God Tid 6/1991

god SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Läs om Irland på uppslaget.

Argång 19 Nr 6 29 oktober

Näranog paradisiskt på Irland

Det kiindes nästan som en helgerån alltala högt i denna pastora/a idyll i Gougane Harre på Ir/and.

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR HÖSTMÖTET13.11.1991 J. Höstmötet öppnas av ordförande Levi Klåvus 2. VaI av ordförande och sekreterar e för mötet 3. Konstateras all höstmötet är stadgeenligt sammankallat 4. VaI av två protokolljusterare 5. VaI av två r östräknare och två fullm aktsgranskare för all granska representa nternas fullma kter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 6. VaI av ordförande i styrelsen för år 1992 7. VaI av styrelsemedlemmar för de i tur avgående för peri oden 1992- 1993 Mandatperiode n börjar den 1 januari 1992 och avslutas den 31 december 1993.

Distriktvis är nedan nämnda persone r i tur att avgå: Österbotten: Ruth Bäckstrand , Göran Sundström H e lsingfors: Torolf Lassenius Västra Nyland: Asta Jansson Mellersta Nyland : Sven-Erik Nylund Östra Nyland : Birger Törner Åboland : Inger Bergholm Åland : Hilding Mattsson

8. VaI av två revisorer for år 1992 , av villka en bör vara a uktoriserad revisor samt deras suppleanter Nuvarande revisorer är CGR-revisor Folke Tegengre n och undervisnings rådet Marga reta Grigorkoff.

Suppleante r ä r Siv Englund (CGR) och Hå kan Holm .

9. Fastställande av medlemsavgiften för år 1992 för ordinarie medlemmar Styrelsen föreslår för höstmötet a tt medle msavgifte n bibehålles oförändrad , 15 mk pe r medlem.

Styre lsen föreslår att medle msavgifte n be räkn as enligt det anta l medl emmar som fö re ningen ha r den I januari 1992.

Styrelsen föreslår vidare a tt höstmötet besluter att medle msavgiften bör va ra erlagd tili förbundet före utgå ngen av maj månad år 1992.

Föreninga r som eventuellt ansluter sig tili fö rbundet unde r 1992 föreslås vara be fri ade från medlemsavgift för år 1992.

10. Fastställande av medlemsavgiften för år 1992 för understödande medlemmar Styre lsen fö reslår att medlemsavgiflen för understödande medle mmar bibehå lles oförändrad . 60 mk per medlem.

J 1. Faststä llande av verksa mhetsplan (KSP) rar år 1992 Styre lsens förslag som bilaga.

J2. Fastställande av budget för år 1992 Styre lsens förslag som bil aga.

13. Är ende som medlem önskar uppta tili behandling Enligt § 12 i fö rbund ets stadga r bör äre nde som medlem önskar uppta lill behandling vid höstm ötet skriftl igen inlämnas tili styre lsen senas t inom juli månad .

Konstateras att inga äre nden anmälts tili behandling.

14. Målsällningsplan rar förbund et Styrelsen föreslå r att en må lsättningspla n godkännes för förbundet.

J5. Förhandlingarna avslutas

Staten och kommunerna S amtidigt som regeringens förslag tili bud get för nästa år offentliggjordes gay social- och hälsovårdsministeriet ut eli meddelande rörande den planerade statsbidragsreformen.

I nledningSViS fästes uppmärksamheten vid all den planerade statsbidragsreforrnen kommer all förstärka kommunernas makt och ansvar. Kommunerna bör ofördröjligen börja bereda sig för den kommande utvecklingen . Om man först efter en år börjar vidtaga si na förberedelser är man ohjälpligen för sent ute, sade social- och hälsovårdsminister Kuuskoski, när hon presenterade de sta tliga planerna för social- och hälsovården för å re n 1992-96.

F

öregående kväll hade regeri ngen isin afto nskola godkänt det förslag tili reform av statsandelssystemet , som en ledningsgrupp hade uppgjort. Mä let är att reformen skall träda i kraft från ingången av år 1993.

D en sk. statsa ndelsreformen har redan under en följd av år varit ak tuell me n har uppskju tits det e na åre t efter det andra. Man har haft svårt all e nas om principerna för reformen . Det nuvarande systemet ger kommunerna i statsbidrag e n viss procent av utgifterna för vissa lagstadgade uppgifter framförallt inom social- hälso- och undervisningsväsendet. Systemet har le tt tili all kommu nerna oftast har prioriterat verksamheter och uppgifter, som gen de största statsbidragen. Resultatet har kanske ur a llmän synpunkt betraktat inte alltid varit det bästa tänkba ra. Procentens storlek beror bl.a. på den sk. bärkraftsklassen. Kommu nerna är klassade i e n skala frän eli tili tio. De fattigas te kommunerna finns i klass eli och får den högsta bidragsprocenten. De rikaste finns i klass tio och får den lägsta.

I nom de statliga instanserna ha r man vari t missnöjd med systemet. Ma n anser all det snarast lockar kommunerna tili slöseri. Man har inte på förhand kunnat beräkna de n komma nde kostnadsut vecklingen. Storleken av statens bidrag tili kommunerna har i hög grad varit beroende av ak tivi teten i kommunerna. Staten har visserligen haft e n viss kon troll på investeringar i byggnader , inrättandet av nya tj änste r o.s.v. inom de nämnda sektorern a. Systemet har dock inte fu ngerat tillfredsställande ur statens synvinkel.

l'

"

E n,igt det nu planerade syste met kommer statsbidraget tili kommunerna i fortsällningen all ges om en bestämd summa, vars storlek huvudsakligen grundar sig på vissa kalkylerade enhetspris . Sedan faller det helt på kommunerna all bestämma om fördelning-

.

,(

"Vart än vär väg i vida väri den bär, tili hem mets bygd vår längtan återvä nder. " Det är något av flyllfågelns längtan. vi känner.

Vi skall dock finna, all mycket förändrats i byn, där tiden sali djupa spår.

När jag återvänder, ser jag Riksållan dra förbi hemmet. Skördetröskorna kryper fram över fälten . Inga människor syns tilI. Byn är förvandlad . Ladugårdar och stall står tomma.

Jag betraktar eli foto , taget vid ett bröllop i Jeppo 1919. Där står bruden med storkronan och brudgummen ser verkligt Iycklig ut.

Där står två kända fiolspelmän med sina fioler. Och alIa dessa vitklädda unga kvinnor med en liten blombukell på bröstet utvisande _ all de är "pellhållare". Männen bär mörka kostymer. I dag torde av alla dessa finnas blou tre överlevande.

JERKER

en av de som statsbid rag influtna medlen. Meningen är all det nya syste met skall leda tili all kommunerna isin ekonomiska verksam het skall nå e n bällre resultat. Större kostnadsmedvetenhet skall bli en av ledstjä rnorna i det kommunala handla ndet. Man skall sporras tili all använda de tili buds ståe nde pe ngarna på ett me ra rationellt sätt.

F

ör pensionärernas del intresserar natu rli gtvis mest reforme ns inverkan på deras ställning. Vi kan räk na med att betydande o likhete r kommer att uppstå mellan olika kommuner. Synbar ligen komme r kommunerna att sjä lvständigt få bestämma storleken av avgifterna t. ex. inom social- och sjukvård . Det ligger nära tili hands , all kom munerna under ekonomiskt kärva tider finner det lockande att kraftigt höja avgifterna på dessa område n. Att det i sådana fall är pensionärerna som blir de mest drabbade är självklart.

K ostnaderna för sjuk- och socialvå rd utgö r en betydande del av kommunernas utgifter. Därfö r ger inbesparingar likaväl som höjda avgifter inom dessa sek torer kraftiga utslag i den kommunala ekonomin.

S ocial- och hälsovårdsministeriets planer för perioden 1992-96 innehåller ingenting revolutionera nde. Tyngdpunkten skallläggas på utveckling och utökning av den öppna vården . 1 övrigt kännetecknas programme t av knapphet och sparsa mhet. Oberoende av depressionen skall grundservice e rbjudas a ll a och utökas inom rame n för de gällande laga rna, utlovar man.

K ommune rna bör under planeperioden leda utvecklingen av servi cen i riktning mot den öppna vå rden . Ökningen av resurserna blir blygsamma. Byggandet av ansta lte r bromsas upp . Hu vudvikte n skall fästas vid grundre paratio ne r och saneringa r.

F

När detta nummer av God Tid når läsa rna, ha r 100.0oo-tal persone r demonstre rat utanför Riksdags huset i pro test mot den sillande regeringens föreslagna åtgärder i form av en spa rbudget för nästa år.

Bland de mänga demonfan ns också stranterna 1O.000-tals pe nsionäre r senaste IOrsdag. Med va r kommunister, socialde mo krate r, centerpartister och de kristliga. När demonstratione n fördes på tai i början av september tog SPF genast avstå nd frä n tanke n pä de ltagande. Styre lsen beslöt enhälligt den 11.9.91 a ll inte delta. 1 stället gay vi ut ett pressmeddelande , där vi skarpt kritiserade budgetförslagel. Pressmeddelandet hade fö ljande Iydelse : Pensionärer protesterar mot budgeten Svenska Pensionärsförbundet protesterar mot regeringens fö rslag att slopa indexj usteringarna av pensionerna och motsäller sig att hälsocentralsavgifter införs. 1 et! ullalande frän sitt styrelsemöte i Helsingfors påpekar förbundet all de planerade sparåtgärderna kommer att drabba pensio-

U

nder sena re tid ha r det skrivits och talats mycket om all ma n ov rent ekonomiska skäl borde satsa mera på he m- och förebyggande vård . Trots della förefaller det som o m fö rmåga n och lusten all tillhandahålla nödiga resurser för e n sådan utveckling inte skul-

Det är inte bara de uteblivna indexförhöjningarna och hälsocentralavgifterna som inger förbundet bekymmer. Styrelsen betonar all också slopandet av rätten att dra av sjukvårdskostnader i beskattningen försvagar pensionärernas ekonomiska situation.

Svenska Pensionä rsförbundets styre lse understryker vidare att den nuvara n-

le vara överhövan stor. D et synes sam om det mesta

de generationen pensionärer

skulle sta nna vid bloua ord . Man kan i dagens läge skylla mycket pä den ekonomiska krisen: Ibland undrar man dock, hur det är med den goda VIljan hos vå ra beslutsfatta re.

under sin ak tiva tid fick göra många uppoffringar för landel. Därför får inte dage ns depression belasta pensionäre rn a mera än andra grupper i samhället. (S PT)

Levi Klå vus

om pension. Man föds och dör i stade ns centrum . Talkoarbete är sällsynt . Men varför klaga? Vi ö nskar den nya tidens män och kvinnor framgång och Iycka. Vi går de kära stigarna j minnet av det, som varo

Även vi förändras med åren . Vi rör oss i långsammare tempo . Vi snavar

lätt i trappor. Människokroppen har blivit sliten . Ett ord i Predikaren kunde tilllämpas på oss. Det sias om e n tid "då man fruktar för var backe och förskräckelser bo pä vägarna" . J a vi förändras även sjä lsligt eiler andligt och upplever inte längre aker och hä ndelser som förr. Vi har svårt all entusias meras. Därfö r kan det för många vara svårt att få fäste i and liga verklig-

tivt historia och hösten ä r här med massar av aktiviteter.

Många föreningar bjuder på program varje vecka.

Somliga t.o.m . flere gånger i veckan .

Pen sionärsrä rel sen

lever och vi mår alla bra.

Det ä r eli nöje all ta del av alla bulle tiner, som berällar om vår verksamhet.

Förbundets egna a rrangemang är många. Knappt hann Gu rli hem från Irland innan hon igen for iväg. Nu senast tili Girasol. 1 november är de t teate rresa tili Sverige . Ruskaresan nämnde jag. De gamlas vecka och "vär dag" firades i början av oktober i Jugendsalen. Seniordansarna har hållit tili i Haga UF:s Bygdehemmet i Helsingfors och i Karis står kulturdagen för dörren .

Kallelse tili årsmöte har tillställts föreningarnas ordförande i så många exemplar som fören ingen har röster vid höstmötet den 13.11.91 i Vasa. Väl mÖll på Waskia.

Efter höstmötet har vi seminarium på samma plats kl. 13.00. Då skall vi gemensamt se in i framtiden , när det gäller den sociala sidan av pensionärsverksamheten.

närerna hårt.

örutom betoningen av de n öppna vå rdens betydelse påpekas även att samarbetet mellan social- och hälsovårde n ska ll göras effektiva re. Personalen skall utn yttjas på ett smidigt sätt. Framförallt skall man undvika all likartad verksamhet bedrives på två skilda häll.

