God Tid 2/1993

Så sköter vi motionen.

Sidan 13. Ärgång 21

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Nr2

16 mars 1993

Tora

Vinterdagen i Mariehamn: o

Alänningar bjöd på topp-program

o Ett fint och högklassigt sång- och musikprogram blev de cirka 200 deltagare bjudna på som deltog i Svenska pensionärsförbundets vinterdag i Mariehamn. De lokala arrangörerna, Mariehamns Pensionärsforening, hade komponerat ett program som var underhållande och som kommenterades i mycket berömmande ordalag.

Huvudfesten hölls i Lagtingets vackra plenisal.

Holger Finckenberg, ordförande för Mariehamns Pensionärsförening, hälsade välko=en. Han underströk att ~Iänningarna vili behWa Åland som det är.i\Iand är en pärla 1 baver, sa

han. - Havet med alla dess

Ann-Gerd Steinby kiiserade humoristisia om Åland.

Endel av Vinterdagens deltagare bänkade i Lagtingets vackra pienisai. skiftningar gör att man blir allt mera fangslad av det.

So=artid är det ju rent underbart att vistas ute pä bavet.

Kvällens festtal bölls i kBscrande fonn av rcdaktöT

Ann-Gerd Steinby. Humoristiskt ocb fangslande berättade hon om Åland.

- Här finns allting sä nära, sa bon. Här känner alla varann. Åland bar ett eget parlament och en egen regering. Här finns politiska partier - regeringspartier ocb oppositionspartier.

- Svenskan är en stor fördel. Ni borde alla bli deQorterade för 3 mänader till Atand. Sedan sl.:ulle ni ko=a ihäg att tala svenska när ni igen ko=er tillbaka till "riket", sa Steinby.

- Här förefaller det som om alla skulle vara släkt med varann. Men det är underbart med denna "närhet". So=artid är Åland

som en turistbroscbyr.

Kommunikationema är oerbört viktiga för Åland eftersom Åland är en Ö. Här har man känslan att alla vägar slutar med ett farjfas-

te.

Häc finns ocks4 tlera

oerhört vackra kyrkor. Kulturellt bar Anni Blomqvist och Sally Salminen skrivit in Åland pä den kulturella kartan.

Björn Blomqvist sjöng bl.a. Ave Maria av Scbubert ocb Tom Björkman uppträdde med bl.a. Maria ur West side story. Jenny Carlstedt åter sjöng bl.a.

Sometimes 1 feel like a motherless child samt Edelweiss.

Blomqvist och Björkman sjöng tilisammans ett par uppskattade gluntar och därefter uppträdde de två tillsa=ans med Jenny Carlstedt och sjöng Some inchanted evening ur "South Pasific". Sångama

ackompanjerades av Marcus Boman.

Något av progra=ets höjdpunkt blev dock VIVA-körens namförande av "Mozarts melodier". Kören dirigerades av Inga-LiU Rögård. Progra=et var fartfyllt och humoristiskt och fargprakten star tack vare de vackra dräktema.

Konierencier var Egon Häggblom.

- Detbär progra=et skulle de konna uppträda med var som helst, sa en nöjd pensionär niin "rike~' när han lärnnade pieni sai en.

svensk sammanhWning ocb svensk kultur. lnne pii den svenska sammanh1\l1ningen var också talman Olof Jansson.

Han underströk att kontaktema mellan finlandssvenskar niin olika hlli i det svenska Finland är oerhört viktig. - Det som förenar oss är det svenska språket, sa talmannen. Det ska vi slå vakt om.

Vid supen underhöll "Spelevinkarna" med glättig musik. Dessutom ägnade man sig åt allsäng. lnga-LilI Rögärd ocb Annika Pensar-Sandström fungerade som utmärkta allsilngsledare och Iyckades iaktiskt fä publiken med sig på ett berömvärt sätt. Det bidrog tili att stärnningen var god under hela kvällen.

Programfesten försiggick torsdagen den 25 februari. På fredagförrniddag gjordes rundturer i Mariehamn med omnejd.

Kytöpuro i Bromarf minns med vemod pensionattiden i Bromarf. Under högsäsong kunde pensionaten ha upp till 150 matgäster. Olika evenemang arrangerades och trivseln var god.

SUlan 10

Gustav

iortfarande - en mycket aktiv människa. På äldre dar har han börjat med snidarbeten och träslöjd. Det är oerbört milnga fyndiga ocb vackra saker som kommit till genom Gustavs händer.

SUlan 11

Supe med tal, sång . Efter programfesten i Lagtingets plenisaJ iöljde supe på Arkipelag. Pensionärsiörbundets viceordförande Ragnar Hansson riktade ett tack till de lokala arrangörema iör utmärl..-ta arrangemang. Han underströk också betydelsen av

AIli

Motionsdagama står för dörren Motionsdagarna stAr fOr dörren. Den 7 maj hälls motionsdagen pä Norrvalla ocb den 12 maj är det dags fOr motionsdagen pä Solvalla.

Motionsdagen på Solvalla kombineras förresten med rörbundsstyrelsens möte styrelsen sammanträder den 11 maj.

- Motionsdagama är populära, säger verksanthetsledaren Jerker Nyberg. Ifjol var det ca 150 deltagare pii Sol-

valla. Då höll dock Esbopensionärema en egen motionsdag. 1 är kommer de troligen med tili Solvalla och det betyder att jag räknar med att vi ska ko=a upp tili bortåt 200 deltagare i är.

Ombudsman Per Tbomasfolk berättar att 250--300 österbottniska pensionärer brukar möta upp till motionsdagen pii Norrvalla.

Forts. pii sid o 17

Genberg i Vasa är ordförande iör aktiva Svenska Pensionärer i Vasa. Föreningen har ca 400 medle=ar och verksamhet varje vecka. VIPS, som iöreningen kallar sig, presenteras i vår nya serie "Vär förening".

SUlan 7

Solvalla är alltid härligt. Där träffas pensionärerna för motionsdag den 12 maj.

,Pensionärerna och EG.

Sidan 13.

_ _ Från redaktionen _ _

Omprövning I värt land likaväl som i de övriga nordiska länderna byggdes under de senaste ärtiondena upp ett närapä fullständigt utvecklat socialt skyddsnät. Den nordiska riktningen . ansägs även kunna bli vägledande för andra länder.

Förutsättningen för att kunna upprätthälla och möjligen vidareutveckla detta skyddsnät byggde pä en fortlöpande tiIlväxt av ländernas ekonomi med 2-3 procent ärligen.

Nu är läget förändrat. I stället för ekonomisk tiIlväxt har vi fätt nedgäng. Detta har lett tili, och kommer att leda tili att man i mänga avseenden kommit att fä lov att tänka om. Välfardspolitiken stär inför en omvärdering.

Frarnförallt när det gäUer skolväsendet, äldrings- ocb sjukvärden slär vi med största sannolikhet inför omvälvande förändringar. Dessa tre sektorer svarar nämligen i stort sett för tre fjärdedelar av de offentIiga utgifterna.

Sä länge som ekonomin var god och tillväxten jämn, kunde man rätt väl förutse vilka resurser, som kunde stä tili buds för drift och utbyggnad av dessa sektorer. Planer även pä längre sikt gjordes upp, ocb utvecklingen kunde nägot sä när ledas i önskad riktning. Möjligbetema tiIl förtida pensionering pä växlande grunder var goda. Den genomsnittliga pensionsäldem sjönk till 58 är.

Som en följd av den snabbt ökande arbetslösbeten minskade statens ocb kommunemas inkomster i snabb takt. För att kunna fyUa sina ätaganden mäste man kraftigt öka uppläningen. Dessutom stod man inför den i rädande situation problematiska uppgiften att minska utgifterna och öka inkomstema, där man kunde finna möjligheter därtill.

Den sociala sektom bamnade genast i blickpunkten. Inom den sektom rör sig en betydande del av sarnhäUets pengar. Det gällde att snabbt finna möjligheter tili att krympa utgiftema. Man bar även kraftigt gät! in för att i1stadkomma nedskärningar, som pä längre sikt kommer at! päverka sarnhäUsekonomin i positiv riktning. Detta gäUer bl.a. ändringar i pensionsvillkoren. Snabba och verkligt effektiva ätgärder finns inte inom räckhäll. Det är tydligt, att gapet mellan tillgängliga resurser ocb den sociala välfardens struktur inte stär i riktigt förbällande tilI varandra.

Under de närrnast gängoa decenniema rädde aUmänt den uppfattningen, at! äldringar skulle placeras pä anstalter. Enligt den dä gällande äsikten skulle kostnadema per individ stä i direkt proportion tili anstaltens storlek. Ju större desto billigare. Man täokte sig inom äldringsvärden kunna tillämpa samma principer som inom det produktiva näringslivet, och tili stor del ocksä inom servicenäringarna. Nu-

mera är man fullt medveten om att värden av den ständigt ökande skaran äldringar inte kan förläggas tili institutioner av rent ekonomiska skäl. Det bar nu gällt att finna nya lösningar.

Oftast placerades älderdomshemmen nägonstans pä sidan om samhäUet. Åldringama blev därigenom isolerade frän andra människor. Den stimulans, som umgänget med olika äldersgrupper skänker, saknades. Här har under senare tid en klar äsiktsförändring skett.

Enligt dagens teorier skaU äldringen värdas i sitt eget hem sä länge det bara är möjligt. Den nya inriktningen bör vi ur fler än en synpunkt betrakta som positiv. Tyvärr möter oss även bär ett betydande problem . Anstaltvärden kan inte med bibehällande av en viss nivä förbilligas i avgörande grad. När kommunema därför gär in för nedskämingar pä detta omräde ligger det nära tiU hands, att det just är hemvärden som drabbas mest. Tendenser i den riktningen kan vi redan spära.

Det nya statsbidragssystemet kommer att päverka den kommande utvecklingen mycket.

Enligt det gamla systemet ökade statens bidrag i samma takt som kommunens utgifter ökade. Nu kommer statsbidraget att utbetalas med ett fastställt belopp, som faststäUes pä kalkylerade grunder. Detta betyder, att kommunema i fortsättningen själva fär bestärnma om hur ocb för vilka ändamäl pengarna skaU användas. Vi kan befara, att politikema i kommunema inte kommer att ge äldringsvärden nägon speciellt gynnad ställning.

Man bar försökt pröva nya lösningar med växlande framgäng. I nägon kommun har man prövat p§ att inackordera åldringar i vanliga familjer. Sättet kan förmodligen under gynnsamma omständigbeter vara Iyckat. Den, sam handhar omvärdnaden fär ett bidrag, i vilket en del utgör ersättning för värden och en del för mat- och övriga utgifter. I järnförelse med anstaltvärd är lösningen billig.

En annan modeU är ett slags meUanting mellan bemvärd ocb anstaltvärd. Kommunen tillhandahiller ett rurn med toalett, en säng samt ett nattduksbord. För övriga inventarier svarar äldringen själv. Möjlighet tili mat- och övrig service är tiligänglig mot bestämda avgifter. Alla är utrustade med alarrntelefon ocb kan därför vid bebov fä behövlig hjälp.

Vi kommer säkert att framöver fä bekanta oss med olika nya lösningar. En del kommer säkert att vara bra ocb andra mindre bra. Hur som belst kommer dagens och morgondagens nedskärningar att sätta sin prägel pä bäde det ena ocb det andra i kommande tid.

JERKER har ordet

r

Förbundets 20:de är var ett jubileumsär. Mänga av vära aktiviteter äterspeglas i en sansad jubileumsyra. Sakta, men säkert ökar medlemsantalet. Vi är i dag 75 föreningar med totalt 15.000 medlemmar. Vi lever i et! kärvt ekonomiskt klimat, men förbundets ekonomi stär pä en stabi! grund.

Verksambeten kan hillas igäng och utvecklas tack vare ärliga bidrag frän PAF och medelst egoa medlemsavgifter.

Vinterdagen i Kimito inledde 1992 ärs verksambet med pompa och stät. A1drig tidigare har en vinterdag varit sä välbesökt. Å andra sidan blev kulturdagen en besvikelse . Den torkade helt in dä endast et! 30-tal personer visade intresse för den österbotlniska mat- ocb festkulturen.

Motionsdagarna pä NorrvaUa och Solvalla samlade mänga intresserade. Sommardagarna runt om i bygdema likasä. Österbottens egen sommardag besöktes av hela 950

LeviKJävus pensionärer. Ocksä i övrigt har de österbottniska sam1ingarna baft rikligt med deltagare.

Förbundets sommardag, som samtidigt var värt 20-ärs jubileumsarrangemang, böjde sig kvalitativt bögre än nägonsin. De 950 deltagarna stortrivdes.

Jubielumskryssningen fr1ln Åbo tili Stockholm samlade 350 resenärer. För mig var kryssningen nägot av en besvikelse, dä jag bade räknat med minst det dubbla antalet resenärer eftersom vi för 5 är sedan Iyckades locka med närrnare 1.000 jubileumsglada pensionärer.

En annan besvikelse var jubileumströjan, som intresserade bara ett 30-tal pensionä-

Näja, sä är det dä dags för nr 2/93 av God Tid. Tiden gär ocb det betyder ocksä att jag hunnit vara med om ett ärsmöte samt dessutom förbundets Vinterdag i Mariebamn.

Om vi tar dem i kronologisk ordning sä var det Ebba Ikonen som hade vänligheten att inbjuda mig tili det ärsmöte som Pensionärer i östra Helsingfors höU den 17 februari. Minst sagt imponerad blev jag när jag tog del av verksambetsberättelsen för fjoläret. Dom är väldigt aktiva där i östra Helsingfors. Och värIden är inte sä stor att man inte träffar pä människor som endera är hemma frän ens egen hemkommun eUer som är bekanta med nägon bekant till en själv. I östra Helsingfors hajade jag tili när man nämnde narnnet Karl-Johan Nyman. Kan det vara samma Nyman som är hemma frän Bromarfl Jag började se mig omkring. Jo, där satt ban!

Karl-Johan Nyman växte upp inte aUtför mänga kilometer frän mitt eget föräldrabem.

Annars var det ju ett litet äventyr redan att ta sig ut till östra Helsingfors. Ebba Ikonen och jag bade aldrig förr träffats. Vi kom överens om att träffas vid trappan tiU HUCS. I telefonen beskrev vi för varann bur vi ser ut. Sä var det bara att stäUa sig vid' det stora sjukbusets stora trappa ocb invänta Ebba med medföljande chaufför. För säkerhets skuJl bade jag placerat et! ex. av tidningen Västra Nyland under armen. Jo, det Iyckades bra. Redan pä längt bill kände vi igen varann.

Värre var att säväl cbauffören som jag rllkade ut för parkeringsvaktemas böteslapp.

200 mark kostade det att lämna bilen utan att använda sig av parkeringautomatens tjänster. Det kostar aUtid litet an lära sig en och annat. Nästa gäng lämnar jag inte bilen där utan att offra nägra femmor ...

Varför jag inte själv körde tili östra Helsingfors? Nej, man är väl "Iantis" ocb tycker inte om att köra bil i vär buvudstad. J ag sparar nervema genom att ta taxi - eUer buss.

EUer, som nu, att fä lika med nägon annan. cieUt tack vare värt förbundsorgan God Tid har vi nätt de peosionärer, sam av olika or· saker inte kommer med pä föreningsmöten, storsamlingar eiler p1l vära resor. !nne pä kapitIet resor, sä har samtliga planerade resor genomförts utom rehabiliteringsveckan tili Girasol.

Värens resa tilI Frankrike fick personalrelationerna i obalans, med päföljd att et! byte skedde bäde pä kanslisekreterarens plats ocb pä chefredaktörsposten. Vardera befattningen är besatt pä nytt, men dä chefredaktörens vakans var kombinerad med reseledarens uppgifter, har vi i dag ingen reseledare-koordinator.

Svärigheter att närrna sig de svagaste i samhället ocb at! stöda de socialt mest behövande är fortsättningsvis stora

Jag bade ocksä fätt en vänlig inbjudan att övervara Kyrkslättföreningarnas fastlagsfest. Men där satte engagemang vid radion hinder i vägen ocb jag mäste avstä.

Jag hoppas dock fä tilWille att sä smäningom besöka Kyrkslätt-föreningarna. Jag bekla- till Åland i slutet av 50-talet gar uppriktigt att jag inte kun- ordnade man ocksä ett sammanträffande mellan Nordde vara med nuo berg och presidenten. Man hade berättat för Kekkonen Vinterdagen - egentligen om Nordbergs goda minne. vinterdagama - i Mariebamn När de tvä sä möttes ställde blev en trevlig och fin tillstäU- Kekkonen frägan om Nordberg kunde dra sig tili minnes vilket väder det var den dag 3 september är 1900 - dä Kekkonen föddes.

- Nej, sa Nordberg, det kan jag inte, för den daajin va j ag i Stockholm!

Talman Olof Jansson berättade humoristiskt om Linus Nordbergs goda minne. ning. Jag fick mänga nya bekanta och försöker ocksä för dem som inte var med, i detta nummer vidarebefordra en del av begivenhetema i Mariebamn.

Jag är en vän av humor. Det tycks ocksä äländska talmanncn Olof Jansson vara. När han talade vid supen pä Arki-

Jag visste att min försiktigt deklarerade reservation mot dikter sku lle förorsaka endel reaktioner. Ärligt sagt har det kommit bäde kritik och appläder. Jag tror dock man litet missförstätt mig. Jag deklarerade inte att det nu skulle vara belt slut med publicerandet av dikter i God Tid. Och jag bar faktiskt funderat över at! i nägot nummer anslä en sida eiler sä för dikter som läsarna skrivit. Men dä tänker jag meddela därom i föregäende nummer.

Men det finns ocksä i detta faU läsare med bumor. Frän vännen Kurt "Westika" Westerholm i Karis damp ett brev

peJag berättade han ocksd om

geoom posllucka.n .

legendariska Linus Nordberg.

Nordberg var känd för att ba ett fantastiskt gott minne. När sä president Kekkonen kom ut

tili att vara ute pä krigsstigen gentemot amatörpoeter?, sporde den gode Westika.

Och sä bifogade han följande

!>.co"';;r

Allsången på Arkipelag leddes på ett medryclaJnde sätt av Inga-LiII Rögård (tili vänster) och AnnilaJ Pensar-Sundström. och obemästrade. Gentemot myndighetema, de som stiftar landets lagar, bar vi inte kunnat göra nägot fastän vi gemensamt med delegationen ett flertal gänger hörts i för oss livsviktiga frägor.

rim - som jag inte kan läta bli att publicera.

Tili chefredaktörells plikter Mr inte aN läsa dikter utam rim och resOl~ utan raid, ulan tOIl, men med !evalJulla själars bikter.

Ekonomin

Att läsa sex-sju i timmen - med alla de skraltiga rimmen är för mycket begärt inte omakel värt det struntar vi i, tycker Jimmen.

Balansräkningens slutsumma är mk 637.924,96. Periodens resultat är mk 279,89.

Tack vare P AF:s bidrag pä mk 300.000 - kunde värt Iän för lokalen helt äterbetalas. Vi bor sä att säga nu i eget hus.

Man skuUe tycka att det vore bra sä, men s1l kommer det et! friaranbud frän Folkhälsan, som vili bygga ny tt i Brunakärr. Direkt avvisande är vi inte, men nog täl tanken prövning. Vi har anledning att lIterkomma. Svenska Pensionärsförbundet mär bra i dag.

Jerker

J•

Det /inns såm man iI/te kan gilla - utan direkt alt må ilIa. Men täl/k bara då /rära Jimmen som så: Poesill är lågmäld och stilla.

Jim gömmer allt i sit! hjärta - ocksä de tre sista raderna!

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

KOM TILL NORGE MED ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKTET!

engelberg

Tidpunkt lör resan: månadsskiftet juli-augusti -93.

Resrutt: Österbotten-Åbo-Stockholm-BrummundahlLillehammer-Gudbrandsdalen- TrondheimSundsvall-Österbotten.

• VANDRINGSVECKA I SCHWEIZ 10-17.7.1993

Priset som blir ca 3300 mk/person inkluderar: - busstransport under hela resan - lärjtransport Åbo-Stockholm och Sundsvali-Vasa - 4 hotellövernattningar i Norge - 6 morgonfrukostar - 6 middagar (smörgåsbord båten) - norsk guide i 3 dagar - inträde Hunderfossen Familjepark - inträde Nidarosdomen - lärja Hellesylt-Geiranger

Reseprogram • Lördagen den 10.7.93 07.45 samling på HelsingforsNanda flygplats 08.50 avfärd med Swissair SR419, direktflyg tili Zurich, ankomst 10.45 11.15 avfärd med egen buss tili Engelberg, ca 90 km ca. 14.00 ankomst tili Engelberg och hotel Bänglialp 11-16.7.93 Vandringsprogram och trevlig samvaro i det sköna alplandskapet kring Engelberg

Förhandsboknlngar inom mars tili ombudsman Per Thomaslolk tel. 961-179 070.

• Söndagen den 17.7.93 ca. 16.00 avfärd från Engelberg 18.00 ankomst tili Zurich flygplats 19.50 avfärd med Swissair SR418 direktflyg, med ankomst tili Helsingfors 23.40

NORSK PENSJONISTSKOLE

KOM MEDTILL

Priset är 5.295,- per person. Minimum antal16 personer.

I priset ingår: flyg tili Zurich Vr, buss tili Engelberg Vr, halvpension på 3 stjärniga hotellet Bänklialp i 2 personers rum alla med dusch/wc. Svensk rese- och vandringsledares tjänster.

I priset ingår ej : Lokala tåg, buss-, taxi- och liftavgifter, mat under vandringen, utfärder, frivilliga kvällsprogram o.dyl.

