God Tid 5/1992

,od Ärgång 20 Nr 5 8 september 1992

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

• Skärgård ocb fastIand, glesbygd ocb tätort, traditionsrika kulturmiljöer ocb modern nutidsbebyggelse, landsbygd såväl som stad slika kvarter, ett näringsliv baserat på såväl lantbruk som nyutvecklad industriproduktion ocb roretagsambet...

• Dessa anrorda ytterligbeter - ocb nera andra därtili - kan med fog appliceras på Korsbolm, storkommunen som bildades vid den kommunreform som genomfordes 1973. Genom operationen lades grunden ror en utveckling som varit positiv ocb som är planerad att fortsätta.

De vidsträckta geografiska betingelsema med landamären säväl längt ut i Kvarken som en bra bit inät landet, ger i sig utrymme för variation och altemativa levnadsförbällanden vid jämföreise meJlan de olika kommunde-

skiftet 1972-73 sammanfördes fyra och en halv kommuner - d.v.s. Korsholm, Kvevlax, Replot, Björköby och halva Solf - tili storkommunen Korsholm.

Befolkningen i den nybildade kommunen uppgick i början av 19.7 tili 11.536 personer. En balanserad och rätt

cent svenskspräkiga och 25 procent finskspräkiga.

Enligt statistiken för 1990 sysselsätter primämäringama 28 procent av korsholmama. lnom förädling arbetade drygt 30 procent och inom servicenäringarna nära 42 procent av den yrkesverkkontinuerlig ökning har re- samma befolkningen. sulterat i att befolkningstalet Kommunens självförsörjvid ingängen av är 1992 var ningsgrad i fräga om arbetsuppe i 16.139 personer. platser var samma är 65 %.

Nära 28 procent av kom- Det är en siffra som man enmuninvänama bor i ocb i an- ligt gällande kommunplan slutning tili kommunens cen- strävar tili att höja tili 70 % trumomräde Smedsby. För- under de närmaste ären. delningen mellan spräkgrupperna i kommunen är 75 pro- Öppna landskap , skärgård , kullur... "Öppna landskap med unik skärgärd och rara kul turrniljöer". Med den inledande rubriken bar Korsholm beskrivits i en del tidigare skriftliga samrnanhang. Rubriken bar fog för sig liksom den efterföljande texten.

Nägra korta utdrag mä här tjäna som en [ilen oriente-

ringo

lam a.

Men i mängt och mycket är det ocksä de kommunala intentionema och satsningarna som skapat förutsättningar ocb möjligbeter för tidsenligt boende ocb sarnhällsbygge inte bara i centrum utan ocksä i en rad andra byar och gärdsgrupper.

Detta visas bl.a. av att befolkningstiliväxten i kommunen inte skett bara centralt utan fördelats över kommunens alla sex delomräden.

Störst har ökningen dock och belt naturligt - varil i kOr.lmunens centrumomräde Smedsby.

.,

Värdpar vid Kalas på Stundars är Ulla Ståhl-Grapes och Börje Lång. Här i Hemm ersgården, där också Vid kommunreformen ärs- Kulturdagens deltagare kommer att inta sin måltid.

Balanserad tillväxt

Unik utskärsmiljö. Korsbolm bar en unik ocb naturskön skärgärd med öppna fjärdar, smala sund och steniga stränder. Skärgärden är inte bara vacker natur. Den är ocksä levande med en bofast befolkning pII ca 2.000 personer.

Ett blomstrande kulturliv. 1 Korsbolm finns Stundars, ett av Finlands sju turistunder.

Kalas pä Stundars är ett begrepp i Finland. Vili du vara med om nägonting riktigt genuint ocb äkta i gammaldags folkkulturell stil- dä skall du gä pä kalas.

Men Stundars är ocksä mycket mera - Anval, konstutställningar, hantverkarby ocb en levande boendemiljö.

Sommartid bjuder Musikfestspelen Korsholm pä ljuvliga toner, Korsholms teater ger högklassiga föreställningar i naturens sköte, postrod den över Kvarken är en historisk uppleveise ...

~ VÄLKOMNA TILL

KORSHOLM • KULTURKOMIVIUNEN •

Öppna landskap. Österbotten har beskrivits som de öppna slättemas landskap, det kännetecknas av rymd och oändlig känsla av frid ocb tusentals lador. Men i Korsholm hittar du ocksä steniga skogsklädda äsar och bergsklackar. Du hittar genuin bebyggelse, gamla österbottengärdar med uthus och längor.

Detta alltsä pä tai om variationer. ..

Trivselkommun med service En självständig landskommun med svensk majorite!.

En kommun med ett starkt administrativt ocb kommersiellt centrum med levande bycentra. En trivselkommun med hög servicenivå och god självförsörjningsgrad i fräga om arbetsplatser. Centrum för svenskspräkig kultur i Österhotten.

Bland annat sä har beslutsfattama i kommunen formulerat nägra av de centrala mälen för utvecklingen under de närmaste 10-15 ären. Punktema finns inskrivna som inledning tili den nu gäl.lande mälplanen "Korsholm är 2005 - världens bästa kommun" ocb ges kött pä benen i nära trettio efterfölj ande, sektorvisa sidor tex!.

Boendemiljöer, induslriområden Men al.lt är ingalunda ställt

pä framtiden. Efter mänga är av positiv utveckling i kommunen och mälmedvetna satsningar inom olika sektorer gäller redan i dagsläget bl.a. att man i Korsholm hittar funktionsdugliga, trygga och trivsamrna boendemiljöer, bostadsomräden som erbjuder närbet tili naturen och tili dagvärd, skolor, marer ocb annan service.

Kommunen säljer tomter tili förmånliga priser pä välplanerade bostadsområden i olika delar av kommunen.

Det finns goda möjligbeter tili olika boendealtemativ.

De flesta i kommunen bor i egnabemsbus, medan tre procent av bostädema finns i radhus och en procent i väningsbus.

För förelagare av olika slag slär kommunen tili buds med sex industriomräden pä olika blli i kommunen. Tomtema är antingen affars- eiler industritomter ocb kan anpassas efter företagens behov ocb önskemäl. ViIlkoren ocb prisema är de samma pä alla ställen.

Ulbildning, vArd ...

Alla bam i Korsbolm har möjlighet att fä kommunal dagvärd, antingen som ledd familjedagvård el.ler i daghem, i olika delar av kommunen tinns totalt 18 svenskocb tinsksp räkiga dagbem, plus ett amb ulerande.

Forls. på sid IS

KULTURDAG PÅ STUNDARS i Solf, Korsholm den 7.10.1992 PROGRAM Inomhus KALAS i Hemmersgården. Kalasbesökarna tår njuta av klimpsoppa och korngrynsgröt.

Värdskap och musikalisk underhållning av: Ulla Ståhl-Grapes, Christina Nordqvist, Kalle Berg och Börje Lång.

Avslutningsord av VL Jerker Nyberg.

Samling i Solt kyrka kl. 12.00 Kyrkan presenteras av ingmar Weckström Sång- och musikprogram: Kalasmusikanterna Andaktsstund: Kyrkoherde Weckström

Efter kalaset guidad rundvandring på området.

Anmälningar löreningsvis tili Vasa kansliet tel. 961 -179 070. Deltagaravgiften är 110 mk per person och inbetalas på konto 405511-40001177 Sb Aktia senast 30.9.1992.

Väi mötl i Soll tili en annorlunda kulturdagi SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.t.

2

Varahemma

Gången och kommande tid

1

början av juni offentliggjorde social- ocb bälsovårdsministeriet en rapport, där man dels bebandlade det gängna decenDiets utveckling inom socialskyddet ocb dels drog upp riktlinjema för olika alternativ för den kommande utvecklingen.

R apporten bade fårdigställts under en rekordkort tid om ca rvil mänader, vilket torde vara ett rekord i si11 sIag. St.atliga kommi11eer brukar i allmänbetta grundlig lJd pii slg. Rapporten IDnebäller en del för pensionärerna mycket intressanta uppgifter ocb synpunkter, som man tidigare inte sä mycket bar beaktat.

1

början av rapporten bar man fåst särskilt stor uppmärksambet vid sambandet mellan utvecklingen av bru11onationaJprodukten ocb utveckJingen av socialskyddet. Kurvor visar a11 dessa tvä står i ett direkt förbäJIande tili varandra. Dessa tvä kUIVor löper ganska ~ämm: En järnförelse med utvecklingen i de västeuropeIska landerna vlsar, a11 socialutgifterna i värt land ligger pii ett slags medelnivil. Enligt detta skuUe dagens ekonODllska problem bos oss inte, som man ibland velat göra gällande, bero pä atl socialkostnaderna hos oss skuUe ha blivit för höga i järnförelse med kostnaderna i jämförbara länder. Här mäste dock observeras, att me toden atl uträkna nationalprodukten kan ge ganska olika utslag. Man anser aJlmänt, att den offentliga sektorn likaväl som den öppna servicesektom hos oss har fätt expandera för mycket pii bekostnad av den sektor, som svarar för produktionen av varor och nyttigheter. Med andra ord. Näringslivet orkar hos oss inte uppbära en offentlig- och servicesektor som blivit för stor.

1

rapporten har man vidare försökt beräkna sociaJutgiftemas utveckling under 90-taJet och föreslagit strukturella ätgärder med millsättningen a11 social- och hälsovårdssektorn i värt land inte skaJI belasta nationaJekonomin mera än i de länder, där vilra produkter skaU konkurrera.

V i hade en mycket stark ekonomisk tiliväxt under BO-talet. Detla möjliggjorde atl speciellt den offentliga sektom kunde uppvisa en stark expansion. 1 synnerhet inom den kommunaJa sektom skedde en aUtför snabb tiIIväxt. Nu kan vi dagligen läsa i tidningarna om behovet av nedskämingar i de offentliga utgiftema. Eftersom social- och hälsovårdsväsendet svarar för en betydande

,.."

I

"

JE KER har ordet frilgar sig förstils, är rutten (Åbo-Stockholm-Åbo) ointressant, . är pensionäremas reslust mättad eiler inverkar de "däliga tidema" pii reslusten? Jag förväntar mig intet svar, men hoppas de som är med skall stortrivas. Vi har ju med pii resan de österbottniska pensionärernas "egen orkester" Romantix för att locka speciellt österbottningarna, men bara ett 10-taJ har nappat pii. Och s1l uppträder "vilr egen" trollkonstnär Don Carlos friln BorgiI. Allt detta utöver biltens eget program.

En bidragande orsak till det österbottniska "bortfallet" är förstils distriktets egen årliga satsning "Milnskenskryssningen" Vasa-Sundsvallumskryssning", var vi övcr Vasa den 23-25.9. Den 900. Därför räknade jag med kryssningen är mäkta popu1.000 denbär gången. Man lär.

SPF har idag verkat i 20 år.

Sommardagen firades som jubileumsfest redan den 12 juni pä Dipoli. De 950 deltagarna stortrivdes. Programbasen Åke och hans artister gjorde etl gott jobb. Tack!

För de praktiska arrangemangen svarade Dipoli med bravur. Vi kommer gäma igen. I dag den 24 augusti pä vår egentliga födelsedag, när jag skriver detta är det lugnt och stilia inför morgondagens jubileumskryssning. I mina vildaste fantasier räknade jag med 1.000 deltagare, men med facit pii hand har vi 350 resenärer ombord pii Silja Karneval.

För fem år sedan, när vi äkte pä en liknande "jubile-

del av de offentliga utgiftema hamnar de bland de första i blickpunkten, när det gäUer nedskärningar ocb inskränkningar. Här spelar persooaJutgifterna en betydaode roU. Problemet är dock att minskad personaI pii dessa områden ger ökad arbetslöshet, vilket isin tur ger ökad belastning på den sociala sidao i form av arbetslöshetsoch andra sociala understöd. Nyttan av oedskärningar inom silväl den slutna som öppoa servicesektorn under en Iilgkonjunktur kan således ifrågasättas. Resultatet kan bli, att det man vinoer i den ena ändan förlorar man i den andra.

D

en stora ekonomiska nedgången under de tvil senaste åren har blivit synnerligen kännbar för statens finanser. Statens utgifter har tili följd av depressionen visat en kraftig ökning. Detta gäller framförallt kostnaderna för arbetslöshet och socialskydd. De sinande inkomsterna har lett tili att stateo i hög grad har tvingats att öka sin upplåning. Den stora statliga uppläningen anses vara en av de största orsakerna tiU vår i dagens läge orimligt böga räntenivå, som i sin tur medverkar tili nedgången i den ekonomiska aktiviteten .

M an räknar med att statens skuldsättning kommer att öka ända fram tili år 1997. Som en följd därav kommer ränteutgifterna att belasta statens kassa i aIltmer ökande takt. Först mot slutet av decenDiet vänder kurvan nedilt samtidigt som även arbetslösbetskurvan börjar sjunka. Arbetslösbeten kommer dock under hela decenniet att ligga pii en hög nivil.

Man rälCnar vidare med en relativt god tiliväxt av nationalprodukten med början ilr 1993. Dock får vi observera, atl det i varje fall räcker tre-fyra är, inoan vi änyo har kommit upp tiU 1990 års nivä. Man räknar dock med, att vi under den senare delen av decenDiet kan rilia med en järnförelsevis god utveckling pä det ekonomiska omrildet. Den borde bli ungefår järnförbar med den genomsnittliga utvecklingen under efterkrigstiden. Detta gäller speciellt, om Finland ansluter sig tili EG.

P

ensionärernas andel av befolkningen har ungefår fördubblats under de sen aste trettio åren. Kurvan pekar fonsättningsvis uppät under de kommande 40 ären.

Genom att genomföra vissa reformer och omstruktureringar skall det dock vara möjligt att bibehälJa den nuvara.nde nivän inom vårt sooialskydd även i fonsättningen, forutspilr man. Grundförutsättningen för att sil skall ske är dock, att den ekonomiska utvecklingen går i en gynnsam riktning även under kommande dagar.

Levi K1åvus

Populära är också sommariesterna. Tili Carpella i Karperö kom bela B76 betalande och på de fester jag bevistat i östra och västra Nyland har 300-400 pensionärer bänkat sig tili sommarfest. Trevliga tillstäJJningar nöjda pensionärer.

En stor del av vår verksamhet bygger pii att vi skall leva för varandra med varandra och att vi skaU trivas tiIIsammans. Men det finns också en hårdare vardag för pensionärerna. Statens besvärliga ekonomi och regeringens sätt att lösa problemen, har medfört extra tunga pälagor för pensionärerna.

Från pensionärsförbundens sida har vi genom delegationen, tili viIken hör sju (7) pensionärsförbund, frarnfört avvikande ilsikter - protester mot både lagstiftare och budgetmakare, men föga båtar våra k1agoskrifter. Också Don Quijote kämpade förgäves mot väderkvarnarna.

gade krav tili en högre minimipension och humanare skatter. Vi kan inte heller acceptera att vunna förmäner naggas i kanterna.

På det kommunala planet har också avgifter införts och tidigare förmäner fräntagits.

Det gäller att kämpa emot.

Det gör vi bäst genom att vid höstens kommunalvaJ rösta in i följande fullmäktige, personer, som för vår taJan. Du kan själv pilverka genom att rösta.

Kulturdag har vi i ilr i form av kaJas på Stundars. Se vilr annons på annan plats idagens nummer. Handla snabbt om Du vili vara med. Antalet platser är begränsat. Reservera inte fler platser än Du behöver. Samrna dag, som klimpsoppan serveras i Hemmersgården på Stundars har vi i Helsingfors "De Gamlas Dag" i traditioneU stil i Jugendsalen. VäIkomna också dit.

Det rör sig en heI del just Delegationen sammanträ- nu. Det är underbart att levader nästa gäng i mitten av attleva för varandra. september för all änyo fraroföra pensionärernas berättiJerker

Pensionärema i Nykarleby-nejden reser rätt ofta, ibland tili "hemlig ort", ibland ända tili Haparanda.

En resa ger ju aUtid omväxIing och nya vyer, men blir ändå inte hemkomsten böjdpunkten pii det hela?

Vare sej vi återvänder tili en by på slätten eiler en hoIme i skärgården, kan vi ta la om "hemkänslans gåtfulla hemlighet". len dikt av Sten Selander fär denna känsla ord: "Här är jag hemma,/här i den värld jag byggt./Skymoingens Ijudlösa floder famnar den väoligt och tryggtl som en vilande ö i ett kaos på flykt./Här är den fasta punkten, dä marken har dlkat pii glid./Nära mig, nära mig andas allt jag är fåstad vid,/nära - och ändå ryms här det ändlösa ordet frid."

Den 27 juni i är uruppfördes i Nykarleby kyrka oratoriet 'Vara hemma', som ska-

pats av Erik Granvik och Sven-Olof Ray. Medverkande bl.a. Nykarleby kammarkör, JurmaJakvintetten ocb medlemmar ur Jakobstads orkester. Enl. en recension rör sej Granvik i tre olika dimensioner: i det vardagsoära livet, i drömvärlden med dess visioner och i samlingen inför Guds tron på uppständelsens morgon. Alla dimensionema flyter in i varaodra. Ett citat ur Oratoriet: "Ja, jag skall stå upp med min livslänga dröm att möta min sammar. Förvisso, när den är

här, oär den är äntligeo kommen, förvandlingens sommar, står jag upp och jag bor i en rymd av Ijus."

Järnsides med den naturliga hemkänslan finns hemkänslan i det eviga. Vi kan inte beskriva en känsla, den finns bara där.

Hur mäktig en känsla kan vara, erfor vi pä en resa i Stockholms omgivningar en julidag. Frän den solvarma, härt trafikerade vägen och en

orolig värld för övrigt trädde vi in i Täby medeltidskyrka.

Det var som all träda in i en ny värld. Tre barn int~gs geoom dopet i församlingen. Orgelrnusiken var fullÖdig. Man tyckte sej kunna höra röster friln svunna sekel. Här syntes oss religionen eiler trons värld som nägot pätagligt, tidlöst, befriande .. . Här var själen hemma.

Vi kan ingalunda själva skapa denna stärnoing med visshet och bopp, men vi kan alltid erkänna vilr hemlösbet, vån behov av tröst. Man kan pii oss tiUämpa ett ord ur Hebn!erbrevet, där det talas om människor, som bekänt sej vara gäster och främlingar på jordeo och visat, att de söker ett bemland.

Efter uruppförandet av Oratoriet skrev jag några strofer, som fär avsluta denna ruta. Orden mellan citatioostecknen är citat ur Oratoriet.

Plötsligt är vi hemma i en overklig verklighet/i en värld,/vi i dröm och aning längtat./Flöjten och violineroa spelar/hemkomsteos glädje i bruset/friln sångamas rös: ter. Ali vara hemma/är att finna allt förfelat förlätet,/att låta "skymningens mjuka bänder"/Ieda oss tili stranden/för att finna, att havet och "döden den är inte mer. "/När vi

är hemma,/är "allt det förgilngna som ett eko. "/ängestens mollackord tystnar,/hjärtats strängar stäms i ny oktav'/ty - här är evigheten.

Gunnar Levlin

Apropå vår insäodare i Hbl. angående radions musikvai 4.8.-92. (eftermäle!)

En morgon när vi Iyssnade förstrött tili radioskvalet, med vemod tänkte vi då på musik frän trettitalet, dä säng var sång och inte skrik som pinade ens öra och orkestrarna var sädana man gärna ville höra, lätt musik att prata vid tili morgonkaffekoppen och i detta var nog TaJlinn uti Estland toppen.

"Solröda tvä segel" som exempel dä vi nämnde, meo kära nån, ni kan ej ana vad som sedan hände.

Nästa morgon denna visa kom i rock i värsta - C k1ass (eUer var det kanske bara för att med oss jäklas!)

Nej aJdrig mera skola vi på Radions skivval k1andra.

Nu sitter vi blott hemma här och sjunger för varandra.

Maj och Kurre Ahlfors .

Utgi vare : Svenska Pensionärsför-bundet r. f.

Ansva rig utgivare

och chefredakt ör

Gurli Nurmi Redaktionens adress:

Centralg. 13 10300 Kari. tel. 911-362 80 ISSN 0359-8969

DRUMSÖ PENSIONÄRER r.f.

VERKSAMHETSKALENDER bösteo 1992 9. 9 UIIard lill Kotka och Langinkoski 17. 9 Sian för Torsdagslräffen 21. 9 Mån adsmöle 19.10 Miinadsrnöle 21.10 Svensk pensionärsträff pii cenlret vid Tölögalan 33.

