God Tid 5/1991

god

Läs om Karis på uppslaget.

Argång 19 Nr 5

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

10 september

Karis i blickpunkten

Karis välkomnar tili kulturdag den 30 oktober. Då "ar den frodiga grönskan förbytts i "östens merafterfärgade nyanser. Här en del av Karisfrån Illften sell med Västra Nylandsfolkhögskola iförgrunden.

Foto: FOTOMIC

KULTURDAG

pA LÄRKKULLA

i Karis 30.10.1991 PROGRAM .~

Muslk av en stråkorkester från Kansnejdens musikskola under ledning av Helge Dahl Hälsningsord: Gurli Nurmi Sång: Caj Ehrstedt ackompanjerad av Olav Söderström Fesltal : Ralf Backman Sång av pensionärskören under ledning av Jonatan Lutz Musikprogram av elever vld Lärkkulla, musiklinjen under ledning av Olav Söderström Avslutningsord : Jerker Nyberg Modersmålets sång KAFFE

Samllng i S:t Katarina kyrka i Karis kl. 12.00 Kyrkan presenteras av Bror Nyback Sångprogram: Caj Ehrstedt Andaktsstund : Bror Nyback Lunch på Lärkkulla kl. 13.15-15.00 Festprogram i Auditoriet kl. 15.00

Anmälningar löreningsvis tili förbundskansliet tel. 90-79 1B 96. Deltagaravglften: mk 100 - per person inbetalas på konto 405511-40001177 i Helsingfors Sparbank senast 25.10.1991 .

Väl mött i Karis på kulturdag i muslkens teeken.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.l.

~/

2

Här skall sparas S edan den nya regeringen trädde tili har ordet spara blivit eli synnerligen populän ord i vII ra medier. Man kan knappas t öppna en tidning utan all träffa pII uppgifter om hur man skall spara både här och där.

S taten . kommunerna och antagligen ocksll vi alIa skall ägna oss IIt all spara. Frllgan är egentligen hur mycket och när vi skall kunna spara .

V i har blivit upplysta om all vi säväl i stat som kommun i II ratal har levt över våra tillgllngar. Dessutom har vi fäll veta all förulOm det kommunala och statliga slöserie t har vi vanliga medborgare genom omllllligt de ltagande i den s.k. konsumtionsfesten för e li par II r sedan bidragit tili all vi hamnat i dagens betänkliga sitution . Nu har emellenid de makthavandes ögon öppnats.

V ägen . som skall leda oss fram ur det som kallas depression , hete r sparande. De n saken har småningom börjat klarna fö r oss alla.

Sedan insikten om all vll r räddning ur djupdykninge n kallas sparande . kommer den intressanta frågan .

Vem skall spara och vem skall drabbas av sparandet inom den offe ntliga seklOrn ?

F inansministern ha r händerna fulla med all med jämna mellanrum komma med nya förslag tili sparande. Det e na förslaget ä r kanske lika realistiskt som det andra eiler tvänom . Som eli gOIl teeken kan vi betrak ta de n nyv unna insikte n om sparandets nödvä ndighet. Men lika överens är man inom de olika grupperna i vårt samhälle om all för vå r del kan inget sparande komma i fråga. Förut om all sparandet för vår de l skulle drabba oss oskäligt hån skulle det även med tanke på la ndets framtid få oöverskådliga följder.

En

ve rklig nyhet är förslaget om all de offentligt a nställda skulle få e n två ngssemester på tvll veckor uta n lön. De n slutliga målsällningen på det hä r området synes va ra. all de statligt och kommunalt anställda sk ulle ställas i samma position , när det gälle r anställ ni ngstryggheten. som fo lk inom de t privata näringslivet.

nämnas förslaget om att ingen indexförhöjning av pensionerna skall verkställas vid ingången av det nya året.

F örhöjningarna av folkpensionerna har i ston sett följt levnadskostnadsindexets stegring. Justeringen har beaktat den förändring. som skett under det gå ngna äre t. Systemet har a lltså kompenserat den kostnadsökning som skett under föregående å r. först vid det nya å rets ingång. Della förfarande har lell tili att folkpensionstagarens inkomst under förloppet av några år reellt har minskat med drygt tio procent. De har följaktligen redan mer än tili fullo gett sitt bidrag tili förverkligande t av det planerade samhällsfördraget.

Eftersom övriga inkomsttagare redan under det nu löpande året har fått sin del av förhöjningarna. ä r det inte mer än rimligt att även pensionstagarna såsom ti· digare får sin del i efterskott vid ingången av det nya årel.

vi mot förmodan skulle få en sänkning av pris- och lönenivån i landet kommer indexbindningen av arbctspensionerna att inverka så. att pensionerna

följer den a llmänna utvecklingen. Hä r skulle vi hamna i en tidigare oprövad situation. Sannolikheten av en utveckling i denna riktning synes dock va ra i det närmaste obefintligt.

D et är ofta så att socia lväsendet under tider av sämre konjunkturer först av a ll a drabbas av stora inskränkningar. Förslag o m a ll besök på hä lsocentralerna skulle beläggas med avgifter ha r likaså framkastats .

Det är uppenbart att detta ur vå r synpunkt är fullständigt oskäligt. Det ä r självk lan all dylika avgifter inte kommer att drabba alla medborgare i samma grad .

Det ä r framförallt pensionärerna som här skulle drabbas. Emedan åldersnivån likasom antalet pensionärer hela tiden stiger är det inte tänkban att några större inskränkningar inom åldringsvården skall kunna genomföras utan en betänklig sänkning av nivån.

D en nuvarande generationen pensionärer fick minsann i sina yngre år lära sig att spara . Många av oss fick offra f1era av sina bästa år i militär- och fronttj änst utan ekonomisk utdelning. På hemmafronten fick kvinnorna sköta både männens arbete och a llt övrigt, som skulle göras . Något som sku lle kunna ka ila levnadsstandard hade vi varken då e iler under efterkri gs tiden , när krigsskadestå ndet skulle betalas och landets nä ringsliv sku lle byggas upp från ett nolläge .

D å orkade vi visa solidaritet mot varandra och mot

samhället. Då klarade vi även av att lägga grunden tili dagens välfärdssamhälle.

D et som mest intressera r oss är naturligtvis fr ågan om hur de pl ane rade spa rlltgärdern a kommer att påve rka pe nsionäre rnas ställning. v

F

rll n fin ansministeriets sida har en rad förslag tili

åtgä rd er av intresse för pensionärerna framkastats .

Geme nsamt fö r de m alla är att de pII ett eiler annat sätt skulle medföra försämringar för pensionärerna .

B

land de förslag. som blivit framk astade . kan

Selma Lage rlöf berätt ar om tvä ynglingar Stor Ingma r och Stark Ingmar. som gick e n lördagskväll ned tili kyrkbyn fö r att förlusta sig.

De säg e n märklig syn:" Hela himl avalvet va r drage t åt sidan som ett förhänge och de bäda stod hand i hand och såg in i all himle ns härlighet. " På Utö skulle de n nya begrav ningsplatsen invigas av biskop Forssell . Vädrets mak ter va r o nådiga. Tunga regnmo ln seglade ovanför va ra hu vuden. Vi var ängsliga. Invigningen kunde dock förättas utan missöden. Men - impulsiv som biskopen ä r. valde han en annan avslutningspsalm än de n fö reslag-

D et ä r att beklaga att landet utan vå r försky llan genom de ledandes lättfä rdi ga hand lande har hamnat i en ekonomiskt brydsam situation . Men vi anser också, att det inte är vllr plikt all i nägon högre grad bidraga tili att sätta landets ekonomi på fötter också den här gå ngen . Ä ven de yngre ge nerationerna bör . när läget sll fordrar kunna - i jämförelse med vad vi fick utstä - göra en liten uppoffring. när landets välfärd della kräver.

Levi Klåvus

..

Ogonblick na och nu hände det märkliga. Vid orden "så outsägligt kla rt som den är icke solens sken" delades molntäcket som av e n osynlig hand och solen Iyste igen öve r klippön i havet. De lla framstår som ett unde r.

Livet består egentligen av ågra stanna r ögonblick. kvar i minne ts he lgedom på ett sär kilt sätt. Vi sali en kvä ll i Rom i närhe ten av antika termers ruin er. Full-

månen Iyste över font änens vattenkas kade r. Musik och säng fran e n uteservering.

En tröm av mä nniskor drog

förb i. Tankarna gick tili den fridfulla byn på Kimitoön .

Huru mångskiftande ka n inte livet ändå vara .

Vi väntade med spänning på en utlovad hälsning gen-

om radions önskeprogram i anl. av en bemärkelsedag.

Så kom sången : "G läd jens blomster i jordens mull ack visst aldrig gro ." Kunde man på ett bättre sätt få nga eli långt livs e rfarenhet i ett nötskal. I en psa lm finns samma erfarenhet gömd : "Förgängelsens stämpel allting bär som rötte r i slOftet äger. " Det finns ögonblick av tystnad. I Uppenbarelseboken. " När Lammet bröt det sjunde inseglet uppstod i himmelen en tystnad som varade vid pass en halv timme. " Man har taia t om "tystnadens sakrament" . Vi behöver tystnad. stiUhet. Livet har blivit dalOriserat och

JERKER har ordet De n sen aste tide ns nyhetsstoff, har dominera ts av tidvis ganska radik ala förslag tili sparåtgärder. Helt berättigat har sparåtgärde rna utsatts för kritik.

Mä nga har ringt också tili vän kansli och i uppbragd ton ondgjort sig över att vi frän förb undets sida ingenting gör. Gör och gör, visst gö r vi gemensam sak med andra liknande organisatione r. Nu senast uppvaktades socialminister Eeva Kuuskoski av en delegation från pensionärsförbunden . Två huvudpunkter riktar sig protesten mot: 1) slopandet av indexhöjningarna och 2) införandet av hälsocentralavgifter.

Allmänt kan sägas all om kostnaderna och lönerna sjunker har della redan effekt på indexförhöjningarna. Sålunda deltar pension ärern a i det gemensamma ekonomiska arbetet redan inom systemel. Att infö ra hälsocentralavgifter skulle hårdast drabba pensionärer och barn eftersom dessa är de procentuellt f1itigaste besökarna på hälsostationerna .

Tyvärr ser det ut som om protesterna skulle föga båta .

Också från SAF, social- och hälsovårdsorganisatione rnas samarbetsförening, har en protestskrivelse riktats tili

2.000,- storl (Iite t) pensionsbelopp gick det nu skall mk 1.200,- och pe nsionstaga ren fick endast mk 800,- i handen.

På ett belopp som 2.000 mark går det ingen skatt .

Därför måste nu alla de som drabbats av skattemyndigheternas nit för det första gå tili skatteverket och förklara sin situation och för det andra anhålla om att fä de t gjorda skatteinnehället å terbetalt .

I två tidningar, som jag läser, slogs det felaktiga innehället upp på paradsidan .

Felaktigt klagades på folkpensionsanstalten över den minskade pensionen . Också de utbetalande , bankerna och posten , lär ha fått sin beskärda del av förargade pensionärers kritik .

Boven var denhär gången skattebjörnen, men de drabbade pensionärerna får nog ta åt sig själva en del av felet , då de inte i tid kontaktade skattemyndigheterna .

Man får hoppas all allt rättats tili i dethär skedel. x Höstens pensionärsträffar har kommit igång på allvar.

Sommaren bjöd på soi och saltstänk . Flitiga pensionärer besökte somrnarteatrar

och reste omkring, så det s tod h 5 rligo. Lill. Vor ""0'" .. __

samt liga riksdagsmän. B ak- rö rde sig mölles man av glaom den sk rivelsen står 106 da pensionärsleenden. SpeSvenska ciellt gladde mig de västorganisatio ner.

Pe nsionärsförbundet är en nyländska pen sionärern as av dem. sommardag. Tyvärr måste Mycket intresse, tid och jag backa näg ra inbjudningarbete sälls ner på tryggan- ar, me n tröstoms - det går det av be fintliga förmåner f1ere tåg. Ko m igen. TACK! och skapandet av nya berät- När du läser denna tidning tigade villkor. Tyvärr be- har styrelsen möte i. H:fors. handlar beslutsfattarna oss Först ett van ligt styrelsemöpensionärer mången gång te och efter det ett besök på nonchalant lättvindigt. Vi försvarsministeriet , där Elihar inte samma möjligheter sabeth Rehn informerar om tili kampåtgärder som de senaste nyll frän budgetförak ti va i arbetsför å lder. handlingarna . 1 oktoberx numret av God Tid får vi Från den 1.7.91 trädde återkomma både tili verknya skalletabeller i krafl. samhetsplanen och "Lillans" Många pensionärer påfördes information.

Så tili sist inom rame n för helt omotiverat skatt, 60 % .

Det var eli misstag, som ha- min ruta. Vi har en ny medde kunnat undvikas om pen- arbetare på kansliet i Helsionärerna själva hade varit singfors. Anne Charlotte aktiva och i god tid kontak- Stoltzenberg heter hon och tat skallemyndigheterna och kallar sig själv för " Lotti ".

Jerker förklarat sin situation. På eli mekaniserat. Vi pensionärer

har visst svän att själva ur en apparat Iyfta våra besparingar. Vem ka n minnas koder o.a .? Vi längtar tili byn, när livet viII tona bon i mollackord. Vi minns , för hur mångte gången. vår barndoms sommar "svept i aftonro". "När aldrig du unnar dej rast e iler ro kan ingenting växa och intet gro. " De. sam svävat i livsfara . berättar. att de upplevt sitt liv som en konfilm på några sekunder. Tungt kan ett ögonblick väga . Mycket i livet syns slumpartat och gåtfullt. Vi ville ibland redigera om det hela. I benådade stunder tycker vi. all livet ändå syns programmerat av

en kärlek . för vilken tusen år är sam en dag ävensom. att allt tjänar tili det bästa för den. som gripits av denna kärlek. " Att leva är att bära pä eli brinnande hj ärta några f1yktiga sek under av den eviga vår."

Så har sek unde rn a. ögonblicken blivit dagar och år.

Vi står vid aftonporte n: "Aftonpon tili evigheten tysta skymni ngss tund djupt fördold ä r hemli)!heten om vårt väsens grund .

Stilla står jag vid portalen ännu intet vet

e n gång öppnas st järnesalen a llt blir evighet. " (Lagerkvist) Gunnar Levlin

3

VERKSAMHETSKALENDER ... ~sk en

In-

~o

\~

Iggå

"a Id)r-

Esbo svenska pensionärer r .f:s verksamhetsprogram hösten 1991 10 oklober 19 oktober 7 november 25 november 16 december

Bingo kl. 13_00 Höstfesl Fur Cenler kl. 13.00 Temadag. frågesport Esbo FBK kl. 13.00 Resa tili Travemunde Julfest kl. 13.00

Köklax pens.klubb 13 september

Info rm ati onsmöte

27 28 II 25

Klubbmöte Basa r Frågesport May LundqvisJ: film Kaj Ahlgren : film Christian Blomberg: allsång Julfesl

september september

oklober oktober 8 novembe r 22 november l3 december

Alberga pens.klubb 17 septembe r 20 september 24 september 1 oktobe r 8 oktober 15 oktobe r 190ktober 22 oktober 29 oktober 5 november 12 november 19 november 26 november 3 december 10 december

Jarl Mattsson : film. leuen

Ekenäs marknad Seniordans May Lundqvi st: resa tili Österrike

Seniordans Anna Grönholm : frågetävling. Icueri Basa r i Alberga servicehus Seniordans LOlteri Seniordans Åsa Eklund: sång och musik Seniordans Kaj Ahlgren: film. loneTi Seniordans Klubbens julfesl

Dalsvik pens.klubb 16 september

23 september

30 september 7 oktober

14 oktober 21 oktober 28 oktober 4 november 11 november 18 november 25 novemher 27 novemher 2 december 9 december

Nils Göran Engström: gästbesök Sonja TuomoIin: spec.fys. terapeUI

Laneri May Lundqvist: en resa tili Singapore

Utfärd Kaj Ahlgren: film Lotteri Klubbmöte Bingo Christian Blomberg: allsång Lotteri Julfest Gyllene Hjorten Klubbmöte Födelsedagsfest och avslulning

Crönd,,1 pens_klubb 20 seplembe r

May Lundqvist: en resa tili Obcrammergau

27 septc mber

Lotten

4oktober 11 oktober

H åka n Holm: en resa tili Irl a nd May Lundqvist : en resa tili Wien

18oklober 25 oktober

Lotteri Bilder från Norge

J nove mber 8 nove mher

May Lundqvist: en resa tili Paris Filmfö revisning

]5 nove mber

Lotte ri

22 novemher

Besök av för.presidium

29 november 13 decemher

Födelsedagsfest Avslutning

Hagalund pens.klubb

Sökö pens.klubb 18 september 25 sep tembe r 2 oktober 3 oklOber 16oktober 3D oktober 13 novembe r 27 november II december

Christian Blomberg: allsång Basar Sökö serviceh us FrågesporJ Ulfärd liII Borgå marknad Klubbens 15-års jubileum Jarl Matt sso n: visar diabilder Lo tteri , Kaj Ahlgren: film Födelsedagsfesl Klubbens julfesl

*****

Födelsedagsfesl i Församlingssalen.

Stadgecnligl höstmöle. Församlingssalen .

17.10.

14. 11.

Tili senhöstens program återkomme r vi senare.

***** DRUMSÖ PENSIONÄRER r.f.

Program september/oktober 19 .09 kJ 14 torsdagst räffen inleder sasongen i församlingssalen

23.09

kl 13 månadsmöle

I

för.;amlingssalen

slutet av sept. besök på Svenska Teatern " Den Tatuerade Rosen " 16. 10

kJ 13 pensionärsträff på servicecentralcn Tölögatan 33 kl 13 månadsmöte i församlingssalen

21.10

STYRELSEN

***** Pensionärsföreningen ETTAN r.f.

Grankulla svenska pensionärer r .f.

Tisdagsträffar på Junghans kJ. 14.00 3.9.

Barba ra Helsingius ä r vår gäsl 17.9 Mati as Uusikylä berättar i ord och bild om Lennart Segerstråles konst Karin Wilenius berättar om trädgården 1.10.

Nils Göran Engström kåserar o m "1 livets sko la" 15.10 Ingegerd Herrgård berättar i ord och bild om ett 29.10. besök på Fijiöarna H ös tmö te 12.11.

10.12.

Julf<st

19.JO.

26.10.

23.11.

25.11.

ordnas höstutfärd tili Nådendal och Gullranda Månadsmöte. Birger Törner berättar om Jules Sylwain . Seniordans.

Teaterresa tili Fallåker. Pjäs: " Det stannar i familjen ."

Sjunger vi med och för varandra med Minervaskolans elever.

Månadsmöte . Helen Svensson berättar hur en bok blir tili . Höstens böcker . Lotteri.

Månadsmötc och julfest med kaffeservering. Lucia besöker (esten och Minervaskolans elever uppträder med sång och musik . planerar vi att igen ordna en gemensam jullunch . Övrigt höstprogram 1. v. öppel.

20 sepl.

7okl.

27okl.

6 nov .

11 nov .

9 dee.

Övriga begivenheter

26.8-2.9.

27.9.

Mötesplats: Tölögalan 33. Helsingfor.; Planerat program för höslen 1991

Resa tili Norge Vi besöker en turkisk restaurang Överensfes r på Furce nl e r Vi har rserverat 20 biljetter tili "Nyländsk a rton" Höstresa tili Åbo och Åbo sve nska teater

I dee.

*****

Resa tili Florida 2-3 vcckor

Dessutom: Seniordans. diskussion . vävning, handarbete . canasta,

biljard.

Välkommen tili Junghans!

SPF:s verksamhet RESOR:

Munksnejdens pensionärer r.f.

II september 18 september

Hobbyträff basaren i blickpunkten Klubbmöte svampinfo. allsång

25 septembe r

May Lundqvist: en resa tili Oberammargau

Höstens program

2 ok tober 8oktober 90klOber 12 okt ober 16 oktober 23 oktober 30 oktoher 6 nove mber 13 november 20 november 27 nove mbe r 4 december II december

Christian Blomberg: allsång Höstutfärd tili hemlig plats Magnus Alftan : bilder från en safariulflykt Svenska Teatern: "Den tatuerade roseo" 13.00 La n e Ti May Lundqvist: en resa tili Singapore Nils·GÖ ran Engström: tai aT om radi oa rbcte Bodil Fl ytström : föred rag. Svenska Dage n firas Skådespe let "Öve r gränsen", evergreen musi k Basar kl. 10.00. Seniordans kl. 14.00 Sketcher av medle mm arna Bingo. H sb informerar Julfest med Lucia. födelsedagsuppvaklning

Tisdagspromenadema har börjat. Start kl. 10 vid Munksnäspost.

10-17.9 21-28.9 4-18. 10 novemberl december

Irland Ruskaresa tili TärnafjälJen Girasol Teaterresa tili Stockholm

Övriga evenemang

12.9.

19.9.

26.9.

1-4.10.

10.10.

Utfärd tili Päiväkumpu bad- och rehabiliteringscenter. Start kl. 10 vid Munksnäs POSI. Mannekänguppvisning i församlingssalen Raumov.

3.

Prof. Henrik Forsius talar om "Trötta ögon". Församlingssalen.

Teaterresa liII Slockholm: Sköna Helena. Hotell Sergei Plaza . Anm . tili Irm a Arokanto tel.

588 1780.

Kyrkoherde Paavo Norkko berättar om Afrika.

Sångillustrationer. Församlingssalen .

11 .9 11.9 27-29.9 7.10 25-27. 10 31. 10 13. 11 l3.11

Styrelsemöle i Helsingfors INFO-tillfälle för styrelsen på Försvarsministeriel Seniordansledarkurs på Vörå Folkhögskola De gamlas dag i Jugendsalen Seniordansledarkurs i Helsingfors Kulturdag i Karis kl. 10.00 Höslmöte på Vaskia i Vasa kl. 13.00 Seminarium om ··Sociala framtidsfrågor under hela 1990-taleC· på Vaskia i Va sa Verksamhetsledaren

Kirsti pens.klubb 16 september 23 sep,ember 30 september 7 oktober 14 ok tober 21 oktober 28 oktober 4 nove mber 9 nove mber 11 november 18 november 25 november 2 december

Hobbymö te Klubbmöte Hobbymöte Klubbmöte Hobbymöle Klubbmöte Hobbymöte Klubbmöte Basa r i Södriks förs.hus Hobbymöle Klubbmöte Hobbymöte Julfest

Kyrkobyn pens.klubb 24 september 8 oktober

Inform. Arbis med Jarl Mattsson Inform . om stadens akti viteter

22 oktober 5 november 19 november 3 december

Klubbens 15-år.; jubileum lnfo rm . Arbis Ruth Vuori hälsokost Inform. allsång Födelsedagsfest och julfest

Svensk programstund i Jugendsalen måndagen den 7.10.91 kJ. 13- 14

Program Inledande musik Välkomstord T rubaduren Robert Hagelberg spexar och sjunger Arkadia musikanter spelar och seniordansare frän Vanda svenska pensionärer uppträder.

Utställningslokalen är öppen Irän kl. 10-15.

Alla pensionärer är hjärtligl välkomna.

Inträdel är gratis.

Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Jerker Nyberg verksamhetsledare

SENIORDANSLEDARKURSER Svenska Pensionärsförbundel anordnar tillsammans med Sludiecenlralen Svenska Sludieförbundet tvä kurser lör seniordansledare: GRUNDKURS: Vörä FolkhögskolalNorrvalla Idroltsinstitut 27- 29.9.1991. Kursavgift mk 100. - inkl. kasselt och dansbeskrivningar. Betalas pä platsen.

GRUNDKURS: Helsinglors/Haga Sportv. 5 (Haga UF) 25 - 27.10.1991. Kursavgift som ovan.

Kurserna leds av diplomdansledare frän föreningen Seniordansledarna i Finland r.f.

Anmälan tili Svenska Pensionärslörbundet. Indiagatan 1. 00560 Helsingfors. Senast 20.9.91 . (Vörä) (11 .10 Hfors). Tel. 791895. Lolti Sloltzenberg .

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Jerker Nyberg Verksamhetsledare

4

Kampen om och jör Iivet Då jag senast skrev litet om min gamla vän "Ampra Sofi". [ö rsökte jag undvik a all göra minneskrönikan om henne onödigt lång. Efteråt kom den så kallade bondångern över mig för all jag inte kom mig för art nämna något exempel på hennes slagfärdighet i de flesta av livets olika situationer. Lå t mig nu reparera försummelsen med all återge åtminstone en godbit. som hon själv delgav mig vid mill redan o mtalade sista besök hos henne i he mmet i Östersundom .

