God Tid 1/1992

Page 1

,od SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Argång 20 Nr 1 4 februari 1992

Vinterdagens värdsocken rik på traditioner hembygd Irogen. Ekonomiskt stödde han otaliga sträva nden på hemonen bl. a. vid restaureringen av kyrkan. Hans gravplals finns invid kyrkan. Sagalunds hembygdsmuseum, lroligen det största på

Kimito kommun Hälsar pensionärerna välkomna tili Vinterdagen

landsorten , är värt att se.

Nils Oskar Jansson - Vretdalläraren och hembygdskämpen började som helt ung samla olika föremål i Iilen skala. Samlingarna växte och växer allljämt. 1 dena nu finns 23 hus på området. Jansson gjorde en muntlig donation 1913. En antikvitelshandlare som bjudil 100.000 guldmark blev utkörd av Jansson . 1915 fullständigade han sin donation med en testamente lill "kommuner som bygger och bor i KimilO f.d . pastorat eIler Axel Oxensliernas f.d. friherreskap". Jansson avled 1927. Administrativt upprätthålls Sagalunds museum av en kommunalförbund . En aktivl arbele utförs hela liden med heltidsanställd amanuens samt en person som handhar skötsel av trädgård och fastigheter. Under turistsäsongen är extra personai anställd för guidning. Sagalund har blivit en ulfärdsmål för skolgrupper , föreningar och lurister.

Kimito kyrka. Kimito har gamla traditio· ner som storsocken . Kommunen grundades redan 1325. På 1600-talet tillhörde hela Kimitoön (Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd) Axel Oxenstiernas förläning, Kimito friherreskap 1614-80. Gustav II Adolf gay Oxenstierna rän an grunda en stad på Kimitoön . Denna rän utnyttjades dock inte. Under denna period inränades Tjuda pedagogi 1649, landets andra landsbygdsskola. Bondeseglationens storhetstid inföll under 18oo-talet. Kimito är en Ö, näst fasta Åland , den största i Finlands ynre skärgård. Kimito kommun har en totalareal om 320 kvm , svensktalande 69,3 %, finsktalande 30,7 %, 3.400 invånare . Förbindelsen med fastlandet förbättrades märkban då Pungböle bro invigdes 1972, vilket betyder ca 1 timmes körtid tili Åbo. Strömma kanal ger förbindelse åt Bj ärnåhållet. På öns norra sida trafikerar en färja över Kokkila. 1 en turistin-

forrnalion framhålls an " KiKimitosonen , kulturfrämmito har alla skärgårdens jaren , bergsrådet Amos Anfördelar men inle dess nack· dersson förblev alltid sin delar - besvärliga kommu-

Varje sommar o rdnas olika aktiviteter under devisen Saga lund lever. Gamla hantverk visas, redan glömda gö· romål i hemmet tas upp . Ännu finns det folk som varit med om kris- och krigstid och vet hur det var då allt gjordes med handkraft .

Gudmor Eija Francke gratulerar då Dragsfjärd, Västanfjärd ocll Kimito gemensamtfirade IS-årsjubileum 1990 i Kimito. Fråll vänster ordf. Åke Bergl101m, Valter JoIIa,tssoll , med ryggell åt Gunnar Forss. Intimt förknippad med Sagalund var förfanarinnan Adele Weman (Parus Ater) . Hon öppnade en skola för Ilickor 1873, två år senare en särskild kurs för pojkar. Här blev Nils Oskar hennes elev. Sedermera blev de kolleger vid Vreta folkskola ävensom i arbetet för U ngdomsföreningen , som J ansson grundat 1888. 1911 uppfördes Villa Sagalund som pensionärshem åt N 0 J ansson och kollegan Adele Weman . Hemmen står orörda för eftervärlden. Adeles hem ståndsmässigt , Nils Oskars med omålade dörrar och spännpapp på väggarna. Helt i stil med det enkla liv han unnade sig. Utbudet av skolor är gott. Utom grundskolans låg- och

nikationer" .

Kimilo kyrkas anor går tili 1300·lalet då en kyrkopräst Nils ViI omnämns 1325 i gamla urkunder. Del fanns en kyrka redan då, men i minen av 14oo-talet uppförde Petrus Murator från Kimito med sina Ire gesäller en stenvalv i stället för trävalvet. Nämnda Petrus Murator uppförde även högvalvet i Abo Domkyrka. Kyrkan har eldhärjats av åsknedslag tvenne gånger och 1781 genom mordbrand. Kyrkan har restaurerats 1922 och 1962. Glesmålningarna i korfönstret drar blickarna tili sig. Nederst ser man de tre heliga konungarnas vandring med sina offergåvor. Målningarna har drag av i hävderna nämnda personer: Petrus Murator , Fredrik Gabriel Hedberg, prost i Kimito 1862-93, och Sigfrid Aronus Forsius, pastor i Kimito i början av 1600-talet.

Interiör från Tjuda pedagogi.

högstadier (svenskt och finskt) Kimitoöns svenska gymnasium , mellanstadieutbildning för jordbruks- och sociaJsektorerna, medborgarinstitut tillsammans med Västanfjärd , Kimitoöns musikskola. Dessutom landets enda svenskspråkiga hästskötarutbildning på Brusaby där det fi nns stalI , ridmanege , travba na. Elevplatserna där är eftersökta. Socialväsendet är väl utbyggt, åldringshem , sjukavdelning, daghem , familjedagvårdsplatser, lekskola , pensiona rsbostäder. Traditionellt har jord- och skogsbruket intagit en framträdande ställning i kommunens näringsliv. Oljeväxter, Forls. pAsld. 5


Gästvänlighet

Det nya året GOD

o

TlDs läsa re önskas en GOD FORTSÄTTN ING på det nya år , som vi har påbö rjat. Ett ny tt år brukar va nligen medföra förän dringa r av olika slag på olika omrAden . Vissa prisförhöjningar pä en del saker hör Iiksom tili programmet. Såsom tidigare fi ck pensionärern a även

vid in-

gAngen av det här året sin va nliga retroakti va procentuella indexförhöj ning på pe nsionern a. Förhöjningsprocenten för folkpensione rna och arbetspe nsione rna blev även denna gå ng olika. Folkpensionerna steg med 4,1 procent , medan a rbe tspe nsionerna steg med 5,4 procent. En korri gering av detta uppenbara missför hållande överstiger synbarligen vå ra politikers förmåga . De n eftersläpning beträffande folkpensionerna, som skett under de senare å ren rö r sig i trakterna av 12- 14 procent.

Iyc~,des

E fte r många krumbukter och justeringar riksdagen först ettt par veckor inpå det nya å ret antIigen slutbehandla budgetförslaget eiler -fö rslagen för in nevarande Ar. För pe nsionärernas del har vi just ingen orsak att glädja oss åt resultate t av de folkvaldas mödor. Som man redan i e tt tidigt skede kunde befara, skulle budgete ns balansering - om man kan tala om en sådan - komma att kräva ökade och nya pålagor också för pensionärernas del. Farh ågo rna har besan nats. Förutom den nya pensio nspremie n och fö rhöjd sjukförsä kringspre mie drab bas pe nsionärerna mer än and ra av att avdrage t för sj ukdomskostnaderna faller bort vid beskattningen .

D et är lättast a tt angripa där motstå nde t är svagast. [ praktiken saknar vi verkliga kampmedel. Vi har inte möjlighet a tt tillgripa strejk eiler andra direkta stridsåtgärder. Kvar står möjligheterna för våra organisationer att utöva samlade påtryckningar på beslutsfattarna . [bland kan detta ge resultat. Vi är ä ndå en mycket beaktansvärd grupp i valtider.

D et är alltid vansk ligt att för utse framtide n. [bland händer saker, som man minst av allt väntat sig. [bland blir det intet av det , som man betraktar som

självkla rt. [ dagens läge finn s dock tecke n. som tyder på att vi i vå rt land stå r inför genomgripande förä ndringar på nera omräden. D et dag[iga språket har tillförts en rad nya ord . uttryck och begrepp. Mål och medel skall förändras . En stark omdaning av strukturerna i värt samhälle är på gång. Ord som målinriktning , marknadsekonomi , resultatansvar. effektivitet och lönsamhet är nu me ra alldagliga och välbekanta såväl inom näringslivet som inom den offentliga sektorn . Dessa ord berättar för oss om va rt inriktningen i vårt samhälle pekar.

Vi

har under hela efterkrigstiden levat i ett ganska slutet samhälle, där de sk . ma rk nadsk rafterna har haft ganska begränsat spelrum . Statsmak ten har tillsamma ns med intresseorganisatio nerna dragi t upp de stora riktlinjerna för verksamheten i samhället. [bland har någon grupp Iyckats uppnå spedella fördelar för si n del. Fö r detta har a ndra krävt kompensatio n vid ett annat tillfälle . Emeda n konju nktu rerna i stort sett varit gynnsamma, har ma n genom en större eiler mindre devalvering kunnat ge ny fa rt åt näri ngslivet , när det kärvat tili sig.

N

u ligger något annat i tiden . På hösten hade vi e n deva lvering, va rs verkni ngar på sikt kanske visa r sig positiva. Emeda n stora dela r av vära viktigaste mark nadsområden i likhet med vårt la nd ham nat i en mer eiler mindre djup depression, ka n vi inte vänta oss nAgon snabb återhä mtning. A rbetslöshet , permi tteringar och högre skatter gör a tt de n tillgängliga kö pkraften minskar, vilket isin tur verka r dä mpande på produktione n. Vå ra beslutsfattare har det inte lätt i dagens situation . Det gäller såväl de n öppna som de n o ffentliga sektorn .

S

katt einkomsterna blir mindre, va rför bäde sta ten

och ko mmunerna komme r att möta problem med att fylla redan å tagna förpliktelser. Därför ka n vi säkerligen inte under det nyss påbörjade åre! förvä nta oss förä ndringar tili det bättre i pensionärernas fö rhållande. Trots allt kan vi , när vi läter blickarna glida ut över väriden och ser den misä r, som mångenstädes råder, vara rä tt nöjda med vA ra egna förhå ll anden . Levi K[åv us

Många mä nniskor möter vi på färden genom livet. De nesta glömmer vi snart bort , men någ ra blir kva r på e tt särski lt sätt i minne ts fö rgårdar. Jag tä nker bl. a. på alla dessa frivill iga fö rsamlingsarbetare, sam ulan lön i decen nier hållit söndagsskola eiler burit ansvar fö r missionsbasarer. Men jag tänker nu även på dessa lågmälda människor, som visat

stor gästvänlighet. Det blir i som utan att veta det visade första hand inte fråga om de kristlig kä rlek , fas tän de inte rika i denna tidsålder , men ville synas i kristliga samde bjöd pä det , de ägde. ma nhang. Kanske kunde vi på dessa tillämpa J.O . WalHemmet stod alllid öppet. Vi lever i e tt organiserat lins ord o m de människor, samhä lle , dä r var och e n ha r "som älskat mycket , fastän sin plats. Ofta ser vi e tt an- de fe lat. De m va rder myckslag med " Förbjude t om- e t ock efte rskä nkt. " Det vi räde" eile r "privat område" . här taiat om , handlar ju [ngen obehörig får stiga i egentligen om kärlek och land. [ bland blir ma n kan- viII jag tili sist citera en dikt ske tvungen att parkera bi- av Josef Oliv: len pä någo ns to mt och sät- Kärleken som giver tes tom täga rnes vä nlighe t på de n är störst av allt , prov . Ja vi ka n i vissa fall tror och hoppas allting, kä nna oss som asy[sökande löna r tusenfalt . invandrare , då vi ber om Tung är nöde n vä riden bär, blodskrift natte n skriver. hjälp. Varför ä r då en del män- Vi som ännu dvälj as här, niskor mer gästvänliga och låt oss medan dage n är vänliga ä n a ndra? Vi ka n öva med all ive r, svara på o[ika sätt , me n kä r- kärle ke n som give r. Gunnar Levlin le ken måste ju komma inifrän utan påtryckning. Vår tid har många päfrestningar: arbetslöshet , n yktingproble m, svälten ute i vä riden. [ vå ra städe r och bya r lever vi Utgivare: Svenska isole rade. D et ä r långt frå n Pensionärsfö rbundet r.f. hjärta tili hj ärta. Vi besöker inte varandra. Kanske ville mången i siu hem installe ra

detta med rött , gult och grönt Ijus liksom i ämbetslokale r. För övrigt tar vi ett oväntat besök alltför allva rligt. Hemmet behöver ju inte vara i pe rfekt skick därför , att en gäst anländer. Vi välsignar minnet av alIa dessa, vi mötte på fa rden. D essa

JERKER har ordet Ett ny tt år - jubileumsår för vå rt förbu nd - ha r inletts. Den 24 augusti 1992 har vi ve rkat i 20 år. För oss pensionärer är 20 år e n lång tid . De som var unga då i augusti 1972, de allra första pensionärerna

sam

ans!ö t

sig tili vå rt förbund, ni är inte alltför många kvar. Det vo re intressant om alla de som var med under det första året skulle läta höra av sig, så att vi sk ulle få e n uppfattning om hur det begay sig i begynnelsen. Skriv gärna tili mig. Berätta vem du ä r, din ad ress och telefon och ifall du har något att berätta , sam kunde intressera

,. t(

andra skriv då ner e n liten historia , som eventuellt kan gå i tryck , när vi skall komma ut med vårt JUB[LEUMSNUMMER .

* Vi skall jubilera så klart detta år - värt 20:de år.

samt för alla de som hör tili Svenska Pensionä rsförbun det. Nu kommer det , e n geme nsam jubileumsdrä kt. En av våra samarbetspartner "[de Anne" bjuder ut en jubileumsdräkt. Den går i blått och kan beställas enligt bifogad kupong i dage ns nummer. Tänk om vi alla Först blir det jubileumsfest i skulle uppträda som blåsamband med sommardagen klädda sjömän vid vära jubiden 12 juni. Sommardagen leumstillfälle n unde r jubilegår i Ar av stapeln i Esbo på umsåret. Dipoli . Vi vågar förutspå att alla som viii vara med skall * få vara med. Se an mälningsOckså ur större perspe ktid och övri ga uppgifter . som gäller sommardage n pä tiv sett är [992 ett jubileumannan plats i dagens num- så r - Finland 75 ä r - skall firas vid olika tillfälle n unmer. der 1992. Personligen har jag redan hunnit medverka * vid jubile umsårets högtidJubileumskryssning viII vi liga öppning. Det skedde reocksä bjuda på den 25-26 dan en bit in pä det gamla augusti för de 1.000 första. året bakåt rä knat. För oss som anmäler sig. Du som pensionärer betyder säkert var med på vår kryssning för ett självs tändigt Finland mer 5 år sedan, då vi fyllde 15 år än för dagens ungdomar. minns hur trevligt vi hade som tycke r att allt är så det den gången. Också i år sjä lvklart. Så har det inte skall vi se tili att alla trivs. alltid varit. Vi ha r tili och [ngen skall behöva sitta med tvingats försvara vår trumpen i vrån. Se närma re frihet två gånger under de ndetaljer om kryssningen på na självständighetstid . Leve an nan plats i dagens num- friheten och leve vårt 20-årimcr. ga pensionärsförbund . Många pensionärer har efterlyst nAgonting gemenJERKER

Ansvarig utgiva re och chefredaktör

G urli Nurmi Redaktionens adress:

Centralg. 13 10300 Karis tel. 911-362 80 ISSN 0359-8969

"va rdagsmänniskor"

Nils Westerholm är borta En av God T id:s trogna medarbeta re är borta. Det va r med bestörtning budet nådde red. att han gått bort på juldagen. Visst berättade han själv i sin sen aste artikel i tidninge ns julnummer om den sjukdo m han drabbats av. Men hans positiva instälIning tili situationen gay ingen fi ngervisning om sjukdomens alIva rliga och snabba fö rlopp. Nils Westerholm inledde samarbete t med Svenska Pe nsionärsförbundet genom att de lta i e n av förbundets resor tili Marocko i egenskap av läkare. Det va r i medlet av 70-talet och frän och med 1981 har han haft e n egen spalt i God Tid. En spalt som läsarna uppskattat att döma av den respons som må nga av hans artiklar fått. När undertecknad frä n ärsskiftet 1988 tog öve r redaktionsposten för GT av E ija Fra ncke , öve rtog jag också samarbetet med Nils Westerholm. Et! sama rbete som känts som samarbete med e n mycket god vä n. Hans alltid goda humör och ha ns humoristiska kommentarer om livet och aktuelIa händelser var Ijusglimtar i vardagen. Det blir svårt att fylIa Nils Westerholms plats i medarbetarskaran. GurIi Nurmi


3

VERKSAMHETSKALENDER ... Drumsö pensionärer r.f.

Gröndal pens.klubb

Verksa mhetskalender vå ren 1992 17 febr. 18 febr.

Föreningens vårmöte Sve nska Pensionärsförbund ets vinterdag i Ki-

22 febr. 27 jan. 16 mars 4 ap ril 13 april 21 maj

Teate r, "Oliver" på Sve nska Teatern Endagsutflykt tili Mä ntsälä, Frugård Månadsmöte Påsk basa r kJ. 11-14 i församlingssalen Månadsmöte Vårlunch; platsen bestäms senare

mito

En teate rresa tili Stockholm är påtänkt : det gäller Läderlappe n på Folkoperan . Dessutom pla ne ras e n tiodagars bussresa tili Danmark , i månadsskiftet augusti-september.

7 febr. 14 febr. 21 febr. 28 febr. 6 mars 13 ma rs 20 ma rs 27 ma rs 14-15

May Lundqvi s t. diabilder Kaj Ahl g re n, bingo LOlle ri May Lundq vis t. Paris II Progra m av medlem mar Ja rl Mall sso n May Lundq v ist . Peking LOlle ri Basar och förberedelser

vecka

24 8 15 22

april maj maj maj

Pensionärsföreningen ETT AN r .f. Mötesplats: Tölögatan 33, Helsingfors Planerat program för våren 1992 10 febr.

