God Tid 7/1991

,od SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

JuIläsning på uppslaget Argång 19 Nr 7

3 december

GOD JUL OC~ GOTT NYTT AR

Gröt och skinka, lilla äppelbiten, tänk, så rart det smakar Nisse liten

2

....................................................................................: .... .. .. ...

rel 1991 närmar sig sill slul. Del var del årel, när så myekel hände. I framlidens historieböeker kommer del all få en framlrädande plals. Del var del året, då ulVeeklingen på många håll i väriden sökle sig nya vägar.

...... ....... ..

.. .. ... ..... .. ..... ... ....

. ..... .... ..... .. ...

ör vårt lands del kan vi nOlera den . slora konjunklurnedgången. Symlomen borjade framskymla redan unde r fö regående år, men nådde under del här årel ell dj up , som knappasl någon fö r ell par år sedan kunnaI förulse. En dylik ekonomisk djupdykning saknar mOlslyeke i eflerkrigsliden. Arbelslöshelssiffrorna har nåll oanade höjder. Brullonalionalproduklen beräknas sjunka med 5-6 procenl.

Lägel är ko rt sagl bekymmersaml.

F

:D : : :

: :

en slora arbelslöshelen leder natu.rligtv.i,~ tili minskad produ kllon. Della medfor ohjalphgen , all den kaka som skall delas Finlands folk emellan blir mindre i år än i fj ol. Del blir säkerl svårl f å k" kJ' h t " åda ör m ngen au er anna all ver Ig e en ar s n.

delen av det sam var Sovjetunionen , kommer

:

: : :

:

tunga statens fi nanser.

kommunerna har man problem med skalleÖrel. 1 de . flesla fall är frågan inte om skatteörel skall hÖjas ulan hur myekel. En annan fråga galler kommunernas förmåga att upprätthålla den nuvarande servicenivån eiler om sänkningar väntar. Eu av de slörsla problemen är all kommunerna under de s.k. galna åren gjorde slora invesleringar, som nu ger uIslag i automaliskt ökande driftskoslnader. Eftersom medborgarna i gemen av allt all döma får se sina inkomsler minska verkar utsikterna tili höjd kommunalskau föga lilltalande.

i. S

åväl de stalliga som kommunala sparåtgärderna kommer all drabba pensionärerna på olika säu.

Förslagel tili statsbudgel för näsla år verkar jusl inle uppmuntrande. På den negativa sidan kan vi an. kk

d

d

. b k'

I

lostn~f savo r;~et tA e~ attmn~en sdo~ ~as, hälsocent~a sav~ te~,m lo~es tm.onston: I.e~ e

teckna att sJu

: :.. :

D

att finna nya vägar oeh ånyo bli en polilisk oeh ekonomisk faktor av betydelse i vår världsdel.

sam berättar au statens

. :1

l'

N

:

en av staten s upplåning ,

: : : •

är vi emellertid bliekar uI över värIden fAr vi doek lov all medge, aU problemen hos oss är ganska små. Krig , hunger oeh oroligheler av alla slag möler oss , när vi knäpper på TV:n. Ibland undrar man hur människan, som kunnaI åSladkom ma så myekel, under vissa förhållanden kan handla fu llsländigl velllösl.

i får doek hur som helst ulgå ifrån , all störsla

förmåga all genomföra nya reformer under de närmaSle åren kommer aU vara minimal. Skölseln av skulderna kommer under lång lid framöver atl be-

.. ..

!

tid. ningarna får vi läsa om den lavinartade ökning-

: : :

:

.... ..... .. ...... ..

ör fö rsla gången under efterkrigsliden slår såväl poliliker som faekföreningsledare inför den problemaliska uppgiften aU i slället för ökad välfärd fördela krympande lillgAngar. Silualionen är ny oeh svArhanlerlig,

:

: : : : : .. .. : : : .. :

nligl bankerna är pensionärernagoda kunder, som alltid har en slörre eiler mondre slanl på siu konto . De åsamkar inle bankerna kredilförlusler oeh belalar ulan slörre knol alla upplänkliga bankavgifler. De får nu se sina besparingar krympa med omkr. 12 proeenl i förh ållande lill ulländska valutor. Vi får dessutom se fram moI en ökande inflalion. Indexjusleringen som sker ell år i efterskotl , belyder försvagad köpkraft .

E

...

......

.. : : .. : : : : : : :

:. 1 :

öljderna av den färska devalveringen är svAra aU överblieka i della skede. Den leder förmodIigen lill atl den föreslagna index- eiler pensionärsskauen gåll lill historien . Indexförhöjningarna göres i normal ordning.

...... . ...

eI kommunisliska syslemels sönderfall i den öSlra delen av Europa är ulan tvivel del mest betydelsefulla , som skell under årel. För oss som grannar tili eli i upplösning varande Sovjel , är den framtida utveeklingen därstädes av SlörSla betydelse, Den branta nedgången i sovjethandeln har säkerl i myeket hög grad bidragit tili den ekonomiska djupdykningen hos oss. Det går inte all i snabb lakI med nya produkter komma in på nya marknader oeh fin na nya kunder.

:F

: : : :

....

Tiderna förändras F Å

..... .. ....... .....

V

G

oda oeh dåliga tider har genom hislorien växlat med varandra. Så kommer det sannolikt att

vara även i framtiden. Doek förefaller del som om våra beslulsfallare under del förra deeenniel skulle ha glöml detta faktum, Annars hade dom kunnalla lärdom av Josef i Egypten oeh varit väl beredda på en svängning i konjunklurerna. Nu kan vi bara hoppas all de goda åren inte följs av lika många dåliga.

.

:

..

:

: : : : : : .. : ist oeh slutligen har vi det inte, om vi bortser .. frAn de många arbetslösa, så dåligl ställl. Vi : kommer fortfarande ganska högt på skalan : bland världens rikaste länder. Våra förfäder hade det .. värre . För dem kunde en felslagen skörd bli en fråga : .. om överlevnad . : : i slälls inle inför dylika problem . För oss är .."

S

V

det inte fråga om att överleva utan hur

VI

o;mu,~er oe ~~'" er or ~ oral~,e- ~f :t~n ~e".un erso mngar e agges me avgl er. a ar ar

överlever. Mao anser nu att vi före devalveringen nådde konjunklurkurvans bOllen. Därför bör den småningom börja sliga igen oeh VI borde kunna se fram mot bättre tider. Med denna förhoppning får

: : :

penseras med all sjukförsäkringen skall ersälla vå ra landvårdskoslnader med 50- 90 proeent.

jag önska alla GOD TlDS läsare en GOD JUL och ell GOTT NYTT ÅR . å Levi KI vus

: .... :

~~gts~~t~~l~;lp~~~~i~~::~a~:e~~!~~~lle;e:~;~~:~s~~~:

:

.. ....•.......................•.........••••..•••...••.• ..........•.•.•.•................. ~~. kämpa för vunna förmåner pensionäremas redan förut som riksdag oeh regering viU små inkomster. ta ifrån oss. För egen del har Vi har haft höstmöte i Vajag sprungit 3 gånger i riksdagshusels korridorer den- sao Verksamhelsplan oeh här hÖslen. MAnga pensio- budget "spikades" för nästa närer har ondgjort sig över år. 1 våra planer som gjoratt Svenska Pensionärsför- des redan i seplember utgiek bundet inte deltog i pensio- vi ifrån att inga kostnadsöknärernas demonstration yt- ningar skuUe ske. Då hade terom riksdagshuset den 24 vi ingen aning om den devaloklober. Tili del viii jag ba- vering, som blev ett faktum ra säga att del inle hör tili dagen efter det vi hade slagit våra vanor att på torg oeh fast budgeten .

Nåja, man kan ju alltid gator skrika ut okvädningssäga, att en budget bara är ord oeh visa sitt missnöje , Vi har skötl våra kontak- riktgivande, inte bindande , ter på annal sätl , tili de sly- men nog försöker vi följa de rande oeh beslulande. Etl är riktlinjer föreningsdelegadoek säkert , vi godkänner terna varil med om au godinle en minskning av pensio- känna. Utgiftema kommer nerna, vi kämpar för en höj- att stiga. Del är helI kJart . ning av de små pensionerna Nu får man bara hoppas atl oeh vägrar godkänna skatter oekså underslödel från Penoeh avgifter som sänker ningautomatföreningen sti-

Biskopens julhälsning När jag tänker på advent och jul går mina tankar tilI Gamla kungsvägen som klättrar uppför domkyrkobrinken i Borgå oeh stryker förbi domkyrkan , biskopsgården oeh domkapitelshuset på sin sträckning genom Borgå gamla stad mot det S:t Petersburg som denna höst återigen har fått sitt gamla namn.

Så här före jul ser man Iysande stjärnor oeh hjärtan i fönstren . Gamla kungsvägen Iyses upp av jultidens m änga smä Ijus.

Strax utanför vårt domkapitelshus fanns förr stadsporten . Där har man flere gånger hälsat på både kungar och kejsare.

Det går en gamma! kungsväg också i ditt oeh mitt liv . Den löper rakt genom våra hj ärtan . Det är trons och bönens väg. Den går ofta i mörker men hoppet Iyser upp vår trosväg .

Det finns också en port i vårt inre, Vid den porten står i he lig adventstid Konungarnas Ko nung, vår Herre Jesus Kristus. Han står där oeh väntar - inte för att med våld tvinga oss tilllydnad och inte för att göra oss tili ofria människor - utan för aU komma tili oss som vår sanna Befriare och vän.

Ut oss därtör förena oss i kyrkans gamla adventsbön - som passar lika bra för unga och gamla, friska och sjuka, för dem som har livet framför sig och för dem som har det mesta bakom sig - alla kan vi bedja samma bön: "Amen. Kom Herre Jesus!"

Erik Vikström

*

JERKER har ordet tetema ännu fredag kväll oeh lördag-söndag, Det hann bli hela 8 officieUa inte minst pensionärsverk- framlrädanden den veekan , Sedan dess har jubileransamhelen. Det är härligt att leva jusl nu o Aktiviteler på de föreningar pA löpande alla håll. I sen aste nummer band sänl sina inbjudningar av God Tid kunde vi la del oeh verksamhelsledaren har av hedersmedlemmen Al- taekaI ja oeh njutil av gefred Smeds redogörelse för menskapen. Delhär är mitt en veekas program tillsam- Iiv. mans med verksarnhelsledaren , Del var eu givande samarbele under en kort veeka, måndag-fredag, För Akliva har pensionärerna egen del fortsatte jag aktivi- varil oekså , där det gäUer atl

Hösten är den tid pAårel , då föreningsverksamheten är som livligast. Della gäller

*

ger. lnfIationen är i full gång. Det lalas redan nu om 7 % för nästa år 1992. Den som lever får se , Vid hÖSImötet valdes fem (5) nya styrelseledamöter. Vi hälsar dem hjärtligt välkomna.

Samtidigt vili jag för egen del taeka de fem avgående medlemmarna för ett gott jobb oeh ett stimulerande samarbete.

*

Föreningsfunktionärer oeh enskilda pensionärer i föreningarna tiUönskas en lugn oeh fridfull julhelg. Vi hörs på nytt 1992.

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Ansvarig utgivare och

chefredaktö r

GurU Nurmi Redakrlonens adress:

Centralg. 13 10300 Karis tel. 911-36280

ISSN 0359-8969

VERKSAMHETSKALENDER ...

INGÅ PENSIONÄRER r .f.

13 jan.

16 jan.

20 febr.

19 mars

mars

april 14 maj

BOCCLA spelet börjar, och fortsätter alla mändagar frän kl.14.30-16.oo. Lägstadieskolan , kyrkobyn.

Ingä Församlingshem kl. 14.00. MBI programvärd. AlIsäng med Christ-Hild och Tage Romberg. Årsmöte, Holken Täkter kl. 14.00. Årsmöteshandlingar. Enligt tradition bjuder Ingä Sparbank på årsmöteskaffe. Förbundets verksamhetsledare Jerker Nyberg inbjuden.

M ånadsmöte, Furuborg Degerby klo 14.00.

MBI programvärd . Med .lic. Helge Heinonen ; Reseminnen frän Thailand - i ord och bild.

Ingä Kyrka . Pensionärernas gemensamma kyrkodag kl o10.00. Nattvardsgäng. (Se Kyrkpressen).

Hembygdsgården i Ingä. Trivselkväll med någon inbjuden Pensionärsförening .

M ånadsmöte, Holken Täkter kl. 14.00. Det sista fö r säsongen .

Aktuellt från förbundsstyrelsen Styrelsen har sammamrätt i samband med höstmötet i Vasao Vi noterar ur protokollet följande diskussioner oeh beslut: - styrelsen antog en målsätlningsplan. Den ändrades nägot på höstmötet. Planen finns på annan plats i dagens nummer av God Tid - styrelsen godkände inköp av frankeringsmaskin och telefax. Telefaxens nummer 791896 riktnummer tili Helsingfors 90- styrelsen tog del av VL:s ekonomiska redogörelser frän seniordansleda rkursen, kulturdagen och " De gamlas dag i Jugendsalen" - styrelsen godkände av VL uppgjort tidschema för 1992 - styrelsen diskuterade praktiska frAgor i anslutning tili Sommardagen och jubileumsfestligheterna - styrelsen godkände förberedelserna för en jubileumskryssning - sryrelsen diskuterade anskaffning av en jubileumsdräkt.

SJUNDEÅ PENSIONÄRER r.f.

SPF:s VERKSAMHETSPROGRAM - TIDSPLAN 1992

Vi hälsar tili alla p en sion är er med vilka vi haft kontakt under det gån gn a året, förbundsordf.

Levi K1åvu s, Jerker och Lotti , guffa r Alfred Smeds och Per i Vasa. Tili alla föreni ngar inom Svenska Pensionärsförbundet r.f. - Fridfull Jul och Gott Ny tt År.

r;-

- ,d

Penslonärer i Östra Helsingfors r .f .

.g

18.2 Vinterdag i Kimito 26.3 Värrnöte i Lovi5a 8.5 Motionsdag pä Norrvalla 12.5 Motionsdag pä Solvalla 12.6 Sommardag + jubileumsfest pä Dipoli i Esbo aug. Jubileumskryssning 7.10 KulturdagilKorsholm 11.11 Höstmöte i Hangö

18.2.92. i Kimito

VlNTERDAGEN I KlMTO

4.2 17.3

~""'~

FÖRMANLlGA PAKET C'/y'1 <> under tiden <>~G'-1' 16-22.12.91 och 6-19.1.92 tq:t<t

1.700,-

Mlnlpaketet, må - ons eI. ons-fre.

ir

Förbundets vinterdag arrangeras 18.2.92 i Kimito. Samling i kyrkan kl. 12.00. Caj Ehrstedt sjunger ackompanjerad av Bo Stenfors. Kyrkoherde Pertti Nieminen presenterar kyrkan och håller en kort andakt och kantor Allan Järf spelar. Unisont sjungs som avslutning Härlig är jorden.

:5

kl. 13.00 Samling i Kimito Skolcentrum för middag, bestående av salladstallrik, varmrätl och efterrätl. Matdryck svagdricka, mjölk och vatlen.

a

Tema:

Nr. 1

3 dagar. innehåller bl.a. massage.

:t

ir

GOD TlD utkommer

Jubileumspaketet, må-fre, 5 dagar mnehåller bl.a fOlvård , massage. örtbad . vattengymnastik. simning, lunch. mlddag m.m

IS

:.

GOD TID 1992

vo?-~{" ,:P:"~<l;;:''''

VINTERDAG

:1

r.r.

Jerker Nyberg verksamhetsledare

"'\>'-1-"

e

,-

, Enligt uppdrag SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

"I>\)'V

[:

~

under perioden 1993-1995 , bedes kontak ta verksamhetsledaren per tel 90-791896 eiler per brev tili Svenska Pensionärsförbundet r.f. Indiagatan 1, 00560 H elsingfors, senast den 15.5.1992.

Prenumerationspris: 60 mk/år

n

n

1) VlNTERDAG 2) SOMMARDAG eiler 3) KULTURDAG

2 VÄRNUMMER 3 12.5 SOMMARDAGEN l ESBO 20-ärs JUBILEUMSNUMMER 4 7.7 5 8.9 KULTURDAGEN I KORSHOLM 6 3.11 HÖSTNUMMER 7 8.12 JUL- OCH RESENUMMER Annonspris: 6 mklmmm Färgannons enl. överenskommelse

D

f-

Förbundsstyrelsen söker arrangörer för sina " storsamlingar" under ären 1993, 1994 och 1995. Föreningar som har intresse av att arrangera förbundets

Ve rksamhetsledaren

28 dee. Vi firar julfest i Borgvik kl. 16-2\. Julprogram enligt tradition , med julgröt, kaffe och tårtor. Namnlös julklapp medtages. Busstransport ordnas. Start från Aiskog vägskäl kl. 14.30.

Närmare upplysningar om rutten ger Birgit tel. 912147 175.

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! GOD JULHELG oeh GOTT NYTT AR!

tr

Förbundets "storsamlingar" 1993-1995

kl. 15.00 FESTPROGRAM Pensionärsvisan sjungs unison\.

Fiolmusik av I n 9 r i d , en riktigt ung kimitotös.

Hälsingsord av förbundsordfö rande Levi K I å v u s.

Sång av operasångaren Caj Eh rste d t, acc. av Bo Ste n fors.

Kimito kommuns hälsning framförs av komm.dir. Harry B ondas.

Dansuppvisning av en grupp ungdomar.

Resitation: Hedda Matlsson.

Festlal av Kulturrådet Ernst Lindroos från Kimito.

Sång av Caj E hrstedt, acc. av Bo Stenfors.

Kimilo konstnären Jarmo Kujala uppträder med skämt sång m.m.

Sång av pensionären Anna Se h ari n från Kimito.

Unisont sjungs Modersmålets Sång .

WA'A TEATER ZIGENARLÄGRET FlmAR Tlll HIMlEN spelas t.o.m. m. 18.1, yard. kt. 19 och lö kl. 18 BIWEnKASSAN: 961 -200 300 mä- IO 10- 14. Gruppbeställ-

nlnga, 200 304.

ÖSTERBOTTENS REGIO NTEATER

~ POSTBANKEN

f) 'Hasa line

~ TELE

örtbad . vatlengymnastik, simning, lunch . mlddag m.m

1.130,195,-

Endagspaket från

V, ordnar trevliga , avkopplande kvällsprogram och har fmns nkligt med aktiviteter att välja på .

Korn och trivs i denna trevliga , lugna miljö med heli ,v.nskspråklg service Kmg så berattar vi mera . tel. (961) 383 1500/ Slv

--nn 00~n~~v~..,

0 (961) 383 1511

Kimitoorkestern Show-Down spelar i olika repriser 16.3017.30

Kaffe Dansen börjar redan vid kaffet och fortsätler tili kl. 19.00 Festen avslutas senast kl. 19.00

Anmälan tili förbun dskansliet föreningsvis, tel. 90-791 895, senast 3.2.1992.

Samtidigt inbetalas deltagaravgiften mk 100:- på vårt konto: Sparbanken Aktia, 40551 1-40001177.

Kollo ocksö off hemmet, frifldshuset. Mten och bllen ör rikf/gt försökrode.

II

Väl mötl i Kimito på vinterdagen.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.l.

RESEFÖRSÄKRING GRUNDEN FÖR EN LYCKAD RESA

KIMITO PENSIONÄRSFÖRENING r.l.

~

Försäkringsbolaget

S v ensk-Finland FOrsOkllngsbologet med personllg service

4

Öb-ombudsmannen har ordet Förbundsordförande Levi Klåvus uppmanade under höstmötet i Vasa pensionärema att aktive ra sig i kommunalpolitiken . Ställ upp pigga och alerta pensionärer i fullmäktigevalet nästa höst. Se också tili att de blir invalda fortsatte Klåvus .

Förbundsordförandens uppmaning bör tas på allvar. De olika partierna som är med i kommunalpolitiken har inlett förberedelserna inför kommunalvalet som hålls den 18 oktober nästa år.

Samtliga partier brukar ha svärt att få tillräckligt med hugade kandidater på sina listor. Nomineringsarbe tet har påbörjats så de som har intresse för en kandidatur kan kontakta det parti som man stöder.

Ett oroväekande drag i vå ra kommune r är politikernas ive r att spara på socialoeh hälsovårdskostnaderna .

Socialsekrete rare Margita Lukkarine n sade under förbundets seminarium i Vasa att man inte kan spara bort de mänskor som behöver hjälp. Kommunens primära uppgift är att tillhandahålla serviee för kommuninvå narna. Hur skall vi ha det med äldreomsorgen i framtiden?

Undersökni ngar som gjorts bland åldringar visar att de helst vili bo hemma . Detta förutsätter att hemvården fungerar i kommunen .

Kommunerna prioriterar i dag den öppna vå rden . Här behövs hjälp av anhöriga och andra frivilliga . Kunde pen sionärsföreningarna

I ~

1'·

•

I

,1 V

er-

Målsättningsplan för SPF Minirnipension 1 de tta nu lever en femtedel av alla pensionärer på e n pension unde r 2500 mk i månade n. Med bea ktande av levnadskostnaderna kan man utan överdrift pås tå att personer med denna inkomst praktiskt taget lever under existensminimum .

Svenska Pe nsionärsförbundet a nser att en minipension om 3000 mk per månad bör införas. Full folkpension utges tili perso-

Per Thomasfolk ombudsman

bjuda sina tjänster i den öppna åldringsvArden?

1 vAr iver att bygga ut den öppna vårde n få r vi inte glömma bort att det all tid kommer att finnas åldringar som behöver vård på institutioner. Vi skall inte tro att vi helt kan avskaffa bäddavdelningen oeh åldringshemmet. Det är oekså viktigt att selektiva behov beaktas inom vå rden . Hä r tänker jag närmast på vården av dementa .

Alfred Smeds efterlyste under seminariet e n aktivering av förbundet oeh distrikten i omsorgsfrågorna.

Han sade vida re att det finns pensionärer som kunde anvä ndas inom utveeklandet av äldreomsorgen. Vi bör säga hur vi vili ha det så länge vi är pigga och krya.

När vi är intagna på anstalt Iyssnar ingen på oss.

Fem nyvalda i styrelsen Sve nska Pe nsionärsför- samtliga själva önskal avgå.

Medlemsavgiflen tili förbundet är en enig orga nisation som inte behöver tillgri- bundet fastslälldes tili oförpa omröstning i personfrå- ändrade 15 mark per medgor. 1 den mån " maktkamp" le m i en lokalförening, unföre kommer k1aras den av de rstödande medlemmar bepå lokalplanet , när förbun- talar 60 mk , vilkel motsvadet sam las tili valmöte är rar prenumerationsavgiften för God Tid. Understödanman helt enig.

Vid höstmötet i Vasa den de medlemmar finns bl. a. i 13 novembe r kunde för- Sverige .

Eventuella nytillkomna bundets ordförande Levi Klåvus inhösta ett stort stöd föreningar unde r 1992 slipför fortsatt arbete inom för- per medlemsavgifte n unde r bundet. Han återvaldes med det förs ta året.

Förbundets verksamhetsaeklamalion för nästa verkpian för nästa år präglas av samhetsår. att 20-årsjubilt!et kommer Av de åtta styrelsemedlemmar sam var i tur att av- att begås unde r högtidliga gå omvaldes tre medan hela former. Det blir sto rsamling den 12 juni på Dipoli i Esbo fem nyvaldes .

De omvalda är österbott- samt en jubileumskryssning Sun d- Åbo-Stockholm i augusli. ningarna Göran förbundssamlingar s t r ö m, Kronoby oeh Ruth Andra Bäck s trand, Nykarleby under året följer i stort tidisamt Birger T ö rn e r , Bor- gare mönster.

De n socialpolitiskt inrikgå. Nyvalda blev Björn Hil den , Ingå (i stället för ta de biten av föreningens Asta Ja nsson, Virkby), Dai- verksamhel finns koncentresy Nordman , Grankulla rad i den målsättningsplan (Sven-Erik Nylund) , Valter som e nhälligt faslslogs. EnJohansson , Kimito (Inger ligt denna vili förbundet verBergholm), Anne-Marie ka för en minimipension o m U h r, Helsingfors (Torolf 3000 mark per månad , sloLassenius) samt Holger pande av syste met med nedFinkenberg, Åland (i satt folkpension om båda stället för Hilding Matts- makarna uppbär pension son) . De avgående hade saml ett förenhetligande av samtliga själva önskat avgå. folkpensions- och arbetspen(i slället för Hilding Matts- sionsindexen. son). De avgående hade

Jakobstads pensionärer såg lögner, Iik och lusta

under denna regering ä r planerad tili år 1993 och då skulle proeenten bli 90.

