God Tid 3/1991 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Läs på uppslaget om TAMMERFORS Argång 19 Nr 3 30 april 1991

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Tammerfors inlandssvenskarnas "huvudstad" Tammerfors har under sin drygt två sekellånga existens vuxit tili Nordens största inlandsstad, men knappast var det denna utveckling som föresvävade Gustav m då han den 1 oktober 1779 undertecknade privilegiebrevet för Tammerfors stad. Kung Gustav hade år 1775 personligen besökt trakten och funnit "behag i den". Kungen var ju en teaterman med smak för dramatiska utspel. Kanske vände han sig på Pyynikki tili sin svit och sade "skönhet och nytta" och fortsatte "där skaIl vi grunda en stad". Nyttan . det är forsen. "Tammerfors moder". som skulle driva hjulen i de fabriker sam fra msynta män i sinom tid grund ade. Skönheten. det ä r åsa r och sjöar. dem tidens tand inte naggat. Tvä rt om kommer mähä nda denna natu rskönhet me r tili sin rätt i en urbaniserad milj ö. exempelvis Pyynikkiäsen västerom

stan. en parklikn ande furuskog som saknar motstycke . Troligen är den tamme rforsarnas po puläraste promenad- och rekreationsområde . Den övergår i den pittoreska Pispalaåse n, där gamla originella arkitekto niska lösninga r blandas med hy: permodärna villor. I norr blånar Näsijä rvis "dunkla våg", i söder representerar

Pyhäjärvi e n mjuka re. me ra insmickra nde insjömilj ö . Från Kalevankangas öste rom stan har man en 5torslage n utsikt mot söder och mot "satelliten '1 Hervant3. med teknisk högskola och modern arkitektur, ännu för nägra decennier sedan en orörd ödemark. Kalevakangas har anknytning tili Forts. pä sido8

Tammerforspensionärema välkomnar alla tilI sommardagen Vi Tammerfors-svenskar är egentligen en ganska unik grupp människor. Ytterst fä av oss betraktar sig som s.k. " urtammerforsare" med en verklig förankring tili den tavastländska torvan. En stor majoritet är första eiler andra generationens ortsbor som har kommit hit från Karieby och Houtskär, från Ekenäs och Pernä, och många av oss har alltjämt

starka band tiU respektive hembygd. Men hemspråket är en stark förenande länk och det är inte att ta miste på vår aktiva strävan att upprätthålla det som för oss framstår som omistligt - vårt mode rsm ål, värt kulturarv och vår samhällssyn så som den manifesterar sig också pä gräsrotsnivå . Vi har ju våra bastioner - skolan ,

församlingen , klubben och - inte minst - Svenska Pe nsionärsföreninge n Tammerfors. Föreningen , som oneklige n hör tili de mindre i landet , har för närvarande något över 100 medlemmar, och en ak tivitet som tillfredsställer det stora flertalet av oss. Varje (l) vecka har vi vår torsdagsträff med eiler ut an något programinslag - där senaste ny tt kan ventileras, och där-

Alexanderskyrkan i Tammerfors där Svenska Pensionärsförbundets sommarsamlitlg Foto: Kje ll Åhs itlleds den 18 juni med etl andaktsstund.

emellan ordnas teaterbesök

~.z.:! ~ "~.7'..:! :;::> ~ ;"7 ~ =" .:: :> ~ :7 -::="~ :: ~" ;:) <::P' ~~ ~=r ~ ~~:IlI ~ ~~ , ;:) .:;o .:: ~ ~ ';;::.~ ~'Y

och exkursioner tili olika de- II lar av vårt land . Varje höstoch vårsäsong brukar dessutom avs lutas med en gemensam

Kännspakt fär Tammerfors är Näsineu/atornet. Centrum fär en näjespark med deljinarium, p/anetarium och akvarium.

lunch

under

•

smula högtidligare former ~ på nägot av stadens eiler regionens bättre nä ringsställen . Föreni ngen ut övar ing- I~

Nu grönskar naturen i varm solskensdag, efter vi nte r hård och ka ll . Och snart kan njutas i fulla drag , utav konvalj- och syrendoft alI.

en direkt social hjälpverksamhet - den delen av fältet täcks väl av det frivilligarbete som utförs inom vår aktiva försainlings ram . Inför Fö'rbu'ndets Sommardag här hos oss i juni viII vi gärna varmt välko mna a lla pigga pensionärer från när och fj ärran . Vi ligger ju geografiskt väl tili i sort sett mitt emellan våra svenskbygder i Nyland , Åboland , Österbotten och Åland och vi hoppas att ni i täta skaror skall söka er hit tili vårt väna insjölandskap. Det gör både kropp och själ gott att få träffa gamla och nya vän. ner, ha en glad dag tillsammans och att få utbyta tankar om allt som intresserar oss . Väl mött den 18 junil

Jag sitter i backen en dag i april hI oc yssnar e tt Iitet tag , tiU lärkan som i skyn slår sin drill . och tili kvitter av olika slag.

En daru 1" arnn"l 'J:"

gh '1

~ ;)

r.i! . ~

2 9~

I lunden jag ser invid porlande bäck - som kantas av björk och al att sippor täcke r en större fl äck ; de kan räknas i tusendetal l

U (, ,

Så riktar jag blicken Olot hirn len de n blå; en tranflock ä r vad jag ser. Den söker plats för att läge r slå; hundrahövdad den är - kanske mer.

De n dalande sole n ä n drö jer en stund , där borta vid skogens bryn . Visst ä r de n vacker, så stor och rund . och i purpur och guld målas skyn.

, '1

3 ~

~ ~ •

» ~

Q • q

~ ~

Tor Handroos

L ...",.....,..<>...""". ..""..""...",.~~~ ...... ,,......................,._""........ _ ...~...... _ .....J

Det står skrivet

Vem skall arbeta?

nder den senare tiden har vi gä ng pä gäng i vära tidninga r erän olika håll kunnat läsa förutsägelser o m utvecklinge n pä arbetsma rkn aden un de r slutet av dett a sekel och början av näs ta. 1 prognosern a utgär man ifrå n att antalet pensionärer fortsättningsvis skall ö ka. medan ökni ngen av den tillgängliga a rbetskraften småningom sinar. Res ultatet skulle bli . a tt vå rt la nd med tiden skulle drabbas av brist på arbetskraft.

D et är att märka . att man här utgiie nde frän dagens läge låter utvecklingens trender löpa i samma banor som und er de sen aste årti o nd ena. Vi ska ll ha en fo rtgåe nde höjning i lev nadsstandarden och brutt onationalprodukten ska ll stiga i geno msnitt med minst två proeent årlige n .

M an brukar mäta den ekono miska nivå n i e tt land med bruttonationalproduktens storlek . Detta mått ger doek knappast e n riktigt san nfärdi g bild av den för den enskilda medbo rga re n tillgä ngliga biten av den geme nsamma kakan . E nligt den na beräkni ng borde t.ex. vä lståndet för individerna öka o m antalet bilolyekor med åtfö lj and e kostn ade r ökar. Om vi skulle höja temperaturen i våra bostäder med någon grad. skulle vi få en kraftig höj ning av BNP . Satsar vi mycket på överllödiga affärsbyggnade r e iler påkos tade offentliga byggnade r får vi även ett positivt utslag.

E nligt prognoserna skall medellivslängden fortsättningsvis öka . Men även i det fallet stö ter vi på

re, som kvarslår i sitt a rbe le. lills de nått nämnda ålder.

vårl land är den ge no msnittliga å ldern vid pensio· ne ringen femlio ått a å r. De tt a är en myekel låg siffra i jämförelse med andra länder. 1 vårt väslra grannland är mOlsva rand e lal sexliolvå å r. Ulgångsläge l vad beIräffar hälsOlillslåndel bland dem . som föddes unde r Irettio lale ls fö rsla hälfl hos oss, kan knappasl ha varil sämre ä n hos mo tsvara nde grupp i Sverige . Orsake rn a lill att vi blir pensionerade så myckel lidigare måsle fö ljaklligen sökas på annal håll .

ö ru lOm genom sjukpensio nering har man av Ile ra olika a nledninga r kunnaI fö rtidspensio ne ras. Vi har arbelslöshetspension. aVlrädelsepension för jordbrukare, fö rtida ålderspension o .s. v. Orsaken lill pensioneringen ha r i många fall funnits på del för lillfällel rådand e lillslånd et på arbe lsmarknad en . Tidiga re har man inte fäs l så stor vikt vid dcssa frägor. me n nu har man på a ll va r bö rjal fö rsöka ulrö na fra mföralll . varför så mAnga kan och viII pensio nera sig så lidigl som möjligt. Nu ha r man oekså börjat inlressera sig för de ekono miska följderna av att allt Ilera yngre människo r lämnar a rbelslivet.

O m vi sAso m prognosern a ulvisa r med lide n komme r att lida brisl på arbelskrafl. slälls vi infö r uppgiflen att finna lösninga r äve n på dett a problem . O m och när vi kan hamna i en sådan silualio n ä r he lI beroende av den ekono miska ulveek lingen . Om vi frå n våra 58 år kommer tili Sveriges 62 år som genomsnittlig pensionsålder borde vå r arbe lSmarknad kunn a ko mple tteras med fyra årgå ngar. Della borde medföra e n belyd lig lättn ad. Vi IOrde äve n ha de n kortaste årsarbelsliden i Europa . Om vi få r någo l slags form av a nslulning lill EG måsle sann o ii kI h ä~ .en utj ämn ing ske.

motsatt a teorier. som säger att vi sannolikt nu har nått

toppen , och att tendenser i fortsättningen pekar pä e n stabilisering på nuvarande nivä eiler möj lige n blir sjunkande. Dessa teorier bygger dock enbart på a ntaganden. som bygger på att vissa grundvillkor måste fyllas.

M an kan i vårt land spåra en alldeles tydli g strävan tili a tt sä tidi gt som möj ligt bli pensionerad . Det fi nns många . som redan nä r de passe rat de 40 börjar se pensioneringen som det mest eftersträvansvä rd a mä let. De tta gö r att man har börjat fund era på o m det är nägo t fel i förhälla ndena på vå r arbetsmarkn ad . Det förefaller , som om det på våra a rbetsplatser sk ulle finnas o msländigheler, som gö r att arbelslaga rna inle lrivs. Del är möjligl, att de n snabba ulveekli ng, som vi hafl i vårt land under de senasle ljugo åren har gjo rt , att arbelslaga rn a inle har kunnai anpassa sig lill alla nya fö rhållanden . Nu kvarslår e nd asl en av lio i sitt arbele, lills han fyl lt sexliofem å r. MAle l borde ju vara, att vi sk ulle ha friska vä lmo liverade arbelslaga-

, ,

ven pensionärernas möjligheler ino m arbe lsli-

pension äre rn a represe nte rar e n på lillig och kunnig arbelskrafl, som me ra borde kunn a uln yttj as. Här finns dock en del lrösklar a tt överskrid a. 1 vå rl land förekommer myckel sällan deltidspensio n , som kompenserar den minskade inkomsle n, nä r ma n övergår från hel- tili halvlidsa rbele . Della är va nligl i Sve ri ge. E tt li knande sysle m kund e med förde l las i bruk äve n hos oss. E n ann an faklOr ä r all fö rsko ttsskalle n på exlra in komsl ä r oskäligl hög. Yllerligare kan nämnas all lidigare åldersli ll ägg falle r bo rt efler pensioneringen . 1 Sverige är del rätt vanligl all pensionärer drygar ui sin pensio n genom o li ka lillfä llighe lsarbelen .

D e n i rubrike n slällda fråga n föl jes av många frägelecken . Men nä r människan slä lls infö r tvång att finna lösningar , bruka r man i regel finna dem . Levi Klåvus

______________________________________________________________________________-J

JERKER har ordet , 't

ve l kommer att aklUaJiseras. M an har konst a leral a tt

Vårmölels uppgifl är att granska oeh la del av föregåe nde å rs verksamhet. Då revisorerna har sagt sitt om skölseln oeh funni l att den eko no miska förvaltningen handhafls på ett förnufligl sätt , då kan vårmölesdelegalerna knappasl ha nAgol att invända mOI att slyrelsen oeh lj änslemännen beviljas ansvarsfrihet. Så skedde oekså vid ärels

17.000 mark jämfört med budgelen. me n på inläklssidan gay annonserna 27.000 mark mera än vi hade vågal hoppas pii. Del här var gläd· jand e oeh jag viii gärna laeka vä r annonsanskaffare för del fi na res ult alet. Jag brukar hävda att man för medlemsavgiflen fAr God Tid som fö rm ån. Del slämmer. De l blir t.o .m . li-

vårmöte för en vecka sedan.

medlemsavgifterna mOI God Tids bokade förlust. Lägger man lill PAF:s bidrag oeh Konslsamfundels anslag. då gå r vår medlemslidning på eli rej äll plus. Med lanke på an del blir

Eflersom ekonomi oeh fö rvallni ng är " mitt gebil" . viii jag gä rn a kommenlera de siffror fjolårel uppvisar. För God Tids del hade vi en koslnadsökni ng pä

tet över om man

kvittar

aili kä rva re på annonsmark naden och med beakl ande av all PAF "dragil in " sitt bidrag för 1991, är de l mOlive ral med e n högre medle msavgift. Vi var fö rutseende nog och höjde medlemsavgifle n pii höslmö lel lill mk 15,-, vilkel be lyder an vi det här åre l kan räkn a med en intäklsökning för God Tid på näSlan mk 75.000,-. De l isin lur belyder all vi kan släppa lite l lösare lyglar på ulgiftssidan. 1 dag är del e ndasl chefredaklören och ann o nsa nskaffa ren . som få r ersällning fö r akli v insals. Alla medarbelare skriver gratis och bilde rsällningarn a är blygsamma o Tack alla glada skrivare. Del blev ganska mycke l sk rivel om God Tids ekonomi , men så är också lidningen del bäsla vi har. när det gälle r all hälla kon lakl med de enskilda medlemmarna.

Midsommaraftonen 154 I , alltsä för 450 å r sedan, lrädde de svenska refo rmalorerna in i kungens slOll fö r att överl ämna de l försla exempla ret av " Biblia . The l är all the n Helgha Schriffl på Swensko". Ge nom Olaus Pelri Iyftes del förul o utvecklade språkel i dage n. " Evangeliste r, a postl ar och profeler bö rj ade lill fo lkets häpnad lala så , all envar att plocka ui e n bibelställe kunde förslå . De lalade fö r fö r sin åsikl och göra Gud försla gången svenska , me n lill advoka l för sina ulfalI e n svenska av dittills okä nd och infall . Bokslaven dÖdar, kra fl och skö nhet. " men anden gör levande. Gamla lesla me ntel skrevs Man skall inle bryta av ell först på hebre iska. En heb- e nslaka blomsler utan rot reisk texl läses ju rrån höger och så plantera om det. Man lill vä nSler och finns börj an måsle plantera hela gräslorav en bok på sisla sidan . I van och roten. LUlher samsynagogorna to lkades den manfattade en gå ng hela he breiska lexten på Jes u lid evangeliel i orden i Jo hantili arameiska, som var Jesu nes evang. 3: 16: Sä älskade mo dersmå l. 1 länder utanfö r Gud ... Paleslina a nvä ndes de n Ha r vi någo nsin känt grekiska översättnin ge n lacksamhel över de o känd a Sepluagi nl a. Nya leSla me n- män , som kopie ral Bibeln le t skrevs försl på grekiska. under seklernas gång, innan Mede ltidens he liga Skrifl boklryckarkonslen var uppva r den latinska översä tt - funnen ? Del berällas o m en nin gen Vulgala . munk i kloslrel S:t Gallen Guslaf Vasas bibel kosla- vid miuen av det tionde årde lika myckel som en häs t. hundrade l, an han skre v av A r 16 18 utkkom e n ny bibel- Bibeln gång på gå ng. Han uppl aga och 1703 den s.k. skrev med bläck på pergaKarl den IOlftes Bibe l. Vi me nt. Hans verk log aldrig använder nu 1917 å rs över- SIUl . fö rrän döden vred pensälln ing. Givelvis ulk o m nan ur hans hand . Två äve n a nd ra upplagor ä n de hundra la mm måste ge sina li v för an e n avsk rift av Bihär n ämnda. Vilken belyde lse har då beln sk ulle fullbo rdas. Vad vo re då vä riden och Bibeln ? Vå r Frälsare åberopade sig på de n He liga - vårt li v ul an Bibeln ? Ytskrifl: d e l s l å r s kriv e l. terst härstammar all kri stenM a n har frägat s ig. varför do m ur Bibe ln . Många o rd de n Evige behöver de nn a ka n synas oss dunkla och kanal för att ko mma ned lill svårfö rstådd a , men ju äldre oss

med sin

sanning och

verklighet. " Del hö r lill Guds människoblivande atl han slige r ned i vårl språk. - Som i ingen annan bok lalas i Bibe ln o m mä nniskans djupas le länglan. " När nägo n drabbas av e n slo r sorg, slår vi ofta ha ndfaHna , men så minns vi , hur aposteln skriver om Hden

serveringar , som revisorerna

har också fö ljt budgelen mycke l noggrant. De l är endas l de sociala koslnaderna , som varil avv ikande . A ren 1988- 1989 belalade vi e n fö r hög pensionspremie . som vi fick avdra 1990. så nu är vi i balans igen . Dä rmed har vi fåll en fö rkl aring på det "magra" årel 1989, då vi red ovi sade e ndasl 488 mark plusresultat. Fjolå rsresultalel mk 4.573:54 "siller bra" i en slallig redovisni ng. Då har vi gjorl max ima la av-

så dunkel , allvarsam .