Bindande anmälningar före den 15.4.93 tili Resebyrå Finlandia, Kronbergsgatan 5 A, 00160 Helsingfors, tel. 90-659 100. Anmälnlngsavgift: 1.500,- (Förhandsbetallling för hotellrummen) . Resebyrå Finlandias konto är SPARBANKEN AKTIA, Tre Smeder 405552-2108 eiler FBF Skatudden 206618-64524. Notera vid betalningen: "SPF Engelberg". Resterande beloppet 3.795,- betalas den 10.6.1993.

Resan görs i Svenska Pensionärsförbundet r.f:s regi med ru1inerade Schweizkännaren Leo Backlen som rese- och vandringsledare. Han svarar även på frågor angående vandringsveckan (tel. hem 90-303 105) . Ansvarig researrangör: Resebyrå Finlandia Ab. 90-659 100. Svenska Pensionärslörbundet r.I.

Kulturdag i Pargas Arets kulturdag arrangeras lördagen den 14.8.93 i Pargas.

Preliminärt program

13.45

15.30-17.00

Lunch som består av kallops med grönsaker och råkost, aprikoskräm, kaffe och Pargas-pepparkakor.

En bildserie om Pargas, presenterad av Egil Essen inleder programmet.

Festföredrag ' Det svenska språkarvet' av Birgitta Bröckl.

Sång och musikprogram: - Raija Rytöhonka: musical- och operettmelodier - Anders och Henrik Grönroos Iramlör 'Vilda visor" - Pargas Svenska Pensionärskör Dans. Roger & Britt Henriksson spelar.

Möjlighet tili guidade rundturer i "Skärgårdsstaden" med de många kalkstensbrotten. Överenskommes separat med arrangörerna.

Anmälan tili lörbundskansliet löreningsvis, tel. 90-791895 senast 4.6.1993. Deltagaravgiften mk 80,- inbetalas på vårt konto: Sparbanken Aktia, 404411-40001177, senast 31 .7.93.

Väl mött i Pargas på kulturdagen.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.1.

PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.1.

Ansvarig utgivare ocb cbefredaktör Rainer Erlund Redaktionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-87 345 (Ij.) 911-82539 (b.) fax 911-85 007 ISSN 0359-8969 EtecI.I TrycUri Ab, EhDb 1993

TIDSSCHEMA: kl. 12.00 14.00 17.00 20.00

Ankomst. Lunch Sommarfest.

Paus - kaffeservering.

Dans.

Aslutning

Festtalare är Försvarsminister Elisabeth Rehn. Mycket musik och sång. Värd under programmet är Börje Lång.

TIli lunchen serveras: Klimpsoppa, bröd med smör, måltidsdrycker, Korngrynsgröt Inkvartering på Hotell Waskia kan beställas direkt från hotellet tel. 961-3257111 . Priset är 175 mk/person i dubbelrum.

Anmälan föreningsvis senast den 1.5.1993 tili SPF:s kansli i Vasa, Vasaesplanaden 20 A 65100 Vasa tel.

961-179 070.

Deltagaravgifterna 80 mk/person inbetalas föreningsvis senast den 12 maj tili förbundets konto nummer: 405511-400011 77.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Svenska Pensfonärsförbundels

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telelon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telelax : 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 L-_P_o_s~tg~ir_o_ : _12_0_3_9_5_-8________________________

Utgivare: Svenska PensionärsförbtIndet r.f.

VÄLKOMMEN TILL SOMMARDAG PÄCARPELLA I KORSHOLM 8.6.1993

14.8.1993

12.00-13.30

vecka 34; 22.8-29.8.1993 Vi ordnar en kurs för pensionärer på Norsk Pensjonistskole i Melsomvik, vecka 34.

J

Ombudsman lör Österbotten : Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A. 65100 Vasa.

Telelon: 961-17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961-346 0366 Dlslrlklels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307

PRELlMINÄRT PROGRAM SÖ 22 .8 Star! från Ekenäs Busstation kl. 14.00. Vi kör via Shell i Karis kl. 14.15 tili Helsingfors, varifrån avfärd kl. 15.30 längs Tarvovägen, Grankulla uppkörning kl. 15.50. Ankomst tili Abo hamn ca kl. 18.30.

Silja Line avgår kl. 20.00.

Må 23.8 Star! från Stockholm för vidare avfärd tili Norge och Melsomvik.

Ankomst tili PENSJONISTSKOLEN ca kl.

17.00 Middag kl. 18.00 Kvällssamvaro. ' Bli kjent i Melsomvik".

TI 24.8 Busstur tili Tönsberg. Besök på Slottsfjellet, vidare med buss Nötteröy tili Verdens Ende på Tjöme.

På kvällen ringlekar och dans.

Ons Vi besöker marinmuseet i Horten via As25.8 gårdsstrand och Gjennestads Gartnerskole via Skjee kyrka.

Kvällsprogram.

To 26.8 Vi besöker Sandefjord och ser på Valfångstmuseet. Vi besöker ett "Äldre center", där vi bekantar 055 med norska pensjonärer och äter en enkel matbit.

Möjlighet tili shopping i Sandefjord.

Fre 27.8Vi besöker Oslo Vikingaskeppen och Kon-Tiki på Sjöfar!smuseet och naturligtvis Oslo Rådhus.

Festmiddag på PENSJONISTSKOLEN. Lö 28.8 KI. 8.00 frukost.

KI. 9.00 Avresa mot Stockholm och hemfärd med kvällsfärjan.

SÖ 29.8 Åbo-Helsingfors-Ekenäs.

Kostnader totalt mk 2.500,I priset ingår: - deltagande i kursen.

- buss tili vårt förfogande med start Irån Ekenäs via Helsingfors tili Melsomvik och retur.

- båtbiljett Åbo-Stockholm-Åbo inkl. hyttplats i 2-personers B-hytt.

- båtbiljett Moss-Hortens-Moss däcksplats.

- uppehället på skolan inkluderar mat-kaffe och inkvartering i 2 personers rum, alla med dusch, och telelon .

Anmälningar tili förbundskansliet tel. 90-791 896. Bindande förhandsbetalning senast 15.5.93 mk 500,- på konto 405511-40001177. Slutraten betalas före 10.8.1993.

Researrangör Oy Lindholm Lines Ab i samråd med SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.1.

Nästa God Tid utkommer den 11 maj. Materialet tili tidningen bör vara redaktionen tillhanda senast den 27 april. Adressen är: God Tid , Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

4

Öb-ombudsmannen har ordet RUSKARESA tili Lappland och Nord-Norge 31 .8-7.9.1993

PRELlMINÄRT PROGRAM och förbehåll för eventuella prisjusteringar ifall valutakurserna ändras Kom med tili NORDKAP. Ännu finns nägra platser kvar.

Avfärd tisdag 31 .8 .93 från Helsingfors järnvägsstation kl. 19.22 tili Rovaniemi. Sovplats i 2-pers. kupe. ..

Vi åker via Saariselkä tili Kirkenäs. Vidare med Hurtigrutten tili Nordkap. Overnattar i Alta och åker tili Äkäslompolo, där vi stannar en dag och gör vandringar i omgivningarna innan vi via Torneå kommer tili Uleåborg varifrån vi tar nattäget tili Helsingfors, dit vi anländer kl. 07.10 den 7 .9 .93.

Resan pris: mk 3 .500,I priset ingår tågbiljett Helsingfors--Rovaniemi med plats i 2-personers sovkupe (pensionärskort/VR).

- busstransport enligt programmet.

- övernattning i 2-personers hytter ombord på Hurtigrutten . Polcirkeldop.

- övernattning på hotell i Alta och Äkäslompolo med halvpension .

- frukost i Rovaniemi 1.9.93.

- Iunch i Torneå 6.9 .1993.

- tägbiljett Uleåborg-Helsingfors med sovplats i 2-pers. kupe.

- reseledare: Jerker Nyberg.

Anmälan och förskott: Anmälan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån före 15.4.93. Anmälan är bindande när förskott mk 500,- har erlagts. Resebyrån skickar bankgiro för betaln ing.

Slutbetalnlng sker också per bankgiro och resebyrån skickar giroblankett ca 30 dagar före avresan.

Annullerlng : Vid en eventuell annullering av beställd resa tidigare än 30 dagar före avresan är våra expeditionskostnader mk 200,- per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, som finns tillhanda på vår byrå.

Reseförsäkring är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker också eventuella annulleringskostnader om resenären blir tvungen att på grund av sjukdom inställa sin resa.

Ansvarig researrangör:

Jag skall denna gäng koneentrera mig pä verksamheten i det Österbottniska distriktet under innevarande är. Svenska Pensionärsförbundets Österbottniska distrilct, som är det rätta namnet, firar i år 20 års jubileum. Året inleddes traditionsenligt med midvinterlayssningen tili Umeä den 19-20 januario Över 400 pensionärer trivdes under layssningen. " ÄJdreomsorg eiler ällestupa" är tema för värdagama. Den första bölls i Jakobstad den 12 · mars. Den 31 mars ordnas dagen i Korsnäs för det södra omrädet. Följande dag står Korsholm i tur. Programmet upptar ett anförande laing den aktuella frägeställningen samt säng- och musikinslag. Oagen avslutas med dans.

K valificeringsomgängama inför distriktets frägetävling ordnas den 20 april i Närpes, den 21 i Vasa och den 22 i Pedersöre. Föreningarna deltar med 3 personers lag, bäda könen skall vara representerade.

Andelsbankerna i Österbotten sponsorerar de tre bästa lagen med penningpris. Finalen hälls j samband med höstmötet den 17 november.

ÖPPET ARET RUNT

Västra YHernäs, SF-22100 Mariehamn. tel. 928-16322

Vanda svenska pensionärer r.f verksambetsplan f6r år 1993.

Motionsdag i Österbotten Januari 9 Februari 11 20 25-26

mänadsmöte - Julen ut fest ärsmöte Svenska Teatern "Manneo från la Mancba" Förbundets vinterdag i Mariehamn

Mars

7 11

30.3-1.4 April 8 19 23 Maj Ekenäs Pensionärer r.f.

4 7 12 28.2.

Revyn "Trubbel&Bubbel" i Evitskog.

13 2.3.

Stadgeenligt vännöte i Föreningsrummet.

Juni 6.3.

"Mannen frän La Mancha" pä Sveoska Teatern.

17.3.

24-timmars kryssning tili Stockholm med Silja SERENA- 8 Juli DE. 11 " Gröna bissen" i Tenala.

28.3.

Augusti Tisdagsttäff i Föreningsrummet.

6.4.

3-5 27-29.4. Teaterkryssning med Silja Lines "EUROPA". Vi ser muArr. Svenska Pensionärsförbundet i samräd med Studieeentralen Svenska Studieförbundet.

Falläker "Vita Hästen" "Lagunen" mänadsmöte, informatioD om eventueUa pensionärsbostäder i Vanda.

Förbundets teaterresa med "Silja Europa" mänadsmöte-födelsedagsfest, med program.

Besök pä "Silja Europa" Vänest pä "Furcenter" med Överens.

Utflird tili Ingman Food i Sibbo SPF:s motionsdag i Norrvalla SPF:s motionsdag iSoivaIla mänadsmöte-värfest

Tisdagsttäff i Föreningsrummet.

Utflird ti li församlingens Ramsdal.

Föreningens 20-ärsjubileum i Seminarieskolans Aula.

Pensionärsförbundets sommardag pä Karperö.

12.8.

Resa tili vänonen Ystad och träff med pensionärema där.

14.8.

Kulturdagen i Pargas.

19.9.-1.10.Kulturresa tili Kina.

Teaterbesök tili Raseborg ' 'The Sound of Music" Eventuell resa tili östta Finland

Övriga aktiviteter:

Gammaldans varje mändag och seniordans varje torsdag i Ungdomsgärden. Boccia spelas varje onsdag i Bollhallen. Sänggruppen övar fredagar i Församlingsbemmet.

Lovisa svenska församlings pensionärer r.f.

17.3 31.3 14.4 28.4 15.5 26.5

Förbundets motionsdag pä Solvalla onsdagen den 12.5.1993 blir de aktiva pensionärernas stormönstringo Ou kan välja vilken motionsgren du viiI. Nla smakrlktningar skall tillgodoses. Meddela i samband med anmälan vad du viII syssla med under motionsdagen.

Nägra förslag: - vandring - naturstig - orientering - korvgrillning - pilkastning - paddling - rodd - bollspel - boccia - dans, m.m.

Förbundets sommardag Karperö

sicalen "Oklahoma" .

4.5.

5.5.

14.5.

8.6.

Per Thomasfolk

pä

Kalkylen är gjord enligt 15.11.92 gällande tariffer och valutakurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar. .. ..

SVENSKA PENSIONARSFORBUNDET r.1.

Anmälan föreningsvis senast 30 april tili kansliet i Vasa tel. 961-179070. Oeltagaravgiften 80 mk/person inkluderar kaffe ocb middag.

De österbottniska föreniDgama samlas tili värrnöte den 14 april i Vasa.

Den 7 maj blir det motion pä Norrvalla i samarbete med Vörä folkbögskola , förbundet och Studiecentralen Svenska Studieförbundet. sommardag Förbundets ordnas denna gäng i Österbotten. Närmare bestämt den 8 juni pä Carpella i Korsholm.

Se närmare annons pä annan plats i tidningen. Om tidigare teeken slär in kommer närm.re 1.500 pensionärer frän hela Svenskfinland att trivas tillsammans under sommardagen. Försvarsminister Elisabeth Rehn kommer förboppningsvis an ha nägot positivt att berätta ät de försarnlade.

Börje Lång, ocksä en känd finlandssvensk, är programvärd.

Distriktet har planerat tvä

VALBAR MOTION

BENNETT Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8 , tel. 90-685 11 00

Fredagen den 7 maj 1993 pä Norrvalla i Vörä.

Program : klo 13.00 Välkomstkaffe 13.30 Simning, vattengymnastik, bubbelpool, laafthall, aktiviteter i idrottsballen, utemotion med naturstig m.m.

15.30 Oans 17.30 Middag

Per Thomasfolk ombudsman

resor under året. 1 milnadsskiftet juli-augusti är resemälet Norge. Se annons pä annan plats i tidningen. Den 9-12 september ordnas en ruskaresa tili Kittilä i LapplaDd. Oetaljprogram för denna resa presenteras i nästa nummer av God Tid. Mänskenskryssningen tili Sundsvall arrangeras den 25-27 augusti. Höjdpunkt under besöket i Sundsvall blir träffen med Kjell Lönnå pä Tonhallen. Dä handlar det förstäs om allsäng och musilc med en och anna n överraskning.

Lördagen den 7 augusti firar distriktet 20-års jubileum med en fest pä Carpella. Kanske en och annan undrar varför Carpella anlitas sä ofta?

Svaret är att denna festplats finns mitt i Österbotten ocb att Karperö uf:s medlemmar alltid tagil väl hand om sina gäster.

Distrilctets höstmöte hälls den 17 november i Vasa.

Utöver denna planerade verksambet är distriktsstyrelsen mottaglig för tips ocb ideer. Om det uppenbarar sig nägot aktuellt socialt tema som beböver debatteras står distriktet gärna som arrangör.

D en som viII ba mera information om aktiviteterna i Österbotten kan kontakta undertecknad pä tel. 961-179 070 under kanslitid.

Christer Åberg talar kring ämnet "Livets krissituationer" "Frin forum" Medlemmama själva stär för programmet (säng, deklamation, musik, sketcher t.ex.)

Möte tillsammans med "Pernä-filialen" Anita V. Marthens berättar rned bilder om Kos och PalmOs. Föreningens 20-ärs jubileum i Högstadiet "Födelsedagsfesten", vi firar dem som fyllt "jämna" är.

Anmälan senast 2.4.1993 tili förbundskansliet, tel.

791 895 helst föreningsvi s. Oeltagaravgiften mk 100 inkluderar lunch och tvä gänger kaffe under dagen.

Konto Sb Aktia 405511-40001177 Friln Helsingfors reser man med täg tili Nberga klo 8.22, fortsätter med turbussen klo 8.50 frän Nberga tili Solvalla.

Retur friln Solvalla klo 15.00.

Motionsdag-e n arrangeras i samräd med Studiecentralen Svenska Studieförbundet.

Väl mött i motionens teeken!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Jerker Nyberg verksamhetsledare

5

V ården av dementa angår oss alla Hur möta den dementa mänDiskan?

En aktiv debatt fOrs om cirka 2.000 svenskspräkiga devård och omsorg av den de- menta i vlln land, har enligt en meota mänoiskan. Frågan är prognos 3.500 personer deangelägeo, ty i ocb med att mens år 2000 ocb år 2030 är vi befolkniogeos medelålder sti- uppe i 4.500 demenssjuka med ger, ökar aotalet demeota svenska som modersmäl. persooer och utgör ett aIlt n et finns olika former av destörre problem ioom äldre- mens. Man talar om Altzheiomsorgeo och -vården. 1 aIIt mersjukdomen som om den Dera hem tar också anböriga vore detsarnma som demens. hand om en gammaI och sj uk Hälften av demensfallen diaanfOrvant. Antalet demeota gnostiseras som Altzbeimerpersoner som vårdas hemma sjukdom; den kommer smyökar hela tideo. Anhörig- gande ocb kan drabba männisvårdarna behöver mycket kan även i en yngre älder. stöd fOr att or ka m ed uppgif- Mänginfarktdemens utbryter teo som de påtagit sig. plötsligt p.g.a. att man fätt blodpropp i hjärnan. OmedelMan diskuterar demensprobart efter den fungerar man blematiken ocb hur man kan särnre. En form av demens batackla den i privata organisatioserar sig pä alkoholmissbruk ner som sysslar med socialoch utgör cirka tre procent av och bälsovårdsfrägor samt nafallen. Det finns ocksä mänga turligtvis i kommunema, som i ännu mera sällsynta former av och med statsunderstödsrefordemens. men pälagts belhetsansvaret för Uppkomsten ocb utvecklanbur medborgamas social- och det av demens kan motverkas bälsovård utvecklas i praktigenom friskvård ocb vård av .ken. Kommunema och de priblodtryckssjukdomar samt andvata organisationema samarra bjärt- och blodcirkulationsbetar i alIt bögre grad beträffansjukdomar. de ordnandet av servicen.

Docent Jan-E rik Ruth definierar demens som en uppsamVad händer när lingsterm som betecknar svä- man får demens? righeter med iotellekt och minHjärncellema pä hjärnans ne, s.k. kognitiva svärigheter.

De kognitiva svärighetema yta dör i stor utsträckning ocb 0'"'-' toJ..... auJ LJ Vl

mcd 41d c rn . En-

ligt prognoser löper fem procent av de 65 år fyllda personema risken att fä demens av nägon svärighetsgrad. Av personer som fyllt 80 år insjuknar tjugo procent i nägon form av demens. Om vi år 1980 hade

har svårt

& ct

e tabJera kopplingar

med varann, svårt an klara av den information som hjärncellema annars klarar avo Utbredningen av skadan bestämmer demensens svärighetsgrad.

Skadan är irreversibel, d.v.s. den kan inte botas.

Vid vissa former av demens kan man förbättra patientens livskvalitet. Människans personlighetsresurser ocb miljöns kvalitet päverkar detta.

M ed demeos avses således eo grupp symptom som har sitt ursprung i eo organisk IUärnskada. Skadan fOrorsakar omfattaode stömiogar i fr.amfor aIIt de psykiska fuoktiooeroa hos mänoiskan såsom minne, varseblivoing, omdöme ocb orieotering i tid och mm. Fönnågan att tänka och resooera fOrsämras också. Begreppet de meos betyder fOrlust eiler fOrsämring av sinnesfOrmögeobeter. Karaktäristiskt fOr ett äkta demeostillstånd är beståeode och fortskridande fOrsämringar av de psykiska funktioner som styr mänoiskruIs beteende.

Enligt det psykodynarniska synsättet pä mänoiskan är Jagets väsenUiga uppgift att integrera ocb samordna personligbeten i dess bandlande ocb komproroissande mellan omvärldens krav, individens driftsmässiga bebov ocb bennes ideal samt normer. Jaget står for observation ocb registrering av faktorer som päverkar mänoiskan, bäde frän den yttre och den wc miljön. Ja-

trött, bar mycket omkring sig, är stressad. Personligen bar jag reagerat negativt mot att människor pä skärnt kan oja sig ocb säga att "detbär måste betyda att jag båller pä att bli dement!". Att en mänoiska insjuknar i demens är i mänga avseenden en alIvarlig sak.

Om vården av dementa skriver Valborg Louhisto j vidstående artikel.

uppfattningeo om tie!, rum ocb person löses upp efter band som sjukdomen frarnskrider.

Den dementa blir osäker pä vem bon är, blir osäker pä sin identitet.

Man talar om Jagets upplösning. net vi ser som symptom pä demens är människans reaktioner pä de förändringar som sker i bennes personlighet. Hon kan inte längre handskas med yttre ocb inre impulser pä det sätt bon varit van vid. Reaktionen blir osäkerbet ocb ängest.

Det vi ser är tilIgängliga forsvarsmetoder och anpassningssätt for människan i bennes försök att hitta sitt Jag ocb Aterställa järnvikten.

Den demen!a mänoiskans bereende bör ses som menings-

gets funktioner är varsebliv- fulJa reaktioner pä den situalion ning, minne, tänkande, intelli- . bon befinner sig i. gens, omdöme och motorik.

Alla minnesstömingar bos Hos den dementa försärnras människan är inte demens. Det flera av dessa funktioner. finns nägonting som kalIas Jagbilden hos den dementa "normal glömska". Man glömförändras totalt pä grund av att mer tilIfilligt för att man är

Hur ioge känsla av trygghet?

Det som måbända upplevs som det svåraste for dem som har med en dement person att göra är, hur uppnä en fortroendefull relation tili denne, bur kunna inge känslan av trygghet. Känslan av trygghet i den situation som den dementa människan lever i är mycket betydelsefull för hennes livskvalitet, om bon sä bor i sitt bern eiler pä en vårdinstitution.