Svenska Pe nsionärsförbunEn tidig lördagsmorgon det komme r noggra nt att den 26 oktober startade busbevaka atl löftet inlrias. De sen från torget tili Bennäs ensamstående folkpensionä- station varifrån resan börjare rna bör kompenseras tili de med tåg. Nästan en hei fullo genom ett höjt och lätvago va r reserverad för oss. tare å tkomligt bostadsbi- Fastän det var en tidig väckdrag. ning verkade alla 50 vara pigga. En tågresa skiljer sig Förenhetligande av mycket från en vanlig bussfolkpensions- och resa, mao har stö rre rö relse-

Lusta . Vår önskan att få se oeh höra något speciellt blev uppfylld ti li 100 proeent.

Många av oss hade inte på länge haft så ro ligt oeh fått skratta så tårarna rann. Faktiskt njutbart med alla missöden lögner , lik oeh lusta.

Vi fiek glömma vardagen helt oeh hållet.

Söndagsmorgonen var arbetspensionsindexen frihet och samvaron under höstlik men torr. Efter morJusteri ngen av folkpensiooer vars övriga inkomster färden blir ocksä en helt a n- gonfrukosten var det inget understiger 225 mk i måna- nen och arbetspe nsionen nan . Efter kaffet blev det li- speciellt program utan i smä den. Svenska Pe nsionä rsför- sker enligt olika index . Vid tet hjärngymnastik grupper besöktes det ena bundet kräver att denna in- senaste årsskifte höjdes ar- l-x-2-metoden. och det andra. Sålunda bebetspensionen med 7,7 % komstgräns märkbart höjs .

Efter T a mme rfors kunde sågs Storkyrkan , Ateneum , medan folkpensionen höjdes resultate t delges oeh små Nationalmuseum och Temmed e ndast 5,6 %. Detta Slopandct av systemet pris gavs åt dem som gissat pelplatsens kyrka , någon våorättvisa förhållande har inmed nedsatt e ile r visste bäst. Detta gav gade sig t.O.m . in i järnvägneburit att för folkpensiofolkpension för makar också litet tidsfördriv och vi stunneln .

I regeringsprogrammet in- nens del har det under de kom igeo närmare varaodra.

AIIt som allt en glad och senaste fem åren uppstått e n gå r ett villkorligt löfte att 1 e n så här stor grupp måste minnesrik resa var gjord eftersläpning på ca 10 % stegvis höja makans/makens man känna att alla hö r tili med vackert väder och med pension i enlighet med prin- jämfört med a rbets- och samma gäng. pigga pensionärer. Åldern cipen om individuell pen- tjänstepensioner. Svenska Huvudsaken med resan är inget hinde r för resandet, sion. Den fö rra regeringen Pe nsionärsförb undet kräver va r ett teaterbesök pä om hälsan annars det tillåhöjde makans/makens pen- att folkpensionema justeras Svenska Teatern . Om pjä- ter. Med oss var också äldre sion tili 85 % av full pen- e nligt samma index som ar- sen visste vi ingeo ting anna t pensionärer t.o.m. en sion . De n första höjningen betspensionerna . än namnet. Efter framkoms- 91-åring.

Det goda med gruppresor ten tog vi in på Socis dä r vi åt frukost och sen var vi le- är att det alltid finnes någon diga för shopping i stan. som hjälper vid behov.

I god tid fö re teaterns Hemresan va r sedan ett reöppnande samlades vi och peterande av vad vi gjort, marscherade iväg tili tea- sett och upplevt i H:fors. Nu tern . Där mottogs vi av fru fa nns det också tid att ta Dahlberg som ordnat allt igen sig, luta sig bakåt och För and ra året i följd bjöd han in på de dagsa ktuell a för oss, biljetter samt en slumra in . Anita piggade Närpes pensionärsförening problemen med vår kost- matbit efter föreställningen . upp oss och våra domnade sina gran nfö reningar tili nadsk ris. som på o lika sätt Fru Dahlberg visade sig vara leder med armgymnastik .

Kanske gav de nna resa en höstfest i Simhallsbyggna- kommer att drabba oss pen- e n J akobstads-vän och deladen i Finby den sista sep- sionärer . Han berörde även de biljetter oeh kramade om impuls att igen göra en likadan resa i framtiden . Ett oss.

Som minne av oss fick temberlördagen. Närpesfö- EG-frågan och ansåg , att reningen , sam föregått ass folket, pensianärerna in- hon en duk med Jakobstads stort tack tili re se planerarnn andra med gott föredöme begripna , borde få medbe- symboler , Tro , Hopp och och en trevlig fortsättning genom att unde r senaste är stämmanderätt innan av- Kärle k. Ett stort fråge teck- på hösten åt alla medresenäöka sitt medlemsantal frän görandet om vå r anslutning en var själva stycket vi skul- rer.

En som var med 460 tili 770, har ju alla förut- tili den europeiska geme n- le få se; Lögner, Lik och sättningar att med heder skape n fattas. Me n frågan klara av uppgiften a tt ar- har så många aspekter atl det ra ngera e n så pass stor till- kan vara svårt fö r vanligt folk att kunna överblicka ställning som denna . Över 400 pensionärer från dem alla. Om vå rt e rkänt föreningarna i Lappfj ärd , väl utbyggda socialskydd Under år 1990 översteg borgs Iän. Av pensionstagarKristinestad , Kaskö . Over- kommer att drabbas gäller antalet personer som uppbär na uppbä r där 31 procent inmark, Korsnäs och Pe talax det att se opp.

Ett piggt inslag i kvälle ns pension inom den offentliga validpension. 1 Norra Kareoch förstås från vä rdfö reningen själv satt bänkade program stod musikläraren och privata sektorn en mil- lens och Kuopio Iän var 30 och le kledaren Noomi Elf- jon. År 1990 var antalet ar- procent av de pensionerade nä r programmet vidtog.

Gästerna hälsades väl- ving från Vasa för. Hon är betspensionerade inklusive arbetsoförmögna . På Åland finns det i proportion lägsta komna av vä rdföreningens ju redan känd i pensionärs- familjepensionstagare ordförande Sven-Erik W es- sammmanhang. Dock hade 1.020.759. Pensionsskydds- antalet invalidpensionärer. t e r , sam unde r resten av hon vissa svå ri ghe ter att få centralen och Statistikcen- De utgör 14 procent av alla program me t fungerade som den e rkänt tröga sydöster- tralen har publicerat en ny pe nsionstagare. I Vasa Iän påpasslig och rutinerad kon- bottniska publiken med pä regional pensionsutgiftstatis- uppbär 22 procent av de noterna. Det gällde att pus- tik för å r 1990. pensionerade invalidpenferenciär .

På Åland finns det i pro- sian.

Närpes Spelmansgille sva- ta som å nglok , ta se j ton i "Singing in the rain ". damer 1 Taivalkoski oeh Rautaportion flera ålderspensiorade med gammal kä nd bravur för inslag i programmet och herrar skulle turvis hop- nerade än i övriga la ndet ei- vaara finns det i proportion och först ås även fö r dans- pa opp från stolen och sen le r 76 procent. Näst mest ål- högsta antalet invalidpensiomusiken efter programmet. skulle man massera gran- derspensionerade finn s det i närer eiler 41 respektive 40 Närpesbygdens egen truba- nens rygg osv ., så att alla Nyland var 61 procent av procent av pensionstagarna.

Det största antalel arbetsdur , ungdomssekreteraren kroppens delar fick sitt. personerna som uppbär penEfter programmet samla- sion erhäller ålderspension . löshetspensionerade finns i Lasse E rik sson bidrog även tili programmet och des man kring kaffeborden Minst ålderspensionerade Lappland , var 9 procent av publiken fick Iyss na tili de och serveringen löpte snabbt (53,6% finn s det i Uleå- alla pensionstagare uppbär arbetslöshetspension. kända bitarna på den svår- undan. Och tili slut kom borgs Iän. begripliga närpesdialekten, det , som e nligt mångas åsik t De fle sta av de ålderspensåsom " Näsby-City" och var det allra bästa, nämligen sionerade på Åla nd bor i Pensionsutgiften överstiger dansen , där de allra uthålli- Kökar kommun . Där är hela 61 miljarder mark " Hästskärsfjälin" .

Pensionsskyddscentralen Med kvällens festtal bi- gaste snodde runl ända in på 85 procent av pensionstagarsmåtimmarna. beräknar all det år 1991 utdrog riksdagsman Håka n na ålderspensione rade.

Helge Finell Nordman . Självfallet kom I Helsingfors uppbär 68 betalas 61 ,1 miljarder mark procent av pensionstaga rna i lagstadgade pensioner.

Av detta är de n privata ålderspension. Å lderspenSVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS arbetspensioner sionstagarna är cirka sektorns ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT 63.5000 och de utgör 12,9 23 ,8 miljarder ma rk, den ofprocent av hela befolkning- fent liga sektorns arbetspenOmbudsman för Österbotlen: sioner 16 miljarder mark Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. en i Helsingfors. och fo lkpensionerna 17,8 Telelon: 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14. miljarder mark samt övrig a 1 Arbetsoförmögna Ombudsmannens hemtelelon: 961 -360366. lagstadgade pensioner 3,5 i utvecklingsområdena I Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank Det stö rsta antalet inva- miljarder marko 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6 lidpensionärer fi nns i Uleå-

Höstfest i Närpes

Över en miljon

lyfter arbetspension

LÄSHÖRNAN

Samtidigt som strömmingsmarknaden pågår i Helsingfors, närmare bestämt den 9 oktober, utkommer Svenskfinlands eget matrnanifest, Finlandssvens· ka Matboken.

Finlands svenska Marthaförbund och Holger Schildts förlag ger ut boken tillsammans och man hoppas fö rstås att Matboken ska bli lika oumbärlig i alla fin landssvenska he m som Marthas kokbok. De n boken har sedan den första upplaga n trycktes är 1929 sålts i över 70.000 exemplar.

Finlandssvenska Matboken ä r inte en vanlig kokbok - den ä r en expose över dage ns och gårdagens matkultur i hela Svenskfinland , frän Karleby tili Kotka . De sex författarn a har skapat en mustig gryta av ingredienserna som aldrig tidigare sam lats innanför en och samma boks pärma r.

Finlandssvenska matboken är färdig Vad är finl andssvensk mat?

I det inledande kapitle t fo lklivsforskaren försöker Bo Lönnqvist reda ut vad som egentligen är finlandssvensk mat. Och nägot e nt ydigt svar har varken han e iler de andra fem författa rna pä den frägan. Bo Lönnqvist konstaterar an maträtter är en del av folklore tillsammans med da ns, säng , musik och dräkter men unde r den finlandssvenska samlingsrörelsen pä I 920-talet stod maten inte sä högt i kurs.

Det var framförallt de n mu ntliga trad itione n: sänger, sagar, sägner, men även musik och dans, folkdräk ter och byggnadsskick som blev den "finlandssvenska folkkuhuren " . Docent Lönnqvist skriver att "fi nla ndssvenskarna ännu inte hunnit välja ut och sanktionerna någo n egen och gemensam matkultur. " Den här bo ken är ett gop försök tili detta.

Skomakarlaxen är äkta Havet är inte en gräns

utan e n väg. I Svensk finland har mycket av maten kommit antinge n frän havet eiler över havet. Så är ocksä största delen av recepten i Finlandssvenska Matboken havs- och fiskbeto nade.

Men boken visar ocksä att det finlandssvenska köket är en blandning av lokal allmogemat och slavisk t , svenskt , franskt och tyskt. Mannerheims favoriträtt vo rschmac k är ett typiskt exempel pä det importerade medan strömmingsrätten

skoma-

karlax ä r e n genuint finlandssvensk rätt .

Sex rärfattare Huvudförfattare tili Matboken, förutom Bo Lönnqvist, är Christina och Jörgen Loden ius, kända som matskribe nter i Hufvudstadsbladet. Tili professionen är hon hushällslärare och han adb-planerare. Tvä av de andra författarna är Hbl-jo urnalister pä hehid : Göran Ek har skrivit om sina fritidsintressen jakt och fiske, medan Maryelle Lind-

holm , som själv säger sig vara uppvuxen i ett restau-

rangkök , skri ver om Ville Noschis och Socis som ett exempel pä en finlandssvensk restaurang. De n sjätte författa re n, Anne Tetri har i egenskap av specialkonsulent vid Martbaförbundet fätt på sin lott att beskriva en betydligt mindre glamourös sida av ämnet mat, nämligen hur befolkningen höll sig vid liv under nödär och krigstider.

Redaktör för Matboken är Marianne Brommels, tidigare chefredaktör för Marthabladet och numera pensionerad mängsyss lare .

Viking Nyström har gjort layouten och illustrerat boken med egna teckningar.

Dessutom ingär ätta sidor färgbilder och e tt trettiotal svart vi ta fOlOgrafier.

Boken är in bunden och Anders Carpela n har gjort omslaget.

Finlandssvenska Matboken kostar ca 195 mk i bokhandeln .

Vikingarna hemma och i härnad Den Yttre rame n krin g de sagoomspunna Vikingatå-

handlat. Också redogöre lser för näringsliv, levnadssä tt

gen a. r väl k änd . Vikingatå-

och

religion

ingår

i den

gen omspänner ju he la Eu- Bröndstedska boken. ropa . I väster gick rutterna Det är nägot alldeles exlängs Atlantens kuster in tra med vikingatägen , sk rigenom Gibraltar sund och ver författaren och han stälöver he la Medelhave t. Fär- ler frägorna: Varför var det derna sträck te sig också övriga Europa sä svagt och över Nordallanten tili Fär- vi lka va r de inre orsakerna öarna. Island och Grönland, som drev de nordiska folke n ja, ända upp tili Amerika. ut på de länga fa rofyllda färDetta va r den yttre ra- derna, och fick dem att fortmen. men viii man veta me- sätta därmed unde r e n tid av ra om vikingarna och i det närmaste 300 år? vikingatiden kan man läsa Det fi nns en forskare , Johannes Brö ndsteds bok, som velat se viki ngatåge n "Vikinga rna he mma och i som uppt äck tsfärde r, och härnad" , där författaren för- uppfattat de så kallade utom sjä lva vikingatågen, plundringstågen som hede rredogör för de politiska hän- lig proviantering mot betaldelserna , under 800-, 900- ning. Bröndsted kallar e n och 1000-talen. Uppgifter sådan förklaring för försök om vikingarnas skepp, va- tili skönmå lning. pen , milit ärläge r, städer , När det gä ller att klargöra runskrifte r, mynt och mått den egentliga orsaken tili vihar författaren utförligt be- kingatågen, kalkylerar för-

Alla vili bli ga mla. me n ingen vili vara gammal, citera r fil.m ag. Karl-G ustaf Foge lh o lm . Han är initiativtaga re tili Samfundet Folkhä lsans skrift Äldreliv, där 25 personer från olika delar av svenskfinland beskriver sina personliga livsöden .

Det fin ns rikhaltig medicinsk litteratur om människans fysiska åldra nde - ofta nega tiv - dä rfö r vi lle jag komple ttera denna litte rat ur med berättelser av de ä ldre själva , säger han.

Utgäende frän bidrag som Fogelholms personliga vä nner bidragit med , bl.a. prafessor Bertel von Bo n s dorff och förfa ttaren Benedict Zi ll iacus, har Folkhälsans projeklledare pol. kand . Viveca Hag m ark

samlat in ytterligare ett antaI bidrag . Hon vi II understryka att Ä ldrel iv inte är någon vetenskaplig skrift.

Det är ocksä troligt att de medve rkande är mer ak tiva än genomsnittet. De har varit

yrkesverksa mma

inom

må nga olika branscher; fabriksarbetare, jordbrukare. professore r. be rgsråd , m.m.

Också äldersvariatione n ä r stor, frå n 70-87 är.

Folkhä lsans hedersordförande professor Bertel von Bonsdorffs bidrag är nyanserat , skarpt och välformulerat. Sa mmanfattningsvis säger han när han nu blickar tillbaka, sä tänker han på re[rängen tili en gammal 20-tals visa : "Jag är nöjd med det måttl utav Iycka jag fått ".

fauaren med flera moti v. men överbefolkning anser

ken . Dä började de hOlade Iänderna köpa bort viki ngarna mOI direkt betalning. ke n. Som orsak tili över- Nordborna seglade frän befolkningen nämne r plats tili plats och sålde lokal Bröndsted "det i Norden fred. skriver förfanaren . va nliga syste met med f1e re Alla vikingar var naturhustrur", och därav följande ligtvis inte lika. Ett hade de barnrikedom . Nordbon satte dock gemensamt: " Kraft e n ä ra i att ha mänga söne r. och beslutsamhet , som gjorGenom den rådande regeln de deras tid tili Norde ns att endast den ä ldsta sonen största", skri ve r Bröndsted . ä rvde fadern blev det ett Författaren Johannes överskott av "Iöst folk" .

Bröndsted stöder sig isin På tai om orsakerna tili bok , " Vikingarna hemma vikingatågen, får man inte och i härnad", pä ett rikhalglömma de a ndliga egenska- tigt källmaterial. Fö rteckperna, de nordiska folkens ning över den Iitteratur som inställning tili live t. Man ta- han använt sig av upptar åtla r om stoltheten , gläd jen ta sidor, mest a rkeologiskt över bragder, begäret efte r me n även sprä kli gt och hisstrid och ära, ravlystnaden toriskt. Detta som e n antyoch dödsföraktet. dan om att författaren satt De inledande vikingatå- sig grundligt in i det ämne gen har regelrätt kallats som han behandlar. plundringstäg. Men i slutet av 900-talet ändrades tak tiMartin Sandvik han vara den drivande orsa-

A1dreliv Margit FredelI har mänga fräscha synpunkter: " 1 en frisk åldring lever barnet, ynglingen, mannen och gubben alla kvar i samma individ. och han ha r mera gemensamt med sina barnbarn och kanske yngre vänner med samma intressen som han själv. än med den frä mma nde gamlingen som psykologen viII "bunta ihop och slå ihjäl" honom med .

Leo von Mart e n s undrar vad som gör pensio nstiden sä god? Han konstaterar i likhet med f1era andra skribenter. att man inte måste göra sädant som bär emot.

Man är fri. Och sä länge

man strävar tili a tt ytte rligare utvecklas hä lls man ung.

Ruth Sandvik . har klara t svåra livskriser på ett klokt sätt : "Om du känner dig nere , gör då någo nting för att hjälpa någon an nan" .

Tallqvists - I He llen mängsidiga och inspirerande inlägg fäste jag mig vid dessa ord : "Om jag en gäng komme r att behöva me ra hjälp och stöd än vad jag behöver idag, fär jag då försöka minnas att jag kanske fyller en annan människas behov av att behövas. Alla behöver vi behövas, ocksä pä gamla dar. Författaren Benedict Zilli ac u s ("skrapabullan" född -21, som han själv uttryck te det). tyck te att pensioneringen inte en dugg har försämrat livskva li-

Vägar att vandra Lagom tili ä rkebiskop John Vikströms 60-ärsdag ulkom biografin över honom skriven av Stig Kankkonen. Bokens titel Väga r att vandra äterger pä ett förtjänstfullt sätt John Vikströms väg genom den kyrkliga hierarkin frän stiftspräst tili ärkebiskop. Förutom de kronologiska skeendena ger boken en utmärkt bild av John Vikströms syn pä kyrkan och samhälle t.

"Stackars man" var ärkebiskopens reaktion dä för{attaren meddelade honom att han åtagit sig uppgiften att pä Schildts initiativ sammanställa biografin. D etta uttryck äte rspeglar John Vikströms syn på sig själv och sin gärning inom kyrkan . Som ung stiftspräs t e ngagerade sig John Vikström kraftigt i de socialetiska [rägo rna , vilket innebar kontak ter med industrin , arbetsgivarna samt a rbetstagarna och deras o rganisationer i Borgä stift. Som läromästare och medarbetare hade han direktorn för Församlingsförbundet Runar Backma n. Enligt biografins {örfattare ledde de ursprungliga socialetiska och tvärsnittskonfere nserna tili e tt stort intresse bland höjdarna i arbetsmarknadso rganisationerna och i och med della intresse spred sig ryktet om John Vikström som ringar i vattnet , vilket måhända hade sin betydelse för hans fortsalla karriär.

Det socialpolitiska intresset hade inte enbart positiva följde r. Särskilt i Österbotte n upplevdes detta som e n avsteg [rån en prästs kall tili va rs uppgift hör att predika Guds ord som talar om frälsning, medan det socialetiskaengagemanget gäller vä rldsliga frägor.

Detta ovan re late rade eni gagemang äterspeglar mänga stycke n John Vikströms syn på kyrkan och dess uppgift i samhället. Enligt hans uppfattning mäste kyrkan i allt större utsträcknin g vara e n säljande organisation, annars är den snart ett ämbe tsverk dit man kommer när man skall gifta sig eiler dö. Detta ställer kyrkan inför nya utmaningar såväl när det gäller det inomkyrkliga som ky rkans inställning tili angelägna samhä llsfrägor. Detta synsätt har präglat John Vikströms hela ve rksa mhet.

Säsom biskop i Borgä slift fick John Vikström vara med om att efter bästa förmäga klara UI ett f1e rtal kontrave rser. Biografin ger de n uppfattningen att Borgä stift är ett särskilt "bräkigt" stift.

Enligt ärkebiskopen är ärkestiftet betydligt lugnare.

De besvärligheter som John Vikström under sin tid som biskop i det svenska stifte t fick reda ut gällde allt frän hans idrottsliga intresse tili etiska och re ligiösa konflikter. Be tecknande för John Vikström är det sätt pä vilket han klarade ut dessa.

Det förefaller uppenbart att han har samma inställning som hans far hade dä han i sina samhällsengagemang räkade ut för konfli kte r som hade gjort e n annan f1y förbannad , men som för honom endast ut!öste reaktionen: "D et här är verkligen besvärligt". I stället för att klara av dessa ko nfli kter genom att ryta tili och slä näve n i bordet - som mängen gärna hade sett skulle ske - föredrog John Vikström att klara av dessa problem med övertygande a rgumentering.

En för kyrkan stor fråga var kvinnoprästfrågan . Denna ställde J ohn Vikströms argumenteringskonsl pä svåra prov . För honom var och är fdgan om kvinnoprästeJ vid sidan om det religiösa framför allt en jämlikhet. [räga. Som känt ledde aktionen inte minst tack vare John Vikström tili att prästämbetet öppnades för kvinnorna.

E tt bevis om något när det gäller den uppskattning John Vikström fått sig tili del pä gru nd av sin verksamhet och sina äsikter är att han som finlandssvensk biskop enhälligt valdes tili ärkebiskop. Detta berodde pä att han upplevdes som den moderna kyrkans moderna biskop med förmåga att skapa ny tt utan att bryta med traditionen .

Biografin ger som sagt en god bild av ärkebiskop John Vikström och hans syn på samhä llet och de kristna li vsvärdena.

teten. ären efter det egentliga arbe tslive ts slut har i mAnga avsee nden te tt sig som de rikaste.

De n negativa synen pä äldrandet är förhärskande , speciell t bland unga och medelälders personer. Därfö r ville jag ge slu treplike n ät Margit FredelI : J ag säg nylige n en italiensk film , " La familia" av Ettore Scuola, den i mitt tyc ke frä mste nu levande filmregissören . Man fick dä r följ a hu vudperso-

nen frän födse l och dop tili hans 80-ärs födelsedag , firad i den växande släk tens sköte. Hans slutreplik va ro " SA skönt som nu har det aldrig varit:"

Ragnar Hansson

VÄGAR AlT VANDRA. Biografi över ärkeblskop John Vikström Förfaltare SlIg Kankkonen Holger Schildts (örlag

Boken Äldreliv fi nns att köpa på Folkhä lsan och i Akademiska Bokhandeln , den kostar 40 mk .

Lolli

6

Pensionärer samlades på Lärkkulla tili kuIturdag med mycket musik Årets - 1991 å rs - kulturdag har gått tili historien .

Den hölls denhär gången på Lä rkkulla i Karis där omkring 200 pensionärer hade samlats för att tillsammans tillbringa en eftermiddag i kulturens - musikens teeken .

Eftersom underteeknad hade etl finger med i arra ngemangen ska jag underlåta atl bedöma hur de genomfördes. Men det tilllå ts säke rt att jag helt kort berättar vad som utspann sig under kulturdagen den 30 Karis-pensionärernas sångkör under ledning av Jonatoktober. han Lutz uppträdde under kulturdagen.