Bygd i förvandling

Nutidens bröllop saknar traditioner. Det enda, som är kvar, är väl den högtidliga stunden, då två unga 10var varandra trohet. Den stora spänningen före en vigsel finns även kvar.

1 byn har livet blivit lällare och välmågan har stigit.

Stugorna har moderniserats.

Det verkar dock som om tiden inte räckte tili . De gamla talar inte om sytning utan

har ordet

heter. Tanken går trögare.

Albert Engström beskriver vår vilsenhet och svårighet i all uppleva all t som e tt barn: "vilsnare sväva tankarna under kupo ln och ödslig tycks mig den vita vintergatan me ra än förr. " I denna ödslighet eiler tomhet möter oss som förr befriande ord och än i dag fin ns källor med levande vatten vid vAr väg. Det är inte på käns lo r det kommer a n.

Vi bor i e n bygd. som förändras. Vi ä r vandringsfolketo som söker "en stad som fanns tili innan städerna fanns". Den som söker skall finna. Vi vandrar på en främmande strand. men är trOIS allt omslutna av en kärlek . som ä r "ett oändligt hem. " Gunnar Levlin

.. ...... .

Samtidigt medde lade vi de andra pe nsionä rsorganisationerna att vi delar deras åsikter. men att vi anser att kontakterna tili de beslutande o rganen bör skötas på an nat sätl. Också Kansallinen eläkeliillo och Ruskaliitto följde vå rt exempel och avstod från deltagande i demonstrationen .

Vårt pressmeddelande ingick i ett 10-tal tidningar och fick sAlunda rätt sto r spridning.

"Fram skrider året isin gång, nu gulna lund och lid.

Farväl med all din lust och sång, du korta sommartid ."

Den psalmen Ijuder i mina öron och påminner om

årets Ruskaresa tili Tärnaby och Hemava n. Sommaren den Ijuva , korta, är defini-

Nästa år har förbundet verkat i 20 å r. Jubileer är legio bland pensionärsföreningarna. Varför skulle in-

te förbundet fira? Ja, så klart. Sommardagen på Dipoli i Esbo fAr ka raktär av jubileumsfest. Och så siktar vi på en dygnslång jubileumskryssning i augusti. Vi har a ll anledning att se fram mOI år 1992.

Je rker

Håka n Hellbe rg talade om levande kristen vardagstro när Treklövern , Dragsfjä rd , Kimito och Västanfj ärd Pensionärer samlades den 17 septembe r tili hÖsllräff.

Dragsfjärdsborna svarade för trivsamma arrangemang i Furulund .

Familjen Stenfors Sigrid och Bo, spelade och sjöng i fl ere repriser. Gunnar Forss hälsade välko mme n. Håkan He llberg festtalade och förbu ndets verksamhetsledare Je rke r Nyberg informerade om det politiska dagsläget.

Unde r Hans Grönqvists ledning uppträdde elever från Ekenäs musikskola .

Ines Grönqvist hö ll bygdemå l, Efter "orde t fritl ", stämde publiken upp: "Jag ä lskar min hembygd", och så ser man fram mOI nästa träff 1992. D en arra ngeras av Kimito pensionärer, men fö re det möts a lla finlandssvenska pensionärer tili vinterdag i Kimito. Centralskolan, den 18 februari 1992.

Jerker

VERKSAMHETSKALENDER ...

Ekenäs Pensionärer r.f.

3r

e-

" 3.

22-25.10 29. 10 3. 11 19. 11 23. 11

-i :n 3.

IV If

!-

3. 12 10. 12

Teatcrrcsa tili Stockholm . Vi ser "Sköna H elen a" på Vasa-teatern.

"Glad Kväll" i SnAresalen .

Föreningsmöte i Förenings rummcl. föreningens höstmöte i Föreningsrumm et.

Tealerresa tili Åbo Svenska Teatcr. Vi ser musicalen "La Cage Aux Folles".

Fö reningsmöte i Fö re nings rumm et.

slag

Tag med namnlös julklapp . sam1

...........•.....

DRUMSÖ PENSIONÄRER rf Program novembe r/december 1991: 04. 11

INGÅ PENSIONÄRER rf

14 .11 18.11

7 nov. Resa tili Hels in gfors, besök på Ateneum .

23.11 12. 12 15.12

Dessutom den 13.01.92 nyårslunch .

Styrclsen

ett gort humör.

Boccia, spelas alla m ~ndaga r i t· ngå kyrkby lågSladieskolas bollhall kl. 14.30-16.00. VAL MÖTI!

Övriga akti vi teter: Ga mmaldans - månd aga r i Ungdomsgården kl. 12.30 Seniord ans - Torsdagar i Ungdomsgården kl. 12.30 Boccia - Måndagar i Bollhallen kl. 12.00

.....••.... .... ...

vä rdesättes. Lot-

gram enligt tradition . G röt och kaffeservering. Rolf Sonotag med sin orkester står (ör den lätta underhållningen.

Fö reningens julfest på Stadshote ll el.

En "Endagstur" tili Helsingfors med besök på Sandvikstorgets "Iopptorg" samt annat program planeras senare i hösl.

3V VaraT

leri och kaffeserveri ng. 8ussarna startar 1 tim . tidigarc än tili vanliga mÖlen i Holken .

19 dee. Julfestcn, Ingbo hed Täkter kl. 17.00 firar vi med julpro-

Jt

d

ed förhandlingar och vaI. Resekåseri från Irland och Öland med diabilder. kl. 14 bcsök pII SvT "Lögner. Lik & Lusla" "De Vackraste Julsångerna" i SI. Jacobs kyrka kl. 13 samling i julens tecken pii Hanaholmen.

17 nov. Höstauk tion, Holken Täkler kl. 13.00. Under höstens lopp sam lar vi io handarbeten. slöjd. kärvar och kvastar. Alla

shoppingrcsa tili Hu mppila med besök på glasbruket, lunch på Urpola Herrgå rd besök på Lilla Teatern "Farliga Färbindelser" höstmöle i församlingssalen m-

Onsdagcn den 28 augusti inledde Vasa svenska pensionarsförening VIPS sin verksamhet för hösttermmen. ea 100 medlemmar möttc upp tili forsta träffen och ser nu fram emot höstens program som innehåller bl.a. lunch pii segelpaviljonge n - mannekänguppvisni ng - snabblott eri - frågesporl - besök av apolekare. läkarc och hälsosyster - tea te rbesök i Vasa och teaterresa tili Abo - höstfest med gäster från Seinäjoki - sedvanlig fördelsedagsfesl och julfest BW

Ob-ombudsmannen har ordet

Per T homasrolk ombudsman

Jag hälsar föreningarnas representanter välkomna tili förbundets höstmöte i Vasa den 13 november. Höstmötesförhandli ngarna inleds kJ. 10.00. Efter lunchen är det meningen att soeiala trygghetsfrågor inför Ar 2000 skall ventileras . Som inledare medverkar riksdagsman H åNordman , bitr.dir. kan Bjarne Sund från Folkpensionsanstalten i Vasa samt soeialsekreterarc Margita L ukkarinen från Karleby.

Jag hoppas på en livligt de ltaga nd e i debatten under seminariet.

Det finns mAnga pensio- budget för nästa Ar. Uttalannärer ute j föreningarna som det kablades via Svensk tycker att Svenska Pensio- Presstj änst ut tili de fintidningarna . närsförbundet borde bli ak- landssvenska tivare i bevakningen av pen- De nesta reda ktionssekretesionärernas intressen. Jag rare tyekte fönnodligen att har förståelse för sAdana det inte var intressant för synpunkter. Orsaken här är deras läsa re vad vAn förinformationen . Pe nsionärs- bund tyekte o m budgete n.

Samma dag som tö rorganisationerna har i regel svArt atl nA över den s.k. bundsstyrelsen mö ttes uppförsvarsminister nyhetströskeln i massmedia. vak tades Ett färskt exempel. Svenska Elisabeth Rehn . Ministern Pensionärsförbundet höll informerade om budgetförstyrelsemöte i Helsingfors slaget. Hon medgav att det de n 11 septe mber. Styre lsen

inte var n.ägon trevlig in-

antog ett kraftfu ll t uttalande mot regeringens förslag tili

fonna tion . Förbundsstyrelsen framförde förbundets

synpunkter pA pensionärernas situation.

Fö rbundsstyrelsen kommer på höstmö tet i Vasa att förelägga föreningarna en förslag tili ställningstagande kring pensionärcrn as eko nomiska trygghet. Det handl ar om minimipensionen , slo·

pandet av systemet med nedsatt folkpensio n fö r makar samt förenhetligand e av folkpensions- oeh a rbetspensionindexen. Styre lsen viII med detta initiativ fA klara fullmakter av förbundsmötet isin fonsa lta agerande fö r pensionäre rnas bästa .

GOD TID 1991

GOO TlO utkommer Ou dline Tema: 7 3 december 19.11 Jul· och resenummer An nonspris: 6 mklmmm Färgannons enl. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklår

AN LSBANKRADET INBJUDER 1 DIG TILL INRE RINGEN ••• Deltag ; Andelsbankrödets tövling!

Bland alla som returnerat kortet drar Andelsbankrödet )yö 5000 marks presen tkort frön Solresor. Sött kortet pö posten eiler returnera det tili Andelsbanken senast den 1. 11 . 1991 ,sö ör Du med . Lycka lill!

I

I

II

Inb;udan går tili D;g som redan är pens;onerad, men viii vara ;nformerad ; bankfrågor.

I Andelsbankens ;nre r;ng får Du ;nformat;on.

Naturl;gtv;s får Du också många andra Fördelar.

Andelsbankrådet avslöjar t.ex. hur Du kan undv;ka serv;cea'ätfter...

Kom me! Andelsbanken är nu ett trY!j1gt vaI. Returnera kortet Inv;d så är Du strax med ; den ;nre r;ngen!

o o

Jog viII bli kund i Andelsbo'nk och fö den inre ringens oktuello bonkinformotion direkt hem.

Berötto hur ;og undviker serviceovgiFter, ring i (tiden nör ;og viII 011 ni ringer) Deltor endost i lottningen.

Mlno nomn- och odressuppgiFter för onvöndos i Andelsbonkens direktpostning .

Er

Nomn Personnummer

Nörodress

ANDELSBANKEN

VASA . KORSNÄS . ÖVERMARK . SYDBOTTEN . SIDEBY KRONOBY·ESSE · RASEBORG · KYRKSUITT ÖSTNYLAND . SIBBO· ÅLAND

Postnummer

Telefon

bar utgiftspost för oss. Ser man hur priset på brödet fördelar sig, är brödets omsättningsskatt 17 % , hanvarda gsbrödet va r av korn . delns andel 26 %, bageriets Det var utbakat som hålka- 42 % och råvarans 15 % . kor och jag tyckte att det Priset på brödet tycks varievar vä ldigt smaklöst. Tili ra mycket frå n ort tili ort dess hade jag ätit mest surt och frän a ffä r tili affär. Det bröd som var det vanligaste kan vara fråga om tiotals i Nyland. När man byter ort mark på kilopriset. som är det inte så lätt att genast skall anges på förpackninghitta rätt brödsort blad det en . stora utbud som affärerna Det har blivit allt vanliganumera har. Det sam är ut- re att baka hemma sedan slagsgivande för mig är att morsdagsgåvorna i många brödet inte får va ra sött. eI- fall har blivit en bakningsler åtminstone inte så sött maskin . Men det som man att det stör. I Sverige där klagar över är att man äter man har haft så många söta me ra bröd när man får det sorter av matbröd , kan man alldeles färskt. När vi bakar numera, tack vare invand- hemma skall vi a nvä nda jäst rarn a, fä ett rikhaltigt sorti- som jäsmedel. då bibehå lls ment av annat bröd . Senaste B-vitaminet bättre än om vi somma r upptäckte jag på anvä nder bakpulver. DessÅland e tt tebröd som tili ta- utom skall bakpulverbröd lade mig. Det heter Österri- ätas samma dag det har bakare och påminner tili sin kats, det torkar om vi sparar struktur om det som vi ka l- det. - Mina tankar hoppar lar Polskt bröd . Me n det ä r tili det köpta brödet. Det gjort pä surdegsrot och in- möglar snabbt numera när nehälle r litet rågmjö l, resten bagerierna inte tillsätter nåär vetc. got medel som förhindrar Brödet har blivit en känn- mögelsvampar att utvecklas.

Brödet, det dagliga

Leas hörna Det ä r intressant att jämföra hur man i olika landsändar accepte rar olika brödsorte r. Jag kom att vistas någo t år i Österbotten och jag minns hur besviken jag blev när jag upptäckte a tt

IJ"

Det hände r inte så oCta att man - d .v.s. jag - instämmer med allt som insändarskribente r i vå ra dagstidningar utgjute r sig över.

