God Tid 4/1991

Mera om Sommardagen på sidan 8.

Argång 19 Nr 4

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

2 juli 1991

Sonunardagen i Tanunerfors en ny pärla i Illinnet - Varfö r sam las vi pensionärer egenlligen li ll vinler- oeh sommardagar? frågade Gö ra n Björkma n sig i sill hälsningsta l vid Svenska Pensio närsförb un de ls so mmardag 1991 i Ta mmerfo rs.

Oeh ha n svarade med all

gram av kl ass. Eftc r e n o uvertyr

av

en kvartett

ur

Tampereen Kamarmusiikk iseura under led ning av Be la T a n i 16 hälsade fö reninge ns o rdfö rande G ö ra n Bjö rkman vä lko mme n. Jo ha nna T ö rn oeh Si lja Sj ö b e r g sjö ng due ll i e li o pere ll- oeh konslatera att vi pen sionärer musiealeollage .

- Vi är tacksamma att ni inte viII slä ngas in . Vi viii ma nifestera all vi viIl Ieva kommit , sade bilrädand e stadsdirektör en i Tammer oeh verka som fö rul.

So mma rd agen i Tamme r- fors Kaarina S uo ni o i sin fo rs blev en fu lll rä ff. Cirk a välkomsth älsnin g rrän 5ta800 de llaga re på Rosendahl den. Tacksamma all ni komfiek vara med o m e li pro- mil med vac kerl väder , Iilla-

de hon. För hä r är ä nnu vackrare när ni är här.

Kaarina Suo nio berällade all Tammerfo rs slad i nove mber a rrange ra r e n kul lurveeka med ru brik en " Hejsan Ta mmerfo rs" .

Veekans huvudlilldrage lse sker de n 6 november med en sto r fes l. U nd er vee kan ska allt vad stade n har av kullur visas upp .

Ho n ko nslate rade slulligen all SPF: s sommard ag va r de n slö rsla samlinge n unde r so mma re n 1991 i sladen.

Magnus G räs bäck Tru badure n Magnus G r äs b äe k är känd fö r de nesla fi nlandssve nskar. O eh hans fra mträdande fö r publiken unde r somma rd agen blev e n ny sueee.

Riksdagsman Henrik L a x . vä lkänd bland lammerfo rsborn a sedan sina är i sladen hö ll fesllale t som äle rges i sin heiheI pä ann an plals i della nummer.

Fö rbun dels o rdfö rande Levi Kl å v u s av rund ade programmel med all ko nSla-

Nestortl Carl-Gustav Boedecker var eli av de jliligasle dallsörertla IlIIder kvällell på Roselldahl. Här med dam MarialIlle WilkmalI . te ra a ll Tammerfo rs Iigger så tili all vi alla ha r ungefär lika läng väg dil. Ha n taekade arran gö rern a för de fin a a rrange mange n. Oeh ö nskade alla e n fin somm. r.

Dagen började i Alexanderskyrka n

So mmardage n börj ade som sig bö r med samling i kyrka n. Denhär gå nge n i A lexa nde rskyrkan dä r I.f. ky rko he rd e Bri ta A hl b e ek ta lade .

God middag

A lla de lIärmare 800 dellagartla i årels sommardag ryms illle med på samma bild. Mell IIär lorde IIu vlldparlell i alla Jall IIa Jåll plals.

Henrik Lax:

"Viktigt för rmlandssvenskarna att delta i samhällsbyggandet" Del är en sto r glädj e oeh en slo r ulmaning fö r mig all här i dag få ge ullryek fö r nägra lank ar som reda n en lid sysselsall mig mer e ile r mind re på he i lid . Samlidigl ä r dell a eli vä rd e fulll lillfälle all få testa funderinga rn a.

De frågor som jag här ska ll gå in på gäller dels de n svenska befo lkningens oeh del svenska språkels framtid i Finl and . de ls gälle r de l vad som krävs fö r all vårt fo lk skall kunna la sig ur den svåra eko no miska kri s sam vi hälle r på all Slö rl a in i.

Jag skall se dan avslula med all till bakavisa nägra av de skräe kbi lder so m målats upp i samband med all Finla nd i

likhet med övri ga EFT Aländer söker nä rm are samarbele med EG-Iä nde rn a .

De stö rsla hOle n mOI den svenska befo lknin ge n och den svenska kul ture n i vå rt land är den fin ska befo lkningens Slo ra ok uns kap o m svenska rn as va rd agsve rkli ghet och e n fa klisk isolering på svenskl häll . en ofö rm åga all skapa oeh upprällhå lla leva nde ko nla kte r med de l fi nska Finland . Därfö r Iro r en stor de l av de finn ar som överhuvud laget ve I o m all de har sve nskspråki ga landsmän all "alla svenskar ka n bra finska". De är näS la n ba ra sådana som de ko mm it i ko nta kl med.

Det är en a llt vik tiga re uppgifl fö r oss svenskar a ll se tili all vi på all a pian de ltar i samhällsbygga ndc l i nära samarbe le med vå ra finsksprakiga bröder oeh syslrar och all vi ak ti vl dra r vå rt strä tili den finska samhällsde batten. De l är i grunden läll fö r oss a ll bidra med vä rde full a impulser oeh uppslag. så många goda och anvä ndbara intryek som vi fo rtl ö pand e - och dessutom he lt gralis - får i vå ra naturliga ko nt akte r med vä ra skandin aviska grann a r. De t ä r S3 vi skall ska pa fö rståe lse och respekt fö r vad vi står fö r och vad vi har all ge vå rt fo lk .

Som sagl. hä r i T ammerfo rs har jag själv fäll lära mig all de t funge ra r.

E n kä lla tili bekymmer är all min egen po litiska rörelse . sve nska folkparti e l. har uppe nba ra svårighete r all i sin kre ts ska pa utrymme fö r pe rsone r som ha r fö rm åga n all vä nd a sig tili den finska befolkninge n. Sä rskilt bekymme rsa mt tycke r jag all läge t är i Oste rbolle n. Jag hoppas all de n spräkl iga isolerin ge n ska ll kunna brytas. sä all det inte skall gå för svenska Öste rbolle n - och därige no m fö r he la Sve nskfi nl and - som för Albanien.

Vi sve nskar har inge n anledning att tro att vi ä r dö m-

Efter fes lprog ram mel ulry mdes salen fö r en limme så all middagsborden kun de d ukas . O ch ma te n smak ade. serveringe n va r perfek t oeh dä refle r fö ljde kvä ll5gy m-

da . lI bli som "de n 5isla mohikanen" bara fö r all vi inte alla är eiler ens kan bli bra på finska . Vi skall vela all de l sve nska språ ke l oeh den svenska kuilure n i Finl and ä r de n yllersta ga ranlin fö r all vårt land ska ll räk nas tili

nastike n. Denhär gå nge n i fo rm av dans. Takt e n ga vs av Jeppo-orkcste rn R om a nl ies. Det e nd a negativa sam sades om den var att

o rkestern hö ll e n paus. Me n de t va r givetvis en skämt.

Och under pausen fic k publiken hö ra Alfred S m eds berä tt a hislOrier. Å lm instone und erl eekn ad skra tt ade sä lårarn a ra nn .

Efte r väl ge no mfö rd a turer på da nsgolvet sö kte sig småningo m e n sto r de l av dellagarna tili bussar som fö rd e dem he m5t. Manga stann ade e me llertid kvar öve r na tt en och passade på a tt följande dag göra en rundresa i det inre av vä rt land .

Och nu vänt a r vi pä somma rdagen 1992!

Tex t och fo to : G urli Nurmi Väs teu ro pa . för att de t fi nska fo lke t skall fö rbli på värl dskart a n. Det ska ll vi Forts. pII sido8

2

Finland, pensionärerna och EG valkampa njen infö r de t sen aste riksdagsva let förväntade man sig. a ll Finlands ställning i fö rhallandet tili EG sku lle ha blivi t den största deba ll fragan_ Så blev det i varje fall 10te _ Hur som helst kommer della all bli den mest betydelsefulla fråga_ som den nya riksdagen skall ta stä llning tilI.

1

tt denna fråga inte väck te större uppmärksamhet berodde sannolikt på all ka ndidaterna inte hade någo n ve rklig bild av vad vi kan förvä nta oss e ft er e li ställningstaga nde i den ena eiler andra riktningen _ Tidigare har man allmä nt utgått ifrån all Finland i likhet med de övriga neutrala länderna inte sku lle kun na ingå som fu ll vä rdig medlem i gemenskapen _ Under tiden efter riksdagsvalet har uppenbarligen eli nytänka nde kommit in i bilden . Det står numera klart , all Sverige inom en snar framtid kommer all söka om medlemskap i EG . Det först a steget på vägen är, att Sverige har knutit sin krona tili gemenskapens teoretiska valuta ecu. Detta betyder i praktiken att kronans yttre vä rde i förhållandet tili ecun inte så lätt kan förändras.

A

vårt land har man i diskussio nerna rörande EG varit mera åte rhållsam. Här före faller det som om sk iljelinje n i uppfattningarna numeras narare skulle gå genom partierna än mellan dem . Aven för vissa medlemma r av centerpartiet synes tanken på en fullvärdig a nslutning inte me ra vara he lt utesluten .

Det nyligen fattade beslutet att binda äve n den fin ska marken tili ecun ger möjligen en ant yd ning om den inriktning, som vi kan förvänta oss. Mycket har förändrats i vår vä rldsdel under det senas te året.

1

örutom an utrikespolitiska synpunkter har ingett betänkligheter har även näringspolitiska frågo r väckt en del farhågor inom vissa sektorer. Det är kanske främst jordbruket men även vissa industrigre nar och t.o .m . en de l serviceföretag , som har [ruktat att konkurrensen inom deras område skall bli för hå rd . Nu verkar det dock som om ma n skulle va ra på väg att finna godt agba ra lösningar. AIIting tyder i varje fall på att vi kan se fram mot en anslutning tili EG i e n e ile r annan form .

F

D

an har gjort jä mförelser mellan de olika ländernas pensionssystem inom EG . Resuhatet blev a tt dessa system är mycket växlande .

Det är egentligen bara i de nordiska länderna, som vi har ett heh äc kande pensionssystem. Mellan de olika EG-Iänderna ä r skillnaderna myc ket betydande . 1 de nordiska länderna ä r alla, som har fylh sextiofem Ar berättigade tili fo lkpe nsion oberoende av om man ha r beta la t folkpensionsavgifter eiler inte. 1 a ndra Iän der är oftas t rätten tili och sto rle ken av folkpensioner. bundna tili de inbe talningar, som ma n har gjort . Om man ingenting har betalt, så får ma n he lle r ingenting.

M

••

A

ven formerna och storleken av arbetspensio-

nerna skiftar. Detta är av förståeliga skä l ganska nalUrligt. Förhå llandena och olikheterna inom de nuvara nde och eventuellt blivande länderna inom EG skilj er sig från varandra i betydande grad på må nga o mråden . Mycket är och mås te förbli a nno rlunda i det glest be folkade Norden än i Mellanoch Sydeuropas tätt befolkade länder. Olikheterna i klimat är stora , vilket i hög grad påverkar våra levnadsförhå llanden. 1 detta avseende har naturligtvis de sydligare länderna Stora fördelar. Som mot vik t kan vi sätta vära relativt stora naturtillgångar ifråga om skogar, mineraler m .m . Vi har vidare en ganska homogen och välutbildad befolkning. Kvar står dock att en eventuell a nslutning för Finlands del kommer att kräva betydande omstruktureringar såväl inom samhället som näringslivet. an räknar med att arbetskraftens rörlighet kommer att öka avsevärt inom EG . Det är fullt möjligt all en person under sin ak tiva tid ko mmer all arbeta i tlera olika länder. Den aktuella fråga n blir då småningom. Av vem och va r skall pensionen betalas? Här torde man dock redan inom EG ha nåll någon form av gemensamma regler.

M

i kan utgå ifrå n att för vår del kommer inte under överskåd lig tid några större förändringar all ske . 1 de olika länderna kommer fortsättningsvis förhållandena att förbli olika . Men med tanke pä den framtida utvecklingen får man med all sannolikhe t räk na med , att det slutliga målet för EG är en fullständig harmonisering på alla områden och nivåer inom gemenskape n. Vägen dit är troligvis mycket lång.

V

en för oss mest intressanta fråga n gäller naturligtvis pensionäre rnas ställning i ett integre rat Europa . På fo lkpensionsanstal ten har

JERKER har ordet

"

fråga n vari t förem ål fö r långa och grundliga utredninga r. Någo t entydigt resuhat har man dock inte nätt.

Skomakaren hade stängt Tammerfors , bereds myc ke t mellan "hägg och syre n" . si plats. sådär 2- 3 veckor semeste r i För egen del ä r T amme rjuni. Jag kom att tänka på fors förknippad med åre t skomakarns sätt att uttrycka 1945 . De t var på den tiden. sig, när jag i skrivande slU nd när man mot sin vilja skulle ser den väldiga häggen i lä ra sig praktisk finska långt blom , vitare än någo nsin. bort he mifrå n. Jag hade en Tili midsommar blommar gäng tidigare varit på "finnsyrenen och är kanske som bete " sommaren 1944 i S:t vack rast när Du bästa läsa re Miche l. där jag varje dag fått nr 4 av God Tid i din under en månads tid stod i hand . stram givakt prick kJ. 12 utDethär numret skulle anför Hallikainens hattbuegentligen ägnas åt idrott tik , när marskaiken himself e nligt vår målsättning när vi Carl-Gustaf Manne rheim slog fast olika temata för passerade på väg tili sitt åre ts nummer av God tid. lunchställe .

Det var med blandade Me n efte rsom somma rdagen råkar infalla under känslor lag kom tili Tam"skomakarns semester" da- merfors och Ylöjärvi den garna innan God Tid 4/91 gängen. Jag ville inte, men skall gå i tryck är det heh en fyra i finska pä betyget klart att vår största samling mäste ju bearbetas . " Finnfö r åre!. som mardage n i bete" va r rä tta medicinen

Levi Klåvus

mitt sommarl and fanns en

mat och kom med ansiktet rakt mot gatan . Jag såg en gom och blä ndvita tänder liggande på gatan. En kus lig syn. Jag fatt ade inte genas t galoppen , men när kamrate n plockade upp go mmen och borstade av tä nderna , då fö rstod jag att han hade löständer sin ungdom tili trots. Efter att han putsat av garnityret kunde vi fort sätta. Vi såg Erkki Kataja hoppa nyn finländskt rekord i stav. Resuhate t var 420 cm.

Bubkas vä rldsre kord i dag ä r 608 cm. Året var som sagt 1945.

lä rarfa milj från Pispala . Deras dotter Marja-Liisa var jämnå rig med mig ( 13 år) och blev min "guvernant" i finska. Jag klarade villkorsförhöret med glans det året.

Finländska mästerskapen gick denhär sommaren j Tammerfors på Ratina stadion. Tillsa mmans med en kamrat åk te vi med cykel in tili stade n för att bevista mästerskape n. På vägen hände en otäck gre j . Kompisen fick cykeldynamon som broms i hjulet och gjorde e n sahomortal (kullerbytta) av sällan skådat for-

Mera idrott har kunn at förknippas med Tammerfo rs under åren . Finländska mästerskap i bowling för egen del och nordiska mäste rskapen i orientering ä r för evigt förknippade med Tamme rfors. FRIF:s festspel i mitte n av 1960-talet är också daga r, man aldrig glömmer.

Jag tror också att årets pensionärssamling blir e tt e venemang, som sent skall glömmas. Återknutna kontak ter tili barndomens minnen spinnes in i tidens väv tillsammans med pensionärer från hela Svenskfinland .

trodde mina föräldrar.

Kusin Gunnel (Holmberg-Vanamo) var den fö rmedla nde Iän ken . Ho n kä nde väl tili familjen Piispa och det hade säkert e n vi ss betydelse för mig.

Men nog fann s det andra orsaker tili all sommarn blev vad den blev. " Det var sport , det va r sport, det var bara sport , nej det var diskus också", som e n tant i Kimito uttryckte sig. Det var för mig en mycke t sportig ommar.

Som sommargäster på

V årt Iivsverk Vårt besök i ett av de ca 18 klostren på Atos blev en säregen upplevelse . Det var som att förtlytta sig tusen år tillbaka. Det ä ldsta klostret ä r från 900 talet. Den äldsta mun ken i det kloster. vi besökte, va r 80 å r gam ma l och den yngsta 40. 1 matsa len, där munkarna äter under

lys tnad . medan någo n läser högt ur en bok. visade e n munk stolt upp sill livsve rk : kopieringen av en he lig bok .

Med stor och lå ngva ri g möda hade ha n prä ntat sirliga bokstäve r.

I Rom åg vi e n tili synes rik äldre dam med egen chaufför hämta mat åt kvarte rets utsvultna kallor.

Vi behöver dock inte i andra Iän de r betrakta mä nnisko rs livsverk . 1 byn villnar stenrösen och åkrar om

fäd re ns mödor. 1 skärgårde n finn s bryggor och gistnade båtar kvar från gånge n tid .

Vi har o lika intressen och li vsmål. Kanske viII någon synas utåt genom alt vinna i en tävlingskamp. Många sätter vä rde på titlar och meriter. Sent omsider finner man, att eli livsverk egentligen kan vara av ringa värde. En tröst finns däri , all vi trots allt ä r ihågko mna . 1 en dikt av Arne Forsberg finns denna förvissning :

I Cuds valdiga Vem är vem står vi alla skrivna änglaardentligt i prydliga rader.

Ingen är alltJär rillga ingen ar glömd, skönlillerowr i /tim/en : miljarder romaner

akända rrisra Oden Herre, Imr hinner du

läsa dem alla. ,.

Det står skrivet. att vårt

verk skall granskas på "den

skall återse vår ungdom . Vi skall åte rse den i vå ra minnen. Vi ska ll åte rse den i våra barn - och på den yllersta dagen . " Me n - över allt. som syns oss so m nederlag. faller eli fö rsonande Ijus. ty lillvarons innersta är salighel. " Därför ska ll vi älska dagen. fast den sargar oss i sin förtvivlan och tröttar oss i sin rastlös a

ängslfghct. Ljuset skall en gång genom lränga oss som en sång om vänska p - kanske skall vi minnas, all frostkristalle n redan här trots allt va r skapt som eli kristusmonogram ." Olov Hartman .

