God Tid 3/1992

god Argång 20 Nr 3 12 maj 1-992

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Pensionärer förgyUer Esbo stads jubileum

pA

SPF 20

ESPOO-ESBO Egentligen är det ett falsari um , de t att över 5OO-åriga Esbo fy ller 20 å r i år.

För, att ha varit stad i 20 å r är inte så mycket att fira.

Men så har också lågkonjunkturen gjort att jubileet börjar komma av sig. Men det att de finlandssvenska pensionärerna håller sin kongress i Esbo bidrar dock tili att ge jubileet en liten guldkant , åtminstone för de

Så egentligen är kommunen minst 559 år gammal. Också Esbo kyrka har minst 500 å r på nacken emedan analerna berättat att Esbo fick en präst år 1458. Eventuellt påbörjades kyrkobygget redan på 13OO-talet.

Namnet Esbo frän asp?

Namnet Esbo , förr stavat

Esbo tömdes kyrkkIockor sänktes På 17oo-talet i samband med Stora Ofreden tömdes Esbo nästan totalt på sin befolkning . Det var då bembölingarna (bemblingarna) gömde den stora kyrkklockan i det idag uttorkade Kyrkträsket. För att hitta platsen där den sänktes högg man ett hack i båtkan-

VÄLKOMMEN TILL SOMMARDAG DIPOLII ESBO 12.6.1992

nu i slutet av 1940-talet, då in.vånarantalet var kring 20.000, hade Esbo svensk majoritet.

AR

TIDSSCHEMA: KI. 12.00 Ankomst. Dipoli bjuder deltagarna på kaffe.

13.00-14.15 Jubileumsfest.

Paus - sällskaplig samvaro.

Jubileumsmiddag.

15.00 17.00-20.00 Dans.

Porkalabor förstärkte En kraftig förstärkning svenskspråkiga kom på hösten 1944 då 2000 evakuerade hit från Porkala-området (bland dem undert.). Många av dem är idag aktivister

DAGENS FESTPROGRAM Ouvertyr Hälsningsord: Levi Klåvus Visprogram : Ami Aspelund sjunger Edith Södergran Esbo stads hälsning Visor: Tomas Ek Festtal: Åke GrandelI Radion - finlandssvensk musik Sång: Marina Salonen sjunger klassisk musik Nyvisa: nya visor Ordetärfritt Tacktal: Jerker Nyberg Modersmålets sång

Middag: Fruktbaserad hönssallad, spenatbröd med smör Lättkokt lax med smör-gräddsås, dillpotatis, grönsallad Moccaparfait KaffefTe Bordsdrycker: isvatten eiler svagdricka

Deltagaravgifterna mk 140,- inbetalas föreningsvis senast den 12 maj tili förbundets konto: Sparbanken Aktia, kontonummer: 405511-40001177, eiler Postgiro: 120395-8.

Dipoli, rital av Reima Pietilä, hör tili den finliindska arkilekturens miirkligaste skapelser. Här håller de finlandssvenska pensionärema sin 20·års jubileumsfest den 12 juni. över 18.000 esbosvenskarna som hälsar förbundsmötet hjärtligt välkommen.

Esbos historia ä r lång, liksom även vägen tili att bli Finlands näststörsta stad.

Redan kort efter istiden, för ca 9000 år sedan, fanns här mänskor. Om det var finnar eiler svenskar som kom först beror på hur man ser på saken. Faktum är att en finsk befolkningsgrupp ända in tili stenåldern haft fiske och jaktmarker här.

Vikingarna kom hit kring 800-talet och läm nade säkert också levande fränder efter sig. På 11- och 1200-talet började Sverige kolonisera hela sydkusten . Inflyttningen fortsatte och växte under 14- och 15OO-talet.

Första gången namnet Espa påträffats i skrift är från 1431. Nästa gång, år 1433, talas redan om Espa sokn.

på olika sätt , anses härstamma från det fornnordiska ordet Esp som ännu idag betyder asp på danska. Där ån rann ut i Finska viken växte antagligen rikligt med aspar.

Esbo gård grundades redan i medlet av 15OO-talet av Gustav Wasa som en kungsgård, en modellgård för utvecklandet av jordbruket.

Esbos vapen , hästskon och hertigkronan , tillkom först år 1956. Kronan anses syfta på hertig Johan som ville göra Esbo tili stad i stället för Helsingfors , som hans far Gustav Wasa grundat. Hästskon skall minna om Kungsvägen eiler Stora landsvägen, som i 700 år var Finlands viktigaste förbindelseled. Vägen blev ett viktigt näringsfång för bl.a. gästgiverier men i synnerhet för smeder. Därav hästskon i vapnet.

ten. Trots det hittades aldrig klockan då de återvände.

Inte har man heller hittat kyrksilvret som man enligt traditionen grävde ner i Prästgårdsbacken .

Förutom någon avlägsen by i norra Esbo var Esbo De enspråkigt svenskt. finskspråkiga som eventuellt fanns då svenskarna flyttade hit assimilerades då majoriteten blev svensk . Utvecklingen var den samma längs hela sydkusten förutom längst i öster där de svenskspråkiga blev i minoritet.

Utgrävningar tyder dock på att det i västra Nylands forntid knappast ens funnits fin-

inom Esbos svenska pensionärsförening.

På 1950-talet tog Esbos explosionsartade tillväxt fart. [ början av 1950-talet började Hagalund byggas ut - ungefär samtidigt började Tekniska högskolan bygga i Otnäs. Sedan följde Karabacka och alla de andra områdena i rad. På 1950- och 6O-talet fördubblades invå narantalet under bara ett decennium. Befolkningsökningen har varit uppe vid 5000 per år. Förra året kom invånarantalet upp över 172.000 och passerade därmed Tammerfors. På senare år har tillväxten stabiliserats tili drygt 2000 per år. naf.

Samtidigt med den stora Den egentliga finskspråkiga befolkningen i Esbo bör- inflyttningen har esbosvensjade breda ut sig först i bör- karnas procentuella andel jan av 1900-talet då järn- sjunkit tili drygt 10 procent. vägen byggdes och Helsing- Men gläd jande nog har det fors började växa. Men än- numerära antalet hela tiden

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

ökat och idag är vi uppe vid ca 18.500 esbosvenskar.

Därmed är Esbo, efter Helsingfors, landets näst största svenska stad. Som jämförelse kan nämnas att hela Åland med alla sina kommuner bara har ca 5000 fler invånare än Esbo har svenskar.

Många pensionärer Som för Svenskfinland i övrigt har Esbo en förhål landevis stor procent svenska pensionärer. Men glädjande nog har antalet nyfödda börjat öka . Och i de svenska skolorna ökar andelen förstaklassister proportionellt sett mer än i de finska skolorna .

Esbo har haft råd att satsa på utbildningen . Också de svenskspråkiga utbildningsmöjligheterna är rätt goda.

Här finns bl.a. Överby trädgårdsskola, Solvalla idrottsinstitut , Svensk restaurangskola samt Finns Folkhögskola.

Esbo har försökt vara föregångare beträffande den sociala välfärden . Esbo var t.ex . den första kommunen i landet som införde systemet med "mammalön ", d.V.5. bidrag för vård av eget barn hemma. Också vården av sjuka och åldringar inlämmades i samma system.

Dessutom har det kommunala hem vårdssystemet utbyggts så att trycke t på åldringshemmet sjunkit då åldringar numera kan bo längre i sina hem. Tyvärr hAller den ekonomiska krisen på atl urholka dessa vårdformer.

Under de senaste 10 åren har Esbo även fått etl antal Forts. pi sido 10

2

Tacksamhet

Olika pensionsåldrar E n statlig kommitte häller på och grubblar över de mAnga pensionsAldrar, som vi har i vArt land. Det är inte lätt att komma fram tili fö rslag, som skulle tillfredsställa Atminstone de nesta. SA IAngt är man tydligen överens om, att en förändring av nAgot slag mAste ske. VAra pensionskassor kommer i annat fall inte at! kunna fylla sina Ataganden i framtiden . Hisnande stora underskott i miljardklassen väntar en bit in pA nästa århundrade , om ingen förändring sker relativt snart .

V Ara politiker likasom vAra fack- och intresseorganisationer har hamnat i en besvärlig situation. Den tidigare IAnga perioden av gynnsam ekonomisk utveckling gay dem möjligheter att tillgodose och förbättra sina medlemmars och an hängares intressen .

Man förutsatte att de nna utveckling skulle bli bestAende.

N

u när den tillbudsstAende , krympande kaka n skall fördelas , kan inte andelen, som tillko mmer envar, bli densamma som tidigare, Här möte r problemet, vilket förmodligen inte är obekant för vAra ledare . Man borde kunna gA ut och förklara , a tt man tidigare inte handlade helt realistiskt , och att man nu fAr lov att ta nAgot steg bakAt. Därmed skulle man möjligen riskera sin egen position , vilket ingalunda kan verka lockande. Solidariteten mella n olika grupper kommer att ställas pA hArda prov. Knappast nAgon är beredd att avstA nAgot tili förmAn för nAgon a nnan, oberoende av den andras situation. Det kan hända, au utvecklingen gA r mot aU vi fAr tvA grupper i vArt samhälle - den ena bestående av bättre ställda och den andra av sämre. Tili den senare kommer framförallt de arbetslösa au räknas.

B

eträffande pensionssystemet mAste man skrida tili nAgon form av Atgärder. Den stora frAgan är emellertid - vilka? Som känt betrakl tas en uppn Add förmAn av nAgot slag som i det närmaste helig. En sAdan skall man inte tumma pA. Dock är de t just vad dage ns läge kräver.

JERKER har ordet Efter en förunderligt varm vinter har vi äntligen fAtt en kall vår. Allting lever upp pA ny tt. OcksA pensionäre rna har varit på alerten .

Efter en hellyckad vinterdag i Kimito har vi haft olika tillfällen . Flere föreningar har firat jubileer 10 Ar , 15 Ar och t.o.m. 20 år. Det har varit vanliga mAnadsmöten och distriktsaktiviteter med nere hundra deltagare.

OcksA tili förbundets egna evenemang ser det ut att komma deltagare i tusental.

Vi lever i jubileumstider, sA inte att undra över att deltagarsiffroma stiger i höjden .

Tili sommardagen - jubileumsfesten kommer man direkt tili Dipoli , där det i närheten av festplatsen finns gott om parkeringsplatser.

På basen av inbetalda del tagaravgifter kommer vi från kansliet all tillställa föreningamas reseledare programblad , ett per deltagare.

1 programbladets nedre kant finns en kupong, som vid middagen överlämnas tili servitriserna. Glöm inte att medta programbladet. Välkomna!

PA programbladet stAr en rad: " Ordet är fritt ", men det betyder inte att vi avser en massa uppvaktningar, utan dem har vi tänkt klara av dagen innan på förb undskansliet mellan 13 och 15. 1 cirkulär har vi tidigare meddelat all vi har jubileumsmottagning den 24 .8.92, pA vAr egentliga 20-Ars dag, men det tillfället är slopat och om någon viII uppvakta förbundet - inbetalning tili Jarl V. Hellströms minnesfond - sA gör det den 11.6.92, dA vi har vAr officiella mOllagning.

VAr jubileumskryssning börjar vara fulltecknad , meo ännu finns ett l00-tal platser. Om Du vili vara med gäller det att handla snabbt.

E n sak som den statliga kommitten i hög grad har inriktat sig pA är de sto ra skillnader, som finns mellan pensionsAldrarna inom olika yrke n och grupper. PensionsAldern kan i dag växla mellan 45 och 65 Ar. De tta kan gälla även jämförbara arbeten . Spelrummets storlek verka r otroligt.

AlImä nt tage t är det den offentliga sektorn , som svarar för de lägsta pensionsAldrarna . Även där har vi dock avsevä rda skillnader. De f1esta inom den sektorn pensioneras vid 60-63 Ars Alder. Lägre Aldrar är dock inte heller särskilt ovanliga. Motiveringarna för de IAga pensionsåldrarna har i allmänhet varit, att lönerna ansetts vara lägre inom den sektorn än inom den öppna. De tta skulle alltsA kompenseras med fördelaktigare pensionsvillkor. Med stor sannolikhet har vi här att vänta e n förändring liksom även pA f1era andra omrAden i vArt samhälle .

För rätt länge sedan sAg vi en film om Edit Södergran pA TV-skä rmen . Då vi hör hennes namn nämnas , tänke r vi på he nnes kamp mot sjukdom och armod . Hur gripande är inte därför de ord , man i filmen låter henne ytt ra: "Jag ville skriva en tackbok över det, som varit".

Vi har olika anspråk pA det e na och andra. EI-belysningen , telefonförbindelsen, televisione n, brandkåren , ambulansen. . . all t måste fungera. När vandri ngen här nere är slut , sköter en byrA om, att den sista färden fAr en vacker inramning. Ja, det finns mAnga tacksägelseämnen .

1

det s.k. stabiliseringspaket , som regeringen slutligen enades om i början av april ingAr, att pensionsAIdern för de offentligt a nställda skall höjas frAn 63 tili 65 Ar. Dessutom beslöt regeringen att nivAn pApensionerna skall bli densamma som inom den öppna sektom eiler 60 procent i stället för nuvarande 66 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Dessa förändringar skulle åtminstone tili en början inte beröra redan anställda utan endast dem , som kommer att anställas efter att beslut i dessa frAgor slutgiltigt har fattaso

D

et stora problemet , när det gäller e n reform av pe nsionssyste met är, att alla motsätter sig en förändringo Förändring uppfattas som försämring, vilket sannolikt är riktigt. Dock måste väl alla medge , att något är galet , när människor med likartat eiler samma arbete har pensionsvillkor, som i högsta grad skiljer sig från varandra. Pensionsåldern ka n i dylika fall variera ända upp tili 10 år. Deua är ju varken rättvist eiler rimligt.

H u r som helst torde vi fA utgA ifrån, att vi smAningom kommer att fA större jämställdhet i vAra pensionsvillkor oberoende av vems arbete vi utför. Förnuftiga reformer är tyvärr ofta svAra au genomföra , trots att de f1esta sannolikt anser dem bAde behövliga och nödvändiga.

Levi Klåvus

Biljetterna löses ut i terminalen två timmar före avgAng, 8.00-9.30. Jubileumströjan kan beställas med bifogad kupong, som finns i dagens nummer av God Tid .

Alla de som beviljats rehabilite ringsbidrag 1992, beställer själva tid pA någon rehabiliteringsanstalt. Meddela gärna tili kansliet var och när Du kommer att tillbringa en semestervecka inom ramen för det beviljade stipendiet.

PA kansliet ser vi fram mot sommarlove t, som börjar för Lottis del direkt efter sommardagen.

Verksamhetsledaren finns anträffbar ~:;;;;;;;::;;;;;::;;;;;::;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;~ fram tili midsommar och I därefter sporadiskt ända tills Lotti igen är på plats frAn mAndagen den 6 juli. D AgAr ocksA ombudsmannen i Osterbotten pA semester en Genom aIt anv(lnda månad framAt. Cancersllltelsens adresser Väl möU pA förbundets stOder nl kampen motionsdagar: 8.5 på Norrmolcancer. valla; 12.5 på Solvalla och sA VOro odresser emOl1es frOn bonker. bok·. bk)mster· od1 ses vi ännu före sommaren poppershondlor. begrovnlngsbyrOer. på Dipoli i Esbo på förR-Idoskor somllOrdlglloxlode pO bundets jubileumsfest under VÖrf kontor. sommardagen den 12.6. Tili ElIsabetsgoton 21 sist vili jag önska alla en 00170 HElSINGfORS T.I. 9800 43 000 trevlig sommar. med lokolsamlolsovgift

Jerker

CANCERSTIFTELSEN

Det berättas om Franciscus av Assisi , att han vid e tt rastställe , dä r man vilade ut , tackade för källan , br ödet och s tenen . Han tac kade för dryck , mat och vila.

Livet ä r en gAva . " Mig förunn ades det ofattbara a tt som människa fA leva nAg ra år på jorden ." (Heidenstam) Genom den sista tidens händelser har vi fAtt ytterligare bevis för det , vi visste : ödet /lade stora prövningar i beredskap å t vårt folk för 50 Ar sedan. - Livet är inte alltid en dans på rosor. För må nga är det svArt att "älska livets IAnga timmar av sj ukdom och trAnga år av längtan såsom de korta ögonblick, dA öknen blommar," När det gAr oss väl, är det lätt att sj unga glädjesånger, men när Angest rAr, skyller vi pA vAr himmelske Fader

och tar kanske lidande t som ett straff. Ibland kan vi bära skulden tili det onda , som sket!.

Livet är fullt av växlingar.

"Om aftonen gästar gråt men om morgonen kommer jube\. " Vi har mycke t att tacka för , me n det största gläd jeämnet kan vara svArfunnet. Aposteln Paulus önskar, att filippe rnas alla behov skulle fyllas av G uds hä rliga rikedom i Kristus .

Denna rikedom fAr vi genom tron , som ju är en förut-

sättning för, att vi skall fA se Guds härlighet. Detta, att vi har denna möjlighet, ä r ett stort glädjeä mne . " Bara den sam kan tacka lever i tryggt förbund med styrkans och soluppgångens Gud och tillvarons segerstund.

Att tacka tills det Ijusnar och dagen åte r gryr är hemligheten med mä nniskans hårdh änta äventyr. "

(Nils Bolander) Gunnar Levlin

Utgivare: Svenska Pe nsionärsfö rbund et r. f.

An sva rig utgivare

och chefredak tör GUTti Nurmi

Redaktionens adress: Centralg. 13 10300 Karis tel. 911-36280

&ora lIob<Wtsg ___ 15 00120 H:FORS 12 .

TeI. _ A I

ISSN 0359-8969

HJÄRI'STlFTELSEf'j

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets lelefon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF :~ bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41177 PostgIro: 1203 95-8

Nr.

GOD TID utkommer

In\.dag för text

4

22.6 24.8 19.10 23. 11

5 6 7

7.7 8.9 3.11 8.12

20-Ars Jubileumsnummer Kulturdagen i Korsholm Höstnummer Jul- och resenummer

Anoonspris: 6 mklmm Färgannoos eol. övereoskommelse Preoumeratioospris: 60 mklår

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

Motionsdagen på NorrvaJla i Vörå den 8.5.1992 arrangeras i samråd med Studiecentralen Svenska Studielörbundet. ....

SVENSKA PENSlONARSFORBUNDET r.l.

Motionsdagen på Solvalla i Esbo den 12.5.1992 a"angeras i samråd med Studiecentralen Svenska Studielörbundet.

SVENSKA PENSlONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Festföredraget av Å.ke GrandelI på sommardagen den 12.6.1992 på Dipoli i Esbo hålles i samråd med StudiecentraJen Svenska Studielörbundet.

Svenska Pensionärslörbundet r.l .

Ännu hinner Du anmäla Dig tili årets Ruska-resa, som i å r gAr tili Alta i Norge . Tio platser finns ännu lediga. Anmäl Dig omedelbart. Resans pris mk 2.670,-. Utförligare uppgift_er fin,:,s i God Tid 2192.

SVENSKA PENS[ONARSFORBUNDET r.f.

RÄTTELSE God Tid 2/92, Verksamhetsplanen för 1992.