Men när hans ord syns alltfö r SlOrI och alltför väldigl det han gjort då siner hon i skymningen På kapitaisidan har vi och finner frid i den . bankrä ntor och hyro r , som täcke r ulgiflsränto rn a. NåGunnar Levlin gOI bidrag från PAF fi ck vi inte 1990 för gjorl loka lköp. Inte he ller 1991 fanns pengarn a med i PAF:s pOti , me n vi har löfte om bidrag 1992. Trots att inte a llt som slå r Ut giva re: Sve nska skrivel i sljärnorna, behöver Pensio närsfö rbund e l r.r. gå i uppfyllelse , lro r jag på full uldelning 1992. Då sk ulAnsvarig utgivare le jag med gott samvele och kunna gå i pension , fa slän chefredaklör en och ann an lror a ll jag inG urli Nu rmi le får lid att gå i pension. Redaktionens adress: Va rfö r sk ulle jag överge Cenlralg. 13 "mina" pensionärer , när jag 10300 Karis lrivs med dem och de lrivs tel. 911-36280 med mig. ISSN 0359-8969 Jerker kunnai acceple ra .

svarar vi själva för och vi

i dag. Liksom man kn äböj ande bäsl ka n se skö nhelen i Thorvaldsens Kristus i Köpenhamns domkyrka , bör vi, liksom den moc , Päc L agerkvist berällar o m , i ödmjukhel läsa i De n He liga boken :

lrösl som skriflerna giver". Nu vänder mor sitt bibe lDe l finns ord fö r o lika slunblad der i vårl växlingsrika liv . och följer skriften rad för I fråga om bibelläsning i allmänhet kan del, som nå- rad , där Herrens gärning trägon skrivit , vara vanskligt derfram '_------------------skrivningar och sädana re-

Våra pensionärssamlingar är ju så upplagda att de gär igeno m oft asl med ett lilel plus. Både vinterdage n oeh somma rd age n (1990) gay rejält överskOlt. Tack Sydlojo! Tack Abo! Av fö rbundets adminislrali va kosln ader belalar PAF 80%. De n resterande dele n

vi blir. deslo mera förnimmer v i närh eten i många ord , som kunde vara skrivn a

Slarv av redaktören

VERKSAMHETSKALENDER ... Vanda svenska pensionärer r.f.

I sen aste God Tid refererades Drumsö pensionärers trevliga jubileumsfest på Marski i Helsingfo rs. Och i samband med ombrytningen ov tidningen skedde sll det som bör erkännas vara slarv av redaktören . Talet tili damerna framfördes och hade skrivits av

Pensionärföreningen Gamla Kvarnen har kvar på vårens program:

Verksamhetsplan för ol r 1991 7 maj 16 maj Juni

Förbundets motionsdag på Solvalla . Månadsmöte.

Besök pol Överby lantbruks- och trädgol rdsskola

samt besök på rehabiliteringsinrättn . Kaisa nkoti . och Korpilampi . Juli Teaterbesök tili Lurens. Augusti Semester. 12 september Månad smöte.

14-18.5

resa med Finnjet tili Travemunde samt tili Hamburg

21.5

eiler Lilbeck volrlunch pol Brändö Casino kl. 14.

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f.

Månadsmö te .

Vårterminens verksamhetsprogram 1 maj Hemlig resa . Apotekaren berättar om vAra medici ner. S maj

Förbundets kulturdag pol Lärkkulla i Karis. Månadsmöte.

15 maj

Kaffe pol Faros.

14 november

22 maj

Vi informerar om avfallshanteri ngen i Vasa.

12 december

Föreninge ns månadsmöte och julfest.

29 maj

Vårfest.

Kryssning tili Stockholm. JO oktober 300ktober

Sommardagens festföredrag den 18.6.91 kl. 15 .00 på Hotell Rosendahl hålles av Henrik Lax. Vi hälsar Er välkomna. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET och STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET Fö rbundets motionsdag på Solvalla den 7 maj 1991 arrangeras gemensamt med Studiecentralen Svenska Studieförbundet. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Jerker Nyberg Verksamhetsledare

Förbundets motionsdag på Norrvalla den 10 maj 1991 arrangeras gemensamt med Studiecentralen Svenska Studieförbundet.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Jerker Nyberg Verksamhetsledare

- När Drumsö Pensionärer går 011 jubilera. man kan völ genasl Ulall omsvep konsralera: vår styrelse oss städse kun"at aklivera med resor, målJadsmöten . selJiordclfIs m .m . Som lI)'komlillg jag IIpplevr bloll vår MANNE-era. m e" milla 2 år ger mig rälf alf elogera allt der, som IIelllles gällg för OSS sells preselltera. Om jag går vidare oeh börjar pellerrera vem, som oss oJIa mycket Iyckols inspirera, kall jag helt överrygad IIppriktigt notera. arr vi för DP:s DAMER måsre applådera: Ni gell oss (revna stwlder, Iyckals Jascillera på vöra utlandsresor. drsfester m.[I., då Ni Er pigg- oell fräsclthe r kunnat exponera. Pd månadsmören har Ni verkligt fÖII briljera m ed IIärligr kaffe; vi kan ej begära mera. ]ag viii Er därför DP-fliekor harallgera. då vi vårt jllbileumsår nu celebrera. I tidells lIya Perestrojka-, Glasnost-era man t)'eks i dag på många hdll IIelt klart tendera. 011 stora skillnader i kö" wllivellera: i Fillland Ivel/ne flickor IlLl ses dirigera på län ets ledarposr, samt därrill yllermera Elisaberll får "so ltU/-pojka'" kommelldera, oell EKV klör Paavo Väyrynen m .fI. Ja! Kvinlloll av i dag ses verkligl 'rium/ero! För vå ra Damer, mina herrar! Salutera! (3-falt)

GOD TID 1991 GOD TID utkommer D..dline Tema: for lexter 4 2 juli 5 10 september 6 290ktober 7 3 december

18.6 29.8 17. 10 19. 11

Seniormotion- idratt Inför kulturdagen , Karis

Höstnummer Jul- och resenummer

Annonspris: 6 mklmmm Färgannons enl. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklår

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA D1STRIKT Ombudsman lör Österbotten : Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telelon: 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14. Ombudsmannens hemtelelon: 961-36 03 66. Olstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

: •••• ** ••••••

Närpes-nytt:

Kanske några tips tili andra pensionärsföreningar?

Kära vänner -- bästa pensionärer

**.***.:

: Anmäl Dig redan nu tili

SÖFF-VECKAN

föreningens medlem Björn Sjöblom . Talet var på vers och återges här invid . Förbundets verksamhetsledare Jerker Nyberg hyllade också han jubilaren på vers . Den texten kan likaså läsas här invid . Jag beklagar förväxlingarna.

! !

: den 19-23 augusli med Iradi-! • tionelll program. Temadagar,. : verkstäder, utlärder och sam·! : kväm med skolans lärare och! • gäsler. Anmäl gärn~.före den 14. :juni lill Svenska OSlerbottens! • lolkakademi i Ytlermark, tel... :962-56441 . Ring så sänder vi! : programblad ! :

Minnen och vänskap formar sin väv Djupt i hj ärtegemaken Går liksom strömmar bland vajande säv. H åller gemenskapen vaken Slår mellan människosinnen en bro Värmer frysande hän der. Lyser och leder förhoppning och tro Rakt genom levnadens gränder M d d . e essa vänskapens ord sk Tlvna av en pensionär min vän, orienteraren , författaren Hilding Evstedt framför jag Svenska Pe nsionärsförbu ndets varma hälsning på jubileumsdagen tili alla medlemmar i Drumsö Pensionärer r.f. Mottag vår gåva - e tt album för fotografier.

! ••• ** ••••••••••• *.*~ ~----~-------------------------------------4

I de nesta kommuner finn s 'det ungdomsföreningar med egna lokaler. I vår kommun (Nä rpes) finns det nera ungdomsföreningar med egen lokal. De nesta ungdomsföreningar kämpar med att få ekonomin att gå iho p . Det är svå rt att få publik tili ungdomsdanser . den dyraste och mest reklamerade danso rk estern måste det vara för att alls få någon publik . En sådan danskväll kan visa förlust för föreningen. Pensionärsföreningar kan hjälpa tili med att föreslå för en ungdomsföre ning att de ordnar en pensionärsfest med något piggt program s.s. någo t revynummer och korta sketcher. kort före-

drag m. m. samt dansmusik av en billigare o rkester som spelar sådan musik som mogna människor kan dansa efter. En sådan pensionärsfes t blir inte dyr (ingen 10kalhyra och program av egna förm ågo r) . Pensionärsföreningen kan stå för annonseringen och busstrafiken . Vi hade nyligen en såda n pensionärsfest där ungdomsföreningen stod för arrangemangen och den blev mycket Iyckad. Festsale n var fullsatt av mycket nöjda pensionärer och ungd omsföreningen fick ett vacken netto tili sin kassa. Vi hade en medlemsvärvning senaste höst. Vi började med att plocka ut namn

NATURLlGTVIS TILL LOPPIS ... en eftermiddag i Loppis .. -

Stående bord i Hotell Laakasalo Vi bekanlar OSS med Marskens stuga Kaffe med bulle i slugans kale Eftermiddagsdans i Laakasalo ALLT DETTA ENDAST 70 mk/perso

IG~~~~lo

12700 LOPPIS, Tel. 914-410 10

och adresser från manta lslängden på a lla som är födda 1920-25 (6 årsk lasser) och som in te tidigare är med i pensionärsföreningen . Sedan sände vi ett litet brev plus ett bankgiro med anteckning om medlemsavgift för år 1991 tili vederbörande . Alla som inbetalt denna medl emsavgift är med lem i vår pensionä rsförening. Pii detta sätt fick vi 272 nya medlemmar. vilket vi tycker är ett mycket bra resultat. Aler Hannus Närpes Pensionärsförenings

sekreterare Detta lilla brev sände vi tillsammans med bankgirot i samband med medlemsvärvningen .

Bästa pensionär! Bliv medlem i Närpes pensionärsförening rf. Det kostar så litet och ge r så mycket. Vi har besök från andra pensionärsföreningar både från Finland och Sverige. Vi i vår tur bli r inbjudna tili andra föreningar. Vi har dessutom en fin tidning ·'God Tid·· som utkommer ca sj u gånger i året och dess pris ingår i medlemsavgiften. Om Du vili bli medlem i vllr förening. var snäll och bet.la in medlemsavgiften . 15 mk tili banken före första dec. 1990. Medlemsavgiften gäller för år 1991. Närpes pens ion ärsförening rf

Det skymmer om kvällen Som lider mot natten En purpurfärgad soi sjunker i vikens vatten Änderna simma på glittrande vågen AlIting blir stilla. förtrollad är hägen. Snarl är natten förbi och morgonen randas Den nya dagens luft få vi andas Känna häggars doft så vi ta de blommar En tidig vår övergår i sommar Än en gång vi hör nyttfåglars sång Var glad min vän at tidens underbara gång De unga möts på skogens smala stig Just där en ekorre hoppade sä v'g Han tar hennes hand och lovar vara trogen Och alla djuren glädja sej i skogen Det är vår. den har kommit tili oss även i år Tack käre Far. för våren vi får Doris Berghäll

ÄRADE FASTIGHETSÄGARE i NYLAND - ÅBOLAND

Om du ändå reser tili Aland, kan du lika gärna ta en tripp tili Sverige Det ta, ba,a 2 tlmma,! ECKERÖ LINJEN tel. 928· 283 00 (;"myrh<jd Edwro l '0)1'11 -

Vårtankar vid sjön

.. ndbbd .. r OliN Aldod .. h<1\

Slor efterfrågan på löljande lastigheter - Slrandlasligheter vid havet (Fastlandet-Holme) - Strandlastighet vid insjö - Frilidsställen (Tomi med eiler utan byggnader) - småbruk - områden som passar tili rekreation. Vi ut!ör också värdering av lasligheter med omsorg. Vänliga anbud Dislrikldirektör Bo Winberg Hem 911 -504 22 arb. 911-162 22. Vänliga anbud Carl Wallenius ·Hem 90-80231 97 arb. 90-455 06 48.

FASTIGHETSBYRÅ CARL WALLENIUS (AFF-LKV) Esbo Hagalund. Prästängsgatan 8 Ekenäs

behövs den? Seniorer på kurs i Vörå

Friskvård Inom

pensionärsrörelsen

talas det myeket om ä ldre omsorg oeh åldringsvård. men mycket lite om friskvård. Åndå är det där. som allling borde börja . Visst är det bra med äldre omsorg. men jag tror inte vi kan påverka. stat oeh kommuner har ina bestämmelser oeh paragrafer oeh det kan vi inte ändra på . Men vi kan fälja med utveeklingen. att den inte blir tili det sämre.

Rent ekonomiskt för samhället. Friskvärden är nödvändig. den behövs därför att det moderna samhä llet ofta påtvingat oss en fysisk inaktivitel som är ohälsosam för oss. Medieinska oeh fysiologiska forskningsresuhat visar lydligt att den mänskliga organismen försvagas allvarligt vid inaktivitet.

Hälsoriskerna är uppenbara. Friskvärden har jag Friskvården tyeker jag p- tänkt mej. för de yngre ä nnu förbundel ska ta med isin friska (relativl) pensionärerverksamhetsplan. För med na, i en anpassad form också en väl fungerande friskvård . bland äldre, för det är bättre behövs mindre resurser för sent än aldrig. Den här verksamhetsäldre omsorgen i framliden. formen inom förbundet kunde bli ell loekbete. en morot för de yngre pensionärerna. som änn u ej gått med i vår rörelse . Nu kommer oekså många yngre att förtidspensioneras. det här kan bli en ny livsstil för dem att trivas med sitt nya liv . att må bra bäde fysiskt oeh psykiskt. Vad ä r då friskvård? - att först tänka på vad man äter.

BODENSJÖN

att man motionerar j någon

SloNet pl1 Mainau

Mllt I Eu,opa IIgge, SodensJOn. omgArdad av Ire länder och

kAnd JO, sllt mllda kiima!. FOIJ med på någon av våra resor hil och upplav blomslerparadlsel Malnau och det lilla furslendömet Uchtenstein.

BoknJng

~UIf/ilIi1"IIiIT~

_II••

BUSSPLAN 22100 MARIEHAMN

form , sover gott oeh tänker positivt , med andra ord. vi höjer vå r ko ndilio n. Tyvärr så finns det inga genvägar a lt få e n bättre kondition. Det krävs ett viSSI mått av arbete e ile r motion , vilja oeh uthållighet. Med en god kondi tion fär vi reservkrafter, vi blir mindre trötta , får ett bättre humör !

92&-11570

större

motstånds-

kraft mot sj ukdomar oeh

blir inte sä fon stressade . Del här är väl någo t all sträva tili . För att vi är pensionärer. har vi oeksä tid oeh skyldighet inför oss själva oeh våra anhöriga. all ge tid åt oss själva. för all mä bra. trivas med vår situation oeh framför alh, all klara oss själva. så länge som möjligt. I en ledarkurs (gym) fiek vi höra ell läka rföredrag. all om man börjar mOlionera .

sköta sin kondition vid 65 å r så framskjuter man äldra ndets krämpor. det viII vi väl alla. Ännu bällre all börja tidigare , men bällre sent än aldrig. Inge n kan lova all vi lever längre om vi motione-

rar. men våga r garantera att vi kommer a ll mä bällre oeh se bällre ut. Vi kan säledes inte fä nera är tili . men mera liv tili åre n . det är väl mödan värt.

Sä nu tar vi fram vära bekväma träningsskor. vå r fritidsdräkt . går ut pä en vårpromenad , mill på dan när sole n skiner, oeksä när det är mulet. Sen drar vi ihop ell gäng. kör iväg tili en simhall för valle ngy mnastik oeh simning i glada vänners lag. Då ska ni se. vi fär e n vArkiek, som gör all vi fortsätter att hålla vä r kondition pä tapp. Hä ll i gå ng . skaffa dej e n sund sjä l i e n sund kropp. För nu har vi de gylle ne åren, oeh vår bästa tid är nu . Med vä rh älsning! Ruth Bäckstrand

Endast 1 HSb kan Du vara preferenskund!

- Motionens betydelse, vad kommer frän Vörå. Korssom händer med vllr kropp näs. Munsa la oeh Jeppo. när vi mOlionerar eiler låler Men vi viII ha med folk från bli alla kommuner, säger hon . - Riktiga skor på fÖllerna. - Del här är ju friskvå rd all gå räll i högsla grad oeh del är i - Vätskebalansen den ändan man s kall börja. - Kosten , räll eiler fel mal Friliden - efter maten kl. Fyra herrar 17.00 var det frilid. vii ken Bara fyra herrar är med lillbringades i si mhallen oeh me n de l är en förbällring då i bubbelpoolen. som var bara en deltag i höstas. Vi gralis för vär kurs. likaså so. eflerlyser herrar, säger hon Ter. Ruth Bäekstrand . som lariel. vilkel uln ylljades av men konslaterar i samma representerar pensionärsdi- de nesta. Tili sist dans med andelag all karlfolkel i den strik tet oeh är med bla nd veleranerna på Rehab av- a klue lla älde rn ofta ä r krigsan nat som ledare för senior- delningen. vi lke t uppskalla- veteraner oeh därfö r far reKvinnorna dansen oeh en del frilidsak- des av dem. Under den här habilile ring. tiviteter, säger att dehagar- veekan blev alla glada re . komme r aldrig med i reh abina bjuds på e tt program som pigga re. fiek färg på kinder- literingsrullorna . säger hon. - De flesta säger all. det är bra både för kroppen oeh na oeh glimle n i ögat. Med a ndra ord en för- är skönt all gå lill färdig knoppen. - Även själva sa mvaron yng rin gsveeka som gay en mat. Jag rekommenderar kick all orka vidare. En bra friskvå rdskursen ät a lla. är myeket viktig. veeka som återko mmer i Kursen ä r inte dyr helle r. liFriska nov. Kom med alla som te t på 800 mark för den som All folkhögskolan oeh in- känner för all bli en ny män- skall ha såväl logi som mat te rehabeentret ordna r kur- ska. under hela veekan . sen förklarar gymnastik lä raPå programmet står bland re Peter B j ur s tr ö m med Må lsällningen för framli- annal vallengymnaslik. ava ll deltagarna ä r friska mä n- den är all ordna en kurs på slappning i bubbelpolen. niskor som viII upprällhå lla hösten oeh en på vinlern. vanlig gymnastik , seniorsin fysiska oeh psykiska häl- Om det blir stor efterfrågan dans oeh andra motionsaklisao Rehabiliteringsve rksam- så utvidgar vi. säger hon . viteter samt skapande arhete n är som namnet säger ,~D;;e;;lt;;a;;;g;;;a;; rn;;a;;;;i;;;;v;;e;;ek;;a;;n;;s;;;;k;;u;;r;;s;;;;b;;e;;te:;;;;i;;te;;r;;a:;;p;;iv;;e;;rk;;s;;t;:;ad;:;e;;n;;.; ;;;;;; tili för män niskor som ha ft Ii en sjukdom eiler skada . - Verksamheten är mera i stil med den som idrollskurseentret har. vi har verksamhet för olika grupper och pensionärerna är en. • Vi bruk ar åka tili södern på vin lrarna men i är valde vi det här i stället. Det säger korsnäspensionäre n Elin H oltti som tillsammans med tjugolalet övri ga damer oeh herra r i mogen ålder tillbringar en veeka på Norrvalla. Vörå folkhögskola ordnar i samarbete med pensionärsdistriktet en rekreationskurs fö r pensionä-

Pensionärerna

utgör

myeket taeksam gruppo de har en positiv inställning tili

Svenskfinlands största sommarteater presenterar:

omgivningen och livet.

