God Tid 5/1993 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

"Kontakten det viktigaste"

Sidan 9.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Årgång 21

Nr5

7 september 1993

Sång och historier på kulturdag - Utmärkande för kultursidan i Pargas är speciellt de milnga körema, sa ordfö randen. Oeh silng i massor blev det sedan under själva prograrndelen. Men före det inlog oeksil Svenska Pensionärsförbundets ordfÖrande Levi K1åvus talarstolen. Oeksil ban uppeböll sig kring ordet kultur, men kom oeksil in pii pensionäremas ekonomiska ställning i dagens Finland. - Milnga pensionärer bar pii senare tid frilgat mig bur jag tror att del ska bli med vära pensioner i dessa kristider, berättade Klilvus. Kommer vi att fä pensionerna som förut? Svaret är inte riktigt lätt att ge. Doek

Malms skola var fylld tili sista plats när Pargas Svenska Pensionärer stod som arrangör r6r årets kulturdag. Ungefår 330 pensionärer mötte upp och fick ta del av ett mångsidigt och trevligt program. Och som sig bör när pensionärer är tillsammans avslutades kulturdagen med dans. Pargas-pensionärem as ordförande Per-Olof von W eymarn hälsade välkommen oeh presenlerade i skärgärdsstaden kortbet Pargas. Han uppehöll sig speciell! vid stadens mänga kulturaktiviteter.

Forts. pA sido 5

Malms sirola var fylld tili sista plats när kulturdagens program inleddes.

Västnyländsk sommardag samlade över tvåhundra

AlIsången leddes av Boris Grönqvist (tili vänster) och Helmer Lindholm.

o God stämning präglade den västnyländska sommardagen i Pojo den 3 au· gusti. Drygt 200 pen· sionärer hade hör· sammat kallelsen. Med var också flir· bundsordr6rande Le· vi Klåvus som tillsammans med fru Karin bilat från När· pes enkom r6r att va· ra med när de väst· nyländska pensionä· rerna möttes.

Efter en smaklig lunch pii Högilsa gjordes en rundtur där ku nniga guider berällade om Pojo-bygden och dess historia. Metallindustrin bar baft en myeket frarn trädande roll i Arrangörerna Pojo-Pensio- Pojos historia. Men med ranärer med sin ordfci rande AI- tionaliseringar har flera av inlan Söderström i spetsen ' dustrierna lagts ner. Det har

Edvard

Caj

Eriksson är ordförande för Norra Kyrkslätts Pensionärer. Han berättar att man nu har planer pii att slarta oeksil med boccia oeb naturbingo. För denna böst ska det bl.a. bli en resa tili marknaden i Ekenäs ocb ett besök hos Fazer oeb Heureka.

Westerlund i Tenala tyeker om att dansa. - Det ger bra motion och avkoppling, säger ban. Caj var en av de fem som besvarade God Tids frilga: Dansar du? Det skedde i samband med kulturdagen i Pargas. Tja, dansar pensionärern a?

Sidan 11

bjöd pii eli fint prograrn. Man samlades i St:a Maria grilstenskyrka (friln 1400-talet) där operasilngerskan Carola Lindroos-W ikholm bjöd pii s~ng aekompanjerad av Olav Söderström. Kyrkvaktmästaren Pelle Lindström berättade humoristiskt ocb initierat om den garnla ky rkan oeb dess öden. Tillsammans sjöng man psalmen Gammal är ky rkan.

oeksil medfört att Pojos invilnaran tal minskat med ungefar 2 .000 under de 20 senaste ären. Nu bar kommunen ea 5 .200 invilnare. De svenskspråkigas andel är 40 procent, de finskspråkigas 60 procent. Under rundturen silg man bl.a. Nordeenters golfbana, Skuru hamn, Jernvik oeb Fiskars. Man kunde oeksil bekanta sig med säväl ny som äldre bosätlning. Efter rundturen draeks katfe med tärta oeh därefter följde det egentliga programmet. AIIan Söderström bälsade välkommen oeh berättade att det nu var andra gilngen Pojo-pensionärema stod som arrangör för sommardagen. Den A llan Söderström hälsade Fo rts. på sid o 10

Gerhard Skogberg är en duktig snickare. Han böIjade sam sniekare i Lappböle redan \ som 16-äring. Men 1957 slog han om oeb blev trädgärdsodlare i Veikkola. Nu som pensionär har han sniekrandet som en kär hobby oeh gör bl.a. vaekra sekretärer och pigtittare tili glädje för anböriga oeh vänner. Sidan 10

vällrommen.

_ _ Från redaktionen _ _

Pensionerna Vi möter aIltsomoftast orden social nedrustning i våra tidningar nuförtiden. Med della avser man, all det sociala nätverk, som blivit uppbyggt under efterkrigstiden håller på all raseras. Våra pensionssystem är en av de viktigaste delarna i della nätverk. Därför kommer större ingrepp och förändringar all i bög grad påverka pensionärernas ställning. När lagen om folkpension i tiden stiftades, var avsikten, all alla medborgare småningom skulle garanteras en vi ss grundtrygghet. Nu kan vi väl konstatera, atl det målet någotsånär har nålls. Numera minskar dock folkpensionens betydelse i takt med atl arbetspensionens betydelse ökar. Småningom kommer de allra flesta all ha någon form av arbetspension. Därför har man böIjat fundera om inte tiden inom en inte alltför avlägsen framtid är inne för all skrota folkpensionen helt och hållet. Det anses inte i dessa rationaliseringarnas tidevarv ändamålsenligt all upprällhålla två paralleIla pensionssystem. För det fåtal, som faller utanför arbetspensionssystemet skulle etl speciellt system skapas närmast i anslutning tili arbetspensionssystemet. Införandet av eli allmänt pensionssystem betydde i praktiken, all äldre människor fick en ställning, som kunde järnföras med övriga medborgares. Ännu på 50- ocb 60-talen var det sk. kommunalhemmet (fatliggården) slutstation för många fattiga äldre människor. En återgång tili det då rådande läget är otänkbar. Med aIl sannolikhet kan den nuvarande ordningen inte heller tili alla delar bibehållas oförändrad. Man brukar säga, all pensionen är en tidigare intjänad förmån. Man har under den arbetsaktiva delen av sitl liv avståtl en del av sin lön. Den ursprungliga meningen var, all de inbetalda pensionsavgifterna skulJe fonderas. Med de fonderade medlen skulle i sinom tid utgifterna för pensionerna bestridas. Man har dock inte kunnat fullfölja de ursprungliga planerna. 1 verkligheten är det tilJ buvudsaklig del de arbetsaktiva, som finansierar dagens pensioner. Fonderna är ocb kommer ännu mera all förbli otillräckliga för täckandet av de aIltmer ökande utgifterna. Detla betyder, atl det blir den arbetsaktiva delen av befolkningen som i allt högre grad

skall svara för den föregående generationens pensioner. Vi skjuter med andra ord kostnaderna för pensionerna framför oss. Man talar ofta nu om pensionsbomben, som skall krevera en bit in på nästa århundrade, när de stora efterkrigstida årskullarna uppnår pensionsåldero. Samtidigt kommer den arbetsaktiva delen av befolkningen atl minska. Denna krympande del av befolkningen skall försörja etl kraftigt ökande antal pensionärer. Förutsättningen för atl systemet skall kunna fungera åtminstone någorlunda är atl alla de faktorer, som påverkar landets ekonomi, skall vara ytterligt gynnsamma. Arbetslösheten måste fortlöpande förbli låg, ekonomins tillväxt och bytesbalansen skall vara gynnsamma och statsskulden skall ligga på en måttlig nivå. Dagens läge fyller inte något enda av dessa villkor. På alla dessa områden måste en kraftig förbättring ske, om vi i fortsättningen skall kunna följa de riktlinjer, som vi tidigare har följt. Eftersom inget av ovannämnda villkor uppfylles i dagens läge, har staten tvingats tili en i det närmaste okontrollerbar upplåning för atl kunna fylla sina åtaganden. Statens skuld beräknas ytterligare öka under de närmaste åren, sannolikt ända tili slutet av detta sekel. Man räknar dock med, atl statens skuld efter sekelskiftet kommer atl böIja minska. Vi kan observera, att en av de främsta orsakerna tili statens stora behov av upplåning tiJj en betydande del härIeder sig från bebovet av att med miljardbelopp stöda det vacklande bankväsendet. Att finna en tillfredsställande lösning på denna fråga, synes överstiga vår regerings förmåga. Det är uppenbart, atl man i framtiden inte kan upprätlhålla den sociala standard, som vi har vant oss vid. Della gäller även pensionäreroa. Man bar redan gåtl in för att höja pensionsåldern för de offentiigt anställda tili sextiofem år. Dessutom sänkes pensionsprocenten från 66 tili 60 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Man bar ytlerligare stött på förutsägelser om all denna procent kommer att kunna sänkas tiJj femtio. Dessa förändringar berör dock inte dagens pensionärer. Levi K1ävus

WC-problem i Karperö

1 senaste nummer av denna tidning ondgör sig Dorrit Slöör över toaletlerna vid sommarfestplatsen Carpella i Korsbolm. Det verkar tyvärr som om hon blivit så pass irriterad all bon har svårt atl hålla sig tiJj sanningen. Då jag personligen, som ordningsman, kallades tiJj damtoaletlen av Dorrit vet jag precis i vilket skick toaletlerna varo Toalellerna skurades och desinficerades på morgonen före festen , en procedur som upprepas dagligen sommartid under badsäsong. Papperskorgarna tömdes ocb WC-papper och handdukar fylldes på. Golven spolades. Tili denna del fanns inga brister. Det fanns endast rent vatten på golvet, kondens som bildats på vattenbehållare och längs rör på grund av täta tömningsintervaller. Mängden vatten var dessutom obetydlig.

Insändaren gör gällande att toaletterna var av antikmodell. Därom kan man ba otika uppfattning. Toaletlerna installerades i böIjan på 70-talet ocb samma typ kan fortfarande köpas. Krokarna, som insändaren saknade, fanns inte.

bättrade service, som vi kan ställa i utsikt, hoppas vi atl man klär sig för fest på en sommarfestplats. Skor som släpper igenom sand är mindre lämpliga fotplagg, trots atl de går att tömma. Skor som hör tili en folkdräkt är inte

Sommaren börjar vara förbioFör min del blev det endast en vecka egentlig semester. Då åkte jag omkring bl.a. i Karelen och hade det riktigt trivsamt. Men som ny i Pensionärsförbundets rullor har man fåtl vara med om mycket man inte upplevt tidigare. Det var sommardagen i Korsholm, allsångsträffen i Fagervik, den västnyländska sommardagen i Pojo och kulturdagen i Pargas. För mig har det varit intressanta och givande evenemang och ett ypperligt tillfalle all knyta nya kontakter. Jag är en vän av humor. Tili min glädje har jag kunnat konstatera att humorn heller inte Iyser med sin frånvaro där pensionärer rör sig. Tvärtom flödar bumorn och det goda humöret. Livet är säkert lättare på det sättet. När Allan Söderström, Pojo-ordföranden, bälsade välkommen tili den västnyländska sommardagen så berätlade ban hur man sådär stegvis blir gamma!. - Det första teckuet är all man glömmer historier man hört berättas, sa den gode Allan. Det andra steget är att man glömmer folks namn. Hur man än försöker kan man inte komma på vad han eiler bon heter. Den tredje fasen i utvecklingen, sa Allan, är atl man glömmer lägga fast gylfen i byxorna. Vid dethär laget fick Allan

Magister Egil Essen berättade historier om original och personligheter i Pargas. Dethär ingick som eli programinslag på årets kulturdag. Egil Essen är ju också mannen bakom den ypperliga presentationsfilm om skärgårdsstaden Pargas vi fick se. Men han kunde också berätta om Pargas-originalen. Och det är inte aU undra över - Essen har ju producerat två böcker i ämnet. Det var speciellt en av historierna jag tyckte om. nen bandlade om Grisbel'n (vars riktiga namn var Karl Lindholm). Grisbeln arbetade på Båolaage (pargas Kalkbergs Ab, idag Partek). Grisbeln var en skicklig yrkesman och bergsrådet Emil Sarlin hade tillsagt arbetsledarna atl gå varsamt fram med Lindholm. Men hur det nu var kom Grisbeln försenad tili jobbet en morgon. Samtidigt kom bergsrådet Emil SarIin tili porten. SarIin tyckte att han inte kunde låta Lindholms försening passera sådär bara, så han påpekade: - Lindholm är försenad.

redan appJäder för sin his[Q-

Grisbeln log fram sin gam-

ria. Man trodde ju liksom atl

la rova ur fickan, plirade på

Med Leo Backlen i EngelDet finns många åsikter om sommaren. Somliga säger att berg var tyvärr bara 8 pensiodet inte bar vant något vidare. närer pä vandring i Alperna. Det bar regnat alldeles för "Vi gick ocb gick" sa en av mycket. Andra har fått för deltagarna. "Nog fick vi momycket soI. Själv tycder jag tion minsann." En bärlig tur atl sommaren 1993 varit top- som mäste göras om någon pen. Aldrig har jag varit på gång. BöIjan är gjord. Kanske sommarstället i Kimito så inte nästa år, meno .. Tili Melsomvik reste 34 länge i en följd som i år. Det vili jag tacka Marianne för, personer. Vi bade en fin tur vår kanslisekreterare. Mera och fick bra kontakt med norska pensionärer. Orsak att TACK! Arrangörerna av Kulturda- återkomma i nästa God Tid med en kort reseberättelse. gen - Pargas Svenska Pensionärer rJ. med ordföranden Samma dag som God Tid Peo von Weymarn i spetsen dimper ner i postiådan tuffar - skall ha ett jättetack för kul- täget från Lappland ocb rusturdagsarrangemangen. Vi karesan in på stationen i Hel-

kommer gärna igen. Också ekonomiskt gick kulturdagen fint, liksom sommardagen. Det är bara vinterdagen i Mariebamn som visar minus av rädda för litet rent vatlen. Tili denna del är kritiken bevåra storsamlingar. Vi gör vårt bästa för atl vår rättigad. Tyvärr slits krokarna Reseverksamheten lider bort så gott som dagligen. Vi' publik skall trivas. Missar vi måbända av att vi saknar en något lovar vi bättra oss tili hade glömt att kolla den detalkoordinatör/reseledare, men i nästa gång. jen. nästa nummer av God Tid, Att det uppstår köer framkan vi kanske berätta mera Mikael Beijar för toaletterna är ett ganska för Karperö Uf om hur vi skall ha det nästa är. vanligt fenomen. T.o.m. på Vi har nämligen ett antal sörestauranger. Nästa gång vi Diskussionen om WC-pro- kande tili den lediganslagna bjuder tili fest kan vi bjuda på utökad WC-service när ung- blemen i Karperö är härmed "tjänsten", men styrelsen har ännu inte sagt sitt om aspirandomslokalen står fardigreno- avslutad. terna. verad. Men trots denna förRed.

Från läsarna

den nu var slut. Men Allan forlSatle: - Sedan finns det ännu eu fj ärde steg i utvecklingen. Och det är det bedrövligaste. Det är att man glömmer öppna gylfen i byxorna ... den en god stund ocb sa sedan iUmariskt: - Sido po faan, vi e' booda seina!

Vi har baft litet "organisatoriska problem" med krysset i God Tid under detla år. Nu tror jag mig dock våga lova att svårigheterna ska vara övervunna. För detta nummer av God Tid har vi med kort varsel fåu in ett kryss av en kryssmakare som inte tidigare levererat kryss för God Tid. För fortsättningen är det meningen all uppnå större "stabilite~' och därrned ska svårigheterna vara övervunna. Helt klart är dock atl God Tids läsare ska få sitt kryss - i vaIje nummer av God Tid. Om jag fått några klara direktiv av läsarna, så är det atl krysset inte får slopas, krysset vili man ha. Och det ska man få . Det 10var jag.

singfors, så från den resan får vi också en berättelse i nästa God Tid 6/93. För 1 1/2 år sedan antog årsmötet nägra stadgeändringar. Nu har föreningsregistret godkänt ändringarna. Höstmötet följer de nya stadgarna, vilket betyder atl en förening har möjlighet att inkomma med motioner så sent som en månad före böstmötet. Det betyder i klartext att styrelsen eventuellt måste inkallas tili "extra" möte för att avge utlåtande om motionen. 1 detta nu har vi en motion från våren om frimedlemskap, som skall tas upp tiJj behandling. Höstmötet bjuder ocksä i övrigt på et! intressant program med tre föreläsningar av erkända experter. Vi talar om seminariurn = dagsprogram från klo 10 tiJj 16. VäI mött på seminanet!höstmötet. Det sjuder av aktiviteter runtom på faltet.

VERKSAMHETSKALENDER ... Kirsti pens.k1ubb

PROGRAM

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammankallas tili stadgeenligt höstmöte torsdagen den 11 november 1993 i Folkhälsans auelitorium, Topeliusgatan 20 i Helsingfors k1. 14.30. Före mötet seminarium om aktuella frågor från k1. 10.00. Fullmaktsgra nskning senast 1/2 timme före mötets början. Ärenden, som medlem önskar uppta tili behandling vid höstmötet bör anmälas tili styrelsen senast 11.10.93 k1. 14.30. Enligt förbundets nya stadgar väljes 16 suppleanter för första gången vid detta möte. Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1-100 meldmemmar rätt att sända en befullm äktigad representant, medlemsförening med 101- 200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befullm äktigad representant har en röst. Efter de egenUiga årsmötesförhandlingarna har deltagarna möjlighet all ställa frågor tili förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen

i Jugendsalen NOITa Esplanaden 19 2.10.93 k1. 1~14

lnIedande trudelutt Välkommen Teater. Isnäs Pensionärer visar "Flickan från K varngården" Musik AIIvarsord Avslutniog

pii

Polkhälsan 11.11.93 Topeliusgatan 20 10.00 10.15 10.30 11.30

Välkommen Folkhälsan presenterar sig (Multivision) Jan-Erik Ruth: "Perspektiv på vår livsstil" Mårten Johansson: Bryssel - "Europas hu· vudstad"

13.30

H å kan Nordman: "Plock i sociaJbudge ten för år 1994"

Efter varje anförande reserveras tid 15 min. för frågor och diskussioner.

14.30

Höstrnöte

Ost Väst-ElIer Undertecknad är en ensam elito, enär min utförd för varg - aJdrig til1hört något omkr. två år sedan, föll utom partio T roligen 100 procentig felmarginalens ram - talen invalid - men full i sjutton. gäller svenska Österbotten. Ett år yngrc än Levi K1åvus, I För anslutning röstade tio och och därför är han min över- emot sjuttio. man i schack - hm. Märkligt var all efter utI sen aste God Tid - bra tid- frågningen av tio offer var saning - Iäser jag "Jerker har or- ken k1ar. Proportionem a änddet" och raggen reser sig. " Vi rades bara obetydligt därefter. måste välja öst eller väst". Jag skulle gärna se en pri-

Från läsarnll Som jag ser det är Förenta s{atem a inte bra för små självständiga nationer. Att tillhöra någon av de tu, betyder slaveri för en bottning. Beslutsfattandet fl yllas då längre bort från fotfolket. Finlandia har män, som jag önskar skall väm a om min frihet. Jag är tacksam för att i God Tid får olika åsikter komma tili tals, vilket är sällsYDt i aDdra media. Gnabb om väder och viDd är tillåtet i drakarna meD iDte tabuområden som t.ex. Hur många biträdande professorer är arbetslösa? Sedan jag privat gjort en test - gallup - om EG-anslutning, tvivlar jag på beställda

vat utfrilgning av "sörbaggar" där olika stånd som yrken, kön, ålder m.fl. skulle vara rättvist representerade. Decimaier har liten inverkan, så de kan utelämnas. Jag rekommenderar oliktänkande - vanarliga barn+ äldre - ta del i aktiv närkultur. Visserligen kostar det en skärv men ger även sysselsättning, intressanta sam tai samt nya vänner. Avslutar med en sommarhälsning tili alla vänner och ovänner. Birger Ågren Petalax

Hobby-träff Ordet Crilt Hobby-träff Bingo Hobby-träff Frägespon Hobby-träff AlIsäog Hobby-träff Reseskildring Julbasar Kaj Ahlgren, info Klubbens julfest

Kyrkoby pens.k1ubb

Esbo svenska pensionärer r.f. verksamhetsplan hösten 1993 14.10 15.10 24.10 18.11 13.12

Temadag, Kannbrobacken 13.00 "ÖVERENS" fest, Majvik 12.00 Högrnässa, Esbo kyrka 12.00 Teaterresa tiU Stockholm Julfest

AJberga pens.k1ubb

SEMINARIUM

06.09 13.09 20.09 27.09 04.10 11.10 18.10 25.10 OLlI 08.11 13.11 22.11 07.12

07.09 14.09 21.09 24.09 28.09 05.10' 12.10 19.10 23.10 26.10 02.11 09.11 16.11

Klubbmöte, skodemonstration Hobby-träff Frägesport, diabilder, loneri Ekenäsmarknad, Degerby kyrka Hobby-träff lngegerd Herrgärd, reseskildring, loneri Hobby-träff Kaj Ahlgren, bingo Klubbens basar Hobby-träff Allsäng,lotteri Hobby-tTäff Klubbmöte, Esbo sv. f6rsamJ.

23. 11

Hobby-rräff

30.11 07.12 14.12

MedJemmarnas program, Jorteri Hobby-träff Klubbens julfest

Dalsvik pens.k1ubb 06.09 13.09 20.09 21.09 27.09 04.10 11.10 18.10 25.10 01.11 08.11 15.11 22.11 29.11 08.12

Lasse Lundell, dragspel, info Kurre Göta Åkerlu nd, frägesport om växter Ordet fritt Ulfard tili Fiskars Loneri Georg Mäkinen, föred rag Christian Blomberg, aUsäng Bodil Liljeberg, kroppsspräk Loneri May Lundqvist, diabilder Kaj Ahlgren, bingo Ordet fritt Loneri Födelsedagsfest Julfest, Laguna

Gröndal pens.k1ubb 17.09 24.09 OLlO 08.10 15.10 22.10 29.10 05.11 12.11 19.11 26.11 03.12 10.12 17.12

lnforrnationsmöte Klubben 10 är Loneri May Lundqvisl, diabilder 1 Kaj Ahlgren, bingo Gemensamt program, fÖ,rs.sa len May Lundqvist, diabilder Lotteri May Lundqvist, diabilder Klubbmöte Resebi lder Loneri Födelsedagsfest Klubbens julfest

Gäddvik-Mattby pens.k1ubb 06.09 20.09 04.10 16.10 01.11 15.11

29. 11 15.12

Informarion, terminsstart Utflykt, Kyrkslätt-Sjundeä Klubbmöte, dagens gäst Kvarteusäng OBS! lördag kl o15.00 Göransdag Utfly kt tili H:fors, operan m.m. Allsäng (Christian Blomberg) Julfest - Mataskär

14.09 28.09 12.10 26.10 09.11 23.11 07.12

Valter & Stig, överraskniogar Förkelfest, med inbjudna gäster Allsäng med Crisse lnformation, Kaj Ahlgren Videofilmförevisoing Julallsäng med Crisse, loneri Ulfärd och födelsedagsfest

Köklaks pens.k1ubb 10.09 24.09 25.09 08.10 22.10 12.11 26.11 10.12

lnforrnationsrnöte Klubbrnöte Basar Filmförevisning Christian Blomberg, aUsäng Frägesport Medlemmarnas prograrn Klubbens julfest

Sökö pens.k1ubb 08.09 22.09 23.09 06.10 20.10 30.10 03.11 17.11 28.11 01.12 15.12

lnformation, fri samvaro Frägesport, loueri Marknadsresa, Ekenäs Kaj Ahlgren, bingo Föredrag Nyländsk afton Gästbesök, medl. prograrn Christian Blomberg, allsäng Adventgudstjänsl, Sökö kapeU 'Födelsedagsfest Julmiddag

Firajul på Mauritzbergs slott i Sverige 23.12-27.12.93 Vi kan erbjuda Dig en annorlunda jul på slottet Mauritzberg 140 km söder om Stockholm. 1julfirandet ingår bl.a. vis ning av slottet, promenader, jultomte, fyrverkeri, julotta och unde rhållning av olika slag. Avfard friln Helsingfors med Silja Europa 23.12.93 k1. 18.00, ankomst Stockholm 24.12.93 k1. 08.30, busstransport till/från Mauritzberg och avfard 26.12.93 k1. 18.00 från Stockholm med Silja Europa. Ankomst Helsingfors 27.12.93 k1.08.30. Pris: ca mk 3.400. 1 priset ingår båtresa (plats i Turist I dubbelinnerhytt) tur/retur inkl. mållider, två övernattningar i dubbelrum pii slottet inkl. måltider, busstransporten tiII/från Mauritzberg. 1 priset ingår inte måltidsdryckerna. Om Du är intresserad, vänligen sänd in nedanstående kupong under adress: Svenska Pensionärsförbundet r.f. Indiagatan 1, 00560 H:fors eiler ring 90-79 18 95.

