God Tid 6/1992 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

,od Ärgång 20

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

En tägresa tili Bergen i Norge är nänting alldeles fantastiskt. Man åker genom inte mindre än 163 tunnlar, kortare ener längre, ibland gär jämvägen pä en klippavsats, djupt, djupt ner tili fast mark. Vilka skarpa hjärnor som har räknat ut hällbarheten och säkerheten i denna järnväg. Det är hisnande vackert genom dal och fjäll över Hardangervidda 1.531 meter över havet, med en evig bläis och snö, inte ett grässträ. Kargt men vackert. Täget slingrar sej likt en orm pä bergsidan genom tunnlar kring sjöar och älvar. 1 nästan 8 tim. sitter man och njuter av det vackra landskapet. Kaffe och giasskärran kommer med jämna mellanTUm. Här finns service. Mycket engelska och anierikanska turister, (pensionärer) som ger giada förvänade utrop och kamerar i högsta beredskap för att t1I fina bilder. Anländer tili Berger 18 tiOen pa kvällen, cbeckar in pa.

mat frän mitt hoteUfönster glömmer jag aldrig. Bergen som sagt byggd mellan sju berg, under Olav Kyrres regeringstid 10661093. Staden var fram tili 1830 den största i Norden, därför att den var en handelsoch sjöfartsstad av europeisk betydelse. Hansa köpmännen hade i flera ärhundraden en av de fyra viktigaste handelsstationer i Bergen: Bryggen därom senare. Handel 0 sjöfart har varit och är framdeles viktig för Bergens näringsliv. lndustri och hantverk har en framträdande plats, nu satsas det pä oljeverksamhet i Nordsjön. Bergen har universitet och flera högskolor, och ett rikt kulturliv. Bergens FiIharmoniska orkester startades 1765, landets första permanenta teater grundades 1850. Bergen är känd som en ren stad (det märktes inget skräp eiler väggkiotter) och blev 1991 valt tili en av Europas tre renaste städer.

oss hedrade att t1I vara med om det. Kommunalrädet berättade när vi gick därifrän, att ban varit i Finland, Vasa och Jeppo, Kepp Gärd, som är K V.H. koncemens representationsgärd, där jag själv varit värdinna under nägra är. Sä liten är väriden. Han tog sen mej Gurli och Tertta pä en promenad tili gamla rädhuset byggt av Chritian vn, och vidare tili det nya rädhuset i 14 väningar. Bryggen - ja det gick vi förbi, ett av de mest kända ''bysträk'' frän medeltiden i Norge. Byggt efter storbranden 1702, efter samma mönster, som tidigare Hansa köpmännens hus frän är 1350-1764.Bryggen är i Unescos lista över världens mest bevaringsvärda kulturminnesmärken. De var i fint skick och där finns idag olika hantverksförsäljningar och smil mysiga restauranger. Efter konferensens slut pii lördag, blev det guidad tur i

Norsam-konferensen Jiick-

staden. oppåt bergen pA sling-

rande vägar, med en bedärande utsikt över staden. Fljljbanan (linbana) 320 m opp hann vi inte med. Därefter ut tili Troldhaugen Edvard Griegs hem, som byggdes 1885 och var hans hem i 22 är. Det ligger vackert högt opp vid Nordils vattoet, och är idag ett museum och inredningen som pii hans tid. AlIt säsom han lämnat det, och i klippan nere vid sjön, finns Edvards och Ninas gravsten. Han hade bestämt, att där dagens sista solsträJar, syns pä klippväggen där ska han begravas. Och där finns deras aska i berget och deras namn inhugget i klippväggen. Vid Traldhaugen finns ocksil Traldsalen = en kammarmusikhall, delvis insprängd i berget, med fin akustik och plats för 200 perso Japaner överallt. 200.000 per är, med smil nätta videokamerar. Även amerikaner och engelsmän besöker Bergen i stora skaror. Vär mndtur slutade med gemensam middag oppe i Belvendere restaurang, gammaldags, mysig med god mat, bra stärnning i nya vänners lag. Regnet stod som spön i berget, när vi äkte därifrän tili trumslagarmusik. Men sä regnar det ocksil 265 dagar i äret 5 gänger per dag. Därav dess gröna nästan tropiska grönska och vackra blommor. Säkrast ha paraplyet med, vart man än gär. Bergens totalareal är 465 km' och har i detta nu 217.000 invänare, ingen liten stad. Norsam-konferensen var Kommunalrådet Peter Rodt från Pensjonistpartiet var därmed slut. Den fantastiska värd i Håkonshallen. tägresan över Hardangervidda Hotell Norge. Fär mm pä 6 väningen, med en bedärande utsikt, med berg mntom, med hus byggda högt, högt opp. När belysningen tändes i de mänga husen, var det som att se en jättestor julgran med girlander av Ijus, tusentals Ijuspunkter. Nedanför fönstret Grieghallen, med sina mänga, mänga smä lampor i taket, det var som att se himlens alla smä stjärnor. Panora-

te tre dagar, och första kvällen bjöd staden oss tili en mottagning i gamla Häkonshallen. Byggd under kung Håkon Häkonsson mellan 1247-1261, som den största och stätligaste byggningen i Bergen och ett politiskt rikscentrurn i dätida Norge. Det var kommunalrädet Peter Rodt som tog emot oss och berättade om hallen. Häkonshallen är Bergens representationshus. Sä vi kände

Nr 6

3 november 1992

Paviljongen i parken nedanför vårt hotellfönster i Bergen. De vackra blommomas lysande färger var andlöst vackra. F OlO: GurU Nurmi tili Oslo äterstär. Sen väntan pii nattäget (sovvagn) tili Stockholm, en hei dags väntan där för att gä ombord pä Silja Symfoni tili H:fors, och

väntan pii jämvägsstationen, for att ta täget tili Bennäs därefter egen bil tili J eppo. En intressant, läng och tung resa, men med milnga upplevelser

och utsikter frän hoteUfönstret bevarat i mitt hjärta. Pa gjensyn Bergen Ruth Bäckstrand

~_~H~~H"""~_~H,.",,~_~_~~~~~H"'"

! Fira Advent med "Greven av Luxemburg" f ~ på SPF-resan tili S:holm 28.11-1.12.92 ~r ~

~ @

"J"

!Ii ~

~ r

~ ~ x

@ "J"

.) ~

ii~

Annu finns några platser kvar tili höstens teaterresa tili Stockholm som arrangeras traditionellt kring första advent med besök på Skansens julmarknad. För den som så önskar finns det möjlighet att övervara adventsgudstjänsten i stämningsfulla Seglora kyrka på Skansen. Arets pjäs blir en klassisk operett - Franz Lehar's GREVEN AV LUXEMBURG som ~ ges på Jarlateatem. Bland de medverkande kan nämnas Ann-Charlotte B j ö r Iin g , Anne-Ue Kinnunen och KurtJacobsson . Vi åker ut på lördag kvä/I från Helsingfors med Olympia där vi bekantar oss med var- , andra och intar julglögg. Efter Skansenbesöket checkar vi in på Se r 9 e I Pia z a i Stockholms centrum. Operetten ser vi kl. 15 samma dag och för den som så önskar ordnar vi en gemensam.middag eiler tidig supe efter föreställningen. ~ Hela måndagen är fri för shopping. Vi åker tillbaka tili Helsingfors på måndag kvä/I och ~ är hemma på tisdag morgon. Resans pris: 1.595," I prlset ingår: ~ Lindholm Lines buss från Ekenäs. i!i i n k v a rt eri n 9 i 2-personers B-hytter på Olympia, avresa kl. 18. julglägg. f sjöfrukost ~ e ntrea vg ift tili Skansen, te a t e r b i Ij ett tili Jarlateatem, k af! e me d k ak a itea- ~ terkafeet. fr u kost på hotellet. ~ avresa med Mariella kI. 18, smörgåsbord påhemresan ~ s j ö f r u k 0 s t före ankomsten tili Helsingfors. i!i B u s s t ra n s p 0 r t Helsingfors-Ekenäs. f Teknlskarrangör:Resebureau BENNETT. ~ Reselednlng från SPF. i!i Anmä/ningar tili Resebureau Bennett, Lappviksgatan 8, Helsingfors, tel. 90-685 1100. f

-----------~

VÄLKOMNAl

- - - Oppen och sluten vard- - - - .

ciala frilgor skall fallas. Genom preventiva iltgärder i frilga om olycksfall och sjukdomar, som är betingade av människors levnadssäll kan stora inbesparingar göras genom all behovet av vllrd kommer all minska.

an Iilter pii statligt hiili veterligt varda, att en omstrukture-

ring pii milnga ornräden i vilrt sarnhälle kommer all bli eli nödtvllng under de närrnast kommande lIren. För pensionäremas del är dessa frilgor av ett särskilt intresse. emedan social- och hälsovilrden

"" A

ven pii frilgan om vilrdare har man vissa synpunkter. De anhörigas roU inom vilrden skall fiI ökad betydelse. Även frivilliga vilrdare kan komma ifrilga. Friska pensionärer skall här likaledes kunna finna en uppgift. Sildanl, som ställer hinder i vägen för all frivilJjga vllrdarbetet t.ex. skaller, skall rällas tili.

är områden, sam kommer att

beräras i aUra högsta grad. Socialutgiftema utgör i della nu över 30 % av brullonationalprodukten. Della är tili stor del en fOljd av den stora arbetslösheten. Dmar kommer denna sektor all komma i blickpunkten, när det gäller statliga och kommonala spariltgärder. nligt social- och hälsovilrdsministeriets planer skall den anstaltinriktade vilrden skäras ned. Man skall undvika oändamillsenliga lösningar samt förstärka den bostadspolitik, som stöder social- och hälsovllrden. Inom sjukvilrden skaU man gil in för all patienten skall finnas pii den nivil av sjukhus, som patientens medicinska tillstilnd förutsäller. Nu vilrdas milnga pii sjukhus av högsta nivii, trots att deras tillstilnd inte skuUe förutsälla della. Genom all skapa eli smidigt system meUan de olika nivilema skall man kunna spara hondratals rniljoner.

en öppna vllrden skaU förstärkas. Della förutsätter all investeringar göres pii den sidan under de närmaste Areo. Nyttan kommer 3tt visa sig senare under en längre tidsperiod. Eli medel tili all styra efterfrilgan pii vilrd i önskad riktning är avgiftspolitiken. Avgiftema bör användas som medel till att efterfrilgan riktas in mot den öppna vllrden.

ella är nilgra av de iltgärder, som de statliga organen ser som möjliga modeller för den frarntida vilrdsektom.

an kan anlägga olika synpunkter pii frilgan om och i vilken grad utvidgningen av den öppna vllrden är möjlig och önskvörd. Man kan ifrilgasätta humaniteten i all Iilta en mer eUer mindre rörelsehärnmad människa sitta eiler ligga ensam i sill hem. Hon filr kanske besök av hemvilrdare eiler sjukvilrdare ett par Ire gilnger om dagen. Hon känner sig ganska övergiven. Om man nillt en tillräckligt hög illder, har man inte heUer milnga gamla vönner kvar, som kan komma pii besök. I viss miln gäller samma även fO r den, som är intagen pii sjukhus eUer äIderdomshem. Ensarnheten blir det verkliga problemet. Här har väntjänsten sin viktiga uppgift. Aktivitet inom vilra föreningar blir aUt viktigare pii detta omrilde synnerligast som vi inte kan räkna med ökade insatser friln samhällets sida under överskildlig frarntid . Den i ensamhet levande människan är synnerligen

tacksa m även för den minsta omväxling isin tiUvaro.

ag har tidigare mer eUer mindre berört dessa frilgor i tidningen. Men emedan de statliga planem a till största delen berör pensionärema, är det skäl attuppmärksam-

madem.

an tror all kommunema, som en följd av det nya statsbidragssystemet i framtiden kommer all mera beakta ekonomiska faktorer, när avgöranden i so-

VÅRENS TREVLIGA BUSSRESOR

JERKER har ordet

Levi K1ävus

A/drig trodde jag att visad vänlighet skuUe lönas med törnen i tacksamhetens brygd, men med en snöbolls rullande effekt blev fjädern en höna. En konflikt mellan styrelsen och kanslisekreteraren resulterade i Lottis sorti friln förbundet. TACK fcir gott sarnarhete under ett ärs tid!

sambetens tider finns det inte beller anledning att öka fö rbundets service. Tanken förblev en tanke.

Att ocksll God Tids chefredaktör pII grund av sitt engagemang som förbundets reseledare skuUe dras in i samma härva är helt ofcirstlleligt men ocksll Gurli drog vissa konsekvenser oeh vi mllste se oss om efter en ny chefredaktör oeh ansvarig reseledare.

Giva om vägen besked därpll skiljas i fred sMant var främlingars möte enlig urilldrig sed

Gurlis insats under 5 år ör ovärderlig. Du har gjort ett professionellt jobb. TACK! Väriden går inte under av krig oeh försät. Nya krafter skall föra arvet vidare. Ansvaret för att sll sker ligger nu bos förb undsstyre!sen. Just nuo Delta nummer ocb nästa bär Du ännu ansvar för. God Tid 1/93 formas ocb designas av nägon annan. Säkert är ingen oersättlig, men svW blir det att finna Din like. Nägon ersättande reseledare - koordinator utsllgs inte vid styrelsens sen aste möte. Det betyder i Idar text att inga större resplaner välves under 1993. Reseutbudet bör kanaliseras andra vägar. Det finns ju gott om villiga researrangörer. En epok i förbundets 20-äriga historia är s!UI. 1 dessa spar-

A/lt sllg sä bra ut, när vi inledde jubileumsäret - förbundets 20:de verksarnbetsår. Alla tiders största vinterdag i Kimito. Fler deltagare än nägonsin i vära motionstillIaIlen. En stiIfu.U jubileumsmottagning ocb en kombinerad sommardag-jubileumsfest Ulao motstyeke. Men sil kom motgångama. Jubileumströjan blev ingen succe. Persontrassel oeb förtroendekris ocb som salt i bägaren bara 28 anmälningar till KUL11JRDAGEN pä Stundars. Vi Var tvungna att inbibera det arrangemanget. Allting går i vllgor, sä oeksä vår verksamhet i Svenska Pensionärsförbundet, men vi blickar med tacksarnbet bakät och ser med förboppning mot framtiden .

" Om i ödslig skog ängest dig betog kunde ett flyktigt möte vara befriande nog.

