God Tid 4/1993 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

z < iT1 0 :::0 () (D () H •::> -{ .,!::,

Pargas

Sommardag samlade

över 1.100

Dit vill vi resa! Sidan 9 ffi r fj) 1-4 z ul ---------------------------------------------------------------.,SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN Årgång 21 Nr 4 6 juli · ---------------------------------------------------------------- W

Vi har alla möjligheter att både bibehålla grunden i våra välfärdssystem och fortsätta att bygga upp vårt land, underströk försvarsminister Elisabeth Rehn i sitt festtal vid Svenska Pensionärsförbundets sommardag på Carpella i Korsholm. Vi har alltså möjligheter. Men här finns ingen automatik. Vi kan också sugas djupare ner i depressionens träsk. Som m ardage n blev en j ättelik manifest ation av finlandssvenskhet, trivsel och samvaro. Drygt 1.100 pensionärer frän hela Svenskfinland hade mött upp och stämningen inne i festsalen var hög. Programmet var ocksä av toppklass. För det svarade främst-professionella Börje Lång och Tuuli Stuns. Vi måste nu godta det faktum att den nuvarande krisen inte är en ond dröm, som är förbi när vi öppnar vära blä ögon i morgon bitSommardagen blev en manifestation av glad samvaro och trivsel. Pd första bänk flankeras festtalaren, försvarsminister Elisabeth Rehn, av kommunfullmäktiges ordförande Jan-Erik Granö (till vänster) och förbundsordförande Levi Klåvus. ti, sa minister Rehn. Ingenting förändras om vi sitter stilla och väntar pä solens uppgång. Nu måste vi själva lyfta solen. Vi måste hitta den initiativrikedom, den sammanhållning och den vilja som tidigare har lyft värt land. Rehn underströk att det nu är oerhört viktigt att understryka betydelsen av jämställdhet och solidaritet i samhället. Via den förlamande arbetslösheten häl-

ler befolkningen pä att delas upp i ett A- och ett Blag. Det fär vi inte acceptera. Alla parter borde nu stöda en ny och uppbyggande roll för facket. Den rollen måste utgä frän att både ekomoniska och andra fakta erkänns. Det är fakta som är obekväma och ibland t.o.m smärtsamma. Men det är fakta som vi inte kommer förbi. Det hjälper inte att blunda. President Kovisto konstaterade vid riksdagens öppning att den offentliga makten endast kan upprätthålla en sådan verksamhet som den har räd med. Detsamma gäller företagen, de kan sysselsätta endast med sådana löner som de har räd med. Minister Rehn konstaterade att Finlands pensionssystem befinner sig på en hög nivå. Det är heltäckande och välkoordinerat. Men finansieringsgrunden är starkt hotad på sikt. Pensionsutgifterna står idag för drygt 15 procent av den totala lönesumman. År 2030 kommer de att stiga till 40 procent. Dethär kan inte vår nationalekonomi bära. Rehn redogjorde sedan Forts. pl sista sidan

Sally Lassus i Oravais är duktig på att väva tavlor och väggryor. Och det material hon använder kan vara nog så unikt : mossa, videkvistar, blåbärsris och asprötter. Men mest använder hon sig ändå av lingam och ullgarn i olika färger. Minst ett SO-tal tavlor med olika motiv har Sally producerat. Sidan 11 Vi köpte Åbolands Sparbanks bankhus hösten 1991, berättar stadsdirektör Peik Eklund. Det var en investering pä 25 miljoner. Där har vi nu en stor del av våra förvaltningsutrymmen. Vi var helt enkelt tvungna att se oss om efter nya förvaltningsutrymmen eftersom de tidigare var pätok för oändamålsenliga. Men det var inte nog med köpet av bankhuset. Nu har staden dessutom låtit bygga till bankhuset med en biblioteks- och kanslidel. Dessutom sanerar man de ursprungliga förvaltningsutrymmena. Totalinvesteringen för allt dethär stiger till ca 43 miljoner, berättar stadsdirektören. Och allt ska stå färdigt under detta år. Men stadsdirektören vill inte påskina att Pargas skulle vara utan problem: Viola Renvall har skrivit dikter i över 70 är. Det är drygt 60 är sedan hennes första diktsamling utkom. Hon är numera bosatt i Pargas. Min tro betyder mycket för mig, säger Viola i intervjun för God Tid. Utan den skulle man inte orka t.ex. dä man mister någon. Sidan 10 Vi har en arbetslöshet på 15,5 procent. Skatteinkomsterna sjunker, statsandelama sjunker och vi borde heller inte i dessa tider öka skuldbördan. Minskar vi servicen betyder det ökad arbetslöshet. Kommunerna har hamnat in i ett ekorrhjul som det är mycket svårt att komma ut ur. När det gäller skattörets pris Forts. på sid. 4 Karis Pensionärers första lag bestående av Marita Magnusson, Birger Magnusson och Tor Handroos är årets boccia-mästare inom förbundet. Vid motionsdagen på Solvalla i maj slog de i finalen knappt Styrelsens andra lag med 5-4. Elma Westerholm är född och uppvuxen på Skäldö i Ekenäs skärgård. Där gick hon i skola åren 1924-30. Om sin skolväg berättar hon idag för God Tids läsare. Berättelsen är långt en naturskildring, men också ett återgivande av vad som rörde sig i den lilla skolflickans sinne när hon trampade stigen till och frän skolan. Sidan 12 Boccia-turneringen har blivit något av en höjdpunkt vid motionsdagen. Ifjol ställde tolv lag upp, i är var det sexton lag som tävlade. Som tävlingsledare fungerade Peter Andström, hangöpojke som studerar vid Solvalla Idrottsinstitut. Karis startade med seger över Norra Kyrkslätt. DärefForts. på sid. 14 C

är också turiststaden Karls blev mästare i boccia-tumering Pargas är en "framåt" stad med drygt 12.200 invånare. De svenskspråkigas andel är 57 procent. Skattöret ligger på 18 penni och skuldbördan är endast 3.560 mark per invånare. Ändå har man investerat stort under de senaste åren.

Från redaktionen ___ Är det verkligen värt att åka upp från Nyland till Korsholm för ett två timmars program och litet dans? Ärligt sagt ställde jag mig nog den frågan när jag såg programmet för årets sommardag. Jag är ju ny i gården och har inte tidigare upplevt förbundets sommardagar. Efter att ha varit med om årets sommardag besvarar jag den inledande frågan jakande. Sommardagen är ingalunda "bara" ett två timmars program och dans. Det är i minst lika hög grad fråga om samvaro, trivsel och kontaktskapande. Under resan till och från sommardagen är man ju tillsammans i bussen, under kaffepauserna och vid eventuella program som ambitiösa och intresserade reseledare i förväg planerat. Det är helt enkelt fråga om social samvaro. Den är mycket viktig för alla människor, men inte minst för pensionärerna. Under själva sommardagen kommer pensionärer från olika håll i Svenskfinland samman, blir bekanta, får ta del av varandras glädjeämnen och knyter nya kontakter. Man talar litet patetiskt om finlandssvenska manifestationer. Sommardagen, med bortåt 1.200 deltagare, är en finlandssvensk manifestation. *

JERKER har ordet I min senaste ruta lovade jag återkomma till mitt besök i EG-metropolerna. Om redaktören tar in allt material jag presterat för God Tid, så har jag ändå bara skummat på ytan av allt det jag fick insupa. Som mången annan var jag rätt oviss i mitt ställningstagande. Skall vi vara med eller stå utanför? Nu efteråt är jag fullt övertygad om att vår och framförallt våra barns framtid är förknippad med Europas förenta stater. Vi måste välja väst eller öst. En liten stat som Finland kan inte ensam underhandla om ekonomi, socialpolitik, miljö, m.m. Jag hoppas ni alla orkar sätta er in i problemen så att ni vet vad det gäller den dag vi skall svara ja eller nej i en folkomröstning om EGmedlemskapet. Sedan senast har det varit två motionsdagar, på Norrvalla 7.5 och på Solvalla 12.5. Sistnämnda tillfälle kombinerat med ett förbundsstyrelsemöte. Alla positiva uttalanden om de lyckade solskensdagama på våra två finlandssvenska idrottens högborgar gläder en sann motionär, f.d. aktiv idrottsutövare. Fem jubileer finns med i maj månads bokslut. Soliga, trevliga tillställningar ordnade på olika sätt. Oj, vilken aktivitet våra föreningar upprätthåller. Bilder och texter presenterar vad som firats på jubileumsdagarna. Historiker framförda på olika sätt för gyller bilderna från minneshögtidema. Tack till alla värdar för minnesrika stunder!

Dorrit Slöör __

Men dethär gav mig också en möjlighet att knyta kontakter med flera föreningars representanter. Jag har ju själv varit bosatt i Karls i nästan tio års tid och hade därför ingen svårighet att nå kontakt med karisborna. De är trevliga och vänliga människor. Jag satt bakom ett bord där marjasen övades flitigt under uppresan till Korsholm. Men samtidigt flödade humorn. Det är så det ska vara. Då går livet också lättare. "' * * Nå, karisborna fortsatte efter sommardagen till Sverige och hade säkert en lyckad resa. Jag måste hem tillbaka och trängde mig därför med i den västnyländska "sambussen". Solveig och Erik Elg fungerade som reseledare och hade ordnat med ett fint och givande program under hemresan. Vi åkte först till Kristinestad där vi med hjälp av en kunnig guide fick en massa fakta om staden. Vi såg Kattpiskargränden och den gamla bebyggelsen, vi såg Ulrika Eleonora kyrkan och vi bekantade oss med Lebellska köpmansgården som sedan 1940 fungerar som ett museum. Vi åt lunch i Raatihuoneen kellari i Björneborg och stannade sedan i Harjavalta där vi bekantade oss med Emil Cedercreutz museum, inkluderande konstnärshemmet Harjula. Museet bygger på skulptören Emil Cedercreutz livsverk. Det är inte fråga enbart om de arbeten Cedercreutz själv gjorde. Där finns också en stor mängd konstverk som under årens lopp inköpts.

* *

Väntjänst

Just såhär kan en "nyländsk" resa till en sommardag i Österbotten göras: man kompletterar den med en resa över Kvarken eller med en utfärd till någon av de städer man passerar. Nyttan och glädjen av resan blir större på det sättet. Jag såg inte en enda sur min vare sig på uppresan eller nedresan. Jag tror deltagarna var nöjda. Värdarna i Korsholm tycker jag också är värda ett uppriktigt tack för ett fyndigt och fint program. Det var ju massor av basfakta om Korsholm-regionens historia som serverades oss på ett humoristiskt sätt. Det var ett litet "extra" grepp över det hela. Men det lyckades perfekt. Jag tror jag tolkar deltagarnas känslor rätt när jag också i denna spalt uttrycker ett TACK för allt det vi fick ta del av. alias kommerserådet Johan Grönberg och hans hustru Catarina Elisabeth. Med fanns också det repurterliga fruntimret Elisabeth Rehn och sockenhövdingen Jan-Erik Granö. Tack allesammans för att ni gjorde sommardagen till en solskensdag i förbundets historia. Ett tack också till Tondiktarna med Åke Granden i spetsen. Vi kommer gärna igen till Karperö, men nästa sommar riktas blickarna mot Kimito. Nu är det sommar och semestertider. Nästa stora evenemang är sommardagen.i Västnyland. Följer så slag i slag Österbottniska distriktets 20-årsjubileum och vår egen kulturdag i Pargas. Väl mött i "skärgårdsstaden" ! Nästa ODTID utkommer den 7.9. Materialet bör vara inlämnat senast 1.9. Adressen är: God Tids redaktion, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Ett jättetack vill jag också framföra till Per Tbomasfolk och hans hejdukar, som gjorde sommardagen i Korsholm-Karperö på Carpella till en av de trevligaste stunderna i mitt liv. Årets sommardag blev vad den blev, tack vare Börj e Lång Sedan hann vi ännu med en kort kaffepaus vid Humppila Glas innan vi började närma oss hemregionerna.

Sedan det ekonomiska läget för stat och kommuner kärvat till sig har man börjat rikta sina blickar mot nya mål och nya metoder för att lätta trycket på de ansträngda kassorna. En av de intressanta grupperna för det nyvaknande intresset är de fria organisationerna. Här intar pensionärsorganisationerna en framträdande ställning. En stor del av pensionärerna utövar redan i dag någon form av hemtjänst. Det nya är, att man uppenbarligen förväntar sig att t.ex. pensionärerna på frivillig bas skall överta delar av det direkta vårdarbetet. Pensionärer borde med andra ord vårda pensionärer och därmed överta en del av de uppgifter som åligger kommunen och dess anställda att svara för. Detta är emellertid inte vår uppgift och skall inte heller bli det. Det nya systemet för statsbidrag till kommunerna kommer förvisso att både locka och tvinga kommunerna till prioriteringar som går i en helt annan riktning än tidigare. Det hör dock till kommunens ofrånkomliga skyldigheter att upprätthålla ett fungerande socialväsende som ger nödig hjälp åt de behövande. Detta är en skyldighet som samhället inte kan överföra på frivilliga krafter. I Sverige har man i någon kommun prövat på att engagera pensionärer i vårdarbetet mot en blygsam ersättning. Sättet torde ha fungerat någorlunda. Hos oss finns planer på att man från samhällets sida skulle börja ge någon form av stöd åt sådana anhöriga och närstående som i hemmet vårdar sina åldringar. I planerna har skymtat att även utomstående personer kunde komma i åtanke. Försök har gjorts på endel orter. Intresset från kommunernas sida för en sådan lösning torde ha varit måttligt. Man räknar uppenbarligen med att de anhöriga i de flesta fall, och där möjlighet finns, utan ersättning även fortsättningsvis skall vårda sina åldringar. För många pensionärer, bäde hemmaboende och på anstalt boende, är ensamheten ofta det största problemet. Det kan inte lösas av den drabbade själv, utan det krävs hjälp av någon annan. Här har och kan våra pensionärer göra en beaktansvärd insats. Det har gällt och gäller att bygga upp ett nytt socialt nätverk för en människa, som av en eller anWC-problem i Karperö

När man, som jag, kommer från Västnyland får man lov att vara litet försiktig. Så jag åkte upp med karisborna och kom ner med de övriga västnylänningarna. I sanningens namn ska sägas att jag på detta sätt vann ett dygn i tid.

nan anledning har hamnat i ensamhet och isolation. På mindre orter, där man redan tidigare mer eller mindre känner varandra, är möjligheterna att knyta nya kontakter ganska problemfria. På större orter är det nödvändigt med samarbete med de sociala myndigheterna för att kunna skapa nya kontakter. Dock är att märka att man i denhär frågan bör röra sig med varsamhet och på intet sätt tränga sig på. Det finns nämligen också människor som föredrar att leva i ensamhet. Sådana kan känna sig illa berörda, om de tycker att någon vill komma dem för nära. I vanliga fall uppskattar dock de allra flesta åldringar att på något sätt bli ihågkomna. För en del har telefonen blivit ett viktigt kommunikationsmedel. Detta förutsätter ju emellertid, att gamla kontakter redan funnits. Det är inte alltid så lätt att skapa nya kontakter med en människa, som har förlorat sitt gamla sociala nätverk kanske genom pensionering, dödsfall eller annat. Dock är det viktigt, att ett nytt nätverk kan åstadkommas. Även ur samhällets synvinkel är detta viktigt. I många fall drabbas den ensamma människan av psykiska störningar, vilka småningom kan leda till att det allmänna hälsotillståndet försämras med ökande kostnader för både samhället och den enskilda människan. Att besöka gamla ensamstående människor kan även för besökaren ge en positiv utdelning. Man kan känna tillfredsställelse över att man kunnat göra sig nyttig. Man har haft en uppgift att fylla. Utan att direkt påta sig någon vårdarroll kan man förutom med samtal även bidraga med små praktiska åtgärder. Man kan t.ex. koka kaffe, gå till butiken, bjuda på en liten utflykt eller uträtta andra små ärenden. Dock är den personliga kontakten det viktigaste. Vår generation kunde i tiden visa prov på stor solidaritet med våra medmänniskor. Därför bör vi också som pensionärer kunna visa omtanke om dem bland oss, som av olika anledningar har mötts av svårigheter som de själva inte kan bemästra. LeviKlåvus Av olika utedass man mött i sitt liv, glömmer man sällan en del. Utedasset på yttre sidan av sommardanspaviljongen vid Karperö var ett sommarinnedass för badgäster. En betongbunker, en dörr med tre toalettdelar för damerna och antagligen lika för herrarna. Dethär skulle förslå för oss glada pensionärer, 1.100 till antalet. Bleckplåtslavoarer och hushållspapper fanns, men inte en enda krok att hänga upp en kofta eller ett regnplagg på. Tre toaletter av antikmodell med gamla vattenbehållare och snören med repknopar att dra i, ett mer eller mindre översvämmat golv, fyllda papperskorgar och skålar. närer, välklädda i regn- och yllekappor, vackra tunna sommarskor där sanden utanför gick genom skorna. Flera av damerna var iförda vackra folkdräkter. De fordrar god golvhygien vid besök på damNär man i framtiden ordnar liknande mammuttillställningar för pen~ionärer borde man se till också denna sida av arrangemangen. Hur vore med "rullande toaletter"? Vi vill trivas, ha trevligt, äta gott, Till all lycka besökte jag inrättningen före det officiella programmet tog slut. Jag kunde kalla på en ordningsman och kvinna för att städa upp före den stora invasionen. Då bildades långa köer. PensioFrån läsarna rummet. Byxklädda damer måste vika upp byxbena för att de inte skulle komma i beröring med latrinet på golvet. För damerna blev det att stå i en lång kö. På herrsidan gick det fort även naturen fanns. T.o.m. damer måste söka sig till omgivande terräng. dricka. Utan goda sanitära förhållanden blir det problem när festen sträcker sig från kl. 12 till kl. 20. Vid framtida sammankomster önskas ordnade sanitära förhållanden.

* * *

Britta Siggberg lodfld

Ab, Etenis 1993

Seniordansare i västerled 14 maj 1993 reste seniordansarna frän Ingå, Virkby (Lojo), Karis och Pojo till Åland. Solen sken och vårens grönska prunkade när vi steg på bussen på respektive orter. Alla var glada och pä gott humör. Pä färjan ät vi en gemensam middag som ingick i resans pris. Sedan övade vi seniordans. När vi kom fram till Mariehamn blev vi mottagna med öppna armar. Till hotellet lotsades vi. Endel åkte bil och andra promenerade i det vackra solskenet. När vi installerat oss på hotellrummet och bytt till danskjolen bar det iväg till dansstället. Det var en stor härlig lokal i Sjömansskolan. Oj, vad det var roligt !ltt dansa i en stor grupp, omkring 70 personer! Några tittade på. Vi hade Barbro Lundberg som ledde oss. Det gjorde hon fint. Ungefär 1 tim. dansade vi och sedan blev vi bjudna på kaffe med gott bröd. Det var en trevlig stund och fin samvaro. Gruppens ledare Britta Siggberg överräckte en liten gåva till ledaren Barbro Lundberg och Brita Biskop som tack för att vi blivit mottagna. Ännu ville vi inte sluta. En timme till och det gick undan, sedan till hotellet för att äter byta. För vi skulle ha mat. Middagen var beställd på Pommem. Det smakade bra. Där kunde man dansa, den som ville. Och visst hade vi dansanta kavaljerer som orkade svänga upp damerna. Följande morgon stod en buss till värt förfogande. Vi reste runt på Åland. En mycket bra guide berättade för oss om allt vi såg. Vi besökte Finström kyrka, Bomarsund och Jan Karlsgården där vi fick Ålands pannkaka med hallonsylt och vispgrädde+ kaffe. Bussen förde oss till hamnen där färjan förde oss hem tillbaka med rika minnen och upplevelser i bagaget.