"Ju l pii Mauri tzberg"

Namn: ............... ................................................................ . Adress: ........................................................ .............. ....... .

Hagalunds pens-k1ubb Verksambeten börj ar onsdagen den 8 september, därefter träffas vi varje onsdag klo13.45. Järnna veekor klubbmöte med prograrn. Udda veckor hobbyuäff. Seniordans varje onsdag fr.o.m. 15.9. klo 10.30-12.00 i servieehusets gymnastiksal.

Tel.nr. ............................ ... ........ ....................................... .. D l person

D2personer

Programserie om pensionärer "Fjärde ärstiden" är en programserie som 1V-1 sänder under fem söndagar denna höst. Programmet handlar om pensionärer och deras livssituation. Producent för programmet är Marianne Nyman. Programmet sänds enJigt följande:

3.10 klo 17.05-18.00 10.10 17.10

31.10 7.10

Planerad verksamhet hösten -93 Träff med gäster frän Umeä Kryssning tili Sundsvall Skärgärdsutfard tili Kala Janne Psykoterapeut Gunnar Norrlund oeh FS. TV inspelning StiekJotteri Utfard tili Larsmo Frälsningsarrnen Modevisning Frägesport FPA Bjarne Sund Vi tirar medlemmarnas gemensamma födelse Intendent Sven Kroks Pensionärsdans pä Forrnansg. 14 Distriktets Höstdag Babtistkyrkan Dikter och vär rotiga dag Julfest pä Waslda

Ingå pensionärer r.f. 16 sept. 21 sept.

14okt. 23 okt. 7 nov.

16 dee.

Mänadsmöte, Halken kj . 14.00. Det första mötet för säsangen. Inbjudna till "Höstträff' pä Brandkärshuset i Hangö frän kj. 15-21. Hangö Pensionärer r.f. stär för värdskapet. Deltagaravgift 40 mk. Mänadsmöte, Holken kj . 14.00. MBI programvärd. Sonja Petrell-Auvinen beränar om böcker. AJIsängskonsert med Kjell Lönnä oeh Ekenäskören Cajoma, i Ekenäs bollhall kj . 18.00. Höstauktion, Holken kj . 13.00. Under höstens lopp samlar vi in handarbeten, slöjd, kärvar, kvastar. Alla slag av varoT värdesättes. Lotteri och kaffeservering. Bussarna startar 1 timme tidigare äo tilJ vanliga möten j·HoJkcn. Julfest, lngbohed Täkter kJ. 17.00 firar vi med julprogram enligt tradition. Gröt oeh kaffeservering. Tag med namn)ös juLklapp, saml en gon humörl Boccia spelas aUa mändagar i lngä kyrkby lägstadieskolas bollhall kj . 14.30-16.30. Äveo nya spelare välkomna med.

SVENSKA PENSIONÄRSGILLET 1 HANGÖr.f. Verksamhetskalender för hösten 1993 Vi träffas onsdagar kj . 14 pä Dagcentralen. Nedanstäende aktiviteter har ordnats, övriga onsdagar arbetsmöten elleT S.k. pratmöten.

01.09 08.09 15.09 29.09 20.10 23.10 27.10 30.10 15.12 19.12

1. 9. 23. 9. 6.10. 15.10. 23.10. 3.11. 9.11. 1.12. 7-8.12

Mänadmöte pä Stor-Raula Marknadsresan tili Ekenäs Mänadsmöte pä Servicehuset "Överens" gemensamma höstfest pä Majvik AJIsängskonsert i Bollhallen i Ekenäs Mänadsmöte pä Stor-Raula. Bingn Utfarder tili Fazer och Heureka samt TV-eentret i Böle Julfest gemensamt med mänadsmöte Julkryssning tili Stockholm

GRANKULIA SVENSKA PENSIONÄRER

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f. 18.8 25--27.8 30.8 1.9 8.9 22.9 29.9 6.10 13.10 27. 10 3.11 10.11 14.11 17.11 24.11 1.12 8.12

NORRA KYRKSLÄTTS PENSIONÄRSFÖRENING rf höstprogram -93

Höstens första möte. Maria Colliander tar emot oss i sitt antikvariat och berättar om Tito oeb [na Colliander. Hösrutfard tili Uspenski katedralen, Vinterträdgärden neb möjtigen nägot konstmuseum i Helsingfors. Museicbef Birgitta Ekström berättar om " Ett äldre Hangö". TraditioneIl födelsedagsfest. AJIsäng i Ekenäs bollball med Kj ell Lönnä. Rektor J-G Knuts berättar om "Garnla bangöbor". Nyländsk afton kj . 15 pä Finlandiahuset. Julfest pä HSF. Julbasar pä Dagcentralen. Under böstens förlopp har vi tillmUe att della i en resa tilI nya operan för alt se "Svansjön". 1 december far vi tili Svenska teatern i Helsingfors ocb ser "Godzinsky i vära bjärtan". DessUlOID berättar en medlem vid passligt tilWille om sin resa rill Kina ocb en annan om dehagandet i en seglats pii Karibiska bavet.

Drumsö pensionärer r.f. Verksamhetskalender hösten 1993 Höstluncb pä restaurang Sipuli, Helsingfors Start fOr Torsdagsträffen Mänadsmöte med prograrn "Godzinsky" pä Svenska Teatern Hösrutfard med besök pä Ainnla Mändadsmöte med program Svensk pensionärsträff pä Tölö Servieecentral med program av Drumsö Pensionärer "Vita Hästen" pä Fallilker lörd. 13.11 mänd. 15.11 Stadgeenligt höstmöte lörd. 11.12 Julfest pä Hanaholmen

Torsd.9.9. torsd. 16.9 mänd. 20.9 lörd. 9.10 onsd. 13.10 mänd.18.1O onsd. 20.1O

Närmare upplysningar om program, klockslag och anmälning ges i notis i Hufuvdstadsbladet oeh i Lauttasaari-Lehti. Styrelsen förbehäller sig rän tili till ägg (Utställningar, mera teater) samt vid behov tili förändringar. Väl mön i höst!

HÖSTENS PROGRAM 1993 Träffarna äger rum 7 sept. 8 sept. 13-16.9 21 sept. 30 sept. 5 okt. 15 okt. 19 okt. 23 okt. 2 DOV. 16 20 7 14

nov. nov. dee. dee.

kj .

13.30 nm ej annat närnns. Obs. tiden!

Bo Malmgren: Vad vore livet utan silikon? En busslast pensionärer frän Göteborg gästar oss Rebeationsresa tili Katinkulta Hollands-resan. Per Björkvall visar diabilder Utfard. Bruks- oeh herrgärdsmiljö i öst-Nyland Säng- och musikprogram Överens-fest pä Majvik kj . 15.00 Klas Fähraeus frän Danderyd, Sverige berättar om sin far, "sänkans" uppfinnare "Vita bästen" pä Falläker kj. 16.00 Vad kommer EG att betyda för oss? Doeent Marie-Louise VOn Bergmann-Winberg Höstmöte med eget program Födelsedagsfest Julfest gemensarnt med församlingen Julglögg

Övriga aktiviteter pä Villa Jungbans: biljard, canasta, diskussion, handarbete, mälning, seniordans, vävning mm. Dessutom planerar Rolf Stenbäck en 6 dagars (5 nätter) resa tili Sverige vecka 211994. Resan skulle gä tili Uppland, Dalarna ocb Finnskogama i Värrnland. Utförligt prograrn senare. Vi meddelar om programmen i Hufvudstadsbladets söndagsupplaga pä dagbokssidan, Kaunis Grani oeh God Tid.

Folkhälsan ber oss ta kontakt! De ä1dre utgör i dag en viktig mälgrupp för Folkhälsans hälsofrämjande verksamhet, bemtjänst och frivilligarbete. Folkbälsan utvecklar även boendet för ä1dre och organiserar rehabiliteringsservice för dem . Avsikten är att komplettera den kommunala servicen, att utveckla arbetets innehAll samt att samarheta. J sin informationsverksamhet vili Folkbälsan inverka speciellt pä attityder och skapa en positiv bild av ä!drandet. Folkhälsan har som känt redan nägra är haft stödverksamhet för "tysta vArdare" pä en del orter. En viktig förutsättning för att Folkhälsan skall kunna utvidga denna stödverksamhet och utveckla även annan äldreomsorgsverksamhet är, att kontakter mellan Folkhälsan och oss äld re kan etableras. Folkhälsan önskar att vi äldre bämtar fram vilra förslag, ideer och önskemä! beträffande hur värden av och omsorgen om äldre borde ordnas. Folkhälsan informerar gäma om vad stödet till närstäendevärd betyder och om hur man, i samarbete med kommunen och andra frivilligorganisa60ner, avser att förverkliga detta stöd. Var därför vänlig och tag kontakti Folkhälsans kontaktpersoner ifräga om äldreomsorgsprojektet är: Nyland och Helsingfors Projektledare Viveca Hagmark Distriktschef Ulla Gyllenberg

tfn (90) 434 9242 tfn (90) 434 9350

Åboland Verksamhetsled. Georg Henrik Wrede tfn (921) 326 030 Österbotten Projektledare Kaisa Vesterinen

tfn (961) 172 884

Dragsfjärds Pensionärer r.f. sammarträffades i Hitis den 16 jUIli. Vädret var soligt, sil ocksil stärnningen sam var pii topp. Hitismedlemmama har det alltid välordnat och en av vära medlemmar s1åJdrar här dagen i dilctform. Tili Hitis, pärlan i skärgårdens bay, en skara pigga pensionärer pii inbjudan sig begav, över böljans glittrande vilgor bilten g1ed, som en havets drottning hon majestätiskt skred. SoI en, som i moln sig dolt, tittade fram i skyn sil stolt. Kobbar och skär i natur sil skön, nilt finare ej finns, när sommaren är grön, fast varje årstid har nog sin charm, far den som för skärgården har känslan varm, idag solen likt guld pä vägen blänker, och skummet kting bogen ystert stänlcer. VäI framme pä platsen, värdfolket välkomnande stod, bjöd oss tili bords, i en anda sä bjärtligt god. Hitis-valsen klingade melodisk oeb Iin, den sjöng dom far 055, välkomnande in. Nu skulle det smaka med lekamlig spis, vi visste att gott det var, pä Hitis vis. Läcker soppa och efterrätt sä god, _ var menyn, som fesUigt pä bordet stod. Vi ät och njöt och trivdes sä gott, samtaI och skratt ekade i stort som smätt. En stärnning sä Iin ocb g1ädje stor, allsilngen klinga far bas ocb tenor. En dikt lästes opp, som handla om adertonbundratal, den gay oss en inblick i den tidens mödor och kval, varje dag var fylld av arbete bärt, får milnga var säkert livet svärt. En pårninnelse vi fick, om bur bra den nu är, trots arhetslöshet ocb annat besvär, gott det är att vara pensionär. Ett lotteri hade ordnats, för att Iyckan pröva, fru Fortuna nägra g1adde, med vinster sköna. Sen var det dags att ta en svängom, alla krämpor var borta när valsen kom, dragspelets toner smäktande ljöd, kavaljerema artigt tili turema bjöd. Kanske niin fick ont i en ömmande ti\, men det är det värt, att minnas när dagen känns grä. Efter en stund blev det gott kaffe med dopp, snart vart det dags att friln festen bryta opp. Men än nägra danser faons kvar pä vår lista, sä var det dags för valsen den sista. En dag att minnas av g1ädje i livet, pä detta sätt bar blivit 055 givet. Vi tackar alla som mänat om värt väl, vi vandrar tili stranden, och vinkar farväl. Gurli Ahlfors

Ett märkligt möte Vid en kyrkokonsert den 12 juni kunde vi i Vörä kyrka njuta av skön musik och säng. Pä plats fanns Jeppo ungdomsorkester, Nykalreby kammarkör, Nykarleby manskör, en blandad kör och en sträkorkester. En gästande kör frän Täby i Sverige var även med. Vi sjöng Tegengrens vackra sommarpsalm "Skön är den jord", vari bla. orden " Hur glittrar ej det fria hav i sommarmorgonväkten". Vi fick även Iyssna tili en lovprisning av bavet genom den gästande körens framträdande av Evert Taubes fantastiska säng "Sä skimrande var aldrig bave!". Visst blev vi nägot överraskade av mötet mellan Taube och slättlandets son Tegengren i Vörä ä!driga kyrka. Varför? Vari sldllnaden mellan de tvä? J denna fräga göms en ständigt äterkommande fräga. ÄI det eiler det orätt, opassande för en religiöst intresserad människa? En person kan utan betänkligbeter della i det ena ocb andra, medan en annan endast dellar i församlingens gudstjänster. Vid ett tillIålle ansäg sig en ung kviruia, medan hon läste dagstidningen, inte kunna ähö ra ett nykterhetsföredrag. Var dä dagstidningen mer religiös? Varje människa mäste ju följa sitt samvete. Pä frägan vad man kan delta i eiler övervara har jag ibland gett ett mähända naivt eiler orätt svar: "om man kan avsluta samvaron eiler tillställningen pä samma sätl som vid en kristlig sammankomst, dä bar väl andan eiler atmosfåren varit positiv. " Vi mäste högakta alla dessa, som söndag efter söndag besöker sin församlings gudstj änster utan att inlressera sig för annat. Men hur vore det egentligen utan t.ex. Röda korset, Folkhälsan, förstahjälpsövningar, litterära möten, musikintresse osv? Vi har även rätt att njuta av naturens skönhet. Taube och Tegengren gläds över havets majestät kanske pä olika sätt. Osökt gär tanken även tili Jarl Hemmers dikt Spegling, som dock har en vemodig slutton, liksom ett tvivel pä meningen med live!: " Allting är en spegling och speglingen är allt." Hur Iyckligt vore det inte, om vi i evighetsperspektiv kunde se det vida bavet, sommar- och höstfager natur, se mä! ocb mening men framför allt "se Gud i alla sammanbang." Gunnar Levlin

Pargas-pensionärernas egen kör bjöd på eli fint sångprogram.

FORTSÄTTNlNG

•••••

Säng och ..• • • • • • • • • • (nln sido 1

säger all sannolikhet att våra pensioner kommer att betalas ut på samma grunder som tidigare. De minskningar av procenter och övriga pensionsgrundande normer som är och blir aktuella kommer av allt att döma att beröra endast pensionstagare som anställts på andra villkor än de nuvarande. Däremot kommer uteblivna indexförhöjningar och minskade avdrag av olika slag, liksom ocksil kraftigt höjda avgifter, att ha en betydande inverkan pii pensionärernas stäl1ning. - Man behöver inte vara pessimist för att inse att ocksil pensionärema pii olika sätt kommer att drabbas ~v

d e n diuOll ekono miska

kris som räder i värt sam-

hälle och på vilken inget slut ännu kan skönjas, sa Klåvus. Han tillade dock att han inte ser någon överhängande fara fö r att pensionärernas nuvarande ställning inom överskådlig tid i avgörande grad skulle försämras. - Vi torde med en viss tiUförsikt kunna möta framtiden, sa förbundsordföranden.

Kerstin T schernij och Riddo Ridberg bjöd pii silng och säng blev det ock-

Per-Olo/ von Weymarn hälsade välkommen. sil av bröderna Anders och Henrik Grönroos. . Festföredraget hölls av

Prof. Olle Anckar presente- - Vill ni höra flera? Egil rade Tennby gårds histori~. Essen i berättattagen. professor Olle Anckar som talade om gamla byggnader som traditionsbevarare.

Film och säog Deltagarna i kulturdagen fick därefter ta del av en kort film som presenterade skärgårdsstaden Pargas. Filmen är gjord av Egil Essen. Samma Essen har skrivit tvil böcker med historier och anekdoter från Pargas. Han gay deltagarna ett litet urval av dehär historiema och drog ned masSOT av appJäder .

Sång av det lättare slagetbjöd brödernaAnders och Henrik Grönroos (tili höger) på. Och sång var det också Kerstin Tschernik oel, Riddo Ridberg serverade.

Han utgick frän nilgra blad ur Tennby gårds historia och bevisade att det går att bevara gamla, anrika byggnader om bara den rätta viljan finns. Pargas-pensionärerna har en egen kör och den frarnträdde med fyra sånger. Som körens dirigent fungerade 21-åriga Jonny Kronqvist! Verksamhetsledare Jerker Nyberg tackade arrangärerna för gott arbete och träffen avslutades med alimän dans. För dansmusiken svarade Roger och Britt Henriksson. 1 samband med kulturdagen ordnade Margareta Lindberg en utställning av sin stora sarn1ing av gamla leksaker. Också det var ett populärt inslag i prograrnmet. R.E.

Ob-ombudsmannen har ordet Den första oktober firas FN:s åldringsdag värIden över. Detta år firas också det europeiska åldringsåret, med temat samförstånd mellan generationerna. Med GLÄDJE OCH HJÄLP-talkojippot vili man förstärka samförståndet mellan ung och gammal och samtidigt genom praktiskt arbete belysa den finlä ndska De Gamlas Vecka-traditionen i början av oktober. Arrangör för GLÄDJE OCH HJÄLP-evenemangen är Centralförbundet för de gamlas väl med sina medlemsföreningar, av vilka bl.a.

INTRAWUD MDTARBETAR VÄRK! Den lÖI Imdrlng iN ohka slag av muskelvårk och andra smärtor utvecklade In· tra1rudsapparalen NOVAFON har kommll UI på marknaClen 1 FlnlanCl år 1989. Oår· tonnnan har den leSlalS bl a 1 Tyskland . England och Osternke med mycket be· römvårda resullat Dess farmåga an !lndra grundar slg på Ijudvågor Inom frekvensområdet 1()().10 000 Hz (sväng· ningar 1 sekunaen) . Då apparalens Ijudplana beror huden torlptantar sig Ijudvågoma anda ned l1li 6 cm under

också Svenska Pensionärsförbundet aktivt deltar med att lägga upp och stöda karnpanjen. Avsikten är att med frivilliga krafter organisera och erbjuda GLÄDJE OCH HJÄLP åt mänskor med dålig kondition eller annars hjälpbehövande. Det kan vara arbete i talkoanda eller långvarigare andligt stÖd. Som talkoarbetare söks pensionärer och unga och givetvis även medelålders person et. Ingen frågar heller hur gammal den hjälpbehövande är. Samförståndet generationerna emellan för-