Trygghet är lika med patientens medvetenbet om tingens vissa ordniog, som motsvarar patientens uppfattning om olika bändelser. Trygghet är ocksä rätten tili vilrd pä modersmälet. Kravet är inte minst berättigat ifräga om dementa personer som tili forst smäningom förlorar ett senare inlärt språk. Av stor betydelse for patientens trygghetskänsla är ocksä den nonverbala kommunikationen, d.v.s. kroppsspråket.

Det finns inte nägra enkla lösningar ocb regler for bur man skall bemöta en minnes-

vårdare ocb patient pä en vårdanstalt, mellan anhöriga och vilrdpersonal. En fördomsfri kommunikation mellan professionella vårdare ocb anböriga förbänrar klimatet ocb är tili förmån for patientema. Men ocksä speciellt den sjukas anhöriga, som vårdar sin gamla och sjuka anforvant i bemmet, anfäktas av sädana känslor.

Viktigt är an foTSäka forstå den sjuka mänoiskan. Varje människa bar sin livshistoria.

Att tillsarnmans med patienten roinnas gängna livsskeden och foma tiders bändelser stärker den gamlas Jagbild. Den sjuka beböver ocksä vår uppmuntran.

BetydelsefulJt är att vi som pä sätt eller annat är närstående tili den dementa människan, verkligen är närvarande i hennes situation.

Måbända är det svlln att forstä vad som menas med detta.

Min artikel om amerikanskan Naomi Feils terapimetod Validarion, som ingår i denna tidning, belyser aspekter pä den sä viktiga interaktionen mellan den dementa ocb den vilrdande personen.

Valborg Loubisro J(jjllor: 1. Rapport frdn allmänt diskussionsmö" 13.4.1992 i Helsingfors med lemat "Teori och verklighet j omvdrtbwden ocla omsorgen OY svensksprllkiga demelllo ". Valborg Louhislo.1992.

störd ocb desorienterad person.

Om man sä är en anhörig eiler 2. DelprojeJarapporr. "Hem/6shet en professionell vårdperson, /los den dementa männislwn - en kvaliloriv studie" mom ramen det känner man sig förtvivlad, be- tvddriga nordiska ll1bildnings- och sviken, orolig, arg, trött ocb utvecldingsprojeJaet IÖT bättre vdrdman bar ständigt ont samvete. kva/itet, "Teori och verkligheJ i vl1,Detta gäller relationen mellan den ".1990-1992.

Terapimetoden Validation - Iär OSS använda empati och intuition i vården och omsorgen av dementa Terapimetoden Validation, Mig veterligen presenterade som utvecklats av amerikans- bon sin metod första gängen i kan Naoroi Feil, kan vara tili Finland i mars 1991. Det skedbjälp för var ocb en som står de i Helsingfors pä inbjudan av nära och vårdar en roinnesstörd Centralforbundet för de gamlas dement person. väl ocb Sarnfundet Folkbälsan.

Validation läter äldringen - Hennes bok om terapimetoden bevara sin värdighet och uppe- finns pä engelska ocb finska håller bennes känsla av mänsk- och borde snart föreligga även lig interaktion, säger Feil om pä svenska. sin unika terapimetod. Metoden går ut pä en mängsidig Vad är valida tion? växelverkan mellan den sam Validation kunde översättas vårdas ocb den som vårdar.

Den lär oss att använda empali tili svenska med begreppet fikocb intuition i bemötandet av tionsterapi eiler fantasiterapi (pä finska mielikuvaterapia). den dementa människan.

Naoroi Feil, som är psykoValidation är ett sätt att log, gerontolog ocb socialarbetare, har utvecklat terapime- kommuoicera med fOrvirratoden Validation under åren de och dementa personer. T e1963--1980. 1 dag är validation- rapios syfte är att genom en sterapio världsberömd ocb en aktiv kommunikation fårearbetsmetod inom ä1drevilrden bygga att åldringen sluter sig ocb -omsorgen i bl.a. mänga ioom sig själv, säkra åldringamerikanska och europeiska ens välbefinnande ocb underlätta klarläggniogen av såländer.

Naoroi Feil bar i mänga års dant som fOr denne verkar tid rest väriden runt och själv främmande ocb obekant.

Terapins syfte är ocksä att introducerat validationsterapin.

minska den vårdande personens utbrändbet. Metoden lär hur man använder empati och intuition i sitt bemötande av den dementa människan.

sA ensam, sluter sig inte längre inom sig själv, vägar visa sina bemligaste känslor ocb känner sig högaktad.

1 validationsterapin försöker man inte fä en förvirrad och dement person att förstä nuet eiler Intuitiv fOrståelse att medvetet ändra pä sig själv. lnnerst inne vet en person Man högaktar, d.v.s. accepterar som är förvirrad ocb blir alIt- den dementa människan sädan mer dement att ban eller hon bon är, utan att kritisera. Man utestänger nuet ur sitt medve- möter henne i hennes verkligtande. Genom att möta beteen- bel. det med intuitiv förstäelse ocb Naomi Feil frarnbåller vikvisa att personen accepteras sä- ten av att den som använder sig dan ban eiler bon är, skapar den av validation, definierar vilken som vårdar en förtroendefull grad av demens den sjuka pervilrdrelation. sonen bar genom att ta dennes Resultatet av ett sAdant för- fysiska kondition ocb livshistobållningssätt blir exempelvis ria i betraktande. Bl.a. lär man att den dementa, som förlorat sig mycket om patientens baksin talförmäga, äterfär den ät- grund genom att intervjua denminstone delvis. Han eiler bon ne själv, anhöriga ocb andra för båller sig pnsitivare tili om- närstäende. Mot patientens givningen; smäler, sitter mk, bakgrund lär man sig se dennes räcker banden, uttrycker sig beteende i en ny belysni ng. mera sällan negativt.

Personema i gruppen omDen som vårdar bjälper äld- . kring den dementa ätertar samringen att Aterfä sitt förflutna tidigt sina sociala roller ocb den Patienten känner sig inte längre inbördes interaktionen ökar. De

formår dela känslor ocb visa varandra medkänsla.

Hur fungerar validation?

Demensen har fyra faser. En person i den första fasen av demens (malorientation) följer inte normer för hur man skall bete sig. Han eller hon anklagaroch vili inte avstä frän sina anklagelser, ty de är en forsvarsmekanism mot förluster. Om ingen bryr sig om äldringen, blir anklagelsema svårare. Den sociala kontrollen fungerar.

Att tilIärnpa validationsterapin betyder att man Iyssnar empatiskt, använder frägeord som inte läter botande: vem? vad? var? när? bur? Man undviker frägan varfor, ty den har den sjuka svlln att besvara. Man bjälper patienten frarn tili svaret pä omvägar.

Man undviker känsloladdade ord ocb konfrontationer.

Man begagnar sig av det sinne som bäst bar bevarats hos äldringen (syn, börsel, känsel).

Hur ser den eller det ut? Vilken farg? Genom att tala palientens språk väcker man dennes förtroende.

Känslor bör man uttrycka sakligt, konstaterande. Mao skall låta åldringen visa sina känslor, dela dem och högakta dem. Känslor som åldringen tviogas att hålIa ioom sig iogeroro_ 1 den foljande fasen är palienten tidvis forvirrad. De fysiska och psykiska besyären tilItar. Förmägan att analysera ocb järnföra går forlorad De negativa känsloma framträder i högre grad. Å1dringen fantiserar, Iyfter fram mänoiskor ur det förflutna, bar förlorat tidsmedvetandet och förmägan att 3Dpassa sig tili sociala roller.

Validationsmetoder såsom beröring, en äkta och nära ögonkontakt ocb kommunikation pä äldringens vilJkor bjälper. Den som vårdar använder sig av obestämda uttryck för att

6

Västnylänningar planerar resor

Österby håller kontakt med andra föreningar - Vi tycker det är skojigt att träffa pensionärer från andra orter. Därflir brukar vi bjuda in pensionärsklubbar hit tili Osterby. Och så gästar vi pensionärsklubbar på andra orter.

Såhär fOrklarar Anna Holmström i Österby det Iivliga utbyte Österby Pensionärer r.f. har med andra pensionärsklubbar. Anna är ordfOrande fOr fOreningen.

Det är söndagen den 7 mars när vi besöker Österby-pensionärerna. 1 Föreningsgården har de ställt tili stor fest och dagens gäster utgörs av 38 pensionärer från Lovisa Svenska församlings pensionärer r.f. Tilisammans med värdarna blir den rymIiga festsalen nästan fylld.

Nisse WolIsten med sina medhjälpare (Linnea Holmberg, Anders Holmberg och Ingolf Backman) svarar för musiken. Anna hälsar välkommen och hoppas "denhär eftermiddagen får en guldkant för oss alla". Österby-pensionärerna visar sig ha en mycket duktig silnggrupp under Karin Rehns ledning. De bjuder pii Vilken härlig dag, En lyckligare värld och Högt uppe pii berget. Lovisaborna tackar för inbjudan genom sekreteraren Ann-Mari Hansson och kassören Börje Engström.

Tvenne lotterier arrangeras ocb lotterna har fin ätgång.

- Medlemmarna har själva donerat samUiga vinster, be-

Österby Pensionärer håller sig med en mycket duktig sånggrupp. Den uppträdde också då pensionärer från Lovisa gästade klubben den 7 mars. rättar Anna. Vi har inte be- saboma gästar vär förening, hövt köpa nägonting. 'berättar Anna. Men vi har Efter maten blir det mera också haft besök av pensionäsäng. Sänggruppen uppträder rer frän Esbo, Borgä, Norra och Karin Rebn bjuder pä so- Kyrkslätt, Kirnito, Västanlosäng. Det blir ocksä recita- fjärd, Sibbo och Pargas. tion av Gunnel Berglund. Pä - Den 17 mars ska vi förprogrammet står ocksä en resten pä svarsvisit till Pargas. trevlig växelsäng mellan daÖsterby Pensionärer har mer ocb berrar. Eftermidda- drygt 140 medlemmar. De gen avslutas med dans - inte kommer huvudsakligen från det rIDnst uppskattade bland Österby, Leksvall och TrollaIlt det goda som bjuds denna böle. Men ocksä "frän stan" eftermiddag! har man endel medlemmar.

Premiär fOr lovisaborna - Det är första gången lovi-

rare precis lika länge. Man möts tili allmänna sammankomster med olika program andra och fjärde onsdagen i månaden. Föreningsgården är mötesplatsen och ett 50-tai medlemmar brukar möta upp varje gång.

- Och så arrangerar vi ocksä teaterresor, berättar ordföranden. Nu den 20 mars äker vi tili Falläker.

- Jag tycker vi bar en god trivsel i vär fOrening, säger Karin Rehn. Här är alla Föreningen grundades . jämställda - oberoende av fOr 18 år sedan. Anna är nn tidigare bakgrund. sjunde året ordfOrande. KaR.E. rin Rehn har varit sekrete-

Juniorsektion planeras för Korsholm-pensionärer Fär Korsholms pensionärshemsfOrening en "juniorsektion" när fOreoingen samlas tili mmöte i Jugsund den 20 mars?

Ja, det finns ett sMant fOrslag och det linns en grupp yngre pensionärer som är beredda att dra i gäng nya aktiviteter inom föreningen.

Korsbolms pensionärsbemsförening viktigaste uppgift är att förvalta och upprättbåIJa verksarnbeten vid de tre pensionärshem föreningen byggt i olika delar av förra primärkommunen Korsbolm.

Eftersom föreningen bildades redan fö re kommunreforrnen omfattar verksambetsområdet ocksä denna del av nuvarande Korsbolms kommun.

Utöver denna centala uppgift ordnar föreningen årligen nägra resor för pensionärer inom omrädet samt tvä-tre fester, som är öppna fcir pensionärer frän hela Korsholms-nejden.

1 slutet av januari ordnade föreningen en rIDdvinterfest i Helsingby, som samlade ett par hundra pensionärer frän

bl.a. Korsbolm, Vasa och Malax. Första delen av programmet gick i musikens teeken.

Musikrädet Bjarne Berg böll et! föredrag om "Vår folkviseskatt". Han iliustrerade föredraget genom att spela nägra gamIa visor pä fiol och lockade publiken att sjunga med belt spontant.

1 bälsningstalet berörde de att inte ba nägot arbete. Ofordförande Evy Thölix de ta saknar de dessutom de konsvårigbeter vårt land upplever takter ocb relationer till omväriden som vi äldre skaffat just nu.

- Vi äldre k1arar nog kri- oss under ett längt liv.

Under andra delen av prosen, men det är värre med de unga, konstaterade hon. För grammet frarnförde Uf Hopde som skaffat sig en yrkesut- pets ungdomar delar av ett bildning och kanske en bo- spexprogram, som de tidigare stad, är det välcligt deprimera- uppförl vid en egen tillställning.

Tema-Träffar inleds från bösten?

- Sjung med om ni kan, sa Bjarne Berg och speklde upp en låt. Och visst kunde pellsionärerna!

Liksom i många andra pensionärsföreningar ocb -klubbar är medelåldern bland medlemmama i Korsholms pensionärshemsförening rätt sil bög. En föryngring har därför efterlysts frän föreningens ledning.

För att förverkliga den målsättningen har ett "ledarserIDnarium" ordnats inom Korsbolms medborgarinstitut under februari. Uppslutningen var inte sä stor, men det räckte till för all kunna genomföra serIDnariet, som omfattat nio lektioner under tre eftermiddagar.

Som ledare för serIDnariet

Flera resor planerar Clara von Bonsdorff flir de västnyländska pensionärerna. Hur många som fOrverkligas blir beroende av det intresse som visas fOr resorna.

Clara är ordförande i samarbetskomrIDtten för de västnyländska pensionärsföreningama. Elva föreningar omspänner samarbetet - allt frän Sjundeä i öster tilI Hangö och Tenala i väster.

- Vi har positiva erfarenheter av att resa tilisammans, säger Clara. Nu planerar vi at! resa tillsammans tili sommardagen pä Carpella den 8 juni.

Men vi gör gärna en liten utfärd i samband med sommardagen. Vi skulle starta den 7 juni och äterkomma den 9 juni. Vi skulle övernatta pä uppresan och därtiIJ kommer övernattningen pä Waskia i samband med sommardagen.

- 1 september planerar vi

att göra en höstresa till södra Norge. Det är fräga om en 7-dagars resa och vi tror oss kunna pressa priset under 3.000 marko Redan för juni planerar man en resa tili VärmIand.

Det är fräga om en 5-dagars resa med start 27 juni.

- Vi borde helst fä ett 40-tal deltagare, säger Clara.

Vi är lovade resan för 2.100 mark per person, men ett lilet förbehåll mäste hålJas för eventuella kursförändringar.

Priset inkluderar båt, buss, mältider och bolell och kan aIltsä belraktas som väldigt förrn änligt.

Intresserade kan vända sig direkt till sin förenings ordförande. Eiler ocksä kan man direkt kontakta Clara, tel.

90-482 847 eiler Göta Niemi, tel. 911-81799. Det vore bra om intresserade skulle kunna ta kontakt sä fOrl som möjligt.

Ikonen återvald i östra H:fors Ebba Ikonen fortsälter som ordförande för Pensionärer i östra Helsingfors.

Hon omvaldes vid mmötet den 17 februari. Nya ordinarie

föreningen vid senasle årsskifte hade 219 medlemmar 183 damer och 36 män.

Under fjolårel hann man med 6 mänadsmöten, 12 oos-

styrelsemedlemmar dagstriiffar ocb Z ll1AJ1Wa-

blev Maj-Lis Markelin och Greta Sjöblom.

Av de styrelsemedlemmar som var i tur att avgå återvaldes Maija-Liisa Koponen och Sten Stenberg. 1 styrelsen sitter dessutom som ordinarie medlemmar Evy Andersson, Felix Blomqvist, Irmgard Blomqvist och Åke Wilen.

Från styrelsen avgick nu Irma Eriksson och Ernst Finström ocb det var i deras ställe Markelin och Sjöblom invaldes.

Nya suppleanter blev Uno Sontag, Karl-Johan Nyman och Jarl Fredman.

Ur den digra verksambetsberättelsen framgär bl.a. att

tions- och diskussionsmöten.

Dessutom stod 11 seniordansmöten på programmet under Astrid Wickströms ledning.

Man gjorde ocksä flera teater-, revy- och musikresor.

Utf"årder och exkursioner stod ocksä på programmet. En vårfest arrangerades, likasä födelsedags- och julfest. Årsmötet k1ubbades rulinerat av Torolf Lassenius, medan Ebba Ikonen fungerade som mötessekreterare.

De avgående styrelsemedlemmarna avtackades av ordföranden Ebba Ikonen och fick motta varsin blomslerbukett.

fungerade Sven-Erik Glader ocb som föreläsare medverkade Börje Backholm, Trygve Erikson, Henrik Svarfvar, Jan-Erik Granö och Kurt Jern.

• Under serIDnariet utarbetades ett förslag tiIJ progam för en serie mänaUiga TemaTräffar under nästa vinter.

Vid vaIje träff är det meningen att deltågarna skall besöka nägon plats eiler bekanta sig med nägon institution inom hemkommunen. Som exempel kan nämnas en rundvandring "från källare tili tak" i Korsholms kyrka, besök vid Storrnossens avfallsservice ocb en utflykt till Bolot i Tölby. Vid träffama kan dessutom förekomma musikalisk underbåIJning, diskussioner, inforrnation i aktuella frägor, frågesporl etc.

Träffama skall altemera mellan olika byar i kommunen. Lokala värdar skall an-

met, iordningsslällande av 10kai och kaffeservering. En sektion inom huvudföreningen skall dra upp buvudriktlinjema för de sju Iräffar som planeras under hösten-vintem-våren.

En viktig målsättning för denna verksamhet är att fä med nya ocb yngre pensionärer i föreningen. Verksamhelen skall komplettera den verksamhet som Korsbolms pensionärshemsförening redan bedriver. Sektionen skall alltsä inte ordna resor och fester. Tanken är att Tema-Träffama skall samIa nägra tiotal deltagare per gång - aIltsä inga storsamIingar.

Ja, som sagt - detta är förslag som skall läggas fram vid föreningens årsmöte i Jungsund. Om förslaget inte vinner understöd vid mötet blir det varken sektion eiler Tema-Träffar.

Sven-Erik Glader

Glädje ger livskvalitet - Jag är ju kvinna men ibland m:1ste man konna byta kön, säger en av de alerta, scniordansande damerna och tar ut stegen med grace och elegans. 1 pensionärskretsar är ju damerna i majoritet och d:'l är det tili fOrdel om man har en fOrdomsfrj inställning.

Platsen är Arbetets Vänner i Vasa, onsdagen är pensionärsföreningen VlPS' dag.

Seniordansgruppen startar i arla morgonstund och avlöses av den blandade sängkören k10cka n elva.

Körmedlemmama diskuterar ivrigt repertoaren med tanke pä föreningens 20-ärsjubileumsfest i april. Vad ska man välja?

Margot Enström, inspirerande körledare med ett förf1utet pä nationaloperan, utlovar nägot alldeles extra: ett potpurri operettmelodier, börjande med Minns du det än ... ocb slutande med Farfar uti unga dar ...

Mycket lämpligt, med tanke pä sängarskaran, tycker alIa. När sängkören övat fardigt släs dörrama upp och hundratalet glada pensionärer strömmar in och söker sig plats vid de dukade borden.

Det är dags för VlPS ' sedvaoliga veckomöte, med kaffe och program.

Genberg hälsar välkommen och tackar fö r visat förtroende: hon har just blivit omvald för tredje äret.

- 1 dag ska vi återuppliva en gammal tradition och fira Roliga dagen, säger AJli. På RoHga dagen bjuds det

[Vår jörening bara skämt och glam, utan tungt vägande anföranden eiler föredrag, som i vanliga fall brukar serveras mellan kaffekoppama. Nu är det spex och skoj, varvat med glada sänger, med Margot Enström som skickHg improvisatör vid pianot.

Taket håIler på att Iyfta när den "världsberömda" ensemblen Supper Stars gör entn!, ikJädda balettkjolar av tidningspappersremsor.

Deras version av Svansjön kan få den värsta surpuppa att ge sig.

- Det kostar sä Hte att muntra upp sig ibland, säger AIH. Vem av er hade " Ieidon" i morse? Hit kommer vi för att möta glada ansikten och skratta tillsammans, här bHr alla bekymmer som bortblästa.

Varfor VIPS?

Roliga dagen Stämningen är från böljan glättig, för att inte säga uppsluppen. Ordföranden Aili

valt en kvi nna tiIl ordförande och en karl tili sekreterare.

Varför heter föreningen egentligen VIPS? Ä ven den dummaste förstär att namnet speglar en sund självkänsla bos medlemmama. Visst är vi alla Very Important Persons när vi uppnätt pensionsäldem.

Men det fions ocksä en annan k1urighet inbyggd i namnet, fär jag veta.

Det ursprungliga namnet var Vasa svenska pensionärsförening, när man för tjugo är sedan beslöt att svara pä det nybildade förbundets locktoner och den växande pensionärsskarans behov och bilda en förening. Men det namnet Iät ju alldeles för alldagligt.

Sä kom nägon pä varianten Svenska Pensionärer i Vasa, läste initialerna bakfram och simsalabim, namnet VIPS var fött!

Nu bar VlPS ett medlemsantal pä cirka 400 och en minst sagt livlig verksamhet.

ViIken annan orgaoisation kan stoltsera med att fä upp drygt fjärdedelen av medlemskadern tili träff varenda vecka?