Byt ett ord eller tvll gjorde det lätt att gä Alla människors möte borde Vara sä."

Paris Eurodisney Rom London Hälsoresa Ikalis Holland Holland

21 .2 6 .3 7.4 20.3 19.4 20.4

7d 12d 7d 7d 8d 7d

Fim 850,- - 3 .250.FIM ca 5800,Fim ca 3000,Fim ca 2.500,Fim 4.675,Fim 4 .110,-

Nya vlnterkatalogen har utkommlt beställ den

1iI.,."",.,IIFII /11.,111111

På taI om resor

* * * PII mitt skrivbord ligger ett papper med en teeknad bild, som likasom poekar pä att fiI berätta om en spännande fard för länge sen. Det var min syster, som i bild sökte fånga en fard i menförestid i februari 1925 från Malax tili Bergö, där hon Var lärare. Efter jullovet var isama ohäl\bara, men nllgra modiga bergöbor kom för a1l bärnta min syster. För säkerhets skuU medfördes förutom en kälke även en bål. Färden giek Iyckligt. Under den teeknade bilden finns orden: " Hon inbillade sig vara en polarforskare". Det är länge sen deua hände och hur bar inte väriden förändrats! Ja, den är sej inte lik. Nu har Bergö farjförbindelse och fi na vägar. P II tai om resor minns jag bl.a. denna: En resepredikant och jag skjutsades med bäst och släde tili en by. Hästen var myeket nervös och skjutskarlen rätt sä ovan kusk, varför man befarade det värsta, när man milste vika jo pII en sidoväg i 90 graders vinkel i bög hastighet. Det blev en luftfard för oss alla ut i periferin, men allt giek !yekligt. Märkligt nog böll jag tag i pred~antens portfölj, som bytt ägare under farden. Vw liv kan förliknas vid en väv, som tas ner frlln bom-

roen, en dröm, roen varför inte vid eo resa. Kanske blev resan annorlunda, än vi tänkt. Var början av vägen svår, blev fortsättningen lättare. Ibland

verkar det, som om vissa resenärer klarat sej utan större besvärligbeter. De bar god ekonomi, god hälsa oeb kanske är bamen !aud aturstudenter. Men - sillan bar vi insyn i andra människors inre värld. Mä vi inte grärna oss över det

Smärtllndring utan mediciner med intraljudapparaten

NOVAFON

Läkare rekommenderar INTRAen WUD med NOVAFON snabb oeh effektiv smärtlindring. Du behandlar Dig själv dagl igen.

Att vara en alldeles vanIIg männlska Innebär att vara ollk alla andra.

- -

•

Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911-31636

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r. f. Ansvarig utgivare

och chefreda ktör Gurli Nu rmi

NArdress

Postnummef========_____________________

Gunnar Levlin

Gammal vänskap är sällan eldfängd.

Det flnns två slag av sjukdomar: egna och andSänd mlg grati. NOVAFON-info Namn _________________________________________ ras.

S N'1 S r ~H) M 11 '

" Det rymmer sä myeket ett människoliv/ men ack mä vi taeka för allt./ Ja, mitt hjärta, pii minnenas tavia det skrivl Det var nM, endast nM var det allt."

-------

22100 Mariehamn 928-22 570

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK?

förfIutna, utan med tacksamhet se framllt. Som förlätna oeh älskade har vi många g1ädjeämnen. Vi bor i en fredad vrll av eo orolig värld. När detta läses, går ruet igeo mot sitt slul. Hurudan var resan? Den gick genom krigens, svältens, det ofattbara lidandets trakter. Vi söker förgäves glömma TV -rutans skräckfyllda bilder med i svälten döende bam. Vi förmår sä litet och vi stllr med våra brännande varför i våra bänder utan svar. Men, finns det dä inte ett svar pII en lidande människas varför, när hon prövas i lidandets ugn? Tron bar ett svar, som vi bar sä svW att förstä. En kall och mörk vinterkvill vandrade jag tili ett bern i en österbottnisk församling. Hemmets ende soo bade omkommit i en trafikolyeka. Vilken tröst kunde man ge de sörjande föräldrama? Ord syntes sil intetsägande. DiI var det, som de tindrande s~är noro a Iyst svaret: Säg de sörjande, " att Gud är kärleken". Längre kan vi iote komma. Alla ord vili drunkna bland frägorna. Ordet om kärleken Iyser som solens b!änk pä vattenspegeln ocb vid det ordet finner själens Iröttflugna fllglar sin viloplats i Faderns bänder.

Redaktionens adress: Centralg. 13 10300 Kari. tel. 911-362 80 ISSN 0359-8969

Morgondagen har slna rötter I gårdagen.

Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliet. telefon 90-79 18 95. Ver1<samhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

VERKSAMHETSKALENDER ... SVENSKA PENSIONAASFÖRBUN0E]: söker ny

CHEFREDAKTOR för God Tid emedan nuvarande chefredaktören önskar avgå vid årsskiftet Personer, som är intresserade av all ta ansvaret för vår tidning, bedes snarast möjligt ta kontakt med förbundsordföranden Levi Klåvus, tel. 962-41 643 eiler med verksamhelsledaren Jerker Nyberg, tel. 90-791 896.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

- FÖREDRAGNINGSLlSTA vid SPF:s höstmöte i Hangö, i stadshuset, Berggatan 1, den 11 november kl. 14.15.

1. 2. 3. 4. 5.

6. 7.

Höstmötel öppnas av förbundsordförande Levi Klåvus Vai av ordförande och sekreterare för mötet Konstateras att höstmötel är stadgeenllgt sammankallat Vai av två protokollJusterare Vai av två rösträknare och två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade förenlngarnas röstetal. Vai av ordförande för år 1993 Vai av styrelsemedlemmar för de I tur avgående för peri oden 199~1994 Mandatperioden börjar den 1 januari 1993 och avslutas den 31 december 1994 Oistriktsvis är nedannämnda personer i tur an av9,å: Osterbonen: Anna Brha Rydström, Åke Skeppar Helsingfors: Ragnar Hansson Västra Nyland: Clara von Bondsdorff Mellersta Nyland: Torsten Hallen Östra Nyland: Ester Berlin Åboland: May Lindfors Övriga Finland: Göran Björkman Vai av två revlsorer för Ar 1993J av vllka en bör

vara auktorlserad revlsor samt deras suppleanler Nuvarande revisorer är CGR-revisor Folke Tegen-

gren och undervisningsrådet Margareta Grigorkoff. Suppleanter är Siv Englund (CGR) och Håkan Holm. 9. Fastställandet av medlemsavglften för 1993 för ordlnarle medlemmar Styrelsen föreslår för höstmötet an medlemsavgiften bibehålls oförändrad, 15 mk per medlem. Styrelsen föreslår an medlemsavgiften beräknas enligt det antal medlemmar som föreningen har den 1 januari 1993. Styrelsen föreslår vidare an höstmötet besluter an medlemsavgiften bör vara erlagd tili förbundet före utgången av maj månad år 1993. Föreningar som eventuellt ansluter sig tili förbundet under år 1993 föreslås vara befriade från medle.msavgiften för år 1993. 10. Fastställande av .medlemsavglften för år 1993 för understödande medlemmar Styrelsen föreslår an medlemsavgiften för understödande medlemmar bibehålles oförändrad, 60 mk per medlem. 11 . Fastställande av verksamhetsplan (KSP) för år 1993 Styrelsens förslag som bilaga. 12. Fastställande av budget för år 1993 Styrelsens förslag som bilaga. 13. Ärende som medlem önskar uppta tili behandIIng Enligt § 12 i förbundets stadgar bör ärende som medlem önskar uppta tili behandling vid höstmötet skriftligen inlämnas tili styrelsen senast inom juli månad. Konstateras an inga ärenden anmälts tili behandling. 14. Förhandllngarna avslutas.

Llvisa svenska församlings pensionärer r.f.

Ekenäs Pensionärer r.f. 3.11

28.11

Höstmöte i Föreningsrummet

Tealerresa tili FallAker (Vita bäslen)

1.12 MA.nadsmäte i Föreningsrummct 3.12 "Glad kväll" i Snilresalen 15.12 Julfesl pii Sladsbolellel Övriga aktiviteter:

Gammeldans Seniordans Boccia SlIngövn.

mllndagar 12.3~14.30 i Ungdomsgllrden. lorsdagar 12 .3~14 .3 0 i Ungdomsgllrden. onsdagar 14.~16.00 i Bollhallen. fredagar 1O . 0~11.30 i Församlingsbemmet

Svenska pensionärsgillet i Hangö r.f. Höstcns verksamhetskalcnder

Mölen bälles varje vecka pii Berggatans dagcentral. Varanoan onsdag klo 14.00 arbetsmöle ocb däremellan träffar med program en!. nedanslilende: 11.11 klo 16.00 Dr Pirkko Ung berättar om bjärtsjukdomar.

25.11 klo 14.00 09.12 klo 14.00 13.12 klo 13.00 16.12 klo 17.00

Sarnma dag försiggllr Sv. Pensionärsförbundets böstmöte pii Stadsbusel. Folkpensionsanslaltens inforrnalör Ebba Jakobsson talar om "Aktuellt från pensionårsfronten", Julkaffe' Julbasar pii dagcentralen. Julfesl pii HSF

Ingå Pensionärer r.f. 3 nov. 15 nov.

13 dee. 17 dec.

Sparbankemas "GLAD KV ÄLL" iHolken i Takler klo 18.30. Buss se V.N. Sparbaokens annons. Höslauktinn, Holken Tilier kl o13.00. Under böslens lopp samlar vi in handarbelen, slöjd, kärvar, kvastar. Alla slag av varor värdesättes. lotteri ocb kaffeservering. Bussarna startar 1 timme tidigare än tili vanliga möten iHolken. Resa tili Lueia-feslen i Isballen, Helsingfors. Biljen 80 mk + resa. Julfeslen, lngbobed Tilier klo 17.00 firar vi med julpro-

4.11.

Ann-Mari och Hans W Hansson berättar med bilder om en resa i Jordanien.

18.11.

"VAn nordiska vänoner' Birger Häggblom berättar med

grarn enligl tradition. Gröl oeb kaffeservering. Rolf Sonolag med sin orkesler stllr för den läna underblliningen. Tag med namnJös julkJapp, samt en gott bumör.

2.12. 19.12.

bilder. Födelsedagsfeslen med sllng ocb musik Julfeslen i Generalsbagens skola

Boccia, spelas alla mllndagar i lngil kyrkby Iägsladiesko· las bollball klo 14 .3~16 . 30. Nya spelare välkomna med .

••

Ar prioritering ett fult ord? För mänga är sedan, när kung Gustav VI Adolf läg pä sin dödsbädd, hade vi svenska gäster pä vär arbetsplats. Och ännu minns jag en yttrande som faJldes av en av de gästande sjuksköterskoma: "Stackars garnJe !rungen, vad han skall bli pinad innan man läter honom dö". Och rän hade hon. Under sina sista dagar var han ständigt omgiven av en effektiv läkarstab, som gjorde allt för all förlänga hans liv - kanske ocksä hans plägor. Tänk om han hade fän ligga i lugo och ro isin egen säng pä slottet omgiven av sina kära med just sä stor värdpersonaI, an han hade haft det skönt och bra. Denna episod äterkommer alltid IlU och dä i mill minne, när jag följer med den medicinska vetenskapens framsteg. Pä inget omrMe har väl utvecklingen varit sä snabb och sä omvälvande som här. Visst har det· skett otroliga ting, som varit tili välsigoelse för bäde gammal och ung. Vaccinationema skyddar för de infektionssjukdomar, som !idigare var eli gissel för smäbarn. Antibiotikan har gjort svära infektioner tili banala stömingar, som numera lätt kan botas. Pä kirurgins omräde har telatiken gjort under-

verk. Operationer, som förr var riskfyllda och fordrade läng eftervärd, kan i dag göras polikliniskt, och patienten är pä benen bara nägon dag efter ingreppet. Sjuka organ kan bytas ut eiler ersättas med konstgjort materia!. Rehabillteringen har givit mängen patien! nyll hopp och en dräglig tillvaro inte minst ät äldre personer, som under tidigare är hade blivit invalidiserade. AlIt detta har givit oss nya möjligheter och en förbättrad livskvalitet. Men - den medicinska vetenskapen har ocksä sina problem, som inte alltid är sä lätta att bemästra. Läkaretiken gär ut pä att i alla situationer rädda människoliv genom att göra allt, "som stär i mänsklig förmäga". Ihland undrar jag, om det alltid är sä Iyckligt. Frän mina aktiva är minns jag ett besök pä ett mentalsjukhus. Medan vi diskuterade med avdelningspersonalen, gick en av patientema en ung kvinoa pä högst 30-35 är av och an ule i konridoren oavbmtet svärande och sktikande. Del Iät tragiskt och vi fick veta, all hon efter ett självmordsförsök, där hon varit nära an drunkna, hade räddats tili livet. Pä grund av längvarig syrebrist hade hon

dock fätt sä svära hjärnskador att hon nu var intagen pä sluten avdelning och är dömd all äterstoden av sitt liv vandra av och an i en sjukhuskonridor ständigt med en svord om pä läpparna. Jag minns ett annat fall det gällde en gammal dam pä 83 är. Hon led av magcancer och gick med pä operation. Hon klarade den och efter en längvarig sjukhusvistelse, sändes hon hem tili sin ensamma lägenhet, där hon skulle komma tili rätta med hjälp frän hälsovärdscentralen. Tydligen hade sjukdomstiden utgjort ett psykiskt trauma för henne. Vid hemkomsten blev hon fullständigt desorienterad i tid och mm och fick allt svärare att klara sig. När situationen blev ohällbar togs hon in pä anstah, och där levde hon faktiskt flere är i ett sinnesförvirrat och ängestfyllt tillständ. Hade del varit Iyckligare, om hon hade fäu dö i sin cancer? Man kan ställa frägan; men nägot svar fär vi aldrig. Här är bara tvä exempel värIden är full av fall, där man kan undra, om det alltid är del Iyckligaste" att göra allt, som stär i mänsklig makt för att rädda liv." Det är fräga om stora och svära problem, där

varje individ har sin egen uppfattning och framför alll sina egoa känslor. Det finns inga entydiga lösningar eiler svar.