Där förekom felskrivning av föreningens namn , nämligen Vanda svenska pensionärsförening rf, det

Jeppo pensionärsklubb 10 år: tog man mottot "Något för envarl! . Och aktiviteterna unde r åren har blivit mAnga och verkligen något för envar. 1 resejournalen kan man läsa att sällskapsresor har legat jeppopensionärerna varmt om hjärtat.

- Resor ja - det har vi alltid tyckt om. Och hemliga resan är alltid bäst. Snart har vi sett hela Finland.

Nästa resa är redan fullbokad , säger Ruth .

Förutom dans och resor räknar Ruth Bäckstrand upp en IAng rad aktiviteter som klubben hunnit med under årens lopp. Hon nämner att pojkarna spikat fågelholkar , damerna har a rrangerat ett Ordförande brudkorgslotteri , de har Ruth Bäckstrand. medverkat i radioprogramklubb i Jeppo. [dag är vi met "säg det med ett leenhundra medlemmar. Jag val- de", deltagit i vårförsäljdes tili ordförande och fick ningen och musikcafeet , sAlt tydligen kvarsittning direkt vantar på sommarmarknaeftersom jag fortfarande är den m.m.

- Vi har besökt dagordförande.

Tioårsdagen tili ära upp- hemmen , varit med på hattvaktades de första styrelse- fest, sjungit vid åldringsen hem , haft temadagar i skomedlemmarna med blomma . Förutom blommor lor om hantve rk samt gamla fick den "kvarsittande" ord- seder och bruk. Vi har samföranden Ruth Bäckstrand lat in filtar tili ett daghem i Rumä nie n , samlat saker åt e n portfölj .

Forts. pAsido 14 När klubben startade a n-

"Vi är inga gnällspikar - vi har det bra och roligt" "När vi nu sam las tili fesl idag, skall alla vara glada.

Glöm alla sorger, var inte sur, nej sjung nu med i dur" .

Bland annat så hä r gick allsånge n när pensionärsklubben i Jeppo , Österbotlen bjöd på tioårsfest för en tid sedan. Samlingslokalen i Jeppo '(ar fylld tili sista plats av gäslande vänner och medlemmar från pensionärsklubbarna

i Munsa,la oc;h

Nykarleby .

1 ordförande Ruth Bäckstrands hälsningstal kunde man också ana de positiva drag som genomsyrar pen· sionärerna i Jeppo. Och toi· kar man slämningen rätt på tioårsfesten så finns det bara glada pensionärer, inga sura miner.

- Vi är absolut inga gnä ll· spikar för vi pensionärer har det faktiskt bra idag. [ jep· poklubben vili vi inte vara störst och vackrast istället vili vi ge något för e nvar.

Kanske bör vi hjälpa de yng· Te generationerna sam nu kan det svårare. i Jeppo Atthapensionärerna har kontakt med yngre ge· neratione r bevisades genom barnkörens medverkan med sång. Dessutom hjälpte barnen tili med serveri ng av kaffe och skinksmörgåsar.

Och visst spreds ett leende på många läppar när ba rn· köre n sjöng visa n "när farmor fick sitt körkort" .

Festen började med att bygdespelmännen spelade några lå tar. Och det va r inte många par fötter som kunde hålla sig stilla under lång. borden när musikanterna drog i med Jeppomenuet· ten. Att de flesta stampade takten berodde antagligen på att medlemmarna i jep· poklubben är ett dansant gäng. När det är fest blir det ofta dans.

- Och på Stundars i Soli har vi dansat menuetten så att gräset yrt , sade Ruth Bäckstrand .

- Det var den 3 fe bruari 1982 som några pensionäre r i Jeppo bestämde sig: nu skall det bli e n pensionärs·

Drumsö pensionärer r.f. ordnar e n resa tili Danmark 27 .8-5 .9. Rutt : Helsingfors-Åbo-Stockholm- H elsingborg- Helsingör- Roskilde- Köpenhamn -Odense-Faaborg. Färja tili Kiel vidare med buss tili Uibeck där vi stannar en dag för shopping.

Hemfärd fr. Travemiinde med Finnjet i A klass hytt. Även utomståe nde kan deltaga . Närmare upplysningar och anmälningar inom maj månad tili Marianne Paci us tel. 90-677 968. På grund av resa 9.5-19.5 ko ntakta vänligen Maj-Britt Lindholm , Bennett Resebureau tel. 90-685 1100.

ÅRETS RUSKARESA 24-30.9 tili ALTA

skall naturligliglvis vara Vanda svenska pensionärer rf. J ag gjorde tabben och be r om ursäkt.

H e lga Forsell , sekreterare

BEKVÄMT MED SILJA EXPRESS -BUSSEN TILL

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS JUBILEUMSKRYSSNING 25.8.1992

_".,f't

Conhnon\llluS Europa

LÄTT OCH BEKVÄMT Utnyttja Silja Express bekväma bussar tiU Jubileumskryssningen.

Silja Express kör direkt tilI hamnen och tidtabellen är anpassad tili båtens avgångstid. Fyll kupongen och skicka den tilI oss på Silja Line:

r-;:====================~

SIUA EXPRESS Silja Line PB 880 00101 Helsingfors ÖVRIG INFORMATION:

___________ ~~~A_L~,,-~0___t~~?~____ o JUBILEUMSÄR! HELA DEN NYLÄNDSKA SKÄRGÄRDEN ÄR DIN! Resor 40 min-ll timmar.

Res13urang

med B-rättigheter.

Bästa pensionär!

Kom och bo förmånligt i en naturnära, lugn miljö på Brändö i Helsingfors. Arbelels Vänners pensionärshem har en· rummare och en dubbleU au hyra. Inlresserade bedes vän· ligen konlakta Tuula Mervaslo (säkrasl vid 21-1iden) tel.

90·298 8682. Adress: Brobrinken 3 lok. 3, 02400 KyrksläU.

Jag bokar plats på Silja Express tili Abo hamn tlr &ån _____________________ antal platser ______

o

Rederi Ab J.L. Runeberg, Wittenbergsgatan 12, 06100 BORGA

Tel. 915-143331 - NMT 949-200 603 . Fax 915-175 331

1_8_0!! ____ ~

o

Jag vill att Silja Express personalen tar kontakt gällande dessa Silja Express turer Jag beställer Silja Express tidtabell

nanln adrC55

pOSlnummer

tcl cfon

4

Edit Södergran Diktaren , moderoisten Edit Södergran har firats med festigligheter och lovord i både tai och skrift.

Hon skulle i år fyllt hundra år. Edit Södergran är född i S:t Petersburg, men under största delen av sitt verk· samma liv bodde hon i det lilla stationssambälle t Raivola på Karelska Näset.

Raivola var en bekant ort för oss frontsoldater, som hade våra förläggningar på västra delen av Karelska Näset under fortsättningskriget. FrAn Raivola starta-

de permissionståget och tili Raivola kom man efter permissionens slut för att sedan på olika sätt transporteras tili korsul ivet på nytt. Frontmännens intresse för SÖdergrans diktning var närmast obefintlig. Poesin var på indragningsstat den liden.

Edit Södergran hade ett bekymmersamt liv med sjukdom och ekonomiska bekymmer. Hennes första diktsamling utkom år 1916.

Hon hade då övergått tili att skriva något som hon kallade fri dikt , vilket inte hörde tili vanligheten den tiden .

Brevlådans suckan Efter tve nne vilodagar får jag åter göra tjänst : lämna bud från stora väriden åt en ensam hyresgäst.

Måndag: e n broschyr om bilar.

- Vet han inte, postiljon , att min fröken lever på pension!

Tisdag: fyra tidningar, ren gam la.

- Det blir klagomål i spalten , ge förklaring , stadens postkontor!

Onsdag: slutet brev med frimärke .

- Någon minns en gammal fröken . Jo , en firma där hon har kredit.

Torsdag: vackert konvolu t med fagra löften : " Du är utvald . Kanske har du redan vu nnit" - Vad är det för nonsensprat!

Fredag: posten dröjer, spänd förvänta n. Kommer brevet som hon hoppas på?

- Nej, att leva bortglömd är den gamlas lott och besviken skall hon fira söndagshelgen .

Stackars fröken sitter ensam tröstar sig med gamla brev.

Men nu hör jag henne skratta , hon är un g och Iycklig - se hon skriver själv ett brev!

Margaret Haikola

eliten - som uttalat sig. Vi Hon gick i tyska skolan i S:t Steiner och hans antroposoandra har hänsynsfullt hAllit Pe tersburg. Från den tiden fiska läror. Men efter alla IAg profiI , som det brukar har det bevarats ett vax- dessa utflykter återvände heta. Dock stan nar de n oin- dukshäfte med dikter skriv- hon tili en vedertagen krisvigde i förlägenhet när ex- na enligt gammal traditio- tendom.

De dikter som Edit Söperterna dekJarerar att "Iit- neIl stil med allmä n romandergran skrev under sina sisterära verk är texter - inte tiskt innehåll .

Under e n period av sitt liv ta levnadsAr har getts ut i verklighetsskildringar - inte ett direkt uttryck för person- tycks Södergran ha fallit i tryck efter hennes död unlighet , utan ett spel med ord beundran av den tyska tilo- der rubriken , Landet som och fiktioner". Som en följd sofen Nietzsche med sin lära icke är. Här är dikterna , ensödergranforskaren, därav har författarinnans om övermänniskan . Niez- ligt Hon blev en av de första produktion rAkat ut för sche har betraktats som na- Gunnar Tideström fyllda av ömhet inför livet och resigzismens lärofader. modernisterna , vilket inne- många olika tolkningar.

Edit Södergrans far var Under en annan tid av nation inför döden. 1 dessa bär, som hon sade, att hon finner ordets och bildens barnfödd i Närpes. Själv har författarinnans korta livstid dikter, skriver Tideström, makt endast unde r full frihet författarinnan inte besökt (hon dog i tub. endast 31 år finner man mAnga av de från metriska band . Hennes orten. Den tyskspråkiga gammal) var hon beundrare skönaste dikterna i modern recept följes nu av varje mo· väriden tycks ha påverkat av den österrikiske filosofen svensk litteratur.

M.S. dern dikta re med självak t- henne i be tydande grad. och skriftställaren Rudolf ning.

Den kritik , som Edit SÖ· dergran fick efter sitt första KOM TILL SÖFF framträdande, var obarmhärtig. En av kritikerna KURS, då du viii skrev bland a nnat att han Kärlek , visdom , frihet och tern är frän Estoniateatern i - ägna dig ~t djtt specialaldrig förr på en gång sett så rättvisa. Dessa ständigt a k- Tallinn med Eri Klas som intresse mycket smörja i tryck som tuella te man sätter sin prä- dirigent , och Nyslotts egen - öka dina kunskaper Edit Södergra ns dikter. gel på sommare ns produk- operakör medve rkar. Ebony - ha rekrealion i avspänd Me n skaldinnan Iät sig in- tioner vid Nyslott Operafes- är framför allt ett forum för miljö Tjugofemå rsjubileet svarta artister i USA. Soliste nedslås av den hårde kri- tival.

- träffa intressanta mäntikern. Hon konstaterade kunde knappast firas unde r terna från Porgy och Bess skor blott, att den stora allmä n- bättre ledstjärn or. ger även en konsert med - äta gott, bo bra och triGeorge Gershwins opera negro spiritulas som grundar heten kanske aldrig kommer vas - tili ett vettigt pris att förstå hennes diktning, Porgy och Bess framförs i sig på de svartas musik och Penslonärskurs, men hon hoppas kunna vin- sommar som e n internatio- improvisationer. Det blir säna den litterära eliten . neil sam produktion vid Sa- kert ett originellt, färgm ät24- 28 aug.

Begär Inlormatlon Och nu har hon fätt upp- vonlinna Ope rafestival. So- tat inslag i Operafestivalens tel. 962-56 441 rättelse . Man har bildat e tt listerna kommer frän Opera konsertserie . i ~N~e~w~Y~o:,rk~,~o:,rk~e::s~-_ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _r:==========~ Edit Södergran sällskap. I..!'E~b~o~n~y~ Man har vallfärdat tili R ai- r - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . : - - - - - I

