God Tid 7/1993

Så minns de sin barndoms jular Mittuppslaget!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Argång 21

Nr7

Erkki

Sommardag på Söderlångvik blev diskussion på höstmöte O Den plancrade sommardagen på Söderlångvik i Kimito föranlcdde diskussion när verksamhetsplanen för 1994 kom upp tili behandling vid förbundets höstmöte. Diskussionen resulterade i att sommardagen remitterades för ny behandling i förbundsstyrelsen.

Det var Gunnar Forss, ordförande för Dragsfjärd Pensionärer, som bad om ordet när man kom fram tili verksamhetsplanen för 1994.

- Vi är mycket förvänade över att verksamhetsplanen fortfarande nämner att som· mardagen ska arrangeras pä Söderlängvik, sa Forss. Vi

Ester Berlin, medlem i förbundsstyrelsen, som underströk att man inte borde gö· ra det opraktiskt med ätan· det i samband med de stora pensiooärssamlingarna.

- Det blir tungt för äldre människor med köandet och väntandet, sa hoo. Varför kan man inte dela upp sommardagen pä flera platser?

Viktigtmed storsamling

- Det är opraktisla med Söderlångvik, dundrade Gunnar Forss från Dragsfiärd.

D ragsfj ärd -rår e-

om arra ngcmangen p ii: Sö-

derlångvik.

- Det är heli enkelI skamlöst a tt ma n trots vå· r a protester ä ndå fortsät. ler fOrb eredelserna uta n a tt beakta vad vi sagt.

Forss menade atl man däremot mycket väl skulle kunna ordna en kulturdag ute pä Söderlängvik.

- E tt a rrangeman g med en 300 dellagare k1arar Söderlå ngvik av och en kulturdag dä r sl.."lIe pas· sa mycket bra.

Forss fick flankstöd av

&An

Valter J ohansson frän Kirnito, ocksä medlem av förbundsstyrelsen, tog pä sig ansvaret för att man kört fram Söderlängvik.

- Vi ser inga kommungränser i Kimito, sa han.

Ocksä Saga lund kunde vara ett a!ternativ. Sommardagen gär att ordna i Kimito om man bara vilI. Verksamhetsledare J erker Nyber g päpekade att Konstsarnfundet förklarat sig berett att stä för hälften av kostnadema för scen och bänkar.

- Det är fuJlt tänkbart att ordna sommardagen i Söderlängvik, poängterade Nyberg.

- Borde man inte först kontakta föreningarna innan man besluter i styrelsen?, und rade Ann-Mari Uhr från Helsingfors.

Valborg Louhisto ersätler Ann-Mari Uhr sam bestämt avsade sig äterval. Den andra sam avgick ur styrelsen var Å1ands Holger Finckenberg.

För första gängen vaIdes nu ocksä personliga suppleanter för styrelsemedJemmarna.

Tili förbundsstyrelsen vaides för perioden 1994-95: Ruth Bäckstrand (Anita Östman), Göran Sundström

Gretel

Forts. på sido13

Sommardagen 1994 blev det stora samtalsämnel på f örbundets höslmöte i Helsingfors.

Två nya valdes tilI Hur lever vi på gamla dar? rörbundets styrelse o Valborg Louhisto från Helsingfors blir ny medlem i förbundsstyrelsen från början av nästa år.

Dessutom får Å1and en ny representant. Vid höstmötet den 11 november fick å1änningarna rätt att senare utse sin representant.

Tarpila, kiLdr och numera verksam i Sverige, höll eU uppskattat festföredrag när det österbottniska distriktet fyllde 20 är. Han pätalade bl.a. de mänga fördomar och felaktiga attityder som finns gentemot äldre mäoniskor. - Ändä är det sä att de äldre i princip har samma grundbehov som ocksä bamen.

Sidan 6

Forss visste ocksä berätta att inte heller Västanfjärdföreningen viii vara med

ningens sida motsatt oss att sommardagen ska arrangeras pä Söderlängvik. Vi har t.o.m. ett föreningsbeslut om att vr inte deltar om sommardagen förläggs dit.

Orsaken är he!t praktisk: det finns ingen plats att äta.

Man har taiat om att ordna matserveringen i traktor· hallarna, men vi tycker det inte är lämpligt. Dessutom ligger ju Söderlängvik i en sluttning och det konuner att bli mycket besvärligt med t.ex. parkeringen.

hu.r

Nu ingrep förbundsbasen Levi Klåvus och päpekade att man ansett det viktigt med ätminstone en storsamling per är för förbundet.

- Det bör gä atl arrangera om viljan bara . finns, sa Klävus.

- Nä r vi beh a ndlade frågan i fOrbundsstyrel. sen hade vi uppfa ttningen att samtliga tre fO reningar på Kimitoön skulle bjälpa tili med arr a ngemangen, sa fOr sta viceordfOra nden Ragna r Ha nsson. Nu visar det sig att d et var en fel uppfattning. Under sådana omstä ndigheter fOreslå r jag a tt ä r endet remitteras tili fOrbund sstyr elsen.

7 december 1993

(Levi Wiik), Valborg Louhisto (Mary Nyberg), Björn Hilden (Erik EIg), Daisy Nordma n (Kurt Wahlstedt), Birger Tömer (Håkan Olin), Valter Johansson (Guy-Ole Asplund).

Följande styrelsemedlemmar var inte i tur att avgä. De sitter tili utgängen av 1994.

Men ocksä för de rn vaIdes nu personliga suppleanter för samma tidsperiod: Anna-Brita Rydström (Kurt Möuts), Åke Skeppar (Erik Stens), Ragnar Hansson (Rolf Lilj ander), Clara vo n Bonsdorff (paul Nyman), Torsten Hallen (Marita Granholm), Ester Berlin (AnnMari Hansson), May Lindfors (Juua Christiansen-Lauren) Forts. på sido 13

Forskningsdirektör J an-Erik Ruth talade vid PensionärsfOrbundets seminarium om olika Iivsformer med utgångspunkt i en studie som nyligen gjorts vid Kuntokallio utbildnings- och forskningscenter.

Socionom Peter Öhberg - numera doktorand vid Uppsala universitet - hade ingående intervjuat 37 belsingforsare med olika bakgrund i åldern 70-83 år.

Temaintervjuer med samma personer kom pletterade de personliga intervj ueroa.