Pä medicinskt häll har man dock börjat reagera och allt oftare stöter man pä problemställningen: räcker värden för alla, vilken värd skall vi ge och vem skall bli utanför? Gerontologen Jan-Erik Ruth beIyser frägan i en artikel i Hbl och konstaterar, art mao i resursknappa tider, dä man märker, att välfardssamhällels tilIgängar och tjänster inte räcker tili för alla, har fört fram ett ny tt begrepp: prioritering. Vilka grupper skall prioriteras, vilka sjukdomar, vilka ingrepp? Det finns den s.k. OregonJconventionen, sam ger vissa anvisningar, vilka ivrigt diskuteras i läkarkretsar. En cenual fräga har varit om det är rätt, att med alIa medel värda en prematur pä 500 gr. 1 svensk TV diskuterades frägan och en barnläkare var faktiskt sä modig, att ban svarade nej med den motiveringen, att ett dylikt barn aldrig fär en chans tili ett nonnalt och Iyckligt liv. Han klamrade sig inte fast vid den ständigt äterkommande tanken pä att läkaren alltid och under alIa omständigheter bör bevara

liv. För honom betydde barnets livssituation allt. Här ser jag den väsentliga kärnan i all värdpriorilering. Men som redån tidigare päpekats är debatten mycket känsloladdad och än sä länge befinner vi oss i eU labubelagt omräde, där fä vägar ta ständpunkt, redan av den anledningen, att alla mänskor ser pä saken utgäende frän sitt eget liv, sin egen situation och sin uppfattning om liv och död. För oss äldre är diskussionen om prioritering en viktig fräga eftersom patientens äJder har varit ett av de vanligaste kriteriema. 1 ett landsting i Sverige gjordes ett beslut, att inga cancerpatienter över 80 är skulJe opereras. Det följdes av en het debatt och upprörda kommentarer. Men man kan ocksä ställa frägan sä här: är det sä Iyckligt för en gammal sjuk mänska att utsättas för tidsödande och tunga lab- och rtg-undersökningar, plägsamma förundersökningar pä sjukhusens polikliniker för att sedan i sinom tid genomgä eli stort kirurgiskt ingrepp, om vars utgäng ingen kan ge besked. Kanske prioritering inte är det sktämmande begrepp, som man vili göra det tili - kanske det t.o.m. är skonsam.

För den värdande läkaren mäste prioritering vara en etisk fräga - ibland kanske en svär sädan. men man har gjort det lättare för honom med det s.k. värdlestamentet, där patienten själv fär uttala sina önskemä!. Oet känns bra att veta, att man inte behöver bli utsatt för ingrepp, som förlänger Iidandet och gör döden svårare än nödvändigt. I tankarna är jag tilIbaka hos garnJe kungen - kanske han hade haft det lättare, om ocksä han hade täu skriva eU värdtestamente. Jutta Christiansen-Lauren

Reflexioner kring ensamhet rals ocb boendekulturen gynnar inte heUer slorfamiljer. Bamen har redan länge fortasl möjligt flytlat hemifräo för "att slil pii egna ben, bli självsländiga och sköla sig själv", kaoske flyttal tili en annan ort. När sedao bamen bildal familj, bar de ännu mera att slä i än tidigare. Konlaktema med föräldrama bar glesnal än

Vård och

omsorg Sociologer och psykologer säger att ensamhel är ett sociall problem och ett mentalhälsoproblem saml uttryck för människors sociala isolalion, för deras känsla av frärnlingskap (alienalion). En vän tili mig sade nyligen att "inte är människor eosamma, fasl de säjer all de är ensamma. Del bar blivil en modesak all säja sä". Hon bänvisade tili nägon undersökning som visal della och talade även av egen erfarenheI. Hur människan upplever och erfar ensamhel är säkert lika individuellt som hur hon upplever livet som helhel. Samhällsutvecklingen och därmed kulturella utvecklingen har i hög grad päverkat och päverkar människaos ställning och de meUaomänskliga relationema. I det foma agrarsambället blev de gamla inte ensamma, de hade storfamiljen omkring sig, kände att de fortfarande behövdes. De respekterades och fortsatte sä läogt de orkade i sina olika göromäl. När sedao kraftema avtog, kunde de njuta sitt olium fortfarande i kretsen av sina närmaste. Naturligtvis är denhär bilden enbart positiv , man kunde ocksä skissera upp negaliva biJder av familjelivet pä den liden. Men den beskriver i alla fall atl de sociala nättverken dil fungerade pä ett helt annal sätt än nu. I vlln urbaniserade samhälle finns i princip inle längre de tidigare slorfarniljema (undaolaget en del Landsortsmiljöer). Allitydema har foräod-

En dörr stilr pä glänt en skara pensionärer samlas tili fesl Tänk va ären gär som kanske satt nilgra spär. Krärnpor här och där och med hörseL, vi kanske har besvär.

Lite gräa Mr vi fäll och rynkor likasil. Men glimlen i ögat vi alla ännu har och se humörel är del ingel fel uppil del sitter kvar som pii gamla goda dar.

mer. Ofta sköter far- och morföräldrar sina bambam medan föräldrama förvärvsarbelar, i slället för att bamen skulle vara pii dagis. I de fallen uppehälls familjekontaktema pä ett helt annat sätt. De far- och morforäldrama (eUer aodra äldre slälctingar som lar haod om smäbam) är beundransvärda. Vad mao önskar är att hamen kan se när uppgiften av hälso- eUer andra skäl hörjar bli överrnäktig för far- eIler morföräldem, och inser att bamels eUer bamens dagvärd bör or<!nas pä aonal säll. Pensionären av i dag är ofta fortfaraode myckel engagerad pä olika sätt, eller finns del andra orsaker tili att en dylik omsorg om bambamen inte aktualiseras. Men ocksä de bar sä myckel att ge de unga familjema. Vid ett pensionärsmöle nyligen fick vi i vär förening höra varma ord om bur väl farocb morföräldrama bebövs, om deras betydelse för smältingama, skolbamen och ungdomen. Det var Maj-Britt Grönholm, pedagog ocb själv mor, som pä ett entusiasmeraode ocb motiveraode sätt lalade tili peosionärema om glädjen och vikten av att uppebllUa familjekonlaktema. Den äldre generalionen bebövs fOr att ge bambamen i olika _äldrar närbet ocb omsorg, läsa sagor ocb berätta om foma tider, hjälpa dem i deras spräkutveckling. Vi skaU hjälpa vära bam att i sina familjer ombulda traditioner och föra dem vidare. Vi äldre skall lilla vär livserfarenhel vara tili hjälp pä ett positivl säll.

1AM~ ~.~ Pensionären Vi samlas tili möten och reser lite ibland. Del är del som gör att vi känner oss sä uoga minsaon. Vära liv är en säog del bar vi fätt lära oss, mäogen gäog

SMÖRGÅSBORD ;;~t ~t Specialarrangemang för grupper

Åtrnioslone statistiskI sett lever kvinnao längre än maonen, fOljaktligen är del dä oftasl huslrun som blir ensam pä livets bösl. Del beler all om maken är den som blir ensam, är han myckel ensammare än nägonsin den efterlevande makao, som fortfaraode bl.a. har kvar sina tidigare dagliga göromäl ocb därför bllUer sig i gäng. Man säger all kvinnao oftare har elablerat sociala kontakter ulom bemmel än mannen ocb att hon bar dem kvar genom livel. Del kao ju ocksil vara så, att maken "sköII aUt" ocb makan en vacker dag stär haodfallen när bon ensam skall ta baod om alltsammans. Sä finns det personer som mill blaod människor, i sina bem, pä anstalter, överallt var de än är, känner sig ensamma ocb isolerade fräo andras gemenskap. Kaoske tvä äkta makar därhemma "tiger ibjäl varaodra" som del beter, dag efter dag "gär förbi varandra". Jag kommer ocksä all tänka pii de mänga, även äldre, som värdar sin närastäende läogtidssjuka eUer baodikappade i bemmet utao egenlliga möjligbeler tili kontakter utäl, med blott litet eUer inget stöd ocb hjälp utifräo. De mästa känna sig myckel ensamma mänga gäoger.

Hur tar den "negativa" ensambeten sig uttryck? Del kao vara att känslan av ensamhel gör att man känner sig sjuk, inte orkar annal än all stanna bemma, inle själv tar konlakt med varken aohöriga, vänner eUer bekanta, gömmer sig uodao livel. Tili slul orkar man kanske inte gä tiU butiken, som skulle vara nödvändigt, än mindre ta sig en bälsosam promenad utan egentligt mäl, bara för att röra pä sig ocb vara ute i friska luften. Hemmets dagliga göromäl blir kanske oskötta. Dä bar man själv aoledning att se upp. Dä bar anhöriga ocb vänner anledning all se upp. Vi mäoniskor bär ansvar fOr varandras välbefinnande. Vi bör fundera över Dagens pensionärer bar j u del sä bra, alltid nägot, pä gäng varje dag. Jumpa, simma ocb cykla lite graon Det gör all tiden ej blir fOr Läog bLott vi trallar ocb sjunger en sllng näogäog. Livet har sä mycket att ge oss envar efter alla vära arbelsamma lIr. Nu vi njuta fär bLott hälsao oss bestllr. Lev och var gLad Lät bamasinnet vara kvar. Greta Carlsted t

vad vi kan göra för att hjälpa tiU självhjälp, fOr att aktivt slödja dä vi ser att slöd behövs. ÅJdersdepression kao vara en icke diagnosliserad orsak tili ett allmänl iUabefinnande. Jag läsle en gäog om människaos uppgifter i olika livsskeden eUer -äldrar och om hur det att människan Iyckas, likaväl snm del att hon missIyckas, päverkar självkänslan och vidare beteendel. Om älderdomen sades del att den är en tid för konsolidering av livserfarenhelema tili en belheI, en tid, dä man binder det förflulna vid nuet ocb dä man ocksä uppställer nya mäl. Om mai! misslyckas i del blir man förtvivlad, känner att man inle längre behövs: "jag kunde lika gäma dö". Ocb sä kan del hända att mao gär in i en fuUkomlig overksambel. Det behöver inte bli sä. Men man kaoske behöver hjälp med att komma närmare gemenskapen med andra mäoniskor. Mao behöver möta och vara tiIIsammans med andra människor, behöver känna sig behövlig ocb finna en sysselsättning som berikar för all mä bra, i varje fall bättre.

Det byggs upp sociala nätverk i närmiljöer fOr all hjälpa äldre människor pä olika sätt. Offentliga och privata äldreomsorgen sarnarbetar, de äldres anböriga ocb närasläende bar fätt en egen stödförening som bevakar deras intressen pä flera sätt, oSV. Ett gemensamt mäl bar de alla: att uoderlätta de äldres, deras anbörigas ocb aodra närastäendes liv. Vi har ocksä exempelvis pensionärsföreningama, som väl stär för guldkaoten i ens liv.

Känner Känns ditt Varför inte del var en

du dig ensam? liv innehälLslöst? ringa upp vännen evighel sedao du

upp, ger ofta mycket all äter tänka pä. VarfOr inte säga ät vännen eUer graonen som berättar att jag gär dit ocb dit, Iät mig komma med nästa gäog, koyck i mej. Varför inle "la sig själv i kragen" och gä med pä peosionärsföreningens nästa träff. Pröva ätrninstone. Och du, sam inte är ensam, har kvar farniljekontaktema, bar vänner och bekanta, bllUer dig aktiv. Varfor inte bjuda den ensamma vännen eller graonen pä kaffe nAgnn dag, ta henne eUer bonom med när du nästa gäng söker dig tili nägon aktivitet, gär pä en promenad, konsert, tili kyrkan elc. Hon eUer han tackar nej? Men bon eller hao kanske lackar ja näSla gäng! Det talas i dag om vad mao kallar för uppsökaode verksamhet. Den bebövs, och samma princip kan vi tiUämpa pä eget initiativ. Vi skall inte glömma vära ensamma och gamla medmänniskor. Vi fär inle heUer tilläta oss att anse, att samhället nog tar baod om de ensamma. Det finns det inte resurser tili. Den dagen kanske kommer för även oss som nu är Iyckligare lottade, att vi skulle behöva uppmärksamhet ocb omtanke av en medmänniska; fä känna all ännu är jag inte bortglömd av aodra, ännu bar jag människovärdel kvar.

Åbo S vens ka Teat er Stora Scenen Auragatan 10

AMADEUS I!lV

Peter ShaUer

regl Pae la r U, bla scenografl Pekka OJamee on 11. 11 kl. 19 PREMIÄ R

* *

12. 14.1 9. 20.21. 25. 11

Kassan må-Iö 11- 15 och tl-IO

17-19IeI.921-311364

Genom 0It onv/!ndo CanC8/SHllelsenS odresser stOder nl kompen mot cancer. VOro odresser erhOlles trOn bonker. bcHI:-, blomsler- och poppershondlor, begravningsbyrOer. R-I<Josker soml fOrdlgt texlode IlO vOrf kantOI'.

Ellsabelsgolon 21 001 70 HELSINGFORS

Tel. 9800 43 000 med lokolsamlolso'lgift

CANC ERSTlFTEL S EN

ÖPPET ARET RUNT

VAstra YttemåS, SF-22100 Marie" hamn , tel . 928·16322

NAGU

Det finns ocksA nilgot som mao kunde kalla iör en positiv ensamhet. Den som upplever det som positivl att fä leva ensam skall väl inte behöva känna sig "skyldig" för det. Ett "ensarnt liv" kan vara rikt pä mllnga sätt, vara inre styrt ocb inte nägot ullryck för dälig självkänsla, fö r att mao känner sig misslyckad. Det finns människor som pätvingats ensamhet i bögre eUer lägre grad pä grund av omständigbeler-

MARTHAHEM

na, men inte upplever sin en-

Grupper tas emot enllgt överenskommelse

sarnhet negativt. Kaoske är de realister ocb gör det bästa möjliga av sin situation . . . Valbor g Louhisto

Resandehem och pensionat Öppet året om Lunch ~å- fre Kl. 11 - 14 Lö

sö

kJ. 12.30- 13.30

Tel. 926·51 409 2 1660 Nagu

hadenAgonkonlaktmed. Re-r~====================~====================~ dao ett telefonsarntal piggar

WA'A TEATER 4' ... ,ltIlClrI' .... 'UI.III'OjI'\'."