Pensionärshus Med undantag för motionsgymnasterna, som samlas pä mändagsmorgoama, är verksamheten koncentrerad till onsdagar. Lokalen är ypper-

S eJcreteraren Lars Edberg

lig: Arbetets VänneT byggde

anteckoar ivrigt. 1 den här föreningen har man svängt på de traditionella rollema. Man bar

på sjuttiotalet eli föreningshus vid Formansgatan med Vasa stads finansiella biständ. Sta-

Visst kan damen föra ordet och herrn skriva protokoll! AIli Genberg Oell Lars Edberg i VIPS i Vasa veto

Supper Stars, världsberömd balettgrupp, besöker VIPS och ger en bejublad version av Svansjön. dens medverkan skedde pä villkoret att pensionärsföreningarna skuUe fä busera i huset pä dagtid.

Före!lingar för ä1dre fions det gott om i Vasa och trängselo i huset är stor. Det begränsar i sin tur en utbyggd aktivitet för VlPS-amas del.

Men visst har man aktiviteter ocksä utanför AV -buset.

- Hur mänga är intresserade av att äta gemensam luncb pä Gustav Vasa (stans nyaste ionekrog) frägar AIH. En skog av bänder sträcks upp ocb datum fastsläs.

Egna bussutfarder förutom

Numera best:'lr välgörenheten i att man med medel ur en donationsfond köper nägot hundratal julblommor och placerar ut pä stadens ä ldringshem och bäddär. avdeIning.

Men den här generationen - Nu vill vi främst mäna är van att stä för sina egoa utom varandra ocb om livskvagifter. Lotterier, basarer, penHten, säger Aili Genberg. Kan sionärsdanser för andra förvi dessutom skingra ensameningar ger de behövHga slanbeten för nägon sä är vi belättama. Pä ätta mark för kaffe na. ocb fasUagsbuIle blir man Ensamhet? När man ser koappast riko ..

VlPS-arna ta varandras hän1 begynnelsen ägoade sig der ocb gunga fram i en riktig, VIPS ät ekonomisk välgören- rivande längdans meIlan borhet bland gamJa som bade det den som avslutning pä den bär distriktets och förbundets ge- svårt. Det var när pensions- onsdagen, dl! inser man vad mensamma kryssningar ocb systemet ännu var isin linda som är meoingen. resor brukar ocksä samJa stora ocb många äldre ramlade melMeningen med föreningen. skaror. lan maskorna.

Anita Svensson Hur gär ekonomin ihop?

Bidraget frän Vasa stad är mera symboliskt än värmande. 7.200 mark fick man i fjol ocb koappast blir det mera i

När alla hjälps åt blir samvaron berikande. John Forth Seniordans kräver koncentration och rytm, en fantastisk lyälper tili att duka bort kaffekopparna. motionsform som passar alla.

Guld åt Jerker och Kurre Tvä aktiva inom pensionärsförbundet har tilldelats Finlands idrottsförtjänstkors i guld för insat~er som idrottsledare i över 40 är.

De tvl! är verksambetsledaren Jerker Nyberg och ordföranden för Esbo svenska pensionärer r.I. Kurt Wahlstedt.

Jerker har sedan bamsben jobbat för och inom orienteringen. Han var Finlands Svenska Orienteringsförbunds verksambetsledare i 17 är och har tiIIhört FSO:s förbundsstyrelse i 23 år. Han är för närvarande FSO:s viceordfö-

rande. Jerker har tidiga re belönats med bl.a. orienteramas högsta utroärkelse, Skogskarlamas guldmärke 1989.

Kurre äter bar varit mycket aktiv inom bowlingen. Han har varit ordfö rande för Finlands firmabowlingförbund i 10 ärs tid.

Han har ocksä svingat k1ubban för Helsingfors firmabowlare. Han är vidare hedersmedlem i det europeiska firmabowlingförbundet.

Vi gratulerar Jerker och Kurre för utroärkelsema!

R.E.

DENSISTA PATRONEN Sommarteater i Svartd

slottspark 12-29.6

25:e spelsäsongen!

P remiär on 23.6 kl19 ÖVrlga föreställnlngar: Sö 27.6kI16.00 On 30.6kI19.00 To 1.7 kI19.00 Lö 3.7 kI19.00

On To L6 50

56 4.7kI16.QO On 7.7 kI19.00 Ta 8.7 kj 19.00 L6 10.7 kI19.00

On To Fr L6

50 11.1kI16.00

14.7kI19.00 15.1kI19.00 17.7 kI19.00 18.7 k116.QO

21 .7kI19.00 22.7 k119.QO 23.7 kj 19.00 24.7 kI19.00 50 25.7kI16.00

SkJJdespelet om bruJcspatron Hjalmar Linders orroliga Jjysöde...

Svensksprdkiga foreställningar: U5 56

On 10 LO

I2.UI9.00 13.6k115.00 16.6kfI9.00 17.81d1900 IUkllll00

54 To 56 Ml Tl

2O.61d15.00 24.6k119.00 27.81d14.00 28.6k119.00 29.6k1IS.oo

8

Vi börjar slarva med hälsan av inkomsten. SjälvriskaoFör et! par veckor sedan delarna för resor ocb medicin publicerades en undersökhöjdes tili 45 mk per enkel reDing om vår medicinrorsa eiler inköpstillfålle. En brukoing. Nyt! var at! vi taxiresa som kostar 45 mk är själva minskar pä mediciinte en alldeles kort sträcka. 1 nerna. tätorter går det ofta sä, att man Undersökoingen är uppinte kommer upp tili 45 mk gjord av Folkpensionsanför enkel resa. FöljaktJigen fär staltens forskoingsinstitut i samarbete med Universiman stä för resorna heI! själv. tetsapoteket. Av den framDen som ännu har taxisedlar går at! 6nländarna köper från den ko=unala färdtjänsten får inte anväoda dem mindre medicinpreparat än tidigare. Det som kanske inför att resa tili läkare eiler bete är så bra, är at! vi själva handling. De kommunala gär ocb minskar pä doser Sjukkostnadema börjar för taxisedlarna skall användas ocb laborerar med den läka- många kännas alltför be- för rekreation - och blir tyvärr rordinerade medicinen själ- tungande, skriver Ebba Ja- i vissa fall oanvända för att va. kobsson i vidstående am- man kanske bor i höghus utan hiss och har svärt att ta sig ut kel.

Det kanske inte känns omeutan hjälp. delbart om mao minskar på tumma på skötseln av vår bälSjukavdraget i beskattningläkarnas doser, men på längre sa nu när vi äotligen nått .en en bar försvunnit och den ensikt kan följderna vara ödes- sädan medicinsk och ekono- da möjligheten att få stöd för digra. Och varför börjar vi misk nivå att en god bälsa inte böga sjukkostnaderna är nuplötsligt ifrågasätta läkarnas nödväodigtvis mäste innebära mera alt hänvisa tili nedsatt auktoritet ocb sakkunskap? stora ekonomiska utlägg. Un- skattebetalningsförmåga unJo, för att sjukkostnaderna der 1992 utsattes värt med der punkt 59 i den vanliga börjar kännas alltför betung- möda uppbyggda sjukförsä- blanketten. Det antar jag att ande nu när det annars är eko- kringssystem för sex stora mänga av God Tids läsare bar nomiskt kärv!. nedskärniogar. Dagpenningen gjor!. Om inte - så kan man Det är olyckligt att vi börjar sänktes från 80 tili 66 procent ända fram tili augusti kom-

plettera sin deklaration med verifikat och utredningar av olika slag. Huvudsaken är att den undertecknade buvudblaoketten är inlämnad i rätt tid.

1 september försvann möjIigbeten alt fä sjukförsäkringsersättning pä icke receptbelagd medicin ordinerad av läkare. För dessa s.k. handköpsläkemedel måste man aHtså betala fullt pris antingen man har dem på läkarordination eiler köper dem på eget initiativ.

Vissa kommuner har infört hälsocentralavgift, andra avvaktar tillsvidare. Den avgiften medför också en viss begränsning för oss alla att utan kännbar orsak söka läkare. Vi är Iyvärr pä väg tilIbaka tili lidigt sextiotal när 'bara den som hade råd kunde sköta sin bälsa. Den som blir tvungen att dra marken avläng slutar söka bjälp för små.krämpor.

När behovet blir akut kan det vara för sen!.

Ebba Jakobsson

Välkommen tili Labbnäs semesterhem (f.d . prästgård) i naturskön omgivni ng

i Dragsfjärd !

Helpension i e nsamt eiler delat mm .

Stora möjligheter tili semesterstöd.

Gynna. våra .. annonsorer

Social frågelåda ny tt i God Tid Nu försöker vi öppna också en social frågelåda i God Tid. Avsikten är att medle= ar ska få stäHa frågor kring sociala ärenden - om understöd, möjligheter att erhålla hjälp, varifrå.o hjälp kan fås, vad lagen stipuJerar o.s.v.

Det är österbottniske ombudsmannen Per Thomasfolk som ålagil sig att försöka få fram ett riktigt svar pä de frAgor som framställs. Hao ko=er att vända sig tili olika myndigbeter för alt få de frågor utredda som medlemmarna viII få k1arbet i. c

Ni kan skriva ner era frågor - enkelt och rakt pll sak och adressera dem direkt tili: Svenska Pensionärsrorbundets österbottniska distrikt, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Ni får uppträda med signatur om ni så vili och behöver alltsA inte uppge ert naron. Ni kan oCksA ringa in frågorna direkt tili Per, telefon 961-179 070.

Vi boppas naturligjvis på aktivitet frän medle=amas sida oCksA på dethär området!

Tio frågor 1. Vad hette FiDlaDds presideDt år 1927?

2. Vem tog guld på femmileD i viDter-OS Squaw Valley 1960?

3. Vem fungerar som riksdageDs talmaD? 4. Vad heter Vasabladets chefredaktör?

5. Hur många officiella språk fiDns det Scbweiz?

6. Hur måDga guldmedaljer vano Jesse OveDs i sommar-OS i Berlin 1936?

7. 1 vilken stad finns världens största moske?

8. Vad beter Turkiets valuta?

9. Vilket år upphävdes förbudslagen?

10. 1 vilken finländsk stad är firandet av sjusovardagen av tradition en stor folkfest?

För loforttlatJoo, ring t.I. rorestAodare Oenrica Oallln, tet. (925) 4637.

Rätta svar sido 13

VAD HETER DIN BANK I MORGON ...................

Andelsbanken är ett tryggt bankval, nu och i Framtiden_ Vår ver;ksamhet bygger på Färtroende och trygghet. Vi strävar tili att betjäna vanliga mänskor som en f8rmiinlig bank.

8iide nuvarande och nya kunder värdesätter våra verksamhetsprinciper som ger Fördelaktiga banktjänster. Kom och diskutera om Du sätter värde på ett bra bankFörhållande.

Att byta bank är inte någon märkvärdig sak numera. Allting sköts behändigt utan onödigt papperskrig av Andelsbanken.

Returnera kupongen invid tili närmaste Andelsbank eiler ringo Du kan också posta kupongen så tar vi kontakt.

Som kund i Andelsbanken kan du vara säker eå att Dina enn;n affärer förblir ; den bank Du s·lf1V

• • •

~j.Bo d! -::

-0

..t~.8

8.

• •

•• 0 • 0 • • • 0 • 0 • 0

•

2

• •

)og viII bli kund i Ande/sbonken, 10 konlokl per lelefon

· 0

•

l')

«~~~«OI

~

~ •

Vl ~

~oMo~8~

• •

•

lf)

ml~~o8~

• ••

• CP ANDELSBANKEN •• L:• • TUR An ANDELSBANKEN FINNS

« ~!l1 ~ z\:i .;::g' _Ol-·;:-. . . «~ ~8 ~ -0 'g ei

U

Önskor lillöggsinformotion om: Guldkonlol (Iöne- eiler pensionskonlo) Guldkorlel (grolis bonkkorl) Förmånlig betoln ingsl;ön sl Oliko depositionso/lernoliv

.

· .

• • • • •

•

•• : •

• • • •

•

Nomn

•

•

Personnummer

•

•

Nörodress

•

Poslonslo/l Tel .

•

•

•

~ 5 •••••••••••••••••• ;

9

Basen fyllde 75 ...

Identitet Det var utanför Utö i Korpo yttre skärgärd. När jag k1ättrat upp pä det inkommande fartyget, tillfrägades jag av en utländsk sjöman, huruvida jag var pilot (Iots). Visst var det en vänlig fräga, men hur skulle det ba gäu om ...

Vi vili gäma veta, vilket yrke en medmänniska har. En personbeteckning säger ju ingenting och pensionär ännu mindre varför man ställer frägan: "men vad var du före pensioneringen?" Vi söker kanske dölja vär egentliga identitet. Mähända tar sej detta inte sä groteska form er aU vi t.ex. pästär oss äga en obefintlig doktorshau, men man kan ju även annars gä med ' Iänta fjädrar' och vara sä där ovanpä. Vi skaU nu ingalunda pä gator ocb torg torgföra vära fel och brister. Detta bör ske inför nägon förtroendeingivande medvandrare. Sädana är ingalunda i maj oritet i värt samhälle.

Vem är du dä? Genom tiderna har man även riktat denna fräga tili den Högste. Vem ocb burudan är Gud? Kristus? För aU komma undan frägan bar man t.o.m. sökt dödförklara Kristus: han har inte existerat. Pä den av Israels barn ställda frägan ang. Guds narnn, vilIe Gud, att Mose skulle svara: "Jag är den jag är." En dag frägar Mästaren sina lärjungar: "Vem säger människorna aU Människosonen är?" Svar: "Somliga säger Jobannes döparen, men andra säger Elia och andra Jeremia eiler nägon profet. " Petrus svarar: "Du är Messias, den levande Gudens son."

Jesus stär anklagad infor Pilatus, som frägar: "Du är alltsä judarnas kung?" Svar: "Du själv säger det."

Vare det bur som helst med vär kännedom om andra, sä tror vi dock, att Han, som "bestärnmer s~ämomas mängd ocb närnner dem a1Ja vid narnn" även känner oss.

1 berättelsen om Jesu besök i Jerusalem säges det, att han "inte behövde böra nägon vittna om människan", ty "ban visste av sig sjäIv vad som fanns j människan. n Sä är vi dä a1drig utlämnade eUer övergivna. Svind-

lande syns oss tanken, att vi, när Gud uppenbarar sig, ko=er att bli lika bonom, ty dä fär vi se honom, sädan han är.

Vem är du? Vi värdesätter ofla vära medmänniskor och kommer olika egenskaper i blickpunkten: godbet, ärligbet, hjälpsamhet, idogbet o.s.v.

Ur kristen synvinkel sett bar vi förfelat mälet genom det vi kaIJar synd, men genom Kristi död ocb uppständelse, genom tron och förlätelsen fär vi en ny identitet. Vi kan aldrig helt följa alla bud. Vi är pä sa=a gång rättfärdiggjorda och syndare. Detta har vi svärt att fatta, men om vi Iror det, blir vär glädje fullkomlig.

Det viktiga är sist ocb slutligen, att vi inte förlorar kontakten uppät och att vi finns inne i den kraftsfar, där en människa föds pä ny tt genom trons uuder. Medan vi ännu brottas med livsfrägorna, vilI vi vila ut i psalmens förvissning: "För att du inte tog det gudomliga dig tiU en krona/ för att du valde smälek och fa ttigdom/ vet vi vem Gud är."

Födelsedagsbarnet Levi Klåvus (andra från höger) 75 år 17.2.93 i kretsen av förbundsfunktionärer.

Från vänster: Erik Herrmann, Ragnar Hansson, Åke Skeppar, Marianne Sandell, Sven-Erik Wester ochJerker Nyberg.

(Foto:JAN)

·4'.,.=••••' •••••••••,••••·········.,...... "

, •

kommunen lIomants oeh Valamo i Heinhresi.

20-2514 Blommor I HolI.nd. Bekvåml med IIyg I~I och hin Amster· dam dår vi bor fem nåner. Vån hotell ligger i centrum. dår kanalema

,

" : " "

;

" ",

orog"m i Slock!lolm med sönd.gsutllykt tili Nykvam och h.ntverl<ar· d.g" pi Taxinge slon. Vi glr pl t"ler ocksi i Slockholm dIr vi h"

, • ,,"

,

del '" 1"I"m. h" stlngl lOr sisongen.

26/5-216 M6t vinn I PIri&. flygresa tili modelS, konstI1lremas. romantikens och gourmeemas underbara stad. Alla sju nanema bor vi

"

biljener tili musikalen ··Fame··. Mn andra Onskemål beaktas. men en

!

..

•

I" ,,

II

!.;

I I

Gunnar Levlin

Längtar Du tili !ågelkvitter, humlesurr, salt hav samt lugn och ro i naturskön omgivning? Kom då tili 055.

- Vi har sköna rum och god mat på 2 tim mars avstånd (3 timmar med direkt buss) !rån H:!ors. Ring 055 eiler skriv ett kort, så skickar vi Dig all nödig in!ormation. Och sedan - VÄLKOMMEN!

LINDHOLM LINES

Mona Stenman och Birgitta Friman 25870 DRAGSFJÄRD (Kimitoön) Tel. 925-4553

,

Horsbäck • 10600 Ekenäs

kontoretäven dejour~ 911 -716 808 eiler hem ~ 9t 1-713 476

):-

Specialarrangemang rör grupper

centralt och i resans pris ingår en stadsrundtur och en utftyXt tili Ver·

s~lIes. finl.ndssvensk reseled"e med under hei. resan. MOilighel .n gö" en utllykt lill Euro Disney.

~:;;:~..:'!e'!:~·~~%~.s!~~I:~~~~ ,:~~~~

=

tili shopping. En riktig Onskeresa tOr den sam viii se något ~ våra nor· dlska grannlander. men mte har mer tid ån en vecka .

• ,

311$--6/6 Koppi. '" t Rlnlalalml. Unn. dig en skön vilove<:ko i vac· ker n.lur. Du kln koppi. '" pi vin vackm b.dholell. gO" hlnig.

,

vandringar i omgjvnlngama och fOlja med på intressanta utftyk1er bl.a. tili Aetreni och Olofsborg.

.. :

iIt

~~I~y~r~.!~~r::åsf:~nl.'~rB~l:\~~~:nh~~IM~~:k:

,

ken . En resa som innehåller Unoem i en nOtskal: god mato musik. af·

,

~Iektur,

hiSlon. och lOrmlnlig shopping.

•

10-1516 Gotland. En intressanl Gotlandsresa med utllykter och se·

,

virdheler Vi bor bekvåmt i Visby oi en omtyckt hotell.

,

iIt

program lör .11. ild"r. Vi h" gon om tid tOr Kolmirdens .11.

I II

•"

::s~~fan:~'e~:O~i ~~~;n~~a~~~e~~.~~e~~~~ns~~~~r~

•

de vack· 24-Z7/6 MldlOmmer I Nagu. Abollndsk sJ<.lrgird nlr den !r som

:

vac~asl med glinrande Ijlnl" och lrasth somm"gfÖnsko och ',USI

• "

• •

nåstan dygnet runl. Vår midsommarresa stanar j lovisa och gAr se· dan vIa Borgå och Helsingfors tili Pargas och Nagu. I programmet in·

I•

: • :

glr en bilutl!ykt liII S,lIÖ Andra "1Or: 3-617 f"nc iskusd.gen pi KOkor, 3-617 Löbeck och Rugen. 4-'-m Kolmimens djurpar1<. 11-1m S,III.nd och KOpen·

" =

,

.. ,

!

: ,

..

,..

~:~I~N~;~.17_G~b~~ldg~~J~~r~~~ i~~~~ge~j~11~~~:~f~~~::

I.pen. 4-11/9 Ruskoresa tili no"ko Veslerålen. t9-28/9 Vilsam hostresa tili Aothenburg.

Nya fesor planeras hela tiden. Konresor i vår och i sommar. I Finland reser vi bl.a. tiU spetsveckan i Rauma. runl sjOn Påjane. tili Ostra Fin· land och på endagsresor.

----------------------------GRATlS!

:

65,-

•

: "

•

II

SMÖRGÅSBORD ;:~~:

, ; ..

14-1716 Vldllenl, Kolmtnl,n, GOIa un,t. Bussresa med inlr""nl

II Bussbolag • Bussresebyrå

DRAGSFJÄRDS PENSIONAT

•

I

= ~;-~:pT:'~7:d~g u~~~::::~'~;D~~~:::.~ ~e~~I~~:;~~~~

'._

vår nya resebroschyr 1993 har utkommit ring 911-716 808 så skickar vi den!

"

bland blommor. fornminnen och andra sevårdheter.

•

•

TRörr PÅ STA'N?

:

Och ming. '" sevardhetem. finns. Vi gOr utllykter med buss liII oliko " del" '" HolI.nd. " 2414-215 Sollg. Cyp,m. Nig" pl.tser kvar.

• 1:'1515 NOnlllall,nw aIdat (Vln1elist.). " 7-9/5 T,alarloysor!Inu mod rnIJ Europ.. " 8-9/5 T,m""" tili Alle. Bussnesa lrån lIwisa. Borgl Helsinglo" .. och våSl" Nyl.nd tili underb." musikalen cab"lt pi ).b;; Svenska T"ler. " 19-2415 V6rblortllter pi Oland. Bussresa liII Ol.nd nlr n.turen lr '" som fräschast. Vi bor i Kalmar och Aker under tv.\ dagar omkring _

'_ ..

Stiftelsen Blomsterfonden i Helsingfors.

BOKA NU!! BLOMMANDE HOLLAND 30.04-07.05.1993 BUSSRESOR - med service och kvalitet.

,

I

, •

-

Blomsrerfonden uppräcch:1 /1er i Kocrby rre pensionärshem för svenska pensionärer: Hemgärden som är en servicehus, sa mc Helenahem mer och Berga hemmer vilka erbjuder rum med helinackordering. Inom Helenahemmer verkar en enher för vård av dementa.

Måler för verksa mheren är 3 [[ erbjuda en rcyggc boende med e n stegvis ökad se rvice som morsva rar der individuella 5ehover.