Vr de imervjuades fritt och subjektivt berättade berättel-

ser om siu liv utkristalliserades sex olika livsformer eiler -stilar. Ruth konstaterade att man i dern tydligt ser hur väldigt olika folk upplever siu liv och sig själv och hur olika de ser pä framtiden.

Livsformerna som studien framhämtade har kallats "det billra livet", "livet som fallgropar", "livet som hinderlopp", "det dämpade, uppoffrande livet'" "livet sam yrkeskarriä r" och "det Ijuva live~'.

"Det billra live~' är en rätt sä pessimistisk livsform: Dessa människor hade redan i sin bamdom haft det jobbigt, förhällandena hemma var dåliga, de hade det inte heller ekonomiskt sä bra. 1 en del fa ll hade man ocksä en kronisk sjukdom att kämpa med ända frän barnsben. De var ocksä människor som sänkt sina förvänthi ngar pä en möjlig livskamrat. Mänga av dern hade inte heller barn, eiler bara ett eiler

tvä barn. Ohälsan redan tidigt i livet salle tydligt sin prägel pä hur livet upplevdes. Nägon annan än de själva hade ocksä bestämt över deras liv.

Deras självbild var den lidande människans. Ocksä i älderdomen var man ganska nedstämd och fundersam. En del sa direkt att de ville dö.

Framlidsbilden tedde sig dyster för dern.

Hemnellleder aktiva Kyrkslätt Pensionärer Lf. Man har 280 medlemmar och försöker, förutom det rent underhällande, ocksä alltid bjuda medlemmama pä nägonting matnyttigt. När God Tid besökte föreningen fick man Iyssna tili ett intressant föredrag om hökar, vråkar och ugglor.

Sidan 8

Valborg

" Det Ijuva livet" Optimisterna representerade en diametralt motsall livssyn tili den ovan beskrivna pessimistiska livssynen. De kunde säga att kanske livet inte blev just som de tänkte, men sist och slut blev det ändä bra. Dä de talade om barndomen taJade de nästan bara om solskensdagar. Ocksä äktenskapet upplevdes som bra. Ändä kom det fram att där Forts. pii sido 13

Louhisto är en av förbundsstyrelsens tvä nya medlemmar. Hon anser att Pensionärsförbundet kODkret mäste börja bevaka pensionärernas intressen. - Vi mäste visa värt ansikte. logen annan gör det. De ideella organisationerna inom hälsovärden kan bli en bra samarbetspartner för Pensionärsförbundet.

Sidan4

__ Från redaktionen_ Vi och andra

\

.

,,

När äret 1993 nu närmar sig sitt slut kan vi konstatera att utvecklingen i värt land har varit likadan som under de närmast foregående ären. Arbetslösheten har ökat, de ekonomiska problemen har vuxit och bankbek)'mren har under hela äret varit aktuella. De sistnämnda gär nu förhoppningsvis mot ett slags lösning, sedan vära ministrar för någo n vecka sedan en natt kunde samJa sig tili ett beslut efter är av obeslutsamhet och handlingsforlarnning.

Det förefaller som om vära ledare på olika områden mäste befinna sig i något slags tvångs- eiler katastrofsituation innan den rätta natten for beslutsfattande kommer. Att de under tröMnde nattimmar fattade besluten inte aIItid är tilIräckligt väl underbyggda kan knappast forvåna. Tydligen har vära ledare på sina områden mycket stora svärigheter att bortse från de egna och gruppiotressena tili förmån för belheten.

Där vi dock kan spära en aIIdeles tydlig förändring är i attityde ma tili pensionärema. Denna förändring kommer tili synes i vissa tidningars iosändarspalter. Man har även kunnat notera att höga tjänstemän uttalat sig i fö r pensionärema negativ rik'lning. Funderingar på en sänkning av pensionerna har förekommit. Detta är dock knappast genomforbart i praktiken. Genom slopandet av indexforhöjningama sker i varje fall en viss sänkning.

Här är det skäl, att uppmärksamgöra pensionärema på att även de är berättigade tili utkomststöd, om deras situation är sådan, att stödet är behövligt. Om man t.ex. har drabbats av extremt höga sjukvärdskostnader eiler om fastigbetsskatten slukar alla ens inkomster är det skäI att artsöka om utkomststöd.

Tyvärr visar alla prognoser att dagens höga arbetslöshetssiffror inte är något snabbt övergående fenomen. AlIt tyder på att vi under flera är framåt kommer att belastas av denna prövning. Det är bl.a. den kraftiga omstruktureringen i värt sarohälle, som tilIsammarts med haodelspolitiska problem ger upphov tili den stora arbetslösheten. Hela det västerländska industrisamhäUet stär synbarligen infor genomgripande krav på nytänkande, omfordelning av arbetet och användningen av de tillgäogliga resursema.

Att instäUningen tili pensionärema på senare tid har blivit mera negativ har naturligtvis sina specialla orsaker. Pensionäremas stäUning skiljer sig tydligt frän andras. Vi kao inte bli arbetslösa. Detta faktum kan av naturliga skäI i dessa tider väcka avund. Likaså är pensionärema tillförsäkrade en viss grundtrygghet. Lägger vi ytterligare tili att pensionärerna inte är hemfallna åt statustänkande och inte heller har överstora krav och behov, kao vi konstatero, att en relativt stor del av vära pensionärer torde vara rätt nÖjd med sin tilIvaro. Nöjd eiler missnöjd är väl forresten också en fråga om attityder.

I värt sambälle har man tydligen en viss uppfattning om hurudao en ä1dre person skall vara ocb bete sig. 1 bästa fall har vi bilden av en fomöjsarn mormor, som sitter i gungstolen i sin Iilla stuga med en spinnande katt i faronen som ett slags idealbild av en ä1dre människa. Den bilden är nog inte giltig i vära dagar, om den någonsin varit det. Dagens pensionär är heller inte någon motsvarigbet tili gångna tiders sytnings- och fattighjon.

JERKER

.,

..

Att gränser skall betyda så otroligt mycket förv ånar mig efter att på höstmötet ha bört Dragsfjärd-representantens fallande dom om mitt sommarprojekt - Söderlångvik.

En Demostenes har taIat. SiI för en vältalare fram sil! budskap. Drömmen - Söderlångvik - förblev en dröm, eftersom styrelsen enhälligt i demokratisk ordning gay bakläxa åt verksamhetsledaren.