PYG MALION Spelas hela november. En lars av Dave Freeman

A LDRIG I LlVETI reg; : Peter Snlckars scenografi O. dräkler: Greta Th6rsd6ttir

PREMIÄ R 12.12.92 eIWETTKASSAN: 961-3200 300

mA-lö 10--14

Gruppor 961-3200 304

Färre hål i tänderna

"Böcker hos Schildts"

Jag tittade in till Bitte, mi n guddotter, när ScbiJdts presenterade sin sena böstutgivoing. Pii plats faons bilde debutanter ocb garnla garvade författare som alla ger ut böcker den här bösten.

För tonåringm

Godzinsky av Anne-Marie Franck

Kniven och ringen

En virruos p! flygd, en kapdlmäsrare med temperament. en musiker sam hae skänkt oss nUnga ordrglömliga mdodier - bl.a. d beskriver Anne-Marie Franck det finländska musiklivets uogne tjänare George de Godzinsky.

av Yvonne Hoffman 1 vikingaäventyTCI KNIVEN OCH R1NGEN möter vi igen Osmo Ungära fcl.n DEN KlUVNA STEN EN. Yvonne Hoffman, sam nyligen fick Fredrika

(c.140,-)

Runeberg-prisct, kan kansten art med utg1ngs-

Stefan Randströms hurtfriska fram stä1Jning gjorde att jag genast engagerade bonom fö r en ny presentation av sin bok "Skuld" vid vär pensionärsträff under de garnlas vecka. Boken är en thrilIer om mänoiskoban del, en kritik av Finlands fl yktingpolitik och en psykologisk betraktelse av en ung mans väg mot undergilng. ,'b ·'q ·'/)"·'q ·'q ·-/ /.-/ /·'q .'q.'q .'q .'q

de inte min tidtabell, sil den bär gängen blev det inget besök för hennes del i Jugendsalen och presentaLionen för miMarianne Pelto maa är en na pensionärer där. Men det an nan debutant. 1 boken ges säkert nya tillfallen. Min "Bryggan" för hon oss till en beundran för George stilr liten by i den sydfinländska kvar. Läs boken bästa pensioskärgilden. Asta, bokens bunärer! vudperson engagerar sig i byns problem. Vi möter i boken bybor och naturskyddsentusiaster, som vill bo i en leStaffan Bruuns "Club Dovande by, inte i ett reservat. mina" gär bra uLan puffar. Tankama förs ohjälpligt ibop Stefan bör ju inte precis till med naturparken i Ekenäs, mina favoriter fastän han en men det behöver inte vara sil. gäng skrev om en av mina faMariannes prosa är levande voriter. Kaoske just därIor. och lättillgänglig ocb bör tilltala en bred läsekrets.

Orsaken till mitt besök pii ScbiJdts var egentligen att fä höra Anne-Marie Francks presentation av George de Godzinsky, en av mina musikvänner. Presentationen var OK, men marknadsföringen passa-

Andra pii plats var Solveig von Scboultz med "Läogs vattenbrynet" ocb Lasse Pöysti "1 länta k1äder", vardera etablerade forfattare, sam man gärna ägnar nilgra kvällar. Nyr k

,·q ·-/ /·· / /.'q .'//O·/ /.'q,. 'q ·-q '-/ /··/ /·'/ /.'q.'q .-q .·Q ·'q .-/ /.-q .-/ /.-q .-h .-Q. .q ..

punkt i historiska fakta skapa en spännande och fant:lSuylld berättdse. (c. 95,-)

Pör vt!ttranm

För rk yngrra

Kamrater 1943-44 av Hilding Nyström J fjärde ddc:n av sin frontM t. som omfanar

oden sc:ptember 1943 - april 1944. skriver Hilding Nyström bl. a. om den gemenskap sam uppsdr under mmader och 3r i I!iIc (c. 155,-)

Kajsa Kavat hjälper mormor (c.36,-) också gå i skolan (c. 77,-) Jul i Bullerbyn (c. 68,-)

ÖSTERSJÖNS LYXIGASTE KRYSSNINGSFLOTTA

Jag vill m.fl.

Astrid Lindgren 85 år 14.11.1992 Schildts gratulerar!

Treklöversamarbetet ger gemenskap •• •• over granser - Det är skönt aU veta att det finns gemenskap som för oss samman, sade Valter Johansson, ordförande i Kimito pensionärsförening, när ban bälsade välkommen till trekJöverträffen i Wretballa uf bus den 13 oktober. Och treklövero bestilr av pensionärsföreningaroa i Kimito, Dragsfjärd ocb Västanfjärd. Träffen arrangeras turvis i de tre kommuneroa. Nästa gilng stär Västanfjärd i turen .

Efter Valter Jobanssons bälsoingsord uppträdde Jarmo Kujala ocb Som citerade bl.a. Vintergatan av Topelius. Samt en dikt av Adele Weman. Birger Töroer från Borgil käserade om revykungen Karl Gerhard. Hans käseri beledsa-

gades av inspelningar med Karl Gerhard och mänga var de igenkänn ande leenden som kunde ses i salen. För visst känner ocksil vi i svensk -Finland tilI den svenska revytraditionen. Unga violinisten Ingrid Lindblom bör tili traditionerna i Kimito vid dethär laget, trots sina unga är bar hon redan gjort sig ett namn i nejden som skicklig musiker. Ocb det visade bon sig ocksil nu vara. Kaffe med smörgilsar hör givetvis till vid en riktig pensionärsfest sil ocksil denna gäng. Pensionärsförbundets ordlorande Levi Klilvus framlorde en bälsoing till de tre föreningaroa pii Kimito-ön ocb berörde givetvis de svära

ekonomiska förhälJanden vi j ust nu lever i. Men ban noterade ocksil att ingent ing är sil svart att inte en Ij usning kan ses. Förbundets ombudsman Per Tbomasfolk presenterade sig ocb sitt arbete och berättade om förbundets kommande verksambet. Trollkarlen Don Carlos förvred sil synen pii publiken med allebanda tricks. Jarmo Kujala sjöng nilgra visor och slutligen avtackades arrangörem a och treklövero bälsades välkommen till Västanfj ärd om ett är. Jag älskar min hembygd avslutade den stäroni ngsfull a festen.

UP.P.LEVELSE .

Vilodagen Söndaga r det var Söndagsk läder Doft av raktvå l och fr uktkrä m , Söndagsfrid högmässa på rad ion

farmo r och farfar på hede rsplats närmast Söndagskaffe Söndagsvila motion fa nns ivardagsIivet

Det var helg över söndagarna då. Ewa ld Lager

Årets ruskaresa gick tili Alta Centralonen får ärets ruskaresa var Alta. Med pll resan var 44 pensionärer, chauffören och reseledaren. Ruskan var det lite si som sll med, men resan var fin trots det. Vilrt bildsvep kommer frän museiområdet med hällrist-

ningarna, som är 4000 är personer. Stadsborna delades gamJa. Staden Alta kom i fo- i tvllläger, men nu, när kraftkus i slutet pll 1970-talet dä verket är utbyggt rMer lIter Alta-älvens kraftverk skulle sämja (lch alla inser, att ipbyggas ut. Mot regleringen av greppet mot naturen knappast Alta-älven startades en folk- märks. Kraftverket är inaktion den 12.7.78. Totalt sprängt i berget. Nyuan av stöddes aktionen av 20.000 den energi, man fär frlln Al-

ta-älven är stor. Folkaktionen upplöstes den 24.1.1982. "Tordöo rasar i natten. Stor är gudarnas kraft. Mäktig är gud."

Text & bilder: Jerker Nyberg

Museet i Alta i närbild.

Pargas Svenska Pensionärer reste tili Riidesheim och Berlin

Bara halva gruppen av årets ruslalresenärer rymdes med på bilden. De andra finns nog i närheten andäktigt Iyssnande på den lolalla guiden. 1 bakgrunden ser vi museet i Alta.

Söndagen den 30 augusti startade 49 medlemmar pä en sällskapsresa tili Riidesheim, som Iigger vid !loden Rehn, och tili Tysldands förra huvudstad BerIin. Resan, som företogs med Williams Buss och med vär "egen" chaufför Hasse Nyman vid raUen gick över Nädendal-KapellskärGöteborg ocb Kiel till Riidesheim.

1 Riidesheim hade vi ett fullspäckat program med blItfård pll Rehn förbi Loreley k1ippan, besök i konjaksfabriken som bjöd på sin produkt, vinsmakning ihotel Lindenwirts vinkammare ocb utflykt

tili Wienerwaldtmonumentet som ligger på en höjd ovanför staden. Vi som tidigare besökt Riidesheim Akte med bussen medan de som ej tidigare varit med tog Iinbanan upp tili monumentel. Där uppifrän har man en härlig utsikt över staden och floden Rehn. Efter några härliga dagar i Riidesheim vände vi kosan mot BerIin dit vi anlände mot kvällen och installerade oss pä .det 37-väningar fullt moderna hotel Stadt BerIin som Iigger vid Alexanderplatz. Vi bodde på 23 våningen och har aldrig förr övemattat sll nära himlen. Klockan 18 äntrade vi

SALlY ALBATROSS 24 HFRAN HElSINGFORS TILL TALlINN

Ditt livs stjärnstunder 2.11. - 22.12. är det liIJajulsfcst och dans på Sally A1batross. För dansmusiken svarar Sunstreet och 1dols. ~ 4.& Starlight Express står för showerL ~

igen vär buss för att med svenskspråkiga lokalguiden Heicke göra en kvällstur i staden. Efter rundturen lotsade hon oss tili värt matställe för en god ntiddag. Följande morgon kom bon pll ny tt för att under 2 timmars tid guida oss till kända platser i Berlin. Vi Akte genom Brandenburger Tor, längs berömda Unter den Linden och tili mänga andra tili namnet kända platser. Bl.a. åkte vi förbi den kvarlämnade delen. av den ca 140 kilometer låDga illa beryktade BerIin muren. Den kvarlämnade delen av muren var försedd med målningar av värdskända konst-

närer. På muren fanns också en stor bild av- Rysslands och Östtysldands foma ledare i en kär omfamning som jag Iyckades avbilda genom bussfönstrel. Vid Unter Den Linden fanns et! stort ryskt segermonument som enligt guiden i en nära framtid skulle järnnas med marken. Pä en gata passerade vi en stor folkbop som försökte sälja allt frän ryska uniformsmössor tili medaljer och mycket annat.

"'.lIo'

Pris fr.o.m. 280,-/pers. i C-hytt när det är 4 personer i hytten (gäller ej fre-lö avglngar)

~SAuY ALBATRoss

ANDELSBANKENS NYA

36 niån. GULDSPAR

--~~R~)8 -I

("c.~\' - \~

5<rc0

Nu kan du få skaltefri toppränta på dina pengar. Öppna Guldspar redan idag!

Närmare i Andelsbanken.

...

cP ANDELSBANKERNA . ACA

.... ; ;Sll/A l/NEfl ·.-· G E R

ME R A

RESAN KAN DUBEKVÄMAST BESTÄLLA VIA OSS. NÄRLlNjE 9800-74 552. ELLER VIA D IN RESEBYRÅ.

Upplev 5 inspirerande

REKREATIONS· DAGAR i vår trivsamma miljö

1290,-

(extradygn 232.-)

InnehAller bJ.a.: - hälsokontroll hOB läkare med lab.prover - vattengymnastik. simning - gymnastik - avstappning - omvä.xlande kväJlsprogram - halvpension - logi i dubbelrum DeUs förmånliga priB gälJer 13-20.12.92 ooh 3-30.1.93.

BOKNlNG TEL. (961) 383 1500 lager' om skattefrihel för kontol ör iole önnu , kmH

n 0O~n~~V"'Ö~RArw:z.---.J I~ tt (961) 383 1511

Man fick en känsla av historiska vingslag när man Akte längs gator där Berlin-muren dragits fram. Avständet mellan husen i de båda staterna var kanske 60-70 meter sll atl om det varit tiIIåtet kunde man ha haft direkt kontakt genom att ropa tili varandra. Fönsterna mot gatan lär dock ha varit igenmurade och detta plus alla gränsvakter omöjliggjorde närmare kontakl. Vi besökte ännu det stora varuhuset Europa Center förrän vi styrde kosan mnt Kiel och den där väntande båten Stena Germanica. Efter en härlig sjöfård kom vi följande morgon tili Göteborg varifrän vi fortsatte genom Sverige tili Kapellskär och vidare mot Nädendal och hem tili Pargas. TiIIsammans med Hasse och gulliga guiden Carina Aaltonen hade vi fardats närmare 4000 km utan några mankemang. Med på resan var också vär hovpoet Ruth Johansson, som i versform beskrev vär i alla avseenden Iyckade resa. Aron Johansson

Boendet på landsbygden under olika tider - förr och senare Nu råkar det sig så att jag i ett annat sammanha ng kom att göra en skriftJig sammanfattning av händelser och minnen från vinte m 1918. Av omständigheternas tvång utsattes vi hos oss i Hamnkil under några veekor för den mest utveekl.de - för att inte säga inveeklade - trångboddh et jag någonsin upplevt i mitt hem. Jag tar mig friheten att belysa de tt a med vissa utdrag ur nämnda redogörelse över endel händelser, bl.a. vintern 1918.

