God Tid 6/1993

Vilken årstid gillar vi bäst?

Sid.8-9 Argång 21

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr6

26 oktober 1993

Nya reseledaren:

Rosor och pianomusik när Treklövern kom samman

- Ett Iitet handikapp ska inte få utgöra något hinder att komma med på Pensionärsförbundets resor.

Det säger Anneli Bofer, Pensionärsförbundets nya reseledare. Bon tycker det ska bli en utmaning att få fungera som reseledare inom Pensionärsförbundet.

Treklövern är en sammanslutning av pensionärsföreningarna i Västanfjärd, Kimito och Dragsfjärd.

Man har för tradition att samlas en gång i året tiU gemensamt samkväm. 1 år var det pensionärsföreningen i Västanfjärd som stod värd för träffen. Den hölls den 5 oktober på

soma fanns före 1867. DA

överf<ird tili de nya rabatt-

tade bl.a. om all pensio-

VArdkascn.

fanD de kinesiska Tosorna

rosorna. Ibland lyckas man,

oärsförbundeo tillsammans

vägen tili Europa. - Det var frAga om granna, röda farger, ocb det var rosor som äterkom med sin blomning flera gänger under samma säsong, berättade Drude.

Det var pA den tiden en stor nyhet. Problemet med de nya rosoma är att de ofta förlorat sin doft. Man försöker fä den goda doften

ibland inte.

Udo Drude berättade initierat om bur man ska plantera rosor, hur man ska gödsla dem, bur man ska beskära dem, O.S.V. Kaffe med dopp serverades och verksamhetsledare Jerker Nyberg informerade om aktueUa händelser inom f<irbundet. Han berät-

uppvaktat riksdagsgrupperna med en bemställan om att minimipensionema borde höjas tili minst 3.000 marko LikasA har man försökl pAskynda det fjärde skedet av pensionsreformeno - Tillsvidare bar vi inte Iyckats fA debär kraven genomförda, men ansträngningarna fortsätter, sa verksamhetsledaren.

BortAt 160 pensionärer hade mött upp ocb stärnningen var varm och fin.

Västanfjärd-föreningens ordförande Tor Wikstedt bälsade vä !kommen och föreslog att man skuUe gA in för tätare besök hos varann sA att alltid ett mindre antal pensionärer frAn de tvA övriga fOreningarna skulle inbjudas när den tredje föreningen arrangerar nAgonting.

Tillsammans sjöng man Västanfjärdsvalsen och Pensionärsvisan och därefter var det dags för trädgä.rdsmästare Udo Drude frAn Pargas att berätta om sitt stora intresse, rosoma.

Han kompletterade sin sakkunniga information med att visa bilder frAn ett nyligen gjort besök i Paris.

Drude beräUade att det fions över 30.000 olika rabaurosor. De s.k. gamla ro-

"Handikapp inget hinder för 'resor"

Det var Irivsamt när Ireklövem kom samman. I/örgronden Greteloch Gunnar Forss från Dragsfjärd samt Valter Johanssonfrån Kimito.

Pensionärer är ingenting frärnmandeförAnneli.Tvärtom - i fjorton Ar bar bon nu jobbat pA Aldringsbemmet Fridebo i Ekenäs, först som primärskötare ocb sedan 1981 som arbetsterapeut. Anneli har ocksä ordnat resor ocb fester för Aldringarna i ekenäs. Hon bar ocksA fungerat som bussvärdinna när det 10-

Forts. pll sido 9

Pianis! drog ner appläder Sänggruppen Quo Vadis - frAn Västanfjärd naturligtvis - bjöd pA sAng. SAnggruppen bestAr av Clas Abrahamsson, Västanfjärds kyrkoherde, Magnus Helenius ocb Gurli Nikander.

Sänggruppen i all ära, men den som stal sbowen var nog 12-Ariga pianisten

Västanfjärds egen sånggropp Quo Vadis bjöd på sång.

Forts. pll sido IS

- Det ska bli spännande atl böTja som reseledare inom Svenska Pensiollärsförbundet, tycker Anneli Ho/er i Ekenäs.

Demens

Else-Maj

Malax

bör framför allt handla om samhällets vArdideologi, framhöll med.dr Barbro Beck-Friis frä.n Sverige när hon i september talade vid Folkhälsans seminarium.

Hon underströk att det behövs en öppen och fördomsfri diskussion om åldringsdemensen ocb vArdideologin.

Johnson var den första anställda i det österbottniska pensionärsdistriktet, som i dagama firat 20-Ars jubileum. Else-Maj fick ta hand om distriktet när det var endast ett är gammalt. - HäJsofrAgor läg i tiden ocb tack vare de föreläsningar den dA 28-årige läkaren Erkki Tarpila ställde upp med drog vi fulla hus där vi gick fram.

Sidan 4

Pensionärsförening grundades för drygt 20 IIr sedan och har nu cirka 250 medlemmar. Ellen Silfver är en av de mAnga flitiga väverskoma i föreningen . Men man gör ocksA annat än väver i den aktiva föreningen.

Man ordnar resor, arrangerar sammankomster med program O.S .V.

Sidan 4

kala bussbolaget i Ekenäs ordnat resor för åldringar.

- Med stadens Aldringar böljade jag resa redan 1979, berättar Anneli . Vi har genom Aren ocksA baft ett gott samarbete med dagsjukhuset. Ocb pii resoma har ocksii Aldringar frän Hagabemmet varit med.

Jag bar planerat resoma ocb sii bar Aldringama "bängt med".

- Längt har det varit frAga om skräddarsydda resor där vi försökt ta största möjliga bänsyn tili deltagama. Vi har haft ruUstolsbundna, personer som använder käpp och personer som lider av yrsel med pA viira resor. Sädana bär krärnpor ska inte fä utgöra niigot hinder att komma med pA en resa. Vi tar det så mycket längsarnmare all också en person som an-

Sidan 8

__ Från redaktionen __

Jämlikhet!

Samarbetsorganet för landets ätta pensionärsförbund höll möte den 13 september. Den stora frägan för dagen gällde det nägon dag tidigare tilI riksdagen avgivna budgetförslaget för är 1994. F1era punkter i förslaget berör i hög grad pensionärema.

Man beslöt vid mötet att till riksdagsgruppema skulle överlärnnas en skrivelse, där man skulle päpeka de orättvisor som ingär i de framlagda förslagen . Pensionärerna drabbas av dessa orättvisor pä olika sätt. Skrivelsen ingär isin h<;:lhet pä annan plats i tidningen.

Rent allmänt kan sägas att en del av de framlagda förslagen inte kan betraktas som uppmuntrande för pensionärerna. För denna grupp gäller inte numera saroma villkor och förpliktelser som för övriga medborgare. Det synes som om man frän statsmaktens sida skulle försöka bilda en speciell klass av pensionärema. För denna nya klass skulle inte samma regler gälla som för övriga grupper i samhället. Järnlikhetsprincipen har blivit helt äsidosatt . Medborgarna blir föremål för en slags klassindelning med olika skyldigheter och förpliktelser.

När bes)cattningen av folkpensionerna för nägra är sedan infördes, väckte detta kraftiga protester frän pensionärernas sida. All pensionärema skall betala folkpensionsavgift är i och för sig horribelt. Man har ju under största delen av Iivet inbetalat dessa avgifter, för att man i sinom tid skulle tillförsäkras en hygglig gru ndpension, när den dagen kommer. Nu åläggs pensionärerna en folkpensionsavgift som är en penni högre per skattöre än för övriga medborgare. Detta gör att man ställer sig frägan: "Vart tog skäligheten och jämlikheten vägen?" 1 förberedelsema för nästa ärs budget har man även diskuterat möjlighetema till ytterligare förhöjning av pensionärernas avgifter.

Pensionärema är äJagda att betala högre sjukförsäkringspreotier än andra. Detta trots att som känt ingen sjukdagpenning betalas till pensionärerna. Sjukförsäkringspreotie påfördes pensionärerna redan är 1986. Protestema frän pensionärsorganisalionerna förblev verkningslösa. Vi betalar nu i preotie 3,90 penni per skattöre.

För den del som överstiger en ärsinkomst av 80.000 är premien per skattöre 5,90 penni.

1 sjukförsäkringsavgift uppbäres 3 penni mera per skattöre än av övriga skattskyldiga. Detta ställer igen pensionärema i en annan position än andra medborgare.

Här möter vi samma ojämlikhet genom all medborgare

JERKER har ordet

\

.

<.-

J föreningsvärlden är hösten den tid av äret, då verksamheten är som Iivligast.

Under sommaren samlar man krafter för att orka genomföra alla evenemang som planerals långl tidigare. Samtidigt gäller del att planera för framtiden, i regel för nästa är. Det som gäller föreningama gäller också förbundet. De utlovade berä!telserna frän förbundets två resor till Norge, Melsomvik och Nordkap ingår i detta nummer pä annan plats. För otin del har jag hunnit med ett flertal reSDI och föreningsbesök efter Norge, ett 4-dagars besök i Tyskland, ett veckoslul pä Valamo och "Treklöverträff' i Västanfjärd. 1 samband med den träffen tog vi oss en titt pä Söderlängvik, platsen för nästa ärs sommardag. Styrelsen har gett sin välsignelse tili en utefest i gärdens park.

Visst minns vi Ekenäs och planema på en utefesl pä Ramsholmen frän år 1987.

Del var den gängen regnet ösle ner, som aldrig förr, men sedan dess har del inte regnat under våra sommardagar under tak. Vi tar risken. Konslsamfundet kommer att alctivt ta del i arrangemangen.

Vinterdag skall vi ordna tillsammans med Esbo svenska pensionärer den 24 februari i stadens kulturhus i Hagalund och kulturdagen kommer att gå i lilteraturens tecken med Sibbo Svenska Pensionärsförening som arrangör.

Datum blir i slutet av oktober och platsen biblioteket i Nickby.

Molionsdagar skall vi också ha nästa åI. Som vanligt pä Norrvalla 6.5. och på Solvalla 10.5. Dessutom vili vi ordna mera mOlion i september.

TiIIsammans med Kondi-

placeras i olika klasser beroende på ålder.

Höjda läkemedelspriser jämte ökad självrisk, otinskade bidrag för sjuktransporter, ålagda hälsocentralsavgifter tillsammans med höjda kostnader per vårddygn och övriga kostnadsökningar inom sjuk- och socialvården drabbar oskäligt pensionärema. De riksomfattande pensionärsorganisationema uppmärksammade även riksdagsgrupperna på att pensionärerna på grund av hälsoskäl mera än andra är hänvisade tili de tjänster, som hälsovården bjuder. På pensionärernas del kommer 72% av vårddagama.

Den nya fastighetsskatten är även en pålaga som sannolikt drabbar en del pensionärer hårt. Detta gäller isynnerhet ägare av egnahemshus pä en stor tomt på orter med höga tomtpriser.

En annan fråga som aktualiserats är fördelningen av penningautomatföreningens medel. Från statsmaktens sida har man under flera år kastat begärliga blickar på föreningens penningar. Dessa är avsedda för bidrag till de fria organisationemas verksamhet. Även vära pensionärsförbunds verksamhet bygger tili stor del på dessa bidrag. Pensionärsorganisationema Iyckades ända tills i fjol avvärja de statliga framstötama. Nu växer aptiten.

Samtidigt försöker statsmakten förmå de fria organisationerna att vidga sin verksamhet till en direkt social hjälpverksamhet. Hemhjälpens betydelse ökar i takt med att man drar ned det ekonootiska stödet för anstaltvård. Här hoppas man på fri villiga insatser.

Vi är helt medvetna om att även pensionärerna måste ta del i saneringen av den i botten körda samhällsekonootin i dagens läge. Dock bör inte pensionärema belastas på ett orältvist sätt. Det är ju sist och slutligen åttiotalets konsumtionsfest jämte vissa bankers lättfårdighet- och sannolika oredlighet- som nu skall betalas. J den festen och de tvivelaktiga affårerna dellog knappasl en enda pensionär. Därför finner vi del oriktigt och felaktigl, att pensionäremas bidrag till saneringen skall bli förhållandevis större än andras.

Det är skäl att observera, all över 80% av pensionärerna har under 5.000 mk i mänaden i pension. De höjda skallema tillsammans med höjda serviceavgifter och otinskade bidrag samt uteblivna indexförhöjningar gör att pensionärema belastas på ett oskäligt sätt.

Levi Klåvus

tionsfrämjandet satsar vi på en heI motionsvecka i september. Vi försöker locka så många pensionärer som det bara är möjligt med ut i naturen. Tili den här veckan har vi anledning att återkomma. På tal om motion var det glädjande mänga pensionärer, som ställde upp i riksmarschen mellan Finland och Sverige.

Tack allesamman! Den inbetaida "Tian" går till hjälp åt synskadade, "Sight Firsl" heter den kampanj som hela världens Lionsklubbar arbetar med. Salsningen är den största i Lions historia och kulminerar för Finlands del i riksmarschen mot Sverige. Kampanjen räcker för all del hela tre är och beräkoas inbringa 750 miljoner mark före ulgången av juli 1994.

Ocksä två 20-ärs jubileer ryms med inom ramen för den lidsperiod som infaller mellan utgivningen av God Tid 5 och 6. Pensionärsföreningen "Vi Norrifrån" hade ett mycket trivsaml jubileum i Karleby och dislriklet firade sina 20 är på Norrvalla med pompa och ståt.

De Gamlas Vecka arrangerades första veckan i oktober.

Den riksomfattande festen hölls i Esbo i Kulturhuset i Hagalund. 1 Jugendsalen i Helsingfors stod pensionärsförbunden för var sin dag. Vär dag sköttes fö rtjänstfulll av Isnäs Pensionärer, som spelade teater. Stycket hette "F1ickan från K varngärden".

Det var skojigt att se hur de uppträdande fangslades av teaterkonslens glädje. TACK Isnäs Pensionärer! Jag hoppas det förbundet bjöd på, besök i riksdagshusel, sightseeing-tur i Helsingfors och kaffe pä Indiagatan, motsvarar det ni hade hoppats.

Kjell Lönnås sång med Cajoma i Ekenäs och Kimito avnjöts av en fulltalig publik.

Värt samarbetsprojekt med sångama Iyckades utomordenUigt. De bjöd pä säng och vi på en tacksam publik.

Höstmölet stär för dörren .

Vi inleder den 11 november med eli seminarium på Folkhälsan och höstmötet tar vid klo14.30 på eftermiddagen.

Ny tt för i är är valet av suppleanter. Hela 16 stycken skall väljas, 8 för en tid av ett är och 8 för en 2-ärsperiod räkoat från 1.1.94 fram tili 31.12.95.

"Gammal är den sam är 10 IIr äldre".

Gretel Hemnell hade sä räll sä när hon uttryckte sig på delhär sättet i sill kåseri om hur det känns att bli pensionär. Hon gjorde det inför 370 pensionärer från mellanNyland vid samlingen på Majvik den 15 oklober. Jag lror det var flera än jag som njöt av Gretels träffsäkra yttranden, hennes livsglädje och sprudlande energi och hen nes förmåga att - med humorn i ögonvrån - ålerge verkligheten.

Det är inte den som är 65 är som är gammal, inle heller den som är 70 eiler 75. Gammal kan man vara redan när man är 30. Om bara åldem betraktas från en 20-ärings ögon! Tonäringarna belraktar ju redan en 30-åring som gammal. 1 deras ögon börjar det redan växa mossa mellan 30-äringens tår (som Gretel uttryckte det).

Jag salt faktiskt och tänkte på Gretels kåseri när jag körde hem från Majvik. Jag otinns själv hur man belralctade människoma när man var ung. 1 ens egna ögon var en 35-40 åring gammal! Nu har man själv hunnit bli 53, men viii ingalunda betrakta sig somgammal ...

rer skuUe kunna utföra värdefu lla insatser också pä det häJlet. Pensionärerna skulle behövas i styrelserna, i olika projektgrupper, på lalkoarbeten O.S. v. Och jag tror de skulle känna all deras insals är värdefull, att de behövs. Ocb jag är säker på all vi andra skulle anse all de skulle behövas. Så svårt sam del i dag är att få folk med i det frivilliga arbetet!

Det jag med dessa rader vill ha sagt är all människan ingalunda är förbrukad dä hon uppnär pensionså.ldern. Nej, då inträder bara ett ny tt skede i människans liv, eli skede som öppnar nya möjligheter, möjligheter tiU nya erfarenheter, nya insatser och nya upplevelser. Pensionsskedet är ett positivl skede - och borde ocksä ses som sådanl från del övriga samhäl lets sida.

Jag kan I.ex. inte förstå all en pens.ionär inte skulle ha någonting all göra i en fotbollsförening, när det finns arbete Det har talats mycket om bur mycket som belst. Det bevilken resurs vära åldringar hövs ju sä mänga olika funkulgör. Jag viU päslll a ll det är tionärcr ocb "jobbare" i e n en resurs sam vi ännu inte fotbollsförcning. Allas insats fullt ut förstått att använda. är lika värdefull, alla är lika Nu menar jag inte att pensio- viktiga. Föreningsarbete är ju närerna ska utnyttjas för all mycket långt eli lagarbete lappa tili det dagens samhälle om också ledare n är den som inte säger sig orka med. Nej, ofta anger takten och andan i del jag tänker på är den resurs föreningen. som vära pensionärer t.ex. kunde utgöra för a11l det föreningsarbete som utförs runtRedan i sen aste nummer av om i våra bygder. Nu är det ju så att mängen pensionär drar God Tid var det grankullabon sig ti1lbaka från föreningsjob- Viking Nyström som var den bet när han eiler bon uppnår som fabricerade krysset. Det pensionsåldem. Deldär tycker är ocksä han som nu forlsäller jag är riktigt fel. De flesla som vår kryssmakare. Viking människor är själsligt och är pensionerad biologilärare kroppsligt helt friska ännu när med eli stort intresse för natude s!iger över tröskeln till ren . En god portion humor har pensionärslivet. Men till slåll- han också. Och så har han ylnad från tidigare fär de nu terligare ätminstone en god bättre tid att ulrätta olika sa- egenskap: han är sommarhangöbo ... ker.

Vi hälsar Viking välkomNå, nu vet jag ju nog att många pensionärer är aktiva men till God Tids spaller och föreningsmänniskor. Men än- ser fram mot eli bra samardä finns nog den tendens jag bete. ovan nämnde. Jag är själv på ett litet höm engagerad i idrottsarbetet och jag är övertygad om att många pensionä-

...

...

Vi har också en motion på föredragningslistan, inl ämnad av "Överens". Det gäller frimedlemskap för alla som fyl.ll 80 är. Förbundsstyrelsen förordar avslag. Ett godkännande skulle förutsätta en höjd medlemsavgift för de övriga ifaJ] man vill balansera inkomsler med utgifter. Styrelsen föreslär all den tidigare medlemsavgiften bibehålles.

Det betyder i praktiken mk 15,- för varje personmedlem.

På tai om "Överens" vill jag också tacka för den fi na fest regionen bjöd på äl 350

pensionärer från MellanNylands samtliga föreningar.

TACK! Till härnäst: Vi hörs igen.

Det lackar mot jul.

God Tid ulkommer nästa gång den 7 december. Allt material bör va ra redaktionen tillhanda senast fredagen den 26 november. Adressen är: God Tid, Rainer E rlund, H a lmstadsgata n 9, 10900 H a ngö.

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

SEMINARIUM p1\ Folkhälsan, Topeliusgatan 20, arrangeras 11.11.1993.

Seminariet arrangeras i samråd med Studieförbundet Svenska Studiecentralen. Närmare uppgifter om programmet f1Is vid anmälan tili Svenska Pensionärsförbundets kansli, tel. 90-791 895.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Jerker Nyberg verksamhetsledare

Lovisa svenska församlings pensionärer rf.

27oktober

berättar Rolf Skön om hur det är an vara guldgrävare i Kanada. Han belyser föredraget med film och

Ekenäs Pensionärer r.f.