18 febr. 22 febr. 9 mars

13 april

II maj

Månadsmöte med Runebergs program . Paul H ägg lund : Den Runeberg vi sälla n möter. Brita Cavo niu s: Uppläsning. AlIsång. Förbundets Vinterdag i Kimito . Tea terresa tili Åbo svenska teater som uppför musikalen LA CAGE AUX FOLLES . Månadsmöte. Stadgeenligt årsmöte . Jarl M a li sso n: Vandring runt Villräs k i ord och bild . Sedvanligt månadsmöte med information och program . Marianne Linko talar om rörlighet och kondition . LOlleri. Månadsmöte och födel sedagsfest med kaffeservering. Bengt-Olof Söderlund underhåller med sång och musik och Je rke r N ybe rg från Svenska Pensionä rsförbundet medverkar

ocksA i programmet. V årutfärc;:l pl aneras men dagen l.v . öppen. 8-15 juni Sommarresa tili Norge. Välkomn a med är också icke medlemmar.

febr. febr. mars mars april april maj maj

Jarl M a ll sso n. Vadste na N-G . Engström , pesten 1710 Maj Eklund m.fl . , 10lle ri Gemensam lunch. info Klubbmöte Utfärd Våravslutning Utfärd , Kimi to , guide Jarl M a ll sso n

Hagalund pens.klubb 5 febr. 19 febr. 20 febr. 26 feb r. 4 mars 18 ma rs 1 april 4 april 15 april 22 april 29 april 6 maj 15 maj

Tema om J .L. Runeberg LOlleri Svenska Teatern. "Oliver" May L u n d q v i s t. Ösel-Saaremaa Christian Bl o mb erg, allsång Kåseri och eget program Teater. "Gränsen passeras" Klubbmöte LOlleri Christian Bl o mb e r g, allsång Seniordansuppvisning U tfärd med middag och program Våravslutning Varje fredag seniordans

Kirsti pens.klubb Esbo svenska pensionärer r.f.:s Verksamhe tsprogram vå ren 1992 13 18 12 26 7 7 12 12

febr. febr. mars mars april maj maj juni

20-års jub.årsmöte, Fullmä ktigegården Förbundets Vintersamling, Kimito Temadag, Kannbro teatersal Teaterresa tili Åbo Stockholmsresa med " Överens" Motionsdag, Solvalla Förbundets motionsdag. Solvalla Förbundets sommardag. Dipoli

Alberga pens.klubb 4 febr. 18 febr. 3 mars 17 mars 31 mars 14 april 28 apri l 12 maj 19 maj 2 juni

Å rsmöte Födelsedagsfes t May Lundqvist, diabilde r. 10lleri Kaj Ahl g ren. film Åsa Eklund. sång & musik . 10lleri Klubbmöte . underhållning av medlemma r Klubbmöte med 10lleri Klubbmöte Våravslutning med seniordansarna Utfärd . S:t Michel 2 daga r

Dalsvik pens.k1ubb 3 rebr. 10 [ebr. 17 [ebr. 26 febr. 2 mars 9 mars 14 mars 16 mars 23 mars 30 mars 6 april 13 april 27 april 4 maj II maj 18 maj

Å rsmöte Lasse L u n d e II . musik[rågespon Ordet rrill Information, lotteri La sse Lundell ; Tandteknike rn berättar Information , bingo Basa r Solveig Back s tröm-Pirinen . hälsokost Kaj Ahl g ren . film Christian Bl o mber g. allsång Sonja Tuom o iin. spec.fys .terape ut Program av medlemmar In [ormation . 10lleri Utfärd. Tavastehus Födelsedagsfest Våravslutning

10 febr. 15 [ebr. 24 febr. 9 mars 16 mars 23 ma rs 30 ma rs 6 april 11 april 4 maj maj 18 maj maj

Vad gör vi idag? Svenska Teatern " Oliver" De t bästa jag ve t Kaj Ahl g r e n, bingo Hobbyklubbe n Det kan jag Hobbyklu bben Frågespon Påskbasar Så gör vi " Alles Tramp" Så kan det gå Vårfest

Kyrkoby pens.klubb 4 febr. 10 fe br. 18 febr. 24 febr. 3 mars 7 mars 9 ma rs 17 ma rs 23 mars 31 mars 6 apri l 14 april 28 april 4 12 18 26

maj maj maj maj

Kaj Ahlgren , in[ormation Seniordans Åsa Ek lund , sjunger för och med oss Seniordans J arl Mallsson . diabilder Basar Seniordans Frågesport Seniordans AlIsång och lekar Seniordans LOlleri och lekar Viceordf.dag. Christian Bl o m berg. allsång Seniordans Utfärd , Pojo. födelsedagsfest Seniordans Vå ravslutning. information

Köklax pens.klubb 7 febr. 21 febr. 6 mars 20 ma rs 3 april 24 april 5 maj 22 maj

5 febr. 19 febr. 4 mars 18 mars 1 april 8 april 15 april 29 april 13 maj 20 maj

Runebergsprogram Fråges pon . 10lleri Kaj Ahlgren , bingo Klubbmöte . info Ch ristian Blomberg. allsång Basar Klubbmöte . info Klubbmöte . info Vå ravslutning Utfärd

Carita B äcks tr ö m. allsång & musik Föredrag om hälsan Utfärd Våravslutning. information

Gäddvik-Mattby pens.klubb 10 24 9 23 6 27 11 18

Sökö pens.klubb

Lotteri. information Christian Blomberg. allsång Frågespon Kaj Ahlgren , film Teaterbesök May Lundqvist. diabilde r Program av medlemmar Våravslutning. information

EKENÄS PENSIONÄRER r.f. 4.2. 8.2.

Möte i Föreningsrummet. Bingo. Teaterresa . Vi ser "Olive r" på Svenska Teatern .

18.2. 18.2. 3.3. 17 .3. 7.4 . 21.4. 5.5. 12.5.-15.5. 19.5. 6.6.

Möte i Föreningsrummet. Förbundets Vinterdag i Kimito . Möte i Föreningsrummet. VÅRMÖTE. Möte i Föreningsrummet. Möte i Föreningsrummet. Möte i Föreningsrummet. Resa tili Pensionärsföreningen i Nyköping. VARFEST. Plane rad resa tili Tjeckoslovakien och Tyskland . 29.7 . -30.7. Resa tili Nyslott, dä r vi ser " Porgy a nd Bess", gör en bållur på Saimen m.m. Sept. En Ruskaresa under planering antingen tili Norge eile r norröver längs Finlands östgräns (N urmes- Kuusamo- Kuhmo- Kemijärvi) . Under vå rsäsongen planeras dessutom en kryssning med nya SALLY ALBATROSS saml en kryssning tili Stockholm. Kortare resor: bJ.a. Lurens och Raseborgsspelen. Övriga aktivite te r: Gammaldans - måndagar kl o 12.30 i Ungdomsgården . Seniordans - torsdagar kJ. 12.30 i Ungdomsgården. Boccia - måndaga r kJ. 12.00 i BolIhallen. Sångträffar - fredagar kJ. 11.30 i Före ningsrummet.

... GrankuIla svenska pensionärer r.f. Verksamhetsprogram våren 1992 Tisdagsträffar på Junghans kJ. 14 21 jan. 4 febr. 18 3 17 31

febr. mars mars mars

14 28 12 24

april april maj maj

(söndag)

Gamla ögon - Henrik Forsiu s Mill besök på Galapagosöarna - Per Björkva ll Vardagens sociala frågor - Ebba Jakobsson Stena r på vägen - Ulf-Jarl Pellersson Stadgeenligt vå rmöte Hur sonera och kompostera avfall Bo M a lm gre n Påskt räff - lotteri (vinst medtages) Jägarrö relse n - Per H einrich s Trubadursång - bingo Söderledskörens besök (Pension ärer från Gubbängen i Stockholm)

Dessutom planerar vi : 23 jan. " Dansa julen ut " på Dipoli med Esbo pensionärer

30 14 18 1

jan. febr. febr. mars

mars ap ril I maj maj juni juli

Vi ser Oliver på Svenska Teatern "A ll a hjänans karneval " på Villa Junghans Vi deltar i fö rbundets Vinterdag i Kim ito Ä n soppa , kaffe och fastlagsbulle på Junghans Pensio närernas kyrksöndag Vå rutfl yk t Lunch på Junghans Besök av pe nsionärer [rån Dande ryd Vå rut färd Utflykt tili Sveaborg Sommarteaterresa

Rolf S t e n b äc k planerar utlandsresor tili Teneriffa i mars och tili Norge i hösl. VÄLKOMNA TILL VILLA J UNG HANS !


4

Vasa svenska penisonärsförening VIPS r.f. 8 jan. 16 jan. 22 jan . 29 jan. 5 feb. 12 feb. 19 feb. 26 feb.

Vårterminen börjar. Minnesstund. Dagens gäst: Agnes Erkas. Gäster med gester. Dagens gäst. Juhani Törnroos. Åldringar i trafiken. Marianne Kantola oeh två gäster från flyktinggruppen i Vasa. Runeberg i våra hjärtan. Frågesport om Runeberg oeh hans diktning. Dagens gäst: Marianne Ivars, som besökt !talien. Årsmöte. Dagens gäst: Vera Baek som beränar om synskadade människor.

*** MUNKSNEJDENS PENSIONÄRER r.f. 13.2. kJ. 15 i Församlingssalen: Sparbanken Aktia bjuder på kaffe och råd i deklarationstider samt in-

fonnerar om "Gåvor och testamenten" 20.2. kl. 14 Besök i St Maria kyrka, Tallv. 2 med ekon.lie. P-E Paul som ciceron. 27.2. kl. 15 i Församlingssalen: undervisningrådet Nils Göran Engström kåserar om Folktraditioner. 5.3. kl. 13 Lunch på rest Perho, M echeling. 7. KJ . 15 besök i Riksdagshuset med Eva Biaudet-Smedes som värd. 7.3. kJ . 19 Besök på Operan. " Ilta Alexanteriteatterissa" av Bengt Ahlfors. 12.3. klo 15 i Församlingssalen: Stadgeenligt vårmöte. 19.3. kl. 14 Besök i Vinterträdgården , Hammarskiöldsv. 1. 26.3. kl. 15 i Församlingssalen: Elisabet Köhler berättar om etl utbildningsprojekt i Kina . Närmare uppgifter om programmet ger Mary Nybergh tel. 486409.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbcnen: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telelon: 961-179070 Vänligen nng oeh gör besök kl. 10- 14. Ombudsmannens hemtelefon: 961-360366. Dlslrlklels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

Öb-ombudsmannen har ordet Regeringens redogörelse angående etl eventuellt EG-medlemskap har satl fan på EG-debatlen i republiken. AlIt tyder på. om beslutet blir atl lämna in en medlemsa nsöka n nu o får medborgarna i en folkomröstning 1994 ta ställning tili medlemska pet. D etla borde

JUBILEUMSKRYSSNING 25 - 26.8.1992 med m.s. SILJA KARNEVAL från Åbo tili Stockholm.

r

Tisdag 25.8.92 8.30Samling och incheckning , Siljaterminalen i Åbo 10.00 Avfärd med ordinarie tur tili Stockholm 10.00 Deltagarna hälsas välkomna ombord - musik - förbundets hälsning (Levi Klåvus & Co.) - presentation av nya Silja Karneval 10.00- Frukost i två omgångar 12.00 Långväga resenärerna äter först 12.00Under resan underhåller våra egna artister utöver båtens eget program 16.00 16.00 Jubileumsmiddag 18.00

+ Vi ser Stockholm från båten utan at1 gå i land

+ 20.00

,1{

TIDSSCHEMA:

rimliglvis innebära att mali nu bereds tillriickligt med tid atl skapa sig en uppfatlning om fördelarna eiler nackdelarna överväger vid etl EG-medlemskap. Det är därför förvånande atl debatten redan nu mycket långt handlar om ja eiler nej tili EG . Jag har tagit del av Statsrådets redogörelse tili riksdagen om konsekvense rna av etl EG-med lemskap för Finland. Ut rymmet i denna spalt medger inte kommentarer tili hela utredningen. Eftersom ocia lpolitiken torde intressera denna tidnings läsekrets kommer jag här atl kommentera den delen. Socialskyddet i vån land bygger mera p skatl efinanserin g och arbetsgiva ravgifter och mindre pä arbe tstagarnas egna fö rsäkri ngar än vad som gä ller i EG-länderna . D etl a visa r hur viktig den ekonomiska utveck li ngen och sysselsä tlningen är för socia lskyddet i Finland. För socia lskyddet sku ll e EG-medlemskapet en ligt redogörelsen inte innebära några omede lbara fö rändringar. lnom EG har den uppfanningen ra tt att socia lpoJiliken skö rs av medlemsländcrn a. M ed lemsländern a - förutom England - kom i M aastricht i december dock överens om att utveckla minimidirekti v för social a gru ndränigheter. Beträffande hälsovärd spolitiken be-

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

"

pA

Båten lägger ut för retur tili Åbo Så är det: "Dans hela nat1en lång med spel och sång i pensionärers glada lag ända fram tili nästa dag"

I I I I

VÄLKOMMEN TILL SOMMARDAGDIPOLII ESBO 12.6.1992

KI. 12.00

Ankomst. Dipoli bjuder dellagarna på kaffe. 13.00 - t 4.15 Jubileumsfest. Paus - sällskaplig samvaro. 15.00 Jubileumsmiddag. 17.00- 20.00 Dans.

Per Thomasfofk ombudsman

slöt samma mö tc att den skall ligga inom EG:s kompetens och utgöra en integrerad del av dess övriga verk sa mhet. EG förbinder sig att sträva efter att långtgående skydda människors hälsa genom att främja medJemsstatern as sa mverk an och vid behov en harmonisering av deras hälsopolitiska program. D en socialpolitiska delen i rege rin gens redogörelse avslutas med konstaterandet att so m medlemmar i EG sk ulle de nordiska ländern a ha möj lighet alr stöda de socialpolitiska st räva ndena inom EG . En medlemskap skulle också ge möj lighet att i de beslut sfa l lande och beredande organen a kti vt föra fram nya initi a tiv sam baserar sig på vå r egen välfärd spolitik . Mitt intryck ä r a tt socia lskyddet i Finland skulle i forlsänningen va ra bcroende av egna politiska. ekonomiska och skan cpolitiska värderingar och inte av EG :s direktiv . Dett a kommer förhoppningsvis den fonsatta EG-diskussio nen an ge svar på.

Feslprogrammet går i den glada stilen. Mycket musik och sång . Åke GrandelI håller i trådarna och "fest1alar". Tili middagen serveras: Fruktbaserad hönssallad, spenatbröd med smör Lät1kokt lax med smör- gräddsås, dillpotatis, grönsallad Mockaparfait Kaffe / Te Bordsdrycker: isvat1en eiler svagdricka

Inkvartering på Hotell Dipoli för de 400 lörsta, som reserverar plats direkt från hotellet. Tel. 90-435 811 . Specialpris : 135, - / person i dubbelrum, eiler mk 120, - / person i studentbostäderna. Garderobsavgift: mk 5,Anmälan föreningsvis senast 15.4.1992 tili SPF :s kansli, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Tel. 90-791 895 / Lot1i. Deltagaravgifterna mk 140,- inbetalas löreningsvis senast den 12 maj tili förbundets konto : Sparbanken Aktia, konto nummer: 405511-40001177, eiler Postgiro: 120395-8. SVENSKA PENSlONÄRSFÖRBUNDET r.f.

-----------------------------, ANMÄLNINGSKUPONG

JAG ANMÄLER MIG HÄRMED TILL SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS JUBILEUMSKRYSSNING DEN 25-26 augusti 1992 med Silja Karneval. Anmälningar tili förbundskansliet: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, helst föreningsvis, senast 15.6.1992. Deltagaravgiften inbetalas på Svenska Pensionärsförbundets konto i Sparbanken Aktia, 405511-40001177 eiler Postgiro 120395- 8, senast 24.7.1992. Anteckna samtidigt i nedanstående rutor önskad plats . Vid reservering gäller: "Den som kommer lörst tili kvarnen - mal först. " Om önskad plats ej står at1 få enligt förkryssat önskemål godkänner jag närmaste kategori oppåt eiler neråt. Sät1 kryss i önskad ruta : yt1erhyt1 550,-/person

o

A

o 0

innerhyt1 490,-/person

o

B

E

innerhyt1 lågt nere 400,-/person

o

C

0

I denna hyt1 är andra bädden övre bädd 300,-/person singel 600,-

Grupper på 4 personer i samma hyt1 kan diskutera extra rabat1 med verksamhetsledaren tel. 90-791 896. Kansliets nummer är 90-791895. I priset ingår: resa, hyttplats, 2 ggr frukost, samt jubileumsmiddag. Reseskat1en är betald. Annulleringsvillkor: Resan kan annulleras Iram tili 24.7.1992. Efter det1a datum erlägger beställaren hela totalbeloppet enligt gällande annulleringsvillkor. TEXTA TYDLlGT! GLÖM INTE ATT MARKERA ÖNSKAD PLATS ! SÄTT ETT KRYSS (X) I ÖNSKAD RUT A!

:::~;;~ t l.!:::================================L _____________________ ________ Onsdag 26.8.92 Frukost serveras ända tills båten tar i land 8.00 Ankomst tili Åbo

Postnummer ................................................ Postanstali .......................................... ......

I 1


5 FORTSÄTTNING ••••••

Vinterdagen

MÖTESKALLELSE

••••••••••• frän sido 1 socke rbeto r och spannm ålspro dukti o n är av sto r betydelse.

Svenska Pensionä rsrörbundet r ,r. sammankallas tili stadgeenligt vårmöte torsdage n den 26 mars 1992 kl. 14.00 i Församlingsgården , Drottninggatan 22 i Lovi-

G ård ar med kreatursbesä ttningar är få so m på de nesta orter. I d ag är jo rdbruket i ett stramare läge ä n någonsin. Restriktio ne r , sä mre pris på produkt ern a äve nt yrar d age ns jo rdbru kare, i synn e rhet d em so m nyligen tagit ö ve r. D age ns jo rdbruk a re blir tvungen att se sig o m eft er sidoinko mste r, kanske satsa på specialodlinga r.

sao Full mak tsgranskning en timme före de egentliga förhandlinga rn a. Kaffe serveras frän kl. 13.00. Behandlas i förbundets stadgar § 11 för vårmötet nämnda ärenden. Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar t re representanter. Varje befull mäktigad represen tant har en röst. FÖRBUN DSSTYRELSEN

Stö rre industrie r ä r Ke rami as tegelbruk , eldhärj at nyå rskvällen , ha r ca 60 anställda. Lednin ge n ha r beslutit all fabriken byggs upp i ras k takt. Glädj ande fö r anställda och ko mmune n .

