God Tid 3/1993

Det gör vi i sommar.

Mittuppslaget. Årgång 21

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr3

11 maj 1993

Pussas

Verksamhetsledaren:

"Ingen orsak tili pessimism" o - Det finns ingen orsak tili pessimism. Vi bar det bra ställt. Ekonomin vilar på en stabil grund ocb vi kan med tillförsikt se framåt.

Det var det lugnande besked verksamJerker betsledaren Nyberg gav delegaterna vid Pensionärsförbundets vårmöte den 2 apriI. 93 befuUmäktigade representanter frän 43 olika föreningar hade mött upp tili värmötet i Tekniska Föreningens utrymmen vid Georgsgatan i Helsingfors.

- Totalt har förhundet nu cirka 15.000 medlemmar, lrunde verksamhetsledaren ....o ..Ä tt.::.. niir bao prese ntera-

de verksarnheten för fjoläret. Antalet medlemsföreningar i förbundet är 75.

Nyberg lrunde ocks1i be-

att indexförhöjningama faller bort.

- Det betyder ett ekonomiskt bortfaU för pensionärema i det fili inflationen blir stor.

- Vi mäste inse realitetema, sa K1ävus. Inte beller pensionärema kan undgä den lägkonjunktur som drabbat landet.

K1åvus slog också ett slag för Svenska Stuilleförbundet, där Pensionärsförbundet är medlem.

- Stuilleförbundet ser gärna att vi utny t~ar deras ~änster så mycket som möjligt.

93 befullmäktigade delegater hade mött upp tili vårmötet i Tekniska Föreningens Verksambetsberättelsen utrymmen i Helsingfors. och bokslutet godkändes utan anmärkningar. Styrelifjol var 637.924 marko sen och övriga redovisrätta att PensionärsförhunFör i år kunde Nyberg Bokslutet visar ett överdet ifjol fick ett verksarnberätta om at! verksamningsskylillga beviljades betsbidraget från PAF skott på 279 mark. hetsbidrag på 720.000 mark ansvarsfrihet. Det egentliga frän PenningautomatföreFörbundsordförande Le· blir lika stor! som ifjol, mötet klubbades av pä 2S vi Klåvus betralctade 1992 minuter. aUtså 720.000. ningen. vi

- Däremot har rehabilite-

som en normalt år vad

300.000 mark för att 1\terbetala det lån som vi upptagit för v1lr loka! vid loillagatan, berättade Nyberg.

ringsbidraget sänkts med 15 procent, frän 103.000 tili 88.000.

Balansens slutsumma för

verksambeten beträffar.

När det gäller pensionärernas ställning frarnhöll han att vi dock mäste räkna med

-

Dessutom

fick

Hur förfara med frimedlemmarna?

- Et! enhetligt rGrCarande då det gäller frirnedlem· mama. net är det Mellersta Nylands samarbetsdelega. tion vili med den motion man inlämnade vid vårmötet den 2 april.

- Vi vili att samma förfarande skuUe tillämpas av aUa föreningar, säger Edvard Eriksson, ordförande för NOITa Kyrkslätts Pensionärsförening. Det var han som i korthet presenterade tankama med den motion meUannylänningarna inlärnnade.

- T.ex. i Norra Kyrkslätt har vi 37 frimedlemmar. Vi har beslutat att de medlemmar som uppnått 80 års å1der ska få vara frimedlemmar. Men vi betalar 15 mark per medlem tili förbundet - också för frimedlemmama.

Motionärerna vili att förbundsstyrelsen tar sig en funderare över vilken å1der som skulle ge rätt tili frimedlemskap. Dessutom vili motionärerna att förbundsstyrelsen

I

- Det vi vill uppnå är enhet· /ighet, understryker Edvard Eriksson. också skuUe inkomma med ett förslag om vad föreningama ska betala tili förbundet för dessa medlemmar.

- Helst ser vi naturligtvis att vi inte skulle beböva erläggn nägon avgift ilis för frimedlemmama, säger Edvard.

Motionärerna vili att förbundsstyrelsen tili höstmötet ska lägga fram ett kJart förslag, sä att höslrnötet kan ta ställning i frågan .

Karperö UF ägare tilI Nöjes-Carpella SommarCestplatsen Carpella i Karperö, Korsholm där Svenska pensionärsrGr. bundets sommarsamling skall bållas den 8 juni - kan erbjuda många rGrdelar åt organisationer ocb fOretag som viii samla en stor publik under samma tak. 1 Carpella-paviljongen fIDns plats rGr sittande publik på över 1.000 personer. Rekordet vid dansevenemang är över 2.000 personer.

Paviljongen ligger mycket naturskönt vid Karperöfjärdens västra strand i byns centmm. 100m festpl atsområdet finns ytterligare Karperö ungdomsförenings lokal, en simplatsanläggning ocb en kiosk.

Parkeringsutrymme i ör 400-500 personbilar finns inom festplatsområdet eiler i omedelbar anslutnlng. 1 ungdomslokalen, som för närva-

rande genomgär en grundlig renovering, finns bland annat en festsal för 300-400 personer.

Nöjes-CarpeUa, som festplatsen egentligen beter, ägs och upprätthäUs av Karperö uf Strandlid. Föreningen bör tili de yngre inom Svenska Österbottens ungdomsför-

Kartskissen visar var Kar. perö /igger och hur man kan ta sig tili Karperö.

bund. Den bildades 1933 och skaU fua 60-årsjubileeum i nyrenoverad loka! i böst. Carpella-paviljongen byggdes sommaren 1971, efter det uppmärksammade "Viibdeohjelma-bräket", dä en privat produktionsbyrå ville bygga upp en stornöjesplats i Korsholm-Vasa-området.

Teater har varit en omhuldad verksambetsform inom Karperö uf. Föreningen bar haft egen sångkör, egen bläsorkester, gymnastiklag, folkdanslag och fotboUslag. Efter satsningen pä storpaviljongen koneentrerades verksamheten i mänga år pä att ordna nöjestiUställningar och bingospel.

Den s.k. danskrisen med oro och ordningsproblem vid stornöjesplatser har lett tili att nöjesevenemang numera är tunnsädda på Nöjes-CarpeUa. Forts. p:l sisla sidan

Nya tankar om pensionerna.

fär man göra i logä Pensionärer. Ordforanden Björn Hilden har infort livsregeln att man vaJje dag ska säga nägot gott om sin nästa, att man ska krama om varann och att man ska småpussas! logå Pensionärer presenteras idag i vär serie ''Vär fOrening".

Sidan U

Minnas

sitt liv vili Erik Stens i Lappfjärd. Han böIjade som växthusodlare på 1940-talet, drev butik och kiosk och gick sedan över tili att specialisera sig på persilja. - Jag bar tätt leva ett intressant liv, säger ban.

Sidan 10

Trivas

Ska mao göra i det Seniorhus som Folkhälsan planerar att uppfora invid Mannerhelmvägen i Helsingfors. Planerna presenteras av VD Per·Erik Isaksson på mittuppslaget. Projektet kommer bl.a. att rymma inte mindre än l31 bostäder.

Sidan 11

Sidan 9.

I

_ _ Från redaktionen _ _

Sjukvård - för vem?

-avvem?

Vi har pä senare tider i pressen kunnat läsa om olika ideer och förslag rörande den framtida sjukvärden. Olika äsikter och uppfattningar om hur man tänkt sig den ko=ande utvecklingen, har man fätt bekanta sig med.

Av särskilt intresse för pensionärema är en under behandling varande lag om grundrättigbeter.

Enligt' en arbetsgrupp, som nyligen avgav ett betänkande i frägan tili justitieministeriet, skall det finländska socialskyddssystemet skrivas in i grundlagen. llagen skall bl.a. ingä stipulationer om allas rätt tili nödvändig utkomst och omsorg.

En basutkomst skall under alla omständigbeter tryggas ät alla och envar. Den offentliga makten - stat och ko=un - skall trygga en tillräcklig social- och hälsoservice samt främja rätten tili bostad fö r alla medborgare. Inskrivningen i grund lagen skall betyda att riksdagen inte alltför lätt skall kunna besluta om ändringar pä de omräden, som omfattas av den nya lagen. Betänkandet är nu pä remiss tili olika instanser.

Tryggandet av en tillräcklig bälsoservice är av naturliga skäl den del av betänkandet, som är av det största intresset för pensionärema. Vi tillbör ju den grupp, som enligt naturens ordning är mest beroende av en välfungerande hälsovärd.

1 tidningama kan vi nästan dagligen läsa om inbesparingar ocb nedskämingar även pä bälsovärdens omräde. 1 diskussionema har bl.a. framförts synpunkter pä frägan om vem, som skall prioriteras, när det gäller att ko=a i ätnj utande av bebandling ocb värd.

Aktuella frägor bar ocksä varit burudan vård, sam skalJ erbjudas ocb under vilka villkor den skall erbjudas.

Det blir tydligen vära politiker, som kommer att fatta avgörandena. De är ju de, som ko=er att bestämma om vitka resurser, som sambället ställer tili förfogande för sjukvården. Storleken av de beviljade medlena ko=er att bli avgörande lor sjukvärdens utformning. Det fions därför en uppenbar risk för att. kostsamma ingrepp ocb bebandlingar bamnar lägst nere pä skalan. Ny teknik och nya effektiva mediciner är i regel dyra, varför användningen lätt ko=er att inskränkas tili minsta möjliga. Att kostnadema i sädana fall i ett senare skede kan bli mångdubbelt bögre är en annan historia. 1 praktiken blir det dock läkama som sist och slutligen inom ramen för tillbudsstäende medel avgör vilken värd, som skall ges en patient.

Enligt de äsikter, som framko mmit i diskussionema, kan den nuvarande nivån inom sjukvärden bibebållas trots minskade anslag genom olika åtgärder. Nya ocb effektiva behandlingsmetoder tillsa=ans med medi-

cinska framsteg skall göra det möjligt att avsevärt förkorta tiden för sjukhusvistelsen möjligen tili hälften av den nuvarande. Detta kompletterat med organisatoriska 1Itgärder och omdisponeringar skall ge betydande inbesparingar.

Den första förutsättningen för en positiv utveckling i den skisserade riktningen är dock, att den öppna värden tillföres starkt ökade resurser. Nyttan härav kommer dess värre att visa sig först på längre sikt. Snabba, effektiva besparingar kan inte göras inom en begränsad tid. Den öppna vården skall enligt planerna överta en betydande del av anstaltvården, som i motsvarande grad ko=er att skäras ned.

Ett intressant inslag i de nya teoriema är planerna på att de an hörigas insats inom värdsektorn skall få en avgöra nde betydelse.

1 det gamla bondesamhället sköttes som regel åldringar och sjuka huvudsakligen av de anhöriga. Under de senaste årtiondena har denna modell närmast som en följd av de stora folkomflyttningarna hamnat sä gott som helt pä sidan om. Nu borde vi alltsä ätergä tili en äldre tids ordning. Detta blir troligen inte sä aUdeles enkelt, emedan vi nu lever i ett sambälle av helt annan typ.

Med tanke pä förändringarna i samhället har man tänkt sig att även and ra än anhöriga skall kunna engageras i värdarbetet. Fristäende organisationer, bland dem pensionärsföreningama, förvän tas tydligen göra en betydande insats. Väntjänsten skulle kunna utvecklas tili en form av aktivt värdarbete

Nu har jag baft ansvaret för God Tid i fyra månaders tid.

Det nummer av tidningen Du nu bar i Din hand är det tredje under detta är. Under denbär tiden har jag hunnit få en uppfattning om verksambeten i fö rbundet. Jag måste ärligt säga att jag är irnponerad över den livliga verksam heten. Jag bar besökt en del föreningar, mött idel vä nliga och trevliga människor och ocksä getts möjligheter att framlägga min syn på God Tid. 1 t.ex. Tammerfors hade vi också en kort diskussion om tidningens innebäll. Det upplevde jag som givande.

Jag är också glad över att man vid förbundets styrelsemöte den 11 maj, vid sidan av verksamheten, ska diskutera också God Tid. Det tycker jag är positivt. Tillsa=ans ska vi försöka utveckla tidningen tili ett piggt, rappt och aktuellt organ som förbundets medlemmar har nytta och glädje

avo Helt klart är dock att det är en omöjlig sak att tili 100 procent gö ra 15.000 medle=ar nöjda. Min förboppning är dock att varje nu=er av tidningen ska innehälla någonting intressant för varje medlem . Ocb enligt min uppfattning bör en förbundstidning som God Tid innebälla såväl " Iättare" som "tyngre" material . Ett slags blandning av nytta och underhållning...

ba det som pensionär. Om jag räknar 65 år som min pensionsäJder, så är det ju faktiskt endast 12 är kvar tiU pensioneringen. Och tiden rullar allt snabbare framåt... Om man tänker 12 år bakät, sä är det ju inte sä lång tid sedan de bändelserna.

Som pensionär skulle jag vilja vara ekonomiskt någorlunda oberoende. Har man jobbat sedan unga år borde

man, när man blir pensionär, inte behöva orora sig sä m ycket över ekonomin.

Det är den ena grundfaktom.

Den andra är att man får vara någo rlunda frisk ocb rörlig som pensionär. Det är ocksä en oerhört viktig sak, rentav viktigare än detdär med ekonomin.

Sedan skulle jag vilja göra det jag nu inte hinner och har möjlighet att göra: se mera av värt land och värIden. Ordnas ett evenemang som intresserar mig i Kuopio så åker jag dit. Jag bar drömt om att någon gäng fä besöka Grönland.

Senas t som pensionär ska den drömmen förverkligas!

Släktforskning skulle intressera mig. Men jag bar förstätt att det är rätt tidskrävande. Nu bar jag inte tid för sädant. Som pensionär fär jag tid.

Tror jag i varje fall...

bruten, vad den innehäller, bur man prioriterat nybetsmaterialet, bur omfattande debattsida man har. Det bär har blivit nästan en yrkesåkomma hos mig. Som pensionär boppas jag få ännu mera tid för läsning. Ocb dä inte enbart tidningar, utan också böcker.

Det finns sl1 oerhört mycket spännande att läsa. Det är bara att ta för sig.

Om jag ko=er att tillböra en pensionärsförening? Ja, det är troligt. Men alItför mycket ko=er jag inte att binda mig. Jag vili bebälla min fribet att göra vad som intresserar mig, att komma ocb gä bur som be lst.

Jag kanske skriver något reportage, t.ex. om eskimäernas liv pä Grönland.

Men jag gör det endast om jag tycker det är roligt och lusten finns.

Egentligen borde vatje människa under ätminstone nägot av sina levnadsår fä göra precis vad han eiler bon vili.

Det är dom äre n jag vili att för mitt vidko=ande ska infalla under min tid som pen-

sionär.

D.S .V.

Frän läkarhåll har man framfört åsikten, att sambället inte i framtiden ko=er att ba resurser att belt svara för sjukvärden. Därför borde man införa en beltäckande obligatorisk sjukförsäkring. Var och en skulle själv betala sina försäkringspremier, som inte skulle vara bundna tili skattema utan vara lika stora för alla. Systemet skuUe ge en likvärdig sjukvärd ät alla. Man skulle beller inte var a bunden tili något specieUt sjukhus eiler någon bestämd orI. Endast den elementäraste sjukvärden skuUe åligga samhället. Systemet skulle sannolikt tillförsäkra alla en viss värd, men i bakgrunden skymtar sannolikt tanken på en övergäng tili privata sjukfö rsäkringar.

Utvecklingen i värt sambälle visar att vi under de ko=ande åren ko=er att möta stora förändringar. Detta gäller inte minst sjukvärden och det sociala omrädet. Där kommer sambället inte i fortsättningen att kunna fylla alla de ätaganden, som vi nu finner belt nalUrliga.

LeviKlåvus

som bl.a. att skriva, att sjunga, att fotografera, arbeta med keramik. Motion i form av lätt gymnastik, seniordans, promenader och stillhet i form av "Full gång - utan tvång" är pensionärer i alla äJdrar. Kur- kristen meditation. Utflyktstema på årets Söff-vecka för sens iooehåll är mängsidigt. 1 dagen ordnas i den rika skärgärden med altemativa propensionärer. Kursen hålls den de olika verkstädema kan du 73-27 augusti ocb riktar sig tili ägna dig åt ditt specialintresse, gram för senior- och juniorpensionärer. Segling, fiske och nattvandring hör tili de spännande upplevelser vi kan bjuda på. Vi har ett nyrenoverat elevintemat med enpersonersrurn med toalett och dusch. God mat är ett av Söffs varumärken.

Kom tili Söff, Svenska Ösutkommer den 6 juli. Materi al tili tidningen bör vara r~- ~ terbottens folkakademi för en daktionen til1banda senast den 22 juni. Adressen är: Rlnt - aktiv semester i avspänd miljö Der Erlund, Halmstad~gatan 9, 10900 HANGÖ. på Yttermarkslätten i Närpes, en av Finlands yngsta städer.

Full gång - utan tvång

Nästa God Tid

Under dehär fyra månaderna bar jag ibland fundenit över bur jag själv skulle önska

Yrket bar medfört att jag är tokig i att läsa tidningar. Varbelst jag ser en tidning jag inte tidigare sett, så vili jag ögna igenom den, se hur den är om-

JERKER har ordet När detta skrives bar jag just kommit frän en Europatripp tili Bryssel-Luxemburg-Strassburg. Jag är fylld av intryck ocb kanske ocksä päverkad av den information som gavs under en intensiv Studievecka i EG-metropolerna. 1 nästa nurnmer, när jag fätt litet perspektiv pä det jag fick uppleva, skall jag äterko=a i God Tid. Nu skall vi se framät mot en intensiv verksambet i maj och ärets höjdpunkt so=ardagen den 8 j uni pä Carpella i Karperö som fioos i Korsbolm ytterom Vasa.

Inte mindre än 5 föreningar har jubileumsfesUigbeter i blomstermänaden. Styrelsen bar planeringsdagar och sportiga pensionärer motionerar både pä Norvalla ocb Solvalla. Tili allt detta kommer olika organisationers möten ocb temadagar. Har man dessutom nägot specialintresse, som skall odlas, jag ilämner för

min del tvä, orientering ocb Lionsverksambet, dä blir det brättom att värstäda pä gärden och att ställa i ordning för sommaren pä landet.

Planering ocb systematik är grunden för att man skalJ binna med sä mycket som möjligt. Ännu äterstär nägra dagar innan anmälningstidcn tili sommardagen gl1r ut, men vi är redan uppe i 1.000 deltagare. Många föreningar har "skräddarsytt" sina researrangemang, så att de ko=er tidigare eiler far senare. Man gör resor inåt landet eiler åker över tili Sverige. Ocksä för dem som inte bar egoa bussar försöker vi "specialsy" resan tilI ocb frän so=ardagen.

Tag kontakt med Per Thomasfolk 961-179 070, sä försöker han se ut en bra lösning. Jag tänker närmast pä transporten frän Vasa tili Karperö och frän Karperö tili Vasa. VäI mött på Carpella.

Förbundet bar denna som-- - --7

mar tre researrangemang. Den 10-17.7 vandrar vi i Schweiz.

Fem platser finns ännu pä denhär resan. Ett snabbt svar, senast 15.5, om Du vili vara med.

Tili Norsk Pensjonistskole finns ännu ett 20-tal platser.

Vi som var med för 5 är sedan kan alla intyga att det var en Iyckad resa. Gör slag i saken, anmäl Dig senast 25.5.

Ocksä tili I1rets Ruskaresa finns nägra platser kvar. Se God Tid 2/93. Anmäl omgående senast 25.5.93.

Så vili jag ocksl1 päminna föreningarna om att medlemsavgiftema skall vara betalda inom maj mänad.

Efter so=ardagen kör vi för balv maskin, så att VL svarar för rusthället pä lndiagatan fram tili 22.6, varefter kansliet är stängt en vecka.

Marianne jobbar igen frän måndag 28.6 medan jag semestrar i Kimito.

Kansliet i Vasa är ocksä stängt pä grund av ombudsmannens semester 4 veckor i juli. Frän 2.8 finns Per äter pä plats för att lördagen den 8.8 stå värd vid distriktets 20-ärs fcstligheter ocb en vecka senare möts vi pl1 kulturdag i Pargas.

Det är att bälla i gång.

Trevlig sommar!

Jerker

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

KOM MEDTILL

NORSK PENSJONISTSKOLE vecka 34; 22.8-29_8_1993

RUSKARESA

Vi ordnar en kurs för pensionärer på Norsk Pensjonistskole i Melsomvik, vecka 34.

tili Lappland och Nord-Norge 31 .6-7 .9.1993

PRELlMINÄRT PROGRAM SÖ 22.8 Start från Ekenäs Busstation kl. 14.00. Vi kör via Shell i Karis kl. 14.15 tili Helsingfors, varilrån avfärd kl. 15.30 längs Tarvovägen, Grankulla uppkörning kl. 15.50. Ankomst tili Abo hamn ca kl. 18.30.

