God Tid 4/1993

_ _ Från redaktionen _ __

Väntjänst Sedan det ekanamiska läget för stat ach kammuner kärvat tilI sig har man böIjat rikta sina blickar mat nya mål ach nya metader för att lätta trycket pii de ansträngda kassarna. En av de intressanta gruppema för det nyvaknande intresset är de fria arganisatianema. Här intar pensianärsarganisatianema en framträdande ställning.

En star del av pensianärema utövar redan Ldag nilgan farm av hemtjänst. Det nya är, att man uppenbarbgen förväntar sig att t.ex. pensianärema pii frivillig bas skall överta delar av det direkta vilrdarbetet. Pensianärer barde med andra ard vilrda pensianärer ach därmed överta en del av de uppgifter sam åligger kammunen ach dess anställda att svara för. Detta är emellertid inte vär uppgift ach skall inte heller bli det.

Det nya systemet för statsbidrag till kammunema kammer förvissa att bilde lacka ach tvinga kammunema tili priariteringar sam gilr i en helt annan riktning än tidigare. Det hör dock tilI kammunens afrilnkamliga skyldigheter att upprätthillla ett fungerande sacialväsende sam ger nödig hjälp ilt de behövande. Detta är en skyldighet sam samhället inte kan överföra pii frivilliga krafter.

1 Sverige har man i nilgan kammun prövat pii att engagera pensianärer i vilrdarbetet mat en blygsam ersättniog. Sättet tarde ha fungerat nilgarluoda. Has ass finns plaoer pii att man friln sarnhällets sida skulle böIja-ge nilgon form av stöd ilt sildana anhöriga och närstilende sam i hemmet vilrdar sina åldringar.

1 planema har skymtat att även utomstilende persaner kunde kamma i iltanke. Försök har gjorts pii endel orter. Jntresset frän kommunemas sida för en sildan lösning torde ha varit milttligt. Man räknar uppenbarbgen med att de anhöriga i de flesta fall, ach där möjlighet finns, utan ersättning även fortsättningsvis skal1 värda sina åldringar.

För milnga pensionärer, bilde hemmaboende ach pii anstalt boende, är ensarnheten ofta det största problemet. Det kan inte lösas av den drabbade själv, utan det krävs hjälp av nilgan annan. Här har och kan vära pensianärer göra en beaktansvärd insats. Det har gällt och gäller att bygga upp ett ny tt socialt nätverk för en människa, sam av en eller an-

nan anledning har harnnat i ensamhet ach isolation.

Pii mindre orter, där man redan tidigare mer eller mindre känner varandra, är möjlighetema att kuyta nya kantakter ganska prablemfria. Pii större orter är det nödvändigt med sarnarbete med de sociala myndigheterna för att kunna skapa nya kontakter. Dock är att märka att man i denhär frilgan bör röra sig med varsamhet och pii intet sätt tränga sig pii. Det finns nämligen ocksil människor sam föredrar att leva i ensamhet. Sildana kan känna sig ilIa berörda, 'Om de tycker att nilgon vill komma dem för nära.

1 vanliga fall uppskattar dock de allra flesta åldringar att pii nilgat sätt bli ihilgkomna.

För en del har telefonen blivit etf viktigt kommunikationsmedel. Detta förutsätter ju emellertid, att gamla kantakter redan funnits.

Det är inte alltid sil lätt att skapa nya kontakter med en människa, sam har förlorat sitt gamla sociala nätverk - kanske genom pensionering, dödsfaJl eiler annat. Dock är det viktigt, att ett ny tt nätverk kan ilstadkammas. Även ur samhällets synvinkel är detta viktigt. 1 milnga fal l drabbas den ensamma människan av psykiska störningar, vilka sm iIningom kan leda till att det allmänna hälsotillstilndet försämras med ökande kostnader för bilde sarnhället och den eoskilda människan.

Att besöka gamla ensarnstilende människor kan även för besökareo ge en pasitiv utdelning. Man kan känna tillfredsställelse över att man kunnat göra sig nyttig. Mao har haft en uppgift att fylIa. Utan att direkt pilta sig nilgan värdarroll kan man förutom med samtal även bidraga med smil praktiska iltgärder. Man kan t.ex. koka kaffe, gil tili butiken, bjuda pii en liten utflykt eller uträtta andra smil ärenden. Dock är den personliga kontakten det viktigaste.

Vär generatian kunde i tiden visa prov pii star salidaritet med vära medmänniskor.

Därför bör vi ocksil sam pensianärer kunna visa amtanke om dem bland ass, sam av alika anledningar har mötts av svärigheter sam de själva inte kan bemästra.

LeviKJävus

WC-problem i Karperö Av alika utedass man mött i sitt liv, glömmer man sällan en del. Utedasset pii yttre sidan av sommardanspaviljongen vid Karperö var ett sammarinnedass för badgäster. En betongbunker, en dörr med tre toalettdelar för damema - och antagligen lika för herrama.

När man i framtiden ordnar Dethär skulle förslil för oss närer, välklädda i rego- och mammuttillställglada pensionärer, 1.100 till yllekappor, vackra tunna liknande antalet.

Bleckpliltslavoarer sommarskar där sanden utan- ningar fÖi' ~en;ionärer borde och hushållspapper fanns, för gick genam skoma. Flera man se till ac.kså denna sida men inte en enda krok att av damema var iförda vaCkra av arrangemangen. Hur vore hänga upp en kofta eller ett folkdräktel. De fardrar gad med "rulJande toaletter"? Vi regnplagg pii. Tre toaletter av golvhygien vid besök pii dam- vili trivas, ha trevligt, äta gatt, antikrnodell med gamla vattenbehilllare och snören med Från läsarna repkuopar att dra i, ett mer eIler mindre översvämmat golv, fyllda papperskorgar ach skil- rummet. Byxklädda damer dricka. Utan gada sanitära m1\ste vika upp byxbena för förhållanden blir det problem lar.

Tili aIl lycka besökte jag att de inte skulle komma i be- när festen sträcker sig frän kJ. inrättningen före det afficiella röring med latrinet p1\ golvet. 12 till kJ. 20.

För damema blev det att stil Vid frarntida sammankomprogrammet tog slut. Jag kunde kalla pii en ordningsman i en 11\ng kö. P1\ herrsidan gick ster önskas ordnade sanitära det fort även naturen fanns. och kvinna för att städa upp förhilllanden. före den stara invasionen. DiI T.o.lIi. damer m1\ste söka sig bildades länga köer. Pensio- till amgivande terräng.

Är det verkligen värt att lika upp frän Nyland till Karsholm för ett tvil timmars program ach litet dans? Ärligt sagt ställde jag mig nag den frilgan när jag silg programmet för ilrets sammardag. Jag är ju ny i gärden och har inte tidigare upplevt förbundets sammardagar.

Efter att ha varit med 'Om ärets sommardag besvarar jag den inledande frilgan jakande.

Sommardagen är ingaJunda ''bara'' ett tvil timmars program och dans. Det är i minst lika hög grad frilga om samvara, trivsel och kantaktskapande. Under resan tilI ach frän sommardagen är man ju tillsammans - i bussen, under kaffepausema ach vid eventuella program sam ambitiösa ach intresserade reseledare i förväg planerat. Det är helt enkelt frilga 'Om social samvaro. Den är mycket viktig för alla människor, men inte minst för pensianärema. Under själva sammardagen kommer pensianärer frän alika hiili i Svenskfinland samman, blir bekanta, fär ta del av varandras glädjeämnen och knyter nya kontaktel.

Man talar btet patetiskt 'Om finlandssvenska manifestationer. Sommardagen, med bartilt 1.200 deltagare, är en finlandssvensk manifestatian.

...

Men dethär gay mig acksil en möjlighet att koyta kantakter med flera föreningars representanter. Jag har ju själv varit bosatt i Karis i nästan tio års tid ach hade därför ingen svärighet att nil kontakt med karisbama. De är trevliga ach vänbga människor. Jag satt bakam ett bard där maIjasen övades flitigt under uppresan till Karsholm. Men samtidigt flödade humarn. Det är sil det ska vara. DiI gär livet acksil lättare.

...

Just s1\här kan en "nyNiI, karisbama fortsatte ef- ländsk" resa tili en sammarter sommardagen tili Sverige dag i Österbotten göras: man ach hade säkert en lyckad re- kampletterar den med en resa sao Jag milste hem tillbaka ach över Kvarken eller med en utträngde mig därför med i den fård tilI n1\gon av de städer västnyläodska "sambussen". man passerar. Nyttan - och Salveig och Erik Elg funge- glädjen - av resan blir större rade som reseledare ach hade p1\ det sättet. Jag s1\g inte en ardnat med ett fint ach givan- enda Sut min vare sig p1\ uppde pragram under hemresan. resan eller nedresan. J ag trar Vi åkte först till Kristinestad deltagama var nöjda. där vi med hjälp av en kunnig Värdama i Korsholm tyckguide fick en massa fakta om er jag ocksil är värda ett uppstaden. Vi silg Kattpiskar- riktigt tack för ett fyndigt ach gränden och den gamla be- fint program. Det var ju masbyggelsen, vi silg Ulrika Eleo- sor av bllsfakta om Karsnora kyrkan och vi bekantade holm-regionens histaria sam oss med Lebellska köpmans- serverades ass p1\ ett humorisgärden sam sedan 1940 fun- tiskt sätt. Det var ett litet "exgerar sam ett museum. tra" grepp över det hela. Men Vi ilt lunch i Raatihuoneen det lyckades perfekt. Jag trar kellari i Björneborg och stan- jag tolkar deltagarnas känslor nade sedan i HaIjavalta där vi rätt när jag ocksil i denna spalt bekantade oss med Emil Ce- uttrycker ett TACK för allt dercreutz museum, inklude- det vi fick ta del av.

När man, sam j ag, kommer

rande konstnärshemmet Har-

frän Västnyland fär man lav att vara litet försiktig. SiI jag åkte upp med karisborna och kam ner med de övriga västnylänningama. 1 sanningens namn ska sägas att jag pii detta sätt vann et! dygn i tid.

jula. Museet bygger pii skulptören Emil Cedercreutz livsverk. Det är inte frilga enbart 'Om de arbeten Cedercreutz själv gjarde. Där finns acksil en star mängd kanstverk sam uuder ärens lapp inköpts.

JERKER har ordet 1 min senaste ruta lovade jag 1\terkamma tilI mitt besök i EG-metrapolema. Om redaktören tar in aIlt material jag presterat för Gad Tid, s1\ har jag änd1\ bara skummat pii ytan av allt det jag fick insupa. Sam mängen annan var jag rätt oviss i mitt ställningstagande.

Skall vi vara med eller st1\ utanför? Nu efter1\t är jag fullt övertygad om att vilr och frarnföraJlt v1\ra bams framtid är förknippad med Eurapas förenta statel. Vi mäste välja väst eller öst.

En liten stat som Finland kan inte ensam onderhandla om ekonomi, sociaJpalitik, miljö, m.m.

J ag happas ni alla orkar sätta er in i prablemen s1\ att ni vet vad det gäller den dag vi skall svara ja eller nej i en folkomröstning om EGmedlemskapet.

Sedan senast har det varit tv1\ motionsdagar, p1\ Narrvalla 7.5 ach p1\ Solvalla 12.5. Sistnämnda tillfälle

Sedan hann vi ännu med en kart kaffepaus vid Humppila Glas innan vi böIjade närma oss hemregianema.

kambinerat med ett förbundsstyrelsemöte.

Alla pasitiva uttalanden om de 1yckade solskensdagama p1\ vära tv1\ finlandssvenska idrottens högborgar gläder en sann motianär, f.d. aktiv idrattsutövare.

Fem jubileer finns med i maj mänads bakslut. Soliga, trevliga tillställningar ardnade p1\ olika sätt. Oj, vilken aktivitet v1\ra föreningar upprätthåller. Bilder och texter presenterar vad sam firats pii jubileumsdagarna.