Enligt traditionen sam lades deltagarna först i kyrkan - S:ta Katarina kyrka - där prosten Birger Selroo s i ett koneentrat berättade om kyrkan. Han höll oekså en kort a ndakt.

kyrkan medverkade sångaren Caj Ehrstedt som ackompanjerad av Olav Söderström sjöng några så nger.

Efter e n smaklig lunch på Lärkkulla förflyttade sig deltagarna tili kursgårdens auditorium där festprogrammet småningom tog vid.

Karisnejdens musikskola hade

sänt

violinisterna

Christine Romb erg och Eva Söderström tili festen iör att underhälla publiken.

Efter deras framträdande hälsades deltagarna i kulturdagen välkomna tili Karis av Gurli Nurmi. Hon framEn del av publiken vUl kulturdagen på Lärkkulla i Karis. höll att Karis redan för myeket länge sedan passerat pensionsåldersstreeket. Men frän musikskolan leddes av ler sig med egen sångkör.

Den framträdde för pusade att Karis i dag är en liv- Päivi Anisimova , lärare bliken under ledning av diriviolinspel vid skolan . lig centralort i Västnyland. gente n Jonathan L u t z.

Vid Lärkkulla verkar en Festtal Mera musik musiklinje under ledning av om kullur Efter hälsningsorden inOlav Söderström. En av eleStadsstyrelsens ordförantogs podiet av gitarristerna de , med.lic. Ralf Backman verna. violinisten Ina La aJan Sundström och Mats höll festtalet under kultur- s io . spelade sä att publiken Holm s tröm som visade dagen. Talet ingår här invid . satt helt fängslad. Hon vad gitarrmusik kan vara . aekompanjerades av Olav Christian W a ll s gjorde reSöderström på flygel.

Karis-pensionärer klam för dragspelsmusik och har egen sångkör visade att den kan vara anForts. pII sido 19 nat än dansmusik. Eleverna Pensionärerna i Karis hål-

Kulturaspekter baltiska oeh östliga staterna oeh man kommer att i vårt land ta emot ett antal flyktingar.

Hur kommer Finland och Svenskfinland att se ut efter det här? Kommer vär egen profiI att kunna bevaras eiFrån Mozarts elyseiska ler kommer vi atl sugas med höjder är steget mycket i en stor smältdegel med utlångt tili dagens finländska präglad likriktning oeh vii sekulturvärld oeh kulturvar- kommen identitet? dag. Begreppet kultur är nåDet är populärt att tala gonting betydligt större än om hotbilder. Den hä r hotenbart de sköna konsterna. bilden tror jag att inte komBetydelsen av det ursprung- mer att förverkligas av flera liga latinska ordet kultur är olika orsaker. Det finns od ling. Mera vidsträckt in- nämligen - oeh ko mmer allnebär kultur alla de mänsk- tid att finnas skillnader melliga verksamheter, samt lan olika människor oeh o liandliga och materiella resul- ka människogruppe r. De tat av dessa verksamheter här skillnaderna kan ingen som förs vidare tili kom- makt i väriden utplåna . Förmande generationer. Med klaringen tili det är naturens en sådan definition är kultur outgrundligt visa sätt att arverkligen en ingrediens att beta. Hur stora skillnaderna mellan olika regioners mänräkna med i vårt dagliga liv. niskor ä r belyses bäst med följande lilla exempel.

Jag förde ett sam tai med Vån land har i långa tider en äldre dam om livets stora Damen i fråga var frägor. haft e n speciell kullUrell position : dels är vi ett gräns- född i Österbotten men haland mellan öst och väst , de bott hela sitl vuxna liv i dels ha r vi två kulturkretsar Västnyland. Hon konstatesom utvecklats och frodats rade att allting nog skulle ha jämsides: nämligen den fins- blivit så bra om hon inte haka och den finlandssvenska. de gift sig med e n utlänning.

Den finlandssvenska kultu- Hennes man var nämligen rella debatten ä r inte speci- Karisbo. Tror vi däremot att ellt livlig just nuo ) budgetti- det kulturella nuläget skall der på statligt och kommu- bevaras oförä ndrat , och o m nalt håll brukar visserligen vi betraktar detta som efterdiskussionema slå ut i blom strävansvärt , har vi e n hotför en tid. Egentligen är det bild av stora mått. ganska sorgligt atl de ekonomiska omstä ndigheterna mycket långt är helt förhärKulturlivet ä r inte stillaskande i vån samhälle. Ä ven om vi i många ärs tid stäende och oföränderligt har taiat om en kraftig sam- utan en förnyelseprocess hällsförnyelse oeh stora som fo rtlever och suger upp strukturella omvandlingar , nya intryck . Faran med det ser det ut sam om vi under hä r är att utvecklingen skall nittiotalet kommer att erfara ske så snabbt att bekanta stora omvälvningar i det fin- vä rden tappas bort, så att ländska samhället. man inte hittar sin björk oeh Diskussionerna om inträ- sin stjärna. de i den europeiska gemenfinns emellertid Det skapen är myeket långt hun- mänga stabila oeh e ndast na, öppenhet och frihet har längsamt föränderliga tyngddominerat utvecklingen i de punkter i värt samhälle, som med namnet Mozart - om inte för musikens skull så kanske för de chokladaskar som hittas i kiosker runt om i värIden .

Med.lic. Ralf Backman /ilIade om kuUuren ur oliluz perspekJiv vUl samlingen på Lärkkulla.

I

'

På en kulturdag hösten 1991 , i synnerhet på en dag med ett så utpräglat musikaliskt inslag som den här är det otänkbart att förbigå en av världsmusikens stora hågkomster detta år, nämligen tvåhundraårsminnet av Wolfgang Amadeus Mozarts död , som infaller den 5 december 1991. Mozart-minnet har celebrerats överallt i värIden och speciellt i Wien med minneskonserter, nya skivinspelningar och fullständiga uppföranden av Mozarts alla operor.

Mozarts liv kan betraktas som en våldsam berg- oeh dalbana från starten som uppburet musikaliskt underbarn tili de sista åren i om inte bortglömdhet så åtmi nstone fattigdom . Mozart begravdes i en okänd fattiggray utanför Wien och inte ens hans unga hustru Iyekades någonsin få reda på hans gravplats. Mozarts samtida uppskatlade mycket de tidigare kompositionerna , medan de sen aste verken har beskrivits som komplicerade med vild kraft och våldsam Iidelse. Senare kompositörer har i hög grad påverkats av det geniala i Mozarts musik, oeh hans operor har var på sitt sätt öppnat nya vägar i operelitteraturen . Knappast någon i dag har undgått bekantskap

utgör en ryggrad nä r nya vindar blåser. En sådan fast punkt är religionen som genom tiderna har varit en kulturfaktor av stora mätI. Religione n utgör ett av de mä nskliga grundbehoven och är därför en stark fa ktor i samhället.

De andliga och materiella värderingarna hos människorna grundläggs i barndomeno Det man vänjer sig vid och lär sig som barn sitter förankrat lä ngt in i vuxenväriden.

Kärnpunkter i människans kulturutveckling är därför familjen och skolan. Alla åtgärder i samhället som stöder oeh stärker ett gott familjeliv är kulturinsatser av rang. Familjen är den referensram man

ätervänder tili i alla livets skeden , framfö rallt kanske i krissituationer. Den utveckling som bidragit !iII atl fördjupa klyftoma mella n generationer är inte bra. Kulturens röda träd brister mycket lätt och kan vara svär att hitta pä nytl .

Skolans roll som kulturfostrare är obestridlig. Den gamla folkskolan och dess lärare hade en central roll i kulturlivet, i synnerhet på mindre orter. 1 undervisningen ingick nyttiga kunskaper på de flesta områden; hembygdskunskap, traditioner kring olika högtider, musik och litteratur.

Det är att hoppas atl den moderna grundskolan kar, axla folkskolmanteln på ett förtjänstfullt sätt.

Aningen bekymrad kan man kanske vara över att dagens tonåringar syns Iyckligt omedvetna om sambandet mellan Runebe rg och Fänrik Stål, och Topelius, Fältskärn ocb sagoma halkar man bara förbi , äve nom Topelius borde innehålla

rikligt med bamvänliga ingredienser. Visserligen är vardera exemplen frän en tid , dä nationella och pat riotiska tankegängar var mycket starka. Sådana värderingar anses idag inte riktig rumsrena mera. lngalunda skall dagens ungdom matas med förlegade tankegångar, me n en historisk bakgrund behövs för att ge djup i kunskaperna oeh sällskap ät Mumintrollen .

Pe rspektiv på den egna kulturen ger ocksä kunskap om a ndra kulturer - korvstoppningsmetodiken vare dagens skola främmande och bör ersättas med förmåga tili analys oeh kritiskt tänkande.

Frän den egna skoltiden minns jag att undervisningen i finskt kulturliv var ganska begränsad. Gärna skulle man ha gjort en djupd ykning i den finska tankevärlden istället för att lära sig etl otal mer och mindre användbara böjningsformer pä finska ord.

Musiken och bildkonsten är ganska smä ämnen i grundskolundervisningen och kunde kanske utökas.

Här må det vara tillätet med en liten reklamsnutt: i Karis verkar bäde en privat konst- och en privat musikskola för bam . Faktum är att finlandssvenskan inte bevaras genom isoleringo Större helheter och kunskap om dessa ger vår världsbild skarpare konturer och mera nyanser.

) tider av stor materiell knapphet finns det risker för att bevakningen av minoritetens intressen blir Iidande.

För de kommunala verksamheterna kommer ett ny tt statsbidragssystem att tas i bruk. 1 stället för proeentuella bidrag för vissa verksamheter fär kommunema en klumpsumma att fördela enligt eget övervägande.

Motiveringen är att verksamheter som verkligen behövs skall utvecklas i stället för att syssla med enbart sAdan! som ger statspengar.

Förhoppningsvis är de statliga myndigheterna medvetna om att det är lä nge sedan kommunerna haft råd att investera utan att ta hänsyn tili faktiska behov.

Statsbidragsreformen är fylld av frägetecken för de tväspråkiga kommunerna.

Framför allt har bibliotekens roll diskuterats. Reformen borde inte fä leda tili att bibliotekens roll som kullurfostrare försvinner med deletära följder för kvalitetsaspektet.

Skolans och familjens roll som kulturfostrare har nämnts. Alla svenska sammankomster har betydelse för den finlandssvenska kulture n. Om den ekonomiska nöden blir stor kommer alternaliva modeller att behövas och sannolikt också at! uppstä. Många kulturbevarande frägor idag är inställningsfrågor.

En viss spräkförbistring räder mellan olika experter, sä att socialvårdens människor och administrativa ledare talar förbi varandra för att nämna ett exempel. Det här skall väl inte vara et! oöverkomligt problem i dessa integrationens tider. En liten detalj som är mycket visning är att spontant kunna visa uppskattning, men det här får vi väl lära oss ocksä när det är fräga om kultur.

Hurudan framtiden än blir, blir den knappast ointressant och långtråkig. 1 den i år 60 år gamla Modersmålets sång finns en bra slo· gan: du sköna sång vårt bästa arv frän tidevarv tili tide· varv .

För visst har vi ett pund att förvalta och ge vidare alIa devalveringshot tili trotS.

Indexskatt tolereras men inte hvc-avgift Är dagens pensionärer beredda att ta på sig sin andel rar all hjälpa Finland ut ur den ekonomiska krisen? Svaret är ja, om mao beaktar stämningar och synpunkter som kom fram vid det seminarium kring aktueJla frågor

sam Svenska pensionärsförbundet ordnade i Vasa i mitten av november.

Men uppenbara orättvisor bör påtalas, förbund et bör dessutom ställa krav på an de största skevhe te rna i systemet korrigeras , framgick det av diskussionerna.

Seminariet hölls i Iycklig omedve tenhet om regeringens devalveringsbeslut , som fattades följande dag. Det är därför möjligt att en hei de l av det som framkom i

anföranden och diskussioner vid det här laget känns förlegat.

Tre sakkunniga inledare gav underlag för åsiktsutbyte.

Riksdagsman Håka n N o rdm a n påpekade att Finland ligger på medelnivå i fråga om socialskydd inom EG-blocket och att det enligt social- och hälsovårdsministeriets noggranna framtidsanalys inte finns anledning tili panikbromsning.

Indexskatten, som skulle ge utslag på pensioner över 3.500 mark per månad , är klart an föredra framom en helt utebliven indexförhöjning år 1992, tyckte Nordman . Däremot motsatte han sig hvc-avgift för ett fåtal

kommuninvAnare

"på för-

sök" medan det stora nertalet skulle slippa avgiften .

Det orättvisa i att kommuner ska ha olika system påtalades ocksä skarpt av diskussionsde ltagarna . Om det ska bli hvc-avgift ska den genomföras samtidigt överallt , menade mao .

Inga röster höjdes mot den planerade indexskanen .

Höj små pensioner

Sektionschef Bjarne Sun d från folkpensionsbyrån i Vasa kunde med siffror och diagram åskådliggöTa dagens situation inom pensionärskären. Han gav åtskilliga förslag tili hur pensionssystemet kunde utvecklas så att kakan räcke r tili åt

Riksdagsman Håkan Nordman är personligen emot all en avgift införs för besök på hälsoeentralerna. Avgiften kommer att illverka negativt på folkhälsan , trodde han. Österbottniske omblldsmanllen Per Thomasfolk oeh omvaldeförblllldsordförallden Levi KlåvlIs lyssnar intensivt. alla också i framtide n.

Höjd pensionsålder var det centrala budskapet i Sunds receptlista .

I dage ns läge finns nera gy nnade grupper med lägre pensionsålde r än de t stora nertalet. 65 år vore en bra gräns, när vi väl kommit

ifrån det onormala med att pensionera folk som ännu inte fyllt 60, tyckte Sund.

Något tveksamt nämnde han 67, med hänvisning tili an folk lever längre nu än förr och dessutom lever ett friskare och ak tivare liv .

Eftersom folkpensionärem as skara oavbrutet mins-

kar då alI! fl era blir a rbetspensionärer , frigörs resurser

från de tilläggs- och stöddelar som inte mera kommer i fräga. Enligt Bjarne Sund vo re det en ganska enkel match att anvä nda de pengarna för att späda på de lägs ta arbetspensionerna så att de skulle komma upp tili hyfsad nivå. Som bekant är det mest kvinnor som uppbä r de verkligt låga arbetspensionerna eftersom kvin-

nor i snitt har kortare tid i arbetslivet bakom sig.

Mera hemvård Socialsekreterare Margita Lukkarin e n frän Karleby talade va rmt för utökad öppenvård av gamla, någo t som både pensionärer och En generell höjning av pensionsåldern med tre år sklllle ge oss 160.000 färre pensionärer på samma tid. Resllrserna samhällsekonomin skulle må som frigörs kllnde användas tili all förbättra pensionen för de 150.000 kvinnor som nll lyfter IInder 2.000 mark i bättre avo månaden, fiek höstmötesdeltagarna i Vasa veta. I förgrllllden diskllssionsinledarna Margita Lllkkarinen oeh Håkan Hon uttalade skarp kritik mot kommunala beslutsfallaNordman.

Foto: Mikael Herrgård

Sammanträde en företeelse på gott och ont Sam pensionär möter mao

då och då frågan : Hur är det an vara pensionär? Jag brukar svara: färre sammanträ-

den och nera begravningar.

Många av oss har säkert under gångna år suttit alldeles tillräckligt på sammanträden . Ja förvisso sitter man .

D.v.s . intar den mest ohälsosamma ställning som människoslä ktet har accepterat.

Men sammanträden behövs, också om man ä rligt måste tillstå att de utgör en företeelse på gott och ont.

I värt oerhört föreningsrika och byråkratiserade samhälle sammanträder vi ofta.

Visserligen i olika sammansättningar. Sammanträden hålls på många olika nivåer.

Föreningsstyrelser sam las kanske kring kaffebordet i

et! hem eiler i en klubblokaI. Organisationerna , och de är många , har ofta särskilda sammanträdesrum .

Motsvarande lokaliteter står också tili buds inom kommuner, församlingar och ämbetsverk.

Sammanträdessittandet är så utbrett , an jag ibland

och protester utgör en rikedom i samh älIsIivet. Om de undertrycks, skapas frustration . De sen aste åren har visat, att diktature rna inte står pall , när trycket från de djupa leden blir tillräckligt starkt. Det ä r en välkänd sanning, att trädets krona inte kan klara sig utan röt-

undrar, om inte en star del

terna .

av vårt folk tillbringar en betydande del av sin arbetstid och fritid på sammanträden. Eiler förbe reder"ig för

Det finns sammanträden av olika art. Korta och långa, formella och familjära. Ibland förefaller det som om styrelsen ba ra skulle tjäna som en gummistämpel.

De egentliga beslute n är alla redan fattade inom en trängre krets e iler på en högre nivå.

Andan vid ett sammanträde är viktig. 1 en trivsam och öppen atmosfär fattas det

sammanträden.

1 ett fritt och demokratiskt land bör så många som möjligt få vara med i beslutsprocessen . Mä nniskor fungerar i allmänhet bättre, om de får vara med och uttorma besluten samt ta ansvar för dem . Särmeningar

ofta kloka beslut. Ordförandens roll är viktig.

Jag minns att biskop Max von Bonsdorff, som utåt uppträdde som en allvarlig och vördnadsbjudande biskop av den gamla stammen , ofta inledningsvis berättade e n humoristisk historia, då Församlingsförbundets styre lse sammanträdde. Med Runar Backman vid hans sida som föredraga nde blev stämningen ännu muntrare.

Ordföranden ska hålla i trådarna . Jag minns e n ordförande , sam sedan man väl

kommit i gång, ilade tili nä rmaste te lefon. Som viceordförande i den fö rövrigt fins kspråkiga styre lsen måste jag då och då rycka in heI! oförberedd. Tur för mig a tt jag i styrelsen hade vä nner, som e fter e n blinkning från mig kunde formule ra förslag tili beslut på e n utomordentligt god finska.

Några gånger har jag varit

ledamot i kommitteer, där besluten tillkommit erter svett och möda i kompromissens tecken . Då har det törefallit orättvist , när ledamöter som skolkat från många sammanträden plötsligt har infunnit sig och försökt riva upp besluten. Är man tvun gen att vara borta,

ska man inte försöka ta del i diskussionerna . De t lärde jag mig våren 1968. Frå n fjärran ort (på en tjänsteresa) sände jag e tt telegram tili folktingssessionen. Ordförande jurisprof. Bo Palmgren vägrade att läsa upp telegrammet. Me n en påpasslig journalist fick tag på texten och publicerade den .

En statlig utredning sammanträdde flitigt i H elsingfors utan a tt nå fram tili beslut. Men vi reste tili Heinola, badade bastu och sjöng oss samma n. Därefter fan n vi ganska lätt en farbar väg tili beslute n. Av sekreterare

re som gripits av sparpsykos och glömt att kommuneroas primära uppgirt är att tillhandahålla service.

- Man kan inte spara bort dem som behöver social- och hälsovård , sa Margita Lukkarinen.

Enligt hennes åsikt borde omsorgen få kosta, också i nuläget när man bör gå in för utökad och förbällrad Institution.roa hemvård. blir aldrig överflödiga men de ska heller inte tjäna som skrytobjekt för kommunalpolitikerna, sade hon .

Den utökade öppna vården bör också mera än hittills ta ibruk frivilliga krafter och anhörigas insatser. Men äve n detta är åtgärder som bör få kosta, ingen ska känna sig utnyttjad.

Det konsta terades i diskussionen att politiker är sorgligt ointresserade av pensionärer, enkanne rligen

folkpensionärer. Enda utvägen tili ökat innytande ä r att utnyttja de politiska kanalerna .

- StälJ upp aktiva pensionärer tili kommunalvalet nästa höst , uppmanade förbundsordförande Levi K1åvus.

Anita Svensson

minns jag några effektiva sådana: Jaakko Itälä i skolreformkommissio ne n och Ragna r Mannil i kommissionen för svenskspråk ig lärarutbildning. 1 den förra satt L. Arvi , P. Poijärvi som ordförande, i den senare Gösta Cavonius. Arbetet gick rask t och beslutsamt framåt , heI! i min smak.

Men tobaksrökningen i Poijärvikommissionen var näs-

tan outhärdlig. 1 det avseendet har påtagliga förbättringar ägt rum . Numera tvingas man inte an bli passiv rökare vid sammanträ-

den .

I lärarförb undets arbe tsutskott och styrelse drog sammant rädena ut på tiden.

Vid AU-mötena gjorde jag e n dygd av nödvändigheten och ögnade - med saxen i hand - igenom den fi nlandssvenska tidnings pressen. Ett styrelsemöte i Vasa Forts. på sid 19

8

PENSIONSFRAGAN

Visst bUr det indexjustering . ..

Ali pensionärerna skulle bli utan årsskift ets indexjustering väckte inte den folkstonn undertecknad hade väntat sig . Vissa protester hördes doek. Protesterna var synbarligen tillräckliga för all få politikerna an göra en gest: Det blir indexjusteringar - de minsta under de senaste tjugo åren - men istället inför man en ny indexskall . Resultatet ko mmer all bli plus-minus-noll för de nesta , kanske rentav minus för en och annan.

Den vackra tanken bakom förslaget om den nya indexskatten för pensionärer är all de som har enbart folkpension eiler myc ket låg arbetspension inte skall drabbas .

Inkomstgränsen torde gå vid arbetspension om ca 3.700 mk brullo per månad. Samtidigt stiger pri-

serna. Någon minnesgod läsare kanske erinrar sig all folkpensionerna, som i princip är bundna tili levnadskonstadsindex , änn u fö r tio år sedan höjdes upp tili fe m-sex gånger per år beroende på kostnadsutvecklingen . Justeringen skulle ske varje gång levnadsko nstnaderna stigit med tre procent. Så ändrades systemet: Fö rst blev det två justeri ngar per år vid helårs- och halvårsskifte. Sedan gick man änn u ett steg längre och det blev en enda justering, samtidigt med arbetspensionsjusteri ngen varje årsskifte. Nu blir det knappt det pga den nya skatte n. I siffror skall årsskiftets indexförhöjning bli 3,1 procent (5 ,6 procent senaste år) fö r folkpensionen och 5,4 proeent (7 ,5) för arbe tspensionernas del. Nu återstår det all se hur den nya skatten naggar det som fi nns

Pensionär modell 1976

"

l'

" v

Så här på li te äldre dar stående där med en extra har man (jag) börjat märka ring på fi ngret. Handtaget, all det sker en hei del besyn- läs skrället, har brustit och nerligheter inom hemmets burken är så sluten som aldväggar eiler inom dess han- rig förr. Och då är det bara kar och störar som man sä- att ta tili den gamla hederliger i Grönköping. Tag Lex . ga konservöppnaren. När vår taklampa i vardags- man har svuri t fä rdigt över rummet. Den beter sig. Oeh allehanda nymodiga och på eli ganska besynnerligt onödiga finesser. En sak för sig är att dessa märkvärdiga sätt .

Den är snygg men inte grejer uppenbarligen bara är prålig med fem Ijuspunkter. avsedda för stora sta rka ka rVi lade snart märke tili all lar och kvinnor. Lite skröplamporna brann slut med ett liga äldre har ingen gläd je par daga rs intervaller. De av dessa påfund .

Ytterligare en sak som jag slocknade en oeh en, medsols. Tili att börj a med . Men litet har und rat över är de häromveckan började de datumstämplar som fin ns på brinna slut motsols tili vår färdigpackad föda i charkuförundran och vårt damfa ll- teriväg. Ofta står där när vada funderande . TiIIs ett Ijus- ra n är förpackad och datum huvud kom tili slutsatsen att fö r sista försäljningsdag. det naturligtvis berodde på Vad jag efterlyser är besked att vi har växelström. Så om sista fö rtäringsdagen. En lampornas andar ville up- sMan angivelse skulle kunpenbarligen ha lite omväx- na hålla allehanda " magaling och ansåg all de måste plågor" på avstånd. Nu tar följa med strömmen så all man d.v.s. jag i regel det säga. säkra före det osäkra och låMen man köper ju hem ter korven eiler skinkan etc. annat också. Tili exempel åka i roskisen med mycke t matva ror. Mycket fardig- kort varsel. paekat eiler som konserver.