Drumsö Pensionärer stAr för programmet.

16.11 Stadgeenligl böslmöle 8. 12 Torsdagsträffens julkryssning tili Slockholm 12.12 Julfesl pii Hanaholmen Om teaterbesök och konstutställningar meddelas senare.

Värterminen 1993 inleds med nyiirslunch månd. 11.1.

Kirsti pens.k1ubb

ESBO SVENSKA PENSIONÄRER R.F:s

14 sepl.

16 " 21 28" 30" 5 okl.

13 19" 26" 2 nov.

7 16 23 30" dec.

20 årsjubileum den 2 november 1992 klo 13.00 pli Dipoti iEsbo.

ESBO SVENSKA PENSIONÄRER R.F. 2 nov.

26 nov.

Föreningens 20·hsjubileumsfes, pli Dipoli Tealer· och lernadagsresa tili Slockholm

Alberga pens.k1ubb

15 sepl.

22 II 25" 29" 13 okl.

Månadsmölen Svenska Giirden klo 13, klubbmöleo Tölög. 33 kl o 17" 13.30.

27" Planerat höstprogram 1992.

2 nov.

8 sepl. Miinadsrnöle 10 May Lundquisl berätlar om Peking (Berija) med diabil· 24" der.

26" 9 sepl. Klubbmöle 8 dec.

10 sepl. Bussutfård UHemliga resan 11 16 sepl. Svensk pensionärsträff Tölög. 33 kl o 13 Föredrag av red. Gösta A. Malm "Riddamas Maltal!

14 sepl.

Klubbmöle 23 sepl.

21" Månadsmöte 130kl.

28" Klubbmöle 140kl.

50kl.

Tealerbesök, dalumel öppel okl.

12 Klubbmöle 28okl.

19 " 10 nov. Månadsmöte med intem basar ocb loueri 26 " Klubbrnöle 11 nov.

2 nov.

25 nov.

KlubbrnÖle 9 8 dec.

Julfesl 16 9 dec.

Klubbmöle 23 25" 30 7 dec.

14 " Verksarnhet uoder bösten 1992

***

PensionärsfOreningen OLYMPIA r.f.

Åsa Eklund, siing & musik Hobby-träffar varannan vecka Resa lill Ekenäs marknad LoUeri, friigelävling Anna Grönholm Kaj Ahlgren, bingo Klubbens basar Besök av försarnlingens kaplan och kanlor Föreningens 20-hsjubi leumsfesl pii Dipoli Lolleri, gymnas'ik Medlemmamas eget program Temadag och resa tili Slockholm Klubbens julfesl

Kyrkoby pens.k1ubb 8 sepl.

14 II 22" 28 II 6 okl.

12 20" 26 II 2 nov.

3" 9 17 23 1 dec.

15 II

Dalsvik pens.k1ubb

***

GRANKULLA svenska pensionärer r.f.

Tisdagsträlfar pä Villa Jungbans klo 14.00 15 sepl. Banknyll -Irina Hernoell, Sparbanken Aktia 29 sepl. Mitl besök i Mexiko - Per Björkvall 13 okl.

Information om Bredavägens scrvice-center t2.1 okt.

Den äldrande hjäman - Bengtjuslin 10 DOV. Födelsedagsfesl 24 nov.

Höstmöte 8 dec.

Julfesl 22 dec.

Julglögg Under planering 22.10 utflykl tili Ingmans i Sibbo, resa tili Teneriffa 22/10-;;/11, lealerbesök mm. Övriga aktiviteter Biljard, canasta, diskussion, handarbcte. målning, seniordans, vävniug Välkomna lill Villa Junghans!

***

MUNKSNEJDENS Pensionärer r.f.

10 sepl. klo 15 Försla mölel för höslen i Församlingssalen. Rau· mov. 3. Maj-Britt Grönholms kAserar om "Mor- och farföräldrar behövs" 17 sepl. klo 15 Guidal besök i nyrenoverade Garnla Kyrkan och rundvandring i Gamla kyrkans skvär. Sarnling pii kyrk"trappan moi Annegalan. Anne·Marie Appel· berg guidar.

24 sepl. klo 15 Församlingssalen Raumovägen 3: Göran Åhman be· rättar med bilder om Helsingfors räddningstjänst.

1 okl. kl o13.30Luncb ä mk 45 pii Ho,ell Presidents Caft Maria klo 15 Besök i riksdagshusel med Eva Biaudtl som guide 8 okl. klo 15 FörsarnlingssaJen Raumov. 3: Programmel ännu oklart 13 okl. klo 10 Ulfard med buss tili Borgiilraklen 220kl. klo 15 Församlingssalen Raumov. 3: Programmet oklart 5 nov. klo 14 Försarnlingssalen Raumov. 3: Sladgeenligt höslmöleoDärefler födelsedagsfesl med allsiing.

Preliminärt meddelas atl höslbasaren hillls 26.11 i Försarnlingssalen.

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsförbundel r.f. sammankallas lill stadgeenligl höstmöle onsdagen den 11 november 1992 i Hangö, i sladshusets feslsal k1. 14.15, Berggatan 1. Fullmaklsgranskning och kaffe frän klo 13.30. Täg anländer lill H angö enligt sommartidlabellen kl o 13.57 ocb avgär klo 16.10.

Entigl § 14 i sladgarna bar medlemsförerung med 1-100 medlemmar räH all sända en befuJlmäktigad re· presentanl, medlemsförening med 101-200 medlemmar tvli ocb medlemsförening rned över 200 medlemmar tre representanler.

Varje befullmäkligad representanl bar en rÖsl. Efler de egenttiga årsmöteshandlingarna bar deltagarna möjtigbel att ställa frligor tili förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen

Friigesport Exkursion 'ilI Niidendal Loueri Besök av prosten Nyström May Lundqvisl, diabilder Ordel friM Loueri Föreningens 20·iirsjubileumsfesl pii Dipoli Kaj Ahlgren, film Musikfriigesport Ordel friu Klubbens julCesl pii Laguna Lolleri Christian Blomberg, allsling Födelsedagsfesl, avslulning

16"

23" 2 nov.

6 13 20" 27 4 dec.

11 11

Lolleri, diskussion Seniordans Kaj Ahlgren, information Seniordans "Hamesl" i Esbo FBK:s hus Seniordans Chris,ian Blomberg, allsång Seniordans Föreningens 20·iirsjubileumsfesl pii Dipoli Åsa Eklund, siing & musik Seniordans Medlemmarnas dag, 10lleri Seniordans Födelsedags· och julfesl lnformationsmöte, lotteri

Köklax pens.k1ubb 11 sept.

25 II 26" 9 okl.

23" 2 nov.

13" 27" 5 dec.

Gröndal pens.k1ubb 18 sepl.

25" 20kl.

9 II

Hobbymöle "Aues Tramp" Föredrag om kaffeliiren Besök tili Överby trädghdsskola Besök tilI Kekkon ens museum Kaj Ahlgren, siUdans Hobbyklubben Friigespon Hobbyklubben Föreningens 20-iirsjubileumsfesl pii Dipoli Basar Bingo Tealer Reseskildring friin Kina Klubbens julfesl

lnformation, Carila underhilller May Lundqvisl, diabilder Loueri Bilder irAn resa i Norge Kaj Ahlgren, bingo May Lundqvisl, diabilder Foreningens 20·hsjubileumsfesl pii Dipoli Svenska dagen Loueri May Lundqvisl, diabilder Medlemmamas egel program Födelsedagsfesl Höstavslutning

lnformationsmöte Medlemmamas program Basar Filmförevisning Chrislian Blomberg, allsång Föreningens 20·ilrsjubileumsfesl pii Dipoli Lotten Klubbens IS·iirsjubileum Klubbens julfesl

Sökö pens.k1ubb 16 sept.

24" 30" 140kl.

28" 11 nov.

25" 2 dec.

K1ubbmöle, information Ullard tili Ekenäs rnarknad Christian Blomberg, allsiing Jarl Mallsson, diabilder Klubbmöle Klubbmöle Födelsedagsfesl Klubbens julfesl

Gäddvik Mattby pens.k1ubb 21 sept.

5 okl.

19okl.

2 nov.

16 nov.

7 dcc.

***

Utfard tili Eslland Jjlli Dahlström berällar om Tyskland Lolleri Föreningens 20·hs jubileumsfesl pii Dipoli May Lundqvist, diabilder Julfesl

Vasa svenska pensionärsförening VIPS r.f.

9.9

FrilS Jakobssons Alelje i Garnla Vasa och kaffe pii Simpukka.

Dans i Närpes pli Mosebacke skola.

12.9 Tondiklama med Bötje Backholm och Gertrud Sliibl.

16.9 23.9 Prograrn av Agnes Erkas.

Ryska kyrkan besöks ocb kaffe pii Officers Casino.

30.9 Jakobslads resa där KIonkvislS Museurn och Jakobslads 14.10 Vapen besöks bl.a.

21.10 Doklor Fonelius.

24-25.10 Helsingfors resa med besök pli lealer, Riksdagshus och Ternpelkyrkan.

28.10 Sven Hagström.

Mannekänguppvisning.

4.11 Reslaurangskolan.

11.11 Dans pii Fonnansgalan 14 med Kvevlaksgillel.

15.11 Födelsedagsfesl och kören.

18.11 Distriktclsdag, Margit Ehnström mcdverkar i program25.11

Hagalund pens.k1ubb 16 sepl.

23" 30" 7 okl.

14 21" 28" 2 nov.

4 11 18 25 2 dec.

9"

Chrislian Blomberg, allsång May Luodqvisl, diabilder Lotteri Hobbylräff, seniordans Mannekänguppvisning + Olli May Lundqvisl, diabilder Ingegerd Herrgiird, föredrag Föreniogens 20·iirsjubileumsfesl pii Dipoli Basar Elhel Nyholm, föredrag Hobbylräff, seniordans Födelsedagsfesl Medlemmama har ordel Klubbens julfesl

rnct.

RÄTTELSE Pä sidan 11 i sen aste nummer av God Tid ingär bilder frän depulalioner som lyck· önskade SPF tili de 20 ären.

En bildlexl är emellerlid fel.

Del läses atl Drumsö·delega-

HELSINGFORS PANT-AB

tionen O.S.V. 1 verkligbeten är del en delegation frän SAMS sam uppvaklar genom Mari· anne P acius, Hervor Udd ocb Paul Hägglund. Red. bekla· gar förväxtingen.

-f'.//

~ ~

# ,q

//' //,//,q.' / / -q

# - 4':,

Ebba Jakobsson tackar

Varml lack tili Svenska Pensionärsförbundel för ~ uppvaktningen pli min ~ 50·ärsdag.

~ ~ ~

~

Ebba J akobssoD / / --/ /. q

.,q

..q

,-Q-q , q

Pantlån är en förnuftig låneform vid aku! penningbehov

~

~

~

~

~ ~

~ ~ ~

,-// .-/ / / /

I

.,

HPO;@:HFP

Läne·expedition: A Fredriksgatan 45 lel. 644 089 B Tavastvägen 48 tel. 753 1059 C Kundgatan II, Öppet: 11-18.00 3 vän., City·Jätti tel. 333 445 M Mannerheimvägen 68 tel. 442 577 T Mariegatan 1, Abo lel. 921 ·326 599

Varubelånlng sedan år 1882

Öppet mä - fre 10-16.30

4

Pensionärer från Pedersöre i östra Finland

Håkan Nordman:

Steg framåt och bakåt tas i pensionspolitiken Vi firOI 75 år av självständighet med mänga specieUa akLiviteter. Ni läsOIe av God Tid hOI levI intensivt med landets öden och vet att självständigheten inte varit nägonling självklart. Det krävdes slora uppoffringOI och mycket lidaode under krigsåren fcir att självständigheten skulle kuona bevaras. Priset VOI högt men vad tvingades inte baltstatema bel ala!

Under jubileumsärel pämions vi om vär hedersskuld Lill de som var med: de stupade ocb deras aohöriga, krigsinvalidema, fronlmännen och "bemmafronten". Regeringeo och riksdagen hOI ocksä bidragil med ett "veleranpaket" med bättre villkor för frontmaonapensionen, hälsogranskoing, landvärd och rehabililering. Med stor tillfredsställe lse nolerar vi den nya syn pä händelseroa som föregick vinterkriget som framkommil pä den ryska sidan.

Med beaktaode av vad allt som uppnätts är det moLiverat med högtid och fest. Hur hOI inte levnadsstandarden höjts!

Ni pensionärer har orsak att ibland luta er bakät i stolen ocb käona er nöjda med vad

som uppnätts. Men vi har skyndat för snabbl under de sen aste åren i välsländsbyggandet. Ju bileumsärets feststämning störs av den ekonomiska djupdykning som landel hamnal i. Del är en k1en trösl att problemen inte är bara självförorsakade ulan även en följd av yttre omsländigheler. Den nödvändiga kostnadsjaklen och europaanpassningen kommer att päverka ocksä pensionspolitiken.

Rättesnöre bör fortfarande vara en social tryggbet, som bygger pä gemensamt ansvOI ocb som inte skiljer pä rika och fattiga. Folkpensionen och de lägsta pensionema är för läga. Men regeringsprogramrnets löfte om förbättringar av folkpensionen, närmast av makars tiliäggsdel, skjuts fram tili 1995 med bänvisning tili den ekonomiska krisen. Däremot före släs indexjustering av pensioneroa, vilket väcker blandade reaktioner bos arbetstagare, som avkrävs en nolluppgörelse i höst.

Vtan medvetna ätgärder kommer lien pensioDsbomb" att krevera efter sekelskiftet.

Sä dramatiskt uttalar sig en

del bedömare. Brist pä arbetskraft och överböga kostnader väntar. Detta som en följd av åldersstrukturen i värt land. J dagens läge med rekordstor arbetslöshel och förhäIJandevis ung arbetskraft kan det förefalla bäde pessimistiskt och oplimistiskt i överkant. Men enLigt åldersstrukturen beräkoas den arbetsföra befolkningen minska med ca 400.000 under perioden 2010-2030.

Regeringen föreslär ocksä en uppbromsning av förtidspensioneroa genom en stegvis höjning av äldersgränsen friln 55 tili 60, medan deltidspensionilldem i stället sänks till 58. J dagens läge kan nya bestämmelser bidra tili flera arbetslösa - bilde unga och ä1dre - och längre ansökningsköer, men i ett längre perspektiv kommer 55 år fyIJda och äldre att behövas i arbelsLivet. UI oss tro pä en sildan framlid! Altemativet är en radikal ändring av utlänningspoLitiken och uppmuntran tili inflyttning i tiotusentaI ärligen.

En mjukare och flexiblare inställning pii arbetsplatsema tiU äldre arbetstagare för hälsa och motivation, skolning

och rehabililering behövs.

Detta hellre än en salsning pii lägre pensioner, vilket skulle drabba pensionärer i svag ställning. Men visst är det mOliverat att se över en del villkor för favoriserade grupper, för att ästadkomma Slörre rättvisa mellan olika yrkesgrupper, privata och offentliga ifrilga om pensionsvilikor som gäller. Överhöga pensioner är svilra att komma ät. Personer i god ekonomisk position kan alltid ordna kompensation i nilgon form, och den statsfinansiella nyttan av pensionstak och skattefiskering är Wen. Men av moraliska skäl är eftergifter och begränsningar i toppen motiverade. Steg tas alltsil bilde framilt och bakilt i pensionspolitiken!

Vtvecklingen käons osäker och krävande. Men som ni vet har svårare år och sämre tider övervunnits under självständighetstiden!

Pedersöre pensionärsklubb har varit pii resa i östra Finland. Fyra härliga dagar har gett oss mycket att minnas även dil sommaren är slut.

T.ex. besöket i bildkyrkan i Pallaniemi, Kajana. Kyrkans vägg- o. takmillningar av E. Granberg fr. 1780 är mycket välbevarade och förestäUer milnga händelser UI Bibeln frän skapelsen tili Kristi himmelsfård.

Samtidigt med vårt besök faons där en finsktalande grupp och dä vi sjöng "Härlig är jorden" stärnde de in psalmen pii finska. Där kändes gemenskapen god trOIs tvil spräk. En inspelad kassett berättade om mäJningama pii bäda spräken.

Pä hotell Kalevala i Kuhmo där vi togs emot med stäende middagsbord, gjorde mänga sitt fcirsta smakprov pii kalakukko.

Följande dag gay oss ocksä ett oförglömligt minne frän Eva R y Y n ä ne n s atelje i Paateri Vuomisjärvi. Den går inte att beskriva med nilgra fil rader, den milste ses. Hon kan konsten att hantera täljredskap. 1 museet och i hennes hem fanns otaliga saker ut-

skuma av väldiga trädstammar. J hennes egen kyrka byggd av stora stockar frän Ryssland, är varje kyrkbänk skuren, ur ett enda Irädsrycke. Altaret är ocksil unikt, tillverkad av rolen frän ett stort träd som splittrats av ett blixtnedslag. Vilket konstverk. J Kerimäki invid hotellel där 'vi övemattat finns en utställning av krigsmaterial friln 1939-1944, med en läng löpgrav och en korsu med alla tilibehör. Ett besök i Europas största träkyrka hör ocksä tili dä man är i Kerimäki.

En fård längs Punkaharju meu även andra natursköna

platser var en njutrLing för ögat. Det finns mycket att se i vårt eget laod och tips om nya resmäl kan vi fä dä vi läser om resor i tidningen "God

tid" .

Vid god hälsa, nägot att vara tacksam över ätervände vi tili värt slättland. Med dessa glimtar frän en trevlig resa hälsar underteckoad till alla "God tids"-Iäsare och önskOI "Lycka till" i föreningsverksamheter. (G.E.N.)

Många "unga" pensionarer med vid Karperö-fest Pensionärsdistriktets sommarsamling är ett evenemang dä även icke organiserade pensionärer har möjlighet att möta upp, konstaterar fOrbundsordfOranden Levi K I 11 v u s , dA han vid festen i Karperö sitter och fOljer med dansen. Han koostaterar samtid igt att inslaget av yogre pensiooärer är stOrl hlaod de oärmare tusentaJ peosiooä rer som dellar i festeo.

- Jag ser som posilivt allt som kan locka hemmasittande pensionärer att komma ut och träffa andra människor, fortsätter ban. Det är alltför milnga som blir sittande hem-

ma när de lämnar sitt förvärvsarbete. Detta gäller särskilt äoklingOI. Posilivt är ocksä om vi kan ordna evenemang som tilltalar även yngre pensionärer. Nyrekryteringen i våra föreningar och k1ubbar är ett av våra största problem.

Sommarfesten på Carpella gynnades av ett strillande sommarväder. Pensionärema kom i god tid för att avnjuta den traditionella köttsoppan.

Sä tidigt att Ruth B ä c k S t r a n d fann aoledning att en stund före programmets börjao ordna Litet uppmjukningsövningOI med de som suttit länge och väntat.

Ungväga gäster vid festen

var Order of Ruoebergs kör frän Amerika, som sjöng bilde pä engelska, svenska och fioska. Ledare för kören är Florence M e s I e r .

Distriktsordföranden Göran Sun d s t r ö m erindrade i eli taI om sina företrädares pii posten, Alfred S m e d s och Einar S tor g ä r d s bortgäng. De avlidna hedrades med en stunds tystnad.

I talet berörde han värt lands 75-äriga självständighet ocb en del av de insatser som dagens pensionärer gjort för all utveckla och öka välRunebergskören (en del). ständet i landet. Hao konstaterade att krigsveteranema fäu ringa tack och ersättning för de fem år de tillbringade i katso Efter en utslagsfrilga H a g b e r g. Fjärde platsen korsur och löpgravar. För att kunde kristinestadslaget ko- togs av laget frän K ron 0belysa detta närnnde hao att ras tili segrare. b y som bestod av Agoeta löntagamas löner under I laget medverkade Astrid Bäck , Georg Sundback 80-talet stigil med 140 pro- Lind , Ralf Dahl ochÅke och Göran Sun d s t rö m: cent medan förhöjningen ät S k e p p a r . För Malax tävJärnsides med dansen i paveteraoema under sarnma tid la de Eva-Brita U t h a r d t viljongen ordnades ett aherutgör90 mk.

Emil Åkerberg och Sve~ nalivt program inne i uf-IokaHao järnförde ocksä riks- N y m a n. 1 laget frän 0 r a - len i viIket Runebergs-kören dagsmännens pensioner med vai s, som blev tredje, in- och Tondiktama svarade för vanliga pensionärers och gick Anni Österlund , prograrnmet. konstaterade all de förra nog Karl Nymark och Thure Sven-Erik GJader ser tili att deras egoa pensioner höjs medan det koappast blir nilgonting av den planerade allmänna pensionsrefor- r - - - - - - - - -- - - -- -- - - - - - men under 90-talet.