Grankullapensionäremas redan smiltt traditionella Norgeresa samJade denna gilng deltagare ocksil friln Esbo ocb Helsingfors och trodde nilgon detta skulle sätta sordin pii stärnningen, högg han i sten. Som novis i sammanhanget var det trevligt att genast fil träffa likasinnade ytterom hemortens krets. Man brukar visst tala om vidgade vyer. Veckan i början av augusti

minns1llan gäma. AlI tnog, efter en gropfri flygning landade vi pii Fomebu utanför Oslo ocb möttes av vär, som det skulle visa sig, utomordentliga guide Steinulf Fjaerstad och vär chaufför Bjarne Björk med bemortsrätt i Godby. Vi var ju litet tidigt i farten , sil beslut togs om att först besöka Vigelandparken ocb därefter ta en titt pii vikingaskeppen ocb Kon-Tiki. Som under dylika resor sätter tiden alltid en gräns för bur länge man kao dröja pii en plats, sil ocksil nu. Speciellt Vigelands skapelse hade man gäma givit längre tid, men nu silddes i alla fall ett Litet frö för kommande besök. DiI man sllg vikingaskeppen undrar man nog bur månget som aldrig nildde sitt mill ulan dukade under för elementens framfart. Knappast skulle heller nilgon vanlig dödlig frivilligt sätta sig i Kon-Tiki eiler Ra för de färder dessa gjorde. Men det har ju alItid funnits äventyrare ocb skall väJ sil finnn.·:;,

Efter en välkommen luneb i LiUeström fortsatte rarden längs riksvägen norrut ocb vi kunde beundra den 100 kilometer långa och 400 meter djupa Mjösjön i alI dess prakt. En avstickare tili Hamar gav oss tillfalle att kasta en blick pii skridskohallen, en imponerande anIäggning, där samtliga skridskotävlingar under OS 1994 avgörs. Därifriln var det kort väg tili Brumunddal, där vi övemattade. Vi togs emot av ortens pensionärsförening ocb avnjöt med dem middag under trevlig samvaro. Följande morgon styrde vi sil kosan norrut mot LiUebammer, där vi kunde bekanta oss med förberedelsema för de Olympiska Spelen 1994. Här skall inte gils in pII det.ljer, men tidtabellen synes billa ocb dil det regnar pii prästen, droppar det alItid pii klockaren. I klartext betyder det, att ocksil staden putsas upp. Mao

Sodalrådet Hilding Rosenström. budslagsåren -

Inkvarteringsfolk i HamnkiI under

varierande tider En sak som i min barndom , såväl hos oss som hos andra avsides boende, både försvårade oeh berikade familje ns samvaro på vinteraftnarna, var det ständigt återkommande inkvarteringsfolket här. Det kunde

Geiranger, en oas i fjällen _ bygger bl.a. ett ny tt kulturhus i form av en flygel oeb fasaden bekJäds med lärkträd av ryskt ursprung. Kyrkan har ocksil den filtt sin beskärda del oeb kan nu stilta med ett split1emytt koppartak. Vad man senare skall göra med 10kaJema i olympiabyn är fortfarande en olöst frilga, medan man redan beslutat att radio ocb TV -centret blir en högskola för studeranden från bela Norge. TotaIkostnadema för OS rör sig runt 5 miljarder odevalverade mark av vilken summa TV-rättighetema redan sillts [ör ca 1,5 miljarder. Lillehammer säges vara inkörsporten tili Gudbrandsda-

len, sam av mänga anses vara bland det vaekraste Norge kan erbjuda turister. En caravanare var griin av avund över de fantastiska campingplatser, som var utspridda längs hela rutten. Vi fortsatte uppilt tiU Hunderfossens Familjepark, ett paraclis för b3ID- och andra familjer. Här kunde man gott tiIIbringa en stor del av dagen ocb besöka bl.a. olje- och gascentret, äventy rsgrottan med tabläer ur snart sagt alla barodomens sagor, se Norge i supervideo m.m. Vädret var inte pii vär sida, sil vi gjorde endast en snabbvisit och fortsatte sedan tili Fefor, där vi övernattade. Mången hade sett frarn mot en förestäJlning av Peer Gynt men den regnade bort. Lyckligtvis var vär guide en stor Peer Gynt-kännare, sä vi fick oss tili livs en ordentlig portion av sägnen att taga med bern. Morgonen grydde rätt dim-

Följande dag grydde mulen oeh regnet var inte sll IlIngt borta. Det mötte vi pII väg vara skogsarbe tare, timmeruppilt Otta och det praktiskt mä n , ste narbe tare, gårdfaritaget följde oss ända fram tili handla re oeh - under fö rGeiranger och uppbörde egentligen först dll vi lade tili L...._ _ _ _ _ _ _ _ _---, i Hellesylt. Otta är förresten en av de äJdsta städema i kanske blev det bästa under Gudbrandsdalen ocb dll vi hela färden. Vi sökte oss sakta kommer in i Ottadalen oeb uppät och den ena vyn mer kör västerut, lIker man genom fantastisk än den andra bredde trakter som givit den norska ut sig inför vära ögon. De snöpoesin ocb milleriet många av . kJädda fj äUen höjde sig majefinns: älg, ren, järv, hare, snö- dess frärnsta företrädare. Ot- stätiskt över oss dä vi IIkte neripa oeb i mindre skala rödräv tadalen är ocksll fulI av musik re idalama ocb dä insäg man oeb ingenstans i Norge finns nog bur liten människan i sjäJär vartliga. Färden gick vidare längs sä många spelmanslag, som va verket är. Vi kom sä smäningom fram tili Fjärland, där smaJa vägar upp pä kaJ.fjället just här. En planerad avstickare upp vi bade tiJlIalIe se en supevioeh vi kom sä småningom tili sjön Bygdin, Norges högst- pii Strynefjället regnade bort deo om en färd över gJaciärerbelägna på 1057 meter med oeb vi letade oss nerät tili na. Därefter med bät via Hella båttrafik. Vi tortsatte ännu Geirander. DiI mao senare säg tili Vangsnäs, upp pä Vikauppåt tili ca 1400 meter oeb fotografier av vägen ner, var fjället oeb via Vinje tili Gudkom tili Bessbeim med sin man nog gJad över att inte vangen oeb sä smäningom Bessegg, vars krön endast är sjäJv beböva sitta bakom ral- genom Nord-Europas längsta 1,5 meter brett. 1 närheten lig- ten. Pä farjan kunde vi konsta- tunnel, 11,2 km, tili Flärn. ger Norges Turistförenings tera, att friaren fortfarande inResans sista dag blev det tifjäJlbotell, som aldrig bar så te nätt fram tili de Sju Syst- dig väckning ocb början av trångt, att en ensam och trött r3ID a (alla vattenfall) ocb att färden gick först bara uppät vandrare inte skulle fiI natt- brudslöjan i lugn ocb ro fick oeh det mäste ba funnits ätkvarter. Hotellet ligger just f1addra i vinden. minstone IItta tunnlar innan vi Färden från ovan närnnda var uppe pä nägotsånär "slätvid gränsen tili det mäktiga Hellesylt (den beliga jorden) Jotunbeim med sina toppar pII mark" ocb fortsatte längs t.o.m. 2400 meter. Efter ytter- tili Loen via Stryn blev sedan Aurlanddalen oeh genom tun!igare nllgra kilometer var det sil njutbar vi bade önskat bela nel under Geiterryggen, varsedan dags för det lekantliga, dagen varit. Framme kunde vi efter det sä smäningom bar varefter nedfarden tili Fefor ännu göra en avstiekare längs nerät. 1 samma veva var det började. Vi bade tillfalle se Loenfjorden tili Kjenndal, där ocksil s lut pii det vaekra vädVM-banan för forsslalom, Ii- i början av sekJet !Vii naturka- ret oeb regnet följde oss via kasä en santling ungdomar i tastrofer förde med sig bela Hoi oeb Gol tili Hönefoss oeb gummi.flottar pII väg ner mel- släkter i djupet. delvis pii vägen tili Fomebu, Morgonen Ijusnar sll rosig där vi nägot nedsuttna, men lan sten3IDa. Dessvärre kunde man i tidningen följande dag och fager, säges i visan oeb sä en massa erfarenheter rikare läsa om en ung flicka, som av gjorde den även för oss. Det tog flyget hem och vardagen. oförkJarLig anledning inte var skulle visa sig att vädret höll i En resa man gäma rekomordentligt fasthakad ocb fallit sig bela dagen oeb det är ing- menderarl en överdrift att pästä, att det överbord med olyckligt slut. Stig Jahnsson mig ocb milngen undrade redan hur den planerade beldagsutflykten skulle Iyckas. Visst såg det ilIa ut i början av färden uppilt, men dil vi nildde vilr första haltpunkt Skilbu var dimman ett minne blott. Orten ligger pii 860 meter över bavet oeb är Norges bögst belägna by med bofast befoIkning, ca 400 personer. Naturen är karg, men nägon form av jordbruk förekommer. Jakten spelar en stor roll oeh vilt

tulltjänste-

män.

Detta gay husets kvinnfolk oerhört myeket extra arbete, men kunde samtidigt ge några välbehövliga slantar. När det ofta hände att samma perso ne r återkom år efter år, blev man ju smånin gom ga mla bekanta oeh goda vä nner. För sena tiders män niskor kan det troligen verka egendomligt att inkvarteringsfrågorna misssköttes så som just relaterats. Förklaringen är he lt enkelt den att inge n ar betsgivare ansågs skyldig att o rdn a med inkvartering för sina tillfälliga, t.ex . skogsarbetare. På gårdarna kunde ha funnits utrymmen , me n vägen var oftast för lång, då skogsskifte na kunde Iigga kilometrar från gården . De " tossu rahoja " som långt sen.re började betalas, var förr något he lt okänt . Inkvarteringen bekostades inte heller av skogsägarenl arbetsgivaren . l aila fall är det fullkomligt klart, att den ringa e rsättning som dessa tillfälliga inneboende kunde betala , inte ,ens utgjord e kompensatio n för bäddandet mo rgnar och kvällar. Numera används små f1yttbara ' baraeker sedan lä nge, eile r oekså kör skogsarbetaren bil mella n hemmet oeh arbetsplatsen. Hur som helst - av vå r familj är jag den siste som upplevde åre n av inkvarteunder 1910- oeh ring 1920-talet. Men ännu lever en del historier oeh talesätt kvar efter inaekordentern •. Orostiderna åren 1917 och 1918 på Emsalö Min far fiek på hösten 1917 blindtarmsinflammation . Ha n h.de känt av ofta Forts. pi sld _ 10

TUR OCH RETUR TILL STOCKHOLM; EN, TVÄ ELLER IO.M. ..-..---..... FYRA PERSONER SLANTARNA OCKsA nu ANOHA NÖJEN Varthän ni styr er fard , lönar det sig 81t göra den med ms Sea Wind.

Nu kostar en tur & relurresa endast 540,-.

J·

I PRISETINGÄRALLT:

. ' . . , (" .

en bra hytl pA övre däck • frukost pA naUu re • reseskatl • en personbiJ

Priserna är i kraft tili sJutel av Ar -92 . Grip raskt tag i telefonen; de mest AtrAvärda

1-4 personer T/ R, Reseskau lngtl'

. .

540.1/; --l

avgllngarna blir snabbt fullbokade.

Ombord kör mao atltid med bil.

SeaWind ..,'II,"'''II,.II,''_ ,+

Ijl .

Hesan skall bokas och betalas pA iorhand.

'lIl;, ~

:::

- - - - - -- . - , ... - • ;;;,it'":---= 1' -

~rmdI""

Oy ScaWind Line Ab, Stolt.o;glllan 70, 20100 Åbo Tel. 9211301 900

AIdrandet - som börda eiler resurs Det har redan blivit tradition, att Närpes pensionärsfdrening vaJje år bjuder tili höstfest i Simhallsbyggnaden vid Mosebacke skolcentrum i Närpes. Sä ock i år. Närpesfdreningen är ju vad antalet medlemmar beträffar den största i Sydösterbotten och har därför även de bästa resursema, säväJ vad utrymmen som programmakare beträffar. I år hade alla föreningar frllo Vasa-Vipsama i norr tili Lappfjärd-Sidebyföreningen i söder möU upp med närmare 450 glada "Och pigga pensiooärer. Programmet gick inte av för hackor. Arrangörema hade som fesualare Iyckats engagera HlIkan Hellberg, vilken trots nyligeo uppnädd pensionsälder axlat ordförandeskapet i Finlands Röda Kors. Hellberg är känd som en herre med talets gäva, och det han bade al! säja i Närpes gick nog hem tili hundra procent. Egentligen var det ganska sjäJvklara saker det han sade. Det är bara det, aU man int e alltid är beredd att acceptera faktum när man sjäJv äldras. Är äldrandet en "börda eiler en resurs"? Hellberg bevi-

sade, genom att referera tili sina nära kontakter med sin a talrika äldre anböriga och släktingar, att allting är som det skall, om man har förstllod att agera sä, au man blir en Jlresurs" för sin omgivning. Håkan Hellbergs festföredrag i sammandrag Iydde sähär: "En äJdre släkting brukar säga: jag hör litet särnre och ser inte meTa så sam fÖIT, roeu jag mär bra. Det är ett sätt att ta äldrandets process bäde

sam en "börda", d.v.s. de vanliga följdema av äldrandet, MEN att samtidigt inse att man kan leva bra vidare. Förändringama berör dels kroppen, sjäJva skrovet. Man orkar inte allt som feirr, man mäste vara litet försiktigare och det går lättare att fä skador pä olika ställen i kroppen. - Men man orkar aIIdeles tilIräckligt. Det blir ocksä funktionella förändringar, man fungerar inte längre pä samma sätt som förr. Man hinner inte lika mycket, är inte lika snabb genom dörrar och upp i bussar eiler vid snabbköpskassan, MEN man hinner tilIräckligt. Sen är det minnet. Man kommer inte ihäg, ätminstone

inte med det samma. Men det är värre om man bö!jar slöa tili och inte ids göra sädant som man mycket väJ kan och egentligt ocksä vili. Dä fär man skylla sig sjäJv. Utöver de kroppsliga förändringar, och de som gäJJer funktionema skall man ta vara pä de mänskliga kontaktema och gemenskapen. Däriör finns ju bl.a. pensionärsorganisationema, men det gäJIer mera än sä. Det blir en börda om man läter sig knuffas bort frän det aktiva livet alltför tidigt ocb skall bli "den snäJJa äldringen i gungstoleo". Det är i och för sig en bra roll men inte. om man tvingas dit av andras förväntningar. Man skall fä vara en vanlig, normal människa med ett för äldem ocb förutsättningama normalt liv - fastän man är litet äJdre och, som vi alla hoppas, litet

visare. När jag ser pä mitt eget äldrande är det en stor hjälp att se det exempel som äldre släktingar ger: - Min blinda farmor som ändä hade tid, omsorg och förböner för hela släkten. - Min österbottniska mormor som ä ena sidan sa all vi aldrig får denhär väri den färdig, men samtidigt var sä