Silja Line avgår kl. 20.00.

Må 23.8 Start från Stockholm lör vidare avfärd tili Norge och Melsomvik.

Ankomst tili PENSJONISTSKOLEN ca kl.

17.00 Middag kl. 18.00 Kvällssamvaro. "BIi kjent i Melsomvik".

Ti 24.8 Busstur tili Tönsberg. Besök på Slottsljellet, vidare med buss Nötteröy tili Verdens Ende på Tjöme.

På kvällen ringlekar och dans.

Ons Vi besöker marinmuseet i Horten via As25.8 gårdsstrand och Gjennestads Gartnerskole via Skjee kyrka.

Kvällsprogram .

To 26.8 Vi besöker Sandefjo rd och ser på Valfångstmuseet. Vi besöker ett "Äldre center", där vi bekantar oss med norska pensjonärer och äter en enkel matbit.

Möjlighet tili shopping i Sandefjord.

Fre 27.8 Vi besöker Oslo Vikingaskeppen och Kon-Tiki på Sjöfartsmuseet och naturligtvis Oslo Rådhus. Inträdesavgifterna betalar envar själv.

Festmiddag på PENSJON ISTSKOLEN .

Lö 28.8 KI. 8.00 frukost.

KI. 9.00 Avresa mot Stockholm och hemfärd med kvällsfärjan.

SÖ 29.8 Abo-Helsingfors-Ekenäs.

PRELlMINÄRT PROGRAM och förbehåll för eventuella prisjusteringar ~all valulakurserna ändras Kom med tili NORDKAP. Ännu flnns några platser kvar.

Anmälan och förskott: Anmälan göres tili SFP:s kansli eiler tili resebyrån före 25.5.93. Anmälan är bindande när förskott mk 500,- har erlagts. Resebyrån skickar bankgiro för betalning.

Slutbetalnlng sker också per bankgiro och resebyrån skickar giroblankett ca 30 dagar före avresan.

Annullerlng: Vid en eventuell annullering av beställd resa tidigare än 30 dagar före avresan är våra expeditionskostnader mk 200,- per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, som finns tillhanda på vår byrå.

Reseförsäkrlng är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker också eventuella annulleringskostnader om resenären blir tvungen att på grund av sjukdom inställa sin resa.

Ansvarig researrangör:

BENNE'TT Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8, tel. 90-685 11 00

Kalkylen är gjord enligt 15.11 .92 gällande tariffer och valutakurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Kulturdag i Pargas 14.8.1993 Arets kulturdag arrangeras lördagen den 14.8.93 i Pargas.

Preliminärt program 12.00-13.30

13.45

15.30-17.00

Lunch som består av kallops med grönsaker och råkost, aprikoskräm, kalle och Pargas-pepparkakor.

En bildserie om Pargas, presenterad av Egil Essen inleder programmet.

Festföredrag "Det svenska språkarvet" av Birgitta Bröckl.

Sång och musikprogram: - Raija Rytöhonka: musical- och operettmelodier - Anders och Henrik Grönroos Iramlör "ViIda visor" - Pargas Svenska Pensionärskör Dans. Roger & Britt Henriksson spelar.

Möjlighet tili guidade rundturer i "Skärgårdsstaden" med de många kalkstensbrotten. Överenskommes separat med arrangörerna.

Anmälan tili förbundskansliet föreningsvis, tel. 90-791895 senast 4.6.1993. Deltagaravgiften mk 80,- inbetalas på vårt konto: Sparbanken Aktia, 404411 -40001177, senast 31 .7.93.

Väl mött i Pargas på kulturdagen.

Bussresa tili Norge: Finns

der intresse

ror

samarbetskoll1lltittens Geilo-Flomsbana resa 9-15.9 -93 med GR-Reiser? Anmälningarna bör ske inom maj mänad och mottas av Clara von Bonsdorff, tel.

90-482847 eiler Göta Niemi, tel. 911-81 799.

ÖPPET ARET RUNT

.

Kostnader totalt mk 2 .500,I priset ingår: - deltagande i kursen.

- buss tili vårt förfogande med start från Ekenäs via Helsingfors tili Melsomvik och retur.

- båtbiljett Åbo-Stockholm-Abo inkl. hyttplats i 2-personers B-hytt.

- båtbiljett Moss-Hortens-Moss däcksplats.

- uppehället på skolan inkluderar mat-kaffe och inkvartering i 2 personers rum, alla med dusch, och telelon .

Anmälningar tili förbundskansliet tel. 90-791 896. Bindande förhandsbetalning senast 15.5.93 mk 500,- på konto 405511-40001177. Slutraten betalas före 10.8.1993.

Researrangör Oy Lindholm Lines Ab i samråd med SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBU NDET r.f.

,,'10..

~, L~

10lHIN

Västra Ynemäs, SF·22100 Mariehamn, tel. 928·16322

'~ång 86ff-kun f6r pollliolllrer, 23-27 11IpItl 1993

uH gång - u'an

rn"laded foJhbdem

.& Uic:m 91

~

~L

VIJkomm..'

25:e spelsäsongen l Premiär on 23.6 kl1 9 ÖVrlga föreställnlngar: 56 27.6kI16.00 On 30.8kI19.00 To 1.1kI19.00 LO 3.7 kl1 9.00

On To LO 56

50

On 21.7 kl 19.00 To 22.7 kj 19.00

4.7kI16.00

On 7.7 kI19.00 To 8.7 kI1 9.00 LO 10.7 kj 19.00

56 11 .7 kI16.00

14.7kI19.00 15.7kI19.00 17.7kI19.QO 18.1 k116.00

Fr 23.7 kI19.00 LO 24.7 kj 19.00

50 25.7 kj 16.00

Förhandsboknlngar: Karl;' stads kulturbyrå tel. 911 -37 800

DENSISTA PATRONEN Sommarrearer i SvarrlJ slocrspark 12-29.6

SWespe.ler om bruksparron Hjalmar Linders orroliga livs6de. ..

Svensksprdkiga fOrestllllningar: ~

S-'

On To IJ)

12.1.1:119.00 13.a~'5.00

16.nt19.t1O 17.lIklI9.0Q IUI:J18.O(1

56 To 54 IU 11

2O.51dl5.00 Z4.e1d'8.oo Z7.8k114.00 2Utl19J1O 2UIiI1II.oo

F6rhandsboknlngar: Karls stads ku~urbyrå tel. 911 -37 800

Genom aII onvGndo ConcersHlleisens odresser stOder nl kompen mot cancer.

Vöro odresser ertlOlles frOn bonker, bok" blomster· och poppershandlor. begravnlngsbyrOer. R.J<lasl<er samllOrdlgllex1ade IlO vOrt kontor.

EUsobelsgatan 21 00170 HElSINGFORS

Tel. 980043000 med lokolsomlolsovgift

CANCERSTIFTELSEN

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f.

Ansvarig utgivare ocb chefredaktör Rai ner Erlund

Drumsö och Munksnejdens pensionärer ordnar gemensam teaterresa tili SOUND OF MUSIC PÅ RASEBORGSF~UFTSTEATER

SÖNDAGEN DEN 4 JUU Start kJ. 14.30 frän Bredviksplatsen i Munksnäs via hjältegraven i Drumsö. Föreställningen börjar k1.16.00. Retur direkt efter föreställningens slu!.

Priset 120 mk inkluderar buss, biljett och kaffe i pausen.

Anmälan inom maj måDad tili Ulla Basilier, tfn 485 329 eller Gunvor Koskinen, tfn 677 258.

Absolut sista anmälningsdag 15.5.93.

Kontakta Nina Bergström på Resebyrå Finlandia tel. 90-659 100.

Se God Tid 2/93.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Redaktionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-87 345 (tj.)

911-82539 (h.) fax 911-85 007 ISSN 0359-8969 Eb:a.IsTrywri Ab, ElznIsl99J

4

Välkommen med på Ruskaresa tili Kittilä!

Torsdagen den 9 september klo 07.00. Avfard fräo Kristinestad. Ca klo 19.00 är vi fram· me i Kittilä. Kvällsbit och fri samvaro.

Fredagen den 10 september. Vi bekantar oss med KittiJä. Bl.a. besök i Reidar Särestöniemis bamdomshem. Fjällvandring. Fri samvaro pä kvälleo.

Lördagen den 11 september. Utfard tili Muonio om intresse fin ns. FjäUvandring upp tilJ Tuikku-toppen. Kvällsfest pä restaurang Sirkantähti. Lokalt program.

Söndagen den 12 september. Efter morgonfrukosten begynner hemfarden klo 09.30. Under hemresan besöker vi JulIandet i Rovaniemi samt det tyska minnesmärket i Norvajärvi.

Ca klo 24.00 är bussen tillbaka i Kristinestad.

Som reseledare fuogerar Herbert Linden.

Resans pris 850 mklperson.

Aomälan och förfrägoingar tili ombudsmao Per Tbomasfolk tel. ~. 961-179070 klo 09.0G-14.00.

AIT. Svenska Pensionärsförbundets Österbotlniska distrikl.

Karis Pensionärer r.f.

Verksamhetsplan

"E

U.S Valbar motion pii Solvalla.

8.6-11.6 Pensionärsförbundets sommardag pii Carpella i Korsbolm och en resa Vasa-Sundsvall-Stockholm.

7.7 Raseborg Sound of Music.

12.7 Församlingens lägergård Rosvik.

En resa med Sunnan n i augusti. Övriga aktiviteter: Trivselklubben varje oDsdag.

VaneDgymDastik 2 ggr. i män på Päiväkumpu.

Biljard ocb bollspel varje torsdag.

SeruordaDs varje mändag.

22 Iänder deItog i europeisk äldrekongress Nännare 600 deltagare representerande 22 europeiska läoder deltog i.en kongress med temat "Nya attityder tili de äldre" i Köpenbamn 1-3 mars. Kongressen arrangerades av den europeiska takorganisationen för äldrefrågor i Europa - EURAG - European Federation for the welfare of the elderly. 1 samband med kongressen höll EURAG sitt årsmöte med vai av ledning för 1993-1996. EURAG:s nya generalsekreterare Mohaupt kommer från Österrike. Tili ordiorande för organisationen valdes dr U. Braun från Schweiz och tili Finlands representant i den förtroendevaJda ledningen utsägs Folkbälsans VD, kanslirädet Per-Erik lsaksson.

Deo oordiska takorgaoisationen NORSAM - Nordisk! samräd för eo aktiv älderdom - som var medarrangör för kongresseo höll även sitt ärsmöte. Tili ordföraode för NORSAM omvaldes Sigurdur Gudmundssoo frän Island, i styrelsen invaldes frän Finland VD Per-Erik Isakssoo frän Folkbälsao ocb orgaoisatioossekreterare Taina Paarmas frän Ceotralförbundet för de gamlas väl.

EURAG-koogressen var det första större evenemanget under De äldres är 1993 som utlysts av EG. Temat för äret, som uppmärksarnmas i de flesta läoder i Europa, är "solidaritet mellan geoeratiooema".

Syftet med koogresseo var att fä i gäng eo bred debatt om attityderoa tili de äldre i Europa ocb äldringspolitikeo inom EG. 1 Köpenharoo möttes 580 represeotanter för orgaoisatiooer, pensiooärsföreoingar, myodigheter, forskare och beslutsfattare frän 22 läoder. Man diskuterade bl.a. dc äld res värd ocb boende, de äldre kvinnomas ställoing, interaktioneo meUan generationema samt kampanjstrategier för De äldres är. Kongressen betonade betydelseo av att se äldre som en resurs i samhället.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT

Pensionärer ocb pensionärsgrupper som rör sig i Kristinestadstrakteo i Österbollen kan ha skäl att göra en avvikelse tili Carlsro museum invid Storträsket ca 5 km norr om Kristinestad. Carlsro museum har sarnlingar pä uppskattningsvis 10.000 föremäl frän livets snart sagt alla omräden.

1896 Iät kommerserädet Carl Alfred Carlström uppföra huvudbyggnaden pä Carlsro. Vid tiden kring seke lskiftet utgjorde viHa Carlsro den största av etl flertal herrskapsvillor runt sjön. Idag är Carlsro den enda av villorna som finns kvar. Ås 1910 gick kommerserädet Alfred Carlströms blomstrande företag i konkurs p.g.a. anställdas oärlighel. Följande är säldes Carlsro pä auktion.

Efter detta bar villan tjänat som pensionat, kristligt viJobem ocb turistbotell . Alla dessa företag slutade dock efter en tid med koukurs, det sista strax efter senas te krig. Först 1960 ropade forman Åke Weckström (1909-1989) in villan med gärdsbyggnader pä auktioo. Hao bade sedaD skoltideo varit intresserad av att samla gamla aotikviteter. Följan de är öppoade bao sä ett museum för allrnänheteo.

Carlsro museum hyser samlingar pä uppskallningsvis drygt 10.000 föremäl frän livets snart sagt aUa omräden.

Samliogama är uoika genom att de tilJ stor del utgörs av vardagsföremäl frän stadsbem i Kristinestad. P .g.a. sio alldagligbet bar vardagsföremäl av detta slag i allmänhet dömts tili förgängelse. Däremot äterfinns intet av den ioredning kommerserädet Alfred Carlström omgav sig med. Endast de stätliga, välbevarade kakelugoama av kakel frän Gustavsberg vittnar om den ursprungliga elegaosen.

Bland olika föremälsgrupper kan oämnas eo leksakssamling, en apoteksavdelDing, ett sjöfartsrum rued sjömaoskistor och skeppstavlor ocb en skomakarverkstad. Vidare finns det eo omfattaode samling av gamla flaskor ocb glasburkar bl.a. frän Berga glasbruk i pörtom.

För den textilintresserade finns etl "klädrum" med brudklänning, dopkoltar, folkdräkter fräo Lappfjärd, battar, vepor mm. Pä verandan fions fotografier utställda, som tilläter besökaren atl twa sig tiUbaka tili tideroa dä Kristioestad var en livlig sjöfartsstad.

- Bland interiöreroa kao oäm-

nas en matsal i bottenväningen, ett musikrum, en bamkammare och en sängkammare i allmogestil, samt "fiskargubbens stuga" uppe pä vioden. Eo saloog i Jugendstil bjuder pä en verklig raritet, ett Irismöblemang, ett av ett fätal möblemang som tillverkades under en kort period vid sekelslciftet vid lrisfabrikeo i Borgä. - Vid ett besök pä Carlsro museum bör mao inte heller g lömma atl titla io i den f.d. drängstugan, där eo unik samling av guldsmedsverktyg brukad av flera generationer guldsmeder finns tili päseeode.

Carlsro museum hai fätl sio personliga utformning genom atl det iordoiogställts av forman Åke W eckström ocb hans familj. Det kao iote sägas sträogt följa de musealt didaktiska principer som i aIlmänhet tillämpas pä museer.

Det är däremot frukteo av formannens intresse fOr gamla ting i kombination med hans fantasi. Det stora flertalet fOremäl pä Carlsro har han under etl 60-tal är insamlat i Kristinestad med omnejd.

Samlingama ger museibesökaren en utmärkt inblick i stadens historia ocb invänamas levnadssätt.

Regeringen offentliggjorde 31.3.1993 sina planer pä hur regeringen ämnar stoppa stateos skuldsättningsgrad före är 1997. En av de propositioner som regeringen avlätit tili riksdagen gäUer ändringar i peosionslagstiftningen. Syftet med ändringaroa är atl fä tili ständ struktureUa besparingar genom atl ändra pä beräkoingen av arbetspensionsin dexet sä atl det enbart baserar sig pä fö rändri ngar i levnadskostoadema, att pensionslönen beräkoas enligt det man förtjänat under hela arbetsocb förtjänstlivet samt fastslä för framtiden nödvändiga försämriogar.

1 den precisering av regeringsprogrammet som stalSmioistem gay i Helsingin SaDomat den 1.4. fryses pensioDema och alla sociala förmäDer i flera är, kaoske ända fram tili är 1997.

För mer äo 1 miljoD medborgare utgör pensionen den enda ekonomiska tryggbeten.

Sävida pensionsindexet fryses ända tilI är 1997 och pensionsindex ocb eventueUt även pensioncr i framtiden kommer att beräkoas enligt den "frysta" nivän, bar man berövat pensionärema miljarder mark som kommer atl gä tili andra äodamäl. Man bör komma ibäg att en genomsnitlspension ligger uoder 4600 mark i mänadeo. De föreslagna pensionsindexäodringaroa betyder, om de förverkligas, all pensioneroa snabbt förlorar sitl värde. Villa Carlsro påminner i hög firad om sekelskiftets villaarkitektur på Karelska näset och Samtidigt uppstär en situation om Runsala-villorna utanför Abo. dä pensionärema uppmanas della i sparätgärder i betydligt bögre grad än övriga befolk- Kyrkgång i Esbo oingsgrupper.

Esbo Svenska Peosiooärer De riksomfatlande pensiooärssorgaoisationema kräver hade kyrkgäng pä midfasto(Kristinestad) att regeriogen tar tillbaka des- söndagen med sarnling efterät Beläget ca 5 km nOrT om Kristinestad sa propositioner som enbart i Prästgärden. Deltagaroa va r Inträdesavgift 10,- lör vuxna, 5,- lör barn. kommer atl leda tili atl ojäm- sä mänga, över 200, att ocksä mäste likbeten bland medborgaroa Försarnlingsbemmet Öppethällning: 1.5-31.8 kI.12.00-18.00, (mä stängt) ökar och i stället söker rätl- tas i aovändning för kaffedukkl. 12.00-16.00 - ,,september visare medel för att sanera oingen. Det är meningen att 1-18.10 kl. 12.00-14.00 -,,framdeles tvä gänger ärligen statens ekonomi. arrangera speciella pensioKontaklperson: Hillevi Komsi (tel. 962-22231 44 museet, ELÄKELIITTO r. y.

962-222 31 72 Weckström) närsgudstj äoster. Det första ELÄKELÄlSET r.y. försöket var hellyckat. (JN) ELÄKKEENSAAJIEN

CARLSRO MUSEUM

Ombudsman för Österbotten: Per Thomaslotk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Telelon : 961-17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961 -3460366 DIstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008·55002307

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar. utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 ~__ P_os_t_gi_ro_:_l_2_0_3_9_5-_8________~________________

Indexsystemen bör tryggas

10.000 föremål hos Carlsro museum

J

KESKUSLIlTTO r.y.

KANSALLINEN ELÄKELÄlSLIITTO r. y.

KRiSTILLINEN ELÄKELIITTO r.y.

SUOMEN RUSKALIlTTO r.y.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET [.f.

ella resor, boka redan idag!

13.06,5 dgr 21.06,9dgr 14.07,5 dgr BomhDlm Oalslands kanal 16.07,3 dgr Wien-Salzburg 22.07, 11 dgr

Utmaningen Nordnorge

2.450,5.125,2.940,1.410,5.150,-

Riug 928-28 075 sd skickar vi vdr

~\~oo o

t.

broschyr med mAnga fina resmAf! Buk~OR

riW~

Strandgatan 4, 22100 Marieharnn

5

BESTÄLLNINGSBUSSAR : ••

0

SODERLANGVIKS MUSEUM Amos Andersons personhisloriska museum fjärd öppel 15.5-15.8.93 alla dagar kJ. 11 midsommaren 25-27.6. Pensionärer 15,-, 10,-/pers.

Exkursion frän Helsingfors tili Söderlängvik mälningar per tel. 90-640 221 . Pris 180,-.

i Drags18 utom grupper 3 .6 . An-

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915-581 042

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 298 7128 - 298 7136

Restauranger

Om du ändå reser tili Aland, kan du lika gärna ta en tripp tili Sverige Det tar bara 2 timmar!

ECHERÖ LINJEN tel. 928- 283 00

Ab Tidslrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenlorsv 4 Tel. 915-53 1 865 Beställningsbussar.

Sven·Erlk WESTEA

L

/

MANAGING OIRECTOR 64200 NAAPES

/,Je6W'f / /1<15

KARIS

LN~.OfficeSF(9):~~~

®~!!n~

Tel.home SF (9)62-41 385 TeI.summer nouse (9)62-222 3177

Telelax SF (9)62-41 203

10300 KAR IS

HANGÖ TRAFIK

OPTIKER

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911·81 004

Optlsk specialaffär

AulO-Buss Bäck & Öslman Fattiggränd 6 65610 KOR SHOLM Tel. 961-152 495

®

TRAOITlONELL FINLAN05-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MÖTEN OCH FESTTlLLSTÄLLNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNLlG BETJllNING. VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 vAN. TEL. 90-641 101 .