KOM MED TILL NORSK PENSJONISTSKOLE vecka 34; 22.8-29.8.1993 Ännu finns ett tiotal platser till vår resa i Syd-Norge. Vi bor på Norsk pensjonistskole i Melsomvik och besöker bl.a. Oslo. Ännu kan du anmäla dig. Kontakta kansliet tel. 90-791 895 så fort som möjligt. Verksamhets ledaren Koordinator reseledare för Svenska Pensionärsförbundets resor sökes med uppgift att planera förbundets reseverksamhet. Person med språkkunskaper, ideer och initiativrikedom är den vi vill knyta till vår reseverksamhet. Närmare uppgifter lämnar förbundets verksamhetsledare Jerker Nyberg tel. 90- 791 896. Ansökan senast 15.8.93 under adress Svenska Pensionärsförbundet r.f., Indiagatan 1, 00560 Helsingfors.

Välkommen med på Ruskaresa till Kittilä! Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.Torsdagen den 9 september kl. 07.00. Avfärd från Kristinestad. Ca kl. 19.00 är vi framme i Kittilä. Kvällsbit och fri samvaro. Fredagen den 10 september. Vi bekantar oss med Kittilä. Bl.a. besök i Reidar Särestöniemis barndomshem. Fjällvandring. Fri samvaro på kvällen. Lördagen den 11 september. Utfärd till Muonio om intresse finns. Fjällvandring upp till Tuikku-toppen. Kvällsfest på restaurang Sirkantähti. Lokalt program. Söndagen den 12 september. Efter morgonfrukosten begynner hemfärden kl. 09.30. Under hemresan besöker vi Jullandet i Rovaniemi samt det tyska minnesmärket i Norvajärvi. Ca kl. 24.00 är bussen tillbaka i Kristinestad. Som reseledare fungerar Herbert Linden. Resans pris 850 mk/person. Anmälan till ombudsman Per Thomasfolk tel. tj. 961-179 070 kl. 09.00-14.00 senast 15.8. Arr. Svenska Pensionärsförbundets Österbottniska distrikt. Ansvarig utgivare och chefredaktör Rainer Erlund Redaktionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-248 7345 (tj.) 911-248 2539 (h.) fax 911-248 5007 ISSN 0359-8969 Eken.Is Tryctm

3 VERKSAMHETSKALENDER ... Kulturdag i Pargas 14.8.1993 Årets kulturdag arrangeras lördagen den 14.8.93 i Pargas, i Malm skola. Köranvisning från rondellen invid Busstationen, som ligger intill Skärgårdsvägen. * PROGRAM 12.00-13.00 Lunch som består av kallops med grönsaker och råkost, aprikoskräm, kaffe och Pargas-peppakakor. 13.45 En bildserie om Pargas, presenterad av Egil Essen inleder programmet. Festföredrag: "Gamla byggnader som traditionsbevarare. Några blad ur Tennby gårds historia." OlleAnckar. Sång och musikprogram: Raija Rytöhonka: musical- och operettmelodier Anders och Henrik Grönroos framför 'Vilda visor" 15.30-17.00 Pargas Svenska Pensionärskör Dans. Roger & Britt Henriksson spelar. * Margareta Lindbergs leksaksutställning skolan rekommenderas varmt. * Möjlighet till guidade rundturer i "Skärgårdsstaden" med de många kalkstensbrotten. Överenskommes separat med arrangörerna. * Anmälningstiden har gått ut. Begränsade utrymmen. Fulltecknat. Deltagaravgiften mk 80,- inbetalas föreningsvis på vårt konto: Sparbanken Aktia, 405511-40001177, senast 31.7.93. Väl mött i Pargas på kulturdagen. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Pensionärsföreningen Olympia r.f. Helsingfors Månadsm. Svenska Gården kl. 13, Klubbm. Tölög. 33 kl. 13.30. 8 juli 14 juli 24 juli 28juli 11 aug. 25 aug. 8 sept. 14 sept. 15 sept. 21 sept. 22 sept. 12 okt. 13 okt. 23 okt. 27 okt. 9nov. 10 nov. 24 nov. 8dec. 14 dec. "Hemlig resa" Träff på cafe Torpanranta Raseborg friluftsteater "Sound of Music" Träff på cafe Torpanranta Träff på cafe Torpanranta Träff på cafä Torpanranta Klubbmöte Månadsmöte Svensk Pensionärsträff på Tölög. 33 Olympia står för programmet. "Hemlig resa" Klubbmöte Månadsmöte, Födelsedagsfest Klubbmöte Allsång i Ekenäs, med ledn. av Kjell Löllllå Klubbmöte Månadsmöte Klubbmöte Klubbmöte Klubbmöte Julfest INGÅ PENSIONÄRER r.f. 18 juli 3 aug. 12 aug. 14 aug. 16 sept. Teaterresa till Raseborg. "SOUND ofMUSIC". Föreställningen börjar kl. 16.00. Den västnyländska "SOMMARDAGEN", i Pojo från kl. 12.00. "FRIA RESAN", till Tavastehus. Kaffe på Slottscafe. 1 tim. guidning på Slottet. 1/2 tim. till en utställning med gamla mynt och ryor. Lunch på Vanajanlinna. I Hattula besöker vi "HELIGA KORSETS KYRKA". Kaffepaus på LINNATUULI. På uppköp till Riihimäki glas. "KULTURDAG", i Pargas från kl. 12.00. Månadsmöte, Holken Täkter kl. 14.00. Det första mötet för säsongen. Bocciaspelet ~~rjar på hösten. Nya medlemmar välkomna. V AL MOTT på sommarens evenemang! SEMESTERTIDER Verksamhetsledaren och ombudsmannen är vardera på semester 4 veckor i juli. Kanslisekreteraren finns på plats varje dag från 10-14, då kansliet på lndiagatan är öppet för besök. Tel. 90-791 895. Vill Du få kontakt med verksamhetsledaren, ring då till kansliet och tala med Marianne, så meddelar hon mig och jag kontaktar Dig, så snart jag kommer åt en telefon. Jerker Nyberg verksamhetsledare

RUSKARESA till Lappland och Nord-Norge 31.8-7.9.1993 Ännu finns några platser till årets Ruska-resa. Kom med på en annorlunda resa. Kontakta kansliet tel. 90- 791 895 så fort som möjligt. VERKSAMHETSLEDAREN MUNKSNEJDENS .. PENSIONARER inleder höstens verksamhet torsd. 2.9. kl. 15: "PRATMöTE", Församlingssalen, Raumovägen 3 15-åRS JUBILEUMSMIDDAG torsd. 9.9 kl. 18.30 Restaurang SAS Royal, Runebergsgatan 2 Priset 150 mark inkluderar välkomstdrink, mat, isvatten och kaffe samt garderobavgift. Program: Glada visor. Trubadur Lasse Nybergh. Anmälan till lRMA AROKANTO per tfn 588 1780 Inom augusti eller senast vid mötet den 2.9 då betalning emottas. torsd. 16.9 kl. 15 i Församlingssalen. Sparbanken AKTIA bjuder på kaffe och information torsd. 30.9 kl. 14.30 i Servicehuset, Bredviksvägen 30 UNDERHåLLNINGSPROGRAM MED CAB, KAi BRUNILA. Kaffe. torsd. 6.10 kl. 19 Baletten "SOM NI BEHAGAR" med musik av W. A. Mozart på NYA OPERAN. Biljetter fås av ULLA BASILIER, tfn 485 329, å 160 mark. {30 biljetter har reserverats). Sånggruppen börjar öva onsd. 25.8 kl. 19.30 i Servicehuset, Bredviksvägen 30. Nya sångare är välkomna. Seniordansgruppen börjar öva tisd. 7.9 kl. 14 i Servicehuset, Bredviksvägen 30. Nya dansare är välkomna. Tisdagspromenaderna börjar 24.8 kl. 1O vid Munksnäs post.

Enbart roligt! Så upplever Jutta Christiansen-Lauren sin vistelse i Pargas Svenska Pensionärer. Jutta var i sex år föreningens ordförande och fungerar nu som viceordförande. Hon hann knappt hem från den avskedsfest som ordnades för henne när bon slutade på sin arbetsplats förrän pensionärsföreningen högg tag i henne och värvade henne till pensionärsföreningen.

Välkomna till kulturdagen i Pargas, säger ordföranden Per-Olof von Weymarn och viceordförandenJutta Christiansen-Lauren.

FORTSÄTINING ••••• Pargas ••••••••• från sid. 1 borde vi heller inte gå högre än till 18-18,5 penni. Så alltför mycket spelrum har vi heller inte där och helt klart är att det kommer att bli mycket svårt att få nästa åres budget i balans. När det gäller förvaltningsutrymmena kan vi dock säga att vi gynnats av lågkonjunkturen, säger Eklund. Det som vi byggt till och sanerat är till ytinnehållet större än det vi köpte. Och vi har onekligen gynnats av att byggnadskostnaderna nu varit 40-50 procent lägre än under högkonjunkturens dagar. Eklund försvarar nysatsningarna också med att staden i annat fall skulle ha blivit tvungen att betala ungefär 2 miljoner per år i hyra för förvaltningsutrymmen. Inte heller skulle man ha kunnat tillgodogöra sig datan i de gamla utrymmena. Stadsdirektören berättar vidare att staden ifjol och i år totalsanerat Malm skola. 10 miljoner bar vi lagt ner på skolan. Och vi får inte en mark i statsandelar för den saneringen. Och så har vi skapat ett fullständigt befokningsskyddsutrymme i centrum. Det rymmer 1.000 personer. Där finns nu också stadens ledningscentral, men utrymmet används också för andra ändamål, bl.a. som festplats. 6,5 miljoner satsade vi på den investeringen. Där ·hyr nu Par-TV in sig och sänder därifrån de lokala TV-programmen. Dethär betyder att vi aur a -fO en ·ngen har 300 a tiv m dlemmar

Två av tre bor i låghus Egnahemshusen dominerar skärgärdsstaden. Två av tre pargasbor bor på marknivån, säger stadsdirektören. Han räknar med en liten befolkningsökning också i år. Under tidigare lågkonjunkturer har vi haft en kraftig utflyttning till Sverige. Men nu är det ju arbetslöshet också i Sverige och det innebär att vi inte har samma emigration som tidigare över viken. Skatteinkomsterna sjunker. Ännu 1990 fick man 122 miljoner i skatter. I är får man nöja sig med 13 miljoner mark mindre. Partek är största arbetsgivaren i Pargas. Men också där har rationaliseringen framskridit i snabb takt, säger stadsdirektören. Ännu 1973 hade Partek 1.800 anställda. Idag, 20 år senare, är antalet anställda bara 800. Ännu under högkonjunkturen för 2-3 år sedan sysselsatte Partek direkt och indirekt 400 flera människor än idag. och de flesta av dem var pargasbor. Nu är de arbetslösas antal drygt 900. Och från dethär ökar antalet knappast så mycket, säger Eklund. Litet krasst kan man säga att konkurserna redan varit så många att nya just inte kan komma till. Satsning på turism Under de senaste åren har man i Pargas också satsat målmedvetet på turismen.

Pargas är en "framåt" stad som investerat friskt i speciellt husbyggnad under den senaste tiden, säger stadsdirektör Peik Eklund.

Dethär visar också Pargas Svenska Pensionärers aktivitet. Man är på alerten. Vi har en mycket aktiv medlemskår, berättar nuvarande ordföranden Per-Olof von W eymarn. Han är nu för tredje året i följd föreningens ordförande. Vi har drygt 300 medlemmar och i medeltal 170 kommer upp till de månadsmöten vi arrangerar. Pensionärsföreningen i Pargas grundades 1976 och är alltså 17 år gammal. Man håller sig med ett eget kansliutrymme som man hyr av församlingen tillsammans med Röda Korset. Vi kommer bra överens, säger Per-Olof. Röda Korset sammanträder på kvällstid och vi på dagstid. Kansliutrymmet finns inrymt i samma hus som församlingens kansliutrymmen. Här håller man sina styrelsemöten och dylikt. Månadsmötena hålls i Brankis. Man håller mänadsmötena tredje onsdagen i månaden och hinner med nio dylika under året (från september till maj). Alla våra medlemmar är med i någon arbetsgrupp, berättar Per-Olof. Så vi kan faktiskt säga att medlemmarna påverkar vår verksamhet. Inför varje månadsmöte hälls förberedande möten. Egen kör Vid månadsmötena bjuds alltid på ett rikhaltigt program. Föreningen häller sig med en egen sängkör och den uppträder naturligtvis vid månadsmötena. Dessutom har man andra musikinslag. Man har också sammanställt ett eget allsångshäfte med ett 50-tal sånger som "ligger i tiden". Och vid varje månadsmöte brukar man också ha ett föredrag. Lotteri och kaffeservering höjer också trivseln. Men vi reser också mycket, inflikar Jutta. I Meri Karlsson har vi en duktig och energisk reseledare. Vi gör också flera teaterbesök. Dessutom har vi utbyte med vår svenska vänort Haninge, berättar Per-Olof. Senast den 24 maj var vi över till Haninge. Seniordans Seniordans sysslar man också med, om också formellt inom MBI:s ram. Och nu i höst ska vi bjuda in pensionärsklubbama frän Korpo och Västanfjärd, berättar Per-Olof. Julfesten vår drar en 220 personer. Alla får glögg och gröt och Lucia kommer på besök. Vartannat år arrangerar vi en stor marknad, berättar Jutta. Varje medlem bidrar på något sätt till marknaden. Vi säljer hembakt, grönsaker, matvaror och har också ett lopptorg. Faktum är att marknaden ger oss vår ekonomiska grund. tomatiskt också har en viss kontroll över utrymmena. Dessutom har vi utfört endel andra daghems- och skolsaneringar plust vissa andra mindre investeringar för tillsammans ungefär 4,5 miljoner. Faktum är att Pargas aldrig förr satsat så mycket på husbyggnad som från sommaren 1992 fram till sommaren i år. Ännu borde vi sanera det finska högstadiet och förverkliga en mindre tillbyggnad där. Men annars har vi det bra ställt när det gäller dagvården och skolorna.

Matställena har utökats och en koncentration av aktiviteterna har skett till stranden. Vi har också ett hotell med 54 dubbelrum och tillhörande resturang. Parteks gamla sjukhus har gjort till ett gausthaus. Dessutom har vi ju välkända Airisto med ett stort antal restaurangplatser samt hotell. Denna vår invigde man dessutom en flott gästhamn vid Airisto. Dessutom finns restaurangen Las Pargas med också inkvarteringsmöjligheter. Flera semesterbyar finns också. Stranden kring hotellet här i centrum har snyggats upp. Dessutom finns här nu en gästhamn med ordentlig service. Var annanstans kan du med båt komma endast 30 meter frän krogen? Här har vi en barnvänlig familjehamn där man t.o.m. ordnat med barnparkering. Det är Folkhälsans daghem som sköter den detaljen. Staden själv har ungefär 500 anställda. Kårkulla har ett par hundra anställda och folkhälsoförbundet ett 100-tal. I Pargas finns dessutom en fiskeriläroanstalt, en folkhögskola och en yrkesskola. Eget bageri håller man sig också med och det har litet under 100 anställda. Vad äldesstrukturen beträffar har vi här litet mera pensionärer än landet som helhet, säger stadsdirektör Eklund. Men det uppfattar vi inte alls som någonting negativt. Pensionärerna är sparsamma och de utgör den trognaste publiken vid olika lokala arrangemang. Rainer Erlund Pensionatet vid havet VAstra YtternAs, SF·22100 M11rleh11mn, tel. 928-16 322

360med på kulturdagen I år är det Pargas-föreningen som står som lokal arrangör för kulturdagen. Vi fick hela 360 deltagare, säger en glad Per-Olof och man märker att det är med intresse han ser fram mot kulturdagen den 14 augusti. Kulturdagen försiggår i Malm skola, förresten nyrenoverad. Man inleder med lunch från kl. 12 fram till kl. 13.30. Själva programmet inleds med en bildserie. Det är Egil Essen som med ett fotomontage presenterar Pargas. Professor Olle Anckar håller festföredraget och talar om gamla byggnader som traditionsbevarare. Det är några blad ur Tennby gärds historia han delger deltagarna i kulturdagen. Raija Rytöhonka-Nyqvist sjunget musicals och operettmelodier och mera sång bjuder pargasbröderna Anders och Henrik Grönroos på. Dagen avslutas med dans till musik av Britt och Roger Henriksson. R.E. -;-; :-;;:, .i}. iMt !(ondolNPI....

•G"""lot)onl' fRÅN" BANKal, ·BOK,, PAPPERS,.,pqt, ,smoM$JfRHANOtA1t lf• .OAA\'NING$BYRÅER SNl<T · , PÅ STIFTEt$U,IS AO~f$$. f ()Q.t TEXTNINGST..IANSl SIOl'O Qob~g~ l.S 00\20 IH'OiS 12 -r.1 ...-pa HJÅRTSTIFfELSEN FÖRNYAD MYLLYLAMPI }.Pv-' GOD MAT GltUppe_ ,_~1,~, I TRIVSAM OCH 'Il. RYMLIG MILJÖ. VÅLKOMNA! MYllYlAMPI RISTAURANTS 03100 Nummela t. 912-351 77, telefax 912-350 87 biltel. 949 446 374

HOTELLET VID HAVET

Svenska pensionärsförbundets kulturdag har i år förlagts till Pargas. Men hur är det beställt med Pargas kultur? Tack, rätt bra, säger Ann-Sofi Isaksson. Det är hon som sköter kulturärendena när tjänsten som kultursekreterare nu är obesatt. I synnerhet nu under sommaren arrangeras en massa kulturevenemang Pargas. Staden själv arrangerar inte så mycket. Men i stället har vi valt att stöda olika arrangörer. Och vi har faktiskt många duktiga aktiva och föreningsmänniskor. Pargas orgeldagar hölls redan 28.6.-2.7. Där hade man ett 20-tal uppträdande. Orgeldagarna har redan hunnit bli en tradition. "Visit hos unga Fredrika" är ett musikevenemang som ges två gånger under sommaren. Det är en musikskildring om hur Fredrika Tengström och Johan Ludvig Runeberg träffades och hur de tu blev ett. Fredrika Tengström flyttade till Pargas 1827. I rollen som Fredrika ses Tuuli Stuns, medan Magnus Gräsbeck har rollen som vår blivande nationalskald. Första gången visades stycket den 30 juni och en ny visning blir det den 22 augusti. Förevisningen ges vid Gamla Kommunalstugan och kvällen avslutas med kaffe och dopp i Fredrikastugan, som var Fredrika Tengströms hem i Pargas. Den 10 juli arrangeras "Gamla Malmen kallar". Valter Johansson har köpt endel av de gamla stugorna på Malmen och där har han med åren skapat ett museum där gamla saker visas. I närheten finns

"":"\-a,->-'iltlL,_

Gullkrona hemslöjdsskola med sin vävstuga och sin butik i gammal stil.

Min käraste sak, det är nog denhär lilla dockan som man hittade i ett råtthål i ett rivningshus här i Pargas! Margareta Lindberg i Pjukala i Pargas är pensionär, men hennes hem vimlar av leksaker. Själv uppskattar hon att hon i detta nu har minst 1.000 olika leksaker. il6 Denhär dockan är från 1750-talet och det äldsta föremålet i den omfattande samlingen. Margareta började samla leksaker för ungefär femton år sedan. Jag är intresserad av släktforskning och gamla saker. Men det slog mig, när jag besökte olika hembygdsmuseer som oftast var inrymda i gamla hus, att det inte fanns just någonting som talade om att d~t funnits kullar på upp till 10-12 barn i dehär husen. Inte ens en enkel förteckning över vilka människor som bott i dehär husen fanns. Jag tyckte här fanns en nisch för mig och så började jag samla leksaker. Endel av leksakerna har Margareta ropat in på de auktioner som Stockholms auktionsverk årligen arrangerar. De brukar sända mig en förteckning över de saker som kommer att utauktioneras. På så sätt kan jag i förväg rikta in mig på det som intresserar. Den äldsta leksak Margareta har i sin digra samling är en docka från 1750-talet. Den ropade bon in på en auktion just i Stockholm. Men många av sakerna har jag också fått av olika människor, berättar Margareta. Nu har hon källaren fylld med leksaker. Och när vi tittar in hos henne är också ett av Välkomna till skärgårdsstaden!