Ylan, och blotlllÖdel akllveras I våvnaCls· cel1erna, varvtCl ktoppens egna helanCle

~~~e~~rSra~~~I~:~amPlIg

eHekt med en regtageran En normat behandhng lar ca 15 min. per gång och man kan be· hanClta slg Uere gånger om dagen och mark vål ' SlålvbehandJing med appara· len har aldrig medIan någol som helSI men Jar personerna. Sjukgymnaster rekommenderar mlra· Ijudsbehandllng specielll vld vårk fårorsakad ~ muskelspånningar. men påpe· kar att lastån apparaten år heli lantas· lisk når del gåller Imdnng ~ smårtor. så kan man Inte bola kroniSka sjukdomar såsom ledgångsreumausm eiler slltna leder. mJ.fl den kan IIndra smånor aven ldessalall Importör

S NYSTRÖM KB CenlraJgalan 56 10300 KAAtS le1.911·31636

Behovsprövad basdel?

stärks bäst genom att människor ur o1ika 1I1dersklasser jobbar ihop. Då elimineras även fördomar kring olika åldersgrupper. Då man inom ramen för GLÄDJE OCH HJÄLP-kampanjen arrangerar olika jippon och begivenheter runtom i landet under De Gamlas Vecka, kompletterar de varand ra. Sålunda frarnstår kampanjen som en riksomfattande helhet - som ett tecken pii gemensamt ansvar och samförständ. Just Du kan vara initiativtagare. Vänta inte på att and ra skall sätta igäng, utan samla medlemmama i Din egen förening för att diskutera iden. Säkert uppstår det impulser tili verksarnhetsformer. Föreningarna inom vårt förbund har erhållit information om karnpanjen. De medlemmar som har imresse att höra mera kan kon takta ordföranden eIler sekreteraren isin förening. Vi behöver GLÄDJE OCH HJÄLP. Per Thomasfolk o mbudsma n

1 de förberedande förhandlingama om förslaget tili statsbudget kom det som många pensionärer fruktat: Nu drar man sig inte ens för att peta på folkpensionens basdel. Förslaget går ut på att pensionerade med hygglig arbetspension inte längre skul1e få basdelen som en liten men dock utdelning på inbetald folkpensionspremie. 1 år är basdelen 437 mk per månad. Sedan några år til1baka är såväl basdel som tilIäggsdel beskattningsbar inkomst. Var inkomstgränserna för basdelens vara eller inte vara dras - om förslaget går igenom - vet vi inte ännu. 1 praktiken fions det en grupp som redan har varit, om inte utan, sä i alla fall fått sin arbetspension minskad med motsvarande belopp. De drabbade är frärnst personer som får sin arbetspension från den statliga eller kommunala sektorn och kommer upp tili 60 eller 66 procent av den pensionsgrundande lönen. Vi har inget "tak" för överstora pensioner i vårt land. 1 stället har vi en samordning mellan pensionssystemen. Den ter sig ganska giltfull för de flesta. Det gäller dock inte pensionsbelopp som är lägre än 6.965 mk (år 1993). ÄI pensionen högre än så, beaktas sex procent av det

Regeringens /örslag går ut på att basdelen ska bli behovsprövad, skriver Ebba Jakobsson i vidstående amkel. överstigande beloppet och avdras. Upp tili en mänadspension om 14.049 mk eller mera är 437 mk (basdelens belopp) det högsta som avdras. Detta att basdelen avdras irriterar många. Det finns en och annan som gärna skulle bli av med den i stället för att det så här ges med den ena och tas med den andra handen. Men det går i allmänhet inte all bli av med basdelen när den en gång är beviljad och man själv har ansökt om den. Undantag är egentligen bara om man har pension tili följd av invaliditet och peDsionen indras om man tilifriskoat.

Däremot kan man 11Ita bli att ansöka om folkpension. Tar man ut den några år senare har beloppet stigit med 12 procent per år. Det förhöjda beloppet betalas ut under återstoden av ens livstid. Motsatsen är att ta ut pensionen fore normal pensionsålder. Den pension man då får minskar med en halv proccent för varje månad man tidigarelägger uttaget. Väljer man all ta ut pensionen redan vid 60 istället för 65 år blir det eli avsevärt mindre belopp man får. Det minskade beloppet får man dras med livet ut. Därför har den här möjligheten att frivilligt pensionera sig inte utnyttjats i alltför hög grad. Ny tt för i år är all pensionärerna påfördes folkpensionspremie vid årsskiftet, trots att man redan betalat den i en eIler annan form. Protesterna blev inte särskilt högljudda. Annat var det år 1979 när sjukförsäkringspremien drabbade pensionärerna, trots att de som grupp inte kunde utnyttja det systemet på samma sätt som andra med rätt till dagpenning m.m. Protestema tystnade och sedan dess har pensioDärema snällt betalt den premien. Lika snällt som de nu betalar SiD folkpensionspremie igen. Ebba Jakobsson

1 våra emigranters fotspår tili Canada och Amerika Som mängärig släkt- och bembygdsforksare ser man den stora emigrationsvägen frän mitten av 1800-talet intill 1930-talet. Det var stora bamkullar i alla yrkesgrupper och hembygden gay sina nya medborgare en mager kaka. Man reste tili Canada och Amerika med stora förhoppningar. Mänga ynglingar sökte sig bort frän den treäriga ryska armetiden och " Ripela-linjon" var en flyktlinje . Mängen storbonde lämnade sitt av faderoa ärvda hemman dä skeppen som de var delägare i gjorde baveri pä haven. Amerika var landet dit de for med nya förvä ntningar. Man fär läsa om den unga 1S-16-äriga flickan som dukat under i sitt nya framtidsland. Sen aste värvinter annonserade SÖU om en gruppresa till San Fransisco. Jag tog cbansen och det jag fick uppleva i USA ocb Canada översteg mina förväntningar. Avfården frän Finland skedde den 27 maj ocb frän San Fransisco fortsatte jag tili Vancouver och Fraser Mills, dit sä mänga reste med hopp om att kunna förbättra de ekonomiska förhällandena för sina familjer i hemlandet. Mänga ätervände efter nägra ärs slitarbete men mänga glömde de sina i det gamla hemlandet ocb kunde lärnna fam.i\jen i fullständig misär. I Vancouver tog lappfjärdsboma Rosback och Gullmes emot mig. De tvä familjema ställde upp över alla förväntningar, körde och guidade mig vaIje dag i Vancouver med omnejder där det fanns en massa sevärdheter. Där kom jag all träffa garnla sydösterbottningar, bl.a. frän Övermark, Tjöck, Lappfjärd, Träskvik, Uttermossa och Henriksdal. De var sä intresserade att höra frän sina hemtrakter och berättade gäma om sina förhäIlanden i det nya landet. En del hade det gätt riktigt bra för och de hade blivit miljonärer, vilket varit omöjligt i hembygden. Andra var affårsmän, farmare och arbetare. Jag besökte även sjukhus där de ocksä ville höra frän hembygden.

som styrs med datorer och bestämmer vad som skall uttagas ur stockaroa genom hela linjen. Ut kommer fardigt impregnerat, hyvlat och förpackat virke. Dagens arbetsstyrka är ca 280 personer ocb Japan största virkesmottagaren. Min far och Otto Nyhannus berättade att när det strejkades vid sägen flyddde de strejkande ut pä en mosse dit ridande poliser inte kunde kommaoNu är mossen utfylld och delvis bebyggd. Där arbetarnas stugor och den stora arbetsbaracken "Domtjörtjon" var finn s nu en modem stadsdel. Virket, som delvis ullas frän höga bergshöjder, transporteras tili sägen med helikopter. Den 1 juni bar det av tili Port Moody, Brittish Columbia. Där överläronade jag historieböcker över Kristinestad och Lappfjärd. Mottagama var Runebergs logen 124, Mikael Mara ordförande för Order of Runebergs Cirik Nr 1 Westems District, Birdy Mara och Nancy Snickars, ordförande och sekreterare för Runebergs Logan 130 New Westminster. Tiden gick fort, det blev tid att ta avsked och mina vänner makaroa Gullmes förde mig tili bussen tili Seattle. Vid gränsen var det en ganska vidIyftig men bövlig kontrolI. -1 Seattle tog pastor Paul V. Björklund emot mig ocb vi gjorde en rundvandring i Det Nordiska Arvets Historiska Museum, där alla nordiska länder är representerade. I Seattle bodde jag hos den vän~ liga och ombeslyrsamma fru Vera Olsen vid Stilla oceanen ocb därifrän gjordes mänga utflykter. Följande dag kom Elin Tangen med sin man och sina bröder Bruce och Clifford Erikson och de gästväoliga och ombestyrsamma makaroa Larsson frän Bothell, som tolkar. Elin Tangen förde mig med bil via Tacoma tili Bremerton. Följande dag kom Elins barn ocb kusin Dorl y frän Bainbridge och hon kunde svenska. Deras farfar "Jossas Erik" var född i Hanosändan i nuvarande Nuikkis gärd i Härkmeri ocb han är begraven i Lake Bay.

Svett ocb slit i Fraser Mills

Förfådernas historia kan nu studeras

J ag ville ocksä se Fraser MilIs säg, där sä mänga härkmeribor ocb andra österbottningar svettats för atl förbättra sina ekonomiska förhäIlanden där hemma. Den ekonomiska vinsten blev mager den tiden, trots mycket svell och slit. I slutet av 1920-talet var arbetsstyrkan ca 3.000 personer. Sägen var nära atl nerläggas dä arbetsstyrkan bara var 69 personer. Tor Rosback fick av sägledningen tillständ att guida mig genom hela inrättningen, vars längd är tre km. Kravet var all vi mäste bära skyddsdräkt och hjälm. AlIt svettigt arbete är nu borta. AIbetslinjen är bögt specialiserad med robotar

Elin Tangen visade mig runt i stadsdelen Bremerton och sedan tog jag fårjan tillbaka tili Seattle. Sarnma dag överlärnoades historieböckerna över Krislinestad, Lappfjärd, Tjöck och Sideby tili The Swedish Fin Historical Society. En minnesrik dag och eo av höjdpuoktema pä min resa. Mottagare var pastor Paul v. Björklund, Vera Olsen, Syrene Forsman och Holger Berg. Sydösterbollningaroa har nu möjligbet att studera sina förfaders historia och de var mycket tacksammao I tidningen Ledstjäman efterlyses släktema Sjuls, Grannas ocb Teir frän Härkmeri.

Fr.v. Ingrid Larsson, Elin Tangen, Axel Byllolm, Bruee Erikson oell Harry Tangen IItan!ör Vera Olsens lIem i Seattle. Elin oell Bruee är Hannlls-ättlingar. Bremerton och Seattle fick jag läsa emigranters minnesverser som de skrivH när de besökte varandra. "Vi längtar du äter ät faddernas kust? Mitt hj ärta du slär sä orolig! När bamdomens minnen dig viskar ibland Förgäves dä ängrar din brännande lust som gäckande drev dig mot främmande kust, tili enfaldens skogar och dalar. Antelope CaI. 14.11.1888 Ida Järvas". Denna vers torde

av Veras son som är direktör vid varubuset. J ag besökte ocksä Det Nordiska Arvets Museum flera gänger,bl.a. vid en fest med mannekänguppvisning. Dä visades klädedräkter som användes vid festliga tiliställningar ären 1870-1940. Strävsamt liv Det var beklärnmande att se och läsa om emigrantemas historia i det nya hemlandet.

Gales creek böjdpunkten Darlene Timmennan hade grundligt förberett resan tili Gales Creek. Bäda Nerstuättlingaroa var med och Margareta var bela tiden min tolk. Gales Creek är en liten ort var vi mottogs av mlinga ättlingar tilJ Erik H e nrik Hannus . D e t

Axel Byllolm i fritidsllamnen i Everett, mellan Seattle oell den kanadensiska gränsen. vara skriven av Elias Sahlstedt och tonsatt av Hanna Broman. En annan vers: "Vi drömmer oss äter tili vära smultronbackar och bläbärsstigar. Vi hörde ej pä vär mormor ocb farmors förmaningar. Nu sitter vi bär i vär enfald i de djupa mörka skogama." Jag hade kontakt med teirama i Marysvilie och de önskade träffa mig, vilket makarna Ingrid ocb Lennart Larsson med rötter i Sverige, visste. En morgon uppenbarade sig Larssons och meddelde att nu far vi och söker upp dina teirar med rötter i Sideby. Det blev en läng resa. Vid en vacker insjö i ett gästväoligt hem träffade vi tre syskon Thayer med makajmake. Pä äterfarden gjorde vi en avstickare tili Everett där segelkryssare ligger förtöjda i tusental, och sökte rätt pä Hannus-ättlingen Bruces fiskebät i harnnen. Jag besökte flera gänger Olsen Fumiture Company och fick som minne ett skrin

omöjligt ty bergen var höga och sluttningaroa branta. 10dianema hade fiskerätt i floden men ej den vita befolkningen.

Det gick inte att skära guld ocb för de fl esta blev det ett strävsamt liv. De fick livnära sig som allehanda hantverkare och en del köpte sig mark där de bodde i smä stugor. Om flickoma bade tur fick de bli tjänarinnor för fem dollar i mänaden men de var Iyckliga om de bade mat för dagen och fick lära sig engelska. Efter de minnesrika dagarna i Seattle var det dags all fortsätta tili Portland. Vännen Björklund körde mig till bussen och Hannus-ättlingarna frän "Nerstu-gården" tog emot mig. Jag kom att bo hos Margareta Stanger som kunde svenska och hade gätt i skola i Sverige. J ag besökte Darlena Tiromermans hem i Ganby och tillsammans med Margareta djurgärden och rosenträdgärden. Gjorde ocksä en läng resa upp efter Columbia River med dess mänga vattenfall. Enligt deras berättelse skuJle i tidema nybyggaroa ha kommit längs floden tili Seattle men för mig verkade det

var ban som sälde nOITa delen av Nerstu-gärden den 22 december 1878 och den var sedan i 22 är Härkmeri första fo\kskola. Träffade ocksä Skrädddas-ättlingar från "Blägaton" i Skaftung. Vi besökte platsen dit Erik Hannus reste 1880 ocb hans bror Robert 1881. Robert arbetade i skogen, var en god fiolspelman ocb dog ogift. Dit kom ocksä Eriks söner Anselm ocb Otto, som var gift med Sigfrid Nordmans syster. Där fanns fotografier av mänga härkmeribor, bl.a. Vesterstu-Robert som aldrig ätersäg bembygden. Längst avsides läg den farm "Halkola-skrivarens" son Emil Teir hade och dit reste jag. Nybyggama pä Gales Creek fick bygga många kilometer vägar som ännu är sm ala sandvägar. Artur Johnson var med när Teir skrev sitt testamente tili förmän för en fond för skolelever i Härkmeri sä att de skulJe fä en bättre utbildning men pengama gick till Svenska folkskolans vänner. Teir köpte sin mark av Jan Holm frän Finland, röjde skog och böIjade odla plommon. Nägra risiga plommonträd finns nu där, liksom hans uthus, torkhuset där plommonen torkades, stugan och det lilla hönsbuset framiör vilket ban slutade sina strävsamma är i Gales Creek. Han hade fallit och slagit bakbuvudet när han besökte hönshuset och där hittade AItur Johnson bonom ihjälfrusen. Nu ägs Teirs lägenhet av en engelsk familj .

Berällaren och guiden AItur Johnson förde oss tili Gales Creeks begravningsplats, som är enkel i jämförelse med vära i Finland. AItur berällade all hans anfader Erik Hannus levde pä bara bönor i tre mänader tills han lärde sig nägot engelska och erhöll ätbart frän sin egen odling. Gravgärden är en enkel minnesplalla och alla Hannus-ättlingar har sina minnesplattor. Emil Teirs gray har varit utan minnesplatta men den bCkos[aOe f'\IlUr Jonnson

innan jag kom. Familjevärden är en enkel sten och inga blommor fanns pä gravama. Det var en vemodig vandring där mänga härkmeribor och andra finländare vilar efter ett tungt arbete dä de röjde sin odling ur urskogen. Det blev avsked med resa tilI nya minnesrika omräden. Emil Teir har varit en bortglömd person men hans fond pä ca 600.000 mk förgyller mycket i Svenskfinland. Efter värt avsked frän vännema i Gales Creek fortsatte resan med Margareta Stanger längs Vii sen River, en smal och krokig väg med enstaka gärdar tills vi kom till koroas land och staden Tillamook med dess stora mejeri i tre väningar. AIIt var specialiserat och endast tvä män syntes som kontrollerade ostama innan de förpackades. MäIet var Stangers sommarvilla vid halvön Netarts vid Stilla oceanens kust. Där fanns valar och stora mängder sälar men vallDet var kallt. En välplanerad resa tar ocksä slut, fÖT min del den 21 juni. Alla som jag kom i beröring med i Canada och USA var vänliga och hjälpsamma och ställde upp över alla förväntningar sä att resan blev trevlig och lärorik. Min uppfattning är att livet för emigrantema i gängen tid var strävsamt och mödosamt, i synnerhet om de blev farmare, men undantag finns. Deras ättlingar i dag ser ut att mä bra, även ekonomiskt, och de flesta har fina gärdar. Axel Byholm

Skolskjuts 1918 Dä jag deltog i kulturdagen sparken försikligt och göra en i Pargas och inför skolslarlen, _ omväg. De som hamnade i del gjorde jag en intervju med en viita fick hjälp av kamraterna släkting. Hon började folk- men del fanns ingen annan ulskolan vid elva ärs i1Jder iIr väg än all fortsälla tili skolan i 1918. DiI behövde barnen inle viita k1äder. Men ocksil dil börja vid nio ärs illder om de isarna bar hände del ofla att hade läng och besvärlig väg. man fick strumporna villa dil Min släkting skulle först gil f1ödvattnet var djupl vid tre kilometer över Väslermälö stränderna. Den tiden hade landet tili motsatta stranden. man inle gummistövlar. Därifrän forlsalle hon tilIsamMen ocksil vid öppel vatten mans med iilla andra barn fanns problem, en del av den med roddbill fem kilometer sista kilometern gick över ett för att slutligen gil en kilome- g10 där man vid högvallen ler tili skolan i Simonby. Tof- kunde ro med ekstock. Del lerna i bilten räckle endast för var bara att vada eli hundralal iltta stjärlar sil en milsle alltid meter. Della omrilde var besitta pii suden. Starten skedde tesmark för hästar och kor. En hemifriln vid sjuliden i hösl- av häslarna var folkilsken sil mörker och vid sexlontiden att barnen k1ättrade över kom hon hem för att fil mat gärdsgilrdar för all kringgil och läsa läxorna. omrädel. Ocksä höstslormar1 skolan fick man inte mat na var farliga. En sädan var de försla ären men sista äret särskild svilr. Dä barnen starfick den som ville och hade tade frän Simonby började räd en tallrik grÖI för 25 pen-- ekan ta in vatten innan de ru. Mjölk hörde inte tili . Alla kom över Ybbersnäs fjärden. hade inle räd att äla gröten Pli andra stranden ropades ät ulan äl medhavd kost som of- barnen att ro i1and. Sä gjorde ta beslod av en torr brödbit de och vandrade längs stranoch mjölk. Den veckan man den tili närmaste smalare stälhade dejourturen mäste man le all ro. Den försla som de starla en limme tidigare för att bad om hjälp över sundet habära in ved och elda i kakel- de silliten bilt att han inte väugnarna och stanna kvar efter gade men en annan med större k1. 14.00 för att städa. Pii hös- bät rodde dem över tili Västar och vilrar dil isarna varken termälö sidan. Med fast mark bar eiler bruslo gällde det att under fötlerna traskade man försöka fä nägon veckas in- genom skogen tili hemmet dit kvartering hos nägon närmare min släkting anIände k1. 19-tiskolan. Men ocksil dil isarna den tili de oroliga föräldrarna. ansilgs vara farbara bände det Telefoner hade man inte den ibland att snön kamouflerade tiden sil atl man skulle ha kun0 _ _ _ _ At.. _A .. .. ........... p . .........

"'n_

de in. Ocksä strömdragen kunde förorsaka problem. En gilng tyckte en f1icka all isen ändrade farg och dä hon Slannade silg hon att det var öppet vatlen. Det gällde dil atl backa

nAt"

.r.& bud

h CnJ 0D'l s jn

s!J.IGA~IftIGA RESMÄl Ru.kare.a UU BorganäU 16-19.9 3 frukostar, 2 lunehpakel, 4 mldd.· gar. Reseledare. Pris: 1.590,Franska vlnvägen 28.9-6.10 VI kör genom landskapet A1sace, vi bor I Slrassbourg, Koblenz samt i Vordingborg. HaJvpension. Pris: 4.450,Stor Öslerbottnlsk EmlgranH•• I8-11 .10 Utresa lrån ~~ors med Silja Europa, övem. i Upplands Väsby på GLG Scandie Crown, rerur från S:holm tili

Åbo. Pris: 1.450,Teaterre •• UU Åbo 16-17.10 musikalen ·Cabaref. Ovem. pA h~ teU Hansa, teatersupe. Pris: 590,Taaterresa UII Stockholm 28-31 .10 Silja Une tur/retur, övem. på hotell Ariadnelnkl. frukost och luneh, hytt· plats och frukOSI lur/retur. Vi ser "The Phantom 01 the Opera". Pris: 990,- + teaterbiljen.

beJä-

genhet. Ocksä vinterstormarna kunde förorsaka problem. Dä man startade pä morgonen visste man inte hurudanl förel var pii kvällen. Skulle man ta spark eiler skidor?

Rhodo.I6-30.10 Bussresa tili H:fors tur/retur. Finnairs ftyg. Hotell Alhena. (6 plat· se~ Rhodo.2~1.10

Bussresa tili H:fors tur/retur. Annalrs fiyg. Hotell ConstanUn. Playa dellngle. 30.tIl-14.11 ÖVem. på bungalowhotell Santa Clara. Busstransport UII H~ors turl reruL Finnairs flyg. (4 platser)

~Cy~

F1orldal3-28.11 Forth Lauderdale-Ortando. Key WeS1, Seawor1d, Everglades, Disney-word. Epcot.eenter, Kennedy Space-penter. Reseled. Ralf Sjö· berg. OVem. på bra hoteII. Pris: 6.450,-6.900,- 8 platser kvar. HawaIl20.t-7.2.1994 New York-Washington D.C.-Dal· las--Honolulu, Hawail. reseled. AaN Sjöberg.

Pedersöre-klubben reste i Sverige; Norge Hösten är här och sommaren är snart ett minne blott. Den vanliga förerungsverksamheten har "Iegat pä is", men vi har ändil samlats tili fester och resor. Pedersöre pensionärsklubb gjorde en femdagarsresa tili Sverige och Norge. Här är nilgra glimtar friln resan. Den företogs med Sjönejdens buss och med Eero Virta vid ratten. Reseledaren Elof Nyström hade ocksil planerat resan. Vid resans första kaffepaus i Uleilborg kom en darn fram tilI bussen och inbjöd oss att besöka Piipponens glasbruk, där vi fick se hur det gick tili att blilsa glas, det var mycket intressant. Via Torneil och Haparanda kom vi s& tili Överkalix hotell som överträffade alla förväntrungar. Rena lyxhotellet, vackert beläget invid Kalixälven. Otroligt vackert även inomhus. Pii kvällen gjordes en rundtur tili bl.a. ett lraktormuseum och med en guide som verkligen kunde berätla om orten. Lördagen började med en tur tili Dundret i Gällivara, där man vid k1art väder kan se en elftedel av Sveriges yta, men nu skymde moinen all utsikt sä visiten blev kort. Milnga besökte Gällivara gruvmuseum. Under sarnbället finns 300 km asfalterade gruvvägar.

ändil efter bästa förrnilga ba en trevlig kväll tillsammans. Mändag ställdes färden mot Rovaniemi. Vid ankomsten till Hotell City möttes vi av härligt sommarväder, + 22' . Ett bra väder gör resan bättre. Tili middagen pii hotellet k1ädde vi oss fina för att fotograferas för en ny turistbroschyr. Det hela gick sil fort all vi knappt visste om det. Tisdag och hemfärd var ett faktum. Innan vi lämnade Rovaruemi besökte vi det tyska minneskapellet i Norvajärvi. Sen vidare tili polcirkeln, Ounasvaara. Rovaruemi kyrka med den underbart vackra aItartavlan av Lennart Seger-

strille silg vi ocksä. Vi sjöng "Härlig är jorden", och aldrig har vilr säng Ijudit som i denna kyrka. Vi besökte även krigargravarna med cirka 600 stupade. Resan fortsatte hemilt, med nilgra uppehilll, det sista i Kalajoki. Där avtackades chauf-

för och reseledare med ord pii vers av Ragru . K1. 20 var vi tiIIbaka i Bennäs. Fem dagar tiHsammans i g1ädje och gemenskap gay oss mänga fina minnen. Gretel Nyström

HELSINGFORS PANT-AB Pantlån är en förnuftig låneform vid akut penningbehov

HPO:®::HFP

•••

Låne·expedition: tel. 644 089 A Fredriksgatan 45 B Tavastvägen 48 tel. 7531059 C Kundgatanll , Öppel: 11 -1 8.00 3 vån., City-Jätti tel. 333 445 M Mannemeimvägen 68 tel. 442 577 T Mariegatan t, Abo tel. 921-326 599

Varubetånlng sedan år 1882

Öppet mä -Ire 10-16.30

Kirunagruvan

finns 550 km asfaltvägar, en sträcka som motsvarar Jakobstad-H:fors. Otroligt men sant. Nästa rast blev i Jukkasjärvi invid kyrkan. Där finns en speciell altartavla utskuren i teakträ, "triptyyki" av professor Bror Hjort. Tavlan berättar om Laestadius väckelserörelse som fortfarande har stort infIytande i traktens religiösa liv. Sitl narnn har tavlan filtt efter Lars-Levi Laestadius. Han verkade som präst i Karesuando frän iIr 1825. Det finns mycket intressant all berätla om denna altartavla. Dagens miIJ var Björkliden nära norska gränsen. Där möttes vi av kyliga vindar och snöiga fjäll, t.o.m. snö intill vägen. Söndagen bjöd pii k1arare och nilgot varmare väder. Vi kunde genom fönstret se fjällformationen Lapporten. Vid Riksgränsen gjordes uppehilll vid Sven Hörnells fotoulställning med bilder frän hans otaliga resor i Lapplands fjällvärld. Vi silg även ett cirka 10 min. bildspel, vi kunde inte ta oss tid tili en heI timmes visning. Inga smäbilder precis, 9,5 m breda och 3,5 m höga! Vi rekommenderar ett besök! En rundtur i Narvik och sen vidare norrul genom den storslagna naturen, höga fjäll och djupa dalar. Solen sken och temperaturen visade + 25,5 dil vi pausade i Nordskibotn vid en mycket fin turistanläggning. AIli vackert tar aIItför fort slut. SiI även denna gäng. Vid dagens mäl i Kilpisjärvi möttes vi av kyla, duggregn och massor av koOII. Vi försökte

. DEN NYA KRÄMIGA SUPER WERNET EXTRA STRONG HÅLLERNOG. Den som använder randprores funderar ibland vad der är man säner i munnen. Håller proresen verkJigen? Förhindrar proresen an marparriklar rränger

oruggad. Nu kommer den kända, pålicliga Dokcor Wernerserien med en errerlängrad nyher: Super Werner Enra Srrong ftxeringskräm. Den ökar fåsreffekren för proresen. Den gör an du obehindrar kan njura av livers delikaresser. Den krämiga Super Werner Exrra Srrong lämpar sig både för korr- och långvarigr bruk. "För den som använder tandprotes är der

viktigr art protesen siner säken och art man är noga med munhygien . Därför rengär jag protes med Otoru Creme morgon och kväII. Munnen rorblir ren och fräsch och jag undviker tråkiga infektioner i tandkönet."

MIRJAM KlNAJA

~TAMRO

WERNfl ~=-

•

SUPER

WERNET

Samnordisk pensionärskultur Seminarium på Island 8-15 aug.