~

BACKMANS OPTlK Torwalan 9 Tel. 92&-19 226 Marlehamn

( jr '\

Optikos

"-{ Aschan Ky

Vuonkalu 13 Berggatan 13 10900 Hanko 10900 Hangö Puh 911 / 84830 Tel

Tel. 9 11·309 40

~ '

I J-~'l ~

KVRKSLArr

OPTIK s hus vid torget lel 2981927

HSB

,

1~'~J;(j'~r:1:1 KARIS, Köpmansgatan 4

Tel. 911 -30161 EKENÄS, Kungsg. 8 Tel. 911 ·62 949

Gynna våra annonsörer

Ge mYlliga Ecliero LInJen - snabba~t över Alands hav

Öb-ombudsmannen har ordet

Helenahemmet, eu 3V Blomstcrfondens pensionärshem vid Pohjo lag:ltan 40-44 i Helsingfors

Et! tryggt boendealte rn ati v fö r sve nska pe ns io nä re r.

Blomsterfonden upprärthåller i Kouby (ee pensionärshem för svenska pensiontire r: H emg:\rden som är en servicehus, samI Helenahemmet och Bergahemmet vi lka erbjuder rum med helinackordering. Inom H elenahemmer verkar en enher { Ä ..... & ....1

..... dc ...... en c:.

MäleI för verksamheren tir an erbjuda e(r (ryue boende med en sIegvis ökad service sam motsva rar det individuella behovec.

Alla har rrygghersanordning eller alarmk locka och personai finns rillgäng lig 24 rimmar i dyg ner. Pensionärerna har dessu· mm rillgäng tili sjukskötarens tjänsre r, rådgiv ning och en diger programverksamhet. I helpensionen ingär ytterIigare maltider, städni ng, byktjänst och all män omsorg.

Ali övrig service såsom läkare, frisörska, pedikyrist och tvät· terirjänsrer finns an rillgå tili starkt subvemianerade priser.

I våra gäsrrum som är färdigt möblerade, kan personer fa plats fö r en konare rid då anhöriga och skö tare behöver avlast· ning - kanske bara för en vecka, eile r en veckosluc.

Om du funde rac på en inflytcoing tili en pensionärshem re· kommenderar vi att du koncakcar oss och kommer överens om en besök. Ring Gunilla af H eurlin tel. 799 199.

Stiftelsen Blomsterfonden i Hels ingfors .

Jag hälsar aUa Er som är på väg tili sommardagen på CarpeUa välkomna till Korsholm.

Eftersom det är i mi n hemko mmun som sommardagen hålls skaJI j ag här kort presentera Korsholm.

Korsbolm är en tvåspråkig ko mmun där 75 % har svenska ocb 25 % finska som modersmål. En frivillig kommunsamgång genomfördes 1973. Då anslöt sig kommuneroa Kvevlax, Björköby, Replot och Solf tilI det gamJa Korsholm. Befo lkningen uppgår i dag till 16 .249 personer.

Korsholm är V asa läns störsla landskommun, en kustkommun i svenska Ösrerbotten.

Kommunen omger Vasa stad och är lätt att nå. Hit leder riksvägama 3, 8 och 16. Flygoch lågförbindelserna är goda och färgtrafiken över Kvarken livlig.

Karakterisliskt fö r Korsholm är den unika skärgården,

de vida slätterna och den levande landsbygden. Skärgården - K varkens pärla - är en av landets största. Den är känd för s ina öppna fjärdar, smala sund och sten.iga stränder.

Kommunen bjuder även på ett sjudande aktivt musik- och kulturliv . Stundars, ett av Finlands sju turistunder, är ett stort och levande museum med öSlerbottnisk bantverkarby, ett centrum för konst och kammarmusik och en levande boendemiljö. Kalas på Stundars med s ina gammaldags maträtter och folkkulturella DöjeD har blivil eli begrepp i Finland.

Musikfeslspelen Korsholm är ett annat dragpl ås ter. Musikfestspelen har etablerat s ig bland de mest högklassiga musikevenemangen inom kammarmusiken i värt land och ingär i Finland Festivals internationella kedja.

Omtalat är även Kulturhuset i ·Smedsby som inrymmer ett bögklassigt bibliotek samt kansli- och undervisningsutrymmen fö r Medborgarinstitutet. Här finns även ett auditorium för 329 personer.

Korsholm är en expa nderande kommu n med en levande landsbygd och välfungerande byar. Skärgården är inte enbart vacker natur. Den är också levande med en bofasl Per T homasrolk befollcrting på över 2.000 pero mbudsman soneT. Korsho lms histori a är samtidigt V asa stads och Öster- lerbotten, tidvis även VäslerbOlleDS historia. Redan pii bo nen, 1370-laJet byggdes KorsÄn en gäng välkomna tili holms slo tt och pii 1550-taJet Korsholm, kommunen som Korsho lms ku ngsladugård. finns min i bjärtat av svenska ÅI 1606 uppböjde Kung Karl ÖSlerbotten, samt ocksä till IX socknens kyrkoby tili stad Carpella nöjescentrum vid som kort därefter fick det Karperöfjärden! kungliga Wasa-namnet. Från Korsho lms slott fö rvaltades PER THOMASFOLK under århundraden hela Ös-

Ny tt gästhem i Hangö alternativ för besökare Hangö är en utpräglad sommarstad. Under sommarmånaderna kryllar det av sommargäster i staden och evenemangen duggar tätt. En Oaskbals har varit bristen på inl,;varteringsställen. 1 det avseendet utgör Gästhemmet Evangelica vid Evangeliska folkbögs kolan ett välkommet tillskott..

Det som annars funge rar som elevi nlern al ulgör gästhem under ti den 15 maj-31 augusti. Gästhemmels vä rdinn a Sonja Österlund berättar att näSlao samtliga veckoslul för inkommande sommar är bokade, men att man ännu har möjlig heler alI hyra ut fö r andra tider.

Den nya delen av gästhemmel blev fa rdig 1980. Här finns tOlalt 25 bäddpl atser i tolv rum. Nio av rummen har tvä bäddar och två rum Ire bäddar. Dessutom finns ett invalidanpassat rum. I gästhemmels gamla del finn s fyra enkelrum, tvä dubbelrum, tvä

- Välkomna tili Evangelica, säger värdinnan Sonja Österlund i Hangö. rum med iTe bäddpl atser och delen fö r 120 mark per person men det fö ru tsätter att bestäUen rum med fyra bäddpl atser. och dygn, säger Sonja. Men n.i ngen görs i tid.

Gästhemmet har redan - Och om del riktigt kniper dä ska gru ppen vara sä stor att kan vi öka bäddpl atsem a sä samlliga rum fy Us. Om den hunnil gäslas av endel pensioatt vi får in 35 personer i nya ga mla delen fy lls sä är prisel närsgrupper. Vidare har där 100 mark per person och bott estniska hand boUsspelare gästhemsdelen, säger·So nj a.

Nu viii Evangelica erbjuda dygn. Morgonmålel ingår i ocb gäsler från Hangös ryska ocksä pens ionärsgrupper sina prisel. Pä bestäUning kan vi vänort. o rdn a med m atservering ocktj änster.

- Vi kan erbjuda hela nya sä " id andra -tider pä d ygnet, -

Skärgården kurstema på Houtskär i juIi

Sociala frågor i God Tid Nu försöker vi öppna ocksä en social frägeläda i God Tid. Avsikten är att medlemmar ska få ställa frägor kring sociala ärenden - om understöd, möjligheter att erhälla bjälp, varifrän hjälp kan fås, vad lagen stipulerar o.s.v.

Massor av läckerheter serverades när Pojo Pensionärer höll sitt samkvälll den 20 april.

Hangöbor gäster hos pensionärssamkväm i Pojo Gott bjöds det på ocb trivsamt var det vid det samkväm som Pojo Pensiooärer arrangerade den 20 april på Högåsa. Mao bade bjudit io pensionärer frän Hangö ocb nästan ett 40-tal bade börsammat kallelseo.

Allan Söderström, ordföraode för Pojo Pensionärer, hälsade välkommen och berättade kort om Pojos historia.

Mycket allsäog stod pä programmet och den stöttades fint av Pojo-spelmannen Krister Malmberg. Det var ocksä han som stod för dansmusiken senare under kvällen.

Fyra av värdföreoingens pensionärer bjöd pä en dansuppvisoiog under Ulla-Brita Nyholms ledning. Det var argentinsk tango samt en tarantella.

Det är österbottniske ombudsmannen Per Tbomasfolk som ätagit sig att försöka få fram ett riktigt svar pä de frågor som framställs. Hao kommer att vända sig tili olika myndigheter för att fä de frågor utredda som medlemmama vill fä klarhet i.

Ni kan slaiva ner era frågor - eokelt och rakt pä sak - ocb adressera dem direkt till: Svenska Pensionärsrcirbundets österboltniska distrikt, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Ni fär uppträda med signatur om oi sä vill och behöver aIItså inte uppge ert namn. Ni kan ocksä ringa in frägoma direkt till Per, telefon 961-179 070.

Vi hoppas naturligtvis på aktivitet från medlemmamas sida ocksä pä dethär omrädet!

SkärgårdsfolkbögskolanlHoutskärs kyrkliga folkhögskola bar vid ett flertal tillfållen ordnat kurser under temat "skärgård", senast i maj 1990 med Arkadia pensiooärer ocb i juli 1991 med Esse pensionärer som kursdeltagare. Kurserna bar blivit uppskattade, eftersom de ger en god bild av Åbolands västra skärgård ocb det s.k.

Skärgårdsbavet: dess geografi, kultur, natur, bistoria ocb näringar. Allt detta i form av rcireläsningar, bildrcirevisniogar, studiebesök ocb guidade utfårder.

På programmet står bl.a. en guidad bussresa längs Skärgårdsvägen ut till Houtskär, med besök i Nagu kyrka och kaffe på Marthahemmet.

Kursdeltagama bekantar sig även med Houtskärs kulturliv ocb näringar, åldringsvård och församlingsliv. En stor portion fornhistoria erbjuds i form av både diaföredrag och resor med historiska förtecken. Föreläsningama varvas med exkursiooer bäde pä land ocb till bavs, bl.a. en bätutflird i Skärgårdshavets oationalpark med den natursköoa öo Juogfruskär som mäl. Till programmet hör äveo en resa till Lappo, Brändö med galeaseo Iris, där gruppeo guidas pä Skärgårdsmuseet. Pä kvällama ordnas samkväm med program, bastu samt andra ge-

mensamma aktiviteter.

Houtskär är en svenskspräkig kommun med ca 750 invånare och 700 öar, av vilka ca 20 öar är bosatta. Kommunen har goda iotema kommuoikationer med raIjor och förbiodelsebätar. Jordoch skogsbruk samt servicenäringar sysselsätter buvuddelen av befolkningeo. Jordbruket är i huvudsak småskalig specialodling - särskilt oypotatis odlas. Fiske, fiskodling och fiskförädling är andra viktiga oäringar. Tili Houtskär kommer mao längs Skärgärdsvägen via Pargas, Nagu och Korpo.

Skärgårdsfolkhögskolan, grundad 1939, ligger på en udde i kyrkbyn Näsby och är omgiven av vatten pä tre sidor. 1 byn finns post, bank, restaurang, bibliotek och två butiker. Skolan har modema internat i fyra byggnader, där kursdeltagama inkvarteras i eokel- eiler dubbelrum. 1 skolbyggnaden finns klassrum, kök, matsal och festsal.

Bastubad hör naturligtvis tili programmet - skolan har både en modem elbastu och en vedeldad strandbastu.

Skärgärdsfolkhögskolan ordnar även iokommande sommar en kurs kallad "Med skärgårdeo i blickpunkten".

Tidpunkten är 26-30 juli och kursinoebållet i stort sett det sam angivits QVaa.

Bl.a. en tarantella bjöd en gmpp av värdmedlemmamapå.

Två pojotöser, 14-åriga Sofie Forsman och 5-äriga Eva Fyhrqvist bjöd pä uppskattad sång och själva programdelen avslutades med ett bejublat framträdande av ordförandeo Allan Söderström. 1 säogform framförde han en "påsarysses" budskap - pä blandad svenska-ryska-finska.

Massor av god mat serverades innan dansen vidtog.

Dessutom arrangerades ett lotteri.

Pojo Pensionärer grundaPojos historia presentera- des 1975 ocb bar i detta nu 87 des i korthet i Allan Söder- medlemmar. ströms välkomstord.

R.E.

o

Gynna våra •• annonsorer

För ett sånginslag svarade också 14-åriga Sofie Forsman oeh S-åriga Eva Fyhrqvist.

••

••

TAL DIN BANK JAMFORELSE?

Gästhem Evangelica

I andelsbanken kan Du spara på betjäningsavgifterna.

Guldkortet, kvittolös betalningstjänst, direktdebitering och kontoutdrag en gång i månaden är avgiftsfria.

cp VASA A.Nn~LSBANK TRYGG OCH PALlTLlG

Dubbelrum 190 mk-2S0 mk Grupper enligt offert Esplanaden 61, 10900 Hangö Tel. 911-86 923 Uuni 248 69 23) Fax 911-85 064 Uuni 248 50 64)

Hagaro ger trygghet, tillsyn åt pensionärer i Helsingfors Trygghet och tillsyn, men ändå ett "privat Iiv".

Såhär kan man karaktärisera tillvaron for de äldringar som bor pä det privala pensionärshemmet Hagaro i södra Haga. Pensionärshemmet uppfördes 1956 och drivs av Fruntimmersföreningen i Helsingfors.

- Trenden är att ä1dringarna konuner hit vid allt högre ä1der, säger föreständaren Inger Salo. Nu är medeläldern faktiskt sä hög som 83 är.

- Situationen bar faktislet förändrats en heI del, säger föreningens sekreterare Marianne Ehrström. - När jag blev sekreterare för 16 är sedan tog man överbuvudtaget inte emot ä1dringar som var äldre än 70 är.

Hagaro bar 48 platser.

Samtliga pensionärer bor i enpersonersrum. Hyran för belpension är 4.150 mark per mänad. 1 aonexet, nyrenoverat och inrymmande fyra större rum, är byran dock 5.100 marko Priset inkIuderar själva hyran, mat, tvätt, elström, Offivärdnad.

Hagaro är ett svenskt pensionärshem ocb det innebär att det är svensksprllkiga pensionärer frän Helsingfors mao tar emo!.

-

N4 ö OD CD!itukn

o

Vårdkunnig personaI

Hagaro har ocksä vinnlagt sig om att ha värdkunnig personal. Föreständaren Inger Salo är specialsjukskötare.

Dessutom finns tvä primärskötare. Nattetid finns sjukskötarstuderande pä plats. AIbetet blir för dem ocksä ett slags praktik, samtidigt som det ger dem en liten inkomsL - Totalt har vi tio personer anställda, berättar Inger Salo.

Dessutom fär vi hjälp av bemkommittens medlernmar med sädant som inte bör tili den di- Ina Kaustell, 93 år, bjuder rekta rutinen. T.ex. vid utf"ar- ännu personai oeh invånader och fester ställer hem- re på humoristisk sång. kommittens medlenunar upp och hjälper tili. ningen stär portarna öppna Trots att Hagaro upprätt- ocksä for män. hälls av Fruntimmersföre- Denhär fOrändriogen

vidtog5 frän sena5te årsslåfte. Vi människor är inte alltid så öppna fOr fOrändringar, säger Inger Salo och skrattar. Sedan när fOrändriogama väl tillämpats en tid vill mao inte ätergä till det gamla.

Rummell Hagaro är ljusa, trevliga oeh persollligt möblerade.

Nu har man i varje fall ocksä tvä män som inväoare pä Hagaro. Och det har inte stört sinnesfriden bos nägoo.

Fruotimmersföreningen grundades 1848 och har frän starten '!arit en välgörenbetsförening. Man gjorde tili en början ett stort arbete blaod stadens fattiga kvinnor, startade barnhem ocb övergick senare tili att driva ä1dringsbem.

Idag driver mao, förutom Hagaro, ocksä Welinska bemmet vid Idrottsgatao 24 och Alex-

aodrahemmet vid Georgsgatao 10.

tid efter att mao varit intageo pä sjukbus, understryker Inger Salo. Ocb sä finns det de Hemlagad mat som kommer endast for sommarmänadema. Deras anböriFrukost fär inväoarna klo pä semester 8.30 pä egeo väning. Varje ga äker kanske ocb dä känner de större tryggväDing bäller sig med ett eget väniogskök. Om man sä öos- bet att bo bär. kar kan mao fä frukosten ockTrygghet fOr anböriga sä in lill sitt rum.

Inger Salo understryker att Luochen serveras kl.13 och utgörs av mat som görs i Ha- ett boende pä Hagaro ger större trygghet ocksä för ä.ldringgaros kök.

- Vi gör all mat själva och ens anböriga.

- Om man t.ex. inte bar köper ingenting, säger Inger Salo. J ag kan med gott sam- möjligbet oli dagligen se till vete säga att invänama här åldringen käoner man kanfår god mato Och vi bakar ske oro ocb ängest. Har nåockså det mesta själva. Sta- gontiog hänt äldringen? dens godaste wieoerbröd, ja När åldringen bor på Hagaro vet de anböriga all hao dem äter vi på Hagaro ...

KJ. 14.30 är det dags för ef- eIler bOB får tillsyn ocb termiddagskaffe. KJ. 16.30 vård. net ger också de aoserveras en lättare mä.ltid och höriga tryggbet. loa Kaustell är med sina pä kvällen fär mao ärtnu te.

De som kommer tili Haga- 93 är Hagaros äldsta invänare. ro fär ta med sig egoa möbler Men bon är "pigg som en mört" , följer med sin tid, skooch egoa saker.

- net bär är ju deras bern, jar ocb skämtar ocb sjunger understryker Mariaone utantilllänga bumoristiska visor. I fem är bar fru Kaustell Ebrström.

Ocb rummen är verkligen nu bott pä Hagaro.

- Här bar mao det bra, säIjusa och trevliga.

De flesta som kommer tili ger hon. Maten är god ocb personalen vänlig. Jag bar Hagaro bor där varaktigt.

- Meo mao kan komma ingenting att klaga över. ocksä under eo kovalesceosR.E.

pensionär

ocksä utanför Helsingfors har vi tagit emot tili henunet, säger Christel Hartwall frän hemkommitten.

Hagaro är byggt i fyra väningar. 1 första väningen finns matsal, kök, tvättstuga, kafferum ocb kansliutrynunen. Bostädema är inplacerade i and- Hagaro är det eentra/a i Fruntimmers/örellillgells verksamhet. Fråll vällster sekreterara, tredje och fjärde väningen. rell MarialIlle Ehrström, jörestålldarell IlIger Salo oeh Christel Hartwall fråll hemHuset är utrustat med hiss.

kommittell.

Min oro gäller min son.

Frän bans hals kommer smä, hagelstora, illaluktande, gula klimpar. Jag bar sagt att hao borde uppsöka läkare, men ban noncbalerar min uppmaning. Nu frägar jag: kan det vara nägonting farligt? Vad beror klimparna pä?

Oroadmor

Della resulterar i dälig smak eiler lulet i munnen.

Besvären kan motverkas genom god munhygien munsköljning ocb tandputsDing efter mältid, och eventueli gurgling med antiseptiskt munvatten. Om besvären är mycket envisa ocb störande, lär det LO.m. vara möjligt att

Läkarspalten De illaluktande proppama i halsen är möjligen sMana som bildas i gropar eiler kryptbildningar i tonsillema.

Dessa gropar uppstär Lex. efter tidigare infektioner. Proppama anses bestä av födoämnespartiklar ocb bakterier.

SMÖRGÅSBORD ;:~:: Specialarrangemang rör grupper

65,-

operera tonsillema emelleTtid i första vilket band mao inte tillgriper.

Om ovanstäende spekulationer är riktiga, är det kuappast fräga om nägonting farligt, snarare nägonting rätt sä obehagligt. En noggrannare

Läkarspalten stär öppen för alla läsare av God Tid. Skriv ner din fräga och adressera den tili God Tid, Rainer Erlund, HaImstadsgatan 9, 10900 Hangö. Om du sä vill fär

du uppträda aoonymt. Redaktionen förrnedlar frägoma tili biträdaode överläkare Ralf Backman vid Mjölbolsta sjukbus och svar ingär i följaode nummer av God Tid.

undersökning vore dock nödvändig för att exakt kunna uttala sig om besvärens art.

Värbälsningar Ralf Backman

'--:=====================;

I

Välkommen tili pensionärshemmet

HAGARO et! hem för 48 pensionärer - om de dagtiga sysstorna känns otustiga och tunga, - om du känner dig ensam, - om du känner dig otrygg , då kan du byta ut ditt vardagsliv tili en mera bekymmerslös tillvaro i vårt trevtiga hem.