Skolan ha r enligt Bjurström ha ft verksamheten pä programmet någ ra år. Uppslutninge n har varit norma l eiler omkring tju go pe r gruppo Ruth Bäe kstrand har medverkal med pensionärskurser vid SÖFF i femtan

Äppelkriget av Hans Alfredsson & Tage Danielsson Musik: Evert Taube Världspremiär på Raseborgsscenen för Hasses och Tages "Äppelkriget"; en tokrolig pjäs för alla åldrar. med eU aktuelli och angeläget tema om miljökamp och hembygdskärlek i Änglamark kommun

år. Hon vet att pensionärs-

kurser behövs. Där va r kurserna kulturella. här har det satsats på friskvården. Här på stället finns ju resurser, med lärare oeh elever från idrollsutbildningen . Roligt oeh vik tigt all un gdo ma r och vi pensionärer får vara tillsammans. säger Ruth. Föredrag av skolans lärare myeket bra , bl.a.

On To Lö SÖ On To Lö SÖ

On To Lö SÖ On To Fr Lö

3.7 k119.00 4.7 k119.00 6.7 k119.00 7.7 k114.00 10.7 k119.00 t1 .7 k119.00 12.7 k119.00 13.7 k114.00

t7.7 18.7 t9.7 20.7 24.7 25.7 26.7 27.7

k119.00 k119.00 k119.00 kl 14.00 kl 19.00 k119.00 kl t 9.00 k119.00

Biljettpris: 60 mk vuxna, 30 mk barn , 50 mk pensionärer,

Grupp,abalt 5 mk. Fö,köp: Västnyländska Ungdomsringen (VNUR) tel. 91 t-150 35 måndag-J,edag kl 09- 12.

MED EGEN BUSS - MED EGEN BUSS - MED EGEN BUSS

' ,

Ingen kontoöverföringsavgift. ingen kontantbetalningsavgift. lngen expeditionsavgift pä Iän. Avgiftsfri växling av kontantvaluta. Avgiftsfritt snabbkontoutdrag i kassan. 50 % rabatt pä ny tt bankfack. Avgiftsfritt bank- och snabbankskort. Avgiftsfri betalningstjänst. Förrursrätt tilllän. Egen bankrådgivare.

Bl.a. dessa förmäner få.r Du som preferenslrund år 199 1. Förmänerna är i kraft kalenderårsvis och preferenslrundens makal malee kan fä samma förmåner. I år förutsätter preferenslrundskapet minst 50.000 mk i depositioner eller ett lönekonto med kredit med en limit om minst 50.000 mk. ärmare information får Du i vära kontor - välkommen!

Kaskö

Välkommen tili Kristinestad - Närpes

962-277 11

962-122 00

Kom tili oss på äventyr. Den sydbo ttniska kusten som stigit ur have t är 900 kilometer lång. Pröva sommarst ämningen t.ex . på Öjskogsparkens friluftsteater, sommarrnarknader, utflykt med vattenbuss eiler besök i fiskehamnar. Här vänlar Dej trivsamma hoteII. vänliga människor . en levande skärgård , trästädernas id yller , otaliga möjlighe ter.

On är hjärtligt välkommen Du kan välja mellan flera 1-2 dagars paket frän mk 110.- 535 ,Fråga mera, ring, skriv eiler "telefaxa":

BOTN/'

=l>a~

HSb.HSp Helsingfors Sparbank

962-412 21

trivs och koppla av

A ;';~~~"M'srO

rRAVft 8URfAU

Botnia Resebyrå Ab Vasavägen 15

64200 Närpes Tel 962-412 71 Fax 962-430 t 9

Vi sänder programförslag med returpost.

Sjukdomsfall då seklet var ungt lingar inte sökte hj älp . Ali man helt enke lt inte hade råd med läka rbesök och sjukkostnade r alla gånger. var ofta e n orsak.

Socialrådel Hilding Rosenström. Som mången ve to ä r Borgå la ndskommun i många avseenden

avvikande

från

Färder tili och från läkarc och sjukhus Oet är onödigt med e n uppräkning av alltför många exempe l på sådana färder . men jag nämner ändå något närliggande . Ooek inte nära i tid. Eli ovanligt fall som jag gärn a minns, är en familj från Estland , som seglade hit över isin skötbåt en höst då jag var barn. troligen kring 19 15. Familjens namn var Kempmann . Far, mor och e n fu ll vuxen son som helle Alexander. Oe hade seglat tili Lovisa fö r all träffa dr Leon Biaudet . vars ryk te hade nåll äve n Estland , för all få hjälp åt mor Kemp-

gjo rd e

förstås

a tt

otaliga avsides boende sj uk-

var något äldre , det var Ed vin Andersson frän Bondas i Kurböle pii Yessö. Följande morgon lovade han mina föräldrar. all hålla mig så att säga

under

sina

vingars

Pii den lilla epide miavdelningen fanns rätt många difte rfall. Oet var mest barn

skugga. Jag har kontrollerat mitt digra album med dödsannonser oeh nekrologer. Oär framgår att BondasEdvin var född 21.11.1901. oeh av led 16.8.1987. Således va r han något äldre än jag tyekte mig minnas. Oe sjukbesökare som ville se oss . fiek gå uppför en stege och titta och vinka bakom det stängda fönstrel. När tre veckor gått, fiek jag lämna sjukhuset. O å kunde jag ju inte ana att jag fö rst sjuttio är enare, sommaren 1983 p ny tt skulle va ra patient pa ett sj ukhus. He mfä rden minns jag bättre . Oet var dimma oeh stiltje. Oimman var sil tät att synonymen " tjocka " är sanningen närmast. Min far tog ner seglen och fick ro den rätt sto ra båten ända hem . Båten var tungrodd , men gled bra oeh gick rak t , tack vare kölen . Pappa kunde ba ra för nAgra sekunder i taget släppa kölvattensfåran ur sikte. Han kom bra fram tili de holmar , uddar och andra fäs tpun kter han hade planerat att hitta . Infö r en ny etapp dä kursen lades, kunde det bli någon halv-

h ete r an fori och i tid kunna

och vi va r många i samma rum . någon 'iten tösunge

timmes rodd . innan mamma sam spanade (öröver. igen

göra nägo t åt sa ken .

också , minns jag. En pojke

skymtade land. Yiktigt var

Må nga ben- och armbroll e iler andra olyeksfallsskador, lämnades ofta nog utan läkarbeha ndling. Ibland med livslång invaliditet som följd. Yisst fanns i e nde l by-

det vanliga beträffande soeknar. Borgå stad ligger af någon sam var erfaren mitt i sockn en och är samti· oeh kunnig i all ge nödto rfdigt dess kyrk oby oeh een- tig, men ändå ovärderlig vård av olyeksdrab bade. tralorl. För sydfinska förh ållan- Me n om de flesta som dog den är Borgå soeke n stor . hemma . sades helt enkelt eirka 629 km 2 . Soeknen ä r bara att ja. "he. va' nu döds- maon för någon in vä rtes geografiskt oeh trafikmässigt sj uko n. " För övrigt vi lle nog åko mma . Gubben Kempbesvärlig, med en myeket de flesta. i synnerhet de äld- mann hade isin ungdom flera gånger varit hos oss under sönderskuren oeh vidsträckt re. dö hemma. En snabb stilla död i sill min morfars tid . Han nämnskärgård . Förr betydde detta alltid stora svårigheter eget hem . är fonfara nde för de all han hade hjälpt morI.ex. vid allvarli ga sjuk- ga mla människor en nåd all fa r med all ta upp potatis i domsfall , främ st gällande bedj a om och samtidigt e n exakt sa mma tegar som igen ynre skärgården. ApOlek. innerlig önskan. M en sam i råkade ha potatis nu vid sjuk hus, lä ka re osv. fann s i dagens vä rld är a lltmer hans sista besök i Hamnkil. Familjen fick bli liggande stade n på för de näm nda så ouppnåe lig. Min morfar som dog hos oss för e n envis mo tvi nd betrygga nde avstånd , all de e li par vecko r, inna n sydsannerli gen inte besvärades i 1897. sextiotre år gammal. hade plötsligt fåll så häftiga väste n gay sig oeh de kunde onödan. Oella visste också läkar- mags mänor all ha n bara IAg segla hemåt fö r e n lämplig na. Oe gjorde därför många och rullade sig pä golvet och höstn o rdan . Oå någon vecka gått , fiek gånger resor då deras liv och dog räll snarl. Min mo r sade hälsa salles pä prov i samma ibland. långt efteråt . all vi ett brev med tack för segrad sam patientern as. Pro- symptomen kunde ha tYIl på nas t oeh ett meddelande o m blemen med all i utskärsför- exempelvis tarmvred. Men att seglingen hem hade gått hä llanden ta sig tili elledrän " det fanns inte reella möjlig- bra. staden.

I september 1913 blev jag sjuk en kväll. Min mor giek följande morgon tili Havsudden . där telefon fanns genom statens försorg oeh ringde tili kommunalläka re Gu lin i Borgå. Hon fiek veta all det troligen va r fråga om difteri och att jag borde föras tili sjuk huset så fort som möjligt. Oet rustades för resan tili Borgå . Min far riggade skötbilten , föräldrarna bäddade ner mig pii durken och seglade i väg mot Borgå - 25 km filgelvägen. Jag var visst ganska sjuk , då jag inte har någo t minne av själva sjöresan. Vinden var säkert inte den lämpligaste. e medan vi först sent pii eftermiddage n kom fram tili hamnen i Borgå. Jag har heller inget minne av hur vi kom från båthamnen tili sj ukhuset, me n jag antar att pappa bar mig. Sedan minns jag dunkelt att mamma sade att de inte kunde tänka sig att segla hem i höstmörkret på natten. Utan vidare gavs mina

fö räldrar möjlighe t att övernatta inom sjukhuset någo nstans.

att hinna hem innan det blev mörkt. Och det Iyckades. Som följdsjukdorn fiek jag genast njurlidande . Oet betydde för min mor e li stort , extra arbete att hälla mig tili absolut mjölkdiet. Jag, som aldrig velat dricka mjölk sedan jag lämnade modersbröstet . var nog en svår pati-

ent. Men det giek - och mamma fiek faktiskt beröm av Gulin för att hon Iyekats så bra med dieten.

Jag noterar med taeksamhet , att nilgon sjukhusviste lse för mig inte akt ualiserades fö rrän sj uttio å r förflutit. lnte e ns nästa n fem år av militär- oeh krigstjänst under skiftande förhållanden , föra nledde ens en dags vistelse på sjukhus. Att dena ingalunda är min egen förtjänst, är jag ödmjukt medveten om. Hilding Rosenströrn

LÄSHÖRNAN

Zacharias Topelius och hans läroböcker bara landet ut veeklade e n egen icke -svensk nati onali -

Zaeharias Topelius (1818- 1898), läka rsone n från Nykarleby som va r tidigt i fanen. Redan som 15-årin g blev han student och kunde små ningom inleda sina studier. Zachris ä r känd som en fram ståe nde och produktiv mångsyssla re. Han var på samma gång romanförfall are . journalist. ska ld. sagoberällare och först och inte minst professor.

På 1840-ta let gick åsikterna inom det politiska livet ska rpt isä r. de t fanns fennomaner. svensko maner. ryss-

tetskä nsla - finskhe ten som skulle innefatta lojalitet gentemot Ryssland . Att Topelius också omfattade de n tanken har man tolkat av hans uttal: "Ett fo lk unde r kejsar Nikolaj sträc ker sig från Å land ti li Sitka i Alas ka . Att Tope lius var fennoman och hege lia n (a nhängare av de n tyska fil osofen. Hegels lä ra om bl.a . state n) betydde inte. a tt ha n vi lle blint följa J .Y. Snellman i spåren. Topelius säger att Snellman ä r e n filosof efter tysk t mönster och främmande för vå r verklighet. Snellman å si n sida har ringa fö r-

hata re oeh undfalle nhets- ståe lse för romantiker som män. Många av dem som Topelius. (Matti Klinge i skrev på sve nska tog helt av- Från Lojalism tili rysshat. ) Som fö rfallare va nn Tostånd frä n Sverige och den germa nska kulturen. En del pelius en stor skandinavisk av de un ga studente rna drev publik genom sina historiska denna antigermanska propa- berättelser. och ännu stö rre gandan långl. Också Topeli- inte rnationell ge no m sina us hade i ungdomligt över- sagor. som översatts tili mer mod fördö mt den germans- än tjugo språk. Men det ka kulturen "som varande största inflytandet har Zaehris Topelius utövat på den slagg". Men det fan ns också le- generation som inledde sin dande kretsar i landet som skolgilng i mitten av 18oo-taansåg. all Finland skulle let och i stort sett fram tili kunna undgå all förryskas . år 1940. Orsaken tili de nna

moraliska pedagogiska framgång är hans två läroböek", för folksko la n. Naturens bok oeh Boke n o m vårt land . Topelius hade reda n på 1850-talet fått i uppdrag att sk ri va läroböcke r för folkskolan. Han va r dä extraordinarie professor i Finlands historia vid Helsingfors universi te t. och bland de första arbe te n. som han sä nde ut tili allmänheten var. Nature ns bok (1856). Lärobok för de lägs ta lärove rken i Fin la nd . Sorn en direkt fortsättning på Naturens bok utkom Boken om vå rt land (1875) oekså med underrubriken . Lärobok för de lägsta lärove rken i Finland . Topelius instä llning tili religionen oeh mo ra len. samt ha ns uppfa ttning att väriden förbättras e ndas t genom

sig också för pedagogik och undervisning .

men

endast

för e n akadem isk sådan. Tili folkundervisningen stä llde han sig kla rt negativ. När ständerna vid 1863 års la ntdag beviljat anslag för folkskolväsendets utveekling, inlade Snellman en reservation i skarpa orda lag (G.F. Lönnbäck , Uno Cygne us). Oet finns ingen lärobok som uppnå tt samma popularitet som just Boken om vårt land . Oe n första upplagan utgavs 1875 oeh den sextonde tryektes 1926. Ett slagord var att bildningen skulle spridas tili varje hern i hela landet. Ett kärt tema för Topelius var de t. att den nya skolan skulle omfatta också unde rvisning för flickor. vi lket ställde nya krav oekså på skolad ministrati onen.

He mmets och re ligionens betydelse samt tron pii det tili plikt- och ansvarskänsla. godas seger har taiat tili gjorde honom lä mplig som många ur Boken om vå rt läroboksförfattare. Man lev- land. Oen topelianska morade oekså unde r e n tid då det lismen har i våra dagar ofta var synnerligen vik tigl a ll ta hånats och förlöjligats av ställning tili både de ryska un ga kulturförnyare, men byråkraternas önskemäl oeh Boken o m vå rt land bygger de inhemska språkförhällan- på prineiper som gäller också i dag. dena. Tidens ledande politiker. Martin Sandvik J .Y. Snellman. intresserade människa ns inre uppfostran

Fisk ska det vara

Leas hörna

Det är i slutet av mars jag skriver denhä r artikeln och det snöar ute. Ändä är det hopp om vllr, isen är bort a frän gatorna och man våga r sig ut. U te möter man a lltid någon trevlig person att byta några ord med . Det blev fräga om min hörna och pä min fråga om vad jag skulle skriva härnäst fick jag svaret att det skulle vara fisk. Jag tänkte efter oeh tyekte det sku lle passa bra med strömming. Det finns massor av goda strömmingsrecept , de som går snabbt att tillaga kan vara preeis lika goda som de mera inveeklade. Jag börjar med strömmingslåd a. Tili reeeptet tar vi l kg strömming tili 4 personer. Vi re n-

sar. benar ur och sköljer fisken , den får rinna avo Sedan blandar vi 2 msk smör , finklippt dill oeh tubkaviar tili lagom smak . Strömmingen rullas ihop runt en kliek av smöret oeh radas i e ldfast form . 4 dl gräddfi l hälls över. Eli täcke av riven 05 t passar bra oeh 30 min. i 250' ugn. Rätter som sköte r sig själv i ugne n gö r att ma n kan syssla med ann at vid sidan om , t. ex. laga potatismos. En ugnsrätt tili . Skepparströmming, Reeeptet ä r tili en början som föregäende. Sedan gnide r vi in 2 tsk salt. Fisken rullas ihop med skinnsidan utåt och radas i smo rd eldfast form . Vi häller över en lag som består av 1 tsk senap. 2 tsk ättika. 1/2 tsk soeke r , finklippt dill oeh l 1/2 dl grädde. Läda n fär

be fria s frän ryggbe net. 2 tsk salt fördelas pä fiskens köttsida. Den rad as hopvikt i en Minns ni att det va r så eldfast form. Bland a tili en va nli gt tidiga re att koka salt- lag av l dl olja. 112 dl vatströmming på potatisen. En ten, 2 msk vinättika, 3 msk annan variant är att koka toma tpure. Täek med foli e den i e n kryddlag. Vi blöt- oeh grädda i ugn ea 20 min . lägge r de n salta strö mming- Strömmingen fä r ka llna oeh en, hur länge mås te man tål någo n dags förvaring i prova sig tilJ. R yggbe net fär kylskåp. Kokar vi fiske n pä sitta kvar när vi rensar spisen räeke r det med 5 min. strö mmingen och den radas upphe ttning. Sotar e, Oekså i deth är rei botten på en kastrull . Den lag som hälls över består av eeptet fär ryggbe net bli kvar 2 dl va tte n, 112 lagerblad. l oeh vi beräknar l kg fisk för tsk ättika, några vitpeppar- 4 pe rsoner. Vi gnider in fiskorn. Ca 10 min . på svag ken med 2 msk salt. Vi grilvä rm e är lago m. Fisken ser- lar fisken i torr stekpanna ve ras med vitsås smaksatt oeh kan gnida in de n förs t med pepparrot. - finhackat med olja. Ha r vi glöd att kokt ägg oeh dill - gräsl ö k. steka fiske n på blir resu ltaStrömmingssa rdiner lagos tet ännu bättre. Vi lägger an tinge n i ugn eile r på spi- kliekar av rö rt smö r , di ll , eisen. Vi ut gå r frän l kg lro n och Worcestersås på strömming. SQm ren sas och fisken.

grädda i ugn 25 min . Ovanpå har vi skorpmjö l oeh smö rkl ickar.