Jaha, så har vi snart jul Och då är det ofta dags för igen eiler jule som många nya märkvä rdigheter. Tag annonsörer och festarrangöt.ex . en burk ärtsoppa, eiler rer av någon anledni ng tycks sill och anjovisburka r. De är gilla. Det är julegran och junu ofta försedda med en rik- leljus och jule jag vet inte tigt egen och privat burk- vad. Egentligen är det bara i öppnare . Ibland med anvis- dikt och sång som jule "smaningar om "ali hur skall man kar" bätt re än jul. Men det begå" fö r att öppna dosan. är ju fö r rytmens skull och Den är försedd med "hand- inte, hoppas jag, för att diktag i rygge n" så att det är tarna är så förtjusta i det där bara all träda ett fi nger i en jule. Just för rytmens skull grunka på locket och sedan måste Heidenstarn skriva vicka litet hit och di t och så "fall julesnö och susi Ijusa står burken vidöppen fö r vi- mo", men jag tror inte att dare åtgärder. Men i nio fall han i samtai talade om juleav tio blir åtminstone jag snö. Det är visst bara jule-

kva r i ka nten. För all nämna eli par av de nya beloppen, så stiger folkpensionens basdel från 412 tili 425 mk per månad nästa år. Höjning 13 mk. Fronttillägget stiger med sju mark från 199 tili 206 mk. För det kan man i bäs ta fall köpa eli kilo strömming på torget. En limpa är dyrare än så.

Kanske vi äntligen skulle vara mogna för en enklare och billigare jul. De nesta av oss som kommit upp i stadgad ålder behöver inte en massa nya kä rl och dyra hushållsapparater. De böck.er vi viii ha köper vi själva eiler låna r på biblioteket denna helt fantastiska kom-

munala service!

Istället fö r dyra statusleksaker tili barn barnen ka n mor- och fa rfö räldrar Lex . erbjuda sig all ta hand om barnbarnen någo t veckoslut.

Kanske bjuda på bio eiler teater, så barnens föräldrar får en välbehövlig andhämtningspaus. Det behöver inte alltid vara det senaste , dyraste och finaste märkesplagget eiler leksaken. Det ka n lika bra vara en stunds sam varo och ka nske eli sam tai om förr och nu . Nog så behövligt i dataåldern .

Ebba Jakobsson

Något om aneurysm Av förekommen anledning beslöt jag mig för an i dag behandla ett för lekmannen refati vt okänt begrepp inom den medicinska vokabulären, nämligen aneurysm vilket betyder pulsåderbråck. Det är med andra ord fråga om en utbuktning, en säekfo nnig eiler cylinderfonnad utbuktning av pulsåderns vägg.

Med pulsådern menas i det här fallet hela det arteriella blodkärlsnätet i vår kropp.

Det är dock inte bio II de arteriella kärlen som har utbuktningar av blodkä rlsväggen. Det fö rekommer också inom vensystemet i kroppen t.ex. det som vi kallar åderbråc k i våra nedre extreteter och variceer i stolgångsvenerna , det viii säga hemorrojder.

Första gången jag konfronterades med eli ao rtaaneurysm , var under stu-

dietiden på ett sjukhus vid en föreläsning. Docenten som fö reläste , tog in , framför audi to riet av kandidater , en patient som hade ett aorta-aneurysm, vilket utbuktade ao rtaväggen strax under aortabåge n oeh tryckte på luftstrupens vägg. Vid varje hjärtslag slog utbuktningen mot luftstrupen , vilkens vägg, på grund av den ständiga retningen blev tunnare och tunnare . - Patienten fick plötsligt en hostattack , vid viiken väggen tili luftstrupen brast samtidigt som den blåsfo rmiga utbuktningen på aortan sprack. En massiv blodstörtning ändade patientens liv på några sekunder, utan all några som helst hjälpåtgärder kunde vidtagas.

Senare , under både vinterkriget oeh fortsättningskriget hade jag många tillfällen att se olika slag av aneurysmer. De kunde förekomma i olika delar av kroppen oeh de var i allmänhet förorsakade av bombsplitter som hade skadat något mindre blodkärl. Liknande företeelser kan förekomma som en följd av förkalkningar i kärlväggarna, i samband med innammatoriska processer i blodkärlens yttre bindvävslager.

I läroböcker från min stud ietid sägs ganska kategoriskt att aorta-a neurysmen framför allt förorsakas av

syfilis och förkalkade artärer. Det är inte endast i 30rtabågen och dess fortsättning tili mellangärdet .som dessa aneurysmer kan förekomma, utan också i bukaortan, aorta abdominalis och i den s.k. mellersta hjärnart ären, arteria cerebri

media.

Dessa sistnämnda aneurysmer i buken och i hjäman har under senaste år, ja man ka n säga under 80- oeh 90-talet rönt berälligat intresse. 1989 skriver Bergqvist och Bengtsson i Läkartidningen: "Ökat antal patienter dör av bukaortaaneurysm. Ökad diagnostisk skärpa krävs." Detta , två bland nere tiotal författare.

Men så tidigt som 1977 publicerades en artikel av elifton om aorta- aneurysma

som förekom i buken hos tre bröder. Della är den första artikeln där det klart framkom all man vid fall av bukaorta-aneurys m bör tänka på en nedärvd företeelse, som en viktig etiologisk fakto r.

Under senaste år har flere liknande artiklar om bukaorta-aneurysm sell dagens ljus. En undersökning bland dem utfördes i Sverige , vid vilken en enkät utsändes tili 89 aneurysmapatienter , vilka hade blivit opererade , och av deras nära släktingar hade hos 16 styeken kunnat påvisas aneurysmer. Samma förfallarteam hade fem år senare gjort ultraljudsundersökningar på 32"ane urysmac

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor mit tili resultatet all också dessa är ärftligt betingade, inom ett nertal familjer. Vid fall av rupturerade hjärnaneurysm dör ea 40 % vid den första blödningen, en fj ärdedel dör vanligen under det första dygnet oeh hälften av fall som blivit i livet efter hjärnblödningen får i allmänhet senare svåra neurQ-

logiska symptom .

Kontusaari , Tromp och Kuivaniemi publicerade 1990 en undersökning där de kunde påvisa att den ovan nämnda gen-defekten är mutation, d.v.s. en förändring av en bas i DNAkedj an och de utvecklade en metod vid vii ken man ur en tesked saliv av fö rsökspersonen kan framställa den aktuella defekta genen som visar att ett aorta-aneurysm förefinn s eiler synbarligen häller på att utveeklas hos den undersökta personen. På della sätt kan man följ a med de personer sam hae den omta-

lade genen, framförallt geneU

patiente rs systrar och brö -

om regelbundna årliga un-

der , vilka sammanlagt var 87 personer. Hos 29 % av pojkarna och 6 % av nickorna kunde aortautvidgningar påvisas.

Så sent som i år publicerades i American Journai of Hum . Genet, av Majumderin , St.Jean och Ferrell en undersökning vilka framställde fråga n: är aortaaneurysm en ärftlig sjukdom? Undersökningen omfattade 91 familjer, och resultatet var att orsaken tili aneurysm i bukaortan är en defekt gen och att andra riskfaktorer inte har någon betydelse, såsom t.ex. tobaksrökning, högt blodtryck och arterioseleros.

Flere fö rfattare har oekså publicerat undersökningar av hjärn-aneurysm och kom-

dersökningar med tillhjälp av ultraljudsmetoden. Därigenom kan ett bukaortaaneurysm t.ex. diagnostiseras i eli tidigt stadium d. V.S. i ett lugnt stadium opereras förrän det sprieker spontant, vilket vanligen resulterar i patientens död.

Vi kan aldrig veta vad som händer i vår Herres hage, än mindre vad som kan tilldraga sig uti vår egen mage. - De tre första orden i föreliggande lilla betraktelse pockar antagligen på en svar - ja - oeh den "förekomna" anledningen är an ett aneurysm häller på an utveckla sig i min buk-aorta, visserligen under årligen återkommande läkarkontroll .

tårta, julebulle och ett fåtal andra juleord som man ännu inte stött på . Men i en version av Staffa ns visa heter det "julegröt och julegris" . Och så "tänder man tusen juleljus" vilket gör att "julegrane n vår, den är så fin i år".

Av olika anledningar har jag denna gång följt det korta formuläret. Och slutar med att på alla julegubbars, julebockars och juletomtars ,_ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ __ _ _ __ _ _ __ _ _ _ _ __ __ _ _ __ vägnar önska läsarna en angenäm julehögtid.

Gott mat- och kafTebröd av olika slag

MÖLSÄS BAGERI Bennäs, tel. 967-290011

Vi önskar alla våra vänner oen kunder en God } ul oen eli Gott Ny tt Ar! I stället för julhalsningar har Lind holm Lines i är besluI3t göra en inbcta lni ng tili Lu ciainsamlingen.