- behöver du repa dig efter en sjukhusvistelse?

- eiler kanske dina nära anhöriga behöver semester, också då,ger värt pensionärshem möjlighet tili tryggt boende under en kortare period.

Tag kontakt med vär föreständarinna tnger Salo, säkrast an· träffbar vardagar kl. 10-16, tel. 570 761.

8

GUSTAVWASA & KALLE'S INN För Dig som viii ha smakupplevclser utöver det vanliga .. i en annorlunda miljö.

För Dig som söker skolnings .. och Hknande utrymmen eiler en pbts (ör familj efesten •••

111

irt i stan hittar DU

Källarkrogen

~

Krogen här en anrikt n3mn. Gustav Vasa räknas som den sve nska

natlonalstatens grundare och han levde I ett tidevarv när mao (örstod sig p~ 3 U njuta av matco.

Namnet innebär förplibelser mm Oili" Kom tili vår kätlarkrog, en trä((punkt i histo risk t tidsenlig miljö och Iät Oina egoa 5mak· kördar avgöra om vi klarat utma· ningen. Vi är överrygade om att Du kommer ige n!

Tili Diu (ör(ogande (inns ue ~parara utrymmen, (ör 10,40 eiler 60 personer - rotah 110 personer.

Krogen är Oppen mändag t ili

lördag, kI16-24.

J vAr gArdsbygcnad finns dessutom GUSTAV WASAS BASTU och KALLES KABINETI • Bastun rymmer 10 personer och gillestuga n hae 16 sinplatser. Här kan Du själv grilla va lbara räner (rin vAr baSlUmenu.

• Kabineuet rymme r ca 25 personer och är lämpligt (1r möten, kon(erenser, skulningstillfällen, (ami1te(ester med mera.

Kommer Du eiler Dina gäster JAngvöga i(lin hae vi övernauningsmöjligheter

• pl glnga.Sllnd VALLONIA

CITY HOTELL. S<lm ,llr upp dörrama i medlet av maj • (ör stOrre sällskap VALLON1A GARDEN i Smedsbv. ca 4 km (r;\n centrum .

Vi är aktiva i Vanda Ibland kän ns det rätt sä trist att gä igenom protokoll oeh andra handlingar. Men det behövs kanske endast ett foto frm nägon tillställning, oeh en ide föds. Sä giek det för mej . Tänk om jag skulle skriva tili God Tid oeh berätta hur en medlem känner det i Vanda svenska pensionärer rf, oeh vad vi sysslar med.

Vi är en liten förening i en stor stad. Frän att ha varit en helt svensk Helsinge soeken, är det nu nästan en finsk Vanda stad. Vär förening är en ung tonäring. Initiativ tilI pensionärsverksamhet upptogs av nägra personer tidigare, men 1974 grundades föreningen.

Vi är litet under 200 'IDedle=ar. Visst finns det f1er svenskar i pensionärsäJder, men mänga yngre tyeker, att om de tillhör en pensionärsförening anses de gamla, men sä är inte fallet. Tvärtom.

Det finns dessutom mängen annan svensk verksamhet, oeh envar skall göra det som känns bra.

Men i vär förening försöker vi MBa trevligt tillsa=ans.

Vi firar oeh festar för aIIt som gär. Med födelsedagsfesten i apriI, som är en vaeker traclition. Alla som föregäende är fy llt sjuttio eller mer inbjuds tili födelsedagsfest. Seoaste är fyllde hela femtio medlemmar järnna är, däribland tre 90-äringar.

Festen i maj giek i värens teeken. Vaekert dekorerat i värens skira grönska, damerna klädda i "fina hattar" en del rätt sä unika (herrarna kunde nog oeksä ha spökat ut sig litet, det skuJle höjt stämningen än mer).

Med hemJagad mjöd skäJades vären in. Potatissallad med tilltugg oeh kaffe med hembakade kakor bjöds det pä. Tävlingar var pä gäng.

Dikter, bäde vaekra oeh vitsiga, upplästes. Visor tili värens oeh kaffets ära sjöngs till Jukka Langens aekompangemango Men efter aUt ätande oeh sittande, var det skönt att till Jukkas dragspelsmusik irMa dansen, oeh med s~ngen "Jag tror, jag tror pä so=aren" kunde vi alla önska en trevlig sMan. Men efter so=ar kommer höst, oeh med den sedvanliga möten. Men vär 75-äriga självstänclighet vilie vi fira.

D et blev en stärningsfull fest, med blä-vit dekoration oeh levan de Ijus. Vandas egen trubadur Leif Weckström sjöng vaekra sänger. Som avslutning "ModersmäJets smg".

Sällan har nägon säng klingat sä vaekert som denna, just denna dag.

Julfest påKråkö Pä Storgärd i Kråkö firade

Britt-Marie, vår reseledare, Izåller ett öga på Olle, Jaska oclz RUllar, så att de illte kommer åt att juska . .. vi julfest. Med en t aeks~ng samarbete, med möten, fester skriven av Viola, vär säng- oeh även utf<irder.

Vi är mänga medJemmar makerska, för god mat oeh fint program, var festandet som aktivt medverkar i Vänslut för .het -92. Men åker tjänst. Att besöka svenskspräman nära Borgä, är Brunbergs kiga äJdringar i nästan finskett m~ste, även för oss. Julen språkiga äJdringshem är uppskattat. Där finns mänga vars stod för dörren.

Enligt det här skulle Vanda egna inte har möjlighet att bepensionärema inte göra annat söka dem, oeh sä är det lite ombyte dä en liten grupp än festa, men sä är det inte.

Vi hinner med besök bäde ko=er tvä gänger i mänaden pä so=ar- oeh vinterteatrar, pä besök.

Vi sjunger med oeh för med utf<irder till olika platser, även induslrieBa inrättningar. dem, gamJa kära sänger. För Rätt ofta reser vi pä kryss- oss kan de tala oeh berätta pä sitt eget modersmäJ, oeh kafrung.

Vi dehar i en del av vad fet smakar bra. Tyvärr finns Svenska Pensionärsförbundet det mänga vi kanske inte fär ordoar. Vi har med Mellersta kontakt med, men vi hoppas Nylands Pensionärsför- ändä att de känner något av e[]ingars Sarnarbetsdelegation det vi vili ge dem.

Pigga peosiooärer deltar "Overens" (puh, vilket längt namn), dit Vanda hör, bra gärna i seniordans, (så dukti-

ga är vi inte att vi har egen danskurs, tyvärr).

Trots aIIt vi ordnar, är det säkert m~nga med mej, som saknar kontakt med pensionärsföreningar. Tänk vad trevligt det skulle vara att träffas oeh utbyta tankar vid möten, eiler göra en utf<ird tilI-

sammans. Visst har vi "Överens", sam redan nämnts. t"fen det finns föreningar österut oeh längre västeru t som vi knappt vet nägonting om.

Tänk om öst oeh väst kunde mötas - kanske i Vanda?

Det är kanske för högt f1ygande tankar. Men har man en orolig själ i en orolig kropp.

Vad gör man? Jo man sätter PUNKT. Med varmaste vär- oeh sommarhälsningar tili alla frän Helga i Vanda

möker DU exotik. lugn oc h ro?

Di välj" Du

Du mäste uppleva Kalle's Inn innan Ou Iror Oina ögon och öron !

Omgivnlngen är karg. Vild. Obändi!,;. Snm den österbottmska (olkslllen. Oc.h lika (ult av (fveTTiJ!knlngar.

Ena ugunhlicket rAder den tmala tystnaden . 1 nästa sk riker mAsen ut sin (rihetslängtan.

Ou vakna r kanske tidigt pä morgunen, höe vlgoma som stilla kluckar mm klipphällama och stenama vid stranden. Innan h ä llen kan stonne n ryta ut sin vrede.

Här finns (risk lu(t. O rörd natur.

Stillhet. Vindpiskade buskar. Stenar nch Ater stenar.

Vili Du beundra vAr fina skärgArd pA vägen hit står vlr nöjesyacht

CITA 111 tili Dln (Orfogande. Även busstransporter ordnas.

1 den här nmgivningen trivs Oi na a((ärsbekanta lika vaI $Om Din personaI. Kalle's Inn är en ypperligt alternativ (ör bröllopet, (ödelsedacs(esten, (öretagsrrä((en eiler skolningsdagen.

Det är drömplauen, även (öe den mest kräsne! Rökbastun, utflykter.. na, (isketuren ... Och maten - fisk i alla (nnner!

Söker Du bara en stunds avkoppUnI: och 1:00 mat - ja dA hakar Du

Cita III (IIr en LUNCHKR YSSNING. Max 20 personer ryms med och en lunchkryssning i vär skär!!:ärd I:er smakupplevelse r inte hara (nr magen uran även dgat bli r män!

Med ett enda samtai fjnr Du al1t!

Vi sköter resten ~ personlig betj ä~ ning fir Du pi köpet, oberoende av om Du välje r historiens ving~ slag inne i stan eil er den karga, öste rbottniska skärgirdsnaturen!

HING

Y61-32~2'JlH

Vårdag i Österbotten Österbottniska distriktet programmet vi bjöds på föll har tagit för vana att arrangera oss nog alla i smaken. värdagar, tili antalet tre, som Distriktets ordförande Göaltemerar i södra, mellersta ran Sundström riktade till oeh norra delen av clistriktet. 1 oss n~gra allvarsord i anledär hölls värdagarna i Korsnäs, ning av de bistra tidema oeh Korsholm oeh Jakobstä d i de utrnaningaT, som möter oss mänadsskiftet mars-apriI. Vi pensionärer i dagens krissamnöjer oss denna gäng med ett hälle.

Distriktsstyrelsen hade bekort referat frän värdagen i Korsnäs den 31 mars. stämt värdagamas tema tili Förväntansfulla pensionä- " Äldreomsorg eiler ättesturer till ett antal av ca. 260 ha- pa". 1 sitt festföredrag över de bänkat sej i Korsnäsgär- detta tema tog socialdirektöden, när ordföranden i Kors- ren Tbore Gull frän den nynäsnejdens Pensionärer, Hel- blivna staden Närpes fasta pä ge U1fvens, tog tili orda oeh de humana oeh allmänmänskhoppades vi skulle trivas med-- liga aspekt, som man enligt vär dag. Oeh det gjorde vi, ty hans bestärnda uppfattrung in-

PENSIONÄRSKURS I KARIS 9-13.8.1993 VÅR NORDISKA GEMENSKAP Upplev nägra augustidagar I vaeker västnyländsk småstadsmiljÖ. Kursen VAR NORDISKA GEMENSKAP erbjuder Intressanta föreläsningar om vår nordiska bakgrund oeh ger möjlighet tili trevlig samvaro med kursde~agare frän Sverige.

Pris: 810 mk i helpension. Kostnader för exkursion tillkommer.

För ytterligare information om kursen, eiler anmälan, kontakta kurssekreterare Ann·Charlotte Mätar, tel. 911-33 144, 911 -32 688 (kl. 8.30-15.00). Sista anmäln.dag t 1.6.1993.

KOM OCH TRIVS TILLSAMMANSI VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden t, 10300 KARIS

te fär glö=a när det gäller att lägga upp sparprograrnmen fÖT ä1dreomsorgen i ko=unema. Att privatisera inom denna sektor ville han inte rekommendera. Åldringsvärden bör förbli i kommiinens egen regi.

Programmet bjöd först~s även pä musika1iska inslag.

Fo1krnusiken är omhuldad i På främsta bällk från vänster Svell Nysten, Åke Skeppar, Korsnäs oeh de tre fiolspel- Görall SUlldström, Tlzore Gull och Per Tlzomasjolk. männen frän byarna Harrström oeh TakJax fiek det att frän Harrström, läste med inD agen avslutades med dans spritta i benen. De överträffa- levelse nägra dikter oeh tilI tili dansbandet Carmeneitas de nog mästerspelmannen slut var det nejdens senior- sprittande toner.

Boris Wiklund, som oeksä dansares tur att visa vad de bjöd pä sitt kunnande.

H.F. lärt sej undeT den gängna vinBirgitta Nysten,även hon tem.

