera "em, som oss o[ta /IIyekel Iyekals illspirera, kall jag heli överlygad upprikligl 1I0lera, all vi [ör DP:s DAMER mdsle applddera: Ni gell oss trevna sl",rder, Iyekals [aseinera pd våra U/landsresor, års[esler /11.[1. , dd Ni Er pigg- oeh [räschltel kunnai exponera. Pd målladsmölell har Ni verkligl [dll briljera med llärligl kaffe; vi kan ej begära mera. Jag viII Er därför DP-fliekor harangera, dd vi vdrt jubi/eumsdr nu ce/ebrero.

1 lidens nya Pereslrojka-, Glasllosl-era man Iyeks i dag pd många Irdll helI klarl lendera, att stora skilltlader i kÖII lllnivellera :

Inga taI Jubileumsfesten var ingen Tills.mmans med redaktötalarnas fesl. Men Svenska ren för God Tid Gurli NurPensionärsförbundets verk- mi överräckte han ett fOloalsamhelsledare Jerker Ny- bum tili föreningen. Och berg fick lrolS det ordet. höll 1.lel i form av en dikt.

i Finland tvelJlle flickor IlU ses dirigera pd länels ledarposl, saml därlill Yllermera Elisabelh [dr "sollll/ -pojkar" kommendera, oeh EKV kldr Paavo Väyrynen m.[I. Ja ! K villllGll ov i dag ses verkligt triumfera!

För vdra Damer, mina herrar! SalU/era! {J-[all}

Silverlänken jubilerade Pensionärsklubben Silverlänken i Karleby begick sitt 20 års jubileum den 25 januari. Silverlänken underlyder pensionärsföreningen Vi Norrifrån, sam dock är tre

år yngre än jubilaren. Klubben har samarbetat med

Karleby församling och med hjälp av prästerna och med tillgång tili församlingshemme!. Sirkka Hiili som lett verksamheten sedan början fick inspiralion genom Röda korse!. Festen blev också en fest för henne.

Med församlingen har samarbetet varil del bästa . På serveringssidan har hon haft hjälp av Röda korsets damer några har varit med ocksä från början. Det har verkligt gått bra att arbeta med Silverlänken, den har

SiLverLällkens 20-årsfesl var välbesökt. Med var bL.a. fr. v. ELsa MarttiLa-Stralldell , Brilla Fredriksson , 11lgrid K/lLLa, Unnea Björkgren oel! HiLd/lr Ågren.

gett mig så myckel. Sirkka Hiili gay en värmande resume över tiden,

hur det började och om uIvecklingen. Från början var vi eli trelliotal medlemmar nu är vi 166-170. Det har varit trogna medlemmar som en gång i månaden samlals, resor har vi gjOrl tilisammans kors och lvärs i Finland och i Norden. RoIigt har vi haft. Själv har jag hunnil bli pensionär under tiden . Församlingens präster Peter Kankkonen , Gustav Finnilä och Allan Store uppvaktade med blommor och kuvert. Prisade och tackade Sirkka för trogen Ijänst och uthållighel. Hennes arbete har varit en slor lillgång för församlingen . Hur hade det varit utan Sirkka och Silverlänken frågade kyrkoherden Allan Store och erinrade om hur tillfälligheter kan få stor belydelse. Del var en varm och glad stämning och eli hundratal medlemmar hade mÖII upp. Vi Norrifråns styrelse in corpore uppvaktade och ordförande Volmar Furu talade. Alla i Silverlän-

Församlingel/s präster Peter Kal/kkol/en oel! Gustav Fi,lIIiLä /lppvaktade verksallll!etsledaren Sirkka Hiili lIled bLollllllor oel! ord av taeksaml!et. ken är ju också medlemmar i Vi Norrifrån. På länkmedlemmarnas vägnar framförde Valdine Björk ord av lacksamhet samt läste eli par dikter. Pensionärskören Elsa sjöng en par gånger under Elsa Marttia-Strandens ledning med Brina Fredriksson vid pianot. Kören hade en specialskriven hyllningssång som körens dirigent hade skrivit dagen tili ära. Sångerna klingade väl och vackert. En musikstycke på tvärnöjt av Ingmar Byskata gjorde sig också bra med

kanlor Börje Brunell som ackompanjatör. 1 sitt taI delgav Peter Kankkonen valda avsnin ur ett antal biskopars herdabrev eiler uttalanden som visade vilken stor positiv på-. verkan en äldre generation kan utöva på en yngre. Det var soI ute och soI inne , kaffe med tårta smakade alla. Rosor fick kanlor Hemming Carlsson som alilid ställt upp vid sammankomsterna , likaså mckorna i kökel fick varsin ros sant lack och applåder. Margareta Finnilä-Huhta

• På en rullande sten vaxer lngen mossa Hurudan uppfallning ha r lum i seniorträffarnas åsikt dagens medelålders och - " Det ä r alldeles fel!" Vi unga mä nniskor om åldri ng- måste naturligtvis minnas, en, den ga mla människan? all de sam della r i diskussioHon är böjd , hon har svå rt oer och gemensamma träffar för all gå, ä r ho n inte grå- än aktiva , om än gamla, och nad och få rad kanske? - i god kondi tio n, med andra precis sam målningar, ord är de Iyckligl lottade . konstfotografie r, sånger och De ras skara lilllar i anlal, morsdagsdikter beskriver det visar redan statistiken. Denna brytningsperiod , henne? Då jag vid olika senior- sam ändrar bilden av de t inre åldrandet , märks bäst på träffa r deltar i diskussioner om dessa saker får jag Iyck- de allt mer välbesökta penligtvis alltid eli lika eft er- sionärsträffarn a. Under träftryc kligt svar av alla: "Nej. farna ger pensionärerna va rnej. det är alldeles fell". andra mod att kasta av sig Äldre persone r känner sig den åldrande ro llklädseln. mycket krya re än de n all- De n äkta livslusten, sam såmä nna uppfattningen om lunda kommer fram kull kasde m läte r pås kina . Denna la r fördomarna av egen kulturbild generaliserar och kra h . före nhelligar alla ålde rspe nsionärer, gör dem tili identiska delar av en gr"å massa , lill del yttre. Geri atrin , sam under de Gerialrikema säger all den allmänna opinionen i senaste å re n gjort stora värt samhälle "åldrar" de framsteg både hos oss i Finäldre åldersklasserna och att la nd och i övriga lä nder , det afta leder lill all de be- uppmuntrar allt kraftigare rörda män niskorna själva kullkastandel av fördomarana mmar denna uppfatt- na. Dä man lidigare i åldni ng. De äldre börja r bete randeforskningen jämförde sig sam de t väntas av dem , föränd ringarna i oli ka åloch fund era r över vad gamla dersg ruppe r sinsemellan utmä nniskor ka n göra och vad fö ll jä mförelse rna ofördelaktigt fö r de äld re åldersde inte kan göra. grupperna, del tog längre tid för de m att utföra visssa uppgift er än för yngre. Me n M en nu lever vi i en io- dä man började följa ålde rstressant brytningsperiod. gru ppernas utveckling med Klarast avspeglas de tta fak- jämna mellanrum fick resul-

taten e n helt an nan innebörd. Inlärningen, d.v.s. förmågan att tillgodogöra sig nytt hör tili de n mode rna gerialri ns mest inspirerande delo mråde n. Hittills har den allmänna uppfa ttningen varit, att i nlä m ingen börj ar vara mödosam redan i den se nare medellllde rn , fö r 6Q-60-åri ngar direkI besvärlig och senare näSlan obefintlig. Me n nu ä r del ny tt Ijud i skällan! Då man följe r upp e n och samma ålde rsgrupps fö rmåga att lillgodogöra sig ny kunskap ge nom å re n mä rke r man att kunskapen nog nå r fra m om

mctodern a som

tillämpas vid ku nskapens förmedlande jusle ras enligt åldersgruppe ns fö rutsättningar. Si nnenas funklio n påve rkas, tili exempel koncenlrationsförmågan och minnels funk tion. Del ä r därför en fråga om motivalion, och man ka n på goda grunder påstå, a tt gamli ngen nog lär sig de t hon viii lära sig. l och med att de äldre börjat kasta av sig sin rollklädsel och föränd ra den lradi tionella uppfa tln ingen o m åldringar, visar de även ett ökat behov av atl leva med i vå r föränderliga vä rld, få mera info rmalio n o m omvä rIde n och la sil! liv i egna händer även sam pe nsio närer. Man gär inte längre

rued på att dra sig till baka tili en passiv ålderdom, vilket man gjorde ä nnu för någon tid sedan.