Som patient i strålningskliniken fanns samtidigt som Ampra Sofi en då tida , vä lkänd vissångerska Stina GrandelI. De två damerna fann va randra och hann bli goda vänner under den ko rta tiden tillsammans. De stod en gång sam tidigt under duschen, varvid Stina öppenhjärtigt, men utan avundsjuka helt spontant hade sagt: Oj , vad du ännu har fin a och vackra bröst! ja . men vai ä' det me' dee' ,

när hela underredet är slut. mås te jag ju svara då , sade Ampran . Ett mycket betecknande svar fö r he nnes typiskt öppna rä ll framhel.

Jag har övervägt fö r och emot, om jag skall gå längre framät i mina tankar och hågkomster om tvåpersonersfamilje n i Östersundom , som jag mycket hade anledning all umgås med . - Men - låt gå.

Socialrådet Hildillg Rosellström . ligt tillfälle att frivilligt ta ut steget över gränsen .

Hon hade länge alla kniva r och eggverktyg omsorgsfullt gömda. Skjutvapen hade inte funnits i huset överhu vud taget. Men e n morgo n hade tydligen he nnes ve rksamhet svikit helt ofri villigt.

Carolus gick ut och Svea hade då sagt , kom ihåg att jag lita r på dig , och fåu svaret - jaså, du gö r de t!??

Avståndet tili skogen va r kanhända ell par tiotal meter över en liten backhympel, me n det hade räc kt tili för att med full effek t och precision använda e n lång, tunnbladig hushå llskniv- - Livet är hå rt äve n i fågelvärlden Som boende vid strand i Finska vikens skärgård som granne tili Emsalö lotsstation , fär man ju se ständiga exempel på kampen för fö-

fiskmås som ansa lle henne.

Tärnan är ju e n mycket sk icklig nyga re, me n var nu handikappad av sitt byte som den inte fä tt ro att förtära , men inga lunda godviJligt vi lle avstå ifrån . Det kämpande tnen omaka paret råkade dra sig in öve r tät och högvuxen granskog. där jag på nära håll bevillnade det förargliga slutskedet av tvekampen . Tärnan masle släppa greppet om bytet, som föll ner i den tä ta grandungen , om fisken nu ens nådde marke n. Jag brydde mig inte om all gå och tilla vid den un gefärliga landningsplatsen. Måsen va r synbarligen nöjd med resultatet av sill jobb. Hela spe ktaklet va r tydligen avsell från måse ns sida all jäk las med sin lilla, snabbfiskande rival. som Iyc ka ts knipa någo t som de n själv hade åtråll och kanske sikta t in sig på.

Den i min barndom för årt ionden tillbaka övera llt hä r i skärgårde n före kommande vanliga tärnan , med sin överlägse t skickliga nyk t och fiskarförmåga, har inte just synts eile r höns under de senaste tio , kanhända tjugo åren , förrän jag hä romdagen vid det nä mnda tillfä llet , luftstriden . såg och hörde den igen . Jag understryke r myc ke t gärna att det gladde mig. Fisktärnan har så väldigt lä nge hö rt vå ra somrar tili , all jag hunnit sakna de n.

dan och til/ va ron i sjöfågel-

Sveas make Carolus. gay henne inte enbart glädje under eU flerårigt , gOll - jag tror mig våga säga kamratskaps-äktenskap utan också bekymmer och en aldrig slappnande oro under de sista åre n av hans levnad .

Svea lättade siu hj ärta sedan hon blivit änka, genom att redogöra fö r de sista åren, då hon märkte och visste all Carolus mellan sina sjukhusvistelser, endast gick och avvaktade ett lämp-

vä riden. Ofta får ma n bevittna helt meningslösa tveka mper om mat- eiler fi skbiten. Meningslösa nämligen i den bemärkelsen. att ingendera av kämparna då striden slutar, har e ns en möjlighe t att tillskansa sig den fisk som tvekampen rört sig om.

J ag såg nyss, ovanligt nog nästan hundra meter frän vå r strand , inne över land en tärna med en fi sk i näbben .

Hon fick ingen ro fö r en

;::======================]1 INBJUDAN Tlll SEMINARIUM

"

Onsdagen den 13 november 1991 kl. 13.00- C8 17.00. På Hotel Waskia, Kärleksstigen 3 Vasklot, Va-

sao SOCIALA TRYGGHETSFRAGOR INFÖR AR 2000.

Inledare : Riksdagsman Håkan Nordman Bitr.dir. Bjarne Sund m.fJ. Anmälan tili ombudsman Per Thomasfolk teJ.

961-179070.

Seminariet är avgiftsfrill.

Arr. Svenska Pensionärsförbundet.

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammankallas tili stadgeenligt höstmöte onsdagen den 13 november 1991 kJ. 10.00 Hotel Waskia, Kärleksstigen 3 Vasklot, Vasa.

Fullmaktsgranskning från kJ. 9.00.

Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1- 100 medlemmar räll all sända en befullmäktigad represe ntant, medlemsförening med 101 - 200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Efter de egentliga årsmötesförhandlingarna har deltagarna möjlighet all ställa frågor tili förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen

1 min minne rann juS! tili

ett pa r urgamla " pasjaser" hörande tili bondgårdens matva nor - eiler ka nhända hellre de n snåle bondens.

Bonde n a nsAg att drängen förtärde onödigt mycke t bröd tili maten , vilket var slöseri med "gudsgåvorna".

Vi får anta att husbonden talade Borgå- mäl i sin tillrättavisning gällande brödåtgången i proportio n tili den vattenstarka köttsoppan.

H an undervisade därför som följer: " Skeid å bita , skeid ä bita , kva ä' he för ita? Sju skeidar å ein bita, he kallar ja' för ita! " Köttsoppan var ju ofta före kommande på bordet tili va rdags . Därav komme r historierna. Husbonden satt en dag och åt och smackade förnöjt och berömde det goda soppspade t gång på gång och ideligen - i en viss avsikt förstås. Tills drä nge n en dag näste drä ngpojken och sade tili honom : Nå. pojki !

Gar int pote tren å' kite (kö ttet) iti de mejr? Ska' du sit' å ät' opp bon's go'spade'!

Får jag lov att kverulera?

sommar"!

Vi sserligen

har

jag i de nna tidnings spalter fåll mig pås krivet all jag ibland har uppmanat mina ärade läsare att vid behov intaga e n " klar droppe" , närmast för att undvika e ll begynnande hjä rtsnyrp. Nu har jag emellertid i dagstidningarna tagit de l av nyhe-

Vlstra Yttemäs. SF-221DO Ml· riehamn, tel. 928-11183

Nils Westerholm Med .o .kir.dr. professor

terna om att man genom att man precis samma mediciinmundiga två tili tre drin- ner som hos oss, men tili bekar av typen stark-alkohol tydligt , mycket billigare priper dag och att undersök- ser.

Varför skall priserna på ningar har utvisat att de svåra hjärtåkommorna i och de vanligaste baslivsmedel medelst dylik medikation nästan dagligen stiga? Varkan undvikas! Visst har jag för smaka r brödet inte som sagt ifrån att regelbundet in- tidiga re det är torrt och tagande av alkoholhaltiga känns som om man skulle drycker lätt kan leda tili va- äta sågspån , inte för all jag nebildning. Det är ju i och ätit sågspån , men varför för sig också i det här sam- känns de så? Den enda förma nhanget fråga om ett in- klaringen ä r naturligtvis all dividuellt reaktionssätl. Va- säga all mina smaklökar i re därmed hur som he lst, munnens slemhinna är degeskål för den vackra somma- nere rade enligt ålderns lagar, men varför smakar då ren .

Varför måste goda länge en del bröd gott och tillochanvända mediciener sam vi , med riktigt gott .

Varför bör e ndel kronija de flesta av oss redan observerat , har så att säga "ut- kers mediciner bli så förfärgåll " och e rsatts med in- ligt dyra såsom l.ex. läkehemska läke medel. Ibland medel för kronisk diabetes har en del nya tabletter eiler och kronisk astma, för all

droppar likasä utbyus, men

nu ba ra näm na ett par .

varför måste våra läkemedels priser vara så höga?

Reser man tili Stockholm med sina recept inha ndlar

Varför bli tupp-pappret så smalt på rullen , och rullen blir bara mer och mer ihålig .

Varför blir pappret tunnare

Varför få r man inte me ra synålar med s.k. guldhuvud , då det visat sig att de nålar som numera saluförs har huvude n som brister så fort man försöker sy något tjocka re tyg? Dessutom har priset på synålar stigit.

Varför svaras det i allmänhet då man klagar över någo nting, det finns inte resurser för det eiler det.

Varför får rattfyllerister vanligen körkonet " Iagt på hyllan" och så litet att böta tili staten . Borde inte en rattfyllerist straffas på e tt ordentligt sätt. En sådan lagbrytare är ju inte bloll farlig för sig själv uta n för sina

medmänniskor.

80rt

med körkortet och därmed basta , för a lltid ! Om en människa i alkoholpåverkat tillstå nd kör ih jäi e n medmä nniska . borde ju bilen förbrytas tili staten och därefter säljas på allmän auktion . Varför skall de skyldiga i sådana här nämda fall klappas på huvude t och få höra att så hä r fär man inte göra , eiler rättare sagt köra .

Så här gör inte en snäll pojke eiler flicka. se nu tili a lL

det inte händer en gång tili .

Tack för att jag fick ladda ur mig. Hoppas att hösten för alla läsare skall bli skön och vacker.

..

Ob-ombudsmannen har ordet

Onsdagen den 28 augusti presenterade vår regering statsförlaget för nästa år.

Budgetförslaget ges tili riksdagen den 17 september.

Senast inom december slutbehandlas budgeten i riksdagen .

Regeringen har inte haft någon lätt uppgift all sy ihop denna budget. Framförallt arbetsmarknadsorganisatioL--'-'----'-'-------i nerna har ställt sig kallsinnigt tili en samverkan med regeringen. Eftersom e ll 40 tai sparlagar bör godkännas med 2/3 majoritet är regeringen beroende av oppositionen i riksdagen med sitt budgetförslag . Vi står alltså inför en het politisk höst.

ÖPPET ARET RUNT

och tunnare så att fingrarna går igenom, är det för att det rent klassiska "s.k. änglakyssen " skall behålla sitt renomme, detta främst med en hälsning tili Jutta . Och rullen, man hinner ju knappast börja den förrän den är slut.

Av chefredaktören för God Tid har jag utverkat tillstånd att någo n gång få gnälla, då man ju inte får lov atl göra det hemma . Det förekommer endel orällvisor och förunderligheter i vårt dagliga liv som man ju så gärna skulle vilja rälla tili , trots a ll jag är medveten om atl "en fluga gör ingen

För pensionärerna är inte

budgetförslaget någon uppmuntrande läsning. För personer med enban folkpension eiler en liten arbetspension måste innehållet vara direkt nedslående. Inga indexjusteringar av pensioner och sociala förm åner , sjuk-

avd raget slopas helt , hälsocentralavgift införs och en helt ny reseskatt. Eftersom allt inte ä nnu publicerades är de t för tidigt att slutJigt utvä rdera rege ringens budgetförslag för 1992. Jag återkommer inför riksdagsbehandlingen.

Det är klart att alla befolkningsgruppe r bör ställa upp och bidraga tili en lindring av denna depression.

Men grund tryggheten för de

sämst lottade i samhället får inte äventyras . Folkpensionen skall stå för denna grundtrygghet.

Eftersom folkpensionsindexet beaktar kostnadsutvecklingen bör genomförandet av en folkpensionsindexjustering förve rkligas. Eli förbättrat bostadsbidrag bör också hållas med i bilden .

Ett införande av en hälsocentralavgi ft bör motarbetas. Regeringen flydde ju här sitt ansvar genom all överl åta della beslut på kommunerna . Också utformningen av reseskauen bör bevakas.

Statsminister Esko Aho karakteriserade sin regerings första budget som "ansvarsbära rnas" budget. Alla de som inför framtiden känner si n grundtrygghet hotad förvånar sig storligen över statsministerns karakteristik .

Per Thomasfolk ombudsman

LÄSHÖRNAN

I en släktkrönika beskrive r Herbe rt Tillander sin släkts historia från mitten av 18oo-ta let tili vå ra daga r.

Historien tar sin bö rj an i oeh med att torparsone n Alexa nder Tillande r i likhet med sin bror 1848 tar sig tili Petersburg utrustad med matsäek oeh en surmjölkskagge. I Pete rsburg fiek

om e n finländsk diama ntdyn asti unde r hund rat rettio a r. Boken inneh äller e n massa personfak ta som til i stora dela r baserar sig pä förde fi rm an tili Finla nd . brev. Detta gö r att framE tableringe n av fi rm a n i ställ ninge n fram tili fö rfa ttaHelsingfo rs blev fra mgä ngs- Tens övert aga nde av firman rik o Ge nom bland annat fö r- blir någo t kursorisk. Därfattare ns speeie lla intresse e mot är den de l av boken fö r ädelstenar blev firma n som beskrive r tiden efter kä nd såväl inom- som uto m- etableringe n i Finl and oeh lands. Denna släkt krö nika som bygger pä självupple-

Från torparson tili hovjuvelerare Alexande r anställning som lä rpojke hos guldsmedsmästaren Fredrik Ado lf Ho lsteoius, Ar 1860 kund e Alexande r T illander grund a e n egen ansprå kslös ve rks tad . som sederme ra utvee kl ades tili juvele rarfirman A Tillande r & Co . Guldsmedsaffäre n verk ade i Ryssland under tre tsare r oeh betjänade med tiden e n färgstark kundkrets: rys ka sto rfursta r oeh euro peiska kun gligheter.

Revolutionen medfö rde att familj e n Tillande r över-

dokumenlerar ulomordent-

velser av fö rfattaren mera

ligt hu r ett fö re tag grundas med två tomma hände r . me n utveek las oeh fö rs vidare ge nom initiativförm äga. optimism oeh fra mfö r a llt kunn ande .

Författare n berätta r ö ppenhj ärti gt oeh pä må nga ställe n ro ligt oeh avs löjande

engage rad oeh unde rh ållande.

varit tur för seniordan sarn a.

vi har näm Iige n dansat på Fölisöns festplan va rje tisdag (fö rutom 2) me llan kl.

12 -14 i sommar. fl e re ledare har turvis ställt upp oeh lett dansern a. För dem sam varit i stan hela sommaren

har tisdaga rn a va rit efterlän2lade_ dä har man få tt träffa sina dansvänner och

är henne främmande. I no-

I ett urval novelle r frän åren 1951 - 19 3 beskrive r Solveig von Sehoultz mänskliga vardagsdraman som leder in pä grund lägga nde frä-

dramal.

gor om våra li vsatt ityder och

fö rh ållni ngssätt mä nniskor e mellan. Ett genomgäe nde drag i Solveig von Sehoultz novell ko nst är förankringen i det mänskl iga . va rd agsnära. 1 en antal av novellerna behandlar hon ge nerationsproble met mellan tili exempel en ga mmal mor oeh he nnes barn och i en annan de problem som ka n uppstå mellan den vuxna dou ern

oeh he nnes mor. Inte helle r de äkte nskapliga proble me n

vellen de n Bla fisken - e n novell frän hennes sen aste produktion - beskri ve r hon det äkte nskapliga tn angel-

Solve ig vo n Sehoult z litterära alste r är lätt lästa på grund av språke ts enkelhel oeh kl a rh e!. I dessa noveller. säsom öve rhuvud taget i hela sin produktion tra nge r hon med psykologisk skä rpa in i de ma nskliga problcmeno Hcnnes sätt att behandla de mänskliga relallonerna kännctcck nas

(IV

vä r-

me oeh engagemang asta dag So lveig von Sehoul tz Sehildts fö rlag

Visst jobbas det. ••

Seniordans sommarhöstprogram De t har va rit en hä rli g sommar fast mao i juni tvivlade pä att de t skulle bli de!.

Soi - vä rm e - bad - Ijumma kvälla r. har vi fått njuta avo A tt vädret varit fint har

Herbert Tillander Redige rad av An u Seppälä.

Oversättn ing av Ull a Horn borg Sehildts fö rl ag.

Nästa dag

- Sve nska Pensionä rsförbundet a rrange rar oekså fö ljande grundkurs som hälls i Helsingfors 25 - 27. 10 Haga ufs lokal Sputv. 5. Samma veekoslut arra nge rar FSG en Forts. kurs I i Helsingfors på Sv. A rbetarinstitute t för persone r som gå tt en grund kurs. De n leds av vära dipl. ledare.

- Se nio rd ansledarn as ärligen återk ommande Seniordans-Stuga, då akliva ledare fA r lära sig å re ts nya danser planeras tili vee koslute t 16-17 eiler 23-24 november

i H e lsing fors p å

AV .

naturli gtvi s dansa . De som

Vilk etd era veck oslu tet är än

va rit på lande t har, i sin lUr gjOrl sig ärenden in tili stan oeh samtidigt passa t pä an ä ka tili Fölisön i samma "ärende'·. Ungefär 40-50 dansa re har stä llt upp per gång.

- Men nu blir det ohjä lpligt höst . fastän ma n skulle vilja hälla kva r de t va rm a härliga vädre!. Me n det betyder att vi på " aIIvar" får börj a dansa igen . De olika gruppern a börj ar sina övningslimmar i medle t av septembe r oeh hålle r på tili börj an av deee mber.

- Vä r fö renin g Seniordansleda rn a i Finland start ar sina Tomas-träfTar för medlemmar de n 19.9 oeh dansar frän kl. 15. 15- 17. 00 (OBS . tiden) va rannan torsdag I. o. m. 12. 12. Vi har planer pä att sta rt a e n sittdansgrupp för persone r som inte orkar röra sig så mye ke t eile r ä r hand ikappade , i Tomas om tillräekli gt intresse finn s.

- Veekoslutet 27-29 september hålls höste ns första ut bildnings kurs. De t är en sittdanskurs i senio rdansJe darn as regi oeh den hålls på AV i He lsingfors. Diplomleda re frän föreninge n leder kursen. Den lämpar sig för personer som gå tt en grundkurs i seniord ans. vå rdpersonal av olika kate gorie r oeh andra intresserade .

- Samma veekoslut hälls e n grundkurs i seniordans pA Norrvalla i Vörå. Den arrange ras av Svenska Pensionärsförbundet r. f. oeh leds av diplom ledare från vå r fö rening.

så lä nge okl a r!. Vi har inte fån besked när sale n är ledi g.

- Uppvisninga r i höst där man bl. a. fär se seni ord ans blir 6 oktober på Savoy- teate rn i Helsingfors då He lsingfors Amatörer i Da nskonst har e n dansfö reställning de kallar " Multi Mixer".

Se niord ans uppv isnin g blir det med största san nolikhet oeh på AV oeh har vi tur får vi up pträda på Nyländsk Afton i oklObe r i Finlandiahuse!.

- Om intresse oeh be hov finn s ordn ar vi utöver de kurser som nämnts fl ere och

framträdande n un de r höstens lo pp. Vi är a ll tid beredda att stä ll a upp . komm a oeh dansa med oeh för publik - patiente r - olika sammankomster -

kurser.

Note ra!

Som det står på vår dekal "Seniord ans ger glädje gö r glad " . stämmer '·i alla väder Åsterstår att ö nska alla ga ml a - nya seniordansare . oeh våra leda re e n glad - skön hös!. Lyeka tili ! l1

•

Kate Björkm an Verksamhetsleda re Se niord ansleda rn a i Finland r. f.

Anmälningar : - FSG tel. 90-70 14564 .

- Svenska PensionärsfOrbundets kansli tel.

90-78 1895 , va rd aga r uto m lörd ag kl. 10- 14.

Seniordansledarna

j

Finland r .r. tel. 90-4791 97 eI. 90-694 63 07.

Represelltallter för de riksomfattallde pellsiollärsorgallisaJiollema överlämllade torsdagell dell 22.8 tili social- oeh hälsovårdsmillister Eeva Kuuskoski eli skrivelse, där mali framför sill oro över jillallsmillisteriets plaller på attmillska ullderstödet för pellsiollärema i samballd med budgetell för /992 . Skrivelsell öve"äektes av ordföralldell f ör Eläkkeellsaajiell Keskusliitto, Sinikka Luja-Penttilä. Från vänster, Eläkeläiset r.y:s verksamhetsledare Pelltti Laakkonen oeh deras fullmäktigeordförandell Olavi TervolIeII , Kallsallin ell Eläkeläisliittos vieeordförallde Alllla-Maija Urkola, Eläkeliittos ordförande Pekka Silvola, Kristillillen Eläkeliittos verksamhetsledare Pentti PUllkari, Eläkeliittos verksamhetsledare Jukka SaimilIen, Svellska PellSionärsf örbulldets vieeordförande Ragllar Hallssoll oeh Ruskaliittos ordförande Matli Haapalliemi.

I'~=============================================~

..

FOR ETT BÄTTRE

isste du an diabetiker lflte behöver någon specialkost ? Numera kan diabetiker äta aU sidigr, det viktigaste är att du sammanstäUer mål tiden rän. Det linns också många sätt an använd a sötningsmedel .

Diabetesexpenema vid Diabetesförbundet har utarbetat nya kostre kommendationcr som byggcr på akrueUa for.;kningsrön och utvecklingen inom di abetesvården .

Tack vare kosrröreskrifterna är det länare an leva med diabetesdietcn .

V

~pjape~e§f9rbp~qe!

Kirjoniementie 15 33680 TAMMERFORS

LIV

Målet är att man skall slippa al la onödiga restrikti oner.

Om du blir medlem i diabetesföreningen och deltar i diabcteskur.;er f3.r du viktig information om kostvanor, vårdmetodcr och mycket annat som gör det lättare an leva med diabetessjukdomcn.

D essuto m tar d u prcnumerera på tid nin gen Diabetes till förmånspris.

Varför inte rin ga rcdan i dag?

Numrcr är (931 ) 60 03 33.

Eiler skriv till oss sä f3.r du tips om hur du ka n ta en bättre Ii,,!

6

Pensionär modell 1976 "Nuskall här sparas kosta f.d . svågers Eugene de var det kosta viII ", verkar Beauhamais' dotter Josephiatt vara det samfällda fältro- ne som blev drottning av pet för dem , som menar att Sverige som maka tili kung de styr och ställer här i lan- Oscar I kunnat gå hem om det. Man kan dock tycka att inte i slotten så åtminstone i de kunde ha börjat spara lite kojoma . Hon bedrev nämlitidigare. Under de goda gen ru ndhänt välgö renhet åren. Nu torde det vara för och örn made fö r sjuka , åldsent att stiga tidigt opp. Och ri ngar och barn. Men såda nt fast de där i toppen sov så tycks inte vå r fi nansministe r gott och länge orkade ingen va ra så tänd på så hon vore av dem likI en sentida farao väl ingenting att ha hon heldrömma om sju feta och sju ler. Lika litet som den tredje magra nöt. För att få ett litet Josephine, dottern tili beltips liksom . giska kun gaparet LeopoldTyvärr har vi väl inte hel- Astrid . För hon lever fu rstler tillgång tili någon dröm- ligt, ja riktigt storfurstligt i tydare av Josef Jakobssons Luxemburg. Eiler borde klass. Nåja , ingen skulle väl man ka nske säga Lyxe nburg ha trott på en sådan heller för att uttrycka sig lite EGså det så. Skulle någo n helst vänligt.

Sisådär ja , där hade vi ha Iyckats leva upp tili vår krigstida folkförsörjningsmi- dem igen , nickorna. Här nister Väinö Tanners själv- tänkte jag skriva allva rsord medvetna : " Minä olen ollut om sparande och sånt. Och Suomen kansan Jooseppina" så "tråmar do m sej på" , (Jag har varit Finlands folks nickoma menar jag. De inJosef) . Så hade kanske nån- vaderar jämt och ständigt ting i sparväg blivit gjort. ens tankegå ngar och a ndra Det tannerska uttrycket vindli nga r och krypin. Me n gick f.ö. ut via Finska notis- nu skall de fösas ut , dock fö r byrån i svensk översättning att övergången inte skall bli så här: "Jag har varit Fin- så ab rupt så skall Kajsa lands folks Josefina". Det är Warg få li te utrymme . Och inte lätt det där med över- förvräng t dessutom. Fastän sättning. Vilken Josefina vår fi nansmi nister & Co inte translatorn tänkte på är tycks ha hört eiler läst om höljt i dunkeJ. Och någon he rr Josef, så synes gänget Ijusning skönjer man inte ha läst om KW. Och läst fel! heller genom uppslagsböc- Hon skrev " Ma n tager vad kerna där det bara finns tre man haver" me n de som styr Josefinor omnämnda, alla och ställer säger helt bryskt : dock med fransk stavning, "Man tager vad dom haver" Josephine . Och allesamman och därmed jämt. vackra som dagar , och drottningar eiler prinsessor därtill .