INTRAWUD MOTARBETARVÄRKI

ytan . och blodllö<lel akliveras I våvoads-

cellerna. varvld kroppens egoa helande Den IOr hndnng iN ohka slag lrJ muskel· Yårk och andra smånor utvecklade in· tralJudsapparalen NQVAFON har kommil ui på marknaden i Finland år 1989. Oårtorinnan har den testats bl.a I Tyskland , England och Osternke med mycket be· römvärda resultat Dess IOrmåga an lindra grunclar sig på IJudvågor inom frekvensområdet 100-10000 Hz (svång· ningar i sekunden) Oå apparatens Ijudplana berOr huden lonp1anlar sig _ Ijudvågorna ända ned 1111 6 cm under

~~~e~~f sf~!~~:~åmPli9

etfekt med en reglageran. En normal behandling taf ea 15 mln. per gäng och mao kan be· handla Stg Ilere gånger om dagen och mårk vål : slålvbehandling med appara· len har aldrig medlån oågol sam helsl

meo IOr personerna.

Sjukgymnaster rekornmenderar lolra· Ijudsbehandling speciellt vld vårk lörOT' sakad iN muskelspånningar. meo påpe-

kar an lastan apparaten

af helt fantas-

lisk "åf det gålter lindring av smånor, så kan mao iote bala kroniska sjukdomar såsom ledgångsreu matism eiler slitna leder, meo den kan tindra smårtor åven Idessalall.

S NYSTRÖM KB Centratgatan 56 10300 KAAtS tel. 911·31636 saneler gratiS Inlo/TTIallon på oegåran

Fil och övriga mjölkprodukter frAn regionens eget mejeri 961-121 144 Vasa Pedersöre 967-723 07 22

9

Förändringar i pensionssystemet Pensionspolitiken och ä1dreomsorgen har under dc senaste tiderna mer och mer stigit i förgrunden när det gäller den sociala välfarden. Dctta är delvis berocnde pä den allmänna ekonomiska situationen men framför allt är dctta beroende av den förändring som skett och kommer att ske när det gäller äldersstrukturen hos värt lands bcfolkning. Enligt en prognos som uppgjorts av Statistikcentralen kommer antalet personer över 65 är att öka frän nuvara nde 13,5 % tili 14,5 % är 1995. Denna ökning kommer sedan att ske kontinucrligt med 1 procentenhet för varje femärsperiod fram tili är 2010 dä man räknar med att antalet personer över 65 är utgör 17 % av befolkningen .

En annan faktor som ytterligare ökar de ekonomiska problemen är den ökade livslängden. Dä antalet personer över 75 är år 1990 utgjorde 42 % av alla över 65 år, räknar man med att ät 2020 kommer motsvarande antal avt vara över 63 %.

Den finansieringskris som den ändrade befolkningsstrukturen hos befolkningen medför innebär att ett nytänkande när dct gäller äldreomsorgen och pensionspolitiken är nödvändigt.

o Om grundtankarna i den s.k. pensiollskommitterlS betänkande redogör förbundets viceordförande Ragnar Hanssoll i vidstående artikel. Man strävar bl.a. tili att klllllla I!öja den genomsnittliga pensionsåldem från nuvarande 58 år tili 59 år fralll tili år 2000 oel! tili 60 år fram tili år 2010.

Pensionskommitten 90 Den pensionskommitte som tillsattes 1990 och som avgav sitt betänkande i november 1991 har dragit upp riktlinjerna för den kommande pensionspolitiken. Kommittens uppgift var att komma med förslag tilI ätgärder som syftar tilI att undanröja de hinder som pensionssystemet och lagstiftningen ställer för den ä1dre befolkningens deltagande i arbetslivet samt att komma med sädana förslag som sporrar människorna att arbeta antingen som ett ahernativ tili pensionering eiler ocksä vid sidan om som pen-

Efter är 2010 kommer de stora ärskullarna frän efterkrigstiden upp i pensionsäJdem, vilke t innebär en radikaI ökning av den ä1dre befolkningsdelen. Man räknar med att år 2030 ca en fjärdedel av värt lands befolkning utgörs av personer över 65 är. Samtidigt som pensionärernas antal ökar minskar den yrkesak"tiva befolkningen frän 67 % 1990 tili 60 % är 2030. Detta innesionär. bär, att antalet personer som skall stä för pensionssysteArbete hellre mets och hela den sociala välän pensionering färdens huvudsaklig finansiering kontinuerligt minskar.

En gradvis förskjutning av

Röster Sängen "Slumrande toner" toIkar stämningen en sommarkväll när vi sam lats tilI hembygdsafton. Vi sjunger om "den lutande stugan med den mossbeväxta trappan" Ulan att tänka pii hur mödosamt livet ändä vore i gårdagsmiljö. Det förgllngna talar tili oss. Vi hör "sällsamma röster, juhel och kvalsäng frän hänsovnas strid."

I det natursköna Västanfjärd finos, förutom den gamla kyrkan från 1700-talet, även and ra sevärdheter: de övergivna , vattenfyllda kalkgruvorna. Vandraren undrar, vad som kan fi nnas pä bottnen av de väldiga, hemlighetsfulla häJen. Han tycker sig höra röster frän gängen tid, när kalk bröts här. Han hör hårda röster, släggornas taktfasta slag i mödosamma dagar. Överallt i sommams rike kan vi höra röster. Vi kan fira gudstjänst även i naturens vida tempelsal. J.O. Wallin upplevde Skaparens närhet: "Jag hör hans röst där sommarvinden susar, där lunden sjunger och där fl oden brusar, jag hör den djupast i mitt hjärta tala och mig hugsva-

benägenheten att gä i pension är enligt kom!Ilitten en nödvändighet för att trygga utbudet av arbetskraft och därmed finansieringen av pensionssystemet under de första ärtiondena pä 2000-talet. Mälet är att den genomsnittliga pensioneringsäJdern frän nuvarande 58 är med 1 är fram tili år 2000 och med 2 är tili 2010. Detta mäJ vili man uppnä genom förändringar i pensionssystemet, förbättrade arbetsförMlIanden, förebyggande hälsovärd och rehabi1itering.

Kommitten vili trygga pensionsnivän i de fall dä en person väljer att arbeta i stället för pensionering genom förändring av beräkningssystemet för den pensionsgrundande lönen. Enligt förslaget bör

denna fastställas sä att man av de 10 senaste arbetsilrens inkomster tar de tredje, fjärde, femte och sjätte bästa och tar ett medehal pä dessa. Detta medehal skulle utgöra den pensionsgrundande lönen.

Med detta vili man motverka den eventuella negativa effekt som sänkning av inkomsterna undet de sista åren före pensioneringen skulle innebära.

En annan faktor som skulle motverka en sänkning av pensionsnivän vid fortsatt arbete skulle vara en garantipension vilken beviljas i vissa situationer.

Ytterligare nilgra "morötter" som man hoppas skall kunoa pilverka människor att välja arbete i stället för pensionering skulle enligt pensionskommitten vara att höja

pensionens " införtjäningsprocent" frän nuvarande 1,5 % tili 2 % för de pcrsoner s,om fortsättcr att arbeta cfter 55 ilrs illder och tilI 2,5 % efter 60 års älder. Deltidspensionernas popularitet vili man öka genom att sänka rätten för dehidspensioll frän 60 tili 58 år. Deltidspensionens belopp skulle utgöra 50-60 procent av skillnaden mellan inkomsten för ful l tjänst och deltidstjänst.

Pensionärernas möjlighet och villighet att utföra arbete vid sidan om pensionen viII man pilverka genom skattelättnader.

Bantade kostnader Under de senare åren har diskussioner förts angäende kostnaderna för de nuvarande pensionssystemen inom stat och kommun. Nilgra kostnadsnedbringande iltgärder har redan gjorts bl.a. genom höjning av pensionsilldern för vissa yrkesgrupper. Pensionskommitten föreslär betydligt radikalare ätgärder. Förslaget innebär en samordning av det offentliga systemet med det privata pensionssystemet sillunda att pensionsilldern höjs friln 63 tili 65 är och pensionsniviln sänks från 66 % tili 60 % av den pensionsgrundande lönen.

För att ytterligare lätta pii pensionskostnaderna föreslilr

kommitten att den regelbundna ärliga justeringen av arbetspensionsbeloppen skall ske pii basen av förändringarna i konsumentprisindex för 65 år fyllda pensionärer. Med andra ord samma system som tillämpas beträffande folkpensionen. Pensionerna för personer under 65 ilr skulle fortfarande justeras enligt APL-index.

När det gäller kostnaderna för hela pensionssystemet strävar man tili att sänka arbetspensionsavgifterna friln nuvarande 40 % tili 30 % fram tili 2030.

En ny syn när det gäller finansieringen är att arbetstagarna i motsals tili vad som tidigare varit fallet själva står för en del av pensionskostnaderna. Denna iltgärd ingär inte i pensionskommittens betänkande utan baserar sig pä en överenskommelse mellan arbetsmarknadspartema. Mälet är att den försäkrade står för hälften av pensionsavgiften.

Enligt pensionskommitten borde huvuddelen av pensionssystemen ha verkställts fr.o.m. början av detta är. Sä har inte ännu skett men veterligen har regeringen huvudprincipema klara för avgivande av en proposition. Av tidningsuppgiftema att döma bygger regeringens tankar i stort sett pii pensionskommittens betänkande.

Tre i6reningar finalklara i Öb-frågesporten Frägetävlingen mellan de österbottniska pensionärsföreningama har nätt halvvägs.

Kvalificeringsomgängar har bålli ts i Kaskö, Pedersöre och Vasa. Segraren i kvalificeringen går liU final. I Kaskö möttes de Syd-Österbottniska föreningarna .

Malax-föreningen med laget Eva-Brita Uthardt, Sven Nyman och Helge Granholm upprepade fjolårssegem. Malax samlade 29 p, Övermark 26 p, Petalax 25 p, Kaskö 24 p, Närpes 24 p, KrisLinestad-Tjöck 23 p och Lappfjärd 18 p.

Norra områdets föreningar sarnlades i Pedersöre. Purmo

och Esse föreningarna stanna- Jeppo 21 P samt Kvevlax och kerna i svenska Österbotten. de båda pä 26 poäng när ordi- Vötä 20 p.

Finalen ordnas i samband narie frägorna var avklarade.

Frägetävlingen ordnas i med det Österbottniska diPurmo klarade tilläggsfrägan samarbete med Andelsban- striktets höstmöte i november. bättre och utgick som segrare.

De övriga medverkande Pe- ,------------------------------------dersöre 24 p, M-klubben Jakobstad 22 p samt Terj ärv 20 p. För Purmo-Iaget tävlade Märta Åman, Berndt Backa och Eugen Törnqvist.

Föreningarna i mellersta regionen tävlade i Vasa. Liksom i fjol tog Oravais igen hem segem med 29 p. I laget Hi ssa inte en teaterhändelse och en folkfest: ingick Anna Österlund, Viirus och elen fbr trollade ön Karl Nymark och Melvin en poetisk.. levnadsglad fullträff (Hbl. 16.7.1992) BESTÄLL BILJETTERNA HU! Siffren. Korsnäs 27 p, KorsBiljettjänst 9700·4700 I Viirus 90-1357985 holm 25 p, Vasa VIPS 23 p,

.-----------------------------------,

->

ta."

När vi i Nykarleby kyrka gemensamt läser trosbekännelsen, är det frestande att bara Iyssna tili alla dessa röster, tili en enstäm mig kör, som bekänner sin tro pä " Kristus, Guds ende Son, vår Herre." Sä föds denna svindlande tanke: för 2000 är sedan gick en ung, ensam man omkring i Juda land förlätande synder och förkunnande evangelium. Pä ett sätt blev hans liv ett misslyckande: han fick en neslig död och hans vänner stod rildvilla. All! syntes vara förlorat, men sä var det inte. I dag bekänner sig miljoner människor tilI kristendomen.

Si aren pä ön Palmos (i Bibelns sista bok) tycker sig höra en kör av röster där borta i landet med de vida gränscrna. De, som vunnit seger isin troskamp, "stod pii glashavet med Guds harpor i sina hän der. Och de sjöng Guds tj änare Moses säng och Lammets silng."

När vi tycker oss höra röster friln det förgängna, berikas vär dag och vi "tar varsarnt det kära i vä r värd." Vi talar ibland om fadernas starka tro, kanske var denna ofta vacklande, men säkert säg de gamle mer än vi trons möjlighet tili hjälp vid överlevnad. I en av vära nya psalmer talas det om ett rop, som når oss, sedan vi lämnat de jordiska landen. "Nägon skall ropa det namn, jag fick i dopet. Nägo n skall viska det och rösten är min väns. Och jag skalI väckas av viskningen och ropet, buren i trofasthet och kärlek utan gräns."

Gunnar~vIin

TRÖTTA OCH SVULLNA BEN? Är Oina löner trötta? Är Oina ben svullna och tunga? Hirudoid lorte ger hjälp och lindring genom an stimulera den lokala blodcirkulationen, sä an svullnaden ger med sig. D å försvinner ock.så värken och känslan av

an det stramar i benen.

Hirudoid lorte kräm eiler gellämpar sig liven lör behandling av ytliga veninflammationer - som Iän kan leda tili å derbrllck - samt av blämärken och krossskador. ~o

~o

~

LUITPOLD

Hirudoid® forte - skant

far

svullna

mukopolysackandpolysulfat

ben

Läkemedel - säljs reeeptfrin på apoteken.

Erik korn hern från kriget och blev växthusodlare Kriget var rörbi. Det gällde att se framåt. Erik Stens i LappIjärd ville etablera sig som växthusodlare. Det var en ide han trodde på. 1 Närpes hade man redan kommit igång med växthus. Så en dag tog sig Erik tili Närpes. Ban hade papper och penna med och ritade och antecknade.

- Bussförbindelsema var inte sä utvecklade pä den tiden, minns Erik med ett smäIeende. Jag mäste promenera tiIIbaka. Jag minns att jag skuUe gä via Kristinestad. Det skuUe ha blivit en sträcka pä 20--25 km, men ungefar halvvägs kom en taJci och jag fick äka med.

Det skedda visar dock bur starkt Erik Stens trodde pä sin sak.

Erik Stens kom bern ocb började med idogt arbete förverkJiga sin dröm. Fyra växthus byggde han sig.

Där odJade ban gurkor, tomater och blo=or. Lätt var det inte att etablera sig pä dethär omrädet i efterkrigstidens Finland. Det rädde ju brist pä nästan allt.

- Jag äkte tili Helsingfors ocb köpte upp rör. Året var 1948. Jag Iyckades ocksä fä pannor och kranar.

Mina växtbus var de första i Sydösterbotten med centralvärme.

drabbades vårt bostadsbus av en fOrödande brando Vi blev belt enkelt bemlösa.

Men dä trädde vänner och bekanta tilI. - Det utfördes ett helt fantastiskt talkoarbete, säger Erik med värme i rösten. Redan följande morgon fanns hästar och gubbar pä plats och uppröjrungsarbetet startade. Sedan kom man med stockar och bräder. Dagen före julafton satte man pänor

pä taket till det nya huset och vi kunde f1 ytta in tili jul. Pä mindre än en vecka hade man skapat oss ett nytt hem.

Behöver jag säga att vi var oerhön tacksamma! 1 all synnerhet som försäkringama pä det gamla huset inte pä längt när täckte skadoma.

Erik hade familj - hustru och tre pojkar.

Aflårsmao 1959 upphörde Erik med

växthusen. 1 stället startade han blomsterhandel. Dessutom startade han en bulik där han sälde allt möjligt: mat, kläder, järnprodukter.

Butiken var inte lönsam s1l läoge.

- Det kom konkurrenter och jag upphörde med butiken. Däremat fortsatte vi med blomsterhandeln ännu nägra är.

- Sedan började vi med specialodling i mitten av 1960-t3Iet. Vi började odla persilja i samtliga växtbus.

För flera år framåt bade vi löne om alt få sälja allt vi odlade tili Björneborg.

S om specialodlare av persilja fonsatte Erik och hans hustru sedan ända fram tili 1986 dä Erik pensionerades.

- Sommanid hade vi et!

15-tal ungdomar anställda.

De hjälpte tili med rensning, förpackningsarbete o.s.v.

Nu är Erik 73 är.

-Jag har levt ett intressant liv, säger han. Jag ängrar inte att jag blev företagare. Nägon ledighet kunde man inte ta under den tid det begav

- Jag kammer DOg att vara rätt mycket på landel. Min dolter är bosatt i Sjundeä och där kommer jag att vara.

Dessutom har de en sommarstuga i Bromarf ocb vi äker väl dit nägon gång ocksä. Och så ska jag med på kryssrungar bäde i maj ocb juni, bl.a. tili Travemiinde. Ocb 3-5 augusti äker jag med andra pensionärer tiU östra Finland.

sig, det var en praktisk omöj-

ligbet.

Samvaron är viktig Som pensionär har Erik engagerat sig i Lappfjärds Pensionärsklubb. Först var han i tvä är viceordförande i klubben. Sedan fungerade han som ordförande i fem är.

- Men jag räknade med att koDjunkturerna skuUe svänga uppåt så smäningom. Vi hade ju haft krig och elände. Jag visste att folk ville leva ett annorlunda liv. Och i böIjan av 1950-taIet slopadesju reglementeringen. Det blev friare. Folk hade pengar, tiderna var goda.

Vad ska

du göra i sommar?

- Vi bar drygt 270 medlemmar i k1ubben. Pensionärsverksamheten är mycket viktig. Ocb det viktigaste av allt är samvaron.

Tidigare i Iivet bar pensionärerna just inte baft möjligbet alt komma ut. Men med pensionärsklubbens start fOr 20 år sedan blev det verkligbet. Som pensionär bar människan tid fOr t.ex. resor. Ocb nu finns det också en organiserad verksambet, någon som oronar allting. Det är mycket finl.

Stens sälde gurkor ocb tomater ät Österbottens Kött, men ocksä tiU olika butiker. I princip var hela Sydösterbotten bans marknadnadsomräde. Blo=or levererade han tiU Kauhajoki, Bötom, Stor§, Kurikka.

- Priserna var hyfsade fOr odlama. Därför gick det framä!.

- I centrum av Lappfjärd hyrde vi ett bus som läg alldeles intill genomfartsvägen.

Där tog vi upp fönster i väggen mot vägen. Ena delen av huset blev vär blomsterhandel, den andra delen en kiosk. Det var en Iyckad grej.

Brand gjoroe oss hemlösa Men allting var inte bara framgäng.

- Den 17 december 1953

Helga Forsell, Vanda:

- J ag har fått leva ett intressant liv, såväl i med- som motgång, säger pensionerade företagaren Erik Stens i Lappfiärd.

- Vi har egoa fester, vi blir bjudna tili andra föreningars fester. vi ordnar resor med hemligt mäl o.s.v. Vi häller oss ocksä med en egen sängkör.

- Jag trivs mycket bra pensionärsverksamheten, dethär är toppen.

Men pensionärsverksamheten är inte det enda som intresserar Erik. Han är mycket intresserad av bygden och dess historia.

- Det är en sektor sam intresserar mig oerbörl, säger han.

Rainer Erlund

Guy-Ole Asplund, Dragsfjärd: - Jag har en sommarstuga i Nagu. Så jag kommer nog att pendla rätt flitigt mellan Dragsfjärd och Nagu. 1 Dragsfjärd är jag rätt bärt engagerad i församlingsarbetet samt i Lions. Jag ska väl fiska litet. Och så tycker jag om att rödja i skogen. Kanske det ocksä blir en resa någonstans.

Albert Winter, Pojo: - På en holme i LUlsjö norrom Fiskars har jag en stuga. D är ska jag försöka vara så myckel som möjligt i sommar. Idrollen får vara nu för min del. Ännu ifjol dellog j ag i veleran-FM och vaon guJd i ku la och diskus för 85-90 åringar. 1 diskus preslerade jag förreslen finskl och nordiskl rekord. Men ou aoser jag atl jag idrotlat fardigt. ..

- Här kommer Folkhälsans SeniorIms att byggas, säger VD Per-Erik Isaksson oclt visar upp en karta över kvarteren kring Mannerheimvägen.

Folkhälsans Seniorhus blir svenskt centrum i huvudstaden Ingrid Johansson, Dragsfjärd - Jag kommer väI all vara ute på stugan i Hitis. Och så reser jag räll mycket. Nog kommer vi väI atl bila tili Sverige också i sommar.

Aslög Österås, Kimito: - Ingenting särskilt. Men åtminstone en gång ska jag åka upp tili Österbolleo, närmare bestämt tili Karleby.

Där finns mioa släktingar.

Kanske jag åker en gång redan i maj och sedan en gång tiIl senare under sommaren.

Över 300 människor har redan anmält intresse att få flytta in i Folkhälsans Seniorhus vid Mannerheimvägen i Helsingfors. Ändå inleds byggnadsarbetena först nästa år och Folkhälsans VD, PerErik Isaksson, räknar med att huset blir inflyttningsklart 1996.

matföreningeo. När det Ater gäIler bostadsdelen sA är det Bostadsstyrelseo som träder emellan, bostäderna är s.k. aravabostäder. Dessulom slöds projeklet av Helsingfors stad - tomlen är sladens hyrestoml, sladeo kommer här att upphyra utrymmeo för en hälsocentral.

- Det finns intresserade från praktiskt taget hela Svenskfinlaod berätlar Isaksson. En orsak är säkert den service som kommer all stä tili förfogande i det nya huset. En annan orsak är säkert den svenska miIjön: om det bara är möjligt kommer vi t.O.m. all skriva in i bolagsordningen atl busets invänare ska vara svenskar. Pä sä säll vili vi garantera en helsvensk miIjö för invänarna.

Seniorhuset är en jällesatsning. Investeringskostnadema beräknas uppgä tiU ca 80 miljoner.

Bostädernas antal blir 131. Där kommer att 6nnas tvårummare på 40 kvm ocb trerummare på 60 kvm.

- Vär avsikt är att där ska finnas såväl ägobostäder som hyresbostäder, säger Isaksson.

- För de aUmäona utrymmena får vi eli stöd pä 70 procent av Penningauto-

Projektet är väldigt SIOr! och arbelsdrygt. Därför har Folkbälsan ocksA anställt en projektdragare som ska bAlIa alla \rAdar isin hand, sköta försäljningeo av ulrymmeoa o.s. v.