VERKSAMHETSKALENDER FÖR HÖSTEN 1993.

- annat.

10 november

beränar Leo von Martens med fotografier om sin bror Arvid och hans verksarnhet under rubriken "De nödställdas vän".

24 november 8 december 18 december

besvarar Louis Ehrnrooth frilgan "Hur leva livet leende?" Han sarntalar med fOreningens ordfOrande. firas den stora fOdelsedagsfesten. firas julfest i Generalhagens skol.

Föreoingsmöte i Snäresalen.

Träff med Österby Pensionärer.

5.10.

13.10.

16.10.

19.10.

20.10.

23.10.

2.11.

Vi ser "Godzinsky i våra bjman" pii Svenska Teatern.

Föreningsmöte i Snilresalen.

Träff med Karis pensionärer.

A1lsilngskonsen med Kjell Lönnä i BoUbaUen. Föreningsmöte i Snhesalen.

~11.11.

MOTESKALLELSE

16.11.

7.12.

Karis Pensionärer rf.

Svenska Pensionärsf<irbundets Österbnnniska distrikt sammaokallas tili böstmöte onsdagen den 17 november 1993 kI. 11.00 pä Atbetsvänners 10kal, Formansgatan 14 Vasa. Fullmaktsgranskning nch kaffeservering frän kI. 10.30.

Vid höstrnötet behandlas i stadgarna under § 9 nämnda ärenden.

Tili böstrnötet har ordinarie medlemsfOrening med 1-100 medlemmar rätl att sända en befuUmäktigad representant, medlemsf<irening med 101-200 medlemmar !Vii ocb medlemsfOrening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befuUmäktigad representant har en röst.

Efter böstrnötesförbandlingarna inbjudes mötesdeltagarna tili V1PS:s veckosamling med början kI. 12.30. Under prograrnmet ordnas 50al j distriktets och Andelsbankens frilgetävling.

Distriktsstyrelsen

Milnadsmöten tredje onsdagen i miInaden pii Brankis.

21 sepl. lnbjudna tili höstträff i Hangö.

24 1. kryssning med Sally A1batross till TaUinn.

27-28 sepl.

29.9 Svenska Teatern "Godzinsky i vilr. hjman" 13.10 Resa tili H:fors med olika sevärdheter.

23.10 Allsilng med Kjell Lönnil i Ekenäs BoUball.

Ob-ombudsmannen har ordet

Brev från Österbotten

..

Den 15 februari i år trädde ett beslut i kraft om möjlighet tilI understöd för reparation av bostadsbyggnader och bostäder. Beslutet är daterat i Helsingfors den 3 februari 1993

ooh

uoderceck:nat

av

minister Pirjo Rusanen.

Understöd för reparationsverksambet av bostadsbyggnader eller bostäder, som används som bostäder bela året, kan på det sätt som detta beslut föreskriver, beviljas för hl.a.: - planering av grundliga förbättringar - reparationer som är nödvändiga för att olägenheter i hälsan skall kunna avlägsnas - reparation p1\ sociala grunder speciellt för åldringar och handikappade.

Det maximala belopp som kan beviljas i understöd för reparation av åldringars och handikappades bostadsbyggnader och bostäder uppgår tili 40 procent av de gQdkända kostnadema. I understöd kan dock beviljas högst 30.000 mk per bostadsbyggnad eller bostad. Om arten eller svårighetsgraden av en handikappad persons handikapp eller uppskjutandet av förflyttoingen av en handikappad eller en åldriog tili 11\ngvarig anstaltvård förutsätter att bostaden eller bostadsbyggnaden repareras, kan maximibeloppet av understödet dock uppg1\ tili högst 60 procent av de godkända reparationskostnaderna. I så fall kan understödets maximibelopp vara högst 50.000 mk per bostadsbyggnad eller bostad.

Understöd kan beviljas om tili hushållet hör minst en i bostaden stadigvarande bosatt person som är 65 1\r eller ä1dre eller handikappad och om det kan anses vara socialt ändamålsenligt och ekonomiskt

nödvändigt all bevilja understöd.

Av särskilda skäl kan understöd ocks1\ beviljas för reparation av bostadsbyggnader och bostäder för hushåll som befinner sig i en liknande social situation.

Vid beviljandet av understöd bör speciellt beaktas behovet av reparationer i frontmannaveteraneroas bostadsbyggnader och bostäder.

D1\ understöd beviljas för ett s1\dant ändamål som avses ovan är en förutsättning att de fasta inkomstema per månad för ett hushåll i bostadsbyggnaden eller bostaden inte överskrider följande, tili personantalet bundna iokomstgränser: Ant. perso 2 3 4 Iok. mk. 4.100 5.100 5.7006.300 Reparationsunderstöden beviljas av den kommun j>å varS omräde den bostadsbyggnad eller bostad som skall repareras är belägen.

Bostadsstyrelsen anslär medel för ändamälet.

Ansökan skall göras pä för ändamålet fastställd blankett.

Det är din hemko=un som stru: tili tjänst med mera information. Kontakta bostadseller socialbyrån om du har för avsikt att reparera din bostad.

Per Thomasfolk

Pii nov. milnadsmötet inbjuds vilra illdringar.

Aktiviteter:

Vanengymnastik i Päiväkumpu andra tisd. i milnaden.

Visklubben pii BranJås varje onsd. kI. 11.00.

Seniordans pii BranJås varje milnd. kI. 14.00.

Trivselklubben pii Villa Haga varje onsd. kI. 9.30.

Biljard pii Villa Haga varje torsd. kI. U.30 .

I septemberoumret av God Tid fanos ett trevligt reportage, som S-E Glader bade gjort om Norrvalla Rehab Center i Vörä. När jag läste det pämindes jag om nägra trevliga dagar i pensionärsgymnastikens tecken, som jag fick vara med om p~ VÖT~ Folkhögskola/ Norrvalla j juH i somr3S. PG-lägret ordnades av Finlands Svenska Gymnastikförbund för fjärde året i rad och var öppet för alla pigga pensionärer i Svenskfinland. Ansvariga ledare och dragare för lägret var Birgit Backlund och Michele StåI från Jakobstad. Antalet deltagare i år var 26 - 16 från Nyland och 10 från Österbotten.

Vi,5 pojkar och 21 flickor, samsades gott. Vi var precis

sam "en massa syskon sam tycker om varano". Vära inspirerande ledare hade en rätt stor, yr skara att ta hand om.

Men de var bäda mycket professionella och skickliga. De instruerade, de log och lirkade med oss och fick oss att göra otroliga saker.

Vi gick, vi stod, vi dansade ocb log I rego, i soi, i vatten ocb pä stol Vi tänjde ut och slappna av var muskel som oss Herren gav.

Våra svängar blev ibland för smä, men de gjorde gott ändä.

"Storebrorsoroa" Ivar Lunabba frän Jakobstad ocb Theodor Härten frän Vexala var tvil föredömen för oss. De var glada, Iydiga och aktiva "bälligångare". Bäda hade varil pä PG-Iägret förr. Båda skulle järnt vara närmast ledaroa "för vi hör sä dåligt", sade de. De förgyllde lägret med sin närvaro. Det gjorde förresten alla som var med!

Vi bodde billigt i folkhögskolans interoat (litet nedslitet). Vi var igång från morgon tili kväll. Gymnastik, uteakti-

viteter, sömn, morgon- och aftontoalett pä Folkhögskolao, härlig vattengymnastik, bastu och bubbelpolmassage, seniordans, hobby, morgonmä!, lunch, kaffe och middag i Norrvalla-delen, som var Iyx.igt fin.

Nägon av "syskonen" frän Nyland bad mej skriva om värt givande so=arläger.

Hoppas att det "klickar tili" i mänga blivande lägerdeltagare ou!

Ledaroa lovade ställa upp om det ko=er tillräckligt med deltagare för ett läger nästa so=ar igen.

Mänga kära hälsningar tili alla som läser God Tid, men mest tili alla mina nya vänner frän PG-lägret26-30 juli -93!

Saga Björkman Solilot, Nykarleby

Teaterresa tili Stockholm. Vi ser Bosse Parneviks CirIrus Pany. Besök i Uppsala.

Höstrnöte j Snåresalen.

Föreningsmöte i Snåresalen.

Övriga aktiviteter: Garnmaldans i Ungdomsgården (Discorummet) milndagar kI. 12.30-14.30.

Seniordans i UDgdomsgilrden (stora salen) tisdagar kI. 12.30-14.30.

Boccia i BoUbaUen onsdagar fr. kI. 13.30.

Sänggruppen övar j Föreningsrummet varje fredag kI. 11.00-13.00.

Ev. andra begivenheter under höstens lopp annonseras i Västr. Nyland under "Vi möts".

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonlo: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 120395·8

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDfTS ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för Österbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Telelon : 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961-346 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Adressförändringar som gäller God Tid får helst i fortsättoiogen meddelas tili förbundets kaosli: Svenska Pensionärsförbundet, Indiagatan 1,00560 HELSINGFORS 56. Det går ocksä bra att ringa in förändringaroa, telefon 90-791 895/ Marianne Sandell. Ocksä prenumeraoter som ska avlägsnas ur registret bör meddelas tili kansliet.

Skrivartävling kring minnen från gamla-tider "Minnen från gamla tider" är en gemensam rubrik för en skrivartävIing som Svenska Pensionärsförbundet bärmed utlyser bland rörbundets samtliga medlemmar. Avsikten är att Du ska skriva Der sådant intressant som Du minns från en svunnen tid. Ämnesomrädet är väldigt fritt. Du kan skriva om en enda sak eller händel se. Men Du kan ocksä mera allmänt skildra liv och leveme under din barodoms- eller ungdomstid.

Bidragens längd får vara högst fyra maskioskrivoa sidor (A4) med 2:ans radavstånd.

Men Du får ocksä skriva för hand, men dä gäller att bandstilen ska vara sädan att den är lätlläs!.

Bidragen bör vara Svenska Pensionärsförbundet, Indiagatan 1, 00560 HELSINGFORS, tiIIhanda senast 31.12.1993. Märk kuvertet "Minnen". Pensionärsförbundet kommer att tilIsätta en jury som har tili uppgift att bedöma de iokomna a1stren. De fem bästa bidragen prisbelönas. Dessutom förbehåller sig God Tid rätten att publicera ocksä andra bidrag. Helt klart är i varje fall att de prisbelönta bidragen ko=er att publiceras i GOD Tid. Viii Du sä kan Du bifoga foton med aoknytning tili det Du skriver om. Det är dock inget krav och bedömningen gäller enbart texten.

Vi tror att det finns mänga medle=ar med skrivkläda i bänderoa. Fatta pennan och skriv ned Dina minnen. Tillsammans blir debär a1stren nägot av et! stycke historia frän en tid som redan passerats.

Vi hoppas pä ett livligt deltagande.

4

Österbottnisk pionjär:

Ont om slantar i begynnelsen - J ag fick förmånen att ta hand om ettåringen, säger ElseMaj Johnson i Vasa, f.d. ombudskvinna i det österbottniska pensionärsdistriktet.

Med della avser hon att distriktet, just nu aktuellt i samband med sitt 20-års jubileum, hade existerat ett år (tillsatt av pensionärsförbundet) innan hon tillträdde sin tj änst.

- Det var en stimulerande uppgift, säger Else-Maj. Frän förbundets sida var målsättningen att pensionärsföreningar sk'UlIe bildas i snart sagt varje by, pensionärerna skulle aktiveras och ansluta sig i stora skaror.

- Som vägkost fick jag två stränga order: jag kunde inte räkna med en enda penni för driftskoslnadema, frånsett min lön, som förbundet stod för. Varje mark, inti ll minsta kuvert och frimärke, skulle jag skrapa ihop självl - Den andra ordem var, att jag skulle se tili så jag ocb distriktet syntes i tidningspressen i alla sammanhang.

Det senare var faktiskt lättare än det första, säger EIseMaj. Pensionärsrörelsen

trampade i barnskorna och var som ny företeelse intressant för mediafolket. Men när det gällde att få lös pengar fick hon ta tili tiggarstaven, vilket inte alltid var sä roligt.

Trögt i början

Vasa, som intTesserade sig för något så "udda" som äldreomsorg ocb äldrande: - Vi for på tume, säger E lse-Maj belåtct.

- Människoma strömmade till i hundrataJ vid dc stormöteo vi anoonserade ut: ett i norra, ett i mellersta och ett i södra Österbotten.

E ki Tarpila fångslade alla med sin framställoingskonst, och på tre möten hade vi räknat in en pub!ik på 2.000 personer. En bra potential fOr de blivande fOreningarna!

Att bilda nya föreningar var heller inte alldeles enkelt.

Några hade kommit i gång, främst omkring de pensionärshem, som då växte upp som svampar ur jorden. Men föreningsverksamhet för trivsel och trevnad, skulle sådant vara nödvändigt?

Dessa stormöten skulle viPå kyrkligt håll fanns redan en viss verksamhet sa sig bli stommen i pensioregelbuodet bland de äldre, och det var närsdistriktets inte utan att man på sina återkommande verksamhet. håll vädrade en viss konkur- Så småningom utökade man med en mötesrunda med andreos.

- Jag minns, säger EIse- ligt innehåll, som hölls under Maj, att k:)Irkoherden i en för- höstmånaderna, där församsamling var ytterst tveksam lingar och frikyrkor kopplade om han skulJe ge ut några äm- pä. betsbevis tili de personer, som tänkte låta inregistrera en penResa och kryssa sionärsförening på orten. ..

Det låg i tiden då att pensionärsorganisationer lade sig Ri vstart tili med egoa semesterställen, Redan den första vintem berättar Else-Maj. kom pensionärsdistriktet och - Vi tyckte att Svenskfin-rörelsen genom Iyckliga om- lands eget förbund var för litet ständigheter att få en rivstart. och för geografiskt splittrat Else-Maj insåg att bälsofrågor för något sådant. Vi beslöt att och rådgivning Hlg i tiden. Av satsa på resor i stället.

Månskenskryssningar och en händelse fick hon kontakt med Erkki Tarpila, en 28-årig midvinterkryssningar. .. Kors läkare vid centralsjukhuset i och tvärs över Kvarkeo har

Det blir lättare när det blir svårare

\.

Det r åder grava missfOrständ ifråga om åldrandet. " Gammaloch glömsk" är ingen naturIig koppling. Vi mäste göra en klar skillnad mellan ett friskt och ett sjukt åldrande. Åldersdemens är ett sjukligt tillslånd där alla minnen smäningom upplöses och personen i[råga går in i en egen värld. Hos en [risk äldring kan minnesprocessen eventuellt vara Iitet fördröjd, men alla minnen finns där.

Däri Iigger den stora skillnaden. Känner vi tili det här, behöver vi inte vara rädda för att åldras!

- B orde lIIall kallske safsa lIIera på 1'11111Ir, jl/lIderar E lse-Maj J 0 1lSS01l och lIIellar att lIIållgell pelisiollär illte orlmr lIIed dalls och krysslIillgar. det österbottniska distTiktet lotsat sina medlemmar.

Men ocksä södernresorna blev verklighet för mänga, som garanterat aldrig skulle ha vägat sig ut tili nägot sä exotiskt som Teneriffa eller Grekland, om inte Else-Maj med sin sjuksköterskeutbildning ocb Eki Tarpila, distriktets egen busläkare, hade ingett trygghet hos resenärerna.

De första ären höll man sig ocksä med egeo gymnastikledare på resorna. Men det föll sä småniogom bort av ekonomiska skäl.

Altemativ Nu är Else-Maj Johnson pensionär sedan lre är tillbaka ocb följer med distriktets arbete från sidan sett. 1 stOTt följer man de riktlinjer som drogs upp på hennes tid, så de

hon själv fätt revidcra sin syn pä pensionärslivet. Har man kanske glömt bort något i den allmänna ivem att roa folket?

- Dansa och kryssa i all ära, men mänga är fö r klcna i bena för den sortens aktiviteter.

Borde man satsa mera pä kullur?

Med kultur behöver man inte avse finsmakares kost, meoar Else-Maj. Men när samlades eo pensionärsfOrening senast kring något !itterärt ämne? Eiler helt enkelt fOr att tillsammans sjunga igenom de gamla, kära fiolandssveoska sångeroa?

Kanske kortresor också vore nägot att utveckla mera.

Med lite fantasi hittar man pä många trevliga reseobjekt, som tilläter pensionären att återvända hem tili sin egen

miskt välbeställd att vara med.

Rotation En välment ocb vänskaplig hälsning tili föreningar och förbund vill Else-Maj slulligen framföra.

- Sitt inte fOr länge pä era fOrtroeodeposter! Kaoske man borde överväga eo maximitid på t.ex. tre år, vilket fOrekommer i vissa fOreniogar?

- En ordförande bar nog bunnit uttömma sin kreativitet på tre år. Och nya ledare över bela linjen stimulerar säkert verksarnheten.

Om sina är i österbottniska pensionärsdistriktet bar EIseMaj bara gott att säga.

- Det var en Iycklig tid ocb en härlig situation att få vara pionjär när nägol nytt sk;uUe

sä ng tili na Uen . Sädana ut-

skap as. n 5go l so m ,sku l1 c b U

nar hon.

Med tilltagande ålder bar

fl ykter ger också möjHgbet tili trevnad för många äldre.

Anita Svenssoo för den som inte är så ekono-

1 Sverige satsar man 5 mlljarder under de närmaste ären på utbildning av personaI samt gruppboende för demenspatienter. Barbro BeckFriis är en av initiativtagama tili Baltzargården, där man testade smågruppsboende för dementa. Experimentet visade entydigt att det lönar sig att satsa på små grupper där man kan ta vara på de äldres friska funktioner ocb där personalen bar den insikt ocb kunskap som bebövs.

Men läkarskrået beböver också ny information. För ofta får den äldre och de anböriga dubbla budskap då de söker hjälp. Även om den äldre visar sig vara kroppsligt frisk skulle en noggrannare fördjupning i sjukhistorien berätta att det handlar om förstadi-

erna i åldersdemens. De anhöriga har rätt att kräva en ordenllig diagoos och få kompletterande specialundersökningar utförda (hjärnundersökningar, psykologisk test) om de är oroade. 1 dag händer det allt för ofta att diagnosen ställs först dä symptomen är så grava att den gamla inte klarar sig utan ständig övervakning.

Egentligen är läkama offer för den allmänna inställningen tili demens. Det är fortfarande en laddad sjukdom som väcker starka känslor, en sjukdom man gäma blundar för.

Sjukdomen göms också bort i den allmänna statistiken. 1 USA uppges demens som den fjärde vanligaste dödsorsaken. 1 Sverige ocb de övriga nordiska ländema motsvarar dödsstatistiken inte alls verkligheten. Trots att 20 procent av över 80-åringarna lider av demens nämns sjukdomen inte ens som en dödsorsak, tTOts att den kanske har orsakat betydligt större lidande för den äldre och de anhöriga än någon annan sjukdom, menar Barbro Beck-Fri-

~

kanske in te var sä tokiga. mc-

Vi stär inför en ny bistorisk långt utdraget sorgearbete tar sits: Geriatrin, läran om män- vid, man förlorar ju andligen niskans ålderssjukdomar, stär en nära och kär person. inför enorma utmaningar i Vårda med och med att de äldre i våra värme och humor samhällen blir allt flera, konDet är bär sjukvårdspersostaterade Barbro Beck-Friis.