LÄSHÖRNAN

Nyslott operafestival 2S år operafest

~~~n':~~;:::'~ ~~tlbh:r;sl::i~

vo la , hållit högstämda tai

vits dOktorsavhandlingar, böcker och ett o tal tidningsartiklar om författarinnan och he nnes diktning. Det är idel experter - den litterära

1

pA

K" 20J ILEUMS TROJOR op ars UB 0

1

1 1

1

1

1

1

Collegetröjan

1

1

145,·

1

ester - maskintvätl 60·, Iäti atl sköta - färg blå, litet SPF-märke på armen

;::====::::====================:::::::==:;-11 - 74Suomen Trikoos kvalitet % bomull, 26 % polyÖSTERSJÖNS LYXIGASTE KRYSSNINGSFLOTTA

1

1 1

KNÄPPT

1

I 1 1

1 1

JACKA

1

345,·

1 1

av bästa merceriserad bomull - tillverkad i Finland har tvätlats på fabriken , krympfri , tål maskintvätl i 40· - färg blå, litet SPF-märke på armen

-

1 1

1 1

- VARORNA SKICKAS MED POSTFÖRSKOTT. - I PRISENA TILLÄGGS PORTO + POSTFÖRSKOTTSAVGIFTER - 10 dagars returrätl

Damer: Herrar:

XS

S

M

34 44

36 48

38-40 40-42 42-44 46 48-50 50-52 56 58

L

XL

XXL

XXXL 48

Beställningskupong Jag beställer jubileumskläder en!. följ .:

o collegetröjan 145,- - - - (+ porto, postförskotl) XS/- - - S/- - - M/- - - U - - - X L - - - XXU--XXXU--ojaekan 345,- (+porto, postförskotl)

XS/- - - S/- - - M I - - - U - - - X L - - - XXU---

VIKING- KRYSSN ING EN p" de

lI)'lI

jar/YJ.!,t'1l

1l'!)('1 1'"

t'1I jmegallRllIl' }.:a1l ('1

XXXU---

IIIt't! \111

''llltto (h'n

1

1

IIIft'lllat/(}

lIella afmm/tlH'lllltlJ tlt'll "'('Raula UII/jlJIl No" dl}!.}1II \1111-:1 U1'" tII' ~'(j"'('h lacl..'el /lder. IJujlfJ/1 "(II] del um/II (II ' allllll.~

Namn: Adress: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

ulJjomul',llg/l'iJ..·"'R/JJ·I\

1

datum:

1

1 1

1

underskrift

IdeAnne Oy SVAASFÖASÄNDESE Avtal 002501210

L---------1<---------~~~~--_

Från redaktionen Det är troligen inte första gången ni fär läsa om vären i denhär spalten. Men varav hjä rtat är fullt ... o.S.V. För nu är det definitivt vår. Fåglarna sjunger utanför mitt fönster och t. o.m. kråkorna förefaller gladare än tidigare.

1 går när jag åkte tili tryckeriet i Ekenäs kunde jag konsta te ra att kullarna och skogsbackarna på bägge

banan körd väntar jag mig inte men enbart plantorna är spännande att följa med när de nästan växer framför mina ögon. Senaste år var plantorna närmare en meter

höga men så fick de nån sorts ohyra och fick kasseras. 1 år ho ppas jag på bättre tur. Om odlingen Iyckas d .v.s. om plantorna bli r någorlunda fina - ska jag fotografera e n och i ett komsidor om vägen var vita av mande nummer av God Tid nyutslagna vitsippor. Finns redovisa för resultatet. det nånting vackrare .

I höstas planterade vi på våran gård e n mängd lökväxter. Av dem har sci lla .

Nog om sådant!

Ett digert jubileumsnumkrokus och pärlhyacinte r blommat och blommar de l- mer har utlovats tili ä ra för vis ännu . På kommande ä r förbundets 20 år . Men det tulpaner av' olika slag och förefaller som om de nesta narcisser och påskliljor. Sto- skribenter drabbats av - inra furor skuggar tomten så te tunghäfta - men kanske de är nägot senare än på ordblindhet. Eiler vad det mera soldränkta platser . där ska kallas när inte pennan det redan nu Iyser gult. viii Iyda. Det finns plats för minirhododendro n många bidrag i God Tid En som senaste sommar blom- nummer 4. Det finns med sämade på balkongen förvisa- kerhet många bland r6rdes på hösten tili en skyddad bundets 16.000 medlemmar plats intill en tät gran. Den som kan berätta om hur det förefa ller att trivas och har var i början av förbundets vid sin rot fätt nägra små verksamhet. Eiler berätta knölar av vintergäck. Det är om hur äldre hade det i forkanske den varma och snö- na dagar. Redaktionen tar fattiga vintern som gör att gärna och med tacksamhet de inte blommat i år. Men emot alla bidrag. ka nske nästa år?!

Balkongblommorna har förberetts redan lä nge . Tyvörr börj ade jag förbereda När dena läses befinner begoniorna all tför tidigt och sig 40 medlemmar i Frankride blev långa och spretiga. ke. Vi ha r för många välMe n pelargone rn a förefaller bekanta Ingemar Ringqvist a u bli bra liksom också de

frösådda nitiga Lisorna.

Samtliga fick häromdagen nya och rymligare krukor.

Och givelvis någ ra vän liga ord pä vägen mOI en riklig sommarblomning.

1 fjol försök te jag mig på bananodling! Näja nägo n

mä lde sig på stubben så

många intresserade att resa n

au arrangera en andra resa.

Men vi siktar på nästa sommar om intresse fin ns.

Än en gång EG !talien-resan som går den 28 september är inte fulltecknad. Sä tili den kan man ä nnu anmäla sig. Men gö r det gärna inom maj . Tili kansliet tel. 90-791 895 efter den 18 maj. Program ingick i nr 1 av God Tid . Eftersom det slutliga programmet något avviker så sänder Lotti på kansliet ut detaljprogram pä begäran .

Det förefaller som om Girasol-resan inte skulle locka tillräckligt många deltagare för att vi ska kunna ge nomföra den i år. Men det finns chanser ännu. Också tili de n resan borde vi fä anmälninga r inom maj må nad . De kan göras tili researrangö re n Bennett tel. 90-685 1100.

Tyvärr har priset stigit sedan vi fick offerten. Den gavs nämligen innan devalveringen senaste höst. Den som viII vara med om en hälsosemester kanske ändå hakar på. 1 sä fa ll är ni välkomna .

som kunnig Qch in spire ran-

de guide. Men mera om re-

san kan läsas

j

nästa num-

mer.

I senaste God Tid berättade jag om e n res a tili Ösel som planerades. Trots att va rken pris eller exakt tidpunkt dä kunde uppges a n-

Men nog orda t! Eftersom jag började med en utläggning om VÅREN så vili jag sluta med att önska er a lla en riktigt , rik tigt fin vår.

Vi hörs igcn den 7 juli!

Gurli Nurmi

x: Varning för ätteklubban! x I någon skildring från forna tider har jag läst hur man i främst södra Sverige gjorde sig av med äldre, orkeslösa eiler arbetsoförmögna personer genom att anvä nda e n klubba - ej all förväxla med sägnernas ättestupor. Även om man i vär s.k . civivärld utesluter liserade klubbningsmetoden blir man all t mer orolig för vad samhället i en framtid ska ta sig tili för att kunna reducera gruppe n obekväma medborgare.

När jag var ung var pensionern a låga. D e äldre kunde inhysas i undantagsstugor eiler i bästa tali på ålderdomshem.

Vi i vår ge neratio n insåg det felaktiga i behandlingen av dem som med kärlek och omsorg låtit oss växa upp .

De hade kämpat fram ett samhälle i tilltagande välfärd. Tack vare vå rt vai av kloka politiker som ombud för oss gräsrötte r Iyckades vi få tili stånd förbättring för vära egna gamla. De som aldrig svikit , oss trots ofta svåra år med arbetslöshet och ekonomiska bekymmer.

Men hur sviker vi inte nu de äldre genom all sparka

undan ben en på den bekväma stol vi placerat de m på?

IngeR ska förneka att alla , ja faktiskt alla , fär en omsorg där ingen behöver lida brist på pengar. Men den mänskliga omsorgen - van tog den vägen?

I tidningarna har vi kunnat läsa att de äldre måste betala högre ersättning vid sjukhusvistelse än e n fö rvärvsarbetande yngre medmänniska. Det ska bli dyrare an bo pä ålderdomshem .

Om en pensionär tili äve ntyrs råkar uttöra" ett betalt arbete så ska arbetsgivaren betala e n straffavgift på 22,2 %.

Tili vad? Ingen sjukförsäkringspeng. IngeR olycksfallsersättning . Inga ökade A TP-poäng. Nej, bara böter för att man dristar sig att arbeta efter uppnådd pensionsålde r.

Det finn s någo t som med ett anspråksfullt ord kallas hemtjänst. För mänga är sedan fungerade denna serviceinrättning i samhället på ett sätt som gjorde sig förtjänt av just ordet "hemtjänst " . De som sysslade med denna arbetsform va r ofta hemmafruar som "ilIe

PENSIONSFRAGAN

pä nolltid blev fulltecknad.

Eftersom förbundet i augusti ha r en jubileumskryssning så finns det tyvärr inte tid

ha ett deltidsarbete .

De kom som en vän i familjen . Städade upp, ordnade med veckotvätt , lagade mat , bakade oSV. Och kunde ägna en stund tili förtroliga sam tai som piggade upp.

Sä kom plötsligt det förträffiiga facket in i bilden.

Här skulle sane ras. Inga arbetsuppgifter som kunde förväxlas med gamla pigtjänster! Och sä skedde omorganisationen .

Nu kommer en grupp och städar i näde nägon gäng per månad . Tvättar fönster nägon gång per Ar. En grupp tvänar golv. Tvätta? Tok heller. Skicka bort tvätten .

Alla bär fina "uniforrner" i forrn av rockar med smä björnar eiler sagodj ur på.

Precis som i lekskola och daghem för barn .

Men vad gör den ordinarie hemhj älpen? Jo dä. Den kommer och ska handla mat. Men inte hur eiler var som helst. Bestämda butiker - vanligtvis kooperativa sådana med vilka hemtjänsten träffar avta!. Nägot inköp av speciell vara i intilliggande affär är inte att ifrågasätta .

Och tungt får det inte bli .

Bara en liten kasse. Att an-

Så har dä Finlands ansökan om medle mskap i EG högtidlige n överlämnats i Bryssel. Under valborgshe lgen unde rskrevs EES-avtalet - ett avtal om e kono-

öste rut. Vi har ofta fän hälla tand för !Unga när övriga nordiska länder inte haft munkavle. Under det senaste året har förhållandena förändrats i mycket hög miskt samarbete sam när- grad. mast ä r ett mellanting melVär gräns, som praktiskt lan EFTA och EG. Det tor- taget va rit stängd österut , de träda i kraft från och med utom vid vissa tillåtna gränsår 1993. Oå upph ö r de olika stationer , ö ppnas nu alltkonventioner om social mer. Den invandrarvåg Fintrygghet Finland ha r med land kan vänta sig är närandra EES-Iänder. mast från öst. Redan nu har Det gäller bl.a. den nor- vi fän ga nska många ingerdiska konventionen som manlä ndare tillbaka tili Finfunnit s tili sedan femtiotalet land . De registre ras inte och som i alla avsee nden ä r sam invandrare och i deras väl inarbetad . Med stöd av fall går åte rflyttningen gans<len överenskommelsen har ka enkelt. Vi har också haft nordiska medborgare oav- mänga estniska gästarbetare sett i vilket nordiskt land de särskilt inom vård- och serråkat befinna sig i princip vicesektorn . Men det är bakunnat räkna med vistelse- ra för någ ra mänader i taget. landets förm ä ne r. Jämför Hur blir det nu när vår man de nordiska länderna EG-ansökan är inlämnad? si nsemellan, sä gär det. inte Kommer vi att invaderas av att undvika att konstatera sydeuropeer som viII utnynatt Sverige - som världens ja vår sociala trygghet? Här ledande land ifräga o m soci- säger de som är mera insana al trygghet - har utnynjats i problematiken an det rä n mycket av grannl ände r- knappast finns nägon fara.

Oena trots att våra penna.

Lika länge har vi haft vllr sionssystem , vll r sjukförsäfri a nordiska arbetsmark- kring, vå r föräldraförsänad. Nordbor kan all!så sö- kring, arbetslöshetsstöden ka jobb i grannländerna och mycket an nat står på en utan byråkratiska arbe ts- helt annan nivå än t.ex . i och uppehållstillstå nd . Det Sydeuropa. Vän prisläge , har Sverige av arbetsmark - språkförhällandena , inställnadspolitiska och språkliga ningen tili invandrare och skäl fån känna mest avo Sve- inte minst värt kärva klimat rigefinländarna är än sä avskräcke r säkert de !Iesta. länge den största invandrar- Oessutom häller vi ju som gruppen i Sverige. Det rör bäst själva pä an skära ned sig om ca 300.000 personer värt med möda uppbyggda - ungefär lika må nga som socialskydd tili en minide fi nlandssve nska som mum. Allt unde r täckmante l fi nns kvar i Finland . Den av de dåliga tiderna. finlandssvenska emigratioVisst har EG ett och annen har nämligen skett nat positivt med sig också: och sker alltjämt i tysthet. EG-reglerna kommer ge oss Finlandssvenskarna smälter rän att söka värd i ett annat in i det svenska samhället EG-Iand om vi så önskar och fä en viss e rsättning för utan att synas eile r höras.

Nu står vi inför en större det. Nuvarande bestämmelsamarbetspartner: EG. Fin- ser stipulerar att vi för att lands utlandssamarbe te har i räkna med ersänning för mycket hög grad hinills vå rd i första hand bör få den präglats av våra relationer vården i hemlandet och om

hemlandet inte kan erbjuda sädan vå rd , så får man stå fö r kostnaderna själv. Aktue llt i det hä r fallet är t.ex. hjärto perationer.

Den nordiska konvention som nu falle r bort vid 1Irsskiftet ersän s av två nya sådana. Det gäller t.ex . invånare från !redje land, ickenordiskt land.

Ny tt när det gäller folkpensionerna är an folkpensionen kommer an delas upp mellan de länder där ma n varit bosatt i proportion tili vistelsens längd .

Den enskilda pensionstagaren kan be an få folkpensionen omräknad , vilket ofta ka n vara tili vars och ens fördel.

Pensionens bruttobelopp skall inte kunna sänkas, det är e n av huvudreglerna. Det här gör det lätta re t.ex. för sverigefinländare som viII å tervända tili Finland pä äldre dar. Ma n ska ll inte längre rAka ut för att fä folkpensionen sänkt tili linländsk nivå helt och hållet.

En ny konve ntion kommer ocksA att utarbetas ifrAga om social! bistånd mellan de nordiska länderna. Det rör utkomststöd , bidragsförskott och annat som närrn ast kommunerna basat för.

Arbetspensionerna berörs inte av EG och EES. De n arbetspension man tjänat in fär man med sig van man än Oynar. Alla arbetsförhållanden och den pension man tjänat in samordnas och man får i bästa fall ut 60 eiler 66 procent av den pensionsgrundade lönen beroende på tjänsteår eiler om man varit anställd inom privata e iler offentliga sektorn .

EG torde med den information som nu stär tili buds inte försämra vå ra nuvarande sociala system . Kanske vi skeptiker oroat oss i onödan!

vända sig av e n s.k. pensionärskärra ä r otänkbart. Sädana ska dras av de gamla själva.

Månadsavgiften för hemhjälpen är fastställd. De n dras på pensionen eiler fär betalas pä postgiro. An hemtjänstens personai uteblir dä och då för att gå pä konferenser och sammanträden betyder intet. Inga avdrag för utebliven hjälp.

Nä, men maten är väl i alIa fall väsentligast. Jovisst.

Men inte tillredd av hemhjälpen. Nej den ska levereras i aluminiumforrnar för uppvärmning frän nAgot centralkök .

Som sagt. Vad blir nästa

ättekIubban ändä inte vore sä dum? Åke Frilz Stockholm

steg? Det har blivit ekonomiskt bekymmersamma tider. Oå blir de äldre äter tili besvär och av ondo. Kanske

Ebba Jakobsson

Situationen i vårt väs tra grannland är i stort rän så lika som hos oss. Vad som gäller äldreomsorgen . Sveriges Pensionärsförbund ger ut e n tidning med na mnet Veteranposte n. Den ä r givetvis av en he lt annan storleksklass än vär God Tid . 1 nummer 4 ingick insändaren här invid som red . tagit sig friheten an klippa ur och å terge isin helhet. Här kommer tankar fram som sä kert många också hos oss gä r omkring med utan a tt sän a de m tili pappe rs.

Rasta en stund på

~. ""et' lt Hrt ~\~ 1V

I Särki salo - Flnby

och njut av gOO hemmamat i fesUlg. gamma! allmogemiljO. Plats fOr 100 personer, A-råHigheter. FOr!1andsbeställ fOr större grupperper tel. 924 - 823111 , 823 102 (hem) !nnehavara: Nelty Taltbacka 256 30 SärkisaIo - Finby

6

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman fOr Österbol1en: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Tetelon: 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961-360366.

Dlslrlklels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

Korsholm,

Resan tili klassiska Italien den 28 sept. - 8 okt. 1992 Ett detaljerat program - preliminärt - ingick i God TId nr 7/91 . Det slulliga programmet awiker något Irån del1a.

För al1 inte behöva uppta utrymme i tidningen sänder vi ut programmet endast tili dem som så önskar. Och programmet sänds givetvis tili dem som preliminärt anmält sig tili resan.

PRISET pA RESAN ÄR 8.720 Fmk, räknat enligt valutakursen den 9 mars.

Tlllägg lör enkelrum under hela resan 1.300 Fmk.

I PRISET INGÅR: Reguljärt flyg Helsingfors, VandaArlanda - Milano och Rom-Arlanda- Helsingfors. Halvpension fönutom två dagar i Rom där vi har fnukostpension.

Samtiiga entreer och arrangemang som ingår i programmet. Utflykten tili Assisi från Rom är frivillig och betalas på platse n.

Reseledares tjänster under hela resan Gurli Nurmi och i italien Ingemar Ri ngqvist.

TEKNISK RESEARRANGÖR: Svenska Kulturresor i Malmö, Ingemar Ringqvist.

ANMÄLNINGSAVGIFTEN : 500 Fmk betalas senast inom maj tili förbundets postgirokonto 1203 958 på blankett sam sänds ut tili de anmälda. Slutraten meddelas senare.

5011 Bygdeundemållning I I I • och gammaldags kalasmal (Klimpsoppa och Komgrynsgröl) Värdpar: Ulla 5iähl·Grapes och Bö~. Lång .

104.7 kl. 13.00 50 5.7 kl. 13.00 Hanrverkama i arbete i de olika stugoma en timme fOre kalasets

bOrjsn. KaJaset avslutas med en kort musikandakt I Solt kyrka. l'

Boijettbeslällning: 51undars 'el. 961 -344 0282 Fax 961-344 0263.

BilJenpris: 120 mk vuxna, 30 mk bam.

Hantverkarbyn Oppen alla dagar kl. 12-1 8 under t1den 15.5 - 15.8. ÖVRIGA EVENEMANG (Hantv"rkardallar) kl. 12.00- 16.00

Om du ändå reser tili Aland, kan du lika gärna ta en tripp tili Sverige Det ta, lIa,a 2 tlmma,!

ECKERÖ LINJEN tel. 928· 283 00

928-28040

Beställ stug- och semesterkatalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hoteII, pensionat, gästhem och i stugor.

Vi har cykelpaket, golfpaket fiskepaket och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dlna bAlblljetter.

Videofi1m om Aland att hyra ulan koslnader.

(i)

landsresor 22101 MARIEHAMN

~~

NYPLOCKADE!

*** KUNGENSMAN Raseborg 1.7-1.8.1992

En IventyrapJla med hlstorlak bakgrund av Bemdt ZIlII. cue. I regl av Tapio Laasonen. Premllr onactagen den 1 luU kl. 19. Ovrlgalö,.,s1lIUnlngar: F,., Lö 56 On

To L6

3.7 kl.

4.7 kl.

5.7 kl.

8.7 kl.

9.7 kl.

19 19

56

12.7 kl. 16

On

15.7 klo 19 16.7 kl. 19 18.7 kl. 19 19.7 kl. 16 22.7 kl. 19

16

To

19 19 11.7 kl. 19

56 On

L6

To

23.7 kl. 19

UI 25.7 kl. 19 56 26.7 kl. 16 On 29.7 kl. 19 To 30.7 klo 19 Lö 1.6 kl. 19

BIIJettbestlllnlng: Vletnyllndeu Ungdomlrfngen Smedagaten 1,10600 Ekena., teleton 911·15035