;1~~~~

~~~a-' Bussbotag

LINDHOLM LINES t-IorlWc:k • fkenh I C600

M konwrec ol'.'ffIdqourj9 11/716 9'J8

Tar dina gåvoideer slut?

Kom in tili oss - du finner lämpliga gåvor av olika s/ag.

För julbordet har vi samtidigt olika nötter, torkade frukter, sockerfri chokladkonfekt och mycket annat som hör julen tili.

Välkommen på juluppköp!

Reform-Boden Rådhusgatan 15, Vasa - Tel. 961 - 17 39 22 Adress: Från årets början över gatan ' -_ _ _ _nR,å dhusgatan 22, vid Hattuliike Paunu _ _ _-

9 Eli något ulljalat cilat är all känna historiens vingslag_ Men vi som den 11-18 november kunde göra en kombinerad håt-buss-resa från Helsingfors via Travemiinde, Liibeck, Herlin, Odense Roskilde, Köpenhamn tili Åbo kände vingslagen näslan fysiskt. Speciellt under den del av resan som gällde Berlin.

Reseledare från Nyland kände historiens vingslag

Resan arrangerades av bussbolaget Lindholm Lines, Silja Line , Scandia Hotel , Tyska turistbyrån och Danska turistbyrå n. Deltaga rna utgjordes av re seledare från fö reningar och organisationer i södra Finland .

- Lindholm Lines fyller 1992 40 Ar , berällade VD Frank Lindholm . Vi har i dag totalt 40 personer på våra lönelistor och vi kör med 12 bussa r. Och bussa rna är skräddarsydda för många Ryska unijormer, kokarder, unijormsdetaljer och myckel olika ö nskem ål och typer av annat kan köpas vid Hrandenburger Tor. reso r och resenärer.

För all tillgodose ö nskeoummer koncentrera refera- östlyska staten all hälla kvar mål bland kunderna om all den yrkeskunniga och väluttet på Berlin . " ha allt under e li tak" har bildade delen av befolkningStig Lindholm kommit Såren läks i Berlin berällade Inge mar en , med i bilden so m ansva rig Rin g qvi s t. De flydde tili för produktionen av bussBerlin är just nu en faseiväst und an ekonomiska mireSOf . nerande stad so m sj uder av sä r och politiskt tryck . InVi ä kte ut med Finnje t byggnadsverksa mhel. Spänan muren byggdes kom det frän He lsingfors. Med om- ren av efterkrigstidens deld agligen 25 .000 östtyska bord fanns Camilla Tanni- ning i öst och väst häller flyktingar tili Berlin . n e n frän Silja Line som be- med stormsteg pä all utpläAli DDR betalade en stor rällade om de ruller so m nas. Viii man se hur det säg krigsskuld tili Sovjetunionen finns all välja mellan - Hel- ut ännu för två år sedan ska var en delorsak tili misäre n singfors- Travemiinde, Hel- man besöka staden de kanmen ocksä all de t inte inom singfors-Stockholm och ske tvä närmaste ären. Sen dess gränser fanns tillgång Abo-Stockholm . är Berlin det nya Tysklands tili råvaror, energikällor av - Viii man spara tid är huvudstad . nägot slag och inga direkt a det en bra lösning atl ta Men della kanske bara pä industrier. DDR bestod tili Finnjet tili kontintenten se- ytan och just i Berlin . Atl största delen av jo rdbruksdan " ta busse n" vidare , på- läka de sär som uppställ seområden. Dresden och Berp e: kade Stig Lindholm . dan 1945 meJlan människor i Och det var just det vi öst och väst tar betydligt Hn var de största städerna och bägge illa åtgängna e fter gjorde efter all ha sovit två längre tid . kriget. räll gropiga näller i bekväTyskland var ju fram tili ma bäddar pä Finnjet. hösten 1989 delat i två stater Meissen Framme i Travemiinde möt- - DDR oc h Fö rbundsretes vi av guiden Kristina publiken . D å raserades den För all klara av sin krigsvon Sobbe so m på kling- egentliga symbolen för del- skuld tili Sovjet var man exande rikssve nska Iivfullt be- nin gen-Berlinmuren . I dag empelvis tvungen att lägga rällad e om ha mnstaden Tra- finns bara rester kva r av om produktionen vid Meisve miinde, hansastad en den . Bita r kan köpas vid de senfabriken tili bruksvaror.

Liibeck och Schwerin me l- marknad ss tånd so m fi nns Ingen so m helst hjälp vid lan de 25 sjöarn a. framför Brandenburger Tor. åte rbyggnaden gavs DDR GT äterko mmer tili d enn a - Orsaken tili muren var medan väst fick hj älp bl.a. del av resan för a tt i della svårigheterna för den nya via Marshallhjälpen .

16 mil Jång betongmur

För att hålla befolkningen kvar var DDR alltsä tvunget all ta tili extrema åtgärder.

Och så byggdes den 16 mil lå nga muren mo t väst-BerIin . Muren som sedermera blev symbolen för förtryck och delning av ett land . President K ennedy besökte Berlin i juni 1963 och i stället fä r att kunna se in i ös tberlin genom Brandenburge r Tor mölles hans blick av en massa röda fanor.

Der va r då han sade o rden so m gett hono m e n speciell plats i berlinarnas hjärta . J stället för ett tai vid muren sade han: "lch bin ein Berli ne r" (1ag är en berlinare) .

T a let höll ha n sedan vid rådhuset Schöneberger d är han kunde tala tili 450.000 berlinare.

Det är historia

Monumenlel över luflbron tili Herlin under elva månader 1948-49 vid Tempelhof.

Men allt detdär är numera historia. Det som är intressa nt i dag ä r att återuppbyggnaden pågår med fu ll fa rt . R iksdagshuset snyggas upp tro ts att man ä nnu inte

ko mmit överens om var det tyska parlamentet ska sammanträda. Mure n gick för övrigt två me te r från riksd agsh uset som läg i västBerlin .

Bebelplatsen där bokbålen under nazitiden brann ligge r fredligt ut a nfö r våra bussfönster. Öst-Berlins tvtorn reser sig 365 me te r upp i luften , den avsågad e bron vid huvudba ngärden har ännu inte byggts samman, Alexanderplatz, Karl Marx alle, Tierga rten , Siegessäule, det ryska segermonu men tet, Platzder Akademie , Schumann-teatern, sj ukhuset la C harite, tyska och franska domkyrkorna Treptow , C heckpoi nt Charlie oc h många, många andra namn som dagligen förekommit i massme dia under åren efter 1945, tar gestalt framför våra ögon .

Hitler-bunkern en sa ndkulle Restern a av Hitlers bunker , so m legat pä östsidan , kan ä nnu skönjas. Men bara so m en delvis gräsbevuxen sandkulle mitt i en grå bebyggelse.

Luftbron Under 11 m ånaders tid ären 1948-1949 var Berlin en blockerad stad . Alla landvägar tili staden stängdes och enda utvägen att hålla de 2,2 miljoner invånare vid liv va r dä att upprätta e n luftbro .

Flygplatsen vid Tempelhof fun gerade som bas för luftbro n och unde r dessa elva må nader flögs dagligen 13.000 ton va ro r tili staden .

Det !lögs 277.728 turer med 2, 1 miljoner ton varor tili staden. 67 procent av transporterna utgjordes av koI. E tt minnesmärke över luftbron har rests vid Tempelhof där namnen på de 39 engelsmän , 31 amerika nare och fem tyskar so m miste Iivet under luftbron finns inristade .

Mot Danmark Från Berlin styrde vi kosa n mot Odense där vi skulle övernalla. Resan gick tili största delen i mörker och regn . Vi åt en se n middag på D en gamle Kro i Odense en restau rang med ano r frän 1600-talet.

ÖPPET ARET RUNT

.

-~io..

~,

L----t'

10101"

Vblra Ytternb, SF-22100 Meriehamn, tel . 928-11183

Eli minnesmörke över vad krig kan åstadkomma. Klocklornel i Kaiser Wilhelm Gedächlniskirche står kvar som varnande exempel.

Från Odense åkte vi via Roskilde domkyrka och vikingamuseet tilI Köpenhamn där vi besök te Pia netariet. Och fick vara med om e n hisnande resa i världsrymden och e n pä havets bollen .

Vör resa på landbacken avslutades med middag i Köpenh amn . Och övernattning pä Scandic en bit utanför staden.

Via Helsingör- Hälsingborg åk te vi tili Värtahamnen i Stockholm där Wellamo väntade oss. Silja-rederiet representerades ombord av kryssningsvärdinnan Krisse Lindqvist och intendent Lennart Nordström.

De berättade att både Svea och Wellamo som trafikerar rutten Abo - Stockholm får en fullständig ansiktslyftning under vinlern , Men trafiken kommer givetvis att upprätthållas.

är just den dagen . Han Iyckä nskades givetvis och avtackades än nu en gäng för resa n. Avtackad blev givetvis ocksä Frank och chauffören Niilo Valtonen .

Stig och Frank Lindho lm betonade all företagets bussar rulla r vartät som helst , och att man numera ocksä producerar egna bussresor.

Text och foto : Gurli Nurmi

Stig fyllde är !

E n av värdarna under resan S t i g passade pä att fylla

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK? Smärtlindring ulan mediciner med intralJudapparaten

NOVAFON

Läkare rekommenderar INTRAWUD med NOVAFON -- en snabb och eHektiv smärtlindring .

Du behandlar Dig själv dagl igen .

Sånd mig gratis NOVAFON-i nfo Namn _________________________________________ Ni'lrdress ______________________________________ Postnummer ___________________________________

~

~I '1 ~

-J_ j

f'" {J l\ I :rT .

-J'"

j~

IU

Centralgatan 56 10300 KARIS tel . 911-31636

Menföre i juletid Julhögtiden lulen - den stora högtiden - den sAg man ju fram mot, var gård sig bestyrsamt beredde , virke tili facklorna höggs i god tid och bereddes ti li to rkni ng och sen nä r man julgranen klädde, fanns det nog vanligen skaffat tili huset av mat och av dryck , mest allt man behövde.

Ungarna - Iydiga nu - bar in ved , stora mängder och brasorna brann sA att spisvärmen sövde. lulklappar gay man väl inte så rik ligt, det gjordes en hei del i smyg, som ju skänktes, ränker och hinde rtyg putsades, bjällrorna blänktes, hästarna skoddes med broddsöm och hockar och gubbarna sa , att i havran IAg styrkan, slädfällar intogs i värmen och allt gjordes klart, ty pä juldagens morgon fo r alla tili kyrka n.

l ulafton - hela familjen med tjänstehjon samlad kring bordet, husfadern läste frän början med andakt det heliga orde!.

Sen blev det lutfisk , potatis med vitsås och peppar - och gryngröt, och någon gång kanske en mandel, god var aptiten och smaklig var maten, och alla fick nog - av sin ri kligen tillmätta andel.

Barnen - i spänn ing och väntan - när plötsligt på dörren det bankar, l ulbocken träder i stugan, med säcken kring golvet han vankar.

Oron i sinnena sliger, vid frågan han ofta hörs stäUa, rrågan om Iydnad mot fa r och mot mor, om barnen var dag varit snälla.

1.:

:'1

' .:

"

I "

lulottan - färden tili kyrkan, med frostiga träd och en Ijusnande, stjärnbeströdd himmel, hästar och slädar och folk - ja och mängder med barn , omkring templet ett levande vimmel.

Kyrkan blev vanligtvis fylld och de hu ndrade Ijusen i koret och kronorna , skapade stämning och andakt , i bänkarna trängdes de små med de tjocka matronorna.

PSalmsången Ijöd och den mäkliga orgelmusiken som brusade , steg upp mot valven och fyllde vart rum .

1" Frid över jorden, god vilja At människorna , budskapet - ständigt ett nyU evangelium ..

Hemfärden - vanligen kördes i kapp, vilket hästarna kände, ty gubbama tvingade, rimfrosten stod som en blomkrans om nosen på hästama , bj ällrorna klingade. Sedan gick ryktet - det skröts ju och skroppades , alla sku' veta förresten, vem som kom först hem tili byn , vem som lämnade sist , vem som hade den snabbaste hästen .

Kyrkkaffet dracks när man återkom hem , det fa nns hembakat - julgubbar , kringlor och flätade längder , doppade gjorde man flitigt och tjocka skars skivorna .

Gubbam a gick tili det bortersta skåpet , de gick räu så ofia , de tog sig en "liten" skakade på sig och sa' aU de frös , au det dragit så kallt när de kört genom drivoma.

Ungarna frossade - kakor och kringlor och nu fick de stanna "vid källan" hemmagjord knäck och allt annat gou a bestod det ju sällan. Äpplen sågs hänga i granen - Ijusen och julgranskonfekt fick ju anskaffas årligen, barnen runt granen, de rörde den ej , men de frestades svårligen .

Facklorna brann här i byn under helgen , de brann överallt , men på juldagens morgon väl brändes de flesta.

Lysande, sprakande , höga marschaller längs vägen sex, sju ivar gård fa nns ju nog för det mesta .

Virket var späntat, ombundet med vidjor, mer än två famnar i längd , torkat i stugan, i taket på bjälkarna , stundom sprang bamen i flockar runt byn med små brinnande facklor på kälkarna.

, ~ I

· 1

Kväll efier kväll under helgen så gick man , med sjalar gick husmor , i pälsar gick mannarna bort på besök, det var jul, man blev bjuden av släkten och grannarna.

Julen gay vila och avkoppling, piga och dräng, ja allt husfolk som stundom setts knoga likt trälen , bjöds under helgen på god mat och dryck och på trivsam gemenskap, tili lisa för kroppen och själen.

Tjugondag Knut bars vår gran bakom lidret, på vinden bars granfoten, glittret och dräkterna, barnen som vantat var gladast just då, ty då fick de ju antligen slåss om konfekterna.

.;. .... _'!Iiio .....

De va på höstn 1921, den äldsta pojkin i Torpe had slut folkskoln på vårn och sku fyll 14 ton efier all helgon. De va många hungriga munnar himma, så pojkin fi ck sjölv förtjän sit brö härefier. Som dräng i byn , fick han genast ta hästpare å börj på mä höstplöjningin .

De va it de lättast, men dikande va ännu tynger. Me matn va it ä så noga , å it mä sovande heller. Somartid fick drängin såva i en boda från maj ti aUhelgon , där va en gleser brits uta ohyvlaga bräder, mä et gamal! bolster mä boss i å eU skiti stoppatäcki som allder had sit vattn . Vintertid va såvaoplassn i köki , där pigan på byn sku såva hon mä . Va de knappt efter bröbitn himma i torpe, så it va de bäter i byn heller. Om vårn när fi skande börja fick man it smaka uta den goda braxnen fÖITn den va borthärsknager. Såmartid fick man plåck flogona , som had dränkt se i soppan, opp på tallrikskantn , så man fick en svarter bård runterikring.

Men de händ se å, au de kom orensager färsk stömming ti päronfölji men drängin åt , därför at han va uthungrager å utarbetager.

Men Bon' å Värdinnan å ungana deras, dom åt i kammam , där dom bäter bitana vankas. Likaså om dom had någon extra legder, så fick den äta i kamaro mä husbondsfolki.

1 hötidn had drängin arbete dygne runt. När de va slutandags kj . 7 va de kvällsvai för andra men drängin måddes ut å slå hö, å de fick han håU på mä åt 11 tidn å då fandes it ä någo kvällsval mer. Kl . 4. steg drängin opp å fortsatt mä slåton, innan alla brömsar å flogor sku kom i gång. Sen gälld ä ti försök å hinn ti bys åt halv sju tidn ä få i sä nägon sked :': rågmjöls pyrjå. It va de ti undras på at han ramla i diki å ble där ti såva, uthungrager å uttröuager såm han va. Så längi höslåuon räckt va de it för drängin ti få kvällsval , om de bara va torrväder.

Men Bon' tyckt om glädjeivattn, en del solskensdagar gick åt, men i ställe sku de arbetas in när de va iUväder.

Drängin had nu kämpa på i tri år å de va åter höstn.

Bon' had tänkt sölg en kviga för ti få julpengar, som så väl bihövdes . Millan aIJhelgon å jul va en passli tid. De had vari en någer grader vinter så vikana had snört ihopa, men i farledn va de ypivatn . De milda vädre så ut ti fortsätta, så första vikan i dicember biställd han bort kvigan ti köuhandlam i stadn. Den resån ble ett minne för live.

AlI! sku slaktas himma i 'J. , dom tidren , för räntan (inäl~ voma) todes ti vara, de sku lagas korv ti julen. De va " vakert väder slaktandagin men på mOITonnatten åt 4tidn när dom lura ut, had de kommi en förskräckans hävjå mä snö. Farledn som had gåt ypin på dagin, had

'. , 1 J.

I 1

.liIO"..,'liio::!::_'lI

_~~".. _ _ _ _ '!!iiI>_'!!iiI>_~'!Iiio..

o

o

u <.

snört ihop under nauen ti snödeg. Nu va menföre färdit, men kvigan va slaktager å sku opp ti stan. 1 mörkne å snöyrån spänd dom hästn för rede å for ginom väglösa ohävlor ner ti Norrtorpe, där va ginast över sjön norru!. Där låna dom en gamal träökstock å lassa in köulastn i den . Sen gälld de ti mä två årar arbet fram sä i snödegin en knapper kilometer norru!. Näår dom änteligen had komi över ti ander stranden , va de en halv km ti närrnast torpe , där dom fick häst å kar ti hjölp.

Vi stranden lastas köue fån ökstockin i skrinnån -på drögin å sen bar ä å 4 km. norrut över land ti nästa torp.

Nu låna dom en stolpakälka tili förutom den dom had messäsläpager himifrån dom lasta en kräkhalvo på var kälka, å to isvägin över fjäln för sä. De va bara gångis," å nu den här snömassan på , som ploga för kälkona dom 5 km . man had opp ti stan .

Drängin orka bara halvvägin mä sitt 100 kilos lass i de här herrans oföre. Annat va de mä Bon' , som va välfödder å grobjansker. Kloekan va 10 på förmiddagin när dom va i stan mä ena kräkbalvon, kötthandlam svor å förbanna var dom had sita hila dagin - - å då va ander halvån uta kvigan änno kvar ute miu på fjäln . De va tunga steg tibaks efter de lasse .

När dom ti sist had hila kräki släpat ti kötthandlam , då bjöd Bon' på Cafe . Drängin fick floks i sä ett helt fransbrö å en liter mjölk, sen va de ti far söderut, himåt i skymraski de var stickmörkt förrn dom va himma den dryga miln bara snön som Iyst opp landskape. Man had Iyktor å lampor, men pitrolium va de knappt om å någo fickJampor fandes it ti fälas mä i dom tidren. Julen

närrna se , de ble en någer lidigare dager, men drängin sku sköt hästana mOITon, midda å kväll , å de va hanses arbetskamrater. Julafion vankas lite bäter mat, fläsk å korv, saltfiskin va bortglömder den kvälldn. Lönen va 75 mark i mån pä den tidn, men ti programfest ti Ungdomslokaln jul anderdagin sku drängin i alla fall. Klädren fick duga , lite trånga had dom blivi , dom had han Iyckas få åt se när han ble framläsin. 1 programme på festn fandes ungdomar från yttersta skären.

Dom ga se å himifrån rondes på juldagin, men mött ishinder fÖIT än dom had biräkna. När dom väl komd i land å had gåt över holmen såg dom en ökstock pä ander sidån uta sunde, men isn varkin bar eiler bras!. Då kJäd två uta pojkana å sä i strompföttren å skjortärrnana å ruUa sä över isskårpån åkom över ti ander stranden . Där to dom åt sä ökstockin , å bråka åt sa lar nbaks efier flickona . Sen fortsatt man ti närmast boning å fick tork sina våla kJäder å vii ut. Julanderdags morron i gryningin, gick man ti Ungdomslokaln å stäld igång för programfestn. De var vintems höjdpunkt , för skärigålns nöjesliv, sen va de ti börj arbeta ·för sommafestn då ä allti sku va loueri . När julfestn va över fick dom från havsbande, hys in sä mä släktingar å bikanta i tri dygn förrn dom våga sä himåt igen. Köldn tilIto ti alI Iyckå, så isana styrkt å la eflerhand. Men himma vi havsbande visst jo ingin om dom levd , eiler had dränkt se allihopa. It fandes ä jo varkin tilifon eller radio de va bara ti be vänta å hoppas.

Dähär va i den där gamel go tidn när ana fick lov å va nöjda å problemen änno va o oppfonna.

Gärda Westerlund

"/ denne s#e julelid I~r man sig rel forn~je og bruge al sin kU1lS1 og f1id Guds ndde al oph ~je. ..

säger den danske psalmdiktaren H.A . Brorson så tidigt som år 1732. Seden att knåpa ihop julklappar tili sina närmaste och därigenom prisa Guds nåd tycks ha äld-

En barndomsjul för 75 år sedan

råkade gå fö rbi. Sjukdomen ske stammar den ända från räckte sam sagl fyra Ar - ett hednatiden , och är då en av helt år i 40' feber - och efde hedniska sedvänjor som ler att ha lill frisknal åkte de första kristna tillägnade han andra klass så länge han sig, och som de sedan gay levde, fö r säkerhels skull. ett kristet innehåll. Och varför inte la vara på det goda hos hednafolken?

Men nu tili julaflonen. Vi Julklappar var ändå inte utmärkande för den jul jag barn fick inte gå in tili den här skall skildra; den första lungsjuke, ulan stod bara i jag minns , julen 1916. Mitt dörren tili vardagsrummel föräldrahem , en liten villa där han låg, och önskade pä en stor tomt , låg i det god jul lill honom när del forna Boxbacka villasamhäl- började skymma . Så ål vi le vid stambanan . AlIt var så vår grölportion i köket, och väl förspänt för den raska efter all ha diskat sä veckfamiljen , far och mor, två lade farm or ut sin bocksäng barn och en farmor , då eko- där, och vi barn log vår tillnomin var god och villan till flykt tili sängkammaren, fullo betald. Men år 1914 min bror tili sin säng och jag drabbades den företagsam- tili dubbelsängen sam jag ma villaägaren av en lungin- delade med mamma, och flammation som inte läktes där jag satte mig ner och med hostdroppar, ulan tänj- börj ade läsa en bok. des ut tili något som läkaren, den enda han såg på fyra år, kallade lungbrand.

Under denna tid vankades hemmels närhel fanns del ingenting från stat och Dera slora herrskapsvillor, kommun , hälsan ansågs vara av vilka en ägdes av general människans ensak; blev hon Golowin. Den yngsle sonen, sjuk fick hon skyUa sig själv. Leo, hade flera gånger varil - Samt belAna villan upp tili så givmild mot mig - detta skorstenen i Helsingin Suo- underliga barn sam lärl sig malainen Säästöpankki, där läsa vid fyra IIrs å1der - och man hade mest förslåelse skänkt mig böeker dA han för hantverkare.' En sådan · fätl höra' att jag bara hade

..

•

•

• .

lilla flickans tankar tili jor den igen : "Det här kan pappa behöva. .. men så där slora påsar rymmer säkert också något tili oss andra ...... Jaget hade vaknat.

Väriden tycktes plötsligt sA varm : nAgon hade ändA För det fann s ingenting i brytt sig om ossi Angenäma hemmet sam skulle ha visal sysslor gjorde sig påminta. att det var jul. (nle en gåva, Det hänförande ögonblicket inle en konfekt , inle en jul- var förbi , det hade blivit gran , inle julmal, inte kära glad verklighet.

- SmAtt gripen av detta gäster heller. Bara en lilen flicka som slrålade av fröjd barndomsminne har jag tidiöver alI del var jul! Ulan gare ofta undrat om nAgon nAgon synlig orsak , bara den annan nllgonsin uppleval någlädje som raderna i Biblis- got liknande som hade stan-

har ju ingen lantegendom

en bok att Iäsa i. nämligen

ka historien gett henne! J

nat i minnet. Först näe jag

sam säkerhet.

almanaekan . ( den hade jag sam sagl lärt mig läsa innantili - och utantill : "Ragnar, Ludvig, Evald , Frans, Ingrid , Bruno, Birgitta ... "!

Strax före jul hade jag fätt flera böcker av Leo igen , bland dem Bibliska histo-

den stunden kan anden sägas ha segrat över materien .

Men blott för ett ögonblick! 1 samma slund bultade det på ytterdörren och en julsång tonade ut i den mörka farstun. Dörren gick upp och där stod två frälsningssoldater och sjöng: "Ja niin joulu joutui jo taas Pohjolaan ..... , och de bar på var sin stora , bruna, löftesrikt bucklande påse sam de överlämnade tili mamma.

Mitt på påsen var en pytteliten julgubbsglansbild fastsatt, och den sitter forrfarande aUra klarast kvar i minnet. Den drog ner den

fick en dansk psalmbok i min hand upplevde jag att där har vi det! 1 en julpsalm av B.S. Ingemann 1840 tar diktaren upp samma tema ; och får mina läsare veta att det danska ordet "klln" betyder "snäll" så förstår aUa säkert också texten :

Sin ohälsa hade han råkat i efter en resa med ett av den tidens arbetartåg en smällkall vinterdag. Vagnarna i ett sådant tåg var godsvagnar med skjutdörrar på sidorna , och med lösa, omålade träbänkar radade intill varandra . På dem förmodades arbetarna ta igen sig så skönt efter en lång .arbetsdag. En kamin stod i ena ändan av vagnen , och i den

slängde konduktören en vedklabb då och då när han

rien, sam säkert inte intres-

serat den utåtriktade Leo. Men jag tilItalades mycket av alla berättelser, allt från skapelsen tili Jesu födelse som jag just nu läsle; om julaftonen. Och jag lade boken ifrån mig, tittade ut i den mörka kvällen , suckade av glädje och sade: "Tänk att det är jul i kväll ! Här är

När nästa morgon har upprunnit Då kommer dagen vi väntat på Att ute på trappan se tomten stA Men föcsl av maten vi blevo nöjda Och an med sång, julbamet fröjda .

Sen blev det natt, och tidig otta Ty hemma vi var ren kloekan Ana Ja sen kom juldagens tystnadsplikt

Torsten Hallen

*

.

•

Julgranen

Du kära gran som uti skogen står, ovetande i din grönska .

DA julafton nalkas mörk oeh grå du har ej faUit i glömska .

Det pyntas och fejas i varenda vrä , var skall vi stäUa granen att stA! Mitt pA golvet blir säkert bra för bamen att glädjas åt.

1,,: '.

:.':

" 1.'"

J

Den kläds med glitter och Ijus förstäss och ögonen strålar som stjärnebloss.

Du fyller din plats att glädje ge när barnen och lomten i ring kring dig dansande ler.

De levande Ijusen Daddrar sä lätt, bland glitter, stjämor och smällkaramell och bamens ögon de tindra i kapp med stjärnor oeh Ijus uti julaftonkväll.

Sirkka Sundroos

God Jul elI alla läsare

jular

~4~~~~4~~~~&~~·~~ ~~·~1

". . . Grenen fra livets irQ! sldr skpnl med Iys som fugle pd kvisle; del barn som sig glQ!der froml og kpnt skal aldrig den glQ!de misle. "

Och den fick ej brytas utan bikt Ty den 'som på juldagen gick lill byn Den kallades gris, och hade IAngt tryn Ja, sA var det förr, hur är del idag För julfirandet finnes det ingen lag.

..

På julaftonsdagen bars granen på sladig Iräfol in i to rpslugans Den måsle flytla plats liII natlen när sängarna drogs UI, på längd eiler bredd . ( granens IOpp satles pappers sljärnan sladigl fas l med påsaband, som samlals frän socker och grynpåsar, köpla hos handelsman i staden .

Några Ijus, bands även de fast, även några köpla äpplen de försvunno efterhand ulan spär i barnam unnar.

EtI långl band av granna Daggor , prydde upp i skymn ingen.

När korna hade mjölkats fö r kvällen kom smäningom julma len på bordet.

LUlfiske n hemmalutad sen Annadagen, fläsk av den egna grisen, pOlatis, bröd frän egna magra legar mjölk oeh smör från magra korna, köpta var risgrynen lill goda grölen som åls en gång om årel, med blandad fruklsoppa.