Alla har rrygghersanordning eiler alarmklocka och personai finns rillgäng lig 24 cimmar i dygnet. Pensionärerna har dessucom tillgång tili sjuks kötarens rjänster. rädgivn ing och e n diger programverksamhet. 1 helpensionen ingår yn erliga re målrider, srädni ng, bykrjänsr och allmän omsorg.

Ali övrig service såsom läkare, frisörska , pedikyrisc och tvärrerirjänsrer finns arr rillgä ci ll srarkr subvemionerade priser.

1 våra gäsrrum sam är fäcdigr möblerade, kan personer få plars för en konare rid dl an höriga och skötare behöver av las rning - kanske bara (ör en vecka, eiler en veckos lur.

Om du funde rar på en inflytcning ti li en pensionärshem re· kommenderar vi aCf du komakrar oss och kommer överens om et< besök. R ing Gunilla af Heu rlin tel. 799 199.

lllVSarnrna

9-1214 PhIl I NonIkJrel,n. Innehillsrik resa med buss. Vi bor be· kvåmt i Joensuu. P! d.g.m. gOr vi utllykter i I"kten, bt.•. lill grans·

I

Ecc cryggt boendealrernariv för svenska pensionärer.

;

si ~ositiva ~sor ,

Helenahemmet, ett av Blomsterfondens pensionärshem vid Pohjolagatan 40-44 i Helsingfors.

Klipp uI!

cr_ e

Slnd Kuriren med reseprogram tili:

..................................................................

",

• •_

..~ ku..r-..ens

"i

•• ~ '.~ '.

........ -Hb/313

Tel. 961-1731 37

"

•

"

,," ,

=,

"

.. ;

",

...

~~

resebyrå Box 12, 65101 Vasa ~ VI ordnar även förenlngsresor.

Svenska resor alItsedan 1965.

...'1~-.> ..

...'l~~, ~.~ ,.F .~ "'f"..,~.~,, ~ .....: t~~ ..._\:•••••, •••••...3J" ..~ ".~ t ....

10

Det är med vemod systrama AnilaJakobsson (tili höger) och Tora Kytöpuro bläddrar i en fotoalbum frön den tid pensionatverksamheten var som livligast i Bromarj.

- Det var en härlig tid!

Det är inte utan saknad Tora Kytöpuro minns pensionatepoken i den vackra skärgårdskommunen Bromarf. Hennes morfar hade byggt Talimo för pensionatändamål redan i början av seklet. 1972 måste man definitivt sätta punkt för pensionatverksamheten. Det var svårt att få personaI för 2-3 sommarmånader, folk hade allt mera börjat resa utomlands och dessutom hade sommarvillorna kommit in i bilden.

Tora minns pensionattiden i Bro Ocksii Toras far, affarsmannen Andreas Jakobsson, var starkt iokopplad pii peosionatverksarnheten i Bromarf. Namnen Tallmo och Sandiis var vitt käoda bland mäoniskor som tog in pii pensionat.

- Min morfar hette Joban Albert Wikström och var ägare tilI Bromarf rusthä.U, berättar Tora där vi sitter i den byggnad som i tiden var Andreas Jakobssons butik i Bromarf kyrkoby. Där bor Tora tillsammans med sin syster Anita i dag. Boda är förresten medlemmar i Tenala pensionärer.

S andiis åter ägdes i tiden av Arbetets och Sångens Vänner. En magister Kurt Tötterman, som blivit förtjust i Bromarf, köpte byggnaden och startade pensionatrörelse där 1931. Men Tötterman var ingen affårsman - pensionatet giek i konkurs redan 1935.

- Pappa hade från sin butik levererat varor tili Sandås, berättar Tora.

Han var troligen den som bade de största fordringarna på Tötterman. Det gjorde aU Sandås övergiek i pappas ägo.

1946 bildades Bromarf Pensionat Ab av sex herremän: greve Fredrik Aminoff, general Unio SarIin, baron Eirik Cronstedt, affarsman Andreas J akobsson, affårsman Per-Erik Stiible oeh ingenjör Uggla.

Bolaget köpte in TaIlmotomten oeh de tre villoma där. Det var greve Aminoff som ägde marken.

- Men i praktiken var pappa den enda av de sex som ägnade sig iit pensionatverksambeten. Det ledde tili att han ensam tog över Tallmo. Samtidigt fortsatte han att driva butiken här i Bromarf kyrkoby.

T allmo bestod av tre villor: - Det var röda villan,

gröna villan och guJa villan, minos Tora med ett leende.

Tili Sandiis åter hörde två villor.

Höjdpunkt på 1940-talet Tora Kytöpuro berättar att höjdpunkten i pensionatverksamheten inföll pii 1940-talet.

- Då kunde vi ba upp tili 150 matgäster. Pensionaten bade tillsammans ea 120 bäddplatser oeb var inte sällan belt fyllda.

Men dessutom fanns gäster inkvarterade bos privatpersoner bär i kyrkbyn. De kom sedan tili pensionaten för aU äta.

- Vi öppethöll i juni, juli oeh augusti. Men i praktiken infann sig de flesta gästema vid ntidsommartiden oeh sedan var det fullsatt tili slutet av juli. 1 augusti började gästema igen minska i antal.

Måste stänga för kriget

Tora Kytöpuro hoppade första gången io som penSioo3tvärdinna

under

en

kort tid i augusti 1938. Senare kom hon frärnst att vara kouten tili kansliarbete: tog emot bokoingar, skrev ut räkoingar O.S.V. - En enda sommar måste vi hålla stängt till f"liljd av kriget ocb det var sommaren 1941 då striderna på Hangöfronten rasade som hårdast.

- De flesta av våra gäster kom från Helsingfors-trakten. Men vi hade ocksii utläoningar här. Det var svenskar, norrmäo, tyskar, polaeker.

-Oj, sii många trevliga fester här arrangerades. Vi hade kräftkalas, vi hade kyeklinghippor, vi hade släpärtskalas.

Maskerad ordnades oeksii. Oeh sii hade vi riktiga tennistävlingar här. Det gällde att samarbeta med tennisklubben i Hangö eftersom deltagama ofta var desamma bäde i Hangö oeh här. Vi dansade oeh hade roligt.

- Sjusovardagen klädde gästema ut sig och tågade genom kyrkbyn.

Mången fann bär varann

vid Sandås var en vacker byggnad och lltgjorde en avdefem vil/or

Med glimten i ögoovriin berättar Tora Kytöpuro att det var fler äo en oeh tvii av gästema som faon varaon under vistelsen på Tallmo oeh Sandiis i Bromarf.

- När de följande sommaren kom kunde de vara förlovade eiler rentav gifta.

Jag brukar skärntsamt säga

att det är denhär bromarfluften . ..

Den fiek förresten Tora käona av ocksii i sin egen familj.

- Det kom en tysk hit en gång. Han skulle stanna bara över ett veekoslut. Hur det nu var staonade han i fem veekor. Den tysken är nu gift med min dotter oeh de två är bosatta i Hamburg...

Tala om bromarfluften!

Det är med smått vemod Tora bläddrar i Sandiis gästbok. Där träffar man på namn som Gerda Ryselin, Märta Laurent, Kyllikki Forsell, Margaretha Slangus.

- Att sii många teateroamn äterfinns i boken beror på att de kom hit ut med sina teaterspelare, bodde pii pensionaten oeh gav t.o.m. föreställningar bär pii Hembygdens Väl.

Pensionaten stängdes alltså 1972. Men fortfarande bänder det aU f.d. pensionatgäster kommer ut till Bromarf. De har någoogång - kanske som barn - bott pII pensionaten oeb vill återuppleva litet av hågkomsterna erån den tiden.

- Dethär är bara trevligt, säger Tora och visar oekså upp vänliga vykort hon ännu kan få av f.d. pensionatgäster.

Eget bröd Pensionaten höll sig oeksii med ett eget bageri oeh man bakade större delen av det bröd som iitgick.

För .

Bromarf-bygden spelade pensionaten en inte sii obetydlig roll.

- Vi hade ett 30-tal an· ställda, de Oesta från Bro· marf. Som servererskor bade vi inte sällan fiosk. språkiga Iliekor som "U1e \ komma mt ut f"lir att lära sig svenska. Fisken köpte vi av fiskare från orten, grönsakerna av odlare bär i Bromarf. Det var min faster, Lisa Wester· lund, som var aosvarig f"lir kökssidan.

- Med tiden blev det aIlt svårare att finna personaI eftersom vi ju behövde per· sooal endast under som· marmiinadema. Dessutom

11

"Jag viii skapa med mina händer" Frngar man Gustav Fant i Petsmo i Korsbolm bur gammal ban är kommer svaret snabbt och med glimten i ögonvrån: - 23 fått i hundra!

- Bokläsning bar a1drig riktigt lämpat sig för mig. 1 stället bar jag velat skapa med mina bänder.

började a1ltfler människor resa utomlands. Ocb så kom sommarvillorna in i bilden. Åtskilliga av viha f>Jd. pensionatgäster bar nu sommarviIJor i Bromarf.

De har synbarligen fattat tycke tili denbär orten och vili tilIbringa sin fritid här ute.

Men riktigt detsamma som pensionatlivet är detta ändå inte.

- Pensionaltiden kommer nog a1drig igen, suckar Tora.

Rainer Erlund

Gustav är väleligt duktig på snidarbeten och näverslöjd.

Och dehär kunskaperna har han också lärt ut åt andra.

Han har hållit otaliga kurser i näverslöjd och svepteknik. Vackra korgar, brödfat, näverkont, mössor (av näver), snusdosor och kaffeburkar har skapats av Gustavs händer.

Näverslöjden och sveptekniken lärde sig Gustav efter att ha pensionerat sig från jordbruket. Under årens lopp har han sålt en del av sina produkter. Men han har också donerat en del av produkterna.

- Dethär är en hobby för mig, säger Gustav. Jag gör det för att ba någonting att syssla med. J ag skulle bli tokig om jag vore tvungen att sitta sysslolös. Men visst bänder det att människor som känner tilI min produktion ringer ocb gör en beställning på något arbete d1\ de t.ex. vili ba någonting "extra" som present åt en god vän som fyller år. Och nu har jag fätt en beställning på 25 st. svepaskar. De ska gå som gåva åt de internationella domarna i en stor bundutställning som arrangeras i Vasa i böst.

Gustav Fant bar levt ett strävsamt liv, först som byggnadsarbetare ocb timmerman ocb därefter som jordbrukare. Självständig jordbrukare var han i över 30 år. Den egoa jorden bestod av drygt 20 hektar odlat. Dessutom arrenderade ban 20 bektar.

- Jag koncentrerade mig på spannmålsodling (främst korn ocb bavre) och mekaniserade 11\ngt mitt jordbruk. J ag byggde mig ocks1\ en varmlufttork och ordentliga lagerutrymmen.

- Den tiden gick det bra med spannmålsodling, säger Gustav.

för Ijust på det finländska jordbruket: - Det går åt belvete, rent ut sagt, om det inte fås någon ändring. Om de franska böndema inte k1arar sig, så bur ska vi bär uppe i Finland k1ara oss som jordbrukare? Jag fasar nog fOr jordbrukets framtid i detta land. Nu gnäller jordbrukarna ocb arbetama på varann.

Men de borde komma ibåg att de befinner sig i samma båt. De köper varandras produkter. Jag Iror vi kommer att f1l sämre mat med EG. Ocb jag tror heller inte att den blir billigare än vad maten nu är. Se bara p1l importtomatema! Vad smakar del En tid höll sig Gustav och bans hustru också med 5-6 mjökkor. De sista åren hade man dock kreaturslöst. Några gödsvin bade man också.

Kommunalman Gustav var också aktiv kommunalman. 1 20 år tillhörde han kommunfulJmäktige i KvevJax. Det var före sammanläggningen med Korsholm. Ocb de fyra sista åren som Kvevlax var

En snabb subtraktion ger resultatet 77 år.

Ocb det skulle man inte tro. Så pigg är Gustav. Ocb otroligt aktiv.

en självstänelig kommun fungerade han som kommunstyrelsens ordförande.

Också i producentrörelsen var Gustav aktiv. 1 9 år satt ban med i SLC:s styrelse.

Därförinnan tillbörde han SLC:s fullmäktige.

Gustav är född och uppvuxen i Petsmo. Där delade hans bror och han på det j ordbruk som också deras far brukat. Det blev 11 hektar per man. Men Gustav köpte sedan tiQjord när tilIfille gavs och kom på så sätt upp tili 20 bektar odlad egen jord.

Problem att få näver Men på ä1dre dar är det snidarbetet ocb träslöjden som varit Gustavs stora intressen. Han har en slöjdverkstad ocb elit går han "så fort andan faller på".

- Men det är problem att f1l tag i näver, säger Gustav. Jag bar löst det på det sättet att jag kontaktat en skogsfirma och fått lov att ta näver från björk som ska avverkas.

Nävem ska tas sommartid då björken savar.

Svårigheten att fä tag i näver har också gjort att Gus-

tav slutat med att billa kurser i näverslöjd.

- Nävern ska också hållas i press. Man kan lagra näver i flera år om man ser till att det inte går tukt i lagret.

Gustav bar hållit kurser i arbetarinstitutet i Vasa, i Mbi i Korsbolm samt också i Petalax och Malax. För några år sedan drog han t.o.m. en kurs i Sommaruniversitet i Hangö. Lärarna vid Kvevlax hemslöjdsskola bar också suttit på Gustavs skolbänk.

-Det har varit skojigt att fä lära ut. Och jag har också själv lärt mig av dethär. lbland bar det faktiskt hänt att elevema kommit mig tili hjälp ocb jag har kunnat snappa upp goda ideer av dem.

Nu också bomslöjd Nu bar Gustav också börjat med hornslöjd. Han deltog i en kurs i Sverige och blev intresserad.

- Av t-ex. kohom kan man göra massor av fina saker. Det är skedar, smycken och andra småsaker. Homen får jag från ett slakten. Så ren-

ärensam.

Tieligare sjöng Gustav i Kvevlax s1\ngkör. Det behöver knappast sägas att han också gjort sig en egen gitarr ...

- Jag sjunger mycket för mig själv när jag jobbar i min verkstad, säger han ocb skrattar.

Nu har Gustav varit ordförande för en arbetsgrupp som förberett byggandet av Kvevlax pensionärshem.

Det är ett bem med sex bostäder ocb det ska vara inflyttningsklart den 1 april.

Och s1\ binner Gustav ocks1\ med dans ("bra gymnastik för iHdre", säger han) ocb friluftsliv (han har tv1\ egoa stugor ute i skärgården).

Ryggen var totalt slut Men 1973 m1\ste Gustav förtidspensionera sig.

- Ryggen var total! slut.

Skogsarbetet ocb traktorkörningen bade fOrstört min rygg. Den tiden var traktorema ännu omodema ocb direkt bälsovådliga.

- Nu k1arar jag ryggen om jag bara kommer ihåg att vara försiktig. Jag måste t.ex. undvika att Iyfta tyngre saker.

När Gustav gick på pension övertogs jordbruket av

gör jag dem genom kokning.

Och sen aste höst deltog Gustav i en kurs i tillverkning av knivslidor ocb knivskaft. S1\ nu gör ban också sådana.

- För tillfillet tycker jag att just dethär är det intressantaste. Som råvara använder jag masurbjörk och uUändska trädslag. Sälgrot är också en fin r1\vara för knivskaft.

Bland Gustavs produktion kan ännu nämnas sju golvur med en böjd på ca två meter. Varje ur har krävt mellan 400 ocb 500 arbetstimmar!

Gustav tillhör Kvevlaxnejdens pensionärsklubb och var tidigare viceordförande i k1ubben.

Pensionärsverksamheten är viktig, säger han.

Det är oerhört nyttigt för pensionärerna att få ko=a ut ocb träffa andra pensionärer. Man får nya bekanta och kan vidga sina vyer.

S jälv bar Gustav rest mycket. Den intressantaste resan företog ban tili Kina.

- Jag viii ge alla pensionärer rådet att fOrsöka skaffa sig någon sysselsättning. Man måste försöka hålla bjäman i funktion. Det finns ingenting värre än ensambeten. De långa belgema är det värsta som finns fOr en som

Gjort vad jag kunnat

-: Jag är nöjd med mitt liv. Jag har gjort vad jag kunnat, säger 77-åriga Gustav Fant iPetsmo i Korsholm .

- Jag är nöjd med mitt liv, säger Gustav. Jag har gjort vad jag kunnat. Besvikelsen är den sjukdom som drabbade min hustru. Hon lider av en svllr hjärnsjukdom och är sedan några år tilIbaka helt anstaltbunden.

Det var oerhört tunga år också för mig innan jag insåg att jag inte orkade vårda benne i värt bern.

Rainer Erlund

12

-

.;;;;~

Har man inte vid Mjölbolsta sjukbus forskat i snarkningen, dess orsaker o.s.v.?

Vore intressant att fä läsa litet om dethär. Kan mao göra lårurgiska ingrepp mot snarkning? " Pensionär frän östra H:fors"

Snarkning uppkommer genom att gomseglet vibrerar.

Detta beror dels pä att vävnadema slappnar av under sömnen och pä att en tryckslcillnad finns mellan nässvalgrummet öch munhäIan. 1 liggande stäUning sjunker tungan bakät och minskar pä utrymmet i andningsvägama, vilket bidrar till snarkandel.

Snarkning tycks vara förhäIlandevis vanligt och kan förekomma ocksä hos bam. 1 extrema faU blir snarkning en sjukdom, som framför aUt drabbar snarkaren själv och som.Jcan vara mycket störande för familjemedJemmama.

Snarkningssjukdomen kaUas

ocksä för sörnnapne. Sömnapne är det som undersöks pä Mjölbolsta. Om man har sömnapne, snarkar man bögt och ljudligt - drar verkligen timmerstockar -l.o .m. sä att andningspauser uppstär. Till följd av detta uppstär syrebrist, vilket isin tm ger symptom i fOITO av ständig trötthet, irri-

ning i andningsvägarna. Alkohol, sömnmediciner och lugnande mediciner förvärrar besvären genom att dessa försämrar muskelspänningen i svalgomrädel. Speciellt besvärliga brukar snarkningarna vara i ryggläge. Likasä kan underfunktion i sköldkörteln förvärra det hela.

Om sörnnapne misstänks, görs en s.k. sörnnmadrassundersökning. Detta innebär att man sover pä en specialmadrass, som registrerar andningsrörelsema, snarkningar och eventuella andningspauser. Syretrycket i blodet mäts och EKG registreras. Om flere andningspauser än lO/timme med minskad syrespänning förekommer, finns absoluta skäl att behandla. 1 annat fall finns risk för komplikationer och l.o.m. förtidig död.

1 behandlingsväg brukar viktrninskning och avhäUsamhet frän alkohoi ge mycket goda resultal. Ryggläge ka n med fördel undvikas och detta kan ästadkommas genom att sy fast en boll i nattdräktens ryggstycke. En operation kommer i fräga för en del av snarkama. Den vanligaste operationen är väl en UPP eiler uvulopalatoplasti, där man minskar pä överflödiga vävnader i mun-svalghälan och säIunda ger ökat utrymme. Även andra operativa ätgärder kan komma ifräga, litet beroende pä de anatomiska förhäIlandena. Om ovanstäende ätgärder inte kan tillämpas, eiler blir resultatlösa, kan behandling med en C-PAPmask nattetid. Maskeo ästadkommer ett kontinuerligt positivt tryck i andningsvägama och förhindrar en tilltäppning av syreflödel. Behandlingsresultaten är goda, även om smärre olägenheter säsom torrhet i andningsvägama beskrivits. Masken är dessutom inte heller ljudlös.

Befarar man sig lida av dylika problem bör man diskutera saken med sin läkare och mÖjligen fä en remiss för noggrannare undersökningar.

Ralf Backman

1

[Läkarspalten

tation, koncentrationssvmgheter ocb ocksä hjärtbesvär i fOITO av rytmstömingar. Vanligast är denna äkomma hos män i medeläldern och uppät, men den förekommer ocksä hos kvinnor, särslcilt efter klimakteriel. 70 procent av apnepatientema är överviktiga.

Diabetes och högt blodtryck förekommer relativt ofta hos dessa patienter. Tobaksrökning förvärrar besvären genom kroniskt ökad slembild-

"'AJA TEATER

INGVES

ÖSTERBOTTENS REGtONTEATER

BRÖOERNA LEJONHJÄRTA

V årresot----JgJji~

av Astrid Lindgren regi: Simeon Rabinowitsch scenografi & dräkter: Liisa Ikonen

PREMIÄR lö 20.3 kl. 18 BILJETIKASSAN: 961·3200300 må-lö 10-14.

Blomsterresa tili 18-27.4 Belglen-HolIsnd VI ser underbara tulpanfält,

blomsterparken Keukenhof, Blomstertåget m.m.

Prls: 4.350,17-18.4 Testerress tili Åbo Muslcalen -Cabarer, hoteII· övern. Jnld. teatersupe och fru· kost.

Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis Service Vi söker den bästa möjliga hyres· gästen för Er lägenhel.

Vi sköter om: - visningar. kreditupplysningar - hyresgarantier och ·kontrakt VlIra kunder söker bl.a. 2-3 rum i centrala Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss

N&N LocusAb Smed5galan 15, lel. 171 744 Sergeliu5 & Sjölund

Pris: 590,En dag I Stockholm 21-23.3, 18-20.4 och 16-18.5 Buss· och bAtresor saml hytt· plats Vr 2· eiler 4·pers. hytter.

Pris: fr. 340,Testerbåten SIWA EUROPA 26-28.3 Utes. Irån Abo tili Slockholm. Retur tili Helslng· fors med den nya teaterbåten .

Möjllghet an se musicalen Ok· lahoma. Buss- och båtresorna,

övernattningar I B-kategorl hytter Vr Inkl. frukostar och mld· dag.

Pris: 970,~11.4 Kryssnlng Helslng· fors-Slockholm-Helslngfors

IiS ~ ommar·

.