Det var lslands tur i iIr stil kassett med, nägot ny tt f<ir isvärd f<ir Seminariet f<ir de Nor- länningama och andra, de var diska ländema. Året före var giada för. Dagama gick fort det Å1and som var träffpunkten med aIlt prograrn och härliga f<ir Kulturpensionärema f<ir Is- promenader i den friska luften, lano, Sverige, Norge, Danmark och den goda isländska maten och Färöama. Med Finnair friln vi fick. Grönsaker odlas i drivHelsingfors, transit Arlanda, hus, men dyrt importera, men välkomnades vi i Islands Lof- spec. filrkött ocb fisk var extra leider pii isländska, pii ett sprilk gott, och ett gott kaffe. (AmerifriIn vilket vilrt egna nordiska kanskt?). Goda bakverk. Vi hade fina utfärder med sprilk härstammat. Man lär sig danska i skoloma pii Island, egen buss tili vulkanisk mark, varr<ir skandinaviska är lätt att tiU varma kälJor, 100", vattnet f<irstil, f<ir oss. Deltagarantalet kom ut i lilnga rör plus 90' , tili var ca. 65, friln Finland 13, (tvä uppvärmning pii orten. Resten av vattnet, som ej behövs, leds av dem friIn Å1and). Vi hade med oss i bagaget ut tili havet Vi besökte Reyknägot vi själva gjort hemma, holt, en liten by, där Vigeland som medlemmar i f<ireningen, skulpterat Sturlusons staty. t.ex. handarbeten, en del spets- Varma käIJor intill vid hoteU knyppling, bandväv, mälning- Edda och Iilla ortskyrkan. Det ar, träarbeten, säreget f<ir det var ej ovanligt att kyrkan kunde egna landet eUer teater, uppläs- blilsa bort, en stormig natt, Iikning. Vi bodde i Hvanneyri, som yttre gräsmattor pii lava, beläget ca 180 km norr om ruUa ihop sig, flyga iväg. Ä ven Reykjavik. Närmaste stad, Bamafoss, Hraunafoss vid mycket liten, var Borganes, na- Quittans flod var en sevärdbet, turskönt belägen vid en av fjor- och en krater av lava ca 1000 iIr dama. Denna rymliga skola i gammal. Pii kväIJama var det sarnHvanneyri med lantbruksgilrdar ocb sarnbäIJe, utan butiker, kvärn med prograrn, varje land var omgiven av storartade öpp- arrangerade sitt eget roliga inna vyer och berg. Med snö slag av silng, sketcber, folkhögst uppe, en lapplänsk natur, danser. Dessutom vid den isnärmast. Omgiven av gröna vi- ländska aftonen uppträdde ett da betesmarker, där filr betade isländskt folkdanslag. Sevärda och längre bort de vackra is- var alla vackra folkdräkter flere landsbästama sprang fritt om- - nordbor tagit med. Musik och kring. Det finns ca 80.000 häs- silng pii alla nordiska spräk, tar pä lsland. Gräset var otroligt och dans. En fin avskedsfest gräsgrönt, blommorna smil och höUs, ocb pii fredagmorgon mycket starka i färg. Examine- lärnnade vi Hvanneyri med rades genast av vilra kunniga pick och pack. Det var en ävenpensionärer pä lalin vid rätta tyrlig färd, bussresan, pä smala narnnet. Ljuset var starkt och ödevägar över bergen, icke klart, vi bade tur med sol- frarnkomliga pä vintern. Vi silg skensväder, om det annars reg- sandstonnar i bilrd blilst, bärlinar mycket pillsland, och där- ga vyer pii kala fjäIJ och gröna tili en blilst hör tili. Frägades dalar, dil vi sent omsider lunchnär blilser det ej - svarades 1 tid kom tili bekvärnare asfaltvägar. timme pä natten! Resan gick tili Tingsvalla Vilra mm var bekvärna, bra sängar, en underbar utsikt dess- och Kvalfjorden, där man f<irr utom, varmt kokhett vatten friln höU AUlinget pä lsland 900 kmnar och duschar, doftande f.Kr. pii en Magna platil, tili lätt svavel. Stor matsal och ut- ilret 1800. SkauhaJt kyrka berymmen f<ir alla aktivitieter och silgs, ocb 5 olika Nordens kyrkutställningssal f<ir vilra med- klockor ringer in middagstimförda arbeten. En utebassäng menoEtt biskopssäte. Den stora med ca plus 2Cf' vatten rymIigt Geysir med 50 tili 60 m bögt simma i, ute i trädgilrden en ilngsprutande vattenkaskad irnmindre pool med dito svavel- ponerade pii oss i Haukadatur haltigt vatten varmt ca 37 gra- ca 120 km friln Reykjavik. Varder, dil utetemperaturen var ma kälJor sprang frarn bredvid plus 3-10. Kyliga morgnar och under där man gick med dock. Bot för alla krärnpor, foten, minsann kokhett vatten. med konversation i sittbadet. Tili sist fOrde bussen oss tili Det var ett väluppgjort pro- GuUfoss. Vattenfall 35 meter, grarn värdama, ledare Anna vid floden Hvita, mäktigt i hilrd och hennes man Magnus ord- vind, och bärlig luft. En fin avnat. Dagen började med mor- slutning pii dagen i Selfoss stad gongymnastik f<ir den som vil- pii Södra Island pii Veitingabus le bänga med, kI. 8, efter flagg- - restaurant. Matsedel lax och hissningen. Frukost, gruppar- kallt vatten, milltidsdricka, dyrt bete. Man fick välja viIken öl och vin fOr den som ville ha grupp man ville böra tili. För det. Prograrn pensionärssilngalla fanns Islands historia, litte- kör, i vackra isländska natioratur, geografi. Tili gruppar- naldräkter i svart och vitt. Därbeten börde musik, körsilng, tili Glima det är brottning, en geologi, isländskt uIlhandar- nalionalsport, visades upp av bete och läderarbeten, i Doras ungdomar. Sedan var det dags i regi. Musik och silng av Kris- mörker resa tiU nattkvarter i Iin. Motion, Seniordans, Vat- Reykjavik, med HeklafjäIJet tengym. Vikivakar inövades, vackert i bakgrunden övematta isländska danser och vatten- i huvudstaden sen\. gym. av Elisabet. Dessutom Sista dagen, fritt ströva omfick jag nöjet att presentera kring, men tiden räcker ej tili nägra Seniorsittdanser, hade berätta mera, sarnnordiska pro-

GODTID utkommer nästa gilng den 26.10. Materialet bör vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 15 oktober. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Pensionärer på kryssning De österbottniska pensionärema företog sin traditionelIa s.k. Milnskenskryssning tiU Sundsvall i slutet pii august i. Över fyrahundra pensionärer deltog i kryssningen. Under bätresan tiU och friln Sundsvall kunde man roa sig och dansa tili RomanIies orkester. Under torsdagens uppehäIJ i Sundsvall kunde man pii förmiddagen ägna sig ilt shopping och rundtur. Gemensam lunch intogs i Folkets Parks restauranger. Den snabba serBirgit Pihl, Majlis Renholm, Finland, Simun Poulsen, Föröarna, Hanne Klem, Danmark, veri ngen och goda betjäninglyssnar när Magnus från Island informerar vw Tingsvalla. en uppskattades av lunchgästema. grammet slut. Söndag morgon skildespel en haJv timmes tid i var inne av lsland pii F1ugvölEfter lunchen samlades tidig väckning i arlan pii väg bussen. Solen steg upp i bori- lur = flygplatsen, tog vi adjö, pensionärema i Tonballen bemilt, tili flygfaItet utanför sonten, trodde mig vara pii mä- farväl av vilra vänner. De Ijos- och inväntade Kjell Lönnll. staden. 1 soluppgilngen när de nen, med alla de underbara mynd = foto vi tagit av minnen Den gode KjeU underhöU pii sista bostadshusen lärnnats färgnyanser ett öde lavaland- friIn denna fina resa en vecka i känt maner under 1,5 timme. upplevde jag ett underbart färg- skap kan ge. DiI avskedets tid augusti, finns kvar. Pensionsill- Programmet i Sundsval l avdem pii Island är 67 iIr. Pii vilr slutades med dans i Rotunda resa fanns silväl yngre och ä1d- ballen tili Romantics musik. re pensionärer, alla aktiva, g1a- Eli hundratai pensionärer fr!n da flItt träffa gamla vänner friln SundsvaU deltog i en trevlig senaste iIrs seminarier, och IäTI eftermiddag i sarnvarons, känna nya. Nästa iIr i Danmark, kontaktsl<apandets ocb underhäJJningens teeken. pä Fyn. Dorrit Slöör

BUSSRESOR Grupper, det är nu dags att börja planera resor'ör 1994. VI stAr gärna tili tjänst med planerlng av Era bussresor. DA vI har fullständlga resebyrArättlgheter kan vI betjäna Er med ett komplett bussresepaket skräddarsytt just för Er med alla behövllga boknlngar och blljetter. VI har en buss för varje resal Platsantalen i v<lra högklassiga turistbussar varierar mellan 23-72. Vi har även tv<l sk. INVA-BUSSAR. Den nya Invabussen är Finlands modernaste i sitt s/ag med en rymlig InvaWC med handdusch, aircondition, videoanläggning, ky/skllp, automat för varma drycker, telefon m.m.

OBS!!!!! VI är även konkurrenskraftlga Inom Stor-Helslngfors området med kortare, några tImmars, busstransporter. BEGÄR OFFERTI

• * * •• * M/s SeaWind ären stor, rejäl tåglångtradarriirja, sa m också transponerar rese närer och bilar metlan Abooch Stockholm. Hososs hiuardu inga kristallkronor. Vi harheller inga soppköeroch ingen slress. Under bildäck finns endasl tågvagnaroch inga vidlyfligad iskotek . Vi erbjuderinge n plastdoftande Iyxkryssning ulan en äkta, komfortabel sjöresa verkligt fårmånligt .

FÖU MED pA VARA BUSSRESOR 1993 MINIKRYSSNINGAR EN DAG I STOCKHOLM medSIUAUNE KRYSSNING

1laxfree shoppen ärurvalet eott och rikligt. Enersom vi hörulI de billi~ste på Alands hav,så tönar det slgockså fården mest lorrlagda att köpa UI rull ransan.

590..

Turochrelur forl-4per·

medSIWAUNE frin Åbo 211-22.10.1993 Prlsmkfr.1BO,-/personl C-4

frånÅbo04.10o.15.11 Prls mkfr. 115,-/person I C-4

SJÄLVSTÄNDIGHETSKRYSSNING TILL STOCKHOLM

JOSE CARRERA I Typhoonhallen IÄbo

medSIWAUNE

06.12.1993 Prls mk 51 0,- ••. 540,-/person

~7.12.1993

Prts mk fr. 1.000,-/person I C-2

, soner, hela hytten , personbil splalsoch frukost pä naltturen ; i kran till31 . 12.93.

Må-fre 8-19,lö 9-14

9800-6800 Gralis frAn alla häll i Finland

SeaWind iiiiiiiiIirnei , • Um U!9 Oy SeaWind Line Ab , Sloll'gatan 84 , 20100 Abo

Bussbolag e Bussresebyrå

LINDHOLM liNES Horsbäck e10600 Ekenäs 'liI' 911-2416808 eiler hem 'liI' 911-2413476

"Kontakten det viktigaste" - Kontakten mellan människorna! Så besvarade verksamhetsledare Jerker Nyberg frågan vad som är det bästa med sommardagarna_ - Del är viktigl att pensionäreroa kommer samman och träffas. Trevligt tycker jag det är att arrangörema ocksil sett tili att deltagama fär se litet av den bygd där sommardagen häJls. Visst har man sell och ijört en del om olika orter och byggnader. Men det är aIItid - bra med repetition. - För mig är det speciellt roligt all besöka Pojo. Jag är född och uppvuxen pii andra sidan

viken. Hit kom jag t.ex. pii dans i ungdomsären. Och Sjusockenloppet pii skidor gick ju genom Pojo. SiI jag har mänga trevliga minnen härifrän. - Den sociala kontakten är det viktigaste vid sammankomster som dessa. Jag var med ocksil om den fcirsta sommarträffen i Pojo, den som hölls i Skogböle. - Sommardagen aktiverar, tyckte Kurt AskoIin, styrelsemedlem i Sydlojo svenska pensionärer. - Här träffar man gamla bekanta och fär nya bekanta. Och sil fär man ocksil nya ideer fcir verksarnheten i den egna foreningen "lmpulser-

na är mycket viktiga. För AskoIin var sommardagen i Pojo den andra. Han var forsta gängen med i Karis ifjol. - Sommardagen behövs absolut, underströk ban.

Får nya bekanta

Valdemar Heinström frän Karis bar deltagit i sarntliga västnyländska sommardagar. - Sommardagen behövs absolu~ säger ban. Här kommer man samman, träffar bekanta ocb fär nya bekantskaper. Det är sädant som gör livet rikare. Sarntidigt beklagar Heinström att deltagarantalet minskat. - När sommardagen hölls i Tenala var vi visst över 500 deltagare. Nu är vi bara litet över 200. Ocb frän Karis är vi denna gäng bara ca 25. Asta Jansson frän Sydlojo svenska pensionärer var med vid tillkomsten av den forsta sommardagen 1982. - Vi tyckte att det behövs en dylik sommarträff for de västnyländska pensionäreroa. SiI kom den fcirsta sommardagen tili. Den hölls i Centralskolan i Hangö ocb hangöboroa bjöd pii en riktigt fin sommarfest med Harry Krogerus som fesllalare. Nu borde man kanske fundera - Västnyland är Svenskjinlands vackraste bygd, berömde pii all variera uppläggningen av jörbundsbasen Levi Klåvus som biIat ner til/sammans med programmet for sommardagen litet. Men det är inte sil enkelt. hustrun Karin. n"t VAr niirmare eU fem. tiotal medlemmar från Ar~

kadia pensionärer i Helsingfors, som den sista veckan i juli gjorde strandhugg på Houtskär. Avsikten var att uppleva skärgården, med Houtskärs folkhögskola som den fasta punkten. Enligt gammal god sed fungerade Ann-Mari Uhr som fårdledare med Edgar Dahlström som trans portchef. Redan den förberedande inledningen under det, som vi kunde kaila uppmarscben, 10vade gott. 1 Pargas äntrades nämligen vilr buss av rektom för Houtskärs Folkhögskola, Jan Gräsbeck, som med stor sakkännedom berättade för oss om skärgilrdsvägen, fårjoma och förbindelsebiltama. Pargas stad, liksom ocksil Nagu med den gamla ärevördiga

- Sommardagen ger impul- Valdemar Heinström har vaser, menade Kurt AskoIin rit med på alla sommardafrån Sydlojo svensko pensio- gar. niirer.

F1era med i Österbotten FÖrbundsordforande Levi Klåvus hade äkt ner frän Närpes tili sommardagen i Pojo. Med var ocksil hustrun Karin. - Visst är det trevligt att vara med om dethär, sa förbundsbasen. Och Västnyland är den vackraste bygden i hela Svenskfinland. - Det viktigaste med sommardagen är all människor frän olika orter fär träffa varann. Ocksil i Österbollen arrangerar vi sommardagar ocb där är det vanligt med 700-800 deltagare.

R.E.

Skärgården i blickpunkten stenkyrkan, presen terades av inIedde med Folkhögskolans "vär rektor" . historia. Vi fick veta all HoutEfter en givande kaffepaus skär är en svensksprilkig i Nagu Marthahem, fortsalle övärld i Åbolands yttre skärfården genom ett sommarfa- gilrd. Invilnarantalet är nilgot gert Nagu tili korpofårjan ocb under 800, men utökas betydvidare tilI fårjan, som förde ligt under sommarmilnaoerna. oss tili Houtskär. Med glada Kommunen bar goda interna förväntningar i bakfickan förbindelser med fårjor och nildde vi Houtskärs kyrkliga förbindelsebiltar. folkhögskola, även kallad Houtskärs specialitet är tiSkärgilrdsfolkhögskolan, ef- dig polatis, grönsaker, fiske, tersom den specialiserat sig fiskodling samt fiskförädling. En son av Houtskär, som pii skärgärdskunskap. Nu skulle den dessutom tilldelas kallade sig amatörarkeolog, den delikata uppgiften all för visade diabilder friln det garnIilnga raden landkrabbor pla- la Houtskär. Han ordnade utcera "skärgärden i blickpunk- fårder tili fornminnesplatser ten", med tretusen är garnla gravVilr milngkunniga rektor kummel ocb kultplatser. En annan son av Houtskär, informerade om Houtskär ocb

förfallaren Bernt MArtensson, rörde sig kring poesi ocb prosa i skärgllrdsmiljö, och dil gällde det soI, vind, hav ocb land i välsvarvad utformning. En fiolspelande och sjungande dotter av Houtskär Vera Holmström, gladde oss genom att sjunga och spela egna fabricerade visor. Vi fllr inte beller gJömma vilrt besök i kommunens eget bembygds museum ocb biltmuseum, som förevisades av Ann-Gret Hedbäck. Pensionärsbostäderna ocb illdringshemmet med det vackra narnnet Fridhem förevisades av förestilndarinnan Sirka-Liisa Friis. Med galeas tili Brändö

Houtskär är också båtar och massor av vackra vyer.

- HiJ kom jag på dans niir jag var ung, mindes verksamhetsledaren Jerker Nyberg.

Vi företog nilgot som vi pii vilrt spr!lk kallade sjöresor. Den första utfården skedde inomskärs och visade verkligen skärgilrden i blickpunkten. Vär andra sjöresa skedde, för all citera Fröding "Pii en obeskrivligt vacker dag". Galeasen Iris förde oss ända tili Brändö Å1and där vi besökte bl.a. skärgärdsmuseet. Under den utfården fick "Iandkrabboma" se vallen, holmar ocb skär, nilgot av skärgilrdshavets Nationalpark, antog vi. Skärg1lrdshavets Nationai park hade länge varit planerad men grundades genom lag så sent som 1983. Dess syfte är att skydda nalur och kullur i Skärgårdshavet. NationaIparken om-

Asta Jansson (tiU vänster) var med redan vid starten. Clara

von Bondsdorff har också hon länge varit aktiv bland de västnyländsko pensionärema. fattar ca 19.000 ha med över 41.000 holmar och skär och

är en av de mest vidsträckta i sitt slag i hela värI den. Nationalparken är obebodd, men holmar ocb lövängar kan användas av skärgilrdens folk som betesplatser för boskapen. Pii vallen omrildena förekommer yrkesfiske men endast med specialtillstilnd. För Nationalparken finns särskild ordningsstadga. När man först började planera Nationalparken, ställde sig milnga skeptiskt tili förslaget. Maja Granvik, Brunskärs Maja friln Korpo, skrev dil Utskärens silng, där det bl.a. heter: Jag bör det sjunger friln strändernas tilng, friln sanden och stenama, Ijungen och enarna. Det sjunger friln vikarna, sunden kobbama grunden ...

Det sjunger om seklernas hävd och lagbunden rätl all utskären älska ocb äga, förkovra ocb bruka ... Veckan Iider mot sitt slut och dil väntar en bastukväll med efterföljande korvgrillning ocb allsäng. Rektom har tagit frarn sin gitarr ocb knäpper i god ordning pii sitt strängaspel. Det blev sedan riktigt stärnningsfullt när vär egen Greta sjöng om fiskargubben pii Käringön som lappade sina nät. Följande morgon var det intensiva förberedelser för avfården. Den egentliga avslutningen skedde i Houtskär gamla rödmäJade träkyrka där kyrkoherde Johan Eklöf böll morgonandakt. Sedan blev det smäningom: Tack, tack - Hej Hej och välkommen ilter! M . S.

Nu ska Norra Kyrkslätt börja med boccia och naturbingo - 1 vär ska vi börja med boccia. Vidare har jag funderat pä att vi skulle börja med naturbingo. Jag tror det behövs mera verksamhet där pensionärerna är tillsammans och rör pä sig. Här i nOITa Kyrkslätt linns ju utomordentliga förutsättningar för naturbingo. Edvard Eriksson , ordförande för Norra Kyrkslätts Pensionärer r.f., har ideer om hur verksamheten i föreningen kan utveckJas. Föreningen grundades 1980 och har ca 175 medlemmar. - Pä motionsdagen i Solvalla nästa vär ska vi della

med ettlag i boccia-turneringen, lovar Eriksson. Pensionärerna i norra Kyrkslätt samJas tilI mänadsmöte första onsdagen vaIje mänad. Där har man litet program, allsäng, dansar och bäller ett lotteri. - Medlemmama är duktiga, berömmer Edvard. Först gör de lotterivinsterna, hämtar hit dem, sä köper de lotter och far hern med vinsterna! Men just 101leriema ger en vinst pä 600-800 mark per mänadsmöte. Vanligtvis brukar 60-80 av medlemmam a möta upp tilI mänadsmötena. Reser gör man ocksä rätt flitigt. 1 samband med sommardagen i Korsholm gjorde man en resa över tili Vmeä

Sven Peltona, Pargas: - Jo, jag dansar. Främst är det tango och vals. Dans är bra för motionen. Främst dansar j ag med pensionä_ rema, mera sällan annars. I samband med dansandet träffar man bekanta.

och fortsatte därifrän tili Sundsvall och Stockholm, för att sedan ta farjan över tili Åbo. Och den 20 juli företog 69 medJemmar en gemensam kryssning tiU Tallinn. 1 är har man ocksä hunnit göra en resa tili Orimattila. Mänadsmötena hAller man förresten turvis pä Stor-Raula i Lappböle och Servicehuset i centrum.

Caj Westerlund, Tenala:

Marknadsresa och TV-besök Höstens verksamhet startade med en grillfest pä Bygdebo. lnbjudna var ocksä pensionärerna frän Österby. Vr höstens verksamhet kan vidare plockas en marknadsresa tilI Ekenäs den 23 september. Den 15 oktober dellar

Cab - Caj Bnmila - stod för en humoristiskt programinslag när pensionärerna i Norra Kyrkslön inledde sill höstverksamhet den 20 augusti. man i den gemensamma höst-

fest som "Överens" arrangerar pä M ajvik ocb den 23 oktober äker man tili Bollhallen i Ekenäs för att della i den allsängskonsert som arrangeras där under ledning av I\iell Lönnå. Den 9 november besöker man Fazer ocb Heureka ocb gör ocksä en tili bos TV. Julfesren hålJs den 1 decembcr

pä Servicehuset ocb julkryssningen tili Stockholm den 7-8 december. Den 13 december är pensionärerna frän norra Kyrkslätt bjudna tili Esbo svenska pensionärsförsamIings luciafest. - MedJemsantalet har ökat

_ Vi trivs i Norra Kyrkslän! Från vänster sekreteraren Marita Grönholm, ordföranden Edvard Eriksson och kassören Doris Wikström.

Livlig höst för Seniordansledama Livlig blir verksamheten för Seniordansledarna i Finland r.f. också denna höst. Vid styrelsemötet den 31 augusti slogs verksamhetsplanen fast och den inrymmer Oera olika aktiviteter. - Men vi har inte varit hell overksamma heller under sommaren, berättar verksamhetsledaren Kate Björkman. Vi har dansat varje tisdag pä en lave med tak vid Tomtebo och i medellal har ett 70-tal deltagare mött upp. - Dessutom har vi hunnit med en diplomkurs (fortsättningskurs II) pä Solvalla. Nio deltagare tog emot diplom och 14 fömyade sill diplom. Som kursledare fungerade Ilse Kassner frän TyskJand samt Margareta Grigorkoff och Kate Björkman. Det var nu tredje gängen vi arrangerade en diplomkurs. - För höstens del kan nämnas att de p'opulära To-

ni~s-träffama för föreningens medlemmar fortsätter. Vi startar torsdagen den 16 september kJ. 15.15-17 och fortsätter sedan varannan vecka ända fram till 25 november. 1Tomas-kyrkans gymnastiksal övar vi in gamJa danser, men ocksä nya danser. Träffarna ger ocksä ny inspiration som vi har nytta av i det fortsatta arbetet. - Den ärligen äterkommande dansstugan hälls i är den 23 oktober, fortsätter Kate Björkman. 1 är fär den formen av en repetitionsstuga. Vi kommer att öva in äldre danser som mänga av de nya dansledama inte känner tiU. Dansstugan hälls i Kampens servicecenter. Där prdnar vi ocksä en dansmatine den 24 oktober. Vi har bjudit in ledare med sina grupper frän Helsingfors med omnejd. De fär framföra 1-2 danser och sä ordnar vi ocksä med litet

FORTSÄTTNING Västnyländsk. ••

med ett 20-tal i är, berättar Edvard. Ocb sä berättar ban, inte utan litet stolthet, om dan);supen pä valborgsmässoafton som lockade över 100 personer ocb lärnnade eli netto pä 8.000 marko - Dessutom bör sägas att kommunen behandlar oss väl. För i är fick vi. ett verksambcts bidrag pl\; 7.500 IXmrk... Dol.

är inte illa det i tider som dessao Edvard Eriksson är nu andra äret föreningens ordförande. Viceordförande är BrorErik Sundström, sekreterare Marita Grönholm och kassör Doris Wikström.

Dansandet "häller igäng" pensionärerna och ger motion och "liv" ät hela tiIIvaron. Själv dansar jag frärnst pä Fylgia. Det är vals, humpa och tango. Men foxtrot och schottis gär ocksä. Jag är med ocksä i veteranerna och jag har märkt att pä veteranemas sarnmankomster är aUa pä golvet när dansen börjar. I pensionärsföreningama är vi inte lika mänga berrar och det betyder att kavaljereroa inte riktigt hinner till. Senast var jag pä dans när B osse Larsson ledde allsängen pä Ramsholmen.

Dans Iris Liewendahl, Pargas: - Humpa är roligt, men all slags dans gär för sig. Jag är med ocksä i seniordansen och kommer pä sl sätt att dansa ätminstone et! par gänger per mänad. Bra motion!

•••••

• • • • • • • • • fmn sido 1

Daisy Nordman, Grankulla:

första träffen i Pojo hölls vid Idrottsinstitutet i Skogböle. Man ägnade sig ocksä ät allsäng. Som ledare fungerade Boris Grönqvist och Helmer Lindholm. De svarade ocksä för musiken och stod ocksä för dansmusiken senare pä eftermiddagen. Pentti Broman bjöd pä dekJamation, bl.a. eo dikt som annat program. Här hoppas vi pä mänga della gare - det är fräga om dans när den är som gladast. - 20-21 november arrangerar vi fortsätullngskurs 1. Kursen gär i Finlands Svenska Gymnastikförbu nds regi. - Dessutom har vi fl era uppvisnil)gar inbokade för bösten. Bl.a. kommer en grupp seniordansledare att uppträda pä A V:s mänadsmöte den 14 november. Kate Björkman berättar att intresse'rade kan fä mera information om föreningen frän luckan vid Svenska Teaterns foaj e - eHer ocksä direkt frän föreningen.

Taralltella heter denhär dallsell som framfördes av en grupp Pojo-pensionärer. utförligt presenterade Pojobygden. Presentation av Pojo blev det ocksä när kommundirektör Gretel Johansson fick ordet. Hon berättade lällsamt om "sin" kommun och gladde sig ät all ungdomsföreningslokalen H ögäsa denna gäng var sä välfyHd. En grupp pensionärer uppträdde under Ulla-Brita Nyholms ledning med en tarantella ocb en tango. Därefter sjöng man unisont Modersmälets säng. Sedan var det dags för den allmänna dansen ocb pensionärerna tog tillfallet i akt och sägs fJitigt pä dansgolvet. R.E.

- Helst dansar jag vals. Jag är med i seniordansarna. Det är alldeles utmärkt med dans. Man fär motion och m an avreagerar sig. Eftersom seniordansama möts pä förmiddagen betyder det att man mäste stiga upp tidigt ocb att man är pigg och kry. Men det är enbart roligt. Vi är en pä 10-12 seniordansare Grankulla.

Naimi Lindholm, Pargas:

Kommulldirektör Gretel JoOOIlSSOIl beränade om Pojo.

- Vals är riktigt "kiva". Men är man pä litet spralligt bumör sä gär ocksä letkajenka ocb humpa. T,d,gare tillhörde jag seniordansarna bär i Pargas. _ Visst är det bra med dans. Mao fär motion. Och sä fär man kontakt andra människor.

Snickrandet är hans hobby - Det är väl nog så att detdär med snickrandet varit medfött. Min farfar var snickare och det var i hans snickeri i Lappböle i Kyrkslättjag började som snickare som 16-åring. Året var 1936. När kriget kom blev det ett avbrott på fem år. Men sedan jobbade jag igen som snickare ända fram tili 1957.

rdu?