A nnars är det tyvärr sä, Den mest kända josefinan är väl Napoleons Josephine, att om jag skall ta la o m och som levde glada dagar och för sparsamhet, sä är det nätter, medan maken Nappe nog som att sätta bocken tili var ute på sina många och trädgårdsmästare. Milt sagt. långa krigsstigar. Hon hade J ag är nog närmast som e unog inte blivit någon bra nucken i ha re met , jag vet Finlands folks Josefina hon hur det går tili men kan inte inte. Däremot kunde hen nes själv. Spara me nar jag! Men

med hjälp av andras kalva r kanske nä nting kunde äs tadkommas .

Och då behöver man inte gä längre tillba ka i tiden än tili gamla he rr Cicero i Rom, som sä vist sa: Sparsamhet är en stor inkomst.

Och nä r vi ä ndä ha mnade i a ntike n så hade sparta ne rna en ganska sma rt metod då medborgarna skulle pungslås. De beskattades efte r midjemättet , e fte r magens omfå ng all tså. Också en blind höna hittar en tupp frestas man a ll ut brista nä r ma n läse r om de nna sparta nska beskattnings metod .

Särskilt som de " normalt " va r ganska begivna pä alla slags galenskaper.

Men som sagt de ras metod ve rka r bra. Man har ju sell hur de s. k. pampa rna ser ut när de slänger kavajen. Nio av tio (ungefär) verka r att ha det mycket fett , så fett att det pöser ut över " Iiv bältena". Så man fA r \ust

att

travestera en

gammal ra msa frän fo tbol/splanen: " Heja grabba r friskt humör magen hänger utanfö r".

Fast vi hoj tade ju , "skjortan hänger utanfö r". Men lika fry ntligt läte r ju min nydiktade ve rsion. Tycker jag själv.

Nu "tråmar sig" inga flickor pä mej minsann . Jag har aldri g sett att de , om jag så får säga, offentliga kvin-

Vi tar det lätt så litet. Naturligtvis spelar mängden av mat en roll, men kvaliteten är också viktig. Vanligen ingår kaloritabeller i kokböckerna där kan man jämföra de olika livsmedlens näringsvärde med varandra. Vi kan t.ex. se att 100 g vanlig potatis ger oss 75 kcal, medan därmed jämförbart ris ger något mindre och makaro ni li-

Leas hörna

tet mera.

Vad är det vi skall försöka undvika? Feta livsmedel som fläsk, fet fisk, grädde, smör, margarin. olja, fet ost o.s.v. Maträtterna skall ockEn av pensionarerna 5a så välja med omsorg. Vi är tili mig all jag gärna ku nde så vana vid att det mesta skriva om lättare mat och skall stekas, ti li stekningen det skall jag göra . Det är tar vi smör eiler olja. Låt mänga som mäter och väger mängden fett vara så liten de livsmedel de äter för att som möjligt och stek gärna i exakt veta hur stora portio- teflonpanna, som inte fordnerna får vara. Åtminstone rar så mycke t fett. Man gör de det i början av en tycker kanske att mat som bantningskur för att vä nja man har vant sig vid att stesig vid portionernas storlek. ka bJir smaklös som kokt.

Det är ju så lätt all säga att Men med något slag av man inte kan förstå varför kryddor, gärna grönsaks. får man går upp i vikt. Man ma n fram fina smakvariatiotycker vanligen att man äter ner. Det är många som od-

lar kryddväxter på balko ngen och kan klippa det gröna direkt. På hösten torkar man kryddorna och en del kan man fortsämi att odla på föns terbrädet i köket.

Om man kokar höns eller annat kött blir rätten läll torr och smaklös. Den fordrar litet sås. Men det skall faktiskt vara smä mängder.

Jag har tom . upplevt att man på restaurang ha r penslat tallriken med sås, vilket nog verkar i överkant överdrivet. Fisk har stora variationer i fettha lt . Vå r fetaste fisk är ål och sedan följer lax, forell. siJI, 6-16%. Fettet är fleromä ttat vilket betyde r all det är hälsosammare än djurfett. Också fiskens äggviteämnen är lättare smältbara genom att bindväven inte är så fast. Det som man har disku terat flitigt är vilka ämnen fiska rna tar upp ur vatt net och hur fa rl iga de är. De t fi nns ju sjöar som är svartlistade. me n köper vi dj uphavsfisk är fara n troligen mindre . Lokalt ve t man säkert hur sjön fö rhå ller sig

norna, skulle ha tagi t av sig klä nni ngen eiler ens blusen när det skall fö rha ndlas och besittas och regeras. Nähä, de är listiga, och draperar sig i vidl yftiga plagg, mammak länningar och sånt. Och sitter sen dä r bara och ser sköna ut , sötungarna. Så man har inte e n a ning o m de har något som pöser och hänger dä r undert ill e iler innanfö r, hur man nu skall fo rmulera sig. De be ter sig troligen sä här för att de inte skall bli beskattade över hövan. De nöjer sig med att bli uppskattade. O ch det blir dom eftersom jag igen trots a llt , halkade in på kapitle t frun timmer. Ursäkta uttrycket. Men därav hj ärtat är fullt talar munne n så de t här halkande t kan inte doktor hjä lpa . Hur som he lst , efte rsom de vi II hälla sig ogenomskädba ra kan man tänka sig att de gör sä för att lättare , och utan all blinka ens ka n sälla sig tili oss natu rsla nka bli va nde och eventuella skattesmitare. Om a lltsA den sparta nska me toden vi nner gehör där oppe i toppe n. Men de t är väl föga troligt , det skulle ju drab ba extra härt de där "fettprissarna" själva. Så fa rväl vackra tanke!

Nåja , va re och gänge det hur som he lst, redan de ga mle sa ju a tt sparsamhet är e n dygd (bara de n utövas av fö rfäde rna) och det torde väl stämma rätt bra. Me n en som saknar naturliga sparanlag sitter väl och deppar

Ny ordförande för samnordisk pensionärskultur Samnordis ka kulturseminarie t fö r pe nsio närer vilket hölls i Gjövik i Norge. 8-15 juni hade samlat över 100 deltaga re, bJ. a. 35 frå n Finland. Samtliga nord iska lände r va r re presente rade.

Vid Sa ma rbetsrådets ä rsmöte den 10 juni vaides Bernt Mårte nsson frä n Finland tili ny o rd fö rande i stä llet fö r To rsten Carlsson frä n Sve ri ge. Carlsson hade unda nbett sig äterva J. Margareta Sirviö från Fin-

la nd ä r unde r en fyraärspe riod vald tili rådets gene ralsekre terare. I rådet har varje nordiskt land 2 ordinarie medlemmar.

Representatione n rrän Island som under ett antal är varit okla r kunde vid möte t i G jövik genom islänningarnas nä rvaro, igen bli fullt alig.

Följ ande samnordiska kulturseminarium hålls i augusti 1992 pä Å land och seminarie t 1993 på Island .

"LOTTI" STOLTZENBERG Ho n är blond grö nögd och livsbejakande, född helsingforsare, och har en mj uk behaglig röst i telefon, vå r nya t. f. kanslist på Indiagata n. J dopet fi ck hon namne t Anne-Cha rlo tte .

Efte r av klarad sko lgång, stude nt från Lönkan och merkonomexamen

vid

Sve nska Köpma nnalärove rke t 1967, gifte hon sig med e konom Ole Stoltzenberg, fick tre barn och blev hemmamamma i tio är. Å ter i arbetsli vet har hon va rit le ktant i H aga Privata Sve nska Ba rnträdgärd och jobbat som sekrete rare i oli ka firmo r. 1988- 1991 på marknadsföringsavde lningen på Svenska Teatern . Dethär bra start för fortsatt arbete betyder att hon lärt kä nna inom SPF. Vi hälsar " Lotti"

en slUnd . om han/ho n har

d en

den läggningen. Och mumlar kanske "de n som spar han har fast inte så roligt fö rstäs", meda n en annan kanske grumsar: "Sparbanksboke n är e tt monument över de t roliga som man inte haft". Tröst fö r tigerh jä rta n!

O ch nu skall här sparas också på o rden , så de t blir Hasse bara ett Hej!

dammen" vid teatern . En

finJandssvensk a

':a nk-

och ka n meta si n abborre själv. Vär magras te fisk är IOrsk och gädda, halte n av fe tt ä r ca 0,5 %. Vår dj upfrysta sej har ca 1% fe tt .

Fisk kan lätt tillagas i foliepaket. vilket gräddas i ugn 20 minuter i 200"- Som krydda kan vi ha dill. körvei , lök. peppar. salt . Serveras med citronklyftor och nägon grönsak. Kokt fis k på grönsaksbädd lagos så att grönsakerna skärs i bitar och fär fräsa i li tet fett och sedan koka i grö nsaksbuljong, eiler bara koka. Vi tar t.ex. purjo. morötter. palsternacka. När grönsakerna är halvkok ta tillsäller vi fisken i bitar och det hela fär koka färdigt och vi strör grö nt kli pp över.

Man kan göra e n varia nt av grönsaksgryta genom att först ha purjolök i bitar i kastrullen, sedan IO mater i skivo r och sist fisken med mycket dilJ. Redan av doften får mao e n vision av kräftor.

Ost hör tili de livsmedel vi gäma använder i mat lagningen. Ostens fettha lt virierar mycket. Men om de t står på förpack ningen att en

speciell ost innehåller 40% fe tt , så betyde r de t inte att nästa n hä lfte n är fe tt. I stället mäts fe tthalten så att ma n utgär frä n to rrsubsta nsen. Edam-osten, som köps mest hos oss har e n fetth alt på ea 20% . En va nlig fe tthait är 30%, vår Emment hai hör dit. Magras t är fä rskostarna , kva rk och grynost.

De anvä nds både ti li bakni ng och tili för- och efterrätter. Mänga tycke r om att blanda kvark i sallader för att få e n bättre mättnadskä nsla. Kvark och bär passar bra och har samma effek t som ovan.

G rö nsaker och ro tsa ke r är A och 0 i de n ka lorifattiga kos te n. Båda stan nar lä nge i ma tsmältningskanalen och gö r att man känner sig mätt längre. Det samma gä ller vissa fruk ter, men inte alla.

T.ex. banane r ä r lättsmälta och kaloririka. Rå ri vna rotsaker ger e tt trevligt tillägg tili hu vudrätten. Rödbeta och pepparrot går bra, liksom också mo rötter och äpplen. Blomkå l mättar också, den knappt kok ta käle n fo rdrar nog ka nske e n sås eiler ost, he lst mager.

StoHzenberg

hjärt"lIgf-v3l-

kommen .

GOD TID 1991 GOD TlD utkommer

290ktober 3 december

Deadline Tema: 17.10 19. 11

Höstnummer

Jul- oeh resenummer

Annonspris: 6 mklmmm Färgannons enl. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklå r Soppor hör tili de rä lle r som kan va ra riktig smalmat. En grö nsakssoppa med säsongens grönsa ke r är bra.

Då skall vi komma ihäg att selleri gö r soppan extra smaklig. För all fö rbättra smake n ka n man tillsälla grö nsa ksbul jopng. Om vi har e n passerad grönsakssoppa fo rdras det nog en lite n klick grädde och ev. en äggula fö r att fö rhöja smaken. A lI tför snäl kan man ju inte vara.

Och brödet då! Många tror att det ä r extra gödande, men de t är mest pålägget som till fö r flesta ka lorierna. T änk t.ex. på ko rv och hur fe t de n ka n va ra.

Tänker vi pä un gdomen så har vi fä tt e n modefluga. som för en gångs skull är på sin plats. Inga chips kokta i o lj a där inte . I stället har vi hötad potatis, som ka n ätas både med e ile r utan ska J. Smaktillsatsen består i gräddfi l och nägo n grösakskrydda. Sallader passar ungdomarna bra , medan äldre ställer sig mera tvekande.

Me n litet kan vi nog rueka på vå ra matva nor inte sant.

Lea Andersson

Semester på Folkhälsans Lappnor Undertecknad hade nöjet att fira en semestervecka i

Lappno r. Man kan knappast hitta ett härligare ställe att ta igen sig på, det är vila för både kropp och själ. Då det dessutom va r det bästa sommarväder man kunde tänka sig, så var det nästan fullkomligt.

Värdinna var Kerstin Krokfors , man kan ej med ord beskriva hennes välvilj a och omta nke om oss äldre pe rsone r. Vi var en grupp om ca 30-talet personer och trots sin ungdom Iyssnade och hj älpte hon där så behövdes . Kökspersonalen får ej förbigås. Maten var ofta rent av festlig , den var gjord med känsla och fantasi, trots att det var vanlig husma nskost.

Gruppen blev väl sammansvetsad . Vi firade en

PORTUGAL - det vackra och vänliga landet. Landet som illte hunnit pdverkas av turismen utan lever sitt eget liv - orön och OIlPPtäckt.

Avr. 4.10, 16dgr, 5.750,-

RUDESHEIM Skörda villdru vor, fest och livsglädje...

- en gammal populär reseklassiker som återkommer år efter år i villskördefestells tid.

Avr. 12. 10, 7 dgr, 2.585, -

VARBERGS KURORT - en skön hälsoresa i höstmörkret. Eli modernI hälsohem med en rik tradition oli falla dllbaka på. Avkopplillg för både kropp och själ.

Avr. 17.11, 7 dgr, 3.200,-

JULSHOPPING 1 KÖPENHAMN - uppfyller alla öl/Sknillgar. Njul av en jlllskyltning lika falllasifull som när du var Iiten och tryckte näsan mot rutan för all il/Sllpa härligheten .

Avr. 5.12, 3 dgr, 990,-

••

~ ~l(~ BUSSRESOR

'IRJ~ WIWA"S BUSS AB

STItAHDGATAH" Ul00 ItIAItIEHAItIH

TEL.. 'U· l,SOS'

65-års fÖde lsedag , med ett orde ntligt kaffeka las. Pä kvä llen var det program med sång, ta i och dikter och tili och med dans, med dragspelsmusik av födelsedagsbarnet , med en blomsterkrans pä hjässan.

Vi gjorde en sightseeingtur i Gamla Lovisa , en båttur ut tili skärgå rden och dessutom å kte vi tili Lurens sommarteater.

Samvaron med gruppen , med deltagare från olika delar av sve nsk-Finland , var härlig. Det var både allvarsamma och glättiga diskussioner, allt mycket givande .

Det var korvgrillning, allsång, bastu, m.m .

En prome nad längs stigen ner tili bryggan och bastun -

udden -

var åt minstone

för mig lagom efter en nyss avverkad benoperation ,

men man kunde även vand-

ra i skogen . Vi tog oss vAra små tupplurar , de t var så rogivande med skogens sus och kluckande vågor.

Det är Folkhälsan som tillsammans med Semesterförbu ndet anordnar dessa sommarl äge r. Man kan konRut takta socialkurator No rdlund per tel.

90-434 9238. Avgiften är beräknad pä basis av de n egna pensionen , möjlighet tili semeste runderstöd finns.

Jag vili sända en hälsning tili alla dem som var med under veckan 15-21.7 , Oere av vå ra fö reningsmed lemmar, med tack för den fina geme nskapen mellan gäster och värdfolk. Tillönskar er a lla en god fortsättning på sensommaren . Tack Kerstin för din goda insats .

Ebba Ikonen

FOlograji: Framför kyrkall på Kökar. Gllidell i alldra ledel lällgsl lilI vällsler. stressig färd med omväxlande buss och båtresor, känns de t skönt att få vila ut i mjuka bäddar.

Ge nom sommarfag ra tra kter i Gäs trikla nd och Hälsingland åker vi norrut. I Ockelbo stannar vi upp fö r gra mme t skall övernatta, att se de n vackra k yrkan , har ett fe l begåll' . Rumme n som ligger strax intill väge n. har av någo n anlednin g bli- Tili vå r förvå ning blir vi vit dubbe lbokade. Vi står äve n serve rade kaffe här. På där i e na kvällen ut an logi. Bertil Söde rh olms begäran Visst känner vi oss litet viss- spe lar fö rsamlingens kanto r na. Me n vå r gode chaufför på sin orgel för oSS. Vacke rt tillsamma ns med vår resele- to nar Dalapsa lme ns melodidare o rdnar a llt . så att vi a l- e r ut i kyrka n. Som avsked Ia fAr en bädd och eli lugnt sjunger vi geme nsamt : Härställe att sova över på. lig ä r jorden. I Järvsö ska ll Hä r pä Kökar blir det fö l- vi övernatta. Järvsö ligger i jande dag e n lång rundtur. e n vacke r lantlig miljö, med Som guide får vi Bertil fin gamma ldags bebyggelse.

Sundström, infödd kökarbo. Vi bor här pA hotell JärvsöHan är lärare tili yrket och bade n. Ett gammalt turisthar fä tt sin utbildning vid lä- och konferenshote ll . Det är rarseminariet i Nyka rleby. här nära som Lill-Babs Vi får se a lla Kökars sevärd- vä rdshus ligger. Vi till bringhete r, med kyrkan som me- ar en vacker sommarkvä ll de lpunkt. Den har en gam- med prome nader i o mgivmal historia och är byggd ningen. Vi o rdna r eget prostrax intill ruinerna av klos- gram med trevlig samvaro , t ret , som äve n gö mme r på samt en stunds dans tili musevärdhe ter. Visst har Kö- sik av Saga vid pianot och kar en storslagen natur, med Gösta på drag pel. mycket turister såhär somFrån Jä rvsö åker vi en martid. Men på vintern mås- genväg genom e n mycke t te de t nog vara kargt och storslagen na tur över tili ödsligt att bo hä rute .

Delsbo , samt vidare lä ngs Från Kökar åke r vi med E4 lä ngs höga kuste n , mot fä rjan över tili fasta Åland . Umeå och hamnen i HolmNu är tiden knapp , så det sund , dä r bå ten fö r oss över gälle r fö r vår chauffö r all tili Vasa . åka så fon som möjligt , för I sena kvä lle n anlände r vi att hinna i tid tili båten , som tili Nykarle by. Vi tackar g r ut fnl n Eckerö tili Griss- varandra för gOIl sä llskap le hamn i Sverige, dit vi an- och e n trevlig resa. Vi ski ngländer mOI kvällen . Här får ras med Gunde ls ord rin ga nvi bo på det nOlla hotellet de i öron en: "N ästa somm ar Havsbadet. som ligger intill far vi tili Norge. hamnen , med vacker utsikt F.Z mot havet. Efter en rätt

Nykarleby pensionärer på resa i Åbolands och Ålands skärgårdar

De n 13 juli i arla morgonstund anträde r ett 40-tal pensionä re r frå n Nykarleby sin lä nge pl ane rade resa .

Som reseledare medfölje r Gundel Söderholm och vid ratten siller vå r pålitliga chaufför Be rnhard Paulin .

Men all tretto n e nligt sägen PENSIONSFRAGAN ä r eli olyckstal får vi nu belägg för. Vi blir e n timme försenade. Eli vatte nrö r ha r brustit i motorn . En ny buss mäste beställas från Vö rå.

Dessutom falle r en av reseLågkonjunkturen har sla- stora intervjuundersökning- näre rna och slår sig så illa gi t tili o l'"dentJigt. Det dra bar kartlagt finländarnas syn aft hon måsre föras tili sjuk bar oss alla på en eiler ann a t på hälso- och sj uk vå rdsserhus. A lIt detta lägger en vi ss sätt - också pensionärerna . vicen . O är har det tydligt sordin på stä mningen .

Som det just nu ser ut blir framgått all vi sköter vår Men väl inne i den nya pensione rnas årliga index- hälsa på eli he lt annat säll bussen stiger humöret. G ösförhöj ning infryst vid nästa nu när det inte behöver vara ta Hemgå rd tar fra m sitt ärssk ifte. De t är som sådant ekonomiskt belastande som dragspel. Det blir a lIsång inte fräga om enorm a peng- det va r före sj ukförsäkringssamt historier och vi tsar på ar för den enski lda pe nsio- lagen och folkh älsolage n. löpa nde band , medan busnären. För alla som har smä Skall det nu bli en återgång sen rulla r iväg ned tilI Parpensioner och lever i knap- också här? På sikt kan man gas. Vi hinner precis i tid för pa omstä ndigheter känns befara all antalet invalidiatt köra ombord på färj an det nog. Folkpensionerna tetspensioner kommer all tilI Nagu . Ty vå r avsikt ä r nu följer en ligt lag levnadskos t- öka , om vi undviker att söka att få njuta av e n resa i de n nadsindex . En utebliven in- vå rd i tid . Det belastar ockåbo ländska och å ländska dexjustering innebär att så samhällsekonomin . skärgården. pensionerna kommer att sl äDe t är tragiskt att a llt det 1 Nagu byte r vi tili färjan pa efter mat- och andra lev- som under stora uppoffringsom gå r tilI Ko rpo . Härifrå n nadskostnader. Senast juste- ar byggts upp inom den sofonsäller färden i strå lande arbetspensionerna ciala sektorn under e n lång rades solsken melIan kobbar och med 7,6 procent och folk- följd av år nu ri vs ned . Hur skä r tilI Kökar. Pä ett unikt pensionerna med 5,6 pro- lång tid kommer det all ta hotelI med namne t Brudhäll cent. innan vi kommer tillbaka tili äte r vi middag. Här på KöSå planerar regeringen all samma nivå igen? kar skalI vi sova över. Me n äte rinföra hä lsocentralavgifSom e n liten tröst kan jag nu är olycks talet 13 framm e terna . De t är ocksä a tt dra tili slut påminna om a tt maigen och spökar. På Antons in en uppnådd förmän. En kar och sambor som ha r gästhem , där vi enligt proavgift om 50 mk verka r folkpension med tilläggsdel överkomlig, men om man fi ck en liten slant frän och har krämpor som kräver tä- med september. Den kom ta besök växer beloppet nu , den mångomtalade snabbt. En och a nnan kan jämkningen av makars penbörja slarva med vården av sion i förhällande tili e nsamNu minnena sväva tillbaka ekonomiska orsaker. ståendes. För dem som har tili barndomens solfyllda år, De som är ute i arbetsli ve t tilläggsde l tili fullt belopp då glädje ma n icke försaka , har i hög grad nufönide n kan det röra sig om 50-60 av vemod de t fan ns ej e li spår. räll tili företagshälsovård mk pe r mänad . Skillnaden Man glömde lä tt sina bekymmer och kan sköta sin hälsa den mellan e nsamstäendes och för naturens alla behag . väge n. Antingen he lt gratis makars tilläggsdel var tidigaJa, så mycket minne na rymme r eiler tili låg avgift. Oe n möj- re 19 procent , men är numeav nöjen i tusende slag. ligheten har man inte som ra bara 15 procent. Det hä r

Barndomssommar

pensionä r. Vid högre ålder har man dessutom o fta sj ukdoma r eiler skador som gö r all man är tvungen all tämligen ofta vä nda sig tili hälsocentralerna .

Folkpensionsanstalte n och Social- och hälsovårdsstyre lsen (fd Medicinalstyrelsen) har gemensamt i tre

är det enda som tillsvidare gjorts fö r all uppfylla de löften som sammanhänger med folkpensionsreformens ofullbordade fjärde skede.

Antaglige n - i dagens läge - dröjer det mycket länge innan skilln aden kan minskas med Yllerligare några procent .

Ebba Jakobsson

Man drömde om solljusa dagar. all leva i främmande land , där friare är livets laga r bland vilddjur i öknarnas sand .

Så va r de tiderna Ijusa ; som hägring de än för mig står.

Luftslollen ej mera tjusa. som förr uti ungdomens vår.

Då ploekades rosor så röda , på soliga blomste rland .

Då njöts utav sommarens gröda . av solbad och lekar ibla nd .

Ja , bamdomens sommar var fager . och minnena som den mig gay, jag igenom livet medtager , och njuter så ofta därav.

På hösten man tänkte så föga ; på skolgång och regniga dar.

Man byggde då luftslo tt så höga ,

Nu barndomens himmel den blå, erhällit en dunklare färg - Luftslollen har bli vit så små, och ä r grå som klippor och berg.

Tor Handroos

som än uti minnet finns kvar.

8 När man besöker Island energi, motsvarande 400.000 kommer man först tili den ton lätt brännolja . Enligt intemationella flygbasen det pris vi betalar i Finland Kefflavik intill Reykjavik , ca mk 1,50 per kilo, kan Islands huvudstad , som fätt man räkna ut hur mänga sitt namn av röken frän de miljarder utländsk val uta Isheta käJlorna i stadens om- land sparar ärligen. givning, I "Rökvik" bor 40 % av Islands totala be- Märkliga byggnader i folkning, pä ca 250.000 per- stadens centrum soner.