Ring

'k~!~!~g~en

'\2

.,

928-28075"

kopplande och

kryssnlng.

,

\

May Lindfors är nu fjärde äret ordförande för pensionärsklubben. Hon berättar atl man möts första och tredje fredagen varje mllnad. Mötesplatsen är Alexandra och man är tillsammans klo 13-15.

- Vi är den enda svenska pensionärsföreningen i Abo, beränar ordjöranden May Lindfors.

Res med veckoslutsbussen tili Stockholm-Söderlälje.

Eskllstuna och Västerås, vissa helger forsäner bussen tili Suo rahammar, Fagersta och Aves-

ta Avresa från Rnland varje fr .. dag. Retur frAn Sverige va~e

söndag. Vld störra helger an· nan avresedag.

Påsken:

fr. Rnland7 , Boch 11.4 fr. Sverige B, 11 och 12.4 Bussen kör: Karleby- Kronoby-JakobstadNykalreby-Oravals-KvevlaxVasa stadshus:Malax-lAngå· minne-Pörton--Overmark-Yttermark-Närpes busst.K:stad-Lappfjärd-Åbo.

Vi bokar även hoteII, leaterbil· jener samt andre arrangemang scm Nl onskar.

RESETRÄFF 3.4 OMBORD PÅ SIWA FESTIVAL Prls: 150,Buss, Mt, stående bord. mlddag. Katte O. bulla

kategori hytter. 1 mlddag, 2 fru· kostar, leaterbillen.

Prls: 1.350,-

000

'6

54 skickJJr vi S O~A dm tili Dig! BUSSRESOR

Buss·

båtresor, ävem. ombord I 8 -

Vår resebroschyr utkommer 26.3.

Alng 54 5kickar ~ den.

Boknlngar och förfrågnlngar:

HESEln H \

INGVES RESOR N!\RPES TEL 96242 048, 42 548. FAX41558 VASA. Vasaespl. 22, WvAn. lE.: 961-172 046. FAX 173 ~99

Strvndga'an 4, 22100 Marieh:lmn

000

ÖSTERSJÖNS LYXIGASTE KRYSSNINGSFLOTTA

Abo-klubben fyller tjugo - Vi har olika program. Det är föredrag, musik, säng O.S.V. 120-130 medlemmar brukar möta upp varje gäng. Det tycker jag är bra.

Ocksä resor brukar Åboklubben arrangera. May Lindfors berällar atl det i sommar eVentuellt blir en resa tilIltalien. Åbo svenska pensionärsklubb r.f. är den enda svenska pensionärsföreningen i Åbo.

Därför samlar man ocksä medlemmama frlln he\!! staden.

VIKING LINE

med nya teaterbåtenl Vi ser musicalen Oklahoma oc.h nJuter av en skän och av-

o

Åbo svenska pensionärsklubb firar 20-lIrs jubileum den 7 ml\i. Jubileumsfesten blllls på Alexandra ocb som programdragare fungerar Kent Sjöman.

- Vid årsskiftet bade vi 420 medlemmar, berättar klubbens ordr6rande May Lindfors. En tydlig tendens är att vi nu får med också yngre pensionärer.

fi--lÄJ<T B~

;VIKIN G-KRYSSNIN G EN På de Jlya 1m lJ'gell reser du med sltl eri jmegållgare kau eI b)llda den Imel nallonella atmosjaren oelJ dell elegnl1ta nuljoJl Ron dtgJwstltgl, Jl)llf m l kokets Inekelbeler. bo jlOft l'alj del basla (Il ' nilllllg 111/ jormållllgl 1'lkmg-pns

Välfårdspolitik mer beroende av resurser än EG-anslutning 1 dag dll EES-förhandlingarna är pll slutrakan och förhandlingarna om v1lrt lands anslutning tili den gemensamma europeiska gemenskapen pllbörjats inställer sig en mängd frllgor och farhllgor.

Ko=er ett eventuellt EGmedlemskap at! innebära förändringar för pensionärema?

Kommer v1lr soeiallagstiftning att pllverkas? Finns det risk för försämringar? Hur gllr det med pensionsllldem?

Ovannämnda frllgeställningar är helt berättigade.

Men att ge ett definitivt svar pll dessa frllgor är inte möjligt utan hjälp av siarens kristallkula. Ett är emellertid faktum. Värt samhälle ocb dess soeiallagstiftning kommer under de ko=ande 1Irtiondena att undergll förändringar oavsett om vi är medlemmar i den europeiska gemenskapen eiler inte. Dessa förändringar - som man redan nu kan se början av - till exempel i fr1Iga om böjning av pensionsäIdem, strävandena att omstrukturera äldreomsorgen och sjukv1lrden är beroende av vllra egna nationalekonorniska resurser och ett pll grund av dessa förändrat synsätt.

Vili man försöka ge ett svar pll frllgoma i inledningen kan man säga att ett EG-medlemskap inte i och för sig pllverkar var pensions- eller övrig

soeiallagstiftning. 1 ocb med

att vllrt land godkänner EES- pen endast i de frllgor som avtalet - vilket förefaller helt genom sin omfattning eiler sannolikt - binds vi ocksll tili verkan inte i lillräcklig grad de EG-direktiv som gäller i kan lösas i medlemsländerfrllga om soeiallagstiftningen. na."

o-

Utveeklingen av vdr välfärdspolitik är i mycket Izögre grad beroende av vdra egnG nationella resurser oelz beslut än av om vi är anslutna tili EG eiler ime, skriver Ragnar Hansson, förbundsstyrelsens vieeordförande i vidstdende artikel.

Sociallagstiftningen kommer all undergd förändringar oberoende av om vi tilll,ör den europeiska gemenskapen eiler ime.

De direkliv det är frllga om gäller endast slldana omständigbeter som har att göra med arbetskraftens rörlighet över gränsema. Direklivens syfte är att fastställa hur socialskyddet skall ordnas för en arbetstagare som flyttar frlln ett land tili ett annat. Den i landet hofasta befolkningen berörs inte av bestämmelsema.

EG:s inställning tili medlemsländemas sociallagstiftning framgllr bland annat i det omdiskuterade Maastrichtavtalet. 1 detta sllls det fast, att enbart " inom de omrllden, som inte hör tili gemenskapens odelbara befogenheter,

Denna prineip kan tolkas sll att sociallagstiftningen bör till varje lands egna befogenheler sllvida frllgoma inte direkt har aft göra med de ledande EGprineipema om kapitalets, varomas, tjänstemas ocb arbetskraftens rörlighet över gränsema. Det kraftiga mOlstllndet mot Maastricht-avtalet vid medlemsomröstningarna i Danmark och Frankrike gay de extrema centraliseringsivrama en ordentlig tankeställare. Röstningsresultaten ledde tili att man vid EG-toppmötet i Edinburgh i slutet av sen aste 1Ir slog fast prineipen om att inte blanda sig i medlemslänkan gemenskapen verka pä demas intema angelägenheter. grund av subsidiarilelsprinci-

Hur har inkomsterna förändrats?

Skattebetalarnas Centralförbund har av förbundet flltt i uppdrag att undersöka hur inkomsterna för löntagare och pensionärer har förändrats under 1Iren 1992 och 1993. Uträkningama gäller enskilda individer och man har beaktat endast slldana avdrag som berör alla. Lägkonjunkturen drabbar pensionärema h1lrdarc än löntagama, dll inkomstema är nägot över 5 .700 marko Pensionär Löntagare 1992

1993

1992

1993

lnkomsler mk/män. lnkomsler mk/är Skatter Skatte% M1Inadsinkomsl mk

4029 48348 10998 22,7

4029 48348 11482 23,7 -39

4029 48348 5966 12,3

4069 48825 5936 12,2 +42

lnkomster mkJmAn. lnkomsler mk/är Skaner Skane% M1Inadsinkomsl mk

4529 54348 13102 24,1

4529 54348 13625 25,1 -42

4529 54348 9543 17,6

4559 54711 9590 17,5 +26

lnkomsler mk/m1ln. lnkomsler mk/är SkaUer Skane% M1Inadsinkomsl mk

5425 65100 17096 26,3

5425 65100 17600 27,0 -40

5425 65100 16316 25,1

5456 65478 16998 26,0 -25

lnkomsler mk/män. lnkomsler mk/är Skatter Skaue% M1Inadsinkomsl mk

6425 77100 22143 28,7

6425 77100 22636 29,4 -39

6425 77100 23075 29,9

6460 77526 24463 31,6 --80

lnkomsler mk/mlln. lnknmsle, mk/är Skatter Skatte% M1Inadsinkomsl mk

10425 125100 45595 - 36,4

10425 125100 46461 37,1 -69

10425 125100 46684 37,1

10476 125718 49534 39,4 -186

lnkomsler mk/m1ln. lnkomsler mk/är Skatte, Skatte%

15425 185100 78469 42,4

15425 185100 79684 43,0

Ruth Bäckstrand, Jeppo:

1 Maastricht-avtalet nämns begreppet subsidiaritet. Detta begrepp som myntades av pllven Pius IX i början av 30-talet har omfattats som en central handlingsnorm när det gäller beslutsfallandet inom EG. Subsidiaritetens innebörd har diskuterats oeh diskuteras sllväl inom som utom EG. Begreppet kan närmast definieras som närhetsprineipen.

Med detta menas, kan bända nllgot förenklat, all besluten bör fattas sll nära den enskilda individen som möjligt.

Brukar du motionera?

Paul Nyman, Hangö: - Jo, jag promenerar. Och finns det snö sä skidar jag. Jag har ocks1l fungerat som "dragare" för olika gymnastikgrupper ocb "drar" fortfarande en av gruppema.

Egon Häggblom, Mariehamn:

Subsidiariteten är aktuell även hos oss inte enbart med tanke pll utvecklingen i Europa eiler ett eventuellt EGmedlemskap utan även - och kanske i ännu bögre grad - pll grund av v1lra egna nalionella problem. Depressionen, nedskärningen av kostnaderna för soeial- och hälsov1lrden saml ändringen av statsstödet till ko=unema medför all nya modeller krävs för att utveekla och förverkliga medborgarnas väWird.

- Jo, jag försöker promenera. Och finns det snö brukar jag ägna rnig 1It skidäkning.

So=artid använder jag eykeln. Jag anser det viktigt att Slutligen mll ännu en g1lng motionera, på det sättet hiller understrykas den uppfattning- man sig "i skiek". en, all utveeklingen av v1lr väWirdspolitik är i mycket Åke Wilen, högre grad beroende av v1lra Helsingfors: egna nationella resurser och beslut än av om vi är anslutna tili EG eller inte.

- Jag är opererad i bäda höftema ocb f1lr inte anslränga rnig för myeket. Men nog cyklar jag varje dag. Och tillsammans med frugan gör iag nog kortare promenader.

Luther Röskren, Närpes:

Vandring i skapelsepusslet Ovanstllende, träffande titel har Götha Träskelin, he=a i Sannäs by i Borgå landsko=un, valt att ge sin senaste, kort före jul pä eget förlag utgivna diktsamling.

Bokens namn pll pärmen är synnerligen fyndigt placerat inom ramen för en pusselbit.

Bakom den och dekorativt runtom ses i förgrunden ett knippe so=arblomster. 1 bakgrunden ses et! strandparti med flygande mäsar. AlIt detta ger lillsamman en nästan saltmättad smak av yttre skärgllrd.

Nu är den presumtive läsaren mähända något frllgande inför det som ryms på diktsamlingens knappt nillio sidor. Det bör sägas ut - som Helmer J. Wahlroos i tiden brukade säga - att de starkl koncentrerade radema flera . eiler fwe, ingalunda är avsedda att flyktigt ögnas igenom. Det är oerhört frestande att komma med eitat, men jag försöker om möjligt, inskränka rnig tili et! enda: "Dei

vackraste jag vet. Det vackraste jag vet är stillheten oeh doften efter ett mullrande äskväder med smattrande regnskurar. Solskimrets spegling i valtendroppar oeh mäsamas

oplanera! förunnats förm1lnen ga om en rask promenad och att tämligen frisk fll leva ett dethär har jag hällit p1l med langr". liv an .: aan vägat hop- allt sedan jag förtidspensionepas, ar det latt att falla för . rades 1986. Mina knän h1lller frestelsen att annu äterge saminte för löpning, men en rask lingens näst sista dikt med promenad gör gott. Motion är namnet " P1I väg. Pä väg mot bra för alla människor. soluppgängen oeh ett outforskat land. Steg för steg a11t närmare. Vägen sv1lrfrarnkomlig oeh nattens mörker ogenomträngligt. När tröttheten blir övermäktig, tänds den nya dagen."

Den sista, lilla dikten, också den ren och skär naturlyrik, finner man pä bakpärmen.

Götha Träskelins dikter bör oeh täl bllde läsas och begrundas.

- lnte på annat sätt än att jag simmar i sirnhallen en gäng per vecka. Vi är ett 30-tal veteraner som regelbundet brukar simma i simhallen. Visst är motion viktigt!

PENSIONÄRSKURS I KARIS 9-13.8.1993

Hilding Rosenström

RäUa svar: 1. Lauri Kristian Relander 2. Kalevi Oikarainen

_ Jag promenerar varje dag

bl~ ::~ ~~:t~~derteCknad :~:: 1~~r9H~~~S. 19~t ~e~~

6. Fyra 7. Istanbul (furkiet) 8. Lira 9.1932 10. N1Idendal

VÅR NORDISKA GEMENSKAP Upplev nägra augustidagBI 1 vaeker våslnylåndsk smås1adsmllj6, Kursen VÄR NORDISKA GEMENSKAP erbjuder intressanla föralåsnlngar om vår nordiska ba!<· grund och ger m6jlighel tili tre~ig sarnvaro med kursdellagare från Sverige.

Pris: 810 mk I helpensIon. Kostnader tOr exkursion tillkommer.

För ytlel1igare Inlormation om kursen, eller anmålan, kontakta kurssekreterare AnnCherlo"a Mätar, lel. 911-33 144, 911-32688 (kI. 8.3D-15.00). Sista anmäln.dag 11.6.1993.

KOM OCH TRIVS TILlSAMMANSI

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARIS

14

Gårdfarihandlarna

(,

Egentligen var de mänga vandrarnas och f<irdmännens tid ganska trevlig. De vägfarandes besök kunde vara intressanta, spännande och gay litet omväxling, ätminstone för barnen i hemmeno Jag avser nu det tidiga nittonhundrataJet, som tankarna ibland envist söker sig tillbaka tilI. Svälten drev ut folk pä vandring under nödären i slutet av 1860-taJet. Men i vilken män olika "yrkesmän" eiler gärdfarihandlare rörde sig i v1lra bygder redan under förra seklet, är jag för ung att känna till.

Varken mi n mormor, född 1838, eiler min fariar, född 1846, (moriar och farmor hann jag inle uppleva), talade nägonsin om kringvandrande mänoiskor jag här avser, under sina ungdomsär pä 1850- eiler 60-talet. Jag antar att dessa inte förekom dä.

Däremot taJades det mycket om nödären 1867-

68, dä missväxt och hunger drev inlandets folkskaror ut pä vand ring.

Min uppfattning är att Borgä socken som skärgärdskommun inte hade det lika svärt som mänga orter i inre och norra Finlands obygder. Alla som även annars varit vana att ta sin bärgning och sina livsförnödenheter ur havet, hade ocksä dä möjlighet att överleva hungerären. Jag minns inte att min mormor dä hon berättade om nödären, nägonsin nämnde om matproblem eller hunger inom den egna familjen. Förresten gifte sig mina morförä1drar först i mitten av 1860-taJet, sä familjen var dä ännu liten . Men enligt Borgä sockens historia avled 1Ir 1868 i Borgä landsfö rsarnling 740 personer jämte 247 utsocknes personer.

Den tidigaste formen av fattigvärd pä landsbygden, nämligen rotehjonen, säväl

kom jag aldrig att fundera över hur de tog sig tili och frän skärgärdens öar, som t.ex. EmsaJö och Pellingearkipelagen. De fä reguljära bätförbindelser som hunnit

vandrande som inhysta, fär vi lärona tillsvidare.

Från kontryssar tili bokkolportörer De som i s1l att säga för-

• Om vandrande oeh resande yrkesmän oel, handelsfolk skriver Hilding Rosenström i Emsalö i Borgd i vidstdende artikel.

Gdrdfarihandlam a är numera eli styeke historia.

Men det fanns en tid dd de bidrag tili vardagsbilden, inte /1/ inst på landsbygden.

Rosenström fortsäller sina Izdgkomster angdende gårdfarihandlama i nästa nUn/mer av God Tid. värvssyfte rörde sig i vära bygder i nägon män redan i slutet av förra seklet var kontryssar, laukkuryssar, päsaryssar, som de vanligaste benärnningarna var pä dessa affärsmän. Som barn

startas, fungerade mest so=artid. Men fram tog sig alltid den eller de som ville och mäste.

Den enda kontryss jag minns, var en som allmänt kaJlades Ryss-Janne. Hans

rätta nam n frägade man inte efter. Han kan rentav ha varit den sista av det märkliga skräet, som rörde sig i dessa trakter. loch med första värIdskrigets utbrott i augusti 1914, försvann kontryssarna ur vär landskapsbild.

Det var en fröjd och ett spänningsmoment för barnen dä Ryss-Janne kom in i stugan och öppnade sin packning. Det som framom klädespersedlar och andra nyttoting faslnade i mitt barnasinne och -mlnne, var s1ldana onödigheter som solfjädrar och nägot lampskärmsliknande av farggrant, mängskiftande papper, hopvik- och utf<illbar, naturligtvis. Men sädana lampskärmar mäste ju ha varit helt oanvändbara för bäde oljelampor och levande Ijus. Fast det behövdes väl "ögonmat" ibland, även om den inte säldes. En bruten svenska talade RyssJanne - och troligen likadan finska med, dä det behövdes.

Geeldan-Backman den fornöjsamme Nu skall vi se om jag Iyckas sammanföra ett antaJ olika yrkesmän i en grupp och fä fram nägonting om de originaJ dessa gubbar egentligen alla varo Men jag märker redan nu atl i säväl

Två alternativ för dig som viII uppleva lite Iyx och samtidigt handla förmånligt:

")

Kryssningar med nya Silja Festival från Vasa tili Umeå 18.3.-23.5. Östersjöns längsta bardisk, största Tax Free Market, väldigaste dansgolv - Dancing Palace .. . Silja Festival är rena ymnighetshornet fÖr alla som söker nöjen och underhållning. Men skynda dig, det är många som vi II vara med!

Wasa Queen inleder kryssningar tili Sundsvall redan 26.3.

Snabbleden t ili Åre,Vemdalen och Oppdalen! Boka en SvenSki-resa åt hela familjen eiler gör en vårkryssning tili Norra Sveriges största och livligaste stad - Sundsvall!

50,-

EndagsreSa(RM) Endagsresa tur-retur tili Umeä söndagar 50 mk. Pris torsdagar, fredagar och lördagar 100 mk. Barn under 12 år 00 mk.

IGOr IGOr

Hela familjen (Produkc RF+al< 23) Endagsresa tur-retur tili Umeå söndagar. Gäller familjer med t ex tvä vux na och tre barn under 17 år.

Kryssning med hytt fö r 1-4 perso ner (Produkt: RD+alt 23)

Priset inkluderar båtresa tur-retur tili Umeå med åte rresa samma dag samt hyn fö r 1-4 personer. Avgång tO-Sö.

Vasa-UmeåJMS Silja Festival 18.3.-23.5.

M3 Avg;\ngfrinVan 1].00 Ankomst tili Ume1 16.00

Tt

Avgång från Umea 09.00'" Ankomsl tili Vua 11.] 0

Tl Ta Fr lö La So 11.301 1,001 7.00 09.00 \ 18.00 12.00 21 .00 13.30 19.30 11 .30 120.JO 15.00 On

12.00 17.] 0

To

2ci.":JO ;:-

1 2L~O 2~~O

19.00 2].30 02.30 . 17.00 , 02.30

Md /1.4. ovgang (ron Urned kI/B.OO. ankomn ull Vaso Id 22.30 Oli /3.4 mgen D'1:dng.

24- ja 38-timmars kryss ningar fr 100 mk (Produkc R) Priset inkluderar båtresa tur-retur tili Sundsvall/Umeå samt hyttplats under hela resa n.

Sö 16.00 ~

Vasa-Sund svalllMS W asa Q ueen 26.3.-23. 5.

Avgång (rånVuil

1M;! 19.00 10"19.00 09.00 1To09.oo Avg3ng rr1n Sundsvall t Tl 19 .~~ ! o 18.00 ~ttiIlV;Ui1 O n 09 . ~~r08.oo ~komst tili SundsvalIIn

I

I Fr09.]0 1 Fr 18.00 1 Fr 19.]0 1 Lo09.]0

Ilö /200 150 1].00 Ilö /9.]0 15ö. 20.]0 1Lo 20.]0 1 50 21 .]0· 1 50 /2.00 1 Mi 09.00

~ sondag 11 .4. mgen C7Viån,e.

Må 12.4. avgdng (,ån Sundsvall kJ 14.00, ankamst 611 Vasa kJ 233 0. n 1304. avgdng (ron Vasa kJ 0 9.30, ankomst Ijl/ Sundsvall kl / 8.00.

Specialpriserna gäller fram tili 23.5. 1993 och gäller nya bokningar.

kronologisk följd som i popularitetsordoing, är nog gamle geldan - längt e Backman sä oslagbar etta, att han mäste fä meTa text än de följande inom andra branscher.

AlItsä: Backman var inte Emsalö-bo. Hans fömam n kommer jag inte ihäg, om jag ens nägonsin hört det.

Han var en ständig vandringsman inom sitt specialyrke, att kastrera gaJtgrisar.

