God Tid 4/1992

.od SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Argång 20 Nr 4

7 juli 1992

Elisabeth Rehn hälsar till 20-åriga SPF Bästa svenska pensionärer Vi leve r i en tid då ingen· ting mera är självklart. Vi har blivit tvungna an a n· passa oss tili många förändringa r, och de har gällt oss alla. lbland känns det som om man inte ens kan hänga med i allt det nya.

De n ekonomiska lågkonjunkturen berör inte bara oss här i Finland . Hela världsekonomin har stagnerat. Men det är klan an trycket på en liten ekonomi som Finlands är speciellt stark. Vi har blivit tvungna an söka ständigt nya sparmål för a tt minska de offentliga utgifterna. Vi är eniga i rege ringe n om art det i dag är en nödvändighet.

Nästa å rs budget ä r också en steg i denna riktning. Vi är tvungna an konstatera an 90-talet inte kommer an va-

JubHeumsnumret ser mot framtiden Du häller nu i Din hand eli betydligt mera innehållsrikt nummer av God Tid än vanligt Oeh detta beror givetvis pä Svenska pensionärsförbundets 20-ärs jubileumsär. Redan denna första sida med försvarsminister Elisabeth Rehn:s hälsning ger kanske en försmak av fesl.

Biskopen i Borgå stift Erik Vikström har Iikasä teeknat ner en hälsning tili medlemmarna i SPF. Innehållet i övrigt försöker spegla det aktiva förbundeL dess medlemsföreningar i dag men oeksä ge visioner inför framtiden . Förbundets styrelsemedlemmar har ombetts ge sina synpunkter oeh tankar om framtiden. Dessa bidrag återfinns i tidningens spalter.

Jubileumsaktiviteterna [yller fyra sidor och eli reportage frän maj-resan tili Franska Rivieran ingår pä uppslaget. Reseberällelser är som förra chefredaktören Eija framhäller en mycket viktig uppgift Hoppas all läsarna uppskattar ocksä denna berällelse.

Aktuella artiklar ingär i jubileumsnumret av bl.a. Jan-Erik Ruth. Tyvärr blev mänga bidrag frän tidningens ordinarie medarbetare överstAende tili näsla nummer. Ibland räkar red. ut för all tvingas prioritera materialoch 1lå går det sähär.

Men det kommer en tidning ocksä efter denna. Och då ska allt det material som nu inte ryrndes med komma i första hand.

Slutligen viII jag tillönska alla medarbelare oeh läsare sköna lässtunder med God Tid.

Gurll Nunnl

ra reformernas å rtio nde.

Men sä lå ngt som möj ligt skall medborgarnas grundtrygghet bibehållas. Alla delar av vårt sociala välfardsbygge kan säke rt inte förbli orubbade, men vi ha r råd an sköla om dem som har det allra sämst. An bry sig om dem som har det svån är eli bestäende värde ocksä i eli sa mhälle som förändras .

Finland har anhällit o m at t fä bli medlem i EG . Jag tror an en medlemskap skulle trygga väsentliga nationella inlressen och ge oss nödvändiga insrrument för

an trygga vå r egen välfärd på sikt.

Det finländska folket och samhälle t har e n tillräck ligt sla rk kultur, kunskap och mognad för eli EG-medle mskap . Jag ha r alltid troll

pä människan och hennes förmåga . I en ny si tuation tror jag all vi finländare kan ta va ra på de möjligheler som e rbjuds oss. Vi har alltid varit europeer. Varför skulle inte vi erbjudas samma möjligheter som de övriga folken i Västeuropa?

Trots de kärva tiderna ser framtiden ingalunda hopplös ut. Ni pensionärer vet bällre ä n någon annan all man klarar sig också ur svåra kriser, bara viljan finns . Det har ni i tiderna fåll visa. Tack vare er kan vi alla i dag fira jubileum~å ret j ett självständigt land . Dagens kris är ändå mycket lindrigare, och vi skall Iyckas igen .

Med varma , uppskallande hälsningar Elisabeth Rehn försvarsmin ister

2

••

Vi jubilerar F

BISKOPENS HALSNING

ör Svenska Pensionärsförbundel är della år eli jubileumsår. Tjugo år har förnUlil sedan förbundel bildades. I hislOriski perspekliv är del fråga om en myckel kori lidsperiod , men inom vårl förbund läcker den hela dess hisloria .

N

är man firar eli jubileum brukar man oflasl blicka tillbaka på den lid, som varil. Vi kan konstalera, all för Ijugo år seda n hade uppkommil eli behov av all bilda eli samlande organ för Finlands svenska pensionärer. Vid den liden hade anlalel pensionärer redan blivil belydande .

B

asen för vårl pensionssyslem haoe breddats och blivil någorlunda heItäekande . Riksdagen hade stiflal nya lagar, som tillförde pensionssyslemel nya grupper. Som exempel kan nämnas arbelslöshelspension och lanlbrukspension . Della tillsammans med en förändrad åldersstruklur i sa mhällel gjorde all pensionärernas andel av befolkningen visade en snabb ökning.

Tiden hade mognat för all skapa en organisalion , som skulle samla och verka lill gagn för en grupp, som redan var ganska betydande.

D et var eldsjälar som log inilialivel tili och bildade del svenska pensionärsförbundel. Det slanade från eli nolläge. Med yllersl smä tillgångar salle de igång med all bygga upp en organisation för alla svenska pensionärer i vån land . Problemen var många och kanske mest ekonomiska . Här har vi all anledning all ihågkomma Jarl Hellström initialivtagare och förbundets första verksamhetsledare. Tyvärr omkom han i e n bilolycka eli par år efter det förbundet hade bildats, varför hans insats tidsmässigt blev kort men grundläggande och riklningsgivande.

M ålSällningen från början var, all man skulle skapa en organisalion, som skulle vara neulral i alla riktningar såväl religiösa som politiska. Alla svenska pensionärer skulle kunna samlas i denna organisation oberoende av boningsort eiler livsåskådning. Nu Ijugo år senare kan vi konstatera all pionjärernas visioner har kunnat förverkligas . Den procentuella andelen av pensionärer, som hör tili förbundet , kan betraktas som ganska god . Den kunde förstås vara större. Men vi anses ju vara me r eile r mindre individualistiska, varför man inte kan förvänta sig all finna alla i samma fålla .

Svenska pensionärsförbundet har under de år, som gåll , kunnat stabilisera sin ställning som en samlande organisation för oss svenskar, och så all säga funnit sin plats. Ä ven ekonomiskt står förbundet på en stabil grund främst tack vare betydande bidrag från PenningaulOmatföreningen. Vår organisation bör med en viss tillförsikt kunna se mot framtiden trots dagens för många bekymmersamma läge.

D e nesta av de gångna tjugo åren har i värt land bjudit på en gynnsam ekono'misk utveckling. Brullonationalprodukten har stigit i jämn takl. Förhoppningen är, all den starka nedgången under de två senaste åren småningom skaU övergå i uppgång. Brullonationalproduktens utveckling och socialskyddets har ståll i en direkt proportion tili varandra. När den förra under de senaste åre n visa! nedgång, har en motsvarande utveckling kunnat noteras på socialskyddets område. Vi har mölls av nedskärninga r, medan samtidigt skallebelastningen har ökal.

O m vi tiU sist skuUe försöka oss på all se framåt i tiden , och tänka oss in i den utveckling, som vi eventueUt kan förvänta oss under de kommande tjugo åren. En mycket stor sannolikhet säger, all stora förändri ngar fonsällningsvis kommer all prägla den kommande utvecklingen i vårt samhäUe. Det , som vi tidigare har lärt oss all betrakta som självklart och naturiigt , kommer inte mera au vara så . Målsäuningar och ideer kommer all förändras . Vårt samhäUe som kännetecknats av solidaritet individer och grupper emeUan , kommer all överlåta aUtmer av både ansvar och krav åt den enskilda individen . Man kan befara , all samhäUsansvaret , solidariteten och den nedärvda moralen kommer au ersättas av själviskhet och gruppegoism .

Levi K1åvus

Jag sänder min varma hälsning i anledning av de 20 åren. Som trägen bibelläsare ser jag att bibeln innehåller talrika förmaningar att slå vakt om gemenskapen. Vi kallas att på allt sätt ta vård om varandra . Och högt uppe på prioriteringslistan kommer den äldre generationen .

Det hade hunnit gå eli och eli halvt år från det jag lämnade mill livs jobb - 30 år i samma tjänst - bakom mig, då gamla orienterarkompisen Jarl Mallsson signalerade en ny framtid för mig. Sjundeå kommun hade bell sin egen son - Rainer Nordström - all överta rorsmannens uppgifter i hemkommunen . Oärmed var en nästan elvaårig insats för de finlandssvenska pensionärerna avslutad.

Det behövdes e n ny verksamhetsledare tiU förbundel. " Det ä r eli jobb för Oig" sa JaUe. Det tyckte jag också. JaUe tillsammans med min förra lärare Eija Francke Iyckades övertyga den dåvarande styrelsen "ali här har vi rätt person , all ta hand om oss pensionärer".

Jag måste erkänna att jag då inte hört talas om Svenska Pensionärsförbundet och inte hade jag stöll på tidningen God Tid heUer. För aU del , när jag valdes tili ungdomsledare och gårdskarl i Malm Svenska Ungdomsförening 1955, hade jag knappasl sell en koksbit tidigare , men nog höUs det fyr under pannorna.

Att leda och administrera hade jag lärt mig från barnsben först som ordförande i skolans idrollsförening och efter det ordförande för högskolans elevkAT. Som nyvald verksamhetsledare i Svenska Pensionärsförbundet kom dessutom 17 års erfarenhet som ombudsman för Finlands

Det fjärde budet slår ju just vakt om gemenskapen generationerna emellan. Att hedra sin fader och sin moder är Guds eget bud. Det betyder att vi aldrig lämnar varandra, aldrig glömmer varandra. Så skapas trygghet och gemenskap i samhället.

Nu lever vi i en tid som ställer solidaritet och gemenskap på nya och hårda prov . Det går så lätt så att de som har arbete krampaktigt slår vakt om sitt och inte går med på att de la med andra eiler pruta av på egna krav för att flera på detta sätt kunde vara med . Det går så lätt så, att när de starka Iyckas försvara siria bastioner, så tar man av de svaga som inte kan försvara sig. Därför är det en hotfull tid vi lever i. Och då gäller det att tala ut och ta la tydligt. I detta har också GOD TID en viktig uppgift.

Som biskop förvaltar jag ett enhetens ämbete och är satt att se långt ut över vårt lands gränser.

Då ser jag alla dem som drabbas av våra inskärningar. Uteblivna u-Iandsbidrag och mindre medel för missionen drabbar dem som inte når oss med sina böner. Här prövas om vi är et! kulturfolk och ett kristet folk.

Ingen hade trott att man år 1992 skulle vara tvungen att tala om dylikt. Men där är vi nuo Men jag är full av tillförsikt att det skall finnas tillräckligt med män och kvinnor som är uppgiften vuxen, som går in i svårigheterna, går före med sitt exempel och kallar ett helt samhälle in i solidaritet och delat ansvarstagande. Jag litar på Borgå stift och på Svenskfinland i detta hänseende därför att jag känner människorna och jag tror på Gud. Med de bästa hälsningar, Biskop Erik Vikström

JERKER har ordet Svenska Orienteringsförbund väl tiU pass.

Den första uppgihen blev all sanera ekonomin inom förbundel. Också med den uppgiften var jag väl förtrogen eftersom 'jag i 30-års tid i mill dagliga arbete handskats med pengar - mycket pengar. J ag hade Iän mig all om man har slOra kostnader, måste man ha ännu

större intäkter om det hela skaU gå ihop. Så har det varit under aUa dessa 6 år, sedan dendär dagen, när Eija ringde en eftermiddag vid 17-tiden och berällade all styrelsen enhälligt valt mig tili verksamhetsledare. "1 morgon billi halvfem åker vi tiU Sverige , har du möjiighet all åka med?"

I e n sådan situation bockar man framför telefonen och tackar två gånger.

Så klart all jag åk te med och så började eli nytt liv.

Några veckor senare installerode jag mig den 1.2.1986 på kansliet vid Indiagatan, som för mig blev eli andra hem . Inte var det meningen all iag skuUe stanna så länge. Pensions- Varma har ju redan hunnit bjuda pension åt mig två gånger. Men varför inte jobba om man trivs med jobbel.

När vi gjorde lokalköp

N :o 2 vid Jndiagatan år 1989 lovade jag stanna i förbundet tiUs lokalen var betald. Sedan mars i år är lokalen skuldfri. Jag har uppfyUt mill löhe , men trots det finner iag ingen anledning all överge förbundet och "mina pensionärer". Under åren har jag lärt känna många människor bland pensionärerna .

Jag trivs utomordentligt väl med denna "liUa hobby" att verka för människor bland människor.

Förmodiigen skaU det mycket tiU innan iag överger mina många vänner i SPF. Vad är det då som fängslar så? Jo - i mitr jobb kommer jag i kontakt med levnadsglada pensionärer . som har tid och hälsa all verka för en meningsfuU JiUvaro. De flesta av dem har en skälig pension. Mitt sociala samvete pinas dock av brist på kontakt med aUa dem , som har det sämre stäUt , som är sjuka eiler som har en alltfö r blygsam pension. För all döva samvetet brukar jag säga "vi har God Tid", den går tili aUa medlemmar, den är vår bästa kontakt tili aUa medlemmar i våra föreningar.

J år är det jubileumsår.

SPF har den 24 augusti

1992 verkat i 20 år. Vi har redan firat jubileumsfest på Dipoli . Det aUmänna omdömet var gott. Tack aUa som hjälpte tili . Tack också tili aUa som gjort inbetalningar på Jarl V HeUslröms minnesfond . Tyvärr är dagens bankservice mycket långsam , så vi får na mnen pä aUa bidragsgivare först i N:r 5 av God Tid . Jag kan bara nämna all vi fåll in bidrag över 7.000 mk . Tack också tiU aUa andra som uppvaktade vid mOllagningen på kansliet i Helsingfors.

Oagen för vår egentliga födelsedag är den 24 augusti och i anledning av det åker vi den 25.8-26.8 tur- retur Åbo-Stockholm med Silja Karneval. AUa ä r välkomna ombord. LAt oss jubilera sä det står härliga tili.

Jerker

Utgivare : Svenska Pensionärsförbundct r.f.

An sva rig utgivare

och cherredaktör

Gurli Nurmi Redaktionens adress:

Centralg. 13 \0300 Karis le\. 911-362 80 ISSN 0359·8969

Pensionärernas intressen behöver stark organisation Alfred Smeds är borta Svenska Pensionärsförbundets hedersordförande Alfred Smeds har gått ur tiden. Han gick bort två dagar innan förbundet firade sitt 20-årsjubileum där han planeral vara med.

Alfred Smeds lämnar efter sig ett tomrum som ingen kommer att kunna fylla.

Hans gemytliga humorfyllda person blev överallt där han visade sig en medelpunkt där skrattet rungade mot laken.

Men Alfred Smeds var inte bara historieberättaren oeh rolighetsministern. Han var en mä nniska i ordels rätta bemärkelse.

Saknaden efter honom känns oeh kommer länge att kännas tung. Men vi unnar honom vilan efter de seanste tunga åren när han misle nära oeh kära .

Hans minne lever bland de finlandssvenska pensionäre rna .

Gurli Nurmi

SPF:s framtid kräver samarbete kan för sin del ta kontakt med de lokala myndigheterna oeh fö rbundet kan, helsl

Svenska Pensionärsförbundet har verkat med den äran i tjugo år och del är att

i samarbete med de övriga pens1onärsförbunden , göra

hoppas att den perioden i

förbu ndets historia kommer

att mångdubblas. Vad har vi då gjort och vad vili vi a tt skall göras i framtiden?