Historiker framförda pii olika sätt förgylIer bilderna friln minneshögtidema. Tack tili alla värdar för minnesrika stunder!

Ett jättetack vill jag ocks1\ frarnföra tilI Per Thomasfalk och hans hejdukar, sam gjarde sammardagen i Korsholm-Karperö pii Carpella till en av de trevligaste stundema i mitt liv. ~ets sommardag blev vad den blev, tack vare Börje Lång

alias kommerser1\det Jahan Grönberg och hans hustru Catarina Elisabeth. Med fanns ocks1\ det repurterliga fruntirnret Elisabeth Rehn och sockenbövdingen Jan-Erik Granö.

Tack aIlesammans för att ni gjorde sammardagen till en salskensdag i förbundets histaria. Ett tack acks1\ till Tandiktama med Åke Grandell i spetsen. Vi kommer gärna igen tili Karperö, men nästa ,sommar riktas blickama mat Kimita.

Nu är det sommar ach semestertidel. Nästa stara evenemang är sammardagen i Västnyland. Följer s1\ slag i slag Österbottniska distriktets 20-1\rsjubileum och v1\r egen kulturdag i Pargas. Väl mött i "skärgärdsstaden"!

Nästa

GODTID utkammer den 7.9. Materialet bör vara inlärnnat senast 1.9. Adressen är: God Tids redaktian, Rainer Erlund, HaJmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Två av tre bor i lågbus

- Pargas är en "/ramåt" stad som investerat /riskt i speciellt husbyggnad under den senaste tiden, säger stadsdirektör Peik Eklund.

FORTSÄTINING

•••••

Pargas...

••••••••• fråo sido 1 borde vi heller inte gä högre äo tili 1&-18,5 penni. Sä alltför mycket spelrum bar vi beller inte där och belt klart är att det kommer att bli mycket svärt att fä oästa lIres budget i balaos.

- När det gäller förvaltniogsutrymmena kao vi dock säga att vi gynnats av lägkoojunktureo, säger Eklund. Det som vi byggt tili och saoerat är tili ytinnehället större än

det vi köpte. Ocb vi bar onekligeo gynnats av att byggoadskostoadema ou varit 40-50 procent lägre än under högkonjunkturens dagar.

Eklund försvarar oysatsningama ocksä med att staden i annat fall skulle ba blivit tvungen att betala ungefar 2 miljoner per är i byra för förvaltningsutrymmen. lnte heller skulle mao ba kunnat tiIIgodogöra sig datao i de gamla utrymmena.

Stadsdirektören berättar vidare att staden ifjol och i lIr totalsanerat Malm skola.

- 10 miljoner bar vi lagt oer på skolao. Ocb vi får inte en mark i statsandelar fOr den saoeringen.

- Ocb sä har vi skapat ett fullständigt befokningsskyddsutrymme i ceotrum.

Det rymmer 1.000 personer.

Där finns nu också stadens ledningscentral, men utrymmet aovänds ocksä för andra ändamäl, bl.a. som feSlplats.

6,5 miljoner satsade vi på den investeringen. Där byr nu Par- TV io sig och säoder därifräo de lokala TV -programmeo. Detbär betyder att vi au-

tomatiskt också bar en viss kontroll över utrymmena.

- Dessutom har vi utfört endel andra dagbems- ocb skolsaoeringar plust vissa andra miodre iovesteringar för tiIIsammans ungefar 4,5 miljoner. Faktum är att Pargas aldrig förr satsat sä mycket på busbyggnad som fråo sommareo '1.992 fram tili sommareo i

1Ir.

Egnabemshusen dominerar skärgårdsstaden.

- Två . av tre pargasbor bor på marknivån, säger stadsdirektören.

Han räknar med en liteo befolkniogsökning också i 1Ir. - Under tidigare lågko njunkturer har vi haft en kraftig utflyttning tili Sverige. Men nu är det ju arbetslöshet också i Sverige och det iooebär att vi inte har samma emigration som tidigare över viken.

Skatteinkomsterna sjunker. Ännu 1990 fick man 122 mi!jooer i skatter. 1 är fllr man oöja sig med 13 miljoner mark mindre.

Partek är största arbetsgivaren i Pargas.

- Men också där bar rationaliseringen framskridit i snabb ta~ säger stadsdirektören. Annu 1973 bade Partek 1.800 anställda.

Idag, 20 år senare, är antalet anställda bara 800.

- Ännu uoder högkonjunkturen för 2-3 lIr sedao sysselsatte Partek direkt och indirekt 400 flera mäoniskor än idag. och de flesta av dem var pargasbor.

Nu är de arbetslösas antal drygt 900.

- Och frän dethär ökar antalet knappast sä mycket, säger Ekluod. Litet krasst kao man säga att kookurserna redan varit så mänga att nya just inte kao komma tili . . .

- Ännu borde vi sanera det Satsning finska bögstadiet ocb förverkpå turism liga eo mindre tillbyggnad Under de sen aste åren har där. Meo annars bar vi del bra stäIlt när det gäller dagvärden mao i Pargas ocksä satsat målmedvetet pä turismen. ocb skoloma.

Pargas-föreningen har 300 aktiva medlemmar alltsä 17 lIr gammal. Mao bäl- 50-tal sänger som "ligger i tiler sig med ett eget kaosliut- den". Ocb vid varje mäoadsrymme som mao hyr av för- möte brukar man ocksä ba et! samlingen tillsammans med föredrag. Lotteri och kafteservering böjer ocksä trivseln.

Röda Korset.

- Men vi reser också myck- Vi kommer bra övereos, säger Per-Olof. Röda Korset et, inflikar Jutta. 1 Meri sammanträder pä kvällstid Karlsson har vi en duktig ocb energisk reseledare. Vi gör och vi pä dagstid.

Kansliutrymmet finns in- ocksä flera teaterbesök.

- Dessutom bar vi utbyte rymt i samma bus som församlingens kaosliutrymmeo. med vår svenska vänort HaHär bäller mao sina styrelse- ninge, berättar Per-Olof. Semöten och dylikt. Mänadsmö- nast den 24 maj var vi över tili teoa hälls i Brankis. Mao bål- Hanioge. ler mänadsmötena tredje oosdagen i mänadeo ocb hiooer Seniordans med nio dylika under äret Seniordaos sysslar mao (frän september tili maj). ocksä med, om ocksä formellt - Alla vllra medlemmar är inom MBI:s ram. med i nägon arbetsgrupp, be- Ocb nu i höst ska vi bjuda rättar Per-Olof. Sä vi kan fak- in pensionärsklubbama frän tiskt säga at! medlemmama Korpo och Västanfjärd, berätDethär visar ocksä Pargas Svenska Pensionärers aktivi- päverkar vllr verksamhet. In- tar Per-Olof. för varje mänadsmöte hälls - Julfesten vår drar en tet. Man är pä alerten.

220 personer. Alla får glögg - Vi har en mycket aktiv förberedande möteo. ocb gröt ocb Lucia kommer medlemskllr, berättar nuvapå besök. rande ordföranden Per-Olof Egeo kör - Vartannat är arrangerar vi voo Weymarn. Han är nu för Vid mänadsmötena bjuds tredje äret i följd föreningens alltid pä et! rikhaltigt pro- eo stor marknad, berättar Jutordföraode. gram. Föreningen häller sig ta. Varje medlem bidrar pä - Vi har drygt 300 med- med en egen sängkör och den nägot sätt tili marknaden. Vi lemmar och i medeltal 170 uppträder naturligtvis vid mä- säljer hembakt, grönsaker, kommer upp tili de mänads- nadsmötena. Dessutom har matvaror och bar ocksä ett möten vi arrangerar. man andra musikinslag. Man lopptorg. Faktum är att markPensionärsföreningen i bar ocksä sammanställt ett naden ger oss vär ekonomiska Pargas gruodades 1976 och är eget allsängshäfte med ett gruod.

- Enbart roJigt!

Så upplever Julta Cbristiansen-Lauren sin vistelse i Pargas Svenska Pensionärer. Jutta var i sex år föreningens ordförande ocb fungerar nu som viceordförande.

Bon bann knappt bem från den avskedsfest som ordnades för benne när bon slutade på sin arbetsplats förrän pensionärsföreningen bögg tag i benne ocb värvade benne tili pensionärsföreningen.

- Matställena har utökats och en koncentration av aktiviteterna har skett tili stranden. Vi har ocksä ett hotell med 54 dubbelrum ocb tillhörande restura ng. Parteks gamJa sjukhus har gjort tili ett gausthaus. Dessutom har vi ju välkända Airisto med ett slort antal restaura ngplatser saml hotelI. Denna vår iovigde man dessutom en flott gäslhamn vid Airisto. Dessutom finns restaurangen Las Pargas med också inkvarteringsmöjligbeter. Flera semesterbyar finns också. Stranden kring hotellet här i centrum har snyggats upp. Dessutom finns här nu en gästhamn med ordentlig service. Var annanstans kan du med båt komma endast 30 meter fråo krogen?

Här har vi en bamvänlig familjehamn där man t.o.m. ordnai med barnparkering.

Det är Folkhälsans daghem som sköter den detaljen.

Staden själv bar ungefar 500 aoställda. Kårkulla bar ett par bundra anställda och folkhälsoförbundet ett 100-tal. 1 Pargas fioos dessutom en fiskeriläroanstalt, eo folkhögskola och en yrkesskola. Eget bageri häller mao sig ocksä med ocb det har litet under 100 anställda.

- Vad äldesstrukturen beträffar har vi här litet mera peosionärer äo laodet som helhet, säger stadsdirektör Eklund. Men det uppfattar vi iote alls som någooting negativt. Pensionärerna är sparsamma och de utgör den trognaste publiken vid olika lokala arrangemang.

Rainer Erlund

Pensionatet vid havet

VAlI,. YtternAs, SF·22100 Mariehamn, lel. 928·16322

_ Välkomna tili kulturdagen i.Pargas, säger ord/öranden Per-Olo/von Weymarn och viceord/öranden Jutta Christiansen-Lauren.

360 med på knlturdagen I lIr är det Pargas-föreoingeo som stllr som lokal arraogör för kulturdagen.

- Vi fick bela 360 deltagare, säger en glad Per-Olof ocb mao märker att det är med intresse ban ser fram mot knlturdagen den 14 augusti.

Kulturdagen försiggllr i Malm skola, förresten nyreooverad. Man inJeder med luncb frän klo 12 fram tili klo 13.30. Själva programmet inleds med en bildserie. Det är Egil Essen som med ett fotomontage presenterar Pargas.

Professor Olle Anckar håller festföredraget och talar om gamla byggnader som traditionsbevarare. Det är nägra

blad ur Tennby gllrds historia hao delger deltagama i kulturdagen.

Raija Rytöbonka-Nyqvist sjunger musicals ocb operettmelodier och mera säng bjuder pargasbröderna Anders och Henrik Grönroos pä.

Dagen avslutas med dans tilI musik av Britt och Roger Henriksson.

R.E.

~ ,/. ,., ICondol"'" och ' GnatIIlatlon I \ f RP.,N BANKlR, BOK-, PAPPERS- OCH , .8tOMSTERHANOlAII, 8(OIIAIININGSBYRÅER SANoT

·pA STlFTE~

AORiSSOCH TEXTNINGSTJANsT

SlOIO Rob.... golon \5 0Dl20 H:fORS 12

Tel. 90-60$ Ne

HJ.Ä1USTIFrElSEN

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

~

}.v..~v..\ GOD MAT GRlJpp v..~~~ I TRIVSAM OCH '1://!

RYMLIG MIUÖ. VÄLKOMNAl

MYU,YLAMPI nUTAURRNTS 03100 Nummela t. 912-351 77. leleCax 912-350 87 bille!. 949 446 374

6

Seniordansledare från elva Iänder i Belgien Dagarna blev länga och intensvia, men ocksä givande.

Det var roligt att dansa tillsammans och se hUI det dansas i andra länder.