D e äldres universitet , som

öppnades i anslutning tili unive rsitet i Jyväskylä och projektet Evergreen i samband dä rmed är ulmär kl a exempel på äldre människors frivill iga självakliveringo U niversilete t delger äldre människor högklassig vetenskaplig informa tion från de område n och i såda n form de själva önskar. Deltagandel är inte begrä nsal av kravlröskJar och deltagarna behöver inte ängslas för kommande te m am ina. 1 fl era länder har unde rvisningen för äldre saltS igå ng e nligt universilete ns urspru ngliga ä ndamål a tt delge kunska p åt alla kunskapstörsla nde fö r själva vetandets skull . Tili Jyväskylä kom iden från Frank rike , där uni versitelet i Toulouse sa tte igång motsvarande ve rksamhe t 1973. Projektet Evergreen är en del av Före nta Nalione rnas VärldshälWHO :s soorganisations, må ngåriga forskningsprojekt , sam fö lje r geriatrisk info rmation från medlemslände rna.

svarar fö r de prak tiska arra nge mangen. Resan lill Spanien och badinrättningen G irasol ä r fu llteckn ad. O m ingenl ing oförutsett inträffar ko mme r e n li kna nde resa lill samma plats att arra ngeras va rje höst ungefä r vid samma lidpu nkl.

tet av mars.

T ili ope rafestivale n i Nyslott la r resebyrå n emot a nmälningarna . Info rmation ingår i della nummer

Ruskaresan

nat förbli inlakl , lill och med förbättras. Minnel kan stä rkas och uppövas med olika övningar. 1 själva ve rket utför gamla människor sådana övningar utan hjälp av WHO:s proje kt då de om och o m igen berätta r gamla kära ungdomsminnen, och sålunda fixe rar de m ailI fa stare i de t "semantiska minnet", vilke t ä r ett geme nsamt fö rråd fö r kunskap och e rfa renhe ter. Yngre människor stå r dock inte alltid ut med det eviga upprepande t av samma saker, hu r viktigl det än mä va ra fö r stärka ndel av berä tt are ns ego.

versitel. Della öppnar goda möjligheter fö r fort löpande studier in i hög ålder. Numera meddelar åtta högskolor i Finland äldre personer undervisning på tretton orter, i samarbete med sommaruniversitet samt medborgar- och arbetarinstitul. Dessutom föreko mmer före läsnings- och studiecirkelverksamhe t i olika studieorganisatione rs regi. Ä ve n mindre grupper ka n göra förslag och få sin röst hö rd . Alte rnativ finns alltså. G enom intelle ktuella hobbies kan en åldra nde människa få e n ny kontaktyta mot o mvä rlden efter arbetslivel. De egna e rfare nheterna ordn as io i större sammanha ng medan studierna fra mskride r, och hj älper att förstå förä nd ringar, vilkas mekanismer annars verkar

svå rförs tåeliga . Sålunda ges äve n möjligheter att överföra den egna Iivse rfa renheten välordnad och kristallklar tili nästa generation. Pirkko Aro

A rtikelförfa tta ren , fil. mag. Pirkko Aro är en pensionerad medborgarinstitutsre ktor sam fortfarande arbetar inom vuxe nutbildningen .

*****************

- G oddag, jag hörde att mej i förra veck an, di va ente bra, di geck min själ en te ni söke r en kassör? - Ja , fakt um är att vi sö- ens å äta. - Nä, me n Nilsson lelle , ker två; den fö rre och en ny . di där sillarna var e nte le för å äta , di va te för II sälja .

av växter i krukor sam väntar på att få komma uI på balkongen. Pelargone rna och fuchsiorna sam stått i käll aren unVad håller du på med de r vintern har bö rjat få vatten sådä r försiktigt och de nu för tiden? - Jag städar och dammar belö nar med att visa livstecbomber på arme ns bomblaken. ger. Pås ke n infa ller i slulel av - Oj då , ä r det inte lite de nhä r månade n och när riskabelt? Jag me nar, tänk den är över ä r det april. om de exploderar? Näsla numme r av God Tid - Del spelar väl inte mig ko mmer ut de n 30 april - någon roll , det är ju inte mihoppas alla hinne r få de n fö- na bombe r. re VaIborg. 1 del numrel ska vi presentera sommardags_ sladen T amme rfo rs i o rd Två snåla och kluriga och bild. Tili dess småländska affärsmän träfG lad Pås k och ha e n bra fades en dag och då sa den vår cnc: - Du , Johansson, di däringa sillarna du sälde te

sam Je rke r Nyberg e nligl lradilion ha r hand o m. Också li ll den kan man an mäla sig via resebyrån. I slutel av augusti pla neras e n ny resa - e n ko nsertoch operett resa lill Wien och Salzkammergul. Kanske nån av dem sam inte rymdes med på resan lill Irland i ställel vi II å ka med på de n. Vinte rdagen är avverkad och i della numme r annonseras sommardage n i T amme rfo rs uI. Jag besökte slade n för en tid sedan och

sämre med tideo, och ett an-

Då ma n slude rat fö rä ndringar i äldre mä nnisko rs inlelle ktuella funktione r och hur de kan påverkas ha r mao märkt att "äldre människor har e n star inre flexibilitet , sam ka n formas, tvärt e mot det man tidigare trott" för att eitera fil. d r Seija Ä ystö vid psykologiska faEtt typiskl teeke n på ål- kultete n vid Jyväskylä uni-

Från redaktionen Åle r komme r eli numme r troIs del grAdaskiga vädret av God Tid . Ibl and förefal- fick iag e n fö rsma k av hur le r tiden mellan lvå nummer vac ke rt dä r kom me r att va ra all gå väldigl långsamt me n när parke rnas lräd blir grösedan numme r e tt kom ut så na och isarna gå tt och va ttha r den flugil iväg. net blänker. Ali vå ren ä r på väg med Förbundets reseve rksamstormsteg har säkert alla het fortsätte r och närmast lagt mä rke tilI. Fö ru to m all pii programmel fin ns resan daga rna blir lä ngre så har lill Ungern . Eli am al platser luften redan nu blivit sam finns ä nnu fö r de n sam inte de n bru ka r på de nhär årsti- lidiga re velal bestämma sig den. Snart komme r de förs- av en eile r annan a nled ning. ta sipporna och bjö rkens Resan tili Sve rige i slulel bladknoppar är redan nu så av maj har lyvärr inle samlat Slora all kvislarna bara be- sll många deltagare men vi höve r stå nAgra daga r inom- hålle r möjlighete rna att anhus så ha r de mössöron. mäla sig ö ppen fra m tili slu-

dersskröplighel ha r varit minnels försämring med lilltaga nde ålde r. Dåligt minne ha r ju , om något , a nsetts hindra in lärningen av nya sa ke r. Den nyasle min nesforskningen visar att rikligt så iIIa ligger de t inte tilI. Det fi nns flera slags minne n, av vilka något ka n bli

****************** 25 ÅR I DIN TJÄNST

Me n del om resor. .. Våre n ä r ju eli kärt ämne all orda om. Specielll om väx ter och blommor sa m ju jUSI nu samlar sig inför väXIsäsongen. Krukväxlerna därhe mma har lagil stora N ärmare info rm ation om sleg framät sedan januari . pris och progra m ko mmer Make n bär hem blomm ylla att ingå i nu mme r 3 av God och jag plante rar om, dela r Tid . Preliminära anmälning- på väx ter sam hotar att a r kan emellert id göras re- spränga sina kruko r och dan nu lill resebyrän sam snart ä r vårl hem översållat

All ÄlDRAS ÄR All VÄXA

Fö nste rputsaren intervjuas där han hänger utanfö r e tt fönster på 49:e väningen i e tt hus på 5:e Ave nyn i New York : - Men blir Ni aldrig rädd när Ni tittar ner? - Rädd?? Jo, del ska reda ktö rn vela, livrädd! Jag fatta r inte att de vågar gå därne re och trängas med alIa bilarna .