- Huset är täokl för äIdre mäoniskor, säger VD Isakssoo. Del är k1arl atl alla som är peosionärer ska kunna komma ifrAga. Men min Asikl är atl man redan vid sädär en SO-års älder ska kunoa bli husets invänare.

- Iden är atl Seniorhuset ska ge all den service en ä1dre människa behöver, blir man sjuk ska man heller iole behöva f1ylta borthusel kommer all inrymma en liten vårdavdelning.

- Ändå ska Seoiorhusel inle få karaktären av en värdinrällniog. Del ska vara etl hem for de mäoniskor som bor där. De som f1yllar dil ska kunna la med sig egoa möbler och andra saker.

Eo värdiona kommer hela tiden all fionas pä plals.

Projektchef har utsetls

Huset byggs vänHgt.

handikapp-

Matsaloch aktiviteter Seniorhuset kommer att inrymma en matsal dil ocksä personer som inle är bosalla i huset kan komma och äla. Vidare ska husel inrymma etl bokcafe där man kan silla och läsa, Iyssna tiIl musik o.s.v. Vidare blir del gymnastiksal, simbassäog och bastu.

Viktiga är också de aktivitetsverkstäder Seniorbuset kommer att inrymma. Här ska husets invånare kunoa pyssla med olika saker.

Fot- och bärvård kommer också all ges, Hkasä fysikalisk vård. Vidare kommer huset all inrymma en privalläkarmollagning som i princip ska ge service dygnel runt.

En mötessal med plals för 200 personer finns ocksä inrilad i slorprojektet.

Vidare finns där oHka kursulrymmen - åldri ngama ska t.ex. kuona studera språk om de sä önskar.

Förmedling av hemIjänstservice ska ocksä ske frän Seniorhuset.

- Överhuvudlagel stTävar vi tili all fä en konceotratian av den svenska servicen för äldringar i sladen just tili Seniorhuset, säger Isaksson.

Varforinte köpa bär?

Folkbälsan kommer aktivt all försöka sälja utrymmen från Seniorhuset tili svenska organisationer och föreni ngar.

- Dethär gäller t.ex. ka nsliutrymmen, säger Isaksson. Men ocksä åldringshem kao komma ifräga. Varför inte köpa in sig här och få toppmoderna utrymmen och tiIlgäog tili all täokbar service? Märk all Peoningautomatföreningen lovat stä för 70 procent av kostnaderna for de allmänna utrymmena. Det gör att organisationer, föreningar och liknande här kan komma över toppmodema utrymmen väIdigt förmänHgt. Bolagsbyran fOr bela huset beräknas bli 14 mark per kvm. Försäljningspriset åter Iigger vid 6.000-7.000 mark per kvm. Driftbudgeten kommer att ligga viJ ca 20 miljoner per år och anlalet anställda blir ca 50.

- Folkbälsan vili ha f1era med i dethär projektet, eftersom ju ocksä den 30 procent som PAF inte stär för beträffande de alImänna utrymmena blir betungande om vi blir ensamma med dethär projektet, säger Isaksson.

Folkbälsans avsikt är all för projektet bilda eli skilt bolag.

Bland "rackerier" man

ocksä diskuterat finns nägra bowlingbanor, biljardutrymme o.s.v.

- Vi kan dock ännu bli tvungna all banta projektet, vamar Isaksson.

- Visst är ett projekt som della en uppgift för Folkbälsan. Vi har ju a11t mera gäll in för all sälja service ät kommunerna. Dethär är helt i linje med det.

Forskningen nyttar dit VD Isaksson nämner all ocksä den forskning som Folkhälsan bedriver kring åldringar och åldrandet kommer all f1ylla över tili Seniorhuset när det väl står fardigt.

- Vi har fäll päringningar frän hela Svenskfinland när det gäller Seniorhuset. En orsak är säkert all t.ex. kulturutbudet för den svenskspråkiga minoriteten ändä är störst i huvudstaden. Det finns människor som är födda i huvudstaden, men som sedan för jobb och aonat varit tvungna all f1ytta bort. Nu ser de sin chans all som pensionär kunna "f1ytta bem" tiIIbaka.

Seniorhuset blir i tre väDingar och byggs i oärheten av centralparken.

Mot Maonerheimvägen kommer huset all Ijudisoleras för all pä sä säll eliminera lrafikbullret.

Rainer E rlund

12

Ingåbomas livsregel:

Mao ska kramas och småpussas! o - Här i Ingå Pensionärer har vi den livsregeln att vi varje dag ska säga ett gott ord om vår nästa. Dessutom ska vi krama om varann.

Och gärna fär man också smäpussas litet!

Det är ordföranden Björn Hilden som presenterar Ingä-pensionärernas livsregel.

- När jag presenterade denbär livsregeIn, sä uttryckte medlemmarna tvivel att jag inte skulle hiona med alla. Vi är ändä 240 medlemmar i föreningen ...

Säger ordföranden och skrattar. 1 lngä [Jödar humorn ocb stämningen är god. När vi besöker föreningen bar man just ställt i ordning för en trivselkväll pä Hembygdsgärden.

Man har bjudit in pensionärema frän Österby och Fagervik och den stora festsalen är välfylld när k10ckan är 16 och programmet vidtar.

- Men trivselkvällen är ingalunda det enda vi arrangerar, berättar sekreteraren Ethel Helander. Vi har verksambet praktiskt taget äret runt. Vi startar äret med ett mänadsmöte i församlingshemmet i januari. Här är det MBI som står för programmet

- Jag tycker varje sammankomst borde kunna bjuda pll nllgonting ocksll utöver det rent lekamliga.

Tili IngA Pensionärers sammankomster brukar i regel ett 70-tal medlemmar möta upp.

flera teaterresor. Vi besöker bl.a. Lurens och Raseborg.

Vintertid gör vi teaterresor tili Falläker och Svenska Teatern.

Vi brukar ocksä vara med pä "Nyländsk aiton" och vi var ocksä med när Svenslcfinlands Lucia kröntes i ishallen.

He"ama sköler serveringen vid trivselkvällen.

Gunnar . Björn berättar också om Grönholm serden pensionärsgymnastik som verar Toini ordnas i IlIgstadieskolan i Lindström imIkyrkbyn varje mllndag. Boc- le. cia ~pelar man ocksä.

A1lsång i Fagervik

Höstauktion i Holken 1 september äterupptas den traditionella verksamheten och man häller dä mänadsmöte i Holken, liksom ocksll i oktober.

- Populär är den höstauktion vi arrangerar i Holken i november, bcrättar Etbel.

Principen är den att föreningen skaffar material och så är det medlemmarna som syr och stickar olika produkter som vi sedan säl: jer på höstauktionen. Det kan vara dynor, IÖl!are, pläder, allt möjligt. Atgllngen är fin och dethär är vär enda egentJiga inkomstkälla_ Men inkomsterna behövs: föreningen brukar stä för busskostnaderna när vi reser nägonstans.

1 december hinner man ännu med julfest pä lngbohed i Takter.

T.o.m. litet äldre ben får liv när Nisse Sandström klämmer i med siu dragspel.

- Och den 20 juni samlas vi i Fagervik för allsång. Dit är medlemmar frän samtliga föreningar i distriktet välkomna. Ingä Spelmansgille står för musiken och kaffe serveras inne i lokalen.

Seniordansen i Finska lägstadieskolan dellar man ocksä

Vår jörening Ethel är nu tionde lIret sekreterare. Föreningen grundades 1971.

- Vi är förbundets ä1dsta registrerade förening, säger Björn Hilden med stolthet i

Om PanamaImnalens til/fromst oeh öden beröllade Matti Johansson vid trivselkväl/en.

rösteo.

Föreningen har ocksä ordnat en resa tili en utställning i Ateneum. En "fri resa" brukar man ocksä arrangera varje år.

I är görs den resan tili Tavastehus.

Sudda ut gränserna

Ethel Helander, tionde året

Björn Hilden vili sudda ut jöreningens sekreterare. gränserna mellan pensionärsföreningarna.

- Jag tycker man ska flitigt i. Den leds av förviceordförande kunna besöka varandras eningens fester och begivenheter. De Britta Siggberg.

Björn Hilden päpekar ockIlesta av oss har ju vänner och bekanta ocksä i andra sä att Ingä-föreningens första föreningar. Överhuvudta- ordförande Jarl V. Hellström var med och grundade Svensldag ska vi ha skaj! Ordjöranden Björn Hilden hälsar get tåJ jag inte gränser.

Björn talar gärna ocksä om ka Pensionärsförbundet.

92-åriga Concordia Gammals välkommen tili trivselkvälUr den digra verksambetslivskvalitet.

len på Hembygdsgården.

och församlingen bjuder pll kaffe.

- 1 februari hiller vi vllrt årsmöte iHolken i Täkter.

Holken är en gammal skola och ägs av kommunen . Vi fllr hyresfritt disponera lokaten mot att vi köper veden och sköter eldningen.

- 1 mars hllller vi vllrt mänadsmöte pll Furuborg i Degerby och igen är det MBI som fungerar som programvärd.

berättelsen iär fjoläret kan man plocka att • föreningen dellog pll lngä-dagen med elt eget försäljningsständ med mattor, plädar, dukar, hembakt, potatisgrötm.m.

• man under fjolåret ar-

rangerade inte mindre än sju lolterier.

• man arrangerade inte farre än femton resor och teaterbesök.

• under fjoläret inskrevs 11 nya medlemmar i föreningen.

Rainer Erlund

BUSSRESOR med service och kvalitet, '1993 BOKA SOMMARENS RESOR NU!!!!

SVENSKA SLOTr OCH HERRGÅRDAR

KOLMÅRDEN OCH AS11IID UNDGRENS VlMMERBY

5-9.7.1993 Pris mk 2 .850,-

12-15.7. 1993 Pris mk 1.750.-

ENDAST NÅGRA PLATSER KVAR TILL ÖSTRA FINLAND 3-5.8. 1993 Pris mk 1.320.Tallinn och Tartu 19-23.6 ............................ 1.790,Trollflöjten i Nystott 7-8.7 .. ....................... .. 1.380.Schwarzwatd-Mainau 20-31.8 ..................... 6 .680.-

Rlng 911·716808 s" sklck.r vi v"r resebroschyr.

Lurens och Raseborg - I april hlllls sedan trivselkvällen, dit vi i regel bjuder in 2-3 andra föreningar. 1 lIr bade vi bjudit in Österby-föreningen samt pensionärerna frän Fagervik. 1 maj hllller vi mänadsmöte pä Holken. Under sommarmänaderna gör vi

Horsbåck. 10600 EKENÄS a 911-716 BOB 1241 6BOB1" eiler hern a 911-7134761241 34761 Nya nummer I parentes fr.Q,m. Junl1993

Ny tt pensionärshem i Petsmo Sen aste böst i september mAnad satte grä vmaskinen skopan ijorden fOr att börja planeringen av tomten där pensionärsbemmet skulle byggas.

Tanken pA att bygga ett pensionär sbem i Petsmo uppkom redan 1988. Vi var nAgra personer som började diskutera byggplanen, men fOr att fA ett bredar e stöd fOr vAra ideer sam mankallade vi tili ett a llmänt möte i byn. Mötesdeltagarna konstaterade att tan ken var god ocb en arbetsgrupp tillsattes for att fOra byggplanerna vidar e.

Vi gjorde undersökningar bland byns befolkning om det fanns intresse att flytta in i ett ny tt pensionärshem. Petsmo by är mycket vidsträckt, och det är många som har långt till byns centrum, där alla serviceinrättn.ingar finns. Även ensamhet och otryggbet kommer in i bilden.

Vad kan dä pensionärshemmet erbjuda åt hugade byresgäster? Framförallt är det på en central plats, nära tiU alla serviceinrättningar. Det finns sex lägenheter som omfattar två rum och wc med dusch. Alla lägenheter är lika stora, 38 kvm. KÖksavdelning finns och aUa lägenheter är planerade för rullstolsbundna.

Vidare finns det ett större samlingsrum med öppen spis, ett rum för Idädvård med tvättmaskin och mangel, två hobbyrum för kvinnor och män, bastuavdelning, rum för cyldar och sparkstöttingar, rum fö r uppbevanng av Idäderm.m.

S1\ kommer vi liU frågan: vad blir hyran för en lägenbet? Bostadsstyrelsen bar fastslagit den tili 1.463 mk per månad och i den ingår aUt, även vatten och eI. Vem är det då som bygger pensionärshemmet Uden? Jo det är Kvevlax Pensionärs-

hemsfören.ing som bygger och äger detta bus. Men för att underlätta styrelsens arbete har det funnits en grupp om sex personer i Petsmo som har haft ett visst ansvar under byggnadstiden men även framöver.

En som inte bar sysslat med byggande sä mycket på senare Lid förundrar sig över vilket enormt papperskrig det är för att få en sä bär pass liten byggnad uppförd. Annat var det förr i väriden, dä kom en Limmerman tili platsen och hade på sin höjd en skissntning bakpä cigarettasken, resten fanns i huvudet. Men s1\ är ju resultatet helt annat idag.

Vi har haft en bra arkitekt, Peter Bonns, som har ritat och planerat detla hus, ocb vi är belt nöjda med resultatet.

Med byggnadsfirma K.E. Nyman ocb alla underentreprenörer, byggmästare och arbetare bar samarbetet vant mycket gott.

t"

1vår, så fort yttre förhällanden medger, skaU gräsmattor anläggas, blomsterrabatter planteras ocb även träd skaU planteras vid sidan om aUmänna landsvägen.

Vad är då Petsmo by? Pets000 finns i Kvevlax i Korsholm. Här bor cirka 475 personer, här finns nästan aU service vi beböver, två butiker,

två bönehus, barndaghem, - Välkomna tili pensionärstrelärarlägstadieskola, bank, hemmet Liden, önskar Gusherr- och damfrisering ocb tavFant. aktiv föreningsverksamhet av olika slag. Dessutom har vi en fin skärgård med bra fiskevat- unga familjer som hyresgäster. ten.

Välkomna till pensionärsNu förväntar vi oss att hyresgäster skaU anmäla sig, hemmet Liden! och finns det inte pensionärer så har vi möjlighet att ta in Gustav Fant

,

Välkommen tili

•

~I

-t

L

""

•

.L ~ V>o

Korsholm

-

-

.r-

UlII

M/s Sea W ind är en stor, rejäl tåg-Iångtradarfårja. som också transporterar resenäreroch bilar mellan Åbooch Stockholm . Hososs hittardu Inga kristallkronor. Vi harheller inga

Kulturkommunen i bjärtat av Svenska Österbotten

~cftg:."Sr~~~~~~eri~~~~~I~s~~~n~i~~~~~~~~::ni~~s~::~~~gänkt~~k~:::ro;~g~~jfr!Sverkligt fårmånligt.

STIG IN 1SEAWIND·VÄRLDEN! .Jo g~~r~~: Ffs~e\l~ödnä;,j~~~s,c madrasser. Inga höglJudda bärsä rkari korridorema . SovgOlt .

Ingenjacuui och inga balsamerade palmer. men väl lvä hela b:lSturtill fOrfogande .

Gratis!

Erterbastun smakarett stop ellertvå. Vårtölärlikavåttoch kalll ochgolt som på deövriga sverigebåtarna .

Sca Wind-utsiktsgaranti : sedd genom \låm r6nsterlersig skärg.årdenlika underbarsom frän Ostersjöns dyraste fartyg.

~tl gar GtltgR n LlIjendal öppet: vardagar 8.3G-15, lö stängt, sö 12-16 tel. 915-616 662 övrlga tider enllgt överenskommelse

En Ladyline-kryssningkan Inle

Se om rarre könbullarom Sea-

varasärskilt sprinande: den kan Iät i bli alltforladylike.

Wind port ionen ärfOrstor.

OmbordpåSeaWind finnsrik-

tiga karlar- märgfulla långtradarforarelill

1- - -

G.J~ ,_ .

...... .

.....J

MlKMoca:sA IlClTAfIfM EllI SOfFA IRAII SVEllGE!

~~D~

<>

~V/7

V

Köpa byrå på I kea? Hos oss Iransporteras små pakclbilar gratis och de slorre billigt.

113xfreeshoppen ärurvalct

~i1:~~~~I,i~;i~~ ;rÅ~~~sv~ah:r sa-lonardcl sigockså for den mesl torrlagda att kopa Ui rull

ransan.

.

DE FUiSTA GOR DET...

FORSÄKRA R LORALT I VASABYGDEN LORALFORSÄKRlNG OeH PREMlERNA KOMMER REGIOII'EN TII.LGODO

Ö"crrnska dem sam blev kvar

~r~ä~nednC~~~c~!~;~k~ ~~~ vei fast du sk ullc fågöra en sjöresa lill.

Må-fre 8- 19. lö 9-14

9800-6800

SeaWind ............ ,." ,

,

Oy SeaWind Line Ah. Slousgata n 84 , 20 100 Abo

Hososs haralla råd 311 bjuda familjcn på eli rikligt morganmäl : på nalturen ingårfrukosten i biljcttpriset.

14

Den av mina barndomsärs gärdfarihandlare som jag har de tidigaste minnena av - näst K. V. Huima - bette Kaufmann. Hans förnamn nämndes inte vad jag minns, men tiUnamnet verkar ha tyskt ursprung. Jag vet ingenting om hans förehavanden vintertid, men somrama föreföll ban att trivas med. Dä stack bans bät fram vid uddar och holmar, och varulagret omsattes i kundemas tempo. Nägon pädrivare var bao inte.

Kaufrnann var, som de flesta av hans yrkesbröder, lagom talför, men förtegen om sin egen person ocb sina förhällanden. Hans spräk var värdat, utan brytning. Ett exempel pä mannens originella sätt att uttrycka sig har a1drig gätt ur mitt minne. Kaufmann läg med sin lilla kombinerade rodd- och segelbät vid vär strand. Som liten parvel stod jag invid bäten, som var dragen med fören nägot upp pä land. Sä kom min mor ner tili bäten för att be bonom komma upp, antingen för att dricka kaffe eiler äta, och dä tog han tili orda. Med bärande stämma, med god diktion ocb en aning patos i frarnförandet, sade han med utsträckt arm exakt följande: "Nej nej, värdinnan, nej nej, värdinnan!

Det här är ingen danssalong och ingen Iyxväning. Det här är bara en liten bät!"

Varken mamma eiler jag kunde begripa vad ban äsyftade med sin harang. 1 synnerhet som bon ju inte bade en tanke pä att Iyfta sin fot över sudbandet pä bans bät. Jag som troligen var en 5-6-äring och fick bevittna den korta,

Gårdfarihandlarna II men mäktiga föreställningen, var förstäs imponerad. Jag tyckte att ortens sommargäster med sin förmäga att formulera, inte kunde ba sagt det bättre och obegripligare.

Nä, naturligtvis kom Kaufmann sedan in ocb avnjöt den erbjudna förtäringen. S1I avvikande var han ändä inte.

Men han bad sällan om nattlogi, utan sov isin Mt under nägon presenning.

Det ban saluförde följde nog det vanliga mönstret. Endel tyger, fa rdiga, enkla k1ädesplagg, vissa s.k. korta varor och smäsaker.

Han var redan dä en äldre man och jag tror att hans besök upphörde före ingängen av 1920-talet.

Ett par finska män som ocksä talade svenska, rörde sig i vära trakter i början av tjugotalet, mest vintertid. Nägon gäng kom de tiUsammans. Det mäste ba betytt att deras varusortiment pä sätt och vis kompletterade varann.

Deras namn har jag glömt, dä de inte hörde till dem som i äratal förekom pä Emsalö.

En vinterdag kom den av de tvä som talade bättre svenska tilI oss isvägen. Sitt stora bylte av tyger och k1äder bar ban de bundra metrarna frän stranden till bostadsbuset. Dessa ambulerande handelsmäns invanda skicklighet att pä ny tt svepa om den nägra kvadratmeter stora duken, sedan varupackens innebäU beskädats, beundrade jag under

Hilding Rosenström fortsätter här sin skildrillg av valldrande oeh resallde yrkesmän oeh halldelsfolk.

RosellStröm inledde sin skildring i God Tid 2/93.

Det fanlls en tid då gårdfarihandlama bidrog tili vardagsbildell, inte 1IIillSt på landsbygden.

L _ _ _ _ _ _ _ _ _~

pojkären ända sedan RyssJannes tid. Under samtalets gäng framgick det att den här mannen t.o.m. var beväpnad.

Han förevisade sitt försvarsvapen, som ingalunda var nägon liten sex-trettifemma att diskret smyga i pompparocksärmen vid behov. Nej, det var ett muskedunder med sex skott i en rulle, av den typ som enligt gamla äventyrsböcker användes dä man spelade rysk rulett, som den allvarliga leken kallades. Ägaren tyckte att det gay en viss trygghetskänsla att ha vapnet om han mäste värja sig vid överfall, som ban nog varit utsatt för.

Anledningen till att jag särskilt minns den bär kortYUXna, blonda mannen är den att dä min mor undrade om ban gär ocb bär packningen, eiler har nägot transportmedel, svarade han att "joo, jag har en kälke, men jag lärnnade den vid stranden ovanpä isen."

OXY-syre piggår upp och ger nya krafler. oXV-syre är avsetl fOr etl tiUf4lngt Okat syrebehov tili fOljd av anstrangnlng eUer utmattning. Passar ella, Aven astmatlker och dem sam Ilderav 5tömlngar I hJartVerk-

samheten.

O't:f-syre gOr snabbt andnlngen J4mn. plggar upp och gernya krafter. OXY-syre åt tätt att anv3ncla och Mm med slg. Aaskans InnehåJl (pOOO ml) racker tiJl ca 60, två sekunder Ianga. inhalationer.

FOr&aIJning: apotek ImportOr: Oy ArJA Ab. Konsumentprodukler.

0

dagens sanning, Det räkade inte vara mattid hos oss just dä. Men i enlighet med husets sed var det bara för min mor i stugan att värma upp nägonting och duka fram vad som räkade finnas för en hungrig vagabond.

En gäng räkade jag i nägot ärende befinna mig pä en bondgärd här i närmaste by.

Husbonden var den tiden i slutet av 20-talet företrädare för Emsalö i värdnämnden, som socialnämnden dä kaIlaHär är igen ett bevis pä att des. Dethär mäste ba varit en varje spräk man inte är född förklaring tilI att i huset som en tillfallig inhysing fanns en med, är fullt av fallgropar.

12-13-ärig, främmande pojke. Husets folk, pojken inAnonyma Därför kunde de vandrings- räknad, ungefar 743 personer, män som inte direkt var stam- satt till bords och intog ett stagäster hos oss som ett gemen- digt aftonmäl. En för mig samt drag ha sin väl bevarade obekant yngre man och jag namnlöshet. Som troligen var satt pä en träsoffa vid sidoömsesidig - utan att det stör- fönstret. Farniljen hade ätit de. Vär familj hörde inte till och rest sig frän bordet, dä näden särskilt pratsamma eiler gon, möjligen var det gamfräglystna sorten. Sälunda melmormor, vänligt päpekade fick de personer som inte var för pojken att man brukar direkt meddelsamma, komma tacka för maten. Dä ingrep överraskande ocb oväntat och gä ganska okända, bortskarpt den främmande karlen sett frän utseendet, som ändä bredvid mig. Han sa: "Pojken mera sällan bade päfallande behöver inle lacka! Han ska karaktäristiska drag. De främlingar som inte var pratiga, f1l mal!