Hon framböll, att disl..'Ussio- nalens uppgift är viktig. Att nen framom allt bör bandla lindra ocb Iyfta, vårda med om s~mh ällets värdideologi. värme ocb humoT. De anhöriVi fär inte lämna individema ga måste få hjälp med att slipensamma med sin ångest. På pa skuldkänslor ocb nå insikdet här anspelar Barbro ten om att det bandlar om en Beck-Friis i sin bok "Det blir sjuklig process som de inte lättare när det blir svårare" kan stoppa. (utkommen på LIC), en rubrik som satt bra vid seminariet om illdersdemens på Folkhä\san. Åldersdemens börjar kanske med att personen ifråga inte billar hem, kanske inte ens hittar isin egen bostad, gör konstiga oförkl arliga saker. Mellan versema är allting systematiskt och klart. Men Bland annat det här bud- tillståndet förvärras alltid, UIskapet förmedlade med.dr gången är given även om proBarbro Beck- Friis från Sveri- cessen kan ta 10-15 år. ge vid Folkhälsans seminariAllt eftersom sjukdomen um om äldersdemens i sep- förvärras blir det lättare för - Det behövs eli ÖPPe1l och fördomsfri diskussioll 0111 deme1ls tember i Helsingfors. Barbro den sjuka, ångesten och ocb och vårdide%gi, jralllhöll med.dr Barbro Beck-Friis - här Beck-Friis är en av Nordens oron försvinner. Men de an- tillsalllmalls med Folkhälsa1lS VD Per-Erik Isakssolt som främsta experter pii illde rs- höriga går genom samma presellterade Folkhälsa1lS ideer om gruppboeade för dellleltdemens. smärtsamma process. Ett ta i Selliorhuset som står klart 1996.

iso Det behövs en öppen och fördomsfri diskussion om demens ocb vårdideologi, speciellt nu dä de nordiska länderna befinner sig i en ekonomisk kris.

Valborg Louhisto

.

f6r IConcloleCIn.

och Grotvlatlon I fRÅN BANKER,

801(-, PAPPERS-

OPI

, '8lOMSTERHANOIAR, 8(.

ORA\ININGSBYRÅER SAMT PÅ STlfTE~ ADRESSOPI TEXrNINGSTJANsT

StOfO Rob""golOn 15 00120 H:FORS 12

TeI. _ N I

HJÄRTSflFfElSEN

Hyresvärd , vi erbjuder Er

Gratis • semce Vi sAllar fram de~ bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet.

Vi sköter om: visningar, kredituppIysningar och hyresgarantier -kontrakt VAra kun der söker bl.a.

1- 5 rum i centrala Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N& NLocus Ab Aff

Smedsgalan t 5, vard. 9-18.

Tel. 17 1744 Hem : 455 1496/6932893

5

Glädjen 1 Östen Sjöstrands dikt "Frän Sorrento" läser vi bl.a.: "De gamla ser ut över livets bevarade glädje, deras händer vilar i ögonens Ijus. Till oeh med den fattigaste bland

dem." ,

För många människor har det varit svärt att bevara glädjen. Men vad säger oss ordet "glädje"? Visst kan man bli glad, om man vinner pä Lotto, erhåller en väl avlönad tjäns!, finner en god Livskamrat O.S.V. Hur länge varar dä glädjen? Kanske foljer det samvetsförebräelser med en glädje. Predikaren i GT säg förgängligheten i allt jordiskt: " Bättre är en handfull ro än bilda händema fulla med möda oeh jagande efter vind." En författare skriver: "Evangelii Gud finner man blott pä de av evangelium anvisade vägama." Vi kunde utbyta ' Gud' mot 'glädje'.

Psalmisten talar om "glädje i hjärtat". Vi eiterar detta ord ur en psalm: "inför ditt ansikte är glädje tili fy llest, Ijuvlighet i din högra hand evinnerligen".

När Jesus höll sin "programförklaring" i Nasarets synagoga, läste han ett ord ur Jesajas bok: "Han har sänt mig till an förkunna glädjens budskap fö, de fatliga". Det gick som det ibland kan ,gä: "ingen profet blir väl mottagen i sitt fadernes land". Ahörarna drev ut Jesus ur staden.

Har du Iyekats bevara glädjen? 1 en storstad ser man inte alItid människors leenden. Alla är stressade. Det gäller att fort komma fram . Ibland möter man nägo n, som bevarat sin glädje. En gammal människa, som sett myeket av glädje oeh sorg. Glädje strålar ur ögonen. Tacksambet över livets ofattbara gäva.

Varje yrke eller ärnbete har sina glädje- oeb sorgeämnen. Många Iyckades inte riktigt i livet. Den som ville bli rik i denna värIden, blev i stället ruinerad. Nägon fick inte den tjänst han önskat sig. Många i församlingstjänst har kanske som de 72 lärjungama ätervänt med glädje frän uppdraget for att höra ordet Mästaren en gäng sade: "glädjens icke över att andarna äro eder underdåniga, utan över att edra namn äro skrivna i himmelen".

Mängen vingårdsarbetare sam hyUats som stor vältalare oeh gjort "strålande karriär" har sist oeh slutligen sett glädjen vändas i bedrövelse över egen ofullkomlighet.

Kan dä, för atl eitera ingåogsorden i denna ruta, "dina händer viJa i ögonens Ijus". Kan dina hän der, trötla efter en D'\öd osa.m

dag~

vila i ögonens Jjus? Jean m a n se e n s til-

la Ijus falla ner över "händer sam sig heta stTäckte efter livets gyllne druvor". (Jarl Hemmer).

Var finna glädjen? Knappast erbjuds vi den bestäende glädjen genom farglagda helsidesannonser, ty glädjen kan vara lägmäld oeh stilla lysande. När vi med Geijer Jean bekänna: "ty av den kärlek, som går genom värIden, föll ock en strimma i min själ", dä har vi fäu del av glädjen.

Vi slutar for denna gäng genom ett eitat av Sven Lidmans bekännelse: "Jag hor i ett Ijus, där ej nägon kan mig nä - jag äger en glädje, som ej nägon kan förstä. jag är fri som en fägel, och dock fänge och träl- jag äger ej oägot, men nägon bar min själ".

Gunnar Levlin

Givande dagar på pensionistskolan i Melsomvik Söndagen 22 augusti var solig och varto. Med fina minnen från Melsomvik-kursen i augusti 1988 skulle jag igen delta. Vi var fyra deltagare från vär förening. Bussen kom frän Ekenäs och vi äntrade den kI. 15 pä busstationen i Helsingfors. Vi körde Tarvovägen och plockade upp deltagare längs vägen. De sista steg pä i Pemar, där vi förövrigt höll en kaffepaus, och Åbo-resenärema mötte vi i Silja-terminalen.

Sä åkte vi iväg. Resan via Mariehamn, genom Sverige mot no rska g ränsen gick bra.

K1. 14 norsk tid äkte vi över gränsen. 1 Oslo ösregnade det, kI. 16 var vi i Melsomvik. Vi fick vära rum och sä var det välkomstmiddag kI. 18.

Därefter informerade rektom om skolans pensionistverksamhet, vi sjöng allsäng.

Redan kI. 22 var de flesta mogna för sängen.

24.8. Pigga ocb utsövda begay vi oss efter frukosten pä vandring i Melsomvik med Finn Haug som guide. Han kunde verkligen sin sak. Pä eftermiddagen äkte vi tili T~nsberg, ätföljda av Finn Haug. Över en mycket brant stig kiev vi upp mot toppen, men redan halvvägs var det nägra som fick vända om, sä även j ag. Kraftema var visst bättre pä föregäende resa, dä kiev jag nog ända upp. Sä nu blev Slottsfjället obesökt av oss.

Vi fortsatte tili N~tter~y, Verdens Ende. Nägra klippor

Marianne är något av kansliets "allt i allo" - Jo, visst trivs jag!

Jag sökte dethär jobbet för aU jag här skulle få göra olika saker. Och det får jag faktiskt.

Marianne Sandell har snart i eU års tid varit kanslist på Svenska Pensionärsförbundets kansli.

Hon tillträdde den 16 november i (joI. Marianne har naturligtvis under dethär året gästat olika pensionärssamlingar ocb gjort sig känd pä medlemsfaItet. Ändä kan en Liten presentation vara pä sin plats, liksom det säkert ocksä är pä sin plats att ioformera faItet om Mariannes arbete.

Mariann'e arbetade tidigare pä kansliet till en sprllkskola.

Men hon sökte litet omväxling, säg annonsen om kansLisljobbet pä Pensionärsförbundets kansli, sökte ocb fick tjänsten.

- Jag svarar i telefon, tar emot anmälningar, fakturerar de annonser som ingår i God Tid, renskriver cirkulär tili foreningarna, sköter adressföräodringar och dylikt. Och sä är jag ocksä förbundets springflicka som går tili posten ocb banken. Dupliceran-

det har jag ocksä hand om. och sedan vatten sä längt ögat nädde. Finn Haug var med oss.

Efter middagen pä skolan bjöd Åbonejdens deltagare pä program. Vi dansade ringlekar och seniordans. Jerker bjöd pä frägesport. Dagen var solig och varto.

25.8. Efter frukosten IIkte vi ut igen, nu till Horten. Vi besökte Marirunuseet där en verkligt välorienterad ung man, vämpliktige Bärdsen, med kamraten Hansen berättade om allt det vi fick se. Under militärtiden hade de fätt läsa om museet för att kunna guida. Men Bärdse n var sä intresserad sä han hade läst mer än nödväodigt. Hans kamrat höll ihop gruppen, man fiek ej avvika. Pojkarna var 21 är. Pä eftermiddagen äkte vi via Skjee kirke tili Gjennestad Gartnerskole, en plantskola.

Rektom mötte oss oeh berättade om verksamheten. Det finns bl.a. 500 olika blommor, oeh mycket annat. Pä hemvägen mot skolan IIkte vi förbi en kungsgärd, Jarlsberg, som ligger pä ett omräde frän Viki ngatiden. 1 bussen berättade Finn Haug om dess historia.

Efter middage n vandrade vi över gärden tili en lokal där vi fiek se en diaillm "Hvalfängerkoner og bam forteller".

26.8. Denna dag var Oslo i l!Jren, dit vi IIkte efter frukosten. Utaoför Oslo rädhus väntade vär guide Harri Hahla pä oss. Han är ungdomsvän till Jerker, inflyttad frän Finland

ringer upp i nägot ärende ocb det upplever jag som enbart skojigt.

Kansliet öppetbålls frän klockan 9 tili 16. Telefontid har man dock klockan 1~ 14.

Kansliet finns ju vid lndiagatan 1, en mycket fridfull plats, säger Marianne. Hit kan man ta sig frän centrum av Helsingfors genom att använda sexans spärvagn. Ändhållplatsen finns bär utaoför, sä det är bara att sitta med sä längt spärvagnen kör.

Föreningarna får till bilJjgt pris använda kansliets dupliceringstj änster.

- Och dä brukar vi ocksä bjuda pä kaffe, säger Marianne och skrattar.

Läsning ochjazz

- Jag trivs med arbetet. Jo, Nu är det ju mest bara fördet är ärligt. Kanske jag bade eningsledarna som bör av sig. väntat mig litet mera kontak- Men visst hän der det ocks§ att ter frän faltet hit tili kansliet. helt "vanJiga medJemmar"

Marianne är född i Närpes, men ingift tilI Nyland. Hon har man ocb tvä vuxna söner.

Pä fritiden läser hon gäma.

Just nu bäller hon pä med Bo Carpelans " Urvind". Hon är bosatt i Helsingors, tycker om att göra promenader ocb att Iyssna tilJ musik (frärnst jazz och klassisk musik).

Ja, dethär var en Wen presentation av vår kanslist. lngen behöver vara rädd för att ringa upp henne. Tvärtom bon tycker det är enbart skojigt när man hör av sig frän faHet. Jim

och garanterat Oslos bästa guide. Vi säg Vigelandsparken med sina statyer som berättar om mäoniskans liv frän vaggan tiU graven. Holmenkollen, där vi även ät, Bygdoy med Vikingaskepp, Kontiki.

Pä kvällen "Lysbilder fra Norge".

27.8. Först frukost. Därefter bar det iväg tili Sandefjord. Där vi besökte Hvalfangstmuseet. Nere vid hamnen besäg vi en restaurerad hvalbät. Vi ät luneh pä Framnes eldreeenter och sä hade vi ett efterlängtat tillfaJle att shoppa. Sä tiJlbaka tili skolan, vi klädde om oss för nu blev det fest. Festmiddagen aväts vid speciellt vackert dukade bord, det var aUa dagar lika festligt, men litet mera fint

var sen i turen atl uppträda.

Alla de olika deltagarna i gruppernas program var inbjudna tili Ethel oeb Jerker för en stunds sam varo oeb ikväll var det vår tur. Jerker bjöd även pä mänga sätt i programmet under veekan.

En liten stund varje dag spelade vi boccia där förresten vår grupp vanno Myeket mera bade varit värt att berätta om men anteckningarna har varit en aning bristfaJliga oeb sä är A-4 arket just slut.

Vi fr!n Pensionärer i Östra H:fors oeh Gunvor Fransman frän Olympia hälsar tilJ de övriga i gruppen oeh taekar för den fina gemenskapen. Vi hälsar och taekar även Niilo, ehauffören.

Text Ehha - Coto Jalle.

- Arbetet är omväx/ande och jag trivs, säger Marianne Sandell, som sedan 16 november ifiol är Svenska Pensionärsförbundets kanslist.

idag. Rektom hälsade välkommen och Iyekönskade gruppen för "studentexamen" efter avslutad kurs. Jerker tackade rektom oeh överräckte förbundets standar tili skolan. Rektom erhöll boken Fäorik Ståls sägner. Jerker avtaekade även Maj oeh AIne Belgau sam varit värdar för oss under veekan. Med oss hade även varit andra norska "pensionister" och tillsammans hade de gjort allt för vår trivsel.

Efter middagen flyttade vi över tiU sällskapsrummet för att njuta av program som skolan bjöd pä. Alf Pr0ysen, Anne Eriksen och Bj~m SandeLarsen underhöll och framkalIade verkliga skrattsalvor.

Vi frän de östra regionema

6

Diger Solvalla-vecka för seniordansledarna Den tredje Fortsättningskurs rr (= diplomkurs) i seniordans och den andra " Förnyande av diplom" kursen hölls samtidigt pä Solvalla Idrottsinstitut vecka 34. Iden att förnya diplomen kommer frän Tyskland. Som medlemsförening i "Bundesverband seniorentanz e.v." har vi följt iden att förnya diplomen vart tredje är. Arrangörer för kurserna var FinJands Svenska Gymnastikförbund, Solvalla Idrottsinstitut och Seniordansledama i Finland.

Nio seniordansledare som gätt grundkurs och Fortsättningskurs loch lett egoa grupper i minst 1 är deltog i Diplomkursen. Vi kallade den Grupp l och deltagarna stannade hela veckan (23-27.8).

14 diplomledare kom för att förnya sina diplom. Diplomledama delade vi upp i tvä grupper, Grupp II a och Grupp II b. De stannade för tiden 23-25.8. Gruppema samarbetade i stor utsträckning.

Kursledare var som de tvä tidigare gängerna llse Kassner frän Tyskland, Margareta Grigorkoff och Kate Björkman. Ilse är en skicklig och omtyckt dansledare, glad och naturlig. Vi tycker alla hOIl ger "guldkant" pä hela veckan. Hon kommer med nya ideer och danser.

Vi ledare äkte ut tili Solvalla redan kvällen före för att "pynta" och iordningställa nya intematet där vi skulle bo.

Dagbok.

Mändagmorgon var mulen och grä. Men det var inget fel pä humöret. Alla var förväntansfulJa och glada att träffas.

Kursinledning med kaffe och välkomstord av vär ordförande Margareta Grigorkoff.

Flaggan hissades, vi sjöng och sä iväg tili nya gymnastiksalen för att arbeta - dansa.

Vi repeterade grundkursdanserna (14 st) och Fortsättningskurs 1 danserna (14 st).

De leddes efter lottdragoing av Grupp II a och b deltagarna. Däremellan ledde vi kursledare Fortsättningskurs II danser som i praktiken var 12 nya danser.

det SolvaUa-eleverna avlägsnat sig.

Solvalla-elevema hade fätt en inblick i vär seniordansvärld och vära blivande dipPä kvälle n hade Grupp l 10mJedare tyckte att det inte teori medan Grupp II a och b alIs var lika "pirrande" att lefick i uppgift att göra koreo- da denhär gruppen i stället för grafi tili musik. Den ena till Grupp II som var vana ledare.

Efter lunchpausen var det Georg Malmstens "Åland, dags för Grupp ll:s kursavÅland, Åland" (fox), de n andslutning. Vi firade med kaffe ra till hans Emsalö-vals. De och " förI ängningsintyg" uthade halvannan timme pä sig delades. Grupp II hade före och därefter skulle de visa oss kaffet tätt 3 frägor att besvara: andra resultatet och ocksä lära "Myggoma" dansar Musettewalzer i sällskapsrummet på Solvalla.

1) ska vi fo rtsätta med förnyoss de nya danserna. ande av diplomkurser? EvenFö~sta kvällen avslutades :Uellt andra möjlighetermed bastu och kvällste - och ideer. 2) Kritik av de praktis- " myggdansen". K välien blev Kekola, Vanda, Maud Lab- och Risto Vainio, Esbo, naturligtvis en trevlig prat- ka arrangemangen. 3) Förslag rolig och slutade sent. bart, Helsingfors, Anne-Catri- Astrid Wickström, Helsingstund i sällskapsrummet. för frarntida kurser.

Fredag: Vi ledare hissar ne Niemien, Karleby, Gunvor fors, Birgit Åberg, Masaby.

Med seniordanshälsningar Tisdag: flagghissning och Fem av "föm yama" stan- flaggan . Det känns redan litet Nyström, Helsingfors, Juliana Kate Björkman säng av grupp II A. Därefter nade kvar resten av veckan pä vemodigt, sista dagen. Vijob- Palmgren, Helsingfors, Ellen höll Iljördis Trygge föreläs- Solvalla. De ställde upp för bar flitigt in i det sista. Ovar ning i gerontologi - friskvärd. Grupp 1 genom att dansa med Fortsättningskurs II danser.

Hjördis är en mycket uppskat- oSS . Övar de nya danserna med [1tad föreläsare och alla Iyssnar Grupp l hade teoritimme pä se, bl.a. " Rumba-Hawai", med stort intresse pä henne. kvällen. Vi Iyssnade pä för- "Freulein". Vi besluter att Sedan fortsatte vi att öva spel till dansema i Forts.kurs hedra husmor och köksperso1 H N E F danser med Grupp l. Grupp II II, gick igenom beskrivning- nalen med att dansa i matsa911-38890 a och b fick isin tur uppgift ama och diskuterade. Resten len för dem och lunchgästerKom och njut av trakuns rtpreselltativastt miljö samt av dm att "bena ut" en ny dans varo av kvällen tog vi det lugnt, ba- na. Vi väljer en dans som hekunniga och yrkmkickliga kökspl!rSonalms tklikatesser' De fick beskrivniog och mu- dade bastu, drack kvällste, ter "Tarzan" frän Grekland.

Reservera bord nu lillajulen sik och skulle efter halvannan kände oss litet ensamma - vi Vi hoppas att vär dans uppT.ex. traditionellA juldelikatesser tim me dansa resultatet för oss saknade Grupp ll. skattades.

Kökspersonalen från vårt stående bord med _ andra.

Torsdag: Grupp I:s tur att tackade varmt. Man har häJlit HERRGÅRDENS GL()GG , Medan grupp l hade teori- hissa flaggan . Vädret var änt- tai för dem, sjungit för dem, Res"""era avrn plats flr mötrn m.m. va/kommrn! timme pä eftermiddagen och ligen vackert, t.o.m. solen tit- men a1drig förr dansat till dedrog "provdanslott" förbered- tade frarn . ras ära! de de andra kvällsjippot i värt Grupp I:s tur att bena ut en Efter lunch packades det. sällskapsrum. Pä menyn stod ny dans. De fick musik och Sedan fick Grupp l besvara räktonfisksallad. Ungbordet beskrivning pä Musettewalfrilgoma, sarnma frägor som dukades och rummet pryddes. zer, en lockdans. Nu gällde av Oscar Hammerstein II och Jerome Kern Grupp II besvarat pä onsdaKvällen blev jättelyckad. Vi det att fä steg och turer att gen.