Hos oss får Du alla resor tili originalpris. Flyg-, båt-, t åg- och bussbiUetter, sällskaps-, grupp-, mäss- och kongressresor, med andra ord alla resor från ett och samma ställe. Kom och hämta sommarens nya broschyrer. Nya öppethållningstider på alla våra byråer: 08.30- 16.30.

Formansalten 9 10600 Ekenäs

Tel. 9 11- 146 20

Högbergsgatan 3 - 5 10300 Ka ris 911 -31444

Llppviksgatan 8 00 180 Helsingfors

90-685 II 00

11 "//~Q.,q ..q.Q" 'Q " Q . ..."./•.q

Svenska Pensionärsförbundets

RUSKA-RESA Resa i höstglöd tili den svenska fjällvärlden 21 .9 - 28.9.91

tillverkning och försäljning av bl.a . sameslöjd och hemslöjd. Här fin ns också ett museum med en exkl usiv samling sameslöjd och förem ål som berör samisk kultur. Vi ätervänder tili hotellet . middag och kvällen fri.

t OPERETT -

..Q • .q..q.LQ" / /" /./" / /" Q .,//..q ..q

..q .-/,./...Q.-//.

Vi planerar

och KONSERTRESA ~ tili WIEN och SALZKAMMERGUT ~ ~ 22 - 28 augusti 1991! ~

dag 6/26.9.9 1 torsdag ~ Program och prisuppgifter publiceras i God Tid nr 3. . Frukost pä hotellet och hela dagen i Tä rnaby och dagen ~ Intresserade kan emellertid redan nu konlakta LL- § dag 1- 2/21.9.9 1 lördag-22.9. söndag fri för egna strövtåg och aktiviteter. Om intresse finns kan ~ ~ ~ Tourisl service i Helsingfors, tel. 911 -685 11 00. ~ Avresa frä n Helsingfors kl. 22.00 med natt Age t tili UleA- man efter övere nskomme lse med reseleda re och busschauf.~,;,..//~ ../ / ../ / ../ / .. / / .•q .'h"" //""/" h .•/ / ...,../.·.//..q .vI;r.·q ..q .·q .-/ / .-/ / .-/ / .-h :· borg. Sovplats i 2-bäddskupe. Täget anl änder tili Uleåborg fö r gö ra en endagsutfä rd tili Mo- I-Rana i Norge (ca 250 km kl. 07.38 och härefte r intar vi fru kost pä Järnvägs restau- t/r). Middag på hote llet i Tärnaby . range n och sedan kör vi ut på vår rundresa tili den svenska fj äll vä rlde n. Vi kör via Kemi -Torneå- Hapa randa med dag 7/27 .9.91 rredag paus på vägen och kommer så mot kvällen tili Arvidsjaur Frukost på hotellet och på förmiddagen lämnar vi Tärnaby och tar in på Hotel LAPONIA (ca 400 km). Middag pä och kör längs den Blå Vägen tili Umeå, kvällsbåten avgår ALlCANTE - BENIDORM kl. 21.00. Lunch under resa n från Tärnaby tili Umeå. Överhotelle!. ovr. 7.4 14 dgr. från 3350,nattning ombord på Vasabåten i 2-pers.hytter. Ring elle, ,k,iv så ,kicka, vi vö, nya dag 3/23.9.9 1 måndag b,o,chy' 'SU'5I05o, 1991' Fru kost på hotellet och vi gör oss klara för avfärd frän dag 8/28.9.91 lörd ag Tidig väckning och vi intar frukost antingen ombord på båhotelle!. Vi kan tillbringa e n slUnd i Arvidsjaur och besöka den s.k. Lappstade n , detta ä r en kyrkstad med kåtor och ten eiler iland på närliggande hotell. Härefter startar vi färhärbre n från 1700-ta let och är en av Sveriges ä ldsta bevara- den hemåt , ha r en lunchpaus på vägen och kommer tili de kyrkstäder. Sedan vida re mot Tärnaby , vi kör via Storse- He lsingfors ca 16.30-17.30 och tili Karis/Ekenäs drygt en le och Storum an och håller paus på vägen . I Tärnaby tar vi timme senare. in på Fjällhote lle t vid Laxfjällets fo!. (ca 300 km) . Middag Resans pris 2.685:på ho te lle!. In forma tio n o m Tärnafjällen . 1 priset ingår: busstransport enligt programmet och börjande i Uleåda g 4/24.9.9 1 tisdag borg Frukost på hotelle!. Idag kan vi åka tili den närliggande , tågbilje tt Helsingfors- UleAborg inkl. sovplats i 2-bäddslilla byn Hemavan. Här finns Tärna Fjällpark med Sinnerikupe ket , som ge r en förs mak av fjällvärlden s mysterier. Här halvpension börjande med frukost i Uleäborg och slufinns grattor , väx te r och djur, här visas nybyggarliv och tande med lunch den sista dagen pA väg frAn Vasa tili presenteras sa miska berättelser i e n fan tasieggande förHelsingrors e nin g där konst och vetenskap mö ts. Från utsiktstarnet SPF:s färdledare: VL Je rke r Nyberg KUNG KARLS SPIRA har man en hänföra nde utsikt över båtbiljett Umeä-Vasa inkl. hyttplats 2 pers. hytt tra kte n och högst upp i to rnet på 10:e våningen , från Cafe Polstj ärn a n , leder e n inglasad gå ng tili den Fjällbota niska Anmälan är bindande när förskott mk 500,- har e rl agts. trädgå rde n. Här har man planterat in e tt hundratal fj äll växter i naturlig fjällmi lj ö. Tid för lätt va ndring i Fjällparken Slutbetalning senast 30 dagar före resans börja n. Ann ullering, vid en eventuell ann ullering av beställd resa och längs Kungsleden . Man kan !.ex. följa Kun gsleden ca I är våra expiditionskostnader mk 200.-/a nnulle rad plats om km upp tili " Vac ke r Utsikt". annu lleri nge n sker senast 30 dagar före resans början . I övRetu r tili hotellet i Tä rn aby där middagen vä nta r. rigt fö lje r vi Reseby råfö reningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor , som finns tillhanda på vär byrå . dag 5/25.9.9 1 onsdag Dipl.i ng. Bitr. stadsdirektör Frukost på hote lle!. Jdag skall vi gö ra en he ldagstur runt Ansvarig researrangör: LL Tuorist Service sjön Laisan och i Laisalide n ges tillfä lle tili fjällvandring VI bör m ln nas att ett frltt Finland Lappviksgatan 8. längs spångad stig. Kaffepa us. Innan vi åte rv ände r tili hokrävt uppoffrlngar. 00180 He lsingfors tellet kan vi besöka 'Trolltrumman" en affä r som drivs av VI fllr Inte glömma dem, som te l. 685 II 00 Edvin och Kaisa Nordberg och d ä r de h a r ege n tcnn s lö jdsgjort ett trltt Finland möjllgl.