Anmärkningen skapade en ställde just inte heller nägra mycket olustig stämning i stunärgängna frägor.

1 det här sammanbanget gan.

Säbär längt efterät vet jag tänker jag frärnst pä de kärva tiderna vid övergängen mel- inte vad den okända individen lan 1920- ocb 30-talet. Dä var hade i huset att göra. Hade t.ex. den vanliga timpengen han varit en skoaskbärare, haen mark för dem som gick i de han högst sannolikt ocksä suttit med vid bordet. Trolinödbjälpsarbete - som det gen ocksä sagt tack för maten. träffande hette den tiden.

Men han säg inte ut som en Samma blygsamma slant var ocksä en värnpliktig soldats sädan.

"Sä mäng' buvur, sä mäng' dagspenning frarn till början sinn'" brukade min k10ka av 1930. mormor säga.

Det främsta objektet för nödbjälpsarbete i Sibbo- ocb Stål, s1l hette en Borgäbygden var byggandet Ett av de mest markanta av det som dä, och i decennier frarnöver, bette nya Borgä- originalen i vär vandrarflora Hforsvägen. Av gammal vana var gubben Stäl, med Sibbo benärnns den fortfarande sä som ursprungsort. Han var ett nägon gäng. Under de tiderna sä mossbelupet och vildvuxet kom dä ocb dä tämligen unga exemplar av mansgrissläktet karlar vandrande även pä de beträffande här och skägg, att mest avsides liggande by- t.ex. nutidens fägeltittare med vägama. De säg bungriga ocb sin ändä tämligen sambällsbittra ut. Sin sysslolöshet ka- vädliga framtoning kan krypa mouflerade de genom att bära in ocb gömma sig i närmaste nägon gammal skoask under buskage. De förlorar i alla fall armen. 1 den fanns endel smä- varje rond vid jämförelse med saker, sy- ocb stoppnälar, farbror Stäl.

Den som säger att veteraknappar och knäppen, trädrullar och - ja, det var ungefär nen Stäl var ren och proper, allt. Jag tror inte at! man nä- verkar nog att vara inne pä gonstans kunde vänta sig eiler överdriftens riskfyllda väg. begära nägot i gengäld för den Men pä den tiden dä varken mat och dryck vandringsman- pappersservetter eiler busnen fick sig till livs. Men nog hällspappersru1lar fanns att bade man det intrycket att de tillgä, hade Stäl löst det som fick sitt livsuppebäUe prak- inte var nägot problem för hotiskt taget gratis, dvs. utan nom pä sit! eget, fullt acceppengar. Och säkert tyckte ing- tabla sätt. Han bade alltid ett en att deras tillvaro var förråd av pappersbitar av avundsvärd. Aldrig minns jag lämpligt format av tidningar heller att de överträdde lagens eiler annat mjukt papper i rärnärken i vära trakter. Till- fickorna ocb et! päfyllnadslafallen kunde troligen ba fun- ger isin väska. Med sina "sernilS. Att de unga karlama inte vetter" städade ban undan kunde vara direkt positivt in- spili ocb mältidsrester ur stäUda tili det Iiv de försökte skägget. De använda stoppade leva, mäste envar troligen för- ban i spisen. Om matsedeln hos oss upptagit fisk, lade stä.

En av dessa päpekade, dä matgästen tallriken med fisk han steg in hos oss, liksom fö- rester pä golvet vid spisen. rebräende ocb smätt pock- Sen sa' han tili katten, "kom, ande att "jag har inga mat fätt nu ska du fä popsa!" Stäl hade - ännu i dag". Vilket säkert var tydligen lätt att anpassa sig

ocb erfara hemkänsla vart han än kom. Det börde till branscben.

När Stäl bjöd ut sina varor ur den inte stora, men samtidigt bäde trinda och slitna läderväskan, var den vanliga offert-ramsan avsedd för kvinnfolket ungefär följande: "Här finns bädi indre affaärder ä yttre affaärder .. " En diskret och välfunnen formulering för hans specialerbjudande.

Det hände ocksä att han för att introducera sig, drog samma oemotständliga presentation genast dä han stigit in.

Men var han mycket trött, sjönk han gärna ihop ett tag pä närmaste stol, innan han tog till orda. Nägot är efter det Stäl slutat ge sig ända ut till Emsalö, syntes han ett fätal gänger i Borgäs gatubild. Dä gay han l1ärmast ett in,tryck av en totalt mossbevuxen, krokig stubbe av en nägot ovanlig höjd. När han lämnade jordelivet känner jag inte tilI. Frid över hans minne.

Kvinnorna i den sä att säga rörliga kommersen pä landsbygden, var i ett retfullt ocb generande underläge, vid jämförelse med sina kolleger, eiler gärdfarihandlare av manligt kön. Självklart tänker jag nu pä den numerära underlägsenheten, skillnaden i antal tili karlfolkets favör.

Pä t.ex. Borgä torg, var situationen avgjort en annan.

Av torglivet därstädes pä 1920 och 30-talet, har jag det minnet att de kvinnliga försäljama var i majoritet.

Mäbända var det ett visst beho~v _ av omväxling ~91P, gjorde atl en av Borgäs mäng:äriga "torgsare", fru Viherkoski, nägon vinter företog en och annan försäljningsturne ut till byama i socknen. Skärgärdsbyama ätminstone pä Emsalö fick ocksä besök nägon gäng. Om man som hon i ärtionden skött sitt torgständ, kan det väl försvaras alt som rekreation variera frysandet med nägra åkturer kring bygden med häst och släde.

Varorna hon sälde var desamma, k1äder och korta varor.

Nämligen stickade plagg som strumpor, sockor, vantar mössor,osv.

En annan fru, som kallades Waseniuskan i vardagslag, bar jag endast dunkla minnen avo Det sades att hon var rätt välmatad, för att nu inte säga fetlagd. Man kan gott säga att bägge damerna var kolleger inom samma yrke. Fru Wasenius idkade dock inte torgbandel sä vitt jag vet, utan föredrog det rörliga sättet inom tyg- och k1ädbranschen.

Den tredje frun, benämnd Michelssonskan, följde i sin yrkesutövning ett enklare formulär. Hon bar pä en nätt och rymlig s.k. lockkorg, dvs. en pärtkorg vars lock ocksä var av pärtor. Sädana var mycket vanliga i min barndom. Hon saluförde de nästan k1assiska sybehörsgrejorna. Men hennes korg rymde ändä avsevärt mera än de tidigare närnnda skoaskama.

Jag tar mig friheten att inplacera de tre damerna i gott säUskap mellan den ä1drande, krumma och finurliga Stäl och den stätliga ocb kraftiga, men längt ifrän glada ocb sprittande Pimentola.

Miltte femväpplingen trivas tillsammans.

Trettiotalets Pimentola Han var en stor och välvuxen karl ocb i hög grad en typ för sig. Vi förvlln ade oss ibland över hans vai av yrke eiler födkrok. Men vi förde aldrig saken pii tai . Pimentolas inbundna, litet buttra och avvisande sätt, inbjöd inte tiU mera ingilende sam tai än om väder ocb vind. Han fardades med bilt som hade bilde segel, motor och lIror. Hans varuJager var välförsett. Kvaliteten var god och slitstark vardagsvara som kunderna uppskattade.

Det var som en outtalad överenskommelse utöver den redan närnnda anonymiteten, att inte tala om polilik, religion, språk eiler andra möjligen eldfangda sambällsfrilgor med dessa tillfilliga gäster.

Annars var de Ilesta vandringsmän till lands ocb sjöss sil tvilspriUåga, att inga samtalssvllrigbeter fanns . afta hade vi besök av nilgon resande vid tiden för politiska vai, men därom sades inte ett ord.

De hade ju ingen orsak att bekänna farg och undvek framför allt att göra sig omöjLiga och illa sedda någonstans. 1 tidningarna, som ocksil gästerna läste, fanns ändil aUtid nilgot neutralt ärnne att ta -fasta pii, om nu nilgot skulle sägas innan det blev sovdags.

Det var visst i treltiotalets slutskede som Pimentola försvann ur den redan glesnande kretsen av gllrdfarihandlare.

N&sot Ar senare kuode ryklel

förtälja att ban stupat i kriget.

Han ville inte sälja En av dem som under nilgra lIr i slutet av tjugotalet ocb bötjan av treltiotalet berikade vllra närmaste skärgllrdsbyar med sin helt privata originalitet, var vllr egen sockenbo Hellsten frlln Kråkö.

Han bade en snygg och välhiUlen spetsstävad bilt av julltyp med sprisegel ocb åror. Pii sitt sätt var julien belt representativ for ursprungsorten, bätbyggar-Kråkö.

Hellsten hade ocksil i bilten en lätt, hemmagjord träskottkärra som bjälpte honom vid transporten av "vilningslädan" ocb nilgon väska därtill. Alla skäribor bodde inte sil invid stranden att vilgstänket vätte trappan, ocb därför behövdes kärran ofta nog.

Handelsman Hellsten var lika proper ocb välansad som båten. Han verkade trivas med att frän vllr tili böst i makljg takt segla ocb hopa längs strändema, litet bur det föU sig.

Det sades att trivseln hemma med åren bljvit litet kantstött och att det kunde vara tili fördel för makama, atl ibland vara litet iltskils. Jag hade inte

nöjet att nilgonsin rllka fru HeUsten, men knappast var hon ensam orsak tiU en viss irritation i hemmet.

Milnga hade nog under gubbens tumeer filt! den uppfattmngen, att han var Lindrigt s~gt komplicerad och knarrig till naturen, vilket motiverade sommarhalvllrens nilgot sent vaknade lust för ett visst vagabondLiv i bill. Pii äldre dar blev dethär Hellstens bästa Svenska Pensionärsoch lugnaste sätt att leva. Huvudsaken var för honom att föreningen i Tammerinte sälja sil mycket att hans fors Iigger visserligen lager hotade ta slut. Det var "litet på sidan om". Men främst genom den formen av det är en mycket Iivaktig försiktighet som Hellsten gjorde sig bäde känd och förening. Man bar drygt lOO·talet medlemmar, ökänd pii vllra öar. " NiI nej, nejl Andra ska iI' man samlas varje torso ha'va l, var den allvarLiga in- dag på Svenska Hemmet vändning han kom fram med ocb stämningen är om nilgon kund visade ansatmycket tät ocb iin. ser att handla mera än lagret tiUde ilderliltas. Min syster - Vi är inga särlingar i försom bodde i närheten av det i bundet, säger sekreteraren Ilera sammanhang aktuella Börje Wilkman. Man uppStrokasundet (Haxalö sund), fattar sig som jämbördig med hade vid ett HeUstens besök, andra föreningar i förbundet fätt en nyttig lektion i spar- och är glad över att ti!lhöra samhetens grunder. den gemenskap som Svenska Hon hade bestämt sig för PensionärsförlJUndet utgör. att investera nilgon slant i in- Men litet problem är det köp av en Liten bunt vitt kant- att medlemmama är sil geoband att ba som handduks- grafiskt spridda, säger ordbängare, dynvarsband m.m. föranden Göran Björkman.

DiI hade bandelsmannen upp- Vi bar endel medlemmar ockskrämd sagt, "men ingalunda sil friln grannkommunerna. tänker nu frun ta beila Pensionärsföreningen i bunt'n?" De bilda huvudaktö- Tammerfors grundades den 6 rema är sedan länge hädan- november 1973. Initiativtagagängna, och jag har glömt vil- re var fröken Anna Nyström, ken kompromissforin de möj- doktor Herbert Fock ocb inligen stannade för. genjör Björn Gorschelnik.

HeUsten hade inte varit den Föreningens första ordföranpersonlighet han var, om ban de var Herbert Fock. Som

Att vara tillsammans viktigast i Tammerfors

inte sam regeJ velat avgöra

m1lsättning tör verksambeten

vad sam passade en eventuelJ

sattes att föreningen verksamt

kund och samtidigt pilverka, att det tänkbara avslutet gick i en möjLigast sund riktning.

En historia som nästan blivit en klassiker, skall jag ilterge för att den inte mil faUa i glömska.

Hellsten bade en gäng gett sig ända ut tili lotsfamiljen Andersson pii Glosbolm, sydväst om Storpellinge-Iandet.

Som ofta bände, var ocksil den gången mor i huset ensam hemma. Hon fattade bilde mod och tycke för ett linne, om får natt- eiler dagsbruk är inte utrett. Men - särken var av siden och det avgjorde det läckra plaggets öde. Domare HeUstens blila blick vandrade ömsom mellan kunden och sidensärken innan domen föll: "Han ä' för fin ilt te '." Gubben tog klenoden i förvar och avvek i god ordning med pick och pack tili bilten.

De Ilesta kringresande var levnadskonstnärer, var pii sitt eget sät!. SiI ock Hellsten, fast ban inte var psykolog.

Att som allvarligt rellekterande kund, av säljaren bli vägd och befunnen för lätt, kan inte ha gjort den dagen annat än svart för Glosholms Gusta ' s maka.

ska arbe(a för sioa medlemmars trivsel och tillvarata och befrämja aUrnänna och gemensamma intressen.

Varje torsdag Man samlas vatje torsdag klo 14 i Svenska Hemmet, som blivit nilgot av ett svenskt centrurn i Tammerfors. Huset ägs av Svenska kulturfonden som byrt ut festsalen ilt församlingamas sarnfalLighet.

Salen rymmer et! 50-tai personer och Pensionärsföreningen fllr disponera över salen (och köket) varje torsdageftermiddag.

- Ibland har vi nilgot eget program, men oftast räcker det med at! vi kommer sam-

En gemytlig och fin stämning råder när medlemmama i Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors samlas i Svenska Hemmet. mao ocb sktattar. man, diskuterar och dricker trollkarl i Tammerfors.

Tillsammans avnjuter man Teater och kaffe. Det skapar en fin almOsfar och sarnhörigbet, säger ocksil julglögg ocb intar en kryssningar jullunch. En gäng per termin Björkman.

Teaterresor arrangerar man ocksil, främst tili Helsingfors och Åbo. Man har ocksil gjort någon kryssning tili Stockholm och företagit utfårder tili bl.a. Å1and, Villmanstrand, Bjömeborg, BorgiI, Ähtäri.

- För oss som en !iten svensk minoritet, utspridd över hela staden, är det vik· tigt att kuona komma samman och utbyta tankar och åsikter, säger Björkman.

Dethär är inte minst viktigt ur svensk synvinkel.

Göran Björkman är aUtsil föreningens ordförande. ViMärtha Liljeroos serverar kaffe åt viceordföranden Anit~ ceordförande är Anita Diehl, Diehl. Sekreteraren Börje Wilkman (tili höger) blir följan. sekreterare BöIje Wilkman, de i turen. kassör Inga Koivulahti ocb verksamhetsledare Gunnel - En gäng i lIret bjuder för- förgyller man samvaron med Wanamo.

- Intet mänskligt ska vara samlingen pii program, ifyller en gemensam miUtid. Pii sisverksamhetsledaren Gunnel tone har föreningens damer oss medlemmar frärnmande.

Det är föreningens stolta ordnat denhär milltiden just i Wanamo. intention ocb den bar man för- Tili det egna programmet Svenska Hemmet.

- Och ordföranden bar ord- sökt leva upp tilI. kan väl ocksil räknas besöken Rainer Erlund av Birger Tömer, uppskattad nat vinet, säger BöIje WiIk-

_ Nå, vad vet du, spörjer Carl·Gustaf Boedeker (tili höger) Ordföranden Göran Björkman har fän 92.åriga Valborg av Bertel Lilja.

Procope tili bordsdam. Tili höger Ruth Hyppönen.

16

Semesterstöd för pensionärer

Semesterhemmet Storgård på Kråkö i Borgå landSkommutl - huvudbyggnaden SVENSKA SEMESTERFÖRBUNDET 1 FINLAND erbjuder semestertjänster tili mycket förmänliga pris, antingen som semesterstöd eller tili gängse dygnspris.

Vad innebär semesterstöd och vem kan erhälla det?

Sähär informerar Britt-Inger K1eemola, verksarnhetsledare i förbundet: 1 princip kan vem som helst ansöka om semesterstöd förutsatt att det finns ett pävisat behov av rekreation.

Man kan ansöka om semsterstöd pä grund av sin ekonmniska situation, familjeförhällanden , sociala problem, bälsoskäl o.s.v. Semesterstödet fördelas pä basen av de sökandes inkomster.

Dä endast 44 av 150 sökaode blev delaktiga av det rebabiliteringsbidrag, mk 88.000,- som detta är beviljades Svenska Pensionärsförbundet av PAF, har vi tagit kontakt med Svenska Semesterförbundet, som nu erbjuder sina tjänster.

Vi har uppmanat alla de som sökte semesterstödlrebabiliteringsbidrag av oss att kontakta SVENSKA SEMESTERFÖRBUNDET 1 FINLAND, Britt-Inger K1eemola tel. 915-544 027 eller 915-544 170. Postadressen är: 07410 KRÅKÖ.

Britt-Inger förestär Semesterhemmet Storgärd i Borgä 1k, sarntidigt som bon ocksä är verksarnhetsledare för Svenska Semesterförbundet i Finland. Hon frarnhäller att Semesterhemmet tyvärr inte kan ta emot gäster, som beböver sjukvärd - tili det bar man inte personai - men t.ex. hjälp med promenader, assistans vid mältider, o.s.v. det stär personalen tili tjänst med.

Ocksä semesterförbundets verksambet finansieras med av Penningautomatföreningen för ändamälet beviljade medel. .

Av den dygosavgift som är fastställd pä respektive semesterhem betalar den person som beviljas semsterstöd endast en del av dygosavgiften. Beroende pä sökandens månadsinkomst utgör den egoa andelen mk, 60 mk eller 120 mk i dygoet. Det är faktiskt fråga om helinackordering, säledes kost och logi .

Tili Svenska Pensionärsförbundet inlämnade ansökningar om semesterstödlrehabiliteringsbidrag kan överföras tili Semesterförbundet om du bara uppger att du tidigare ifyllt en ansökan.

Ring Britt-Inger K1eemola genast eller senast 15.5.1993.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rJ. Jerker Nyberg verksarnhetsledare

Mindre styre i Seniordansledarna Seniordansledarna i Finland r.f. beslöt minska sin styrelse (rån tio tili åtta medlemmar när ärsmötet hölls hos Svenska Arbis i Helsingfors den 20 mars.

Av de tidigare styrelsemedlemmarna avsade sig skattmästaren Maud Labbart, likasä styrelsemedlemmen Lullu Palmgren.

Inger Hernberg (vår husmor) önskade hålla ett sabbatsår. Tili ny skattmästare valdes Anita Björkbom.

Styrelsens sammansättning är sålunda: Ordförande Margareta Grigorkoff, viceordförande Mona Forsström, verksamhetsledare Kate Björkman, sekreterare Gunvor Nyström, skatlmästare Anita Björkbom, styrelseledarnöter Birgit Andersson, Berit Erkkilä ocb Marie-Louise Paqvah!n.

Revisorer är Alice Wetterhoff och Birgit Åberg med Astrid Wickström och Ethel Blomander som suppleanter.

Enligt ärsberättelsen för 1992 bar föreningen 204 medlemmar. 117 dansgrupper dansar varje vecka runtom i hela landet. Det har hällits 159 seniordansuppvisningar och 53 olika introduktionsocb presentationstillfillen. 15 utbildningskurser på svenska och finska har ocksä hälIits.

Jag vili här passa på att berätta att Centralen för hälsofostran bade placerat vär introduktionskassett bland de åtta finalister som utvalts av 31 produkter för "Vuoden ainestoa 1992". Det var väl fint!

Rasta en stund på

Sittdal/s-introduktiol/ m ed eleverna på Solakallios specialskola i Baggb.öle, Helsingfors.

1993 ärs verksamhetsplan omfattar många trevliga prog ram. Vi kommer att hälIa 11 utbildningskurser i är, från Sittdanskurs 1 ocb n tili Grundkurser - Fortsättningskurser l och n (= dipl. kurs) och "Fömyande av diplomkurs". De två sistnärnnda bälIs på Solvalla idrottsinstitut i Noux vecka 34.

För tillfillet hälIs avslutningar-värfester i de olika dansgruppema. Men här i Helsingfors har vi glädjen att kunna fortsätta dansa också i sommar. Det blir inte pä Fölisön som tidigare, utan på den nya takförsedda danslaven vid Tomtebo (Ekuddsvägen 1). Där kan vi träffas alla tisdagar mellan klo12-14 från juni fram till 17 augusti. 6 ledare har lovat ställa upp och leda. I pausen kan man förfriska sig pä cafe Tomtebo

~. ~~'" 1(,)

och säkert är att vi fär större publik ocb kanske nya dansare.

Tio ledare tilI Belgien

Tili Belgien pä intemationell seniordansledarträff åker 10 ledare den 16 maj. Kursen bälIs i Malle 17-24 maj. 180 deltagare frän 10 olika länder i Europa är anrnälda. Varje land kommer att leda en dubbeltimme och ha egoa danser med sig. Vi har 6 inbemska danser och en uppvisningsdans med oss. Danserna är översatta tili tyska ocb vi bar bandat en kassett med musik tili danserna. sommaren.

Diplomkursen eller FortKanske vi ses i seniordansättningskurs n och " Förny- sens tecken på Tomtebo? ande av diplomkursen" på Kate Björkman Solvalla (är en extra guldkant verksamhetsleda;e för Ilse Kassner från TyskSeniordansledarna land har lovat att för tredje i Finland rJ.

~ Särkisalo

•

gängen komma tili Solvalla ocb leda kursema. Vi kan ta upp tili 30 delta gare.

I september återupptas seniordansverksamheten igen.

Grupperna, Tomas-träffarna för vära ledare ocb Seniordansstugan stär pä programme!. Det blir en " repetitionsstuga" denna gäng (23.10» f"ör mänga nya ledare Jeanner inte tili danser från tidigare år.

Den 24 oktober firar vi "äldreäret 1993" med en dansmatine här i Helsingfors.

Närmare om värt höstprogram fär ni höra i sinom tid.

Tili dess hoppas jag ni fär njuta av den kommande soliga

~~!m

e1 tt a - Finby