Oot bllr urpremllr ~ svenska I Finland. sjöng och trivdes tillsam- passa in. Resultatet blev gott En klasalkor med aino. dana och teaterglldJe. Kursavslutning, diplomutVlrtdens f6rata mualr.al gJord Ar 1927. och Grupp l k1arade sig fint. mans.

Regln lir I gammal kJnd ,UI. Onsdag: Provdansdag.

Som tur var stod det nu delniog, kursintygsutdelning, tai, kaffe, krarnar.

Premllr på VASTANUO fradagon don 28.01 .1994 kl. 19,30.

Flagghissning av Grupp II b. "uteaktiviteter" pii prograrnDe nya diplom.ledarna är ÖVrtga f6restallnlngar.

De nio som skulle leda sina met. Eftersom vädret var ~JO.01 . U.1UO f,.ugOoUJ. U.l'.so SondAgO&.IL tllUO I'n<»o",eL ""'...,0 provdanser blev överraskade. vackert blev det "bingopro- Gudrun Boström/ Ekenäs, 'Ond.tgtI.OL Ii;S.tLOO 1'...s.1I'I.OL ki,.lUO ~1O.01.1d,1LOO Fl9dAgU.oLkl.1UD Molly Edman, Abo, Göta Vi hade kommit överens med menad" i skogen.

I!4ndIogn.oLld.1LOO f~O&.OJ.ld.tUG aOtldag ....u. 1d.1LOO FNdegll.U. Ili.ll.)O Hjördis att Solvallas egoa elePä eftermiddagen ledde il- Gustafsson, Helsingfors, UlHndIgU. OI. U.1LOO F...s.glLOJ. 1d.1UO SOndaog20.Cl.tl.1LOO F. . .g u.Dl. ... '...,O. ver skulle ställa upp som se Kassner nya danser. Hon la-Brita Hagelin, Ekenäs, Ma$6nIUlln.os. tl.1LOO rita Holmström, Pargas, Uldansgrupp, m.a.o. tvll grupper kan litet svenska redanl som inte hade en aning om seEfter middagen pyntade la-Brita Nyholm, Skuru, Britu ...... niordans. Vi hade varit litet Grupp 1 sällskapsrummet för ta Siggberg, Ingä, Alice Wetbetänksarnma över gruppens kvällsfesten som vi kallade terhoff, Bobäck och Una BESTAl.LHING OCH INFORMATION: reaktion, men blev glatt lug- " Myggdans". Föga anade vi Wiklen, Åbo.

Roa·."'rt Andbeflj. Tel.: 8t2~7t34 Förnyande av diplom: Birnade dä "provdansama" tyck- att alla riktiga myggor i Solte det var en sträJande ide och vallas omgivning faktiskt vil- git Andersson, Helsingfors, började leda sina danser med le vara med, men det var de. Elhel Blomander, Esbo, Berit hjärtans fröjd. Det hela gick Vi jagade mygg och dansade Erkkilä, Helsingfors, Mona som en dans och alla var nöj- själva flera seniordanser. Mu- Forsström, Esbo, Sinikka dao Kritik fick dansama efter settewalzer döpte vi om tili Haapio, Helsingfors, Mary Efter lunch, vilopaus och kaffe i sällskapsrummet fortsatte vi dansa igenom de tidigare kursdanserna varvade med de nya.

~ARD = tin

90

TEATERBATEN

....

~

När det värker i leder och muskler {

.

Muskel- och ledvärk kan u'ppstå vid överbelastning . reumatisk värk, försträckningar och vrickningar.

I samtliga fall är det en skada i vävnaden som ger upphov tili smärtan. Behandhng· en bör sålunda inte enbart lindra värken ulan även be-