Julgransljusen, brann i kapp med 15 linjers oljelampan Ijusen släckles etter aftonvarden.

Julkl appar, ingenling atl visa upp av vitl butikspapper surrades små pakel med gamla saker eiler en enda ka rameII. Julmorgon, med spark på blan ka isar över fjärden sladens elljus spegla sig i södra vikens blanka yla, vi lämna våra sparkar vid kajen.

Kyrkan - strålade av Ijus, orgelbrus och psalmsång en juldagsmorgon , rod des färden hem - i nyis .

Det var barndomsjular , i landets första SJÄLVSTÄNDIGHETSTID , i självhushAllningens, knapphelens tidevarv , sju deeennier före , matbergens, välfårdens, beskogningens oeh lanlbrukets ödeläggelse.

Gärda Westerlund

Vår Barndomsjul Helt säkert är det ej sam Och torsken köptes , liknanförr de en knippe ved När julen knackar på vår Att Anna-dagen sen lutas dörr ned Nej, i vår barndom var det 1 baden samlades färdigt aUt helt annat Och drickan gjordes av eget ( dessa ord, det blir besan- maIt nat Så småningom blev det gång Ej mycken julmat fanns i tili skogen butiken 1 ymnig snö, ty inte plogen Och för det var nog ingen Så allmän var sam i våra dabesviken gar Nej sen på hösten det tänk- Men hem kom granen, ja tes på aIlt vAra magar Då redan julgrisen sanes i Var snöiga, och Irötta va' vi salt me' Och alla rotsaker tili lådor Men pigga blev vi snart , ty och sallad se Så Ilärför Oktober blev Ren var allt färdigstädat, slak!JR.ånad_kaUad '!l.ed nya gardiner Sen Kom 'november, tili Det var aIlt röligt, blott glakvamen kördes släden da miner Att mala mjölet , till julbaks- Dan före dan har redan degen svunnit

•

Barndoms

re anor än mao trott. Kan-

det ju sam i sagan! ". Då gled mamma ut ur rummet, slinn av ålerhållen grål, efler vad hon senare anförtrodde mig.

.

Tili sist släcks Ijusen oeh bamen små, trötta av leken nu vila fä och drömmer om tomten som hälsat på.

Och granen den gröna står kvar där också, ty än är ej julen slut, först tjugondag Knut dansas julen ut.

Greta Carlstedt

"''''~~ ~~~K~a~1.f.~e~~~r~e~n~d~e~n~b~~~'~ta~är~~~~~j

r

[fall du sexig vili vara Den ökar lusten Du vili ha mer Din ork är aldrig i fara Sd pd med pannan bara Och drick ur koppen Sd fdr du leklust i kroppen

:J

,l:J.,. ,.: '

12 Fastän det ännu är ganska långt tili Jul tänker säkert mången på julen liksom jag.

I städerna har de större affärema redan börjat skylla med sina varor tili den stora helgen.

Kanske det inte blir lika livlig julhandel som tidigare år. Mången går arbetslös.

Det är inte så bra att handla varor på skuld. En dag skall summan betalas, och man har inga pengar alls.

Så här i juletid går mina tankar ofta tili mina barndomsjular. Jular med mor, far och syskonen .

Juldagsmorgonen tili kyrkan med häst och släde.

Bjällrornas klang och den fina stämningen i den stjärnklara kaila mo rgonen . Det var spännande och högtidligt tyckte jag.

Skolans julfester med lekar och tablåe r. Gottapåsen inte att förglömma som alla skolbarn fick . Om ma n ä ndå kunde få tillbaka den tiden?

Men utan krig förstås .

Som barn tyckte jag mycket om sagor. När jag lärt mig läsa slukade Jag formligen alla slags sagor.

Tomtar, troll , vackra prinsessor prinsar men äve n om fattiga barn som det berättades hur de tack vare en god fe fick det bra.

Det berättades om många fattiga barn som väntade på julen liksom vi alla gör. Men de hade inte så mycket att vänta på isin fattigdom. En I

sådan liten gosse var lille Wigg. Han stod och tryckte sin lilla näsa mot den kaila fönsterrutan i den fattiga stugan. Han väntade på mor som skulle komma från staden med litet ,godsaker tili dem vardera . De var mycket fattiga , liksom mången i våra dagar är.

Han stod där vid fönstret och väntade och väntade .

Tiden tycktes lång men med ens spärrade han upp ögonen . En släde stannade utanför stugan. Fyra hästar drog släden och en gubbe med fårskinnspäls, pipa i munnen och en röd luva

knackade på rutan . Han bjöd lille Wigg på en slädtur tili stugorna och husen i den kaila och räll så sena julaftonskvällen . Han lovade också att Wigg skulle vara hemma tills mor kom. Wigg hade inte alls någo varma kläder att ta på sig men Julgubben gay honom fällen att svepa sig in i och blåste en rökbuss på honom så att han nös. Genast kändes det varmare och så bar det iväg. De åkte tili såväl rika som fattiga hem. Tili snälla och mindre snälla bam . Wigg fick se olika hem med mycket prakt , men även enkla hem . Efter åkturen fick Wigg och hans mor många godsaker också av den snälla Julgubben . Ett tack och en klapp på kinden fick han även av julgubben , för Wigg var en snäll gosse.

RING 928-280 40 Beställ stug- och semesterkatalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hoielI, pensionat, gäslhem och i slugor.

Vi har cykelpaket, golfpakel fiskepakel och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dlna båtblljetter.

Videofi1m om Aland att hyra utan kostnader,

"Julminnen" Kanske vore en sådan slädfärd lärorik för många av oss idag: Nu har mången det säkert som lille Wigg idag som är. Tänker på alla dem som lever i falligdom och inte har varken hus eiler hem . Alla f1yktingar som fåll lämna all t som de ägt.

Alla arbetslösa som väntar på ett arbete och bara får leva på sin lilla dagpenning.

Inte var det kanske så bra i vår ungdomstid heller. Nu har tiderna förändrats och kraven har blivit bara större med åren. När våra fäders fäder var unga bredde man halm på golvet. Man sali och berättade sagor i pärtstickans sken om häxor och troll för det mesta tror jag.

Nu har vi elektricitet, apparater av alla slag, Ijus och lampor. [ngenting annat fattas bara pengar att köpa allt det moderna , och bekväma.

Alla kan inte köpa a Ili i våra dar när arbetslösheten är rAdande. När våra barn var små brukade vi samlas och fira jul hos deras farmor och farfar.

Tre bröder och två systrar samlades tili en gemensam julafton. Fastrarna var barnlösa men brödrabarnen var fem tili antalet. Det var en glädje uta n like och spänning i luften i väntan på julgubben.

Efter julmaten va r det

dags för Julgubben all anlända . Oftast var de två , inte särskilt vackra, e n äldre kunde bli rädd också för dem . Barnen , de hade varit snälla så det kom massor med julklappar.

Själv har jag inte varit så bortskämd all få julgåvor som barn. När kamraterna berättade om allt vad de fåll så var det massor av saker.

Tänkte många gånger, jag tror all de fantiserar. De har nog inte kunnat få aIli det där som de säger. [ mitt hem köpte vi kläder efter behov under året.

Men för att inte vara sämre än de andra så hade jag fantasi också. Hittade på trevliga sa ker så all an talet för mig blev lika många klappar som för dem. Inte tyckte jag all det var sä farligt att narras för de gjorde det säkert med .

VAra pojkar behövde nog inte använda sin fantasi tili julklappar. De fick nog i verkligheten nästan a llt som de önskat sig.

Fastän vi bodde nära kyrkan en tid så besökte vi den inte då bamen var små. Om det var kallt ute så var det kallt i kyrkan om julmorgonen också. Där fanns då bara en järnkamin , nu finns där eI. värme. Mången blev sjuk efter sin kyrkobesök, därför var det bättre att

stanna hemma.

För det var räll så glest med gudstjänstema vintertid på vår ort. En finsksprålcig jul har jag också firat. När vårt första barnbarn som nu är aderton år var tre år gammal firade vi jul hos hennes mormor och morfar i Bjärnå.

De firar litet annorlunda än vi Finlands-svenskar. [nnan man börjar äta julmaten läse r mor eiler far i huset "Julevangeliet" högt för alIa. Tror inte att man på svenskt håll gör det, kanske inte i a lla finska hem heller.

Vi tänker kanske inom oss själva hur det var just den kvällen . Då vi var på resa i [srael och jag stod på herdarnas äng såg jag hela den välbekanta synen. J ag såg änglarna , hörde sången om det glada budskapet som de sjöng i kör. Herdarna som vaktade sina får vid den brinnande e lden . Frusna och trötta , men då de hörde budskapet skyndade de tili Betlehem tili staJlet för all se barnet i krubban. H a n som tili allas vår frälsning kom. Nu kanske mången fallit i förtvivlan då man sett och hört om allt det grymma som drabbar vårt människosläkte .

Vi pensionärer har under vår levnadstid fätt se och genomgå mycket. Goda och då liga tider har växlat i våra liv.

Nu försöker vi sä gott vi

kan glömma det onda. Vi försöker göra det trivsamt med enkla sammankomster.

En enkel julfest med Lucia, julegröt, och kaffe med god tårta. Det är så litet som gläder, det bästa är all vi får vara tillsammans.

För en ensamstående kan det bli den enda festen för julen. Alla har inte barn och barnbarn som kommer.

Kanske blir någo n också glömd i all den hets och brådska som nu råder.

Men vi i vår förening försöker göra det så gOIl vi kan för oss alla. Men fastän vi på vår julfest får bara en enda liten namnlös gåva så betyder det inte så mycket. Alla har vi ju fått den himmelska gAvan som kommer tili oss varje jul. Den gåvan kan man inte köpa för all världens pengar enso Hoppas att vi alla GOD TID's läsa re får fira en fridsam och GOD JUL i kretsen av våra egna och a lla våra vänner.

Säkert blir Aret 1992 även ett Iyckosammare GOIT NYTTÅR. Rauha Pihlström PS. Tili vår redaktör GURL[ en riktigt GOD JUL och EIT GOIT NYIT ÅR och TACK för det gångna å ret DS.

ROA DIG,NJUT, SHOPPA

G)

Gllandsresor PB

,22101 MARtEHAMN

KVALlTETSRESOR M Sundqvists buss , ,

I

ROM 7,312 d Florens, Garda, Lugano, Heidelberg

4.990.-

L10ret de mar Costa Bravas vilda kust

8.412 d

3.975,-

LONDON Med kryssning på Nordsjön

15.7 7d

3.055,-

HOLLAND 20.4 8d Med blomstertåget och floriaden

4.240, -

HOLLAND 21.4 7d Med blomstertåget och floriaden

3.730, -

."..

SERE ADE OCH SYMPHONY Östersjöns Iyxkryssare. Mera nöjen. mera njutningar.

Du kan shoppa he la väge n frAn He lsi ngfors tili Stockholm.

SVEAJA WELLAMO Östersjöns fartfylldaste [artyg.

Roa dig mera pA din resa frAn Åbo tili Stockholm.

D en skönaste sjövägen tili Tyskland. Mera stämning, mera minnen och mera upplevclser. Shoppa i Hamburg och Lybeck.

Bokning och information

I/IUIlIiI","'IiiTIii ...._ _ _.22100 Mariehamn Tel. 928-22570

SILJA LINEit Boka Din rCSil ,-ia oin rC'icby rå eiler ring vår närlinjc (tilllokal ... amlilbpri ... ) 981Xl-74552 (SIUA)

Kontakter med Estland i äldre tider Det har fö r mill vidkommande änd a frä n barndomen haft ell visst intresse all känna tili förbinde lsern a med grannarna tvärs över viken i söder. Sporadiskt förekom säkerligen också i trakte rna av östra Nyland. ell visst handelsutbyte över viken. åtm instone under ä ldre tider. fas t jag inte nu kan påminna mig ha hört detaljer som namn på personer. o rt e r e ile r farkoster.

Känt är all många es te r i Skydd av dimm a o ch mö rker sökte sig över tili Finland und an Ii vegenskapen. e iler den unde r rys ka tide n hård a vä rnpliktstj änsten . och sta nnade här. En av dessa var I.ex . min morfarsfar. Han bar de t svenska namnet Nyho lm . och IOrde ha kommit frän nägo n av bya rn a Perispää e ile r Viinistu. räll över Finska vike n från Emsalös sydspets räkn al. (Nuvarande Emsalö lotsstatio n).

Kabböle i Pernå socke n är trolige n den o rt i Nyland . där det estniska inslage t varit och är mest märkba rl.

Namn som Miki we r. Kroo n.

Heinakroon , Kristjankroon och Varma har möj ligen änd ä med en senare intlyllning all göra.

I min barndom besöktes vår familj e n höst - trolige n 1916 - av bl. a. e n familj Kempma nn , far, mOT och e n fullvuxe n

so n

som

hette

Alexander. Familje n hade seglat isin välut rustade skötbåt över tili Lovisa för all besöka Dr Bia udet. vi lkens rykte hade nåll också Estland, för all fä hjälp å t mor Ke mpmann fö r någo n in vä rtes åkomma . De blev liggand e hos oss som inlogerade gäster fö r e n envis motvind i ell par veckor vid potatisupptagnin gstiden. Gubben Kempmann kom mycket bra ihåg min moriar (död 1897), då han som un g hade vari t hos oss och I. o .m . hade tagit upp potatis i samma tegar som nu o Han berällade all då än nu fanns fo lk med

Från redaktionen

namnet Nyhol m i de näm nda byarn a. Della och mycket ann at visar, att vissa fö rbindelser fann s mellan strandbyarnas folk på Finska vikens bägge sidor. J ag undvek benämningen skärgårdsbya r. då den södra stranden av Finska viken nästan helt saknar skär och holmar.

Jag tar gärna en sak tili ur mitt eget minne. Hösten 1917, to rd e ha varit i börj an av se pte mber , land ade i vår strand en estnisk mOlOrfarkost , typ större med lastrum . Den hade tv å ma n o mbord och för övrigt full last av råg mjö lssäckar! Det stod ju redan då klart all onda tider slUndade - skönt all man inte visste e iler ens kunde ana hur svårt det kommande året sk ulle bli. 1 Estland måste man också ha haft någo t av della på känn .

På ann at säll kan jag inte fö rkl ara dessa este rs " affärsresa".

Jag som snabbfotad pojke sändes med bud tili våra fä gran nar. Hur bude t gic k vidare har jag glö mt , men folk kom både roende och landsväge n tili vår strand , och mjö llaste n såldes slut på en dag. Tack vare Viro-mjölet klarade vi och andra närmast kringboende, äve n Haxalö-borna. brödproblemet rätt bra fram tili sommarcn 19{B. Det lilla sam Emsalö-butiken i Bengtsby fick fö r utd elning, räck te aldrig tili , o m ä n någo t slag av köpkort visserligen fa nns redan 1918. De avs ides boen de visste inte o m när varo rn a hade kommit och blev därför oftast uta n sina ko rtransone r.

Vid tiden fö re och und er första världskriget seglade Lavansaariskulor sommartid gatsten från nyl ändska skärgå rd ens steniga holmar och stränder tili S:t Petersb urg.

Dessa skutor var, som våra galeaser och jalor, riggade med två master , men avvek genom all de hade topp-

sen en ann an sak. Ibla nd undrar man vad beslutsfatÅter har ett år praktiskt tarna egentligen har under taget gått tillända. Mänga eventuellt hår. omvälvningar har skett i Nä r 1991 går tili histo rien väri den runtom oss . Men vi börj ar förbundets tjugonde har Iyckligtvis inte drabbats. verksamhetsår . Ell år som Men allt som sker har vi kommer att rymma både det närmare inpå oss än någon ena och det and ra som anannan generation före oss. knyter tili jubileet. God Tid Vi hade Golf-kriget i våra ska fö r sin del försöka dra vardagsrum , vi har dagligen sitt strå tili stacken och i juli fasoma i Jugoslavien i våra ge ut ett JUBILEUMStv-rulOr och vi hö r om och NUMMER. ser människor som svälter För att klara det behövs runtom i väriden . alla goda krafters medverAll vi drabbats av en djup kan . Eftersom jag ko m med lågko njunktur är vi nogsamt först 1988 så har jag egentmedvetn a o m . Att också ligen inget pe rspektiv på andra länder har det lika åren som gått - d .v.s. de svårt gör ju inte saken bättre 20. Me n de t finns säkert för vår del. Men vi har tidi- många som minns de första gare rjdit ut berydligt väITe åren . Och jag hoppas att Ni stormar än denhär så nog också viii skriva ner dem. ska vi k1ara oss. Vi får ju vår Och givetvis ställa dem tili pension indexfö rhöjd vid GT:s förioga nd e i och för årsskiftel. Det all vi sen ska publicering i jubileumsnumbetala en extra indexskall är re t.

stång e ndast på mesan masten. Undantag torde också ha fö reko mmit , o m jag minns rätl. Stenarna rod des ut tili fartyge n som låg för ankar kanhända hundra meter från land . R oddbåtarna lastades vanligen tili det yttersta av sin bärförmåga .

Ibland såg man all de roende halvt i panik måste langa sten överbo rd , innan de klarade sig ut tili skut an. Lavansaari-skepparna hade ofta familjerna med , och jag minns hur de yngre någon fi n sommarkväll rodde i1and vid ell slä ll och fint berg invid vå r strand och sjöng och da nsade ringda nser. Man var inte bortskämd med bergsträ nde r va rken i Estland e iler på öarn a i Finska viken - bortsell från Hogland , förstås.

På 1910- och 1920-talet fö rekom en viss fraktfart på Estland med skutor byggda i Borgå socken . Av dessa må nämnas Margareta , Pelikan l och Pelikan II för molOr och segel. Dessa sistn ämnda fraktade mest cement och tegel från Po rt Kun da och Aseri tili Borgå och He lsingfo rs. Pelikan II blev vrak 1926 på de n långgrund a sandstrande n vid Po rt Kundao Uppgifter beträffande dessa fartyg har jag för länge sedan fåll av Emsalö- . bo rna Emil Forsblom och Run ar Hamström , i unga å r anställda på dessa far tyg.

Egentliga språksväri gheter förekom inte med esterna hos oss. Min mor klarade av en ledig finska , och folket här hade ocksä lä rt sig vissa est niska o rd och ullryck. Ell fäta l av dessa har fastn at i minnet. En he lle We ltbach .

Ha n och en kamrat läg för ankar här med sill fartyg nägo t dygn i mitten av 1920-talet. De var hos oss par, tre gånge r och Welt bach spelade litet på min brors fio l.

D essa båda ester var iögonenfallande vä lklädda .

Weltbach var e n stil ig ka rl. närmast av tyskt e iler ju-

För att planeringen av det ak!uella numret ska kunna ske i god ordning ho ppas jag få jubileumsbidragen red an inom april månad .

Tack på förhand .

Eftersom detta är sista numret för året viii jag tacka alla dem som medverkat i God Tid under året. Alla krysslösare, alla sekreterare i föreningarna som troget sänder in verksamhetsplanerna för sin förening, alla utan undantag.

Ett speciellt tack vi II jag emellertid rikta tili Margaret Haikola fö r he nnes bidrag tili God Tid. Utan vidare kommentarer TACK!

o

Gott Ny tt Ar Vår resekatalog för 1992 utkommer i medlet av Januari Socialrådet Hilding Rosenström.

diskt utseende . En mycket typisk detalj i vanliga estgubbars klädsel saknades hos de här två. Esterna hade nästan utan und antag långa. sti ckade halsdukar. Dessa lades o m halsen på e ll lika enkelt som effektivt Säll.

Halsduken veks dubbel sä att den bildade en stor ögla. Ändarna drogs ge no m öglan så all den blev som e n rännsnara runt halsen , va rpå änd arna stoppades in und e r västen eiler kavajen.

- Säll nu int halsd ukin sam viroboana, kunde ma n hö ra någon mo ra rätta tili sina karlar, o m nägon "anammade" det behändiga sättel.

1 vår gästbok finns för den 6.4.1935 fÖljande anteckning: " Edgar LilIefors, Ri chard Be rtelson , [rån Nargö ut på själskut. " 1 mina dagliga väde rleksanteckningar konstaterar jag blid väder 2-8 april nämnda vA r o med omväxlande regn, snöslask och dimma. Öppet va tte n vid vAra strände r anteckna r jag redan den 18 mars.

Drivis fanns naturligtvis och sä larna följde med den.

S- och SW-vi ndar var förhärskande 5- 13 apri!, vi lket fö rkl arar att sälj äga rna drev änd a tili sydligaste Emsalö.

De båda Nargö-born a talade en hjälplig svenska.

Hos oss bjöds de naturligtvis pä mat och kaffe, he t bastu och nalllogi.

Den 21 i samma må nad föddes sedan vä r äldsta dotte r.

Hilding, Per , Jerker, Levi , Gunnar, Tor, Sirkka , NilsGöran , Ragna r och många, många fler. Ett TACK går givetvis också tili person alen vid Ekenäs Tryckeri som med aldrig svikande tålamod ser tili att God Tid blir färdig i - god tid .

TACK också tili alla läsare för den respons Ni ger.

Utan Er skulle det in!e finnas nån tidning.

Tryckfels-Nisse ska också ha e tt tack för att ha n inte övergivit God Tid . Alla tidninga r med självaktning håller sig med en Nisse i spalterna. Han är ibland förargIig men ofta en krydda i tillvaron - läs: texte n.

Riii~';·t!

S"andgatan 4. Tel. 928·28 075

Nejdens enda bageri som balCDr FULLKORNSBRÖD och SKORPOR av NYMALEN BIOLOGlSKT ODLAD sÄD.

Sundby Hembageri Sundby , tel. (967) 790 11

SeaWind •• VARFJARDE BETALAR! 1.' ,

. . . .1• • • ,..

nu STOCrHOLJI EI/SAM EUIR , SÄLLSw 1 SeaWind. pris ingår alltid egen hytt, personbitsplats och pA natturen LO.m . frukost oPriset är detsamma oberoende om det är en eiler fyra persone r i hytten: på dagturen t 80,- och natlturen 370,-.

EN IIJUK BÄDD EN SAFTIG BlFF På SeaWind reser Du lugnt och bekvämt. Ät gotl i vår restaursng, slappna av med ett par toddyn i vår

bar, gär Dina taxfree-inköp

Ett tack också tili vännen Alfred Smeds för hans bidrag tili tidn ingen som jag ve t att har ell speciellt rum i hans hjärta . TACK! H asse, Lea, Nisse, Ebba,

Slutligen viII jag önska alIa en riktigt GOD JUL och ett L YCKOSAMT ÅR 1992!

SeaWlnd Oy SeaWind Lme Ah. SlottsgDlan 70. 20tOO Abo Tel 92U30t 900

.. _ -1

-

---

-

.~,>;,-'''::;~; ... ,

,• • : -

och sov gotl i Din egen bekväma hytt som belinner sig på övre däck. Hos oss kör vi endast med tåg under bildäcket.

lu..:....--S~ , ..

c:-

Gurli Nurmi

BUSSRESOR

...

14

Esse-pensionärer på Houtskärresa Esse pensionärsförening nare raserats. Från berget hade antagit en inbjudan hade vi en fin och vidsträckt frAn Houtskärs kristliga utsikt över skärgårdshavet.

Senare på kvällen, var det folkhögskola, om deltagande i en kurs för pensionärer ännu samkväm där temat var H.K.F.- skolan som gått som hölls 15- 19 juli 1991.

Vi var 16 personer som genom eld och vatten . steg pA tAget i Bennäs den Christer Stenvall berättade, att skolan inledde sin verk15.7 Där steg vi på bussen , samhet hösten 1939. Skolsam väntade vid sta tionen . huset brann ner tili grunden och som förde oss tili Par- våren 1970. Återuppbyggdes med talkoarbete och offergas.

Här kom Christer Stenvall vilja av houtskärsborna , så med som vAr guide under att skolan redan på hösten , resan tili Houtskär , och var kunde ta emot elever i det sedan vArt allt i allo under nya skolhuset.

På onsdagen , berättade dagarn a pA folkhögskolan.

Från Pargas åkte vi med kommundir. Bengt Backrarj a över tili Nagu. D är m a n över ämnet POlatis , drack vi kaffe på marthagår- Lax , Grönsaker, vilket tillden och besökte kyrkan. sammans med små jordFärden fortsatte med ännu . bruk , är utkomst för många en färj a tili Korpo och där- houtskärsbor. Därpå preifrån med en tredje färja senterade Ch . Stenvall i ord som förd e oss tili Houtskär, och diabild skärgårdshavets och målet för vår resa, nationalpark.

Houtskärs kristliga folkhögSedan vi ätit lunch följde skola. Efter kvällsmåltid och en skärgårdsutfärd med gainform ation om programmet leasen Rosita, tili Lappo i de följande dagarna , fick vi Brändö kommun på Å ländsinta våra rum i n;ckint ~rn a­ ka sidan skiftet , där vi besökte ett båtmuseum , med tet.

Andra dagen, som var tis- olika båttyper från forntid dag, fi ck vi höra föredrag tili nutid. Medhavt kaffe och se diabilder om D et från skolan s kök serverades ga mla Houtskär , från brons- oss ute på öppna havet. 50ålder och vikingatid , av Olof len sken , det var vindstilla , Ri ngva ll. vi njöt av allt det vackra vi Eft er lunch fort sattes med såg. exkursion tili olika fornÄnnu återslOd den här minnesplatser. Vi drack kaf- dagens kvällssamkväm tillsammans med houtskärsfe på båtrestaurang A strea, en gammal båt , som inretts pensionärerna . Vi var nöjda tili ett trevligt cafe och mat- men ganska trötta , när vi efställe. Efter kaffepausen var ter kvällsteet , sökte oss tili vi ännu uppe på det 54 m våra rum .

Torsdag förmiddag besökhöga Borgberget där Olof Ringvall trodde, att i fornti - te vi Houtskärs rödm ålade den funnits en borg, som se- korskyrka, helgad åt S:ta

Reseprogram

Maria. Kyrkoherde Johan Eklöv berättade om kyrkan, som togs i bruk år 1703. Efteråt hade vi guide i museet , som Iigger nära kyrkan.

På eftermiddagen var vi åter ut på båtresa . Denna gång tili - M ossa la, där vi bsökte Scanfish odling och förädling av regnbågslax.

Det var intressant att fö lja med hur fisken slaktades, saltades , röktes , packades och frystes ned.

Fredag förmiddag var vi inbjudna tili pensionärshemmet av föreståndarinnan Majbritt Jörkell (med rötter iEsse). Vi fick se att H outskär har ett otroligt finl pensionärshem, med bäddavdelning och allt. Beundransvärt, då kommunen har endast 750 innevånare.

Efter lunchen gällde, att säga tack och adjö tili alla , som medverkat tili , att våra dagar på skolan , blev så Iyckade. Som gåva gavs tili Christer Stenvall och Olof Ringvall varsitt exemplar av Ragnar Finnäs hembygdsbok .

PA återresan tili Åbo, stannade vi i Pargas, där vi lade ner blommor på förra essekantorn Fredrik Karlsons och Hjalmar Krokfors gravar. Vi besökte också den vackra kyrkan.

Vi steg av tåget i Bennäs kl. 1.15 natten tili den 20 .7.

Glada att vara i hemknutarna igen , tog vi farväl av varandra och inom oss började planer på nya resor ta form.

M.W.

Har Du problem med bl.a,: • ledsmärtor - lot, hOtt, knä - hand, armbåge, skuldra • muskelsmärtor - bristningar, svullnad • ischias • spänd nseka, huvudvärk

• tennlsarmbåge • bensår

• ry9gen • ökad håravfällning

• acne

• idrottskador

då kan t. . .rt>eh8ndllng vara något lör Digl Alng, så lår Du veta mera. Jämvagsg. t5 10600 EKENÅS Tel. Tomas Boedeker laserterapeut,

911 62 434 -

Klipp ut och spara

Q

med flera års erlarenhet av laserbehandllngar

or-

Turistbuss med handikapputrustning

Q

God Tids läsare önskas

(,.

En God Jul Ekenäs Tryckeri Aktiebolag 1060 ' E)cI!N.S PD26 T8I 911-62800 Fa.o911-15119

TACKAR " DET ÄR SOM JAG LEVDE 1 FJÄRRAN TRAKTER , 1 FÄDERNAS LÄNDER, 1 SAGORNAS TID , DÅ DRÖMMENS OCH TRÅNADENS MAKTER MAN TILLBAD 1 MANuuSETS FRID ."

(Karlfeldt) TACK tili ana: förbundet, distrikten, föreningarna och enskilda pensionärer, alla som gjorde veckan kring min 6O-årsdag tili en minnesrik högtidsstund.

