God Tid 2/1992 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

god SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Argång 20 Nr 2 17 mars 1992

Over 800 rmlandssvenska pensionärer mötte upp tilI vinterdag i Kimito - Välkomna, välkomna, orkade ordföranden för vinterdagens arrangörer Valter Johansson säga sisådär drygt 800 gånger tisdagen den 18 februari i skoleentrumet i Kimito. Påståendet ovan - all han sade det tili var oeh en - är kanske all ta tili i överkant

Maten var god och gemenskapen vid matborden var en viktig del av årets vintersamling.

men . . .

av vännen Affe Smeds. Melodin är välkända Vårvindar friska . Kimitotösen I n g r i d bjöd på fi olmusik innan förbundets ordförande Levi K I å v u s fi ck lov av konferenciem Jerker N y b e r g att hälsa alla välkomna.

Vi var över 800 personer och det är eli rekord för vino tersamlingar. Oeh arrangörerna Kimito pensionärer kl.rade .v den väldiga app.r.t det krävdes, med bravur. Det är säkert säll. n kyrko herde Pertti Ni e minen från sin predikstol kunnat blick. ut över en så fullsat! helgedom. Många var de som inte rymdes in och många föredrog tydligen att promenera på den vackra begravningsplatsen runt kyrka n. Men allt gick som det skulle. Kyrkoherden berä!tade om kyrkan och dess öden . Caj Eh r ste dt ' s sång uppskattades och samlingen i kyrkan avslutades med att vi alla sjö ng psalmen Härlig är jorden. När samlingen i kyrkan avslutats var många rätt hungriga. Dagen hade börjat tidigt för dem som kom ex . från östra Nyland och nu vänta.de dukade bord på oss alla i skolcentrumet . Under Yngve Lignell s vakande ögon serverade scouter och skolelever maten tili borden. Mera om det kan läsas i ett kåseri av Sirkka Sundroos.

Pensionärsvisan - Åren blev många, åren blev långa, fyllda av strävan, fyllda av id ... sjöng vi i pen-

sionärsvisan vars ord skrivits

Väriden har förändrals - VärIden har förändrats en hei del sedan vinterdagen iLovisa för ett år sedan, konstaterade Levi KJåvus i sitt hälsningsanfö rande. Nya ord har kommit med i vårt språk, ord som dagligen före kommer i massmedia. Et! av de nya orden är lama.

kord i höga skatter är bekJagligt liksom den höga arbelslösheten. Levi KJåvus berörde också EG om vii ken han no terade att sällan har så många trott så mycket om sådant som de vet så litet om. Men han trodde fö r sin del inte att vår soeialpolitik skulle drabbas av nån katas trof speciellt om alla nordiska länder samtidigt blir medlemmar.

Kimito mår bra - Kimito mår rätt bra i dag men jag ri tar stora frågeteeken för framtiden, sade kommundirektören Harry B o n d as isin hälsning tili vinterdagens deltaga re . Men hur ilIa vi kanske nu har det så ka n vi trösta oss med att vi rest oss ur betydligt större svårigheter. Vi borde komma i håg att vi har det relativt bra här hos oss i den a nuo

Unga Ingrid var skicklig på fiol.

en grupp unga i ett par trevLiga dansnummer. J armo Kujala spexade oeh sjöng, Hedvig M a tl sso n reciterade oeh uniso nt sjöngs Modersmålets sång. Innan dansen tili Show-Down tråddes för an avslutas vid 19-tiden när de sista gästema anträdde hemfärden. En fin dag var ändad! Gurli Nurmi

Från "fångenskap" i Uleåborg tili kyrkoherde i Kimito

- Betydelsen av det upplever vi genom att vår nettolön har krympt och att avdragen för våra sjukkostnader faller bort. Vi kommer framöver att få uppleva ett starkt tryck på den sociala sektom där b!.a . arbetslösheten kommer att vara en faktor som man måste räkna med. - Situationen i vårt land är på intet sätt katastrofal trois att medierna försöker ge oss det intryeket. Vi bar det relalivt hyggligt i vårt land. Ali vi har världsre-

Myeket sång och musik I programmet i skoleentrumet medverkade operasångaren Caj Ehrs t edt ackompanjerad av Anita J ako bs son . H ans sång rönte stor uppska tt ning. Uppskanad blev oekså Anna S ari n ' s säng. Speeiellt i hennes andra framträdande nä r hon var iklädd en ryskinspirerad dräkt. Sirkka H i ltunen ledde

Hembygdsrådet Ernst Lindroos höll festtaJet under vintersamlingen i Kimito. Han ta/ade om Fredrik Gabriel Hedberg som verkade som kyrkoherde i församlingen åren 1862-93.

Hembygdsråde t Ernst Lindr o o s berättade vid vintersamlingen i Kimito om församlingens färgstarka kyrkoherde under åren 1862-93. Det var Fredri k Gabriel H e dbe r g som efter an ha varit landsförvisad som fängelsepräst i Uleåborg efter korta gästspel i olika församlingar slutade sina dagar i Kimito . Fredrik Gabriel Hedberg prästvigdes i Åbo 1834 endast 23 år gamma!. Under tiden som adjun kt i Lojo och Sjundeå anslöt han sig tili pietismen och det var under tiden som nödårspredjka nt i Pemar hans predikningar ledde tili en väckelse. - Hedbergs popularitet behagade inte makt hava ma i Domkapitlet, berättade Ernst Lindroos. Han ord-

nade andaktsstu nder i samband med dop oeh bröllop oeh höll söndagsskola om söndaga ma i kyrkan och i bya ma. Det här ansägs strida mot konventikelplakatet eftersom också äldre personer deltog. Domkapitlet gav Hedberg en vaming men han fo rtsalle ändä oeh hans möten lockade allt större skaror. "Landsförvisning"

År 1840 "Iandsförvisades" Hedberg tili Uleåborg där han place ra des som ningelsepräst. Det var här han inledde sitt förfa llarskap. Efter de två åren i Uleåborg avlade ha n pastoralexamen och fick sin första kyrkoherdetjänst i Replot. Forts. pAsld. 8

Finns det hjärtrum, så finns det stjärtrum, konstaterades vid Svenska Pensionärsförbundets hittills slörsta vinlersamling som hölls i Kimito den 18 februari. Över 800 personer deltog.

Pensionärerna och kommunalvalet Inför riksdagsvalel för en år sedan lrodde man all del slörSla diskussionsämnel skulle bli frågan om landelS blivande slällning i förhållandel lill EG. Därav blev dock intet. Kanske mest beroende på ulvecklingen i våra grannländer blev frågan vid liden för årsskiflel högakluell . Bland en del av våra politiker var dock obeslulsamhelen iögonenfaJlande. Del var uppenbarl an somliga både ville och ime ville an Finland skulle ansöka om medlemskap.

A ven del här årel blir en valår. I hösl skall man välja nya fullmäkligefö rsamlingar i våra släde r och kommu ner. J normala fall brukar dessa vaI ime imressera väljarna mer än månligl. Beroende pA akluella frAgor lokall och de poliliska slyrkeförh Allandena kan aklivilelen mellan olika orler växla rän mycke!. De förändringar, som IAgkonjunkluren medförl, saml de kommande förändringarna i frAga om slalens bidrag tili kommunerna kommer rimligtvis an den här gAngen pAverka intressel för valet i hög grad.

O m allt gAr enligl planerna kommer det länge diskUlerade och f1era gA nger omarbetade förslagel tili reform av systemet fö r state ns a ndelar tili kommunerna an godkännas isin nuvarande utformning. Reformen kommer att genomföras frAn nästa Ars början. Kommunerna kommer dA an i stort sen kunna fördela statens bidrag efter eget förgonfinnande. Systemet skall ge ko mmunerna större beslutanderän och större handlingsfrihel. Vilka inverkningarna blir och vilka omrAden, som mesl kommer an beröras av den nya fördelningsmetode n, kan man bara gissa sig tili . Olika saker ko mmer sannolikt an prioriteras olika i olika kommuner. Man kan inte utan orsak befara att pensionärerna i dessa sparandets tider inte kommer att höra tili vinnarna . Det finns redan tecken som tyder pA att pe nsionärernas intressen drabbas av inskränkningar.

D en övervägande delen av våra beslutsfattare bestAr av män i sina bästa Ar. De har vuxit upp i den växande välfärdens Finland efter krigel. För dem har det varit en självklarhet , att e n fortg Aende gynnsam ekonomisk utveckling är all vänta även framöver. Den nuvarande depressionen kom helt oväntal. Det finns många , som ime pA nAgot vis är beredda att ge nAgot som helst avkall på tidigare uppn Adda förmåner . och villkor. Massarbetslösheten och minskad produktion kommer dock att kräva inskränkningar även pA den kommunala utgiftssidan . Det blir de nya fullmäktigeförsamlingarna , som skall fördela inskränkningarna. En omprövning av tidigare verksamhet kommer med nödvändighet att ske. VArI samhälle stAr uppen-

JERKER har ordet När styrelsen sammanträdde I gAngen dethär året fanns samtliga styrelsemedlemmar pA plats. Det var första gAngen under mina år som verksamhetsledare, som della skedde . Det var ganska trAngt ute på Indiagatan med 17 styrelsemedlemmar oeh fem funktionärer. Men sämjan gay rum . I fortsällningen blir det bättre , dA vi sA smAningom utvidga r lokaliteterna i det hus, som vi nu äge r tili fullo , då PAF beviljat oss mk 300.000 för avkortning av det Iän vi upplOg 1989 vid köp av grannlokalen pA 10diagatan. Nu har vi alla

barligen inför större förändringar under de närmaste Aren än nAgo n gA ng lidigare under efterkrigstiden.

D et är alltså de nyva lda fullm äktige som skall fördela slatsandelarna i vA ra städer och kommuner. Vissa seklOrer kommer ulan lviveI att prioriteras. Det som man för kommunens del a nser viktigt kommer an gynnas. I viIken grad kommer ma n an intressera sig för de problem och bekymmer, som möter den åldrande delen av befolkningen? Erfarenhelerna visar att socialväsendel, som stAr för en av kommunens slörsta utgiftsposte r, kommer i blickpunklen , när del gäller kommunala sparAtgä rder. PAden statliga sidan är tendensen i dagens läge alldeles Iydlig.

V å rl pensionärsförbund är opoliliskl. Detta hindrar doek inte att vAra medlemmar tar del i det politiska live!. Vi vet all den genomsnittliga åldern, när man gAr i pension är femtioåtta år. Della betyder, att vi bland pe nsionärerna ha r en massa människor. sam under många år framöver har sin fulla kapaeilet. Dessa personer har under ett relalivt lå ngl liv samlat kunnande oeh erfarenheter. De representerar en tillgång, som borde tagas tillvara . De f1esta kommunall ak tiva har sill dagliga arbete att sköta, varför den tid som kan ägnas ål uppgifterna i fullmäktige är begränsad. För pensionärerna finns inte detta problem . Vi kan själva disponera vår tid . Enligt mill sätt att se är det e tt stort slöseri, att man ime i kommunala sammanhang me ra förstår att ulnyttja pensionärernas erfarenheter oeh kunnande . De borde ha myeke t all ge samhället tili nytta .

finns goda skäl tili a tt pensionärerna i det kommande valet strävar lill att få för dem lämpliga kandidater nominerade. Detta kan ske inom ramen för de existerande partierna. Kanske man någonstans i undantagsfall kunde tänka sig ett eget valförbund.

I Roms Colosseum kämpade en gång även de kristna mot vilda djur. Där kejsarlogen fanns, stär nu et! kors. Kejsaren är borta oeh en annan har herraväldet , men det nya riket är inte av denna värIden. Efter 300 år blev kristendomen erkänd i det romerska riket, men varför blev korset symbolen för det nya riket? Ar det så 3tt "Iyckan är karset sam blev rest för alla"? Ave erux, spes uniea, heU dig kors mitt enda hopp, sjöng i slutet av 6:e århundradet biskop Fortunatus. Hur många står inte frågande inför korsets hemlighe!. I vårt liv är det nog ofta så, at! Iyekan föds genom lidande, ur sorgen framgår glädjen , ur misströstan hopp. Förnuftet fattar inte detta med Kristi offerdöd, men tron klamrar sig fast vid nådens klippa. PAsken blir sä Iivets högtid . För de första kristna var uppständelsen ett faktum. Dödsdagen var den kristnes födelsedag (dies natalis) . ' På påskmorgonen skyndade kvinnorna med det revolutionerande budet om uppståndelsen in tili staden. Över vår väg faller även det förvissningens Ijus, som möter oss i det judiska påskritualet: "1 år här, nästa år i Israels land , i år som trälar, nästa år som tria". PA oJika sätt har man sökt

ensionärerna, som i vissa kommuner utgör omkring tjugofem proeent av befolkningen - alla röstberättigade - representeras ofta i fullmäktigeförsam!ingarna av någon enstaka person . Detta leder tili at! pensionärernas påverkningsmöjligheter blir myeket små. Det är andra, som fattar de beslut, som berör oss . En ändring härvidlag kräver att pensionärerna röstar in egna representanter i fullmäktigeförsamlingarna. Ett försök gjordes senaste höst på Aland. Resultatet kunde ha blivit bättre om pensionärerna i högre grad hade stöll sina egna. ~

AttitYderna, som möter pensionärerna i vårt samhälle, är inte positiva . Vi betraktas mer eiler mindre sam förbrukad vara , utan användning i dagens samhälle, där lönsamhet oeh resultatansvar skall vara ledande för verksamheten . Levi K1åvus

loekande, men vi har ju det just nu välbeställt ute vid Jndiagatan i Majstad med möjligheter att förstora våra utrymmen. Vi verkar i eget hus pA stadens hyrestomt fram tili Atminstone år 2040. Det fina med seniorhuset skulle vara om vi skulle få samlingsutrymmen för penehanser att utöka verksamheten. Styrelsen tar i sinom sionärsföreningarna i Heltid ställning. Den som lever singfors. Vi saknar idag samlingslokaler för tillstäUfår se. Samtidigt dyker ett ny tt ningar med 200-250 del tastort finlandssvenskt projekt gare. Säkerl är det möjligt upp i Helsingfors. Det är att bygga sIika utrymmen . Folkhälsans Seniorhus i Det är bara frAga om: vem Brunakärr; som skall stAfär- betalar? Vi kommer säkerl att höra mera om Folkhäldigt 1995- 1996. Bakom bygget stAr förut- sans projekt framdeles. om Folkhälsan oeksA Bostadsstyrelsen, Penningautomatföreningen oeh Helsingfors stad. Visst är det i försSåhär Ars brukar jag belyta hand frAga om bostäder sa valet av nya styrelsemedoeh vArdplatser, men oekså lemmar. Jag konstaterar att SPF har fått ett " friaran- trenden fortsätter när det bud" om att f1ytta in i Seni- gäUer föryngringen av de orhusel. I oeh för sig myeket som leder förbundel. Fem

Nu går året mot påsk

nya valdes vid höstmötel. De avgående representerade 380 Ar mot de nyvaldas 353 år. Det viii säga en skillnad på 27 år. De 12 återstAende i styrelsen har alla blivit ett år äldre. Då är den totala föryngringen 15 år. Styrelsen 1992 är ganska exakt et! år yngre styrelsen av årgång 1991. Medeltalet pA de 17 i styrelsen är 69,59 d.v.s. 69 Ar oeh 7 mänader. VAr ä1dsta styrelsemedlem är 75 Ar. Vi har tvA 74-åringar oeh de tvA yngsta är 66 Ar. Som grupp är de f.d. lärarna j majoritet, men nu har oeksA jordbrukarna ryckt upp sig och kommer som grupp på andra plats. Näringslivets representanter finns med under olika tjänstebenämningar. Vi har representanter för försäljning oeh produktion. En f.d . sjuksköterska ingAr oekså i församlingen .

avbilda den Uppstånde. Det fanns en tid , när Kristus

framställdes som den segrande konungen oeh som sådan möter han oss i kyrkor i Italie n bl.a. Men , kanske kommer Herren oss särskilt nära i et! av utskärens kapeli , när vi står inför en i trä utskuren , av smärta förvriden Kristusgestalt. Vi erinrar oss Olov Hartmans psalm: "för att du inte tog det gudomliga dig tili en krona, för att du valde smälek oeh fattigdom, vet vi vem Gud är." Den ofrånkomlige Kristus har överlevt tider med hat oeh förföljelser. I vår tid har ett under skett, dA kyrkors heliga klenoder betriats från deeenniers damm, kyrkor har åter öppnats och tacksamma människor har med levande Ijus i sina händer i tron vallfärdat tili den tomma graven. Ä ven vi fAr bära påskens vita IiIjor tili vår kyrkas a1tare, varifrån de sedan bärs tili avsidestagna människor med bud om Iiv bland smärtoma oeh nöden . Gunnar Levlln

Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI

tndiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kt. 10-14 Kansliets telefon 90-79 18 95. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tet. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Det första styrelsemötet har hAllits helt i endräktens tecken. Diskussioner förs givetvis alltid både på gott oeh on!. Det hör tili demokratins spelregler. Under mina Ar som verksamhetsledare har styrelsen aldrig behövt rösta och ingen har anteeknat avvikande åsikt tili protokollet.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Gurti Nurmi Redaktionens adress: Centralg. 13

10300 Karis tel. 911-36280 ISSN 0359-8969

GOD TID 1992 GOD TID utkommer Nr. 3 12.5 4 7.7 5 8.9 6 3.11 7 8.12

Inl.dag för text 27.4 22.6 24.8 19.10 23 .11

Sommardagen i Esbo 20-års Jubileumsnummer Kulturdagen i Korsholm Höstnummer Jul- och resenummer

Annoospris: 6 mklmm Färgannons eol. överenskommelse Preoumerationspris: 60 mklår

VERKSAMHETSKALENDER ... PENSIONÄRSFÖRENINGEN OLYMPIA

r.f. H:fors

25 mars

28 mars 8 april 14 april 22 april 25 april 12 maj 13 maj 20 maj 1-3 juni juni juni juli aug. 8 sepl.

Finlandiahuset besökes samling kl. 14. K1ubbmöte. Teaterresa tili Kotka "Mustalaisruhtinatar" . K1ubbmöte. Månadsmöte med intem basar och loueri. Klubbmöte. Samsfesten i Haga , Helsingin suomalainen yhLkoulu. Månadsmöte. musikprogram.