Fråga den enskilda pensionären om han/hon vili delta i sommardagen, vinterdagen , kulturdagen eller någo t dylikt. Svaret blir ofta ne j , jag orkar inte med så stora sammankomsler. Var och en får oeh skall avgöra

~~~;~ ~:!~~ ~:~ f;:;:~ ~~ä~~

Siv Tunzelman v. Adlerflug

je möter upp , så antalet deltagare blir säkert ändå tillräckligt stort. Och dessa "trötta" pensionärer läser nog ändå gärna förbundstidningen God Tid oeh tar gärna emot de förm äner förbundet kan erbjuda sina medlemmar. Bäde förbundet och de enskilda föreningarna ger oss ju möjlighet att träffas och utbyta

kunde döpas tili Samarbete.

För är det inte just det som det hela går ut på, samarbete mellan enskilda medlemmar, mellan föreningarna , mellan alla de stora pensionärsförbunden. Och sist men inte minst, kontakter mellan alla beslutsfattarna.

En enskild person kan inte göra så mycket , sägs det. tankar, vi behöver inte stel- Hm , tänk på Cato oeh hans na upp av brist pä samvaro ständiga "för övrigt anser jag all Kartango bör förstömed andra.

God Tid , ja. Ett bra namn ras". De enskilda för• på värt blad , som lika väl eningarna, små sam de är ,

Vid vägens slut Vi lever i vissheten om , att vår levnadsafton närmar sej, men vi skjuter undan tanke n härpå. "Dagen den är ju aldrig sä lång , att dock inte

aftonen

stundar,",

"En annan har ju gått bort, det gäller inte mej."

Vi utvecklar ett visst självförsvar inför det ofrånkomliga. Tanken på uppbrott kan skrämma. Slutet av "Sängen tili livet " i operan Tosea Iyder: uTimmen är ute och förtvivlad dör jag, aldrig älskade jag livet sä mycket som

sjunger vi i den gamla psalmen o Den , som följt otaliga medvandrare på deras sista färd , har inte kunnat frigöra sej frän intrycket, att de nu ," kvarvarande velat stä som Pä olika sätt har man sökt äskädare tili det , som skett. beskriva det , som väntar. I

e n hei del. De t har ju oeksä gjorts , riksdagen har uppvaktats , skrivelser har sänts hit och dit. Hjälper det.

Ibland , ibland inte. Men ett är säkert om vi ingenting gör så händer heller ingenting.

Låt oss därför fonsätta hålla pä vår rätt och göra vår stämma hörd. Protestmarscher är under vår värdighet, anser jag oeh bör sparas för politiska krislägen . Me n annars hoppas jag förbundet fortsätter sin verksamhet som spräk rö r för de svenska pensionärerna oeh samlande enhet för oss alla.

Det är mycket arbete som krävs av dem som frivilligt ställer upp. men det lönar sig. Vad mig själv beträffar sä vili jag med tanke på knoget instämma med en aktad styrelsemedlem , som när han hoppade i land efter en av förbundets kryssningar sade: "det har varit förbannat roligt det hä r". Taek för det.

Pensionärernas behov , rättigheter och pretentioner kan bäst bevakas genom starka intresseorganisationer. I allt högre grad bör stat och kommun ta hänsyn tili pensionärsoganisationernas existe ns, verksamhet och åsik te r. Cirka 60% av landets folkpensionärer tillhör e n pe nsionärsförening.

Anslutningsprocenten är myeket hög när man beaktar att sj uka eller avsides bosatta ej har möjlighet att del taga i en organiserad verksamhet. Endast via klubbar, föreningar, distrikt och fö rbund kan en framgångsrik pensionärsverksamhet existera.

PensionärsförSvenska bundet är den största och aktivaste ideella finlandssvenska organisationen i vårt land . Med 75 medle msföreningar och 16.000 medle mmar en dominerande svensk sammanslutning.

Varje svensk talande pensionär har goda möjligheter att ansluta sig till en förening i sin egen närbygd eller i grannbygden . Endast skärgårdens pensionärer är i e n sämre position . Förbundets tidning God Tid förmedlar e n värdefull och levande kontakt till alla medlemmar när oeh fjärran.

Den entusias m oeh företagsam het som föreningsledarna uppvisar ä r beundransvärd .

Vecka efter vecka ,

nästan

året

runt ,

samlas medlemmarna tili olikartade aktivi teter. Deltagaranslutningen är hög och överskrider ofta 50% av de inskrivna med lemmarnas antal. Endast hög älder , tillfällig hälsostö rning eller sjukdom ställer hinder i vägen , man vill vara med så ofta som möjligt.

Inom pensionärsföreningarna är, av helt naturliga skäl, medlemsomsättningen stor. Medlemmarnas aktningsvärda ålder förut-

strömmar

ur

morgonens

hand . - Bakom en förlåt sam rämna rl ligger en kust sam är verklighet."

Vi väntar verklighet , inte hägringar. Nu ser vi en gåtfull spegelbild , men då skall vi se ... Genom tron får vi vån livs fäste i det osynliga .

Men hur är det där borta?

En enda har återvä nt.

Ibland har vi fätt en hälsning frän den nya verkligheten med e n ny dimension . lord , sånger , drömmer och i livets olika hä ndelser.

Det finns någo t. sam inge n av oss varken sett eller hört. Vi talar och sjunger om ett land , vi inte seu .

Tron vill ge en mening och ett svar. Det berättas , .tt e n dikt av Kerstin Hed : Schube rt aldrig såg havet "Bako m en förlåt , som räm- och ändå torde ingen komnarl ligger kanhända ett an- posi tör, ingen skald , utom nat land .l Ljus av oändlighet Homeros, kunnat få oss för-

sätter oftare ledarbyten än i andra o rganisationer. Genom ledarförnyelser kommer nya iMer oeh initiativ med i verksamheten . I våra pensionärsled finns många kunniga och villiga krafter som gärna engagerar sig i olika uppdrag efte, arbetslivets slut. Inneboende aktivitetsresurser finns hos de flesta. I pensionärsföreningarnas regi har varje medlem möjlighet att medverka och päverka .

Med tillfredsställelse kan vi konsta te ra att efterkrigstidens gynnsamma livsbetingelser har påverkat positivt människans hälsa och livslängd. Som en fö ljd härav kan en nybliven pensionär se fram mot ett långt och ak tivt pensionärsliv. Vllr tids pensionsskydd ger dessutom e n ekonomisk grundtrygghet. Pensionärerna har sålunda goda möjligheter att ägna sig åt sina "Iagrade intressen". AlIt det som de inte före pensioneringen varken hunnit eller orkat med .

Mången riktigt längtar efter att som pensionär kunna " förverkliga sig själv". En dominerande position i dessa förverklighetsdrömmar intar olika kulturintressen och hobbyn. I den organiserade föreningsverksamhetens regi kan vi tillfredsställa värt a ndliga behov av spis och aktivitet. Vi har möjlighe t att själv prestera något genom medve rkan . Vi fär även mottaga kultur och re-

kreation i ett rikt och varierande utbud . Olika kulturvarianter förekommer rikligt i pensionärsverksamheten.

Vår tids pensionärer har upplevt särdeles mycket under ett långt och innehällsrikt liv. Pör de äldre i samhället och deras välbefinnande har dock det sam sker i nutid , i går, i dag och i morgan en väsentlig betydelse . Berikande , glädjande upplevelser rekreerar och ger nödig livsstimulans. Detta bidrar till all skapa det välbefinnande sam kännetecknar våra dagars pensionärer. Man bör undvika e nsamhet och isolering från sin egen åldersgrupp. Umgänge med jämnåriga ger den bästa responsen för egna livsåsikter, tankar , minnen och upplevelser. Förståelse och sympati är ovärderlig vägkost på ålderdomens vandringsstig.

Pensionärerna påverkar sin omgivning mycket positivt när de uppvisar en attityd full av livsglädje , energi , aktivitet och vitalitet. Pensionärernas välbefinnande är en star tillgång, en realitet sam bör uppskattas av samhället. Den stö rsta uppskattningen kommer dock från näromgivningen, anhöriga , släkt och vänner.

Välbefinnandet är stor resurs för alla parter.

Den organiserade pensionärsverksamhetens uppgift är att skapa trivsel och en stimulerande gemenskap.

Samhörighetskänslan uppleves olika. En del känner den starkast i en intim krets med goda pensionärsvänner.

Andra upplever gemenskapen starkt på föreningsmöten och utfärder. Många uppskattar mest storsamlingar med feststämning, program , glam och dans.

Och de flesta trivs alltid när de är tillsammans med jämnåriga.

Jarl Mattsson

stå have t sam han . Han, hälsning frän den andra sisom inte ägde ett piano, dan . Han mötte lärjungarna skrev " An die Musik." i deras vardag, sam förvandMen döden? "Vill man bli lades. De såg nägot av den vän med döden måste man härlighet , han ägde på förbli vän med live!." Alf Ahl- klaringsberget. berg. Mänga har aldrig levt "Vid vägens slut " var värt på riktigt. Att leva riktigt är ämne denna gång, men tänk väl detta att vara öppen för om vi i ställe t kunde skriva "den kärlek sam går genom "Vid vägens början "? Detta väriden" , att med glädje ta skulle verka ofattbart för ale mot livets olika gävor i ge- Ia dessa , sam betryckta och menskap med andra. Att le- tysta vid klockors klagande va i tvä världar. Vi måste få toner vandrat till de gårdar, tid för det eviga. där varje väg skall sluta ." I Befrielse frän fruktan för psalmen finns ju även denna döden kom genom Kristi se- tröst "Så mä fastän i tårar, ger. I en bön frän de första vart öga spegla fröjd. Vi kristna århundradena: " Ing- skymta r nya vårar i himlens e n ska mer behöva frukta Ijusa höjd." för döden, Herrens död har Sä kan sorg bli glädje, avgjort oss fria ." De första sked återseende, ty vi kristkristna levde i visshet om na ha r e n påskmorgon i vär uppståndelsen. De n Upp- historia. Detta är ett privileståndne hade ju kommit till gium och en ofattbar nM. Gunnar Levlin sina vänner med en frids-

4

En skytte förening skulle före la e n medle msvärvning och bes)öt annonsera i en

Vänskap

lidning. Annonsen fick följande Iydelse: Kom och lär er skju la och Irä ffa goda samma värderingar. Detta främjar vänskapsförbindelvänner.

Me n i slällel för att lära ser. Människor som omfa lsig skjula kan ma n anslula tar samma gru ndvärden ha r sig liII någon förening inom lätt all bli vä nne r. De drar Svenska pensionä rsförbun- åt samma håll. T .o .m. om del. Del ä r e n lämligen de i e n mängd enskil da [råIräffs' ker melOd . om man go r har olika uppfattni ngar. viii Ir. ffa gamla vä nne r och fö rvä rva sig nya.

Med en viss överdrifl kan man kaila pensionårsförbundel ett vä nskapsförbund inom den finl andssve nska Ålminslone slorfamiljen. fylle r förbundel en viklig uppgifl i del sociala nälve rk , som medve rka r lill att mAnga pensionäre r komme r ui ur isoleringen och upp leve r lrivsel och Irygghe l.

Detta be ror inle mi nsl pä de gemensamma

refe rensra-

marna. De nesla av oss medlemmar har växl upp under re publiken Finlands försla dece nnie r, upplevl de hårda krigs- och e flerkrigsåre n och sett landel resa sig lill e tt näslan ofattbarl välslå nd . Även om vi jusl nu genomlider en depressionslid .

Förbund els hislOria är kOri , ba ra Ivå decennie r.

Många föreninga r ä r äldre .

De enskilda medlemmarnas kalenderälde r ä r betydligl högre. Forskarna päslå r, att de som reda n hade uppnått vuxe n ålder på 196O-lalel i del Slora he la har geme n-

Vä nner är kompanjoner

Vi vei att vä nskapen utvecklas lidigl: i hem och sko la, i gäng och klu bbar, i idrottsföreni ngar och sångkörer, i fö rsamlingar och fö re ningar av de mesl skiflande slag. Långa gemensamma resor brukar ocksä resultera i nya vä nskapsförbi ndelser li ksom gemensamma a rbetsinsalser. Men låt oss i ä rlighetens namn ändå dra e n grä ns me llan bekanlskap och vänskap. Be kanlskaps krelsen kan vara myckel vids lräc kt men de egent liga vännerna är van-

Tiden med God Tid var en verkligt "god tid"

så. lnter vj un med Eij a bord e ha gjor ts i det första numret av GT som kom ut efler hennes avgång, d.v .s. nr 111988. Men som så myc ket annat så har den bara inte blivil av att skri va. Intervj uobjektet har heller inte varit så lätt att få att siUa stilla så länge aU reportern . kulle hinn. ställa alla de frågor en traditioneIl intervju kräver .

Pensionärerna inom SPF vet vilke t kvicksilve r Eija är. Nu Iyckades jag få he nne all ta en kOri paus mellan ve rserna under förbundels jubile umsfest iDipo li.

Med verserna avses alla de glada hälsningsceremonie r som utspe las mellan Eija och hennes otaliga vänner som hon fi ek under sina år som chefredaktör fö r God Tid .

Som information kan nämnas all Eija Francke för försla gången stod antecknad som redaktionssekreterare för God Tid i nummer 411974 som utkom den LO augusti. Småningom omvandlades redaktionssekreterarposten tili chefredaktö r och ansvarig utgivare . Och den uppgiften inne-

sorg och glädje med vara ndra . MOlgångar och prövni ngar bru ka r fö rdjupa de n äk la vä nskapen. De lad sorg är halv so rg också om enva r har sin börda att bära unde r livels lopp .

Vänskap innebär inle konku rrens. V änner är i bäsla mening ko mpanjone r.

Vänskap är inle he ller en ko nsuml ionsarl ikel, dä r de n ena parien är givande och de n andra laga nde. Vånskap innebär ömsesidighel. Eiler som del heter i Höga Visan: "Min vän är min och jag är hans".

Unde r lunga och inl ensiva arbelsär har vä nskapsba nden försvagals. Man har helt e nkelt inle orka l och hunnil Irätfas och vä rda vä nskapen.

Men del hete r a tt vilda roso r och gamla vä nne r komme r tillbaka . G amm al vä nskap kan äteruppli vas. De l har mänga fäll e rfa ra som pe nsionä rer. De t tycks vara fö runde rligt lätt att komma " pä talefol" med ga mla vä nne r, som ma n har äte ruppläckl.

Redan telefonsamta l kan vara berikande . E n blind man sa : Mina gamla vän ne rs rösle r är sä va rma . Mä nniskorösten ka n [örmedla budska p om vä nskap. T yvä rr ocksä om dess motsats.

Brevväx ling ä r eli hjälp-

ligen få. Be kanlskap är ofl a yllig, vänskapen har en djupdimension och kånneteck nas av fÖrl roe nde . Ä r förlroe ndel o inskränkl och ulan fö rbehåll , ka n goda vänner I.o.m. bli biklfäde r och biklmödrar för va randra.

Vi ve i a tt i nöden prövas vänne n bäsl. Under tide r av sorg och mOlgångar märker vi nogsaml vilka som är ve rkliga vänner. d .v.s. mä n- medel, om mao inte annars nisko r som kan dela både ka n nå vara nn . Också ju l-

Eija Francke:

- Känslan av läUnad när ett nummer av God Tid åler kommit från tryckeriet kan inte beskri vas, säger Eija Francke.

Och det har hon så rätt i

en gåva att förvalta

hade hon alltså tili utgängen av å r 1987.

- Det var Ell y Sigfri ds som vidtalade mig att komma med i gänget , be rällar Eij a. Jag visste ingenting om hur man gör en tidning så de t första numret ko m ut under mycket stora föds lovåndor.

Me n det blev e n tidning!

Och nu mmer 4n 4 är e li digert num mer. Leda re n har rubrike n fo lkpe nsionen bör utgå ograverad . Tyvärr en fö rhoppning som alla vet all inte infriats. På två sidor berällas om förbun dsmötet i Björneborg. Ma rgare ta Karlsson skrive r om rätt kos l och motion som ger hälsa. Dessutom info rme ras om de resor fö rbundet redan då arrangerade fö r sina med le mmar.

- Nä r God Tid gö rs ä r de t vi kligt a ll försöka se tidningen ur en pensio närs synvinkel. Vad intresserar och vilke n so rts info rmation behövs .

Impulsgivare - God T id ska ge impulse r, framh Alle r Eija . Och det kan tid ningen ge genom all berätta om vad man sysslar med i fö reningarna, specie llt om det är något som inte hör tili de tradi tione lIa sysselsättningarna.

- Men INFO RMAT IO N

hälsningar ha r sin fun klion .

När de uteblir, kan man a na sig tili att någo l ha r inträffa t: sjukdom e iler ka nske död .

Vänskap - en ömtå lig gåva Ö mtäliga ti ng ka n gå i tusen bitar, o m mao inte handskas va rsamt med dem .

Så är det också med vä nskape n. Skvaller eiler för tal ka n bryta vänskape ns band .

Människor som är efterhängsna och ständigt i hä larna på andra uppfalla r vä nskape n på [e l sätl. Ido ler omsvärm as av s. k . beundra-

re eile r [a ns me n Iide r oft a brisl på verkliga vä nne r. De som ständigt kommer på besök har inte he ller uppfalla t vänskapens ide. Reda n i Ordsprå ksboke n heter de t: " Låt din fot icke för o fl a komma i din väns hus".

Släktin gar kan vara goda vä nne r. Me n ack och ve hur eli a rvsskifte kan fö rsvå ra re latione rna . ja I.o .m. fö r lå nga tide r fra måt fö rbittra till varon fö r bägge pa rler.

G ra nnar och bysbor. som länge har umgålls som vä nne r, kan I. ex . pä grund av e tt vägbygge e iler a ndra förändringar i miljön råka i luve n på vara ndra. KOlle ribi ldning och kl ickväsende hör också ti li vä nskapens fie nder. 1 dem bru ka r skva lle r och bakdante ri frodas. Murär nästan A och 0 för GT. Och då ska det inte vara gammal skåpmat som exe mpelvis Folkpensionsanstalte ns tidning reda n tidigare gett . De bägge lidningarna ska i stä llet ko mple n e ra va randra.

Nånting för envar - God Tid ska va ra e n tidning som ger nänting för e nva r , betonar Eija . Varje läsa re ska kunna känna a ll denhär tidningen är just fö r mig.

Avsked och återseende Mötas och skiljas är livels gäng. Så börja r e n numera ofl a sjungen avskedssång.

O ch vem ha r inte i goda vä nne rs kre ts tagit avsked med hymne n: H ärli g ä r jo rden e ile r med den i internationell a sammanhang vanliga "Should auld acquitance be forgo t". Dä r besjunger man gammal god vänskap Hon framhåller också att alla akti viteter som sker i

före ningarna ä r viktiga och vore vä rd a att omnämnas i GT. - Men de t är givetvis o möjligl all skri va om allting. Dä rför måste en re daktör priorite ra vad som publiceras. Därvid trampar man give tvis nästan alltid s. a.s. i klave ret , säger Eij a Francke . Men det måsle gö ras. D .v.s. väljas ut materia l som tas med i GT. Uppbyggande kritik Som a nsvarig fö r e n tidning med G od Tids spridning och med den speciella läse kre ts som omspänne r hela Sve nsk-Finland ä r åsikterna om tidningen varierand e.

- Det är viktigt med kritik , säger Eija. Men kritiken ska vara uppbyggande, inte nedriva nde .

De t ynrandet har Eija all räll an komma med . Anda sedan undertecknad tog över GT har Eija ringt mig lika säke rt som - ja, amen i kyrkan - genast när tidningen lämnat tryckpressar-

Reseberättelser viktiga i GT - Det är vikligt att minnas att deltagarna i [örbundets resor är rörliga pensionärer, säger Eija.

Men må nga är av olika orsake r bundna vid hemmet och dä rför är reseberällelserna viktiga . På det sättet kan God Tid :s spalter fö ra in fj ärran länder i hemmen tili dem som inte i verkligheten kan va ra med .

Eija beråttar också om många tacksamma samtai från jusI sådana pe nsionärer.

bygge av sämSla SOrl ._ Viljesta rka mä nnisko r bruka r ha svå rl all dra jäml.

O m de har va rit vänne r. behövs det inte me r ä n någo t omdömeslösl utbrott för att vä nskapen ska svalna eile r renlav fö rb ytas i hal. Vi lägger märke tili hur de lla ske r på sa mhälle ts höjde r. Me n ocksä ko nstnä rsträlOr ä r va nliga . August Strindbe rg och Ca rl Larsson va r goda vänner. Men så tog vänskape n e li bräll slul. Strindbe rg beskrev i " En ny blå bo k" 1908 Ca rl La rsson som a lltigeno m falsk och intrigant , en pe rson som byggt upp hela si n pe rsonlighet på lögner. För Carl La rsson ted de sig angre ppe l som "ofa ttbart skä ndligl" och konstnä ren kom he lt ur humör och sa sig ha fö rlora t tron på mä nniskorn a.

Vägen Erän vänskap tili [ie ndeskap ä r tyvärr ofta korI.

och det minne av vännerna ,

sam ska leva kvar. Javisst , i minnet och i tankarna [ö lje r vi ofl a med gamla , goda vänner, sam vi sällan har tillfälle att träffa. Och vem har inte nägon gäng stå tt vid e n dödsbädd och hållit en god väns hand isin inför det oundvikliga avskedel. D å har bara det kristna hoppet om äte rseendel bragt Ijus i mörkre l. "Skiljas och mötas är hoppe ts sång" .

Om återseende vid vägens mäl ska ldar också Ernst V. Kn ape : " D är ska ll vänne n min , möta vännen sin och vandra

under träd som sakta susa".

Vi får tolka della som vi viII , när vi förvalta r vänskapens gudagå va . Vi fä r låta också pensionä rsföreningarna bidra tili vänskap på det vägstycke , som vi ännu har kva r under vår stund på jorde n.

Nils Göran Engström na. O ch ger sina synpunkter på både innehåll och layo ut. De samtale n viii jag inte vara utan. Trots att vi ibl and har o lika åsikter o m både de e na och andra.

Me n Eijas synpun kte r sta nnar kva r i minnet och kanske känne r hon igen någo t förslag ho n gett och som fö rve rkligats. Åren med God Tid var givande Småningo m blir det o möjligt a ll hälla Eij a kva r fö r e tt velligt sam ta I. Det fi nns alltför många som viII pra ta och hä lsa på he nne .

- Jag viII i a lla fall taeka alla pe nsio näre r för de fin a kontakte r jag hade med a lIa under mina å r ino m förbunde l, avrundar Eija Francke . Jag viII också tacka alla de otaliga medve rka nde som bidrog tili att God Tid kunde ko mma ut .

Uta n bidrag utifrån skulle det inle fi nnas något språ krör för Sve nska pe nsio närsförbunde t och de finl andssvenska pensionärern a.

I detta instämme r efterträdaren.

Gurli Nurmi

TV

RADIO VIDEO och TV antennservice RT·HUOLTO SHOP

Eija Francke .

Munkbacken 4 Tel. 298 1463 (Kirkkonummen Sanomats hus)

Så blev Clara västnylänning När Clara von Bonsdorff för nägra är sedan slog sig ned pä heltid i Lappvik, som pensionär, hade hon fä bekanta i trakten.

Men en granne lockade henne med tili Svenska pensionärsgillet i Hangö.

Sedan ett är är hon ordförande för de västnyländska pensionärsföreningarnas samar-

betskommitte ocb säger nu att hon blivit bekant med bela Västnyland och ocksä känner sig som en västnylänning själv.

är Clara von Bonsdorffs rild lill alla nyblivna pensionärer.

Av egen er[arenhet vet hon all del rädel är alldeles ulOmordenlligl.

- Hadc jag suttit där ensam i min s!Uga sll hade jag väl Iät! sina där. Anlagligen hade jag inle blivil bofasl i Lappvik, sä· gcr han en strAlande sommarleväll när hon slilr och säljer Idäder pii Lappviksmarlhornas loppmarknad.

- Jag hade nog egenlligen tänkt mig ett västnyländskt distrikt, det blev inte av, motiveringen var att det skulle bli för lungroll och dyrl och besvärHgt, berättar Valdemar Heinström, som ändA inte alls fårefallcr missnöjd mcd den lättare organisation som det sedan blev, i den inofficiella samarbelskommittens form.

- Den har fungerat ulmärkt, säger han och konstaterar alt sommarsamlingarna som skulle ordnas pä varje ori där del finns en pensionärsförening nu gAtt varvet runt, man började i Hangö, i {joI var man tiIIbaka i Hangö, nu stAr Karis i turen.

- Föreningama har varit nöjda, säger han och g1äder sig särskill 111 all konlaklema mellan föreningarna blivit sl livliga.

- MAnga pensionärer har fAu goda vänner. det är trevligt alllräffas och ulbyla lankar och åsikter, pensionärer tycker ju om att prata, särskilt när de har fllll en kopp kaffe.

Eli väslnyländskl dislrikt hade kanske haft mera pondus än en samarbetskommitte, t.ex. när del gäller alla de frägor som pension tirerna i depressionstider borde driva, del tror hao ändll.

- Men del blev bra sä här ocksä.

Lena Selon

Lättorgaoisation fungerar bra

Foto: Lena SeLen Clara von Bonsdorff blev snabbt acklimatiserad som västnylänning, tack vare pensionärsgillet och den västnyländska samarbetskommitten.

Det ena gay nämligen det andra, via vännema i pensionärsgillel började hon läsa franska och spanska vid MBI och kom med i seniordansen.

Och snart var hon ocksii medlem av manhaföreningen.

Uppdragel som ordförande för samarbetskommitten tog hao övcr efter Valdemar Heioström sam ursprungligen tog in.itiativet tili samarbetskommilton för lolv ilr sedan.

Kommillen är eli inofficclll samarbetsorgan sam regelbun-

del mÖls tvil gilnger per ilr, for alt koordinera de väslnyländska pensionärsföreningarnas rcpresentation vid pensionärsförbundels mölen bl.a. _ Dessutom

S.P.F. 1972-1992 Ren Ijugo å r har gåll l både 10ert so m våll Förbundel skölI oss bra Ni mångel tack ska h a Ty alla vi äro i samma kläder Pension ärens - med all hede r När arbetsåren är undan Nu pensionärsrundan Dit hör vi från Nyland i ÖSI Ja. mellan och väSI. har äve n sin rösl Och sen är det Åbo land med vägen Kulturvaggan. tysl förtegen Saml Å land , med öar och skär Tili Tammerfors oss vägen bär Att slutligen slan na i Österbollen Vem av oss se n har den bästa JOllen Knappasl nån ski llnad vi äro ju eli l pensionärsförbundel alla ha rätt Att säga si n sak, hur det vara bör Och frägan fär säkert gehör Så klämmer skon. säg då bara lill Nog saken förbundet ord na vi II Ty Ijus skall den vara vår levnadshöst Så därför gemensamt, vi sö ka tröSI Ju f1 e ra vi är. dess bällre det går När 20-åringen vid sidan slår Den viII oss giva sitt trygga slöd Ser tili all ej fallas vårt dagliga bröd Än en sa.lut o m Iycka tili J ag vår förening önska viiI. Torsten Hallen

GOD TID utkommer Nr.

5

6 7

8.9 3.11 8.12

lnl.dag för text

24.8

Kullurdagen i Korsholm 19.10 Höstnummer 23.11 Ju1- och resenummer

Annonspris: 6 mklmm FärgannoDs enJ. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklår

ordnar vi en

sommarsamling, i Ar i Karis, säger hon och konstaterar att uppslutningen vid dessa samlingar brukar vara staT, rekordet var 550 i TeDala för nägol är sedan, an na rs brukar deltagarantalet ligga kring 400.

Samarbetskommittens omräde omfauar de elva föreningama frän Hangö lill Sjundeä och den regelbundna konlakIen ger lillflille tili myckel utbyte. utöver slorsamlingarna.

- Pensionärsföreningama bjuder in varandra, ibland en forening, ibland flera föreningar i lagel, vi lär känna var andra och lär pii del sällel rnänga nya vänner, säger Clara von Bonsdorff.

Ulfå rder och ulf]yk"ter ordnas 4

~ .

SroCKHOLM/VÄRTAN

f RÅN a,o,NKER. BOK •• PAPPERS· 00i 'BI.OMSTERHANOlAR. tIEOAAVNINGSBVRÅER SANoT pA STlFHlSeNS AORfS$OCH TEXTNINGSTJÄNSl

,slotO: Rob~gQ,an 15 00120 H:fORS 12

ToI. _ 1 3 I

Björn Hilden:

Minns Du .. ?

Genom atI anvanda CancersHhelsens adresser slöder nl kampen molcancer.

VO~O Odresser erMlles frOn bonker. bok-. blomster- ech poppershondtor, begrovntngsbvrOer. R~ iosker sam! fOrdlgl texlode p6

vOrt konlor.

EIJSobelsgolon 21 00170 HELSlNGfORS

T.I. 9800 43 000

med lokolsomtolsovgifl

CANCERSTIFTELSEN

4

SeaWind

flk IComl"n. och Gratulatlon I

HJÄRTSTIITELSEN

ocksA gemensamt, liksom re· sorna tili pensionärsförbundets samlingar.

- När man är mänga kan man Aka vart som helsl, ocksA lilI sildana plalser dil man ogärna Aker ensam, säger Clara von Bonsdorff. ( Ar gjordes t.ex. en resa tili Norgc, i den deltog föreningar na i Hangö och Karis, resan näsla är ska förberedas i sll god lid att Ocr föreningar kao vara med, lovar hon och päpekar all aktiviteterna tack vare pensionärsföreningarna numera är sA mAnga aU där krävs samordning pä IlIng sikl.

- GA med i pensionärsföreningen sA snabbt som möjligt, bJi inre siUande ensam hemma,

Tiden rusar fram, vi jubilerar och minns och talar om gamla goda lider - ja vi märker plölsligl huru mycke t vi fäll uppleva . Men brevskrivandet har kommit bort.

Del vi berällar för våra barn och barnbarn glöms ofla.

Kära medpensio närer jag tror all del är vär skyldighel all skriva ned , sälla pä pränl något o m vär ungdom - nägO I som vi upplevl.

Tänk dig; eli slädparli , en s lällerdag, linskäktning, mi,; försla skola, huru jag sam lade växter eiler huru vi pynlade kyrkan lill konfirmalion. J ag lror det finns myckel som e n kommande generation skulle vara tacksam för all kunna la del av.

Låt oss gä in för all inkommande höst ta pä väri program all skriva ned berällelser om händelser som vi upplevt.

ABO

SEAWlND ÄR DEN FÖRMÅNLIGA SJÖVÄGEN ~=: TIU SVERIGE!

t!! /PRlIm

TEL.lokalsamtalsavgift 98IXJ..68IXJ

6

TrivseIföreningen i Pargas Varje förenin g har e n verksam hetside. som ger riktlinjerna för allt det arbete som utförs inom före ningen . De n anger målsällningen och ger möjligheter all uppfylla medlemmarnas När Pargas önskemål.

Svenska Pensionäre r r. f. fyllde tio år 1986 gjorde vi en liten anspräkslös enkät . där vi frågade våra medlemmar vilka förväntningar de ställer på föreningen .

Svaren var ju inte oväntade.

Främst av a llt viII man ha mänskonära kon takt . man viii träffa vänner och beka nta för en pratstund vid e n kopp kaffe. Samvaron och ge menska pen ä r det centrala i verksamheten , allt det a ndra som följer med inbjuder tili ak tiviteter . som ger in nehäll åt vardagen . x

Vi ha r ofta fräga t oss vad det är, som gör vära medlemmar så intresserade - av 300 kommer i medeltal 180 personer upp tili vå ra månadsträffa r. Svaret har vi funnit i gruppgemenskapen .

Föreningen är indelad i e lva grupper, dä r va rje grupp i

tur och ordning sva rar fö r

gc nomförand e t av träffa rna - man o rdnar allt : program . servering, dukning m.m.

Det hä r betyder, all varje medlem är vik tig. de t fi nns en uppgift för var och e n. det linns plats för ideer och visioner. Med tanke på nya medlemmar är denna gruppverksamhe t speciellt trevlig - varje nykomling får genast en pl ats i gemenskapen och behöver a ldrig känna sig främ ma nde och uto mståe nde.

De egna a rrangöre rn a stå r för det mesta som ske r på våra träffa r. me n trots det har vi i allmä nhet sträva t tili all få e n nägo t " tyngre" progra mpunkt . där vi anli tar någo n utomstäe nde förmäga . Så kommer de t sig. all vi ge nom ären väl ha r kunnat följa med a ktue lla frågor och problem pä den egna orten och i hela värt land.

Fastän tråffa rna är det väsentligaste i vår verksam het, har vi möjligheter a ll samlas tili mä nga andra a ktivitete r.

Man kan välja gy mnastik och seniordans. man kan

motionera på skogsstigar i omgivningen . är mao intresserad av kortspel träffas man va rje fredag i stade ns trevliga service hus och är man bokvän linns det en bokklub b , där man sam las för all unde r sak kunnig lednin g diskutera o lika slags lit-

terä ra ve rk .

Det som kanske mest ge r li v och glädje åt säväl å höraTe sam medverk ande är vår pensionä rskör. som under sin inspirera nde diri ge nt P-O . von Weyma rn vid va rje framträda nde åstadko mmer små underverk . Köre n är stor och har tillräck ligt många manliga så nga re fö r all klangen skall vara ren och fy llig. men det bästa med köre n är all den inte har fastnat i ga mm aloch invand repen oar. Tvärtom vi bjuds alltid pä något nytt och fräscht - inga slumrande toner här inte!

Som socker på botten kommer så vår reseverksamhet , som ä r omåttligt po puIäT inte minst för att vi har rutinerade reseledare i de egna leden. Obe roe nde av

Styrelsen f ör Pargas-pensionärerna år 1991. Fr. v. Ilse Westen, kassör, Julia Christiansen-Lauren, viceordf. , Karill Timgren, värdillna, Börje Gröllqvist, Brullo ÅkerIUlld, Per-Olof von Weymarn, ordf. , Elisabeth Karlssoll, värdinna, Achilles Nilsdorff, sekrelerare. om fä rde n går väs terut e iler öste rut , ner tili e uropeiska storstäder e iler ouppt äc kt a trakter i eget land , är resorna alltid glada och Iyckade upplevelser. x Föreningens ekono mi kan ibla nd vara litet problematisk för där får vi nog "stå på egen botn ". Ett litet anslag frå n stadens sida räcker tili några mänaders hyra och

Sve nska Kulturfonde ns stipe ndium gå r isin helhe t tili kursverksamhet .

Vi ha r dock klarat oss hyfsat tack vare den sto ra höstmarkn ad, som hålls vartannat år och där pensionärerna ställer upp hundra procentigt.

När föreningen Pa rgas

"Vi viII fö re na nytta med nöje och visa hur man ge no m aktiv gemenska p i vå ll och torrt kan berika varandra."

Ännu idag 15 år senare kan vi faststä lla, att föreningen troget följt sina riktlinje r, trivseln och samSvenska Pen sionärer grun- ma nhåll ningen ä r god och dades i april 1986 sä nde man den gemensamma insa tsen e tt upprop ti li a lla pe nsionä- "berikar i vått och torrt" . re r i Pa rgas, dä r ma n uttala r Jutta Christiansen-Lauren sig ungefär så hä r:

Pensionärstiden blev ett "hundliv" Det är fä pensionärer som har veckosluten så fulltecknade, långt i förväg , som Valter och Ru th Jo hansso n i Kimito , Kyrkoby. Som hundäga re och innehavare av kennel, även-

som deras brinnande intresse för hundar , för dem tili olika ak tiviteter och utställningar runt om i Finland , också utom landets gränser bl.a . Danma rk och Frankrike.

Då man ringer på hos Johanssons möts man av ett intensivt skäll . Sex (6) pigga

mopsar hälsa r och nosar på mig e n hund . men mamma en in nan man accepteras ansåg att en hund va r för som gäs t. Man frågar sig hur dyr. Som kompe nsation fick i a ll vä rId en man kan känna jag eli får som för mej blev dem åtski ls. Två är Ijusa, de som e n hund . Det fö ljde mig övriga fyra mörka, tillsynes vart jag gick och visade a lldeles lika, men av olika otrolig tillgive nhet. " åldrar. Matte Ruth påstår - Va lte r, uppväxt med att va r och en har sina speci- djur . hade som sin önskeella egenskaper, som bara drö m under barnaå ren , en de märker som är i beröring häst. Det gick nu inte att med dem alla dagar. realisera , varför de t också Hur blir man hundfrälst? blev hunda r som ha ns inEn dum fråga tycker visst tresse på sidan om arbetet , hundäga re. först som lä ra re i slöjd, seHar all tid varit , säger dan byråchef. - Det börjaRuth . Som lite n önskade jag de med e n hund , typ bland- Valter Johansson med en av familjells mopsar i hemmet i Kimito. ras 1947, sedan fox terrier, 1971 den förs ta mopsen. e n har sin tandborste). tresse för att svarva och skä- pulär ordf. för Kimi to pe nMopsen anser paret JohansNågo n svårighet med sys- ra i trä ut övar Va lte r f1itigt i sionäre r, hustru Ruth också son ä r lätt att sköta , kräver selsättning och innehå ll åt hobbyrumme t. Sedan e tt ak tivt med.

H. M. ingen trimning, är snä ll tili vardage n har vi inte . Sitt in- par år tiJJ baka är Valter ponature n , inte stor. ,----------------------------------Sedan Va lter och Ruth kommit upp tili stadgad pensionsålder har deras hundintresse blommat upp .

Nu har vi tid , menar de . Vi åker tili hundutställninga r, 15.000 km per är brukar mäta ren visa . Sedan eli par år har vi kennel. Ruth förmedla r mopsvalpar runt om i lande t och basar för ringträning på hemorten .

• Visserligen har vi få tt pris och diplom (de t villna r priskollektionen om) men dessutom , tack vare hundarn a många nya vä nner. Dä man möts på utställningarna är alla jämspelta, ingen å ldersskillnad där. Samma intresse

Det var ' sa det borJa ·· · de 0

I pressen hade vi läst a tt Wikströ m . kassör Greta pensionärsfö reninga r bildats Ho lmqvist-Söderholm . på olika håll. Vi beslöt att Verksamheten kom sna bbt i också här fö rsöka, säger El- gång. De t va r något nyu . ly Lindroos, första sekr. i Det bästa med en pe nsioKi mito Pensionä rsfö rening. närsfö rening ä r a ll den når Della var i januari 1975 . alla. Personer som aldrig vaMari ta Lönnfelt . Västa n- rit intresserade av förfjärd gay den första puffen. e ningsliv möte r upp tili begiHo n ledde då medborga rin - ven hete r som ordnas , obestitutets pe nsionä rsgrupp . roende av kön . Ensam vi II Eija Francke. red . vid mao inte resa men gärna i God Tid . kont aktades . Hon grupp o Resor. som under kände tili förh ållandena på åre ns lopp , särskilt dags och ön från sin rektorstid vid kortare resor , är omtyckta.

Pappe rskrige t Samskolan.

All a behövs, också de lö pte väl. Eija Francke blev passiva, men än mer de ak ti fören ar . före ningens gud mor likaså va i e n fö re ning. betonar ElAtt vara hundägare mcd- fö r Dragsfjärd och Väs tan- ly. för bäde ansvar och utlägg. fjä rd före ningar som med Andra tisdagen i månaden Maten skall mats vara de ras kort varsel därefter bilda- blev träffdag . så alltjämt.

Ruth Johansson på utsliillning med två av familje lls hun- behov , de skall vaceineras des.