KIMITOÖNS FÖRSÄKRINGSFÖRENING

Från kulturdagel/ i Kimilo 1989.

emot 4 %, permitterade ungefär lika. Affä re r i o lika bransche r Lo jo fä ltspatgru va ger a r- kan ko mmune n ståta med . bete åt 40-50. Många små- Man är inte tvungen att åka industrie r som a rbeta r sam tili närmaste stad fö r att e ki enm ansfö re tag finn s. Ned - pera sig e ile r fö r att kö pa lagda industrier finns det mö ble r. D agligvaro rn a står fl ere. 1 detta nu to rd e ar- sig i ko nkurre nse n. T ac k vare att kommunen be tslösheten vara uppe in-

haft att erbjud a bostadstomte r tili fö rm ånliga pris har egnahemsbebyggelsen varit li vlig. Ä venså bygga nde av rad- och våningshus. D et fi nns också personer som känne r dragning tili he mbygden efter att ha nått pensio nså ren. Patetiskt skaldar Frans

ENGELSBY tel. 925-21 0 10

Ö ste rblo m , Kimitolärare n, hembygdens lov i de n fö r Sve nskfinland bekanta J ag älska r min hem bygd. Vä l mö tt i Kim ito 18 februa ri . HM

Kimito Pensionärsförening

KIMITOÖNS FASTIGHETSTJÄNST AB, AFF Tel. 925-5818, Klmlto, 925-62380 Dalsbruk onsd.

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP?

Ibland har programmet e lla frågo r. Diabilde r frän o lika resor är a lltid trevliga fö r e n träff o rdn ats byavis, att se, i synn e rhe t fö r de n och Iycka ts vä t. f vå r förso m inte själv har tillfälle ening är vi-andan god. De t och o rk att ge sig iväg. AII- finns allt id någon som hugså ng är o mt yck ta p rog ram- ge r i o m det gälle r. Vå r numme r där är alla med . o rd f. Valter J o hansso n har V år kassö rs do n e rdo n e r dragspelet med d å tillfälle gläder oss o fta med sin fi o l. ges för en svä ngom . Fö r ö vrigt har de t visats chaUtfärd er har und er å re n rade r , sketche r , fråge leka r , gjort s mes t ino m la nde l, muntrati onsnummer sam men även tili Sverige och " misstävling och Napa kym p- Es tl and. pi". Man har så ro lig t man Tea terreso rna är uppskatgö r sig. tade. Vi har å kt ti li Fa llåke r , Lure ns, Raseborg och naturli gtvis tili Abo och H elsi ngfo rs. T re klöve rn Dragsfjä rd , Västanfjä rd och Kimi to pe nsio närsfö re ninga r råkas va rje höst. T räffa rn a altern era r oc h li kaså e tt albu m dä r bilder och tex t berä ttar o m ve rksam het inom ege n fö re ning. Ar 1989 o rdn ade Svenska Pensio närsfö rbun de t med Kimito som loka l vä rd, ku lFö rbundets vinlerdag arrangeras 16.2 .92 i Kim ito. Samling i kyrkan kl. 12.00. Caj tu rdag i Kimito skolcenter. Ehrstedt sj unger ackompanjerad a v Bo Stenfors. Kyrkoherde Pertti Nieminen preVå r fö rening har ca 230 senterar kyrkan och håller en kort andakt o ch kanto r Allan Järf spelar. Unison! med lemmar. A nta let varies jungs som a vsl utning Härlig är jorden . rar. Nya ko mme r tili . andra fa lle r bo rt. Så är li vets kretskl. 13.00 Samling i Kimito S kolcentrum för middag , be stå ende av sallads la llrik, gå ng. Det ä r e n ri kedo m att varmrä tt och efterrätt. Matdryck svagdricka, mjölk och valten. mö ta en medmän niska. Detta päs täende bek räft ar en vikl. 15.00 FESTPROGRAM sa, ofta sju ngen. " Man skall Pensionärsvisan sjungs unison!. leva för va randra. och ta vaFiolmusik av Ingr id , en riktigt ung kimitotös. ra pä den tid ma n ha r. " Hälsningsord av fö rbundso rdförande Levi K Iå v u S .

Kimito Pe nsio nä rsfö r- man tä nke r på de långa ave ning såg dage ns Ijus 1975 . stånden från pe rife ri bya rn a. Samma år so m grannfö reVör fö re nin g har inga amnin ga rn a i Dragsfjä rd oc h bitio ne r o m storverk som Västa nfj ä rd . oc h dess utom måste uträtt as. Primä r up pmed sa mm a gudm o r , Eij a gift är att va ra e na nd e länk Francke . 15-års jubileet fira- mellan o rt sbo r so m lämn at de man äve n tillsammans i arbetslivet och nu får rå om Kimito . - sin tid . Vä nne r sam inte Fö reningen fi ck genasl se tts pii a rata l h ar rillfälle a n god vind i seglen oc h ha r åte rkn yta vä nskap. bestått geno m åren . Tili måMö tesprog ramme n o rdnadsträffarn a mö ter med- nas främst med lo kala fö rle mmarn a gä rn a upp. E tt - mågo r. O m möj ligt infor mahundra i med elt al ä r bra. d å tion i fö r pe nsio närer a ktu -

-e-

Kom d6 Ih6g viiri' modern .. bu .... ' med vilu lIven en ,e. . tili uUendet ak.r bekvlmt och bekymmeralOat.

BUSSBOLABET J. ocb M. LAUNOKORPI KIMITO

Tel. (925) 21 269 , 20104

FESTFÖREDRAGET VID VlNTERDAGEN 1 KIMITO DEN 18 FEBRUARI 1992 AV HEMBYGDSRÅDET ERNST LINDROOS ARRANGERAS 1 SAMRÅD MED SVENSKA STUDlEFÖRBUNDET - STUDlECENTRALEN:

VINTERDAG 18.2.92 i Kimito

Sång av operasångaren Caj Ehrstedt, ack. av Bo Stenfors . Kimito kommuns hälsning framförs av komm.dir. Harry Bo n das. Dansuppvisning av en grupp ungdomar. Recitation : Hedvig Mattsson. Festtal av hembygdsrådet Ernst Lindroos från Kim ito. Sång av Caj Ehrstedt, ack. av Bo Stenfors. Kimito konstnären Jarmo Kujala uppträder med skämt sång m.m. Sång av pensionären Anna Sar in från Kimito. Unisont sjungs Modersmålets Sång. Kimitoorkestern Show-Down spelar i olika repriser. 16.3017.30

H.M .

på Övidsborg i Evitskog

1

Fr. 7.2 SO. 92 Fr. 14.2 Lo IS.2

kl. kl kl. k1.

19 16 och 19 19 16 0ch 19

SÖ. 16.2 kl. Fr. 21 .2 kl. Lö 222 kl Sö.23 2k1.

16 och 19 19 16 och 19 160ch 19

Biljener 50 mk, 25 mk Bilj.bes!. Benan Lindström tel. 90-263 484 säkrast kl. 10-12 samt 17-1 8. arr. Evltskog uI

ÖPPET ARET RUNT

Kaffe Dansen börjar redan vid kaffet och fortsätter tili kl. 19.00 Festen avslutas senast kl. 19.00.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.1. KIMITO PENSIONÄRSFÖRENING r.f.

~ lamop~fl1l\, --

Våslra v nernäs, SF-22100 Mariehamn, lel. 928·16 322

GOD TID 1992 GOD TID utkommer

Tema:

Nr. 2

17.3 VÅRN U MME R SOMMARDAG E N l ESBO 3 12.5 4 7.7 20-års J UBILEU MSNUMME R K U LTU RDAG EN I KORSHOLM 8.9 5 HÖSTNU MMER 6 3. 11 7 8. 12 J U L- O CH RESEN U MMER Annonspris: 6 mklmmm

Färgannons enl. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklår


6

LÄSHÖRNAN

sig a n muren byggts fö r en Sveala nd eiler Danmark . belägring av f1 ykt borge n. An sammanbi nd a dessa Bako m muren eile r i dess ku ngasöner och ell korståg ' -_ _ _ __ _ __ _ _ 1 närh et finns van en . Murarmed uppfö randet av det nas lä ngd va ri erar från 25 m du nkl a fäs tet Ju nka rsbo rg i Ko mmunalrådet Lars Ny- tili 60 m och höjden uppgå r Svartå är mycke t stimuleberg har tidiga re skild rat si n tili 80. högs t 150 cm. Tjock- rande. Likaså all en fästning hembygd Ka ris i böcke rn a : leke n är frAn 120 cm nere tili med palissade r skulle ha leEko n frå n hembyn. Fo lk 80 cm uppe på krö net. E n gat på Barka rkullen mellan Visanbacka . och fä i Kila samt Kriser och fie nd e som belägrat fl ykt- Västan by. ödesår. Nu har amatö rar- bo rgen har med träd uppe Grabbacka och Gösbacka keo logen Lars Nybe rg tagit på mure n f n e ll gOll skydd samt all den centrala stora itu med all beskriva flykt- fö r både kri ga re och hästar. byn Fi nby ligge r strax nedborga r och mura r i Väs t- Nyberg räkn ar med all yr- anfö r. I Fin by kan tid iga re nyland . Med sto r möda ha r kes kriga re under ko rstågsti- ha funn its en sluss eile r ett han undersökt f1yktbo rga rna de n var beridna och all de båtd rag. Någ ra he mman i och deras o mgivningar. Kar- behövde fa sta skydd ade lä- Fin by va r o mkrin g 1350 dotan i slutet av bo ke n är ger fö r djure n. nerade tili Padis kloste r i mycket uppl ysa nde och a nEstl and . När det dänill är ge r koordin atern a. så all mer än tro ligt all Ka ris äldsvem som helst ka n ge sig ut ta ky rka legat på Visa nbacJämfö rt med flyktbo rga r- ka blir tankegångarna mer i te rränge n fö r an se på både vallarn a och murarn a . I na i Sve ri ge vid Nyköpi ngs- plausibla . allmänh e t är he mbyns eiler ån är bo rgarna i Västn yla nd grannbyns f1yktbo rg bekant , små och de har således inte me n fä ha r besökt fl yktbo r- kunn at skydda någ ra stö rre ga r som ligge r några kil ome- ska ror. Men äve n i Sverige ter bo n . De fles ta borga r fö re ko mme r likn ande ter· Faktum är all Väs tn yland har tre bra nta sid o r och de n rassm ura r so m hos oSS. Nyfjärd e sidan ä r mindre brant berg anse r all dessa te rrass- va r så tä n befolkat reda n på och via de n kan man ta sig mu ra r tyde r på tidig svensk 1300-ta let , a ll en kra ftig kolo nisatio n i Västnyland . sve nsk kolo nisation mås te tili och frä n bo rge n. T radi tio ne llt har fo rskar- ha ägt rum fö re 1200. D e na ansell an Nyland va rit yt- bästa ådalarn a och de stö rsterst glest befolkat frå n 1000 ta öarn a i Västnyla nd fick tiDe t mest in tressant3 o ch tili 1200. Ny berg a nser all digt fas t bebyggelse. Fastä n nya är all Nyberg på ell av- ell kors tåg av tre sve nska fis ke och boskapsskö tsel tili stånd av 120 tili 800 m från kungasöner: Sun e, Ko i och e n bö rj an do mine rade blev f1yktbo rge n har fu nn it en Burislev kund e ha gjo n s tili jo rdbruket reda n på reda n mUT som skä rm ar av insynen Västn yland 11 64 . 1300-tale t do mine rande vilav en ang ripare frå n bo rge n. Kris tendo me n skull e alllså ket man kan se av att beTe rränge n mellan dem är ha infö n s av kri ga re från skallningen främst byggde a lltid fas t mark o Han tänk e r Östergötl and och inte från på jordinn ehav.

II

, r

f

1 mi n fö rra kAse ri, " NAgra tanka r o m lag och stad gar" e fterl yste jag goda räd av jurister med mer e rfare nhet sA na tas e mo t med tac ksamhet - men medan vi vänt ar pA dessa skall j ag peka pA nAgra regler och kutym er i före ningslivet som man gä rna ka n ge akt pA och fö lj a . Visavi möten sätte r man pA mAnga hAll en ä ra i att Arsmötet leds av nAgo n annan medle m än den sinand e före ni ngso rdfö ra nde n, me n när det gälle r pensionäre r ka n de t va ra litet kn epigt. Vi ä ldre litar inte pA vå n minne me r; vi är inte säkra pA hur vi gjord e fö rra gA ngen ; aIlt deu a gö r oss litel förIäg na - och de t helt i o nödan , inte sant? Bland övri ga funktion är er som skall utses , märks äve n pro tokolljuste rare och rösträknare . De mö tes besö kare sam är mötestrött a red an i deu a skede brukar d A ro pa: vi tar de dä r tvA, och de fAr va ra bAde det e na och det and ra! Va rpA aIlmänt bifall bryte r ut bland mö tesdeltagarna - men detta är inte

'\f

tillrådligt ! Pro to ko llj uste rarn a fA r inte lämna möteslo kalen ens fö r e n stund , de skaIl rö lja med mö te ts fö rl o pp och gA i godo fö r all allt blir nedtecknat sA som det tiIldrog sig pA mö tet. Rös träkna rn a däremo t brukar dra sig tillbaka tili en avski ld vrA där de i lugn och ro ka n räkn a röstsedl ar i det fall att nAgon fordrat sluten o mröstning i en tillsynes de likat frAga. SA

Krigarhågkomster

VaUar och murar, en intressant hembygdsbok

De t hä nd e r ibla nd all ma n sträck läse r e n bok . I nte alltid fö r dess lin erä ra kva litete r, ul a n fö r att den ä r Karisbygden va r tän be- spä nna nde och hä nde lsefolkad 500-900 e . Kr. och mällad . Det hä nde mej. ri ka fy nd har gjo rts frä n sträck läs ning a lltså . då j ag de nna tid , me n vad som tog itu med "sammc lve rk et" hände ru nt å r 1000 ä r e n gA- frå n krigså ren . " Kavas Bata . Po llena nalyser frAn taljon ". Ell tju go tal sk ri benLäppt räsket visar lucko r ter. åtskilliga fo tog rafe r och 990- 1010 och 11 10- 1160. några "ma trike lbi ta re" bj uNybe rgs bok Va lla r och mu- de r på e n livfu ll s kildrin g av ra r fö rsöke r ge en fö rkl aring major Ka rl G ustav Kava ntili a ll sädesodlinge n uppt as de rs II bataljon av 13. InpA nytt på 11 60-talet. fa nte rirege me ntet. E n hå rd fö r samling fin landssve nska r jä mte e n avde lt ko mpa ni av int e mindre hårdfö ra riksIfall ma n med f1 era , dyra svenska frivilli ga. C-14 date ringa r kund e påviBoken har re da n a nm älts sa att nAg ra fl yktbo rga r och i dags- och fackpress och fåll murar a nvändes j USl vid a mpla lovo rd så dä r a llmä nt de nn a tid , vore myc ke t vun - tage t. Viss kritik har också net fö r fo rskninge n o m de n- fö re ko mmi l. men de n har na trakts bebyggelsehisto ri a. va rit mild . Eft ersom jag inte Allde les speciellt vi ktigt är någon vän av "återanskulle det va ra att få besked vä nd ning" av lo vo rd så skall o m Kastele t i Ho rsbäck och här e nd as t ges pla ts fö r någdess datering. ra ko rt a ko mm ent a re r. Boke n väc ke r mAnga tanFö r de mes t väga nd e inkar och ge r o rsak tili nyto lk- slage n svara r T age Nordning av ko rstågs tiden i södra strö m och Erkki " Babu" Finla nd . Fö r alla med rö lle r Au kio . De n sistn ämnde i e ile r intresse av Väs tny- teckna r bata ljone ns och vå n la nd från Te na la tili Ingå , lands histo riska ba kgrund e r , från Snappertu na tili Karis- med historiskt avses då de Lojo och Sam mall i ge r boken vä rdefu lla uppl ysni ngar. La rs Nyberg: Valla r och murar. Västnyländska ku ltursamfundets skrifter nr 4 . Eke näs 199 1. 68 s. Pris 80 mk . Fil.lic . Lar s Back.

Några ord om lag och stadgar det ä r nog bäs t att välja två

av vardera sorten. I lagen fin ns inga stadganden o m styr elsens intern a verksamhet, och d ärför kan ma n bestämma rä U sA fri tt o m dess egen arbetsruti n . En litet , nej sto rt , missförstAnd rö rande styre lsens befogenh ete r och dess ma ndattid har d äremo t yppat sig nu dA ma n pA höstmö tet utser ny styrelse fö r rö ljande kale nderAr. När man sedan pA vArmö tet godkänne r Arsberäu elsen , fas tställe r bokslute t och beviljar ansvarsfrihet fö r allt dett a , sA är det styrelsen und er det för ra kalender- och räkenskapsAret som skaIl svara fö r sill fögderi , och ingalunda den nyva lda sittande styrelsen , sA som man pA mAnga hAll med envishe t fö rfäkt ar. I en fö rening är det inte nödvä ndigt all fas tställa en budget - men ack , sA ofrAnkom ligt! Vänder man sig tili stat e iler ko mmun e iler nAgo n annan instans fö r att fA en bidrag tili ve rksamhete n sä är budge t och ve rksamhetsplan det fö rsta de frågar efte r! Tili r evisor kan man ime utse en styrelsemedlem eiler nAgon an nan me dl em . som handh ar förva lt ni ngsuppgifte r i fö reninge n. En sAda n medlem kan in te heller della i valet av reviso r. och i mAnga fö reningar anses den-

na person inte e ns kunn a föreslA nAgo n tili revisor. De t mest lämpliga stadgandet o m vilka som ska ll teckna fö re ningens namn är aU namnet tecknas av o rdfö ra nde eIler viceo rdfö rande, endera jämte sekreterare e ile r kassö r - d å kan Olan vara säker på att n3mntecknarna har de bästa insikterna i fö re ningens verksamhet. FrAn skyldighet att erlägga medlemsavgirt tili fö reningen ka n en sjuk e iler mindre bemedl ad befrias , och de nn a fö rm ån måste dokume nteras i stad ga rn a . Beviljas samma fö rm ån hederso rdfö rande och hede rs medle m mAste de t också nämnas i stadga rn a. Men o m man bibehAller skyldigheten att e rl ägga medlemsavgift , behöver man inte stadga nAgot alls o m hede rstitla rna . Fö reningens medlemmar skall va ra jämställda ifråga o m rätt ighete r och skyldigheter, och avv iker man frå n denn a jämstä lld het visavi medlemsavgifte n, mAste man stadga särskilt om det. Fö rutom de n grundpl åt som medlemsavgiftern a utgör i e n fö renings kassa så kan denn a ocksA drygas ut med in komste rn a från fester. basare r och lotterie r; men ma n bö r se upp med de gruppresor man anordnar i egen regi , de får inte gA med