Värt dagsprogram var i stort sett följande: Efter morgonmälet dan sade vi kJ. 9-10.30. Varje land hade fätt sitt eget danspass där de visade sina danser och lärde ut dem ät de övriga deltagama. Efter kaffepaus hölls föredrag eiler diskussioner, ocksä sittdanser för intresserade fanns pä programmet.

Efter lunchpausen dan sade vi igen med nägot land frän kJ. 14 fram tiU 17.30, dock med en kaffepaus. 18.30 följde ntiddag och sä dansade vi från kJ. 20. Det var utvalda danser från dagens danspass. Vi höll sedan på till 22.30. Jobbigt men roligt!

Torsdagförmiddag var det vår tur att vara "i ei den". Vi hade en egen kassett med 6 seniordanser frän Finland. Vi kan glatt konstatera att våra danser uppskattades. Det var genuina seniordanser och inte folkdanser som flera andra länder framförde och som vi inte kan använda.

Vi startade med att visa en dans med musik. Sedan visade vi en eller två serier "torrt" (utan musik) och därefter fick alla i salen vara med och vi övade tillsarnmans. När del ut att löpa sattes musiken säg Representanter frå" Norden på mottagning i Rådhllset pä och alla dan sade av hjärmed drottning Astrid i bakgronden. tans lust.

Den 6:tte internationeIla Seniordansledarträffen hölls 17-24 maj i Belgien, nännare bestämt i Malle, en ort nära staden Lier.

210 dellagare frän elva län-

der i Europa strälade samman för att dansa, diskutera, della i sentinariet och umgäs.

Tyrvärr hade vi fätt en deltagarkvot pä endast 10 ledare.

Flera hade gärna äkt med.

Ett folkhav av dansande i festsalen i stadshllset i Antwerpen.

Torsdagseftenniddag giorde vi en guidad utflykt till Lier och pä lördag en utflykt tiU Antwerpen där vi promenerade omkring i staden med guide och åt lunch i stadshusets festsal (låter fint, men var myckel anspråkslöst).

Tvä representanter för varje land hade inbjudits tili rädhuset, där en person frän soeialministeriet höU mottagning och vi skälade i öl.

På söndagen, sista dagen, var det intemationeU "seniordansbal" i stadshusets festsal med 1.000 sälda inträdesbiljetter! Vi danskade frän kl.

14.30 fram tiU kJ. 18. Det var imponerande att se det dansande folkhavet. Alla rymdes inte pä dansgolvet och det blev "hett", men roligt.

Söndagkväll var del avslulDingsntidag i MaUe. Arrangörema avtackades med tai och

gävor och kvällen avslutades med dans.

Mändagmorgon följde sä avfard. Vi frän Finland äkte pä välför~änt semester, först tiU Briigge, där vi stannade ett dygn, äkte pä kanaltur, kopplade av och bara njöt. Vi blev guidade av en trevlig belgier som talade svenska. Via Gent äkte vi till Briissel där samma guide visade oss staden .

Sista kväUen satt hela vår grupp och gick igenom den gängna veckan och vi valde ut ett 30-tal danser som vi i framtiden kommer att kunna dansa och ha glädje avo Vi konstaterade att vi lärt oss mycket under veckan, att det varit ro1igt, men att det hela blev för längt - fem dagar förslår och tre danser frän varje land skuJle vara lämpligl. Vi var definitivt inte nöjda med arrangemangen - logiet, det

sanitära och maten. Vi är inte fordrande men den sjunde seniordansledarträffen hälls i Holland om tvä är opch dä blir det säkert andra buIlar av.

Då hoppas vi också pä en större deltagarkvot för vär del. Ett stort tack vili vi rikta tili vår reseledare, föreningens sekreterare Gunvor Nyström. Hon var toppen!

Ett trevligt resultal av detta års tTäff är att vi augusti 1994 kommer att hälla en nordisk seniordansträff med 20 deltagare frän Danmark, Sverige och Finland.

Men det är en annan historia.

Glada sommarhälsningar!

Kate Björkman verksamhetsledare Seniordansledama i Finland r.f.

o

Alderdomen har styrka "Solidaritet mellan generationerna" är temat för EGs De Äldres År 1993 i Europa. "ÅIderdomen har styrka" är de nordiska äldreomsorgsorganisationernas (NORSAMs) gemensamma slogan, med viiken de marknadsför sitt arbete rör ökat samrörstånd mellan generationerna i sina länder, vilka ju tillsvidare inte är medlemmar i EG. EGprogrammets intentioner röljs upp i organisationernas, statens och kommunernas samarbete kring årets äldretemao Solidaritet mellan generationema kan uppnäs om vi, som är äldre, visar de yngre att vi äger styrka, d.v.s. har energi, kunskap och fardigheter som är av värde för samhället, framhöU verksamhetsledare Tertta Sundholm (Cf för de Gamlas Väl) dä hon öppnade seminariet, som höUs under de finländska NORSAM- organisationemas vårkryssning med Silja Symphony tili Stockholm i april.

- Vägen till solidarilet mellan generationema är lång. Vi gamla är i nyckelstä1lning.

Först och främst bör vi ändra våra egoa förlegade attityder.

Vi bör medvetandegöra för oss själva att "älderdomen har styrka", all vi som gamla fortfarande..har mycket att ge. Det är vi, som i de yngre generationerna skaU ingiuta förtröstan och ge värden tili grund för samhällets fortsatta utveckJing samt lära dem, att de bör ge oss gamla utrymme och värdesätta det som gamla människor gör, framhöU Tertta Sundholm.

Hon hänvisade tiU att man inom NORSAM och dess medlemsorganisationer stöder äldreomsorgsverksarnheten enligt Förenta Nationemas (FNs) principer och mälsättDingar, vilka naturligtvis av nödvändighet är allmänt formulerade för aU kunna tillämpas globalt. Prineipema och mälfonnuleringama säger mycket vid en nännare analysering, då vi strävar att utfonna officieUa och inoffieiella verksamhetslinjer, sade Sundholm.

Utgångspunkter är äldreomsorgsprinciperna som FN godkände år 1992: de äldres rätt till självständigheI, de äldre hör heredas

möjligheter till ' engagemang, de äldres rätt till värd och omsorg, de äldre hör beredas möjligheter att r6rverkliga sig själva, d.v.s. att vara kreativa.

Representanter för olika äldersgrupper deltar i uppgörandet och genomförandet av äldreårets program. Staten, kommunema och, i samarbete med dem, olika organisationer och institutioner är med om att förverkliga programmet för De Äldres AI. Idealiskt äldrehoende 1 Sverige besökte gruppen Stiftelsen Stora Sköndal i en av Stockholms förorter, nägra 1 väntan på att föreläsningen skall bötja. 1 förgronden kilometer nordost om Farsta.

May Lindfors (t.h.) och Valborg Louhisto. Foto: Clara v.

Stora Sköndal är en ideell stifBonsdorff. telse anknuten tili den svenska kyrkans. Sveriges regering har fastsällt stiftelsens stadgar nai verksamhet, bl.a. i fonn av ra institutionellt serviceboen- na beslutsfattning. Man trivs och ändamäl.

Stiftelsens anläggningar värd av äldre personer, sjuka de i gästhem, samt ett sjuk- pä Stora Sköndal, intygade omfattar sjukhus, servicehus och handikappade, eUer andra vårdsomhändertagande inom våra ciceroner.

Värkryssningen samlade för äldre, pensionärs- och per- som är i behov av hjälp och avdelningar för somatisk sonalbostäder, friluftsbad för stöd. Därtill främjar stiftelsen långvärd och neurologisk ef- omkring 30 deltagare. Svenshandikappade samt lokaler forskning inom omräden av tervård. Tanken bakom deDna ka Pensionärsförbundet repreför utbildning, sammanlagt betydelse för stiftelsens verk- vårdkedja har varit att ge vård senterades av styrelsemedsamhet. i känd närtniljö och därige- lemmen Clara von Bonsc.a. 200 byggnader. dorff och viceordförande Stora Sköndals olika en- nom skapa trygghet.

Stiftelsen utbildar diakoner och diakonissor, kyrkokanto- heter bildar tillsammans en Förutom stiftelsens direk- May Lindfors samt GOD rer och socialarbetare för vårdkedja, som möjliggör eli tor, berättade tvä pensionärer TIDs medhjälpare Valhorg tjänst inom den svenska kyr- självständigt boende i villor om livet i Stora Sköndal. De Louhisto. VL. kan och samhället i övrigt. och radhus med tiUgång tili boende har aUa möjligheter Stiftelsen utövar egen diako- viss, självvald service, ett me- att päverka kollektivets inter-

8

"Pensionärema i kulturvaggan fylIde tjugo år" I raden av jubilerande )Jensionärsföreningar firade Åbo Svenska Pensionärsklubb sina 20 år den första fredagen i maj. May Lindfors, föreningens ordförande, hälsade aUa välkomna. Förbundets

verksamhetsledare, Jerker Nyberg, framförde SPF:s hälsning, informerade kort om verksamheten i förbundet och läste som avslutning Karin Boyes dikt "1 rörelse".

Tack vare kultumämndens

Stämningen var hög bland den kvinnodominerade f estpubliken.

medverkan, ekonomiskt, hade man lyckats engagera tvä toppartister, Kent Sjöman och Jack Mattsson, som sjöng och spelade sänger av Karl Gerhard, läste aforismer som t.ex. "Det borde vara förbjudet att gifta sig när man ä:r kär. Lika klart som det är att köra bil, när man är berusad. " Vi fick höra Povel Ramels "Underbart är kort", Gustaf Frödings "Tröst" tonsatt av Ema TauTO, Lasse Milrtenssons "Smugglarkungen". Ur "Rena livet" som framförs pii Svenska Teatems roiniseen fick vi del av "Vita rosor". Vidare lyssnade vi andäktigt tiU "En säng om ensamhet, om kärlek sam försvann", "En äldre gammal kvinna".

Efter kaffet framförde Kent änn u "Sonny boy" tillägnad hans 3-äriga son, baserad pä

Ordföranden May Lindfors hälsar välkommen. Bredvid verksamhetsledaren sitter Maud Hasselblatt, som var med redan i den första styrelsen för 20 år sedan . den amerikanska ursprungstexten och som avslutning sjöng han sin egen översättning av "La Muneka". Mellan verserna fick vi del av för-

VIPS firade 20-årsjubileum Vi inleder dagens fest satte med den verbala väJmed musik av Margot Ehn- komsthälsningen och uniström", hälsade konferen- sont sjöng man "Gästerna cieren publiken vid VIPS- sam las" och fOreningens jubileet i AV:s loka! i Vasa lystringssång " Kom med alvälkommen och satte sig vid la goda vänner ... kom skratpianot. Föreningens ord- ta med oss ..•". Och visst fOrande Alli Genberg fort- skrattade alla goda väoner

ocb gästerna stortrlvdes.

För den a11varliga delen av programmet svarade Anita Svensson, historik, och Levi Klåvus, festta!. Mellan de två anförandena fick sju medlemmar, som varit med från början motta föreningens sil-

verspänne, som utdelades för första gången. De sju bedrade var: Karin Blom, Oskar Hellman, Hanna Karlroth, Gurli K1ockars, Åsa Lönnqvist, Maud Schauman och Tor WideU. Före pausen sjöng kören ett potpurri "Minns du det än" med soloframträdande av Bertel Stenlund och Margot Ehnström tili musik av KorsholmsgiUet. Efter kaffet följde festdikt av GurJi Klockars ocb sång av Bertel och Margot. Bilde sångerna och dräktema var ryska. KorsholmsgiUet beledsagade med musik.

En grupp pensionärer dansade tre seniordanser innan ordet blev fritt. Tre talare, distriktets ordförande Göran Sundström, SPF:s verksamhetsledare Jerker Nyberg ocb styrelsemedlemmen i SPF Anna Brita Rydström, yttrade sig. Som avslutning sjöng man Modersmälets sång. lnnan festen började höUs mottagning i festIokalen. Eli 20-tal organisationer och enskiJda uppvaktade. Från SFP och distriktet överräcktes ett fotoalbum och blommor.