Vårt livsverk , vare sej det vari t tili synes oansenligt e iler har "vida blänkt"' . kan inge n dödlig här bedöma .

M änniskors omdömen väx-

lar som have ts vågor. Må nge n sjä lvvald domare får senare i livet erfara. huru även hans Ii vsve rk inte hö ll provet.

Vi kan inte leva om vårt

liv eiler ro motströms på tidens tlod . men låt oss ro vidare mot de öppna vidder-

na. " Hj ärtat har si n vi la i en nyfödd nåd".

Mällskodldrar öro kOrfa mötlskoverk [örgänglighef.

Mml1lell grånar Snarl Del! bOrfa

är I,.IIS verk aeli dllgliglier.

dagen " och vi anar ett åter-

mel/ den IIO"d. sam världell danar

seende av det förtlutna . LiveI kvarlämnar sina spår. 1 Ungdomens bok riktar C. Skovgaard Petersen e li allvarsord tili de unga : " Vi

blir ej gammal eiler svag aeli dell bliek sam sekler spallar. ser; lllse" år en dag. " Gunnar Levlin

När sommardagen så är över,

väntar gröna ängars klöver.

Verksamhetsledaren åker på semester tili Kimito , me n kommer att vara i kontakt med kansliet , så om någon nödvändigtvis viII få konla kt med mig, lämna då ringbud , så tar jag kontakt. På kanslie t i Helsingfors vikarierar under sommaren Laila Brunou.

Jag framför min semesterhä lsning tili Er alla genom Elmer Diktonius.

Ulgiva re: Svenska Pe nsionärsfö rbundet

T.r.

Ansv.uig utgivare och

chefredaktör G urli Nurmi

Redaktionens adress:

Centralg. 13 10300 Karis lel. 911-362 80 ISSN 0359-8969

"Jag viII gå mellan rågen som vagga r för vinde n med blylUnga ax . jag viii Iigga i gräse t och stirra mot himlen som djupblå sig välver med svalur som glida, jag viII luta mill öra mot soi va rma jorden."

Jerker

*

e.eou T~ AD. a.enas 1991

------

Tvö modiga brandsoldater tog sig in i det rökfyllda rummel. Tili slut nådde de fram tili en brinnande säng, i vilken det låg en, inte helt nykter, man . De fick i alla fall upp honom och såg tili att han kom ut ur husel.

- Det här kanske lär dig atl inte röka i sängen i fortsättningen , sa den ene brandsoldaten .

- J ag har inte rökt i någon säng, svarade mannen förtörnad. Det brann redan när jag gick och la mig.

--- --

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

INGÅ PENSIONÄRER rf 7 juli 21 juli

6 aug. aug.

19 sept.

SENIORDANSLEDARKURSER

Te.terres. tili Raseborg. "Ä PPELKRIG ET". förest. börjar kl. 14.00.

Teaterres. tili Lurens. "ULLA HELGONET". operett. Förest. börjar kl. 13.00.

Den västnyländska "SOMMARDAGEN" i Hangö. frän kl. 12.00.

Föreningens "FRIA RESA " tili Åbo. Dagen obestämd. Se VN och Regionbladet.

Mänadsmöte. Holken Hkter kl. 14.00. Det först. mö· tet för säsongen .

Boccia. spelas på bo llplan invid Museet. Om Du är in· tresserad. ring 21 1684.

VÄL MÖTI tili so mmaren s evene mang!

Svenska Pensionärsförbundet anordnar tillsammans med Studiecentralen Svenska Studieförbundet tvä kurser för seniordansledare: GRUNDKURS: Vörå Folkhögskola/Norrvalla Idrottsinstitut 27-29.9 .1991. Kursavgift mk 100,- inkl. kassett och dansbeskrivningar GRUNDKURS: Helsingfors (platsen meddelas senare) 25-27.10.1991. Kursavgift som ovan .

Kurserna leds av diplomdansledare frän föreningen Seniordansledarna i Finland r. f.

Anmälan tili Svenska Pensionärsförbundet , 1ndiagatan 1, 00560 Helsi ngfors.

Pensionärsföreningen Olympia rf Helsingfors Ve rksa mhetsplan för so mmar- höst 199 1.

25 sept.

13 juli Teaterresa tili Lurens 27 sept.

7 aug.

Sommarfest i Forssa "Vanha Norri " 8okt.

10 se pt. Månadsmöte. Föredrag i o rd oc h bild om konstn ären 90kt.

Helene Schjerfbeck.

12 "ov.

11 sept. Klubbmöte 27 "ov.

18 sepl. Sve nsk pensio närsträff. Tölöga tan 33 Olympi a är pro- 10 dee. gramarrangör .

11 dee.

KULTURDAG

Klubbmöte.

Kryssni ng tili Liibeck.

Månadsmö te med program .

Klubbmöte.

Månadsmöte med i"tern basar.

Klubbmöte.

Julfest.

Klubbmöte.

pA LÄRKKULLA

i Karis 30.10.1991

KANSLIST sökes för fem månader tili Svenska Pensionärsförbundets kansli i Helsingfors. Tjänsten kan eventuellt bli ordinarie från den 1.2.1992.

Arbetsuppgifter: kansligöromål , maskinskrivning , telefonkontakter och olika slag av kundservice. Ansökningar senast 31.7.1991 tili SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET LI., Indiagatan 1, 00560 HELSINGFORS. Sökanden framlägger egna löneanspråk. Verksamhetsledare Jerker Nyberg svarar på förfrågningar tel.

90-791896.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBU NDET r.l.

De västnvländska penslonärsl ören lngarnas

Sommardag

I Hangö den 6 augustl 1991 kl. 12.00 Samling tili välkomstkaffe på Casino 13.00 Besök i kyrkan och rundtur i Hangö 15.30 Festprogram på Casino med middag och dans.

Deltagaravgiften är mk 100;Anmälningar föreningsvis senast den 20 juli per tel.

911-82234 eiler 34361.

Hjärtligt välkomna tili Hangö.

Hangö Penslonärer r.l.

Sv. Penslonärsglllet i Hangö r.f.

Upplev höstglöden i den svenska fjällvärlden!

Res med Svenska Pensionärsförbundet på traditioneIl Ruska- resa den 21-28 september 1991.

Vi besöker Arvidsjaur , Storsele, Storuman och har som mål Tärn aby. Där bor vi på Fj ällhotellet vid foten av Laxfj ället.

Pris 2.685:- i vilket ingår resan , halvpension och reseledaren Jerker Nybergs tj änster.

Såsom teknisk researr angör fungerar LL Tourist Service .

Två dubbelrum återstår , d.v.s. fyra platser. Ring genast 90-685 11 00 om Du viII vara med.

Detaljprogrammet fö r Ruska-resan ingick i God Tid nummer 3. en

Besök Retretti och den unika Rubens-utställningen med SPF!

Samling i S:t Katarina kyrka i Karis kl. 12.00.

Kyrkan presenteras av Bror Nyback Sångprogram : Caj Ehrstedt Andaktsstund : Bror Nyback Lunch på Lärkkulla kl. 13.15-15.00 Festprogram i Auditoriet kl. 15.00 PROGRAM Musik av en slråkorkester från Karisnejdens musikskola under ledning av Helge Dahl Hälsn ingsord : Gurli Nurmi Sång : Caj Ehrstedt ackompanjerad av Olav Söderström Fest!al : Ralf Backman Sång av pensionärskören under ledning av Jonalan L u t z Musikprogram av elever vid Lärkkulla, musiklinjen under ledning av Olav Söder ström Avslutn ingsord : Jerker Nyberg Modersmålets sång KAFFE Deltagarantalet är begränsat tili 300 personer.

Första anmälningsdag är 14 .8 .91 . Anmälningarna beaktas i den ordning de kommer kansliet tillhanda. Tel. 90·891896. Deltagaravgiften : mk 100,- per person inbetalas på konto 405511-40001177 i Helsingfors Sparbank . föreningsvis . senast 25.10.1991.

Väl mött i Karis på kuliurdag i musikens tecken.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.1.

Sommarens utställning pa konstcentre t Retrelti erbjuder i år en unik utställning av Peter Paul Rube ns malningar. I samband med resa n tili operafesti valen i Nyslolt gör Svenska Pensionärsförbund et elt besök ocksä pa konstcentrumet.

Vi start ar den 26 och atervänder den 27 juli' Over-

naltning på hotell Tolt i centrum av Nyslott. Egen buss fran Ekenäs och Karis.

På Olofsborg ser vi en opera av Dvorak - ROSALKA. Den uppförs av tjeckiska statsoperan i Prag.

Vi har tv" dubbelrum kvar. D .v.s. fyra platser.

Sam tek nisk researrangör fungerar LL Tourist Service .

SPF-reseledare är Marian n e Pacius .

Priset för resan med halvpension och en treer endast 1.295 :-.

Ring genast: 90-685 II 00 om Du vi II vara med.

Detaljerat program ingick i nummer 3 av God Tid .

60 ÅR

8.7. 1991 Svenska Pensionärsförbundet, alla dess medlemmar, personai och styrelsen gratulerar God Tids chefredaktör på bemärkelsedagen den 8 juli 1991. Ett 60-faldigt leve för Gurli.

(JN)

GOD TID 1991

GOD TID ulkommer Deadline Tema: for texter 5 10 september 29.8 Inför kuiturdagen. Karis 6 29 oktober 17.10 Höstnummer 3 december 19. 11 Jul- och resenummer Annonspris: 6 mklmmm Färgannons enl. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklir

semestercentrum

som li9ger mellan Vasa och Jakobstad erbjuder bl.a.: • Nyby99t hotel! j herrgårdsmlljo • Försla klas! restaurang tö, 200 personer • Dans I veekoslulen • Möleskablnell med AV-ulruslnlng tör 150 personer • Spec:lalpris lör grupper, möjllghel 1111 hei· oc:h halvpenslon.

• Trestjämlgt camplngområde med bl.a. atockstugor med s/ilvhushAII, vandrarhem, sportstuga , el .anslul· nlng rör husvagnar, stort liltom". de, servlcebyggnader, grlllhus , 3 baslur, utomhusbaasl!ing .

• 8At· och cykelulhyrnlng Juthbacka haf eli utmärid llige oc:h utrymme lö,: konlerenser, frlluftsakttviteter, lesler och endre tili sUUtnlngar.

Aumsreservallon och fOr1"gnln· gar, Nykarleby, tel. 967·220 046, 220677.

Välkommen!

4

Waldemar Heinström:

Alla rmlandssvenskar kunde höra tili SPF - EgentJigen kunde alIa finlandssvenskar höra tili någon av Svenska Pensionär förbundels medlemsföreningar eflersom förbundel är heli opoliliskl. Tack vare del har förbundel också blivil så pass slarkl som del är i dag säger Waldemar Heinslröm i Karis.

när han sa lufö rde bIompIantor.

Jag har a ldrig hunn i! va ra med om någon av för-

bundets som mardaga r eftersom min arbete då va r som

mest han .

intenstiv!.

beklagar

Viceordförande vid första mötet Vallu He inström var med Ha n avgiek senaste höst o m sitt första förbundsmö te 1976.

Oeh inva ldes på direksom vieeordförande och styrelsemedle m i Svenska Pen- ten som viceordförande i förbundet. Då var Viktor sionärsförbundet. Uppd rag som han innehade från Heinström bas. Efter det 1976. Ha n var dessu tom va r han med under sa mtliga fram tili senaste års möte ordföra nde pe rioder. Efter kom Alfred ordförande - frAn starte n Hei nström för drygt 15 Ar sedan - i Smeds, Jalle Mattson. Siv Karis pensionärer. Och led- Tunzelman vo n Adlerflug de o rdet i den informella och slutligen de n nu va ra nde samarbetskomm itten för de Levi Kl åv us. västnylä ndska pe nsionärsföreningarna.

Verksam heten - Visst sa kn ar jag fö rbundet och det a rbete som jag va r med o m att utfo rma. säger Vallu . Me n jag har inte haft så myeket tid över att känna efter unde r vå ren e ftersom trädgårdsa rbetet krävt en hei del tid . Me n nu är det mesta gjort.

Nämnas kan att trädgårdsmästare n Heinströ m i vinter gjort sig av med väx thusen som tidigare band honom speeiellt under vå ren

f'

har förändrats - Ve rksa mheten under mina år i förbundsstyrelse n har genomgåll en viss förä ndring. De n har blivit mä rkbart mera utåtriktad .

Tili detta har givetvis verksamhe tsleda ren medverkat.

Kontakterna mellan förbu ndets lednin g och före ninga rna är oekså de goda. säge r Va llu Heinströ m. Likaså ha r jag den uppfattningen all förbunde ts konta kter tili de politiska be-

slutsfatt arna på högre nivå liksom också tili myndighete rna är tillfredsstä llande .

- Det är bällre all röra

proble m har Vallu

Hcin-

ström intc trot s att han Him-

nat förbundsstyrel sen. Han tillbringar myc ket av tidcn i

fram sina åsikter genom så-

"snickarboan", D är har ex -

dana kontakter än a ll arrangera torgmöten oeh de-

e mpelvis tio styeken golvur kommit tilI. Ett av dem som än nu inte funnit sin plats hos någon oy äga re [ar emo t i familjens tambur. Dä r e tt o tal kakteer med de mest fa ntastiska form er suger i sig av den sparsamma majsoIe n.

monstrationer,

framhåller

han . Dessutom sköts aktuella pensionärsärenden via kontakter rncllan pens ionärsorganisa tionerna och deras verksam helsledare sam har

regelbundna möten.

Låt pensionärerna resa och roa sig

Oot samvete

- Jag ha r litet ont ,.m-

- Missunna inlc pensionärern a att re S3 och roa sig.

säge r 8 1-åriga Vallu Heinström. Det kla nkas ofta att de inget annat gör. Men när de var unga var tiderna anno rlunda - då va r det omöjligt både praktiskt på grund av krige t oeh ekonomiskt att göra så mycke t anna t ä n stanna på he mo rte n oeh syssla med sådant som där erbjöds. Att se väriden var otänkbart .

- Men det finns givetvis pensionärer som inle har det så bra ekon omiskt all de kan unna sig så myeke t förutom det nödvändigaste. Det är de som enbart Iyfter rolkpension. En grundpension på

vete öve r att vi i Kari s-föreningen intc mera lOg hand om de medlemmar SQ m inte

orkade vara med o m de n Ofdinarie verksamhe ten .

Ali förenin ge n i Ka ri; under åren sedan starten vuxit

från 47 medlemmar tili drygt 400 i dag är eme llenid gl5djande. Och ökningen har EJter att sedan 1976 IIa beklätt posten som vieeordJöranskell utan nå n som helst de i Svenska PensionärsJörblllldet a vgiek Waldemar medlemsvä rvning.

Heinström senaste IIöst Jrån uppdraget. Här pustar IIall - Många kanske inte förstår och vet hur mycket en ut eJler arbetet i sill trädgård. pensionärsförening egentMen numera ä r det alltså Fru Sylvi bjuder pa e n ligen gör för sina medlcmmar . säger Vallu . I Kari; ha r kopp kaffe och vi diskuterar " bara" den stora egnahemsvi exempelvis en egen vis- givetvis väx thusodlingen och tomten vid Waldemarsgränd klu bb. senio rdanslag. triv- hur den började i fami ljen . som kräver a rbete.

Javiss!. gatan heter så efselkl ubb . boecialag . ~ge n Efter all ha odlat vinterdansorkester Hå lligä ng plus grönt , tomater och krysante- ter just Vallu Heinström .

3.000 mark ska UefriU ä r eU

give tvi s må nadsmö te n va rj e

mer så övergick man 1977

minimikrav anser jag.

må nad .

tili blomplantsförsäljning .

Något som tog hela familjens tid i anspråk från tidig vä r tili midsommar.

Vissa aktiviteter ordnas i

Tiden går rort Några som helst fritids-

sa mba nd med MBI som histår med leda re.

Text oell Joto: Gur/i Nurmi

Pensionärer från Nyköping gästade Ekenäs Vårfest med svenska gäster firade Ekenäs pensionäre r tisdagen de n 14 maj i Sigurd Snåresalen . Det va r pensionärsföreningen i yköping. som med en grupp på 32 deltagare kom på svarsvisit tili Ekenäs e her ekenäspensionäre rnas besök hos dem senaste sommar.

Så var del dags för vårfesten i SnAresalen , där cirka 150 personer bänkat sig.

Programmet inleddes med ouvert yr på nygeln av MajLis Vainio. som spelade

vandra , .. "

med

tex t

av

Erik Elg och Vibeke Olrog.

Stadsstyrelsens ordförande Ole Holmström framförde stadens hälsning tili de svenska gästerna och pre" Berceuse" av Sibelius. senterade v r stad i ord och Ordförande Erik Elg hälsa- bild.

Pension ärsfö rbundets de gäster och medlemmar hj ärtligt välkomna. Därefte r ordförande Levi Kl åv us. siöngs Ekenäs- och Nykö- som med fru hedrade festen Dagen för gästerna anpingspe nsionärernas gemen- med sin närva ro. talade om komst grydde grä och mulen samma Iystringssång " Var- Finlands och Sve ri ges geoch när den svenska bussen för så ensam på äldre dagar mensa mma historia . Gunnel rullade fram tili Stadshotelle ts trappa strilade duggregnet ned över gäster och mOltagni ngskommitte. Men humöret var det inget fel pa.

En rundtur i staden stod för t pa programme t med Ragnhild Enwald som kunnig guide . Vädre t sa tte tyvörr hinder i vägen för den planerade vandringen I gamla stans gränder. men vitsipporna i Hagen Iick resenä-

Berglund reeiterade ·· Hymn tili Nyland'· av Arvid Mörne och ·' Ekenäsvalsen ·· av ··Plorr·· Äke rberg.

sill program med ··Ack Värmeland du sköna ..

Eher pausen med kaffe och dopp följde den länsammare delen av programm et.