krise r som ledd e tili kri ge t sam t me ll ankri gs pc rioden . Tage No rdströ m skildrar med suveränt gre pp den koreografi e fte r vii ken bataljonen fick träda sin krigsdans i mycke t invec kl ade turer. Ha n för oss via Hangö-fro nten . geno m anfa llskede t i öste r och ne r tili Svir samt återfä rde n dä rifrån och slu tstride rn a no rro m Vibo rg. vid Iha nt ala-Ta li-Poni nh oikka . " E n båld trupp" (U ljas joukk o) löd en finsk ko mme nt a r o m Kava- kriga rna. som inte fö r inte t fick hede rsnamne t "T alis ti grar" . Visst blir de t lite ojämn t ibland . a lla so m tec knat ned si na håg ko mste r ä r in te pe nnans mä n. Me n va rj e skildringo äve n o m o be tyd liga ti ng. visar a n Kavas bataljo n va r nåntin g ex tra och därfö r ä r uppenb arli ge n de nn a trupp ä n i dag fas t sammansvetsad och hå ller kamranräffa r ti n och tän fö r an min nas och ve nti lera de n tide n då man tve kl öst stä llde upp "i e ld. i blod . i frost. i svält " . såsom sann a "So ldatgossa r" . Kö p boken - och läs den . de n stämmer tili eftenanke . Hans-J . Sj ös tedt

sA sto r vinst att de t ka n anses röra sig o m affä rsve rksa mhe t. Fö reninge n kan he llre subve ntio ne ra sina re sor nAgo t. Stad geändring be handlades i mitt fö rra kåseri , och mAngen anser att man i den obligato riska ann o nsen d äro m skall sätta ut numren på de paragrafer som skall ändras. Men o m man nu viii

modernisera hela texten en smula , med stöd av de n nya fö reningslage n av Ar 1989, sA räcke r det med o rde t "stadgeä nd ring", ut an uppräk ning av samtliga paragrafe rs numme r. D A står det fri tt fö r var och en att tili styrelsen lämna in skrifliga änd ringsförslag, av va rje parag raf, I.o .m . , ino m den ti d som är utsatt i fö reninge ns stadga r. Både stad gefö rslag och a nd ra dokument bör behand las med respekt , och felaktigheter i de m få r inte bagatelliseras e iler no nchaleras. Fö rfalsknin g av urkund , t. ex., medfö r strängare straff än fö rsnillning av pengar , och dett a gälle r såväl o rd alydelsen som själva inne hålle t. Vad e n medlems utträde ur fö renin gen beträffa r , ka n i stadga rn a bestämmas att fö reni ngen kan anse att en medle m ha r utt rätt ur fö re ninge n o m ha n unde r en tid som anges i stadga rn a har

unde rl åtit att beta la sin medle msavgift. Men vad göra med de m som kanske ligge r på en vå rdanstalt ut an att kunn a meddel a sig me d o mvä rlde n? Eile r som bara gått ur tide n he lt tyst? Med efterfo rskningar diskre ta bö r nog de u a stadgande i Fö re nL 15 § uppmjuk as så gott det gå r. På ett års- eile r vå rmö te brukar ma n hå lla e n par entalion över de m som avlidit unde r årel. Dett a är en högtidlig akt som inte bör fö rväxlas med den kyr liga ritu al so m ålägger oss a n ståe nde Iyssna tili evangeliets ord . A lltså : mö teso rdfö randen håller ett Ami nnelseta l över de av lidna , som nämns

vid na mn , och avs lutar det hela med atl be de närvara nde resa sig och med en tyst mi nut hedra de bo rtgångnas minn e . Fö rst då reser man sig, står tyst , och säUe r sig ige n när tecke n ges. Följe r Olan detta sche ma så blir det jnget fro mt och bes käftigt tramp och stamp på o lika tider , utan en va rm och enke l minness tund . Sist en liten fin vink tili alla de fö renin ga r där man med glädj e ser att medlemmarn a ä r aktiva : ha r en drifti g medlem tagit initiativ tili e n åtgä rd fö r allas väl, sA låt de n personen skö ta ärendet tills det är slutfö n ! E tt person byte mitt i procedure n bord e he lst inte fö retas

om

inte

initiativtagaren

drabbats av bestånde psykisk o hälsa . Sirkka Sundroos

vicenotarie , rättstolk .

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK? Smärtlindring utan mediciner med intraljudapparaten

NOVAFON

Läkare rekommenderar INTRAen WUD med NOVAFON snabb och eHe ktiv smä rtli ndring. Du be handla r Dig själv dagligen . Sänd mig gratis NOVAFON-info Namn _________________________________________ Nc1:rdress

~~nummer================~===================

-= .J.

~1''1-=

~

r tJ ~~~ I n 0>

.J'"

:t'I

Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911-31636


Folkhälsans hemtjänst i Svenskfinland Folkhälsans äldreomsorg med hemtj änst, kvanersklubbar och stödservice har systematiskt utvecklats från och med 1990-talets början . I dag erbjuds hemtjänst för äldre i Helsingfors, Ekenäs , Dragsfjärd , Abo och Ko rsholm . Är 1992 utökas verksamheten tili ytterligare två svenskspråkiga o rter. Vid årsskiftet skedde en omfattande utvidgning av Folkhälsans hemtjänst för svenskspråkiga Helsingforspensionärer. Hittills har Folkhälsan erbjudit service enbart i de södra stadsdelarna, men i och med den sodalservice-reform som genomfördes i staden vid årsskiftet, kan ocksä Folkhälsan betjäna ett större område och fl era människor. Folkhälsans hemtjänst stöds av och utvecklas i samarbete med kommunerna och Penningautomatföreningen. Avsikten är att komplettera den kommunala servicen och utveck la hemtjänstens innehåll .

Hjälp med vardagslivet ViII du ha någo n som kommer ut på en promenad med dig? Har du svårt att orka med dammsugningen? Folkhälsans hemvårdare hj älper de äldre med allt som har med vardagslivet att göra, tili exempel matlagning, uppköp , personlig hygien och städning. Samtidigt finns det möj ligheter tili samtai och samvaro. Pii en del orter erbj uds också stödtjänster, typ fotvilrd, hårvård och massage. Folkhälsans äldreomsorg är garanterat svenskspråkig. För klienterna är det speciellt viktigt med kontinuitet, trygghet och förtroende. Man skall kunna Iita pä att hj älpen kommer när det är överenskommet och att det är

samma

personer

sam

kommer varje gång. Behovet av hemtjänst ökar hela tiden, bland annat för att andelen personer över 80 år ökar. Ju högre älder desto oft are behöver

personen ifråga utomstående hjälp , åtminstone då och då. Viveca informerar!

Konkret information om Folkhälsans hemtjänst och äldreomsorg pä olika orter får man via hemtj änstens projektledare Viveca Hagmark pä Folkhälsan, tel (90) 4349242. Billigare är privat

Eftersom Folkhälsans hemtjänst finansieras både med Penningautomatmedel och bidrag från kommunerna , bli r avgifterna för klienterna betydligt lägre än inom den privata sektorn,

men något dyrare än inom den ko mmunala. Ett entimmes hembesök kostar i medeltal 50 mk. Ett längre besök blir i proportion billigare. På vissa orter, bl.a . i Abo betalar de klien ter som anlitar Folkhälsans hemtj änst samma avgifter som inom den kommunala sek-

Teckning av P.O. Nyström, Folkhälsans bildarkiv.

torn .

Pensionsskyddscentralens undersökning:

Nöjda förtidspensionärer inte intresserade att jobba igen Pensionärer med individueli förtidspension anpassar sig väl tili pensioneringen och tycker att de har det lika bra och ofta bättre än tidigare, konstaterar fo rskarna Simo Forss och Kristiina Tuominen .

De intervjuade, cirka 500 pe.rsone r sam uppbär individuell förtidspension . har en

läng arbetskarriär bakom sig; i genomsnitt 39 år. Nästan hälfte n av dem har huvudsakligen arbe tat inom industrin .

Speciellt intresserade av

att jobba var de fö rtidspensionerade inte. Endast II procent kunde tänka sig att förvärvsarbeta . Däremot skulle en dryg tredjedel av de tillfrågade fortsatt förvärvsarbeta , om det tili exempel hade ordnats rehabilitering eiler utbildning för dem . Hälften av de tillfrågade ansåg att pensioneringstiden motsvarade de förvä ntningar de ställt under sin akt iva tid , och en tredjedel ansäg tili och med att pensioneringstiden översteg förvänt-

ningarna . Att lämna arbetet upplevdes som det mest negativa med pensioneringen , jämförelsevis ofta upplevdes det som svårl.

nomiskt välbeställda pensionärerna anpassade sig bättre ti li de förändringar pensioneringen medförde än de förtidspensionärer vars ekonomi var sämre.

Utkomsten rörsämrades De flesta av de tillfrägade pensionärerna med individu-

eli förtidspension , cirka 60 procent, ansäg dock att utkomsten hade försämra ts efter pensioneringen . Endast var tred je pensionstagare meddelade att deras ekonomi var oförändrad. De eko-

Var fjärde meddelade att deras hälsa förbättrats, medan var femte meddelade att deras hälsa igen försåmrats eEter pensioneringen . Några nämnvärda förä ndringar i de tillfrågades sociala kontaktee visar undersökningen inte, 80 procent svarade att de var desamma som före förtidspensioneringen . Nästan

varannan pensionär ansåg att deras humör förbättrats efter förtidspensioneringen . Enligt forskarna har de förtidspensionerade inte felbedömt sin situation då de bestämt sig för att gå i pension , trots att deras beslut ofta grundat sig på " mer eiler mindre dåliga kunskaper". Exempelvis skulle 30 procent av de tillfrägade ha velat veta mera om pensionsbeloppel.

~

Holger Finckenberg

Björn Hilden

Valter Johansson

Ann-Mari Uhr

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. FÖRBUNDSSTYRELSEN 1991 Ordförande: Klåvus, Levi 64200 Närpes, tel. 962-41 643

Medlemmar: Berlin, Ester Trädgårdsgatan 34 A, 07900 Lovisa , tel. 915-531 382 Björkman, Göran Näsilinnankatu 12 C 34, 33210 Tammerfors, tel. 931-129866 von Bonsdorff, Clara Mellanvägen 8, 10820 Lappvik, tel. 911-43461 Bäckstrand , Ruth Tegelbacken , 66850 Jeppo, tel. 967-42281

Finckenberg , Holger Parkgatan 14, 22100 Mariehamn tel. 928-14 771 Hallen, Torsten Björkens, 02430 Masaby, tel. 2975797 Hansson, Ragnar Korpasbackavägen 11 A 12, 00300 H:fors, tel. 90-436 1052, 921-855 129 Hilden, Björn Kröken, 10230 Ingå st. tel. 90-216 600 Johansson, Valter Kyrkoby, 25700 Kimito tel. 925-21 168 Lindfors, May Österbottensgatan 2 B 20, 20740 Åbo, tel. 921 -421 398

Nordman, Daisy Köpingsvägen 26 B 18, 02700 Grankulla tel. 5050981 Rydström, Anna Brita Vestralånggatan 2 D 16, 65380 Vasa, tel. 961 -267748 Uhr, Ann-Mari Styresvägen 3, 00980 H:fors, tel. 90-316 175 Skeppar, Åke Bockholmsvägen 1, 64100 Krislinestad, tel. 962-11214 Sundström, Göran Söderby, 68500 Kronoby, tel. 968-46421 Törner, Birger Trutvägen 19, 06100 Borgå, lel. 915-130013


8

"Hansans drottning" är värd ett besök

,

t

Under den studieresa som unden ecknad deltog i senaste höst stannade vi tili ett tag i Llibeck. Och det visade sig bli et! uppehåll som gay oerhön myckel. Med Kristina von Subbe som inspirerad guide fick vi höra det mesta och litet tili om staden . dess historia och dagsläge. Sedan greven von Schauenburg hade försökt att gru nda Liibeck tvä gänger namnet kommer frän det slaviska ordet Liubice. den "Ijuvliga ". - kom Liibeck äntligen tili 1159 under beskydd av Heinrich der [,öwe. Köpmän frän Westfalen och Niederrhein sörjde för handelns utveckling. Man var mycket framgångsrik . Liibecks mak t och rikedom framträdde snart. Inom loppet av ett ärhundrade var alla de stora kyrkorna under byggnad. Köpmännens framgång skulle snan belönas av kejsaren . 1188 gay kejsaren Fried rich I stad rättigheter (Barbarossa-Privileg) tili Liibeck. som blom made upp. 1 juni 1226 Iät Llibeckarna bek räha detta privilegium och utöka det. Friedrich II arra ngerade så att Llibeck för "evigt och omedelban " blev underställ t riksöverhuvudet. Liibeckarna förlorade sin riksfrihet efter 711 år. Kriser och tvistigheter med Danmark kunde ime bromsa Llibecks framgång i längden . 1241 slöt stade n en fördrag med det lilla Hamburg för att säkra trafiken över land och stanade därmed hansan. Viktigaste beslu tet på vägen mot alliansen - 100 städer hörde dit - var au Llibecks råd blev högsta räminstans i det gemensamma handelskontoret i Nowgorod 1293. Från denna tidpunkt och framåt kan man med fog och räu kaila Liibeck "hansans drottning" . Eher två krig mot Danmark slöts freden vid Stralsund 1370. Härigenom säkrades de hansea tiska privilegierna en 11mg tid framåt. Llibeck var jlå maktens höjdpunkt. Det danska riksrådet var tvunget att be om lov i Liibeck, när de skulle välja en ny dansk kung. En stjärna dalar

"

r

delslrafiken med Pelersburg Den mörkaste dagen var myckel vinstgivande. Den mö rkaste dagen Men 1806 satte Napoleons hansestade ns hisloria var trupper stopp för ha ndeln . natten tili palmsöndage n Efler ett förloral slag vid Je- den 29 mars 1942. Den natna och Auersledt drog de ten bombades Llibeck. 800 nyende preussarna in i sla- brand bomber, 300 sprängden den 5 november. Redan bomber och sex luftminor nästa morgan var frans mänföll . Detta angrepp från de nen där. allierade blev för Liibecks del de t enda , men staden En stad blir faftig var nästan helt fö rstö rd. Av Efler Bliichers kapitula- de sj u to rnen fa nns bara tvä

let. Dessutom dokumenteras i husel Thomas och Heinrich Manns liv och verk. 1 Holstentor finns ett museum med historiska samlingar från staden. Ett naturhistoriskt museum där man bl. a. kan titta på biodlingar och ett dockteatermuseum ko mplen erar utbudet för musei-intresserade turister.

Smaka på sölI guld! Rubriken ovan låter något kufisk, inte sanl. Men det låter sig göras i Llibeck där sött guld av rosenolj a och mandel tillverkas. Naturliglvis är det marsipan som avses. Och eli besök i Liibeck kräver eli besök också hos berömda marsipanlillverkaren Niederegger där de mest fa ntasliska former av marsipan kan skå-

das och givetvis köpas. Enligt legenden skall det berömda marsipanet ha uppfunnits under 14oo-talet, då staden var belägrad och det inte fanns någo t annat livsmedel utom mandel, socker och rosenolja. Blandningen av dessa ingredienser egendomliga skall ha lett tili uppfinningen av Llibecks marsipan. T yvärr är denna histori a inte sann J men faktum är att de

rika borgarna i Llibeck redan pä J3oo-talet skämde bort sina gäster med dessa utsökta godsaker. Llibecks store son Thomas Mann har inte haft direkt fel i sitt förmodande, att de utsökta sötsakerna har sitt ursprung i Venedig. Enligt dage ns mening, är det en orientalisk Haremskonfekt , som funnit sin väg över Venedig tili Llibeck . Den riktiga starten med produktionen började fö rst i slutet av 1700-talel. En kondi to r anno nserade ut Llibecks marsipan fö rsta gången 1795. 1806 övertog kondito rgesällen, Johann Georg Niederegger ko ndi toriet efter si n avlidne mästare . Han gjorde denna söta produkt snart berömd över landets gränser. Den exporterades tili den ryska tsa rens hov . Slutligen blev fra mställningen av marsipan industrialiserad. Marsipan är idag Llibecks viktigaste specialitet. Gurli Nurmi

Rådhuset i Liibeck. tion plundrade Napoleons trupper sladen i tre dagar. För Llibeck blev det svåra tider. 300 fransmän mäs te utspisas. Borgmästare Rodde försökle hjälpa sladen med sin slora förmögenhel och gick bankrult. Han var inte den enda. Den frän Napoleon satta kontinen talspärren tvingade många av Uibecks köpmän i konkurs . Efter sladens befriande dröjde del fram tili 1881 tills alla skulder "ar betalda'. Napoleon tog ifr~n Llibeckarna all deras självständighet innan de befri_des av ryssam a den 18 mars 1813. När fransmännen än en gång ko m tillbaka var det den svenske kronprinsen Bernadotte som befriade sladen från knektarna . 1806 kom han som fransk general och ockupanI , nu gay han hansestaden sin riksfrihel tillbaka , som ime berövades staden förrän den 26 januari 1937 av Hitler.

Vid reformationstiden började Llibecks stjärna att sjunka. 1533 blev Hamburgaren Wullenwever borgmästare och förde en äve ntyrlig politik . Han [örsatte hansestaden i ett trefromskrig mot Holland . Danmark och Sverige. som fÖrlorades. Den så kallade Hamburgsfreden är 1536 belydde slulet [ör Liibecks ärhundradelånga ledande ställning. 1630 hölls den sista hansedagen i LGbeck . Resultatet markerade slutet på den SIOra hansan. Ltibeck, Hamburg och Bremen ville fonfarande övervaka gemensamma intressen och kallade sig fonfarande hansestäder. MOI slutet av 17oo-talel upplevde Liibeck efler tider av inre oroligheler ytterligare en blomningslid . Han-

Bruna uppkornlingar Llibeck visade nazislerna lill en början kaila handen . J Llibeckarnas ögon var medlemmarna i del bruna panieI uppkomlingar, som borde tvätta sin skjortor oftare. Med förlusten av riksfrihelen blev Llibeck undersläIn Schleswig-Holstein. Om den dåvarande distriklsledaren i Mecklenburg hade fått som han ville , skulle Liibeck blivil underslällt honom och skulle idag tiIlhöra f.d. DDR .

kvar. 300 personer dog. 800 skadades och 16000 människor var utan bostad. Efter kriget strömmade flyktingar österifrån tili Llibeck . Inom få månader steg invå naranlalet från 150 000 tili över 250 000 . Flyktingarna blev snabbt hemstadda och engagerade sig i staden . Men vad som var ovanligt vid den na tid: Liibeckarna både hjälpte dessa hemlösa och öppnade sina dörra r fö r dem .