GEL

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

509 1009

~;:J:d~le~~~~~~~~v den

Om _värken förtar livsglädjen

I~

hiälper Mobilat Mobilat"- behövs där värken sitter

Mobilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokalt i den skadade vävnaden smärtlindrande och utläkande jus1 där orsaken tili smärtan silter. Mobilat lindrar snabbt värk. inflammation och svullnad. Mobilat befräm· jar den lokala blodcirkulatio-

~~~ ~~I~~iran:;~n~~~~~j~w~n frisknande.

Receptfritt på apoteket

AKT1VA BESTANDSDELAR Kräm Extrsuprarenal.purll " mucopolysaccharld,polysull., acid sallc , • Gel Extr,suprarcnal.puril., mucopolysaccharid.polysulf" aCld .sallc ., Isopropanol.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Rainer Erlund Redakrionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-2487345 (!j.)

911-2482539 (h.) fax 911-248 5007 ISSN U359-8969

7

Tili riksdagsgrupperna 1 budgetp roposi tionen 1994 ingär förslag där principen om jämlikhet för medborgarna inte verkställs.

Pensionärern a betungas med omotiverade och orättvisa folkpe nsionsavgifter som dessutom är en penni högre per skattöre för pensionärerna än för andra invä nare.

Av pensionärerna uppbärs tre penni mera per skattöre i sj ukförsäkringsavgift än för andra medborgare.

Höjda medicinpriser och självriskandelar, höjda sjuktrans porter och värdavgifter samt andra ökade kostnader för social- och hälsovärden drabbar pensionärerna hårdare än andra medborgare.

De riksomfattande pensionärsorganisationerna vili pämi nna riksdagsmännen om det statistiska faktum, att pensionärerna pä grund av sin älder och hälsa är tvungna att använda mera h älsovårds~änster än övriga befolkningsgrupper. De utnyttjar 43% av värdavsnitten och 72% av värddygnen. Vi vi li ytterligare pårninna om att över 80% av de pensioner som utbetalas är lägre än 5000 mark per mänad. Med en dylik inkomstnivä betungas pensionärerna oskäligt mycket av avgifterna av skattekaraktär som är högre än för andra invänare och av den samtidiga avgiftshöjningen för 5ädana serviceforrner som pensionärerna anlita r i stor utsträckning.

De höjda APL-avgifterna för arbetstagarna är en orsak til I att indexförhöjningarna pä arbetspensionerna har krympts ned tili en närmast teoretisk nivä. År 1993 var höjningen bara 0,4% medan den utan päverkan av APLpremien hade varit 1,9%.

E nligt vårens arbetsmarknadsuppgörelse betalas inga indexförhöjningar pä pensionerna 1994.

Principen o m jämlikhet för medborgarna uppfylls inte genom APL-avgiftens sänkaode effekt pä indexjusteringarna av arbetspensionerna, nedfrysningen av pensionsindex och avgifter av skattekaraktär som är fy ra penni högre per skattöre än för aodra invänare eiler genom de höjda avgifterna inom social- och hälsovården.

De riksomfattande pensionärsorganisationerna har tidigare framfört sin ständpunkt att pensionärerna inte fiyr undao sitt samhällsaosvar. Ett viI1kor för detta är att pensionärerna inte belastas hårdare än andra medborgare av beskattning, prissättning och avgifter.

De riksomfattande pensionärsorganisationerna vädjar tiJJ riksd agsgruppern a om aU riksdagcn under behand-

lingen av budgetpropositionen mätte ilterställa indexförhöjningarna tili den ursprungligen avsedda nivän och säkerställa att pensionärerna inte straffas strängare än aodra medborgare av skatter och avgifter.

Eläkeliitto r.y Pekka Silvola ordföraode

Kristillinen Eläkeliitto r. y.

Erkki Korhooen ordföraode

Eläkeläiset r.y.

Anna-Liisa KOl]linen ordföraode

Oikeutta Eläkeläisille r.y.

Pentti Skön ordföraode

Eläkkeensaajien Keskusliitto r.y.Suomen Ruskaliitto r.y.

Matti Haapaniemi Pertti Hietala ordföraode ordföraode Kansallinen Eläkeläisliitto r.y.

Matti Skyttä generalsekreterare

Svenska Pensionärsförbundet rJ. Levi Klävus ordf6raode

Genomsnittspensionen under femtusen mark na inkomstgrupp hörde över 600.000 av de drygt en rniljon pensionstagarna.

Drygt 400.000 av dem var kvinnor.

Närmare 300.000 finJändare får mindre än 3000 mark i pension.

En mänadspension över 15.000 mark fick i slutet av Över hälften av alla löpan- förra året bara runt 12.000 de pensioner rörde sig meUan pensionstagare, d.v.s. endast 2500 och 5000 mark. Tili den- en av hundra.

Vid årsskiftet i /joI Iyfte finländaren i m edeltal cirka 4.600 mark p ension i m ä naden. M ä nnens pension va r i genom s nitt 5.600 m ark och kv innornas 4.000 m a rko 1 siffrorna ingå r h åde a r bets och folk pens ion.

Mariehamn bygger servicehus för äldre Vid årsskiftet 93/94 tas fOr sta spa dtaget fOr så kaIlade Serv icehus i Ma ri ehamn, och våren 1995 berä kn as d e stå klara fOr inOyttning.

Det är hus som anpassas speciellt för ä1dre människor med behov av viss bekvämlighet och service i huset. Lägenheterna byggs för individuell bekvämlighet, med taoke pä olika grad av rörelsehi nder. Lägenheternas storlek bestäms av köparen och var och en får vara med om att detaljplanera i ett tidigt skede. Alla lägenheter får egen balkong och en liten lägenhet står tili förfogande som gästrum för besökaode släktingar och

vänner.

Husen placeras i en trivsam miljö och de gemensarnma utrymmena ägnas star omtanke.

Det byggs för aktiv sam varo; bl.a. bibliotek, sällskapsrwn, servering, hobbyrwn samt givetvis tvättstuga, bastu och rymliga förräd. Trapphusen får bekväm forrngivning med hög automatik och rymliga hissar. En gemensam reception bemannas av servicepersonal som hjälper tili med allehanda ärenden. Receptionen och övriga hjälpcentraler näs frän lägenheterna med inbyggd telekommunikation.

Den yttre miljön skapas med parkanläggningar och trädgårdar för trivsarn vistelse utomhus.

Det ena huset, som får 60 lägenheter, består av fiere huskroppar och placeras i Ho-

Säkerhetslåset BODA 429 stoppar tjuven.

relli-omrädet strax söder om staden i ett fantastiskt läge där alla lägenheter fär utsikt över hamninJoppet och havet mot sydväst. Här bor man nära naturen med skog, strand och fina strövomräden. Omrädet ligger nära ett köpcentrum och får bekväma kommunikationer. Mariehamn centrum ligger pä bara 5-10 minuters avständ.

Det aodra huset med 30 lägenheter byggs mer centralt i en lugn stadsdel vid Esplaoaden. TilI centrwn är det ett lagom promenadavständ. AlIdeles i närbeten ligger Röda Korsgärden, som är sarnlingsplatsen för stadens pensionärer, hälsocentralen och kyrkan.

Marieharnn är en idyllisk stad som mycket väl passar ä1dre människor som viII bo i en skön ocb trygg miljö. Här kao mao promenera i lugn och ro. Pii större orter ökar, förekomsten av hotfuUa element och överfall blir tyvärr all t vanligare. Marieharnn är en liten stad där alla känner alla och man tar ansvar för varandra, därför får kriminalitet och gatuväJd inget fotfliste.

Svenskheten gör att mänga . finlandssvenskar gärna fiyttar tili Å1aod. Kulturlivet är smäskaligt men livaktigt. Det finns ständigt nägot givande fOr olika smakriktningar. Om det lokala utbudet inte räcker sä ligger bäde Stockholm och Åbo nära. Läget och kommunikationerna gör att det är lätt och bekvämt att resa till och frän Å1aod.

Byggprojektet leds av Mariehamns Byggcompany.

Läkarspalten Jag är en människa som hela livet lidit av näsblod. SpecieUt i yngre är var blödaodet en pläga. ÄI näsblod farligt?

Kan man göra nägonting för att lindra förekomsten av näsblod? Pä vad beror näsblod? Österbottning Näsblod kan ha dels lokala orsaker, alltsä en orsak i näsan, eIler vara symptom pä nägon aUmän sjukdom.

De lokala orsakerna är vanligare. Oftast är det frägan om en bristning i ett litet blodkärl i frärnre delen av näsans slembinna, tili vilken bidragit t.ex. torra slemhinnor i näsan eiler som en följd av en stöt mot näsan. SpecieUt hos barn bör man komma ihäg möjligheten av ett främmaode föremäJ i näsan som orsak tili näsblödningen. Vid olika frakturer i näsa eiler skallbas förekommer näsblod och nägon gäng vid elakartade förändringar i näsa ocb bihäJor. Symptomatisk näsblödning fö rekommer vid olika infektionssjukdomar som infIuensa, besvärlig snuva ocb t.ex. mässling. Vid sjukdomar i blodkärlssystemet säsom utbredd kärlförkalkning och stegrat blodtryck ses ocksä näsblödning. SpecieUt om näsblod uppträder ofta bör orsaken utredas och behandlas.

Som första hjälp för näsblödning kan mao placera patienten i sittande ställning och trycka pii näsvingarna i mlgon minut för att ästadkomma kompression pä främre delen av näsans skiljevägg. Man kan ocksä använda kaila omslag eiler ispäse i nacken. Pä apotek finns kompresser indränkta med blödningsstillaode preparat som kan användas. 1 besvärligare fall kan det bli aktuellt att bränna det blödande stället eiler kanske t.o.m. anJägga en nästamponad.

Om näsblödningen är farlig beror i första baod pä blödningsorsaken. Oftast är näsblödningarna nog ganska banala, även om verkligt besvärliga tiUbud med bebov av t.o.m. operationsingrepp kan ses.

Ralf Backma n

*

Röda Korsets adresser

En 80-ärig fru frän Österbotten vili komma med ert räd tili de personer som lider av fotsvamp (Läkarspalten 5/93): - Försök med honung, det hjälpte mig. Smält upp honung och pensla meIlan täma.

Dra sedan pä en bomuUsstrumpa. Honung är bra ocksä för den som fjällar hud pä fingrarna. Pensla först med honung och sätt sedan pä Nivea. Lycka till!

*

Läkarspalten är öppen för God Tids alla läsare. Skriv ner din fräga ocb adressera den tili: God Tid, Rainer ErJund, HaImstadsgatao 9, 10900 HANGÖ. Du kao ocksil ringa in elin fräga, tel.

911-2482539. Vi översänder sedan frägan tili biträdande överläkare Ralf Backman vid Mjölbolsta sjukhus. Det är ban som besvarar frägoma.

Läkarspal ten är en f6rrnän som ni ska använda! Ring eiler skriv!

.

*

"

Abo Svenska Teater Stora scenen Auragatan 10

CABARET

* 27.10-20.11 .93 Studion Eriksg. t3

DJUNGELBOKEN

* i november och december kl. 18 AMADEUS

*i december på publikens begåran Observera

GABRIEL, KOM TILLBAKAI

* I regionen

Kassan må-lö 11-15, tHö 17-t9 tel. 921-311 364 \.. ~

Genom on anvllnda ConcersHnelsens adresser stöder nl kampen mot cancer.

Försäljni ng: postkontor, bok- och pappershandlar. blomsteralfarer. banker. R-kiosker samt FRKs byråer.

Textservice: FRKs Helsingrors och Nylands distrikt.

Annegatan 16,00120 Helsingrors, tel. (90) 604 808. telerax (90) 604 707.

Over 10000 lagenhelslnbro" ilOlle 01 FOll'undro .nblol!

Skollo ett BQDA sakerhelslln

N'A.OI SECUlnY GIlOUP

Söljes ov Abloy-a uktor iserade låssmedsafföre r.

+

Finlands Röda KOIS

VOra odresser erhOlles frOn bOnker. bok-, blomsler- och poppershandlor. begravnlngsbyrOer. R~osker saml fOrdigf textode pO

vOrt kantO(.

EI~abelsgafan

21 00170 HElSINGFORS

Tel. 9800 43 000

med lokolsom!olsovg jft

C AN C ER STIFTEL S EN

8

Ingen stress i röreningen O Ja, Ijuvliga ungdom, dej har jag kvar, som värme i hjärtat... o Ett trettiotal malaxpensionärer sjunger med inlevelse och stor sångarglädje. De har samlats tili sedvanlig mysträff i pensionärsfOreningens allaktivitetshus. Gruppens ordföra nde Sven Nyman fungerar som sångledare och ackompanjerar på dragspeI. Ibland stöder han sängen med pianoackompanjemang men sä har han ocksä ett förflutet som dansbandsmusiker och lärare.

- Vi träffas varannan vecka tili gemensam kaffestund med lite program. Det är ganska lagom, tycker Sven.

- Pensionärer ska inte jäk-

Den bildades i syfte att få tili stånd pensionärsbostäder i centrum av Övermalax by, moderna bostäder för pensionärer som bodde däligt och isolerat men som ändå inte var mogna för åldringshemmet.

Fortfarande är huvudsyftet med föreningen att upprätthälla och driva pensionärsbostäderna. Under de tjugo åre n har man byggt i tre etapper, bostäder i två omgångar och nu senast a1laktivitetshuset, där Iräffarna försiggår.

Det huset blev k1art 1985.

Nu Iigger hela komplexet samlat i en k1unga mitt på malaxslätten. Nära tili butiker, bank och skola, församlingshem och ungdomsgård . .

1 de rödmälade radhusen finns 40 bostäder, mest enrummare men ocksä nägra dubbletter, täakta för äkta par.

Alla är bebodda, ibland har också köer uppstått.

Ellen Silfver hör tili de flitiga väverskorna, som jämt har en väv på gång i pensionärs"uselS vävsal. tas med för mänga aktiviteter. logen ska behöva känna sig stressad över ett aUtför rikligt ulbud av aktiviteter.

Föreningen, sam bildades för drygt 20 år sedan, har omkring 250 medJemmar. Nya brukar komma med, mer eUer miodre av sig själva, i samma takt som gamJa droppar bort.

Trivselträffaroa varannan vecka brukar samJa ett trettitai. Av dem tilIhör cirka tjugo "stamkundema", medan resten växlar, beroende på programmet. Även om det är viktigt att man får träffas, dricka kaffe och sjunga tillsammans, bjuds det ocksä alltid pä något att " ta med sig": föredrag, bilder, uppläsning eiler diskussion.

Pensionärshem Pensionärsföreningen i Malax, som egentligen heter Malax Pensionärshem rJ., är typisk för många österbottniska landsbygdsföreningar.

"Vad jag hört och sett" är små skildringar av Iiv och människor i Sjundeä i västra Nyland. Skildringama är skrivna av hembygdsarbetaren Henrik Lindeberg. Hembygdens Vänner i Sjundeä r.f. har sammanställt dehär skildringarna tili en liten skrift som

ture, för jag t

Holger Lindroos, Västanfjärd:

F litiga vävare 1 anslutning tili samlingsrummel finns ocksä en liten vävstuga med plats för Ire Styrelsen i Jöreningen Malax pellsiollärshem är mallstark vävstolar. Det är här sam den så det Jörslår. Kvilllloma väver och karlama styr. Fr.v. verkliga fliten huserar!

Svell Nymall, Viktor Liljekvist och Birger Sl1llllter, ståellVilhelm Smulter, sam har smak för siffror, visar stå lt de lllge Söderback och Eillar Smulter. upp eli papper. Statistik över fardiga produkter ur vävstoUI också tili gamJa som bor som bar lite svårt att orienlarna, åren 1985-1992. hemma. tera sig i tid och mm.

350 stycken stora mattor, - Vi förde en härd kamp Men kristiden skj utsar inte 652 meter gångmattor, 745 med kommunpampama i !joI precis pä planerna. Redan har meter löparväv, 652 meter när de av sparsamhetsskäl man fått lägga dem på is ett gångmattor, läser jag. tänkte dra in köksans tj änst, par gånger på grund av att Det målle ha varit ätskilliga berättar Vilhelm Smulter, dunk-dunk i vävstolarna när sekrelerare i föreningen.

'1 meter lades tili meter.

Eftersom han själv har en Även denna dag, när jag viss erfarenhel av hur slipstebesöker alIaktivitelshuset, nen ska dras, han var komdunkar vävstolarna. En förmunsekreterare under sin aktjusande löpare i vi la och rosa tiva tid, sä gick det vägen. toner fängar mill intresse.

Köksan fick stanna, åtminsloDen lär vara gjord av gamla ne tilIsvidare. underkläder, får jag höra.

Eftersom hon samtidigt Vävning är kvinnfolksgöra, fungerar som konlaktperson liksom "mångsirngt handarför de gamJa och är någol av bete", som en av medborgaren hustomte så är det viktigt institutets kurser heter, även att fä behäJIa henne, menar den på samma plats.

Smulter och de övriga i styrel-

Nya byggplaner

1 servicedelen fin ns gemenEtt pensionärshus/servicesam matsal och kök, gårds- hus lever med i tiden och idekarlsbostad, bastu och tvättut- Iigen uppstår krav pä förändrymmen. En anställd köksa, ringar. avlönad av kommunen, sköter J ust nu planerar rorom att det dagligen serveras eningen en ombyggnad av mat ät den sam sä önskar av , et! antal bostäder så att ett pensionäreroa.

Oessutom s.k. gmppboende kunde sköter kommunens hembjäl- fOrverkligas. Sådant behövs pare om att matportioner körs fOr de dementa åldringarna,

I pensionärshemsförening-

Aktivitetsgruppell leds av Svell Nyman, som kan hantera både dragspel och pia-.

110 lIär det behövs. kommunen inte ansett sig kunna medverka. Och om penningautomatföreningens hjälp har konkurrensen hårdnaI. Att administrera och driva etl pensionärskomplex av den bär storleken kräver naturligtvis massor av tid och krafter.

Men pensionärsbemsföreningen i Malax har duktigt folk i ledningen, sam inte skyr möda och besvär.

Samlingslokal

När det s.k. alIaktivitelshusel blev k1art 1985, tog ocksä de regelbundna trivselträffarna varannan vecka fastare former.

Föreningens ordförande Viktor Liljekvist är g1ad åt Med liv och lust går ma/axpensiollärerna inJör al/sållgell, att man kan sätta föllerna uni den mån de kan släppa stickningen eiler virknillgell. KaJ- der eget bord när man träffas Jet är drucket och strupell k/arad.

- och all utrymmet kring bor-

ulkom tilI lOO-års minnet av Lindebergs födelse . Lindeberg var född 21 juni 1893 på Pickala gärd i Sjundeå. l och för sig är del inga märkvärdiga skildringar Liudeberg kommer med. Men de skildrar liveloch förhåUandena pä landsbygden i en förflu-

-He

del räcker tili för all dela med sig också ål andra föreningar.

- Näslan varje kväU är här upplagel, säger han. Här träffas marlhor och invalider, här sam las man tiU kurser i medborgarinslitutets regi. Ingen hyra uppbärs, men del är stränga krav på all alla ska släda efler sig.

sen.

Trevlig skrift om ett svunnet Sjundeå

VII: Vä!

ten tid. Oärmed utgör skildringama ocksä ett stycke historia. Han berättar t.ex. hur man med skutor fraktade kalk från Pargas upp i Sjundeå å.

Det är speciellt en skuta Liodeberg minns: jakten Knipan med skeppar Sundqvist.

Lindeberg berättar ocksä hur hans far Iät muddra ån så att del blev möjligl för ångbålar att ta sig uppför åo. Med sinne för detaljer berättar han om hur hjulångaren Thyra

gjorde sin enin! uppför Sjundeå å. Det var eli storl ögonblick för den tidens Sjundeä!

Lindeberg har ocksä skildrae pärthyveln och gamla kvarnen pä Pickala. Den tidens strönu:njngsfiske finns ocksä ätergivet i skriften.

Skildringarna är humoristiskt skrivna - och med ett utpräglat sinne för detaljer.

Skriften kompletteras med en presentation av Henrik Lindeberg. Den är skriven av

en i Malax är det kvinnorna som stär för de praktiska göromålen, också med kaffekokning ocb servering. Men karlarna kan ge ett handtag, om det behövs ...

Karlaroa sköter däremot helt enväldigt det administrativa: i styrelsen siller inte en enda dam.

En gång om året, pä våren när man räknat över vad kaffekassan inbringal under vintero, far man på utfard tili oägot trevligl ställe. lnte för längt borta, man ska hinoa hem tili läggdags.

Som specialitet fOr den här fOreningen kan nämnas ett livligt utbyte med den småländska pensionärsfOreningen i Tierp, Sverige, en kontakt som etablerats av en r.d. maIaxbo i rorskingringen.

Man brukar gästa varandra sommartid. Nu senasl fyllde den betydligt äldre Tierpföreningen 50 år ocb uppvaktades på ort och stälJe av representanter för Malax pensionärsbemsförening: Anita Svensson

Leif Sundström. Det är ocksä hao sam redigerat skriften.

Lindeberg gjorde en stor insats inom Hembygdens Vänner. Redan sam 21-åring blev han föreningens skattmästare.

Lindeberg var ocksä en av pådrivama vid tillkomsten av Sjundeå sockens bistoria.

Hans huvudsyssla beslod dock i att sköta och förkovra det gamla släktgodset Sjundby.

R.E.

- Alla ärstider är bra. sommaren är bäst. Oå är vackert och fint:

v.·. .~"',!U&l tycker UdoDrude, Pargas: - Sommaren är häsl. speciellt dä tiden just midsommar. Oä är sä friskt ute i enting bar bunnit Men alla årstider har

Ulla-Brita Wikstedt, Västanfjärd: _ Hösten är bäsl. DiI har naturen sil vackra fårger. Bara för få rgernas skuU väljer jag hösten.

Det är Jart och humor över Gretell Hemnells kåserier...

Ingegerd H.errgård var i tiden med om att grunda Överens.

Pensjonärer möttes på Majvik

'ta Enestam, Västantjärd: - Jag tycker bäst om böslen. Den bar alltid sin charm. Höslen är I.o.m. bättre än vllren.

Torsten Hallen hälsade välkommen - på vers.

- Uvet är fuUt av möjIigheter. Stig upp frän soffan och gä ut och knyt nya kontakter, ocksä kontakter över generationsgränser. Det är lätt att knyta kontakter med t.ex. barn och du kommer att märka att du ocksä själv har stort utbyte av dehär kontakDessutom är det

Gretel HemneU, ordföranviktigt att vi kan medverka tili att överbygga de för Kyrkslätt pensionärsdrog ner massor av k1yftor meUan ung och förerung, applilder för sina träffsäkra gammal. oeh humoristiska piIpekanden Detbär var endel av de budskap Gretel HemneU kom med när hon vid Överens stora pensionärssamling i Majvik käserade om hur det är att bli pensionär. Samlingen hade lockat 370 pensionärer frän Esbo, GrankuUa, Vanda oeh Kyrkslätt.

rades hon av Henrik Wikström. Edvard Eriksson gay en kOrl presentation av Kyrkslätt kommun oeh av Majvik som numera fungerar som där säkerl mänga av de närva- kurs- och hoteUcentrum. Majvik ägs sedan 1974 av Teknisrande kände igen sig.

Stora salen pii Majvik var ka förbundel. välfyUd av pensionärer när Daisy Nordman reciterade Torsten HaUen hälsade väl- och sketcher framfördes av kommen - naturligtivs pii lngegerd Herrgllrd och vers. Mariea Krook fångsla- Bror Wikström, Margareta de publiken med sin vackra Sirviö och Åke Blomster säng. Vid pianot aekompanje- samt av Marja Keinänen och

' Märtba Lönnrolb. Det var kOrla sketscher som uppskattades av publiken. Verksamhetsledare Jerker Nyberg ber-ättade om aktueUt inom förbundel. Man ägnade sig ilt aUsäng, ett lotteri arrangerades oeh man serverades en mycket välsmakande mältid. Jukka Langen underhöU pii dragspel och den trivsamma eftermiddagen avslutades med dans.

Greta Holmberg, Dragsfjärd: - Alla ilrstider är bra. Förr tyckte jag inte om hösten.

Men nu gillar jag bösten riktigl bra. Silhär kan ens ilsikter förändras, förr tyekte jag väl nog bäst om vllren ...

370 pensionärer hade sam/ats på Majvik. Det var Jullsatt vid borden.

Margareta Sirviö och Åke Blomster bjöd på en sketsch.

FORTSÄTINlNG Handikapp ...

•••••

••••••••• fråo sido 1 vänder käpp binl\er med.

- Och denhär filosofin viII jag använda ocksil i Pensionärsförbundet, säger Anneli, själv 44 ilr.

Sociala bilen är viktig - Jag ser ocksil den sociala biten i resandet som nilgonting mycket viktigt, understryker Anneli. Att en rullstolsbunden kan fä prata bort en efterrniddag ser jag som angelägel. När vi ordnar resor ska det vara resor med kvalitel. Vi ska äta gott, vi ska dan-

sa, prata och ha roligl. Jag har oeksil sysslat med sittdans och är inte fräromande fdr att införa ocksil det pii Pensionärsfdrbundets resor, närrnast dil för personer med handikapp.

Anneli säger sig stortrivas pii Fridebo utanför Ekenäs eentrum.

- Jag arbetar 25 timmar ·i veekan och jag kan säga att iag har förmilnen att fil ha min hobby som jobb. Jag har ett myek~t f1exibelt arbete och det är ocksil det som gör att jag tror att jag kan handha uppgiften som reseledare inom Pensionärsförbundel.

Pii det lokala bussbolagets egna resor hoppar Anneli in och gör litet vad som helsl.

Hon kokar kaffe i bussen, hon bakar i mikrougnen i bussen Q.S.V •

- Redan det skapar en hemtrevlig känsla. Man känner ju doften av nybakat bröd ...

Anneli är ulbildad primärskölare. Del gör all bon heller inle är främmande fOr all ryeka io om nilgon resedeltagare räkar uI fOr et! sjukdomsfall.

- Sildant har hänloch vi har kJarat upp det hela, säger hon.

Anneli har redan planer pii en resa tiU Berlin i apri!.

- Överhuvudtaget har ju samhäUet förändrats oerhört oeksil pii dethär omrildel. Förr var det mänga som inte hade räd att företa nilgon resa. De

fick lov att sitta bemma. Eiler ocksil hade de sitt arbete. Ingen fritid fanns. Nu är möjligheterna att resa helt annorlunda - inte minst just för pensionärerna.

trivs med det. Del ska bli spännande all ta itu oekså med de resor som ordnas i pensionärsfOrbundets regi.

Anneli har ocksil uppfattningen att man skulle kunna samarbeta mera meUan olika Född i förening,ar dil det gäller reseTenala verksambeten.

- Om inte den egna förAnneli är fddd i Prästkulla i eningens mcdlemmar förslilr Tenala.

- Nästan mittemot Präst- för en resa, sil kan man väl ta kuUa skola, säger bon och med mänruskor ocksil friln en skrattar. Numera är bon dock annan förening. ForrneUare än bosatt i Ekenäs. Hon är gift sil ska vi väl inte behöva vara.

Anneli diskuterar gärna reoch har en vuxen dotter pii 22 sor. Det är bara att ringa är.

- Också del all dottern 911-2413185. Säkrast anredan är utflugeo gör attjag träffbar är hon pii kvällar ocb anser mig ba tid fOr detbär tidiga morgnar. med resorna. Och jag storRainer Erlund

10

Hälsa - ett mångtydigt begrepp

ALLA PENSIONSTAGARE ENLIGT BELOPPET FÖR TOTALPENSIONEN 31.12.1992 1 000 parsonsr 450

Björn Forsen, ledande läkare vid Närpes hälsovårdscentral, gillar hälsa och vili - så läkare han är -hellre tala om hälsa än om sjujcdom. Även för oss l'ensionärer gäller detsamma. Atminstone så länge vi känner oss någorlunda krya vili vi hellre att man berättar för oss hur vi skall bevara vår hälsa. Redan Johan Olof Wallin, den kände psalmcliktaren, skaldade på sin tid: "Hälsans gåva, dyra gåva, som av oss dock sällan skattas, kanske först när den oss fattas".

Forsen framhåller, att man kan ha två olika synsätt vad hälsan beträffar. Det ena är sjukdomssynsättet och det andra är hälsosynsättet.

Sj ukdomssynsättet som utgångspunkt att hälsa är fränvaro av sjukdom. Grundmodellerna är två, den biomekaniska och den psykodynamiska. Den förra modellen jämför kroppen med en industri: hjärtat är pumpen, hjärnan är telefonväxeln, magoch tarmkanalen är bränslekaminen och luftrören är skarstenen. Hälsan är i denna modell beroende av arvsmassan.

Den moderna sjukvården kan tili en del verka utgående från denna teori, det gäller t.ex . ledkirurgi, hjärt- och ögoDingrepp, diabetes och moderna läkemedel.

Den senare modellen utgår frän de själsliga processerna och hur de påverkar vår hälsa. lndividens utveckling påverkas ej så mycket av arvsmassan som av uppväxtmiljö, socialgrupp, umgänge m.m. De psykosomatiska krämporna, ss. stress mm., har blivit allt vanligare i dag och kan ta sig

Ledande 1älwre Björn For~en.

uttryck i depression, rastlöshet, irritation, sömnstörningar mm. En frisk själ är lika viktig för hälsan som en frisk kropp.

Hälsosynsättet utgår ifrän, att hälsa är ett överskott av livsglädje och livsenergi, och detta i sin tur skapar mera glädje och energi och ger uppbov tili en "positiv hälsocy-

kel". Man bör sträva tili .11 utveckJa sina levnadsvanor i en sundare riktning. 1 denna strävan bör individen stödas på allt sätt för att han/hon själv skall kunna ta ansvar för sin hälsa. "lngen annan kan sluta röka åt dej".

Den objektiva hälsan mätes med olika kliniska metoder,

men ännu i dag finns ingen mätmetod, som säkert kan utesluta t.ex. cancer, demens eiler åderförkalkning. En person kan samtidigt vara både frisk och sjuk, beroende på med vilket mått hälsotillståndet mätes.

Hälsan är beroende av något att leva av, leva med och leva för. Utan livsinnehåll har inte heller hälsan nägon större betydelse. Absolut bälsa finns inte, hälsotillständet kan variera liksom humöret från dag tili dag.

Ja, dena var några av de synpunkter på begreppet hälsa, varmed dr Forsen under· höll oss pensionärer vid Närpes pensionärsförenings traditionelIa höstfest i Simhallsbyggnaden den 18 september.

En lika talrik skara pensionärer som tidigare år hade mött upp från hela Sydösterbotten.

Programmet i övrigt gick i gamma! känd stil med uppträdanden av nya sångfågeln Anna Stenlund ocb föreningens egna seniordansare, ombudsman Per Tbomasfolk ocb Närpes Speimansgille, som även stod för dansmusiken.

Konferencier var som vanligt föreDingens ordförande Sven-Erik Wester. Han lanserade förresten en ny "yrkesbenämning" för oss pensionärer, nämligen "konsult". Pen-

400 350 300 250

Under 2 500 •

,

I

Nu ska det byggas Servicehus i Marieh amn som anpassas fö r människor i mogen ålder med behov av viss service. Det planeras för fu nktionella lägenhetermed hög bekvämlighet. Husen får gemensamma utrymmen fö r aktiv samvaro; bibliotek, sällskapsrum. servering, hobbyrum samt givetvis tvättstuga. bastu och rymliga förråd. De blir handikappvänliga med hiss och egen reception fö r servicepersonal. Husen börjarbyggas vidårsskiftet och ska stå inflynningsklara våren 1995.

Servicehusen planeras på två olika pl atser i Mariehamn. Ett med 60 lägenheter i ett fantastiskt område med utsiktöver hamninloppet och havet mot sydväst. Nära tili naturområden med skog och strand - nära köpcentru.rn och kommunikationer. Det andra ska ha30 lägenheter i en lugn del av innerstaden vid Esplanaden p1l promenadavstånd tili centrum.

Ta vara p1l möjligheten tili höjd li vskvalitet. Du som ärintresserad har all a möj ligheter att p1lverka inredning och standard i lägenheten , samt att medverka tili graden av service i degemensamma utrymmena.

Ring oss snarast. Helena Grönholm berättar gärna mera. Telefon 928-19840.

Mariehamns Byggcompany Ab EI verksgatan .22 I()() Mariehamn

BYGGCo

5000· 7500 7499 9999

D Kvlnnor

Män

10000·

Totalpenslon l mk/män

ALLA PENSIONSTAGARES TOTALPENSION I GENOMSNITT 31.12.1992

Alla

Män

4645 mk/män

5593 mk/män

Kvinnor 3998 mk/män

Barnpensioner ingår inta

,.------------~

ku..ii-en Ett Svenskt Under

Den finlandssvenska lamiljetidskriften Kuriren ar inne isin 35:e årgång. Ingen annan finlandssvensk veckolidning 'har levl så långe. Den kan med log kallas en finlandssvenskt under. Trots dåliga tider har den uMcklats och ar j dag mera innehållsrik ån någonsln tidigare. Prova nu den IGmyada Kuriren!

Kurirens egen resebyrå år åven en pionjar. AlItsedan 1965 har Kurirens Resebyrå ordnat sållskapsresor 10r finlandssvenskar.

Bestall en uralla provnummer av Kuriren med aktuella re5or.

sionärerna representerar ju en

skatt av livserfarenhet, som samhälJet inte förstår att utnyttja. Med en viss travestering kan vi alltså hävda: "Pensionärer vill vi inte mera kaila oss, ej heller vili vi beta senio~ rer, låt oss aJJtså vara konsul-

Aktuella svenska resor

ter!"

Helge Finell

Trygghet. Trivsel. Aktiv gemenskap i siöfartsidyllen Mariehamn.

N är 011 slurar yrkeslivet oeil går mot en skön ålderdom är Ouförtjänt av en bekväm oeil trygg tillvaro. 011 ilar räu tilIIlIgIl oeil ro i eli säker miljö, långtJrån den råhet s6m tyvärr blir allt vanliga re på större orter.

Tänk dåpå Ålalld som har mångafördelar med siu eelllrala läge, sina goda kommllllikatiolleroeh sin svenska kultur. Småskaligheten gör Åland tili eli gästvänlig idylllltan hotJlIlla elemem.

2 500 4999

4-6. 11 Kryaanlng med Slw Malmqvl.l Shoooing I Stock· holm. BAt lrån H(,s.

~:.d~?~~';~kO' m.m. I Tlra.

2-6. 12 Jul5hopplng I Bry.sel.

Ftyg lrån Hfrs. Besök IBrygge.

4-7. 12 Teate, I Stockholm '[;;tomen på Operan·. Bål I,ån

27. 11 Forssa. NotslG. TI...

Buss I,ån Hlrs, v. Nyland. Abtr land.

11. 12 Humppila, Urpofa, Salo.

5-6. 12 Operagala I Abo. Buss lrån Lovisa. Borgå. Hfrs.

7-11.12 Kry••nlngUIILybeck.

22-27. 12 Jutresa titt Oalama.

30. 12-2. 1 NyA........ titl Stockholm.

28. 1/5. 2 SIIelkema.land.

19-24.4 Blommomat HoUend.

Ftyg lrån Hfrs.

Aprit. Eatorit I Portugat.

18-23. 5 VArblomrno, p6 Öland.

Buss lrån Lovisa. Borgå. Hfrs.

Buss I,ån Lovisa. Borgå. Hfrs.

18. 12 Ljusvacko, m.m. I TI...

Buss från Lovisa. Borgå. Hlrs.

p"IOva

u

-

, &tJ!J~[p",[iIl~

den 1 3 5 ' fOrnyade ~ ~" Kurirenl ~ Kuriran IyIler 35 ir Svenslta rasar sedan 1965

~

L _u .....en

Tel. 961·3173 137 BOI 12, 65101 Vasa

.,.------------~I me<! reseprogram I\M I • I II 0 ~~g~~ prenumererar på Kuriren 1994 10r 215 mk (inom I I 0 JagNorden) och lår Kuriren gratis tili årets slut 1993.

I 0 Jag viii ge Kuriren som gm på samma villkor som ovan. I I I sAND KURIREN TILL: I Adress Namn I ....... . . . ........... . . ......

GDATIS'

I I

i~-·'''~

I

Tel.

.............

"

I

J GT26.10

11

••

Over 200 pensionärer på samkväm i Hangö Drygt 200 pensionärer hade mött upp tili det samkväm soin Hangö Pensionärer r.f. den 21 september 3rrnngernde på Brnnkis i Hangö. Inbjudna var också pensionärer rrän Ingå, Ka· ris, Pojo och Tenala.

- Vi hä U eo liknande träff för tre år sedan, berättar Paul Nyman, ordförande för Haogö Pensionärer.

För näsla vår planerar Haogö-föreningen att ar· rangera en karneval. Den 17 oktober hano man ocksä arrangera en basar i stadsbusets foaje.

Festen den 21 september inleddes med musik av Nisse Sandström. Paul Nyman hälsade välkommen och Rainer Roth bjöd pä säng. Seoare pä eftermiddagen var det ocksä

Har vi råd att vara sjuka?

Vi var mänga som seoaste år sparade vllra tandläkarbesök tili sommareo.

AlI! i den fromma förboppningen att vi skulie få ersatt tandvård frän ocb med juli 1992. Meo hur blev det?

1 medlet av juni stoppade riksdagen den stora tandvllrdsreformen som bllde patienter och tandläkare ba· de väntat pä. AIlt var grundligt förberet!. Regler, direktiv, broschyrer ocb blanketter var utarbetade, översatta och tryckta: AIlt var förberett mimiosta detalj. SlI uppsköts reformen tili 1.1.1994, meo de flesta av oss som vant med läoge började misströsta. Nu bar vllra farbllgor besannats: Det blev ingen ersatt tandvård. Hela reformeo sopades uoder mattan! Alla som mte är födda år 1956 eiler senare fär aUtsä ocksä i fortsättningen sköta sma tänder pä egen bekostnad.

Det är en stor kostnadspos!.

1 synoerbet sedan vi iote längre bar sjukavdrag i beskattningen.

Släng mte bort apoteksocb andra kvitteoser för

sjukkostnader. Trots att vi mte längre bar sjukavdrag är det skäl att spara dem.

Kommer mao upp tili kosto nader runt 4.000 mk per år, sä kan man i dekJaratiooeo pröva pä att avdra sjukkostnaderna under punkten "nedsatt skattebetaJningsförmäga". Har man 11Iga inkomster sä kan det Iyckas.

Eo annao orsak tilI att man skaJl spara apoteks- ocb andra sjukvllrdskvitteoser är att man ätminstooe ännu i år, om man bar höga medicinkostnader, kan få receptbelagda mediciner gratis uoder slutet av åre!. Pörutsättningen är att man baft egoa kosmader över 3 .100 mk(är 1992 var motsvarande kostnadsgräns 2.500 mk.

Når man den gränsen, dä får mao et! skriftligt meddelande frän FPA att man skaU visa upp sma sjukkvittoo vid byrllo. Apoteken bistår tyvärr mte med kopior ocb datautdrag över ens receptbelagda medicininköp.

Deo del av kostnaderna som beaktas är aUtsä det man själv betala!. Självriskandelen.

Rotb som ledde allsängeo.

Arrangörsföreoingens egoa förmägor uppträdde med tvenne sketscber: " Sjukbuset" ocb "Tuppeo ocb hönan" .

Kaffe serverades, mao daosade ocb ett litet lotteri arrangerades.

- Jag tror att deltagama trivdes, säger Paul Nymao. - Vi lIar slrojigt när vi träffas! Från vänster Nils Grönroos, Karis, Elvi Degerlund, Pojo, Åtminstooe betygade mao det Tllea Lindqvist, Hangö, Etllel Helander, Ingå ocll Bror Kevin, Tenala. Kevin torde med när det var dags att ta avsked. ' sina 87 år lIa varit den äldsta deltagaren i träffen.

Nästa år får vi bereda oss pll att sjukförsäkringen förändras grundligt. U oder 1992 försärnrades systemet sarnmanlagt sex gänger. 1 praktikeo är vi redan tiIIbaka pä sextiotalets nivll oär det gäUer ersättningaroa. De! system som eo kommitte mom social- ocb bälsovårdsministeriet ou lagt fram Cor regeringen går i stort sett ut pll att enstaka läkarbesök och behandlingar inte ersätts alls. Efter tvll-tre specialläkarbesök, dä kostnaderna börjar komma upp tili 40(}"500 mk

kao mao räkna med att få eo viss ersättning. Annars inte.

Det positiva med det nya systemet är att de som bar stora sjukkostnader skaU kunna fä eo bättre ersättning än vad bittills vant falle!. De som k1arar sig med bara oägot läkarbesök eiler oägoo bebandling per år får i praktikeo svara för bela kostnadeo själv.

Vad blir följden? Vi börjar slarva med vår bälsa, vilket är ödesdigert pä läng sikt: Ebba Jakobsson

jjr~

OPTIKER

BACKMANS OPTIK

KARIS Ij\PTIK \!!!fI Centra/gatarl 98 10300 KARIS Tel. 911-309 40

Torggaian 9 Tel 928-1 9 226 Mariehamn

BEST ÄLLNINGSBUSSAR:

BESTÄUNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915·581 042

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenjörsv . 4.

Tel. 9t 5·531 865 Beställnlngsbussar.

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911 ·81004

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 2987128 - 298 7136

Auto·Buss Bäck & Ostman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Restaurange.

8

TRADIllCNELl F1NlANDS-SVEHSK AESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPEClAUSERAD pA MOTEN OCK FESTnLlSTlLLNlNGAR, SMAKUG MAT OCK vANUG BETJANING. VlLKOMMEN.

GEORGSGATAN 30 6 vÄN. TEL 90-041101 .

~~HSB:S

KYHK5LArr

.

OmH

hus v,d torget tel.298 1927

1',

~rr-, Optikos 1.....)1'-<, Aschan Ky Vuorlkalu 13 Berggalan 13 10900 Hanko 10900 Hangö Puh 911/ 84830 Tel

1~I~h(~'~",a KARIS. Köpmansgatan 4 Tel. 911 ·30 161 EKENÄS. Kungsg. 8 Tel. 911 -62 949

Bästa Ijudklappen - vår egen musikl VISEVERSER Ami Aspelund, Tomas Ek

MC/60:·

CO/100:·

HOPPSAN Halsbrytarna

Våra Gyllene Kryssningar innehåller trevligt pro· gram och många. vä rdefulla förmåner för pensionä rer: grat is Superbingo, fina tax free -erbjudanden, rabatter på måltider samt fri t ra ns port t ili IKEA!

ELLEN SJÖLUND Bebbe Ahlfors M/s SeaWind ärcn star, rejäl IAglångtradarfårja, $Om också trans-

VID DENNA KÄLLA Eight Voices

porterar resenäreroch bilarmelJan AboochStockholm. Hososs hillardu inga kristallkronor. Vi

MARKNAN I FJÄR Greger, Anders Rusk ...

harheller inga soppköcroch iogen stress. Underbildäck finns

SONGS FOR CHRIS Chrisse Schwindts

cndaSI tågvagnaroch inga vidlyf· liga diskotek . Vi erbjuder iogen plastdoftande Iyxkryssning ulan en äkta, komfonabel sjöresa verkligt fdnnånligt .

minneskonsert I taxfreeshoppen ärurvalet Son och rikJigt. Enersom vi hörtlll de billilSaste på Alands hav, lönar det slg ocksA för den mest torrlagda atl köpa ut full ranson.

sa

590; ~~~j~r~r hytten, per-

'~~eb~~i~I:;ntit~j~r2.~f.å natt-

Varje måndag tili Sundsvall

BOSSE pA LYRAN Bosse Österbergs bordsvisor

Avresa från Vasa må kl 19.00. Åter i Vasa on kI9.00.

MUSIKSKAFFERIET Barnvisor med mening VISEVERSER (nothäfte) VINDHÄNDER Åke Grandells dikter Sänd dessa per postförskon tili:

Kryssning och hytt fr 200,Porto tillkommar.

Må-fre 8-19, lö 9-14

Båtresa tur-retur och hytt för 2-4 pensionärer (minst 2 pers/hytt).

* J> *

Produktlcod RMK.

Glädje J> för alla åldrarl * J>

* *

* *J> *

Artister: 1.-11.11.

Monica Aspelund

t.ll.

Anna- Lena Löfgren

1.11.

Kai Lind

8.11.

Arto Nuotio med

orkester

*J> *J> * *J>

* *

J> Pauli Vir!.S~~~ ~rkester J>

*J>

17.11.

Mats Paulsson

11.11.

Stig Sundman

J>

*

Läs mer om förmåner och glädt·epiller i Silja Lines nya brosChyr

9800-6800

Gratis frän alla hAll i Finland

SeaWind u.i4W'" rtiW

Oy SeaWind Line Ab . Slottsgalan 84 . 20100 Abo

tel: ................................ ......... fax: ............................ .... .... .... .

Tallbackavägen 27 02700 Grankulla tel: 90·505 0546

Bokninge n 9800-74SS1 '(SILJA) Ulan avgift. Vasa: Silja line Nedre To rget 961 -323 3630, Jakobstad: Jakob Unes Rådhusgatan 7. 967·723 50 II ,

SAMT ALLA RESE8YRÅER.

$.

12

Modersmålets betydelse i vården o Hälsovårdare ocb lärarstuderande UIrika Martelin ba r gjort en utredning om modersmålets betydelse i vården.

Utredningen bar gjorts vid Helsingfors uni versitetscentralsjukhus (HUCS) samt J orvs ocb Pejas·Räckbals sjukhus inom Nylands sju kvårdsdistrikt (NSVD) på uppd rag av HUCS' svenska sektion ocb NSVD :s svenska nämnd.

Rapporten bar redan f6ranlett åtgärder inom HUCS ocb NSVD. Sampel för utredningen var patienter med svenska som modersmäl. InaUes inkom 150 enkätsvar. Tio temainter· vjuer gjordes. Isin litteraturgenomgäng om spräkets betydelse i värden tar Martelin upp betänkanden och utredningar om modersmälets betydelse och hänvisar även tili lingvistisk litteratur. lnformationens betydelse framträdde genomgäende.

Man önskade sig lättfattlig information, helst pä modersmälet. En viss känsla av uppgivenhet kunde skönjas hos endel patienter. Man orkade inte kräva värd pä modersmälet. FlertaJet patienter ansäg att person alen bör ansvara för informationen, även om ocksä patientens ansvar för att själv aktivt fräga etter information

pätaJades. Enligt egen utsago fick mänga patienter för litet information.

Behovet att kunna gestaJta sin egen verklighet var mycket framträdande. Patientema som hade en realistisk uppfatt ni ng om sin situation hadc större förmäga tili självständighet, vaI och problemlösning. De var mera moliverade att bära ansvar för sin hälsa.

God språkservice Modersmälet har stor betydelse för värdens kvalitet, oberoende av vilket spräk det är fräga om.

Värden blir effektivare dä patienten kan kommunicera pä sitt modersmäl, patienten förstär värdföreskriftema bättre, känner sig tryggare och "lillfrisknar snabbare".

Speciellt gäller detta bam, äldringar och svärt sjuka personer oberoende av äJder. Att använda et! främmande spräk är belastande för en människa som är sjuk och eiler i kris.

Personalen visar hänsyn och respekt genom att tala palientens spräk.

Obcroende av specialitet var patientemas upplevelser Iikartade. Ju sjukare patienten var, desto cenlralare blev modersmäJet. De faktiska kunskapema i finska bade inte sil stor betydelse.

Vär lagstiftning vili garan-

tera värd pä modersmäJet (finska eUer svenska) och garantera att patienten 'fär tiUräcklig information. Vi bar ett fungerande socialt system för detta. Främst brister det i systemet, där modellema är roller, kommunikalion, samspel, uppgörelser, individuella relationer och stress. Patienterna upplevde att de "blir bemötta som människor" men att de som sjuka saknar sitt modersmäl.

Trots strävan att ge en god spräklig service pä de inhemska spräken, kommer det aJltid situationer dä komrnunikationen inte kan ske pä patientens modersmäl. Patienten känner sig dä villrädig och har äng- De sex hemläkarna är från vänster A nders Ståh[s, Johan Hedström, E rik Qvist, A ri Kauest. En värdyrkesutövare, som kiainen, J ohan L undin oeh Otto L indberg.

FOlo: Hannes Viclorzon förstär detta, kan i en sädan situation bemöta och stödja paundervisning ges på arbets- bör ocksä ge information om värdaren bör om möj ligt ha lienten rätt. t id, anslagstavlor och skyl- diagnos och värdätgärder samma modersmäl som patitar bör var a tvåsprå kiga, på samt vara skriven pä palien- enten (finska eiler svenska).

Hur fO rbä ttra Med Martelins rapport som a lla avdelningar bör det tens modersmäl. Patienten bör språkservicen även finnas svensksprå kiga fä sin kallelse tili sjukhuset pä utgängspunkt har redan et!

Ulrika Martelin frambåller t idningar och utbudet av modersmäJet, alla telefon- handlingsprogram uppgjorts att det finns goda möjligheter svenska radio- och TV -pro- sam taI skaU föras pä patien- av HUCS och NSVD för att tens modersmäJ och svenska förverkliga en god språkserviatt inom ramen för gällande gram bör var a t illräc kligt. lagstiftning förbättra spräkAJIt skriftligt material, sä- patienter bör värdas pä de ce inom organisationerna. Det servicen inom specialsjukvär- som värdinstruktioner, recept svenska enheterna, förutsatt är mycket tacknärnligt.

Valbor g Louhisto ocb läkarintyg ska ges pä pati- att sjukdomens art tilläter det. den.

Hon pätaJar att en grund- entens modersmäJ. Epikrisen Den individansvariga egenläggande förutsättning för en god svensk språkservice är en högklassig utbildning pä svenska av läkare ocb värdpersonaJ. P å sjukhusen b ör språk-

GLI

.,..'

.'

J

Tjugo år firades hos "Vi Norrifrån"

Längst i norr inom det finla ndssvenska besättningsområ det ver kar pensioDärsfOreniDgen "Vi Norrifrån ". För eniDgen bar i dag 324 medlemmar . Av dem var et! 80-tal med på fOreningens 20-årsjubileum i Mikaelssalen i Karleby.

OrdförandeD Ed vin Stranden hälsade gäster ocb medlemmar hjärtligt välkomDa. Han betonade specieUt pensionärsföreningens betydelse som ett forum för gemenskap och kontakter.

Som festtalare uppträdde kyrkoherden, J oban CandeIin, som berörde "samarbelet generationer emelJan" ett tema som gäller Europa under hela är 1993. Tre generalioner Segerstråle bandlade föredraget om. Församlingens väggar pryddes av den store mästarens konstverk. Med sonen Ulf, som stupade i kriget. brast generationers skapande, men den skapade konsten lever och lever stark.

Föreningen "Vi Norrifrän" grundades den 17 maj 1973.

Registreringen Iät vänta pä sig tili den 8 januari 1975. Under ären har fem ordföranden svingat k1ubban, medan bara tre sekreterare och tre kassörer haft hand om penna och pengar. Karin Palm är i dag sekreterare och Ruth Brandt är kassör.

Föreningens verksamhet är "hemliga resan", som varje gäng man beger sig ut genast fulltecknas av resglada pensionärer.

Motion och rekreation stär ofta pä programmet. Föreningen har ocksä en sängkör, som givetvis uppträdde vid jubileet. Solveig J a nsson

sjöng solo tili ackompanjemang av Ellen Nyberg. Bibban Laurell-Sj öberg reciterade dikter ocb det kan man väl ocksä gott säga om verksamhetsledaren J erker Ny-

berg, som sin vaDa trogeD sammanband informerande text med nägra utvaJda dikter.

Förbundet uppvaktade 20-äringen med et! fotoaJbum.

Nyrk

J

,,

Ö STERSJÖNS BÄSTA KRYSSNINGSLAG. ,,

För bästa idrottsgänget duger bara de bästa krjssningsjartygen.

Om ni åker jrån Helsingfors tilf Stockholm heter båten m/s Mariella eiler m/s Cinderella, j ör 24-timmal'Skryssningen tar ni m/s Isabella.

Mella1'l Åbo och Stockholm äl" m/s Amorella och m/s Kalypso jestligast.

Kortrutf jrån Nådendal till Kapellskär.

Boka en sportig resa på resebyrån.

VIKING LINE

Ordförande Edvin Strandb / betonade bl.a. vikten av pensionärsf öreningen.

INTRAWUD MOTARBETAR VÄRKI Den lör lindnng av ollka slag av muskel· vårk oeh andra sm3rtor utveekJade Jn· traljudsapparaten NOVAFON har kommil uI på marknaden i Finland år 1989. 03r· fönnnan har den leslalS bl.a. i Tyskland , England oen Östernke med myckel be· römvårda resultat Oess lormåga an IIndra grundar slg på Ijudvågor inom Irekvensområdet 100-10 000 Hz (sv3ng· ningar I sekunden) Då apparatens IJudplana berör huden 1000plantar slg Ijudvågorna anda ned 1111 6 em under

ytan , oell blodllOdet akliveras i v3vnads· cellerna , varvlCl kroppens egoa helanae