Klubbmöte. Utfärd tili Hertonäs museum. "Saimen-kryssning" Teaterresa datum öppen. Träffar på cafe "Torpanranta" Munknäs strand 2 andra och fj ärde onsdagen i månaden kl. 13. Månadsmöte, Maj Lundqvist berättar, med diabilder om Malesien .

Vanda Svenska Pensionärsförening r.f. Verksamhetsplan för 1992 21 April

Teaterbesök Lilla Teatern och "Pladask" Kryss ning tili Stockholm med "Överens"

15-17

Förbundets sommardag pA Dipoli i Esbo

VÄLKOMMEN TILL SOMMARDAGPÄ Dl POLI I ESBO 12.6.1992

Sommarteater, Raseborg eiler Lurens

Månadsm. Svenska GArden kl. 13, klubbm. Tölög. 33 kl. 13.30 Planerat program 20 mars

12 Juli

Månadsmöte, födel sedagsfest med program , dragspelsmusik och dans Fantomen Stockholm Olive r på Svenska Teatern

Augusti 25-26 Förbundets jubileumskryssning September 10 MAnadsmöte Kryssning 24 timmars Besök av Mann erh eim musee t Oktober Förbundets Kulturdag i Korsholm Månadsmöte November 12 Månadsmöte Besök på Slottet Basar December 10 Julfest

TIDSSCHEMA: KI. 12.00

Ankomst. Dipoli bjuder deltagarna på kaffe. 13.00- 14.15 Jubileumsfest. Paus - sällskaplig samvaro. 15.00 Jubileumsmiddag. 17.00-20.00 Dans.

Vasa svenska pensionärsförening VIPS r.f. 18 mars 25 mars

1 april 8 april 15 april 22 april 29 april 6 maj 13 maj 20 maj 27 maj

Sticklotteri Utställning av stickade vantar Vem tar ve m? Modevisning

Tili middagen serveras: Fruktbaserad hönssallad, spenatbröd med smör

Kyrkobesök i Brändö kyrka Ost och vin En resa i bilder tili gamla Valamo klosler Att vara sy nskadad Sång och rörelse Utfärd Avslutning för terminen

Lätlkokt lax med smör- gräddsås, diJlpotatis, grönsallad Mockaparfait Kaffe I Te

Maj 14 12 Juni

Festprogrammet går i den glada stilen. Mycket musik och sång. Åke GrandelI håller i trådarna och "festtalar" .

90rdsdrycker: isvatlen eiler svagdricka

Motionsdag på Norvalla Milnadsmöte och våravslutning Eventuell utfärd Motionsdag pii Solvalla

" Pensionärernas Sommarvistelse i Pjukala-Pargas har några lediga platser för tiderna 5.6-18.6 och 2.7 -14.7 -92. Närmare upplysningar per tel. 90-365698 vardagar efter kl. 17.00."

nKulVGENSMAN Raseborg 1.7-1.8.1992

VALBAR MOTION på

lnkvartering på Hotell Dipoli för de 400 första, som reserverar plats direkt från hotellet. Tel. 90-435 8" . Specialpris : 135, - I person i dubbelrum, eiler mk 120, - I person i studentbostäderna. GarderobsaI(gift: mk 5,Anmälan föreningsvis senast 15.4.1992 tiJl SPF:s kansli, Indiagatan " 00560 Helsingfors. Tel. 90-791 895 I Lotti. Deltagaravgifterna mk 140,- inbetalas föreningsvis senast den 12 maj tili förbundets konto: Sparbanken Aktia, konto nummer: 405511-40001177, eiler Postgiro: 120395-8. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Aktiviteter i Österbotten Vårdag i Karleby på Jungsborg fredage n den 27 mars

klo 13.00. Vårdag i Vörå på Norrvalla fredagen den 3 april kl o 13.00.

En äventyrsPl1ls med hlstorlsk bakgrund av Berndt Zilliacus. I regl av Tapio Lassonen. Premlär onsdagen den 1

lull kl. 19. o.rlga lOreställnlngar: Fre 3.7 kl. 19 Lö 4.7 kl. 19 SÖ 5.7 kl. t6 On 8.7 kl. 19 To 9.7 kl. 19 Lö 11.7 kl. 19

SÖ On To LO SO On

12.7 kl. 16 t5.7 kl. 19 16.7 kl. 19 t8.7 kl. 19 19.7 kl. t6 22.7 kl. 19

To LO SÖ On To LO

23.7 kl. 19 25.7 kl. 19 26.7 kl. 16 29.7 kl. t9 30.7 kl. 19 1.8 kl. 19

BlIlettbeställnlng: Västnyländska Ungdomsrlngan Smedsgatan 1, 10600 Ekenäs, telelon 911-15 035

Förbundets motionsdag på Solvalla ti sdagen den 7.5.1991 blir de aktiva pensionärern s stormönstring. Du kan välja vitken motionsgren du vilI. Alla smakriktningar skall tillgodoses. Meddela i samband med anmälan vad du viII syssla med under motionsdagen . N ågra förslag: vandring naturstig

o rienteri ng

PENSIONÄRSKURS I KARIS

17 - 21.8.1992

VI TILLSAMMANS Tanken med kursen är att gå tillbaka i tiden och diskutera gemenskapen då och dels diskutera hur det är idag. Kursen består av föreläsningar, praklisk verksamhet och en exkursion. Pris 790 mk. I priset ingår kursavgift och helpension. Kostnader för exkursion tillkommer. För ytterligare information om kursen eiler anmälan kontakia kurssekreterare Ann-Charlotte Måtar, tel. 911-33144, 911-32688 (kJ. 8.30- 15.00). Sista anmäln.dag 27.6.

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA, Slrandpromenaden 1, 10300 KARIS

korvgrillning pilkastnin g paddling rodd bollspel boccia

Vårdag i Kristinestad i Högstadiet fredagen den 10 april klo 13.00. Motionsdag i Vörå på Norrvalla fredagen den 8 maj . Norgeresa 29.7-5.8. Sommardagen på Carpella i Korsholm torsdagen den 6 augusti. Närmare information ger ombudsman Per Thomasfolk tel. 961-179070 samt de lokala föreningama.

Motionsdag i Österbotten

dans, m.m. Anmäl senast 2.4 .1 992 tili förbundskansliet , tel. 791 895 helst föreningsvis. D eltagaravgiften mk 100 inkluderar lunch och två gånger kaffe under dagen . K onto Hfors S9 405511-40001177 Från H elsingfors reser man med tåg tili Alberga kl. 8.22 , fortsätter med !urbussen kl. 8.50 från Alberga tili Solvalla . Retur från Solvalla kl. 15.00. Väl mött i motionens tecken! SVENSKA PENSIONÄ RSFÖRBUNDET

r.r.

Jerker Nyberg verksamh etsledare

Fredagen den 8 maj på Norrvalla i Vörå. Program: kl. 13.00 Välkomstkaffe 13.30 Vattengymnastik , simning, bubbelpool , krafth all , aktiviteter i idrottshallen , utemotion med naturstig m.m. kl. 15 .30 Dans kl. 17.30 Middag Anmälan fö reningsvis senast 4.5.1992 tili kansJiet i Vasa tel. 961- 179070. Deltagaravgiften 80 mk/person inkluderar kaffe och middag. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Per Thomasfolk , ombudsman

Vård och omsorg FrAn och med detta nummer medverkar pensionäre n sjukvårds lära re Valborg LouhislO i God tid ge no m att i sp a lten Vård och omsorg ta upp o lika frågor som har a nknytning tili h älsa , vård och omsorg. Spalten ä r öppen äve n för tidningens andra läsare .

Anhöriga i vården En kommission, tillsatt av SHM , utredde frågan om anhörigas deltagande i socialoch hälsovård i medlet på Kommissionen 1980-tale!. omfa llade tanken all anhöriga och frivilliga allt mer deltar i vård- och hjälparbetet och att den offentJiga socialoch hälsovårdens personaJ stöder dem i detta. Bidraga nde o rsaker tili att vå rt lands hälso- och sjukvård nu utvecklas i riktning från vård på sjukhus och institutione r tili yArd och omsorg i form av öppen YArd är äve n de samhä llesekonomiska. Vi har inte längre råd med en ansvällande hälsooch socialvårdsverksamhet , ma n måste prioritera . ÄIdrevården och -omsorgen måste effektiveras och förbättras. Människors attityde r har också förändrats . AIlt fl er viII vårdas hemma , även om sjukdomen ä r långva rig och svil r att sköta . (nte minst är det vi äldre som när den önskan. Börd an för anhöriga kan i en sådan situation bli mycket tung att bära, om inte hälso- och socialvårde n ha r resurser för den nödvändi ga stödj ande ve rksamheten . Det behövs tillräckJiga personresurser inom hemsjukvården och hemtjänsten för samarbetet och interaktionen med vård ande anhöriga. Den som vård ar en anhörig hemma bör ges kunskaper och praktiska färdigheter för sin uppgift , bör få handledning och me ntalt stöd för all arka, samt bör ibland fA avlösning för vila och rekreation. Detta kan man väl inte anse vara några orimliga krav. Ställer vi , som är i den situationen , de nämnda kraven? Det har vi rätt all göra. Påverkar vi "i egen sak" hälsovårdens och socialvårdens

utveckling i vå ra hemkom-

munee? Sedan om en annan sak . Det fin ns inte någon återvändo tili de n tid då kvinnan protester stannade utan hemma från arbetslivet för att uppoffra sig för fa miljen. Hon har en helt annan självmedvetenhet och kan inte "förflyttas " e nl igt direktiv eiler politiska beslut. Vem skall då vårda i hemmet? Är det realistiskt att tänka sig att vården åte r kan bli familjecentrerad? Hittar man närmiljöer som stöde r patienten? Dessa frågor ställdes också bland annat vid Nordiskt H älso politiskt Forum, en kongress i Tammerfors i oktober, i vii ken representanter för hälsovårdens och socialvå rdens förvaltning, planerare, läkare, socialarbetare och vårdpersonal från de nordiska länderna deltog. Konklusionen var att man måste forska , planera, utveckla och samarbeta för an med flexiblare och kombinerade insatser åstadkomma bättre resultat. Socialpoliti ken och boendepolitiken bör stödja familjernas insatser. Tänker de som nu planerar och besluter om saker och ting för framtiden på att de fattar beslut om sitt eget [ramtida liv och sina möjligheter att få vård och hjälp dil den behövs? Jag är inte pessimist. Jag vili tro att man kommer väldigt långt redan med ett naturligt omhändertagande av nästan och sin kära . Men då de egna krafterna tryter, behöver och bör man kunna få samhällets hjälp och stöd . De är få som själva har rild att anställa en person för att vård a en patient i det egna hemmet. Valborg Louhisto

Från redaktionen Inte t är som väntans tider, sjunger skalden. Och det åtminstone jag väntar på är solen . För vi kan väl inte med bästa vilja i väri den påstä an den visa t sig alltför ofta denhär vin tern och våre n. Jag minns frå n min barndom och ungdom hur vi under soliga marsdaga r åkte skidor på den mest underbara vita skarsnö . Dagens barn vet knappast vad snö är numera . För an inte tala om skare . Och solen har heller inte gjort sä stort väsen av sig. En god vän konstaterade häromdagen att det på dagen var två veckor sedan vi här i Västnyland sett den gyllene skivan pä marshimlen . Men vi får säkert vår belöning blol! vi träget och tälmodigt vä ntar. Vårtecken är att de krukväxter som Iyekats överleva den länga och mörka höstviole Tn nu visar Iivstecken. Exempelvis utepelargonern a som tillbringat vinte rn i garaget i e tt nafs sköt långa grö na skott. Nu är de ne rklippta och väntar på e n riktig vår. Blomste rlökarn a som vi alla här i huset hjälptes ät gräva ner i jorden senaste höst har kommit upp. De tta är nägot tidigt men vi hoppas de smä li ven ska klara sig.

pensionärer Eftersom tycker om att resa och se väriden så erbjuder förbundet olika alternativ. Närmast kommer e n musikkryssning med ko nserter av omtyckta Caj Ehrstedt som tillsammans med Taina Kauppinen-Savijoki och med pianisten Folke Gräsbeck musicerar ombord på Silja Serenade pii en kryssning me llan Helsingfo rs och Stockholm. Den kryssningen ger vi information om på annat ställe i detta numme r. 1 maj är det dags för årets första långa resa - d . v . S . resan tili Frankrike och Schweiz. Några platser återstår ännu så senfärdi ga kan hinna med . 1 juni hålls förbun dets jubileumsfest i samband med sommardagen i Otnäs. I juli - närmare bestämt sista veckan i juli - är 30 resenärer inbokade för några dagar på Ösel i Estland. Gruppen kan tyvärr av praktiska orsaker på resmålet inte vara större. Men om int resse finns kan vi återkomma med flere turer. Om inte i år så nästa. Mera om resan i nr 3. Men ring redan nu kansliet om Du vili vara med på den annorlunda resan. J augusti jubileumskryssar Smärtllndring utan mediciner förbundets medlemmar melmed intralJudapparaten lan Åbo och Stockholm och i september står den traditionelIa ruskaresan på proLäkare rekommenderar JNTRALJUD med NOVAFON en grammet. Då startar också snabb och effektiv smärtlindring. resan tili klassiska Italie n. 1 Du behandlar Dig själv dagligen . oktober hör det tili traditionen all åka på hälsoresa tili Sänd mlg gralis NOVAFON-info Namn ________________________________________ Girasol vilket vi gör också detta år. Teaterresan tili NArdress Stockholm i adventstiden finns med i planerna trots att pjäsvalet ännu inte är • ~1'I.:r'~{Jl\I:rr Centralgatan 56 ~- ~ ••~." ~~ ID 10300 KARIS tel. 911-31636 klart. Då är året praktiskt taget

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK?

NOVAFON

Postnummer==================

Öb-ombudsmannen har ordet

slut oeh 1993 är sen en annan historia . Resprogrammet kompletteras givetvis av alla de många resor föreningarna inom förbundet arrangerar. Men resenärer räeker tili eftersom vi är omkring 16.000 medlemmar i förbundet.

God Tid nummer 4 blir som säkert alla vid dethär laget vet ett jubileumsnummer. Bidrag har redan kommit tili redaktionen och jag hoppas att fä a lla bidrag som speciellt berör förbundets tidigare verksamhet och liknande , redan inom apri l mänad. Eftersom tidningen enligt planerna - ska bli omfängsrikare än vanligt tar det längre tid a tt planera den. D ärför denna tidsmargi nal. Jag är tacksa m att få korta bidrag från persone r som varit med lä nge och som har nånting kanske roligt eile r a nnars intressant atl berätta frå n de första åren . Kom också gärna med visione r fö r fram tida verksamhet. EIler visioner om hur Du tror att en pensionär i EGanslutna Finland har det o m exempelvis 20 år. T ack på förhand .

TilI slut vili jag hä lsa God Tid's nya medarbetare Valborg Louhisto välkommen i skaran . Hon kommer framgent att svara för spalten Vård och omsorg. En spalt , som ocksä andra intresserade kan medverk a i. Välkommen Valborg Louhisto .

En av de viktigaste uppgifterna för pensionärsorganisationema är att tili varata och främja pensionärernas sociala och ekonomiska intressen . Pensionärsorganisationerna i vårt land har länge strävat efter att bli ett re missorgan för olika centrala myndigheter. Det skulle närm ast ske genom att fä yttra sig över statliga betänkanden och förslag som framläggs av utredningar i ärende n som berör pensionärer. Regelbundna överlägg nin gar med regeringen skulle ocksä ge möj ligheter att påverka lagstiftningsåtgä rd er som päverkar pensionärernas livssituation . Social- och hälsominister Eeva Kuuskoski inbjöd företrädare för pensionärsfö rbunde n de n 2 mars för att öppe t diskutera olika möjlighe te r för ett fastare samarbete. Från ministeriets sida är man villig att skapa ett bestäende samarbetssystem med de centrala pensionärsorganisationerna. Minister Kuuskoski efterlyste en försöksverksamhet i fo rm av e n frivillig samverk an . Ho n ville inte i detta skede skapa nägot ny tt byrå kratiskt organ. Ministern föreslog att pensionä rsorganisationerna sjä lva utser sin representant i denna kontaktgrupp. Gruppen kunde sammanträffa ett par gänger i året med fört rädare för socialoch hälsoministeriet . Representanterna för de inbjudna pensionärsorgånisa tio n ern a

Jag hoppas detta nummer ska tilItala läsarna och ge alIa nåt av intresse. Nästa nummer kommer den 12 maj och bidragen tili detta nummer bör va ra redaktionen tillhanda senast den 27 april. På åte rhörande. Gurli Nurmi

va,.

Per Thomasrolk ombudsman som tillsammans med undertecknad representerade vårt förbund, var förstås också nöjd med besöket hos ministern. Hansson framhöll under diskussionen atl den fortsatta sträva n för pensionärsorganisationerna bör vara ett samarbetsorgan med me ra formell status. Det väsenttigaste får inte vara atl träffas vid informeUa diskussioner utan målsättningen bör fortsättningsvis vara att skapa en kanal där organisationernas möjligheter att påverka och ge utlåtanden radikalt förbättras . De övriga understödde Hanssons uttalande. Alla var dock tillfreds med det positiva intresse som minister Eeva Kuuskoski visat pensionärsorganisationema genom att inbjuda tili denna överläggning. Förhoppningsvis kommer de fortsatta kontakterna med

p åfa lJ ande

minis te rn på sikt att resulte -

nöjda med inbjudan tili ministe rn och hennes positiva inställning tili ett fortsatt Viceordföransamarbe te. den i Svenska Pensionärsförbundet R agnar Hansson,

ra i ett bestående forum där pensionärsorganisationerna kontinuerligt kommer tili tals med landets beslutfattare . Per Thomasfolk

Välkommen tili Gillesgården i Pojo P_rs06I_

Hembygdsmuseum med betontng Tenala. -~~='±;:=> pA Iandsbygd och IlIntbruk. bond· gärd frAn 1700·taIet, sammanlagt 7 olIka byggnllder. bLa. åkdons- och ""gnshaII.