Möt våren i Spanien

HANS KORSBÄCK

Stort intresse för individuell förtidspension

Vad kostar läkarbesök? Att gå tili allmänprak tiserande läka re kostade senaste år i se ptember i ge nomsnitt 164 mk. Besök hos spe cialist kostade 245 mk . Föregående jä mförelse av läkararvodenas storlek gjordes i septembe r 1988. Då var allmänläka res arvode 132 mk och specialiste rnas 204 mk i geno msnitt . Sjukhusläka rnas arvode var kring 711 mk senaste år och 519 mk Ar 1988. Beträffande e rsättningarna fördelade de sig på fö lj ande sätt : 27 procent gällde a llmä nläkara rvoden , 70 procent specialläkararvode n och tre procent sj ukhusläka rarvoden. För sj ukhusläkarnas del var a ndele n oförändrad (tre procent) jämfört med

1988. Into helle r de två andra lä ka rgruppern a visar stara förändringar : allmänläkarnas andel var nu 27 procent (26) och specialisternas 70 (71) . Ersättninge n ä r 60 procent av en fas tställd läka rarvodestaxa och beräknas inte enligt de verkliga kostnaderna , fastä n dessa överstiger taxa ns belopp. Taxebeloppet fö r allm änlä kares arvode va r i ge nomsnitt 80 mk , specialläkararvodet 156 mk och sj ukhusläka rnas 628 mk. ÄIdersmässigt fördelade sig patienterna e nligt följ ande: 17 procent var under 16 Ar, 19 pracent över 65 och återstoden , 64 procent , i det vi kallar arbetsför ålde r.

Drumsö-pensionärer skickade 90 filtar

andra gången senaste höst och då blev så långvarigt sjuk , men så snart hon orkade tags arbetet upp igen. Nu har det levererats tili Emmaus 90 filtar under 1990 för vidare befordran tili Rum änien , Costa Rica och Indien. Och vi fortsätter, det ä r roligt att arbeta tillsammans, avkopplingen är e n kopp kaffe och litet pra!.

Inom Drumsö Pensionärer finn s det ett litet me n " naggande gatt " gä ng av nitiga dame r. De träffas hos va ran n men nog mest hos Primus Motorn Estrid Lindman . De stickar lappar tili Mor Teresas filtar. De har vari t i tl itigt samarbete fö rrän Estrid blev höftopere rad

Solveig Raitinen

Intresset för individuell förtidspensio n tyc ks inte minska. Unde r fö rra året begärde samma nlagt över 11 000 personer förhandsbeslut om individuell förtidspension. Av dessa var något över hä lften e iler omkring sex tusen kvinnor t visar Pensionsskyddscentralens fä rska statistik . Individuell förtidspension infördes i de n privata sektorns arbetspensionssyste m 1986 och i den offentliga sektorns på sommaren 1989. Vid utgången av å r 1990 utbetalades individuell förtidspension tili samman lagt 35 600 arbe tspensionstaga re från den privata sektarn. Antalet växte med 8 500 nya individuella förtidspensioner under året, vilket in nebär den största tillväxten om man jämför med övriga pensionsslag: något över 30 procent . Den individuella förtidspensionen va r i medeltal knapp t 3 200 mark i månaden t

medan

ria bakom sig. Dessutom skall a rbetsförm åga n vara nedsatt i sådan grad att det inte skäligen kan förutsättas att a rbetstagaren fortsätter med si tt förvärvsarbete . En förutsättning för pe nsionen är att arbetstaga re n upphört med sitt förvärvsa rbete eiler att hans förvärvsi nkomst ä r mindre än 1 011 mark i månaden. Högst ett år skall dock ha förtlutit sedan den sökande slutat förvärvsarbeta. Della därför att det skall vara möjligt att beakta den s.k. återstäe nde tiden , eiler den tid sam åte rstå r före 65 å rs ålder uppnås, tili pensionstagarens förmån då pensionsbelop pet fastställs, på minner Pensionsskyddscentralen. Efter ett positivt förhandsbeslut har den sökande sex månader på sig att bestämma om han vi II ta ut individuell förtidspension e iler fortsätta a rbeta.

~SFP FOLKPARTIET

t.G:I

[_ ?~ . .'"\iWj ,.............. _ ... .-

NYLAND

N r 1 i Karleby Nyrenoverat GRAND HOTEL

• Mysigt familjeholell i cenlrum • Dansrestaurang med levande muslk • Drinkbar • SAlIskaps- och malrestaurang Förmånliga grupp- och sommarpriserl Guidning kan ordnas för grupper _ _ _ _ _ _ _ _ _ GRAND HOTEL _ _ _ __ lAngbrog. 20, KARLEBY .98&-134 11, lo1ofax _134 11

Nyland återväljer P-H. Nyman

motsvarande

medeltal för samtliga arbetspensioner var något unde r 2 000 ma rk i månade n. Den samma nlagda utgifte n för de individuella förtidspensionerna va r 11 miljoner mark i månaden. Rätt tili individuell förtidspension har a rbe tshisto-

Ett "helt naturligt vai" jör alla pellsiollärer och krigsveteraller

För Svenska folkpartiet den@mars

valet

En hundraårshågkomst med litet personhistoria

Socialrådet Hildillg RoseIlström .

Min mOf sam utrustats med bl.a . ett gott mi nn e för detal je r , berättade gärna en e iler ann a n händelse ur sitt växlingsrika liv. Föga anade varken hon e iler jag - hennes yngste son - att någo t av vad ho n, me r eiler mindre i förbifarten omnämnde , måhända skulle kunna utgöra slOff för senare tiders skrivare eiler läsa re. Då en gång hundra år nämns i ovanstående rubrik , bör vä l fö ljdriktigt konstate ras, att hundra år drygt förn ut it sedan min mor som sj utto nåri ng kom i sin första tjänst på just de n gå rd den följande kOria hislOrie n handl ar om . Vi kom just i d ag hos oss att tala om det sto ra utbud av oli ka svaga och p variera nde sätt utspädda mjölkblandningar, som vå ra da -

gars människor förväntas dema n, med titeln häradsdomare. kö pa och avnjuta. Då han kom åka nde frå n Det som min mOf i min barn dom omtalade som ex- sina tings reso r, ofta nog nåempel på sätt att behand la got beskänkt, va r det e n den dagliga komjölken in- oskriven lag att minst e n av nan de n ansågs kla r att av- d ränga rn a va r ålagd att va ka nj ut as , va nl ige n beroende fö r att ta hand o m häs te n, på för vem eiler vilka dryck- om aet än kund e dröja ända en var avsedd, visar hur vak- tili gryningen inn an ekipage t na och ansvarsmedvetna ko m he m . Det fa nns många bondmoror skötte sitt jobb . stä llen vid vägen att dröja Vid diskbänken - fas t de n sig kvar på vid en tut ing. knappast benämndes så T ili husagan på gå rde n stod värdi nnan redo att gö ra hö rde bl. a . att varje ny mjölken fä rd ig, inna n de n dräng skull e få minst e tt ko k ställdes på bordet. Ma n hö r- stryk, oft ast i sta llfarstun de henne avs maka och där det fa nns remmar och mum la där ho n stod med tampar att ta tilI. Syste me t sto ra va ttensko pa n ihanden pågick ända tills e n nya nnära vattensån: Nej nej! He ställd dräng, e n sta rk stenä'för starkt, he ä'fö r sta rkt! hugga re från Bo rgå ko m tili Nej , nej, mei ra va t'o , me ira gå rden . val'o! Dä den nya drä ngen en Den ti den fa nns inga se- kvä ll satt på långbänken efparatorer i bondgå rd arn a , ter afto nva rden och husutan mjö lken sk umm ades bonde n var på resa, frågade fö r hand . Så nog tålde de n den dräng som varit lä nge i va tten . Smöre t kä rn ades huset: ve m av oss skall ta också fö r hand i vanlig trä- fö rsta va kte n i kväll ? kärn a . Me n sällan kom smöVad menar du? undrade ret på borde t, såvid a inte de n nya karl e n, och blev så husbonden ansågs vä rdig en upplyst o m gå rd ens sede r. sm ul a fe tt. A nnars kunde De t här blir slut från och husbonds paret smö rj a krå- med i natt , svarade stenset inne i ka mmaren . 1 de n h ugga ren. Ti li " husses" sed gård min mamma avsåg, hörde bla nd annat också att ställdes allt id vid husbon- ut an egentlig o rsak piska dens plats ett SlOp (större än upp sin trogna märr, "för en liter) osk umm ad mjölk . hon ska veta vem sam är Men så var han också näm n- hennes herre." Samma sak