Men ibla nd blir Olan full av förståelse. Som när, som han ka llade sig trubaduren Magnus Gräsbec k "arrade" tili orden i Tove J anssons Höstvisa och förvandlade den tili s. k. modern poesi .

Som , den moderna poesin alltså, i mina ögon och öro n ve rkar lika sprittande som Svenska A kademie ns ordlista. " Ord , ord , ord ," som Hamle t sa tili Polonius då denna undrade vad han läste.

Och dl! är inte stege t längt tili Hamlets farbror och styvfa r som utbrast i full förtvivlan: " Upp flyga orde n , tanke n stilla stå r. Ord utan tanke aldrig i himle n når" .

Nå, våra mode rna poete r si kta r kanske inte på hirn le n di rekt utan snarare på lite uppskattning från publikhavet. Men ganska mycket tji får de om man får döma efter upplagesiffrorna. Sä där i a llmänhet.

Vi har på våra bokh yllor e n heI del modern poesi och jag har fa ktiskt gjort allvar-

liga fö rsök att begripa mej på den. Men helt förgävligt.

Och kommit fram tili att de där dikta rna borde tänka fa rd igt innan de publice ra r sig. O ch pä hederlig epik . hexameter e iler vilken versforrn som he lst berä tta för läsa rna vad de ras diktförsö k gär ut på. O ch vad de har att säga. Jag vet att de avskyr rim , ka nske pä grund av oförmäga att rimma , men jag instämmer ändå med modersmälsläraren som sa: "Skriv som Runeberg pojkar, dä blir de t nog bra ".

Och Runeberg skrev ju orimmat huru mycket som helst och kunde minst lika bra som dagens ångestpoete r berätta om död och nöd och elände , så Olan begrep vad det var fräga om . Som t.ex. i " Molnets broder" "Nu är åsen i min stuga brute n skörden pä min teg av hagel härjad .

PENSIONSFRAGAN

... ,'<

man ännu unde r detta år kunde skri va nägonting som inte har med kris och dåliga ekonomiska tider att göra ...

Tyvä rr är det nästan omöjligt. Vare nda dag komme r nya nedskärn ingar när det gäller kommun ala fö rmåner - lika väl som statliga . Förmåner vi vant OS$ vid . Dessutom fanns de t ju tidigare en regel som sade att uppnädda fö rmåne r inte skall minskas eiler slopas, såvida

kan penslas med vatten och gräddas 10 min .

Danska bullar: SO gr jäst.

S d l va tten, 1 dl kli. I tsk salt, 1/2 dl olja, 8-9 dl vetemjöl, 1 dl grovt rägmjöl. Koka 1/2 av vatt net + kli och rågmjöl i S minuter. Låt kallna tili fingervarmt. Res-

större delen är vetc som in-

behövs. Baka ut IS bullar , pensla dem med uppvispad äggvita och vänd dem i sesamfrö. 225 0 och 15 minuter ä r lago m.

nehäller mera glu ten än de andra sädesslagen . Det är ett äggviteäm ne som ger degen seghet och gö r att bakningen Iyckas bättre . Degen jäser långsammare om vi in-

te tillsätte r något socker, sirap eiler honung . Annars måste jästen gä e n omväg och o mvandla mjölets stärkelse tili socker, sedan följer jäsningen.

Skall här ge ett basrecept på semlor : SO g jäst , 2 dl mjölk, I tsk salt , I ägg, 1 msk socker, 50 g fett , I dl kli , ca 4 dl mjölblandning.

Lät degen jäsa. baka ut den tili bullar, som fär jäsa . De

de inte är inkomstbundna.

Vad jag personligen hela tiden har e n känsla av ä r att det nu är kraft er i rörelse som skär ned be tydligt mer än vad som skulle behövas, medan satsningarna fortsätter oförmin skat inom andra

sekto re r. I mitt minne har fastnat en bisats ur refera tet av Helsingfors stads budgetmöte i radion: nedskärningar inom social- och hälsovå rdssektorn i ännu högre grad än förut - men en ny fotbollshall skall byggas i

ten av ingredienserna knå-

das in , degen få r vara ganska fast. Låt degen jäsa och arbeta in mera m jöl om så

Det är så många ortsnamn

som dyker upp i TV i samband med de politiska föränd rin ga rna i vår vä rld . Georgie n är e tt. De t roar mi g att ge ett recept på georgiskt bröd , Utbakat ser de t ut som en tjock gris, bredast på mitten och avsmalna nde mot ä ndarna : SO g jäst , S dl Ijumt vatten , 1 tsk salt , 6 dl rågsikt och lika mycke t he mvete. Degen får jäsa och delas i 2 delar. Älta den lätt pä bakbordet. Utbakad få r degen igen jäsa och gräddas man i Samma kryss måste

Pensionär modeU 1976

åhöra jazzversionen av "Jag

ä r en lide n gåsa påg frå n Skåne" . Varför i " Hermans vedalider" ka n inte de där "a rrarna" och de jazzande jassarna tonsätta lite modern poesi . Den borde vara som hittad att göra rocklåtar av: Lite meningslösa raddor med ord och sedan bara entonigt dunk , dunk, du nk och

Nu är graven värd långt mer än gårde n.

Ve mig! Ve mig, att jag så skall se dig åter".

Det är sädan dikt som st annar i minnet , av någon

närmaste sk ränfock som so-

list.

E lementärt min kä re

22S0 i ca IS minuter. 1 min barndom hette det att bagaren hade krupit genom brödet om där fanns hål. 1 dethär fallet har många små baga re krupit igenom. Man kan också blanda in rive n ost i degen. Brödet bryts i bitar och äts som ti lltugg tili mateo.

Skorpor är dyra att köpa, vi kan baka veteskorpor sä hä r: 100 gr jäst. 200 g smör, 2 1/2 dl kaffegrädde, 1/2 dl socker, I tsk sa lt , 3 ägg , I I vetem jöl. Spara ca 2 dl av mjö let tili utbak ning. Arbeta degen smidig och låt de n jäsa. Forma små bullar, platta tili dem litet. Låt dem jäsa och grädda de m i 2000 ca IS minute r. Låt bulla rna ka llna och de la de m med e n gaffe l som Ola n sticke r in frå n sida n. Lägg dem på en plåt med snittsidan upp.

Rosta först i IS0° och tork a dem i 1000 med luckan på glänt.

Lea Andersson

som det brukar heta. Och industrin i största a llmänhel.

Jag har en bestämd känsla att jag var med o m att uppleva agra rsa mhällets uppgång och fa ll , särskilt dess fall och industrisamhällets uppgång för e tt an tal decennier seda n. Och nu kan vi Iyssna tili e lektronikens och datorernas intåg. Och i samband härmed blir nog tyvärr jordbruket ba ra småpotatis då det gäller vår välfärd. Ty-

orsak . modern poesi bara

Wat son!

inte låte r sig ih åg kommas sä att man kunde eitera ur minnet. Annat ä n enstaka ord som man ju kan ta fram varifrån som he lst.

1 inledningen tili " Verskonstens ABC" skriver boke ns författare Alf Henriksson så här: " Dessa dagars dik\are skri-

dan barnsben högeligen gi llat jordbrukare liksom fiskare och a ndra skäribor. Så Annars borde jag viss t det att jag blev slämplad börja kaila mej "fåvitske som "fåvitsk " tar jag med e n H asse". J ag hade nämligen i klackspark . Och egentligen et! storkryss pan na att pås tä har jag ingenting e mot att att vår välfärd är avhä ngig anses lite småvitohobbloger , av träfö rädlingsind ustri n. som vi sä r här i vå ra bygder.

Fävitsk är anna rs e tt ord Det fick ett kåserande pennskaft i lokalbladet att som hör tili de trivsammare se rött , e iler rätteligen fom svenska o rde n. Man grönt. Hon påstod riktigt blev ju bekant med det rebestämt att jag var fåvitsk dan i Bibliska historiens beoch att det är jordbruket rättelse om de fåvi tska jungsom ger oss vår välfärd . fruma , som ju inte var rikHm , hm och ännu en gång tigt riktiga de he ller. Nog nu hm! Man blir förv isso väl- med fåvitskt prat. Ti li härnärd tack vare det ag rikultu- näst!

Hasse rella Olen bakom den all(nyutnämnd byfåne) männa välfärden står nog skogen , Finlands gröna guld

Vers viII inte bli läst, utan inhämtad utantill."

+++ Jag

sk rev

inledningsvis

om den " arrade" H östvisan.

dikter.

Men mången tanke tom sångtext bär vi alla med oss genom livet, mången jollrande bamramsa likas •.

Och han for tsätter: Vers skapas för ö rat.

Skriven och tryckt för ögat vädjar den ändä tili örat.

Och kom att tänka pä ett par melodier i radions Melodikryss härförleden . Det verkade nästan brottsligt att någon tagit sig för att jazza upp den vackra och vemodiga folkvisan : "Vem ka n segla förutan vind " tili närapä oigenkännlighet. Och mycket bättre blev det inte då

arbetslivet eiler är nyblivna föräldrar.

Skattedjungeln är e n sak för sig. Det kommer att gå sionärer sam redan tidigare flere år innan den sektorn har små inkomster och kommit in i normala gängor knappast några förhöjningar igen . Visst är det skönt föratt vänta . stäs att slippa debetsedeln med tilläggsskatt i sl utet av Vi få r vänta tili närrnare oktober och kanske i stället jul innan budgetförslaget för ha några mark mera att slönästa år har tröskats igenom sa under julkommersen , i riksdagen och först då blir men det hämnar sig senast i det helt klart om de t blir inmars när debetsedlarna för dexförh öjningar pä pensio1990 fö rh oppningsvis komnema eiler inte, om det blir mer och deklarationerna för en he la landet omfattande 1991 skalllämnas in . hälsocentralavgift och att Det förvånar mig som inte sjukavdraget i beskattningen fa lle r bort. De t sistnämnda själv har personliga minnen har de t redan lä nge funnits av krigs- och dåtida kristider fä rdi ga pl ane r fö r, så det ser att pensionärerna har ställt ut att gå igenom. Sä plane- sig så först äende tili att deras högre självriskavgifter ras lagstadgade förmåner inom sjukförsäkringen och cv . beskärs. Dagens äldsta sänkt dagpenning - men generation har fätt klara sig den drabbar ju inte pensio- utan samhällsstöd och fätt se närer utan dem som är ute i tili att både äldre och yngre I

vä rr S3 jag . eftersom j ag se-

+ ++

vcr sällan vers.

Sällan minns någon deras

Tali!! Tili det finns det nog pengar fa stän förh ållandena försämrats avsevärt särskilt för handikappade och pe n-

Tänk om ".

Visst kan vi baka hemma. vi fryser då en del av brödet och häller det färskt på det sättet. Egentligen har jag inget exakt recept när jag bakar semlor , bara e tt ungefärligt. Brödet blir därför litet o li ka , bättre eiler sämre.

Det som jag har börjat anvä nda är havrekli, sam gör brödet smakligare och mera näringsrikt. Vi kan köpa färdiga mjölblandningar i vilka

har haft det någotsånär drägligt. Jag hade vä ntat mig litet mera protester nu o Själv tror jag att jag i samma situation hade ställt mig på riksdagshusets trappa och demonstrerat - tili den verkan det hava kan.

Visst är det bra att vi skakas om av ekonomiska kriser ibland. En tidigare kollega som ve rkade som biståndsarbetare i Somalia i tem år blev he lt chockad då han kom hem på besök. Där var sj ukdom och död en daglig realitet , i Helsingfors

var det stora debattämnet dä om spä rvag narna skulle vara röda eiler gröna ... 1 dagens läge kan vi också jämföra Finlandiahusets marmor och den planerade renoveringen av Stadion med att de ryggmärgsskadade på Tölö sj ukhus inte kan få rehabilitering, att färdtjänsten för handikappade och äldre minskas, att det blir mycket dyrare på pensionärshemmen O.S . V. O.S.V. 0.5 .V, Hoppas aU ha något positivare nästa gång.

Ebba Jakobsson

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsinglors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kt. 10- 14 Kansliets telelon 90-79 18 95.

Verksamhetstedare: Jerker Nyberg tet. 90-791896 SPF:s bankkonto: Hetsingfors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

..

SPF-resenärer i Osterrike upplevde operettmusik och mäktig natur där vi under någ ra daga r såg på äk ta schra mmelmusik i staden , bevistade e n unde r- en vinstuga i G ri nzing och bar vals- och ope rettkonsert mycke t mera. Vi shoppade sam under en augusti veck a i konserthusets stora saI. me llan ve rserna och konstaterade att österrika rna trod"gjorde" Wie n, Bad Ischl Wau! De n var hörba r.