öPpet

t5.5- 31.8. 10-'" t4-17. I

luU även vardagar 14 - 17.

PoJo Hembvgdsförenlng. tel. 911-56046. 53 112 eI. 25047.

RES MED ÖSTERBOTTNISKA PENSIONÄRSDISTRIKTET TILL NORGE 29 JULI-S AUGUSTI

DAGERS

TUR

orcUske ..-.....turen Priset på resan som är 2950 mk/person inkluderar: Busstransport under hela resan med modern turistbuss. Båtresa NådendalKappe llskär hytt BU, smörgåsbord , sjöfrukost. Båtresa Sundsvall- Vasa med dubbelhytt , smörgäsbord och sjöfrukost. 1 övernattning på Olavsgaard Hotell i Oslo med middag och frukos!. 3 nätter pii Fefor Höyfjällshotell i Gudbrandsdalen med 3 middagar, 3 frukostar och 1 lunch. 1 natt på hotell i Trondheim med 1 middag och 1 frukost. Entn, och kaffe med dopp på Hunderfossen familjepark utanför Lillehammar. Entre tili Nidarosdomen i Trondheim. Båttur på Geirangerfjorden. Lokal norsk guide under hela färden i Narge . Möjlighet att se Per Gynt spelet den 1 augusti inträdesavgiften är 150 Nkr. Närmare information ger ombudsman Per Thomasfolk tel. 961-179070 kJ. 9.00-15.00.

Pensionär modell 1976 Det mätte ha varit ganska fö rskräckligt att hälla tili vid skidspåren där nere i AIbertville under de olympiska spelen. Skidäkarna gick ju omkring och släppte. Stup i ett . Om man skall tro våra TV-reportrar. Och det mäste man väl eftersom de fanns där pä ort och ställe. Tur att man inte har doft-TV! Värst bör det ha varit när Anfisa ReslZova släppte i ett "uppförslut" . För då gick konkurrenterna i hastiga knyekar förbi och ifrån henne, sä hon själv oekså blev rent ifrån sig. Tyekte man sig märka. Det där uppförslutet var en av de många nyskapelser i ordväg som reportrarna lanserade . Svenska Akademiens sen aste ordlista känner inte tili ordet utan nöjer sig av gammal slentrian förmodligen, med ordet motlut. Personligen föredrar jag att tala om uppförsbacke . Dags oeh så dags tyektes också vara stötestenar. "Nu

är det sä dags att öka farten " innebär ju att det är för

sent att stiga tidigt upp , så att säga. Hade reportern lämnat bort detta lilla "sä" skulle kanske den arma skidäkaren , förlät skidgäaren eiler -vandraren , ha förstätt att det var hög tid att sätta lite sprutt på laggarna. Vad man förstod av reportagen från OS så skidade

Leas

hörna

För vanliga hungriga och tiU skapligt pris Det som driver matpriserna i höjden är köttet. Lät oss alltså bygga på rätter med rotsaker, grönsaker oeh mjöI s.s. makaroni , och nöja oss med mindre mängder kött . Sjömansbiff hör tili de rätter som smakar mustigt också om mängden kött inte är så stor. Det finns naturligtvis flera reeept , utom det vanliga där vi tili 6 personer har 500 g nötkött , 12 potatisar, 2 större lökar, salt , peppar, buljong på tärning. Vi börjar med att skära köttet i skivor, bryner det och den skivade löken . Vi kan låta köttet badda en stund. Så här långt brukar jag laga rätten, fryser ner den oeh efter upptining tillsätter jag potatisen skuren i litet tjoekare skivor. Ett annat recept går ut på att dryga ut rätten med ett par morötter oeh ev. en bit kålrot eiler selleri. Vi kan ocksä byta ut köttet tili det billigare malda , bryna det oeh varva ner det med potatisen och löken. Det blev ett tankehopp, jag fryse r ner grytan bara om jag väntar gäster oeh inte vili syssla med stekning i sista minuten. De rätter som minsann är värda en lovsång är sopporna , som i allmänhet inte blir dyra. Jag tänker på den italienska soppan minestrone, den ryska borsjtsj eiler den franska pot-au-feu. Vad har vi hos oss som kan tas fram . En god snålsoppa är värd att njuta av också om den hos en bekant familj kallas socialsoppa. l aila Iänder ovan har soppan en dominerande roll i de flesta hushåll . Oeh det med rätta . Soppan värmer den frusna oeh mättar den hungriga . Varför är soppan då nästan i utdöende hos oss. I min barndom hörde söndagsstek tili saken. Den gay utgångspunkt tili tisdagssoppan, som kokades pä rostade stekben och fiek sin piff av korngryn. Vår ärtsoppa hör tili det billigaste vi kan äta, särskilt som vi kan fä den färdigkokt på burk eiler i plastskal. Kokar vi den själv lönar det sig att koka en större sats oeh frysa ner en del. Artsoppan bar långa traditioner hos oss, den serverades torsdagar under den katolska tiden, då fredagen inledde fastan. Vi har väl mänga gänger tyekt att ärtsoppa oeh pannkaka var väl mastigt, men man måste ju bygga under för att kJara fastan.

man inte alls där. Man åkle inte skidor. Man gick! Tili och med i "utförsluten" gick bl.a . Marjut Lukkarinen . Riktigt bra rentav. AlIesamman gick antingen bra eiler däligt, men äkte skidor gjorde man som sagt inte. Och för all del , när man såg de där fristilsåkarnas framfart , fö rlåt framgång , så stämde det där "gå" ganska bra. Jag undrar om det fin ns någon sportgren , naturligtvis den stjärtvrickande tävlingsgången undantagen, som är sä litet tilltalande för ögat som dessa fristilsvandrare . Särkilt när de strävar i uppförsluten ser de, ursäkta uttryeket , för jävliga ut. Men kanske man ändrar sig. Såsom jag har gjort beträffande den "utgrenade" backhoppsstilen . Den har i mina ögon oekså sett helt anskrämlig ut, men plötsligt blev den riktigt vacker. Ja rentav tjusig, när vår unge Toni Nieminen svävade ut i världsrymden . Som det tyektes.

ligtvis inte allvarligt och elakt menat. Jag har personliga och pinsamma små erfarenheter av att prata med en mikrofon framför nosen . Hjärnan verkar nerfryst och tungan låser sig. Därför kan det som i Albertville sluta med att man säger provisoriska resultat i stället för preliminära. Man nästan såg hur reportern letade efter just det ordet , men när det inte infann sig tog han tili ett provisorium. Skam den som tänker illa härom. Som det stär på Strumpebandsordens devis. Detta devis, kom mej att tänka pä ett felaktigt ordval i en dagstidning där ordet devot, underdånig, insmickrande ete. gjorde sammanhanget helt förryekt. Det var kamrat Tiainen sam är

påtänkt presidentka ndidat inom vänsterförbundet , som enligt tidningen "är en devot motståndare tili EG". Här hade det ju gått bra att skriva ren svenska. Bestämd motständare hade varit hur begripligt som helst. Antagligen hade skribenten "decix xx derad" i tankarna! Men tanDet ovan sagda är natur- ,ken uteblev synbarligen. A

Det är en god sak med att skriva texter. Slår nånting slint kan mao ju "gumma

ka språket eiler modersmälet. Men ren tankelättj a eiler kanske övertygelsen att

utU det sam inte passar io "jag vet och kan oog" är troeiler stryka över. Den möj- ligen också orsak tili många ligheten har inte mikrofon- fataliteter. slavarna. De pratar "som Vi kan ta nAgra plock. spottet för i munnen" och "Hon fick syn på ett familjag tror inte att ens is- järt huvud" läste man där boekeyledaren Matikainens meningen var all bon fick evinnerliga tuggummi skulle syn på ett bekant ansikle. vara tili nägon bj älp . Lika li- Engelskans "famillar" för tet som det var för honorp bekant , blev familj ärt som och hans gäng. OSS SLOG ju är oånting helt annat. OSS . Och vi slog oss för "Skulle han faktiskt skjuta pannan och stängde av bort henne", undrar en TV-n. När vi säg hur illa det översättare, som kanske inte gick för oss och hur bra för känner tili verbet förskjuta. OSS . På ett tred je ställe "stängde ban dörren i ansiktet pA henne", men hon tröst~d e xxx sig med att "slå sig ned på Annars är det inte bara toalettstoleo för an göra tidningsskrivare oeh mikro- make up". En något underfonpladd rare som har det Ii- lig plats för skönhetsvård tycker mao . te svårt. Vi Jäger mycket här i huOch sA kan vi återgå tili set , min hustru och jag. den stinkande inledningen Mest översättningar, före- tili detla lössläppta prat genträdesvis från engelskan, om att citera ännu en övermen också hederlig svensk sättare: "Jag jobbar inte för original prosa . Och vi stöter dej mer, svarade han doft". för jämnan på vansinnig- Varpå jag önskar läsarna en heter. Ofta beroende på all dofterik vår med sippor, miöversällare inte riktigt be- mosor med mera! Hasse härskar vare sig det utländs-

Vi kan ev . förgylla ärtsoppan med några tärningar skinka eiler korv, men det går också bra utan . Gula ärter tycker jag smakar bättre , men dem får man bara i Sverige. Kanske jag skall repetera en variant av minestrone (6 pers.) 250 g vita bönor, 2 msk olja , 1 lök , 1-2 morötter, 1 litet kålhuvud , 1 bit selleri , 1 burk tomater , persilja, salt och peppar. Bönorna blötläggs dagen innan och kokas i ca 1 liter vatten . Rotsakerna, kålen och löken skärs i skivor och får fräsa i oljan . Det hela spädes med vatten i vilket vi har e n buljong-

tärning. Vi kan också byta ut biinorna mot 1 dl makaroni , för att vi kanske är mera vana vid att handskas med dem och inte med bönor. Det finns många som skryter med att de aldrig köper hem potatis. Det är ingenting att skryta med , potatisen är inte fettbildande i högre grad , som man kanske inbillar sig. Jag tyeker att det är glädjande att man numera får köpa hötad potatis. Den gröps ur och fylls med oågon god fyllning . Det tyeks främst vara ungdomar som äter sin luneh så och det är många gånger bättre än en kopp kaffe och ett wienerbröd, eiler bara kaffe . En gryta som man kan laga tili på förhand kan vara behändig. Jag väljer näsk- och lökgryta. Tili den tar vi: 500 g magert fläskköII , 1 tsk senap, 2 finhackade lökar, 1 msk matfett , 1 burk konserverade tomater. Vi skär köttet i skivor , som bestryks med senap, saltas oeh peppras. F1äsket bryns oeh läggs i en gryta tillsammans med den lätt frästa löken. TilIsätt tomaterna oeh låt badda tills fläsket är mört. Serveras med potatis och t.ex . inlagd gurka . Barn och ungdom älskar korv . Kanske skall jag ge efter och ta med ett recept pä korvgryta: 400 g av det som man i Ekenäs lär ha kallat Finlandskorv (har jag lätit mej berättas) 1 msk senap, 8 potatisar, 2 morötter, 2 purjolökar, 1 msk matfell, 5 dl buljong på tärning. Hönsbuljong är mildare i smaken än oxbuljong. Skär korven i ganska tjocka skivor. Skala potatisen oeh skär den i skivor, moroten likaså . Varva rotsakerna , strö på kryddorna , lägg korvskivorna ovanpå och stryk senap på korven. Låt badda ca 50 min. Avsmaka och strö persilja pä rätten. Tili sist tänkte jag påminna om strömmingslåda som kan vara en verklig delikatess. Mången tycker att det skall vara fläsk ilMan , tili en vanlig form är 150 g fl äsk lagom . Huvudsaken är att lådan har gräddais tillräckligt länge, 1 timme i 200° räcker. Om man inte har tillgång tili salt ström ming, vilket det egentligen skall vara, så kan man saita färsk sådan . Och lök i skivor skall det vara. PS . Det där med portioner kan vara svårt. Jag minns att jag en gång köpte en ask med köttbullar, 12 st oeh pä paketet stod all det var tänkt för 4 personer. Hm! Numera fin ns ingen personangivelse , utan bara antaJ. När jag skriver peppar avser jag vitpeppar, utom i köttsoppa oeh i strömmingsläda där jag kan gå med på kryddpeppar. Vi har på senare år fåll många nya pepparsorter, som det kan vara roligt all pröva på. Lyeka tili oeh smaklig måltid . Lea Anderson

Färre hål i tänderna

Pensionsskyddets trovärdighet prövas Pensionsutfästelsern as trovärdighet påverk as enligt Ui monen också av hur pensionsskyddet verkställs. Enligt lagen är de självständiga pensionsanstalterna som ansvarar för pensionsförsäkringen skyldiga att sköta sin ekonomi så att pensionsutfästelse rna kan infrias. - Detta är en mycket stor, grundläggande oeh praktiskt skillnad i jämförelse med syste m där täekninge n för pensionsskydd et e ndast bestAr av den offentliga förvaltningens egna löfte n, Forts. på sido II

lVivien tas på allvar, eftersom de tär på pensionsskyddets trovärdighet. Trovärdigheten är av ytterst stor betydelse fö r et! inkornstöverföringssys tem som innebär att pensionen är lön intjänad genom förvärvsarbete. Pensionsskyddets frärnsta kvali tetskrav är tro värdighet. När arbetstagaren lovats en pension som står i proportion tili hans inkornstnivå under den aktiva tiden , är det ett löfte som absolut mås te stå fast, försäkrar Ui monen .

- vårt nästan 3O-åriga arbetspensionssystem tycks ha råkat i kris och på många håll tvivlar mao på systemets förmåga och Iivskraft. Påståendena om arbetspensionssystemets svaghet grundar sig på lVivei om samhälisekonomin skaU klara trycket rrån pensionskostnaderna på 2010-talet, skriver Pensionsskyddscentralens VD Matti Uimonen i nyutkornna Työeläkelehtis ledarspalt. Samtidigt säger sig Uimonen tro på arbetspensionssystern et och dess styrka. Enligt Uimonen måste

BEKVÄMT MED SILJA EXPRESS -BUSSEN TILL

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS JUBILEUMSKRYSSNING 25.8.1992 _ ~EXPRE5S_ ___ ~ /u\?~::

~~iii;.~-i.:

e ::: J,."",.

Pm'

ejOmobofg

Tampere Tammei10rs

Gavl,

TU~~

SkärgårdSkoEDnBentarer Den som uppn ått en viss grad av "mogen" ålder, har oekså den diskutabla förm ånen att minnas vissa händelser. Många av dessa hör naturnödvändigt ihop med vädret och dess olika skiftningar. Om man som jag dessut om under årtionden gjort dagliga anteckningar om just vädret och därmed förknippade händelser , har man ju ett visst källmateriaJ. Mina - eiler vära - noteringar börjar visserligen så sent som 1.1.1933. Av med mit! arbete sammanhängande orsaker, kom jag att vara mycket borta från hemme t under årens lo pp, inte minst under krigsären pä grund av då råda nde specialförh ållanden. Me n min hustru fyllde troget i de dagliga uppgifterna i journalen. Oeh ju äldre dessa blir, desto intressantare märker man att det är a tt ha sädant tili pappers. Men redan innan våra dagsnoteringar om väd ret inleddes, finns ju i minnet ett oeh an nat väderleksmässigt ovanligt år. Exempelvis vintern 1925, som egentligen inte var någon vinter - ut· om i avvikande mening. 1 feb ru ari va r ma rke n he lt ofruse n och bar på södra Emsalö och andra likna nde platser i havsba ndet. Vi var et! halvdussin pojkar som va r anmälda tili skriftskolan i Borgå stad . Tiden omfattade fyra veekor, oeh i mitt he m var vi helt på der kJara med a tt j ag först

som konfirmerad skulle kunn a komma hem igen på grund av menföret. Jag hade turen att ha en moster, ä nka med barn ungefär i min ålder, oeh hos som e t! par andra Emsalöpojkar. En söndagskväJI i början av mars avgick en av firman Eklöfs bogserbåtar frän Orrby-Dyviken tili Borgå Ångsåg. Bäte ns hela bemanning, frå n skeppare tili maskinmästare oeh däcksfolk , bestod av karlar frän Emsalö. De flesta av oss som följande dag skulle börja skriftskolan, åk te med ända tili Ångsågen, där båten blev liggande tili följande morgon . Haiko-fjärden var delvis isbe lagd , oeh från "sågen" tili staden traskade vi sedan på bärande is ända fram tili åkajen i Borgå. D å de fyra veekorna gått , konfirmerades vi en söndag. Efter e tt besök hos stadens " hovfotograP' Anna Blomberg, byttes kläder oeh min tio år äldre bror som övervarit akten som familjerepresentant , var onekligen ett visst stöd då vi frAn Tolkis slip skulle tras ka över e n inte alltfö r säke r våris en dryg kil ometer tili stranden av norra Emsalö. Vi tog alla var sin stadig ribba ur en hög av sådana vid stranden. Vi valde drygt två meter lå nga , att slä nga tvärs över e n möjlig vak, om någon av oss "gick in" sam man brukade säga i skärgården . Men isen h ä ll , mo r vår fo rväntan .

LÄTT OCH BEKVÄMT Utnyttja Silja Express bekväma bussar tili Jubileumskryssningen. Silja Express kör direkt tilI hamnen och tidtabellen är anpassad till b åtens avgångstid. Fyll kupongen och skicka den tili oss på Silja Line:

"'"''''''''''.