Det segrande taget i frågetiivlingen Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck fr.v.

Ralf Dahl, Astrid Lind och Åke Skeppar.

Huvudnummer vid festen VOI finalen i frägesport mellao pensionärsföreningama inom distriktet. Det var en järnn och spännande tävling i vilken tvä av lagen, K r i s tinestad och Malax, stod pä samma poäng efter att de ordinOIie frägoma avver-

~VENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS OSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbouen: Per Thomasfolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Telefon : 961-17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961-346 0366 DIstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008·55002307, Vasa Sparbank 104003962·6

5

Öb-ombudsmannen har ordet

Den 29 juni samlas ett 40 givning. Vi besöker Kyrkan, tai pensionärer pä torget i där vi sjunger psalmen: "HärNyka rleby för att anträda sin lig är jorden." Bernhard styr planerade sommarresa tili nu bussen ut pä vägen som Sverige ocb Norge. I busseD leder til.l Norge, som ju är huvid ratteD sitter vär pälitlige vudmälet för vär resa. chaufför Bernhard P a u I i D, som gör a!t vi kan känna oss Karolinerleden trygga och får informatioDer ED bit förbi StorlieD passeom läget under farden. Som reseledare medföljer GUDdel ras gräDseD och spoDtaDt stämmer reseDärerna upp S ö der hoi m , som tilIsamNorges natioDalsäDg: "Ja vi maDS med maken Bert i I elsker dette laDdel, som det ser tiU an stämningen skalI vara pä topp och an alla skaU stiger frem." Bussen följer DU deD s.k. KaroliDerledeD, eDtrivas under resans gäng.

J hamnen i Vasa gär vi om- ligt sägDeD en gammal pi.lgrimsstig som bjuder pä storbord pä Hiljan Vasa King, slagen natur. Den följer Nidsom i ett strälaDde väder för älven och omges av höga oss över tili Umeä, samtidigt berg och djupa dalar. StälIvis som vi avnjuter eD god måltid ser man sDöfläckar, som ligpä bäten. Resan fortsätter söger kvar och här och där eD derut mot Höga kusten. AlIspridd bosättning. HuseD versäDgen leds av Saga kar att stä sDett pä sluttningB j ö r k m a n , beledsagad av arna, meD det är Daturligtvis Gösta H e m g är d pä dragen synvilla. Sä öppDar sig spel. Som underhälIare melplötsligt fjäl.lvärlden och vi är lan verserna berällar Bertil Söderholm trevliga krönikor framme vid fjordeD där staden Trondheim ligger. J tiden och historier med bäde skämt äveD kalIad Nidaros. och aUvar, medan Ragnar Trondheim är Norges tredEri k s s 0 n läser självskrivje stad i storleksordning, med na dikter. Flitiga vid milaoen befo.lkrting pä cirka fonen är även Else-Maj 130.000 tusen innevänare.

Sun d k v i s t och AnnaStadeD är närmare 1000 är Maj Vi t ting . gammal. Här bor vi tvä näller pä hotelI TroDdheim.

Vänortsbesök I SolIefteä som är Nykarle- Nidarosdomen by stads vänort gör v i ett kort irnponerade uppehåll. Vi lIker upp tilI Staden kan uppvisa mänga Haista berget, därifrän man sevärdheter. För en billig har en fin utsikt över staden penning kan man lika spårnere i ä1vdalen. Resan fort- vagn genom stadeD och uppsätter tili Östersund, som är leva vackra vyer med bosä!tför ta dagens etappmäl. Här ning pä höga höjder. Största får vi vila ut efter dagens sevärdheten är dock Domlänga fard. HotelI Sara Winn kyrkan (Nidarosdomen). En bjuder oss pä mjuka bäddar. skapelse med egen historia.

Pä morgoDeD efter frukosteD Et! berömt turistmäl. Guiden gör vi eD ruDdtur i staden. för oss genom de olika mmBusseD kör ut tili Frösön, men i Katedralen. Vi fär en med dess sommargröna om- inblick i Norges historia.

Den tredje etappen i resan gär norrut längs fjorden tili Steinker, Nykarlebys vänort i Norge, där vi äveo stannar upp, för all närmare göra bekantskap med staden.

Det bär bemät Nu sväDger husseD österut mot Sverige. I GroDg gör reseDärerna uppehälI pä värdshuset. Här avtackas vär reseledare och chaufför pä fyDdig vers, skrivDa av Saga och Ragnar, som även överräcker gävor, som aUa reseDärer med gott hjärta deltar i. Vid en ort kaUad Gäddede sover vi vår sista natt pä utläDdsk marko DeD sista etappen lIker bussen längs krokiga vägar pä höga höjder, medan BerJI läser dikter, Gösta spelar och RagDar läser ur "logghoken", som han dagligen skrivit i under resan.

Sven Dufvas grav 1 Vi.lhelmina stannar bussen vid kyrkaD. ReseDärerna ser graven där Zakarias B j 0 n g , enligt sägnerna Sven D u vai Fänrik Stäls sägner ligger begraven. 1 Dorotea beses även den vackra kyrkan, samt museet nära in tili, med skulpturgruppen "Nattvarden" . ED skapelse man betraktar med aDdakt.

Pä värdshuset Bävern i Bjurbolm blir det middag.

SeD bär det av raka späret tili hamoeD i HolmsuDd, där Vasa KiDg väDtar, som ger oss eD lugD och trygg överfart tili Vasa. Vid midoall är vi framme i Nykarleby, trötta men glada och Döjda över eD Iyckad resa och redo all skriva om ordsprllket: "Se Norge och sedan dö."

F.Z.

Sä har dä hösteDs verksamhet kommit i gäng. Österbollniska distriktet höll SiD traditioDella sommardag deD 6 augusti pä Carpella i Karperö, Korsholm.

UppslutningeD var uppmuDtrande eftersom hela 900 peDsioDärer bade löst biljett tilI festeD. Jntresset för förhuDdets jubi.leumskryssning var mindre än VäDtaI. En naturlig orsak är väl att pensioDärerna blir tvungDa att prioritera hur maD anväDder sina peDgar. ÖsterhottniDgarna valde sin egeD mäDskeDskryssDiDg tilI SUDdsvall.

När denna tidning Där sina läsare har vi mindre än en ocb en halv mäDad tilI kommUDalvalet deD 18 oktober.

Valet är sä tilIvida historiskt eftersom det är första gäDgen som kommunalvai förrättas som eDdagsval. FörhaDdsröstniDgeD inleds oDsdagen deD 30.9 och avslutas tisdageD deD 13 oktober. Veckosluten 3-4 och 10-11 oktober är postkontoreD öppna mellaD kJ. 10-14. I övrigt kan man förhandsrösta under postens öppethålIningstider.

I valet väljs de kommuDala beslutsfattare som inleder sin maDdatperiod deD 1 januari 1993. Samtidigt träder den stora reformeD av statsstödet tili kommuDerna i krafl. Enligt rikspolitikerna är avsikteD med reformeD all stärka deD kommunala självstyrelseD i förhä lIande tili statsmakteD. Kommunerna tilIde-

HANTVERKARBY i Soll

Per Thomasfolk ombudsman viktigt kommunalt vaI. UDder de ekoDomiskt goda tiderna kUDde politikerna fördela för· mäner ät inDevänama. Den viktigaste uppgifteD för de som väljs i hösteDs vai är att pä ett rättvist sätt prioritera de ekoDomiska behoveD (fördela knappheteD). Därför skalI maD inte strunta i della vai utan man skaU rösta. För peDsioDärerna är valet ocksä viktigt. Det är kommunpolitikerna som beslutar om nivän pä social- hälso- och sjukvärdeD i kommuDeD. Hur höga skalI avgifterna vara för service eD å1driDg har rätl att fä? Det behövs persoDer i fulImäktige som ocksä har käDsla för deD sociala dimensioDen och iDte eDbart deD ekoDomiska. GeDom att rösta kan du päverka kommunens linje i olika frägor.

Per Thomasrolk

Hanlverkarstugor inredda och ulrustade i 1700-1800-tals sUI. Hemslöjds!örsäljning, kaffe och läsk.

Mat mot beställning.

Kom och sel . Hantverkare I arbete 1993

las i framtiden statsbidrag i '-==========:::;~ form av eD s.k. kJumpsumma I J som räknas ut enligt bestämda kriterier. Tidigare öroDmärktes de pengar som gavs DE ELVA ÄLVARNAS kommunerna. Nu är det komLAND mUDpolitikerna som suveränt - en muslk-kabare besluter om hur peDgarna aDregi: Seija Metsärinne vänds. DenDa reform geDomscenografi & dräkler. förs i eD tid av ekonomisk Maria Jaskari kris bäde i stat och kommuD. PREMIÄR 10 17.9.92 Inom kommunerna gäller det Spelas på STRAMPEN och dels all spara, dels all bes[uta tuma om deD optimala balaDsen melIaD skatteullag och serviPYGMALION cenivä. Eftersom skatteuttaav G B Shaw get redaD Dätt smärtgräDseD i regi: Erik Kiviniemi mäDga kommuDer kommer scenografi: Lars-Erik Unden dräkler: El isabeth Ekstam deD kommuDala serviceD att PREM IÄR tö 26.9.92 finaDsieras med förhöjda avSpelas IIsdagar, onsdagar, gifter. fredagar och lördagar.

Höstens vai är därför eli

WA'A TEATER

Kalaset 1993

Söndagen den 4 juli Slundars museum och kullurcenlrum Tel.: 961-344 0282, lax 961-344 0283

~

• Ruskarua tili naturskiina

Arj.plog 17-20 .9

t

Buss- och båtresorna, overn. Hotell Sllverhatten , 3 frukosl, 2 lunchpakel, 4 m iddagar, reseledare, reseskatt Pris : 1.880.Paris med EuroDisney

6-t5.10 P,is : 4.200.-. Halvpens. ~ Vinskiirdsresa lill

ta

Rudesheim 25.9·3.

Pris: 3.925.-. Halvpens.

• 24 tlmmar, Wasa line • Teaterresa tili Stockholm

2J·25 .tO t

Dansbandsgala i Borlänge

JO .l0·2.tl t t

lanzarote 6.13.1t Playa dellngles

tJ-21.11 och lJ ·28 .11 ~ Teaterresa tili Stockholm

4-7 .12 Sk:ansens julma rknad

m.m

.. Julresa tili Räuvik.

Dalarna 22-21 .12 • Jorden runt , ja nuari 1993.