Styrelsen för VIPS moltar förbundets och distriktets uppvaktning vid 20-års jllbileumsText: Jerker mottagningen. De uppvaktande var: Levi Klåvus, Helge Ul.fvens, J erker Nyberg, Per Foto: Pirkko Wahlroos

Thomasfolk och Göran Sundström.

(Foto: Mikllel Herrgdrd)

- - - - - - - - - - - - - - - - - -- - - -- - - - - -- - - -- - - -- -- - ---1

TROTTA OCH SVULLNA BEN?

cningens historik.

Una Wicklen frän kvartersklubben uppvaktade med blommor och Christel Holmström frän l,:ulturnämnden 10-

vade ännu en gång det här året stå för kostnaderna. Inte illa.

Yi kommer gärna igen.

Jerker ·

Hangö Pensionärer passerade 20 år Mat, sång, dans och glad stämning bjöds det på när Hangö Pensionärer firade sitt 20-årsjubileum den 6 m:ij på restaurang HSF. SaJen var välfy Ud med deltagare ocb graoof6reningarnas representanter fanns på plats ocb framf6rde sina lyckönskniugar.

Hangö Pensionärer grundades den 6 april 1973. Men det grundande mötet hade fOregätts av ett möte redan den 28 mars.

Det var vid det mötet tanken på en pensionärsförening väcktes.

Tili mötet den 6 april mölle 46 pensionärer upp. Föreningens första ordförande blev Alf Virtanen. Han ledde föreningen uoder det första äret. Sedan övertogs ordförandeklubban av Elmer Jakobsson och han var sedan föreningens ordförande ända fram tili 1983.

John Sundström blev följande ordförande, men efter att han insjuknat var det igen Elmer Jakobsson som hoppade in och fungerade som ordförande tili slutet av 1985. Essi Sandblom var ordförande 1986. Från 1987 fram tili slutet av 1992 fungerade Margit Martin som ordförande och sedan 1993 är det Paul Nyman som fungerar som ordförande. Det var också han som föredrog en kort histo-

Poplllär vissångare på jubileumsfesten var Rainer Roth. rik vid jubileumsfesten.

Föreningen har en möteslokai vid Hangöbyvägen 34 som man hyr av Hangö stad. Där samJas medJemmama varje onsdag. Tili midsommar reser man midsommarstången. Man företar också kryssningar, simhaUsresor och teaterresor. 1 detta nu har föreningen drygt 60 medJemmar.

Vid jubileet bjöds på säng av Jussi Karjalainen och Rainer Roth. Rainer Erluod käserade och dessutom stod aUsång på programmet. För musiken uoder festen svarade Nisse Sandström.

Är Dina föner tröna? Är Dina ben svullna och runga? Hirudoid forte ger hjälp och Jindring genom an stimulera den lokala blodcirkulationen. så an svullnaden ger med sig. D ä rörsvinner också värken och känslan av att det stram ar i benen.

H irudoid forte kräm eiler gel lämpar sig även för behandling av ytliga veninflammationer - som Iän kan leda tili åderbråck - samt av blåmärken och krossskador.