Låt oss nu samlas kring Sagalund i Finlands äldsta och största hembygdsgård.

Tili den vanliga bilden hör äve n an den ä1dres sinnen skall vara mer eiler mindre av trubbade. Med ären försvagas onekligen vära sinnens skärpa. Syn och hörsel försvagas och vära reaktioner blir Iilngsammare. Dena tolkas ofta så att vär hjärna inte fungerar, som den borde. Faktu m är emellertid, att den intellektuella kapaciteten i norrnala fall kvarstär oförändrad tili mycket hög ålder, om den inte blivit påverkad av sjukdom eiler andra omständigheter. Ålderdom är ingen sjukdom. Ett långt livs erfarenheter gör att ä1dre personers omdöme i många fall är betydligt säkrare än hos yngre människor, som mycket lättare låter sig påverkas av s.k. auktoriteter samt nya trender i sarnhäUet. Om de små gaphalsama och de höga tjäns temännen under en månads tid skulle tvingas an leva under liknande forhåUanden som vi levde i under krigs- och efterkrigstiden, skuU e de förvisso tystna.

De har tydligen ingen aning om att de har den nuvarande pensionärsgenerationen an tacka for det mesta. Vi genomkärnpade två krig med resultatet att vi kan bjuda den nya generationen ett självständigt land att leva i. Sedan måste vi med ett nedkört näringsliv som bas, bygga upp en välfu ngerande industri, som skuUe producera de enorma varumängder som skWle skickas tili Sovjet som krigsskadestånd. Därtili måste vi bereda bostäder och utkomstmöjligheter för närmare en halv miljon människor som på grund av landavträdelsema var tvungna an lämna sina hem.

Den tiden kärnpade vi sida vid sida for att bygga upp en ny frarntid for oss i detla land. Trots de svära forhåUandena orkade vi solidariskt arbeta för det gemensarnma bästa. Även för de svagare i samhäUet fanns det mm och stöd.

Småningom växte det välfärdssamhäUe frarn, som också kunde ge vära ungdomar goda startmöjligheter i livet. De foddes upp utan eiler med minimal hjälp av bambidrag, gratis skolgäng, studiebidrag, studielån m.m. AlIt detta fick dagens pensionärer och tidigare deras föräldrar ofta genom forsakelser och stora uppoffringar svara for. Nu förefaller det som om man inte mera skuUe orka fylla de .ltaganden, som samhäUet har .ltagit sig.

Hur skuUe det vara, om vära högtavlönade politiker, tjänstemäo, fackforeningsbossar med flera högheter i stäUet for tankar på hur de skall kunna minska pensionäremas inkomster i stäUet skulle tänka på en sänkning av sina egna oskäligt höga löner? Av det ansvar som skuUe gäUa som motiv for de höga lönemo, har vi åtminstone pii senare tider inte sett det minsta spär. Det är ju uppenbarligen dessa personers brist på förmågo, kunnande, otillräckligbet och brist på forutseende, som bar fört landet in i dagens brydsamma läge.

Vi har upplevt både bättre och sämre tider. Vi får väl räkna med an så även sker i fortsättningen. För tilIfället synes det dock som om det största problemet skuUe ligga i vära ledares ringa lust och vilja an i en anda av samförstånd söka hållbara lösningar på de aktuella problemen.

Med förhoppning om en gynnsarnmare utveckling under det är som kommer önskar jag alla GOD TIDS läsare EN RIKTIGT GOD JUL OCH EIT GOIT NYTT ÅR. Levi Klåvus

1994, då det inte regnat bara personmedlemmar en låg aven gång de sen aste 8 åren just gift. Det är man på "faltet" den dagen. Vi minns alla Eke- tacksam för.

Att styrelsen inte kunde näs och sommardagen 1987.

Jag glömmer aldrig den da- tillmötesgå dem, som ville iogen. Regnet stod som spön i föra en " fri" medlemsavgift för alla över 80 ~r, var helt backen.

Att bytet av festplats föror- klart eftersom de "kvarvaransakat oss kostnader och att de" betalande i såfall hade fått vissa budgeterade bidrag fal- en oskälig börda atLaxla. Vi Huvudpersonen i "dramat", ler bort räknade mötesdelta- måste ju få in en viss totalAmos Andersson, byter kan- gama inte med. De mk summa i form av medlemsavske skepnad från "slottsherre" 20.000,- det rör sig om, kan gifter (25 %).

1 nästa nummer av God Tid till "skCllpojke". Vi får se hur väl fixas på något sätt.

Börje Lång fattar galoppen.

Budgeten ja, den är en spar- har jag anledning att analyseDet är i varje fall hao som ut- budget. Inga indexförhöjning- ra personvalen, då vi också formar festprogrammet. MiI- ar, ingen förväntad minskning f~tt besked av ålänningama, jön får inte vara avgörande, av P AF:s verksamhetsbidrag, vem som representerar landhuvudsaken är att vi kan sam- trots regenngens beslut att ta skapel under de kommande la alla pensionärer på Kimito- bort mk 200 miljaner av Pen- två åren. Ålerstår att tacka alla penningautomatföreningens spelön på samma plats. sionärer för året som snart löDet för mig största hotet intäkter.

Medlemsavgiften, som ger per ut. Jag tillönskar alla God om vi Iyckas eller ej är väd ret.

Också på Sagalund rör vi oss ca 25 % av viha intäkter, kan Jul ocb Ett Gott Ny tt år. utomhus. Men varför skulle bibehållas. Jämfört med andra Jerker det nu regna just den 8 juni organisationer betalar v~ra

Min barndoms jular inföll på 1940-talet och början av 1950-talet. Det var efterkrigstidens Finland. Det var knappt om det mesta och 11Ingtifrån det överfl öd sam präglar dagens jular pii många håll. Det var för det mes ta mamma som ombestyrde att det överhuvudtaget blev några julklappar. Det var ofta hemgjorda, praktiska saker. Det kund e vara ett par vantar, ett par sockor eller någo nting likoande. Pengam a räckte inte till för att kö pa leksaker åt mig och mina syskon. Men man var glad och nöjd ändå. Inte räknade vi klappamas antal som dagens barn och betraktade julen som misslyckad om vi inte fått över tjugo klappar.