BIWETTKASSAN: 961-3200 300 må-lö 10--14 Grupper 961·3200 304

Svenska Teater

ÖSTERBOTTENS REGIONTEATER

Stora Scenen Auragatan 13 Eugene lonescos

LIKSOM SVAMPAR

~~~~~:'~f~~e Ahlbäck

ALLA PENSIONÄRER I SVENSK-FIN LAND!!

DEN TRADITIONELLA STORA HÖSTFESTEN

9. 9 kl. 19.00 ** Premlär lö 12. 9. on 16. 9

* t017. 9, 1019. 9

En väntad NYPREMIÄR

LA CAGE AUX FOLLES

* lö 26. 9 kl. 18.00

I GYMNASTIKSALEN pA MOSEBACKEN I NÄRPES lörsiggår )ördagen den 12 sept. kL 19. UR PROGRAMMET: FESTTAL av Finlands Röda Kors ordl. Håkan Hellberg, sång, musik, dans. Orke~tem ROMANTIX spelar I programmet och tili dansen. VALKOMNAll NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING/STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET

Otrollgt vackra Mantafon dalen

FRITIDSRESOR :

och blomsterlagra Malnau

Omtyckta Itallen de Luxe 8vresa 18.9 (14 dagar) Upplev hlslorlens vlngslag I Capri, Aom, Vanedig, Rorens, Pompel m.m.

Busstnyg komblna1lon. 6.675,"

18-27.9 (1 0 dagar) Med möJUghet 1111 rlktlg aJpvandring med fanlastrska vyer. Malnau mm r Dahlfa bfommnlngen.

Uchtensteln m.m.

3.485,- + skan 60,' Rorlda 1.11 (15 dagar) Soi, beach, DlsneyWorfd, m.m.

5.770,"

Parls med EuroDIsney 16-24.10 (1 0 dagar) Frffellomet, Notre Oame, Trfumfbågen, Camps Uysee, Versailles. :.J.250," .. skan 60,"

~~

=

Madeira, en skön grönblommande ö.

5-12.10 (8 dagar)

Nr.

GOD TID utkommer

lnl.dag för text

6 7

19. JO Höstnummer 23 . 11 Jul- och resenummer

3.1J 8.12

Annonspris: 6 mklmm Färgannons enl. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklår

6

SOlDlDarsolen Iyste över västnyländsk pensionärssamling Överraskniogeo blev givetvis besöket av Kastrup karnmerkor fräo Danmark som just dä gästade Karis. De framförde ell högklassigt prograrn och avtackades med Oväntat besökfick publiken vid den västnyländska sommardagen i Karis den 3 auvarma appläder. gusti. Festen besöktes nämligen av Kastrup kammarkör jrån Danmark vars sång Seniordaos daosarna blev ett uppskattat inslag i programmet. kom fräo hela västnylaod och buggdans fick publiken likasä ta del av ionan daosen, minstone i städerna sägs det. ger. Färgen pä staketet skall Ni det nuo - Ja det skulle finnas sä - Det sades också förr all vara vit, punkt och slut. där aUa fick vara med, avrun- Gumman vägade inte sä- mänga roliga saker oeh händade den soliga sommarsam- mao i skogskälJans klara vatten kunde se sio egen spegel- ga oägot mera bara begav sig delser all berätta om. Sädant liogen i Karis. bild. Tillade man djupare ner hemät. vi hört oeh själv upplevt unkunde mao reotav se sin kä- Hemkommen gick hon der vär levnadstid. restas bild ocksä. Men sä ro- raka vägen tili vedlidret och - Oeh säkert skuUe vi alla mantiskt är det nog inte nu- muttrade för sig själv. önska all som blommorna i •• - När de nu ska vara sä li- skogar och hagar dofta oeh mera tror jag.

- Vi som har vära egoa- ka, sä tika. Nä vi ska nu laga blomma som de, eller som lövträden om vären dä löven hemshus med bekvämlighe- sä Jjka dä.

- Som tur var räkade hon spricker ut av solens värrnanihäg, slog sig med häoderna ter och aUt bra tycker vi, sä I är liksom sä mäoga är dagligeo. förut i vär levnadstid har vi - Deo som inte hade till- pä knäna och sa: Jestas äodä, häoder det dock ibland all ha en halv burk med vit mäJ- de sträJar, varje vär blomstra pensionärer än engäng fätt gäng tili häst pä landet fick ja glömd ju ämbaren himma. myodigheterna bl andar sig i farg. En pensel hittade hon pä nyll. Dä sku lle ingeo av oss bli gammal. Vi skulle alla uppleva den vackra vären, om vintern skuffa pä stolpaocksä.

- Jag kan riktigt för min nägot vi inte tycker om.

- Nerkommen tili staketet, förbti, EVlGT UNGA. - Sä hände engäog i en och en varm sommar. Den li- kälken och om sommaren ha- iore syn se tanten komma - Om det nu sen skulle vakasä varma men mycket hala de man skottakärra. springaode utför den braota idyllisk smästad i värt land. började hon mäla med länga vintem är ocksä ett minne - De mindre hushällen bar backen. Hucklet knutet runt En dag fick en gammal tant peoseldrag av den vila far- ra sä bra, tänker vi. Nog har vi ju sä myeket att taeka och sitt vatten med ämbar frän hakan, ena örat mera framme, som bodde ensam isin Iilla gen. blolt.

- Men med ens stannar en glädas ät i vär älders hösl - Ännu fär vi inandas rela- brunnen hem, om bruonen det som mao bättre hörde stuga eli tjäostebrev. tivt ren luft trots alla avgaser var nära. med, läng kjol, brett förkl äde, - Hon satte sig vid bordet bil framför staketet, sä att oeksä.

- Vi har vaekra bestäende - Oftast häode det att man smorläderskängor pä fötler- och läste och läste, om och vägdaromet yrde. och giftiga utsläpp i naturen.

- Och ut kJiver just den minnen frän uogdomen, vi Men det hän der ju nog rält glömde det egeolliga ärendet om brevet. Men hoo förstod minns kaoske vär första kärofta att iote alla dofter är lika om man räkade fä höra nägot inte riktigt vad alIt det betyd- tjänstemannen som sänt brelek. Vi har alla vära egna all aogenäma som förr. ny tt frän byn. de som stod skrivet i brevel. veI. - Elt som vi aUa öoskar - Han bara stirrade, och glädas ät, oeh aUa vännerna Hon sade liksom tiIJ sin dot- Pä den tiden hade man och iote kan fä ti1lbaka, hur inte radio, än mindre TV i huter: läs du som förstär bättre glodde oeh säg sä snopen ut. som vi fäll under ärens lopp.

- En s tor del av dem geo- Men Ni sa ju inte att Ni vad bär stär skrivet. gärna vi än ville det är vär sen. Allt nyll som hänt fick - Meo sä kom hon ihäg att hade buskar tili stakel runt Er om vär verksamhet i pensiomao oftast höra vid byskäluogdomstid. närerna pä olika häll i värt hon inte var hemma mera. parcell.

- Framtideo likasä, för oss dan, i lanthaodeln eiler pä oä- Hoppas atl ingen av Er land. Glada pensionärer träfHon hade ocksä liksom de är inte heUer den lika som i got kalas. Kalas höll man ofta aodra bameo lämnat hemmet har blivit utsalt för nägot lik- far man överallt. vär ungdomstid. den tiden. Mao hade sina smä - Men det som alla hoppas för länge sen. nande.

- Vi är glada peosiooärer träffar dä ocksä, liksom vi, -1 vllra kyrkoförsamlingar mest pä är all vi äter skuUe fä - Dr beslöt hon att ta reda trots aUa oedskämingar pä meo oägot annorluoda. har även mänga förändringar fred oeh frid i världeo. Men pä saken själv.

- Det herättas om en gamvära pensiooer med höjda - Salle sig pä busseo, äkte skett sen den lid vi giek pä det fär vi bara hoppas. När skatter och dyrare varor i af- maltant som skyodade sig tili in tiIJ staden, och räkade sist läsförhör som det hette. Kyr- det blir verklighet vet ingen bruoneo för an hämta vatten. farema.

I.o.m. hilla just den tjäoste- koherden kunde nog mängen av oss. Sädant som lägel nu - Meo trots det sä sjunger Hon spraog ulför den braota gäng stälJa rätt tvistiga frägor är. Men, Iät oss ändä hjälpa vi liksom Edvard Perssoo backeo med god fart, för frän Rauha Pihlström kåserade maonen som sänt brevet. och komma ihäg alla dem sitt fönster räkade hoo se tvä om pensionärslivet jörr och - När hoo kom in oeg hon tili sioa skriftskolebarn. sjöog.

- Engäng stälJde han den- som har det svärare än vi. vackert. och sade: - Meo det mä ou vara hur aodra taoter som redao stod nu vid den västnyländska - Tili sist vili jag sluta med - Nar lag har fätt eli sänt na fräga: som helst, ändä har vi det vid bruooeo och pratade med sommarsamlingen i Karis. en dikt av Lars Hulden om här brev.

- Vad betyder AMEN? mycket bättre äo vära förfli- varann. Taoten visste att om - En pojke steg opp svara- "De enkla tingen".

- Ja det stärnmer, det är avhon nu skyndar sig fär hoo na. Om vintern kanske en av der hade det. sänt sa ~änstemannen yrkes- de och sade SKAPELSEN. - De !lesta av oss behöver säkert höra nägot ny tt frän gubbens garnla jackor.

- Men nu fär Ni nog skrat- Vi borde tacka för de enkla - Inte var man lika mo- mässigt. inte ens bära vatten ut och io byo. tingen - När sedao alIt hade veo- dernt klädd dä, som vi är i vär - Men när dendär gärdes- ta sade kyrkoherden. mera. Vi vrider bara pä krao, - Vei Ni alla här i salen Men just pä dessa tänker, ingoch dä rinner det bäde kallt tilerats om det som hänt de tid. Mao hade inte sä mänga gärdeo en oärmaste dagama kom hoo omgängar an byta om, isin - Inga men här sa hao arn- vad AMEN betyder? och varmt vatten.

- AMEN betyder, ja, ja, Exempelvi eo sädan sak som Iilla fattigdom. perI. Gör som det stär skrivet Bor mao i ell höghus har ihäg sitt egeotliga äreode. litet skugga det skall sä ske.

- Men kaoske vattoet ändä i brevet.

- Tog stävao i haodeo och aUa centralvärme. Meo visst - Helt säker! visste NL när solens kniv i hjämao, bör- Men när dendär kan mao ha alIt detta i sitt eg- öste upp vatteo fräo bruonen. hade en godare smak och var Ja, ja inte blir det tiIJ nägot Men om det var nägoo som jar hugga.

Men tili sin häpoad säg hon klarare äo ou? oahemshus ocksä.

- Nu smakar detju klor, ät- om alla mälar med olika får- glömt eiler inte visste sä vet Och vaoJjgt vallen, tänk hur - Äger mao eo aktie är det inte sina ämbar. Dä kom hon Ijuvtigt, det kao smaka förmäoligare att bo. Hyrorna när frän en ökenfård man är är rätt sä höga eljest. Liksom tillbaka aUt aooat.

- Men - vi mäste ju aUa Hur härtigt är det inte om naturen ordnar betala för vär bekvämlighet en mera en annan mindre. med titet lä pä nägot sält, när - Vi i vära egoahemshus vinden härdnar har nog nästan alla säväl vatDet finns knappl nägonting ten sam värme. som människao mera ragnar - lngen behöver bära vatäo tak all vara under, när det ten frän brunnen eiler nägon regnar skogskälla som man fick göra Mot nattens kyla, mörker, förr. Dä var alla tvungna an vilddjur, skräek oeh fasa hämta Sill vallen tili hushälvad ger oss större trygghet, lel. än en brasa - l ordbrukarna som hade AlIleva enkelt är att leva unhäst och olika körredskap, för der vingen dem gick det hur bra som Vi borde taeka för de enkla helst. Släde om vintem och tingen. !lakakärra eller nägon aonao drög om sommaren. Pä dem lades de stora vallentunnoma Festsalen i Karis svenska gymnasium-högstadium var välfylld när västnylands pensionärer samlades till tradiText oell joto: eUer säama. Pä en bondgärd tioneIl sommardag den 3 augusti. På första raden längst t. v. ordföranden jör arrangörsföreningen i Karis Irja Gurli Nurmi behövde man mycket varlen Grönberg ocll stadsjullmäktiges ordjörande Heimer Westerlund.

Sommareos varma soi Iyste över de cirka 300 västoyländska peosiooärer som samlats tiIJ sommardag i Karis den 3 augusti. Och det var med glädje Karis-peosiooäIrja remas ordföraode G r ö n b e r g kunde välkomna skaran til i fest i svenska gymnasiet-högstadiets festsal pä eftermiddagen. Efter det all dagen inlells med samling i Sta Katarina kyrka där prosten Birger Se I r 0 0 s taJade.

Och varefter mänga deltagare gjorde sin första bekantskap

med landsbygden runt Karis vid guidade rundturer. Före festen ät man givetvis en välsmakande lunch.

Förutom Irja Grönbergs väLkomstord hälsade stadsfuUmäktiges ordföraodeo Heimer W e s t eri u n d fräo Karis stad. Hao passade samtidigt pä all helt kOrl berälla om Karis. Jonathao L u t z ledde aUsängen och sä besöktes festeo av lrollkarleo Doo Carlos. Bakom glasögooeo käode vi igeo Birger T ö r o e r (rän Borgå.

•

Något om oss penslonarer

F ,

Svampskörden päverkas inte av torkan kan vi läsa i Hbl i medlet av juLi. Svampama kommer nog upp bara fuktigheten är gynnsam.

Den torra sommaren päverkar ändä tidtabellen och i södra Finland kommer svamparoa att komma senare än vanligt. J dag har vi facit i hand och kan överblicka om de Cern miljoner kg som hemmen konsumerar ärLigen ocksä ser ut att i Ar bLi en verklighet.

Det finns ca 100 arter av ätliga svarnpar, av dem säljs ett tjugotal i affårer och pä torg. Det fanns en period när jag strävade efter all lära mig sä mänga sorter som möjLigt.

Men senare har jag tänkt om, särskilt när det har gäUt att lära ut svampkunskap. Det är mänga svampsorter som man inte rekommenderar meTa,

tili dem hör flera riskor, pluggskivliog o.s.v. Det heter att en vanLig svampplockare i medeltal käoner tili 3 sorteL Fem tycker jag att kunde vara nägot man kunde överbLicka.

Men det är faktiskt inte sä lätt att identifiera endel svampar, trots bra fårgfotografier i böcker.

Vära svampvanor har vi i arv från Ryssland, vi använder ganska allmänt riskor t.ex. pepparriskan och skäggriskan. Den senare kallas pä sina häll för folksvamp. Pepparriskan kan, som namnet säger, ge en kraftig pepparsmak och skaU förvällas. Den passar bra tili svampsallad.

Förvälld, finhackad. gäroa Iitet saltad, rörs den ner i sme-

tana tillsammans med finhackad lök. Eventuellt tilisätter vi litet ättika. Mänga tycker om all steka pepparriska med lök så att den blir knaprig. Den kan ocksä användas för att ge smak i en stuvning.

En god svampstuvning fär vi av blandsvarnp. Men den skall vi plocka själva sä att vi vet vilken blandniog det är fräga om. Den köpta salta svampen är, enligt min åsikt, för besk i smaken för att tilltala mig. TroLigen ingär där mest stora riskor. Jag har nägon gäng blivit bjuden pä svampstuvning där svampen har varit läng och slanig.

Helst skall svampen skäras i

Pensionär modell 1976

mindre bitar, stekas i smör

med lök och fär sedan smäputtra i grädde. En skvätt sur grädde gär ocksä bra. Stuvningen kan serveras tili en omelett, pä en varrn smörgås eiler i de smä krustader som man kan köpa fårdiga. Nu pä hösten när vi tycker all tomateroa inte smakar lika bra som pä sommaren kan vi omvWa med att gr atiner a 10maier fyllda med svampstuvning. Vi skär ett lock i tomaten, gröper ur den med en skep, fyller i svampstuvning och toppar med riven ost. 200 grader och 15 minuter brukar vara lagom i ugn. Svampstuvning passar ocksä bra tili stekt fisk. Fiskpinoar, dj upfrysta, är något som förkortar maUagningstiden. Serverar vi dem med en svarnpstuvning bLir de extra smakliga.

De flesta tycker om svampstuvning pä kokta skivor av selleri. Det gär lättast sä att vi skär sellerin i ganska tjocka skivor och skalar dem sedan och kokar dem. Skivoroa tas upp pä varmt fat och stuvningen häUs öveL Man kan också steka skivorna som kokta, dä kan de paneras med ägg och stötbröd.

En annan variant är att servera stuvningen i tunna paookakor som rullas ihop och gratineras. - När det blir Litet kyligt i luften kommer trattkantarelleroa fram. Och när vi har lärt oss all upptäcka dem kan vi skörda maSSOL De har ingen särskilt utpräglad smak och kan användas tili alla de rätter jag bar beskrivit. De kan anrättas tili delikata ättiksvampar tillsammans med andra mindre svampaL Vi kokar en ättikslag av ca 3 dl ättika, 2 dl vatten, 2 dl socker, 2 tsk sai t, 10 koro vitpeppar, 5 hela nejlikor, 1 bit kanelstäng. Koka

Att kung Salomo var en vis man har man vetat länge. Det var ju han som, bland mycket annat i Predikaren konstaterar att "Ingenting är ny tt un-

nonsören sälde sin vara i balar och dä man ytterLigare betänker att 1 bal är 5 000 ark.

der solen".

Leas

1 min fävitskhet trodde jag emellertid att jag kom pä nänting helt ny tt däjag i mina rimmerier i God Tids jubelDammer i somras skrev en Iiten

vers

om

"Återanvänt

WC-papper". Men hej vad jag bedrog mej . Kaappt hade jag postat mina GT-hidrag sä damp Grönköpings Veckoblad in genom brevluckan och i det bladets spalt "Pressupp vatten, salt, socker med grannar" bittar jag deooa ankryddoroa inknutna i en tyg- nons, som ingätt i Nordvästra bit. HäU de rensade svampar- 8.känes Tidningar som utges i na i lagen och Iät dem koka i Angelholm. Artnonsen löd: 10 min. Ös upp svampen pä "Hushälls- och toapappeL burk och häll den heta lagen Hei bag begagnat partio öveL Slut burkaroa och för- Max. 1 bal per kund."

Tal om brustna iliusioner! vara dem kaUt. När det är slut med svam- Nu har jag hela sommaren, pen i skogen tär vi förse oss i näja halva dä, funderat över butiken. Numera har vi inte hur det gär tili att samla dessa toalettpappeL bara champiojoner, utan ock- begagnade sä shitake och ostronskiv- Skall man gä med häven?

Vid avloppstuonlarna. Eller Lingar. Här nägra recept.

Cbampinjonsallad. La- skall man efter "begagnandet" flytta över dessa "värdegen kokas pä 3 dl vallen och 1 dl olja. Den kryddas med papper" (69 kronor per balloitaliensk salladskrydda, 1/2 vade annonsören) i n~n paptsk sellerisalt, persilja, nägra perskorg eiler plastpåse eiler vitpepparkoro, 1 vitlpksklyf- "att huru?" Snärigt och kräta. Koka upp lagen och slä tigt verkar det.

Man hade mähända bort den het över 500 gr svamp. resa tili Kides, därborta vid Servera salladen kallo Cbampinjonrisotto. 200 östgränsen, i bötjan av juli. gr räa champinjoner, 200 gr Kulturoämnden där hade bacoQ, curry, 1 msk smör, 3 nämligen dä inbjudit en del förfar-tare och kODstnärer fi11 dl ris. 6 dl buljong. Skiva svampen och strimla bacon- en, vad man kunde kaila skivoroa. Fräs dem i en ka- tupp- eIler dasskongress. strull med litet curry. Späd Man hade möjLigen fätt nägra med buljong och Iät smäputt- ideeL Vi har visserligen pä ra en stund. Koka riset 18 vära bokhyllor en volym, min. under tällslutande lock. skriven av filosofie- och juLägg upp riset i ring med risdoktor Gunnar Tilander i svampen i mitten. Det helgar- Uppsala, som han kallar neras med finklippt persilja "Stäng i vägg och hemLighus" . Den ger inte bara lärd och skivade tomateL Cbampinj onsallad . Skiva utan ocksä lärorik och munter den sköljda svampen. Blanda läsning. Men författaren ger en marinad av 3 delar olja, 1 inga tips om hur man skall del vinäger, litet salt, fyra klara av uppsamlingen av kryddoL Rör ner svampski- "detta sketna papper" som voroa och Iät dem dra Litet. kung Gustaf n Adolf uttryckDe serveras med finklippt te sig i ett kärleksbrev tili Ebpersilja eiler lök. ba Brahe.

Ett jättejobb torde det dock Lea Anderson vara dä man betänker att an-

hörna

JARL V. HEl LSTRÖMS MINNESFOND Jnbetalningar tili Jarl V. Hellströms fond vid SVENSKA P ENSIONÄRSFÖRBUNDETs 20-1Irs j ubileum. från följande föreningar och enskilda personer: Tenala Pensionärer Lf. Pargas Svenska Pensionärer Lf. Vasa Svenska Pensionärsföreoiog V1PS r.f.

Rainer Nordström Föreningen Oravais Pensionärshem Lf. Liljendal törsamlings pensionärer Lf. Svenska Pensionärsgillet i Hangö Lf. Hangö Pensionärer r.f.

Sydlojo svenska pensionärer r.f.

Ingå Pensionärer Lf. Melle.rsta Nylands Pensionärsföreningars Samarbetsdelegation, OVERENS: Esbo svenska pensionärer Lf. Graakulla svenska pensionärer Lf. Kyrkslätt Pensionärer Lf. Norra Ky rkslätt Pensionärsförening Lf. Vanda svenska pensionärer Lf. Isnäs Pensionärer Lf. Lovisa Svenska församliogs pensionärer r.f.

Helsingf?rs Svenska Pensionärsföreningar SAMS: Arkadla Pensionärer Lf.

Drumsö Pensionärer r.f.

Eira Pensionärer Lf. Pensionärsföreningen EITAN Lf. Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen Lf. Haga Pensionärer Lf. Kronohagens-Skatuddens Pensionärer Lf. Munksnejdens Pensionärer Lf. Pensionärsföre.ningen Olympia Lf. Pensionärer i Ostra Helsingfors Lf. Eläketurvakeskus SPF:s Östnyländska distrikt Pensionärsklubben i Kristioestad-Tjöck PIKT Kirnito Pensionärsförening Lf. Åbo Svenska Pensionärsklubb Lf. 8.iv Tunzelman von Adlerflug Overmark Pensionärsförening Lf. Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors Lf. Kronoby Pensionärer r.f.

Ekenäs Pensionärer Lf. Sibbo Svenska Pensionärsföreningen rJ. Sjundeä Pensionärer Lf. Korsnäsnejdens Pensionärer rJ. Folkpensionsanstalten