Ett ga mmalt reeept är skomakarlax, sam vi kan påminna om. Den kan lagos på både salt fisk eiler färsk, som saltats oeh fä r ligga så nägo n timme . Lagen består av lagom smaksatt ättika, med krossade kryddpepparkorn oeh lök i skivor. Som avslutning ett reeept pä böekling, böcklingsallad. Vi rensar böekli nge n och tar ur den i .fileer , de läggs upp på fat. Over dem häller vi en lag som bestå r av l dl 01ja , 1/4 dl vinättika , 1/4 tsk sa lt , vitpeppar. Fisken fär dra i sig smaken frä n lage n en stund. Lea Andersson P.S. Det bäs ta smö rgäspälägg ma n kan ha är kall , stekt strö mmi ng. O .S.

KOM TILL LOVISANEJDEN MED DIN GRUPP

NYPLOCKADE!

jutav atmoslären vid Gaml.!l Ku ngsväge n . l astr a Nyland finns sevärdheter Irä n gängna tide r och nutid, grönskande natur och gJittrande hav. Ring

915-52212 och beställ vär nya broschyr och välj ett lämpligt paket lör Din g ru pp!

Lovisa hneiictfoh,"'"

========="""..

BÄSTA PENSIOI'IÄRER Vi beljänar Er i östra Finska vikens skärgård med MlS ALFA och M/S OMEGA, 86 resp. 80 passagerade.

UNJE1AAf1K:

• Pyttis kyrkoby - Fagerö 11.6 - 13.8lisdagar och söndagar avg. [nln PyWs kJ. 11.00. • Lovisa skeppsbron - Svartholms sjöfä5tning 2.6 - 25.8 söndagar kI. 10.00 - 14.00. 3.7 - 31.7 även onsdagar kJ. 12.00. ~artertra_fi_ k_._ nl_ igt _ öv_.r_ ._ ns_ ko_mm~.:::ls::: • .~_ _ _ _ _ _ _-,

~, ,

Förträgningar och reserveringar:

SKARGAAOSTRAFlK S WEPPUNG KB Mogenpört 49220 Broby. Tel. 952-)) 1 10

HOS OSS TRIVS DU SÄKERT! ~ ~:~t-E · l-===

IbNTELL Trivsamt semesterhotell i centrum av Jakobstad , 100 rum, 5 re stauranger.

~'" ,>O~ ats är underban goda och fräscha. Endast inhemska grönsaker är nyplockande, om

<J'>

o,j

~\""

to'"

EN SMI''i. 1-

kan du servera dem redan samma dag de skördats. Nu är der igen dag' för inhemska grönsaker! Endast inhemska grönsaker har vuxir i Finlands rena miljö.

• • • • •

SOMMARPAKET 295 FIM. DAGSTUR TILL SVERIGE MED JAKOB LINES Inkvartering i dubbelrum Riklig morgonlrukost o. bastu Buss gratis ombord lör grupper

l J akobs tad bjuds man på mångsid iga aktiviteter, intre ssanta sevärdheter oc h en vänlig atmoslär. Bokning och inlormation : Kanalesplanaden 13. 68600 JAKOBSTAD Tel. 967·86 41 11 , Teletax 967·86 42 22

Pensionär modell 1976 När man skrive r ner sina visdomsord i en tidning som GOD TID kan man inte vara riktigt dagsa ktue ll. Man får lov all vara månadsaktue li i stället om tillfälle härtill yppar sig. Och visst yppar det sig. Det kan bli närapå gränslöst yppigt. Om man låter ögat skåda, örat Iyssna och näsan snusa så får man förvisso saker all kommentera. Och t. o. m. fundera en smula över. Dage ns må nadsa ktue lla nyliet rö r skratlmåsen, vars existens hotas av det moderna jordbruket. Som har tvingat maskarna ner på djupet där jorden är fuktigare. Och eftersom måsa rna i häcknings tider tycker all maske n är smaskens så återstår för den nu bara all dra åt svångremmen . Om sådan finns . Eiler all lä ra sig krypa ner i maskhålen . " På jakt efter födan gu näs". Som Evert Taube skrev. Om nu måsstammen decimeras överhövan borde man kanske tä nka på all i någon form stöda föreningen "Måsvännerna". Å andra sidan ä r jag också lite " maskstungenll och ivrar varmt fÖT

all man ska ll hå ll a masken. Undan de glupska måsa rna . Så nu siller jag som åsnan mellan två hötappar och kommer troligen inte a ll hjälpa någondera parten . Och även om måsarna minskar radikalt . så ställer jag mej inte bland de närmast sö rjand e.

På grund

av en

otrevlig, traumatisk och frusterande hände lse i ungdomsåren . Varom möjligen lite mera lite lä ngre fram i texten .

+++ Jag tänkte nämligen först citera Frans G . Bengtsson en smul a. Han skrev en gång: " Måsen vet e n väg tili vi la. Hjärtat, ovan jord, vet ingen " .

Ali han tog måsen med som symbol i så djuptänkt sammanhang förvånar en aning, eftersom han i en senare essä, Tankar i grö ngräset" , vädrar en sådan avsky för mäsa rna all orden formligen stockar sig i halsen på honom . Nåja , måsa rna fick sä llskap av e n del andra avskyvärdheter såsom kraftverksingen jörer och framför allt . byrå krater.

+++ Så här skriver Frans G . "Nere från älven kommer missljudande skrik, liksom om lurade laxfiskares själar kretsa de över vattnet i hjälplös grämelse". (Där fick kraftverksingenjörerna sitt!) "Men det är värre än så", fort sälle r Bengtsson "det är fiskm åsar. Jag vet intet djur som på mig gör eli vidrigare intryck än dessa inlandsmåsar" . Dessa luftens gråsuggor visar et! övermåll av stupiditet , hävdar skribenten vidare_ innan han övergår tili profeten Sefan ja och dennes spådom om den stora , syndfulla staden Ninives undergång.

Om aIIergier

" Och pä sina pe larhuvuden skola pelikaner och rördrommar bo", säger profeten och skänker Frans G. material tili slutkläm: " Pelika ne r och rördromma r, en uppfriskande munfull i sanning; avgjo rt bällre än om han sagt fiskmåsar och byråkrater , ehuru därmed förbannelsen som sådan skulle tell sig ännu hemskare". Trots mill eget något billra måsminne , sam jag 50art avtalad tid tili "sitt älsklingskommer fram tili , delar jag möte". För att tala som Ruinte heli de åsikter som neberg. ovaneiterade "tänkande AuHur träffe n sedan utveckgust" i gröngräset hade. För lade sig hör inte hit. Förresvisst är de vackra all beskå- ten har jag inget mer minne dao På avstAnd. Och då de av den. Men troligen pratainte uppträde r nä rgånget de åtminstone jag en del och " Iössläppt". Liksom . guano. Och jag leve r gärna med +++ T aube då han avnju ter sin När jag sUllit här och kaffeknorr så här idylliskt : forksat i måsa rnas liv och le" Där siller jag uti bersån på verne har det slagit mig all en bänk måse n tydligen är en lindrigt och tillar pA tärnor och mås, poetisk fågel. Det nä rmaste som störta mot fjärde n i glitjag har kommit på är e n ter och stänk". svensk diktare som skrev +++ nAnting "som en måsvinge Mitt måsminne närmar sig vit" men han beskrev då sin i rask takt , men först skall gamle morfars vita mustasc h jag med djupaste medkä nsla och ingalunda något luftens berätta om honom sam äggdjur. Egent ligen är de poetiska dröjde sig kvar på läktare n efter slutspelad fotbolls- fåg larna inte så sä rskill match. När planmästaren många. Duvan hör av någon kom fram och undrade vad an ledning tili det slaget. För som stod på suckade killen : all duva rimmar pä Ijuva, "Tänk nu , 5.000 personer på kan det tänkas. Örnen, svaläktaren , 22 spelare , en do- lan. staren, taltrasten. lärkan, näktergalen och några marc och två linjemän. och så träffar den där jäkla gökar därtill har skalderna måsen just mitt huvud! "

Jag

känner

SQm

sag t

varmt för honom , för mill måsminne är av liknande

slag. Det är fr An sent 20-tal. Jag hade just börjat upptäcka all det ä ndå är någo t visst med nickor och hade börjat tilla mej omkring en smula. Och upptäckte detsamma som filosofe n Schopenha uer tidigare observerat då han sade: " Unga tlickor är naturens knalle ffekter". Så jag hade stämt möte med e n dylik kna lleffekt och önskade förstås i min mån göra effekt på henne. Så jag "spitade opp mej " i egenhändigt nypressade pantalonger , nyblankade skor och som krona på verket ifört mej vit skjorta med vidhängade löskrage . en dubbelvikt stärkt såda n. Jag kände mej "fin sam Fansom" och kom i myc ket god tid tili träffpunkten . Kn appt hade jag ställt mej på den så kom e n "Iössläppt" mås. som pricksäkert träffade min fina stärkkrage med omnejd . Goda råd blev plötsligt mycket dyra, men då jag räknade ut all jag hade minst en halv timme på me j , innan "min sköna" kunde

tänkas behaga dyka upp så kutade jag hem . Bort med skjortan och rock en som också hade fåll sit t. Sedan hastigt leta räll på några mindre pråliga persedlar och så tillbaka tili rendez-vouset. Dit jag kom i god tid. eftersom redan tlickor i späd ålde r har skaffat sig insikten och åsikte n all karl folk skall hållas på halster. Och all e n metod ä r all inte komma på

tagi t tili si na hjä rr an . som det brukar sägas. M en annars är det mest en namn Jös "Iiten fågel" som får age ra " på have ts vilda strand" (Wecksell) e ile r " mellan almens blad" (Runeberg), alternati vt "gungar i högsta grenen" (Topelius) . Vad övri gt är, är tystnad. Närapå , som Kollin sa när han Ijög. Skator och kråkor har för all del blivit besjungna. me n mest i barnvisor och sånt. Om sparven minns jag bara den sorgliga prosaberättelsen " Den fru sna hästsk-ten eiler Sparvens förstörda julglädje". Sjöfåglarna är inte heller sä allmänna i poesin . Svanen finn s naturligtvis liksom änder i ändJös rad samt

Våren gö r sill efterlängtade intåg i naturen och om man brukar säga all våre n för med sig mälaren så kan det också betyda att nu börjar det hä rliga a rbetet främst på landet med alla dess oanade o lyckor och bland dem de olycksaliga alle rgie rna. Vad är då alle rgier? - Ja - kort sagt betyder det eli förändrat reaktionssätt hos organismen beroende på närvaro n av s.k. antikroppar även kallade allergener. Allergi kan även enkeli ullryckas som av allergener framkallade sjukdomstillstånd . sj ukdomsti llstånBland den fram kallade av a llergiska reaktioner kan endast en del kanske de mest vanliga i della sammanhang beskrivas, t. ex . bronchialastma, hösnuva och nässelfeber. Astmaanfallen är väl de vanligaste reaktione rn a i de lla sammanhang. Astman framkallar a ndnöd och svårartade hostretningar. Ofta kan astmaanfallen kuperas med lämpliga medicine r me n ibland kan anfallet vara myc ket hårdnacka t och sälla n, me n dock någon gång, leda tili döden . Den a lle rgiska snuvan kallas vanligen rhinitis vasomo-

torika vilket egentlige n betyder ospecifik retning av näsans slemhinna. M en va r

draga grä nsen mellan dessa två, det kan vara nog så omöjligt. Därför kan man nog ta la om allergisk reak-

tion vid hösnuvan som ju ut-

vecklar sig vid blomningstiden fö r timotej som ju är hö , som sprider frömjöl omkring sig . och drar oss vid

orena luft är också en av orsa kerna som framka llar allergier, för all inte tala om den framhärdande röka re n som förpes tar omgivningens

näsan.

luft. Ali röka är ju nuförtl-

Det är ju nära väg mellan de övre och de lägre andningsorganen . Näsan med de övre and ningsvägarna

den omodernt. Dessulom är

och lungorn a som represen-

terar de lägre andningsvägarna . Det va nligaste är all det som retar gör all slemhinnorna irriteras eiler ibland infekte ras och sväller tili i både näsa och lungor åstadkommande andnöd och hostretning. Vårliderna ä r det ju allom be kant att olika trädslags blomning med samtidigt utblåst polle n är orsaken tili de n slemhinne re tning som vi "sniffar" in med a ndningsluften innehållande polle nkorn. Som eli led i den allmänna profylaktiska verksamhete n för all håll a människan möj ligast frisk har radion börjat meddela vi lka trädslag som blommar en viss tid och på eli visst ställe t. Vackert så! Må detta vara e li litet ullryck i den fri skvårdskampanj som de a nsvariga i samhället bör bedriva . Det är tyvärr inte bara vårblomni ngen som förorsakar allergiska reaktioner i vå ra andningsorgan. Den värsta boven i sammanhang-

et är industrisamhället med alla -Iuftföroreningar som där frams tälls. Storstadens

det en ful och snuskig ovana , som åstadkom me r allergier. Nässelrebern ä r ju e li hudutslag som liknar och svide r som då en brännässla kommit i beröring med vår hud . Det ä r det som vi på eli [jnt säll kan kaila beröringsallergi trots all det inte alltid ä r fråga om beröring. Hur är de t med solen den ås tadkommer eli slags beröringsallergi nä r den Iyser skarpt om våren . Många mä nniskor blir inte alltid Iyckliga när de fö rsta solsträlarna sme ker vå r hy. Det finns personer som av solsträlarnas "beröring" får nässelfeber. En del individer kanske reagerar mot främst medieiner som kan åstadkomma nässelfeber för all inte ,äga all en del av oss människobarn reagerar mot vissa ma trätter med urtikaria , som

nässelfebe rn heter på latin. Om allergier skulle vara mycket me ra all säga me n det ser ut som om tiden inte

skulle hinna tili , våren komme r ju med stormsteg. Må det vå ras i allas våra hjärtan. Lå t så mäla ren komma me n minns att mycke t av hans färgpytsar kan fll tili stånd allergier hos oSS.

t::.;:::::::::::::=::;:-:====:--:-::-:;;:::~::::=

gu _

dungen som ropa r tili ådan" och varför inte Povel Ramels "smörgås med un garna sju". Skärtläckan förekom åtminstone förr i " Iångsamt som kvällsskyn", men ersattes senare (?) av skärtlickan så det så. Alfåge ln figurerar i en vers av Hjalmar " HageIi " Hagelstam och den Iyder så här: " Där låg tre jägare bak va r sin sten .

arga . frusna och kaila . Och he la jaktbytet var endast en enda vingskjuten alla . Och allan den tänkte där den låg allen: Det blev en för alla och alla för en". Nu är det definitivt slutsnallrat för denna gång. Jag hoppas det mås gott i stugorna nu då det blir sommar och soi och blommor och blader. Hasse

Mary Sontag, t. v, lär pojopensionärer friskvård, Herrarna är Gunnar Råstedt, Elis Nylund, Bengt Ljung och Abbe Winter.

Grå celler och hormoner friskvårdsprogram i Pojo Över 200 pensionärer från fö rfem västn yländska eninga r mötte upp tili Pojo Pensianärers

vintersam ling

pä Päivä kumpu "semesterhem" i Karislojo . Inrällningen presenterades av värdföre ningens ordSöderföra nde Allan s trö m . Föreningens sånggrupp sjöng en välkomstvisao Så va r det dags fö r mat. Och vilket stående bord! Med mälla magar och hu-

möret på topp Iyssnade publikeo e ngagerat tili ve rksa mhetsledare Jerker Nybergs information , som varvades med Iyriska dikter. Ecca Sjöblom fanns på plats med sitt drags pel och sjöng gamla kända läta r på sill alltid lika fä ngslande sätt . Mary Sont ag ledde eli fri skvårdsprogram för " pojopojkarna". Det handlade om grå celler och hormoner

och med i leken fann s också en "utvikningsfli cka". sam

fåll vetskap om all pensionärerna ställt tili fe st just den här dage n. Sigg e Muntergökarna och All a n sjöng dueller ur Wennerbergs Glunta rne . De gästande föreningarna tackade och så föl jde dans som avslu tning på en hell yckad vintersamling. Nyrk

8 och bidra r på eU avgö ra nde säu tili uppräuhå lla ndet av Svenska He mme!. som utgör saml ingsplats fö r de många svenska sammanslutningarn a i Tammerfors. Sve nska Sa mskolan T amme rfors ligger i eU intressant j ugendhus och dess ledning har e nergiskt fÖljt med utvec klingen , exempelvis byggve rksamhete n har va rit påtaglig. I sko la n fin ns låg- och högstadiet samt gymnasiet (in alles 250 e leve r, va rav 65 % med finska som modersmål). Dessutom finns i samma fas tighet daghem och leksko la.

FORTSÄ TT I G ••••••

Tammerfors ••••••••••• frän sido I

vår historia. De t va r på den vårt lands öde avgjo rdes några blodiga aprildaga r under Frihetskriget år 1918. Högst uppe på Kaleva kangas begravni ngsplats reser sig Arvo Tynis mäkt iga kors tili mi nne av de i de senas te kri· gen fallna . Stans huvudga ta. Hämeenkatu (Tavastgatan) är en ståtlig buleva rd. som drygt en ki lometer lång går från järnvägsstationen i östvästlig rik tni ng tili Alexanderskyrka n. Halvvägs ko rsa r den Tammerfors a ndra huvudled forse n. Tavaslehus sladens centrum Korsningen . Hämeensilta (Tavastbron). är stans centrum. Bron som pryds av Väinö Aaltonens statyer utgör med de omgiva nde parkerna stans hjärta. Väs terom bron ligger Keskustori med Ga mla kyrkan. Rådhuse t, Teaterhuset och några av de för Tammerfors representativa jugendhusen. No rrom bron syns Tampe llas och Finlaysons fa briker samt anrika Grand Hote l Tammer. söderom ligger Tako kartongfa brik (MetsäSerla) samt låg tidigare Tammerfors Kl ädesfabrik . Hämeensilta är inga lunda de n enda bron över forsen och Hä meenkatu inte den enda ståtliga gatan. Hämeenpuisto går i nord -sydlig riktn ing från Eteläpuisto , dä r Väi nö Aaltonens staty över

K ooperarionen

rests

och där Fab ian Kl inge ndahls byst minne r om Tamme rfors storhetstid som textilstad , tili Näsi kallio med Emil Wikströms fontän i Kalevalastil. Uppe på Näsikallio rese r sig det Noubeckska palatset (W. von No ubeck ägde på 1800-talet Finlaysons bomullsfabrik), nu Hämeen museo . På Näs ikallio ka n vi stanna i begrundan inför Yrjö Liipolas minnesmärke över ångbåten Kurus fö rlisning i hård sto rm år 1929. va rvid 138 människo r omkom. - Ö ve r forsen har under årens lopp byggts sex broar och en järnvägs bro .