Vi fick väl en 4-5 klappar per man - i bästa fall.

En gång, det var på 1940-talet, fick min bror och jag någotslags leksaksgranatkastare i julkIapp. Långt senare fick jag veta att det var min farbror sam stod bakom inköpeto Vi kastade oss naturligtvis omedelbart över de intressanta tingesterna. De skulle prövas amedelbart. Nu gick det så tokigt all en av de första projektiler jag avlossade träffade julgubben. Eftersom denne hade Litet teateranlag, så föll han (visade sig senare ha vanl en bon) omedelbart ocb spelade död. Vi blev smått chockade min bror och jag. Att vådaskjuta julgubben på självaste julafton, det var ju skandal! Nåja, julgubben piggnade dessbättre tili s1l smäningom och vi kunde andas UI. Men det var ett "intermezzo" sam etsade sig io i minnet för gott.

Elma Westerholm berättar på annan plats i della nu=er av God Tid om sin bamdoms jular. Litet av samma stärnoiog upplevde nog också jagom också mina bamdomsjular är av lilet farskare datum.

J ag minns att vi någon gång for med häs t till julottan i Bromarf kyrkoby. Det var en jul då det var slädföre. Vi for med morfar och någan av mina morbröder, vem av dem minns jag inte. Det var mörkt när vi fo r, men hade hunnit börja Ijusna när vi anträdde hemfarden.

Och någon gång tog vi oss till julottan med sparkstötting, en fard på ungefår 11 kilometer. Och lika långt hem naturligtvis. Vägarna sandades och saltades inte på samma sätt som nuo Det löpte bra med sparkstötting i Bromarf-backarna!

Trots att jag är uppvuxen a lldeles intill havet har jag a ldrig ätit julgädda vare sig på julafton eller juldagen. Lutfisk s kulle det va ra på julafton . Mcn nog kammer jag ihåg att mamma i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet lutade torsken. Fisken köptes visst som torkad ach såg ut ungefär som vedklabbar. Jag kommer inte ihåg hela den process den sedan genomgick. Men den processen måtte ha varit ganska läng för jag har minnesbilden att " Iutfisken" skulle skaffas hem i rätt god tid före jul.

Litet av "julslakten" dök också upp i minnet när jag läste Elma Westerholms berättelse. Också hos ass hade vi en gris och den slaktades sådär lagom tili jul. Jag minns att pappa var tokig i syltan.

Själv tyckte jag inte om den och åt beller just ingenting av den.

...

Nu firar vi julen 1993. I en värld sam fortfarande förefaller en heI del tokig. Oroligheter ocb krig föreka=er på olika håll på vårt jordklot.

Männis kan tycks vara en varelse som aldrig blir kJoka re.

Har vi någonsi n firat en jul med total fred över hela jorden? Jag tror det inte. Människor lider, fryser och svältert.o.m. på julafton. Det är den hemska sanningen. Vad vi borde be om är s törre klokhet och fördragsamhet, en bättre förmåga att acceptera varann och varandras olikheter. Vi borde kunna samsas om det utrymme som blivit oss givet på della jordklot.

Ett är har gått som chefredaktör för God Tid. Jag tackar alla medarbetare och läsare.

För mig har dethär varit en intressant ach givande tid. Vi tar nya tag inför -94.

Jag tillönskar er alla en riktigt GOD JU I och EIT GOIT NYTT ÅR 1994.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbotten : Per Thomaslolk, Vasaesptanaden 20 A. 65100 Vasa.

Telelon : 961-179070 Vänligen ring och gör besök kt. 10- 14.

Ombuds mannens hemlelefon: 961 -3460366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

VERKSAMHETSKALENDER ...

MOTESKALLELSE Svenska Pensionärsf örbundet r. f. sammankallas tili stadgeenligt värm öte torsdagen den 7 april 1994 klo 13.30 pä Sällskapsklubb en, T orggatan 27 i K arl eby. Frägor, som rörening viII uppta tili behandling vid värmötet bör anmälas tiU förbundsstyrelsen senast 7.3.1994 kl o 13.30.

Fullmaktsgranskning eo timme före de egentl iga rörhandlingarn a. M öjlighet att äta pä Sällskapsklubben före mötet. K affe serveras efter mötet.

Behandlas i rörbundets stadgar § 11 för värmötet nämnda ärenden. Enligt § 14 i stadgarn a har medlemsfölrening med 1- 100 medlemmar rätt att sända en befuUmäkti gad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar TVä och medlemsf örening med över 200 medlemmar tre representanter.

Varje befullm äktigad representant har en röst.

Förbundsstyrelsen

Välkommen tili vinterdag 24.2 -94 i Esbo

Sagalund iKimito är plats lör Svenska Pensionärsl örbundets sommardag den 8 juni 1994. Kimito Pensionärsförening har av lörbundsslyrelsen anlörtrotts uppdraget att stå lör arrangemangen .

Preliminärt har vi löljande program KJ 12.00 Samling i Kyrkan 12- 15 Mat 15.00 Festprogram på Sagalunds lestplats 16.30 Kalle 17- 20 Dans på Vrethalla Rundturer lör dem som inte dansar Börje lång svarar lör lestprogrammet Caj Ehrstedt sjunger ackompanjerad av Bo Stenlors.

Jan-Erik Enestam lesttalar.

Väl mött i Kimito onsdagen den 8 juni 1994!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET och Kimito Pensionärslörening

KOMMANDE AKTIVITETER 05-{)7.03.1994 21.03.1994 En vecka i maj -94 14-16 j uli -94 sept-{}kt.

Teaterres. tili Stockholm 24 tim kryssning med A1batross BERLIN-PRAG operafestspelen AlDA i Nyslon nägra sköna dagar pä Nädendals hälsobad

SPF ordnar 7 dagar i maj en in lressant resa til1 Berlio-Potsd aro-Dresdeo-Prag Upplev Berlin - Aler en sjudande slorstad, nyrenoverade Brandenburger Tor - idag symbol för det enade TyskJand - A1eksanderplatz m.m.

Potsdam - gamla preussiska kungamas residensstad. Höjdpunkten är Sanssoucis Park med kung Friedrich II av Preussens lustslon.

Dresdeo - T yskJaods Florens.

