God Tid 7/1992 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

,od SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Årgång 20

Nr 7

8 december 1992

Flyktingbarnets ]ul

Flyktingbarnet satt och stirrade med sin svada blanka blick hans tankar var förvirrade när mänskor kom och gick han saknade sin moders trygga svarta hand i detta främlingsland men borta var hans far och mor hans syster och hans bror.

En gran i flyktingskjulets knut ett träd han inte sett förut det pryddes och det pyntades så det tili slut såg ut sam systern när hon stod sam brud långt borta härifrån, i prålig Ökenskrud. Och saknaden blev star hos flyktingbarnet där han satt. Han hade inte namn att ge för allt han kunde se för språket sam de talade var inte heller hans och tårar skymde flyktingbarnets svarta ögons glans.

Men någon sade det blir jul också i detta flyktingskjul. Jul Han kom ju från en ort där julen inte fanns där fester firades med trumslag och med dans men här var julen någonting med stjärnor och med glans med glitterband och ljus och gran och krans.

~ \

Men plötsligt stacks uti hans hand paket med granna band han öppnade och såg en Teddybjörn så mjuk och varm han tryckte den emot sin barm hårt med sin svarta arm och där i flyktinglägrets knut blev Teddybjörnen flyktingbarnets tröst till slut. Och det blev Jul. Verna Wihtol

Fridfoll jul och gott nytt år 1993 tillönskas alla pensionärer

........••....•••••••..••.••....•.••••••...•••....•.... ...........................•••...• . ~ Förändringarnas tid . .~ · o · A ···· B ~

ret 1992 närmar sig sitt slu!. Det var det äret, som bjöd pä sä mänga omvälvningar och forändringar. Vad som ännu för eli par tre är sedan verkade stabilt och pllitligt, är i dag fyllt av frågetecken och spekulationer. Detta gäUer mer eiler nUndre hela värt klo!.

•

: :

et märkJigaste, Sam skett undeT året, är ulan tvivel upplösningen av den en gll ng sä mäktiga Sovjetunionen, som nu har förpassats tili histariens värld. Även den jugoslaviska statsbildningen - en produkt av uppgörelsema efter det första världskrigel - befinner sig i upplösning. Problemen i den östliga del en av Europa har väldiga dimensioner. Tyvärr har våld och krig f3tt ett alltför stort spelrum. Del synes dröja länge, innan man i dessa omräden nAr en sAdan farm av stabilitct, sam förr eiler senare mAste ersätta dagens rådande kaas.

:1 :

: : : : : : :

••• • •• ••• ••

den västra del en av Europa bar bildandet av en europeisk union varit det centrala. Även här.. sy~es uppfattningama korsa varandra på ett betankllgt sätt. Även värt land har under äret växJal in pii det spår, som med störsla sannolikhet leder tili ett medlemskap i det västra Europa, som nu håller på all genomgå sina födslovåndor. Frlln årsskiftet kommer vi uppenbarligen att vara en del av ett marknadsområde, som omfattar 380 nUljoner människor och därmed blir del största på jorden. För vår del har riksdagen godkänt det sk. EES-avtalet, som för oss öppnar denna jättemarknad. Redan della avtal kommer onekligen all på sikt ha synnerligen djupgäende verkrllngar, vilkas följder är omöjliga att förutse. Vi bör kanske betrakta EES-avtalet som den första etappen mot ell fuUständigt medlemskap i EG och i slutändan lilI en anslutning tiU den sannolikt blivande europeiska unianen.

ör de flesta av våra pensionärer spelar de kommande förändringarna på della område ingen betydande roll ätminstone tili all börja med. De nya friheter, som det nya avtalet bjuder landets medborgare är jusl inle av intresse för pensionärema.

·F ·: S :

kiljaktighetema mellan de nordliga och de sydliga delama av den europeiska gemenskapens område är förvisso betydande. Därför blir frägetecknen

många. Slutmålet för den planerade europeiska unionen är dock, att man på alla omräden skall nå en fullstäodig harmonisering och samordning. Vägen dit synes sannerligen vara

mycketlång.

land de händelser, som vi ytterligare har skäl att observera, finns kommunalvalel, som hölls den 18 oktober. Då valdes nya fullm äktigeförsamlingar i vära

kommuner och städer. Pensionärerna, som procentueUt utgär en relati vt star del av röstberätt igade, synes inte riktigt

kunna göra sig gällande i vaI. Pensionärema kunde med stöd av sitt antal i mAnga kommuner bli den största gruppen i fullmäktige. Här stöter vi sannolikt på en fråga om attityder. Del är inte ovanligt, all pensionärema själva sä all säga ställer sig på sidan om efter pensioneringen. Del finns ju i verkligheten ingenting alls, som säger, art en mänoiska skulle

genomgå någon genomgripande förändring, den dag hon bur pensionär. Det är tvärtom samma människa med samma

kunnande, förmågor och erfarenheter som lidigare. Därtill bör pensionären ha goda möjligheter art disponera sin tid .

Mänga av de hinder, som tidigare i vissa faU hade kunnat slä i vägen och hämmat det fria handlandet, borde vara undanröjda. Ilt dena sammantaget gör, all man kan tycka all samhället bältre borde kunna tillgodogöra sig den betydande resufS, sam pensionärema förvissa kunde vara. Nu verkar det dack, som om det är mest vid högtidliga tillfållen, sam mao med vackra ord pårninner om, vilken tillgång pensionärema egenttigen är.

rän ärsskiftet träder den nya lagen om statsandelar i kraft. Dä överlåtes åt kommunema atl svara för fördelningen av de pengar, som staten ger i bidrag tili kommunen. Det betyder, all de slatliga medel, som hilLills varit bundna lill en beslämd sektor inte mera är del. Man kan anta, att man inte i kommunerna kommer att tili alla delar följa de gamla statliga principema. Oroande tecken Iyder på att den sociala sektorn hör till dem, som inte fAr orsak all fröjdas över den nya ordningen.

örändring betyder, all någol som varit inte blir bestående. Antingen leder den tili en förbättriog eiler en försämring i nägon riktning. Så här inför julen skall vi lro på det första altemativel.

ed detta önskar jag GOD 110S läsare en GOD JUL och eli GOTT NYTI ÅR. Levi Klåvus

·•· · ·

•

··•"• «

·· «

« «

."·•

··· ·· ·

·•........•.............•.....•..••..•••..•.......•••••••..•.•••.•.•.•.••................ .. :

JERKER har ordet Snön kom och Hgger vii lund är den som lar över efter och mjuk över landskapel. GurH. Jag hälsar både MariOckså på vAr administrativa anne och Rainer välkomna. froot har frid och fred fOljt i Se intervjuer pii annan plals i föreningens bakvallen. dagens nummer. Sedan en milnad tillbaka Till GurU vili jag endasl säsvarar Marian ne Sandell i ga såhär för de år vi jobbat kansliels lelefon och när vi får lillsammans. "Lyckliga människor räknäsla nummer av God Tid i vår hand är del en ny chefre- nar ej flyende minuler". Förbundsmölet i Hangö var daklör som svarar fOr tidningens utformning. Rainer Er- rulin. Ålerval över hela linjen. lnle ell ord om verksamhetsplanen, inte en ändring eiler ens försök all ändra budgeten. Ändå lever vi under sparsamhelens kalla sljärna. Penningautomatföreningen hOlas Utglvarc: Svenska av slatsmakten . EllhundramilPe nsionärsfö rbunde t r f joner vili regeringen roffa ål sig av de medel vi belraktat Ansvari g utgivare som vAra. För SPF skulle ell och sådaot rofferi betyda nUnskache rredakl ö r de intäkter med 70.000,-. Där Gurli Nurmi rök den informalionsljänst vi Redaktianens adress: så "heligt" längtat efler. Cenlralg. \3 Men styrelsen gjorde säkert 10300 Karis ell riktigl beslul, då man avtel. 911-36280 stod från INFO-biten och enISSN 0359-8969 bart beslöt satsa pii God Tid enligt den gamJa modellen. Tids nog hinner vi inräUa

den "nyländska" ombudsmannatjänsten med lonvikt pii information. Med en effektiv kanslisl på lndiagatan, kan, och fAr man hoppas, verksamhersledaren lösgöra sig för faIlarbelel, konlakterna tili föreningarna. Vilr reseverksamhel är jusl nu något nedkyld, men i dessa kalla, knappa ekononUska tider kan del vara på sin plals ali starla på nyll, sli fort s\yrelsen hunnil grunna på hur reseverksamheten skall planeras. Detta Dummer är ett rese~

nummer, men vi har inle fått alla planerade resor uppkollade och har därför anIedning an i näSla ärs försla nummer ålerkomma tili 1993 ärs reseverksamhel. Ell vet vi dock med säkerheI. Reseskallen försvinner, men gläds inte för myckel. Andra skatter kommer i slällel. För min del viU jag lacka alla medarbetare, alla läsare och hoppas ni har en riktigl God Jul. Jerker

Julegåvan HimJens alla sljmor moi jorden blicka ned. AlIlid samma Iyster Ar friln lir de ger. Men störsl av dem alla är en med siu blida sken. Som leder de vise männen all Jesusbamel se. I en krubba i eli stall nu de honom fann. Så ringa där han llig men vilken underbar nåd. Och hans lovsång Ijuda skall för oss alla jordens bam. Han skall budskap giva sli vi i hans nM förbliva. Greta Carlstedt

Biskopens julhälsning

Ljuset över torget Hemma i biskopsgården i Borgå har vi en visst systern för hur vi tänd er vAra olika Ij us i adven ts- och jultiden. Till första advent hänger vi upp några julstjärnor. Redan dä ser vi en h oppets Ijus gå upp. Det är en dyster tid där ute. Men stjärnorna kastar sin hoppfulla ljus över domkyrkotorget med dess gamla kullerstenar. Torget är i bibeln platsen där evangeliet skall Ijuda. När Paulus kom ti li Athen samtalade han med folket so m fanns på torget (Apg. 17:17). Vår tids torg där evangeliet skall ljuda är TV och massmedia. Gud, låt budskapet ljuda klart i år! På Självständighetsdagen tänder vi Ijusstakarna. Egencligen skulle vi ha brinnande ljus i alla fönster. Men vi h ar rationaliserat lite och har ljusstakar i en del fönster och brinnande ljus i de andra. Ljusstakarna rar stå kvar under resten av advents- och jultiden. Var gång vi ser dem tackar vi Gud för frih~ten vi ran årnjuta nu i 75 år. Gud välsigne vårt land som nu är i kris. Torget är i bibeln platsen där köpmännen sam]as, där man samlas tili domsrolssammannäden (Apg. 16: 19) och där de arbetslösa san och väntade pä jobb (Man. 20:3). 1 år tänker vi på vårt lands många torg. Må Gud läta frihetens milda Ijus fyUa vårt folk med so]idaritet, barmhärtighet och hjälpsamher. Gud, låt handeln gå väl, Iät domarna vara rnilda och låt många finna arbete - om också i elne timmen! Och sedan på Luciadagen hänger vi upp korset, ankaret och hjänar. De lyser intensivt röda och beränar fö r torgets folk an det finns no, hopp och kärlek an ra. Lucia är vän tilI dem som är sorgsna, ensamma och smä. Men med tron, hoppet och kärleken kommer gemenskapen och glädjen tillb.aka. Torget är i bibeln barnens lekplats. Profeten profeterar om en tid när stadens garor skall vara "ful] a av gossar och Aickor som leker där på gatorna" (Sak. 8:5). Och Jesus beränar om barn som leker på torger. (Matt. 11: 16). Gode Gud, ge oss leken tillbaka. Tänk på alla e nsarnma där på torget. Låt unga och gamla ra en jul fyUd med no, hopp och kärlekl

Erik Vikström

VI NTERDAG 25-26.2.1993 på Åiand

Förbundets vinterdag arrangeras 25-26 februari 1993 på Åland. För ea 300 pensionärer har vi ett paketpris för resan Nådendal- Mariehamn-Nådendal. Vi tar emot anmälningar föreningsvis fram tili den 5.2.93 kl. 14 inom ramen för den kvot, som finns oeh i den ordning anmälningarna göres.

- Inkvartering i dubbelrum med bad vid något av Trivselhotellen ADLON eiler POMMERN samt vid ett eiler två ytterligare Mariehamnshotell av motsvarande standard, beroende på gruppens slutliga deltagarantal oeh faktiska rumsbehov. Fredag 26 februarl - Frukost vid resp. hoteII. - Transfer från resp. Mariehamnshotell tili Viking-terminalen. - Båtresa med Viking Line från Mariehamn tili Nådendal. Avgång från Mariehamn kl. 13.45 ankomst tili Nådendal kl. 19.30.

Resan förverkligas sålunda:

Paketpris för hela detta arrangemang: mark netto 200,- per person. Tillägg för de deltagare som ev. önskar inkvartering i enkelrum, mark netto: 150,-. Tillägg för luneh eiler middag (smörgåsbord) ombord på Viking Line: 70,- per person/ serveringstillfälle. Betalas ombord. Vinterdagens huvudfest arrangeras i Självstyrelsegården kl. 18.00. Programmet presenteras i nästa nummer av God Tid (1 /93). Från Självstyrelsegården promenerar vi över tili Arkipelag. där vi äter en gemensam måltid. bjuds på program oeh dansar under kvällen. Måltidsmeny: Kycklinglever pate med Cumberlansås Ugnsbakad lax med fyllning av Blå Castello oeh murkelsås Kaffe Dryeker: Isvatten ingår i menypriset. Lättöl/mineralvatten FIM 14,80/flaska Mellanöl FIM 17,40/flaska Starköl FIM 19,50/flaska Denhär delen av vinterdagens program kostar mk 170,-

Torsdag 25 februari - Båtresa med Viking Line från Nådendal tili Mariehamn. Avgång kl. 11 .00 från Nådendal ankomst tili Mariehamn kl. 16.30. - Transfer från Vikingterminalen i Mariehamn tili resp. hotell i Mariehamn.

Eventuella rundturer fredagförmiddag beställs av föreningarna direkt från Ålandsresor tel. 928-12 140. Anmälningar tili förbundskansliet oeh betalning föreningsvis senast 5.2.93. Konto: Sb Aktia 405511 -400011 77 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rJ. MARIEHAMNS PENSIONÄRSFÖRENING rJ.

Vili du veta mer om Stormskärs-Maja?

Upplev vår spännande "Stormskärsresa"! TV-reprlsen "Srormskärs-Maja" har igen fatt känslorna att svalla.Anni Blomqvists skärgårdsroman har ett tidlöst budskap som engagerar. Vi lever oss in i Jannes och Majas glädje och sorg. Vi minns hurdetyar rorr ... Skulle du vara inuesserad ay en resa tili Åland och lära meromJannes och Majas tid, miljön, människorna - hur det var att leva i skärgården för hundra år sedan' [mresset för filmen är nu så sron an vi på begäran tagit fram ett "Srormskärspaket" för ""

grupper.

Trivselpaket endast 245,-/person t.o.m. 30.04.93 inkluderar: - B1Itresa rurlrerUf med Viking Line friln N1Idendal eiler Abo - Övernarming i dubbelrum vid horeU Adlon (Mariehamns V~rerhamn) eUer horeU Pommern(Mariehamns cemrum) - Morgonbasru om dopp i horeUers swimmingpool - Kaffefrukosr - Besök pii Ålands museum Ta med yänner om bekanta! Pakerpriser, endast 245,-, gäller för dig även om du kommer ensam. Prisel for exrra dygn på Åland (Logi inkl. frukosr): ISO,-/pers. Enkelrumsrillägg: lSO,-/person och narr. Guidad bussrundrur med LeifSundbergalias "Stormskäss-Janne": För gruppresenärer kan vi dessurom ordna erI mycker förmilnJigr specialprogram med "Srormskärs"-rema. Vi arrangerar sighrseeing helr e&er din grupps önskemil - r. ex. rill Eckerö kyrka, Jan Karlsgården och Skarpnillö där milnga ftlmscener spelades in.

Som guide kan ni F.I "rikriga" Janne fr1In !ilmen, skådespelaren Leif Sundberg. Han beränar om livel pii Majas och Jannes rid och om srraparserna under filminspelningen. Kosmaden foren guidad rundcur beror pii omfanning och om din grupp har egen buss eiler ej. Prisexempel: Om ni kommer med egen buss är priser för rundruren cirka SO,-/peeson, beroende pii anraler delragare. J u fler ni kommer desro biJligare blir der. Andra arrangemang cilI formånli ga lågsäsongspriser! Ombord pii Viking Lines rrevliga farryg och framme pii Åland ordnar vi rill exempel middagar, andra serveringsarrangemang eiler akrivireler liU förmilnliga 11Igsäsongspriser. Ge 055 bara era önskemil s1I skräddarsyr vi resan precis s1I som ni vili ha den! Ps. Äyen på resan tili Åland kap du handJa skatte&irr - parfYrn om godsaker! Ds.

Trivselhotellen på Aland Bra lägm. Sköna rum. Fina rtstaurang". MJIiga p ubar. Bastu och Pao/. Vi ordnar paktlTlfan som du viII ha dm.

TrivseJholeU ADLON Hamngaran 7, 221 00 Mariehamn Tel. 928-15300 Fax 928-15077

TrivsellioleU POMMERN Norragaran 8- 10, 22100 Mariehamn Tel. 928-15555 Fax 928-21077

~/o

"sotell avoy

RESTAURN IGoKONDITORI

Puh . 928-15400

Tel. 928-13348

NYGATAN 12

22100 MARIEHAMN

ÅLAND

VERKSAMHETSKALENDER ... INGÅ PENSIONÄRER r.f. 3 jan. 11 jan. 14 jano

Sjundeå Pensionärer rf. 28.12

Tea terresa ti li Fallåker. Där ser vi operet len " Vita Hästco". Boccia-spelet börjar, och vi spelar all a måndagar frän klo En kyrkans man gay orden 14.30-16.30 i IngA kyrkoby IAgstadieskolas bollhall. Möt Slitage (i ordboken slitning, upp sä mänga som möjligt. IngA Församlingshem k/. 14.00. MBI programvärd. A11- nöLning eiler förslitning) och

Kurage (i ordboken tapperhet, säng med Chris,-Jijld och Tage Romberg. 18 febr. Årsmöte, Holken Hkter kI. 14.00. Årsmötesförhandlingar. tapperhet och frimodighet Enligt traditinn bjuder Sparbanken Aktia i Ingä pä årsmöte- inför pensionäremas höstmöskaffe. te i Mariehamn. Hur bra nägra 18 mars Mänadsmöte, Furuborg Degerby kI. 14.00. MBI prngram- ord, nägra enkla ord som gen värd med triskvArdshandledaren Ulla Mangström: Frisk- undertecknad eftertanke. Hur vård pä äldre dar. mycket behöver vi inte kurage i mars Ingå Kyrka. Pensionärernas gemensamm a kyrkodag kJ. för an orka arbeta och leva vi10.00. NarrvardsgAng. (Se Kyrkpressen). i april Hembygdsgården i IngA. Trivselkväll med nägon inbjuden dare efter alla slitningar i liveI. Men skämtsamt sagt ordpcnsionärsfören ing. stävet frän Lappträsk "den är 13 maj Mänadsmötc. Holken Täkter. Sista mötet för säsongen. en skit som ger sig." (Utta las som skrives).

15.12

NYKANSLIST o

Tili J erkers ruta och alla pensionärer

Sparbankens "Glada kväll" kI. 18.30 i Västanlid. Buss!ransport se Västra Nyland Vi firar julfest pAEdvardsberg kI. 16-20. Julprngrarn enligt tradi tion, julgröt och kaffe. Namnlös j ul kJapp med. Busstranspon ordnas, närmare uppgifter

Gunnel te/. 90-261 160.Hjärtligt välkomna. Vi taekar alla som uppvaktade oss pAvAr "20 Ars dag" oeh önskar alla en riktigt God Jul och et! Gon Nyt! År.

Sä Jerker verkar det ocksä som du sku lle ba aU världens bekymmer pä Dej. Men ta vara pä di tt kurage och arbeta vidare. Träkigt med personalbyte och träkigt med olika trassel- men känn dej inte ensam om saken. VI ska vandra vidare. Kyllikki

Munksncj dens pensionärer arrangerar en kurs i seniordans sam börjar

den 12 januari 1993 kI. 14.00 i Munksnäs servieehus vid Bredviksvägen. Ledare är Göta G u s t a f ss 0 n sam tar emat förh andsanmäl-

ningar perte/. 911-481 017.

INDIAGATAN Marianne Sandell vär nya kanslist pII ludiagatan frän den 16 november är en finlandssvensk kosmopolit, väl förtrogen med hela värt verksamhetsfaJ t. Hon är född i Närpes, bodde som barn i Lovisa, uuder studietiden i Ekenäs, ocb har gätt i skola i Vasa. Efter studier i Helsingfors gifte hon sig ocb kom tili Tammerfors för att slulligen slä ner sina bopäJar i Helsingfors. AlIdeIes intill värt kansli här i Majstad har Marianne bott med sin familj i över 20 är i en av Arabias villor. Pä den tiden säg det annorlunda ut bär i vära kvarte r. Pä den plats, där kansliet stär i dag fanns ett apotek. 1 granngärden fanns en pappershandel och snett miu emot fanns ett skomakeri. Mjölkbutiken Viipurin Leipä bar stätt, där den stär än i dag. Vi hälsar Marianne väl-

Marianne Sandell (ett ungdomsfotografi)

SPF fick filmdonation Harry A Nyman har dethär äret fyll! 95 är. Han var en av dem som Grankulla svenska pensiouärer uppvaktade vid föreningens födelsedagsfest. För mig var Harry A Nyman en nyvunnen bekantskap, som jag hade aU anIedning att visa tacksambet, eftersom fö rbundet veckan innan bade fätt mottaga Harrys alla diabilder frän resor, han gjort som pensionär. Tili donalionen hör förutom ett 60-tal diaserier och smaJfilmer ocksä fotografier, välordnade pappersbilder, en Dia-projektor ocksä en filmprojektor. Bäde diaseriema och projektorema kan länas frän förbundet. Vi är mycket tacksamma fö r den storartade dooationen.

kommen och Iyssnar tili en av (JN) bennes favoritmelodier "An der schönen blauen Donau", en säng som börde tili repertoaren dä bon i tiden tumerade med Vasa svenska f1ick- Ett varmt tack tili ALLA, för Iyceets kör runtom i Svensk- uppvaktningen pä värt 20-ärsjubileum. Finland. Jerker Esbo Svenska pensionärer rf Styrelsen

TACK!

Aterval över hela linjen under höstmötet i Hangö

Den gamle gode greven vilken underbar operett . lnte var vi mänga, bara 23, men trevligt hade vi, som dellog i Svenska Pensionärsförbundets teaterresa tili Stockholm i mänadsskiftet november-<iecember. P ä Jarlateatem uppförde Stockholms Operettensemble Franz Lehars "Greven av Luxembourg". Handlingen utspelas i Paris. Kärleksförvecklingarna är otroliga och

klädprakten bedövande. Publiken sveps villigt med i de smekande valsmelodierna. Kurt J acobsson gör greven och pä spinnsidan finns Anne-Lie Kinnunen, Ann-Charlotte Björling ocb Brita BilIsten. Pensionärsförbundets nästa teatersatsning är musikalen "Oklahoma", som visas ombord pä Vikinglinjens nyaste

lyxJcryssare Europa, som kommer i trafik i februarimars 1993. TiUsammans med Drumsö Pensionärer har vi bokat 100 platser den 30.3.93. Det är teatergruppen Moulin Rouge, som med "Oklahoma" tar oss med ombord och för oss in i en äkta Broadwaystämning. Kom med. Anmäl dig omgäende. (JN)

LL-BLADET LÄTT LÄST l'lI

Presidiet vid höstmötet i Hangö Ordföranden L evi KMvus och sekreteraren J erker Nyberg Sä!lan, kanske a1drig, har semedlemmar fOr peri oden ett fö rbundsmöte vari t sä 1993-1994. Samtliga som var enigr, som ärets höstrnöte i i !uI att avgä fick fomyat förHangö. Exemplariskt kort troende. Det betyder atl meöppnade fö rbundsordforan- deläldern höjdes med exakt den, Levi K1ävus förbandling-- ett IIr frän 65,59 tiU 70,59 unarna och valdes att leda fOr- der nästa är. handlingarna med fö rbundets Tvä medlemmar har hunnit VL Jerker Nyberg vid sin si- fy Ua 75 är den 1.1.93 och fördaoAtt finna protokolljustera- bundsordforanden begär sitl re var dagens sväraste övning, 75-ärsjubileum under 1993. men ocksll det klarades ele- De tvä yngsta i styrelsen är 63 gant. är. VL Jerker Nyberg presenterade verksamhetsplan och Förslag tili ordfOrande fö r budget. Efter de n presentatio1992. Levi K1ävus, äterval nen fan ns ingenting att tilIägmed acklamation. Sä valdes ga. Medlemsavgiften bibede regionala ombuden, styrel- hölls och verksambeten ruUar

i gamla invanda bjulspär. Pä en timme avklarades forhandlingarna, varefter följde en frägetimme, där främst platsen för kommande forbundsmöten ventilerades. Nästa är bälles möten pä vintem i Helsingfors och höstmötet i Esbo enligt den verksambetsplan, som mötet slog fast. De stora aklivitetema w angeras: vinterdagen i Marieh amn sommardagen i Karperö och kulturdageo i Pargas Väl mött nästa är igen! J erker

LL-Bladet är en lättläst tidning. Den är lätt att läsa och förstå. Tidningen berättar om händelser i Finland och i andra Iän der. Den berättar också om sport, kultur och underhållning. II LL-Bladet utkommer varannan vecka. Tidningen kostar 11 0 mark per år. Kännbara rabatter för gruppbeställningar tili samma adress: 5-10 prenumerationer 40%, över 1150%. l'lI Redaktionens adress : LL-Bladet, Tölögatan 27 A, 00260 Helsingfors, tel. 90-407 070.

[K~RTSf'R@ o

II Ti~ningen utkommer också på finska under namnet Selkouutiset. BESTALL ETT PROVNUMMER GRATIS!

Leas

hörna

Jul Jultradition J ulstämning - Vad allt tymmer inte de orden av värde för oss alla. De flesta hem har jultraditioner art glädjas ät och där de inte finns kan vi skapa sildana oeh bevara dem väl. De är värda det. Genom traditionema, bäde de andliga och de materielta, växer vi fastare samman och de bidrar tili att skänka oss julstärnning och julglädje. Maträttemas antal har säkert minskat med ären, men de flesta som betyder jul är säkert kvar. Jag har vänt mig tili olika hus hilLislärare för att

fä nilgra tips om deras specialiteter för julbordet. Anoe var den första av dem och hon föreslog italieosk sallad som hon brukar laga och ta med sig när hon firar jul hos släkten. När vi avslutat samtalet slog det mig att hon alla är lagar de mest fantastiska peppa rkaksbyar, s.a.s. "ä ärnbetets vägnar". Hus av pepparkaksdeg är kanske det som annars mest lagas. Det hela bötjar med att man ritar husets alla delar, med pipa, fönsterluekor osv. Sedan tas

styren tar vi en äggvita tili 120 g pudersocker. Ingrediensema vispas ihop tili en trögflytande smet, helst i vattenbad. - Barn och barnbarn skaJI vara med, de älskar det. Under ärens lopp har jag prövat milnga pepparkaksrecept och kommit tili att Bästa pepparkakor i Marthas kokbok är bra. Receptet är silhär: 200 g sirap, 400 g socker, 2 tsk kanel, 2 tsk ingefara, 1 tsk nejlika, 1 msk pomeransskal (finmalet), 2 tsk soda, 300 g smör, ca 800 g mjöl. Sirap, socker och kryddor hettas upp, sodan tillsättes. Smeten bitama ut i deg, gräddas och . Ur svalna, smör, ägg och mjöl · limmas ihop med smält soek- blandas in. Degen sparas kaHt er. Alaa fingrama. Om mao tili följande dag. Eiler nilgon inte kJarar att vara arkitekt gär dag senare. Birgit har engelskt pilbril det bra att nöja sig med att baka en kub, som bestilr av 4 li- och berättar om den sylta vars kadana kvadrater, ea 10xl0 recept har giltt i arv och fortcm. 1 dem tryeker man fl era farande lagas vatje jul. Jag har hill med nilgot köksredskap, inget direkt recept pä just dent.ex. en äppelbnrr. Degen fär här syltan men utgilr frän ett gärna vara stadjg, annars kan inhemskt sädant. Där tar man den flyta ut. De 4 sidoma lim- 1 kg kalvbog, 1 kg kalvlägg, 1 mas ihop oeh dekoreras med kg svinkött, 1 1/2 I vatten som soekerkristyr och kararneller. Ur koka. När spadet kokat Inne i kuben placeras ett Ijus upp skummas det. Salt, pepoch det ser festligt ut. Tili kri- par och lagerblad fär koka

Pensionär modell 1976

figurerade dessutom häromäret i pressen pä grund av all en stor del av personalen (den kvinnJiga delen förstils!) ungefar samtidigt gick i väntan pii storken. Det var en händelse som säg ut som en tanke. Och tanken (min säledes) giek tili den spruttiga vi-

Med uttryck som "smä saEndel andra utelärnnade ker för stora själar" brukar bindestreck har här i höstsomligt folk ursäkta egna, och dunkla morgonväkten lätit stundom andras, smä misstag min hustru och mej göra en eiler fadäser. Bland smä saker del nya geografiska upptäcksom kan ästadkomma diverse ter. Innan man bunnit gnugga underligheter har bindestrec-

sömnen ur ögonen och innao

ken sin givna pl~ts. Särskilt man fätt i sig den första koputeblivna sädana. Jag har pä pen av morgonkaffet och dasenare tid upprepade gänger gens [örsta cigarrett, sä är haft anledning att förundra mao en smula "borta med vinmej över vad dessa uteblivna den" liksom. Och läser dä gärstreck kan fä ti li ständ. na lite tokigt. Häromsistens hade jag säSä när jag frägade frugan da n fart pä skrivmaskineo att var Perugerilla Jigger kvittejag i en korsordsdefinition rade hon med att fräga mej missade ett bindestreck, sä att var [sraeloro (uttal med äjag i stället för RaiI-ship-rut- Ijud) Jigger. Det kJamade förten, kom att skriva oeh Rails- stäs, men vi tyckte nog att ett hiprutten, vilket verkade vara par bindestreek hade gjort sanänting helt annat. VisserJi- ken tydliga re. Muntrast blev gen är väl inte den där "prut- det dä mitt kära viv förvänat ten" helt salongsmässig men undrade var STORKENÄS ordet säg sä lustigt uI att jag ligger. Ocksä här hade ett bintyckte det hade varit synd att destreck varit pä sin plats. Ali rätta tili det. AIltid ryeker det skriva Stor-Ekenäs i ett ord väl i nägra smilband, resone- kan villla vissa smä svärigrade jag, oeh Iät det stä. heter. Även för folk sam kan

VÅRENS TREVLlGA BUSSRESOR Pa ris Eurodisney Rom London Hälsoresa Ikalis Holla nd Holland

21.2 6.3 7.4 20.3 19.4 20.4

san:

" 1 fjol sil giek jag med herraroa i hagen. I ilr sä är jag sä trinder

7d Fim 8S0,- - 3.2S0.12d FIM ea S800,7d Fim ca 3000,7d Fim ea 2.S00,8d Fim 4.67S,7d Fim 4.110,-

om magen" ele.

det där med rättskrivning oeh -stavning.

Och här kommer händelsen oeh tanken tägandes hand i hand. Ekenäs-Storkenäs BB Jigger nämligen just i naturparken Hagen, som är eli omtyekt strövomräde för "stans herrar". Sä man kan tänka sig all där händer saker. Och den delen av staden kunde kanske därför döpas om tili Storkenäs.

Annars är ju det där Storkenäs en ganska tjusigt namn egentligen och lämpar sig väl i dagens Ekenäs oeh morgondagens (nästa ärs) Stor-Ekenäs. Vi har ju här eli BB som har nätt betydande och vidsträckt berömmelse. Della BB

med. När köttet är mört tas det upp och hackas fint. Blandningen avsmakas ganska starkt och hälles i vattensköljda formar. Anna-Lisa säger att det skall dofta kAlrotslåda i huset tili jul. Hennes recept l ät~r sähär: 1 killrot, kokas och mosas, ingen potatis tillsätts. 1 stället blandar hon in 3 msk stötbröd. Smält smör hör tili saken + 2 ägg, 2 msk sirap och muskot efter smak. Litet mjölk kanske behövs för den rätta konsistensen. Gräddas i ugn i 170". Själv brukar jag utgA frän köpt käIrotslilda och "förgyller" den med ägg och grädde. Kerstins bidrag är hennes recept pii seoap:2 dl senapspulver, 1 1/2 dl socker, 1/2 tsk salt, 2 msk ättika, 1/2 dl vatten, 1/4 dl grädde. Ingredieosema rörs ihop i en kastrull, fär koka i vattenbad ca 1/2 timme eiler tills smeten är tjock. Cessie säger att hon inte lagar nilgra Iildor tili jul. Kanske hennes sehweiziska ursprung bidrar tili det. I stället äter familjen surkAl. Den kokas

med en fläskJägg oeh avsmakas efter att ha fätt koka mjuk. Den blir faktiskt god pä det sättet. Rakel har ett fint gammalt recept pii deg tili pastejer eiler tårtor: 500 g smör, 400 g mjöl, 1 ägg, 1 dl vatten, 1/2 tsk soda, 1/2 tsk alun. Toppa io smöret i mjölet, blandat med soda oeh alun. Tilisätt ägg oeh vatten. Ut degen stil en stund i ky lskäp för att stadga sig. Brita blir Iyrisk när hon tänker pii hur äppelmoset sRall vara tili julbordet. Det skall vara Ijusgult och lagat pii inhemska äpplen. Det filr gärna vara genomskinliga bitar i

som om Grönköpings Veekoblad hade fullt fog att kaila grundskolan därsammastädes Korrekt för bottenskola. svenska lär grundskolan tydJigen inte ut, vare sig här hos oss eiler, och särskilt inte i Sverige. Sä när man läser att Dragsviks matsal var fylld tili

ganska "Ied vid formatef' oeh slilr sig nu tilI ro framför krubban i spiltan. Det var roJigt sil länge det varade sa han med böldema, men som sagt nu är det slut med det roJiga för min del. Jag har under dessa 16 är blivit sil van vid kvinnoregemente sil det skulle vara svilrl för en gamyl att bötja med nägotslags könsby1e. Och det känns bättre att gä helt frivilligt och i god tid än att vänta tills nägon typ kommer och knackar en i ryggen och väser: Du bötjar verka gaggig, det är pä tiden att du slutar! Och sil är det bara att taeka oeh i andanom krama godingama Eija och Gurli. Ni var pii alla sätt och vis behagliga att samarbeta med. Eftersom jag aJltid har varit liksom nilgotslags kvinnfolkskarl sil trivdes jag under deras milda färla. Ett varmt tack ocksil tili läsama som stiltt ut med mig sil här länge. Varpll endast äterstär att önska hela konkarongen God jul oeh ett Gott nytt är. Hasse

bredden, sä undrade man hur den säg ut pä längden och höjden. Det där med bredden i stället för korrekta brädden har dykt upp titt oeh tätt pä sistone. Sä har man ju läst och hön om ett centra och ett privilegie, amm6niak och om tjock snöyra, tät läter bättre. Det skulle tydJigen behövas nägra kriarällare pä allehanda redaktioner oeh tydligen ocksä undervisning i modersmälet pä joumalistJinjen i Soc & Kom. Det borde fort utkoras en stavningsexpert sä sportskrivare skulle slippa "kära" mästare.

För övrigt har jag som sä ofta förr och särskilt pä senare tid lagt märke tili att de som nuförtiden skriver i allehanda avisor har det svärt med rättstavningen. Det bötjar verka

Oeh sä är det dags för mig all taeka för mig. Efter drygt 16-ärigt medarbetarskap i God Tid har min pegas blivit

Mariehamn 928-22 570

Jag avslutar med att säga att jag brukar badda lutfisken i eo glasform med loek i ugnen. 170 grader oeh ea 1/2 timme brukar vara lagom. Tidigare serverade man gäma linsen tili lutfisken, numera ärtmos. Men det har jag aldrig lärt mig tycka om. Vitsils hör tili saken, men milnga tyeker det är bättre med smält smör. God Jul Lea Anderson

BO BEKVÄMT Mln I MARIEHAMN! AlItld förmånlIgo priser för penslonärer 14S.-lperson I dubbelrum Inkluslve en reJäl frukost somt morgonbostu och -dopp gäller 1.1-30.4.1993.

Nya vlnterkatalogen har utkommit beställ den

22100

moset.

Norro Esptanaden 3, 22100 Morlehomn Tel: 928-1 4130 Fax 928-17 130

Ingen revolution för God Tid lovar nya chefredaktören ne! blir ingen r evolu tio n finlandssvenska tidning.lr för God Tids' del trots bytet ocksä i radion. på cbefredaktörsposten. 1 - Mio speciali te! - om den riktningen uttrycker sig mao ou kan säga sll - är den nya tjänsteinnebavaren pcrsoointervj uer, berättar Rainer Vilbelm E rlu nd, 52. Ra iner Erlund. SlIdana boppas jag hi nna med ocksll fO r - God Tid förefaller att va- God Tid. ra en bra medlemstidning, säger Rainer när vi sammanträf- Inspirerandc far i Karis. Visst har väl varje fll kontakter joumaUst en egen syn pä hur tili pensionärer en tidning ska se ut och vara Det Rainer Erlund motser sammansall men med den med speciellt intresse är de kunskap om Svenska pensio- ko ntakter han hoppas kunna närsförbundet, God Tid och etablera med pensionärema medlemskären jag bar i dag sä inom förb undets geografiskt förefaller den (GT) all fy Ua sä stora verksamhetsomräde. sin uppgift. Exempelvis Österbollen och Rainer Erlund är född i Åland framMller han sig känBromarf och utbildad frä n nuna yllerst däligt - tiUsvidare. varande Social- och kommunalhögskolans förvaltDingsBlir bofast Unje i början av 1960-talet. i Ha ngö? Första jobbet inom joumalisÅtminstone som situatiotiken var pä Hufvudstadsbladets västnyländska redaktion. nen i dag är kommer God Sen blev det tidningen Västra Tids redaktion att den närNyland frän ocb med 1964 tili maste framtiden flyttas frän slutet av 1972 dä han flyll ade Karis till Hangö. Tillsammans med familjen sina bopälar till Hangö ocb blev redaktionssekreterare pä - hustru ocb vuxen dotter Hangötidningen. Frän och bor Rainer i femte väDingen med 1979 fungerade han som med utsikt ut över havet. Ocb tidningens chefredaktör fram där vili och kommer han att ti li innevarande böst när ban fortsättningsvis bo kvar. avgick. 1 detta nu fungerar - Jag har en Uten stuga i ban som free lance-joumalist Bromarf och där kan jag ägna ocb medverkar förutom i flera mig ät eli av mina stora fri-

Från redaktionen ... Det känns en aDing underIigt all tänka sig all dethär klIseriet blir det sista för min del som redaktör Cör God Tid. Det känns ocksä underligt och är bekJagligt atl Lea A n der s s 0 n nu drar sig tillbaka som matskribent i GT. Hon har varit en tillgäng för GT och för läsama under mänga är. Själv har jag samarhetat med Lea Andersson under hela min tid pä tidningen. Vi har kommit bra tillrätta med varandra och blivit, vill jag tro, goda vänner. Tack för gOIl samarbete! Pensionär, modell -76 äterfinns i detta nummer för sista gängen. Likasä äterfinns det välkäoda krysset pä sista sidan nu för sista gängen i Hasse Sjöstedts design. Han förkJarar själv orsaken i sitt kännspaka, rakt pii sak-stil klIseriet. Det gäller för krysslösama atl lära sig hur en ny kryssmakare täoker. Sä finurIig som Hasse varit tror jag att ingen annan kan vara. Men ho vet. Den som lever fä r se. Tack för alla glada kommentarer och för gOIl samarbete under dehär fem ären.

God Tid nummer 7/1992 är kanske inte ett julnummer i

sedvanlig bemärkelse. Med paradsidans utformning försöker jag spegla sädant som rör sig i tiden. Utan att förfalla till direkt nyhetsjargong sä tycker jag Vema Wihtol i sin dikt Flyktingbamets jul ger oss en taokeställare. Det kunde gäUa vära egna bam. Barnets öde kunde varit vära bamsom ...

tidsintressen närnligen fiske. Pä hösten tycker jag om all gä i svampskogen och sä är jag LAPPLANDSFRÄLST. Senaste besöket där gjorde jag i Sevettijärvi där jag vandrade ensam i fjällen en hei vecka. Rainer Erlund har ocksä eli förflutet som kommunalpolitiker. Han valdes i tiden in som yngsta medlem i dävarande köpingsfullmäktige i Karis och fungerade en tid som ordförande för Svensk Ungdom. Hans efterträdare i SU bär namnet Pär Stenbäck. Numera har Rainer emeUertid lämnat kommunalpolitiken. Svårt intervju a en r.d. kollega När jag kommit sähär längt mäste jag bekänna all det är ytterst svärt all intervjua och framförallt skriva om en kollega som man arbetade tillsammans med i ätta är. TilIsammans sali vi pä VN:s distriktsredaktion i Karis ocb försökte efter bästa förmäga bevaka skeendena i Karis, Pojo, Iogä ocb Lojobygden. Det blev mänga och länga dagar. Iogen av oss arbetade med kJockan för ögonen. Vära arbetsdagar räckte sä länge det faons arbete. Rainer Erlund päminde damm pä hylloma. Vissa saker har det varit bra att spara men det mesta ... En hei massa fotografier har samlats i skäpen. Mänga av dem kunde säkert fö reningama ha glädje av och tillsammans med Jerker ska vi försöka distribuera dem.

Fem är har gätt snabbt. Och det har varit givande är - feir mig. Nu menar jag givande ur den bemärkelsen att jag fätt uppleva sä mycket tillsammans med finlandssvenska För all inte belasta min ef- pensionärer. Under de fem terträdare vännen Rainer med ären bar jag fätt mä nga goda s.a.s. gammal skäpmat bar jag vänner. Väuner som jag sätter försökt fä sä mycket som möj- oerhört stort värde pä. Vänner ligt av det material - främst vars vänskap jag hoppas och dikter - som blivit Uggande tror att ska bestä ocksä fastän att rymmas in i detta nummer. jag inte mera "basar" för God När detta skrives är jag osäker Tid. För min avgäng frän God om jag Iyckas i min mäIsätt- Tid innebär att jag fär god tid att träffa dem och umgäs pä ning. Men jag feirsöker. lika villkor utan taoke pä dead line fcir GT eiler liknande. Städning av IlIdor och hyllor i mitt arbetsrum pägär sädär mellan verserna. lnnan jul ska aUt vara upprett. Tyvärr har jag det stora felet att jag har svärt att kasta bort papper. Därför bar det samlats oerhörda mängder. Sä mycket av det bar jag kunnat konstatera att var onödigt. Det har bara upptagit utrymme och samlat

Det gladde mig att min efterträdare Rainer Erlund inte anser att det finns behov av nägra stora omvälvningar av tidningen. Säkert kommer det dock att innebära nänting nytt. För u!Vecklingen gär vidare. lngenting är helt bestäende. Om GTskulle feirbU exakt som den är nu sä tror jag inte den skulle fylla sin plats som medlemstidning för 00-

Rainer Erlund. mig under vär pratstund om att ban är yllerst opraktisk. Det kan jag intyga. Antalet fargband jag bytte pä bans skrivmaskiner är legio. Och själv berättade ban en närapä solskenshistoria om sin brist pä praktiskt bandalag. Hoppas ban inte blir ledsen om jag äterger den. 1 skolan i Bromarf hade ban en slöjdlärare som vid ett besök i Rainers föräldrahem frä-

gade var sonen faons. Det var nägra är efter skolan och Rainer var dä elev i folkakademin i Borgä. Hans mor berättade var han fa nns ocb kanske ocksä om sonens framtidsplaner. Den f.d. slöjdläraren konstaterade kort atl det var bra atl han inte planerar fö rsörja sig med praktiskt arbete. - För i sä fall svälter ban ihjäl, blev lärarens kommentar!

Ett tack fö r ären med er landssvenska pensionärer. För ocksä den gruppen för- bägge är kanske fö r konvenändras och kraven pä GT fö r- tionellt. Men det ordet är menat som det fi naste jag vet. ändras med dem. TACK! Men sä ska det vara.

Slutligen fär jag ännu tiIIDet fiuns mänga jag borde tack fö r bjälp och stöd under önska alI läsare en riktigt debär fem ären. Uppräkning- GOD JUL och ETT L YCKOen kunde fylla sidor. Därför SAMT NYTT ÅR 1993. Gurli Nurmi ska jag inskränka mig tili sittande ordföranden Levi K I ä v u s och verksambetsledaren Jerker Ny b e r g . Levi har varit 00 att samarbeta med. Vi är bägge österbottningar och har samma egenskap - vi ifrägasätter det som feir mänga är självkJart. En annan egenskap vi har gemensamt är vär envetenhet eiler envishet. En egenskap vi säkert fätt i arv frän vära förfader. Men vi har dragit ät samma hiili och det har gätt bra. • Jerker har varit en tillgäng Cör mig. Han bar inte blandat Mänga tacksaroma bälssig sä mycket i mitt arbete ningar vili jag säbär i julemen vi bar kunnat tala med tid sända alla de otaliga varandra om alIt mellan himmedarbetare Som under de mel ocb jord. Mest har vi taiat Cern gängna lIren hjälpt tili om pensionärsförbundet och att göra God Tid. Under dess verksamhet. Ibland bar närmare !Vä lIr har Gunnar vi haft olika äsikter men vi vUn i Nykarleby froge t har pä nägot säll Iyckats komsant to Sttt manuskript tili ma fram till mäIsnöret samtiandaktsrutan. Han ska ha digt. D. v .S. vi har slutligen ett speciellt tack. Ocb alla haft samma äsikt. andra likasä. Tack alla!

...

Men en rungade fin joumalist är han. Ocb det är med stor tillfredsställelse jag överläronar God Tid i hans händer. J ag hoppas ban ska fä samma utbyte av arbetet bland de finlandssvenska pensionärema somjag haft.

L YCKA TILL RAINER! GurliNurmi

NAGU MARTHAHEM Resandehem och pensionat Öppet året om Lunch må - fre KJ. 11 - 14 Lö

sö

kJ. 12.30- 13.30 Grupper tas emot enllgt överenskommelse

Tel. 926-51409 21660 Nagu

*** " ~RÅN BANKER, SOK'. Pl\PPERS- OCH '8I.OMSTERHANDlAR. IIEGRAIININGSBYRÅER SAMT pA ST IFTELSfNS ADRfSSOCH TEXr NINGSrJÄNSl S40r0 Robemgolon lS (1)120 H ,FORS 12

TeI. _ N I

HJÄRTSTIITElSEN

Esbo -20 år Den 8 juni 1972 grundades Esbo-Grankulla svenska pensionärsförening. r dag är föreningen den största pensionärsföreningen inom SPF. Grankullaborna har gätt sin egen väg. Esbo svenska pensionärsförening med sina tio klubbar är fortsättningsvis störst med över 800 medlemmar. Vid föreningens 20-ärs jubileum var ungefar hälften pä plats iDipoli, där jubileet firades under solenna former. Programmet var blandat: musik, säng, recitation, seni-

ordans och en sketcb av "Sökö-flickorna"·. NaturJigtvis tai av föreningens ordförande, Kurt Wahlstedt och en historik som festtal av Håkan Blomander. Vi citerar valda delar: Av intresse kan vara, att ägna ett ögonblick ät vär förenings syfte ocb verksamhet, sädan man säg den för 20 är sedan: 1. Föreningen är svensksprilkig och opolitisk. 2. Den förverkligar sin mälsättning genom att uppsöka och aktivera personer, som ej tidigare varit engagerade i föreningen. 3. Den utröner ocb tilIgodoser pensionärers bebov av andlig och fysisk fostran ocb rekreation, genom att ordna föredrag- och diskussionstillfållen, kurser, resoT, utfårder ocb andra lik:nande begivenbeter. 4. Förmedla kontakt tilI pensionärer, som pä grund av sjukdom är oförmögna att ta del i föreningens verksamhet. 5. Bistä och bjälpa i pensionsfrägor. Nu, tjugo är efterät kan vi konstatera, att denna mäIsättFesttalet hölls av Håkan ' ning allt fortfarande är nägorlunda aktuell." Blomander iJorm al' en hisNägot förvänande är att torik över Jöreningens föreningen sysslat med "af20-åriga verksamhet. flirsverksamhet". Redan i sepU

•

Esbo svenska pensionärers ordJörande Kurt Wahlstedt med sin sUlb. Fr.v. sekreterare lngegärd Täckenström, viceordJörande Anna-Lisa Randström och kassor Ethel Blomander.

tember 1972 övertog föreningen verksamheten pii Oskarsberg ett före detta pensionat invid Barösundsleden. Tvil är senare köptes Rosvik fastighet i Baggby invid Pojoviken. Rosvik var ett mycket populärt rekreationsställe, men trots hyggliga donationer och skapliga intäkter, blev verksarnheten pii Rosvik sä betungande, att man tvingades sälja fastigheten är 1978. Diakonisbopen i Sökö var ett annat exempel pä föreningens iderikedom. Shopen var en burik för andrahandsvaror,

som var öppen tre dar i veckan och där arbetet utfördes belt pä frivillig väg av klubbmedlemmar, och vinsten gick oavkortat tili föreningskassan. Affarsverksamheten fortsatte, men i Diakonisbopen i Sökö blev verksamheten sä betungande alt man 1974 tvingades flytta över verksamheten tili Kirsti, där hyran var mycket lägre. r Esbo gick man tidigt in för att starta underavdelningar, som arbetar självständigt, men kommunalt, när det t.ex .

gäller att söka kommunala bi- fredsställelse ocb beliltenbet drag dä bildar man en stark betyder stillastilende ocb stilenbet. lastäende betyder tilIbakaDalsvik var den första gäng. Nej, väran Kurre ska' klubben, som bildades. Eija kärnpa vidare med allas vär Francke var initiativtagare tillhjälp och oss alla tili fromoch hon bar senare stält gud- ma! Han ska' fä sina 900 mor för mänga andra klubbar. medlemmar som ban önskat, r dag omfattar Esbo svenska eiler varför kan vi inte vara pensionärer 10 klubbar. KIub- generösa och böja talet tili barna arbetar bra och för- 1.000. eningen mär bra. Vi läter festLycka till Kurre, du har elin talaren Häkan Blomander av- förening bakom dej!" sluta. "- Och är vi nöjda?? - Jag Jerker nästan hoppas att vi kan svara nej pii den frägan! För tilI-

Bok om vården av döende EIt betydelsefullt inlägg i diskussionen om god vil rd är en nyligen utkommen bok av Kaija Sailo om svärt sjukas och döende patienters värdarbete. Samtidigt är den en välkommen lärobok för alla som fungerar inom vArden och en lärorik läsning för vem som belst av oss.

Vård och omsorg Värdpersonalen utvecklar aktivt sitt arbete. Värdarbetets innehilll analyseras, definieras, nya värdprogram förverkligas och utvärderas. Värdpersonalens mäI är en kvalitativt god patientvärd. Patienten bar medbestämmanderätt beträffande sin egen värd ocb deltar själv i den, i den miln som hälsotillstilndet medger. Anhöriga och andra närstilende samt s.k. frivilliga räknas medvetet tili kretsen kring patienten. Allt oftare deltar de i patientens värd, främst i hemmen, men ocksil pii olika vilrdanstalter. Vilrdens innehilll diskuteras av professionella och andra, i olika sammanbang och pä olika niviler i vän samhälle.

Vård i Iivets slutskede Specialsjukskötare Kaija Sailo, som lett vilrdarbetet vid Terhohemmet i Helsingfors sedan starten fram tili senaste sommar, har skrivit en bok om värden av döende - "Kuolevan potilaan hoito" - som nyss utgivits av KiIj ayhtymä Oy i serien Hygieia. Hennes bok tar betonat fram själva värdarbetet. Boken är den första i sitt slag i Finland. Värden av döende bygger pä hospicefilosofin, som sedan nilgra är tiJJbaka vunnit insteg och fätt sin tillämpning även inom sjukvärden i vän land. Värden av döende kräver samarbete Kaija Sailo behandlar ämnet utgilende frän att mängprofessionellt samarbete krävs i värden av döende. I boken betanas värdarbetets,

d.v.s. värdpersonalens, de anhörigas ocb frivilligverksamhetens andel. Värden av döende omfattar all tänkbar omsorg om patienten, stödet tili patientens anhöriga i deras sorg och sorgearbete samt ett värdigt ledsagande av patienten tili livets gräns. Kaija Sailo säger att viktigt i värden av en döende patient är att man tillsammans lever i stunden som är, inte gär händelserna i förväg. Pä sätt ocb vis har vi en vilja att behärska dödeo, som om vi ville vrida klockan tilIbaka. Men inför döden bar allting sin gång. Vi som värdar kan göra mycket, hjälpa den döende ocb hjälpa de anhöriga, men det finns mycket vi inte kan göra nägonting At. Inför döden stär vi som människor alltid ödmjuka och även bjälplösa. Inte ens en gränslös kunskap hjälper oss i den situationen. Antingen vilgar vi som värdpersoner stä där, eiler sä vägar vi inte. Sailo ställer acksil frägan hur patienten, dennes anböriga och de frivilliga förmär kontrollera sin situation, samt diskuterar de professionellas mentala stöd tilI dem. Sai los förhoppning är att hennes bok förmär vara andra tili hjälp ocb stöd, även om hon inför denna stora sak känner ödmjukhet och pii säll och

vis accepterar att hon fortfarande själv har bristande kunskaper. Hon säger att vArden av döende är betydelsefull, svär och utmanande samt kräver vissa förutsättningar. Hon dryftar ocksil värdens betydelse för patientens anhöriga och andra närstilende, som stär inför tvänget att avstä frän en kär människorelation. Boken är skriven med tanke pii all döden är väntad. Den behandlar vilrden av patient efter att alla berörda parter om möjligt patienten själv, de närmaste anhöriga och läkaren - är överens om att den

kurativa värden avbryts. Hon reflekterar dock även över en bräd döds betydelse för människan. Döden är alltid förknippad med upplevelser av tomhet, sorg, förlust, hjälplöshet och kamp. Även om dö-

sil dikternas enkla och talande ord öppnar för oss den värld vi befinner oss i dä döden vili bli vär gäst. Bokens budskap accentueras ytterligare av teckningama sam illustrerar den - träd med löv, träd utan löv, kDotiga träd, brustna träd. De är ritade av hennes son Arttu och vittnar om en stor mogenhet hos denne unge man inför livets dramatik. Boken - egentligen en bok om livet, om döden som en del av livet, om human vilrd och omsorg - har mycket att ge oss var och en, all a funderar vi över livet och döden. Kaija Sailo har ett millande språk. Boken är lätt att läsa och bör kunna vara ett gott stöd även för alla sam värdar

längtidssjuka acb döende i egenskap av anhörig eiler annan närstäende person eller som frivillig. Boken är ju pä finska. Vid pressmötet härfeirleden frambölls vikten av att denna första bok om värden av döende översätts till svenska. 1 princip är bilde förfallaren och bokförlaget införstildda med att detta borde göras, men den ekonomiska sidan utgör ett problem.

Kaija Sailo. Kuolevan potilaan hoito. Terveyden- ja sairaanhoitajan kiIjasto Hygieia. Kiljayhtymä Oy. ISBN 951-26-3699-9. 85 sidor. 85 mk.

den är väntad, är den en svär

chock för alla dä den inträffar. Den döende människan viii sällan vara ensam. Anhörigas närvaro, pcrsonalens hjälp och stöd och frivilligas hjälp betyder mycket för patientens trygghetskänsla. Delad saknad och sorg är lättare att bära. Poesi och träd 1 boken ingär dikter som Kaija Sailo själv skrivi!. Ock-

Kurser, Jäger, konfercnser, IägcrskoJor, bröJ-

lop, [esler och andra tillslällningar. Ring rör n5rmare informalionl Tel. 967/293518, 233767 Pörkeniis lägergllrd Pörkenäsv.565 68620 J AKOBSTAD

"Vår tid" får alltid skäll för torftighet Man har i alla tider gnällt och skällt pä "vär ti d". Den har alltid varit härd och präglad av omedgörlig ungdom, korrumperad ledning, fö rräande nöj en, alImänt förfall i fräga om seder och moral samt i största alJmänhet en torftighet utan like i sprliket. "Vär tid" har minsann rlikat uI för samma bärda omdömen. Som alItid i dylika dilemmor gäller det att göra nägot själv, att välja bland altern aliven och att sätta in sin kraft där den leder utveckli ngen i positiv riktning. T ondiktarna är et! positivt a lterna tiv Tondiktarna är en förening, som vili samla alla, som sysslar med att skriva dikter och/ eiler musik. Alla som vili fär vara med och i dagens läge har föreningen drygt 250 medlemmar. Av dessa sysslar ca 2/3 främst med att skriva, medan 1/3 i första hand plitar pä notpappret. Föreningens medlemmar kommer frän hela det svenska Finland och företräder alla niväer frän blygasle, unga skrivbordslädediktare tili tuffasle proffskompositör. Jden har ocksä spritt sig tili de nordiska länderna. Det finns milnga bärande tankar bakom Tondiktarna. Del är alltid bra att odla och utveckla de kreativa sidoma inom oss. Del är bra att umgils med likasinnade- man trivs, man fär hjälp, kritik och man

fär konlakl, som kan leda tili nägot konlaet - t.ex. en visa, en musical, en diklbok ... l Det är bra att t. ex. gä pä kurs och fä direkt handledning av kunniga storheler pä olika omräden. Föreningens verksamhet har mänga förgreningar. Den viktigaste är kanske att medlemmama sänder in dikter och tex ter, sam samJas j pärmar och sändes lilI lonsättare. Pä detta sätt fär vi en mängd nya sänger och mänga nya konlakler. Oirekta resultat av delta är ett 100-laI lonsättningar, en diktantologi, etl häfte med nya körsänger, en ungdomsmusikai O.S.V. O.S.V. - med en anlologi Nr [J , barnvisor, j ulsänger, o.dyl. pä kommande i den takt material och ekonomi medger. Tvä-tre gånger per är sarnlas man ti li kurs. Va nligen föreläser 1-2 personer om nägot viktigl - recilalion, harmonisering, uppträdande på scen eller an nat - och vid s idan av detta kommer diklanalys, inforrnalion om lagar och profiter, genomgång av sänger av bäde silngare och pianist, sarnvaro och t. o. m. konserter och gudstjänster. En tredje gren är publikationshjälp. Föreningen har tagil sig an med lemmar med färdiga ideer - ett manus lilI en diktbok eller sänger fö r en inspelning - och dels gTanskal dem och föreslagil ändringar, dels slällt upp med sakkunskap och praktisk hjälp i alla fase r av processen.

Sisl har vi styrelsens arbele för att göra föreningen och medlemmama mera kä nda. Detta innebär dels ett lokalt arbete - t.ex. ge no m att ordn a Arbiskurser och studiecirklar eller prograrnkvä ll ar, dels ett arbele pii organisationsnivå, d.v.s. fö ra fram de fi nl andssvenska inlressena i fö rhållande tili sammanslutningar säsom TEOSTO, Grarnex, Luses, Elvis O.S.V. Här gäller det närrn ast all försöka kanalisera mera pengar tili denna speciella seklor av vii rI lands kulturliv. Framtiden ser egenlligen oförskämt ljus ut - i dett a depressionskramade land l Vi har en stadig medlemskär och kontaktem a utomlands blir bältre och bättre. Vårt fö rh ållande til i övriga organisationer utvecklas finl, listan över projekt är myckel lil ng och stärnningen är god inom styrelsen. SiI - alla ni som har inttessen åt det här hilllel - kom med! Kontaktpersoner: Åke GrandelI (ordförande) Tallbackavägen 27 02700 Grankull a tel. 90-505 0546 (kvällar) Karl-Erik Kronqvist (verksamhelsledare) Skolgränd 3 66800 Oravais tel. 961-385 0625 hälsar Åke GrandelI

Pensionsutgiftens andel av socialutgifterna har minskat Under åren 1981-1991 har pensionsulgiftens andel av socialutgiftema sjunkil från 44 procent tili 39 procent. Hälften av nedgängen bar skett under lilgkonjunkturen ären 1990--1991. Socialutgutemas andel av bruttonationalproduklen bar ä andra sidan ökat frän 25 procent tili 31 procent tiU följd av att den ekonomiska aktiviteten på grund av lägkonjunkturen bar sjunkit. Före lägkonjunkturen motsvarade socialutgutens andel av brullonationalprodukten i Finland medeltalet i EG-ländema. Socialutgiftemas andel av BNP var i Finland, bortsell frän Island, lägre än de var i de övriga nordiska ländema. Ännu är 1990 var socialutgiftemas andel av BNP i Finland märkbart mindre än den i medeltal var i norden. Uppgiftema framgär av Pensionsskyddscentralens nya fickstatistik "Taskutilasto", som dessulom innebäller uppgifler bl.a. om de pensionsförsäkrade och den övriga befolkningen i arbelS[ör älder enligt aktivilel sam10m pensionslagama och deras pensionsskydd ocb pensioneringo Slatistiken finns enbarl

på finska ocb den kommer senare att ges uI ocksä på engelska. Tre av fy ra i arbetsför älder förvärvsarbetade är 1990. Av befolkningen i äldem 25-54 förvärvsarbe tade 87 procent. Endast 59 procent av befolkningen som var yngre än 24 är förvärsarbetade medan 41 procent ' av 55-65-äringarna gjorde det. 'Oln tredjedel av de unga studerade ocb bälften av dem som va r mellan 55 ocb 64 är var pensionerade. 1 170 000 pensionstagare I slulet av är 1991 uppbar 1 170 000 personer i Finland pension. An talet bar ökal med mer än 14 procenl pä tio är. HäJften av ökningen beror pä all personer i ålder 55-64 oftare än lidigare gär i pen-

sian.

fattas av pensionslaga m a inom den offenlliga sektom . Endast 6 procent av befo lkningen i arbetsför ålder få r enbart folkpension.

Boendet på landsbygden under olika tider - förr och senare och tili Mäntsälä. Där fa nns knappt eli hundratal vita, va n ill nu ko m de n lilla styrka n från Andersbö le. Emo t sig hade de vita e li pa r tusen man , röda och ryssar. Un ge A rn o ld ,va r redan i börj an me d o m a ll ta tili fånga Ivå rödga rdister som arbetade med eli strej kand e maskingevä r. De vita lyckades snan fä o rdning på maSocialrådet Hilding Rosetl- skin gevä ret och vä nde det ström. all spe la i mo tsall riktnin g. (Mg: t gjo rde se dan nylla fö r Läget blir kärvare sig i Pe llinge.) Arno ld Stje rnberg kö rde E nl igl Ke tone n va r det möjligt all per telegraf från sedan med sin häst de två Kervo statio n få fö rbin de lse få nga rn a tili en viss gå rd i no rrut. Skyddskårsleda re i byn. De två röda sali avSibbo och Bo rgå beslö t d ä r- vä pnade i siäde n gnisslande fö r a ll fö rsöka e rövra Kervo lä nd er: Saatanan lahta rit! statio n . Det skull e s ke de n Både kuske n och kamraten 29 jan . på mo rgo ne n. An- som stod ba kpå meda rn a greppet leddes av tre he m- va r be väpnade, lyckligtvis. Då ammunitionen var ko mna jäga re, Sul o- Ve ikko Pek ko la, Väinö Petre lius näs tan slut , retirerade de vioch G unn ar Ste nbäck . (De n ta i mö rkret tili Bo rgå, där sistn ämnde befryndad med man åt e li mål mat. Hafsudde ns he rre och pa lriark. B. A. Nybe rg). Skyddskåren upplöst. Slatio nso mrådet va r doc k Borgå "öppen stad" kraftig t besall och då de röKetone n säger o m befäda fic k fö rstä rknin g, måste le ts beslul : "So m fra mtiden de a nfa lla nde vi ta efter eli sku lle visa, handl ade befälel par timma rs batalj retire ra rä ll, emeda n de t fri gjo rde och no tera all ak ti onen stade n och brö t udd en av de misslyckats. Striden i Kervo röd as sto rt uppl agda offe nvar ett elddo p fö r näS lan a lla siv. G eno m skyddskå rens de lt aga re, ko nstale rar Keto- up plösning den 7 februari på ne n. Tre vita stupade. Fem afl o ne n, upplöstres också de skyddskå rister från Mäntsä- rö das fro nt kring Bo rgå och lä som gå tt vilse vid re trätt- av del ko ncentrerade ane n, sköts av de röda . Bl and greppe t va n inget. " de sårade fa nns jägarn a Skyddskåristern a skingraPekkola och Pelre lius. Stri- des och fle n alel drog sig de r i Mårtensby de n 6 och i snabbt uI At de sydliga, vidMäntsälä den 7 febr uari , av- sträck la strand byarn a med slulade den o rga nise rade sina ho lmar och skär. skyddskårsverksamhele n i Rafael Sande ll anteckn ar: Borgå ne jde n . Så blev Bo rgå i de rö das A ngåe nde bataljen i vä ld , med fiskh andl are VaiMäntsälä hade Arno ld ni o som bo rgmästa re . Några Stje rn berg, då ade rto n å r stillsa mmare daga r följde på ga mmal, ett och a nn at a ll Bo rgås intag nin g utan strid. fö rt ä lja. Flera av de m frå n Inga tidningar , me n ibla nd A ndersböle hade fö rsett sig ko m någon med de rödas med häs t och släde hem- tidnin g No tis bladet , fy ra siifrån . Så också unge Stj ern - do r full a av lögne r. berg. Bud hade ko mmit att Någo n i stade n hade mude vila i Mäntsälä va r i kni- lat småpoj karn a som sAIde pa . Man kö rde n u geno m bladet all ropa "me ra lögne r Bo rgnäs. Mo nn by i Asko la i dag än i gå r !"

Arbetspensionstagarens pension 4 300 mark i månaden

för l30lbruksföretagare 3 200 m arko Folkpensionens andel i Den genomsnittliga pen- lanlbruksföretagamas pens ionen inom den privata sek- sionsskydd var 1 900 mark loro är 4 300 mark i mäna- ocb arbelspensionens and el den. Den sarnmanlagda pen- 1 300 marko År 199 1 uppgick arbelssionen fö r personer som uppbär pension eoligl APL var är pensionens andel av del tolala pensionbeloppet lilI 69 1991 i genomsnill 4 800 mark i mänaden. Foikpens io- procenl. APL-pensionl aganens andel av pensionen var i rens andel av arbetspensiogeno msnitt 1 000 marko Pen- nen bar under lio är vuxil frän sionen eoligl lagen om pen- 70 procenl tili 79 procent ocb s ion för arbelStagare i kortva- KAPL-pensionslagarens 30riga arbetsförbällanden del frän 53 procenl tili 65 Arbelspensionens (KAPL) uppgick i genom- procenl. snitt tili 4 000 mark, medan betydelse med tanke pii lönt agenomsnillspensionen för fö- garnas pensionsskydd har relagare var 4 500 mark ocb märkbart ökal.

Hä men av befolkningen omfaltas av APL Hälflen av befolkningen mellan 16 ocb 64 ilr var i slutel av är 1991 försäkrade enligt lagen om pension för arbetstagare (APL). 68 procent av befolkningen omfattas av den privala sektoms pensionslagar medan 26 procent om-

SMÖRGÅSBORD ;:~:: ~~;: Specialarrangemang rör grupper

Jag ha r glö ml hu r bude t o m a ll Bo rgå hade utrymts, nådd e ä nda ut tili oss i Hamnkil på sydostli gaste Emsalö. Me n mina fö rä ldrar hade ve lskap o m sake n fö lj and e mo rgon de n 8 fe bruari o Jag hade inte fyllt nio år me n jag tro r all jag fö rstod mera än de vuxn a anade. So m redan nämnts var min far lä ngt ifrån åte rställd e fter en höste n 1917 geno mgå nge n , ko mplicerad magoperation och behövde daglig vila. Min mo rm o r hade några vecko r kva r tili sin åtti oårsdag. Mamma och min sysle r sysslade me d hushålle t och kreature n. Februa ridagen krö p fra m . Min nillo nåriga bror tog e kan och hage lgevä ret och rodde ut tili e n be rgig slrand med kl yfto r och utte rgryte n vid östra sidan av Varl axudde n. Plalsen kallas Skvältan. Havet låg fo rtfarande ö ppet och ha n rodde he m d å det mö rkn ade . J ag hade he la dage n kä nt mig lite t rastlös, och fö re tog mig all läsa e n detektivroma n av Stein Ri ve rto n. de t va r min Iivs första dec kare. J ag blev så fä ngslad av hj älte ns, den vittberö mde dete ktive n A sbjö rn Krags bedrifter och äve ntyr , a ll timm arn a gick fo nare än jag troll . 1 kvällsskymninge n de n 8 februa ri kö rde tre full astade släda r fram tili vå r tra ppa. De t var samma nl agt fjo rto n pe rsone r som fl yll från Borgå och som bad o m fristad hos oss för de nä rmas te vecko rn a . De t kunde ju inte nekas dem und~ dessa fö rhålla nde n. Särskilt som det fa nns släk tinga r tili min mor i den Slo ra skaran . Jag fö rbigår pe rsonfö n eckninge n hä r. Me n jag ve I all e ndaSI jag ä r de n e nda som numera ha r dessa namn . Jag kan gä rn a avb ryta hä r fö r de nn a gång. Men o m spahutrymme ges. fo rlsälle r jag gä rna då höslen ko mmit , och God Tid medve rka r. Tack! Hilding Rosenström

Allting går i vågor också aktiviteterna i Fagervik pensionärsförening - AIlting gär i vägor, konstaterade Rafael lngberg om verksamheten inom Fagervik pensionärsförening som den 7 november firade 15-ärsjubileum i ungdomsföreningslokalen där ocksä verksamheteb startade. Trots smä äsiktsbrytningar nu och dä fortgär verksamheten i god sämja. Detta gay jubileumsfesten belägg för. Och det är givet att trivseln och sämjan är mera känn- och märkbar i en mindre krets än inom en mammutförening. Deltagama i jubileumsfesten bänkade sig i ungdomsförerungens festsal mitt i det anrika bruket. Som är en pärla i Västnyland och värd att ses. Detta som et! tips för pensionärsföreningar som gör sommarutflykter. För det är sommartid Fagervik ska besökas. Men festen var det. .. Fagervik-pensionäremas ordförande Karl-Erik 1 n g b e r g hälsade välkommen. Han berättade att föreningen har 60 medlemmar och att man numera har eget mötesrum i den foma skolan i bruket. Gitarrmusik på fem strängar Antti Jo k i n e n medverka.de i programmet med säng

tili eget gitarrackompanjemango Ett ackompanjemang han var tvungen att utföra pä ett instrument där det saknades en sträng. Men det gick bra ändä. Mänga av de sänger han sjöng var egna tonsättningar. 24 startade fOreningen Rafael 1 n g b e r g berättade om de 15 ären. - Det var 24 personer som den 27 juli 1977 deltog i en träff där föreningen tog sin början. Edvin Söderholm var eldsjälen och han fungerade ocksä som ordförande de första ären. Den första tiden fick föreningen gratis disponera uf-Iokalen för sina sammankomster. Och medlemmama hjälpte förerungen att snygga upp lokalen inomhus. Programmet vid sammankomstema var ungefar detsamma som ännu idag. Det var föredrag, säng och musik bl.a. äterfanns sängaren Henrik Eriksson ofta med vid träffarna, det var teater, utfarder och mycket annat. Egna lokaliteter 1986 fick föreningen egna utrymmen i den nerlagda skolan. Medlemmama målade in-

vändigt, städade upp runtomkring och 1988 inredde man en toalett. 1989 fick förerungen en mängd virke av Fagervik gärd. Virket sägades upp tili ved av medlemmama och av de 4Q-50 kubikmeter det blev har föreningen ved mänga är framät att värma upp sin möteslokal med. Pensionärsverksamheten en folkrörelse - Det är märkligt att pensionärsverksamheten trots sin ringa ålder redan blivit en folkrörelse, sade Svenska pensionärsförbundets viceordförande Ragnar H a n s s 0 n när han Iyckönskade föreningen. Förbundet sköter verksamheten pä riksplanet medan föreningama upprätthiller arbetet inom föreningama. En verksamhet som fär alIt större betydelse för den enskilda pensionären. - Det är viktigt att fä känna samhönghet i en ktets där man känner sig hemma och att ha föreningen som motvikt mot ensamheten, fortsatte Ragnar Hansson. Pensionärsförerungarna kommer at! fä en alIt större betydelse eftersom åldringsvärden alItrnera kommer att skjutas över pä frivillig verksamhet. Förbundet lyckönskade

Ordföranden för Fagervik pensionärsförening tog emot gratulanter i långa banor. Här Karis i turen genom Ilja och Bertel GrÖnberg. "handgripligt" genom ett fotoalbum. Många gratulanter Raden av Iyckönskande gratulanter var läng, alIt från kommunens representant tilI systerföreningar i Västny-

land. Blomsterfångens antal var legio som sekreteraren Else-Maj Lö n n b e r g tilIsammans med ordföranden KarlErik Jngberg tog emot.

sam bakgrund tili det välbekanta sorlet när pensionärer träffas. Och med och sorlade var ocksä

Kaffe med tärta smakade och Nisse Sandströms dragspelsmusik var en tnv-

Gurli Nurmi

KaJJe med tårta smakode Imder denjubileumsJest Fagervik pensionärsJörening bjöd till den 7 november.

Teaterresenärers tack tili Edgar och Jerker Et! sällskap bodde pä SergeI Plaza för vilket Jerker sä skickligt basa dom gjorde Stockholm och SöderrnaJm säg ingen boch, som var gjord av halm och nu dom tacksamma hemät hasar:

Antti Jokinen kom till Fagervik-jubileet med endast Jem strängar på sin gitarr. Men allting Iät bra trots det.

(Vi som var me)

TUR oCH RETUR TILL STOCKHOLM; EN, TVÅ ELLER lo.M. ---- FYRA PERSoNER SLANTARNA oCKsA nu ANORA NÖJEN Varthän ni styr er rård, lönar det sig att göra den med ms Sea Wind . Nu kostar en lur & relurresa endast 540,·,

I PRISET INGAR AUT:

. ' . . .~

en bra hytt pA övre däck. frukost på natture • en personbil • reseskatl Priserna är i kraft tili slutet av år -92 . Grip raskt tag i telefonen; de mest åtrAvärda avgångarna bJir snabbt fullbokade.

PS Ombord kör man .lltid med bil.

. .

SeaWind

'i"'4,:..II:III"

.", -

540r 1-4 per.soner T/R. Reseskott IngAr Rcsan skal: bokas och bet.aln! pA rorhond

..i :e...;--s...::.:. ~- ~~~

De äIdre i morgondagens samhälle diskuterades vid Norsam-träff GrönIand med rörsta gån en Den 10-12 september samlades drygt 100 repr~entanter för NORSAM-organisationen tili konferens i Bergen i Norge. Temat var denhär gängen de ä1dre i morgandagens samhälle. Eiler sam temat utvecklade sig - ÄI de äldre eo resurs eiler inte. Hotell Norge var konferensplats och ordförandeo i Norsam Sigurdur G u d mun d sao, Island öppnade konferensen och gay ordet tili Bergens representant Bengt Martin 0 I se n . - Tappar vi träden mellan generationerna kan vi aldrig fä fatt den igen, konstaterade han bl.a. Han betonade ocksä att de ä1dre har ett star! ansvar i samhället - närnligen an bli en rnänniska.

Seniordansarna vid öppningen av Norsam-konferensen.

En grupp seniordansare damerna ikIädda sina enastäende vackra folkdräkter uppträdde och sä fick vi Iyssna tili pensionärskörssäng. Efter öppningsbögtidligheten följde anföranden för olika organisationer i de nor-

P-E Isaksson från Folk"älsan i Finland tilldelades Norsams guldmeda(i IInder jllbileumsmiddagen i Bergen. diska länderna. God Tid äterger i detta nummer en del av dessa anföranden. En festmiddag aväts i anledning av att Norsam fungerat i 20 är. Vid middagen dekorerades förtj änta personer bl.a. Per-Erik 1 s a k ss 0 n frän Folkhälsan i Finland. Dessutom medaljerades Jörgen T b e i s I e r , Danmark. Bägge fick guldmedalj . De tog personligen emot sina medaljer.

Paneldebatt: Ar de äldre en resurs Pä varje konferans är det alItid en paneldebatt sä ocksä pä Norsam i Bergen 10-12 sept. Varje deltagande land i Norden hade en representant. Frän Finland ocb Svenska Pensionärsforbundet Gurli Nurmi som med Idar ocb hög stämma redogjorde vär mäJsättning och verksamhet, samt att vi är svenskar. Hörbarheten som vanligt inte bra, men Gurli hördes fint. Har inte namnen pä panelen, svärt med isländska och danska.

1. Erik Kiodsbo, Danmark: pratade alltfor snabbt och te"ten via arbetsprojektom alItför svagt. Säg inte tydligt pä avständ, för att kunna skriva av det. Men sä här sa han: Att de äldre är eo resurs i frivillig arbetet och även i arbetslivet om mao har behov av de. Gä in i vllr tid och ta ansvar för frivilligarbetel, sam har en star framtid. I Danmark fanns det forr i tiden aktiva seniorer, borgare sä kallade "Hattdamer" sam

I L

gjo rde gott för andra. ÄI vi pä väg dit?

2. Island: Ung man som studerat i Sverige och talade en ypperlig svenska sao Att de ä1dre är en resurs i renoveringsarheten och äteranvändning av olika produkter, samt hemslöjd, sänt kan inte de yngre. Ocksä bampassning. Förlora inte kontakten med den yngre generationen. Viktigt att fä vara med och se barnbarnen utvecldas. Men, fär de ä1dre utöva sin kunnande, sina resurser för de yngre? De ä1dre kan vara resurskrävande men det kan ocksä krävas smä insatser. Islaod bar simkurser för ä1dre i sina simbassänger, varma källor. En bra terapi. Problem med invandrare och flyktingar sam blir ä1dre. Island har aldrig tidigare haft arbetslöshet, nu upp i 2 %. De ä1dre ger plats ät de yngre. Island inte intresserad av ett pensionärsräd eiler parti modell Norge.

3. W ilhelm Olseo, Gröolaod: Första gängen med, därför mycket g1ad att fä vara med i det nordiska samarbetet för ä1dre omsorg och frivilligarbete!. Pensionen relativt ny pä Grönland frän 1985 sä de har inte sä stor erfarenhet av den, men de arbetar vidare an förbättra för pensionärema trots lilltagande ekonomiska problem. Förut arbetade man sä länge man orkade, men nu är en förbättring pä gäng. Fick inte ut sä mycket av hans tai, grönländskan var omöjlig, även hans danska svk 4. Signe Marie Stray Ryssdal, Norge: En pensioDär bör vara intresserad av politik och försöka päverka. AlIa äJdrar är eo resurs, ä1dre ska inte bara kräva, utan stä tili buds för vad vi kan och förmk Lära oss an veta vad vi ska fodra . Det ställer stora krav pä oss inom pensionärsrörelsen och de sam arbetar med pensio när~frägor.

1993 är de äldres år och för solidaritet mellan generationer Kongressen riktar sig tili de äldre, tili politiker, beslutsfattare och planerare, professionella och forskare, representanter för massmedia, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt frivilliga organisationer och aktiva äldre. Kostnaderna är 1.500 DKR plus inkvartering och resor. I Finland kan Folkhälsan eiler Centralförbundet för de gamlas välITanja Paarmas ge närmare upplysningar. Den sistnärnnda ger ocksä information om en eventuell gruppresa frän Finland tili kongressen. Anmäloingstiden tili kongressen har förlängts och utgär den l februari 1993.

En pan el diskuterade sinsemellan oe" med publiken "uruvida de äldre är en resurs eiler ieke. Svaret blev ja! Deltogarna fr.v. representerade Sverige, Norge, Finland, Grönland, Island, Norge oe" Danmork.

Hon frarnkastade en fräga: fylken (Iän) i kommuner ocb ÄI genomsnittspensionären städer vilket fungerar bra. en resurs? sa sä här: har vi inte 5. Nils Gustavsson, Sverivarit en resurs innan 65 är, är ge: Vi är ganska lika i de norman det inte heller sam pen- diska ländema. Norge nägot SiODär. före Sverige i frivilligarbetet Norge har de ä1dres räd i ocb äldreomsorgen. Pigga, yngre peosionärer är västvärldens hopp i ä1dre omsorgen. Anbörigvärden finns redao i NYE HOLDNINGER TIL tELDRE ä1dre ocb bamomsorgen. Där sparar kommun ocb städer EURAG ', 14. Inl~mll lOnltf Koncns pengar. I ä1dre omsorgeo bör finnas en samverkan mellan ~EURAG kommunala organ, pensioKDbenhavn og Malme oärsföreningar, R.K, kyrkan och andra organisationer, en 1. - 3. marts 1993 säkallad uppdragsförmedling. Det bör skapas sociala gelIotrl Shfn110n, Kebrnhllvn - Malmo RAdhus menskaper genom olika kurProltdor:. Ihndn M-.jalll'l ORInnIna Inlrid ser för ä1dre, för att ge s!imulans ät vardagen. Varje mänI N.lMrbcJdc m<d; ska är en resurs sä länge ban Eulopakommiulonr:D lever. l'IORSAt.1 oaWHO Anitydema hos yngre bör Ripfortnlngen; '''Izldeol; erllvllltsc·.S,~ri,c ändras, popularisera informaOnuorporpniuhoncma S,:undd, {o.s J. Oanm.uk tionen om ä1dre. Resurs betynf. "'31108288- Fu:-UlIIO"'699 der = Re = äter surs = källa. Uppfatta äldre SOm givare ocb

tagare, det bör vara ömsesidigt. Mänskligt lidande sällan fri villigt. Ondskan, den svära luan att ständigt läsa pä ocb lära. 6. Gurli Nurmi, Finland: Förutom en kort resume över vad Svenska Pcnsionärsförbundet arbetar för konstaterade bon att SPF är en samlingsorganisation för de finlandssvenska pensionärema. - ÄJdreomsorgen genomgär som vi alla hört en reform i hela Norden. Ocksä i Finland diskuterar vi bur vi ska ba det i framtiden. Med i bilden finns nägot som kaUas anhörigvärd. Det förefaller sam om man viii gä tillbaka tili 1800-talet. Inget ont i det som sädant men med anbörigvärd är jag rädd att mao menar kanske oavsiktligt an det är kvinnorn a SOm ska slanna bemma. Sä fär det inte bli. Kvinnorna bar under ären efter andra världskriget blivit en betydelsefuli del av vär ar-

Tertta Sundholm:

Pensjonistenes venneog servicetjeneste (PVS) Kjrere konferansedeltakere! Jeg er gitt 15 minutter til ä redegj0re for Norsk pensjonistforbunds Venne- og servieetjeneste - PVS - eiler som vi gjerne kan kaJle prosjektet: Eldre hjelper eldre. Prosjektet er en videref0ring av den ordningen som fram till. januar 1991 ble kalt Pensjonistenes Arbeidsformidling. Pä bakgrunn av flere reaksjoner fra väre fylkes- og 10kaJforeninger ble navnet endret da Norsk pensjonistfo,bund ovenok prosjektet og nä er ansvarlig for tjenesten.

Norsk pensjonistforbund og de samarbeidende pensjonistorganisasjoner, utgätt fra offentlig sektor, Tele, - Post, - Jembane, Politi, - Forsvar, - kommunene m. v. er nä ta-

betsmarknad. Förutom att de behövs där sä Idarar familjerna inte av sitt uppehälle utan den inkomst som ocksä familjens kvinnliga del bidrar med. Gurli Nurmi frarnhöll slutligen atl det är rätl sä omotiverat att ägna ett helt seminarium ät att diskutera huruvida de ä1dre är en resurs eiler inte. - Vi är en resurs i sarnhället, framböll boo som slutIdäm. Det äterstär för sarnhället att ta vara pä och utnyttja denna resurs i praktiken.

......••....•. Sä kom spörsmälet = Vad är frivilligt arbete: - Man gör tjänsteo av fri vilja utan lön. - Det förplikrar. - KvaHtet i iosatseo. - Ofta amatörmässigt. - Viktigt med insatsen i arbetet. Dessa punkter utgör stridigheter mellan professionella och frivilHga. Frivilligarbetet ger: - samhörighet -motivation - egoa behov och andras - fä nägot Hte tillbaka för at! orka vidare - lust och glädje, om inte det, inget frivilligarbete. Vikligt. - Med innehäJl. - Respektera varandras begränsningar. - Frivilligarbetet inte en konkurrant, utan, ett kompHment tili det arbete samhället utför. - Samarbete organisationer emellan. Ska frivilligarbetet överleva bör det följa med utvecklingen och om struktureringen i samhället. För problemen är där nöden finns. Svaret pä frllgan: Är de ä1dre en ,esurs? Ja! Sammanfattad av Ruth Bäckstrand.

le'0r for nrermere 200.000 pensjonister og det er säJedes en betydelig del av pensjooisteoe som stär bak PVS-ordoingen.

Sekretariatsleder Arild DaJeng Innlegg pä Norsams seminar "Eldre i morgendagens samfunn"

"Ar de äldre en resurs ellericke?" att sucka "vi har gjort värt, ou kan vi leva och njuta av live!". Idag kan man reotav i äJdringshemmet väga sej pä all be den garola att delta i arbetet, i vaIje fall städa sitt eget rum, vattua blommor eiler dela ut tidniogar och post i hemmet. Det finns ännu plats för korrigeringar vad beträffar de anhörigas attityd: det är inte ovanligt, att man fär hö,a en gästande dotter säga: "min mamma bar inte kommit mt för att a,beta" eiler nänting i den stilen. Sä kan det läta även om den anhöriga se, sin äldring trivas ocb njuta av att fä delta i verksaroheten. Vi borde alItsä ändra attitydema hos de yngre som bar en anhörig äJdring. Eiler är det sä alt generationsldyftao, som alItid finns med i bilden, gör att det är sä svllrt för den gamla att bli aceepterad av yngre? Är det därför eo ä1dre mänska inte i fuJI ornfattning fär utnyt~a de resurser hon bar. Kanske ämne för närmare utforskning? J ärataJ har jag taiat om äJdringamas deltagande i frivilligverksarohet - väntjänsten exempelvis. Jag ser här pensionärema som en enorm resurs, för de har kunskap, vetskap och enarenheter, som skulJe ge dem möjlighet alt göra mycket för sina medmänniskor j sämre omständigheter. 1 vän land har man ännu inte fäll pensionärema att i större skala delta i frivilligverksambeteo. Visserligen finns det mindre fungerande kretsar, där ä1dre erbjuder varandra inbördeshjälp, ocb det är bra. Men pä sjukhus och äJdringshem och i mänga ensamma hem finns det behov av en "vänJ>. Här skuJle mao behöva de äldre, deras resur-

st0lte fra kommunen ved at uenighet som er me 110m leien, telefon og 0vrige drifts- Norsk pensjonistforbund som utgifter knyttet til kontoret organisasjoner og Sosialdeblir dekket av kommunaJe partementet som ansvarlig ormidler. 1 Norsk pensjonistfor- gan for gjennomf0ring av Fatnot: Tertta Sundholm funbund tror vi at kommunene prosjektet med Frivillighets- gerar sam vcrksambcLSledare Formålet med PVS-ord- fon vii oppdage at dette vil semraler. inom Centralförbundet för de ningen er: vrere vei anvendte penger. 1 Selvom undertegoede er gamJas vä!. den forbindelse kan jeg ek- medlem av departementets re- Å formidle venneog serviDe ä1dre är en resurs är en sempelvis opplyse at et rlld- feransegruppe for Frivilligcetjeneste fra pensjonist til givningskootor ble etablert av hetssentraler er det ikke sHk at slogan som ätminstone här i eensjonist. Norden har upprepats tili leda fylkesforening i august hverken jeg eiler forbundet - A fremme sosiaJt samvrer Oslo mäned. Kontoret er etablert har akseptert departementets under de senaste decenoiema mellom pensjonistene. ved hjelp av et forsikringssel- "gj0ren og laden" i denne sa- och i mänga olika samman- Å stimulere til sosial konskap som har stilt kontor etc. ken. Jeg konstaterer at jeg i sä hang. Vi kan läsa det offeottakt i forbindelse med dentil gratis rädighet. Kontoret mäte har kommet mindretallet liga planer för äldrevärden, ne tjenesten under mottoet har knyttet til seg fle,e "spe- i referansegruppen nllr det man kryddar festtal och artik"Å glede andre ved ä glede sialister", blant annet jurist og gjelder betaling for de tjenes- lar i branschen med det här seg selv". har allerede fätt stor pägang ter som sentraJene gir. 1 Norsk pästäendet. Men i det vardagpensjonistforbund f01ger vi liga arbetet verkar det ofta Begrensninger i forbold til etter tjeoester. selvsagt FrivilHghetssentrale- som om uttrycket skulJe blekyrkesaktive m.v. Forsikring: ne med stor intresse. VlIrt for- na bort för att sedan arkiveras Et viktig poeng ved PVSEn forsikringsordning er bund hadde bäde häpet og for- i mappen "Tomma löften, tjenesten er at tilbudet ikke knyttet til PVS-kontorene be- ventet at Sosialdepartementet fagra ord". SkuIJe vi verldigen uppfatskaJ komme som erstatning taJt ved at Norsk pensjonist- ville gitt pensjonistene et for tjenester som det offent- forbund har inngätt en avtale eget tilskudd til utvikling av ta vära gamla som en resurs i lige skaJ tilrettelegge for med Samvirke forsikring om PVS-ordningen som i prin- samhället, vore det kanske hjemmeboende hjelpetreng- rimelige forsikring. Som avta- sipp er helt lik frivillighets- onödigt att behandla dethär eode (hjemmmehjelp, hjem- lepartoer tilbyr forbundet for- sentralene, det ble ogsä sendt temat pä denhär konferensen. mesykepleie). Det er ogsä sikring til en meget fordelak- s0knad om dette, men depar- Vanör mäste vi dä maja pä viktig ä unngä kompetanse- tig pris. Forsikringen dekker tementet sa nei og 0nsket ikke med frägan om de ä1dre som strid til yrkesgrupper, f.eks. kontorene og "tabber" som ä gi Norsk pensjooistforbund resurs? Ja vili pästä att det skaJ det ikke utf0res tjeneste hjelperne mätte gj0re uoder den mulighet. Her foreligger hanlar om brist pä informasam trenger autorisasjon fra ut0velsen av tjenesten. Hvert altsä en reell uenighet. Bj0m tion - mitt i info-sarnhället andre affentlige argan. Dette kontor mä registrere seg hos Melbye ga oss imidlertid en ocb skeva attityder. Dessutom bar vi ved samtaler med de yr- Norsk pensjonistforbund for ä interessant opplysning nä net- bandlar det om en form av kesaktives organisasjoner av- bli med i ordoingen. topp, at departementet vären OMMÖBLERING AV FAKklart til vär alIes tilfredshet, 1994 vil fremme en Stortings- TA: Vi befinner oss i Finland 0konomi. Forboldet lil og uteo problem. melding om Frivillighetssen- i en ekonomisk kris. Nu kan man ju fräga sej: betyder detArbeidsoppgavene skal skattemyndigbeteoe tralene. vrere begrenset i omfang og 1 Norsk pensjonistforbund här snacket om äJdringen som Irnotsetning til den filosofi tid, og omfatter eksempelvis vi vii kreve ä fä utkastet til resurs att vi skaJllassa över pä sn0mäking, Idipping av pien, som ordningen med Frivillig- h0ring, og vi vii da naturlig de äldre det aosvar, som borde hetssentralene arbeider etter, beskjrering av trrer, uJike vedkreve at PVS-ordningsn inn- höra tili sam häll et att svara likeholdsarbeider, skifting av tror vi at de som mottar hjelp gär som en del av meldingens för? 11 fä vil betale for hjelpen det Den gerontologiska forsk- ser. sikringer, Iysprerer etc. Videinnhold, slik at samfunnets 1 alIrnänhet har grundandet re kan oppgavene vrere ledsa- hjelpen gratis vil for noen ressurser blir pl0yd ut dit de ningen har under de senaste gertjenesle til lege, offentlige brere preg av aImisse. Fra beh0ves. J samsvar med dette tio äreo gätt framät rejält. Vi av pensionärsräd i äJdringsNorsk pensjooistforbund anhar kunskap och vetskap om hem, daganstaJter o. liknande kontorer m.v. og endelig rädvii da ogsä PVS-ordoingen ha givoing og hjelp til utfarming befaJer vi kontorene II ta kr. krav pä st0tte. Inntil sä skjer äJderdomen, äldrandet ocb lätit vänta pä sej i vllrt land. 30,pr. Iiroe for ydet hj elp, 1Ildringama. Men jag vill päPä papperet rekommenderar av s0knader, selvangivelse pä vil Norsk pensjonistforbund egoe etablerte rädgivoings- dette bel0pet dekker - eiler oppretlholde sin allerede inn- stä, att vetskapen inte har oätt man visst att det grundas penkontorer opprettel av og for gir i det minste en viss kom- sendte s0knad om midler i den stora allmänheten i den sionärsräd, men i praktiken pensjooister, og i pensjonist- pensasjon for kontorets ad- 1993 som bäde skal dekke vä- omfattning, som den borde. finns det bara eli fätaJ . ministrasjonsutgifter, og er Den har inte heller oätt äJdVi mäste minnas, all det foreningenes regi. re utgifter til PVS-ordningen godtgj0relse for hjelpernes utringarna eiler ungdomen. Den finns omräden, där de gamla og gi oss mulighet til ä ulvikle gifter til bensin, reise, verkt0Y denne. äldrande mänskan tappar kan- är ovärderliga. Åldringen utAntall kontorer, ske tron pä sin egen förmäga gör en brygga för traditioneretc. Vi har hatt god kontakt ti! organisering og Skatlevesenet som gjennom och läter aUtför lätt de uoga na, hon säkrar kontinuiteten forsikriogsordnioger Brosjyremateriell m. v. Skaltedirektoratet har gitt anbestämma. ocb stär som förmedlare av Tilbudet er nä orgaoisen pä visning pä de tjenester som viI Man borde sprida geronto- vetskap och tankar. Sä kan For ä fä en helhetlig sikker 60-70 steder over hele landet vrere fritatt for skatl og avgif- og best mulig tjeneste har logisk information men i förs- man tillägga det människoetter det m0nster vi ser som ter, og pä de tjenester som det Norsk pensjonistforbund gitt ta hand popularise,a informa- värde en äJdring har och som formälstjenelig. Rent praktisk eventuelt mä betaJes skatt og ut trykket informasjon som er tionen, sä att den fär bred gen- utgör en resurs för benne själv organiseres tjenesten ved at avgifter for. lagt ut til deltakeme, videre omslagskraft. Jag är överty- och för de närmaste. Den, det etableres eget kontor som Vär oppfatning er at PVS- omfatter trykksakene eget gad om, att man med den mc- som har ett längt liv bakom er betjent hver dag - eiler et- kontorene ikke skal vrere regi- identitetskort for hjelpeme toden kuode Iyfta fram de sej, var ocksä pä en stor resurs ter stedlig behov og mulig- strert med arbeidsgiveran- som kan legetimere seg for gamlas faktiska resurser ocb i den enarenhet som livet har heter. Dette kontoret kontak- svar. En slik organisering vii den som fär hjelp, dagskort stötta deras självförtroende. gett och som ingen uog mänter eiler blir kontaktet av den f0re til at kontorene blir opp- som fylles ut av de som Min uppfattoi ng är ocksä niska ännu kan ha. som 0nsker ä vrere hjelper og tatt med oppgaver som jeg 0nsker ä bli hjelpere. den, att vi alla, genom att ta Summa summarum: det är den som 0nsker hjelp. Jeg häper ved denne re- vara pä oss själva, skapar des- onödigt att förse vär rubrik uten ä n01e viI betegoe som degj0relsen ä ha gitt et bilde sa samhälleliga resurser; i med ett frägetecken, de ä1dre ganske un0dvendige. Kontoret mä ha telefon og av PVS-tjenesten, vä, filosofi praktiken betyder det, atl vi i är en resurs. För att detta fakkunne näes ved personlig PVS-kontorene og Frivillig- og de belraktninger Norsk första hand försöker Idara oss tum skall kunna forma ocksä fremm0te. En viktig oppgave hetssentralene: pensjonistforbund gj0r seg pä egna ben - inte stä först i vardagen, mäste vi ständigt er at det ut fra kontoret eiler när det gjelder SosiaJdeparte- köo med begäran om hjälp tvioga fram förändringar i pä annen mäte tilpasset lokale mentets behandling av vär fräo sambället. Vi skaJI sköta omvärldens attityder genteforbold, drives opps0kende Fra prosjektleder Bj0rn s0knad om midle, fra Statens vllr hälsa, vära personliga remot de garnla. Troligen träffar virksomhet og annonsering, Mellbyes foredrag og hans pakke pä 30 millioner som er lationer, vära intressen, vi ska vi varandra på ett seminanum slik at flest muJig av pensjo- ordskifte med vär daglige le- bevilget til sent,aJene. pyssla ocb studera, leva livet eiler en kooferens om nägra är nistene kan näes med hjelp. der for Norsk pensjooistforinom de ramar som omger för att äo eo gllng diskutera Det er videre en tilnrermet bunds taJe i Troms nä nettopp oss, de möjligheter vi har fält. samma sentens, med eiler forutsetning at kootoret fär har vi fätl et godt bilde av den Till all Iycka har vi slutat utan frägetecken.

100 år Virkby Sydlojo svenska pensionä- dig kuJturell verksanahet, atl rers slorsalsning - ulslällning- göra en ulslällniog? en 100 är Virkby - blev eo succe i mänga bemärkelser. Tanken tar form Under de rvä iärsla veckoma i - Familjen böll ju med mig, november preseolerades orleos sambällsliv sedan slulel de är va na vid atl jag kan bitla av l800-1alel i klubbhusel i pä lilel konsliga saker iblaod. Jag vissle ocksä alt del fanns Virkby. loiuativlagare tili ocb sjä- medlemmar i pensionärsiärlen i projeklel var pensionärs- eningen som jag kunde vända föreningens ordförande AsIa mig liII och som var villiga alt Jansson . Föreningens slyrelse hjälpa. Sä jag log upp frägan och mänga dukliga medlem- med slyrelsemedlemmarna. mar dellog med slon inlresse i Försl var del nog alJdeles lYSl förberedelsema, slällde upp i styrelsen när jag hade lagl de olika avdelningarna, gui- fram mina planer. Men del dade och vaklade saml serve- räckle inle sä länge förrän närade kaffe med äppelkaka äl gon av de modigare log lill orbesökare frän när och fjärran. da och inom korI bade alla lnalles c.a. 3500 personer be- faktiskl kommil med ell längsökle ulslälJningen. Den kom- re inlägg. Alla hade nägonling mcr att "Ieva vidare" pä flera all tiIlägga och alla förklarade sätt, och del är verkligeo all idcn nog säkert kunde gä igenom pä nägol sätl ocb vi lle myckel glädjande. Ell femliolal föreoingar vara med. lnoersl inne hoppades jag och förelag med lokal förankring presenlerade eli sekel av pä all kanske lilel slörre ulsin hisloria i f.d. Lojo Kalk- rymmen än de sam jag vissle verks, oumera Lohjas ocb slod lomma kunde uppbringParleks samägda klubbhus. as. Jag log mod lill mig och Lojo museum engagerade sig ringde upp Lohjas cbef för all ocksä. lotressel för att komma fräga om klubbhusel kunde med var slon och ulslällning- slällas tili värI förfogande. Vi en blev mera omfallande än fick disponera utrymmeo sam jag knappl vägal drömma om man vägal hoppas. 100 är Virkby hade om- i början. , kring 2500 besökare. Cirka 1000 intresserade svenska Skaran intresserade växle ocb finska elever frän skolor- 1 seplember koolakla vi na inom Virkbys verksam- föreningar, inslitutioner och helsomräde guidades dessUl- banker pä onen. Alla vidlalaom klassvis omkriog; ell fin l de meddelade sitt iotresse för inslag i skolomas undervis- all vara med. Del blev lre livning i hembygdshisloria! liga veckor av förberedelser. Ryklel spred sig och snan haEn era bembygdskultur de man frän aIlI flera bälllagil bAlIer pA att falla i glömska konlakt och ville vara med. Jag sammanträffade med De 20 ulslällarna blev slulAsIa Jansson en av de sisla ligen 50. dagarna ulslällningen var öpSparbanken uppläl sin pen och läler henne berätla. klubblokal och läl oss dispo- l somras slölle jag pä nera en lelefon. Vi log emOl mänoiskor som frägade om anmäloiogar om önskal ulsaker och tiog, hur del var bär slällningsutrymme och aodra farr i världeo. Bland aodra var önskemäl, besvarade frägor del en par ungdomar som O.S.V. Föreningens medlemuodrade över om del ocksä u- mar pätog sig ansvarel för olidigare hade vanlIika hopplöSl ka ulslällningsavdelningar, vi här sam mao lyckte alt del var samJade fotografier, läl förjusl DUo Del var ju en sä orik- Slora fOlografier, faste dem pä tig uppfallning! Och jag lyck- karlongskivor, skrev bildlexle an del absolul var av vikt ler, indelade feslsalen i avdelall jag försökle berälta lile ningar, log emot Ulslä1loiogsmera om hur del hade vant. föremäl . Jag länkle pä de personer Jag kontaklade ocksä Lojo som jag hade kommil i berö- Museums chef och övriga ring med som ung och sam personal och de blev intressemedelälders. Och jag kände rade. Del var myckel upppä oägol sält eli ansvar. Del muntraode och härligl att fä var sä yttersl fä som vissle om lala med fackfolk om olika saall dessa personer hade fun- ker. De lyckte att del var rikoilS och allra minsl nägoo ligl och viktigl all ocksä amasom riktigt vissle vad de hade lörfolk engagerar sig pä delgjon. Kuode nägonting äslad- här hället. Och de kom med, kommas som päminner om bl.a. med eo diaserie med vydem? er frän eli Virkby sam varo Jag vissle alt jag kunde Den har visals om och om skriva nägooting, meo befara- varje dag i av-rummel med de all jag iole var kompeleol kommentarer av en pcnsionär. all gör del alIdeles sakligl rikJag ringde ocksä vär hislOligt. Dessulom var dehär per- riska expert, TorSli Salonen, sonerna människor som hade sam ofla berällal om orten leval under en sä läng tid, hela och bakgrunden tilJ olika deras berällelse skulle jag än- herrgärdar och livel pä herrdä inte kunna skriva ner och gärdarna, om den geografiska ingen skulle beller läsa det. - urvecklingen ocb befolkningMen hur skulle del vara all en här iär lusenlals är sedan. plocka j hop lilel belägg iär all När jag hade berällal om ulVirkby tidigare varil en livak- slällningen frägade han, pä tig bruksort med en mängsi- vilkel säll kan jag hjälpa. Och

Centrum av Virkby på 1930-talet. del var ju ocksä myckel uppmuntrande. Han har hällil ett inlressanl föredrag här under tvä kvälJar, den ena gängen pä svenska och den andra pä finska. - Del är myckel sam har "kommil emol mig" pä delhär sällel ulan all jag alls gjorde nägonting. Varje dag kunde jag fö r min man konslalera att i dag har igen del och del hänl, länk all del hela växer säbär! De sisla dagarna i oklober rädde en febril verksamhel i klubbhusels rvä väoingar; ioalles har vi disponeral eo yla pä 600 kvadratmeler här. Ocb den 1 oovember kunde vi nöjda slä opp dörrarna. Eftertankar

undrat om jag gIöml dem helt. Jag har inle glöml! Jag har en massa urklipp nu, kopior frän Brages urklippsverk med alla dessa personer verifierade mer eiler mindre. Mitt problem är nu vad jag borde göra för all dessa människor pä nägOI sätt skulle bli sä beskrivna, att de skulle gä vidare tili eftervärlden. Del finns ocksä myckel annal material, bland annal sädanl som jag personligen fätt atl ännu förvalla lillsvidare. Viktigl skulJe vara all nu göra lexler tili alla fOlografier och ange årtaleo. Alla som i dag fOlograferar borde länka pä atl skriva namn och ärtal pä sina bilder. En gäng i framtiden är de värdefulll hisloriskI malerial, för familjen och släklen, men ocksä i vidare bemärkelse - del borde man länka pä. Del finns massor av anonyma bilder som man inle har nägon glädje av. En erfarenhet som jag gjorl - och detta gäller alla besökaTe, stora och smä - är, att hittar man nägra fOlografier eiler nägontiog annal sam pärninner om en själv, eiler bilder av sina föräldrar eiler sioa barn, sä gär man pä nägot sätt gladare härifrän: ocksä den familjen eIler den bekanla personen finns verifierad. Erfarna mänoiskor som kommil i konlakt med myckel människor, de är precis lika glada som smä barn är när de hittar bilder av sin mamma eiler pappa, eIler sig själv när de gick i barnträdgärd.

ning. Sä har vi en tidigare videoinspelning sam är en aning privat, gjord i den lilel lällare formen, med olika personer sam känner sina fack, som berällar. Den blir väl fardig sä smäningom. Dessulom görs del nu en video för museels och kommunens räkning. Prnblem jusl nu är hur sädant, sam inte direkI är i privaI ägo och hämlas bort efter UlslälJningen, skall uppbevaras. Vi söker efter nägol ulrymme där vi ätrrtinstone till en början kunde uppbevara sädanl sam är sä att säga gemensam egendom, föreningarnas och sammanslutningarnas malerial. Jag veI att om vi kan klara av utrymmesfrägan, fär vi ocksä behälla en del av del sam privala personer gell till ulslällningen. Vi viii inle placera del vi bar pä museel i Lajo, del är längl borla och dil skulle virkbybor la sig myckel sällan. Museel skulle inle heller kunoa slälla uI malerialel, där är trängt. Vi viii att delhär bygdehisloriska materialel skall slanna i Sydlojo och denhär UlSlällningen kaoske en dag kunna bli permanenl och växa med ären, ätrninslone plockas fram allud när vi önskar, ocb fortlöpande kompletteras av oss. Vi vili sä väldigt gärna ba nägonling av etl lokall arkiv eiler liknande. Del ligger j~ annars i tiden nu med lokalarkiv, del skrivs myckel om del, och ocksä om att man mera borde la vara pä lokaJa samlingar än vad man hiltills har gjon. Bara denhär yran nu lägger sig skall vi börja la reda pä möjligbelerna. Vi skilll myckel noga hälla reda pä var alI110g finns, ätmioslone de närmaste tidema, tills vi ser om vi kan finna en lösniog pä delhär. Nu veI vi dessulom att del finns myckel myckel mera än del sam är ulSlälll här. Del har smäningom framgäu bl.a. av besökares kommenlarer.

Du har själv vanl här alla dagar? - Ja, praktiskl lagel bela lideo. Del har varil varil väldigl iolresS8Dl all höra besökarnas kommenlarer. J ag har vanl här i den avsikten alt jag skuJle lära mig och se vad som kanske behövs allra mesl häroäst. Och ocksä för att se om del var för tidigt eIler förseol sam vi kom med deohär ulslälloingeo. Jag har kommit uoderfuod med att del var absolul i sisla minulen. Del är tvä bela generationer man nu fär berätta iär, ibland tre. Tvä generationer har en liten aning om all dessa människor, sam jag nu ville ha fram, bar exislerat. Del är försläs Petter och Margil Forsslröm, Kyrkslaborna Anna och Grela Dahlberg ocb Johannes Cortez Backman, som jag fraroför ailI länkle att Härnäst var de äldsla och att deras Och vad skall del bli härminne helt och hällel försvin- näsl? ner. - Eleverna och lärarna har Jag hade naturligtvis klan vanl myckel intresserade av far mig all del finns mänga ulslä1loi ngen. Bl.a. har lärarna andra människor sam har ver- frägal om man fär fOlografier kaI här pä orleo och mänga och oägonting annal frän ulandra som borde fä en be- slällningen som man kunde skrivning. Belägg för delhär använda i undervisningen för fick j ag senasl i gär av en de följande ärsklasserna. släkting lill familjen Hjalmar lntressel för malerialel har och TIma Wadenström, sam överhuvudlagel varil slon. Tili slul en lilen solskenshisvar myckel aktiva ungdoms- Museichefen har gätt i timmar toria ... fOreningsmänniskor och ock- omkring ocb fOlograferal. Tili lnnan AsIa skyndar iväg för sä annars engagerade i värt diabilderna skall vi sedan all .gen en gäog la emol besösamhälle. Ocksä mänga andra banda in lexler. Del skall bli kare i och med all klockao blisam vanl här har lalal om per- diaserier med bäde finsk och viI tre, berällar hoo en lilen soner sam verkal pä on en ocb svensk lext far skolundervis- solskenshiSloria frän violer-

krigel som jag var "inblandad" i. - Del var oatt, och du och jag turades om i luftbevakningslOrnel. Som kamral hade vi var sin unga skyddskärist. Min skyddskärisl ocb jag kom ner frän tornel efler vär vakt ocb sleg in i vaktstugan. Du och din kamral läg och sov i stugan pä bergel, där en kamin brann och pä den puttrade kanske en kaffepanna eiler vattenpanna för att man skulJe ha oägonting varml när man kom ner frän del kalJa lornet. Ni sov gOll bäda tvä, vid var er vägg. Dä slannade min vaktkamral och tittade pä dej och sä sa han: "Nä men, si nu vad hon är nätler när hon so'ver!" Jag tyckte att del var sä fanlasliskt, del var alIdeles riktigl, du var myckel fräsch, du var myckel ung. Del var ju en vacker bild han säg, men han fön nog faktiskl i exlas! Deldär har leval i mina örnn i alla lider sen dess. Vi hade bäda verkligt rnligt äl den Iilla hislorien. AsIa gick tili sitt, och jag sökte mig än en gäng till vissa bilder för att minnas ... Tack, AsIa och alla andra sam varil med, för den remarkabla ulslällningen! Valborg, som ocksä har "rötler i Virkby"

Julvisor

Ny är det jul igen SO kända julvisor NOlbok (101,-) 79,Texlhäfte 5,- 1st. 3 st. 10,-

FAZERI;;J Notavd. Alexen II, Hfors tel. 9800-680 884

13 · Diskussionens vågor går höga kring Erågan om Mjölbolsla sjukhus' slällning och verksamhel inom sjukvårdsdislriklels delansvarsområde för Väslra Nyland. Vad är det frilga om? Via lidningspressen bar människor fåtl höra om planer på all omorganisera sjukvården i Västra Nyland så, all den inremedieinska sjukvården och vården av öron-, näsocb strupsjukdomar f1yllas Erån sjukhusel i Mjölbolsla tili Ekenäs krelssjukhus, där i en snar Eramlid en tilläggsbyggnad slår fardigbyggd. Del heler al1 den geriatriska rehabiliteringen och lungsjukvården blir kvar på Mjölbolsla och all sjukhusels "överblivna kapaeilel" utnylljas för "ny verksamhe~'. Vilken ny verksamheI? Har man verkligen byggt ny tt i Ekenäs för att överta en på Mjölbolsla sedan länge etablerad, kontinuerligt utveeklad oeh väl fungerande speeialsjukvårdsverksarnhet? Vad är del för en vits all lämna lungsjukvården "hängande i luften" i Mjölbolsla sjukhus? Helhetsvården av patienter med lungsjukdomar kräver all man har tillgång tili såväl inremedieinsk undersökning, konsultation oeh vård som till speeialistvård av öron-, näs- oeh strupsjukdomar. Det kan inte vara ändamålsenligt att man blir tvungen alI transportera patienlema Eram oeh tilIbaka mellan Mjölbolsla oeh Ekenäs beroende på vilken medieinsk expertis de olika gånger är betjänta av uuder sin sjukhusvistelse. Vid bedömningen av hur speeialsjukvården ges behövliga verksamhetsmöjligheter bör det ha betydelse att Mjölbolsta sjukhus nu helhetsmässigt kan sköta sina patienter, har en expanderande poliklinisk verksamhel, en hög medieinsk slandard oeh vårdkvalilet oeh ett sedan länge eta-

bleral oeh nu ökande samarbele med närkommunemas soeial- oeh hälsovård. Sjukhusel ger oekså speeialsjukvårdstjänsler ål kommuner utom del egna verksamhels- Planeo skrinlagd områdel, även iEråga om värd åtmiostooe tillsvidare av öron-, näs- oeh strupsjukJag hade kommit sähär domar, hudsjukdomar oeh låogt i mill dividerande då jag neurologi. Sjukhuset har utfår höra att förbundsfullmäkveeklal ett ändamålsenligl tige för Nylands sjukvårdssamarbele med HUCS' en del klinike~. Vid sjukhusel be- dislrikl vid behandlingen av distriktets verksamhetsplan drivs nÖdvändig medieinsk strukit en sats i texten sam forskning. hänvisal tili en sådan Eramtida Vili man påslå att en över- omorganisering inom Västra delansvarsområde föring av för helhelen vilal Nylands verksamhel Erän Mjölbolsta som nu diskulerals. Diskustill Ekenäs är lika med ratio- sionen som förts i pressen oeh nalisering oeh ekonomisk sa- den pågående pro Mjölbolstanering av speeialsjukvården karnpanjen <en narnninsaminom Västra Nylands ansvars- ling bland medborgama tili stöd för Mjölbolsla sjukhus' område? fortsalta verksarnhel), som Varför släller underteeknad igångsatts av Gurli Nurmi oeh dessa Erågor? Vad har jag med Erkki Taberman oeh vunnit dehär sakema att göra? myekel slöd, har redan hunnit FörSI oeh Erämsl uttryeker bära denna frukt. Men jag låjag Erågor som användama av ter min.text slå. De ställda fråMjölbolsta sjukbus' serviee goma är fortfarande relevanoeh anställda vid sjukhuset ta. Ännu är inte "slaget" defiställt sig. För del andra har jag nitivt vunnet. De som är "för ett vissl perspektiv på sjuk- Mjölbolsta': har säkert anledhusets verksarnhel efter sex år ning att kontinuerligl bevaka i fullmäktige för Kommunal- sjukhusels verksamhelsmöjrorbundel för Mjölbolsta Iigheter och påverka beslulssjukbus, som ju upplöstes för fallama i direktioner oeh fulltvå år sedan då Nylands sjuk- mäktige.

Pro Mjölbols

vårdsdistrikl grundades. För del tredje är jag själv f.d. väst- PåYerka! nylänning oeh känner tili eli En verksarnhet som gäller oeh annat Eråo längre tider den enskilda individen är inle tilIbaka. en intem fråga. Med rätla bar MäDniskoma som lever man redan länge efterlyst med dessa Erågeställningar medborgamas påverkan i täll inpå sig, skuUe säkert vilja sarnhällsErågor. Della har börhöra närmare om innehållel i jal ske, men vem säger all del planeramas oeh beslulsfattar- mäste ske med buller oeh Das motiveringar för vad de bång oeh endast då, när nåkommit med. Vi vet ju vem gonting båller på atl gå snett. sam skall betala kalaset: kom- Viktigl är ju atl "l.an uppehålmunemas skallebelalare. ler kontakten med de förtroStalsunderstödet för nyan- endevalda, får informalion läggningen vid kretssjukbusel oeb informerar om sina oeh är ju åtrninslone ännu i skri- aodras intentioner, om opinjovande stund ett slorl Eråge- nen i en fråga, disku terar. teeken. Blir planema verkligVäljama är livsviktiga för he~ räeker det inte med atl dem som ger sitl medgivande man säger atl det var "elI poli- lilI atl mOlla politiska förtrotiskt beslul"! endeuppdrag. Del är ju oekså

dem de förtroendevalda represenlerar i sill politiska värv. De politiska grupperingama i fullmäklige oeh andra beslutande organ är taeksamma om väljama håller dem informerade om vad de anser i 01 ika frågor. Jag kommer i della sammanhang alllänka pä att kommurunedlemmama enligt kommunalJagen bar rätt all ta iniriativ i frägor som rör kommunens förvaltning oeh hushällning. Den s.k. nya kommunallagen som upplar denna rätt trädde i kraft 1977, men iniliativsyslemet har inle nämnvärl utveeklats under åren som gålt. Dessa initiativ är en användbar kanal för påverkan, de skall nämligen enligt lag upptas tili behandling i fulJmäktige . Kommunema är delägare i sitt sjukvårdsdistrikt, utser sina representanler i sjukvärdsdistriktels beslutande organ som för sina kommuners lalan i beslutsfattningen. Det vore måhända på sin plats all på gräsrotsnivå närmare analysera initiativrätten oeh dess användningsmöjligheter. Det kan hända att jag är naiv då jag tror att en dylik medborgarpåverkan "i bakgrunden" kan ge goda resullat. Vi har gett våra förtroendevaJda mandatet atl handha gemensamma Erågor oeh fatla bes lut. Vi vet oekså atl besluten som fatlas är kompromissers kompromiss oeh all de ekonomiska resursema är begränsade. Vi bör sjäJva veta vad vi talar om, la reda på, förrän vi handlar oeh det är inte aIltid Iäti. Kritik för kritikens skuJlleder ingenvart. En kritik som inte samtidigt innehåller erkänsla för sådant som är bra oeh tankar 0:0 hur man vili se atl frågan löses, är en tandJös kri tik. Oekså manuestationer som Pro Mjölbolstakampanjen

med redan f1era tusen namn på listan behövs, oeh de inverkar, det har man sett i olika sarnmanhang. Överkapacitet på sjukhusplatser Mln ärliga förhoppning är all de båda kroppssjukbusen i Västra Nyland kan finna modellen för etl gotl oeh uppbyggande ömsesidigt samarbete, till förmåo för patienten oeh k1ienten. Jag har inte varit i tillfalle atl få närmare information om den nya sjukhusbyggnaden i Ekenäs, men kan tänka mig atl man kanske f1ytlar över funktioner Erån den gamla delen av sjukhuset tili den nya oeh kan finna på ny verksamhet att plaeera i de lidigare utrymmena, som betjänar soeiaJ- oeh hälsovå rd en i det expanderande Ekenäs oeh kommunerna i södra delen av Väslnyland. Eiler att man utnytljar den nya delen för heli ny verksarnhet. Med della viIJ jag säga atl jag är för Mjölbolsta som en fungerande hei heI, vilket inte betyder all jag skuUe vara mot kretssjukhusets strävanden atl utveekla sin verksambet.

oeh svårt låogtidssjuka, som inle längre kan skötas hemma. Vi behöver f1exibla vårdformer som stöder vård i hemme!. Man bör ju komma på sätt all utnyttja sjukbusutrymmen som nu står tomma runt om i landet, sanera dem, i stället för att i första hand bygga ny tt för att tillfredsställa utrymmesbehoven. Rikspolitiker eogagerat sig Jag har hört atl politiker som representerar Nyland på riksnivå engagerat sig i Erågan om Mjölbo lsta sjukhus' verksamhe!. Politiker har besökt sjukhuset, fått information oeh som jag förstån, lovat sin stöd. Jag kan hänvisa tili Margareta Pietikäinen Erån Esbo som berättade för mig att hon fåtl en mängd brev i vilka patienter oeh anslällda uttalal sin bekymran över hur det skall gå med Mjölbolsta. Hon sade bl.a: - Vid mitt besök på sjukhuset fiek jag en omfatlande information om sjukhusets historia oeh nuvarande verksarnhet, ekonomi, person alpoIitik oeh Eramtidsplaner. Jag hade möjlighet att gå run~ se utrymmena oeh prata med patienlema oeh andra. - Det är ett trivsamt sjukhus. Den goda stämn ingen där strålar emot en. Personligen anser jag an man inte skaU ta kåI på en fungerande verksamhe!. Mjölbolsla gör ett utmärkt arbete. Jag lar ställning för MjöJbolsta, men därmed inle moI någonting annal, det viIJ jag påpeka.

Man har många gåoger konstaterat att det finns överkapaeitet på speeialsjukvårdsplatser i Västra Nyland. Järnsides med att speeialsjukvården laek vare den medieinska oeh tekniska utveeklingen bJir allt effektivare oeh vårdtiderna på sj ukhus allt kortare, utveeklas den öppna häJso- oeh sjukvården samt soeialvården. Men man kan ju inte tänka i banor om enbart eli 30tingen eiler. Här behövs det - Jag har tagit initiativ tili eli både oeh. fortsatta diskussioner i denna fråga på sjukhusdistriktsnivä, Den demografiska befolkningsutveeklingen, som de bl.a. har jag ett sammanträffaeto är en redan tidsinställd fande alldeles i dagama, sade tiekande bomb, dikterar för Margareta Pietikäinen. sin del behoven av hälso- oeh sjuk- samt soeialvårdsserviee. Jämsides måste man oekså utveekla olika former av sjukhus- oeh annan institutionsvård för gamJa, handikappade

Mjölbolsta sjukhus i dag

Mjölbolsta sjukhus har genomgått en omfattande sanering under de senaste åren for atl utrymmena skaIl motsvara mo- sökningar oeh vård är modern. helen inom de närnnda specialpolikliniska besöken vid årets sjukdomar sköts främst poliklidema krav på funktionsduglig- Sjukhuset har oekså en patolog. områdena är omfallande och slut uppgåll tili 18 000. Hud- nis~ men även på sjukhusel i het i enlighet med funktion. Den polikliniska verksam- ökar; i år räknar man med att de sjukdomar oeh neurologiska någon måo. Sjukhuset ger dia1 dag har Mjölbolsta sjukhus 2 inremedieinska avdelningar med 27 patientplatser var, 2 lungvårdsavdelningar med 28 patientplatser var, 1 geriatrisk rehabiliteringsavdelning med 22 vårdplatser oeh 1 avdelning för öron-, näs- oeh strupsjukdomar med 16 patientplatser. Operationsavdelningen med tvä modernt inredda operationssalar utnyttjas inte för närvarande tili sin fuIla kapaeite!. 1 ptineip genomrors nu endast öron-, näs- och strupoperationer, men den verksamheten är kontinuerlig oeh betjänar måoga kommuner. Fysioterapiavdelningen är en viktig åtgärdsenhet som betjänar både vård- och rehabiliteringsavdelningarna samt polikliniska patienter. Sjukbuset har ett perfekt laboratorium som kan betjäna hälso- och sjukvården pä ett omfattande sätt. Apparaturen Mjölbolsta sjukhus har sanerats under de senaste 12 åren för omkring 100 miljoner markoTili och med entren tili sjukSom behövs vid kliniska under- huset har byggts omför ett par år sedan. Poto: Kaj Pettersson

Människan är huvudsaken, ieke vem sam har makten. Vissl Iigger det en stor sanning i denna aforism. Vai borg Louhisto

Iysvård. Sju dialysapparater är i kontinuerlig användning. Hög vårdstandard Den medieinska specialistvården är av hög slandard, även intemationeUI sett En av förutsättningama for detta är den medieinska forskningen som bedrivs vid sjukhuse!. MedJen tili forskning fås via Mjölbolsta forskningsstiftelse som grundades för något år sedan. För denna utnyttjas såJedes inte skattemedel, vilket ju är skäl art notera. Men väl drar sjukhusets verksarnhet nytta av forskningsresultaten. Del gör egenUigen hela delansvarsdistriktet; de senaste. tre forskningsprojekten som behandlades i eliska kommitten kom från kretssjukhuset Forskningen vid ert sjukhus har naturligtvis även en vidsträektare betydelse, betydelse får hela specialområdets medicinska ulveekling. Samarhelet med IV. Medieinska kliniken gäIler bl.a diaIysvården och Kirurgiska sjukbuset genomror lungoperatioForts. pA sido J 7

Okonventionella memoarer Uiuläst,

inDebAllsrik

ocb

brev och dagboksanteckningar,

brev. Han uppfostrade Vivica sam en pojke. SQm gjorde ath fel, och felen bara ökade med Li· den. En par, närrnaSl anekdoLiskt roan de glim lar UI bans

men huvudsakligen pA sam tai

kvinnoh.istorier ger hoo. Mo-

med radioredaktören Carita Backström, sam hAllit i pennan

6mbe!.

kryddad med humor är Vivica Baodlers memoarbok Adres-

snleD OkäDd, som bygger pä

(eiler magnetofoneD).

dem omta las med respekt och

TitelD

bänvisar tili alla de brev sam

Djup och konturer

Viviea Bandler fän och sam han

Läsaren fAe vela del väsentIiga foe att ponrättet av människan och regissören Vivica Bandler skall få bäde kODturer

inte aJltid uppfattat sam riktade tili sig själv. Soken hac koInmit tili efter

Dera fÖrlagsaDbud ocb -uppmaningar ocb kommer ui också

på finska (Otava) ocb i Sverige. NAgra spår av motvilja mot atl beräua om bamdomen, uppväxt och leater-år går inte an upp-

täcka. Viviea Bandler beräuar eakt p4 sak, med sinne fdr detaljer och sinnlighet och med glimten i ögat.

och djup. HOD berällar om lekkamraten och senare vännen

Göran Schildt, om Tove Jansson, Birgitta UlfssOD, Lasse Pöysti, lngmar Bergman, Dano Fo, och många flera SQm ban kommit i kontakt med under sina 45 aktiva leaterår. Vivica Bandler, sam växte

upp pä Villagatan i Helsingfors, utbildade sig tili agronom och

Hon kommer inte med nAgra

praktiserade i det finska Tavast-

sCDsationelJa intima avslöjan-

land sam han tyckte om, men

den vare sig om sig sjä lv. sin faf, stadsdirek1ören Erik von Frenckell, eiler sin mOT Ester-

barn med republiken Finland,

Margarel LiDdberg, som blev professor.

Ändä, det blir räll tydligt, fadem var med dottems egna ord en hänsynslös macho, som lyssnade bakom dörrar och öppn ade

fiJmdrömmar förde henoe, års-

lill Paris. HOD gifte sig med österrikisk-judiska Kurt Bandler, som kom undan tyskarna tili Finland för att della i krigct mot ryssarna. Vivica Bandler beränar en hei del om sina erfarenheter frän

olika teatrar och uppsättningar,

sä stl1r man där, eländig och na-

regiuppdrag och cbefskapet fOr

ken, och anklagas för att man inte har nägra fjädrar. Hon berättar om vänskap och kärlek, relationer och roller, ensamhet och utanförskap. Om konstnärens uppgift säger hon att den är att rikta strälkaslaren pä det som andra kanske inte ser. För henne är bara den träkiga teatern dlHig teater och hon har insett att folk gärna vili se sin omgivning pä sccn. "1ag har den mycket enkla uppfattningen an ju lokalare en pjäs är, deslo större möjligheter har den att bli intemationell ... Vivica Bandlers memoarbok är lika okonventionell som hon är själv. Den är kronologisk."1 slruJ...-rurerad, men varierande i sin stil genom att anteckningar, brev och kommentarer varvas. En ofta kritisk kommentalor är

LilJa Tea tern i Helsingfors, Os-

lo Nye teater och StockhDlms stadsleater, men skulle gärna ba fäu berätta ännu mera. "Adressaten okänd" är cn bok sam man gäma skull e citera inte bara här och där, för här finns bIlde ironjska, kvicka och skarpa formuleringar om teaterväriden, livet, svenskt och finskt, den ännu Jevande tTaditionen i finländska skolor att inte uppmuntra person lighetsutveckJing, och om människor

hon möll pä olika häll. K vickhet, skärpa Göran Schildt, som hon senare kom att ocksä segla rned, upptäckte att Vivica var mer konstnär än jordbrukare, men den avgörande uppmunlran verkar Tove Jansson ha stän för. Vivica Bandler återger ofta, med bevarad skärpa, dialoger. En gripande sådan är minnet av när Göran Schildt kom med helt söndenrasat underliv tili det sjukhus i Kuusankoski där hon som lotta jobbade vid uader vin-

terkrige!. Hon berättar om hur mao kan

bli plockad pä sill självfönroeDde som en höoa sina fjädrar och

Albin, som dl1 ocb dä läter sin röst höras. Boken är rikt ilIustrerad med fOlografier.

"Hur kaD text pä papper fänga hennes sätt au tala?" undrar Carita Backström, sam tycker att mycket f6rsvinner i skrift. Det som är kvar mellan pärmarna, med vackert omslag av Anders Carpelan, är hur som he lst en nöje an läsa. Vivica Band ler är en mängfasenerad personlig-

NATTMISSIONAREN Glimtar ur Arvid von Martens liv. AlI! sedan 50-1alel har jag högaktat Arvid von Martens far an han sll helhjärtat hjälpt och försvarat de smll och svaga i samhället. Nu har Kyrkpressens chefredaktör Olav S Melin skrivit en bok om honom och jag hade glädjen att fll vara med vid presstillf"ållet där bllde förfanaren och bokens huvudperson var närvarande. Jag har inte träffat AIvid tidigare, men en sll humoristisk, alert och glad 89-lIring träffar man bara en gllng i liveI. För mig blev det lIrets upplevelse. Den 30 april 1922 blev avgörandets dag för Arvid von Martens. Den dagen fOrlorade han sin jordiske rar men fann sin himmelske far. Hemkommen frlln fadems dödsbädd ville han hämta kraft nll- kom Gud förs t, sedan gubbargonstans och gick tili Fräls- na och pll tredje plats Kate. ningsarmen. Tre gllnger vänEfter sju lIr som soidaloch de han om innan han fick mod sju lIr som officer pll kllrer att gll in och möttes av sllng runt om i landet lämnade han och musik. Han blev rek:ryt i officerskapet i FrälsningsFrälsningsarmen, sllJde Krigs- armen och gick trons väg. Ett ropel och observerade att af- steg ut i det ovissa som fristllfårerna gick bättre med beru- ende förkunnare. Den pesade än med t.ex. förälskade rioden varade ocksll i sju lIr. par. Den erfarenhelen gay mig en k10ckarkärlek till gub- Nattmissionen kallar barna, säger han. År 1944 bötjade Arvid von PlI Frälsningsarmen träffa- Martens i församlingamas rede Arvid sin blivande fru Ka- gi arbeta med nattmission pll te. Under fOrlovningstiden gator och krogar i Helsingfick Kate erfara an fOr Arvid fors. Arvid skriver: "Nog är det underbart all se hur Guds arm griper in och banar väg. Och vem annan än vllr HeITe, skuJle ha kallat en slldan man tili naltmissionär och banbrylare för de hemlösa i Finland? Ylligt sen har jag inga fOrutsäUningar. Jag kunde inte finska, jag har växl upp i en alldeles annan miljö än de jag skulle hjälpa. Jag hade aldrig som barn inlresserat mig för an

LÄSHÖRNAN

Viviea Band/er, vårt lands Iwnske mest kiinda regissör, tye/ae Iänge att hennes liv inte var intressant nog DIt berätta om. Memoarboken, som kommit tili i samarbete med Carito Backström, Iråller doek läsarens intresse vili Liv från början nilS/Ui.

het, vars här tecknade porträtt är

lika mäDgfasetteral. Mar y -ADD B äcks backa

Lars Hulden

Berättelser om mig och andra 1 Berällelser ur mitt förflutoa liv (1990) gay Lars Hulden

har dansat en natl pll den ungerska Puslan, ätit rostade

prov pä sin suveräna berättar-

spindlar e ller riskerat livet i en guI taxi i New York? Den

konst, nära förbunden med den muntliga berättartradition han vuxit upp med. r den nya boken Berättelser om mig och andra fortsätter Hulden att frikostigt dela med sig bllde av sitt eget förflutna och av andras. Och del finns all ta av, bara i hans eget: Hur mllnga har fätt personliga brev friln den japanske kejsaren HirohilO eiler inbjudan att vissla i Vatikanen, hur mänga

bygga eiler inreda nllgol, jag ansilgs fOr en opraktisk fantast. Jag har en temperamenl som är väsensfrämmande för sllväl den svenska som den finska sprllkgruppen i vllrt land och ändll kan jag frän min spädaste barndom spära hans danande band och arm i mitt liv." Han är ocksä en av initiativlagarna tili De nödställdas vänner, en organisation sam grundades lIr 1950 med uppgift au skaffa lak över huvudel 111 hemlösa och alkoholister. År 1951 köptes den första lägenhelen vid Kalevagalan 19. Med undanlag av en lägenhet äger De nödslälldas vänner idag hela huset. Där finns ocksä eli rum som kallas Arvid-hemmet och Arvid är en ofta sedd gäsl i huset. Åren 1954-1972 stod hao för de bemlösas julfest i Mäss balleo. Han invaldes i Helsingfors sladsfullmäktige med bögt röstetal och där varade hans politikerbana i 18 lIr. Inför

vatje vai gjorde han upp en valdekIaration. 1 den lovade han verka för en linje som han kallade rättfårdighel och ansvarskänsla. Hans vallöfte var au aldrig blunda för andras nöd, eli löfte som han ocksä höll under 18 lIr. Svenska Folkpartiet respekterade bans linje trots all bao bade svärt all iaktta gruppbeslut. År 1989 grundades före ningen De sjukas väl r.f. Arvid bar dessutom engageral sig i myckel som hänt i samhällel genom alerta insändare i pressen samt brev tiIJ offentliga personer. Arvid von Martens fyller 90 är i februari. Hur bar han orkal med all!. - Gud har använl mig. Gud gay mig näden all lyda den iore rösten, sade han. En fangslande och lycklig mänruska. Jag lrivdes med boken. Läs den! En trevlig julkIapp. Daisy Nordman

Vivica Bandler ocb Carlta Backström: Adressaten okänd, Scbildts

1992, 277 s. Pris 170,-

österbauniska hemtrakten lebarndamsminnena, i de kärva emigrantöden han äterger, i de sista mill vemodiga betraktelsema frän hemgllrden. Vatje läsare kammer att hitta sina egoa favoriler bland berättelserna, anti ngen man faller för det uppsluppna, det häITesande, det vemodiga eiler det korthugget sakliga.

veT i

AMlNNtGARD INtlEF ~!LS 91 1-38 890

Kom och "jut av trakuns r~rt!Se11flltivaste miljii sam! ov dm

kunniga och yrkesskickliga kökspersonakns delikalesserl

Reservera hord nu tilllillajulen T. 0:. traditionella juldelikatesser

från vårt ståtmde bord med _ HERRGÅRDENS GLÖGG , Res",,"tl även plats for möten m.m. Välkommnl!

JULKLApPSPAKET från ossI 5 dygn

3-8.1_93

1290,-

inneh. bl.a. maBsage, lerbehandl .. bubbelpool, vatteIlgymnastik, gruppgymnastlk, avslappning, muslk, sång, dans, halvpenslon, logi i dubbelru.m.

2 dygn

3-5.1.93 eiler 6--8.1.93

770,-

inneh. bi.a. maBsage, lerbehandl., bubbeipool, vattengyIllIlaStik, gruppgymnastik, aVslappning, musik, sång, dans, företäsning, halvpension, logi 1 dubbelru.m. Ring, 8å berättar vi mera, !ei. (961) 383 1500. Bolm..tngen bör ske senast 17.12.92.

n .,

0O~n~~vLö~RAIlD."----..! et {961} 3831511

Ett levnadsöde Augusla var den äldsla av nio syskon i eli myekel fauigl hem, där modem ofla var sjuk oeh radern sällan var hemma, oeh dä var han inle alltför snäll. Del fanns sällan mal i husel aU mälla alla dessa hungriga magar oeh del blev oeksll försl Auguslas tur all bege sig ui i väriden oeh själv förljäna siu bröd som barnflieka. Dä hon som en lilen undernärd 8-äring log slädsel i en närbelägen by, ulan de enklasle, i vära dagar oumbärliga, klädesplagg oeh med eli lilel knyle ihanden traskade den mörka hösldagen längs den ensliga skogsvägen, kröp del över henne en ängesl s1l slor all hon mäsle falla ned pä knä och bedja som mor hade lärt henne: Gud som haver barnen kär, se tili IDig som lilen är! Och genasl Iyekle hon sig se vägen myekel Ijusare. Hon var inle längre sä rädd för spöken oeh Iroll som kunde finnas i vatje enbuske eiler bakom slenar oeh slubbar i den slora, ödsligl susande skogen. Mor hade tili avsked sagt: Gud skydde dig flickan mini Sm1l syskonen hade med slora ögon sett hennes avfanl, de som förstod aU Augusla nu skuIJe bege sig 11Ingl bort, de gräl av förrvivlan, ty Augusla var den snällasle som fanns. Pä sin försla plals trivdes Augusla räU bra, sedan den försla sorgen efler hemmel givil med sig. Här fiek hon se efter fy ra baro, som alla var yngre än hon. Hon fiek mala dem, tvälla sä gou hon kunde och däremellan springa ärenden. Här fiek hon för del mesia äla sig mält. Hon skulle fä ny klänning, eU par kängor oeh en lilen slan10m hon orkade vänla liU näsla höst. Del var tunga dagar för en 8-äring att slä ui med.

Vissl hade hon hafl del bältre hemma. Mer oeh mer saknade hon mor oeh smäsyskonen ocb gräl vatje kväll en stund, sedan hon' dödströU krupil ned i den Slora uldragssoffan mellan tvä av sina skyddslingar. Dä Augusla varil tvä är pä sin försla plals hade bon fäu bäde sommar- ocb vinlerklänning, kängor och slrumpor, tröja, duk, blägarnssärk och 10 mark pengar. Nu fick hon en bel vecka ledigl för eU besök i hemmel oeh kände sig därför myckellycklig ocb glad. Hemma hade syskonens anlal äler ökals, inle bade del blivil bällre i nägol avseende, men likväl kändes del gott alt fä vara bos mor, faslän arbelel var delsarnma ocb födan mindre. Dä Augusla var 14 är och lrogel Ijänal pä sin försla plals i sex är, där barnskaran näSlan ärligen ökade, blev hon slutligen ulled pä barnskölsel ocb anlog med glada förhoppningar en ny plals som liIIflicka pä en slörre bondgärd, där en del av barnen var äldre än hon. Där skulJe hon fä slörre lön oeh mera kläder. Men del gick inle alls som hon bade föreslälll sig. Värdinnan pä gärden var inle nägon rättskaffens människa ocb Augusla fick aldrig del utlovade. 1 slällel fick bon nöja sig med del biUigasle länkbara i klädväg ocb i ringasle män. Vad däremol arbelel belräffade fordrades del nog i överrnättan. Att pä sommarmorgnarna i bösläuern stiga upp kl. 2 ocb gä efler lien pä lälelängarna oeh räfsa samman höel i strängar och hälla lakten med de äldre kvinnorna, aU frän 6:ans frukOSI fOrlSäUa med höarbelel under dagens lopp, med malpausen klo 9, klo 13

ocb sen full fart tili kl. 20 pä kvä llen, när solen sakta gick ned bakom skogsranden. Del var onaturligl ocb alltför tungl arbele för den unga, Wla svaga flickan. AU i skördetid pä rägäkern gä efter tvä liar och binda bandor frän klo 5 pä morgonen tili klo 20 pä kvällen, del log nog p1l vilka krafler som belst. Men Iro ej att Wlpigans dag var slul klo 20 - nej. Sedan skulle kvällsdiskarna och andra smäsysslor göras undan, sä före klo 22 var del aldrig kväll. - 1 böslens mörker klo 04 bötjade tröskningen, "slagornas dans pä logen" som del sä vaekert beler. Dä slod lillpigan ocb hennes medbjälpare i den hela svarla rian, drypande av svett och "slog i vägg" sä sädeskornen yrde. Efler dagens tunga och bela arbele fick man i skymningen söka sig tili sjöslTanden, för all fä den mesia smötjan av kroppen, ulan en biltväl. 1 tvä länga är slod lillpigan ui, sen for bon bern pä lösvika ocb bon for aldrig tiIIbaka tili den platsen, där hon Ijänal sä tungl ocb mödosarnt. Men i slällel älog bon sig slädsel längl borla frän hemmel där ingen kände henne och bon ingenting kände tili. Pä denna plals fick Augusla lära sig lilel matlagning ocb däremellan sköla kreaturen. Dä pon ofla pralade med djuren ocb i synnerhel med de smä lammen och kalvarna, päSlod värdinnan aU bon bade karlfolk med sig. Arbele fanns bäde ule ocb inne. Värdinnan var en bärd, fordrande natur, som hade sina utflykter räU ofla över äklenskapels Iillälna gränser. Men bär fick Augusla äl sig mera kläder ocb sitt allIa försla par onämnbara. Hennes lön var 15 mark i mänaden, della var pä 1890-lalels bötjan. Del var

En lars av Dave Freeman

ALDRIG I LIVET! Reg i: Peter Snickars S cenograli & dräkter: Greta Th6rsd6ttir

här som Albert, en storvuxen, ängest för mannens elakhe- lerdottern oeh för bennes alltsvarlskäggig, räbarkad änk- ter, han som kände sig IDiss- fort växande baraskara att utling fann henne, den späda skött. Fadern dog inom kon, härda i hemmet. Mannen baAugusla. Hon var enban rädd .men modern var länge sjuk. ra draek oeh sloddes, han för mannen, renlav dödsför- Det var tunga arbetsdagar, körde ui dem alla i vilka tider skräckt. Han gjorde heller oändliga vaknäller hon hade oeh väder som belsl, ban föringa närmanden, förrän han vid sin moders sjukbädd. Dä slösade sitt arv oeb drev slUlfordrade benne belt. Nu bade modern efter svära plägor ligen oeksä sin gamJa mor pä han varil tili präslen ocb lagil äntligt fätt sluta sin jorde- dörren. Nu var det bra för ullysning ulan varken hennes vandring kändes det under- foslerdottern med hela barnvelskap eiler medgivande. De ligt Iyekligl för Augusta. Hon skaran att komma bern lilI skulle nu gifta sig! Och Au- kände sig taeksam över att ha fosterrnodern i bennes lilla gusla, den slaekars Wla kunnat vara tili bjälp hos sina koja, där det inte förul fanos barnsliga varelsen gifle sig kära i det sista. Nu bade hon bröd för dagen. Den staekars ocb flyuade ihop med den ej längre nägon att älska oeh Augusta hade intel att mälla bemska karin oeb bans bror dä A1ben ville taga ett foster- alla dessa hungriga magar och busbällade äl dem. Ofla barn gick hon med pä bans med. Hon fiek läna mat, läna pengar medan dottern bara saknades bröd i deras bern, förslag. troiS all mannen var duklig Fosterdottern var en svär- var viljelös och ingenting biall arbela. Deras "bohag" be- hanterlig, lögnaktig, rent av drog tiU uppehället. Slulligen slod av eli bord, rvä slolar, en omöjlig varelse. Det kostade var det ingen annan utväg än skranglig utdragssäng med mänga tärar ocb prövningar att sälja stugan för att fä skulbedrövlig inredning, saml en för den genomärliga Augusta derna betalta oeh fä mal för gryta, en träbunke samt litc att se sin fostrargärnings sä dagen. Förrnänen aft f1l bo smäu diverse. Nu fick bon dystra resuhat. Fliekan växle kvar i sin stuga tili dödedag del aUra svärast. Mannen var upp, fiek g1l i folkskola, men skänkle ju ändä en slor tryggelak, svartsjuk, otrogen. Ofta dä skriftskolan var undan hei i aIIt elände för den b1lrt fick bon gräta, jämt vara rädd fanns det ingen mänsklig prövade liIJa människan. Sist för den grymma karin, men - makt som kunde förhindra oeb slutligen blev dottern oeb bon bade ej glöml sin barn- benne frän att överge sitt fos- hennes barn omhändertagna doms Gud, Han var oeh för- lerhem och bege sig ut i den av sambället, men nägon erblev bennes bjälp, stöd oeb onda värIden. Pä sin första sättning för alla uppoffringar trösl tili bennes sista andetag pigplats kom hon i "olycka" fiek Augusta aldrig, aldrig längt in i älderns höst. med en av hemmanels lili ens ett taek. Åren gingo, ensam levde Efter mänga tunga är flyl- dryekeoskap förfallna söner. tade de tvä bern tili Augustas De gifte sig omsider, men det hon länge i sin enkla stuga, barndomsbem, tili föräldrar- första barnet, en flieka - för- ensam med sin bibel oeh sin nas faUfårdiga koja, där alla des hem i foslerrnoderns katt. Om somrarna fiek hon tiIIätelse att samla kvistar pä barnen nu var utflugna oeb värd. fyra bade dött. Där fiek nu Mannen Albert hade om- herrgärdens slränder, pä andAlbert lov all bygga dem en kommil genom drunkning en ra sidan sjön, kvislar som egen stuga pä eli rum. Efter storrnig senhöstdag oeh den kräkoma bygger sina bon av, flera är av arbete oeh möda staekars Augusta hade haft del var bennes brännved för stod deras stuga fardig. Ti- all möda i väri den att fä täna vinterns köld. 1 ställel skulle derna hade nu förbäUrats en pengar tili hans enkla låsta. hon ploeka bär och bära dem smula. Det var nu möjligt alt Efter begravningen var bon den länga vägen tili herrgärmed oerbörda ansträngningar tvungen att sälja pä auktion den. Hon livnärde sig med att fä lite drägligt i det nya hem- allt sam gick att undvara. Del . spinna oeh stieka ät bönderna met. Augusta giek pä dags- var fattigt oeb myeket under vinlerns lopp, om somverke äl bönderna medan knappt, allt bon nu hade var raraa med att tvätta oeb städa mannen arbetade än här, än stugan, pOlatislandet oeb hos sommarberrskapen. där med olika arbeten. Nu ha- några äppehräd som växte Länge Iysle den liIJa lampan de hennes gamla föräldrar oeh frodades. Dem hade Au- ui i böstmörkret frän stugblivil alldeles orkeslösa sä gusta planerat av frö. När fönstret pä bolmen, länge är bon fiek nu oeksä la hand om nägra är igen förflutit, blev del sedan den sloeknat. dem under ständig oro oeb det alltmer odrägligt för fosEtt människoöde, en livsgärning i det Iysla, i ödmjuk förtröstan oeb boppfull tiliVi tillönslror alla försikt.

ÖPPET ARET RUNT

PREMIÄR 12.12

läsare en fridfulljul och allt gott på det nya året!

Gärda Westerlund

BENNEIT Resebureau

Spelas ti, on, Ir, lö t.o.m. 6 .3 .93 BILJETTKASSAN: 961-3200 300 må-Iå 10-14 saml en limme fåre fåreslällning.

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK? Smärtlindring utan mediciner med intraljudapparaten

NOVAFON

Läkare rekommenderar INTRAen WUD med NOVAFON snabb och effektiv smärtlindring. Du behandlar Dig själv dagligen . Sänd mig gratis NOVAFON·info

Namn _______________________________________ Närdress ____________________________________

Postnummer _______________________-=,-_______

r'> {J ~~~ I n

~ ~I ''/ ~ -J_ ~ -J"

Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911-31636

Våslra YHemäs , SF·22100 Mariehamn, lel. 928-16322

RING 928-280 40 Beställ stug- och semesterkatalog GRATIS. VI ORDNAR logi på hotelI, pensionat, gästhem och i stugor. Vi har cykelpaket, golfpaket fiskepaket och bilpaket. Även gruppresearrangemang Vi ordnar även dlna båtbiljetter. Videofi1m om Aland att hyra utan kostnader.

Tänk dig att varje dag vakna tilI en ny ö i Karibien.

ROYAL~CARIBBFAN KRYSSNINGAR FÖR SÄSONGEN 1993 KAN NU KÖPAS HOS OSS.

Gllandsresor PB 62. 22101

MARIEHAMN

Elisabet Olj_marl< Long Tours Ltd.lAtlss-malkal Runebergsgalan 40, 00260 Helsingfors. Tel. 496 066.

1992 året då vi skakades om Kommer oägon ibäg hur det var f<ir tjugo är sedan? Oä skakades väri land av inrikespolitiska kriser. ÅI 1972 började med ell urtima riksdagsPENSIONSFRAGAN vaI, där protestparliema gick starkt frarn. ) samband med det kom vi io i energikrisen, som varade f1 era är. Fasadbelysrtingar och neonskyltar släcktes. Vi lärde oss att koka gröt pä krigstidsvis med ka- ciala trygghetssystem har bli- ket för dem som har höga mestmlleo i en pappläda med hö vit mycket hän beskuret. dieinkostnader frän 2.500 mk eiler tidrtingspapper där grö- Mycket av det som med möda (i är) tili 3.700 mk nästa år. ten fick mogna över nallen för byggts upp under de senaste Det här har inneburit en liten all spara elektricitet. Under decenniema har under nägra lätlnad för alla som har myeksenare hälften av sjulliotalet mänader rivits ned. [nom vis- et höga kost nader för läkarorva r arbetslösheten ocksä stor, sa sektorer är vi nästan till- di nerad medicin per kalendermen bara en brllkdel av vad baka pä sextiotalets rUvä. Det år. 1 är har redan ganska den är just nuo Nu bar vi om- gäller särskilt sjukförsäkring- många fåtl meddclande f rän kring 400.000 arbetslösa. Un- en som under 1992 utsatls för FPA-byrän om atl den del av der det senaste äret ha r de ar- sex stora och kännbara ned- dessa meclicinkostnader (rebetslösas antal ökat med drygt skärrUngar. Det drabbar sär- ceptbelagda) de själva betalat 59 procent för kvinnomas del skilt längtidssjuka, bandikap- oätl upp tili maxiollgränsen och med 37 procent för män- pade ocb äldre. Personer som 2.500 mk. Sedan har man i nen. Siffroma är stadigt i sti- har höga sjukkostnader och fonsällrtingen rätl (under ätergande. Det gäller särskilt ofta är i behov av behandling- stoden av kalenderäret) atl få kvinnoma, nu när bankbran- ar av olika slag. dem gratis. Oärför uppmanas schen är i väldsarn gungning Sjukdagpenrtingen har be- man spara alla kvillon - nu får och bllde kontors- och värd- skurits tre gånger och sjunkit man inte heller längre dra av sektom mäste minska pä ar- frän BO tili 66 procent av in- dem i 6eskattrtingen. Sjukavbetskraften. komsten. Oetsarnma gäller draget är slopat. Kvitlona Under ell gastlaamande föräldrapenni ngen, vilket sä- skall man dä man fätl meddedygn stod landet inför gene- ken i sarnband med krympta landet föra eiler skieka tili sin ralstrejk, nägot som definitivt hemvårdsstöd och dagvärds- FPA-byrä för kontroII . Apotefäll landet pä knä. Nu speku- möjligheter kommer all in- ken lämnar nämligen inte ut leras det om all hotet inte var verka negativ t pä nativiteten. kopior pä dem. sä allva rligt som det verkade. Det kan på sikt bli 0 01 om nya Nästa år kommer antagliAll det var taktikspel för all skallebetalare. gen betydligt farre all ätollnregeringen skulle kunna silla Självriskandelama för re- stone en liten tid av året kunkvar tili nästa presidentval. sor til I värd föresläs höjas från na använda sig av denna förOäro m är jag inte kompetent 45 tili 60 mk (enkel resa). Det mån när gränsen böjs med aUspekulera. Historian lär väl innebär all de f1esta i prakti- l.200 mk tili 3.700 mk. smårtingom, när ambitiösa ken kommer atl helt få stä för Ifräga om pensionema är forskare efter några är ko m- resorna själv. Självrisken för det inte myeket att säga. Det ollt tili nägra slutsatser visa medieiner, undersökrting oeh bli r märkligt nog en liten invad det egentligen var fräga värd har oeksä höjts i samma dexförhöjning vid nyär ändä. om. proportion o.s.v., o.S.V. Folkpensionerna justeras med Vi har fått finna oss i all För etl par veekor sedan 2,7 procent och arbetspensioväri relativt väl utbyggda so- höjde regeringen kostnadsta- nema med 0,4 procent. Samti-

Lundberg. SiSlnämnda ny emedan Gustav Mattsson undanbett äterval. Medlemsavgiften f<ir 1993 blev f<iljande: 20 mk f<ir medlemmar i Kökar oeh Eckerö. 35 mk f<ir övriga OIclinarie medlemmar + 15 mk f6r medlemskap i Svenska pensionärsförbundet? (Reds. undran). Medlemskapet berättigar tiJl medlemstidningen "God Tid", samt att få deltaga i möten, kurser, resor o.dyl. Anhålla om stipendier m.m. Uoderstödande medlemmar betalar 350 mk. En f<idelsedagsfest firades i samband med höstmötel 24 roda rosor utdclades. Det var 3 sl som fy lltB5 är, 6 st som fyllt 75 är och 11 st som fyllt 70 är. De fick mottaga mänga hyllningssängcr. Sä dracks f<idelsedagskaffet med prinsessbakelse. Stämningen var god ocb prograrnmet varierande med aIlsäng och tili sist en liten svängom till ackompanjemang av dragspelsmusik. Kyllikki l\ierin-Ekblom

engelberg ~

digt böjs skaller och avgifter. ) realiteten ka n det tyvärr i mänga fall resultera i mi ndre nettopension.

1I!nll'3'5(hwI!I1 taSO- J020 m

VANDRINGSVECKA 1 SCHWEIZ, ENGELBERG 10-17.7.1993

1 omkring 100 kommuner och städer pägär just nu eli försök, där FPA-byräema har frängåtl systemet med kontantutbetalning frän kassan.

• för al la vandringsintresserade pensionärer • en veeka i Engelberg, Klosterstaden i Central-Schweiz, 70 km sydost om staden Luzem • vi f1yger den 10.7 til I Ziirieh, egen buss för oss tili Engelberg, hemresan den 17.7.93 • vi bOI pä Hotel BänkJialp nätl belägen med stätlig utsikt över alpema • med egen vandringsledare vandrar vi alla dagar och rastar vid mysiga alpstugOI • nära tili staden Luzem som bjuder på många kultursevärdheter, båtrutter över Vierwaldstätlersjän • Pris: Beroende av deltagarantalet mk 5.295,i priset ingär resor tili Engelberg t/r, en veekas hotell med halvpension i 2 perso mm, alla mm med dusch/we, fard- och vandri ngsledarens tjänster Bindande anmälningar fOre den 15.4_ -93 tili Resebyrå Finlandia, Kronbergsgatan 5 A, 00160 Helsingfors tillsammans med en anmälningsavgift om mk 1.500,- (som värt hoIelI önskar som r eservation fOr vära rum) tili Resebyr ä Finla ndias konlo pä FBF 206618-64524. Resterande beloppet mk 3.795,betalas fOre den 10.6. -93. • Ansvarig researrangör: Resebyrä Finlandia SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Man försöker istället få kundema all fylla i sina sjukförsäkringskvittenser och sända dem per post eiler sticka in dem i FPA-byräemas särskilda postlädor. Det gäller atl fylla i dem noggrant, sedan fär man ersällrUngen.in pä sill konto om nägon dag. Det är etl led i den a1lmänna inbesparingskarnpanjen. FPA kommer nämligen atl fä nya uppgifter, men inte nyanställd personaL Vid ärsskiftet överförs bl.a. bambidrag, hemvärdsstöd oeb stucliestöd tili FPA. Senare skall oeksä det allmänna bostadsbidraget och i vissa kommuner (experiment pägär redan) utkomststödet, olllitärunderstödet och moderskapsunderstödet m.f1 . överföras tili FPA-byråerna. 1gen blev det en huvudsakligen negativ krör!ika. Positivt är kanske all alla dessa kriser har tagit oss ned pä jorden igen. Man behöver skakas om dä oeh då. Tili sist vili jag taeka God T ids redaktör Gurli Nurrrli för goll samarbete och oändligt tålamod med g1ömska skribenter under ären som gått. Kanske vi träffas i ombytta 41, roller i FPA-bladet istället! Ebba Jakobsson

.~.

'!oi~···' ••·······' ••···········~ : KLlPP UT! ;

€ ÄKTA SVENSKA I ,i JULCAVOR :

! för Dig och Dina nära !

Mariehamns PF höll höstmöte Å1andspensionärema samlades tiJl OIclinarie höstmöte den 11 november 1992 pä Iyceet i Marieharnn. Närvarande var omkring 150 personer. Ordf6randen Holger Finekenberg hälsade välkommen oeb öppnade mötet. Verksamhetsplanen godkändes ocb likasä budgeten. Tili styrelsen hör 6 orclinarie ledarnöter och de är for nästa är: Sven-Ingmar Lindqvist, Brita Fredriksson och Frej Qemes. 1 tur att avgä var Gottfrid Johansson (återvald), Lennatt Sjölund (hade undanbett ätervai) i hans ställe valdes Gun SjöslIÖm (tid. suppleant) och Maj-Lis Bemdtsson (ätervald). Styrelsen har 4 suppleanter. Av dem var i tur att avgä Kyllikki Kjerin-Ekblom (hade undanhett äterval, Gun Sjöström som valdes tiJl OIclinarie medlem, E1sie Aakula (bade undanbett äterval). Således blev suppleantema Tor Eriksson, Brita Björkqvist och Erik Wennström. Revisorer blev Lorenz Grönlund och Jarl Hermansson (ätervalda). Oeras suppleanter är Aira Holmberg och K-A.

~\M~

En finlandssvensk veckotidning ,

: _.

Den enda fi nlandssvenska veckolidningen , grundad 1959. : har blivil ännu bättre. Prenumerera på den för Dig själv ei· ler en god vän. Endasl 195 mk for hela 1993. Beställ ett provnummer med presenlkort! ..

En finlandssvensk resa

= iIt

•, ,

fIod tili GODTID utkonuner

Nr. l 2 3 4 5

6 7

19.1 23.2 27.4 22.6 6.7 24.8 7.9 26.10 _ 12.10 23.11 7.12 2.2 16.3 11.5

1993

Tema: VinterdageDi Mariehamo Hälsonummer Sommardagen i Kor.;holm KulturdageDi Pargas Rekrealion ocb motioD Höstnummer 1ul- och rescnummer

Annonspris: 6 mk/mm Färgannons eol. överenskommelse Prenumerationspris: 60 mklår

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNOETS ÖSTERBOTINISKA OISTRIKT Ombudsman för Österbotlen : Per Thomasfotk, Vasaesptanaden 20 A, 65100 Vasa. Telefon : 961 -17 90 70 Väntigen ring och gör besök kl. 10-1 4. Ombuds ma nnens hemletefon : 961-346 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andetsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962·6

Kurire ns Resebyrå är en pionjär bland svenska researrangörer i Fintan~ . AIIIsedan 1965 ha r Kurirens bussar rullat , mellan Norra Ishavel och Medelhavet. Kom med på en kort • resa eiler en innehållsrik långresa. Någ ra exempel bland " aktuella resor: 22/12 Julresa tili Värmland. 30/12 Nyårskryssning tili " Stockholm. 16/1 Tealerresor tilI Abo. 22/1 Shejkernas land . • 13/2 Läsar- och resenärsträH i Tammetiors. 13/2 " The " Phantom of the Opera" i Abo. 26/2 Shoppingresa tili Upp• sala. 5/3 Tealer I Stockholm . 13/3 På kryss med Cinderella " 26/3 På kryss med nya teaterbålen Europa. 9/4 Påskresa 111 1111 Nord karelen. April Cypern. 20/4 Blomsterresa tili Holland. ~3/4 Teater i S)ockholm. 1/5 Nordilalienska sjöar. • 19/5 Varblomster på Oland. 26/5 Den nya teaterbåten Eu. " ropa. 7/6 Vackra Ungern med Budapest. 10/6 Underbara Gotland. Nya resor planeras hela tlden. ", Goda anslutnlngsmöJlIgheter från hela SvenskfInland.

" " '.

" , " ",

- --------------- -------------

CRATISI E Sånd en nummer av Ku riren med resebilaga och present- ,

" :

~rt@

• • "u

~..

.r-

• •"",

GT 8/2 ·92

~. .

...., ku....-..ens· ml. 961-17 31 37 ~,. ~.~ ,.eseby,.å Box 12, 65101 Vasa. ~ C~~,

-'i,

VI ordnar även för enlngsresor. Svenska r esar alItsedan 1965.

,..1'11.

#."

~ ,. ~~,.~~. " F . . . . .'~~'•• t ..• ,~., ", •• ~.. ............3J'~.... ••.: ,~.

w. .

Rikhaltigt urval finns av finlandssvensk mp sik mitt lilla "feslkäseri" pä sommarfesten i Esbo talade jag om hur viktigt det är att vi har vär egen musikkultur vära egna sänger pä värt eget spräk. Jag päpekade ocksä att det är pu bliken. Iyssnaren. skivköparen som är i ccntrum. Sä här infö r jul viII jag dra ytter!igare en lans fö r "vär musik". Det fin ns tvä problem - hur fä veta vad som ges ut och bur få tag i det. Informationen om nyutko rona skivor kommer kanske frä mst via radio och i andra hand via pressen. Radion presenterar allt fi nlandssvenskt t.ex. i Arlas "Lista" - och utfö rUgare i olika specialprogram. Pressen reccnserar skivor och kassetter. men inte sä gru ndligt och fortlöpan'de som man kun de önska. Skivbutiker fi nns det inte mera i den gamJa bemärkelsen. sä den vägen kommer just ingen informalion. Hä r skulle det framfOr allt gälla f"6r publiken/köparen att Iyssna och läsa - och att sedan ansätta sin närmaste musikbutik, så att den tar in de nyutkomna skivorna. Här skulle det vara väJdigt skönt om skivan/kassetten fick bli en lika vanUg gäva som en blomma eller en bok. Blomman vissnar - boken läses en gäng - men skivan kan man Iyssna tili med glädje

mänga. mänga gä nger. Och Bosse Österberg och en grupp eftersom en kassett är lätt att Lyro r i det sam Bosse är bäst i hanskas med. relativt billig Norden pä - snapsvisor. Hösoch dessutom kan erbjuda allt tens innegrej ! frän upplästa dikter och poe- Andra altemativ är Ecca tisk pianolyrik tili pampiga Sjöblom med 2 vissamlingar. symfo nier och modemaste Ba rbara Helsingius med pop. sä fi nner var och en sä- mänga visutgävor. bl.a. en kert en lämplig gäva nästa pinfarsk kassetl/CO med norgäng! Ocb tänk pä alla era diska visor tolkade tili finska. vä nner utomlands och ut- samlingen "Viseverser" med vandrama - sä skönt det är för Ami Aspelund - Tomas Ek dem att få en hälsni ng pä sitt som artistpar. och änn u längre modersmäl. bort kassettutgävor med gru pHär några aktuella tips: pen Vitrae, Dennis KarlsFörst nägot för bamen: son, Visans Vänner i Ö stra Benny Töroroos och Mu- Nyland. " Viseverser" fin ns min-sångeroa torde vara det ocksä som nothäfte. mest önskade j ust nuo En ny ViII man ge nägot pä andra kassett/CO kommer ut i da- språk kan man försöka med gama. "Straight from our hearts", APA är en populär gruppo som är countrybetonad musik med nägra skivor bakom sig med Sonja & Helene, eller och en ny kassetl/CO ute om " Person to person", som är nägon vecka. andlig säng med Nina Smedsbybarnens kasset Åström. " Kalascalypso" och " U tSpelmansmusik, jazz, skafferiet" med musik frän dans o.dyl. har det inte komTV-serien är andra tänkbara mit sä mycket av unde r det a1 ternativ. gängna äret. men kolla t.ex: Visor finns det i olika for" Hoppsan" med spelmer manslaget Halsbrytarua om " Minns du mej, Ellen Sjö- ui viii ha gammeldans med lund?" är Bebbe Ahlfors eg- folkliga fö rtecken och gott na tolkningar av egoa visor burnär. " Här e vi igen" ger er och vid sidan av den dräpUga Da lsbruks Dragspelsklubb i ti telmelodin hittar ni under- schlagermelodier frä n det gofundigt skarpa iakttagelser da 40-taJet. ungefar. "Får jag och underbart mj uka stärn- lov?" med Pampas är ett kasningar. Bebbe har ocksä gett setlmätt av dagens da nsbands " Blandade anrättning. Viii man ha jazz ut visboken känslor". kunde " Live at Baltic Jazz" "Bosse på L yran" för fram vara en bra sak - fina musiker och trevliga melodier. Sen fioos det förstäs en massa med nägot är pä nacken. som är värt att kolla och/ Bussresor med service och kvalitet, 1993 eiler fräga efter - dansbandet Tommys. viso r med Birgit K1ävus. julskivan med EsPhantom ofthe Opera i Abo 13 och 14.02...... 290,- ..... 480.Skidresa tili Tahkovuori 19-24.02 ........... ... .. .......... .. fr. 1.830.bobamen. Serenakören. JubiBlommande Holland 27.04-04.05 ............................ . fr. 4.170.lates dubbla CO med julsängTallin och Tartu, 5 dgr i juni. ......... . ...... . under planering er, ABC-kö ren, Aurorakören, Svenska slott och herrgårdar, juni-juli....... . under planering Tomas Ek. ännu f1er dansKolmården och Astrid Lindgrens band, D.S.V, D.S.V., D.S.V . ... Vimmerby 12-15.07... ................................. ............ .. .....1.750.Det viktiga är att ni kommer Trollfföjten i Nyslott 07-08.07............. ... 1.380.-

Östra Finland 03-05.08 ............. ........... ................. .......... 1.320.Schwarzwald-Mainau och mycket m era 12 dgr..... aug.-s ep t. Även andra fesor under planering börjande från endagsresor. Vi fortsätter även med våra omtyckta kryssningar inkl. busstransport. Ring och hör Oig för så berättar vi mera eiler skickar reseprogrammet.

Vi står gärna tili tjänst även med planering av Era bussresor. Oå vi har fullständiga resebyrårättigheter kan vi betjäna Er med ett komplett bussresepaket skräddarsytt just för Er med alla behövliga bokningar och biljetter. Vi har en buss för varje resa 1 Platsantalen i våra högklassiga lurisfbussar varierar mellan 23 - 72. Vi har även två sk. INVA-BUSSAR. Den nya Invabussen är Finlands modemaste i sitt 518g med en rymlig tn vaWC med handdusch, aircondition, videoanläggning, kylskåp, automat för varma drycker, te/eron m.m.

Åbo Svenska Teater Stora scenen Auraga l an 10

AMADEUS • IDAG kl. 15.00 O. kl. 19.00 . 2. 12 kl. 19.00,3. 12 kl. 19.00

LINDHOLM LINES

Horsback • J 0600 Ekenas komore[ aven dejour f911171680B • eIler hem ~ 19111 713476

Adressen är: .................. .... .. (redaktörens/ programmets namn) Radion Box 10 00241 Helsingfors ViII ni ringa är numre!: 90-14801 Oä det gäller finlandssvensk musik har vi försökt koncentrera allt i ett distributionscentrum, sä om ui vili ha upplysni ngar. kontakta: Finlandssvensk Musik Fredriksgatan 34 00120 Helsingfors tel. 90-693 1311 Om ni tror an jag kan hjäll'a. sä hittar ni mig pä adress: Åke GrandelI Tallbackavägen 27 02700 Grankulla tel. 90-5050546 (hem) och 148053 21/ 148053 16 (jobb) fax. 90-1480 2498 (jobb) Skriv et! brev/kort i dag. Ge en skiva/kassett som gäva den bär veckan. Ge musik som julklapp! Hälsar Åke GrandelI

Redan for Dägot är sedan diskuterades an en del av sjukbusets utrymmeskapasitet k-unde utnyttjas som bäddavdelrting fOr Karis HVC. som saknade en sädan. Nu har Karis kommun fattat beslutet an saDera den sista ännu osanerade värdavdelningen pii Mjölbolsta för sina behov. Ett utrnärkt be-

Studion Erlksg. 13

Botnica

• I DAG lö kl. 18.00 . 2. 12 kl. 19.00, 3. 12 kl. t 9.00 Kassan mä-rö 11 -15 , och tI-lö 17-19 tel. 921 -311364.

'"T

NVÄRSRESA TtLL ST PETERSBURG

4 dgr Pris: 1.250,- Pulkovskaja, 1.500,- Astoria

30.12

Genom att anvllnda Cancersllnelsens adresser slöder nl kampen molconcer.

Elfsobelsgolon 21 00170 HElSINGfORS

Tel. 9800 4J llOO med IOKolsomlolsovglfl

CANCERSTlFTELSEN

30.12

SE HIT ALLA MARTHA FÖRENINGAR I VA W BLAND vARA TREVUGA RESEFDRSLAG :

BORAs : Shopping I de sex poslordervaruhusen I Knalleland , möjl. an handla kvaJiletsosl i Falköpings Osterla m,m,

NVÄRSRESA TtLL TALLtNN

V6ro odresser erMlles fr6n bonker. bok-. blomsler- och poppershondlor. begrovnlngsbyr6er. R4dosker soml fOrdlgJ texlade pO vOrt kontor.

Bussbolag • Bussresebyrå

vara!

PANTLANEKONTORET

Vi önskar alla vAra vänner och kunder God Jul och Gott Nytt Är I stället f6r julgAvor har Undholm Unes I Af gjort en inbetaJning tili Mannerhe/ms Bamskyddsf6rbund.

slu~ inte minst UI ekonomisk synpunkt. Det blir billigare än ••••••••••• frän sido 14 att bygga nyt!, och sjukhusets ijänster står tili förfogande vid ner (HUCS). Operationspatien- behov. temas eftervärd sköts pä Mjölbolsta. Konti nuitet i vWen Mjölbolsta sjukbus beijänar En viktig del av sjukhusets även kommuner utom det egentliga verksarohetsomrildet filosofi är. att man fortJöpande sarnarbetar med hemsjukvär- exempelvis Lojo och Kyrkslätt - dä det gäIJer lungpatien- den och hemtjänsten i kommuter och patienter som behöver nema. Det gjorde man redan dä specialistvärd inom subspecia- sjukbuset ~ar ett lungsanatorilitetema som finns pä Mjölbol- um och traditionen lever kvar. sta. Kommuner I Aboland kö- Ocksä delta är säken en orsak per tjänster av Mjölbolsta, Iika- tili patientemas positiva inställså Helsingfors. fastän i mycket rting tili sjukbuset. Om en hemförlovad patient inte k1arar sig liten utsträckning. hemma trots att patienten, sjukbuse~ kommunens hemsjukNöjda patienter värd och hemtjänst samt de anPatientema är nöjda med den böriga gemensarnt planerat savärd de fär pä Mjölbolsta. Inte ken. kan patienten fä komma minst nu dä det bläst om MjöltiIIbaka tili sjukbuse~ eiler sä bolsta har patienter uttaJat sig bistär man vid ordnandet av anoch lätit fOrstä hur nöjda de är nan form av anstaltsvärd. Sjukmed sjukbusets servicc. Det har huset länar bem för patienten säkert känts uppmuntrande fOr behövliga hjälpmedel. exempersonalen. pelvis en sittriklig stol. en patiSäkert bar värdarbetets goda entsäng. sjukvärdsattiraJjer. standard stor betydelse for patiSjukhuset sätter en ära i att entvärden och for sjukhusets beijäna patienten pä modersimage. Man värdar patienten millet. Bland personalen finns individuellt ocb utvccklar det i varje arbetstur personer grundvärden kontinuerligt. som talar finska. Att bli värdad Egenskötarsystemet körs in pä modersmillet är ocksä en som bäst (individartsvarigt trygghetsfaktor for patienten. värdarbete = sjukskötare eiler Känner man forresten aUprimärskötare bar "egoa" pati- mänt tili. att patienten bar rätt enter som de lär sig känna ingäatt välja tili vilket sjukbus ban ende och feir vilka de bär ett eiler hon viii komma? Om man helhetsansvar; patienten har tidigare varit pä Mjölbolsta medbestärnmanderätt ifråga sjukhus eiler det ligger närmare om sin egen värd. aktiveras att hemme~ är det naturligt att delta i sin värd, etc.). och man man viii komma di!. lika nahar ocksä et! kvalitetssäkrings- turligt är det att patienter som projekt pä gäng inom värdarkänner tili kretssjukhuset från betet. tidigare och bör tili kretssjukEn av forutsättningama for husets omedelbara verksarnatt värdpersonaJen skaII orka betsomrilde heUre tar sig tili med att utveckla sitt arbete Ekenäs. För mängen patients sarntidigt som personresurser- trygghetskänsla och trivsel är na for det är smä och arbetet det viktigt att kontakten med tun~ är att de kan känna sig familjemedlemmarna ocb andtrygga i sin yrkesutövning. ra närstäende kan uppehäUas Mjölbolsta sjukhus är troligen i kontinuerligt under sjukhusvisdetta nu andra största arbets- telsen. givaren i Karis. En aspekt som man inte bör ringakta dä man VaJborg Louhisto taJar om sjukhusets vara eiler icke vara och hUI dess verksamhet bör utvecklas.

Mjölbolsta

fram och visar ert intresse. Oetta gäller främst er närmaste skivaffar. sä att den tar in finlandssvenska produkter. Men det gälJer ocksä tidningama. sä att de sprider information. Och det gäller kanske mest radion, där var och en har en möj lighet att få fram sin musik - genom att delta i Tongävan eiler olika önskeprogram. genom att ringa eiler skriva brev tili programmen eller till redaktörema. Huvudsaken är att ni inte nöjer er med det som bjuds uta n att göra era egoa äsikter och önskemäl l>ända! När det här skrivs debatteras j ust musiken i radion. Tänk om var ocb en av er skrev ett brev eiler et! kort tili radion just i dag. ocb önskade nägot. berättade nägot om er musiksmak, berömde nägon redaktör eiler opponerade sig mOI nägot. Vad bra det skulle

~Rlko Eklundh sam Amsdeus g6, sftt livs glans(ullasta rollportrlJtt hlllllls-. Hbl

••••••

FORTSÄTTNING

4 dgr STOCKHOLM: En dag i Stockholm UII myckel förmånllga priser. Möjl. tili leater på eftermiddagen.

MED BOTNICA OCH AURtNKOMATKAT TILL SODERNS SOL TENERIFFA 27.2- 7.3.1993

KRYSSNINGAR FRÄ N HELSINGFO RS: Sally Albauoss, Isabella Fr. mars -93 med TEATERBATEN mfs Europa

Playa de las Americas eiler Ten Bel. Pris: i lägenhetshotell fr. 2.810,HelsIngfors Närpes Vasa

Kaserngalan 19 Närpesvägen IS Hovränsespl, 20

FINLANOS BA DHOTELL: Kortara och längre alt. M.M. Tel.

BEGÄ R DFFE RTI 90-176656 652-43654

961-1721t2

Poesins ådra flödar hos • penslonarerna •

••

En tomtesaga Snöflingan Julegåvan

Sä sakta du dalar, sä mjuk och sä vit, frll.n höjden tili jorden gll.r Earden och marken k1ädes i högtidsskrud. Ja, sll vii som tili brud, dll. k1ädes bll.d' hagar och gärden.

Himlens alla stjärnor mot jorden blicka nero AIltid samma Iystcr 1I.r frll.n är de ger.

Ej storm kan dig hindra, du skyndar blotl pll. atl fll vila nere pll. jorden. DlI. sist du ligger sll. vit och ren uti mll.ngubbens sken, sä ger du din skönhetll.t norden!

Men störst av dem alla är en med sitt blida sken. Som leder de vise männen atl Jesusbarnet se. 1 en krubba i etl stal l nu de honom fann. Sä ringa där han 11I.g men vilken underbar näd. Ocb hans lovs1l.ng Ijuda skall för oss alla och envar. Han skall budskap giva sll. vi i hans nll.d förbliva. Greta Carlstedt

När solen den tiUar pll. dig frll.n det bill., som tusen kristaller du gnistrar! Fast kölden biter uti diu h1l.r ej din skönhet förgll.r -! Du endast naturen förbistrar! Se, du är ju sll. kaU! och du tänker ej pll., att människobarnen kan frysa . När den kommer, den soliga vll.r, dll. din prakt snabbt förgll.r, kan din skönhet ej mer oss Iysa! Du smälter min flinga! se, dll. giver du tappt, när vll.ren har segrat i norden. Du ocb de dina skyndar sig bort, ty din tid är sll. kori! ja, kori är din tid här pll. jorden! Tor Handroos

J ulkloclatns klang Frll.n eU gammalt nötl kapelI i en stjärnklar vinterkväU julens k1ockor k1ämtar julfrid tili oss bämtar tili en värld i sargad tid manar de tili ro och frid fridens budskap nämtar julens k1ockor k1ämtar ocb när klockans pendel svänger helgmll.lsringningen sig tränger genom vidder k1angen gll.r andaktsfull den bygden nll.r bygdens folk bekymmer gömmer fylld av andakt vardag glömmer än en gllng sin livsdröm n1l.r fylld av barndomsjulars sp1l.r. Låt elin klockas malmkJang tona mana folken aU försona striders känslofuJla utbrotl mäti med batets tunga mäU sprid elin malmldang över väriden tag försoning med pll färden kom tili oss du julens tid vars symbol är Ijus ocb frid Frll.n en gammalt nöu kapelI i en stjärnklar vinterkväll julens k1ockor k1ämtar julfrid tili oss hämtar.

Jultankar En juJ igen, vi fira fll., dll. tankarna, tili barndomsjular gll.. Den klappar sakta, pll. vll.r dörr, släpp in den, ou som förr. Betlebems stjäman, str1l.lar sä k1ar, och juleklockor tonar över land och hav.

Ni minns väl den där sagan om tomten - han i kvamen, som lagade smll. tomtetroll och förde hem liU barnen. Han körde ju med bäst när han besökte huvudstaden, han rände runt pll. Drumsö och längs Norra Esplanaden. Det värsta tomten visste; om nll.gon blev besviken, han kände barn i Berghäll och barn i Tölöviken. Här fanns en massa byggoader, med aUa SOrlers färg och överaUt sll. fanns det barn, i Malm, som Fredriksberg. Nu har de Irollen vuxit - det gör ju barn ocksll. och alla liknar nästan tili Snövits dvärgar smll.. SlI under mll.nga tak - där ju tomtar bor oc b bygger, där tassar nog i dag nll.gon "Kloker" eiler "Trygger" . En tomte rör sig mycket ryst - sll. ingen ser och hör, men följer mycket noga, med allt som barnen gö r. Han skriver isin gröna bok, var dag om allt som händer och allting som ban skrivit, hem tili gamla tomten sänder. Frlln Herlonäs ocb Haga - fr1l.n varje gll.rd ocb Ori, fll.r tomtegubben veta, om allt som barnen gjorl. 1 Eira och i Sörnäs, i Maj- och Hermanstad, vettom ten strax om bametlytl och gjort sin mamma glad. När ban fll.r mll.nga glada bud, han fyller pll. sin säck, men fll.r han rikligt dll.liga, dll. ritar han etl slräck. 1 början av december sll. granskar han sin lista och fyller julkJappslagret ifrll.n sin stora lcista. Han plockar mest smä saker, han titlar isin bok, fast alla namnen minns han själv - ty ban är mycket klok. Han plockar prylar som behövs - men endastlitet gotta, ty allt det söta, säger han, förtäras bör med mäna. Men en av de där tomtarna, som kom i {joi med häst, han bor pä BllI.bärslandet, ty där sll. trivs han bäsl. NlI.n gll.ng han tar en 1I.ktur med sin lilla gräa märr, tili Vallgll.rd och tili Fölisön och sen lill Brunakärr. Ni hörde väl berätlas - det hörde ni förstll.s, om Rydbergs snälla lomte, som tog pll. alla 11I.s. - se - den här lilla Trygger, tar även hand om v1l.rden, han vakar när ni sover - han vaktar hela gll.rden. Det hör väl tomten tilI atl följa med vart bamen g1l.r och skydda dem för faror, där de själva ej förm1l.r. För bilar och för bussar och för alla arga hundar, se - man bör f1I. känna trygghet i en tid när juJen stundar. Det finns ju större tomtar ock - som kommer med sin korg, en del gär via Stockmanns och via Hagoästorg. Men varifrll.n de kommer än - sll. tycks en regel gälla, för stora människor ocb för smll.: Säg - har vi varit snäUa?

Alfred Smeds

En Frälsare, har blivit, oss fötl idag, änglakören, Ijuder sll. k1ar. Himlens alla stjärnor lindrar, sll. underbarl, Jesusbarnet,

välkommen var. Juldagsmorgon slädfarde n g1l.r, tilljuloua som alltid, varje är. Bjällerklang och orgelbrus, alla samlas, vid tända Ijus. An fira Jesusbarnets fest och med herdarna, fä vara gäst. Greta Carlstedt

------------------------Vema Wihrol

Julen Julen är k10ckklang och granrisdoft tomtens grötfat pä lantligt 10ft Ljus som strälOI på rågat bord Julevangeliets heliga ord krubbans halmbädd i Betlehem Österlandets tre vice män Julens sijäroa på himmelen herdarna som besjunger dem AlIt della finns i vårt minne kvar i livets afton från barodomsdar och även Julbocken än vi hOI som säeken med gävor pä ryggen bar. När helgmälsringningens k10ckklang Ijuder dä är det julhelg som andaktsfullt bjuder till f'rid och försoning alI väriden kring dä tystnOI krigslarm och det blir frid en andaktsfull paus i vår sargade tid.

Vema Wi"tol

Var stund är din stund Var stund är <Iin stund pä jorden. Du har mycket, mycket all ge. HOI du märkt, det känns lite bättre, blolt du orkar tacka och be. Bedja för fosterlandet, be för Guds fina natur. Häll elin Fader ihanden. Stäm upp en såDg uti dur.

Vagabonden

Minnena vaknar

Fattig vandrar jag pä denna jord. Rikedom för mig är okänt ord. SälIan är min mage riktigt mätt, men mitt steg är alltid lika lätt.

1 minnet gömt är den Ijuvliga tid som förgätt. Jag visst det drömt, all kärlek jag smaka har fält.

Pä min fräga svarar skogens sus långt där bOrlom stadens larm och brus, hur jag ro skall finna i en värld, där koappt nägon plats mig är beskärd.

Nu vaknar mioneDa Aler, av ungdomens tid som förgätl. Mill hjätta efter dig gråter, jag har dig ej glömma förmåll.

Ack hur ofta som min längtan gär, till eli land med evig soi och vår. Men det är sä långt i fjärran där, all jag dock för aIltid stannar här.

Du kom tilI migdu min livslyckas vackraste dröm. Jag höll av dig, som VOI mig sä god och sä örn.

Ty hur skulle det väl nån ' sin gä, att jag utav sädant njuta fä, dä all rikedom som jag har kvOI, är blott minnen ifrä n svunna dar.

Nu vaknar O.S.V.

När jag önskar vila på min fard, gör av graoris jag min huvudgärd. Vti drömmen bygger jag eli bo, där ock jag engång skall finna ro.

Tor Halldroos

Ald ri g jag får min Iycka i livet uppleva. Ensam jag står och minnena om mig sväva. Nu vakoar O.S.V. Det är sä mörkt, fastän sommar och soliga dOI; jag koappt det märkt, ry, bland minnen lever jag kvOI. Nu vakoar O.S.V.

Decemberkväll i Vasa

Tor Halldroos

Vngdom och ungdomJigt sinnade samlas till "gaturallyt" Bilkön en form av umgänge. Man blir kär, skrattar, gräter, och kanske skiljs, men kommer alItid til1baka. Dramatik inom några kvarter. Häftig musik för ung smak under veckosluten pä disco. För mogen publik pä restaurang en bit mat som passar plånboken. En fläkt av stora väriden.

EwaldLager

Var stund är elin stund på jorden. Du har mycket, mycket all ge. Om du först studerOI Gudsorden, födes elin vilja all be. Be, när mollmolnen skockas,

Ädelsten Träd i silverfrost, koppOIbrons speglar sig i nattgammal is och mellan björkaroas stammOI ses solen ... draperad i dis.

be ner, en strimma av 501.

Be, när vilddjuren flockas. Hörde du - hanen som gol? Annabella Wargb

Se, smaragd - och guldsnö glimmar tili, i en havsväg blå, och nog är stunden fagerskön - en oktoberdag ... ocksä.

Testamentet Miu feslamente är skrivet mina tillgångar bOkfärda .

Men min främsta gåva ål er mina barn fin ns inte på listan av värdesaker. Ni har sell mill liv på lIära hdll. Min dårskap oe" klokskap ligger äppet f ramfä r ero Allt bjuder jag UI som blandade 10pplOrgstillg vardagsslitna oeh hägtidssparade med eiler lIIall värde - fä r alldra. Mell kOIn ihåg all mill samlade insikt var barn mln Välj efter eget fä rståndl - En mor skall inte välja fär sina barn och ime ge bruksanvisning.

Drömmar Här siller jag ensam och drömmer tiUbaks tili min barndomstid. Djupt i mitt hjärta jag gömmer den tid som flytt ifrå n mig. Jag gläds vid tanke n all vara tillbaks i min bOIndomsdaJ. En liten tös ut pä landet hemma hos mor och far.

Och understundom händer sig, att skapelsens sköna prakt, den övervinner med kamp och strid kö ldens och dödens makt.

Är detta en sinnebild Ijuvlig av en mänskosjäl, sam är ren, som glänser i Fadershanden säsom en ädelsten. Har du för Kristus lidit, är din själ en mörkröd rubin. Lever du heligt och änglalikt, bär din själ en safir sä fin.

De Iyckliga barnaä ren hur mycket gömmer ej de dä barfota vi barn där sprungo pä en grusväg, som gick förbi. Med glälligt sinne vi funno här en Ijuvlig harmoni.

Men bland Herrens dyraste skatter är du en skön diamant, dä du den svllra stunden sade det ord som var sanl.

Men sll försvann barnaären och livets allvar tog vid igen sopas ald rig spllren nej - minnen blir evinnerlig.

En diamant speglar mänga farger, oändligt kJOIt är dess sken, blott Herren får slipa dess kanter, är den ock himmelskt ren.

Margaret Haikola Greta Carlstedt

Annabella Wargb

Göran fortsätter som pensionärsboss Göran Sundström frän Kronoby ätervaJdes' fdr nästa år med ackJamation tili ordfdrande för det österbottniska pensionärsdistriktet vid höstmötet i Vasa. - Det är inget nöje all stä i ledningen i tider som dessa. När aJlt bara blir sä mre brukar man ju byta ut folk, menade Göran själv. Men medlemmama slog dövörat tili får hans protester. Tvärtom, om ordfö rand eskapet inte medför riägot nöje sä blir det heller ingen nöjesskall, sa uppbackama. [ distriktsstyrelsen blev det eli par förändringar. Pä egen begäran avgick Rut Bäckstrand och Volmar Furu och ersalles av Anita Östman och Edvin Stranden. Helge Ulfvens ätervaJdes. Uppdraget gäller fdr peri oden 1993 och 1994. Suppleanttrion Bror Sandström, Evert Kummel och Valter Högnabba ätervaldes. Genom fyllnadsvaJ utsägs Erland Sundell tili supplean t pä eli år i Anita Östmans ställe, dä Östman va lts tili ordi narie medlem. Revisorema Runar Lindahl och Thure Hagberg omvaldes, liksom suppleanteo Erik Träisk. Suppleanten Elvi Strömman nyvaJdes. Liksom tidigare beslöts an medlemsavgift inte uppbärs av distriktet.

Österbottnisk penionärsboss är Görall Sundström, omvaldför 1993. Här i samspråk med Helge Ulfve~s (sittande), omvald i styrelsell. T.v. Gustav Nordman. Det österbottniska pensionärsdistriktet har en mycket blygsam budget pä endast 42.500 marie, beroende pä an förbundet stär för de stora utgiftema säsom ombudsman-

nens lön och lokalkostnader för kansliet. För de 42.500 markorna ordnas dock en heI del aktivi-

teter, vilka i sanningens namn är självbärande ocb t.o.m. till-

för distriktet intakter. Dit hör de tre storsamlingarna pä våren, planerade i Korsnäs, Jakobstad och Korsholm. De populära kryssningama tili Sverige i januari och au-

ALDRIG 1 LlVET på Wasa Teater När Benny Hills TV-shower gick uI i elem i slutet pä 50-talet, samlades ca 12 miljoner TV-lillare kring TVappa ratem a. Benny Hill var en omällligt populär TVkomiker. En av dem som skrev texler ät Benny Hill, heter Dave Freeman, engelsman med eli förflutet inom pOliskåren. Dave Freeman har sedermera skrivi! en rad framgängsrika pjäser, mest komedier och farser, varav Lex. uBedful af

Foreigners" (Bäddat för sex) gick flera år pä China Teatern i Stockholm. ALDRIG 1 LlVET! (orig. titel DUMMY RUN) skrev Dave Freeman i slutet av 80-talet ocb den har faktiskt

aJdrig ännu uppförts i Skandinavien. ALDRIG r LlVET! har nordisk urpremiär pä Wasa Teater den 12 december. Det blir bäddat för skratt, den saken är kJar! Dave Freeman har koll pä det där med humOT.

ALDRIG 1 LlVET! handlar om ett hälsohem pä landsbygden. Här möter vi Julia, som

tillsammans med sin nuvarande man Roland och sin mor Olivia, fårsöker fä stressade nutidsmänniskor i harmoni med sin kost och sin fignr. Hotellet har de kommit över för pengar, som JuJia fick ut frän livförsäkringen, dä hennes förre man Sidney omkom i en biJolycka. När Sidney plötsligt dyker upp, trots sin

dödförkJaring, är det kJart att det blir vissa förveckJingar. PersongaUeriet är rikt. Vi fär möta bl.a. en manisk kJi-

ent, sam vägrar att ät~ seUeri, en kvinnlig konstapel, som spelar i en jazzorkesler, en fransk doktor frän Madagaskar, en trämaskutrotare ete., etc. ALDRIG 1 LIVET! är en fars med hejdlösa förvecklingar och tokroliga situationer. En pjäs, som tili intrigen tycks vara okomplicerad och rak, meo sam veckJar io sig i de mest förvirrande och underbart knasiga scener man kan tänka sig. Pjäsen är en riktigt gedigen, äkta farsi ALDRIG r LIVET! regisseras av Peter Snickars, som

tillsammans med sin dotter Elin Pelersd6ttir översatt pjäsen tili svenska. Scenografi och drakter är gjorda av Greta Th6rsd6ltir. Musikarrangemango Alf MyUäri.

1 rollerna: Olivia de Vere - Lisa Bergström (gäst) Julia Dickerby - Ylva Ekblad Hooper - Sixten Stjemberg Roland Dickerby - Mika Fagerudd Sidney Floyd Pucker - Johan Poriin Vanessa Harbinger - Anna Grönblom Sgt. Campbell - Sofie Lindblad-Sonck ALDRlG 1 LlVET! Nordisk urpremiär pä Wasa Teater d en U_12_92_ Spelas tisdagar, onsdagar, fredagar och lördagar tili den 6.3.93.

1 december ges följ ande föreställningar: lö 12.12 kJ. 18 premiär ti 15.12 kJ. 19 on 16.12 kJ. 19 fr 18.12 kj. 19 lö 19.12 kJ. 18 ti 29.12 kj. 19 on 30.12 kJ. 19 to 31.12 kJ. 19 Biljettkassan: 961-3200300 mä-Iö lG-14 samt1t före förestäl1ningens början. GruppbestäIJningar: 961-3200304/ G-B. pöm.

gusti genomförs ocksä under nästa är. Under planering är resor tilI Norge ocb KittiJä. Förbundets tillika distriktets, sommardag ordnas den 8 juni pä Carpella i Korsbolm.

Motionsdag blir det som vanligt pä Norrvalla i Vörä i maj. Även den populära frägesporttävlingen föreningarna emellan ordnas under 1993. Finalen gär mellan de Ire segrama i kvaltävlingarna v id distriktets höstmöte nästa är. Det österbottniska distriktet räknar nu 29 medlemsföreningar, varav Purmo-föreningen är nytWkommen. Totalt uppgår medlemsantalet tili cirka 5.400. H östmötesdelegaterna bjöds ocksä pä informativ och välbehövlig trafikundervisning av Juhani Törnroos frän Trafikskyddet. Han päpekade, all de äldres andel' av trafikoffren tyvärr är högre än andra äldersgruppers och att mycket äterstär att göra när det gäller information . Framförallt bör fotgängare och cykJister kritiskt granska sitt eget beteende och läta självbevarelsedriften tala, inte bara ställa krav pä medtrafikantema. Höstmötesdelegatema deltog med Liv och lust i diskussionen. Ett förslag som kom upp var all God Tid borde införa en trafikruta med aktuella päminnelser i varje nummer. Höstmötet fortsalle därefter i samvaro med pensionärsföreni ngen Vips, som bjöd pä kaffe ocb trevligt program. Anita Svensson

Öb-ombudsmannen har ordet Fömuftet segrade i kampen mellan facket ocb regeringen i och med botet om storstrejken avvärjdes. Det skulle ha varit ansvarslöst med en generaJst rejk i en situation med över 400 000 arbetslösa. Om en strejk brutit ut hade Finlands renome i Europa sjuokil under nollpunklen. Överenskommelsen innebär igen en gäng höjda skatter. Rent principiellt är det väl riktigt all de som har jobb skall solidariskt stöda de arbetslösa. Fackel själv prioriterade böjda skaller än Per Thomasfolk ett fdrsämral utkomstskydd. ombudsman Kampen mellan facket ocb regeringen bandlade inte enbart bidraget 678 mk ocb speciaJom utkomstskyddet. Det värdbidraget 1356 mk. handlade givetvis ocksä om Flertalet pensionstagare fär makt och inflytande. En del inle nägon reell pensionsökbedömare pästär all det var en ning nästa år. Det här beror pä politisk allack mot regering- att pensionstagamas försaken. Man kan fräga sig om det ringsavgifter stiger. Sjukförär viktigt all vi i Finland bar säkringsavgiften torde stiga en tradition pä all regering med tvä penni och follqlenoch riksdag nästan alltid skaU sionsavgiften med en penni vara involverad i avtaJsrö rel- per skattöre. Den ekonomiska sen. situationen päverkas negativt De pensionstagare som en- av höjningen av uttaxeringen bart Iyfter folkpension eiler per skallöre i mänga kommuhar en liten arbetspension får ner samt höjda kommunaJa en 2,7 %-lig pensionsböjning serviceavgifter. nästa år. Folkpensionens basOm aUt gäll som planerat del stiger nästa år med 12 mk befinner j ag mig i Sidney i i mänaden frän 425 mk tili Australien när denna tidning 437 mk. Den fulla folkpensio- utkommer. J ag är tillsammans nen uppgår med tilläggsdel med min fru och vår yngre nästa är lilI 2479 mk i första son och hälsar pä min huslrus dyrortsklassen och lili 2373 hrevvän. 1 nästa nummer av mk i andra dyrortskJassen. God Tid får jag väl lov att V ärdbidraget för pensionsta- äterkom ma tili Australienregare är frän årsskiltet 272 mk san. Jag önskar Er alla en God i mänaden. Det förböjda värd- Jul och ett Gott Ny tt N .

Gåmedi en studiecirkel ': Oj, den här visan hade jag nästan glömt" oeh "Ja, nog lär man sig hastigt pII nyll när man engllng sjungit den som ung", var vanliga kommentarer när Birger Tömer presenterade Jules Sylvains repertoar för sina cirkelmedlemmar i BorgII. Det var hans tredje eirkel; de tidigare har handlat om Evert Taube oeh Dan Andersson oeh deras musik. Som den entusiastiska ledare Birger är, har han oeksll utvidgat studieplanem a själv oeh dessutom ställt upp med föredrag om musik i mllnga föreningar. Det är viktigt all engagera sig, skrev forskaren Jan-Erik Ruth för en tid sedan i GOD 110. Det kan vara farligt all dra sig tillbåka. Det är all dö en smula. Han pilpekar oeksll all ä1dre mänskor numera är bättre utbiJdade oeh deras psykiska fuoktionsförmllga best1lr 11Ingt upp i 1Iren. De har myeket att ge av erfarenhet, kunskap oeh tid. Just de här ingrediensema behövs i en studieeirkel. En studieeirkel är en liten grupp pII minst fem personer som samlas for all lära sig eiler göra nllgot tillsammans. 1 en studieeirkel kan man göra nästan vad som helst. Det finns myeket att välja pII: aUt frän de stora händelsema ute i värIden tili personliga frllgor eiler praktiska görom1lJ. De popuJäraste äna nena just nu är va rdagspsykologi oeh hälsofos tran. Det är stor skillnad mellan all della i en kurs oeh della i en studiecirkel. En kurs har en fö reläsare som fö rmedlar ku nskap, medan studieeirkeln

BIi vuxenstuderande kom med i studiecirkeln! "vili ha gedigna kunskaper och erfarenheter

'är mo tiverad att lä ra me ra tar fasta pII att dellagarna har kunskaper och erfarenheter. Syftet med studieeirkeln är all 11Ita människor komma samman oeh utbyta erfarenheter. 1 diskussionerna skapas ny kunskap. Ocksll studieeirkeln har en ledare som fränast skaU leda diskussionerna. Gör som Birger, gå med i en studiecirkel Bekanta Er med Studiecentralens fräseha studieprogram. Där presenteras olika äronen och reglema för hur man f1Ir bidrag för studieeirkel. 1 ilrets studieprogram berättar kända personer om vilka böcker de skulle välja. Wava Stiirmer läser gäma lokal historia medan Ulla-Stina Westman vili gå med i en grupp om de stora förändringama i Europa. Ragnar ManniI Iyfter fram v1lr självständighet oeh rekommenderar därför Finlands historia. Studieprogranamet f1Is frän Svenska studieförbundels kanslier: Helsingfors tel. 90-641 988 Pargas tel. 921-741 085 Vasa tel. 961-1790 0411

"vili de la med dig av dina erfare nhe te r

STUDIECIRKELN " är en liten grupp pii minst fem personer, sam

" själva planerar sitt arbete utgäende frän deltagamas önskem1lJ, " kommer överens om NÄR och VARman skaU trilias, , ka n starta när som helst, 'samlas minst fem/ätta gånger , har ett gemensamt änane oeh kan ha studiematerial • erh1lJler statsbidrag

' vill va ra med och besluta o m var, nä r, hur!

"är intresserad av ny tt mate rial ' uppska tta r sa mvaro med andra männ iskor

' trivs med att få va ra med och skapa atmosfär

Den bästa

lillajulen på Silja! Från Helsingfors tilI Stockholm Silja Serenade och Silja Symphony Sally Albatross 24 t kryssning från Helsingfors tilI Tallinn.

1 EN STUDIECIRKEL BLIR MAN KANSKE INTE NÅGOT MEN MAN BLIR NÅGON!

Så här snurrar en studiecirkel: • som diskussionseirkel var och en g1lr igenom materialet pII förhand • som referatcirkel nllgon av dellagama refererar materia!et • som läsecirkel högläsni ng pii sammankomsten • som föreläsningseirkel utomstilende eiler medlem hiller föreläsningen • som lektionseirkel faekutbildad lärare hiller lektion • som Iyssnarcirkel dellagama Iyssnar pII radio, kasseller m.m. • som korrespondenseirkel gruppen arbetar t.ex. med brevkurs • som "praktisk" cirkel t.ex. olika hobbygrupper • som dramaeirkel amatörteater- oeh liknande grupper • som blandad eirkel blandning av olika arbetsformer Hu vudsaken är att alla trivs ti1lsammans!

Upplev Ö stersjöns fa ntastiska kryssningsfartyg och mest fartfy llda lillajul ! Pii Silja Sere nade underhå.l ler Sonja Lumme, Step-Up showdansgruppe n oeh da nsorkestern Boulevard tilI den 2 0 . 12.92. Pii Silja Symphony uppträder samtidigt Ami Aspelund, Step Vp med dansorkestern Khans ma i sin rårg. sprakande show. O) Priser fdln 225:-/pcrson (Turist IV4 pers.lhytt) 1 prisei ingår reseskatt 100:och frukost.

SaUy A1batross 24 t kryssning frän Helsingfors t ili Talli nn. Vi fes tar oc h d ansar dygnet runt i Sallys trad iti onella lillajulsstil. Pö r farte n står S tarlig ht Express oc h Idols.

0) Priser friin 1 4 0:-/ p erson (C-klass. /4 pers./hytt) 1 priset ingår reseskatt 30:- oc h frukost.

SILIALINE~ GER MERA

DIN S IWA RESA FAR DU BEHÄNDIGT FRÅN D1N EG EN RES EBYRÅ ELLER VIA OSS T ILL PRISET AV ETT LOKALSAMTAL, NÄRLINJ E 9800-74552 (S IWA) SIWAS FÖ RSÄWNINGSPUNKT: HELSING FORS, MANNERH EIMVÄGEN 2.

TEATERRESA

RUSKARESA

ombord på nya

tili Lappland och Nord-Norge 31.8-7.9.1993. PRELlMINÄRT PROGRAM och förbehåll för eventuella prisjusteringar ifall valutakurserna ändras.

EUROPA

dag 1. . Nattåg från Helsingfors kl. 19.22 tili Rovaniemi. Sovplats i 2-pers. kupe.

'1.

dag 2. Ankomst tili Uleåborg kl. 07.38, KOSKILlNJATs buss möter (chaufför Rauno Riekki) . Frukost i Uleåborg på hotell/restaurang. Sedan körning tili Saariselkä. Inkvartering på Hotell Riekonkieppi och middag på hotellet (475 km).

-..c=

(JO

•

VIIUNGUNE -

_ ,

::--=-~.---~

dag 3. Genast eiler frukost vidare norrut tili Klrkenäs. 270 km HURTIGRUTTEN KirkenäsHonningsvåg och övernattning ombord. Polcirkeldop.

Kom med på vår teaterresa 30.3--1.4.93 ombord på Viking-linjens nya 1\'Xkryssare Europa. Teatem Moulin Rouge spelar upp musikalen OKLAHOMA. Tillsammans med Drumsö Pensionärer har vi bokat 100 platser. Båten avgår från Helsingfors 30.3.93 kl. 18.00. Från kl. 16.30-17.30 delar vi ut landgångskort i terminalen. Genast eiler avgång kl. 18.00 avnjuter vi båtens smörgåsbord i restaurangen. Kl. 20.30 är det dags för musikalen OKllAHOMA. Vi anländer UlI Stockholm kl. 9.00 den 31 .3.93. Under dagen guidad visning av båten. Det går bra att stanna hela dagen ombord. men för övrigt är det fritt fram för var och en att röra sig på egen hand i Stockholm. Båten avgår 31 .3.93 kl. 18.00. Ala carte restaurangen är dukad lör oss på hemresan Irån kl. 18.00. Resans pris mk 1.150.- betalas i två rater mk 500,- i samband med anmälan och slutraten 650,- senast 19.3.93 tili SPF:s konto i Sb AKTIA 405511-40001177. I priset ingår båtbiljett H:lors-S:holm-H :fors i 2-personers B-hytt, teaterbiljett, smörgåsbord, å la carte + 2 sjöfrukostar, samt visning av båten. Anmälningar: Drumsö Pensionärer: Marianne Pacius tel. 677 968, övriga: SPF tel. 791 895. De 100 första, som inbetalt anmälningsavgiften får plats. Reseledare: Jerker Nyberg & Marianne Pacius. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rJ. DRUMSÖ PENSIONÄRER rJ.

Sju barn frlm alla världens hörn kom samman pll Nordkap i juni 1988. Under en vecka gjorde varje barn sin egen relief. Del är dem vi ser pll bilden här. dag 4. Ankomst tili Honningsvåg tidigt på morgonen och frukost i Honningsvåg. Vi kör tili NORDKAP - Europas nordl igaste utsik1splats, gör ett besök i Nordkaphallen (insprängd i själva Nordkapklippan) med supervideosai, historiska grattor, kap eli, souvenirshop och kafe/restaurang. Eiler ett par tim mars besök på Nordkap återvänder vi tili Honningsvåg och tar färjan därifrån tili Kåfjord (överfart ca 45 min.) och kör vidare tili Alta. Övernattning och middag på hotellet. Dagens etapp är 245 km. dag 5_ Frukost på hotellet och förmiddagen i Alta med besök tili hällristningarna och det intillliggande museet. Härifrån vidare tili Äkäslompolo lör övernattning och middag på hotellet. (335 km)

När vardagen känns trist. Åk ut tili havs.

dag 6. Frukost och middag på hotellet. Vilodag i Äkäslompolo med fjällvandring eiler en kort utfärd i omgivningen. dag 7. Frukost på hotellet och vi kör via Kolari-Pello tili Tomeå, lunch i Torneå och vidare tili Uleåborg för avfärd med nattåget kl. 21.45. Sovplats i 2-pers. kupeer. (350 km) dag 8. Ankomst tili Helsingfors kl. 07.10.

Nya fantastiska m /s Europa sätts i trafik i mars 1993.

Lyxkryssare och panoramabåt med nya ideer, Östersjöns största kongress- och konferenscentrum. Världens största tax free-butik tili havs. Tiotals internationella restauranger med storartad utsikt över havet. Världens första havs-McDonalds.

En Iyckad resa börjar på resebyrån.

VIKING LINE

Resans pris: mk 3.500,I priset ingår tågbiljett Helsingfors-Rovaniemi med plats i 2-personers sovkupe (pensionärskort/VR) . - busstransport enligt programmet. - övernattning i 2-personers hytter ombord på Hurtigrutten. Polcirkeldop. - övernattning på hotell i Alta och Äkäslompolo med halvpension. - frukost i Rovaniemi 1.9.93. - lunch i Torneå 6.9.1993. - tågbiljett Uleåborg- Helsingfors med sovplats i 2-pers. kupe. - reseledare: Jerker Nyberg. Anmälan ach förskatt: Anmälan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån. Anmälan är bindande när förskott mk 500,- har erlagts. Resebyrån skickar bankgiro för betalning . Slutbetalning sker också per bankgiro och resebyrån skickar giroblankett ca 30 dagar före avresan. Annullering: Vid en eventuell annullering av beställd resa tidigare än 30 dagar före avresan är våra expeditionskostnader mk 200,- per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråfören ingens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, som finns tillhanda på vår byrå. Reseförsäkring är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker också eventuella annulleringskostnader om resenären blir tvungen att på grund av sjukdom inställa sin resa. Ansvarig researrangör: BENNETT Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8, tel. 90-685 1100 Kalkylen är gjord enligt 15.11 .92 gällande tariffer och valutakurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.l.

BESTÄLLNINGSBUSSAR: BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA

OPTfKER

Ab Tidslrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv 4. Tel . 915·531865

OPTlKER ~ N. LILJA ~

Beställningsbussar.

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911 ·81004

02880 VEIKKOLA Tel. 268374

ji)e~

Auto·Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961·152 495

MATSTÄLLEN

BACKMANS OPTIK ~'~07IoIl228Mo"''''''''''

KARIS, Kopmansgatan 4 Tel. 911·30 161

TRAOlnONELL FINlANOS-SVENSK RESTAURANG Mm I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESTTlLLSTÄLLNINGAR SMAKLlG MAT OCH VANLlG BETJ1NING. VALKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 vAN. TEL. 9O-Q41 101.

BROMANS OPTIK Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911·629 49

Långsammare ökning av arbetspensionärer Arbetspension utbetalades i fjol tili sammanlagt 1 034 000 personer. Ökningen i jämförelse med föregllende iIr var endast en procent. Tillväxttakten har avlagit IIr för iIr. Året innan var ökningen drygt tvll procent, och i medlet av 80-talet när systemet med flexibla pensionsilldrar trädde i kraft var ökningen över fem procent. Detta kan utläsas friln Pensionsskyddscentralens och Statistikcentralens fmka regionalstatistik ''TyöeläkemenotiJasto alueittain vuonna 1991".

Utgiften fOr förtidspensionerna endast 2 miljarder mark I arbetspensioner utbetaldes i fjol närmare 40 miljarder

marko Över hälften, 56 procent, av summan utbelalades i iIlderspensioner, medan en fjärdedel bestod av invalidpensioner. För första gllngen särskiljs utgiften för individuella förtidspensioner i stalistiken - utgiften för de individuella förtidspensionema ulgjorde en fjärdedel av invalidpensionsutgiften. De individuella förtidspensionemas andel av hela arbetspensionsutgiften var endasl sex procent eiler 2,4 miljarder marko

@~!L~

10300 KARfS

ABO, Humlegårdsgatan 7 Tel. 332 187

Tel. 915·17 10 42

OY ALBIN STRENG Ab

KARIS

pcnsionstagare är minst i Nylands Iän, 16 procent och störst i S:t Michels Iän, 23 procent. 1 Nyland finns det minst pensionärer i Kyrkslätt, Vanda och Esbo, där var tionde person har arbetspension.

1 smä kommuner är var tredje invånare arbetspensionstagare Den slörsta andelen pensionärer har Suomenruemi i Kymmene Iän, där var tredje person Iyfter arbetspension. Varfemle år Pensionäremas andel översarbetspension teg 30 procent ocksä i LuhanEn annan nyhet i statistiken ka, Kuhmoinen, S!orä, Finby är uppgiften om arbetspen- (Särkisalo), Suodenruemi, sionslagamas andel av kom- Hirvensalmi, Kannonkoski, muninvilnama. 1 hela landet Ktikoinen, Multia och Länguppbär var femte person ar- elmäki . betspension. Andelen arbets-

Du hjälper Inte en männlska genom att påpeka de tel som hon själv redan är plnsamt medveten om.

Tel. 911 ·309 40

KVRKSl.Arr

,.~ OPTIK

~ 1*

HSB s hus ....d (orgel tel. 298 19 27

- OPTIKERSERVICE - TIOSBESTALLHIHG TlLL

("f(("\

Optikos ~ Aschan Ky

Vuorikatu 13 Bergga.an 13

10900 Hanko

10900 Hango

Puh 911/ 84830 Tel

210löste kryss nr 6 Sarnmanlagt 210 personer har löst krysset i God Tid nummer 6. Fru Fortuna har gynnat följande personer, som fiIr varsitt bokpris med posten: Greta Puputti, Åbo, Anna Gröndahl, Helsingfors, Bjarne Lax, Karleby, Signhild Malkamäki, Helsingfors och Linnea Heinonen, lngll. Lösningama av julkrysset i detta nummer, som är del sista Hasse gör för God Tid, ska vara redaktionen tillhanda senast den 19 januari 1993. Redaktionens nya adress är: Rainer Erlund, HaImstadsgatan 9, 10900 Hangö. Märk kuvertet "Kryss 7". De fem först öppnade rätta lösningama erhlWer varsitt bokpris. Bokpris blir det ocksll i jultävlingen. Lycka tilI med lösrungama och god fortsättning med den nya chefredaktören Rainer Erlund. God Jul och ett riktigt Gott Ny tt År 1993! Tillönskar avgllende redaktören

Gurli Nurmi

Såhär ser lösningen av kryssel i nr. 6 uI.

Svenska Pensfonärsförbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördaga r kl. 10- 14 Kansliets !elefon 90-791895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-79 1896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 1203 95·6 _ _ __ L .Postgiro: . -_ _

När reumasmärtorna plågar ... ... är det skönt att ha Moviflex gel hemma! Miljoner människor i väriden klagar just vid fuktigt, svalt väder över reumasmärtor, såsom ryggont och ryggskott, värk i nacken och skuldrorna eiler rörelsesmärta i lederna.

Moviflex®gel tenylefrin, glykolsalicylat. mukopolysackandpolysulfat. Isopropanol

lindrar effektivt smärta, inflammation och svullnad Priser

50 9 100 9

36,86 62,40

WITPOlO

ALKUPERAI$VALMI STE

Bruksanvlsnlng I förpackningen

1m Receptfri medicin från apoteket!

Färre hål i tänderna

Lösnlngar tili krysset I della nummer ska vara redaktionen tlllhanda senast den 19 jan. 1993. Redaktlonens adress är: Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Märk kuvertet: "Kryss 7".

Namn ............................................................................................................................................... Adress ............................................................................................................................................. .

lI~~~n~llmr~lffI~trl;(lffI~~ J '