Fira ett skönt veckoslut i Skärgårdsstaden i samband med kulturdagen 14.8. Dubbelrum a 250,-. Vi tipsar även om trevliga program. VÄLKOMMEN! STRANDVÄGEN 1 21600 PARGAS t 921-889 300. FAX 921-889 353

PARGASSTAD ÖNSKAR ALLA PENSIONÄRER VÄLKOMNA TILL KULTURDAGEN

Dockan från råtthålet är Margaretas käraste sak

Vi i Pargas välkomnar varmt kulturdagens deltagare och hoppas givetvis att man griper chansen att bekanta sig litet grundligare med vår idylliska lilla skärgårdsstad! Hotellet i centrum ligger vid gästhamnen, det är fyrstjärnigt och kör med specialpris denna sommar. Ett flertal restauranger finns både i centrum och i periferin. Man kan göra sköna promenader längs vårt berömda sund och i Gamla Malmens pittoreska kvarter och museer. Den medeltida gråstenskyrkan, en sevärdhet i sig, kallar till svensk gudstjänst varje söndag. Hembygdsmuseet är en oas i centrum. En given plats för kaffestunder är Fredrika-stugans museicafe invid kyrkan, uppkallad efter Fredrika Runeberg som bodde här med sin mor efter Åbo brand 1827 och som här träffade biskop Tengströms informator, en viss herr Johan Ludvig Här välkomnar Udo Drudes dotter Sabine Mattila med kaffepannan, omgiven av grönskande syrenbuskar och doften av nybakat läckert bröd. Åbolands hemslöjds utsökta Gullkrona-produkter är värda uppmärksamhet och ett besök på Jill v. Weymarns fårfarm-atelje Stentorp ger säkert mersmak. Pargas erbjuder goda shoppingmöjligheter överlag och man klarar sig på svenska t.o.m. på vår fina golfbana! Vi hoppas att kulturdagen skall bli en framgång och att vår skärgårdsstad skall bli en positiv upplevelse som man gärna vill upprepa. Livet i skärgården har faktiskt sin charm året om. Välkomna! Åbolands kulturråd Birgitta Bröckl kulturombudsman DEN 14.8.1993.

rummen i egnahemsvillan fyllt med leksaker av olika slag. De flesta av leksakerna i samlingen är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Till samlingarna hör också Margaretas svärmors docka. Svärmor var född 1894. Också min mans leksaker finns hos mig eftersom svärmor hade sparat sina barns leksaker, berättar Margareta. I samlingen finns dockor, eltåg, ett trollhus från Norge, en kvarn, en lastbil av trä från 1920-talet, olika andra bilar som berättar om hur bilarna såg ut under olika decennier. Min son är född 194 7 och många av hans leksaksbilar finns nu här i min samling, säger Margareta. Leksaksbilar säljs ju också på specialauktioner. Också i antikbutiker kan man komma över dem men till högt pris. Det mest eftersökta märket då det gäller mekaniska leksaker är "Lehmann". Gammal docka från Korpo Margareta visar också upp en docka som tillhört Fransea Maria Johansson i Vattkast i Korpo. Fransea var född 1890. Jag ropade in dockan på en auktion. Dockan var så fin att man aldrig hade tagit den från den ask den låg förvarad i. Troligtvis hade Franseas far köpt den i någon hamnstad. Många män här ute i skärgården arbetade ju på den tiden på sjön och så köpte de dockor som gåvor hem åt sina döttrar. Det kryllar av leksaker i Margareta Lindbergs hem i Pargas. Själv uppskattar hon att hennes samling omfattar minst 1.000 leksaker. En liten vedeldad spis, inköpt i Stockholm, finns också i samlingen. Om utvecklingens framfart vittnar att tre pojkar i en skola där jag visade mina leksaker tyckte just denhär spisen var det intressantaste i min samling. De var högst förvånade att man kunde tända eld med tändstickor i spisen! Där finns också en gammal höskrinda, dragen av ett par oxar. Där finns gunghästar, en tramphäst, dockvagnar. Där finns en kyrkkärra med häst, inhandlad i Sverige. Och där finns en ångmaskin. Margaretas leksaker har visats på endel utställningar. Hon kommer också att ställa ut ett urval av leksakerna invid matsalen i Malm skola när pensionärerna kommer samman till kulturdag den 14 augusti. Det lönar sig faktiskt att ta del av utställningen! Rainer Erlund

Pargas också kulturstad och musik på Malmen. Tidpunkten är 16-17 juli. På fredagen arrangerar man ett stort beach-party och på lördagkvällen blir det stor grottfest med öf och Pargas-korvar. Grottfesten är förlagd till befolkningsskyddsutrymmet, insprängt i ett berg. Ifjol fanns 600-700 personer med på grottfesten. Jormas bjuder på 60-tals musik. Den 28 augusti tänder man forneldar runtom i Pargas. Musikskolan har betytt mycket för kulturlivet i Pargas, säger Ann-Sofi Isaksson. Den har ett 100-tal elever. Vi har också 6-7 sångkörer med minst 20 deltagare per kör. Allsångskvällar brukar arrangeras. På gamla Malmen har vi också ett utställningsutrymme där såväl amatörer som proffs ställer ut sina konstverk. Vi har också en hantverksskola för barn, liksom två bildkonstskolor för barn. Den -Här avslutas "Visit hos unga Fredrika" med en kopp kaffe, berättar Ann-Sofi Isaksson föreningsdrivnaerhåller där hon står framför Fredrika-stugan. stadens stöd.

Festival med öl och korv Rowlit in the city är en gatufestival med massor av sång Det är en medveten satsning på barn när det gäller mycket av kulturarbetet i Pargas, nämner Ann-Sofi Isaksson. Men det knyter samtidigt föräldrarna till kultursektorn i staden. Allmänt taget kan man nog säga att pargasborna är flitiga kulturkonsumenter. R.E.

Seniordansledare från elva länder i Belgien

Representanter från Norden på mottagning i Rådhuset med drottning Astrid i bakgrunden.

ra institutionellt serviceboende i gästhem, samt ett sjukvårdsombändertagande inom avdelningar för somatisk långvård och neurologisk eftervård. Tanken bakom denna vårdkedja bar varit att ge vård i känd närmiljö och därigenom skapa trygghet. Förutom stiftelsens direktor, berättade två pensionärer om livet i Stora Sköndal. De boende har alla möjligheter att påverka kollektivets inter-

Dagarna blev länga och intensvia, men också givande. Det var roligt att dansa tillsammans och se hur det dansas i andra länder. Vårt dagsprogram var i stort sett följande: Efter morgonmålet dansade vi kl. 9-10.30. Varje land hade fått sitt eget danspass där de visade sina danser och lärde ut dem åt de övriga deltagarna. Efter kaffepaus hölls föredrag eller diskussioner, också sittdanser för intresserade fanns på programmet. Efter lunchpausen dansade vi igen med något land från kl. 14 fram till 17 .30, dock med en kaffepaus. 18.30 följde middag och så dansade vi frän kl 20. Det var utvalda danser från dagens danspass. Vi höll sedan på till 22.30. Jobbigt men roligt! Torsdagförmiddag var det vår tur att vara "i elden". Vi hade en egen kassett med 6 seniordanser från Finland. Vi kan glatt konstatera att vära danser uppskattades. Det var genuina seniordanser och inte folkdanser som flera andra länder framförde och som vi inte kan använda. Vi startade med att visa en dans med musik. Sedan visade vi en eller två serier "torrt" (utan musik) och därefter fick alla i salen vara med och vi ·· ade tillsammans. är det såg ut att löpa sattes musiken på och alla dansade av hjärtans lust.

Vägen till solidaritet mellan generationerna är lång. Vi gamla är i nyckelställning. Först och främst bör vi ändra våra egna förlegade attityder. Vi bör medvetandegöra för oss själva att "ålderdomen har styrka", att vi som gamla fortfarande har mycket att ge. Det är vi, som i de yngre generationerna skall ingjuta förtröstan och ge värden till grund för samhällets fortsatta utveckling samt lära dem, att de bör ge oss gamla utrymme och värdesätta det som gamla människor gör, framhöll Tertta Sundholm. Hon hänvisade till att man inom NORSAM och dess medlemsorganisationer stöder äldreomsorgsverksamheten enligt Förenta Nationernas (FNs) principer och målsättningar, vilka naturligtvis av nödvändighet är allmänt formulerade för att kunna tillämpas globalt. Principerna och målformuleringarna säger mycket vid en närmare analysering, då vi strävar att utforma officiella och inofficiella verksamhetslinjer, sade Sundholm. Utgångspunkter är äldreomsorgsprinciperna som FN godkände år 1992: de äldres rätt till självständighet, de äldre bör beredas möjligheter till engagemang, de äldres rätt till vård och omsorg, de äldre bör bf:redas möjligheter att förverkliga sig själva, d.v.s. att vara kreativa. Representanter för olika åldersgrupper deltar i uppgörandet och genomförandet av äldreårets program. Staten, kommunerna och, i samarbete med dem, olika organisationer och institutioner är med om att förverkliga programmet för De Äldres År. Idealiskt äldreboende

Två representanter för varje land hade inbjudits till rådhuset, där en person från socialministeriet höll mottagning och vi skålade i öl. På söndagen, sista dagen, var det internationell "seniordansbal" i stadshusets festsal med 1.000 sålda inträdesbiljetter! Vi danskade från kl. 14.30 fram till kl. 18. Det var imponerande att se det dansande folkhavet. Alla rymdes inte på dansgolvet och det blev "bett", men ro i Söndagkväll var det avslutningsmidag i Malle. Arrangörerna avtackades med tal och gåvor och kvällen avslutades med dans. Måndagmorgon följde så avfärd. Vi från Finland åkte på välförtjänt semester, först till Briigge, där vi stannade ett dygn, äkte på kanaltur, kopplade av och bara njöt. Vi blev guidade av en trevlig belgier som talade svenska. Via Gent äkte vi till Briissel där samma guide visade oss staden. Sista kvällen satt hela vår grupp och gick igenom den gångna veckan och vi valde ut ett 30-tal danser som vi i framtiden kommer att kunna dansa och ha glädje av. Vi konstaterade att vi lärt oss mycket under veckan, att det varit roligt, men att det hela blev för långt- fem dagar förlår och tre danser från varje land skulle vara lämpligt. Vi var definitivt inte nöjda med arrangemangen logiet, det sanitära och maten. Vi är inte fordrande men den sjunde seniordansledarträffen hålls i Holland om två år opch då blir det säkert andra bullar av. Då hoppas vi också på en större deltagarkvot för vår del. Ett stort tack vill vi rikta till vår reseledare, föreningens sekreterare Gunvor Nyström. Hon var toppen! Ett trevligt resultat av detta års träff är att vi augusti 1994 kommer att hålla en nordisk seniordansträff med 20 deltagare från Danmark, Sverige och Finland. Men det är en annan historia. Glada sommarhälsningar! Kate Björkman verksamhetsledare Seniordansledarna i Finland r.f.

"Solidaritet mellan generationerna" är temat för EGs De Äldres År 1993 i Europa. "Ålderdomen har styrka" är de nordiska äldreomsorgsorganisationernas (NORSAMs) gemensamma slogan, med vilken de marknadsför sitt arbete för ökat samförstånd mellan generationerna i sina länder, vilka ju tillsvidare inte är medlemmar i EG. EGprogrammets intentioner följs upp i organisationernas, statens och kommunernas samarbete kring årets äldretema. Solidaritet mellan generationerna kan uppnås om vi, som är äldre, visar de yngre att vi äger styrka, d.v.s. har energi, kunskap och färdigheter som är av värde för samhället, framhöll verksamhetsledare Tertta Sundbolm (Cf för de Gamlas Väl) då hon öppnade seminariet, som hölls under de finländska NORSAM- organisationernas vårkryssning med Silja Symphony till Stockholm i april.

Den 6:tte internationella Seniordansledarträffen hölls 17-24 maj i Belgien, närmare be tämt i Malle, en ort nära staden Lier. 210 deltagare från elva länder i Europa strälade samman för att dansa, diskutera, delta i seminariet och umgås. Tyrvärr hade vi fått en deltagarkvot pli endast 10 ledare. Flera hade gärna likt med.

Ett folkhav av dansande i festsalen i stadshuset iAntwerpen. Torsdagseftermiddag gjorde vi en guidad utflykt till Lier och på lördag en utflykt till Antwerpen där vi promenerade omkring i staden med guide och åt lunch i stadshusets festsal (låter fint, men var mycket anspråkslöst).

I väntan på att föreläsningen skall börja. I förgrunden May Lindfors (t.h.) och Valborg Louhisto. Foto: C/ara v. Bonsdorff

Alderdomen har styrka

na beslutsfattning. Man trivs på Stora Sköndal, intygade våra ciceroner. Vårkryssningen samlade omkring 30 deltagare. Svenska Pensionärsförbundet representerades av styrelsemedlemmen Clara von BonsdorfT och viceordförande May Lindfors samt GOD TIDs medhjälpare Valborg Louhisto. VL.

I Sverige besökte gruppen Stiftelsen Stora Sköndal i en av Stockholms förorter, några kilometer nordost om Farsta. Stora Sköndal är en ideell stiftelse anknuten till den svenska kyrkans. Sveriges regering har fastsällt stiftelsens stadgar och ändamål. Stiftelsens anläggningar omfattar sjukhus, servicehus för äldre, pensionärs- och personalbostäder, friluftsbad för handikappade samt lokaler för utbildning, sammanlagt c.a. 200 byggnader. Stiftelsen utbildar diakoner och diakonissor, kyrkokantorer och socialarbetare för tjänst inom den svenska kyrkan och samhället i övrigt. Stiftelsen utövar egen diako-

nal verksamhet, bl.a. i form av vård av äldre personer, sjuka och handikappade, eller andra som är i behov av hjälp och stöd. Därtill främjar stiftelsen forskning inom områden av betydelse för stiftelsens verksamhet. Stora Sköndals olika enheter bildar tillsammans en vårdkedja, som möjliggör ett självständigt boende i villor och radhus med tillgång till viss, självvald service, ett me-

'(I Insjö-Finland 16.7 Jfl Saarijärvi-Jyväskylä Keuruu. Lunch, båttur, reseledare Pris. 295.Höga Kusten 10-11. 7 Vasa-Sundsvall-Umeå. Hotellövern. i Kramfors. en frukost, en lunch, reseledare. Pris: 590.Östra Finland 12-15.7 Nurmes-Bomba-Lieksallomants-Joensuu-Valamo-Jyväskylä-MänttäRuovesi. Många "godbitar" i vårt eget land. 3 frukostar, 4 middagar. Pris: 1.500.Trondheim-Röros 1821. 7 Vasa-Umeå-ÖstersundTrondheim-Röros-Sundsvall-Vasa. 3 frukostar, 3 middagar. Pris: 1.770 Åboland-Kulturvagga 22-24.7 Pargas-Nagu-Pemar-Kimito-Kasnäs-Vänö-Åbo Nådendal. Halvpens. Pris: 1.250 Legoland-Köpen hamn 25-30.7 Göteborg-Legoland-Köpenhamn. Pris: 2 640 .- halvpension 2.150.- frukostpension Barnrabatter! Östra Finland 31.7-1.8 Saarijärvi-Jyväskylä-Nyslott-Punkahaqu-Lahtis. Pris: 890.-.: ri.' I '!'-> Bornholm-Kontrasternas ö 2-8.8 En riktig "Specialare", mycket intressant och sevärd. (År 92:s hemliga resa!) Halvpens. Pris 2 760 .Öland-Bor1holm 5-9.8 Astrid Lindgrens Vimmerby, 2 övern. på Oland i Borgholm. halvpens. Pris: 1.970.Skara Sommarland-Göteborg 5-9.8 Gränna· Göteborg-Skara. Halvpens. Pris: 1.980.- Barnrabatter Äventyrlig hemlig resa 11-15.8 Intressant och upplevelserik resa med det "lilla extra" varje dag. Halvpens. Pris: 2.480.Norra Karelen-Lappland 19-22.8 Ka1ana·Kuhmo-Suomussalm1-Kuusamo Rovaniemi-Haparanda. Halvpens. Pris: 1.580.Schwartzwald-Bodensjön-Mainau 17-27.8 Rikligt och intressant program, 10 frukostar, 9 middagar Pris: 4 850 Landskampen SverigeFinland 27-30.8 Övern. på Hotell Freys i centrum av Stockholm Kurhotellveckoslut i Rantasalmi 10-12.9 Ruskaresa till Borgafjäll 16-19.9 Borgarhuset Kajsa Wargs stuga. Kvar i minnet efter den ingående information vi fick om slottet och dess användning blev att föreningen Norden har varit en föregångare i det nordiska samarbetet sedan 20-talet, och att föreningen Norden inte ser några politiska gränslinjer. Sammankomster, kurser och konferenser anordnas i olika ämnen. Man väljer ämnen som har intresse i de fem huvudstäderna. Besöket pä Hässelby slott, där vi informerades om slottets öden och om nordiskt samarbete, slutade pä hotellets restaurang, där vi bjöds på kaffe och "fralla". Att vi under en resa i vårens tecken konfronterats med sä mycket av slott, kultur och kulturreservat, får inte betraktas så som om kulturen skulle vara en bristvara hos oss. Nej, kanske snarare tvärtom.

Vid honnörsbordetfr.v. Ester Berlin, östra regionens dragare och förbundsstyrelsemedlem, Inger Ollas, som tolkade Fröding, och Anita von Martens, föreningsordförandens starka stöd. En resa i vårens tecken kan man göra pä många olika sätt. Vi gjorde resan med färja och buss. Vi, som här åsyftas, är en grupp frän Arkadia pensionärer i Helsingfors. AnnMari Uhr var färdledare och Edgar Dahlström skötte om transporten av de 32 arkadianerna till lands. Efter att ha avverkat en natt på Mariella äntrade vi bussen i Stockholm och utan mankemang lotsade Edgar oss till Örebro i Närke. Vad gör arkadiapensionärerna i Örebro?, kan man undra. Nästan varje svensk stad kan uppvisa ett gammalt slott med en intressant historik.

Martin SandvikVår guide, som bl.a. berättade, att man i Sverige börjat I kulturreservatet Wadköping fanns hus för bl.a. vävaÄr det en tillfällighet eller är det satt i system, att vi som Örebro slott

Stämningsfull pens1onarernas regi "Minnen och vänskap formar sin väv djupt i hjärtegemaken. Går liksom strömmar bland vajande säv, håller gemenskapen vaken. Slår mellan människosinnen en bro. Värmer frysande händer. Lyser och leder förhoppning och tro rakt genom levnadens gränder."

En kamratlig handskakning mellan lovisaföreningamas båda ordförande, Leo von Martens och Valter Lundström. I mitten skymtar Martha Fjäder. (Bilder: Göre/ Engström).

kalla stad för stad och inte enbart kommun, förde oss vidare till kulturreservatet Wadköping, Örebros "Gamla stan", som fått sitt namn efter författaren Hjalmar Bergmans diktade stad Wadköping. Några av stadens äldsta träbyggnader, bl.a. den knuttimrade kungsstugan, där kung Karl den IX bott nån gäng, har flyttats till Wadköping. Angenämt överraskade kände sig de två herrarna i sällskapet, som agerar ensamma i sina kök där hemma. Det var när guiden pekade ut Kajsa Wargs stuga. De båda herrarna sade sig alltid vid agerandet i sina kök ha följt Kajsas råd och "tagit vad man hava kan". ren, tenngjutaren, skomakaren, skepparen, handskmakaren, m.fl. Ingen rast, ingen ro. Resan fortsatte och snart körde vi in i Eskil den heliges stad i Södermanland, Eskilstuna. Nu kom Nisse ihåg frän sin barndom, att hans bästa kniv var en Eskilstuna-kniv. Här måste ha funnits och finns väl fortfarande metallindustri. Och mycket riktigt, ett kulturreservat vittnade om saken. Livländaren Reinhold Rademacher anlade på konung Karl X Gustavs begäran en rad smedjor för järn, stål och kopparförädling. Dessa smedjor från mitten av 1600-talet är nu med inredning bevarade.

jubile·umsfest i Lovisa• •• •

Med dessa vänskapens ord framförde verksamhetsledare Jerker Nyberg förbundets hälsning till Lovisa svenska församlings pensionärer vid föreningens 20-ärs jubileumsfest. Programmet vid jubileumsfesten inleddes i marschtakt av tre välkända östnyländska spelmän: Georg Nybondas, Ture Pettersson och Alf Kullberg, som trakterade turvis piano och dragspel. Lovisakören sjöng under J-E Slätis ledning. I tre sånger hyllade man den mogna människan och våren Tillsammans sjöng man: "Räck mig din hand ", "Ju mer vi är tillsammans ", "I naturen ut vi gå " och "Nu är det ljuvlig sommar " Det digra programmet innehöll både hälsningsord av föreningens ordförande Leo von Martens och historik av viceordförande Maj-Gret Söderström, pensionärsdans och ordet är fritt. Bland de uppvaktande fanns, förutom förbundet, samtliga pensionärsföreningar frän regionen och endel lokala föreningar. Inger Ollas tolkade Fröding genom att pä ett mästerligt sätt recitera tre dikter: "I valet och kvalet", "Vallarelät" och "Ett gammalt bergstroll". I programmet rymdes ännu Lars Junells slutandakt och unisont sjöngs sommarpsalmen "Den blomstertid nu kommer " Jerker pensionärer sä ofta konfronteras med gamla hus? Vi kom ännu att besöka ett 1700-tals hus, Tingshuset i Eskilstuna. En av fördelarna med detta hus var att det inrymde en restaurang. Vi hade inte eftersträvat något kungligt eller högttravande. Det oaktat inhystes vi i ett kungligt hotell i Stockholm. Två av herrarna med medelåldern 88 bodde i juniorsviten. Det fanns också en jungfrusvit. Om damerna bodde där fick vi, av någon oförklarlig orsak, inte veta.Men utan slott och kulturcentrum blev vi inte heller denna gäng.