Prag - "den gyllene staden", en epitet staden har fän tack vare sina tak. och spiro r. Vandra pl den medehida Karlsbron in i Gamla Stan

m.m.

DetaJjerat reseprogram i God Tid i februari 1994.

ReseJedare: Anneli Hofer Tekoisk researrangör: Oy Lindholm Lines Ab

Kom med SPF och UPPleV Förbundets v interdag arrangeras torsdagen den 24.2.1994 i Kulturhuset i Hagalund i Esbo av Esbo svenska pensionärer.

K113.00 Dagen inleds med lestmåltid (stående bord): Köttragu & ris smaksatt med rosepeppar, hallongelEl 15.00 FESTPROGRAM Pianosolo Hälsningsord: löreningens ordlörande AlIsång: Christian Blomberg & Ulf Bergström Seniordans: Esbo svenska pensionärers seniordansare, ledare: Ethel Blomander Körsång: Esbo svenska pensionärers sånggrupp Kupletter: Bosse Österberg Festtar och Esbo stads hälsning: Margareta Pietikäinen AlIsång: Christian Blomberg Förbundets hälsning och tack: Levi Klåvus KAFFE 16.30-19.00 Dans: Klas Söderholm & Co Konlerencier: Jerker Nyberg Anmälan löreningsvis senast 3.2.1994 tili lörbunds90-791895.

Deltagaravgiften mk kansliet tel.

150,-/person inbetalas samtidigt på vårt konto: Sparbanken Ak1ia 405511-40001177.

Garderobavgift: mk 5,Väl mött på vinterdagen iEsbo, Hagalund.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.I./ESBO SVENSKA PENSIONÄRER r.1.

Adressförändringar som gäller God Tid fär helst i fortsättningen meddelas tili förbund ets kansti: Svenska Pensionärsförbundet, Indiagatan 1, 00560 HELSINGFORS 56. D et gär ocksä bra att ringa in förändringarn a, telefon 90-791 895/ M arianne Sandell. Ocksä prenumeranter sam ska avlägsnas ur registret bör meddelas tili kansliet.

4

THE PHANTOM OFTHE OPERA på Oskars Teatern i Stockholm 5-7 mars -94 Den spelas lör l emte året i rad lorttarande lör utsålda salonger.

PRELlMINÄRT PROGRAM Start irAn Hangö busslation kl. 14.20 DAG 1.

Ekenäs busslation kl. 15.00 och 05.03.94 Karis busstation kl. 15.20 tili Helsingfors och Silja Terminalen kl. 17.00 varilrån färjan avgår kl. 18.00 Middag ombord.

DAG 2.

06.03.94

DAG 3.

07.03.94

Sjöfrukost ombord och ankomst tili Stockholm kl. 08.30 En kort rundtur och sedan ledig tili kl. 13.00 då vi åker tili holellet.

Avfärd tili teatern kl. 15.45 Efter föreslällningen kör bussen tili holellet.

Avfärd med färjan Irån Stockholm kl. 08.00 och Irukosl ombord. Under dagen lunch ombord och ankomst tili Åbo kl. 19.00 Efter ankomst kör vi via Ekenäs tili Helsingfors dit vi beräknas anlända kl. 22.15

RESANS PRIS mk 1.680,- per person i dubbelrum I PRISET INGÄR _ busstransport enligt preliminärt program _ resa Helsinglors-Stockholm i 2 perso B-hytt - resa Stockholm- Åbo i 2 persoB-hytt _ övernattn ing på hotell i 2 pers orum - 1 middag och 1 lunch - 3 Irukostar - teaterbiljett - reseledarens tjänster ANMÄLAN tili Oy Lindholm Lines Ab, Ekenäs, tel.

911 -2416808 senast 31 .01 -94.

RESELEDARE Anneli Holer Teknisk arrangör Oy Lindholm Lines Ab

STORSAMLlNGAR 24.02.94 Vinterdag i Kul turhuset i Hagalund, Esbo Arrangör: Esbo svenska pensionärer rJ. 06.0S. Motionsdag pä Norrvalla 10.0S. Motionsdag pä Solvalla 08.06.

Sommardag pä Sagalund.

Arrangör: Kjmito Pensionärsförening rJ. 27.10.

Kulturdag i Nickby (biblioteket).

Arrangö r: Sibbo Svenska Pensionärsförening rJ. MÖTEN 20.01.94 07.04.

20.09.

10.11.

Styrelsen 1/94 i Helsingfors Värrnöte i Karleby Styrelsemöte Höstmöte i Tammerfors

KURSERFÖRFUNKTIONÄRER 16.03.

Borgä folkhögskola 23.03. Åbolands folkhögskola 30.03.

Finns fo lkhögskola OS .04.

Syd-Österbollens folkhögskola/folkakademi 06.04.

Nykarleby kristliga folkhögskola MOTIONSVECKA 23.9-1.10.

Runtom i Svenskfinland (stan i Jakobstad) GOD 110 UTKOMMER OCH BEHANDLAR Nr 1 01.02.

Vinterd agen Hätsa och resor 2 IS.03.

3 03.0S. Sommardagen 4 21.06.

Semester och fritid Kulturd agen S OS.09.

6 25.10.

Motion och idron JuJ och resenunuoer 707. 12.

RESEARRANGEMANG OS-07.03.

Teaterresa tili Stockholm (Famomen) 24 tirnrnarskryssnjng med Albatross 21.03.

M aj Berlin-Prag 14-16.07.

Nysloll-Aida Ruskaresa tili Saxnäs W-16.09.

Studieresa tili Danmark 02-09.10.

Badresa tiU Nädendals hälsobad.

Sept./okt. ÅRETS ÅTERST ÅENDE AKTIVlTETER 07.12.

Sludieförbundels höslmöle i Helsingfors.

09.12.

Folkpensionsanslallens INFO-tilJfalle i Helsingfors 10.12.

"MeJsomvik· resenärtemas träfP' i Helsingfors 13.12.

A U-möte i Helsingfors 14.12.

IUmito Pensionärsförenings julfest 15. 12.

Pensionärer i Östra Helsingfors,j ulfesl 16. 12.

God Tids jullunch.

SJUNDEÅ PENSIONÄRER r.f.

28 dec. Vi tirar julfesl pä Västanlid kJ. 16-20 enligt tradition med julgröl, kaffe, pepparkakor ocb tärtor. Namnlös julkJapp medlages.