1m WITPOLD

Hirudoid® forte -skönt

for

svullna

mukopolysackaridpolysulfat

~~~:;:~ Q

Läkemedel

receptfritt b e n - säljs på apoteken.

Förbllndet Ilppvaktade 20-åriga Hangö Pensionärer genom verksamhetsledare J er/rer Nyberg och styrelsemedlemmen Clara von Bonsdorff. Gratulationema mofUls av föreningens ordförande Paul Nyman och sekreteraren Gitta Wennsfröm (tili vänster). Från förbundets sido överräcktes eft fotoalbum som gålla.

10

Viola Renvall har diktat i sju decennier:

~ Jag

skriver för att hjälpa och glädja

Den gamla kvinnan står vid fOnstret och tittar med drömska ögon ut över den spirande ängen. Våren har äntligen kommit.

Solens strålar smeker marken ocb vinden rufsar lekfullt om bland blommorna. Ett leende går över bennes ansikte när bon minns sin fOrsta dikt. "Var sann som solens stråle ler, var sano du lilla i Iivets vik, var sann du vet att Gud dig ser, var sano var Guds ängel Iik." Det är över sjuttio är sedm den första dikten och dryga sextio sedan Viola Renvalls första diktsamling u!kom. Mycket har hänt i hennes Iiv sedan dess och mänga tankar om livet - och döden - har etter band skrivits ner och tryckts.

- Jag började skriva genast när jag lärde mig skriva. Min mamma hade ett poesialbum av sammet där hon skrev in dikter bon tyckte om. PlI de tomma bladen skrev jag mina egoa dikter.

boken farihs en dikt om en flicka sam var väldigt sorgsen. Han tyckte sä synd om den flickan sä ban skrev ett brev tili henne ...

- Vär kärlek betydde ailI för mig. Vi var sä lika och hade samma intressen. Han var ocksä väldigt intresserad av Iyrik och bade en kristen livsinställning.

1 slutet av 30-talet förde livet paret tili Österbotten i och med att Hjalmar fätt en tjänst som folkskollärare i Kronoby. Miljöombytet var intensivt för Viola sam vuxit upp i finska industristaden Tammerfors.

- Jag hade ju alltid drömt om att fä bo pä landet, sä jag älskade att komma tili ödemarksbyn Kronoby. Alla kom emot mig ocb var sä vänliga. Alla var du med varann, fast det annars var rän ovanligt pä den tiden.

V nder den tiden födde bon tre barn. Men hon fortsatte hela tiden att skriva.

Böckema "Livsvilja" (1942), "Väg och vinge" (1947), "Möte med tystnaden" (1950) härstammar frän den perioden.

1950 flyttade familjen Krokfors tili Pargas där bäde Viola och Hjalmar iäu lärartjänster.

- Mio pappa brukade tala med mig och berätta om all Gud bar skapat världeo ocb äveo mig. - Mig ocksä? uodrade jag ocb tyckte all det var bögst uoderligt.

- Jag var mycket kristet uppfostrad. Min far var religions- och historielärare.

Oärför har jag ocksä skrivit mänga religiösa dikter. I psalmboken finns en av mina texter tonsatta: "0 Herre i dina händer. .. nummer 341.

Jag har just fän en förfrägan

om att man skulle fä översätta den tili engelska.

- Min tro betyder mycket för mig. Om jag inte skulle ha den skuUe jag inte stä ut med det här. Oä tili exempel när man mister nägon. Religionen är det enda sam kan bjälpa en i live!.

- Det viktigaste i livet är inställningen tili tillvaron och Gud. Samlade fOrfallare Viola medverkar i en bok som kommer ut alldeles i dagama. Samlade svenska författare, där Svenskfinland representeras, förutorn av Viola Renvall, av bl.a. Bernt Mårteoseo och Ole Torvalds. En mängd förfat:are som för en gängs skul! bara skriver om s ig själva och sitt förbällande tili dikten.

- Mio mao ocb jag bru-

kade visa varaodra vAra dikter. Då jag aomärkte på baos beslöt bao all arbeta om dem. Meo om bao aomärkte på mioa kastade jag bort dem. Om den iote dög sam den var lick den

vara.

"Under regnbågeo" (1990) är den ny aste av Violas diktböcker. Det är en samling dikter som man ratade pä Schildts förlag och som istället utgavs av Åbolands litteraturförening pä initiativ av Paul Jansson och är den av hennes böcker som enligt henne själv fäu den .bästa kritiken.

- Jag vaknade faktiskt under regnbägen en dag. Oj, vad vacker, tänkte jag, och blev direkt inspirerad att skriva. Sen dog en av mina väninnor och om henne skrev jag sedan.

"När dll kommer tili regn-

Men det var först dä Viola blivit förtjust i en dikt av Jakob Tegeogreo som hennes verkliga skriv lu~t väcktes. Hon fortsatte att skriva och en dag kom tanken pä att ge ut en bok.

- Jag skickade mina dikter tili Tegengren. Och ban var mycket vänlig ocb sa att de inte pä nägot sätt var färdiga, men att jag skulle fortsätta.

Näja, jag beslöt att skicka dem även ät Jarl Hemmer.

Efter en tid ringde han upp mig och bad mig att besöka honom pä Brändö i Helsingfors. "Om du inte känner igen mig sä ska jag hilla en käpp pä armen", sa ban ät mig i telefonen. Som om jag inte skulle ba känt igen bonom? Alla flickor kände igen bonom, alla sprang och tittade pä hanom, skrattar Viala.

D ärifrän rullade det vidare. Hemmer ordnade sä att Viola fick in en dikt i Nya Argus. Och i ocb med att han var bekant med förläggaren pä Schildts förlag tog det inte heller länge innan 24-äriga Violas förs ta bok u!kam; Inom krelsen (1929).

Prioseo kom per brev 1936 gifte Viala Renvall sig. Mölel med hennes kommande man, Hjalmar Krokfors, var av det ovanligare slage!.

- Min man träffade jag pä ett ganska underligt sätt, i ett brev. Han hade läst min första diktbok, "Inom krelsen". I

Sina tre barn jödde Viola Renvall under sina år i Kronoby.

bilgens [orI om du kommer ditl ska du jinna gömd blarul slenar och massa/ en över· raskningl slarvigt skriven pd en näverbi( men skriven jusl tili digl Allt vad du irlllerst lärzgtat oeh sökt /igger plöts/igt i din handl DIi [örstlir dul oeh steg [ör steg börjar du klätrra IIpp [ör de Iysarzde trappstegen. n Viola Renvall skriver i allmänhet personligt och sam läsare fär man känslao av att komma henne mycket nära.

Själv viii hon dock hälla lite <listans.

"Nöro närmare närmast/ kan man skriva om del sam är närmast ?1 [nte jagl Kanske du?1 [ör mig är det närmaste tabu! Men närmare?

Det är en riktningl Man är pii vägl Vart? Det vili jag inte sägal [nte ännlll Vi vandrarl stegen bär oss närmare, närmarel SIi ska vi dli stanna vid det som är nöra, nöra lör ossI Är det nligot atr tala oml Är det nligot [ör andra?1 Väggarna kring mitr /ivl Bi!derna pii min väggl Blommorna vid min husknlltl Dagens rutin, IIppköp disk oeh /VäriI Kvällens lampa oeh bok oeh derz som betyder mest lör mlg/ Lever vi i en instängd värld? Säger du så?1 Vi som alltid är pii väg. ..

- Om man ska skriva mycket personligt ska man nog beslöja det lite!. Sä att det inte blir alltför... men ganska personligt ska man nog skriva för det tycker ätmjnstone ~'Vinnor om att lä-

sao

- lag skriver jör att vara tili hjälp eiler glädje jör någon annan människa, säger Viola Renvall där hon sitter utanför huset Pargas.

- Det är mycket för att det ska vara tili hjälp eiler glädje för nägon som jag skriver.

Samtidigt som man fär berätta om vad man själv har upplev!.

- Människor har alltid betytt oerhört mycket iör mig.

Och naturen. Olika stämningar som jag upplevt i naturen. Jag brukade vandra runt en hei del, men nu har jag lite Olit i ben en.

Krigets spär Senaste höst gay Viola ut en bok som handlar om kriget och känsloma under det.

Hon ville att den skulle utkomma just tili 75-ärsjubi-

12

Min skolväg 1924-1930 Mm första skolväg var både vatten- oeh landväg. Skolan var en skärgårdsskola, inhyrd i en sal i en av gårdama i byn. Jag minns att min pappa rodde oss, min äldre bror oeh mig, tili en vik på Skåldö norrsida. Av vägeo minns jag ej i början så mycket, jag var fullt upptagen att följ a mio tre år äldre bror.

När vintem kom oeh isen vark eo bar eiler brast, blev mio skolväg dubbelt längre och det gällde att trampa i mio brors fotspår oär soöo ibland låg meterhög. Det fanos inga plogade vägar på den tideo oeh mörkret kom tidigt.

Skoldagen började kI. 9 oeh slutade 13, om man inte var dejour. Det var mörkt när man gick på morgonen oeb mörkt när man kom bem på kvällen. Men våren kom med Ijusa, långa dagar och allt det nya. Man kuode gå genvägar när skar~o böll och skolvägeo blev spännande oeh rolig.

Snömold oeb smältvatten gjorde att man hade våta fötter hela dagama, ty smorläderkäogorna blev ju genast våta när man giek i våt soö eiler vattenpölar.

Men vägarna torkade oeh de första bläsippoma syotes blaod fjolärsgräs. Flyttfåglarna kom oeh det blev liv oeh lek i oaturen. Vårens alla blommor, vitsippsbaekaroa, konvaljema, styvmorsblommao som blommar på nästan bara berg, skogsviolen, som blev min älsklingsblomma framom andra. Himlen var klar oeb hög, skolvägen ett äventyr. Jag levde ju mitt i naturens underbara värld. Ännu kan jag stanna vid en vårbäeks porlande, vid en tjäderleks kluekande eiler vid lärkans sång i skyn oeh minnas min skolväg. Aldrig tyektes mig vägen lång.

Men hösten kom med mörker, storrn oeb rego. Skolvä-

gen blev tung oeh skrärnmande. 1 varje ria - oeh de var tre - bodde en vresig ritomte, som inte alltid var pä gott humör. 0, vad vi barn var rädda! Äldre människor berättade om troll oeb vättar, spöken oeh människor som "giek igen". Det fanns ingen TV på den tiden som med sina skräekfilmer skulle ha kunnat skrämma upp barnen.

Sedan bytte jag skola. Min skolväg gick genom en gammal urskog med stora granar som räekte ända upp tili himlen - eoligt mitt perspektiv.

Solen nådde inte marken, så tätt stod granarna. Här blommade inte någonting, ingen fågel sjöng. Här nådde fullkomlig tystnad, endast någon knäpp i de gamla stammarna.

Min bror hade slutat skolan, jag var ensam oeh skräcken blev min följeslagare. Med knäppta bänder oeh styva ben gick jag tili oeb från skolan.

Varje mossbelupen sten, varje vindfålle, var ett ondsint troll eiler nägonting annat farligt.

Den majästetiska älgen, som var så stor oeh farlig, fanns det gott om i den stora skogen. Men en skyddsängel såg tili att den aldrig kom i min väg, men nog betade med sin farnilj vid vår brunn. Den vårstrida bäeken var en annan farlig sak på min skolväg. Det hade funnits en bro över bäeken, men värisen bade tagit den, så nu var det bara en hal srock kvar. Nägon hade lagt en lång stång som man kunde stödja sig på när man balaoserade sig över bäcken. Men stången var ofta på motsatta sidan. Det var att be en bön oeh hasa sig över - hur rädd man än varo Det var nog tal om att en ny bro skulle byggas. Men det var ju nästan enbart skolbarn som giek där, sä ingen bro blev byggd. Det ansågs ej så nödvänmgt.

Men skolan var trevlig oeb

Om sin skolväg på Skåldö i Ekenäs skärgård åren 1924-30 berättar Elma Westerholm i vidstående artikel. Artikel/l gestallar sig lå/lgt tili en vacker /laturskildring, me/l avslöjar också de/l rädsla ett litet barn kunde kän/la /lär det måste ta sig hem från skola/l en mörk höstkväll. bra oeh lärarinnan kunrtig oeh rättvis. Jag missade inte en skoldag, som jag minns. Hade man hosta, snuva eiler ont i halsen satte mamma en yllestrumpa om halsen på en. Malörtdrieka användes som memcin oeh så var det bara att gå tili skolan följande morgon igen. Sängen var ingen plats för skolbarn. loget daltas, giek man i skolan så giek man. Därmed basta. Jag bar mänga gånger undrat om det var den länga skolvägen oeh den bälsosaroma kosten - surt bröd ocb beimjölk - som böll barnen friska.

Min familj flyttade tili östra udden av Skäldö. Skolvägen blev Ijusare och jag fiek skolkamrater pä vägen. Men väg fanns det ingen. Vi barn giek längs dikesrenar, genom betesbagar, över bergknallar som skärgårdsnaturen är så rik pä. Vi klättrade över gärdsgårdar, hoppade över vattenfyllda diken, kom ner pä andra sidan - på alla fyra om det Iyckades bra. Grindar oeb gärdsgårdar skilde gårdama ät ocb Gud hjälpe om man inte stängde grinden eiler leden efter sig, så grannarnas kor eiler bästar kom in i den andra gårdens marker!

Vart träd ocb var buske var välbekant, man kunde stigarna oeksä i mörker. Gräalen vid stranden med sina spetsiga kottar och röda bängen om