.. Minifolkhögskola för pensionärer

För sj uttonde året i fdljd har arrangerats en pensionärskurs pä Söff i Yttermark. Hur trivsam och uppskattad pensionäremas "minifolkhögskola" är bevisas kanske bäst av att mänga deltagare äterlfommer mänga år och det fi nns faktiskt eI! par "studerande" som varit med alla 17 åren pä den aktiva semestem i en avspänd miljö pä Yttermarksslätten. God mat och stor omtanke om pensionärema. sam känner sig som hedersgäster, det är ett varurnärke fdr Söff ocb kortkursen. Årets tema var " Leva hela livet", och det innefattar tili stor del att det är viktigare att lägga liv tili åren än år tili liveL Att fdrstärka sig sjäJv pä ett positivt sätl, fll större sjäJvkännedom, Jeva i nuet och veta all man betyder nägot. 1 gemenskapen pä en sädan kurs kan man inse hur pensionärema kan stöda varandra, behälJa sin aktivitet bäde psykiskt och fysiskt och mä bättre genom att lägga liv tili åren. Rektor Sten Westerholm betonade att folkhögskolan blivit aIIt mera en vuxenskola

ocksä i vän land, att mänga äJdre människor - tili och med pensionärer - nu söker sig inte enbart tili kortkurser utan ocksä tili grundkursen. Man har upptäckt bur viktigt det är med relationer mellan generationem a och den eriarenhet som de äldre har att dela med sig av tili de yngre. Och det är helt i Grundtvigs och folkhögskolans anda att lära hela livet och frärnst växa som människa, sedan kommer aIIt det övriga tili. Skolans lärare och övriga inbjudna medverkande fyllde de fem dagama med rikhaltigt innehäll för de drygt 30 deltagarna i pensionärskursen. Efter morgongymnastik och morgonmäl har dagama inletts med morgonsamling i bönehus i närheten, i Pörtom kyrka eiler i skolan. Förmiddagama har ägnats ät föredrag över bland annat kursens tema, Finlands 75-äriga sjäJvständighet, radio och tidl'ingar, friskhelSvård. Pä eflermiddagama har man i olika verkstäder syssJat med keramik, säng, skrivarverkstad, motion, fotografering, fiJateli och bakverk. Finland 75 år har varit ett

viktigt tema. Efter Sten Westerholms föreläsning pä tisdag arbetade skriva,rgruppen med sj älvständighetstemat och pä kvällen hölls "sjäJvständighetsbal" med säng, musik och dans tili tonema av Närpes spelmansgille. Vid en utfärd tili Vasa pä onsdagen besägs utstäJlningen av poslkort och frimärken med sjäJvständighetstida motiv i Österbottens museum. Med huvudattraktionen var Tropiclandia med uppskattad badstund och lunch. Onsdagssarnkvärnet hölls som Önskesllogemas kväll med andliga slloger. Febe Micbels och Jan-Erik Nyholm sjöng önskade sänger som so10, duell och allsllog med deltagama. Pä torsdagskväJJen stod pensionärskursistema själva fö r sarnkvämsprogrammet med solo- och körsäng, dragspelsmusik, deklamation och minnen fräo flydda tider. Vid välkomstsarnkvärnet var det skolans lärare som skötte programmet.

"Högdjuren" på främsta bänk, fr.v. j örbundsordj. L evi Klå vus, verksamhetsled. J erker Nyberg, Karin Klåvus, Håkan H eI/berg, Margareta Wester, distriktsombudsman Per Thomasj olk med fru .

flitig att det säg ut som om hon försökte göra det. - Min äländska farfar so.m pä skärgärdsvis sa: livet är en strid, men en skit är den som ge r sig, visar pä möjligheten all bö!ja pä nytt, ocksä vid högre älder, fo rtsätta att lära av sina misstag och felsteg. Pä ett sätt blir vi aldrig färdiga. När min moriar gjorde ett kors pä säden i sädesbingama ville han visa sin tacksamhet tili de högre makter i vars hand han sä tydligt kände sig vara bäde för sil! liv och för sin och famiJjeos ulkomst. Olika ansatser tili förmän

för den äldrande människan vili se tili att det blir mera mening med livet och åren som kommer och gär. När man lever sitt liv utgäende frä n de resurser och möjligheter man har i olika perioder av sitl liv - kan man stärnma io i sängens ord: "som din dag sä skall di n krait ock vara," Föru tom Hellbergs tal ingick i programmet solosäng av närpesflickan Maj-B ritt Strömbäck tili ackompanjemang av sonen Dani, förbuodsordförandens fru Karin K1ävus läste med inJ evelse

Helge F inell

Jarl v Hellströms minnesfond Följande fOreningar bar gjort inbetaIningar pä fonden: Bygdegärdens Pensionärsklubb rJ. gratulerat förbunde t. Kyrkslän Pensionärer r.f. Sydlojo Svenska pensionärer r.f. Grankulla svenska pensionärer r.f.

GOD TID utkommer Nr.

8.12

Inl. dag fö r texl

23 .11 Jul- o ch resenummer

Annonspris: 6 mklmm Färgannons eol. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklår

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNOETS ÖSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbo«en: Per Thomasfot k, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Tetefon : 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14. Ombuds ma nnens hemte/eton: 961 -3460366 D/strlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

HÖSTMNTERRESOR

SPORTlOVSRESOR

GRUPPER

NYARSRESA TILL ST PETERSBURG 30.12 4dgr Pris: 1250,- Pulkovskaja 1.500.- Asloria

FÖU MED TILL SNÖRlKA OCH SOUGA OPPDAl 27.2-7.3.1 993 PIis : ~. 1.500,-

VI skräddarsyr resor enllgt era öna. kemAII Teg konlakt d .köter vl.lla anangemang utan ema kostnader 'ör gruppenl

ARA SPORTlOV MED OSS t ARE 27.2-7.3.1993 Pris: ~. 1.550,-

RING, sA SKlCKAR VI PROGRAMt

ST PETERSBURG 3 dgr 13.11 oc!i 4.12 Pris: 8OO,- ~. Vasa 585,-~. H:for.;

MED BOTNICA OCH AURINKO. MATKAT TILL SÖDERNS SOL TENERIFFA 27.2-7.3.t993 Play. de las Arnericas eUI!{ Ten Bel Pris: l~genhetsholeU . ~.2.8tO,-

Lars-Erik Juslin

Ru nebergs "Landshövdingen", även han en äldring som kunde hävda sej, och dansgruppeo Scimane uppträdde med ett par nummer. Konferenciärens och programJedarens uppgift sköttes rutinerat som vanligt av värdföreningeos ordförande Sven-Erik W ester. Och sen blev det dans änd a in mot smätimmarna tili musik av popuJära Romantix.

Boknlngar: H:loTl 90-176 656 Nårp. . 962~ 6S4

Va..

961-172112

Pensionärer jubilerade med Sjundeå-uruppförande - MAtte vAr födelsed.gsfest bli en guldkaot i Iivets höst; Dl· gooting att liigga i minoeoBS kista, sade ordförandeo Birgit Smeds dl SjuodeA pensiooärer pA sönd.gen flJ".de sitt 20·A ...• jubileum i föreniogsbuset Västanlid. Jubileet bjöd ocksA deltag.r· n. pA mAnga guldkanter. Tili dessa börde bl. a. urpre· miären fÖT en egen Sjundeävals. som sekreterarcn Gunnel Finnroos komponerat och skrivit lexlen tili saml eli glatl sängpnl· purri av Klarita Sjöberg, Ellen Westman, Vivi Heiskanen och Karin Mattinen. Som festtalare bade kom· mundirektör Rainer Nordström, f. d. verksamhetsledare för Svenska pensionärsfö rbundet, engagerats ocb bao blickade in i framtiden ocb talade om p;'nsionäremas grundtryggbel. Här avsäg han försl en lillräck· lig pension för 3tt klara sig att leva och bo hemma, art vid hebov fär komuoal hemhjälp ocb sedan, när kraftema tTyter, ba tillgAng tili eli egel rum i äld· ringsbemmel. Han jämförde ocksä dagens situation med situationen för 50 A.r sedan dll man inom storfamiljen log band om sina äIdringar

ocb und erströk an mao i dag DOg befinner sig pA. en mänskovärdigare för den personliga in· tegriteten högre nivA.

A1lvar i dag Fesllalaren Iyckte all del för pensionärerna "glada" och opti·

mistiska 70·mlel, med bl. a. mwga nya pensionärsför· eningar, förbytts mot 90-talets "aUvar". - Nu är pensionärsaktiviteter· na allt viktigare, speciellt att man kan billa kontakt tiU de som är ensamma, ansåg Nord-

ström ocb böll jusl konlakttag. ningen tiLlsammans med den intressebevarande

funktionen

som de viktigasle uppgiftema. - Nu gäUer det inte att kuona utveckla verksamheten utan närmast att bromsa de försäm· ringsplaner som är aktueUa, sa·

de ban ocb boppades all den all· mäna ekonomiska situationen i alla fall skulle fOrbättras sä pass mycket att pensionärema i alla

fall kan känna tryggbel under sin pensionärstid.

Måoga gratuIaoter - Det är förerungama som

gör bygden levande ocb pensio· närsfåreningen bereder de äldre

sjundeäboma mycken glädje, vitsordade Rainer Nordström dA

han tillsammans med kommun-

slyrelsemedlemmen (och fOr· eningens f. d. verksamhetsleda· re) Inger Lindroos överräckte kommunens hälsning. - Ni är en liten fOrening med

god sarnmanhällning, berömde pensionärsförbundets verksam·

hetsledare Jerker Nyberg d~ han tiUsammans med Clara von Bonsdorff gratulerade. Utöver lokala organsatianer

ocb fOretag fanns

ncks~

en läng

rad grannpensianärsföreningar p~

plats ocb 1. ex. Lojo·pensio·

närema kände sig som "Iillasys·

ter" ocb den nyslartade finska föreningen Siuntion seniorit som en "småkusin". En IAng rad bordsstandar fick ordföranden och sekreteraren ockd motta samt kramar och pussar i parti och minut. Sjundeå-pensionärema ska

ocksä fä uppleva sin fesl i repris eftersom Ekenäs pensionärer gjorde en videoinspelning av ju·

bileel som förutom lal ocb upp· vaktningar varvades av musika·

tisk underbäIlniog av busbandet

Rytmix, eli sängprogram av ele· vema frän Sjundeä svenska sko· la under ledning av Patricia Nyberg saml en munler sAng· uoderbällning av Tom Fors· man ocb Ann·Christine We·

Trivselklubbens jubileum på Enegård i Strömfors Trivselklubbens 20·ärs juo verts och kassören Hjördis bileum firades pä Enegärd i Buddas. Virböle med fuIlsatt bus. 150 Ema Björke är idag sekre· personer satt bänkade sam· terare och Marita Jönsas bar man, dä Alf Kullberg ocb Tu· band om kassan. re Petterson klämde i med När pensiooärema kommer "Man skall leva för varand· samman tili fest i debär bygra". Uoisont sjöngs pensio· dema, dä är oeksä församling. närsvisan av Alfred Smeds. en med pä ett böm. Den bär Hälsoingsord ocb bislorik gängeo represeoterad av Han· framfördes av föreningens vi· nu Marttila. ceordförande Maril MkkeIs. Knut Andersson böll ett Alice Slam är idag ordfö· myekel intressant festtal, där rande för 44 pensionärer. Ka· ban delade upp oss i 4 olika rin Björke satt som första ord· äldersgrupper. Jag bar eo förande 8 är med Helge Staf· käosla att man kände igen sin fans . som sekrelerare innan egen äldersgeneration ocb ban övertog ordföraodeklub· dess egenheter. Bygdemäl ban (10 är). skall del vara pä en riktig juo Studiecirkelverksamhel, bileumsfest, här framfört av leater, fesler ocb resor är sä· Sigrid Mickos. dant man sysslat med under Leif Andersson, ackom· ären. En jätteiosats gjorde panjerad av Kaj Silvast var en pensionärema senaste vioter, angenäm bekantskap. när den gamla byskolan repa· Kaffe ocb lotteri bör natur· rerades. Del är där man idag ligtvis tilI oeb sä faons oatur· bar all verksambel. ligtvis en läng rad gratulanter Tro~änare under tidigare är pä plats. Försl i raden var SPF ge· bar varit sekreteraren Göta Si· nom verksambetsledaren Jer· ker Nyberg, sedan östny· ländska distriktet ocb dess föreoingar Iedda av Esler Ber· Iin, vars välvalda ord fär avo sluta rapporten frän Trivsel· klubben 20.ärsjubileum:

"Kära vänner!"

\ fR~ BANJ<EII, SOK., PAPPeRS. OPI 'BlOMS1'fRHANOIAtI. 8(. OtIAVNINGSBYRÅER SANoT pJ. STlfTE~ AnRlSSOPI TEXT"IlNGSTJÄNST

Slora IIob#9010n 15

r.I. _ _12 OOI:lO H:FORS

HJÄRI'STIfl'ElSEN . .

Vi människor bar det sä oli· ka slälll bär i värIden. Det är inte mycket, som är gemeo· samt för den geoiala uppfio· nareo, oobelpristagaren eiler deo stora konstnäreo - mellan miljonäreo, som kan använda en förmögeohet för all till· fredsställa en obetydlig oyck, eiler den, som aldrig förtjänar mer, än att det med den Mr· dasle sparsambel räcker tili att

billa nödeo frän dörren. Vart man än vänder blicken, möter man skriande olikbeler mel· lan människors utrustoing oeh sätt att leva. När man grund· ligt länker pä saken, är det kanske bara pä tvä punkter, som vi är riktigl lika. Vi bar alla fötls en gäng, och vi skall alla lämna jordelivel, buru· dant det än har varil. Vi bop. pas visst alla att ba mänga är pä oss, ocksä vi i vär älder, för det är sä myeket vi äoou borde fä gjort. Just det att vi ing· entiog vet om, bur läoge vi bar att leva, gör tivet sä dyr· bart. Livel blir självfallet tyngre, när vi äldras. Oeb vi söker sMant som ltiälper oss att leva: 1) Den sociala trygg. heten, som vi förvänlar att samhällel skall ge, 2) Deo aodliga tryggheten, som vi varkeo vili eller kan leva ulan - och - 3) av alla de gävor, som en vis fOrsyn gay oss för att göra livet rikt oeh Iyckligt - är vänSkapeo den vackras· te. Det där som kallas kärlek, erotiskt, är sä bett, eländigt och plägsaml pä tusen vis. Meo att vi i vär älder älskar en mänoiska - är att gä med pä, att äldras tillsammans med benne. Del är den vänskapeo, den kärleken, den gemenska· peo vi försöker praktisera i vära pensionärsföreningar. Peosiooärsföreoingama i vära distrikt har vuxil ur barn· skoma. Och i dag firar Triv· selklubben i Strömfors 20 är. - Svenska Pensionärsförbun· dets ÖSloyländska distrikt tackar er för uthällig och mäl· medveteo verksamhel och öoskar er fortsatt trivsel, gott mod, och meoingsfylld sam· varo framöver.