BACKMAN

HENRIK WESTERLUND

tili riksdagen

gällde som sagt även dränga rn 3. Det finn s inte me ra åsyna vittne tili avbas ninge n i stalllid re t , me n den fick e n brådstö rt at slu t. Sedan husbondenlhäradsdo mare n fä n me ra stryk än nägo nsin förut i sitt liv, slängde stenarbeta ren byltet rull ande ut fö r stallets lå nga , stenl agda uppk ö rsbro. Efter den slutliga bukl a ndningen lä r häradsdo maren b msider ha rest sig och sakta linkande och haltande tagit sig fra m tili ma nbyggnade n . So m de n kra ftk arl han varit , insäg han då han va r slage n. Drängen va r kva r som o m intet hänt , och o m saken sades aldrig e tt o rd . Men mo rfa r hä radsdo ma ren på gårde n ha ltade unde r si tt äterståe nde li v. Hans hustru , häradsdoma rmora n , kan fö rstås inte avfärd as ut an att få sitt o mnämn ande . Tili sake n hö r också, att brännvinsanka ret på gå rde n inte fick bli to mt. Då drö mde inge n ännu om de n ma rdrö mslika fö rbudslag, som ä ren 1919-32 skulle fö ra värt arm a land tili ra nde n av o lyc ka ns brant. Dä hä radsdo mare n va r hemma , fic k mo ra n lov att va ra fö rsikti g. Men unde r

ERFAREN SEPRÖVAD SAKLlG PÅLlTLlG SFP 1 NYLAND

Vi Alerväljer vAr RIKS DAGS MAN

PENSIONÄR

MÄNNISKAN I CENTRUM

KARL AUGUSTSON Gröna Förbundet r.p.

Ralf Backman bilr. överläkare "uppskattad radiodoktor" Va~e människa har rätl tili s nabb och god sjukvård. 1 riksdagen behövs människor som kan sjuk- och hälsovå rd. SFP/Nytand

FRIHET GER TRYGGHET ,'

Den yttre frihetens värde i en orolig värld är en tillgång som inte nog kan värdesättas. I 73 år har Finland varit självständigt. I över 45 år har vi - tack vare krigsveteranernas generation - fått uppleva en fred i frihet. Under årtionden av självständighet har vi byggt upp en trygghet som krävt ekonomiska resurser, kunskap, ideer, flit och tålamod. Tryggheten har också en djupt mä lig aspekt. Den handlar om rätten tili en medmänsklig omsorg i livets alla skeden. Den handlar om rätten att leva, få vård och dö på sitt modersmål. Helsingforsarnas riksdagsman

Ingvar 5 Melin Svenska folkpartiet

skämtsamma sidan och upprepat sagt: " ptrroo , ptrroo ! Ho pp ne r nu , skå l! Hopp ne r nu , skå l! " Tills någo n piga diskre t ingre p och tog ner skålen . So m värdin na n kn appas t ens behövde. Märkli gt nog verkade det som o m häradsdo marparet inte någo nsin po kule ra t tillsammans. Okä nt ä r också i vilken grad pa ret ägnade sig åt de n äkta sängens fröjde r. En viss öve rvikt tili fö rm ån fö r po kule rande, torde man kunn a spå ra i de t fa ktum , a tt e ndas t e n d o tle r satles tili väride n . D å do tte rn i sinom ti d gifte sig, fö ddes i äkte nskapet en endaste son . Med tiden blev också ha n nämndeman i hä radsrätte n. Hilding Rosenström

la9 respekterar Dtn erfarenhet

VllIr man i valet Henrik Weslerlunds poliliska insatser av allmänl Inlresse som berör oss alla har genom Aren varil av betydande lo rmal. Isin egenskap av IIdlgare direkllonsordf. under 20 Ar, lör interkommunala penslonärshemmel Hemgården I Pernå känner han väl pensionärernas problem . Som de slörsla personllga IramgAngar inom lolkhälsans område bör särskilt IramhAllas hans godkända finansmolioner innelallande mlljonbelopp lör cancerlorsknlngen I anslulnlng tili Cancerlnstllulel saml lör yard av dementla patlenter. Inte endsl kärnvapen ulan även kärnkraflverken ulgör del slörsla holel lör kommande genratloners IIvskvalllel och överlevnadsbetlngelser.

hans d ygn i häradsrätten , som kunde bli rä tt mänga va rj e å r , va r brä nn vi nsk uttinge n hennes fö rt rogne vä n. Då ho n gick i sitt dagliga, stilla rus, va r ho n fridsam och medgö rlig. Dä ho n blev sömnig, satte sig på e n sto l och fö rsökt e kväva sina gäspninga r , sade ho n bara: "hur ka n vi va' så svemnoga i da '? Me n si, he vä nt ar bara o mslagsväde r!" Ho n kände sig fö rstås manad att fö r syns skull de lta i sysslo rna . Då ho n sträckte på sig för atl från e n vägghylla nä ra taket ta ne r en stenfat , e n såkallad skål med ett ö ra, kl arade ho n inte bala nsen , utan liksom snubbl ade etl par steg ba kl änges. Då lär ho n , e nligt min mo r , ha tagit misslyckande t frAn den

NORDMAN RIKSDAGSMAN

NYLÄNNINGAR GÖR SOM VI VI STÖDER "Grundlinjerna i vårt socialskydd bör hålla även I lortsäUningen. Vi bör bygga ut eU system där anhöriga, vänner och bekanta bär eli s törre ansvar för sina närmasle. Della måste bygga på ordentliga avtal, socialskydd och kommunen som arbetsgivare. Speciellt inom äldreomsorgen och hemservicen blir deUa en nödvändighel i Iramtiden." Håkan Nordman

lfJ!r SFP FOLKPARTIET

BO WIDELL KANDIDAT I RIKSDAGSVALET VI TROR PÅ HONOM

Göran Andersson mätningsförman Ulrika Aspelin Jordbrukarc S\'cnhard Backman jordbrukarc Elvi Bergström jordbrukare Nila Björkbom bamskötare Marianne Bäckblom fru Agncla Enroth bamskötare Tytti Enroth flyklingsassistcn Einar Fallstr6m pensionår Rauha Fallsuöm pcnsionu Hans,Q. Forsström poLmag. Maj·Brin Fomtröm lärarc i huslig ekonomi Brita \'on Haanman konslnår Jan von Haartmandipl.ing. Sten Johanssonli rare Bo Ju.5lin entrtprenör

Börje Juslinaffärsman Marit:Christine JuslinhusMlIslirare MariIJuslinekon.Slud. S\'cn Koskinen Ame Lindqvist pcnsionir Elvi LindqYlstspccialsjukskötare Göta LindqvlSl pensionär Guoi Lundström mcrkonom Georg Löfman distrikt.schcf Per_RunarM3rtinjordbrukare Erik Meltnpcnsionår Ester Snygg pcnsionär Henrik Sylvin dipLmg, Henrik Slorbjörk avd,chef El5icToiviainenfru Anita Wadc:nsuöm fam~jedagvårdm Jarkko Wecksträm skoldirektör

~ SFP FOLKPARTIET

'lV

Nyland

Ensamhetens vara eiler icke vara

1 påskbålens tid Med processioner, mässor, Ijus oell psa/mer kall påskell firas i vår värld mell ävell med flammallde påskbål. Slöttell bidar vårelJs under Dell villden är varm . Det sprakar i påskbålet oeh lågorn a stiger mot skYIl . Nu samlas kända oeh okända ättlingar tili de gamla, SDm lömnQ( vardagells mödor, sen de lagt hus oeh hemman i de w.gas vård med eli välgångsord. Jag älskar jorden, fädern a plöjde, älven, trogen sill lopp i sekler, dikter oel. ärvda sånger. Jag hör samman med den bygd, sam livsrum m ej gett, oeh tili sist en vilostad m ej ger.

Gunn a r L ev lin

Vaknande värld Vdrsolen stiger i purpurband och väcker den sovande vö,/dell . Allt som ilar liv i ilav oeil på land i glädje nu börjar livsfärdell . Slumrande { rö sam vakllQr IlU gro r i den uppvärmda fuktiga 1IIullen,

oeh snart står världell Uli sitt flor när s ippan f ö rs l blommar p d kullell .