Busstransport ordnas. Anmälan senast tisdagen den 21 dee. Annons om ruuen i tidningen VÄSTRA NYlAND, onsd. 22 dee. Närmare upplysningar ger Birgit te!. 912-47 17S eller Gunnel te!. 90-26 1160.

Hj ärtligt välkomn a!

GOD JULHELG och GOTT NYTT ÅR!

INGÅ PENSIONÄRER r.f.

10 j an.

12 j an.

13 jan.

17 febr.

17 mars

1 mars 14 april

19 maj

Boccia· spelel börjar, och vi spelar all a män dagar frän kJ. 15.0(}"'16.30 i Ingä kyrkoby lägstadieskolas bollhall. MöI upp sll mänga som möjligl.

Seniordans dansar vi alla onsdagar frAn kj .

16.0(}"'17.30 i Finska lägstadieskolans bollhall. Flera dansare välkomna. Ledare Sriua Siggberg.

Ingä Församlingshem kj . 14.00. Frän k!. I S.00 MBI programvärd . A1lsäng med Chrisl-Hild och Tage Romberg. Årsmöle, Holken Täkter kj . 14.00. Årsmötesförhandlingar. Loneri . Enligttradition bjuder Sparbank Aklia iingil pä ärsmöteskaffe.

M änadsmöte, Furuborg Degerby kj . 14.00. Loneri.

Kaffeservering.

IngA Kyrka. Pensionärernas gemensamma kyrkodag kl. 10.00. Nattvardsgilng. (Se Kyrkpressen).

Hembygdsgärden i Ingä k!. 16.0(}"'2l.00. Trivselkväll med inbjudna gäsler frän IV§. pensionärsföreningar.

M änadsmöle, Holken Täkter k!. 14.00. Säsongens sista mÖte.

Ev. andra evenem ang annonseras i Våslra Nyland und er rubriken "Vi möts".

Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsinglors 56 Besökstid : Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-79 18 95.

Verksamhetsledare : Jerker Nyberg tel. 90·79 1896 Telefax: 90·791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 40551 1-41177 Postgiro: 1203 95·8

J

Ruskaresa

II

1.

tili svenska Lappland i september 1994, med start 10.9.94 från Ekenäs kl. 08.30, från Helsingfors kl. 10.00. Via Tavastehus-Tammerfors-Ikalis tili Vasa, där vi övernattar på hotell Waskia.

SÖ 11.9.

Frukost på hotellet. Busstransfer tili hamnen och avfärd kl.

11.00 med ankomst tili Umeå kl. 14.00.

Omedelbart efter ankomst påbörjas resan mot Saxnäsgården. Bussen kör längs vägen "Sju Älvar" via Asele längs Angermanäl~en tili Vilhelmina och vidare tili Saxnäs.

Inkvartering på Saxnäsgården i högklassiga dubbelrum med kabel TV och dusch/WC. Middag på Saxnäsgården .

Må 12.9.

Frukost på hotellet.

Besök och guidning i Marsliden ca. 20 km från Saxnäsgården. Lunch på vägen. Guide medföljer från hotellet.

Besök på Ricklundsgården där det finns en unik konstsamling i en unik medelhavsinspirerad villa från 40-talet.

Ti 13.9.

Frukost på hotellet.

Stekenjokk-Röyrvik-Gaustafallet.

Mitt uppe på kalfjället med magnifik utsikt över fjällvärlden ligger det numera nedlagda gruvområdet i Stekenjokk.

På vägen passerar vi en av Vilhelmina Södra Samebys stora renhagar, avsedd för både slakt och skiljning av renar. Vi fortsätter mot Blåsjön och Royrvik i Norge.

På hemvägen stannar vi vid Gaustafallet.

Lätt utelunch äts under dagen. Guide medföljer från Saxnäsgården.

Middag på hotellet.

On 14.9.

Besök och guidning i Fatmomakke, gammal samisk kultoch kyrkplats. Visning och guidning sker av bl.a. gammal samekyrka, träkåtor och Lapp-Lisas bönekåta.

Vi stannar även vid Fiskonbäcksfallet.

Besök på Norgefarargården, som är ett stort gammalt timmerhus i två våningar med ett stort stycke hembygdshistoria invävt i husets atmosfär.

Middag på hotellet.

To 15.9.

Frukost på hotellet och avresa.

Uppehåll i Vilhelmina. Turen går vidare tili Lycksele och längs "Blå Vägen" och Umeå älv tili Umeå där vi äter middag och övernattar på Scandic Hotell Umeå.

Fr 16.9.

Frukost på hotellet.

Busstransfer tili hamnen varifrån båten avgår kl. 12.30 och är framme i Vasa 17.00. Lunch ombord.

Genast efter ankomst körning tili Helsingfors och Ekenäs.

PRIS: mk 2.965 ,- /person i dubbelrum.

I PRISET INGAR: - busstransport enligt programmet - båtbiljetter Vasa-Umeå-Vasa - halvpension samt de i programmet nämnda måltider under utflykterna inkvartering i dubbelrum i Vasa, Saxnäsgården, Umeå - utflykter enligt programmet - SPF:s reseledares tjänster. Reseledare är Jerker Nyberg I PRISET INGAR EJ : - avbeställningsskydd Priset är räknat med de priser och valutakurser som gäller i november 1993.

En eventuell mervärdesskatt är inte beaktad i priset.

Anmälan och förskott: Anmälan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån.

Et! förskott på mk 500,- betalas inom en vecka efter bokning. Efter detta är bokningen bindande. Slutbetalmngen skall vara resebyrån tillhanda senast en månad fore avresan.

ANNULLERINGSVILLKOR: Ifall resan annulleras senast 28 dagar före avresa debiters 200,-/person.

28-14 dagar före avresa debiteras förskott 500 ,-/person.

14 dagar-4B timmar före avresa debiteras 50% av resans pris.

48 timmar - debiteras 100 %.

Reseförsäkring är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker också eventuella annulleringskostnati.er mn resenären blir tvungen at! på grund av Slukdom Installa sm resa.

Ansvarig researrangör: BENNETI Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8, tel. 90-685 1100 Kalkylen är gjord enligt 15.11 .93 gällande tariffer och .valutakurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella pnslusteringar.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

"Vi måste konkret bevaka våra intressen" - Vi pensionärer måste konkret börja bevaka våra intressen.