Stämningen vw kaJJet var glad. Längst t.v. Rainer Nordström och tredje fr.v. Jerker Nyberg. lander. En fesldikt bade skrivits av Gunbild Wasström. Såg kuogaparet, daosade lambada! Sjundeå pensianärer höll sin kODstituerande möte i Svenska skolan den 19 november 1972

ocb hel a 60 personer deltog. 1 dag bar föreningen 132 med· lemmar. Sam ordförande har Meri lsakssoD, Jenny Smeds,

William Berglund, Sanfrid Smeds, Göta Undholm samt nu Birgit Smeds fungerat.

SjundeA·pensionärerna, liksom också andra pensionärer,

bar varil llitigl pä resande fOI ocb snm nägol av en höjdpunkt mbte väl den glimt man under en Sverige·resa såg av den

svenska kungafamiljen räknas. Olaliga kyrkor ocb lealerfOre· slällningar bar man ocksä bun· nit avverka. En annan "höjdpunkt" var sä·

ken den larnbadadans p~ ord· f6randeniv~ man bjöds p~ under en pensianärsträff. Också "van·

Trollkarlens Don Carlos fångslade pensionärerna Årels upplaga av " De Gam· las Veeka" i Jugendsalen bjöd pä musik och säng av Arkadia pensionärsorkester. TrolIkar· leo Doo Carlos trollbaod sin publik med sina spektakuJära konster. Fanlastiskt. Slefan Randström eo av bösteos debutanler läste ur sin nya bok "Skuld". Pratade som eo västnylänning, meo skriver

Urmänniskan i vårt inre Man skriker kanske om en spindel kryper över magen pä badstrandeo. Ryggar tillbaka, drar äl sig handen som om man bränt sig. I kroppeo häo· der saker blixtsnabbl, inoan mao ens blir medveteo om vad det är man käot eiler sett. AdrenaIin pumpas uI i blodel. Hjärtat börjar banka väld· saml. Blodtryckel stiger. Pu· pillema vidgas. Svelleo bryter fram. Efterät kan del kännas litet löjligt. Vuxeo mänoiska vet ju att smä kryp inte är farliga. Varför dä skrika bögl över eo spindel? Kaoske är det i grun· den inte vi som skriker. Kan· ske är del restema av den ur· människa vi bär med oss i vä· ra arvsanlag, som reagerar. Hoo gör dig beredd all fl y frän en av de olaliga faror, som lurade pä henne i naturen fOr länge sedao. Hennes liv hängde pä att hon reagerade blixtsoabbt in· för v3lje möjlig fara . Det är den förmänen hon lämoat i arv tili oss. Kanske bärslam· mar frän samma arv höjd· skräck, bundskräek oeb för olika smädjur som rällor ocb speciellt för ormar.

tig" foLkdans kuode ses. Eli egel "bem" fick Sjunde ~ pensionärer i Åvalla 1991 och det är man tacksam för, även

om man gäma skulle ba tillg~ng tili mera utrymmen för att kun· na ordna kurser samt också dan· sa seniardans.

- Det gäller aU ta vara pA det ljusa i livet för att orka med det mörka, konstaterade selaeteraren Gunnel Finnroos som av· slutning pA sm digra bistorik. Oscar

f ( (( ( f{

(

som en finlandssveosk. Friska raka tag. Boken kan rekom· menderas.

Del var i är "fIiekoma frän styrelseo", Ann·Mari Uhr, Clara von Bonsdorff och Dai· sy Nordman, som böll i trä· darna. Fint giek del. Taek ocb bock frän Jerker

Mao tar seden dit mao kommer Runt om i väri den har bungrig. Det hör tili saken folk olika seder. Ou visar att man lämnar litet mat d A vidsynthel genom att känna man är mätI. Tili god sed i tili och godkänna dem , men Finland hör i stället all äta försök inle tilläm pa dem vid hela portionen. d el finska matbordet. Religionerna har ocksA si· Tili exempel amerikaner· na egna begränsningar med na fi nfö rdelar först maten maien. Det är skäl för mid· och äter se n enbart med gaf· dagens värd att ta reda pA fe/. 1 Korea används endast gästernas speciella önske· pinnar och sked - att an· mA/. Judarna använder inte vända kniv anses vara näs· svinkött och blod och mjölk tan barbariskt. Knivens och kötträtter ätes absolut plats är i köket, d är maten separal och tillredes iskiida anrättas. I mä nga ara blän· kär/. Hinduerna äter inte der äter man frän e tt gemen· nötkött , för de tror att män· samt kärl med fingrama , niskosj ä len lever i kon. personliga kärl finns det Om man utomlands stöte r knappast alls. OcksA i 1ndi· pA främmande seder och ser en si tter matgästerna pA gol· nAgon äta ormar, apor, hun· veI med fötterna i kors och dar, grodlAr eiler svalbosop· äter med högra hande n i pa, sIirra inte. PA motsva· stä llet för att använda be· rande sätt kan vAra inhems· stick . 1 gamla religioner ei· ka rätter leverlAda , memma ler kulturer som t.ex. iltali· eiler kalakukko verka främ· en värdesäues bordsskicket mande för utl änningar. Var högt. För italienaren är mato själv fördomsfri och upplev gäslen helig och ätandet en nya smakriktningar. Kö lI· religion . Att sleva i sig och buUar och korv fAr du alltid skynda på är helt främman· ändA hemma . de. Källa: Le ipätiedotus. Den kinesiska värdinnan fyller din tomma skAI förut · Evald Lager sä tt ande att du ännu är

Leas

hörna

Matminnen Barn brukar tycka om makaroni eiler pasta som man talar om numera. Jag tror att mitt första medvetna matminne faktiskt var makaroniläda. Underligt nog serverades den

i barnkammaren hos en av mina lekkamrater. Ensam satt jag där och ät. Det är väl därför jag kommer ihäg den gängen. Det fanns fem flickor i familj en, kanske det inte rik-

tigt blev plats för mig vid familjens matbord. En annan gäng, senare, serverades jag stuvade morötter och det var en kamp att k1ara av dem. Jag valde ändä inte att gömma undan maten, en utväg som tillgripits av en och annan. För att fortsätta pä linjen pasta, sä finns det numera en uppsjö av sorter och arter. De kan vara olika fargade beroende tilisatsärnnen, som spenat, tomat, ägg. Under laiget försökte jag mig pä att laga makaroni. Det gick tili sä att jag lagade en fast deg, som kavlades ocb skars i strimlor. Det var inte sä svärt som jag bade trott. Men nu skuUe väl ingen tänka pä ett sädant experiment, när man kan köpa pasta tili et! rimligt pris. Numera betonar man att pasta skall kokas sä att den ger ett visst tuggmotständ, 15-20

Pensionär modell

1976 När man tittar omkring sig ocb lite följer med Iivet ocb levemet pä de böga niväema i vär kära republik i dag, sä rinner osökt i bägen ordstävskäringen som sa: "Sku de inte va sä ynkligt sä sku de vara löjligt" , när bon snöt sig ocb fick näsan i handen. Sä som det gnäl ls ocb ylas "i dagens läge" sä verkar det som om folk inte skulle minnas eiler veta om att vi bar haft det mycket värIe. Ofta ocb länge. Man fär ocksä i tankarna de tre mössen i "Harald Hanssons bandelsbod". De bette Pip-ocb-spring, Gnag-ocbgnäll ocb nummer tre var sä liten, sä han bette Ingenting. Pip ocb spring ocb gnag och gnäll fär man sig tiIIlivs i varje vändning ocb TV-sändning. Förallandel ocksä i dagspressen ocb särskilt i eftermiddagsblaskoma där alla överbetliga ätgärder misstänkliggörs i ledare, rubriker ocb kolumner. StundoDl fär man for sig att vissa joumalister ocb fackledare sitter inoe med de vises sten, Columbi

ägg ocb aIlehanda andra buxIlux-Iösningar. Eftersom man dä tid ännu fanns inte kom sig för att mota Olle i grind, fär man nu i stället lov att ta tjuren vid bornen, för att fä denna Olle k1avad i bäset ocb försedd med en rejäl nosring. Varpä man blir tuff ocb kavat sam lilla Ingenting. Sa m efter att ba tätt i sig en stadig styrketär slog sig för bröstet och sa: "Nu gär jag ut i förstugan ocb kysser Hanssons kattl". Sä skall det tas, ocb redan den gamla ocb kIoka sa: Ont skall med ont botas. Man fär bara hoppas att det har nägot gatt med sig, det där onda sam de där högre gubbarna och gummoma äntligen har beslutat sig för att göra.

....

Man kan tä lite tröst av Karlfeldt sam, bär lite "arrat", uttryckte sig: "Ett folk du närt med bröd av bark kan fanen ej betvinga".

FORTSÄTTNING •••••• pa i mycket svag kondition . Boendet Och de rådande förhållan••• •••••••• frän sido 7 ?ena i laFnde t 0dCh särskilt här I sö d ra ID 1an , var IDte ägnade att förbättra hans hälsotillstånd. åte rkommande anfall av Ryktesvägen fick man hömagplågo r redan pl1 sensommaren. J ag minns att sam· ra om det röda upprorets utmarboende lektorsfamilj ens bredning och de vitas flykt överhuvud Wolmar Utte r från Borgå. Jag har under tog i saken och o mbestyrde senare tider gjort en del anatt min far togs e mot som tecknin gar. Dessa grundar patient på Oiakonissanstal- sig på intervjue r med två ten fö r unde rsökning av medlemmar av de n dåtida sjukhuse ts överläka re , pro- Pe llingekåre n, fö rre jordfessor vo n Bonsdorff, som brukare n Arnold Stjernbe rg konstaterade att operation i Andersböle och förre postbehövdes. Då magen öpp- förare n Emil Forsblom i nats, befanns inflammatio- Varlax på Emsalö . Oärjämne n vara sl1 framskride n , att te har fö rre jordbrukaren äve n tjockta rmen hunnit bli Rafael Sande ll bidragit med illa angripen. Pro fessorn ut- muntliga uppgifter och vissa rö rde själv operationen , som egna anteckningar. Ovantyvä rr inte utföll sl1 väl att nämnde Arnold S. är de n min far Iyckades bli helt ende kvarlevande Pe llingeåte rställd. Det fanns vissa kåristen. och var bland de kroppsarbeten med visst förs ta som samtidigt med spännande av magmuskler- Sande ll hann full gö ra sin na - som exempelvis att ro vä rnplikt för det (ria Fin- sam han inte mera kunde land . Visserligen på Åland , utföra. Men aU siua och ho- men ändå. Emil Forsblom pa i båte n gick däremot bra. va r en verksam PellingekåOrosvinte rn 1918 var pap- rist , som även han uppnåd-

Det är väl nog dagens sanning det, i högre grad än Runebergs "värt land är fattigt, skall sä bli". Men troligen tänkte de sä som ansäg att u1andshjälpen mäste reduceras tili nästan ingenting. Och ändä lade just Runeberg de här orden i bonden Paavos mun: "Blanda du tili hälften bark i brödet, ty förfrusen stär vär grannes iiker" . Ocb det gär säkert att dra in nägot bäI pä de Ilesta av vära svängremmar, i stället for att sluta bjälpa folk ur nöd ocb elände.

....

de den höga åldern 91 år. Krutgubbar! Emil föddes 1898 och de två yngre 1899. Vackertl Oessutom har min hustru och jag vissa personliga och tydliga hl1gkomster av den vinterns lokala händelser. Slutlige n ha r den kände aktivisten Toivo J . Ke tonens i bokforrn utgivna och av redaktör Valter Lindroos öve rsatta minne n varit ett stöd på viktiga punkter. Emsalö som fick egen telefoncentral så senl som år 1920, hade ändå genom statens försorg redan före sekelskiftet fått två telefoner , den ena place rad i Estvik hos do ktor K. Oskar He lin i norra Emsalö och den andra hos Lindbergs i Edesviken . Dä rifrån blev den vid ingången av 1900-talet f1 yttad tili Iyceilektor Berndt Axel Nybergs nybyggda Hafsudden , Emsalös sydsydvästligaste udde. Telefo nförbindelse mellan öns övriga bya r fanns då inte. Men bud sändes och bud nådde fram - ingen visste

min brukar vara lagom. Tidigare kunde vi egentligen bara köpa spagetti eiler makaroni. När jag senast säg mig om i ett större varuhus livsmedelsavdelning kunde jag notera ett tiotal olika pastaformer. Endel var tänkta att förses med fy llning, andra var fardigt fyllda med malet kött, skinka eiler ost. Vi kan börja med att laga tili grön tagliatelle. lngrediensema är: 3 dl kokt bandmakaroni, 1 liten lök, 1 morot, 1 dl olja, 100 g svamp, 100 g rökt skinka, 1/2 dl grädde. Skala ocb finhacka löken, strimla moroten, Iät dem fräsa i olja ca 5 min. Tilisätt den finhackade svampen ocb fortsätt att betta upp. Skär skinkan i mindre bitar och tiIIsätt den ocb grädden. Hetta upp igen och rör ner pastabitarna. Smaksätt ocb servera rätten

bet. Cannelloni ser ut som smä bitar av en slang. Dem kan vi fylla sä bär: 400 g malet kött, smör, salt, peppar, 1 ägg, 1/4 kinakäl, 1 msk riven ost, persilja, 1 brk tomatkross, 3 dl vitsäs. Bryn köttet och blanda i de övriga ingrediensema. Fyll c. med köttblandningen. Häll bälften av tomatema i en eldfast form, rada c. pä. Häll resten av tomatema över och sedan den vita säsen ocb den rivna osten. 1/2 tim ocb 175 grader i ugn. Täck formen med aluminiurnfolie om det ser ut att bebövas. Vid serveringen klipper vi över persilja. Vili vi ba rätten mera italiensk smaksätter vi med vitlök, oregano, basilika ocb rikligt med riven ast. Pizza bar invaderat vära sm~ frukostbarer under de senaste 20 ären. Viii vi laga dem

själv utgär vi frän en pastabotten: 6 dl mjöl, 2 tsk olja, 1 knivsudd salt, 2 dl vatten, 25 g jäst. Vi gör en fast ocb smidig vetedeg ocb delar den i 4 delar. Rulla ut degen tili bullar som fär jäsa tili sin dubbla storlek. Kavla ut degen tili tunna kakor och rada pä nägon fyllning. Den kan bestä av tomater, röra av malet kött, svamp. Tomatkross gär bra att använda och överst riven 05t. Gräddas i 175 grader - 20 min. Serveras gäma med grönsallad. Pizzan kan förberedas, frysas ogräddad, dem gräddas omedelbart före serveringen. Lasagne kan vi komma ihilg som en trevlig och mättande rätt. Receptet stär att läsa pä paketet ocb är ti1lförlitligt.