·'Styrman Härefter fiek publiken Minimusicalen Iyssna tili operasånga re Caj Karlssons nammoc· framEhrsted!. som ackompanje- fö rdes med fart och kläm av rad av Olav Söde rström någ ra medlemmar i förframfö rde näg ra kä nda eningen. - Mellan dc o lika sånger. bl.a. ·"Tone rna"· och programnumren sjöngs a ll·· Lå ngsamt som kvä lls- sång. Festen avslutades med skyn ...•.. Tili de svenska Modersmålets sllng .

Men dagen var ännu inte gästernas ära avslutaue han

rerna att trotsa regnet och

vimla ut i parke n. Färden fortsatte tili Raseborgs slottsruiner. Efter e n guidad rundvandring i slolle t intogs lunch i Slonsknek tens stuga .

Under återfärden tili staden berällade pensionärsförbundets ve rksam hetsledare Je rker yberg om Snapper. tuna förr och nu o om min-

nen från sina pojkår i dessa trakter och om Svenska pensionärsförbundets I Finland ve rksamhet.

Pellsionärer Jråll Nyköping tillsammalls med värdarna Ekenäs pensiollärer bänkade inJör vårJestell i Snåresalell.

slut. El( par timmar senare

bänkade sig gäster och värdfolk tili en a nimerad måltid på Knipan med sång. prat och glam - senare på kvällen dans. Vieeordförande för pcnsionärsföreningen

i

Nyköping. Gösta Strömberg, som r.ö . tog initiativet tili kontakten mellan föreningarna. avtackade Ekenäspensionärern a. represen-

te rade av Erik och Sol ve ig Elg. Till sammans med Ingrid Tordhammer överräckte han en gåva tili vå r förening: två vaekra mässingsljusstakar (med tä nda Ijus) sam! blommor. Ragnhild Enwald och Je rke r Nyberg fick "ar sin ros för Iyckad guidning.

Följande morgon kl. 8.55 begav sig gäster och väruar i två bussar tili Lappvik för att besöka frontmuseet och korsun ·'Den gyllene freden'· .

Väd re t slog om denna morgon och solen sken när exkursionsdeltagarna kiev o mbord på MlS Marina \1 för en två timmars tur i skärgå rden. Med ombord som guide var fi\.dr Henrik Cederlör.

Efter ett besök i Finnpile Oy:s fabrik samlades deltagarna tili lunch i Stadshutel· le ts restaurang inför det slUndande avskedet.

UBH

..

, " """

"""

II " " ,

""""

""

" " " " , II

""

"", I

"

""",

,,,

""""

,

II

II

,

""",

Minns någon "Ampra Soti"? """ .. """""" ,

"""

lika läll all såväl lala so m skriva, och della kom seda n följdrikligl all höra lill hen nes yrke som k ringresande konsu lenl och konsumentuppl ysa re .

Socialrådet Hilding Rosenström.

Del kan förefalla

På den frågan IOrde ålski lliga personer i svenska Finland fortfarande ul a n Ivekan svara ja . Min försla bekantskap med Svea Enro I h IO rd e dalera sig från slulel av 1920-la le l und er hennes vinler i Borgå folkhögskola, där jag under föregående årskurs varil e lev, oc h som fjo lårsyngling gärna besökle de vanliga samkvämen.

Svea va r öppen och läll all bli bekanl och vän med , oc h e n me ra Irofasl sådan var inle läll all finna. Pappa G ideo n Enrol hs effekliva lärarmelOde r vid G rän näs skola i Borgå skärgård . kunde spåras äve n hos dOllern Svea .

Hon fick god ulbildning för sill blivande huvud yrk e vid Högvalla semina rium i huslig eko nomi. Ho n hade

långsök t, att sä här utan vidare i minnel ålerkalla hennes livsgärning. Förkla ringen är på kommande. De l begav sig häromdagen, då jag ögnade i eli äld re album för nekrologe r och dödsannonse r, all jag kom lill de sidor som ägnals " Ampra Sofi". Benämningen blev ju hennes belecknande signalur under årlionden av upplysa nde skrivande sam konsulent i Finlands Svenska Ma rlhaförbund. i Ny lands Svenska Lanlbrukssällskap och i Finlands Svenska Köpmannaförbund . Ulöve r si na olaliga munliiga fö revisningar och demonstrationer på sitt i enlighel med behove l lä mligen och färgsla rka musliga språk. var del kanske meSI so m kåsör i lidningen Landsbygdens Folk. hon gjorde sig känd i sve nska

II ""

,

"""

II

""""

Finlands bygder under signaluren " Ampra Sofi". Därlill bidrog i hög grad också signalU rvi njellen med brödkaveln.

Svea var änka seda n 1958 efter sill äklenskap med agrolog Carolus Lindho lm .

Jag som har eli förflulel

som mälare i vi ss män. m hända främsl gällande a llmogemöbler. fick so m gammal vän förtroendel all nera gånger syssla i del EnrolhLindholmska hemmel i Ös-

tersundom .

Svea var intresserad av mill säll all måla och dekorera. ul an all direkI försöka påverka mig i någo n viss riklning. Men diskulerade gjorde vi - lill nYlla för vardera oc h ibland alla tre par-

terna medan Carolus var med.

Ko mmen lill mognare ålder un dgick Svea inle heller del mänskliga gisslel - can-

cern.

Vid eli lillfälle då jag viss-

te att Svea var hemma på permissio n från Slrålningskliniken och jag sk ulle lill

1976

nere.

Nu ha r dessa snusförn ufliga EG-byråkraler kommil på, all snus hädanefler skall förbjudas. Och d ä IOg del hus inte bara i helsikel ul an också, oc h fra mfö rallt . i Sverige, so m leder världens snusliga, med 600 gram per perso n och år. Hela moder Svea hamn ade i gun gning och del a nsågs fara värt all Sveriges pålänkla EGanslulning skulle gå om inlel. Fasl del är länkbart all man på ledande håll där log Fröding lill hjälp och deklarerade:

"Strunl är slrunt och snus är

snus om ock i gyllne dosor".

Och då få r snusfabrikören och Snus K. Hummer säga

va d de vi iI. Någon slö rre so rg öve r all (eiler om) sn uset försvinner känner inte

jag. En gång öve rlalades jag all på prov la mej en pris. egenll igen en prilla, ur snusdosan på källaren Gy lle ne Freden i Stockholm. Del blev provstopp direkI; jag rusade raka vägen lill närmasle 10alellbYlla och SPOIlade uI eländel. Del snusel

var inte värt sitt pris . inte ens fasl del va r gralis.

Här i vårt land är del väl

närmast Tove Jansson sam kan drabbas av snusförbudel. Får Snusm umrik en behålla sill namn ? Eiler måsle han e uropeisera sig och härefte r kaila sig EG-mumriken eile r nå nling anna t EGendomligl. Men vi övriga finländare Slrunlar väl ganska blankl i vad EG-koryfeerna bestämmer. Vi är på snusen när och så ofla vi viII och all slrumla i fö rbud är vi också bra på . Fråga oss gamlingar

bara. vi sam var aktiva och jäml på snusen på 20-la lel.

Så vi instämmer med Hin

,

,,,"

,,,

,

Helsingfors, rinllde jag hem tilI henne i OSlersundom och frågade om del passade henne all jag kom in och råkade henne en slUnd. Du ä r myckel välkommen, sa hon , Olen var snäll och lag med dig en flaska konjak!

Del gjorde jag nalurliglvis.

Svea var iförd en vid slädrock och bad om ursäkl för de bubblanden och snörvla nd en som hördes ur de n påse ho n bar under slädkaf-

tanen.

Del var siSla gången jag såg Svea .

Längre fram på senhöslen var del en dam från ÖSlersundom som rin gde med en hälsning från sjukhusel. all Svea hade sänl bud all jag sku lle komma och besöka henne där hon låg. J ag var inle hemma och IOg sålunda inte sjä lv emol samlalel. Då jas sedan fick budel , tog jag Iydligen inte saken lillräckligl allva rligl, ulan länkle all jag hinner väl Iilel senare.

Någon dag se nare kom dödsbude\.

Della var förSla - och hillills enda gången jag kallals lill en dödsbädd ulan all la saken på fullasle allvar. seifartygel Wasa , som väl dock inle har sådana dimen-

Pensionär modell Nu börjar del Iyd lige n vara rikligl klippl igen ; när vi halka r iväg moI del där egend o mli ga EG . För eli par år sed an hade jag a nled ning all ondgö ra mej över del nya EG-formalel på lupp-papprel och fick så kallad respo ns på de funderingarna. E n dam i Karis skrev t.ex . ett munien brev där hon bl. a. be rällade all hon personligen hade öve rgåll tili all använda hush å llspapper. Men här skall inte faslnas i såda nl so m jag klämde ur mej för någ ra år sedan.

De vise männen och de visa kvinnorna på EG-högkvarlerel i Bryssel har myckel flera slränga r på si na bågar än del prosaiska WC-papprel. Och de se r nog lill all vansi nne l får frodas frill där

II

pad i Falun. Övriga slak lerier so m lillverkar falukorv får kaila hande n nere i del förenade Europa.

Och svenskarna ylar fö rsl s. Del sk ulle vä l vi också göra om inl e vå ra korvfabrikanler varil så fram synta all de kallal vå r varianl på fa lukorv för Suomi-korv. Och då bör del vara egalt va r i vå rt la nd denna eve ntu ella expo rtk orv lillverkas bara den anna rs häller sig i ski nn el och lill-

verkas inom vAra gränser.

Del enda problemel, som

torde väcka en smula ont blod i s.k. äk lfinska krelsar. ä r vä l all korven borde döpas om lill Finland-korv, för

Hå le som sa "jäklar i del snuset"' nör bonden sköl honom en hagelsvärm i näsan.

att vinna vad man kunde

Ali la slegel från snus lill korv \.ex . är ingel problcm för idesprulOrna där nere i Bryssel. Man har också enligl vad svenska lidningar uppger. funderal uI all om

Som goda grannar borde vi kanske också öven a la svenskarn a all börja lill-

svenskarna viII expon era sin

vära västra grannar sin Wa-

Falu-korv så mås le den vara "född, uppvuxen " och SIOP-

sa-Iopp som kan la knäcken på vem som helsl. Och mu-

kaila förslåelse där ule på

kon tinenten.

verkningen av Wasa-knäc· kebrödel där del hör hemma, i vårl Vasa. Vissl har

, """ """" ." " Jag kommer Iroligen aldrig all helt bli fri från mina självförebråelser.

Om jag får ge eventuclla läsare eli välmenl råd, Iyder del så här: U nderskalla aldrig allvarel i en kallelse lill en dödssjuk medmänni ka. än mindre om del gäller en gammal, god vän .

En av " Ampra Sofis många, gamla vänner, agronom Sigrid Örnmark , skrev i en nekrolog över den avlidna i Landsbygdens Folk den 5 december 1969 någ ra hågkomSler och uldrag ur brev under rubriken "Svea Enrolh var lapprasl bland människor jag mÖII" .

Eli handikapp som Svea ibland. enligl vad jag förslod. kunde känna sig gene-

rad över, var hennes brislande insikler i och kun ska p om Finlands huvudsprå k, finskan. Del språkel hade hon inle behövl isin dagliga konsulentgärning inom våra svenska språkområden. Under sina många veckor som slrålningspalienl på Cancerkliniken , lade hon märke tilI

, ", ", ", , , ", " all radions finsk språkiga program konslanl var påkopplade i palienlrummen under sändningslid.

Under mill sisla besök i hennes hem, som jag redan nämnde om, berällade hon för mig. all hon Iyckals ul-

verka. att exempelvis radions svenska andakler även fick gå uI i de palienlrum. där del fanns någon eiler några svenska palienler.

Hennes omlanke förnekade sig inle heller på sjuk husel.

TroIs sin långa sjukdom lappade Svea Enrolh inle modet. f en radiointervju kort före sin död sa' hon så hör:

Del finns Ijusglimlar och glädjeämnen och del finns andra som har del lusen gånger svårare än man själv.

Vi har ännu invalider som legal Irellio å r ulan armar och ben. Vad är del då all ligga eli år och Ivå och Ire år. ..

Hild ing Ro se nström

då mesl bara ällika. Au nalurell är den i milllycke inte värd ens sill låga EG-pris.

En gång för ålskilliga år se-

PS Jag kan som gammal solsioner att man inom dess dal inte låla bli all komma skrov kunde börja lill verka med eli PS som eflerräll. Hkn äckebröd i större mängd. dan fres tades jag j en salu- och f-skapel följde anlagliE n möjlighel för de svenske hall i huvudsladen all in- ge n med den lilla slormen i sk ulle förslås vara all d öpa handla eli par liler "nYPola- del lilla , myckel lilla , valom Wasa-knäcke lill Berna- tis" som importerats frän lenglasel om pimsning i dOlle- knäcke. Å lminslo ne H o lland. J ag gjorde inle om Dragsvik. En " mamis" lill fra nsose rna sk ulle säkert del , de smakade o m möj ligl beväring hade skrial så högl slöda namnbylet , medan sä mre än våra gamla "polä- all lonvågen brusade in tilI Iyskarna anlagligen sk ulle ter" när de är som sä mst. eli partikansli va rs sekrelekräva all de l borde kallas Nej , nej. He llre äle r man rare påhejad av partibossen Silvia-knäcke. Fasl kanske lite mindre av del dyra in- själv Iyckle sig ha orsak all de är alllför "sommarlata" hemska än man proppar i sig slämma upp bröslloner och all grubbla häröver. Men de myckel av del billiga ul- all likI den unge officeren i Bryssel skulle måhända ländska. " Oma maa mansik- Marcellus i Ham lel , gå ullill nappa på den kroken. ka , muu maa mustikka", offen lligheten ry landes: Hur del i framliden kom- som våra finska systrar och " De l är någonling rUllel i mer all gå med mill favoril- bröder säger. Härmed ing- Dragsvik"! Hu så hemskl. charkuleri , Balkan-feslkor- enling illa sagl om blåbären . Nå, den skräckskildringen vederlades eflertryckligl i en ven bekymrar mej djupl. Bara de är inhemska!

Väl mÖII i bärskog och beväringsenkäl i lokalblaSkall vå ra korvfabrikanler nu Ivingas upphöra med sin Irädgårdsland och kring del del. Pimsning är eli okänt tillve rkning och i slällel im- inhemska kräftbordel. N är begrepp i Dragsvik, lile mobbning i all vänskaplighel portera korven från A lbani- del blir dags. kan slundom förekomma. e n, Montenegro , Bosnien Trevlig sommar Del är ailI. Sade yng lingaroch Herzegovina I.ex . D å Hasse na samfälll.

Iror jag all jag lackar NEJ! J ag har näm ligen fått mina näsbrä nnor och " magaplågor" av importmal. Och när man läser o m all vi fåll hil sko rpi o ner med ulländsledigt i Kristinestad . ka körsbär så drar jag inle bara öronen åt mej ulan en Helpension 2000, -. Central!, stillsamt , vacker utsikt. massa annat jämväl.

Svar 962-113 07 Nygård, 962-18521 Lundberg (kontors tid) Tag bara I.ex. närm aSI lillhands liggande utländska lomal. Vad smakar den?

Den är så fadd all man freslas fråga den: Hur är del fall? Innanmälel får man Välkommen ut tili Hitis vackra förslås nog i sig, men skalel, , _j skärgård, på en båtresa ska le l! Del är fö r all lala . ~ '. Vi ka n erbjuda e r beställ ningsresor. med Glunlen, "segl som •- sightseeing, fiskelurer m.m.

Rum på pensionat

eH~/tR8 1lt~JÅut -1-111'/$

gu mmi

elasticum ,

fastän

hackal och ma le l". Och kan man länka sig någonting IOrrare och mer smaklösl än en ulländsk slanggu rk a. Jag kan del inte. Völ blöll i älliks-sockerlag oc h lile dill blir den älbar, men smakar

,41/tr'ENA;. max 8 personer 25 knop ~/N..tt(1)t..Ac. max 45 personer 18 knop Pris cn ligl Ovcrenskommelse .

Ring tör närmare information .

Christer Gustafsson

25940 Hilis Tel (925) 66702, bAllel 949-225 t 19

6

LÄSHÖRNAN

Ett diktsvep genom en människas åldrar av Margaret Haikola

Jag skall börja lilel lällsamloch enkeli med eli barns lankar. Vi veI hur barn brukar förenkla problem - och del ä r ibland välgörande. Barn kan också länka myckel logiskl: Tillförsikl Del ringer på dörren . "Öppna inte själv. lilla barn , vänta lills mamma kommer!

- Säg aldrig all du är ensam hemma . säg i slällel att mamma är i badrummel!"

"Men mamma , minns du den gången när du blev så rädd för han som ville gå in .

Varför sa du inte då all jag var i badrummel!"

Nu öppnar sig golvet väggarna faller själv svävar jag utan fäste .

Då kommer reklorns befriande ord: "Vi sjunger psalm sjull iofem. "

Smärtsam va r ungdo mens å ngest lankarnas vilsna nykI bilder av kaos barnförbjudna - därför kunde jag inte berälla .

Men med åren fick ungdomen också en annan Ijusare sida. Den innebar glädje och förälskelse. En Vårdikt får tolka de årens stämni ng: Tili alla mina sinne n kom bud om vårens ankoms l:

Och så ännu några ord Vr barnamun

"Mamma när du blir gammal så vili jag all du ska bli sam Mormor - för hon är gammal ulanpå men andra är gamla iouti .

Skrallmåsarna ropade från skärel.

Båte n gun gade i vågskvalpel.

Du gruskorn på vägen jag har öppnat mi ll hjärta för dej ; det är mill privilegiu m a ll fä stä lla frågo r - jag rymme r det ko rta livel det är dill privi legium all få tiga med svaret - du rym mer de n tidlösa döde n.

m an med andra människor .

Solvarma stenar brände min fol.

Så formades en lilen di kt som jag har ka llat

Tängen sände eli dofllelegram .

(nsikl

Jag var Irellon år försla gången det hände .

Svartklädd sau jag bland skolkamrater i morgo nbönssalen.

Och vinde n hade stänk av havelS sälla.

Men det var du min käresta

som talade om fö r mill hjärta all det va r vår.