~~~e~~f sr~~~~Waa~åmpug eftekt med en reglageran En normal behandling taf ea 15 mlfl. per gång och man kilo be· hanala slg Ilere gånger om dagen och

~~r~a~~ldS~~V~~~jo~li~jg~e;o~~~~i men IOr personerna.

Sjukgymnasler rekommenderar jntra· IJudsbehandllng spedeII! vid vårk fOror· sakaa iN muskelspanningar, men påpe· kar an lastan apparaten åf neil lanlas· liskn3r detg311er IIndring avsm3rtor, så kan man Inle bOla kroniska sJukdomal såsom ledgångsreumal1sm eiler slilna leder. men den kan Ifndra smartor åven I dessa lall Importör

S NYSTRÖM KB Centralgatan 56 10300 KAAIS tel. 911 ·31636 s,ånc:ler graUs !nlormallQn på begålan

Vägenfrån UKK-parken tili Saariselkä.

Profii av Nordkapp_

Fiskeläge mellan Kåjjord och A lta.

Pensionärernas RUSKA-resa Ruskan är gäckande och tlyktig som vinden, ett vanskligt begrepp.

Dur den kommer och går bestämmer samernas gudar och inte resebyråns tidtabeJl. Fåfangt jagade vi Ruskan genom hela Sameland, frän Rovaniemi till Nordkapp, trodde 055 skymta den mellan tundrornas dvärgbjörkar och fjällens avsatser. Men det var bara en chimär. Just när vi en kulen morgon närmade 055 H:fors igen och kastade en blick ut genom tägfönstret såg vi blodröda lönnar och gyllengula aspar skratta mot 055 pä Dickursby ocb Boxbacka statiooer.

Men såg vi inte ruskan, hade i alla fall vår reseledare .J'erke r N'yberg mycket

annat

för oss i beredskap: all se ocb uppleva FinJands ocb Norges nordligaste trakter. Med ordning ocb reda och ett aldrig svikande tålamod ledde ban våra farder.

Nägot yrvi!kna landade vi efter en natt på tåget i Rovaniemi, fick oss ett gott morgonmål på Hotel Lapponia och hann göra en ronda kring stan med egen buss som härefter blev vårt bem för några minnesrika dagar. - Tyvärr var vi sä pass morgontidiga att det exklusiva arktiska museet endast kunde beses utifrän. En paus i resan norrut gjordes i det vittbekanta julgubbslandet, en maximarket fylld av löjligt krafs - en bjärt kontrast till alla de smakfuJla ocb välförsedda souvenirbutiker vi senare kom att se. Det fan ns veteraner med i gruppen som kunde berätta bur Rovaniemi såg ut när de kommenderades dit efter tyskamas reträtt. Tre hus var allt. Man hade gärna hört mera, men veteraner är försynt folk och ville synbarligen inte tränga sig på.