Nu fmns det naturLigtvis en eiler anooan tvivlande Tomas eiler rentav Tomasina som inte riktigt tror pä omvände mej (och kung Salorno) dä vi hävdar att det inte sker nägonting ny tt under solen.

Dessa tvivlare bötjar förstås mumla om att det sedan Salomos dagar har kommit en massa noviteter säsom elektricitet, kärnkraft, datorer m.m. Tvivel som jag och Salomo sopar undan i eli nafs.

Man har räknat ut att det är ca 15 miljarder ~r, pä nägon dag när! sedan The Big Bang.

Dä universum kom tili. Och Vintergatan plogades upp pä vär himmel. En sädan smäU är ju helt otänkbar utan kärnkraft eiler troligen nänting

sera om all gubben och gumman i mänen siner och leker med nägOlslags hemdator och förbryllar oss här nere pä jorden genom att ordna med ebb och flod t.ex. Och Lite romantiskt månsken under sensommarens mörklagda kvällaL

"Gud är god" har man ju

ännu mera "energiskt Solea täll sig inpräntat sedan barnsl1

•

är ju ett forrnidabelt kärokraftverk, som Vär Herregjorde helt driftsäker. Radioaktivt nedfaU förekommer men värt klot förseddes med ett ozontak tili skydd mot strälning. Att det taket läcker just nu är inte Skaparens fel.

Vi fär skylla oss själva för det läckaget.

Och elektriciteten dä? Den producerar Han (enligt endel feminister HON) däruppe i överflöd med hjälp av äskguden Tor som äker omkring med blixtrande tart. Att vi inte kan ta vara pä blixtenergi beror helt enkelt pä vär fäkuooigbet.

Sä har vi dä datorema. Det förstär första bästa iillot att vär Skapare behövde en bimla dator för att under den där skapelseveckan hiona med allt. Tänk bara pä alla de myriader av smäkryp som nästlat in sig överallt, för att inte tala om allt det som lever och frodas i Floras rike. Och tänk pä fäglarna pä himlen och fiskarna m.fl. i vattnen. Att trolla fram dem gär nog iote i en handvändning. Datorer eiler likoande var nog av behovet p~kallade . Ut vara att en skapelsedag var betydLigt längre än vära jordiska dagar är, sä var det nog ett bimmelens jobb.

Ovanför port alen tili den numera nedrivna Metodistkyrkan i Ekenäs stod devisen: "En dag i Dina gärdar är bättre än eljest tusen". Inte heller det stämde väl riktig~ jag har nog för mej att en himmelsk dag omfattat ett par miljarder

är.

...

NyLigen kom jag annars att bekanta mej med en hemdatOL Där sprang en liten mus omkring pä bildskärrnen och trollade fram de mest märkliga program. T.om. luffarschack mellan operatrisen och herr Dator: "Jag vaoo" utbrast datoro mitt i allt och det visade sig stämma pä pricken. Jag bötjade dä fanti-

ben sä det är tydLigen nägra av de gammaltestamentLiga profeteroa som leker med himladatoro dä vi här pä jorden drabbas av allt slags elände. Mina misstankar riktar sig närrnast mot Moses, som pä sin tid framkallade pest och en massa andra olyckor över Egypten. Jeremia och Job hör ju ocksä tili de mera ilivil1iga profeterna för att nu nämna nägra. Och om den förskräckande Johannes, hao med uppenbarelserna kommer §t all piUra pä datoreroa där ovan, sä lär det inte bLi nägot slut på vära plägOL Och dä kan det gå som Letty Steenstrup diktade: 1 Himlen siHer Helgonen och superar med Vär Herre, dä plötsLigt en atombomb tystar änglakörens säng.

Kors i friden! ropar Adam, där rök Skapelsen dessvärre men tag det som en man och bättre Iycka nästa gäng" Och om denna nästa gäng kan man läsa i Eddan, i Völvans spädom: "Upp ser jag komma för andra gängen jorden ur djupen, ny i grönska".

Men när Völvan sen fortsätter: "Rediga mänskor mände där bo, njuta sin Iycka och leva evigt".

Ja dä fär nog Salomo finna sig i att det ändä fioos nägonting ny tt under solen: "RedLiga mänskor"! Och en som dä sitter i samma bät som Salomo är naturligtvis Hasse

8

På Svir-fronten ingenting ny tt "Ändan kröner verket", bävdade Ovidius. Man borde a!ltså inte komma med 01lgot slutligt utllltaode över Hilding Nyströms svit av krigsskildringa r änou. Man kao väI ta far givet att bao i ytterligare eo volym skall bebaodla det ryska storaofallet sommareo 1944 d1l baos regemente, legeodariska IR 61, verkligeo levde upp tilI sitt ryk te som elittrupp. Vid Svir rlldde lugo före stormeo, den bär skildrade tideo.

Då det gäller Nyströms oyaste "Kamrat 1941-44" frestas mao bellre att ta tilI ordstävet: "Ändan kröoer verket, sa bagaro, satte sig i degtr1lget". Della så mycket bellre som författare med stor förkärlek citerar såväI aodra som sig själv i mustiga för att

Radiominnen

LÄSHÖRNAN

Nils Görao Eogslröm, f.d. skolradiochef och oumera sedan länge peosiooerad, har i eo bol<, "Dislaos och Närhel", redovisai för sill pedagogiska fögderi i radio ocb lelevisioo.

Ulgivare är utom hao sjäIv ocksll Ruudradioo.

Del är inle för oägoo liteo muusbil bao deklarerar: Han ansläIls 1952 ocb peosiooeras 1979. SlIväl före aoslälloiogeo som efter avgllogen är ban med i skolradioarbelel, mest som frilaosare. Sammanlagl blev del aktiv medverkan i orilkriog fyra årtioodeo, och della geoom ell tidsskede uuder vilkel yllre hisloria och teknisk utveckling forlskred som eo brusande fors. Detla är inle n1lg01 som hao broderar uI isin lexl.

Tvärtom kuode man säga, all vad hao skildrar mera är som eo fård läogs eo raskl framflytaode och alldeles haolerlig ström, pllfallande ofta i solskeosväder ocb i sällskap med engagerade och intressaola medresenärer.

Hao aoslälldes regelräll tilI en nyiorällad vakaos. DessfOrinoan hade hao flera g1l0ger pll olika säll medverkal i skolradioo, som reseskildrare, reporter, baodledare eller arraogör av anoal program.

Liksom abborreo framför krokeo smakade ban gåog pll gäog pll del alllid lika lockande betel lill dess all den uJ)ge läraren plölsligt fann sig dinglaode pä krokeo, omplaoterad lill ell arbete, som lill bräddaroa skulle fylla haos lillvaro.

Hao förefaJler spootaot ha fallat del nya mediels oatur, först radions, sedan ocksll TV:os, deras s1lväl eosidighel

inte säga souskiga ordväodoingar. Soldatjargoogeo är föralldel mera rll äo hjärtlig, meo gör sig bättre i taI äo i skrift. Det fIitiga aoväodaodet av ruoda ord ocb uttryck står eo småoiogom upp i balsen.

Det är eo relativt lugo period skribeoteo skildrar deona gäog ocb då soackas det fOrstlls mer äo det baodlas.

Officersbatet fIorerar särskilt mot bef31 pll bemfrooteo, ocb kvinooköoet får ocksll böra sitt fastän oågra positiva

p1l. De friskar upp eos egna bågkomster av debatter och politiska aktioner av olika slag som dll försiggick. De ger tyngd lIt boken medao skribeoteos ocb aodras kanostöpande stundtals ger intryck av efterratiooalisering.

Deona kamratbok är väI kommentarer om "offare" främst avsedd för veteranerocb "bönor" också förekom- oa frllo IR 61. Eo utomstlleomer. För balansens skull må- de kan ju inte veta vad slags typer Pelle, Pali, Myra, Kalle, bäoda.

Mest givande är de eitat Södis m.fl. var för ena figuom kriget ocb Finlands situa- rer. De är helt koolOrlösa. tioo som de rätt talrika tidHans-J. Sjöstedt oingskommeotareroa bjuder

Europeiska strövtåg i tid och .mm Har man utsikter från ett torg? Måste man inte upp i ett tom eIler bestiga ett berg för att kunna se vida omkring? På torget strövar man bland flanörer och försäljare eller sitter på någol utecafe och belraktar folkliv och förbipasserande .

Men Ville Zilliacus med rätta belraklad som vår mesIa europe - för oss med olika torg som UIgångspunkler på otroligt intressanla kullurhisloriska strövtåg. Han är både berest och beläst samt har dessutom joumalislens förmåga att använda ett fängslande bildspråk. Även om han rör sig i de meSI olikarlade miljöer i tid och rum , anknyter han ofta tilI vår egen kulturhistoria. Inte minst genom hanseatema

och den katolska kyrkan stod vi under medeltiden i kontakt med kontinenten .

Tyskama hade då en dominerande ställning vid Östersjön. Skall hansatiden återkomma i någon form i det nya, integrerade Europa?

Intressant är parallellen mellan del en gång ekonomiskt och politiskt starka Flandem med Briigge och - i vår egen lid - del närbelägna Bryssel.

Ord och historia. Så I. ex . vadmal , som angav hur mycket och hur många mal (mål , för måttet) kunden ville ha av ett tyg med en viss vad (våd , för bredden) .

Att ord har lånats frän spr1lk till språk, ofta på grund av handelsförbindelsema , är ett känt faktum. I bo ken Europas indianer

Vistelsen på Lappnor Ali vakoa pii Lappoor, bland skyhöga tallar När solen bar stigit ocb vllgoroa svallar Ocb g1l tilI ett dignande frukostbord.

Det är 01lgot för pensionären i vår gröoskaode nord.

Vi Iräffa varandra ocb bliva bekanta ocb maten är härlig, vi hinner ej banta Programmet är digert, friskvllrd och fotvård, samt utflykter ocb s1l0g.

Vi boppas väl alla, fast vägeo är krokig ocb 11Iog. Att fä \Täffas ännu en gäog vid bavet p1l "Lappnor" .

Doris Bergbäll

,

har Ville Zilliacus antytt att de purfinska orden "perkele" och "puuro" har inlånats frän del litauiska språkel.

Författaren ifrågasätter gång på gång uppgifter, som serveras oss av ivriga knutpatrioter och lokala guider. Han är radikal , d.v.s. går till grunden. EIler: han framlägger i oklara fall olika hypoteser. Hur s1lg Columbus egentligen ut? var bao nordiskI blond?

Var han, genuesaren, av

spansk-judisk härstamning?

Kanske var det judar, som finansierade hans upptäcktsfärd , som blev så tragisk för de "upptäckta" infödingama . Den foma TVchefen är också betänksam inför de program om Columbus, som produceras för detta jubileumsår, som kulminerar 12 oktober.

Ville Zilliacus rör sig obesvärat, ja nästan suve~ ränt , i olika väderstreck och miljöer. Man skulle inte tro att han själv anser sig

som räckvidd ocb kraft. De ställer krav inte bara pä framslälloiogeos kvalitet ulao ocksä, och del kanske främst, p1l insikleo om mollagareos, publikeos behov. Mao har vid läsoingen av bokeo eo slark käosla av aft ban ocb mediel passade för varandra som bandeo och haodsken.

Men det var inle fr1lga om eo duell mellao aktor och medium. AIl börja med mäste den oya programackvisilöreo växa sig io i ell mäogförgreoat samarbele med dem, ~om redan hörde till den svenska avdelniogeo, bao blev själv tioode man, och skaffa sig slörre räckvidd geoom all mobilisera säväI äldre som nyare frilaosaode medarbetare. Det var en situation, som

ställde härda krav pll den centrala aklören: inle bara all fysiskl hinna med alll, all passa Ii der, all minnas varje delalj ulao all, trots alll della, ständigl minnas de målsalta avsiklema, att välja rätl bland meloder och medarbetare, all parera byrlliatios egendomligheler, och att vara stäodigt ocb Iybörl öppeo för ekol utifräo del mOllagande fallel.

Med kollegeroas och frilaosaroas hjälp klarade han skivan i tio år, vilkel mäsle ha varil eli verkligl kraftprov.

Della säger hao inte sjäIv, jag tilläter mig lala av egeo insikl. Vad han berättar isin bok är soarare en arbetets, samarbetels, det kollegiala samförsl1l0detes ocb granobjälpens böga visa: - "Frän försla slOod slortrivdes jag i radiojobbel. - Del var eo slimuleraode atmosfar. Den Wla skaran programmäooiskor bildade eo lapper ocb arbels-

När våren kom tili Sydlojo Värviodar susa i trädeos topp snart kommer so=aro med gröoskan tilI soI ocb värrne ställs väri hopp det är ju eo rimlig öoskan all alll som var gräll blir äler grönl pensionäreo tycker det är sköol drömmande sitter isolen guogaode sakla pll stoleo.

Ser tilIbaka pä slilsamma år ou bar man inga beky=er över sin egen persoo man rär meo tideo, ja tideo den rymmer därför ojut ty soart är del höst för peosiooäreo är del en tröst all 1I1er tilI möteoa hasla och ha det trevligl med Asia.

vara en främling "med rö t-

ter i kallare jordlager" . EIler - är det just det främmande ögat, som varseblir dolda sammanhang?

Nils Göran Engström ViUe Zilliacus: Utsikter. frän

elt (org. SchildlS förlag. Ekenäs 1992. 176 sido 145.-

villig skara, - särpräglade persooligheter med olika koolakter till kultur- ocb arbelsliv. Jag skulle representera skola ocb ulbildoiog i della yllersl kommuoikativa sällskap." - Bokeo igeoom bar man känslan av all vad hao berällar mest är ett jubel, äo öppet, än fardoll, över eo bäoförd ocb inspirerad persoolig iosals, berällelseo om eo Iycklig människas arbete.

Bokens pärrobild är eo 1I1ergivoiog av "Sveoska uodervisoingsprogrammeos" persona!, samlad pll Sommargalaos lerrass. Deo omfattar tio persooer, lika m1l0ga år 1979 som den svenska programpersooalen i sio helbel var 27 år tidigare, 1952. Mao får kaoske läoka sig, all de alIa inle bebövde spänna i lika hårt nu som NGE dä, meo ändll är jämförelseo ilIuslraliv och läokvärd.

Räll myckel utrymme ger förfallareo sina kootakler med utlandel och flera gänger oämoer han med djup tillfredsslällelse de uppriktiga ocb oära väoskapsband, som eflerband kom all förbinda honom med kolIeger, frärnst i Norden meo överhuvud i alla de europeiska läoder i vilka han kom att röra sig. Sädaoa förbindelser uppstår inte eosidigl, deras subslans är ömsesidighel. De består av sllväI givande som tagande. När författaren berällar om dem ger hao, sig själv ovelande, vilsord 111 det arbele uodervisningsradion uträttat och åt de

erfarenheler med vilka ocksll vi, - rättare: den av honom

framlagna och ledda ftnlandssveoska uodervisoiogsradioo - berikar oordisk och europeisk gemeoskap.

Geoom Nils Görao Eogströms bela framslälloiog går en egeoartad sorglös självsäkerbel - förulom den lon av seglats i solskeosväder, som jag redao tidigare lalade om.

Deo härstammar alldeles säkert iote, älmioslooe inte eosamt, ur eo överd1ldig intelleklOell utruSloiog. Meo jag kan täoka mig, all arbetels hela grundtoo bar eli samband med att bao eo gäog, eo eoda gåog, alldeles i slulel av sio bok plölsligt ocb i ell aonat sa=anhaog oämoer Guds oamu. När sll sker är del med eo eokel och helt övertygaode klarbel.

Lars Nyberg

E.R.

TUR oCH RETUR TILL STOCKHOLM; EN, TVÅ ELLER T.o.M. FYRA PERSoNER SLANTARNA oCKsA nu ANORA NÖJEN Varthän ni styr er fård, lönaT det sig aU göra den med ms Sea Wind .

Nu kostar en tur & relurresa enrlast 540, ·,

J·

I PRISET INGAR ALLT:

.(". " .

e n bra h.y tl på övre däck • frukost på nsUure • en personbil • reseskau

Prisema år i krafl. tili slutet tlV Ar ·92. Grip raskt tag i telefonen; de mesl åtrAvärda avgAngarna blir sn,bbt fullbokade.

PS Ombord kör man alltid med bil.

~

.

. .

..

SeaWind IJa .. , 'U.ii1iii" ·liit_ O.

54

H pef'50ner T/R. Reseskatt Jngir Hesan skall bokas och betalu pA lörhand.

Oy SeaWind Line Ah, ~ Sloltsgatan 70, 20100 Åbo ~

_

Tel. 921/301900

; ~-

9

På äldre dar.

Anna-Lisa Enblom

DÄR SJUNGER EN

~

Vi som en gång stadigt höll i plogen och röjde marken för dagligt bröd.

En gäng vi sitter som bäst i soffan , i skymningsstunder på äldre dar.

Om vad vi drömde det kan vi glömma. en annan värld ligger för vår fol.

På gröna ängar vi snart skall vandra, bland trogna vänner i Herdeland.

Snart är vi glömda och stigen grönskar, där som vi vandrat sä mången gång.

När hösten kommer och skördemannen, har samlat grödan i ladan in .

Diktsamlingen "Där Sjunger en vind" har redigerats av Guy Hindren pä eget förlag. Anna-Lisa Enblom 1902-1992 hade en mängsidig konstnärlig begävning.

Mest känd är hon som mälare och boken har ilIustrerats med ett antal fotografier av en del av dem.

Dikterna är skrivna ären 1918--79.

Guy Hindren har delat in materialet under olika rubriker - Årstiderna, Högtider, Krigstider och Livets skiften.

För an nämna nägra exempel.

Mest tilltalar rrug den dikt som gett diktsamlingen dess namn. Men där finns ocksä mänga andra fina stämningsfulla dikter.

Exempelvis: STOR UTI LIVET Stor uti Iivet den människa är, som kan dölja sin smärta för andra, som trots Iivets Iidande, sorg och besvär, med leende läppar kan vandra.

(5.5.1972)

Blir det såhär år 1998?

En framtidsvision av ett annorlunda slag vili jag kalla Staffan Bruuns Club Dorruna. Den är roande läsning men ger samtidigt smä fjärilar i magen. Ser det männe ut säbär i värt kära Finland 1998?

Läs själva och bedöm: Året är 1998, Finland har en kvinnJjg president och är sedan tvä är medlem av EG. Allting är förändrat. Finländarna har fätt anpassa sig tili kriminella Iigor, en blomstrande knarkbandel, perversa bordeller, men ocksä tili ett rikt utbud av krogar, gatuhandel och annan service.

Burt Kobbat är journalist, han har jobbat pä Hbl men när tidningen i rrutten av 1990-talet gär in för att bli en sensationsblaska i stil med Bild Zeitung fär Burt nog.

Därför tar han med nöje itu med uppdraget att reda ut vad som hänt en försvunnen rumänska.

Utredningen leder tili den största politiska skandalen nägonsin i Finland. Spären leder spikrakt upp tili landets högsta ledning.

Schildts förlag, 254 sidor.

Omslag: Jukka Aalto. Pris: 50,-

Du som är vis kan en pärla finna , och snart du har den uti din hand .

D ä skall du jubla, som funnit stigen den smala vägen tili livets land .

E - Finne

1 =

SS

~QT~tJ~JGIN TEATIERI

Emmerich Kålmanin romanttinen wieniläisoperettl MUSTALAISRUHTINATAR Ma~ana Airas ja Pertti Lehtinen!

Irmeli Mäkelä ja Timo Huikuri vuorottelevat pååoslssa

Vainio·Virtanen-Salo ALBATROSSI JA HEISKANEN Juha Vainion musiikkiin poh· jautuva estradishow rav. Kairossa

Michael Fraynin railakas farssi komediaa ha~oiHelevasta näyH'!.liiäryhmästä EI KETAAN KOTONA Ohj. Pentti Pesä, vier.

Studiossa: Vain aikuisille Dario Fo'n eroottlssävyinen näytelmä PERHOSHIIRULI

UPPUMYVMÅLÄ p. 952-12 563 TOIMISTO p. 952-182 822

INHEMSK MAT - REN MAT mä ha olika åsikter om våra matpriser, om olika ingrediensers inverkan på vår hälsa, om kostvanor osv.

Vad beträffar mjölkprodukter gäJler vissa fakta som ytterst få som sysslar med matJagning kan eller vili förneka , t.ex.: - Vi har rena livsmedel - För att få verkligt god smak på maträtter av olika slag skaJl vi använda smör och grädde.

- Ost - det finne många olika osttyper i vårt sortiment - blir aJlt vanligare i samband med morgonmålet, i anslutning tili en god lunch eller som en delikat ostbricka på kvällskvisten.

Du som tycker om god mat och vili njuta av livet kan fråga efter Enighetens smör. Enilett och ostar av alla upptänkliga sJag i elin närbutik.

Man

Å

ENIGHETEN

SMÖRGÅSBORD ;:~:: ~~:: SpeciaJarrangemang för grupper

Fira Advent med "Greven av Luxemburg" på SPF-resan tili S:holm 28.11-1.12.92 Höstens teaterresa tili Stockholm arrangeras traditionellt kring första advent med besök på Skansens julmarknad . För den som så önskar finns det möjlighet att övervara adventsgudstjänsten i stämningsfulla Seglora kyrka på Skansen .

Arets pjäs blir en klassisk operett- Franz Lehar's GREVEN AV LUXEMBURG som ges på Jarlateatern. Bland de medverkande kan nämnas Ann-Charlotte B j ö r Iin g, Anne-Lie K i n n u n e n och Kurt J a c 0 b s s 0 n .

Vi åkter ut på lördag kväll från Helsingfors med Olympia där vi bekantar oss med varandra och intar julglögg. Efter Skansenbesöket checkar vi in på Se r9 e I Pia z a i Stockholms centrum. Operetten ser vi kl. 15 samma dag och för den som så önskar ordnar vi en gemensam middag eiler tidig supe efter föreställningen.

Hela måndagen är fri för shopping. Vi åker tillbaka tili Helsingfors på måndag kväll och är hemma på tisdag morgon. Resans pris: 1525,I prlset Ingår: Li n d hoi m Li n e s b u s s från Ekenäs. i n k v a r te r i n 9 i 2-personers B-hytter på Olympia, avresa kl. 18, julglögg. sjöfrukost en t r e a v 9 i ft tili Skansen. te a t e r b i I j e t t tili Jarlateatern. k a ff e me d k a kai teaterkafeet, f r u k 0 s t på hotellet, av re s a med Mariella kl. 18, s m ö r 9 å s b 0 r d på hemresan s j ö f r u k 0 s t före ankomsten tili Helsingfors.