Fast - så Ijust va r Iivet fö rstås inte alltid . Ibland va r det fyll t av funde rin gar över världsa lllets gåta, över makro- och mikrokosmos. Ta nkar ku nde formas li ll e n S5ng tili eli gruskorn

Jag gick tili skolan i morse fast pappa dog i går.

Nu hälsar alla så underligt - det känns som jag ä r en främmande mänska.

Hj ärtat bullar svetten rinner.

Jag viII helst gä bort men det får man inte när rektorn talar om Gud. Jag vrider på klockan kramar mi n näsduk biter i läppen - måste silla kvar slilla i andak tsfull tystnad .

Men tänk om jag börjar skrika som hon som hade anfall!

Då tar de mej tili sjukhuset där Pappa var.

Tänk om ... nej sluta all tänka!

Bara e li gruskorn på vägen - är du någol all dikta om?

Trampad blir du smutsad och regnvå l obemärkt - inte ens värd det intresse

som tillkommer den Annorlunda .

Du lilla ting som mänska n ka llar dÖ II , säg mej har också de döda eli väsen som de levande inte fö rstår?

Faslän Iivlöst stoft förnimmer du kanske - på dill eget vis när du trampas av tröua föller eiler snuddas av dansande steg.

Eli par händer Eli pa r hä nde r säger så mykcet - mer än ord

Efter ungdomsåre n kommer den lid nä r Iive t är fylll av va rdagsplik ter. Förvärvsarbete och ka nske fa milj med make och barn. De t blir inle så mycket lid fö r funderingar - i va rje fa ll inte fö r all skriva ne r de m.

Men upplevelserna for mar vå rt inre. En de l e rfa renhete r hinner vi inte ta hand om och bearbeta, me n vi gömmer på de m och plockar fram de m sena re i li vel. Då hände r det all de pockar på all fo rmule ras i ord. De t gäller framfö r a llt vä ra upplevelser av Iivels svårighete r och allva r. Kanske därför all vi kä nner all de t är de som binde r oss djupast sam-

II

Efler barnaåren som brukar vara rätt fridsamma , kommer tonåren som kan vara myckel påfreslande för föräldrarna men ocksä för de unga själva . De upplever ofla inom sig en Ångesl - ulan särskild orsak , eiler framkallad av en särskild händelse:

Vi lär oss myckel om gemenskapen med andra människor. II band bestar geme nskapen bara i eli Iyssna nde eile r e li iak llaga nde.

Vi iakllar eli ansikte eiler bara

Du som har levat i ingenma nsland mellan Iivels och dödens riken, bär din kunskap dj upt inom dig som ankarfäste och våga di g ända fram tili din nästa.

Såg du de un ga starka hä nde rna som vä lsignade arbetet , de gi rigt gripa nde händerna som bloll ville äga.

Minns du de osäkert fa mlande händerna som sökte dill stöd , de stillsamt tröstande hä nde rna som sakla sme kte din kind .

Läste du vad li ve t skri vit i den ga mlas åd riga händer som inte me r kunde arbeta inte tra ktade efter all äga inte sökte mänskors stöd e ile r geme nskap me n stilla knäpptes i bön.

Det brukar va ra så all vi väcks tili djupare tanka r just infö r de n äldrande människan. Kanske därför all hon inom sig rymme r sä mycket av livets skifte n. Kanske därför all vi tycke r all hon stå r närmare döden. Del må sen gälla e n gammal människa som är e n främling, en vän eiler en så nära anhörig

som En gammal mor

Möt henne med öppen blick!

Räck he nne varsamt d in ha nd!

Tala tili he nne tystlätet!

Följ henne sedan Iyssnande på he nnes väg mot Iiveiler död!

Ja, de lla all vi ka n hjä lpa andra innebär ju samtidigt all vi själva blir hjä lpta.

Därför kan orden ta form av en Bön liII Herren: När jag var Iyngd av min egen börda bad Du mig Iyfta e n annaos.

När jag gick i mörke r sä nde Du i min väg en mä nniska som frågade efter Ijuset.

När jag var fy lld av rädsla gay Du mig uppgiften an ge en annan människa trygghel.

Tack Herre fö r Dina väga r.

Jag fic k eU bud frän åldrin gs hemmet - det brAdskade.

Nu ä r jag hos dej , mor.

Varsamt Iyfte r jag di ll huvud .

Din hud mot mi n - Då brister en fördämning undangömda känslor väller fram .

Barndomsnin ne n självkla r närhe t trygghel.

J a, fö rr e ile r senare kommer vi i ko nta kt med döde n - en a nhörig e ile r e n nära vä n går bort och lämna r oss i sorg. Den här dikte n skrev jag innan jag upplevde de n

stora sorgen i mitt liv. när vår yngsta dO lle r dog - hon som va r med och sjöng i Fura ha-kö ren. Me n dä r fin ns kanske nägot allmä ngilligt i orde n.

Sorgen är eli hav - sju famna r djupl.

En gång led jag ske ppsbroll ; fas tkedjad vid min sorge börda sjönk jag motståndslösl bedövad unde r full a nsvarsfrihet tills jag nådde havets botte n.

Det fanns alltså e n botten.

Hårda ka lkskal och skarpeggade kit inpansar.

G apande munna r och snärjande fångstarma r.

Mö rker - me n ingen plats fö r vila.

Ve m förde mig tiIIbaka den långa vägen uppåt?

Var del självbevare lsedrifte n , va r det gudskraft en eile r var de t en vanlig mänsklig färdka mrat?

Jag kräver inte svar.

Jag leve r.

Jag ser ut över ett hav med vidsträckt utsikt.

Havet bär mig - och jag ä r inte ensam.

M ydet av det man under äldre dagar tänke r och kanske

fo rmar tili ord inne bär en blick tillbaka. Man jämför och ser fö rändringar , också i e ns religiösa och andliga liv.

Gud som haver ...

Min söndagssko las glansbild : Gud Fader med yvigt skägg, och Onde med horn i panna n.

Sä lätt att skilj a dem åt!

- O ch jag visste ve m jag ville Iyda!

Me n ändå , e n gång: Jag va r svart av synd hade stulit ur hushållsbörsen därför att cho klad smakade go tt.

Mamma upptäc kte inte brottet me n jag bad min afto nbön unde r samvetskva \.

Brytningstiden: Min ångest var djup krafte r av dun ke lt ursprung våldtog min otrygga to nårssjä\.

Jag sårade mo r, a nklagade rar - och svor G uds fö rba nnelse över mig själv. Åren gick.

Sto rmen stillade.

Kärleke n gay och log ..

En dag öppnades en dö rr tili he lvetet ; jag blev rädd och ryggade till baka.

Då satte någo n eU Ijus i min ha nd och bad mig all bru ka det vä \.

- Eu Ij us Iyser bättre i mö rke r!

Men nu du viskar och jag komme r nära - ja, jag ska ll vaka hos dej i oatt .

Söndagsskolans glansbi ld ha r ble knat.

Jag själv ser sämre och måste fråga me r.

Höga mak ter , har jag förblandat e r?

Nä r min boplats blev ett he lvete manade Gud mig att stanna där men Satan lockade mig all fl y.

Vad viII ni mig?

Vad begär du Gud ? - Vad frukt ar du Satan?

Att jag själv skall fö rva ndla He lvetet tili et! Pa radis?!?

Jag siu er vid sängen i tanka r: Vi två tillsamma ns som fö rr fö r längesen.

Me n idag har vi ombylla rolle r - jag och min gamla mor.

Den tillbakablicke n gjo r- stillnar moi kvällen . Del des medan livet ännu upp- kommer en tyslnad och en levdes som e tt inle nsivt dra- ro, som ger större harmoni mao Med åren sker fö ränd- åt a ll efle rta nke . J ag skall ringar. Dra mat bru ka r däm- sluta med en sådan di kt: pas i tone n, liksom sto rmen

Så många år sen dess!

Så många män niskor mellan ossi

7

Yngve

li ga språk om den o ptimism som präglade hans verksa mhe!. Ett språ k om en Solgrim , dä r e nergin och d ä r sa mh ällskänslan va r inbyggda o Med Yngve Ryd strö m har Under vä ra m å nga sam ta i e n hä ngiven arbe tare i vå n pensio närsträffarna . vid organisationsliv. i de goda samtai sam rörde sig över ideernas ljänst lä mn a t vå r vida område n , stod ofta livskrets. ås kådningsfrågo rna i cen tVid ett av våra pe nsiorum . Tili sin m ä nskliga . närsmöten nyligen. talade medmänskliga Iivssyn fö rhan . nä r ha n ledde vå rt proa nkrade Yngve sin tro. si n gra m . om en av sina seglarinställning tili li ve ts höga kamrater som hade gått värden , värden sam han bor!. D e t var vemod i to- ge nom hela sitt ak tiva li v i nen . det var värme i o rden all sin sträva n ville tj ä na. nä r han ta lade om sin bortMed den sty rka , den sy n . gå ngne vän . so m kä nnetecknade Yn gve Vem kunde d å a na . att måste vi i dag med ha ns nähans budskap om kamratra och kära kunna bryta skape ts. vänskapens sto ra igenom den fö rl a m a nde gåva. så snart skull e bekräfskugga so m tra ged in vid las av hans eg na. hans nära hans bortgång förde in i aloch ha ns vänner!

Ias vå r tillvaro!

Genom Yngves liv domiMed en fortsatt vi lja tili nerade - det tror jag - de sa mverk a n. tili en sa mverIjusa . de soliga dagarna över kan i de god a ideernas tj ä nst de vardagsgrå! Hans inställskall vi hedra minne t av vänning tili omvärlden, hans akne n och a rbe tska mra te n tivitet i alla lägen i de befattYngve Rydströ m ! ningar so m genom åren ålaAlfred Smed s des honom. talade sitt tyd-

Rydström In memoriam

Vi från 19:de århundradet Livets stormar Det seklet ä r för oss alla känt Och unde r det har visst mycket hä nt l början va r vi nog rä tt sä små Men sm åningo m vi börja fö rstå Vad livet oss hä mtar och ger Den ena mindre, den a ndra mer Men på hum ö re t vi ej få pruta Det levs glatt , i hj ä rtan gj ut a Förtrösta n , gläd je pä lev nadsfä rden Må givas alla, ty nog den väriden Oss mycket narrar och lurar med För det ej huvude n gå på sned Nej hArt mo t hå rt , o m så behövs D å mAnget hj ärt a itu nog klövs Ty krige n rasa t rätt m Angen gå ng Och ställde tili med må ngt förfå ng Men det vi klara , ja ännu mer Ja , mycket sAdant som ingen ser En kamp för frihet och fred Och det vi allt va rit med A n nu som äldre, smAtt se tillb a ka Det kanske något vi fAtt fö rsa ka Men ej för detta vi hänge r läpp Om ock vi måste tili stö d ha kä pp Nej , med en glädjande smil vi minns De gamla vänner so m ä nnu finns Med oss i kretsen av pensio nä rer Av livet mycket vi ä nnu lä re r An visa kärlek tili vän och nästa Det säkert ger oss live ts bästa Vi sen försvinne r med seklet bort Och tackar livet , som ej blev kor!.

Man har ju tid att tänka , so m pensionä r på ungdomstid , på pojkstreck och bravader Äventyr, eglatser och ha mn a r där m an blev kär l pelargångar, i ha mnkv a rt er eiler espl a nade r Man levde li ve t, tog ut det bästa utav det goda lustarna stillades . i nöjeskvarte r och glädjehus Me n ibland gjorde ma n nog, e n oc h a nna n gro da Det gick tili öve rdrift , ut a n ta nk e, helt burdus Ungdomsyra , livslust . då spä nnin g locka r frestelserna fa nns, fö r pengar fick m a n a llt Och mo tstå ndskraften var svag, då begäret pockar Det var ej noga, fas t m a n ibland frös och svalt Naturkrafte rna var sta rk a . både tili sjöss och i hamn l storm och regn , vi slet och ha lade brassa r Frå n storm och kyla, i en varm och kelen fa mn Me n be ha ndlingen , va r ej alltid silkestassar Livet hade m å nga sidor , och ibl a nd rä ll hå rd a kante r i ur oc h skur , i slä ngande rigg , och trasiga segeldukar l da llrande stag, på svä nga nde rå r , och spända vanter Ma n hal a r oc h drar , och nästan sista kraft e n fö rbruk a r Med stela fingrar och blodiga naglar Man sliter i riggen. med piska nde segeltrasor Slänga nde gårdingar, och d ä nga nde Wirekab lar De n enda värmen i skansen , ä r hå rda å ka rbraso r Torsten Ha llen

SÖDERBY MAY & CAFE

HOS OSS TRIVS DU S-ÄKERT!

SF 22610 Lemland, Aland

~ ~ ; ~I-E · l~

• Husmanskost

RJNTELL

• ålacarte

• he mbakade m u n k ar • öppe t alla d agar Rlng IlIr boknlng och Inlonnallon: tai. 928-343 83/Welander

KOR5HD~1

I.Teater~ LYSISTRATE av Arislofanes Regi: Thomas Krantz

En grekisk komedi , sam fortfarande är rykande aktuell eftersam erotik och fredslängtan ald· rig upphör att sysselsätta männi· skorna . En kvinnornas fredsap· pello En pjäs där man också skymlar aUvaret bakom gycklet.

Völkon unen tili ossI

T rivsamt semesterhoteJl i centrum av Jakobstad , 100 rum, 5 restauranger.

• • • • •

SOMMARPAKET 295 FIM .

DAGSTUR TILL SVERIGE MED JAKOB LINES Inkvartering i dubbelrum Riklig morgonfrukost O. bast u Buss gratis ombord för grupper

7.7 kl.

10.7 kl.

11.7 kl.

13.7 kl. t4.7 kl.

17.7 kt.

18.7 kl.

19.7 kl.

21 .7 kl.

19.00 19.00 19.00 15.00 19.00 19.00 19.00 19.00 14.00 och 19.00

• Lunch och middag • A· räNigheter • Dans (ibJand) lördagar. tili orkester • Kabi· neil • Parkeringspla lser

~l\ ~RD5'.{'

Bokning och informalion : Kanatesplanaden 13. 68600 JAKOBSTAD TeI.967-86411t . Telelax967-864222

~P ~SI!(}

Millc mcllan Vasa och Jakobs lad

101. 961-350464

ÖPPET ARET RUNT

Vaskla t, Vasa - Tel. 961-172 037

~ teater . teatteri

~g~Uf2DFRS

Blljetlprls:

Em il i Lönneberga

50 mk vuxna och 15 mk barn

30 mk grupp (20 pers.)

av Astrid Lindgren Muslk: Georg Rledel

Förköp: Korsholms kullurkansli

tel. (961) 222311.

Korsholms Tealer 2 lim. före föreslällning .

Västra Ytternäs, SF-221 00 Ma-

rie hamn , tel. 92a.11183

961·433244

FÖrest.:

Ta Fr Ti Ta Ti Ta Fr LO Ti

47 57 67 9.7 1t 7 127 t6.7 187 23.7 257 267 277 30.7

k11800_ kl1800 kl1300 k118.00 k118.00 kl 1800 k118.00 k118.00 kl t8.00 k118.00 kt 1800 kt 13.00 k118.00

Ta LO SO

18 38 48

kl1800 kl1300 kt 1800

Ta Fr LO

n Fr agm ent

Det en noni skaJl

Have t ha r sagt så m ycke t , ibland i rytande to n Ibland det viska r och locka r . i suse t i riggen Me n Iita inte på havet , du kan bli besviken i tron Lita inte på Neptunus, han kan vara falsk den stygge n Men jag ha r överlevt, alla havets nycker Nu vi II jag leva på stra nde n , och Iyssna pii vassens sus J ag vi II tacka h avet . för må ngt och mycket Jag hör nu vid min stra nd .småkl uck och JOle brus Sven Sris Pe nsionär 82 å r

l Jakobstad bjuds man på mångsidiga aktivileler, intressanla sevärdheler och en vänlig almosfär.

Premiär Fr. 5.7 kl. 19.00 FÖresl.

SO On To Lö S6 On To Fr SÖ

lbland va r Iive t en pina, för un ga kroppar Ibland man nj ö t, d A segle n buktade i aft o nrod nad d å delfine rn a fö ljde skut a n och vid bogen hoppar D å du på utkiken g r , din na nliga back-pro me nad

ha nd !

To rgfö r inte skö ra minn e n . tag dem i förvar. l tystnaden bädda in dem mjukt hör du bruse t av ett hav.

Du stAr ensam pA e n strand i tystnaden . bland vrakgods Men Iyft fram dem - minnen frän din lev nads- lå t dem tal a nä r du möter m än nisko r färd.

Känns du vid dem? so m kan Iyssna och först å.

Ha r du mod a n sy na d e m ?

Slitna , söndertrasade J ag tror a tt jag här - i er ligger några av fragmenten .

- har mö tt mä nnisko r som Slipade. förädlade kan Iyssna och förstå. DärIyse r andra mot dig.

Se på de m med modersöga! för ha r jag vågat Iyfta fram Rör vid dem med va rsa m mina ord och ge dem tili er.

FOrhandsfO rs 6lJnlng: Studio Tickel . Rewell Center II vå n

Vasa tet (961 ) t75 200 Stundars. So" tel (961) 440282

Skymningsstund på A1grundet Jag var sugen p å andslek, tog bössan och några patroner och snurrade över lill AIgrynnan för alt, om turen var med mig, knäppa en and tilI middag, Kvä llen var vacker med b lolt e n krusning på valtnet ibland , J ag stod m ellan albuskarna och mediterade. H är bruka r änderna ha sitt f1ygstrå k fö re skymninge n och dA brukar det gå a ll ploeka ne r en ste k.

Kvä lle ns Ijud och synförnimmelse r kunde man inte undgå a tt bli intresserad av o Smålö jorna sprä tt ade efter mygg runt stra ndstenar och vasst rå n_ lb land jagad av e n abbo rre . Lä ngre ut plaskade e n braxen med bredsidan mot vatte nytan. Ett sva npar, med snart f1 ygvuxn a unga r, doppade hu vude na i grundva ttn e t mella n Starrho lme n oc h Öjjen .

Aha - där smä llde ett p a r skott borta vi d Strömsä ngarna. Fick de steken eiler inte?