Gränsstad mot DDR Liibeck var under den tid Tyskland var delat gränsstad mot DDR . Och man behöver inle åka långl för att få la del av del som återstår av den välbevakade gränsen mellan de Iyska slalerna. Mycket är reda n nu utplånat men någol åle rslår ännu . Soptipp

Eli av de mindre Irevliga minnena frän DDR ulgörs av den mammufsopl ipp som Del tog 12 år att äterupp- fi nns i närheten av Liibeck. bygga Liibeck , men del upp- En soplipp lill vilke t avfall stod nya problem: sladen förs från stora delar av det behövde saneras och man forna DDR och kanske ockmåste skaffa arbelskraft fö r så ulanför. Ingen vet väl att kunna häll a sladen som egemligen vad de stora bietl kul turminnesmärke. Alla larna för med sig. Och det problem är inle lösla än, område som täcks av sopormen Llibeck har erhållil ti- na är enormt. Exempelvis teIn "varldskulturminnes- vattnel i noden Trave som nyle r genom staden är märke u • starkl förorenal av ulsläpp från soptippen. Många museer

Eli världskulturminne

1 staden Liibeck finns ett tio!al museer bl.a. fö ljande: St. Annen-Kloster vars byggnader härslammar från den sena medeltiden och i vilka del visas ko nst frän medeltiden , Behnhaus är ett represenlalivl köpmans- och borgarhus frän slutet av 17oo-lalet, ru m [rån 18oo-talel, måleri, skulptur och ko nslhantverk från 1800och 19OO-lalen. Drägerhaus är likasä eli borgarhus frän 1700- och 18oo-lalel och inrymmer i dag en feslsal från 17oo-la-

Gör eli besök Eli besök i Liibeck är värt en slant. Där finns en stämning man ime kan uppleva exempelvis på sydeuropeiska lurislorter. Det lönar sig också all göra en shoppingresa dil. Här finns det mesIa och speciellt inför julen lönar sig etl besök. Julmarknade n på torget vid rådhuset är en upplevelse liksom ocksä julmarknaden i HeiligenGeist-Hospital. Den sistnämnda har cirka 700 år gamla Iraditioner.

.•.•,•••......,•.•......•...

~ ,

! i

:

Nya tinlandssvenska trivselresor 1992

!

1-2/2 7-8/3 13-20/3 17-20/4 , 21-26/4 , 2 1-28/5 27/5-1/6 ! 30/5-6/6 • 18-23/6 : 28/6-6/7 ". 4- 7// 7 87 • 10-16/7 16/7 ", 18/7 , 20-23/7 26-31/7 • , 1-8/8 , 2-9/8 31/8-2/9 • 24/9-10/10 ,, 30/9-7/l0

=

I

S

I

S

I

I

S

• •

-

,

Läsar- o~h resenärsträfT • Fars pä Abo Svenska Teater : Pyramidernas Egypten Päskresa tili Bomba • Tulpaner i Amsterdam " Blomslenid vid Spgnefjorden II! Värblommor pä Öland Holland med Floriaden ! Midsommarresa tili Dalama • Danmarks öar " Franciskusdagen pä Kökar f Bottenhavet runl .. Gotland " Göta Kanal Geiranger, Röros och Oslo , Stockholm och Kolmärden , "Ack Värrneland, du sköna .. ." , Skäne och Bornholm , Irland, den gröna ön iII Nya Sally Albatross tili Visby " Kma och Hongkong " Sardinien

" ,

,

~

KLIPPUT!

i

Teaterresor tili Stockholm

"II!

!

19-23/3 frän södra Finland 9-13/4 frän södra Finland 8-1115 frän Österbollen

: jj

"

" 1 i I, -----------------, GRAllS! ,

" Nya resor planeras hela tiden. : Goda anslutningsmöjligheter frAn hela Svensk• finland.

·, I

:

i

Namn och post,dress:

" s

.....................................................................................

~

kur""rells

••

~

~,~

"i-.

!

Sänd mig en nummer av Kuriren med reseb ilaga.

.....................................................................................

...... .. ............... ... ......... .......... ...... ...... ......... ... ........... ..... . · wJ

Tel. 961-173137. :( .-esebyrå Box 12, 65101 Vasa. ~

i!: ~, ,..:1 -'i"n ~•• -'."r.J ....(.····,•••····!I(~'~••!'4'••••J '.~ f.

VI ordnar även förenlngsresor. Svenska resor alltsedan 1965. ",F

"

!IV

••


Operaresan tili Nyslott Att besöka operafestivalen i Nyslott har ju i många ä r hört tili somma re ns stora händelse. Bilje ttreservering ett är i förväg ha r va rit en nödvä ndighet. N umera är det ej samma rusning, marknaden börj ar tydligen vara mättad . Kända ope ror som Mozarts "Do n Giovanni" och Verdis " Aida" gick äve n i ä r fö r full a hus me n nä r nägo t så pass okänt som Dvö råks " Rusalka" i Prag opera ns uppsättning togs upp på repert oaren gapade tomma platser på premiären. Kritiken va r emellertid strålande oeh bidrog tili att åtminstone parke tten under de följande föreställningarna var välbesatt. Svenska Pt>nsionärsfö rbundet . hade för sin opera resa de nna gång valt just Rusalka. Den 26 juli tidigt på morgonen startade en grupp på 24 pensionä re r med Lindholm Lines buss och a llas vå r Edgar vid ratte n från Helsingfors tili Nyslott . Det fö rsta längre uppehållet gjordes vid lunehtid i Lemi dä r vi på restaurang Kippurasarvi skulle få äta trak te ns specialitet "Särä". Vä rdinnan berättade att Särä reda n för c. LOOO år sedan , a nsågs vara "kalasmat" i Lemi och att man ännu idag tillreder rätten på uråldrigt sätt . Bitar av få rste k får i ett tråg av

björkträ ste ka oeh badda i ugn e. 5 timma r. lnnan köttet är he lt fä rdi gt tillsättes potatis fö r att ugnsbakas oeh få smak. Resultatet va r ve rkligen läckert . Då tråget under många timmar i ugn o fta få r sprickor "säröjä" ha r hela rätte n fått namnet Särä. Försedda med härliga hembakta Iimpor fortsatte vi färden över det natu rsköna Punkaharju tili Retre tti där vi under e n guidad rundva ndring bekantade oss med Ru bens mälningar, gravyrer, oeh teckningar som länats frä n 15 olika museer i Europa . På e ftermidd age n cheekade vi in pä centra lt belägna Hotel Tott i Nyslott där vi hade tid fö r en andhämtnings paus före kvälle ns operabesök. Vädret va r fint . kvälle n lugn och rätt varm och lika festligt och stämningsfullt som alltid va r det att gå över bron tili det upplysta Olofsborg. Redan omgivningen gör att man blir roman tiskt stämd oeh romantisk va r även sagooperan Rusalka. Rusalka som hade urpremiär i Prag å r 1900 uppfördes denna kväll av Prag opera n fö r att eele brera kompositören Anto nin Dvö råks 150 å rs jubile um . Sagan om den lilla sjöjungfrun Rusalka som förälskar sig i prin-

sen och med hjälp av en häxa fär mänsklig gestalt me n samtidigt förl orar talfö rmäga n oeh inte ka n behälla prinsens kä rlek är rätt banal men framfö rd av så fi na arti ster sam Prag operans

blev de n en upplevelse. Man njöt i fulla drag av härl iga röster . vackra danser fram-

förda av gracila mckor i läckra pastellfärgade dräkte r och framför allt av de n unde rbart vackra romantiskt smekande musike n. Operans vackraste aria är Rusalkas sång tili månen "Gleitender Mond du so silberzart " , vii ken man nu oeh då kan få höra i radio. Efte r en ve rkligt fin fö restä llning samlades ä nnu några nattugglor i ho tellets matsai fö r a tt inmundiga en nattsmörgås. Följande dag hann vi ä nnu uppleva Nyslons alltid lika roliga torg oeh härliga jordgubbar, vare ft er vi styrde kosa n mo t St. Michel, där vi intog luneh på en restaura nt med det sydlä nskt klingande namnet O loroso. Hemma i He lsingfors var vi i god tid . Vi som tog chansen att uppleva Dvöråks Rusalka behövde inte ångra oss . Det blev en upplevelse oeh ett vaeke rt minne.

VL Jerker visar upp den paLatröja sam är SPF:s " uniJarm".

MP.

PENSIONSSYSTEMET TÅL 0 0 0

NAGRA AR LAGKONJUNKTUR Pe nsionssyste met tål bra en lågkonjunktur på några år. Pe nsionsut giften ökar i år näs ta n lika myeket som fö re lågkonjun kturen. Ökningen beräknas i å r va ra 10,5 proeen! , konstatera r ve rkställande dire ktö r Matti Uimone n vid Pe nsionsskyddseentralens höstmöte. Ä r 1991 betalas 61 miljarde r mark ut i lagstadgade pensioner tili drygt 1,1 miljone r personer. Summan består av framför a llt arbetsoeh fo lkpensioner. - Ö kningen i pe nsionsutgiften ä r inte e n följd av lågkonjunkture n utan av indexjuste rin gar oeh av att antalet pensionä rer ökar. Trots att den nominell a ökningen är

enkelt på att bruttonationalprodukten i Ar sjunker tili oeh med nomine ll!. Uimonen påminde om att pe nsionslöft et gäller långt in i fra mtide n; det är lika långt som män niskans Iivslopp. Därför skall man äve n under en lågkonjun ktur kunna ko mma överens om fram tida pensionspolitiska ut veekIingslinjer oeh komma ihåg att pe nsionsutgifte n ökar oberoende av det ekonomis· ka läge t. - Sett från pe nsionsfin a nsierienges sida ko mme r situationen antagligen att va ra svår nästa århundrade då de stora ålde rsklassern a går i pension. Samtidigt som proble me n med vå rde n av den j ämn , är pensionernas andef äldre befolkningen måste av BNP re kordstor. 1 år avgöras skall näringslivet uppskattas pensionsutgiften uppgä tili 11 ,8 proee nt av BNP, medan andele n i fjo l va r 10,5 proeent. Ökningen i a nde len av BNP beror helt

hållas igång, konstaterar Uimonen.

- Pensionsfonderna mäste stärkas för att vi skall kunna infira pe nsionslöfte na nästa århundrade. - Prineipbeslutet om arbetstaga rnas arbetspensionsavgift hjälper för sin del tili att stärka fo nde rna. Enligt den inkomstpolitiska överenskommelsen anvä nds 0,5 proeente nheter av a rbetstaga rnas APL-premieande l fö r ä r 1993 tili fondering av älderspensione r. Med tanke på utveeklingen av pensionskostnade rna vo re det bästa om mänskor· na orkade de lta i arbetslive t lä ngre än vad de nu gör. Pe nsionskommitte 90 har skisserat upp oli ka medel som stöde r detta mäJ.

~RÅN BANKEI!, 801:-. ",",PPERS· OCH BlOMSTERHANOIAR, 1If. OIIAVNINGSBYRÅER SAMT PÅ STIFTELSENS AORESSOCH TEXTNINGSTJÄNST

Stora Robemgolan 15 OOt2O H:FORS t2 Tol._~

HJÄRTSrlffElSEN

Brita ach Jerker har ikLätt sig cardiganmadellen sam JöreningsmedLemmar kan bestäLLa med kupang sam finn s på annan pLats i della nr.


10

Från det dunkla iörgångna Våra tankar vili så gärna fly tili gångna tider, tränga in i dunklet av förgå ngen nordisk tid . Se i fjärran stolta skepp med skäggbeprydda stridsmän nalkas över haven förd av roddare eile r förlig vind. Se dem segla in på lugna fjärdar , glida genom smala sund bland skär och holmar, sökande små vikar som ger lä för stormar, söka boplats där som solen värmer och där som fi sken leker invid gräsbevuxna stränder. Boplats röjdes uppå skogbevuxen kulle, ris och kvistar och med lera tätad, med en äldhärd utav runda stenar, varm och trivsam var den enkla koja där som våra fäder sov de första nätter ... på nån plats där våra tanka r stannat för en stund för a tt åter suddas ut av dunklet ... som vå ra fäders fotspår döljer. Furumalmar, lövskogslundar fanns längs våra långa ständer. Nya släkte r kom , men barn och maka ifrån västerlande t , segla upp längs vikars vatten där som gräset frodigt växer och där fi sken gick i lek längs tallmons grunda stränder. Släkte r slog sig samman bilda grupper, byar ... Vem och va r de första bodde,. det vet ingen att för tälja där de vilar under kumien uppå bergens krön och skogbevuxna ku llar. Germunds-by ä r säkert ga mmal , med fiskrik strand och bördig åker Pål och Hå kan, Hans och Erik , Karl och Sigge, namn som täljer om de gamla som gay namn åt vå ra byar ... Kullar svedjas, röjs och brukas, rågen sveds ibland av frosten eile r mejas ned av slagregn , men med krafttag rödjar bond en nya långa tega r ned mot stra nde n ... där som gräse t frodigt växer och dä r vattnet viker undan.

/.

Liv och le m blev ofta skövlat utav rövare och färdmän som kom in från öppna haven, rövade och brände hemmen dräpte ba rn och skända kvinnor, tog vår mat och våra boskap . Männen stred med svärd och yxa , nede rlag och segrar kröntes men med sargad arm och panna mången bonde överlevde. För att skydda barn och gamla fann man ro i djupa skogen eile r på den branta klipphäll under höga berg och kullar , klippan stupar bra nt i vattnet utom på dess norra sida där en stig i be rgets skrevor följer upp tili bergets hjässa. Dit man samla barn och gamla, dit man samla ved och stenar, värmde beck och skållhett vatten som man föllde över rövarn . Svärd och yxhugg mötte dem som trotsa borgen. Skogen växe r nu på klippan , mossan gömmer spår och märken över dem som där har kämpat för sina hem och kära. Klippan de n var tidens fäste, klippan den var bygdens borg. Uti skogen rovdjur bodde , björn och vargar räv och 10. Bonden låg i ständig vaka, björnen slog båd häst och ko. Kniv och spjut var bondens redskap , järp i snara varg i grop . Skarsnö de var jäga rns bäs ta då fälldes både tjur och kor. Det gay kött och varma fällar och päls för både far och mor. Pälsverk man på loften samla, torkad eiler saltad fisk, köpmän fredliga tili sinnes gjorde strandhugg längs vår kust byt te våra skinn mot smycken eiler fjärran länders silvermynt. Vintern lång man laga redskap för sommarfångst och vi nte rjakt båd nät och kattsar eiler mj ärdar när fisken steg för lek längs strand . Bonden skar båd gräs och vassa för tak och djur och sängens halm , samla örter såsom fädren mot kroppens sveda eiler trolldoms makt. Bryggde öl av malt och humle, dryck för vardag eiler fest , bröllop eile r gravöl kröntes, honungsmjöd gay bonden kraft , smiddes rim om Iivets öden , sången gay åt orden makt. Nära Sigges by på näset på den höga rullstenskullen samlas bygdens män tili rådslag över dagens kiv om råa r, öve r framtiden och döden som var gemensam för dem alla. Gråhårsmän om visdom sporde , frid får icke våra sinnen så länge ej en kyrka finnes , alla var om kyrkan enig och med handslag man bekräfta att som e n, man stod för bygget.

Stranden invid västervike n lago m lämplig IAg fö r alla , dit med båt ma n kunde färdas, eiler nå längs med rullstensåsen. Furor fälldes ifrå n ås och malmar och timrades av odalmännen. Oklart är när kyrkan byggdes me n minst 100 år tål stocka r .. . förrän de av röta skadas. Nya rådslag snart förtäl jer o m den kyrka som vi skådar. Oxarna på trämed släpar tunga stenblock ned mOI stranden där grova kedjor uti sanden förtäljer om var skutor landat med både sten och virkeslaster och kyrkan blev med åre n färdig hög och ståtlig och med rum för många. Kyrkan blev nu bygdens hjärta för bonden och hans många husfolk . Längs de lå nga vatten kom de eiler längs de torra furumalmar. Glömda blevo fädrens lundar där som offer forndom brändes. Kyrkans hägn gay mera hugnad mera ro för deras själar. Dop och nattvard bonden gilla me n de många långa böner var för honom och hans husfolk svåra att förstå och tolka, men om döden va r man enig och om graven invid kyrkan. Klockorna som sammankallade var helgade åt ky rkan ... och skovlarna som mulle n sänkte de var moderjorde ns hälsning. Släktled efter släktled kom de tili den kyrka som vi skåda r. Sorgerna i sina böner bar de fram tili Herranom i kyrkan. G lädje ns JOY i toner sjöng de nä r som livet log som sommar. Och på kyrkobacken knytes, nya band bland bygdens unga och släkter ifrå n när och fjärran bytte hälsningar och gåvor .. . Vilodagen snart fö rrinne r och veckans tunga arbetsdag skall ,börja. Tunga tider stundar, fria var ej me ra männen som med egen kraft och egna laga r skapat trygghet uti bygden. Nu kom tider med förordningar och fogdar ifrån Hertigar och Kungar. Alla fodrade det mesta och de bästa mä n tog kronan. Kyrkans makt var icke ringa och budorden de var många. Fria bondens Iiv blev trälens unde r stormäns tryck och Kungens krigsmän stred i fjärran lä nder och på kronans skepp, och längs våra strände r skulle bondens öga speja över fiender längs kuste n. Men när orosmolnen skingrats röjde bond en nya tegar, dika vattensj uka marker som gay boskap vi nterföda. Byggde varma ryggåsstugor från vars skorsten röken ringla ... grå men varm i kaila vinternätter. Flit och hemfrid nitiskt odlas, alla budord skulle läras och de gamlas visdom ä ras, hedra fader och din moder, älska nästan som dig själv och varje mänska ä r din broder. Yrkesmän bland bondens söner timrade med såg och yxa Slörre eile r mindre bålar, för roddare tili segelfa rkosl, tälade med Jim och hampa och med beck från egna dalen. UI längs Tenal långa vikar seglar skulor uI moI havet , uI bland bränningar och stormar eiler spegelblanka fjärdar. Byttes bort de egna varo r emot del som hemma saknas, hämta kunskap, nya vanor ifrån brödrafolken uti väster. Tenal-bygdens blomstring randas, kunskapen i he mmen odlas husmor veI att hemslöjd skänker mera rikedom och Irevnad , Iiksom bonden veI att Irägen arbelsdag ger mera skördar. Vid dagens sluI ger natten vila liksom sabbale n ger hugnad. Kyrkan som är själens boning vårdas med respekl och vördnad , sträng är läran , sträng är prästen, skatterna ibland blev tunga men arvel ifrån fäder manar , kyrkan skall i hägn bevaras. Vi som våra släklen minnas och i vö rdnad dem hågko mma må vi vårda oss om arvel av den hembygd som de har danat , låt oss minnas alla slegen, alla deras arbelsmödor deras vaka uli nätte r när som ofärd hotat landet. Lål oss minnas glädjeslunder när som skylen stod på åke rn , när de dansa uppå logen eiler sjöng från gungans bräda . Lål oss minnas deras sorger när som havel tog dess söner eiler krigens hårda laga r bringa ungmön sorg och smärta. Må vi vördsaml minnas alla som i ky rkans hägn få r vila deras offer, deras insals har gett oss allt , del som vi äger. Lål ej dunkla moln förhind ra bilden från en gången forntid. Bed att solen va rml mä Iysa över bygden och dess minnen. Bed att varma sommarvindar sveper över äng och lundar så att å kerns säd få r mogna. Dä skall bygden länge leva. B. Kevin


för mig att berätta för läsarna hur det var då eiler de Tänk att det gått över en allra första åren . Därför månad sedan årsskiftet. Det hoppas jag an de som varit är otroligt vad dagarna blivit med länge, kanske ända länga oeh Ijusa redan nu o från början kontaktar reÅtminstone känns det sä ef- daktionen amingen per brev ter den underligt långa oeh eiler telefon . Oeh berättar mörka hösten. kanske någo nting om hur Så god fortsättning på år det var dA . Det behöver inte 1992, kära läsare. Hur gott bli IAnga berättelser. Gärna året blev vet vi om - knappt små episoder eiler andra ett år. Det börj ade ju inte händelser som är värda att speciellt bra med extra skat- delges andra . Oeh det är det ter oeh pålagor som nagga r mesta . pensionerna i kanten. TydSå Du som var med för 20 ligen är vi tvungna att bara år sedan. Hör av Dig tili resvälja eiler kanske ska vi daktionen tel. 911-36280. kaila det taeka oeh ta emot , Eiler skriv några TodeT unvad överheten än hinar pä . der adress God Tid , redakEn tröst är att vi efter sju tionen , Centralgatan 13, sorger oeh åtta bedrövelser 10300 Karis. fiek vår indexförhöjning. Gärna tar jag emot Ditt Som ju åts upp O .S. V. brev eiler samtai inom ap ril Året 1992 är jubileumsår för att ha god tid att planera inom Svenska Pensionärs- jubileumsnumret. förbundet. Det har i höst Taek på förhand . gått 20 år sedan förbundet J ubileumsåret tili ära har kom tili . Oeh efter att ha fi- förbundet ett par myeket inrat 15-årsj ubileer runtom i tressanta resor på sitt proföreningarna kommer gram . Den första går tili många i år att fira sina 20 år. Frankrike i medlet av maj. 1ngäföreningen hör tili dem Ett program ingiek i julnumsom redan gjo rt det efter- ret av God Tid. En handfull som förbundets initiativtaga- platser återstår tili den rere kom just därifrån eiler san . Den som viII vara med närmare bestämt frän Täk- kan ännu anmäla sig antingen tili Lotti på kansliet tel. ter. Aktiviteterna inom för- 90-791 895 eiler tili reseledabundet har jubeläret tili ära ren tel. 911-36280. Vi har tagit fasta på de 20 åren . populära 1ngemar Ringqvist Oekså God Tid kommer att med som guide under resan. uppmärksamma jubileumsDen andra resan går tili året med ett JUBILEUMS- klassiska !talien. ProgramNUMMER. Det är planerat met för den ingiek Iikaså i att vara nummer 4 som senaste nummer av God Tid . Tyvärr har vi inte kunkommer ut den 7 juli. Fö r att få en sä bra tid- nat slå fast priset eiler exakt ning som möjligt behövs tidpunkt för den ännu . Den därför allas medverkan . Un- kommer emellertid an ske

Från redaktionen

dertecknad har varit med så

under andra hälften av sep-

kort tid att det är omöjligt

tember eiler möjligen senare

delen av oktober men troligen det förstnämnda. Oeh priset är ännu öppet på grund av att flygbolagen inte gett besked. Oekså tili den resan återstår några platser. Anmälan kan göras på samma sätt som tili föregående resa.

Många förfrågningar har kommit huruvida den traditionelIa höstresan tili Girasoi torkar in på grund av researrangören s konkurs. M en

så sker inte. Arrangemangen har tagi ts över av Matkapiste. Tyvärr tillkommer på den resan devalveringstillägget. Men närrnare senare. Jubileumskryssning, ruskaresa oeh jubileumssommardag iDipoli är ytterligare aktiviteter under jubelåret. De svenska pensionärerna i huvudstaden kan från årsskinet glädja sig åt att ha egen soeialservicebyrå. Den finns pä Malmgatan 3 oeh har telefon 693 5581. Den är öppen vardagar kl. 8.30-16. Föreståndaren heter Ulla Nordling.

För att återgå tili aktiviteterna inom fö rbundet så kommer vintersamlingen i Kimito närrnast. Något om kommunen kan läsas i detta nummer men den som viii veta mera får sådan information den 18 februari på ort oeh ställe. Där återfinns enligt planerna oekså God Tid: s red . Vi ses i Kimito! Gurli Nurmi

Årsklass 1927 uppnår pensionsåldern

Res komfortabelt Vi har en buss tör varje resal Vi kan erbJuda erl slOn urval av högklasslga [unstbussar tili En fOrfogande. Här nedan vjsar vi nAgra av vAra nyasle moc1elJer. Platsantaler i vAra tUflstbussar vanerar melJan 23-72 Även INVA-bussl VAra erfarna och yanstvJlliga chaufförer !otsar Er grupp belcvämt och smtdigt genom b.åde finländska och utländska lanc1skap. Under bussresan kopplar Nl av och upplever mera! Vi stär gärna ulJ yänst även med planering av Era bussresor. 0.1 VI har fuUständiga resebyrArämgheter kan VI be~äna Er mec1 ett kompleu bussresepaket skräddarsyu Just för Er med alla behövliga bokningar och biUeuer.

BUSSRESOR 1992 Under året kommer VI art arrangera bLa. fö~ande bussresor ViIka skulle Du vilja resa med pJ7 - 21- 28.4 - 6-11 7 - Sept.

810mmande Holland Legoland och Köpenhamn Vinresa ttll Tyskland

År 1927 födda personer uppnår i år den allmän na pensionsåldern 65 är. Av årsklasse n 1927 är 48 100 i livet och bosatta i Finland. A v dem fick cirka 45 000 redan någon [orm av egen-

Egen bussresebyrå för Lindholm Lines Ekenäsföretaget Oy Lindholm Lines Ab utvidgar sin verksamhet med en egen bussresebyrå, som arrangerar bussresor både i Finland oeh utomlands. Resebyrån har fullst ändiga resebyrårättigheter men koneentrerar sig på bussresor. För Lindholm Lines reseavdelning svarar produktehef Stig Lindholm med över 15 års erfarenhet från resebransehen på resebyrå LL Tourist Serviee Oy Ab . VD Frank Lindholm oeh viee VD Han nele-VallasLindholm , som leder företaget , svarar som tidigare äve n för beställningstrafiken . Expanderingen av verksamheten medför för närvarande inga andra personaländringa r.

Taek vare den nyetablerade resebyråverksamheten kan Lindholm Lines ar-

pension i slutet av är 1991 , uppger Pensionsskyddscentralen. 3 000 av årets 65 åringa r har ingen egen pension. Det är drygt 6 procent av alla i årsklass 1927 som lever och bor i Finland. Enligt Pensionsskyddscentralens beräkningar hade hela åldersk lassen vid slutet av år 1991 i medeltal vari t

pensionerad redan cirka 6 Ar. Framför sig beräknas åldersklassen ha i genomsnitt 16,1 pensionärsår. Finlands folkmängd 1927 var 3 367 900 och vid utgången av 199 1 uppskattningsvis 5 026 4 l 9 personer. År 1927 föddes 75 611 barn i Finland . Motsvarande siffra 1991 var eirka 65 000 barn.

rangera bussresor även ut-

omlands med startpunkt var som helst i Finland . (1 parentes kan nämnas att endast resebyråe r har rätt att arrangera grupp- oeh sällskapsresor tili utlandet. Bakom en utrikes sällskapsresa bör alltid fi nnas en teknisk researrangör sam inne-

har resebyrårättigheter oeh som svarar fö r dessa resear-

rangemang mot ko nsumenter, t.ex . vid eventuella tvis-

tefrågor.) Bussföretaget, som senare bildats tili aktiebolag Oy Lindholm Lines Ab, är grundat av Sigfrid Lindholm den 7.1.1952 oeh har således trafikerat under 40 års tid.

När reumasmärtorna plågar . är det skönt att ha Moviflex gel hemma! Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i leder-

na.

VJra popul~ra och förmJnliga

MINIKRYSSNINGAR MED SIUA LINE forts~"er

Stan mJndag leväll med buss fr. Kans kl. 17 10 - EkeAbo. Silja. bJten avgJr kl. 20.00 tili Stockholm. retur t Abo lisdag Icväll kJ. 19.00. busstranspon tili Ekenäs och Karts. n~s 17.30 -

Moviflex®gel fenyfelrin, glykolsaJicylat, mukopolysackandpolysullat. Isopropanol

Ta kontakt, så berättar vi meraf

lindrar effektivt smärta, inflammation och svu"nad Bussbofag • Bussresebyrå

Priser

Bruksanvlsntng I förpackntngen

WrTl'OLD

HOfIDäck • 10600 Eken:is ellerhem 'B' j9111713476

50 9 35,37

100 9 60 ,1 1

LINDHOLM LINES kOnlorel~ndejOUr 'B' r9IlJ716808 .

Lindholm Lines har se dan flera år varit verksam även på bussresesidan genom sitt dotterbolag, resebyrå LL Tourist Serviee, som grundades år 1965 i samband med bussföretaget. R era hundra bussresor har arrangerats oeh förverkligats under årens lopp i samarbete mellan dessa två dotterbolag både i Finland oeh utomlands. År 1988 delades koncernen så att resebyrån oeh bussbolaget blev helt skilda enheter men med ett gott samarbetsförhållande bolagen emellan. Kaj Lindholm med familj övertog resebyrå LL Tourist Service oeh Frank Lindholm med familj tog hand om bussbolaget Lindholm Lines. Sederrnera, hösten 1991 , såJde Kaj Lindholm med familj resebyrå LL Tourist Serviee tili den nordiska resebyråkoneernen Bennett. Lindholm Lines utövar sa marbete både med Bennett oeh andra resebyråer oeh är medlem i Resebyråföretagarna r.f. Lindholm Lines är medlem även i det finländska bussförbundet Linja-autoliitto.

A1J(UPERA!SVAlMJSTE

1m Recepttri medicin från apoteket!


12

Pensionär modell När man nu en längre tid mer eiler mi ndre förstrött har försökt följa med i EG-

1976

den brittiska tjuren , eiler kanske oxen , Johan och hinsides Atlante n Onkel Sam . Och därmed är det slytt med den fö rsamlingen , vad jag

om han så hade aderton barn"!

veto

Nu omfatta r EG i dag endast tolv ubarn ", men med dem som slår i kö oeh de

+++

svängarna har man kommit

sam ännu tvekar en smu la

Så slå r det en plötsligt att de t fi nns e tt ännu bättre exempel än det " Den sj uttonåriga" tösen erbjuder. Jag tänker på fliekan hos Fröding, som stå r "J valet och kvalet". Den unga och snygga fattiglappen är hon kär i men den ga mla och äekliga änke mannen med de må nga barn en oeh de stora rikedomarn a hör oekså tili de tä nkbara. Oeh då är de t lite svå rt att välja me lla n de två :

tili att mycket av det som sägs och skrivs är, som fo rmuleringen Iyder, lögn och förbannad dikt. Och då särskilt dikt. Tänk bara på huru vAra s. k. beslu tsfattare beter sig. De är exak t som " Den sjuttonåriga" hos R unebe rg, som bara satt där och sömmade från morgo n tili kväll och klagade och kvad :

.

"jag tycks arbe ta nitigt, de t lider ej likväl" .

{

Och så avsluta r hon va rje inlägg med :

,

" Han är ung, han har kollriga loekar i pannan han är fin så ha n skiner , den fa uiga fa nten" .

Det låter som en visa, diktad i dag. J riksdasshuuse .

Iyckande är i likhe l med misslag myekel möjligl me n lålom oss ieke va ra eiler varda missmodiga fö r den skull. Mitt misslroendevotum Iyder doek : UI med miss Finland . In med " De n sjuttonåriga" valky ri an Finl andia!

+++

+++

Som emelle rtid är sjöman och seglar på A lla nten . Och inle så oft a tili hands som vo re ö nskvä rt , så flickan fa llar tili slul sitt beslu t. Tar tro llel för guldet , ty:

Hon, " De n sjuttonåriga" bord e doek ha e tt namn , det gå r ju inte an att komma anonymt in i EG sku lle jag tro, hur anonym ma n sedan än skulle önska fö rhålla sig där. Med hänsyn tili , tja , hm , det må vara osagt tili vem och vad . Men låt oss fund era , på det där namnet lite. Vå ra finska systra r och bröder brukar ta la om Suomi Neito . Men "samma pä svenska " ve rkar inte rik tigt Iyckat. Fröke n Finland är definiti vt alltfö r frökena kt igt för detta tuffa land . Oeh att ta la om Jungfru Finland är oekså en dålig lösni ng, så många gå nge r som vårt la nd har blivit "våld taget" unde r histori ens gång. Vi kunde kanske ta efter tys ~arna. De hade valkyrian Ge rmania som nationell symbol så tili den milda grad , att hon vid senaste sekelskifte fiek figurera på fri märke n re ntav. Varför kunde inte vi ha "valkyrian" Finland ia som förkroppsliga nde symbol. Jag tyeke r det låte r fö rn ämt. I ingen händelse kan vi va ra så utrikiska att vi skulle tala om Miss Finland , då skulle nog sna rt de utrikiska mänskorna börja skoj a med oss och säga att vi missat EG-tåget efter att ha gjort miss på miss unde r den långt utd ragna beslutsproeessen . Miss-

Det är anna rs rätt lustigl all många länder har kvi nnliga "smeknamn" , Ma o ta lade ålminslone fö rr om Mode r Ryss land , man tala r ännu om Moder Svea oeh slu ndom också om den fransyska Maria nne . Sen komme r ant iklimaxe n med lIalien som är en stövel. Det fin ns dock äve n e li par manhaftiga lä nde r. John Bull ,

" Me n de n gubben han komme r mig a ldrig ur sinne l för ha ns pro ppade skåp och hans svä llande sä nga r, och jag kan inte glö mma det silvret och linne l och hans kor och ha ns svin och hans får och ha ns penga r. Ja jag Iror all jag lar 'n, ja jag Iror a ll jag lar'n ,

" Vad önskar jag, vad vili jag, vad tänke r jag uppå"?

+ + +

medräknade så ko mme r EG :s barnas kara att omfatta jusl ade rto n barn , så gam la gumman Eu ro pa får del nog lile slökigt. Särskill som la nlen inle ä r riktigl frisk. JuSI nu har hon ga nska ont i lände rn a , de som kallas Ba lkan-Iände rn a oeh o m hon nu pä gamla da r dessuto m skall drabbas av fi nna r, så tyeke r man lile synd o m gumskrälle t. Tant Eu ropa är nä mligen vid detta lage l lindrigl sagl urä ld rig. Hon va r som un g en fenicisk prinsessa, sa m öve rguden själv , den fl iektokige Ze us, den gängen i Ijurgesla lt , e nleve rade oeh förde lill Krela. Dä r ha n sen hade en massa fuffe ns oeh fiffe l för sig med he nne så hon blev med barn . Redan då. O ch nu ska ll hon alltså få dras med e n massa o ppkäfliga oeh grä lsjuka un ga r om allt gå r som plane rat. För vå rt la nds de l gä ller doek ännu i skrivande slund ramsan i svenska grammatiken över e nde l konj un ktione r: om, ifall , såvida , såframl, därest. Men bara vi har fått den där pla nerade folkomröstninge n unda nstö: kad så skall vällägel kl arn a.

+++ Som knorr på detta något EG-endomliga dösnack lämpar sig en ga mmal anekdol. De n om den ryske o ffice ren från tide n då vi än nu va r slorfu rstliga sambor. Han antastade en dam på Espen i He lsingfors och frågade: " Får jag göra er sällskap , fröken"? D ame n fräste ilsket ifrån, vil ket fick den rys ke gentlemannen att säga : "Frö ke n icke va ra lessen, somliga villa , andra inte villa . Måste fråga a lla" . Varpå jag går ui och fråga r mej själv. A v a ndra fär m an bara dunkla och rent få raktiga svar. T änk sig att gamla kompisen Hamlet bara bräker: "Ta bä a f not to bä". Medan fi lmmakaren Howard H awks av gammal vana (frå n 1946) muttrar: "A tt ha och inte ha" . H aha. G å nu dit sedan och välj! Hasse

Sköldlll ön , "valkyrian Finlandia" sådan neberg såg henne i LEX-reliefell .

SOIll

Walter Ru-

Abo Svenska Teater

I

Genom on anvllnda Cancerstlnelsens adresser sfOder nl kampen molcancer.

,

.

VOro odresser erhOlles frOn bonker. bok-. blomsler· 0Ch poppershondlor. begrovntngsbyrOer. R4dosker som! tOrdlQf fexfode pO vOrt kantor. Elisobefsgolon 21 00170 HElSINGFORS

T,1. 9800 43 000

STORA SCENEN AUlagatan 10 LA CAGE AUX FOLLES • 1.7.2 kl. t9, 10 8.2 kl. t5 019 STUDION Eriksgatan 13 SHIRLEY VALENTINE • IDAG kl. 19, 1030 kl. 19 • on 5.2, fr 7.2. fr 14.2

• 15.2. 19.2 och 20.2 SISTAI STORA SCENEN Auragatan 10 succåfarsen

RING OCH SPRING • Hemmapremlär 4.3 kl. 19.00 Biljenkassan Mä - IO 11 - 15 och

tHO 17- t9 tel. 92t -311 3643

med lokolsomtolsovgift

CANCER STIF TE LS EN

{Af.

ForeUen, hör de n lill del som du köper? 3.2 kg/å r/pe rson ha r så lls hos oss. Sj älv Iye ke r jag a tt kvalilete n ha r lä mn al e ndel a tt önska och har därfö r inte kö pt. Nu ha r vi i a lla fa ll få tt e n kl assinde ln ing av fo rel len , som gö r de l lä ttare för oss att välja va ra. Fisken inde las i tre gruppe r: supe rio r. slanda rd och proeess . Av dessa gå r de n sislnämnda e nbart lill industrin , de Ivå fö rsla lill hande ln . Superio r har e n fin röd fä rg oeh kö ttel ä r fas l, slanda rd ä r på väg mOI könsmognad . Då blir de n lösare i kö tte l oeh Ijusa re i fä rgen. Båda gruppern a skall . va ra snygg l re nsade och re ngjord a. också prise l påve rk as av klass ificerin ge n. Vi Iycke r ka nske att fore llen är e n nykomling. faktiski började vi importe ra dem på 50-lalel. De n ko m. som så myeket a nna t. från A meri ka och ha r inte fö rmåga n a tt föröka sig i vå ra kaila va tte n . Nu ha r vi ko mmit så långl att fiske n od las i bassänge r oeh vi producera r 20 miljoner kil o per år. Vi ha r ju va nl oss vid att se fi skodlingsa nslalter både tili havs och i insjöa r. Vad li llrede r vi av fo re llen? Vid Grankullape nsionäre rn as sen aste fi skfesl hade vi en unde rba r hemrökl fore ll med sås. Vad jag fö rstod kun de man rö ka så många sam sex styc ke n samtidig.t , kanske nera. Det ä r ju inte alla förunn a l att rö ka he mma, ulan vi måste köpa och då gä lle r det att se upp att fi sken inte har hunnit to rka och bli hå rd. De n rätt som jag Iye ke r att gå r e nklast all Inga ä r a tt veekla in e n bil fisk i folie. Inne i pa ketel ha r vi samtidigl lile l sali , peppar , myeke i dill oeh litet smör. 175 grade r i ugne n är lagom oeh tiden ea e n ha lvtimme . Vi kan Inga e n a nna n va ri anl med finsku re n purjolök och eve nlue llt andra grö nsake r . me n anna rs lika. Paketet serveras sam sådant. Som sAs kan vi serve ra 2 dl gräddfi l. e n deeilile r finhaekad spena l. 2 msk finhae kad di ll , en lesk<:d fi nhaekad körvel, sali oeh peppar. Gravad fis k: lill va rj e kilo fisk drygl 2 msk grovl salt , en fjä rdede ls msk socke r. e n tesked krossad vilpe ppar . en Slor kn ippe di ll. Rensa fisken i fi leer , lämna skinnet kvar. Lägg ne r den e na file n med sk innsida n nedål i läm pligl kä rl , blanda kryddbland nin g och strö över e n del av de n. Place ra de n andra filen ovanpå med skinnsida n uppät så att de n breda re sidan komme r mOI den smalare . Slrö resten av kryddblandninge n + dill över fi sken . Spa ra fi ske n i kylskåpel i några dygn , me n mins l e tt . Se rvera med potalis och dill . En likadan sås som ovan kan vi serve ra tili , me n utan spena t. KokI fisk. ea 450 gram fo re ll . 1 'h tsk salt. några kryddpe ppa rko rn , Ivå teske dar smö r, e n lö k eiler e n bil

Leas hörna purjolök , lile l finklippdl persilja. valle n i vilke l vi har e n bit fi skbuljonglärnin g och cilro nsa fl. Vi s kä r fiske n i po rt ionsbita r och placerar bita rna i e n smo rd eldfa sl form . På fiskbila rn a rada r vi löken och slrör kryddorn a . Vi hälle r över litel fi skspad eile r citronsaft och läcke r fo rme n med lock eIle r fo lie. 20 min uler i 200 graders ugn e ile r 15 mi n på spisen borde va ra lago m lid . Pröva med e n sticka att fisken är färdi g. So ppor ti lltalar många. också me j , hä r ha r jag e n vari ant so m ska ll pårninna om rysk seljanka. Rece plel låte r så hä r: I kilo fi sk, en bil purjo. e n bil se lleri , två morölle r , sa li , pe pparko rn , I lile r valle n . två matskeda r smör. en lö k. fyra matskedar tomatp ure, två msk kapris, 10 sva rt a olive r, 200 gram fä rska champinjo ne r. en halv cilron , e n bit fiskbuljo nglä rnin g och pe rsilja. R ensa fi ske n och dela de n i bilar. skä r rOlsa ke rn a i slrimlo r, lös buljonglärninge n i vaIInei , tillsäll rotsakerna och koka de m några minU le r. Fräs de n fi nhackade löke n och fis kbita rn a läll. Tillsäll fisken , löken to matpure n , ka pris, de fin fö rdelade cha mpi njonern a i fiskbuljongen. Lå l koka ca 20 min och smaksäll med citronsafl och pe rsilj a. Lea Anderson

AV-TEATERKRETSEN An negatan 26/H:foTS

Lustspelet

GAMLE ADAM Reg i:

A-M LÖNNBERG/SVEN SID premiä r 7.3 kl. 18.00 övriga föreställn . sö 8.3. kl. 18.00 säld mä 9.3. kl. 19.00 on 11 .3. kl. 19.00 fr 13.3. kl. 19.00 lö 14.3. kl. 18.00 mä 16.3. kl. 19.00 on 18.3. kl. 19.00 Ir 20.3. kl. 19.00 lö 21.3. kl. 18.00 bilj . tel. 180 7289 Lönnberg , samt vid dörren .


13

RUSKARESA

24-30.9.92 tili Alta i Norge Förbundets traditionella RUSKARESA går i år tili Alta i Norge. Vi åker tåg tili och från Rovaniemi. Med buss kör vi genom finska Lappland tili Kilpisjärvi, fortsätter via Skibotn längs den norska kustvägen tili Alta. 24.9.92 - torsdag Samling på Helsingfors järnvägsstation kl. 18.30 och avfärd med nattåget kl. 19.22 tili Rovaniemi. Vi har plats i 2-personers sovkupeer. 25.9.92 - fredag Ankomst tili Rovaniemi (8 - 9 tiden), frukost vid ankomsten tili Rovaniemi, där KoskiIinjats buss möter. Vi kör tili Kilpisjärvi, högst uppe i den finska armen (ca 430 km) och tar in på Kilpisjärvi Turisthotell. Middag på hotelle\. 26.9.92 - lördag Vi äter frukost på hotellet, fortsätter vår färd, passerar snart gränsen och kommer in i Norge. Vid Skibotn kör vi ytterligare norrut och vägen följer nu kustlinjen med vackra fjord- och fjällvyer. Mot kvällen kommer vi tili Alta, som ligger vackert vid Altaäl vens utlopp i fjorden med samma namn. Middag på hotellet (ca 340 km) . 27.9.92 - söndag Frukost på hotellet, under förmiddagstimmarna bekantar vi oss med Alta och kör så vidare in i den norska fjällvärlden, tili Finnmarksvidda, och Kautokeino och fortsätter sedan tili Finland. Kör via Enontekiö och tar in i Sirkka på Hotelli Levitunturi. Middag på hotelle\. 28.9.92 - måndag Frukost på hotelle\. Här har man tillgång tili hotellets sim- och bastuavdelning och hotellets fritidsinstruktör. Vi kan tillbringa hela dagen om vi så viII i trakten kring Sirkka. Här öppnar sig vackra fjällvyer. Retur tili hotellet där middagen väntar. 29.9.92 - tisdag Efter frukost och eventuell simtur kan vi ytterligare göra en rask morgonpromenad i hotellets närmaste omgivning . Härefter lämnar vi Levitunturi och kör mot Rovaniemi . Vi stannar, vid Reidar Särestöniemis atelje och museum i Kaukonen. Här finns Särestöniemis färgstarka, säregna Lapplandsmålningar. Sen lunch innan vi kommer tili Rovaniemi. Avfärd från Rovaniem i med nattåget tili Helsingfors, 2-pers. sovkupeer. 30.9.92 - onsdag Tåget anländer tili Helsingfors ca kl. 08.

Resans pris : mk 2.670,-. I priset ingår: - tågbiljett Helsingfors- Rovaniemi-Helsingfors med plats i 2-pers. sovkupe (pensionärskortNR) - busstransport enligt programmet - logi i 2-pers. rum med duschlwc i Kilpisjärvi, Alta och Levitunturi med halvpension - tillgång tili bastu och simbassäng i Levitunturi - frukost i Rovaniemi 25.9.92 - lunch 29.9.92 - reseledare : Jerker Nyberg

Anm älan och förskott: Anm älan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån. Anm älan är bindande när förskott mk 500, - har erlagts. Resebyrån skickar bankgiro för betalning . Slutbetalning sker också per bankgiro och resebyrån skickar giroblankett ca 30 dagar före avresan. Annullering : Vid en eventuell annullering av beställd resa tidigare än 30 dagar före avresan är våra expeditionskostnader mk 200, - per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, som finn s tillhanda på vår byrå. Reseförsäkring är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker också eventuella annulleri ngskostnader om resenären blir tvungen att på grund av sjukdom inställa sin resa. An svarig researrangör: BENNETI Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8, tel. 90-685 1100 Kalkylen är gjord enligt 15.1.92 gällande tariffer och valutakurser varför vi lörbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar. SVENS KA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.l.

HOLLANDS 20-28.4.92

~~:t~~~ssu;o~~~~~;~~~~ p~g~

ram tulpaner, tråskor, ostar, Amster

~t~M~~~R~l~\-roch hO/dpunklen Nenesa vIa KOpenhamn och Nordsjöl131len, hemresa med Finnjet

MAtNAU -

VARRESAN

med ALPERNA -

SCHWARZ·

Reseträffen!

Bestöll resekatalogen

för 1992

Sönd 16.2 kl 13.00 i Oravais uf-Iokal

Teaterresar tili

• Presentation av nya resmål • Underhållning • Lotteri och dans • Kaffe med dopp

28.2 Fantomen på Operan eiler Grease 27.3 Para på skor

Stockholm

·· ~: t~r.r;;~~ ~;o~ran Våren ISchwe. 0CIl Osle".e me<! Bussresor for heI0 fom IIi°en ~ar,~!'Zer~,:,:,o~~~hwe':.':."~ 111916111-1117181712171'1117151171~1611111111Il.lhl~I~I~I,nlOCIlllb~lmlmlalnooIlMlalnlalu·II~~~~~~~~~~~~~~~'•• _

-

WALD -

RHENDAlEN

• Avglh 40.·

4-14.5.92

snökJådda aJpar och blommande ängar. Tysldand med romantlska

o

Llore! de M iJr .. 8.04 . /5.04 London Holland .... .20.04 Holland ... .2 1.04

Legoland

3.960,· 3.055,3.950,·

Bullerbyn .. ' . / 2.06 3d

12 d 7d 8d 7d

3.610,.

PJsk-ÖsterJen . /1.04 4d

r.865,·

(våntehsta)

Maj Sr Petersburg

.. 1.05 5d .8.05 9d . /5.05 6d /6 .05 9d .J /.05 5d

brctiJ~n,.

1.06 4d

595,· - 1.785,·

Nordkap

.... . 14, 1/ .06 9d Ur i der b/A ... .7.06 5d

4.690,· 1.620,425,.

-1.450,· Bomholm .. . 23.06 5d Paris-Disney .23.06 ld

2.655, · 2.225,. -2.995,· .29.06 6d 2.685,·

Sydnorge 5r Perersburg . . 12.06 5d

1.755,·

1.755•.

luli

2.795,·

Schwafzwald .2.01 9d Nils Poppe .. 3.07 3d

3.340,· 2.365,-

595,· -1.785,· .5.06 10d 4. 195,·

Legoland

September .. . . 26.07 4d

595,-1.7SS"

EngliJnd Cornwall

3.940,-

juni Ll'~ofj)n(1

.... .8.06 4d

3.265,· 5.165,· 995,·

April

Mam.w Norge Jppelblom Moskva Skagen

/ul;

/un;

Mars WermliJndia .. .7.03 8d Rom .. .. .7.03/2 d Tur-92 ... . /9.03 3d

Cöta bnal .. . /1.07 2d Nordkap .. .. . /2 .01 H urt isruNcn .. /5.07 St Perersbufg . . 17.07 Furuvik . . /8.25.01

9d 6d 5d /d

B/omstercJrden 23.07 4 d

3.165,·

1.310,· 960,. 4.690,·

Grat!s rese[taUbuss, Udtabetr publfcstas 9 2 Anmarnmgar per telelon

........... .29.07 10d 4.900,2.260,1.210,210,-

Saima kanal .. 29.07 5d

G jrd.runt sjön 3 0.07 3d Skara ... .. . 23.07 3d

-1.310,-

August; Kolm~rden

. /, 15.08 Gor/and .. . .. .5.08 Oslo Bohusl5n .6.08 Skonland . . . . /5.08 Mainau ... .8, 29.08 Osrerrike .. . . . 13.08 Schweiz .... . 22.08

Öma Tyskland 31.08 Ö/and ....... 18.08

/ d 75-195,5 d 2.825,4d 1.895,10d 5.280,9 d 3.940,11 d 3.995,9d 3.860,7 d 3.105,3d 1.140,-

2.875,1.755,155,'

September

-205,1.820,·

....... . /.09 7d Rhen & M oseJ . , 3. 09 7 d

', d

Corvara . 14.09 Vandring Schweiz .... .26.09 10 d Ponuga/ bad .. .23. 9 14 d Ruska ....... .7.09 5 d

December 4. 195,.

4.140,5.875,2.150,-

Oktober Ponugalrunr .. . 4. 10 Paris ....... . 29. 10 Budapesl & Wien . . . ......... 17. /0 Bremen marknad ....•. ..... . 23. /0 Wermlandia . .31. 10 1I0ret de Mlr .22. /0 Stenin & Berlin .6.10 Nöjes Oslo ... 16. 10

12 d 7d

5.975,· 2.885,-

11 d

4.930,-

4d 8d /2 d 5d 3d

1.985,· 3.265,· 3.960,2. '05,. 1.155,-

November

Holland Floriaden 3.455,3.175, -

V AR NYA JUBILEUMSBROSCHYR HAR UTKOMMIT RING 928-22 570 sA SKICKAR VI DEN.

Stockholm- Abo med de nya Silja båtama

London ...... 14.11 8 dca 3.200,Wbeck jul ... 26. // 4 d IS35,Köpenhamn .. 27.1/ 3 d co 890,-

BUSSPLAN 22100 MARIEHAMN

LObeck jul .. 2. 12 Bremen jul .... 3./2 Ju l Dalarna .. . 23. /2 Ny~r Wien ... 27. /2 NyAr Se Perersburg ,. 29. 12

4d 4d

1.420,. 2.055,-

5 d ca 2.700,9 d co 4.900,·

5 dc.1 ' .850,·


14

Sådant händer --Söndagen den 21 juli 1946 höll Borgå ångsågs FB K sin årliga somma rfest i Kristenäs på Kråkö. Planeringen av festprogramme t var o ft a et! huvudbry för a rrangöre rna. Det måste dra folk och ju me ra folk , desto bättre ekonomiskt resultat. Den tide n förekom inga kommunala understöd åt de fri villiga brandkåre rna. Firma n A ug. Eklöf A b understödde ändå ganska kä nnba rt sin egen ångsågs fbk med utbildning och ma teriel redan då. Det gagnade både firman och orte ns befolkning.

Emsalöboende

sommar-

gästen Per Pålsson , som då va r en populä r unde rhållare, sångare, recitatör och spexare, hade i god tid blivit vidtalad och lovat medverka i festprogrammet. Några dagar i förväg talade han om sa ken med mig och verkade synnerligen angelägen om att jag skulle fö lja med som moraliskt stöd. J ag fick aldrig veta o m iden med "stödet" möjligen var fru Majas, och det spelar ingen roll. J ag anade ju var skon klämde och lovade fö lja med på festen. Den gode Pe rs umgänge med alkoholen va r under dessa å r både vå rdslöst och intensivt , och jag visste att han inte litade på sig själv i de n väge n lika

Socialrådet Hilding Rosenström. hundraproce ntigt som han litade på mig.

Vi avhä mtades i Edesviken i god tid före festens början av å ngsågens motor-

BEKVÄMT MED SILJA EXPRESS -BUSSEN TILL

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS JUBILEUMSKRYSSNING 25.8.1992 fl.EXPRE5S _ __

P ~

f:I~ii·~~

.o Oulu

/ Ul"bo"

Pod BJOrnoborg

lV~::: J""",_ Tampere Tammcrlorli

GAvle

TU~

LÄTT OCH BEKVÄMT Utnyttja Silja Express bekväma bussar tilI Jubileumskryssningen. Silja Express kör direkt tili hamnen och tidtabelIen är anpassad tilI båtens avgångstid. FyU kupongen och skicka den tilI oss på Silja Line:

~"J-

~~Y'~~~

"""""!IJ

_ ••

~.~.~

transport från föIjande orter:

HELSINGFORS tur och retur

84,TAMMERFORS tur och retur

76,-

SIUA EXPRESS

VASA tur och retur

Silja Line PB 880 00101 Helsingfors

170,-

ÖVRIG INFORMATION,

___________ ~~~_L!,,-~0___t~l~ ?~ _-_1_8_0~! o

o

Per Pålssons olika dragplåster i spexväg gjorde succes och han kunde som alltid ta sin publik. Mot slutet av programmet innan dansen började , hade han blivit tillfrågad om han ännu en gång ville framträda med något nummer. Men först kom han tili mig och frågade diskret men allvarligt om jag tyckte att han ännu kunde uppträda. Visst var han upprymd , men jag svarade att nåja , den här gången , men sen inte vidare . Han genom· förde numret , vad det nu var, utan att nägot fallerade. Och allt var gott och väl. Småningom , mot slutet av dansen, började vi dra oss mot bryggan och båten i nattskymningen. Samma karlar som på eftermiddagen , skötte också om hemfärden . Emellertid hade den impulsiva Per mellan skälarna hittat pä att bjuda Poka med hem tili sig, utan att tänka på att fru Maj a satt därhemma med deras drygt tvä veckor gamla f1ickbaby. Nå , jag tänkte att jag mäste väl lösa den frågan i sinom tid . Det tog sin rundliga tid innan vi embarkerat , och under den processen konstaterade jag att av de tvä huvudstadsherrarna va r nog juristen Pohjakallio de n överlägset mest be rusade. När motorn startats och vi kastat loss försökte vi oss på en avskedsså ng med kle n framgång.