Undantag är julfesten som dar. tändern a putsas. (Var Första ordf. blev Julius infaller efte r Lucia-dagen då

oCh

Folkhälsans Lucia besöker oss. Med lemmarn a har e n egen insamling tili förmå n för Lucia ve rksamhe ten på o rten.

Ett stort krux ä r de lå nga avstä nden fö r icke bilburna.

Föreningen ordn ar skjuts tili årsmöte n. e n firma gratis skjuts tili julfesten. Dessa gratisskju tsar när tyvärr inte alla. Ekonomiskt gä r det inte heller att utöka förm ånen med ~ ratis buss .

- Ar glad att föreningen har vind i segle n säger Elly, som gä rn a möter upp tili samma nkomster då hon har möj lighet därtill. De t behövs en förening sam mao

kan tillhöra ut an att känna all man ä r för ga mmal.

H .M .

7

Elly Sigfrids:

Från redaktionen

Så var odet

för 20 ar sen God Tid :s redaktör ha r bell mig berätta något o m förbundets första Ar. Det viII jag gä rn a göra, efte rso m jag va r m ed , nä r förbundet bildades och sall i styre lsen unde r de första å ren.

Be hovet av e n o rganisati o n för de svenska pensionä re rna var stOft i början av 1970-ta le t.

Pensionärernas a ntal växte sna bbt och det behövdes • ak tivite ter för dem och o rga n som drev deras intressen. PA fin skt hå ll fanns e tab le rade pensionärsförb und , knutna tili de politiska partierna . Vi so m t ä nkte p å de svenska pensionä re rna , ansåg att det inte fanns skäl a tt splittra upp verksamheten på de o lika pa rtie rn a . Vi ville ha e tt gemensamt sve nskt pensionärsförbund , ne utralt i politisk t avseend e . Vi Iyckades också i .Ied ninge n för förbundet e ngage ra m ä nniskor med olika politisk åskådnin g.

Bö rj a n var a nspråkslös.

Tre föreningar , Täkter pensionä rsfö re nin g , Vö rå pension ärsfö re ning och Korsholms pensio nä rshe msförening , va r förbu nde ts stift a nd e medlemma r. D e t samma nlagd a medlemsa ntale t var några hundra. Men s na ft började förbundet växa. Leda re för T äk te r-fö re ninge n va r Jarl H e llströ m , e n verklig e ldsjäl, och ha n blev förbundets fö rst a ombudsman .

H a n var o uttrö ttlig i a tt resa omkring i bygderna oc h inspire ra pensionärerna tiU a tt bilda lokala föreningar , so m seda n anslöt sig tili förbundet. Tili Österbotten var av-

tyck te den gången, a tt han tog för stora risker. Men ha n Iyckades geno m föra sin storstilade pian den gAngen, likso m m å nga a ndra gå nger.

De t var tili sto r de l tack vare

ha ns insatser sam pensionärsverksamheten i SvenskFinland tog fart . H ans förtidiga död unde r e n resa i förbundets ä re nden var en stor fö rlust för förbundel.

Tidigt insAg vi i styre lsen behovet av e n egen tidn ing för den inte rn a informationen och sam en sammanhAllaMe lä nk mellan pensiostå nd e t långt, och för ett ef- närsfö re ningar i o lika refektivt a rbe te också här be- gione r. Vi tog modell närhövdes en särskild omb ud s- m ast från Danmark . Namman , som förbundet efte r e n ne t gay oss en de l hu vudbry , viss tvekan a nställde . Tvek- men vi stan nade för God samhe ten gällde , huruvida Tid . Vi tyckte, a tt d et sade det var klokt att de la upp nAnting om fö rbund ets må lförbundet i olika distrikt. sä ttnin g: att göra den tid , Det österbott niska distriktet som pensionä rer har gott h a r visat sig vara e n god och om , tili en verkligt god tid med kvalitet och meningsfunge ra nde lösning.

Förbundets eko nomi var fullhe l.

När jag i dag ser p A föringet a tt sk ryta med ' unde r de fö rsta å ren . D e t tog tid , bundets verksam he t , sAda n innan förbundet Iyckades den speglas i God Tid , tyckkornma in i Penningauto- e r jag att förbunde t lever matföreningens rullor och upp tili de må l vi ställde, när blev de la ktigt av det under- de t grundades. D et nå r penstöd, som dä rifrå n gavs tili sionäre r i hela det svenska Finland och erbjuder den pe nsion ä rsverksamheten .

Därför m åste all verksamhe t me ningsfulla aktivite t och den gemenskap och sami början vara sjä lvbärande .

J a rl Hellström hade m å nga hörighet, som vi alla be högoda ideer i det avseendet. ver. Och vad God Tid beBl. a. tog ha n initiativ tili träffar , så hö rde jag nylige n kryssningarna, som seda n en pe nsionär säga: "Nu ska blev e n mycket uppska tt ad j ag nog bli m edlem i p e nsioverksamhetsform . Men nog närsfö re ninge n , så att jag fick vi i styre lse n stora skäl- börjar få God Tid. " D e t var van , nä r han be rä tt ade , att väl ett gott betyg? han bestä llt e n kryssning för Med hj ä rtlig hälsning tili 600 pensionä rer. Var sk ulle förbundet och God Tid . vi bAda upp så må nga? Vi Elly Sigfrids

VERKSAMHETSKALENDER ... . efter-

" Q ..//.' 4".-//•. q.'Q".>Q-"Q".•/ / .-q"4".-q-•. q.'4".>Q-"Q.'/ / .-.g"Q•./ /··/ /,·4 ,·4 ,·Q ·.

~

~

Ebba Jakobsson gratuleras

I

~

~

~ skott på födelsedagen av Svenska § ~~ pensionärsförbundet och God Tidl .'40'. Q .'/ / .'//. 4 .·/ / ··4

,~

ÅRETS RUSKARESA 24- 30.9 tili ALTA

··4o'··4o'··Q ··/ / ··/ /··4 ··Q ··4 ··4o'·· 4··/ /.·//· ·/ /,·/ /,·4 ··q ··4'"

VÄSTNYLÄNDSK SOMMARDAG 3 augusti 1992 i KARIS PROGRAM: Samling i S:ta Katarina kyrka , ta i av prosten Birger Selroos ca 11.30 Rundtur 13.00 Lunch i svenska skolcentrumet 14.30 Fest i svenska högstadiets fes tsal Musik , H älsningsord , Irja Gr ö nberg Stadens hä lsning, Heime r We s terlund AlIsAng R ecitation Rauh a Pihlström Musik Trollkonstn ä r Unisont I Jag ä lskar min hembygd 16.00 Kaffe 17.00 Dans - 1 pauserna seniordans och Buggidans 21.00 Avslutning

KI. 11.00

Anmälningar föreni ngsvis före 12 ju li . Deltagaravgiften 80 mk/person .

Änn u hinner Du anmäla Dig tili åre ts Ru ska-resa , som i å r gAr tili Alta i Norge . Tio platser finns ä nnu lediga . Anrnäl Dig omedelbart. R esans pris mk 2.670 , - utförligare uppgifter finns i God Tid 2/92.

SVENSKA PENSrONÄRSFÖRBUNDET r.f.

säken utvägar att finansiera Eftersom det ä r meningavlö ningen av en sAdan person. e n a ll se framåt i stället för De n a är min vis ion vad bakAt viII ocksA red . komgäller God Tid oc h den sekma fram med visioner. tor so m jag a nse r höra ihop De t gäller givetvis God med de n nä mligen a ll inTid och dess framtid . Tidformationsverk samh e t ningen ä r förbundets viktiSPF. gaste kont aktlänk tili medlemskAren men också utAt tili beslutsfallare . På alla JubileumsA re t ha r nu nåll nivåer. halvvägs. Ett sto reveneD ärfö r är det viktigt att mang å te rst å r emellertid God Tid blir det språkrör ännu jubileumskryssför pensionärerna sa m t af oinge n i augusti . fram det so m rör sig inom Bla nd resorn a ka n nä mden sektorn. Det är viktigt nas Ruskaresa n på vilken att medle mm arnas röster ell tiotal ä nnu ryms med . blir hörda. All beslutsfa tPå re sa n tili Italien i måoense med si na medmännitarna blir uppm ärksamgjornadsskifte t septemberskor. da pA våra åsikter och synoktober å terst Ar nAgra platBlommor var det ja! Ba lpunkter om frågo r so m diser så den so m viII vara kongen he mma hos mig rekt berör oss. Under se named hinner ännu anmä la som b ru kar vara den p la ts re tid har det pApekats att sig. Information ingick i där blommor brukar trivas vi ä r en stor grupp i sa mnurnmer 2 av GT. ser inte speciellt inbjudanhället , e n resurs, utan pAAdventsresan i å r tili de ut just nu o D e balkongverkningsmöjligheter.

Stockholm ä r under planeIAdor i vi lka kaskadpelargoMen via God Tid kan vi ri'n g och vi siktar på att se ner planterats och som visnå ut tili en betydligt större Greven av Luxernburg. serligen blommar men inte krets ä n vå r egen. Det gä lMera i nästa nummer av sA rik ligt so m va nligt, ser ler bara all använda sig av GT. mer e iler mindre bedrövliga den möjligheten. Och d ä rNästa Ars reseprogram Ul. Den ih å llande bl Asten igenom påverka! ligge r ä nnu i det blå men de se naste dagarna har Att " göra" God Tid borvissa diskussioner har förts brandskallat de hä nga nde de inte få vara en bisak för bl.a. Europas nya centrum grena rna so m nu i stället förbundel. Nu sköts allt a r- d .v.s. Bryssel-omrAde t och fylle r en stor vas . Me n sA bete med anskaffning av så ha r vi taiat o m Skottvar ju inte meningen . material , redigering, konland . Me n ingenting ä r ä nBI Ak ragen i sina väggt ak ter med fä lte t , korreknu spikat så vi ber all få amplar se r likaså nAgot omAterkomrna. turl äs ning - ja allt som ska tufsade ut av blAsten för all göras innan tidningen nå r inte tal a om fuksian i si n läsarna - förutom tryckSlutligen viII jag tacka alhängkruka . nin gen givetvis - he mm a Ia medarbeta re i detta och Örtagården i balko ngens hos redaktören . alla andra numme r av God minst utsalla del finns kvar 1 detta nu kunde redakTid . Det ä r sälla n nå n säge r men tillväxten av både rostione n me d fördel inrymnej när jag ber om e tt bimarin och basilika har avmas i samma utrymme som drag. Detta ä r speciellt stannal. Persilja och gräskansliet vid Indiaga tan . D e t glädja nd e eftersom vi följer lök har inte tagit speciellt finns a rbete för en halvtids- den linje beträffa nde e rsätt illa upp av den kaila väderanställd redak tör. Det kan ningar so m vår nuvarande Jeken in te he lJer rimja n isin jag försäkra. För a tt fA ihop finansminister ä r förespråkruka ä r a lltför illa berörd . en he ltidstjä nst kunde nAn kare för , d .v.s. nOIl-linjen . Älsklingsblo mm an helioform av informa tionsverk- I praktiken blir det visserlitropen växer i Ar tillsamsamhe t kopplas samman gen en minuslinje för medm ans med vit lobelia och m ed redaktörsjobbel. D e t a rbe tarna eftersom de själden fö rras doft är lika begäller givetvis att hilla rä tt va stå r fö r portokostn aderdövande som alltid . Nästa perso n men säkert finns det na.

Ar ska jag försöka mig pA sådana . Helst en icke penAlla vänliga ord och synflere exempla r av heliotrop sionerad person som helt punkter om God Tid viii - om inga and ra ideer inoch fullt kunde ägna sig å t jag tacka. Jag försöker göra nan dess änd rar planerna. att utveckl a God Tid . mitt bästa så att tidningen Visse rli ge n m edför detta ska innehålla något för enM e n sA tili saken . D .v.s. merkostnader men kostar var. Hoppas att jag Iyckas i pensionärsförbundets jubidet så smakar del. . . Och någon mån . leumsår. Dethär numret av så lä nge förbundet s verkTrevlig sommar önskas God Tid fö rsöker i någo n samhetsledare heter J erker hel a läse kretsen . mån spegla också detta .

Nyberg sA hillar han nog Gurl; Nurmi Men istället för att se bakåt genom en diger historik , så FÖRHANDSKRYSSNINGSPROGRAM försöker tidningen föra Tisdag 25 augusti 1992 fram visioner och nya ideer M/S SILJA KARNEVAL för pe nsionärsve rksa mheFINSK TID ten . M å nga av förbundsstyVÄLKOfo,fSTIIÄLSNING mtd kafft och smll'llIU 10.00 IlnJPP I relsens medlemmar har VÄLKOMSTIIÄLSNlNG mtd karrt och .sma'llU 10AS Ilrupp2 • BUFFET VERANDA, akterlwtr, dick 1 sk rivit ner tankar och för• KONFERENSAVO. mln i fanygel. dkk 8 hoppn ingar inför fram tiDANS Orkestrar. ROMANTICS och CAP'TArN MORGAN 12.00·20.00 den.

• DANC ING PALACE, ~r6ver, dkk 1 1 detta numme r ingå r - CAS INO BAR, m röver, dJc.k 8 också reportagen frä n fö r14.00· 14.4$ TROLLKONSTNÄR Don C:l rlos bundets olika distrikt och • OANCING PALACE, mröller, dick 7 · CASINO BAR, lörllvtr. dick: 8 sa m arbe tsområden . M ycket finns givetvis ä nnu a tt ta 15.00 • KARi\OKE i SAILORS PUB, mln i fanygtt, dlclc 7 upp i tidningen . Och det 16.00 grupp 1 SMÖRGASBORD SMÖRGASBORD 18.00 grupp 2 försöker vi givetvis göra i · BUFFET VERANDA, akterc)ver, dick 7 komma nde nummer.

När dethär nurnret av God Tid nAr läsarna hoppas jag att sommarvärmen å tervänl. SAsorn det är när detta skrivs förvånar det mig a ll exempelvis vissa blommor ute pA balkongen klarat livhanken_ Exempelvis Flitiga Lisa sägs i blomböcker kräva en minimitemperat ur pA + 13 grader för att övervintra! Just nu visar termometern + 11 !

Vädret är ju a nnars ell tacksa mt sa mtalsämne Are t om _ Och ell samtalsämne so m ger smA chanser all bli

17.00 - 17.20

INGÅ PENSIONÄRER r.f.

12 juli

Teaterresa tili Lurens . " EMIL LÖNNEBERGA " . Förest. börjar kl. 13.00.

Teaterresa tili R aseborg. " KUNGENS MÄN".

26 juli Förest. börjar kl. 16.00 .

3 a ug. Q.e n väs tn yländska "SOMMARDAGEN ". i Kari s från kl. 11.00.

17 sept. M å nadsmöte, H olken Täkter kl. 14.00. Det första mötet för säsongen.

Boccia, spelar vi alla måndagar. kl. 14.00- 16.00 pä bollplanen invid Museet. Aven nya spelare välkomna .

V ÄL MÖTI på sommarens evenemang!

SAMBA S HOW - DANCING PALACE, f3r6l1eJ, dick 7 - CASINO BAR, mr6l1er. dick 8

20,00 - 21.00

BATEN LlGGER I STOCKJIOL\1

20.00 21.30 2..1.0024.00 .

OANS Orke.slw: ROMAI'11lCS och FAOE TROLLKO NSTNÄ R Don C:lrlos BEFÄLS PR ESENTATION SAMBA SIIOW - DANCING PALA.CE, lör6l1er, dick: 7 - CASINQ BAR, f3r6l1eJ, dick 8

03.00 22 . 15 Z3.05 00.20

22,00 -

KARAOKE i SAILORS PUB, mltll [;ar1ygct, d!lck 7

22.00 - 02.00

ROULElTE , CASINO BAR, mr6l1er, dJck 8

23.00 • 04.00

DTSCO FUN-FUN, föröver, dick I

onsd3 Q: den 26 augustl 06,)0·08.00 rnUK OST i BUFFET VERANDA, akter6vc:r, dick 7

..................................... .

08.00

FARTY GET ANLÄNDER TILL

Ano

8

r** •• ***** ••••• __ •••••••• _._._ •••••••• _____ ••••••••••••• .................................... ....'••,••,••,••,••'.".".'•• '••'••••••••••'.".".".".,•• ,•••• ",~. ~

I

... .... /

SOEDUnardagen 1992

'

.**•••• *** •• ******IJ'· **lt••~.******.***.***.**** •• *** •••••••••••••••••••••• __ ••• _-_ •••••••• __ ••••••••• _••••••••• --_ ••••••• Glada miner vid middagsbordet på Dipoli - /r.h. bl.a. Eija Francke, Ole Wasz-Höckert och Karin Klåvus.

Niltonde sommardagen / ör Elnes Andersson här med Dagny Kaiser.

74 föreningar i SPF För tjugo Ar sedan beslöt några framsynta personer från tre föreningar att bilda ett svenskt pensio närsförbund i vårt land . De tre föreningarna var Täkter pensionärer, Korsholms pensionärsförening och VÖrå pensionärsklubb. I dag har vårt svenska pensionärsförbund 74 medlemsföreningar med ca 16.000 medlemm ar. Det är en fö r fin · landssvenska fö rhållanden stor organisation. Antalet medlemmar berättar på sitt Säll om organisationens betydelse . Den viII ju framförallt vara ett samlande or· gan fö r Finlands svenskar, sade förbundsordföra nde n Levi Klåvus i sitt välkomsttai vid jubileumsfeste n i Dipoli .

- Enligt den andra paragrafen i förbundets stadgar är förbundets uppgift att främja pensionäremas i sina medlemsföreningar sociala ställning och utkomstmöjligheter samt deras andliga välbefinnande och fysiska häl-

sotillstånd . Uppgifterna är varelse. V i behöver vänner och fö rtrogna. vi behöver som synes omfattande . någon att utbyta tankar och - Vårt sam hälle har un- åsikter med , Hos äldre män· der de gångna tj ugo åren niskor finns en tendens att genomgåtl större fö ränd- lätt isolera sig under vissa ringar än någonsin tidigare förhållanden. Detta kan leunder en mOlsvarande pe· da tili psykisk och fys isk riod i vår historia . Detta gäl- nedgång, Här har våra o rgaler alla sektorer inom sam- nisationer en viktig uppgift hället. Ä ven pensionärernas att fylla. De samlingar och situation är i dag en heh an- möten, sam våra organisanan än för tjugo år sedan. tioner står fö r, är för många Genomgående har den eko- av oskattbar betydelse. Här isoleringen brytas, nomiska ställni ngen fö rbätt- kan rats. Fö rbundets möjligheter Känslan av samhörighet att främja pensionärernas med andra är av största beutkomstmöjligheter är väl i tydelse, Den kan vi fi nna i dagens läge rätt så begränsa- våra föreningar.

- Sommardage n, som i år de. Däremot är uppgiften att främja pensionärernas samtidigt är förbundets jubisociala ställning lika aktuell leumsfest, är den största som någonsin tidigare. En samling, som pensionärsförnegativ attityd i förhållandet bundet anordnar under året. verksamhetstili pensionärerna finn s utan Förbundets tvekan i vårt samhälle , Vi område , som är mycket vidanses inte vara helt jämställ- sträckt, gör, att storsamlingda med de övriga samhälls- ar omfan ande hela området medlemmarna. Någon för- inte kan anordnas så ofta , ändring i attityderna under trots atl det vore ö nskvän . de gångna åren ka n man En och annan tyc ker , att våknappast spåra . ra storsamlingar har blivit - Människan är en social fö r omfångsrika. Dock anser

man i allmänhet, att det är av sto r betydelse , att våra medlemmar åtminstone en gång under året beredas möjlighet att samlas. Vid dessa samlingar få r våra med lemmar möjlighet att träffa vänner och bekanta från olika delar av det svenska Finland, De sto ra avstånden och de olika förhållanden under vilka vi lever gör all kä nnedomen om varandra inte alltid är den bästa.

Sist och slutligen är väl olikheterna rätt obetydliga . Det viktigaste är ändå det, som mer än allt annat binder oss samman - det gemensamma svenska språket och fö r att använda ett i nutiden ofta fö rekommande ord - den finl andssvenska identiteten, Vi har en egen kuhur, som tydligt avviker från den i vAra omgivningar. ~ De kuhurella yttringarna kan i någo n mån inom olika områden något variera. Men grunden är alhid densamma. Vi känne r igen oss själva, var vi än befinner oss bland Finlands svenskar.

Då man blir äldre går tiden. ja allt ing fo rtare . Det är bara man själv som går långsammare . Vart flög åren då Svenska pensionärsfö rbundet redan blivit 20 år gammah , Men det har också gått 15 år sedan Elvis dog och det är i nästa vecka 30 år sedan Pentti Nikula hoppade världsreko rd i stav . 20 är fy ller också . faktiskt just idag. Esbo somm arteater Glims, Och slutligen fy ller Finland 75 år. Nu har jag säke rt glömt en mängd andra jubileer men hu vudsaken att man minns de två viktigaste: Finl ands självständig' het och Svenska pensionärsfö rbundel.

Högt ärade representanter fö r de finl andssvenska pensionärerna . Mina damer och herrar.

Det är fö r mej en fa ntas· tisk gläd je att få hälsa er alla välko mna tili Esbo stad och framföra stadens hälsning.

Jag vet att Esbo svenska pensionärsförening. där tän-

~

•••••• ******.*.* •• ***** •• ***.*** •• *•• **.******•• *****_••••••••••• _---_ •••• __ •••••••••••• -_ ••••••••••••••••••••••••••• t • • • • • • • • • • _ • • • • • • • • • • • • I

En fest utan Iike

-

***********************************************************************************************************~**I**' \**~****************** De 20 gångna åren för Svenska pensionärsförbundet har firats . Nä r detta läses å terstå r jubileumskryssningen. Me n höjdpu nkten var onekligen jubileumsfesten-sommardagen iDipoli i Esbo. Där över 1.000 del tagare från he la Svenskfinland mötte upp.

Programmet för festen har ingått så må nga gånger i God Tid all det inte lOrde behöva e n ytte rli gare upprepning. Åke GrandelI va r grandios som speaker och han band på sitt personliga sätt samman programmel. Ami Aspelund. Marina Salo nen , Tho mas Ek och de andra medverkande repre-

Kära vänner!

Hyvät ystävät!

. _. . . .• -...

--

.....

/

#

'

Tiden är inne att tacka alla, som gjort SPF:s sommardag 1992 tili en minnesrik milstolpe i det jubilerande förbundets historia.

Tack tili dagens artister arrangörer, medhjälpare och festpublik!

Jag viII också vid detta tillfälle tacka alla de som igär uppvaktade värt förbund ute i Majstad pä Indiagatan.

Ett stort tack gär också tili alla de föreningar och enskilda, som gjort inbetalningar pä vär minnesfond, som bär namn efter den första verksamhetsledaren, initiativtagaren tili värt förbund Jarl V. Hellström.

Mitt tack tili Er alla har jag i dag forrnat i Karin Boyes dikt:

•

•

"

/."". :'" " ,," '

•• 1

.e • • '~.

'

"

". _•.....•

- ." • • '

f

Österbotlnisk trio som trivdes på jubileumsJesten. Fr. v. Ines Boije, Ellen Hämäläineil och Aili Henriksson.

Den mätta dagen, den är aldrig störst Den bästa dagen är en dag av törst

senterar eliten inom sina

respektive genren . De var lOppen!

Festtalet -festkåseriet som Åka GrandelI höll berörde det finlandssvenska musikutbudet i vår radio . Och betydelsen av att vi har vår egen musik .

Ingå spelmansgi lle var efterlängtade när de klämde i med sin sprillande dansmusik . Och som van ligt fylldes dansgolvet från första takten med svängande pensio-

Text ocll JOIO: GurU N urmi

Nog finns det mäl och mening i vär färd men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa mä let är en nattläng ras~ när elden tänds och brödet bryts i hast På ställen, där man sover blott en gång,

a~v A~

->'

blir sömnen trygg och drömmen full sång.

BI)'t upp, bl)'t upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

y.}

\.

närer.

Vi har kommit halwägs i jubileumsarrangemangen.

Det är dags att byta andlig spis moI lekam/ig föda, men innan vi går tili bords efter en kort paus i programmet läter vi modersmälets sång Ijuda fritt "frän strand tili strand, i tusen sjöars land". Efter middagen rör vi pä oss i dansens virvlar, när Ingä spelmansgille tar över kommandot Suomenkielisille kutsuvieraille, ystäville mme veljesliitoista, haluan sanoa: näin meillä - viihtykää keskuudessamme vielä hetken.

Oert har de inte slutat så

dansar de ä n!

~~

'1:~

Pensionärerna Jyllde dansgolvet och svängde om tilltonerna av I ngå spelmansgille.

Låt så sången klinga, broder Åke. Tag ton. Tackl

Esbo stad hälsade genom Uffe Johansson ker jag själv bli ak ti v kämpe om några år e iler så. är en av de största och starkas te inom Pe nsionärsförbundet , de t är j u inte så lä nge sedan en av föreningen s medlemmar. J alle Mattsson. var hela pension ärsförbund ets framgångsrika ordförande.

De t passa r a lltså yppe rli gt för esboföreningen att fungera som värdförening.

He lsingfors. landets största den i synnerhet nerrivningen jar vara fä rdigt ut byggd svenskspråkiga kommun . av vå rt socialskydd . De eko- måste samhället , tro ts låg nHä r bor närmare 20.000 nomiska spa rätgärderna konjunkturen , bö rja sa tsa svenskspråkiga , alltså nästan drabbar i högsta grad pen- pä å ldringsvå rde n , annars lika många som på hela sion ärerna. Det är inte bara blir den en tidsi nstä lld Å land , och antalet fonsätter pen sionerna sam skärs ner bomb.

Kanhända borde att öka. Liksom i hela utan också olika vä rdfor- också äldreomsorgen , likSvenskfinland utgö r de mer. Det här gö r att o rgani- som barndagvå rden, bli lagsvenska pensionäre rna ock- sa tioner som pen sionärsför- stadgad. Ett ha ndlingsp roså här en stor andel av be- bundet och dess medlems- gram för hur åldringsvärden folkningen. ca 15 procent. föreningar fär en allt vikti- skall utvecklas borde i varje Men de t är ingen belastning. gare roll med a tt stä lla upp fall ä läggas kommune rna att Tvä rtom , vi har här i Esbo där sa mhället inte längre uppgöra.

Det passa r också bra fö r märkt att våra svenska pen- deltar. Talkoandan i landet det 20-åriga fö rbundet att sionärer är en star resurs. lär trots allt inte vara död.

Bästa finla ndssvenska hålla sin jubileumsfest här i Tack vare dem kan vi upp- Och om nägo n generati on pensionärer .

Esbo eftersom också Esbo rätthälla e tt nerta l aktivite- har fäll ställa upp pä ta lkon Vi ga mla esbobor tycker råkar fylla 20 å r som stad . ter ett högt se rvi ceutbud så är det minsann er. Nu att alltför många av Esbos ytte rligare e n 20-åring. kommer den a tt behövas gaml a fina kultur bygder har som alla har nytta av.

Esbo är dock betydligt igen främst för att hjä lpa förstörts under asfalt och äldre än sä. Man fä r gå tillMen jag ä r oroad över hur andra pensionärer i nöd e i- betong. Me n ännu finns e n baka ä nda tili 1431 för att det kommer a tt gå med fin- ler i sto r e nsamhet , något hei del av Esbos skö nh et hitta de första nersk rivna landssvenskheten den dag vi som jag vet all ni sysslat kvar. Och fö r all del, a llt spåren av namnet Esbo . inte ha r dagens pensionärer. med också hittills. vad som byggts är ingalunda Men e n befolkning fanns Genom er har vi åtminSlone e n styggelse. Se e r gä rna o m här redan för ca 9000 år se- en folkgrupp som stå r på sig Trots dagens ekonomiska i Esbo och upplev stade n. dan.

Stå på er, svenska pensiooch försvarar sin identitet läge är det uppenbart att samhä lle t framledes mås te näre r. såsom hittills. Ni är och si tt modersmå l.

Esbo är e n gammal bi,i,rja prio rite ra å ldringsvår- Svenskfinlands sto ra resurs. svenskspråkig kommun som De t höga ktuella tema t /Jen. Man räk nar med att Änn u e n gång, känn er först år 1950 officiellt fick idag ä r dock inte finlands- antalet pe nsionä rer i Fin- välkomna tili Esbo och gör finskspråkig majoritet. Men svenskhetens framtid utan land har fördubblats Ar stora beslul. ännu idag är Esbo, efter lågkonj unkturen och med 2010. Nu då dagvå rden bör-

JO

Gratulanter Dagen innan jubileumsfesten hölls en monagning på förbundskansliet vid Indiagatan . Dit sökte sig under eftermiddagen den II juni en strid ström av gratulanter.

Bilderna visar en del av dem .

Innan monagningen försiggick en ceremoni där förbundsordföranden Levi Klåvus porträn avtäck tes.

Avtäckningstalet hölls av viceordföranden Ragnar H ansson.

Eftersom en bild säger mera än tusen ord låter jag bilderna ta la för sig.

Maj Lindfors, Å bo oeh Anna-Brita Rydström från Vips i Vasa slog sig samman oeh lyekönskade från respektive förening.

Texl oeh fOlo : Gurli N urmi

•

1

långa rade

Oeh Sjundeå lyekönskade genom Birgit Smeds oeh Osvald Kesander.

Ruth Bäekstrand, Clara von Bonsdorff, Göran Björkman, Levi Klåvus oeh Ragnar Hansson tar emot AIaddins lampa av GT-medarbetaren Valborg Louhisto_ Österifrån kom Ester Berlin . Åke Skeppar i skepparkrans oeh Göran Sundström representerade Kristines-Tjöek oeh Kronoby.

Uppvaktningar vid Pensionärsförbundets mottagning 11.6_1992: Folkhälsall: Ulla Gyllenberg, Cecilia Brandt , Per-Erik (saksson + NORSAM. Lilldholm Lilles: Stig Lindholm Överells: nera fö reningar tillsammans: Maj Hallen, Eva Kmher, Ingegärd Herrgård , (rma Wikström , Signe Nyqvist , Helga Forsell.

Valborg Louhisto.

Eläkeläisliitto: Svanvit Björkqvist, Olavi Tervonen .

KristiIIinelI liitto: Martin Ruponen , Penni Punkari.

Eläkeliitto: Ritva Lindberg, Pekka Silvola.

KansaIIinelI eläkeliitto: Anna-Maja Urkola, Mani Skyttä.

Eläkelllrva: Antero Ahonen.

Siw TUllzelmall VOII Adlerflug Sams: Hervo r Udd , Marian ne Pacius, Paul Hägglund.

Pellsionärema i Östra Helsingfors: Ebba (konen , Evi Andersson.

Pojo pellsioll ärer: Dorrit Slöör, Allan Söderström .

8ellllet Resebyrå: Maj-Britt Lindholm , Marina Langinkoski IlIgå PellSiollärer: Etel Helander, Erik Nordström .

Sjulldeå PellSiollärer: Birgit Smeds, Osvald Korander.

Sibbo Pellsiollärer: Elsi Toiviainen , Dagny Kaiser, Harry

Österbottniska distriktet överräekte en målning genom Ruth Bäekstrand oeh Göran Sundström.

Jansson .

,

.

Mariehamlls Pensiollärer: Holger Finckenberg.

S)'d Lojo: Asta Jansson.

Ostra Nylalld: Ester BerIin . Åbo SV.pellS: May Lindfors.

Vips: Anna-Brita Rydström. Österbottlliska distriktel: Ruth Bäckstrand , Göran Sundström.

Kristillestad- Tjöck: Åke Skeppar.

Karin och Levi Klåvus.

Kimito Pensiollärs[örening: Valter Johansson.

Ruth och Valter Johansson .

Två ordförande skakar hand - Siv Tunzelman von Adlerjlug oeh Levi Klåvus.

vid jubelmottagning

~ Levi Klåvus bild finns numera i samlingen porträtt på väggen i förbundskansliet.

Avtäckningstalet hölls av Ragnar Hansson . ImilIen grundaren Jarl Hellströms bild.

Stig Lindholm representerade bussbolaget Lindholm Lines vid mOllagningen på förbundskansliet.

Text ocll Joto: Gurli Nurmi

Dä Svenska Pe nsio nä rsfö rbundet fira r sitt 20-årsjubileum viII vi celebrera tilidrage lsen genom att foga et! porträtt tili den rad av ordföra nde som unde r åre ns lopp satt sin prägel på fö rbundets verksamhe t. Ä ve nom ve rksamhete n fö ljt vissa huvudriktlinjer ha r va rje o rdförande pe riod haft sina be toningar beroende på e nva r ordfö randes lägg ning och prioriteringa r. Turen ha r nu komm it tili dig Levi

att fogas tili den rad av ordföra nde vilkas porträtt vi ser här framför 055. Du hör tili den grupp av människo r som unde r din , som det heter akt iva tid som yrkesve rksa m, insett betyde lse av samla nde ak tivi te te r. Du har också som ak tiv kom· muna lpolitike r medve rka t tili utvecklande t av samhä lle liga frågor. Därför sitter för e tt ordförandeskap Sve nska pensionärsförbundet fö r di g som hand i

handsken.

Det fi nns ännu inte skäl att utfö ra en utvärdering av din verksa mhet som ordföra nde . Vi hoppas vi har mAnga år tills dess. Vissa tecke n tyde r redan nu pä a tt eventue lla historikers omdöme kommer att va ra positivt. Din bild fö rsvarar väl sin plats bland ordfö rande här pä vägge n. Kära vä nner vi läter täckelset fa lla.

Drumsö-delegationen fr . v. Marianne Pacius, Hervor Udd och Paul Hägglund.

't-i

J ubileumsarrangemangen videofilmades av EinarOlof Lindström . Filmen kommer småningom all bli eli timslång kassell som kan köpas eiler lånas av föreningarna.

Sibbo-debutationen bestod av Elsi Toiviainen, Dagny Kaiser och Harry Jansson.

Ingåborna Ethel Helander och Erik Nordström i turen.

12

Östnylänningarna presenter~ sig Tili del svenska Pe nsionärsförbundels "öslnyländska dislrikl" hör 10 föreningar. Medlemsanlalel är 1601. Ordförande för dislrikle l är ESler Be rlin .

Vi har vänl oss lill de olika föreningarnas ordföranden och bell dem i konhel beräu a om deras fö renings ve rksamhel, dess glädjeoch sorgeämnen . deras önskemållill Förbundel och annat.

Stig Bäcklund är ordförande för dislriktels största förening Borgåbygdens Svenska Pensionärsrörening med 615 inskrivna medlemmar. Man sammankommer varannan vecka tili för-

eningsmöten och varannan vecka är det styrelsemöte .

Inom föreningen verka r en sångkör, en grupp med seniordans, en "tri vselklubb".

Målsäuningen för verksamheten är väl all ge gemenskap, skapa trivsel , ge motivation för live!. Sorgeämnet är vä l au man ime når all a de ensamma , som är i behov av sällskap och geme nskap.

Förbundet anse r man gör eli gOIl arbete, men somliga tycker all å rsavgiften gä rna kunde vara mindre.

Maj Mann är nyvald ordförande i Bygdegårdens Pensionärsklubb i Skin narby.

Man samlas en gång i månaden tili gemenskapsträffar.

Föreningen ha r bara 18 inskrivna medlemmar, så man känner varandra väl och behöver varand ras stöd och sällskap. Man deltar gärna i stormöten som o rdn as av Förbundet eiler Distrikte!.

Gärna viii man se yngre pensionäre r med i verksamheten.

Sylvi. Sten berg är sek reterare j Pcnsionärsträffen i Hindersby r.r. och besv.r.r våra frågor, då ordföranden He len. Hä rm älä är på semester. Man samlas regelbundet den första onsd.gen i månaden. omväxla nde antingen i Församlingshemmet i Kyrkbyn eiler i Hemborg i Hindersby eiler i Labby. Tili mötena ber man ofta en föredragshållare och ge r mycken tid ål allsång. De inskrivnas an tal är 55 , men bara c:a hälften de ltar aktiv!. Sorgeämne l inom föreninge n är all det är svAn all få nya pensionärer med och särskilt beklarar man " karllOrka n" Förbundet har man bara go u all säga om speciellt glad ä r man åt "God Tid ".

Albin Hilden, ordförande för Isnös pensionärer r .r. beräuar all deras förening samlas en gå ng i månaden .

Man har en teatergrupp som regelbundet övar. Det vik tiga för föreni nge n är all den saml ar pensionärer tili tankeutbyte. Viktigt är det att fA sj unga . På våren och på

sommaren ordn ar man en större fest, tili vilken också utomstående hälsas välkomna. På sommaren ordnas festen på Saftsalö.

Förbundet fungerar bra anses det i allmänhet , men många tycker också här all å rsavgifte n kunde vara mindre .

Fastän medlemsantalet är över 80 beklagar man all bara mindre än hälften aktivt deltar och tar a nsvar fö r fö reninge n.

John Povenius är ordför. nde för Liljendal rörsamlings pensionärer r .r. Man

May Lindfors:

Det betyder också att antalet e nsamma människor ökar. Detta innebär att de loka la pensionärsföreningarna får e n allt större uppgift att samla dem tili gemensamma lräffar av olika slag, där de får nya kontakter och goda vänner.

När det gäller att få nya impulser tili verksamhetsforlner blir e n utökad kontakt med andra föreningar och spedellt med förbundet viktig.

Pensionärsförbundets stöNär det gäller pensionärerna och framtiden är det dande ve rksamhet kommer klart all deras antal ökar. säkert att bli större bl.a.

Bennett Resebureau LYCKÖNSKAR

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET till 20-års jubileet Vi på BENNE'IT gör skrädd:mydda resor och ni kan beställa alla era biljetter via vå ra byråer i: H ELS ING FORS EKENÄS KARtS La pp\'ik.5ga tan 8 ICL 9Q.685 1100

FormansaUell 9 ICL 911 - 14 620

Högbcrgsgalan 3-5 lel. 9 11 31 444

sam las numera alltid i Mariagården en gång i må naden . Inskrivna medlemmar är 133. Tili mötena försöker man få gäster som håller reseröredrag eiler informerar om aktuella händelser. Man är glad åt a u ofta fA ha kyrkoherden och kanlorsparet med sig. Man de ltar gä rna i utfärder och resor. Varje sommar sträva r man tili att fara tili teaterförevisningen i Fallåker. Också här beklagar man a ll det är svAn all få medlemma rn a all ätaga sig uppgifter i styre lsen . Ingen tror sig vara lämplig som ordförande e ile r sekrete ra re t .ex.

Leo von Martens är o rd förande iLovisa svensk. rörsamlings pensionärer r .f.

Före ningen hade vid Arsskiftet 197 medlemmar . i den summan är de 20 som hör Besök på Lurens Sommarteater hör tili jöreningarnas program. tili Pe rn åkre tsen inrä kn ade .

Samlingarna är va ran nan ge npört. Träffa rn a ä r vikti- se niorda ns har man ocksä åt sången och naturligtvis åt onsdag i de t gamla försam- ga, man glömme r de vardag- e n gå ng i veckan . Eftersom kaffet tili vilke t alltid servelings he mme!. liga bekymren för e n slUnd Kunt o ka llio ä r i Sibbo . fa r ras smörgåsar. Tili mötena Uppbyggelse, uppl ys nin g och gläds At gemenskape n man regelbundet dit. dess ut- kommer i regel 15 - 20 medoch underhållning är de tre med a ndra. Vara nn an gå ng o m finns det konditions- lemmar. Gärna deltar man i riktl injer enligt vilka man försöker man få någo n före- grupper både i Söderkull a ge me nsamma fester. ordnar programmen. Varje läsa re som gäs!. Gärna och i Nickby. Det besvärliga Lovisanejdens svensk. möte inleds med e n betrak- sj unger ma n och diskuterar ä r all förbinde lsen mellan pensionärer r.r. har denna telse . Upplysning vili man få ak tuella frågor vid kaffeko p- de olika byarna är då lig och vår anslutit sig tili Förbungenom föredrag eiler panel- pe n. I de sammankomster också hä r klagar man över det. Föreningens ordförande diskussioner och så vili man som ordnas av Förbundet all det är få som vili åta sig är Walter Lundström, som också ha roligt på mötena. och distriktet delta r man styrelseuppdrag och at t ny- på grund av utrikesresa inte Föreningen har e t! fadder- gärna. Bekymre t här är det- re kryteringen är dålig. var anträffbar. Vi vände oss barn iIndien och stöder samma som hos de nesta Pä grund av att det blir därför tili sekre teraren Marpensionärshemmet Vesper- före nin ga rn a: svå rt att ak ti - mycke t resande för sibbo- tha Fjäder som berättade att hemme!. Utfärde r och resor vera medle mmarna, få som borna blir omkostnaderna man sam las varannan ons· ganska stora och därför dag i Bra ndk årshuset. Medär man också pigg på. Sär- våga r ta a nsvar. skilt de utflykter som "diElsie Toiviainen har nu tre tycker många att avgifterna lemsama let är omkring 170. stri ktet" ordnar ä r man a k- år varit ordförande för Sib- tili Förbundet gä rna kunde Resor, .mest inom landet , tivt med i. Förbunde t och bo Svenska Pensionärsrör- vara mindre. men någongå ng också tili utAlice Stam ä r ordförande landet ordnas ofta . Tili försärskilt God Tid är man glad ening r.r. Föreningen är Pensionärsföreningen eningen hör ganska många å!. Dock hoppas man att uppdelad i två gruppe r för förbundet inte yllerligare "Vårliga vi ndar" är namnet Trivselklubben r.r. i Ström- yng re pensionärer och gansskall höja å rsavgiften . på den förening som samlas rors. Man samlas en gäng i ka mycke t män har anslutit Tor Råb.ck är ordförande i Söderkulla en gå ng i måna- må naden omväxlande i Tes- sig. Man anser a ll God Tid för Pyttis svenska pensio- den, " GylIene dagar" kallar sjö och i Virby. är en bra tidning och förvänFöreningen har 44 inskriv- tar sig goda kontakter med närsförening r.f. som har 75 sig den grupp som två gångna medle mmar.