En uggla kom vinglande genom luften . Strax ova nför mitt huvud gjorde ha n e tt tvä rk ast och försvann mot de so rkrika tuvm a rke rna på

Öjjen . Ha n var ute på na ttproviantering.

Skrattmåsa rna hålle r kalabalikartad ballad ovan e tt par st ra ndskator som si tte r p å ste na rn a utanför viggrynna n.

Surre t av e n lastbil , som då na r över Fä rgsundsbro n , bryte r sö nder tys tn ade n efter måsba llade n , och so m e n bas tili de t sm älle r e tt sko tt bak Öjjen.

Solen har sä nkt sig bak trädt opparna och aftonro dnaden s purpurdrape ri hä nger böljande öve r Slottasholmen. Sce nerie t stö rs av e n sko tt frå n lill a Alviken .

H oppas den klarade sig. Jag har själv inte haft tillfä lle a tt få min stek , men det är av mindre betydelse. Skymningen försämrar skjutsikten så de t är bäst a tt fara he m .

En skö n afton i gemenskap med naturen och dess a ldrig tysta , aldrig fä rglösa, me n alltid o mväx la nde sce-

nerier.

J ag se r Ijuset frå n fönstre n där hem m a.

Aktersnurran slå r ett sto rt , fult hå l i stillh e te n . Jag borde ha rOtt he m .

Sven Sris 91

8 FORTSÄTINING •••••• ring i samband med all den finska markens värde för ell Viktigt tör par veekor sedan gjordes ••••••••••• från sido 1 beroende av den europeiska oekså visa ivAr dagloga gär- valutaenheten ECU. Alla är ning. vare sig vi är pensionä-

rer eiler ute i yrkeslivel.

För ero som upplevt krig oeh ofärd. är det knappast en överraskning all livet går i vågor. all uppgång följs av nedgång. För välfärdssamhällets politikergeneration. sam (ack vare en i flera årtionden obruten ekonomi,k växt hillills främst har kunnat ägna sig At all fördela skallepengar tili olika ändamål. kommer det däremot som en ehoek all vAr gemensamma kaka första gången eher kriget nu håller pa HlI minska .

Själv viii jag ju inte vidkännas denna stämpel av broi lerpolitiker, fastän jag äldersmässigt strängt taget hör tili samma generation, men det kanske beror pii all J3g faktiskt tillbringat största delen av mill yrkesverksamma liv. hela tjugo ar. inom industrin .

Våra ledande politiker tår nu inför en ny verklighet oeh har svån' all få grepp om problemen . De har uppenbara svårigheter all axla det ledarskap som krävs för alt vi skall komma ur den ekonomiska kris som drabbat vån land. De gräver sin gray genom all gå ut med dubbla budskap. ViIIrådigheten inom panierna oeh faeket är stor, medan

överens om

att

vi

måste

Iyekas öka vår export med en tredjedel. från 120 tili 160 mil jarder mark . H ur de finländska företagen ska ll Iyekas med della konststyeke. så länge deras varor oeh tjänste r p.g.a. den övervärde ra de finska marken ä r 20-30 proeent dyrare än de utländska konkurrenternas. förblir en gåta.

Regeringen var give lvis rädd för all in te kunna hAlla tillbaka faekets oeh virkesleverantörernas

kompensa-

tionskrav p.g.a. en deva lveringo Synd bara all rege ringe n inte s g sina möj ligheter a ll mota Olle i grind med Si ll allra effektivaste vape n.

Oskäliga utmätningsförsök kunde ha omintetgjons med extra skaller. Regeringen har enkel majoritet bakom sig i riksdagen oeh den hade räekt tili för all stifta ellAriga skallelagar. ifall inte ell samhällsfördrag med opposilianen och intresseorganisationern a hade kunnat nås.

Det är intressant att utrikesminister Paavo Väyrynen i gArdagens Kauppalehti ger mig helt räll i mill resonemango Varför ha n inte hävdade detsamma i regeringen. då besluten fallades. är minst sagt märkvärdigl. Den fragan har det finska fo lket räll all få svar på.

Völkomna tili Tamm erfors, hölsade ordföra/lde /l fö r dm sve/lska pe/lsio /lörsföre/li/lge/l i slade/l Göra/l Björkma/l . folket bara tyeks vänta pA all få kavla upp ärmarna oeh spona i nävarna.

Särskilt svån tyeks det vara att vinna först else för

vad som krävs för all företagen skall få hjulen all rulla.

Oeh anda är det i sista ha nd andustrin sam betalar vara löner. oeh pensioner. Ja hela var välfärd. Orderböekerna är nu tQmma och ingenting

blir bällre förrän de kan fyllas. Inser inte politikerna denna enkla sannlOg bhr de marioneller i händerna pA teoretiska ekonomislcr och

hänsynslösa bankdirektörer.

Själv har jag JU beskyllt regeringen för bristande förstAelse i della avsee nde. då jag krävde en stordeva lve-

Hur som helst . devalveringståget har nu gåll oeh kvarstAr faktum all vi i varje fall stAr inför en sänkning av levnadsstandarden fö r ell antal år fram 1. Däremot har regeringen nu kraftigt beskurit si na egna möjligheter all fördela knappheten sl! skons.mt sam möj ligl.

Senast för ell år sedan måste det ha stall klan för samtliga stora partiers ledare all landets ekonomi kommit i en utförsbaeke oeh all hårda åtstramningsåtgärde r skulle krävas för all vända utveeklingen. Det enda partie t. sam från första början konsekve nt påtalat krisen oeh konstaterat all vi står inför en sänkning av lev-

nadsstandarden . vare sig vi viII det eiler inte. har vari t svenska folkpaniel.

Det är helt ofauban all IOget av de stora finska partierna ens så sent som vid årsskiftel. då det blev klan all vå r sovjethandel sku lle rasa och stora exportintäkter skulle utebli. vägade säga sann ingen tili de t finska fo lkel. Då visste vi oekså med säkerhet all det starkt försämrade ekonomiska läget i för oss viktiga länder som England . Sverige oeh USA skulle beskära våra exportintäkter i betydande utsträekning.

Int erna intriger och elt ansvarsl öst taktikspel inför riksdagsva let hade tydligen förb lindat socia ldemokraterna oeh samlingspa nie l. Resu lt atet blev brakförluster i valel. Min gissni ng är all så inte blivit fa llet. om man v1lga t säga san ningen tili vä ljarna. Det är farligt a ll underskalla vä ljarna.

Inte var det stan bäme heller med eenterpaniet som inför valet utlovade en folkpensions re form. som skulle kasta miljarder. oeh sedan i regeringsprogrammet krävde all reformen sk ulle inledas å r 1993. Varför väeka förvämn inga r på reformer sam det inte finns någon möjlighet all förverkliga ?

Det fi nns en uppsjö av liknande dubbelbudskap sam undergräver politikernas trovärdighet oeh gör det omöjligt för v.nligt fo lk att fa tta all I.ndet fak tiskt med slormfart är på väg in isin svåraste ekonomiska kris seda n krigen. Hur skall regeringen nu f1l fo lk a tl inse all vi fak tiskt blir tvungna all dra åt sv ngremmen o rd entligl.

Det är regeringens skyldighet all e nt yd igt göra klan för folket hu r det är fa tl.

Utan denna insikt blir det inte möjligt all skapa det samförstånd. den samh ällssol idari tet. sam krävs för all inte de sä mst IOllade i vä ri land skall slås ut i samband med konkurser oeh nedläggning av stat liga och kommunala verksamheter.

Varför tala r regeringen om behovet av mållfull a löneu ppgörelser . när det i själva ve rket måste bli fräga om all avveekla en rad uppnådda förm åner? Varför säger socialde mokraterna nu nej tili laga r sam skulle göra det lällare a ll skära ned state ns utgifter oeh sam de själva krävde all sku lle stiflas så länge de sall i regeringen?

Sanningen är den all det finska folket i år har minst 15 miljarder mindre inkomster all leva pä än i fjol. Statens inkomster i år oeh nästa ar kommer därför att vara minst 40 miljarder mark mindre än utgifterna om det inte gallras kraftigt bland kostnaderna. Vem sam he 1st förstår all vi inte år efter år kan fylla ga pet med all ta upp nya Iän.

Regeringen maste ryeka upp sig. - Det är den sam skall ha klarsynen a tl visa på mälet för folkets samlade anst rängningar oeh de försakelser som läget nu kräve r.

Det är regeringen sam skall ställa klara krav på löntagarna , lantbrukarna oeh skogs-

- Hur var del UI/der di/l tid SO Ill ordförallde, f örefaUer IllI varallde ordföralldell fö r Svellska Pell siollörsförbulldel Levi Klåvus all f råga eli av si/l o jöretrödare A lfred Sm eds . De bägge SQlIllIIQIISlrålade llllder årels sommardag på Rosendahl i Tammer-

fors. ägarna och inte vara naiv oeh vänta sig all de ras o rganisationer självma nt skall föreslå någonting an nat ä n hur de viI! de la på vå r gemensamma kaka .

Regeri ngen mås te oeksA klan visa alt den är beredd alt tillgripa alla maktmedel för atl skydda medborgarna mot uppenbara te rroristaktioner såsom transportarbetarnas strejk . Denna har redan stoppat eli femlOntal pappersbruk . vilket varje dag kostar oss alla e tt par hundra miljoner mark i uteblivna exportinko mste r oeh därutöver a rbetslöshetsstöd åt tusentals ans tällda som g1l r utan arbete s1l länge strejken varar.

Det sprids i vå n land e n helt obefogad skräe kpropaganda om den e uropeiska gemenskapen EG oeh vad ell närrnande mellan Finland jämte de övriga EFTA-Iänderna oeh de IOlv EG-Iänderna skulle leda tili .

I Hufvudstadsb ladet sen aste fredag (14.6) g1l r gruppe n " Kvi nnor i Norden mot EG " ut med en helsides anike l. sam ä r späekad med osakligheter och fria fa ntasie r sam saknar verkli ghetsförankring.

De säger bl.a. a ll pensionärerna hör tili fö rlorarna. om Finland f1lr en fas t anknytning til! EG . De påstår all EG :s ministerrad skulle överväga eli direktiv sam skulle lämna dem sam varit hemma eiler av någo n orsa k inte Ulfön lönearbete utan folkpension. Det här stäIT\-

mer inte .

Sedan 1972 tillämpas mellan EG-Iände rna e ll förfarande för utjämning av sotialförmå ner fö r män niskor som bott och varit verksamma i två eiler fle re medlemslä nde r. Samma förfarande skulle tillämpas för vå r del om etl EES-avtal faktiskt blir verklighet fr.o. m. å r 1993. vilket jag innerligen hoppas. Inte ens inom EG griper förordningen från år 1972 in i de olika lände rnas socialskydd e iler förutsätler e li förenhetligande av della.

Regelve rket syftar tili all inget land skall behandla medborgare i annat EG-

land sämre än sina egna. Vi har alla möjligheter a ll sköta den na fråga e nligt dansk modeII .

I dag ä r Finland varke n medlem i EG e iler e n del av den tilltänkta e uropeiska ekonomiska sfären EES . Ändå ställs vå n soeialskydd oeh vArt pensionssystem nu på hå rt prov. Vå ra förmåner hänger yllerst på atl industrins hjul rullar. Stä lls de fin ländska företagen i sämre ställn ing på den västeuropeiska mark nade n än sina konkurrenter. bryts definitivt rygg rade n i vån välfä rssamhälle. Det är väl det sista vi ska ll bädda för!

Sköl/Sju/lgallde lösema J oha/lllQ Töm oel! Silja Sj öberg /ick rU/lga/lde applåder j ör siu progralll .

Här är vi alla som var med i UI/gem . Samlade på Gellerlhöjdel/ med DOl/all och PesI bakom oss. T . v. i bakgrlll/del/ klll/gliga palaIseI.

SPF:s Ungernresa i bild Under dagarna 4- 11 maj gjorde en grupp SPF :are e n rundresa i Ungern . Det var frä mst Budapest och östra

dele n av landet vi såg. Vår förtjänstfulla rese ledare och guide unde r resan va r Inge· mar Rinqvist.

SPF:are på väg Irål/ kaledralell i ESZlergom .

Eftersom en bild säge r mera än tusen ord så följe r här et! svep frå n vå r resa .

Folo: Gllrti N llrmi

Vi/kel/ dressyr kOl/slalerade SPF-resenärem a I'id IIppvisl/il/gel/ av lippizol/ema i mal/egel/ i Szilvasl'arad.

Zigel/arlllllsik av al/I/orllll/da slag d . v.s. del/ här gål/gel/ exekverad på cil/ra bjöds UI/gem-resel/ärem a på el ter all ha Öl'er/evl eli tur 111 på "lilla" p usla ll .

Vagl/åkl/il/g på p"Slal/ och godsel Sarlos. på grul/d av del dåliga vädrel vågade s'o Frallllör UI/gem s slörsla kaledral i ESzlergom vid DOl/allkrökel/ kaI/ lIIal/ se över tili il/gel/ av oss på al/ själv rida. gralll.lal/det Tjeckoslovakiel/ . I j1odel/ /il/I/S brol äslel/a k var elter brol/ SOIll spräl/gdes IIl/der al/dra världskrigel och iI/le ålerllppbyggls.

10 1 StA bakom steteo och stOd dlg lält pA rygg5100el Vaxla meUan lIn

DAGLIG MOTION GER KONDITION

5 Sirtande.. Stråck del eN! benel frnm , Iyft del rakt upp, sank igen och böJ benet

- hllw dJg upp pA Iå och

- sana

vaxelVlS hogerl YlInSler häl , golV!!1 $oen tili

Eftersom vi i vår målsäll ning för deth är numret ha r idro ll har jag bell om tillstå nd av G ymnastikförbun det all publicera eli gy mnastikprogram lämpligt för pensio närer. Säkert ha r Du he mma en SIOI. En stadig. enkel stol utan armstöd passar bäsl.

Min so mmarhälsning tili a lla glada pensionärer ä r: "Opp och hoppa . ligg ej och

dra Dig. Motione ra dag ligen. Dansa när tillfä lle ges. promenera och simma. nu när vallnet I.o. m . i skärgården är badvänligl. H är ute på mill som marland har vi hela 18 grader - rik tigt uppfri skande.

Det gymnastikprog ram jag föreslår här kan Du gärna upprepa eli Oertal gånger.

Det hela avs lutas med:

-

sv,"ga lIrTnama dlagonah

-

ruUa pA lIxlama

-

fOrill vaxehll.$ hbger/ v.l!ns·

tet ann ovet huwdet , en stor drkel, som nln du kam· mat d,g

knyta och stdlcka fingnlr-

- med hälen I golve! hela oden våxla meUan aft l!t1I tnIImpdynan och tåma berora golvel

KANSLI Indiagatan " 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets tefefon 90-791895.

Verksamhetsfedare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511 ·41177 Postgiro: 1203 95-8

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbott8n: Per Thomaslofk, Vasaesptanaden 20 A, 65100 Vasa.

Tefelon : 961-17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14 .

Ombudsmannens hemtelefon: 961-360366 .

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

JAG OCH MlN NÄSTA I en tid då slOra delar av jordens befolkning drabbas av förödande naturkatastrofer eiler utsäns för omänskliga Iidanden p .g.a. politiska motsänningar isin hemland undra r vi ofta här i vårt la nd hur vi kunde hjä lpa de nödIidande pA et! fö rn uft igt sätl.

Våstra Ny lands fo lkhögskola i Karis kommer all ordna en pensionärsk urs 19-23.8. 1991 , med temat JAG OCH MlN NÄSTA. På denna kurs berättar represe ntanter för Finlands Röda kors, församlingarna , Emmaus-Svalorna oc h Amnes ty Inte rn ational om den hjä lpve rksamhet de bedriver och hu r enskilda perso ner ko nkret kan hjälpa dessa o rganisationer genom medver-

SMÖRGÅSBORD ::~~: ~t

7 5 1" på 510leru ynl!rSti!I ka nl och sloo med tNIgge annat· Nl bakom dlg pA staten. Lyft ocn sank såtel

Sltta nde. Lyft våxelVlS vans· tet och hbger kni! och klappa på knhel med motsan

h.nd.

Det samma. men for vansler IIrmbAge mOI hbger kn& och tva r1o m.

gråMle över din Slol kiln du

tU1 mOlSlln sldll.

de solvallakursistern a. myc ket förtjänstfu lh . men fö r framtiden är det skäl all begränsa bocciaturneringen. så an bocciaspelarna också hinner avverka andra ak tiviICICr. Populä ra te motionsjippO! efter boccian va r naturstigen med o lika uppgifter all lösa oc h så ku nde man få bingo om man hade lUr. Padd ling och rodd fa nns på programmet . Iikaså ko rvgrillning oc h dans. ja int e orientering 311 förglömma .

Bäst i den grenen va r H ilding Nyberg , min namne . som löpte så bra en gä ng i FM- i orienteri ng (195 1). an jag fick permision frän RU K i Fredrikshamn. bara för all jag hade samma namn . Det var den gången jag he n e H ildi ng och inte J e rker.

Bocciavinna rc 1991 : Ture Engbcrg Harald Hägcrström Erik Nordström kan i I.ex . vä ntjänst- och klubbverksam hel. Från fö rsvarsmakten kommer en representant som berättar o m FN-tru ppernas viktiga roll i politisk t o ro liga länder och på kurse ns sista dag berälla r Karl Augustson frå n Tenala om hur han med hj älp av vä lvilligt inställda väst nylänninga r kun de o rga nisera och d ärefte r själv kö ra ne r en hjälpsä ndning tili Rum äni en se naste år.

9. 51n bakfram pA stalen med fbnema stadigt på go]vel, nlIk rygg och ena annen pA armSlooel Vrid den imdra ,mn bågen bakAt I skulder· höjd, med en blen länJnlng.

Del samma liU andra sidan.

Om det Inll? g~r an sltti!I gbra samma retelser genom an h!lla den ena handen pA

10. Stående bakom stolen. stöd dlg Iän på ryggstödeL För hbger hen liU sidan. lyft det Sb'åckl och tag en långt Sleg UI nU höger sida, böj knhna.

SkJut UrAn med nbger hen tiUbaka tiD utgå ngsställningen. Del samma med vaoster ben tili vaoster Sida.