LURENS SOMMARTEATER

Märkligt nog är denna fotvandring ända från Borgå stad, den enda gång jag vandrat tili fots ända hem tili Hamnkilen - fågelvägen knappt en kilometer nordost om Emsalö lotsstation - om detta underlättar orienteringen för någon eventuellt intresserad läsare. En annan , möjligen ännu mildare vinter var 1930. I början av mars 1929, då jag ryekte in som nittonårig rekryt, hade vi en normal vinter med isar oeh snö. Men vår egentliga vinterutbildning var planerad att ske vintern 1930 oeh därav vart intet. Skidorna som vi aldrig behövde kvittera ut , stod oanvända i korridorerna . Under "vintrarna" 1925 oeh 1930, reste de skärgårdsbor som inte tagit upp sina motorbåtar, gladeligen tili Borgå t.ex . tili ky rkan på julmorgonen , med båtarna väl fyllda av ottebesökare. J ag tror att såväl byggmäs tare Gustaf Lindström som handlanden Waldemar Grönlund de vintrarna oekså körde julotteture r tili Borgå-dome n . Det var ovanligt a tt man erån Emsalö hade ehanser att övervara julottan i vå r egen domkyrka. Men den bro vars tillkomst jag alltid starkt betvivlat, ser ut a rt mer och mer närma sig något slags tillblive lse - trots allt. R apporter hä rom kan m ö jligen

tä nka s

vara

på

komm ande - om inte i god, så i sinom tid . Den som lever får se. Hilding Rosenström

Pemå En dag i Stockholm

Lurens sommarteater uppför i sommar pjäsen för hela familjen

SIUA FESTIVAL

av Astrid Undgren Musik: George Riedel Regi: Ove Grundslröm Kapellmästare: Kaj Silfvast Dekor: Mats Tuominen

AHO- STOCKHOLM - AHO 08 - 10.04.1992 PRIS mk 330,-/person I priset IngAr bus.sresa 011 Abo tJr fr Karis- Ekenäs- Tenala. båue-

9.7, 11.7, 12.7, 14.7, 16.7, 19.7, 21.7, 23.7, 25.7, 26.7, 28.7, 30.7, 31.7. Föreställningama börjar vardagar kI. 19.00. Söndagar kI. 13.00. Lördag 4.7, 11. 7 och 25.7 kI. 15.00. Biljetlreserveringar och förfrågningar: mä - fre kI. 9-13. ÖNUF:s kansti, Leila Thesslund, tel. 915-532412.

Silja Line PB 880 00101 Helsingfors

"NYA"

EMIL I LÖNNEBERGA

Premiär: Fredagen den 26 juni 1992 kI. 19.00 Övriga förestäUningar: 28.6, 30.6, 2.7, 4.7, 5.7, 7.7,

SIUA EXPRESS

KRYSSNING MED SIUA LINES

sa j 2-pers. A-hytt. 2 frukostar och reseskatt Hytten tili förfo· gande hela dagen I Stockholm.

BUSSRESA TILL TRÄDCåAROSMÄSSAN I Åbo Typhoon·hallen den 26_04.1992 Start fr. Karis oe.30-Ekenäs 08.50- Tenala 09.00 och retur

froln Allo klo 15.00.

ÖVRIG INFORMATION:

___________ ~,!~_l~,,-:0___t~l~ ?~_-_~8_0~!

BOKCAFE

PRIS mk 90,-/vuxen Sarn under 12 år 50,-

____ ~

AmUll~lI

ttr

VI SÄLJER

MINIKRYSSNINGAR

OCHKÖPER GAMLA BÖCKER

SIUA FESTIVAL

®y

lnkl. busstransport och inuäde. Våra förmånliga

Jag bokar plats på Silja Express tili Åbo hamn

mm _______________

anta! platser _ _ __

o Jag vill a n

Silja Express personalen tar kontakt gällande d essa Silja Express turer

o Jag b eställer Silja Express tidtabell

Mannerhelmgatan 1, BORGA tel. 915-170105 Öppet: 9-17. lörd. 9-14

~ .. ga~Gt1tgtln F:ma Maria V.. nerberg

Damo

Uljendal. Tel. 9t5-816 862.

Prls fr. 160,-/person I 2·pers. hytl Reseskan ingär. 8usnransport enl. tldtabell nedan Ingår: Karis Il. IO - Ekenäs I l.30- Tenala 17.45 tili Abo samt retur. Fö~. avl. 23.3. 30.3

6.4. t3.4. 80knlng och närmare Inrormatlon:

~ ~~~ SuW>olag _ Reseavdelningen

ad~5S

postnummcr

med "NYA"

telcfon

BESTÄllNINGAR FÖR GRUPPER

LlNDHOI.M I.INES

VÄlKOMMEN

Horsbäck - 10600 Ekenäs • M 1911) 716808.

LÄSHÖRNAN

En författare med egoa ideer Tili de mera originella och protestantismen. Under författarna hör onekligen katolska tiden hade vi i Nornormanne n Christian Ven- den ungefär 150 fridagar dä neröd , sam för några år se- helgonen skulle firas. Katodan skrev e n bok me d rubri- likerna har en annan förmäken: " Arbeta mindre - lev ga att njuta av tillvaron än mer. " vi . Författaren Venneröd Vi fär av Venneröd veta vänder upp och ned pä att Norge är ett rikt land, mänga begre pp, som de fles- men man lever i ett social! ta , ä tminstone i de nordiska fattigt samhälle , där man inländerna fått sig inpräntat te har tid med varandra. sedan barndomen . Förfa tta- Bristen pä mänskliga konren är inne på det nu mycket takter leder ofta tili att folk ak tuella omrädet arbete - börjar missbruka droger och arbetslöshet. Ha n hävdar att är i stor utsträckning i behov arbetets betydelse bör redu- av psykisk värd . Venneröd kommer också ceras . Arbete är slit och inge n glädje för de flesta . En- fram med förslag tili arbetsdast ett privilegierat fätal fördelning . Han framh äller, människor har meningsfulla att man väl kunde tänka sig, jobb , som de verkligen trivs att man ordnar det så, att aUa arbetar fyra timmar per med. Vi är tillräckligt rika ma- dag. Det skulle innebära en terieUt sett, säger författa- fördubbling av fritiden . Dä ren , vidare men vi lever i ett skulle ocksä de, som har socialt fattigt samhälle där vi barn, få tid för sig själva. Fritiden skuUe fä lika stor inte har tid med varandra. Venneröd talar om arvet betydelse som arbetet har i frän Luther och Calvin . En- dag, och sä skulle man få tid ligt dem är inte meningen över för att fundera över med livet att ha det bra. Ar- meningen med livet. Nu betet är ett Guds straff för stressar en del tili bristningssynden. Vi skaJI äta värt gränsen medan andra gär arbröd i värt anletes svett . Här betslösa. Åttatimmars arhar vi faktorer som tär pä betsdag betraktas i dag närarbetsglädjen, hävdar förfat- mast som helig. Venneröd anser att mycktaren. Den där inställningen att en mänsklig uppfinningsarbetet är livets mening har förmäga (kreativitet) undanvuxit fram med kapitalismen trycks i dag pä grund av det TilIåt mig, bästa läsare, att genast försöka reda ut begreppen ur min synvinkel sedda, angående såväl kattor som katter. Jag är konservativ = gammalmodig tili naturen. Också, och icke minst då det gäller vårt finlandssvenska språk. Inte använde man för sextio eiler fe mtio år sedan ordet katter i taI eiler skrift, sävitt jag kan påminna mig. Inte heller gör man då man talar om dessa näpna husd jur, någon skiUnad på han- eiler honkattor i allmänhet. Sedan vår familj decimerats tili endast två äldre personer, har vi redan under ett nära nog kvartssekel varit utan kattdjur i huset. Enstaka , närgångna möss fängar vi i fällor. Både min hustru och jag har alltid varit kattvänner. Måhända var det därför vi i regel Iät kastrera den hankatt som vi ville hålla i lugn och ro. Man hade ju sett tillräckligt av kringstrykande hankattors hårda tilIvaro. Under vår yngsta dotters tidigaste uppväxtår var hennes bästa leksällskap - måhända näst pappa då han tog sig tid - någon otroligt snäU, oskadliggjord hankatt. Det var Funtus och det var Taj. Den sistnämnda kom att få heta Taj , då flickebarnet inte lärt sig säga paaj, då hoo ville stryka sin vän över ryggen . Det blev taa j i stället. D e två blev synnerligen såta vänner. Det var nästan rörande att se , då flickan stultade fram över golvet och Taj råkade vara i närheten , hur katten kom smy-

stressade arbetslivet. Många skaffar sig dyra prylar som fritidsstugor , båtar eiler teknisk utrustning, som de knappast ens hinner använda o Man kan med fog undra hur en människa lever, som

sä hårt kritiserar det rådande samhället. Venneröd berättar att han jobbar på en statlig inrättning. Han var tidigare arbetspropagandist, men för nägra år tiUbaka trappade han ned tili tre dagars vecka . Han har sålt bilen och klarar sig också annars bra på sin lön. Han har inte haft svårigheter med att utfylla fritiden. Och slutligen undrar Vennröd med fog vart det kan leda , oär sam nu , nästan all mänsklig verksamhet görs tili avlönat arbete. Med en ironisk slutkläm skriver han: "Snart fär man väl betalt för att man besöker farmor på vårdhemmet. " Pensionärernas ställning har Venneröd inte befattat sig med , men han hinner väl sä småningom. Martin Sandvik

Krigar• mlnnen Del två

Socialrådet Hilding Rosenström. slutning tili landslivet, är pä nägot sätt ofuUständigt , om man inte nämner hunden i sina växlande framtoningar. Omsesidigt ogillande, ofta direkt fiendskap , är det första, vanliga intrycket. Hundägande stadsbor, sommargäster icke undantagna , som nägon sällsynt gäng uppenbarade sig med hunden i koppel , sade sig vanligen inte kunna inse att förbudet mot lösa hundar var allvarligt menat och tänkt att åtIydas. Det första hundägande stadsbor gjorde , då de kIev ur båten , bilen eiler bussen , var att släppa hunden lös, varpä den försvann ut i terrängen . Ytterst sällan brydde jag mig om att framh älla, att hundar bör hällas kopplade och inte fär springa fritt omkring i skog och mark ,

"Hembygd, hembygd , solig och fager står du i dagens och nattens dröm , där mellan slätternas åkrar och ängar glider mot havet en evig ström)' , säger så vackert Ernst V. Knape .

"Stundom slumrar den gode Homeros" lär den roDen sam någon tid vistats me rska författaren och poepä annan ort och äterbördas ten Horatius ha sagt. Själv tili hembygden har hel! sämåtte jag ha slumrat tili dä kert märkt med viIken säjag skrev om "Kavas batalkerhet och trygghet man rör jon" i GT:s senaste oumsig pä hembygdens marko mer. J ag hade inte tänkt Det känns så föru nderligt nämna några författarnamn rogivande, sä sällsamt lugöverhuvudtaget eftersom nande i sinnet att va ndra de boken är e tt kollektivt verk. gamla kända stigarna, dä r Men så grep jag ur minnet varje ste n, varje stubbe och två namn som skrivit väsentvarje träd är bekant. Man liga avs nitt , men glömde tycker att själva gräset Iyser bort den " tredje stora" Carl grönast på den tuva, där Fredrik Meinander som man lekt som barn , att solen skildrar bata ljonens " varhar ett behagliga re ske n och dag" vid Svir och återtåget att stjärnorna tindrar vacktili Saima kansI. Hans sakrare på afton himlen. kunniga skildring är en cenRedan tidigt tog jag del av tral del i boken , skriven med Zacharias Topelius' undervetenskapsmannens klarhe t bara berä ttelse Björke n och och skärpa. Det känns fö r stjärnan , som bevarat sin mig ange läge t att så här i efstälIning som den käraste saterskott re parera min blungan. der. Som tili en endel berodde på att jag hade länat ut Man har stundom trott sig boken och skrev direkt ur märka att Zacharias Topeliminnet. us i sin diktning mer drogs Hans-J. Sjöstedt tilI inlandets talI moar och drö mmande sjöar än tili sin hembygds vida slätter och svalIande hav. Man erinras ju i hans poesi om hans somrnardag i Kangasala med Harjulas höga ås, med Längelmävesis fjärdar och R oines ä lskliga vågo r. Och visst möte r vi

Huskatten gande efter henne då den var på le khumö r. Plötsligt tog den mycket mjukt med bägge fra mtassarna om hennes ben , varvid flickebarnet ramlade som ämnat var. Så följde omedelbart en stunds ivrig lek , utan att denna underbara Taj ens av misstag låtit minsta udd av en klo komma tiU synes. Det blev en märklig, kattlivslång vänskap mellan de båda. Den redan nämnda huskatten Funtus hade mest siktat in sig på de stunder morgon och kväll , då matmor hade mjölkat korna och vid ladugårdsbrunnen silade och mätte mjölkransonerna i sommargästernas kannor. D ä silvadden byttes ut mot en ny sådan , stod Funtus bredvid och Iyckades ibland nästan ta Iyra, då en förbrukad mjölkvåt vaddtuss slängdes bort. Men kattens mage och tarmkanal orkade inte aUtid fungera sä perfekt att alla vaddtussarna obe· hindrat hade kommit ut genom "rectum" , om vi nu länar ett uttryck av latinet. Ofta nog hände det att katten , då en vaddtuss fastnat i "avloppet", genom att gnida baken mot gräset , fick den sista tampen att lossoa . Dä det inte Iyckades, måste matmor själv ingripa och verkstäUa utdragningen. Om tömningen gått bra var Funtus nöjd tili nästa gång. Att skriva om katten i an-

Björken och stjärnan

eiler på främmande gärdsplaner. Men det hade främmande hundägare svärt att inse. - Det kan inte vara möjligt! Nog måste ju hundar fä gå lösa på " Iandet" , utlät sig de om lagens bestämmelser total! oveta nde stadsborna. Jag räknade aldrig, huru många av vå ra lösgående hönor, som under decenniernas lopp blev ihjälbitna och - e iler stjärtryckta. Men - återvändom tili huskatten . Om vår katt satt pä "sin" trappa, gjorde nog en aonalkande hund klokt i att besinna sig. Och hade katten eventueUt en unge med på trappan , insäg nästan varje hund det kloka i att inte ta strid utan lämna gårdsplanen. Nästa steg hade annars varit att katten tagit ett språng och klöst sig fast vid inkräktarens nacke och bogar. Jag falIer för frestelsen att å terge en historia frän slutet av 1930-talet om jag minns rätt. Vi hade dä en gräspräcklig, mycket duktig huskatt , som vi fram på försommaren märkte att hade blivit dräktig, utan a tt vi sedan sam vanligt visste var nedko msten skett. En förmiddag kom plötsligt en kraftig och för markens gröda välkommen regnskur, som ganska snart upphörde. Familjen satt tili bords dä vi

hörde ett ängsligt och högt kattjamande. Våra blickar genom föns tret visade katten , som försö kt bära hem en unge. Greppet hade inte hällit ända tili trappan , och ungen låg nu i en liten vattenpöl, någon meter från dörre n. Jag minns inte vem av oss som bä rgade in ungen och torkade de n, me n kattmamman gay oss ingen ro . Hon strök sig mot våra ben, gick mot dörren och gay oss uppfordrande blickar för att få oss med . Och då vi följ t med - försedda med en lite n korg - gick katten ivrig och glad , med svansen rätt upp i vädret och en titt bakåt då och då, ungefär sjuttio meter tili ett stort stenröse invid skogsbrynet. Där kröp den in och kom ut bärande på en , två, tre smä ungar tili . Det är svårt att beskriva hur nöjd kattmamman var, men huvudsaken var att vi kunde visa oss värda hennes stora förtroende . Att man rätt snart tvingades reducera ungarnas an tal , var som alltid ofränkomligt . Vanligen lämnade vi två ungar. Det var trevligt att se hur glatt de lekte tillsammans. Om kattmamman redan var några år gammal , räckte hennes tålamod inte alI tid tilI. Dä ku nde hon prak tisera en rätt hä rdhä nt husaga bland de sina. Ibland kunde de unga också place ras i e tt nytt , gatt hem . De t strävade man ofta tili . Och då kändes det bra, tyckte vi. Hilding Rosensträm

hembygden ocksä hans böcker. Be rätte lsen om BJÖRKEN Och STJÄRNAN bygger på en gammal sägen från Oravais om två baro , sam i den stora ofredens daga r fördes bort tili Ryssland . Där fick de det bra , men de längtade ändä tili hemmet , där himmelens stjärna i kvällen tindrat för deras ögon mellan den stora björkens grenar. En dag blev deras längtan dem övermäk tig. De gay sig i väg och vandrade pä späda fötter den länga vägen mot hemmet. De hade ingen annan vägvisare än solnedgången i nordväst. Me n en kväll äte rfann de gården med björken och stjärnan, med far och mor. Vi erinrar oss sagans slutord: " 1 gi ngen efter björken, hon betydde edert fädernesland. Välan , mä det vara eder kärleks och edert arbetes mål sä länge I leven! " I gingen efter stjärnan, bon betecknar det eviga livet. Välan mä hon Iysa eder hela er levnad igenom".

Den sekelgamla björken stod i Karvat ända tili år 1912, då en höststorm bräckte dess äldriga stam . Ewald Lager

Dikten Vå rdagjämni ng är skriven å r 1956 av 89-äriga ingäbon Anna-Lisa Enblom . Fru Enblom bor sedan 1984 i lngahemme t , och har skrivit bl.a . ett 80-taJ tillsvidare opublicerade dikter, prosastycke n, barnböcker m.m. På hennes 85-årsdag år 1987 öppnades också he nnes första konstutställning i biblioteket i Ingå, där ett 3D-taI av hennes tavlor presenterades. - En konstnärs-pensionär alltså med mänga stränga r på sin Iyra. G-e.

Vårdagjämning Himlen blånar, dagen bddar soi fTån öSler vårells , öster morgonljusning storskogssllsning drivon tdras, allting vå ras, vartenstänk fönsterblänk rännilsskålar solkatlSstrålar takdroppståren spelar - VÅREN. Gyllne f ransar ispiggslansar rimfrostg{itter talgm eskvirter björkens hängen solgllldsslrängen sorl i bäcken fågelsträcken isens rassel sävens prassel vågens längtan hjärtalS trängtan . Mjllka drömmar genomströmmar, videknoppar snödroppsdroppar. Vårdagjämning Iyckoslämning. Anna-Lisa Enblom

Kimilo kyrka var Jullsall när kyrkoherde Perlli Nieminen berä/lade om helgedomen.