Pä ulandshjälp och bärda öden tänker tydligen inte de som anser att vi ocksä i tider som dessa borde äta minst 8-10 skivor bröd per knöl ocb dag. Dessutom bar det redan länge präntats i oss att vi bör dricka minst tvä liter vätska dagligen. Tydligen var det där "vatten ocb bröd" -straffet inte sä galet utfunderat. När förstäsigpäare är ute och gär. Fast antagligen är de där brödpropagandisterna glada bagarbarn som gör reklam för mammas ocb pappas bembageri. Sä verkar det. För vart skall man " trotta ner" 10 brödskivor ocb tvä liter Iluidum? Med en sädan laddning inombords blir det knappelunda plats för nägonting annat i matväg ocksä. Dock har man ju bört talas om lös mage, sä det blir väl att inhandla nänting i den vägen. Om man aIltsä ärnnar följa de "goda?" räden. Ocb förresten. Hur stora skall de där brödskivoma vara? Landgängar frän den stora mörka limpan, bröd pä cocktail-pinoar, sandvikare eiler en surskorpa? Man stär spörjande ocb spörjer ocksä burudant brödet skaJJ vara. Mörkt, Ijust, vitt? Eiler svart som paltbröd? Om svar anbälles.

Ocb sä bar vi genom- och överlevt den "svarta torsdagen". Som nog verkade mera grärnelerad om man järnför den med den riktiga "svarta torsdagen" som bar nästan exakt 63 är pä nacken. Benämningen gavs närnligen ät torsdagen den 25 oktober 1929, dagen för den stora börskrascben pä Wall Street i New York. Det var verkligen en svart dag eftersom eländet spred sig över bela värI den och vällade misär av helt andra dimensioner än det ganska lilla vägskvalpet vi just nu upplever. Det är väl onödigt att bär berätta om bur det var dä, de Ilesta av vära läsare bar säkert minnen av depressionen i början av 30-talet sä jag säger "No comments". Och ämnar trots "bunger ocb dyrtid" inte bemfalla tili svartskädande. Det finos tiIIräckligt med olyckskorpar som bara ser allt i mörkt ocb olycksbådande svarta skyar pä vär himmel. Men som nägon bar formulerat det: "Pessimisten ser bara mörka moln pä himlen, optimisten gär pä dem". Sä jag föreslär att vi traskar vidare gnolandes pii schalgermelodien: "Där uppe ovan moinen är himlen alltid blä". - Ha det sä

trevligt pä den luftiga promenaden. .

var huvudstaden sedan e n alltid hur. Skyddskår grundades i tid tiIIbaka i de rödas våld . Borgå inpä nyåret 1918. Kontakte n med MannerMen bristen på vapen och heims vita arme i norr, som

annan utrustning var dess största problem . Oen frivilliga offerviljan och hjälpsamheten var ändå otrolig, inte minst från kvinnornas sida. H ästar och folk ställdes tili förfogande för transporter. Olika slag av proviant för mannars och snart nog Ilyktinga rs utsprisning gavs. Cirka trehundra man ställde frivilligt upp , men behövde både förplägning och inkvartering o Dessutom måste de Qva na karlama övas i vape nbruk. Från Emsalö for ett tre ttiotal man via Vessö tili Borgå e n natt och anslöt sig tili skyddskåren . Manskap behövdes bl.a . för va kt- och patrulltjänst i staden . De inlogerades på olika håll , enligt Emil Forsblom t. ex . i Valtimos hus , där hans grupp låg på golvet en dryg vecka mellan vaktturerna. Ä ven Societetshuset ställdes tili förfogande. Vid det laget

Lea Anderson

Eftersom här talats litet om biständ ocb sänt sä tog mitt tälamod slut dä det gäller UNICEF. "Gynna inte tiggeri, men minsta bidrag mottas med tacksarnhet", sade nägon nägongäng. Och när man tigger skall man nog vara helst en smula artig. Vilket UNICEF inte är. Det är rent oförsynt att tilI eventuella bidragsgivare här i min stad slaiva Tammisaari som postadress, fast gatuadressen var pii svenska. Med tanke pii att vi vid nästa ärsskifte kommer att vara laing 85 procent svensk: spräkiga i Ekenäs sil är det direkt oforskärnt att rikta sig tili oss pä finska. Härmed ingenting ont menat om finnar eiler finskan men nägon ordning skall det vara. Deras, UNICEF:s sen aste brev gick i retur och värt bidrag uteblev. Det finns gränserl Visst verkar det lite bärdbjärtat, men "tiiko läder ska tiikon smörja ba". Men det finns ju andra bjälporganisationer. Som vet bur man skall bete sig. Hasse

åtminstone i någon mä n kunnat upprätthå llas , var bruten.

Il~~~~~~~~~~~~~~~~ä~~~~~~

3ngves

~p$.

GOD JUL Oca GO'ff

~~If--=J::-"am-:fi~'or-pnserna. . ,

Co ~ ~~

4-7/12 TEATER OCR SHOPPING I STOCKHOLM Bussresor, biltresor med hytt, tre frukostar, tealerbiljen, holell ContineDlal, Skaosens julmarkoad, reseledare, reseskan. Pris: 1.350 mk. 22-27/12 JULRESA TILL DALARNA Fira jul pii hOlelI Haotverksbyn i Rättvik. Bussresa, biltresor med hytt, massor med god mat ink1. julbord, traditionsrikt program, reseledare, reseskatt. Pris: 3.250 mk. 30/12 -92-3/1 -93 ST. PETERSBURG

Bussresa, högklassigt hOlelI, halvpeDsion. Pris: ca 1.200 mk.

Goda anslutningsmöjligbeter från södra Finland! Begär närmare informationl HI·. Sl.In H \

INGVES RESOR NÄRPES TEL. 862-420 48, 425 48. FAX 415 51 VASA, VuHspt. 22 111 vin. ret. 861-172 048 FAX 173 tIt9

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915·171042

OPTIKER

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenlorsv. 4. Tel. 915·531 865 Beställnlngsbussar.

OPTIKER ~ N. LILJA ~

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

Aulo·Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

MATSTÄLLEN

Gynna våra annonsörer

Tel 911·81004

02880 VEIKKOLA Tel. 268374

(i)

Gllandsresor PB

22101 MARIEHAMN

•

NYKARLEBY SrUKHEM KOM TILL NYKARLEBY SJUKHEM OCH PIGGA UPP DIG!

10300 KAAIS

;i&

BACKMANS OPTIK ~'''''tza. ll m

Tel. 911-.309 40

KVRKSI.An

OPTIK

l(~ HSB 5 hus Vld lorgel -Y tel . 298 1927 IlO

...._

KARIS. Kopmansgatan 4

TRADITlONELL FlNLAHDS-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPEClAUSERAD pA ..oTEN OCH _ FESTTILLSTAllNlNGAR. SMAKUG ~T OCH VANUG BETJANING. VlLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 8 VAN. TEL 90-641 101.

Tel. 911·30 161

___ 7~

RING 928-280 40 Beställ stug- och semesterkatalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hoteII, pensionat, gästhem och i stugor. Vi har cykelpaket, golfpaket fiske paket och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dlna båtbllJetter. Videofilm om Aland att hyra utan kostnader.

@~!.t~

ABO, Humlegårdsgalan 7 Tel. 332187

HANGÖ TRAFIK OY ALOIN STRENG Ab

KARIS

BROMANS OPTIK Kungsg. 8, EKENÄS Tel. 911·629 49

(.5(('-" ~

Optikos Aschan Ky

Vuorikatu 13 8eTgglllan 13

10900 Hanko 10900 Hang6 Puh 911 / 84830 Tel

Öb-ombudsmannen har ordet Nu har vi igen valt dem som skall styra kommunema nästa fullmäktigeperiod . Det blir ingen lätt uppgift. Eftersom milnga nuvarande full mäktigeledamöler inte ställde upp för ilterval är det förhäJlandevis milnga nya som skall ilta sig uppgiften. Arbetet kommer att se annorlunda ut än tidigare. Statsandelsreformen som innebär att kommunema filr sitt statsbidrag i en klumpsumma betyder att det är pii lokalplanet som resursema fö rdelas. Nästan alla som blivit invaIda lovade i kampen inför valet att inte äventyra bastryggheten för kommuninv llnama. Här är det

de svagare i samhället som blev av skall vi göra ett ny tt man skal.l ha omsorg om. försök med nästa ärs sommarDet är inte bara beslutsfat- dag. Den är planerad att hälJas tama som är tvungna att prio- pii Carpella i Karperö, Korsritera hur pengama skall an- holm tisdagen den 8 juni Kavändas. Det fär ocksil pensio- lasvärden pii Stundars Börje närema göra i dag. Förbun- Läng har iltagit sig ansvaret dets Kulturdag i Korsholm för programmet under sommilste inhiberas p.g.a. att en- mardagen. Möjlighet tili indast 32 anmält sig. Det märks kvartering för de gäster som att besöksantalet pii vilra pen- kommer längre ifrän kommer sionärssamlingar ocksil blivit att ordnas. Under onsdagen fårre. Det är helt förstilelligt erbjuds guidade rundturer i att man i dagens situation väl- Vasa med omnejd. jer vilken aktivitet man besöVinterdagen nästa är blir pii ker eiler vilken resa man far Åiand den 25-26 februari, med pii. 1 mänga fall handlar Ordföranden i Marieharnns det om en ekonomlsk prorite- Pensionärsförening Holger ring för pensionärema, Finkenherg lovar att se tili att Eftersom kulturdagen inte alla som kommer tili Marie-

Lunch eiler festsuve FÖRSÖK HITIA EN BÄTIRE KROGMILJÖ I ABO ...

• HÖG~LASSIG REHABILlTERING • PRIMARV ARD DYGN ET RUNT • NY A OeH TRIVSAMMA UTRYMMEN

Jeanshorgsvägcn 66900 Nykarlchy

SVK..tubbtl1 Auragatan 1B, 5. vån. -.:: 333344

1ll967-221 620

När reumasmärtorna plågar . ... är det skönt att ha Moviflex gel hemma! Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i leder-

Per Thomasrolk ombudsman

harnn skall trivas och fä en minnesvärd vistelse pii Åiand.

Folkhälsans seniorhus Säsom vi tidigare informerat om, kommer Folkhälsan att bygga ett seniorhus i Brunakärr i Helsingfors. Enligt de nuvarande planema skall Seniorhusel stil färdigt 1995-96. Det planeras som eli boendeoch servicecentrum för svenskspråkiga pensionärer, med 132 bostäder samt värdplatser. Vi hoppas ocksil kunna erbjuda en mängsidi g service med bilde hälso- och sjukvärdstjänster och hemservice och olika slag av fritidsocb kulturaktiviteler. Tanken är att invilnama skal.l kunna utnyttja bäde sjukvärdsljänster och annan service enligt sina egna bheov och önskemäJ. Seniorhuset är i della skede eli samarbetsprojekt mellan Folkhälsan, Helsingfors stad, Bostadsstyrelsen och Penningaulomatföreningen. I huset reserveras ulrymmen ock-

Moviflex®gel

sil för föreningar, organisationer och företag som önskar f1ylla sin verksarnhet dit eiler förlägga en del av sina aktiviteter där. 1 seniorhuset kommer bl.a. att finnas olika samIings- och möteslokaler. Planema far seniorhuset har nu framskridit sil Iilngt att vi gärna viii fä kontakt med vära framtida samarbelspartner. De som kommer med i detta skede har stora möjligheter att päverka planeringen ocb inredningeo av sina lokaliteter. Eftersom vi ser all Seniorhuset blir eli centrum för svenskspråkiga äldre i Helsingfors önskar vi att Svenska Pensionärsförbundet överväger möjligheten att f1ytta Pensionärsfarbundets verksarnhet tili seniorhuset. Vi är naturligtvis intresserade av alIt länkbart samarbete beträffande äldreverksamheteo.

INSIKT

tenylefrin, glykolsalicylal, mukopolysackaridpolysultat, Isopropanol

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Priser

AlKUPERAlSVAlMISTE

50 9 100 9

36,86 62 ,40

Bruksanvisning i törpackningen

1m Receptfri medicin från apoteket!

Du som har levat i ingenmansland mellan Iivets och dödens riken, bär dio kunskap djupt inom dig som ankarfaste och våga dig ända fram tili din nästa. Möt henne med öppen blick,

Räck henne varsaml din hand. Tala tili henne tystliltet. Följ henne sedan lyssnande pä hennes väg motIiv eiler död. Margaret Haikola

284 Iöste krysset i God Tid nrS

Säkerhetslåset BODA 429 stoppar tjuven.

Hela 284 lösningar av krysset i God Tid oummer 5 bar 1;'~~-'-j!~4-"-+-=+...:...t-"-+.!... kommit till redaktioneo. Och prisen denna gäng gär till följande persoDer. Rutb Nummelin, Helsingfors, Saga Lundell, Tammerfors, Doris Sundman, Pargas, Irja Grönberg, Karis ocb Guy Seren, GrankuIla. Vi gratuJerar ocb prisen kemmer per pOSI.

Ö'IOI 10000 Itigonh.lllnbtoH VOljOOl FOlhl"dfolnbJolt Skgrto 011 SODA lCikofholJl05

ABlO">' SECURnY GROUP

Söljes ov Ab loy-o uktoriserode låssmedsofförer.

Lösningarna tili krysset i detta oummer ska vara redakliooen lillhanda senast den 24 november 1992. Som vanligt fär de fem först öppnade rätta lösningarna var sitt pris. Ocb lösningama sänds tiIJ God Tid, Centralgatan 13, 10300 Karis. Märk kuvertet "Kryss 6".

HARHA!T'

Lösoiogar lilI kryssel i della oummer ska vara redaktiooeo tillbaoda seoasl den 24 oov. 1992. Redaktiooeos amss är: Ceolralgalao 13, 10300 Karis. Märk kuvertet: "Kryss 6".

Namn ........................................................................•........••.......•..••....................................•...........

Adress ............................................................................................................................................ ..