Lyh del raka benel rakt hak-

å,

yttcfSldan IIV motsan lat.

..

SOFF-veckan för pensionärer

Soi ote soi i sinne när pensionärer motionerade

Svenska Penslonärslörbundets

19cn.

3 SlttlInde. Vaxla melllln IIn

4 Slttande. Sbilck väruler 111m uppAt så art handen snuddar llings hela sJdan medan du sträcker och ooJe! bverkroppen blel moi hågef For at· men ulA! net tili uI9ångsla· g<' Det SlImma med hoget arrn

gram all vä lja me llan, men det kan inte förnekas - boccias pelet väckte stö rsta uppmärksamheten. Genast frän tidi g förmiddag tili längt ut på eftermiddagen rullade klorcn nere på rcnn isplanerna.

För arrange ma nge n sva ra-

na I satel On! .rlle upp axIlIma. HAll spannmgen nagra sekunder och slappna av

- gå NOl staten

sanka ner

fram och tillbaka

-

Förbundets mo ti o nsdag blir bara populärare för varje år som gär. De n 7 maj åkte 147 pensionärer ut tili Solvalla idrominstilUl. Dagen var strålande. Soi och värme, precis sam mao förväntar sig en vårdag i maj.

Det fanns mycket pro-

Sltuande Knlp Ihop muskler-

"'"'" 2. San d'g pA slolens m,mfe kant. mm sA an du siller stadlgt. VaxJa mellan an

oa saml pressa handllatoma mOI varandm

Jerker

6

VIKING LINE SKARA 10-13.07.

SOMMARLAND 1200.·/600 barn Haglund från Vasa

KOLMARDEN 317, 2417 dagen framme nattbåtar. tr. 500.·/350.· barn Mäkelä fr. Kunkka via Kstad-

Uj-Abo KOLMARDEN 2817, 2018

hotellpaket. dagbåt hem. fr. 750.-/390.· barn Haglund från Vasa EN DAG t STOCKHOLM

fr 460.·1300.· barn Mäkelä tr KUrikka. anm aven 1111 resp Iral, OSKAA HAGLUND 962-27 265 AAAO MÄKELÄ 962·35 159

~ KRISTINA

\:WRESOR Kstad 962-1 1 078

U nde r ku rsdagarn a görs också en heldags utfä rd tili Sjun deä d är de ltagarna får bekant a sig med int ressa nt a platser och gårda r.

*

SÖFF-vecka n fö r pe nsionäre r hälls d en 19-23 augusti i Svenska Öste rbolle ns folkakademi i Nä rpes, Ytterma rk_ T e ma är " Väriden omkring oss". Skola ns Jä ra re och re ktor ko mme r all ge dig sill bäs ta i fo rm av fö reläs ningar, alte rn ativgrupper. ve rkstäder o ch samk vä m .

Gästfö re läsa re blir bland andra LiHan Iva rs, sam va rit ansva rig fö r f1 yktingmo llagnin g i Nä rpes, Marth a Bjö rklund som tillsa mmans med sin man for tili Ecuador d å de blev pensionärer , Lisa E nqvist missionä rsdo ller so m själv blev Tha iland missio när. Ho n kom mer all berälla o m barnen i T hai land.

Sångkväll med J anne Nyho lm , trädgä rdsparty, rosornas och roma ntike ns kvä ll med Närpes pensio nä rsförenings med le mmar so m speciellt in bj ud na gäste r , ingä r ocksä i prog rammet. I ve rk städe rn a få r man syssla med nästa n all t uppt änkb art bl. a . t uristspråk, fOIO, skrivarverks tad, Ijudve rkstad , d ra-

mao Ruth Bäckstrand tar deitagarn a med i upp igga nde mo rgo ngy mnastik i parke n , i gy mn asti ksa le n eile r på pro me nad . Ho n tar också haod o m den grupp so m viII de lta i se nio rd ansen , som är e n av alte rn ativgruppe rn a efte r middagsvila n . Musikavspä nnin g och going finn s oc kså med . Å re ts utfärdsdag gå r tili Kil en i Side by. Vi kommer all åka båt dit (de n so m viII) och buss he m igen .

Ki len är eli anrak ti vt turistmål med eli sto rt hem bygdsmuseiområde me d mysiga stu gor, bo ndgård med matservering, fiske muse um och saiteri m. m.

UPPlEV HElA DEN NYLÄNDSKA SKÄRGÅRDENI Resor 40 min - 11 till)1"ar. Restaurang med B·rättigheter.

Aven charter!

K1. 10.00 från HELSINGFORS tili - Borgå via Haiko on (fr) lö 1/6-1/9 - l ovisa via Pellinge och Kabböle ti 18/6-23n - Hangö via Porkala, Barösund och Ekenäs to 27/6-1/8 Förfrägningar och biljetter: - Ageba Oy 90-62 59 44 - Fartyget 949 200 603 - Rederi J.l. Runeberg, 915-14 3331, fax 915-17 53 31

11

Promenad bland sommarblommor

tar

För e n stund seda n unna·

enbart ett par av sina eXOlis-

de jag mig en paus i skrivandet. Det blev en promenad bland sommarblommor och andra växter. Trots all solen inte varit så intresserad av all Iysa så har växterna ändå belönat mig med all frodas.

Först inspekterades kryddväxterna. Rosmari nen står i egen kruka i år för all kanske ge en rikligare skö rd än senaste år liksom också en storbl adig basilika vars blad jag ofta rör för all kunna känna doften som passar så bra ihop med IOmater.

Persilj an i sin kruka har reda n en tid fåll ge ifrån sig kvistar som gett smak åt vår mat. Klippt på en enke l knäc kebrödssmörgås är persilj an läc ker.

I krukan med många "fack " frodas timjan och gräslök tillsammans med krasse. Oillen såddes först för några dagar sedan och har ännu inte grott. Kanske den såddes i senaste laget för all hinna ge skörd.

Bland blommorna beu ndrar jag den lill a tagetesblomman sam Iyse r gul tillsammans med en Ijuvlig doftan-

ka blommor kvar och några nya knoppar kan jag tyvärr in te upptäcka . Lukt,irterna klänger pii de tr dor jag spänt upp för dem och ger hoppeligen skörd småningom .

Miniazalean har blommat ut och nya skoll har kommit fram och blommar förhoppningsvis om eli år på ny tt.

Rosen jag fick tili Mars dag har li kaså blommat ut men är vacke r med sina gröna blad .

Blåkrage n som i fjol inte riktigt tri vdes är i år frodig och översåll ad av blommor med sin Iysa nde gula mitt.

Och hängca mpan ulan snurrar glatt runt isin korg invid fönstret.

Invid fönstret var det. Jag glömde visst all säga all promenaden jag tog gick på balkongen. Ali den är sisådär tio meter lång gör all där ryms en hei del. Riktigt sto rt svä ngrum återstår inte för familj en men det som finns räcker. Huvudsaken är all blommorna trivs och frodas .

När golvytan inte räcke r har jag tagi t taket tili hj älp. Där

de stra ndkrassing. En Flitig

trängs e nba rt huml o r och

Lisa eiler sam varian ten

getingar med blommorna .

också ka llas Guinea-Lisa blir bara mera frodig . Ly· sande rö da nej liko r tillsa m·

Och också de kommer tillrätta.

mans med mörkt rosa pe lar-

medan Törstiga Fredrik el- ,-_ _ _ _ _ __ _ _--' ler Gyckelblomstret varje dag ska ha sig en duvning.

D . v .s. de ga ml a blomfäste na

ska nypas av för Oli den ska ge nya och åte r nya solgul a blommor som belöning.

Dessutom ska den som eli av namn en säge r ha sig e n

dos va llen daglige n. TrOIS den fuktiga lu ften .

Ti llsammans med gyckelblomstren prun kar en heliotrop

va rs

underba rt

söta

doft vida överglänse r exempelvis den finoste parfymdoft. Färgen som är mörkt blå lila passar bra med den gu ldgula gyckelblomman .

Klängliljan har numera

LANKOSKEN KAHVI MYLLY

GolI kaHe, hembakat katfebrOd och småvarml. Om sommaren kan man kOpa k.eramlk, texl1Uer och Itäsnlderier I kvarnboden .

Oppet aJla dagar 9 - 22

MERIKARVIA, tai. 939·514 191

Modernt vaadrubem 3S mlcJpeTSOnldysn.

Bodgä;deT Tel. 967-t66 JO, Ieler.. 967-233 339

Soc:kcnvägcn 5 - Invid Pedcrsöre kytka

J-\/']CX fE:.!..:. ":", ( $0,;,'::';" ~ ~ I '1.\ ~ " .,. '\> ' c;':0)\I:I }i~~fO

~ 05000 REPLOT För nann.re Inrarmlllon och boknln•• r, rina (961) S20 020 dlcr teleru (961)520 247.

Mo.. tSommara Iigger UIe pl h ....omnul-

"'"01

RING 928-28040 Beställ stug- och semesterkatalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hoteII, pensionat, gästhem och i stugor.

Vi har cykelpaket, golfpaket fiskepaket och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dlna båtbllletter.

VIdeofi1m om Aland att hyra utan kostnader.

) ~_

,

1 ""-V

-~"h,"m ..:::-

~l

Y''i$

o

Gllandsresor PB 62, 22tOt MAAtEHAMN

dn'.,RtI2Potok"m' 'r~nel~~:~tlgefll ~r~::~a~~ ~ig~m.;'___ Visa hil, bådc medGbil C:;h blt. Motellet omrat. :.;:. __ _ tar 2 radhus mcd 8 vtlutrustadc lagcnhctcr på 27,5 ml, Lagenhctcma I r

Är Dina ben tunga som bly...?

~~d~S~hr~~r:;~~r~~:~c~:'~~~~r a~ ~~. ~~~~~~~~~karo~~ dio TV och tclcron. 1 motcllcu scrvic:canllggninS finn! cn restaurang rncd appen spis och ptan rar 70 person", IVl bUlur med gillenuga rar 20 per-

~~:s~~~ ~~~~ti~;ar

och c:ykJar kan hyras. ~~!!!!!~~~=~~=~::...::J='--

, I

______--'

Köp dln semesteraktie i HeI anslutna Westanlid i Korsnäs, och välj mellan över 2000 semesteranläggningar i hela världenl

Westanlid Ab erbjuder: • olika slags lägenhets typer på vacker strandtomt.

~

• aktiviteter året runt

• allaktivitetspaviljong med bl.a simhall, gym , sola-

~~_~~_~_~3~ •••

rium

• RCI-anslutning med möjIighet tili semsterveckor i hela värIden.

I I JA TACK. SÄND MIG NÄRMARE INFORMATION:

Lokal venbehandling i nyttljus

• NAMN: .. ..... ......... ......... ....... .... ... .... ...... ... ..... ..

När benen känns heta, kaila, tunga eiler trötta

I ADRESS : .. .. .. ............... .... .... .. ......... ......... ..... .

POST Nr ....... .... ... ...... ... .. ... .. .... ... .... ..... .......... .

TEL .. ..... .. ... ... .. ......... .... .. ... .. ....... ....... .... .. ..... . .

nya

Hirudoid®forte 4,45 mg/g mucopolysackaridpolysulfat

kräm / gel minskar svullnaden stimulerar den lokala blodcirkulationen • ytliga veninflammationer och blåmärken läks snabbare • smärtan och tryckkänslan försvinner Gelen svalkar angenämt, krämen kan användas också under bandage • •

Har du bestämt dig för all koppla av, då ska du också unna dig det bästa. Ombord på våra båtar har du aldrig trå kigt. Här finns aktiviteter och nöjen för både stora och små. Är vädret fim, passar du naturligtvis på all njuta av resan i en vilstol på soldäck.

'.

SommarboteU Bo blUigt I Jakobstad 100 mkI_1 dubbelrum lnkL liukost

GN

gone r får sig e n inspektio n

..

Färre hål i tänderna

KAFFEKVARNEN En annorlunda och trivsam rastplats aUdeles mllll riksväg 8, 38 km norr om B]Omeborg .

Boka Ålandsresan genom oss. Vi har endagskryssni ngar, hotellkryssningar, rundturer och arrangemang för bil- och stugsemestern. Kontakta din resebyrå eiler Silja Line direkt . för mer information.

Stockholm Åbo Marienamn 10.00 - - - _ 15.30 15.40 - - - - 20.15 20. 15 14.45 14.35 - - - - 8. 15 18.5-18.8 alla dagar

Förpackningar: 40 9 och 100 9 Bruksanvisning i förpackningen

SILJA LINE./t Helsingfors tel. 90-180 44 22 Åbo tel. 921-65 22 44 Mariehamn lel. 928- 121 20

Receptfri medicin från apoteket!

12

Sirkka Sundroos visade huvudstaden Hu vudsladen Helsingfors!

Hur mAnga gånge r har jag inte besökt den. Men Iän känna den har jag aldrig gjon. Del förstod jag försl under den rundtur Sirkka Su ndroos och Holger Schildls förlag tillsammans med resebyrå Ageba bjöd eli utvalt sällskap på i slulel av maj.

Orsaken var givetvis a ll Sirkka S:s bok Helsingfors inpA livel kommil av Irycke!. Förfallaren har fungeral som guide i Helsingfors un der nere decennier och är des utom Iredje generalionens helsingforsare och del gör all bo ken bjuder på informalion som knappast nån annan turislbroschyr kan ge.

Kryddad med den för Sirkka Sundroos typiska humorn blir boken en njulning från försla sidan tili den sisla . Ho n har Iyckals få med fakla bland rolighelerna fakla som pA del sället faslnaT i minnet.

Jag ska försöka referera den rundlur vi gjo rd e med buss och Sirkka S vid mikrofonen . Del blir givelvis en någon förkonad version men me ra slår all läsa i boken.

Slanen skedde från Nylandsgalan där del Schildlska förlagel finns . Efter några grundläggande o rd o m sladens historia och till-

komst kom vi fram lill stadens födelsedag som firas de n 12 juni varje år. Vi passerade gamla studenthusel där Väinämöinen och ilmarinen nankerar ingången och Glaspalalsel - del försla husel i funklio nalistisk stil i sladen från 1930.

Vi passerade marskalk Mannerheims ryllarslaty och riksdagshuse l. Finlandiahusel och Larin Pa raskes slaty.

- Hon gör inte det hon ser uI all göra. konSlale rade guiden .

Vi kte in på Hesperiagalan. såg Edesviken med småbålSnOllan . Sjukhusen passerades liksom också radio- och Iv-huse!.

Sen gick vi in under Ella Hiltunens Sibelius-monumenI. Med alla orgelpiporna . Av o lika kaliber. En turiSI lär i liden ha varil så nyfiken all se e ile r höra vad som fanns i en pipa så han slack upp huvude l i en . Och fastnade . Lyckliglvis med glasögo nen .

Slatsministerns anspråkslösa Ijänstebostad Bjällbo passeradcs likaså barnkliniken , Tölö barnhem och Dals sjukhus saml epide misjukhusen .

Ishallen känner de flesta igen liksom också Stadion .

Som byggdes lill en olympi3d sam inte blev av nämli-

gen OS 1940. Men som blev av 1952.

Belongklumpen invid ingånge n lill Borgbacke n är i verkligheten eli mo numenl.

Med nam net Modu li. De n he lsingfo rsiska humo rn har dö pt den lill Rok uli . E li ord som försl ås av de neSla fin lä ndare .

Vi å kte genom AlpkvarteTen sam man van Jigen inte

se r. Förbi bibliolekel fö r blinda - del visste jag överhu vudtage l inte all finns .

Stadsteatern är mäk lig och rymmer 900 personer i slora salongen och 300 i lilla .

Mo numentet öve r Miina Si lla npää - ni veI ho n som skaffade hembilräde na mänskliga rälligheter och som gell namn ål den stifle lse som upprällh ålle r Sjundeå bad och Gi rasol i Spanien - har det höglravade namnel Facklan .

grå som de nya ledspårvagnarna tillve rk ade i Sovje!.

Svält och nöd sysselsalle inle helsingfo rsarna fö r femsex å r sedan. Vi mådde bra.

Vi var redan inne på Somalia. Hur ha r vi tagi t emo l de arma nyklin ga rn a fra n della oroliga hö rn av vä ride n .

Här. dä r vi alllid va ril vana vid all Irakasse ra a lla som på någol säll avviker frän del va nli ga. är del myc ket svan all smälta all vi ö ppn ar våra gränser för tex vietname ser och somalier.

Eli argumenl har varil all dessa ull ä nnin ga r ko mmer hil och uln ylljar vå ra sociala förmåner. De l kan de i och fö r sig gö ra och det har de a ll rä ll lill c nligl de neSla av de sociala konvenlioner (avlal) som finns mella n många länd e r.

Dessulom har

de i vårt land pga av all de på e li e ile r ann at säll avvike r frå n den vanliga finländaren.

När de l gäller pensione r är regeln dock sadan . all ullänn inga r som inte omfattas

av e li socialskyddsavlal med Fin land måsle bo här minsl fem år för all tex få räll lill fo lkpension från Finla nd .

Sj u kfö rsäkringse rsä llninga r kan man få redan om man

har bosall sig här. dvs har fasl boslad _ Finla nd har gOIl o m o bebyggd mar ko Skall vi inle kunIla va ra ge nerösa och ta

e mo l asylsökand e människor i nöd? Vi har rum och vi har råd.

Ebba Jakobsson

Folkpensionsreformens fjärde skede sioner korr igeras. Att sa ml-

rln ge n

ma ka nsl

höjde

maKens pension tili 85 % av

liga

- Hon placerades så av Ville Wallgre n som väg rades eli lån i banken och han hämnades genom all låta he nne vända rygge n å t inrä llninge n , visste Sirkka Sundroos berälla .

Ho n tillade givelvis all nAgon bevisning över a ll his-

sa mma index. Att de ensam-

full

ståe nde fo lkpensionä re rn a kompenseras lill full o geno m e li höj l och lälla re alko mligl bosladsbidrag.

rin ge n träde r j kraft den l se pt ember i ar. D en första höjningen under den nya rege rin gen ~ir planerad för år

D et nu va rande rege rin gs-

1993 och dä sk ull e procenlen bli 90. Unde r va Ipe rio-

är utgivare.