Eftersom de andra svenska pensiamedlemmar. er i må nade n sam las i Nickinskrivna Sammankomsterna hålls en by. Inskrivn a medlemmar ä r svenskarna i Strömfors är en närsföre nin garna . nu när minoritet behöver man desman hö r tili Förbunde!. gAng i månaden , omväxla n- nu 402. Man har e n egen de i Församlingshemmet i sångkör " Roostagga rn a" 10 mera samhörighet och geBroby och på Moborg i Mo- som sam las 1 gå ng i veckan , menskap . Stor vikt ger man

-'

med tanke på pensionärernas fram tida ekonomiska villkor. Utöver de stora sommar· och vintersamlingar som gäller hela SvenskFinland kunde man i framtiden även tänka sig mera regionalt betonade sammankomster.

Förbundets fonder möjliggör redan nu många sämre lottades rehabilitering, sommarvistelser m.m. och bö r därför om möjligt utökas. Förbundets tidning God Tid är en uppskattad fö rbindelselänk inom förbundet. Det finns mAnga Aldringa r som är medle mmar bara för att få tidn ingen , å ldringar som av e n e iler an nan o rsak inte ork ar komma upp på mötena. Tidningen bör därför fortsätta och önskvärt vo re en social brevlåda där medlemma r får ställa frågar.

Av ovanstående framgår att verksamheten för framtidens pensionärer blir a llt viktigare .

Grand hotel Halvsekeltraditioner i gammaldags miljö fö rr1 yot •90

• Personliga rum , kabinett, bastu • Dans, första klass restaurang

KARLEBY Långbrog.tan 20 'llI' 968-31 3 411

Telefax 968-313 411

Vörå i dikten Ö sterbottn iska diktare grundar sin unika position på förmåga att förena det självupplevdas realism med en skön Iyrism , utan epigoneri och romantiska utsvävningar.

Man bör kanske ha sett Tuckor änga rn a i Vörå på 1920-talet för att riktigt förstå Evert Hulde ns bildspråk. " De grä gärdesgårdsstörarnas bajonettskog nagar i blåsten .

J ätten som skulle rä fsa ihop slättens lador har inte kommit än" Samma fö rfatta re ha r också e tt höstligt minne från Vörå , troligen rrän krigsåren : " Gikthärjade kvinnoarmar matar tröskverke n.

Tjocka vöråkarlar bär spannmålssäcka rn a tili sina bodar.

Ha lvvägs tili Rejpelt dunkar en suggasmotor tungt. där den vrider kvarnstenarna i Vörä rågen " Jacob Tegengrens rit omte var snäll och mysig: "Barndomens gråklädda tom te tinar ur rians glugg, skakar sin röda mössa. skratta r fö rn öjd i mjugg" Gustaf vo n Numers skildrar Österbotten i allmänhet och Vörå i synnerhet : "Se Vörä hjärta. Jeppo blod och Närpes stolta sinn!

Se Pedersöre, en bonde god ej byter Lappfjärd skinn!

Må Aska n gå i östersky vi svara stolt i Kronoby . här släpps ej fanen in!

NAGU

MARTHAHEM Resandehem och pensionat Öppet äret om Lunch mä- fre KJ. 11-14 Lö

0

sö

kJ. 12.30-13.30 Grupper tas emot enllgt överenskommelse

Tel. 926·51 409 21660 Nagu Ewald Lager

13

Docent Jan-Erik Ruth:

Människans Iivslopp som forskningstema Människan utveeklas Iivet igenom. Den tidigare utvecklingen ligger som grund för den senare oeh styr den på många säU. Trots det, beskrivs utvecklingen inom psykologin oftast i faser, i utvecklingsskeden som ver~ kar fastslagna på förhand , lika för alla. Speciellt barndom en har en stor betydelse då psykologer beskriver hur livet senare gestaltar sig} skriver docent Jan-Erik Ruth i denna artike!.

G runden för först åe lsen av ut veck lingen och dess dynamik under barndomsåren lades av Sigmund Freud , men oc kså ut vecklingspsy kologer från senare tid har gett barndomsupplevelsern a en mycke t stor betydelse. Fre ud intresserade sig för d e stadier i utveckling man kunde iak tta ända från föde lseögo nbli cket tili puberteten .

Utvecklingspsykologin var tidi ga re sy no nym med ba rnpsy kologin och man föreställde sig a n individen var mer eiler mindre färdigt ut vecklad då ho n passerat to nåre n. Efter denn a tid , ansåg man att föga intressa nt i mä nniskans utveck ling me ra händ e . Vuxenlivet ägnades ett mycke t rin ga iijtresse ocb d å man ville förstå vuxenbeteendet

gic k man alltid tillba ka tili barndomen för att hitta förklaringsmodeller. Å lderdomen beskrevs bara he lt kort , som en tillbakagå ngstid , en brytningstid liknande ton äre n.

Num~ra ve t vi dock , att li ve t innehåller utvecklin gsuppgift er och utvecklingsskede n säväl under vuxenlivet so m i älderdo men. En av de första som beskrev det mänskliga livsloppe t ur psykologisk synvinkel var C harlotte Buhler i T ys kland, i boken " Der Menschliche Lebenslauf als Psychologische problem". Om en utvecklingsuppgift inte blivit tillfredsställ ande löst d å den ursprunglige n mött individe n, tidigare i livet, hänger olöst stoff med också under se nare Iivss keden .

Rätt stora individuella skillnader existerar människor em eilan t.ex . dä det gäller an axla föräldraro llen under vuxenlivet. En del individer klarar av denna uppgift , tili sy nes ut an stö rre besvär, medan an dra ständigt skjuter upp föräldraskapet då d e inte själva mognat tili vuxna individer

gör en process med såväl biologiska , psykologiska som sociala skeeden. De psykologiska upplevelserna av an åldras får delvis sitt upphov av biologiska förändringa r i kroppen , men också av den livssituation och den livsstil en åldrande

- e iler pendlar frä n ytterlighet tili ytte rlighet i sina (örsök att vara en god förälder.

Barnuppfostran och tidsandan Också " tidsandan" päverka r dock utvecklingen .

De normer och beteende-

människa har.

förväntninga r sam existeraf, bestämmer också t. ex.

sä ttet att utöva föräldraauktoriteten . De socia la och historiska fakto rernas betydelse som modifikatorer för utvecklingen har beskrivits i olika framstä llningar av den " mak ropsykologi" som den finska psykologiprofessorn Yrjö-Paavo H äy ryne n utvecklat.

Samhälleliga institutioner så so m daghem och skolo r har tagit över allt mer av uppfostrarrollen . Skilsmässor och skiftesarbete är andra faktorer so m påverkar förhållandet barn-vuxe n. Också beteendeförväntningar förändras med tiden.

Under tidi ga re generationer var föräldrarollen , t. ex. specie llt fadersroller , mycket mer auktoritär än den ä r i dag. I dag förväntas e n fader va ra mera en förståen-

d e och intresserad storebror än ensauktoritet so m a lltid vet vad so m ä r rätt e iler fel. .Ändå förväntas fadem axla vuxenroll en, vilket en del moderna pappo r missa t. Att sä tt a grä nser för barnen , utgö r fortfarande en av föräldrarollens vik ti gaste kompo nenter.

Carl Gustav Jung hö rde tili d e första psykologer som mer djupgående beskrivit vuxenlivet. Han intresserade sig speciellt för utvecklin gen unde r live ts mitt , kring d e 40. Jung utvecklade Freuds tankar och besk rev den sociala utvecklingen och den etiskt -religiösa. Jung var också mycke t intresserad av de symbo ler människan i alla tider använt fö r att uttrycka det centrala i människolivet.

Numera vet vi, att också vuxenlivet och ålderdo men har sina egna utvecklingsskeden . Me n detaljerna i dessa känner vi ännu ba ra de lvis tili .

Erik Psykoa nalytike rn Ho mburger Erikson har t.ex . analyserat fram åtta utvecklingssteg frå n barndom tili ålde rdo m , där utvecklingen vid varje brytningspunkt antingen kan svänga mot en posi ti v eiler negativ utvecklingsväg. I Eriksson utveck lingssteori

sa mmansmälte r den fysiologiska , psykologiska och sociala utvecklingen samman tili en oupplöslig he iheI. Utvecklingen beskrivs pä individplanet , men den biologiska utveck lingen , t.ex. central a nervsystemets eiler könskört larnas utveckling skapa r en grund för det psykologiskt möj liga. Men Den psykologiska utvecklingen modifieras i sista hand alltid av det so m är sociall gångbart.

Vuxenlivets skeden

Vuxenlive ts psykologiska inne håll ha r me r detaljerat beskrivts av den ame rikanska psykologen D anie l Levinson. J boken " mannens å ldrar" beskriver ha n t.ex . övergå ngen tili vuxenåldern vid 22, inträdet i vuxenvärJden vid 28 , trettioårsövergå nge n vid 35' och dess betydelse för eiable ringsperioden vid 40 och dess kulminerin g vid övergå ngen från tid ig vuxenålder tili den mellersta vuxe nå ldern vid 45 .

Inträdet tili mellersta vuxe nå ldern sker, enligt Levinson vid 50, femtioå rsövergå ngen vid 55 och når si n kulmen vid 60. Därefter följer pensioneringen vid 65, so m samtidigt innebär en övergång tili sen vuxe nIndi vidu aliseringsålder. p rocessen i livets mitt oc h mannens fö rm åga att anpassa li vss trukturen tili öve rgången i Iivets mitt utgö r ett centrall tema i Levinsons vuxenpsykologi.

Geil Sheelys två böcker " Passages" och " Pathfinders" var de första framställninga r d är hela variabi-

litete n i vuxen li vets vägar blev slutlige n sy nli g. I tidigare framställningar hade det ge nerella betonats på det individuellas bekostnad . På basen av ett mycket stort anta l livshistorier beskriver Sheely dialektiken mellan tanke och känsla , framgång och motgå ng, stagnation och ut veckling.

Sheeley visa r , att utvecklingen drivs på av en inre känsla av att hålla " rätt tid" på större livshändelser som att skaffa barn , eile r byta yrke . Också förm ågan an ta riske r , att våga sä n a upp nya mäl för livet utgö r motorer för utvecklingen .

And ra vik tiga faktorer utgö r förmågan att älska, a tt satsa sig själv helt i förhållandet tili e n ann an mä nniska. Lika viktig är förmåga n an avstå och att sö rj a, då man måste skiljas från en ann an människa ett barn e iler en vuxe n , eile r d å man måste lämna sådana aktiviteter och sysselsättningar bakom sig, so m man tidigare vä rd esa n .

Enligt Sheely gå r inte utvecklingen så rätlinjigt so m det tid igare ofta påståtts inom psykologin , ut an utveck lingen består av både lugnare perioder av konsoIidation samt av perioder av upp bro n och nyo ri e nteri ng.

D å de mål individen ställt uppn ån s, känns tillva ro n tili slut alltmer trist och meningslös, om inte nya värden och nya må l av löser de ga ml a . Utvecklingen kännetecknas, enligt Sheely , av kvalitativa ho pp då gamla värd en krisa rtat kastas öve r ända och e rsätts med nya.

Människans åldrande ut -

VIUTFÖR

ABONNEMANGSKÖRNING MED MODERNA TURISTBUSSAR Även reoebyrlrtjänater. Buuresar .om speclamel

K b D AH L

~~."::r29024

kiatern Robert Butle r.

Tili en del ä r åldrandets problem också sociall betingade. Fö rlusten av sociala roller , arbete och meningsfull aktivitet ställer krav på det åldrande jaget och ersättningsalternativen är få .

SMÖRGÅSBORD ;:~~: ~t Specialarrangemang för grupper

De gamlas inte llektue lla förutsättningar är i dag i alimänhet betydligt bättre än man föreställer sig. Också skillnaderna de gamla em eilan är här mycket stora. Detta har de n amerikanska psykologen Varner Schaie klart visat. En del fungerar mycket bra , de har intellektuella och kuilurell a intressen , de följer med vad som händer inom po litiken och konsten .

Andra igen , drar sig tilibaka, undviker information och litar inte på si na egna möjligheter. En annan av å ldrandets utvecklings uppgifter består i an kunna ge ut av sig själv, behålla en aktivt intresse för omvärlden och människorna. Att fortsättningsvis engagera sig i ny ak tivitet , att ge omsorg och vägledning åt nya ge ne ratione r , att inte förfalla tili självupptagenhet och misa ntropi .

Den psykologiska fo rskningen har gen få bevis för an människans personlighe t drastisk t skulle förändras bara d ärför att hon åldras.

Olika generatio ner utformas däremot o lika , utgående från de livso mständigheter under vilka de levat.

Personligheten bestäms således främst av livet , inte av ålderdome n.

Sådana drag, so m känneteck nat en individ redan under tidi ga re år, förstärks under å lderdomen. En debattglad människa blir ännu me r. påstridig som gammal och e n vänlig människa blir ä n mer timid . Be tee ndet kännetecknas sAIedes av en vi ss kontinui tet livet igenom .

Lä ngdsni ttsstudier har dock visat, an en viss inåtvändhet uppträder hos de flesta människor då de blir gamla. En av åldrande ts ut vecklingsuppgifter består just i, an de gamla reflekterar öve r si tt liv, d ess goda och dåliga sidor. Detta inre

resonerade måste ses sam någo t positivt. De t hjälper de ga mla att acceptera å lderdomen och tank e n på an de förr e ile r se na re också skall lämna dena li ve t , säger den amerikanske psy-

Anpassningen tili ålderdomen beror på den uppsättning adekvata roller en åldring får spela. en ligt den socialpsykologiska rolheorin . Men ger vi de ga mla meningsfulla roller an spela i dagens samh älle? Ger vi dem möjligheter tili samverkan och påve rkan , i den utsträckning deras verkliga förutsänningar sk ulle ge möjlighet tili ?

Enligt en socialpsykologisk modell för åldrandet från 1960-talet av Chicagosociologerna Cummings och Henry utgö r åld randet främs t ett ofrånkomligt tilibakadragande från samhäIlet , vilket resullerar i att kontakterna , och påve rkningsmöjligheterna mellan den åldra nd e individen och samhället minskar. Deua tillbakdragande sägs i modellen vara önskvärt både för den gamle själv och omgiv ningen. Den åldrande viII minska på sitt sociala engagemang, och dra sig inom sig själv , för att låta yngre och bäme utbildade krafter ta över.

Detta tänkande är dock farJigt : Det utgör ett teoribyggande vars främsta mål ä r att legitimera den sid oo rdn ande roll åldringa rna fortfarande har i dagens samh älle. En förtidigt och för stort tillbakadragande kan resuhera i alie nati on.

Att dra sig tillbaka , är an dö en smula och en aktiv livsstil anses numera sam en av de viktigaste preventiva åtgä rderna mot ett för tidigt å ldrande . De gamla måste ges me r plats och mer påverkningsmöjlighete r i sa mh ället än vad de har nu . De äldre har blivit e n allt friskare och bäme utbildad grupp och deras psykiska funktionsförmåga hålls intakt långt upp i åren. D e äldre i dag har mycket att ge av erfa renhet , känslor och tid och det är oränvist an spela ut de gamla mOI de unga. Samhället bör ta emot den resurs åldringarna utgör. Detta ä r speciellt angeläget i dag, då vi lever i bistra ekonomiska tider.

Jan-Erik Ruth

14

Under de 20 år som vår förening funnilS har den ständigt vuxit, både i medlemsantal och mängden aktiviteter. Men nu när tiderna är sämre måste vi pigga pensionärer som är på benen ta mycket mer kontakt med de äldre som är ensam ma och bundna tili hemmet.

Det säger Egon Häggblom, idespruta inom föreningen, som också fungerar som redaktör för föreningens eget radioprogram och ledamot i stadsfullmäktige.

han häller pä att förbereda ett inslag tili veekans upplaga av radioprogrammet Pensionärsstunden.

- Kan du nägot om Jussi Björling? är det första nägon säger, och fortsätter: Jag viII ha musik som passar tili den här dikten .

Ha n viflar med e n papperslapp. Jag Ivingas e rkänna all jag inle är insall , och frägar om vi inle hinner sälta oss ner för en pralstund om pensionärsföreningen .

- Javissl , svarar Egon , men päpe kar i samma andetag all del fär gä snabbt , för klockan nio viII han va ra hemma och se p1\ fOlboll smalchen mellan Sverige och England . Men snart är han s1\ e ngagerad i föreningens 20-1\ riga hisloria all vi båda glömmer bort liden .

- Del började med att Jag Irä ffar honom vid ållatiden en onsdagskvä ll i nägra gubbar satt och pralade pä e li kafe här i MarieRadio Ålands skivarkiv , där

hamn . Samtalet kre lsade tydligen kring att pensionärerna behövde nägot att samlas kring och e n gemensam rösl uI i samhället som talade för pensionärer i pensionsfrägor.

Sagt och gjorl. NAg ra veckor senare kunde man

återfinna en annons i Tidningen Å land med följande text : " Pensionärer, intresserade av all bilda e n pensionärsförening, samma nkallas härmed lill möte pä Societetshusel , lisdagen den 4 apri11972 kl. 19.00."

Viktor Arvidsson mångkunnig man

Tongivande i den här gruppen var Viklor Arvidsson , som sena re också valdes liII ordförande för de fö ljande fy ra åren.

- Del va r en mångkunnig man, säger Egon . Han var bland an nat snickare , byggnadsarbelare , sjöbevakare och senare ocksä hälsoinspeklör.

Tili att börja med var en av de viktigasle frägo rna för föreningen all själv få inOytande över skölseln av pensionärernas egen " ungdomsgå rd " , som Egon kalla r den, del viII säga pensionärernas egen lokal i Röda korsgärden i Marieha mn. DessulOm började ma n fu ngera som remissinstans i pensionärsfrågo r på Åland.

- Men det som var, oeh som fortfarande är det vikligaste , är fören ingsmötena som vi håller varje månad . säger den nuvara nde ordfö randen Holger F i n c ken berg .

- Medlemmarna tycker atl del är så roligt atl Iräffas att vi har vari t lvungna att dra ner pä programpunkterPensionärsstunden i Å/andsradion är en av de aktiviteter na, för folk Iycke r atl de inEgon Häggblom tagit ilriliativet tili. Här i studion . te hinner prata med varandra annars. De försla å re n dellOg ungefär 30-40 personer i föreningens verksamheI. 1 dag ha r Marie hamns pensionä rsföre ning över 700 medlemmar , oeh antalet ökar med ungeför fem tio personer varje år. Och atl 1 byn - i gamla kvamen - slOd mjölllom vid eli Iratt sitla på möte n är inte det och mjölig var hans Iröja och mjölig var hans hatt, enda ma n ägnar sig äl. i kvarnen hjlllelJ sllurrade oe" mjölnarns pipa bramz Vad sägs tili exempel om ailI medan säden sparsamt ur matartrdget ramJ. tävlingar i bowling, minigolf och bangolf som hälls säväl Och kvamells 11lIgglla slenpar, gick villallde sill gdllg inom den egna föreningen oel. mjölllam skölle mälden och lIy,made en sdng, som mot and ra pensionärskvamdammels vila skyar moi fÖ1lSlrellS rll10r Idg fö reninga r. Man får också sd mjö/rwrn gallska lilel av yllervärldell sdg. ofta besök ulifrå n , och har tili exempel haft utbyte me d Del rörde mjölllam föga - hall hörde forse1ls bms H allstahammars pensionärshan gick sill rOlld som vanligl, hall behövde ingelljlls, förening . De har inle mindlIär skynmillgen /dg läl sdg jag blott hans pipas glöd re än Ivä aktiva körer som och spjällel smällde hdrl lIär halls slag mOI Iratten Ijöd. ibland kommer hit och förgyller Mariehamnsfö rening1 kvamens /dga kammare satt böndema i röken ens möten . oeh vämade pd mälden, berättallde om spöken, Dessutom a nordnar ma n om håsrar mest oe" marknader i bygden rufll omkring resor för medlemmarna tilI om dagens villd oeh väder oeh andra ellkla lillg. bäde när och fj ärran . Ibland gär resorna tili nägon intresNär mäldell sen var sllll oeh den sisla säeken fllll sant plats men ibland åker fiek mjölnam jll sin andel, IY oflasllOg hall wII, man tili Sverige , Norge, Finhan mätte med sin skäppa UI tÖlle" lör sill värv land eiler kanske tili mell hade bOlldell pengar dd fiek han jll sin skärv.

Liibeeks julmarknad som nu senast i vi ntras.

Vdr mjölllare bör prisas - han var en bygdells sali han IOg emol oli mäld i bYII oeh byar /d'!}!1 ifrdll, " Hemliga resor" eli folkels goda ljänare, som gjorde völ sin sak Men något av de populäom än del gällde grövre mjöl, som gdrde,1S "höglidsbak". raste är de resor med hemligt mäl som föreningen ord1 dag sldr kvarnell ållnll kvar - eli resl frdn gdngen lid nar. oeh där berättar varje li1lg om mjölnam oeh hans id, - De är sä populära a ll jag ser de siima Irapporna i fÖ'lSlrens dllnkla Ijlls dagen efter del atl vi i stydel nötta vattenhjlllel, som sköljs i forsens brllS. relsen ha r beslutat om van Alfred S meds vi ska resa, så tycks alla redan veta om det pä nägot

Mjölnaren

J

MPF:s storsalsning de se1laste åren är en miniatyrmodel/ av Mariehamn på 20-talet.

Holger Finckenberg betraktar.

Gemenskap viktigast o för A1ändska pensionärer underligl sätl ... säger ordföranden Ho lger Finckenberg med en pillemarisk blick.

Föreningen har unde r sin 20-äriga historia nu vuxil lill sig så lill den milda grad både vad gäller anta le l medlemmar och ak tiviteter , atl del nu börjar krävas rejält med arbete för atl driva den .

Egen ka nslist - Snart fö rslå r jag inte hur vi ska kunna hä lla reda på a llting, säger Holger.

Och då har föreningen ändå haft e n kanslisl sedan 1987.

Och den som har tagi t pä sig del a rbelet heter Paul Ka rlsson , egen förelagare och före detla idrotlsledare.

- En arbe tsmyra som har Iyekats få in a lla uppgifter i en dator så -att del blir lite enklare atl hantera , komme nterar Egon Häggblom som var föreninge ns ordförande på den tiden .

Egon startade "Nyset" - Ja , jag föreslog en de l nya grepp när jag till trädde 1985 , säger han. Under hans tid togs bland annat före ningsmärken, visitkort och föreningsstandar fra m i olika lävlingar. Vidare drogs då också föreningens egen tidning "Nysel " i gång, för atl nu inte nämna radioprogrammet " Pensionärsstuoden" som sänds på söndagseftermiddagarna via rundradions ulruslning på Rad io Åland.

Mariehamn i miniatyr

Del var oekså under den här tiden som ide n om all bygga upp Mariehamn som det i detalj säg ut på 20-talel i skala etl tili hundra föddes .

Ett jätleprojekt där bara de som levde i tjugotalets Mariehamn , pensionärerna , kan äskädliggöra för senare generatio ners Marie hamnare hur de ras stad en gång i tiden såg uI. EtI tiotal män

och kvinnor med alla tänkbara yrkesbakgrunder har dellagil i projektel som har lag il Oera å r i anspråk . - Vi har haft jätleroligt och det är ju det viktigaste , säger Egon och berätlar hur man kvarter för kvarter återupplivade de n gamla staden via gamla fOlOgrafier , rilningar och inte minst , långa diskussioner om hur allt egentligen såg uI. Hur säg egentllg'en /lär den pl anteringen UI, och vilken färg hade egenlligen del där huset pä den tiden . Men nu har allt arbe te givil resultaI. I Mariehamns nya stadsbibliolek kan var och en numera beskåda det gamla Marie ham ns cenlrala delar i en jättelig glasmonter i barnvänlig höjd. Här kan man se hur e n ångbät lägger tili vid kaj en nedanför del gamla nöjeselablissemanget "Socis" , numera rivet me n definitivl inte bonglöml.

Hä r kan man tili exempel ocksä iaklla vilkel gardinmode som gällde på den liden , fö r sä detaljerat är arbetel. Modellbyggarna har ocksä va ril påhitliga när del gäller malerialvalel. Eiler vad sägs om all i modelle n illuslrera Ijugotalets slora vassrugga r efte r stränderna med hj älp av en grö n plastmatta, medan man har valt atl gä uI i naturen och leta efter lämpliga kvistar för all fA e n känsla av etl miniträd i modelle n?

Kulturpris Modellen ha r väckt stort intresse och 1990 tilldelades föreningen Åla ndsbanke ns kulturpris "för det fina a rbete , som byggarna av Mariehamn modell 20-talet har åSladkommil". Under å ren har Marieham ns pensionärsförenings verksamhet alltmer kunnat finansieras med bidrag utifrän allleftersom föreningen har spelat en slörre roll för pensionäre rna . Bidrag erhälls numera frän bland andra Å lands penningautomatförening och Mariehamns stad , äve n

o m det naturligtvis gälle r a tt akti vt söka efter de hä r pengarna.

Ordet "a ktivitet" tyeks oeksä va ra honnörsordet när man diskute ra r samtiden oeh framtiden med representanter för pensionä rsföreningen. Numera tar tili exempel två av medlemmarna aktivt del av det politiska liveI. Bäde Holger Finekenberg oeh Egon Häggblom är invalda tili Marie hamns stadsfu llmäkt ige.

- Vi sitter inte på något sätt där som representanter för fö reningen , den ä r opolitisk , markerar Holger, men vi si tter där själva för att bevaka det politiska skeendet för pensionärernas del , säger han .

Samlingslokal bland önskemålen Just nu driver vi fråga n om att ordna e n samlingslokai för pensionäre rna, säger Holger. Som det är nu samlas föreningen i en loka150m maximalI kan ta 150 personer pä e n gäng, medan föreningen har över 700 medlemmar. Andra fö rslag .är att det gamla älskade Societetshuset åte r ska byggas upp , och del cirkulerar också ideer om atl Ma rie hamn skulle behöva etl sladsm useum , men de l ä r ju må nga munnar att mätta ou när tide rna ä r lite hå rda.

- Ja, del viktigaste för pensionä re rna och vär förening nu , det är atl vi Iräffas och hälle r ihop , säger Holger med e n omisskännlig He lsingfo rsdialekl och litlar ut över Slemmern, fjärden öSle r o m Ma riehamn .

- Fö r a rton år sedan gifte sig min äldsla dotler hä r och då kom vi hit och hä lsade på, säger han och fortsätler ; det var trevligt hä r så jag frågade mina andra barn om de skulle kunna tänka sig atl Oylta hit , och så blev del.

- Jag Irivs bra här, avsluta r Holger Finckenberg.

Texl och folO: Per Enander

15

"Wenn mann eine Reise tut hat mann W3SS zu erzählen" sade Göthe redan på sin tid . Detta är berättande inte bara om resor , utan om en speciell resa ; min resa genom Iivet börjar taga form. För att inte bli för vidIyftig behandlar jag bara pensionstiden .

Att fylla 65 år i maj och ha hela den underbara sommareo fri , var en obeskrivligt skön känsla . - Men sedan kom september och hösten och då fick jag inte arbeta. Jag var avsågad! Det blev en besvärlig tid , som bjöd på depression och medicinering. Sedan följde re-

habilitering med ambitioner att pröva allt det som bjöds av sysselsättning i klubbar och föreningar. Nu kvarstår tre ting som känns riktiga : Stadsfullmäktige (invald i år), pensionärsföreningen (ordförande i år) och ODD Fellow (sedan 4 år). I februari i är sade det "pang" i bakhuvudet och jag åkte in pä sjukhuset för fyra dygn.

Jag fick, som man säger i Österbotten "stint ti rata" men läkaren lugnade mig och sade att det räcker ett dygn och sedan blir det bättre. Efter en massa blodprov och ett ryggmärgsprov var jag ute igen med sämre minI

ne och ampull Cohemin depot som gratismedicin var tred je månad för blodbildning. Mina vänner (jag visste aldrig att jag hade sA mänga) varnade mig och sade". Minska på uppgiftema, syssla inte med så mycket! " Naturligtvis hade de rätt , men vad skulle jag minska med ? Personligen är jag nöjd med det .jag nått, men ser med beundran och häpnad i God Tid vad pensionärerna där kan ås tadkomma .

Jag vet inte om det stämmer, men uppenbarligen är det en skillnad mellan våra ö-pensionärer och edra.

Trots det enorma utbud som

ni ger i God Tid "fastna " inte vAra pensionärer för det.

För att bota detta "glapp", har vi nu en grupp under ledning av Gun Sjöström, som bevakar alla resor. Jag hoppas det skall ge resultat och pAverka vån deltagande i positiv riktning.

Under min tid som medlem , viceordf. och ordf. för Ilensionärsföreningen på Åland (c:a 10 år) har jag Iän mig e n del om öfolket, men ännu har jag inte kommit underfund med deras innersta väsen , och kommer väl aldrig att göra det. En sak har vuxit stark hos mig , under mina 18 år här på

sammanhang meddelade den gode I ngvard L. att han och hans Se n ny firade sin 57 brö llopsdag just i dag och att dena gay publiken anledning att sjunga När solen tänder sina strä lar varefter ett fyrfaldigt leve utbringades för "tunurduOnsdagen den 20 aril kl.

18.00 firade MPF sitt 20-Arsjubileum i Ä lands Iyceums festsal. Tili sprittande toner av H enry Eckerman och Alf Bengts bänkande sig cirka 160 personer kring de festligt dukade borden .

Feststämningen infann sig genast med att man unisont sjöng Visa tili Äland med Börje Österlund som försångare och med Mats Backman vid pianot. Föreningens ordförande Holger Finckenberg hälsade välkommen och vände sig särskilt tili vicelantrådet H arriet Lindem a n, stadsdirektör Ritva Sarin-Grufberg, SPF:s ordförande Levi K Iå v u s och verksamheJsledare Jerker Nyberg.

Hedersmedlemmar Inför jubileet har följande kallats tili föreningens hedersmedlemmar och erhöll dess standar, nämligen Annie Sundholm, Vera Marus, Gottfrid Johansson , Alfons Berg, Harald Matts so n, H ilding Mattsson och Karl-Johan Hultgren . Genom dessa har MPF i detta nu 16 hedersmedlemmar.

Sä var det dags för Sångens Vänner med Ingvar Liewendahl som dirigent och unge Mats Backman vid pianot att framföra eli knippe varsanger. Bl.a . sjöngs Hjärtats saga med Börje Österlund som solist.

Sist sjöngs In sti ller Nacht av J . Brahms med en särskild vers tillägnad Mariehamns stad och vid detta tillfälle MPF. versen har

ri-Hän ~~._

följande Iydelse: Mariehamn , Du sköna stad med Dina vida vatten , med lindars rad och båtar, bad samt rosor i rabatten . Du fyller år, vi hylla fär , och önska Dig all Iycka . MA blommor, blad i tusental Dig alltid Ijuvligt smycka! Ålderstonåringar Vicelantrådet Harriet Lindeman var först av de uppvaktande och sade bl.a . att medlemmarna i MPF

betraktar hon som ålderstonåringar , an föreningen arbetar oerhön flitigt , att hon vet an MPF har en önskedröm om en större samlingssal och det hoppas hon skall kunna förverkligas dä det blir nägot bättre ekonomiska tider. Hon framförde landskapsstyrelsens hälsning och överlämnade en större blomsterbukett.

Stadsdirektör Ritva Sarin-Grufberg talade för stadens del och överlämnade en bokverk om staden i tvä delar samt en keramikfat med Pommern som motiv.

Hon sade bl.a. an MPF är en tillgång för staden t.ex. sam remissinstans i olika frågor, genom de båda (hittills) stadsmodellerna, genom att föreningen har tre representanter i olika organ samtidigt som hon tackade för en aktivitet som föreningen utför för stadens pensionärer.

För Svenska Pensionärsförbundet talade dess ordförande Levi Klåvus och biträddes han av verksamhetsledare Jerker Nyberg vid överlämnandet av en fotografialbum . Ordföran-

g med gammal sam ung!

de sade bl.a . att MPF är den mest aktiva föreningen inom SPF, som har 73 medlemsföreningar. Förbundet fyller även 20 år i Ar och fira det med en fest på Dipoli den 12 juni. SPF är ett av sju förbund i Finland och är det enda som inte är bundet av religiösa eiler politiska motiv. Dessa sju förbund har ett samarbetsorgan bestående av ordförande och verksamhetsledarna, vilka sammankommer cirka tvä gånger per Ar för att bland anna t ta ställning i viktiga pensionärsfrågo r och gör även framställningar tili statsmakten.

Efter dess uppvaktningar följde recitation av Dagny Westermark , som läste nAgra vårdikter av Signe Mörn ur hennes postumt utkomna diktsamling "Blå är vinden". SA var det dags för publiken att sjunga några allsAnger under Börje Osterlunds ledning.

Kaffeböoorna tågade io Sedan släpptes "kaffebönorna" in och det gay genast genklang i salen. Det varma kaffet smakade bra med tanke på att en del gäster råkade silla mitt under friskluftsfläktarna i taket och därigenom kände sig något nerkylda. En beklaglig sak , som inte gick all åtgärda trots ivrigt funderande och ringande. Kaffebrödet Iät sig väl smaka och Iikaså å landspannkakan med sviskonkräm.

Under kaffepausen kom det fram all 2 x Gun hade namnsdag och dessa sk ulle naturligtvis hyllas. I detta

Hå', finner Du några av sensommarens höjdpunkler. Följ med på en bUJsTlsa med H/illiams, slappna av och wut av palloramautsik/tn från vår"högklassiga lurislbussar.

An.rlulning ordnas via Helsingfo rs, Åbo eli" Nådendal. VälkommenI

varoa " ,

Spelevinkaroa Ett mycket uppskattat programinslag var det som Spelevinkarna med Ragnar Bo m a n i spetsen framförde. De höll pä över en halvtimme och erhöll kraftiga applåder. Efter detta följde cirka 45 minuters dans tili Spelevinkarnas klämmiga musik . När sista valsen utropades sade mAnga svettiga " ungdomar": varfö r får vi inte dansa längre ? Undertecknad framförde sedan styrelsens tack tili alla, som hjälpt tili all ordna de nna fest och särskilt dem som hjälper tili att städa undan a llt efter festen . Tili sist sjöngs Jag älskar min hembygd. På nAgra minuter var festsalen en tom sai igen utan bord , stolar och publik. De som var med om festen tyckte an den var Iyckad Qch vandrade hemät ett minne ur MPF:s historia rikare.

SIL

ÖPPET ARET RUNT

Holger Finckenberg orf. för Mariehamns pensionärsförening

RING 928-28040 Besläll Slug- och semeslerkalalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hoIelI, pensional, gäslhem och i slugor.

Vi har cykelpaket, golfpakel fiskepakel och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dlna båtblljetter, Videofi1m om Aland att hyra utan kostnader.

G>

Gllandsresor PB 62, 22101 MARIEHAMN

VÅ'LJ BLAND SOMMARENS JUBILEUMSRESORI Blomstergården ... ........ ..

Sydengland .... .... .... ...... .

Saima Kana!. ................ .

Gård. runt sjön ............ ..

Gotiand ........................ .

Mainau .. ......... ....... ..... .. .

Salzkammergut ............ .

Schweiz .... ... .. ........ ...... . . Östra Tyskland ............ ..

Holland Floriad .. .. .... .. .. ..

Rhen & Mosel .. .. .......... .

Norditalien .................... .

Vandring Schweiz ........ .

Portugal runt ................ .

Stettin/ Berlin ......... ..... .. ..

Wien/ Budapest ....... ..... ..

23.7 4 d 1 .820,29 .7 10 d 4.900,29.7 5 d 2.260,30.7 3 d 1.270,5 .8 5 d 2.825,8 +29.8 9 d 3.940,13.8 11 d 3.995,22 .8 9 d 3.860,31 .8 7 d 3.205,-

4.8, 5 dgr ..................... .2.440.-

aVT. 9.8. 5 dgr .... .... .. .. ......... .2.050.-

Göta Kanal 22.8, 2 dgr ....................... 920. -

1 .9 13.9 14.9 26.9 5 .10 6 .10 17.10

7 d 7 d 11 d 10 d 12 d 5 d 11 d

3 .495,3.175,4.195,4.140,5.975,2.105,4.930,-

RING sA SKICKAR VI VAR 56-SIDIGA 4-FÄRGSBROSCHYRI

Väslra Ynernäs, SF·22100 Mariehamn, lel. 928-16 322

Baltikum

aVT.

Mariehamn i juni 1992 Äland. Känslan för naturen och speciellt havet, som alltid är så nära har vuxit stark hos mig. Under sommartid

ETT AXPLOCK UR HÖSTENS PROGRAM:

D,/ Danmark du aldrig möll aUT.

är det svån att påverkas av något annat. Just nu sitter jag på balkongen och ser ut mOI midsommarblomstren , som blomma för fullt i Tullams äng allt sedan den 1 juni i år. Jag hör fågelsången i alla dess olika stämmor och samlar mig för seglingen, som sedan 1977 alla somrar fön mig ut i skärll.årdsparadiset på Äland och Aboland . - "Obeskrivligt skönt!"

BUSSPLAN 22100 MARIEHAMN TEL. 928-22570 II

Mainau avr. 25.8, 9 dgr .... .............. .1.990.-

Jersey

avr. 3.9. /0 dgr .................. 4.350. -

Hiili o.rs.'

~J[JJJJJ;jOO Slmlldgnlnll4. 22100 Mnriellfl/IJ/I

Kom ihåg vår reseklubb!

Tel. 928-28 075

...

I medlel av maj !lkle en grupp resenärer från svensk-Finland och SPF runt i Frankrike och när· mast franska Ri vieran där där vi såg KONST. TiIIsam-

I ,

mans

med

k o n s t ex p e~· te n

Gunnar Bråhamrnar fi ck vi

lära oss en massa om hur vi ska se på j usl konsl. Marila Skult V3r en av resenärerna och hon ålerger här invid en lilen del av del vi upplevde under resao.

Vi - Gurli i spetsen för oss pensionäre r - landade Iyck ligt på "Cha rles de Gaulle" där Ingemar Ringqvist lotsade oss geno m flygplatsens virrvarr ut tili To re och den väntande bussen .

Nu kunde resan börja på allvar. Vi rund ade Pa ris. På avstånd såg vi Eiffeltornet skymta i diset. Sen styrde vi mot sydost. mo t Beaune .

Landskape t va r tili en början fl ac kt men blev efterhand mera kuperat och lummigt. Välodlade fä lt tillhörande något sto rgods gay ett intryck av vä lstånd tills e n hopgyttrad by med fallfärdiga ste nstugo r kring en liten bykyrk a gjo rd e e tt helt motsatt intryck .

Namnskyltarna lä ngs väge n väckte associa tioner tili Frankrikes histo ri a. Alesia!

- Det var alltså här Vercingetorix utkämpade gallernas sista strid å r 52 f. Kr.

menI tili e n otrolig, bisarr skape lse . Allt vad han sett av bilder från olika håll i värIden har han kombinerat efter sitt eget huvud . Han ville skapa ett monument över sig själv. Det blev fä rdigt 1912. Och vad skall man säga om de tta konglomerat av osorterade ideer?

1 Ha nni bals fots p!lr .

Medan vi långsa mt hämtade oss efter denna konstuppleve lse fortsatte vi mot Grenoble lä ngs Iseres floddal. Det va r hä r som Hannibal för 2210 å r sedan stretade med sin a rme och sina elefante r för att ta sig över Alperna oeh strida mot Ro m. Vi kom sent tili Grenoble och startade tidigt fö ljande morgon . Musee des Beaux Arts och merovingerkapellet får vänta tili e n annan gå ng.

mot de romerska erövrarn a.

. . . och i Na poleons Hans öde blev att gå med i Caesa rs triumftåg och sedan Det var roligt att åka bli av rä ttad . buss. Färden gick genom e tt omväxlande alplandskap .

Beaune Efter Sisteron blev vägen slad med cha rm alltmer svindlande. Vilda Så kom vi fram tili Beau- blommor oeh buskar ne . . en charmerande stad ginst, gultörne , olika prumed "patina ", en gå ng de nusarter, timjan , gullvivor burgundiska he rtiga rn as re- ete. - kantade vägen. Vi sidens, med deras ga mla stannade för en pieknick borg i centrum och därom- med vin , ost, bröd och frukt kring en miljö avspeglande som Ingema r in handlat. stade ns histori a ut an stö ran- Detta var Route Napoleon, vägen som Napoleon färdade mode rn a inslag.

I Bea une fick vi e n sak- des på i mo tsatt riktning då kunnig konstexpe rt . Gunnar han efter Elba var på väg tili Bråhammar frä n Lund . som Paris oeh de 100 dagarnas i fonsättningen inspire rat välde .

Palais Ideal i brevbäraren Chevals version i Haulrives.

hj älpte oss att se och fö rstå det vi för ögonblicke t hade framfö r oss. Han förde oss tili Hotel Die u , som vid mitten av 1400-talet uppfö rdes av kanslern Nicolas Rolin , överläts tili nunnor och tjänade som sjukhus ända tili slutet av andra världskriget.

Nu ä r det museum med sjuksal, kapeII , apotek och kök, allt med inventarier som varit i ständi g användning. Sist kom det bästa : Rogier van der Weydens triptyk, den yttersta domen ( 1443) .

Brevbärarens bisarra slolt Färde n fortsatte lä ngs motorvägen mot Lyon , som vi inte såg mycket av då vägen gick genom en 1,7 km lång tunnel förbi staden . Sedan följde vi Rhonefloden södc rut tills vi längs smävägar letade oss fram tili ett märk ligt monument , Palais Ideal i Hautrives, uppfört av en brevbärare ChevaI. som i 40 år samlat stenar som han fogade ihop med 4000 kg ce-

En mun/er tavia av Picasso å/erjinns i musee/ med konstnärens namn i GriT1Ulldiborgen i Anlibes.

barockkyrkor. Där. liksom i ett par kyrkor som vi såg senare . fanns det ett a ltare med en skulptu r av St Josef med Jes usbarnet ömt på armeno 1 de n andra handen höll han en lilja , som jag tror, fö r att markera sin

osk ul d . Jesus sträeker si na arma r mo t Josef full av till it.

I samtliga framställn ingar är Josef en ung man . - Vid vandri nge n på blomstertorget trä ffade vi oväntat på en livslevande Charlie Chaplin , som fick en slant.

Vid ett stånd såldes tavlor, vilket gay anledning å t G .B. att klargöra skillnaden mellan turistkonst och hötorgskonst.

Efter en lunch vid stra ndpromenade n blev det en paus innan vi begav oss ti li Fondation Maeght i St P a ul de Venee, hä rligt beläget bla nd pinje rn a. Dä r fann s en stor målning av Chaga ll , skulpturer av Giacometti delvis samm a som ny ligen visades i Ta mme rfo rs målningar av Leger _ Miro, ete. Det lilla kapellet med de to lv rastställen. på passionsvägen . som ledde fram tili en e nsam , Kristus. var mer stämningsfullt än de stora baroekkyrk orn a vi sett tidigare på dage n.

STOR KO NST Näs ta dag var ägnad Stor Konst. Först besökte vi Chagallmuseet med sto ra målninga r från hans blå period med bibliska mo ti v. De här tavlorn a hö rd e tili det vackraste vi såg på hela resan. Ko nst behöver inte ha estetiska kvaliteter. ungefär Nice eiler Nizza!? så sade vår G.B. Nej. men Nice! Medelhave t låg i ett hur definierar ma n stor blekt dis. Pro menade des konst? Trots allt vi fick höra Anglais mötte oss med va- om konst skulle det behövas jande palmer och e n öron- ytte rliga re en utredning . bedövande trafik. Vi bodde Vi satt en stund i museets på Hotel Altea nära varuhu- musiksal och hörde en dam set Lafayette och en trevlig spe la på fl ygeln . Det var en gåga ta med restauranger stund av stillhet och vi la. oeh butiker. FÖljande morVäldofl i Gr asse gon prome nerade vi via Place Massena tili de gamla Sen bar det av ti li Grasse. kvarteren där vi giek in i två En ung dam presenterade

Månne dehär kons/närsgryen känner igen en riklig kon eIler atl ha rital av en i Miroversion?

på IRivieran

Marknad i Ventimiglia Sista dagen i Nice v~ r reserverad fö r e n utfärd tili Venlimiglia och San Remo pä italie nska sida n. Nägra ville hellre vila eile r gå pä egna va ndringar. Fä rde n gick längs mOlOrvägen som ä r tämligen ny med omväxla nde viadukter och tunnla r och glimtvis härlig utsikt öve r Medelhave t. 1 Ve nlimiglia Vaf det stor marknad och i San Remo va r det trevligt all gä lä ngs Via Ro ma och tilla på eleganta kreatione r i bUliksfö nstren.

Skrol blir konsl Tillbaka i Nice ville eli par av oss ännu se museet för modern konst. Et! besök som gjorde oss konsterne rade . Modern konsl: t.ex . e n hoppressad personbil slälld pä kylaren . Eli annat exempel : en genomskinlig fyrka n· tig läda lill hälfte n fylld med innehålle t frän eli antal pappersko rgar. Jag kan med möda avhälla mig !rån kommentarer .

vår j örsta morgon i Frankrike närmare bestämt i Beaune. In nan besöket i Hostel Dieu. pä tyska. med en pika nt to rgskonst eiler Äk ta fra nsk brytning. fa brike ns Konst? produktion av pa rfyme r.

Maskiner Det va r inte svä rt art fö rleda i konsten oss tili raffin erade inkö p.

Så iväg tili Biot , tili LeMed drömmar av evig skö nhet i vå ra ha nd väs ko r fort- ge r-museet , en stor anlägg-

slingrande stig bland exotiska väx ter.

Monaco med fö rvecklingar Och så hä nde de t som alla reseledare fasa r för: En av

sa lt e vi tili A ntibes och PicaSSQ-museet i den gamla

ning i en park med väldiga ute-skul pturer. Leger inspi-

dehagarn a va r försvunnen.

1nom loppet av e tt par mi-

Grimaldiborgen . frä n 1300-talet. Vi fick höra all Picasso kommi t simmande utifrån Medelhave t , klivit i land . ställt upp Sill staffli . och beslutat all hä r skulle han ha sill museum . De n här histo ricn få r väl tolkas symboliskt. .. J ag ä r inte kapabel all säga någo t djup-

rerades av

nuter var hon som uppslukad av jorde n. Bo rta. Fanns ingenstans. Be tryckta rortsalle vi programenligt ned tili furste ns pala ts, som inte nu va r ö ppet för allmänheten , men vi besåg kyrka n i romansk stil me n bara 100 år gammal - med husel G rimaldis gravar där furstinnan Graces gray lilldrog sig inIresset. Sen besåg vi akva ri· et och del oceanografiska museet. Då vi så små ningom hitta t bussen och igen åkle iväg kunde vi ko nstate r. all Mo nle Carlo förbe redde sig fö r de t stora rallyl som vid de t hä r laget ä r överståndet.

- Dä vi kom lill hotelle t va r de n fö rsvunna dä r och vi fick e n fä rgri k beskrivning av hennes äve nt yr.

sinnigt om Picassos kanst ,

men ma n drabbas av vitaliteten och av det fa ntastiska i all av allt han rör vid blir någo t. blir konst. Men hans konst är ingenting för epigoner.

- Bussen vä ntade nere vid hamnen, som va r full av lustjak te r av alla de slag.

Och så sall där e n konstnä r som mälade en tavia. Me n va r nu della turistkonst. hö-

maskiner

och

te knik och mänskor som blivit delar av maskiner - eiler tvärtom. Också han utstrålar en enorm vitalitet.

Della va r sista dagen med Gunna r Bråhamma r som f1ög hem [öljande dag.

Fö ljande dag för oss började med en ledig fö rmiddag för egna museibesök, uppköp o. dyl. Ett par av oss passade på all besöka Musee Masse na. - Kloekan tol v skedde avfä rden lill Monaco. Vi följde kustvä· gen och hade en fanlaslisk utsikt över smä släder och hamna r med Iyxkryssa re på red den . Vi stannade vid de n berömda kaktusträdgården och va ndrade nedät längs e n

Poslätien med risodlingar Fö ljande morgon starlade vi kl. 7.30. Vi följde kustvägen tills vi vid Genua vände norrut och efter ä tskilliga lunnlar kom ut pä Poslällen med dess vidsträckta risodlingar.

N at~va rd en

i Milano Närmaste mäl va, Milano.

Vi: säg Le()J\a r(lQ;;iIa"·V:I~jt:.1 "Nattvarden". D en ar pä vägge n i kloslrets refeklorium dä r mun ka rna i liden kunnat se pä mälningen meda n de själva ät. Det pägår et! oavbrutet reslaureringsarbete. Kristus doldes av en ställning och i de n svaga beIys ningen kunde man bara konstatera all målningen ve rk ligen ä r ill a medfa ren.

Det geomelriska perspekti· vet , som va r e n nyhet i måle riet då lavla n mälades, ger dj up ål rumme t. Aposllarnas häftiga reaktio n då Jesus säger a t! en av de m skall förråda honom , komme r Forts. på sista sidan

Texl och [010:

Marila Skull

En kvartett SPF-resenärer tar igen sig. Fr.v. Hanna Obstbaum, skribenten Marita Skult, Kristina Paajanen och Saga Weckman.

Artikelskribenten Marita Skult och Erik Finnberg i animerad diskussion i ptatanens skugga.

18

Kom i form, håll i gång Del är idrotls- och motionsdag för österbollniska pensionärer. Tili Norrvalla Rehab Center i Vörä Slrömmar bussar och smäbilar, fyllda av glada och förväntansfulla "mckor" och "pojkar". Majoritelen kommer frlln Sydöslerbollen , medan de nordligare delarna av landskapet är sparsammare förelrädda, den här gängen.

Norrvalla ligger ungefär mill i Österbotlen och är en omlyckl samlingsplals , modernl och välutrustal för allehanda aktivileter. Mänga av karlarna är bekanla med stället sedan lidigare - del är här veleranerna fär ätnjula sin lagstadgade rehabiIilering . Norrvalla är landels enda helsvenska rehabilileringsanslalt.

Det öSlerbollniska pensionärsdislriklel slär den här gången fö r arrangemangen kring mOlionsdagen , som räknar in 230 deltagare. Mo-

rum pensionärerna emellan.

Men pensionärerna som påtryckningsgrupp, envisas jag. Nej, del klarar vi aldrig av, menar Ulfvens. Och att pensionärernas krafter skulle förslå för så särskill stora h jälpinsatser går de heller inte med på. Inte i dagens läge.

Frägesport Under det senas te verksamhetsåret har man em ellertid pä Per Thomasfolks initiativ prövat en ny verksamhetsform. För att ge lite gymnastik också åt de små grå cellerna har det ordnats frågesport mellan föreningarna.

Sexton föreningar deltog från början , av dessa har programform för bäde förKronoby, Malax och Oravabund och dislrikl , visar det Vattengymnaslik är en härlig lek, specielll när vattnel är 28 grader varml. is korats tili finalister. I ausig. Kanske del hänger samgusti blir det final på somman med all både österbollmardagen på Carpella, där niske ombudsmannen Per va , rakt tvärtom . tiska övningar.

De strosar Ulfvens, man ocksä en aktiv, uppsöordförande i pen"Österbottens mesta pensioT h o rn a s f 0 I k och för- Jag brukar säga an del omkring eiler sitter vid små- sionärsföreningen i Korsnäs, kande verksamhet bland de närsvetare " ska koras. bundets verksamhetsledare är allas ränighet an få göra bord i Norrvallas trivsamma en av de ak tivas te i distrik- nyblivna pensionärerna.

Föreningarna representeJerker Ny b e r g har ell bort sig ibland! Då och då aula och smäpratar med be- tet.

Helge Finell kommer från ra des av tremannalag, av idrollsligl förflutet ? gör jag fe l själv, bara för an kanta.

Sommardagar firas för- landets minsta stad Kaskö, vilka minst en skulle vara fä skran el an Jassoo och De sitler där och väntar eningsvis, med eiler utan in- där pensionärsföreningen kvinna .

Eldsjälen Ruth hämningarna atl släppa. ut mor.ionärerna så att dan- bjudna gäster. Distriktet består av endast 67 medAlldeles lätt var det inte Vi fundera r tillsammans sen kan börja. Två timmars ordnar traditionsenligt en lemmar. Där har man t.ex. att få deltagare tili tävling1 främsla arrangörsledet står också del österbottniska över alla de hämningar som dans blir det, tili to nerna av sommardag i augusti på Car- erfarenheten all kryssningar en , säger Helge Finel!. Se dislriklets verkliga ringräv vär pensionärsgeneralion får den omtyckta orkeslern Ro- pella i Karperö, vilket be- inte lockar speciellt många. där de Ö5 terbonniska hämpå omrädel, Ruth B ä c k - släpa med sig frä n vaggan mantic. tecknas sam verksa mhe ts- "Men så är också ålders- ningarna igen - rädd för att Dans är utan tvekan den årets absoluta höjdpunkt.

SIr a n d frän Jeppo . Del tili graven . Var det den aukstrukturen hög, många är göra bort sig är envar! var på hennes initiativ som torilära skolan eiler en hem- all ra populärasle motionsDe österbottniska pensio- 85- och 90-åringar.

Men Per Thomasfolk mOlionsdaga rna i Österbot- Uppfoslran i Herrans tukt formen , vilket knappasl nå- närerna dellar dessutom mDäremot har man täta tycker att intresset trots allt len startade för fyra år se- och förmaning som formade gon kan förmena de dansan- tigt i förbundets sommardag kontakter med pensionärs- var påfallande och Iror att oss, o utplånligt? dan. ta pensionärern a. och i de kryssningar som föreningar i Sverige, på and- tävlingsformen vinner fotIbland brukar österbott- ordnas i södra Finland .

- Jag veI hur goll del gö r ra sidan Sottenhavet. fäste så småningom. för oss äldre all vi rö r på Härliga bad niska pensionärsdistriktet - Den här första o mgångarrangera eftermiddagsdans Bryta passiviteten Inte politik oss. S åde kroppen och sjäen visade det sig vara all ra Medan stolgymnastiken på restaurang , för atl tillmölen mår bra, säger Ruth . klenast med kunskapen om och boccia-spelet rullar viHar pensionärsrörelsen i Just den delen av pensiotesgå de danslystna, berättar De senaste tjugo åren har Österbotten Iyckats med det närsverksamheten är speci- den egna organisationen, sädare, ägnar sig andra motioombudsman Per Thomashon dragit otaliga arbiskursvåraste, nämligen att få eli för de österbottniska för- ger han. Ingen kunde t. ex. närer åt all bada bastu och folk. Med växlande framser, alll från mor-ochnamnen på de ordförande med de passiva stugsittarna? eningarna. idka vallengymnastik i den gång. barn-gymnaslik tili pensiosom förbundet eiler distrikS äde ja och nej . Pä ut28-gradiga poolen . Också de Den rikssvenska pensioDen som från ungdomen närsjumppa. PII Norrvalla två bubbelpoolerna är mtigt flykterna , både längre och närsrörelsen är dock mera tet haft under sina 20 år. vant sig vid att dansa i ungbrukar hon leda motionsvecSådana minnesluckor utnyttjade. kortare , är det vanligen politiskt inriktad än vår. domslokaler och sommarpakor för pensionärer.

Några har begen sig UI på vii jonger vili ha gott om samma deltagarskara.

Helge Ulfvens menar att mås te vi bättra på , vi som Vi siller och pratar inne i Ulfvens förening är småtl man närapå får ta sig i akt varit med . Fö r visst gäller en uppfriskande promenad svängrum . Det finns det sälden stora salen , där Jerker längs den vackra motionssti- lan i en restaurang, sam bru- unik isin omfattning. Av de vid umgänget med riks- det att hIilla sig i trim , andNyberg inslruerar några hergen , knappt två kilometer kar bestå sig med frimärks- cirka 500 pensionärer som svenskar så man inte tram- Iigt och lekamligt , om vi ska rar i del ädla boccia-spelets lång. Men inte alltfö r stora parkettruto r där knap- är bosatta i Korsnäs kom- par i det politiska klaveret. hänga med även de närmaskonsl , medan en av skolans många , eftersom majvinden pasI någo n kan ta ut stegen. mun är 300 medlemmar i Politik och samhällsenga- te tjugo åren. lärare leder gymnastiska övföreningen. Men så bedriver gemang tror varken Finell är kall , för att inte säga avANITA SVENSSON ningar föi slolsin are . skräckande kylig.

På läklaren sitler en anlal Något för envar I konditionssalen står två damer och herrar passiva, unga , nätta mckebarn och Pensionärsve rksamheten utan all della i övningarna . väntar på motionärer bland rullar, efter snart 20-årig RUlh uppmanar dem ivrigl redskapen . Men det är inte verksamhet , nästan av sig all vara med, också de som många som vågar sig dit in. själv och av egen tyngd . Per är utanför ringen .

Vi som var unga i en an nan Thomasfolk är angelägen Ruth suckar Iite: tidsålder har respekt för de om att framhålla, att man - De är så blyga, våra många konditionshöjande försöker tillgodose de flesta pensionärer! An röra Iite pII rackeriema. smakriktningar. armar och ben är väl inte Under vårdagarna, en i hela väriden när man inte Väntans tider norr, en i söder och en !Ii ens behöver vara rädd för an lappa balansen . Men Påfallande många av del- mitten" av det avlånga ösmänga är rädda an göra bort tagarna i motionsdagen är terbollniska distriktet brusig och göra som Sven Du- inte alls klädda för gymnas- kar man ta upp något aktuellt tema. Höstdagen däremot ägnas andliga frågor , vilket speciellt uppskattas av SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNOETS norrbaggarna . ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Mäkta populära är kryssOmbudsman lör ÖsterboHen: ningarna tili Sverige med Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Vasabåtarna , en "månskensTelelon : 961-17 90 70 kryssning" i augusti och en Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14. midvinterkryssning i januaOmbudsmannens hemtelefon: 961-360366. ri .

DIstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank - Men vår all ra bästa tid Töja och slräcka kan man göra sillande på slol. Alina Sandås, Vörå och vasadamerna 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6 är sommare n, säger Helge Anna Backman och Dagny Anlell tar kommando. ti on är "inne" just nu som

-'

eiler Ulfvens på för våra pensionärsföreningar.

De menar att stal och kommun ska sköta sitt medan pensionärsföreningarna ska bjuda ut förströelser och framförallt tjäna som kontaktfo-

19

Göran Sundström:

20-årsjubileet i depressionens skugga När vårt land i år firar sin 75 åriga självständighet och Svenska pensionärsförbundet sitt 20 å rs jubileum så sker de tta i skuggan av e n djup depression i vån land .

De goda ekonomiska tillväxtå ren under 80-talet är defi niti vt förbi och ersatta av en negativ utveckling som vi själva tili stor del bär skulden tili . Våra makthavares oförmåga att styra utvecklingen och arbetsmarknadsorganisatiollernas ohämmade utpressning i slutet av 80-talet , skapade en kostnadsnivå som lamslagit stora delar av vå r export. Många [öretag har inte klarat av kostnadstrycket utan tvingats tili både nedskärningar och permiueringar och ofta har det slutat med en konkurs. Följderna är au vi i vårt land i dag upplever den största arbetslösheten genom tiderna . Ännu för några år sedan kunde vi räk nas tillhöra de tio rikaste länderna i världen, men enligt OECV:s undersökn ing ha r vi nu rasat ned tili sjuttonde plats.

Vån land har fö rlorat mycket i konkurensen med andra länder som bättre förmått sköta sina affä rer.

Det gick bara inte att hällas kvar pä IOppen bland väl-

nenivån, ha den konaste arbetstiden , den lägsta pensionsåldern och de högsta pensionerna.

I dag lever vi i stor utsträckning på lån , och med e n nettoupplåning på 1000 miljoner i veckan . Van detta kommer att leda borde stå klan för var och en.

För många av oss som tillhör den äldre generalionen känns det beklämmande att följa med den pOlitiska debatten. Alla kämpar på barrikaderna för sin egen sak , och ingen viII ta ansvar för helheten . Inte känns det helle r särskilt uppl yftande an se pä nedmonteringen av det vä lfungerande samhälle vi va rit med om all bygga upp .

Vär generation fick nog inte ärva nägot välfä rds-

färdss ta tern a och sa mtidi gt'

sa mhä ll e ,

försöka hålla de n högsta lö-

med att offra våra bästa

Ul an

fick

börja

ungdomsår för att försvara vår självständighet. Efte r kriget fick vi ta ansvaret för att 450 000 människor från de avträdda områdena inlemmades i vårt stympade och utblottade land och fick en ny start i Iivet. Vi fick även sörja för an det tunga krigsskadeståndet blev erlagt innan vi kunde börja tänka pii oss själva och utform a vårt ege t samhälle .

Dagens ekonomiska kris kan på intet sätt jämföras med efterkrigstidens , me n medicinen för att lösa den är i stort sett den samm a.

Det krävs arbete , samarbete och ansvar för hei heten. En korrigering av de strukturella , fele n i vå r ekonomi som vi fäu i arv frän den överhettade konjunkturen på 80-talet är även ofränkomlig.

Den offentliga seklOrn har särskih varit i blickpunkten. Den ha r fäu vidkännas svidande nedskärningar och stä som syndabock för a lla misslyckanden. Ändå ä r det samhällets a llt högre ställda krav på bättre service och tjä nster , bättre skolor , hälso-, sjuk-, barn- och åldringsvård som tvingat denna sektor att expandera . Krave n på e n radika l nedbantning kommer i slutändan att drabba dem som ä r i behov av dessa tj änste r.

De n oförsonlighet , och avsa knade n av sama rbetsvilja som i dag råde r me llan de olika politiska grupperin garna bådar inte gott inför framtide n. Svenska pensionärsförbundet har hitintills hållit e n låg profil och

Det doftar mysk!

Åke Skeppar:

Pensionärens roll i en ny värld Vi pensionärer-veteraner av i dag har upplevt svindlande förändringar större än någo n annan under männi-

skors tid här pii vår jo rd .

Denna sanning har upprepats intill tjal.

Sant ä r de t emellertid och just nu ä r vi på väg in i en annan tid en a nnan vä rld efter det senaste åre ts händelser med fansansfull brutalite t , upprö rande ofö rsonlighet och äcklig intolera ns. Ännu ser ingen hur den vä rld ser ut som vi ä r på väg io i.

Kä rva re tider sänke r to lera nsta kel. Orättvisorna blir större och mönstret ä r känt , de små, fattiga och svaga drabbas vä rst - grunde n fö r utan stö rre protester låtit sig nöja med de beslut som fattats öve r vå ra huvude n.

En skärpnin g av vån agerande ka n bli nödvä ndig fö r att göra vå r röst hörd i e tt allt kärvare politiskt klimat.

Pensionä rerna utgör i dag ca en tred jedel av landets väljarkår och kan därfö r inte vara allde les ointressanta för våra politiker.

vA r överkvnad NATU R OC H MIUÖ utn yttjas hä nsynslöst.

Vår ge ne ration , vi pensionäre r tillhör e n grupp människor som fått lära oss förnöjsamhe t och lojalite t. Vi har sett de t som vår plikt att dra vä n strå tili stac ke n och inte gnä ll a och klaga i onödan.

Men , man har i tidningar kunn at läsa att vå r tålighe t och fö rnöjsamhet betra ktas som de faitistisk undfallenhet , de n kuschade hunden som kryper ihop och tar stryk utan att proteste ra.

Paul Va lery, de n kä nda

franska poeten och essäisten har sagt: " Politik är att hindra människo r från att lägga sig i sånt som angår dem."

Och nu tycke r jag minsann att det är dags au vi "STIG ER U PP OCH SÄJE R TILL" !!

Jag tro r inte att vi ska ll bilda ett pensionärspan i. men vi skall säja ifrån när vi blir illa behandlade. Och inte bara en gång utan: åter och återigen ända tills det blir resultat .

Vi skall inte sjunka ner i tvivel och grubbel. Vi skall följ a med vad som sker, vi är en icke föraktlig ska ra röstbe rättigade människor som skall se tili att vi få r in politike r i de beslutande församlingar som tar sig an vår sak . Det är bland oss 1,2 miljone r pensionärer förvisso sådana som duger att nästla sig in bland politi kerna, och som kan säja ifrån!

Detta är min vision miu i sommarhettan: VI SKA LL SE TILL ATT VÄ R RÖST BLIR HÖRD , ATT VI RÄTTVIST BEBLIR HANDLADE och vi får INT E G E UPP! ALDRJ G!

NY PENSIONÄRSFÖRENING 1 OSTERBOTTEN Purmo pensionärer heter genom att skriva sitt namn den nya pensionärsförening på listan visat a n de t finn s som grundadcs i Purmo, Pe- tillräc kli gt med unde rlag fö r dersöre måndagen den 2S e n egen fö re ning. Någ ra augustL Et! 40-lal pensionä- mindre sammankomster ha r rer samlades liII del grun- också hällits inför det grundande möl.t. Tili ordföran- dande mö te t.

De fö rsamlade beslöt enden i interimsstyrelsen valdes Eugen Törnqvist som är hälligt att grunda e n pensioOmröstning en av aktivisterna bakom närsfö rening, mäste tillgripas om fö rföreningens Iillkomsl. e ningens namn där e n kla r Initiativtagarna har under majoritet höll på Purmo Föreninge n våren kartlagt be hovet av e n pensionä rer. pensionä rsföre ning i Purmo. ko mme r att inregistre ras Listor har varit utsatta där och e n anhällan om medintresserade haft möjlighet le mskap i Svenska Pensioatt teckna sitt namn . Ett nä rsfö rbundet skall inlämhundratal pension äre r har nas. Fö rslaget tili stadgar

o

som heh följer förbundets mode llstadgar för före ningar antogs.

Interimssty relsen fick följande samm ansättning: Eugen T ör n q v i s t ordfö rande, Ragnhild F 0 r s m a n , Torsten S un d q v i s t , He lge B a c k m a n , Ingrid Rönn, Birgitta Nys t r a n d , G unnar W i Il m an och G un borg Ek .

O mbudsman Per Thomasfo lk va r med på mötet och berättade o m en pensionärsfö re nings uppgift. Han info rme rade givetvis också om fö rbunde t och distrikte t.

••

FRAGETAVLING MELLAN OSTER-BOTTNISKA ..

FORENINGAR Wasa Line's Norge är närmare än du tror!

Gör en bilsemester tili Norge och del ta

gaste vägen tili Norge går över Botten-

i en guidad myskoxsafari i Oppdal! Fina

viken med Wasa line. Du kan övernat-

semestermål är också Trondheim.

ta på hotell eiler i semesterstuga. Det

Kristiansund, lillehammer. Mo i Rana

finns också massor av crevliga cam-

och Lofoten. Snabbaste och förmånli-

pingplacser!

~_.,

>

__:::::::3::

,

-

--"

:

"

~

....

Bilen 00 mk dd ue berolor.

Born under 12 dr 00 mk.

Hyner (r 100 mkl4 personer.

Bilpoker VII Sverige och Norge (r 675 mk.

Reseskatten ingår i priserna!

-:.,'

~ 'Hasa line

[/@) JAKOB

LINES

Snabbaste och förmånligaste leden tili Nordens bästa semestermål Bokningen 98oo-9272S(WASAL) lokalsamtalsavgift i hela landet

HELSINGFORS: Tili havs ·butiken Glogatan 6 90.66S 7SS

TAMMERFORS: Tili havs ·butiken Koskikatu 7 931·14S 900

SAMT ALLA RESEBYAAER

VASA: WasaUne Nedre torget 961 -3260630

JAKOBSTAD. Jakob Unes Rldhusgatan 7 967-235011

Det Öste rbottniska pensionärsdistriktet med Andelsbankerna som sponsor ordnar en tävling i frågesport. Tävlingen har kommit halvvägs . Final blir det under distriktets sommarfest den 6 augusti på Carpella.

Segra ren i finalen erhå lle r 1. 000 mk i pris. Andra och tredje platsen är värt 500 respektive 250 mk . Andelsbankerna i sv. Österbotten står för penningpriserna .

Sista veckan i april ordnades kvalificeringstävlingar inför finalen. I Närpes möttes föreningarna från Lappfjärd , Malax , Kristi nestad , Kaskö . Nä rpes . Petalax och Övermark .

Malax föreningen segrade med 19 po-

äng. I laget medverkade Eva-Brita Utha rdt , Emil Äkerberg och Sven Nyma n.

Fem föreningar tävlade i Vasa , nämligen Korsholm , VLPS , Kvevl ax , Munsala och Oravais. Här va nn Oravais som också samlade ihop 19 poäng. Lage t bestod a v Anne Österlund , Ture Hagberg och Melvin Siffren.

I Kronoby tävlade Pede rsöre, Terjärv , M-klubben och Kronoby. Kronobylage t va r ofin nog ge nom att ta hem segern på hemmaplan.

Laget som bestod av Lisbeth Sabel , Göran Sundström och Georg Sandbacka erhöll 16 poäng.

Frågorna handlade om vad regeringens nya social-

och hälsovårdsministe r heter , ordföranden unde r Pe nsionärsförbundets 20-åriga histori a, hur må nga medlemsfö re ningar har vå n förbund samt hur mAnga av dem är öste rbottniska. Landets näst största st ad ~ Namn på kommundire ktörer, nämn ett öste rbottniskt fotbollslag i Tippsligan Div-J, Div-lI och Div-Ill . namne n på de kvinnliga riksdagsmännen frAn Vasa Iän, Wasa Tea ters nya och gamla chef, hur många omkom i Titanics undergå ng, vem tecknar VBL serien Folke ts Dagblad , textförfattare n tili Modersmålets sång samt Finlands Banks nya chefdire ktör.

Hälsningar Per

20

Sydlojo jubilerade på sommarens tröskel Sydlojo svenska pensionärer är en i den långa raden av jubilerande pensio-

närsförcningar just della år. Och jubileet passade man på all fira just på trös-

keln tili somma ren d.v.s. den 3 juni.

Föreningens ordföra nde Asta Jansson nämnde i si ll hälsningsta l all föreni ngen vid 5-årsjubi leet hade dellagare som kom busslastvis, fem år senare var antalet

500 me n nu ville man vara mera anspråkslösa och firade med 120 de llaga re.

Som a lllid när Syd lojo arrangerar någo t var de t en fu llträff. Så också nu. Salen i högstadieskola n var dekore rad med bilder från de gångna åren . Men också föremå l ur den stora produktionen fanns a ll beskåda .

Det som kanske mest stannade kvar på näthinnan var de filtar som stickats för Mode r Teresa. En hei vägg i sa le n Iyste i a lla upptänkliga färger. Och framför fi ltarna visades några av de plagg före ningens medlemmar syr upp för Röda Korsets katastron age r. De t är barnkläde r i standardmode lle r sydda av restbitar.

Berit Åsten visar på eli av de många plagg sam Jöreningens medlemmar syli upp Jör Röda Korsets kaJastrojlager,

Hus av ord De n franska förfa llaren Michel Tournie r har sk rivit e n novcllsamling som hete r Kärleksmåltide n.

Ramberällelsen handlar om e n man och hans hustru som har beslutat skilja sig. De anordnar e n stor fes t för alla sina vä nne r.

Meningen

är att

mannen skall kungöra skilsmässan när festen går mot sill slu!.

Me n så blir det inte . Vid festen börjar de närvarande berälla historier för varandra. De berällar om sina li v, om äventyr, mysterier , kär-

/,

lekshistorier de vari t med om. När den ena tyst nar börjar den and ra tala, historierna vävs in i varandra mcda n kvällen övergår i nall och morgo n.

Småningom går gästerna hem och mannen har ingenting sagt om skilsmässan.

Säde han och hans hustru förs tår all den inte ä r aktuell längre. Vad hade hänt?

- Vad som fall ades oss va r i själva verkct ett hus av ord som vi kunde bo i tillsammans, konstaterade mannen .

Della hus av ord hade deras vönner nu byggt åt dem .

Det stod fardigt. De kunde nYlla in .

Jag tycker mycket om denna historia av Michel Tournier. I en kOrl formulering sammanfallar han förfallarens uppgifl. läs ningens betydelse, allas vån ansvar

för all bygga hus av o rd och bo i dem .

Vad innebär det konkret?

Massor med saker. förs tås, men jag vi II ta fasta på någo t som kunde kallas lillerär samarbetet växelve rkan , me lla n all a dem som är engagerade i husbygget. Det kan inte finnas en lille ratur utan förfallare , och det kan lika litet finnas en lilleratur utan läsare. Mötet mellan dessa grupper, öppenheten , förmågan all se vara ndra är livsviktiga (och allt för litet beaktade) för e li friskt kulturklimat.

Hur skapar vi dessa möten? Var? I skolor, på blibiotek , medborgari nstitut , studiecirkl ar, i tidningars spaller - och i de enskilda priv3ta samtale n , när människor som upplevt någo t i en bok talar om den med andra.

Jag ser framför mig eli drömt samhälle där människor på djupet , seriöst , talar med varandra om böcker, o m dikter, om berällelser de hön och viii återge. Det är eli samhälle där både kunskap, kä rlek, traditioner, historia, kritik och opposition förs vidare genom lilleraturen och dess hudnära kontakt med sina läsa re .

Kan man stana e n folkrörelse med uppmaningen ' tala o m böcker' ? berälla om böcker som räddat dill liv, e iler åtminstone räddat en

Före ningens kassör Berit Ås t e n berällade a ll man sänt iväg cirka 200 filtar som föreni ngens medlemmar stickar av restgarner.

Den välsjungande kören uppträdde under ledning av Ulla Strömberg (vUl pianot).

Standar Föreningens standar delades så ut tili Jerker Nyberg , Vä s tr a N y la nd s Spa r bank, O le Wikm a n , Berit Ås t e n , Ulla Strömbe r g, Aili K ä m pe, Hildur N ybe r g och Margareta St ige ll.

Gratulanternas rad var lång. Kaffet smakade och festen avrundades med Modersmålets sång. Ecca S j öbio m skö lle fö rtjä nstfulll om underhå llningen och spea keruppgiften .

Men bilderna får berätta mer3.

TeXI och JalO: Gurli Nurmi

Asta Jansson avtpcjuules av viceordJöranden Åke Slåhl.

trå kig kväll . Delge a ndra di- fä rdi ghe!. Det behövs öv- Hon hålle r tekoppen tätt na lillerära fynd , texter du ning, vägledning, e li öppet tili vå ra näso r. hilla t i tidskrifter e iler a nto- sinne för all lära sig se a ili En fuktig hella stiger upp logier. Fråga dina grannar också e n skenbart e nkel dikt i lufte n och rör vid oss. vad de läser i sängen. Så ha r att e rbjuda. Och denna Vad är det som gör den snart denna fo lkrörelse och vägledning kan ma n få o m della samt ai kommit igång Olan lever bland mä nniskor här dikte n så oerh ö rt bra? ska ll man märka all det inte för vilka det ä r naturligt a ll En fö rkla rin g kan va ra a ll är sant all boken kommer tala o m dikter och böcker. den både är ylle rst koncentre rad och sprä ngfylld av nyall fö rsvinna , all folk inte Lika naturligt som a ll ta la a nse r och innehå ll. Den kan villläsa. Tvärtom . De t kom- om ma trecept , bilskötsel, läsas på nyll och nyll , öppmer all finnas behov av ä n- skalleverkets krångligheter nande nya perspe ktiv. Varje nu ne ra böcker, ännu nera e iler hur ma n skydda r sin rad är betydelsefull . varje infallsvinklar, ännu me ra trädgård från bladlöss. ord betydelsemälla!. mångs kiktade säll all bygga lbland sammanfaller desDe t är en dikt som inhus av ord .

5a samtalsämnen , som t.ex . i bjuder tili delaktighet. Den För det är ju så all också Susan Griffins fina dikt. En bjuder oss in i ett kök med hus av o rd kan se ut på kopp te. De n kan man disen mamma och hennes många olika säll och just kutera både som dikt och mAnga barn. Hon ä r e n kärdärför älskas av dem som som handledning i konsten le ksfull mamma , hon viII debor där. Jag vet a ll må nga all koka te. la med sig av si na kunskamänniskor hävdar all Iyrik VAr mamma kokar en kopp per, överföra de m dire kt tili ä r svår all förstå, eile r att te. sina barn via deras sinnen. den skall formuleras så som Titta n oga, säger hon , den traditio nellt formats fö r det handl a r o m kärlek . smak, hö rsel, hudko ntakt. att Olan skall vilja läsa den . N ä r b l ade n och va ltn e t Hon ha r något viktigt all berälla fö r dem o m kärlek , Då tycke r jag a ll det är synd möts a n läsare frivilligt begränsa r ser de n ägo t i var a ndr a och för att kunna gö ra det si n mOllagningsförmåga . Ali de börjar likna varand- måste hon berälla om hur man kokar te . Också när läsa Iyrik är inte e n medfödd r a. ma n tillrede r te sker kärlekens mirakel: två he lt olika beståndsdelar - va tten och teblad - få r syn på varandra, möts. ger upphov tili något nyll . Varje gäng barnen hädanefter dricker te komme r de all tä nka på kärlek .

De t är e nastäe nde skickligt gjort . I den e nkla tekoppen - och den skenbart enkla dikten - bevaras tid , doft. smak. plats. enheten mellan natur och människa .

Tio rade r och en helt liv . som talar inte ba ra tili den som minns just detta liv utan också tili oss andra som läKuri Askolill och JörJallaren Birgitta Bouchl Jöljer in- ser om det. tresserade med programmet I'id lS-årsJesten.

Susan Griffins dikt ä r e n

typisk "kylskåpsdikt", alllså e n dikt som ma n klipper ut och hänger upp på kylskåpsdörren dä r den förhoppningsvis samsas med e n hei antologi dikter och visdomsord . En annan dikt som hö r hemma här är skri ven av

W.c. Williams: De tta är Bara för a ll Säga J ag har ätit upp plommo ne n sam fanns i kylskå pet och som du troligen spa rat tili frukost förlåt mig de var utsökta så söta

och så kaila De n stora diktens kä nneteeken är all den ä r lika enkel som eli uppätet plommon. Inga onödiga förklaringar. ingenting annat än situ ationen: att inmundiga,

all njuta.

Så låt oss då äta dikter tillsammans. Låt oss knapra på huset av ord i förvissningen om att ju me ra vi äter

desto större växe r sig huse!. ' Dikte ns deg jäser. .. ' visste redan de n 100-årsjubilerande Edith Södergran och 10vade sig själv . Innan jag dör/bakar jag en katedral.

Birgitta Boucht

21

Det har funnits perioder då ansvaret för välfärd och välbefinnande vilat heli på människan själv och perioder då samhället så goll som heli på tagit sig della ansvar.

Innan samhällsmaskineriet betonat tog över, hade den privata hjälp- och stödverksamheten en betydelsefull roll . Då betydde också stödet och hjälpen människa och människa emellan må ngen gå ng oerhört mycket för individen .

Nu har inte samhället längre r åd all ge den service man vant sig vid. Nu framhävs människans individuella ansvar för sill liv. Men människan behöver också idag stöd och hjälp i della. innehållsmässigt mot regelrätt fo lkhälsoarbete äve n I början av 1960-lalel ha- inom ramen för de gam la de folkpen sionslage n trätl i organisationerna. krafl och gay äldrebefolkSamtidigt som folkh älsoningen större ekonomisk lagen började tillämpas inIrygghet. Men vad hände i leddes också femärsplanebörjan av 1970-lalet? Folk- ringen av social- och hälsohälsolagen som belydde sto- vå rdsverksamheten .

De ra omvälvningar inom hälso- riksomfattande fe mårsplaoch sjukvården i vå rl land nerna omfattar allmänt sagt sliflades. Vi fick också vår målformu leringar och fastsocialvårdslag. Dehär Ire la- ställer rätt de taljerat pä vilgarna belydde omfa tlande ket sätt man avser att nä förändringar inom den so- uppställda mäl. Det är fråga cia la samhällsservicen. om en kontinuerlig pia neBl.a . byggde man ut åld- ring och analyseri ng av uppringsvårde n och utveck lade nådda resultat. Planerna för den också innehållsmässigt. fem är framät godkänns årliDet gamla kommunalhems- gen och utgör grund för stalänkandet fick vika, men tens och kommunernas budfortfa rande var åldringsvår- getering - men ka n också den mycket anstahsbeton ad. justeras i de ärliga budgetePrivata ideella orga nisa tio- ringa rna, det har vi sett nu ner kompletlerade med si n under den pågående lågåldringshemsverksamhe t se- konjunkturen i vårt land . I dan IAng tid tillbaka den of- och med statsandelsreforfe ntliga åldringsvärden. men får femårsplanern a en Folkhälsolagen poängte- annorlunda formulering än rar primärvårdens betydel- hittills. se . Efler att den kom genomgick hälso- och sjukvär- I dag dens organisationsstruktur Tidigare planerade man en pätaglig fö rändring. På skih för socialvården och basnivå kom hälsovårdscen- hälsovården . För inte så tralerna med sina bäddav- länge sedan insåg man nöddelningar tili , hemsj uk vär- vändigheten att koordinera den utvecklades. man beto- social- och hälsovårdsverknade terapins betydelse och samheten och nu innefatlas hälsovå rdens rädgivnings- både social- och hälsovården För Ijugo år sedan

verksamhet för åldringar in-

leddes, för att nämna nägra vitala exempel på utvecklingen.

Ordet hälsovärdscentral är egentligen etl o rganisatoriskt begrepp , men i många

i en och samma riksomfat-

tande fem årsplan. Olika har verksamhetsområden prioriterats under olika perioder.

För knappt två år sedan slutfördes en riksomfattande kommuner var den primära o mstrukturering av hälsohälso- och sj uk värden sä och sjuvkärdsverksamheten. outvecklad , att omorganise- Landet är nu indelat i sjukringen i prak tiken ofta inne- vårdsdistrikt som getts vad bar atl man byggde en häl- man kallar befolkningsansovårdscentral, en fys isk svar. Det betyder att sj ukbyggnad tili vi lken primär- vårdsdistrikten ansvarar för verksamheten koncentre- all hälso- och sj ukvårdsverkrades i kommuner; en del samhet som riktar sig tili inkommuner samordnade si n vänarna inom förvahnings. hälsovårdsverksamhet inom området. Områdets kommuko mmunalfö rbund för folk- ner är medlemskommuner i hälsoarbetet. sjukvårdsdistriktet, primärLandskom munerna prio- hälsovården sköts av komriterades i utvecklingsarbe- munerna eiler av de folktet. Statens regionalpolitik hälsokommunalfö rbund dikterade ut vecklingen. kommuner bildat, specialStörre städer kom med i ut- sjukvården inkluderande alvecklingsarbetet först sena- la specialområden hand has re. Exempelvis var Helsi ng- och förva ltas av kommunalfors stad i turen först nägoQ förbunden för sjuk vårdsdigång i börj an av 1980-talet, strikten . Hälsovå rden och som sista man, dä det slut- socialvården i kommunerna liga plane ringsa rbetet och förpliktas tili samarbe te . omstruktureringen kunde Vi kan se att social- och vidta. Naturligtvis utveckla- hälsovärden fortlöpande vades hälsovårdsverksamheten rit föremål för strukturella

.... "".I:!. ...

och innehållsmässiga omvälvningar. Och så kommer det säkert att förbli - samhällsutvecklingen är kontinuerlig. Vad man hoppas på är att individen och hennes olika behov verkligen skall vara utgångspunkt för samhällets utveck ling. Öppenvård är "in"

Den akt uell a demografiska utvecklingen innebär att de äldre i sam hället utgör en alh större målgrupp för social- och hälsovärden.

För närvarande ges den "öppna" äldreomsorgen och -vården prioritet. De privata åldringshemmen är starkt med i ut veck lingen av verksamheten tili serviceboende och "öppnar sig" mot närsamhället. Nyligen har som känt också Folkhälsan, som tidigare främst inriktat sig pä barn och ungdom, tagi t upp äldreomsorgen och -värden i sitt verksamhetsprogram, just nu med tonvikt på friskvården.

Jag ka n inte låta bli att i detta sammanhang uttala de farhågor jag hyser med många andra om att risken finns att man inte samtidigt i tillräcklig män uppehäller samt utvecklar sjukhemsoch åldringshemsverksamheten ...

Nufö rtiden söker sig äldre personer till åldri ngshem eiler serviceboende så sent som möj ligt. Är det en vacker dag sä att åldringshemsoch serviceboendet, som förut sätter att boarna rätt längt klarar sig själva, inte förm år svara mot klientens stö rre behov av omsorg och omvård nad? Kommer de att fl exibelt kunna organisera si n service så att de kan verka på det sätt som klientens vårdtyngd olika gånger förutsä tter? Man anser ju att endast medicinska kriterier moti verar att en äldre per-

son tas in på sjukhus eiler hälsocent rals bäddavdelning för värd , och även då endast för ak ut och eiler rehabiliterande vård . Med andra ord , åldringshemmen och enheterna för serviceboende borde i framtiden med hemsj ukv}lrdens och hemtjänstens hjälp kunna ha omsorg om och vårda si na boende längt in i livets sena höst. "Åldringen har getts eU ansikte"

Härom dagen läste jag

Västanfjärds • peOSIOnarer reste i Norge ••

En grupp förväntansfulla alla hårnålskurvor i de mest Väslanfjärds Pensionärer underbara landskap man steg i hemknutarna på en kan se. Vi var den första modern turistbuss , en vack- turistbuss för i år, som kom er söndagskväll i maj, rör ner tili Geiranger över Slryatt äka tili Norge. Stäm- nefjället. Då vi inmundigat ningen var hög från början , några "rundestycken" steg och högre blev den rör var vi ombord pä färjan som dag som gick . förde oss uI på GeirangerResan räckte 9 soliga da- fjorden. Vi passerade de en facktidskrift att sjukgar. Vi startade från Nå- "Sju Systrarna" och "Friavårdsutbildningens grand dendal på kvällen . Följande ren " . old lady , f.d. rektor Aino dag åkle vi iväg och rutten Durchman vid ett ut bildgick genom Sverige bl.a. Åtta systrar nignstillfälle på Diakonissgenom Dalarna och KopSnösmältningen var så anstahen i Helsingfors sagt parbergslän tili norska stor pä grund av det varma att "detta samhälle intar inte gränsen . Efter att vi passe- vädret , att systrarna var åtlängre en avvisande hållning ' rat gränsen och åkt en ta till antalet. Ålta mäktiga tili åldringar" , att "åld ringen stund började landskapet vattenfall brevid varandra. getts ett ansikte" . Hon sade rörändra sig. Det blev hög- "Friaren tl som har formen att det är viktigt att åld ringre berg och djupare dalar. av en f1aska var mäktig, arna uppsöks i sina hem och Pä e.m. anlände vi tili Bru- men flaskan var mäktigare fä r tjänster där. mundal och tog in på vårt och friaren skar sig på f1as- På dethär sättet komhotell och avnjöl en god kan . Han kom aldrig över mer samhället emot , men middag. tili systrarna , enligl en gamframom alh möter man den Första dagen var trevlig mal norsk sägen. Längre enskilda människan. Där ni och vi väntade med spän- fram såg vi " Brudslöjan" finns, sade Aino Durchman ning på följande dag och skir och vacker. Vi kom tili tili sitt audito rium , behövs vad den skulle föra med sig. Helesylt , en nätt liten ort den enskilda människan . Så Vår norska guide "en hur- med smala broar. På vägen länge det fi nns tjä nstvilligtig gutt", mcd vänligt smA- tillbaka till Vägämo såg vi het . kommer vi framåt. leende, kom rölj ande dag höga fjäll , underbara älvar Det kändes bra att ploeka med i vArt gäng. Han berät- med brusande vattenfall , denna vackra blomma bland tade under resan med in- tili tonerna av Edvard Griall den negaliva kritik som levelse om Norge ko rs och egs " Peer Gynt" . Det var social- och hälsovården får tvärs och svarade med sak- stämning i bussen . Följande lov att motta, av skäl eiler kunskap på alla vära dag besökte vi igen en bergutan egentlig orsak. Det är "spö rsmål" . stopp Blähölj kallad Jetta. belydelsefulh att våra proVäri första resemäl rör Landskapet var igen en fessionella hjälpare visas erdage n var Lillehammer. Vi kontrast liU det vi sAg dan känsla för arbetet de utför.

Akte över Norges största in- innan . Kala vyer med Ett ord till tack , ett o rd av sjö Mjösa . Vi inspekterade mängder av lösa stenar och uppskattning gör den ofta OS-94 nya fina anläggning- sand . Från toppen, 1617 m, både fysiskt och mentah ar med sin intressanta arki- säg man bl.a. Dovrefjället, tunga arbetsbördan lättare tektur. Vi besökte Maihau- Norges nalionalpark och en att bära. gen, ett hembygds museum, del av Gudbrandsdalen . Vi Samhället har inte längre med sina gamla hus från besökte även et! steneenter råd att ge den service vi va1700-talet. i Lom . Där köpte vi smyckrit vana vid . I dag bör man Färden fortsatte tili fa- en i tulit , en vackert rödsamarbeta, bära eget anmiljeparken Hundefossen. skiftande sten , som är Norsvar , dela ansvar. Nu beFo rssen brusade som skum- ges nationalsten . I Vågämo hövs kont ak ter anhöriga mande cliampagne. Då vi beundrade vi en gammal emellan där de kanske länge inmundigat några "karbo- stavkyrka frän lI00-talet. saknals och åter stöd av frinatsmörgåsa r" fortsatte vi På fredagen styrde i kosan villiga , vänner och andra tili själva parken . Där var mot Oslo . Vi åkte över Valnärståe nde. Faktum är atl vi bl.a . med om en hisnan- desflye, en snövidd på 1640 det ingalunga är enbart de de helikopterfärd över fjäll m höjd . Där skidade vuxna äldre som behöver stöd . och vatten. Mången var och barn i shorts och TDetsamma gäller även andra nog glad att det bara var en shirt pä några meter djup på olika sätt utsatta männipano ramafilm . snö. Pä and ra sidan fjället skor i vä rt materialistiska Färden fortsatte längs var det full sommar. Barsamhälle .. vackra Gudbrandsdalen tili nen simmade och rOSOTna Nu behövs ett positivt Vågåmo . Där tillbringade blommade . Att fä uppleva tänkande , ett nytänkande vi tre dagar. Vi njöt av ho- full vinter och full sommar och medmänsklighet. Negatellets trevliga rum, swim- inom en liten stund är otrotiv kritik drar ner, stödjande mingpool och dess delikata ligt. och uppbyggande kritik för smörgåsbord. Den största No rge tog oss med Vi utvecklingen fram åt. upplevelsen var utflykten storm. I Oslo såg vi Vigemåste våga tro på männistili Geiranger. Vi startade land Parken , Hollmenkolkan , tro på oss själva och på på morgonen och åkte upp len och Vikingaskeppen , framtiden. tili Strynefjället , 1496 m sam främsta attraktioner.

..lj

Vård och omsorg

Vai borg Louhisto

;

Där sjunger en vind Där sjunger en vind, jag hörl den som bam vid hemgårdens grind.

Den läljl jör mig sällsamma sagor i dovlUnga, mumlallde ord.

Del lockande slorskogssusel som loner mitt hjärta ,ört, del dånallde hösIVindsbrusel mill öra i andakl hörl.

Jag valldral pd $Iiglösa marker QU dä, [inna stormarnas hus, men ailI längre bon drog vinden i solnedgångarnas Ijus.

"li

r ,,"

Oiklen Oär sjunger en vind , skriven år 1946, har givit namo åt en diktsamling, som postumt kommer ut i

höst. Författare är ingåbon Anna-Lisa Enblom.

Det förunnades likväl inte henne att se sin diktsamling i tryck. Hon avled nämligen i Ingå den 26 maj i Där sjunger en villd år och var vid sin bortgång 89 år. borlom bergen om vårell Undertecknad har åtagit sig att redigera och på eget om kärlek del var eli gång, förlag utge diktboken, som kommer att innehålla eli jag hön 'den igenom årell 70-dal dikter , indelade i sju avdelningar. Avdelningarav vemod, del blivil en sållg. na iIIustreras med foton av hennes tavlor m.m. Här invid ges prov på ett par av hennes sommardikter.

Guy Hindren

~,~r.f;~~~~"~:f.. -i?"~'<f:'.f<~c:~~r;:~r2<,.n,r.f~1i.~''It%i:~9e;l.~'1Q~ff.~~~~-~~'~1I€{'.f<~~l!s'l~r;,:

Qvan vaUenytan. Det var

Lntressant var även att se

full sommar längs vägen upp med blommande syren, hägg och äppelblom. Plötsligt förvandlades landskapel tili frusna sjöar, kala lövträd och klena barrträd.

Vi närmade oss toppen, som var snöbeklädd med över 4 meter höga snövallar på sidorna om den torra vägen. Bussen kröp sakta fram och vi kröp närmare varann . Vägen ner tili Geiranger öppnades rör trafik samma dag kl. 10.00 efter ett väntat snöras. Vär skickliga chaufför 101sade oss med säker hand genom

Thor Heyerdahls "halmstack " Kon-Tiki och Ra II. Hemresan gick genom vackra Värmland och på vägen besökte vi även Mariefred och sAg slottet Gripsholm , på utsidan. Vi åkte ut rrån Stockholm på kvällen och var lyckligt glada och nöjda med resan när vi igen kom hem tili ett grönskande Västanfjärd .

Dena var en resa, bland mänga andra, men de som var med kommer säkert att minnas den länge, med ett småleende.

Ulla-Brita Wikstedt

22

SILLSALLAT ÄR OCKsA MAT AUTOMAT är ju bensin hur den smaka r vete Hin .

Men "stopp näsan över gryto n" så vet du att det smakar pyton .

~

~g'

~ ,p

./.& t.liIe1"

,

,

1J'"

' i

:=t ,.-

V

-r._.___

,.... ~

\

'( 0 7i1'<U~~1--" -'4.~~ .

J AG , för damer ständigt vurmi ' vili här hyll a Gurli Nurmi.

Hon har Iycka ts ta mej att an håll a också mej på matta n.

t0 c (~.-J

B UBBELBAD för trötta fötter mycket skö nt och mycket blött är.

Så vi säger: "Tack för bOlen , nu är jag så lätt på foten ".

C ELIBAT är något som endel typer tycker om.

Munken synes inte kunna ha nån celldelning med nunna.

D AME JEANNE va r en matrona tjock o m live t, tj ock o m ron a.

Fast hon blivit stoft och aska finns hon kvar som bukig f1aska.

KLÄ VUS , LEVI , han för o rdet. (Ä nd a till s nå n annan snor det) .

Ny kapten vå r skuta fick nä r fru Siv från brygga n gick.

L EVNADSGLA DA pensionärer det är vi som här och där är.

Flänge r kring som torra skinn tills vi trilla r utav pinn.

MISSIONÄR EN i sin gryta ville säke rt gä rt;1a byta plats med någon anna n gäst vid de kannibalers fest.

ETERMEDIERNAS utbud av musik är mest bio tt tjutljud .

Borde ta det lilla lugna för att äldre öron hugna .

TONSILLEN , en kufisk fisk kan ej köpas över disko Man ska ll inte köpa alls en , fö r den står oss opp i halse n.

U GGLO R jagar helst på natte n dä ri likn ar de visst katten.

De har också kloka huve n 2'fas t de är på pickaluve n.

VAGLAN ä r e n viktig pinne för de höns som sitter inn e.

Sällskap får de väl på kuppe n av den kärlekskranka tuppe n.

X YLITOL lä r vara bra speciellt fö r tänderna .

De tta är väl visst och sa nt gäller dock ej protes-tant.

Y LLEBYXAN har semester ä r för varm vid sommarns fester.

Då förslår det med bikini , so m man kan va ' riktigt fin i.

ZOOLOGIN vet allt om djure n, allt om kossan, allt om tjuren .

Tänk , den hittar namn på all a kräk, som i naturen knalla.

F ESTFÖRBUNDET bör ju äve n få en vä lfylld släng av sleven, så vårt hejarop får bli : " Länge länge leve VI"!

NÖDRIMMEN ger ve rs på krycka men de finn s ju , tili all Iycka.

Annars si tter nog poeten upp tili ö ro ne n i smeten.

OMB UDSMAN NEN , kan vi finna , är i många fall e n kvinn a .

Om hon kunde byta kön skulle hon få bättre lön!

ÅTERANVÄNT WC-papper!?

På det efterfråga n knapp är.

Ty på denna pappersbiten slår ma n ju si n hand i sk- te n.

ÄTTESTUP AN var e n hård varia nt på åldringsvård .

Man bars upp på högsta backen , slängdes ner. Och knäckte nacken .

qpY"

POSTEN är en servicegrej som skall tjäna dej och mej .

Vili dock tydligt att vi båda tiger still. Och hålle r låda.

G UBBE skall si n kloka gumm a aldrig någonsin fö rsumma .

Hennes råd han Iyssnar tili och gör sedan om han vill! I'

Q UICK LUNCH äter i ett nafs de sqm gillar spring och ha fs.

Hinner knappast få en tår av sin snaps. Ty H elan går!

HUSMANSKOST som många gi ll ar åt s innan man uppfann gri ll a r.

Aven restmat smakte "nann a" tili exempel pyttipanna.

R ÄDLÖS blir man ta mme katten såsom de nu höjer skatten .

Plundrad inpå bara skinnet blir man . Det fördys trar sinnet.

1

TETSÄGANDE och sluten blir man då det sägs: Håll truten!

Tysthetskravet utebliver om man gör som jag. Jag skrive r.

SPF kall hyll as här och det är en kärt besvär.

Framåt bär det med god speed.

Gäller också för GOD TID .

..

~

O VER är nu rimmarknoget.

Skönt , för det ä r nog ett ga nska knoppiskt göro mål.

Punkt och slu t. Och därpå SKÄL!

Hasse Fötternöner. i singularis fOlnot.

,) Här skall mäj·, tro· ja sannerligen stå "sam HON

viii". Källan (ri mm are n) var dock rätt grumlig då GT·red upprörd sporde: Vad men as? Så vi får god känn a både hon och han. I jämJikhetens namn .

2) Här re kommenderas en blick på versen om NÖD. RIMMEN .

Lök som krydda och mat

Leas

hörna

Löken är ell fint tillskoll i vår matlagning, den ä r både krydda och mat. Löken ä r en gammal kulUHväxt , allmän hos oss blev den först på 1600-talet. 1 Norden ha r löken mycket mera smak ä n om den odlas söderut. Därför a nvä nder vi gärna de stora gu la lö karna , som ä r importvara , som hela eile r fyllda o Löken är C-vitaminrik , vitlöken som har börjat användas alltme ra hos oss är särskilt C-vit. rik . Purjolöken skiljer sig från de andra lökarna genom all den är mindre lökformad, lökstammen övergår direkt i stj älkens nedre del. Vi använder inte den övre gröna delen som anses besk. Gräslöken kan vi köpa färsk å ret runt, om vi inte vili odla den i kruka hemma hos oss.

Vi ä r kanske mest vana vid all använda löken som krydda . Som krydda ä r den också oöverträffad. Vi kan också låta löken vara mat.

T .ex. stora gula lökar, helstekta med potatismos ä r e n omtyckt rätt. Några recept på lökrätter har vi här: L ö k s 0 P P a: 4 stora gula lökar, 1 1/2 I vatten , 1 kryddmåll timjan , salt, peppar , 50 g smör , 1 lagerblad, 4 dl riven ost , ca 8 skivor franskt bröd. -

Skala och ,

skiva löken tunt. Smält smöret i e n kastrull , låt löken fräsa i smö ret. Häll på hell vallen , krydda och låt koka ea 20 min . Tag bort lage rbladet. Torka bröde t i svag ugnsvärme. Lägg hälften av osten på bOllen av en ugns-

fast karoll , lägg bröde t på osten, häll över soppan .

Strö över resten av osten

och gratinera i 250° ca 5 mln .

P u r jo s 0 p p a : Skär purjo och potatis, ungefär lika mycke t av varje. Koka bitarna i Iät! saltat valle n.

Ut soppan koka i ca 1/2 timme. Salta och peppra , späd om så behövs. Konsiste nsen skall vara som pure.

Purjo so pp a 1 1: 4 purjolökar, 2 msk matfett , 1 msk vetemjöl, 4 potatisar, 2 liter va tten. salt , vitp., 1 msk hackad pe rsi lja , grädde. 1 msk riven ost. Strimla löken , fräs den i matfettet , strö över mjölet , tillsätt potatisen i bitar. Tillsätt kokande vallen + kryddorna. Låt koka 1/2 timme.

Sist kan vi hälla i litet grädde , smaken blir då fylligare .

L ö k I 01 d a: 6 gula lökar, 1/2 tsk salt , vitp. , 2 dl creme fraiche, ,2 tsk potatismjöl , 1 dl tärningsb uljong, 2 dl riven ost. - 2 msk matfett.

Skala oeh skiva löken , fräs den lätt i matfettet. Lägg löken i en smord eldfast form.

Strö över salt o. peppar.

Blanda grädden, potatismjöle t , osten oeh buljongen .

Häll bla ndningen över 16ken . Gratinera i ugn ca 15 min . och servera med rökt fisk , skinka eiler grillad biff.

En anna n löklåda är den som är lika med strömmingslåda men utan fisk.

För mig som enligt min diet inte skall äta strömming passar receptet riktigt bra .

L ö k p a s t e j: 3 kokta potatisar, 2 dl vetemjöl, 1 tsk bak pulver , 125 g matfell. Fyllning: 750 g IÖk, 1/4 dl olja, 2 1/2 dl gräddfil , 2 ägg, I dl rive n ost , 1/2 dl vetemjöl , 1 tsk timjan , salt, vi tp. , ägg tili pensling. Riv de kokta potatisarna. Blanda mjölet och bakpulvret , tillsäll det mjuka smö ret och potatisen . Ställ degen kallt.

Skiva de skalade löka rna tunt , badda lö ken i fell tills den är genomskinlig. TiIIsäll de övriga ingredienserna i den avsvalnade löken . Kavla ut degen och beklä en form med den , lämna en del av degen tilllock. Häll fyllninge n i formen. Kavla loeket och pe nsla med ägg. Grädda i 30-35 min . i 200°.

Vid min sommarstuga fa nns det masso r av vild gräslök , som kom tili a nvändning i o lika sammanhang. Jag blev nog ganska snope n när jag skiekade e n av mina bekanta för all ploeka litet av dem. Om en stund kom hon till baka och sade all hon inte visste hur de såg ut. Ho n borde ha odlat av dem hemma i kruka.

Lea Anderson

P.S. En gång plockade jag de vaekra liIafärgade blommorna av gräslöken. Buke tten prydde matborde t, me n tyvärr hade man e n vision av fläsksås så länge de var där oeh de måste få åka ut.

Pensionär modeU 1976 Sexton år tror jag visst att det är sen jag började skriva sånt här löst prat och e n massa strunt här i God Tid . Men eftersom ingen har bett me j sluta, så ä r det väl bara att trava på i ullstrumporna.

Nåja , ullstrumpor och ullstrumpor, mest tassar jag när värme råder, barfo ta,

eiler iförd tunnast möj liga sockor om besökare är att vä nta.

Det där om barfotaspring och värme oeh sånt ä r måhända inte ak tuellt när detta läses. Men när det skrevs, i mitten av juni , hade ju den lå nga periode n av solske nsväder lurat en att tro pol någo t slags evig sommar, under onådens å r 1992. Vare och blive hurusomhelst , skönt har det varit med all soi och värme .

Och våra somrars dåliga rykte vad vädret beträffar har effektivt dementerats.

Sällan har de färska grönsakerna oeh bären varit ute i så god tid som i år.

Också om man hassar på

den rätt dyra nypotatisen , så har denna knöl det goda med sig att de n ä r så god i sig själv , att man inte behöver myeke t annat tili än sill , eile r ström ming i o lika former. De ingredie nserna ä r så pass billiga all det som man "förlorar pol karusellen det tar man in på gungorna". Så maträkningen går näs tan jä mnt ut. Om man alltså nöjer sig med t.ex . stekt strömming som varm eiler kall , <halstrad eiler rö kt fisk m.m. så mår man .

Trots att det myckna smö r som hör tili höjer koi esterolet en smula. Ingenting gott som inte har något ont med sig. Men fisk tar ju kål pol kolesterolet så det går jämnt ut här också .

lnne pol kapitlet mat så blir jag fnattig då jag läser den uppsjö av de mest märkvä rdiga matrecept som det krylla r av i dagstidningarna och särskilt i veekopressen. De där skribenterna vet inte vad allt de skall hitta pol för all förstöra ma-

ten . Vitlök och all världens e ttriga kryddor skall med i rikt mått , i så rikt all man inte har en aning om vad

"huvudmaten " låtsas vara.

Fågel eiler fisk? Gris eile r nöt? De t ger smaken inget besked om. Lika gott kunde man place ra en gammal brödbit som bas. AlIt smakar ändå bara vitlök, ehili , paprika eiler nånting a nnat schtarkt. Det enda goda med della mindre goda är att man får en "sån härlig lÖrst" av det. Men då blir den e na villan värre än den andra för törsten kan ju göra att man blir i fyllan. Pol villan.

Valborg Louhisto: Vård och omsorg är en spalt som seda n årsskiftet återfinns i God Tid . En spalt som skrivs av Vaiborg Louhisto, känd ino m hälsovårdssektorn som sjuksköterskelä ra re, föreståndare för bl.a. Tölö barnavårdarinneskola, Helsingfors stads hjälpsköte rskeskola, verksamhetsledare inom sjuksköte rskeföre ningen i Finland , organisationssekreterare för Finla nds sjuksköterskeförbund , o rganisationssekreterare för Tehy plus e n stor mängd fÖrlroendeuppdrag både inom ideella och politiska organis3tioner .

Det blev lå ngt detdär.

Me n inte tillräck ligt långt för all allt som borde sägas om hennes ve rksamhe t skulle rymts med. GT:s red . kände Valborg pol puisen en stund innan förbundets-jubile umsfest körde igång iDipoli . En alldeles fö r kort stund förresten me n en summa risk presentation av skribe nten är i alla fall på sin pla ts.

- Å r 1942 avlade jag studentexame n vid Ka ris-Billnäs samskola , berättar Valborg Lo uhisto. De t var det året då inga skrivningar arrangerades på grund av kriget. Vi som berörs va r mer eiler mindre besvikna då vi inte fick möjlighe t att visa vad vi kunde.

Valborg Louhisto, medarbetare i God Tid.

stora intresse , säger hon .

Och givetvis inom sj uk- oeh hälsovårdssektorn . Några a ndra fritidsintressen har jag inte hunnit med . Familjen har varit viktig - tre barn oeh i della nu sj u barnbarn .

Litteratur Litte ratur har hört och hör tili Valborg Louhistos

Efter det utbildade sig Valborg tili hälsosyster.

Folkhälsan startade 1946 skolsköte rskeverksamhet i H elsingfors och det blev Valborg som salle igång med det praktiska arbetet.

sig för. Några speciella kvinnliga fritidsintressen anser hon sig inte kunna redovisa för.

- Det ä r det administrativa arbetet som vari t mill

Från Vaiborg Lo uhistos examen som hälsosyster

specialintressen. Nu är det aforismer hon intresserar

1945 tili pensioneringen 1985 ryms 40 år av ak tivt arbete. Men redan mre 1945 arbetade hon inom den sektorn d.v. s. som kans li- och sanitetslotta under krigsåren .

God Tid och Svenska Pe nsionärsförbu ndet hälsar Valborg Lou histo välkommen som medarbetare. Vi hoppas att också läsarna av spa lte n vå rd oeh omsorg ska finna all den fyller en uppgift bland de and ra fasta spalterna i tidningen.

Gurli Nurmi

Eftersom jag har inkräkInne på ko nstiga bland- lade alltså in ett kakofoniskt och meningslöst oljud tat pol utrymmet i soi hög ningar soi undra r man över mellan hart nä r varje talad grad i detta nummer av GT varfö r ete rrnediernas mumening. Varpå vårt Iyss- känns det riktigt att vara lisikprogram skall ha soi dimnande har fått vara. Vi bara te kOrl i tonen i denna miga titlar, som inte säger Iyssnaren vare sig bu eile r hoppas att de t omsider blir spa lt , den na gAng. Så det bä . De kallas , grammofon, andra töngångar, gärna en dterstår all ö nska läsarna musikradion , lunchradion , återgång tili det gamla. Så en fin fortsättning pol sommusik tili eftermiddagskaffe kanske vi då höste n kom- maren oeh många välmataoeh så vidare i oändlighet. me r, tar upp bekantskapen de kräftor pol verandaborEfter många försök att Iyssmed "regionale n" pol nytt. det när det blir dags för dena på t.ex . musikradion har Ho vei? Men ännu om ra- ras ankomst. De bör tack vi givit upp. Hä r i vårt hus . d iom usiken. Lite konsu- vare värmen vara stora och De t kan nångång ko mma me ntupplys ning vore inte präktiga i å r eftersom de innånting melodiöst och njut- ur vägen! te behöver lida av torka . bart och soi plötsligt kläms Som övrig växtlighet. det i med hårdrock eile r a nHasse nat liknande så man närapå ,-_ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ flyger i take t. Vi sitter nämligen inte med handen på volymrallen soi att man strax kunde stä nga av elä ndet. Efter upprepade försök a tt ta del av dessa musikprogram har vi som sagt resigne rat. Och Iyssnar bara tili sådant som det ges klart besked om "att vad Å rets motionsdagar sam- dans var populärast pol det spelas".

Norrvalla , men också BocVi brukar passa på all i lade stora deltagarskaror. samband med riksradions Pol Norrvalla mötte 230 upp cia fann nya vänner.

Boccia-turneringen på nyheter kl. 16 oekså Iyssna- och på Solvalla hade Esbo pol vad vår regionradio ha r Pensionärerna sin egen be- Solvalla vanns dethär året av Kyrksläll Pensionärerna. sättning ett 60-tal och pol all komma med i nyhetsResultat: 1) Kyrksläll väg. Det ä r inte alltid soi förbundets dag var 140 penPensionärer 6 poäng , 2) Inmycket av intresse. men vi sionärer med . Programmen lyssnade av gammal va na va r planerade soi a tt alla gA Pensionä rer 4 poäng, 3) Karis Pensionärer 2 poäng, pol regione n. Men soi blev fick ut någo nting, allt från det somm ar och redak- paddling och orientering tili 4) Sibbo Pensionärer 0 poäng. tionen tyckte all den skulle salongsda ns och "humppa" .

Vatte ngymnastik oeh sätta lite sprutt pol oss. Oeh

Motionsdagar på Solvalla och Norrvalla

24

Daisy Nordman:

Undenecknad har fåll som uppgift all ge en resumt! över Helsingfors-föreningarnas Sams-verksamhet under snan två ånionden.

En rätt så svår uppgift då Jag kom med i pensionärsverksamheten först i november 1979. Med hjälp av ett brokigt sortiment av några gamla protokoII , några årsberällelser, papper med anteckningar m.m . skall det väl Iyckas. AIItnog!

Pensionärsverksamheten

"

I

bland Helsingfors svenskarna inleddes 1959 då Helsingfors svenska folkpensionärer grundades. På andra orter i det svenska Finland hade föreningar bildats och behovet av ett samlande organ för dessa blev allt mera av behovet påkallat. På initiativ av Täkter Pensionärer r.f. tillsatte Svenska Folkpartiets Pensionärsdelegation en arbetsgrupp , med uppgift att utröna behovet av en riksorganisation för pensionärsföreningar i Svensk-Finland.

Arbetsgruppen konstaterade att motsvarande organisationer

med framgång under en följd av år arbetat på finskt håll och föreslog att ett svenskt riksförbund skulle grundas.

Den 24 augusti 1972 sammanträdde sju pensionärsföreninga r och beslöt enhälligt att grunda Svenska Pensionärsförbundet. I februari beslöts att förbundet bör få ett eget organ och tidningen fick namnet God Tid . Samtidigt beslöts atl tidningen avgiftsfritt skulle tillställas alla medlemmar i medlemsföreningarna.

Det sista veckoskiftet i april 1974 arrangerade Pensionärsförbunddet en vårkryssning med mls Finnpartner. 1 denna kryssning deltog ca 500 pensionärer , och diskussionens vågor gingo höga i fråga om grundandet av nya pensionärsföreningar i Helsingfors med omnejd . Tanken utvecklades ytterligare på ett möte en vecka senare med

personer sam var intresserade av att ställa upp som iniativtagare tili de nya föreningarna, och efter detta återstod det endast för dessa att konstituera sig.

I Hufvudstadsbladet ingick några dagar senare ett upprop med rubriken : " Pensionärerl Behovet av nya pensionärsföreningar i Helsingfors är uppenbart.

För samtliga intresserade anordnas ett allmänt möte torsdagen den 16 maj kj . 15 i Stockmans restaurang.

Vid mötet kommer följande föreningar an konstitue-

ras:

Pensionärstiden - en positiv tid

Närapå jllllsall var salen i Jinska samlyceet i Haga när pensionärernas samorganisation Sams kallade tili vårjeslllågra dagar illllall jörsta maj.

Heinström,

varefter

verksamhetsledaren Jarl H ellström höll ett andragande om hur man bör förfara vid bildandet och registreringen av en ny fö rening. Funktionären Ca rlGustav Gamst-Nielsen "sprang omkring" och delade ut modeller tili stiftelseurkunder och protokoll samt blanketter för anmälan tili föreningsregistret. Återstod för föreningarna att konstitutera sig.

Efter ynerliga re rAd och anvisningar samt intaget kaffe med dopp och sångunderhållning övergick "föreningarna " tili sina egna förhandlingar.

Sams-verksamheten inleddes så småningom. De hölls varje månad och för-

Pensionärer i H:fors samIas i SAMS pensionärerna . Fordringarna var e nligt nedan: Mötesutrymmen för 200 perso Läsesal med tidningar, tidskrifter och sällskapsspel. Kaffe rum och kök med nödig utrustning. Utrymmen för kurser, pensionärsgym nastik , hår-, fot och handvArd. Föreningarnas kanslier och arkiv. Vilken Ijuvlig tanke , egna kanslier och arkiv. Tidigare hade hållits gemensamma marknader och basarer, samt en gemensam "Hälsodag" , 15. nov. -75, vilken sistnämnda hade tillkommit på initiativ av Arkadia och Eira föreningarna. Numera hälls basarerna inom den egna föreningen . " Hälsodagen" sam även "Höstens slorlott" varo förvisso engångsförteelser.

1979 "föddes'· fem föreningar.

Ebba Ikonen eningarna , i bokstavsföljd , var i tur och ordning värdar för mötet. De hölls privat hemma hos någon föreningsordförande, Botbygårds restaurang, Helsingfors stads klubblokal vid Sjömansgatan 12 eiler Sanduddsgatan , f.d. Brandkårshuset på Drumsö eiler Sällbergsalh!n , Elsebo i Haga, Marthalokalen 44-an, "Treniotrean" vid Tö)ögatan 33, Handelsgillet , Brändö Segelklubb, Lillesgården i Nordsjö och Bygdehemmet i Botby m.f1. , beroende av vilken förening som höll mötet. Ordningsföljden på ovan uppräknade lokaler har ingen betydelse, de blev bara nedskrivna .

Från jan. 1986 har vi samlats i Sparbankens klubblokaI, Kalevagatan 1, senare i andra utrymmen i nionde vän. Envar förening har rvå

Arkadia Pensionärer (främre Tölö), Eira Pensionärer representanter.

Numera (Eira -Gräsviken), Pensia- sammankommer vi varannärsföreningen Gamla nan månad .

Kvarnen (Brändö-HertoFrån den första tiden är näs), Pensionärsröreningen nämnt ett förslag om värnOlympia (bortre Tölö, plikt för f1ickor, säkert allMunksnäs, Munkshöjden), varligt menat då det föreVanda Pensionärer." slagits att föreningarna geIntresset för mötet var mensamt kan skriva tili föröverväldigande. Ca 300 bundet som får föra saken personer rymdes i restau- vidare. Åtminstone då blev rangen och ett hundratal det ingenting av förslaget. måste avvisas på grund av Då Annegatans folkskola utrymmesbrist. Mötet öpp- och Topeliusskolorna innades av Pensionärsför- drogs gjordes mycket för bundets ordförande Victor att få en samlingsplats för