våren, oeh mörkgröna blad oeh skrovliga bark. Starrängen med kaveldun, ängsull, oeh porsen med sin fina doft när den blom made. Men den &träekan av ens skolväg, den var en mardröm. Gårdens arga tjur gick med ungdjuren på bete vid strandgärdel. Pappa pätalade saken, att en arg tjur gick där skolbarnen mäste gä, men ingen tog minsta notis om del. TilIs gårdens värdinna blev halvt ibjälstångad av den.

Då blev tjuren klavad inne i ladugården oeb fick ring i näsan. Vi skolbarn undrade över dendär ringen. Men vi tyekte det var rätt ät den elaka fulingen ...

Att vi giek är nog inte riktigt sanl. Pojkama kiev oeb klättrade, sparkade kottar, stenar, bästlort oeb isbitar, brottades oeb boppade höjd oeh längd. Behovet att röra sig är stort i den äldern.

Vi lliekor sprang, hoppade hage ocb rep - än med det ena benet, än med det andra. Vi skuttade än hit oeb än mt, fojttrade oeb skrattade åt allting. Så sjöng vi, psalmverser oeb folkvisor, kärlekssånger, skillingtryck, skolsånger, allt om varann så det ekade i skogen.

Aldrig tyektes vägen läng bland kamratema, vi var som vllryra kalvar, alltid fårmga tilllek oeh upptåg.

••

Over 300 mötte upp tili allsångsträff i Fagervik - Dethär översteg nog alla våra bögsta fOrväntningar!

Så S8 Rafael Ingberg, ordfOrande for PensionärsfOreningen i Fagervik, efter allsångssamlingen söndagen den 20 juni. Över 300 perso-

ner mötte upp.

- Dethär var ett experiment, säger lngberg. Men det lyekades så bra att det nog sannoliJct blir en uppföljning nästa år. lote hade vi väntat oss att det skuUe komma så-

här myeket folk.

Av pubIiken var ca 200 pensionärer från de västnyländska pensionärsklubbama.

För arrangemangen svarade pensionärsföreningama i logå och Fagervik. Man inledde

med en allsångsdel av JanErik Enlund oeh Rolf Sonntag med orkester som dragare. Man sjöng igenom alla de kända och kära sångema och stämningen var pä topp. Efterrniddagen avslutades sedan med dans pä laven.

Arrangörerna sålde kaffe, smörgäsar oeh koackkorv.

Man bade duplicerat 150 sänghäften, men de tog slut i ett nafs. Ett lotteri arrangerades också oeh man sålde över 1.000 lotter.

Danslaven i Fagervik disponeras av Fagervik UF. Nu hyrde föreningen ut såväl laven som föreningshuset för en förmänlig penning. Fagervik UF har nu två år i följd avstått från att arrangera midsommardans.

- Men en allsängsträff som denna passar myeket väl just i denna bruksmiljö, säger lngberg. Jag tror människorna Trivsamt var det på allsångsträffen i det vackra Fagervik. Över 300 personer mötte upp. trivdes.

Så gick dagarna. Hösten kom med klara dagar, lingontuvor oeh prasslande löv.

Skolvägen blev tyst oeh skymningen gjorde dagama kortare. Stormen jagade tunga gräa moln, det knäppte oeh knakade i den gamla skolan, tjöt i skorstenspipoma, pep oeh kved i de glesa fönsterrutoma, skramlade i kakelugosluekorna. Oeh vi bam visste att någon av oss mäste bli pä kvarsittning, så var det oeh så hade det alltid varil. Lärarinnan var rädd och ville inle bli ensam under de mörka böstkvällarna. Skolan, som på dagama var gladröd med vita koutar, hlev skrämmande mörk oeh dyster, där den stod omgiven av skogen litet avsides. J ag minns ännu dessa bemska kvarsittningskvällar när alla kamraterna gätt. Den ensamma hemvägen. Jag sprang oeb skolväskan med den tomma mjölkflaskan dunkade mot min rygg i takt med det klappande hjärtal. Längre bort bördes rävens snattrande läte. En uggla boade hel! nära i en gammal ibllig al. Alla dessa Ijud är kända av et! barn uppvuxet på landet, men ensam i höstmörkret blev jag stel av skräek. Oeb så var det läxorna, långa regler som jag inte förstod, psalmverser som man måste kunna utantill, historia, man skulle berätta med egoa ord. Ocb dessa många årtal. När skulle jag binna med dem? Ocb bungrig var jag sä det sved i magen. Oeh sä pappas förebrående blick.

Vad bar du gjort llicka att du så ofta mäste bli på kvarsittning? Att alla andra oekså måste bli, det brydde han sig inte om. Pojkarna blev inte pä kvarsittning, dom smel.

Snön föll oeh det blev Ijusare. Julen närmade sig. Julprogram skulle övas. Men då var nägon av kamratema med ocb vägen var trevlig. Vi öva-

de våra repliker på hemvägen.

Julsångerna fiek den förvånade haren oeh ekorren Iyssna till. JeSusbarnet oeh herdama, tomten med sin julegröt oeh Juldagsmorgon glimmar. Vi trodde att alla skogens djur kun de tala på julnatten oeh vi lärde dem de vaekra julsllngerna. Bamatro, om man ändå alltid fick behålla den!

Men min skolväg gay oekså skönhetsupplevelser långa blä skuggor över snön i månsken, sprakande norrsken, goistrande stjärnh.immel och Vintergatans bro över fåstel. Marssolen strödde mamanter i snön. Djupgröna tallkronor mot klarblå bUnmel, björkama violetta i tidig vår, seoare skjrt Ijusgröna. Åren gick, årstiderna växlade. Oeh med dem min skolväg. Jag lärde mig naturens bok, på ett riktigt sätt. Gå varsamt människobarn, viskar fågeimammoma ocb blommorna. Bryt ej ocb trampa ner i elin ungdoms yra!

Mm skolväg bem från skolan sista examensdagen minns jag ännu. En epok i mitt liv var förbi. Med skorna i banden (de var urvuxna), med ett medeimåttigt betyg, med sommarpsalmen ännu nynnande i tankarna följde jag med blieken en liten blåvingefjäril oeb bennes sällsynta lilla syster vitvingen, som flög framför mig frän strä tili strå.

Linnearankan följde mig en bit pä väg och f'örsvann under en gran. Smultronblomman Iyste vit vid den stora stenen.

Så kom jag tili den gamla mossbelupna gärdsgården, stannade oeb såg tillbaka på min skolväg som jag gått så många gånger i alla väder som vllr Skapare ger oss. Jag bade klarat den, min skolväg!

Så grep jag tag i gärdsgården oeb kiev över.

14 FORTSÄTINING

•••• i

Karis ...

Läkarspalten

••••••••• frän sido 1

ter blev det seger över SPF m (personalens lag). 1 semifinalen vann karisboma över Tenalas lag med 13-4. 1 den andra semifinalkampen vann Styrelsen II över Sibbo II med 11-4.

Styrelsens andra lag, som bestod av Holger Finckenberg, May Lindfors ocb Karin K1 i1vus, gay sedan karisboma en hllrd fight i finalen. Men karisboma lyckades i vaIje fall vinna med 5-4.

1 bronsmatchen vann sedan Sibbo II över Tenala med 7-fJ. 1 Sibbo-laget medverkade Gunnar Frejborg, Erik Malin och Eila Strömborg. Tenalalaget bestod av Eila Forsström, Kaj Westerlund ocb Per-Erik Degerlund.

Motionsdagen gynnades av ett härligt väder. Förutom ilt

Är en Olan, som alltid har haft lllngsam puls, 44 slag i minuten. Nu pii äldre dar, dil det är varmt eller vid ansträngning, mllr jag mycket dllligt. Puisen bultar dil Tätt snabbt. Skall man bry sej om det, eller vad göra?

72år

Karis-Iaget tar emot sina pris av tävlingsledaren Peter A ndström. Verksamhetsledaren J erker Nyberg tili vänster assisterar. Guldmedaljörema är från höger Birger Magnusson, Marita Magnusson oeh Tor Handroos. boccia kunde Olan ägna sig ilt motionsstig, pilkastning,

paddling ocb orientering.

R.E.

Visserbgen skall Olan bry sig -om symptomen och lilta sig undersökas! Utan I!ärmare uppgifter är det svilrt att ställa diagnos. Antingen kan det vara en primär ry tmrubbning, t.ex. förmaksflimmer eller s1l förekommer hjärtklappningen som en följd av nilgon annan sjukdom, t.ex. anemi, pumpsvikt eHer kanske nilgon oskött lungsjukdom. Hur som helst kunde nog en läkarundersökning ske för att komma orsaken pii spilren!

* **

smärtan kan fortsätta länge efterilt. Om sjukdomsbilden är mycket svilr, eiler bältrosen finns i ansiktet, kan Olan försöka behandla med et! viruspreparat, acyklovit. Behandlingen är förhilllandevis dyr.

De bästa resultaten erhllll§. om

behandli ngen inJeds i et! tidigt stadium av sjukdomen. för smärtan finns ingen patentlösning all tillgil, utan olika värkmediciner bar prövats med varierande resultat - behandlingsrcsponsen tycks vara individuell.

Läkarspalten stllr öppen för alla läsare av God Tid. Skriv ner din frilga och adressera den tili God T id, Rainer E rlund, H almstadsgatan 9, 10900 H angö. Om du sil viii fllr

du uppträda anonymt. Redaktionen förmed lar frilgoma till biträdande överläkare Ralf Backman vid Mjölbolsta sjukhus och svar ingllr i följande nummer av God Tid.

Jag är en 80-lIrig Olan som har drabbats av bältros. Utslagen gllr som ett brett bälte runt midjan pii högra sidan av kroppen. Jag har svllr värk i bröstet och i ryggen. Finns det nilgon medicin som bndrar eiler botar smärtan? Kan man flI följdsjukdomar? Vore tacksam feir ett snabbt svar. " Plägad 80-åring"

Bältros är en virussjukdom.Över 2/3 av fallen förekommer hos personer över 45 lIr. Sjukdomsbilden är mycket karakteristisk med et! utslag som i över hälften av fallen finns pii bröstlcorgen. Utslaget lokaliserar sig tili et! eiler f1ere nervsegment. Smärta är det första symptomet och utslaget uppträder 2-5 dagar senare. 1 största delen av fallen är bebandlingen symptomatisk, sil att smärtan behandlas med olika värkmediciner, utslaget hlllls torrt och rent. Blilsoma

Ekenäsbor såg Tallinn 4S pensionärer från Ekenäs Pensionärer besökte TaIlinn 1S-19 ml\i.

- En fin resa som dessutom gynnades av bästa tänkbara sommarväder, säger r6reningens ordr6rande Erik Elg. Man feiretog resan med Sally A1batross och övemattade 001bord pii bilten.

- 1 TaIlinn hade vi turen att flI en svensksprllkig guide, berättar Elg. Det gjorde att vi hade ännu större utbyte av den tre timmar lllnga rundtur vi gjorde i staden. Vi silg gamla staden och vi tog ocksil en titt pii den stora sllngestraden där sllngarna sil smllningom ska fira sitt 125-lIrs jubiJeum. Vidare silg vi ett konstgalleri och sil drack vi kaffe pii Hotel Viru.

- Deltagarna var nöjda. Vi lIkte ju pii dagtid och fick pii sil sätt ocksil se Finska viken frlln sin bästa sida - i soligt och

Röda Korsets adresser

Försäljning: postkonlor. bok- och pappershandlar. blomsteratfårer. banker. R-kiosker samt FRKs byråer.

Textservice: FRKs Helsingfors och Nylands distrikt, Annegatan 16.00120 Helsingfors, tel. (90) 604 808. telefax (90) 604 707.

Finlands Röda Kors

tt(g;/i/,h/te.5 KRIGSVETERANER och andra Intresseradell Aunus, LoUnanpello, Vaasent, Jan·

Genom on anvllnda Cancersllftelsens adresser stOder nl kampen mot cancer_ V6ro odresser erhOlles IrOn bonker. boK', blomster· och pappershondlor, begrO'llnlngsbyrOer,

R-klosker soml fOrdigllexlode IlO vOrt kontor.

Elisobelsgoton 21 HElSINGfORS

00170

Tel. 9800 43 000 med lokolsomlolsovgift

CANCERSTIFTELS EN

ella höstresor, boka idag!

debs, Podporoze, Schemenskl, S:l Petersburg, Tali, Ihantala, Juustlls, Tienhaara.

Kom med på bussresa nr 2 och nr 3:

Tldpunkl: 30.1--4.8 och 7.11-12.8 ResruH: Jakobslad-Vasa-NärpesHfors (övem) Borgä- Lovisa-Sj Pe-

tersburg-Aunus~

ProgrammelJAnmälan: Wester1ines

962-41271 64200 Närpes Med resehålsning: Sven-Erik Wester Ordf. Närpes Pensionäfsförening, medl.l Närpes Krigsveteraner r.f.

SOM nDIGARE ORDNAR VI EGNA BUSSRESOR MED ERFARNA CHAUF- SälJe, 51 goll som .lIa slags lä,d- FÖRER OCH RESElEbilJelle, ex. flyg, Mt, tAg och buss DARE. BLAND SOMMARENS Mde In,lkes och utrlkes.

RESOR KAN DU VÄWA MElLAN FÖWANDE: - Fö,medlar sällskaps,eso, I,An Finland. lvi, data IA, vi snabbt • S:I Petersburg-Narvaoch bekvämt I,am uppglfte" Taltlnn 6-10.8 VI boka, även "Slsta minuten" ,eso,. • Taltlnn-Rlga 10-15.8 Sk,ädda,sy' g,upp,eso, bAde med • Estland-leHland-Utauen buss och flyg enllgt önskemll_ 3-9.8, 7-13.9 • Parls Flygresa 15-20.6

- Sköte, om .lIa ,esea".ngemang Mde lö, ensklld. och gruppe,.

Begä, p,og,am I,An ,esebyrAn.

• • • • • • •

Estland-<lseI13-17.7, 17-21.8 Helnävesl-Nya Valamo 16-17.7 legoland 19-24.7 Stora Nordiska Rundluren 25-J1 .7 Counlry & Weslern I Gävle 6-9.8 Berllt,-Prag 19-27.8 Ruskaresa Hemavan 24-26.9

• • • •

Endagsresor TUURI Endagsresor INSJÖFlNLAND Endagsresor UMEÄ Puerto Rlco, Gran Canarla 5-12.111 vecka

FRITIDSRESOR

H:tors, Kaserng. 19 Tel. 9G-176 656, Närpes lel. 961-43 654, Vasa Hovr.espl20 teI961-172112

16

Antioxidanter rördröjer vårt åldrande Antioxidantema fOrsva· rar kroppens celler moI fria radikalers angrepp. Vad fOrstår man dä med antioxi· danler och med fria radika· [er? Varfor är antioxidan· lema viktiga fOr bälsan?