Det understryker nya forbundsstyrelsemedlemmen Valborg Louhisto och tillägger att ingen annan gör det.

Hon påpekar också att de ideella organisationerna inom hälsovården kan bli goda samarbetskumpaner också på det lokala planet.

- Jag har varit "föreningsaktiv i hela mitt Iiv" och kan inte säga att jag skulle spänna mig inför uppdraget som styrelsemedlem, säger Valborg.

Jag tänk-te nog dä jag pensionerades, att nu fär föreningsarbetet vara, nu skall jag göra allt sädant som jag velat göra för att utveekla oeh "förverkliga mig själv", men inte haft lid tili dä jag var med i arbetsIivet. Men - det är väl sä att "ränderna aldrig gär ur" - oeb jag har alltid haft svän att säga nej när man bett mig om nägot.

- Dä jag blev medlem i pensionärsföreningen blev det först sä att jag började skriva i God Tid. Skrivit bar jag oeksä a]]tid, kan man säga. Sen behövde pensionärsföreningens styrelse en sekreterare, oeh jo,

visst kunde jag tänka mig att skriva protokolI... Men det blev litet mera än sä - jag kom att delta i SAMS' möten oeksä - oeh blev nu sedan nominerad av ett SAMS-möte tili förbundsstyrelsen. Jag taekar för förtroendet oeh skall försöka " göra ifrlln mig". Men vad detta ska betyda vet jag inte ännu riktigt. Vad jag tror är viktigt är att förbundssty relserepresentanten informerar sina väljare sä bra som möjligt om förbundets verksamhet oeh även diskuterar med dem om saker oeh ting.

- I förbundets verksamhetsplan sägs det att förbundet kommer att fä syssla även med kommunala frägor. Detta är en viJ.:tig passus.

En sak för sig är att kommunerna i sin beslutsfattning nu är myeket självständiga.

Oeh vi har över 400 kommuner och flera samkommuner i landet som omhänderhar sädant som inverkar pä pensionärernas levnadsförhällanden oeh Jivskvalitet. Pä vilket sätt betjänar ett landsomfattande förbund sina medlemmar i en sädan situation? Min tanke är att förbundets uppgift eventuellt kan vara att klarlägga saker, informera oeh handleda i hur medlemsföreningama inom sina regioner kan taekla frägor, ta ställning och päverka.

- Jag har hön med lemmar säga att de inte vili syssla med samhällsfrägor eiler päverka, de har i tiden gjort sitt. Jag förstllr den inställningen sä bra. Men nu ställer samhället oeh kommunen krav pä oss oeh beslutar i frägor som i hög grad berör oss som kommunmedlemmar. Oeh vi skall väl inte läta det ske helt över vllra huvuden.

- Vi borde aktivt inhämta information om mlll- oeh verkställighetsplaner. Vi borde föra fram vad vi tyeker oeh tänker om dem, pä ett uppbyggande oeh kreativt sätt.

Vad vi kan aeceptera oeh vad vi inte aeeepterar. Vi bör visa värt ansikte. Vi mäste konkret börja bevaka vära intressen.

Ingen annan gör det. EG:s De äldres är har gett oss vägkost pä vägen. Vi stär inte heller ensamma. De ideella organisationern a inom hälsovärden kan bli goda samarbetskumpaner oeksä pä lokalt pian.

- Jag förstär att inte aUa pensionärer är [ardiga för dehär aktiviteterna i en förening oeh sä menar jag inte heller att det borde vara. Vi är en resurs för vära bam- och barnbarn, för vära närstäende ocb det räeker mer än nog för mängen.

- Men på något sätt måste

vi inom pensionärsrörbun-

- Vi måste mera aktivt börja bevaka våra intressen, säger nya styrelsemedlemmen Valborg Loullisto. det och i föreningarna komma på hur vi kao profilera oss som den resurs för samhället vii ken beslutsfattare och personai säger att vi är.

- Jag hörde härom dagen berättas om Folkhälsans barnavärdsskolas kursverksamhet kring arbetsutveeklingsmetoden "framtidsverkstad " .

Metoden kan tillämpas pä vilken verksamhet som helst.

Kanske skulle " pensionärsförbundets framtidsverkstad" (2 dgrs studietillfalle) vara nånting att tärtka pä.

- AlIra först skall jag nog se tiden an. Styrelsen är kunnig oeh erfaren oeh iag en novis. Sä litet känner jag tili om förbundet ännu tiUsvidare.

Öb-ombudsmannen har ordet Valen i vär republik kommer med jämna mellanrum.

Nu stär vi inför vai av republikens president. Det är att märka att valsystemet har förändrats. Jag skall här redogöra för det nya valsystemet.

Ar 1991 tTädde en ny lag för valet av republikens president i kraft. Det nya valsystemet kallas för direkt folkval, inga elektorer förekommer denna gäng. Valsystemet innebär att en kandidat som erhäller mera än hälften av de avgivna röstema hlir vald. Erhåller ingen av de uppställda kandidaterna mera än hälften av de avgivna rösterna gär de två kandidaterna med högsta röstetalet vidare tili en andra omgäng. Den av de två som erhäller mest röster blir republikens president.

rättningen fastställer eentraloärnnden i Helsingfors stads valkrets det slutliga antalet röster som vid det mrsta valet har avgivits tör varje kandidat i hela landet.

Det andra valet Har ingen kandidat erMllit mera än hälften av de avgivna rösterna ut[ardar statsrådet eU andra vai i vilket deltar de två

kandidater som vid det första valet har fäu flest röster. Valet sker den 6 februari 1994. Det andra valet arrangeras pä samma säU som det första, förhandsröstningen oeh vallokalema följer samma regler.

Den kandidat som erhällit en majoritet av de avgivna rösterna blir republikens nya president.

Per Thomasfolk

Prenumerera på VÄSTRA NY~ND

_ Bland alla som sänt in kupongen lottar vi ut en Iyxkryssmng tili Stockholm med Viking Une. (Utlottning 15.12).

--------~----------------- l

I II I

Ja tack!

Jag önskar en fortlöpande prenumeration metl betalning

lien mt å 0 708 mk, i två rater å 0 379 mk, Det mrsta valet Valet av republikens president förräUas den 16 januari 1994. Vallokalerna har öppet den 16 januari kj . 08.0020.00.