FORTSÄTINING ••••••••

Från "fångenskap" •••••••••••• från sido 1

Trones lära tili saligheten var namnet på hans första stora skrift som sk revs under den tiden . Den fi nska upplagan godkändes av bl.a . Paavo Ru o t sa lai nen . Tili Kimito 1862 Ar 1862 kallades han enhälligt tili kyrkoherde i Kimito bland fem sökande. 1 Kimito rådde en gammaldags kyrksamhet. Socknen var vid den tiden en gammal allmogesocken med jordbruk , som huvudnäring. Starka binäringar var en omfattande bondeseglation med skeppsbyggeri och ett omfattande strömmingsfiske med vinternot.

gång hörde tili varje söndags gudstjänst. Tre äktenskap Prosten Hedberg hann med tre äktenskap under sina 82 levnadsår. Han var 78 år gammal när han gifte sig för tredje gången . Han höll sin sista predikan i Kimito kyrka den 16 juli 1893. Den 2 augusti drabbades han av ett slaga nfall och blev förlamad i högra sidan varvid han förlorade talförmågan. Han somnade lugnt in den 19 augusti. 4.000 personer vid begravningen Prosten Hedberg följ des tili sin sista vila av 4.000 personer. Jordfästningen förrätt3des ute av domprosten Dahlberg . Söndagen den 30 augusti 1896 restes en minnesvård på Hedbergs gray.

Texl oe" Joto: Gurli N urmi dag under en period av lång tarka , då boskapen hade ont om vatten . Vid en gård var en dräng sysselsatt med att bära vatten åt djuren: "Mäste du bära vatten ät djuren?" frågade resenäre n. "Ja ," svarade dränge n "me n

bara den här veckan , ty nästa söndag kommer prosten ner för att predika i kyrkan och då ber han säkert Gud om regn ". Så skedde också. Tili historien hör att Hedberg nämnda söndag inte hann hem tillbaka tili Kimito, innan regn föll i strida strömmar.

En finnbybo berättar: Vid högmässan i Kimilo bad prosten Hedberg om regn över den torra jorden. Berättaren minns tydligt att de Församlingen redan p å hemväge n tili Finvördade Hedberg by fick regn över sig. Församlingen visade Det är förståeligt säger Hedberg respekt och vörd- Hågkomster Finskas att det inte behövnad , berättade Ernst Lind- och anekdoter roos. Han gjorde ett starkt Det går givetvis en hei del des många sAdana tilldragelintryck på sina konfirman- anekdoter om prosten Hed- ser för att folket pA sin älsder. Något av hans anda har berg och många är ocksA de kade församlingsherde skullänge levat kvar i bygdens hågko mster som ännu i dag le kunna tillämpa Skriftens fro mhetsliv. Under hans sis- berättas. Ernst Lindroos ta år kom söndagsskolan i återgav några av dem . - 1 tider av svår torka livlig verksamhet - år 1891 fanns enbart i moderförsam- brukar Hedberg i den allmänna kyrkobönen införa lingen 48 söndagsskolor med Ring, sade telefonen kl. 475 elever och 60 söndags- en bön om regn från himlen. 06.11 tisdagen 18.2, och en En handelsmansfru berätskollärare. Av dem var tio bekant sekreterarröst Ijöd så tar: En resenär var på väg finsks pråkiga. väntig i luren: "Stig opp nu , Skriftermål och nattvards- tili Dragsfj ärd en sommarvi ska tili Kimito i dag! " Kaffet sattes på i ett hui. och jag svepte i mig en kopp. Tack och lov , för i Hiidenvesi där vårt Hfrsregion-gäng tag en paus för morgonkaffet råkade jag Irycka på ställets chokladknapp, och fick bälga i mig ett stort stop barndricka. Vi åkte vidare i det vackra vädret och steg omsider in i den ärevördiga Kimito-helgedomen för att invänta de övriga deltagarna . Under tiden hann vi beundra gammalt och ny tt däri nne, framförallt de nya altardiskarna och den verkligt stabila dopfunten . Sedan bjöds det på middag i Kimito skolcentrum , en satsning av stora mått. Sai en var tuli av gamla, kära anleten som jag gick omkring och glatt nickade tili ; och denna min utdragna älskvärdhet slutade med att . Anna Sarin sjöng en rysk folkvisa i/cliidd en färggrann dräkt. jag fick inta min egen måltid i farstun. lntet ont i det, där

Hjärteknipande var de dJlnsanliJ löserna som uppträdde för pensionärerna i Kimilo under vinterdJlgen. ord om en rättfärdig mans bön (Jak. 5:16). R F Hedberg var en bönens man . Han hade tidiga vanor i synnerhet sommartid. Edvard Nordman har berättat , att de mölte Hedberg en morgon kl. 4 när de var på väg hem från Gammelby där de hade varit och "sell brud". De var tre skriftskolpojkar. De blev alla förskräckta och tänkte att nu .. blir prosten arg och de kommer inte att "slippa fram ",

Men prosten visade sig vänlig och sa att det var bra att han träffade dem . " Han förde oss sedan upp på Telegrafberget tili sitt 'bönehus' en grotta . "Just då gick solen upp och Hedberg höll en betraktelse för pojkarna över Guds godhet. Han låter sin 501 Iysa över onda

och goda. Han uppmanade pojkarna all vända sig tili Gud i bön . "Och" slutar Nordman sin berättelse "vi baa soå härransnamns i tri tiimar", Nyårsdagen brukade Hedberg ha mottagning på prostgården . Selma Johansson , född på Westanvik

Hedvig Mallsson medverkade med recilalion. 1853 berättar att hon fätl vara med om en sAdan mottagning. Ungdomen fick dansa ringlekar och Väva vadmal som prosten själv ledde. Ibland tog han fram fiolen och spelade upp tili en menuett.

Under studietiden i Abo hade Hedberg av sin morbror uppfostrats tili en belevad man . Han hade gåll i dansskola och deltagit flitigt i sällskapslivet. Men som äldre drog han sig gärna undan det stora sällskapslivet.

Vinterträffen fick man frisk luft så ofta yIterdörren öppnades . Enkelt var det ocksA att då och då gå in i salen och värma sig bakom pianot som stod så lämpligt intill . När middagen var över ja, all man kan laga så god mat tili 827 gäster pä en gAng är ju ett stordäd - blev det trångt i farstun , rÖkigt och puffigt. Men snart började festen; man kunde t.o.m. hilla en stol i salen , slå sig ner och avnjuta det gedigna programmet. Tai hölls av vuxna herrar, s.k. grä pantrar; dansnummer framfördes av purunga damer, s.k. vita kissor; och violinsoli exekverades av en begåvad kimito-tös. Musiken Iigger kimitoborna i blodet, det kunde man förnimma med alla sina sinnen när bygdens stare son, operasångaren Caj Ehrstedt stämde upp "Tallarnas barr", Jussi Björlings favoritlåt . Alla andra sångnummer var av samma höga klass, och där salt jag och travesterade Karlfeldt: "Vad bryr jag mig om Björling , hör Ehrstedt,

hör Ehrstedt! " Dansen skuUe börja vid kaffet, men det tog tid innan musikerna monterat upp sina elektroniska doningar. En troligen mycket dansant dam bakom sig ropade envetet : " Ids int rådda med era sladdar nu , sätt i gAng och spela!" Hon tänkte visst på de rara Halsbrytarna som bara lägger fiolen under hakan och vips - tjofaderallan ! Plötsligt stod jag öga mot öga med trogna vännen EInes från Gammeli som frågade om jag lagt märke tili att det var idel gamla herrar pä festen: " Du ser inte ett enda Ungt Skägg i hela salen! " Och jag medgav att jag inte sett mer än ett enda silverne pipskägg med tillhörande mustasch. "Det är sä skönt att vara slätrakad" jublade Elnes, o'ch då måste han ju fä en puss på den släta kinden. - "Nå just så, va va de ja

nämligen den Anna Sarin sjungit: "Varför skola mänskor strida" , den gay mig ingen ro. Varför var vi dubbelt så många i år? Varför hade sA mAnga velat träffa gamla vänner? Vad har hänt under året? Vilken instinkt har drivit oss samman? Kan det vara alla de omvälvningar som ägt rum ivAr närhet? Är det ovissheten om framtiden som gör att vi viII träffas? Möta vår egen

generation; den vars minnen

är våra egna, och som har del i våra minnen ocksA? Ja , jag tror att den stora uppslutningen i år var en manifestation av vår längtan efter all än en gång få hålla våra 6deskamrater vid handen så länge vi har varandra? Och jag är säker på all jag inte tar fel. Väl mött, kamrater! Och musikerna hade då äntligen ·fätt ordning på sina råddiga sladdar, men jag blev inte uppbjuden en enda gång. Kan orsaken vara den sa!" att jag nu måste röra mig Medan vi väntade på med käpp? Bah! En SM badansmusiken trängde sig en gatell! helt annan melodi fram , Sirkka Sundroos

9 Styrelsen valde vid sitt första sammanträde tili: 1viceordförande Ragnar Hansson, II-viceordförande Göran Björkman.

Aktuellt från

förbundsstyre;e~

Verksamhetsledaren: Jer1 Studiecentralen Svenska ker Nyberg fortsätter som styrelse sekreterare både i styrelsen Studieförbundets fortsätter Levi K1åvus. och AV. [ försäkringsdomstolen är Clara von Bonsdorff suppleant. Arbetsutskottet (AV) fick Ebba Jakobsson är repreföljande sammansättning: Ordförande är enligt stad- sentant för de finlandssvensgama styrelsens o rdfö rande Levi K1 Avus. Tili viceordförande vai des Rag nar Hansson och tili medlemmar: Göran Björkman. Clara von Bonsdorff och Ruth Bäckstrand .

ka organisationerna i Centralförbundet för de Gamlas Väl. 1 samma organisation Förhandlingsgruppen för åldringsarbete - fortsätter Ragnar Hansson. Jerker Nyberg fortsätter som revisorssuppleant i Bostads Ab Arabianranta .

Verksamhetsberättelsen och bokslutet fastställdes .

Pargas Svenska Pensionärers ansökan om att få arrangera Kulturdagen 1993 godkändes med tacksamhet. Vi stAr i kontakt med arrangörema och kommer överens om kulturdagens utformning .

Tili ny kanslisekreterare valdes Lotti Stoltzenberg från den 1.2.1992. Maj-Britt Wikholm är sjukpensionerad. Som tack för h~nnes insats i Svenska Pensio närsförbundet beslö t styrelsen överIämna en tavia målad av Kari n K1åvus.

kansu i Helsingfors och där en verksamhetsledare en kanslisekreterare är fast anställda. Ombudsmannen arbetar utgående från kansliet i Vasa. Förbundets 20 års jubileum firas i samband med sommardagen på DipoIi i Esbo den 12 juni. En jubileumskryssning arrangeras de n 25-26 augusti mell an Åbo och Stockholm. Thomasfolk hoppades att också pensionärer frän Mariehamn och Åland sku lle möta upp på dessa begivenheter. Svenska Pensionärsförbundet bevakar akti vt pensionärernas sociala och ekonomiska intressen . Detta gör förbu ndet gemensamt med de andra centrala pensionärsorganisationerna i landet. Thomasfolk påminde att medlemsföreningarna

~ --

", ~'

-_- - 'ten .

Stående lunchbord Må - Fre 34, B-rättlgheter (A sökes) Uteserverlng Grlll " Klosk GästbetJänlng (beställ lesten så sköter vi resten)

RING 928-280 40 Bestäl! stug- och semesterkatalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hotel!, pensionat, gästhem och i stugor. Vi har cykelpaket, golfpaket fiskepaket och bilpaket. Även gruppresearrangemang

fand ",

Tre föreningar: Vörå Pensionärsklubb, Sydlojo svenska pensionärer och Korsholms Pensionärshemsförening beviljades medels lottning var sitt stipendium ur "Fonden Tili Nytta och Glädje". Stipendiets storlek mk 2.000,-

På basen av ansökningar beviljades 52 rehabiliteringsstipendier ur medel , som Penningautomatföreningen beviljat SPF för år 1992. Stipendiatema meddelas personligt. Dessutom informeras ordförandena i stipendiaternas föreningar.

MARTHAHEM

har möj lighet att ansöka om närsförening i de pensiostipendier och olika bidrag närssamlingar som ordnas av förbundet. från förbundet. Han betonade ocksA medlemstidningen God Tids betydelse som sammanhAllande länk mellan de svenska pensionärerna . Ombudsmannen fram höll att förbundet eftersträvar ett gott förhållande tili sina medlemsföreningar. Avslutni ngsvis önskade Thomasfolk en bättre uppslutning från Mariehamns Pensio-

" " "

Tjugo föreningar beviljades stipendier om mk 750 var ur "Jarl V Hellströms

NAGU

Ombudsmamten besökte Å1and

Ett bidrag på mk 5.000 beviljades för genomförande av distriktets vårdagar, som har ett tema "EG och välfärden".

Arbetsutskottet (AV) har sammanträtt och gjort bl.a. Verksamhetsledaren följ ande beslut : Tagit del av österbottniska distriktets ,-_ _ _ _ _ _ _ _ _...-J verksamhetsberättelse och bokslut för år 1991. En förkortad version av berättelsen ingår i förbundets verk-

Konstaterades och valdes representanter i 'olika organisationer. 1 pensionärsförbundens delegation fortsätter: Levi K1åvus och Jerker Nyberg.

Per Thomasfolk gästade Mariehamns Pensionärsförenings månadsmöte den 12 februari . Ett hundratal föreningsmedlemmar mötte "PP· Thomasfolk inledde sitt anförande med att presentera sig själv och sin uppgift som ombudsman i förbundet. Förbundet som idag har 73 medlemsföreningar med ca 15.000 medlemmar har verkat i 20 år. Svenska Pensionärsförbundet har sitt

samhetsberättelse, som vårmötesdeltagarna får inför vårmötet iLovisa.

Resandehem och pensionat

VI ordnar även dlna båtbllJetter_ VIdeofI1m om Aland att hyra utan kostnader.

(!)

Gllandsresor PB 62. 22101 MARIEHAMN

TRÖTT pA STA'N? Längtar Ou tili lågelkvitter, humlesurr, salt hav samt lugn och ro I naturskön omgivning? Kom då tili oss. - Vi har sköna rum och god mat på 2 timmars avstånd (3 timmar med direkt bussI Irån H:lors. Ring oss eiler skriv ett kori, så skickar vi 0 1g all nödig inlormation. Och sedan - VÄLKOMMEN!

DRAGSFJÄRDS PENSIONAT Mona Stenman oc~. Birgitta Friman 25670 ORAGSFJARO (Kimitoön) Tel.

925-4553

SÖOERLÅNGVIKS MUSEUM Ett personhistoriskt museum över Amos Anderson med en del av

Öppet året om Lunch må - fre

KI. 11 -14 Lö

sö

kJ. 12_30- 13_30 Grupper tas emot enllgt överenskommelse

hans konstsamlingar. Museet är öppet sommartid 15.5-16.8 dagl. k1. 11-18, stängt midsommaren 19-21.6. Entr~ 20,-/15,-. Bam i föräldrars säUskap har fri enM. Under 18 är fri entr~. Kaleteria, lel.

925-5037, 4507.

Adress: 25870 DRAGSFJÄRD (Klmltoön) tel. 925-4662, 4549

Alla gruppbesök bör medd,las I god tid. Grupprlser IO,-lpers.

Tel. 926·51409 21660 Nagu

rr==;••••;;;;;;=:::;:::::::;;;;;;;;-;: ÖPPET ARET RUNT

J~' 10lHIN

VÄR NYA BROSCHYR ÄR KLAR! 72 SPÄNNANDE RESOR.

Våslra Y"emås, SF·22100 Marie· hamn, tel. 928·16322

RING ELLER SKRIV sA SKlCKAR VI DEN !

Abo Svenska Teater dlrekt tmn Imporlören:

LÄTT OCH SNABBT MED RYAKROKI FÄRDIGT FÄRGTRYCKT BOTIEN , FÄRDIGT KLlPPTA NOCKOR, TYDLlG FÖRTECKNING + KROK (100 % ylle Ut:lDERBARA " Duvparet" 455,- + postkostn. HARLIGA " Flnsle" 1.120,-, Inga postkostn. ~verans genast mot postförskott. Fargkstalog gratls med beställnlng, (8nn8rs 25.-)

RINGI/ 915-871 135 Vi 6~änar på svenska

){,.eIKäsliite k" Kenkäkalliontie 40. 04600 M ä ntsälä

tiiU".t;lVl.TIfi 1l1I1i6

STORA SCENEN Auragalan 10 succemusikalen

BUSSPLAN 22100 MARIEHAMN TEL: 928-22570

LA CAGE AUX FOLLES Våren UTsALD I REGIONEN SHIRLEY VALENTINE av Willy Russell

STORA SCENEN Auragalan 10 "Skral1fesl på AST" RING OCH SPRING av Ray Cooney regi Laila Björkstam scenografi Kenneth BaHilana

nFarasucce tOr AST" Hbl Blljenkassan Må- IO 11 - 15 och IHö 17-1 9, lel. 921-311364.

Välkommen tili Labbnäs semesterhem (f.d. prästgård) i naturskön omgivning

i Dragsfjärd ! Helpe nsion i ensamt eiler delat rum . Stora möj ligheter tili semesterstöd. För Inronnalion , ring mrest6ndaft Ev. Magnusson, kI . (925)4637.