Man bar allmänt börjat använda den medicinska termen antioxidanter som samJande begrepp för de ämnen, som förebygger eUer motarbetar sura reaktioner i celler. [ vår kropp gör föroreningar, gifter, ohälsosam mat, många läkemedel och bård stress sitt bästa för att bryta ner vår hälsa. Men kroppen kan mobiliseras att motarbeta sädana faktorers inverkan.

Flertalet forskningsresultat visar, att antioxidantema verkar förebyggande mot att människokroppens ceUer surnar eUer härsknar under ämnesomsättningsprocessens gång. De förebygger således miljöns ocb livsstilens skadliga inverkan på våra kroppsorgan. Man kan m.a.o. ocksä säga att antioxidantema förebygger fysiskt ocb psykiskt å1drande.

Som en parentes kan nämnas, att antioxidanter används i livsmedelsindustrln för att förbättra livsmedels båUbarbet och i metallindustrln för att motverka rostbildning pii metalI. Fria radikaler Syret, som ju är förutsättningen för allt liv, kan ilstad· komma skador i vilr organism som t.o.m. kan leda tiU ceUers död. SiI sker, dä inte aUt syre i kroppen under förbrännings-

desto mera bildas det fria radikaler. Flertalet vanliga mediciner producerar fria radikaler.

CeUernas väggar är tili stor processen omvandlas tili kol- del uppbyggda av omättade dioxid ocb vatten. En liten del fettsyror, som bärsknar lätt av syret "blir över" och "tum- vid kontakt med fria radikalar om" i kroppen som livliga ler. Calcium kan tränga in i och aggressiva, s.k. fria radi- svilrt skadade celler, som sedan förstörs. kaler.

De fria radikalema är moleDNA-ämnet i ceUema är kyler, som innehilller ett opar känsligt för fria radikalers inantal elektroner eller negativt verkan. En mutation upp' laddade elektrlska elemen- kommer, som leder tilI cantarpartiklar. Eftersom elektro- cer. Lyckligtvis förmilr kropnerna bör uppträda parvis, pen oftast skära bort den skarycker en fri radikaI åt sig friln dade delen av DNA-kedjan närmaste fu11ständiga mole- och ersätta den med en ny.

Numera anser man att det kyl en elektron med fÖljden att molekylen, som varit fuU- finns ett samband meUan ständig, isin tur blir ofullstän- blodkärlens fettansättning och dig. Det hela fortsätter som en fria radikalers funktion. Man kedjereaktion: atomer och förmodar att LDlrkolesteromolekyler "roffar ilt sig" elek- let kan fasta sig vid blodkärls: troner av varandra. Slutligen väggen först efter att det har skadas cellens struktur och sumat. den dör.

De fria radikalema har en Antioxidanterna förmår er- betydande andel i uppkomssätta elektroner som saknas ten av b1.a. cancer, hjärt- och och neutralisera fria radika.ler. blodkärlssjukdomar, diabetes, Bestilende problem uppstår i reuma, grilstarr, Parkinsons organism om obalans fortlö· sjukdom, demens samt många pande rilder mellan antioxi- sjukdomar i nervsystemet, danter ocb fria radikaler. musku-Iaturen och i huden.

Många vanliga vitaminer ocb spårärnnen är antioxidan- Man forskar ter. De vanligaste är A-, B6-, fortlöpande C- ocb E·vitarrnnema, samt TiIIsvidare vet man inte i mineralema selen, zink ocb vilken mängd vitaminer och mangan. Forskningen .fram· spilrämnen bebövs för att föbämtar hela tiden nya rön om rebygga sjukdomar. En del reämnen som även är antioxi- sultat har man uppniltt. Exemdanter. pelvis har selen och A- samt B1.a. leder solens ultravio- E-vitarrnn stor betydelse i fö· letta strålning, a!kohol, tung- rebyggandet av cancer. Emetaller och luftoreningar tiU vitarnin skyddar mot hjärtatt fria radikaler bildas i vår och blodkärlssjukdomar. Corganism. Tobaksrökningen vitaminet behövs ocksil i är farlig; den producerar kampen mot cancer, ocb det mycket fria radika1er. Fria ra- stimulerar även allmänt vilrt dikaler bildas i riklig mängd immunförsvar. C- ocb E-vitavid fysisk ansträngoing. Ju minerna förebygger gråstarr. hårdare ansträngningen är, Om man redan har grilstarr, förlilngsammas sjukdomens utveckling om man får tiUräckligt av dessa tvil vitami-

lÅr

SKÄRGARDEN

LoCKA!

Nu har .,; öppna, sltiirgdrdcu nya foltmtatlrang m.d pia" for 150 giista cmtral, ; D'K"by pd Föglö. aIUkks .,;J hava.

Välkommm tili vårt vackra hu.s ; "Soro-arula" muJ midUlrgliidj~ och grown-anda ntT moi sjön.

Här flr bJd. gommm och sjäkn Iin b"ltärda ~l Viilkommm att smörya ImI", vUi vdrt d.!ikata fokbord ./kr U, digfmas av ~ liickra ata cart.-mmyn.

Vi har fulhtå·"diga rättighdtT, sA Jillbitm btbövu ;nu JaIma Jällskap!

BOKA HOSTENS FISKERESOR Nul 1"

TEL. (928) 51 092, FAX (928) 51 098

oer.

Antioxidanter ur mångsidig fOda Du får antioxidanter i födan, om du äter mångsidigt ocb övervägande vegetabi!iskt. Antioxidanter finns i morötter ocb andra rotsaker, kål, spenat och sallad, i frukter och bär, helkomssäd, bönor och ärter, svamp, i kallpressade växtoljor, nötter ocb frön. Man skall komma ihilg att äta mångsidigt ocb av alla dessa vegetabiler.

Om du lever sunt, ditt liv är lungt, du är rörlig av dig, din mat är näringsrik och innebåller möjligast litet fett, behöver du milbända inte ta tili pillerburken.

Men - om du äter endast Iitet grönsaker och frukt samt närmast industrieUt tiUverkad mat, om du röker, dricker alkobol, har övervikt ocb det finns mycket föroreningar i din miljö, om du är sjuk ocb fortlöpande äter mycket mediciner, är mycket stressad, idrottar och härdtränar specieUt mycket - dil är det viktigt att du tar extra vitaminer ocb spårämnen.

En sak fOr sig En sak för sig är att man, i stäIJet för att ängslas över om man nu filr tillräckligt antioxi-

Munksnejdens . .. penslonarer tili Nagu Munksnejdens pensionärer gjorde sin traditionella vär· resa i slutet av maj och den· na gäng tili Nagu. Brita Hoffström tackar via GOD TID for den mycket Iyckade rården och sänder sin som· marhälsning tili alla pensio· näre ....

Redan upptakten var lovande. Den 25 maj väntade Ekenäs- bussen vid Bredviksplan i Munksnäs, väntade Ekenäsbussen putsad och fin med alIa tiders Edgard, samma glada och säkra chaufför som sil många gilnger tidigare kört oss.

Efter en fyra timmars resa med ett uppebåU i Pargas för lunch anlände vi tili Nagu och tog in pii Strandbo Hotell.

Vädret var "Ii tet soligt, litet mu1el" men aUas humör i toppen! Hotellet, som ju har blivit mycket gouterat, var pii alIa sätt utmärkt trivsamt: sköna bäddar, dusch, wc, TV, radio och telefon. Morgonmillet i hotellets matsal var rikligt och tillfredsställde säkert allas individueUa behov. Hur gott var det inte med exempelvis bembakade scons och jästbröd.

Mein Liebchen, was willst Du noch mebr? danter, i första hand kunde fundera över sina levnadsvanor och grundema för hälsa.

SkuUe jag kunna sluta röka?

Använder jag för mycket aIkobol? ÄI min mat bristfållig?

Har jag övervikt?

1 dag finns det milnga yttre hälsorisker som vi själva inte kan påverka. Men vi kan ak· tivt skaffa oss information i hälsofrägor ocb, pii basen av vad vi får veta, pilverka vilrt eget bandlande - om vi har viljan.

Att plötsligt "pil äldre dar" ändra sitt sätt att leva är inte lätt. Man kanske vili, men kan ändil inte förmil sig att göra det. Ekonomin kanske spelar in. Man köper sil billig mat som möjligt ocb dil blir den kanske ensidig. Den enda "Iyxen" (lasten) man har kvar är sildan, att den borde man lämna fÖT "mera liv i hen" o.s.v.

Ack, ja! Men stressa inte för den sakens skull. - 1 dag talar man mycket om livskvalitet, och att ba hälsan är en del av den. Det är du själv som avgör bur du vili leva, vad det är som för dig betyder livskvalitet. Du är inte en sämre människa för att du inte fuUt kan leva upp tili vad bälsofostrama säger att är en sund livsföring.

Att tänka positivt är viktigt i alla situationer: - Men aUtid kan jag ju överväga att ... och nu när jag vet ... - Och kanske skulle jag i varje fall fråga doktom om jag skuUe beböva tillskott av vitaminer och spårämnen ... - Ocksil apotekspersonalen ger ju rild ... Och vi bar ju naturkostaffarema, förstäs ...

Valborg Loubisto

Christine Bilng, vilr guide under resan, var alla tiders.

Hon kun de sina saker, talade tydligt och klart s1\ alla kunde höra. Vilket plus pii resor. Det händer ju att man inte hör ett ord och gilr vidare lika ovetande som förut.

Vi gjorde en rundtur runt Nagu-Ianden, besökte Nagu gamla kyrka och ilkte över tili Korpo. Kyrkan i Korpo var stängd, men Christine berättade väldigt mycket om den och om Korpo överhuvudtaget.

Eftersom det regnade var det ju skönt att sitta kvar i bussen.

1 hilrd blilst och litet rego C3rdades vi följande dag tili Själö i !Vii motorbiltar. Att änt ra dem hade ju sina sidor, men ~en som behövde bjälp,

..

fick den av "våra kavaljerer". [ den gamla träkyrkan på ön fick vi oss tili livs öns foma historia. Christina berättade levande om Iivet på ön på den tiden där fanns en koloni för spätelskt sjuka ocb ett sjukbus för mentalt sjuka - drastiskt sagt, ett dårhus för kriminaldårar. Hur dessa sköttes var ju katastrofalt. 1 dag är Själö verkligt välskött. Abo universitet har där en institution för forskning av naturen på land och i hav .

Våra middagar åt vi på L'Escale, en trevlig restaurang i ett garnmalt magasin.

Maten var god, vinerna och snapsen likaså och betjäningen var glad och trevlig. Litet för få var de, men personalen lär utökas i juni.

Detta i korthet om vår resa.

- Men alIt det man fick se och beundra, blommor, välskölta åkrar och ängar, den speciella potatisodlingen för nypotatis, gamla 10ft och byggnader .vår glada samvaro - allt gay ett trevligt minne för livet.

Ob-ombudsmannen har ordet Hemvilrdsstödet för vård av illdringar, bandikappade eller lilngtidssjuka ändras den 1 juli i år tili stöd för närstilendevård. Samtidigt börjar de vilrdare som får stödet att omfattas av rätt tili pension. Det bemvårdsstöd som varit i kraft ifrilga om åldringar, handikappade och längtidssjuka har grundat sig pii en författning pii förordningsnivil om stöd för värd hemma som en del av hemservicen.

Efter lagändringen hör stödet för närståendevilrd tili de sociala serviceformer, som kommunen är skyldig att ordna. 1 vilken omfattning kommunen ordnar servicen, bar

Per Thomasfolk ombudsman fattas av rätt tili pension. Pii ett arvode som utbetalas skall silledes ocksä betalas pensionsförsäkringsavgift. Pensionsförsäkringsavgiften betalas i regel för alla arvoden oberoende av det erhällna ar· vodets belopp.

Det är att lägga märke tilI att milnga av dem som utför närstilende vård redan har fyllt 65 år. De omfattas inte av pensionsförsäkringen. Arvoden som betalas tili en vilrdare som har illderspension tas med i löneanmälan för pensionsförsäkringen endast ifall uppdragsförhilUandet har börjat dil vilrdaren var under 65 ilr. Av arvoden innehillls ocksil arbetstagamas pensionsföräkringsavgift (3%).

Stadganden om närstilendevilrd träder i kraft den 1 juli 1993. Det är sannolikt, atl kOInmunema pii grund av otillräckliga anslag inte kan Iilta alla nu gäUande avtal fortsätta att löpa. Varken den lagändring eller förordning som gäIJer stödet för närstäendevård förutsätter att avtalen skaU förnyas. Kommunerna kan pröva vilka av avtalen som kan fömyas i överenskommelse med förordningen om närstilendevård inom ramen för de disportibla anslagen.

varje kommun rätt att fatta beslutom.

Stöd för närstäendevilrd kan ges om nägon pii grund av nedsatt funktionsförmilga, sjukdom eiler nilgon motsvarande orsak beböver vilrd eUer annan omsorg. 1 fräga om att bevilja stödet förekommer inga illdersgränser eller andra stadgade tider. Det kan likaväl gäIJa bam som en illdring.

Stödet kan beviljas tiU exempel endast för en månad eiler tiIlsvidare.

Kommunen skaU betala arvodet graderat pii basis av bur bindande och krävande vilrden är. TilI den lägsta, tredje niviln, hör sildan vilrd, som ges ilt dem som är i bebov av vård och omsorg i vissa sammanbang. Det lägsta arvodet i denna grupp har faststäUts i förordningen. 1 ilr uppgilr det lägsta beloppet av vårdarvodet som berättigar tiU pensionsskydd tilI 1070 mk i må· naden. Enligt 27b § i socialvärdslagen står vårdaren inte i ett arbetsförhilUande tili kommunen, den vilrdbebövande eller tili vårdnadsbavaren. Det är fräga om ett uppdragsförhilllande, där vilrdaren näI ' mast bar funktionen av självständig företagare.