Den tiden var det vaoligt au smägrisar levererades okastrerade. Och med tanke pä vilka massor av hushäJIsgrisar, som äret om uppföddes för slakt pä landsbygden, sä inser man att geldarna (gällarna) inte saknade jobb. Dessutom köptes vanligen hellre galtgrisar om man visste att det fanns möjlighet att fä dem sakkunoigt steriliserade.

Suggrisarna hade den av naturen givna benägenheten att vid nägra mänaders äJder fä problem med sitt kärleksliv. De blev regelbundet tränsjuka och aptitlösa, vilket var helt förkastligt pä en tid dä slaktsvioen helst skulle vara sä feta som möjligt.

J ag hörde inte om att Backman kastrerat hingstföl t.ex. och jag har svärt att föreställa mig att hans förmäga skulle ha räckt tili härvidlag. Han hade nämligen, av för mig okänd orsak, fel pä högra handens fingrar. De var styva och krökta, men han var skickIig i att placera den vassa f<iUkniv han använde vid

operationen pä ett särskilt sätt mellan fingrarna och klara av de n delikata förrättningen. Jag ansägs vanligen för Iiten att övervara akten, men min bror som ibland assisterade experten, demonstrerade p1l sin egen odeformerade hand knivens läge i det backmanska specialgreppet.

Geldan-Backman var en trevlig och gärna sedd vandringsman bland de mänga som under värt sekels tidigaste ärtionden gick i bygderna och utförde olika, självpätaga nde uppdrag. Belecknande för nära nog alla dessa vär Herres smä, var den aldrig svikande förnöjsamheten med det liv och levnadssätt som var deras. De som än nu s1l sent som kring sekelskiftet ansägs och mähända kallades fattiga, var verkligen detta i en utsträckning som vära dagars säkallade fattiga, sysslo- eiler arbetslösa, ätminstone yngre människor, inte skulle tro om nägon försökte förklara det för dem.

Det storartade, nästan heroiska, när man tänker pä ä1dre tiders fattiga var deras Iivsinställning, deras vilja och förmäga att klara sig själva sä länge hälsan stod dem bi. Att klara sig själv var et! mäste. Det var en ära och en hederssak 3tt försö-

ka.

Vi behöver kanhända ett och annat tili av kapitlet Backman. Frän 3-4 ärs älder minns jag hur jag fick gunga pä hans knä. Han sjöng och trallade och var en god berättare. Och alla gänger övernattade hao hos oss. Detsamma var förresten fallet med alla vandrare som mot kvällen tagit sig ända ut tili oss. För här tog vägen definitivt slut.

Backman hyste berättigad stolthet över att vara en sam sett vä rIden - om än i re lativt anspräkslös omfattning. Han brukade bl.a. träffande nog säga att "han veit int' myki ' som bara ha' skiti ' bak ein ä' sama dyngjihop." Han var en ren och prydlig gubbe och mänga förv änade sig över att han orkade gä sä mycket. Jag minns en kall vinterdag dä han kom tili oss stretande i sina blankhala läderstövlar.

Dä kunde ingen drö=a om de gummistövlar, som ett kvartsekel senare skulJe komma. Mamma undrade hur han klarade sig med sä hala sulor i den köldgryoiga snön, dä varje steg framllt äkte eller grävde sig nästan halva steget tiIlbaka. Dä Iyfte gubben upp sina stövelklädda fötter och visade hur han hade spikat en tumsbred remsa sulläder tvärs under vardera halvsulan. Det hjälpte honom i värsta vio terföret. Vägarna plogades ju inte, bör väl päpekas.

Backman kände som mängen äldre den tiden en viss självfaJlen respekt för

det redan dä stora Ryssland och dess materiella resurser. Jag minns som om det varit i gär hans personliga sätt att sitta. Barn har som känt stor iakttagelseförmäga. Det hade troligen ocksä jag. Han gungade gärna med foten, dä han placerat ena benet över det andra.

Händerna var stadigt knäppta om knäet. Medan han längsamt yttrade nägon tänkvärd sats, sög han med undre läppen sin mustasch.

Vid taI om världsläget som faktiskt diskuterades i bygden redan före första världskriget - var Backmans trygga uppfattning den att "juh, juh, juh, noo har ryyss ' n bröö" eller "noo har ryyss'n föödo." Det händer nägongäng att jag ertappar mig med att använda dessa eitat, om än inte med hans orubbliga övertygelse.

Slutligen blev även Geldan-Backman för gammal och trött. Han fick som mängen annan sluta sin länga vandring efter en tids vistelse i Borgä sockens kommunalhem, som äIdringshemmet dä kallades.

Hans fränfålle torde ha inträffat nägon gäng före tjugotalets ingäng.

Förtennarna Med lämpliga l1lellanrum uppcnbaradc sig nägoD

som kun de förtenna kopparkärl. Främst kaffepannor och nägon kastrull som var i dagligt bruk. Det bände ibland att nägon kaffepanna där kopparn böIjade synas pä insidan, mäste föras tili Helsingius & Stenström i Borgä att förtennas .

Sädant mäste ske om den ambulerande experten höll för längt mellan besöken.

Förtennamas verksarnhet började avtyna redan dä kokkärl av aluminium började förekomma. Tills det rostfria stälets ökade användning i bushällen definitivt degraderade eiler upphöjde - hur man ser pä saken - kopparkärlen och -föremälen tili den privilegierade raritetsställning dessa sedan länge innehar pä obestämd tid.

Skärsliparna De s.k. skärslipama kunde anlända tili gärds med länga och ojämna mellanrum. Deras yrkesbeteckning var missvisande, för inte slipade de skäror vad j ag vet. 1 den män skäror dä mera användes och behövde slipas, skedde det hemma pä slipstenen. Men saxar tror jag att kvinnfolket för det mesta Iät dem vässa.

Min far Iät en gäng en av dessa fackmän slipa en rakkniv, en konst som han pästod sig behärska. Men den kniven blev aldrig vad den en gäng varit. Det översteg gränsen för ätminstone slipstenens förmäga.

Min ärliga beundran och

medkänsla mäste jag deklarera inför en sentida offentligliet för alla dessa fotvandrande bärares uthällighet och styrka. Mängärig vana ocb träning föralldel, men i alla fall! Förtennama och sliparna bar sina miniatyrverkstäder och de verkliga gärdfarihandlarna kunde ibland ha otroliga bördor.

Lumpsamlarna Lumpsam larnas nästan ärliga farder var knappast nägra evenemang, men ofta kunde det gälla nyttiga besök, genom att man slapp mycket som annars hade kommit att brännas i nägon värstädningsbrasa. 1 min barndom kom de körande med häst och släde ända frän Karelska näset, frän Muolaa och Kyy rölä, eiler vad de där socknama nu hette.

Betalning för den lump de tog emot - vad som helst dög inte - fick man inte i pengar utan i varor. De grävde fram ur kibikslädens djup nägon blomkruka eiler nägot stenfat med g1aserad innersida och dekorationer av gula slingor, som gjorde sig skapligt mot den mörkbruna utsidans kant. lngen visste om det möjligen var föregängare tili senare tiders efterfrägade Kyyröläkeramik, som fanns i gubbamas lage r i slädarna.

För länge sedan hade "Iumpbisarna" ocksä s.k. pränikor, en läckerhet av mera dunkelt ursprung. De var troligen avsedda att delas ut bland barn, som sällsynta godsaker frän fjärran land . Min hustru och jag har kollationerat vära vaga hägkomster av de nägot exotiska sötsakema och stannat för alt de var tillverkade främst av mjöl och sirap. Resultatet var sött, segt och svärtuggat, men gott i bamamunnarna. Pränikorna päminde visst tilI formen . nägot om de nädevedermälen vissa efterblivna demokratier ibland delar ut i väl avvägda doser. Åtminstone smeknamnet är gemensamt. Mähända smaken ocksä - tili nägon del.

Det hän de dä och dä att nägon lumpbisi bytte bäs t med nägon bonde. Ett sädant fall av bästbyte pä Emsalö rilkar jag minnas. Det skedde pä 1920-talet och hästen kallades Lumpbisin under resten av Iivet.

Om jag som pojke börde talas om att nägon bytt häst med lumpsamJaren, tyckte jag litet synd om den häst som mäste lämna sitt hemstall och bli en landsvägsbäst. En vara som lumpsamlarna t.O.m. betalade med pengar, var säväl hästsom kotagel.

Skrotsamlarna Ett annat slag av affarsmän var skrotsamlama. De fardades under 1920- och 30-talet med häst vintertid

och med bät vid öppet vatten. Vanligen erbjöd man dem jämskrot, men kopparoch mässingskrot var begärlig och efterfrägad vara.

Man hade naturligtvis en bestämd känsla av att de alItid underbetalade det sistnämnda mycket grovt.

Fotoförstoringsagenter visade sig ibland, men inte störande ofta. Samma gällde bokkolportörema som kom ännu mera sällan. Men John Bunyans Kristens resa ersattes som k1assiker av nytillkomna aktualiteter inpä 60-talet. Pä olika häll i värt land trodde sig endel kombinerade tryckerierförlag se sin chans att göra pengar inom ett hittills oinmutat omräde. De startade hurtfriskt flera projekt för insamJing av personuppgifter för och abonnemang pä olika sammelverk som Suuri kansalaishakemisto, Suuri maatilakirja, Suuri metsäkiIja - Stora skogsboken, Suuri kunnallisteos och Finlands svenska kommuner, m.fl. De flesta var hela landet omfattande bokverk.

Den beställare som inte krävde ett eiler vid behov flera korrekturavdrag av tryckeriet ocb därpä kontrollerade att rättelsema blivit gjorda, kunde sedan fä se sina uppgifter och personalia längt ifrän felfria i det besrälJda verket - om ocb

när det kom.

Det böIjade med ären visa sig att de stort upplagda projekten tenderade att bli större eiler mindre besvikelser iär bäde iärlag ocb beställare. Leveranstidema mäste förlängas och inflationen gjorde att kalkylema naturligt nog inte alltid böll.

Suuri maatiJakiIja som jag inte ens abonnerat pä, offererades nägot är senare tilJ nedsatt pris av förlagets konkursförvaltning.

Sä jag köpte del m som omfattar Nylands Iän.

Redan innan de ovannämnda förlagen Iyckats avveckla eiler fullfölja sina ätaganden, böIjade ombud för utgivande av olika bokverk ocb matriklar över Finlands frontmän 1939-45 uppvakta bemmen i stad ocb bygd i värt land. Dels genom direkta bembesök och dels genom att bara telefonera. Somliga förlag ocb tryckerier av resurssvagare ursprung, sprack väl ocksä i dessa fa ll pä uppgiften. Men nägra andra förluster än vissa förskottsavgifter har jag inte erfarit att nägon beställare drabbats avo Å andra sidan är det k1art att dödsfall och andra oförutsebara förhinder kan tvinga abonnenter att bryta ätaganden de ämnat fullgöra.

Från höger professor Herman Adlercreutz, fru Birgitta Vikström, ärkebiskop John Vikström, professor Bertel von Bonsdorff, professor Ole Wasz-Höckert och Folkhälsans VD Per-Erik Isaksson.

DE "FELAKTIGA" höras ett diskret prasslande 1 vår barndom, då anmer än gäma. Följ med aktivivändes just detta ord, inte tetema pä Din hemort! sant, om alla dem som var Karnpanjen inleddes handikappade på något sätt.

1.2.1993 med en fest i SamOfårdiga, vanskapta, lemfundets bälsoaktivitetsbus Tomalytta, var de benämningpeliusgatan 20: Förutom ortsar som ogenerat användes bor säg man där representanäven vid tilItaJ. VaJje fysisk ter för FolkhäJsan i hela laneiler psykisk defek! ingav det. HäJsningar ocb inlägg människorna motvilja forst frarnf<irdes av Samfundet och främst. Ocb därtill ont Folkhälsans VD, kanslirädet samvete ... Man borde kanPer-Erik lsaksson, dess ordske göra någonting ... Men En av de små för vilka in- förande, professor Herman man sJog bort taokeo pä biAdlercreutz, terapeuten Birbelordet om att älska sin samlingen förrättas. nästa som sig sjäJv. som möjligt, bäde till kropp gitta Löonqvist, samt av fru Birgitta Vikström som kom ocb själ.

Smäningom övergick man Därför har Samnmdet med en finurlig, rosende hälsfrän ord tilJ handling. Först Folkhälsan startat en insam- ning frän Åbo. Programmet riktades uppmärksarnheten pä ling 1.2-15.4.1993 "RÄCK med dess fina musikinslag dem som blivit invalider un- OSS HANDEN" tili stöd f<ir leddes av projektchef Kurtder krig, sedan pä dem som värden av bam och unga med Erik Långbacka. lnsarnlingens beskyddare rilkat ut för olycksfall i det bandikapp, under beskydd av dagliga livet. Ocb sist tog man ärkebiskop J ohn Vikström ärkebiskop John Vikström som öppnade kampanjen, upitu med bamen, som äntligen och fru Birgitta Vikström.

- Folkhälsan upprätthäIJer peböll sig vid bibelordet fick komma fram ur de skrubbar ocb pigkamrar där de landets enda svenska rehabili- "SkaJJ jag taga vara pä min gömdes undan dä det vänta- teringsavdelning för bam ocb broder", ocb tankama gick tiJJ des frärnmande. unga med bandikapp, kaJJad alla dessa smä som väntar pä Hur fattiga bam togs om HABBEN, och dess verksam- värt biständ. Dä steg en hand skildras gripande i en sa- bet är nu pä grund av de eko- psalmvers upp i ett sviktande ga av H.C. Andersen. 1 den nomiskt betänldiga tidema minne: "Giv, den tid jag lever beskriver ban hur livet kunde svärt hotad. Men man lever i här Och vadhelst mig händer te sig för ett handikappat hopp om att alla som blir Att jag hälsans gäva kär Rätt medvetna om insamlingen och väl använder ... " barn: Sä Iät oss dä, gott folk, "Där nere, vid den smala skall stöda den. 1 mänga forgatan i den där läga källaren, mer trivs, förutom det sköna, tacka för hälsans gäva kär ocb bodde en fattig, sjuk gosse; även det goda: 1 form av lis- använda den rätt genom att ge han hade, alItifrän det han var tor, försäljning, evenemang, en gäva till Folkhälsan, ocb helt liten, ständigt varit säng- direkta inbetalningar. Ocb i det sä att de vid rodret känner liggande. När han var som all- form av smä bidrag nedputta- värmen av vär fr.msträckta ra raskast, kunde ban pä de i goda, gamJa insarnlings- band!

Sirkka Sundroos kryckor gä ett par gänger fram bössor, där det förutom det och tillbaka i den Iilla kam- bekanta skramlandet även fär maren, det var alItsammans.

Nägra dagar under sommaren föll solsträlama en balv timmes tid in i källarförstugan, ocb när dä den Wle gossen satt där och Iät den varma solen skina pä sig ocb säg det med fullständig svenskspråkig serviee röda blodet genom sina späda i trivsam miljö. fingrar, som han böll framför ögonen, sä hette det: "Ja, i dag • innehållsrika aktiviteter har han varit ute! " oeh kväUsprogram Folkhälsan har, som vi alla ex. dans tilllevande musik, vet, redan länge gätt in för att seniordans, allsång, teaterbesök, - bildligt taIat - Iyfta upp säguidade rundturer, andakt, hobbysal dana smättingar ur bädden och bära dem ut i solskenet.

Genom att skaffa fram alla de hjälpmedel som behövs för att fä dem sä raska och rörliga

KOMIHÅG Norrvalla Rehab Center

16

o

Bildsvep från A1and...

Björn, Tom ochJenny sjöng tillsammans Some illchanled evening ur "Soulh Pacijic".

Tili havel anknöl Holger Fillckellberg i sill hälslIillgstal. .. tyrmodell . •l"" diga en mmla . '''lIe iobb med all [orJar V· terdagens della. n har g}orl eli Ja , ens rundtur tog m Pensionärema i Ma~eh~mpå 1920-talet. Under fredag r Marieham n sag u av hU I det digra arbetet. gare de av

Tom Björkman fängslade åhörarna med Maria ur Wesl side slOry .

Mäktigt ljöd Björn Blomqvisls Ave Maria.

"Spelevinkarna" underhöll under supen med glällig musik.lnga-Lill Rögård (tili höger) var en av allsångsledarna.

o

Skärgårdshotell i Aboland har rördubblat kapaciteten Pensionärerna reser mycket. När man funderar över roIjande resmål kan kanske en resa i den åboländska skärgården utgöra ett alternativ_ Ute på Naguungefår en timmes bussresa från Åbo - (jnns dessutom ett näslan ny tt hotcll, Hotel Strandbo, med 36 rum ocb intill det restaurangen

L'Escale med plats fOr ända Smeds som huvudägare tili upp tili 250 matgäster. restaurangen.

- Sen aste sommar hade vi - Helt naturligt har vi ett faktiskt besök av endel pen- nära samarbete meUan hotelsionärsgrupper frän Österbot- let och restaurangen, säger ten, berättar hotellvärden Ralf Ralf Ölander. Ölander. Det är han som ti11Hotell Strandbo finns i sammans med hustrun la äger centrum av Nagu, intiU stranhoteUet. Ralfs syster Lotte den. Man startade 1988 med Ölander-Smeds stär til1sam- 18 rum. Senaste vär kunde mans med sin man Mikael man ta i användning tvä nybyggnader med ytterligare 18 rum. Det betyder att man nu totalt har ett hotell med 36 rum.

Restaurangen L 'Escale ligger helt intill : Ilotellet, är . byggd i två våningar ocll kan ta emot upp tili 250 matgäster.

~

Skärgårdens grand hotel

HOTELSTRANDBO varml och ombonal hjärtlig service fanlasliska utflykter för.grupper

!! !'I!'I!'I !! "l"!'I!I'!.'r~

endasl en limme med buss från Åbo

REITAURAHT l'ElCAlE HOTEL II RAHDBO möt våren i skärgården vi planerar din resa tillsammans med dig VÄLKOMMEN tili Nagu teL 926-51611

- Vi har 67 fasta bäddar och kan dessutom vid behov Hotel Strandbo startade 1988 med 18 rum. Senaste år Jördubblades lIotellkapaciteten ta in ett lO-tal extra bäddar, med tvenne nybyggen. Nu har man totalt 67 Jasta bäddplatsen. berättar Ölander.