B u ss t r a n s port Helsingfors-Ekenäs.

Teknlsk arrangör: R e s e b u r e a u BEN N ET T .

Reselednlng frän SPF. Anmälningar tili Resebureau Bennett, Lappviksgatan 8, Helsingfors, tel.

90-6851100.

VÄLKOMNAI

RES MED BOTNICA TRAVEL • S:T PETERSBURG 4 DGR 24.9. 29.10 och 30.12.

Pris fr. 1.200,• S:T PETERSBURG 3 DGR 4.12 • BAlTIKUM 4 DGR 24.9. 29.10 och 30.12 • BALTIKUM 3 DGR 4.12 • WEEKENDRESOR ml TAlUNN 25.9.30.10,27.11 och 4.12.

Pris fr. 900,-

TREVLlGA HÖSTRESOR • RUSKARESA TILL ÅRE 2~28.9

2 nåner pä bäten, 3 näner i Hot Renens fina lägenheter. lntr. utflykter i omg. samt tili Trondhelm.

Pris: 2.150.- Halvp.

• HÖSTRESA TILl SOTKAMO 25-27.9 Bl.a. utfIykter tili Kajana och vandring i Hiidenporttis natianalpark.

Pris: 900.- Halvp.

GRUPPERI Vi skräddarsyr resor enligt era önskemäll Tag kontakt så sköter vi alla arrangemang utan extra kostoader lör gruppenl En unikt tiI~älle att lära kånna Thallandl THAJLAND 15-31.102 v.

Första veckan I Bangkok.

Loel. Andra veckan vid Thallands bästa sandstrånder I Hua Hin. Sakkunnig ledning av Häkan Enqvist, som bon i Thailand I närmare 20 är.

Pris: 7.300.-

RING, SÅ SKICKAR VI PROGRAMI

Botnica Travel

Boknlngar: H:lors 90·176 656 Närpes 962-43 654 Vasa 961-172112

FRAGMENT 1 tystnaden hör du bruset av ett bay.

Du stär ensam pä en strand bland vrakgods minnen fräo din levoadsfård.

Känns du vid dem?

Har du mod att syoa dem?

Slitna, söodertrasade ligger oägra av fragmeoten.

Slipade, förädlade Iyser aodra mot dig.

Se pä dem med modersöga!

Rör vid dem med varsam hand!

Torgför inte sköra minnen tag dem i förvar bädda io dem mjukt i tystoaden men Jyft fram dem Jät dem taJa när du möter människor som kan Iyssna och förstä.

Margaret Haikola

RING 928-280 40 Beställ stug- och semesterkatalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hoteII , pensionat, gästhem och i stugor.

Vi har cykelpaket, golfpaket fiskepaket och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dlna båtbilJetter.

Videofi1m om Aland att hyra utan kostnader.

®

Gllandsresor PB 62. 22101 MARIEHAMN

10

Boendet på landsbygden under olika tider - förr och senare Som infödd skärgårdsbo de t fortgick i en mansålder. har jag alltid nästan omed- eiler nära ett halvsekel , om vetet kommi t att hålla isär man viII uttrycka det så.

Sedan vi i slutet av de tv å uttrycke n eiler begreppen landet och skärgår- 1930-talet byggt tili vår sommarbostad med två rum och den_ Ordet landsbygd har jog rymlig vind som tillskott tili med "Iånga tänder" kunnat kök och bastu och bodar , godkänna att omfatta såväl som funnits sedan länge, fast land som öar. Då är ut- blev sommarboende t för trycket inland måhända vårt vidkomma nd e någorminst missvisande , om det lunda skapligt. Men då ännu gäller att skilja å t begreppen ett kvartsekel gå tt . valde vi land och skärgård. Just ut- trots al lt att he lt upphö ra trycket skärgård är såti ll vida med det å rl iga flytt and et.

Självklart gick det inte a tt tänjbart att det innefattar såväl större och mindre öar helt burdust ge nomfö ra en som all kust vid vatten som sådan reform . o m nu någon övergår i öppet hav , räknat hade trott det. Nej, nu måsfrån vattengränse n mot Sve- te vi i stället avs tå från barige i norr tili gränsen mo t stubyggnaden , vilket nog Ryssla nd i östra Finska vi- va r enkl are som e tt led mo t ken. Tänk så lätt att glö mma slutmålet : inge n uthyrning överhuvudt aget mera Sovjet !

Fast vårt land har sina Ha mnkil.

Sedan 1977 o m jag minns otaliga kvadratkilometrar insjövatten , sku lle å tminstone jag svårligen kunna anse dessa inlandstrakter som annat än just inlandsskärgård.

Min inledning ä r inte den bästa möjliga , men den kanske behövs för att undvika begreppsförvirring längre fram i texten .

Boendet i skärgårdsbygderna, å tminstone i Borgå socken där vi nu mest rör oss, har för det mesta varit uppde lat i sommar- och vi nterboende. Detta beroende på att stadsborna , såväl Borgå-bor som huvudstadsbor. Socialrådet Hildillg Rosellungefär då 1900-talet gick ström . in, kom på iden att inleda rätt, har vi Iycka ts undgä att ett visst sommarboende, hyra ut det huset , vilket är mest i skärgårdstrakterna . skönt då vi [örstås gärna viII Det var under 1900-talets kunna anvä nda bastun utan första decennium som man i a tt störa - eile r störas av mitt hem inledde eran med event uella därboende . "sommargäster" sam de Jag tro r av till gä ngliga sommarboende familjern a uppgifte r att döma, att huset benämndes och gärna kalla- på Hamnkil , som ställe t hede sig själva. Orsaken tili att ter, bör ha byggts på detta fakliskt sattes i sy- 1850-talet. Av de t ursprungstern , var naturligtvis det Iil- liga huset finns endast e tt la tillskott i vä rdfo lkets ofta rum kvar, det enda sam mycket anspråkslösa årsi n- fo rtfara nde har fyra svagt komst, som sommarh yran vä lvda åsa r unde r mellantaändå innebar. Bortsett [rån ket. Köks- e iler stugde len att man också kunde få av- med ett mindre sovrum revs sättning för en del produk- och nybyggdes av min far ter, mjölk , ägg, po tatis, fisk åren 1903-04 , består som m .m . Beträffande den sist- förr av en mindre Tum och nämnda va ran lärde sig kök eile r stuga . Mä rkligt stadsborna mycke t snart var nog klarade man boendet den fa nns att bara ta , så fort fö r över hundra å r sedan man skaffat sig något slags med större familj och mindbåt, metspön , drag och häv. re utrymme än senare tiders Småni ngom också nägra människor med mindre fanät. Och vattnet var ju allas milj er.

Det var min morfar Jo nas egendom.

Hos oss fortsatte uthyran- Nyholm , 1834-97, som det av den egna vin terbosta- byggde det första huset , varden av bara fa rte n ända tili av det nyss nämnda rummet början av femtiotalet , eiler med takåsa rn a tillkom nägot tili 1952. Vilket också inne- år senare ä n den första stugbar att vår- och höstflyttan- delen . Vår familj bestod re-

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK?

I

Smärtlindring utan mediciner med intraljudapparaten

NOVAFON

Läkare re kommendera r INTRAW UD med NOVAFON en s na bb och effektiv s märtlindring .

Du behand lar Dig själv dagligen .

Sänd mig gratis NOVAFON,info

Namn _________________________________________

Närdress _____________________________________ Postnummer======-=-_____________________

~

.J.

r

~1''1 ~ o t--.~ I :rr

j

.J'"

Jj~

1:1

Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911.31636

dan från år 1904 då det ombyggda huset IOgs i bruk, av fem personer. Ar 1909 utökades familjen med ytterligare e n pe rson, nämligen mig.

Reda n å re n 1915-16 hade min bror a rbete på sjön, nämlige n som däckskarl på s/s Lovisa att börja med.

Han va r ändå hemm a vi ntertid tili 19 19-20 un gefä r.

Vår äldsta familjemedlem, min mormor, Fredrika Wilhelmina Nyho lm , född Eklund , 1838- 1922, avled sistnämnda år på våren, och min syster ,gifte sig i slutet av samma år. Då min bror sedan gifte sig 1929 och bildade eget hem , va r det sålunda endasl tTe pe rsoner. mina fö rä ldrar och jag, som bodde kvar i he mmet i Hamnkil.

nämnts, ända tili 1952 gä lla nde vil r året om-bostad, Viln eget som ma rboend e omfattade nästan alla somra r utnyttjande av ett par sovbodar. Dessa gick bra att hålla möjligas t svala och myggfri a, Helt gick det ju inte att sommartid undvik a mo ttagande och härbärgerande av vissa släk tingar och bekanta från andra orter, som under årens lo pp vant sig vid att utn yttja den allom bekanta gäs tfriheten i skärgå rde n, 1 ärlighetens namn skall e rkä nnas, a tt vi o m det behövdes, också blev mottagna i vederbö rande stadshem i såväl Bo rgå som i He lsingfo rs och mera lrångt än hos oss, Vil ren 1935 föddes vilr fö rsta dotter. Och krigssommare n 1942 ko m fliekan nr 2 me ll an moderns bombskyddss pringande och -sit tande unde r vä nte tiden i Bo rgå,

Så gick några å r med endast tre pe rso ners familj, tills jag höste n 1933 gifte mig och familjen så lund a bestod av fyra pe rsoner, Jag hade ä ndå den ofattSys temet med hyresgäster bara ture n att sam reservisl sommartid fOrlsaue som vara fö rlagd under kri gså ren

1939-40 och 194 1 på Fort Varlax , rätt nära hemmet.

Det gälle r samma pla ts där Emsalö lotsstation byggdes ett kvartsekel senare, Den betjä nar utan avbrott o ljetrafike n tili och från Nestes raffineri i Sköldvik vid Svartbäcksfj ärden , Det länder mam mu tfirma n tili hede r , att de t anri ka na mnet Skö ldvik inte förfinska ts, Kilpila hden MarlIaseura får sedan tycka vad den vi iI. 01jefirmans ledning a nsåg redan vid raffineriets grunda nde i Sköldvik, att o n ens na mn som blivit kä nt i hela internatione lla oljevärl de n , bör kjvarstå oförändrat som Sköldvik , Om vi så återgår tili krigså rens årtal ko nstaterar jag att endel äld re årsklasse r tillfä ll igt permitterades, och jag rå kade hö ra tili dessa , Från nyåret 1942 ut byttes reservis terna på FOrl Va rl ax ti li bemann ing av värnpli ktiga, Me n redan på fö rsommaren 1942 återi nka llades å rsklasserna 1911 och -10

och sändes österul. Och med datum 1.10.42 återi ntogs på e n gång permitterade å rsklasserna 1909 - 08 och 07 , för att sändas ti li östfronten, och tili dessa mil nga hörde också jag, Det kom a tt gå över två ilr, tili slutet av nove mber 1944, inna n jag var he mma igen för go tt.

U nder vå rt la nds krigsoch krisår blev de t bara så , a tt li ve t inte ens pii den såka llade he mmafro nte n kunde levas något så när normalt , O m jag minns rä tt va r det visst år 1954 som de sista , reglementeri ng un derkastade nödvä ndighetsvaro rn a frigavs fö r allmän ko nsumt ion. NödlO rftig boe ndeko mfor t måste unde r sådana ex tre ma fö rh ållanden degrade ras tili en andraHuvudsa ken handsfråga , und er de fe mto n krisåren , va r ut a n stö rre överdrift att man kunde f1\ nödto rftig näring, jämte möjlighet tili vila och någon timmes sömn, fö r att hå ll a kropp och själ i skaplig funkt ion,

SEMESTER

PÅ IKALIS TROPIKS

BADlNRÄTININGSSERVICE Avkopplande bad HäIsobad Vanentropik. + 30 Vanenrutschbana 58 m

1 km ren sjöstrand Strandbastu, specialbastu Avkopplande badservice Konditionssalar + tester Tennis, Squash, Bowling

Golf, Driving Range, Sp!.nbanor

HOTELL-OCH RESTAURANGSERVICE 5 Hotell, UOO bäddplatser

Stäende bord för grupper

70,-/person

Kom också Du med din ~pp och njut av JropikensfroJde~ nu är inte priset avgorande,

6 restauranger och kafeer

A1ltid levande musil< lnomhusgata i Maininki-huset Konferensservice får 5-500 personer FÖRBARN Inkvanering far 5-14 åringar endast Lekrum, Rutschbanor, Lekstrand, Ä ventyrs- och Studsslott

~

Erbjudandet gäIIer far grupper (minst l Opers,) till3LLl993, (Ej julen), Erbjudandet fårutsäner f6rhandsreservering och gemensam fakturering,

~

IKALISBAD

Störst i Norden, Endast 55 km från Tammerfors i riktning Vasa. Reserveringar: tel, (933) 451 2100 r.x 451 2032, 39510 IKAUS,

JULKRYSSA TILL RIGA MED BIRKA PRINCESS Omllord pä Birka Pnncess fär du vara med om nägra avkopplande dagar med traditionellt julfirande, Jullekar och sänger, ju~omte och julbord, Möjlighet tili utflykter i Riga; stadsrundtur och julkonsert i domkyrkan, Avresa frän Stockholm 23/12, liIIbaka i Stockholm 26/12.

Priser frän FIM 1.190,-Iperson Prisel inkl tre frukosl, tre middag, en lunch och en nattvickning,

1:11:/:1' CRUlSES_ Mariehamn, Tel: 928,27 027

När östny ländska pensionärer samlades pä Lurens somman eater i Pemä för sommarfest, bade distriktets old lady, Ester Berlin, fäll tag i tvä verkligt fina artister, Caj Ehrstedt, f.d. operasänga re frän Oslo, numera bosall i Ekenäs ocb Ragnar Backström frän Kotka. Ragnar är specialist, när det gäller att berätta om kejsarinnan Dagmar.

Lovisa spelmanslag inledde med TreUondagsmarscben

med dä Caj Eh rstedt klämde i med "Sjung ocb le". Sedan fick man böra "Jag har boll vid en landsväg i bela mill

uv", "Spegling" ocb IIWieo mina drömmars stadI!. Första delen av programmet avslutades med "Långsamt som kvällsskyn" ocb "Sommar-

natt".

Fascinerande fOredrag om kejsarinnan Dagmar Erter pausen (öljde först li-

"Åhörarna fick vara med om hur kejsarinnan Dagmar umgicks pä svenska med skärgärdsbefolkningen i finland, när kejsarjakten Tsarevna kryssade bär sommartid.

När man en gilng gjorde strandbugg i Borgil landskommun, uppmanade kejsarinnan nilgra mammor att minska pii barnens beklädnad, för att bamen skulle ba det luftigare i det vackra somrnarvädret. En mamma fick av den kejserliga gästen en tjugomarks guldslant ocb tvil andra varsin tiomarksslant i guld, med uppm aningen all för bamens räkning sätta in pengama i sparbanken."

Vi läter festtalaren fortsätta att berälla om kejsarinnan ocb bennes önskan att fä äterse sin döde son.

"Alexander m ocb Dagmar fick somrnaren 1889 en fiskestuga vid Langinkosld fors i Kymmene komrnuo.

Den var de mycket rasta vid, men kejsaren avled redan är 1894 vid endast 49 ärs ålder.

Dagmar levde som änkekejsarinna i 34 är. Hon ocb benoes bägge döttrar, storfurstionoma Xenia och Olga, överlevde bolsjevikrevolutiooeo.

Sina tre söner däremot förlorade bon: Georg dog som 23-åring i tuberkulos, Nikolaj

Caj Ehrstedt ijarten vidjesten på Lurens. ocb Ing1'lmasurka. Förbundets verksambetsledare, Jerker Nyberg, hälsade välkommen och framförde en bälsning frän 20-ärs jubilerande Svenska Pensionärsförbundet.

De 300 dehagarna sjöng

tet musik av spelmanslaget ocb sä Ragna r Backströms käseri om kejsarinnan Dagmar. Dagmar, prinsessa av Danrnark, kejsarinna av Ryssland ocb storfurstinna av Finland kom att vistas vid flere tillfallen i Finland.

II mördades med hela sin familj, den yogsta soneo Mihail mördades likasä av bolsjevikema. Änkekejsarinnan Dagmar accepterade aldrig tanken pä all Nikolaj ocb haos familj hade dödats, boo väotade all en dag fä äterse dem .

Höstens 1928 dog änkekejsarinnan ut an all bennes förtvivlade bopp gätt i uppfyllel-

Publiken vid deJl östnyländska sommarsamlingen njöt isoiskenet. ocb Nu gär sista visan.

Ester Berlin tackade alla artister innan Leo von Martens kom med sin slutandakt,

säsom brukligt är när östoyläodska pensiooärer samlas tili fest.

JN

BUSSRESOR "KNÄPP IGEN" POVEl RAMELS revy med gästartlster

på Clrkus I Stockholm

20 - 22. 10.1992 Prls mk 1.290,-/person

INTERBANK AB FINLÄNDSK AFFÄRSBANK

The PHANTOM of the OPERA på Osean I Stockholm

20- 22.11.1992 Prls mk 1.475,-/person

se."

Efter det backströmska aoförandet, följde ytterligare säog av Caj Ehrstedt tilIsarnmans med pubIiken, som stortrivdes i det vackra augustivädret. Dansen den gär upp pä Svinnsta skär, Tuseo röda rosor, Tulpaoer frän Amsterdam, Kostervalseo

Depositionsservice

PLAClDO DOMINGOS konsert I Åbo 29 . 11.1992

Bra ränteerbjudanden

Prls: mk 500,- - 530,-

tperson beroende pA

Masskuldebrevslån

påstlgnlngsorten

Värdepappersförmedling -

Alla ovannamnda avfarder kors aven VIa Helsingfors

Valutadepositioner

MINIKRYSSNINGAR med SIUA LINE 'r~n Aho varannan m~ndag

RING ELLER

med börJan 28.9. 1992 Prls mk 230,-/person

KOM PÅ BESÖKl

EN DAG I STOCKHOLM·

KRYSSNINGAR SIUA LINE

Tel. (961) 125 222 Adr. Hovrättsesplanaden 19 65100 VASA

I

~,'

med

(riln ho 18.100.1.11.1 992 Prls mk 330.-/person Nya resor planeras hela [Iden Boknlng och narmare Informauon:

_ .'

,,;r

l " . ...

~', , ! t

\ ... ~

Bussbolag • Bussreseoyr.:1

"

~"I

LINDHOlM LINES

';!C'S!'_l ~ C Evi Söderman oclz lnge-Maj Ek vär två av deltagarna i sommarjesten på Lurens.

Foto: LeijWikström.

,. '

\

Horsback • 10600 Ekenas komoret även Joor ZI' 911 -716808

INTERBANK

.

,

'.

~.

\

. "...

.

.

'.'

12

• MPF- enslonarer Det var en förväntansfuU grupp pensionärer frän MPF som samlades den 11 juni för att äka med mls Rosella tili Nädendal.

Pigga ocb glada äntrade vi bussen som skulle föra oss tili Svenska pensionärsförbundets sommardag iEsbo.

CbaufIören Bolle bälsade oss välkomna i bussen som snart startade. Vi kom in pä en bit av Kungsvägen, S:t KarinsPikis-Pemar-Halikko tili Salo. Där äkte vi in pä en snabbare väg mot Helsingfors. Ett stycke bortom Salo tog vi paus vid Muuria glasbruk där vi besäg de utstäUda glasföremäIen. Vi lIkte vidare raka vägen tili Esbo, Otnäs, tekoologbyn. Där ins taUerade vi oss i förrnänliga HoteU DipoIi i säUsynt sommarfager omgivning. Ki ockan 12 bjöd boteUet alla festdellagare pä kaffe. En timme senare satt omkring 1.000 pensionärer bänkade i boteUets kongresssai, där 20-ärsfesten pägick ända tili kJ. 20.

Men än var våra resenärer inte tröUa. De Hesta följde med tili Fölisön i Helsingfors. Vi hade mäbända tänkt aU fä se nägon foIkdansuppvisning, men det bade blivit sent ocb prograrnrnen hade avslutats. Själva lIkturen tili ocb Erän hoteUet, grönskan och havets närhet under fården fascinerade.

Följande dag den 13 juni ägnade vi Helsingfors. Vi började med vandring pä Salu torget där torgbandeln var livlig. Solen sken. En mängfald av grönsaker, blomster, grant prunkande. Även den gamla traditionsrika nyss renoverade Saluhallen hann vi besöka. Efter det gjorde vi en grundJig rundtur i huvudstaden med en kunnig guide i bussen. Vi besökte Tempelkyrkan, åkte förbi all a kulturella institutioner som guiden beräUade om.

Vi säg Sibelius-monumentet med parken omkring. Åkte förbi Sandudds begravningsplats. Eu unikt inslag i

stadsbilden, de mänga mattväuama som vid stranden gnide r ocb sköljer mattor pä tväubryggoma i Brunnsparken. Efter den rundresan gick vi tili riksdagshuset där vä r riksdagsman Gunnar Jansson välviJIigt möue ocb hälsade oss väIkom na. Skönt aU vi med bonom fick bli visade omkring i den imponerande byggnaden med tI appor ocb ballar i marmor. Vi saU en slUnd i plenisalen ocb fick se ocb böra hur plena fungerar i praktiken. En läU pratstund i de svenska riksdags männens läsru m avslutade den intressanta visningen . Vi tackade ocb hastade tili följande mäI i programmet som var Sveaborg.

Vi lIkte med farja över.

Sveaborg har bait en stor inverkan pä Finlands historia, bäde militärt ocb kultureU!.

Syrenema stod i fulI blomning. Sägnen förtäljer aU pä 1800-talet skuUe syren- och svartvinbärsbuskar ha kommit tili Finland via Sveaborg.

Vär mäItid ät vi pä sommarocb festväningsrestaurangen W alhaUa. Senare pä kväUen bann vi med trevlig samvaro pä en kinesisk restaurang, där vi lärde oss äta med pinnar.

Pä söndagen i tidig morgonstund lämnade vi trivsamma hotell Dipoli ocb Esbo. Genom våra äkt urer genom staden bade vi erfarit alt Esbo uppvisar tekoologi av toppkJass vid sidan av orörd vildmark. Man bor nära naturen överallt.

Första rastplats pä söndagen blev Botartiska trädgården i Helsingfors där vi rundvandrade och studerade växter.

Vi åkte mot en annan ung stad, Vanda ocksä den som Esbo en kontIastemas stad.

En intressant kombination av Finlands historia, nutid ocb framtid. Miu bland tätorter finner vi medeltida byar, eli frodigt ålandskap med grönskande nalUr. Vi känner tili all Helsingfors-Vanda Hygstation finns inom Vanda,

mäbända ocksä all bland de mänga företagen där är Fazer ätminstone i barnens ögon eli av de populäraste. En del av Valios ostar framstäUs i Vanda. Men vi resenärer prövade pä äventyr i Vetenskapscentret HEUREKA som pä rangslande säu presenterar vetenskapliga fenomen för besökare i aUa äldrar. En nybet är de yngsta bamens forsknings- ocb laboratorieavdelning, där man inte behöver vara läskunnig för all kunna utföra olika experi ment. Heureka kan inte beskrivas - det mäste upplevas.