Samordnad ä1dreomsorg och -vård Helsingfor.; stad grundade Munksnäs nejdens pe nsionäför c.a. !Vä år sedan pä för- rer.; mänadsmöte i januari sök e n sve nsk socialservice- om de nya given inom äJdbyrä pä Malmgatan 3 som ringsvärden. Rapporte n är intressant. betjänar alla svenskspräkiga äldringsvärden pä helsingforsare, oavsett inom Om svenska verkligen kan utvilket av socialvärdens storvecklas enligt den pian man distri kt de är bosatta. Det visade sig att byrän fyller eli gjort upp, kommer de äldres stort behov. Svenska social- behov av service pä sve nska servicebyrän är nu perma- all tillfredsställas bänre i fra mtiden än hittills. Den nent fr.o.m. 1.1.1992. Vid socialverket ha r man alltmera utpräglade briste n utarbetat ett program för pä pengar och svärigheten hur äldringsvården pä svens- all fä svenskspräkig persoka skall ordnas inom pro- nai kan fördröja koordinegrammet för stadens äld- ri ngen av arbete t pä sätt ringsvärd pä 1990-talet.Rap- som man planera t. porten fi nns översall tili svenska. Service på modersmålet Gunilla E n g lun d, som är planerare vid den svenska Pianen gär bl. a. ut pä att byrän och fungerat som sek- vissa av hälsovärdsce ntrare terare vid uppgörande t av le ns bäddavdelningar (avde t ovan nämnda program- delningar pä stadens sjukmet , informerade vid hus) bildar långvårdsenheter

PENSIONSFRAGAN

•

som ger vård pä svenska , all åldringshemmen u!Vecklas tili serviceenheter som även betjänar hemmaboende äldringar i den närliggande omgivninge n. Huvudsakligast köp~r staden svensk äldringshemservice av privata organisationer som uppehåller svenska äldringshem. Hemtjänsten och hemsjukvärden skall samarbeta för att undvika att onödigt mänga tjänsteinnehavare är inkopplade pä en och samma värdtagare. Man för.;t är att det är irriterande att flera olika personer gär ut och in i ens hem . Och att ju äldre man blir, desto viktigare är det att fä prata om sina bekymmer och tilItalas på sitt moder.;mäl. Man rationaliserar tili förmän för bägge parter, äldringen och staden . Iysts under ett par decennier. Det är ett fotoförsett kort, som duger som legitimation på de flesta ställen. Det finns möjligheter att prägla in Finnairs , Statsjärnvägarnas och Matkahuoltos logon på korte t som bevis på att man har rätt tili pensionärsrabatt. Posten och bankerna - och de flesta affärer - godkänner kortet som legitimation. Det kostar 60 mk och för att få det bör man persoligen gå tili sin FPA-byrå med ett svartvitt passfoto med sig. Kortet kommer efter ca två veckor. Det kort som polemiken nu gäller är det andra kortet giltigt e nbart ifråga om sjukför.;äkring. Det kortet håller nu på att sändas ut tili alla som tillsvidare inte skaffat sig det fotoförsedda kortet. Utdelningen började från de yngsta, och har veterligen hittills nått åldersklasserna 1963-64. Det här kortet får man gratis och det kan bara användas på apotek och FP A-byråer. Det saknar foto, men man kan också pä det få inpräglat rätten tili 90 procentiga eiler kostnadsfria mediciner.

Det Ijusnar ute och det förefaller att Ijusna något för vår dystra e konomi om man får tro experterna. Läget lär vara bättre än vad det var på höste n. Det avspeglas också i debatterna i allmänhetens spalt. Hela se naste år handlade allt det som inte rörde EG om ekonomin och de svåra tiderna . Nu börja r mao uppnå ett mera " nor_ malt" debattkli mat och folk börjar få tid att haka upp sig på språkliga och andra småsaker. l och för sig ett lugnande fe nome n, men ack sä tidsödande för oss som hamnar i skottgluggen och mäste ägna en arbetsdag ät att svara på insändare. Det jag närmast tänke r på är språkkunniga , me n icke socialför.;äkringskunniga ,

yngre personers angrepp pä engelskan på de nya sjuk. försäkringsko rten. Senaste vecka brottades vi inom FPA med tre olika påhopp som gäUde de tta. Sjukförsäkringskorten har alltid varit olycksförföljda . Ä n så länge har väl de flesta av oss kvar de gamla pappkorten, som sändes ut år 1964. Dä ko rten för hela la ndets befolkning de n gången va r färdiga , blev det eldsvåda i deras lage r och stö rre delen brann upp. Nu har det i öve r fem är förberetts en kortreform . Det innebär plastkort av bankkortsformat i !Vå olika versione r. De n första versione n har tagits mycket väl emot , specieUt av pensionä re r, som här fått något av det pensionärsko rt som efter-

Det har nyligen avhällits en antikmässa i huvudstade n. Efte rsom e n resa frän väst nylands metropol där red. är bosatt tili huvudstaden inte tar me ra än sisådär e n timme i anspräk så tog väninnan och undertecknad täge!. l och för ett besök på bemälda mässa. Och visst var resan vä rd en mässa, för att anvä nda ett kanske slitet citat. Det var otaliga igenkännande småleenden och ahaut rop vi kunde göra unde r rundvandringen . Mänga va r de prylar och kanske också nyttoföremål vi har hemma i våra skåp vi kunde konstatera att numera är antikviteter. - Denhär skålen hade vi hemma när jag var barn , hade vi bägge orsak att utbrista gång på gång. - Men vart månne den tagi t vägen?, var ocksä en stilla undran. 1 en av de mänga Ulställningsbäsen hillade jag exempelvis paraUeller tili de

mässbesöket. Servisen hör tili gruppen antikviteter. Förutom Arabia-porslin fanns också ryskt porslin pä antikmässan i Gamla Hamnen. Och kungligt danskt givetvis. Varför givetvis - naturligtvis för att det är vacktallrikar som stär i mitt skäp som udda och värdelösa. De ert på ett annat sätt än Arakostade 100 mark per tallrik bia-porslinet. pä sagda mässa. Silverpjäserna blänkte Kaffekoppar av den sort och tävlade med kristallföresom för nägra ä r sedan i mälen. samba nd med en flyttning F1ere konstgaUerier fanns skänktes tili en lokal lopp- likaså representerade på anma rknad paraderade stolt tikmässan . För den som inte pä e n hylla . Priset var nu är konst\<ännare är bedömskyhögt. ningsgrunderna vackert , - Tro r du att ocksä vi är mindre vackert och sädant antika, utbrast vä ninnan när jag inte viII ha i mitt hem. hon fann en massa av sam- Annat må experter uttala sig ma sorts glas och porslin om. Priserna på konstversom hon på SO-talet utrusta- ken vet jag inte , dem måste de sitt hem med . man fråga försäljarna om Och hennes undran va r och vi vägade inte störa. Efbefogad. tersom vi inte var s. k. seriöArabia-porslin fanns det sa köpare. rikligt av på antikmässan. Textiler av modell äldre Där fanns bl.a. samma kaf- bjöds ut och jag mäs te fä feservis som förvisats tili berätta att jag O1 kom över" sommarstugan . Den förvis- sex linneservietter i ett unningen är över i och med derbart mönster. Tvä slitna

En vandring på antikmässan

FRÅN HELSINGFORS HORISONT: D permanent svensk socialservicebyrå 1.1.1992 D samordnad åldringsvård på svenska Man viII u!Veckla korttidsvärden pä institution. Pä det sättet möjliggörs att de äldre kan bo hemma isin bekanta omgivning längre än annars skulle vara fallet. Överhuvudtaget viii man utveckla vården sä att den i alla skeden är rehabiliterande, har mälet att uppehälla äldringens aktivitet och livskvalitet. Man u!Vecklar stöd- och trygghetsservicen , även värden i livets slutskede. Oavsett värdtagaren värdas pä institution eiler i sitt hem, skall hans eiler hennes önskningar ifräga om den egna värden högaktas. Man betonar den äldres integritet och medbestämmanderätt i värden . I rapporten konstateras

att även bedömningen av vilken värd äldringen behöver (s.k. SAS-verksamheten : selvitys- arvioin ti - sijoitus) borde koordineras sä att den sker centraliserat för de svenska äldringarnas del och inte såsom nu inom stardistrikten . Spräkliga aspekter blir för närvarande inte beaktade ens i görlig mån . - Åldringen och dennes anhöriga borde själva kräva vård på svenska! Det kan ha åsyftad verkan, trots all exempelvis svenska vårdplatser inte finns inom det egoa storidstriktet. Var med om all påverka Gunilla Englund framhöll att pensionärerna i alla tänkbara frägor, som de

önskar diskutera, kan vända sig tiU svenska socialservicebyrån och fräga efter henne , te l. 693 5581. Om hon inte är anträffbar skall man uppge sitt telefonnummer och be henne ringa. Munksnäs servicecentral vid Bredviksvägen öppnas hösten 1992. lust nu planerar man verksamheten enligt behoven på området. Gunilla Englund uppmanade pensionärerna att påverka planeringen. Man kan i sådana frågor kontakta planerare Arja Hirvonen, tel. 503 8 240 för både information och för att framföra tankar och önskemål. Valborg Louhisto

De termer som en och an- fä av oss i Finland bosatta nan som studerat engelska beroende av den engelska nu läter sin adrenalin flöda texten. Den är, som sagt över är den engelska över- kontrollerad och tiofalt konsättning av sjukfö rsäkrings- trollerad , icke minst av själkort "sickness card" och vaste lustitiekanslerämbetet "perso nai number" för per- för eli par år sedan . Den RES med TOURELLA sonbeteckning. Dessutom bör vara vallentät. på höstresa tili ISRAEL viii dessa "sakkunniga" ändEbba Jakobsson lfall t illrnckligt må nga intresserade ra Folkpensionsanstaltens an maler sig kom mer vi art ordna en resa tili Israel under hosren -92. sedan trettiotalet över hela För nä rmare in(ormation vanligen väri den inarbetade engelska ri ng oss på roURELLA namn "The Social Insurance - Man ska se det roliga i 'bTOUREL L A Institution " tili nägonting tillvaron . .. Och int får man annat. kast sej ti vara tröttL .. TEL, 967·235700 Ordet "sickness" anser Choraeusga tan 13 Einar Vikman i Tessjö 68600 J,kobsrad man i första hand betyda ilpd sill JOO-drsdag 2.1 -89 lamående och inte sjukdom . f - - - - - - -- -- - - ' Efter åratal av for.;kning och jämförelser med motsvarande inrättningar i andra länder har man kommit tili att detta är det enda gängbara. " Personai number" fÖT personbeteckning används också i Sverige. Om ordet "Sickness" kan dessutom Vi kan erbjuda ett start urval av högklassiga turistlJussar tilläggas att det t.ex . [öretili Ert förfagande. Platsantalet i vära rurlstbussar varierar kommer i det engelska vigmellan 23-72. Även INVA·bussl Efter påsken får vi vår selformuläret , där vi i Nornya INVA-buss - den första INVA-bussen i Rnland med den taIar on "nöd och lust". hel·luftkonditionering. Detta för att i nägon män Våra erfama och tjänstvilliga chaufförer lotsar Er grupp mota Olle i grind , nu när de bekvämt och smidigt genom både finländska och utländsfotolösa nya sjukförsäka landskap. kringskorten börjar nä äldre Under bussresan kopplar Ni av och upplever meral Vi stAr gäma tili tjänst även med planering av Era bussåldersgrupper. Dessutom är

Sagt

Res komfortabelt

Vi har en buss för varJe resa!

kom med pä köpet. Sa.mma försäljare hade även linnedukar, spetslakan , andra dukar och handdukar pä sitt bord. 1nom smyckebranschen fanns mångahanda flärdfulla saker. Bland de billigaste var silversmycken och strassdito . De vackraste i ädla metaUer och juveler säldes tili priser med fem siffror och sädär. Måssbesöket var lärorikt. Mig lärde det att inte kasta saker som inte behövs. Först ska jag hädanefter ta reda pä om det är värt något eiler om det eventuellt kommer att bli värdefuUt om en tid . Sen först besluter jag vad som händer med prylen eiler prylarna. Nästa gång det ordnas antikmässa i denhär landsdelen är en besökare given.

resor. Då vi har fullsländiga reseby~rättigheter kan vi begäna Er med en komplen bussresepaket skråddarsynjust för Er med alla behövliga bokningar och bitiener.

BUSSRESOR 1992 Under året kommer vi an arrangera bl.a. fötiande bussresor. Vilka skulle Du vitia resa med på 7

LEGOLAND OCH KÖPENHAMN 6- 11.7. 1992 Prls mk 2.12S,-/vuxen. Barnrabatt.

ÖSTEUROPAS PÄRLOR 20.8- 1.9.1992 Prls mk 6.290,-/person Ingemar Rlngqvlst sam reseledare

VINRESA TILL TYSKLAND I slutet av september 1992 Nya resor planeras hela t lden. Ta kontakt. så berättar vi meral

Bussbolag • Bussresebyrä Nämligen Regina

LINDHOLM LINES Horsbäck • 10600 Ekenäs kontcret ävm dejour M 1911) 716808 • eller hem M 19111 713476

"Minns du den an, den lyckliga tiden. . ."

Gästartister under musikkryssningen

Vi vili erbjuda Er en enastlende öllfälle an höra Cal Ehnledl och Tanla Kaupplnen-SavlJokl ackompanjerade av Folke Gräsbeck framföra

aili frln operott tili musle.l. på en kryssning lrån Helsingfors tili Slockholm. AVFÄRD 21.4.92 ~. 18.00 med Silja Serenade kJ. 19.00 konsert I Atlanlis Palace ta 1 ömme

kl 21.00 å ta carte middag 22.4.92 Frukost

Dagen fri i Stockholm klo 19.00 kansen I Atlantis Palace

kl21.00 smörgåsbord 23.4.92 Frukost

k1. 08.30 Silja Serenade ankommer Helsingfors

PRlS lUR OCH RElUR

Hytt med fönster mot havet eUer Promenaden: 89S .•/person I 2.penoners hytt Ofr. 930,- normalt kryssnlngspris tnkl.

frukost+reseskan) 74S •• /person I 3·personers hytt (710,-) 69S .•/person 1 4·penonen hytt (610,.)

Anmälan senut 31mars. I PRISET INGAR - resa och hyttplats tur och retur - I å la carte mlddag

1 middag hän stående bord frukosl tur och reM reseskatt musikfrnmträdande på utresan 21.4.92 ... De som önskar vara med ~ återresans framträdande betalar tillägg 75,-

BUSSTIDTABELL 15.30 slart hän Ekenäs busstation

PRIS, 50,- (tur och retur) betalas i bussen KOmAKTPERSONER Johanna

Und~n ,

Viveca Jaakonsaari

tel. 911-71 20 12 förlrågningar och boknlngar MATKATOIMISTO

BENNETT RESEBUREAU

EKENÄS KOmORET, Fonnansall~n 9

Resan tili klassiska Italien den 28 sept. - 8 old. 1992 Programmet för resan tili Italien i höst är änlligen definitivt fastslaget. liksom också priset. EH detaljerat program - preliminärt - ingick i God TId nr 7/91. Det slulliga programmet awiker något frAn deHa. För aH inte behöva uppta utrymme i tidningen sänder vi ui programmet endast tili dem som sA önskar. Och programmet sänds givetvis tili dem som preliminärt anmält sig tili resan. Vi har kortat av resan med en dag - vilodagen i Sorrento. DeHa av kostnadsmässiga orsaker. Och i Rom har vi frukostpension under två dagar av samma orsak. Men hotellslandarden är hög under hela resan liksom också standarden på den svenska IAngfärdsbuss vi har tili vArt förtogande frAn det vi landar på Milanos flygfält tili dess vi går ombord på planet som för oss hem den 8 oktober. PRISET pA RESAN ÄR 8.720 Fmk, räknat enligl valutakursen den 9 mars. Tlllägg för enkelrum under hela resan 1,300 Fmk_ I PRISET INGÅR: Reguljärt flyg Helsingfors, VandaArlanda-Milano och Rom-Arlanda-Helsingfors. Halvpension förutom två dagar i Rom där vi har frukoslpension . SamlIiga enlreer och arrangemang som ingår i programmet. Utflykten tili Assisi frAn Rom är frivillig och betalas på platsen. Reseledares tjänster under hela resan Gurli Nurmi och i Italien Ingemar Ringqvist. TEKNISK RESEARRANGÖR: Svenska Kulturresor i Malmö, Ingemar Ringqvist. ANMÄLNINGSAVGIFTEN : 500 Fmk betalas senasl inom mars tili förbundets poslgirokonto 1203 95B på blankeH som sänds ut tili de anmälda. Slutraten meddelas senare. VÄLKOMNA MED PÅ EN RESA TILL KLASSISKA ITALlEN UNDER SAKKUNNIGA INGEMAR RINGQVIST's LEDNING.

SeaWind I..,.roCKHOLI(!VÄRTAIJ '" ABO Stig omborg på Tel. pensionärsvänliga 9800-6800 Sea Wind lokalsamtalsavgiH

TANJA KAUPP INENSA VIJOKI studerade sAng vid Sibeliusakademin under ledning av Liisa LinkoMalmio, Gunni Granberg och Marianne Harju , fullbordade sina studier med Herbert Brauer och Rudolf Bautz i Tyskland samt fortsätter dem vidare med Satu Vihavainen och Vera Rozsa (London). Tanja Kauppinen-Savijoki fick erkännandepris vid Timo Mustakallio-tävlingen i Nyslott 1983, Rundradions erkännandepris vid Villmanstrands sångartävling och 3:e pris vid Mirjam Helin-tävlingen 1984. Hon har uppträtt som solist i flere operaföreningars produktioner, vid operafestspelen i Nyslott och vid Kungliga operan i Stockholm, samt med våra största orkestrar och givit recitalier på olika håll i la ndet.

CAJ EHRSTEDT studerade i hemlandet under ledning av Antti Koskinen , i Stockholm med Martin Öhman , i Milano med Tomaso Jappelli och Arturo Meriin, samt i Wien med Anton Derrnota och fullbordade sina studier med Nicolai Geddao Efter sin debut vid vAr nationalopera 1964 och med egen liedrecital två Ar senare blev han engagerad som solist vid Stockholms Kungliga opera och från 1971 för tvA decennier tili den Norske Opera i Oslo. Hans repertoar omfattar ca 60 ledande tenorroller och nästan lika många oratorier och kyrkomusikaliska verk. Ehrstedt upplräder ofta i radio och TV; han har även gett ut egna skivor. Ar 1990 flyttade han tillbaka tilI Finland och uppträder regelbundet på opera- och konsertestrader i de nordiska länderna .