M en vi va r också med om de vi va r holländare . och Salzkamme rgut. Uppleve lserna blev så mycket me- en konsert i Stadsparkens ra giva nde ge nom yppe rl iga, ku rsalong som tyvä rr blev allvetaren Inge mar Rin g- en mindre angenäm uppleqv ist. Han visade åte r e n ve lse bl. a. på grund av ösgång att han ä r e n outsinlig regn.

Wienerwald impo ne rade kunskapsbrunn inom alla och det gjorde också klosom räde n. tret Heiligenkre utz dä r några av oss vandrade Kristi liVi såg Wien von oben dandes väg med alla me ll and .v.s. frå n det sto ra Riesen- stationerna .

Vi började resan Wie n raat i Prate rn . Vi Iyss nade Mayerlin g blev en upplevelse såtillvida att jaktslottet, där det berömda kärleksparet kronp rins Rudolf och Ma rie Vetsera tillsammans mötte döden , stod , Mycket musik både i operetter och vid ko nsen e r upp levde vi SPF-resenärer

numera finns ett nunneklos-

ter. Kapellet står där dödsrummet va r be läget. Marie Vetseras gray i de n närbelägna byn ha nn vi eme llertid inte besöka. Vi åt i stället resans smak ligaste och bäs ta Wie nerschnitzel pii restaurangen Zum Alten Jagdschloss. Sachertårtan va r också välsmakande.

Innan vi återvände tili hote llet hann vi e mellertid göra en snabbvisit på Schönbrunn - slotte t där Marie A ntoi nett e väx te upp innan

hon giftes bort med de n franska tronföljaren och senare mötte döden på giljoti-

Trädgärdell i Sehöllbrlllln. av blommor på balko ngerna .

Vi såg benedi ktine rklostre t Melk med den magnifika barockkyrkan och passerade många underba n vackra alpsjöar. Bland dem Traunsee där vi höll en vinavsmakn ingspaus och ko nve rserade med svanar.

nen.

HUllderlwasserhaus - lIamllel kommer Jräll arkileklell med samma lIamll - fillll s i Wiell oeh likllar lIästall illgel allllal hus mali sell. Bildell borde varil i Järg men kanske dell svarlvila bilden ger en Iilell Jöreslällnillg av husels originalitel. Del finn s j. ö. oeksä en kyrka oeh eli kraJtverk som rilals av samma arkilekl.

Vi lämnade Wien för att åka tili Bad Ischl och opere ttfö reställn ingarna. Men på vägen dit hann vi se de mest unde rbara vyer med höga fj äll , bilds köna fjällängar med be tande kor och betaga nde hus med masso r

Viste lsen i Bad Ishel fö rde med sig e n massa upplevelser. Vi va ndrade runt i staden med Regina som förtjusande guide. Vi besökte Fra nz Le hars hem vand rande i kurpa rken med de vackra blomstera rra ngemangen , besö kte Kaiservilla där Habsburgare fortfa ra nde är bosatta. Vi . åkte båt på Wolfgangsee tili vä rdshuset Vi ta hästen som rent ut sagt föreföll så modernt och turistm inded att Sigismund nog fl ytt at tili andra trak ter.

Och så såg vi givetvis operett i Bad Ischl. Leha rs Der Rastelbinde r läm nade oss ganska oberörda me n Cirkusprinsessan av Emmerich Kalman smekte både ö ra och öga .

Frilidssysselsättning i Bad IsM.

Eft er e n upplevelsefylld veeka sta rtade vi mot Wie n och flyge t hem tili He lsi ngfors. Vår avfärd salute rades av e t! praktfullt ås kväder och sen! en to rsdagskvä ll landade vi i Helsingfo rs.

En resa sam gay me rsmak va r tillända.

Dellhär bilden Jär tala Jör sig, d. V. S . om skönhelen i Salzkammergul.

Texl oeh JOIO: Gurli N urmi

Wienermusikanler pä en reslaurang i Grinzing.

Vy fråll lnishmore, den slörsta av Aran ÖarllQ .

Typisk irlälldsk småsladsgala.

och landade mjuk t på tl ygfäl tet i Dublin. Och så började vår resa i rum och tid.

Speciellt i tid ty va rje plats. som vi kom tili . måste knytas tili si n histori a fö r att bli begri plig. Dublin ä r egentligen slutet pä historien: nue n ka tolik att studera dä r.

Först 1956 ändrades inställningen. Vi kom fö r att se Irla nds kanske stö rsta sevä rdhet, " Book of Kells" , i The Long Room , e tt 65 m långt galleri med över 200 .000 av bibliote kets äldsta böcke r. " Book of Kells" ä r e n illuminerad ha ndskrift frä n ca 800, innehållande de fy ra evangelie rna. De t ä r e tt märkligt bevis fö r hur de n iriska ko nstnä rl iga traditio-

Sen va ndrade vi öve r träd planterade gårdar bland uni ve rsitetsbygg nade rna tili vå r buss som förde oss tili St Pa tricks Cathedral. St Patrick (ca 390- 461 ?) Irla nds apostel och skyddshelgon. sägs ha döpt ire r i e n källa på platsen. Se n byggdes en kyrka pii 500-talet. Då normanderna kom byggdes en ny och större 1190. men den byggdes om i börj an av 12oo-talet och det är den vi

5U-

nen fö renas med elt kris (et

ser.

Irl ands

na ru to f. U nde r generatia-

ger sin kraft ur det fö rgä ngna.

inne håll. l ända n av rummet

fö rsta uni ve rsitet ca 200 år fra mät. Gravar och epitafi e r över bemärkt a pe rsone r

oer har människorn a här

tiden karaktä riserad av re·

publi ke n Irland med EGmed le mskap och, som ma n tror, en Ijusnande framtid .

Men republiken är ung frä n 1937 - och fö re de t måste mycke t ske: demo krati och allmän rösträtt , jordreformen som gay äga nderätt åt de fo rna jordbru ksa rbetarna och språkreformen, som gjorde iriskan tili första spräk och ett stöd fö r ett nationellt medvetande. De t nationella medve tande t

Trinity College och Book of Kells

Minne av elI helgon i Geugane Ba"e.

Vilr rund tur i DubIin fö rde oss förs t tili Trinity College, grundlagt av drottning Elisabet 159 1, ett protesta ntiskt universitet som de n katolska ky rkan pä lrla nd tog avstånd ifrån och fö rklarade att det var e n dödssynd fö r

hänger "Bri an Boru ", har-

pan tillskriven kungen Bri an Bo ru på 1000-talet. men i ve rklighete n torde de n inte va ra mer än 500 år gammal.

Ma rmorbysterna vid bokhyllorna med namn som Home ros och Sokrates vittnar

om att Irland tagit emot e tt europeiskt kulturarv medan namn sam Jo nathan Swift

och Edmund Burke anger en ström i motsa tt riktning.

Här ve rkade

Från Lisdoonvarna tili Aran Islands

S1\ småningom hade vi åkt tvärs över hela ön och kom fram tili Lisdoonvarna där vi bodde tre nä tte r. Följ ande dag väntade oss den stora upplevelsen: fä rden ut tili atlantö n Inishmore, de n största och västligaste av Aran Islands. Bussfärde n tili G alway där vi skulle ta båte n, gick genom e tt landskap som va r grått med grö_ byggt sina ste ngärden kring de smä gräs plättarna. Innan-

väc ker många associati oner

för stenmurarn a betade vita

tili landets historia, Iiksom

filr med svart hu vud och svarta be n. Tili de n e nsidiga fä rgsättningen hörde kolsvarta kråkfåglar. T rakten var glest befolkad. Västra lrland d rabbades vä rst under hungerä re n på 1840-tale t då potatispesten fö rstörde skörde n. Fortfarande är la ndsä ndan utsatt för arbetslöshe t och då blir det emigration som så ofta förr. Vi hade vacke rt väde r, inge n sjögå ng unde r vä r I 112 timmes bätfärd . Sedan åkte vi minibussar uppåt så långt det gick, me n de n sista bite n, e n mödosam vand ring upp tili den 92 m höga klippans krön, rick vi kl ara så gott vi kunde. Det gick långsamt, me n de e nvisa fick sin belö ning då de stod innanför Dun Aengus' mäktiga bronsålde rsmurar. Murama utgör en halvcirkel och "dia-

de många hj älmarna . svär-

de n och ba n';ren. Kyrka n är nume ra anglikansk. Reste n av DubIin silg vi bara genom bussfönstren. Ståtliga 1700och 18oo-tals byggnader och lummiga parker fo r vi fö rbi.

Vi borde ha haft ett pa r dagar i Dublin fö r att stifta beka ntskap med museer och konstgallerie r och ka nske se nägon teaterfö reställning.

Någonstans vid tlodstranden hade danska vikingar på 800-tale t grundat de n fö rsta staden. . Före danskarna fa nns det inga städe r på Irland . Föru tom Dublin grundade de Cork . Waterford och Limerick . De införde handel och skeppsbyggeri .

Följande dag gick färde n väste rut förbi sto ra herresäten med pa rker och ridbanor. Då vi närmade oss Limerick måste vi ju alla för- metern " är den bran ta söka oss på att "Iimericka". oskyddade klippkanten ut Ol ot have t. l mitten finns en fy rkantig platå, annars ingFriluftsmuseet enting som skulle ge en anBunratty tydan o m vad platsen anKort efter Lime rick stan- vä nts tilI. Om de n va rit en nade vi i Bunratty. ett slott tl yktborg mäste man tänka frå n 1450, som unde r 1500- att de n bör ha va rit rund och och 1600-tale n va r ätte n att den hälft som inte fin ns O 'Briens, kungar och senare har fa llit ned i have t. En an· earlar av Thomo nd eiler nan möjlighe t är att här vaMu nste r. Slottet va r inre tt rit e n kultplats. l forntiden med mö ble r "från tiden" va r av rättning genom drä nkoch gei en bild av aristo kra- ning e tt rituel!t dödssätt som tins miljö . Krin g slotte t har förrättades av druiderna. ma n skapat e tt frilu ftsmuseum . e n hei by med ve rkstä- Connemara der . sko la, pub , handelsbod , björnbär-torv Följ ande dag gjorde vi en bondgå rd e tc. a

Brant ner i Allantell stupar Cliff s of Moher.

Inleriör från KilkellllY Caslle.

Bunralty är eli av Irlands jinaste friluflsmuseer.

den

de r och trots all de t var sent i september gay de n ännu [lrov pa sin blomsterprakt.

A r 1953 skänktes ön åt det irlä nds ka folket.

grön~ ön ...

rundtur i Connemara. en vild bergstrakt där vi kunde se hur man tagi t upp tarv tili bränsle . Det ä r inte bara bostäde r som eldas med torv utan äve n eli he lt modernt kraftve rk . Där to rve n tagits upp pl ante rar man skog. De skogar vi såg borde gallras, tyckte vi . Vå r guide berälla-

ere mit. Krin g ho nom uppstod e li litet kloste rsamhä lle. Nu finns här eli litet kapeli där de t just pägick gudstj änst. Kape llet med lumm iga träd omkring speglade sig i de n lill a sjö n. Tavla n va r perfe kt. Eli stycke frän kape llet va r ruinerna av det Iilla klostre t där man sali upp

första okt ober för att onda

dan nOllan skingrats i Engelska ka nale n, tag it sig runt Skollland och seda n här mÖll sill öde. Litet lä ngre söderut nära Kilkee såg vi eli torn av annan typ än den som blivit e n va nlig syn för oss. Man ello-tornen hör tili de försvarsve rk som e ngelsmä nnen uppförde i början av 18oo-talet då Napoleon hotade med landstigning på de brilliska öarna. Som vi vet blev det ingenting av de

andar d å tar dem i be sitt-

pJanerna .

sjä n . men tyvä rr m jnn s jag

ning. På Irland växer de t blåbär me n ingen rör dem .

Också o nda andar?

Ö.er Shannon-noden tili Killarney

de atl björnbären sam växer överallt längs stenrnurarna

inte får plockas e ft er den

Får, får och massor av får Från Lisdoonva rna å kte vi söde rut. La ndskapet blev grönare och vi såg får, får , och ännu mera få r innanför ste ngä rdena, och kor, ko r ...

Väga rna va r smala, så smala all bilar knappt kunde mötaso De ska ll visst breddas med EG-penga r. Ide lige n såg man ruiner av kyrkor . höga smala torn . och övergivn a hus, som he lt fåll förfa lla. Va rför står alla ruiner kvar? Jo, för all inge n viII e ile r vagar störa "de underjordiska" från "the Other World ".