Upptäckten av ön nära poicirkeln härleds tili är 874 e. Kr. Dä landsteg vikingen Ingolfur Arnarson frän Sennfjord i Norge, pä Röknäset, där han byggde sig en gärd , mitt i den nuvarande stadens centrum. Det fanns gOtt om bete för de djur han hade med sig pä tvä fraktskepp, dä han med sin stora släk t landsteg pä Island. I trakten fanns rikligt med fisk i älvarna.

Varmvattnet en

naturtillgå ng Dessutom fanns heta källor i närheten , en naturrikedom av oanat mått för framtiden. Sä sent som år 1933 borrade man första gängen efter varmvatten . Nägra är senare, 1939, byggdes den första rörledningen frän Reykir tili Reykjavik och de första byggnaderna fick sin

f·

Eld och vatten på sagornas

Pä va ndring i Reykjavik lägger man mä rke tili regeringsbyggnaden från 1760-talet och domkyrkan frän slutet av samma ärhundrade samt nationalteatern som blev färdigbyggd är 1950. Universitetetsbyggnaden invigdes ä r 1941, 30 är eft er det att unive rsitetet hade grundats. I staden finns bäde riksarkiv, landsbibliotek, national- och konstmuseum . "Spökhuset", villan där Reagan och Gorbatjov höll sina fredssamtal 1986 är ocksä den värd att beundras, när man gör ett besök i Islands huvudstad .

Gullross och "äppelkriget"

Foto: Jerker Nyberg Den fin ländska truppen f rån vänster Per-Erik Isaksson, Levi Klåvus, Lisbeth Åkerholm , Taina Paarmas, Marja Av nationella sevärdhe ter Paavilainen, Ethel Nyberg, Karin Klåvus och Gunilla af Heurlin ,

är givetvis de varma källorna pä Sörlandet i det klassiska Gullfoss omrädet en stark upplevelse för en tuvärme frä n det varm va tten, rist. Där finns elva heta kälsom kommer frän jordens lor. Den kraftigaste vatteninnandömen .

Idag ä r pelaren når en höjd av hela 125.000 personer i Reykja- 60 meter. Den vräks upp var vik och dess omedelbara 8:de minut ur den stora närhet a nslutna tili värme- Geysirkällan. I Gullfoss nätet. Det utgör 99 ,5 % av finns de gyllene fallen i Hvisamtliga hushåll. Värmeef- ta älven . Vattenfallet har sin fekten ligger vid 80°, när egen historia, som i mängt vattnet lämnar pumpstatio- och mycket pämin ner oss nerna . Vid distributionen om sommare ns succepjäs på sjunker temperaturen e n Rasebo rg "Äppelkriget" .

En riksdagsman och nägra aning 10°_]] ° och i sim hallama häller man sig med 25° driftiga " tyska" affärsmän ville redan på 1920-talet ta vatten . Otroligt skönt för e n gästa nde turist. vara pä den e nergi forsen Det fi nns totalt ca 20 an- kan uppbringa. Men som tur läggni ngar pä Island , som va r fan ns det en ung dam i varmvatten. trak te n, som gick de n långa dislribuerar Tack vare va rmVattnet spa- vägen tili Reykjavik, slog rar islänningarna 2.600 mil- näve n i bordet framför parjoner kilowatt elektrisk lamentsherrarna och sa att

marken kring Gullfossen inte är tili salu. Eftervärlden kan vara glad över att den damen förde fram vad bygdens folk tyckte och tänkte.

Vigdis

allt i den isländska jorden.

Det finns över 200 vulkaner på Island. Den mest omtalade vulkanen ä r Hekla. Mäktig reser sig vulkanen mot skyn, 1.503 meter över havet. Landskapet täcks av aska och förstelnade lavaströmmar syns på vulkanens sluttningar. Från Hekla in mot landet utbrede r sig väridens största tu ndra . Landet är kallt kargt och ödsligt , kanske framtidens turistmäl,

Också i dag finn s pä Island en dam , som är mäkta populär. Vigdis Finnbogadottir är la ndets president , den enda i sitt slag på jordklotet. Någon större makt har inte presidenten , men när det har ju inte heller de skandinaviska monarkerna .

människorna

börjar

längta efter någo t utöver de t

vanliga , när man fä tt nog av När det gäller att göra PR sommar, soi och överfyllda för sagornas ö , då är presibadstränder i soliga södern. den ten, den förtjusande daÄr man turist på Island, men , rätt "man" på rätt får man inte missa att besöplats. ka T hingvalla, den plats där staten Island bildades år 930 Hekla och Thingvalla e. Kr. Här samlades förr Det jäser och pöser över- riksdagen under två som-

stitutionsvård" och "Demens" . Den första konfe-

rensdagen ägnades åt hemvå rden och värd på anstalt.

Allmänt kan man notera att problemen är desamma i alIa nordiska länder. Man skönjer ocksä en strävan att utveckla vården så att familjen framdeles tar mer ansva r för de gamla. Mycket starkt intryck , åtminstone på mig, gjorde Sven Melanders "Samtai inför döden". Som rubrik för sitt anförande hade han valt "Tili platsen som är min överdödlighet bland nyblivna änkor och änke män i 70 års åldern" .

Han utgick frän en dikt skriven av förra chefen för Dra-

matiska teatern, Ka ri-Ragnar Gierow. Dikten åte rges här invid . Den ingår i diktsamlingen " Innan kloekan slagit noll " . Jag kommer säkert att vid olika tillfällen åte rkomma tili Sven Melanders föredrag. Just nu skulle det föra för lå ngt att återge hela innehållet.

Den andra konferensdagen ägnades åt " Demens" .

Med spä nning emotsåg vi från Finland , Taina P aa rm a s redogörelse för det demensprojekt som Centralförbundet för de gamlas väl bedriver i Helsi ngfors. Med frimodighet och ungdomlig geist lade hon fram texten utan att darra på manschetten. VIan Ivekan dage ns meSI konkreta utlägg ning om också de två läkarna Sigurd S p a r r från Norge och Hallgrimur M agn usso n frän Island talade både populärt och fackligt med belysande exempel envar från sitt omräde.

Varje tema avslutades med paneldiskussion . Tili en konferens i Island hör givetvis utfärder. Också vi fick besöka Gullfoss Geysir och

marveckor. Nu mera sam las

just sä sägenomspun net som parlamentet i Reykjavik. de gamla isländska sagorna Området är i dag national- fö rtäljer. park. Islänningen visar med Jerker sto lthet upp sitt land. Det är

Från ättestupa tili pensionsskydd Precis som i alla andra nordiska länder har familje n

bästa pensionsskydde t.

varit den viktigaste sociala

å r 1969 fö r at garantera fra mtida ut betalningar.

Pe ngar tili den här fonde n fås genom att arbetsgivarna betalar 6 % och arbetstaga rna 4 % av lönesumman.

Allmä nt ka n ma n säga att pensionssystemet på Island

E n pens ionsfo nd b ildade,.

instansen genom å ren , ocksä på Island.

Det var barnens plikt att sörj a för de gamla och fattiga redan på 800- och 900-tale n. Den som inte hade någon fa milj fick gå på ro te n frä n ställe tili ställe och bo ännu är i sin linda , men med tiden blir systemet säkert några daga r på va rje ställe .

Vnder den stränga vintern helt acceptabelt. Som det är 975-976 , då det gällde att i dag har inte alla räd att gå överleva , knuffades gamla i pension utan fonsätter att och sjuka utför avgrunden arbeta efter uppnådd penoch barnen sattes ut för att sionsålder.

I Reykjavik verkar en dö .

I Reykjavik såg vi oss omTingvalla. Heklafjället var l och med kristendomens pensionärsförening med ca kring, han n med en mottagtyvärr denhär gången inte inträde ändrades inställning- 7.000 medlemmar.

Förtillgängligt uta n beundrades ning hos "sundhe tsminis- en tili de gamla. eningens namn är Malgagn enbart på avstAnd. Lava- tem" Sighvatur B j ö r g1 slutet av lO00-talet stif- og frettabref Felags widri masso rna frän senaste vin- vinsson och en sen middag tade alltinget en lag som för- borgara i Reykjavik . Ve rkters utbrott hade ännu inte på Plejehemmet SKJ OL. bjöd de anhöriga att döda samheten i fö reningen skilE n ko nferens att minnas åldringar och barn . stelnat. Resan tili de gamla jer sig inte nämnvärt frän bostäderna i Keldur och be- - en ny länk i den nordiska Vtvecklingen gick lång- det vi sysslar med i våra försöket i Skalholt kyrka blev broderskedjan. samt fram åt men de äldres eningar. Föreningen kan inJ erker istället minnesrika upplevelsituation förbättrades hela te påräkna statsstöd, men ser. tiden och sä småningom få r av Reykjavik stad ett r~~CI:"~~~~=="4 =,":;;;' CS7""="lOO1~~~~' kunde man börja ställa krav symboliskt unde rslöd. För på samhället. att klara finanserna betalar En stor social problem- varje medlem en årsavgift grupp var tiggarna som pä som motsvarar ca 120 mk . , Tili gränsen av förmåga blir dag för dag jag förd , , 1750-talet utgjorde hela Medlemskortet berättigar ä r ställd inför e n fräga .och vet dess innebörd . , 14 % av landets då totalt tili olika rabatter vid bioDen tid jag har att svara är ute inom kort . u 50.000 invånare . och teaterbesök. vid klädDä r du är viII jag vara. där jag ä r viII jag bort. köp o.s .v. ~ Ditt hj ärta var min boning, ett enda viskat ord , Ponsion vid 67 år Islänninga rna verkar nöj• blev lösen tili försoning och fred med denna jord.

1 da med sin tillva ro . De har Pä Island har man inget " Hur vanligl allt som skedde, hur allvarsamt och slort. hög bostadssta nda rd , en fariksomfattande pensionssy." De n tröskel jag beträdde var himmelrikets port. sci nerande natur och en stern, som skulle molsvara Ii En änkling går och vänlar och famnen vet på vem, . stark tro på framtiden . vår folkpension! Branschvis , hör hissen, Iyssna r, gläntar men ingen kommer hem , J erker Ny berg har man egna pensionssyVart tar min levnad vägen? Vad väntar jag mig mer? , , Min vä ndpunkt är belägen där ett allena sker.

11 stern . Inom den privata sektarn kan man fä högst 60 % ·t Låt år och dag fÖrlida , låt stunden bryta in. ~ i pension av lönen och i pen- JARL V. HELLSTRÖMS MINNESFOND ~ Jag sj unke r tili din sida, tili platsen som är min. , sion går man liksom i Norge Dit leder mina frågor , dit letar sig min törst , " donationer först vid 67 å rs ålder. p och allt blir eld och lägor som när jag fann dig först. , Dragsfjärds Pensionärer De som jobbat i Statens r.f.

Karl-Ragnar Gierow (1904-1982) ur diklsamlingen och kommunens tjänst får Vi tacka r donatorerna Ii " Innan kloekan slagi t noll". . pension vid 65 års ålder. &._1>.. _ _ _ _ _........._ ..__""'..........

Sjömännen förefaller ha det

Norsam-möte på Island NORSAM nordisk samräd för en aktiv älderdom har hällit sin ärliga konferens. Denhär gången på Island, i Fludir en liten by, nordost från Reykjavik.

Från Finland deltog en grupp på nio personer representerande bl.a . SPF genom o rdföranden Levi Klåvus och VL Jerker Nyberg.

Konferensen hade två teman : " Frä n hemvård tili in-

Ö

) Tili platsen som är min

i

I

»

'j'

i

Ii, t

9

Hekla fick vi beskåda endast på avstånd.

Gyllellefallell i Hvila älvell och dess historiaförde tankarna tili "Äppelkriget" sommarens succepjäs på Raseborg.

På Norsam-konferens till Island Onsdagen den 21 augusti, bordade vår ve rksamhetsledare oeh underteeknad ett pIan för att resa tili Island , där Norsam hade anordnat sin konfere ns för detta år.

Konferensen var förlagd tili en mindre ort med nam net

Fludir. Den är belägen ea 100 km sydost om Reykjavik .

De ltaga rna kom från alla de nordiska länderna och var omkr. 60 tili antalet.

Den största gruppe n kom från Danma rk , vilket gjorde u.U

UC;::\ uUIls kn s pråkct

bJev

rätt så dominerande . Detta gjorde att tankarna ibland började röra sig kring Babels torn.

Temat för den förs ta konferensdagen va r: Fra institutionspleje tili hj emmepleje.

Det betyde r väl närmas t frän institutionsvård tili hemvä rd . Tre danskar i följd höll inledningsanfö randen , som berörde olika områden av åldringsvården i Danmark. Här kan nämnas att äldrings- oeh pe nsionärshem av den typ , som ä r vanlig hos oss, egentligen inte alls finns i Danma rk . Där eftersträva r man att sköta de åldrande i sina egna hem , sä länge det bara är möj ligt.

När detta inte mera är möjligt blir det överfl yttning tili ett sjukhem (plejehjem). De på sj ukhemmet intagnas behov av vård kan växla från fullstä ndigt beroe nde tili ett beroende j vissa situationer.

För alla ä r doek behovet av hjälp for tlöpande. De sa knar möjligheter att kunna ta hand om sig själv på må nga sätt.

Efter inledningsanförandena följde e n mycket livlig disk ussion. Vi kunde då konsta te ra att problemen i de nordiska länderna är ganska likart ade . Lösningarna kan vara något skiftande.

Gemensamt för de övriga länderna förutom Island är att de äld res proeentuella andel av befolkningen kommer att kontinuerligt öka ...

Detta betyder, att man framöver får lov att finna nya vägar, metoder och tillvägagångssätt för att klara av de växa nde vårdbehoven.

I Danmark är den nya given . att familjen me ra skall ta ansvar för de gamla. Någon i sällskapet undrade om vi här hade att göra med ett rent önsketänka nde e iler om man alla redan kunde påvisa någ ra praktiska resultat.

var demens.

Dage ns fö rsta inledningsanförande hölls av Taina Paa rmas från He lsingfors. va r Hennes anförande mycket verklighetsbetonat.

De t behandlade e tt demensprojekt oeh dess resultat.

Projektet hade geno mfö rts vid ett daghem för dementa i He lsingfors. Hon presenteFöljande inledningsanfö- rade e n he I del stimulansmarande hölls av en svensk. terial. Bland dem fa nns bl.a.

Hans ämne varo Överdödlig- ett pussel, sam visade en het bland nyblivna änkor gammal lanthandel frän tjuoch änke mä n i 70-års ål- gotalet. Vidare hade ma n dern , olikfä rgade kort med enkla

H an presenterade e n undersökning. som visade att

dödligheten bland nyblivna änke män i 70-74-års ålder är stor. Den är he la 48 proce nt högre än hos andra i motsvarande åldersgrupp .

För kvinnor är motsvarande

procent 18. Undersökningen hade omfattat 360.000 personer. Bland anna t hade man konstaterat , att immunförsvaret var försvagat un-

der sorgetiden. Det är av största vikt att den sörjande får stöd oeh hjälp . Doek skall man inte tränga sig på men man skall vara nära. Ä ve n efter detta anförande följde e n disk ussion, där många synpunkte r kom fram.

Resten av dagen ägnades åt utfl yk te r i omgivningarna.

Flera intressa nta stä llen besöktes bl. a. e tt museum .

Det var en gammal sto rbondegård . Den bestod av ett torvhus i tre avdelninga r och hade varit bebott ä nda tili 1946. Förändringarn as tid har varit synne rli gen ko rt på Island , som i dag kan jämföras med vilket annat nordiskt land som helst. Det var meningen att vi även

skulle besöka Hekla . Me n e fter ett utbrott i januari va r marken ännu så varm a tt man fick hålla sig på avstånd. Kvällen gick i den nordiska förbrödringens tecken .

Den andra dagens tema

frågor

på

baksidan

jämle

några böeker med bilder oeh e nkla texter. Musiken hade

umgås med patienterna var helt avgörande.

De två andra anförande na för dage n hölls av e n norrma n oeh en islänning. Dessa berörde i stor utsträck ning resultat från fo rskni ngar och undersökningar. Det största intresset fångade fråga n om miljöpåve rkan möj ligen bidrar tili uppkomsten av deme ns. Det finns undersökningar som tyder på att tungmetaller och framföra llt aJuminium

kan

påverk a.

Me n tili bovarna skulle även teet kunna räknas. Tili slut

att någo n har drabbats av demens. Det finns nämligen flera andra sj ukdomar , som kan visa samma symtom, men som kan botas på medieinsk väg.

Efter anförandena CÖljde igen en livlig disk ussion.

Här berördes bl.a . kollektivboende fö r dementa. Framförallt betonades betydelsen av att de personer som skall vara tillsammans kan kom-

met har plats för 100 patienter. De intagnas tillstånd var växlande, Olen alla var i behov av kontinuerlig vård.

Efterfrågan på platser tili hemmet är stor. Ett hundrataI personer stå r i kö (ör a lt komma dit. Man betalar för sin vistelse pä hemmet i enlighet med si na tillgångar.

Den som har smä inkomster betalar lite t, medan den som har större inkomster betalar mera. Dock finns även en

högsta avgift. Mera ä n den behöver ingen betala obero-

ma överens med varandra.

en de av inkomster och övri-

De nna form av boende kan verka stimulerande på patienterna isynnerhet om de på någo t sätt kan bidra tili skötseln av hemmet. A tt de dementa även på sjukhem bör ha en egen avde lning var en allmän åsikt.

ga tillgångar.

Sjukhemmet har Cern på deltid anställda läkare. Varje patient har sin pe rsonliga läkare, som sköter om ea 20 patienter. Läkaren har daglig kontakt med sj ukhemmet. Lindrigare sj ukdomsfall behandlas av läka ren på he mmet , medan svårare falI sändes tili vanligt sjukhus.

Man var mycket noga med a tt betona , att det där inte var fråga om något slag av B-sjukvård . Den fungerade helt på samma sätt som annan sjukvård .

Den tredje dagen inleddes med en resa tili TingsvalIir. De t är den plats där nordens första folkförsamling sam lades för rådplägning oeh beslutsfattande . Detta område med lavaberg , klyftor den stora Tingsvallasjön och -slätten kan inte beskrivas med ord . När man stär högst uppe oeh ser sig omkring, kan Olan tro . att man befinner sig i e n sagovärld av unde rbar skönhet. Man tyeker sig kunna se spöken, troll oeh annat oknytt skymta fram mellan de fantastiska formationerna . Man börjar förstå, att Island är sagornas

Tili sist bjöds vi på en isländskl betonad middag på hemmet. I menyn ingiek bl.a . synnerligen starkl rökt lunnefågel. Flera av de vA ra tyekte att röksmaken var alladeles för stark. För min del tyek te jag, att den smakade mera rök ä n kött. Vi fick oekså smaka på "en En av de 11 geysrama på Sörlalldet sprular vallen högl Ö. grönsak från bergen". Jag upp i luften .

Från TingsvalIir giek re- tyek te att den såg ut som vår san vidare tili Reykjavik . På islands lav. De n smakade en myeket framträdande konstaterades emellertid a tt eftermiddagen var det mot- ingenting oeh va r seg a tt plats. Man spelade mest det sist oeh slutligen inte tagning på soeialm iniste riet. tugga. kända låtar från 30- och finns några verkliga bevis pä Där fiek vi bekanta oss med Efter avtae kande och av40-talen. Isynnerhet musi- att miljöpäverkan skulle va- ledningen för m'OIsterie t skedstaga nde åk te vi tili hoken och gamla bilder intres- ra någon bidragande orsak oeh med att utbyta åsik ter tell Loft le ide r för a tt vila ut serade pa tie nterna myeket. tili deme ns. Därem o t ansåg oeh erfarenhe ter. Liksom tili följande morgons tidiga Målet var att väeka intresse ma n det fullt bevisa t att ärft- hos oss va r man även där avCärd. och aktivitet med vilket man liga faktore r inverkar i av- bekymrad över sinande ekoVi kunde se en sista skymt tydligen hade haft god fram- gö rande grad. nomiska tillgångar. av Island , innan planet Akte gång.

Någon verkig bot för deSist på programmet stod in i moinen. En innehållsrik En intressant sak i sam- mens finns inte ännu. Ut- e tt besök på e tt sjukhem i oeh på många sätt intressant manhanget var. att Olan ha- vecklingen av demensen kan Reykjavik, som numera är resa giek mot sitt slut. Island de konstaterat, att ingen doek fördröjas genom akti- en rätt stor stad med ä r landet anno rlun da. speciellt utbildning gjorde vite t oeh stimula ns. Av 100.000 invånare. Sjuknågon me ra lämpad för upp- största vikt ä r oekså a tt hemmet upprätthålIs av en Levi Kl åvus giften som vårdare . Fallen- grundli ga undersökningar stiftelse bakom viIke n står het , intresse och förmåga att göres. när man miss tänker olika organisationer. Hem-

10

Karis

min hemort

Karis är min hemort. En ort som har många goda sidor men naturligtvis också mindre goda. De goda sidorna tycker jag däremot all har en nog så tillräck lig övervikt.

Karis är en småstad med allt vad därtill hör. Ännu för några år sedan kände de fIesta varandra åtminSlone tili utseendet. Numera har inflyllningen gjort all här finns många ansikten man inte känner igen .

Karis är en stad med två kanske t.O.m. tre tätorter.

Det egentliga centrumet bestå r av det som byggdes upp runt järnvägsstationen . det som blev stationssamhället.

Här finns den kommuna la servicen i huvudsak . här finns affärer och här bor också största delen av stadens invånare som i dag uppgår tili 8.800 personer.

Karis var redan under förhistorisk tid ell av de tätast befolkade områdena i Fin· land . Därför finns det ell otal arkeologiskt intressanta platser i staden.

Karis nämndes första gången i skrift 1326. Inom stade ns hank och stör finns resterna av den hemlighets· ru lla borgen Junka rsborg och nära stade ns centrum ruinerna av Grabbacka slousruin från 1400-talel.

Karis har också la nde ts första industrianläggning inom sina gränser. D et är

Svartå som grundades 1560.

Där försiggår fortfarande en ak ti v produktion .

Karis har i Svartå slOll en star luristattraktion j del gamla träslollet från 1792.

Numer. finns där ell hotell med kongress-utrymmen och slOllskrog. Brukskyrkan intill är från 1761.

Karis är en skolstad.

Folkhögsko lorna ä r hela tre tili antalet - Västra Nylands folkhögskola , Lärkkulla och KA T vid Kva rnträsket (Kommunala arbetarnas och tjänstei nnehava rnas fackförbund) .

Karis ger också undervisning på grundskolnivå i skolor i stadens centrum, i Sannäs och i Svartå . Högstadierna är två - ell svenskt och e ll finskt liksom också et! svenskt och ell finskt gymnasium. Dessa bägge senare nämnda skolformer ha r e le ver också från grann kom-

VÄLKOMNA! Karis stad

TANKAR KRING

ÄLDREOMSORG 1 KARIS

munerna . Karis kurscentral

har kortkursverksamhet medan Västra Nylands yrkesskola ger regelrät! yrkesutbildning åt svensksprå kiga e lever i he la Västnyland.

Karis är en expan siv ori

där järnvägen alItsedan den byggdes har satt sin prägel på staden . Och kommer att göra det i ännu större omfattning under de närmaste åren . J ust nu ser det rörigt ut på hela järnvägsområdet mep snart ska ombyggnaden för eltåg vara genomförd och då kommer förbindelserna mellan huvudstade n och kulturstaden Åbo att bli förbättrade. Redan nu komme r man från Helsingfors tili Karis på mindre än en timme.

Karis har Sisu. D.v.s. Oy Sisu-Auto Ab ä r e n av stadens största arbetsgivare.

Jämsides med staden , järnväge n och Mjölbolsta sjukhus.

Karis-ån har Svartån som rinner genom staden kallats i många sammanhang. Svartån som rinner från Lojo sjö tili Pojoviken ger Karis den

vac kra ådale n på vars strä nder ligger välskötta åkra r och ängar Olen också tätbebyggelse såsom Lövku llaområdet.

Karis kyrksjö ä r en me llanstation för å n som gör aU S:ta Katarina kyrka byggts på en kulle vid sjön. Där var den tillgänglig för besökare som kom sjövägen. Enligt muntlig tradition ska e n kyrkklocka ha sänkts ner i sjön under stora ofreden.

Och enligt traditionen kall as den Kajsa och finns kvar där ännu i dag.

Karis har en vacker centralpark. Det ä r det gröna stråket som börjar vid kyrkan , följer ås tra nden , kulminerar i Pumpvike n där Västnyländsk schouis , Country-kavalkaden och många a ndra sommaraktiviteter försiggått. Det gröna stråket mynnar ut vid Köpmansgatan .

Karis - , professor Sigurd Snåre - namnet nummer ett

i finlandssvensk t musikliv under må nga tiotal å r -, ekonomirådet Wallu Heinström - kräver ingen presentation för pensionärer -

och många , många a ndra.