Tel. 961 -3520164 el.mob. 949-560762 Vallgrundvägen 35 65800 Replot

c

JERKER

,

JERKER JARL V. HELLSTRÖMS MINNESFOND donalioner Vanda Pensionärer r.l.

Kyl1<slätt Penslonärer r.f.

Tammerfors Pensionärer r.l.

Pensionärer i Östra Helsingfors r.l.

Vi tackar donatorema

1992' GIRASOL kallar SPF:are tili rekreation hösten 1992!

Det blir åter en gång möjligt för Svenska Pensionärsförbundets medlemmar all delta i en rekreationsresa tili badinrällningen GIRASOL på den spanska solkusten.

Under tiden 2-16 oktober 1992 har vi reserverat 30 platser för våra resenärer.

PRIS: ca 4_710 FMK, (Eli devalveringstillägg tillkommer som vi får veta senare).

I priset Ingår: Finnair charter Helsingfors - Malaga- Helsingfors busstransfer Malaga f1ygfält-Girasol Vr logi i 2-pers. lägenhet med vardagsrum, sovrum, kokvrå, badrum och terrass.

I lägenheten finns dessutom färg-TV, telefon samt tvällmaskin i badrummet. vallengymnastik 2 ggr/v avslappningsgymn. 1 g/v rygg-axelgymnastik 1 g/v morgonpramenad med ledare 1 g/v avbeställningsskydd finländsk guide på destinationsorten SPF reseledares tjänster Tillägg: (+ devalv.påslag) tillägg för enkelrum (= hela lägenheten för en person) 2.600 FMK frukost 380 mk/2 v halvpension 960 mk/2 v helpension 1.540 mk/2 v kombinerad stadsrundtur och shoppingtur tili Malaga 140 mk/person om intresse finns arrangeras en heldagstur tili Sevilla och världsutställningen som pågår där. Resan förutsäller minst 30 deltagare och kostar då 300 mk/ person och inkluderar inträdesavgiften tili utställningsområdet.

Anmälan: anmälan är bindande när förskollet mk 500 erlagts. Slutbetalningen görs en månad före avresan.

Annullerlng: vid eventuell annullering gäller Resebyråföreningens i Finland avbeställningsvillkor.

Arrangör: Teknisk researrangör är Bennett Resebureau Priskalkyl: Priset är beräknat enligt 22.11 .1991 gällande tariffer och valutakurser och arrangören förbehåller sig rällen all förutom devalveringstillägg eventuellt debitera tillägg som står utanför deras kontralI. VILL DU VARA MED? Ring då Irån och med den 9 december 1991 tili Svenska pensionärsförbundets kansiiILoIIi tel. 90-791 895 eiler reseledare Gurli Nurmi tel. 911-36280. Anmälningar tili resan tas emot i den ordning de görs.

ViII Du ha behandlingar på Girasol kan dessa beställas på platsen eiler på förhand med eiler utan läkarremiss. Girasol har egen finländsk läkare. Och svenskoch finsktalande personaI. Välkomna tili Glrasol höslen 1992!

RUSKARESA

24 - 30.9.92 tili Alta i Norge Förbundels traditionella RUSKARESA går nästa år tili Alta i Norge. Vi åker tåg tili och från Rovaniemi. Med buss kör vi genom finska Lappland tili Kilpisjärvi , fortsäller via Skibotn längs den norska kustvägen tili Alta.

Vi återkommer i nästa God Tid tili eli delaljerat program och kan då samlidigt meddela kostnaderna för resan . Reservera redan nu tid för vår Ruskaresa.

Preliminära anmälningar kan göras redan nu tili förbundskansliet tel. 90-791 895.

Svenska Pensionärslörbundel r,l.

15

Reseprogram 1992 Specialresa tili "klassiska Italien för tidningen God Tid" September-oktober 1992 Prellmlnärt program Dag 1: Helslnglors-Venedlg Samling på Helsingfors-Vanda flygplats. Ankomst tili Venedigs flygplats, där vår finska/svenska långfärdsbuss möter. Transfer tili utkanten av Venedig, där vi med Vaporettobåt åker vidare in tili Venedigs direkla centrum.

Inkvartering på Hotel 80nvecchiati, mycket centrall belägetoch på promenadavstånd tili Sankl Markusplatsen. Middag på hotelle!.

san längs kusten upp tili Rom. Under förmiddagen beöker vi Neapel för en orienterande stadsrundtur och paus för lunch.

Sent på eftermiddagen bö~ar vi skymta Rom på sina sju kullar. Väl framme i centrum tar vi in på Hotel Gallas eiler Hotel Diana. Middag på hotelle!.

Efter middagen en kort kvällspromenad för an introducera omgivningama kring hotelle!.

Dag 2: Venedlg Vi ägnar hela dagen åt Venedig! Denna sägenomspunna stad vid Venetianska Gollen upplever vi genom en väl anpassat program med bl.a. besök i Dodgepalatset. Sankl Markuskyrkan, Rialtobron m.m.

Dag 9: Rom - heldags stadsrundtur Vi bö~ar vår presentation av Rom med an beöka Vatikanstaten under den inledande stadsrundturen. Vi vandrar på omtalade Petersplatsen med den välkända obelisken, ser på Peterskyrkan med sin fantastiska kupol och beundrar den imponerande fästningen Castello S. Angelo med kejsar Hadrianus mausoleum från 100-talet e.Kr. Efter besöket i Vatikanstaten äter vi gemensam lunch.

Hela eftermiddagen "ger" vi sedan "fri".

På kvällen anordnar vi en italiensk festkväll med måltid och underhållning. (Pris efter program).

Dag 3 : Venedlg - Ravenna - Florens Vi lämnar Venedig och åker ut på po·slänen tili Ravenna.

Under vår stadspromenad beser vi bl.a. kyrkan S. Vilale med sina underbart vackra mosaiker. Teodriks grav och om tiden räcker tili något av de många omtalade museerna.

Efter lunchpaus lortsätter vi in i landet igen. Vi passerar utkanten av 8010gna och åker sedan in i det vackra berglandskapet Apenninerna. Konststaden Florens är nu vårt dagsmål. Sent på efterrniddagen inkvarterar vi oss på vårt centralt belägna hOlstI. Hotel de due Fontane eiler Hotel Adriatico. Middag på hotelle!.

latinan, Spanska trappan och Fontana di Trevi.

Dag 4 : Florens

Vi ägnar hela dag en åt att bekanta oss med alla de sevärdheter som konststaden Florens kan visa upp. Vår sightseeing gör vi mestadels tili lots bland torg, gallerior, kyrkor, palats och musaar, sam finns i denna Toscanas vackra hu· vudstad. Vi besöker bl.a. Palazzo Vecchio, Ponte Vecchio, domen Santa Maria dei Fiori, kyrkan San Lorenzo och Uffizierna med Galleria degli Ulfizi.

Efter några eftermiddagstimmar på egen hand sam las vi lör en gemensam middag på hotelle!.

Dag 5: Florens- Orvleto-Sorrento Efter en tidig lrukost startar vi vår resa genom det omväxlande italienska landskapet ned mot Neapel och Sorrento.

Vi åker lörst genom Norditaliens välkända vindistrikl, där Orvieto- och Chiantivinerna odlas. Vår lörrniddagspaus gör vi i Orvieto, som är en av Umbriens största städer.

Vi lortsätter sedan säderut på Autostrada del Sole mot Rom. Lunch i hOjd med Rom. Sent på efterrniddagen når vi fram tili Sorrento. strax söder om den omsjungna hamnstaden Neapel. Vi tar här in på Hotel President. med en underbar utsikl över den neapolitanska gollen. Middag på hotelle!.

Dag 6: Sorrento- Caprl-Sorrento Hela dagen ägnas åt en utflykl tili Capri. Vi startar med "tidig" båt lör att redan på lörrniddagen kunna gå I land på denna paradisiskl vackra Ö. Öns skönhet lockade besökare redan under anti ken. Här hade !.ex. de romerska kejsama Augustus och TIberius sina villor. Fynd har gjorts i Grotta del Felici på öns södra del, som visar att bosättningar lunnits här sedan stenåldem.

På slingrande smala vägar åker vi lörst upp tili Anacapri och Axel Munthes Villa San Michele. Vi besöker sedan katedralen S. Stefan, som Iram tili 1818 var biskopskyrka. Vår rundtur avslutas i centrum lör en efterrniddag på egen hand.

Om vädret tillåter arrangerar vi en tur ut tili Grotta Azurro - "81å Grottan". (Pris meddelas på Capri).

Vid 17-tiden återsamling lör hemresa med båt tili Sorrento och vårt hotell. Middag på hotelle!. Eventuellt kan vi efter middagen avnjuta en lolklorelöreställning med typisk tarantella (betalas på platsen).

Dag 7: Sorrento - ulflykt tili Pompel - vlloellermlddag I Sorrento Vi lämnar vid 9-tiden Sorrento lör en halvdagsutfärd tili Pompei. Genom apelsinodlingar och citronlundar går resan tili Pompei, den omtalade romarstaden, som lades under aska vid vulkanen Vesuvius utbrott år 79 e.Kr. Efter lunchen återvänder vi tili Sorrento och vårt hotell lör vila och resten av dagen på egen hand.

Middag på hotelle!.

Dag 8: Sorrento- Neapel-Terraclna - Rom Vi lämnar Sorrento tidigt på morgonen lör att

Dag 10: Rom - Stora stadrundturen Idag ägnar vi hela dagen åt sightseeing. Under dagens "Stora Stadsrundtur" besöker vi ingående bl.a. Colosseum eiler Amphiteatrum som egentligen är det rikliga namnet, Constantins triumfbåge, Capitolium, Forum Romanum. Pa-

påbö~a

re-

Lunch på egen hand eiler tillsammans med reseledaren.

På eftermiddagen fortsäner vi stadsrundturen med bussen ut tili Via Appia Antica. Eftersom begravningar inom .staden var förbjudna enligt romersk lag, kantades utfartsgatoma av gravar. Vi ser många av dessa gravar på vår färd längs vägen. Här ute finns också de omtalade katakombema. För de som så viII, ges möjllghet tili en besök nere i katakombema (tilläggskostnad som ska betalas på platsen). Äter tili hotellet för vila före kvällens middag.

Efter middagen söker vi oss kanske tili Piazza Navona, som är Roms populäraste mötesplats på kvällama.

Dag 11: "Rom på egen hand" eiler ex1ra ulffykt tili Asslsl I dag erbjuds många möjligheter an uppleva mera av italiensk kullur och historia - i nutid och dåtidl Du kan uppleva "Rom på egen hand" - gå på museum, shoppa, flanera och uppleva den italienska storstadsrytmen i den mest fascinerande av de italienska städema.

Som altemativ tili dena erbjuder vi dig en arrangemang utanför Rom - en dagsutflykl tili medellidsstaden Assisi.

Staden ligger vid foten av berget Monte Subasio I underbart vacker natur. Först en intressant bussresa upp tili Assisi.

Sedan besök bl.a. på borgen Rocca Maggiore, klostret S. Francesco och basilikan S. Francesco, som anses vara ett av de första exemplen på gotlken i italiensk tolkning.

På kvällen gemensam avskedsmållid på restaurang i Aoms centrum.

Dag 12: Rom-Helslnglors Trots an det i dag är hemresedag har vi en stor del av dagen disponibel lör egna strövtåg. Kanske ett museumbesök, en promenad genom centrum lär att ytterligare befästa alla upplevelser och intryck Irån den eviga staden Rom, en shoppingrunda, några vykort att skriva eiler en tronoarservering att uppleva. Avsluta med en Iän lunch på egen hand - på en romantisk restaurang eiler på en lullsan pizzeria. "Italien" finns överalltl Allt detta hinner ni innan vi återsamlas kl. 13.30 lör att med bussen åka ut tili Roms flygplats lör incheckning på vårt flyg hem tili Norden.

Resan arrangeras av Svenska kulturreaor Ab I Malmö. Sam guide och reseledare töljer Ingemar Rlngqvist med oss.

Eftersom inga prisuppgifter i dag står an lå blir anmälningama prellmlnära, Intresserade kan emellertid ringa SPF-reseledaren Gurli Nurmi tel. 911 -36 280 lör an lå mera uppgifter om reseprogramme!.

Prisuppgifter publiceras i en senare nummer av God TId. Välkommen med!

RES MEO TILL PROVENCE FRANSKA RIVIERAN DCH SCHWEIZ DEN 9-18 MAJ 1992!

Resan blir en kulturresa med Ingemar Rlngqvlst som kunnig guide.

Starten sker från Helsingfors Vanda flygstation den 9 maj kl. .08.50 med Finnairs flyg tili Parls dit vi anländer kl. 11 .00. Där möter oss välutrustad långfärdsbuss som vi åker med under hela resan.

Vi är tillbaka i Helsingfors den 18 maj kl. 23.45.

Returresan sker likaså med Finnair.

Rutten går via Beaune där vi tillbringar vår lörsta natt i Frankrike. FÖljande dag åker vi via Lyon tili Grenoble där vi likaså övernattar.

Från Grenoble åker vi på måndagen " Route Napoleon" med DIGNE, 515TERON och CA5TELLANE tili NICE: där vi har vårt "högkvarter i hotell ATLANTIC Iram tili lördagen när vi styr kosan mot Milano och Lugano.

Utgående Irån Nice gör vi ulflykter i omgivningen samt givetvis i själva Nice. Hela tisdagen ägnas Nice medan vi på onsdagen åker tili Monaco.

På torsdagen kan den som viii göra Nice på egen hand eiler delta i en extra ulflykt tili SAN REMO. Prls 70 FMK. Fredagen kan likaså tillbringas på egen hand eiler så kan den som viII vara med på en extra ulflykt under' rubriken " Konst och natur vid Rivieran, extra ulflykt tili Grasse, Vence, 51 Paul de Vence, Bloloch Antlbes". Prls 170 FMK. På lördagen lämnar vi Nice och åker via Milano tili Lugano i Schweiz. Vi övernattar här och lortsätter på söndagen mot 51 Gotthardspassel, Vlerwaldslädlersjön, Luzern, Basel tili Colmar lör övernattning.

Mändagen den 18 maj åker vi Irän Colmar tili flygtältet i Strasbourg däritrån vi tar flyget kl. 14.35. tili Charles de Gaulle-tlygplatsen i Paris. Vi tortsätter med Finnairs flyg kl. 19.55 tili Helsingfors dit vi anländer kl. 23.45.

PRI5: ca 7.990 FMK I RE5AN5 PRIS INGÅR: o Flygresa med ordinarie flyg med Finnair Helsingfors- Paris på utresan och Strasbourg - ParisHelsingfors på hemresan. Mållider under flygresorna. o Avbeställningsskydd . o Rundresa enligt program med finsk eiler svensk långlärdsbuss av högsta standard - toalett, kylSkåp, kök, aircondition, video. o Samtliga vägavgifter. o Inkvartering i fyrsljärniga hotell i dubbelrum med separata bäddar, WC, bad/dusch , telefon, radio m .m. På lIera av hotellen minibar, färg -TV, bastu, swimmingpool. o Halvpension (Irukost och middag/lunch, 3-rätters-meny) under hela resan med början dag 1 med middag i Beaune och slut dag 10 med frukost i Colmar. o Samtliga i programmet beskrivna stadsrundturer och arrangemang med guidning på svenska. o Samtliga entreavgifter i samband med de i programmet nämnda museebesöken. o Reseledning Irån SPF och Irån Svenska KulturresorAB. TILLÄGG5KOSTNADER o Enkelrumstillägg för hela resan 1.240 FMK. o Ev arrangemang utanför resans grundprogram, t.ex. kvällsarrangemang, extra ulflykter. o Måltidsdrycker.

Anmälningar: Första anmälningsdag är den 9 decem· ber 1991. Ring Svenska pensionärsförbundets kansli tel. 90-791 89S/Lotti eiler reseledaren Gurli Nurmi lel.

911-36280.

Anmälnlngsavglften mk SOO betalas tili Svenska Pensionärstörbundet, Poslglro 1203 958 på blankett som sänds ut eiler anmälan.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET i samarbete med SVENSKA KUL TURRESORlINGEMAR RINGQVIST HÄLSAR VÄLKOMMEN PÅ EN UNIK SPECIALRESA TILL PROVENCE, FRANSKA RIVIERAN OCH SCHWEIZ l

Meditationer över att resa tillsammans

Borgund höstdrömmars tid , då man vinterbonat trädgården , lagt båtarna i malpåse och plockat källaren full med skogens alla bär, återstår bara novembermörker och vemod innan LUCIAoch JUL-jippona börjar som knappast är nån lisa längre för oss gamla - som det var i Ilydda barndomsdar. Och då kan det vara en tröst för själen att ge sej ut på en resa - i likasinnade och glada vänners lag.

Apropå - att kaila äldre folk "GAMLA" ä r taktlöst i dag och det är "J Ä ITEV ANVÖRDIGT" att ens tala om gamlingar - alltså motsatsen tili "YNGLlNGAR" som är en komplimango Kanhända en föl jd av dagens sexkult .

YNGLlNG - POTENT, "gamling" slö , slapp och likgiltig, disträ och fumlig.

Men vad gör det om kroppen åldras bara man har barnasinnet kvar. .. och det hade minsann det sällskap som reste tili Norge i mitten av oktober. Från Svenskfinlands olika hörn . Frå n nord- , syd-, öst- och västFinland och från Åland, sammangyttrade efterhand i Sundqvists buss i Norrtälje därifrån vi for iväg på e n sådär 3000 km lång bussresa i Norges hisnande fjällnatur.

Men , före detta seglade vi över Ålands hav i ett äldre passagerarfartyg där gångar och korridorer är mardrömslika labyrinter.

Det är alltså massfrakt av folk med legitima avsikter

na rummets krets, hänger sig ät sedan man blivit varm i kläderna.

Denna gäng samsades sällskapet emellertid - enligt fru Fortunas slumpmässiga laga r - alldeles förskräekligt bra. Inte minst taek vare den "hurrfriske Stavkyrkje ekenäsbon E R1K ELG. När att besöka släkt och vänner han presenterade sig avslueiler att släcka sin kulturella tade han frimodigt med : "sä törst i konsertsalar , museer ou vei ni' IV A RT' ni har eiler vid nöjets estrader. mej . Beväpnad med kameMen de som synS' och fram- ra , energiska ku lturella amförallt hörs mest är förstås bitioner oeh rungande sängdessa uppsluppna, sk ränan- arglädje avväpnade han alla de, bökande och pokuleran- eventuella tråk månsar oeh de vildbasare som ännu inte döddansare. "Prompt oeh Iifunni t sin plats i tillvaron . beralt " axlade han sängledaVår mångkunniga guide rens obändiga mantel oeh och värd Olaf Giverhaug, sjöng visserligen själv "hellen äkta norrman med kal- re än bra" men med sådan fjäll på hjässan från Vinstra , medryekande ent usiasm att i sägenomspunna Gud- han bara därmed räddade brandsdalen och med GLA- resan.

CIÄR-turer som specialite t Men , någo n risk för kol5a: "Deue er en arbeidsre- laps fanns ieke. Va rtefter rese" och minsann , resan var san fortlöpte steg de fram, "JÄITEJOBB IG" och nu en efter en.

Det mest positiva , det livär jag "JÄ ITETRÖIT" pä detta "jätteattribut" och givande på sånahär resor, övergår tili min ungdoms- där man sti ftar nya frukt" HEMST" oeh vi hade bärande relationer tili män" HEMST" ROLlGT PÅ niskor, är att man får ny tt VÅR REISE ! mod att leva vidare när varPå sånahär sällskapsresor kan man se ett typmönster framträda . Att under en veeka dväljas i ett relativt litet utrymme med - tili en början idel obekanta människor -

dagens grå tristess förlamat den egna förm ågan att uthärda, när inspirationen tyeks död.

För mej lösgjorde hon sig först ur grådiset , den karismatiska, nestorn oeh G URUN , 81-åringen Sirkka Sundroos. Hon tyektes mej tili en början ouppnåeligt respektingivande med sin genomträngande bliek ... tills jag snabbt varseblev hennes betagande fö rmåga att mima o Hon är förlösande spirituellt varmt fördomsfri men taktfull i sitt umgänge med sina medmänniskor - oeh hon har en sordinerad alt!

Sällskapet var alltsä på arbetsresa för att som resledare i sina klubbar bekanta sig med attraktiva resemå l såsom nu i olympiska Lilleham ma r med sin 11-15-hundratalsby MAfHA UGE med stockhus från den tiden , med vä rldens djupaste och största fjord, SOGNEFJORDEN med en höjdskillnad på drygt 3000 m frän "hjässan tili fotabjället " att jämföra med USA:s stolthet Grand Canyon med si na fu tliga 1600 m i höjdskillnad frän botten tili si-

Utan!ör Vigelandsparken , Oslo. dornas bergtoppar. Sä det så! Vi fick se det nya glaciärmuseet i Fjrerland.

Efter varje dags förödande informativa , inträngande guidningar med info-timme efter middagen fick entusiasterna ge sig hän i dansens virvlar på da nsgolve ns stearinglättade pa rke tt .

Ma n kunde se dem där Cla ra vo n med fai blesse för e ngelskt rött med elegant benföring, Ruth frän Jeppo alltid lika da nsant som oeksä den spänstige österbottniske disktrikts-ordförande Göran Sundström m.ll.

Varje kväll oeh morgon bars pustande dessa väldiga hopvikbara kappsäckar ur oeh i bussen, sänadär man kan hänga kläder i ovikta och gömma alleha nda utensilier, me r eiler mindre nödvändiga; för kvinnornas del masca ra, läppstift i olika kulörer anpassade efter med-

kan vara nag

så problematiskt , att uthärda alla med sina egenheter, later och odörer. .. oeh inte minst med sej själv.

Under resans inledande skede, kan man ju iakttaga hur denna liksom opersonliga grå massa uppträder prudentligt och med distingerade ansi ktsuttryek . De gAr med avmätta steg och deras ordval är korrekt , särskilt i jämförelse med de frivoliteter, burleskerier och ekivokiteter man, i det slut-

Jostedalsbreen

Foto: Erik Elg

förd garderob ete och för männens del ra kdon , virilt och amoröst rakvatten och fiekpluntor.

Bland de n som i all diskretion presenterade sei för mej utan åthävo r var "Abotösen" May Lindfors med den kultiverade och nyanserade röste n. Fascinerande i sina intima tOlkningar av för det mesta - vemodiga visor. Hon var ocksä förtjusande som lägmäld humo rist i charmfull dialog med sin resekompis Ebba Ikonen .

Under de långa bussfärderna underhöll oss även teno re n Erik Stens från Lappfj ärd med vackra tolkningar av bl.a. Da n Anderssonvisor.

Den buss vi fä rdades med ra ttades av den storvuxne " tedd ybjörnen" Hille Sundqvist som bjöd inte bara pä sej själv och sitt smittande lugn utan oeksä pä sina genomsympatiska föräldrar som mestadels försynt deltog i det av positiv anda genomsyrade sällskapets utsvävningar i bisarra historier och glada krumsprång.

0 , dessa bedagade barn med okuvat barnasinne.

Jag frågade vid ett tillfälle " Hille": "Tillrättavisar dej aldrig pappa Alfons, han som e rfaren gammal busscha ufför, när han åker med dej"?

- "Aldrig" Jag kände med värme oeh sympati huru föredömligt gott förhällande här fanns mella n föräldrar oeh barn . Åke Skeppar

Pensionär i Pargas har lekfull hobby

."

Margareta Lin db erg i Pargas, pensionär sedan några å r, har en lekfull hobby. Hon samlar nämligen sedan omkring IS år sedan leksaker_ Men inga plastleksaadelsman frAn ker duger. Det ska vara rejä- elegant 17oo-talet. la don.

- Den har jag köpt på - Under många museibe- antikvitetsauktion i Stocksök jag gjorde under årens holm , berättar hon. Han lopp kunde jag konstatera börjar emellertid se mer eiatt ingen tänkt pä att också ler mindre sliten ut och leksaker är värda att ställa guldbrokaden blir allt matut , berättar Margareta om tare . sin hobby.

Le ksakssamlingen har unOeh så satte hon igång. der tvä novemberveekor Grunden för samlingen är ställts ut i Karis , Fokus där de leksaker som sparats pä över 1.000 besökare räknats hennes hemgärd oeh de lek- in. Och där Margareta hade saker hennes svärmor sparat byggt upp miljöer med tidsefter sina barn . typiska möbler i ministorMänga av de leksaker lek . Dockor av de mest skifMargareta har isin samling tande slag har suttit i kärror, på långt över 1.000 föremål vagnar, i gungor och soffor. har hon fätt av bekanta oeh av personer som hört om Samlingen hennes hobby. svår att fOrvara - Dessutom har jag fått - Det är rätt svärt att förtag pä leksaker vid auktio- vara samlingen sä att förener. T.o.m. pä gamla vindar mäle n inte tar skada, framoeh i mellantak- oeh väggar håller Margareta Lindberg. har leksaker hittats.

Jag har den inpaekad i källaDen äldsta leksaken i ren och i miu sovrum. Men Margaretas samling är en nu ska det kanske bli mera

ordning pä samlingen. Folkkultursarkivet har börjat intressera sig för den och en studerande ska katalogisera samlingen-föremälen och därefter blir det kanske en avhandling - om leksaker.

Kriget tog leksaker Orsaken tili att det är svärt att i vårt land fA tag på leksaker frän tiden före 1939 beror pä att vi nda rna under kriget skulle tömmas och dä försvann det mesta.

Också pojkar hade leksaker Det var inte bara flickor som hade leksaker. Redan i början av 19OO-talet fanns mekaniska bilar, och andra rackerier för pojkar. De betraktas i dag som samlarföremäl och är rätt värdefulla.

Den alltid lika populära och av barnen älskade teddy-bjö rnen finns med i Mar-

Massor av leksaker visade Margareta Lindberg i Fokus i Karis under eli par veckor i november_ Här bara en luen del av de utställda leksakerna. Foto: Gurti Nurmi garetas samling i mänga olika årsmodeller. Och de Ilesta av dem är av alIt att döma mycket flitigt "använda".

Ny generalion tar över

Margaretas samling som borde visas betydligt oftare oeh eventuellt fä en stationär placering kommer inte

a tt förfaras och skingras.

Redan nu har en yngre generation lovat ta hand om leksakssamlingen .

- Visst tar jag fortfarande emot föremål tili min samling, säger Margareta Lindberg. J ag har verkligen inte tänkt ge upp ännu.

Efter att ha sett utställningen hoppas jag verkligen

att samlingen inte skingras utan att den kan kompletteras ytterligare . Det finns säkert pensionäre r som kanske har leksaker i sina gömmor som Margareta kunde utöka samlingen med. Hon finns som sagt i Pargas.

Gurli Nurmi

17

Liljendalspensionärer femtonårsjubilerade

Aktiv pensionärshemsförening 20-års jubilerade i Helsingby "Fyrklövern" spelade upp lemmar fick föreningens dar och Österbottniska distriktet genom Göran en trudelutt. Speakern Ha- standar: S und s tr ö m och Per T h orald H å k a ns anmälde och 1) D o ri s oc h S ige l Ek publiken stämde upp "Jag 2) A nn a - Li sa Kr o nh o lm m asfo lk med en blomsterälskar min hembygd". Med 3) Ruth Norrg r a n d korg.

Grannföreningarna frå n Vasa , SoIf och Kvevlax fa rt och kläm startade 20-års 4) E r ik R e n kone n uppvaktade och tili sist kom jubilerande Korsholms Pen- S) M a r ia nn e Sm e d s Alfred Smeds med en persionärsförening sin fest i 6) Göta Åke r bac k sonlig hålsning. Som avslutHelsingby. Över 200 pensionårer och inbj udna stortrivNär ordet förklarades frill ni ng " Modersmålets sång" . des i U .F. Hoppets fö r- uppvaktade Svenska Pensio- Kaffe . Dans. 1 dansens virvnärsförbundet genom Levi lar sågs också eningslokal.

I sin kombination - häls- K lå vus och Jerker Nyningsanfö rande- historik re- b e r g med förbundets stanJ erker dogjorde fö reningsordföran- ,-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ den Evy Th ölix för Pensionärsföreningens tillblivelse , utbyggnad av pensionärshemmen i Helsingby och Veikars och för det tredje Arbetar fö r lön det gör vi ej numera projektet i Jungsund. Ar Barn barn kan vi passa ibland. fö r det är kul !

1975 ku nde den första penCyklar gör vi när vi ej har lust all promenera, sionärsbostaden i Helsingby Dricker inte mycket, fö r då ka n det bli strul. invigas. År 1984 stod VeiEmellanåt en del av oss drar ut på någo n resa karshemmet invigningsklart .