Många av de svenska städerna uppvisar också något som går under namn av kulturreservat. Utan att vara speciellt kulturfrälst, har man fullt upp i Örebro av slottet och kulturreservatet. Utan en lokal guide står man sig slätt. Hässelby slott Hässelby slott som ligger, ungefär femton kilometer från Stockholms centrum, har sedan 1640-talet huvudsakligast ägts av ätten Bonde. År 1931 köpte Stockholms stad slottet och är 1963 utarrenderades det jämte park till stiftelsen Hässelby de Nordiska huvudstädernas centrum för kulturutbyte. Örebro slott är frän 1200-talet. Här har många kungligheter och höga potentater haft sitt tillhåll. Här gjordes utkast till Magnus Erikssons landslag 1347. Här har Engelbreckt vistats och här har Gustav Vasa hållit reformationsmöten. Den första svenska riksdagsordningen fastställdes här är 1617. (Nu har raden av viktiga historiska händelser i Örebro slott ytterligare fått ett värdefullt inslag. Arkadia pensionärer åt här slottsstek är 1993.)

Efter kaffet framförde Kent ännu "Sonny boy" tillägnad hans 3-åriga son, baserad på den amerikanska ursprungs- eningens historik. Una texten och som avslutning Wicklen från kvartersklubsjöng han sin egen översätt- ben uppvaktade med blomning av "La Muncka". Mellan mor och Christel Holmverserna fick vi del av för- ström från kulturnämnden lovade ännu en gång det här året stä för kostnaderna. Inte illa. Vi kommer gärna igen.

Jerker

----------------------------------------------1

VIPS firade 20-årsjubileum Vi inleder dagens fest med musik av Margot Ehnström", hälsade konferencieren publiken vid VIPSjubileet i AV:s lokal i Vasa välkommen och satte sig vid pianot. Föreningens ordförande AJJi Genberg fortsatte med den verbala välkomsthälsningen och unisont sjöng man "Gästerna samlas" och föreningens lystringssång "Kom med alla goda vänner kom skratta med oss ". Och visst skrattade alla goda vänner och gästerna stortrivdes.

Hangö Pensionärer passerade 20 år Mat, sång, dans och glad stämning bjöds det på när Hangö Pensionärer firade sitt 20-års jubileum den 6 maj på restaurang HSF. Salen var välfylld med deltagare och grannföreningarnas representanter fanns på plats och framförde sina lyckönskningar. Hangö Pensionärer grundades den 6 april 1973. Men det grundande mötet hade föregåtts av ett möte redan den 28 mars. Det var vid det mötet tanken pä en pensionärsförening väcktes. Till mötet den 6 april mötte 46 pensionärer upp. Föreningens första ordförande blev Alf Virtanen. Han ledde föreningen under det första året. Sedan övertogs ordförandeklubl;>an av Elmer Jakobsson och han var sedan föreningens ordförande ända fram till 1983. John Sundström blev följande ordförande, men efter att han insjuknat var det igen Elmer Jakobsson som hoppade in och fungerade som ordförande till slutet av 1985. Essi Sandblom var ordförande 1986. Frän 1987 fram till slutet av 1992 fungerade Margit Martin som Populär vissångare på jubileums/esten var Rainer Roth. rik vid jubileumsfesten. Föreningen har en möteslokal vid Hangöbyvägen 34 som man hyr av Hangö stad. Där samlas medlemmarna varje onsdag. Till midsommar reser man midsommarstängen. Man företar ocksä kryssningar, simhallsresor och teaterresor. I detta nu har föreningen drygt 60 medlemmar. ordförande och sedan 1993 är Vid jubileet bjöds på säng av Jussi Karjalainen och Rainer Roth. Rainer Erlund käserade och dessutom stod allsäng på programmet. För musiken under festen svarade Nisse Sandström. Dina fötter trötta? År Dina ben svullna och tunga? Hirudoid forte ger hjälp och lindring genom att stimulera den lokala blodcirkulationen, så att svullnaden ger med sig. Då försvinner också värken och känslan av att det stramar i benen. Hirudoid forte kräm eller gel lämpar sig även för behandling av ytliga veninflammationer som lätt kan leda till åderbråck samt av blåmärken och krossskador. forte mukopolysackaridpolysulfat Läkemedel säljs receptfritt på apoteken.

Styrelsen för VIPS mottar förbundets och distriktets uppvaktning vid 20-årsjubileu'!'S• mottagningen. De uppvaktande var: Levi Klåvus, Helge Ulfvens, Jerker Nyberg, Per Thomasfolk och Göran Sundström. (Foto: Mikael He"gård) verspänne, som utdelades för första gängen. De sju hedrade var: Karin Blom, Oskar Hellman, Hanna Karlroth, Gurli Klackars, Åsa Lönnqvist, Maud Schauman och Tor Widell. Före pausen sjöng kören ett potpurri "Minns du det än" med soloframträdande av Bertel Stenlund och Margot Ehnström till musik av Korsholmsgillet. Efter kaffet följde festdikt av Gurli Klockars och säng av Bertel och Margot. Bäde sängerna och dräkterna var ryska. Korsholmsgillet beledsagade med musik. En grupp pensionärer dansade tre seniordanser innan ordet blev fritt. Tre talare, distriktets ordförande Göran Sundström, SPF:s verksamhetsledare Jerker Nyberg och styrelsemedlemmen i SPF Anna Brita Rydström, yttrade sig. Som avslutning sjöng man Modersmälets säng. Innan festen började hölls mottagning i festlokalen. Ett 20-tal organisationer och enskilda uppvaktade. Frän SFP och distriktet överräcktes ett fotoalbum och blommor. Text: Jerker Foto: Pirkko Wahlroos

det Paul Nyman som fungerar som ordförande. Det var också han som föredrog en kort histoFörbundet uppvaktade 20-åriga Hangö Pensionärer gen• om verksamhetsledare Jerker Nyberg och styrelsemedlemmen Clara von Bonsdo,ff. Gratulationerna mottas av föreningens ordförande Paul Nyman och sekreteraren Gitta Wennström (till vänster). Från förbundets sida öve"äcktes ett fotoalbum som gåva.

"Pensionärerna i kulturvaggan fyllde tjugo år" I raden av jubilerande ~nsionärsföreningar firade Åbo Svenska Pensionärsklubb sina 20 år den första fredagen i maj. May Lindfors, föreningens ordförande, hälsade alla välkomna. Förbundets verksamhetsledare, Jerker Nyberg, framförde SPF:s hälsning, informerade kort om verksamheten i förbundet och läste som avslutning Karin Boyes dikt "I rörelse". Tack vare kulturnämndens medverkan, ekonomiskt, hade man lyckats engagera tvä toppartister, Kent Sjöman och Jack Mattsson, som sjöng och spelade sånger av Karl Gerhard, läste aforismer somt.ex. "Det borde vara förbjudet att gifta sig när man är kär. Lika klart som det är att köra bil, när man är berusad." Vi fick höra Povel Ramels "Underbart är kort", Gustaf Frödings ''Tröst" tonsatt av Erna Tauro, Lasse Märtenssons "Smugglarkungen". Ur "Rena livet" som framförs på Svenska Teaterns miniscen fick vi del av "Vita rosor". Vidare lyssnade vi andäktigt till "En sång om ensamhet, om kärlek som försvann", "En äldre gammal kvinna". Ordföranden May Lindfors hälsar välkommen. Bredvid verksamhetsledaren sitter Maud Hasselblatt, som var med redan i den första styrelsen för 20 år sedan.

•• TROTTA OCH SVULLNA BEN? 1m LUITPOLD Är

Hirudoid®

För den allvarliga delen av programmet svarade Anita Svensson, historik, och Levi Klåvus, festtal. Mellan de tvä anförandena fick sju medlemmar, som varit med från början motta föreningens sil-

Stämningen var hög bland den kvinnodominerade festpubliken.

Björkudden är en täckt dansplats, så också fastän vädrets makter skulle visa sig från sin mera ogina sida så kan programmet genomföras.

Cirka 160 medlemmar har vi i Larsmo-Eugmo, berättar glada ordföranden Levi Wiik. Birgit Beck, Kyrkslätt Till Skottland! Jag skulle vilja höra säckpiporna. Och jag kommer att fara dit i augusti. Ytterom Europa har jag ingen lust att resa. Det blir för långt och där händer för mycket. På Rivieran har jag varit tre gånger och dit skulle jag gärna åka på nytt. Om du inte alls behöver ta hänsyn till kostnader, vart på jordklotet skulle du då helst resa?

Edit Karlsson, Pernå: Till Grekland. Med sin kultur och sina sevärdheter tycker jag Grekland vore ett intressant resemål. Men också Madeira skulle intressera. Hittills har jag rest endast inom Norden.

Paul Åkerback, Malax: Kanske till Australien. Det vore intressant. Jag har rest ganska mycket, men hittills inom Europa. Else-Maj Lundell, Karls Till Rhodos. Där har jag varit tidigare flera gånger och alltid varit nöjd. Vädret brukar vara fint och människorna där är ärliga Jag har fina minnen just från Rhodos.

Einar Widqvist, Närpes

Vilken fröjd att lyckas och att resultatet blev smakligt. Det var annat än de stenhårda semlor jag tidigare åstadkommit. Dem kunde man ha skjutit fartyg i sank med. Nu har jag de senaste månaderna bakat det mesta av brödet själv. Det är roligt att låta fantasin flöda och pröva olika smaksättningar Samt känslan av att "tänk att jag klarar det". Brödbutiken där jag tidigare gick nästan dagligen och köpte bröd för några tior per gång har jag inte haft ärende till: När jag en dag steg in där för att köpa några karelska piroger frågade ett av biträdena om jag har flyttat när jag inte har synts till. Och skall det inte vara linfröbröd och semlor? Jag nästan skämdes när jag bekände att jag börjat baka själv. Någon ekonomisk kalkyl över prisskillnaden mellan hembakt och köpt har jag inte gjort upp. Men det kan vara värt ett försök. Ebba Jakobsson

Den avlånga marken är turistsouvenir i den österbottniska kommunen Laihia, där befolkningen enligt hörsägen är ekonomisk för att inte säga snål. Den livsfilosofin håller många av oss på att lära sig av omständigheternas tryck. De allra flesta har mindre pengar att röra sig med idag jämfört med för ett år sedan. Det gäller både löntagare och pensionärer. Skatterna har stigit och avgifter av olika slag har kommit till. Löner och pensioner har knappt indexhöjts. Tvärtom. Vi som ännu har arbete eller som har pension har börjat tänka om och planerar vår tillvaro mera grundligt än tidigare. Inga onödiga utsvävningar. Semesterresorna har minskat och många resebyråer har gått omkull. Vi som har flere livsmedelsaffärer att tillgå kan följa med förmånserbjudanden. Det är tyvärr inte möjligt i glesbygden där också transportkostnader höjer priserna. Allt flere av oss kvinnor har slutat permanenta håret och förenklat våra frisyrer så vi Det är hälsosamt för oss att vara tvungna att planera våra utgifter och inköp bättre än tidigare, skriver Ebba Jakobsson i dagens kolumn. kan sköta håret själva utom några klippningar per år. Det har gjort läget kärvt för många frisörer. Läget är detsamma för åtskilliga andra företagare. Men nog är det hälsosamt för oss att planera vårt hushåll och våra utgifter och inköp mera omsorgsfullt än tidigare. Visst har det varit tidsbesparande att i hast fylla köpkorgen med halvfabrikat för mikrovågsugnen. Några köttbullar och en klick potatismos för ca 25 mk. Färdigt att äta efter ett par minuter. Den slanten kan man istället köpa 600 gram malet kött för. Det räcker till flere goda mål för små hushåll, om man ger sig tid att laga maten själv. Inför ett veckoslut i maj var jag verkligt nöjd med mig själv beträffande matkostnaderna. Två kilo prima strömming från torget för tio mark. Det räckte till flere goda rätter: stekt, inlagd, gravad, kräftströmming, kaviarströmming Dessutom är det gott om ock tillredningen tar sin tid och doften känns i hela huset. Mald lever, 300 gram för 11,90 mk, räckte till två mål för tre personer. Lever biff är inte dumt. Brödbakning har sin egen filosofi och har blivit alltmer populär. En ordentlig knuff framåt fick vi tvehågsna i och med dagskollegan Hufvudstadsbladets brödtävling i våras. Också jag vars tidigare bakningsförsök inskränkt sig till ett par misslyckade satser semlor vågade pröva på nytt.

Att dra marken avlång

Larsmo-Eugmo vårt Nu är vi 76 föreningar i Svenska Pensionärsförbundet. Det senaste tillskottet är Larsmo-Eugmo Pensionärsförening, vars medlemsansökan godkändes på senaste 1 förbundsstyrelsemöte. Och · det är inget obetydligt tillBritta Siggberg hälsar seni- skott föreningen har hela ordansarna välkomna till 160 medlemmar. Björkudden i Ingå. Samdans på Björk.udden den 20juli Samdans håller seniordansarna på Björkudden tisdagen den 20 juli. Man startar kl. 14 och dansar sedan under ett par timmars tid. Det är seniordansgrupperna från Ingå, Karis, Pojo, Virkby och Gran.kulla som kommer sam.man, berättar Britta Siggberg i Ingå Samtliga deltagare har deltagit i de kurser som arrangerats. Alla förutom grankullaborna han samdansat i Karis under hela vintern. Ingå-gruppen bjuder på kaffe och Britta säger att publik gärna också får möta upp. Det är alltid trevligt att dansa inför publik. Vi visar gärna vad vi lärt oss i de kurser vi deltagit. Föreningen inregistrerades redan 1978, berättar ordföranden Levi Wiik. Men först nu i år beslöt vi ansluta oss till förbundet. Medlemmarna träffas en gång i månaden, förutom under sommarmånaderna. Vid sammankomsterna har vi program bestående av sång, recitation, föredrag, reseskildringar. Vi brukar också arrangera olika resor. Senaste sommar besökte vi sydöstra Finland och gjorde bl.a. en båttur på Saimen. I år ska vi åka till Norge 8-12 augusti. Resan företas med buss och Vår förening ett 40-tal av medlemmarna kommer med. Vi ska bl.a. se Lillehammer, plats för nästa vinter-OS. Sedan senaste vår sysslar vi också med motionsdans. Wiik är själv 67 år och nu för andra året i följd föreningens ordförande. Han tycker att pensionärsföreningarna behövs. Utan föreningarna skulle många av pensionärerna knappast komma utanför hemknuten. På sommardagen i Karperö hade Larsmo-Eugmo åtta representanter. Nog ska också vi försöka delta i förbundets verksamhet, säger Wiik.

Ja, helst reser jag nog i Finland. Hemma är bäst... Nog har jag varit utomlands Men Finland är ett bra land. Och sommartid finns det inte ett vackrare land än Finland med sina sjöar och skogar.

Under den tiden födde hon tre barn. Men hon fortsatte hela tiden att skriva. Böckerna "Livsvilja" (1942), "Väg och vinge" (1947), "Möte med tystnaden" (1950) härstammar från den perioden. · 1950 flyttade familjen Krokfors till Pargas där både Viola och Hjalmar fått lärartjänster. Min pappa brukade tala med mig och berätta om att Gud har skapat världen och även mig. Mig också? undrade jag och tyckte att det var högst underligt. Jag var mycket kristet uppfostrad. Min far var religions- och historielärare. Därför har jag också skrivit många religiösa dikter. I • psalmboken finns en av mina texter tonsatta: "O Herre i dina händer nummer 341. Jag har just fått en förfrågan om att man skulle få översätta den till engelska. Min tro betyder mycket för mig. Om jag inte skulle ha den skulle jag inte stå ut med det här. Då till exempel när man mister någon. Religionen är det enda som kan hjälpa en i livet. Det viktigaste i livet är inställningen till tillvaron och Gud. Samlade författare Viola medverkar i en bok som kommer ut alldeles i dagarna. Samlade svenska författare, där Svenskfinland representeras, förutom av Viola Renvall, av bl.a. Bemt Mårteosen och Ole Torvalds. En mängd förfat•.are som för en gångs skuE bara skriver om sig själva och sitt förhållande till dikten. Mio man och jag brukade visa varandra våra dikter. Då jag anmärkte på hans beslöt han att arbeta om dem. Men om han anmärkte på mina kastade jag bort dem. Om den inte dög som den var tick den vara. "Under regnbågen" (1990) är den nyaste av Violas diktböcker. Det är en samling dikter som man ratade på Schildts förlag och som istället utgavs av Åbolands litteraturförening på initiativ av Paul Jansson och är den av hennes böcker som enligt henne själv fått den bästa kritiken. Jag vaknade faktiskt under regnbågen en dag. Oj, vad vacker, tänkte jag, och blev direkt inspirerad att skriva. Sen dog en av mina väninnor och om henne skrev jag sedan. "När du kommer till regn¼ l· , J 4: t: ,~, :::C·C::t Jag skriver för att vara till hjälp eller glädje för någon annan människa, säger Viola Renvall där hon sitter utanför huset i Pargas. Sina tre barn födde Viola Renvall under sina år i Kronoby. bågens fot/ om du kommer dit/ ska du finna gömd bland stenar och mossa/ en överraskning! slarvigt skriven på en näverbit men skriven just till dig/ Allt vad du innerst längtat och sökt ligger plötsligt i din hand/ Då förstår du/ och steg för steg börjar du klättra upp för de lysande trappstegen.