"MINNS DU DEN ÄN, DEN L YCKLlGA STUNDEN"

GRÄSBECK FOLKE studerade pianospel för Tarmo Huovinen vid Abo konservatorium 1962-74, gjorde 12 studieresor tili London 1973-76, 1980, 1982-83 och 1986, i privata studier där för Schnabeleleven Maria Curcio-Diamond . Studier i Sibelius-

OPERETT OCH MUSICALS Tanja Kauppinen-Savijoki sopran

FORTSÄ lTNING ••••••••

Pensionsskyddets ••••••••••••• frän sido 6

poängterar Ui monen. Arbetspensionssystemets styrka ligger enligt Uimonen bl.a. i systemets förmåga all förändras. Ändringar av pensionsskyddet som motsvarar samhällets förändrade behov har varit möjliga utan att man har behövt inskränka på pensionsutfästel-

sern3. Enligt Ui mo nen ligge r systemets styrka ocksA i att arbetspensionen allmänt uppfattas som en del av lönen. Samtidigt pAminner han också om att arbetspensionssystemet kommer att betunga samhällsekonomin i full utslräckning först om cirka 30 Ar. Hall slopandet av APL-indexjusteringen 1992 blir varaktig, betyder det att effekten av Atgärden som

piano

m1s Silja Serenade 21.4.1992 kl. 19. Prellmlnärt program

Akademin i Helsingfors för professor Erik T. Tawaststjerna 1983-87. Utnämnd tili lektor i ackompanjemang vid Sibelius-Akademin 1985 , hei tjänstledighet för konsertverksamhet sedan 1988. TilIdelades J pris i den riksomfatlande Maj Lindtävlingen i Helsingfors 1973, med Prokofjevs Pianokonsert nr 1 som finaluppgift. Solo- , lied- och kammarmusikuppträdanden i ett drygt dussintal europeiska länder. Framträdanden med pianokonserter av Mozart , Beethove n, Mendelssohn, Chopin , Tjajkovskij, lillika med finländska specialileter, Aarre M erikantos (n r 2) och

Folke Grlsf)4ck

Caj Ehrstedt tenor

Gottfrid Gräsbecks pianokonserter. År 1987 fra mförde Folke Gräsbeck Sjostakovitj ' 24 preludier och fugor op. 87 ffg isin helhet i Finland ; opuset är för närvara nde un der inspelning för skivbolagel BLUEBELL. Han har sedan dess specialiserat sig pA Sjostakovitj: han har spelat både den första Pianokonserten och Pianokvintetten pä ett flertal konserter både i Sovjelunionen och Finland. minskar pensionerna skulle fördubblas och drabba pensionerna mycket slumpmässigl. Det är viktigt att göra skillnad mellan permanent och temporära åtgärder som går ut på att slopa indexjus-

teringar , skriver Pensionsskyddscentralens planeringschef Markku Hänninen i en artikel i Työeläketehti. Nedskärningen, som uppskattats tili drygt fem procent, kommer att vid Arsskiftet synas i alla löpande förvärvspensioner och pensioner enligl militärskadelagen , trafikförsäkrings- och olycksfallsförsäkringslagen. Del betyder att omkring 1.020.000 pensionstagare berörs av åtgärde n. Om samhällsfördraget blir verklighet påverkar effekten på lönerna och prisern a 1992 automatiskt APL-index för år 1993 och även senare, eftersom APL-index följer pris- och löneutvecklingen

EMMERICH (IMRE) KALMAN : Två duetter ur oper. Czårdasfurstinnan . Oansa viii jag (Sylva-Edwin) Ollaan niinkuin pääskyset (Stasi-Edwin) KARL ZELLER: Farfars sång ur oper. Fågelhandlaren (Adam) SERGEI RAHMANINOV: Preludlum g-moll op. 23:5 LEO GRUBER: Mun äitini 01' wienitär EMMERICH KALMAN: Minns du den än, duett ur oper. Czårdasfurstinnan -(Sylva -Edwin) kort paus FRANZ (FERENC) lISZT: Mefistovalsen nr 1 FRANZ (FERENC) LEHAR: Ou är min hela värld ur oper. Leendets land - (Chou Song) EMMERICH KALMAN: Rakastaa voi monta kertaa, duen ur oper. Czårdasfurstinnan - (Sylva-Edwin) JEROME KERN: Can't Help Loving ThaI Man - ur musicalen Show Boat FRANZ LEHAR: Paviljongduetten ur oper. Glada änkan (Valencienne-Camille)

med eli Ars dröjsmå l. Effe kten mångfaldigas om man dessutom besluter att slopandet av APL-indexjusteringen av pensionerna år 1992 blir perrnanent. Enligt Hänninen påverkas pensioner som börjar utbetalas senare slumpmässigt. Tili exempel ä r effekten minskande när det gäller

pensioner sam intjänats enligt arbetspensionslagarna KAPL , LFÖPL, FÖPL och KoPL under åren 1962- 1991, medan vissa tjänste- och arbetspensioner, som upphör tidigast 1995, inte alls skulle pAverkas av slopandel av indexjusteringen. Utan indexjusteringar sk ulle pensionernas nivå enligt Hänninen snabbt söndersmulas, eftersom beräkningarna visar att pensionernas andra hälft bildas genom indexskyddet.

GlRASOL kallar SPF:are tili rekreation hösten 1992!

....--.....---

Det blir åter en gång möjligt för Svenska Pensionärsförbundets medlemmar att della i en rekreationsresa tili badinrättningen GIRASOL på den spanska solkusten. Under tiden 2-16 oktober t 992 har vi reserverat 30 platser för våra resenärer. PRIS: ca 4.710 FMK. (Ett devalveringstillägg lillkommer som vi får veta senare). I prlset Ingår: Finnair charter Helsingfors- Malaga- Helsingfors busstransfer Malaga flygfäll - Girasol IIr logi i 2-pers. lägenhet med vardagsrum , sovrum , kokvrå, badrum och terrass. Ilägenheten finns dessutom färg-TV, telefon samt tvättmaskin i badrummet. vattengymnastik 2 ggrlv avslappningsgymn. 1 g/v rygg-axelgymnastik 1 glv morgonpromenad med ledare 1 glv avbeställningsskydd finländsk guide på destinationsorten SPF reseledares tjänster Tlllägg : (+ devalv.påslag) tillägg för enkelrum (= hela lägenheten för en person) 2.600 FMK Irukost 380 mk/2 v halvpension 960 mk/2 v helpension 1.540 mk/2 v kombinerad sladsrundtur och shoppingtur tili Malaga 140 mk/person om inlresse finns arrangeras en heldagstur tili Sevilla och världsulställningen som pågår där. Resan lörutsätter minst 30 dellagare och kostar då 300 mk/ person och inkluderar inträdesavgilten tili utställningsområdet. Anmälan: anmälan är bindande när lörskottet mk 500 erlagts. Slutbetalningen görs en månad före avresan. Annullerlng : vid eventuell annullering gäller Resebyråföreningens i Finland avbeställningsvillkor. Arrangör: Teknisk researrangör är Bennett Resebureau Priskalkyl : Priset är beräknat enligt 22.11 .1991 gällande tariffer och valutakurser och arrangören förbehåller sig rätten att lörutom devalveringstillägg eventuellt debitera tillägg som står utanför deras kontroll. VILL DU VARA MED? Ring då från och med den 9 december 1991 tili Svenska pensionärsförbundets kansli/Lotti tel. 90-791895 eiler reseledare Gurli Nurmi tel. 911-36280. Anmälningar tili resan tas emot i den ordning de görs. Viii Du ha behandlingar på Girasol kan dessa beställas på platsen eiler på förhand med eiler utan läkarremiss. Girasol har egen finländsk läkare. Och svenskoch finsktalande personaI. Välkomna tili Glrasol hösten 19921

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNOETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman lör Öslerbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A. 65100 Vasa. Telelon: 961-17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14. Ombudsmannens hemlelelon: 961 -360366. Dlslrlktels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008·55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

Genom on anv(lnda CancersHftetsens adresssr stOder nl kampen mot canCier.

WA'A TEATER MOSS OCH MlNNISKOR Spelas onsdagar. fredagar och

IOrdagar t.O.m. 28.3.

Ring och beställ vår nya resebroschyr 1> 'Jealerresa tili Slockholm 20-22-3 Vi ser bJ.a. musicalen "Greasc" eiler sän8kammarfarsen " Para på skoj ", Hyttplats elr. hotellövern. , IvA frukostar, buss- och båtresorna tl r, reseskatt. Pris: 1.180.1> Belglen-HoUand med f1orlad .... 19-28.4 Thlpaner, liljor i all 5in prakt är uoderbart an se i denna trakt! Flera hektar stora blomsterområden med årets slörsta sevärdhet; Floriaden l Pris: 4.2S0.1> F1nIands Slott och Henv6rdar 1-3.6 u Succm. "Bem.Uga resantt 1990, 8-10.6 RovanIem1.öveikallx-PlI"" 1> Parls 3-11.6 och 6-15.10 Europas årsnyhet; Eurodisncy med Musse Pigg, Kalle Anka och alla andra. Notre Dame, ltiumfbågen, Eif-

felcornet, Versailles m.m. 1> H6ga Kualen; Sundsvall-Um"" 13-14.6 och 15-16.8 1> KlIpenhamn-Legoland 22-28.6 1> G6ta Kana1-VadsleDa 26-29.6 Grtlnna-Visingsö 0(:: Mo i Rana 1-3.7 1> Å1and-Åbo-Brand6-KwnUnge 2-5.7 1> HemUga Resan 3-9.7 Östra FInland 7-9.7 Kuopio-Valamo-Joensuu-Nyslott-Imaua.

* * Trondheim 12-15. 7

1> 1> 1> 1>

1> 1> 1>

pA GRONKULLA

av LM.Montgomery

PREMllR 10.4.92 Spelas april - maj, dags- och kvållsfOrestållnlngar. BIWEITKAS5AN: 961·3200 300 må- IO 10-14 samt en tlmme fOre törest. STRAMPEN, 3200 355, en tlmme IOre tOrest ÖSTERBOTTENS REGIONTEATER

(i) POSTBANKEN ~ ~'Hasa line TElE

KVALITETS~so......-_~

PREMllR 4.4.92

fran

3ngves

1> 1>

på STRAMPEN Spelas april- maj, tumerar tili HelsIngfors

~~[!.[3~ Pedersöre

GLOMSKANS KATAKOMBER av Anders Larsson

ANNE

~tlGf'\'

'Illll1nn-R1ga 12-17.7 Gotland 13-17.7 Lofoten 20-25.7 Kolm4n1eD 28-30.7 Norge PopulAr 25.7-2.8 Oslo-Geiranger-ltollstigen-Kristiansund-Thondheim. Bodensj6n-Malnau 4-14.8 Skara Sommarland-Kolm4n1en 7-10.8 Östra Flnland; Nyslott 8-9.8 Frl-IcIrottslandskampen I Helsingfors 29-30.8 1lill1nn 3-6.9 Ruskaresa tili Aljeplog 17-20.9

Jorden ruDt Januari 1993

I SUUdbusSeD

tili Stockholm-Vbl....u WJje _

Bo1m1ngar och tlIrinlgn1ngar:

1(10 sl.In H \

INGVES RESOR NÄRPES TEL. 962-420 48, 425 48. FAX 415 58

VASA,

Valle"". 22 111 rin.

Tel. 961-172 046 FAX 173 996

Eiler känns det bara så. Bl.a. åderförkalkningar, sockersjuka och inflammationer samt rökning kan försämra blodcirkulationen. Dessa förorsakar förträngningar i artärerna, så att syreupptagningsförmågan försvagas i vävnaderna. Symptomen kan vara yrsel, kaila händer och fötter, smärtsam gång samt bensår. Artal gör de röda blodkropparna fonmbarare, så att de rör sig lättare i de trånga blodådrorna. Samtidigt förbättras den viktiga upptagningen av syre och näringsämnen i vävnadema. Det räcker veckor för att göra de röda blodkroppama fonmbarare och därför borde Artal användas minst två månader.

Blodcirkulationsstörningar i ögonen . fRÅN BANKElI, Qpt ,8tOMS1'ERHANOIAfI. 11(. 0RAVN INGS9YRMR SMlT pA STlFTELSENS ADIlfSS-

Elisabelsgotan 21 00170 HElSINGFORS

S/"'" RobemgOlon IS

CANC ERSTlFTELSEN

TÄNK Dig en vecka vid Saimen . En riklig hälsoferie. ANTTOLANHOVJ rehabiliteringscentrum näTa S:t Michel är speciellt planerat för allergiker och för personer med andningshandikapp. Du kan simma i star simhall , promenera, ro och fiska , spela minigolf eiler tennis. Du kan dansa i rökfria restaurangen som har fullständiga rättigheler. Det finns läkare och lerapeuter som ger behandlingar enligl överenskommelse. VEM får komma tili ett sä bra ställe? Med stöd av medel beviljade av Penningautomatföreningen kan Lungskadeförbundet ordna s.k. sociala ferier för personer som har svårt att själva ordna en hälsoferie. Det är inte en medlemsförmän men har du andningsbesvär sä skal! du ta chansen att söka tili den ENDA SVENSKA hälsoferieveckan 1992 18.8-23.8. Det finns bara 30 platser. Ansökningsblanketter fär du frän Lungskadeförbundel Kokko tel. M aire 90-7527 5132. M en du mäste skynda de j - ansökningen tili hälsoferien mäste ovillkorligen insändas före 14.4.1992. GOD TIDS chefredaktör Gurli Nurmi kan ocksä berätta lite om dessa hälsoferier.

Blodcirkulalionsslörningar i hjärnan (koncentrationssvårigheter, brist på initiativförmåga, svindel, försämrad minnesförmåga, huvudvärk och sömnbesvär.

VOro Odresser ertlOlles frOn bonker, bok-, bIomsler- och poppershondlar. IlegrCMllngsbyrOor. R4<iosI<er saml fOfdigllex1ode pO vOrt konlOf.

T.1. 9800 43 000 med lokolsomlalsovgifl

Semester vid Saimen?

BQI(-. I'APPERS-

OCH TEXTNINGSTJANs!

TeI. _ _12 OOI2Q H:FORS

HJÄIUSTIFTELSEN

(blodcirkulationsstörningar i nät- och åderhinnan och p.g.a. detta lörsämrad syn). Blodcirkulalionsstörningar i benen (intenmittent hälla, vilosmärtor, förfrysningar och bensår) Vid plölshga blodcukulallOnsstömlng3r eiler Ilall symptomen Inte bhr lIndrigare med Artat Inom Ivå månader borde fäkare konsulleras Anvåndnlng under gravldltel borde undvlkas

Egenvård

30 labl. (64,97) 50 labl. (88,63) 100 tabl. (157,29)

Ojämn Fördelning Ordförande för pensionärsförbundet konstaterade isin översikt på det nya året mycket riktigt att våra makthavare har lättast att angripa där motståndet är svagast , och tili de svaga hör de grupper som har de lägsta inkomsterna, just i denna svaga grupp hör mänga pensionärer, sam trots att de från sin unga ålder fått lära sig umbäranden och konsten att få små medel att hinna tili , ändå får svårigheter att hAlla sin ekonomi i balans när alla pris och andra kostnader för året är genomfördao Vår regering är rätt ny, men har stora svårigheter att hålla vårt land flytande ekonomiskt. Bland en av dess första åtgärder var att höja sin lön med ea. 3000 mk i månaden. Presidenten sänkte sin lön med ea . 10000 mk troligen i avsikt att få efterföljare , men inga efterföljare antog utmaningen . När denna regering presenterade sitt program framkom det som ett mål, grundtryggheten skulle bibehällas men enligt socialmyndigheterna har de hjälpbehövande ökat i antal. Vi har många banker i kris däribland KOP som har ett betydande anta! småsparare i aktier som enligt förljudande inte kan

få ~ Wåg6n

avkastnin g pä sitt sparande ,

men fortfarande sitter direktören kvar med en månadslön om ea. 200000 mk i må-

naden trots de enorma för- ening inskrivit i sina stadgar luster han har varit med om om tiderna för räkenskapsatt åstadkomma i banken, period oeh styrelsemeddetta är bara ett exempel , lemmamas mandat gäller i det finns andra liknande. detta sammanhang som enOrdföranden konstatera- da aeceptabla styrelse som de isin översikt att vi i prak- kan komma i fråga den, som tiken saknar kampmedel. en vanlig mänska inför sig Det är väl 1 sanning tili en själv förtydligar med tillägviss del och i enlighet med get "den sittande" . förbundets stadgar, men 2. Ansvarsfriheten är ett utan kampmedel är vi inte, fristående ärende. Enligt vi är en stor grupp som inte föreningslagens 23 § skall helt och hället kan åsidosät- vid föreningsmöte beslutas tas om vi själva vili sätta om manken tili . 5) fastställande av boksluUna KIockars tet oeh beviljande av ansvarsfrihet" Om inte (den sittande) styrelsen själv har något att påtala , så bör eventuella felaktigheter ha uppdagats av revisorerna oeh påtalats av dem. Mötesdeltagarna avgör TilIåt mig kommentera "Några ord om lag och om ansvarsfrihet beviljas rästadgar" i nr 1 av God Tid. kenskapsårets styrelse. På Mitt i andra spahen ligger detta sätt uppfylls kravet i en olyckligt formulerad och God Tids artikel; "styrelsen överbelastad sats om "den under det förra kalendernyvalda sittande styrelsen". och räkenskapsäret skall Satsen borde ha delats svara för sitt fögderi ." upp på två skilda informationer; dels om bokslutet oeh dels om ansvarigheten. En läsare utan tillräckliga 1. "Bokslutet skall" enligt bokföringslagens 22 § "date- egna kunskaper läser lätt arras oeh underskrivas . . . om tikeln som ett fördömande den bokföringsskyldige är av att "den nyvalda sittande underteeknat ett samfund. . . av styrel- styrelsen" sen ... " Ordet styrelse i be- bokslutet. Om Sirkka Sundroos bio tt stämd form! Det finns bara en styrelse som gäller den önskar fördöma dem, som sammankomstdag en tili an- anser undertecknarna av talet beslutför styrelse un- bokslutet vara ansvariga för derskriver bokslutet. Den det, så har hon misslyckats. 1 all vänlighet dagen kan inte vara 31.12 för en förening som har ka- Åbo den 11 februari 1992 lenderåret som räkenskapsUlla Holmen v1Jeriod. Sk'all m an datera en diplomekonom, underskrift, sä kan man varföreningsmedlem, ken antedatera eiler postpensionär datera. Oberoende av vad en för-

Mera om lag och stadgar

Köp 2o-års JUBILEUMS TRÖJOR Collegetröjan 145,- Suomen Trikoos kvalitet 74 % bomull, 26 % polyester - maskintvätt 60·, lätt att sköta - färg blå, litet SPF-märke på armen

KNÄPPT 345,- _

JACKA

av bästa merceriserad bomull - tillverkad i Finland - har tvättats på fabriken , krympfri , tål maskintvätt i 40· - färg blå, litet SPF-märke på armen - VARORNA SKICKAS MED POSTFÖRSKOTT. - I PRISENA TILLÄGGS PORTO + POSTFÖRSKOTTSAVGIFTER - 10 dagars returrätt Damer: Herrar:

XS 34 44

S 36 48

XL XXL M L 38-40 40-42 42-44 46 48 - 50 50-52 56 58

)()()(L

Beställ n i ngsku pong Jag beställer jubileumskläder en!. följ .:

o collegetröjan 145,- - - - (+ porto, postförskott) XSI- - - SI- - - MI- - - L J - - - XL--- XXLJ--)()()(LJ---

o jackan 345,- (+porto, postförskott) XSI- - - SI- - - M/- - - L J - - - XL--- XXLJ--)()()(LJ--Namn: ___________________________________ Adress: _____________________________________________ datum: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _----1 underskrift

rr=======~

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS JUBILEUMSKRYSSNING 25 - 26.8.1992 med m.s . SILJA KARNEVAL från Åbo tili Stockholm.