Oss intresserade nu en utställning "Finland 75 är", att uppleva Finländs k vardag genom tidema. AIlt, allt sä intressant. 1 Heureka kan man Iyssna tili 60 olika sprllk I.ex. Vi Iyssnade tili tvä strofer av Åiänningens säng medan man vyer. under sängen säg äländska Tiden var obevekJigt kort.

Vi mäste lärnna vetenskap ocb teknik för all komma tili sista mälet för vär resa: unika kulturhistoriska päri an Svartä Slou i Västn yland. Där i lummiga fridfuIla miljön kring själva slottet vandrade vi tiUs guiden väIkomnade oss in i sloUets salar. Vi fick igen se och böra mycket om kammarherre Hj almar Linder brukspatron pä Svart ä som vid sekJets början var känd som Finlands rikaste man ocb största konstmeccenat, men som strax efter fribetskriget 1918 läm nade landet, sälde sina tilIgängar och Iyckades med bedriften au pä kort tid förslösa he la sin förrnögenbel. Utblollad dog han för egen band i Marseille. Varför har ingen kunnat ge ett uttömmande svar pä. Pj äsen "Den sista patronen II har specialskrivits i är av Jan Lindroos för Svartä SloUs 200-ärs jubileum och uppförs som friluftsteater i slollsparken.

Efter guidningen i slottet smakade mäItiden med utsökta tre räller som med särdeles fint bemötande servera-

NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING

des oss. En slottsmiddag i aUra bögsta grad. värvar aktivt nya medlemmar Belätna sökte vi oss igen specieUt bland dem som är i tiU bussen som skulle föra tur all fylla 65 är. MedJemsoss hemät. Vi säg Svanä kyr- antalet är nu över 800. Bland ka byggd 1761 alldeles i när- aktiviteterna finns olika fesbeten av slottel. Tiden räckte ter med program, danstiUinte tili att köra via Raseborg, stäUningar, resor m.m. Flere Ekenäs ocb Tenala som vi ungdomsföreningar i Närpes bade ämnal. har varit arrangerande part Det var bara att köra rakas- vid feste rna. Vid den stora te väg frän Karis tili Salo, festen i Mosebackens SkolNädendal ocb rarjan. Där centrum lörd agen den 12 sepsökte vi upp vära bytter för tember k1. 19 medverkar bl.a. natten. Mycket nöjda med Finlands Röda Kors ordföallt vad vi fäll uppleva träffa- rande f.d. cbefredaktör Hådes vi alla änn u före landstig- kan Hellberg. Svenska Stuninge n. Ja naturligtvis hade dieförbundet är arrangerande stäm ningen i bussen varit pä part vid denna fesl. Della betoppen. Glada sänger ocb bis- rättar föreningens ordförande torier avlöste varandra. Un- Sven-Erik Wester. Han önsderbart väder hela tiden. Vi kar tacka för den intressanta var alla ense om atl vi varit jubileumskryssningen tili med om en riktig önskeresa Stockholm 24-25 sepl. fyUd med natur kullur.

Ellen Eriksson

NAGU MARTHAHEM Resandehem och pensionat Öppet året om Lunch må - fre KJ. 11 - 14 Lö 0 sö kJ. 12.30- 13.30 Grupper tas emot enligt överenskommelse

Tel. 926-51 409 21660 Nagu

I'i~~~~~~~~~~~f=========~

ÖPPET AHET HUNT \ F. R~ BANK~.

BOK,"\- PAPPeRS ... OPI

-~io..

9.~'

L~

10lHIN

Västra Ytternäs, SF·22100 Marle. hamn, tel. 928·16 322

,

' BI.OMSTERHAND1A~,

IIE· ORAIININGSBYRÅER SMoT PA ST1FTE~ AOI\fSSOCH TExnl'NGSTJÄ/iST

Stot'O R.ob~9Ofon 15 00120 H'FOllS 12

TeI. _ua HJÄlITSTIFfElSEN Svenska Penslonärslörbundels

Genom att anvilnda Cancersllnetsens adresser stöder nl kampen molcancer.

VOro odresser erhOlles frOn bonker. bok·. blomsfer· och poppershandlor. begrovnlngsbyrOer. R-klosker saml fOrdlgllextade pO vOrt konlor.

KANSLI

Indiagatan .l , 00560 Hetsingfors 56 Besökstid : Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telelon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-79 1896 Telelax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro : 120395·8

Elisabe'sgalan 21 00170 HElSINGfORS

T.I. 9800 43000 med Iokolsomlolsovgifl

CANCERSTlFTELSEN

När reumasmärtorna plågar ... .. _är det skönt att ha Moviflex gel hemma!

Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskotl, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

Moviflex®gel lenyletnn. glykolsallcylat. mukopolysackandpolysulfat. Isopropanol

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Pnser

50 9 100 g

36 ,86 62 ,40

WITPOLO

8ruksanvIsDlng I förpacknIDgen ....."'-........

II!] Receptfri medicin från apoteket!

TREVLlGA HÖSTRESOR MED SUNDQVISTS BUSS Stettin och BerIin ... ......... .. .

NöjesOslo ..... ... .... ....... .... .

Budapest o. Wien ............. .

Uoret de Mar Spanien .... ..

Bremen höslmarknad ... .. ..

Paris .. .. .... .............. ......... ...

Wermlandia hälsoresa ..... .

6.10 5d 16.10 3d 17.1011 d 22.1012d 23.10 4d 29.10 7d 31 .10 8d

2105,1155,4930,3885,1985,2885,3265,-

JULMARKNADSRESOR LObeck ....... ...... ... .. ......... .. . 26.11 +2.12 4 d fr. 1420,Bremen ........... ...... ... ....... ..

3.12 4 d 2055,· Köpenhamn .. ... .. ........ ....... 27.11+11.12 3d 875,-

o

NYARSRESOR Nyårskonsert i Wien .. ....... .

Nyår i St.Petersburg ...... ....

Nyår i Göteborg ....... ......... .

27.12 9 d 29.12 5 d 31.12 3d

4615,1985,1095,·

."•• "' . ' 1 671. ."•• BOKNING OCH INFORMATION

22100 Mariehamn tel. 928-22 570

lR 13 och 61:ans krigsveteraner besökte i juni sina krigarplatser och stödjepunkter längs Jandeba.

Att fä besöka gam la marschvägar frän Kaurila och krigshändelseplatser ner tili Jandeba har för mängen krigsveteran varit en dröm.

När IR 13-61 :an marscherade frän Kaurila den 22 och 23 juli 1941, kunde ingen ana, att mänga av oss skulle fira tre jular vid Jandebas strand i jordkulor och löpgravar.

Pä resan tili UM 13:s kamratträff den 13-14 juli senaste är i Dragsvik väcktes förslag tili denna resa. Leif Ahlroos och S-E Wester kontaktade initiativtagarna och arrangerade resan enligt deras önskemäl.

Den 8 juni pä morgonen steg de första veteranerna pä i Jakobstad och de sista i Lappfjärd. Vi var nu 41 veteraner och en tapper dam. Vi hade landets mästarchaufför Leif Ahlroos vid ratten och Helena Malm som värdinna och reseledare.

Under resan fick vi uppleva Ahlroos skicklighet i flera knepiga situationer. Färden gick tili Joensuu där vi hade vär första övernattning. Vär första kafferast var i Jalasjärvi, med fotografering Erarnför bussen. Det skämtades att nu skall man fotografera när alla

Alla andra önskvärda platser fick vi ocksä överge pä grund av däliga vägar. Vi kom tili TOhmajoki pä eftermiddagen där vi översvämmades av försäljare av allehanda typer som Eramledes fick smeknamnet "fåstingarna". Vi fortsatte tili Pitkäranta där vi ät lunch, med rysk standard och den minnesrika trekanten av papper som skall föreställa en servett.

Färden fortsatte sedan längs Ladogas strand och vi kom tili Aunusslätten, en imponerande läng och enligt sägnen bördig slätt. Sent pä kvällen anlände vi tili hotellet i Aunus, där vi övernattade tvä nätter.

Följande morgon styrdes kosan tili vära stödjepunkter vid Jandeba där vi tillbringade vär ungdom. Färden gick genom Mäkriä dit IR 13 kom efter avlösningen frän Jandeba-avsnittet vären 1944, och där de steg pä täget tili nya strider norr om Viborg. Bussen körde över Svir pä Lotinapeltobron in pä Iinjevägen tili Podporoze.

sina ställningar vid Märta, Lansen, Masken, Korpen, Musen, Munken, Jonas Mar, Irma, Mex, Eva och Nasse.

De flesta hlttade sina korsur, vaktposter och taggträdshlnder i slyet pä marken.

Bussen körde vidare över Murmanskbanan ocb stannade vid IR Bill bataljons korsuomräde. Här vai korsugroparna ännu tvä meter djupa.

Här steg Kullström, Björk med sina rikssvenska mägar, Hallman och Högdahl av. De sökte rätt pä fjärde kompaniets förrättningsomräde och fortsatte efter den igenvuxna vägen ner mot Kappellkullan.

Nyman, Hedman, Raak, Lagström, Eriksson, K1ockars och ryssen Nikolai Zaitsev som sade sig vara med av intresse sökte sig ner tili Jandeba efter kända vägar som nu var igenvuxna.

Veteranerna håller kajjepaus på kullarna. trötta veteraner som sökte sig upp efter banan för uppsamIing.

Enbacka, Nyberg, Stoor, Lundberg, Groop och Rådman gjorde en avstickare lä n~s åsen pä Svarta vägen ner tili Päronkullen.

Bussen körde under tiden en rundtur med några av 61:ans pojkar tili Sheminski.

Vär buss ätervände efter nägra timmar för uppsamling av trötta men nöjda veteraner.

Vi körde en rundtur i Podporoze. Staden som var en barackstad, har nu utbyggts med höghus tili oigenkännIighet. Vi styrde kosan spanande utefter vägen tili värt hoteII.

kvällen besöktes restaurangUngdomsären som krigare en med en rysk dansuppvis- har känts bittra mängen gäng, ning. Dagen efter var det men att se det vi nu upplevde rundtur med guiden Maria i pä andra sidan, de som fick St Petersburg. Av sevärdhe- skadeständet, smälter nog ter besägs bl.a. den stora be- bitterheten. Vi kan känna OSS gravningsplatsen, Isakska- stolta över vad som åstadstedralen och Peterhof. kommits efter det vi blev ciMånga lärnningar kvar Den 13 juni pä morgonen vila, när landet var utarrnat. styrdes kosan tili Finland. Vi Vära nyländska pojkar steg Byholm och Fors gick efkörde via Terijoki, genom av i Lovisatrakten. Före det ter Svarta vägen med dess Kivinebb med härligt väder överlämnades ett gävobrev mänga granatkastarstäUninggenom Käämärä. Vär tili vär chaufför Leif och vär och ar och korsur, kom ner tili chaufför underrättade oss he- värdinna och reseledare Hegamla vägen och Päronkulla tiden var vi färdades. lena f<ir en bra resa och omlen, där en massa kor gick. pä Hur ser det ut?

Vi stannade för kafferast sorg om oss garnJa gubbar. bete. Vi fortsatte vär vandSpänningen steg bland oss ring över kullarna mot Murvid bunkrarna i Mannerheim- Vär guide Maria erhöll sin veteraner. Hur ser det ut, som manskbanan. Här har bärgIinjen. Nästa mål var Viborg gäva i St Petersburg. lämnades för 48 är sedan, ning av foder förekommit enmed runda tornet och den IivBussen kom hem med trötkommer vi att känna igen oss. Iigt garnJa metoden i stackar.

Iiga torghandeln. I saluhallen ta veteraner. Jandeba med siVi kom tili "miljonmottin " pä Gräset bestod av det som vär fanns kött, grönsaker och na mänga minnen har vi befrukter av alla sorter. Vid sello vägens högra sida med ett skapare sätt med alla sorters Dålig väg Men ännu var ej dagen slut Vaalimaa gränsövergäng blomster. Vi förenades med ar mcd ocb friska. Vi stanna- minnesmärke, enligt 61:ans mannar sam besökte mottin vära andra pojkar en bit Erän för en del. En grupp bestäen- gick tuUgranskningen smärtde i Petäjävesi och tittade pä Axel Bybolm senare pä dagen. Framme tili Kappellkullan och spanade Eritt. kyrkan Erän 1785 och körde höger fanns det ryska minav Gullman, Bergström, över andra sidan Jandeba de via Jyväskylä.

Hellman och Hagström for I'• • •••••••••••••••••••••• I Heinävesi vid nya Vala- nesmärket Erän 1941 där bus- som var vårt fiendeland. Vi med taxi tili Säntämä och sen stannade och allmän fotohöll en paus på en av kullar- Nurrnoila, kända platser Erän mo munkkloster hölls en na.

1941. Den andra gruppen paus för rundvandring. Vi an- grafering föreko~ Färden fortsatte med läg Vi upptäckte flera läm- med Nyman, Byhblm, Kulllände tili Joensuu pä kvällen, hastighet och I bataljonens ningar efter korsur, skytteström och Fors for med taxidär vära nyländska resenärer Kullström, Hoffren och Hä- mannar spanade efter Tom- gravar med vaktställen och chaufför Viktor tili ödemarmäläinen fanns. Följande mila-backen. Där steg Lind- rostiga nerfallna taggtråds- ken i Puskuselkä. Vi svängde morgon ställdes farden mot stedt, Nordström, Backlund, hlnder. Men i allmänhet var av frän huvudvägen genom Niirala gränsstation där vän- Holm och Ehnström av för att vära omräden igenvuxna. Koivumäki, Saarimäki, Uttetiden blev läng men förtull- söka sina korsur och vakt- Hedman hlttade sina pojkars kinanmäki. I Vehkuselkä poster, bl.a. Yngve, Monte- vaktställen. Lämningar efter samtalade vi med vär ryska Dingon smärtfrl.

En bit in pä ryska sidan karlä, Udden och Prediksto- fjärde kompaniets komman- cbaufför Viktor som tolk med do- och ordonnanskorsur en vitrysk familj som hade en steg vär svensk-ryska guide len som delvis hlttades.

Maria pii. Vägen är under Följande avstigning blev som blev sönderskjutna vin- mindre kolchos. ombyggnad och mycket dä- vid Stationsvägen. Enbacka, tem 1942 påträffades ocksä.

Vi fortsatte efter den Iig. En önskedröm var att fä Nyberg, Stoor, Lundvall, Vi kom upp på Murmansk- mycket dåliga vägen, som se Jänisjärvi där IR 13:s fjär- Lundberg, Hagström, Hell- banan och spanade efter ban- påminde om en däligt plöjd Stundars är ett stort och levande museum, en österbottnisk de kompani hade sin första man, Hoffren, Rädman, vallens genomgrävning som åker med en massa stenar pä hantverkarby, ett centrum för konst och kammarmusik och en övemattning efter Kaurila Rönnskog, Knös, Gullman, undertecknad varit med om vägbanan. Vi kom tili bron lekvall för familjen . och där vi badade i en bäck.

Stens med fru gick att söka och den päträffades. Det var där den mycket trötta vaktIdag omIattar Stundars över 50 hus och 9000 föremäl av posten stod för 50 är sedan. hög etnologisk k1ass. Och än är byn inte rardig. När det ar fest Han vaknade i sista sekunden och många besökare är hantverkarna pä plats och arbet'; med och sköt seTier med mp tili särpräglade österbottniska sysslor. Närrnare än såhär kan man vär räddning undan fängen- inte komma det gamla smäfolkets li v pä landet. Kalasen pä skap. Vi försökte ta oss gäen- Stundars är ett begrepp - landets ryktbaraste fest i sitt slag de tili byn Puskuselkä. Här med gäster Erän hela väriden. Kalasbesökarna fär njuta av säg vi björnspär, men "kran- klirnpsoppa och komgrynsgröt, lyssna pä spelmansmusik och kar" och fastingar fick de leva med i folkdansens virvlar. mycket trötta veteranerna att Stundars - ett mera öppenhjärtigt och kultiverat utflyktsvända. Vi körde sedan genom mäl är svärt att finna.

Nurmoila nerlagda flygralt och kasemomräde och kom efter en 98 km läng resa tili hotellet just före rnidnatt.

Följande dag blev det avrard till Petersburg. Vi åkte längs Ladogas strand tilis vi kom tili den gamla fastningen Nöteborg. Dit gjorde vi en avstickare och fotograferade.

Nöteborg hörde ju tili Svea riket. Där slöts Ereaen 1323 och vllra karoliner förlorade fastningen 1702 tili Peter 1, även kallad den store. Vi anIR 13-veteraner på väg från landeba upp längs Murmanskbanan tilllinjevägen. lände pä kvällssidan tili hoFr.v. H. Byholm, B. Forss, L. Lagström, G. Hedman, N. Zaitsev och U. Klockars. tell Petersburg. Senare pä

14

1 november 1991 gay regeringen ett försl ag tili lag om pat;entens ställning ocb rättigheter, som baserar sig pä social- och hälsovärdsministeriets kommissions betänkande. Lagförslaget innebäller de centrala rättsprinciperna för värden och bemötandet av patienter. Det syftar tili att precisera och främja uppkomsten av förtroendefulla värdrelationer.

Lagen är en allmän lag om myndigheters föreskrifter patientens ställning och rätoch anvisningar, intematio- tigheter, som skall iakuas om nella avtal samt hälso- och inte annat stadgas i nägon ansjukvärdens yrkesgruppers nan lag. · Den kompletterar den övriga lagstiftningen om eliska regler.

Patienten har möjlighet aU hälso- och sjukvärd.

Den föres lagna lagen skall framföra en s.k. förvaltningsklagan som kan leda tili dis- gälla all hälso- och sjukciplinära ätgärder. En förvalt- värdspersonal och all verkningsklagan grundas ofta pä samhet inom bäde den offentmisstanken om aU eu värdfel liga och den privata hälsobegätts, pä problem i sam- och sjukvärden, hälso- och band med intagningen tili sjukvärden vid verksamhetssjukbus och pll missnöje över enbeter för socialvärd ocb hur patienten blivit bemött farmaceutiskt yrkesutbildad och personalen uppfört sig, perso naI vid apoteken. samt p ä bristfallig information. Arligen har endast 5-10 procent av klagomälen gett Patienträttigbeter anledning tili anmärkningar.

Varje patient har räU tili TilIsynsmyndigheterna be- hälso- och sjukvärd av god svarar en mäogd muntliga kvalitet, som ordnas sä all och skriftliga förfrägningar hans eller hennes människoom patientens räuigheter och värde inte kränks och all patiställning. Främst frägar man entens övertygelse och inteom patientens och anbörigas gritet respekteras. Patientens räu tili information, om pati- modersmäI och individuella entens sj älvbestämmanderät- bebov samt den kultur denne ten samt hälso- och sjuk- företräder skall i män av möjvärdspersonalens Iystnads- lighet beaktas i värden och plikt. bemötandet. Bl.a. konstateras behovet av tolk för personer Kortfattat om lagförslagets med spräksvärigheter, även ionebåll för personer med tal-, synSocial- och hälsovärdsmi- och hörselskada. nisteriets kommission för frllPatienten har rätt att fA gor om rätlskydd inom hälso- upplysningar om sill hälsovärden föreslog 1982 i sitt tilIstll.nd, sin värd och beandra betänkande all en lag handling. Särskilt betonas om patientens rättigheter stif- rätten tilI sädan information tas. 1 programmet Hälsa för som är av betydelse dä beslut alla är 2000 (1986) under- om vården fattas. Patienten stryks betydelsen av preven- bör informeras aktivt, inte tivt rättsskydd i stället för enbart pä egen begäran. Samrättskyddsmedel som verkar i tidigt upptas även begränsefterband. ning av rätten tili informa-

Patientens stäUning och rättigheter

Vård ocb omsorg r

Det fmns fä stadganden i vär lagstiftning som direkt fastståUer patientens ställning och rättigheter. Senas te november avgav regeringen siu förslag tili lag om patientens ställning och rättigheter.

Det finns mycket fä stadganden i vär lagstiftning som direkt fastståUer patientens ställning och rättigheter. De som finns är dessutom utspridda pä flera lagar, exempelvis i folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvärd och lagen om utövning av sjukvärdsyrke. Enligt lagen om smiuosamma sjukdomar har den som insjuknat ocksä skyldigheter. Stadganden om vllrd oberoende av personens vilja finns i mentalvärdslagen, lagen om specialomsorger och lagen om missbrukarvärd. I regeringsformens femte paragraf konstateras medborgama vara likställda inför lagen och enligt sjätte paragrafen tolkas tryggheten tili liv ocksä gälla individens hälsa. Stadgandet om personlig frihet tolkas som sä all det även omfallar kroppslig integrhet, inklusive individens frihet au i vid mening bestämma över sin kropp.

Via olika konventiooer bar Finlaod förbuodit sig tili priociper som berör patieoteos rättigbeter Aera mäoniskoräUskonventioner som Finland ratilieerat päverkar patientens rättigbeter. Räuen tili bälsa och bälsovärdstjänster har skrivits in som en mänsklig rättighet i lnternationella . konventiooen om ekonomiska, sociala ocb kulturella rättigheter. Den Europeiska sociala stadgan, som Finland underteckoade 1990 och som trädde i kraft i maj 1991, säger att mälet för de fördragsslutaode parterna skall vara att uppnä förhällanden, i vilka principen aU var och en har rä U tili bästa möjliga hälsa uppfylls. Var och en som saknar tillräckliga resurser skall ha räU tili social och medici nsk hjälp. Konventionen om bamets rälligheter upptar barnets rätt tili bästa uppnäeliga hälsa och räll tilI sjukvärd och rebabilitering.

Rällen tili mäoniskorvärdigt bemötande har skrivhs in som en mäosklig rättighet i Allmänna deklarationen om de mänskliga rättighetema.