Gurli

urmi

Vid riksväg I

Cafe Bageri Restaurang (A-rätt.)

Disco (A-rätl.)

Terrass (A-rätt.)

Badstrand

rä några tilläggsp latser på den populära

resan!

pensione-r jusreras e nfig t

prog rammel inn e ha ller mycke l längl del som vi la r fram iva r mOlion . Efte rsom sfp siner med i regeri nge n borde ju partiel också sta bakom formuleringe n i regeringsprogrammet. SiI Iycks inte vara fallet. I dagens ekonomiska läge finns - det Unde n ecknad deltog i e nli gl sfp inte utrymme för Svenska folkpani els pani- reformer . är motione n bedag i början av juni i Vasa. handl ades va r del e nd as l Jag hade lilIsammans med Håka n Nordman av riksGö ra n Sundström. ordfö- dagsmännen som stödde var rande i del Österboll niska mOlion. och kravet pa att pensionärsdistriktet. inl äm- regeringen slegvis höjer manaI e n mOlion tili panidagen kans/makens pension i e nli go m fo lkpensionsreformens het med principen om indifjärde skede. Vi efle rl ysle vid uell pe nsio n. all fo lkpensio nsrefo rm ens Regerin gs prog ramme l infjärde skede förverk li gas i neh ä ller eli villko rli gl löfte enlighet med lidigare löflen all slegvis höja maka nsl och rikll injer. Ali eftersläp- makens pensio n i e nli ghel nin ge n av folkpensionen i med principen o m ind ividuförhållande lill and ra pen- eli pension . Den förra rege-

FÖRNY AD MYLLYLAMPI

22.08-29.08. -91

folkpension.

Fö rä nd-

den planera s också en ni vä -

för höj nin g av folkpe nsio nen utöver indexj uste rill gen . Ni-

vafö rh öjningen ska ll ge nomföras så att den inriktas på vetenlner och pe rsoner med

sma pensioner. Ti li indexfrägo rn a ta r regeringen ställning efter all 1990 å rs pensiollskommitte arbete.

slutfön

sitt

Panidagen omfallade däremol all för höj ningen av folkpe nsionen med inrikl ning på ve le ra ner och pe rsoncr med sma inkomster för-

verk ligas. Nägo n lidpun kl antogs inte för fö rverk ligandel. Jag ö ns kar a ll a läsa re en trevlig samm ar. Vi återkommer efter se mestern

med bevakninge n av pensionäre rnas intressen .

Per Thomasrolk

PÄ POSTBACKEN I ILBY .~In 'if10 1'0 La Nonna eiler 4 · , f·hlj'Olih,jlft1

rt

GÄSTSPELAR med

Bordet är dukat! av : Tobert M . Cossa

ÖVersänning: Gilah GurOVllsch Aegi: Ingrid Söderblom Skandinavisk urpremiär tiU argentinska takler.

Välkommen!

Detaljerat program ingiek i God Tid nr. 3_

MYUYlAMPI RESTAUAANTS

Pris: 4.780:- _ Reseledare: Gurli

ma nga av dessa nyk linga rl

utlänninga r bl ivit trakasse ra-

uI över va Unet.

Wien och Salzkammergut

Vi har Iyekats

jag då och då å le rk o mmer lill , och som kanske kan stämm a oss tili en vi ss efterlänksamhct ha ndl ar o m e n fd a rbe lskamrat lill mig.

Han arbetade und er fem år inom Finlands lube rkul osprojekl i Somalia. där klienlelel oftasl va r sj uk a och döen de mä nniskor. Väl he mkommen lill Fi nl a nd har ha n lusl all vända lill baka. Det Slora deballämnel i med lel av ålliola lel i Helsingfo rs var nämlige n spårvagna rn as färg. . . Skall de vara grö ngula (ägg och spe nal) som förr i värIde n e ile r röd-

trave söndagseflermiddagsdisk , de klarerade Sirkka Sundroos .

Hon hade givelvis räl!.

Vi åkte över Hagnäs torg, Lå nga bron och förbi BOlaniska Irädgå rd en lill de n vackraste de len av vår huvudslad nämligen e mpiresladsdelen med a lla de pa mpiga E ngel-husen . Över Senalstorget tili Esplanaden med H avis Amanda sam ser

ningom tillbaka lill vår ulgå ngspunk!. Må nga ro liga historier och ännu mera information rikare om den stad som är vår huvudstad.

Det mesIa o m de n kan läsas i Sirkka Sundroos bok Helsingfo rs inpå livel.

Gö r det!

P .S. Omslaget är också rolig!. De l är gjorl av Bosse ÖSlerberg, som svarar för de roliga teckninga rn a i boken. Grafi ke rn Tuula Ahlfors har ul arbe lat o mslage!.

Och Ho lger Schildls förlag

Konsert- och operettresa tili

der. En sann historia sam

PENSIONSFRAGAN

- D et minner mest om en

torien är sann inte finns.

Via Eira tog vi oss små-

Sirkka SUlldroos, 80, debulalll i ! ör!allarsommallhallg med bokell Helsillgfors illpå livel.

Sä råkade vi finl ändare in i en olrolig lågkonjunktur hel t plölslig!. Nu skall vi vara beredda pa all skära ned på allt de l vi inom vä r relaliva välfärd byggl upp under flere år. Ali under kommande bäme lider kunna leva sill li v und e r åle rh ållsa mmare vi ll kor är inle läll . Fö r all klara del behövs kriser i sli l med dem ä ldre upplevde under vå ra se nas le krig och und er uppbyggnadsarbe le l efter fredss lule!.

TroIs a ilI hö r Finland lill världe ns Ijugo rik aS le lä n-

urmi oeh Ingemar Ringqvist.

Ring genast om Du vili vara me<! tel. 90-685 11 00 eiler 911-362 80.

1.

03100 ummela 912-35 177. lelerax 912-35 087 bille!. 949-446 374

FO,esl. sö må Ii on

Premlär: fr 5.7 kl. 19_00 7.7 kl. t9.00 8.7 kl. 19.00 9.7 kl. 19.00 10.7 klo 19.00

må 15.7 kl. 19.00 Ii 16.7 kl. 19.00 on

17.7 kl. 19.00

sO 14.7 kl. 15.00 och 19.00 sö 21.7 kl. 15.00 och 19.00 B"jenbeslällnlng lel. 90-728 4950 " .o.m. 2.6. 915-26930 kl. 13 -1 8

Tomater, ögonfröjd och läckerhet Salt och högt

Leas hörna Vå ra inhemska IOmater är verk ligen läckerhete r , jämfö rd a med dem ä r de utlä ndska ganska b leka i smake n . Men jag minns nog tydligt hur fasansfu llt min fö rsta tomat smakade. Jag kan inte ha varit värst gammal nar jag gick med min pappa pä torget oc h såg för första gå ngen locka nde röda IOmater. J ag fick en oc h bet förväntansfullt i den . 0 fasa

vad den smakade illa . Det skära en lack 3V loma te rna . räckte många år innan jag gröpa ur dem och fylla dem vågade eli nyll försök och med en mycket lös kÖllfä rs. då gick det bällre när jag De beströs med rivcn OSI strödde litet salt pä ytan. och får grat inera i 200" ugn Det är tider sedan dess och ca 15 min . God lunchrätl. nu avnjuter jag många toFyllda lomta ter II . Vi förmaträtter. bereder tomaterna sam Tomatsallad med lök. ovan och fyller dem med en Skär toma te r oc h lök i ski- rä ksallad lagad på majonvor och varva dem i en skäl. näs, som vi kan köpa färdig H äll över dem en lag av 3 på tub. Vi spa rar någ ra rämsk olja. I msk vinällika. kor a ll garnera med och ressalt och vitpeppar. Kyl salla- ten skä r vi i mindre bitar den innan den servcras. och blandar i majonnäsen + Om paprika hör tili det som litet finklippt dill . De serveni gillar kan ni skiva också ras avkylda, men inte iskalparika i salladen . la.

Pepparrotstomater. 6 10Tomatsoppa. I msk smör. mater , 1 1/2 dl vispgrädde , 2 I msk finhackad lök. 100 g msk rive n peppa rrot e ile r rök t ski nka. 2 msk mjöl, I pepparrot i tub , 3 hå rdkokt a 1/2 I buljong på tä min g, I ägg, salt , äll ika tili lämplig burk IOmater, vitp , salvia, I smak. Skär elllock av IOma- dl grädde . Skär skinkan i tem a på stj älksidan. Vispa täminga r , om den är mycket grädden tili sk um . Tillsäll salt kan vi ta mindre av den . pepparrot och de hackade Fräs ski nka och lök i felle t . äggen oc h avsmaka bland- tillsäll mjölet och buljongningen. Holka ur tomatema en. Lät soppan koka i 10 och fyll i blandningen. De min . Hä ll i grädden och avkan serve ras Lex . tili rökt smak a soppan. Den serveras fisk. t .ex. med rostade b rö dt ä rFyllda tomater. Vi kan ningar.

MEO SEArI(INOS BLÅA AVGANGAR Fyra personer, en hytt och en bilplats: totalpris bara

~ •

45

ÄRAOE PENSIONÄRER, renn inkOp ocll andra nOjan. rcscr pcngar ni på dcfiirblda avgångnr spamr ni

I PRlSET INIiAR AllJIO BllPlATS OCH l('fTT FÖR 14 PERSONER - PA NATTUREN OESSUTrlM FRUKOST nUÄGGSPRISER;

11111l1li"""'' ' •i.

Husragn 470,Husbil 240,-

SeaWind Ah SeaWmd Line. Sloltsgalan 70.20100 Åbo, lel . 921/301900

PPERA PA ALAND

BARBERAREN I SEVilLA

~

Lö

blodtryck

Vi vet alla a ll salte r är e li naturbchov för all vår lekame n skall mä bra och känna sig frisk . Enligt doktor D .C. Jarvis kan man säga all de huvudsa kligas te mine ralsalter som plnräffas i den mä nskliga organismen kan indelas i följ a nde viktighetsordning: Jod , koppar. kalcium, fosfor, ma nga n . natrium, kalium, magnesi um , klor och svavel i olika föreningar, vilka hä r förbiggås Tomat och bacon serverar förutom föreningen na trivi på rostat vili bröd . Pä ski- umklorid . I köket kallar vi van radar vi först ost med li- och vid middagsbord e t ka ltet fransk se nap. Pä den en lar vi den sistnämnda enkelt skiva lOmat och sedan ba- och släll " salt" .

Ni vet det dä r nä r nägo n co n. 250" i ugn tills baconet av gästema trax eher det blir frasigL G ra tin erade tomater Skär värden eiler ofta nog, värdtomater i halvor och rada inna n hä lsa r gästema tili dem i ugnseldsfast form. bords och säge r all o m Nisse Strö ost på ytan och lägg yt- sk ulle vara h ä r , "vad skulle terligare en smörklick på han d å säga": jo . "aj det var varje lOmat. 5-10 minuter i sant det , skål och välkomna 250 grad e r är lämplig tid och tili bords" . Varför det hä r nu då? Naturligtvis för all få temperatur .

SALTA BITEN ! Hör och Lea Anderson hä pna, nåja det har ni gjo n må nga gånger tidi gare. J ag ä r ju som va nli gt ute , inte i ogjon, med dock väder. Saltet ä r nu e n gå ng för alla förbjuden " frukt ". Men nu måste jag komma tili pudelns kä ma. Ni vet d e t där med middagsgäster nä r en och annan, ulan att ens smaka på maten , - med frenesi 1.3 och 4 augustl skakar hälften av saltkarets innehåll öve r sin o rörda porrion . Tänk viJken l'a rrig" FOLKOPERAN, Stockholm gäs!. Vä rdinn an biter sig i Biljener: KULTURCENTRALEN. box 1t4. SF - 22101 Marlehamn Tel läppen för a ll inte säga näFrånF~å~r~~a~ J~ ~6~640 go n oehenänkt artighel.

Visst har vi taiat om farligheter när det gälle r vår KARLEBY RESEBYRÄS kommancle resor: vanliga husmanskosL Ät in2-5. 8.

Londskompsreso tili Stockholm te för mycket fell , akta dig för smör, hur står det tili 8·1 1.8. FisKereso nfl Hemovon och AI/onten med dill ko lesterolvä rde, se 24·31.8. Veferonreso tili Aunus, Petroskoi och tili att ta rme n tömmer sig Podporose dagligen pä en bestämd tid.

6-15.9.

Språk- och kullurreso tili Eng/ond ach Wales ät mera fiber. Då jag en För mero information , kontakto : gå ng sade å t en patient all han skulle ä ta fiber , undrade han vad det var för når , Stfondg. 17 Karleby tel. 968-23 811 gOl. J ag förkl a rade all han __ .

Koustinlie 1, Kouslby lel. 968-612 200, 612 202 skulle ä ta sallat och kli. Han BÄSTA PENSIONÄRER var litet fömärmad d ä jag Vi bet:iänar Et i östra Finska vikens skärgård med M/S AlIA och kommit med d e t enk la förM/S OMEGA, 86 resp. 80 passagerarplatser. slagel. jordbrukare som han U/'UETRAFlK: • Pyttis kyrkoby - Fagerö 11 .6 - 13.8 tisdagar och söndagar avg. var. Hans sva r var. "dokfrån Pyttis klo 10.00 to m skall inte be mig äta • Lovisa Skeppsbron -Svartholms sJöfastnlng 2.6-25.8 söndagrö nfo der det ger jag ä t gar kJ. 10.00 - 14.00. 3 .7 - 31.7 även onsdagar kJ. 12.00.

Chartertrafik enligt överenSkommr e_tse _._ _ _ _ _ _ _---, kuddo rn a och kliet laga r jag "mås~" (IV åt hönsen". Det b lev med de t oc h mage n blev a ldrig rikti gt ha rasc hå.

Ko leste ro lct lä r nu inte e nligt förljudande vara sä farligt. värre ä r det i d ag med salte!. Mindre sa lt i vån dagliga bröd Iyder i da g den moderna sen tensc n.

De t ha r namligen visa t sig all det a r sa ltet som ä r den ~ ~ största boven i våra kon~ ventionella dietbestyr. BOrl med saltet. det höjer blod·1· tryckel.

Vid företagna unVI VILL BETJÄNA DIG MED SAKKUNSKAP dersökningar ha r det framOCH GLÄDJE. gatt all sa ltet bon, betyder

..,...

Sö

Stuvade tomater. Ä r man vegetarian ä r det kanske inte så lä ll all hilla p å nya grönsaksrätter. Denh är rätten serveras med koki ri s och är enkel all laga . Vi lagar en vanlig vit sås på 1 1/2 msk smör och lika mycket vetemjöl. Såse n späds med 2 dl mjölk och smaksältS med salt och vitp. Skä r IOmaterna i bitar och tillsäll dem i såsen just före serveringen.

Tomaterna som innehåller mycket vätska gör såsen lös och det måste man ta hänsyn tili vid tillagningen .

Karleby Resebyrå Ab

.................................

:.

I• : :

~

VÄLKOMMEN TILL OSSI

•

Trevlig sommar!

[AJAfF FASTIGHEYSFURMEDLlNG

i•

C-J. Karlsson :

Östermalmsg. 31 , BORGÅ tel. 915-131 000

.................................

., :

1 en lanthandel i Hagfors i Värmland kom en gumma in för all handla.

Lanthand laren: - Vad får det lov att vara?

Gumman : J ag skulle ha jäst för 5

öre.

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professo r mer ä n dagliga int ag av blodtryckssänkande table tter. Genom en mAttlig sän kning av saltel visar a tt man för vån lands invå nare i gengäld kan vara utan blodtrycksmediciner, och man kan spara 400 miljoner mark årligen . Vidare har det konstatera ts atl människan är i behov av en daglig saltdos om 1-1.5 gr salt per dag.

Finländska män äte r ungefär 12 gr och kvinnor 10 gr dagligen . Detlönar sig all minska med salt och det har tydligt visat sig all i och med att saltmä ngden minskas antar också blodtrycket normala värden och antalet dödsfall i hj ä rt- och hjäminfarkte r minskar på eli markant sö t!.

Det mesta sa lte t vi ofö rskyllt får i oss kommer från korv . ost och bröd. naturligtvis också från sa ltgurka och från halvfärdig mat och naturligtvis ocksä frän färdig ma t.

Det går läll all lämna bort saltet ivardagens hush å ll.

Tili en början verkar det man ä ter sma kar faddt p å någo t sätt, men man vanjer sig snarl vid den saltfria dieten . '1 de nesta fall sjunker blodtrycket nä r saltmä ngden sj unker . men vi mä nniskor är ju så olika konstruerade all inte a lla individe r reagerar på samma sätl. Om inte saltfrill hjälper m ås te mcdicinering pågå. - men -? Ät a lltså härefter saltfri ma t. men undvik inte direkt kolhydrater och fell , närmast djurfett. Fiskfell har jag lå tit mig berättas är däremot mindre farlig!. Men hur det nu sen ska ll gå med si lle n , den är ju både fet oc h salt och god ibland. Kroppen reage rar visserligen för någon gå ng lite t sa lt S3 all man börjar tö rsta me n vätskan sa mlar salte t i kroppen och lä ter oss IAta! Med en god och sa ltfri , dock icke alliskt sa ltfri . so mmar. so mmar med si mning och na turli gtvis en li ten pOrlion daglig mo tion ,

ö nskar

issc

Gumman stod och säg pä handlaren när han mållade med kniven och så utbrast hon: - Det är nog bäst jag tar för 10 öre, annars skär du fingrama av dig.

14

Seniordansledarna på träff i Danmark Seniordansledarna i Europa brukar sa mlas tili en ge-

mensam träff vartan nat år.

Den 5. Internationella Seniordansledarträffen hölls i Dan mark i å r, 27.5-1.6.

265 deltagare från 8 länder hade samlats för all dansa tillsammans i Fugls0centret i Mols på Jylland. Från Finland deltog en grupp på 29 dansledare.

Da nsträffen hade lagts upp så. all varje land fick disponera 1 112 timme för all berälla om sin verksamhei. introducera si na egna danser och sedan leda alla deltagarna i dessa danser.