Förhandsröstningen anordnas i Finland 11 dagar innan valförrättningen i Post oeh Televerkets anstalter.

Förhandsröstningen avslutas i Finland 5 dagar innan valförrättningen. I ullander börjar förhandsröstningen 11 dagar oeh avslutas 8 dagar innan valförräuningen. Den som viii förhandsrösta hemma skall anmäla detta senast den 12:e dagen före valförrättningen.

D en fjärde dagen efter valför-

~ ..

111/ a

I i tre rater å 0 263 mk, i fyra rater å 0 204 mk I I och får tidningen gratis tili år~ts slut.

I o Jag önskar en 3 månaders prenumeration (dee. 1993--feb. 1994) för 195,I I o Jag detlar endast i uttonningen av kryssningen tili Stockholm och belalar '1,Iv ponot 2,30 mk.

I I N'mn _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ II Nåradress _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

I

~~ I

88A1AR

p~~~r

I

SY3rsfOrs1nde:lse Avtal1060Q13

VÄSTRA NYLAND PB 26 10601 EKENÄS

I I Posladress - - - - - - - - - - - - - - - - - I ,,1. _________________ 1

I

I I

Prenumerationen ttäder 1kraft så lort vi noleral kupongen . InbetalnlngskOr1 kommer senare

_ __________ ~ L;.;;;;.,,;;;;.;;;;;.;;;.;;.;;;;;;.,,;;;;;.;;;.;;;;;.~.;;;;;~;;.;;;.;;;.;;;;;..;;;;;.;;;;;~;.;,;;.;;;;.;;.-------.

Järnkanslems klubb 30 år Idag är också damema med Pension ä r sklubben b etydde en gång i tiden "en rörening en bart fOr mä n" .

Sigurd G ustavsson, också ka llad "j ä rnkanslern", tog hösten 1963 initia tiv t ili Mklubben, i d ag SPF :s nästä ldsta p ensionärsfOrening.

Det ä r bar a "Ettan", som ä r rem å r ä ldre.

M-klubbens konstituterande möte hölls den 21 oktober 1963 och tili klubbens första ordförande valdes helt naturligt Sigurd Gustavsson, som efter fem är efterträdddes av Edvin Wistbacka (2 är), Sigurd Gustavsson igen (2 Ar), Erik Nyström (2 Ar) och Gunnar Broman (5 är). "Åter var tiden inne för ordförandeskifte, den JO januari 1977, dä Jukka Lindvall trädde tiU. Han hanterade klubban lika ledigt som fiolstråken.

Mera musik. Ocb när det finns mänga musikanter inom klubben, sA varför inte utnyllja dem?"

"Trots en livlig verksamhet var det som om nAgonting skuUe ha salmats och tili slut

gick sanningen upp fö r alla."

"Det är inte gott för mannen att va ra allena." "Sä va r det och beslut fattades nAdens är 1977 att damerna var välkomna."

"SAnu blev det för berrarna att rätta tili slipsen, se över byxpressen och ordna tili benan precis som i unga år. Ja, damerna hade förstäs bekymmer de med. "Vad skall jag ha pä mig?" Onödigt bekymmer ty när sä damerna med raska

steg kom in i salen var det precis som den tiden det begay sig. Ja, en praktisk sak mäste ordnas, nämligen stora M mäste fä ett tillägg och sä blev det Pensionärsklubben Milstolpen. Rätt sA finurligt eUer vad? Nämnas bör att damemas närvaro vid mötena satte sin prägel pä sammankomsterna och vad är bättre än sä. Sä följde är efter är och det blev ordförandeskifte 1980 dä Vno Knuts läm-

F elix Ekblom hade skrivit M -klubbens historik.

Malax visste mest luod, Karl Ny ma rk och - Va d de ä ndå kan!

De b eund ra nde su ckarna Melvio Siffreo) kammade va r entydiga n ä r M alax- hem andra pris och blev 500 ..... 6e '- koru d es tili scgrare i

mark

den frågesp orttävling, som under h östen rondat p ension ärsfOr eningarna i Österbotten. 1 samband med d et österb ottniska distriktets h östmöte i Vasa gick !'ina len infOr e n hundra hövd a d å hörarskara.

(Märta Åman, Birgitta Nystrand och Eugeo Törnkvist) fick 250 mark som tredje pris.

Vtom Malax hade föreningarna i Oravais och Purmo kvalificerat sig för final.

De hade nu att ta ställning tili 24 knepiga frägor, som rörde aUt frän litteratur tili religion, sport och vetenskap.

För vilka religioner är Jerusalem helig stad? 1 vilken stad stär Davidsstatyn? Vem har skrivit Punainen Viiva? Vem grundade Stockholm? Se där nägra av de knoppiska frägorna.

Malaxlaget med Eva-Br ita Vtha rdt, Helge G r a nholm och Sven Ny ma o avgick som sagt med segem och inhöstade sponsorernas, de österbottniska andelsbankernas första pris, en check pä 1.000 marko Oravaislaget (Anoi Ö ster-

WAfA TEATEA ÖSTERBOTTENS REGIONTEATER

Staffan Göthe EN UPPSTOPPAD HUND

Regi: Kurt Nuotio Premlär 11 .12.93 - en poetisk tidskrönika Irä n en liten hamnstad vid Botlniska vike n Absol ut sevärd!

Bitjettkassan: 961-3200300 Gruppbesl ällnlng: 961-320 0304

rikare.

P urmo-laget

Svårt med rota tioneo Vppläggningen av frägetävlingen i är gay för övrigt upphov tili en titen disl..'u ssion pä höstmötet.

- Borde man inte komma överens om att byta ut deltagarna ärligen, sä att inte samma personer äterkommer i frägelaget är efter är, undrade Britha Antila, Vasa.

Enligt hennes äsikt skulle detta stimulera intresset. Flera skulle fä möjlighet att engagera sig och fä testa sina kunskaper.

- Ut oss gä frän A tili Ö det är ju fräga om underhällning, sa Britha.

Men hon 5ck mothugg frän flera häll.

Det är svärt ändä att fä ihop ett lag för frägetävlingen, menade f1era representanter.

Andra tyckte inte man ska "blanda sig i" hur föreningarna utser sina lag - Iät dem sköta det själva, menade man.

Och Helge Vlfve ns, