God Tid 1/1993

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Ärgång 21

Nr1

2 februari 1993

De äldres år i Europa 1993:

Fiolen

"Solidaritet mellan generationerna"

Vid avskedstillfället sjöngs våra färdledares lov av Tor Wikstedt, Kaj Petrell, Åke Skeppar, Ebba Ikonen oc" E ric Stens.

30-talet pensionärer på höstresa i Norge En ny höstresa tili Norge, sponsorerad av norska GR-Reiser och Sundqvists Buss i Mariehamn, arrangerades i november, nu tredje året i följd. Denna gång var vi ett drygt 30-tal representanter för pensionärsföreningar från hela Svenska Pensionärsförbundets verksamhetsområde, plus ett par företrädare för krigsveteraniöreningar, som äntrade Diana n i Nådendal för vidarebefordran genom Sverige över norska gränsen.

Vår första kväll - ocb natt- öppningen 1911 världens pä norsk botten förfIöt vid största. Den gamla kraftverksdignande bord ocb angenäm hallen står nu kvar som musesamvaro i gamla kända Olavs- um och strax intill ligger den gaard Hotel!. Färden fortsatte nya kraftstationen, som är intidigt följ ande morgon genom sprängd i fj äl!sluttningen och Oslos nästan folktoroma ga- som öppnades 1971.

1 samband med museitor.

Genom Draromen, Kongsberg och Notodden kraftverket finns en intresnädde vi fram tili det egent- sant avdelning, som berätliga mäJet fOr vår tur, som var tar om livet i Norge under Telemark fylke, Hardanger- sen aste krig och uuder den vidda och en bit av Vestlan- tyska ockupationen.

Pä Vemork framställdes det. den tiden tungvatten, som No rsk vattenkraft var värt Tyskland behövde för att kanske främsta studieobjekt kunna göra sin atombomb, denna gäng. 1 Rjukan bekanvilken lyckligtvis inte hann tade vi oss med museikraftbli fardig innan Tysklands verket Vemork, i dag " lndunederlag i andra världskristrlarbeidermuseum". GamJa get var ett faktum.

Vemork är ett av Norges försForts. pii sido14 ta vattenkraftverk och var vid

EG (Europeiska gemenska- gaml.s väl och V.nhus- j. läpen) har den 20 januari utlyst himmäispalvelun liitto. Dess. år 1993 tili De äldres är i Eu- organisationer t.r upp tem.ropa med temat "Solidaritet äret bäde isin egen verks.mmellan generationema". 1 av- het och i et! gemensamt protalet om ekonomiskt samar- jekt. Det gemensaroma probete i Europa (EES) har man jektet koordiner.s av Cenlralkommit överens om att även förbundet för de g.m1.s väl. ländema inom frihandels- Pensionärsförbundet är medsammanslutningen i Europa lem av Cf för de g.m1.s väl.

Bl.a. ordnas en pensionärs(EFfA) kan delta i EGs äldringsprogram. Olika tillställ- resa tili Stockholm, en kulturningar som betonar solidarite- vecka pä Kuntokallio i Sibbo ten mellan generationema s.mt setninarier. Å1dringsordnas i de olika ländema un- d.gens huvudfest hälls den först. oktober iEsbo. der årets lopp.

Vid pressmötet 20.1 päSocial- och hälsovårdsministeriet i Finland planerar att minde NORSAMs ordför.nde under åren 1993-1995 enligt Per-Erik Isaksson om det Förenta Nationemas (FN) för- viktiga i .tt äldringar, handislag föra fram frägor som hör k'pp.de och sjuka inte blir eftili äldrandet. Den intematio- ter när vi förbereder oss för en nell. äldringsdagen 1. oktober europeisk integration. Han sade .tt organisationem. i Finär en .v dess. händelser.

NORSAM, samarbetsorg.- lands NORSAM vill päverka net för organis.tioner som ar- beslutsf.ttare och allrnänhet belar med och för de äldre i de samt därvid framhåUa värdet nordiska ländema, deltar i av en attirydförändring ocb en genomförandet av program- mera human syn pä å1drandet. mel för de äldres år i Europa Han konstaterade .tt de äldre under mottot "Å1derdomen värderas pä annat sätt än hos oss i mäng. andra europeisk. har styrka".

Temaårets mälsättning är länder och att omsorgen om att berätta om alla de föränd- dem även är en annan.

- Vi kan säkert av dem lära ringar som sker i sarnhället i ocb med att befolkningen äJd- oss en heI del om generositet, r.s. De äldre utgör en allt vik- solidaritet och omsorg, sade tigare och synligare resurs. Isaksson. Han fr.mhöll .tt De har ocksä förväntningar vårt stödsystem som främst som bör kunna tilImötesgäs. går ut pä ekonomisk hjälp inte Här behövs den solidaritet räcker tili.

Utrikesh.ndelsminister mell.n gener.tionema som Pertti Salolainen och .vdeltem.året kraftigt betonar. ningschef Markku Lehto "Å1derdomen frän social- och bälsovårdshar styrka" ministeriet höll .nföranden Finlands NORSAM består vid pressmötet. NORSAMorav Folkhälsan, Finlands Röda Forts. pii sido 14 Kors, CentIa]förbundet för de

har varit "Berg-Kalle" Nybergs i Tenal. följesl.gare genom livet. Sin första fiol gjorde han .v et! cykelhjul.

Han stämde ekrama och sä börj.de ban spela. Dä var ban en grabb pä sädär en tio

är.

Sidan 9

Mariehamn

vecklad service, stadsdirektör Ritva Grufberg i dagens för God Tid. Mariehamn ju värdort för Svenska Pensionärsförbundets vinterdagar 25-26 februari. Det är . anIedning därav God har intervjuat stadsclirektö- I ren i Mariehamn. Sidan 8

Kryss

Tenala Pensionärer fyllde femton år Tenala Pensionärer · r.f. firade sin traditionelIa julfest den 18 december i Norra Tenala Hembygdslokal Fylgia.

Festen blev samtidigt ett internt 15-års jubileum, för det var på dagen den 18 december 1977 som föreningen grundades.

150 personer bänk.de sig kring de vackert dekorerade borden, och bjöds pä heI ju!glögg.

Prograromet inleddes med ju!musik av Tenal. Spel-

manslag under ledning .v Sven-Olof Sjöholm.

Sä framträdde Tenala-Iuci. n Johanna Lindström med sina fyra lämor och bjöd pä bäde säng och dikt. Et! bidrag tili Lucia-insamlingen överlämnades, det hade insaml.ts pä en bussresa. Föreningens ordförande Eila Forsström tog sä tili ord •. Hon yttrade bl. • .: _ Femton är är historiskt sett ingen läng tid. 1 en pensionärs liv är det ett bestämt skede, en annorlunda tid.

ska det bli i God Tid ocksä i fortsättningen. Det är Jörgen Sjöstedt som tar över uppgörandet .v kryssen efter sin far Hans-Jörgen Sjöstedt. Jörgen är rulinerad pä omrädet: han h.r gjort Hbl:s krypto i 20 års tid. Ocksä Hbl:s mänadslexik. har Jörgen sv.rat en längre tid. Jörgens första kryss i God Tid finns pä sista sidan. Och en iritervju med Jörgen äterfinns pä

Sidan 14

2

_ _ Från redaktionen. _ _

Vem står för vad?

Vi har päbörjat en ny tt är. Inledningen kännetecknas av oro, krig och ekonomiska problem. Katastrofer av olika slag har drabbat människoma pä olika häll bäde tilI havs och lands. Dock hoppas vi alla pä, all en del av de stora problem, som Iigger framför, ätminstone till nägon del skaJl finna lösningar under detta är.

Tidigare tog man fuUständigt för givet, att statens och kommuneroas inkomster varje är skuUe stiga med en lämpIig procent. Dessutom utgick man frän all inflationen skuJle ge god hjälp, när det gällde all betala skulderna.

Att vi nu har rilkat i en fullständigt motsall situation med minskande inkomster, läg inflation och höga realräntor tvingar vära beslutsfattare all börja tänka i nya banor.

När tiderna förändrades reagerade man inte tillräckligt snabbt. Knappast trodde man heller all vi skulle kunna riika i en sä djup depression som den nu rMande. Man körde alltför länge i gamla hjulspär. Övertygelsen om att en snar uppgång stod inom räckhåll var vägledande.

För att staten skall kunna fyUa sina ätaganden har man varit tvungen att uppta stora Iän framförallt i utlandet. Dessa Iän kommer att utgöra en stor belastning under läng tid framät. Vid det här laget börjar statens utländska skuld bIi oroväckande stor och den kommer fortsällningsvis att växa. Landets utländska kreditvärdighet minskar och vi fär betala högre räntor.

För all minska pä utgifteroa och lånetrycket har staten varit tvungen att höja skaller och olika avgifter. De statIiga ätgärderoa inbegriper även nedskärningar av tidigare förmäner. Den inslagoa riktningen kommer sannolikt all päverka förhåUandena i värt land under mänga är framät i tiden.

I en hei rad kommuner har man tillgripit liknande ätgärder. Man kämpar förtvivlat med all skära ner utgifteroa samtidigt som man via skatte- och avgiftshöjningar försöker öka sina inkomster. Tyvärr förefaller det, som om pensionäreroa i de flesta fall kommer att drabbas mest av dessa ätgärder. Dessutom är man inte övertygad om, att en del av de gjorda inbesparingaroa och nedskärningaroa träffar rätt, utan pä sikt kommer att medföra negativa följder.

Utrnärkande för det gångoa BO-talet var, att man pä de flesta omräden byggde ut en service, som i mänga fall inte var anpassad till rädande behov. Detta gäller säväl den privata som den offentliga sektoro. Utvecklingen av

den produktiva delen av näringslivet blev satt pä undantag. Alla kunde bli rika genom ett diffust köpande och säljande av vissa papper.

Att förfarandet inte byggde pä realistisk grund, kom man knappast alls all tänka pä.

VisserIigen höjdes en och annan varnande röst, men i den allmänna yran kunde de inte alls göra sig hörda.

Utbyggoaden av socialväsendet var kraftig under hela BO-talet, och beräknades fortsätta i samma takt ärhundradet till slut. När den ekonomiska nedgängen började stod man därför tilI att börja med helt handfallen. Situationen var fullkomligt ny och läg längt borta frän alla Ijusa framtidsvisioner. 1 stället för all man blivit van an fördela eli stadigt växande överskoll inom stat och kommun, sl,:uUe man nu börja fördela knapphet och inskränkningar.

Det var i stort sett samma människor, som nu skulle börja spela en helt omvänd roll. Därför blev handlandet oftast oövertänkt och för det mesta improviserat. Man var tagen med överraskning och hade inte tid all uppgöra planer med räckvidd längre in i framtiden.

Mänga anser, att det sociala välf1irdssystern, som uppbyggts under de sen aste ärtiondena, häller pä att raseras. Detta system har byggt pä soIidaritet mellan de olika befolkningsgrupperoa. Framförallt sku Ue de svagaste gruppema i sambället garanteras en drägIig tiUvaro.

Nu är det den nägot dunkla termen grundskydd, som gäller. SannoIikt har ingen en klar uppfattning om dess egentliga betydelse, och om vem som skall fastställa nivån, eiler vad som är vad. Det som emellertid stär klart är, atl olika former av avgifter kommer att stiga och nya införas. Även inskränkningar av tidigare förmäner framförallt inom sjuk-, socialoch äldringsvärd kommer att krävas. Beslut, som redan fattats av vära myndigheter, visar klart den nya inriktningen. Individen skaU ta över en del av det, som samhäJlet hittills svarat för.

Det nya äret kommer inte att bjuda vära pensionärer pä nägra positiva överraskningar pä det ekonomiska omrädet. Det blir tydligen tvärtom. Vi kan dock trösta oss med, att vär generation har upplevt och överlevt mycket svärare tider. Om vi jämför dagens läge med det, som rädde under krigs- och efterkrigstiden, kan vi bara konstatera, all vär position i dag är en helt annan, och kan pä intet sätt jämföras. Finland hör trots allt fortfarande till de rikare ländema i väri den.

Levi KlAvus

JERKER har ordet Eli nyll är, förbundets 21:sta, har inletts. Grunden för verksamheten lades vid höstrnötet i Hangö den 11 november sen aste är, dä verksamhetsplan och budget slogs fast av ett enhälligt höstparlament. Mötesdeltagarna var sä samstämmiga att inte en rad eller siffra ändrades i de uppgjorda planema. Inte att undra pä att samtIiga i tur avgäende styrelsemedlemmar ätervaldes. Det betyder att den sittande styrelsen "föräldrats" med exakt ett (1) är. Medeltalet för

senaste är var under 70 är eIler 69,59. Det var vär genom tideroa yngsta styrelse. Nu har medeltalet igen passerat 70, d.v.s. styrelsemedlemmarna är i snitt 70 är och 7 mänader. Det är väl en lämpIig älder för de styrande i värt förbund.

Vär förbundsordförande Levi Klävus valdes med acklamation för fjärde äret i följd.

Han gär in i sill 75:te är den

17:de februari. Åren till trots, verkar han ungdomligare än mången annan. Populär är han ocksä, inte bara i Närpes, där han var stor röstrnagnet vid höstens kommunalval, utan överallt där han rör sig. Jag är fuJl av beundran för hans intresse för SPF. Det gär ät mycket tid enbart att resa mellan Närpes och Helsingfors.

När det gäller att skriva i God Tid har vi gjort en sMan arbetsfördelning att ordföranden berör de sociala och världsliga frägorna, medan undertecknad rör sig mera pä egen gata, behandlar isin ruta förbundsaJctuell t och ekonomi.

Till det hör i högsta grad personvalen. I senaste nummer av God Tid kunde jag meddela att vär nya kanslist heter Marianne Sandell. Hon har kommit bra igäng och har t.o.m. gjort sitt första för-

Rätt spännande har det varit att jobba med "mitt" första nummer av God Tid. OfficieUt tillträdde jag ju som chefredaktör från 1 januari. Men nog ~uvstartade jag med förberedelserna Iitet redan pä fjoläret. Sälunda var jag med när tidigare chefredaktören GurIi Nurmi bröt om det sista numret för fjoläret. Detta för all fä en inbIick i hur det hela gick tilI och för all Iitet bekanta mig med personalen pä Ekenäs Tryckeri. Frän första stund fick jag en mycket god uppfattning om tryckeriets pojkar och flickor: hjälpsamma, vänliga, tillmötesgäende. Allting ser ut att "spela" bra och jag tror vi kommer att komma bra överens.

De av förbundets medlemmar jag haft kontakt med och de som kontaktat mig har ocksä genomgäende varit vänliga. Det var trevligt när frugan och jag öppnade krysskuverten och i marginalen pä flera kryss kunde läsa: Lycka till, Rainer! Eiler nägonting liknande. Det värmde och man kände sig inte som nägon "utböIing".

Mängden av kryss som lämnas in har överraskat mig. Varje dag har posten hämtat hem en försvarIig bunt med kryss från pensionärer från olika häll i Svenskfirtland. - Var finns Molpe?, frägade frugan en morgon när vi satt och öppnade kuverten. - Ja, vet du, svarade jag, inte vet jag närmare än att det finns nägonstans i Österbotten.

För oss blir öppnandet av kryssen alltsä ocksä nägot av en liten geografiundervinsning. Det vi inte vet försöker vi ta reda pä. Men detdär är enbart trevIigt.

Det är klart och naturligt att varje chefredaktör försöker införa nägonting nytt.

Det kommer väl ocksä jag eningsbesök. Det var Arkadia Pensionärer, som kom med den första inbjudan. Följande i tur är sedan Pensionärer i Östra Helsingfors, nägra dagar efter det dethär numret av God Tid kommit ut.

Vad nya chefredaktören gär för, får envar bedöma efter att ha läst dagens nummer av God Tid. Ocksä han har hunnit med ett föreningsbesök. Han "~ uvstartade" pä hemmaplan vid Svenska PensionärsgilIets i Hangö julfest, där undertecknad ocksä hade förmånen att få delta utan "skyldigheter". Tack för det 'och tack ocksä tili alla andra föreningar, som gjorde första delen av december tilI en enda jul- och jubelfest.

Nog om äret som gätt.

att försöka. Men ändä vidhäller jag det jag sa i intervjun ät Gurli: nägon revolution ska det inte bli pä God Tid. Tidningen ska bibehälla sin karaktär av medlemstidning.

I varje fall ska vi äteruppväcka läkarspalten. Den fär dock en litet annorlunda utformning än förr. Läsarna fär lämna in frägor och sä är det med.lic. Ralf Backman som varje gäng plockar ut en eller flera frägor och besvarar dem. Pä dethär sättet engagerar vi ocksä läsarna.

Jag tror att en dylik spalt kommer att ha mänga och intresserade läsare.

Dessutom ska vi införa en spalt som vi kallar "Vi fem". 1 varje nummer ska fem medlemmar kort få besvara nägon fräga. Nya deltagare plockas fram för varje gäng. Samma ansikten ska inte förekomma hela tiden.

"Tio frägor" är Iitet tidsfördriv vi ocksä ska servera God Tids läsare. Det är inte fräga om nägon tävling.

Men var och en kan testa sig själv och se hur mänga av frägorna han eiler hon vet svaret till. Svaren kommer nämligen att ingå i samma tidning - men pä annan plats. Frågorna kan gälla allt mellan himmel och jord och där kommer att finnas bäde lättare och svärare frågor. (Förresten: det som kan vara lätt för en kan vara svärt för en annan - det beror ju sä mycket pä ocksä vad man är intresserad av).

En eller ett par personintervjuer ska det också bIi i varje God Tid. "Berg-Kalle" - bygdespelmannen från Tenala - i detta nurnmer av God Tid utgör ett exempel på vad jag menar med personintervjuer. Jag tar gärna emot tips när det gäller framtida personintervjuer!

Redan, när detta skrives har jag hunnit avverka nägra föreningsbesök. Flera är inbokade i kalendern. Eftersom jag själv trivs aJlra bäst ute på faltet, bland pensionärema, tycker jag att denbär verksamheten - att besöka föreni ngarna - är verksamhetsledarens viktigaste uppgift.

J ag försöker med andra ord sköta den informationstjänst, som vi bara pratat om; meo inte på grund av ekonomiska orsaker kunnat inrätta. 1 Österbotteo har vi Per Thomasfolk, som gör föreningsbesöken där. Bästa föreningsledare, glöm inte bort att kalla regionala styrelseledamöter till Era föreningsträffar. Vära styrelsemedlemmar är valda, inte bara för att möta upp på vära egoa möteo, utan till deras ansvar hör i lika hög grad att föra information från förbundet

På eli område är jag rädd att stöta mig med endel skribenter. Det gäller min inställning tili dikter. Jag är, rent ut sagt, rätt reserve-

rad tilI dikter som lämnas in till redaktionen för publiceringo Det beror väl i huvudsak pä att jag, om jag ska vara ärlig, inte riktigt förstär mig pä dikter och därför inte heller kan bedöma dikter. Men dessutom anser jag att vi inte kan fylla God Tid med enbart dikter - eiler mycket dikter. Ur detta nummer av God Tid har jag bortlämnat alla de dikter där man på något sätt "celebrerat" min ankomst som chefredaktör för denna tidDing. Orden har varit vänliga och uppmuntrande tack för dem - men ändå tycker jag att det vore på nägot sätt "skrytsamt" att pubIicera dem. Jag gjorde inget undantag, jag utelämnade alla (de var tre till antalet).

Meo annars tycker jag om att läsarna/medlemmarna visar aktivitet också när det gäller God Tid. Någoo form av insändarspalt skulle jag gärna se. Trots att det är ganska lång tid mellan utgivningarna så tycker jag ändå att medlemmarna skulle kunna föra fram sina åsikter, synpunkter och påståeoden i God Tid. Eftersom Jim är den signatur som följt mig under praktisk1 taget hela min tidningsmannabana kommer jag att använda den sigoaturen också här. Det är ocksä faktiskt så att jag här på hemmaplan mera Iystrar tilI Jim äo till Rainer.

till föreningarna i sina respektive regioner. Årets första storsamling blir vinterdagen i Mariehamn den 25-26.2. Programmet vid vinterdagen presenteras på annan plats i dagens nurnmer.

Et! tips! Gör en "Stormskärsresa". Det hinner Du med om Du bara planerar det sä. (Se sid 3 i God Tid 7/92). Övriga aktiviteter under året är motionsdagarna i maj, sommardagen pä Karperö den B juni och kulturdagen i Pargas den 14 augusti. Titta också på värt utbud av resor. Teaterresan ombord på nya Europa är fuJltecknad, men fär vi förfrågningar, så kan vi tänkas ordna ytterligare en teaterresa under vAren. Läs mera om resorna i God Tid 7/92 och 1/93.

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

VINTERDAG o

RUSKARESA

0

25-26.2.1993 pa Aland Förbundets vinterdag arrangeras 25-26 februari 1993 på Aland. För ca 300 pensionärer har vi ett paketpris för resan Nådendal-Mariehamn-Nådendal. Vi tar emot anmälnin!jar föreningsvis fram tili den 5.2.93 kl. 14 inom ramen för den kvot, som finns och i den ordning anmälningarna göres.

Vinterdagens huvudfest arrangeras i Självstyrelsegården kl. 18.00 och fortsätter med middag i Arkipelag kl. 20.00. Vad man får äta framgår av informationen på sidan 3 i nummer 7/92 av God Tid. Det hela - underhållningen i lagtinget och måltiden samt Spelevinkarna som taffelmusikanter och dansorkester - kostar 170 marko I Lagtingets pienisai bjuder Aland tili på bästa sätt, kan man säga. Tre unga sångarlöften och en härlig pianist, samt Viva-kören med sin Mozart-föreställning borde ge våra gäster, och oss själva, en dryg timmes konsert av en klass som vi sällan får uppleva.

Det verbala inslaget i programmet står Hufvudstadsbladets mångåriga korrespondent, numera även författarinna, Ann-Gerd Steinby, för i en mycket koncentrerad beskrivning av sin uppfattning om Aland och ålänningarna. Hon har ju en erkänt fin förmåga att uttrycka sig klart och elegant, så vi kan emotse en intressant sammanfattning om Aland av den första stipendiaten i Anni Blomqvists författarlya.

Sångarna Tom Björkm an (baryton), Björn Blomqvist (bas) och Jenny Carlstedt (mezzosopran), ackompanjerade av Marc u s Boman, bjuder på ett program som innehåller de flesta sångarter: aria, operett, gluntar, gospel , folkvisa - allt framfört med ungdomens hela glöd med en klass som musikexperterna strör rosor förl Viva-kören är en värdig avslutning på programmet. Inte bara det att de sjunger som "änglar", de är dessutom klädda som på Mozarts egen tid: i rokokotidens slösande praktfulla kvinnokläderl Vilket fruktansvärt arbete dessa damer i kören lagt ned på sina egna figursydda klädslarl De har ju uppträtt inför åländsk publik ett antal gånger, men vi hoppas att de som inte har sett och hört dem tar vara på denna, kanske sista, chans.

"Taffelmusik" under måltiden på Arken framförs av Spelevinkarna under Ragnar B omans erfarna ledning och som allsångsledare har Elot "Loffe" Johns knutits tili ensemblen, som består av ett dussintal spelmän med både stråkar och dragspel. Så nog blir det både underhållning och allsång denna kväll. Spelevinkarna sköter dansmusiken fram tili kloekan 22.00 - kramgoa, nygamla låtar. Sedan tar Arkens egen orkester över tili långt på småtimmarnal Eventuella rundturer fredagförmiddag beställs av föreningarna direkt från Alandsresor tel. 928-12 140.

Anmälningar tili förbundskansliet och betalning föreningsvis senast 5.2.93. Konto: Sb Aktia 405511-40001177.

tili Lappland och Nord-Norge 31 .8-7.9.1993.

PRELlMINÄRT PROGRAM och förbehåll för eventuella prisjusteringar ifall valutakurserna ändras.

Avfärd tisdag 31 .8.93 från Helsingfors järnvägsstation kl. 19.22 tili Rovaniemi. Sovplats i 2-pers. kupe. _ Vi åker via Saariselkä tili Kirkenäs. Vidare med Hurtigrutten tili Nordkap. Overnattar i Alta och åker tili Äkäslompolo, där vi stannar en dag och gör vandringar i omgivningarna innan vi via Torneå kommer tili Uleåborg varifrån vi tar nattåget tili Helsingfors, dit vi anländer kl. 07.10 den 7.9.93.

Resans pris: mk 3.500,I priset ingår tågbiljett Helsingfors-Rovaniemi med plats i 2-personers sovkupe (pensionärskort/VR) .

- busstransport enligt programmet.

- övernattning i 2-personers hytter ombord på Hurtigrutten. Polcirkeldop.

- övernattning på hotell i Alta och Äkäslompolo med halvpension .

- frukost i Rovaniemi 1.9.93.

- lunch i Torneå 6.9.1 993.

- tågbiljett Uleåborg-Helsingfors med sovplats i 2-pers. kupe.

- reseledare: Jerker Nyberg.

Anmälan och törskott: Anmälan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån. Anmälan är bindande när förskott mk 500,- har erlagts. Resebyrån skickar bankgiro för betalning.

Slutbetalning sker också per bankgiro och resebyrån skickar giroblankett ca 30 dagar före avresan .

Annullering: Vid en eventuell annullering av beställd resa tidigare än 30 dagar före avresan är våra expeditionskostnader mk 200,- per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, som finns tillhanda på vår byrå.

Resetörsäkring är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker också eventuella annulleringskostnader om resenären blir tvungen att på grund av sjukdom inställa sin resa.

Ansvarig researrangör:

Kalkylen är gjord enligt 15.11.92 gällande tariffer och valutakurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

MARIEHAMNS PENSIONÄRSFÖRENING r.1.

DRUMSÖ PENSIONÄRER ~.f.

VERKSAMHETSKALENDER VÅREN 1993

SVENSKA PENSIONÄRSGILLET lHANGÖr.f.

Verksamhetskalender för de rorsta månadema av år 1993.

månd.25.1 lörd.20.2 milnd.22.2 onsd.24.2 lörd.13.3 milnd.22.3 lörd.27.3 tisd.30.3 milnd.19.4 tisd.20.4 milnd.17.5 milnd.21.6

Milnadsmöte >1Czardasfurstinnan" i Tammerfors Stadgeenligr vilrmöte "Figaros bröllop" pii Operan Vinterutfård med lunch i österled Milnadsmöte Pilskbasar TeaterJayssning tili Stockholm, "Oklahoma" ombord Milnadsmöte Dikt ocb musik, Norra svenska förs.) Bulevarden 16 Utfard tili Fiskars med omnejd, vilrlunch Skärgilrdslunch, platsen bestäms senare.

Yllerligare planeras nilgra teaterbesök i Helsingfors sarnt besök pii utställningar. Styrelsen förbebäller sig ränen an göra ändringar I programmet, om det visar sig nödvändigt.

Vasa SV. Pensionärsrörening VIPS r .f.

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS rJ. Mötesplats Formansgatan 14 Vasa, planerat program vären 1993 27.1 3.2 3-5.2 10.2 11.2 17.2 24.2 3.3 10.3 14.3 17.3 31.3 7.4 14.4 21.4 29.4 12.5 26.5 25.7

Inga Svanljung visar diabilder friln Kina Baptistkyrkan Piteä pensionärer gästar QSS Stickloneri Vasa teater visar: Aldrig i Livet Årsmöte Vår roliga dag med Supper Stars mm.

Reseinformation Enkel mat för pensionärer: Maj-Britl Backlund Dans pä Formansgatan 14 med Frilansarna Mal på Resl. Gustav Wasa Modevisning Dragnäsbäck kyrka Frågesporl Fil.lic. Solveig Strömman atl studera på äldre dar Hemliga resan Aktia banken Vårt 20 års Jubileum Pensionärsdans på Sandviksvillan, Trollkarlen friln Borgå

13.01 klo 14

Värterminen öppnas med fri sam varo pä Dagcentra-

len.

Hälsovilrdare Gita Malinen beränar om diabetes.

UtFard tili Lehmiranta i Bjärnil.

Fri samvaro.

Bussresa tili Silja Symphony och Tempelkyrkan, Helsingfors.

13.02 kl o16.45 AvFard tili Fallåkers "Vita Hästen" klo 19.

Fri sam varo.

17.02 klo 14 Fri samvaro.

24.02 klo 14 Friskvård/Maria Fagerlund.

03.03 kl o14 Friskvilrd/Maria Fagerlund.

10.03 klo14 Årsmöte.

17.03 klo14 20.01 klo 27.01 klo 03.02 klo 10.02 klo

BENNETT Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8, tel. 90-685 1100

14 11 14 9

GRANKULLASVENSKA PENSIONÄRER R.F. VERKSAMHET UNDER VÅREN 1993 Tisdagsträffar pii villa Junghans kI. 14.00.

26 januari Flygrädsla. Flygstyrman Bo Erik Malmgren.

9 februari Ingegerd Herrgård - Flanda lord ach blld.

23 februari Kultursekr. Clara Palmgren - Amerikansk konsl under 200 år.

9 mars Minnessrund - Stadgeenl. vännöte - ttGränsen passeras", en allvarligt luslSpel av Georg Falk.

Steinerpedagogik, Clara Stenius.

23 mars Påsklfäff.

Underhållning.

6 april Vad kommer EG an belyda för oss? M-L. Berg20 april man-Winberg. Örnulf Ramm-Smidl: Finns det altemativ tili kämkraft?

4 maj VåravslUlning.

18 maj Dessutom planerar vi:

"Alla hjärtans kameval" 12.2, tealerbesök 20.2, 1:a maj lunch, resa tili Holland i maj, m.m. Övriga aktiviteter: biljard, canasta, disk.~ssion. handarbete, mälning, seniordans, vävning, m.m.

Välkomna tili villa Junghans!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

KOM MEDTILL

NORSK PENSJONISTSKOLE vecka 34; 22,8-29.8,1993 Vi ordnar en kurs för pensionärer på Norsk Pensjonistskole i Melsomvik, vecka 34.

Vi besöker bl.a. Verdens Ende, Marinmuseet i Asgårdsstrand. Vi får höra om valfångst i Gjennestad. Vi gör besök i valfångstmuseet i Sandefjord, gör en tur tili Larvik och Stokke. Vi försöker också få med ett besök i Oslo med sightseeing där.

Utförligare program i nästa nummer av God Tid. Kostnader totalt mk 2.500,I priset ingår: - deltagande i kursen.

- buss tili vårt förfogande med start från Ekenäs via Helsingfors tili Melsomvik och retur.

- båtbiljett Abo-Stockholrn-Abo inkl. hyttplats i 2-personers B-hytt.

- båtbiljett Moss-Hortens-Moss däcksplats. _ uppehället på skolan inkluderar mat-kaffe och inkvartering i 2 personers rum, alla med dusch, och telefon.

Anmälningar tili förbundskansliet tel. 90-791 896. Bindande förhandsbetalning senast 15.5.93 mk 500,- på konto 405511 -40001177. Slutraten betalas före 10.8.1993.

Researrangör Oy Lindholm Lines Ab i samråd med SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.1.

Sydlojo svenska pensionärer r.f.

Samling med program av MBI varannan IOrsdag klo 15.00 i lågstadiet 11.2, 25.2,25.3, 6.4 obs dagen! 22.4,6.5, 18.5 obs dagen!

Hobbyklubben varannan måndag klo 14.00 har börjat 25.1.

Seniordans varje onsdag kl. 10.00 har börjal 20.1.

Spelklubben varannan lisdag har börjal 19.1.

Bridgespelama varannan vecka. . ' Sånggruppen övar klo 13.45 före torsdagsmölena I lilgsladlel.

25-26 Förbundets vinterdag i Mariehamn.

11.3. Årsmöte.

4

SPF - Program 1993/VL 06.02 16.02.

16.02.

17.02.

17.02.

18.02.

25-26.02.

30.3-1.4.

02.04.

07.05 .

12.05.

08.06.

10-17.7.

22.&-29.8.

31.&-7.9.

14.8.

23.10 24.10.

Kimjto Pensionärsfårening besöker Helsingfors. VL är värd-guide-arrangör SPF-AU/möte Revision Levi 75 ilr i Närpes Pensionärer i Östra Helsingforslbesök Ingil Pensionärer/ilrsmöte

VJNTERSAMI..ING I MARlEHAMN Tea.erresa ombord pil nya EUROPA SPF-vilnnöte i Helsingfors MotioDsdag pil Norrvalla Motionsdag pil Solvalla SDmmardag pil Karperö VaDdring med Leo i Alpema, Engelberg Norge besök pil Norsk PensioniSlskole RUSKA-resan via Kirkenes ti li Nord-Kap KULTURDAG IPARGAS Kjell Lönnil i Ekenäs Kjell Lönnil i Åbo

VERKSAMHETSPLAN 1993 ESBO SVENSKA PENSIONÄRER R.F. 18.02.

25.02.

21.03.

01.04.

23.04.

27.04.

12.05.

08.06.

14.10.

13.12.

11.U.

Årsrnöte, Kungsvägen 12.00 Vinterdagen, Mariehamn Gudstj änSl, Esbo kyrka 12.00 Temadag, KanDbrobacken 13.00 Vårfest, Fur Center 14.00 Resa tili TalJjnn 15.00 Solva lla, motionsdag Sommardagen, Karperö Temadag, Kannbrobacken 13.00 Julfest, Dipoli 13.00 Teaterbilt

ALBERGA PENS.KLUBB 26.01.

02.02.

09.02.

16.02.

23.02.

02.03.

09.03.

16.03.

23.03.

30.03.

06.04.

13.04 .

20.04.

27.04.

04.05.

11.05.

18.05 .

Årsmöte Hobby-träff Kaj Ahlgren, bingo, lotteri Hobby-träff Födelsedagsfest Hobby-träff Åsa Eklund, sång, musik, IOlleri Hobby-träff Besök frän annan klubb Hobby-träff lngegerd Herrgård, film, loneri Hobby-träff KIubbmö.e Hobby-träff Klubbmöte, loneri Hobby-träff Våravslutning, program

DALSVIK PENS.KLUBB 25 .01.

01.02.

08.02.

15.02.

22.02.

01.03.

08.03.

13.03.

15.03.

22.03.

29.03.

05.04.

19.04.

26.04.

27.04.

03.05 .

10.05.

17.05.

Lotteri Carita Björklund, aroma & zOOlerapi Bingo May Lundqvist, film Lotteri Christian Blomberg, a1lsång Ordet fritt Basar Frilgesport Exkursion, IDgman, Savijärvi gärd Göran Ehrman, föredrag Kaj Ahlgren, inforrnation Lasse Lundell, musikfrilgespDrt Lotteri Resa tili Tallinn 15.00 Orde. fritt Medlemmarnas program Födelsedagsfes.

GRÖNDAL PENS.KLUBB 29.01.

05.02.

12.02.

19.02.

26.02.

05.03.

12.03.

19.03.

11.03.

16.04 .

23.04.

07.05.

14.05.

Årsrnöte Runebergsdagen, loneri May Lundqvist, Sidney bilder Kaj Ahlgren, bingo Åsa Eklund, program May Lundqvist, Auslralien bilder Lotteri Jarl Mausson, bilder Basar Carita Bäckström, allsäng, musik Lotteri Ulf_rd Avslurning

GÄDDVIK-MATTBY PENS.KLUBB 25.01.

08.02.

Årsmöte Museibesök

Dan Lindholm, Foma Esbo Kalevi Grankvist, gäSlbesök Lilly Dahlström, hedersordf.

Besök tili Sökö Göran Söderström, Munkstaten Athos Avslu.ning Ulf_rd, Krilkö och Borgå

22.02.

08.03.

22.03.

05.04.

19.04.

03.05.

19.05 .

HAGALUND PENS.KLUBB Årsmöte May LundqviSl, di ab ilder Leif Blomqvist, föredrag 15-årsjubileum Jarl Maltsson, diabilder May LundqviSl, di abilder Skådespel Teaterbesök Hobbymöte ChriSlian Blomberg, allsång Exkursion, YLE Böle Eija Francke, släktforskning Hobby mö.e Lotteri Hobbymöte Seniorsittdans Vilr[eSl Vilrutrard

27.01.

03.02.

10.02.

17.02.

24.02.

03.03.

10.03. ??03.

17.03.

24.03.

31.03.

07.04.

14.04.

21.04.

28.04.

05.05.

12.05.

11.05.

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

Program ror vårtermioeo 1993:

Jaouari: onsd. 20 kl o14

onsd. 27 kl o12 onsd. 27 klo 14

lörd. 30 kl o14.30 Februari onsd. 3 klo 14

onsd. 10 kJ. 14 torsd. 11 kl o11 onsd. 17 kJ. 13

onsd. 24 kl o14

KIRSTI PENS.KLUBB 01.02.

15.02.

01.03.

15.03.

29.03.

03.04.

11.04.

26.04.

10.05.

24.05 .

11.05.

n05.

Årsmöte AlIsång Frägesport PaSlor Edberg, sång, musik Bingo Basar Utf_rd Föredrag Frägesport lnformation Värfest Utrard

•orsd. 25 fred. 26 Mars onsd. 3 kl o12 onsd. 3 klo 14 fred. 5

onsd. 10 kl o14 lörd. 13 kJ. 11

KYRKOBY PENS.KLUBB oosd. 17 kl o14 26.01.

09.02.

23.02.

09.03.

23.03.

27.03.

06.04.

20.04.

04.05.

18.05.

Årsmöte Åsa Eklund, sjunger för och med oss FrågespDrt AlIsilng Kaj Ahlgren, information Basar, lotteri Medlemmam as dag Seniordans Utfard, mdelsedagsfest Ioforrnation, sång

onsd. 24 kl o 14 ApriI tisd.30.orsd. 1.4

onsd. 7 klo 14 ol\sd. 14 klo 14

KÖKLAX PENS.KLUBB

onsd. 21 kl o14

Årsmöte Lo.tteri AlIsäng Frågesport Film Kaj Ahlgren, gäst Teaterbesök Eget program Avslutning

Maj onsd. 5 klo 14

22.01.

05.02.

19.02.

05.02.

19.02.

02.04.

16.04.

07.05.

21.05.

oDsd. 28 kl o14

onsd. 12 kl o 14 tisd. 18 kl o8

SÖKÖ PENS.KLUBB onsd. 19 kl o13 27.0l.

10.02.

24.02.

10.03.

24.03.

31.03.

07.04.

21.04.

05.05.

17.05.

Årsmöte Kaj Ahlgren, bingo Program, loueri Föredrag Kaj Ah1gren, program Basar Exkursion Ingman, påsklunch Gästbesök, lotteri Christian Blomberg, allsilng Exkursion, avslutning

MÖTESKALLELSE Sveoska PeosiooärsfOrbundet r.f. sammankaJIas tiIJ stadgeenEgt vårmöte fredagen den 2 apriJ klo 14.00 i Helsingfors.

Mötesplatsen meddelas i saroband med att föredragningslistan tillställes föreningarna. Frägor, som förening viII uppta tiIJ behandling pil vårmötet bör arumälas tili förbundsstyrelsen senast 2.3.93 klo 14.00.

FuIlmaktsgranskoing en timrne före de egentIiga fOrhandlingarna. Kaffe serveras frän klo 13.00. Behandlas i förbundets stadgar § 11 för vilnnötet närnnda ärenden. EnEgt § 14 i stadgama har medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en befuUmäktigad representant, medlemsforening med 101-200 medlemmar tvil och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befuIlmäk-tigad representant har en röst.

FÖRBUNDSSTYRELSEN

'-______________________..J

Informations- och diskussionsmöte. Utdelning av programcirkuläret samt biljetterna tili Fallilker-teatem. Irja Pelo und erhilller med pianomusik.

Seniordans med Astrid Wickström som ledare. Öppet för alla medlemmar.

MilDadsmöte. Göran Åhman berättar i Drd och bild om "Räddningstjänsten i Helsingfors". lnfonnation om Vinterdagen. Se 25-26.2.

Bussen tili Fallilker - " Vi ta Hästen" - avgilr frän sedvanJig avgilngsplats i Östra-centrum.

Onsdagsträff. Runebergsprogram av Ulla Lassenius. Anm. ocb bel. för utfården 5 mars samt [ör Vinterdagen, 25-26.2.

Seniordans.

Bussen tili Oy Sinebrychoff Ab, Kerava, avgår.

Anm. och bet. senaSl 3.2. Årsmöte. Obs. tiden. Efter mö.et gratis kaffeservering samt underbållning av "Nisses trio".

FörbundelS verksamhelSledare Jerker Nyberg, nya kanslisten Marianne Sandell ocb nya redaktören för God Tid Raioer Erlund är inbjudna.

"Alla" medlemmar med!

"Fastlags-jippo". Programmet anordnas av arbetsutskottet.

FörbundelS Vinterd ag i Mariehamn, Å1and .

Nännare iofonnation ges på mötet 27.1. Anm. och bet. seDast 3.2.

Seniordans.

Onsdagsträff. Om programmet meddel as senare.

Besök i Mannerheim-museet och kaffe pil Cafe Ursula. Närmare informauon senare. Anmälning ocb bet. seDast 24.2.

Oosdagsträff. Ragnar Sandell berätt ar i ord ocb bild om: "1 Pauli fotspår - Malta ocb Turkiet".

Bussen tiU Svenska Teatern i Åbo avgå r. Programmet bUr: Musicalen "Cabaret", lunch på Restaurant Luigi mre teaterbesöket. Arun. och bel. seoast 3 mars.

Månadsmöte. Om programme. meddelas seoare.

Seniordans.

Förbuodets teaterresa med Viking Lines nya lyxkryssaren Europa. Priset 1.150,- bet. i tvil rater tili kassören Evy Andersson. HOD ger nännare ioforroation på mötet 20.1. För övrigt se God Tid Dr 7.

Seniordans Onsdagsträff '!PAsk-jippo". Anordnas av arbetsutskottet.

Milnadsmöte - "Herramas dag". Programmet sammanstäHs av "alla vAra pojkar" tillsammans med Felix Blomqvist och Åke Wil en som "dragare".

Seniordans.

Onsdagsträff. Om programmet meddelas seDare. Sista aom. ocb bet.datum [ör vårutflirden.

Mänadsmöte. Om programmet meddelas senare.

Utflird tili NySlad. Anm. och bet. senast 5.5.

Om dagens program meddelas pii mö.et 20.1.

BusseD (ev. 2 bussar) avgår friln avg.platsen i Östra-centrum.

Vilrfest. Obs. tiden. Programme. anordnas av arbetsutskottet.

Om följande aktiviteter meddelas senare: Förbundets Sommardag 8.6 i Vasa, Karperö och Kulturdagen i augusti i Pargas.

Pensionärskursen i Karis i augusti samt vära somma.rträffar i Brandis i Nordsjö samt kommande teaterbesök.

Alla föreningar inom Svenska Pensionärsförbundet tillönskas en God fortsättning pil det nya året 1993.

400 for från Vasa

tili Umeå Cirka 400 öste rbottniska pe nsionärer företog 19-20 januari sin midvinterkryssning fr iln Vasa tili Umeil. Huv ud parten av dellagama kom frlln södra Österbotten.

M ao åkte över med W asa Queen och eftersom det var första gllngen man åkte med et! fartyg unde r Silja Lines flagg passade Siljas regio ndirektör Taito Riotala p ii att hälsa pensionärema välkom-

na. Ha n presenterade ock5i1 i korthet Silja Line.

Pensionärsdistriktets ordförande Göran Sundström hälsade ocksil välkom m en tili kryssnlngen och ombudsman Per Thomasfolk informerade om nyheter friln distrikt och förbund.

Pensionärema had e en egen orkester med ombord R om a ntics. D ansen tråddes ock5i1 ivrigt - bilde pii resa över tili Umeil och under hemresan. P ii förmiddagen den 20 j anuari kunde dellagama shop pa inne i Umeil. Kl. 12 anträddes äterFarden och senare sa=a eftermiddag var man igen he=a i Vasa.

5

• VANDRINGSVECKA I SCHWEIZ 1~17.7.1993 Reseprogram Lördagen den 10.7.93 07.45 sarTlling på HelsingforsNanda flygplats 08.50 avf~rd med Swissair SR419, direktflyg tili Zurich, ankomst 10.45 11.15 avfard med egen buss tili Engelberg, ca 90 km ca. 14.00 ankomst tili Engelberg och hotel Bänglialp

engBlberg

11-16.7.93 Vandringsprogram och trevlig samvaro i det sköna alplandskapet kring Engelberg Söndagen den 17.7.93 ca. 16.00 avfärd från Engelberg 18.00 ankomst tili Zurich flygplats 19.50 avfärd med Swissair SR418 direktflyg, med ankomst tili Helsingfors 23.40 Priset är 5.295,- per person. Minimum antal16 personer.

I priset ingår: flyg tili Zurich Vr, buss tili Engelberg Vr, halvpension på 3 stjärniga hotellet Bänklialp i 2 personers rum alla med dusch/wc. Svensk rese- och vandringsledares tjänster.

I priset ingår ej: Lokala tåg, buss-, taxi- och liftavgifter, mat under vandringen, utfärder, frivilliga kvällsprogram o.dyl.

Bindande anmälningar före den 15.4.93 tili Resebyrå Finlandia, Kronbergsgatan 5 A, 00160 Helsingfors, tel. 90-659 100. Anmäln ingsavgift: 1.500,- (Förhandsbetalning för hotellrummen) . Resebyrå Finlandias konto är SPARBANKEN AKTIA, Tre Smeder 405552-2108 eiler FBF Skatudden 206618-64524. Notera vid betalningen : "SPF Engelberg". Resterande beloppet 3.795,- betalas den 10.6.1993.

Resan görs i Svenska Pensionärsförbundet r.f:s regi med rutinerade Schweizkännaren Leo Backlen som rese- och vandringsledare. Han svarar även på frågor angående vandringsveckan (tel. hem 90-303 105). Ansvarig researrangör: Resebyrå Finlandia Ab, 90-659 100.

Det har gått några år sedan Jutta Christiansen-Lauren vid en planeringsdag varmt talade för motionsvandringar både hemmavid och utomlands. I år gör vi ett första försök. Som reseledare har vi engagerat rutinerade Schweizkännaren Leo Backh3n. Såhär berättar Leo om vårt resmål Engelberg.

'Vårt resmål , klosterstaden Engelberg , ligger på 1.000 meters höjd i kantonen Oberwald i central-Schweiz. Närmaste stad är Luzern på 1 timmes tågavstånd och tili Zurich är det ca 90 km. Vi bor på hotell Bänklialp vid skogskanten på ca 10 min. gåavstånd från centrum. Utsikt över Engelberg och klostret som grundlades redan 1120.

Bakom hotellet reser sig den vackra skogen som sträcker sig ända tili 1.700 m höjd.

Där börjar sedan alpryggen med Engelbergs högsta snöbeklädda topp Titlis 3.238 m.

Engelbergs vandringsområde börjar invid hotellet och har över 350 km markerade vandringsleder med allt från lätta promenadvägar tili spännande stigar i högalpin terräng. I mysiga alpstugor får man mat och dryck, och naturen är storslagen vart än man vänder sig. Högt uppe ligger vackra sjöområden som I.ex. Trubsee på 1.764 m och sedan Jochpass på 2.207 m där du blickar in i ett nyt! ståtligt berg- och sjöområde.

Med gondoler och sittliftar når vi utsiktsberg och alpina ängar med en blomsterprakt vi aldrig glömmer. ..

Några heldagsvandringar skall vi hinna med så att vi kan komma hem med oförglömliga minnen från alperna.

På en timmes avstånd vid Vierwaldstättersjön ligger staden Luzern, en av Schweiz intressantaste städer. Luzerns historiska träbroar och dess vattentorn är kända över hela väriden. Staden är en fin blandning av gamla traditioner och modern schweizisk nutid med kulturella och kulinariska upplevelser. Värda att se är kapellbron, museerna, glaciärträdgården, Thorwaldsens lejonstaty, Richard Wagners museum, Schweiz Verkehrshaus: Världens största trafikmuseum. Tillbaka tar vi båtrutten över Vierwaldstättersjön ."

Svenska Pensionärsförbundet r.l.

Öb-ombudsmannen har ordet Jag lovade i rrun rappon i julnumret att i denna tidning berätta om vär vistelse i Sydney, Australien, under större delen av december.

Grunden tili det moderna Australien lades 1788 när den första gruppen straffängar frän England landsattes där ~ydney nu ligger. Sydney är säledes Australiens ä1dsta och största stad med närmare 4 miljoner invänare i dag. Eftersom ärstiderna är motsatta vära är det nu sommar i den del av Australien vi besökte. Pä julaftonen steg termometern till 34 värmegrader. Bouganvillea, honensia och hibiskus m.f1. blommor blom made rikligt som stora buskar där ute.

Man firade inte adventstiden som hemma. Vi säg inga levande Ijus, el-Ijusstakar eiler adventstjärnor i fönstren i husen. Julen firades pä engelskt vis frärost pä juldagen med julklappsutdelning under lunchtid. Precis som här hemma var julen en högtid där slakten träffades och umgicks. Pä söndagskvällen före jul deltog vi i en gudstjänst med julsänger, en sä kallad Carol Service, i St Thomas Anglican Church i Nord Sydney. Detta var enda gängen vi kände julstämning under värt besök.

Maten där kostade cirka en tredjedel av vad den kostar i Finland. Kapitalvaror och kJäder är ungefar lika dyra som hos oss. Bensinpriset är lite över 2 mk litem. Kvinnorna gär i pension vid 60 ärs älder, medan männen mäste arbeta 5 är längre. Folkpensionen är 600 dollar (ca 2100 mk). Hälso-, social- och sjukvärden

Ulöver detta finns del en massa kända sevärdheter som vi säg och besökte i Sydney.

Det finns givetvis mänga möjligheter till utflykter. En utflykt till en djurpark hör till.

1 den vi besökte säg vi koala-

bjömar,

Per Thomasrolk ombudsman tycktes fungera och var väl utbyggd. Praktiska enarenheter fick jag p.g.a: en maginfluensa och blev tvungen att uppsöka en lakarcentral en söndagförmiddag.

Australiensarna är trevliga och vänliga mänskor. Sä fott vi stannade upp pä gatan för att ta en titt pä kartan, frägade nägon genast om vi behövde hjälp. Trängseln pä gatorna i Sydney city var enorm. Man säg mänskor av mänga olika nationaliteter. 1 en skola km eleverna komma frän över femtio olika länder. Vi noterade inte atl det fanns problem mcd invandrare eller f1yktingar.

Sydney skaH ses frän havet eller luften. !;:n solskensdag med kJar blä himmel är en syn för gudar. En !ur i hamnen med farja eller utflyktsbät bör ocksä tili de stora upplevelserna i Sydney. De sevärdbeter som är mest framträdande Erän utflyktsbäten är Operahuset, Sydney Harbour Bridge samt Sydney Tower.

kängurur,

Gurli Nurmi avtackades

emUD,

wombat, dingon, opossum.

Australien har ett rikt fägelliv.

De vanligaste är de vita och rosa kokaduorna ocb de m1lnga olika papegojartema.

Vi företog ocksä en utflykt till Blue Mountains som ligger pä etl par timmars bilfard frän Sydney city. Den friska svala luften i bergen har gjort Blue Mountains tili ett omtyckt utf1yktsmäJ för Sydneyboma, särskilt när sommarvärmen trycker. Klippoma De tre systrarna är den populäraste sevärdheten pä Blue Mountains.

Australien är tili ytan nästan lika stor som USA, men har endast ca 17 miljoner invänare.

Per Thomasfolk

(med logo + 30 mk) S."gn NycIc.cO Vlf visirltomkcnong.

Ring 91 1-62 800 ellerfaxo 911-62 812

Ekenäs Tryckeri Ab Genvogen ". 10600 B:enaJ

Jerker

Gods Tids chefredaktör sedan 1987 fram till slutet av 1992, Gur/i Nllrmi, a.'tackades i samband med den traditionella jllllllnchen den 8 december. Verksamhetsledaren J erker Nyberg tackade för gott samarbete och väl utfört arbete. Också förbundsordföranden Levi Klåvus hade kommit ner från Närpes för att vara med omjullunchen.

På medarbetamas vägnar avtackades Gur/i av Ebba Jakobsson som också överlälll1lade en bokgåva.

6

Riksdagsmännen svarar:

Kimmo Sasi Samlingspartiet

Claes Andersson, Vänsterförbundet:

Hur k1arar vi pensionskrisen?

Anlalet pensionärer kommer kraftigt att öka en bit in på 2000-talet. _ Samtidigt minskar antalet invånare i arbetsr6r å lder. Dethär leder tili överhöga pensionskostnader. Man ha r räknal all den arbetsr6ra befolkningen minskar m ed 400.000 på tjugo år- från år 2010 tili 2030.

God Tid bar tiJlställt en representant för vaIje riksdagsgrupp två frågor där denhär

problematiken berörs. Frågor- Metsämäki, sd, Claes Andersson, Vf, Kimmo Sasi, na var följande: 1. Andelen pensionärer Samlingspartiet, Rose-Marie ökar hela tiden. Hur skall man Björkenheim, Centern, Bjarkunoa trygga att det också i ne Kallis, KrF, Sulo Aittoframtiden finns ekonomiska niemi, Flp, Pekka Haavislo, resurser för drägliga pensi- Gröna förbundet, och Tuulikki Ukkola, Liberalema. Fråner?

2. Finns det någon aktuell goma besvarades av Nodman, förbättring då det gäller pen- Metsämäki, Kallis, Sasi och sionäremas stäIlning? Vilken Andersson. Svar inkom inte förbättring anser Ni vore den av Björkenheim, Aittoniemi, Haavisto och Ukkola. mest angelägna?

Såhär besvaras frågoma av Frågoma tillstäIldes Håkan Nordman, Sfp, Lauri dem som deltar i enkäten:

Bjarne Kallis Kristliga förbundet

Lauri Metsämäki, Socialdemokraterna:

1. Den ekonomiska situationen är avgörande för att vi kan betala drägliga pensioner ocksä i framtiden. Därför behöver v i ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättningsläge.

För att nä dessa mål bör företagsambet och arbete gynoas.

Ett väsentligt problem är att vi inte har sparat tillräckligt med pengar för frarntida pensioner. Det sakoas idag tusen miljarder mk.

För att trygga betalningsmöjligheterna bör även arbetstagarna betala en arbetspensionsavgift fr.o.m . den 1 januari. Avgiften är 3 % enheter av lönen. Avgiften stiger i frarntiden i takt med ökade pensionsutgifter.

Pensionsutgifter bör sparas. Sarnlingspartiets mäl är att i första band försöka böja den verkliga pensionsäldem (nu 58 är), vilken nu är en av de lägsta i Europa.

2 . Tyvärr finos det inga stöne möjligheter tili bättre pensionsförmäner. Om man fär mera resurser stär krigsveteranerna värt bjärta närmast.

Håkan Nordman, Svenska folkpartiet:

1. Hur trygga drägliga pensioner också i framtiden?

Dagens ea 1,2 miljoner pensionärer erhåller en medelpension på 4.400 mk per mänad. För att trygga en dräglig pension i framtiden har regeringen redan vidtagit en del ätgärder. Inom den offentIiga sektom sänkes den fulla pensionen från 66% av lönen tili densamma som inom den privata sektom eiler tili 60%. Full pension kommer att erhällas inom bäda sektorema efter 40 tjänsteär. Dä dessutom pensionsäldern inom den offentliga sektoru höjts fOr flere grupper innebär det att dessa gjorda beslut kommer att innebära betydande besparingar. Beslutet om att beskära de stora pensionerna genom att göra folkpensionens grunddel inkomstprövande oeh att inte tili 100% beakta mänadslön pä över 15.000 mk som pensionsgrundande har en mindre ekonomisk men desto större psykologisk betydelse.

2. Aktuella fOrbättringar fOr pensionärer.

Enligt mitt förmenande är den viktigaste reformen en förhöjning av folkpensionens tillläggsdel. Detta skulle innebära att minimipensionema pä ea 2.400 mk per mänad skulle höjas. Det ekonomiska läget möjliggör inte nägon större förhöjning, men ifall politisk vilja skulle finnas, kunde man koneentrera alla förhöjn ingar av folkpensionemas olika delar tili tiUäggsdelen. Överlag torde de flesta pensionärer vara tämligen nöjda ifall nuvarande nivä kan bibehällas.

1. De ekonomiska förutsättoingama ocb resursema är helt beroende av den aJlmänoa ekonomiska situationen i landet. I en djup ekonomisk depression som vi genomlever för närvarande försvagas praktiskt taget samtliga medborgargruppers levnadsförbäJIanden.

För att avbjälpa den akuta situationen bör vi fä Finlands ekonomi pä fötter. Vår ekonomi behöver kraftiga stimulansätgärder, som ökar företagens och de enskilda människornas oeh därigenom hela ekonomins rörelsemöjligheter. Att sätta sin tillit enbart tili exportindustrin, som regeringen bar gjort, bar visat sig vara felaktigt. För att minska arbetslösheten mäste vi öka den inhemska efterfrägan och göra satsningar på små- ocb medelstor bemmamarknadsinduslri.

2. Trots de ekonomiskt svära tidema kan socialdemokraterna inte godkänna de försvagningar och nedskärningar i värt pensionssystem som regeringen och riksdagen bar vidtagit. Bl.a. bör besluten om försämring av indexvillkoret oeb böj ning av pensionärernas skattebörda omprövas.

En an nan central fräga är att trygga ocb utveckla de kommunala servieefunktionema.

Regeringens sparåtgärder bar redan, i många kommuner, förorsakat betydande nedskärningar i hälso- oeh socialservicen. DärtiJl bar kommunerna tvingats avgiftsbelägga mänga serviceformer som tidigare varit avgiftsfria .

Det är en utveek.ling som mäste kunoa bejdas.

1. Det gäller verkligen att ge akt pä å1dersstrukturen, sam beräknas innebära att den arbetsföra befolkningen minskar med ca 400.000 personer under peri oden 2010-2030. Detta leder utan medvetoa åtgärder tili överhöga pensionskostnader ocb brist på arbetskraft oeh betalningskraft i det finländska sarnhället.

Avgörande viktigt för pensionsvillkoren blir den ekonomiska utveek.lingen ocb näringslivets förmäga att sysselsätta. 1 dagens läge finns inte efterfrägan pä äldre arbetskraft, men i fortsättningen lär Finland inte ha räd med nuvarande förtida pensionsvillkor. Regeringens och riksdagens beslut om höjning av äldersgränsen för individuell förtidspension samt höjda äldersgränser oeh sänkta procentsatser för favoriserade yrkesgrupper

1. I Pension 2000-betänkandet finos endel förslag som är beaktansvärda. Principen är, att de smä pensionem a (minimipensionerna) bör höjas, de privata oeb statligalkommunala pensionerna bör vara pä samma nivå, de verkligt höga pensionerna bör beläggas med et! pensionstak (exempelvis 12 000 mark/ mänad).

Eftersom antalet pensionärer hela tiden ökar bör finansieringen tryggas, sä att ocksä de som lever pä minimipension (enbart folkpension eiler fp plus en titen arbetspension) klarar sig. Den nuvarande grundpensionen är för låg, oeb borde höjas tilI minst 4000 mk! män. Steget frän arbetsliv tili pension bör göras så flexibelt sam möj ligt. Var oeh en bör kunoa välja en delpension under nägra år, enligt den modell som fungerar bra i Sverige.

Om man föredrar att deltidsarbeta före pensioneringen, fär detta inte inverka på den slutliga pensionens storlek.

Det blir ocksä nödvändigt att höja både arbetsgivarnas och arbetstagarnas pensionsavgifter. För arbetsgivama dock sä, att ocksä långt robotiserade produlrtionsomrllden mer än nu deltar i finansieringen.

Pä sikt vore ett system med en garanterad medborgarinkomst för alla det vettigaste oeb rättvisaste systemet.

2. En förböj ning av minipensionema. Ett möjligast flexibelt och individuellt vai vid pensionering. Pensionstak. Genomförandet av fol.kpensionemas IV skede (ett slut pä diskrimineringen av sammanboende/gifta pensionärer). Möjligbet att sam pensionerad ha extra inkomster utan att bestraffas skattemässigt.

är riktiga av rättvise- och kostnadsskäl.

Bäde arbetsgivarna och arbetstagarna torde tvingas tilI nägot större inbetalningar än hittills för att säkerstäJIa att pengar finns, när de stora pensionskullama skall ha sitt efter några decennier.

Pressen pä kommunerna är särskilt stor.

De gamla är inte för många, men de unga är för fä i vårt land. En slldan syn på familjepolitiken bör gäJIa i fortsättningen.

2. Löftet i regeringsprogrammet om förbättrlngar i folkpensionen, närmast av makars tiJläggsdel, har skjutits fram p.g.a. den ekonomiska krisen, men bör verkställas snarast möjligt. Detta är även en rättvise- och järnställdbetsfräga: kvinoorna är i flera avseenden i sämre stäJIning än männen. Mammaledigbet oeh skötsel av egna barn betyder förloråde pensionsberättigande är. Men även i andra sammanbang tvingas kvinnorna tili svära vai mellan hem oeb yrkesarbete. HUI mänga kvinoor har inte skött ocb sköter handikappade, äIdringar oeh kroniker utan rätt tili pensions- oeh andra socialskyddsförmäner! Vissa förbättringar har gjorts, senast för s.k. familjeocb anbörigvärdare, men myeket är olöst med tanke på järnställdhet i pensionspolitiken.

Julfest

iHangö Fin var stämningen när Svenska pensionärsgillet i Hangö höll sin julfest pä HSF:s klubbrestaurang den 16 december. Man hade inbjudit pensionärerna frän Tenala och ett drygt 40-tal pensionärer därifrän hade hörsammat inbjudan. Ordföranden Clara von Bonsdorff hälsade välkommen. Inga Eriksson deklamerade dikten "Att bli gammal" och en kör bjöd bl.a. pä julsänger. Hangös egen Lucia med tärnor besökte ocksä festen - ett mycket uppskattat inslag. Att julgubben tittade in var en självklarheI. God julmat serverades och alla säg ut all trivas. Ocksä verksamhetsledaren Jerker Nyberg med fru var pä plats.

Levande vatten

Frän Ingä kom alltid glada Björn Hilden. Pä Tenala-pen-

sionärernas vägnar tackade ordföranden Eila Forsström.

Bilden ovan är tagen frän det dignande julbordet.

Vi dansar också 1993 ÅI 1993 är av EG utlyst tili internationellt "Ä1dre är". Det betyder att det är värt är i är!

Seniordansen riktar ju sig tili 055 äldre, vill fä 055 med, ut ur vär ensamhet. Den ger 055 glädje, gemenskap och motion tili kropp och själ.

Vär seniordansförening kommer att uppmärksamma äldre-äret genom att ordna en "dansmatine" i samband med dansstugan i höst, men jag äterkommer tili den senare.

Jag tänkte äterkalla i minnet en del av seniordansbegivenheterna frän är 1992, som vi för övrigt gärna lärnnar bakom 055 - för all i stället se framät. Med ti!Iförsikt, inte sant?

Seniordansledarnas största satsning var onekligen Seniordansens Dag, den fjärde i ordningen. Denna gäng styrde vi kosan tili Kuortane Idrousinstihlt 30 km frän Seinäjoki.

477 dansare frän 36 grupper runtom i landet strälade samman tili en härlig dansdag. Vi dansade i den enorma Kuortane-hallen, i älta stora ringar.

Vi rymdes fint och det säg mäktigt uI. AlIt klaftade fint.

Vädret var ocksä strälande vackert och varmt. Det var härligt aU träffas igen, efter 2 är. 1 "Mollies butik" kunde man köpa sig en pikeskjorta i

viU-röt! eiler bläu med föreningens emblem pätryckt en nyhet för äret. Skjortorna hade strykande ätgäng. Efter lunch hölls en uppvisning där 11 grupper turvis uppträdde med en dans var, tilI stor förtjusning.

Vi minns ocksä ledardagarna-semesterveckan pä Solvalla Idrousinstitut i Noux där 20 seniordansledare "vilade upp sig" efter eU arbetsamt dansär. Hur dä? Jo med seniordans naturligtvis. Vi njöt dessutom av bärliga promenader, god mat och trevlig samvaro pä kvällama.

Walli och Reinhard Krokes frän Tyskland kom som överraskningsgäster en dag. Vi dansade med dem och de lärde 055 ett par nya danser. Ett rart par som vi mänga gänger tidigare rilkat i dansens tecken.

15 juni, dä en grupp seniordansare uppträdde med fyra seniordanser. Publiken appläderade g1att och tyckte dansema var trevliga.

De av seniordansama som stannade i huvudstaden över sommaren kunde glädja sig ät tisdagarna. Dä dansade vi kI. vär förening. Vi har tidigare 12-14 pä Fölisöns festplan. träffats här i Finland och vi Olika ledare ställde upp för aU har varit i Sverige en gäng leda dan sen och vi träffades och nu är vi bjudna pä svars11 gänger. Som mest deltog visit tili Ekerö.

Dansstugan 1992 gick av närmare 50 dansare och vi dansade glau pä bilda sprä- stapeIn i Karnpens servicecentrals festsal 7-8 november ken. Någon enstaka gång regnade det, men de hurtiga dan- i Helsingfors. Det blev nästan sama gay inte upp utan gick fest för salen är fin - härligt tili restaurangens veranda och dansgolv, högt i tai<, Ijus och luftig. Därför kunde vi ta dansade där i stället.

Sä blev det höst. "Tomas" emot ocksä hjälpledare denna ledarträffar började i septem- gäng. Vi var 66 deltagare. ber och fortsatte varannan Christina Lundahl, ordförantorsdag tili december. Som de i Sveriges seniordansförden intresserade läsaren bund, och Gun Lindberg, minns brukar seniordansle- gymnastikledare för Korpen i darna träffas för aU själva öva Sverige, deltog ocksä i vär och dansa och det gör vi va- stuga.

Vi dansade pA - F1era kurser hölls i fjol: rannan torsdag hela arbetsäret Senatstorget 1 anledning av Finlands kI. 15.15-17.00 i Tomas kyr- grundkurs, siudans loch premiär för sittdans II. 75-ärs självständighet ord- kas gymnastiksal.

- Mänga dansträffar grupnades i Helsingfors olika festperna emellan, uppvisningar ligheter, bl.a. en vecka i med- Besök frAn Sverige 24 september fick för- och demonstrationer pä äldlet av juni som kallades "Förträffliga Nyland". Pä Senats- eningen besök av en grupp se- ringshem och pensionärsförtorget hade byggts en stor niordansare frän Sverige, Me- eningsmöten.

Och här litet om programestrad, pä vilken det bjöds oli- larö seniordansare. Vi höll ka program under veckan. dansträff pä Brage, 21 svens- met för 1993: - 1 januari började TomasVär förening medverkade den kar och 15 medlemmar frän träffarna för ledare. De fortsäuer hela vären varannan torsdag ända fram tili och med 6 maj.

- ÅIsmöte hälls 20 mars i Helsingfors svenska Arbis cafe.

- 16-27 maj äker ätminstone 10 av vära ledare till Antwerpen pä intemationell seniordansträff. Tyvärr har vi inte fäu större deltagarkvot, men hoppas ändä kunna fä nägra platser tilI. · Sex "inhemska" danser tar vi med i bagaget och hoppas komma tili er med mänga nya trevliga.

- Nästa sommar dansar v i igen pä Fölisön varje tisdag kI. 12-14. Vi startar 8 juni och fortsäUer fram till 17 augusti. Olika ledare ställer upp.

1 augusti hälls vär tredje diplomkurs och en kurs dä

Längt inne i det nya äret minns vi skaldens tankar i fräga om tidens flykt "Snabbt jagar stormen vära är som skyar över hav." Framtiden ligger förborgad för 055. Vi lever i lägkonjunkturens grepp. Vi gör upp sparbudgeter.

När det blir fräga om värt förhällande tili andra människor, borde vi tänka pä slöseri i stället för sparande. Tänk om värt hjärtas vinter kun de förvandlas tili slösande sommardag.

Det var dock inte om deUa vi skulle samtala denna gäng utan om nägot en sjukhuspatient kan fä uppleva. 1 en programmerad tillvaro med mätning, vägning o.a. kan fantasin fä näring även här. Längsamt rinner vauendropparna in i patientens äder. Tankarna gär till ett timglas i en gammal kyrka. Sandkornen mätte tiden för predikan, som ju kunde vara räU Jäng. Vattendropparna mäter ju även de tiden. Vatten är liv, som fanns i begynnelsen och finns i haven och i källor. Utan vatten intet liv.

Med den förvänade samariska kvinnan talade Mästaren om "levande vatten" i motsats tili det vatteo, man kunde ösa upp ur brunnen. Sä har vattoet fätt bli ett slags förebild för det religiösa, andliga livet. 1 Jesaja 12 "Och i skolen ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor", "Pä högti.dens sista och största dag ställde sig Jesus och ropade: Ar nägon törstig, sä kom till mig och drick. Den som tror pä mig, ur hans iore skall flyta strömmar av levande

vatteo, sam skriften säger."

Värt liv bjuder pä Ijusa, glada stunder men även pä msta dagar. De svära dagama kommer utan beställning, men det märkliga är, att vi under de svära dagama av hunger, törst och längtan kan förnyas i värt andliga liv.

"Den mäUa dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst." (Karin Boye). Sä kan de fattiga dagarna trots allt bli rika. "Saliga de som hungrar och törstar efter rättfardigbeten, de skall bli mättade."

Vi vill citera ett ord av en kännare av Lapplands naM och folk. 1 boken Arran: "Herre, jag minns den ensamma fjällvallmon pä Kebnekajses branta östvägg. Där den stod lysande, helt överlärnnad ät din skapande kraft. Med röttema i bergets spricka och med ka)kama Iyftade mot solen. Med ett raste trots allt och med nägon att växa för.

Herre, sädan ville jag vara. Herre, det är dig jag behöver." (Bo Lundmark) Vi kan ju inte själva programmera värt liv: bestämma antalet g1ada eller svära dagar. En dag stär vi där pä trons Tabor med den svindlande utsikten. Det levande vattnet strömmar ur dolda källor. Livets mäl och mening syns klama. Det hela kom kanske oförmodat eUer kanske efter en tid av törst och längtan?

Vi ville göra skaldens ord till vära egoa: "Jag hör en källas sorl. Ack aldrig havets dän ocb fjärdens brus och älvens Iät i nauen bar sildant bud tilI mig. 0 frid, var kom du frän? 0 tysta sorl av livsens vatten." (Arvid Mörne).

Gunnar Levlin

8

"Kommunikationerna livsviktiga för ett landskap som Aland" .

0

- Det som oroat oss i Mariehamn och pä Å1and den sen aste tiden, det är hur det ska bli med kommunikationerna i framtiden, säger Mariehamns stadsdirektör Ritva Sarin Grutberg. Vi när dock förhoppningar om aU frägan om bäUrafiken ska lösa sig. Svärare är det med flygtrafiken mellan Mariehamn och Stockholm.

- Trafiken är livsnödvändig för ett samhälle som Åland. När det gäller bättrafiken betraktar vi Kapellskärstrafiken som mycket viktig eftersom den nu följt tidtabeller som passat oss mycket bra.

Trafiken har också varit snabb.

Ritva Sarin Grufberg har nu varit stadsdirektör i Mariehamn i fem är.

- Ett problem vi nu har och som vi inte haft tidigare är arbetslösheten. För hela landskapet har vi en arbetslöshetsprocent pä 5. Jag vet att det är en låg siffra när man jämför med andra ko=uner i riket.

Men för oss är det en hög siffra. Dessutom är det sä att ungdomsarbetslösheten är ännu större och det är ju beklagligt.

Speciellt inom byggnadsbranschen har vi nu svårigheter visavi sysselsättningen. Det är sannolikt så att lågkonjunkturen nådde Åland senare än det övriga riket. Ända tilIs nu har vi haft expansion på Åland.

Ritva Sarin Grufberg betecknar Mariehamn som en modem stad med god service.

- När det gäller ä1dreom-

sorgen har vi en väl utbyggd hemvärd. Mälsättningen är att äldringarna ska kunna bo kvar i sitt eget hem sä länge som möjligt. Sedan har vi ocksä pensionärsbostäder med viss service och sä har vi ett fi nt pensionärshem.

Mariellamn är en modern stad med utveeklad sen 'iee, säger stadsdirektör Ritva Sarin Gmjberg.

Nyt! atrårshus rårdigt i höst När det gäller aktuella projekt nämner stadsdirektören det s.k. Sittkoffska projektet i centrum av Mariehamn. Det är ett hus som ska inry=a olika affårer, cafeer, matställen o.s.v. och som fär gator inomhus. Under huset blir det parkeringsutry=en för et!

100-tal bilar.

- Det här huset ko=er nog att förändra stadsbilden, men i positiv riktning, säger stadsdirektören.

- Vi har också diskuterat byggandet av ett badhus.

Från sekelskiftet finns det ju gamla traditioner på det här området och ett badbus

Mariellamn är en utpräglad sommarstad, men drar turister oekså sållär års. 1 jörgrunden Österllamn.

Pensionärsförening i Mariehamn täcker hela åländska landskapet o Mariehamns Pensionärsrorening r.f. räknar över 700 medlemmar.

Namnet tili trots sträcker sig verksamheten över hela Å1and och man har underavdelningar i Ekerö och pä Kökar.

Man ger ocksä ut en egen tidning - Nyset som utkommer med nio nummer per är.

- Vi sysslar med allt möjligt, berättar ordföranden Holger Finckenberg. Paus har vi endast under sommaren. Och inte ens den pausen är fullständig, för dä finns det medlemmar som sysslar med bl.a. minigolf.

- Tili mänadsmötena i Lyceets matsal möter varje gäng ca 120 pensionärer upp. 1 december har mänadsmötet formen av en julfest med hesök av Lucia och dä mäste vi ta festsalen tilI vårt förfogande.

MlInadsmätena består av program och dans.

- Vi har olika underavdel- samheten där. Vi brukar ockningar som sysslar med olika sä företa teaterresor tili Sverisaker. En underavdelning har ge. Överhuvudtaget är reset.ex. bowling pä sitt program. verksamheten livlig. Det är en Kristina Hedman-Jaakkola verksamhet som leds av Hildrar en motionsgrupp som gör ding Mattsson och vi har promenader i Mariehamn bl.a. gjort tvä resor tili Norge. med omgivning. Vi har ocksä Populära är de resor tili okänd ett nära samarbete med Med- ort vi brukar företa so=arborgarinstitutet. Det finns tid. Senaste so=ar var Uppt.ex. mäIargrupper och dans- sala den okända orten. Vi begrupper som är med i verk- kantar oss med orten och bru-'

kar ha progra=et sä utformat att vi ocksä hinner med uppköp i nägot varuhus. På bäten äter vi tilIsa=ans och har det gemytligt.

Knapert med pengaroa

Mariehamns Pensionärsförening får ekonomiskt stöd av den äIändska penningautomatföreningen och av landskapsstyrelsen.

- Dessutom har vi ju medlemsavgiftema som ger oss endel inkomster, säger Holger. Men det är klart att ekonomin hela tiden utgör ett problem. Men i Gottfrid Johansson har vi en mycket duktig ekonom och han har jobbat effektivt för att hilla verksamheten ekonomiskt flytande.

Mariehamns Pensionärsförening är ocksä inkopplad på arrangemangen av förbundets vinterdag 25-26 februari.

- Det blir en kort programHolger Finekenberg är aktiv på olika områden. Men lIavet fest i självstyrelsegården och

- det oändliga oell fascinerande - är någonting lIan alltid iilskat oell respekterat.

Forts. på sido 15

En stadsvy från Mariellamn. 1 förgmnden statyn Havets Folk. skulle komplettera bilden har två gästbåthamnar och av Mariehamn som turist- båda är fyllda med båtar under högsäsongen. stad.

- Och sä har vi planer på att U nder högsäsong lägger varje förverkl iga ett sjöfartskvarter dygn bortåt ett 10-tal farjor vid Österhamn. Här fiuns ju tili i Mariehamn. Då är ocksä från tidigare galeasen Alba- kryssningsfartygen inräknanus och här häller man pä att de. uppföra slätskonaren Linden. - Hurdan älänningen är? Tja, Det här skulle vi komplettera älänningen är ganska utätrikmed ett kvarter med olika ut- tad, en mängsysslare, företagrymmen för hantverk som har sam och rätt sparsam. med sjöfart och fiske att göra. Det här säger Ritva Sarin Grufberg, själv infödd äIänning.

Dubbelt opp - Det känns fint att kunna sommartid Ritva Sarin Grufberg berät- hälsa de finlandssvenska pentar att Mariehamn är en typisk sionärema välkomna tili Mariehamn och Åland. Landskasommarstad.

- Antalet människor som pet som sädant är vackert och rör sig i staden rordubblas trots att det nu är februari är under sommarmånaderoa. Mariehamn en charmerande Vi får också besök av et! stad.

Rainer Erlund stort antal fritidsbåtar. Vi

Visste du det o omAland?

• Den 1 januari i fjol hade Åland 24.847 invänare.

• Av dem bodde 10.309 i Mariehamn.

• Ålands landareal är 1.527 kvadratkilometer, vattenarealen 5.258 kvadratkilometer. ·16,5 procent av äIänningama är 65 år eiler ä1dre. En ännu större andel- 18,2 procent - är under 15 är.

• 1991 föddes det 335 nya äIänningar.

• Ålänningarna ökade med 620 under år 1991.

• Turismen är en betydande näring pä Åland. 1.687.000 människor reste in tili Åland under 1991.

• Antalet övernattningar på inkvartgeringsanläggningar (förutom stugor och camping) var drygt 197.000.

• Ovemattningama i självhushillningsstugor var 228.500, i övemattningsstugor 16.400 och pä campingplatser drygt 138.000. ·1991 fanns det 12.727 registrerade personbilar pä Åland.

• Landskapshudgeten för 1991 var ca 798 miljoner.

• Skattöret i Mariehamn är 17 penni.

• Landstingets talman heter Olof Jansson. Ålands landskapsstyrelse leds av lanträdet Ragnar Erlandsson.

• Självstyrelsegården i östra ändan av Esplanaden är det självstyrda A1ands hjma. Här huserar landstinget (frän och med i år lagtinget), landskapsstyrelsen och den centrala förvaltningen.

• Ålands museum invigdes 1981 och är landskapets officiella kulturhistoriska museum. Här finns en basutställning som beskriver Ålands historia frän forntid tili nutid. Dessutom ordnas tillfalliga utställningar.

• Ålands sjöfartsmuseum vid Hamngatan i Västerhamn just ovanom museifartyget Pommern har erhällit internationell berö=else för sina fina samlingar från segelsjöfartens storhetstid pä Åland (1920- och 30-talen).

Tili det verkligt sevärda hör kaptenssalongen frän fyrmastade harken Herzogin Cecilie som förliste utanför England år 1936.

• Mariehamn har en kvinna som stadsdirektör - Ritva Sarin Grufberg.

Berg-Kalle Nyberg i Tenala har hunnit fylla 80. Men Jortfarande är det Jarl över stråken när han söker fram liolen.

Kalle Nybergs första "fiol" var ett cykelhjul. Han var knappt tio år då, men efter att ha stämt ekrarna gick bjulet bra som fiol.

För spela, det ville Kalle. Hans följande "fiol" var en spiklåda av trä. Tunna minvajrar fick fungera som strängar ocb så bade ban en "fiol" med åtta strängar!

••

An spela~ Berg-Kalle, 80!

- Men när jag var 12 år fick jag min första riktiga fio l, berättar Kalle Nyberg - Berg-Kalle kallad - i Finby i Tenala. Det var min farbror som bämtade den fiolen. Han fungerade som bygdespelman, bade sett mitt intresse för musiken och ville hjälpa mig på traven.

Nu är Berg-Kalle fyllda 80. Men fiolen banterar han fortfarande med bravur.

- Men nog bar spelandet mi nskat på sistone, säger han själv anspråkslöst.

Kalle Nyberg är född ocb uppvuxen i Finby i nOITa Tenala. Där odlade han ocb skötte gården Bergens ända frarn tili pensioneringen 1974. Det var 45 hektar odlat och därtill skogsmark, totalarealen ca 200 bektar.

Nu bor han med hustrun Thora i en trivsam "gammelstuga" helt intill gärden.

Kalle var i fyra år ordförande för Tenala Pensionärer. Efter den perioden satt ban ännu ett par år med i styrelsen.

Pensionärsverksambeten är bra, säger Kalle.

Det är viktigt och riktigt att pensionärerna ges möjligbeter att vara aktiva ocb att fä komma ut och träffa andra pensionärer.

- Nästan valje år har vi gjort någon resa tillsammans med pensionärema, inflikar fru Thora. Och roligt har vi haft.

Men det är säng ocb mu-

sik som varit Kalles stora bobby, aIlt sedan ban var Iiten grabb.

- Faktiskt fick jag lida Iitet för detdär här i skolan i Svenskby, säger ban ocb småler. Jag var knappt fyllda 13 när jag började spela på knutdanserna. De bölls i regel på söndagkvällar ocb man kom aldrig i säng före tidigast vid 2-tiden. Det ledde tili all jag somnade i skolan på måndagförmiddagen.

Detdär tyckte Kalles lärarinna natu rligtvis inte om.

- Men jag fick så småningom "förlåtelse", berättar Kalle. - Det fanns en gård där de unga i trakten samlades. Där satt jag en kväll när också lärarinnan infann sig. Jag kröp längre in i knuten för att göra mig så osynlig som möjligt.

Men natu rligtvis fick bon syn på mig. Men hon överraskade mig med att uppmana mig att gå hem tili Bergens ocb söka tiolen "så all vi får dansa litet" . J ag gick hem efter fiolen, spelade och lärarinnan blev uppbjuden och fick dansa. Efter det sa bon aldrig ett ord fastän jag hade många sömniga mändagfö rmiddagar i skolan.

Lärde noter på egen hand Efter värnpliktstiden deltog Kalle i Sulo Hurstinens violinskola.

- Det var ett häfte på så-

där 70-80 sidor ocb jag lärde mig noterna i start sett på egen band. Det jag inte fick klart för mig försökte j ag fråga av äldre.

Sedan var Kalle med om att bilda en sträkkvartett i Tenala. Den var verksam i några år.

- Vi upptTädde på olika sarnkväm och fester och så spelade vi med i Västra Nylands stråkorkester som leddes av Sigfrid Westerbolm. Det var på de västnyländska sångfestema stråkorkestem uppträdde.

Pä den tiden sträckte sig sängfestema över tvä dagar.

Bygdemusik Efter krigsslutet har Kalle spelat rätt litet klassiskt. 1 stället har det blivit desto mera bygdemusik.

- Och mest har jag spelat från 1967. Därförinnan var jag kommunalman i 30,5 år och det tog sä mycket av min tid all spelandet fick anstå.

Men 1967 visade man ett bondbröllop på museigården i Tenala. Kalle tog kontakt med endel spelmän ban kände och tilisarnmans stod de för aIl musik pä dethär bondbröllopet.

OfOrglömlig USA-resa Men böjdpunkten i Berg-Kalles spelmansbana, den kom 1976 då IS bygdespelmän från Finland blev inbjudna till USA fOr atl spela vid de festIigheter som arrangerades på olika häll i landet i anledning av USA:s 200-års jubileum.

- Spelmän frän samtliga nordiska länder inbjöds. 1 den finländska truppen ingick fyra finlandssvenska spelmän. Förutom jag var det Maja Granvik, Erik Jansson ocb Robert Kevin.

Värdarna stod för alla kostnader - resor, uppehälle, allt. MOllagandet var fantastiskt. Jag glömmer aldrig fyrverkeriet vid festen i Wichita på nationaldagen den 4 juli. Vi uppträdde ocksä i bl.a. Washington ocb New York. 1 Seattle sammansträlade alla nordiska spelmän ocb därifrån tog vi flyget och reste i 4,5 timmar tilI New York. Resan var alltså lång och vi tog oss för all börja spela i planet. ViIken fantastisk stämning när passagerarna började dansa tili vär musik! Tre flygvärdinnor satt med champagneflaskor och bjöd oss pä cbampagne så fort det kom en liten paus! För en enkel grabb som bara gått "universitetet" i Svenskby i Tenala var dethär en oförglömlig upplevelse.

Gjort låtar

Thora oeh Karl Nyberg har varit aktiva inom Tenala Pensionärer. Kalle var i fyra år föreningens ordJörande.

Berg-Kalle har också gjort egna låtar, sysslat med att tonsätta. Han bar också spelat när folkdansgrupper uppträtt. Sålunda spelade han för NOITa Tenala Hembygdsförenings folkdansare som leddes av Nisse Kevin.

- Med dem gjorde vi resor tiU bl.a. Malmö ocb Kö-

penbarnn. Det var mycket roligt.

1 sju år ledde Berg-Kalle en sänggrupp i pensionärsföreningen.

- Men med det slutade jag i fjol , säger han.

- Musiken har gett mig oerbört mycket. Skulle jag fä börja om mit! liv, så nog skulle jag igen börja syssla med musik. Bäst tycker jag om valser. De har en sådan där trevlig takt. Däremot har jag aldrig riktigt gillat poika ...

Bambarnen är glädjeämnen Berg-Kalle är en positiv människa, har Iäti att skratta och lätt att berätta. Speciellt glad är han över att barnbamen är intresserade av musik.

- Alla våra bambarn sysslar med någon fono av musik, ber ättar fru Thora. När vi firade vårt guldbröllop spelade de bl.a. "SoI över backen" .

- Jo, visst spelar de ibland också då de kommer hit för att hälsa pä, berättar Kalle.

Och det har han ingenting emot. Tvärtom, musiken har varit ett av hans älsklingsämnen genom Iiveto

Rainer E rlund

10

Aldrig i Livet på Wasa Teater

Patientens rättigheter Lagen om patientens ställning och rättigheter understryker pä mänga sätt patientens självbestämmanderätt.

Patientombudsmannens uppgift är att hjälpa palienten att hälla pä sin rätt. Lagen träder i kraft 1.3.1992.

• Patienten bar rätl att fä den värd hans eiler hennes bälsotiUständ förutsätter inom ramen för förefintliga resurser.

Diskriminering pä grund av kön, ras, hudfarg, social ställning eller ä1der är förbjuden.

Värden bör vara god, patientens människovärde fär inte kränkas, bans eller bennes övertygelse ocb integritet bör högaktas.

• Palienten bör fä information om sitt hälsotillständ ocb om värdalternaliven pä ett förstäeligt sätt. Om patienten inte genast eiler överhuvudtaget inte kan fä värd, bör denne informeras om orsaken därtiU. Patienten bör även fä veta när

man beräknar att värd kan ges, eller sä bör patienten hänvisas tiU värd pä annat häll.

• Palient som är i behov av skyndsam värd bör aUlid fä värd.

• Patienten har rätt att granska sin egen palient- eller sjukjoumal.

• Patienten bar rätt att delta i besluten om sin värd ocb bör värden ske med dennes medgivande. Om patienten säger nej tili en viss form av värd, bör patienten värdas pä nägot annat möjligt ocb medicinskt acceptabelt sätt; även dä bör värden ske i samförstånd med patienten .

• Patienten har ocksä rätt att vägra aU form av värd.

• Uppgifterna i patientens sjukjournal är hemliga ocb fär inte ges utomstäende utan patientens skriftliga medgivan-

de. Behövliga uppgifter kan det oaktat ges annan värdenhet pä muntligt medgivande av patienten eiler om medgivandet pä annat sätt framgär ur saksammanhanget. Patientuppgifter bör överlämnas tili domstol eller myndigbet soin har rätt att erhälla sädan inforinformation.

• Om patienten inte är nöjd med sin värd ocb erbållet bemötande, kan denne överlämna en skriftlig, fritt formuJerad anmärkning tili ifrägavarande anstalts ledande läkare.

Om detta inte bjälper, kan ett besvär anföras bos länsstyrelsen eiler hälsovärdens rättsskyddscentraJ. lfrägavarande instans kan sedan ge en anmärkning i saken.

• Om värden eiler avstyrkt värd förorsakat palienten en personskada, kan denne kräva ersättning via patientskadeföreningen. Besvär över fel som läkaren begätt eiler över dennes bandlande - exempelvis alkobolism eiler narkotikabruk som bindrar arbetets utförande - kan göras bos länsläkaren; följande instans är bälsovärdens rättsskyddscentral som underlyder socialocb bälsovärdsministeriet.

• Patientombudsmannen hjälper patienten att utreda uppkommen konfliktsituation ocb att formuJera anmärkningar. V31je bälso- ocb sjukvärdsenbet bör utse en patientombudsman; anstalter kan även ha gemensamma palientombudsmän. VL.

På Wasa Teaters stora seen ges för närvarande en fars av engelsmannen Dave F eedman, ALDRIG 1 LIVET! i regi av Peter Sniekars. Farsen är en speeiell genre av teaterkonsten; somliga gillar det burleska oeh gyeklande, andra vill hellre se en jörfinad komedi. Så haroekså omdömenafallit omALDRIG 1 LIVET! - Det är det bästajag sett på länge! utropar den ena, medan den andra säger - fars är det värstajag vetI Men, som bekant är smaken liksom baken, delad, oeh det är bäst att komma oeh se själv, f ördomsfritt. L itet underhållning i vintermörkret kan inte skada oeh f år man sig ett gott skratt därtill så förlänger det j ll livet!

På bilden ser vi J ohan Portin oeh A nna Grönblom ifarsen A ldrig i livet!

FORTSÄTTNING •••••••• ledaren eiler sekreteraren.

Ocb sä blir det dansmaline i Vi dansar samband med dansstugan och ••••••••••••• från sido 7 dit är ni aUa bjärtligt välkomdiplomledare kan fömya sina na. Vi kommer att inbjuda diplom. Detta sker pä SolvaUa dansgrupper att uppträda med idrottsinstitut 23-27 augusti. en dans varo - 2G-22 augusli bålls en - Grundkurs i seniordans gymnastikfestival pä Island, hålls pä NorrvaUa i Vörä där det ocksä kommer atl dan- 3G-31 januari ocb sjttdanssas seniordans. Intresserade kurs II bålls i Ekenäs 13-14 kan kontakta verksarnhets- februari .

Skärgårdens grand hotel

3ngves RES tAEO 0SS'_ . __~ :>-11.4 Parls Möt väran i Parisl Stödemas stadi Bra hoteII, 7 middagar och 8 frukoslar, intr. tili Versailles. Pris: 3.950,16-27.4 Belglen och blommande Holland med blomstertåget. Brysseloch Amsterdam.

17-18.4 Teraterresa tili Abo Pris: 590,-

Musicalen 'Cabarer, hotellövem. inkl. teatersupe och frukosl

VIKING LINE

HOTELSTRANDBO varml och ombonal hjärtlig service fanlasliska utflykter för grupper

I

;l1l!l~~ !If '1!"!I!"I!!"!!~lm

Närpes tel. 962-42 048, 42 5488, fax 41 558 Vasa, Vasaespl. 22 111 vlin.

Tel. 961·172 046, fax 173 999

BANKER,

801(-, PAPPERS- OPI 18lOMSTfRHANOtAa. . ..

ORA\IN INGSBVRÅER SAll>T pA STl FTE~ AORES$OPI TEXTNINGSTJANsT

$1"", Rob""go,Oft 15

00120 H!fORS 12

1 Västra Yttemäs, SF·22100 Mariehamn. tel. 928·16 322

TeI. _ 1 M

HJÄRI'STlfiELSEN

rn.m. säljer Ni bäst pä Bukowskis auktioner

Teaterbäten SIWA EUROPA

HESEII' H \

t fiR~

1

FINSK KONST, ANTIKT SILVER, ANTIKA MÖBLER

SILJA LINE.fl

. INGVES RESOR

rJ.

--!-...

4-7.3 Teaterresa tili Stockholm Buss· och båtresoma Vr, övem. i 2-pers. B·kategori hyttVr, övernattnlng pä hotell continentall centrum samt 2frukostarpä hotel· let och 1frukostombord pä fä~an hem.Teaterbiljett, reseledare.

Pris: 1.350,

26-28.3 Utresa frän Abo tili Stockholm.

Retur tili Helsingfors med den nya teaterbäten. Möjlighet att se Muslcalen 'Oklahoma'. Pris: 970,- Buss· och bätresoma, övernattningar i B·kategori hytter Vr inkl. frukostar och middag.

S-11.4 Kryssnlng Helslngfors-Stockholm-Helslngfors med nya teaterbätenl Vi ser Musicalen Oklahoma och njuter aven skön och avi<opplande kryssning. Buss· och bätresoma, övem. ombord i B·kategori hytter, 1 middag, 2 frukostar, teaterbiljett. Pris: 1.350, Begär programl

Kate Björkman verksarnhetsledare Seniordansledarna i Finland

ÖPPET ARET RUNT

endasl en limme med buss frän Åbo

QESTAUR AHT l'EIOlf HOTEl IT RA HDBO möt våren i skärgården vi.planerar din resa tillsammans med dig VALKOMMEN tili Nagu tel. 926-51611

Glöm inte att vi gäma kommer och dansar för er pä era möten, fester ocb andra begivenbeter, till ä1dringsbem ocb sjukhus.

6.2. Tammerfors!Hotel Ilves 7.2. Vasa!Hotel Royat Wasa 8.2. Åbo/Hamburger Börs

ÖVRIGA VARRESOR LONDON i påsk 7.4, 7 dgr ................. 3.815,ITALlENSKA RIVIERAN 8.4, 12 dgr .. .4.985.HDLLAND 19.4, 8 dgr ...................... .4.675.HOLLAND .~O.4, 7 dgr ...................... .4.110.GARDASJON 21.5, 10 dgr. ............... .4.1 95.BELGlEN 22.5, 7 dgr ......................... 3.770.Har Du inte täti vår nya resebroschyr?

Kontakla oss så sänder vi den genast!

Välkommen tili fri värdering!

11

...•,..........,.••......•... .

t~ ~,

Anhörigvårdarens ställning

~~

~

r

höri ga och social- samt hälsostora idealister, säger KorpevärdspersonaJ. la.

Et! avtal om värd ocb om1 diskussioner som förts om sorg i hemmet ingäs mellan anbörigvärden har framhäJlits betydelsen av att anbörigvärkommunen ocb den anhöriga darna inte lämnas ensamma eiler en annan närstäende eller med sin problematik. Man har en familjen utomstäende pertydligt ullalat kravet att de son, som ätar sig uppgiften. professioneUa bör se sitt an1 lagen om pension för svar för att anhörigvärdaren kommunala tjänsteinnehavare och den som vårdas i hemmet ocb arbetstagare stadgas om Enligt socialstyrelsens pension för dem som vårdar i Ur den hjälp och det mentala nuvarande rekommendatio- bemmet. För all tiden skall stöd som behövs för att de ner kan kommunerna stöda beaktas som pensionsgrunskaU orka och kunna uppleva vård i hemmet genom att dande bör värdersättningen livskvalitet isin situation. betala ett månatligt under· vara minst 1.100 mark i mäMan har kommit till att stöLivssituatiooen isin helhet stöd fOr vården. Stödet ut· naden. det av professionella till anhar betydelse för beslutet och görs enbart av en penningDet ekonomiska stödets äveo emotionella faktorer in- höriga borde bygga pä förstäsumma. Ersättningens stor· storlek binds även i fortsättelse och pä all man Iyssnar pä verkar. lek beror på hur stort beho- ningen vid hur bindande dem. Ali stöda professioneUt Anhörigvärdare är ocksä en vet av vård är och kao upp- och krävande vårdarbetet i betyder ocksä all de anhöriga person vars äJderstigna eiler gå tili högst 3.800 mark i hemmet är. Tili en början fär hjälp vid ordnandet av längtidssjuka anhöriga värdas månadeo. Det erlagda stö- fOreslås att som vårdersättpraktiska saker och även ges pä institution, som delar den det är i genomsnitt 1.200 Ding betalas antingen 3.800, konkret hjälp vid behov samt anbörigas vardag genom att mk. 2.600 eiler 1.100 mark per besöka denne regelbundet, att anhörigvårdaren ibland Det fioos kommuner som månad. ges möjlighet att lösgöra sig kanske hämtar hem pll besök inte betalar något under1 förordningen som är un- ibland o.s.v. En yrkesutövare frän sin roU som värdare. stöd aHs. Och det 6nns kom- der utarbetning fastställs Bl.a. rekommenderas att har en professionell värdrelamuner som dragit in under- vårdersättningens storlek i deanhöriga bildar diskussionstion tili den som vårdas, den stödet mitt under budget- talj , även anbörigvårdarens grupper. 1 en sädan grupp stöanbörigas roll är en annan. året for att pengaroa tagit ledigheter och övrig stödserder anhörigvärdarna varandra Han eller hon kan "vara näroch fär ett ny tt grepp om sitt slut. Bindande avtal meUan vice som kommunen bör ervarande" hos den gamla pä ett arbete genom att lära av vakommun och vårdare fOre- bjuda. Om exempelvis en äJdsätt som gör att k1yftan mellan rann. En förutsättning för att kommer i regel inte. Anhö- ring inte längre k1arar sig hem- ocb anstaltsliv inte blir gruppen skall kunna sammanrigvårdareo är iote berätti- hemma utan vårdas hos ansll djup. Den rollen är mycket komma är all den som värdas gad tili pensioo och kan inte höriga som bor i en annan viktig. För att kontakten skall fär tillsyn under tiden. Man heller räkoa med samhällets kommun, bör vårdarvode och fungera bra bör anböriga ocb har närnnt "parkeringsverkstöd for avlastoing och ledig annat stöd erbjudas. Det blir vårdpersonalen samarbeta. samhet", "ä1dresitters" och tid. ocksä möjligt för en kommun En intervjuundersökning hjälp av hem~änsten som exEnligt statistiska uppgif- att pä försök betala en ersättbland anhörigvårdare (Liisa ter skötte år 1990 över ning som motsvarar sjukför- Korpela, Tammerfors univer- empel pä hur detta skulle kunna ordnas.

20900 personer - oftast en säkringens dagpenning för sitet, 1991) visar att anbörigFör att öka anhörigas kunanhörig - haodikappade, vård av person som plötsligt värdarna är människor med åldriogar och långtidssjuka behöver värd, exempelvis för pliktkänsla. De tar ansvar för skaper, beredskap för och färi hemmen. Cirka 20 procent anbörigvärd av döende pati- sin uppgift ocb bar bundit sig digbeter i värdarbete bar man föreslagit anbörigkväUar, föav anhörigvårdaroa var ent. tili den. De känner tillgivenpcnsionärer och cirka 16 Anhörigvärdaren bör fä va- het och tacksarnbet samt öm- reläsningsserier, gemensam utbildning för perso nai ocb proceot var dessutom fOr- ra ledig frän värdarbetet minst het gentemot den de vårdar. anhöriga, tider för rädgivning värvsarbetande. Enligt be- en dag i mänaden. Om vårdarUndersökningsresultatet dömningar är det faktiska betet är mycket bindande, visar bJ.a. ocksä att anhörig- per telefon samt fastställda antaJet anhörigvårdare be- s.a.s. "24 timmar i dygnet", värdarna känner sig osäkra mottagningstider pä socialhälsovärdscentralerna. tydligt större än så. En stor bör vårdaren U ledigt en dag i och otillräckliga för all de och del av vårdarbetet i hem- veckan, eli veckoslut i mäna- saknar kunskap ocb informa- De anhöriga skall tas med i men utfOrs i det tysta, utan den ocb en vecka i llret. Kom- tion. De erhäller endast eli li- planeringen av vård och servinågut som helst stöd från munen bör ordna värden un- tet hemvärdsstöd som ersätt- ce samt uppmuntras till samverkan, exempelvis inom rasamhällcts sida. der anbörigvärdarens ledig- ning eUer ingen ersättning men för föreningsverksamhet. het. Exempel pä värdformer alls. De är utsalla för stor konStödet fOr vård Det individuella stödet inte är familjevård, hemsjukvård, troll. De känner sig inte järnliatt förglömma. En fungerande Med stöd för vård av anhemtjänst och kortvarig an- ka med fackmänniskor ocb hörig avses värdarvode som direkt kommunikation meUan staltsvärd. har ofta ingen kontakt med anhöriga och professionella betalas för att trygga vård av dem. De saknar överbuvudtakan framom allt utgöra en ocb omsorg om äJdringar, Vem är anhörigvårdare? get sociala kontakter ocb känuppbyggande kraft som blir bandikappade ocb längtidsner sig därför mycket ensamDä en älderstigen farniljeden värdade tili nytta och sjuka i bemmet. Begreppet mao Anhörigvårdarna har mod medlems bälsotillständ förstöd för värd av anbörig innegagn. ocb är realister. KaraktäristisJag tror bestämt att socialfattar ocksä hemsjukvård ocb sämrats i den grad att han eIka drag hos dem är optimism ler bon inte k1arar sig utan hemtjänst frän kommunens och hälsovårdspersonalen och humor, även objektivitet, hj älp, mäste beslut fatdaglig sida. Stödet fastställs av komgärna ser att anhöriga ocksä de har uthällighet och tälatas om hur omsorgen och värmunen - arvode ocb annat självmant frägar efter samarmod. 1 sin relation tili den de bete och aktivt är med om all stöd, eiler enbart annat stöd - den skall ordnas. Om en anvllrdar visar de känslor frän annan närstllende hörig eiler och bör anges i vårdplanen bygga upp det. kärlek, ömhet och glädje tili person dä beslutar sig för all som uppgörs för den som våri1ska, nedstämdbet och deValborg Louhisto das. Värden i hemmet plane- bli anhörigvllrdare, är det allpression. Anhörigvärdarna är ras i samräd av patienten, an- tid ett personligt avgörande_

En ändring av socialvårdslagen bar godkänts som betyder att kommunen enligt lag på olika sätt bör stödja vård av anbörig i bemmet. Stadgandena träder i kraft den 1 juli 1993.

KLlPP UTI

i

:

Trivsamma och ( positiva resor : ; • , _ , \ •

i

1 I

Kurirens Resebyrå är en pionjär blancl svenska researrangörer i Flnlancl. Alltseclan 1965 har Kurirens , bussar rullat mellan Norra Ishavet och Meclelhavet. : Kom med på en kort resa eiler en innehållsrik lång- , resa. Några exempel bland aktuella resor.

• 13/2 Läsar- och resenärsträff i Tammerfors. , 26/2 Shoppingresa tili Uppsala. : 5/3 Teater i Stockholm. ~ 13/3 På kryss mecl Cinclerella. , 9/4 Påskresa tili Norclkarelen. , : 20/4 Blomsterresa tili Holland . , 23/4 Teater i Stockholm. " " 24/4 Cypern. " : 1/5 Norclitalienska sjöar. \ • 7/5 Teaterkryssning mecl Europa. , • 19/5 Vårblomster på Ölancl. : : 21 /5 Teaterbåten Europa. , , 26/5 Paris. , , 30/5 Sverige-Norge-Danmark. , , 7/6 Buclapest. , • 1016 Unclerbara Gotlancl.

• : 14/6 Vaclstena. Kolmårclen och Göta kana\. : , 4/7 Kolmårclens cliurpark.

• _ 1017 Nyköpings gastabud. \ : 11 /7 Danmark. , • 14/7 Norge. ~ • 1/8 Vestlandet och fjordarna i Norge. : 7 /8 Roslagen i Sverige. ,

r

=

I

: , ,

- -

I

Ny";r;;;;'-pT.;n";.;'; ;;;I;;\i;;;- - - Goda anslutningsmöjligheter Irän he ta Svensklinland.

!:

: ,

GRATIS!

'1,

.. Sänd eli nummer av Kuriren med resebilaga och , presentkort tili

\ ,

.. ....................•.......

•

. ....... , GT2/2 ·93

:-; ku,.y,.ens Tel.961-173137. (\

~~ _,!:

'.~'.

i :

:-;

..eseby..å Box 12, 65101 Vasa.,'"

, \"

....

Vi ordnar även töreningsresor Svenska resor alItsedan 1965

~ r..,.

:-~

,t-..';.'I.~ •••~". ,... ..... {...............i~".~ .,~~

1"'1~)' ..~9. ~~..,

ALANYA ANTALAYA 05.04 -93 12.04 -93

TEN TOURS LTD.

\ . e T OURELLA OY AB ~

MalkAloi mlUo • Rucb"f~

Jakohstad 967-7235700

TUR OCH RETUR TILL STOCKHOLM; EN, TVÅ ELLER T.O.M. FYRA PERSONER

0

Varthän ni styr er fård, lönar det sig 8tt göra den med ms Sea Wind.

Nu kostar en lur & returresa endast 540,·.

J.

1

I PRISETINGAR AUT:

•

en bra hytt på övre däck. frukost på nalture • en personbil • reseskatt

~

Priserna är i kraft. tili slutet av år ·92. G r i p · raskt tag i telefonen; de mesl åtråvärda avgAngarna blir sn.bbt futlbokade .

.

/>$

Ombord kör man atltid med bi\.

<".

•

. . ..

SeåWind

'ji.,., 'i"":"" ·" ".

1...

12

Deklarationstider

Västnylänningar på Norrvalla Tolv västnyländska pensionärer gjorde i januari ett besök på Norrvalla Rebab Center i Vöri.

- Det var redan den andra gruppen från Västnyland som besökte Norrvalla, berättar Clara von Bonsdorff, ordrörande r6r samarbetskommitten r6r de västnyländska pensionärsr6reningarna.

- Ticligare gick samarbetskommittens verksamhet mest ut pll all arrangera en sommardag och all ordna med bussar tili gemensamma samIingar. Nu har vi dock försökt finna nya verksamhetsformer

ocb besöken pll rehabiliteringscentret i Norrvalla är ett resultat av de ansträngningarna.

Den första resan företogs i november med inemot 20-talet deltagare. Januari-resan startade den 10 januari och hem tillbaka kom man den 15 januari. Resan möjliggjordes mycket tack vare ett samarbete med Lindholm Lines i Ekenäs, sll att man använde sig av deras "permissionsbussar".

- Programmet pll Norrvalla var mycket digert. Vi simmade, gymnastiserade (ocksll vattengymnastik), vi fick ler-

bebandJing, örtbad ocb massage. Den som ville kunde ocksll fll fotvllrd. Seniordans arrangerades en gllog och varje kväll kunde vi dansa om vi sll ville. Dessutom ordnades rent personliga behandlingar Erlln rebabiliteringscentrets sidao - Vi betalade eli paketpris pll 1.290 mark per person. För del fick vi ocksll halvpension.

Tili det kom resan som vi fick för 250 mark per person.

- Vi trivdes alldeles förträffligt och sannolikt är att vi kommer att ordna f1era resor tili Norrvalla Rehab Center, säger Clara.

Efter ett par lIr av kaos och förskjutna tidtabeller har skattestyrelsen kommit in i gamla gängor igen. FöljaktIigen skall vi deklarera inom januari som tidigare. Det gäUer aUa oss som är löntagare, pensionärer eiler andra som har personliga inkomster. Likasll s.k. rörelseidkare vars räkenskapsperiod har utgätt 1.10.1992 eiler tidigare. En mllnad längre tid har man pll sig om mao har jord- eiler skogsbruk eiler är yrkesutövare. De rörelseidkare vars räkenskapsperiod har utglltt efter 1.10.1992 har tid pä sig med deklarationen ända tili 1 apri!.

Tänk att del alltid - ätminstone för mig som är slarvig och opraklisk - skall vara sll svärt att hitta alla kvitton och verifikat när det igen är dags.

Dä deklarationen är inJämnad lovar jag aUtid mig själv att snällt placera alla verifikat i den för ändamålet anslagna hängmappen med päskriften "kvitton för näSla deklaration". Det fungerar i bästa faU ett par mllnader. Sedan finns de igen pll fel stäUen: I olika portföljer och handväskor, i skrivbordsllldoma pä jobbet D.S.V.

I är när sjukavdraget är slopat blir det lItminstone i mitt fall betydligt Hirre kvitton att räkna. VlIr familj har inte chans att med bänvisning tili nedsatt skattebetalningsförmllga (punkt 59 i deklarationsblanketten) fll avdra höga sjukkostnader. Dessbättre har fjolllrets sjukkostnader i

Denhör bilden togs i samband med november-resan tili Norrvalla.

~om,

kom skall vi bo på Aland minflicka ochjag me ' Så Iyder inledningen till en gamma! åländsk dansvisa. lnnebärden kan vara lika aktuell idag, som när visan skrevs.

För att uppmärksamma sitt 70 ärs jubileum har Samfundet Folkbälsan utgivit en bilderbok som i ord och bild beskriver Folkhälsans verksamhei inom sllväl vetenskapligt som praktiskl folkbälsoarbete lIren 1921-1991. Samtidigt skildrar boken hur en medborgarorganisalion i samräd med de kommunala ocb statHga myndighetema bidragit tili att bygga upp social- ocb hälsovärden i det självsläncliga Finland.

Redaktionsgruppen som sammanstäUt boken har i sin utformning av den velal uppmärksarnma tre viktiga samtida händelser: fotografiets 150 lIrs jubileum, Finlands 75 ärs jubileum ocb Folkhälsans 70 lIrs jubileum. Boken beskriver utgäende Erän ett rikt material av fotografier ocb talande Folkhälsan-affischer hur verksamheten inom socialoch hälsovllrd följt upp sambäUsutvecklingen samt hur samfundet genom ären alert förmätt svara moi utmaningama. Bilder ocb lext kompletterar pll ett mycket informalivt sätt varandra.

I slulet av boken finns en artikel pll finska och en pll engelska om Folkbälsan ocb

dess mälsättningar, ideologi, metoder och organisation, samt en förteckning över skrifter som berättar mera om Folkhälsan. Detta ökar bokens informativa värde.

Boken är en vacker eloge tili de mänga privata initiativen och Erivilligverksamheten under lIrtioenden tili Eromma för folkhälsan i landets svensksprålciga bygder.

För oss ä1dre, som själva upplevt självständighetstidens samhällsutveckling samt social- och bälsovllrdens utveckling, är bilderboken ett fint stöd dä vi vili minnas. Jag ser i andanom hur vi inom pensionärsföreningama kunde samlas kring boken och utgäende Erän den cliskutera vllra erfarenheter. J ag ser ocksä att bilderboken kunde vara ett ypperHgt studiematerial för studiecirklar som har historia eiler social- och hälsovllrdsErägor pä sitt program.

Boken kao rekvireras Erän Folkhälsan, telefon (90) 434 93 47. Den säljs ocksä pä Akademen. Boken har hllrda pärmar och omfattar c.a. 170 sidor. Den kostar 140 mark, för Folkhälsans medlemmar 80 mk.

Som marknadsledande fastighetsfönnedlare på Åland kan vi erbjuda ett bret! urvaJ av radhus - och våningshus - lägenheter - såväl nyproduktion som andrahandsobjekt. Kombinera gäma "Vinterdagen i Mariehamn", 25-26 ds. med et! besök hos OSS, eiler tag kontakt när helst det passar.

FastighetsKonsult Strandg. 10 Mariehamn tel. 928-29 066 För vlsnlng oc:h ytterllgare upplysnlngar ring 2 9 06 6 eiler besök vårt kontorl

Vä l kommen till vårt trivsamma R ehab Cente r

värt fall inskränkt sig tili vanHg rutin.

Trois att sjukavdraget är borta finns det alltsll möjHghet att använda sig av punkt 59. Tidigare har man ocksä kunnat göra det om sjukkoslnaderna överstigit fem procent av familjens bruttoinkomster. I de nya deklarationsanvisningarna har procenten i tyslhel höjls Erän fem tiU tio och det gäller numera den skattskyldiges totalinkomst. Man kan försöka använda sig av den här avdragsmöjligheten om familjens sjukkostnader under årel varil minst 4.000 mk.

Med tanke pll det här är det fortfarande skäl att spara sioa sjukkvitton. En annan orsak att spara dem är att man kan flI receptbelagd medicin helt gratis om man under kalenderllret lagt ut minst 3.100 mk i egna kostnader (under 1992 var beloppet 2.500 mk). När man kommer upp tiU det kostnadstake t fär man ett meddelande frlln FP A där man uppmanas lämna in sina medicinkvitton och under lI terstoden av kalenderäret fllr man preparaten gratis. Spara kvittona och tag eventuella kopior av dem för deklarationen. FPA vili ha originalen. Apoteken stllr tyvärr inte tili tjänst med datalistor där medicinköpen skulle Erarngä.

Sedan nägra lIr tillbaka sänder pensionsanstaltema uppgifter om samtHga pensioner clirekt tiIl skattemyndigheterna. Var ocb en fllr tili kännedom ett meddelande om hur

mycket pension som betalats under skatteäret och hur mycket skatt som innehällits.

Det meddelandet skaU man inte bifoga deklarationen utan spara ocb jämföra med debetsedeln när den dyker upp under senhösten.

Deklarationsblanketten har inte längre nllgon kolumn för pensionsinkomst just för att de uppgifterna kommer automatiskt. Det finns de som tycker det är obehagligt att dessa uppgifter lämnas in direkt och gärna viii uppge dem själv. Det har e n och annan gjort med hj älp av de tilläggsrader som finns i slutet av blanketten. VlIra pensionsförsäkringsbolag har nu i cirkulär tili pensionärema avrlltt Erän detta. Det kan näml igen finnas en viss fara för dubbelbeskattning om man själv ocksä fyller i pensionsinkomster och skatteinnehåll.

Vi fär försöka Iita pll att uppgiftema är korrekta. Om inte förr, sä kan man kontroUera saken när beskattningen är k1ar i böst.

E bba Jakobsson

1:/,,/:1' C RU I S E S =

BUSSRESOR m e d service och kvalit e t , 199 3 OBSI Ännu n å gra pla tser kvar tili The PHANTOM o f the O P ERA i Typhoonhallen i Åbo 14.2. 1 993

Pr is mk 290,- - 320,Anm . sena st Z.Z. 9 3 NYHET "P;.\ begä ran" Värmlan d med M;.\rbacka o ch Rottneros 13-17.05.93 Pris mk 2.230,Blommande Holland 30.04-07.05 .... 4.250.Tallinn ochTartu 19-23.6 ................. 1.790.Svenska slott och herrgårdar 5-9.7 ... 2.850. Kolmården och Astrid Lindgrens Vimmerby 12-15.7 ........................... 1.750.Trollflöjt en i Nyslott 7-8.7 ................ 1.380.Östra Finland 3 -5 . 8 ...... ................... 1.320.Sch w a rzw ald-Mainau 20-3 1.8 .......... 6 .680,-

V;.\r nya r e s e bros chy r h ar u t k ommit ring 911 -716 8 08 s ;.\ skickar v i den.

HÄLSOSEMESTER

5 dygn

2.200,-

MINl-paket

3 dygn

1.260,-

Ring bokningen och diskutera olika vistelsemöjligheter, tel. (961) 383 1500.

Bussbolag • Bussresebyrå

LINDHOLM LINES

13

En skidutflykt för 70 år sedan Det var trettondag och fyra bröder ville pröva det goda skarföret - utan förberedelser, lätt klädda i det vaekra vädret, utan mössor och handskar.

Det var endast nägra köldgrader oeh nägot mäl för utflykten var icke heller uppställt.

Det var bara glädjen att fä pröva vära goda utförsbaekar som var orsak tili utflykten.

Utförsbaekarna, minst 500 meter, gay farl oeh fordrade stor skieklighet. Det var bara att parera och läta vinden svepa om kinden. Det var inte första gängen pojkarna Iät det löpa i den länga utförsbacken.

Tio lIr tidigare var det omöjligt dll en beteshage med gärdsgärdar stängde vägen.

Nu var allt öppet och fritt om man bara klarade den hisnande farten. Det var bara att veta att inga drivor bildats i det branta stupet invid den gamla ladan som nu var borta.

Och det visste broder Herman, äldst i skaran, sll det var bara att följa i spären, men som dock denna dag inte syntes i den lätt frusna snön.

Det var trettondagen är 1923. Klockan var vid 9-tiden. Det var bröderna Herman, Bror, Ture ocb Robert som gay sig ut pä skidutflykten. Morgonka.ffe bade vi druckit och fården ut det okända började.

Det var en utflykt i det gamla Tenala, som frlln ärsskiftet sammanfördes med Ekenäs stad. Namnet Tenala blir kvar oeh det är fri II för nya släktled att pröva sina skidor ocb, sllsom bröderna, lära sig känna sin bembygd.

Undermalms-bäeken avbröt brödernas hisnande fård och pä andra sidan bäcken mötte en uppförsbacke som skulle ge god farl pä hemvägen. Men, men: när bröderna nätt upp pä åkerbacken sä frägtes det bara: inte far vi väJ bern ännu? Vi fortsäller över åkern upp tili gärdens ladugärd och när landsvägen, den garnla Kungsvägen där bäde kungar och hertigar i forntiden dragit fram. 1 närmaste kurva invid eli berg stod, enligt sägnerna, galgen där de dödsdömda hängdes för att beskädas tili vamagel för andra. Domstugan var nära intill ä Ovanmalm kronoboställe.

Det var kanske pä 1600- och 1700-talen. Unga tider sena-

Bror Kevin i Bromarj har passerat 80-års strecket, men sjuder jortjarande av aktivitet. 1 artikeln här invid berättar han om en utflykt trettondagen 1923. re säg mängen spöken om nättema invid den kurvan. Men vi fOrlsalle vllr skidfård upp mot storskogen. Det goda skarföret var frestande och nägon i säUskapet hade uttalat tanken att fara och bälsa pll vär goda timmerman i Finby.

Sandberg hade nyligen byggr vär nya ladugärd och vi hade bUvit goda vänner med gubben. Han var pratsam och känd som en god jägare, nägonting som intresserade oss bröder. Gubben var bUnd pä bögra ögat, men det bindrade honom inte att hämta hem litet mat från storskogen. Skidfarden upp genom den bergiga terrängen var ett nöje. Den ena bisnande utförsbacken avlöste den andra och slutligen nlldde vi ett högre berg där ett räröse berättade om att fem gärdars skog möttes.

Där var utsikten öppen och i norr syntes Finby där Sandberg bodde. ingen av oss hade varit där tidigare, men Herman kände tili gärdama. Det blev en härlig rard utför räberget med det ena stupet efter det andra. Men slutUgen nädde vi skogsängar och fann en

Tio frågor 1. Vem var Finlands i ordningen femte president?

2. Vilket företag i värI den använder mest silver?

3. Hur stor del av sin livstid sover människan?

4. Vad heter tränaren för Finlands A-Iandslag i fotboU? 5. Vad heter landshövdingen i Vasa Iän?

6. Ett finländskt isdanspar tog brons vid EM i konståkning i Helsingfors i januari. Petri Kokko utgjorde halva paret. Vem utgjorde den andra hälften av paret?

7. Quantas är namnet på ett f1ygbolag. Men vii ken nationalitet har det?

8. Vad heter skattestyrelsens generaldirektör?

9. Finlands längsta älY är 483 km lång. Vad heter den?

10. Vilket land vann 1992 Davis Cup i tennis?

Rätta svar sido 14

stuga som vi antog att var Sandbergs. Jo, där bodde verkligen vär timmerman och gamla jaktberällare. Vi blev hjärtligt välkomna. Mor i huset satte genast kaffepannan pä och berättelsema blev mllnga medan vi Iät kaffe med slora smörgäsar oss väl smaka. Vid lIvskedet tackade vi de gamla för det välkomna och goda kaffet, som vi senare pä dagen inte glömde.

När skidorna äter var under vllra föUer, sä var det nägon av bröderna som undrade: hur långt är det tili Koskis (i nordUgaste Tenala), vi har aldrig varit där. Men broder Herman kände tili orten. - Kanske en 7--8 km, blev svaret. Skidoma vändes mot norr och upp genom Finby byn började en ny okänd fårdväg. När vi lämnadeMaii åkrar och storskogen mötte följde vi landsvägen upp tili Tenala-bygdens nordligaste gärdar och vildmarker.

Koskis bruk, känt och verksamt redan pä 1600-talet, var aIIom känt, men läg längt borta från Tenalas centrum. Den vägen var nyujad av vära förfader, som där stretat med si-

Marianne Smeds, Veikars:

na foror av ved, koi och kanske stångjäm. Nu löpte vära skidor genom en gammal kulturbygd som vi tili namnet kände. Där fanns nägra gärdar vars namn slutar med ala, säsom i Tenala. Det är gärdama Kälkala och Barkala, varför jag numera tror att namnet Tenala bärleder från ordet ten-ala- där nere eiler dit ner for vi för att fiska oeh jaga (forntidens fiskare och jägare).

Vägen upp mot Koskis gick genom en gammal jordbruksbygd med nägra smä insjöar och tili vänster om vägen syntes ibland en strimma av lIn som rinner upp i Kisko via Koskis, Näsegärd och ut i havet vid Hakkalaviken. Vi nädde bruket. Döll och övergivet, endast forsen var vaken. Där gjorde vi en liten paus oeh vilade. Dä kom frägan: inte ids vi fara hem samma väg som vi kommit. Hur långt är det tili Bjämä kyrkoby? - Kanske 10-12 km, svarade Herman.

Skidorna vändes mot Bjämä och fården västerut började.

Den tiden kunde man ännu skida pä landsvägen. Vägen tili Bjärnä var helt främmande för oss alla, men däremot kändes den bekant genom att vllr farfar som ung skjutspojke pä Olsböle gästgiveri pä 1850-talet skjutsat resande mellan Lambola gästgiveri i Bjärnll, Olsböle i Tenala och Sannäs i Karis. Det fanns vargar pä den tiden i vära bygder.

Och vargama var en slaäck för de unga skjutspojkama.

Farfar var dä en 14-15 lIr. För oss pojkar började ocksä fården bli litet tröttsam.

Men ingen klagan, Bjärnä kyrka passerades ocb bemfården började nägon gäng pä eftermiddagen. Benen började styvna ocb magama knorrade. Men samtidigt tänkte vi pä de goda smörgäsar som vi fätt hos vära vänner i Finbyskogen. Ju närmare Tenalabygden vi kom, desto sämre blev föret. Men alla var tysta och ingen klagan hördes. Det var skymning när vi passerade Kommunalgärden, som var upplyst. Där var fest med dans. Mor hade väntat med maten. Vi var tacksamma över att äter vara hemma.

Bror Kevin

Vad väntar Dn dig av det nya året?

Karin Palm, Karleby:

Framför aIIt väntar jag att det nya äret mätte medföra fred i världen, trots att det för närvarande ser rätt sä hopplöst ut. Dessutom hoppas jag pä nya arbetsplatser för de arbetslösa med arbete och bröd ät alla.

Vad min förening, Pensionsföreniogen Vi Norrmän r.f., med hemorl i Karleby i Österbotten, beträffar ser jag fram emot ett gott verksamhetslir. Föreningen stär inför ett jubileumsär (20) i är och jag väntar mig att pensionärer i den yngre pensionärsäJdem skulJe stäJla upp, aktivt delta i verksamheten och föra arbetet i föreningen vidare.

Helvi Vasen, Kimito: - När det gäller verksamheten i vllr förening hoppas jag pä ett omväxlande program. Vi möts ju en gäng per mänad. AIIt är förknippat med kostnader och programmet mäste ju ta hänsyn tili det. Men ändä skulle det gälla att försöka fä aUa med i verksamheten. Det vore t.ex. bra om förbundet, eiler nligon annan, skulle kunna stä tili tjänst med texter för olika sketcher. Dehär texterna skuUe sedan kunna användas av föreningama.

- När det gäller mig personligen hoppas jag fli ha hälsan.

- ökad fred oeh samförständ i väriden.

- att matöverf]ödet bättre fördelas tili svältdrabbade länder.

- att Finland tar emot f1era f1yktingar, för trots alIt har vi det bra i vårl land.

- att de styrande i värt land skall fä ett fastare grepp om allt som verkar vara i gungning i vär samhällsekonomi oeh ästadkomma en vändning tili det bättre. Främst att sysselsättningsläget förbättras oeh arbetslösheten minskar.

- att vi i värt land inte med förbuodna ögon oeb öron störtar in i EG-gemenskapen.

- personligeo att min bäJsa och mina krafter iote avtar.

Åke Fagerstedt, Karis: - Jag boppas det ska bli bättre beträffande sysselsättningsläget. Nu drabbar arbetslösbeten speciellt bärt de unga. Det är beklagligt.

Sedan boppas jag naturUgtvis att det arma krigandet ute i väriden ska uppböra ocb att fred skulle räda.

Ocb vad mig personligen beträffar boppas jag naturUgtvis fä bebålla hälsan.

Det är en sak man bör lägga stOrl värde pä.

Håkan BJomander, Esbo - Jag hoppas Jugoslavien fär fred. Det är synd att ett sä vackert land ska skövlas pä deUa sätt. Och sä hoppas jag pä en inre revolution i lrak som skuUe störta Saddam Hussein. Och här pä hemmaplan hoppas jag pä Utet nya laafter i ledningen.

Det pratas och pratas, men arbetslösheten bara växer.

Vidare hoppas jag pä att ätstramningen för medelkJassens pensionärer ska upphöra. Skattema stiger hela tiden och det senaste tiUskottet i den vägen var fastighetsskatten. Här i Esbo steg busskorlet - med nägra undantag när - från 175 tili 360 marko Väggen börjar komma emot vad pensionärema stär ut med.

MARIEHAMN STAD Nästa God Tid utkommer 16.3. Materialet bör vara redaktionen tillbanda senast 23.2. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö.

SMÖRGÅSBORD ;:~~: ~~;= Specialarrangemang för grupper

Hälsar pensionärerna välkomna tili Vi nterdagarna

14 FORTSÄTTNING

•••••

30-talet ••••••••• från sido 1

De norska motstllndsmännens sabotageaktion mot tungvattentiliverkningen i Vemork är ju välkänd frän bändelserna under världskrigets dagar. Vi fick se en engelsk film, som visar den viktigaste sabotageaktionen mot Vemork i februari 1943. 1 februari i är firas 50-llrsjubileet av händel sen.

Tungvattenframställningen i Rjukan fick sin epilog i februari 1944, när de norska motständsmännen med en tidsinstäUd bomb lyckades sänka järnvägsfarjan "Hydro", med vilken tyskama försökre frakFORTSÄTTNING

•••••

Tenala ••••••••• frän sido 1

Bakom oss ligger barndomens, ungdomens och arbetslivets var för sig strängt inrutade och pliktuppfyllda ärocb framför sig har man pensionärens frihet. Den nyvunna friheten känns kanske ohanterlig först, innan man kommer underfund med vad man vili göra - resa tili Kina eiler uträtta nägot med sina händer.

Huvudsaken är att mao bäJler pä med nägot som känns riktigt och meningsfullt. Dll är det ocksä hälsosamt. Medlemmarnas välbefinnande kan

Härfirar man solens återkomst Samhället Rjukan, där kraftverket ligger, är i ocb för sig ett intressant resmlll. Det ligger djupt nere i dalgängen meUan de höga bergen ocb det påstäs, att solens sträJar under fem mä nader av äret inte när Der till bosättningen i dalen. Solens äterkomst firas varje är med en stor fest.

1 Eidfjord kommun i Hardangerfjordens botten pll Vestlandet ligger ett av Norges största och modernaste vattenkraftverk, SIMA, som vi bekantade oss med följande dag. Genom ett sinnrikr systern av sjÖilf, dammar och

tunnlar oppe i fjällen samJas och ledes fjällvattnet ner tili kraftverket vid Simafjorden. Även detta kraftverk är insprängt 700 minne i fjället och stationsballen är mäktig, 200 m 11lng och 40 m hög. En imponerande anläggning, som när alla fyra generatorenbeter är i drift har en effekt 1.120 MW = 1.120.000 lcilowatt. Iote att undra över, att Eidfjord, som är en liten kommun med endast 1.000 invånare, anses vara en av de ri· kaste i Norge!

Förutom kraftverk blev vi även i tillfille att bekanta oss med ett par av de mänga trivsamma fjällhotellen i dessa trakter, Vinje botell och Ustedalen hotell i Geilo. Den sistnärnnda orten bar pä kort tid

Naturen ä r överväldigande För oss frän Finland är naturen i Vestlandet överväldigande. En resa bit bör man dock helst företa under försommaren. Vi 1lkre länga sträckor längs Sörfjordens östra strand och kunde göra oss en föreställning om, hur

vackert här kan vara, när frukrträden stär i full blom.

Frän Geilo styrde vi åter kosan mot öster och kom via Gol och Fagemes fram tili Liliebammer på Östlandet.

Här tog det fina vädret slut och vi möttes av full snöyra och snöslask. Det blev därför inga bilder av de fina hoppbackarna för vinterolympiaden 1994 och vär utlovade shoppingtur höll på att flyta bort.

Under vllr sista natt i Norge tog vi in pä Hedemarken Hotell i Brumunddal. Där passade vi pä tilWillet att avtacka Olaf, Kristina ocb Hille, som tagit sll väl hand om oss under turen.

Förboppningsvis fick vi som var med vägkost med oss

sägas vara pensionärsföreningarnas mäJ ocb mening.

En läkare lär ba sagt att det gär ät mindre mängder mediciner sedan pensionärsföreningarna startade. Jag brukar tycka om att tänka pä vär föreningsverksarnhet som en vandring tillsammans. Vi unnar oss själva och varandra allt gatt, delar pä gIädjen och mödorna och känner vänskapens gemenskap. Sä vili jag ocksä se vär fortsatta verksamhet: en ständig strävan framät mot nya mäl, inte tid för stiUastäende. A1lt stillastäende innebär tilibakagllng.

Därefter erhöll alla medlemmar som under llret fyUt 80, 90 eiler 95 varsin ros. Alla

var inte närvarande och de fyUde 80 är, undanbad han sig fick sin ros hemma. Maria blommor och bad dem som Fagerlund, 95, var med pä ville uppvakra honom betala festen, medan järnngamla Ei- in en sIant tili en kommande nar Westerlun d inte orkade fond, "Berg-KaUes fond för närvara. 90-äringarna Anders säng ocb musik." Han överKevin ocb Edia Nordberg räckte nu en check pä 10.000 var pä plats. 80-äringarna var mk som grundplät för denna fem tili antalet, !lämligen fond, som ska användas för Kalle Nyberg, Berta Ny- säng och musik inom förman, Helena Ekman, Ernst eningen.

Sänggruppeo framträdde Söderlund och A1bin Piblström. Föreningens egen pä ny tt och Tor Kevi n framsängklubb, sam leds av Bojan förde en hyllningsdikt, som Ber ghäll, byllade jubilarerna ban skrivit tili Berg-Kalles ära. med säng.

Aktia-direktören Bo J ansson överlämnade vinstsumFond fOr mao 1.150 mk tili vinnarna i sång, musik Dä vär tidigare ordförande, Glad Kväll-serien, Tenalaspelmannen Kalle Nyberg pensionärema Iyckades närn-

ligen komma tili högsta poäng.

Festen gick vidare, julsänger sjöngs i flera repriser. Ulla-Britt Lindh läste en juldikt och en dikt av avlidna medlemmen Ingeborg Selenius.

Föreningens bordsstandar "Vär vimpel" delades ut tilJ Aktiabanken i Tenala, Norra Tenala Hembygdsföreoing, Tenala Spelmanslag, Andelsbankeo Raseborg i Tenala ocb Aktia-bankeo i Bromarf, samtliga vära vänner och stöttepelare. Författaren Tua Forsström har skrivit en dikt tili vimpeln och den framfördes av Eila Forsström.

Sä avnjöts en god julmiddag. En "historik" framfördes

ta bort det framställda tungvattnet.

utvecklats tili en av de populäraste turist- ocb vintersportorterna i denna del av Norge .

Att vi äkte över den kända Hardangervidda ku nde vi inte undgå att lägga märke tili. Vi passerade ideligen genom kortare eiler längre landsvägstunnJar och såg ensliga fjällstugor. Lyckligtis bade vi tur med vädret ocb passagen över fjällen var äoou öppen.

hem, när vi i vllra föreni ngar pratar oss varma för nästa sommars resor till Norge.

Bl.a. Bergen skulle vi gäma ta med i reseprogrammet, trots att vi inte denna gäng var i tillfalle att besöka Norges näst största stad.

Helge Finell FORTSÄTTNING

Solidaritet

•••••

••••••••• frän sido 1 ganisationerna presenterade sin verksamhet.

GOD TID äterkommer tili olika ställningstaganden i äldringsfrägor och tili 1lldringsärets aktiviteter.

Valborg Louhisto av nägra utklädda medlemmar, som pä ett bumoristiskr sätt berättade om verksamheteo ända frän starten. Denna kavalkad uppskattades börbart. Bland festdeltagarna fanns 15 som hade varit med ända frän 1977.

Julgubben kom med tvll stora korgar fulJa med juIklappar ocb efter kaffe och j ultärta träddes dans tili spelmansmusiken. Efter sex timmars samvaro, avslutades den trevliga festen med psalmen "Giv mig ej glans ej guId ej prakt".

K.w.

Jörgen tar över kryssmakandet Jag är uppvuxen med kryss och krypto!

Sä förklarar God Tids nya kryssmakare Jörgen Sjöstedt sitt intresse för kryss, krypto och mänadslexika. För God Tids del tar Jörgen över uppgörandet av kryssena efter sin rar HansJörgen Sjöstedt.

Men Jörgen bar redan bunnit skaffa sig en god erfarenbel. Han har gjort HBL:s krypto i ungefar 20 är.

- Ocksä det jobbet ärvde jag av min far.

Ocksä Hbl:s m!nadslexika har Jörgen svarat för redan en längre tid. Och ocksä det ärvde ban av sin far.

- Ocb nu kom sä det bär medGodTid. - Det började med an jag började lösa olika krypto och kryss, berättar Jörgen. Men sä smäningom blev det aktuellt för mig att ocksä själv tiliverka kryss och krypto. Jag är ju freelance-journalist och över-

sättare ocb gör kryss ocksä för endel andra tidningar.

Numera roar sig Jörgen med att försöka lösa ocksä finska korsord.

- Roligast tycker jag det är att göra olika mänadslexika.

- Hur läng tid det tar att tillverka ett kryss pä en sida?

Tja, det jag serverar för God Tids läsare i detta nummer av tidningen jobbade jag med i tre dagar. Men det är klart att det börjar gä snabbare när man fär rutin ocksä med de bär kryssen. Ett krypto gör jag pä mindre än tvä timmar. Det gär redan pä rutin. Men kryssen är alltid jobbigare.

God Tid hälsar Jörgen välkommen som fast medarbetare. När hans far i God Tid 7/1992 meddelade att det nu fick vara nog med kryssmixtrandet för bans del hörde endel oroade läsare av sig och undrade hur det nu skuUe bli med det populära krysset i God Tid. Men tack vare Jörgen kunde problemet lösa sig - utan nägot avbrott. Det är vi pä redaktionen gIada för och det är vi övertygade om att också läsarna är glada över.

Rätta svar: I

,

1. Risto Ryti.

2. Kodak.

3. En tredjedel.

4. Tommy Lindholm.

5. Tom Westergllrd.

6. Susanna Rahkamo.

7.

8.

9.

10.

Australien.

Jukka Tammi.

Kemi äly.

USA.

Pensionärsbladet Nyset är Mariebamns Pensionärsförenings eget orgao. ) nr 9/92 hittar vi bl.a. en notis om bowlarpensionärernas resa tili Haninge i Sverige i oktober.

25 pigga pensionärer deltog i resan. Tvä tävlingar arrangerades - en i Kungsholmshallen ocb en i Haninge.

Vi saxar ur notisen: ") Kungsholmshallen spe-

farten varannan mändag nu sä pass mänga gllnger att vi börjar komma underfund med flertalet av de "underliga" turerna i olika danser - vi har väl fem nu som vi i viss män bebärskar. Ocb ju mer vi kommer underfund med finurligheter desto roligare är det. Vi har numera ocksä en egen spelman som ger den musikaliska ledningen, vilket

lade vi mot PA-klubben ocb dom var starkare än vi. Bäst av vära spelare var Paul Eriksson med Allan och Roffe som tväa ocb trea, Kurre Karlsson spelade också bra."

"Tili Brandbergers haU i Haninge 1lkre tolv man, lotsade e1it av Haninges ledare Bertil Gussman. Samma bjärtliga mottagande även där. Men det blev ordentligt med dask för oss, men vi skaU ta dom i vllr hemmaball vären -93."

Sä ska det läta! Vi kan notera att Haninge PF slog Mariehamns PF med 7.971 poäng mot 7.000. Tili P.A. K1ubben i Stockholm förlorade Mariehamns PF med 5.542-6.091.

I Egons spalt bittar vi en liten rapport om folkdansandet: "Folkdansgänget har varit i

är betydligt trevligare än att Iyssna tili en bandspelare. Vi är mycket tacksamma för det, Rupert Jansson!"

Genom att anvllnda CancersHllelsens adresser stöder nl kampen motcancer.

V6ro odresser erhOlles 'rOn banker. boK-. blomsfer- och pappershondlor, begrovnlngsbyrOer. R-klosker saml IOrdigl lextade IlO vOrt kontof.

Elisobelsgoton 21 00170 HElSINGfORS

Tel. 9800 43 000 med lokolsomlolsovgih

CANC ERS TIFTE LS EN

årets nu, så sänder vi den försla postningen .

Eiler hämla den på

Reseträffen 20.2 Oravais. Program med dans.

Gratis bussar som tidigare.

Du är välkommen oberoende av om du resl med oss på OT·Resor eiler inte.

Information: (lCV...~ ---- _.'" ~ ~~'JML 961-175 726 ~ ~

15

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915-581 042

Ab Tidslrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenlörsv. 4.

Tel. 915-531 865 Beställningsbussar.

/ ' /• ./..

Talslax SF (9)62-41 203

OPTIKER

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911 -81004

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 2987128 - 2987136

e

__ 7~ _

(!)~!!n~

TeI.hOme SF (9)62-41 385

Tel.summer housa (9)62·222 31 n

I

Optlsk specla laHär

~

Aulo·Buss Bäck & Öslman Fattiggränd 6 65610 KORSHOlM Tel. 961·152 495

BACKMANS OPTIK

Torggatan9TeI. 928·19 228 Marlehamn

(')~

Optikos Aschan Ky

VuorikaiU 13 Berggalan 13 10900 Hanko 10900 Hangö Puh. 911/ 84830 Tel

TRADmONELL FlNlANOS-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECIAUSERAO pA MOTEN OCH FESTTlLLSTÄLLNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING. VÄLKOMMEN.

~

~ ' ••

,

Backman tog sig an God Tids läkarspalt

godtid

KVRKS~ATT

OPTIK

HSB 5 hU5 v,d 10rge1 1el. 2981927

En lars av Dave Freeman Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

'SkraNar bäst som skraNar sist är eN passande uttryck för denna heltokiga fars.· Löntagaren

Ansvarig u 19ivare och chefredaktör Rainer Erlund

Speldagar: Ii, on, Ir, lö lO.m.

6.3.

ILåI~ht~'~Ma KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 911-30 161 EKENÄS. Kungsg . e Tel. 911-62 949

Redaktiooens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-87 345 (~ .)

BIWETTKASSAN: 961.J20 0300 mä-lö 1~14 samten timme1öreföresl Gruppbestållning: 961·3200304

Gynna våra annonsörer

GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101 .

911-82539 (h.)

ISSN 0359-8969

*

Maj-Lis och Maja ijulkryss

Ekeols Tryckcri Ah, Ehw 1993

lnte mindre än 227 lösningar till julkrysset i God Tid inkom inom utsalt tid.

Lolten gynnade fö ljande fem med bokpris: MlIi ·Lis Lindström, Topeliusgatan 25 B 15, 00250 Helsingfors, Maja Forsman, Ringelroseo 4, Tenala, DoUy 10520 Leiden, Kirstibrinkeo 6 B 54, 02760 Esbo, Svea Vidberg, Alligatan 4, 67200 Karleby 20 och Georg Muselius, 25830 Västanfjärd.

Vi gratulerar vinnarna och tackar aUa deltagare för visat intresse. Och sä hop· pas vi naturligtvis p1\ minst lika stort intresse för det kryss som ingfn i dagens GodTid.

- Vissl är d et bra att pensionärcma är aktiva.

Det säger biträdande överläkare Ralf Backman vid Mjölbolsta sj ukhus i Kans. Ran ansvarar fOr poli. k1iniken vid sjukhuset. För God Tid kommer Ralf Backman att svara for den ätennrättade läkarspalten.

Start blir det redan frän nästa nummer.

Läkarspalten f1\r eo lite1 aonorlunda utformning än tidigare. God Tids läsare fär skriva oed sina frägor tili Backm an. Bland frllgorna plockar Backman sedan vårje g1\ng ut nägon eUer nägra som har litet större aJlmänt intresse. Pä det bär sältet tror vi att vi fär en spall som väcker intresse och som fyUer elt behov i God Tid. Frägorna ska adresseras tili : God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ. Märk kuvertet " Läkarspallen".

Ralf Backman är 43 är, men har faktiskt hunrut jobba vid Mjölbolsta sjukhus allt sedan 1977. Före det tj änstgjorde han vid bälsocentraleo i Karis samt vid Kretssjukbuset ocb Ekäseos sjukbus.

- Folk är mera medvetna än fOrr om sin koodition, säger Backman. Alt pensiooärerna är aktiva är bara bra. T .ex. dans är mycket positivt.

Backman tycker sig dock ha märkt alt det är sv1\rare att aktivera män äo kvinnor. _ Männen har synbarligen

Tel. 911·309 40

J-

WA'JJ..TEATER

ÖsnRBOTTENS RECIONTEATER

ALDRIG I UVET!

10300 KARIS

Resebiljetter genom

Restauranger

KARIS

~.orrICElSF('9)62-41271

HANGÖ TRAFIK

I

SVen-Erik WESTER / .MANAGING DIAECTOA 64200 ~~~

f.#JJPlef'PI-/1e.5

FORTSÄITNING

•••••

Mariehamn ••••••••• fräo sido 8

Ralf Backman, biträdande överläkare, svarar Irän lIästa lIummer for God Tids läkarspalt. svärare an finna sin plats som pensionärer.

Backman säger alt endel sjukdomar är vanligare hos äldre människor.

- Betecknande för äldre människor är att ocksä smä sjukdomar kan "slä omkull" dem.

Backman är född och upp· vuxen i Karis, där han ocks1\ är kommunalpo litiskt verk· sam. Tili läkare läste han i

T yskland och legitimerad läkare blev han 1975.

- Jag tycker om fo lk och tycker själv atl j ag har Iän an umg1\s med patientem a, säger Backman. Läsning är min fri tidsintresse. Och s1\ gär det rält mycke1 tid alt und erhäl la egoahemshuse1 i Karis. Är det oägonting du vili fräga God Tids läka re, sä hör av dig!

Ett antal fastigheter i olika storlekar finns tili salu i Mariehamn.

"Q\STIGHETSBYRÅ

därefter intar samtliga dellagare en m ältid p1\ ArkipeJag. Vi har ocks1\ hjälpt till med att o rdna inkvarteringen för de deltagare som kommer fr1\n "riket".

F int museum, bibliotek Vad rekommenderar ordföranden alt dehagarna i vinterdagen kan försöka se under sitt besök p1\ Å1and?

- Tiden är s1\ knapp alt det dessvärre inte är möjligt alt göra n1\gra läogre utflykter pä den 1\ländska landsbygden.

Men i Österhamnen har vi en mycket fint museum här inne i Mariehamn. Dessutom finns ju sjöfartsm useet. Och sä har vi ett fint bibliotek i Marieham n.

- De ä1ändska kyrkoma är b1\de gamla och vackra. Blir det ti d över lönar det sig säkert att bekanta sig med 01\gon av dem .

rliAR.ALD KARLSSON AB N. Esplanadg.- 5. Tel. 15 675, fax 15 672

Rainer Erlund

SALVA MOT VÄRK , INFLAMMATION OCH SVULLNAD

••

OM.YARKEN

FORT~R LIVSGLAn ·~N ,",,0

GEL

<1<1

509 33,06 mk 100 9 60.64 mk

'å.;( -~

..-c

~~/ /

o'

~<1

~

~ ~\-;"I.. "~

,",,0'0 o·

KRAM 509 33.06 mk 125 g 73,26 mk

HJÄLPER MOBILAT

Läkarna har redan I lrellio IIr skrlVll ui Mobilal-recepl för reumavärk samt för värk i leder och muskler, för

svullnader och ,nllarnmallOner Mobllal. som nu är recepUnll. har en elfekt som ba5erar 519 pII den sam· manlagda verkan av Ire akliva bestllndsdelar Mobilat kräm och gel breds ui IUSI där värken slller Därtör verkar Mobila1 sll snabbl

BEHÖVS DÄR VÄRKEN SITTER

SUR

PÅ

NY

51A GEfJ

VAN

R€Ra

fA

Lösnlngarna tili krysset i detta nummer ska vara redaktionen tillhanda senast den 1 mars. Adressen är: Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9,10900 Hangö.

Märk kuvertet: "Kryss 1".

LÄSHÖRNAN

I

1 l'

"Mötet drog ut på (jden. J ag låg redall i säng, llär telefonen ringde vid ettiden på nalten.

- Lasse! Vi har skapat teaterhisroria! Vi har enhälligt slällgt ut dig! Tili all lyeka var jag '[nte ensam.

- Mitt liv är slut. God

SATS

Namn: ..................................................................................................................................

Adress: ................................................................................................................................

1 "1 lånta kläder" är Pöysti chef nall, sade jag åt min mo1 den tredje delen berättar Och hur som haver är det än- raller som vaJje teaterintresatje oel! sonmade ill i Lasse Pöysti om sitt liv som dä alltid svärt att berätta om serad finländare ntinns med glädje. samma stulld. " chef för olika teatrar. 1967 tar sina egna ntisslyckanden.

Dethär är den kanske mest dramatiska delen i Lasse PÖystis tredje del av sina memoarer. Pä dethär sättet beskriver han hur han fick beskedet att han fätt sparken som chef för Dramaten i Stockholm. "\ länta kläder" är titeln för Pöystis tredje memoardel.

Den har utkommit pä Schildts förlag och för översättningen svarar Eirik Udd. Memoarserien inleddes ju med "Lasses läroär" och därefter följde "Pot mot jord u •

han över Lilla Teatern efter Vivica Bandler. Pöysti känner sig bortkommen. Han vet inte riktigt hur han som chef ska förhäIla sig tili sina tidigare arbetskamrater. Frän Lilla Teatern bär det av tili Tampereen Työväen Teatteri. Vistelsen där blir väl ingen succe.

Pöysti stannar dock längre än vad han annars skulle ha gjort för att han känner ett ansvar för det nya teaterhuset. 1 kampen för det nya huset vill han inte vara den som hoppar av.

- Teatrar är personligheter.

Dramaten var svärast av alla.

Sä skriver Pöysti, ärligt ocb rakt pä sak. Vistelsen pä Dramaten i Stockholm blev inte vad lian tänkt sig och slutade med att han fick gä. Men livet för Pöysti var ingalunda slut med det - viIket han istundens besvikelse trodde dä det nattliga telefonbeskedet kom.

Efter Dramaten-perioden ätergick han tili skädespelarens yrke och gladde de teaterbitna i Norge med att spela rallen som Svejk. Och här hemma blev det roller som Paavo Nurmi, Puntila, Paasikivi, Galilei, Sillanpää. Det är

Pöysti var ingalunda "slut" i och med att han tvingades gä frän chefskapet för Dramaten i Stockholm.

"1 länta kläder" är en mycket lättläst bok. Den ger en god inblick i finländskt teaterliv.

Men inte bara det: man fär ocksä en aning om tidsandan och om finländsk närhistoria.

Pöysti skriver lättsamt och humoristiskt med sinne ocksä för de smä, träffsäkra detaljerna.

Det lönar sig läsa boken.

Åbo Svenska Teater

PREMIÄR den 13 februari regi Laila Björkstam

scenografi Tove Ahlbäck 1 rollema bl.a. Birthe Wingren, Joachim Wigelius. Fred Negendanck on 17.2 k1. 1911 Premiär ta 18.2, !ö 20.2. on 3.3

sista förest. 15.5 Biljettkassan 921-311 364 Grupper 921-312742