Oppningshöglidligheten pä måndag kväll visade all sex av den danska seniordansföreningens slyrelsemedlemmar gemensaml bar ansvarel för den stora lräffen . Dessulom presenlerades lvå förgrundsfigurer inom dansk seniordans. EIlen Bj0rn Andersen , som hade infön seniordansen i Danmark och Inge Merele Gerwig, som lillsammans med llse TUli hade fått igång verksamhelen i Tyskland. Inge r Mereles namn finns med på flera dansbeskrivningar. Hon ledde ocksl1 dagligen övni ngarna i Lancier-dansen .

Grupperna marscherade eiler dansade in i den slora, lrivsamma gymnasliksalen. en represenlanl stod p~ eSlraden och berällade på tyska-danska-svenska (ibland lilel blandal) om vad scm rörl sig i seniordansarbel ei i det egna landel och så tog en eiler lvå hu vuddansledare mikrofonen och ledde försl gruppens uppvisni ng och sedan hela den vä ldiga församlingen i dan-

sern3 .

Man kunde konslalera. all flera länder denna period hade lagl betoni nge n på folkdanser. T .ex . Schweiz visade helt enkelt sådana folkda nser som de ans g all äldre människor borde kunna klara, ulan all danserna på någol säll omarbelals.

Sverige hade några fo lkdanser som hade omarbetals lill seniord anser. Österri ke anvä nde klassisk musik . som I.ex . en lurkisk ma rsch lill sina danser. Också Danmark hade flera folkdan er

pii programmel. Tyskland framförde bl.a. de n kända seniordansen Kl einer Figa ro frän Nordlyskland och e n omarbelad nordlysk folkdans "AchlerGm" (nordt ysk dialekt för "a klerut ").

Feslliga och humorisliska var såväl den belgiska som de n hollä ndska gruppens danser, särskilt för all deras huvuddansledare va r så roliga belgaren (fla mlä ndaren) Ja n dö ples av vår grup p lill " Ho ppla ", efle rsom han eggade oss med si ll ho ppla. hoppla, medan vi dansade .

Efler dage ns danspass fick man rÖSla fram den dans man hade lyckl bäst o m och de 5 främsta danserna skulle sedan uppföras pä avskedskvällen . Tili den finländska gruppe ns stora glädje kom Lullu Palmgrens SurpriseFox pä försla plals, med det högsla antale l rÖSler. Hennes Rumba-Mixer kom som lvåa. Också Kale Björkmans Samba Variante fick eli slo rl anlal röster och den svenska gruppe n inbjöd vå r finländska grupp all dansa Hellen Ta llqvists ElIans Jenka som e li extra pro-

JAG OCH MlN NÄSTA 19-23,8,91 Kursen ger Informatlon om vad ollka organlsalloner och samfund som sysslar med hjälpverksamhet oeh diakon i (Röda korset, Emmaus, församllngarna m.lI.) kan erbjuda pensionärerna i form av väntjänst, klubbar ete. Allmän Information om organlsatlonema oeh samlunden ges oekså . I programmet mgår föreläsningar , dlskussloner, en exkurslon samt ollka kvällsaktiviteler.

Pns: 750 mk, helpension; (550 mk uta n logl) .

Kostnader lör exkursion lillkommer.

För ytterligare Inlormation om kursen kontakta kurssekreterare Ann-Charlotte Måtar 911-33144, 32688 (kJ. 8.30- 15.00) .

Nyss hemkommen frän tresserade av kurser sam ria, som alla gillade i del Svenska studieförbundels gäller livsfrågor, hälsa och vackra vårväd rel. Dä refter cirkelledarkurs på Finns å ldra ndel ? Nu hade vi en drack vi avslulningskaffet folkh ögsko la i Esbo den modig manlig dellagare med och diskulerde hur man bil15-16 maj 199 1 ä r jag full i kursen. dar sludiecirkl ar och kan ha Som Iyckad och innehålls- roligt tillsammans. Kom Du av kreativilel och nya ideer, som ma n får då man går pä rik avslulningspromenad också med en a nna n gång, ordnade kursledare Christi- del lönar sig. kurser.

Mirjam K alla n d förel äs- na L å ng en kulturorienteCarita Backman le om vuxenpsykologi: bio- ring med frågor som gällde logiska åldersförändringar, Finns och Esbo gå rds histopsykosocial utveckling, mognad. inlelligensulveckling och om förm åga n all lära sig nyll på äldre daga r.

Hon slulade med orde n av He rades: " Ali undervisa ä r inle all fylla e n hink ul an all lända en e ld ."

Birge r T ö rn e r berällade o m livskonslnären Jules Sylwa n och samtidigt fick vi Iyssna lill musik av hans många ga mla kända melodier.

Sen har vi vå r mångsidiga Marga rela Kivioja med sill kunnande i sillgy mpa, a ndningsleknik , hur vi bör olja vä ra leder med o lika röre lser. Andning och rö re lse ä r vikliga för all vi s kall hälla oss friska och inte känna oss oviga tili kropp och sjä l. Del är ocksä vikligt all va ra akliva tillsammans lä nka positivt (jag ka n och jag vili) .

Hur kunde vi få fler män in- Margareta Kivioja inslruerar riktiga friskvårdsrörelser

1-;:==============================================================:;

gramn ummer. Flera av de båda gruppern as medlemmar hade kläll sig i folkdräkl och vi sjöng en svensk fo lk visa medan vi dansade jenkan. En dansledare frän Wien berällade all hen nes grupp alltid ropar "Senio rhumpa". när hon låter dem välja en favori tdans!

Vår grupp bidrog tili programme l med Kale Björkma ns vackra da ns Fiir llse. som hon hade gjo n lill llse Kassner, vår vä n och läromäSlare i Tyskl and. Den framfördes i gruppens marimekko-kjolar.

Inger Merete Ge rwig hade gjo n e n myckel trevlig grä nddans, som vi dansade lill ASlrid Hanwi gs pianoackompanjemang.

De n sisla e flermiddage ns program upptog e n evalueringssession, där man funderade över vad lräffe n givi t och i konslruktivl syfle framfö rde både kritik och beröm av de n 5te internationella danslräffen . Man ville framföra lll hö ra vad delt aga rna tyckle all arrangörerna av följande lräff borde beakla.

Nä r avskedskvällens sisla

PENSIONÄRSKURS

Lägg Iiv tili åren

WEEKENDKRYSSNINGAR TILL BORNHOLM, GOTLAND OCH ÅLAND med BIRKA PRINCESS 13/6-15/8.

Visst skulle det vara härligt all kryssa Hte längre den tid på året då vädret och skärgården är som allra vackrast. Under tio sommsrhe1ger med bötian 13/6 kan vi nu erbjuda en kombinerad kryssningsresa med BIRKA PRINCESS. Resan går tili tre av Östersjöns vackras!e solskensöar, 9anska BORNHOLM, där vi lägger tili i Rönne, svenska GOTLAND, rned rosornas stad VlSBY, och ALAND, med sjöfartsstaden Mariehamn_

Tejn hauTI, en au Bonlholm s gemytliga städer.

ARTISTER OMBORD

Pris per person:

Roger Pontare 1117

An181 pers.

I hyucn

C·HYTI

B·HYTI

A·HYT7

•S

1.450,1.660,-

1.840.2. 180.-

2 1

2.080,· 3.340,-

1.620,1.885,2.415,4.005,-

REDARSVIT

2.860.·

4.330,_

4,890,-

7.830,.

I Jiriset i~år kryssning i vald hyttkategori. På BIRKA P NCES : 3 rniddagar (tre rällers) och 3 frukostsr. På AmorellalIsabella 2 smörgåsbord, 1 frukost.

Barn under 2 år utan ef.en bädd betalar 200,-.

Barn under 12 år erhAI er 50% rabatt i ordinarie bädd.

Extra övernattning i Mariehamn mot tillägg.

KRYSSNINGSFAKTA

Anita Strandell 2517, 818 Rollin' Phones 1/8, 15/8 Reservation för ändringar i programmet.

~ ::-

diaJ

C R UI S E S =

Resan borjar torsdagar kJ. 21.30 från Åbo eiler Nådendal tili Stockholm. Tid fOr sightseeing innan BIRKA PRINCESS avgår kJ. 18.30 rnot Bornholm. Vi anländer tili Rönne vid 13-tiden på lördagen . På lördagskvällen avgår BIRKA PRINCESS från Bornholm och strax ener lunch på söndagen är vi i Visby. Där kan vi njuta av staden tili kvällningen då vi avgår tili Marieharnn. Ankornst Marieharnn rnåndag morgon kl. 07.30. Här lärn1lar vi BIR~ PRINCE SS och har tid att hese sjöfartsstsden Marieharnn innan hernr.san börjar kJ. 14.40. Ankomst Abo kJ. 20.10.

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA St,andpromenaden 1, 10300 KARIS

LiII·Babs 18/7

BOKNINGAR: ÅLANDSRESOR 928-28040, Pipsan Carlson

15 BEST ÄLLNINGSBUSSAR :

OPTIKER

Ab Tidstrands Linjebil trafik LOVISA Ingenlorsv 4 Tel. 915-531865

07900

BESTÄLLNtNGSBUSSAR WERNER HENRtKSSON A8 80RGA

Tel.

915- 17 1042

INGVES - BUSSAR

OY ALBIN STRENG Ab 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

GULD

Gynna våra annonsörer

Beställningsbussar.

Närpes, 962-420 48 Vasa, 961-11 2048

KARIS @PTIK Kb

UR - OPTIK

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan " tel. 911-71 1523

KOpmansgatan 11

®r--

;ie~

,.

ore\\el

Restaura~ tel. 926-312 02 Öppet alla dagar

Lö - Sö Matse,ve ,ing

(')«,,-,

.. 91 1-30 3 64

Karia. Bu ••tat ion

StAende bo,d

65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

OPTlKERSERVICE TlDsBEsrÄLlHING Tlll

KARIS . Kopmansgalan 4 Tel. 911 -30 161

Välkommen tili Korpo 1

Auto-8uss Bäck & Östman Fattiggränd 6

Vuolikalu 13 Berggallll'i 13 10900 Hilnko 10900 Hangö Puh. 911/ 84830 Tel

Kungsg. 8. EKENAS Tel. 911·629 49

10 -1 6

Färgstarka resmål ÖSTERRIKE RUNT

GOTLAND

MED PRAG , DRESDEN OCH BERLI

MEDELTlDSVECKA Avresa 7/8 Reslängd 5 dagar Pris FIM 2.425

Avresa 14/8 Reslängd 12 daga r Pris FIM 5.270.-

JUBILEUMSRESA

BODE NSJÖN

SCHWEIZ

MED MAINAU OCH LIECHTENSTEIN

700 ÄR Avresa 1219 Reslängd II daga r Pris FIM 4. 245.-

Avresa 3/8 o. 24/8 Reslängd 9 daga r Pris. 3.395 . -

- lngen kontoöverföringsavgift.

-lngen kontantbetalningsavgift.

- lngen expeditionsavgift pä Iän.

- Avgiftsfri väJcling av kontantvaluta.

- Avgiftsfritt snabbkontoutdrag i kassan.

- 50 % rabatt pä ny tt bankfack.

- Avgiftsfritt bank- oeh snabbankskorl.

- Avgiftsfri betalnings tjänst.

- Förtursrätt tilllän.

- Egen bankrådgivare.

Bl.a. dessa förmåner fåe Du som preferenskund :l.r 1991. Förmänerna är i kraft kalenderårsvis oeh preferenskundens makaJ make kan få samma förmäner. 1 år förutsätter preferenskundskapet minst 50.000 mk i depositioner eiler ett lö nekonto med kredit med en limit o m minst 50.000 mk.

Närmare informatio n får Du i våra kontor - välkommen '

HSb· ~HSp Helsingfo rs Sparbank

.Fredrik Hagelstam, j öreningen Hem och Skola:

CYKELHJALMEN EN SJÄL VKLARHET med i höst när de börjar i tred je klassen .

- Vår avsikt är att ändra på elevernas inställning tili cykelhjälmarna . När barnen ser an alla andra använder hjälm . blir det en självklar sak att de också skall använda dem . Del har också blivil betydligt mera allmänt att använda cykelhjä lm jämfÖrl med t.ex . senaste år.

Gåvan har blivit väl emotta-

gen. och jag tcor också. att hjälmen kan bli t.o.m . e n modesak . De vuxna borde fö regå med gott exempel och själva anvä nda hjälm. för när eleverna fl yttar tili högstadiet. glö mmer de lätt att använda sin hjälm . Det borde vara sjä lvklart att människor i alla å ldrar a nvänder cykelhjälm . - Enligl skolans regler får eleve rna cykla tili skolan först då de

Optikos

"'--i: Aschan Ky

BROMANS OPTIK

va,d_ 11_00 - 13_30

Endast 1 HSb kan Du vara preferenskund!

- På initiativ av före ningen Hem och Skola infö rskaffades redan för andra gången cykelhjälmar äl andrak lassis terna i Granhultsskolan i Gra nkulla. Helsingfors Sparbank hjälple oss att förverk liga våra planer. berättar föreningens ordförande Fredrik Hagelstam . - På skola ns avslutning fick 50 e lever va rsin ny cykelhjälm . som de anvä nde r från och

HSB s hus vld lorget lel 298192 7

MATSTÄLLEN

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911-8 1004

KYRKSLAn

~~, OPTIK

BACKM ANS OPTIK

HANGÖ TRAFIK

Tel 9 11 ·309 40

1 MOZARTS VÄRLD

TYSKLANDALSACE

EN RESA 1 MUS IKENS , KULTURENS OCH NATU R ENS TECK-

VINRESA TILL ROMANTlSKA RHEN OCH HISTOR1SKA ALSACE

EN! Avresa 27/8 Reslängd 10 daga r Pris FIM 4.710.-

Avresa 21/9 Reslängd 9 daga r Pris FIM 3.595 .-

SKOTTLAND HISTOR IENS OCH ROMANTIKENS LAND Avresa 10/8 Reslängd 13 daga r Pris FIM 4.935 .Pris frä n Ma riehamn Anslutning fra n Helsingfo rs- Åbo - Nåde ndal

Bussplan, 22 100 MARIEHAMN

börjar i tredje klassen . Det är då vi a nse r de m va ra mogna nog att kla ra sig med cyke l i lCa fike n. säge r Fredrik Hagelslam. - Vi viII . att barne n an vä nde r sina hj älmar nu o när sommaren är här och när hösten kommer och de är medlrafik ante r på sin a sko lresor.

- Vi Iyc ke r att de n målsättningen vi satt upp fö r denhär kampanjen har uppnåtts. Om vi nu lovar. att ock så näs t3 års Ivåo r kammer a tt få en egen hjä lm sam present . är lockelsen stor fö r föräldrarna. all skj uta på anskaffandet av hjälm fa stän barnen de facto eyklar åtminstone på gårdarna mycket före de har gått ut tvåan . Därmed skulle vår kampanj ha direkt motsatt effekt än den avsedda. Hem och skolas styrelse har dä rför beslutat meddela . all vi inte kommer att fortsätta denna lCadition under kommande år.

- Det kändes nalurligt

för oss all ta ko ntakt med He lsingfo rs Sparbank . fö r ba nken är akliv i Grankulla och gö r e li gott arbele bland barne n och jag viII ännu tack a Helsingfors Sparbank för bistånde t lill de nna kampa nj .

- Helsingfo rs Sparbank hä ller en aktiv konta kt med sina ba rnkunder. berättar direktö r Henrik M. WikSlröm på HSb:s kontor i Grankulla . - Vå r vc rksamhet sker i huvudsak via Ekklubben. Klubbens målsättning ä r all ge un gdomarna ekonomisk information via

sin ege n klubbtidning. När vi senaste år var med för första gången all tillsamma ns med föreningen Hem och Sko la dela ui cykelhjälmar . beslöt vi oss samtidigt för all fOrt sälla med denna ve rksamhel även i år.

I

-

yard . kl. 11-14 Ingår sailadsbord, dagens soppa varmrätt o.

kalle Alternallv g,lII rätter (kött eiler Ilsk) frä n menyn • Söndagslunch

Irin kl.

12

salladsbord rätter fr. 50,• A-rättlgheter

VÄLKOMNA!

mJ1

•• ID~DIB[ILI~ Re slaurang Bankg. 7 - Nykarleby Tel. 967-220 223

H ur är det att vara Jo tack , det är upp och hissinspektör? ner.

Uleåsalo är ort i norr Kryssc t i nummer tre av God Tid har uppenbarhge n berett läsa rn a- Iösa rn a svåri ghe ler. Många är också de komment are r som bi foga ls lösninga rn a. Del är pecielll ort en i narf sam bercu svarigheler. O ch svare l blir fö ljd ri kl igl Uldsa lo.

Del o m ses pii bal ar eldf1amma - inle e ldflammo r - och fö r fack fö rr a nvä ndes beleckninge n La. O n en ska alhs;' inle va ra Ulea borg vilke l legal na rm aS I lill ha nds.

Me n da hade kryssmaka re n

lan sa mtliga insä nd a lösnin gar.

De nh är gå ngen gå r priserna - musikkasse tterna lill fö ljande fem persone r: Henrik S e le niu s. Högbacka.

Linnea Sa lin . Ka rl e by. Maj Li Ij a. He lsingfo rs. Linnea A n d e r sso n . Pa rgas och EI a H e d e n g r e n . Esbo.

Vi gratulerar vinn arn a.

Lösninga rna lill kryssel i deua nummer ska vara re-

da kli o nen lillha nd a senasl de n 29 augusli 199 1. Sänd dem unde r adress: G od Tid .

Ce nlralgalHn 13. 10300 Karis. Märk ku ve n e l " Krys 4".

Prisern a blir da Sirkka Sundroos bo k He lsingfo rs in säkcrt inte va rit Hasse.

TrOIS svårig he le rn a har på live!. Den ga r som fö ruI 143 lösninga r ko mmil 1111 tili fem vinnare sam dras reda kl io ne n. Hur mä nga av bland sa mliiga insä ntla lösdem som är rälta lö nin ga r ningar. räkna r vi inte. Lo ttn inge n Lyc kH lill med kryss lösav de fe m prisern a ~ k e r me l-