"Tammerforsandan" Efte r kri gen uppstod de n s.k . "Tammerforsandan". man ville hävda sig i jämförelse med He lsingfors ("T amme rfors hamnstad"

Livlig föreningsverksamhel

Rådhllset i Tammerfors, yästerom Ta yastbron , är en myeket yaeker byggnad omgiyen ay Gamla kyrkan , TeaterIlIIset oe" lIågra alldra jllgendlllls. som hu vudstaden skämtsamt kallas här) och Å bo. I de nna anda ha r staden utvecklats på må nga område n inte minst på det arkite ktoniska. Eu plock bland stade ns nybygge n , nämnda utan någo n rangord ning, mä utgöra belägg fö r detta; Ce nt ra lsjukhuset och Tamme rfors Universite t, Kaleva kyrka n och det nya bibliQteke t Me tso , två mycke l intressanta skapelser av Re ima Pie tilä. Vidare Näsinneula, med delfinarium , planetarium , akvarium och nöjes park . Sist, men ingalunda sämsl , "Tamme rforshuse t", en faotaslisk an läggning fö r kongresser, konserter , ulslä llningar, lea ter och mö te n av a lla slag, men smaka r det så kostar de t. - Av äldre byggnader mä nämnas Domkyrka n ri tad av La rs Sonck och med fresker av Hugo Simberg. Staden har alltså frejdigt skapat ny u , me n samtidigt har Manses (Ma nse = Finlands Manchester = T amme rfo rs) fabriker mist sin tidigare be tydelse. Stadsmiljön har blivit e n blac k om foten fö r de m, bindningen tili forsen är numera obefintli g. Industrin har Oyua t eile r Oyu ar uI ur stan och lämnar e n mängd byggnader och tomte r efter sig. Dessa söke r man ut nyttja pä bästa säu , d.v .s. pii något säu . En stor de l av Universitetets iostitutioner finns nu i någon gammal fabrik , oft a en f.d .

Välkommen tili Tammerfors och Hotell Rosendahl

rosendahl

skofabrik . Dylika fanns a nno dazumal i legio, nu knappast någon alls. Klädesfabrik flyllade uI Ta mme rfors klädesfabri k har e fte r färgrika skede n Oyttat ut tili Vehm ais. Dess trista fab ri ksbyggnader har gett rum åt Koskikeskus, ett köpcentrum , om vilke t man självfallel kan ha oli ka åsiktef ! men vi sst har stan vuo-

ni t på byte t. - Lilje roos ärevö rdiga texti linduslri har blivi t Keh räsaari boutiqueoch "verkstads"-o mråde . Trikåfabrike n på Satama katu inhyser nu stadens socialavde Jning.

L apin niemi

Teatte ri i eu jugendhus frå n Finsk stad T amme rfo rs är en finsk 1912 vid Keskustori och Työväe nteatteri i en hype r- stad . ViII man tala svenska modern anlägg ning vid Hä- här bör man nog syssla med verksamhe t. mee npuisto . Työväe ntea tte- uppsöka nde ri ve rka de fö re det omstrid- Dock fi nns de t i sta n e n svensk " koloni" på knappa da nybygge ts tillko msl i "Työväen talo" där det pä- tu sen personer , som lever stås a u Lenin och Stalin e tt re la livt harm oniskt liv, träffades börj an av vä l be möu a och omsköu a av stans fäde r. SFP;s lokal191O-la le l. Pyyni kki frilu flsscen pä e n avdelning har som viktigaste vacke r udde i Pyhäjärvi nä ra uppgift a u fö ra fra m sin rehote ll Rosendahl ha r landets prese nta nt tili stadsfullm äkfö rsta vrid bara läk lare . Hä r tige. en uppgift som man ofuppfördes e tt anlal ä r Väinö tas t gA tt i land med . Nu sköLinnas dramatiserade ter ekonom Rika rd Bjur" Okänd soldat" . alllid fö r ström svenskarnas förbindelser med myndigheterna . utsålda hus. BiJdko nsten..l har

fa -

briksområde har blivil badinräu ni ngen SPA . O m Tampella och Finlayso n , i synnerhet om den fö rra , grä las det om vad man ska ll gö ra med de n. Apropå Finlayson , en nolis frän är 1882: "Eleklriskt Ijus logs för försla gången i Norden i bruk vid Finlay-

m ånga

museer; bl. a. stade ns konslmuse um. Sara Hildens museum på Särkän niemiområdet och Mode rna museet . Bland a ndra museer mä här nämnas en pärl a, väl vä rd e tt besök, nämligen arbetarkva rteret Amuri stadsdel.

V åra

viktigas te

svenska

instituti oner är Församling-

en och skola n. Församlinge ns svårighete r beror på att mänga av dess medle mmar flytt at tili kra nsko mmune rna och sålunda inte kan tillhöra de n församling de känne r

Föreningslive t i de t svenska Tamme rfors är re la livt li vligt. Svenska Klu bben upprätth Alle r en klu bbloka l (restaura ng) och sammanträder va rje to rsdag. Kvinno klu bbe n ordna r fö redragstillfä lle n och and ra aktivite te r (bl. a . resor) för si na medle mmar. - Pensionärsfö reningen hör tili de minsta i lande t , me n verksamhe le n är li vlig, men därom mera

på a nnan plats i denna tidning. Scoute rna och Tamme rfo rs Nation ordnar ofla jippon. Aven TBK (Ta mmerfors Bollklubb) fortsätter sin verksamhet. TBK va r föregångare tili Tappara. den såväl kä nda som framgängsrika ishockeyklu bben. Inl andssvenskarna i T ammerfo rs har alltså möjlighe t att leva e tt li v "på svenska" . Om det någo ngång verkar beskurel . vi k an Lex . inte rösta "svenskt " i riksdags-

vai, så ä r det yu ersl sällan språkligt pressat. Dessutom kampenseras vi av det dyna-

miska live t i det fin ska Ta mmerfors. T ammerfo rssvens-

karna mär bra.

sam sin . Församlingen ver-

kar utåtriktat och a kti vt , bl. a. genom sin Väntjänst

Texl; Börje Wilkm an

sons fabriker".

Tammerfors ä r e n idrousstad , fö rvisso icke något un ikt i Finland . Främst ä r Tammerfo rs ishockeystaden . Landets fö rsta ko nstisbana anl ades på Koulukatus traditionsrika ishockeycentrum och lande ts fö rsta ishall byggdes i Haka metsä inför lshockey-VM år 1965 . Följande år kunde Ratina stadion invigas. Kaukaj ärvi sjö österom slade n erbjude r ypperliga tävlingsbanor fö r rodd och kanotsport. Där har hållils Atskill iga VM och ' EM . Väste rom stan fi nns Teivo travbana. en modern anläggning som e fte rträu den gamla hippod romen öste rom stan , på va rs lomt nu reser sig slatens ämbetsverk . Andlig odling Den andliga odli ngen omhuldas på många säu . va rvid ivern att nA upp tili Helsingfors och Åbos klass är pålaglig. men della ä r ju inget fel. Vid Uni ve rsilele t ges undervisning i de Oesta disci pline r. Undantage n är teologi och juridik. Teknisk utbildning fAs vid Te kniska Högskolan och Te kniska Läroverkel. Inom konste n är Tamme rfo rs väl mest känd so m tea- Domkyrkan i Tammerfors är ritad ay Lars SOllek oeh kallske mest bekallt gellom HlIgo lerstaden med Tampereen Simbergs fre sker illne i kyrkan.

De Gamlas Hem i Tammerfors r .f. Hur många känner ens tili att det linns något som heter De Gamlas Hem? En äldre ge neralion har föreningen väl i sitt medvetandc, ty många gamla släktingar oeh vänncr har i föreningens hem runnit en tri vsa m fri· stad på å lderdomen. En kori presentation: I slutet av 1800-talet hade en avde lning inom Pauvres Honteux insamlat medel för att få tili stånd e n åldringshem . 1 början av1898 kom man så långt . an e n kommine tillsa n es fö r an driva saken . Den 28 augusti 1898 gav Landskansliet i Tavastehus guvernörens i Tavastehus Iän utslag och faststä llde stadgarna för före ningen De G amlas H em i Tammerfors. E nligt stadgarnas § 1 hade föreningen tili uppgift "an åt Alderstigna, värn lösa och aktni ngsvärda fruntimmer i Tammerfors stad emot lindrig avgift bereda eli hem, där bostad jemte kost och vård dem tillhand ahålles, sa mt all för sådant änd amå l anordn a och vidm ak th ålla en sAd an fast bostad ." 5A sk red man rask t tili verket. 1 ma rs 1899 bevilja-

X;-rån TA-aktuellt

de stadsfullmäktige en anhållan om tomt oc h tili och med donerade e n sAda n vi d Pyhäjärvis strand . Efter diverse hopande oeh roende blev det sedan a rkit ek t Birger Federley som gjorde de slutliga ritninga rn a och byggmästare Th 5ehreek som uppförde hemmet på entreprenad tili eli pris av 105.800:- marko I ok tober 1905 f1ynade de första in. Tammerfors hade nu eli toppmodernt ål dringshem som fyllde tidens a krav. Det rena jugend· huset vid E te läpuisto 4 a nsågs då, liksom nu 85 år sena re, för en pärla . Åren gick oeh det toppmode rn a hemmet av a r 1905 var ej mera ändam ålsenligt 60 år se na re . Vedeldning oeh kakelugnar bylles på 1960·talet ut tili eentralvärme. men rinn ande vatten på rumme n visa de sig tekniskt vara alltför svårt an åstadko mma. Underhållet av de n gamla byggnaden blev eko· nomiskt mycke t tungt. 1 15 år unde rhandlade föreninge n med staden o m en aeeeptabel lös nin g av hemmets utrymmesproblem . Genom e n del Iyck liga o m-

ständigheter kom slutligen en öve renskom melse tili stånd . och staden köpte såväl to mt som byggnad tili en pris som föreningen ansAg sig kunna godkä nn a. En ny tid randades nu. Föreningen beslöt an i någon mån ändra verksamhetsiden oeh i stället för all upprällhålla eli rent å ldringshem tillhandahålla trygga bostäder för å ldringar. Så byggdes den nya fastigheten min i stan i hörnet av Rong· ank at u oeh Alexandersgatan . Småningom inköptes också lägenheter i de kringliggande husen oe h nu förfo· gar De Gamlas Hem över 31 bostäder sa mt en klubblokal och eli kansli. Sostäderna är såväl ettor som tvåor och treor. På hös ten 1982 n yn ade de fö rsta personerna in i det nya hemmet. Granne tili huset vid Rongankatu är stadsmissio· nens Koskiko ti, med vilket fö reningen har det a llra bästa samarbete. Pensionärerna i De Gamlas Hem får begagna sig av Koskikotis matsal. En und erj o rdisk gång förbinder husen , så ingen behöver gå ut, d å hon e ile r han skall äta. Varje lägen-

het har kök eiler kokvrå, så den som viii kan helt sköta sig själv . H älsovården är ordnad, men tili hemmets regler hör a11 var och en måste kunna ta vara på sig själv. Något sjukhus är hemmet inte. Städning, bastu , alarmsystern oc h dejour dygnet runt ingår och den vackra klubblokalen står tili vars och ens förfogande. Program i olika former. som tili exempel re· sor, teaterbesök med mera , ordnas för pensionärerna . Tili pensionärernas skyldigheter hör all varje dag på förmiddagen anmäla tili föreståndarinnan all allt stå r väl till . Efterfrågan på hemmets bostäder har varit stor. ViII man försäkra sig om en trygg bostad rör si n alderdom ä r det säkrast an i mycket god tid ställa ,ig i kön. Föreståndarinnan rru Eva-Maja Sueksdorff tar

SPELMAN PÅ TAKET Fdr<Stältningar:

3.SId t9 on 8.S1d19 fr tO.SId t9 fr

tö t t.SId t8 Ii 2UId 19 on U . Sldt9 fr 24.SId t9 tö 2S. Sldt8

BIUETTKASSA: 96t·200 300 mä-Iö tO-I4

ÖSTERBOTTENSREGIONTEATER

® POSTBANKEN ~ 'f-fosa line ~ TELE

emot anmälningarna. LD

VÄLKOMMEN TILL SOMMARDAG 1 TAMMERFORS 18.6.1991

X r r å n TA-aktuelli

~~~

I •

~1;!1

kupvcr.JiAt

Irländsk konst på Sara Hildens Konstmuseum

UPPLEV HELA DEN NYLÄNDSKA SKÄRGÄRDENI Resor 40 min - 11 til1)fIlar. Restaurang med B-rättigheter.

I vär få r irla ndsvännerna nöjet all bekanta sig ocksA med Irlands unga nutidskonstnärer. Hinills har de t ju främst varit irl ändsk lille-

Aven charter!

ralUT och musik som varit

KJ. 10. 00 frå n HELSINGFORS tili - Borgå via Haiko on (fr) lö 1/6- 1/9 - Lovisa via Pellinge och Kabböle ti 18/6-23n - Hangö via Porkala, Barösund och Ekenäs to 27/6-1/8 Förfrågningar och biljetter: - Ageba Oy 90·62 59 44 - Fartyget 949 200 603 - Rede" J.L. Runeberg, 915-143331, fax 915-17 53 31

Färre hål i tänderna

kända i Europa, men när Dublin korades tili Europas kulturstad för år 1991 . fick Tate Gallery's Live rpoolavdelning impulsen all sa mmanställa en o mfallande utställning av un g irländsk konst. Det råder en viss frändskap mellan Irl and och Finland , vilka bägge geno m sin margi nella läge, sin historis· ka bakgrund. oc h nati o nella utveckling kommit an bilda en sorts ko llisionspunkt för o lika kullUrer. Della har lell tili all konsten i dessa lä nde r mer än i Centraleuropa kommit a ll Aterspegla o lika utveeklingsprocesser, tryck och problem inom sa mh ä llet. En ständig jäs ningsp rocess pågär. och sa mtidigt har man behov av all för· skansa sig i " befästningar" . Därav namnet STRONGHOLDS , som utställningen kallas. Såde Nordirland och Irländska Republiken är representerade pä utställning· en. som omfanar bildkonsl. skulpt urer. grafik, fotografikonst och installationer. Åtta konstnärer deltar, av dem rem kvinnliga. Sålunda utgör också kvinnans ställning på Irland eli grundmotiv i många av verken. Utställningen är öppe n 28.4. -9.6.1991. Gk

Tammerforshuset är numera ytterligare ett dragplåster som kan dra turister från hela ·Iandet tili Tammerfors, Som känt heter "basen" Calle Öhman - lIan från Finlandialluset ni veto kl

13.00 14.00 15.00-17 .00 18.00 20.00-22.00

TIDSSCHEMA: Andaktsstund i Alexanderskyrkan: pastor Brita Ahlbäek . Välkomstkaffe på hotell Rosend ahl Huvudfest Middag Dans

Förmiddagen reserverad för guidade turer i Tammerfors. Föreningarna uppmanas kontakta Stadens Turistbyrå direkt om guideturerna . Adress: Tampereen Matkailutoimisto (Leena Luotonen), Yerkatehtaankatu 2, PL 87,33211 TAMPERE, tel. 931- 126652 e iler 931-126775 . Kostnader: guidernas timlön + socia lkostnader betalas direkt tili Turistbyrån . Tili middagen serveras griss tek med svampsås, rot-potatismoslåda, grön sallad . Fruktsallad med likörsmak . Sordsdrycker: isvallen e iler "kotikalja" . Inkvartering på Rosendahl hotell för de 350, som förs t reserverar plats direkt från hotellet. Tel. 931-11 22 33 . Specialpris: 2JO ,-/person i dubbelrum . Mk 340.·/singelrum . Garderobavgift: mk 5.Anmälan föreningsvis sen.st 15.4. 1991 SPF:s kansli. Yasaesplanaden 20 A. 65100 VasalPer Thomasfolk . Tel. 961-179070. Dcltagaravgifterna mk 160 - inbetalas likaså föreningsvis senast 15 maj tili förbundets konto i H elsingfors Sparbank konto nr: 405511·40001177 eile r Postgiro 120395-8.

Deklamation Hjördis Wasström läste bl.a. Pojkarna av AnnaMaria Lenngren . Och så blev det mera musik - både solo och allsäng.

Ingå-pensionärer var först med att grunda egen förening Firade 20 år med brakfest Ordföranden för IngA pensionärer Björn Hild6n hälsade välkommen tili den 20 år unga föreningens jubileumsfest i HembygdsgArden i IngA. Och det var en verklig brakfest som firades . Med musikprogram av familjen Romberg och mat i mängd . I sin hälsningsanförande sade Björn Hild6n an det var naturligt att ingAborna - eiler ränare sagt täkterborna - som skulle vara de

första pA pIan. Eftersom eldsjälen inom pensionärsverksamheten i Svensk-Finland Jarl Hellström fann s i Täkter. - Det var 38 täkterbor som den 3 mars 1971 beslöt grunda föreningen, sade hälsningstalaren. Redan den 29 samma mAnad var föreningen inregistrerad. De som var med var förutseen-

de !lär de drog upp riktlinjerna för verksamheten eftersom de håller ännu i dag.

Som en kuriositet kan nämnas an hösten 1972 medverkade ingåborna i en tv-program med rubriken Vi unga pensionärer och efter det grundades pensionärsföreningar pA löpande band. Men lngå-föreningen är den äldsta regist rerade pensionärsföreningen - Enan i Helsingfors undantagen. - Passivitet är pensionärens värsta fiende , fram höll Björn Hild6n . Vi är därför tacksam ma för allt som er-

/ngå-pensionärerna avtäckte sin grundares, Jarl Hellslröms porträtt i februari /975 . bjuder oss aktivitet. Den gamla skolan i Täkter ställde kommunen tili vårt förfogande och där fö rsiggår mAnga ak tiviteter. MBI hör tili dem som ställer upp för oss Iiksom Ingä församling,

Ingå Sparbank och många andra. Björn Hilden betonade också betydelsen av kontakter med andra pensionärsföreningar som också de är av stor betydelse för pensionärernas trivsel.

- Vi har en princip inom vår förening, sade han. Vi ger varandra en hjälpande hand, vi kramar varan" och ger varann en puss. Musik, musik .. .

Familjen Romberg behöver egentligen ingen närrnare presentation . De måste dessutom ses och höras för all de ska kunna få rättvisa. Far Tage vid pianot , mor dipl.sångerska och barnen. Fesnalet hölls av redaktören för God Tid Gurli Nurmi. Hon talade om resor och deras betydelse för bl. a. pensionärer. - Den som gör en resa har alltid något all berälla citerade talaren . Minnen från resor är bestående . Dem kan ingen ta ifrän oss.

Foto: Ulla Pettersson Det var fests tämning i H embygdsgården den I J april när Jngå pensionärer fyllde 20 år.

Svenska Pensionärsfö rbundets Österbonniska distrikt samlades tili årsmöte i Vasa den 13 mars. Av distriktets 28 medlemsföreningar var 23 föreningar representerade. Årsmötesäre ndena avklarades under distriktordförande Göran Sundströms ledning utan större diskussioner. Tili ordförande återvaldes Göran Sundström . Distriktstyrelsen fi ck följande sammansänning: Aili Genberg Vasa, Laura Österberg Petalax , Ruth Bäckstrand Jeppo , Volmar Furu Karleby, Bertil Granström Vörå och Helge Ulvens Korsnäs. Årsmötet beslöt an ändra distriktets stadgar. Förändringen innebär an distriktet i framtiden håller vår- och höstmöten. Stadgeändringen

ska ll godkännas av förbundsstyrelsen. Distriktets värdagar ordnades i Pörtom och Pedersöre den 19 och 20 april. KomBeijar munalrådet Jarl Korsholm höll ett anförande kring dagcenterverksamheten inom äldreomsorgen . I övrigt bestod programmet av sAng och musikuppträdanden. Dagarna avslutades med dans. Den JO maj ordnas motionsdag på Norrvalla i VÖrA. Distriktets sommardag är inplanerad torsdagcn den 8 augusti på Carpella i Korsholm . En resa tili Norge sker mellan den 31 juli och 7 augusti . Den omtyckta blir månskenskryssningen den J6-17 september. En kurs för seniordansledare den 27-29 .9. Höstdag och höstmötet ordnas inom november. Teaterbesök på Wasa Teater ingår också i höstens program . Dessa aktiviteter ingår i verksamhetspIan en som omfanades av distriktets årsmöte. Förbundsordföranden Levi Klåvus framförde förbundets hälsning tili årsmötesdelegaterna. Efter årsmötesförhandlingarna deltog mötesdeltagarna i Vasa VIPS:s veckosamling. Per Thomasfolk

MBI uppvak tade genom Carl-Johan Fagerström och Birgitta GrÖnvik. Den sistnämnda ocksä för Ingå marthafö rening. Ingå fö rsamling hade sä nt ut Maj-Britt Björkman och Kristina Starck , Röda Korset Thor Thilman och Monica Ruuskanen. Waldemar och Sylvi Heinström framförde en personlig gratulation, Ingå IF uppvaktade, den förra ordföranden för Svenska Pensionärsförbundet Siv T unzelman von Adlerflug likaså. Och så kom den långa, länga raden av systerföreningar i Västn yland . Och efte r det ställde alla gratulaterna (pensionärsföreningar-

Hon framhölJ att pens io-

nas) upp fö.- att hylla m cd

en säng specialskriven för Ingå pensionärer av Erik Elgh . God Tid äterger den här intill . Och Ekenäs-pensionärerna hyllade ocksä

kenhet. Nyfikenhet pä o mvärIden , på hur män niskor lever i and ra miljöer än vi här i Norden. Resor för pensionärer

med en egen vers av samma

är viktiga , sade Gurli Nur-

förfallare . Efter alla hyllningsord sjöngs Modersmålets sång och sä blev det givetvis dans som sig bör efter ett jubileum . GN

mi . Det innebär att känna

Kön affä ren skyltade med specialfö rsäljning av "äkta kycklingkorv" . - Är det verkligen kyckIingkött? frågade en något fö rvånad kund.

nen .

närer är besjälade av nyfi-

Rapport från Österbotten

Festmiddag Ju bileumsfesten tili ära serverades en ypperlig middag. Och när alla ätit så ställde ordföranden Björn Hilden och sekreteraren Ethel Helander upp och beredde sig på an ta emot hyllningar. Och sådana kom det i mängder. Först i turen var Svenska Pensionärsförbun_ dets ordförande Levi Klåv us som tillsammans med verksamhetsledaren och redaktören för GT hyllade jubilaren. Fullmäktiges ordförande Hilding Haglund uppvaktade tillsammans med Disa Flythström för kommu-

samhörighet med likasi nnade. Ali lära sig ta hänsyn tili all åldern säller sina spår pä olika sätt hos olika människor.

- Javisst, svarade butiks-

cheren , men ibland blandar vi i lite hästkön . - Jaså, hur blandar ni då? - Fiftylfifty, svarade chefen, en häst och en kyckling .

- Snälla portiern , kan Ni inte ta och hjälpa mig upp på rum nummer 78? - Vad i Herrans namn? Det är ju in te me r än e n

kvart sedan jag hjälpte Er upp. - Javisst - hick - men jag har redan hunnit ramla ut genom fönstret igen . - Om en hund stjäl en könstycke är väl ägaren skyldig an ersälla mig? frägade släktaren . - Javisst , svarade advokaten . - Då ska jag be att få 50 kronor av advo katen för steken som Er hund tagit! - För all del, men min arvode för rådfrågning är 100 kronor, så var god och betala mig 50 kronor!

BAMSENSFÖDELSEDAG I skogen skulle det bli [est hos Bamsefar i Liden (Ingå) för Bamsen fy ller tjugo år precis vid denna tiden . Gamle snälle Bamsen vår fyller tjugo år i år. Hipp hurra för Bamsefar som är sä snäll och rar! Dagen kom med fågelsäng Det var en hei orkester och Bamsen hälsade så fint pä alla sina gäster: - Dena gick ju riktigt bra hjärtligt tack det ska ni ha. Hipp hurra för. .... Och mössen ger ät Bamsefar en randtg shckepmne: - Den ska du slicka på i vinter när du sitter inne.

Den ska farbror Bamsen ha den ska smaka väldigt bra. Hipp hurra [ör. .... Och Jösse bagare kom dit med mycket mycket mera med fyra burkar blåbärssylt

[ör att fä gratulera : - Blåbärssylt ska Bamsen ha bläbärssylt som sma kar bra. Hipp hurra ..... Den stora älgen reste sej och det blev tyst kring bordet. Det här blir nog ett vackert tai för nu har älgen ordet: - Kära gamla Bamsen vår Du bli tjugo år i år Hipp hurra fö r. .... Och alla dj uren klappa [ör de väldigt fina orden. och räve n grät en liten tår Man reste se j vid bordet. Gamla snälla Bamseman Bästa Björn i Ingäland . Hipp hurra för. Men Jösse Baga re han sa: - Nu sover hedersgästen. Och då förstod ju var och en att det var slut på [esten . - Det har varit en härlig dag Tack ska Ingå-bamsar ha! Hipp hurra för Bamsefar som är så snäll och rar!

Ta vara på livet, det går inte i repris Motto för Pargas svenska Pensionärer r ,f:s lS-årsfest. Nä r e n fö rening fylle r år , passera r den e n milstolpe, där det fa ller sig naturligt all vä rdera dess verksa mhe!. Fylle r de n medle mmarn as förväntn ingar, inbjude r den tili ak ti vite te r , trivs medlemmarn a i ge me nskapen? Nä r det gäller pargasfö reningen är det lätt all besvara frågorn a med eli e nt yd ig t ja. Man fres tas att a nvä nd a ett mode rnt, ungdo mligt och litet respektl öst ullryck och säga, att de n är e n "häftig" fö rening. Orsaken tili dess po pularite t är inte svår att finna . Pargas ä r en tri vsam stad , där man be to nar småskaligheten . Sto rstade ns alienatio n är ett främmande begre pp på e n o rt , där man känn er varandra, dä r grannhjälpen funge rar , men d är man också ä r ö ppen fö r nya ideer och kontak ter. A tt pa rgaspensionäre rna trivs i sitt kä ra ga mla Bra nkis, fra mgick tydligt på 15-årsjubileet, då 282 personer (fö reningen har ca 300 medlemmar!) den 17.4 . 1991

bänk ades vid de vacke rt du- som unde r sin 14-åriga tillkade bo rde n, och dä r fö r- varo har satt månge n gul deningens mångåriga vän och kant på träffarn a och glatt spo nsor Sparbanken i Åbo- oss med sina fräscha visor. land på ett sto rart at sätt ord- Nä r den 34-hövdade sångnat de n fi na födelsedagsfes- arska ran avslutade sitt uppträdande på jubileumsfesten ten. Salen var fylld ti li brist- med Karl Anto n Axelssons ningsgränsen , när Pargas " Nu går sista visan", beklaAmatöro rkeste r unde r led- gade man sniått, att det ning av Vilho Reinila in- verklige n va r sista visa n, fö r ledde med en o uvert yr av P-O är uto m att han är o rdJosef Haydn , vare ft er ord- fö rande också en utmärkt fö rande Per-Olof vo n Wey- och inspirerande dirigent , marn hä lsade in bjudna gäs- som få r sina sånga re att te r och medlemmar va rmt sjunga rent och klar!. vä lkomna. I sitt hälsningstal Historik eile r icke historik tog han fas ta på den sociala - det va r fråga n, när man aspekte n i pensio nä rsför- inom fö reningen utfo rm ade e ningarn as verksamhet och program met fö r feste n. Jutbeto nade hur vi ktigt det är ta Christi an sen-Lauren gick att vi anvä nde r vår tid på en medelväg och gjorde hirätt sätt . Vi skall tänka på sto riken tili en liten kavalatt vi lever just nu och där- kad , där hon följde solurets fö r bör ta tili va ra a llt det råd : "räk na de Iyckliga stungoda pensio närslivet kan ge dern a blott" . Många har de oss. Flere gånger ei terade framträda nden va rit ! där vi han Bo Be rgman: "Anden fä tt både nytt igt och roligt har ingen pensionsålder" tili li vs, och hon passade på och "Ta vara på li vet , det att tacka a lla fö redragshållare, som unde r årens lo pp gigår inte i repris." PSP r.f. har en sångkö r. vit substans åt våra träffar.

Pensiollärskören tar ton , dir_ Per-Olof VOII Weymarn .

Sex f örtjänta medlemmar erhöll bordsstandard. Fråll vällster Helge Salldell, Aron Johansson, lIIga Bergenvall, Gustaf Lauren oeh Elis Nordell. På bilden sakllas Gretel Laurell . Många glada reseuppleve lser passerade revy och man kan med tacksamhet notera , att föreningen haft förträffliga och iderika reseledare . För att tona ner det intensiva sorlet, som alltid hör ihop med kaffedrickandet , stämde våra egna musikanter Runar Ridberg och Sture Silen upp med några muntra melodier, och så var det Håkan Hell bergs tu r att stiga fram och hå lla festtale!. H an ä r ju känd för de flesta pensionärer efter vinterdagen i Lovisa och ämnet för hans föred rag va r detsam ma som där "Åidrande - resurs eiler börda". Eftersom bara en bråkdel av publiken hört ho no m tidiga re, gick ha ns o rd direk t fram . En av åhöra rn a utt ryck te sin uppskattning så här: "Jag bru kar i allmänhet tycka , att festta l är urtråkiga, men de n här gången hoppades jag bara , att det ald rig skulle ta sl ut , jag hade kunn at höra på hono m hur länge som he ls!. " Ha n var inte den enda, som kände det så. H ur intensivt Iyssnade vi in te tili alla hans visa ord , som han så {inurligt och skämtsamt bakade in i allva re!. Bakom varje

Chefredaktör Håkan He/lberg höll f estlalet.

~t' 11 Hrf ~~). "'et' "

Rasta en stund på

FÖRSÖK HITIA EN BÄTIRE KROGMILJÖ I ÅBO ...

och njut av god hemmamat i testlig, 9amma! allmogemiljO. Plats tOr 100 personer, A-råHigheter. Fömandsbeställ tör stOrre grupper per tel. 924 - 823 111 , 823 102 (hem) Innehavare: Nelly Tallbacka 256 30 Sär1<isalo - Flnby

_I Särkisalo Flnby

SVE 7Zlubbeft

SÖDERLANGVIKS MUSEUM

Auragatan 1B, 5. vån_ -.:: 333344

hans konstsamUngar. Museel är öppel sommartid 1.6-15.8 dagl. kJ. 11-18, stängt midsommaren 21-23.6. Entre 20,-/15.-. Sam i föräldrars säl~kap har fri entre. Kafeleria, lel. 925-5037. 4507. Adr...: 25870 DRAGSFJÄRD (Klmlloönl lel. 925-4662, 4549 Alla gruppbesök bör meddelaj I god tili Grupprlser 1O.-lpers.

'AMOS ANDERSONS KONSTMUSEUM

under en lång följd av Ar verkat som föreningens ordförande . Dessutom hyllades en trogen skara medarbetare med standard och minnesbägare. När den långa raden av gratulanter bland represe ntanter för pensionärsförbundet , Pargas stad , Haninge pensionärsförening, gra nnkommuner m .fl . överlämnat blommor och gAvor avslutades den sällsynt varma och minnesvärda festen med sången "Jag älskar min hembygd". Text : Jutta Christiansen-Lauren Bilder: Achilles Nilsdorff

Lunch eller festsuve

Ett personhistoriskt mu.seum över Amos Anderson med en del av

med interiörer ur Amos Andersons lorna hem , samlingar av linländsk 1900-tals konsl och en liv lig utslä liningsverksamhet året runl. Öppet dagl igen : må- Ir 11 - 18, lö - sö 11 - 16. Enlre : 20 mk, pens. o. stud. 15 mk. Sarn i vuxens säliskap Iri entre. Guidningar på bestälining tel. 90-64 02 21 . Georgsgatan 27, 00100 Helsingfors