Karis är också, men inte minst , Lärkkulla. Institutionen på kullen där lärkt räden växer . Huset inom vars väggar så många aktiviteter försiggåu . Aktiviteter som gett så oerhört mycket.

Karis ä r med and ra ord för mig KARIS .

Gurli Nurmi

hälsovärden

Karis är för mig, förutom

mannen sam vet allt om

Många aktiviteter hos Karis pensionärerna

på

orten

Ar

hemvå rdare beräknas kosta ca I milj.mk på årsnivå efter 1996.

Den nya tankeramen innehå ller starka a rgument för öppen vård i form av livskvalitet. Dels blir det fråga om frihet att välja mellan olika alternativ dels om trygghet i den egna livsmiljön läs hemmet.

För Karis del gäller det att i skyndsam ordning flytt a tyngdpunkten från anstaltvå rd tili öppen vård utan att i mellanskedet lämna någon i kläm , vilket skulle betyda otrygga människor i hemmen och bristfällig vård på våra åldringshem.

Tyngdpunktsförskjutningen är viktig för stadens äldringar i deras vardag men den har också en star bety-

1996. Tili helheten hör ock- delse för stadens ekonomi i så en lösning av bäddavdel- framtiden. Från och med ningsfrågan i samarbete med 1.1.1993 fär staden inte mehälsovårdscentralen och den ra 50 % i statsandel för sina utgifter inom den sodala allm änna sjukhusvården.

Kostnaderna för alt bygga sektorn ulan ersätts av staett servicehus beräknas upp- ten i fo rm av en " klumpsumgå tili 13.6 milj .mk och sa- ma". Tidpunkten för att satneringen av K atannahem- sa på framtiden är NU ja Olet har beräknats tili 12 egentligen var det redan milj .mk . Utökningen av igår.

Steran Mutanen personalstyrkan med tio nya

min hemort kommunalrådet Lars Nyberg på Borgmästars -

ldag ä r det inte speciellt populärt att prata om kvalitet , åtminstone inte i kommunala sammanhang. Det oaktat påstår jag att Karis stad borde göra betydande satsni ngar på sin äldreomsorg under de närmaste åren . Frågan gäller först och främst att f1ytta över tyngdpunkten från dyr anstaltsvård tili män niskovänlig och kommunale konomiskt förnuftig öppen vård.

I Karis skulle kvaliteten bestå av ett ny tt servicehus i centrum av staden år 1993, ett sanerat och förnyat å ldringsvårdscentrum i stället för nuvarande Katarinahemme t år 1995 och en hemservice som fungerar dygnet runt i gott samarbete med

-

Visst har vi redan nu

många aktiviteter inom vå r

pensionärsfö rening men f1ere kunde vi ha. Förutsau all medlemmarna kommer fram med önskemål, betonar o rdföra nden för Karis pensionärer Irj a G r Önbe r g.

Hon har sedan sen aste årsmöte fungerat som ordförande efter Waldemar Heinström som ledde föreningen under de första 15 verksamhetsåren. I della nu är man inne i det sex tonde.

- Vi har närmare 400 medlemmar av vilka 15 nyligen anslutit sig, berällar Solveig Fag e r s t e dt , kassör i föreningen. Nya medlemmar ansluter sig utan all vi haft någon speciellt medlemsvärvning.

- Många anser sig inte vara mogna an ansluta sig tili en pensionä rsförening trots att de ä r pensionerade, framhåller Irja GrÖnberg.

- Vi saml as tili månadsmöten en gång per mAnad . berättar sekrete raren Rauha Pihlström. Och lokalen ä r för det mesta brandkårshuset i Karis som föreningen kostnadsfrin fä r förfoga

över. Höstens första och vårens sista möte hålls enligt tradition på Thorsborg i Svartå.

Flera aktiva - Vi borde få flere aktiva med i föreningen , betonar Irja GrÖnberg. Ibland känns det en smula trös!löst vid vå ra möten när ingen har nånting att säga . Speciellt vid valmöten ä r amalet mötesdeltagare svagt.

Vad gör man då?

- Vi har givetvis våra egna resor. beränar Irja Grönbe rg. Så har vi en trivselklubb va rje vecka. seniordans. vi sjunger i kör . vi spela r boccia och biljard. vi har egen danso rkester " H ålligång". Me n mera aktiviteter kunde vi som sagt ha .

- All a förslag tas givetvis emO! med tacksamhet. Frågan är sen om förslagen kan genomföras. säger sekreteraren Rauha Pihlström.

Hon är förutom sekreterare också den som skaldar i föreningen. Och tili de ståen de programnumren på

träffarna hör hennes krönika på vers om vad som timat sen senast och liknande.

Föreningens verksamhet finansieras delvis genom det bidrag som staden ger - i år 3.500 mark - genom medlemsavgifterna och en star hjälp är att få samlas hyresfrin på brandkårshuset.

Dessutom bistår Medbargarinstitutet genom att ordna kurser för pensionärern a.

Inkommande vår står et! stö rre lotteri på programmet rö r att fylla det hål i kassakistan som 15-årsjubileet senaste höst förorsakade.

- Verksamheten går i stort sett i samma banor sam tidigare , säger Rauha Pihlström . Det som är inrotat är svårt att ändra på. Men vi trivs med va randa och det är huvudsaken .

1 detta instämmer styrelsens presidium som samIades hos God Tids red . en vacker sensommardag. Med var Irja Grönberg, Åke Fagerstedt. viceordförand:, Solveig Fagerstedt kassar och Rauha Pihlström , sekreterare.

G.N.

II

o

ETT MANGSKIFTANDE MUSIKLIV Karis är en räll lilen ori musikgrupper och orkestrar med 8.800 innevånare. De e rbjuder något för alla olika skolorna, inte minst vå· smakrikt ningar. För dansra Ire folkhögskolor ökar an- musik stär t.ex. Bröderna talet innvånare i staden rätt Pihlströms orkester eiler märkbarL De ulgör även eli gruppen Trio Pihls. ViII man kännbarl liIIskoll inom sång- ha jazzigare tongå ngar är och musiklivet. Karis är för- Totte Björklöfs Sex te tt eiler eningarnas förlovade ort. Dixie Gentlcmen ett alter[dag verkar här närmare nativ. De spelar vardera hundra olika föreningar. svängit och glatt och anlitas Flere av dem har myckel gärna vid o lika festlighcter. gamla a nor så som Lex. Ka- Dixie Gentlemen har under ris ungdomsförening, Karis Ilere år deltagit i olika jazzidroltsklubb, Sällskapel Na- festivaler.

Annan typ av svängi g mulura och Karis Manskör_ Många av dem har hart eiler sik står vårt Junior Big Band för.

De leds av den kända har sång och musik på sill musikern Henrik Otto Do nprogram . ner. De brukar bl.a. spela vid " Naisten Kymppi" i HelKörsång En stor bet yde lse för det singfors. Det ä r ett bra exfria musiklivet har Karis empel pä hur kultur och Manskör. Idag har kören ca idrott kan samarbeta . I om50 ak ti va sångare och de glä- kring femton års tid har der Karisborna med mäktig 1-maj i Karis firats fö rutom sång på I maj , vid många med manskörs-säng även olika festligheter i staden med marschmusik av Kari s och besöker regelbundet vå- Bläsare . Kapellmästare Helra åldringshem . De har även ge Dahl är den sammanhälli vliga kontakter med andra lande Iän ken i gruppen . körer bl.a . från våra vän- Sträkdragarna står för tradiorter. Karis blandade körer tioneIl folkmusik och EkeDragspelsgille består egentlige n av tre näsnejdens mindre körer nämligen K a- verkar regelbundet i Karis ri s Ungdomsförenings Sång- och har mänga av sina aktikö r , Backgränd Blandade va spelare från vår Ort .

Ungdomarna har naturKör och Svartå Ungdomsförenings Sångkör. De öva r ligtvis sin egen musikstil. gemensa mt och uppträde r Flickbandet Impuls har speoftast tillsammans. En rätt lat ihop i många år och är nysta rtad grupp är Ung- välkända i hela svenskfindomskören med ca 15 ung- land . Många av ungdomsdomar. Inom Karisne jdens musikgruppern a har fätt sin musikskol a verkar även en början tack vare vär duktiga barnkör. A lla dessa sj unge r musiklärare i finska högsta-

förbereda sig fö r inträde tili t.ex . musikinstitul, konservatorier eile r Sibelius Akademin .

Bäde Lärkkulla och Västra Nylands Folkhö gskola arrangerar olika musikkurse r sommartid .

Förhoppningar D et so m o rte n sa kn ar ino m musiklivet är e n ko nse nsal. Vi har en hyfsad !l yge l, me n kan int e utn yttj a den så mycke t vi skull e ö nska. Vi hoppas i framti den kunn a gö ra vå rt aku stiskt se tt fi na brandk är hus 1111 e n ko nsen sal fö r både lättare och mera se ri ös musik . Idag hålls ko nse rte r i kyrka n e ile r i nägo n av vä ra sko lo r. 1 vår lilla stad fi nns ve rklige n ett leva nd e intresse fö r musik och mänga so m utöva r så ng och musik på ett e ile r ann at sä tt.

Del vaekrasle IIusel i Karis allses Villa Haga vara. Oell tIIed fog . HlIsel är fråll seklels börjall oell byggdes IIrsprullgligell SOtii ballk/lIIs. Nu mera återjilllls där kulturkallsliel, mllsik- oell kOIlSlskolOlI saml lIågra alldra förvaltllillgar.

Kari snejde ns musi ksko la har idag e n he ltidsa nställd rektor, H elge Dahl , två muAnnika Pråhl siklära re på he ltid . sa mt 18 kulturse kre te rare timlä rare.

Kansliuppgifter skö ts av e n kanslist på de l- r - - - - - - - - - - tid . Skol an ge r und ervisn ing i pi ano , vio lin , cello, gitarr, oboe, Ilö jt , dragspel och trummor. Inom skolan verkar !lere mindre kamm armusikgrupper och även musiklekisgrupper på båda språken. Dä skolan är privat tili Svenska Pe nsio nä rsär den upprätth ällande förförbundet , de många eningens ansvar stort . Den Musikutbildning medlemsfö re ningarn a och som suttit i ledningen allt seenskilda pensio närer som De Ilesta som sjunger Musikskola dan starten är direklionens ko m ihåg mi g den 8 juli med i någon kör eile r spelar ordfö rande Gurli Nurmi och något instrument i vå ra orSeriösare musikundervis- rektor Helge Dahl. Musik1991. rramst p ä svenska . F ö r den di e t Ari Viitane n . H a n har kestrar har ingen direkt mu ning stA r Karisnejdens mu- undervisning kan man även Dagen ko mme r allt id fi nska befolkningen finns hj älpt många un gdomar sikalisk skolning. De är med siksko/a för . Skolan upprättatt stå kvar i miu min ne det möjlighet att sj unga i med musikintresse och även enbart för a tt de tycker om hälls av föreningen Musik- fA vid Lärkkulla stiftelsens som en av de bästa jag musiklinje Karjaan sekak uoro , i fö r- ak tiverat skolan till att göra så ng och musik . De ung- vännern a och är alltså pri- fo lka kademis upplevt samlingens finska kyrkokör musikuppsättningar. " H ei domar som växer upp idag vaI. Skolan stöds ekono- som fö rest ås av Olav SöderGurliNurmi eiler Arbetarnas Bildnings- Kou lu" var en sädan pro- har alla möj/igheter att få en miskt av Karis, Ingå och Po- strö m. Vid skolan kan man fö rbunds sångkör. Inom Ka- duktion och den vann natio- gedigen skolning även inom jo . Va rje kommun ha r ett avlägga vissa examina och ris finska medborgarinstitut nellt erkännande o ch har vi- musik. Vid Karis svenska viss t antal studi e platser so m verkar även en mindre sats i TV. medborgarinstitut verkar se- idag fördel a r sig så att Ka ri s grupp som sjunger visor.

SKATTEFRI dan början av 1970-tale t två har 55 elever, Ingå 40 och Counlry-musik Levande musik heltidsanställda musiklära- Pojo 8. I musikskol an kan Må nga kanske kä nner Ka- re . De har be tytt oerhö rt man stud era d å man ä r Ett va rierande utbud av Inträdesfö rhö r mycket för musiklivet i Ka- 7- 16 å r. ri s. De fungerar ofta so m di- hålls varje vå r och hös t. rigent för någo n av de Emedan studi e platse rn a är många körerna eiler hjälpe r begränsade är gallringen rätt de olika musikgrupperna att hård . Att studera i musiköva tillsamma ns och a tt få skola är kräva nde emedan fortsatt skolning. Ä ve n en det fö rväntas an varje e lev skilda Karisbor kan ta lek- skall avlägga olika examina tarrspel. Du kan även öva dig i soloså ng e ile r sj unga visor. Sed an någ ra Ar tillba ka finn s det äve n musikutbud fö r de allra yngsta.

Det är fråga om Babymusik fö r verkligt unga tiIIsa mmans med någon av sina föräldrar. Fö ljande grupp rik tar sig tili barn i å ldern 1-3 år. D ä vi även har en liten musikgrupp med pensionärer kan vi konstatera att man i Ka ris har möjlighet att syssla med musik he la sin Iiv.

ri s som en hemort fö r finländsk country-musik . Under många år hö lls å rli ge n en stor Country Cava lcade invid Pumpviken . ' Fö rä ldrar' tili den var gruppen Coun try Express som e fter att ha vila t några å r nu igen spelar tillsa mmans och berikar musiklivet med traditioneIl co untrymusik . Vi hoppas även att nägon form av count ryfest igen skall liva upp vår sommar.

TACK

GULDSPAR

7,5%

m ~uP.nQ,b.F §§tQK~

~

ANDELSBANKEN RASEBORG

L t_io_n_e_r _i_t_.e_x_._p_i_a n_o_-_ e_ I_le_r_g_i_- _ e_f_te_r_h_a_n_d_._ _ _ _ _ __

BRÄNNOLJEBESTÄLLNINGAR (911) 30764

() 911- 32510, 32520

r~~~~~~~~~~~~

VÄST-NYLANDS VÄRMESERVICE AB Inneh. P-E Westerlund

~

KARIS-POJO SPARBANK

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK? Smärtlindring utan mediciner med intraljudapparaten

NOVAFON

Läkare rekommenderar INTAAen WUD med NOVAFON snabb och effektiv smärtlindring.

Du behandlar Dig själv dagligen.

Sänd mig gratis NOVAFON-info

människors uppmärksamhet? \.II\.' ... II.! dll iil 11\ "'ll1ct.!I.·I,huudlarc- eiler I1lllrl..mid ... hll"l"'~ '.1 Hun, dcl 111i1 ......or;l\ lll:lnl1l,I..ur du \ 111 na med dUI hud ... I..ilfl Du \ 111 !"u dL'111 illI IY"1U1 pol \lId du h;,n au ...iiga.11I.:h L'111..dl " len dcl bhr aili S\';lr;lre Chanscrnu ull n:l dem Illmsknr I IUkt mcd den mtlngd l)V IIl lbrma tio'n och ull den p~vcrkilll ...om vlill er övcr O:,S Idag.

Men del tir lil le omöJ lig l.

S:ittcr du in en annons I Vthtr.l " (

Nylund i:ir chnnsen Slor 0.11 dc

s lannilr upp och tar del l)V \3d du har tili sngn

Del gick JU bra den hör gån gen

Namn _________________________________________ Närdress ______ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Postnumme'=====-==-___________ ~ ~I '1 ~ f 0 t .... l\ I :n. Centralgatan 56

". i

-J)'\.'"

i~

10

10300 KARIS tel. 911-31636

VÄSTRA )!; NYLAND DDr d ina kunde r lyssna r

12

Folkhälsan öppnar svensk sexualrådgivning

Undersökning bekräftar:

Resa i advent

Ohälsa och tungt arbete främsta orsaker tilI äldres intresse för pension

Upplev advent och julmarknaden på Skansen samt avrunda med SKÖNA Helena på Vasateatern den 30.11 - 3.12.1991 .

Program: 30.11 .91 lördag Bussen startar från Ekenäs och kör via Karis tili Helsingfors för avresa med Vikinglinjens OLYMPIA kl.

18.00. Middag ombord, smörgåsbordets 1. dukning.

1.12.91 söndag Sjöfrukost ombord och ankomst tili Stockholm kl.

9.00. Transfer tili SKANSEN, där vi bevistar den traditionelIa Julmarknaden med försäljning av hantverk, demonstration av svenska julförberedelser och med julsånger m.m. Vi dellar i adventsgudstjänsten i SeQlora kyrka på Skansen.

Transfer tili Hotell CITY vid Hötorget och incheckning ca kl. 13.30. Föreställningen på VASATEATERN börjar kl. 16.00. Busstransport Vr. Efter teatern serveras middag på hotellet.

2.12.91 måndag Frukost på hotellet och dagen fri för shopping.

Busstransfer ca kl. 16 från hotellet viii Vikingterminalen, MARI ELLA avgår kl. 18.

3.12.91 tisdag Sjöfrukost ombord och ankomst tili Helsingfors kl. 09 varefter bussen kör tili Karis och Ekenäs.

Resans pris: mk 1.620,busstransport enligt programmet I priset ingår: båtbiljett Helsingfors - StockholmHelsingfors i 2-pers. B-hytl 1 middag och 2 sjöfrukostar ombord logi i 2-pers. rum Hotell CITY frukost och middag på hotellet ent,,~ tili Julmarknaden på Skansen biljett tili VASATEATERN nllägg för enkelhytl, kat B-I K Vr och enkelrum på hotellet, mk 235,Reseledare: GURLI NURMI.

Ohälsa Qch tungt arbete är enligt äldre arbetstagare de främsta orsakerna tili a ll man viII gå i pension fö re 65 års ålder, framgår det av Pensionssk yddscent ralens intervjuundersökning Arbete eiler pension som.

Avsikten med Pensionsskyddscent ralens undersökning var att kartl ägga orsakern a ti li fö rtidspensionering genom att intervj ua löntagare som fortfarande är kvar i arbetslivet och personer som får individuell förtidspension. Samm an lagt in tervjuades över 500 förtidspensionärcr med individuell förtidspension. lik a många förvärvsarbe tande i ålde rn 55-64 och nästan 300 förvärvsa rbetande i åldern 50-54. Intervj uern a gjordes med hj älp av blanketter som postades tili de tillfrågade och materialet samlades in under våren 1990.

Enligt undersökning sk ulle 60 procent av de tillfrågade arbetstaga rn a över 55 Ar genast gå i pension om de sj älva fick välja.

Den nu va rande pensions-

Anmälan är bindande när förskott mk 500,- har betalats, slutbetalning 30 dagar före avresan.

Annullering, vid en eventuell annullering av beställd resa debiteras våra expeditionskostnader mk 200,-/plats och dessutom teaterbiljettens pris ifall denna inte kan säljas vidare åt annan resenär. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, som finns tillhanda på vår byrå.

An svarig researrangör: LL Tourist Service, Helsingfors Lappviksgatan 8, tel.

90-685 11 00

åldern 65 år fick däremot inget understöd. Endast fem

procent av de förvärvsar-

Ohälsa - vanligaste orsaken Nästan tre fjä rdedelar av personerna som uppbär individuell förtidspension uppgay ohälsa sam främsta OTsak tili pensioneringen. En femtedel av de tillfrågade uppgav som främsta orsak att arbetet varit fysisk t eiler psykiskt tungt.

En dryg tredjedel av de fört idspensionerade sku lle ha varit villiga att fo rtsätta att arbeta eft er förbätt ringa r i arbetsmiljön eiler hälsobefrämjande rehabiliteri ng.

Fysiskt eiler psykiskt tungt arbete. stress. enformiga arbetsuppgifter , bri ster i arbetsmiljön. besvärli ga arbetstider. ackordl ön och

betande ansåg att pensionsåldern 65 eiler en ännu högre ålder var en lämplig ålder all gå i pension. I Finland är också den genomsnittliga pe nsionsåldern 58- 59 år.

Oen ideala pensionåldern är alarmerande låg. För närva rande är redan 300000 personer eiler nästan 60 procent av åldersklassen 55-64 pensionerade. Andelen har vuxit relativt snabbt i Fin land jämfört med övriga väst- och nordeuropeiska länder - tili exempel Ar 1981 var motsvarande andel endast 46 procent. Flertalet av dessa 300 000, cirk a hälf- osäkerh eten över om man ten. uppbär traditioneIl in- får behålla sitt arbete tycks Oen näst enligt undersök ningen vara validpension. största gru ppen är personer faktarer som ökar benägensom uppbär arbetslöshets- heten att gå i pension . pension.

Faktore r som påverkade i Ci rk a 38 000 av pensionä- motsatt riktning , d.v.s. rern a i åldersgruppen 55-64 stärkte viljan att stanna kvar får individuell förtid spen- i arbetslivet va r klara uppsio n från den privata sek- gifte r och ansva r , autom atarn . Ett antal som årligen tion. möj ligheten att få lära ökar med ci rk a sj u tusen sig ny tt och möj ligheten att personer. sj älv få reglera och planera de egna arb etsuppgifterna.

Lönen tycks också i niigon män påverka pensionsbenägenheten. De lågavlönade ville i genomsnitt gå i pensian otare än de bättre avlö nade, visa r denna under-

sök ning som gjort s av forskarn a Raija Gould , Mervi Takala och Bo Lundq vis t vid Pensionsskyddscentralen.

Folkhälsan öppnar Svenskfin lands första sexualrådgivn ing fö r vuxna i september 1991. Enskilda och par kan besöka mottagningen för personlig rådgivning och terapi . I servicen ingår också avgiftsfri sexualrådgivning per telefon, där den som rin ger kan förbli anonym.

Sexualrådgivningen verkar som en del av Folkhälsans sa mlevnadsrådgivning i hälsoaktivitetshuset vid Topeliusgatan 20 i Helsingfors. Eftersom rådgivningen är den enda svenskspråki ga i sitt slag beljänar den hela Svenskfinland.

Ansva rig terapeut är Solwei g Gum merus,

sam

VIKING LINE TEATERRESA STOCKHOLM 18-20.10 TOMAS REVY Tomas von Bromsens revy som spelats lor ulsålda hus I

Göteborg Haglund

1300_-

EN DAG t STOCKHOLM Avfärd söndagar, hela måndagen i Stockhol m . samma hytt hela resan , aven på dagen fr . 280. - 320.-/ person bussresa , bålresa , frukost (hytt tlllkomme r ) 6110.20/10,3/ 11osv

Haglund fr Vasa Makel a fr Kunkka anm aven UII resp ,ra'

HAGLUNO 962- 272 65 MÄKELÄ 962- 351 59

~ KRISTINA ~ RESOR Kslad 962-1 t 078

Förläng d~~ sommar - RES SODERUTl

Första anmälningsdag den 12 september tili Svenska Pensionärsförbundets kansli, Indiagatan 1 i Helsingfors, tel. 90-791895 eiler tili LL-Tourist, Lappviksgatan 8, Helsingfors tel. 90-685 11 00.

TYSKLAND-FRANKRIKE

På grund av sjukdom har SPF några platser ledlga på den etterfrågade hälso- oeh rekreatfonsresan tfll Girasol I Span len.

Resan sker den 4 - 18 oktober 1991.

Information om resan Inglck i God Tld nr 1/91 .

Viii Du åka med rlng då genast tili LL-Tourist tel.

90-685 11 00 eiler tili Svenska Pensionärsförbundets kansli tel. 90-791895 eI. 90-791 896.

HOS OSS TRIVS DU SÄKERT!

HELSINGFORS PANT-AB Pantlån är en förnuftig låneform vid akut penningbehov

"

•••

Låne·expedition: A Fredriksgalan 45 tel.644 089 B Tavastvägen 48 tel. 7531059 C Kundgatan 11 , Öppet: 11 - 18.00 3 vån., City-Jätti tel. 333 445 M Mannerlleimvägen 68 tel. 442 577 T Mariegatan 1, Åbo tel. 921-326 599

Varubelånlng sedan år 1882

Öppet må-fre 10-1 6.30

PARIS Den omsj ungna staden lookar både vår och Mst. Tag chan· sen och upplev puIsen ooh atmosfären. Fantastiska shoppingmöjJigheter.

Avresa: 26. 10, 7 drg, pris: 2.665,-

TUNISIEN

Följ med tili orientens port ooh upptev det färgrika Tunisien: minareter och medinor, trädgrjrdar med tropiska frukter, kamelkaravaner, rikt kulturliv, vita stränder och ett skimrande blårt Medelhav.

Avresa: 6. r 1, 17 dgr, pris: 6.645,-

POLEN med BERLIN

IbNTELL

Polen är landet man sällan besöker. Vi utforskar Srertin ooh Berlin - rvå storstäder i förvandJing. Kom med ooh upptäckl Avresa: 6. 11, 5 dgr, pris: 1.845,-

Trivsamt semesterhotell i centrum av Jakobstad , 100 rum, 5 restauranger.

Ring och beställ vår S6-sidiga RESEBROSCHYR GENAST!

SOMMARPAKET 295 FIM.

* OAGSTUR TILL SVERIGE MEO JAKOB LINES

HPO:@HFP

vinresa tili romantiska Rehn och historiska Alsace. Fjolrjrets succeresa / Avresa: 28.9, 9 dgr, pris 3.595,-

~ HOTEl~

* *

Inkvartering i dubbelrum

Hög kvaJiMt på resoma med försraklass hoteII. Priser från Mariehamn. Anslutningar från Hetsingfors, Aoo, Nådendat med Viking Line arrangeras.

* Riklig morgonfrukost o. bastu

*

Buss gratis ombord för grupper

I Jakobstad bjuds man på mångsidiga aktiviteter, intressanta sevärdheter och en vänlig atmosfär.

Bokning och infOrmatiOn: @ p Kanalesplanaden 13, 68600 JAKOBSTAD Tel. 967-8641 t 1. Telelax 967-864222

~!\g[~

är

psykolog, psykoterapeut och sexualterapeut tili sin utbildning. Tili vårdteamet hör också läkare Raisa Cacciatare och barnmorska Susanne Ingman-Friberg.

22100 Mariehamn tel. 928-11570

13

Nittioettåring på gymnastikläger

En upplevelserik resa

Finlands Svenska Gym- var omtyekt , den gjorde gott nastikfö rbund anordnade ett åt de grå "eellerna".

Avslutningsfesten hölls givande gymnastikläger pä ter.

Kvällen oeh följande dag Norrvalla i Vö rå under tiden torsdag kväll .

Deltagarn a som var indeförflöt igen angenämt tills vi 29.07 - 02.08.91 .

2 1 ale rta pe nsionärer frän lade i 4 gruppe r hade sina samlades fö r en avskedsskål oeh sista middagen o mbo rd . svensk Finland deltog med impro viserade program . 1 Unde r mältide n hade det li v oeh lust under ledning av dett a progra m framko m glättiga sällskapet iaktt agits Michele Stål oeh Birgit klart , att det fa nns specialister pä o lika o mråden . Fesav e tt par f.d . Herto näs-bor , Baeklund från Jakobstad .

De t va r e n härlig familje- ten bley Iyekad . nume ra , sedan 20 år , utl änÄ ldsta deltagare n var 9 1 nin ga r. Dö m o m vå r fö rvå- ge menskap man upplevde , ning näe servitrisen efte r det va r inte nägra vanli ga är , även fl e re 80-åri nga r var middagen ko mmer med e n "soffl igga re". sam ko mmit med oeh klarade sig med all bricka ehampagne oeh bju- tili Vörå. Hela veekan va r heder. Det är en sto r fö rd e l der oss alla . Det f. d . Hert o- det subtropisk vä rm e , så de t att ha tillgå ng tili sädana lenäs paret ville gläd ja oss oeh gjo rd e go tt med va ttenbas· dare , som pä ett sädant fa ntastiskt sätt ka n e ntusiasmedet gjo rde de ve rklige n. De t sängens svalka ibland .

Tili programmet hö rde ra delt aga rn a, ty därav blir var en myck et angenäm överraskning, ett trevligt o lika ak tivitete r sA som va t- det glädje över övninga rn a .

Ledarn a efterlyste mera slut på e n fin resa. Nu hö rde te ngymnas ti k, sto lgymnas ti k det tili sake n. a tt mannes samt o lika öv ninga r , uteak- ma nliga deltaga re tili nästa mOT är medle m j vår fÖT- tivi tete r , täv lingar mellan år.

Alvar enin g. Paret oeh mo r in- o lika grupper. Senio rdansen bjöds o mgående tili vår vå rluneh nägra d aga r sena re .

Pings tl ö rd ag den 18 maj Med många glada slunder trån fyra år som ordva r Yi sedan hemma i He ltö rande i Munksnejdens pensionärer i minnet tackar singfo rs igen , några minne n jag er alla tör den tina avskedsgåvan jag fick på årsrikare oeh kund e ko nsta te· mölel i mars, och tö r den oväntade presenlen tili min ea, att ut om att man ser och tödelsedag i april. upplever nytt , komm er man Salul tör er allal varandra närm a re och redan Sirkka Sundroos" det gör en resa be rättigad .

Jag tror att vi alla ansåg, att resan igen i Ar gay mersma k.

T aek a llesa mmans fö r gott kamratskap. och våra redan invanda hyt-

Liibeck hamII .

Sommaren den Ijuva, är resornas oeh utflykternas fö rlovade tid . Man vili se nytt , kanske uppleva gammalt , kanske stifta nya be· kantskaper och sist men ieke minst lära känna varandra bättre inom före ningen.

Vår, Gamla Kvarnens, v5rresa detta nAdens år gjordes i form av en kryssning med Finn-Jet tili Tyskland , Travemiinde .

I ett kyligt duggregn i lövspriekningens Ijusa tid 14 maj äntrade en skara på 20 nytra och nyfikna "mjölnare" .d et tri vsa mma far tyget

illa åtgängen , kyrk o ruiner, flagande rappning pä husen , lutande hus, trasiga fö nster, gropiga illa underh ållna ga· ter, men här och där börja· de man ändA restaurera sä man kunde se att folk lever oeh hoppas pii framtide n.

Efte r nägo t 11r ser staden helt säkert ann orlunda ut , när oekså raderna av de kännspaka Trabanterna fö rsvunnit. Här oeh där sägs oeksä någon anspråkslös butik med begränsat varuutbud .

Sedan vä ntade oss bussen igen för färden tili Liibeek.

Ett rej ält lunch-paket säg tili att hungern hö lls på avo stAnd . Kontrasten tili Wismar var enorm . Vacker, pyntad , myeket väl under· hållen stad . kafeer, restau· ranger, affärer oeh varuhus med överdådigt varuutbud , vä lordnat , yaekert , en stad att bo oeh trivas i. Hit fo r man gärna igen. Längre hann vi inte shoppa här in· nan bussen fö rde oss den kort a vägen " hem" tili båten

"Kära klenoder!

. . . .,•••:. ,•• :M

Elvi Franze n

Qch Ins ta llemde s ig i rym lfga

oeh bekväma hytter. Efter en riklig oeh läeker middag var det tid att bekanta sig med bAten oeh göra sig hemmastadd i dess o li ka utrymmen innan man kröp i säng.

En oeh annan tog sig oeksä en svängom för att fö rl juva tiden .

Följande dag förflöt angenämt pA bilten med olika ak· tiviteter sAsom spel , frAge. sport , dans , omväxlande med god mat.

DärpA följande morgon kom vi tili Travemiinde, d är en buss yäntade oeh· fö rde oss tili gamla hansa-städern a Wismar oeh Liibeek .

Wismar är en gammal vaeker sjöfarts· oeh varvs· stad i f.d. DDR . Vägen dit va r smal oeh då lig. En ny motorväg hade anlagts oeh skulle tas i användning följande dag . Ännu såg man delar av muren , taggtrådshinder, vakttorn , vallgravar D,S. V.

Vår guide, en finsk dam bosatt i Väst-Tyskland sedan 23 är berättade med inlevelse o m den oförglömliga dagen oeh kvällen då gränsen mellan öst oeh yäst öpp· nades. Den etsades in i allas minne . Karavanen av Trabanter som kröp fram längs vägen i den kyliga novemberkvällan, massor av västtyskar hälsade släkt och vänner vä lkomna . Man hämtade värmande kaffe i termos, bananer. en smörgåsar, okänd läckerhet för folket i DDR . Knappast ett öga var tOrrt den gläd jefyllda kvällen .

Staden Wismar var oekså

Endast 1 HSb kan Du vara preferenskund!

-

Ingen ko ntoöverföringsavgift.

Ingen kontantbetalningsavgift. lngen expeditionsavgift på lån.

Avgiftsfri växling av ko nta ntval uta.

Avgiftsfri tt snabbkontoutdrag i kassan.

50 0/0 rabatt på ny tt bankfack.

Avgiftsfritt bank- och snabbankskort.

Avgiftsfri betaln ings tjänst.

Fö rrursrätt ti li Iän.

Egen bankrådgivare.

Bl.a. dessa fö rm åner får D u som preferensku nd år 1991. Fö rmå nerna är i kraft kal enderArsvis och preferensku nd ens makaJ make kan få samma fö rmå ner. I Ar fö ru tsätter preferenskundskapet minst 50.000 m k i depositioner eiler ett lö nekonto med kredit med en limit o m mjnst 50.000 m k.

Närmare info rmatio n får D u i vAra konto r - välkommen'

HSb~HSp Helsingfors parbank

SeaWind .-., ••

VARFJARDE BETALAR!

nu STOCKHOLM ElISAM EUER I SÄUSKAP [ SeaWinds pris ingru- alltid egen hytt, personbilspJats och på natturen LO.m. frukost. Priset ä r detsa mma oberoende om det är e n ei· ler fyra personer i hytte n: på dagturen J 80,- och nattturen 370,-.

EN MJUKBÄDD EN SAFTIG BlFF På Sea Wind reser Du lugnt och bekvämt. Ät gott i vår reslaurang, slappna a v med ett pa r toddyn i vrubar, gör Dina taxfree-in köp

och sov gott i Din egen bekväma hytt sam befinner slg på övre däek. Ho. oss kör vi endast med tåg under biJ-

däck.et.

SeaWind Oy Sea Wind Line Ab. SJottsgBlan 70, 20100 Abo Tet 921130 t 900

14

SENIORERNA AKTIVA INOM KARIS MBI Kari s svenska medbo rga rinstitu t grundades redan år 1937. Institut et ve rka r i d ag både i Ka ris stad oc h Lo jo ko mmun. MBI har e n re latiV! spridd ve rksa mhet. I Lojo , so m ko m med år 1977, är kursern a koncentrerade tili Virk by me n i Karis verkar MBI också ut e i den så kallad e periferin , i Sva rt å både bruk och statio nssa mh älle , Backg ränd , Grabbacka , Grundsjö och Sann äs.

MEI i Ka ris va r en av initia tivtagarn a , då pensio närsfö renin ga rn a grund ades både i Karis och i Sydlojo . Ännu på sjunio talet va r de t inte så va nligt, a n institutet o rdn ade kurser avsedda för pensio nä re r. 1 dag har vi e n rad aktivite ter, d är vi direkt rikt ar oss tili se ni orsida n.

Och våra kurse r är sa nnerli gen uppskattade av pensionärern a.

Av de nästan 1700 studerande MBI i Karis och Virk-

by rä knade in und er de t gå ngna läsåre t va r 17 % e iler näs tan 300 pe rsoner ö ver 65 å r. So m va nligt ino m institutrö re lsen är d amerna i majo rite t. 208 d amer mo t 84 he rra r hade fyllt 65 år och deltog med liv och lust i MBI-a ktivite tern a .

Vad erbjuder MBI då fö r se niorsidan?

Pe nsio närsgymn as tik står på programmet i Karis , Sva n å och Virkby. I Karis sysslar man också med båd e ga mmal d ans o ch se nio rd ans . Sången ädl a kä nslo r föde r! Pensionäre rn a har e n ege n visklubb , so m varj e o nsd ag trimmar fö r att bl.a . uppträda vid månadens storsamling, när pe nsio närsföreningen håller månadsmöte .

Varje vec ka arra ngerar MB! också allså ng på vå n åldringshem i centrum invid Lärkkulla .

- 'Aktuellt för pensio näre r' kall ar vi samlingar på vå ra tre kärnpunkt er. Vid

d essa sa mmank omste r Iyssnar vi tili resekåseri er , se r på filme r och diskut erar aktue lla sa ke r o fta med inbjudna gäster . Ibland gnugga r vi genikn ölam a i frågespo n me lla n slumpmässigt hopkoppl ad~ lag.

pulär men MBI räkn ar med att tyskan under de nä rm aste å ren - i dett a integrationens decennium igen kommer att få en starkare ställning. Många pensionäre r hittar vi också i de praktiska kursern a och i de s.k. kon stämnena . Otvive laktigt Man lär länge är väl en av institutens viktiMånge n ä ldre person har gaste uppgifter att samla kanske den uppfattningen människor från olika samatt man inte kan lära sig sä hälls- och ålderg ruppe r. De mycket nytt, när man b li vit äldre och de ofta betydligt äldre . Med en god vilja och yngre kursdeltagarna gå r d en rätt a inställningen kan synnerligen bra ihop inom ma n också i den verkliga se- det rätt brokiga MBI-rcvinio räldern lära sig ätskilligt , ret. bäde praktiska och teo retisPensionärskursen i Virkka saker. Ett utmärkt exem- by, som sam las varannan pe l på detta är hela Svensk- torsdag. hör tili he la institufinlands välkände musikpro- tets abso lut största kurser. I fessor Sigurd Snäre , som ef- den deltar öve r 100 personer ter att ha fyllt 90 år . kom under ett läsår. De svenskmed i vå r bokbindningskurs! talande i Lojo kommun är Institutet har också flera ju en liten minoritet , så vi språkkurser på dagtid . där märker tydligt , att denna nästan samtliga deltagare är minoritet har e tt starkt bepensionäre r. Tili dags dato hov av att få komma samhar engelskan varit mest po- man . I Karis , där de svensk-

Dominikanska reflexioner

~J

(

På 11 timm a r kan man fö rfl ytt a sig från H elsingfo rs tili Do minikanska re publiken i Västindien. D irekt , ut an me llanl a ndning. Det ha r Finnai r sett tili .

Do minik anska re pu blike n uppta r stö rre d ele n av ö n Hispa niola med kn a ppt femtio tusen kvadratkilo mete r, de n a ndra d elen av ö n består av re publiken H aiti .

La ndet får sin präge l av tre ö stvästli ga be rgs kedj o r med d algå nga r och bö rdiga slätter. Klimatet är tropiSkt: i no rr behagligt o ch ga nska fuktigt tili fö ljd av no rdostpassadvindam a , i söder ga nska torrt . Hetast är det i augusti , mest regnar det kring årsskiftet. Fö r en fruse n västnylänning är te mperaturni vå n på 25 grad er närmast paradisisk . Värmen håller i sig också vid mulen väqe rlek och om nätterna .

Tropikmö rkret sä nker sig ga nska snabbt utan lång skymning vid 19-tide n och avlöses av e n blossa nde västindisk stj ä rnhimme l.

Do min go , är de n fö rsta sta de n i Nya vä ri den och ligge r på ö ns sydkust med kn appt e n miljo n invå na re. Columbus uppt äckt e ana nasfruk te n på Hispa ni o la och lär ha medfö rt planto r tili E uro pa .

Do minika nska re publike n är ett fattigt land . Invänarna , knappa 7 miljone r , livnä r sig i huvudsak på jordbruk - socke rrö r . kaffe, kakao , majs, bo mull oc h frukter. Industri Före ko mmer , fra mfö r allt gruvdrift , oljera ffinad e ri e r och cementindustri. Betala r gö r ma n med pesos - e n e npesos sedel betingar ett pris på c 30 fin ska penni . US-dollarn är uppskatt ad valUla och trots sto ra statliga s kyltar med förbud mo t sva rtväxling existera r sådant tili en någo t högre kurs än bankkursen .

yngre gene ration en va r ko nfront a ti o nen med Sosua de fö rsta da ga rn a något av e n kulturchock - sällan utsä tts man hemma fö r uppe nbar timli g nöd och inte he lle r fö r o hämmat betitta nde . led saga t av uppskatt ande tillro p.

Somh ällsbilden är brokig Samh ällsbilden är minst sagt bro kig . Arkitekturen va rie ra r från palatslikn ande e nskilda villor tili ru ckel av ko rru gerad plåt med palmblad stak. G atorn as skick är likasä mycket omväxlande från gro piga grusgator tili ko n are as faltstumpar. Vägen mo t fl ygfä ltet tili är he lt perfe kt. Gatubelysning existera r , men energiknapphe t gö r att d e n o ft a inte funge rar. Likaså är vissa bostadsområden på kväll arn a utan ström och vatten le dningarna fungerar fö lja ktlige n int e Vår resa gick tili norra de- heller. Turisterna besparas len av landet . närmare be- från d ylika o lägenh ete r genstä mt tili byn Sosua . som om att turisthotellen ha r egännu är jungfrulig mark fö r na ge neratorer.

Bilpa rkens skick är ga nsturister, även om stora ho· tellkedjor fätt upp blickarna ka e lä ndigt - mest är det för tra ktens fördelar. Den fråga om uttj änade amerikanska jätteå k som används Hispanio la var ö n som ursprungliga indianbefolkC hristo ffer Columbus kom ningen har nästan dött ut som taxi . Betydligt smidigaförst tili i Nya vä ride n år och ersa tts av negerbefolk- re fungerar taxitra fik en på 1492. Landet var länge e n ning eiler ättlingar av fornti - smä mo to rcyklars pakelhålspansk besittning tili fö ljd av da slavtransponer. Spräket la re , visseriigen utan fö rsädetta , men är i d ag re publik är spa nska , religionen ro- kringar. Uta nför tätonerna och styrs av den ålderstigne, mersk-katolsk . Mentaliteten är man ofta hänvisad tili nästan blinde president Ba- är utåtriktad , fördomsfri och häst- eiler åsneri tt. Den dolague r. Huvudstaden , Santo vänlig. För den medföljande minikanska h ästrasen är vacker och ett result at av en korsning mellan engelska RING 928-280 40 varmblod och den egna häsBeställ stug- och trasen . semesterkatalog GRATIS. Mycket påfallande i ga tu VI ORDNAR logi på hoteII, bilden ä r det stora antalet på började hus - stora cepensionat, gästhem och i stugor. mentblock med spretande Vi har cykelpaket, golfpaket fiskearrneringsjärn . Småningom paket och bilpakel. Även har dessa ruinliknande mogruppresearrangemang nument ockuperats , anting.

Vi ordnar även dlna bålbiljetter. en av den tropiska växtligVideofi1m om Atand att hyra ulan koslnader. heten eiler också av bostadsbehövande dominikaner. Likaså är antalet fastigheter som utbjuds tili försäljning ston och prisnivån växland e.

PB 62. 2210t MARIEHAMN Växtligheten är riklig och

G>

Gllandsresor

går vidare. Hittills sparar kommunern a åt staten - inte åt sig själv - när ma n stryper verksamheten. UtKärva ekonomiska tider om statsbidraget , så går ju Vän lands medborga r- kommunerna, sam äger in och arbetarinstitut erbjuder sti tuten , misle om a rbetstao ss ett alldeles unikt system garnas skatter sam t äve n biatt berika vår fritid . Ännu drag för hyror för kommunågon tid framöve r kan vi nens skolfastig heter, där våräkna med ett 70 % stats- ra kurser vanligen försiggår. bidrag för MBI-utgifterna .

Nedskärningen för näs ta De kurser och ak ti vi te ter år i Karis-budgeten är verkmao kan vara med om inom ligt hård , ca 20 % ! En hei våra institut representerar ju del kurser, ledda av timl äraofta de s.k. mjuka värdena i re, måste las ur programvårt samhä lle . Och d å tider- met. Både höst - och vårterna är knappa råkar ofta des- minerna måste fö rko rt as och sa vä rd en i kläm , då kom- vi måste höja vå ra avgifter mune rn a måste strama åt för våra tjänster. Vilr avgift budgeterna . Vanligt är att blir nu 50 mk för den första kultur- och fritidssektorn och 20 mk för de följande blir hårt å tgå ngna , när den kurserna.

Vi på MBI-fronten vili röda pennan gå r i budgeterna . Snan skall man också gå dock hävda , att dessa tior ä r över tili ett system där kom- vä l använda s lanta r. Ty det ordstävet håller munerna sjä lva får fördela gamla statsslan tarna mellan o li ka streck - man lär så länge sektorer. Så vi ha r all orsak mao lever.

Bengt-Olof Svan bäck att vänta oss, att slakten dä språkiga är ca 65 % , är d etta behov inte alls lika pa tagligt.

domin eras på mänga hä ll av majestä tiska kunga palme r , eno rm a fikusträd och blomma nde växter såsom tulpa nträdet med g rannrö da blommor. hibisku s o ch me ra o känd a a ner.

Prutande eI! mäste Strandlivet är avstressande och tillgä ngli gt fö rst e fte r en skärseld av fö rsäljare i smä bås so m b j ud er u t o lika produkte r såsom t-skjortor. alko ho!. frukter och sou venire r - "chiipi . chiipi. for you , a migo" (billigt . billigt för dej, min vä n) . PruBleka oclt mindre bleka badare i Västindiskt solsken tande ä r e tt måste. prisnivån ; mars. låg och försäljarna ä r oftast minst lika intresserade av att fon i Sosua - ö nskemå l närvarande är den söta , un · "change juu dollar" - väx la genmäls med e tt leende oc h de rban goda ananasen. men dollar svan , som av att säl- " no problems, alles klar" - också bananer. papaya och apelsiner av egen frams tällinga problem, allting kl an . ja .

Stranden städas rege lning. bundet , verkar ren . och nå- Medicinsk service gon form av avfa llshante ring ofto ouppnäelig tycks fö rekom ma . Atlantens Medicinsk service är tillböljor är klara, salt a oc h gä nglig. men för lokalbeVad var sedan be hå llningvarma. folkninge n dyr och ofta en av resan? Två veckor i ett Uppfinnin gsrikedomen ouppnåe lig. Ett läka rbesö k underbart klimat. Några s . k. fö r penningbringande verk- kan gå på upp tili JOO peso s, Limedockor, typiskt dominisamhet är stor: apelsiner e iler tiondedelen av mä- kansk t hantverk . Dockorna skalas. arrnband fl ätas av lä- nadslönen . Följa ktligen är är utan anletsdrag för att derremsor, fötterna tvättas inslaget av människor med symbolise ra folkb landningför någon peso och fä rska gra va kropps lyten i gatubil- en på ö n. Ytteriigare resostron och h äriiga räkor kan den ganska stort. Familje- minne ä r också kassetter avnjutas på strandstolska n- planering existerar tydligen med den snabba karakteristen. Intressa ntast är diskus- inte . Någon form av pen- ka merengue musiken. Djusionerna med o n sbefolk- sionssystem finns däremot. pare inne skäms man över nin gen - åtminstone de Drickspengar för varierande oförmågan att inse hur priviyngre klarar sig hyggligt på tjänster drygar i betydande legierad den eg na vardagen e ngelska. En miljon av fol- grad ut de n magra inkoms- är och hur långt bona den ket lär vara ana lfabeter, ten. ve rkliga livsglädje n finns . även om a llmän skolplik t Yttre förutsättningar är sist existerar. och slut ga nska ytliga attriUngdomarnas framtidsvibut. Den dominikanska resio ner är mängskiftande: en För en boren kulinarist sa n gay mersmak . vi lle flytta tili sin uppenbart va r resan spännande. Do miKänslan av alt ha upplevt välsituerade syster, en skulle nikansk mat ä r kryddad med någont ing so m tiden häller resa tili New York och en o lika ö nkryddor i en för på att förstöra växer sig allt tredje ville syssla med dato- smaklökarna ovan . men inte starkare. Som turister borde oange näm kombination. vi gå varsamt fram och iaklre r.

D et h aitiska folket lär en- D omi nik ansk buffe ä r fest- ta, uppleva och accepte ra ligt dominikanerna tycka om mat och innehåller rikligt inte fordra, påverka och att arbe ta - frågan om vad grönsaker. fr ukter , hö ns- nedvärdera. Avnjutna hcmdominikanerna tycker om kött . nötkött . fisk, skaldjur ma får mere ngue virv larna a rbete besvarades med en och efterrätt e r som inte är a llt tydligare vemodiga unvag axelryck ning. H ett an fullt sä sö ta som här. An- dertoner.

Skillnaden i tid tili Dobcgränsar a lldeles klart vändningen av t.ex . blå fä rg mängden kroppsliga an- i potatissa llad förde tankar- minkanska republiken är st rängningar och efte r någon na tili mögel. Huvudmålti- stor. M ycke t stö rre än en dag har man själv antagi t en den lär intas mitt på dagen ll-timmars f1ygresa! ganska maklig promenad- och frukosten är ofta riklig Ralf Backman takt. Ingentin g gå r riktigt och närande. Allestädes

lrar

in-

"a" Utju in stabinuvå· ~år. ista

:rkhei i ra-

3mteroch fter gift

Bastryggheten tema vid österbottnisk sonunardag Danspaviljonge n Carpella var fy lld tili sista plats torsdage n den 8 augusti , när Svenska pensionärsförbundet firade sin Sommarsamling. Enligt ombudsman Pe r Thomasfolk var ca 600 anmälda tili festen.

1 fjol kom det tvähundra ner än de 600 anmä lda , vi är förberedda pä det ocksä i år.

Karperö Uf som liksom i fjol är medarra ngör, fixar me ra soppa pä nolltid!

Buss efter buss kör in på

parkeringsplatsen , gästerna löser in sina matkuponger vid grinden och strömmen av festde ltagare ä r strid.

Serve ringen av kö ttsoppa började redan klocka n tolv och skedde på tre platser i paviljongen , så de t hann sällan bli långa köer.

Per Thomasfo l k hinner med e n pratstund innan själva programmet tar vid .

- Folk ä r väldigt intresserade av att komma med på olika träffar och utfärder.

jag tror att det beror på att just dehär ålde rsgrupperna sällan hade tillfälle n tili resor för fy rtio år sedan . Nu tar de skadan igen - på våra kryssningar tili Sverige brukar 3-500 persone r vara med , tvä gånger i å re t!

- Om du fick önska något för dagens pensionä rer, vad skulle det va ra?

Det finns omkring 170.000 folkpen sionärer av dem bor ca 5000 i svenska Österbollen, som lever i

mycket knappa mrhällanden, har under 2000 mk i mänaden all leva pä. För de· ras räkning hoppas jag pä bällre tider.

På samma linje var distriktsordföra nde Göran Sund s tr öm i sitt hälsningstaI. Han betonade vikten av att vi här i landet förbereder oss på åtstramning - men att detta på inga villkor får gälla bastryggheten och dem som ska leva på enbart fo lkpensionen.

- Speciellt tänker jag på kvinnor som hela li vet har arbetat hemma; här förekommer en klar underutveckling i pensionssyste met och man kan säga a tt det aldrig har varit sämre än nu o Göran Sundström berörde motionen tili SFP:s kongress om bäm e villkor för de lägsta pensionärsgruppe rn a.

- Men resullatet blev en urvattnad skrivelse tili svar,

god vilja saknades, sade Sundström.

I sitt festtal betonade Stefan Eriksson frän No rrvalla bl.a . vikten av att sä mänga som möjligt ansöker om rehabili tering. Fortfarande fi nns det ett ansenligt antal

krigsveteraner,

som

aldrig ha r besökt Norrvalla .

De har rätl tili gratisveckor där, en fö rmån som alla borFr. v. Doris Österberg, Gertrud Beijar och Sonja Österåker, tre glada damer i serve- de utnyttj a. rillgell .

Föreningen Tondiktarna

"Diplomtiggare" kallar sig Kurt Doklar, som ägllar all sin tid åt all samla pengar för eli hospice-hem tili Vasa .

Också på Carpella sålde han allkarmärkell . presenterades av ordförande Karl·Erik Kronqvist , som berättade att föreningen har 260 med le mmar och dessutom e n barnklubb . Ide n med verksam hete n är att diktare och musiker ska finna varandra; de som äg nar sig åt att skri va dikter - och de ä r många - sänder in si na alster som förvaras i mappar.

Viskompositörer, e ile r de som kanske känner för att gö ra psalmer, kan sedan leta bland dikterna och eventue llt finna någon de viII tonsätta .

Gunvor Kj ä llm a n sjöng två sånger, den första tonsatt av Sven Runar W i i k, tili ord av Eva Bj örk , " Det finn s så må nga blommor" en visa som lär ha va rit Birgit Kl åv u s favorit , samt " En aftonvind från bergen " tili text av Viktor Sun d och musik av Sven Kr o nkv is!.

Judith H ags tr öm från Andersböle hade skri vit texten tili duettsången som

Gunvor Kjä llman och KarlErik Kr onkvist framförde. och tili vii ken Karl-Erik satt musik , "Barndomslängtan ".

Två bygdemål, framförda av Gertrud S t ä h I frän Södra Vallgrund , följde sedan i prog rammet , samt två visor av och med trubaduren Jarl Su ndom .

H o lm s tr ö m, Han sjöng sina tonsättningar tili Alfred Smed s " Pensionärsvisa" och tili dikten "Gubbarnas afton" av en

anonym fänattare .

Efter pausen fö r kaffeservering dansade en del av festdeltaga rna tili Korsholmsorkestern Fyrklöverns musik , medan andra kunde {ortstätta att Iyss na tili dikte r och sånger i grannhusets andra vå ning under en timmes tid. Förutom kursdeltagrna från Vasa A rbis medverkade också Eric S t e nm a n från Kanada . Han ä r {ödd i Esse och medlem Tondiktarna .

Text o. rOlo: Dorrit Krook

Västnylands pensionärer samlades i Hangö - Soi ute , soi inne, soi i hjä rtat och soi i sinnet.

Sl1 reei terade kyrkoherde Henrik Helander när Ha ngö kyrka den 6 a ugusti fylldes av västnyländska pensionärer som firade sommardag.

Cirka 400 deltagare kunde arrangörern a

Svenska

pensionä rsgillet i Hangö och H angö pensionärer - räk na in tili den inledande kaffestunden pä Hangö Casino.

En plats som ju är självkla r att sa mlas pä under sommaren

när

man

besöker

ve t inte exakt var det stod.

De n nuvarande kyrkan började byggas 1890 och invigdes 1892. Efter Hangöparentesen va r den givetvis illa åtgången och man talade !.o.m. om att bygga e n he lt ny. Men renove rade i ställe t den gamla.

Efter besöket och andakte n i kyrkan bordades så bussarna med en hangöbo i varje och alla gjorde e n rundtur i stade n. TiIIstånd hade !.o.m. anskaffats för att de mänga bussarna skulle kunna runda frihamnen på Tulludde n som ann ars ä r förbjudet område.

Fest på Casino

Hangö.

Lika sjä lvk la r är kyrka n om vilken kyrkoherde Helander gay några historiska Ett sjöfararkapell data. fann s före den nuvarande Småningom samlades a lla kyrkan i Hangä men man de 400 pensionärerna på Ca-

.' ?

1,

beS\,ar. ?

NaCI\O\,a· rt af! S o

S" (l

.... rknadens mesl ergonomlsk. kudd .. ri, Rekommenderas av IlIkare och IJukgymnallet' Vlveca-kudden IIndrar nac.kbesvär - ger Dlg blttre 16mnl Kudden blr huvudel och Ir töljsam ocll behagllg tör n.cken.

Halskotpelaren fär et1 naturilgt I.lge I bide rygg- och sldolige.

Genom .t1 musklema fAr vlla slappnar Du av och rilken Uk spjnnlngar mlnskar. Ou IlIpper väric. oeh dillg s6mn.

Kyrkan i Hangö var välfylld då de västnyländska pellsionärema samlades tili sommardag i Hangö den 6 allgllsti. sino där feste n kunde börja.

Margit Martin från Hangö pensionärer fun gerade som speaker och Clara vo n Bonsdorff hälsade välkommen .

Hon berättade för God Tid att sommardage ns arrangemang varit en utma-

hngd SO cm

Karis Karjaa

ning för ortens pensionärsföreningar och det största arrangemanget hittills.

Festprogrammet var digert . Fullmä ktiges ordförande Sture Söderholm fram-

förde som sig bör stadens hälsning. Och berättade att staden redan under medeltiden va r känd bland sjöfarare

men

under

namnet

Hange te. Jä rnvägen och vintertrafiken har haft stor betydelse för stadens ut veckling. Antalet invånare uppgå r i dag tili cirka 11.000 personer av vilka hälften är svenskspråkiga . Just nu planerar man för att bygga ut bl.a. åldringsvården med en vårdcentral.

Musikprogram

Wallu tackade

Före tale t bjöd trubaduren Rai ner Roth på sång tili eget gita rrackompanjema ng och Hangö manskör ledd av välkända Plorr Åkerberg underhöll med välklingande sång.

Walde mar Heinström tackade på sitt kä nda sätt fö r de pe rfekt genomförda a rra nge ma ngen under dage n.

Efter det följde givetvis allmän dans och dansgolvet fylldes på nolltid av dansan-

En dansgrupp uppträdde för de västn ylä ndska pensionärerna och visade dans som är rolig att beskåda me n ack så omöjlig att själv åstadkomma .

ta pensionärer.

En Iyckad sommardag 1991 var tillända .

Gurli Nurmi

16

LL-Tourist Service har sålts

r

Den 27.8.1991 har Bennett Travel Group Ab köpt hela aktiestocken i LL Tourist Service Ab. LL Tourist Service gru ndades år 1965 av Kaj Lindholm och har för tillfället 3 byråer med fullständiga rese byrårättighe ter i Finland. Resebyrån är mest känd för sina skräddarsydda grupp- och specialresor, men efter det Arno Mattsso n kallades tili VD för bolaget i slutet av förra året har byrån medvetet börjat utveckla speciellt sin nygrundade affa rsreseavdelning.

LL Tourist Service torde va ra den enda resebyrån i Finland som under dena synnerligen exceptionella reseA r tili slutet av juli har uppvisat en försäljningsök-

ning pA 32 % jämfört med fjolåret.

Bennett Travel Group Ab, som har långt över 100 resebyråer i de fyra nordiska lä nderna samt 800 anställda, ingår i NRT Nordisk Ab. som tili 50 % ägs av Reso Ab och tili 50 % av Stockholm-Saltsjön Ab . NRT Nordisk Ab idka r förutom traditioneIl resebyråverksamhet e n synne rli gen betyda nde verksam het på researra ngö rs-, nyg- , buss- , hotell- och fartygssidan. VD för Bennett Travel Group Ab är Åke Lindell.

Enbart Bennett Travel G ro up Ab:s budgeterade försäljning 1991 är över 2,7 miljarder FIM . Dessutom är Bennett T ravel Group Ab ak tionär i BTI ( Business

Travel International), va rs övriga ak tionä rer är värl-

e ngelsmannen Thomas Benne tt och är världens näst äldsta resebyrå.

dens ledande resebyråer; i USA ' lVI ', i England ' Hogg Bennen Travel Group Ab & Robinson'. i Tyskl and ' Hapag-Lioyd ', i Frankrike har också det mest utveckla' Havas', i Holla nd ' Holland de Travel Management konInternational' och i Australi- ceptet i Europa, vilket så en 'Australian Travel'. Den- fOr! som möjligt också komna grupp har tillsammans Oler att introduceras i Finöver 1.300 resebyråer en land . Dena betyder an Benpersonai på närmare 10.000 ne n Resebureau Finland personer och en total för- verkligen kommer an kunna säljning på 5 miljarde r US$ . erbjuda sina affärs resekunder en allomfanande reseDen köpvolym denna service. Också de besparinggrupp har garanterar an ar Bennen kan erbjuda är Benne tt Resebureau Fin- betydande. land kommer att kunna erbjuda sina affärsresekunder Kaj Lindholm fortsäner de bästa och fördelaktigaste som styrelsemedlem för resepriserna på marknaden. Bennen Resebureau FinBe nne tt Rese bureau grun- land och Arno Mattsson dades ' i Norge å r 1850 av som VD i bolaget.

Slotlel H olyrood Palace i-EdiTlburgh .

Till Skottland åkte glada ekenäsbor TILL ENGLAND SKOTTLAND

OCH

reste den 30 maj en busslast glada pensionärer med Erik EIg som ledare och Sundqvists Buss som arrangör och start från Ekenäs. Vädret var vackert denna mor-

gon oeh skulle så förbli under nästan he la den två veekor långa resan - om

Iysning. diab ilder. ge nuina fynd frän unde rsökningar m.m. He lt omtuml ad kom man ut i dagsljuset 'och under bått ure n som följde hade man kameran i högsta beredskap uti fall att..

dare höll igång med känd esprit och aktiverade medresenä rerna. A lla bidrog tili underhållningen .

Sång. anekdote r, gym nastik oeh lekar avlöste va randra. populärast var nog Lea med siu dragspel , al ltid redo för en trudelutt. Och bussen slukade milen tyst och effek-

Men "Nessie" visade sig inte . Här vid Loch Ness ligger det vackra " Urquhart Castle", som vi också ha nn besöka.

En riktig skott eafton med sång och dans tili säckpipors toner bjöds vi ännu på i

livt .

I Jö nköping hade vå rt sällskap utökats med en vikEngelska kanalen och e t! tig person: guiden Anne , linanregn ilondon. te n me n nagga nde god. Ho n Snabbt gick färden genom visste det mesta om England en sommarfagert Sydsveri- och Skottland och kunde ge, via D anmark , genom konsten att berätta intresNordtyskland, Holland och sa nt och medryckande . UnBelgien tili Calais i Frankri- der resans lopp fick vi minsann en ordentlig repetition ke.

När vi krossat Kanalen i Englands oeh Skottlands och rullade i land i Dover pA ofta rätt blodiga historia Englands sydkust den fjärde nästan ända frän kung Artresdagen, hade vi faktisk t hu rs tid. varit i fem länder på en och LONDON var helt översamma dag.

- Trots an dagsetapperna väldigande med sin brusanofta var räu långa , blev ti- de trafik och siu mylle r av den aldrig lång "ombord". människor. Tyvärr tillät oss Vår oförbränneliga resele- inte v r tidtabe ll att närmaman undantar dimman över

Aviemore . På menyn ;:, tod

en inä lvs rä tt tillredd i fårmage (mycket smakl ig) och därtill drack vi - natur ligtvis - äkta skotsk mahwhisky. - Gä rn a hade vi stan-

Brö/lopel i GrelTla GreeTl . re utforska vä rldsme tropolen. men vi fick uppl eva en äkta engelsk pub-afton och en fascinerande rundtur i London "by night ". Följande morgon hann vi ännu göra ett litet svep i affärerna på Oxford Street.

Färde n gick vidare norrut genom de t vackra sydengelska landskapet. Vidsträckta gröna fält med fridfullt betande fAr. lummiga träddungar. prydliga hus med välskötta trädgä rdar - idylliska vye r va rt man vä nde blicken .

1 STRATFORD UPON A VON. Shakespeares födelseort. blev det ett längre uppehåll. Här vankades både a ndlig och lekamlig spis.

God mat i Shakespeare-teaterns restaurang och därefter besök i kaldens föde lsehus . För övrigt insöp vi de n charmfulla lilla stadens atmosfär så grundligt. att vår tjusiga busskapten Göra n med möda fick alla insamlade i bussen igen . Vi passerade industristäderna Manchester och Liverpool och övernan ade i den lilla staden Blackb urn . Följande dag närmade vi oss gränse n tili Skottland .

BRÖLLOPET I G RETNA GREEN 1 det första huset i gränsbyn G retna Green finns de n berömda smedjan . där smeden enligt skotsk lag hade rän an sammanviga ä lska nde pa r. Redan på 1700-ta le t oeh ända fram tili år 1940 har vigslar ägt rum hä r framför städet i Gretna Green.

Oftast ha ndlade det om un gdomar, som enligt engelsk lag än nu inte va r giftnasvuxna. De unga tu rymde tili smedjan i Gretna ofta med upprörda föräldrar hack i häl. Numera är smedja n en turistattrak tion med vigse l och allt . Erik EIg med hustru Solveig beslöt passa på tillfället och läta viga sig på ny tt. Smeden var redo. Slöja och buken tili bruden och hög hatt för brudgummen trollades fram. Brudens förgrymmade fader beväpnad med långt muskedunder ( Kurre Sonntag) och hårt prövade mode r (Dolores Frase r) fanns också på plats.

Så sammanvigde smeden de unga tu framför städe t , va rpä han gay dem goda råd och stä rkande piller. På detta finns vederbörligt intyg och 36 bröllopsvinnen .

Det skotska landska pet

skön het kan inte med ord beskrivas. Ljungtäc kta hedar och blånande höjder så lå ngt ögat nå r. Här och där slott och borgruiner. 1 staden A VI EMORE i "the Highlands" blev vi bofasta för ett par dygn på ett vackert beläget komfortabe lt hote ll . Härifrån gjordes intressa nt a utnykte r'. Vi besökte INVERNESS , högländernas huvudort. En vacke r stad med många sevä rdheter. bl. a. klanen Mac Dona lds stätliga slott. Hä r gavs det också tillfä lle till shopping.

Det blir nog e n he i del skotskruti gt i västra Nyland i vinter.

SJ ÖODJ URET I LOCH NESS Naturligtvis måste man hälsa på hos " Nessie" nä r man ä r i Skonland . Sjön Loch Ness , där sjöodjuret tros ha sin va relse, är långsmal oeh myeket djup .

220 m. 1 monstero bservatoriet gavs e n ca 40 min. lå ng presentatio n av dena världens mest berömda naturlivsmysterium frAn en förhistoriskt Skottland fram tili senare tiders undersökningar och fo rskningsprojekt.

Fö reställningen kombinerade Ijudeffekter, musik. be-

nar ännu någ ra dagar hä ruppe i högländerna. me n det var dags att vända söderut mot Edinburgh. Vägen ringlade fram me llan mäktiga bergskedjor. Hä r uppe i det vilda bergslandskapet ligger världens minsta whiskydestille ri idylliskt vid en porlande bäck. Vi rastade här och inhandlade världens bästa whisky att föra med hem .

ED INBURGH. Skottlands ståtliga hu vudstad har myc ket a t! bjuda turisten . Må nga sevärdheter. bl.a. slottet Hol yrood Pa lace. dä r engelska drottningen brukar 10gera vid sina besök i staden - och ett li vligt affä rscentrum .

Vi fortsa tte längs kustväge n mot Bradford och gjorde e n avstickare tili stade n York med den storslagna katedralen " York Minster".

Innan det va ra dags att stiga ombord på göteborgsbåten i Ha rwich hann vi ännu göra en sväng i universitetsstaden Cambridge. En och annan hade gått och gruvat sig fö r resan över Nordsjön. som är 'be ryktad fö r sina stormar.

Men den här gången låg havet slätt som ett golv hela resan . I Göteborg var vädret grått och kulet. likaså hti r hemma . Men vi hade med oss ett Stort förråd av soliga minnen att glädjas åt för en lång tid fram åt.

UBH

17

Nordre Ringsaker

Nya kontakter knöts Ekenäs Dä Gr-Reiser oeh Sundqvists Buss hösten 1990 inbjöd e tt antal reseledare frän olika fö reningar i Svenskfinland tili e n studieresa i Norge fiek Ekenäs Pensionäre r r.f. "blodad tand", oeh bokade omgående e n resa tili No rge oeh Gudbrandsdale n.

Gr-Reisers konsulent och reseledare Olav Giverhaug besökte Ekenäsföreningen senas te vår och be rättade om Gudbrandsdalen. I samband med hans besök, uttryekte Ekenäs Pensionä re r sitt intresse för kontakt med en pe nsionärsfö rening i Norge . Olav Giverhaug lovade sondera terrä ngen , oeh tog kontakt med Harald Blystad , ordförande för Nordre Ringsaker Pensjonistförening ca 20 km från Lillehamme r. Ordförande Blystad i sin tur kontakade sin för-

ening, som visade e tt Iivligt intresse för kontakten med Eke näspensionäre rna. Man beslöt att träffas vid en gemensam middag på Sjusj0ens Fjellstue , då e ke näsresenärerna

anländer

dit

den 9 augusti.

Då Eke näs resenärerna anlä nde tili Sjusj0en möttes de av över 80 norska pe nsjonister sam under Harald Blystads ledning bjöd pä ett jättefint säng- oeh musi kprogram under den geme nsamma middagen.

Sedan aUa tillsammans unisont sjungit de n gemensamma Iystringseile r "Vennskapssangen", sam utökats med tre strofer oä "norsk" , författade av Erling Solbakke n, hälsade harald Blystad sina finl andssvenska vänncr välkommen.

Efter hälsningstalet överräekte han före ningens standar "i trä" snidat av honom I

I

själv samt ett fång blommor som mottogs av Ekenäsfö reningens kassör Solveig. Ekenäspensionärerna, isin tur öve rräekte tili No rdre Ringsake r Pensjonistförening sitt bordssta ndar oeh Vidar Lindqvists-Tua Forsströms "Ekenäsbo k". GrReisers representant O lav Gi verhaug överräek te tili Ekenäspensionärem as rescledare e tt blomsterfång med anledn ing av de nya pensjonistkontak terna mellan våra båda föreningar. - Efter "överräekandet" följde det i Västn yland traditionella "pusskalaset", som enligt norgepe nsjo nisterna va r en positiv upplevelse. - Under Gunnar Fjeldheims ledning framförde den norska pensjonistkö re n fyra sånge r.

"Sönnavindvalsen av Alf Pröysen, "Syng kun i din ungdomsvär" av Fr. Sileher, " Vårvisa" av Einar Skjae rå-

sen oeh " Klara Stjerna" av H. Velterling en sång som framfö rdes med en sådan inlevelse att den måste bisseras. - Axel We rner frå n Ekenäs reeiterade e n dikt på norska.

"Naar fjordene blaaner. .. " med text av John Poulsen. På de norska pensjonistern as begäran , rc-

eite rade Erik Elg "Säg minnes du psalmen vi sjöngoå" tili bakgru ndsmusik på piano av Roger A ndreasen. Efter reci tationen spelade än-

nu G unnar Fjeldhei m, på violin oeh Roger Andreassen, piano melodin. De båda he rrarna avslutade musikprogrammet med Vi ktor Sunds " Dä r björka rna susa" . D en gemensamma pe nsionärsträffen

avslutades

med "J a vi elsker dette landet. . . " Ekenäs Pensionäre r inbjöd sina nya vänner i No rdre Ringsake r Pe nsjonistföre ning tili Ekenäs in-

kommande sommar. - Då Eke näs resenärerna följande morgon fortsatte Norgeresan tili Lillehammer oeh Hundefossens Familjepark oeh "Äventyrsgrotta" , stod Harald Blystad vid korsningen tili sitt sommarviste i Mesnali oeh vinkade farvä!.

Besöke t i Hundefossen blev e n av höjdpunkte rna under resan. Världe ns största troll , 14 m högt stod vid ingången

tili "Äventyrsgrottan" SQm in bjöd besökarna tili sagooeh nationalromantik . Efter besöket i grottan liek resenärern a vara med om en fa-

om " Peer Gynt spelet" vid Golåvatne t. De n 12 augusti åkte resesällskape t via Hellesylt på den natursköna Geirangerfjorden tili G eiranger. Returfärden frå n G udbrandsdalen giek över Jotunheimen, VaJdres och Fage m es tili Oslo, där ma n efte r e n sightseeing i Vigelandsparke n bokade in sig på Hotell Olavsgaard utanför Oslo. Den 15 augusti tog Vikinglinjens Mariella e n glad oeh taeksam 45-ma nna grupp tili Helsingfors. Man hade va rit med om e n tili hundra proccnt Iyckad rcsa med fint väder, oförglömliga upplevelser, fin lo kal reseguidning, utmärkt reseservicc, e tt fint resegäng oeh nya nordiska pe nsjonistko ntak-

scinerande "videoresa" i heIikopter över Norge: Resan gick vidare tili Rondablikk H0yfjellshotell , va rifrån man under tre ddgar gjorde utflykter i Ron- ter. dane nationaJpa rk, där man b!. a. besökte det 1750 m höga Blåhö. Den 11 augusti

E_E.

fick resenärem a vara med

o

Med Aland i blickfånget

SHOPPINGRESA TILL STOCKHOLM 8- 10 DECEMBER Prls

Iyekad oeh stimulera nde sommarutfl ykt.

En icke oväsentlig del i det Iye kade resultatet ka n

för de åländska fes tt rad itionerna . med stark betoning på det som gä llde mat oeh drye k. De t var främst fråga om publika evenemang som tili exempellysning. bröllop, barndop. begravningar oeh födelsedagsfeste r.

En viktig, tradi tionsbunde n del av bondkalaset var

heJt sä ke n

själva inledninge n. Man sa l-

Arkadi a pe nsionäre r fö retog i slutet av juli månad en snabbvisit tili landskapet Ål and - e n visit , som av samtliga trett iofe m deltaga rna vit sorda ts som en mycket

s krivas p å d e t '

vackra vädre t - arkadia väd-

re t - enligt reseledaren Ann-Mari Uhrs vokabulär.

Med på resa n va r oekså Nils (Nisse), resva n oeh segelbite n sedan ba rnsbe n.

Redan fö r me r ä n fe mtio år sedan hade han avve rkat sin första tur . Åland runt. Hur många rundo r ha n sena re avve rkat , vet han knappast själv. " La ndet med tuse nde öar och skär" är honom vä lbe kant med alla farlede r, fyrar, prickar och skä r. Men nu har Nisse. storseglaren, ankrat segelbäte n fö r gott .

Have t loeka r visserligen som förr, me n han a nvä nder sig av de de stö rre f1 ytt ygen . som Ca lypso och a ndra i den klassen.

Men det va r inte nu fråga om priva ta seglarintressen.

te sig int e genas t tili bords. utan samlades på en sida av de n stora salen, fra mfö r ett bord på vilket e t! batte ri snapsglas samt skivo r av ålandspanna ka ka va r uppla-

100.-/person I A -hytt 12 personers hyttI 600.-/person I B-hytt (2 personers hyttI SOO.-/person I D-hytt (2 personers hyttI

I pnset Ingar - Åbo - Stockholm - Åbo I vald hyttkategorl - 2 x frukost - Lindholm Unes buss under hela resan

- reseledareru tjänster Boknlngar och rörrragnlngar

HOgbetgsg )-5 10300 Ka,JS Icl3 14H

Form.1nsallcn 9 10600 Eken.1s le11 4620

dao

Förrän själva serve ringen '-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ inleddes berättade ce remonimästaren om vilka rätter

Barbro Andersson frå" gruppen "Kvinnfolk" spelar nyckelharpa. utan de n egentliga orsa ken tili "arkadianernas'· ålandstripp , va r vetskape n om att på Godby kongresshotell skulle i daga rn a arrrangeras ett bondkalas i gamma!. god äländsk sti!.

Och mycket riktigt. Det blev åländskt bondkalas .

Resenärerna hade nätt och jämt hunnit installera sig på hotelle t förrän ee remo nimästa ren , Kjell Fagerholm , kallade tili stora sale n, där kalaset skulle gå av stapeln.

Den folkdräktskläddda eeremonimäs ta re n (själv kallade han sig bondson) redogjorde

som traditionellt hörde tili det gamla bondkalaset. Hä r fö lje r e tt samm andrag. utan att gå in på den exakta ordningsföljden: Ålandspannkaka. åländskt svartbröd. rök t skinka. rimmad tunga, grynkorv . kö ttbullar med potatis. morotslåda. pOlatislAda. ugnstekt strömming med potatis (huvudrätt) sviskonsoppa med vispgrädde. Det hela avslutades med kaffe bjudnin g.

Bönde rna stod av allt att döma högt i kurs oekså på de t fo rna Åland .

Det va r inget jäkt vid de långa borden. utan gott om tid mellan de olika rätte rna.

Dä r fan ns också tid fö r en angenäm överrask ning i fo rm. av nyekelharpsspelande Barbro A nde rsson.

Skönspelande- oeh sjunga nde Barbro presente rade sitt något ovanliga instrumen t.

e tt urgammalt stränginstrume nI. Man ve t att de t anvä nts i kyrkliga sammanha ng i Danmark oeh Sverige redan på 15OO-tale t. Man har på senare tider spåra t ett ny tt intresse för inst rumentet.

En del av ressällskapet, med guiden Soi-Britt Johanssoll imilIen, på Jan-Karlsgårdell .

Barbro presenterade för kalasgästerna ga mmal åländsk folkm usik som ti li exempel.

Bröllopsmarse h frän Saltvik . va ls frå n Kum-

linge , sprätt mas urka , vaggvisa, samt skänklåt från Kökar. Vi fi ck ve ta att Ba rbro ä r med i e n grupp dame r, som trakterar nyekelha rpor, violine r och dragspe!. G ruppen uppträder unde r de t betecknande na mne t ·' Kvinnfolk " .

Det blev aft on oeh morgon oeksä på Åland . Morgonen väntade med nya även-

bete n inleddes. För de t väldiga projekte t behövdes 5000 befästningsarbetare oeh 2000 solda te r som va ktmanskap. Å r 1854 under orientaliska kriget intog e n fransk-e ngelsk eskader fästninge n, som sprängdes oeh demolerades fullständigt. Ännu var inle resan slul.

Håkan styrde bussen norrut tyr oeh åla ndssolen Iyste oeh små ningom befann vi från en kla r ålandshimmel oss på Geta bergen oeh den medan åla ndsguide n Sol- trevliga restaurangen SoltuBritt Johansson visade och na, som bjöd på fin fi na bifberättade unde rhållande o m far samt kaffe mcd ålandsallt de t vi passe rade unde r pann ka ka oeh sylt. Seda n bussfärde n. Plötsligt befann Nisse uttalat sin tillfredsstälvi oss i Sund kommun . som lelse öve r att allt klaffat så hon gay namne t , kulturvag- fint och avtaekat vcde rbögan. Här fa nns de n trevliga rande, styrdes fä rdcn tili Ja n-Karlsgå rde n med sina Marie hamn. Ä nnu å terstod många ak tiviteter oeh mu- en lugn och a ngenä m sjöreseala sevä rdhe ter. Här f" nns sa tili Åbo med A morella. oeksä det ga mla slottet. för- Under tiden va r det gott om svarsborgen KasteIho1m, tid a tt idka sä llskapsliv eile r sam omnämnts i historien för de segelbitna a tt re ptera redan 1386. Restaure ringen sina ga mla se~l aresk a pa d e r. av slotte t ha r pågått redan en längre tid.

När vi ko mmit så långt a tt När man hör historien om Håka n svä ngde bussen in på fästningen Boma rsund oeh Lahnajä rvi oeh Ebba halsat dess ynkliga historia. ka n oeh tac kat Hå ka n länge oeh man in te undgå att bli förvå- grundligt. be tra ktades resan nad . Det var e tt omfatt ande som avslutad med e n slutfästningsprojek t. ett ri ktigt kläm a tt de n va r ko rt men skryt bygge . som inleddes å r händelseri k.

1827, me n va r omodernt som fästning reda n nä r arMartin Sandvik

18

STUDIECIRKELN .. ..

OPPEN FOR ALLA..

VAD SKALL DU GORA 1 ..

HOST?

Bli vuxenstuderande kom med i studiecirkeln!

Du som • vill ha gedigna kunskape r och e rfarenheter

• är motiverad att lära mera

• Hör Du tili dem som har + diskutera det som grupfullt upp med program hepen läst hemma + någon refererar ur en la tiden? bok, en resa eiler ett teaDå viII jag bara gratulera terbesök tili att Du är i den Iyckliga + man läser ett kapitel på situationen . Eiler; mötet och diskuterar det • Hör Du tili de m som tycker att det hinner bli trist + har nägon som håller ett ibland fö r a tt Du inte träfföredrag far tillräckligt många + planerar ett projekt tillmänniskor. Det kan Du sammans , t.ex . måltidssjälv ändra på! Bilda e n service i byn studiecirkel. Eiler; + ser på video , Iyssnar tili • Hör Du tili någon grupp kassett mm och diskutesom gå r på rutin ? Gör nårar utgående från dem got åt det! Skaffa intres- + gör något praktiskt tillsant materialoch gör en sammans, t.ex . syr ett lapptäcke studiecirkel.

1 en studiecirkel är trivseln + spelar teater och atmosraren viktiga in- + blandar olika metoder gredienser. Sedan kan man och material arbeta på det sätt som pasDet finns så många möjligsar gruppe n:

av dina erfarenheter

överens om när och var man

vi II träffas och vad ma n skall syssla med . Förslag tili litteratur finns i Svenska studierörb undets nya slUdieprogram , som nu kan beställas per tel: 90-64 1988. Bekanta dig med det. Du får så många fina tips och ideer.

Och ett bidrag när gruppen samlats tillräckligt många gänger.

* viII vara med och besluta va r, nä r, hur!

• uppskattar sa mva ro med andra människor • trivs med att få va ra med och skapa atmosfär

PS! Observera också handledarkurserna i seniordans!

STUDIECmKELN - den äldsta formen av vuxenutbildning

* har minst fem medlemmar håller minst fem/åtta sa mmankomste r ä r deltaga rstyrd pl ane rar själv sina stud ier har etl ä mne och studie materi al som gruppen valt har en cirke lledare * anmäler sig tili Svenska studie förbund et • erhåller statsbidrag från studiecentralen • • • • •

Pensionerna justeras inte Genom den uteblivna indexjusteringen av folkpensionen väntas staten spara omkring en miljard mark o Vad gäller APL-avgiften används sparvinsten på 1,5 miljarder mark i praktiken tili att finansiera sänkningen av de privata företagens APL-premier med 2,5 procent tili 14,4 procent.

1 år höjdes fo lkpensionen med 5,6 procent och arbetspensionen med 7,6 procent.

Finansministeriet har dock inte fätt igenom sitt förs lag att ta bort fo lk pensionens grunddel för de m vars arbe tspensio n överstiger en bestämd summa.

Finlands första internationella kasino öppnas i slutet av året i Helsingfors. Kasinot kommer tili Hotell Ramada Presidents tredje vllning.

1 Finland har det inte förut funnits spelkasinon . De berömda Brändö- och Skatuddens kasinona har i tiderna varit nöjesplatser för löjtnanter och herrfolk . Penningautomatföreningens kasinoverksamhet kunde uppfyllas efter att riksdagen i januari godkändc kasinolagen .

1 Norden hann Danmark få lagen färdig före Finland.

Fungerande kasinon finns i alla Europeiska länder utom

Sverige , Norge , Island och Albanien . I Europa fu ngerar ca 350 kasinon som är antingen fra nsk - eiler engelsk inriktade.

Helsingfors kasinots inredni ngsplanering började först i maj. Troligen får kasinol en ganska internationeil prägel , men på samma gång skall dä r va ra någo t finländskt. Utrymmena är alltsomallt 2000 m2 , hälften ry mme r kasinot och barerna och resten är för kansli och personaI. Tili kasino t kommer det 10-12 ru letter - och Black Jack - kortbord , som finländarna är bekanta med [rån förut. Andra kasinospel

Hasse 80 år den 25_9_91 !

För an stoppa flyk te n frå n arbe tslivet i for m av förtida pensioneringar föreslå r regeringen att åldern fö r individuell förtidspension höjs tili 60 år. Därmed skall de n reella medelpensionsåldern som i dag ä r 58 år, höjas.

För att locka äldre människor att a rbeta längre sänks ålde rn för deltidspension frä n 60 tili 58 1Ir. Dessa förslag vä ntas även fram[öras av Pe nsionskommitte 90 som lämnar sitt förslag tili en pensionsrefo rm i höst.

E n ensidig höjning av fö rtidspensionsålde rn har kraftigt motarbetats av fac kförbunden. (CGL)

Internationellt genombrott spelkasino tili Helsingfors r

är intresserad av ny tt mate rial

Varj e ögonblick är en möjlighet Med cirkelhälsningar från Christina Lång

Saxal.. .

Det blir ingen indexjustering av folkpen sionema och arbetspe nsionerna (APL) vid årsskiftet.

Samtidigt har man beslutat att höja ålde rn för individuell fö rtidspension från 55 tili 60 år och sänka åldern för deltidspension från 60 tili 58.

Regeringen föreslår alltså an pensionärerna inte skall fä sin årliga kompensatio n för högre levnadskostnader.

Det blir ett unikt ingrepp i det finländska pensionssystemet som aldrig tidigare prövats. Åtgärden är dock bunden tili om det blir ett samhällsfördrag eiler inte.

* viII dela med dig

heter. Det viktiga är att gruppen består av rem personer som själva kommer

såsom Punto Banco och Baccara ko rtspel och and ra europeiska kända kasinospel är Craps och Boule. Kasinot får ha högst 20 rulett- och kortspelsbo rd samt högst 150 spelautomater.

1 ansökningen föreslås att kasinO! skulle va ra öppet varje dag, tidigast frå n kl. 12 tili senast kloekan fy ra på natten.

Engångs avgifte n är minimi 5-10 mk och maxi malt ända upp tili några tusen mark o På kredit kan man inte spela. Kasino t to rde öppna i decembe r och sysselsätta ca 120 personer.

Laila

God Tid viii på alla krysslösares och SPF:s vägnar Gratulera kryss makaren Hasse på bemärkelsedagen.

(Han har ingen mottagning)

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI

Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56 Besökstid : Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 40551 1-41171 Postgiro: 1203 95-8

Brita 70 år I de t tysta utför ho n målmedvetet ett av de viktigaste jobbe n inom SPF - Brita Nordström vå r bokförare.

De thär jobbet har hon gjort sedan 1984. Före det arbetade Brita inom byggnadsbranschen i 31 Ar med sådan framgång att hon belönades med Finlands Lejons orde n.

Kanske fö r att hon satte "dit" en försnillare , skarpögd , petig, nitisk som hon är. Det hör tili yrket för en bokförare - reviso r.

Med nAgot ny tt Lejon kom mer vi inte [rån SPF på bemärkelsedagen. me n e tt fång blommor vili vi dina medarbetare överräcka på de'n stora dagen (7.10).

JN

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för ÖsterboHen: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Telelon : 961 -179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemtelefon : 961 -360366.

Olstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

VIUTFÖR

ABONNEMANGSKÖRNING M ED MODERN A TURISTBUSSAR

Aven resebyrllllAnater. Buuresor 10m speclalltel

Kb DAH L

~.~~:::.290 24

19

BESTÄLLNINGSBUSSAR: BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA

OPTIKER

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenlorsv Tel. 915-531865 Beställnlngsbussar.

Gynna våra •• annonsorer

TeI. 915171042 INGVES - BUSSAR

OY ALBIN STRENG Ab 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

Närpes, 962-420 48 Vasa, 961-11 2048

GULD

UR

KARIS @PTIK Kb

OPTIK

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan 11

.el. 911-71 1523

KOpmansgatan 11

Tel 911-309 40

KVRKSt.Arr

;iJe~

[f:~, OrTlK

HSB 5 hus Vld lorge!

.el 2981927

BACKMANS OPTIK ~t""tn.":n6-"""""

HANGÖ TRAFIK

MATSTÄLLEN

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911·81004

Auto-Buss Bäck & Östman

Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tei. 961-152 495

(ellell

ReSlaur~ ~ tei. 926-312 02 Öppet alla dagar

Lö - Sö Matservering

Finlands Bank har beslul it all tillåla all privatpersoner uppl ar valutakrediter fr.o .m. börja n av oklober. I princip betyde r det all en vanlig medborga re kan lå na i nästan vilket lands valut a som helst. Företag har redan kunnai a nvända valutakrediter i fyra å rs tid .

- Krediter i utländsk valuta ha r tidigare varit fö rmån ligare än markkrediterna . Markn adsräntorna har dock sjunkit avsevärt när den fin ska markens Yllre värde bands tili de n ge men-

mellan finska marke n oeh ifrågavarande valuta innebär en valutakursrisk. Tili exempel om marken devalveras eile r valutan revalve ras växe r val utakredi lens kapital oeh låntaga ren lider e n valutakursförlusL Å andra sida n kan förändringen också va ra positiv för lånlaga re n. Räntorna för valutakredite rna f1uktuera r så det finn s också en rä nlerisk. Man ka n skydda sig gentemot riskerna genom att ta låne t i en valutakorg, sam består av tili exempel fyra olika lände rs va" .. n-.n-.u E.G v a lu t a n. e cu . lutor. En valutas fluktu alion Ränteskil lnade rna mellan p å verkar så ledes inte hela valuta- oeh markkredilerna korgens kurs eile r ränla så är nu relativt små. i synne r- myekeL Helsingfors Sparhei om man beaktar riske r- bank ha r fullständiga valutana som ä r anknutna tili valu- banksrällighete r oeh ka n såta kredile r, säger avd .ehef ledes e rbjuda sina kunde r Mi kael Weste rlund i Hel- olika valuta korga r. med vil singfors Sparbank . ka kunde n kan minime ra sin Tili vilket ä ndamål kan risk. Det ä r äve n möjligt all valuta kredite r a nvä ndas oeh endast e n del av lånebehoför ve m löna r de t sig att ta vel fin ansieras med va lUlae n valutakredit? kredit och resle n med mark- Jag tro r all fö r det mes- kredit. Frigörandet av valuta kommer de att användas ta krediter för privatpe rsone r som bostadslån och för att ko mme r all ställa stora krav finansie ra place ringa r i ut - både på bankpe rsonal oeh landet. Jag tror dock inte att kunder. De fluktu atione r valuta kredile rn a blir väldigl som sker på pe nningma rkpopulära p.g.a. riske rna. naden är svåra all fö rutspå Tili exe mpel i Sve rige har oeh behärska. efterfrägan på dem varit fö r- , _ _ _ _ _ _ _ _ _ _....J hålla ndevis lilen . Enligl min mening passar valutakrediten för människor som ka n hante ra de eve nluella riske rna eile r då för dem som ha r HJÄlTEN DEN inkomster i motsvarande valutor.

GRÖNA ÖN regi: Erik Kiviniemi Hurudana riske r kan fö rescenografi: L-E Linden komm a oeh hur ka n man PREMIÄR skydda sig genlemol dem?

1028.9 ik, 18 uls Kursfö rändringarna på STRAMPEN

WAfA TEATER

pA

stora scenen

Broadway-musikalen LA CAGE AUX FOLLES reg' Torsten Sjöholm PREMIÄR 25. 9 kI. 19.00 Följ. fÖfest. '026_9, Iö 28. 9 studion

*

komedin

SHIRLEY VALENTINE regi Enk PÖysb PREMIÄR 13. 9 kI. 19.00 Följ. fÖfest.1ö 14. 9. on 18. 9 Biljettkassan må-fr 11 -15 och ti-fr 17-19, tel.

921-311364

*

Tel. 911·30 161

Spelas I oktober on-16 pA STRAMPEN, lumerar i november.

ZIGENARLÄGRET FlVTIAR Tlll HIMlEN regi: Åke Lindman

.. 911 -303 64

Karis# Bue.tation

Stliende bord

Nya möjligheter, för privatpersoner

Åbo Svenska Teater

KARIS . Kopmansgalan 4

Välkommen tili Korpo

yard.

11 _00 - 13_30

PREMIÄR 10 5.10 kl. 18uls BILJETTKASSAN: 961 -2003 00 mä- IO10- 14.

10 - 16

Ett annorlunda sätt bekämpa muskelvärk handling? Det Iät näs tan för Utan tve kan stimule ra r de n bra, så vi tog reda på några blodcirkulatione n. vilket är en fö rulsällning fö r helande. mycket intressanta fakta.

Olroligl många åkommor Hur fungerar dä inlraIjud? Jo, Novafo n-appa ra- kan lindras eile r botas när ten alstra r Ijudvågo r i fre- man sörjer för bäure blodkve nsområdet 100- 10.000 genomflöde i del sjuka omHz (svängningar i sekun- rådet. S1\ skrev den kända den). När apparatens be- danska skribente n Hele ne handlings pl alla berör hude n Hojring nyligen i HJEMfortplanta r sig Ijudvågo rna MET . en av Danmarks ned tili 6 cm under ytan. stö rsta veekotidningar. Hon Della sätte r fart på vävnads- fortsäller: - En Novafonappa rat beeellerna oeh ö kar blodcirkulationen med smärtlindring handlar med Ijudvågor äve n som resuhat. Patie nte n reg- på djupet oeh dä rmed ak tilera r själv effektläget genom ve ras blodflödel i djupligall vrida på e n rall . E n nor- gande väv nadsskikt.

Novafon ka n användas för malbehandling tar 15 minule r, men det skadar inte all all lindra e n lång rad olika ken med smä rt s tiJland e tab- ta (vå eile r (re beha ndlinga r smä rt or som härrör sig frå n lener , fas tän man ä r medve- om dage n ifall så behövs. skadade eiler ömmande ten om biverknin garna som Sjukgymnasle r har länge muskler. Men äve n om ret. ex. trög mage. vetal. all intraljud ka n va ra sullate n är småll fa ntasliska Hur må nga ä r det som in- lika effe kli vl som uhraljud när del gä ller all lindra te undrat någo n gång - länk och utan obehagliga sidoef- smärta har apparate n si na om del hade funnit s e n liten fe kter. naturliga begrä nsninga r. appa rat , som man själv kunOlle Jansson. sjukgym- Den kan Lex. inte bota krode hantera. för all [å bukl naSI i Kopparberg säger: niska sjukdomar som ledmed det onda? Nu förh ålle r - Jag a nser all den är gångsreumatism eiler ge utdet sig faktiskt så. all en så- speeielll vä rdefull vid vä rk slitna leder ti ll baka sin fo rna dan apparat redan fi nns och förorsakad av muske lspän- smidighel. men som smärtden heter Novafon. ningar. MAnga patiente r be- lindrare är de n oöverlräffMen kan en så liten appa- gär själva all få bli behand- bar. ra t som Novafo n verkligen lade med ap parate n. då de Sle n Nyström, va rs firma ersälla en medici nsk be- märke r e n kla r förbällring. S Nyströ m Kb i Karis har Var gå r gränsen mella n värk och sjukdom? Hur myeket skall man behöva Iida innan mar lar tili doktorn? Många har va nt sig vid tanken på all stå ut med sin värk oeh man hör ofta resonemang som - det är ingenting all besvära läka ren med - eiler - jag får ändå ba ra besked , all det inte finn s något botemedel.

För den som ä r äldre oeh kanske tillika rörelsehindrad kan vale t vara svårt - skall man försöka ta sig tili närmaste hälsocentral eile r skall man fo rtsälla stå ut med sin vä rk . O fta blir lösningen all ta tili pille rbur-

Text: Stig Sonesson

r:;::=========~

I

.. är det skönt att ha Moviflex gel hemma!

Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

Moviflex®gel fenylefnn, glykolsahcylal. mukopolysackaridpolysulfal. isopropanol

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Pnser

50 9 100 9

33.83 57.09

WITPOLD

~ POSTBANKEN ~

TElE

va rit importör av Novafon sedan år 1989 , berällar: - Det är oerhört glädjande att så många , speeiellt äldre, upptäekt att det ve rkligen fi nns hjälp mot muskelsmärto r av o lika slag.

Man skall inle lä ngre finna sig i all lida i onödan när e n 15 minuters inlraljud behandli ng kan få Dig att kä nna D ig som en ny mä nniska.

Närmare uppgifter över åte rfö rsäljare per telefon 911-31636.

När reumasmärtorna plågar

Ö31ERBOTIt: 'II!) REGIOJ' T EATER

" 'Hasa line

-<

Vuon!talu 13 BeTggalan 13 10900 HMko 10900 Hengö PUh 911/ 84830 Tel

Kungsg. 8, EKENÄS Tel. 911 -629 49

scenografi : Riina Ahonen

Spelas Ii, on, (r, 16.

( ) ( " Optikos Aschan Ky

BROMANS OPTIK

"lKUPERAJSVAlMISTE

Bruksanvlslllng I förpacklllngen

II!] Receptfri medicin från apoteket!

Utgivare: Sve n,k~

Pcn s i ona r~rorbund c l

r f.

Anwa rig utglvarc och cherredaktör GurU Nurmi Redak tionens ad ress: Centralg. 13

10300 Karis tel. 911 -36280

ISSN 0359-8969

225 )öste krysset i juJinumret Sammanlagt 225 lösningar k unde red . räkn a in för k rysset i G od Tid nummer 4. O ch fru Fortun a har ocksll denna gll ng dragit fem vinnare bland samtfiga insända bidrag. D e fllr Sirkka Sundroos bok om H elsingfo rs.

V innarna är följande: Hilda Erlund, Tjöck, H arry W eber, Sal rvik. M argareta

Lifjeros, H elsingfors, L asse Himberg, V i rkby och Karin Kjäldman, Helsingfors.

Svaren pll krysset i dett a

nummer bör vara redaktionen tillh anda senast den 7 ok tober. M ärk gä rn a kuvertet med " Kryss 5". Adressen är som tidigare G od Tid .

Centralgatan 13, 10300 K a-

ris.

L ycka ti li med lösningen .

MABÄTIRE EFTER EN VISTELSE pA NORRVALLA REHAB-CE,.TER I VÖRA An få vara frisk, det är det goda i livet.

Satsa därtör på an VAROA OIN HÄLSA hos oss.

Vi erbjuder Dig: - läkarvård - Iysikaliska behandlingar i avstressande, stimulerande , förebyggande och vårdande syfte - ansiktsbehandling och fotvård - innehållsrik fritids- och hobbyverksamhet - talrika motionsformer inom- och utomhus - god mat och möjlighet tili special dieter - skön avkoppling i förstklassiga hotellrum Ou kan välja något av våra färdiga behandlingspaket eiler en paket vi komponerar enl. Dina önskemål.

BEGÄR VAR BROSCHYRI RinQ tili Siv, tel. (961) 33 15 00

®

TRADmONELL ANLAHDS-SVENSK RESTAURANG MfTT I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD PÄ MOTEN OCH FESTTlLLSTAllNlNGAR SMAKUG MAT OCH VANUG BETJÄNING. VALKOMMEN. GEORGSeATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101. __ 7~ __

Lö snl ngar tili k rysset I della nummer s ka vara redaktlonen tlllhanda sen ast den 17 o ktober 1991 . Redaktl onen s adress är: Centralgatan 13, 10300 Karls . Märk k uv ertet : "Kryss 5".

Namn ................................................................................................ ............................."

Adress .......................................................................................................................... ".