1 dag är Gerhard Skogberg pensionerad, 73 år gammal. Men sruckrandet har han inte lämnat. I sin "slöjdstuga" i Österby gör han bl.a. oerhört vackra sekretärer och pigtittare. - Dethär är en hobby för mig, säger han lågmält och anspråkslöst. Men en och annan sekretär har det faktiskt bLivit för bam och bambam... Att Gerhard blev sruckare där i Lappböle var egentligen ganska " normalt". - Lappböle var nog något av en sruckarby ~öre kriget, minns Gerhard. Det fanns minst tiotalet mindre sruckerier i byn. Gerhurd

b Orjadc

aUtsa

sin snickarbana i sin farfars snickeri. - Farfar bade gått i sruckarlära hos Willander. Mästerstycket utgjordes av en tvättkommod. På den tiden var det så att man inte fick ha hyvelbänk om man inte var utlärd sruckare. Så småningom blev Gerbard självständig snickare. Han gjorde olika möbler ocb leveranserna skedde främst tili Helsingfors. - Men så smårungom blev tidema sämre för de små sruckeriema, minns

Läkarspalten J ag dras med en besvärande klåda mellan tåma. Klådan förorsakar också sårliknande utslag. Jag har försökt sköta fothygienen, men ändå kommer utslagen tilIbaka. Pii något sätt verkar det som om de skulle uppträda mest akut i samband med att jag badar bastu eiler efter bastubadet. Finns det något bra läkemedel mot min åkomma? Finns .det en möjLighet att utslagen upphör utan medicinering? Utslagen förekommer mera och oftare på sommaren då det är varmt.

* **

Det verkar onekligen som om skribenten skulle ha drab-

- En hobby, säger Gerhard Skogberg i Österby om sitt snickrande.

nen är 40 cm höga. Varje sekretär har tre lådor. - Materialet är delvis faner och delvis f1ammig björk som jag fåu av egen stock, berättar Gerbard. Stocken har jag sågat tili bräder. Lister ocb dyLikt bar jag silgat med min cirkel. Faneren bar jag varit tvungen att köpa. Gerhard har följt sin egen modell, utsirningar och dylikt är gjort "efter eget huvud". Stilen påminner om rokoko.

Gerhard. Sruckerifabrikerna ställde upp egoa butiker och leveranserna tili de butikema skedde ju från fabrikema. 1957 uppbörde Gerbard Skogberg med sitt sruckeri. Han f1yttade tili Veikkola och etablerade sig som rrädgardsodJare.

Tomater och blommor - Jag böll mig med enetel växthus ocb odlade bl.a. tomtater, gurkor, sallad, dill, persilja och Litet blommor. Gerbard fortsatte som trädgårdsodlare fram tili pensioneringen.

Men nu, sam pensionär,

Snickarglädjen kommer fram i de sekretärer Gerhard Skogberg gjort.

har ban igen börjat sruckra. - Det är en hobby for mig, säger Gerhard och småler. Jag trivs med det. Han har bl.a. bunnit med

att göra åtta vackra sekretärer. Nio pigtittare bar han också förfardigat. Plus en del blombord. Sekretär,' rna är en meter böga och 80 cm breda. Be-

bats av fotsvamp. Fotsvamp är en av de vanligaste svampinfektionerna åtrrunstone på viITa breddgrader. Fotsvampen förorsakas av en mikroorgarusm som trivs bra framförallt i varm och fuktig miljö. Åkomman kan därför spridas via gemensamma våtutrymmen som t.ex. duschrum. Till sjukdomsbilden hör en utpräglad lokal inflammation och symptomen är därför rodnad, ibland blåsbildning, fjällbildning och kläda. Fotsvampen trivs frarnför allt mellan tåma och tåmellanrummen ser därför röda och trasiga ut. En Liknande bild kan förekomma vid vissa bakteriella infektioner, ocb vili man ha en säker diagnos, kan en svampodling tas innan behandLing inleds. Det är förstås inte omöjligt att sjukdomen läker spontant, men ofta blommar det bela upp pä ny tt när de yttre förut-

sättningarna - värme och fukt - blir gynnsamma. Flere goda svampläkemedel kan erhällas som salva utan recept på apotek. Behandlingen kan kompletteras med fotbad med kaliumpermanganat, t.ex. 1/2 g tili C. 5 liter vatten. Avsikten med fotbadet är att dämpa den inflammatoriska reaktionen, men kaliumpermanganat är eli starkt fargämne och aningen besvärLigt att använda just därför eftersom tvättfat, baljor och ocksä tånaglarna fargas rödbruna. Den viktigaste förebyggande åtgärden är en god fothygien. Föttema och tåmellanrummen bör hållas rena och torra, och skor och strumpor bör bytas tillräckligt ofta. Antimykotiska preparat svampmedicin - kan i pulverform strös i skoma för att förhindra eli äterfall av infektionen. r allmänna våtutrymmen kan med fördel plastsandaler

Svårt få lås Eftersom det numera är nästan enbart industrierna som tiIIverkar möbler är det svått att få en sådan detalj som lås från vanliga butiker. - Nu senast lyckades jag

komma över de lås jag behövde i en butik i Nummela. Gerbard silgar ut benen för hand. Lildoma sinkas ibop. - Såhär kommer snickarglädjen b ättre fram, man kan lättare raija det gjorda mönstret. Gerbards sekretärer ocb pigtittare är eftertraktade. Men ändå tar han inte emot beställningsarbeten. - Nej, det får stanna vid att det är en bobby för mig, säger han. - Det är roligast så. Gerhard ägnar sig ocksil åt att läsa skönliueratur. Han gillar författare som Vilhelm Moberg, Berndhard Nord, Ivar Lo-Johans-

san. - Deras verk tycker jag om att läsa. Rainer Erlund

användas. Hoppas ovanstäende råd är tili nytta för frågeställaren! TrevLig höst! Ralf Backman

* ** Läkarspalten är öppen för God Tids alJa läsare. Skriv ner din fräga och adressera den tili: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatao 9, 10900 Hangö. Vi översänder sedan frägan tili biträdande överläkare Ralf Backman vid Mjölbolsta sjukhus. Det är han som besvarar frågoma. Läkarspalten är en förmån fö r GT-läsama. Vi hoppas att läsarna aktivt utnyttjar denna förmån. Du fiIT uppträda anonymt om Du sä viiI.

~ I

Vårt socialskydd i ett öppet Europa Avtalet om en europeisk ekonomisk region kommer - när det väl trätt i kraft - att undanröja diskriminering på grund av nationalitet och hinder, som fOrsvårar arbetstagares samt självständiga yrkesutövares fria rörlighet och vistelse i Iän der, som hör tili regionen. Den fria rörligheten gäller oc.kså familjemedlemmarna. Artiklama beträffande fri rörlighet innehäJler bestämmelser om arbete och yrkesutövning, vistelse i annat land än hemlandet, socialskydd och erkännande av examina som avlagts i annat land. Den europeiska ekonomiska regionen ko=er att omfatta inalles 19 länder. Avtalsbestämmelsema gäller även pensionärer eftersom de innan pensioneringen har utgjorl arbetskraft. Projektchef Maija Sakslin, Folkpensionsanstalten (FPA), har sedan tvä är tilIbaka deltagit i arbetet inom den europeiska ekonomi- och socialkommitten som representant för värt lands socialskydd. Hon berättade om vad en fri rörlighet i Europa betyder med tanke pä värt socialskydd vid seminariet, som hölls under värkryssningen i april. Hennes anförande refereras nedan i korthet. Ländemas historia varierar och den kulturella bakgrunden varierar. Socialskyddssystemen är olika och unika för vart land. Representanter i EG-koIDmissionen har sagt, att de inte en enda gäng kommit pä att tvä länder skulle ha ett likadant socialskyddssystern. Man har konstaterat, att det är omöjligt att bygga upp ett gemensamt europeiskt socialskydd. Varje land kommer säJedes att ha sitt eget socialskyddssystern även i fortsättningen. Varje land bestä=er själv vilka som ätnjuter landets socialskydd. ÄI det alla, som bor i landet säsom fallet är i de nordiska ländema inklucive Finland, eiler är det enbart de arbetande och deras famil-

jemedle=ar, som i mänga Iän der, exempelvis Tyskland, eller är det endast det egna landets medborgare, som i endel länder. Mest avvikande frän det finländska är systemet i Schweiz: Socialskyddet beror helt pä eget vaI. Exempelvis kan man köpa sig enbart en influensaförsäkring, och dä är den det enda socialskydd man bar. 1 regel har de europeiska länderna en sjukförsäkring, en pensionsförsäkring och ett systern för att stödja barnfamiljer, säJedes nägon form av barnbidragssystem. Det man nu kommit överens om är, att varje land har sitt eget socialskyddssystem och utvecklar det självständigt. Rörlighet kräver social trygghet Det som Europeiska gemenskapen (EG) har ästadkoIDmit beträffande socialskyddet kommer ocksä att gälla Efta-Iänderna (Efta = Europeiska fribandelssammanslutningen). EG grundades i tidema för att främja handeln. Grundtanken var "de fyra fribeterna": fri rörJighet för varor, ~änster, kapital och arbetskraft. Alla Iän der inom Europas ekonomiska region bar gätt in för ett gemensamt ordnande av dessa friheter. Redan Rom-avtalet kopplade in arbetskraften. Det att EG päverkar socialskyddet har sin grund i konstaterandet, att varken arbetstagare eller andra vili röra pä sig om inte de sociala rättigheterna är tryggade, oavsett i vilket land han eller hon arbetar och i vilket land familjen bor. Man har dokumenterat principen om att en rörlig människas sociala rättigheter bör bibehällas pä ett eller annat sätt. Man har beslutat att skapa ett system, som garanterar socialskyddsförmäner för arbetstagare och deras familjer, som flyttar frän land tili annat inom den gemensa=a ekonomiska regionen. 1 EGs organ bebandlas många jämställdhetsfrågor. Exempelvis är kravet på jämställdbet mellan män

Röda Korsets adresser

Maija Sakslin informerade om vårt socialskydd i ett öppet Europa. Foto: Clara von Bonsdorff

och kvinnor dokumenterat digheter. Man behöver inte redan i EGs stiftelseavtal. uppehälJstillständ, inte arbetsJämställdhet bör räda även tillständ och man fär ta sin fabeträffande socialskyddet. milj med sig dä man flyttar tili 1 fjol godkändes en rekom- ett annat land inom Europas mendation om att äsidosatta ekonomiska region. Finland medborgargrupper bör stödjas kan exempelvis inte hindra pä olika sätt och sä, att de kan människor att flytta tili Finbli jämställda med andra med- land frän eli av dessa länder. UtJänningar har sa=a rätborgare, som klarat sig bättre i livet. EG ger säJedes även tigheter och skyldigbeter som andra befolkningsgrupper än landets egoa medborgare har. arbetstagarna sin uppmärk- Ali observera är, att EG-Iänderna hillills varit intresserasamhet. Exempel p1l s1ldana aktiva de enbart av sina ländeTs medställningstaganden ocb ätgär- bOTgare. Avtalet om den euroder är EGs äJdringsprogram peiska ekonomiska regionen och inom ramen för det, De gäller alla länder inom reäldres är i Europa 1993, samt giont;J1. JämJikhet och rätt att programmet, som har mäJet flytta tili annat land gäller inte all förbättra den handikappa- medborgare i länder som stär de människans ställning och utanför regionen (ex. afrikamedverkan i samhällslivet, ner, ryssar, ingermanländare). bl.a. genom att man tar tekoo- För deras del beslutar exemlogin tili hjälp för att möjlig- pelvis Finland följakUigen även i fortsättningen själv hur göra detta. Ä ven om EGs huvudsakJi- landet förhälJer sig tili dem. För pensionärer som kontiga intresse är en fungerande handel ocb konkurrens för att nuerligt bolt och arbetat i Finvälmägan inom regionen skall land har avtalet ingen betydelöka, har EG säledes mänga se. Alla rättigheter ocb pensioner bibehlllls sädana de ensociala aktiviteter pä gäng. ligt Finlands lagstiftning och andra statuter är. Folkens jämlikhet Men om man arbetat en När väl avtalet om den europeiska ekonomiska re- tid i ett annat land inom regionen trätt i kraft, har alla regionen, är det möjligt att få gionens länder och deras folk folkpension därifrån för sa=a rättigheter och skyl- ifrågavarande tid.

' 1<'

Försäljning: postkontor. bok· och pappershandlar. blomsterafrorer. banker. R·kiosker samt FRKs byråer. Textservice: FRKs Helsingrors och Nylands distrikt. Annegatan 16.00120 Helsingrors. tel. (90) 604 808. telerax (90) 604 707.

Finlands Röda Kors

Finland betalar även framdeles för pensionärens sjukvärd utomlands. Exempelvis erbjuder Spanien behövlig sjukvärd mot i landet gällande avgifter, och sänder sedan i sinom tid räkningen tili FPA i Finland. För detta bör pensionären ha med sig ett intyg frän FPA. Jämlikhetsprincipen betyder, att man som uUänning har rätt tili även annan service i det land som man befinner sig i. Endel länder tillämpar vissa karenstider för utlänningar. Men även ifräga om den övriga servicen gäller, att ett intyg över att man är försäkrad i Finland garanterar värd utan nägon karenstid . Finland kan tili exempel betala en äldrings värdstöd eiler annat stöd, även om äldringen befinner sig utomlands. Om man överväger en permanent flyttning, skulle det vara viktigt att man uppsöker den lokala FPA-byrän. Pä byrän fär man behövliga intyg, sam sedan lämnas ti li det nya landets myndigheter. Sä försäkrar man sig bäst om att man i det nya landet fär de förmäner som stär tili buds och inte behöver betala för mycket för nägonting. Den fria rörligheten betyder ocksä all en äldring när sam helst kan flytta tillbaka tili sitt eget land. Finländska medborgare har alltid rätt att fIylla tflbaka tiU Finland. De nordiska länderna har ingäll ett avtal om all de hjälper personer att flytta frän ett land tili ett annat. Maija Sakslin betonade, all det hon informerat om redan är beslutat och kommer all gälla även om Finland blir medlem i EG. Ali beakta är, att FPA-kortet inte tillsvidare är tillräckJigt. FPAs olika intyg är behövliga. Myndigheterna förhandlar sinsemellan om ett försäkringskorl som skulle gälla överallt inom Europas ekonomiska region. Men som sagt - res tillsvidare utomlands "via FP As lokalkontor"! Text: Valborg Louhisto

Hyresvä rd , vi erbjuder Er

Förläng sommaren'-'a med Sundqvists! Y' Moskva 18.9, 9dgr ............................................ Rebn-MoseI19.9, 7 dgr .................................... Wien-Salzburg 24.9, 10 dgr ............................. Lloret de Mar SP 30.9, 12 dgr ......................... Klassiska Grekland Oyg/buss 16.10, 12 dgr... Paris 23.10, 7 dgr .............................................. MaUorca 14.11, 14 dgr .....................................

\ !$"

Sverige har inte hillills betaiat folkpension tili andra än det egna landets pensionärer. Framdeles fär säJedes exempelvis ocksä finländare Sveriges folkpension i relation tili den tid de arbetat där. Folkpensionsanstalten kommer att informera om hur man skall begä för att komma i ätnjutande av denna förmän. Den finländska folkpensionen sjunker givetvis i den män Sverige betalar folkpension. Men ifrägavarande pensionär kan ändä dra nytta av arrangemanget. Folkpensionen i Sverige är nämligen högre än i Finland. Om pensionärer vili turista i Europa, har de nytta av avtalet. Om man råkar insjukna under resan, bar man rätt tili offentlig sjukvård på samma premisser som besökslandets egna medborgare (gratis, eiler mot det landets avgift), men inte tili någonting därutöver. En förutsättning är emellertid, all man har med sig eli intyg över att man är sjukrörsäkrad i eget land. FPAs lokalbyrä ger det bebövliga intyget. Resenären är reseförsäkrad . Men reseförsäkringen inkJuderar inte en hemtransport, om man skulle insjukna sä illa, att man inte kan resa bern pä sin egen returbiljett. S1I med tanke pä den eventualiteten är det ju bra att ha ocksä en personlig reseföTsäkring. Likasä är den privata reseförsäkringen av nöden ifall man inte nöjer sig med besökslandets offentJiga sjukvärdsservice. Om man planerar all flytta utomlands för en del av äret, exempelvis tili Spanien, är det ytterst viktigt att man känner tili sina rättigheter beträffande sjukvärd. Finland betalar folkpensionen ocksä tili dem som tidvis är bosatta utomlands. Om man helt tänker flytta tili uUandet, är det inte säkert att pension kommer aft betalas tili uUandet. Om man bott mycket länge i Finland, kan man fä avtalat att folkpension betalas även om man bor utomlands. För tillf311et utbetalas folkpensionen , den f1Ir inte ändras eiler minskas.

3 640,3 635,5 095,4 395,7 780,3 095,5 130,-

Hög standard på hoteII, frukost och middag alla dagar. Rikligt utflyktsprogram. Beställ vår 56-sidiga katalog GRA T1S!

Gratis • semce Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet. Vi sköter om: visningar, kredituppIysningar hyresgarantier och -kontrakt Våra kunder söker bl.a. 1-5 rum i centrala Helsingrors. Vänligen ring eller besök oss.

N& NLlcus Ab Aff

Smedsgatan 15. yard. 9-18.

Tel. 17 1744

Genom a1t anvilnda Cancerstllleisens adresser stöder nl kampen mat cancer. VOro odresser erhOlles Irön honker, bok-. blomster- och poppershondlor. IlegrovnlngsbyrO~r. R-Idosk ~r soml fOrdlgt 18.lad8 IlO vOrf kantor.

ElIsobelsgolon 21 00170 HELSINGFORS

Tel. 9800 43 000

med lokolsomlolsovgift

CANCERSTlFTELSEN

Gästerna ökar på Norrvalla - Gästernas antal ökar hela tiden. Som bäst förbereder vi oss atl ta emot två nya grupper rehabiliteringsgäster. Olycksfallsverket har godkänt Norrvalla som rehabiliteringsanstalt för frivilliga i våra sen aste krig, främst från Sverige. 1 statsrådets budget finns 30slag för 500 sMana veteraner per år som skall få rehabilitering. - Den andra gruppen är personer från Sverige som är i behov av medicinskfysisk rehabilitering. Det finns tydligen en lucka i Sverige när det gäller så pass allsidig vård som vi kan ge här på Norrvalla. Avsikten är atl Västerbottens l30dsting i samarbete med försäkringskassan Stefan Gustafsson, stående, kan glädja sig över atl gästerna vid Norrvalla Rehab Center inom kort skall sända hit en lovordar både vården och trivseln vid inrättningen. Gästerna är fr.v. Herbertjohansson, Emmy Mannerström, Karl Olander, Åke Simosas och Kerttu Rönnholm. • testgrupp. Det här berättar direktör österbottningar senaste år he- emot klienter som kom via ten kommer via kommuner Stefan G ustafsson vid NOIT- la 48 procent. folkpensionsanstalten . För och organisationer eiler själva valla Rehab Center i Vörå. dessa var det länge fråga om betalar sin vistelse här. Han är mycket nöjd med be- Rehabilitering enbart poliklinisk rehabiliteläggningen vid anläggningen i stället för idrotl ringo Genast från början tog vi Särskilda kursprogram som rör sig mellan 70 och 80 också emot betalande gäster, för olika rehab-grupper Initiativet tili en rehabiliteprocent. Det är bra nära Remöten, konferenser, seminariRehabiliteringsverksamhab Centrets kapacitet när ringsanläggning, som i första er o.s.v. heten är anpassad efter gästerman beaktar att det är ganska hand skulle ta hand om - Den nya lagen om reha- nas individuella behov och lugot i huset under julhelgen svenskspråkiga klienter, kom och semesterveckoma på från krigsinvalider och krigs- bilitering, som kom 1991, sker i grupper i form av olika sommaren. Övriga tider på veteraner, berättar Stefan innebar en nästan revolutio- kurser, berättar marknadsföåret är beläggningen uppe i Gustafsson. Som alltid disku- nerande förändring för ringssekreterare Anita Bodterades placeringen en heI del. Norrvalla Rehab Center. backa. När gästema kommer ungefär 95 procent. - Det är södra Finland och Det som avgjorde till Vörås Bl30d etl tretliotal rehabili- hit får de genomgå en läkarÅland som svarar för ökning- förmån var att det vid folk- teringsinrättningar i landet undersökning och hänförs på en av gästema, berättar Gus- högskolan fanns en nybyggd blev Norrvalla en av fyra basen av den tili grupper på i allmänhel högst tio persoDer. ... _&~~ ....... Av n",t-urli gn s.U::ZiJ var simha U. en konditionssaJ och som FolkpensioDsanstalten det österbottningar som först Dägra uDdersöknings- och be- godkände ror aUa former av De mest omfattande reharehabilitering. För vår del biliteringskursema omfattar började utnyttja Norrvalla när handlingsrum. - När det gällde att få en ställde detta utökade krav tre-fyra veckor. Tili dessa vi kom i gång med verksaroheten 1986. Men eftersom ägare, huvudman, för inrätt- på samarbete med FPF, hänförs personer med besvär i Norrvalla är den enda rehabi- ningen, kom man på att det sjukbusen, hälsocentraler- rörelseapparaten t.ex. i rygliteringsanstalten i landet som var ändaroålsenligt att blåsa na, kommunerna och en gen och nacken. För personer ger fullständig service på ny tt liv i "Norrvalla-Stiftel- lång rad medborgarorg3Oi- inom vissa yrkesomIåden där svenska, så är det också gans- sen". Den hade ursprungligen sationer. arbetet medför risk för belast- Men sarotidigt innebär ningsbesvär, ordnas s.k. Aska självklart att man söker sig ti!lkommit i avsikt att få till det också att beläggningen här stånd ett liknande idrottsinstihit från hela Svenskfinland. lak-kurser. För personer med Gästhotellet vid Norrvalla tut i Österbotten som Solvalla vid Norrvalla kan anses vara diagnosen primär fibromyalgi Rehab Center har 100 bädd- i Nyland. Stiftelsens styrelse tryggad. lnrättningen har en - muskelsmärtor, andningsplatser i tvåpersoners rum. År utökades med representanter stabil ekonomi och möjlig- besvär o.dyl. - ordnas särskil1991 besökte sarnmanlagt för veteaner, krigsinvalider heter att vid behov utveckla da kurser. 1.944 gäster anläggningen. 1 och kommunema i landsde- rehabilitering, vård och serviÖvriga kurser är sedan anmedeltal vistades dessa 13,43 len. Därmed var även namo- ce. För närvarande har vi en passnings- och träningsku rser personal på 50 personer. dygo på inrättningen. Det året frågan självklar. Inrättningen och pägår vanligen en-tvä - Av gästerna utgör grup- veckor. Del är t.ex. astmakurutgjorde österbottningarna fick narnnet Norrvalla Rehab pen krigsveteraner och -invaser, diabeteskurser, hjärtkurännu två tredjedelar av antalet Center. besökare, men under fjolåret - Från början var det mest lider ungefär 50 procent. Av ser, hemiplegikurser och mera 30 de öyriga kommer ungefär allmänna pensionärskurser ökade andelen icke-österbott- krigsveteraner och -invalider ningar. När det gäller krigsve- som kom till Norrvalla. Gans- procent med betalningsför- för personer över 65 år med teraner var andelen icke- ka snart fick vi också rätt att ta bindelse från FPF medan res- besvär i stöd- och rörelseorga-

WAfA TEATER

ÖSTERBnlTENS REGIONTUTER

August Strindberg

FORDRINGSÄGARE

Gott kamratskap och vänlig personai skapar trivsel Ett samlal med sex gäster vid Norrvalla formar sig tili en ytterst samstämmig lovsång till den vård som ges vid inrättningen och de många olika aktiviteter som skapar trivsel bland de som sökt sig dit. Åke Finne från Jakobstad är gäst vid Norrvalla fyra gånger per k lbland betalar han vistelsen själv och ibland kommer han dit med betalningsförbindelse. Han är 85 llr och har jobbat med allt från hovslageri tili guldsmed. - Jag kommer hit för att träffa kamrater, säger han. lnte blir det så myckel behandling numera, men ibland sätter flickorna in massage, bad eller en stund i bubbelpoolen. Emmy Mannerström från Å1and är FPF-klient. Hon berättar att Åke - han kallas sä av alla - är en hejare på att spela piano och sjunger ocksä ibland för tacksamma åhörare. Emmy har kommit till Norrvalla för nackbesvär och tycker att det blivit bättre tack vare massage, gymoastik och bad. Hon har också med stort imresse tagit del av de föreläsningar som ingår i hennes kuIS. - När jag skuUe resa mt visade det sig att jag var enda från Å1and just då, säger hon. Jag länkte att hur skall jag k1ara mej. Men här blir man genast vän med alla i gruppen och även med andra gäster.

Karl Olander frän Sibbo och Åke Simosas från Lappträsk är båda krigsveteraner och är på Norrvalla första gången. De lovordar både det vänliga bemötande de får från person alen och prisar den goda maten vid inrättningen. Massage, vattengymnastik och bubbelbad gillar de bäst av den behandling de får. Herbert Johansson från Liljendal är femte gången på Norrvalla. 1 likbet med Olander och Simosas är han f.d. jordbrukare. De medger att lankama nog går hem när skördevädret inte vili infinna sig. De undrar hur de som tagit över skall k1ara av att tA spannmålen skördad denna regruga höst. Johansson har tidigare sysslat med arnatörteater och andra kulturformer och uppskattar mycket prograromen vid de samkvärn som ordnas varje kväll. Kerttu Rönnholm är brändöflicka från Vasa men bor numera mest på torpet i Kaitsor, Vörå. Hon är här tillsammans med sin man som har ganska svåra å1derskrärnpor. Själv får hon behandling för reumatism. Kerttu har jobbat som koosulent och rest mycket i landsdelen. Nu njuter hon varje dag av den lugoa och trivsarnma atrnosfären på Norrvalla. Sven-Erik Glader

nen, rygg-, nack-, och ledbesvär samt reuma. Prograromet under kurserna består av gymnastik i olika former, vattengymnastik, bubbelbad, bollspel och olika slag av motionsaktiviteter. Föreläsningar i rehabiliteringsfrägor ingår i alla kurser. På fritiden erbjuds möjligheter tili hobbyverksamhet, utflykter, samkväm och daos.

- Den som önskar komma tili Norrvalla kan ta kontakt med hemsjukvärden i kommunen, hälsovll rdama, socialarbetare på företag och inrättningar, via olika veteran- ocb invalidorganisationer eiler ocksä direkt hit tili Norrvalla, säger Anita Bodbacka.

När det värker i leder och muskler Muskel- och ledvärk kan uppstå vid överbelastning. reumatisk värk , försträck· ningar och vrickningar.

GEL 50g 100g

I samtliga fall är det en ska·

PREMIÄR PÄ STRAMPEN

da i vävnaden som ger upp-

to 16.9 kJ. 19 SpeJas på STRAMPEN t.o.m. 20.10. därefter pii tumeJ

en bör sålunda inte enbart lindra värken utan även be-

hov tili smärtan. Behandling·