Jag bokar plats på Silja Express tili Abo hamn rlr från _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

o

____ ~

båt. Den var stor och stadig, över trettio fot lång och av ordinär fiskebåtstyp. Med från värdarnas sida var Uno Tukiainen, redan då i femtioårsåJdern , Lennart Kling sam skötte motorn var i min ålder, och så en tredje man , vars namn jag glömt. Vi mottogs mycket väl vid framkomsten . Jag kände ju åtskilliga Hammars- och Krå köbor som förekom där. Dessutom fanns på plats Brandvärnsförbundets jurist och ombudsman , Pohjakallio, sam var anmodad att tala vid festen. Det framgick senare att han Iystrade tili smeknamnet Poka. Förplägnaden vad den bästa möjliga , men annars sam den måste vara i hårda ransoneringstider. Nog hade värdar och värdinnor skrapat ihop vad de förmått, då det enda som inte var ransonerat var brännvinet. Nu menar jag inte med det att det blev några orgier i drickande, men kvällen var lång och övergick omärkligt i natt.

antal platser _ _ __

J ag vili art Silja Express personalen tar kontakt gällande dessa Silja Express turer Jag beställer Silja E.xpress tidtabell

namn

adress postnumrn cr

telefon

Snart nog mä rkte jag att de många timmarnas festande började ta ut sin rätt. Jag satt midskepps mellan Kling och Tukiainen. Pohjakallio sjönk alltmer ihop på akterbänken . Pålsson började nucka Jitet, ensam på förbänken intill backen . Men plötsligt såg jag att han kvicknade tili , reste mödosamt på sig och kröp upp på backe n, där han somnade för gott . Vi hade då va rit knappt tio minuter på väg och kommit tili höjden av Stora Ba rlastholmen. Jag

har ibland undrat över att han inte bara säckade ihop på durken , men kanske hans undermedvetna anade att trallama kunde vara mindre rena ä n backen . Eiler var det me ra karlavulet att gå Iitet högre . Efter Rönnskärssundet kom vi ut på Orrbyfjärden och började ha Källarn förut om babord . Den lilla holmen ligger närmare Vessö än Emsalö, men i trakten av Källarn finns de djupaste ställena , 25-30 m vatten , i Orrbyfjärden .

ponerade duskap med mig, hantlangaren . Utan skål men ändå . Den räddade var Iyckligt omedveten om ceremonin . Dessutom var det visst föregånende år som Per Pålsson hade föreslagit fraternisering efter endast tio års bekantskap som Sommargrannar. Det var de tiderna. Men plötsligt vaknade brandvärnsförbundets högsta tjänsteman inom POka, och han dekreterade Ijudligt och med god diktion: " Tää ei koskaan saa tulla julkisuuteen' " Så sade han en heI del tili , om att det ena och det andra borde ske , men Motorn arbetade sin fyr- att det bara inte går, med takt lugnt och rogivande , hänsyn tili omständigheteroch närmare en halvtimme na . Och så - fiskade han från starten hade väl gått. upp ur sin plånbok ett grönt Och då - hände inom ett band med röda ränder - eIögonblick det som jag halvt ler var det tvärtom - och omedvetet suttit och beva- sade att dethär är bandet tili kat , men inte hann hindra . en livräddningsmedalj . BePå den halvannan kvadrat- klagar att du inte officiellt meter stora backen vände kan få något mera. Per på sig och så plaskade det tili vid styrbords bog. Båtkarla rna reagerade blixtsnabbt. Men det lå nga Julinatten hann Ijusna tili båtskrovet behövde en daggryning innan vi landade minst trettiometers cirkel- i Edesviken . Det var minsväng, innan vi närmade oss sann inte något nöje att ledbyltet i vattnet , där en arm saga sångaren och spexaren vispade tili då och då. Det hem tili mor Maja , och presom sedan hände tog kanske sentera husfar , våt och 3-4 minuter, men att försö- skrynklig och med sönderrika rekapitulera saken tar ven skjorta . Den bugande, nog längre tid . lngen sade bakrusiga Poka gjorde inte något , me n det stod klart för helhetsintrycket bättre. Jag mig att ingen annan än jag beundrade Maja som stod i nu kunde ta hand om fort- sovrumsdörren och behärssättningen . Bort med kavaj , kade situationen pä ett sätt skor, klocka och plånbok' som vittnade om vana. Den Om jag hann tänka något, lilla malören att komma sä var det att jag inte kan hem våt en sommarnatt , vår ' komma tili Maja utan Per . väl en enkel sak för Per att När jag var klar hade armar- avfärda. Poka och jag avvek nas fäktande upphÖrt . Men i god ordning tili oss, där på 8-10 meters avstånd från han fick kinesa i en gästbod båten såg jag något som tili morgonen . kunde vara Pers huvud ett Om nägra å r har ett halvpar sekunder - och inte vi- sekel gått sedan händelsen dare. Någon sekund tili - inträffade. Händelsen som i och så borde båten vara la- värsta fall kunnat bli en i ragom nära. Då dök jag. La- den av tidigare drunkningsgom snett , som jag tyckte. olyckor i Orrbyfjärden. Senare har jag tänkt många gånger på det faktum att det var Per Pälssons vita skjona Jag har ofrivilligt kommit som räddade hans liv den att i ta nkarna gå igenom det natten . Den gjorde att jag snabba händelseförloppet. kunde se det Ijusa byltet Att Per inte råkade ramla i som sjönk och sjönk och mittfö r stäven var ju rena som jag visste att jag måste turen. 1 stället plumsade han få tag i. Simma - simma i över styrbords bog, och neråt - och så var jag till- bogsvallet förde honom i reräckligt nä ra och grabbade lativ trygghet åt sidan . Fara tag med min högra hand i att hamna i propellern förehans vänstra skuldra. Skjor- låg aldrig. Jag föreställer tan rämnade' Men farten mig att han inte alls vaknade hade stoppats så mycket att medan han var i vattnet , jag ha nn kila min vänstra utan först sedan han bärgats arm under hans vänstra, och och kommit tili medvetandet var ett grepp som höll. de. Han ropade nämligen Och så uppåt - uppåt inte under de få minuter uppåt. Over båtsuden som gick innan han sjönk . sträcktes många händer som Jag har hört om och läst an först drog Per och sedan mig drunkningsdöden lär vara ombord . Vi tömde vattnet Iät! , och i detta fall hade den ur den bärgade, och utan väl varit det. andningsåtgärder kvicknade han snan tili . Brandvärnsförbundets ombudsman stod Huruvida äventyret nåtillnyktrad, blek och darrig, och yttrade slutligen andäk- gonsin isin fulla realism tigt följande tänkvärda ord: kom tili Majas öron , känner "Minä ajattelin vaan että tu· jag inte tilI. Ingen annan än leeko sieltä yks' vai kaks'. Ja Per själv skulle i så fall ha kunnat tala om saken , och tuli kaks"" det var endast huvuddragen han visste om. Maja och jag kände ju varandra från det Följande åtgärd roade hon var tio är gammal , och mig efteråt , fast jag inte just jag tä nker mig att hon kundå noterade den . Både Poh- de ha velat kommentera jakallio och Tukiainen pro~


15 BESTÄllNINGSBUSSAR :

OPTIKER

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 lOVISA Ingenlörsv 4

BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel 915-171042

INGVES -

OY ALBIN STRENG Ab 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

OPTlKER ~ N. LILJA

Tel. 915-531865 Beställnlngsbussar.

'W

Gynna våra annonsörer

BUSSAR

Närpes, 962-420 48 Vasa, 961-11 2048

ABo, Humlegårdsgalan 7 Tel. 332 187 OptlSk speclalaffär

~

BACKMANS OPTIK ~.,""

HANGÖ TRAFIK

MATSTÄllEN

Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

KOpmansgatan 11

~ ~

~ ...

Tel. 911 309 40 4

KYRKSI.Arr

OPTIK

HSB 5 hus v,d lorgel lel 2981927

1~.~hIJI~t!a

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911·81004

. .nm......,.......

KARIS @PTIK Kb

KARIS, Kopmansga lan 4

Välkommen tili Korpo

®

Ole\\e ll

........

Restaura~

7~ __

tel. 926-312 02 Öppet alla dagar

TlIAOmONELL FlNLAN05-SVENSK RESTAURANG Mm I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESTTlLLSTÄLLNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING.

VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 8 VAN. TEl. 90-641 101 .

Tel. 911 -30 161

()rI'\ BROMANS OPTIK Kungsg. 8, EKENÄS Tel. 911-62949

Optikos

. '-i: Aschan Ky VuOrikall,l lJ Berggalan 13

10900 Hanko 10900 Hang6 Puh 911 / 84830 Tel

~

händelsen om hon riktigt kän t tili den . Så ivrig komme ntator tili a llting som hon annars var. IntermezzO! har e mellertid aldrig berörts oss kontrahenter emellan, förutom eli par gAnger å ratal efterät , då Per Iiksom skuldmedvetet kort mumlade an " nog vet jag all jag har dej an tacka för mitt liv. " Utan en vi ss grad av salongsberusning hade det ju blivit osagt. J ag svarade också lika kort a tt det ju var e li a llde les överfIödigt konstaterande.

WA'A TEATER

329 löste julkrysset

John Steinbeck:

MÖSS OCH MÄNNISKOR Spelas onsdagar, fredagar

och lördagar febr- mars

BIUETTKASSAN: 961-3200300 må- Iö 10-14 ÖSTERBOTTENS REGIONTEATER

~ POSTBANKEN ~

f} ....asa line

THE

Svenska Penslonärslörbundets Jag vet all jag seda n fIera år är den enda kvarlevande av dem som var med den gången. Kanske det ocksä ä r onödigt att jag relaterat händelsen så h ä r ingående.

Jag avgör själv om och i vi lken mån redogörelsen delges eventuella intresserade. " Brottet" är preskriberat och varken brandvärnsförbundet, eiler dess dåtida ombudsmans renomme (frid också över hans minne) torde kunna skadas. Ibland har jag undrat om må hända en episod som den här ä nd å kanske ger ett sken av berättigande å t min i mitt eget tycke ganska allvarligt ifrågasatta jordiska förekomst under ett obestämt a ntal å rtionde n . Hilding Rosenström

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56

MARTHAHEM Resandehem och pensionat

Grupper tas emot

enllgt överenskommelse

Tel. 926-51409 21660 Nagu

Måndagen de n 20 januari kl. 13.00 åk te Österbollens svenska pe nsionärer p å midvinterkryssn ing tili Umeå. Från J eppo i norr tili Sideby i söder var de med bara 450 stycken. Man änt rade Wasalines Iyxk ryssare MlS Wasa King. Nä r röda m a tt a n tog slut hälsades man välkom-

Jag beställer jubileumskläder enl. lölj.: _ _ _ ( + porto, postförskott)

XS/_ _ S /_ _ M/_ _ U _ _ XU_ _ XXU---><XU_

Ojaekan 345, - (+porto, postförskott)

XS/_ _ S /_ _ M/_ _ U _ _ XU_ _ XXU_ XXU_

Namn ~·

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Adress ~·

datum ~·

Red.

Också en resa

Beställningskupong o collegetröjan 145, -

Lösningarna av krysset i årets första nummer av God Tid ska vara redaktion e n tillhanda se nast den 2 mars 1992. Della fö r a tt pristaga rnas namn ska hinna med i nummer 2 som utkommer den 17 mars. Märk kuvertet med " Kryss 1". Och var snälla och sä nd inga a ndra meddelanden i sa mm a kuvert. Tack på förhand och Iycka tili med lösningen .

Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telelon 90-791895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

NAGU

Öppet äret om Lunch mä - fre KJ. 11-14 Lö 0 sö kJ. 12.30-13.30

Inom utsatt tid har 329 lös ningar av krysset i God Tid sän ts in tilI redaktionen . Bland dem har de fem först öppnade rätta lösningarna prisbelönats. De fem får varsin Helsingfors-bok av Sirkka Sundroos. är: Sylvia Pristagarna Holmb erg, Lilje nd al. Ebba Hu sga fvel, Esbo , Ebba R a u t ali n , H e lsingfors, Marita Wil a mo , Åbo och Öyvind Öhman , IngA. Prisböckerna kommer per post.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

_ _ _ _ _ _ _....JI-_ _ _ _ _ _ __

men ombord av en vitklädd man , inkvarterades i si na hytter, varefter kapten Bo Brink skötte om en lugn och smärtfri överfärd. I matsalen intogs en riklig middag och därefter började festandet. En egen orkester hade anställts för att hå lla upp farten, Rom a ntix frå n Jeppo . Musik, dans och tilI och med diamantdans fanns med på programmel. Den Iyckliga vinn a ren blev e n veterans hustru från J akobs tad . Grallis! Romantix spelade långl in på smä timmarn a. Alltför mycket vilande blev det ej den na tt en. Dragare för en Iyc kad resa var Tuula och Kari , chefsvärd frå n redieriet och för detta fä r de 10 plus. Mate n va r god men 9 plus få r kocken , enär han hade glömt russinen frän gröten på morgonen, tyckte Kvevlax-damerna. Bla nd storheterna svävade också Sven Wester, trafikrådet från Närpes och han får va ra sto lt och stor. Han had e med sig 3 busslaster med pe nsionärer, som sagt , e n Iyckad färd som lilla jag viII ka ila en kungskryssning.

underskrift

IdeAn ne Oy SVARSFÖRSÄNDESE Avtal 00250/210 00250 HFORS

Tusen lack tili alla som bidrog tili denna glädje i dessa dystra tider. Kurt Doktar Pensionär ml77

RING 928-280 40 Beställ stug- och semesterkatalog GRATIS_ VI ORDNAR logi på hoteII, pensionat, gästhem och i stugor. Vi har cykelpaket, gOlfpaket fiskepaket och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dlna båtbiIjetter. Videofilm om Aland att hyra utan kostnader.

ei)

Gllandsresor PB 62, 22101 MARIEHAMN


o

PIGG lOO-ÅRING

.'

Arbetets Vänner Huvudföreningen tirade sitt IOO-års jubileum i fjol och i samband med jubileumsfestligheterna beslöts att föreningens teaterkrets kan avsluta feståret med en verkligt fartfylld fars . Teaterkretsen uppför nämligen lustspelet GAMLE ADAM av Franz Arnold och Ernsl Bach i översättning och bearbetning av Per Gerhard , för regi n svarar Anne-Maj Lönnberg och Sven Sid o Hela teaterkretsen är engagerad i farsen som för 055 från småstade ns inrutade liv och leverne tili storstade ns synder och faror. Pjäsen är

späckad av roligheter kring passionerad kärlek och moraliskt hyckleri och ger genom en massa förväxlingar ås kådaren en verklig helkväll med skratt. Premiären är lördagen den 7.3 och därefter spelas pjäse n 8, 9, 11 , 13, 14, 16, 18, 20 och 21 mars, lördagar kl. 18 an nars 19.00. Kom med och upplev vad herrarna upplever i storstaden och fra mför allt vad som sker då de kommer hem . Kom och låt Er roas! Välkomna tili A V-teale rkretsen Annegatan 26 i Helsingfors. Biljetter tel. 90-180 7289 Anne-Maj Lö nnberg (tjänst) .

Abo-k1ubben julfestade I samband med årels sista Fredagsträff höll pensionärsklubbe n sin traditionella julfest. Efter Iystringssånge n hälsade ordförande May Li n d f 0 rs de närvarande 133 medle mmarn a välkomna lill årels julfesl i de n vackert juldekore rade salen. Trädgå rdsmästa re n Udo Drud e , för mången välbeka nt frå n radion , berä ttade o m gammaldags rosor, med hjälp av diabi lder. Mycket inlressant och innehållsrikt. Sä var det dags för det efterlängtade julkaffet.

Lösningar tili kryssel I dena nummer ska vara redaktlonen IllIhanda senasl den

Serveringen sköttes e nligt gammal tradi tion av de manliga , sj ungande jultomla rna: Leonard Cede r, TaPetters so n, Hugo ge Strandfell , Börje Palmberg och Erik Lju n gq v i s t. Efter del välsmakande julkaffet med jultårta och annat gott gick e tt glatt överraska nde sus ge nom salen, julbocken infann sig helt oväntat. De n mycket humorisliska och vältalande julbocken visade sig vara Peder Utler, som med hjälp av tomlarna del ade åt

alla närva rande eli julpake!. Så var det ännu gamla kä nda julsånger av tom larna och festde ltagarna , dragspelsackompan jemanget sköttes av Sven R obe rl sson frän Pargas Dragspelsklubb . Men allting tar slut , sä och denna Irevliga julfes!. Eli minne bioII , me n jag hoppas eli trevligt minne. Och lill slut ö nskar jag alla eli Lyckosaml och Innehållsrikl år 1992. Erik Ljungqvist

VIKING LINE EN DAG I

STOCKHOLM Haglund: 26/1 , 23/2 , 22/3, 26/4 Mäkelä: 9/2 , 23/2, 813, 5/4

280_- 320,buss, bål, frukoSI, (hytt moi lillägg) AMORELLA/KAL YPSO

TEATERRESA STOCKHOLM 27·29,03.

" PARA PÄ SKOJ" sängkammarfarsmuslkal m.bl.a Dan

JARL V, HELLSTRÖMS MINNESFOND donationer Grankulla Svenska Pensionärer r.f. Ingå Pensionärer Lf. Munksnejdens Pensionärer r.f. Österby Pensionärer Lt. VI tackar donatoreroa

Ekborg,

Claes Månsson

Beatrice Järås.

I

1.200,-

buss, bål, hyn på ulresan, hotell, frukost, teater,

tili dessa priser tillkommer reseskatten 60.- Iper person

KRISTINA RESOR Kslad 962·11 078

Namn

2 mars 1992, Obs! Sän Ingel annat I krysskuvertet. Redaktlonens adress är: CenAdress ............ ....................................... , .. , ..... , .. , .. , ......................................................... .

Iralgalan 13, 10300 Karls. Märk kuvertel : " Kryss 1 ".

TINfl

Tof'l

FINNJ

Köp 20-års .. JUBILEUMS KLADER!

HAl-

Fiit<

Collegetröjan 145,Suomen Trikoos kvalitel 74% bomull , 26% polyester maskintvält 60°, lält alt sköta färg blå, lilel SPF-märke på armen

KNÄPPT JACKA 345,- av bästa merceriserad bomull tillverkad i Finland - har tvältats på fabriken , krympfri , lål maskintvält i 40° färg blå, litet SPF-märke på armen

VARORNA SKICKAS MED POSTFÖRSKOn. - I PRISENA TILLÄGGS PORTO + POSTFÖRSKOnSAVGIFTER 10 dagars returrält Storlekar: Damer: Herrar:

XS

S

M

34 44

36 48

38 - 40 40 - 42 42 - 44 46 48 - 50 50 - 52 56 58

L

XL

XXL

XXXL 48


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.