***

Färre hål i tänderna Färska grönsaker som nyligen plock ats är underbart goda och fräsch a. Endast inhemska grönsaker är nyplockande, ofta kan du servera ciem redan samma dag de skördats. Nu är det igen dags för inhemska grönsaker! Endast inhemska grönsaker har vw<ir i Finlands rena miljö.

7

..

Sams i Helsingfors samsades vid vårfest

ISNAS PENSIONÄRER FIRADE 20 ÅR

Närapå fullsatt var salen i jillska samlyceet i Haga när pensionäremas samorganisatioll Sams kal/ade tili vårfest lIågra dagar innan första maj.

Svenska Pensionärs förbundets medlemsfö reningar i Helsingfors , som går under namnet SAMS , samlades strax före Valborg tili vårfest i finsk,... samskolan i Södra Haga .

Och sams var alla de över 200 deltagarna som bänkade sig i salen när Ecca SjöbIo m och Bl'nny T örn roos inledde på sedvanligt musikaliskt sätt .

Ordförand en i Pensionäre rna i östra Helsingfor s Ebba 1 k 0 n e n hälsade välkomOlen

ordförand e Levi Kl å vus framförde e n hälsning och därefter surrade "Humlorna" in . Det är en pensionärskör som leds av Helge Degerma n och som "surrar" vackert och glan.

Kate Björkma n , ordföranden i Seniordan sledarna i Finland, hade övat in en antal seniordans er som ' publiken fick glädja sig åt an se och så var det dags för dagens festtal av professor Ole Wa s z-Höcke rt. Hans taI återges här invid.

o cb önskade 'att .J åfla ~

Ecca och Benny skulle kräva en heI del utrymme.

De är aUtid lika sprittande glada och deras musik gör att också ähörarna blir gladao Förbundet s verksamhe tsledare Jerker Nyberg avrundade programm et med aktualitete r från förbundet innan Mode rsmå lets sång avslutade festen .

En lI.affepaus ingick självfallet i programm et och den avnjöts tili ackompan jeglada hälsningar ~

När lsnäs Pensionäre r bjöd tili 20-års jubileumsfest va r nature n långt ifrån så in· bjudande som regionens " boss" Ester Be rlin utmåla· de den, då hon gratule rade före ningen och tackade fö r det fi na a rbete fö re ningen utför i det fö rr så sågindu· stridomine rade samhälle l.

På plats med gratulatione r fanns både fö rbundsord fö· randen Levi Kl åv u s och ve rksamhetsledaren Jerker N ybe rg, me n vi låter Ester B e rl i n tala på a llas vägnar.

"- O m tre dagar är det valborgs mässa. Vi nord bor som leve r i de n svä ngande rytme n me llan det djupaste mörke r och det klaraste Ijus, vi sträcker oss i en lång längtan efter de första sip· porna och den fö rsta flyll' fågeldrillen . Vårlä ngtan och vå rljus, såsom de finns här hos oss, ä r ett med vår egen vare lse. D en nordiska folk·

som gamla vänner utbyne.

Trots an man bor i samma stad kan det gå en lång tid utan all vänner råkas. En Sams-fest är därför ett bra tillfälle all sammansu åla.

Många goda vänner sammanträffade också under- året, den lägsta siffran i värI· tecknad med unde r festen . den , då endel starka länder inom Europas besluta nde Gurli Nurmi organ , fo rtfarande i della avseende ligger på e n svag P.S. TACK för de vackra nivå, kan tillskrivas de t fakblommorn a. De står sig än· tum att hos oss bamrådgivnu när della skrevs den 5 ningsverks amheten påbörjama j. D.S . des på 20-talet, blev lagstadgad på 40-talet och sålunda. har nåll flere mödrage ne rationer. De riktlinje r för barnsvård. som pediatrike n (bamets hälso- och sjukvå rd) lagt upp och som våra fÖrlräffliga hälsovårda re fÖrl vidare tiU de upplysa, självständiga mödrarna i Finland samt vår högstående barnsjukvård och sociallagstiftning har gjort della möjligl.

~ , skulle trivas tillsamman s en stund .

Vi sjöng givetvis Alfred Sm e d s pensionärssång "Åren blev må nga, å ren blev långa, fyllda av strävan , fyllda av id . Mödan sig sträckte , arbetet räckte tili för var dag - ja , allt har sin tid. Hoppet de många mödorna bar , minnet från glada stunder står kvar. Livet oss lärde arbetets värde, trygghet - som än består. " Melodin är Vårvindar friska som alla kan .

Pensionärskören Humloma surrade vackert under Helge Degermans ledning vid saT1!s Pensionärs förbundets festen i Haga. ..>

Professor Ole Wasz-Höckert Ordförande, Samfundet Folkhälsan

o

••

xxx Men hur är det nu på vuxensidan ? Ser vi på den finländska mannens dödlighet i åldersgrup pen 35-64 år är . det endast V ngern som kan uppvisa en högre dödlighet än våra män . Della bör tol'~'-~"'::- 'kas så an när det gäller vuxna ; specieUt män , trots all sakkunska pen under flera årtionden fÖrl ut information om ohälsosam föda, för mycket cigarettrök ning, a lheter men också av dem kohol , salt O . S . V . är resultasom denna friskvårdsverk- tet mycket k.Ient . D e t här samhet riktar sig tili . Frisk- bör tolkas så all vår livsfövården har i God Tid redan ring och livsstil mycket lå ngt behandlats flera gånger, reglerar vårl hälsotillstå nd men jag skall ändå kOri åter- även om ärftlighets faktore rna spelar en betydande roll . komma tili vad det innebär.

FRISKVARD LONAR SIG Många pensionäre r känner sig i dag besvikna över sAdana sparåtgärd er, som det ekonomisk t lössläppta 80-talet fört med sig, vilka synbarlige n drabbar våra pensioner och som på kommunal nivå minskar resurserna inom hälso- och åldringsvården. Men vid ett festligt tillfälle som detta vili jag trots allt påminna om all just dagens pensionär er å andra sidan med sin livserfarenhet och med aUt det vi själva upplevt redan på 30-talet men särskilt under och efter våra krig , bör se det positiva i all få följa med allt som i dag hän der i världen. Det är nedslåend e men ur historiskt perspektiv av intresse för oss all i dagspressen , TV och radio få taga del av aUt det som både

när och fjärratl hän der samtidigt som vi tryggt kan silla här på vår utsiktspos l. Med della vili jag föra fram tanken all vi pensionär er i stället för all gräma oss över all också vi fortfarand e måste bära vårl strå tili den gemensamm a stacken i stället har en möjlighet att andligen aktivera oss , all verkligen veta vad som sker borta och hemma hos oss. Det är alltS'å frågan om en medveten styrning, en mentalhygienisk process inom oss själva , för all på eli värdefullt säll vara med och I.o .m. deltaga i dagens akluella debatter. xxx Eli flertal undersökn ingar som utförls inom olika åldersgrupp er bland den be-

folkning som nått pensionsåldern har otvetydigt visat all vi skallar hälsan som det viktigaste. Med andra ord, så länge vi får njuta av ett något så när hyggligt hälsotillstånd, kan vi också vara tili glädje oc;h nylla för vår omgivning , barn och barnbarn , släkt och vänner, och framförallt själva kunna syssla med sådant som tiden inte räckte tili för under vår aktiva arbetsålder.

Samfunde t Folkhälsan , som j- början av sin 70-åriga verksamhe t, koncentre rade sig på barn och ungdom , har nu under eli antal år aUtmer engagerat sig i arbetet för de äldre, alltså pensionäre r och Aldringar. Folkhälsan s budskap om "friskvård " är någonting som tagits emot och uppskallas av våra myndig-

xxx

xxx

När Finland nu signalerat sill intresse all ingå i Europa-gemens kapen kan det ur barnläkare ns synpunkt vara skäf- all påminna om eli index , som. mer än något annat återspegla r de..,J(erldiga förhålland ena i eli arl'<f'i fr~­ ga om kunskap, upplysning och förmåga att acceptera och följ a sakkunska pe ns råd , nämligen "spädbarn sdödlighet" . Ali vi i Finland endast förlorar 6,4 barn av 1.000 levande födda barn under det första levnads-

Med detta har jag önskat genom,modell irån' andra åldersgrupp er visa all man säkert kan påverka hälsotillståndet inte endasl hos ba rn utan också hos vuxna, saml 1Ilt ~aylika allityder också gäller oss som nyligen blivit pensione rade eiler redan hör tili de äldre åldersgrupperna . Genom all undvika övervikt , ohälsosam kost (djurfe lle r, socker och salt) , tobaksrökning och alltför ymnig alkoholko nsumtion kan vi själva också i vår ål-

själe n har något inom sig av det Ijusa och aningsrika hos den tidiga vAre n. Det skulle inte passa oss med soI året runt. Mill under den här ti· den av våryra i själen, firar Isnäs pensionäre r r.f. sin 20-årsjubileum. Ali va ra 20 år som människa är en tid av stora framtidsdr ömmar. Is· näs pensionäre r är e n för· ening med 20·åringens akti· vitet och framtidstro .

- Östnyländ ska distriktet tillika med olika syskonföre . ningar tackar er fö r god samarbetsvil ja både på sty· relseplane t och när det gäl· le r gemensam ma projekl.

De fö rsta vårsipporn a har vi sell. Vi har hÖrI bofinkar, trastar och många fler av vå rens budbära re. Vi önskar e r samma framtidstro som det bor i allt liv i nature n.

Och vi ri ktar tili er våra varmaste välgångsön skningar."

der påverka vå rl kroppsliga hälsotillstå nd . Ni har kanske märkt all myndighet erna och folkpensio nsanstalten på senare tid särskilt har fäst uppmärksa mhet vid all såväl inom födoämnes industri n som i de e nskilda hushållen bruket av salt bör minskas iör all minska blodtryckss jukdoma rna. Alla vet vi ju också att vi borde motionera mycket mera än vad de flesta av oss gö r. Vte är det på vintrarna haIt , alla kan inte åka ner tilI södern för all få promenera tillräckligt , men på de flesta orler finns det simbassänger och möjligheter all gymnasise ra också i det egna hemme l. xxx Pensionärs förbundets ordförand e Levi K1åvus tog i sill anförande vid vårfesten särskilt upp frågan om e nsamhefeo. Också här strävar Folkhälsan s friskvård att klargöra för oss och stimulera oss all inte tappa kontakten med gamla vänner och att också skapa nya kontakte r. Della kan ske bäst genom aktivt deltagande i för· eningsverk samhet ocb genom all uppsöka gamla vänner från barn· och ungdomsåren. H är gör ju Pe nsionärsförbundet , de olika pe nsionärsföreningarena, veteran-

föreninga rna, ett storarlat a rbete med gemensamma sammankomster och välplanerade resor inom och utanför landets gränser. xxx För många helsingfo rs· pensionäre r har hälso- och socialservicen i huvudstaden upplevts som bristfällig, of· tas t kanske på grund av all det blivit allt mera sällsynt all vi kan bli betjänade på vårl eget modersmå l trots all de två senaste regering· arnas programfö rk.laringar förutsäller della. Här kan vi dock skönja en förbällring såtillvida all socialvården Forls. pA sido 10

8

Rehabilitering tili aktivt äldreliv

r'

Å1derstigna personer sjukvården och hemtjänsten som har en nedsatt runk- ger service. tionsrörmåga kan rehabiJiteras, det visar resulta- Varfår specieU "äJdrerehabilitering" ten som uppnåtts på geriaPå Mjölbolsta sjukhus uttriska rehabiliteringsavdelningen vid Mjölbolsta nyujar de 75 år fyUda ca en lredjedel av vårddygnen. På sj ukhus Alla , d.v.s. patienten, 1960-talet utgjorde patientema ur den åldersgruppen dennes anhöriga och hela ea fem proeent av hela patiperson alen är införstådda entklientelet. Sjukhuset har med målet mao viii uppnå därför sedan 1979 vårdplatoch motiverade tili aU gö- ser för geriatri , d. v.s. för ra sitt bästa sjukvård av äldre . På dessa Geriatriska rehabilite- vårdplatser undersöks oeh ringsavdelningen pA Mjöl- behandlas främst 75 år fyllbolsta sjukhus har under de da akut sjuka personer efgångna lre åren den verkat feklivt , med målet au de sekunnat pAvisa aU man med dan kan återvända tili sina stöd av en individuell reha- egna hem .

För alla som vårdats går biliteringsplanering oeh i nära samarbete med patienten det inte så bra . Att åldras samt dennes anhöriga kan innebär minskade resurser .

Trots övervunnen sjukdom uppn A goda vArdresultat.

De flesta av de rehabilite- eiler en Iyekad operation rade har kunnat skjuta pA kan nedsatt kondition göra sin flyttning tili en vArdinsti- utskrivningen tili hemmet tulion av nAgot slag - eiler problematisk.

För att effektivera rehabisA blir det kanske för mAngen av dem överhuvudtaget lileringen av äldre - en inte aktuellt - taek vare att verksamhet som givetvis utde under nAgra intensiva gör en integrerad del av veekor uppövat sin funk- sjukvården på alla avdeltionsförmåga. En förutsätt- ningar - ombildades för tre ning för att rörelsehandikap- år sedan en lungavdelning pade kan fortsäu a aU bo tili gerialrisk rehabilileringshemma är oft a att anhöriga avdelning.

- Äldre med ökal rehab;ställer upp samt att hem-

lileringsbehov har intagits erän del egna sjukhusets övriga avdelningar, men också rrän andra sjukhus, bl.a.

Väslra Nylands kretssjukhus' kirurgiska avdelning.

Också hemmaboende med svårigheler all komma tili rälta har med remiss av läkare intagits på avdelningen.

Någon egenllig åldersgräns har- inte funnits, men patien· lernas medelålder har varil 7S år, berällar överläkare Kaj-O Forsen som ansvarar rör sjukhusets gerialriska vård.

Orsaker tili ökal rehabiliteringsbehov - Vi har rehabiliterat patienter med exempelvis förlamning efter en cirkulationsrubbning i hjärnan oeh patientenr med slitage i rygg oeh leder. Den nedsatta funktionsförmAgan kan vara ett följdtillstånd efter en operation , men oekså kan samverkan av olika sjukdomar vara orsaken . E n del patienter har nedsatt rörelseförmåga enbart för au de varit inaktiva, p.g.a . sociala problem eiler hög ålder, säger dr Forsen .

Arbetet på avdeJningen Orsakerna tili patientens

Rehabilitering innebär också !eslligare avkoppling såsom här där Eroa Lehtinen, Agda Pihl och Kristina Fyhrqvisl låJer sig maJen väl smaka. F olo: Rila Pihl. nedsatta funktionsförmåga bedöms med hjälp av sjukhusets alla undersök ningsresurser. Vid behov konsulteras speeialläkare , s.s. kirurg, neurolog eiler psykiater. En individuell rehabiliteringsplan görs upp. I planeringen medverkar avdelningens egen personai oeh enligt behov även annan specialutbildad personai , s.s. sysselsättningsterapeut, talterapeut, näringsterapeut oeh sjukhuspräst. En viktig person i arbetsteamet är socialsköterskan . Hon etablerar kontakt med patienten frAn första början oeh deltar i planeringen av patienlens utskrivning.

- Alla äldre behöver inte rehabilitering oeh rehabilitering lämpar sig inte heller för alla. Avdelningen väljer själv sina patienter på basen av läkarremjss, fram håJJer

någo n av person a len med

Forsen .

vid matbordet.

- Vi tillämpar egenskötarsystemet som vi modifierat för vAra behov. Var oeh

MotivatioD behövs Enligt dr Forsen Iyekas inte rehabiliteringen av äldre , om inte person alen är motiverad oeh patientern~ är motiverade.

- Vid mitt besök på rehabiliteringsavdelningen träffar jag b/.a. avdelningsskötare Riitta FrigArd , som full av entusiasm berättar om arbetet på avdelningen .

- Väldigt viktigt är att personalen oeh patienten har samma mäl för vården.

Patienten och dennes anhöriga deltar i diskussionen om hur rehabiliteringen läggs upp . Oekså de anhöriga bör omfatta mälen för au rehabiliteringen skall ge önskat resultat. På vår avdelning är alla motiverade för sitt arbete.

- Ali rehabilitera är en rortgående process. Vi har här en någol större personaJ än vanligt på en vårdavdelning och del betyder all vi har tid for våra patienler som vi samarbetar med dagen lång.

• - Person alen skolas oeh handleds fortgåe nde. alla deltar i diskussioner oeh beslut som rör verksamheten.

Eroa Lehtinen lär sig klara sig själv i Iräningskökel som Mjölbolsta sjukhus har !ör Oeh naturligtvis måste de rehabiliteringspatienler.

SMÖRGÅSBORD ::~:: ;t= SpeciaJarrangemang får grupper

som arbetar här tyeka om au vara tillsammans med gamla människor , framhåller Riiua Frigård .

- 1 princip går patienten uppe oeh är klädd i sjukhusets träningsdräkt. Hon eiler hao uppövar sina färdigheter i vardagliga göromål , sköter själv sin toalett , k.lär på sig själv, bäddar sin säng, söker sig dit hon eiler han skal/. En viktig regel med tanke på lräningen är att aldrig hjälpa patientema med sådant de klarar av själv , även om det tar tid.

Vi handleder , följer med , stöder oeh uppmuntrar patienten samt hjälper natur/igtvis vid behov. Av största vikt är au patientens motivation kan uppehållas hela tiden.

- Måltiderna intas gemensamt i matsalen . Ofta är

en har sina "egna patienter"

sof1J de lär sig känna ingående. Var oeh en bär ansvar för att deras patienter vårdas oeh rehabiliteras enligt uppgjord pian. Någon modell för uppgiftsfördelning är det inte . Alla på avdelningen stöder oeh hjälper alIa patienter. Man förstår att rehabilitering är ett lagarbete , au alla bör verka med samma mål i siktet, säger Riitta Frigård.

Den första veekan följer man pA avdelningen med patienten för att utröna vilka patientens praktiska hälsoproblem är, samtidigt utförs de medicinska undersökningar som behövs oeh exempelvis kartlägger ergoterapeuten oeh fysioterapeuten

patientens

situation,

d.v.s. ger sin bedömning av dennes funktionsförmåga .

FrAn första början tränas funktionsförmAgan så gott dert går. När väl alla uppgifter finns samlade, görs rehabiliteringsplanen upp i samrAd. Man följer kontinuerligt med patientens framsteg oeh vid behov planerar man om.

Några regelräua läkarronder har avdelningen inte.

Over/äkare Forsen besöker avdelningen två dagar i veekan. Han viii träffa varje pallent varje veeka på sitt k~nsh för att följa upp rehablh~enngen . Samtidigt har patlenten möjlighet tili enskilt samtaI med honom. Pat": nten har mÖjlighet att traffa avdeJningsläkare Mi-

ehaela Gustafsson varje dag om de sA önskar.

- Men patientema upplever sig inte som sjuka, ofta händer det au man får insistera pA att patienten skall gA tili läkaren med sina funderingar, beräuar Frigård.

Patientema kommer oekså tili vArdpersonalens kansli dAde viii diskutera eiler frAga om någonting.

VArdpersonalen rondar inte heller pA avdelningen. Rapporteringen sköts i form av sittronder oel> dokumentation av vArden.

Rehabiliteringsåtgärderna, såsom rörelseövningar, gåövningar, utprovning av lämpliga hjälpmedel oeh jnstrueringen av hur de används m.m. inleds av fysioterapeuten oeh ergoterapeuten . Sedan tar avdelningspersonalen delvis över under deras han·dledning. På det sättet garanteras att rehabiliteringen fortskrider även på kvällar oeh under veekoslut.