Vi stannade 'vid e n fantastisk klippkust vid Cliffs of Moher . e n kust som inte är nådi g mOI sjöfarare. På kartan lade vi märke tili Spanish Point - jo, guiden be· rällade all här hade nag ra fan yg från Filip 11 :5 "oövervinne liga a rmada" (1588) Ii· dit skeppsbroll efter all se-

ett kors och även annars

va rdat sig om platsen. G uiden berällade all Fin bar haft an gö ra med e n drake i inte hur det gick för dra ke n.

Kanske någon av medresenärern a har bättre minne?

Slutet på resan erter Kilkenny Följa nde dag vä nde vi norrut mot Kil kenny, va r sista övernalln ingsplats. På väge n stannade vi i Cashe l.

Borgen med en kyrko ruin . eli kapeII , e li högt run dtorn och eli St Patricks ko rs ligger på e n 37 m hög kulle med vidsträckt utsikt öve r slälle n runt o mkrin g. I eli av rumme n hölls e n bildvisning med uppl ysa nde information om borgen. De n hade varit i kyrkJig ägo och det förkJarar frånvaron av egentliga befästningsverk.

Kapellet är arkite kto niskt intressant - e n irJä ndsk variant av den romanska stile n.

I Kil ke nny besökte vi slotte t med en stAtlig porträ ttsamling. Kontras te n tili det fan iga Irland vi sell hittills va r uppenbar. Den a var e n illustration tili den e ngelska mak tutövningen i Jandet.

1700 kilome te rsfärde n var slut. Vi tackade chauffö ren , vår kunn iga guide och va r reseledare för en intressant och Iyckli g genomförd resa.

FöJj ande dag checkade vi in på nyge t. E fte r shopping på nygfä lte n i Dublin och Kas-

Med en färja kom vi över Shannon-noden och fo n sat- Sälar och blommor te via Listovel och T ralee tili Vår fä rd fortsalle ned tili Killarney. Nu bodde vi mill kusten dä r vi efter någon i en stad och kunde ga i bu- vä ntan i båt fö rdes runt tike r. Högklassiga ylle- och bland öa rna för all se pä sälinnevaror frestade. På kväl- la r. Där låg de på kl ipporna le n besökte vi e li SIOll dä r och masade sig och Iät sig det bjöds på irländsk musik, fo tografe ras. De är frid lysta sång och ri va nde fo lkdans. och har det väl ordnat fö r Med lorv värms husen upp på Irland. Här lorkas den inför Irländarna åte ruppli va r sin sig. Sen tog vi i1and på Garv;ntern . gaml a folkmusik och sina nish Isla nd en 15 ha stor ö sånger. Det är eli säll all som i börj an av seklet va r e n återfinna sin historiska iden- tämligen o rdinär klippö med titet efte r å rhundrade n av e li Ma n ellotarn . Äga ren tru p anlände vi Iyckli gt tili nationellt förtryc k. De t är Ann an Bryce och a rkitekten Vanda med kJirr av Paddys här i de västliga omrade na Harold Peto skapade e n a n Text och roto: whisky och doft av irish cof· sam iriskan lever kva r sam rik, frodi g botanisk trädgård Marita Skult re i kassa rna. en taiat folkspråk. På de med vä xte r fran många länvägs kyltarna tvåspråki ga står alltid de t iriska namnet ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~n fö rst.

Gougane Barre nära paradiset?

Följande dag gjorde vi e n rundtur som fö rde 055 tili Gougane Ba rre, en plats dä r en he lgon. Finbar (ca 56O-ca 6\0) hade levat som

IRLAND-RESENÄRER! Vi möts I Irland-minnenas teeken onsdagen den 20 december 1991 på Tekniska Förenlngens I Finland restaurang, Georgsgatan 30 I Helsingfors kl. 13.00- 16.30. Lunch a 133 mk.

VI ser på varandras fotografler och eventuella dlabllder .

Anmäl gärna på förhand tili Loltl på SPF-kanslIet om Ou kan vara med, tel. 90-79 1895.

Välkomna!

Reseledaren

Limerick inspirerade Nä r vi åkte genom Lime rick inspire rades manga av deltaga rna all skriva lime ricke r.

- När Drumsö-pensionärers skara tili gröna ön beslutit fa ra probJemet va r; Väder och med vilk a kJäder man sk ulle på resan sig kJa ra.

+++++ - Det var ett pa r ifrå n Vanda som plötsligt på Ir1and Janda i eli sällskap så glall så nu tycke r dom an vi stannar en vecka tili - en andra

+++++ - Det va r två damer frå n Esbo som tänkte all he rrejess da

väge n var fö r Jång då vi ej tili T ippe ra ry ko m men vi är i gOll sä llskap - så de så.

+ + + + + - De t var e li sällskap fra n Huffen som gay sig ut på luffen tili IrJand de ko m dä r vä nde de o m fö r whiskeyn var re na bluffe n.