Personlig frihet och integritet samt högaktandet av individens livsäskädning upptas ocksä i samma deklaration.

1 praktiken 1 praktiken har patientens ställning och rälligheter utformats genom lagstiftningen, men ocksä genom sedvanerätt, hälso- och sjukvärds-

PENSIONSFRÄGAN 1\ " Cr..

Inget ont som inte har något gott med sig "Krisens ljusa sidor" rubricerade Sture Gadd sin senaste kolumn i Hufvudstadsbladet.

Han tog fasta pä att de besvärliga tidema märkligt nog fört ett och annat gott med sig. lnflationen har minskat rekordartat. De av oss som har sparat en slant kan läta pengama ligga kvar pä banken utan att de minskar i värde i samma takt som tidigare. En annan sak är sedan om mao anser sig ha räd all läta pengama ligga pä bank. Numera kostar varenda liten banktjänst en heI del. Sädant som vi de senaste decennierna vant oss vid att fä gratis. Vära sparade slantar ko mmer nog

aU gä 1It i snabbare takt än tidigare s1l som läget är nu . 1 synnerhet om vi har någon krämpa som kräver värd.

Redan vid ärsskiftet blev sjukförsäkringsförmänema sämre. Självriskandelarna för resor och värd höjdes. Samtidigt sänktes sjukdagpenningen - men, om det kan vara tili nägon tröst - sä gäller den nedskämingen inte pensionärer. Dagpen ningen kan man ju bara fä som sjukskriven icke pensionär. Nu fortsätter regeri ngen i samma hjulspär: Frä n och med september sänks ersäuningen för läkarordinerad medicin frän 50 tili 40 procent. Den fasta självriskandel patienten mäste stä

för själv förblir oföräodrad eiler sedan ärsskiftet 45 mk per inköp.

Som ett exempel kan nämnas att om man har ett medicininköp om 120 mk och ersättningen är 40 procent (120-45 mk), sä bIir det 30 mk i ersättning. Patienten fär alltsä st1\" för 90 mk av medicinkostnaderna själv. Hiuills har man ocksil kunnat få medicinersätl ning pä vissa icke receptbelagda mediciner förutsatt att läkare ordinerat dem. Nu faller den möjligheten bort. Patienten fär betala fullt pris för medicin av det slaget.

För oss som har den otacksamma uppgiften att försöka

upplysa aIImäoheten om alla dessa förändringar som i är mest gått i negativ riktrting faons det i början av äret en ljuspunkt: Tandvärdsreformen! Den skulIe träda i kraft fräo och med juli och ge alla finländare rätt tili ersatt tandvård i någon form . Den hörde tili tidigare social- och hälsovärdsnlinisterns käpphästar, men sköts pä framtideo när hon valde att avgä som protest mot att social- och hälsovärdssektom naggades i kanten. Här siuer vi nu alla som uppskjutit tandreparationema i väotan på reformen. Det bIir att betala fullt i alla falI. Tandvärdsreformen är inte slopad, men det gär tili nästa är när den kommer i nedbaotad form.

En del av den reformen kommer dock i höst. Krigsveteraner, med fronttj änsteiler frontmannatecken, kommer frän och med oktober att fä fri tandvärd vid hälsostationema. Ocksä den privata tandvärden ersäUs till 100 procent av tandvärdstaxan, vilket innebär att det man själv mäste stä för inte rör sig om oöverkomliga belopp.

Tandtekoikerkostnader för proteser fär var och en stä för själv. Ändä någonting posiEbba Jakobsson tivt.

tion, om informationen up-

penbart skulle medföra fara för patientens liv eiler hälsa.

Patienten har i princip räu att läsa sin sjukjournal.

Värden och behandlingen skall ges i sarnförstånd med patienten. Utlryckligt samtycke tili mindre ätgärder är inte nödväodigt, men i regel skall patientens vilja klarläggas i oklara fall. Som uttryck för patientens vilja är muntligt samtycke tillräckligt. Nuförtiden utvecklar man det man kallar individuell värdplanering vid vll.ra sjukbus.

En ledande princip är att patienten deltar i planeringen av sin värd och förbinder sig därmed tili sin värd.

Juridiskt giltiga uttryck för en persons bestämda vilja att t.ex. vägra ta emot vårdätgärder som förlänger livet bör respekteras. 1 lagen behandlas ingående situationer i vilka patienten inte själv kan fatta beslut om vll.rden. 1 praktiken ankommer det dä läkaren och värdpersonalen samt anhöriga att resonera sig fram tili ett värdbeslut. 1 brädskande fall bIir avgörandet oftast läkarens.

En patient är inte skyldig au i undervisningssyfte delta i utbildningen av hälso- <och sjukvärdspersonalen som s.k. undervisningspatient. - Med tanke pä betydelsen av att blivande läkare kan få bästa möjliga undervisning under den praktiska utbildningstiden, tycker jag personligen att man som patient gäma aIIvarligt bör överväga att acceptera rollen som undervisningspatient.

En patient so m är mjssnöjd

med sin värd eller bemötandet kan enligt lagförslaget framföra en skriftlig anmärkning. Personalen bör ge tilIräcklig info.gnation för att patienten skall kunna frarnföra anmärkoingen. Anmärkoingen skall avgöras inom skälig tid frä.n det den gjorts och. svaret tili patienten skaII alI-

tid vara klart och sakligt.

Möjligheten all framföra en anmärkning utesluter inte patientens räU att pä saroma säU som tidigare framföra klagan hos myndigheter som övervakar hälso- och sjukvärden.

Patientombudsmannen ger patienten råd om tilIämpningen av lagen, bistär patienten vid framstälIande av anmärkni ng, infurmerar om och främjar patientens rättigheter samt verkar för att de tillgodoses.

I lagförslaget ingår ett kapitel med särskilda stadgaodeo, bl.a. om tystoadsplikteo.

Att mera ingäende beräUa om lagförslagets innehåll skuUe uppta alltför mycket spaltutrymme. Helt aUmänt kan jag ännu säga att lagförslaget om partientens ställniog ocb rättigheter längt "samlar ioom samma pärmar" vad som sägs om detta i otalet lagbestämmelser och dokument av olika slag. Man fär hoppas att propositionen inom en snar framtid blir lag.

Efter att lagen godkänts och trätt i kraft har vi alla, patienter och anhöriga, hälso- och sjukvärdens ledning samt personaI, även myndigheteroa, lättare att överblicka helheten.

Lagens syfte är ju bland annat all främja goda värdrelationer. De mänskliga relationerna styrs förstäs innerst av andra lagar än de som stiftats av människor. Men man

hoppas att lagen skaII underläUa uppehällandet och utvecklandet av goda

mänskli-

ga relationer i värden samt även betyda att värdens kvalitet fär en viktig, kanske nu inte alltid beaktad - eiler synlig - dimension.

VaI borg Louhisto (KäUa: Artikel on lagförslaget i SFF:s ärsskrift 1991 av hv.insp. Märta Nieminen)

Förläng sonunaren och upplev 5 inspirerande dygn i vår trivsamma miljö

1290,·

(extradygn232,-) funehåller bl.a .: - Hälsokontroll hos lä.ka.re med lab.prover - vatt.engymnastik, simning -gymnastik - avslappning - omväxla.nde kvällsprogram - halvpension - logi i dubbeIrum Detta rDrmånliga pris gäJler hela hös!.en.

BOKNING TEL. (961) 383 1500

~ 0h~n~~v""ö.GRAru.U.---' I~

II (961) 3831511

15

BEST ÄLLNINGSBUSSAR:

OPTIKER

Ab Tidstrands Linjebiltrafik Ingenlorsv. 4 Tel. 915-531865

07900 LOVISA

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA

Tel. 915-17

OPTlKER ~ N. LILJA ~

Beställningsbussar.

HANGÖ TRAFIK 02880 VEIKKOLA Tel. 268374

(j)~!!n~ 10300 KARIS

ÅBO. Humlegårdsgatan 7 Tel. 332 187

1042

OY ALBIN STRENG Ab

KARIS

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911 -81004

Tel. 911·309 40

KYRKSLArr

~

Auto-Buss Bäck & Östman

OPTIK

HSB s hus IJld lorget tel 298 19 27

BACKMANS OPTlK bw-an'W __ t:l-

1I~

Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

MATSTÄLLEN

®

KARIS , Kopmansgalan 4

TRADmONELL F1NLAHD5-SVENSK RESTAURANG Mm' I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESTTlLLSTÄLLNINGAR SMAKUG MAT OCH VANUG BETJÄNING. VALKOMMEN.

Tel. 911 -30 161

BROMANS OPTIK Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911-62949

GEORGSGATAN 30 6 vAN. TEL. 90-641 101 .

Handla miljövänligt Marthaförbundets nya rådgivningsform Det är popuJärt att slä vakt om miljön, men att bandla miljövänligt är inte bara en tillflillig "innegrej", pä läng sikt är det fräga om konkret överlevnad. Naturen omkring oss t1l1 inte vad som helst, den klarar belt enkelt inte av ett fortsatt, massivt resursslöseri.

Men vad kan vi vanliga människor göra? Man känner sig ofta osäker ocb bar mänga frägor. Vart kan man vända sig?

Jo, till martboma! Finlands svenska Martbaförbund bar ju sedao lang tid tillbaka erfa-

renhet som rädgivare ocb idespruta, marthoma bar alltid aktivt motarbetat slit- ocb släng-filosolin ocb visat pä praktiska, miljövänliga alternativ.

Därför är det naturligt för Marthaförbundet att inom ramen för sitt tema "Tänk först - bandla sen" komma med en ny giv i fräga om rådgivning, nämligen telefonrådgivning i frågor som berör miljövänligt bandlande.

Planerare Maria S I 0 t t e står tili tjänst med tips ocb räd ocb diskuterar gäma frågor i anslutning tili miljön.

Telefonrådgivningen försiggår två dagar i veckan, mändagar klo 9-12 tel.

90-665 493 ocb fredagar klo 9-12 tel. 911 -712322.

Alla intresserade är välkomna att diskutera t.ex. avfaUssortering, förpackningar, kompostering, energibesparing, miljövänliga tväUmedel ocb återvinning. Man kan ocksä få tips om Handla miljövänligt-kunniga föreläsare på sin egen bemort.

Telefonrädgivning på svenska i miljöfrågor är en nybet i Finland. Maria Slotte berättar att det biuills inte funnits möjligbeter till miljörädgivning på svenska i värt land. Det finns ett par s.k. återvinningsrädgivare på linsk bäil, som står tili tjänst med telefonrädgivning, men ingen av dem kan svenska.

Iden med telefonrädgivning i miljöfrågor kom frän Maria SloUe själv, som tyckte att det fanns ett bebov av det. I sitt arbete som planerare på Martbaförbundet, med miljö- ocb konsumentfrägor

som speciaIomräde, kommer bon ofta i kontakt med miljöspörsm1l1 av olika slag. Hon berättar att man t.ex. i Tyskland satsar mycket pä information av det bär slaget, i Niimberg, en stad av samma storlek som Helsingfors, finns det bela 14 miljörädgivare.

- Jag ger räd två dagar i veckan, mändag ocb fredag klo 9-12, då jag lovar att Iinnas bredvid telefonen_ Men man kan nog ringa också andra tider, säger Maria Slotte.

ocksä en aktueU fråga, liksom också grundande av återvinningscentraler samt kompostering.

Man kan ocksä ringa och diskutera miljöfrågor ocb framföra önskem1l1.

- Som förbund kan vi påverka den allmänna opinionen, betonar Maria, som också tilIsammans med Mae CedercreulZ bar stätt för "Konsumentens miljöruta" i Hufvudstadsbladet, där miljöocb konsumentfrågor flitigt ventileras ocb där skribenterna kommer med praktiska MarthaförbundelS miljö- tips och rld. rådgivning är avsedd att beMaria Slotte förväntar sig tjäna bela Svenskfinland. På en livligare diskussion om mändagar är Maria anträffbar miljöfrågor ocb hoppas kunpå "Martbas byrå i Helsing- na sprida information tili allfors, på fredagar på "filiaI- mänheten, så att folk vaknar kontoret" i Ekenäs. tili insikt. Konsumentema - 1 princip kan man ringa själva "har bollen": ocb fråga om vad som belst - Det är deras initiativ att som bar med miljövänligt ta telefonluren och ringa upp, bandlande att göra. få räd ocb synpunkter ocb seI miljörådgivningen ingår dan förändra sitt beteende efockså att man kan få tips om ter det att de har ringt. "miljövänliga föreläsare" Maria Slotte hoppas på en runt om i SvenskfInland - bra ömsesidig diskussion. att veta för den som kanske - Det är inte bara jag som planerar en "miljökväll" eUer ska berätta och de som ska kurs av något slag. fråga, telefonrådgivningen Maria bar redan fått för- ska bli ett forum för initiativ frågningar om tvättmedel, ocb åsikter. Vi får inte heUer nägot som ibland kan vara glömma att Marthaförbundet ganska kryptiskt ocb knepigt bar bra päverkningsmöjligatt förstå sig på för vanliga beter också i miljöfrågor konsumenter, eftersom tvätt- ensamt eUer tillsammans medelsförpackningama ocb med andra organisationer. Vi textema på dem ändras bela samarbetar bl.a. med Natur tiden. och Miljö ocb ÅtervinningsMaria förde nyligen en rörelsen. lång ocb intressant diskusOm Återvinningsrörelsen sion med en representant för konstaterar Maria Slotte att Svenska Kvinnoförbundet i det är en fantast isk organisaSibbo, som ville ba tag på en tion, som verkligen bebövs föreläsare med miljö som och som har startat flera stora projekt. 20 organisationer är specialgebit.

Radio Östnyland bar inter- med i återvinningsrörelsen, just Martbafördäribland vjuat Maria med anledning av miljörådgivningen ocb det bundet.

Maria Slotte betonar betybar också kommit flera beställningar på miljömaterial. delsen av att den stora allMartbaförbundet bar en del mänheten blir allt mer miljöeget materiaI, broscbyrer, en medveten, lär sig sortera sitt affiscbserie m.m. som ut- avfall, kompostera ocb ta tillmärkt vällämpar sig för kurs- vara saker för återvinning.

- Folk är beredda, men ocb skolbruk. Materialet konkreta förslag ocb åtgärder skickas per post.

En annan aktueU fråga är bebövs först, nägon måste ta ju förpackningarna, olika ty- buvudansvaret. Det behövs per av förpackningar ocb för- en "spark", en idespruta. Folk packningsmaterial, liksom börjar idag vara ganska mogockså kompostering. Miljö- na för att göra något konkret märkning av produkter är för miljön.

()(f '\

Optikos ~ Aschan Ky

Vuorikalu 13 Berggalan 13

10900 Hanko

10900 Hang6

Puh 911 / 84830 Tel

Tandvård för Renabilitering lockar frontveteraner tili fortsatt arbete 1 anslutning tili Finlands 75-års självständigbetsjubileum godkände riksdagen i juni en lag om ersatt tandvård för veteraner. Lagen träder i kraft 1 oktober. Rätt tili ersättning har personer med frontmanna-, fronttjänst- eiler veterantecken. Dvs personer med tjänat fosterlandet under krigen 1939-45 eUer varit med i bändelsema 1918.

Lång fronttjänstgöring och bristfälliga förbå.Uanden bar medfört att må.nga veteraners mun- ocb tandhälsa är sämre än för befolkningen i genomsnitt. Ungefår bälften av dem bar mist sina egoa tänder.

Det är av stor vikt att upprätthäila en god hälsa beträffande mun ocb tänder. Bettet bör också fungera. Därför inleder FPA nu en verksarnhet där veteraners tandundersökning och preventiva tandvård bos privata tandläkare ersätts tili 100 procent enligl tandvårdstaxan.

Motsvarande vård vid bälsostation är kostnadsfri för veteraner.

Ifråga om protetisk vård där privat tandläkare eUer speciaItandtekniker utfört arbetet ersätter FPA också högst 100 procent av tandvårdstaxan. Obs! Tandvårdstaxan är nägot lägre än tandläkararvodet. Protetiskt arbete utfört vid bälsostation är kostnadsfri tt för veteraner.

Tandteknikerkostnadema för protes får var ocb en stä för själv. Övriga tandvård - plombering, vård av tandköttet, rotbehandling och utdragning ersätts för veteranema enligt sarnma taxa som för personer födda år 1956 eiler senare.

Ersätmingen är 60 procent av tandvårdstaxans belopp. Vid bälsostationer fÖljer arvodet deras faststäUda taxor.

Medicin ordinerad av tandläkare ocb resor i anslutDing till tandvå.rd ersätts enligt de vanliga sjukförsäkringsnormema.

Man uppskattar att det för närvarande flnns ca 253.000 frontveteraner och andra som på ett eUer annat sätt dehagit i fronttjänsl. Av dem beräknas 30 procent använda sig av privat ocb 20 procent av hälsostations tandvård. I ocb med lagändringen från 1 oktober beräknas sjukförsäkringen få 80 miljoner mark i tilläggskostnader.

Nästan varannan person som funderat pä att gå i pension kun de tänka sig atl fortsätta sitt arbete om lönen skulle vara bättre eUer om han fick nägon särskild pensionsfönnän. Detta framgår ur PensionsskyddscentraIens undersökning "Förtidspensionering och ahemativ till

den".

I undersökningen deltog nästan 700 APlrarbetstagare över 50 år som varit länge med i arbetslivet.

De som svarat på förfrågan arbetar fortfarande men 20 procent av dem bar allvarligt funderat på att söka pension.

Arbetslöshet, ell tungt arbete och försämrad arbetsförmäga ökar viljan att gå i pension.

"Jag tycker att jag redan arbetat tillräckligt länge" En stor del av dem som funderat på att söka pension tycker att de redan arbetat tillräckligt länge. Också rädslan för att lönen skaU sj unka, de snabba förändringarna i arbetslivet ocb att äldre arbetstagare inte uppskattas är orsaker tili att människor går i pension.

Ekonomiska faktorer har inte en central stäUning som motiv för att söka pension_ Bättre lön ener större pension

tycks sporra tili Cortsatt arbete. Pensionen borde bli avsevärt större för all motivera tili ytterligare ett år i arbetslivet.

Rebabilitering ökar arbetsmotivationen Knappt 40 procent av dem som viii gå i pension kan tänka sig att fortsätta arbeta om arbetet ändras sä att det är lärnpligare.

Nästan lika mänga skuUe fortsätta arbeta om de erbjöds sädan rebabilltering som frärnjar hälsan.

Genom att inverka pä arbete ocb hälsa kunde det vara möjligt att framskjuta en tidig pensionering.

De som svarade bads uppskatta olika verksarnhetsaItemativ i det fall att de skuUe bli arbetslösa eUer om deras arbetsförmåga skuUe försärn- ' ras.

Det populäraste av de framförda altemativen är att belt gå i pension. På andra plats kommer ett deltidsarbete förenat med dehidspension. Att fortsätta arbeta pä beltid åtnjöt det minsta understödet. Att flytta över tili ett ny tt arbete med mindre lön lockar inte heUer ifall den kommande pensionen skuUe fastställas utgående från en lön som är minst lika stor som den nuvarande.

1 skymningens dal

FORTSÄ TTNING ••••••

Engdng en midsommar

• •••••••••• frän sido 1 Också skolsystemet är välutbyggt. 1 kommunen finns 17 svensk- ocb 2 fmskspråkiga lägstadieskolor. Vidare omfattar skolväsendet inom den svenska seklom en högstadieskola ocb ett gymnasium. De finskspråkiga eleverna på högstadie- och gymnasienivå får sin utbildning i samarbete med Vasa stad, men ett eget högstadium är på kommande.

Hälsovården är välutbyggd med bl.a. nyligen utvidgad hälsocentral, besatta läkartjänster och bälsostationer i olika kommundelar_ För åldringsvården fioos bl.a. avdelningar med bäddplatser, ett åldringsbem och en servicehus i kommuncentrum samt totaIt fem pensionärshem runtom i kommunen. Hemservicen fungerar bra.

RogerLind

Iror jag del var,

vi gd r ntlgra grab bar i skärgd rdens famn.

Den slunden mon vandrar

oeh sldr sig tili ro, i gyllene tider med ndgon viol.

Oeh redan om kvällen vi gdr om varann , med trallande jänror oe" Iyekliga varo Men när horden betog oss vi sdg ingen soi, i urskogens gläntor fanns ingen idol.

Me" dren de jlydde som rysliga var, vi fann ingen framtid i skymningens dal.

Kan ndgon sig tänka hur glömda vi var, i urtidens skogar i ungdom ens dar.

E-Finne

Korsholm

215 krysslösningar Sammanlagt 215 lösningar av krysset i jubileumsnumret nummer 4 bar sänts in tiIl redaktionen. Viooama har dragits bland de Cern första öppnade, rätta lösningaroa. De är Cöljande: Carita och Curre G r a n b 0 1m, Helsingfors, Gunnel Ö s t e r b 0 1m, Karis, Gunvor Ny s t rö m, Helsingfors, Anna Job a n s s 0 n , Mariebarnn och Alfred K a -

m i s , Jakobstad.

Redaktionen gratulerar!

Lösningaroa av krysset i dett3 nummer bör vara insäoda senast den 19 oktober 1992. Ocksä denhär gängen delar vi ut fern priser.

Märk kuvertet "Kryss 5" ocb adressera det tilI God Tid, Centralgatan 13, 10300 Karis.

Lycka tili mcd Jösningco!

Färre hål i tänderna

Ingar tili krysset I detta nummer ska vara reI d,.ktlnn",n tillhanda senast den 19 oktober 1992.

Inget annat I krysskuvertet. Redakadress är: Centralgatan 13, 10300 Karls. kuvertet: "Kryss 5".

s