Sysselsättningsterapin är ett viktigt led i rehabiliteringen. Patienter kan här fA impulser tili hobbya rbeten.

Det ordnas diskussionstiUfällen, ofta spelar personalen olika spel eiler kort med patienterna. Spel- oeh musikstunder samt små festJigheter av olika slag ordoas ofta tili allas vederkviekelse.

Jag möter oeksA primärskötare Hilkka Pakarine n , som tri vs myeket bra på rehabiliteringsavdelningen oeh med arbetsmetoden som man tillämpar.

- Man känner sig mOliverad att göra sitt bästa. Kommunikationen med patienten kräver myeket, men det au man känner sina patienter, vet vad man gör oeh vet att man har delansvar för att rehabiliteringen Iyekas, ger arbetstillfredsställelse. Samarbetet meUan sjukskötarna oeh primärskötarna är gott.

Här finns inte en sAdan hierarki som man ännu påträffar pA många andra ställen .

Jag har alltid trivats med gamla människor. Dethär är verkligen den avdelningen jag vili vara på, säger Hilkka Pakarinen Verksamhetsterapeut Annikki Arola , den enda på sjukhuset, samtalar med en patient som snart fAr komma hem efter att ha rehabiliterats efter en ingripande operation. Patienten skall få låna med sig hem en för henne sittriktig köksstol - Det skuUe nog finnas så

mycket all göra, men tiden hinner inte tili rör annat än punktinsatser Man har känslan av all man bara skummar på ytan. Men vi har eli rehabiliteringsteam på sjukhuset och rehabiliteringsavdelningens personaI är också helt involverad i sina patienters rehabilitering. Det positiva i detta arbete är all man får se så goda resultat, all patienterna verkligen kan återfå en tillräcklig funktionsförmåga for all kunna fortsätta aU leva i eget hem, framhåller Annikki Arola.

De nesta utskrivs tili eget hem Statistiken öve r re habiliteringspatie nternas in- och utskrivning år 1991 berättar att inalles 174 patie nte r vårdades på avdelningen under året. Av dem kom 85 personer från det egna hemmet , me n av dessa 174 re hab iliterade utskre vs 130 tili eget hem. Tio personer utskrevs tili pensionärsbostad , servicehus eiler gruppbostad . Av 34 som remitte rats tili avdelningen frän de t egna sjukhuset återbördades 15 tili e n annan avdelning på sjukhuset. Av 42 som remitterats från ann at sjukhus utskrevs 6 tili annat sjukhus.

Från åldringshem kom sex

fö r reh abilite ring och 3 parienter kom från hälsocentrals bäddavdelning. Tili åldringshem utskrevs 12 patienter nämnda år .

Statistiken visar att man med rehabilitering av äldre kan uppn å mycket goda resultat! Mede lvårdtiden har varit fyra veckor, men en patient kan ha varit på avdelningen upp tili tre månader. Ibland kan det bli fråga om äve n längre vårdtide r.

Före uts krivningen av e n patient tili he mmet besöks vid behov patientens he m tillsammans med patienten.

Vid besöket utröns vad som borde göras för att förbättra patientens möjlighet att kl ara sig hemma. Samtidigt sammanträffa r man då efter behov med anhöriga och eiler re presentanter för kommunens hemsjukvård och hemtjänst. På dethär sätte t etablerar man och ökar samarbetet me llan sjukhuset och ö ppenvården . TilIsamma ns konstateras vilket behovet av hemsjukvård och hemtjänst är och alla intyg som behövs för e rh åJlande av olika förm åner skrivs uI. I vissa fall har behandlingsresultatet kontrollerats e fte r utskrivningen antingen på rehabiliteringsavdelninge n

Det är trevligare aJt träna i grupp och här Saga Laaksonen, Pentti Vartiainen, Alf Se/enius och Kerttu Saarinen. eiler på sjukhusets poliklinik .

Mjölbolsta sj ukhus ä r e tt av de tre sjukhusen inom Västra Nylands ansvarsområde i Nylands sjukvårdsdi-

stri kl. Sjukh uset säljer fo rtfa rande tj änster tili ko mmune r som innan sjukvårdsdistrikte t bildades va r medlemmar i Mjölbolsta sjukhus' kommunalförbund .

Bl.a . har Helsingfors stad fortsättni ngsvis e tt köpavtal som möjliggör att he lsingfo rsare kan remitteras tili Mjölbolsta sjukhus för vård .

1 apri l va r väntetiden för

plats på re habiliteringsavdelningen två veckor.

Valborg Louhisto

muntran, få känna atl de Konsult Riitta I s k o l a safaktiskt är en viktig r esurs. de att man inte kan tala om EoIigt docent Jan- Erik svensk demensvård i HelRuth är demens inte en en- singfors, vare sig på anstal! da sjukdom utan ordet är en eiler i hem vård.

Kring ämnet vården av dementa samlades man tili en paneldiskussion den 13 april i Folkhälsans H ä lsoaktivi- uppsamlingsterm. Demens - Man försöker få tili drabbar minne och koordi- stånd heI! svenska avdeltetshus i Helsingfors.

Med tanke på aU det m!!d vår ökade livslängd linos alltner dementa personer bland vå ra åldringar, bade man nation, beroende på att ningar, I.ex. på Forsby och hjärncellerna dör efterhand Bagg böJe åldringshem , men kanske väntat ett större deltagaråntal.

Måhända kunde de anböriga inte ordna någon tillfallig hjälp Cör aU några timmar kunna vara borta Crå n e n och de kvarvarande har det har visat sig vara ytterst svårt att sköta kopplingarna. svärt att få svenskspråkig dement, hemmaboende å1dring.

Alzheimers sjukdom ut- perso nai tili dessa avdelDet är nämligen där ett av I tio år sköttes han he m- de möten de så väl skulle hov och beteende. gör ungefä r hälften av de- ningar. de största probleme n sitter. ma av sin hustru . behöva vara med om , just - Här har de anhöriga en mensfaUen , en annan form - Jag skulle gärn a vilja Nämligen att de an höriga - Jag hade inte e n se- för att de måste vara he mma viktig uppgift, sade Iselin är mångi nfarkt-demens, som ändra på de dementas situatili en dement äldring, som kunds vila, han måste passas och sköta en anhörig. H är Krogerus-Therman. - De populärt kaU as blodpropp i tion, säger Riitta Iskola , och sköts i hemmet , ytterst säl- hela tiden . E n gång bad jag kan väntjänste n göra e n sto r kan ge patienten eli ansikte. hjärna n. Mindre ofta föror- [(ytta dem från långvårdsavlan få r någo n hjälp . Och ho nom fo rtsätta med a tt insats, både inom Röda Ju mer de anhöriga engage- sakas de mens av alkoholForts. pii sid o 10 jobbet pågå r dygnet runt. va ttna blommo rna , medan Korset och kyrkan . rar sig i vården, berättar för missbruk .

- Det var skrämmande jag gick tili e tt annat rum . personalen hurudant liv patiatt se hur min man fö rvand- När jag kom tillbaka, stod Stum mottagare enten tidigare har haft, gör I lades från ena dagen tili den ha n och vattnade pianots 51. Petersburg 9.7 På grund av att så få per- dem bekanta med varandra, Kolmården!

4,5 dag Pris 1 350.andra , sade Lisbeth N y- tangenter.

Stockholm soner bland dem som vård ar desto bätlre vård får den sjum a n frå n Jakobstad .

Det gällde a tt skola om dementa på anstalter talar ka.

15.6 3 daaar GelrangerfTrollstigen Pris 940.·+re5e5. 60.Från att ha varit en fri sk sig, säger Lisbeth Nyman , svenska , blir patienten ofta D e deme ntas anta l 13.7 7 dagar 31 .7 3 dagar man blev ha n plötsligt som att ta humorn tili hjälp , att en s!Um vårdmottagare, sa- ökar hela tiden , sade hon . Pris 2950.-+ re5es.

Pri5 980.-+re5e5. 60.en treåring, psykiskt. inte bli nedslagen nä r man de hälsov.lic. Iselin Kr oge- Vi kan inte på medicinsk Bornholml Lofoten 22.6 A llan Nyma n hade varit möte r okunskap . E nde l ru s- Therm a n i pa nelen. väg råda bOl på de me ns, och Nils Poppe och 7 dagar ka ntororganist i J ako bstads "vänner" försvann efter det - Språket är viktigt, ändå medelåldern ökar hela riPri5 2 885.'

Köpenhamn 20.7 fö rsamling, och när ha n sjukdomen brutit ut - nå- ä r man väldigt uppgiftscen- den . Samtidigt minskar re7 dagar Legoland! drabbades av A lzhe imers gon t.o. m. frågade om den trerad i vå rde n. Man kom- surserna och vi måste se oss Pri5 30SO.-+re5es. 60.· Köpenhamn sjukdom glömde han alla si- smittade . me r fö r att göra vissa sake r, om efter andra res urser.

24.6 on-mä Dalarna/ na andra fä rdighete r, utom Efte r makens död beslöt inte för att också prata med - Ä r det månne så att de Pri5 2 070.-+re5e5. 60.- Hlmlaspelet spelandet.

Lisbeth Nyman att bilda en patientern a. De blir oft a tys- anhöriga, de frivilliga , ä r 24.7 fre-on5 20.7 5 dagar Vanligtvis va r ha ns fö rening för att stöda och ta vårdmottaga re, vå rda m a den resursen ? Vi vet a tt Pri5 2 070.-+re5e5. 60.- Pris 2 190.-+r95e5. 30.hände r hå rt knutn a , berättar hjälpa de anhöriga. Den pratar istället med varandra. samarbetet mellan patie nKökarl Karelen/Bomba 20.7 Lisbeth Nyman , men när första sve nskspråkiga AlzEnligt forskningen talar te n , hemmet och vårdpersoAlands skärgård 3 dagar Pri5 1 1SO.han säg pianot mjuknade he imer-föreningen bildades i vårdarna endast 10 % av sin nalen inte är de t bästa möj29.6 4 dagar Pri5 1 585.hände rna , fi ngra rna rätade J ako bstadsnejden den 11 arbetstid med demenspatien- liga ; ändå försöke r man utÖstra Finland! ut sig och han kunde spela! fe bruari 1991. ter. Ofta blir patienten utan nyttja allt mellan hemvå rd med OperaGotland Psalme rna kom ha n ihäg, - De ä r i en svår situa- ansikte för vå rdarna, bero- och anstalt - dagsjukhus, 27.7 festlvalen i sommarskrud 4 dagar Pri5 1 675.mig kände han alltid igen , tion ; proble met är ju att de ende på aU dementa ofta ä r nattpatruller , nattsjukhus, 30.6 6 dagar Pri5 2550.-+re5e5. 60.men allt annat var glömt. så sällan kan komma med på mycket lika varandra i be- inte rva llvård - ailt fö r att Hardenger av lasta vård en emellanåt.

Skara sommarlandl med Oslo Omkring å r 1980 fanns Göta Kanal! och Bergen 30.7 det ca 2000 svenskspråkiga 9 dagar Gröna Lund dementa i Helsingfors. Ar Pri5 3 3SO.-+re5e5. 60.5.7 4 dagar 2000 har vi omkring 3.500 ~'r~5 ~ ~~8~~re5e5. 60.· Malnau 5.8 och år 2030 finns det 4.500.

11 dagar Med tanke på detta bör Salma Kanal 6.7 Pri5 4 190.·+re5e5. 60.· planeringen ta fasta på någ3 dagar Pri5 1 090.+ endra höslresor ra viktiga punkter, sade IseParisl tili Holland, Ilallen, Iin Krogerus-Therman .

Spanlen, Frankrike, Euro Disney 9.7 - De anhöriga måste få Tyskland, England, 10 dagar mera r åd och information av Pri5 3 450.-+re5e5. 60.- USA. oss professionella vårdare, också praktisk handledning.

- De ska ha chans tili a vHä/sov./ic. [selin Krogerus-Therman t. v. fungerade som diskussions/edare för pane/en lösning i vårdarbetet. och konsuli Riilla [sko/a dellog med eli anförande vid Fo/khä/san-seminariet.

- De ska få stOO och upp-

Språket det sista vi g)ömmer

r;:===:::============:;;;;;;

FORTSÄTTNING •••••• kring pensionärsföreningar- rösten , tar tili lugnande mena, inte bara i Esbo utan i del , fast vi vet att andra mePensionärer hela landet. Finlands svens- toder finns.

••••••••••• från sido 1 Man kunde istället idka ka pensionärsförbund tillservicehus för pensionärer önskas framgång och dess kramterapi, bjuda på ett endel har anslutna bostäder. medlemmar oförglömliga glas sherry eiler bara ett leDessa servicehus har blivit mötesdagar iEsbo. ende - ofta har det mycket e n träffpunkt för tusentals bäme verkan. pensionärer som här får Det centrala är respekten Ulf Johansson mat, service och sällskap. och aktningen för männiFORTSÄTTNING •••••••• Samridigt med den tidvis skan, sade Elisabeth Wikenorma tillväxten har man Språket berg. ofta farit ovarsamt fram ••••••••••••• från sido 9 Vårt ansvar med Esbos gamla kulturbyg- delningar tili boende-enhe- 1 gamla kullurländer i der oeh miljöer. 1 synnerhet ter i små grupper. den äldre befolkningen som Det tyckte ocksll Jan-Erik Mellaneuropa är det en självklarhet att de anhöriga minns det gamla Esbo har Ruth . fasats över de ofta respekt- Man borde sträva tili tar hand om sina gamla och lösa ingreppena i landskaps- all se varje patient som en dementa - här sätts de på bilden . Här har Iyckligtvis individ . Jag har besökt hem anstaII! en uppvakning skett under för dementa i NederländerBland an nat detta sade de sen aste åren. Men fort- na , där man försöker ge var- professor Ole Waszfarande är Esbo en vacker je patient en uppgift. En f.d. H öckert i sitt panelinlägg. stad med sin stora skärgård pianolärarinna spelade pia- Vi har nog inte tillräckpellsiollärskörell gay eli kaffekollsert liIlsammalls. Folo: på hundratals öar, med sina no varje dag kloekan tvll , en ligt tänkt på frågan om vårt ödemarker oeh orörda insjö- anna n som hade varit sekre- ansvar , varken medicinskt ar. te rare, satt var dag en stund eile r praktiskt. ,Det är kanUngefär hälften av Esbos inne hos vårdarna och tog ske mer en attitydfråga , det arbetsföra befolkning pend- emot diktamen - kanske in- behövs hjälp med praktiska lar fortfarande tili jobbet i te användbart , men dockl arrangemang, det behövs med pensionä rskören "Grå- Axelsson . Amatörorkestern He lsingfors. Ännu på 40-ta- Pigga var damerna , oeh stol- god vilja.

Ule i väriden, I.ex. i Dantruta rne" från Lidingö i spelade två uruppföranden let sysselsatte jordbruket nä- ta över sin uppgift. av Vilho Roinila , nämligen ra hälften av esboborna. mark, där man har ett annal Stockholm.

Kramlerapi och sherry Iynne, kommer man med ett Onsdagen den 22 april Bröllopsvals och Elegi. Diri- Idag utgör lantbruksnäringDet finns risker med att ge glas rödvin ål den gamla när ordnade kören tillsammans genten Roinila stod också en bara någon promille. De patienlerna en alltför överdel är sängdags - här ger med Pargas Amatörorkester för de övriga orkesterar- flesta fllr numera sin ute n kaffekonsert i Försam- rangemangen vid konserten . komst inom handeln och driven trygghet, anser häl- man en sömntablett, gärna Wiksov,kand.

Elisabeth så lidigt som möjligt. RödviIingshemmet. Det hä r var Publiken uppskattade hör- servicenäri ngarna. En stor inte första gången som pen- bart amatörorkesterns och del av landets dataindustri berg . nel har samma sövande er- En grundrorutsättning rekI, men är så myckel Irevsionärskören och amatöror- pensionärkörens framföran- har etablerat sig här, Iikaså kestern gay en konsert till- den . Kören sjöng med gläd- konsult- och ingenjörsbyrå- för patientens trygghet är ju Iigare. sammans. Församlingshem- je och inlevelse. Evert Tau- er. Bla nd de stora indu- att hon eiler han fär använda - Den sparsamhet som met var i det närmaste full- be-melodierna ä r a llt id lika strierna kan bJ.a. Orion och sitt modersmål. En lugn mil- Helsingfors stad idag idkar jö betyder ocksä mycket - går ut över barnfamiljerna, satt när Pargas Amatöror- populära. Så också nu när AGA nämnas.

Våra svenska pensionärer palienten ska känna sig över skolväsendet och över kester med Vilho R 0 i n i Ia kören och orkestern gemenframförde Calle i Esbo har all orsak att vara trygg och acceplerad, som dirigent inledde med en samt alla åldringar, också de deAndå tror jag all vårdare menta. Det är oerhört tungt musikkavalkad . Amatöror- Schwens vals och " Maj på glada över de n aktiva svensoeh närstående ibland överatt sitta med och besluta om keste rns ordförande Börje Malö", som applåderades ka pensionärsföreningen och Gr ö nqvi s t , som själv är Iivligt. Konserten avslutades alla dess lokala klubbar. driver trygghetsfaktorn . Vi dylika ting, sade Waszmåste också våg~ ge frihe!, aktiv musiker, är ocksä med "Nu gär sista visan" , Uppenbart är att dessa friHöckert sammanslutningars och möjligheter all klara ~av Som en sammandrag av medlem i pensionärsför- där publiken fick sjunga viliiga dagliga bestyr; t. ex. låta pamed i andra versen.

En Iyckbetydelse kommer att öka i inläggen från panelen och av eningens styrelse.

I programme t ingick verk ad kväll var omdömet när takt med att den kommuna- tienten själv besluta om hon de frågor som ställdes i den allt från Viva ldi tili Evert man gick hem i den vaekra la och statliga servicen av- ska ha de n röda eiler den efterföljande diskussionen kan man säga tar. Mot den bakgrunden är blå klänningen idag.

Taube , Lillebror Söderlund , men kyliga vå rluften . Å andra sidan tllr inte be- - att situatio nen just nu beAchilles NilsdorlT det viktigt att sluta upp Nils Ferlin och Carl Anton sluten kännas för stora, det härskas någorlunda , tack vakan i sin tur leda tili en re att anhöriga ställer upp känsla av misslyckande.

- att situatio nen redan om tills . l detta sammanhang - Vi kan inte ta bort pati- tio år är katastrofal om ingför vi fortfarande en seg enten ur hennes kaotiska enting radikalt görs kamp mot vissa ledande värld, men vi kan vandra - att med minskande resurSmärtlindring utan mediciner tjänstemän inom I'IUCS för med och dela hennes beser alllmer av ansvaret läggs att behålla Kirurgiska sjukmed intralJudapparaten kymmer. Vid vllldsamma på de dementas anhöriga. huset som skall inrymma de känsloyttringar från patienbåda IV k1inikerna som Dorril Krook tens sida höjer vllrdaren ofta Läkare rekommenderar INTRAmeddelar undervisning pII en LJUD med NOVAFON svenska, d .v.s. kirurgiska snabb och effektiv smärtlindring. och inremedicinska e nheterDu behandlar Dig själv dagligen. na . På detta säll kan vi när det gäller den mest krävanSänd mlg gratls NOVAFON·info Namn _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ .

F:ma Maria Vamerberg de vårde n som ges inom ÖPPET: vardagar 8.30- 15, lö stängt, sö 12-16 HUCS också garantera en Närdress -PI 400 C, 07880 LlIJendal, tel. 915-616662 vård på patientens moders- I L-__________________________________________..J mäJ. I

" Pargas Amalörorkesler och Achilles Nilsdorff.

Livlig körverksamhet i Pargas Pargas Sve nska Pensionäre r r. f. har en Iivaktig blandad kör, som regelbunde t samlas tili övningar och som uppträde r vid pensionärsför· eningens månadsträffar och andra tillställningar. Kördirigenten Per-Olof von W ey m a rn , som också är pe nsionä rsföreningens ordförande, är särskilt glad öve r att den manliga sidan har fått förstärkning.

Förutom deltaga nde i den egna programverksamheten bru kar kören årligen sjunga vid en högmässa i kyrkan, medve rka i församlingens pensionärsträffar , besöka ortens sjukhus och ålderdomshem m.m.

Tili de n årli ga re pe rtoaren hör också den lokala mönstri ngen " Pargas sjunger och spelar". Vidare har man haft inte rnationellt utbyte FORTSÄ TTNING ••••••••

FRISKVARD ••••••••••••• rrån sido7

l'

I

för de svenskspråkiga redan koncenlrerats tili en punkt oeh att vi inom helsingforsområdet kan räkna med att det på några namngivna hälsostationer bör kunna finnas svenskkunnig personaJ. Vid Munksnäs nya hälsovårdscentral företigger det redan på högsta nivå ett löfte om att de svenskspräkiga har rätt att besöka dem av läkarna som har svenska tili modersmäJ. Dylika arrangemang bör också kunna åstadkommas pä andra områden i staden. När det sedan gäller sjukhusvård är det särskilt under jourverksamheten svårt att förutsätta en dytik service, trots att både läkare och sjukskötare i dagens Finland har avlagt studentexamen med vitsord i svenska. Personligen anser jag all det närrnast är frågan om antingen en negaliv atti· tyd eiler felaktiga metoder i Det skolundervisningen. kan intressera helsingforsarna att vi inte mera planerar en stort sjukhusbygge i samband med Forsby-sjukhus , eli verkligt Babels torn , utan tanken är att stärka verksamheten på Maria och Malms sjukhus samtidigt sam möjligheten att utnyttja . 'k .. h't HUCS k1 Inl ermeraan 1-

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK?

NOVAFON

~tlgar~tttgtln

Po~numm.r __________________________________

xxx När arbetsrutinen för 055 nu tillhör gårdagen är mitt budskap tili dagens pensionärer: LAt oss aktivt följa med vad som hän der i världen , utveckla vår kontakt med järnnäriga och Iikasinnade, ägna mera tid än hittills för kultur, konst och läsning, men också att ta hand om den hälsa vi i dag har, äta fömuftigare, motianera mera och på all t sätt hållas vid gO!! humör.

~1''1 ~

•

~- ~

-J

r'" t) ~~1\ I Xl ....

1(

Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911-31636

eH~/ta.g tA-.tJJ,(rA,t #1t/8 Välkommen ut tili Oitis vackra _. skärgård, pä en bätresa

., •.-

' ",

~

':'i kan ~rbjuda er beställningsresor, slghtseemg, fisketurer m.m.

MIIfE!V~ max 8 personer 25 knop !(11Y.,t.rfD~~ max 45 personer 18 knop Pris cnligt Overenskommelse .

Ring Cör närm are information.

B ornholm

Christer Gustafsson

pA

POSTBACKEN I ILBY

g.>n1.'o

4 ' , I.IIj·'·01l)1I)',"

gästspelar

med

SKANDALEN I CHIOZZA

av Carlo Goldeni

p,smiär 25.6 kl. 19.00

Regi: Ingrid Söderblom-Gurovilsch klo 19.00 FOrss!: ti 30.6 on 1.7 kl. 19.00 10 2.7 klo 19.00 sO 5.7 kl. 15.00 och 19.00 mä 6.7 kl. 19.00 Ii 7.7 kl. 19.00 on 8.7 kl. 19.00 50 12.7 klo 15.00 och 19.00 Blljetlbestlllnlng: Martanns Modig tel. (911) 36906.

25940

Hilis

BIIJettprls: 50 mk vuxna, 30 mk bam, 40 mk pensionärer och gruppl1 0 personer.

Tel (925) 66702, bAllel 949·225 1t9

r - - - - - - - -- - - - - - - --::;;;;--::--------------::::;:;;:: - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - , Kelltms'emos 6 ",ed broIIta klippklls, ter, film SlJlldstränder, frllktbam dkmr oell ",dleriskn fisl~15gen. En nOllil ll',

::Ife:~~!:'~;,,e!d:m~~~!~~'tir: 6~~~:~: Avr. 12.07. 5 dgr .... . . ... . .2.325,-

D anmark I

t:!Jb-C

En Tlllld,esa d6, vi besii"', ]yllalld, Fy,' ocll 5,ilmolld.

Ca",lo slott, VIIekrn J IOlldsknp, idylliskn s",dst5der 6, baro

~~Ik~~' "~~j1j~~~.n;:,::;~~~t-resn i IlIgll

Av r. 04.08, 5 dgr .. . . .. ... .2.440,-

Halland & Skåne ;/

Vo nno, vito striillder oell ",lIs'allktn badkl,'ppo r ~"0 t ett 5k~lImmQJ1(ie Kntte-

tJu""~ gall. Idyll,s/in staäer, KIIllells ':..y-

J:ldgalltis

pj"

Köpe1l1mmn

keramlk 0,11 11/0/11 rockhdll ... Eli resa jl/51 ftir Dig!

Avr. 02.08,5 dgr .... . .. . ...2.690,-

BUSSRESOR

~~WlJ r ~~ I r--

~_

-:-

l ...

S/mlldgntnll4 , 22100 M nrielrn /Jl1I

.J

L-________________________________________________________________________________________________~~~d~.~92~8~-2~ 8~ O~ ~ ~____

11

bladdeg, ochta , mastix, magrat smör , pinjekotlsfrön

Vr andras grytor

m.m.

Leas höma Vi har nyligen haft en inventering av våra landskapsrätter. Det var intressant att se hur mycket de olika landskapen skiljer sig från varandra ifräga om matvanor.

Under min Högvallatid blev det en gång fråga om vii ken gröt eiler välling som smakade bäst. Jag har för mig att en syd-österbottnisk flicka tyckte att "klimpamjöltshe" smakade bäst, medan en nyländsk tyckte att potatisgröt var rena himlen. - I det här sammanhanget kom jag att tänka pä hur mycket vi har tagit tili oss av andra länders maträtter, särskilt nu när vi Teser så mycket.

Det heter att Karl XII:s soldater-officerare hämtade med sig recepten på pepparkakor och kåldolmar från Turkiet. I Turkiet vecklar man in köttfärsen i vinblad , men bytet tili kål hos oss har inte försämrat maträtten .

Det är klart att vi har påverkats av den ryska maten, som isin tur ofta hade franskt ursprung, ätminstone i fömämare familjer. Våra inlagda gurkor t.ex. skiljer sig ganska mycket från de rikssvenska, som är för söta enligt vår smak. - Vi är vana vid att förbinda den

ryska maten med kål. K å 1pirog kan vi tänka oss att laga . Vi köper en smördeg, förbereder kålen genom att skära den i mindre bitar. Vi bryner bitama och låter dem badda mjuka . Vi kavlar ut degen tili en fyrkant , breder på kålen som vi har smaksatt . Det hela gräddas i 250' ugnsvärme. - Kålsoppa eiler k å lgryta är älsklingsrätten för många. Utom kål har vi lök och rotsaker, kanske potatis och korv eiler skinka.

Bortsch hör också tili det ryska arvegodset. Receptet kan låta såhär: 4 rödbetor, 1 morot , 2 lökar, 1 msk olja, 1 bit selleri , 1 klyf-

ii

Ett recept som jag plockar ut är mous sa k a: 1 s ki vad gullök , 2 klyftor vitlök, 2 msk matfett, 1/2 kg köttfärs , 1 brk tomater, 1 lagerl>lad, salt , peppar, drygt 1 kg potatis. Fräs löken i 1 msk fett tiUs den är mjuk .

Lägg i köttfarsen och låt den fräsa under omrörning. Tillsätt tomater, lagerblad , salt och peppar. Skiva potatisen och stek den i det återstående smöret. Lägg lager av potatis och färs + tomatblandningen i en gryta, avsluta med ett lager potatis. Häll över 1 kkp varmt vatten.

Lägg på lock och grädda i 175' i ca 50 min. På grekiska heter rätten Patates mousa-

ta vitkål , 1 1/2 I buljong på tärning, 2 msk vinättika, sai t, svartpeppar, 200 g knackkorv eiler rökt skinka.

- Finhacka löken och strimla kålen. Grovriv rotsakerna. Fräs löken lätt i en kastrull , tillsätt rotfruktema, grönsakerna och buljongen .

Smaksätt och om soppan Social- och hälsovårdsmifordrar mera smak kan man nister Eeva Kuuskoskis avtillsätta korv eiler skinka. gång måste betraktas som Servera smetana tili . en s tor förlust för de svaga i I vår familj har vi alltid vårt samhälle. För pensioserverat blinier tili fastlagen. närsorganisationerna är det Men jag undrar hur många bara att beklaga att Kuusungdomar som tycker om koski inte längre är minisdem . De har ju en litet ter. Jag hoppas att den nya ovanlig smak av bovetemjö- ministern Jorma Huuhtanen let i dem. Men det är säkert, fortsätter att upprätthålla som så mycket annat, en frå- det samarbete som Eeva Kuuskoski tog initiativ tili ga om vana.

I Finland är vi mera med pensionärsorganisatiosvampfrälsta än i övriga nerna.

Norden. Gränsen för vilka I sina första kommentarer svampar vi tar går genom vårt land. En svampsallad säger den nya ministern sig ändå i mycket vara inne på med lök och smetana + kryddor och där svampen samma linje som sin företrädare. Ett ev. införande av käit vara fiskor är helt acen hälsocentralavgift tycks cepterad hos oss.

Under en resa i Grekland inte Huuhtanen motsätta faste jag mig vid att ung- sig. Eeva Kuuskoski motsatdomarna ofta äter ur samma te sig som bekant denna avskål på restaurang. Det var gift . Han säger dock att han fråga om någon sallad , mest kommer att värna om fetasallad. Numera kan man grundtryggheten dit han köpa fetaost också hos oss, bl.a. räknar folkpensionens tycker. vi att den är för salt grunddel. kan vi blötlägga den. SalIaSocial- och hälsovårdssekden består av grönsallad, torn står för 45 av statsbudgurka, tomater, oliveri ost getens 160 miljarder. Då är och salladssås. - Som rand- det en omöjlighet att helt anmärkning kan jag säga att skona denna sektor från jag tili min förvåning hittade sparåtgärder. Vi får nu hopen grekisk kokbok översatt pas att den Qya ministern tili svenska. Jag kan inte sä- Huuhtanen skall visa en viss ga att den har varit i flitig självständighet gentemot fianvändning. Där förekom- nansministern . Han får inte mer olika ingredienser som bli en ny mininster Kaninte finns hos oss, som t.ex. kaanniemi som totalt miss-

ka.

För att sprida mig över ett litet större område tar jag med Schweizerskinka: Bred senap av fransk typ över skivor av rökt skinka, inte alllför tunna. Placera sedan ostskivor på halva antalet skinkskivor. Täck osten med en skinkskiva. Pane ra de dubbla skivoma genom att först doppa dem i uppvispat ägg och sedan i skorpmjöl.

Stek skivoma gulbruna på båda sidor och dela dem mitt itu. Servera dem med kokt blomkål.

Nu överlämnar jag åt dig att spinna vidare på temat.

Vem vet hur många trevliga recept du kan minnas som har haft sitt ursprung i andras grytor.

Lea Anderson

Öb-ombudsmannen har ordet

RES SOM EN KUNG med Birka Princess och Birka Queen Birka Princess weekendkryssninga r från Stockholm tili Gotland och Bornholm. 5.6-23.8. Priser från 1.120,-/person inkl. måltider.

Birka Queen weekendkryssningar från Stockholm tili S:t Petersburg 12.6-23 .9. Priser från 1. 225,-/person inkl. måltider. Tvådaga rs-kryssningar tili Riga . Priser från 665 ,-/person inkl. måltider.

Pensionärsrabatter!

Ring och begär broschyr!

1:11:/:1' CRUlSES= BIRKA LINE AB, PB 175,22101 MARIEHAMN. TEL: 928-27 027

Iyckats med att slå vakt om sitt gebit.

Nu är det inte bara inbesparingar i statsbudgeten som drabbar de svagare i samhället. Hit räknar jag pensionärer med enbart folkpension, barnfamiljer med stora bostadslån samt inte minst de arbetslösa.

Vårt lands ekonomiska kris drabbar också kommunerna. Social- och hälsovårdspolitiken ute i kommunerna står också inför inbesparingar. Modeord i dag är effektivitet, resultatansvar och prioritering. Pensionärerna har all anledning att följ a med del kommunalpolitiska ske~ndef.

KOMMENDANTHUSET 1 LOVISA LOVISA STADS MUSEUM tel.

~~5S;1~;: ~~~~~S; 399

l;

Öppet: 80mmartid tl -BÖ kl o 12-16

Basutställningar: Finlands sista tennverkstad, förernA1 från sjöfartstiden. g las- och porsllnssamlingar m .m.

Speoialutställning: 11 .6-30.8 "Jean Sibelius sarntida", konstutställning

SffiELIUSDAGARNA 14- 16.8 - paneldiskussioner , fÖredrag, konserter m.m .

-

K ullerv~8ymfonins

l00-ärajubileum med RadiODS aym-

fonior kester och RAM-kOl'CD från Tallinn Izumi Tateno - Trio Tapiola

-

F6rfrAgnlnga.r och bUJettreservoring: Turistbyri.n: tel. 9UHUS3 313

10-. Öppet hus 16.5.1992 kJ. 9. 00- 15.00 vid Kyrkoesplanaden 4 och kraftverket vid Brändö bro.

Under dagen säljer vid energisparlampor med 50 % rabat/.

KaHe med dopp serveras.

Välkommen

VASA ELEKTRISKA AB KyrkoBSplanaden 4, PB 26, 65tOl Vasa, lel (9611 324 5111

Per Thomasfolk

rr::::::::::::::::::::=====::....---------------------.

GIRASOL kallar SPF:are tili rekreation hösten 1992!

Det blir åter en gång möjligt för Svenska Pensionärsförbundets medlemmar all della i en rekrealionsresa tili badinrällningen GIRASOl på den spanska solkusten .

Under tiden 2- 16 oktober 1992 har vi reserverat 30 platser lör våra resenärer.

PRIS: 5.020:- plus 200 mk reseskalt.

I prlset Ingår: Finnair charter Helsingfors-Malaga- Helsingfors busstransfer Malaga flygfäll - Girasol Vr logi i 2-pers. lägenhet med vardagsrum, sovrum, kokvrå. badrum och terrass.

I lägenheten finns dessutom lärg-TV, telefon samt tvällmaskln i badrummel. vallengymnastik 2 ggr/v avslappningsgymn. 1 giv rygg-axelgymnastik 1 giv morgonpromenad med ledare 1 giv avbeställningsskydd finländsk guide på destinationsorten SPF reseledares tjänster Tlllägg: tillägg för enkelrum (= hela lägenheten för en person) 2.900 FMK frukost 420 mk/2 v halvpension 1040 mk/2 v helpension 1.660 mk/2 v kombinerad stadsrundtur och shoppingtur tili Malaga 150 mk/person om intresse finns arrangeras en heldagstur tili Sevilla och världsutställningen som pågår där. Resan lörutsäller minst 30 dellagare och koslar då ca 330 mk/person och inkluderar inträdesavgiften tili utställningsområdel.

Anmälan: Anmälan är bindande när förskollet mk 500 erlagts. Slutbetalningen görs en månad före avresan. Anmälningstiden utgär-31.5.1992.

Annullerlng: vid evenluell annullering gäller Resebyråföreningens i Rnland avbeställningsvillkor.

Arrangör: Teknisk researrangör är Bennelt Resebureau Priskalkyl: Priset är beräknat enligt 22.4.1992 gällande tariffer och valutakurser.

VILl DU VARA MED? Ring resebyrån te/. 90-685 1100.

Viii Du ha behandlingar på Girasol kan dessa beställas på platsen eiler på förhand med eiler utan läkarremiss. Girasol har egen finländsk läkare. Och svenskoch finsktalande persona/.

Välkomna tili Glrasol hösten 19921 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.l.

12

Pensionär modell 1976

,.

"Bra går de, å åt helviti bär de", verkar vara det gemensamma stridsropet för EG-anhängare och -motståndare. Här skall nu inte pratas EG denna eiler kommande gånger, men e~ sak har jag funderat över. Ar inte regeringens EG-beslut lite lagslridigt? Vad säger Torparlagen från 1918? Frågar man sig, ou näe vi blir torpare under storgodsägarna där nere i Bryssel. Bäst all plocka fram Hugo Ekhammars "Under torparsolen" för all liva upp gamla minnen från den tiden då torpama fick bedriva månskensjordbruk på den egna vänder de fi nska namnfortorvan först efter långa mema blir jag som medlem dagsverken på bond- och i "svenskhetsförbundet" o m herrgårdar. inte förbannad sä i alla hänFast den där Torparlagen delser lite dyster i hägen. kan säkert elimineras och All kaila Klas Kurck för strykas ur vår historia. Klaus Kurki gör all mina Finskhetsförbundet kunde tankar går tili krogen vid lroligen stå tili tjänst med Bulevarden i huvudstaden, expertis. Där har man ju som bär det namnet. Elina tänkt sig all slänga en massa helle i verkligheten Elin gamla historiska svenska Fineke och hon bodde liknamn på sophögen , utan vi- som Klas Kurek i Vestlax , dare spisning. Så mycket hon på Suomela ruslhåll oeh gensvar tycks inte dessa han på Laukko gård. Opeståndaktiga äktfinska tenn- rans Kirsti hette Ke rstin Flesoldatar dock ha fåll. ViII- ming. Oeh pjäsens Kaari na manstrand sade prompt hette naturligtvis Karin. ifrån all de vili ha kvar sitt gamla svenska namn , ingaxxx lunda i vardagslag men i turistbroschyrer oeh i sina Jag blev intresserad av hävder. Och i bl.a . Etseri är "Klas Kurck och liten Elin" mao av samma mening. på 30-talet då jag amatörskådespelade såsom pietistisk bondeledare i von Nuxxx mers' "Pastor Jussilainen" .

Men om det där famösa förbundet skulle få sin vilja fram så skulle en massa texter behöva nyskrivas. Om ett par generationer eiler så.

Sentida skolbarn skulle inte begripa ell dyft av vad det är för platser det är fråga om i t.ex . Fänrik Ståls sägner. Så i en nyskriven "Soidatgossen" skulJe det väl bli : "Min fader slöt på Lapuas släll" och "På Utin kangas för Kustaas land, min farfar dog med svärd i hand.

Hans fader föU vid Lappe-

enranta, Han var hån Kalles tid" .

Låter mysigt vad? Oeh den gamle soldaten som sjöng: "Tavast'hus iag kan ei glömma" skulle f1\ mumla: "Hämeenlinna iag kan ei glömma" . Och sä vidare i

nästan dikt som dikt. Och aiöss med alla rim oeh all reson .

xxx

Senare stärktes intresset då jag fick reda på all min äldsta, säkert identifierade anfader född 1588, var slottsfogde hos den kurekska ätten . 1 den fi nska släktboken bär den ne förfader namnet Matti Matinpoika. Uppenbarligen en typisk namnförfinskning (Iäs förfalskning) som t.o.m. aUvarligt sinoade personhistoriker ofta hemfaller åt. De bara vili sudda ut det svenska. En seriös släktforskare vid sekelskiftet, Atle Wilskman, som bl.a . skrev vår släkts historia , talar om Matts Mattsson så det så. Nej, varför kverulera, ingen blir glad om man visar upp hög surhetsgrad.

Oeh dessutom riskerar man att drabbas av muskelvärk eiler annat otyg. Småle och smila en smula uppmanade kåsören Cello sina läsare.

Och det är ett gott råd . Jag läste nämligen någongång att man genom att bara ryoka lite på pannan sätter 43 "små muskler" i arbete medan ett smil inte kräver mer än 17 musklers ansträngning. Så "säg det med ell leende och med en glimt i ögonvrån".

När iag läser vad de där finnförbundama hittar på, så Iyster det mig all iäklas lite lillbaka. Jag läste för några veekor sedan en reeension av Jukka Linkolas (oeh Pentti Saaritsas) opera xxx EUNA. Grundiden kommer frän en vacker ballad i Och ändå skulle jag ha Kanteletar kallad Elinan god anledning all klä mej i surma (Liten Elinas död) . säck och aska och "sitta med Pä basen av den skrev Gus- strumpen" i vrån. Som den taf von Numers dramat : glada lilltösen sjöng när Ju"Klas Kurek nch liten Elin", len var kommen . Jag har som isin finska version bär nämligen gjon nånting förskräckligt. Jag hade ell fel i· balladens namn.

När man i svensk text an- senaste GT-nummers bild-

EmsaIö vid slutet av 1900-talet Om man som ofta händer , i likhet med mig och otaliga andra människor, råkar ha minne n av varierande slag ,

är det bra all själv ha förmånen all få välja oeh sovra, om man försöker se gångna generalioner i relation tili gårdagens eiler dagens Emsalö. All sia något om vår närmiljö oeh dess möjliga utveekling under den tid endast i an tal år räk nad som återstår av detta sekel, är kanhända svårare än någon kan föres tälla sig.

Jag som egentligen först under innevarande höst, av

vissa förändringar i omgivningen vid Kuggsundet , tvingats inse att pratet om en bro över nämnda sund, verkligen ser ut all bli något annat än just prat - är ingalunda den rätte all göra det.

TiIIs bron är färdig och tagen i användning, har jag orsak att vidhålla min åsikt, all 1900-talets största förbällri ng gällande Emsalöbygdens förb indelser med fastla ndet , har vari t i tyrtio år. och är fo rtfara nde någon tid , tillkomsten av fä rj trafiken över Kuggsundet. Om den uppfattningen torde de flesta Emsalöbor kunna förena sig.

Inledningen av vår fä rjförbinde lse hösten 1951, var såhär i århundradets mitt en notabel händelse. Min "väderanteckningsbok" nr 2,

omfallande åren 1946-62, ger vissa stöd för minnet.

Den 8 jan. 1951 är anteeknat: Färjbygget påbörjat!

För den 28 jan. har jag skrivito Mannerheim död. Och i den vanliga månadsöversikten står tili sist: "Månadens händelse var Marskalk Mannerheims död i Schweiz."

Oeh den 4 febr. "Manne rhei ms begravning". "Namnet Man nerheim överskuggade allt annat - en sista gång."

Jag återger mina rader ur sammanfattningen för mars 1951; "De väldiga snöfallen vid påsktiden och månadens annars rätt konstanta köld , gör all mars 195 1 går tili hävderna som en veri ta bel fi mbulvintermånad.

Att komma ham med häst och släde utan spår i skogar oeh på fält är nu nästan omöjligt, oeh detsamma gäller isarna , som är nertyngda av vatten och snö. Taket pä Valter Hellstens nybygge i Boviken störtade in av snömassorna häromdagen.

Själv är han i tjänst på sjön.

Månadens medeltemperatur - 7 grader. " For 22 nov. 1951 är anteeknat: Emsalö-rarjans provtur kördes, och provtrafiken inleddes. Oeh den 25 nov. skrev jag: Tolkisbussen körde en provtur tili Varlax brygga.

Med risk för att vädret får en alltför dominerande plats, frestas jag att återge

kaväl gälla återresan. Jag da n bygga om eiler bygga tili. Knepigt är det hur man då chaufförelt stannade 4-5 än planerar. Årsskiftet 1962-63. km från ändp un kten i Edesviken. Ibland var vägen för Hundra mark blev en "nydålig, ibland räekte tiden in- mark" genom myntreformen te tili . Så fiek man ta sin oeh revalvering. Ex.: Kombörda och gå resten av vä- munalfullmäktige beslöt vid sista mötet fö r 1962 om förgen.

Vädret 1951 har varit nå- höjning av sina arvoden från got ovanligt, skriver jag. tidigare 400 gamla mark tili Snörik vinter , sen vår, kylig 6 nymk. Lägre arvoden höjförsommar, varmare sen- des t.ex. h ån 100 gmk tili 2 sammar ingen ås ka, neder- nymk. bördslös höst med månader En nybyggd fä rja togs i av lågt vattenstånd , men bruk för Emsalö-trafiken utan stormar. våren 1964. Den har inte Men så kom en deeember fungerat bra , utan varit i som i stället bjöd på hög- olag rätt ofta. vatten, stonn och nederLotsstationen på Varlaxudden är färdig. Byggnaden överläts tili Sjijfartsstyrelsen den 2 deeember , och är sedan dess bemannad oeh i fun ktion. Sex man i varje vakt tillsvidare . Byte varje onsdag. Inga möbler finns ännu i huset. Men de kommer väl - - Sedan 15 sep!. 1974 går Tolkis-bussarnas alla turer ända tili och hån lotsstatiohar i minnet många resor,

J

nen.

Socialrådet Hilding Rose,,ström. börd. Dock inget vinterväder. Ett hundratal emsalöbor åkte tili julottan i Borgå i två bussar. - Oeh så har då olympiaåret 1952 gått in

kryss. Preeis som de ovan

vissa utdrag ur de väderan-

med

Me rikantos

Jag har ko nstaterat ad

nämnda "finskhe tsarna" ha-

teckningar, som ligger så loekande nära mig just nu o Ur novembersammandraget: Något nyekfullare väder har råtl under november, men ingen alltför ymnig nederbörd har förekommit.

Vattenståndet som hela hösten varit konstant under medelnivån, sjönk ytterligare i medlet av månaden. Men under novembers sista dagar steg vattnet rätl ansenligt.

Dock har denna höst bjudit på den längsta lågvanenpe-

olympiafanfa r i uruppförande i radion vid själva årsskiftet.

Vårt lilla ösamhälles nyvunna samfärdselkontakt med fastlandet, medförde snart en hei massa förändringar. De mest märkbara var kanhända i början stadsbornas - sommargästernas hittills oanade möjligheter gällande användandet av sina sommarvillor. Dessa byggnaders status förändrades snabbt. Hur bra än benämningen sommarvilla hade låtit i mångas öron , blev det framöver bara så att ordet fritidshus eiler -stuga kom an utgöra en någorlunda heltäckande begrepp.

Bundenheten tili sommarmånadernas semesterveckor som enda möjlighet att använda "sommarvillan" försvann. Visserligen krävde den förlängda nyttjandetiden en mängd fö rbätt ri ngar, men kostade det, så smakade det också .

Efterfrågan på sommarstugtomter ökade starkt.

Ganska länge har fö rhållandena beträffa nde sådana varit , att hugade spekulanter haft ytterst svårt atl komma över en stra ndtomt att bebygga.

Byggnadstillstånd har inte heller varit lätt att få. Då jag ibland som gammal ortsbo blivit rådfrågad beträffande tomtmöjligheter, har jag vanligen ben presumtiva köpare överge tanken på att hitta en obebyggd strandtomt i våra trakter. Jag har gell rådet all hellre sikt. io sig pä någon tomt med vidhängande hus. Och om en sådan tur yppar sig, slå tiU - och se-

Emsalö-stränderna, sedda från Estams-fjärden och Svartbäeksfj ärden i väster, eiler Orrbyfjärden och Äggskärsfj ärden i öster, verkar tämligen obebyggda - så när som på endel prydliga båthus och strandbodar.

Varje stugägare har i alla fall möjlighet att öppna en diskret utsikt från sina fönstero Eiler gå ner tili sin egen strand och bese omgivningen - med eiler utan kikare. [ viss män kan det ju vara en håga om tycke och smak, om man viU se omnejdens stränder beströdda med olikfärgade byggnader av varierande form och utstyrsel, eiler hellre låter lövträd eiler barrskog dominera strandlinjen, sedd på håll .

Med ojämna mellanrum har frägan om en bro mellan Emsalö och fastlandet diskuterats - uta n att mången öbo (vad jag märkt) ägnat saken något annat än ett förstrött intresse. Om ens det.

Sedan färjtrafiken inleddes, tror jag att åtminstone ytterst få äldre öbor tagit en eventueU broh åga som an nat än en sak helt onödig att ödsla ord pä - numera.

Personligen vet jag inte vilka förborgade krafter, SOm efter år och decennier av prat och rykten, fått talet Om en framtida Kuggsundsbro an mogna frän tankar och ord tili handling.

Men nog' torde vem som helst kunna hålla med om att det ingalunda sker för tidigt.

de jag döpt om kasus DATIV tili DA TA V. Jag kunde ju säga att datav är en förkortning på datavi rus, men då skulle jag hemfalla åt grov lögnaktighet. Liksom den där Ola hos Fröding som sao "För trollen är lika så rädda fö r sola, som jag för att skarva och Ijuga", sa Ola. Nej datav hör tili de typiska inslagen av ordblindhet som stundom drabbar en , när man har det lite jäktigt med an tillverka korsord , kryss m.m. tili fler tidningar. Från mina första år som kryssmakare minns jag särskilt två nya ord som jag var pappa tili , ingen stolt sådan, men dock pappa. Orden var "konlinten" fÖT kontine nte n

och "alkolisten" för alkoholisten. Speciellt de lodräta orden har en förmåga att slå en med blindhet. Man må kontrolläsa så myeket man orkar och vill.

En ursäk t är givetvis på sin plats, men det gör knappast den som gnällt och klagat, så myeket gladare . De fortsäner väl med an rynka pannan och överanstränga de 43 muskleroa istället för all ta det med ett överseende, 17 musklers småleende.

En klaekspark vore kanske för mycket begärt . Då sän s betydligt större muskler i aktlon. Fast som motion är klacksparken inte så tokig.

Alla läsa,e, utan unda ntag, önskas en varm och skön vår av "den felande länken" Hasse

ria d , sam i mannaminne hae

förekommit här. Slutligen bör anteeknas att färjan mellan Emsalö oeh fastlandet sedan 22 november går i provtrafik . R edan söndagen den 25, h aktades 17 bilar över sundet. Nyhetens behag - .

Deeember -51 inleddes med någon dags högvatten.

Och milt väder. Plusgrader konstant , 18-31 dee. Beteeknande för deeembervärmen var, an jag för 27 dee. anteeknat: En groda mitt på vägen. Medeltemperatur för dee. 1951: + 0,75 grader.

Nämnas må än en gång, att årLalet 1951 går tili historien som det år då fä rjtrafike n mellan Emsalö oeh tastlandet kom tili stånd . Färjan jämte landrasten drog en kostnad av något över tio miljoner mark o Under årets tre sista veckor kö rde Tolkis Bil Ab:s bussar turer halvt i blindo, någonstans tili Varlax bys vidsträckta om råde, utan någon fastställd ändpunk!. Den omständigheten var ett pro blem - i synnerhet gällande morgont uren tili Borgå. Osäkerheten varade i flera år, och kunde li-

Aarre

Några kommentarer till de här ovan flyktigt nämnda strand- m.fl. byggnadstomterna i skärgården. - I bestämmelsema för att få byggnadstiUständ , heter det bl. a . an huset eiler husen inte skall synas tili eiler från farleden, dä man kör eiler seglar förbi. All detta var klokt, torde de flesta tycka - åtminstone nu efteråt.

Hilding Rosenström

13

Kortare vårdtider på sjukhus En vägande o rsak tili förkortade vårdtide r på sjukhus är att de n medicinska vårde n och te kn ologin utvecklats mycket under de senas te å ren. Undersökningar och ope ratio ne r anstränger inte längre lika mycket som förr . Patiente rna åte rhämtar sig snabbare.

Sjukhusvården ä r dyr i relation tili vad ö ppenvå rden kosta r samhället. SparAtgärde rna ino m den offe ntliga ekon omin har påskyndat utvecklingen mot öppenvå rd i stället för vård på sjukhus. [ och för sig är ju detta en redan tidigare medve tet omfattad princip fö r utvecklin gen av social- och hälsovå rden. Hit hör också strävan a tt få patie nten e iler klie nte n att al<tivt delta i sin egen vå rd och att få de a nhöri ga med i vården.

Koria vårdtider kritiseras Jag har hört a tt må nga anser att patie nte r nuförtide n ulskrivs från sjukhus fö r snabbl , uta n att man försäkrat sig om att patiente n klarar sig hemma. Onekligen rimmar detta illa med må lsättningen man har om en kva litalivt god patientvård på sjukhus och i he mmet.

Vad ligger bako m e n sådan kritik? Måhända är de t så , att sjukhuset och patiente n samt dennes a nhöri ga har en olika uppfattning o m vad patie nte n sjä lv förmår klara av , att man på sjukhuse t fö rvänta r ,sig me ra a v he msjukvårde n och hemtjänste n än vad de n ha r resurser tilI. Må hända ä r det krave n på högre effektivitet (bl. a. = snabbare patientomsättning) och nuva ra nde sämre e konomi sam tvingar sjukhusen att låta patie nten pröva på att komma hem snarast möjligt e h e r de n akuta vå rdtide n.

Måhända leder ännu rådande attityder tili kritik ; man anser fortfarande att vå rd på sjukhus eiler an na n vårdinstitution är de t enda saliggö rande , speciellt om det är fråga om e n person va rs hä lsotillstånd förutsätte r att patie nten fär vård och omsorg va rje dag eiler dygnet om.

A rbetstide n har fö rkortats och fritide n ha r ö kat. Men människorna av i dag har helt omdisponerat sin tid .

De lever så "fullt " att de inte har tid . "Alla har en kloeka, men ingen har tid", sa en kollega tili mig en gång. Kanske anhö riga inte är färdiga att axla ökat a nsvar för sina sjuka anförvanter för att förvärvsarbetet , den egna familjen och hobbies fyller dagarna . Det kan hända att man inte anser sig klara av att ge patienten vård . Kanske upplever den sjuka att hon eiler han inte vili besvära, medveten om hur mycket de anhöriga annars också har att göra .

A1ternatlv saknas Ett raklum är att a1tematlven tili yArd 1 hemmet eUer hos anhörlga eiler en sjukhusvistelse är ytterst rå.

Konvalescenthem eUer -avdelnlngar l1nns Inte 1 prln-

. _-------------------------------~ ....

I

SVENSKA PENSIONARSFORBUNDETS :

terna att tidpun kte n för deras utskri vning va r den rätta. Detta trots att vårdtiden vid den ak tue lla tidpun kte n av olika orsaker fö rko rtats frAn tidigare 7,8 tili 6,2 vårddygn. Enkä tfrAgo rna besvarades anonymt , va rför mao nog kan anse att patie nterna ärligt var av de n åsikten.

eip. Vårdhemmen och sjukhemmen är få och mig veterligen har de inte heller kapaeitet för konvalescentvård.

Man utgår ifrån atl hemsjukvården, hemtjänsten och de anhöriga lar vid.

Sjukhusens patientinformation har utvecklats mycket , men säkert åte rstå r ännu mycket att gö ra, inte minst inför utskrivningen från sjukhus. Den skriftliga inforrn atione n tili patienten och tili öppenvå rden kan säkert utve cklas tili de t bä ttre .

Om samarbetet mella n sjukhuset och den öppna vårde n ifråga om varje e nskild patie nt är intimt och förtroendefullt , är mycke t vunnet. Min uppfattning är att man pä sjukhusen och inom öppenvä rden allvarligt och ärligt e ftersträva r e n bäm e koordinering, och detta med patiente ns individue lla vårdoch omsorgsbe hov som utgängspunkt. 1 de nna strategi ingår löftet om att e n patie nt som inte klara r sig hemma k a;; ~få ' ko'm m a tlllba ka tili sjukhuset. Eile r så ordnas i samråd med patiente n och dennes anhöriga en annan vå rdplats om det visar sig va ra lämpligare. Men briste n på vårdplatser gö r att verklighe te n kanske alllför ofta inte överensstämme r med de t man vili i teorio.

Intressant ä r a tt enligt e n enkätundersökning som utfördes vid Kirurgiska sjukhuset 1990-91 ansäg 93 procent av de opere rade patien-

Vad kan vi göra själva?

Som anhöri g har man alla skäl att fråga eh er hj älpmedel som unde rlätta r vårde n i hemme t. Sjukhuset e iler kommunen lånar olika hjälpmedel åt patienter som vårdas he mma. Man skall be om att bli unde rvisad av sjukhusets eile r öppenvårde ns pe rsona i om hur man utför sådant ma n fö rutsätts göra. Och man bör kunna förutsälla att de professione lla informe ra r o m alla service, möjlighete r tili handlede r och själva ryc ke r in vid behov, även hj älper he lt konkret.

D et verka r he lt klart att behovet av kunskap om hur man vå rdar e n sjuk i hemme t är mycket sto rt.

Folkhälsan i Helsingfors har en ve rksamhetsform som kallas " tysta vård are" .

Pe rsoner som vå rda r he mma sammankommer rege lbundet fö r att lära sig nyll och diskute ra med va randra.

Man skulle önska att ve rksamhetsforme n spreds tili andra kommuner via Folkhälsans lokala avde lningar.

Man fråga r sig vilka Röda Korseis möjlighe te r skulle vara att utöka a nta let kurser i he msjukvå rd .

Kunde pensionärsföreningarna diskutera denna problematik och på sätt eiler annat initiera tili att någonting görs? - Ofla är ju problemen störst då lå ngtidssjuka äldre personer vårdas hemma och oCta är det makan eiler maken som vårdar sin make eiler maka.

Valborg Louhisto

De Äldres Anhöriga och Vänner rf Föreningen är ko ntakto rgan , bevakar medle mskåre ns intressen hos myndigheter, info rrnerar, utbildar och stöder medle mmarna på oli kas sätt. [nom föreningen ges medle mmarna möjlighete r att samarbeta och påverka. Nämnas ka n att pro fessor Ole WaszHöckert sitter i fö re ningens styre lse.

Info rma tion om före ningen sänds på begäran. Föreningens adress är Östra teate rgrände n 1 D 18 , 00100 Helsingfo rs, te l. (90-) 650 521. Sekreteraren heter Merja Sala nko-Vuore la. VL.

Vi kom alla ihåg den Iyckliga tiden under en musikkryssning med Silja Serenade tili Stockholm arrangerad av Bennett Resebureau de n 21-23 april.

Inalles 37 pensionärer från olika pensionärsföreningar deltog. Konserten som enligt planema skulle försiggå i båtens showrestaurang hade klokt nog ändrats tili rest. "Stardust" på däck 13 (35 meter över havet enl. Siljas uppgift) .

Atmosfären i "Stardust" är

intimare och framför a llt lugnare samt lämpar sig bra för ett mindre sällskap. Man besväras inte så mycket av nojsande resenä rer som eventuellt anser en konsert enbart vara bakgrundsmusik. Det är tyvärr ofta fallet isynnerhet när det gäller pianosolon .

Kryssningens gästartister var som det redan omtalats i senaste numret av "God Tid" Tanja KauppinenSavijoki (sopran) , Caj

JUBILEUMSKRYSSNING 25 - 26.8.1992 med m.s. SILJA KARNEVAL från Åbo tili Stockholm.

Tisdag 25.8.92 8.30 Samli ng och inc heckning , S ilja te rminalen i Åbo 10.00 Avfä rd med ordinarie tur tili Stockholm 10.00 Deltagarna hälsas välkomna ombord - mus ik - förbundets hälsning (Levi Klåvus & Co .)

- presentation a v nya S ilja Karneval 10.00 - Frukost i två omgå ngar Lå ngvä ga resenä rerna äte r först 12.00 12.00 Under res an underhå ller vAra e gna artister utöve r bå tens e get program 16.00 16.00 18.00 Jubileums middag

*** *** Bå te n lägge r ut för retur tili Åbo

Vi ser Stockholm frå n bå te n utan alt gå i land

20.00

J

~~ä

"Dans hela nalten lå ng med spel och sång i pensionä rers glada lag ä nda fra " . tili nästa dag"

Onsdag 26.8.92 Frukost s erveras ä nda tills bå te n tar i land 8.00 Ankomst tili Åbo

VÄND!

I

-------------------------------_.

E hr s t edt (tenor) samt som ackompa njatör pianovirtuosen Folke Grä s bäck .

Programmet va r trevligt sammansatt varvat med d ue tte r ur bl.a . Czardasfu rstinnan , Glada ä nkan och G reven av Luxemburg samt Farfars sång ur " Fågelha ndlaren" och "Du ä r min he la vä rl d" ur "Leendets land" briljant sjungna av Caj E hrsted!. Folke G räsbäck ha r verkligen för måga n att tro lla fram himmelska to ner ur si n f1 ygel så även nu i C hopins "G ra nde Va lse brilla nt " och Po ulenc's "Soin!es". Tanja Kauppine n-Savijoki var åtminsto ne för unde rtecknad en ny bekantskap som med sin olroligt vackra röst och sin fräscha ungdomlighet erövrade vAra hjärtan. Bl.a . hennes tolkning av Memory ur Cats rörde sinnena med sin känslighet och skapade en fin stämning bland Ahörarna. xxx

Underbart att fä njuta av så många av operettens pärlor och vackra musicalmelodier. Man bade nog gärna

rusat upp på estraden för att tillsamma n med Tanja och Caj virvla omkring i en berusande wienervals, det ryck te nog i benen på en och annan. Efter programme t gick vi tili " Maxi m" där vi inmundigade en härlig supe under verkligt glad och uppsluppen stämni ng.

xxx Följande dag i Stockholm bedrevs på olika sätt . Endel träffade släktingar och vä nne r, andra shoppade , de kullu rella besökte Carl Larsson utställningen och nägra blev kvar på bAten och samlade sig för kväUens konsert. Returresans program va r tili en de l detsam-

ma som föregäende kväU men det bjöds också på nya duetter och solopartier bl.a . den all tid underbart vackra För dig allen och i " 1 could have dansed all night" ur "My Fair Lady" . Konserten avslutades bAda dagarna med " Wien mina drOmmars stad" som sjöngs med liv och lust under Caj Ehrstedts ledning.

Tili slut kan konstateras att kryss ningen med dena litet an norlunda program utföll tili allas belåte nhet. En god ide i detta rock och popmusikens tidevarv I som vi får tacka Kaj Lindholm och Bennett resebureau för. Det gay mersmak.

Manne

SÖDERBY MAT & CAFE SF 22 610 Lemland, Aland

• Husmanskost

• , .. carte

• hembakade munkar • öppet alla dagar RIng ftIr baImIng odIlnformIItIon:

... 82I-3d"l3IWeIPder

14

r--------------------------~

!

ANMÄLNINGSKUPONG

.i,...----------------------------------.

Ett musikaliskt monument

1 JAG ANMÄLEA MIG HÄRMED TILL SVENSKA PENSIONÄASFÖABUNDETS JUBI- 1 1 LEUMSKAYSSNING DEN 25-26 augusli 1992 med Silja Karneval. Anmälningar tili 1 1 förbundskansliet: Indiagalan " 00560 Helsingfors, helsl föreningsvis, senasl 1 1 '5.6.'992. Deltagaravgiften inbelalas på Svenska Pensionärsförbundels konlo i Spar· 1 1 banken Aktia, 405511·40001177 eiler Poslgiro 120395- 8, senasl 24.7.1992.

1 1 Anleckna samlidigl i nedanslående rUlo~ , önsk~d plals. Vid reservering gäller:. "Den 1 som kommer försl ,,11 kvarnen - mal forsl. Om onskad plals eJ slår att få enhgl forkrys· 1 sai önskemål godkänner jag närmasle kalegori oppål eiler nerål.

1

I

1 Sätt kryss i önskad rula:

1

1

1

1 ytterhytt 1 550,-/person 1.

1 mnerhytt 1 490,'/person

0

A

D

0

o

B

E

0

1 innerhytt lågl nere 1400,-/person

o

c

1 1 1

muslken och på natu rens element

resultatet blJr en enaslående Intenslv och efTektfull helhet.

Den takIorsedda borggårdens äkta stenmurar och tom är en exotisk. fasclnerande mlljö för de muslka!Jska mästerverken. Naturen sjätv deltar I fOrestållnlngarna : borgen omges av en sjö och I Oärran blånar skogklädda höjder I Flnlands lJusa sornrnamaU.

l'

1

I denna hytt är andra bädden övre bädd 300,·/person

O perafestivalen I Nyslott är en Institution t det finländska muslkJlvet som den 1·31 juli 1992 firar 25·årsjubUeum I sln nuvarande form. Dess attraktlons~t bygger både på

singel 600,-

F ör ett kvarts sekel sedan Inledde Operafestivalen I Nyslott med Beethovens FldeUo sln väg mot Intemationellt rykte.

Under denna

1 Grupper på 4 personer i samma hytt kan diskulera exlra rabatt med verksamhelsleda1 ren lel. 90·791 896. Kansliels nummer är 90-791 895.

1 I prisel ingår: resa, hyttplals, 2 ggr frukosl, saml jubileumsmiddag.

1 Aeseskatten är belald.

1 Annulleringsvillkor: Aesan kan annulleras fram liII 24.7.1992. Efter detta dalum erlägger 1 beslällaren hela 10lalbeloppel enligl gällande annulleringsvillkor.

jublleumssäsong kommer FldeUo Mer upp på repertoaren. denna gång aUtså på en redan väletablerad

P rograrnrnet under Operfestivalen I Nyslott upptar några av de mest uppskattade verken Inom opera och balett: Fidelio 2.7. 4.7. 7.7. 10.7. 16.7.

20.7. och 23.7.

A1da 8.7. 11.7. 13.7. 17.7. och 21.7.

Trollflöjten 15.7. 18.7. 22.7. och 24.7.

Porgy and Bess (uppfOrd av Opera Ebony från USA) 25.7. 28.7. 29.7. och 30.7.

Romeo och Julia, balett 1.7. 3.7. 6.7. 9.7. och 14.7.

OperafeStivalen I Nyslott handlar Inte enbart om konstnärUga framJliranden.

Hela evenemanget, dess glans och popularttet och dess placerlng I mlljön är av en sådan art a tt man själv måste uppleva det för att förslå det.

scen .

I TEXTA TYDLlGT! GLÖM INTE ATT MAAKEAA ÖNSKAD PLATSI SÄTT ETT KAYSS I1 (Xl I ÖNSKAD AUTAI 1

1 Namn .................................................................................................. ............................ .

1 Galuadress :.... ................ ............................................................................................,... .

I

Poslnummer ................................................ Postanstalt ........................... .................... .

------------------------------~ Pensionärsrorbunden har den 9.4.1992 tili statsrådet inlämnat en skrivelse så Iydande i översättning friU formu lerat på svenska.

1·

Tili slalsrådet Del principbeslut som re· geringen den 5.4.1992 kun· gjorde om ekonomisk'poli. tiska åtgärder ålägger pen· sionärerna exceptionelJt sto· ra förpliktelser i sanerandet av ekonomin. Detta kränker pensionärernas uppfattning om rättvisa. Ändringen av arbetspensionsindexets beräkningsgrund från början av 1994 minskar inle bara pensionärernas pensioner utan för· ändrar själva grunden för hela arbetspensionssyste. mel. Samtidigt möjliggörs en ökning av olikheten (i värde) bland pensionärerna.

Förutom den avgift för folkpensionsförsäkringen som Iräder i kraft i början av maj så minskar den tili· läggsuppbärning på 1,1 miljard mark som planerats att träda i kraft från början av år 1993, belydligl pensionärernas nettoinkomst.

Förändringen av sjukförsäkringens självriskandelar och läkemedelsersättningar. nas bestämmelsegrunder, vilka gör att 400 miljoner i

årel sparas, drabbar pensio· närer och barnfamiljer mycket mer än andra.

Pensionärerna undviker inte att bära sitt samhälleliga ansvar. Men de riksomfattande pensionärsorganisationerna anser dock att de nu ställda propositionerna är orättvisa . l dessa propositioner förverkligas inte den vill omtalade rättvisan .

De riksomfallande pen· sionärsorganisationerna fö· reslår all regeringen avstår från sina förslag (propositioner) att ålägga pensionärer· na strängare förplik lelser än den övriga befolkningen för att sanera ekonomin.

Helsingfors de n 9.4.1992 Eläkeliitto r. y.

Eläkeläiset r.y.

Eläkkeensaajien Keskusliitto r .y.

Kansallinen Eläkeläis· liitto r .y.

Kristillinen Eläkeliitto r.y.

Ruskaliitto r.y.

Svenska Pensionärs· förbundet r.f.

SeaWind STOCICH01M/VÄIITAII

ABO

Stig omborg på pensionärsvänliga Sea Wind ~!"= ""'-~.c:m

5eaWlnd

t

Tel.

-

9800-6800 lokalsamtalsavgitt

FORTSÄTINJNG ••••••••

Jeppo • •••••••••••• från sld. 3

flyktingarna och myckel ,' mycket mer, berättar Bäckslrand.

Talare vid tioårsfeslen var Trygve Erikson , som berättade om fö rfattarinnan Edil Södergrans koria men hän· delserika liv .

På plals var också verk· - Det är samvaron, kon~ takterna, atl få trälTas och prata, som lockar pensionä· rerna tili våra fesler och samlingar, säger Göran Sundström, Program skall det vara. Och även dansen har sin betydelse. Men det viktigaste är nog den sociala sarnvaron.

Vi står och samtalar vid det österbottniska distriktets fesl på Norrvalla i Vörå i början av april. Dansen pågår för fulll. Yngve Forsgård och hans band varvar "åtsittande" tangon med äldre och nyare låtar. En del av herrarna har kastat av sig rockarna och dansar varje dans. Det är en glad och lrivsam stämning i den stora gymnastiksalen .

- För de äldre pensionä· rerna kom lågko njunkturen i vårt land synnerligen olämpligt , säger Sundström, som är ordförande i de t österbotlniska distriktel.

I hälsningslalet vid festen kom menterade han den po· liliska situationen i landet och hur den återverkar på situation . pensionäremas Då framförde han även sam· ma synpunkt om hur lågkonjunkturen inverkar .

- Det finns mllnga äldre pensionärer sam har enbart folkpension. För dem är del inle Iäti att fll pengama atl

samhetsledare Jerker Nyberg och förbundsordföran· de Levi Klåvus. Distriktsordförande Göran Sundström fick en blomsterkvast och etl standar frän distriktet och förbundet med an-

ledning av hans 70-års dag.

På plats vid honnörsbordet satt också ombudsman Per Thomasfolk .

Märta Sundsten från Munsala pensionärsklubb och Hilding Haglund från

Nykarlebypensionärerna uppvaktade också med blommor. Det gjorde också Vasa Tors, som arrangerat många resor åt jeppopensionärerna .

Leif Sjöholm

Program lockar pensionärer tili fest räcka tili del allra nödvändigaste. Nu fungerar det så all folkpensionen vanligen sti· ger mindre än arbelspensio· nen. Det leder till all de som redan har del svårt får det allt sämre och sämre .

- Det verkar som vetera· ner och äldre pensionärer åter en gång skulle få lov att slälla upp rör det här landel.

Vi har gjort det en gång och borde nu få leva lugnt och tryggt och garanteras en tillräcklig pension under våra sista levnadsår.

- Del är ju inte vår gene· ration som fört in landet i den kris vi upplever nu o Därför borde vi inte heller drabbas så hårt som det ser Ui just nu o Det här gäller inte bara ele som är friska och försöker leva på en liten pension. Det gäller i ännu högre grad de åldringar som behöver vård . Något som ' man också alllmera vill inskränka på från statligt häll.

Så utvecklar Göran Sund· ström Yllerligare de tankar han framförde i häls ningstalet.

Dagens föredrag hölls av byråchef Per Hellm a n från folkpensionsanstalten i Vasao Hans tema var "Pensionärerna och EG". Hellman medgav dock all det ännu är för tidigt atl säga någonting definitivt om de förändring' ar etl eventuellt finländskt medlemskap i EG kommer all innebära .

Han redde ut hur sjukvård och pensioner, enligt dagens lagar och avtal, in· verkar på finländska med· borgare som för kortare eIler längre tid bosätter sig utomlands. Omvänt redogjorde han också för vad som gäller i motsvarande fall för utländska medborgare i vårt land.

- K1art är all om EES· avtalet godkänns kommer det all betyda ökad trygghet rDr de som reser eiler bor ui· omlands och därmed även för utlänningar i vårt land, sade Hellman. Även nör det gäller all söka sjukvård i eli annat land kommer förut· sällningarna att bli bällre.

För lyriska inslag vid fes-

ten svarade en grupp ur föreningen Tondiktarna.

Ordföranden Karl-Erik Kronqvi s l presenterade föreningen och inledde med två stämningsfulla sånger, "Till en vän ... " och "Välkommen sköna vår. .. " . Elise Str a nd läste tre egna dikter. Även Hjördis Fö· rars, Gertrud St å hl och Regina H åka n s läste egna dikter.

För sånginslag svarade Jarl H o lm strö m och Karin Her a la . Holmström presenterade två anslående sånger med text av Börje Ba c kh o lm vilka han själv gjort musik till . Herala sjöng en "Fattigmansblues" och "Härlig är jorden ännu ... ". Allt som gruppen presenterade var nyproduce· rat material av dem själva.

En hälsning frän Svenska pensionärsförbundet framfördes av ordföranden Levi Kl åv u s. [ festen deltog närmare 300 pensionärer.

Sven·Erik Glader

15 1 BESTÄLLNINGSBUSSAR : 1

'1

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 915-531 865 Beställnlngsbussar.

BESTÄLlNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915-17 10 42

OPTIKER ~ N. LILJA ~

ABO, Humlegårdsgatan 7 Tel. 332187

HANGÖ TRAFIK ,

OY ALBIN STRENG Ab

MATSTÄLLEN

1

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

jjJe~

Tel 911 ·8 1004

02880 VEI KKOLA Tel. 268374

Auto-Buss Bäck & Ostman Fattiggränd 6 6561 0 KORSHOLM Tel. 961-152 495

BAC KMANS OPTI K ~."'va.llm-..-....

8

Pensionsutgiften en dryg fjärdedel av lönesumman Finl ands brullo natio nalprodukt tili marknadspris uppskallades 199 1 tili 511 ,8 miljarder m arko Av della belo pp utgjo rde lö nesumman 234 ,2 miljarder. D e sociala utgifterna uppgick en· ligt beräkning tili 16 1,3 miljarder mark, vilket är 31,5 procent av brullo nationalprodu kte n tili marknadspris e iler tydligt mer än 1990.

A r 1991 betalades 61,3 miljarde r mark i lagstadgade pensio ne r , vil ket är 26,2 procent av lö nesumman . A r 1990 var pensio nernas andel av lö nes umm an 24,0 proce nt , konsta te ra r m a o vid Pensionsskyddscentra len .

27,8 miljarder mark i premieinkomst Den privata sekto rns samma nl agda prem ieinkomst var 27 ,8 miljarde r marko [ Sverige var premiein komsten o mräk nad i finska mark 55 ,5 miljarder.

A rbetspenslonsfo ndern a uppgick i slutet av år 199 1 tili 129 ,5 miljarder mark och i Sverige tili 362 miljard er mark, framgår det av Pe nsionsskyddscentrale ns fickstatisti k " Eläke tietoa nume-

roi na".

BROMANS OPTIK

Under de nästan 40 år som Diabetesfö rbundet funnits tili har fö rbunde t a rbetat fö r all fö rbättra diabetesvärden och de genere lla fö rutsällninga m a för vården i vårt la nd .

Diabetesce ntret i Tammerfo rs och centre ts diabetesku rser utgör numera en oskiljaktig del av di abetesvArden i Finland . Diabetesfö rbundet ge r dessuto m ut upplysningsmaterial - tidningen Diabetes, D -skrifter och ann at materi al - som är till sto r hjälp fö r diabetike rna i egenvården . Tidningen Diabetes bar e n svensk bilaga och de flesta D -skrifter finns översatta tili svenska.

T yvärr är de t änd ä alltför många av vAra 140.000 di abetike r och de ras anhö riga som inte näs av info rrn ationen o m Diabetesförbundets verksamhet och service.

Diabetesfö rbundet har gåll in fö r all effektivera info rm atio nen och ko mme r all ge no mgå en "ansiktslyftning" fö r att bli me r lätt i-

-••

KVRKSLAn

OITIK

HSB s hus "d \orgo\ \el 29B \927

ge nkännlig bland diabeti kerna . Förbundet införde nyligen den fjärde symbolen i o rganisatio nens histo ria .

D en tidigare symbo le n användes under 15 år och kommer inte att fö rsvinna be lt ocb hAlIe t , utan finns med i den nuvarande utfo rrnningen.

De n trad itionella symbolen med fy ra socke rbitar formade tili et! ko rs kommer fo rtfara nde att fi nnas kva r som diabetessymbol pä armkedj a n och halssmycket. De ska ll vägleda uto mstAende att ge diabetiker fö rsta hjälpen i nödsituatio ne r. De fyra sockerbitam a ger samtidigt info rm ation om hur stor sockerdos en diabetiker skall inta o m blodsockret är fö r lågt. De t går också lika bra med anna n mat eiler dryck som inne hålle r socker.

De n allra fö rsta diabetessymbolen bestod av en våg som symbo liserade diabeteskontro lle n , d . v .S. välbala nserade socke rvärde n.

")(''\ Optikos

'"'--i: Aschan Ky

Vuorikalu 13 aef99alan 13 10900 Honko 10900 Hang6 Puh 911 / 84830 Tel.

ÖPPET ARET RUNT

Våstra Yttemäs, SF·22100 Mariehamn. lel. 928· 16322

Några av våra jubikumsresor • • • • • • • •

Bretagne UIi det blA Bomholm Sydnorge Schwarzwald Nils Poppe BlomstergArden England Comwall

5.6 9 d 4. 195,7.6 5 d 1.620,23.6 5 d 2.655,29.6 6 d 2.685,2.7 9 d 3. 165,3.7 3 d 1.310,23.7 4 d 1.820,29.7 10 d 4.900,-

beställ vår resekatalog

1iI1/J1I• •r'~7!~ III/JIIIII Mariehamn Tel. 928-22 570

- - - - - - - - - - - - - - - - - J reseskatt tillkommer

NAGU

r---------~==============================.

MARTHAHEM

När reumasmärtorna plågar .. .

Resandehem och pensionat

... är det skönt att ha Moviflex gel hemma!

Öppet äret om Lunch mä - fre

KI. 11 - 14 Lö

0

sö

kJ. 12.30- 13.30 Grupper ta_ emot enllgt överen_kommelse

Tel. 926-51 409 21660 Nagu

FÖRNYAD MYLLYLAMPI ~

(

Kungsg. 8 . EKENÄS Tel. 911-629 49

Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

Moviflex®gel lenylefrin, glykolsalicylat, mukopolysackandpolysulfat, isopropanol

~

~~ J-

Tel. 911 -309 40

Tel. 911-30 161

~Diabetesförbundet

1 fjo l utbetalades 23,9 miljarder mark i arbetspensioner åt persone r som va rit anställda ino m den privata sektorn , fö retaga re och lantStatens bru ksfö retagare . pensioner uppgick tili 9,8 miljarde r , ko mmune rnas pensio ner tili 5,9 miljarde r och övri ga fö rvä rvspe nsioner tili 0 ,5 milj ard er ma rko 1 I - -- - --

miljarder mark o

KOpmansgatan 11

KARIS . Kopmansg atan 4

TRADmONELL F1NLANOS-SVENSK RESTAURANG Mm' I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD PÅ MOTEN OCH FESTTlLLSTALLNINGAR SMAKUG MAT OCH VANUG BETJÄNING_ vALKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101 .

folkpensioner ut betalades 17,8 milj arder och i övriga lagstadgade pe nsio ne r 3,4

KARIS @PTIK Kb

1

___ 7~ _

40 miljarder i arbetspensioner

OPTIKER

',,~\

GOD MAT GRvpp 1 TRlVSAM OCH E:R! RYMLIG MILJÖ. VÄLKOMNAl

~~

~L MYU,YI.AMPI RESTAURANTS

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Priser

03 100 Nummela t. 912-351 77, telefax 912-350 87 bilte!. 949 446 374 AlKUPERAlSVAlMISTE

50 9 35,57 100 9 60,11

1m

BruksanvisnJng I förpackmngen

Receptfri medicin från apoteket!

1

~~}{5

LURENS SOMMARTEATER Pemå

Lurens sommarteater uppför i sommar pjäsen för hela familjen

EMIL I LÖNNEBERGA av Astrid Undgren Musik: George Riedel Regi: Ove Grundström KapeUmästare: Kaj Silfvast Dekor: Mats Tuominen Premiär: Fredagen den 26 juni 1992 kI. 19.00 Övriga föreställningar: 28.6, 30.6, 2.7, 4.7, 5.7, 7.7, 9.7, 11.7, 12.7, 14.7, 16.7, 19.7, 21.7, 23.7, 25.7, 26.7, 28.7, 30.7, 31.7.

Föreställningama bö~ar vardagar kI. 19.00. Söndagar kI. 13.00. Lördag 4.7, 11.7 och 25.7 kI. 15.00.

Biljettreserveringar och förfrågningar: må-fre kI. 9-13. ÖNUF:s kansU, Leila Thesslund, tel. 915-532412.

2761öste kryssnr2 Krysset i nummer 2 av God Tid har lösts av 276 personer. Trots att där ingick ett litet misstag som Hasse närmare förklarar i sin kAseri i dena nummer.

Vinnarna blev denhär gången Svea Mellberg i Grankulla , Bernhard Rönnlund i Luvia, Maj Forsman i Tenala , Gerda Öhman i Åbo och Kerstin Lostedt i Helsingfors. Prisen tillställs vinnarna per post.

Lösningarna tili krysset i detta nummer bör vara redaktionen tillhanda senast den 22 juni. Lösningarna sänds under adress: God

Lösnlngar tili krysset I detta nummer ska vara redaktlonen tlllhanda senast den 22 jun11992. Obsl Sätl Inget annat I krysskuvertet. Redaktlonens adress är: Centralgatan 13, 10300 Karls. Märk kuvertet: "Kryss 3".

Tid, Centralgatan 13, 10300 Karis. Märk kuvertet " Kryss 3".

Lycka tili med krysset. Vi belönar fem rätta lösningar med en musikkassett .

Red.

Såhär ser lösningen tili kryss nr 2 ui.

Namn .............................................................................................................................. .

Adress .............................................................................................................................