Förlegade man inte kan påstA all vi är. ldag är ritni ngarna färdiga Gladeligt och muntert vi som årskalvar kesa för etl tredje pensionärsHoppas bara all det ej går någo n förnär! hem, Jungsund i no rra Kors1 stugvärmen siller vi sällan och ru var, holm .Men kostnaderna är Ja tjo vad det svänger när dansa vi får! ännu för höga fö r att kunnaKan hända någon tycker vi ser ut som gamla uvar. godkännas av BostadsstyrelLikväl vi känner oss ibland som i vär ungdomsvår. sen. Talkoandan lever och Men lite nu och då måste man ju hämta andan. penningsinsamlingsivern är Nog ka n det vara skönt all i goda vänners lag stor. Lycka till. Sångare frän Och med en nybakt tårta njuta kaffe på verandan.

Helsingbykö ren under ledPå kolesterolet tänker vi en annan dag! ning av Else-Maj Lillh a nnu s sjöng bl. a . " Var gång Qvinnan bakom allt, så har det alltid varit , vi kommer samman, blir liRedan gamle Adam lade skulden på oSS . vet som en fest", och "Får Sä om någonting har blivi t fel när vi har farit jag lämna några blommo r".

Tydligt är all Eva varit framme, förståss !

Ja, visst var det fest och visst Utflykter av alla slag vi gillar all va med på. fanns det blommor.

Vidgar våra vyer ju varje resa gör!

Xantippa är en kvi nno rt yp vi ej vill likna nejdå!

Yllerst sällan isä fa ll. Om någon på oss hör.

Zi mbabwe uti Afrika vi ännu ej har gästat Två damer, N y lund Åjavars, vi ka n ju hi nna di t ännu nån gång, Än har tiden ej räckt till för allt vi vill ha testat.

Sö d e r gå rd spelade: "J ag Över pensio närens daga r vilar inget tvång! vet en stad ovan moinen" .

Mera musik av en trio som "Ginsl" sjöng och spelade både "Mosippan" och "Rosen och fjärilen" . Senare återkom samma trio med spel på båo 0 de tvättbräda och munharpa. Att slå takten med skedar pä mångahanda vis ingick ocksä i repertoaren. ElBland många klubbar, Ethel Bl o mand e r och kasly S igf rid s höll ett före- som fyllt år i höst är Esbo sören Monica P ä iv ä nkari. dömligt kori , men inlressant Kyrkoby Pensionärsklubb , Separat var klubbarna med festtal. Hon jämförde da- som blivit tonåri ng med på ett hörn och uppvaktade gens pensionssystem med pompa och ståt. Födelse- på olika sätt. forna tide rs sytningsförfa- dagsfest hölls i FBK:s hus i Därefter följde en lång rande. Elly hörde till dem Morby. Med champagne , rad gratu lanter bl.a . Esbo som var med om att bygga och Iystringslåt som inled- stad genom Kaj Ahlgran det fö rsta pensionärshem- ning hälsades publiken väl- och sist i raden gudmo r Eija met i Korsholm , det i Hel- kommen av klubbe ns ord- Francke, initiativtagare till singby. Det gällde att få lån förande Heidi R a ms t e dt. många klubbar och förfrän Bostadsstyrelsen, me- Esbo Spelmanslag förgyllde eningar i Svenska Pensiodel från PenningaulOmat- dagen med musik både un- närsförbundet, då när det fö reningen, frivilliga bidrag der program met och till begav sig. Hon förde oss IS och kommunal välvilja. Det da nsen. Stig H a s se ls tr ö m år till baks i tiden . Intressant var inte alltid lätt , men svå- hade en ko rt översikt av som alltid . righeterna övervanns. Alla klubbens l S-åriga verksambehövdes. Hon avslutade het. Lisbeth Lundell läste en I samband med jubimed "omtanke , kä rlek och festdi kt och så var ordet leet hedrades följa nde tacksamhet" . Vi sjöng, vi fri tt . förtjänta medlemmar: log, alla tillsammans.

Förbundet uppvaktade Eija Francke med blommor och standar. Anni Ingman Esbo Meri Strandström Huvudföreningen Svenska Pensionärer hade Signe Lundmark En viktig del i ett jubile- hela presidiet på plats, o rd- Dagny Mattsson um är premiering av förnä- förande Kurre W a hl s t e dt, ma insatser under gångna viceordförande Ann a- Lisa Jerker år. Följande förtjänta med- R a nd s tr ö m , sekreteraren

Pensionärens ABe

Tre personer som varit med i styrelsen från böljan samt nuvarande ordföranden. Fr. v.

Rakel Allden, Ulla Tikkanen, John Povenius och Karin Nylund.

Sedan ordet fö rklarats och som draga re vaides Ulla Tikkanen och ännu i dag, frill var det en lång rad grafemton är senare kan styrel- tulanter som trädde fram. sen räkna med Ullas stöd. Först i raden stod Svenska Som hjälp valdes ombud pensionärsförbundet som refrån de olika bya rna: Fanny presenterades av o rdfö ranJohansson , Hopom, Karin den Levi Klåvus och verkNylund , Michelspiltom , samhetsledaren Jerker NyHelmi Sko mars, Drombom berg. Klåvus redogjorde och Anders Backman, Eski- först för förbu ndets verksamhet och övergick sedan distrikt och grannföreningar 10m. på plats. Det bjöds på etl De första trevande åren till den politiska och ekonodigert program och festen gick arbetet ganska trögt miska situ3tione n i värt land

Liljendal fö rsamlings pensionärer hör också tili dem , som denhär hösten har firat IS-års jubileum . Det skedde i Liljendalgärden . En talrik publik mölle upp . Förutom föreningens egna medlemmar, som möll upp nästan mangrant fanns många inbjudna gäster från förbund ,

varad e i nä stan tre och en

med några enstaka möten

och vilken inverkan den har

halv timm e.

och sammankomster. V åren

på den sociala sektorn . Han framhöll atl då samhället börj ar spara så är det de n sociala sektorn som drabbas mest och då naturligtvis också pensionärerna. Och prognoserna för framtiden verkar inte särdeles Ijusa , sade han.

Efter talet överlämnades tili den jubilerande föreningen fö rbundets standar och blommor.

Följande i tur atl uppvakta var östra distri ktet som representerades av Ester Berlin . Och därefter trädde representanter för pensionärsföreningar från Sibbo i väster till Pytlis i öster fra m.

Sist i raden av uppvaktande var Liljendal försa mling genom kyrkoherde Henri k

Festen inleddes med sång 1979 valdes slutligen en orav Lilj endal skolkör under dinarie styrelse och förledning av Jan-Erik Sl ä ti s. eningen antog namnet LilKören sjöng tre sänger, en jendal församlings pensionäfrän Mexiko, en frän Brasi li- rer. Stiftelseurkunden som en och en frän Filippinerna. sändes till föreningsregistret Efter sången hälsade den ju- undertecknades av Leif bilerande fö reningens ord- Snellman, Ulla Tikkanen förande John P ove niu s och Marta Mårtenson. Till välkommen och rikt ade sig föreningens första ordförandä särskilt till Svenska pen- de valdes Leif Snellman. sionärsförbundets ordföranJenn y Antman avslutade de Levi Kl åv u s, fö rbun- med följande ord : " Pensiodets verksamhetsledare Jer- - närer. Medge all vi som ker Nyb e r g och östra di- pensionärer har det bra. För striktets ordförande Ester femtio är sedan var det Be rlin . tunga tide r för vårt land och folk . Våra bästa ungdomsår präglades av krigets allvar.

Historik "Men liljorna de växa" Låt oss i dag minnas de sjöngs unisont. Den sängen många av våra ungdomshar naturligt nog blivit Lil- kamrater som aldrig fick jendal församlings pensionä- återvända till den fredliga rers Iystringssång. Därefter vardagen. De gav sill allt läste föreningens sek retera- sin unga liv . Tack vare deras re Jenny Antm a n upp den offer kan vi i dag leva under historik som hon skri vit för trygga förhällanden och fira jubileet. Ur historiken fram- vär pensionärsförenings jugår bl. a. all det var en nyli- bileum . gen inflyttad Ulla Tikk a Förra kyrkoherden i Liln e n som i samråd med då- jendal, Rafael Weckström varande kyrkoherden Rafael hade sänt eli Iyc könskningsWeckström pä "De gamlas brev till föreningen och det dag" den 17 o ktober 1976 lästes upp . Han beklagade tog upp fräga n om bildandet an han och hans fru på av en träff för pensionärer i grund av ohälsa inte kunde Liljendal. Frågan väckte närvara men han önskade stort intresse och småning- föreningen fOrtsall framom kom en samling tili stånd gång.

- J ag fick ingen högre lön, men chefen lovade försöka ordna så jag fick jobb en trappa upp.

W eckström som överräck te

en ordförandekl ubba .

Pipsa J u s Iin uppträdde med sång tili acko mpanjemang av maken Christian varefter kyrkoherde Henri k Weckström berättade om hur Liljendal kapellförsamling kom till för 200 år sedan och om den första biskopsvisitati onen i församlingen 9- 10 juli 1796.

Jubileumsfesten avslutades med psalmen Härlig är jorden.

Text och bilder: HELMER BÖHLS

*

MED GUDMOR EUA

PA TONARSFEST

*

- Den här kavajen kan absolut inte sitta bällre , sa försäljaren.

- Nej, jag misstänker, det svarade kunden. Det är därfö r jag vill se på en annan.

18

Ruska-resa tili Tärnaby fjällvärld Den traditionella ruskaresan i Svenska Pensionärsförbundets regi gick detta Ar tili Täroaby i Västerbotten i svenska söd ra Lappland . Årets resa företogs under tiden 21 -28 september. Första delen av resan företogs med tåg tili Kemi. D är väntade Lindholm Lines buss på oss. Med reseledaren Jerker Nyberg och chauffören

jaur hade man en förkännJng av den svenska fjällvärIden. Från hotellet kunde man se det 569 m höga Prästbergets slalombackar, och bakom Prästberget läg det över 700 m höga Vittjokk, och någon km längre bort i sydväst det 750 m höga Akkanålke.

inberäknat var resenärernas anta l 44. Etter en tidig frukost på restaurang Tupasvilla (= ängsull på svenska) i Keminmaa styrdes kosan mot Arvidsjaur, som var mälet för dagens färd. Frå n Haparanda åkte vi längs Torneälv ett 15-tal kilometer tili Kukkolaforsen , där vi var i tillfälle att få se en fi skare fånga fisk med en långskaftad håv. Efter att kanske ha gjort ett halV! dussin drag medströms med håven, Iyckades fiskaren i vår åsyn ta upp en vacker fisk .

Efter uppehållet vid Kuk kolaforsen fortsatte färden tili Boden , där vi besökte Överluleå kyrka . Kyrkan började byggas 1826, och den 17 juli 1831 invigdes den . I kyrkan fanns d å tre läktare och bänkplats för 10talt 2.240 personer. Vid senare renoveringar har två av läktarna rivits. Framme i Arvidsjaur installerade vi oss på hotell Laponia.

Vädret denna septembersöndag var mulet med enstaka regnskurar. H är i Arvids-

Följande morgon , fortsatte vi resan tili Tärnaby och Hemavan. Först gjorde vi dock en avstickare inne i staden tili "Lappstaden".

Lappstaden är Sveriges äldsta bevarade kyrkstad med kåtor och härbren frän slutet av 17oo-talet.

Efter att ha inkvarterat oss på Högfjällshotellet avnjöt vi middag och såg bilder från fjällvärlden under alla årstider.

Bestigning av Laxfjället Tisdagen den 24 september stod på programmet bl.a. bestigning av Laxfjället i Tärnaby. Med Lennart Blom som guide å kte vi lä ngs en serpentinväg upp för fjället. Där bilvägen tog slut återstod änn u 800 m att ta sig fram för fot mot den 200 m högre upp belägna toppen. Fjorton av resenäreroa besteg toppen. Av dessa fjorton var det fem som tili fOls begav sig längs en 1,5 km lång slalombana , från den punkt där bussen parkerats ända ner tili byn.

i bottenvå ningen på KUNG KARLS SPfRA , ett 10 våningar högt 10m med restaurang Polstjäman högst upp.

Efter kaffe i restaurangen fick vi bekanta oss med den Fjällbotaniska trädgå rden .

En glasad gång för direkt Sedan de so m gett sig tili från tomet tili trädgården . fots utför fjället kommit ner För skötsel av trädgården tili Tämaby, begav vi oss tili svarar professor Olof Rune Fjällvindens hus - där den och aen unga trädgårdsmäskände alpinisten Stig Strand taren Inga-Lill Darstedt. är värd - för att dricka kaf- Det var Inga-Lill som va r fe och bese alpinariet. A1pi- vår ciceron under rundvandnariet är ett alpint skidmu- ringen. Fjällbotaniska trädseum och är enastäende i gården har 31 odlingsytor. hela väri den . Där fick man Trädgården ligger 600 m se utrustning för alpin skid- över havet och omrädets yta ning från foma tider tili våra är 4 ha. Nu var inte tiddagar. Filmer frän Ingemar punkten den bästa för att Stenmarks karriär förevisa- studera fjällväxter. På en des även där. yta kunde det vara växter Följde så ett besök hos en som hör tili lågalpint , i en samisk konstnärsfamilj och annan sådana som hör tili ett besök i Trolltrumman , högalpint , sedan kunde det där samisk konst fanns ut- variera mellan kalkfattigt ställd. Sist pä programmet och kalkrikt. U tom trädgå rstod ett besök i Samegården den fanns där naturstig med och därvarande museum . 20 stationer , och en geologBussfä rden för dagen avslu- stig med intressanta mineral tade vi med en tur runt sjön och bergarter från TämaLaisa n, som ligger norr om fjällen . Det duggregnade Laxfjället, men gär i väster under vandringen i den ända ut tili Blä vägen. Tär- Fjällbotaniska trädgården, naby ligger invid GÖutajaur. sä därför sökte man sig gärna tili Sinnerikets skrymsEn drömrard i Sinneriket len . Sinneriket är en enorm Onsdag förmiddag åkte vi skulptur pä 400 m 2 , full av lift tili Kalfjället , en sträcka scener om fenomen i fjällpå 1,5 km . Ett vackert pano- värIden . Där är grottor, rama utbredde sig inför ens djur, växter, nybyggarliv , ögon på denna färd , bl.a. en sa miska berättelser, snö och mångfald sjöar och närmast vatten - all t i en fantasiegd å Ah asjön som ligger fram- gande förening. Sinneriket för Hemavan . Den som ville kan inte beskrivas, det skall kunde ta sig en 3 km pro me- upplevas. nad längs Kungsleden tili Vår grupp var så stor att hotellet. ena hälften besö kte SinneriDen största atttaktionen i. ket medan den andra bekanHemavan är otvivelaktigt rade sig med bildteatem, den fjällbotaniska trädgår- som visade " Myggsymfonin " den och den största upple- och "Tämafjällens ärstider" . velsen Sinneriket , so m finns Som rur var slapp vi bekanta oss med " Myggsymfonin" sä 3tt

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsinglors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791895, Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41171 Postgiro: 1203 95-8

säga "in natura

Dagen

lJ •

avslutades

med

TILL FEST OCH VARDAG vår specialitet mjuka pepparkakor

Resultat frän Bocciaturneringen under ruskaresan tili Tärnaby 1) 2) 3) 4)

Albert & Asta Viberg, Fiskars Gustav & Margareta Sjöblom, Tammerfors Ingalill Clayhills & Ruth H edberg Hjördis & Marita Karlsson

Resultat rrån tippningsrnv- 5) Elis TaUskog lingen 6) Astrid Lucenius 1) Ulla-Brita Lundin + 5 Ingeborg Kurten 2) Albert Viberg - 25 3) Eugen Lusenius + 35 4) Henrik Kurten +45 Rätt svar var 1.855

startade bussen från Högfjällshotellet i Hemavan för den första etappen på hemfärden . Ännu den sista morgonen kunde man i Hema-

vet.

van njuta av ett vackert na-

En rärd bland rjällmassiven Torsdagen som var sista dagen före hemfärden besökte vi Mo i Rana i Norge.

Fjällen visade sig nu från sin bästa sida i all sin fä rgprakt.

Fjällbäckarna Iyste som si lvervita strängar , och vid en

förs ta a nblick kunde man ta dem för en issträng, men då man tittade närmare på dem , såg man att någonting rördes. En sak som det är skä l att näm na, är att då man närmade sig Mo i Rana , kunde man också se talloch granskog, vilket man inte såg pä den svenska sidan o m gränsen tili Tärnaby.

Det är väl närheten tili Golfströmmen, som gör a tt tali och gran klarar sig i den norska fjällterrängen upp tili sådana höjder, där endast björken klarat sig på den svenska sidan.

Vägen tili Mo i Rana gär större delen längs den vackra Överuman sjön. Överuman har sin början vid Umfors, en mil frän Hemavan och sträcker sig ända io i Norge.

Dags att bryta upp. Fredagen den 27 september

tursceneri . Det var solsken, dimman låg över fjällen , man såg endast den silvervita toppen av Södra Storfjället. Man tyck te sig förflyttad tili ett hav där isberg stack upp sin topp ur havet. Emellanåt skingrades dimman och man kunde se de färggranna fjällsluttningaroa glöda i morgonsolen . Höstglöd eiler ruskadags.

Sämre ställt var det med sebarheten från "Utsikten" en torn i Storuman, när vi gjorde e n paus under hemresan. Efter endast några kilometer stannade vi upp för ett besök i Stensele kyrka , so m ä r Sveriges största träkyrka. För J05 år sedan , den 18 augusti invigdes kyrkan.

Utom byggmästare, målare och orgelbyggare var del endast sockenbor som a nlit ades vid kyrkbygget. Den skulle rymma 2.500 personer, så hela socknens befolkning kunde rymmas in

på en gång. 1 Stensele kyrka finns en bibel från drottning Kristinas tid. Bibeln som är Stensele kyrkas äldsta inve ntarie, är tryckt år 1646 av Forts, på sid 19

Saxat ur Veteranposten som är det rikssvenska pensio~

närsförbundets livorgan.

68580 Furuholmen, tel. (967) 751 22

När reumasmärtorna plågar ... . . . är det skönt att ha Moviflex gel hemma!

Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

Moviflex®gel fenylefrm. glykolsalicylat. mukopolysackafldpolysulfat. Isopropanol

Priser

50 9 100g

33,83 57,09

Bruksanvlsnlng I förpackningen ......"'---""-'

MED KARIS MATT, MÄTT ÄR

EKENÄS BRÖO NOG NUMMER ETT Centralg. 82 - tel. 308 87

WITPOLD

Il!l Receptfri medicin från apoteket!

km.

programafton, där ett flertal av resenärerna bidrog tili underhållningen. De som var dansanta kunde också ta sig en svä ngom på dansgol-

Ab Södennans Bageri

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad

+45 +55 -55

Karis, Centralg. 82 - tel. 911-30 887 Cafe konditori, Ekenäs, Kungsgatan 8 Bageributik, Dragsvik

19 BESTÄLLNINGSBUSSAR :

OPTIKER

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenlorsv 4.

BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA

fNGVES - BUSSAR 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

FÄLTMARSCH

Närpes, 962-420 48 Vasa , 961-112048

Gynna våra annonsörer

lel. 9"-7'1523

jiJe~ BACKMANS OPTIK bggaIan'~t2&.llm-....atM

HANGÖ TRAFIK

Välkommen tili Korpo

Restaurang

Auto-Buss Bäck & Östman Faniggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

O(ellel\ f>~ .. ' ..'_'. ,

~ ~

tel. 926-312 02 Öppet alla dagar

KARIS , Kopmansgatan 4

®

TRADmONELlFlNLANDS-SVENSK ........

RESTAURANG MfTT I HELSINGFORS, "7:L _,./ _ SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH '~ FESmLlSTÄLlNINGAR1_SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJANING_ VÄLKOMMEN, GEORGSGATAN 306 VAN . TEL90-641101.

Hamstringsfeber

Ha mstringsfeber , hamslringsfebe r! ingen bOla kan.

När man i sill hjärla känner sådan smärta, som e j lindras, sam ej lindras ulan små uppkö p .

Såhär ser lösningen av kryssel i God Tid nummer 6 ul_

304 löste krysset i God Tid Dr 6

Hamstringsfeber, hamstringsfeber!

Hur skall man stå ut ? här med de nna kläda,

sam är en stor våda ,

VIKING LINE EN DAG I

STOCKHOLM Haglund Irån Vasa : 1/12. 29/12. 26/1

Mäkelä Irän Kurikka: 15112. 12/1.9/2 avfärd söndagar. samma hytt hela tiden. även på dagen I Stockholm

Tor Handroos

- Jo, förreste n , nu när jag har köpt nya skor är det li ka bra att jag passa r pA att köpa en skokräm som passar.

- Det behövs inte. De är utslitna innan Ni behöver putsa dem .

STOCKHOLM

n=;;~'.J,I;:] ~KondO~

5112 avlärd Ir. Kurikka

Gratulation!

Ir. 280-320.resan , frukoSI . rundtur (hytt

moI lillägg)

SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN ui DIANA/hem KAL YPSO

Ir. 330.- 370.resan , frukosl. rundlur (hytt

mOllillägg) Anm . även resp. traf.

HAGLUND 962-272265 MÄKELÄ 962·35 159

~ ~

KRISTINA RESOR

Kslad 962-11 078

och

FRÄN BANKER, BOK-, PAPPERS- OCH BlOMSTERHANDlAR. BEGRAVNINGSBYRÅER SAMT PÅ STIFTELSENS AORESSOCH TEXTNINGSTJÄNST Sloro Roberlsgolon 15 00120 H:fORS 12 Tel. 90-603 838

HJÄRTSTIFTELSEN

Tili VARDAG OCH FEST!

~ ~BOSTROMS BAGERI Vi har mycket gott och läcker_t_ att välja på.

~.

/ ;, ..

Lepplax, tel. 967-697 21

BROMANS OPTIK Kungsg . 8. EKENÄS Tel. 911·629 49

Sammanträde ...

Hamstringsfeber, hamstringsfeber! lär på kraflerna _ Ja, man blir opasslig, och känner sig sä krasslig av att bära , av att bära, kaffe, socke r, smö"

Hamstringsfeber , hamstringsfeber ! vad man kan bli sjuk , då man ej får lö pa , omkring och allting köpa, så del finnes, så det finnes i tillräcklig mä ngd.

Tel. 911 -30 161

FORTSÄ TTNING ••••••••

Ha mstringsfeber, hamslringsfeber! är nog svA rI all ha , ty del ska 'va' kassor , som slOppar för de massor , som då köpes, som då köpes på en e nda dag _

för oss alla, fö r oss alla - som ej hamstra få"

KOpmansgatan 11

~~ .

1,

Tel. 911 ·309 40

KVRKSI.An OPTIK HSB s hus v,d lorgel lel2981927

MATSTÄLLEN

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911-81004

KARIS @PTIK Kb

EKENAS. Kungsgalan , 1

Tel. 915-17 10 42

OY ALOIN STRENG Ab

GULD - UR - OPTIK

Tel. 915-531865 Beställningsbussar.

Snudd på rekordmAnga sände in lösningar av krysset i God Tid nummer 6. Och mAnga hade antecknat "se kommentar" på kuverten .

Red. tackar för samtliga kommentare r. Det är oförlälligt att publicera fe lakliga lösningar som rätta . Trots det ber jag om ursäkt och ska försöka bättra mig i fo rtsättni ngen.

En lösare betvivlar att svaret på "det är oväder" verkligen ska va ra URET. Men visst är det riktigt. Alla har väl läsl om vimeru r d . v .s. vinsterstorm , snöväder , yrväder m.m. 1 Norstedls Ord för Ord, Svenska synonymer och uttryck finns synonymen urväder angett för snöyra.

Pristagarna i nummer 6 är följande: Karin Eh r s len , Ekenäs , Arne P e r ä mäki , Oravais, Gu nvor Sundman , Mariehamn , Doris

H olmgre n, Esbo saml Etel Munck, Pargas.

Vi gralUle ra r och sänder bokprisen per post.

Krysset i detta nummer är som vanligt ett verkligt slorkryss. Lösningarna viii jag gärna ha senast den 21 januari 1992. Bland de fem första öppnade rätta lösingarna lottar vi ut Sirkka Sundroos bok Helsingfors inpå livet. (Dragningen sker bland samliiga insända lösningar efter den 21 januari och som sagt de fem första öppnade rätta lösningarna prisbelönas. ) Adressen tili redaktionen är densamma som tidigare; God Tid , Centralgatan 13, 10300 Karis. Märk kuvertet med " Kryss 7". Jag är tacksam om inga andra meddelande n läggs in i kuvertet med lösningen.

Trevlig julhelg med Hasses finu rliga kryss!

Red.

Det handlar om

Bröd

God, nyttig och billig mat

Kb~.KY 8agerl och Kondltorl 66800 Oravais, lel. 961 -3850017 66900 Nykarleby. lel. 967-220047

• OPTIKER$ERVICE TlOSBESTAllNING Tlll

( JJf"" ~

Optikos Aschan Ky

VuOfikatu 13 Berggllllln 13

10900 Hanko 10900 Hang6 Puh 911 / 84830 Tel

FORTSÄTTNlNG ••••••••

Lärkkulla ...

••••••••••••• frlm sid. 7

• •••••••••••• frän sido 6

slutade på morgonsidan, dA solen redan stod högl pA himlavalvet. Kanske SPF:s ordf. Levi Kl Avus, som kom med i lärarstyret i slutet av 1960-talet, ocksA minns nAgra rekordlAnga sammanträden. Det var framförall t fö rlagsfrAgo rna , som penetrerades ivrigt och länge. Det gällde ju läramas arbetsredskap.

Och Caj sjöng MAnga dellagare i kullurdagen hade - enligt vad som uppgavs i kuloarerna kommit nästan enbarl för alt fA höra Caj Ehrstedt.

Han gjorde inte publiken besviken denhär gA ngen heller. Vid flygeln satt ocksA nu Olav Söderström.

Jag hade just hunnit bli pensionär, när jag vintern 1979 ham nade in i Ettans styrelse. J ag minns de nio åren i styrelsen med glädje.

Styrelsemedlemmarna var besjälade av "villighelens ande" fö r att citera psalmisten. Alla hade erfarenheter frAn olika föreningar och organisationer och drog sitt strA tili stacken .

Jerker uppvaktades Verksamhetsledaren Jerker Nyberg hade passal pA att fylla Ar tvA dagar innan kulturdagen . Och dagen fick fungera som ram för förbundets uppvaklning av sin Ordföranden Levi VL. KIAvus överräckte som gAva en mAlning av Karin KIAvus.

Som lämplig avrundning pA 1991 Ars kullUrdag samiades man kring kaffeborden i stiftsgArdens malsal. Varefte r planeringen av kommande dagar i förbundets regi tog vid. 1992 är förbundets jubileumsAr och arrangema ngen kommer långl att rö ra sig kring detta lema.

Men kulturdagen 1992 gAr enligt planerna av stapeln i Korsholm i oklober.

GN.

Att äga erfarenhet är en oskattbar tillgAng i styrelserna. Dessbättre kan vi med fog hävda , att vArt svenska pensionärsförbu nd har en nästan ofattbar erfarenhetsreserv i sina medlemmar.

Det gäller bara att locka fram människor med erfare nhet av verksamhet under tidigare ä r ute i arbets- och föreningslivet. En klok styrelse delegerar uppgifterna FORTSÄTTNING •••••••• bAde inom styret och ute Ruska-resa ... bla nd medlemmarna. Med- • • • • • • • • 0 • • • frånsid.18 lemmarn a ska lära sig a tt medverk a, ime att endast Henrich Keiser, och skä nkl sitta som kons umenter. VA- tili Stensele kyrka av bonra pensionärsföreningar bör- den Gustav Mikaelsson i jar kom ma i den fö r de fles- Kaskeloukl. Där finns ocksA ta orga nisationer så svåra "Världens minsta bibel".

20-ArsAldern. D A pionjärerVi hann ännu denna efterna, de som var med frAn middag stanna en stund på början , drar sig tillbaka och marknaden i Lycksele. nya krafter tar vid . A lltså: Över UmeA och Vasa gick inventera de personella re- sA färden hemAt. Lyckliga surserna och ta dem i bruk resenärer skiljdes sA smApA bästa möjliga sätl. Och ningom At, för att träffas använd Operation överta l- igen nAgon gång i december, ning, om sA kräves. för att ta del av alla de bilder, som togs under resan .

Nils Göran Engström Tor Handroos

jLUT

Lösnlngar tili krysset I detta nummer ska vara redaktlonen tlllhanda senast den 21 Januarl 1992. Redaktlonens adress är: Centralgatan 13, 10300 Karls. Märk kuvertet: " Kryss 7".

Namn ....................................................................................................................•...•......

Adress .....................................................................................•.......................................

******************************************************