Väriden Ilor vaknat, al/ling blir grönt, då ;Ilgenting slumrar i jorden. Nu kännes det åter varmt och skönt all leva här uppe i Norden. Tor Handroos

De t har talats, skrivits och forskats mycket om begre ppet e nsamhe t. Nyligen hörde vi e n radioserie , där vå r egen åldringsfo rskare doc. Jan-Erik Ruuth gay några glimtar ur sin studie , som gjorts bland äldre i Lovisa och Pe rn å. Unde rsökninge n är inte fullt färdig än men gay vissa fakt a , som tyde r på att e nsamhe t i dag är e li sto rt pro blem bland äldre . I Sve rige har prof. Lars Thornstarn gjo rt ett forsknin gsa rbete bland 2700 deltagare, för vilke t han redogjorde vid Norsams möte i He lsingfors höste n 1989. Det säregna med denna unde rsökning ä r all man där vä nder sig tili olika ålde rsgruppe r och jämfö r ungdomar med pensionärer. Forskn ings resultaten va r ej direkt förvånande : un ga persone r upplever sin e nsamhe t mycket smärtsam-

och äldre generationer inte bor under samma tak som i forn a tide rs storfamiljer. Barn är inte skyldiga att ta hand om gaml a fö räldrar den plikten har samhället öve rtagit. Fråga n är naturligtvis om den här utvecklinge n e nba rt är av ondo . Hur mAnga av oss äldre vi II dela bostad med barn och barnbarn? Tycker inte de

vä njer sig vid e nsa mheten. Maj Fant tala r också mycket om att va ra ensam j

"tvåsa mhe ten" - när två vilar huvudet nästan på samma örn goll . me n har bli vi t frä mlinga r fö r va randra och ingent ing mera har all säga varandra. Enl igt he nne ä r de t bällre att he li separe ra , men fö r mAnga kan de n a Rlksdagsledamot va ra ett ekonomiskt proble m. flesta av oss orn en egen vrå, Hon har också må nga godär vi får rå oss själva och da råd att ge oss. Var rädd gö ra vad vi viII? I hur stor utsträckning är om ett gott samli v . Våga på vi delaktiga i en livssitua- nytt också o m du har blivit tion , där vi lider brist pA bränd . Intressera di g fö r kontakter? Prof. Thornstam andra människor, tala med SFP NYLAND har frågat sina intervju- de m och Iyssna . Sätt värde o bjekt vad de gö r för att rå på dina vänne r, de är det på sin e nsamhet. Sva re n ty- bästa du har. T ili slut säger de r på au de fl esta är ganska hon: "tyck om dig själv, må passiva , man drar sig gärna bra och gör vad d u viiI. Och tillba ka tili sitt softhörn , minns, att människan är man är rädd att visa sin en- männ iskans stö rsta gläd je. " samhet. Man tror, aU pro- Jutta Christianscn-Lauren ble met bara ä r ens eget mare än äldre, sam under alla andra har det bänre . ett IAngt liv ha r va nt sig vid Ma n ge r a lltfö r mycke t akt all va ra a lle na. Prof. Thorn - pA sig själv, man säuer upp starn skiljer på olika slag av en mUf framför sig, man har e nsamhet och nämne r fy- fö r Iitet tillit och fö rtroende Georg C_ Ehrnrooth sisk , psykisk , e mo tionell , fö r varandra. Kvinnor klarar Känd för sina insatser tili sina e nsamhetspro blem i allsocial och andlig ensamhe t. förmån för pensionärerna. Socionom Maj Fa nt , som mänhet bättre än män sam höll eU mycket uppskau at lämnat arbetslive t , för de m Kunnig , klok, erfaren , föredrag vid Upptaktsmöte t kan pensioneringen bli ödessjälvständig i Stockholm i septe mber di ger - den sociala ensam1990 va r inne på samma lin- heten kan bli för tung att je . Hon talar om " Ioneli- bära. En sak , där Maj Fant säness" , sam här kan översättas med ordet övergivenhet kert sätter fingret på e n sjuk oeh "so litude", med vil ket punkt är den e nsamhe t. som hon avser en fio ensamhet, ma n upple ve r i sällskap med Helsingfors/Khp där man är i harmoni med a ndra. Man kan kä nna sig tili riksdagen sig själv och dä r ma n ka n frukt ansvä rt öve rfl ödig och i vara kreativ . Ho n säger, att stä lle t för att övervinna sin Sve rige inte bara har vä ri- skräck för att bli utfrusen , dens äldsta be fo lkning utan dra r ma n sig sna bbt inom också de n mest utbredd a e n- sitt ska l och flyr tili sin soffsamheten , e nligt he nne ä r hörn , där inge n blir vinne det e n folksjukdom, som lig- tili e ns ångest. ger bakom mycket av det vi En mycket smä rtsam e ni efterhand åtgä rd ar på sjuk- samhet är de n , som uppstår, Trivsamt semesterhotell i centrum av Jakobstad, 100 hus. Läkemedelsmissbruk då man förl orat en kär Ii vsrum , 5 restauranger. och psykosomatiska sjuk- kamrat ge nom död e iler domar spelar e n stor roll i skilsmässa - i synne rhe t de t • SOMMARPAKET 295 FIM. detta sammanhang. senare är speciellt bitte rt . • DAGSTUR TI LL SVERIGE MED JAKOB LINES Varför har det blivit så Allt i he mme t påminne r om • Inkvartering i dubbelrum här? En o rsak ligger natur- de n, som ej fi nns me ra och • Riklig morgonfrukost o . bastu ligtvis i vå r Iivsstil , dä r yngre de t kan räcka Ar innan man • Buss gratis ombord för grupper

ELISABETH REHN

HOS OSS TRIVS DU SÄKERT! ~

IO~T~u

W U

,~~4S!r~~ D\y fP<>o

.'0:

t"' ,

erft.. )

~'L'6

.)!if:

~~/

-:. .

.~<Om

~ri"f"

"armar~ 9~

Deltag i Invalidförbundets vårinsamling för svårt handikappade.

I Jakobstad bjuds man på mångsidiga aktiviteter, intressanta sevärdheter och en vänlig atmosfär. Bokning och infOrmatiOn: @ p Kanale.planaden 13. 68600 JAKOBSTAD Tel. 967-8641 11 . Telefax 967-8642 22

ARCfIA ,_m,~ ••

INVALlDFÖRBUNDET

Etl enken san atl behandla

MALM för människan

fOrsloppnlng - anvAnd Laxoberon. Laxoberon doseras droppvis enligt ditt behov. Droppama ar smaklOsa och luktfria. de ken las sam sådana eiler blandas i dryck. laxoberon börjar verka efter ca 10-12 tlmmar, vartör Int09 på kvAllen rekommenderas.

Laxoberon förorsakar inte gasbesvär. Kan tillfäUlgt användas BV gravJda

och ammande mOdrar. Behandigt vid tillfa111gt bruk också på resan,

30 ml 33.02 mk från apoteket.

SFP FOLKPARTIET - den förtösande droppen

FERROSAN

ÄRADE FASTIGHETSÄGARE i NYLAND - ÄBOLAND

Färre hål i tänderna

Stor efterfrågan på följande fastigheter - Strandfastigheter vid havet (Fastlandet-Holme) - Strandfastighet vid insjO - Fritidsställen (Tomt med eiler utan byggnader) - småbruk - områden som passar tili rekreation. Vi ullör också värdering av fastigheter med omsorg. Vänliga anbud Distriktdirektör Bo Winberg Hem 911 -504 22 arb. 911-162 22. Vänliga anbud Carl Wallenius Hem 90-80231 97 arb. 90-455 06 48. Esbo Hagalund, Präslängsgatan

...-.••....•-

Ekenäs

.............~ ! Svenska resor 1991 ;

Teater i Stockholm

3- 5_ 5 Med bål från Abo. "Fanlomen på operan"_ 13-16. 5 Med bål från Helsingfo .. , pjäs på Dramalen eiler Sladstealem.