Den gamla kvinnan står vid fönstret och tittar med drömska ögon ut över den spirande ängen. Våren har äntligen kommit. Solens strålar smeker marken och vinden rufsar lekfullt om bland blommorna. Ett leende går över hennes ansikte när hon minns sin första dikt. "Var sann som solens stråle ler, var sann du lilla i livets vik, var sann du vet att Gud dig ser, var sann var Guds ängel lik." Det är över sjuttio år sedan den första dikten och dryga sextio sedan Viola Renvalls första diktsamling utkom. Mycket har hänt i hennes liv sedan dess och många tankar om livet och döden har efter hand skrivits ner och tryckts. Jag började skriva genast när jag lärde mig skriva. Min mamma hade ett poesialbum av sammet där hon skrev in dikter bon yckte om. På e tomma bladen skrev jag mina egna dikter. Men det var först då Viola blivit förtjust i en dikt av Jakob Tegengren som hennes verkliga skrivlust väcktes. Hon fortsatte att skriva och en dag kom tanken på att ge ut en bok. Jag skickade mina dikter till Tegengren. Och han var mycket vänlig och sa att de inte på något sätt var färdiga, men att jag skulle fortsätta. Nåja, jag beslöt att skicka dem även åt Jarl Hemmer. Efter en tid ringde han upp mig och bad mig att besöka honom på Brändö i Helsingfors. "Om du inte känner igen mig så ska jag hålla en käpp på armen", sa han åt mig i telefonen. Som om jag inte skulle ha känt igen honom? Alla flickor kände igen honom, alla sprang och tittade på honom, skrattar Viola Därifrån rullade det vidare. Hemmer ordnade så att Viola fick in en dikt i Nya Argus. Och i och med att han var bekant med förläggaren på Schildts förlag tog det inte heller länge innan 24-åriga Violas första bok utkom; Inom kretsen (1929). Prinsen kom per brev 1936 gifte Viola Renvall sig. Mötet med hennes kommande man, Hjalmar Krokfors, var av det ovanligare slaget. Min man träffade jag på ett ganska underligt sätt, i ett brev. Han hade läst min första diktbok, "Inom kretsen". I boken fanns en dikt om en flicka som var väldigt sorgsen. Han tyckte så synd om den flickan så han skrev ett brev till henne Vår kärlek betydde allt för mig. Vi var så lika och hade samma intressen. Han var också väldigt intresserad av lyrik och hade en kristen livsinställning. I slutet av 30-talet förde livet paret till Österbotten i och med att Hjalmar fått en tjänst som folkskollärare i Kronoby. Miljöombytet var intensivt för Viola som vuxit upp i finska industristaden Tammerfors. Jag hade ju alltid drömt om att få bo på landet, så jag älskade att komma till ödemarksbyn Kronoby. Alla kom emot mig och var så vänliga. Alla var du med varann, fast det annars var rätt ovanligt på den tiden.

Viola Renvall skriver i allmänhet personligt och som läsare får man känslan av att komma henne mycket nära. Själv vill hon dock hålla lite distans. "Nära närmare närmast/ kan man skriva om det som är närmast?/ Inte jag/ Kanske du?/ för mig är det närmaste tabu/ Men närmare? Det är en riktning! Man är på väg/ Vart? Det vill jag inte säga/ Inte ännu/ Vi vandrar/ stegen bär oss närmare, närmare/ Så ska vi då stanna vid det som är nära, nära för oss/ Är det något att tala om/ Är det något för andra?/ Väggarna kring mitt liv/ Bilderna på min vägg/ Blommorna vid min husknut/ Dagens rutin, uppköp disk och tvätt/ Kvällens lampa och bok och den som betyder mest för mig! Lever vi i en instängd värld? Säger du så?/ Vi som alltid är på väg. " Om man ska skriva mycket personligt ska man nog beslöja det litet. Så att det inte blir alltför... men ganska personligt ska man nog skriva för det tycker åtminstone kvinnor om att läsa. Det är mycket för att det ska vara till hjälp eller glädje för någon som jag skriver. Samtidigt som man får berätta om vad man själv har upplevt. Människor har alltid betytt oerhört mycket för mig. Och naturen. Olika stämningar som jag upplevt i naturen. Jag brukade vandra runt en hel del, men nu har jag lite ont i benen. Krigets spår Senaste höst gav Viola ut en bok som handlar om kriget och känslorna under det. Hon ville att den skulle utkomma just till 75-årsjubi-

Viola Renvall har diktat i sju decennier: - Jag skriver för att hjälpa och glädja

utbrister de: Men detdär är ju Lill-Hanna! Björken och stjärnan finns också återgiven på en av tavlorna. Och så finns där tavlor med landskapsmotiv. Vill skapa

Många av ideerna kommer när jag lagt mig på kvällen och ligger vaken i min säng, säger Sally och skrattar. I endel tavlor har hon också använt sig av tyg i olika schatteringar och sedan mellaninslag av hampa. Jag tycker om att skapa, det är väl den främsta orsaken till att jag håller på med detbär. Vävstolen finns i ett ljust rum i egnahemsvillan Alla tavlor Sally gjort har hon inte kvar längre. Under årens lopp har jag gett bort många mindre tavlor.

Vägen utanför bär namnet Viola Renvall stigen. De ringde upp mig från Tekniska verket. Jaså, tänkte jag, vad har jag nu gjort? Men de frågade om de skulle få sätta det namnet på vägen. Nåjo, sa jag, nog måste jag ju vara smickrad. Ja, vi hoppas ?et, sa de. Och nog borde jag JU vara rysligt stolt, för Runeberg fick sitt namn på en gata först när hqJ1 var död, säger Viola småskrattande.

Text: Ulrica Fagerström

teet av Finlands självständighet. Viola fyllde tretton år det året då Tammerfors intogs.

Men Sally har också vågat sig på att återge bilden av kännspaka människor från sin omgi n 'ng. i anna är ett exempel i den vägen. Men Sally hade ingen tanke på att ge upp. Hon fortsatte att driva det medelstora jordbruket. Hon höll sig med kor, svin, smågrisar och höns. Det fanns nog av arbete.

Sally skapar av asprötter och blåbärsris

Det är främst under vinterhalvåret Sally utövar sin hobby. Men Sallys förmåga att använda material som knappast någon ens skulle komma på iden att använda för dylika ändamål är fantastisk. Betecknande är att när Sally i ett jordlass som körts åt sidan fick syn på endel asprötter, så tog hon dom tillvara. De finns nu invävda i en av ryorna i Sallys hem! Också dockor har Sally ägnat sig åt. Men just nu är jag igen inne i blomsterskedet, säger Sally och skrattar när vi hälsar på hos henne en junikväll. Sally har också klippt ut endel "visdomsord". På en av väggarna finns följande text: "Ett konstverk skall utstråla livsvilja och vara positivt". Det utstrålar också Sallys arbeten. Men så har också Sally själv visat livsvilja. Och tittar man in hos henne möter man en positiv och glad människa. Rainer Erlund

Sall y har ibland kort och urklipp som modeller för sitt arbete. Men ibland föds motivet efterhand som arbetet framskrider.

Viola Renvall har diktat i sju decennier: Nog är jag ganska nöjd med mitt liv. De som man har närmast blir en ju ännu närmare när man blir äldre. Viola Renvall som barn. Men nog finns det ju sådant man skulle vilja ändra på om man hade förmåga och pengar.

Hennes pappa tog henne ut på gatorna för att hon skulle fä se en belägrad stad. På gatorna låg det döda män och hästar. Jag såg en död karl ligga framför mina ögon. Någon hade stulit hans stövlar. Det är alltid hans randiga strumpor jag minns när jag tänker på det kriget.

Nej, man behöver inte alls så dyrt och fint material för att väva sig t.ex. en rya. Man kan t.ex. använda sig av videkvistar, blåbärsris och mossa. Det har Sally Lassos i Oravais bevisat. Väggarna i hennes hem är fyllda med tavlor som hon själv vävt. Men där finns också "extrema" ryor där Sally helt enkelt använt sig också av det naturen har att ge. Sally är en gladlynt och positiv människa. Ändå har också hon mött motgångar och bekymmer under sitt 70-åriga liv. Hennes man gick bort för 27 år sedan. Endel av barnen var då i skolåldern, men yngsta pojken var endast 5 månader gammal. färdigt garn. Ifjol odlade Sally lin, så nu har hon fortfarande lingarn i lager. Sally är mycket anspråkslös, tycker inte det är någonting märkvärdigt med sin hobby. Men faktum är att det gömmer sig en konstnär i Sally. Hennes arbeten skulle vara värda att visas upp för en större publik. Tillsvidare har hon dock ställt ut av sina arbeten endast i Oravais och då på direkt uppmaning Lill-Hanna och blommor Sally tycker om blommor. Det märks också i valet av motiv till hennes tavlor. Där finns utsökt vackra tavlor med blom.motiv t.ex. blåklockor och tussilagon.

Ull-Hanna var en gammal tant jag minns, berättar Sally. Jag beslöt att ägna en av mina tavlor åt henne. Och tydligen lyckades jag rätt bra, för när byborna kommer på besök och ser tavlan, så - Först under de senaste tio åren har jag fått tid för min hobby, säger 70-åriga Sally Lassus och visar upp en av de vackra väggryorna i sitt hem i Oravais.

"Låt livet vara ett äventyr! Lilt det oförutsedda gripa dig. 'Någon väljer för dig. Någon vet vad du bäst kan."

Då fanns det inte tid för Sally att ägna sig åt sin stora hobby vävande!. Men numera är det en av sönerna som driver gården och Sally har tid att göra det hon vill. Jag började för ungefär tio år sedan, säger hon. Sally väver vackra tavlor. Bottnen utgörs av lingarn och mönstret av ullgarn i olika färger. Ett 50-tal tavlor har Sally redan hunnit med. Jag köper ramarna och ramar själv in mina tavlor. Ende! har jag också sänt till Vasa för inramning. Motiven då? Jo, dem får Sally från t.ex. kort och urklipp ur tidningar. Men ibland får jag också hjälp av naturen. Jag tycker om att röra mig i naturen och plötsligt kan ögat uppfatta någonting jag sedan vill återge i någon av mina tavlor. Eget lin Sally håller sig med eget lin och hampa. Det krävs en massa förarbete. Linet ska odlas, skördas, söndras till fibrer, blötläggas. Sedan sänds linet till en fabrik där det spinns och så får jag det tillbaka som ett SO-tal tavlor har Sally Lassus vävt. Och ende/ av tavlorna har hon själv ramat in. Andra har blivit inramade i Vasa.

Trivsamt var det på al/sångsträffen i det vackra Fagervik. Över 300 personer mötte upp. trivdes. Sä gick dagarna. Hösten kom med klara dagar, lingontuvor och prasslande löv. Skolvägen blev tyst och skymningen gjorde dagarna kortare. Stormen jagade tunga gråa moln, det knäppte och knakade i den gamla skolan, tjöt i skorstenspiporna, pep och kved i de glesa fönsterrutorna, skramlade i kakelugnsluckoma. Och vi barn visste att någon av oss måste bli på kvarsittning, så var det och så hade det alltid varit. Lärarinnan var rädd och ville inte bli ensam under de mörka höstkvällarna. Skolan, som på dagarna var gladröd med vita knutar, blev skrämmande mörk och dyster, där den stod omgiven av skogen litet avsides. Jag minns ännu dessa hemska kvarsittningskvällar när alla kamraterna gått. Den ensamma hemvägen. Jag sprang och skolväskan med den tomma mjölkflaskan dunkade mot min rygg i takt med det klappande hjärtat. Längre bort hördes rävens snattrande läte. En uggla hoade helt nära i en gammal ihålig al. Alla dessa ljud är kända av ett barn uppvuxet på landet, men ensam i höstmörkret blev jag stel av skräck. Och sä var det läxorna, långa regler som jag inte förstod, psalmverser som man måste kunna utantill, historia, man skulle berätta med egna ord. Och dessa många ärtal. När skulle jag hinna med dem? Och hungrig var jag så det sved i magen. Och så pappas förebrående blick. Vad har du gjort flicka att du sä ofta mäste bli på kvarsittning? Att alla andra också måste bli, det brydde han sig inte om. Pojkarna blev inte på kvarsittning, dom smet. Snön föll och det blev ljusare. Julen närmade sig. Julprogram skulle övas. Men då var någon av kamraterna med och vägen var trevlig. Vi övade våra repliker på hemvägen. Julsångerna fick den förvänade haren och ekorren lyssna till. Jesusbarnet och herdarna, tomten med sin julegröt och Juldagsmorgon glimmar. Vi trodde att alla skogens djur kunde tala på julnatten och vi lärde dem de vackra julsängerna. Barnatro, om man ändå alltid fick behålla den! Men min skolväg gav ocksä skönhetsupplevelser länga blä skuggor över snön i månsken, sprakande norrsken, gnistrande stjärnhimmel och Vintergatans bro över fästet. Marssolen strödde diamanter i snön. Djupgröna tallkronor mot klarblå himmel, björkarna violetta i tidig vår, senare skirt ljusgröna. Åren gick, årstiderna växlade. Och med dem min skolväg. Jag lärde mig naturens bok, på ett riktigt sätt. Gå varsamt människobarn, viskar fägelmammorna och blommorna. Bryt ej och trampa ner i din ungdoms yra! Min skolväg hem från skolan sista examensdagen minns jag ännu. En epok i mitt liv var förbi. Med skorna i handen (de var urvuxna), med ett medelmåttigt betyg, med sommarpsalmen ännu nynnande i tankarna följde jag med blicken en liten blävingefjäril och hennes sällsynta lilla syster vitvingen, som flög framför mig från strå till strå. Linnearankan följde mig en bit på väg och försvann under en gran. Smultronblomman lyste vit vid den stora stenen. Sä kom jag till den gamla mossbelupna gärdsgården, stannade och säg tillbaka pä min skolväg som jag gätt sä många gänger i alla väder som vår Skapare ger oss. Jag hade klarat den, min skolväg! Så grep jag tag i gärdsgården och klev över.

Min första skolväg var bäde vatten- och landväg. Skolan var en skärgårdsskola, inhyrd i en sal i en av gårdarna i byn. Jag minns att min pappa rodde oss, min äldre bror och mig, till en vik på Skåldö norrsida. Av vägen minns jag ej i början så mycket, jag var fullt upptagen att följa min tre år äldre bror. När vintern kom och isen varken bar eller brast, blev min skolväg dubbelt längre och det gällde att trampa i min brors fotspår när snön ibland låg meterhög. Det fanns inga plogade vägar på den tiden och mörkret kom tidigt. Skoldagen började kl. 9 och slutade 13, om man inte var dejour. Det var mörkt när man gick på morgonen och mörkt när man kom hem på kvällen. Men våren kom med ljusa, långa dagar och allt det nya. Man kunde gå genvägar när skaren höll och skolvägen blev spännande och rolig. Snömold och smältvatten gjorde att man hade våta fötter hela dagarna, ty smorläderkängoma blev ju genast väta när man gick i vät snö eller vattenpölar. Men vägarna torkade och de första blåsipporna syntes bland fjolårsgräs. Flyttfåglarna kom och det blev liv och lek i naturen. Vårens alla blommor, vitsippsbackarna, konvaljerna, styvmorsblomman som blommar på nästan bara berg, skogsviolen, som blev min älsklingsblomma framom andra. Himlen var klar och hög, skolvägen ett äventyr. Jag levde ju mitt i naturens underbara värld. Ännu kan jag stanna vid en vårbäcks porlande, vid en tjäderleks kluckande eller vid lärkans säng i skyn och minnas min skolväg. Aldrig tycktes mig vägen lång. Men hösten kom med mörker, storm och regn. Skolvä•• gen blev tung och skrämmande. I varje ria och de var tre bodde en vresig ritomte, som inte alltid var på gott humör. 0, vad vi barn var rädda! Äldre människor berättade om troll och vättar, spöken och människor som "gick igen". Det fanns ingen TV på den tiden som med sina skräckfilmer skulle ha kunnat skrämma upp barnen. Sedan bytte jag skola. Min skolväg gick genom en gammal urskog med stora granar som räckte ända upp till himlen enligt mitt perspektiv. Solen nådde inte marken, så tätt stod granarna. Här blommade inte någonting, ingen fägel sjöng. Här nådde fullkomlig tystnad, endast någon knäpp i de gamla stammarna. Min bror hade slutat skolan, jag var ensam och skräcken blev min följeslagare. Med knäppta händer och styva ben gick jag till och från skolan. Varje mossbelupen sten, varje vindfälle, var ett ondsint troll eller någonting annat farligt. Den majästetiska älgen, som var så stor och farlig, fanns det gott om i den stora skogen. Men en skyddsängel såg till att den aldrig kom i min väg, men nog betade med sin familj vid vår brunn. Den vårstrida bäcken var en annan farlig sak på min skolväg. Det hade funnits en bro över bäcken, men vårisen hade tagit den, så nu var det bara en hal stock kvar. ågon hade lagt en lång stång som man kunde stödja sig på när man balanserade sig över bäcken. Men stängen var ofta på motsatta sidan. Det var att be en bön och hasa sig över hur rädd man än var. Det var nog tal om att en ny bro skulle byggas. Men det var ju nästan enbart skolbarn som gick där, så ingen bro blev byggd. Det ansågs ej så nödvändigt. Men skolan var trevlig och Om sin skolväg på Skåldö i Ekenäs skärgård åren 1924-30 berättar Elma Westerholm i vidstående artikel. Artikeln gestaltar sig långt till en vacker naturskildring, men avslöjar också den rädsla ett litet barn kunde känna när det måste ta sig hem från skolan en mörk höstkväll. bra och lärarinnan kunnig och rättvis. Jag missade inte en skoldag, som jag minns. Hade man hosta, snuva eller ont i halsen satte mamma en yllestrumpa om halsen på en. Malörtdricka användes som medicin och så var det bara att gå till skolan följande morgon igen. Sängen var ingen plats för skolbarn. Inget daltas, gick man i skolan så gick man. Därmed basta. Jag har mänga gänger undrat om det var den långa skolvägen och den hälsosamma kosten surt bröd och helmjölk som höll barnen friska. Min familj flyttade till östra udden av Skäldö. Skolvägen blev ljusare och jag fick skolkamrater pä vägen. Men väg fanns det ingen. Vi barn gick längs dikesrenar, genom beteshagar, över berg.knallar som skärgärdsnaturen är så rik på. Vi klättrade över gärdsgårdar, hoppade över vattenfyllda diken, kom ner på andra sidan på alla fyra om det lyckades bra. Grindar och gärdsgårdar skilde gårdarna ät och Gud hjälpe om ~an inte stängde grinden eller leden efter sig, så grannarnas kor eller hästar kom in i den andra gårdens marker! Vart träd och var buske var välbekant, man kunde stigarna också i mörker. Gråalen vid stranden med sina spetsiga kottar och röda hängen om Over 300 mötte upp till allsångsträff i Fagervik

Var hittar vi den sången? I förgrunden Paul Nyman, Hangö och Albert Winter, Pojo.

"' 12 Min skolväg 1924-1930

Dethär översteg nog alla våra högsta förväntningar! Så sa Rafael Ingberg, ordförande för Pensionärsföreningen i Fagervik, efter allsångssamlingen söndagen den 20 juni. Över 300 personer mötte upp. Dethär var ett experiment, säger Ingberg. Men det lyckades så bra att det nog sannolikt blir en uppföljning nästa år. Inte hade vi väntat oss att det skulle komma såhär mycket folk. Av publiken var ca 200 pensionärer från de västnyländska pensionärsklubbama. För arrangemangen svarade pensionärsföreningarna i Ingå och Fagervik. Man inledde våren, oth mörkgröna blad och skrovliga bark. Starrängen med kaveldun, ängsull, och porsen med sin fina doft när den blommade. Men den sträckan av ens skolväg, den var en mardröm. Gärdens arga tjur gick med ungdjuren på bete vid strandgärdet. Pappa påtalade saken, att en arg tjur gick där skolbarnen måste gå, men ingen tog minsta notis om det. Tills gärdens värdinna blev halvt ihjälstångad av den. Dä blev tjuren klavad inne i ladugärden och fick ring i näsan. Vi skolbarn undrade över dendär ringen. Men vi tyckte det var rätt åt den elaka fulingen Att vi gick är nog inte riktigt sant. Pojkarna klev och klättrade, sparkade kottar, stenar, hästlort och isbitar, brottades och hoppade höjd och längd. Behovet att röra sig är stort i den åldern. Vi flickor sprang, hoppade hage och rep än med det ena benet, än med det andra. Vi skuttade än hit och än dit, fnittrade och skrattade åt allting. Så sjöng vi, psalmverser och folkvisor, kärlekssånger, skillingtryck, skolsånger, allt om varann så det ekade i skogen. Aldrig tycktes vägen lång bland kamraterna, vi var som väryra kalvar, alltid färdiga till lek och upptåg. med en allsångsdel av JanErik Enlund och Rolf Sonntag med orkester som dragare. Man sjöng igenom alla de kända och kära sångerna och stämningen var på topp. Eftermiddagen avslutades sedan med dans på laven. Arrangörerna sålde kaffe, smörgåsar och knack.korv. Man hade duplicerat 150 sånghäften, men de tog slut i ett nafs. Ett lotteri arrangerades också och man sålde över 1.000 lotter. Danslaven i Fagervik disponeras av Fagervik UF. Nu hyrde föreningen ut såväl laven som föreningshuset för en förmånlig penning. Fagervik UF har nu två år i följd avstått från att arrangera midsommardans. Men en allsångsträff som denna passar mycket väl just i denna bruksmiljö, säger Ingberg. Jag tror människorna

IND·

En Ladyline-kryssning kan inte vara särskilt sprittande; den kan lätt bli alltför ladylike. Ombord på SeaWind finns riktiga karlar-märgfulla långtradarförare till exempel. -i~,c«:>;i?';;;:,;;;;;/ Hos oss har alla råd att bjuda familjen på ett rikligt morgonmål: på natt uren ingår frukosten i biljettpriset. ..