Ett av huvudmälen med re- Trevlig sommar! formen var att fä dem som utför vårdarbete hemma att om-

18

Med "prinsessan" tilI danska Bornholm Jag börjar med atl berätta om hur jag sommaren 1992 under en resa var passagerare ombord på kryssningsfartyget Birka Princess av Mariehamn. Fartyget som sådant har synts tili under namnet Freja i den svenska TV -serien "Rederiet". Den här söndagsmorgonen, den 2 augusti, låg hennes kurs i södra Östersjön där hon stävade mot Rönne hamn på Bornholm. Vnder natlen hade hon kor-

sat etl vattenstråk, Banöbukten, känd som FÅA:s "Biscaya" under den tiden detta rederi hade passagerartrafik på linjen HelsingforsHull.

Vi fick ingeo lots. Ionanför dubbla vågbrytare låg hamnen. Anläggningen förbryllade en lekmao. En öppen maoövreringsplats i centrum av hamnen. Därifråo löpte inåtriktade kaoaler kantade med förtöjningskajer. Det såg omöjligt ut för ett fartyg av Birka Priocess storlek, läogd 163 meter, att manövrera runt Rönoe hamos centrala

svängrum. Men småningom lade sig "prinsessan" tili ro läogs en av kanalerna, med stäven vänd utåt havet. Min son, Kjell Nordin, 37 år, var t.f. befathavare den här resan på Birka Princess. Vid sådana här besvärliga tilifallen är navigeringen dubbelbemaonad på fartyget, överstyrman i cockpiten på bryggan och kaptenen vid manöverpanelen på babords bryggvinge.

Jag har hört någon gammal kapten, kanske Kaphornare, säga att det inte är någon konst att navigera outidens fartyg med sin elektroniska utrustning. Kanhända, men man filr inte glömma att sjöfartens utveckling också är bam av sin tid. Och den mänskliga faktom finns ju alllid. Detta om detta. På kajen stod femton bussar fardiga för rundturer på ön.

Bornholm är belägen i södra Östersjön och har formen av en romboid (kvadrat med spetsiga vinklar). Diagonalen söder-norr är ca 40 km. YtinnehäIlet är 587 kvadratkiJometer. Landet höjer sig från kusten inåt i en svagt välvd platä. Högsta puokten, "Rytterknaegteo", ligger 162 meter över havet. På ön finns sju städer av vilka deo största, Röone, har 14.000 invånare.

Jordgrunden på Bornholm är kaJkhaltig, avbruteo av granitberg på eo del platser. Skog finns, tili en del planterad.

Näringama är fiske och jordbruk, oågot bergsindustri m.m. Och så turistema förstås, senaste lIr 450.000. Ön är ett stycke Danmark som ligger 40 km avlägset fråo Skäoes kust.

Såhör ser de ut, Hammershus ruiner_ Sädesflilten läogs vägen var något mera välväxta äo hemma i Finland. En etapp av vägen gick nedåt läogs en smal slingrande väg mot en dalbotten. Fordon mötte och vllr guide pllstod att i sådana här avkrokar av värIden råder djungelns trafiklag. Vi stannade vid ett rastställe och gick till fots längs en stig som ledde tilI ruinerna av fomborgen Hammershus, där den ligger högt över havet.

Nordens största fåstning Harornershus är enligt uppgift Nordens största fastniogsaoJäggning. Deo ligger vid kusten av nordvästra Bomholm. Borgens äldsta del är byggd av gråstensblock och uppförd redan omkring lIr 1250. Borgen var frän början ett faste för ärkebiskopen i Lund. År 1252 utbröt stridigheter mellan kyrkan och kuogamakten i Danmark. Ärkebiskop i Lund, som hörde till Daomark, var Jakob Erlandsson. Dansk kung var

Tvåtusen såg ifjol Skärgårdsmuseet HUI mllnga käoner tili Skårgärdsmuseet i Pernä?

Maja Forsman, Ringelrosen 4, 10520 Tenala, Rolf Tilljander, de la Gardiegatan 19B, 68600 Jakobstad, Inga Kjällström, Hoplaxvägen 11 Iote mindre än 160 kryss- A 6, 00330 Helsingfors, Ansvar inkom i aoJedning av vårt na-Lisa Grannas, Köpmanskryss i God Tid Dr 3. Latten gatan 13 A 45, 20100 Åbo, gynnade fciljande fem perso- och Marianne Ehrström, ner, vilka kan motse bokpris: Leagr. 6 1, 02700 Grankulla.

Rolf och Maja i GT -krysset

Kaappast alltför många.

Museet grundades 1985 och har inte haft ekonootiska möjligheter tili en större marknadsföring. Det betyder dock inte att museet skulle vara obetydligt. Museet ligger i Röonäs i Pemll skärgilrd i östra Nyland. Där har man byggt upp en basutstäIlning som beskriver det ekologiska samspelet mellan mäoniskan och skärgllrdsnaturen.

Förutom skärgårdens basnäringar, säsom sälfångst, fiske och flIgelskytte, belyser utställniogen ocksll kustseglatiooen och lotsningen i östra Nyland.

Ett genomgllende tema i basutställningen utgör bllten, som utgjort skärgllrdsbons viktigaste redskap i sllväl oä-

ringar som kommunikationer i skärgllrden.

1 andra vllningen finns en basutstäIlning om bätar och blltbygge. Här preseoteras blltbyggnadstekniken.

- Vi har fätl lIIna rätt .mänga rariteter i den vägen av Nisse Häggblom pä Telva Ab i Helsingfors, berättar Henry Forsell, en av bakgrundskraftema tili museet.

Man räknar att ca 2.000 personer ifjol besökte Skärgllrdsmuseet. Museet upprätthll1ls av en ideell föreniog, föreningen Skärgllrdsmuseet, som fllr ekonootiskt stöd av Pernå kommun och olika fonder, bl.a. Svenska kulturfonden.

Museet öppethålls dagligeo, förutom måndagar och tisdagar, kJ. 12-17 från börj an av juni till 15 augusti.

Gynna våra annonsörer

Kristoffer som också hade stridigheter med sin bror, hertig Abel af SöoderjyIland. Ärkebiskop Erlandssoo höll sig med egoa trupper och var mäktigare äo kungahuset.

Kuogeo hade ocksä lätit uppföra ät sig ett faste pä ön. Deo anJäggniogen hette Lilieborg.

Arkebiskopens trupper förstörde Lilleborg 1259. Danskarua var krigiska pä den Iiden och ärkebiskopen var eo av de hlIrdföraste.

Det danska väldet upphörde i Skäne först lIr 1658 då deooa landsäoda införlivades med det övriga Sverige. Längt tidigare hade Hammershus befåsts med riogmurar, kanonportar m.m. Eo tid under 1500-talet var Liibeckarna herrar på ön. Från Harornershus har outidsmäoniskan en fin utsikt över etl öppet, blånande hav. Fomtidsmänniskan spanade efter aonalkande fiender härifrlln.

Vi lämnade den "fomoordiska krigsskädeplatsen" och fortsatte farden till Gudhjem, en liten stad vid oordöstra kusten. "Bomholms vackraste

stad" menade guiden som var hemma därifrän. Där åt vi rökt sill med potatissallad, en nog så läcker lunch på otin 82-årsdag. Att det funrtits en jämväg på Bomholm fick vi också veta. Gudhjems station nedlades 1952. Nämnas kan atl det löper en gåogstig längs kusteo ruot hela ön. Här gllr det ju för sig för Bomholmare att !rampa i danska faders spår.

Bornholm ockuperades av tyskama 1940. De förlorade aodra världskriget, men den tyska kommendanten ville iote ge upp Bomholm. Sovjetstyrkor invaderade öo i maj 1945 efter bombardemang av städema Röooe och Nexö. De blev kvar på öo äoda till mars 1~46.

Birka Princess kastade loss kJ. 17.30 från Röone. Vid otiddagen uppvaktade befalet otig, det var ju mio 82-lIrsdag.

Följande dag, på efterntiddagen den 3 augusli, anlöpte vi igeo Stockholm, varifrän jag skulle ta flyget tilI Sjöskog.

o

TilI Aland!

Hilding Nordin

-r;r

VIORDNAR: • Logi på hotell, pension.t, gästhem och i stugor • Cykelpaket, golfp.ket, fiskep.ket och bilpaket • Gruppresearrangemang

Ring 928-28 040 och beställ vår Blug- och semesterkatalogl KatalogbestAllningar Aven kvöl1slid, o tel. 928·12 391.

~lIandsresor PB 62,22101 M.riehamn

i Pernå, Rönnäs Gammal skärgardskultur. allmegebåts- och båtmotorutställning. I semmar enastaende utombordarutställning.

Vi håller öppet 2 juni - 15 augusti ons-sön klo 12-t7.

Ni kan kombinera besöket med en mat- eiler kaffepaus på restaurangbåten Katarina i Kabböle. Golf Rönnäs &. Marine är i omedelbar närhet tili museet.

Ring (915) 562 126, (915) 35747 eiler museets nummer (915) 34 591 för specialguidning.

FORTSÄTTNlNG

ordförande Jan-Erik Granö presenterade Korsholm, en socken med anor frän 1300-talet. Kommunen har idag ca 16.500 invänare och bedriver en aktiv tom tpolitik. 1973 genomfördes en betydande kommunreform.

Skattöret är 17 penni och skuldbördan endast 2.500 mark per invänare. Kommunens budget är pll 309 miljoner och man satsar stort pä öppenvärd inom 50cialvärden.

- Vi är optimister ocksä beträffande framtiden, sa Granö. Med is i magen och räg i ryggen ska vi nog klara ocksä morgondagen.

•••••

Sommardag ...

••• •••••• frå o sido 1 för de fö rändringar i systemet som är aktueUa: - Pensionen kommer att räknas ut utgäende frän inkomsten under hela den tid personen är i arbetslivet. Inkomsten under de sista ären före pensioneringen fär mindre betydelse. PensionsäJdem kommer att höjas. Det kan förefalla bakvänt i dagens svära sysselsättningsläge, men det blir nödvändigt pä sikt. Den statliga och den kommanala sektoms pensioner och pensionsrättigheter kommer att förenhetligas med den privata sektoms.

Minister Rehn underströk att Finland, allmänt taget, tagit väl hand om sina äldringar.

- Nägra riktvärden kan ge en fingervisning om vad det är fräga om. Sex äJdringar av tio hade telefon är 1979. Idag har redan nio av tio en telefon. Dä hade endast var fjärde varit utomlands. Nu har redan mer än varannan varit utanför Finlands gränser. Kvinnoma äter nu fem gllnger mera vitaminer än dä.

Solidaritet i farozon Ocksä förbundsordförande Levi Klåvus uppehöll sig i sitt hälsningsanförande vid den djupa depressionen.

Han uttryckte farhägor om att den solidaritet som UI-

Korsholm kommllns hälsning framfördes av kommllnfullmäktiges ordförande Jan-Erik Granö. gjort granden för värt samhälle nu hllUer pä att gä lilI historien.

- 1 stäJlet fär jaget aUt mera utrymme. Vi ser idag en strävan att krympa den service som samhället byggt upp. AlI! mera överförs tiJI det privata planet.

- Men vi ka n inte avsäga oss ansvaret fOr de människor som behöver hjälp, underströk fOrbundsordr6ra nden.

KJävus anknöt ocksä tiU händelsema i det tidigare Jugoslavien och sa att vi hittills trott pll förnuftet i stäJJel för väldet, men att vi nu blivit besvikna.

- Vi måste erkiinna fakta, underströk minister Elisabeth Rehn.

För det egentliga programmet svarade Börje Lång och Tuuli Stuns. De gestaltade kommerserädel Johan Grönberg och dennes

Samvaro i kulturtecken Komm unfullmäktiges

hUSlru Catarina Elisabeth.

Skildri ngen artade sig tili en intressant och lättsmäJt historisk äterblick. Ko mmerserädet Grönberg var född 1777 i Nykarleby. Han slartade ett glasbruk och kring det byggde han med kraft upp sitt imperium.

Lång och Stuns bjöd pä massor av fi n säng (beledsagade av husmusikanten Harry Kinos). 1 Pommac skälade man med dagens festtalare, minister Elisabeth Rehn, och ocksä det drog ner massor av appläder. Den historiska framsläUningen avslutades med att Holger Ahlskog, som skrivit en av handling om Grönvik glasbruk, visade upp olika glasarbeten.

Del var ett mycket uppskattat program för vilket arrangörema är värda ett stort tack.

Eftermiddagen avslutades med dans tiU orkestern Romar\tix. För de som inte ville da nsa hade man i paviljongen invid ordnat med ett program för vilket "kapellmäslare" Åke GrandelI och Tondiktamas verksamhetsledare Karl-E rik Kronq vist bar ansvaret.

Tllllli Stuns gestaltade Catarina Elisabeth oeh Börje Lång var kommerserådet J ohan GrÖnberg.

Text och foto: Rainer Erlund BLo. d eh ä r fyra säg tili

aJt

S ommardagen s d e ltagar c

fiek sin lllneh: från vänster Siri Dahlfors, Gertrud Beijar, Berit Karp oeh Mona Nygård.

ÖSJERSJONS HYASTE OCN MODERNASTE KRYSSHINGSFLOTTA

Reservera redan. nu höstens Gyllene Kryssning från Åbo till Stockholm under tiden 7.9.1993 - 26.1.1994 tisdag-onsdag morgonavg:\ngar.

Siljabåtarnas showprogram är slösande rika, det vet Ni ju. Höstens artister är åter idel stjämor. Här några plock bland det bästa: l'

1

Silja Karneval Annikki Tähti med orkestern Veijarit Risto Nevala och J armo Tinkala med Granada orkestern Kake Randelin med Rovers orkestern Teuvo Oinas med orkestern Kolibri.

Silja Serenade Annikki Tähti med orkestern Veijarit Teuvo Oinas med orkestern Kolibri Eila Pienimäki med Jorma Kuukkulas orkester Rätt tili ändririgar förbehålls.

1<,.

Ring och fråga efter erbjudanden . '~'>';"

,,,~-.~.~~ ~",.~'.'

•

~..:&x';o'?-:

.

-

.: -.. ,

.

SILJA L1NE.F"t G E R ME R A

BEKVÄMAST RESERVERAR DU DIN RESA pA NÄRMASTE RESEBYRA ELLER HOS OSS TILL PRISET AV ETT LOKALSAMTAL, NÄRLINJE 9800 - 74 552 (SILJA).