II • •

: • II "

Möten med våren

Andra trevliga resor

, fI• I

29. 3- 1. 4 Påskresa liIIlmatra SlalSholell 11. 5-21. 5 Vår vid Mainau och Bodensjön. 1- 9. 6 ~kmedbl.a.EsbjefiochKöpen-

II , "

28. 3- 3. 4 PåsIcresa med 1I~'iU BeJgien. 27. 4- 2. 5 Med IIYB'iU Ho ds blommor. 16-21. 5 Blomslerresa liIl Iand.

: ':. ;

II : ,

4-15.

6 Salzburg, vackraSa1z1cammefiUt.

= 2tB: ~ ~::;"~=iiUÅland. • 27. 6- 5. 7 Fjälloch fjordari NOfie.

, • • ,

•

6- 2. 7 StockholmochKolmården. = 29_ tl~: ~ ISlorrnsldirsMajasfolSpår. II 12-18. 7 ~.!'~~~t'~by. = 19-24. 7 Da1amaochHimiaspelet. I: , 19-28. 7 Rundresamedbuss8enom Syerige, Nor- •

geochDMm~~

3-". 1- 4. 8 5- 8_ 8 16-18. 8 19-27. 8 24-26. 8 31. 8-16. 9 9-17. 9

, II • • • ,

, II II II ., • : •

Bodö i Nord-NofiO. VackraRosIagen. Stockholm och Kolmården. Åbolandsskllrgård.

Köpe~nochLUbock.

KIyssning liU Leningrad. Rundresailtalien. RuskaresatiULapplandocb Nord-Nofie. 16-28. 9 Franska rivieran. 5-15. 10 VinskördsresaiTyskIand. Mflnga andra resor.

• • II

•

,-------------------, : Beställ reseprogram! C '-

•

Namn ocb -..drcs.s:

I .... .. . . . . . . . . . . . . .... . . . . . . . .... .. .... . ..... . ... . .... .... ... .~ I i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... . . ..... . . .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . I

" ' ..................................................................................... GT 12.3 .91,

0.,.

. .sebyN

X Box 12 65101 vasag

~t. ku......ens Te/,96H13137 Svenska resor alltsedan 1965

VillI med om8Oll11

, "

(J~~,,···· ·····:)~4~ SOMMARKURSER VÄRT KULTURARV 25 - 29 .5,91 En ku rs uppbyggd ko ng kultur i lorm av foreläsningar i bl.a. histo· ria, litteralur, ko nst oeh mattrad itio ner. I programmet ing år oekså ett förtattarbesök. en exkursion saml olika kvällsakliviteler. Prls: 750 mk . I priset mgår kursavg lft samt helpenslon Kostnader for exkurslon tlll kommer

JAG OCH MlN NÄSTA 19 - 23 .8.91 Ku rsen ger mjormation om vad olika organisationer oeh samfund som sysslar med hjäl pverksamhet oeh diakOni (Röda korset , Em· maus. lörsamlingarna m.f1 .) kan erbluda pensionärerna I form av vä ntjänsl, klubbar ete. Allman Information om organisalionerna oeh samfu nden ges oekså. I programmel mgår föreläsnmgar, dis· kusslone r, en exkursion samt olika kvällsakliviteler. Pris: 750 mk. I priset mgår kursavglft saml helpension . Koslnader för exkursion tillkommer

KOM MED I GLADA PENSIONÄRERS LAG! För ytterligare mformation om kursen kontakta kurssekreterare An n·Charlotte MMar 911 -33144 , 32688 (kl. 8.30- 15.30) .

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARIS

SVENSKA SEMESTERFÖRBUNDET I FINLAND erbjuder semestertj ä nster tili mycket förmånliga pris, antingen som semesterstöd e iler tili gängse d ygnspris på något av de semesterhem som näm ns nedan . Vad innebär semesterstöd och vem kan erhälla det? Såhär informerar Britt-Inger Kleemola , verksamhetsledare i förbundet : I princip kan vem som helst ansöka o m semesterstöd förutsan att det fin ns ett påvisat behov av rekreation. Man ka n a nsöka om semeste rstöd på grund av sin ekono. miska situatio n , familjefö rh ålla nden , socia la problem , hälsoskäl 0 .s.v. Av den dygnsavgift som är fastställd på respe ktive semeste rhe m betalar den person som beviljas semesterstöd endast en de l av dygnsavgiften . Beroende på sökandens mänadsin komst utgör den egna ande len 30 mk , 60 mk eiler 120 mk i dygnet. Det är fak tiskt fråga o m he linacko rdering, sä· ledes kost och logi . Britt-Inger Kleemo la , som sjä lv fö restår förbund ets se· mesterverksamhet på Semeste rh emmet Storgård i Bo rgå Ik, framhå ller att man dessutom lägger sto r vikt vid gästernas trivsel. Ma n o rdn a r te mavecko r med föreläsningar , samkväm , utfä rd er , besök tili utställningar och rundturer av oli· En plötsllg övergång från Intenslvt arbete tIli fullstän - ka slag. Vi viII på bästa sätt ta hand om våra gäste r och fä dlg vlla kan vara lika rlskabel som en häftlg Inbroms- dem att glö mma sina små vardagsbekymmer och " krämpor" . nlng, Tyvärr kan vi inte ta emot gäs te r som behöver sj ukvärd En stor männlskas ord hörs långt, men en IIten männl- - tili det ha r vi inte personai - men t.ex . hjä lp med prome· skas ord tränger ofta dJupare. nader, assistans vid mä ltide r o.s .v., det står personalen tili tj änst med. Det ka n ä nnu nämnas att de pe rsoner som har ett handikapp och behöver ett biträde har möjlighet att även för sin medhj älpare fä ett semesterstöd . VI begår lätt felet att bedöma en ny sak utlfrån ett Britt-Inger Kleemola päpeka r att understödet i allmänhet gammalt synsätt - eiler en gammal sak utlfrån ett nytt· inte beviljas samma pe rson två å r i följd . synsätt. Verksamheten fi nansie ras av Penningautomatföreningen för ändamålet beviljade medel. Margaret Haikola Den sam ansöker om semesterstöd kan isin ansökan framföra egna önskemål beträffande semeste rmål. Ansökni ngsbla nketter , förbundets informationsbroschyr samt e n fö rt ecknin g över de fö rbund som förmedla r semesterstöd kan beställas av verksamhe tsledaren Britt-Inger Kleemola te l. 915-441 70 eiler från de semesterhem som på Svenska Semesterförbund et i många år har samarbetat med och som rekommenderas. Österbotten Inremissionshemmet i La rsmo Fö reståndare Marga reta No rrgå rd, tel. 967-820 10 Västra Nyland Labbnäs semesterhem i Dragsfjärd Förestånd are Eva Magnusson , tel. 925-4637 Östra Nyland Folkhälsans feriegård i Lappnor Reserveringar och förfrågninga r riktas tili Samfundet Folkhälsan i H :fors te l. 90-43491. Fria missionsförbundets kurs- och lägergård Soltorp i Veckjärvi i Borgå Ik. Fö restånd are Elsie Eriksson tel. 915-17 1720. Semesterhemmet Storgård på Krå kö i Borgå Ik . Fö res tånd are Britt-Inger Kleemol a tel. 915-441 70 (Bo rgå Båtservice) ya rd. kl. 9- 12, fr.o. m . den 2 april Förbundets motionsdag på Solvalla tisdagen den tel. 915-440271 Storgärd. 7.5.1991 blir de aktiva pensionäre rns sto rmö nstring. Du kan välj a viiken motionsgren du viII . Alla smak rik tningar skall tillgodoses. Meddela i Dörrklockan pinglade tili och e n liten m an kiev in i järnsamband med anm älan vad du viII syssla med und er affä ren . Expediten ilade tili assistans: motionsdagen. God middag, varmed kan jag stå tili tj änst? Några förslag : vandring - Jag viII n a Selma Lagerlöfs samlade verk . nat urstig - Jag är ledsen , men Ni har gått fe l. De t här är en järnorientering handel. korvgrillning - Det spelar ingen roll o m det är skinnband, bara jag får pilkastning allt hon har skrivit. paddling - Jag sa att det här är e n järnhandel. rodd - Klot är inte så bra. Det hå ller ju inte sä länge. Men bollspel jag tar vad ni har. Det vik ti ga är att jag får precis allt hon boccia har skrivit. dans, m .m. - Hör Ni inte vad jag säger? Det här är en järnaffär!! - H äftat tycke r jag inte o m , men har ni inget annat. .: . Anmäl senast 25.4 .1991 tili förbundskansliet , tel. Nu tappade expediten tä lamodet tot alt och rusade for79 1895 helst föreningsvis . Deltagaravgiften mk 100 tvivlad in på ko nt o re t tili chefen. . - inkluderar 'Iunch och två gånger kaffe under da- Jo, chefen , det stAr en galning i affären . Han VIII ha gen . Selma Lagerl öfs samlade verk fast jag säger tili ho nom at! Konto Hfors SB 405511-10005034 . det är en järnaffär. Jag kla rar inte av det hä r. . Turbussen frå n Helsingfors Busstation tili Solvalla Chefen reste sig ur sto len och klappade lugnande den hlle avgår kl. 8.30 frän plattform 30 b . Ret ur från Solvalexpediten på huvudet. la kl. 15.25 e iler kl. 18.15. - Jag ska nog ta hand o m ho no m . d Väl mött i motionens tecken ! Han gic k ut i a ffäre n , fram tili kunde n och frågade me SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBU DET r.r. sin hotfullaste röst : Jerker Nyberg Jaha , vad gäller det här då? verksam hetsledare - Jag ska be att få ett paket spik , tack.