Redan i januari 1980 togs frågan om ett distrikt upp.

Trots all mycket har gjorts av förbundets hedersordförande Alfred Smeds, tidigare verksamhetsledaren Rainer Nordström, Sture Böckelman med benägen hjälp av Levi Klåvus och Jerker Nyberg, Ragnar Hansson och Torolf Lasse niu s samt i någon mån undertecknad och några andra, ja även Siv Tu n tzelma n von Adlerflug.

Vi var alla för ell distrikt, men kvar finns bara Sams.

Kanske har våra " mothugg" ä ndä hjälpt. Vi har klagat över textens litenhei på de första sidorna i telefonkatalogen, och nog är de aningen tydligare.

Ett alldeles idiotiskt förslag an inskränka på pensionärernas rätt att använda stadens allmänna trafikmedel. Vi skulle ej få åka med våra pensionärsbiljetter i rusningstid. Våra möten skulle vi kanske ha tvingats hålla på förmiddagarna ev. Sams motsatte sig förslaget tillsammans med alla finska pensionärsföreningar och otaliga privatpersoner. Vi behöver ej några dylika inskränkningar.

Staden har byggt upp Åldringscentrum för oss skattebetalande pensionärer och plötsligt skulle vi betala för en inträdesbiljell. Sams sade nej. Nu har det talats om det igen - det blir väl en del av alla förhöjningar som pensionärerna belastas med .

Staden ställer inte upp för oss svenska pensionäre r pä samma sätt som för de finsktalande, inte ens denna enda onsdag i "33-an".

Några föreningar lUras om an ordna program . Vår förening gör det ei. inte heller ell par andra. För det första har vi samma dag, varje vecka, egen mötesdag och med en läng väg tili Tölögatan deltar ingen i mötena pä "33-an". Vi lever och bor i de östligaste utkanterna av staden. Tidigare skötte vi om verksamheten j

Gårdsbacka-ÅldringscentTum.

Åren 1983, -84, -85. -86 och 1987 anordnades i Sams regi en pensionärsfest där föreningsmedlemmar ställde upp med program och hjälp med kaffeservering m.m. Efter en paus på 5 å r hölls i april de tta år igen en fest som var mycket Iyckad.

Tili de olika mötena har mycket ofta inbjudits olika personer som gett oss information om ärenden, ak-

tuella för pensionärer. Förbundets styrelsemedlemmar med Jerker Nyberg (tidigare Rainer Nordström) har gett oss svar pä många frågo r.

Det har informerats om åldringshem, sjukvård, olika sociala frågor. Samsdeltagarna har isin tur låtit informationen gå vidare tili den egna föreningen Carita Hedman frän Sparbanken Aktia, redovisar för oss om

olika bankangelägenheter och banken bjuder även kaffe med bröd pä vära mö-

När jag pensionerades för fem år sedan såg jag fram mOI en verksam och positiv tid med make. barn , speciellt barnbarnen och alIa vänner. Jag skulle gå på kurser, läsa romane r och städa. Eftersom åldrandet ingår i livets tillväxtprocess och äldre mä nniskor alltid stått mitt hjärJa nära , hade jag inte någ ra anpassningssvårigheter.

Litet föreningsmänniska är jag också så jag skrev in mig i Grankulla Svenska pensionärer och på den vägen ä r jag nu. Jag ä r tredje åre t ordförande och det har varit en lärorik och intres-

sant tid. Det har skrivits och talats mycket om att pensionärerna är en re surs ,

som om jag förstått det rätt, inte utnyttjas. Det är säkert riktigt. Men jag tror att pensio närerna inte viIi binda sig regelbundet , man viIi vara fri. Hur man än försöker övertala och övertyga är det mycket svårt att få funktionärer tili föreningen. Min önskan är att föreningsmedlemmarna sku lle kontakta styrelsen och säga, jag står tili förfogande , vad kan jag göra.

Det vore underbart. Jag är i alla fall mycket tacksam över all jag har en fungerande och arbetsa m styrelse , och f1ere föreningsmedlemmar som ställer upp .

Nu är första damot i förbundets styrelse .

Jag har varit med om två styrelsemöten och Iyssnat noga. Bevakande av äldreomsorg och pensionärernas

sociala rättigheter är alltid aktuellt och det skall bli intressant all på förbundsnivå följa med vad som händer och sker. Borde pensionärerna vara med i beslutsfattande i kommunerna?

Kan vi på något sätt hjälpa de verkligt ensamma? Kan vi på någo t sätt stöda alla dessa olyck liga a rbetslösa och nyktingar. Frägorna är må nga och ger ont samvete . Tili sist ett citat ur Tove Janssons bok Rent spel: " Egentligen gäller det endast detta; alt inte tröltna , aldrig bli ointresserad, likgiltig , tappa sin dyrbara nyfikenhet - då tillåter man sig att dö".

Om jag får ha hälsan är livet skönt ·att leva.

Eftersom God Tid når alIa medlemmar är tidningen viktig som informationskälla äve n åt passiva medlemmar. Information är alltid bra - och så korsordet förstås.

Ragllar Hall sson: Förbundet kan se tillbaka på en 20 årig verksamhet. 20 år är för all del ingen särskilt imponerande ålder , men ma n kan gott säga, all förbundet trampat ur barnskorna. lämnal tonåren och in i ungdomsåren med allt vad det innebär av optimism och framåtanda. Trots sin relativa ungdom har förbundet funnit sin nisch sam man säger i dagens samhälle. Det står utan vidare klart. all förbundet fyller ett behov som samlingsrörelse för landets svenskspråkiga pensionärer. Ä ven om det finns de som likt olyckskorpar ser på den finlandssvenska framtiden med pessimism är min fasta övertygelse atl förbundet med rätt profilering stå r sig väl även i framtiden.

Förbundet har så all säga

två roller. Dels som ett samlande organ för svenskspråkiga aktivite ter och dels som bevakare av pensionärernas sociala och ekonomiska intressen. Det finns teeken på att denna senare roll kommer att acce ntueras dels på grund av förändringar i samhället och dels· på ett ökat intresse för dylika frågor bland förbundets medlemmar.

ten .

Någo n storstilad historik har jag ej åstadkommit men en liten glimt av det vi sysslar med har jag försökt få ihop.

Kanske kan vi i framtiden ulveckla en fastare fonn av verksamheten. Vi vet ej med säkerhet hur denna depression utvecklas och vilka problem vi ställs inför. Agan är för längesen avskaffad men vi blir "pryglade" som aldrig förr. [ dag skall vi ej vara dystra till sinnes. Med glädje

Innehåller bl.a.

- vattengymnastik - gymnastik - avslappning - omväxlande program och aktiviteter

- halvpension

skall vi "samsas" om att ställa oss i raden av andra gratulanter för all hylla Svenska Pensionärsförbun-, det i anledning av 20-ärsjubileet. Med hjärtliga Samshälsningar!

Ebba Ikonen

- logi i dubbelrum Detta förmånspris gäller 22.6 - 9.8 -92 Ring bokningen (961 ) 383 1500

1.,

nn <iYå~n~~v~ a (961) 383 1511

SUNDQVISTS BUSS o SO-ARSJUBILERAR 1 åf är det 50 åf sedan bussbolaget Sundqvists Buss Ab i Mariehamn startade sin ve rksamhe\. Gru ndar en AIfons Sundqvist, som i dag med sina 73 år ännu är akli vt verksam i företaget, kan blicka tillbaka på eli halvt sekel av rörhoppninga r , utmaningar, tillväxt och framgång. Della firas nu med eli r ejäll jubileum som skall synas och märkas under hela 1992.

Det hela började ganska blygsa mt 1942 dä A lfons och ha ns hustru Hjördis upprä tthöll en lokal busslinje på Å land . Me n trafike n utökades så småningom , och då Vikinglinje n 1960 fick möjlighe t att ta bussar ombord tog Sundqvists steget mot att a rrangera bussresor tili utlandet. Det första ut ländska resmälet var Stockholm , me n redan 1964 gick färde n tili Oslo och å ret därpå tili Holland . U nder 1970- och 80-tale n - tog bussresandet o rde ntlig fart och i dag har bolaget e n egen r esebyr å i Mariehamn med 5 personer anställda. Resebyrå n hj älper tili med alla typer av resebokninga r, men har av naturliga skäl specialiserat sig på bussresor. 1 resebyrå ns lokale r sitter ocksä ledninge n samt produktionsavdelningen som plane rar såväl broschyrresorna som skräddarsydda speciala rrangem ang

för

föreningar

~ j~~~~,r:a~e senaste tillskottet i bussparken , en Vo lvo Della Superstar av 1992 års modell , införskaffades lagom tili 50-ärsjubileet.

Sundqvists Buss ha r isin sommarbroschyr inte mindre än 72 resor i Norden och övriga Europa . På samtliga utlovas specie lla uppleve lser och överrask ningar i jubi",e ts teeken .

1 reseutbudet återfinns flera "klassiker"; populära resmål som alllid efterfrägas, t.ex. Holla nd på våren , Mainau och Hurtigrutten . Men e fte rsom minst 50% av resenärerna är åte rkom mande gäster , mäste utbudet he la tiden varieras.

De som reser med Sundqvists Buss är oftast pä den lite t äldre sidan. På familjeoch storstads resor, t.ex. Legoland och Paris, förekomme r förstås även e n yngre publik , me n pensionärern a do mine rar. Sundqvists Buss' chauffö rer och reseledare ä r vana vid a tt umgås med äldre människor och vet vad

pensionärer uppskattar.

Eli va nligt omdöme om Sundqvists resor - som före taget är mycket stolta över

och -

grupper. G ru ppresandet står för mer än 50% av bolagets totala passagerarvolym och ä r därför en mycke t vik tig del av ve rksa mheten .

Utöver reseby rå- och reseproduktionsarbe tet bedriver Sundqvists Buss fortfara nde en omfallande linjetrafik på Åla nd . Därtill kommer lokal och regional beställningstrafik. Bussidan sysselsätter totall ca 20 pe rsoneT.

Tili företagets förfoga nde står 15 egna bussar av variera nde storlek och utrustning för att svara mot alla tänkbara gruppers behov. Det

Lappfjärds pensionärsklubb

är au man får mycket valuta fö r pengarn a.

Mä nga av Sundqvists resenärer - på kontinentresorna ofta minst 50% - kommer rrä n riket , i synne rh et frän Nyland och Helsingfors-området. Tack vare de täta fä rj förbi nde lsern a med Vikinglinjen frän Nådendal , Åbo och H e lsingfors kan dessa lätt anslu ta tili den övriga gruppe n i Kape llskär e iler Stockholm trots att resan utgä r frän Mari e hamn .

G ruppe r frå n fas tlandet kan naturligtvis bli hämtade respektive lä mnade på sin he mort e fter överenskomme lse.

ner mötte upp tili jubileum , när Lappfjärds Pensionä rsklubb r.f. firade 20 Ar i maj detta 1Ir. En yngling vid namn Hans Ingvesgård var i tiden den sam tog initiativ tili bildandet av en pensionärsklubb i Lappfjärd . I dag 20 år senare va r denna samma Hans festtalare i egenskap av stadsstyre lseordförande i hemkommunen Kristinestad, som i dag också omfattar tidiga re Lappfjärd kommun . Festtala ren kunde med tillfredsställe lse se hur det frö han e n gång sådde vuxit tili en stor li vskraftig förening med 266 registrerade pensionärsmed lemmar.

Nuvarande o rdföranden Erik Stens hälsade välkommen och drog i samma veva

fram historiska skeenden i klubbens 20-åriga verksamheI. Intressant för sk ri varen av dessa rader var att noteTa

att

orienterarvännen.

förra lantmäteriingenjören Gunnar Gröndahl hade varit en dynamisk första ordförande. Hans insatser hade hedrats tidigare pä dagen genom uppvaktning vid G unn ars grav.

Mäs terspelmännen Valter En lund och Torsten Pärus underhöll musika liskt och pension ärskören med Lars Lillhannus som dirigent sjöng våren tili ära och festpub liken tili glädje.

Lappfjärds spelmanslag uppträdde och glada pensionärsdamer scniordansa-

de under ledning av Lilli Lillkull .

Init iativtagare, gynnare

Alice Hermans och Torsten LindahlJick pensionärsförbundels stalldar, Eric Slens överlåter standaren assisterad av JellllY Rosellback. och föreningsfunktionärer i en 11Ing rad uppmä rksammades. Somliga blev hedersmedlemmar, andra fick standar eiler blommor. Det va r soi in ne och soi ute och alla glada isinne.

Bland de som uppvaktade fanns givetvis Svenska Pensionärsförbundet genom ordföranden Levi Kl åvus, verksamhetsledaren Jerker Nyberg och österbottniska distriktet genom

viceo rdföranden Helge Ulfvens och ombudsmannen Pe r Thomasfolk . Pensionärsföreningar runtom ifrån

uppvaktade , likaså Lappfjärds församling, Lappfjärd gymnastikförening, Lappfjä rd skifteslag samt företrädare för olika företag.

Som avslutning på en strålande festdag dansade man sä det stod härliga tilI. Nyrk

Från Tammerfors Svenska Pensionärsförbundet firar i sommar sitt 20-årsjubileum . I anslutning härtil presenteras i korthet tammerforsföreningen, som

är endast ett år yng re , grun dad alltså år 1973. Samma år hade förbunde ts däva rande verksamhetsledare Jarl Hällström vid ett besök i Tammerfors redogjort för förbundets verksamhet.

H ans

budskap togs emot med e ntusiasm av framför a llt eldsjäle n dr Herbe rt Fock , med det resultatet a tt en förening någras veckor senare såg dagens Ijus.

Medlemsanta le t uppgick då tili 26 personer. Ordförande va r självfa lle t He rbe rt Fock , som vid .sin sida hade en styrelse bestående av: A nna Nyström (viceordf.), Greta von Pfa ler (sekr. och kassör) , Björn Gorschelnik (verksamhe tsleda re) och Iris Hå rd . Dr Fock efterträddes efter nägra år av e n annan e ldsjäl Gösta Boedeker, som ledde föreningen i närmare 15 år. Efter det att Kårl Johan Lyde n och Gustav Sjöblom kortare tider handhaft ordförandeskapet ,

eningen strävade tili ett Teaterresorna är viktiga medlemstal på 40- 50 perso- för tammerforspensionärerne r "då får man ännu god na . Visst har vi möjlighet att kontakt med varandra" . Nu se förnämlig finskspråkig år 1992 har fö reningen 109 teater , men en par svenskmedlemmar , men är det språkiga föreställningar per oaktat en av Förbundets å r vi II vi nog dessutom se. smä föreningar. Kontakten Vi har haft turen att i våra led ha kompetenta reseledaär fortfarande mycket god.

Nu som då är det tors- re , vilka kunnat ordna dessa dagsträffarna som lIer verk- resor på ett i allo tacknämsamheten stadga. Aven nu ligt sätt . Samma sak gäller samlas vi kl. 14 (numera även övriga utnykter, såväl dock på Svenska Hemmet). sådana där det rört sig om Vi dricker kaffe, hör ibland övernattning som endagstupå ett föredrag eiler följer rer. med något annat programinBland utflykterna de seslag. 1 1Ir har vi , vid sidan av naste åren minns man bl.a . program av vå ra medlemÅlandsresan, som trots dåGörall Björkmall är ordförande i förellingell i mar, hört på förra skolra- ligt väder blev ett minne för Tammerfors och ledamot i diochefen Nils-Göran Eng- livet. Resan tili det vårfagra ström och sett "t rollkarlen" östra Finland år 1988, med SPF:s styrelse.

Birger Törner uppträda.

Langinkoski som en av Alla programinslag har höjdpunkterna är också ha r sedan år 1991 Göran fAtt ett mycket gott motta- minnesvärd , Iikaså SvartåreBjö rkman tagit över. gande. Men tro ts all t är det san e tt par å r senare . År 1973 sammankom för- nog så, att det viktigaste Ett populärt inslag i våra eningen tili torsdagsträff kl. med dessa träffar är att få program är de gemensamma 14, ibland med föredrag och bekanta sig med nya männi- mållider vi ordnat på någon diskussion pä programmet. skor. För en del är det kan- trivsam restaurang. En gång Man deltog i e n kryssning i ske viktigt att få höra något per termin är i stort se tt frcFörbundets regi, man gjo rd e nytt , skvaller eventuellt , för kvensen . Härtill kommer e n utflykt med övernattning andra att få berätta om si tt jullunchen , vanligtvis på tili E llivuori. M.a.o. ve rk - eget liv, kort sagt att få rå- Svenska Klubben . samheten kä nns ige n. För- kas.

Börje Wilkman

I september reser du lätt med direktflyg från Vasa tili solen på Madeira

Vasa-Madeira-Vasa Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan Helsingfors 1, 00560

Slottet Neuschwansteill i Bayern med bussell i förgrundell .

56

Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telelon 90-79 18 95, Verksa mhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax : 90-791 896 SPF:s bankkonto : Helsingfors Sparbank 405511 -41177 Postgiro: 1203 95-8

!r~ 'fr~ 2~~~- ~J~;}~92 •

Vandrlngslntresserade - för Er linns en speclalresa med Bjarne Berg som reseledare. Nl kan välja mellan en myckel lält eiler en svårare vandrlng ! Bokn lng samt Information 961 -344 0294,949360 924/BJarne eiler Flnlands Resebyrå, Vasa.

FINLANDS RESEBYRÅ ~ Vasa Hovrättsesplanaden 11 (961) 178300

26

SKOLMINNEN 1926-1932 från Ekenäs Seminariums Övningsskola

I

~

V'TI

I våra diläppsår, såg det nog bra mycke t a nnorlunda ut än i vå ra dagar. När jag ser nutidens barn , .i alla sorts kläder, som finns fä rdiga all köpa i butikerna, så minns jag mina fö rsta skor, som jag fick som 6-åring.

Det va r e tt pa r hemsydda som smorläde rskängor, mor skurit skafte n av, och make n tili fi nheter hade jag aldrig haft ! De hade ju läde rsulor, så de löpte bra a tt åka på utför Haga be rget, me n barfota klättrade jag i träden.

Den I septem ber 1926 började min skolgång och då hade jag bl.a .. få tt två nya fö rkläde n, ett blå- och vitrandigt och eli röd- och vitrandigt. Va r man utan förkläde , måste ma n ha e n liten tygväska med re m över axe ln att sätta näsdu ken i. Klänningarna man fick unde r å re n va r av fl aneil, bomull , kretong, bomase och ylIe musIin . Svarta yllestrumpo r, svarta snörkä ngor och galoscher , svarta ylledamas ke r, svart sko lmössa med blank skä rm och svart-gråra ndig stopparjacka, omsydd av e n ga mmal dito .

Den fö rsta skoldagen i Seminariets Ö vningsskola (där Sju kvårdsskolan idag är inrymd) - DEN dagen minns jag än, efte r 60 arbetsfyllda och mödosamma år. På he mvägen från skolan blev jag ste nad av fyra små 7-åringar, som sprang efter mig och skre k: " La ndslUppe, la ndstuppe, landslUppe!" Jag sprang undan för mitt arma liv tili torget, dä r jakte n tog slul.

Me n andra dage n, och alla andra daga r, de två första skolåren var en plåga på skolgården. Det va r EN på klassen som va r klädd som en prinsessa . Jag minns hennes gröna kappa med grå skinnkrage, tegelröda filthatt , beigefärgade strumpor och yt te rkängor, den bl åa veckade sjömansklänningen och de gyllengula skruvlockarna som alltid pryddes av e n stor sidenrosett . Men jag tvivlade nog på hennes fu llkomlighet den gång hon gjorde ne r sig på timmen.

Var dag möttes iag av hennes avsky med orden: " Du

ä' int ' me' OSS! " Så där stod jag, landslUppen , ensam. Kanske är det en orsak tili att staden aldrig har locka t mig.

Lärarinnan var gammal och ry nkig - "skrottåger", mycke t snäll och sparsam.

C)

,

'

..r'~

!?

~

~ '-'

,/

Vi måste skriva på griffeItavIa för pappret var dy rt .

När jag kom menföresvägar i träck och regn , roende och gående om måndagsmorgnarna tili sko lan, kunde tygväs ka n vara genomvå t och alla läxorna uts uddade. Reg nkläde r fanns bara att köpa fö r karlfolk.

I skola n var vi bara 6-8 elever på klassen så det gällde att kunna läxorna.

På 3-6 klass fick vi själva skriva julbetygen på en pappe rslapp, ibl and skrev lärarin nan själv upp vitsorden . De tre förs ta tiorna skulle finnas med alla år, anna rs hade iag fått stryk.

He mifrån var jag lärd att va ra hövlig, hälsa och tacka och att inte stöta mig med någon. I sko lan lärdes vi att öppna dörrar och hjälpa lärari nnan på med ytterplaggen. Först sku lle man niga och fråga: "Får jag hjälpa fröken ?" sedan skulle man niga och tacka för att ma n hade fått hjälpa .

Om vimrarna, på gymnastiktimmarna, åkte vi ibland slingertåg med sparkkälkar på Flemmingsgatan, eiler skidade i Kvarnbacken . He mgjorda skidor med läde rstriffor, kängor och galoscher, kappa och klänning - det var sportutrustninge n.

Det fa nns va rken skridskobana eiler skridskor fö r fattigt folks barn - ibland fanns det en bana på "Skitvike n", men där skrinnade bara herrskapsungarna .

När jag var 10 å r bodde

Ma rknadsplatsen låg invip , på seminarieskolans gårdspIan. På gatorna körde zigenare och andra hästskoja re i fy llan och villan och piskade på sina arma kraka r, kä rrh julen skramlade och gub barna hojtade och

känsla av o trygghet som finns hos många pensionä-

Pensionärsvisioner: En pensionärs fra mtidsvisioner borde ju helt klan vara e ndast rosenröda moln.

Så är dock inte fallet för oss pensionä re r av idag, då vå ra visioner innehåller många bekymmer för fram tiden och huru vi skall komma tillrätta med våra be kymmer.

Om man i främsta ha nd tä nker på de pensionäre r som skall komma tillrätta med en liten eiler med e n medelstor pension, så fi nns det helt visst skäl tili pessimismen.

mot plank och träd och in i nässelhögar. Yärst gick det den vackra våre n 1930. Då hade jag fått låna e n he rrcykel av en kamrat och jag körde i di ke t när det plötsligt kom e n bil. Jag skadade mitt knä och var invalid he-

ner.

Valter Johansson: \ r r

Som 10-åring hörde jag också radio för första gången då jag fick leka med bankdirek törens enda do tter och beundra he nnes Iyxiga dockskåp i två våningar med el-belysning.

(Det skulle dröja 51 å r innan jag fick el-belysni ng i mitt hem .)

I do m tiderna fan ns det också brovakt på Kråkholmen, dä r folk betalad", "bropengar" . År 1932 byggdes de nya broarna som nu är urgamla . På Krå kho lme n bodde en dV mina klasskamrater, vars mamma ägde e n gamm al velociped och just den va r orsaken tili att jag så ofta sprang dil. Nä r jag hade fått e n ma rk av min mor , köpte jag e n strut ka rameller , sprang tili Kråkholme n och fick låna velon. Men efter e n lite n slUnd hade kamraten ka ra mellerna uppätna och då tog ho n stolt sin velo och åkte hem , meda n jag va ndrade iväg utan pengar, velo och ka rameller.

Med cykeln körde jag

la vackra maj nä r de ar.dra barnen simmade vid Knipan .

I dessa tider byggdes också vattentornet på Kva rn backen . Bara de n allra översta delen av byggnaden sak nades och ställningarna täc kte ungefär e n tredjedel av byggnaden, när jag bland andra ungar, frå n trapporna inne i tornet kröp ut och började klättra uppåt på ställningarna. Det gick bra uppför, me n att klällra ne råt var vida vä rre eli livsfa rligt fö re tag minnsann !

Så fa nns City-biografe n på Långgatan, i det gamla huset dä r Ru ndradio n nu delvis fi nns. Fö r eli besök på bio måste man spa ra ihop tre mark o Det va r vad biljetterna kos tade på de tre första - nede rsta bänkradern a. Högre upp blev de t dy rare och i logerna på sida n kostade det sj u mark o Så hä r såg man då vilka som va r ri ka . Det visades ju bara stumfilm - det va r ame ri ka nska Vilda Västern-filme r med cowboys och lasso n och vilda häs tar.

Bara söndagss kolesagor jämfört med dagsnyhe te rna nufö rtide n! Musike n på bion sköttes av en som spelade piano .

O m höstar och vårar va r det kräkmarknad i Ekenäs .

Tili marknade n kom bygde ns folk och folk me r längväga ifrån med sina djur kor och hästar främst , och råm och skrik hördes vida omkring. Om nätte rna va r djure n under tak i " kräkstalle" , ett långt rött skjul , som stod nedanom där Ystadsgården ligger idag.

jag " inkvarte rad" vid Kungsgatan där KOP-banken fi nns nuo Då fanns det ännu höns på den gå rden och på Långgatan hade dom 3- 4 kor, där nu Betesda-ky rkan stå r. Sommartid kö rdes korna ut tili Björknäs invid Pojoviken längs Perspe ktivet, som nu heter Raseborgsvägen. Som lO-åring fick jag först a gå ngen telefonera . Samtalen gick då genom cem ra len , som fa nns inne på Claessons gå rd , dä r Raseborgsbanke n nu har sina do mä-

rer. Pensionärern as, likasom

Ma n skall ju inte vara pessimist , me n i det läge som vårt land befinner sig i, visavi landets ekonomi, så kan man inte glömma bort den

övriga medborgares , levnadsvill ko r blir alltjä mt hårdare med höjda priser och avgifte r och skatte rna inte all förglömma. Vi fråga r oss många gånger. Hur kunde det gå så? Casinospel och höga spel med andras egendom, alltså på andras bekostnad , är nog e n stor o rsak tili eländet med Finlands ekonomi. Vad gör vi? Betalar, så har vi alltid gjort , så ock nuo Pensionärer , se med tillfö rsikt och lite optimism på framtide n och tag dage n och bekymren som de kommer. VI KLARA R DET!

skre k. Stade ns materialgård fa nns f.Ö . dä r som seminarieskola n (lågstadiet) ligger idag.

J ag var ganska rädd att röra mig under kräkmarknadsdagarna, men annat var de t på fo lkmarknaden !

Där fanns Billings karusell med fi na hästar och soffor , utsirade och gra nna att sitta på . Men mest fick man stå och ga pa på alla gra nnlåter och Iyss na tili karusellmarsche n, som jag minns än idag. Vi hade marknadslov en dag, så man bodde nästan på ma rknadsplan. Karusellen med gungor på järnkedjo r ko m tili sta n' 1931.

På höste n 1930 fick jag av e n släkting i Å bo en lite n kappsäck tili skolväska - det var den fö rsta i hela Ekenäs! Me n säg mig den

fröjd som varar! Nog ble v jag så begabbad: "Nej , sii på hon mä kappsäckin" , skrek ungarna efte r mig hela hösten. Men efte r jul blev det tyst - så många små kappsäcka r hade julgubbe n hämtal. Nä r jag måste anvä nda mörka glasögon för mina sjuka ögons skull Iät de t: "Nej , sii på glasögonormen!". Nu , sextio år sena re , nä r jag måste använda käpp, säger några: " Va rför går du me' käpp , är'e fö r högfärdn' ?"

En mycke t stor händelse va r när Ö verlära rinna n fyllde 60 år och hon hade fått e n radio i presenl. Alla elever på hennes klasse r var bjudna på kalas och vi skulle få Iyss na på program från hennes fin a radio. Vi satt

alla på golvet , tysta som möss. och lärarinnan skruvade på underverke t men där kom inte e tt Ijud!

Det va r verklige n fa talt, men den te kniken kla rade hon inte .

På sjätte klassen va r vi i maj på utfä rd med moto rbåt tili Källvike n och Dagmarskällan dä r. De t va r första gången jag kom fra m på vallnet utan all behöva ro . Vå ra tidigare utfärd smål hade varit Brunnsberget i H agen och åse n, där vi 13 maj 1932 plante rade tallplantor, där bra ndsta tionen finns nuförtide n. E ft e r planteringen blev vi elever medbjudna på kaffe i skolans festsal, tillsammans med lä rarinno r och forstmästare n för E ke näs skogsskola, som då va r inrymd där po lisstationen nu ligger på SlolIsbacken.

Sista skoldage n, 31 maj 1932, hade vi timma r i klass och gymanstikuppvisning tili musikbeledsagning. Vi hade gråa , he msydda bomullsdräkte r med e n kj ol som gick tili knäna , med gummiba nd i midjan, byxo r med gummiba nd uppe och nere i knähöj d , unde rkläder , strumpor och gummitossor. Någ ra omklädningsutrymme n fa nns det inte .

Det va r en högtidsdag, liksom alla årsavslutningar , med vackert tai, " De n blomstertid", vackra vårsånge r , fin a vitsord och stipendier. Varje avslutningsdag hölls också idrottsfest i Seminariet på kvällen , så den dage n fick jag ro fyra gånger över fj ärde n, det blev 16 km . I Se minarie ts festsal va r alla lä rare församlade när Se minariets och Övningsskolans elever fick sina olika idrollsmärken . J ag fick idrottsmä rke de fyra år jag deltog. De t sista, eli guldmärke , ha r jag fo rtfa ra nde kva r och dä r står på la tin " En sund själ i en sund kropp". Efte r det ha r jag försökt leva.

Det som min första lärarinna, Berta Reuter, skrev i mitt fö rsta poesialbum med röd penna på fö rsta sidan, det har jag fåt! lära mig alla daga r i live ts skola , hon sk rev: BED O CH ARBETA. Gärda Westerlund

Tenalaträff för kimitobor T enala pensionäre r inbjöd Kimito pensionäre r tili efte rmiddagsträff en söndag i maj. Då inbjudan kom tili Kimito. blev de t stipulerade antalet för deltagande i ett huj full tecknal.

Spelmanslåtar nådde oss då bussen närmade sig Bygdegården . Vä rdföre ningen hade talrikt mött upp. Vi upplystes om att allt som vi skulle få uppleva var " hemvävt". Det egna spelmanslage t skötte Dm att stämninge n va r god träffen igenom.

I sitt hälsni ngsanförande berörde ordf. Eila Forsström bl.a . vikten av gemenskap. Linda Forsström visade otro lig fingerfärdighet på piano. A ven he nnes sång gladde stort .

På ett spirituellt sätt kåserade författa rinnan T ua Forsström om hembygd i allmän het och Te nala i synne rhel.

Prov på olika slags da nse r gav folkda nsjuniorer frå n Tenala . Tili kaffe serverades goda piroger och fyllda tå rtor av egen ti llve rkning.

Mäste rspelmannen Kalle Nybe rg a ngav to ne n tili allsången. Da nsanta pensionäre r fy llde golvet då musiken spelade upp.

1 angenämt sällskap fö rfl yte r tide n snabbL Med ett tack och på åte rseende lämnade Kimitoborna sina vä rda r. Ett trevligt minne rikare. Som paren tes kan nä mnas att gästerna ka mmade hem de bästa och fl esta vinsterna i ett lotteri.

H.M,

o

LANG-CARLSSON ETT ORIGINAL Han var 201 cm lång och han var rikssvensk - född i Norrköping - me n bosatt i Finland sedan unga å r. Tili Karis kom han å r 1924 från Ekenäs, där han a rbetat som kontorist på eli sj ukhusbygge ( Knipnäs sanatorium ?). Bygg nadsfirma för della sjukhusbygge va r Cementbyggnadsaktiebolage t med huvudkontor i Helsingfors.

I Karis etablerade sig byggnadsbyrån geno m all i Kroggård uppföra eli cementgjuteri: RÖR och CEMENTTEGELFABR[K. Dessutom byggde man en större maskinhall för upplagring av olika byggnadsmaskiner s.s. betongblandare, en SVEDALA stenkross,

el-motorer

m.m.

där på Antins gärden och viII att du skall komma sä han får se dej och språ ka med dej . Han tror att du skulle passa som springpojke och som du vet har vi det knappt med pengar då pappa Anian (skomakare tili yrket) är så sjuklig skulle det vara tili litet hjälp för oss om du fick de t dä r springpojksjobbet". Med mamma Selma gick jag sedan tili herr Carlsson, som synade mig frän topp tili tå, ställde några frägo r och sedan sade:

le veta hans Alder och and ra pe rsonuppgifter. "Ni kan börja på må ndag morron kloekan 7" sade Carlsson. Mannen tackade och skulle just gå då han vände sig o m och frågade : " Hur mycket betalar ni j timlön?U Gå , försvinn, jag viII aldrig se er

"Ja, kom nu pojke, så går vi

mer", röt Carlsson . Den ar-

med detsamma sä du får bekanta dej med din första arbetsplats" .

Det hör tili saken att disponenten Carlsson var e n mycket fordrande man och därför kunde jag som tidig tonårspojke inte alltid göra honom tili lags , vilket resulterade i att jag ibland blev nerskälld ... Jag frägade också flere gänge r av mamma om jag inte kunde få sluta, men trots att jag grät ville hon att jag skulle försöka hålla ut - min lilla lön på [50 mk i månaden var ju ä ndå ett välbehövligt tillskott i den magra hushållskassan.

Dispone nt Carlsson va r som sagt - i många avseenden - en märklig ma n - ja man kunde utan överdrift kaila ho nom eli original.

Vintertid a nvände han sålunda aldrig handskar, uta n gick med ~'fiä noer och fingrar instuckna i paletåä rmarna.

Han ägde och anvä nde ingen halsduk, utan gick med öppet skjortbröst samt en tunn fi lthatt också den kallaste vinterdag. "Man skall härda sig" sade han. Och

betssökande avlägsnade sig bestört och Carlsson vä nde sig tili mig och sade : "Hur tusan kan jag veta vad jag skall betala i timlö n - jag måste ju först se vad karlen går för".

Trots all dispone nte n, som ha n framhölI , hä rdade sig genom att gå lättklädd på vintern , kunde de t ibland

T .o. m. en lokomobil fanns dä r. Fabrikskontoret inrymdes också i denna byggnad.

Tili denna cementvarufabrik behövdes en disponent och ovannämnda kontorist , vars fullständiga namn var AXEL FERDINAND CARLSSON, placerades som ledare och disponent för fabriken. Före Carlsson hade under en kortare period en verkmästare Österback fungerat som pla tschef.

- Carlsson kom seda n all utan avbroll verka som fabriksdispone nt i 13 Ar - tili 1931.

Då disponenten ifråga var en mä rklig man, och hans liv dessutom under ålla av de tretton åren pä eli nära nog intimt sätt va r förknippat med undertecknads, känner jag mig på något sätt manad och inspirerad att fö r eftervä riden nedteckna någ ra när sommaren kom såg man hågkomster och episoder honom ibla nd traska barfota frAn den tid han verkade i fabriken. sam min arbetsgivare.

***

användning för. " En annan gång kom e n ung man likaså och frågade om han kunde få arbete.

"Ja , sade Carlsson, nog har vi arbe te". Så frägade Carlsson om mannen var gift , vil-

när våren kom , hända att

ha n låg febersjuk i sängen och hostade . Jag minns särskih e n gång, när jag hade re nskrivit en offert på kon· tore t och sedan gick opp tili honom i disponentvillan, där han låg iklädd en tjock o lle i sängen. Han ögnade genom den maski nskrivna offerten - där jag gjOrt nå· got fel - tog sig At hjärtat och utbrast: " Oj, Runar du skickar mej i en för tidig grav".

Om Carlsson ställde stora fordringar på de manliga a nstä llda i fabriken, så va r han inte mindre kritisk tili det kvinnliga könet. Bla nd a nnat fick den städerska, som han privat anställt för att hå lla disponentbostaden re n och snygg, ofta veta vad hon gick för.

Carlsson var, som av det fö regående kanske framgått , ungkarl , och han kunde En dag kom tili kontoret stundom uttala sig i berömen karis-bo - en yngre man mande ordalag om e n kvinna.

- och frågade efter arbe te.

Mannen ifråga kände sig tydlige n någo t besvärad , ty när han stod vid dörren lutaUnder trelliotale t fanns de han sig mot dörrkarmen . det kommunala biblioteket i Carlsson mönstrade mannen Karis inrymt i kommunalkritiskt och sade sedan: husets Övre väning - i hör"Nej för er ha r jag nog inget net av Lokföraregatan och arbete". När mannen besvi- Edegatan - och bibliotekaken avlägsna t sig sade Carls- rie var fil.mag . (senare

***

Det hela började en somma rdag - den 3 juli 1929.

Jag hade slutat folkskolan i Karis, Kila samma år som 13-åring. Min familj, beståe nde av mor, styvfar och fem barn bodde i Villa Solhem vid dåva rande Åsvägen.

Alhnog - min mamma SELMA kom den 3 juli 1929 tili mej och sade : " Hör du son: "En karl , sam inte kan Runar, den där Carlsson är stå uta n stöd , har jag ingen

***

Åsvägen (senare Alingsåsgawn) år 1941! Med undanwg lör gawns aslaltering och husets t.h. beklädnad med minerit är gatuvyn densamma 40 år senare. Obs. hästspåren t.h.! tyska , me n som fil.mag . kan hon nog ocksä svensk grammatik".

Så kom det sig att jag gick och läste svenska för mag.

Lundström en termin och då Carlsson skulle betala kursen tog hon inte betalt. Det gjorde att mag . Lundström ytte rligare steg i aktning hos min chef.

*** Sommartid hade jag nästan alltid e n skolelev som hjälp pä kontoret. En sådan sommarhjälp hette Einar Holmberg, hemma i Mjöl· bolsta , Sannäs. Honom tog Carlsson unde r si na vingars

hägn och han höll ibland moralpredikningar för Einar. Under en av dessa anföranden inflikade Einar dä och då e tt sävligt "jaha".

Eletta behagade inte Carlsson , som sade: "Du ska inte

säja jaha, utan du ska säja jag förstår". "Ja ha", svarade Einar , varvid Carlsson höll på att explodera.

Som vuxen har jag stundom låtit tanken vand ra tillbaka tili de älta å ren jag stod ut med a tt arbeta under AXEL FERDINAND CARLSSON och jag har kommit tili insikt om att hans uppfostringsmetoder och sätt att bemöta mig vanligtvis bottnade i stö rsta välvilj a. Ha n hade ju inga egna barn , och han kanske betraktade sig som en fos terfar, då han fätt vetskap om att jag förlorat min riktiga far vid blott 2 ärs ålder.

Carlssons råd tili mig: " Du skall inte gä din väg blind genom livet. Du skall ge akt pä det som sker omkring dig och du skall re nektera över det du ser. Om du t.ex . går i skogen och ser e n kvist röras, skall du fråga dig själv: " Varför rördes den där kvisten?"

fil.dr) Gudrun Lundström.

Carlsson var e n mtig boklånare och blev därigenom god bekant med dävarande bibliotekarien . Han yttrade sig en gång om henne så här: " Hon (mag. Lundström) är den mest sympatiska människa, jag nägo nsin träffat".

Då jag gått endast 6 klas· ser folkskola , och det på de n tiden inte alls lästes finska i folkskolan, kunde jag inte Nordiska Föreningsbanmycket finska och Carlsson ken hade pä 30-talet silt ville att jag skulle förkovra kontor i Karis i nuvarande mig i de t a ndra inhemska Villa HAGA . Som ordinarie språket. "Men, sade ha n; kassörska ve rkade fröken Den viktigaste förutsättning- Saga Mörck, dotter tili e n för att lära sig ett främ- bruksinspektorn i Billnäs mande språk är, att man kan Knut Torbjörn Da niel sitl modersmål ordentligt". Mörck, född i Ham ma rs J ag skall tala med . mag. Örebro Iä n (Sverige).

Lundström, att hon underviVikarierande kassörska sar dig i svensk grammatik . va r prästdottern fröken Hil· Hon ä r visserligen lektor i di Utter frän Karis.

***

Undersergeanterna och vännerna Einar Holmberg och Runar Bäckström på permissionsgenomresa i Petroskoi i sept. 1942.

Varannan lördag häm tade cementgjuteriets springpoj. ke pengar tili fabriksarbetarnas löner. I de flesta fall satt Saga Mörck i kassörskebåset. Hon plockade fram de penningvalörer, som fanns angivna på en bifogad valörförteckning, och satte sedan alla pengarna i ett ston kuvert, som springpojken placerade i sin portfö lj. Allt var o rdnin gsfulh och prydligt.

Men ibland hade Saga Mörck ledigt och dä vikarierade Hildi Utter. Samma procedur igen , men det fanns en viss skillnad . Och den skillnaden märkte disponent Axel F. Carlsson genast. Det var inte samma

prydliga ordning på valörerna i det stora kuverlet.

"Dä r ser du Runar, skillnaden i ordningssinne , hos rikssvensken, jämfört med finlandssvensken " .

*** "För att ännu återgå tili magister (senare fil.dr) Gudrun Lundström, så bodde hon och gjuteriets spring. pojke nära gran nar vid ÅSvägen (senare omdöpt tili Alingsäsgatan). Hon bodde först som hyresgäst hos fru Berta Söderberg - snett emot Villa Solhem, men flyttade sedan tili sin egen nybyggda villa vid sa mma gata. Dä r bodde hon när hon den 3.3. J952 fyllde 50 år. Hon hade fätt en massa blommor och ville ha dem fotograferade . Som intresserad amatörfotograf gjorde jag henne gärna den lilla tjänsten och Iyckades t.o.m. få henne övertalad att själv komma med pä ett hörn.

Fil.dr Gudrun Lundström o mkom tragisk t i en trafikolycka i Danmark den 15.8.1967,65 Ar gammal.

Vären 1937 befann jag mig pä Karis Cement varufabriks konto r när det knacka· de pä dörren och in trädde - ingen mindre - än dipl. ing. Arthur Evald Nikander, fabrikens ägare. Han frägade genast: "Var är herr Carlsson?" He rr Carlsson är hemma isin bostad" svarade jag. Ring dä genast tili honom och säg att ingenjör Nika nde r är här och viII tala med honom ." " Inte skall han vara isin bostad nu ha n skall va ra på kontoret. " Detta blev början tili slu-

tet pä Axel F. Carlssons tjänst som disponent för Karis Cementvarufabrik . Han mäste lämna tjänsten pä sommaren 1937 - samma år som jag fick ka llelse att fullgöra min värnplikt i Nylands regemente på Sandhamn utanför Helsingfors.

Pä ett av mig bevarat vykon som Carlsson sände mig frän Sverige - under en semesterresa därstädes skriver han den 17.9. [935: " Brevet mottaget. För Barösund torde priset för isole· ring vara riktigt. För övrigt samma villkor som tidigare d. v.s. minus 5% och fraktfritt. Återkommer troligen först pä söndag. Kanske du ville besöka mig då på kvällen mellan 7 -8. Sök mig på Landsbro (pensionat) om j. ej är hemma . Hoppas att allt även i fortsättningen gär bra. Hälsningar tili alla" .

C-n Nu, så här lå ngt eflerät, päminner detta korta meddelande mig om det stora förtroende han visade mig som 19-åring - genom att läta mig ta hand om affärerna och sköta kontoret under si n bortavaro.

Ett sista kort och medde· lande fick jag frän Axel F. Carlsson daterat den 14 juli 1937 och avsänt frän Kuopio dit han bl.a. reste under en kombinerad täg· och cykelresa, efter det att han blivit avskedad.

Han skriver: " Här sänder jag dig en vy frän min resa, som nu pågå tt 1 1/2 månad. Överallt var jag dragit fram, har det varit genom vackra nejder med mycket sjöar, skogar och åsa r. Reser nu vidare mot Nyslott och Wiborg . Hjä rtliga hälsningar tili dig och dina förä ldrar frän Axel C-N Nedtecknat i maj 1992 av springpojken senare kontoristen

Runar Bäckström

Seniordans vi blickar tillbaka och framåt

' I

1,

"Tomas"-träfTarna i He lsingfors i fö reningens egen regi har vari t en synncr lige n god ide. Va rannan IO rsdag kommer den som viII av va ra medlemmar för all sjä lv dansa - öva gamla e iler nya danser. träffa s och um gås. Det ha r va rit stim ule rande och ro ligt. Delt aga ra nta le t har öka t för varje år, tili i medeltal 32 förra året.

Ibland har vi fåll besök av leda re frå n a ndra o rter.

Trevligt.

- Vik tig och populär är också var å rl ige n åter kommande "Dansstuga" då ledare frän he la lande t strålar samman i Helsingfors för att lä ra sig åre ts "nya da nser", En karl resu me över som de sedan ta r upp i sina ver ksa mheten kan va ra pii egna grupper. Vi diskute rar o lika frågo r och umgås. Det sin plats: Varje veeka da nsade är alltid skojigt att trä ffa s på 3.556 personer (av de m 395 della sätt. 54 ledare dellOg herrar) i 124 gru ppe r, ledda fö rra året. av 61 huvud ledare oeh 47 - Sommare n 199 1 dansade vi på FöJisöns festpla n i hjälpleda re.

131 uppvisningar oeh 62 He lsi ngfors varje tisdag. Vi demo nstrationstill fä llen har hade för de t mesta tur med hålli ts för all spri da intresse vädre t och 20-50 da nsare för seniordans och fö rsöka stä llde upp per gång. T re vvö rva nya da nsare. Vi ha r ligt för de m som stannade i gäs tat åldri ngs he m, special- eile r ko m til i staden . skolor och sj ukhus. Vi har Utbildning: uppträll på inte rn ationella dansens dag på Savoy tea199 1 hölls 16 olika kurser tern och pii många fes te r vilk a ledd es av sammanlag t 10 dipl.1edare från vå r fö roch andra tillställn inga r.

- Exempel pii stö rre seni- ening. 1 synne rhet "sittorda nsträffar är de i Vörä dans"-kursern a var mycket och Borgå som besöktes av po pulära (3 sve nska, 4 fin s200 da nsare va r. Nä mnas kaJ. De ltaga rn a i dessa ha r ka n också a ll Pa rgas sv. tili största de le n va rit va rdPensionäre rs seniorda ns- perso pa l som a lla har nytta grupp besökte Åbo senior- av dansern a i arbete t oeh vå rde n av åldrin ga r, handida nsare.

- Gra nkulla da nsare Akte kappade och patie nte r. ti li Borgå och sedan har Borgadansarna åkt pa svarsVi blickar fra ma t - 1992: visit ti li G rankulla.

Pii seniord ansleda rn a i Finla nd r. f.:s årsmöte 7.3 återvaldes hela styrelsen och har följa nde sa mmansäll ning della va n sjunde verk sa mhe tsär: o rd fö rande Marga reta Grigo rk off. viceordförande Mona Forsström. verksa mhe tsledare Ka te skallmäs ta re Björkman .

Maud Labban . sek retera re G un vor Nyström . husmor Inge r He rn berg. samt medlemmar Birgit Ande rsson.

Be rit Erkki lä, Julia na Palmgren , Mari e-Lo uise Paqvalen.

A rbetsåre t 199 1 va r livligt och antale t dansa re och grupper ö kade tili vå r stora glädje.

- Ekenäsdansarn a besökte Ingå och Ilere, Ile re andra träffar hölls under åre t.

- Sta r in ternationell seniord ansträrr med 265 deltaga re frän 8 lände r i Europa hölls i Dan mark - Mols på Jylla nd 27.5- 1.6. Vår fö reni ng represente rades av 29 ledare som åkte dit i egen hyrd buss. Efte råt turistade vi i Danmark .

1 ä r har vi också ett dige rt program . 2 sittdanskurser har redan genomförts. De n fö rsta i Eke näs med 12 deltaga re. Arra ngörer va r Folkh älsans Friskva rdcentral och Studiece ntrale n. Sv . Studieförbundet. Den and ra sittda nskursen arrangerades på Roparnäs sjukhus i Vasa fö r vårdperso nai och några andra

ulOmståe nde intresserade .

Kursen hade 16 deltaga re .

- Den långsa mma versionen av si ttd ansern a kom-

mer flitigt a1l användas av de nya ledarna i deras arbete med åld ri nga r och patiente r av o lika slag.

- Ledarträffarna i Tomaskyrkas gymnastiksal har blivit allt popu lärare . Över 40 ledare har dansa t i vår, per gång. Nu har vi sommarpaus.

- Vi ha r besökt Brumme rska Hemmet , He lena Hemme t , Hedvig Sofia He mmet och dansat för pensionäre rn a, tili de ras gläd je . och vår. Vi komme r gärna ige n!

- 25 april uppträdd e 16 seniorda nsleda re fö r publiken på SAMS-vårfest.

A li uppträda på scen fö r fes tpublik tyeker vi är särski lt spännande och ro ligt.

- Vi har också uppträ tt på D ru msö Hjärtfö re nings vå rfest med 3 da nser som uppskattades av publi ke n.

- Seniordansens Dag, 23 maj .

Jag vi II här passa pä att berätta lite t närm are o m vå r 4:de Seniordans Dag. (Tidiga re " Daga r" : So lvalla 1986, Norrva ll a 1988, Solvall a 1990) .

Denna gång styrde vi kosan tili Kuort ane . Ku on ane Id ro ttsinstitut (50 km frå n Seinäjoki - 350 km frå n He lsingfors) va ldes fö r a ft öste rbottn inga rn a och a ndra da nsgrupper pä längre avstä nd frän He lsingfo rs skuIJe ha närm are väg . A li vi blev 477 da nsare var en glad överras kning. - Et! goll vai!

Kuort ane-hallen är jätteSlOr (75. 000 m3 ) sä vi kunde aIJa dansa tillsam mans, samtidigt. Insti tutet ligge r vaeke rt i härli g tallskog invid Ku orta ne sjö n . Personale n va r oerhö n hj älpsam och vänlig, slOd tili tj änst med alla önske må l, villigt och glat t. Vi önskades välko mna tillbaka när som helst.

Funktionärer i Kuortane fr.v. sekreteraren Gunvor Nyström, Birgitta Holm som bistod där så bellövdes, f örenignens Iwssör Mollie Labbart, ordföranden Margareta Grigorkoff ocll Göta Gustafsson som ansvarade f ör f örsta IIjälp-rummet.

- Fredagmorgon start ade sex ledare för att fö rbereda dagen oeh på efte rmidd age n stan ade 3 bussa r frå n He lsingfors och e n frän Åbo. 170 de ltaga re övern attade pä institute t. fö r att vara ut vilade tili de n stora dage n .

Vädret va r strå lande vaekerl oeh va rmt. (Maxima l tur för 4:de gä ngen!)

Unde r mo rgo nens lo pp ström made bussar oeh bi lar med fö rvänta nsfulla dansgrupper frä n när och fj ä rra n .till Kuort a ne . Etter uppiggande morgonkaffe började vi dansa kl. 9.30. O rdfö rande Marga re ta Grigorkoff önskade vä lkom me n oeh ö ppnade dagen . Mo tto t var "dansen är värt gemen-

samma språ k".

- Vi bildade 8 sto ra rin ga r med un gefä r 30 par i varje rin go Varje rin g leddes av e tt fö rd ansarpar som stod i mitten och va rje ring hade egen fä rg. Dansa rn a hade pa rvis dragi t e n fä rg-Iott oeh man dansade i d ~n ring som mOlsvarade ens fä rglott . Pare t i mite n visade en serie av dansen med mu-

sik , därefte r övades da nse n "torrt'· en serie , och efter

det sattes musiken på oeh alla dansade . Pare t i mitten hjälpte tili där det behövdes . Det såg mastigt ut med dessa 8 dansande rin ga r.

Det lö pte fi nt ! G ruppe rn a hade övat 30 da nser frän januari oeh vi ha nn dansa 9 på fö rmiddagen .

Unde r lunchpausen kun de man oekså passa på att gå tili Moll ies buti k fö r a tt kö pa e n pikeskjo rt a med fö reningens emble m på bröstet , vit, röd e iler blå.

Eile r kö pa ett tygmärke eile r en gul deka l, all t nyhete r för dagen .

Lu nchpausen va r skön. man kunde prata och umgås. KI. 13.00 va r de t dags för uppvisninga r. II gru pper hade anmä lt si n intresse att uppträda . Samtliga grupper klarade sig fint oeh publi ke n var fö rtj ust.

Eftermiddagsdanspasset började med Senio r-Hu mpa oeh vi hann dansa 12 danser, me n kl. 17.00 var de t ohj älpligt slut oeh vi avslut ade med Blues-korso .

Det blev e tt livligt avo skedstaga nde. En härlig dag va r slut och vi å kte hem

med vissheten om att vi ses

ige n.

N u är då vårterminen slut me n inte da nsande t.

8- 11 j uni a rrange rades FSG (Finlands Sv. gymnastikfö rbund) ledar-rekreatio nsdaga r fö r seniorda nsleda re på So lvalla Idrottsinstitut i Noux. 4 härliga dagar med dans och samvaro .

19 ledare "vilade" upp sig e fter vinte rns arbete. Vädre t va r stråla nde - vattnet va rmt .

vi

kunde

simma.

Sköna promenade r i Solvalla terrä nge n n jöt vi av fö r att inte ta la om de n hä rli ga maten.

Me n det vi ktigaste va r i alla fa ll dansen ! Vi hade öve rras kn ingsbesök av Wa lli och Re inhard Kroker frän T ys kl and som lä rde oss 2 nya da nser. Ett förtjusande pa r som tidiga re besökt Solvalla oeh le tt seniordans där redan 1980. Vi dansade a lla daga r i 3 pass. Sedan badade vi bastu , draek kvällste tillsammans och um gicks . E n av kvällarn a upp trädde vi fö r 120 barn i ä lde rn 8- 15 år som va r på tältläger på Solvalla samtidigt som vi. Härliga barn , duktiga ledare - fi n pu blik , när har vi fätt sådana or3tioner som den kv älle n ,

ald rig. Vi avslutade uppvisninge n med at! bjuda barnen med oeh dansa. "Massor" av dem kom med . R oligt.

- Med anledning av Finlands 75 å rs Jubileumsår o rdn ar Uude nmaa n Maakuntaliitto ry olika evenemango Bl. a. ett kallat " Fö rträftliga Nyland " 13- 15 juni i He lsingfors , som är huvudfes t. Pä Se natstorget byggdes e n estrad för olika uppträda nde . Dä r da nsade 6 pa r 4 seniord anser den 15 jun i.

För

seniordansare sam

stannar i He lsingfo rs under sommaren ordn ar föreninge n seniordans på Föli->

sön , festpla ne n a lla tisdaga r kl. 12- 14. Olika le da re stä lle r upp va rje gå ng. Det är andra sommaren sam vi

har möjlighe t att da nsa ute i na turens sköte . Alla ä r välko mna!

Somma rh älsningar Kate Björkm an ve rksamhetsledare PS Fö reninge n Seniordansledarna i Finland r.f. gra tulerar God Tid tili jubileet oeh ö nskar a llt go tt och framgå ng oekså i fO rlsättnin ge n .

DE NYA FARTYGEN SILJA FESTIVAL OCH SILJA KARNEVAL

Nyo bÖlor-nyo nöjen! Kom om upplev stömmningen pö de nya fortygen Siljo Komevol om festivol. Njul OY Oslersjöns mognifikosle smorgösbord, longsto bordisk, donso, sjung korooke eiler shoppo i vårt storo shoppingporodis.

SILJA LJNEJ:t S I LJA L I NE GER ME R A

Lösningar tili krysset i della nummer ska vara redaktlonen tlllhanda senast den 22 augusti 1992. Obs! Säll inget annat I krysskuvertet. Redaktlonens adress är: Centralgatan 13, 10300 Karis. Märk kuvertet: " Kryss 4".

Namn ...............................................................................................................................

Adress .............................................................................................................................

30

Mindre pensioner ger ~era utgfiler Regeringsoproposilionen om nedskärningar i de slDra pensionerna 'eder lill ökade ulgifler och slörre skillnader i inkomSlerna för pensionstagare, fastän avsik ten var den motsatta . anser Matti Uimonen sam är verkställande direklör vid Pensionsskyddscemra'en .

Isin krispakel föreslog regeringen an de slDra pensionerna skulle skäras ned genom an minska pensionsIillväxten . Den del av lönen som överskrider 12.000 mark skulle ha en lillväxlprocem som är 55. För närvarande ulgör full pension inom den privala seklorn 60 procent llch inom den offemliga seklDrn 66 procent av lönen .

Enligt Mani Uimonen kommer de kostnader som reformen leder lill an va ra klart slörre än de inbesparingar som kunde uppnås under en lång lid ; inbesparingarna i pensionskoslnaderna skulle gå förlorade på grund av större förvallningskoslader i och med systemelS större komplexitel.

- Under de försla åren blir inbesparingarna marginella, endast nägra promille av pensionsutgiflerna . Det egentliga målet d .v.s. e n å rsinbesparing på en dryg procem kunde nås lidigasl om 50 är , trodde Uimonen .

"

Medelinkomsttagarnas pensioner är ock.så i fara Regeringens förslag skulle enligl Uimonen innebära en betydande prineipiell förändring : förslage t skulle bana väg för eli pensio nslak och hota den bärande principen inom arbetspensionssystemet , som för var och en utlovar en på lönen grundad pension.

- Också framliden inger bekymmer. G ränsen som

dragits vid 12.000 ma rk ka n senare sänkas och Iillväxtprocemen minskas, vi lkel skulle innebära an också de medelstora pensio nern a sk ulle bli fö remå l fö r nedskärninga r , anser Ui monen.

- För an uppnå en så Iilen inbesparing löna r de l sig inte att röra om i etl väl ularbelal och fungerande pensionssystem , påpekar Uimonen .

Större skillnader i pensionsbeloppen Mani Ui mone n anser all regeringe ns förslag lill pensionsnedskärn inga r intc funge rar dä r ma n tro n an de skulle fungera. De SlDra pensionerna basera r sig i dag lill övervägande del på förha nd lingar o m tilläggspensioner, och dem kommer man ime åt genom lagsladgade nedskräninga r i lillväxtbeloppen.

Genom all fas tställa en tillväxlg räns har regeringe n avsell an jämna ut skillnaderna i pensionsbelo ppen.

Uimonen a nser an fö rsökel lill utjämn ing enl igt de nn a me tod sk ulle vä nda sig mo t sig själv eftersom de privata tilläggspe nsionern a skull e bli a ili allmännare.

- De som inn ehar starka fö rha nd lingsposilio ner ka n fö rhand la sig lill Ylle rliga re fö rmäner, vilket isin lur leder lill ännu större skillnader i pensionsbeloppen.

Män innehar i dag bäm e fö rh and lingsposi tio ne r än kvinno r , därför sk ulle skillnade rn a i pensionsbelo ppen mellan män och kv inno r ytterl igare öka, framhälle r Uimo nen.

- De n tiofaldiga skillnaden i lö nein komster krymper tili en sk illnad på en tredjede l vid pensionsinkomster, påminner Ui monen.

25 miljarder i pensioner inom den privata sektorn Förra år et betalades nä rmare 25 milja rde r mark i pensione r ino m den privala seklOrn . I slule l av åre l betalades allt som a ili 960 000 olika pensioner ut. Siffror-

na framgår ur A rbe tspensionssysteme ts sta tistiska årsbok 1991 som redigerats av Pe nsionsskyddscentralen , årsbokens fö rsta del "Pensionerna ino m de n pri-

Anlita AMPERS bussar!

17, 34, 40 och 54 parsoners bussar lör linja- och beslätlnlngslralik.

AVEN UTOMLANDS

VOl TER AMPER 10420SKURU Tel. 9 11·560 25. 543 10

Handikappades resor blirlättare Hand ika ppades gruppresor unde rlällas och blir mångsid iga re i Nyland och hela södra Finla nd. G ruppreso rn as kva litet och möjlighe te r fö rbäm as ge no m Oy Li nd ho lm Lines A b:s nya modern a invabuss.

Bussen är plane rad speeiellt med lanke på rö re lsehämmade och svän handikappade passagerare. Ulbudel pä den na form av service ökar märkba n då före lagel redan lidigare har en invabuss i Irafik.

Handika ppades imresse fö r resande har sländigt ökat i he la lande t. Inl resse t fö r gruppreso r ha r va ril sto rt , me n pro ble m har uppstån p grun d av fö r lite t ut bud av de nn a servicefo rm. Efterfrågan har va ril stö rre än lillgå nge n på lä mpliga fo rdo n . Äve n i Nyland ha r in vabussarnas antal vari t o till räck ligt.

Lind ho lm Lines från Eke näs skaffade sin försla invabuss (so m sederm e ra ersallS med e n ny) redan fö r JO år seda n. Invab ussens anvä nd ning och efte rfråga n har he la lide n ö ka l och ve rksamhe tsområde l har fö rslDra ls så an de l fö r närva ra nd e täc ke r he la södra Finland . E n ba rt i Västra Nyland beräk nas det fi nn as liolals fö re ninga r , sko lo r, sj ukh us och inränn inga r som är i slo rt behov av speciell transporlservice. Fö relagel räk na r med all den nya invab ussen, då fö retage t fo rtsä lln ingsvis ha r den andra invab ussen i bruk , ger allt flera ha ndi ka ppade möj lighel lill rekreati o n ge no m gru ppresande.

Service fOr alla Den nya invabussen är pla nerad och byggd e nligl bra nsche ns senaste kunskape r och med bästa tä nkbara teknik . De flesta tänkbara behov som kan uppstå vid Iransp0 rl av rö relsehämmade har i mån av möjlighet beakt als. Av- och påstigning samt själva reSa nde l ha r gjo rls sä e nke lI och bekvä ml som möjligt. RullslOlsbundn a och a ndra rörelsehä mmade har e n rullslOlslyfl tili fö rfogand e.

Bussen är rymlig fö r a ll un derlä lla fö rfl ylla ndel och gö ra resa nd et ange nä mt.

Bussen rymmer maximalt lio rullslOlar och då fi nns ännu 18 faSla sillplalser tili fö rfoga nde. Antalel sin plalser ka n läll va rieras så an ul a n rullsto lar ä r platsern as am al 42 + guides to J. Fö r resa nd e med a ndni ngsbesvär är e n effekliv luftko ndil io ne ring mycke l vik tig. De n nya inva bussen har mas kin ell lu flko nd itionering som hå lle r innele mpera turen i bussen behaglig i alla fö rh ålla nde n. Kylluftko nditio ne rin g är tillsvidare en sällsynt li lläggs utrustnin g speeiellt i in va bussar.

Det rymliga inva-wc:t är gjo rt även fö r rullslOlsbundna. Passage rarn as pe rsonliga hygien är läll att skö ta ge nom rymliga tvällutrymme n , utrustade med bJ. a. handdusch, också den e n nyhet i invabussar. D ärtili finn s all ann an nöd vä ndig service som video, varmdrycksa uto mal , kylskåp, m .m .

210 löste vårkrysset Ino m utsatt tid ha r 210 lös ni ngar av kryssel i vå rnumret , nr 3, i G od Tid sä nls in . SlOr svåri ghe l har lösarn a haft all ko mma på o rd et FJÄLLRÄ VSFA RM . Nyc kelo rde l va r länkbar pälsdj ursodling.

Men fe m rä tt a lösnin ga r Iyckades red . få fra m och dessa är : G unne l Lind h o lm , Esbo , Ma rgit Nordman , Pö rlOm , Brita N o rr l in , Bo rgå, Greta N o rds t r ö m , Ka ris och Tea Wik g r e n , Västanfj ärd.

v

Yv~RflKRe~~!?J

PB 133 . 201 0 1 ABO . TELEFON 921 · 690011

~.--

I

Svenska sommarresor

va ta sekto rn" ha r nyligen utko mmit.

U nde r år 1991 gick 46 000 pe rsoner ino m den :0 18-26n Trollstlgen och Gelrangerfjorden i Norge privala sekto rn i pensio n .

Några av Norges mest kanda sevårdheter. Intressant resa med hisnande vyer.

Den ge no msnillliga pe n20-23/7 Stockholm och Kolmirdens djurpark sio nsåldern var 59,2 år. E li , år tidiga re va r den mo tsvaSalari, delfinshcm och tropicarium år resans höjdpunkter. En hei dag i Stockholm. rande ålde rn 58,8 år. : 26-31n Ack Värmeland du sköna...

Stalistik boken inne håller Kultur- och iinnbygder. Herrgårdar och parker. Många poeters och lörfattares Vårmnu också sjö m anspensio- , land. nern a. 1 slutet av å re t betalades 7 886 sjö manspensio28-30/1 Operaf.estivalen i NysloH ner ut , vilke t utgö r en , Några plats er linns ännu kvar tili "Porgy och Bess ". knapp procem av a lla pen1-6/8 Blommor/och sommar i SUne sio ner ino m de n privata , , Lagom lång, intressant och matglad upptåcktsresa i skånepågamas bygder. seklO rn .

Av a lla de 960 000 pe n- \ 2-9/8 Rundtur pi Irland sionern a ino m den privata • Aygresa tili Dublin. Rundtur med irtåndsk buss. Endast några platser kvar. sekto rn va r e n fj ä rdedel in21-28/9 Ruskaresa tili Norge va lidpensio ner. PublikatioSe höstens vackra larger bland fjordar och fjåll . Bussutllykter och vandringar. ne n innehå ller också upp- , gifte r o m de fa klOre r som : 2419-10/10 Det spännande Klna och Hongkong arbetsofö rmåfö rorsakal " Verkligt omfattande resa i Kina. Ayg tili Peking, retur Imn Hongkong. ga n.

Av de 28 000 in validpen17-21/10 Schwarzwald och Malnau sionern a som bevilj als å r Skön och avkopplande båt- och bussresa tili det vackra Sydtyskland .

1991 förorsakades nästan Fråga ocksi eiler vAra endagsresor inom Finlandl II 000 pensio ne r av sjukdomar i stöd- och rö re lseorga ne n. 5 600 pensio ner : Sånd Kurlrens sommaneseprogram tili mlg: d .v.s. var fe mte pensio n bevilja des lill fö ljd av ment ala stö rnin gar. 4 500 pensio ner ~ beviljades lill fö ljd av sjuk- h doma r i eirkula tio nsorga~en's Box 12, 65101 Vasa nen . Me m ala stö rninga r ~.:,. " Tel. 961-173137 har bli vil en a ili allmänna re Svenska resor alItsedan 1965 - Välj Dln resa med omsorgl o rsak tili a rbetsofö rmåga " . medan sj ukdoma rn a i ei r- p-"l'-'~,~,.,.~ _1(•••••, •••••••••, •••••, •••••••••, •••••• ~ kul atio nsorgane n minskat.

\ I

!

S

i

i

,Is =

~

,

..

Vi gratu le rar vin narna som får priset pe r post så snart LOll i pä kansliet återko mme r e fter sin semeste r.

Lösninga rn a tili j ubileums krysse t i dett a nu mmer ska va ra redak lio nen tillhand a senast den 22 a ugusti . Märk gä rn a kuve rt et " Kryss 4". Ad ressen tili redakti o nen ä r säke rt be kant men j ag upp re pa r de n: G od Tid , Centralgatan 13, 10300 Karis.

Lycka lill med lösninga rna i Red .

.. ....•,............,......,..•.....•,........•...,...

(}~

"

Såhär ser rälla lösningen ui l ör krysset i God Tid nummer 3.

~

"

\ ;• :

S

i ,

" :

i :

, :

i

I

! ,

•

:S : ,

I

. J--------------------------------~! \, :"

SILJA LINEFl. Bukil!)," n:"';1 \ia DII\ r"'~I.' h ) r fl elle t tiilI:! \;ir n,u linjc ( 1IIII u ~ al";lIlIla l ' p r i .. ) \)SOU· 7~ ~5:! t S11 JA J

s ); ku...

.

, ..- "..,iI ....

..esebv..å

,

:

h

:~

~

2-~

,~

11 ........ t;3.,' . . . ,,«.:1. (: . . ~t1\

31

I BESTÄLLNINGSBUSSAR: I BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915·17 10 42

OPTIKER

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 LOVISA IngenJorsv 4 Tel. 915·531 865

OPTIKER ~ N. LILJA ~

Beställningsbussar.

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

I

MATSTÄLLEN

Gynna våra annonsörer

Tel 911 ·81004

02880 VEIKKOLA Tel. 268374

Auto·Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961 -152 495

I

(!)~!.L~

10300 KARIS

ABO. Humlegårdsgatan 7 Tel. 332187

HANGÖ TRAFIK OY ALBIN STRENG Ab

KARIS

Tel. 911 -309 40

~ ~~ "... .

BACKMANS OPTIK ... m.l l m _ _

KVRKSLAn

OPTIK HSB s hus vld torget tel. 298 19 27

~8

KARIS. Kopmansgalan 4

8

TRADmONELL FfNLANDS-SVENSK RESTAURANG Mm I HELSINGFORS, 7~ SPECfAUSERAD pA MOTEN OCH _ FESnlLLSTALLNINGAR SMAKUG MAT OCH VANLfG BETJÄNING. VALKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101 .

Tel. 911 ·30 161

.-..

BROMANS OPTIK Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911·62949

(')cI '\

Optikos . "--{ Aschan Ky VuorikaiU 13 Berggillan 13 10900 Hanko 10900 Hangö Puh . 911 / 84830 Tel

Brummerska Hemmet fyUde 100 år Brummerska Hemmet, en HB L-reportage i 100 ärs "boendehem för äldre da- skriften" . - Au få gästa mer bosaua i Helsingfors" hemmet var en angenäm firade si n 100 åriga verksam- upplevelse. het med en jubileumsmotFöreningens nuvarande tagning i hemmet 19 maj . o rdföra nde Filip P ettersAn nalerna fö rtäljer att so n har skildrat åldrings· Zacharias Topelius, som var hemmets hundraåriga histoden påd ri vande kraft en i ria i en liten jubileumsskrift många vä lgörenhetsorgani- " Brummerska Hemmet 100 satione r. tog initiativet tili år 1892-1992". Hemmet au föreni ngen " De gamlas har uppkallats efter sin vänner" grundades med må- mångåriga mesenat och ordlet an bygga eU hem för föra nde hovrädet Wilhelm "äldre fruntimm er" . Det Brummer. Filip Pettersson gamla hemmet "si ratligt_ skildrar verksamhe ten mot upptorna t i en slo ttsl iknande

bakgrund en av skeendet i

byggnad under Djurgårdens åldriga träd" måste utrymmas år 1968 fö r att Helsingfors stad överlålit marke n det slOd pä åt Järnvägsstyrelsen, som hade avsikten att bredda bangården. 1 [ebruari 1969 f1 yttade hemmet in i "huset av rött tegel som är ett marknära komplex av strikt och elegant design ute i grönska n vid Baggbölevägen" . (eitat ur tidigare

samhället, vi lket gör histori ke n informativ i vidare mening och även därfö r intressant att läsa. Jubileumssk riften kan beställas från Hemmets kansli , tel. (90) 746781.

Boken kostar 50 mk .

Valborg Louhisto

Aulan i Brummerska Hemmet med matsalen i fonden , där föreningen De gamlas vänner rf:s styrelse oe" "emmels pensionärer på jubileumsdagen tog emot en ieke sinande ström av gratulanter.

När reumasmärtorna plågar ... ... är det skönt att ha Moviflex gel hemma! un

Miljoner människor i väriden klagar just vid. fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

Moviflex®gel lenylefrin. glykolsalicylal. mukopolysackaridpolysulfal. isopropanol

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Priser

50 9 100 9

36 ,86 62 ,40

WITPOLO

AlJ(UPERAlSVAlMISTe

Bruksanvisning i lörpaG~n!ngen

1m Receptfri medici~ från apoteket!

Färre hål i tänderna

VIIRUS Q

SHAKESPEARE/lÅNGBACKA

SOM NIVlllHADIT 14.7 - 5_8 .1992

SOMMARTEATER I HELSINGFORS

RESERVERA 81UETTERNA 1nD HQS 81UETTJÄNST TEL 9700-'700 EllER VIIRUS TEl (901 1357 985

FORTSÄ TTNING ••••••••

Resenärer från I

11

~

•••••••••••• fnl n sid o J 7

fram i deras kroppsrö relser fastän deras ansiktsuttryck inte längre syns.

- På torget framför Gallerian sto d en staty av Leonardo . Gallerian vimlade av tyrolare som samlats för a tt fira någo nting , jag minns inte vad. De sjöng och va r i hög stämning. Vi va ndrade vida re tili katedralen , en

överväldigande mäk tig åka ge nom den 9 km lå nga men helhe ten går fö rlorad . I 5-skeppig basilika överkl äd d tunneln i stä llet. " Bebådelsen" är Maria näsmed rik go tisk o rn ame ntik .

Snart hade vi Vierwald- tan bedövad d å änge ln komstättersjö n fra mfö r oss. Vi mer som en virvelvind och S:t Got!hard! gjo rde ett uppehåll i Lu ze rn framför sitt budskap medan Efte r Milano var det en där " Brucken " besågs och den Helige an des duva sväkort väg tili Lugano där vi fotograferades. var i ett vibrerande Ijus . öve rnattade. Fö ljande dag Tili museet i Colma r kom " Kristi födelse " är fylld med gick färde n ge no m Schweiz. vi en h alv timme innan det symboler so m tal ar sitt tydAlperna reste sig a llt hög re stängdes. Vi hann se Ise n- liga språk. " Korsfäs telse n" framfö r oss och vi vä ntade he imaltaret i Musee d 'Un- visar Kristus sa rgad och pimed spä nning på om vi sk ul- terlinden. D et är uppstä llt nad och de kringståendes le få kö ra öve r St Gotthard . så att de o lika: delarna är förtvivlan och sorg. " GriineMen nej ! Vägen var än nu skilda frå n varandra . Det är wald" - man vet inte vad stängd av snö så det blev att kanske överskådliga re så han ege ntligen hette - ha r skapat ett expressivt konstverk i brytningen mellan medeltid och ren ässans.

Den innersta delen av altaret är snid ad i trä av NicJas H agenau ca 1490. Et! uto mordentligt arbete i sengotik där centralfigure n är den heIige Antonius , ett helgon

sam ansattes av demoner,

Vägen över S:I GOllhard var tyvärr slängd pä grund av snöhinder så SPF-resenärerna fick snäl/I åka genom den 9 kilomeler långa lunneln i släl/et.

besegrade det onda , och som speciellt anropades vid sjukdom .

Så kom den sista resdagen. I Strasbourg tog vi f1yget tili Paris och där irrade vi igen omkring på "Charles de Gaulle" tills vi kom rätt och kunde anförtro oss åt Finnair. Nöjda? Ja . Vi såg inte allt , men vi såg mycket.

Och vi minns med uppskattning Ingemars orienterande anförande i bussen och Tores skickliga körn ing. Och pause rna med irish coffee inte att förglömma .

~ Res komfortabelt VI har en buss för varje resal Vi kan erbjuda ett ston urval av högklassiga turisu>ussar tili Ert förfogande. Här nedan visar vi nägra av vära nyaste modeller.

Platsantalet i v~ra turistbussar varierar mellan 23-72. Även tvä INVA-bussar.

vära erfarna och ljänstvilliga chaufförer lotsar Er grupp bekvämt och smidigt genom bäde finländska och utländska landskap.

Under bussresan kopplar Ni av och upplever meral \(i st<lr gärna tili tjänst även med planering av Era bussresor. Dä vi har fullständiga resebyr<lrättigheter kan vi beljäna Er med en komplen bussresepaket skräddar>ytt just för Er med alla behövliga bokningar och biljener.

FÖU MED PÅ VA RA BUSSRESOR PORGY AND BESS SLUTSÅLD

ÖSTEUROPAS PÄRLOR

***

20.8 - 1.9. 1992: 13 dagar Berlln/Prag/Budapestl Wien

Följ i stället med pii en annan musikalisk upplevelsel

När pensionärerna gjo rde en Öste rsjökryss nin g med Finnpartner år 1973 var de ltagandet 500 perso ner. Och med på kryssningen var eldsjälen J arl H e i 1s t r ö rn so m räckte en rö d nej lika åt enva r på sa mma gång inbjudande intresserade pensionäre r att bilda e n ege n förening isin stadsdel i He lsingfors stad.

,

,

KJ. 14 fö ljande dag sa mlades vi i cafeterian d är Jarl Hellström pratade varmt o m att föreningar skulle bildas i de olika stadsdela rn a. Nä r Jarl H ellströ m sedan kom tili den Östra stadsd elen säga nde " Vem skall nu ta hand o m den stora stadsdelen" . blev jag he lt fö rskräckt , fö r det var ju där jag bodde. Med blandade känslor sträckte jag sen min hand uta n att riktigt veta vad fram tiden skulle ha i sitt skö te , och nog var det ju mycket. visade det sig senare .

Fö ljande dag blev de nödiga blanketterna utdelade på Primulas cafe. D är var J arl H ellströ m lika snabb med att föreningarna skulle namnges. Och när det blev min tur, sva rade jag " G amla

Så var det då ...

K varne n" mest tänka nde på den kvarn som ännu i dag står ut anfö r H ertonäs gård.

Och så var det ju gjort.

Det var ba ra att sätt a i gå ng och det skedd e med en anno ns i Hufvudstadsbladet o m ett jippo på Stockmanns Restaurang på 8: de vå ninge n. Det gällde medle msvärv ning. Det var e n trängsei utan like , alla rymdes inte in i sale n. D är fanns fyra ordföranden som var färdiga att ta emot medlemmar.

Gamla Kvarn en på Stockmanns restaurang tog emot 80 st. medlemmar. Senare

blev antalet 200. Medlemsavgiften var mk 5,-.

D et första mö tet var den 4 juni 1973 börjande med en seightseeing i stad en. Därefter sa mlades alla tili sitt fö rsta mö te med kaffe och dopp på det anrik a Bo tbygå rd . V äntj änsten sta rt ades, Iikaså språkkursern a. Följande år hö lls en kyrkokonsert , e iler aftonbö n kallad i H ertonäs ky rka där underteck nad vände sig tili sina musikaliska bekanta so m utförde det gedigna p rogrammet.

Tillfället var gratis och konserte n välbesökt. En fri-

villig kollekt vid utgången samlade hela mk 450,- . När budet kom om J arl Hellströms plötsliga bortgång , stiftades en fond bärande Jarl Hellströms namn . Och kollekten mk 450 ,- blev en bassumma som nu har vuxit i åratal så att man årligen kan utdela stipe ndie r.

Så har åre n gått och det är snart 20 år sedan föreningen stift ades.

Man minns ju a llting so m om det skulle ha varit i går. I tio år skötte jag om o rdfö randeskapet me n ville se n ge möjligheten åt n ågon annan att fortsätta med det arbe te som jag en gång påbö rjat.

Och ännu i dag sto rtri vs pensionärerna . De gö r utf1ykter , teaterresor, deltar i månadsmötena och Vingens mö ten , o rdn a r julfester o ch vårfester, oc h anslutningen

har varit stor.

Med vänliga hälsningar tili pensionärsordförandena och alla pensio nä re r so m tagit steget ut och fått sin förening att blomstra . Jo bbigt har det mången gång varit men skönt ä r att minnas tiderna, hur det var d å, e n gång i tiden , nä r det begav sig.

Nanny J a l as m aa

Dagsutfärd tili

DEN 20.

INTERNATIONELLA ORGELVECKAN I LAHTIS KORSETS KYRKA

Pris mk 6.290. -/pe"on Ingemar Ringqvist sam reseledare OBSI Endast några platser kvarl

***

DEN 3.8.92

ÖppnJngsko nsert kj. 18.00

VINRESA TlLL TYSKLAND

med den värJdsberömda mästaren Ollv1er Latry, orgel

sam'

The KJng 's Slngers k J. 20.30 en av vårldens mest kända sänggrupper uppuäder Prls: mk 260.- . • .

280.-/person beroende pä pästigningsorten

OSSI SIst a· anmälnlngsdag 14. 7.92

13 - 21.9. 1992: 9 dagar Prls mk. 3.440. -/person

*** Nya resor planeras hela tlden BoknJng och närmare Informatlon från vårt kantar

.* * *

GRUPPER Nl som planerar t eat erresor eiler dyllk t t.ex. t ili St ockholm denna höst - dags att börJa bokal Ta kontal<t. sä beränar vi meral

Bussbolag • Bussresebyrå

LINDHOLM LINES HooMek • 10600 Ek~ kOIUOfet.t.oen deJour M 19111 716808 • eiler hem _ /911) 713476