Korn ihåg vårt center när du behöver övemattningsställe i dessa trakter för släktningar, vänner och bekanta vid olika tillfällen. Hos oss kan Du också ordna släktträffar, klassträffar, kurser, möten och seminarier av olika slag. 160 mk/person i dubbelrum inkl. frukost, barn 4-14 är 50% rabatt och barn under 4 är gratis, fre-mä samt 20.6-15.8.93. Välkommen att ringa för ytterligare information och prisuppgifter.

Stor hytt p_å övre däck, eget badrum. Ostersjöns tjockaste madrasser. Inga högljudda bärsärkar i korridorerna. Sov gott. '

M/s SeaWind ären stor, rejäl tåg-långtradarfärja, som också transporterar resenärer och bilar mellan Åbo och Stockholm. Hos oss hittar du inga kristallkronor. Vi har heller inga soppköeroch ingen stress.Under bildäck finns endast tågvagnar och inga vidlyftiga diskotek. Vi erbjuder ingen plastdoftande lyxkryssning utan en äkta, komfortabel sjöresa verkligt förmånligt.

0 STIG

bl.a.

Raden av uppvaktningar var lång. Ekenäs stad uppvaktade genom sin fullmäktigeordförande Ole Holmström. Grannföreningarna framförde sina gratulationer och förbundet uppvaktade genom förbundsordförande Levi Klåvus och verksamhetsledare Jerker Nyberg. Festen avslutades med Modersmålets Ensång. människa ska inte behöva bli arbetslös på grund av sin ålder, sa Lindqvist. Kriteriet härför får endast vara brist på arbete eller ohälsa. Det viktigaste i denhär inställningen är att samhället inte av formella skäl utesluter en del av sina medborgare från gemenskapen, från varje ideologiskt sammanhang med arbete och lön, från möjligheten att i varje slag av aktivitet biEn annorlunda historik presenterade Gunnel Berglund och drog ner applåder. dra till landets välstånd. Egentligen borde en sådan inställning vara självklar för ett samhälle som har omsorg om sina medborgare. Följderna av ett avskaffande av åldersgränser måste man förvisso noggrant tänka igenom, fortsatte Lindqvist. Där finns självfallet mycket att diskutera och kämpa om. Men visst borde målsättning~ en vara att ingen skall kunna avskedas, bestraffas eller nedvärderas bara för att han eller hon enligt almanackan har nått en viss ålder. Lika klart är att det ska finnas stöd för dem som inte kan klara sig själva. Jubileumsfesten blev en mycket högklassig sådan. Man inledde med en uvertyr av kantor Gunnar Westman. Efter ordförande Erik Elgs hälsningsord sjöng man unisont föreningens egen lystringssång. Ecca Sjöblom svarade för uppskattade musikaliska inslag och Gunnel Berglund presenterade en "annorlunda" historik på ett sätt som SKÖNA SOMMARDAGAR Upplev inspirerande, trivsamma och avkopplande dagar hos oss. Vårt omtyckta SÄSONGPAKET innehåller bl.a. alt. I) hälsokontroll hos läkare med laboratorieprover II) massage, örtbad, lera vattengymnastik, simning, bastu gymnastik omväxlande kvällsprogram musik, dans, sång frukost lunch eller middag logi i dubbelrum 1.350 mk (5 dygn sö-fre) Detta förmånliga pris gäller 20.6-15.8.93

L,. ,,7 -· -~-~ --~ ~e~Wind. _

Be om färre köttbullar om SeaWind portionen är för stor. 1·G__j t .. .-4- : .i MJ ICAIIOQ{SÅ DCJTA HEii Bl SOFFA FRÅN SVEJIGE! Köpa byrå på Ikea? Hos oss transporteras små paketbilar gratis och de större billigt.

Ekenäs Pensionärer 20 år: ''Fram för fördomsfrihet visavi ålderstänkandet''

D En äkta fördomsfrihet när det gäller ålderstänkandet betyder inte, som jag ser det, att vi skulle förneka fysiska förändringars existens och att dessa är olika hos olika individer. Denna fördomsfrihet vill bara utgå från att de som vill och kan ska få lov att vara verksamma och fortsätta att vara det. Bl.a. dethär sa rektor Trygve Lindqvist när han festtalade vid Ekenäs Pensionärers 20-års jubileumsfest den 14 maj. Kring fördomsfrihet visavi ålderstänkandet uppehöll sig rektor Trygve Lindqvist i sitt festtal. drog ner rungande applåder. Pensionärssånggruppen uppträdde under Marjatta Holmströms ledning. Ett uppskattat inslag var också den dansuppvisning som bjöds på under Marianne Arells ledning. På programmet stod också uppläsning av Gärda Westerlund. 11 premierade Vid festen överräcktes föreningens standar och en ros till personer som gjort en gedigen insats för föreningen. Denna utmärkelse kom också Lindholm Lines till del. De enskilda personer som premierades var Göta Lindgren, 13 Aulan var välfylld med publik när Ekenäs Pensionärer firade sina 20 år. Ulla-Brita Hagelin, Karl-Erik Kraufvelin, Anni Lunden, Gunnel Berglund, May-Solveig Elg, Helge Dahlqvist, Gudrun Boström, Soine Kämpe och Margit Björkqvist.

Ingenjacuzzi och inga balsamerade palmer, men väl två heta bastur till förfogande. Gratis!

Kom och ta dig ett glas vid Östersjöns kortaste bardisk! Och på ett fyra kvadratmeters dansgolv kan du inte undgå närkontakt.

Efter bastun smakar ett stop eller två. Vårt öl är lika vått och kallt och gott som på de övriga sverigebåtarna. f lli ,..._-;:;:;i Fast havet skulle ligga spegelblankt böljar del ordentligt i vårt bollhav. Och när du stigit upp ur bollbassängen, kanske kaptenen visarkommandobryggan! ""¾-· \, 1 "'~~-- "",,; I taxfree shoppen är urvalet Överraska dem som blev kvar gott och rikligt. Eftersom vi hör på stranden med nåntingrolit iIl de bi Il igaste på Ålands hav, gare än en marmeladask. Vem så: lönar det sig också för den vet fast du skulle få göra en sjömest torrlagda att köpa ut full resa till. ranson. Må-fre8-19,lö9-14 TOCKHOl.M Oy SeaWind Line Ab. Slottsgatan 84, 20100 Åbo

SeaWind-utsiktsgaranti: sedd genom våra fönstertersigskärg_ården lika underbar som från Ostersjöns dyraste fartyg.

Visserligen skall man bry sig om symptomen och låta sig undersökas! Utan närmare uppgifter är det svårt att ställa diagnos. Antingen kan det vara en primär rytmrubbning, t.ex. förmaksflimmer eller så förekommer hjärtklappningen som en följd av någon annan sjukdom, t.ex. anemi, pumpsvikt eller kanske någon oskött lungsjukdom. Hur som helst kunde nog en läkarundersökning ske för att komma orsaken på spåren! Jag är en 80-årig man som har drabbats av bältros. Utslagen går som ett brett bälte runt midjan på högra sidan av kroppen. Jag har svår värk i bröstet och i ryggen. Finns det någon medicin som lindrar eller botar smärtan? Kan man få följdsjukdomar? Vore tacksam för ett snabbt svar. smärtan kan fortsätta länge efteråt. Om sjukdomsbilden är mycket svår, eller bältrosen finns i ansiktet, kan man försöka behandla med ett viruspreparat, acyklovit. Behandlingen är förhållandevis dyr. De bästa resultaten erhålls om Läkarspalten står öppen för alla läsare av God Tid. Skriv ner din fråga och adressera den till God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Om du så vill får behandlingen inleds i ett tidigt stadium av sjukdomen. för smärtan finns ingen patentlösning att tillgå, utan olika värkmediciner har prövats med varierande resultat behandlingsresponsen tycks vara individuell. du uppträda anonymt. Redaktionen förmedlar frågorna till biträdande överläkare Ralf Backman vid Mjölbolsta sjukhus och svar ingår i följande nummer av God Tid.

* **

Försäljning:

HELSINGFORS Tel. 9800 43 000 med lokalsamtalsavgift CANCERSTIFTELSEN ella höstresor, boka idag! Gardasjön Osterrike Rättviks Marknad Spanien Riidesheim 07.09 18 .09 01.10 07.10 16.10 10 dgr 4.535,8 dgr 3.575,3 dgr 1.300,11 dgr 3.700,7 dgr 3.135,--~a//4;a,,s-KRIGSVETERANER och andra Intresserade!! Aunus, Lotlnanpelto, Vaasenl, Jandeba, Podporoza, Schemenskl, S:t Petersburg, Tali, lhantala, Juustlla, Tienhaara. **************************** Kom med på bussresa nr 2 och nr 3: Tidpunkt: 30.7-4.8 och 7.8-12.8 Resrutt: Jakobstad-Vasa-NärpesHfors (övem) Borgä- Lavisa-S:t Petersburg-Aunus. Programmet/Anmälan: Wester1ines Genast men 962-41 271 senast 10.7 64200 Närpes Med resehälsning: Sven-Erik Wester Ordf. Närpes Pensionärsförening, medl. i Närpes Krigsveteraner r.f. Ring928-28075 ••2 ·· o0o0 så skickar vi vår broschyr med • fi å[I $ manga na resm BUSSRESOR Strandgatan 4, 22100 Mariehamn 1 Läkarspalten Är en

banker, R-kiosker samt FRKs byråer. Textservice: FRKs Helsingfors och Nylands distrikt, Annegatan 16, 00120 Helsingfors, tel. (90) 604 808, telefax (90) 604 707. Finlands Röda Kors SOM TIDIGARE ORDNAR VI EGNA BUSSRESOR MED ERFARNA CHAUFFÖRER OCH RESELEDARE. BLAND SOMMARENS RESOR KAN DU VÄWA MELLAN FÖWANDE: • Estland-Ösel 13-17.7, 17-21.8 • Heinävesi-Nya Valamo 16-17.7 • Legoland 19-24.7 • Stora Nordiska Rundturen 25-31.7 • Country & Western i Gävle 6-9.8 • Berlin-Prag 19-27.8 • Ruskaresa Hemavan 24-26.9 Finland. I vir data flr vi snabbt • S:t Petersburg-Narvaoch bekvämt fram uppgifter. Tallinn 6-10.8 Vi bokar även "Sista minuten" resor. • Tallinn-Riga 10-15.8 Skräddarsyr gruppresor bide med • Estland-Lettland-Litauen buss och flyg enligt onskemil. 3-9.8, 7-13.9 • Paris Flygresa 1S-20.6 Begär program frin resebyrin. • Endagsresor TUURI * Endagsresor INSJÖFINLAND • Endagsresor UMEÅ • Puerto Rlco, Gran Canaria S-12.111 vecka FRITIDSRESOR H:fors, Kaserng.19 Tel. 90-176 656, Närpes tel. 961-43 654, Vasa Hovr.espl 20 tel 961-172112 •• .,

"Plågad 80-åring" Röda Korsets adresser Bältros Bältros är en virussjukdom.Över 2/3 av fallen förekommer hos personer över 45 år. Sjukdomsbilden är mycket karakteristisk med ett utslag som i över hälften av fallen finns på bröstkorgen. Utslaget lokaliserar sig till ett eller flere nervsegment. Smärta är det första symptomet och utslaget uppträder 2-5 dagar senare. I största delen av fallen är behandlingen symptomatisk, så att smärtan behandlas med olika värkmediciner, utslaget hålls torrt och rent. Blåsorna försvinner efter 1-3 veckor, Skoter om alla researrangemang bide for enskilda och grupper. Säl/er si gott som alla slags färdbiljetter ex. ffyg, bit, tig och buss blde Inrikes och utrikes. Formedlar sällskapsresor frin postkontor, bok- och pappershandlar, blomsteraffärer,

FÖRSÖK HITTA EN BÄTTRE KROGMILJÖ I ÅBO En fin resa som dessutom gynnades av bästa tänkbara sommarväder, säger föreningens ordförande Erik Elg. SVEK./WJ/Jen Man företog resan med Sally Albatross och övernattade omAuragatan 1B, 5. vån. 233 33 44 bord på båten. I I Tallinn hade vi turen att få en svenskspråkig guide, berättar Elg. Det gjorde att vi ha- I de ännu större utbyte av den tre timmar långa rundtur vi gjorde i staden. Vi såg gamla staden och vi tog ocksä en titt på den stora sångestraden där sångarna så småningom ska fira sitt 125-års jubileum. Vidare såg vi ett konstgalleri och så drack vi kaffe på Hotel Viru. Deltagarna var nöjda. Vi äkte ju på dagtid och fick på så sätt också se Finska viken från sin bästa sida i soligt och vackert väder. Genom att anvclnda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mof cancer. V0ro adresser erhOlles tron banker, bok-, blomster- och pappershondlor, begrovningsbyrOer, R41iosker somt f0rdigt textade pO v0rt kontor. EliSobetsgoton 21 00170 man, som alltid har haft långsam puls, 44 slag i minuten. Nu på äldre dar, då det är varmt eller vid ansträngning, mår jag mycket dåligt. Pulsen bultar då rätt snabbt. Skall man bry sej om det, eller vad göra? 72 är Hjärtklappning

14 FORTSÄTTNING Karis . ••••• • • • •• • • • • från sid. 1 ter blev det seger över SPF III (personalens lag). I semifinalen vann karisboma över Tenalas lag med 13-4. I den andra semifinalkampen vann Styrelsen Il över Sibbo Il med 11-4. Styrelsens andra lag, som bestod av Holger Finckenberg, May Lindfors och Karin Klåvus, gav sedan karisborna en hård fight i finalen. Men karisborna lyckades i varje fall vinna med 5-4. I bronsmatchen vann sedan Sibbo Il över Tenala med 7-6. I Sibbo-laget medverkade Gunnar Frejborg, Erik Malin och Eila Strömborg. Tenalalaget bestod av Eila Forsström, Kaj Westerlund och Per-Erik Degerlund. Motionsdagen gynnades av ett härligt väder. Förutom åt Karis-laget tar emot sina pris av tävlingsledaren Peter Andström. Verksamhetsledaren Jerker Nyberg till vänster assisterar. Guldmedaljörerna är från höger Birger Magnusson, Marita Magnusson och Tor Handroos. boccia kunde man ägna sig åt motionsstig, pilkastning, paddling och orientering. R.E. Här löser man frågorna för naturstigen. Det är från vänster Knut-Erik Hedberg, NilsGustav Wistbacka och Maj Hedberg, alla från Norra Kyrkslätts Pensionärsförening. E enäsbor såg Tallinn Lunch eller festsuve 45 pensionärer från Ekenäs Pensionärer besökte Tallinn 18-19 maj.

EG=Europeiska Gemenskapen innebär att Europa eller de länder, som idag eller i framtiden hör till EG integreras politiskt, ekonomiskt och socialt. Idag är 12 länder anslutna till EG, bland dem Danmark, som behövde två folkomröstningar för att medlemskapet skulle bestå. Fem länder: Finland, Norge och Sverige samt Schweiz och Österrike har inlämnat ansökan om medlemskap i EG och väntas bli antagna senast år 1995. Men det betyder att respektive länder måste lyckas övertyga sina medborgare om betydelsen och vikten av att alla i Europa drar nytta av en stor inre gemenskap. Det är meningen att man skall kunna röra sig fritt inom EG-området utan att bli kontrollerad vid gränserna. Studerande skall fritt kunna välja universitet och genomföra sina studier i flere medlemsstater. Deras examensbevis skall godkännas överallt i medlemsländerna. Meningen är att kunna köpa och sälja fritt, inga tullar, monopol och restriktioner. Harmonisering och ömsesidig anpassning i frabrikationsprocessen och produktsammansättning skall göra det möjligt att avskaffa tekniska hinder i varuutvecklingen. Konsumenterna skall erbjudas mer varierande och bättre varor till fördelaktigare pris. Flygbolagen skall kunna säkra flere och mer varierande förbindelser till billigare pris och högre säkerhetsnormer. Vad gäller landsvägstransporter är det meningen att mer rationellt än hittills utnyttja lastvagnskapaciteten. Alla formaliteter reduceras, omkostnaderna minskar, säkerheten ökas och konkurrensen stimuleras. Också inom telekommunikationens område kan man genom att utnyttja den nyaste tekniken bättre än hittills använda forskningens resultat.

Sedan några år tillbaka är förra finansministern i Holkeris regering, Erkki Llikanen, finländsk EG-ambassadör i Briissel. I samband med en studieresa till Briissel, Luxemburg och Strassbourg ställdes frågan: "Hur skall EG-förespråkama kunna räkna med framgång i en kommande folkomröstning?" Följande fem förutsättningar bör uppfyllas.

EG-AMBASSADÖR

Vår neutralitet Finlands neutralitet har varit p tvingad av Sovjetunionen. Ännu för ett par år sedan var vårt lands suveränitet inskriven i VSB-pakten, men genom det ryska rikets sönderfall har neutralitetsbegreppet helt förändrats. Ett inträde i EG behöver inte betyda att vi måste avstå från neutralitetsbegreppet, men om vi förväntar oss stöd från EG-nationen, då måste vi givetvis överväga ett ömsesidigt försvarsutbyte. Vi kan väl tänka oss ett fortsatt medlingsskap inom FN :s regi. Att sända trupper till krigsområdena i Europa förefaller mindre tilltalande. Sko som klämmer Jordbruket, och hit hör också vinodlingen, vållar de största problemen inom EG. För Finlands del handlar det mycket om "arktiska" förhållanden. Det är inte lönsamt enligt europeiska förhållanden att odla i vårt land, men också många andra europeiska länder har svårigheter. Trots allt är det ett måste att bevara jordbruket. Det kan komma sämre tider, när det åter är dags att blanda mer bark i brödet. Jordbrukspolitiken blir med stor sannolikhet den största stötestenen, när det gäller att övertyga finländarna om medlemskap i EG. Det gäller att förhandla sig fram till permanenta lösningar, som innebär högre stödnivåer än i andra EG-länder. Det gäller att skapa kriterier, som också andra länder kan omfatta. Nyberg

2. Den 22 juni 1993 presterade Jani Lehtonen nytt finländskt rekord i stavhopp. Vad lyder det nya rekordet på?

3. Vem var statsminister i den s.k. "nattfrostregeringen"? 4. För vilken världsberömd orkester fungerade Brian Etstein som manager? 5. Vem är chefredaktör för tidningen Västra Nyland? 6. Hur många nya studenter fick Finland denna vår. 7. Vad heter Kanadas huvudstad? 8. Hur många medlemsföreningar har Svenska Pensionärsförbundet? 9. "Sound of Music" visas denna sommar på en av våra sommarteatrar. På vilken? 10. Vilken stad arrangerade sommar-OS 1960? Rätta svar sid. 17

En solig eftermiddag i maj åkte vi på besök till Lindholms i Borgboda. Vi välkomnades av hela familjen bestående av gammelhusbonden Bernt och sonen Erik samt värdinnan Gerd och femåriga dottern Elin samt gårdens två spinnande katter. Erik berättade att han är brukare av gården i sjätte led. Det var år 1839 som släkten kom till Borgboda. Man har odlad jord 15 ha, skog 20 ha och betesmark ca 12 ha. Mjölkkor har man inte längre men biffkor. Gården hör till odlingsringen och har sJc al ternativ odling. Gerd odlar eterneller och visade sin arbetsplats på vinden där hon tillvaratar växter och tillverkar jättefina buketter och kransar. Hon håller också kurser och jultider har hon försäljning. Från deras gårdsbutik kan man köpa olika jordbruksprodukter. Man kan säga att vi bott på samma plats under tretusen år eller från bronsåldern till nutid , säger Bernt. Områdets höjdpunkt utföll enligt det arkeologiska fyndmaterialet ca 400-1000 år före Kristus Då var östra Saltvik centrum för handel och administration. Borgen i Borgboda var centrum för försvaret. Östra Saltvik var under sin glansperiod lika tättbefolkat som de centrala delarna av Svea-riket. Vi fick se endel fornfynd som familjen hittat. Och det gör man fortfarande varje gång man brukar jorden Bernt har nyligen i skogsbacken grävt fram en grund av en träkyrka. Det måtte kännas otroligt att få bo på en så här historisk mark. Fru Gerd dukade fram kaffe med hälsobröd, rabarberpaj o.s.v. Höjdpunkten var nog när Erik tog ner fiolen och spelade några låtar. Vi tackar för oss och kommer gärna igen! Kyllikki Kjerin-Ekblom

1. Vad heter Felix Mendelsohns berömda marsch?

Finland och EG

4) Landet bör vara mitt uppe i en högkonjunktur

ECU:n och Bundes Bank i Tyskland är tänkt som en gemensam bank för alla EGländer Ett räntebeslut i Bundes Bank kan 5 minuter senare konfirmeras i de nationella bankerna. Osäkerheten skulle elimineras och inflationen hällas nere. Man skulle få ordnade finanser (3 % ökning av BNP).