Brodera årets finaste. 60nadf rk sIsta Cjum åren 6Ci rk &asia I Wrt Civ.

Som att komma hem!

Stämningsfull bonad,

Pensionat Ruusunen välkomnar gäster i alla åldrar - för längre eiler kortare tid. En månad med helpension som på den gamla goda tiden

38x 53 cm.

Ståmningslull bonad med det rara parsI sam blickar ui över sl" hem i soInoogången. Ou broderar I korsstygn med bomullsgarn. På bomullsaida med lretton hårllga lårger. Pris endast 160 mk + poatavglft.

Rlng och beställ 'el. 9IUfTD 1186 eiler sklcka In namn och adreas 1111

Q{lfol[jlillllif @wde!m~

,:~4

IÄt

68940 Llllby

5.000,(2:8 vån.) eI.

195, -/dygn

Förfr: (912) 56 595

PENSIONAT

Ruusunen Lohilampi, 09220 Sammatti

Tisdag 25.8.92 8.30Samling och incheckning. Siljaterminalen i Åbo 10.00 Avfärd med ordinarie tur tili Stockholm 10.00 Deltagarna hälsas välkomna ombord - musik - förbundets hälsning (Levi Klåvus & Co.) - presentation av nya Silja Karneval 10.00 - Frukost i två omgångar Långväga resenärerna äter först 12.00 12.0016.00 Under resan underhåller våra egna artister utöver båtens eget program 16.00Jubileumsmiddag 18.00

+ Vi ser Stockholm från båten utan att gå i land

+ 20.00

Båten lägger ut för retur tili Åbo Så är det: "Dans hela natten lång med spel och sång i pensionärers glada lag ända fram tili nästa dag"

Onsdag 26.8.92 Frukost serveras ända tills båten tar i land 8.00 Ankomst tili Åbo

VÄNOI

Jean Sibelius 100-års bröllopsjest:

ROMANTIK PÅ TOTTESUND 1 sommar har det förflutit precis 100 år sedan Finlands välkända nationalkompositör Jean Sibelius gifte sig med guvernörsdottern Aino Järnefelt på Tottesunds herrgård i Maxmo. (10.6. 1892) Med anledning av l00-årsjubileet anordnar Maxrno Hembygdsförening en rad bröllopsfester i juni och juli. Premiären går av stapeln den 26 juni. Bröllopsfesten blir en mångsidig föreställning. Varje tillfälle inleds med en konsert i Maxmo kyrka. Musikaliska ledaren Peter Södergård har san samman en Sibelius-konsert som omfanar delar ur kompositörens hela produktion. Musiken framförs av yrkesmusiker. Efter konserten åker man i procession tili Tonesunds ståtliga herrgård. Där blir det bröllopsmåltid med tre rätter vid dukade långbord ute i det fria. Mat och dryck har båda tidstrogen och 10kai prägel och gästerna skall

känna sig som om de är med på ett äkta bröllop i herrgårdsmiljö. På hedersplats finns naturligtvis brudparet Aino och Jean som i sommar gestaltas av M argareth a och Peter Nordqvist Achren. Under måltiden blir det mycket musik och underhållning. Värden Börje Lång håller i trådarna. H an agerar i rollen som kommissionslantmätare Johan Åkerman som hyrde karaktärsbyggnaden på Tottesund i slutet av 1800-talet. Åkerman var god vän med brudens far Alexander Järnefelt och därför tillbringade familjen Järnefelt flera somrar på Tottesunds herrgård. 1 korta teaterepisoder gestaltas även festens övriga centralfigurer. Festpubli ken får möta brudparets föräldrar och syskon men även prästen , arrendatorn, bybor och nyfikna barnungar. Också herrgårdens egen sägenomspunna Vi ta Fru fi nns Regissör Kristina med. Ågren ansvarar för de dra-

F~~~'S.'U$'~'~~~"~",,"""-'~

~ ~

SE IDT ALLA Frankrike-intresserade!

ENågra platser är ännu lediga på maj-resan tili Proven-

~ ce, franska Rivieran och Schweiz tillsammans med

~ Ingemar Ringqvist den 9- 18 maj 1992. Program~ met och prisuppgifterna tngick i God T,d nummer " 7/91. Om Du ar intresserad ring då genasl kansliettel. 90-79 1 8951L0lli eiler reseledare Gurli Nurmi tel. 911 -36 280.

~~~~"~~''''s's,.'''~~-v

matiska inslagen och jubileumsfesterna blir ell verkligt kraftprov för teateramatörerna i Maxmo. Även övriga kulturella aktiviteter som folkdans och körsång blomstrar upp med anledning av jubileel. Maxmo Hembygdsförening breddar sin verksamhet med Sibelius-festerna. Hittills har man främst satsat på museiverksamhet och i dag finns tre intressanta museer all visa opp, d. v.s. söndagsskolmuseum , fiskerimu seum och K1emetsgårdarna. Det var också i hembygdscafeet på K1emetsgårdarna som sommarens brudpar första gången visades offenlligt i hörjan av februari . D eras klädsel överensstämmer med k1ädmodet bland herrskap för 100 år sedan. I brudens bukell finns doftande, äkta liljekonvaljer, de blommor som Aino Järnefelt enligt hörsägen själv plockade tili sin egen brudbukell. Makarna Sibelius' äktenskap blev Iivslångl. Jean Sibelius blev sedermera som känt en mycket produktiv och högt aktad kompositör. Hans berömmelse har även nåll långt utöver landets gränser.

11 1

----

..iti l

n .

Missa inte det unika tillfället all vara med om kompositörens bröllop nu när det ges da capo. Bröllopsbiljeller kan förhandsbokas via hembygdsföreningens Aino och J eal/ Sibelius i modern lappnil/g på Tollesund i Maxmo. JOO-årsdagen av kansli på K1emetsgård arna i deras bröllop firas med en rad lidslrogl/a bröllopsfesler på samma plals som del urM axmo. sprungliga.

~--------------------------~.~ ~-------------------------------"i I I I I JAG ANMÄLER MIG HÄRMED TILL SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS JUBII LEUMSKRYSSNING DEN 25 -26 augusti 1992 med Silja Karneval. Anmälningar tili I förbundskansliet: Indiagatan " 00560 Helsingfors, helst föreningsvis, senast

ANMÄLNINGSKUPONG

RUSKARESA 24-30.9.92 tili Alta i Norge Se program i nr. 1/92.

1 '5.6.'992. Deltagaravgiften inbetalas på Svenska Pensionärsförbundets konto i SparI banken Aktia, 405511-40001177 eiler Postgiro 120395- 8, senast 24.7.1992. I Anteckna samtidigt i nedanstående rutor önskad plats. Vid reservering gäller: "Den som kommer först tili kvarnen - mal försl. " Om önskad plats ej står att få enligt förkrysI sat önskemål godkänner jag närmaste kategori oppåt eiler nerål.

I Sätt kryss i önskad ruta: I I ytterhytt I 550,-/person

II I

innerhytt 490,-/person

innerhytt lågt nere 1400,-/person

I priset ingår: - tågbiljett Helsingfors- Rovaniemi- Helsingfors med plats i 2-pers. sovkupe (pensionärskortlVR) - busstransport enligt programmet - logi i 2-pers. rum med dusch/wc i Kilpisjärvi, Alta och Levitunturi med halvpension - tillgång tili bastu och simbassäng i Levitunturi - frukost i Rovaniemi 25.9.92 - lunch 29.9.92 - reseledare: Jerker Nyberg

I denna hytt är andra bädden övre bädd 300,-/person singel 600,-

I II Grupper på 4 personer i samma hytt kan diskutera extra rabatt med verksamhetsledaren tel. 90-791 896. Kansliets nummer är 90-791 895. II priset ingår: resa, hyttplats, 2 ggr frukost, samt jubileumsmiddag . I Reseskatten är betald. I Annulleringsvillkor: Resan kan annulleras fram tili 24.7.1992. Efter detta datum erlägger I beställaren hela totalbeloppet enligt gällande annulleringsvillkor. II TEXTA TYDlIGT! GLÖM INTE ATI MARKERA ÖNSKAD PLATS! SÄTI ETI KRYSS I (X) I ÖNSKAD RUTA! I I

Resans pris: mk 2.670, -.

Namn ...............................................................................................................................

!:::~:~:::r··: :: : : : : : :: : : : : : : : :: :: : : :: : :~~~;~~~;~;;..: : :::: : : : :::::::::::::::::::::::::::::::::

------------------------------

Anmälan och förskott: Anmälan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån. Anmälan är bindande när förskott mk 500, - har erlagts. Resebyrån skickar bankgiro för betalning . Slutbetalning sker också per bankgiro och resebyrån skickar giroblankett ca 30 dagar före avresan. Annullering: Vid en eventuell annullering av beställd resa tidigare än 30 dagar före avresan är våra expeditionskostnader mk 200, - per annullerad plats. 1 övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, som finns tillhanda på vår byrå. Reseförsäkrlng är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker också eventuella annulleringskostnader om resenären blir tvungen att på grund av sjukdom inställa sin resa. Ansvarig researrangör: BENNETI Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8, tel. 90-685 1100 Kalkylen är gjord enligt 15.1.92 gällande tariffer och valutakurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I

OPTIKER

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915· 171042

OPTIKER ~ N. LILJA ~

Tel. 915·531 865 Beställnlngsbussar.

ABo. Humlegårdsgatan 7 Tel. 332187

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911·81004

OY ALBIN STRENG Ab 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

MATSTÄLLEN

Aulo·Buss Bäck &0 Ostman FaHiggrän d 6 65610 KORSHOLM Tel. 961 · 152 495

BROMANS OPTIK

V1LKOMMEH.

..//.-q"

~" Q.

.q-..4'..q..

En sportvagn kommer in på macken och den unga, kvinnliga föraren frågar : - Förlåt, har Ni oljestickor här? - Jovisst, har Ni tappat Er? - Nej , men den är utsliten . Den räcker inte ner tili oljan längre .

Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911·62949

HSB s hus v,d tO'gel lel 298 19 27

Hall~n

Bruksanvisnlng I förpacknlngen

100 9 60.11 WITPOlO

1m Receptfri medicin från apoteket!

KLIPP UT! • , C :, Nya, fräscha resor :II : för gammaloch ung ,

, •

•

,: /1 , , •

!. :

: /1 '. , II

I /1 ,

Iindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad

II.d

,. .

Moviflex®gel

Puh 911/ 84830 Tel

q••••••••••••••••••••••••••••-9

. .. är det skönt att ha Moviflex gel hemma!

fenylefrin. glykolsalicylat. mukopolysackaridpolysulfat. isopropanol

VUonQlu 13 8eTggalan 13 10900 Hanko 10900 Hangö

Ptlsken -91 Oskar Slolle

När reumasmärtorna plågar ... Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

Optikos (5(('-" '--< .Aschan Ky

ren . . .

ALKUPERAlSVAlMISTE

En skara män /igger tili bords. Hosiannasdngen har tyslnal ~ Triumfldgel är eli faktum. Talel om /idandel är glöml, ailI ordnas nu sd läll. ~ - Reden tili i övre salen. Dukningen är symbolisk • fdr de höra - IrolS brödel och vinel offerlamsattribulen. De sldr fö r köllel och blodel. Hdrda ord lalas denna kväll eli sdll gdr genom gruppen . - Om du inle äler mill kÖII och dricker mill blod, sd har du ingen del med mig. En gick UI i nallen.

Tili barndomsminnen tanken går Då efter vintern kommer vår När krokusknoppen står i blom Den minner oss om vår barndom Om allt som i naturen sker Och härlig vårsol mot oss ler 1 blåsippsbackar sprang vi då Åt mor en blomma hämta få Så var det förr, hur är det nu Ren mången av oss sjuttiosju Trois det, vår själ har hållits ung Humöret upp, kom med och sjung Om sippor som i backen står Av deras skönhet än vi får På ä1dre dagar se och njuta Vi nog ej viii på något pruta Låt våren väckas i vårt bröst Naturens liv, det ger oss tröst

Torsten

50 9 35.57

•

En påsksång:

Vårtankar!

Kontoristen kom in tili direktören och sa: - Jo , direktören, jag hörde an kamrern är död . Jag undrar om jag möjligen kunde få överta hans plats? - Tja, svarade direktören , gärna för mig om Ni bara kan ordna saken med begravni ngsentreprenö-

Priser

KVRKSLArr OPTIK

Tel. 911 ·30 161

GEORGSGATAN 30 8 VAN. TEL 90-641 101.

Karl var nya nställd som rockvaktmästare. På kvällen kom Gustav för att hämta sina pinaler. Han fick en hatt och en rock . - Men jag hade ett par bottiner också. - Haha, då skulle Ni ha varit här mycket tidigare. De sista strök med redan vid ll-tiden.

J-

KARIS. Kopmansgatan 4

SPEClAUSERAO pA MOTEH OCH FESTTlLlST1LlHINGAR SMAKUG MAT OCH V1HUG &ETJÄNtNG.

':'-"

Tel. 911·309 40

~'felWl-l,m~

RESTAURANG MITT 1HELSINGFORS,

KOpmansgatan 11

BACKMANS OPTIK

TRADITlONELl FlNLAHDS-SVEHSK

___

KARIS @PTIK Kb

•

17-20.4 21- 26/4 30/4-7/5 21-2815 27/5-1/6 30/5-6/6

Påskresa lill Bomba Tulpaneri Amsterdam Det okända Ponugal Blomstenid vid Sggnerjorden VArblommor på Oland Holland och Aonaden

23/6-3n 23/6-6r1 2-4n 4- 11n 8-13n 9- 12f7 11-16r1 16-20n 18-26n 20- 23n 26-3 1n

Bretagne och Je .. ey Danska öar Bröllop på Tottesunds herrgård Salzkammergut V ästkusten och Göteborg Bond kalas på Åland Gotland Göta Kanaloch Småland Geiranger, Röros och Oslo Stockholm och Kolmården " Ack Värmeland , du sköna. .. ..

/1 : • •

~:=~~: ~~~~~~a~~~a~~~~' Göta Kan a)

• : "

II /1

/1 " ,

!_ :

281~: ~i<'å':,':~~i'i:~~~.;:~Slott

2-9/8 31/8-219 21-28/9 24/9-10/10 30/9-7/10

, ,

Irland. den gröna ön Nya Sally Albatross tili Visby Ruskaresa tili Norge Kina och H ongkong Sardinien

t •

C '

Teaterresor tili Stockholm

9-13/4 rrån södra Finland 24-26/4 rrån Österbotten 8-11/5 rrån söd ra Finland och Österbotten Nya resor planeras hela tiden. Goda anslutningsmöjligheter rri n hela Snnskfinland.

, ,

I, -----------------GRATIS! I: I i! Sänd mig en nummer av Kuriren med resebilaga.

Namn och post,dress:

= ............................. ........................................................ : , ..................................................................................... II S ............................................................................... : .... .... Y ku..'i'..ens Te/.961·173137. v

'.~f.

:!!IIa~

Pesebyrå Sox 12,65101 Vasa. 'l VI ordnar Iven törenlngsresor. Svenska resor alnsedan 1965.

'_.J r.,

".~

....1~'-'n "'..,(•••••, •••••••!.,,(••~'fl! M'Y'-' .... r~ ... "F

...,.

00000000000000000000000000000000000000

B~ ..

244 )öste kryss nr 1 244 lösningar har sänts in tili GT:s redaktion av krysset i nummer e tt av jubileumsårets tidning. Och va rje kryss lär nya ord som bara Hasse kan få in i sina krysskonstruktioner. Såsom nu senast APA . Den som inte är seglare ha r inte haft en aning om att de t finns et! segel som kallas just APA . Men det är bra att lära så länge man leverl Prisen för de fem först öppnade rätta lösningarna pristagarna dras först när inlä mningstiden gått ut - går tili följande persone r: Dolores Fo rs m a n i Helsingfors, Olof Gra nr o th i lovisa ,

Birger Sj ög r e n i Åbo , Svea Teir i G amlakarleby och Einar Ö s terb ac k a i Vestlax . Red . gratulerar och samtliga få r va rsin musikkassett. Lösninga rna tili krysse t i detta nummer , nummer 2,

ska va ra redaktionen tillhanda senast de n 27 april för att pristagarnas namn ska kunna publiceras i God Tid nummer 3 som utkomme r den 12 maj. Tili dess hoppas jag att alIa läsa re har e n fin pås k och en skön vå r. Lycka tili med lösningarna! Reda ktionen

ff..o~ .

Lösnlngar tili krysset I detta nummer ska vara redaktlonen tlllhanda senast den 27 aprll 1992. Obsl 5ätt Inget annat I krysskuvertet. Redaktlonens andress är: Centralgatan 13, 10300 Karls. Märk kuvertet: " Kryss 2".

B "" 0 B

'VI

SÖDERKULLA GARD, SIBBO

?~.1 ~~2Sfo~~RKULLA

B 0 B

B'.,-,":. , . B BKonferenser o. familjefester i vacker kulturmiljö. B 0000000000000000000000000000000 0 0 00000

ussresor för

hela familjen

BUSSRESOR (ör hela familjcn

NII är 1992 drs broschyr färdig. Frdn pänn tili pänn fylld med spännande resmdl, bdde nyheler och gamla bekanta ... Ring eiler skriv sd skickar vi vdr nya broschyrl

/'J A

Namn ................................................................................................................................ Adress ............................................................................................................................ ..