Saariselkä Dagens mål var Saariselkä.

Det var en lång väg, men den var vacker mellan fjäll och vattenblänk. Och nu hade vi omärkligt kommit in i Sameland: Vägskyltama berättade pä fi nska och samiska var vi varo - Mitt i ödemarken fick vi bese en storartad anläggning som visade guldvaskningens historia och dessutom salar och montrar fyllda med ädelstenar från hela värIden.

En annan avstickare var skidcentret Kaunispää. Fantastiskt

vad baren där kunde bjuda på tiden helt förstörda staden och för läckerheter. En del föll för äntrade M/S Nordnorge kI . laxsmörgåsa r, andra för fras- 14, fick en god lunch ocb börväffJor ocb de svagaste för en jade vänta på start. Därav blev whisky. Det behövde fard- dock intet; någon maskindel ledaren också efter att plikt- hade fått fel. Vi tog våra seskyleligast ba klättrat upp i ut- kelskiftesbytter i besittning, sikrstornet med gruppens de sämsta på bela båten äldsta som ansåg sig behöva verkligen ingen fjäder i batten motion. Det duggregnade när för arrangören Bennets resevi kom tiJl vårt övemattnings- byrå. lngen visste när vi skulställe Riekonkieppi, men det le starta. Goda råd haglade var egentligen enda gängen över Jerker som tog allt med under resan. Efter en god mål- stoiskt lugn. Man fördrev titid följde presentation och den på olika sätt: en del spelagruppens medlemmar fick be- de kort, andra underhöll sina rätta om sig själva vad de öns- medresenärer med mer eIler kade. mindre spirituella historier om förseningar de varit med Samiskt Iiv om, ocb sen återstod bara att Själv fick jag insyn i sa- äta ocb dricka. Klockan 12 på miskt vardagsliv av en Hel- natten hörde vi i våra " komsingfors-flicka som förlorat fortabla" hytter ett öronbedösitt hjma till Samelano och vande Ijud. Oå hade den nya bo'sau sig aär. Vj äJcte Iängs maskindeleD anJänt och vi Kekkonens snörräta vägar j kunde sä!!a jgäng. Men det naturparken som bär bans blev raka spåret tili Honingsnamn, säg med sorg i bjärtat våg, inga invikningar med på skogen som okunniga fins- post tili pittoreska fiskebyar. ka politiker förstörde isin ex- Det enda vi såg under morgoperimentlusta på 50-talet. Det nens fard Var lshavet på ena blev sår i naturen som aldrig sidan ocb gråa fjällmassiv på läks. Det finns en stor plats andra. Men vi fick morgondär den årliga renskiljningen mål och luncb, bann med det sker. 1 den glesa skogen kun- obligatoriska polcirkeldopet de man skymta mystiska tält och kunde starta vår bussresa ocb busvagnar. Det är vind- tili Nordkapp mitt på dagen i drivna existenser som kom- stället för att purras upp unmer hit ocb försöker vaska derstbittida. guld UI sanden. Eli föga framgångsrikt jobb med tröst i Nordkapp brännvinsflaskan.

Nordkapp blev i alla fall reDen samiska kulturen blir sans höjdpunkt: en enaståenalltrner accepterad.

Men de upplevelse all befinna sig mängen ung same har glömt sil att säga pii Europas tak. sitt modersmål, vilket de för- Bussen klättrade ständigt bjöds all tala då de som vilsna uppåt längs slingrande vägar, 7-åringar kom tilI finska sko- över fjäll , ner genom dalgånglor. Som en följd därav börja- ar, längs fjordar och lodräta de bemmen tala finska för att stup. Inte ett djur trivs här utunderlätta bamens språksvå- om de renhjordar som tas hit righeter. - Nu finns det samis- för sommarbete. Ja, sommar ka professorer och världsbe- och sommar. Det finns en tid kanta konstnärer som sång- av 77 nattlösa nätter frän 14 erskan Mari Boine frän Nor- maj tiIl 30 juli. Då kommer de ge. Hennes mjukt rytmiska fl esta turisterna, men mänga joikning borde vi ju ha haft på kommer också för att uppleva kassett då vi följande morgon midvinterrnörkret från 19 nolikte vidare mot Kirkenes för- vember tilI 25 januari, fö r att bi alltmera glesnande skogar pröva på gnistrande skidväoch tundror. De nödvuxna der, lika motorkälke och begranarna försvann småning- undra fantastiska norrsken.

Nordkapp, foma tiders om belt, sen också tallama.

Kvar blev bara dvärgbjörk Knystkanes, ligger pä Mageöver den mjuka markvegeta- r0y, pii sarniska Makar avjo, tionen med silverstänk av ren- en 436,6 kvadratkilometer lav. A1ltid med en ram av fjäll stor ö i lshavet. Det är Europas nordligaste utpost och och vattendrag. breddgraden är 71· 10"21' .

På norska sidan Golfströmmen gör sitt, och Utan ceremonier passerade underligt nog är medeltempevi norska gränsen och kom raturen i januari 20 grader snart ti11 Kirkenes. Vi såg oss varmare än på andra ställen på omkring i den lilla av tyskar i samma breddgrad. Utanför

finns världens fiskrikaste vatten och de 4000 fasta boarna säger sig trivas väl och, vad mer är, har ett rikt kultUIliv. ÅI 1988 uppfördes Nordkapps utställnings- och servicebyggnad, Nordkapphallen, ett fyraväningars tom, delvis inhyggt i berget ocb delvis ovanför. - Vi började nederst i "Grottan" en superteater där man på en 225 graders duk kan se och uppleva Nordkapp under alla skiftande årstider: när lsbavet river upp skyhöga vilgor, vårens vindpiskade anemoner, gnistrande isformationer, men också mild stiltje, sprakande norrsken och evigt skiftande belysning pä himmel och hav .

Sen kunde man fortsätta tili tomets övriga begivenheter: gä ut genom en dörr till en terTass och titta ner över 300 meters stupet mot lshavet, stude' ra avbildningar pol väggama av historiska händelser här uppe, stil stilla i begrundan i andaktsnischen, en populär plats för vigslar ocb dop.

Mycket är ägnat ilt forskning. Överst kan man förfriska sig med exklusiva läckerheter' i olika restauranger och barer.

Presentshopen är fylld med utsökta handarbeten, keramik, glas ocb silverpjäser.

Ocksil pä Nordkapp var tyskamas förödelsebehov stort. AIIt brändes Der. Men en vacker tanke förverkligades dil Nordkapps nyaste monument byggdes. Det kallas Bam av Jorden. Sju bam från världens alla hörn kom tillsammans här i juni 1989. Under en veckas tid skapade varje bam sin egen relief, vilka sammanfogades tiIl en monument. Det blev en symbol för samarbete, vänskap, bopp och glädje som skall bestå i 1000 1

är.

Vi åk'1e neråt igen och hann tina pä ett par bergsbyar, sä prydliga och nätta som i ett legoland med förtrollande små trädgärdar. Där blommade acklejor, riddarsporrar och ringelblommor, intensivare i rarg än nilgonsin hos oss och sil kärleksfullt skötta som man kanske bara gör i en stor ensamhet - kanske med bistilnd av Golfströmmen, eller för att överglänsa grannen. Vad vet en turist med näsan tryckt mot bussfönstret. Guiden mä förklara och berätta; ingen kan ändå förstä hur det är att leva sitt liv pol en bergshylla under lshavets kalla stjärnor.

Vi kom ner igen tili Ho-

ningsvåg, likte en kort fårjtur tili Käfjord, där ett glatt återseende väntade med vår guide ocb privatchaufför, Rauno Riekki som åJct landvägen från Kirkenes. Från den stund han tog hand om oss i Rovaniemi blev han vår vän och rådgivare. Och en bättre kunde man inte önska sig. Född i Finland, uppvuxen en tid i Sverige, sen igen i Finland i olika etapper, talade han en meloelisk blandning av rikssvenska ocb österbottniska med stänk av finska ocb norska. Med ratten i ena handen och mikrofonen i den andra käserade han med humor och kännedom om förbiilande trakter och dess innevänare. Det var inga utantillläxor utan erfarenheter UI verkJjga livet. Synbarligen var han lika hemma bland styrande politiker som LappJands renkarlar. Och med äsikter i aktuella frågor ganska markanta.

Vackra glada Alta

efter foreller eller ta geväret och skjuta ripor. Ännu bann vi på norska sidan i Kautokeino uppleva Juhl 's Silvergallery, som verkligen gjorde rätt för sin reklam, "Oasen på Finnmarksvidda". Åter tili Finland Sen började hemfarden till gamla Finland: över Enontekiö och Muoruo kom vi så småningom till Äkäslompolo, ingen attraktion sähär års.

Skidbackama ger allt Iiv ilt turistsäsongen. Efter det vackra Ijusa SAS-hotellet i Alta var hotel Ylläskallio rena chocken: en bisarr blandning av finsk stockstuga och billig nattklubb. Men sovrummet var sakligt ocb bekvämt ocb hela !Vä nätter pä sarnma ställe kändes skönt. Chauffören Rauno hade en rörande omsorg om vårt nattprogram ocb gay oss ingående inforrnation om var vi kunde Einna det bästa eliscot och den svängigaste orkestem. Äkäslompolos tristess störde inte alls nästa dag för det ordnades en utfard tili de angränsande fjällen Pallas ocb YIläs, där det blev vandring på stigar ocb picnic i arkitekt ocb fru Björkvalls (medresenärer) trivsamma stuga.

En hei dags resa söderut följde med pauser i Kolari, Pello ocb Kukkolankoski, där man fiskar sik som man gjort flere hundra år med håv. 1 Torneå var vi imponerade över Aines Konstmuseum, en privat samling av konst med tyngdpunkten i sekelskiftets expressionister och Novembergruppen ända till 50- och 60-talets Prismagrupper. Museet användes dessutom för konstkonservering, föreläsningar och specialutställningar.

Och slutligen kom vi till UlelIborg (Oulu som det enbart tycks heta nuförtiden), Raunos hemstad, där ban obehindrat körde bussen in och ut kring alla stadens imponerande kulturella anläggningar: sjukhusomrilde med tillbörande forskningsinstitut, univerbadinrättning sitetsstaden, O.S.V. - Vi skildes från honom vid kvällstäget med mänga tacksarnma ord. Jerker avtackades följande morgon lika varrnt i H:fors - och så återstår bara att vänta på nästa resao

Egentligen visste man just ingenting annat om Alta än kampen om ä1ven. Men Alta blev en positiv upplevelse.

Redan vägen elit var full av dramatik: tunnlar och bergsbranter, Alta äly, än som en brusande fors, än som ett makligt brett vattendrag.

Skymningen började falla och med den blev aftonrodnaden alIt mera förbryllande. Skillnaden mellan himmel och vatten plånades ut. Men vi kom fram, mycket försenade (eftersom vår tidtabell ju komrnit ur led), fick genast gå tiIl bords pii det trevliga SASbotellet, där vi skulle tillbringa vår Iyxjgaste natt. Tyvärr blev det inte mycket tid att njuta av det vackra rosenrummet. Upp bara ti1l en riklig norsk frukost och iväg med en rutinerad norsk guide för att bese hällristningar som uppdagats för nilgra år sen och vilka k1art ilIustrerar hur man levde för 3-5000 är sen.

Om det var samer eller norrmän tvistar de lärda. 1 anslutning tili fåltet fanns ett högklassigt museum, en jungfrudans och andra sevärdheter.

Alta var en fdrtjusande stad, helt nybyggd efter tyskarnas sedvanliga förstörelse också här, och har inga problem med arbetslöshet, berättade guiden. Alla har sin personliga irihet: Iikaväl som den engelske lorden isin fjällhytte kan en vanlig gutt ta stangen Text: Gunvor Korsström sin ocb gil ut i älven och vada Foto: Silva Salven

~.

14

Då var det 1944 2~29.9.1944

I

'Ilo

När jag nu efter en läng paus pä tio dagar äter är i tillfalle att skriva tili dig, sä befinner jag mig längt borta frän den plats varifrän jag skrev mitt fOregäende brev. Och efter ett oredigt och kringflackande liv har jag nu äter fätt fast mark under fOttema ocb börjat kunna ordna mitt liv ocb min tillvaro efter mera ordnade ocb bekvärna fOrhällanden.

Här fär du ou höra vad jag upplevt under denna tid: Redan natteo mellan den 19:de ocb den 20:de september lärnnade mina tvä karnrater Riskilä och Kivioiitty mig ocb morgoneo den 20:de var vi aIItsä endast tvä man kvar pä vär radiostation. Ännu hann jag dock ta emot och formedla ett MV (meriviesti) innan ordem om stationens nedtagande kom.

KLOCKAN 09.45 den 20 SEPTEMBER a.d. 1944 säode jag sedan tili Langiokoski (i Kotka) meddelande om att vär station skulle avlägsna sig .?cb ALDRIG MER ÄTERVANDA! Ensam tog jag sedan Der antenner och packade ihop apparater, motorer samt lädor. En bil kom och fOrde bort aIItsamman och vär radiostations saga var aII. Sedan packade vi (Juotasniemi hade ätervänt frän ett ärende) ännu vära civila och militära tiIIbörigheter i ryggsäckar, sängama, hylloma ocb borden blev tamma ocb de smä kattungama säg en smula fOrbryllade ut, de hade ju inte nägot mjukt att ligga pä mera. De hade ingeo aning om att de snart skulle fOlja mig pä en läng resa. Rummet verkade nu sä tomt och öde, tomatema hade jag ocksä plockat ner och packat in i en ask. Ännu gick vi, min kamrat Juotasniemi och jag, för sista gängen att härota mat, det var rägmjölsgröt med mjölk. Vi fick rikligt med mjölk, fyra ransoner och det blev över ganska mycket ät kattoma. Juotasoiemi hade farit pä forhand och jag var nu ensam kvar. Kattungarna hade druckit sig mätta pä mjölk. En pappläda bade jag sökt frarn, jag hade gjort lufthäl i den och i denna läda stoppade jag nu de smä kattungama. De tyckte inte om denna en smula mörka och tränga bostad och gay Ijudligt sitt missnöje tilIkänna. Men snart lugnade de sig, finnande sig i sitt öde. Jag hade placerat litet mjuk fyllning (hö) i bottnen pä lädan för

att de skulle ha mjukt att ligga.

Kissemamma - Mirre - hade medan aIIt detta pägick - varit borta, men just när jag skulle fara, uppenbarade den sig. Jag hade hoppats, att den skulle ha stannat borta sä länge, att jag hade hunoit avlägsna mig. Det gjorde mig ont om djuret, som skulle bli lärnnad ensam kvar, och mista, eiler skiljas frän sina ungar. Mjölk fanns ännu kvar i skälen, Iikasä gröt pä en tallrik, den skulle inte behöva svälta i hast. Den höll just pä och drack av mjölken, när jag böjde mig ner och gay den - Mirre - den sista k1appen och smekningen tili avsked. J ag är dock rädd for att den inte var mycket medveten om stundens aIIvar.

Sä kastde jag ännu en sista blick pä rummet bakom mig, rummet som varit min bostad och mitt bern i nära tvä mänaders tid. Mänoe jag hade g1ömt nägontiog? Nej, aIIt torde vara med. J ag gick och lärnnade dörren pä g1äot for att Mirre skulle slippa ut och in.

Pä gärden stod jag sedan ännu en stund och betraktade huset med de gula fOosterposterna, som snart skulle räka i främmande händer.

Med den tunga packrtingen och geväret pä ryggen samt lädan med kattungama ihanden styrde jag sedan mina steg över nya Viborgsvägen, gent över äkrama tili byo, som var samIingsplats fOr vär resa.

Sent pä kvällen, den 20 september, sattjag sedan med andra pojkar, uppkrupen pä en fuIlastad lastbil, sam med god fart msade frarn i mörkret läogs den livligt trafikerade vägen västerut, mot Fredriksharnn.

Natten var kaII och mskig och jag frös en smula fast jag hade bäde blus, vapenrock och mantel pä mig. Nära midnatt ruIIade vär bil sedan in pä Fredriksharnns gator, vi var äter i en stad, bland civila människor.

1 TyöväentaIo fick vi nattkvarter ocb huset blev vär bostad for tre dagar frarnät eiler sä läoge vi vistades i staden.

Meo innan vi kom 'tili staden, ett par kilometer vijsterom Virolahti skildes Juotasoiemis och mina vägar, han var fOrlagd tili denna ort. Jag hann just och just trycka hans hand tili avsked innan bilen fortsatte.

Riskilä och Kivioiitty hade jag ju redan tidigare sagt farväl ät och nu befann jag mig säledes ännu en gäng ensam bland okäoda, nya karnrater.

Jag sov pä läkraren i TyöväentaIo, där var nägot varmare

än i stora festsalen, pä golvet.

Dagama i Fredriksbarnn fOrflöt snabbt och nägon annan gänst bade vi inte förutom infanteriövningar, som vär osympatiska och ilIa omtyckta kommendör hittade pä. Jag hade dock tur ocb behövde inte della i dessa övningar. Tomater frossade jag i under vistelsen därstädes. I saluhallen fick man köpa obegränsade mängder för 65 mk kilot ocb jag köpte och ät vaJje dag ett halvt kilo. Vi fick ocksä dags- och kvällspermissioner och jag gick sälunda en kväll pä teatern. Kotkan maaseututeatteri framforde folkJustspelet "KElNUMORSIAN". Det var ett rätt sä trevligt stycke och jag kunde riktigt njuta av pjäseo, trots att jag var ensam och trots att det irriterade mig att vär major - kommendören - satt pä stolen bakom mig.

Under dagsperroissionen satt jag pä en bänk i parken ocb skrev ett kort tili dig.

Kattungama fick under Fredriksharoosvistelsen röra sig fritt pä gärden. En trettonärig f1icka frän granngärden hennes narnn var Tarja Ruoppa - brukade ofta komma tili Työväentalo fOr att hälsa pä och spräka med oss soldater. Det var en mycket livlig och spräksam f1icka, fast ocksä nägot lillgammal. Hon blev fOrgust i en av mina kattungar - den nästan vita - och en dag kom hon tili mig och frägade om bon kunde fä den, och hennes g1ädje blev star dä jag svarade att hon s),:ulle fä den sam sin egen, aIItsä behälla den pä villkor att hon skötte om den väl. Och fast jag sagt heone, att hon skulle fä den aIIdeles gratis kom hon dock senare och gay mig en stor päse innehällande käI- och morötter. Sam en liten ersättning. Fast jag nu inte är särdeIes stor vän av dessa rotfrukrer, tackade jag dock rörd, ty jag forstod att de getts med varmt hjärta. Och efter denna stund blev jag pä aIIehanda sätt fOremäl fOr Tarjas väoskap, hon ville alltid sitta bred'(id ocb spräka eiler ocksä tog hon mig resolut under armen och promenerade med mig. "Setä" kaIlade hoo mig. Och sedan mllste jag lova henne, att nägon gäng skriva tili henne när jag reste bort och blivit civil. För den skull gay hon mig sitt narnn ocb sin adress. Jag hade ingen annan rlId än att skriva upp adressen och lova skriva - ett kort tili julen - ätminstone.

Mel) sen var hon ännu inte nöjd, utan jag skulle folja med

Runar Bäckström frdn Karis Jortsätter Mr sina brev frdn frolltell 1944. Vidståellde artikel baserar sig på de brev "all skrev tili en kvinlllig vän dr -1944. I dagens avslutande avsllitt "ar "all redalI blivit Jörf1yttad tili östra Finska viken.

----------------------henne tili hennes hem, där hennes mamma, sam var änka, skulle bjuda pä korvike (surragatkaffe) med bulla. Och inte hjälpte det, hur mycket jag än protesterade och ursäktade mig med att det inte passade att en vilt främmande soldat kom fOr att dricka kaffe i hennes hem.