Finlandssvenska EG-entusiaster ytterom Europa-parlamentet. (Foto: Jerker Nyberg). valveringsvinster skulle uteslutas. Nu har det varit möjligt för kapitalstarka spekulanter att framtvinga en situation, där de flesta länder i Europa sett devalveringen som enda utväg. Från nordisk sida har man tänkt sig en fast kurs till I Erkki Liikanen finländsk EG-ambassadör i Bryssel. (Foto: Mao Lindholm)

ERKKI LIIKANEN

Kapitalets rörlighet Under min veckolånga resa i de centrala EG-länderna, Be-Ne-Lux och Tyskland samt Frankrike gjorde sig valutabekymren mest påminda. Att Finlands flytande mark inte alls noterades betyder att man eventuellt hamnar att växla valuta två gånger med alla de kostnader detta medför. En gemensam valuta skulle betyda att all spekulation i de-

5) Vi måste få ett avtal som gör jordbrukarna nöjda. Idag vet vi för litet om ett framtida EG. Det gäller att satsa stort på informationen. Viktigt är också att folkomröstningarna i Sverige och Norge hålls någorlunda samtidigt med vår egen folkomröstning. Hur det går i våra nordiska grannländer påverkar naturligtvis resultatet också hos oss. Viktigt är att Norden står enigt i ett så pass avgörande beslut som ett inträde i EG betyder för framtiden. I och med att Danmark finns med redan nu, vore det naturligt att också Sverige, Norge och Finland skulle gå med. Men viktigast är dock att de tre sistnämnda länderna tar samma steg.

2) Riksdagsledamöterna bör åtnjuta ett enormt förtroende 3) Massmedia och speciellt pressen bör ha en analytisk förmåga

Mariehamnare på vårutfård

Gerd och Erik Lindholm i sin storstuga som är helt i gammal stil. Lägg märke till de många gamla sakerna i hemmet.

Verksamhetsledre Jerker Nyberg deltog denna vår i en studieresa till Briissel, Luxemburg och Strassbourg. I vidstående artikel berör han en eventu ell EG-anslutning sett ur finländsk synvinkel. Jordbruket blir den största svårigheten, understryker han.

Tio frågor

Jerker

1) Landet bör ha en mycket populär regering

Ett av huvudmålen med reformen var att få dem som utför vårdarbete hemma att omPer Thomasfolk ombudsman fattas av rätt till pension. Pä ett arvode som utbetalas skall således också betalas pensionsförsäkringsavgift. Pensionsförsäkringsavgiften betalas i regel för alla arvoden oberoende av det erhållna arvodets belopp. Det är att lägga märke till att många av dem som utför närstående vård redan har fyllt 65 år. De omfattas inte av pensionsförsäkringen. Arvoden som betalas till en vårdare som · har älderspension tas med i löneanmälan för pensionsförsäkringen endast ifall uppdragsförhållandet har börjat då vårdaren var under 65 år. Av arvoden innehålls också arbetstagarnas pensionsföräkringsavgift (3% ). Stadganden om närståendevård träder i kraft den 1 juli 1993. Det är sannolikt, att kommunerna på grund av otillräckliga anslag inte kan låta alla nu gällande avtal fortsätta att löpa. Varken den lagändring eller förordning som gäller stödet för närståendevård förutsätter att avtalen skall förnyas. Kommunerna kan pröva vilka av avtalen som kan förnyas i överenskommelse med förordningen om närståendevärd inom ramen för de disponibla anslagen.

_ 16

Antioxidanter fördröjer vårt åldrande

Hemvärdsstödet för vård av åldringar, handikappade eller långtidssjuka ändras den 1 juli i år till stöd för närståendevård. Samtidigt börjar de vårdare som får stödet att omfattas av rätt till pension. Det hemvårdsstöd som varit i kraft ifråga om åldringar, handikappade och långtidssjuka har grundat sig pä en författning pä förordningsnivå om stöd för vård hemma som en del av hemservicen. Efter lagändringen hör stödet för närståendevård till de sociala serviceformer, som kommunen är skyldig att ordna. I vilken omfattning kommunen ordnar servicen, har varje kommun rätt att fatta beslut om. Stöd för närståendevård kan ges om någon på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom eller någon motsvarande orsak behöver vård eller annan omsorg. I fråga om att bevilja stödet förekommer inga åldersgränser eller andra stadgade tider. Det kan likaväl gälla barn som en åldring. Stödet kan beviljas till exempel endast för en månad eller tillsvidare. Kommunen skall betala arvodet graderat på basis av hur bindande och krävande värden är. Till den lägsta, tredje nivån, hör sådan vård, som ges åt dem som är i behov av vård och omsorg i vissa sammanhang. Det lägsta arvodet i denna grupp har fastställts i förordningen. I är uppgår det lägsta beloppet av vårdarvodet som berättigar till pensionsskydd till 1070 mk i månaden. Enligt 27b § i socialvärdslagen står vårdaren inte i ett arbetsförhållande till kommunen, den vårdbehövande eller till vårdnadshavaren. Det är fråga om ett uppdragsförhållande, där vårdaren näi mast har funktionen av självständig företagare.

Antioxidanter ur mångsidig föda Du får antioxidanter i födan, om du äter mångsidigt och övervägande vegetabiliskt. Antioxidanter finns i morötter och andra rotsaker, kål, spenat och sallad, i frukter och bär, helkornssäd, bönor och ärter, svamp, i kallpressade växtoljor, nötter och frön. Man skall komma ihåg att äta mångsidigt och av alla dessa vegetabiler.

FISKERESOR Nu! TEL. (928) 5 J 092, FAX (928) 5 l 098 CJdäAUTam i:. ' FöGLÖ MARINA ÄLAND

En sak för sig En sak för sig är att man, i stället för att ängslas över om man nu får tillräckligt antioxi-

SKÄRGÄRDEN

Om du lever sunt, ditt liv är lungt, du är rörlig av dig, din mat är näringsrik och innehåller möjligast litet fett, behöver du måhända inte ta till pillerburken.

Men om du äter endast litet grönsaker och frukt samt närmast industriellt tillverkad mat, om du röker, dricker alkohol, har övervikt och det finns mycket föroreningar i din miljö, om du är sjuk och fortlöpande äter mycket mediciner, är mycket stressad, idrottar och hårdtränar speciellt mycket dä är det viktigt att du tar extra vitaminer och spårämnen.

Munksnejdens • •• pens1onarer till Nagu

Nu har vi öppnat skärgårdens nya fokmtaurang med plats for 150 gästncmtralt i Degn-by på Foglö, al!Lkks vid havet. Välkommm till vårt vackra hus i "Socis-anda" med miclzargliidje och groggveranda ner mot sjön. Här far bJJe gommm och sjä/n, sin beskärda del Välkommen att smörja kråset vul vårt delikata fokbord elkr låt digfremu av den liickr111 .l la carte-mmyn. Vi har fallständiga rättigheter, ,å 1illbitm behöver inte ,alma siillskap! BOKA HöSTENS desto mera bildas det fria radikaler. Flertalet vanliga mediciner producerar fria radikaler. Cellernas väggar är till stor del uppbyggda av omättade fettsyror, som härsknar lätt vid kontakt med fria radikaler. Calcium kan tränga in i svårt skadade celler, som sedan förstörs. DNA-ämnet i cellerna är känsligt för fria radikalers inverkan. En mutation uppkommer, som leder till cancer. Lyckligtvis förmår kroppen oftast skära bort den skadade delen av DNA-kedjan och ersätta den med en ny. Numera anser man att det finns ett samband mellan blodkärlens fettansättning och fria radikalers funktion. Man förmodar att LDL-kolesterolet kan fästa sig vid blodkärlsväggen först efter att det har surnat. De fria radikalerna har en betydande andel i uppkomsten av bl.a. cancer, hjärt- och blodkärlssjukdomar, diabetes, reuma, gråstarr, Parkinsons sjukdom, demens samt många sjukdomar i nervsystemet, 1 musku-laturen och i huden. Man forskar fortlöpande Tillsvidare vet man inte i vilken mängd vitaminer och spärämnen behövs för att förebygga sjukdomar. En del resultat har man uppnått. Exempelvis har selen och A- samt E-vitamin stor betydelse i förebyggandet av cancer. Evitamin skyddar mot hjärtoch b1odkär1ssjukdomar. C vitaminet behövs också i kampen mot cancer, och det stimulerar även allmänt värt immunförsvar. C- och E-vitaminerna förebygger gråstarr. Om man redan har gråstarr, förlångsammas sjukdomens utveckling om man får tillräckligt av dessa två vitaminer.

Trevlig sommar!

Antioxidanterna försvarar kroppens celler mot fria radikalers angrepp. Vad förstår man då med antioxidanter och med fria radikaler? Vanor är antioxidanterna viktiga för hälsan? Man har allmänt börjat använda den medicinska termen antioxidanter som samlande begrepp för de ämnen, som förebygger eller motarbetar sura reaktioner i celler. I vår kropp gör föroreningar, gifter, ohälsosam mat, många läkemedel och hård stress sitt bästa för att bryta ner vår hälsa. Men kroppen kan mobiliseras att motarbeta sådana faktorers inverkan. Flertalet forskningsresultat visar, att antioxidanterna verkar förebyggande mot att människokroppens celler sur nar eller härsknar under ämnesomsättningsprocessens gång. De förebygger således miljöns och livsstilens skadliga inverkan på våra kroppsorgan. Man kan m.a.o. också säga att antioxidanterna förebygger fysiskt och psykiskt åldrande. Som en parentes kan nämnas, att antioxidanter används i livsmedelsindustrin för att förbättra livsmedels hållbarhet och i metallindustrin för att motverka rostbildning pä metall. Fria radikaler Syret, som ju är förutsättningen för allt liv, kan åstadkomma skador i vår organism som t.o.m. kan leda till cellers död. Så sker, då inte allt syre i kroppen under förbränningsprocessen omvandlas till koldioxid och vatten. En liten del av syret "blir över" och "tumlar om" i kroppen som livliga och aggressiva, s.k. fria radikaler. De fria radikalerna är molekyler, som innehåller ett opar antal elektroner eller negativt laddade elektriska elementarpartiklar. Eftersom elektronerna bör uppträda parvis, rycker en fri radikal ät sig från närmaste fullständiga molekyl en elektron med följden att molekylen, som varit fullständig, i sin tur blir ofullständig. Det hela fortsätter som en kedjeteaktion: atomer och molekyler "roffar ät sig" elektroner av varandra. Slutligen skadas cellens struktur och den dör. Antioxidanterna förmår ersätta elektroner som saknas och neutralisera fria radikaler. Bestående problem uppstår i organism om obalans fortlöpande räder mellan antioxidanter och fria radikaler. Många vanliga vitaminer och spårämnen är antioxidanter. De vanligaste är A-, B6-, C- och E-vitaminerna, samt mineralerna selen, zink och mangan. Forskningen framhämtar hela tiden nya rön om ämnen som även är antioxidanter. Bl.a. leder solens ultravioletta strålning, alkohol, tungmetaller och luftoreningar till att fria radikaler bildas i vår organism. Tobaksrökningen är farlig; den producerar mycket fria radikaler. Fria radikaler bildas i riklig mängd vid fysisk ansträngning. Ju hårdare ansträngningen är, /Ar

LoCKA!

Munksnejdens pensionärer gjorde sin traditionella vårresa i slutet av maj och denna gång till Nagu. Brita Hoffström tackar via GOD TID för den mycket lyckade färden och sänder sin sommarhälsning till alla pensionärer. Redan upptakten var lovande. Den 25 maj väntade Ekenäs- bussen vid Bredviksplan i Munksnäs, väntade Ekenäsbussen putsad och fin med alla tiders Edgard, samma glada och säkra chaufför som så många gånger tidigare kört oss. Christine Bång, vår guide under resan, var alla tiders. Hon kunde sina saker, talade tydligt och klart sä alla kunde höra. Vilket plus pä resor. Det händer ju att man inte hör ett ord och går vidare lika ovetande som förut. Vi gjorde en rundtur runt Nagu-landen, besökte Nagu gamla kyrka och åkte över till Korpo. Kyrkan i Korpo var stängd, men Christine berättade väldigt mycket om den och om Korpo överhuvudtaget. Eftersom det regnade var det ju skönt att sitta kvar i bussen. I hård blåst och litet regn färdades vi följande dag till Själö i två motorbåtar. Att äntra dem hade ju sina sidor, men den som behövde hjälp, •• fick den av "våra kavaljerer". I den gamla träkyrkan på ön fick vi oss till livs öns forna historia. Christina berättade levande om livet på ön på den tiden där fanns en koloni för spätelskt sjuka och ett sjukhus för mentalt sjuka drastiskt sagt, ett dårhus för kriminaldårar. Hur dessa sköttes var ju katastrofalt. I dag är Själö verkligt välskött. Åbo universitet har där en institution för forskning av naturen på land och i hav. Våra middagar åt vi på L'Escale, en trevlig restaurang i ett gammalt magasin. Maten var god, vinerna och snapsen likaså och betjäningen var glad och trevlig. Litet för få var de, men personalen lär utökas i juni. Detta i korthet om vår resa. Men allt det man fick se och beundra, blommor, välsköttå åkrar och ängar, den speciella potatisodlingen för nypotatis, gamla loft och byggnader vår glada samvaro allt gav ett trevligt minne för livet.

Per Thomasfolk .,

Efter en fyra timmars resa med ett uppehåll i Pargas för lunch anlände vi till Nagu och tog in på Strandbo Hotell. Vädret var "litet soligt, litet mulet" men allas humör i toppen! Hotellet, som ju har blivit mycket gouterat, var på alla sätt utmärkt trivsamt: sköna bäddar, dusch, wc, TV, radio och telefon. Morgonmålet i hotellets matsal var rikligt och tillfredsställde säkert allas individuella behov. Hur gott var det inte med exempelvis hembakade seans och jästbröd. Mein Liebchen, was willst Du noch mehr? Ob-ombudsmannen danter, i första hand kunde fundera över sina levnadsvanor och grunderna för hälsa. Skulle jag kunna sluta röka? Använder jag för mycket alkohol? Är min mat bristfällig? Har jag övervikt? I dag finns det många yttre hälsorisker som vi själva inte kan påverka. Men vi kan aktivt skaffa oss information i hälsofrågor och, på basen av vad vi får veta, påverka vårt eget handlande om vi har viljan. Att plötsligt "pä äldre dar" ändra sitt sätt att leva är inte lätt. Man kanske vill, men kan ändå inte förmå sig att göra det. Ekonomin kanske spelar in. Man köper sä billig mat som möjligt och dä blir den kanske ensidig. Den enda "lyxen" (lasten) man har kvar är sådan, att den borde man lämna för "mera liv i åren" o.s.v. Ack, ja! Men stressa inte för den sakens skull. I dag talar man mycket om livskvalitet, och att ha hälsan är en del av den. Det är du själv som avgör hur du vill leva, vad det är som för dig betyder livskvalitet. Du är inte en sämre människa för att du inte fullt kan leva upp till vad hälsofostrarna säger att är en sund livsföring. Att tänka positivt är viktigt i alla situationer: Men alltid kan jag ju överväga att och nu när jag vet Och kanske skulle jag i varje fall fråga doktorn om jag skulle behöva tillskott av vitaminer och spärämnen Också apotekspersonalen ger ju räd Och vi har ju naturkostaffärerna, förstås Valborg Louhisto har ordet

Vem var då denne Kristus? Det har sagts, att han är den ende, som i vår kulturvärld inte äger någon sin like. Petrus intygar: "vi hade själva skådat hans härlighet". Vi möter tvivlet. Bengt E. Nyström: "Tomas du blev mitt helgon i min vinters ödsliga ro" men i fortsättningen: "den som aldrig bar på ett tvivel kom heller aldrig till tro". Efter den första kristna påsken vandrade två sorgsna lärjungar på vägen till Emmaus. Deras Mästare var borta. De visste inte var, fastän han vandrade vid deras sida. De hade hoppats så mycket och därför dessa ord: "medan vi hoppades att han var den som skall befria Israel." Enligt gamla översäHningen: "men vi hoppades att han var den". I vårt liv finns detta "men" eller "medan". Vi trodde en gång, men sen var allt slut. Vi sade med Tomas "om jag inte får se " Vi talar om trons hemlighet, Guds hemlighet Kristus. Paulus: "erkänt stor är vår religions hemlighet". Han (Kristus) vann tro i världen och togs upp i härligheten." Ett ord i en av våra nya psalmer får liv: "du färdas likafullt i livets riktning med sorgen som din reskamrat och vän, Din fot skall ledas över gåtors avgrund och i din oro får du känna frid " Vi är trots allt på väg mot målet, trots tvivel och motgångar. Vi skall få se. Vi är inte utan blir. De kristna i Kolossai hade fått evangeliet och kunskap om Guds nåd "sådan den verkligen är." Längre än detta, att fatta djupet av nåden, kan vi inte komma. På frågan: "var kan man köpa en tro?", blir svaret: "den, som söker, han finner. Den, som tror, skall få se Guds härlighet." Gunnar Levlin .,,

En dag ställde Jesus frågan till en man, som varit blindfödd, men botats. "Tror du på Människosonen?" Skalden Nils Ferlin frågar i en dikt: "Jag vet inte vad jag skall tänka, jag önskar jag ägde en tro. Det saknar jag mer än flöjter, men var kan man köpa en tro?" Varför så svårt att tro? I Hebreerbrevet läser vi: "tron är en fast tillförsikt om det som man hoppas, en övertygelse om ting, som man icke ser." Finns det då något, som skrämmer oss i kristendomen? I en kyrka i Åboland finns apostlarna avbildade med det redskap, en såg, ett kors varmed aposteln i fråga bragtes om livet. Kanske har dessa bilder skrämt någon, som stått i tankar inför trons mysterium. Väntar samma öde varje kristen? Lyckligtvis inte i vårt land. Den klassiska invändningen brukar ju vara den, att kristendomen dödar all glädje.

En rikssvensk präst ställde följande fråga till sina elever: "Vem av er tror på Gud?" En pojke lyfte upp sin hand. "Vet ni då i vilket stjärntecken ni är födda?" Alla visste detta. Kan detta förklaras så, att varje elev hade en tanke på någonting utöver det vanliga, en högre makt, ett öde, en lump, som vi inte kan befalla över? I vilket stjärntecken är vi då födda? Kanske vi inte tänkt närmare på saken.

Importör S NYSTRÖM KB Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911 316 36 sänder gratis

INTRAWUD MOTARBETAR VÄRK!