- Skärgården "drar" nu och Hotellet häUer sig ocksä rangen jobbar sommartid Tennispian blir nästa vi märl-te inte ens senaste år av lägkonj unkturen, hävdar med en bät som kan ta upp tili 30-40 personer. Vinterlid klaRalf Ölander har ännu plaÖlander. Vi har ocksä redan 24 personer. Med den söker rar man sig med en perso nai ner pä att bygga en tenoisplan nu fätt glädjande många bok- man gäster frän Åbo om sä pä 4 personer pä hotellsidan intill hotellet. Dessutom finns ningar för kommande säsong. önskas. Dessutom kan man och 6 i restaurangen. planer pä en strandbastu. Man - De investeringar vi gjorl Lufthansa star1ar en direkt ordna rundturer i skärgärden har en lämplig tomt som skulskulle aldrig ha varit möjliga flygförbindelse mellan Ham- med bäten. le kunna bebyggas med just utan det investeringsbidrag vi burg och Åbo. Det har meden strandbastu. Öppetbåller året runt fätt frän Handels- och indufört att mänga tyska resear- Men dehär investeringarHotel Strandbo öppethäller striministeriets sida. Nagu är na mäste väl nog vänta tills rangörer redan hört av sig hos oss. Men sä bar vi ocksä i äf(!t runt. Högsäsongen startar ju ett utvecklingsomräde ocb i Iilgkonjunkturen är förbi , sädrygt ett års tid mälmedvetet dock i maj och pilgår dä ända statligt stöd har vi iätt ungefar ger han. markoadsfört oss pä den tyska tili september. Dä uppgär per- 2S procent av de investeringar sonalen tili ett 10-tal. 1 restau- vi gjOrl. markoaden.

~~~4~,~:!iffit 0' c ()

och i stugor • Cykelpaket, golfpaket, fiskepaket och bilpaket • Gruppresearrangemang \ Ring 928-28 040 och beBlall uår Blug- och .eme./erkaJal<Jgl

y

11"'"

_ '" o~wett~~

Katalogbeställning'lll" liven kvällstid ,

o

,~bl>I

..1.928-12391.

~llands'resor

~

PB 62, 22101 Mariehamn

~1J! Frltt efter Brandon ThODlBB Regi: Ingrid Söderblom Spelplats Postbackens Arenateater, Olby, Borgå I.k m 1.6).

samt en timme före föreställn.ingen 911-36 906/Modig m.Ar-fr. 08--16

Premiär: fr 18.8 19.00 Övriga föreställnlngar:

mA. ti on

mA. ti on

to

21.6 22.6 23.6 28.8 29.6 30.6 1.7

19.00 19.00 19.00 19.00 19.00 19.00 19.00

sö

mA. ti on

to sö

4.7 5.7 6 .7 7.7 8 .7 11.7

••••••••• frin sido 1

- Deltagama ska kunna önska sig i stor! sett vilken idrottsutövning som helst pä motionsdagen, säger Jerker.

Och vi ska sä längt det bara är möjligt tillmötesgä önskemälen. Och det kommer faktiskt önskemäl frän faltet, vilket är enbart positivt.

Pii Solvalla ska man kunoa paddla, orientera, gä naturstigen och lösa vissa uppgifter som finns i anslutning tilI den eiler välja naturbingon. 1 !joi var det faktiskt nägra av deltagama som valde att paddla.

- Och nägot av en höjdpunkt är cuptävlingen i boccia, fortsätter Jerker. Vi hop-

CHARLEY's TANT_

0

•••••

Motionsdagarna.-.

Turnering i boccia

Musicalen

Biljetter: 915-26 930 ti-sö 10-16 (fr

FORTSÄTINING

15.00 19.00 19.00 19.00 19.00 15.00

Biljettpri.s: 55,-Ivuxen 45,--Ipensionärer och grupper 35,-Ibarn

pas fä med 16 lag. Det är fräga om 3-mannalag ocb tävlingen utkärnpas som en cuptävling där man faller bort efter en iörlust. Varje pensionärsförening fär delta med högst tvä lag. IIjol var det Kyrkslätt som for iväg med segem .

Den första motionsdagen hölls vid Sjundeå Bad år 1986. För arrangemangen svarar kursdeltagarna och i Solvalla är det Ifjördis Trygge sam är ansvarig för att allting är i sin ordning.

- Pä Norrvalla kommer vi att ha naturstig, simning, vattengymnastik och olika bollspel, berättar Per Thomasfolk.

Och mellan klo IS och 17 pä eftermiddagen blir det dans.

Ska sanningen fram är det nog mängen som prioriterar dansen ... Men det är inget fel i det - dans är ju fin motion!

"Personalen"

SUNDQVISTS VARRESOR Itallenska rivieran 8. 4 12d 4.985,Holland20. 4 7d4.110,Bodensjön 8. 5 9d 4.250,Belgiens pärlor 22.5 7d3.770,Gardasjön 21 . 510d4.195,EuroDIsney Paris 2.6 7d 1.225-2.790,Beställ nya resebroschyren

:sUN.""',..,.,.

6Ulili

22100 Mariehamn 928-22570

med et! lag Under bätresan frän vinterdagen i Marieharnn kom man ocksä överens om att "personalen" ställer upp med ett lag i boccia-turneringen i Solvalla. Laget utgörs av kanslisten Marianne Sandell, ombudsman Per Tbomasfolk och God Tids chefredaktör Rainer Erlund. Det är aUt skäl för pensionärsföreningama att sköta trällingen ordentligt!

Kanske ocksä för "personalen" ...

Ja, sä bör det kanske tilläggas att lunch och kaffe serveras i sarnband med motionsdagama. Annons om motionsdagama ingår pä annan plats i detta nummer av God Tid.

RE.

18

Västanfjärds pensionärsresa tili Gran Canaria - Bahia Feliz

Omvårdnad vid demens. Jan-Erik Ruth, Ulla Eloniemi (red). AImqvist & Wiks~1I Förlag AB. 1991. ISBN 91-21-10494-8. Ca. 130 sidor.

Den svenska översättningen av originalutgävan Dementoituneen vanhuksen hoito, som utgavs 1987 av Stiftelsen för Sjuksköterskeutbildning pä WSOY, är ett välko mmet tillägg tili facklitteratu,en i äldreomsorg och -värd pä svenska. Översättningen är förtjänstfullt gjord av Liisa Palo, sjuksköterska och värdlärare vid Blackebergs sjukhus i Stockholm och forskarstuderande vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Boken har sju författare:

LÄSHÖRNAN aUt möjligt dom kunde, buga och bocka, dansa och hoppa, cykla, ri nga pä kloeka, tiU appläder och skran dom oss alla locka.

1 sakta mak vi sen vandrade kring, betagna av undersköna blommor, farggranna fjärilar, fäglar i ring, vanen som porla, som smeksarn musik, allt vad vi säg var ej annat likt.

Trölla ocb nöjda vi vid glassdisken stod, glassen, mäste vi smaka, oj, den var god.

Beläma och glada, vi vände tillbaka, nänting oförglömligt i naturen, vi fän smaka. lbland mina tankar flög bern till Norden, den käraste platsen trots a1lt, pä jorden.

A1lt vad jag upplevt, i min bjärta jag gömmer, den första resan jag inte glömmer.

Atlantens vägor, som mäJ.:tigt brusa, den ljumma vinden som i palmens kronor-Susa, aUt detta vära sinnen tjusa.

Solmogna frukter, och karameUgod tomat varje dag blev serverad pä husets fal.

Flamenco·dansen vi skuUe betina, sä eldig var rytrnen, sä det var svärt all slilla sina an dansa och steppa sä eggande flon frän födseln dom säkert, den konsten tän.

Färgglada kjolar, som vifta med fart, ja, nog var dom suvärena, det är kJart.

17 glada resenärer till Söde{ll for, glädjen ocb förvänlan var myckel stor.

För mej del försla längresan var, jag fick känna mej trygg, med reseledaren, sä rar.

Hon var som en mamma för bela gänget, borta var stressen, strulet och flänget Ulla·Brita kan konsten att ordna aUt, pä benne fär man Iita, i varmt som kallt!

Bussen brumma, ocb sktatten ljöd, godis vi varandra i bussen bjöd.

Efler nän timme vi i termin alen stod, bumöret ocb stämningen var toppen god.

Sä i planet vi slutligen stegade in, den länge drömda resan var nu min.

AIlt gick bra, ingen obehaglig bjärtebankning, 1Teneriffa gick vi ned för bränsletankning.

Sä fortsaUes farden, tili värt paradis, platsen vi skuUe tili, beter Bahia Feliz.

En syn sä skön, platsen värt öga gay. sommar och soI, ochblänande bay.

Palmer som vaja, ocb blommor som glödde, allt dena naturen för vära fötter strödde.

Solen som frikostigt värmde vär kropp, ocb i Atlantens friska bölja, vi kunde ta ett dopp.

Första dagen vi en rundvandring gjorde, och pä kvällen med välkomstmiddag, vi krilset smorde.

Vi bekanta oss med varandra, och vänskap, som fortsane, kan ingen klandra.

Varje dag en dopp jag i poolen tog, värme ocb soI, ocb livet logo Bruna som pepparkakor alla pä stranden läg, man trodde man drömde, när man deUa säg.

Till Las Palmas en dag vi äkte in, allt var sä härligt, som i fantasin, Vid en elignande bord vi mätlade oss, läcker mat bär ocksä fäs .

Smä saker vi köpte som souvenir, bl.a. en duk sä tunn ocb skir.

En aflon pä skönbetstävling vi gick tio sköna Finlands-misser vi i blickfllnget fick.

En stilren blondin, med rena drag, segem tog, med förtjusande beha~.

An sola ocb bada, äta ocb dricka, och när lusten kom pä, an pä upptäcktsfard sticka.

Nya vyer vi fann, som i minnet blir kvar, och solen den skiner frän himlen sä klar.

Dagarna gick, vi bara njöt, en dag vi nägra i sällskapet oss beslöt, aU till Palmitos parken ställa farden, för an tä se exotiska fäglar ocb blommor, som finns i Spaniens värld.

Pä slingrande vägar, bussen förde oss elit opp, bögt över bavet pä böjdens topp.

Här vi nu beundrande stod, a1lt var fantastiskt, nu skuUe det ses papegoja sbow,

Tvä veckor gär forl, när allt är bra, pä lördan är starten for hemresan klar.

Sista aflon en avskedsfest vi böll, skratten runga, och skämten föU. Ulla-Brita avtackades med värmande band, ocb pä vära glädjeyttringar lades ej band.

Vi faktiskt trivdes, och höll i gäng, skratt Och glarn hela kvällen läng, ibland stärndes upp en munter säng.

Sköna spanjorer med brickor, omkring oss svansa, det enda som saknades var just det, att dansa.

Pä mat och dryck kan vi inte klanka, vad sägs om stek, serverad pä "planka"?

En·dryck som bärs in, med fl ammande spranelslicka, vär fest vi slutar med denna dricka!

Länge det är sen jag skranat sä gon, ännu en pärla, pä bandet jag fäll.

En vemodets känsla genom bröstet far, när jag stänger kappsäcken, ocb för hemresan är klar.

Ett längtans frö, bar sätts i min bröst, an fä resa igen, nän vinter eller böst!

Men nu tillbaks till bemlandet det bär, och nöjd ocb lycklig, för min resa jag lir.

GurU Ahlfors

docent och forskningsdirektör Jan-Erik Ruth, Kuntokaluo; Ulla Eloniemj, spedalsjukskötare och utbildni ngsplanerare, Kuntokallio; Liisa Ferm, specialsjukskötare och psykolog, Helsingfors; Elina Karvinen, utbildningsplanerare i idroll och hälsofostran, KuntokaUio; Anja Laner, utbildni ngsplanerare i konstnärliga ämnen, Ku ntokallio; Airi Airila, utbildningsplanerare för frit idsverksamhet, KuntokalUO och Mali Viukari, docent och överläkare vid Forsby sjukhus.

Boken är indelad j tre delar.

Den första behandlar symptonnkomplexet demens: bl.a. svaras pä frägan vad demens är, redogörs for bur individen päverkas av sjukdomen, vilka de olika stadierna i upplevelsen av demens är och diskuteras relationen mellan demenspatienten och dennes anhöriga.

Den andra _delen tar upp värdmöjugheter: medicinsk

värd, värdarbetets inriktning dä man viU hjälpa en dement äldre person. Hemvärdens möjligheter belyses ur bäde finl ändska och svenska erfarenbeters synvinklar. Anbörigas roll i värden ocb deras betydelse för en dement person ävensom samarbetet med den professionell a värden ägnas uppmärksamhel.

1 den tredje delen gär man in pä behovet av att den dementas miljö är stimulansrik och terapeutisk. Dels berörs allmänt betydelsen av fysisk aktivitet i ålderdomen, dels talar man om specieUa inslag i den fysiska rehabiliteringen av en äldre dement person.

Aktivering i det praktiska värdarbetet, mental aktivering, säsom mentalstimulering för minnet ocb mental stimulering i grupp berörs, Iikasä betydelsen av estetiska upplevelser och skapande verksambet.

Författama har ett positivt ocb slimulerande grepp om sitt ämne. Bokens budskap är ägnat att positivt päverka människors attityder tili dementa personer. Boken ger kunskap ocb ökar förstäelsen för personer som är dementa ocb för de anhörigas situation.

Min bedömning är att professioneUa som kommer i kontakt med dementa personer har stor nytta av att läsa den och att den har sitt värde även som uppslagsbok. Boken ger en belbetsbild av demensprobIematiken sam! ger goda räd för omsorgen och omvärdnaden av dementa. Den är lättläst; även om facktermer används, förklarar texten dem pä ett förtydligande sätt. Omvärdnad vid demens är en bok som även icke professionella anhörigvärdare och andra dementa närstäende personer läser med stor behällning.

VaI borg Louhisto

Lunch eller festsuve FÖRSÖK HITIA EN BÄTIRE KROGMILJÖ I ÅBO ...

SVEK.tubbtl1 Auragatan 1 B, 5. vån.

g 233 33 44

TUR OCN RETUR TILL STOCKHOLM; EN, TVÄ ELLER IO.M. FYRA PERSONER SPARA SLANTARNA oclCSA TlU MORA NÖJEN Varthän ni styr er rård, )önar det sig att göra den med ms Sea Wind.

Nu kosta r en tur & returresa endasl 540,-.

I PRISET INGAR Aili: . en bra hytt på övre däck • frukost på natturen . en personbil Oy SeaWind Line Ab,

Slo'lSgatan 84, 20 I00 Åbo •

PS Ombord kör man alltid med bil.

Tel. 921 · 301 900

'f l-,~

19 BEST ÄLLNINGSBUSSAR :

INTRAUUO MOTARBETAR VÄRKI Den lör Ilndrmg av ohka slag iN muskel· vårk och andra sm3nOf utvecklade 10· traljudSapparaten NOVAFON har kommi! uI på marknaden I Fmland Af 1989 Dår· törmoao har den testats b1.a i Tyskland.

England och ÖSlernke med myckel be· römvärda resullat Dess tårmåga an hndra grunaar slg på Ijudvågor Inom frekvensområdet 100-10000 Hz (svång· ningar I sekunaen) Då apparatens IJudpfana berår huden fonplantar sig Jjudvågorna anda ned 1111 6 cm under

ytall , och blodl1ödel aktlVeras I våvnadscellerna , V3Nrd kroppens egoa helande

Ab Tldstrands Linjeblltrallk 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA

~~~e:;;r Siå~~~I~:~åmPlIg eftek1 med

en reglageran En normal behandhng tar ca IS mln. per gång och mao kan be· handla slg lIere gånger om elagen och

Tel. 915-531865 Beställningsbussar.

KARIS

~.office SF(9)62-41 271

(?)!!!!n~

TeI.homo SF (9)62-41 385 Tel.Stlmmer house (9)62·222 3177 TelolaxSF (9)62-41203

10300 KARIS

Tel. 915-581 042 OPTIKER

HANGÖ TRAFIK

~~r~a~~ldS~,:v~~~~~~'i~jg~e~o~~~[~i men lör personerna.

5Jukgymnaster rekommenderar intraIJudsbehandllng speciellt vic! värk 10rof· sakad 'iN muskelspännmgar, men päpe-

Reseblljetter genom

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

ALBINS RESOR

To191 1·81 004

KYRKSLÄTT 298 7128 - 298 7136

kar an lastän apparaten åf helllantaslisk naf det giiller lindring i1V smanor, s1 kan mao inle bola kroniska SJUkdOffiiU såsom ledgångsreumallsm eiler shlna leder. men den kan Imdra smånor ållell I dessa lall

Auto-Buss Bäck & Östman Fatliggrand 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Restauranger

fmportor

Tel. 911 ·309 40

~ ~~ '.

BACKMANS OPTIK

( ")(f'-, . ~

TRADmONELl FlNLANDS-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS. SPECIAUSERAO pA MOTEN OCH FESTnLlSTÄLlNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING. VÄLKOMMEN.

Centralgatan 56 10300 KAAIS tel 911 ·31636 såneler gralLS tnlormallOn på begåtan

Bland fagra leende bygder, det finns I värt karga land, är Bromarf en vacker pärla vld skummig Östersjöstrand.

Med sina lummiga stränder och havsvikar klara, blä, fär sökas Ijuvare nejder, som ögat tjusa kan sä.

lorgel lel 298 19 27

HSB s hus v,d

ILjI~h(:l'~t;1a

Optikos Aschan Ky

KARIS, Köpmansgatan 4

Toi 911 -30 161 EKENÄS, Kungsg. 8

Puh 911/ 84830 Tel

Toi 911 ·62 949

Gynna våra annonsörer

GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101.

Bromarf - du fagra land

KVRKSI.fITT Of7fIK

,

Totpgatan 8TeI. 1J2.8.19 228 MarieharM

Vuorikatu 13 Berggatlln 13 10900 Hanko 10900 Hango

S NYSTRÖM KB

FÖREDRAGNINGSLISTA vid Svenska Penslonärsförbundet rJ.:s stadgeenliga värmöte den 2 april1993 klo 14.00 pä Tekniska Föreningen, Georgsgatan 30 I Helsingfors.

1. Värmötet öppnas av ordforande Levi Klävus.

2. Val av ordförande, vlceordförande och sekreterare för mötet.

3. Konstateras att mötet är stadgeenligt sammankallat.

4. Vai av tvä protokoUjusterare.

5. Vai av tvä rösträknare och tvä fuUmaktsgranskare för att granska representanternas fuUmakter ocb fastställa de representerade föreningamas röstetal.

6. Behandling av styrelsens verksamhetsberättelse, bokslut ocb revlsorernas utlätande.

7. Beviljande av ansvarsfrihet ät styrelsen ocb övriga redovisnlngsskyldlga.

8. ÄRENDE SOM MEOLEM ÖNSKAR UPPTA 11LL BEHANDLING Konstateras att ingen förening, inom ulsa[[ tid InJämnat n1lgon fr1lga för behandling pä värmötet.

9. V ÅRMÖTETS AVSLUTAS

Frän Skata udde I väster, som gränsar tili Kimitoland, jag upplfrän Kummelberget, ser bllinande fjärdars band.

Oär skymtar Kyrkobyviken, dä blicken mot öster gär, och vänder jag mig ät väster jag V ästanfjärd skäda fär.

Nordostvart fängas blicken av skogbeklädd Utö-strand, I söder jag skädar flik.ar av Bromarfs leende land.

Lummig~

Sven-Erik WESTER

J- / MANAGING OIAECTOA (J/g,U9t11//l?5 64200 ~~g

gTöna, sm! holmar

pä klarblll, spegelblank fjärd .

Ja, vart j ag blicken än vänder sä ser jag en vacker värld.

Efter ärsmötesförhandlingarna berättar en representanl frän Folkbälsan om det nya erojektet FOLKHALSANS SENTORHUS I Brunakärr med bostäder, värdplatser och servlce I svensksprä.kig miljö.

Nalkas jag Kyrkoby-äsen där näset som smalast är, jag meUan furomas stammar ser fjärdama g liJtra där.

Oä vet jag att här jag funnit en pär]a av sällsam prakt, där knotiga skärgärdstallar pä klipporna hälJa vakt.

Såhär hade arrangörerna dekorerat en av väggama i plenisalen.

Ragnar Hansson, förbundets viceordförande redogör för STRÖMNINGARNA KRING PENSIONERNA

Bromarf, Skata 1949 Tor Handroos

FORTSÄ TINING ••••••••

lel kommer gesterna ocb de upprepade Ijuden, patienten Terapimetoden ...

•••••••••••• från sido5 gnolar, smackar, klagar, stönar. fä kontakt med äldringen som Musik ocb även de nonverinte längre kan kommunicera bala interaktionsmetoderna beverbalt.

1 sjukdomens tredje fas gär röring, ögonkontakt, mimik. talIorm ägan förlorad ocb ~ stäl- ocb gester, hjälper I strävan att

vinna ocb uppebälJa den deOetta är en teoretisk bild av mentas fortroende och stimule- hur demens utvecklas. Säbär ra hans eUer bennes latenta ver- tydligt avgränsade är naturligtbala formäga. Fortsätt ocksä att vls de olik.a faserna inte. Men tala tili patienten. AUt det ovan beskrivningen är tili hjälp for sagda är mycket viktigt for a[[ oss I försöket att orientera oss fo rhindra att patientens tilI- om patientens sltuation. Genständ aUtfor snabbt rorsämras om att man rorsöker möta den och att den sjuka drar slg Inom dementa människan I hennes sltt skal, heli utestänger sin om- verklighet och bemöta benne värld (demensens fjärde fas). pä möjligasl riktiga sätl, under-

lättas bägge partemas kontroU av situationen.

Validation äterbämtar inle forlorade slnnesfunktioner, men validation bjälper äldringen att bevara sin värdighet ocb atl uppehälJa mänskliga kontakter.

Val borg Louhisto

När det värker i leder och muskler -e-

Muskel- och ledvärk kan uppstå vid överbelastning, reumatisk värk , försträckningar och vrickningar.

I samtllga fall är det en skada i vävnaden som ger upphov tili smärtan. Behandhngen bör sålunda inte enbart lindra värken utan även be·

\ fRAN BANKER. 1lOK-. ""'PPERS- OPI BlOMSlERHANDI.AR. 1If. GRAVNINGSSYRÅfR SANoT PÅ 5TIFTElSENS AOIUSSOCH TEXTNINGSTJÄNST

Slora Rob_gOlen 15 00120 H:fOIl5 12

r.t. _ae HJÄIITSTIFfELSEN

GEL

509 100 9

'~

~~~:d~'e~~~~~:.av den

~~::;:;j~~~il~'" - KRAM 50g 125 9

Om värken törtar Iivsglädjen

33,06 mk 73.26 mk

I"~

hiälper Mobilat Mobilat'"- behövs där värken sitter

Mobilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokalt I den skadade vävnaden smärtllndrande och utläkande just där orsaken tili smärtan silter. Mobilat lindrar snabbt värk, inflammation och svullnad. Mobilat befrämjar den lokala blodclrkulatio-

~~~ ~i,~~~n;i~n~~~~~iti~_en frisknande.

Genom on onvilndo ConcersHllelsens odresser stöder nl kompen moI concer.

VlIra odresser erMlles frlln bonker, bok-, blomsfer· och poppershondlar. t>egravnlngsbyrOer.

R-Iliasllor soml IOrdigl 10"ade pO vOrt kanlor.

ErlSobelsgalan 21 00170 HELSINGFORS

Receptfritt på apoteket

AKTJVA BEsrANDSDELAA Kram EXIr.suprarenaJ ,purJl ,. mucopolysaccharld pOlysull,. aCld saiJc • Gel EXlfsuprarenaJ PUri!. mucopoJysacchand polysuJl aCld sallc Isopropanol

Tel. 9800 43 000 med lokalsomtalsavgift

.' !<.A.5 TON

5N

«1

1.".

Lösnlngarna tili krysset 1 detta nummer ska vara redaktionen tillhanda senast den 2 maj. Adressen är: God Tld, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Märk kuvertet "Kryss 2".

Adress: ................................................................................................................................

Namn: ................................................................................................................................ ..

•

Röda Korsets adresser

Vera och Torsten i krysset

, ,"

,~

"

Försäljning: postkontor. bok· oeh pappershandlar. blomsteraffarer. banker. R· kiosker samt FRKs byråer.

Textserviee: FRKs Helsi ngfors oeh Nylands dislrikl.

Annegatan 16.00120 Helsingfors. tel. (90) 604 808. lelefax (90) 604 707.

+

Finlands Röda Kors

157 svar inkom inom utsatt vägen 4 A 1, 06100 Borgä, L. tid pä det kryss som ingick i Lindfors, Docksgatan 1 C 17, nr 1 av God Tid. En aning 00150 Helsingfors 15, Gunsvärare än vanligt var krysset nar Lindström, Pjukala, av aJit att döma eftersom vi 21600 Pargas, Christina Arocksä hittade kryss som man le, Arkadiagatan 10 B 12, inte riktigt Iyckats lösa pä det 10100 Helsingfors. sätt som vär kryssmakare förVi gratulerar vinnarna och utsat!. hoppas naturligtvis pä ett livLotten gynnade följande iigt deitagande ocksä i lösanfem med bokpris: Vera Lindström, Skogs- det av det nya kryss som publiceras i detta nummer av gatan 10, 66900 Nykarleby, God Tid. Torsten Blomgren, Tran-