~~~:d~le~~~~~~~~v den

KOM IGEN CHARLIE!

33.06 mk 73.26 mk

PREMIÄR PÄ STORA SCENEN to 23.9 klo19 SpeJas on. fr. Jö t.o.m. 27.11 BJWmKASSAN: 961-3200300 må-lö 1IH4 samt en timme löre Iåresl

Mobilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokall i

'-KAAM

Larry Shue

Om värken förtar livsglädjen

hiälper Mobilat Mobilat'"- behövs där värken sitter

den skadade vävnaden smärtlindrande och utläkande just där orsaken tili smärtan sitter. Mobilat lindrar

snabbt värk. inflammation och svullnad. Mobilat befräm· jar den lokala blodcirkulatio·

~~~ ~K,~;cTan:i~n~~;~~itin_en

frisknande.

Receptfritt på apoteket

AKTIVA BESTÅNDSDE LAR Kram Extr.suprarenal pUrll. mucopolysaccharld polysull. acid salic • Gel Extrsuprarenal puril mucopolysaccharldpolysulf , acidsalic Isopropanol

Då var det 1944 ner vi, tili vllr förvåning, att ru=et är svagt upplyst, av en svag petroleumJampa. Fönsterna är så väl mörkJagda Natten ligger mörk och stil- av tjocka pappskivor att ingen la vid Viborgska vikens strän- Ijusstrllle syns uI. Och där der, allt i naturen andas still- borta vid fönstret, framför en het ocb frid. Man hllUer aUde- större radioapparat sitter en Ies pll att glö=a, att det fort- ung man vakande, med börlufarande är krig ocb att den rar för öronen. För tillfallet natUiga friden ocb idyllen bel! tycks han vara sysselsatt med plötsligt kan brytas av häftig brevskrivning. Hans tankar är artilJerield ocb automatva- förmodligen sll koncentrerade pens smatter. och fastade vid brevet ifråga, 1 den mörka skogen ligger att han inte märker vårt inträväl kamouflerade tält och kor- de ocb vi lyckas därför smyga sur, de är soldatemas hem och oss alldeles nära, bakom hobostäder. J dem sover nu de nom, varifrån vi nyfiket kasfIesta sin sötaste sömn, men tar en blick över hans axel. här och där i skogen skuUe ett Brevet tycks - av överskriften skarpsynt öga upptäcka de att döma - vara adresserat tili mörka silhuettema av vakt- en fIickvän och därför lämnar karlar och utkiksposter, de vi finkänsligt, med ett smålevandrar Ijudlöst av och an pll en de på läpparna, den unge sina poster eiler stär orörliga, mannen och hans tTe sovande men alla har de blickama kamTater, och smyger oss ut spänt ocb vaksam t riktade i lika försiktigt, som vi komsydlig eiler sydostlig riktning, mi!, och brevskrivaren fär mot de tre stora holmama, aldrig veta om värt nallliga som fienden har isin besitt- besök. ning, och från vilka faroma och även döden lurar pll de 12.8.1944 vllra. Det gäller all ge akt pll Kanske jag nu beskriver även de svagaste Ijud ocb de platsen här och min nya bominsta misstänkta rörelser, sll stad: Vi har en bel gård med tiJJatt fienden inte lyckas med en landstigning och överrump- hörande uthus tili värt förfogande ocb då vi är endast 4 ling. Ett par tre kilometer upp man kan du [örstå all lokalerfrän stranden ligger byn, nu na hinner tilI. Tili saken hör nästan heI! ocb bäUet öde ocb all i huset finns endast ett boövergiven. Inga hästar hörs stadsrum, men det räcker gott gnägga i stalJen och ingen ko för oss. 1 rommet fin ns en god börs rllma i ladugärdarna. Och köksspis, vilket är en god sak. villoma och bostädema ligger Väggfasta skåp finns här ocktomma ocb övergivna även så, i vilka vi förvarar vära rusde, yllerdörrarna stär ofta ter ocb andra fömödenbeter. öppna och fönstema gapar Sängar har vi lyckats skaffa åt to=a med söndriga rutor i oss. Jag hittade åt mej en mllnga bus. Kriget och fron- präktig slldan Gärnsäng) med tens närhet har hunDit sätta sin resärbotten i eli hus, en balv prägel pll denna bygd, vilken kilometer härifrlln. (Huset haredan under vioterkrigets dade tidigare bebotts av soldagar fick utstå mycken förstö- ter). Den var bara sll förskräckJigt tung - vägde minst relse. Vi skrev, att byn lllg nästan 50 kg - och jag bade ett sjutöde och tom. Därmed menade tons släpande pll den för all fä vi, att nllgot av husen i den Iil- den hit. Svettig och tröll var la byn ändll var bebott. Jo, just jag dll jag äntligen var vid mlldär som landsvägen gär över let. Jag tänkte för mig själv; floden, av vilken byn [ått sitt vad gör man inte för bekvämnamn, ett hundratal meter io i lighetens skuU! Ser du, en raskogen ligger en liten koja, dists [avoritställning är vllgrät ocb in i den kojan skall vi nu och den stäUningen fordrar kasta en blick. Utifrlln verkar frarnför allt en bekväm och den lilla stugan alldeles lika- god liggplats. NlIväl, när jag med min dan som de andra. Men när vi med tankens och fantasins säng hade kommit hit beslöt hjälp öppnar den stängda dör- jag rengöra den innan jag tog ren och träder in i stugan, fin- in den i ru= et. Och dll tili Vilajoki vid Viborgska viken den 6 a ugusti 1944

min fasa - upptäckte jag, att sängen var ett veri tabelt vägglus-bo. Där fanns, av den röda ohyran, i tusendetal exemplar. Jag tänkte dll först slänga den tili skogs, men när jag sll tänkte pll det besvär jag redan haft med den, tog jag en bensinkanister - vi har bensin för laddning av rarlioackumulatorer och dränkte io bela sängen därmed samt satte ännu därrill eld pll hela skräpet. PlI det viset fick jag lItminstone de flesta vägglössen dödade. NlIväl, sll fyllde jag ännu min madrass och dynpllse med halm och sll hade jag en relativt mjuk och bekväm bädd, att sträcka ut mig pll. Vi lever synnerligen isolerade här, inga officerare och inga andra soldater finns i närheten. 1 dag pll morgonen fick vi telefon hit (Vuori 18) sll nu kan vi muntligen ta förbindelse med vänner och bekanta längre bort. En god brunn finns pll gllrden, endast tio meter frlln trappan och en liten bastu, passande för tvll, har vi ocksll. Där badade jag i gllr, det kändes skönt, mll du tro. Och efter bastun lIt vi den läckraste mältid, bestllende av potatis (nya) och fläsksås . Vad tycker du om smll kisse-kattungar? Skulle du vara här så skuJle du få se en liten idyll i krigarrniJjö. 1 eli av de väggfasta skllpen, på nedersta hy llan, ligger pli en knippe halm, en svart-vit brokig ka ttmamma med fyra, de sötaste, endast en vecka garnJa, kattungar. Därför har de ej ännu flltt upp ögonen för denna världens ondska. De är sll gränslöst söta, de små kissorno, jag sitter ibland långa stunder och betraktar dem. Ännu trevligare blir det när de pll egen hand kan krypa omkring pll golvet. Där ute dlinar som bäst en kraftig och bäftig kanonad. Jorden skälver ocb fönsterrutoma daJlrar bär bos oss. Jag tror ryssen igen bar börjat med sin störningseld. Det verkar som om lugnet vid vära frontavsnill skulle följas av en nllgot livligare verksamhet medan vapenvilan eiler freden, som alla gått och väntat på, fortfarande dröjer. 1 gär fick jag brev av mamma. Hon skriver, att ocksll bon tror att fred eiler vapenstillestllnd kan

Runar Bäckström [rån Karis var år 1944 ulldersergeant och tjällstgjorde vid Viborgska viJren. Vidståellde artikel baserar sig på endel brev han skrev tili en kviJmlig väli [råll [roll/en. Brevell är s/arkt förkartade, mell ger älldå eli bild av den stämlIillg och de tankar som rörde sig bland dem SOIll låg där Ule vid [ronten J lIästa mlllmler av God Tid har Bäckström redalI hWlllit bli förflyllad tili östra Filtska ViJrell oeh berällar om upplevelsem a där.

Nu är det söndagsmorgon, en mycket vacker slldan med strlllande soi ocb stilla frid i naturen. Och ändll var det senast i gllr, som friden stördes av vinande och kreverande granater. Det var pll eftermiddagen och vi hade j ust avslutat skalni ngen av potatis tili köttsoppan. Vi satt pll trappan, Kiviniitty, Juotasniemi och jag dll det plötsligt ven sll obebagligt i luften och strax därefter hördes en kraftig krevad, heI! nära. Flera fö ljde och vi ansllg det säkrast att för en stund uppsöka vllrt splitterskydd, en f.d. potatiskällare, se. finns här pll gllrden. Ntillerielden pllgick ungeHir en balvlimme och slutade sedan heI! plötsligt. Vi hade med ens blivit pllminda om att vi befann oss vid fronten ocb att det fortfarande var krig.

i gllr I.:väll och mina ögon, som alltid varit svaga, kändes trÖlta. SlI jag slutade med skrivningen, gick till vila och fOrlsätter nu pll natten - som radiodejour. Belysningen är bristfallig och svag, endast en liten oljelampa, som utsprideL ett dunkel! sken. Stugan har visserligen lamphllllare ocb strömbrytare för elektrisk beIysning, men alla kablar och ledningar är kapade, det kommer ingen ström. De smll kattungarna är vakna, fast det är natt och de leker där pll golvet vid IDina bara fötter. Ibland biter de i mina tär, det gör en smula onl, de har redan sll vassa tänder. Vi har nu emellanät flltt mjölk tiJJ gröten - tänk för förs ta gången pä tvll och ett balvt är! Ocb av dessa vära knappa ransoner bar vi delat med oss åt kissorna, du kan ej tro hur roligt det var att se när de lapade i sig

Jag kan ocksll berätta att här finns växande tomater, längs hela söderväggen, stora kraftiga tomatplantor och de bär redan frukt, visserligen är fruktema ännu smll och gröna, men efter nllgon vecka mognar de. Jag vattnade dem i dag för att pllskynda mognaden. Mina unga kamrater tycker inte om tomater sll jag hoppas ocb tror att jag fär äta dem ensam. PlI tal om de unga pojkama, som stllr under mitt ko=ando, sll är de bara barnen i jämbredd med mig. De 10 är som skiljer oss lIt gör att jag känner mig sll förfarligt gammal. D äremellan kän ner jag mig åter som samma yngling, vilken är -37 för förs ta gllngen ikIädde mig vapen-

ren handduk. När jag dessut-

mjölk första gången. V i har

rocken.

om hade rakat bort skäggstubben började jag känna mig som en bättre och yngre människa. Det märkJiga är, att fastän vi är och bor fyra man i detta bus, sll är jag den enda, som behöver raka skägget. De andra pojkarna äger inte ens en rakapparat. PlI tal om dessa mina unga krigskamrater så är Joutasniemi i likhel med Riskilä född år 1926 och vardera är bemma frlln Rovaniemitrakten. Den tredje - Kiviniitty - är ett är ä1dre, alltsll född lIr 1925. Han är från mellersta Finland. Joutasniemi är son tili en av lappmarkens rikaste renägare. Hans far äger över 800 stycken av dessa djur (poroja) och Joutasniemi har berättat mig mllnga intressanta saker om renarnas liv och skötsel.

beslu tat försöka ta kattungarna med oss när vi blir tvungna att retirera. Det är sä synd att lärnna dem ät fie nden. Av allt all döma Jämnar vi snart Viborgska viken och flyttar tillbaka bakom Moskva-fredens gräns. För oss blir det inte lång fl yttning, gränsen ligger bär, ganska nära.

Mi na kamrater byser annars en viss respekt fo r mig, av allt att döma beror detta på min ä1der ocb min militärgrad. Ändå sade jag redan från början ifrlln att inga tiUar

komma endera dagen. Katten Mirre, med sina ungar är ett arv frlln min företrädare i tjänsten. Den hade en "att kommit och börjat jama utanför dörren och blivit iosläppt och pll morgonen hade den sedan nedkommit med fyra smllttingar. Vilaj oki 21.8.1944 r lördags gick jag igen i bastun och därefter bade jag stortvätt. Vi fär byta underkJäder sll sällan, endast var tredje vecka, och därför är man tvungen att tvätta själv, om man viii gll rent kJädd. Ocb slldana persedlar som näs- och banddukar fär man aldrig byta. 1 går morse - pä söndagsmorgonen - hade jag alltsll glädjen all fll ikIä mig rena ocb bebagliga underkJäder, snyta näsan i en ren näsduk och torka ansiktet på en

här utan "sinutellan vaan". Riskilä, t.ex. går sin medelväg ocb säger: "Mitähän alikersantti arvelee"?

22.8.1944 kj. 02.30 Det började sky=a tirligt

Gynna våra annonsörer

< ,. Klubb Ettao, full av IiV. För de aktiva!

Svenska Penslonä rslörbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagår kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-79 1896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 40551 1-41177 Postgiro: 1203 95-8

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanade n 20 A, 65100 Vasa. Telelon: 961-17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14. Ombudsmannens hemlelefon: 961 -346 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Ande ls bank 567008-55002307

Kom och hckanta dig. mcd Klubb Ettans m ~Ulg.sidi ga program:

erhjudamJcn. rDrdclar. gcmensummu lillStäl lningar. klubbrcsor och

myckel ann~tl som int resserar fullvuxna i mogcn å1dcr. Ali infurmalion rår du frä n Klu bb Ettans medlemslidning. 1 vttrl knnll'f k~1Il du samtidigl 5vcn ansluta dig gratis tili KJubb Etwn. llh!.'roc1llk om du iir v;·\T kund eiler annars bara vilr v;ln . Väl kommcn!

Historien om Karl XII:s död Peter Englund är filosofie doktor. Han undervisar ocb forskar vid Uppsala llniversitet. Hans doktorsavhandling, "Det hotade huser', bandlar om adeln ocb dess f<ireställningsvärld i 1600-talets Sverige. ParaUellt med avbandlingen skrev han boken Pollava, som egentligen är berättelsen om svenska annt!ns undergång. Boken Poltava blev en stor frarngång f<ir f<irfattaren. Den har fätt idel lovord av recensenterna, ocb den har tryckts om i flera upplagor. Doktor Englund har gett ut flera böcker med historiskt innehMl. En av böckerna, som fätt namnet "Förflutenhetens landskap", innehMler ett ~ugo tal esseer ocb en av dem bar rubriken "Om Karl xn:s död och andra mord". För den historieintresserade bar Karls xn och hans agerande gett upphov till ett äventyrshetonat intresse. Pä grund av de många ocb långt utdragna krigen, det svära ekonomiska läget och de ständiga soldatutskrivningarna har Karl xn av många ställts i samma kategori, som senare tiders diktatorer. Peter Englund är inte riktigt pä den linjen. Han kaIlar konungen en djupt moralisk människa, som drevs av enkla f<ireställningar om rätt och fel. Karl xn talade om sig själv som Guds fiskal pä jorden, som satts dit f<ir att straffa onda ocb _ ogudaktiga bärskare som inlett krig utan rättfärdig orsak. De

rika Eleonora som övertog

makten, f<ir att ett är senare överläta den till maken Fredrik, vilkcn dä blev Svea Götars och Venders konung under namn av Fredrik 1. Vem fororsakade konungens död?

med finansema. Det blev ocksä aIlt svärare att fi tag pä soldater. En del rymde. Det f<irekom ocW att man stympade sig fdr att klara sig undan. Tvångsvärvare drog runt ocb snappade emellanät ät sig !.o.m. skolpojkar pä femton är. Det finns uppgifter om att tvängsvärvarna trängt in i kyrkoma under pägäende gudstjänst för att ffl tag pä de eftertraktade soldatämnena. TroIS det svära ekonomiska läget inledde Karls xn är 1718 krig mot Norge med att helägra fastningen Fredriksbald. När konungen den 30 november 1718 inspekterade befastningsanordrtingama vid Fredriksbald, träffades ban av en kula, som gick rakt genom bans huvud. Döden var ögonblicklig. Vem som nu skulIe ärva dödsboet, d.v.s. bli regent, var inte k1arLDetl'anns två.möjlighrJöon hado:;:: Uirt bArt pA landets finanser. För att k1ara heter: konungens l B-åriga systerson, hertig Karl Fredrik av läget var man tvungen att prägHolstein Gnttorp eiler konungla nödmynt. ens yngre syster Ulrika Eleonora med maken Fredrik av HesProblemmed sen. soldatutslaivningarna Efter många intriger, rykten Det var inte problem enbart ocb anesteringar blev det Ul.L.I...lQ.Us ....

Genast efter konungens död dök det upp en riklig flora av antydningar och rykten om vem som f<irorsakat konungens död. Antydningar och lösa rykten visar att 1700-talets Sverige var nästan lika fuIlt av mer eiler mindre snedvrickade privatspanare, som nägonsin Sverige i dag, skriver Englund. Men konungen finns pä sitt sätt kvar. Han ligger balsaInerad i sin sarkofag i Riddarbolmskyrkan. Kistan har öppnats ocb granskats av experter flera gånger och man bar uppdagat ätminstone tvä underliga omständigbeter. Kulans ingångsbäl i den vänstra tinningen är stöne än utgångshälet. Detta stämmer inte med aIlt vad man vet om skottskador, där det aIltid är tvärtom. Om kulan kom Erån vänster eiler höger bar ocksä stor betydelse. Tili böger fanns skjutande norska trupper, till vänster var de egna posterade. Det har ocksä visat sig när man röntgat Karl xn:s krartium, att det inte fanns blysplitter i det. De kulor som användes i gevär ocb pistoler var utan undantag av bly, ocb när j!n kula av bly slär in j ett ben lämnar den aIltsä splitter efter sig. Bland alla de historier, som sett dagens Ijus f<ir att lösa bl.a. Erägan om blysplittret, intar väl kulknappsteorin f<irsta prisel. Eftersom kungen enligt sägnen var osärbar f<ir kulor, skulle

hans eventuella baneman ba använt sig av en kula utan blyinnehMl. Konungens mördare skulle ha knyckt tvä knappar ur bans rock och lött dem samman. Pä det sättet fick han en kula av mässing, vilket f<irklarar varf<ir den inte lämnade nägot spär av bly efter sig. Efter många mycket märkliga händelsef<irlopp har kulan äterfunnits ocb finns nu till päseende i Varbergs museum. Senare tiders experter bar slagit till ocb presenterat ett resultat som nu anses vara det riktiga. Kulan som genomborrade Karl xn:s kranium bar baft en sä läg bastigbet som llngefär 120 meter i sekunden när den träffade kungen. Della är f<irklaringen till varf<ir utgångshälet är mindte än ingångshälel. Kulan hade när den träffade haft just sä mycket kraft att den nätt och järnt trängt igenom. Della innebär att skottet som träffade kungen inte kan ba komrnit Erån ett vanligt gevär eiler pistol. Experterna hävdar al1 kulan kom Erån en kanon i fonn av ett druvbagel. Druvhagel är en laddning av en mängd smä kulor av samma kaliber, som de vanliga kulorna. Pjäsen eiler granaten kom al1 verka som en väldig hagelbössa. Kulans läga fart förklarar ocksä bristen pä blysplitter. Det är Sveriges främsta expert pä ballistik som ligger bakom de senaste uppgifterna ocb experimenten. De utestänger ~tminstone

tillsvidare alla tänk-

ta historier om sammansviiljningar ocb mord vid Fredrikshald den 30 november 1718.

Martin Sandvik

Nya pensionstagares pensionsprocent under 50 År 1990 var den gcnomsnittliga pensionsprocenten for nya p ensionstagar e inom den privata sektom 47 procent, d vs. betydligt lägr e än maximinivån som är 60 procent av den pensionsgrundade lönen. Det framgår av Pensionsskyddscentralens utredning om anställningar och pensionsprocenter inom den privata sektorn å r 1990 (Yksityisen sektorin työurat ja eläkeprosentit vuonna 1990). Utredningen gäller personer som gick i pension 1990 och personer som var anställda eiler egenföretagare inom den privata sektom den 31 december 1990. - Avsikten med utredningen är att ge en översikt av de försäkrades arbetsbana ocb pensionsprocent, berättar statistikforskare Jari Kannisto. Närmare 26.000 personer beviljades S.k. heleffektiv pension är 1990. Deras totala pensionsprocent var i genomsnitt 47. Pä basis av arbete hade de intjänat cirka 34 procent. En heleffektiv pension

innebär att pensionen beviljas även pä basis av det förvärvsarbete den försäkrade antas skulle ha kunnat utföra under den äterstäende tiden frarn tili pensionsäJdern om pensioneringen inte hade skett tidigare. Inom den privata sektom tillväxer pensionen nonnalt med 1,5 procent per arbetsär, och full pension som är 60 procent av den pensionsgrundande lönen intjänas under 40 arbetsär. Fem år avbrott i fOrvärvsarbetet - Det har ännu inte förflutit en sä lång tid sedan arbetspensionslagarna trädde i kraft att alla som fick heleffektiv pension 1990 skulle ha fätt pension enligt maximiprocenten 60. Det förklarar hälften av den understigande delen. Den andra hälften beror pä avbrotten, i genomsnitt 5 är, i de försäkrades arbetsbanor. - Med beaktande av avbrotten ser det ut sam om den genomsnittliga pensionsnivån ocksä i frarntiden kommer atl

understiga maxtmlprocenten och stanna vid 50-55 procent, konstaterar Kannisto. - Var tionde pensionstagare som fick beleffektiv pension nädde maximinivän eiler 60 procent. De flesta av dem fick invalidpension. Den genomsnittliga pensionsäldem för de försäkrade som utredningen gällde var 57 år. De bade arbetat och omfattas av arbetspensionslagarna i cirka 23 är. Utredningen gällde även pesoner som var anställda eiler egenföretagare den 31 december 1990, eiler sammanlagt 300.000 personer Erän ocb med 30 ärs älder ocb med tre ärs mellanrum. De yngres pensionsprocent, 59,7 procent, nädde nästan maximinivän. Pensionsprocenten sjunker jämnt i de äldIe älderskl asserna Eram tili 51-mngarna vars pensionsprocen~ var 55,5 . Därefter sjunker procenten snabba re 63-äringarnas sarnmanlagda pensionsprocent är under 40. - De äldre äldersklasserna har inte hunnit tjäna in arbets-

pension under bela arbetsbanan, eftersom lagarna om pension för arbetstagare trädde i kraft den 1 juli 1962. Under vissa förutsättningar var det möljligt att tjäna in pension även under tiden innan lagarna trädde i kraft, men intjänandeprocenten var endast en halv procent i äret, konstaterar Jari Kannisto. Kvinnor som har passerat medeläldern har en pensionsprocent som är nägra procentenheter lägre än männens i motsvarande älder. Som störts är skillnaden fem procentenheter. När det gäller de yngre är skillnaden mellan könen abetydlig. De yngre arbetstagamas och företagarnas pensionsprocenter är nästan pä samma nivä. Situationen förändras först vid 50-äringarna. 1 de äldre äldersgrupperna är arbetstagarnas pensionsprocenter !.o.m. nästan sex procentenheter större än företagamas. . - Företagarnas pensionslagar trädde i kraft är 1970, däIför har det inte varit möjligt att ~än a in pension pä basis av

Farbror Otto När jag var barn brukade jag ofta bälsa pä farbror Otto. Han var gammal, en bra bit över 70 är. Men ban var rak i ryggen ocb stätlig som en torrfura. Han hade tät! grätt bär som var snaggat och en grä skäggstubb, sä bela ansiktet verkade grätt, men mitt i det gräa Iyste tvä goda pigga bamablä ögon. Han bodde i sytrtingsvillan, en bit Erän sitt bern, den gamla gärden, som nu brukades av bans son med familj. Gärden läg vackert pä en sluttrting ner mot viken. Frän sytningsvillan säg man ocksä viken blänka i solen. Vi satt för det mesta ute pä farbror Ottos trappa ocb pratade. Där inne bärskade hans stränga ocb ampra busbMlerska, Olga. Farbror Ottos fru bade dött för mänga är sen. Farbror Otto bade respekt för Olga, men trots att bon var ett "riv· järn" skötte bon mycket bra om bushMlet och böll snyggt ocb rent i stugan. För mig, en liten jänta pä 10-12 är, var det spärtnande att böra farbror Otto berätta om gamla tider. Han mindes den tiden dä människoma färdades pä vägarna antingen gäende eiler äkande efter bäsl. Från Bromarf ocb Tenala fick folket ta säcken pä ryggen och pIomenera den långa backiga vägen in till Ekenäs när de bade ärende till butikema eiler till torgel. Dä gick de vanligtvis barfota ocb bar skoma med sig. De satte dem pä fötterna först när de kom Eram till staden, för att inte onödigt slita skosuloma. Han berättade ocksä om hur vargama strök omkring knutama i hans barndom ocb bur gärdarna i trakten mäste gillra upp varggropar. En plats mellan Bromarf ocb Tenala kallas ännu för "Vargvändon." Ibland for Olga bort för en vecka pä ledigbet för att besöka sin gifta dotter i Ekenäs. Dä tog bon med sig ägg att sälja pä torget, ty hon skötte ocksä farbror Ottos bönor. Dä satt vi inne i köket vid bordet ocb pratade. Ibland bjöd ban in mig i kammaren ocb spelade för mig pä sin gamla trattgrarnmofon. Jag tyckte att det var bell underbart. Den skivan jag tyckte bäst om var "Jungfrun pä Jungfrusund", ocb den ville jag böra om ocb om igen. lnne i karnmaren var det rent och snyggt, men lite instängt, ty Olga hade sinne för renligbet men den tiden brydde sig folk inte sä mycket om frisk luft i rum-

företagsveIksarnbet Erän tiden före. Men när det gäller företagare som nännar sig pensionsäJdem höjs pensionsnivän genom det s.k. stadgandet om minimibelopp sä att den

meno Kanske det var för att de bela dagen arbetade ocb vistades utomhus. Men de som trivdes särskilt bra i karnmaren och belt tillgodogjorde sig den instängda atmosfåren var Olgas krukblommor, som hon bade fönstren fulla avo Jag bar aldrig sett sä mycket ocb rikt blommande krukväxter i bela mitt liv. Ibland när farbror Otto var pä riktigt gott bumör tog ban Eram sitt tväradiga dragspel ocb spelade en garnmaldags poika för mig. När Olga var pä ledigbet brukade farbror Otto egenhändigt koka kaffe ocb bjuda ät mig vid köksbordet. Den gamla kopparpannan var rägad till brädden med vatten ocb kaffe när han satte den pä elden ocb det dröjde aldrig länge fönän innebMlet "bäsade" ut pä spisen, farbror Otto var inte nägon van kaffekock. Det bär bände vaIje gäng han skötte om kokningen. Högt svärande de värsta eder fick ban sen den obanterliga pannan bort Erån eldbälet, ocb dä var ungefär bälften av innehMlet kvar, men det räckte ju bra ät oSS. Han dukade ocksä Eram vetebröd ocb skorpor som Olga bakat, men jag tyckte aIltid att bullan bade en underlig smak. Den bade sarnma smak som doften i den instängda kammaren. Men det var en härlig fest när farbror Otto ocb jag tillsarnmans satt ocb drack kaffe. Nu är farbror Otto och husbMlerskan Olga borta för länge sen. Det slutade lite tragiskt med att Olga till sist sä gott som tvingade farbror Otto att gifta sig med benne. Om det bara var för sin maktl ystnads skull eiler om bon bade andra skäl, det vet man inte. Farbror Ottos son pä gärden och bans fru ogillade det i bögsta grad. "Gubben bar blivit prillig på gamla dar", sade de. "Det där gör bon bara för att fä ärva villan ocb sen ska bon ba den som sommarvilla ät dottem."

De var belt emOl farbror Ottos giftennäl, och det uppstod en fientlig stärnning mellan gärden ocb sytningsvillan. Men bade nu Olga räknat ut det pä det sättet, sä gick det i alla fall inte sä. Ty Olga dog i kräftan före farbror Otto. Han levde inte beller lång tid efter sin andra bustrllS död. Och villan övergick sedan i sonens ägo. "Stina"

nästan motsvarar arbetstagarnas pensionsnivä. Enligt detta stadgande tillväxer äldre företagares pension med mer än 1,5 procent i äret, berättar Kannisto.

Nykarleby pensionärer besökte Värmland Söndagen den 8 augusti var tiden inne får Nykarleby pensionärers planerade sommarresao Som reseledare medföljde Gundel Söderholm, biträdd av sin make Bertil. Vid ratten sitter vär päIitIige chaufför Bernhard Paulin. Allt upplagt och planerat får en Iyckad resa. 1 Merikarvio dricker vi kaffe, varefter resan fortsätter ner mot Åbo. Med pä resan är även spelmannen Hugo Olin, som drar sina lätar. AJIsängen ljuder friskt. Ragnar Eriksson läser sina dikter frän tidigare resor. Dä det är söndag sä ger oss Bertil tänkvärda ord. Han vill framhilla nödvändigheten av att vi även bör räkna med och be om en högre makts beskydd och att vär resa skall bli lyckad. I Raumo gör vi ett uppehill nch beser den gamla Idosterkyrkan frän 1400-taIel. Det är guiden Maj-Lis HavuIinna, som här berättar dess historia. Vi gör en rundtur i den gamla trästaden. Värd att ses. Liksom den stora hamnen och smäbätshamnama, med sina otaliga smäbätar. I Åbo bamn gär vi ombord pä Silja Serenade. En stor och lite villsam bät, byggd i hela 9 väningar. I nallens timmar gär fården tyst och stilla genom Å1ands arkipelag. Frän Stockholm gär fården vidare ner tili Kolmärden, där vi gör en rundtur i Safariparken. Vi ser alla djuren ocb konstaterar att det är stnitsarna som har det särnsta trafikvettet, de trotsar vär chauffor nch vägrar att lämna vägen fri. Resan fortsätter och vi pas-

serar Norrköping. Här gör vi ett kort uppehill och beser den fina Kaktusparken, med statyn av konung Karl Johan i bakgrunden. Bussen svänger nu mera västerut, medan allsängen Ijuder. Else-Maj läser humoristiska berättelser, som fär oss alla all skratta gott. Genom vackra trakter, som ligger nära inti1J Hjärnaren ocb Vänern äker vi. Vi passerar städer som Örebro och Karlskoga. Vi närmar oss värt slutmäI, som är Sunne kommun och Selma Lagerlöfs hotelI. Det är här vi skall sova över i tvä nätter. Det är här vi skall göra vära utfIykter i det vackra Värmland. När vi närmar oss Sunne stämmer vi spontant upp sängen: "Ack Värmeland du sköna". Vi är frarnme vid hotellet som överträffar vära fårväntningar. Vi fär genast vid framkomsten en fårkänsla av att här kommer vi att trivas. Mårbacka Cirka 10 km frän värt hotell i Fryksdalen ligger Selma Lagerlöfs bamdoms- och diktarbern. Här tar en trevlig kvinnlig guide oss med pä en tur genom den stora byggnaden. Man känner en viss andakt där vi vandrar frän mm ti1J mm, medan guiden läter oss fä uppleva hela Selma Lagerlöfs livshistoria. Här ligger alla foremäIen sä som hon lämnade dem vid sin död. Att bon ocksä var en varm vän av Finland, fär vi även bevis fo r. I ett av rummen ligger

Moderat rörbättring i finländarnas pensionsnivå Den gen omsnittliga p ensionen var i slutet av förra äret u ngefår 4.600 markDet är nästa n hälften av fin ländarens genomsnittliga märtadslön, 9.400 mark- För drygt tio är sedan var motsvande procenttal 45. Pensionsuppgifterna framgär av d en nyutkomna p ub likationen Statistik över pensionstagarna i.Finla nd 1992, som utges av Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten.

Chefen för Pensionsskyddscentralens statistikavdelning, An ter o Ahonen, förk1arar ökningen med att pensionernas inkomstbindning förstärkts i enlighet med de mäI som uppställts pä läng sikt. - Det mängäriga lönefryset kan ge upphov tili föreställningen alt pensionsnivän skulle ha ökat väsenWgt snabbare än den aIlmänna levnadsstandarden. Sä har det i själva verket varit under ett par är.

BESTÄLLNINGSBUSSAR :

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVtSA tngenjörsv. 4.

BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORG" Tel. 915-581 042

, Tel. 915-531865 Bestätlningsbussar.

~;:;;;;::::::;;;:;:;;::::;:::;--;==========~l

'1'

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNtNGAR tNVABUSS Tel 91 1·8 1 004

KYRKSLÄTT

2987128 - 298 7136

Restauranger

Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Projekt kring stödet tilI närståendevård

De/lJJgama framfor Se/ma Lagerlöjs bamdoms- oe" diktar" em. och vandrande traktorer. Kaffe skall vi dricka pä hotellel. Men det blir i stället i ett maskinrurn, där vi fär fortära det pä stäende fol. Det enda negativa inslaget i vär resa. Men sä mycket gladare blir vi ät den liUa vackra staden Mariefred, invid Mälarens strand. Här besöker vi det mäktiga Gripsholms slott. Gujden tar oss med pä en rundvandringo I de mänga stenkalla rummen hänger, mäIade i olja, kungar ocb drot1ningar. Vi fär oss ti1J livs en heI del av Sveriges ärorika historia. Vid hamnen i Stockholm gär vi ombord pä Silja KarnevaJ, som lugnt och stadigt for oss över tili Åbo. Vär resa är pä slutrakan. 1 bussen är det Saga och Ragnar som pä fyndig vers avtackar vär reseledare och chaufför, samtidigt som de överräcker nägra enkla gävor, som ett synligt bevis pä vär uppÅ terresan skattning. T y att resan varit Det är med en känsla av ve- Iyckad, det är vi alla ense om. mod man lämnar FryksdaJeD Vi är många minnen rikarc. och det natursköna Värmland. Minnen vi kan leta frarn under "En resa i saga och verklighet". kommande mörka vinterkvälI EskiIstuna ser vi pä en utställ- lar. Fjalar Zittra ning av maskiner: ängvältar pä eli bord ett brev egenhändigt skrivet av Selma. Frarnfor brevet finns tvä medaljer av guld. Den större är frän 1904 dä hon erhöll Nobelprisel. Den andra medaljen heviljades henne 1909 av Svenska Akademin. 1 brevet skänker hon 1940 dessa medaljer tili Finland, att smältas ned och pengama skall gä tili nödlidande krigsbam. Men det fanns en kommitte, som stod Selma Lagerlöf nära. De begärde att fä dessa medaljer äterbördade tili hennes hem. I stället gjorde de en insamling och skänkte pengama tili Finland. Et1 besök och rundvandring i den vackra parken Rottneros kallad Ekeby i Gösta Berlings saga - hör även tili programmel. Vi ser de mänga skuJpturerna och blomsterarrangemangen. Sä är det dags att ätervända tili värt hotell.

Det är likväI nännast fräga om en kompensering av den efterblivenhet som den överbettade löneutvecklingen ledde tili under ären 1988-1990, understryker Ahonen. - Bortsett frän konjunkturväxlingaroa ökar pensionsnivän stabiJt i och med all pensionernas inkomstbindning förstärks. Under de treltio är som den privata sektorns arbetspensionssystem funnits har de nya pensionerna stigit tili ungefår 50 % av lönen. För varje är omfattas dessutom en aIlt större del av pensionstagarna av arbetspensionsskyddet. Denna utveckling kan bl.a. ilIustreras av att över 320.000 personer fick enbart folkpension är 1980, mot bara cirka 180.000 i slutet av förra ä.ret, säger Ahonen. Var femte finländare är pensionerad. 1 exakta siffror

OPTtKER

KARIS

(i)~J:.t~ 10300 KARIS Tel. 911-309 40

TRADmONELl FlNlANOS-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECIAUSERAO pA MÖTEN OCH FESTTlLlSTÄLlNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING. VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101 .

'\ ( ))~ ~

Optikos Aschan Ky

Vuorlkatu 13 aerggatan 13

10900 Hanko 10900 Hangö Puh 911 / 84830 Tel

Ett led i den skisserade utvecklingen av den öppna social- och hälsovården har varit, att bestämmelser om stöd tili nä rståendevård infOrts i socialvå rdslagen_ De nya bestämmelserna och en fOrordning om deras tillämpning har trätt i kraft den ljulii k ' Stödet tili närståendevård ställer kommunerna infOr verkligt krävande utmaningar. Kommuner har vänt sig tili de ideella organisationerna med önskan om samarbete att utveckla servicen. Stödet tili närstäendevärd innefattar värdarvode och den service som ges för att säkra en äldrings, handikappads eIler annan sjuk persons värd och omsorg i hemmel. Värdarvodet och servicen definieras i en obligarorisk, för värdtagaren individuell värd- och serviceplan. I diskussio nen om närstäendevärd har man slagit fast att närstäendevärdaroa bör fä ett tillräckligt stöd i sitt ofta tunga och förbindande värdoch omsorgsarbete. Den anhöriga bör inte belastas för mycket, utan man bör ku nna bygga upp olika stödnätverk inom närsamfundel. Eftersom stödet ti1l närst&-

endevärd grundar sig pä lag, stär kommunerna inför verkligt krävande utmaningar. För att ordna semester och 'ledigt ät närstäendevärdare behövs lyfte 1.117.512 personer i slu- utvecklingsarbete, resurser tet av 1992 ä.lders-, invalid- och planer. eller arbetslöshetspension eiEtt treärigt försöksprojekt ler nägon annan fonn av projektet Ledigt frän värdegenpension. Dessutom fick och omsorgsarbete (Vapau65.422 efterIevande makar tusta hoito työstä) - har inletts och barn enbart familjepen- av fö reningen De ÄJdres Ansian. höriga ocb Vänner r.f. i samÅ1derspensionärerna utgör arbete med Finlands Röda den största pensionärsgrup- Kors (FRK) och kommu ner pen. De är fler än 760.000. 10- samt andra intresserade frivilvalidpension uppbärs av ligorganisationer. 310.000 ocb arbetslöshetsP reliminära försöksorler är pension av cirka 44.000 pen- Alajärvi, Helsingfors (Södra sionstagare. stordistriktet), Joensuu, KerAv den få rska statistiken vo, Orimattila, Tammerfors framgär att omkring 40.000 och Åbo. medborgare i ä.ldern 50-54 är Alteftersom erfarenheterna är pensionerade, viJket mot- frän fö rsöket ökar, kan andra svarar 14 procent av hela äl- orter ansluta sig ti li projektel. dersgruppen. 1 äldersgruppen 55-59 är Iyfter nännare Stödnätverk i 91.000 eller en tredjedel pen- närmiljön behövs sion. Bland pensionärerna i En avsikt med projektet är bägge äldersgrupperna är att uppbringa friviUiga persomännen majoritet. ner vilka vill ställa upp som stödpersoner och av lasta anOptisk speclalaffär höriga. Förr i väriden användes ett talande begrepp fö r dessa, nämllgen ordet hemfolk. Pä fi nska talar man om BACKMANS OPTIK kotimiestoiminta. Ordet hemTocggatan 9ToI. 928 -19 226 Mari8hamn folk kunde väl igen fä komma tili heders pä svenska! ;b KVRKSI.An E n andra avsikt ä r att finY~ OPTIK na och utveckla a ndra utv~ HSB s hus vld torget ägar fOr att anböriga ibland lel 2981927 kan vara led iga frä n sitt värd- och omsorgsarbete samt även kan ta semester. Olika stödnätverk utveck· KARIS, Köpmansgalan 4 las på försöksorterna enligt Te t. 911 -30 161 EKENÄS, Kungsg. 8 behov. Under idegivni ngsfaTel. 911 ·62 949 sen har man listat fö rslag pä

~ .1,

1~'~h{~IM;1a

vad en stödverksamhet ku nde omfalla. Närstäendevärda re och personer som deltar i avlastande frivilligarbete (hemfolk) har behov av introd uktion, utbi ldning, upplysning och konsu ltation. Det avlastande friviJligarbetet har bl.a. det viktiga syftet all gö ra det möjligt för anhörigvärdare all ibland tä viJa och omväxling, fä träffa andra människor, syssla med sin hobby, eiler utträlla ärenden. Vem kunde stödja bättre, än en person som är i samma An höriggrupper situation? ka n bildas. Eli nätverk eller system för turvis eiler alternerande värd och omsorg kunde byggas upp. Möjligbeter för de anhöriga all fä värdtagaren till kortvarig värd, som kan , räcka frän nägra timmar till nägra dagar, borde finnas. Närstäendevärdaren har en lagenlig rätt till semester och rekreation. Inom rarnen fö r projektet vili man även utveckIa rekreations- och semesterverksamheten. Mälet en fungerande ser viceh elhet Projektet bar som sluWgt mäl att en ur de anhörigas synvinkel fungerande servicehelhet kan ästadkommas. Man kommer därför att ta olika system inom olika sektorer i b etrakta n de. 1 rnohvc,..; .... S "u··

na tili projektet konstateras det k10ka i att ralionaIisera i rädande tider av depression. Man föreslär att dubbelarbete avveckIas ocb betonar betydelsen av samarbete samt av att tjänsterna, som erhjuds ifräga om kunskap, utrymmen, utb ildning m .m, sarnmanjärnkas pä ett förnuftigt sätt. En riksomfattande stödgrupp för projektet har tilIsatts. Social- och hälsovärdsministeriet, Forsknings- och utveckIingscentralen för social- och hälsovärden (STAKES; f.d. social- och hälsovä.rdsstyrelsen), Vanhus- ja Lähimmäispalveluliitto, De ÄJdres An höriga och Vänner r.f, FRK samt kommunemas centralorganisationer är representerade i stödgruppen. Seminarium på svenska Ett seminarium om samarbetet meUan kommuner och organisationer beträffande stödet tili närstäendevärd hölls den 24 augusti pä Folkhälsan i Helsingfors. Försöksprojektet och Folkhälsans T ysta värdare-verksamhet presenterades. Överinspektör Anne Metsola (SHM) och socialdirektör Leena Kokko (Sibbo) hade anfö randen. Biträdande direktör Cecilia Brandt ledde diskussionen om hur den nya förverkligas, förordningen hurudana tjänster or~anisatio nerna kan erbjuda samt om hur samarbetet mellan kommuner och organisationer fö rverkligas. Text: Valborg Louhisto

Zonterapi på rötterna Zonterapi hjälper mänga människor att trots olika slags krämpor orka bättre ocb mä bättre. När man gär i den behandlingen kommer man smäningom underfund med hur man, som komplement tili regelbunden professionellt given zonterapi, ocksä själv kan "trycka sig fri" frän värk- och andra smärtsymtom. Zonterapi är en traditioneIl bebandlingsmetod med anor frän ärtusenden tillbaka. Man bar använt zonterapi som en spontan och naturlig behandlingsmetod sedan urminnestider i säväl Kina, Japan, Indien, Egypten, Nord- ocb Sydamerika som i Tyskland, Schweiz, Österrike och England. I Norden bar Danmark varit föregängsland . En av de mänga läkare som insett fotzonterapins värde är dr Vilhelm Scbjelderup. I sin bok "Altemativ medicin" skriver han bl.a. att ..... När föttema sköts ordentligt är det som om själva äIdems härjningar i kroppen motverkas....... Detta skrev ban för över 20 är sedan. En arbetsgrupp inom Finlands läkareförbund säger i sin promemoria (fäyden!ävien boitomuotojen työryhmän muistio 1988) visavi zontera{lin_ att behandlingens verkan

ringo Man framhäller att det är svärt att se att nägra skadeverkningar skulle kunna uppkomma, förutom möjligen en mots pänning i musklerna pä grund av smärta. - Detta om vära skolmedicinares - pä nägra fä undantag när - instäUning lill zonterapin. I princip anser säJedes vära läkare att zonterapi är humbug. Men zonterapin hjälper dagligen hundratals människor att mä bättre. Även om behandliogen ingalunda aUtid direkt botar fräo sjukdomen bakom symptomen - redovisade erfarenhetsbevis finns pä att även sä kan ske - lindrar den smärta och värk samt stimulerar pä mänga sätt, och gör det sä lättare för en människa att leva med sin sjukdom. ':Min" terapeut, sjuksköterskan Anita Fuchs har i mäoga är arbetat som zonterapeut. Numera biller hon ocksä kurser i zonterapi. Jag ber benne berätta om fotzonterapi för GOD 11O:s läsare. Du säger, att det viktigaste är att vi vämar om vära fötters bälsa, om vi vill mä bra? -Javisst, säger Anita. - Det är bl.a. enkelt att ge fotzonterapi, ty behandliogen kräl1er inte sä stora praktiska arrangemang. En bekväm stol för klienten och terapeuten är de viktigaste attributen för att man skaU kuona ge fotzonterapi pä ett riktigt sätt. Fotzonterapin bar samma verkan

mte har bevisats vetenskap-

som

ligt, men att erfarenbeter visat att zonterapi är allmänt uppiggande. Vidare sägs att terapin för sin del även är ägnad att närma människor till varandra genom fysisk, tilläten berö-

- Grundtanken i fotzonterapin bygger på erfarenhetsmässiga observationer om att kroppens olika delar och organ har sina bestämda reflexzoner i fOtterna.

andra

zontcrapifolDleT.

Zonterapeut Anita Fuchs Erfarenheten har också visat, att en störning i någon del av kroppen känns som tryckömhet eIler en strukturelI vävnadsforändring i motsvarande zoner på fOtterna. - När man ger fotzonterapi, trycker man pä eUer masserar de sjuka punktema i fote n fö r att avlägsna smärtan ocb den vägen även störningen i motsvarande kroppsdel eUer -organ. - Behandliogen förbättrar bäde blod- och lymfacirkulationen, som regleras av det vegetativa nervsystemet. Fotzonterapin, likasä en zonterapi, som bebandJar andra ref1exomräden i kroppen, päverkar säIunda människan helhetsmässigt. 'MäDniskan uppnäHn känsla av välbefinnande. - Vi har inte tänkt pä att vi förstör vära fotter pä mänga sätt"säger Anita. , -

Vi har använt och an -

vänder oriktiga skodon, de kan vara för träoga eUer ba för böga kl ackar. Man tänker inte heUer självmant pä bur tungt det är för benen och föttema att bära upp en kanske över-

"Socialskyddets roll ökar i depressionstider"

- Det finländska sarnhälJet genomgår i dag en brytningstili, vilken karakterlseras av osäkerhet infOr framtiden det är svårt att forutse en framtida utveckling - och en omvärdering av de gamla tillvägagångssätten. De interna och externa behoven fOr fOrändring är stora, framhöll sociaJ- och häIsovårdsminister Jonna Huuhtanen när ban taJade vid Eläkeliittos fOrbundsmöte i St Michel den 10 juoi. - NationaJekonomins aUvarliga kris innebär en stor ulmaning for de rigida organisationema och de sedvanliga tillvägagäogssätten. Vi lever i en period av mycket djup förändring, där Finland söker ny kurs. Efter denna brytning kommer samhället ,inte längre att vara detsamma sam tidigare. Ut oss hoppas all det inte tar en aUtfor läog tid att hitta en ny, stadig

kurs. - Under de senaste .l\ren har den sociaJa trygghetens betydelse i ocb med recessionen blivit aUt stÖrre. Det är inte utan skäl vi taJar om den sociaJa trygghetens karaktär av ett skyddsnät. Väri sociaJskydd,

som intemationeUt sett fortfarande är av hög kvalitet, bar fungerat som en buffert när massarbetslösheten har forsatt familjer och medborgare i svärigheter. Tack vare sociaJskyddet har man kunnat förhindra sociaJ utslagning. Under depressionen fär sociaJskyddets mU som en integrerande fakto r i samhället större betydelse. SamhälJets lugna yta beror tilI en stor del pä vllrt sociaJskyddssystem, sa minister Huuhtanen. - Pensionärerna har inte kunnat undvika ytterligare belastningar. Det har inte funnits medel for de av regeringen ursprungligen planerade ätgärderna genom vilka grundskyddet skulle kunna fOrbättras. Det har t.ex. inte skett nägot framätskridande när det gäller att slopa nedsättniog av folkpensioner pä grund av makes eUer makas iokomster. lngen befolkningsgrupp har kunnat undvika den belastning som statens stora finansieringsunderskott orsakat. Vi har dock strävat efter att inrikta sparätgärderna sä rättvist som möjligt. - Alla de ätgärder som har

viklig kropp frän vaggan till graven. De negativa följdema av aUt detta är kända ocb mänga. Promenader är pä aUt sätt hälsosamma - i bekväma skodon, märk väl - och att gä barfota när det bara är möjligt är mycket hälsosamt. - I dagens samhälJe, som i aUt kräver stor effektivitet av oss vaI och en, söker mämuskor sig till olika aJtemativa forrner som komplement till den värd och behandling som medicinen och värdvetenskapen erbjuder. - Jag anser att en av de effektivaste kompletterande behandlingama är den traditioneUa fotzonterapin.

stär är betydelsefuJ]t för klienten. - Värdsituationen ger med andra ord möjligheten att pä ett positivt sätt förrnedla värdefull hälsokunskap, som hjälper klienten att ta i betraktande ocb korrigera sina besvärs negativa bakgrundsfaktorer för att mä bättre. - Det ä r beklagligt att lä karna, på några uodaotag när, inte rekommenderar zonterapi som behandlingsronn. Lymfaterapi eiler -massage har de accepterat, eftersom de konstaterat att den är tili nytta bl.a. efter operativa ingrepp. Med Iymfamassagc hjä lper man den bopade cellvätskan i Det vi lovar gång på ny tt, svullnaderna kan vi hålla avtar, E mellertid har zoo teVi zonterapeuter lovar inte rapin precis samma verkan vära klienter att de tillfrisknar på Iymfaci rkulationen. frän sin sjukdom, men vi 10var - och kan billa löftet - att Bör ges med zonterapin bjälper en att mä yrkesskicklighet - Det är viktigt att behandbättre och att bättre kontroUera eUer behärska sina besvär, lingen ges av en person som leva med sin sjukdom, försäk- bar yrkeskunskap och -fardighet, betonar Anita. rar Anita. - Zonterapeuter utbildas i - Zonterapeuten förbäUer sig helhetsmässigt till sin kli- vllrt land sedan medlet av ent. Förutom att vi ger den fy- 1970- taJet. Mycket ofta bar siska behandliogen, är inter- de en värdutbildning i bakaktionen mellan terapeuten grunden. Även i zonterapeutoch klienten mycket viktig, pä utbildningen undervisas i anasamma sätt som den är viktig i tomi ocb fysiologi i tillräcklig utsträckning för att en utbilaUa värdförhällanden. - Klienten avgör om vi pra- dad zonterapeut skaU ha den tar med varandra, eIler kanske bakgrundskunskap som betiger tillsammans. Men ofta bövs för att utöva yrket pä ett tar klienten initiativet till pra! adekvat sätt. - Man kan lära sig zODteraom det ena och det andra och dä har man möjlighet att pi ocksä enbart .. tili busbekomma in pä saker som är bov". Jag vet många som bjälviktiga för hälsan, exempelvis per vänner ocb bekanta genen riktig födas betydelse för om att massera eIler trycka pä att man skaU leva gott, eIler akupunktema i fötter, rygg, nägonting annat som man för- skuJdror och nacke. Behand-

Iingen skadar inte, fastän den ges amatörrnässigt. Men när en människa mär verkligt däligt, behövs nog sakkunskap för att behandlingen skall ge önskat resultat. Anpassad behandling Zonterapin är smärtsam, konstaterar Anita. - Men den fär inte bli fOr smärtsam, för hårdhänt. BebandJingen mäste anpassas efter klientens smärttoleransnivä och behov av behandliog. Zonterapeuten diagnostiserar först sin patients eUer klients situation och handJar sedan därefter. Smärtan vid behandling avtar ocksä smäningom. Jag har klienter som regelbundet kommer tiU zonterapibehandling för att upprättbäUa sitt välbeflnoande. - Vid varje bebandling masseras energibaDoma till sist. Massagen är lätt ocb inte smärtsam. Behandliogen aktiverar kroppens eDergi, människans livskraft. Kinesema kaUar detta Chi, yogerna Trana. - Själv gör jag sä, att jag stänger av telefonen ocb läter en terapeutisk, avslappnande musik spela i bakgrunden medan vi bäda under tystnad Iyssnar tilI den och jag masserar energibanoma i min klients fötter. En stunds vila efterät är sedan pä plats. Efrer det känner sig klienten uppfriskad och avslappnad. - Vära läkare godkänner inre teorin om människans energibanor ocb därmed inte beller massage av energibanor. Men vi, som ger eIler fär denna massage, känner av erfarenbet dess kraft. Texl: VaJborg Louhisto

Komedi och tragi-komedi - på Wasa Teater

Kom igen Charlie! av Larry Sbue är böstens första pjäs pä stora scenen pä Wasa Teater en sjujädrans komedi, som svept som en löpeld över världens teaterscener. Pjäsen handlar om Cbarlie, som är trött pä stress och människor. Hans vän, Froggy, föresl är att han skall viIa upp sig pä Bettys pensionat. Charlie vill inte prata och umgäs med folk, sä Froggy presenterar honom som utlänning. Alla tror, att han ingenting förstär ocb därför fär han höra - Tack vare socidlskyddet bäde ett ocb annat, som inte är IIar man kunnat !örhindra avsett för en utomstäendes socialllts/agning, sa minist- öron. Kom igen Cbarlie! regisseer Jorma Huuhtonen när ras av Dick Idman. Scenograhan to/ade vid Eläkeliittos fi: Erik SaJvesen. Medverkan!örbundsmöte. de: Thomas Backlund, Paul Holländer, Märta Laurent, planerats under den senaste ti- Maria Sid, Mitja Siren, Frank den har gällt att trygga finansie- Skog, Sixten Stjernberg. ringeD av pensionerna i framti- . Kom igen Charlie! har preden. Dagens svära läge fär inte miär 23.9 och spelas fram till leda tilI hopplöshet. Vi mäste 27.11. bevara vär livsglädje och vllrt förtroende för framtiden. K1assiker - Pensionärsorganisationer- på Strampen nas betydelse ocb infIytande Pä Strampen, Wasa Teaters ökar dä vär befolkning blir äldte! Ni har en viktig plats inom tredje scen, bar August For~"- "igare den sarnbälleliga verksarnbe- Srrindbergs premiär den 1L.J. ten.

Fordringsägare är en tragikomedi, ett kl assiskt triangeldrama. Gustav är den första mannen, Adolf den andra. Gustav gifte sig med den unga Tekla; han lärde henne tänka och uppfostrade heone liU sin hustru. När Gustav var pä resa träffade TekJa Adolf, en yngre konstnär. Hon lärnoade Gustav och stack iväg med Adolf. Åren gär. Nu är Tekl a pä resa. Gustav söker upp Adolf och gör sig "vän" med honom. Han är förorättad, fordringsägare, ocb vilI ba revansch. August Strindberg var en stor motständare till kvinnoemancipationen, som han säg

Pensionatet vid havet ,,~Io..

~~~ __ ~ 10lHIMI

VAllrs Yhernll, SF·22100 Marl~ hamn, lel. 928· 16 322

som ett hot mot kärnfamiljen. - Pjäsen är en läckerbit för alla som jobbar med den, säger pjäsens regissör Pekka Sonck. - Det finns en kraftig, nästaD thriUeraktig spänning i den; inte sä att den direkt skuJle vara en detektivhistori a, men pä människorelatioDsplanet är den en psykologisk thriller, fyUd av komik. Regi : Pekka Sonck, scenografi: Kaj Niemi, medverkande: Sofie Lindblad-Sonck, Mika Fagerudd och Joban Portin.

f f RÅN BANl<ER, SOK.. ""PPERS· opt ~ERHANOtAll.

1If-

OIIAVNINGSBVRÅfR SAMT PÅ STlfTElSENS ADRfSS001 TEXTNINGSTJÄl:jSl Slora RobtWfsgoJon 15 TeI. _ __ 00120 H:fORS 12

HJÄRTSTlFTELSEN

Materialpaket från gymnastikförbundet Finlands Svenska Gymnastikforbund erbjuder pensionärsfOreningarna möjlighet att pii ett trevligt sätt hekanta sig med pensionärsgymnastik och seniordans. Förbundets pensionärsgymnastiksektion har sammanställt ett materialpaket som man nu marknadsfOr också tili pensionärsfOreningarna. Mottot är motion - kondition - gemenskap. Del finlandssvenska gymnastikförbundel vili pä della säll uppmärksamma "De ä1dres år i Europa". Pakelel innehålier info i bild och kort leXl om del positiva i

Solig resa tili Y stad

att motionera. Vidare finns där eli gymnastikprogram med tiIIhörande musik. Det är lärnpligt all användas vid sammankomSler för jusl pensionärer. YllerIigare innehålier pakelel en seniordanskassell med tillhörande dansbeskrivningar. Tanken är all gymnastikförbundets medJemsföreningar eiler medborgar- ocb arbelarinstilUlen konlaktar pensionärsföreningarna ocb ko=er överens om en lärnplig tid när paketel kan presenleras. Men kan pensionärsföreningarna ocksä direkt beslälJa maleria!pakelel från gymnastikförbundet. Prisel är 160 mark.

Linnea och Marianne kryssvann 118 lösningar inkom tili kryss 4. Vid dragningen gynnades följande fem med bokpris: Linnea Andersson, Söderbyvägen 41 B 14, 21600 Pargas, Marianne Ebrström, Leagränden 6 1, 02700 Grankulla, Ann-Mari Söder ström, Trädgärdsv. 2 lok. 6,

02700 Grankulla, G ur li Rud olph , KOllbyvägen 12 A 15, 00600 Helsingfors och Asta Ingman, Osmundsböle, 10300 Karis. Böckema ko=er per post. Vi gratulerar vinnarna och lackar alla för visat intresse.

Dä Ekenäs pensionärer den 12 augusti resle för all besöka vänorlen YSlads pensionärsförening "SYD" hade man solen med i bagaget. När bussen fredag kväll rullade in i sladen klarnade himlen upp efter veckor av regn och bläst. Under de !Vä dagar besökel varade sken solen frän en klarblä hi=el. Soliga var ocksä vära värdar med ordförande Henrik Larsson ocb fru Torborg i spelsen. De hade inte skyll nägon möda för all göra värt besök tili en fin upplevelse. Del fuUspäckade programmel började med en guidad rundvandring i sladskärnan med de vackra korsvirkesbusen, m1lnga av dem ända fr1ln medeltiden ocb ännu i bruk. 1 sladens r1ldhus blev vi vänligt mollagna av kommuna!fullmäktiges ordförande, som berättade om olika skeden i huseIS hisloria. Under eflermiddagen ocb p1lföljande dag gjordes bussturer i omgivningarna. Vi beundrade det skånska landskapel med sina böljande vida falt och välskölla gårdar. "Här Iigger gamla slotl och herresälen . . ." sjöng Edvard Persson - vi besökle

n1lgra av dem, bl.a. det sl1ltliga Sövdeborgs sloll, som förevisades av slollsberren själv, friberre Sljärnsvärd och Bollerup slOIl med modern lantbru kssko la. Vi log oss ocks1l en titt p1l slorkarna i nalUrreservatet "Slorkhägn". Fr1ln del idylliska fiskelägel K1Iseberga klättrade vi upp lili K1Isehuvud med Ales stenar (frän vikingatiden) och en underbar ulsikt över ÖSlersjön. Ett besök p1l Dag Hammarskjölds gärd Backäkra (numera museum) slod ocks1l p1l programmet. P1I Hammenhögs gamla gäslgivargärd 1IIs en god lunch och de l fanns mysiga kaffestugor längs vägen ... 1 en av dem fick vi se hur man gör "Spettekaka" (inget vanligl kakrecept rninsann) och naturligtvis även smaka av della originella bakverk. Den gemensamma rniddagen p1l Saltsjöbaden lördag kväll b lev en böjdpunkl i progra=et. Värdfö reningens ordförande Henrik Larsson bälsade oss bjärlligl välkomna tili Y slad. Ordförande för Sövdebargs slatt. Ekenäs pensionärer Erik EIg lackade i varma ordalag o'c h överräckte en vägglallrik med Del är klart att vi inle kunEkenäsmotiv tili värdför- de lämna Yslad utan all ba eningen, som fick värI bords- Iyssnal tili Tomväktaren i S:a standar vid sill besök här se- Maria kyrkas 10m. Han blåser naste so=ar. Som en speci- isin kopparlur en gäng i kvareli gäva fick Torborg ocb ten i varje väderstreck från Henrik Larsson motta Vidar kvart över nio pä kvälJen liII Lindqvisls bok om Ekenäs. tre pä natten och det bar ban Ordförande för ÖSlerby pen- gjort ända sedan 1600-talet. sionärer

Anoa

Ho Lmström,

som ocksä var med pä resan, överräckte sin förenings slandar. Värdföreningen isin tur delade uI b1Ide en present (en värdefuU bok om Sverige) och sitt bordsstandar. Den glada samvarOn avslutades med dans.

TidJgl

mändug

UBH

OSTERsJOHS NYASTI OCN MODERNASTI KRYSSNINGSFLOTIA

Reservera redan nu höstens Gyllene Kryssning o från Aho till Stockholm under tiden 7_9_1993 - 26.1.1994 tisdag-onsdag morgonavgångar. Siljabåtarnas showprogram är slösande rika, det vet Ni juo Höstens artister är åter idel stjämor. Här några plock bland det bästa:

Silja Karneval Silja Serenade

Annikki Tähti med orkestern Veijarit Risto Nevala och J armo Tinkala med Granada orkestern Kake Randelin med Rovers orkestern Teuvo Oinas med orkestern Kolibri.

Annikki Tähti med orkestern Veijarit Teuvo O inas med orkester n Kolibri Eila Pienimäki med Jorma Kuukkulas orkester Rätt tili ändringar förbehålls. Ring och fråga efter erbj udanden.

f f.

BEKVÄMAST RESERVERAR DU DIN RESA

pA NÄRMASTE RESEBYRÅ ELLER HOS OSS TILL PRISET AV ETI LOKALSAMTAL, NÄRLINJE 9800 - 74 552 (SILJA).

morgon

vände vi iIter nosen mot norr. Del regnade i Åbo ocb del regnade i Ekenäs - men vilra minnen var soliga.

------------------------------ -------------- -

Kryss för GT-läs rna

®R~ ,ID) ---t----

PRÖV--.

N'.~G\~_

t~~k_r-----b----+---~~---~~-MARK<\Sr KOTTE-I

Lösningarna tili krysset i detta nummer ska vara redaktioneo tillhanda senast den 15 oktober. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Märk kuvertet "kryss

5".

Namn ..................................................................................................................................................... Adress ...................................................................................................................................................:

--------------------------------------------SMÖRGÅSBORD ;:~~: Specialarrangemang fOr grupper

65,-

Adressförändringar som gäller God Tid får helst i fortsättoingen meddelas liU förbundelS kansli: Svenska Pensionärsförbundel, Indiagalan 1, 00560 HELSINGFORS 56. Del går också bra atl ringa io förändringarna, lelefoo 90-791 895/ Marianne Sandell. Också preoumeranler som ska av1ägsnas ur registrel bör meddelas tili kansliel.

NY I I FOR KISSPROBLEM. ENDAST FOR VUXNA! II

VARFöru Inkontinens är två till tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Äldre människor lider oftare av det än andra. Orsaken till inkontinens, oavsett ålder eiler kön, är nästan alltid fysiologiskt. Kom ihåg att din problem är inget att skärnmas för! Besök en läkare. Orsaken och lättnad för besväret kan vara lätt tillgängliga. Och ett råd till: · BEGRÄNSA EJ OlIT LIV! Du skall absolut inte låta bli an delta. Gå på bio och skratta, res och gymnastisera. Du kan göra vad du vill, bara du förser dig med rätt hjälpmedel. Mölnlycke - samma företag som levererar produkter också till sjukhus - tillverkar också olika hygienprodukter speciellt för inkontinenta personer. Inkontinensskydd används på samma sätt som trosskydd fast de är helt annorlunda. Det finns både små och stora inkontinensskydd, både för män och kvinnor, till nanbruk och cill dagbruk, både med tejp och utan. DET FINNS DISKRET HJÄLP MOT DIN NÖD Det lättaste och diskretaste sättet an skaffa TENA inkoncinensskydd är att beställa direkt från cillverkaren. Det blir billigare och väcker ingen uppmärksarnhet. Inkontinens lika som inkontinensskydd är en individuell sak. För att du skall kunna välja det JämpJigaste skyddet, ber vi dig returnera nedanstående kupong. Vi skickar dig vår informationsbok om inkontinens, om vård och om TENA-produkrerna. Sänd in din beställning i ett kuvert under vår adress. Posta den genast för din egen skull. Med TENA känner du dig trygg! Låt oss hjälpa Önskar

lENA Mölnlycke

'II

Oy Mölnlycke Ah. KornertVägen 10. 00380 Helsingfors

Hur många vuxna finländare tror du har svårigheter an hålla tätt? Det är inte underligt om du inte veto De som har problemet, gör allt för att dölja det. Det är många fler personer än du tror. Knappast någon av dina bekanta har beränat om sin besvär och säkert är några av dem inkontinenta. Nästan 10% av de vuxna har svårigheter an hålla tätt. Hundrarusentals människor! ÄR DU INKONTINENT?

••

Inkontinens behöver ej betyda att du kissar på dig. Besväret kan vara så lindrigt an du inte ens tycker att det är ett problem. Det kan vara några droppar när du skrattar, hostar eiler nyser. Det kan bli oväntat blött när du anstränger dig. Eiler det kan vara en tillfälligt problem t.ex. efter en förlossning eller i samband med medicinering. För några är det ett dagligt problem.

-----------------------~

..... _

\ ,w ••_ _• t7f

TENA.konsum,ntguide och bestiillningsinruuktioner om TENA-inkontinensskydd

II I

I I

Namn

Posmr

Sänd kupongen i en slutet kuvert undu adress

Oy Mölnlycke Ab, Sjuksköterskan Leena Oikkonen KDm'ttvägen 10. 00380 Hdsingf"" MöW~ ~tbin dcr

'an:slcyddadina personuppgifter

sig

I I I I I I I I I