,nformat,on på begäran NYTTI NYKARI.EBY Juthbacka herrgård med 200-åriga anor förnyar sig. Juthbacka nysatsar på: • övernattningar • läckerheter från vårt nya kök • danskvällar i ny stor dansrestaurang • trevlig stämning och service. Ex på våra topprogram: 23-24.7 LOTTA ENGBERG 20-21.8 STEN & STANLEY Fråga efter våra paketpris med övernattning, guidning i anrika Nykarleby Topelius födelsestad, en tur ut till Stubben fyr o.s.v. Kontak1a oss för gemensam planering! ( RING 967-722 0677 l för bokning av en avkopplande och nöjesrik tur till Nykarleby! Rätt svar: 1. Bröllopsmarschen 2. 578 3. KA Fagerholm 4. The Beatles 5 Olle Spring 6. 27 624 7. Ottawa 8. 76 9. På Raseborg 10. Rom Sven-Erik WESTER ,'&/, MANAGING DIRECTOR /1/,,,::_ , 64200 NÅRPES (.;f/_k.-' '~ FINLAND ~.office SF (9)62-41 271 Tel.hooie SF (9)62-41 385 Tel.summer house (9)62 222 31 n Telefax SF (9)62-41 203 OPTIKER Optisk specialaffär KARIS (?)~t:!:t~ 10300 KARi$ Tel. 911-309 40 f:e-- KVRKSLATT 17 BACKMANS OPTIK (f~ OPTIK ,,,- { HSB s hus vid torget Torggatan 9 Tel. 928-19 226 Mariehamn ( i .i. Optikos )I, -{ Aschan Ky Vuorikatu 13 Berggatan 13 10900 Hanka 10900 Hang ö Puh 911 / 84830 Tel te 298 19 27 •~ ~h(J I~ t;,: 1 KARIS, Köpmansgatan 4 Tel.911-30161 EKENÄS, Kungsg. 8 Tel. 911 62 949 Gynna våra annonsörer Tron

Svenska Penslonärsförbundets BEST ÄLLNINGSBUSSAR: Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA lngenJörsv 4 lndiagatan 1 , 00560 Helsingfors 56 Besökstid : Vardagar , utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-79 18 95. BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915 531 865 Beställn ingsbussar Verksamhetsledare : Jerker Nyberg tel. 90-79 18 96 Telefax : 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 J Postgiro: 1203 95-8 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för Österbotten : Per Thomasfolk, Vasaesplanaden 20 A, 651 oo Vasa. Telefon: 961-17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10 14 Ombudsmannens hemtelefon: 961-346 0366 Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307 Tel. 915-581 042 HANGÖ TRAFIK Resebiljetter genom ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 298 7128 298 7136 BUSSBEST ÄLLNINGAR INVABUSS Tel 9 11 81 004 Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495Restauranger TRADmONELL FINLANDS-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECIALISERAD PÅ MÖTEN OCH FESTTILLSTÄLLNINGAR SMAKLIG MAT OCH VÄNLIG BETJÄNING. VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VÅN. TEL. 90-641 101. Njut av sommaren"med Sundqvists! ,ii' Hurtigrutten 17.7, 6 dgr 3.355,Bodensjön 14.8, 9 dgr 4 250,Skottland 21.8, 10 dgr 5.795,Provenc;.e 25.8, 11 dgr 5.205,Lugano 28.8, 9 dgr 3.920,Österrikevandring 10.9, 10 dgr 3.670,Hög standard på hotell, frukost och middag alla dagar. Rikligt utflyktsprogram. Beställ vår 56-sicliga katalog GRATIS! IIIJNJ/!l)fl 1F1J•11• 1111•11 22100 Mariehamn, tel (928) 22 570 OXY-syre piggar upp och ger nya krafter. OXY-syre är avsett för ett tillfälligt ökat syrebehov till följd av ansträngning _eller utmattning. Passar alla. även astmatiker och dem som lider av störningar I hJärtver1<samheten. OXY-syre gör snabbt andningen jämn, piggar upp och ger nya krafte_r. OXY-syre är lätt att använda och bära med sig. Flaskans innehåll (5000 ml) räcker till ca 60, 11/å sekunder långa, inhalationer. Försäljning: apotek Importör: Oy AGA Ab. Konsumentprodukter OXY--syr1:1 ersatt&r lote av lakai'e föreskriv'en fflrd eii.r medlclneri~- lnnetiåller Inte Ot'Mnedel.

Den för lmdnng av olika slag av muskelvärk och andra smärtor utvecklade intraljudsapparaten N0VAFON har kommit ut på marknaden i Finland år 1989. Därförinnan har den testats bl.a 1 Tyskland England och Österrike med mycket berömvärda resultat. Dess förmåga att lindra grundar sig på IJudvågor inom frekvensområdet 1()0-10 000 Hz (svängningar sekunden) Då apparatens ljudplatta berör huden fortplantar sig ljudvågorna ända ned till 6 cm under ylan och blodflödet aktiveras i vavnadscellerna, varvid kroppens egna helande processer påskyndas Man kan själv vålJa lämplig effekt med en reglageratt En normal behandling tar ca 15 mm per gång och man kan behandla sig flere gånger om dagen och märk väl: SJålvbehandling med apparaten har aldrig medfört något som helst men för personerna Sjukgymnaster rekommenderar mtraljudsbehandling speciellt vid vark föror sakad av muskelspänningar. men påpekar att fastän apparaten är helt fantastisk när det gäller lindring av smärtor, så kan man mte bota kroniska s1ukdomar såsom ledgångsreumatism eller slitna leder men den kan lindra smärtor även 1 dessa fall

Lotsbåten närmar sig. L L I ,- I 0 ~~--+",._,_---+-1--=---+---I E. AJ f) IJ R p o B E 1-T Sllö. 11, SINGCM"" ...,.,. J_ J... 0 p ~1 TILL sn.. \Jlt . T /'I LV E. D E 0,i D F R 'l- 0 il. l'l R Il.' t. Fr E IV wcon • "'" s.... I ""' R Al Il ,!;:1oREiR E.IVDE.R Fr R. R E. ''" l, lf & fr r/ (I~~ Rolf och M ~a i GT-krysse Inte mindre än 160 krysssvar inkom i anledning av vårt kryss i God Tid nr 3. Lotten gynnade följande fem personer, vilka kan motse bokpris: Maja Forsman, Ringelrosen 4, 10520 Tenala, Rolf Tilljander, de la Gardiegatan 19B, 68600 Jakobstad, Inga Kjällström, Hoplaxvägen 11 A 6, 00330 Helsingfors, Anna-Lisa Grannas, Köpmansgatan 13 A 45,

Med "p insessan" till danska Bornholm sat ett vattenstråk, Hanöbukten, känd som FÅA:s "Biscaya" under den tiden detta rederi hade passagerartrafik på linjen Helsingfors-Hull. svängrum. Men småningom lade sig "prinsessan" till ro längs en av kanalerna, med stäven vänd utåt havet. Min son, Kjell Nordin, 37 år, var t.f. befälhavare den här resan på Birka Princess. Vid sådana här besvärliga tillfällen är navigeringen dubbelbemannad på fartyget, överstyrman i cockpiten på bryggan och kaptenen vid manöverpanelen på babords bryggvinge.

Jag börjar med att berätta om hur jag sommaren 1992 under en resa var passagerare ombord på kryssningsfartyget Birka Princess av Mariehamn. Fartyget som sådant har synts till under namnet Freja i den svenska TV -serien "Rederiet". Den här söndagsmorgonen, den 2 augusti, låg hennes kurs i södra Östersjön där hon stävade mot Rönne hamn på Bornholm. Under natten hade hon korVi fick ingen lots. Innanför dubbla vågbrytare låg hamnen. Anläggningen förbryllade en lekman. En öppen manövreringsplats i centrum av hamnen. Därifrån löpte inåtriktade kanaler kantade med förtöjningskajer. Det såg omöjligt ut för ett fartyg av Birka Princess storlek, längd 163 meter, att manövrera runt i Rönne hamns centrala Jag har hört någon gammal kapten, kanske Kaphomare, säga att det inte är någon konst att navigera nutidens fartyg med sin elektroniska utrustning. Kanhända, men man får inte glömma att sjöfartens utveckling också är barn av sin tid. Och den mänskliga faktorn finns ju alltid. Detta om detta. På kajen stod femton bussar färdiga för rundturer på ön. Såhär ser de ut, Hammershus ruiner. 20100

Åbo, och Marianne Ehrström, Leagr. 61, 02700 Grankulla.

Tvåtusen såg ifjol Skärgårdsmuseet Hur många känner till Skårgärdsmuseet i Pernå? Knappast alltför många. Museet grundades 1985 och har inte haft ekonomiska möjligheter till en större marknadsföring. Det betyder dock inte att museet skulle vara obetydligt. Museet ligger i Rönnäs i Pernå skärgård i östra Nyland. Där har man byggt upp en basutställning som beskriver det ekologiska samspelet mellan människan och skärgårdsnaturen. Förutom skärgårdens basnäringar, såsom sälfångst, fiske och fågelskytte, belyser utställningen också kustseglationen och lotsningen i östra Nyland. Ett genomgående tema i basutställningen utgör båten, som utgjort skärgårdsbons viktigaste redskap i såväl näGynna våra ringar som kommunikationer i skärgården. I andra våningen finns en basutställning om båtar och båtbygge. Här presenteras båtbyggnads tekniken. Vi har fått låna rätt många rariteter i den vägen av Nisse Häggblom på Telva Ab i Helsingfors, berättar Henry Forsell, en av bakgrundskraftema till museet. Man räknar att ca 2.000 personer ifjol besökte Skärgårdsmuseet. Museet upprätthålls av en ideell förening, föreningen Skärgårdsmuseet, som får ekonomiskt stöd av Pernå kommun och olika fonder, bl.a. Svenska kulturfonden. Museet öppethålls dagligen, förutom måndagar och tisdagar, kl. 12-17 från början av juni till 15 augusti. annonsörer

VIORDNAR: Logi på hotell, pensionat, gästhem och i stugor • Cykelpaket, golfpaket, fiskepaket och bilpaket • Gruppresearrangemang Ring 928-28 040 och beställ vår ,tug- och ,eme,terkatalogl Katalogbeställningar även kvällstid, 0 tel. 928-12 391. ~I landseresor PB 62, 22101 Mariehamn SI<ÄRGÅRDSMUSEET i Pernå, Rönnäs

Bornholm är belägen i södra Östersjön och har formen av en romboid (kvadrat med spetsiga vinklar). Diagonalen söder-norr är ca 40 km. Ytinnehållet är 587 kvadratkilometer. Landet höjer sig från kusten inåt i en svagt välvd platå. Högsta punkten, "Rytterknaegten", ligger 162 meter över havet. På ön finns sju städer av vilka den största, Rönne, har 14.000 invånare. Jordgrunden på Bornholm är kalkhaltig, avbruten av granitberg på en del platser. Skog finns, till en del planterad. Näringarna är fiske och jordbruk, något bergsindustri m.m. Och så turisterna förstås, senaste år 450.000. Ön är ett stycke Danmark som ligger 40 km avlägset från Skånes kust. Sädesfälten längs vägen var något mera välväxta än hemma i Finland. En etapp av vägen gick nedåt längs en smal slingrande väg mot en dalbotten. Fordon mötte och vår guide påstod att i sådana här avkrokar av världen råder djungelns trafiklag. Vi stannade vid ett rastställe och gick till fots längs en stig som ledde till ruinerna av fornborgen Hammershus, där den ligger högt över havet. Nordens största fästning Hammershus är enligt uppgift Nordens största fästningsanläggning. Den ligger vid kusten av nordvästra Bomho m. Borgens äld ta del ä byggd av gråstensblock och uppförd redan omkring år 1250. Borgen var från början ett fäste för ärkebiskopen i Lund. År. 1252 utbröt stridigheter mellan kyrkan och kungamakten i Danmark. Ärkebiskop i Lund, som hörde till Danmark, var Jakob Erlandsson. Dansk kung var

~':nal skärgardskulcur. allmogebåts- \Xh båtmotorutställrnng I somm~r enastående utombordarutställning. Vi_ häller oppet 2 Juni 15 augusti ons-sön kl. 12-17. N1 kan kombinera besöket med en mat- eller kaffepaus på restaurangbåten Katarina i Kabböle. Golf Rönnäs &. Marine är i omedelbar närhet till museet. Ring (915) 562 f26, {915) 35 747 eller museets nummer (915) 34 591 för specialguidning. Kö~anvisning: Ril<sväg 6- 7 från Borgå österut till Kungsvägens Esso. dänfrån I 7 km soderut via !snäs till Rönnäs.

•

Kristoffer som också hade stridigheter med sin bror, ber tig Abel af Sönderjylland. Ärkebiskop Erlandsson höll sig med egna trupper och var mäktigare än kungahuset. Kungen hade också låtit uppföra åt sig ett fäste på ön. Den anläggningen hette Lilleborg. Ärkebiskopens trupper förstörde Lilleborg 1259. Danskarna var krigiska på den tiden och ärkebiskopen var en av de hårdföraste. Det danska väldet upphörde i Skåne först år 1658 då denna landsända införlivades med det övriga Sverige. Långt tidigare hade Hammershus befästs med ringmurar, kanonportar m.m. En tid under 1500-talet var Liibeckarna herrar på ön. Från Hammershus har nutidsmänniskan en fin utsikt över ett öppet, blånande hav. Fomtidsmänniskan spanade efter annalkande fiender härifrån. Vi lämnade den "fornnordiska krigsskådeplatsen" och fortsatte färden till Gudhjem, en liten stad vid nordöstra kusten. "Bornholms vackraste stad" menade guiden som var hemma därifrån. Där åt vi rökt sill med potatissallad, en nog så läcker lunch på min 82-årsdag. Att det funnits en järnväg på Bornholm fick vi också veta. Gudhjems station nedlades 1952. Nämnas kan att det löper en gångstig längs kusten runt hela ön. Här går det ju för sig för Bornholmare att trampa i danska fäders spår. Bornholm ockuperades av tyskarna 1940. De förlorade andra världskriget, men den tyska kommendanten ville inte ge upp Bornholm. Sovjetstyrkor invaderade ön i maj 1945 efter bombardemang av städerna Rönne och Nexö. De blev kvar på ön ända till mars 1946. Birka Princess kastade loss kl. 17.30 från Rönne. Vid middagen uppvaktade befälet mig, det var ju min 82-årsdag. Följande dag, på eftermiddagen den 3 augusti, anlöpte vi igen Stockholm, varifrån jag skulle ta flyget till Sjöskog. Hilding Nordin Till Åland!~ -,r

19 Kry fö T-lä arna VI!) RIKTf.J MYJJ 0TIMME._ (r VIKT, lf.T~. ,. /6, 5 J...Ab- I PE~t., l..,/J<T e-"f,JSe SAi-iN U6G HJ)L.. ~tA~ EN t...A f6f<. GUD +=bR._ l..l Nl> I T.v. He /...U1"TA fU T.€'1-. KA. Lösningarna till krysset i detta nummer ska vara redaktionen tillhanda senast den 1 septem• Namn: ber. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Märk kuvertet "Kryss 4". Adress: Restaurang----------, :Y~ ryuericatan t EKENÄS -t-~ 11:.7 APOTEKETIPARGAS (921) 744 001 vardagar lördagar söndagar o. helgdagar 9-18 9-15 12-14 Öppet varje dag året om .,._ • ..1

FORTSÄTINING • • • • • Sommardag • • • • • • • • •

Reservera redan nu höstens Gyllene Kryssning från Åbo till Stockholn1 under tiden 7.9.1993 -26.1.1994 tisdag-onsdag morgonavg.\ngar. Siljab:\tarnas showprogram är slösande rika, det vet Ni ju. Höstens artister är :\ter idel stjärnor. Här nilgra plock bland det bästa: Silja Serenade Annikki Tähti med orkestern Veijarit Teuvo Oinas med orkestern Kolibri Eila Pienimäki med Jorma Kuukkulas orkester Rätt till ändringar förbeh&lls. Ring och fråga efter erbjudanden.

hustru Catarina Elisabeth. Skildringen artade sig till en intressant och lättsmält historisk återblick. Kommerserådet Grönberg var född 1777 i Nykarleby. Han startade ett glasbruk och kring det byggde han med kraft upp sitt imperium. Lång och Stuns bjöd på massor av fin sång (beledsagade av husmusikanten Harry Kinos). I Pommac skålade man med dagens festtalare, minister Elisabeth Rehn, och också det drog ner massor av applåder. Den historiska framställningen avslutades med att Holger Ahlskog, som skrivit en avhandling om Grönvik glasbruk, visade upp olika glasarbeten. Det var ett mycket uppskattat program för vilket arrangörerna är värda ett stort tack. Eftermiddagen avslutades med dans till orkestern Romantix. För de som inte ville dansa hade man i paviljongen invid ordnat med ett program för vilket "kapellmästare" Åke Grandell och Tondiktarnas verksamhetsledare Karl-Erik Kronqvist bar ansvaret. Text och foto: Rainer Erlund

Tuuli Stuns gestaltade Catarina Elisabeth och Börje Lång var kommerserådetJohan Grönberg. Bl.a. dehär fyra såg till att Sommardagens deltagare fick sin lunch: från vänster Siri Dahlfors, Gertrud Beijar, Berit Karp och Mona Nygård.

från sid. 1 för de förändringar i systemet som är aktuella: Pensionen kommer att räknas ut utgående från inkomsten under hela den tid personen är i arbetslivet. Inkomsten under de sista åren före pensioneringen får mindre betydelse. Pensionsåldern kommer att höjas. Det kan förefalla bakvänt i dagens svåra sysselsättningsläge, men det blir nödvändigt på sikt. Den statliga och den kommunala sektorns pensioner och pcnsionsrättigheter kommer att förenhetligas med den privata sektorns. Minister Rehn underströk att Finland, allmänt taget, tagit väl hand om sina åldringar. Några riktvärden kan ge en fingervisning om vad det är fråga om. Sex åldringar av tio hade telefon år 1979. Idag har redan nio av tio en telefon. Då hade endast var fjärde varit utomlands. Nu har redan mer än varannan varit utanför Finlands gränser. Kvinnorna äter nu fem gånger mera vitaminer än då. Solidaritet i farozon Också förbundsordförande Levi KJåvus uppehöll sig i sitt hälsningsanförande 1--~~~-·vi'to d' e e ·o en. Han uttryckte farhågor om att den solidaritet som utKorsholm kommuns hälsning framfördes av kommunfullmäktiges ordförande Jan-Erik Granö. gjort grunden för vårt samhälle nu håller på att gå till historien. I stället får jaget allt mera utrymme. Vi ser idag en strävan att krympa den service som samhället byggt upp. Allt mera överförs till det privata planet. Men vi kan inte avsäga oss ansvaret för de människor som behöver hjälp, underströk förbundsordföranden. ordförande Jan-Erik Granö presenterade Korsholm, en socken med anor från 1300-talet. Kommunen har idag ca 16.500 invånare och bedriver en aktiv tomtpolitik. 1973 genomfördes en betydande kommunreform. Skattöret är 17 penni och skuldbördan endast 2.500 mark per invånare. Kommunens budget är på 309 miljoner och man satsar stort på öppenvård inom socialvården. Vi är optimister också beträffande framtiden, sa Granö. Med is i magen och råg i ryggen ska vi nog klara också morgondagen.

Vi måste erkänna fakta, underströk minister Elisabeth Rehn. Klåvus anknöt också till händelserna i det tidigare Jugoslavien och sa att vi hittills trott på förnuftet i stället för våldet, men att vi nu blivit besvikna. För det egentliga proSamvaro i grammet svarade Börje lculturtecken ______ l,ång och Tuuli Stuns. De gestaltade kommerserådet Kommunfullmäktiges Johan Grönberg och dennes

OSTERsJONS NYASTt OCH MODERNASTE KRYSSNINCSFLOTTA

Silja Karneval Annikki Tähti med orkestern Veijarit Risto Nevala och Jarmo Tinkala med Granada orkestern Kake Randelin med Rovers orkestern Teuvo Oinas med orkestern Kolibri. BEKVÄMAST RESERVERAR DU DIN RESA PÅ NÄRMASTE RESEBYRÅ ELLER HOS OSS TILL PRISET AV ETI LOKALSAMTAL, NÄRLINJE 9800- 74 552 (SILJA).