Nej, hon tog mig ihanden och formligen släpade mig tili sitt hem. Och inte behövde jag ängra mig, ty hennes mor, en kvinna pii. c:a 40 är, visade sig vara en mycket gästfri och sympatisk människa. Hon tog hjärtligt emot mig och där blev jag sedao undfagnad med surra och tvä stora vetebullar. Mera skulle jag ha fätt, men jag täcktes inte äta sä mycket. Jag fick veta att hennes man, Tarjas far, som varit stamanställd, översergeant, hade stupat under vinterkrigets sista dagar. Ett Iitet kamerafoto av mig själv, med narnnteckrting och min civila adress pä baksidan, gav jag sedan ät Tarja pä hennes egen begäran. Hon skulle skriva brev ät mig, sade hon. När jag sedan sade farväl ät Tarja och beones mor, lovade j ag, att om jag nägon gilng skulle ätervända tili Fredriksharnn, skulle jag hälsa pä bos dem.

När jag sedan ätervänt tili min forläggning, fann jag att pojkarna sam bäst höll pä att lasta pä bilama, uppbrottets stund hade kommit. Nere i harnnen fanns en stor prllm, dit fordes vi med vära fOrräd och saker, som packades in i lastrurnmet. 1 kölvattnet pä en bogserbät bar det sen iväg ut pä böljan den bIll, ut i riktning Kotka. Sent pä kvällen anIände vi tili Kotka harnn, vi ankrade och fick gä i land· pä permissian. Med tre andra pojkar gick jag sen pä bio och säg en ungersk fiIm, en operett av P. Abraham; ''VIKTORIAS HUSAR".

Kotka var for mig eo ny stad, och jag kunde inte heller beskåda den fOr mörkrets skull. Men

en livlig trafik rlIdde pii gatorna och i synnerhet vimlade det av f1ickor.

Efter biobesöket blev jag tvungen att genast ätervända tili prllmen, ty ett par kamrater, som jag träffade pä bion, berättade att man frägat efter mig.

J ag hade, i likbet med rnina tre kamrater, inte deltagit i uppställningen fOre avfarden tili staden, utan gätt direkt, utan lov. Därfor visste jag inte heller att man beordrat mig tili vaktunderofficer pä prllmen, med uppgift att övervaka ordningen och stanna där medan de andra var i land. Man hade sökt mig överallt, utan att finna mig, och därfor var jag litet orolig fOr vad min chef skulle säga om min fränvaro. Han sov dock redan när jag kom ombord och pä natten inträffade sedan ett större bräk pä prllmen, meUan just denna chef och en annan person' sam var bemsad, med päfoljd att han foljande morgan inte mera kom ibäg min sai<.

Följande natt pä prämen var en av de mest eländiga och obehagliga jag varit med om.

Det regoade och blllste, jag var frusen och genomvätpä morgonen. Och bela dagen bläste det friskt och prllmen ruIIade sä nästan alla blev sjösjuka i bögre eiler mindre grad. Ocksä jag käode mig ganska dälig ett slag, men det gick över, dä vinden avtagit.

I fOrrgär anIände vi äntligen tili mälet fOr prllmens resa och vi blev med aIIt vllrt gods lossade och fOrda i land pä en holme, där det blllste och var kaIIt. Vi hade kommit tili en plats c:a 8 km utanfOr Valkom, nära Lovisa~Och där tilIbringade vi sedan natten i tält, andra bostäder fanns inte. Följande formiddag kommenderades jag med pä fåltkabeldragning. Men sä fick jag höra att tre radister skulle skickas pä kommendering tili en liten holme, längt ute i Finska viken. Man sade att holmen var ödslig och k1ippig, utan träd

ocb bebyggelse, men trots det anmälde jag mig som frivillig, ty jag ville bort frän närheten av vär kommendör- och förbindelseofficer - osympatiska typer bäda tvä. Ä ven tvä andra radister anmälde sig som frivilliga och vid middagstiden k1.

12.45, avreste vi med motorbät hit ut tili denna holme, varifrän jag nu skriver tili dig.

En radiostation och de tre kattungama hade vi med OSS forutom vära packningar. Ocb tili vär glada överraskning visade sig holmen, vars namn är RISHOLM, vara eo - visserligen liten - men dock trädbevuxen och bebyggd holme. Här finns en lotsstation med tiIIhörande byggnader och dessutom nägra utomordentligt snygga ocb prydliga fanertält med fOnster och murade ugnar. Ocb vi radister fär bo här i lotsstugans övre väning, i en mycket hemtrevlig och varm "kämp".

Här har vi ocksä vär radiostation, med viJken vi har fOrbindelse tili en annan holme. Här finns - fOrutom oss - ett gugotai andra pojkar, alla svensktalande. Mycket g1ädjande for mig i synnerhet, som inte pä läoge fätt tala mitt modersmäl.

Mina tvä andra karnrater däremot, av vilka den ena inte aIIs forstår svenska, tycker väl inte lika mycket om detta Men i stort sett är vi dock alla tre mycket tillfredsställda och nöjda över att vi fätt komma hit tili dessa goda fOrhällanden, med varma bostäder och god mat.

Den sistnärnnda är närnligen synnerligen forstklassig. Kocken är mycket kunnig och duktig och dä vi därtill fär rikligt mcd mjölk vaJje dag, forstär du aD jag trivs.

När jag nu sitter bär i rummet vid fonstret och skriver, har jag en vidsträckt utsikt över Finska viken, vars vida vatten utbreder sig fOr mina blickar.

Skärgärden bar alltid utövat eo stor lockelse fOr mig, i den bar jag - trots min fars tragi5ka äodalykt pä Segelskär 1918 trivts och i den har jag ocksä fötts en gäng, som eo fiskares son.

Nu lever jag äter i hoppet om en snar bemforlovning. 1 radionybetema i gär kväll sades det, att aIkoholbutikema skulle vara stäogda fOr hemforlovningens skull, ocb att arbetsgivama om möjligt, skulle äterta sin foma personaI, som ou hemförlovas.

Hjärtliga hälsningar frän havsbandet och Risholm i hopp om ett snart äterhörande och ett snart äterseende.

Civilaspirante!l Runar

Grundsten lagd för servicehus i Sibbo 1 Sibbo har 13 samfund grundat en servicebusstiftelse, som fOr en tid sedan bar börjat bygga 30 bostäder ocb et! servicecentrum i Söderkulla.

Servicebostäderna är avsedda för handikappade ocb äldringar i dälig kondition.

Behovet av hjälp och service inverkar pä möjligheterna att fä en bostad. Bostäderna och servicecentralen är handikappdimensionerade. Perso-

nai är pä plats i huset dygnet runt, varför trygghetsservicen är garanterad, Lägenbeterna, även i enbeten för dementa, är alldeles norrnala bostäder, som invänarna möblerar själva. Förutom hyra betalar invänarna för den service de använder. 1 servicehuset fäs förutom basservice, säsom mältids-, hygien- och städservice samt hjälp med uppköp och att uträtta ärenden, hälso- och sjukvärds~änster.

Servicecentret är avsett för alla pensionärer i Sibbo. Där kan mao pii vardagarna äta lunch, sticka sig in pä kateet, ägna sig ät trä- och kerarnikarbeten, handarbete och pyssel, Iyssna pä musik, läna böcker, bada bastu, ta sig ett dopp i simbassängen och värma sig i solariet. 1 servicecentrumet kan även en härfrisörskas/barberares, fotvärdares och tandläkares tjäoster aolitas. Vissa tider är dessutom en

läkare, hälsovärdare, socialar- marko För servicecentralen erbetare, hemservicepersonal hälls understöd av Penoingoch fOrsamlingsarbetare an- automatföreningen, vars anträffbara. 1 servicehuset kan del av kostnaderna är ca 15 olika orgaoisationer fä lokali- milj. mk. Statsrädet har för är teter tili förfogande. Det är 1993 beviljat projektet 8 milj. meoingen att ta med frivilliga mk av Penningautomatförei verksamheten. Tili exempel ningens avkastning. För är kan kafeet fungera sam mö- 1994 har preliminärt reservetesplats för och uppehällas av rats 6 milj. mk och för är 1995 frivilliga.

500.000 mk. Projektet underEnligt nuvarande beräk- stöddes med 500.000 mk är oingar är byggnadskostnader- 1992. Bostadsdelen belänas na för projektet ca 30 milj . av bostadsstyrelsen. Dessut-

om har stiftelsen ett längfristigt banklllo.

Servicehuset beräknas stä fardigt i september 1994 och ger dä arbete ät 15 persoo er .

Servicebostäderna oco utrymmena för privata yrkesutövare ledigansläs att sökas i början av ilr 1994. Samtidigt söks personaI tili servicehus~t. ..

Sibbo Svenska PenslOnarsförening är en av intressenterna i stiftelsen.

Jerker

15

II

Kort om tre nya böcker Tre böcker, som jag pii nligot sätt fätt la del av inför höstens bokulgivning är "Bord duka dig!", "Finlands medellida borgar" och "Vi över littio".

Det var inte precis "berrglirdsmat", som marlhoma bjöd pii under matkulturens dag - ström ming i mänga lappningar - men Gun de la Cha pelle fanns pii plals med sin nya bok "BORD DUKA DIG!"

Gun de la ChapeUe och folografen Katja Hagelslam har tiUsammans besökl en stor del av Finlands sloll och herrsäten, sammanlagl 25 stycken, frlin Wehmais i nordoSI, ner längs sydkuslen, liU Åboland för att slula cirkeln pii Pekkala gärd i Ruovesi i norra Tavaslland. Resan har fört dem liU gärdar som Abborfors, Sarvlax, Östersundom, Koskis, Svartli, del medeltida Qvidja, Åminne, Kerppola gärd i Kangasala som har ägts av samma släkt ända sedan 1400-talet, Sesla och del SlorVid GrankuUa kulturför- slagna Hongola i Urjala. eningens Iräff i Vallmogärd presenlerade Carl Jacob Gardberg "FINLANDS MEDELTIDA BORGAR" i bäde ord och bild. För en yngling, som växl upp i skuggan av Raseborg var framslällningen en fascinerande minnesstund - fårgslark, fångslande.

vens g1ass pii Åminne. Till ras. Gardberg berällar inte bakaffet bjuds det kanske pii ett ra om murar och tom, ulan ger glas NafIika, svartvinbärsliäven fångslande inblickar i kör. människomas Iiv och leveme Men ocksli pii herrgärdarna pii borgama. Detta praktverk är vardagsmaten det viktigas- är illustrerat med 120 fårgle sli i boken ingär recepl pii bilder och 30 svartvita fotoaIIt frän komgrynsgröt IiU grafier av P.O. Welin, en aukhembakat knäckebröd saml toritet pii omrlidel. rieska med äggsmör.

Boken är myckel mer än en VI ÖVER ÅTI10 receptsamling. Gun de la 1 eli trettiolal kliserier skriChapelle berättar inilierat om glirdamas hisloria, om hur ver Sirkka Sundroos, 82, om man levde förr och pii vilket alll meUan himmel och jord. säll man anpassal de gamJa "KJassikema" d.v.s. de som tradilionema till den modema närmar sig 80-ärsstrecket fär goda lips om hur man fär ut tidens krav.

Katja Hagelstams fina fo- det mesta av liUvaron och hur tografier i fårg och svartvitt man bemästrar praktiska svligör glirdama och aorättning- righeter ivardagsIivet. Sirkka Sundroos är en kunnig cicearna aII beder.

Bo Lönnqvist skriver i in- ron i del mesta, frlin kaffedricledningen om malens och se- kandets hisloria till fenomen i demas kulturhistoria fräo dagens Finland. Hon är kvick Hertig Johan liU kejsartiden: och skarp och heones humor 'Boken virrnar om den kultur- är ofta av det obarmbärtiga medvetenhet som mat och slaget. En bok för alla som måltid representerar på de uppskatlar rällframhet och finländska herrgårdarna. spräklig stringens, men ocksil Tillsammans med byggnader, för dem som värdar "k1assiinredningar och näringar är ket" och inle aUlid försllir de en del av livsstilen, av äldres säll all reagera. Sirkka maten 1 boken BORD DUKA det som gör livet menings- Sundroos debuterade vid 80 DIG - Herrgärdsmat i Finland lirs äJder med HELSINGfullt. ' bjuder 25 herrgärdar pii det FORS INPÅ LIVET, som bästa huset förmär. VärFlNLANDS MEDELTIDA blev en stor försäljningsframdinnoma dukar pii nymanglad gling.

BORGAR damasl med vackert porslin, Jerker silver och kristaII. Ett halvt dussin borgar Rättema är inspirerade av minner vid sidan av de lilskildet ryska och det svenska kö- Iigt talrikare kyrkoma om att ket, men ocksli det genuint Finland sedan 12oo-talet tillfinska är välrepresenterat. hört den väslerländska kulturHerrgärdsmiddagen inIeds kretsen. Landets främsle extili exempel med AJexanderspert pii ä1dre kuJrurhistoria soppa eiler sil1kaviar, följd av Carl Jacob Gardberg befiskfårs och hjortstek. Som skriver dessa enastliende minavslutoing serveras en gam- nesmärken i en populärt häJmaldags fin efterrätt; Moss- len skildring där mäoga för pudding pii Sarvlaks ocb gre- lekmannen nya rön presente-

LÄSHÖRNAN

I

1

Vännen Sirkka Sundroos bad mig läsa nligra kapitel ur sin nya bok "VI ÖVER ÅTTIO", som förlagel inle ville publicera. Jag läsle, sa min lisikt och förlaget fölHiU föga och publicerade "a1ltsammans".

BORD - DUKA DIG! Herrgårdsmat i Finland Efler succen med FINLANDSSVENSKA MATBOKEN i vilken slär att Jäsa alll om folkets matvanor f-ot-

jer nu BORD - DUKA DIG! En bok om herrgärdsliv och de läckerheler som dukas fram pii malsalsborden pii vlira herrgärdar.

FORTSÄTTNlNG

•••••

Rosoroch • • • • • • • • • fn\n sido 1

Johan Abrahamsson. Med bravur frarnförde han verk

NALLE:B.lÖRN ARIA]KOKAIN

L05NlNG

TAy'L ORIABT\Ä llRAL!RI ST~R

~AM)uL~ T EBJv 0..:r AL I G~RI A

0t

BOLLARIAMoR

EN

ORI \0 R A f: K A RED E R A\N

KALMAR]NYRD LAB I LIE6E~D0M1oRRE~RVlf. E. ~ A M E ~ U R N 0 R\ A D E _L \ T ALA R t< A RMIKO N AJA C K ORDfK"A LAsA S y NA5\A G AT! KA RiO D E~GIL AQ. ALj SM A~HI5T 01)~ Do L E R EKA KAKA\KRÄ.!9GREDEL 'NI.R. DCR E"~A\QSAls ~ RITRO RIE K E N:;;;'Slo

~A R.AlB U ITE RiO ST S 0 RT] D AJi

.a

o K ~ {' I ~ L E..tl.:o. T E R) A' N G f" L \ G STIA!J.-I ERADE\r-.ovAlI5AT5

354 lösningar tilI GT-krysset Krysset i or 5 God Tid slog aUa liders rekord. Inle mindre än 354 svar inIäntnades.

Vid dragningen gynnades följande fem med bokvinsler: Aslög Store, Orresvägen 57, 67400 Karleby, Rita Ekström, RamskuUagränd 4, 10420 Skuru, Elis Ketola, Vasavägen 28 C 7, 66270 Pörtom, Judit Lindström, Björknäsgatan 28 B 20, 10600 Ekenäs och Marianne Ehrström, Leagr. 6 1, 02700 GraokuUa. Vi gratulerar vionarna ocb tackar alla deltagare för visat

intresse. Bokprisema kommer med posten.

Pensionatet vid havet

/

VAllI,. Ytternb, SF·22100 Mari. hamn. tel. 928-16 322

SCHILDTS GÖR HISTORIA

av de slora mäslama och presenterade dessutom sina stycken pii ett sätt som gick direkt tili publikens hjärtan.

Valter Jobansson och Hedvig Maltsson tackade

c.J. Gardberg - P.O. Welin

FINLANDS MEDELTIDA BORGAR

pii kimitobomas vägnar för en trevlig eftermiddag.

Dragsfjärd-föreningens lack framfördes av ordföranden Gunnar Forss.

Landets främste expert på äldre kulturhistoria beskriver 1S medeltida borgarmedmånga nyarön. Verketar helt i k1ass med Gardbergs tidigare praktverk Tre Katarinor pii Åbo slolt, Herrgi!rdar i Finlandoch Kungsvllgen - denna gång fljnjänstfullt iIIustrerat med 120 flIrgbilder samt ett trettital svartvita fotografier av den kande fotografen P.O. Welin. 280,-

Ramer Fagerlund, Nils Erik VU/strand, Kurt Jern

FlNLANDS HISTORIA 2 Första dclen av Finlands hi~toria utkom ifjol och blev omedelbart en succe. Verkets andra.del . ~m ?mfattar tidcn I S23 - 1809 u!kommer i november. Rainer Fagerlund behandlar ISOO-taIet och NIls Enk VllIstrand stormaktstiden. medan Kun Jem lätt perioden 1721-1809jlå sin lott. 430,-

Finlands Historia blir en standardverk som står sigl

FINLAN DS HISTORIA del 1 förhislorien, medeltiden del 2 reformationen t.o.m. 1809 del 3 efter 1809 utk. hO"en·94

SCHILDTS FiiRLAG

12-åriga pianisten J ohan Abrhamsson drog ner massor av applåder.

A

B

L_ ___-.:___________________________

...J

I ~Ntl ~ ":,t

Z

:-<

~

;:

<

:<> MÖBlfM

\.

.

,

"

"

SNII<Etl

~

OCH

\

5N~'- \

Flf'lMIN

OtljUR-~

0

;1'

)-

oet!

IDlflN6

,

.

~

--~

-DE 1. ~Ä~TAT

(F_r; UTRll

rKtiERI-/.

OC.H

-p

FJÄ~ll:T

I

Q(

::J

~

0<

II

t

BARN '

I

~' u.

0

z

i1

Lösningarna tili krysset i detta nummer ska vara redaktionen tillhanda senast freda- Namn .................................................................................................................................... gen den 26 november. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ. Minns att märka kuvertet med " Kryss 6" .

Adress ................................................................................................................................. .

,

r

--------------------------------------------o

TilI Aland!

VIORDNAlli • Logi på hotel! , peDsionat, gästhem och i stugor • Cykelpaket, golIpaket, fiskepaket och bilpaket • Gruppresearrangemang

Ring 928·28 040 och be.'äll vw slug- och seme.' erkatab>gl I

~

Katalogbestlillningar även kvöllslid, o tel. 928-12 391.

~llandsfesor

-4'(

NVÄR I WIEN - Fira ett oförglömligt nyär i Wien med bl.a.

Wiener Filharmonikers konsert - 30.12.93-2.1.94 I priset Ingår: flyg Vr, inkv. på Rosen-Hotellnternational 3 nätter i 2 perso rum, transfers, stadsrundtur, Heurigenatton inkl. middag i Grinzing, festlig luneh före konserte n, transport tilVlrån Muslkverein , Wiener Filharmonikers konsertbiljett 31 .12.93, Strausskonsert nyårsdagen, utfärd tili Wienerwald inkl. luneh, svenskspråkig reseledning.

Pris: FIM 7.400,-/pers. i 2 perso rum.

Förfrågningar oeh bokningar:

BENNETT RESEBUREAU AB Lappviksgatan 8, 00180 Helsingfors 90-685 1100

FOLKHÄLSANS SENIORHUS trivsamt boende i svensk miljö Vi bygger elt bostads- och servicehus för äldre i Brunakärr i Helsingfors, med både ägar- och hyresbostäder och tillgång tili mångsidig service.

Mera information om seniorhuset som blir färdigt 1996 från Folkhälsan tel. 43 491 .