krök kom det roliga komme ntarer, som inbjöd tili igenkännande och glada skratt. Många av hans ta nkar kommer att bli bevingade ord bland pargaspensionärerna. Under 15 år har många medlemmar hunnit göra en kännbar insats i föreningens verksamhet och jubileumsfesten var det rätta tillfället att visa dem en synlig uppskattning. För första gången i föreningens historia utnämndes hedersmedlemmar och ett diplom överlämnades högtidligen tili Bertel Lundström och Jutta Christiansen-Lauren , som bägge

etI~irng tA-XlJÅtitt #11'18

~ ,

. -

Välkommen ut tiU Hitis vackra skärgård, på en båtresa

_~ . Vi kan erbjuda er besrällningsresor. - sightseeing. fis ketu re r m.m.

MltrEIVAr.

max

,l(11Y~Nl)t.~

max 45 p e rsoner 18 knop

8 personer 25 kn o p

Pris enligt överenskommelse. Ring för nännare information .

Christer Gustafsson

25940 Hitis Tcl (925) 667 02, billcl 949-225 119

VÄLKOMMEN MED TILL

England - Skottland 30/5-12/6 Mycket bekvä m resa med hög hotelista ndard o ch halvpension. Pris : 4955,-. Anm. senast 30/4 . Närma re uppg ifter oc h anmälninga r tili Erik Elg tel. 911 /154 63 .

S""••",.7J. Teknisk arrangör

8 USSPLAN 22100 MARIEHAMN 928-115 70

Seniordans, "ger g1ädje - gör glad" Enligt verksamhetsberätRubriken är en slogan som står sig åe efter år, för telse för 1990 har antalet sevi seniordansare blir allt niordansare ökat med hela fler , både på svenskt som 982 tili 3588. Av dessa danfinskt håll. Och jag tror an sare utgör 462 herrar. 122 dansgrupper arbetar just det an man blir så glad när man dansar och av a11 runtom i landet och de leds dansa, är en bidragande or- av 64 ledare. - II av föreningens dipl.ledare har vasak tili ökningen_ Andra aspek ter är an vi rit ledare för sammanlagt 26 får motion på e tt behagligt olika kurser. frå n grundk urs säu , nya kamrater och vän- - fortsä tt ningsk urs I - fortner oeh myeket an nat trev- sättningskurs II - " Förnyande av diplom"-kurs - sitt ligt oeh nyttigt. - Föreningen Seniordans- danskurs. - Speeiellt sindansk urserledarna i Finland r.f. hö ll årsmöte den 17.3 i Helsing- na är populära då vi oekså fors (Kampens Serviceeen- vände r oss tili vå rdpersonal tral) med en 40 taI med- av olika slag. Sindanser är lemmar närvara nde. Vid lämpliga för hand ikappade mötet återvaldes hela styrel- oeh åldringa r på sj ukhus och sen och har följak tligen olika institutioner men lämsammansättningen : ordf. par sig också som "paus"Margareta Grigorkoff, viee program med publik vid möordf. Mona Forsström. ten oeh fester. Sittdanskurverks.led. Kate Björkman. serna står uta nför utbildskattmästare Maud Labbart_ ningen tili seniordansledare sekr. Gunvor Nyström, hus- men kompletterar den . mor Inger Hernberg, medVi följer upp våra ledare. lemmar Birgit Andersson. Vi stöder och uppmuntrar Berit Erkkilä. Juliana Palm- för att arbetet skall kännas gren , Marie-Louise Paq- trevligt och meningsfullt. Det gör vi bl.a . genom vår va"!n. Dessutom återvaldes revi- å rli gen återkommande Senisorerna Alice Wenerhoff ordans-Stuga, där vi lär ut och Birgit Åberg oeh revi- nya danser som ledarna sesorssuppleanterna Linnea dan i sin tur lä r ut i gruppe r.Ginström och Ethel Blo- na . Så gjorde vi också 1990 oeh 54 ledare kom tili Helmander.

singfors på en intensiv veckoslutskurs. Det var ledare från hela landet som möne upp. Förutom dansstugan häller vi ledarträffar här i He lsingfors dit vem som helst av föreningsmedlemmarna kan komma . D är roaf vi oss sjä lv men går också igenom olika svå ra danser övar och umgås. De n här formen av ledarträffar tror jag är utomordentligt viktig för att stimulera , hjä lpa oeh ut vee kla ledarn a. Vi ha r

träffats varannan under förra året (tillsa mmans 13 ggr och 2 timmar per gång). - Varta nn at å r hålls "Seniordansens-Dag" då alla dansare och ledare strålar samman för att dansa tillsammans - deltaga re från hela landet. Fö rra åre t " firades" den 5 maj med hela 486 dansare fördel ade pä 35 grupper på Solvalla Idro ttsinstitut i Noux . Det var en strålande solig - varm vå rdag. Litet tur mäste man ha! Övriga vi kti ga händelser 1990: Vi tyeker om an resa, det ut vee klar och stimulerar, det binde r oss samman oeh ger nya impulser. I maj för-

Seniordonsomos styrelse består ov dehär glada damema. Sittande fr . v. Gunvor Nyström, Margareta Grigorkoff, Kate Björkman _ Stående fr_v_: Birgit Andersson, Inger Hemberg, Mona Forsström, Marie-Louise Paqvalen, Juliana Palmgren, Maud Labbart och Berit Erkkilä. ra året reste 24 medlemmar behöver stöd. på sva rsvisit tili Sverige , 1991 Melarö seniordansare hade Unde r innevarande å r, bjudit oss oeh vi dansade e n det sj unde ve rksam he tsåret, heI dag tillsammans. a rrangeras bl.a . en resa tili Flere fester oeh uppvis- Danmark i slutet av maj . ningar och instruktionstill- Där försiggå r den femte infällen hölls runtom i landet ternationella seniorda nsle- hela 130! darträffen med deltagare Sittdanserna från sittdans- från tio lände r, Finland har kursen har videofilmats av en kvot på 30 deltaga re. Träffen varar fem dagar Peppe Mörne. Kassetten kan lånas av personer som och efter det turistar vi näggått en sittdanskurs men ra dagar i Danmark . Träffen som känner sig osäkra oeh hå lls den 27.5-1.6 på Jyl-

Aktuell pensionspolitik

r, Henry Olander

Den riksdag och regering som träde r tili efter valet den 17 mars kommer doek att få ta ställning tili många pensionspolitiska frägor som delvis är gamla, delvis nya . Jag skall hä r peka pä näg ra av dem. Pe nsionså lde rn har i praktiken sj unkit så a tt den i dag är ungefär 58 år. Den "a llmänna" lagstadgade pensionsåldern är 65 å r (folkpension, privata sektorns arbetspension). En så läg pensionsälde r som 58 står oss dyrt på många sätt oeh en kommitte har bland anna t i uppdrag att lämna förslag om vad kan göras i [råga om den [örtida utslagningen [rån arbetsliv tili pension . Tid har getts tili 31.5. 1991. Samma kommitte skall senare i år (30 . 10) ge en helhetsbild angående pensionspolitikens riktlinjer [ör [ramtiden

Den nu sittande kommitten fiek sitt uppdrag i deeembe r 1989 och har fortsatt där den s.k. 1987 års kommitten slutade. Även o m kommittens huvudbetä nka nde n int e är färdiga nä r de äve n för pensionäre rna viktiga regeringsförha ndlingarna efte r va let utmynna r i en regeringsprogram finns det övernog med fak ta - oeh åsikter! - tili grund f6r överläggningarna. J ag tror att man förutom vid den pätalade starka tendensen tili [örtidspension kommer att uppehålla sig rätt myeket vid [rågan om grundtrygghet fö r medborgarna, i olika åldrar och livssituationcr. Den e uropeiska integrationen kommer även här att speia en ännu omdebatterad roll eftersom vår specie ll a [orm av [olk[örsäkring inom social[örsäk ringens vida ram inte utan vidare passar in i EG:s gällande direk tiv. För ett pensionärsförbunds medlemmar ä r det naturligtvis just pen sionens

utveck Jing som intresse rar i

[råga om grundtryggheten. För arbe tslösa. [ör studerande. för handikappade står andra utkomstlösningar i förgrunden. Folkpensionen utgö r fort[arande [ör de äldsta medborgarna en vik-

SMÖRGÅSBORD ::~:: ~t

tig trygghetsgaranti medan arbe tspensionc n och folkpe nsione n i förening avgö r yngrc pe nsio näre rs situati011. För bägge katego rierna är dessutom pensionsinkomstavd raget i beskattningen av stö rsta betydelse [ör pensionärer i lågi nkomstgrupperna. Unde r kommande riksdagsperiod tro r jag att ma n pä arbe tspensionssidan har huvuduppmärksamheten inriktad på hur den flexibla pensionsåldern skall vidareutveeklas så att den [aktiska pensionsålde rn inte lä ngre sj unke r. I fråga om fo lkpensionen som minimiutkomstgaranti kommer en nivåförhöjning upp tili övervägande i samband med en översyn av medborgarnas grundtrygghet över hu vud . Arbetspensionens nedsättande inverkan pä folkpensione ns tilläggsdel är e tt instrume nt när man diskute rar totalpensione ns nivä . Frågan om vilket index folk-

land, Fugels0eenter i Mols. Efte r sommarferierna vidtar åter ve rksa mhe ten med ledarträffar oeh kurser. Det blir kurser i sindans, grundkurs, fortsänningskurs för ledare oeh dansstuga. Me n dit ä r det långt. Jag återkommer senare med närmare uppgifter. Vårhälsningar oeh en glad sammar. Kale Björkman

och arbetspensionern a bör

fö lja, var för sig eiler tillsammans är ett annat cle-

ment i pensionspolitiken. God Tids läsare , Svenska Pe nsionärsförbundets medle mmar är vid de t här laget. e[te r så mänga ä rs bekantskap , bekanta med underteeknads teser - att pensionspolitik bör bedrivas pä myeket lång sikt och på stabil ekonomisk bas sä a t! ingen medborga re i pe nsionsåldern rå kar ut [ör obehagliga överraskningar i form

av att lättsin niga pensionslöften inte hä ller - atl pensionens nivå är viktig me n att de t kan vara lika viktigt att få vård oeh service när de egna krafterna inte räe ker tili . Skatter oeh avgifte r blir lättare att uthärda om de gara ntera r trygg he ten . God for tsättning pä 1900-talet! Henr y Olander

Närpes Vasav. 15

962-41271

Vasa Hovr.• spl. 20 961-17 21 12 Korsnäs

961-64 14 17

Hlors

90-64 54 05 TROLLSTIGEN - GEtRANGER

LENINGRAD 20- 24.6 Midsommarresa 12- 17.7 och 23-27.8. VALAMO - HEtNÄVESt

24- 30.6 En resa genom storslaget fjällandskap med Trollstigen sam h6jdpunkt. Pris: 2.540.PARtS 2- 12.6 Ulresa med Scandinavian Saaways Göteborg-Amsterdam. Retur TravemOnde - Trelleborg. Pris: 3.850. DEN STORA NORDISKA RUNDTUREN Avresor: 3, 10, 17, 24 och 31 jull, 7 augustl, 7 dagar Resan för dig sam viii uppleva mycket på kart tid! Du fär se bl .a. Tammerfors - G6Ieborg--

19- 20.7

Ovem. Valamo klosterhotell. Besök i Lintula nunnekloster, Viherlandia i Jyväskylä, samt Lepikon Torppa m.m. Pris: 750, LENtNGRAD - VALAMO SVtR - ONEGA- PETROSKOJ

5- 10.8 med kryssningsfartyget Sergei i Kirov.

mls

Pris: 1.990.-

GOTLAND 2- 8.7 Resa bland rosor och raukar. Heldagslur med lokal guide tili de mest kända sevärdheterna. Pris: 1.985,NORMANDIE- ST. MALOPARIS OCH KANALÖN JERSEY 20.9- 1.10 Utresa med Finnjet. Helsingfors- TravemOnde. Relur: TravemOnde - Trelleborg. Pris:

~r~~dh~f~~nÄr~.=-~o~~~:ail. Resan kan även startas från Sverige eiler Norge. Pris: 2.490, LEGOLAND - KÖPENHAMN

21 - 26.7

JULRESA TtLL ÖVERKALIX

En fantastisk upplevelse för både gammaloch ung! Legotåg , stockåkning, vildavästernsta· den i Legoland. Tivoli i Köpen hamn!

23- 27.12

Pris: 2.255.-

3.900,-

Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kJ. 10- 14 Kansliets telefon 90-791895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg teJ. 90-791896 SPF :s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511 -41177 Postgiro: 1203 95-8

~t&Gf\\.. \..

fran

~~L!.[3~ Pedersöre

Konsert- och operettresa tilI Wien och Salzkammergut 22.08-29.08. -91 Preliminärl program 22.08 -91 torsdag Samling på Helsingfors-Vanda flygstation kl. 07.30. A vfärd med Austrian Airlines tlyg OS 684 kl. 08.55 med ankomst tili Wie n kl. 10.35. Vå r öSlerrikiska buss och svensklalande guide möter på flygfältet och tar oss tili Wien. Vi gör en stadsrundtur inkluderande de centrala delarna av Wien området kring " RINGEN" med bl. a. Hofburg, Slefan skyrkan och Belvedere slotte t samt Prale m och " Unocity". Efter stadsrundturen kör vi tili vårt hotell " Prins Eugen ", ett 4-stj ärnigt hotell nä ra Belvedere slottet. Eflermiddagen fri . På kvällen busstra nsfer tili Konzerthaus i Wie n och Wiener Hofburgorkesterns valsoch operettkonsert , med kompositioner av bl. a. Johann Strauss, Franz Lehår, Emmerich Kalman och Robe rt Stolz. Efter konserten busslransfer tili hotellet. 23.08 -91 fredag Frukost på hotelle t , dagen fri . På kvällen kö r vi tili Grinzing och på någon av vinstugorna äter vi en "Warme Pla tte" och Iyssnar tili Schrammelmusik . Busstransfer Iillbaka tili hotellet. 24.08 -91 lördag Frukost på hotelle t , förmiddagen fri . Vid middagstid kör vi genom Wienerwald tili klostre t Heiligenkreuz och Mayeriing. På tjusiga värdshuset "Zum Alte n Jagdschloss" i Mayeriing avslu tar vi ture n med en Wiene rschnitzel och Sachertå rta. Efter måltiden retur tili Wien och hotell Prinz Eugen . 25.08 -91 söndag Efter frukosten tar vi avsked av Wien och börjar vår tur tili Salzkammergut. Rutten går lä ngs norra stranden av Donau förbi Krems tili klostret i Melk och vidare fö rbi Linz tili Gmunden där vi kör söderut längs sjön Traunsee tili Bad [schl , där vi bor mycket centralt på mysiga hotell Schenner. Välkomsttillfälle och middag på hotellet. 26.08 -91 måndag Frukost på hotellet , därefter avfärd via Bad Goisern , Gosau , Golling tili Salzburg . Vi börjar besöket med - en s tadsvandring med IOkal guide i Sa lzburg (gamla

staden) efterrniddagen fri för egna strövtåg. Vid ca 16.00-tiden kör vi tiIIbaka tili Bad Ischl via St Gilgen och Wolfgangsee. Middag på hotellet. På kvällen operettbesök " Der Rastelbinder" (kittelflicka re n) av Franz Lehår. Efter förest ällningen träffar vi "ope re ttstjärnorna" vid ett glas sekt bakom scenen . 27.08 -91 tisdag Frukost på hotellet. Vi börjar dagen med ett besök i Franz Leha rs hem , som ä r i sitt ursprungliga skick . Härifrån beger vi oss tili " KAlSERVILLA", kejsar Franz Josefs sommarhem , privatägt av hans ättlingar som bor i e n av flyglama . Efterrniddagen fri, middag på hotellet. 28.08 -91 onsdag Efter frukosten på hotellet kör vi tili St. Gilgen vid Wolfgangsee . Härifrån åker vi båt på Wolfgangsee

Svenska Pensionärsförbundets

RUSKA-RESA Resa i höstglöd tili den svenska fjällvärlden 21.9- 28.9.91 dag 1- 2/21.9.91 lördag - 22.9. söndag Avresa frå n Helsingfors kl. 22.00 med nattåge t tili Uleåborg. Sovplats i 2-bäddskupe. Vi kö r via Ke mi - TorneåHaparanda med paus på väge n och komme r så mot kvä lle n tili A rv idsjaur och ta r in på Hotel LAPONIA (ca 400 km ). Middag på hotellet. dag 3/23.9.91 måndag Frukost på hotelle t och vi gör oss klara fö r avfä rd frå n hotelle t. Vi kan tillbringa en stund i A rvidsjaur och besöka de n s. k. Lappstaden. Sedan vidare mot Tärnaby. vi kö r via Storsele och Storuma n och håller pa us på vägen. 1 Tä rna by tar vi in på Fj ällhotellet vid Laxfjällets fot. (ca 300 km ). Middag på hotellet. dag 4/24.9.91 tisdag Frukost på hotellet. Idag kan vi åka tili de n närliggande. lilla byn Hemavan. Hä r finns Tä rna Fj ällpark med Sinne riket , utsiktstornet KUNG KARLS SPIRA och på lO:e våningen . Cafe Polstjärnan. Tid för lätt vandring i Fjällparken och längs Kun gsleden . Man kan t.ex. följ a Kungsleden ca I km upp tili "Vacke r Utsikt ". Retur tili hotellet i T ärnaby där middagen väntar. dag 5/25.9.91 onsdag Frukost på hotelle t. Idag skall vi göra e n heldagstur runt sjön Laisan och i Laisaliden ges tillfälle tili fj ällva ndring längs spångad stig. Kaffepaus. Innan vi återvänder tili hotellet ka n vi besö ka 'Trolltrumma n" en affär som dri vs av Edvin och Kaisa Nordberg och dä r de har ege n tennslöjds-

Operaresa tili Nyslott 26-27.7.1991

och lägger tili vid vä rdhuset Vita Hästen i St. Wolfgang. Vi gör ett besök i den vackra kyrkan med sitt berömda altarskåp från 1400-talet. Tid för egna strövtåg i St. Wolfgang. På efte rmiddagen retur tili Bad Ischl , middag på hotellet. På kvälle n ope rettbesök denna kväll Cirkusprinsessan av Emme rich Kalman. Efte r fö reställningen träffa r vi operettstjärnorna vid ett glas sekt bakom scenen. 29.08 -91 torsdag Frukost på hotellet. På fö rrniddage n avfärd frå n Bad Ischl. Austrian Airiines fl yg OS 683 avgå r kl. 18.35 med ankomst tili Helsingfors kl. 22. 15. Middag på flyget. Pris: 4.780:-. 1 priset ingår: fl yg Helsingfors- Wien - Helsingfors logi inkl. frukost på hotell Prinz Eugen i Wien i 2-pers. rum med dusch, WC stadsrundtur i Wien med svensktalande guide utfärd tili Grinzing inkl. måltid och vin utfärd tili Wie ne rwald och Mayeriing inkl. lunch och vin

konsertbilj ett tili Wie ner Hofburg orkesterns valsoch operettkonsert i programmet nämnda bussresa tili Salzkammergut välkomsttillfälle på hotell Schenne r logi inkl. halvpension på Hotell Schenner i Bad Ischl operettbiljetter tili föreställningarna 26.08 respektive 28.08 -91 ett glas sekt i samband med träffen bakom scenen utfärd tili Salzburg, stadsrundvandring med lokal guide e ntreavgifter tili LEHAR Villa och KAJSERVILLA i Bad Ischl utfärd tili St. Wolfgang inklusive båtfärd på Wolfgangsee avbeställningsskydd Reseledare GURU NURMI som också ger närmare informationer om resan. T el. 911 -362 80. Anmälan

AnmäJan är bindande då förhandsavgiften mk 500,har erlagts. AnnuJlering Ifall resan annulle ras tidigare än 21 daga r före avresan , av resedagen medrä knad är vå r expeditionsavgift mk 200,- per annullerad pla ts. 1 övrigt följer vi Resebyråföreningens i Fi nland allmänna sällskapsresevillkor, vilka finns tillha nda på vår byrå. Ansvarig researrangör:

LL Tourist Service Lappviksgalan 8 00180 Helsingfors tel. 90-685 II 00 ANMÄLNINGAR inom maj månad direkt tili researrangären .

Scen ur Anton Dvoraks sagoopera Rusa/luJ, som i sommar upp/örs under opera/estivalen i Nys/olt. Och som SPF-resenärer har möjlighet alt se den 26 juli.

Avfärd från E k e n äs busstatio n kl. 06.30, Ka r is busstalion kl. 06.50 och H e ls in g fo rs busstation kl. 08.00 (hållplatsen för beställningstrafik nedano m Simonsfältet). Avfärd med buss enligt rutt : H e ls in g fors - Lilj e nd a l - Ko u vo la - L e mi - Nys Jo tt - I m a tr a - R e tre tti - Nys lo tt Juv a - St Mi c h e l - H e in o l a - L a ht is - H e ls in g fo r s. Tili lunchen äter vi "Särä" i L e m i. "Särä" betyde r dels rätte n dels e tt tråg av trä fö r ugnsbakning och serverin g av fårköttel. Fårkö ttet saltas försl. Därefte r läggs de t i tråget uta n tillsats av vätska. Unde r ste kningen vä ndes stekarna fö r att ugnsbakas och för att få smak. Eh er lunche n i Le mi fo rtsätter turen fö rbi N ys lo lt och Im a tr a tili R e tr e tti dä r vi besöke r Ru be ns utställning. Hä rifrån kö r vi tili Nysloll och det centrah belägna hotellet Tott , där vi bor unde r Nyslott vis telsen. På kvällen ope rabesök, A nto n Dvora ks sagoopera RUSALKA . Föreställningen börjar kl. 20.30. 27.7. 199 1 lö rdag Kaffefru kost på hotellet. Förrn iddagen äg na r vi åt Nyslott med besök pii de t färggranna sommartorgel. Hemresan går via Ju va tili St Mi c h e l där vi gör e n lunch-paus innan vi kö r hemät förbi H ei n o l a och L a h t i s tili Helsingfors och vidare tili Karis och Eke-

tJllverknmg och forsalJ nmg av bl. a. samesloJd och hemslöjd. Här finns också ett museum med en exk lusiv sa mli ng sameslöjd och före mål som berö r sa misk ku ltu r. Vi åte rvä nde r tili hotellet. middag och kvälle n fri . dag 6/26.9.9 1 torsdag näs. Frukost på hotelle t och hela dage n i T ärnaby och dage n Pris: Fmk 1.295,fri för egna strövtåg och a kti viteter. O m intresse fi nns kan I priset ingår: i prog rammet nämnda bussresa man eft er öve renskommelse med reseleda re och busscha uflunch i Lemi och St Michel för göra en e ndagsu tfä rd tili Mo- I- Rana i Norge (ca 250 km guidat besök på Re tre tti inkl. e ntreavt/r). Middag på hotelle t i Tärnaby. gift dag 7/27.9.91 fredag opera bilje n ka tegori I (Fmk 390.-) Fru kost på hotellet och på fö rmiddagen lämnar vi Tärnaby logi inkl. frukost på hotell Tott i 2 peroch kö r längs de n Blä Väge n tili Umeå. kvällsbåte n avgår soners rum med duschlWC kl. 2 1. 00. Lunch unde r resan frä n Tärnaby tili Umeä. ÖverReseleda re: G urii Nurmi natming o mbord på Vasabåte n i 2-pers.hytter. E nkelru mtillägg: Fmk 160.dag 8/28.9.91 lördag A nmälningar: Tidig väc kning och vi inta r fru kost ant ingen ombord på båO m deltaga nde i resan den 26-27 juli 199 1 tili Nyslon ten eile r iland på nä rliggande hotell. Härefte r startar vi fä rka n an mäla n gö ras tili LL To urist-Se rvice i Helsingden he mät och komme r tili Helsingfors ca 16.30- 17.30 och fors, tel. 90-685 II 00. Byrå ns nya adress ä r: Lapptili KarisiEkenäs drygt e n timme senare. viksgatan 8. Anmäla n är binda nde då förha ndsavgifResans pris 2.685:te n Fmk 500.- har e rlagts. 1 priset ingå r: OBS! Vi har " ba ra" 46 biljette r tili föreställningen den busstransport e nligt programmet och börjande i Uleå26 juli. Rusa lka ges på Ijeckiska av Prags ope ra. borg tågbiljett Helsingfors- Uleåborg inkl. sovplats i 2-bäddskupe halvpension bö rjande med frukost i Uleåborg och slutande med lunch de n sista dage n på väg från Vasa tili ä r vå ra expiditionskostnade r mk 200.-/a nnullerad plats om annulle rin gen ske r senast 30 daga r fö re resans börja n. I övHelsingfors rigt följer vi Resebyråföre ningens i Finland allmänna sällSPF:s färdledare: VL Je rke r Nybe rg skapsresevillkor. som fi nns tillhanda på vå r byrå. bå tbiljett Umeå- Vasa inkl. hyttpl ats 2 pers. hytt A nsvari g rcsea rrangör: LL Tuorist Service Anmälan ä r bindande när förskott mk 500.- har erlagts. Slutbetalning senas t 30 daga r före resans början. Lappviksgatan 8.00 180 Helsingfors Annullering, vid e n eventuell a nnullering av beställd resa tel. 685 II 00

Folkhälsan o fyller 70 ar

Folkh älsan, en av Svenskfinlands största institutioner, fyller 70 år. Organisationen har vuxit kraftigt under 1980-talet och har i dag 1.000 personer på lönelistorna, 15.000 personliga medlemmar, 100 lokalföreningar i Svenskfinland och en omsättning på n ä rmare 100 miljoner i å re!. Nä r bara 9 å r kvarstå r av 1900-talet stå r Folkhä lsan inför stora avgöranden . E n Iivlig debatt om organisationens framtida roll har pågått under den senaste tiden. Skall Folkh älsan växa ytterligare och vilken blir Folkhälsans policy i framtidens internationella Finland? Det är de stora frågorna i den process som förestår. De flesta finlandssvenskar har någon gång kommit i kontakt med Folkhälsan medvetet eiler omedvetet. Folkhälsan är en del av den finlandssvenska verkligheten . Någo nting som bara finns där utan att ma n tänker speciellt mycket på det. Vi har kanske Iän oss simma i Folkhälsans simskolor , eiler har tillbringat sommaren på Folkhälsans barnläger. Vi har kanske provat en av Folkhälsans cykelhj äl mar eiler bilbarnstolar, eiler vi har kommit i kontak t med barnavårdsskolan eiler to nårspolikliniken . Vi har beundrat Lucia när hon träder ned för Domkyrkans trappor och vi har köpt Majblommor av de små försäl-

jarna på stan. Kanske vi förknippar ordet Folkhälsan med handikappade eiler med friskvå rd och slogans som " Låt inte hälsan gå upp i rö k". Mormor kanske får hjälp av Folkhälsans hemtjänst och en bekant får vattenmassage vid rygg- och nackkliniken. " Del blir aldrig hål "Det blir aldrig hål i en ren tand" stod det på de tandmugga r som delades ut i skolorna på 60- och 70-tale t. Genom jriskvården vili man skapa elt allmänt hälsomedvetande i samhället. Här en Det va r en del av Folkhäl- bild jrån en jrisk vårdsturne i SvenskJinland. sans tand vå rdska mpanjer.

m.m.

De som säljer Majblommor får en provision. Många skolor har genom majblomsförsäljningen fått ett bra tillskott tili lägerskolor och skolresor genom att kollektivt besluta att ge allas provisioner tili den gemensamma skolkassan . Inom ramen för Maj-

MARTHAHEM

utnyttjas som remissinstans Miljöfrågoroa blir allt vikför lagförslag och a ndra pro- tigare för Fo lkhälsan. Utan jekt som berör mä nniskors en frisk miljö är all hälhälsa. souppl ysning onödig. Miljörörelsen och hälsorörelsen hör ihop . Folkhälsans tema Vår miljö Öppet året om för 70-års jubileel är " Hälsa Lunch må-fre är påtrycknings- och miljö". Temat återkomKJ. 11-14 ~ organisalion blir allt vik tiga- mer under hela jubileumsLö 0 SÖ re. Vårt samhälle styrs av e tt å ret. komplext nät av lagar och kJ. 12,30-13.30 Folkhälsan ger också ut re och mera e nt ydig. Folk- bestäm melser som har betyGrupper tas emot hälsa n va r e n hj älporganisa- delse för hälsan och miljön. en historik " Folkhälsan enllgt överenskommelse tion som gay konkre t bi- I dag, när många avgö ra nde 1921- 1991 " med 350 bilder stånd och upplysning åt framtidsbes lut fatlas ä r det i sva rtvitt och färg som '!eI. 926-514 09 viktigare än någonsin att so- sk ildrar organisationens utbarnfami ljer. cial- och hälsovå rdsorganisa- veckling. Preliminär utgiv21660 Nagu Under årens lopp har tionerna tar sitt ansvar. De ningsdag ä r 15.5 .1991. ve rksamheten blivit mera kan inte stillatigande se på omfatta nde , helt i takt med hur man tä r på kommande r - - - - - - - - - - - - - . J samhälle ts utveckling. Folk- gene ratione rs resurser. =~-----------, För att kunna bevaka hälRING 928-280 40 hälsan ställe r fortfarande Beställ stug- och människan j cen trum , sam sofrågor på eli samhälleligt semesterkatalog GRATIS. ma n alltid gjort , men föröv- pIan och för att kunna ta tillVI ORDNAR logi på hoteII , ri gt har organisatione n vara människors kapacitet pensionat, gästhem och i stugor. skapade Folkhälsan på många olika ansikten . Vi har cykelpaket, gollpaket fiskeI dag är Folkhälsan en ser- 1980-tale t ett friskvå rdspropaket och bilpaket. Aven viceorganisation, som säljer gram. Friskvå rde ns syfte ä r gruppresearrangemang konkre ta tjänster i be nhård att skapa et! allmänt hälsoVi ordnar även dlna båtbiljetter. konkurre ns med andra. Det medvetande i samhället och handlar o m dagvå rd , habili- att öka allas ansvar för hälVideofi1m om Äland att hyra utan kostnader. tering, äldreomsorg och san. Folkhälsan upprä tthål~ mycket mera. ler 25 friskvårdscentraler i ~ Men Folkhälsan är också och utbildar en medborgarorganisation Svenskfinland också friskvå rdshandledare.

Resandehern och pensionat

FO~Kf(Af-,Sf\N .

10 •

De som är ännu äldre kommer ihåg " Lyckoslanten " och "Gullkronan", Folkhälsans hälsobåtar som erbjöd barnrådgivning, skärmbildsfotograferingar och tandvård i skä rgården. Men alla kanske inte vet att skolsköterskorna i läroverken på 50- och 6O-talet var anställda av Folkhälsan. En organisation sam fyller 70 år avs peglar mycket av sitt lands historia. I verksamheten märks krig, fattigdom och sjukdoma r, men också hopp, beslutsamhet och välfä rd . Förut var Folkhälsans roll betydligt enkla-

Arets Majblomma är ljuvt rosa

De pengar som man får in genom att sälja 5 mk :s markena används för barnverksamhet av olika slag - för simundervisning. specialdagvård , ferieverksamhe t

NAGU

lnsamlingen slarlar den 19.4 och pågår tili rärsla maj

Ylistra YHemls, SF-22100 ....

riehamn, tel. 928-11183

i en ren tand"

________________....:._=-___

Dagarna har blivit tängre och !jusare. Man vågar hoppas på en vår igen. Om vå ren skvallrar också försäljningen .Y Majblomman - Finlands äldsta välgörenhetsmärke. Folkhälsan och Mannerheims Barnskyddsrärbund som står bakom Majblomsinsamlingen får varje vår hjälp av lusenlals frivilliga barn om säljer de nälta blommorna. Årets Majblomma är Ijuvl rosa.

ÖPPET ARET RUNT

A '~ t

ri'

för människor som vi II engagera sig frivi lligt och e n expertorganisation, sam fJitigt

;!~I::I:~m

Friskvårdstanken fungerar som bas för all verksamhet inom organisationen .

<aallandsRe"seebyrsåor PB 62 , 22101 MARIEHAMN

blomsinsamlingen säljs ock- I -;::=====================~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _---. så Majblomsklistermärken. I I Rockvideo om Majblomman I Ar har man dessutom gjan e n tio minute rs rockvideo som berättar om Majblomman. Rockvideon ka n beställas frå n Folkhälsan. Majblomman är e tt märke med traditioner. När sek le t var ungt anvä nde man intäkteroa från Majblomsförsäljningen tili att bygga upp Finlands barnr dgivningsnät. Majblomsiden som kom tili Finland via Sverige har spritt sig över hela värIden. I dag säljs majblomsliknande blom mor i nästan alla eu ropeiska länder . men också i USA. Majblomma n byter färg va rje år. Den första Majblomman som såldes fö r 83 år sedan var midnattsblå. Efter det har den haft alla tänkbara fä rger. Krigsåret 1940 var Majblomman av papper och köparen måste klippa ut den själv. Å rets finländska Majblomma ä r Ijuvt rosa med gul pistiII . den ha r samma fä rger som Majblomman i Sverige .

När reumasmärtorna plågar .. '. ... är det skönt att ha Moviflex gel hemma! Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

Moviflex®gel tenylet"n, glykolsalicylal, mukopolysackaridpolysulfat. isopropanol

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Priser

50 9 100 9

33,83 57.09

WrTPOlD

ALKUPERAlSVALMlSTe

Bruksanvlsnmg i törpackDlngen

II!) Receptfri medicin från apoteket!

BESTÄLLNINGSBUSSAR :

Ab Tidstrands Linjebiltrafik Ingen)örsv 4 Tel. 915-53 186 5 Beställnlngsbussar.

OPTIKER

07900 LOVISA

BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915-17 1042

INGVES - BUSSAR

OY ALBIN STRENG Ab 02880 VEIKKOLA Tel. 26 83 74

Närpes, 962-420 48 Vasa, 961-11 20 48

Gynna våra annonsörer

GUlD - UR - OPTIK

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan 11 l el. 911 -71 1523

KARIS @PTIK Kb KOpmansgatan 11

,.~

BACKMANS OPTIK

Tel. 9 11 -309 40

KVRKSt.Arr OPTlK HSB s hus vod lorgel lel 2981927

~,,.m.llm_

HANGÖ TRAFIK

MATSTÄLLEN

BUSSBESTÄllNINGAR INVABUSS Tel 911·81004

Välkommen tili Korpo

Auto-Buss Bäck & Östman Faniggränd 6 65610 KOR SHOLM Tel. 961 -152 495

forellell

ReSlaura~

KARIS. Kopmansgatan 4 Tel. 911-30 16 1

tel. 926-312 02 Öppet alla dagar

.. 911 -303 64

Koria. Bu • • tation

StAende bord

yard . 11 .00 - 13 .30

Lö - Sö

Matservering

10 - 1 6

BROMANS OPTIK

( ')ci'\ . ~

Optikos Aschan Ky

Vuorlkatu 13 Berggatan 13 10900 Hanko 10900 HangO PUh 911 / 84830 Tel

Kungsg. 8, EKENÄS Tel. 911 -629 49

NORSAM-sekretariatet tilI Island NO RSAM Nord iskt Samråd fö r aktiv ålde rdo m, den takorga nisati o n som koo rd inerar ä ldrearbetet i No rden , samlades tili årsmöte de n 10- 11.3. 199 1 i Fo lkhä lsans hälsoakt ivitetshus i H e lsingfo rs. Yid mö tet närva rade represent a nter fö r de no rdiska orga nisatione r sam arbe tar med äldrefrågo r. Det ambulerande NORSAM-sekretari atet , som fe m å r funnits i Finland fl yllas nu över tili Island . Nuvarande o rdfö rande , kanslirådet Pe r-Erik I sa k sso n avgick vld års m ö l e t o ch ordfö ran -

de klubban gick ti li rev. Sigurdur H . Gudmund sso n från Island . Per-Erik Isaksson kva rstår som styrelsemedl em i NORSAM .

vä nt a , menade Jan- E rik Ruth . l och med att ålde rdome n fö rl ängs blir de n e n allt viktiga re del av våra liv . Många finl änd a re ka n på 2030-talet räkn a med all leva 20- 30 å r som pe nsionärer. De äldre får eli allt högre vä rd e sam a rbetstaga re, ka nsumente r och röstare. NORSAM , va rs främsta uppgift är att skapa positiva attit yder tili åldrande t som fe no me n och ge impulser tili aktiv äldreverksamhet . ha r under årens lopp sta rt at e n rad no rdiska och nati o ne lla proje kt. Av

dessa

ka n

n ä m n as

kampanje n "Ali åldras är att växa - De t gä ller dig" dä r man bl. a. skapade ell åldrings ma nifest som ö ve rräcktes åt beslutsfatta re i he la No rd en .

Yid NO RSAM :s å rsmö te be rätt ade fo rskni ngsdi rekt ö r Ell samarbe te med de e uJan-Erik Ruth o m de fö r- ro peiska äldreorga nisatioändringa r som ko mme r all nern a och deras ta korga niprägla de äldres livsstil i sat.io n EURAG ha r också fra mtiden . E n allt mer indi - inletts. vid ualistisk och me ra rö rli g NO RSAM grund ades å r Ii vsstil bland de äld re är att 1972.

Det ambulerande NORSAM-sekretariatet jlyttas från Finland tilllsland. Ordförandeskapet övergår f rån kallslirådet Per-Erik Isakssoll tili rev. Sigurdur H. GudmulldssOIl (tili vällster).

Chefdirektör Kristian Gestrins porträtt avtäckt Po rträtte t av He lsingfo rs Sparbanks fö rre chefd ire ktö r Kristian Ges trin avtäcktes på bank ens hu vudk o nto r. Po rträtte t är målat av den brittiska ko nstn ären Olive r W hite head . Po rträttet ko mme r all hänga i banke ns styrelserum på hu vudko nto ret. Mi niste r. vicehä radshövdin g Kristi an G es trin föddes den 10 april 1929 i He lsingfo rs och av led den 7 april 1990. G estrin in va ldes 196 1 i Helsingfo rs stadsfullm äktige och ett å r senare i riksdage n. Från 1970 tili 1978 satt han i fl ere regeringa r och innehade o lik a ministe rposter. Gestrin lämnade po litike n 1979 va re fte r han tillt rädd e

post en som chefdire kt ö r fö r Helsingfo rs Sparbank . U nder Gest rins tid fick He lsingfo rs Sparbank fullständi ga mäkl arrätt igheter och räll tili ce ntralbanksfi nansie ring. Han va r också den draga nde kraft en i det sto ra Fo rum -proje kt et. I Sparbanksfö rbundets styrelse och förvaltn ings råd sa mt SCAB :s fö rva ltn ingsråd spelade Kristi an Ges trin e n framträda nde ro ll. Hans akti va samhällsengagemang innebar all ho nom anfö rt ro ddes o taliga fö rt roe ndeuppdrag såväl ino m näringsli ve t som i ideella sammanslutnin ga r. Bland dessa ka n särskilt nämnas o rdfö rand eskapet i Arbetets Yänn er.

T. konm., m«I 0.. oc.... liki ,eno~e,'nfll

RAIAL-fönstr.t kan oc kså monteres In I gamla trä· kermar VI monterar också 10 Iso· lorgl85 1 gamla trä bågar tili

fönn 6nllga prl•• r

VI W'"e,.e, '.,en

dlJ"e'emen'

Konstnären (t. v.) diskuterar tavialI med f ru Eddina Gesrrill och barnell Mikael Mary och Christina Gestrin. '

1 .,.,.

07 a a l'a &. • • 66900 Nykar1eby, tel. 967· 205 80 telelax 967·21 604

219 )öste

(~I1C1.

kryss nr 2 219 persone r har sä nl in lösningar av kryssel i God Tid nr 2. Här invid ses lösningen. Jag hoppas all del denhär gången bl ivil den räll a som publiceras. Dragningen sker nämlige n mellan samlIiga insä nda bidrag. Då kan del gå som del gjorde med krysslösningen frAn nummer I - all e n fel aklig krysslösning ko mmer i tidningen. Red . lacka r för de uppmärksamma läsa re som kommenterat miss tage t

och jag konslalerar o li bindylag fakliskl inle finns. Del ska givelvis va ra BANDYLAG . Och del blir del efle rsom svarel på ve m som ger fi n ull blir MERANOFÅ R.

"'.J1<I"

LURENS SOMMARTEATER

PernA

Lure ns sommarteater uppför i sommar operetten

LILLA HELGONET av Henri Meilhac och Albert Millaud i översättning av KARDEMUMMA. Musik: Rorimond Herve' Regi: Ingrid Söderblom Dekor: Mats Tuominen re n N o rd s lr ö m , Närpes. Ulla K a nk ko n e n . Helsingfors och Sa ra Li n d fo r s , Å bo . Prisen kommer per post. Lösningarna lill krysset i dett a nummer ska vara red-

a klionen lillhanda senasl den 11 juni. Mä rk ku ve rtel med " Kryss 3" . Lyc ka lill med lösningen.

Pre miär: fredage n den 28 juni kJ. 19.00 Övriga föreställningar: 30.6, 2.7, 3.7, 4.7, 7.7, 9.7, 11.7, 13.7, 14.7, 16.7, 18.7, 20.7, 21.7, 23.7, 25.7, 26.7, 28. 7, 30.7, 1.8, 3.8. Föreställningarna börjar vardagar kJ. 19.00. Söndagar kJ. 13.00. Lördag den 13.7 och 20.7 kJ. 15.00. Biljettreserveringar och förfrågningar: må- fre kl. 9 - 13. ÖNUF:s kansli, Leila Thesslund , tel. 915-53 24 12.