Med e n Jime rick avtackades vA r utomordent liga guide Brill Miller av resenä re rna: - De t va r en tös frAn Sveriges land på Irl and hon knöt hymens ba nd hon gu idar folk en duktig tolk vi taeka r he nne - klapp i ha nd .

~~~~~~n~~~n~n~~n~~~~~n~

rinare necesse est

Ni ls Weslerholm Med.o .kir.dr. professor Del ovan sagda är en viklig tumregel so m vi in le behöver tumma på dess vidare , ulan helt resolut endasl gö ra klart fö r oss a ll del är en nalumödvä ndighel. Oberoende av ålder e ile r kö n , behöver vi alla behöva, kissa . Och i och med denna utläggning ä r vi fra mme vid pudelns kärna eiler s kall man eventuellt säga pubes kärna, d å det kommer a ll handla om självaste urin-

blåsan .

Blåsa n ä r belägen i bäckenet bako m blygdbenet.

Urinledaren ä r ett IAngt rör som leder urinen frä n njuren tili blåsa n som då den fylls kan palpe ras ova no m bJygdbenel där de n gränsar tili främre bakväggen. Dä blåsan ä r fylld rymm e r den en och en halv liter urin . D å blåsan tö ms sker detta genom urinröre t sam går från blåsan tili pe nis hos m a nnen och hos kvin na n tili vagi nas främ re vägg. Hos mannen gå r urinrörel ge no m proslata n som liksom säde sutfö rsgånga rn a tö mmer sig i den delen av urinröret. 1 urinrö re ls främre del fi nns det muskler so m o mge r urinröret och hindrar blåsan att töm ma sig. När urine n sa mlas i tillräcklig mängd i bläsa n rel as i blåsa n förefintliga känsliga nerver som gö r a tt man få r kissbrå tt . De t ä r kän sJiga re nexer so m gör a tt

Framför mig har jag lvå den som ömsom går på penmodellexemplar tili för- sionärsbegravningar, ömse ningsstadgar som sä nts tili om sille r oc h skriver nekromig, vardera sammanslällda loger, se r dessa senko mn a så a ll de ku nd e passa a lla t itlar i e ll annat perspekuv .

Styrelsen, d ess sa mm a nvåra föreningar. Tack för dem bägge! - Ka nske jag sä nning och verksa mhetsdå med några ord få r fram- pe ri od, kommer seda n i tuföra vissa synpunkler på del ren . I det e n a förslaget har ma n o rdfö ra nd e + 6-8 som jag fördjupal mig i? o rdfö rand e n Slrax i början av min gen- medlemma r , omgå ng av de lvå sladge- va ld fö r I å r och medle m förslagen träffade jag en marna för 2 å r isände r , gammal bekanl, en "välfrej- dock så an hälhen av styreldad" person, som redan en seposterna å rligen ä r und erlid varit utmö nstrad ur lag- kasta de vaI. De som ä r i tur sp råkel. Men är inte "vä l- a n avgä första gå ngen avfrejdad" någol som vi alla görs genom lonning.

I det a ndra å te rige n beär? Jovisst , vi be håller de t slå r styrelse n av o rdföra nd e rara ordet !

I samma paragrafer fö re- jämte 8 medlemmar och 4 slås utn ä mn an de av heders- supplea nter. Alla dessa väljs medlemmar och hederso rd- för 2 verk sa mh e tspe rioder i föra nde i före ningarna - ä r sä nde r så att 4 medlemmar det inte lite vä l sen t på- oc h 2 suppl ea nt e r avgår å rlitänk t? Bör de spä nsligaste gen .

Vilka friskusa r ! Vii ken applåderas för sin om tanke o m de skröpligasle? Går del uppsjö av ka ndida te r som inle ändå så all de mest för- kommer och gå r! I många tjänta ibland oss blir utan föreningar har ma n svå rt an offentligttack, därfö r a ll de- få ihop e n styre lse + ordras gärni nga r skell i det tys- fö ra nde för en å r , och många medlemmar vi II inte ta?

Eiler ä r det bara så a ll binda sig ens för en ä nnu

den kissnödiga kan utföra sina behov.

Urinblåsan är ett känsligt o rga n , som man inte skall nonchalcra . Den säger i allmä nhet tili nä r den vi II tömma sig och då ä r det bäst a tt se tili att den får si n vi lj a ige nom.

Det är nu då den här liga varma sommare n övergår tili en vacker oc h grann hösl. sam tyvärr vari t mer ä n lovligt regnsj uk , so m allskö ns baci ller. vi rus, " bobbor" oc h a ndra obe haglighe te r förpestar de t m ä nskli ga live t. ja o fta oc kså und e rlive t. Blåsa n är ett organ so m ä r mycke t känsligt fö r allehanda. både utifrä n och inifrå n ko mm a nde retnin gsDe t vanligaste mo ment. symtomet. t.ex . på e n förkylning d.v.s. avkylning d ä inkräk ta re i blåsan åstad ko mm e r infla mmato ri ska processer med urinträ ngninga r mest he la tiden . gör

Några tankar om lag och stadgar ko rta re tid . De ä r bekajade av gikte n , de väntar på en ev. ögono pe ra tion eiler dras med tilltaga nd e skröpligh e t av a nnal slag . Får man e tt par vänliga sjä la r a tt komm a " tillsvidare" så blir man glad och tacksa m , oc h ä r de så krya a tt de lå te r sig å tervä ljas efte r e tt å r så tar m a n e m o t dem med jube!!

De t a ll e n och a nn a n o rdförande inte avgå r i tid är ju lite t fatalt , men den avgå ngen kan kanske omges av en a nn a n nimbus o m ma n helt celebert utn ä mn er de m tili hedersordfö ra nde , efter vad jag fö rsto d av de t jag hörd e pä e ll möte nyss . Och då ka n ju stadga ndena om d e nna tite l a nbefall as fö r den goda sa ken s skull.

Följande paragrafe r behandl a r föreningens mö ten , och vad å rsmö tet beträffar h a r det ena fö rslaget eli höst- och e tt vårmöte , medan det a ndra nö jer sig med e tt å rsmö te fö re utgå ngen av

När reumasmärtorna plågar .

L ... I

all vi skall kissa jämt och kalier införas ge nom urinä nd å kommer det bara någ- rö ret i blåsan . - Det a llra ra ynkliga droppar, samti- vanligste ä r ä nd å all colibadi gt so m de t svide r och ciller kommer frän ändtarsticker i utfö rsgånge ns sle m- me n o d e n li gge r ju så nä ra hinnaT. Om man bortser de öppninga r so m finn s i pefrä n specifika infektioner i nis hos m ä n och i vaginavägblåsa n l.ex. tube rkulos eiler gen hos kvinnor. go norre så är det va nligen I d e t här fall e t är det de slafyloco"cer och colibaci lle r kvinnliga genitalierna sa m so m åstad komm e r de mesta ligge r nä rmare ändtarmenm infektio nerna sam vi med ä n vad so m fa lle t ä r hos e ll ge mensa mt namn kallar m än. därfö r fö re ko mmer bläskatarrerna, cys tit e rn a cystiter.

Infek ti o nsväga rn a vid o ft a hos kvinnor. Det är reblåskatarr ä r sådana som la tivt tage t räll kort väg me lkommer frå n njura rn a lä ngs la n ä ndta rm e n oc h m ä nni urinled a ren eiler utifrä n skans urinrö rsöppninga r d ä r ko mm a nde infek tioner gen- infektionen intränger. Det o m urinrö rel. Tili sällsynt- har oha skrallats å t mig d ä heterna hör all endel speci- j ag varnar speciellt damerna ella maskar kan tränga in i all ehe r varje defek a tion urinröret eiler det kan ske d .v.s. tö mning av tarm en genom e nde l kemiska äm- iakllaga den mest so rgfä lliga nen dä det ä r fråga om ar- hygien , främst all torka och betare som sysslar med ani- tvälla ä ndtarme n och a ll göIin i vissa fabriker. Andra ra de t från ä ndtarm e ll bakkemikalier kan tä nkas kom- å t , aldrig mot genitalierna, ma frän njurarna genom i a nnat fall ä r det fara för urinledaren eiler i medi- colibacillerna som ju i mascinskt syfte kan de ssa ke mi- sor bor i ändtarmen skall föderna finns tili för a ll styre lsen skall kunna kontrollera all de t nya förslaget inte strid er mOI de gällande stadma rs må nad . Olika praktis- garna eiler redan finn s infört ka synpunkler avgör väl i d e m. Därför få r m a n inte stämningarna för och emot heller komma fram med en sådan ordning i de o lika muntli ga inpass unde r e n före ninga rn a - leve frihe- stadgeändringsprocedur so m te nl i allmänhet anses vara ett av Seda n ko mm e r å rsm ö te n de solenna ögo nbli cken i e n med stadgeä ndring , oc h d es- fö renin gs liv .

Har styrelsen , eher a ll ha sa fordrar n e r lagbest ä md a proced urer och tillväga- Iyssnat tili medlemmarnas gångssäll ä n e n van ligt å rs- olika önskem å l därom under möte resp. vår- eiler höst- en lä ngre tid , gjort upp ell mö te; i a ll korthe t följandc . stadgeförs lag själv . får della Först och frä mst bör de t i aktstycke en annan status så kalle lsen nämnas atl de t ä r snar' det delats ui på årsmöfräga om stadge ä ndring, de t tet. Det ä r d å en oITentlig gäller ju grunden för för- urkund , tili vilken ingenting eningens verksamhel. Och a nn a t ä n de tili sty re lsen önskar n ägo n ä ndra någo t i inom utsall tid inlämnade , stadgarna skall ha n komm a sk riftliga förslagen får fogas ; med e n skrihli gt förslag tili om mötet , med enkel röststyrelsen minst 30 daga r fö re övervikt , godkä nner dem . Ändringar i texlen få r inte möte!. Fö rslaget gö rs upp pä ett ark A 4 , med ifråga- göras efter möte!. Förha nd varande paragraf i dess nu- lingarna bör föras så klart vara nde skick överst, och och tydligt att se kre terare n strax därunder samma para- kan utfo rm a mötesprotokolgraf i det skick förs lagsstä l- le t utan senare tillrä lla lägglore n ö nskar se den . Stad- nin ga r. Och det ä r o rdfö ra ngandena om inlä mnings ti - d e n som skall se tili den saken , ty det ä r han so m a nsvarar fö r all lag, före nin ge ns stadga r och god sed iak llas vid mö tel.

Stadgeändringen skall anmälas tili Föreningsregistret,

... är det skönt att ha Moviflex gel hemma!

ras fram oc h infektera urin rörsöppningen med blås katarr som följd . Det här är ju naturliga sa ker som föräldrarn a måste lä ra sina barn så fort de kan förstå innebörden av genit a lhygien, inte bara fli ckorna ulan också pojka rn a. Om också faran för pojkar ä r mindre skall de också lä ras ge nit alhygien genom all torka sig efte r varje gå ng de lä tit sin urin oc h på sä säll minn as all ocksä den sista droppen är viktig i rent hyg ieniskt avseende, inte bloll för ka lso ngerna och den gula n äcken utan också fö r den dagliga kvälls- och morgontvällen so m skall innefalla inte endast hä nde r oc h a nsiktet utan också de vik tigast e organen p ä de oftast smutsigas te platserna .

Med hopp om en skön och frisk höst, minns a n det redan ä r bäst all klä sig va rmt också där " nere" för a ll undgä o nödig blås t och katarr. me n d å mötesprotokoll inte lä ngre behö ver företes för myndigheterna , är styrel seordföra ndens fö rsä kran o m a n man i föreningen har fattat beslut om stadgeä ndringen tillräck lig. Me n lämnande av fe la kti g anmäla n ä r e n st raffbar handling, e nligt FörenL § 62 m om 2: " Den so m tili justitieministeriet eiler tili den lokala myndigheten lä mn a r en i denna lag nämnd anmälan e ile r försäkran som ä r falsk , skall dömas tili straff enligt strafnage n ."

Fel som begä n s under å rsmöt e t Iyde r inte unde r Före ningsregistre ts jurisdiktion lä ngre eftersom man där inte har tillgång tili ha ndlingarna mer. Har dessa inte tillkommit i behörig o rdning skall å tal väckas mot föreningen ino m tTe m å nader frå n mötet.

Men vem vili se sina minst sagt stuk ade väninnor vid dom a rbo rdet o m man förr bara sen dem vid kaffebord e l? Kund e inte stadgeförslagen ko mplelleras med en serie artiklar i God Tid so m skulle rö ra sig om föreningsjuridik och -taktik , populä rt fra mst ä llt av e n eiler flera sa kkunniga ? Kan Förbundet tä nk a sig en sådan å tgärd ?

Sirkka Sundroos, viceno tarie, rällstolk .

Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i leder-

na.

•

I

Moviflex®gel lenyle!rm, glykolsahcylat. mukopolysackandpolysulfat, Isopropanol

• Val'bergs kurort En dcön hölsoreso i höslm6rkret tili ett modernt hälsohem med rik tradition. Vormbadsnus med skön .avkoppling för böde Icropp och sjot.

Avreso 17.11 , 7 dagar ..................................... 'rIs 3,200,·

• Julshopplng I K6penhamn

Uppfyller 0110 önskningor. Njut av en julskyltning tiko fantcsifull

$Om nör du VOI' Irten och tryclcte nöson moi ruton lör ott insupa hörHghefen.

Avreso 5. 12., 3 dagar .........•..... ........... ............. , .. PrIs 990,-

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Priser

50g 100 9

33.83 57,09

LUITPOLD

BruksanvlsnlOg I !örpacknlOgen

II!] Receptfri medicin från apoteket!

•

Julresa tili Dalama

Det vodc.ro Tällberg änskor dig völkommen tili en hörlig jul i den rogivande notursköno Dalobygden med milsvid utsikt öVer Sillan. Julotta firos i lekwnds vockTo kyril:o. God mel med Iroditlonel1 t julbord.

Ayreso 23.12, 5 dagar ..................... ................ Pris 2.800,-

1 förbundets södra regioner Del var vid fö rbund els programledare lure rn a me lsommard ag i T ammerfo rs lan sparbanke ns kaffebjudsom dellaga re frä n fö r- nin g och progra minslagen så enin gar i de l södra verksa m- all alla kunde un dfägnas båhelsområdel ville å lerkn yla de andli gen och lekamlige n. ko nlakle rn a. De ville ha Fö rra slyrelsemedl emme n min medverkan vid mö tcna i Elly Lindroos och gode hÖSlens program. O ch sedan medarbetaren från vå r tid i Je rke r Nybe rg vid fö rbunds- Sve nska Finlands fo lkling kansliel uppgjort eli full - Sven Anlskog fanns bl. a. späckat pro gram fö r veck- med . Minnesgoda och inodaga rna 7- 12 oktober så Iresserade som alllid . salle vi i gå ng , med bö rj an Onsdagen med sla rl frä n den 7 okl. i den full salla Ju- Grankulla tili Bygde he mme l ge ndsale n på Esplanaden och pensionäre rn a i ÖSlra där fö rbunde ls pro gram i He lsingfo rs där o rdfö randen De ga mlas vecka, va r inru- Ebba Iko nen och ko mpisen loI. Jag spa nade ge nasl Sle n Slenb erg tog e mo l. bland publike n in bl. a. EI- Hä r hälsades även de n nya nes Ande rsson, Siv Tun- kanslisten Lo llen Slo ltze nzelma n von Adlerflug, Dag- berg välko mmen mcd lillny Karlsso n , Ma rtin Sandvik ö nska n o m Iri vsel i pensiomed fru och Ja lle Mallsson . närskrelsen. Ebba I ko nens Martin Sandvik som sade sig hälsningsord vä rmde hjärvara medlem av " Arkadi as loI. Minnen frä n ga mle vä nsladsorkesl er", vii ken o rk es- nen Sturle Böckelma ns lid ler se dan unde r prog rammet när fö reninge n bildades och visade prov på hög musikali- jag blev fadd er fö r de nsa mtel och gjo rd e skäl fö r nam- ma steg i nu el. Ka ffes lunnel. den ga y hemkänsla!

Sj älv gick jag i den seri ösa Jerker berällade o m ve rk dele n av mill program in på samheten . Om beva kninge n de nu så akluella e ko nomsi- med de övri ga pe nsio närska samhällspro bleme n dä r fö rbunden rö rand e främsl även vi pe nsio nä rer räknas pensionäre rn as e ko no miska in sam en resurs. en resurs villko r, vilka un de r denn a som e nligl regerin ge ns be- tid blir me r och me r svå rdö mning har möjligheter all bemästrade (ör medlemmarbidraga lill sane rin gen ch e r na. den o mla lade ko nsumlio nsVi pe nsio nä rer rä kn as i [esten . Jag å tcrkommer se -

olik a sammanhang som en

nare lill della lema . Mary Kekola Iränade publiken i Sillda ns vid vilka ö vninga r jag alllid får ko nslalera all min vilj a överslige r fö rm åga n. Fö r de ö vri ga var silldansen Iydli ge n re na nöje l.

Ro bert Hagelberg underh ö ll med säng och gilarr och jag underh ållninge n fortsalle med "san no- och osannoli· kaI' historier. Rutinerad programledare Jerker Nyberg.

Förbundels vä rderade eko no m Brila Nordslröm fyllde ä r. Uppva klnin g med hyllningslal av Jerker och en trivsam slund med den glada jubila ren vars kaffebord vi även senlerade . Sedan raskl över lill eli mö le som Jerker kallade Arbelsfö rm ägans markn ad. De l var befallnin gshava rna vid a rbe lspensio nsansta lte n. un ga och ambitiösa kvinno r och män i li vliga diskussio ne r krin g a ktu ella frågo r.

Tisdag mo rgo n i god lid .

Må lel va r Saga lund och Ki mi to Pe nsio närsföre ning. En ny bekanlskap . Jerke rs fru . lär. E lhe l Nyberg ga y nyll stoff ål våra diskussio ne r och fö rk o rtad e avslå nden .

Deltaga rn a i slora skaror i Sagalund , den Iradilio nsrika plals där Nils Oskar JansSon-Vreldals och Adele Vemans kulturella inlressen i liden skapade e n bildningshärd va rs låga allljäml Iyse r över del åbo ländska landska pet och den i goda vå rda nd e hände r va rand e o mgivninge n och lo kalile lern a.

Ordfö ra nde n Valle r Johansson som hälsade oss, långväga gäsler var god sångare och fö rd elade som

resurs fra mhö ll jag i mil! a nförande. Nu räkn as vi även sam e n resurs sam enli gt planern a skall beskallas fö r all kl ara den rådand e kri sen. Vet man av hur vå r generalio n under och efte r kri gel blev beskallad . Del ä r dagens pensio näre r de l här är fråga om . sam Krigsve terane rn a geno m sina offer gay oss vå r frihel. Vi fi ck svara fö r " II vape nstilleståndsvi II ko re n. de som slogs fasl i Moskva fullfö ljdes, all 440 .000 - 450.000 e va kue radc inkvarterades och e rhö ll bärgning. Hästar , bilar , ved och hö levere rades. Krigsskadeslå ndel på 300 milj . gulddoll ar skull e e rl äggas på 6 å r. varav sista reste n barmhärligl efterskänkles av ryssarn a .

Vi som upplevde de ll a minns mödo rn a. strapatserna. fö rsa ke lsern a! Frågas!

H ar inte vi ännu skallals Ii11räckli gl. Finns det i d ag ingen velska p , inge n fö rslåe lse när del är fråga o m vå ra daga rs pålago r? Inskränk nin garn a i fråga o m vå rdve rksamhe len inge r o ro och bekymme r. Del ä r här som o rga nisalio nens rÖSI bö r kun na hö ras.

Ordfö ra nde ns lacko rd efl er programme ls slul gay slöd ål min framslällning.

Va nd apensio näre rn as månads möle . Programme l fö r vä r de l fra mfö rdes fö r en lill mö lel anko mmen inlresserad publik. Ordfö ra nde n Åke Olin ägnade i si n vä lko mslhalsning va rm a minnesord å l den nylige n avlidne stadsdire klö re n Sle nOlof Weslman , en av de

Från redaktionen

sla rka svenska krah e rn a i Vanda . Hans minne hedrades slående und er Iyslnad.

Je rke r berö rde hä r frågo r kring pågåend e och ko mmand e verksamhelsprogram . kuhurdage n i Karis. en stö rre samlingsdag bl.a.

Jag va r hä r i mill anföra nde bl. a. inne på vå rd ve rk samhele n som vi äldre har a ll anlednin g all slå va kl o m. Vi skall slöda a lla krafte r som arbetar j vå ra vå rd inrällninga r , vi skall pålala brisle rn a så lä nge vi har möjligheler hä nill . Se n vi själva blivil vå rdbe hö vande är del svå ra re all få ge hö r fö r våra ö nskemål.

Prog ramme t fö r övrigl , sång, dikl e r och eli vä larra nge rat. "givande" stick10 lle ri och glada hislo ri er.

Kö kl ax pensio närsklubbs månadslräff blev en lrivsa m och vä rdi g avs lulning på vå r vec ko långa turn" . Ordfö randen Vikberg välko mnade och gay info rm alio n o m aklivileler på fö rbunds- och 10kalnivå. Diskussio nern a efter vå ra inl ägg ul visade all konl akl er som dessa ä r nödvä ndiga. att pensio närsfö rbund elS ve rksamhel i den fo rm den bed rives a llmänt uppskallas . O ch med de n ra rt verksamhetsledaren Jerke r Nybe rg har för aklivileler och arrange mang har . medlemmarn a a ll anledn ing all känn a sig vä l o mhände rlage n.

När della läses är o ktober prak tisk l lagel slul och höslen är defi nitivl här. De n långa skö na so mma re n har gåll lill histo rie n med alla sina minnen. E n sak vi alla säke rt ko mme r att minnas är del o rd som fö re ko mm il meSI i mass medi a - det ä r o rde l " lama" . J ag a nvände r medvele l det språke l fö r j ag Iyc ker all de l säger så bra vad del är fråga o m .

Me n vi pensio nare r har j u lidiga re va ril med o m dåliga lider så vi är vana all dra ål svängre mme n. Ibland fö refa lle r del mig som o m yngre ge neratio ner inte vet e ile r viii veta hur livel i vä rt la nd geslallade sig e h e r 1944 .

Men då kl agade ingen ul an vi bel iho p tände rn a och jo bbade fö r all kunn a be la la kri gss kadeslånd . Nägol som ju i dag ifrågasä lls om del va r rält pari som belalade .

Tack vare den tidens arbete kunde vi bygga upp landel och därigeno m gö ra dagens vä lsländ möjligt.

Kanske bra all minnas när pensio näre rn as medverk an i arbelet rör all rädd a landel ur dage ns " lama" diskul eras.

Såhä r i de n kaila hösle n kan det vara skäl all la vara på ko nster och knep frän fo rn a dar. I ramilj eark ivet hilla de jag eli recepl mo i bl. a . gikl nedskri vel i april 1892. Vissa o rd ka n jag tyvä rr inle helt läsa, receple l sk a hjälpa ock s~ m o t annat än gikl , me n vad . Men jag citera r: - ROSlkä lla ns wa lle nkur ä r den hillills besla fö r gikl.

Alfred Smeds - Man lage r ur e n rostkäla de l rö da på Källans bole n och gnider hela kro ppen.

- De refle r ko mmer badel i som beslår af ?Iöf, asplöf, fyllde den 28 oktober al- ; Enris, granris kokas i fem limmar. Hva rpå man lager las vår Jerker.

God Tid sällade sig givet- S del Lag som erh ö ls och Häller i eli badk ar och de n sjuvis tili dem som hyllade. ke går i lO (?) grade rs varml , " ..... m.. ; .,,,,".., bad .

- Della uppre pas minsl 3 Red. gånge r i wickko n allminsl 3 ! e iler 4 månade r. l'

!

160 år !

!

!

1

I!

1

I

Höstvisa.

Observera all frägelecknen är mi na och all jag fö rsökt skriva av tex ten så noggrant som möj ligl.

Vissl kan man fö rsöka sig på kuren eiler hu r?

Nämnas kan att min morfar - född 1849 - anl aglige n anvä nt sig av ovannämnda wallenkur. Della eflersom receplel ä r antecknai bakom eli meddelande o m att e n postre missvexel sä nlS lill ho no m från Fö re ningsbanken i Finland .

Han kund e lösa in de n i kontanter hos Ihe A me rican E migra nt Company i New Yo rk . Men på den liden anvä ndes papper lill mångahanda änd amäl.

Nä r della läses h" r årels kulturdag gäll tili hislOrien.

Lärkkull a i Karis va r de nh är gå nge n plals fö r samli ngen och jag ho ppas alla som va r med hade e n fin dag . Redan miljö n fö r kulturdage n - St Kalarin a kyrka frä n 12oo-lalel och stiflsgllrde n Lä rkku lla - bord e ga ranleral Irivseln .

Nummer 6 av God T id kanske fö re falle r läsa rn a vä l magert. Me n senaste nu mme r va r nllgo l me ra omfa l-

lande än vanligl och del plane rar vi också att numme r 7, d .v.s. julnumret , ska bli .

Me n det rö rulsäller givelvis alla läsares medve rk an .

Kanske inte allas för del sk ulle ka nske inte va ra praktis kl ge no mförba n men mängas medverkan i alla fall . Jag hoppas på texle r , bilder m .m. som anknyter lill jule n tili pe nsionare rnas helg och också va rdag. Skriv ne r e ra julminnen - de behöver inte bara va ra glansbilds lika - och lål läsarna fä del av dem . Del går bra all skriva under signalu r. Men redakl io ne n bör vela ve m som står bakom lexlern a .

Namnet slann a r oss emellan. G ivetvis är del bäsl o m skribente rn a sätter ut sina namn me n o m inte så gä r del som sagt med signalu r.

De lex ter och andra bidrag som är avsedda fö r julnumret , som fö r övrigt ko mmer ut den 3 december ska va ra redak tionen lillhanda senasl den 14 november, Del fö refalle r kanske vai långl i förväg me n lextern a ska hinna sailas, korrek turl äsas och så vidare innan lidningen sammanslälls.

På åle rhö rande och ha e n trevlig senhös!!

Gurli Nurmi

3ngves

R E S E ME N~ :::--n~~ s ällskapsresorpå svenska!

-(:( Lillajul-resa 29,11-1,]2 1 Lycksele firn r vi Iillaj ul , dä r ha r vi j ulstamn ing och an nat kul.

Lappkål ans slora julbord vi äter och dansar sen tili hotellels orkcsler. Pris: 1.010,-

-(:( Julshopping liII Liibeck 1-6,12 Vi bor på Iyxiga Scandie Crown i LUbeck, där fi nns säkert något för va rje julkla ppssäck. Hemresan sker med Finnjet frå n TYskland tili Finl and direkl. Pris: 2.5201"

-(:( Teater- och julshoppingresa liII Stockholm 6-8.12 (el. tili 9.12) Vi med Viking Line reser och kM se Stockholms ttatemyheter.

Maxim på "Skvaller" bj uder, det gänget gör så att sk ratten Ij uder. På Stora teatern kan man " F1ott & Lagom" se. det ar en rr:vy som har mycket atl ge. Pris: 9&0,

-(:( Julkonserl JULTON 14-16,12 Den 14 december det tili Sundsvall ba.., fO r alla sam har Kj ell LOnnå kär. 1 G ustav Adolfskyrkan vi Julton hOr, med bl.a. KFUM och Sundsvalls kamma rkOr. Pris: 8001"

-(:( Julresa liII Dalarna 22-28,12 Julegran och ju lelj us ser vi uti varje hus. Den goda matcn vi i oss 80lla och på J uldagsmorgon åker vi tili Julotta . Julprogram och lomtebl oss, kom och lira j ul med oss! ""Prts: 2.980;

RESOR 1992: -(:( Hemavan 22- 29,2

Årslider växla daga rn a fl y höslstorme n jaga r himmelens sky , löven de fl addra i virvland e vind falla sen ner under gå rdslunels lind .

Väre n sen länge har blo mmaui ungdo mens drö mmar glö mda lill slut sommarhel kärl e k hjä rt al har kvar , minnes rik tröst i senhöste ns dar' .

I

På spon lovet vi tili skidbackarna far och alla på sig skidorna tar!

Plis rr. 1.330.-

f1: Playa del Ingles 22.2-J,3 (8 dagar) När det hä r hemma Ar vinler och kalJI. ä r det skönt med 501 och som mar mitl i ailI. Bussen frå n ÖSlerbotten lill Helsmglors tar och svcnskspråkig reseledning vi med oss ha r. Pris rr. 3.120,

f1: Belgien-Holland med Florioden 19-28,4 Tul pa ner, IiIjor i all sin prakt är underbart att se i denna trakl !

Flera hektar storn blomsterområden med åreLS största scvärdhet; Fl oriaden!

Resor under planering: te Bodensjön med Mainau f1: Kumlinge-Äland f1: Lo[olen f1: Trondheim-ltollsligen-Oslo tr Paris med EuroDisney, den stö rsta turislsatsningen n6gonsin i Europa!

Reg nel mo i rula n smallrar och slär lanka rn a glide r ho ppfullt mOI vå r , flingo r snart fa lle r över oss ner sländ ig fö rva ndling o mkrin g oss sker.

Uli vå n sinne ho ppel finns kvar d römmar och minn e n frå n ydda dar' , solsken och regn har li ve l oss gell va ndringe ns färdväg visdo m berell .

Gärda Weslerlund

n-

Dessutom många andra resor, både längre och kortare!

Bokningar och förfmgningar:

10

INBJUDAN TILL SEMINARIUM

Onsdagen den 13 november 1991 kl. 13.00 - ca 17.00. På Hotel Waskia, Kärleksstigen 3 Vasklot, Va-

~~CIALA TRYGGHETSFRAGOR INFÖR AR 2000.

Inledare: Riksdagsman Håkan Nordman Bitr.dir. Bjarne Sund Soc.sekr. Margita Lukkarinen m.fl.

Anmälan tili ombudsman Per Thomasfolk tel.

961-179070.

Seminariet är avgillsfriH. Arr. Svenska Pensionärsförbundet i samråd med Studiecentralen svenska studieförbundet.

KLlPP un

f •

2/12 Julkryssning tili Lilbeck

•

:

3

'II

1/ 2 Resenärstriffp.6 M1S Amorella

'=

Omtyckta teaterresor tili Stockholm

I"

1/11 5/12 5/12 5/12

,

Endagsresor frän södra Finland

J

.'

"SköRa Helena" och farsen "SI1Iar" "SköRa Helena" och "Grease" "Fantomen" och "Markurells i Wadköpi ng"

...

JSi

"SköRa Helena" och "Zorba" (frän Öb)

II

=

9/1 I Shoppina i Östra Nyland

t

,

n~: ~ 1~1~~~~~i~: i ~~~~~i:::g ~::~

1

Fmn Nyland och Ö:bou en!

""

15-17/ 12 Jul.hoppiog I Slod<holm

Bussreso~~7r~~178 ::::d hytt tJr

• U ,:0.

,~

"

=

Svenska Pensionärsförbundet r. f. sammankallas tili stadgeenligt höstmöte onsdagen den 13 november 1991 kL 10.00 Hotel Waskia, Kärleksstigen 3 Vasklot, Vasa.

Fullmaktsgranskning från kl. 9.00 .

Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1- 100 medlemmar räH aH sända en befullmäktigad representant, medlemsförening med 101 - 200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Eiler de egentiiga årsmötesförhandlingarna har deltagarna möjlighet aH ställa frågor tili förbundsslyrelsen.

Förbundsstyrelsen

• C';

Begär närmare information!

Icu'-~ B?x 12, 65101 Vasa ~_

..ens

.~.

!i r~

• Rmggenast

resebyra 961-173137

••:t,.

~-:,..

VI ordnar iven förenlngsresorl Svenska ftvalltetsresor sedan 1965

- .~ "~~\L"n~ ,,~

....... r~..,

.,~_{•••••,

M.i·Mi."M••i ••" ,.

(f'l

? ~

Lamslagen?

,..j

...

~.t"

." ",t"",~~:. ~

Fly den onda värIden unnadigvilaoch njulning. Upplev höslen på en gamma! hengånl, stiUhelen, del vanna l'sttJJet - tilll'arons Ijuvlighet

5dagar.v avkoppling: • Helpension idubbelrum • 2x lerpakel • 2x delmassage • 5kapande verksamhel • Bastu • Simning BokningleL (90) 855 725 1 • Skönsamvaro 5nellansv. 4,02740 Esbo.

Pris: I 850,- 15 dygnlpeoon

•••-~•• ,.,,~ ...: ",...

JULKRYSSA MED BIRKA PRINCE SS TILL VISBY 23-26/12

ÖPPET ARET RUNT - sio..

~~~ L~ 10lHIMI

VIsIIlll Yttemb. S F· 22100 .... riehamn, tel. 928--111 83

Slipp julstök och stress. Njut av en annorlunda julhelg ombord på Birka Princess med massor av god julmat. På julafton kan du uPl'leva riktig he rrgårdsjul iland och på kvällen delta i tradltionellt ju lfirande ombord . Med jultomte och allt. På /' uldagen kan vi erbjuda en bussrunda på den gotländska andsbygden innan du äter en fesrmåltid ombord .

GÄSTART IST: TITO BELT RAN

1:1':/:1'

C R UI S E S = pA

! r.

•

)g~:~ ~~Wi~f~~Agris~!c°kt:~I~Amsterdam

db:: ;'~~~~~~d~'la~~~~~ed MlS Amorella

j •

:

en lämplig motionsform, siHande på stol, för personer med handikapp som ex. begränsad rörelse-, syn-, hörselförmåga, ordnas va ~e onsdag fr.o.m.

13.11 .91 kl. 12.00- 12.45 i Tomas församlings klubbrum, Almvägen 6. Ledare för gruppen är Rolf Stenbäck.

Senlordansledarna I Finland rf Förfrågningar och anmälan tili Rolf Stenbäck 505 36 65 eiler verks.led. 4791 97.

MÖTESKALLELSE

"

FinJandssvenska trivselresor S

••,

"Sittdans"-grupp

.,

.~

.., :II • • •, • • • • • • • • •, • • • • • • • • • • • ~

GRUND AV ANNULLERINGAR HAR VI FEM (5) PLATSER LEDIGA pA TEATERRESAN TILL STOCKHOLM OCH SKÖNA HELENA DEN 30.11 - 3.12.1991 . INTRESSERADE BEDES SNART SOM MÖJLlGT FÖRBUNKONTAKTA DETS KANSLI tel.

90-791895 eiler LL-Tourist tel. 90·685 11 00.

Se God Tid nr. 5.

sA

Bokning och information: Birka Line Ab, O . Esp lanadg. 7 22100 Mariehamn . Tel. 928-27027

....... ...

SeaWind :. '" VARFJÄRDE BETALAR! ,

,

FALLÅKER TEATER

oe\ slanna,. \ {amiljen ;::;.

RAYC~ONEY

.v.

~ 1 regi av KAA R LO J UU RELA

Lö26.10 kI.J6.00' . 19.00'

Sö 27. 10 kl . 16.00' Lö 2. I I kJ. 16.00' . 19.00'

Sö 3.1 I kJ. 16.00' kJ. 16.00. 19.00' kJ. 16.00' H 16.00' . 19.00' kJ. 16.00' kJ. 16.00. 19.00 kJ. 16.00' kl. 16.00 kJ. 16.00 kl. 16.00 kJ. 16.00. 19.00 kJ. 16.00 kJ. 16.00. 19.00 12.1 kJ. 16.00 25.1 kJ. 16.00. 19.00 26. IkI . 16.00 J.2 kJ. 16.00. 19.00 2.2 kJ. 16.00 8.2 kJ. 16.00. 19.00 9.2 kJ. 16.00 29 .2 kJ. 16.00. 19.00 1.3 kJ. 16.00 • slutsåld

Lö 9.11 Sö 10. II Lö 16. II Sö 17. II Lö 30. I I Sö 1.12 Sö 8.12 Lö 14. 12 Sö 15.12 Lö 4.1 Sö 5.1 Lö 11.1

Sö Lö

Sö Lö

Sö Lö

Sö Lö

Sö

nu STOCrHOLM EI/SAM EilER I SÄUSICAP I SeaWinds pris ingår a1ltid egen hytl, personbilsplars och på natturen t.O.m. fru · kost oPriset är detsamma oberoende om det är en eiler fyra personer i hytten : på dagturen 180,- och nallturen 370,·.

Ri ng (90)

885 611 , " ardagar kJ. 8-12

1IfIIIIIIII~

ENMJUKBÄDO EN SAFT/G BlFF På SeaWind reser Du lugnl och bekväml. Ät gotl i vår restaurang, slappna av med elt par toddyn i vår bar gör Dina taxfree-in köp t

BOKA BILJETI NU!

och 50V gott i Din egen bekväma hytt 50m befi nner sig på övre däck. Hos 055 kör vi endast med tåg under bildäckel.

SeaWln d Oy Sea Wind Line Ab.

Slollsgatan 70, 20100 Abo Tel 9211301 900

.!

-

'~":""::~"",.-

-

~ --- ~.~'

II

BESTÄLLNINGSBUSSAR:

I

Ab Tidstrands linjebiltrafik

I

OPTIKER

07900 LOVISA Ingenlorsv. 4

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA

GULD

Tel. 915·531 865 Beställningsbussar.

KAJ:lIS @PTIK Kb

UR - OPTlK

FÄLTMARSCH EKENAS , Kungsga,an 11

Tel. 915-17 1042

INGVES - BUSSAR Närpes, 962-420 48 Vasa , 961-11 20 48

OY ALBIN STRENG Ab 02860 VEIKKOLA Tel. 266374

Gynna våra annonsörer

KOpmansgalan 11

lel. 911·711523

Oplisk speclalaffär

~ (flif'

Tel 911·309 40

KVRKSLI-\rr OPTIK HSB 5 hus VLd lorgel

lel 296 192 7

BAC K MANS OPTIK ~9"'''''I'ne_

HANGÖ TRAFIK

MATSTÄLLEN

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911 ·81004

Välkommen

tili Korpo

,e llell Restaurang ~ ~ ' '''

Auto·Buss Bäck & Östman FaUiggränd 6 65610 KORSHOlM Tel. 961-152 495

tel. 926-312 02 Öppet alla dagar

®

Tel. 911-30 161

( j('.

-1,

BROMANS OPTIK

GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101 .

VI HJÄLPER DIG SOM HAR PROBLEM med: hjärta, blodtryck, kolesteral diabetes, övervikt, reumatism, rökning 0 .

stess

•• ,

~\s~o

Vi ordnar även dina båtbiljetter.

Videofilm om Äland att hyra utan kostnader.

'

Aschan Ky

..

1\

~~ \~) S0 l~

.

Vi serverar smaklig vege·

tarisk mat. Faste-

t...1 ~~ ,{!

Naturskön rogivande miljö

Optikos

Vuorikalu 13 Berggllll1n 13 10900 Hllnko 10900 Hongö Puh 911 / 84830 Tel

Kungsg . 6, EKENAs Tel. 911·629 49

RING 928-280 40 Beställ stug· och semesterkatalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hoteII, pensionat, gästhem och i stugor.

Vi har cykelpaket, golfpaket fiske· paket och bilpaket. Även gruppresearrangemang

e

1= OPTIKERSERV1CE , OGONUKAREI TlOSBESTAllN1NG Tlll

KARIS. Kopmansgalan 4

TRAOmONELL FlNLAN05-SVENSK RESTAURANG Mm I HELSINGFORS, SPECIAUSERAO pA MOTEN OCH FESTTlUSTÄUNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNLlG BETJÅNING, VÄLKOMMEN,

dieter. Massage, vat· tenbehandlingar, fysio· terapl Q . motron.

~~

Skriv eiler ring 66950 Munsala tel. 967-410 94

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DlSTRIKT

Gllandsresor

Ombudsman för ÖsterboUen : Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa .

Telelon: 961 -17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14 .

Ombudsmannens hemlelefon : 961-360366.

Dlslrlklels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

PB 62, 22101 MARIEHAMN

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK? Smärttlndring ulan mediclner

med intralJudapparaten

NOVAFON

WAfA TEATER

Läkare rekommenderar INTRA· WUD med NOVAFON en snabb och etfektiv smärtlindring.

Du behandlar Dig själv dagligen.

VI HAR SKAPAT EN NY BANK FÖR DIG!

Sänd mig gralis NOVAFON·info Namn' ________________________________________ Närdress _____________________________________

Postnummer=========-_________________ S. N'ISHHJMil

:*:tr

56 10300 KARIS tel. 911-31636

Centralgatan

Mats HotmqylSl 0 Thomas SaCklund IHJÅl.TtN..

•. WaS3 Teaters drApllgt roliDa och

mustiga uppsittning ... - Hbf

SIIIBO

HJÄlTEN pA DEN GRÖNA ÖN Spelplats: STRAMPEN on 30.10 kl. 19

lo31 ,10kl, 19 PII tumå: 7- 9.11 Krlstlnestad ,

INBJUDAN TILL AKTIVA DAGAR

vid Åbolands folkhögskola i natursköna Pjukala I Pargas måndagen 4.11 .91 kl. 9.30- tlsdagen 5.11 .91 kl. 15.00.

Program : handarbete I hantverk I julverkstad tOredrag om osteoporos o. zonterapi gymnastik I seniordans allsång o. dans tili dragspelsmusik

Medverkande: hemsUär. Barbro Lauren, spec.sköterska AnnHelen Ssarlnen, idroUsinstr. GunIlla Cederl6f, lärare Marita Holmström.

BIWETTKA55AN: 961 ·20 03 00

må-Iö 10-'4.

961-200304.

GruppbestAltnlngar

rtlU\LA

SJUNDEA SIUNTIO

KARlS

Tii!tjOLA

KARJAA

..

•

•

INeA INKOO

•

.,

..

SI~

VANTAA

ORANktJLLA ••

-.

Lappfjärd ul·lokat 14- 16,11 Närpes, Slmhallens lestsal 21-23.11 Jakobstad, Handelsläroverket 28-30.11 Kerleby, Jungsborg

VANDA

•

I(AUNIA.INIlt,

•

EHO

•

KVaJt.l~"1!O =:~:::~OR5

KIRKKONUMMI

H~Q/)

HANKO ""

ÖSTER BOITENS UEGIONTEATER

l$ POSTBANKEN ~ TELE

~ 'NaSa line

S

parbanken Aklia uppslod dil 8 nyländska sparbankcr löre·

nade sina krafler.

Kostnader: Kursavgift 150,00 mk, kasl 170,00 mk, logi 70,00 mk dubbelrum, 100,00 mk enkelrum .

u har Ou cn bank sam finns nörn Olg och som fOrslAr

Dina behov.

FMråganingar och anmälningar lill ABOLANDS FOLKHÖGSKO· LA 21600 Pargas, tel. 921-8801 54 senasl 29. tO.1991 .

En bank, sam ut vec klar sin scrvice oeh 50111 kontmuerligt

introducerar nya produkter för skötscl av pcnningaft.ircma bådc fOr privalpcrsoncr och fOre lag.

Vi är en bank sam är självstänåig oeh solid. Vi har egen

UtgiV,tfC : Sve n!'ook ...

P e. n \io n flr~ förb ul1tl ct

centralbanksfinansicflJ1g oeh valutabanksrättighctcr.

f.r

An~vi.lrig ulgivöHc

Vi har resurscma!

Välkommen

VI

viII vam den bäsla banken fOr Oig!

oeh chefrcu'lktor Gurli Nurmi

Redaktionens adress: Ce ntralg. 13 10300 Karis lel. 911-362 80

ISSN 1l35Y·HW,9

Aktia4>Bank

Vårt dagliga bröd smakar bäst med

265 )öste krysset i God Tid nr 5

ENIGHETENS Enilett

kassell Ji kso m också Einar G r an n as i J akobslad.

G un vor N ys l rö m i Heltersom vi louar U1 priserna singfors. An na-Lisa W ikbland samlJiga insända lös- g r e n i Ekenäs och Birgil ningar kan del give lvis fin- L assfo l k i Nä mpnäs.

Vi graruJ erar vinnarn a. nas fe l i någon . Del ä r näm- .

Lösninga rna av kryssel i ligen prakliskl omöjligl all i deitalj granska samliiga lös- dena nummer ska vara redaklione n Iillhan da senasl ningar som kommer io .

Tili fem av de 265 sänder den 19 november. Märk gärna kuve rlel " Kryss 6". vi en musikkassell. Inger B e rgholm i Nivelax få r en Sammanlagl 265 lösningar av kryssel i God Tid nr 5 har kommil lill redaklionen . Ef-

Lösnlngar tili krysset i della nummer ska var redaktlonen tlllhanda se adress är : Centralgatan 13, 10300

~~v:~~~,~~~!~9~;,.RedaktIOnens

t d

Ka~I~~ Mä~~

Namn Adress

.............................................................................................................................. ............................................................................................................................