och njut av god hemmamat i festlig, gammal allmogemiljö.

Plats för 100 personer. A-rättigheter. Smörgårdsbord 60,-.

Förhandsbeställ för större grupper per tel. 924-323 111 .

256 30 Särkisalo - Finby

Musi<:~len

CHARLEY's TANT NJUT AV SOMMAREN res med Sundqvists

Fritt efter Brandon Thomas Regi: Ingrid Söderblom Spelplats Postb80kens Arenateater, lliby, Borgå lk Biljetter; 915-26 930 ti-sö 10-16 (fr 0 m 1.6).

av Astrid Lindgren, musik: Georg Riedel Regi: Ove Grundström Kapdlmästare: Kaj Silfvast Dekor: Mats Tuominen Premiär: fredagen den 18 juni 1993 kl. 19_00 Sista föreställningen 24 .7. kI. 15.00 Biljenrcscrveringar och förfrågningar:

ÖNUF:s kansli må-fre kl. 9-13, tel. (915) 532 41.2.~ *.i.\~

M.tK.~ring for gruppcr p! Östra Nylands Folkhögskola.. L~f~~, Rescl'"I'tt'a en ~ka fafe fÖre5lällninge.n , lcl. (915) 562 251 ~~..!..-~-h.

1.6 Legoland 4 d 2.6 Euro Disney 7 d 8.6 Bornholm 4 d 11 .6 Normandie & Jersey 1 0 d 19.6 Ut i detblå5 d 28.6 Sydnorge 6 d 5.7 Balticum 6 d

795,- - 2050,1225,--2790,1930,5195,2370,2975,2800,-

samt en timme före föreställningen 911-36 906/Modig mA-fr. 08-16 Premiär: fr 18.6 19.00 ÖVriga föreställnlngar:

mä

Priserna med reservatlon för valutaförändringar.

tI on

Hög standard på hotell , rikligt ulflyktsprogram.

Beställ vår 56 sidiga katalog gratis.

tI on

.U"IiI""/~FIii .U~~

Mariehamn tel. 928-22 570

mä to

21.6 22.6 23.6 28.6 29.6 30.6 1.7

19.00 19.00 19.00 19.00 19.00 19.00 19.00

sö

mä tI on

to sö

4.7 5 .7 6 .7 7 .7 8 .7 11.7

15.00 19.00 19.00 19.00 19.00 15.00

Biljettpris: 1I1I,-!VUJ<en 4l5,-/pensionärer ooh grupper 35,-lbarn NYHET: 150,-!familjebiljett (2 vwma+obegränsat antal egna barn)

17

Hur har vi råd med idrotten?

Med risk för all göra mig präktigt impopulär bland idrOllsentusiastema kan jag inte läta bli att peta litet pä den heliga idrotten. Sävida inte den här tidningens chefredaktör som är en sann idrottsvän går fram med rödpennan i manuset. Det är klart all den har eli underhällningsvärde för dem som är intresserade, men all man kan förmä sig att planera nya idrollsanläggningar för all kunna stä värd för mästerskap av det ena eiler andra slaget medan vi skär ned all den sociala- och hälsotrygghet vi med möda byggt upp. Det tycker jag att är härresande.

Den vanliga medborgarens ekonomi har försärnrats kännbart och värre blir det. I en undersökning utförd av Folkpensionsanstalten ocb Universitetets apoteket framgär det att vi redan i hög grad har börjat slarva med hälsan. Vi har börjat laborera med läkarordinerade mediciner ocb minskar pä doserna av ekonomiska skäl. Vi börjar också skjuta pä läkarbesök ocb bebandlingar sä länge vi inte är absolut tvungna. Sä var det i början pä sextiotalet före sjukförsäkring och folkhälsolag. Hur ser vi dagens medeläJders ut om nägra deceDDier och när vi överhuvudtaget sä hög älder man gjort de sen aste ären? Hur länge har man arbete? Och vad sedan? ., .En skrärnmande pess4llism

breder ut sig bland ungdomarna. Nedskuma skolresurser, inga praktikplatser eller sommarjobb och arbetslösheten som den mest sannolika framtiden efter fullbordad examen.

Vid det här laget är närmare 500.000 personer arbetslösa.

Lika mänga som hela Helsingfors befolkning. Ur deras synpunkt är det visst bra att kunna ha idrotten som hobby och säkerhetsventil, men man lever inte pä det. Motion ocb kondition kan skötas utan päkostade stora anläggningar.

Det borde vara "i tiden" nu att ligga lägt med stora arrangemango Det blev jag ännu mera övertygad om dä jag för nägon dag sedan hade tjänsteärende till Lillehammer i Norge som skall stä värd för nästa vinter-OS. En liten stad med 22.000 invänare häller pä att förlyfta sig.

Norrmännen meddelar stolt ,att alla investeringar gär I;'ä 12

Lönnå leder allsång i Ekenäs, Kimito Det skall bli ett verkligt brett upplagt samarbete mellan medborgarinstitutskören CAJORNA i Ekenäs - uppkallad efter dirigenten, operasängaren C!\i Ehrstedt från Kimito - , musikgillet pä Kimitoön ocb Pensionärsförbundet om allt gär enligt planeroa. Samarbetet kommer att gälla säng- och musikaktiviteter, berättar sångföreningens ordförande Trygve Lindqvist - själv initiativtagare tili pensionärsföreningen i Ekenäs.

Kören Cajoma är en nystartad blandad kör som gätt in för en populärrepertoar mea evergreens ocb operetter som huvudingredienser. Senaste är gjorde man en TV-inspelning av de vackraste julsångeroa ocb sjöng i sprängfyllda kyrkor i hemstaden, i Tenala, Snappertuna och Kimito.

Oenna vär bar man övat in ett operettprogram för en morsdagskonsert i Ekenäs med Caj Ehrstedt ocb 5ängerskan Tanja Kauppinen

som solister. Ocb under veckan 4-9 juli deltar man i Finlands svenska körförbunds körstärnma - ocksä den i Ekenäs och innan man tar itu med inövningen av julsånger för konsert i Finska kyrkan i Stockholm i december samt för den interoationella sångfestivalen i Tallinn nästa sommar samlar man sig tilI pensionärssamarbetet i Ekenäs och Kimito. Det skall bli tvä stort upplagda allsängskonserter med Nordens idag populäraste ledare av sångunderhållning KJELL LÖNNÅ från Sverige som dragare. Oä är det meningen att Cajoroa med inemot 80 sängare - skall fungera som bakgrundskör tili en allsångskonsert i Bollhallen i Ekenäs lördagen den 23 oktober ocb en motsvarande i Kimito skolcenter följande dag pä eftermiddagen. För arrangemangen i Kimito samarbetar man med Kimitoöns musikgille.

De tvä evenemangen, som

miljarder norska kronor, varav enbart arenoma gär pä 1,5 miljarder. Och allt della för ett spektakel för 16 dagar! Norska staten stär helt för sju miljarder av kostnaderna. Och vad gör man sedan med anläggningama? I en liten stad som förutom vintersportveckorna mestadels lever ett stilla liv och dessutom ligger mycket besvärligt till kommunikationsmässigt. Inget fl ygfalt och smala serpentinvägar i härnälskurvor. Det är 300 km tili Oslo och Fornebu flygfalt.

Just nu gör man vissa ansträngningar att pä nägra ställen ästadkomma motorvägsstumpar eiler ätminstone nägra omkörningsmöjligheter.

Det är ju i ocb för sig en bra sak att vägen förbällras , men hade man kanske kunnat satsa mera pä den och kommunikationema i övrigt om OS-spektaklet varit mindre päkostat?

Man kalkylerar redan nu med att det hela leder till en ren ekonomisk förlust pä minst 4,5 miljarder.

Tidema är inte sä goda i Norge beller. Det mäste .finnas nödvändigare objekt att satsa dessa pengar pä. Och dä äterkommer jag naturligtvis till min käpphäst social- och hälsovården, skolsektoro och mycket annat som enligt mitt sätt att se mäste te sig nödvändigare just nuo Ebba Jakobsson

AktueU handbok i äldrevård En handbok för anhöriga dan kotona vanhusta" till och andra närstäende tili äld- svenska. ringar har utgivits pä finska Den svenska utgävan kunav De Äldres Anhöriga och de enligt min mening utges i Vänner rf, Vanhus- ja lähim- form av elt duplicerat kommäispalvelun liillo ry och pendium. Faktum är ju alt inTSL-opintokeskus.

Boken nehållet i en dylik handbok som heter " Hoidan kotona bör leva med utvecklingen av vanhusta" är avsedd för an- verks amheten. En del av det, höriga och anhörigas diskus- som skrivs nu, blir småningsionsgrupper samt som bas- om föråldrad information. material för studiecirklar kring temat äldres värd och omsorg.

Artiklaroa är skrivna av Syftet med artiklama i boken är att väcka diskussion personer med stor sakkunskap om äJdrandet och äJderdo- om sitt ämne: FM Pirkko Aro, men, om svärigheter i relatio- socialpsykolog Jari Hakanen, nen anhörig - äJdring, om hur överinspektör Annikki Korman klarar av olika situatio- honen och sekreterare för anner och hur man borde göra hörigärenden Merja Salaokoför att orka med uppgiften Vuorela. Skribenterna var man som anhörig ätagit sig. I ocksä medlemmar av redakboken informeras om olika tionsrädet, som ansvarat för former av hjälp och stöd samt bokens utgivning. Redak- ' service, som är avsedd för äJdringar och anhöriga.

tionsrädel har hört experter: Professor i gerontologi Sirkka-Liisa Kivelä, verksamhetsledare Marja-Liisa Kunnas och riksdagsman Saara-Liisa Paakkinen i hennes egenskap av ordförande för De Äldres Anhöriga och Vänner rf.

HOIDAN KOTONA VANHUSTA. Red. Jari Vatanen.

Förläggare TSL- opintokeskus. ISBN: 951 -701-367-1.

Boken omfaltar 85 sidor och kostar 65 mk, exkl. postkostnader. Den kan rekvireras från De Äldres Anhöriga och Vänner rf, adr. Östra Teatergränden 1 0 , 00100 Helsingfors, tfn (90)650 521. Medlemmar av anhörigföreningen fär boken till rabatterat pris, 55 mk.

Valborg Louhisto

INGVES Behovet av kuoskaper och diskussion om hur äldrevärden och - omsorgen borde ordnas är stort. Lagen och förordningen om stöd tili anhöriga, som vårdar en äJdring eiler sjuk anhörig i hemmet, träder i kraft den 1 juli 1993. Det är nu viktigt att även anhöriga ioformerar sig om sina rättigheter och skyldigheter som anhörig- eiler närstäendevärdare. Meningen är ju att ett avtal skall ingäs mellan anhörigvärdaren och kommunen om stödel som erhälls: värdarvode, pension, ledigbefer, i sarnräd uppgjord individuell värd- och serviceplan, m.m.

För att som anhörig kunoa vara järnbördig avtalspart, är av vikt att man vet ett och annat om dehär sakeroa ioför uppgörandet av avtalet.

VåtTesot~.~

Blomsterresa tili 18-27.4 BolglorHloUand

VI ser underbara tulpanfält,

blomslorparkon

Keukenhof,

Blomstertåget m.m.

Prls: 4.350,17-18.4 Toato"a.a tili Åbo

Muslcalon 'Cabarer, hoteII·

övem. Inkl. teatersup6 och fru-

kosto Prls: 590.En dag I Stockholm 21-23.3,1 8-20.4 och 18-18.5 Buss- och bätresor samt hyft-

plats t/r 2- eiler 4-pelS. hyner.

Pris: fr. 340,-

Taatorbåtan SIWA EUROPA 28-28.3 Ulesa irAn Åbo 1111 Slockholm. Relur 1111 Helslng· fors med den nya teatertlåten.

Möjllghet an se muslcalen Ok· lahoma. Buss- och båtresoma,

övernannlngar I B-kategorl hyt· ter Vr inkJ. frukostar och mid-

dag.

Pris: 970,9-11 .4 Kryssnlng

Helsing· tors-SlockholnHielslngtolS

Folkhälsan utvecklar sin pensionärsverksarnbet fortgående, bl.a. har stödverkPopulära Kjell Lönnå fun- samheten för anhörig- eller gerar som "dragare" av all- närståendevärdare (''Tysta värdare") utvidgats och komsången. mer att utvidgas betydligt. Jag man räknar med att skall samhar förfrägat mig om huruvida la en publik pä inemot 2.000 Folkhälsan har planer pä en personer, innebär självfallet svensk handbok i skötseln av en stor ekonomisk satsning. värdhehövande i hemmet.

Men för att göra deltagandet TilIsvidare har man inte disför peosionäreroa förmänligakuterat en sädan. Ett sådant re har arrangörerna gjort en projekt är förstäs bäde tidsöverenskommelse med Penkrävande och kostsamt. sionärsförbundet att grupper Mitt förslag har varit att som förhandsbokar biljetter man skulle utröna möjligheocb som omfattar minst 30 ten att översätta boken "Hoipersoner kan päräkna en medlemsförmån om hela 20 mk per biljett. Biljettpriset blir dä överkomliga 60 mk. SäJunda Välkommen tili ossi hoppas Trygve Lindqvist att pensionärsföreningar skall kunna ordna allsångsutflykter tilI Ekenäs och Kimito som ett led i deras normala verksamhet. Utilykter som han tror all kan bli ett minne för livet och • Lunch och middag • som man inte kan göra om A.rättigheter • Uteterrass varje dag - kanske rent av inte • Kabinett • Parkeringsplatser nägon iler gäng under hela sitt liv .. .

Gruppbiljetteroa kan bokas redan nu per tel. 911263 2730 och på samma numMillemellan Vasa och Jakobstad mer fär man ocksä närrnare Thl. 961-3850 464 uppgifter om arrangemangen.

~l\

~itDS~

med nya teaterbåtenl VI ser muslcalen Oklahoma och nJuter av en skön och av-

kopplande kryssnlng. Buss· och

båtresor, övem . ombord I Bkategori hyner, 1 mlddag, 2 fru· kostar, teaterbiljett.

Pris: 1.350,-

~lÄl<TB~ VIKING LINE Res med veckoslutsbussen tili Slockholm-Södertålje.

Eskilstuna och Västerås, vlssa helger torsäner bussen ml Suo rahammar, Fagersta och Aves-

ta

Avresa Irån Rnland valje hedag. Re1U, från Sverige varje söndag. Vld stOrre helge, an· nan avresedag.

Påsken:

fr. Rnland 7, 8 och 11 .4 fr. Sverige 8, t I och t2.4 Bussen kör: Karleby-Kronob~akobstad­

Nykal,eby-O,avals-KvevlaxVasa stadshu~Malax-tAngå· mlnne-Pörton-Overmark- Yt-

termark-Närpes

K:stad-Lappfjäfd-Åbo.

busst.-

VI baker även hoteII, taaterbiljetter samt endra arrangemang sam Nl önskar.

RESETRÄFF 3.4

OMBORD pA SIWA FESTIVAL Pris: 150,-

Buss, båt, stående bord, mlddag. Kaffe O. bulla VAI reseblOschyr uIl<ommer 26.3.

Ring så skicl<ar ~ den.

Boknlngar och förträgnlngar

llESl.1n II \

INGVES RESOR NÄRPES TEL 962-42 048, 4 2 548. FAX 41 558 VASA Vasaespl. 22. mvån.TEL: 96 1-172 046. FAX 173 ~99

Röda Korsets adresser

Försäljning: postkontor. bok· och pappershandlar. blomsteraffarer. banker. R·kiosker saml FRKs byråer.

TeXlservice: FRKs Helsingfors och Nylands dislrikl.

Annegatan 16, 00120 Helsingfors, lel. (90) 604 808. lelefax (90) 604707.

+

Finlands Röda Kors

18 II

NY I I FOR KISSPROBLEM. ENDAST FOR VUXNA! II

VARFöru Inkonrinens är två tili tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Äldre människor lider onare av det än andra. Orsaken tili inkonrinens, oavsett ålder eiler kön, är nästan alltid fysiologiskt.

Kom ihåg att din problem är inget an skämmas för! Besök en läkare. Orsaken och lättnad för besväret kan vara Iän tiligängliga. Och ett råd till: BEGRÄNSA EJ DIIT LIVl Du skall absolut inte låra bli att delta. Gå på bio och skratta, res och gyrnnastisera. Du kan göra vad du vilI, bara du förser dig med rän hjälpmedel.

Mölnlycke - samma företag som levererar produkter också tili sjukhus - tillverkar också olika hygienprodukter specieilt för inkontinenta personer.

Inkontinensskydd används på samma sätt som rrosskydd fast de är helt annorlunda. Det finns både små och stora inRontinensskydd, både för män och kvinnor, tiil nattbruk och tili dagbruk, både med tejp och uran.

DET FINNS DISKRET HJÄLP MOT DIN NÖD Det länaste och diskretaste sättet att skaffa TENA inkontinensskydd är an beställa direkt från tiliverkaren. Det blir biiligare och väcker ingen uppmärksarnhet.

Inkontinens lika som inkontinensskydd är en individueil sak.

För arr du skall kunna välja der lämpligasre skydder, ber vi dig returnera nedanstående kupong. Vi skickar dig vår informationsbok om inkontinens, om vård och om TENA-produkterna.

Sänd in din beställning i en kuven under vår adress. Posta den genast för din egen skull.

Med TENA känner du dig 'rrygg! Låt oss hjälpa Önskar

lENA Mölnlycke IJI

O y Mölnlycke Ah. KornettVägen 10. 00380 Helsingfors

Hur många vuxna finländare tror du har svårigheter an hålla tän? Det är inte underligr om du inte vet. De som har problemet, gör allt för an dölja det. Det är många fler personer än du rror.

Knappast någon av dina bekanta har beränat om sin besvär och säken är några av dem inkontinenta.

Nästan 10% av de vuxna har svårigheter an hålla tän. Hundratusentals människor! ÄR DU INKONTINENT?

Inkontinens behöver ej beryda an du kissar på dig. Besväret kan vara så lindrigr att du inte ens rycker att det är ett problem. Det kan vara några droppar när du skrattar, hostar eiler nyser. Det kan bli oväntat blön när du anstränger dig. Eiler det kan vara en tillfälligr problem t.ex. ener en förlossning eiler i samband med medicinering.

För några är det ett dagligr problem.

-----------------------~

I

] .....--. uE."NA , ._ ] .........

TEHA

,w_.~~_"

TENA.konsumemguicie och

beställnlngsinstruktioner om

_

TENA.inkontim:nsskydd

Postnr

$änd kupongen i en slutct kuvert under adress Oy Mölnlycko Ah. Sjukskötenkan Leen. Oikkonen Komertväg<n 10. 00380 Hdllngfors

1:

I I

I I I I I I I

I I

M61nlyde Asrbinder sig arr Ikydda elina pcnonuppgiftu

----------------~~~

Kryss för GT -Iäsarna DEL AV KVAR URTILL MAKAR. HJÄRNAN Ef.TER .. KUND. TVÄH ~ I---+-----r--,-----.---t---l . LOVTRAD. DAM.

HERRE BE5VÄR . 27/6.

INRE VÄSEN. r----r----~--~--~

HANDLEO. KORKAT.

SLAG. PÅV LÄR 51 PLlGGA 5KOR

8/4.

GEN. FLYG-

KYLER DRYCK. DAM.

®~ 95

Lösnlngarna tili krysset i detta nummer ska vara redaktionen tillhanda senast den 28 Namn: ...................................... ~i,...' ............... ............... ....................................................... .. junl. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö.

Adress : ................................................................................................................................. .

Märk kuvertet med " Kryss 3".

. . . . ""..

~Yif~~.~

/

Sommarens bästa tomat, gurka, sallad ...

Färska grönsaker som nyligen plockats är underbart goda och fräscha.

OHa kan du servera dem redan samma dag de skördats.

Härligt...

,

Nu är det igen dags för inhemska grönsaker.

Endast inhemska grönsaker har vuxit i Finlands rena miljö.

1

FORTSÄ'ITNlNG

Karperö

•••••

••••••••• frän sido 1 1 stället har föreningen satsat på all byra ut paviljongen för mera seriösa samlingar, vid vilka man erbjuder fuU service åt arrangören - aUt från matservering i restaurangsti! tili upprällhållande av ord-

ning ocb städning. Eli tiotal större samlingar per sommar ger föreningen nÖdiga mkomster men själva arrangemangen betyder berikande social samvaro i arbetets tecken för medlemmama.

Karperö är i dag en by med närmare 800 invänare. Från kommunens centrum i Smedsby är det fem kilometer längs Karperövägen tili Car-

pella. Om det är soligt ocb varmt är Carpella en idealisk festplats. Om det är kallt ocb ruskigt - vilket det kan vara ibland i juni - är det skäl all k1ä sig varrnt, eftersom paviljongen inte är uppvärrnd.

Välkomna tili Nöjes-Carpella i Karperö!

Sven-Erik Glader

m/s J.L. RUNEBERG Upplev Nylands vaeha sk~rgArd pA vArt he/renoverade f.d. Angfartyg, byggt 1912 i Helsingfors!

SAv~1 rutto sam ehartertra(jk.

~ ~1CoftdoI_

..

och

Gratulllflonl Rederi AB J.L. Runeberg Willenbergsgatan 12,06100 BORGÅ, Tel. 915-1433 31 Fax 915-585331. NMT 949-20 06 03,949-575331

VäIkommen på besök tilI NorrvalIa Rehab Center!

7,8,9Juni 1 samba.nd med sommardagen i Korsholm tar vi gä.rna emot och guidar dem som är intressera.de av att bekanta sig med vArt center, både grupper och enskilds.

För eventuella förfrågninga.r ring (961) 383 1513/Anita Bodbacka.

nR00~n~~v~ .. (961)363 '511

, ~RÅN IlANlCEa, 801(., PAPPERS· OPI 'IIlOMSIERHANOlAll, Bf_'NGS6VRÅER SIWoT PÅ ST'FTE~ AORfSS. OCH TEXTNINGST~T

SlOfO Robertsgalon lS 00120 H:FORS 12

TeI. _ 1 3 I

HJÄRTSTIFfElSEN

*

Frigga och Birger i GT-krysset Karperö UP:s festplats Nöjes-Carpella med den unika uf-Iokalen, paviljongen oclz i förgrunden den gamla skolan, som numera står tom.

INHEMSK MAT - REN MAT Man mä ha olika åsi.kter om vära matpriser, om olika ingrediensers inverkan på vär hälsa, om kostvanor osv.

Vad beträifar mjölkprodukter gäller visaa fakta som ytterst få som Byssla.r med matlagning kan eiler vilI förneka, t .ex.: - Vi har rena livsmedel - För att få verkligt god smak på maträtter av olika sIag skall vi använda smör och grädde.

- Ost - det finns många olika osttyper i värt sortiment - blir allt vanligare i samband med morgonmålet, i ansIutning tili en god lunch eiler som en delikat ostbricka på kvällskvisten.

Du som tycker om god mat och vilI njuta av livet kan fråga efter Enighetens smör, Enilett och oatar av alla upptänkliga slag i din närbutik.

...

ENIGHETEN

148 lösningar hade inkommit tili kryss 2/93. En· del lösningar var behäftade med smärre fel. Men relativt snabbt fann Fru Fortuna fem riktiga lösningar och de fem som inlämnat dem har att se fram mot bokpris.

De kommer med posten.

Lollen gynnade följande fem: Frigga Falck, 02570 Sjundeå kby, Birger Selroos, Tempelgatan 13 C 22, 10300 Karis, Christina Arle, Arkadiagatan 10 B 12, 00100 Helsingfors, Kerstin Westerlund, Skogsberg 8, 10520 Tenala och Öyvind Öhman, TaUvägen 14 BIO, 1021010gå.