VALBAR MOTION

II Sänd mig det nya SIora r=programmell

OeH AVKOPPLING

FASTIGHETSBYRÄ CARL WALLENIUS (AFF-LKV)

SEMESTERFÖRBUNDET BJUDER REKREATION

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I 8ESTÄLLNINGS8USSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915-17 1042

OPTIKER

Ab TIdstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA IngenlOlsv 4

Gynna våra annonsörer

TeL 915-531865 Beställningsbussar.

INGVES - BUSSAR Närpes, 962-420 48 Vasa, 961-11 2048

OY ALBIN STRENG Ab 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

GULO

KARIS @PTIK Kb

OPTIK

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan 1 1 lel. 911·71 1523

K6pmansgalan 11

Tel 911-309 40

KVRKSLArr

ji7e~

OPTIK

HSB 5 hus IJld lorgel

lel 2981927

BACKMANS OPTIK ~''''H6-nZ2'8M'''''''''''

HANGÖ TRAFIK

MATSTÄLLEN

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911-81004

Välkommen tili Korpo

KARIS . Kopmansgalan 4

Tel. 911-30 161

ellell

Of Reslau,ang f,.~

Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Min blomma En blomma IjLl v jag en gdng fann

i mina ullgdomsår.

Lö - Sö

Den blomman är mig nLl sd kär; jag har den släds hos mig. Den spirar ännu lika grann, fasl mdnga dr re'n gdll, sen jag uppå min vandringsslig den vackra blomman fann .

GOD TIO utkommer

Vuorikatu 13 Berggatan 13

Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911-62949

4 2 juli 5 10 september

6 290ktober 7 3 december

23.4

Inför sommardagen, Tammerfors

18.6 29.8 17.10 19. 11

Seniormotion- idea tt

10900 Hanko

10900 Hangö

Puh 911 / 84830 Tel

Ett par händer

Inför kulturdagen, Karis

Höstnummer

Eli par hällder säger sd myckel - mer än ord. Sdg dll de ulIga slarka hälldema som välsignade arbetel. de girigl gripande händema som bloll ville äga.

Ju1- och resenummer

Annonspris: 6 mklmmm

Färgannons enl. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklår Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI

MinfJs dll

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansl iets telefon 90·791895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 SPF:s bankkonto: Helsingfp rs Sparb_ank 405511 -41177 Postgiro: 1203 95-8

de osäk erl famlande hälldema som sökle dill slöd de srillsamt tröstan de häflderflQ som so kta sm ekle di fl kifld. Läsle du vad livel skrivil i den gomlas ddriga händer som illle mer kUllde arbeta illle Iraklade efler all äga illle sökte mällskors stöd eiler gemenskap m en slilla knäpples i bön.

semeSlerkalalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hoielI, pensional, gäslhem och i slugor. Vi har cykelpakel, gollpakel fiskepakel och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dina båtbiljetter. Videofilm om Aland att hyra utan kostnader.

M arg~ ret

Optikos Aschan Ky

Deadline Tema:

for texler 30 april

Tor H androos

Beställ stug- och

BROMANS OPTIK

GOD TID 1991

Om sl ormar än i vä riden går, min blomma bryls ej avo Ty kärlek slår moI värIden hård och skyddar moI ailI Of/ I. Var vdr den fy lles av ny sav, och blomslrar i min vdrd.

RING 928-280 40

11.00-13.30

10 - 16

Matservering

Den är sd vacker och sd skön, dess Iike icke finns. Den är som skoge/l va rje vdr, Ilär denIJa [övas grö".

yard .

StAende bord

tel. 926-312 02 Öppet alla dagar

(5(-, ~

0911 -30364

Karia. Bu ••tation

Haikola

Gllandsresor PB 62. 22101 MARIEHAMN

När reumasmärtorna plågar ...

Läs

och

... är det skönt att ha Moviflex gel hemma!

Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i leder-

les! 64 fanlasliska resor i vår nya broschyr Ring idag, så skickar vi broschyren .

na.

år

VARENS RESOR. '0 JO

Moviflex®gel fenylefrin, glykolsalicylat, mukopolysackandpolysuifal, Isopropanol

MARS \Yl.'rmlandlO Turkiet. Istanbul Grckland TUR ·91

Ital n Vlcran Österrikc skid

02.03 0603 17 ,03 22.03 26,03 28.03 29.03

8d 12d '" 13d 3d 7d 15 d 10 d

APRI L Holland Holland

22.04 23,04

8d 7d

Puria

jr-

ha all

lIe

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Pnser

50 9 100 9

33.83 57.09

MAJ Moskva MOInau

AlKUPERAlSVAlMISTE

IKombinerad nyg och bUSSI'CM

Bruksanvlsnlng 1fcirpacknlngen

1m Receptfri medicin från apoteket!

9d 9d

England sprakresa 01.06 11 d Legoland 02 ,06, 1006 4 d 0706 3 d Smdland Nordkop 8. 15.22.06 11 d 07 ,06 11 d Bretagnl' Bornholm 1 '-06 5 d 12.06 5 d Ut i det bio 13,06 6 d Syd Norgc Tyskland spn'ikrl.'so 2406 9 d Skara 27 06 ,1 d

WrTPOlO

.ed

0305 11,05

JUNI

BUSSPlAN 22100 MAAIEHAMN 928·11570

Besläll vir nya resekalalog .

- Goddag , jag skulle ha en slips som matchar färgen på mina ögon . - Jag är ledsen , min herre , men vi har ingenting i blodsprängt för närvarande.

287 löste krysset i God Tid nr 1

287 lösningar kunde red . räkna in av krysset i God Tid nummer 1. Bland de insända lösningarna har fru Fortuna gynnat följande fe m personer som var och en får en musikkassen per post. Elisabeth Westen!n, Åbo, Iris Handroos , Ingå, Linnea Kronqvist, Rangsby, Elsa MatlSson , Mariehamn och Ruth Lönnberg, Helsingfors. Lösningarna tili krysset i dena nummer ska va ra redaktio nen tillhanda senast den 16 apri!. Mä rk ku ve rtet " Kryss 2". Vinnarna gratuleras och läsa rna önskas en fin vår med en nyn kryss av Hasse. Red .

Utgivare: Svenska Pensionärsfö rbundet r.r. Ansvarig utgivare

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT

5åhär ser lösningen tili krysset i God tid nr 1 ut.

Ombudsman lör Österbonen: Per Thomasfolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telefon : 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14. Ombudsmannens hemtelelon: 961-360366. Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

och chefredaktör

Gurli Nurmi Redaktionens adress:

Centralg. 13 10300 K aris

tel. 911-36280 ISSN 0359-8969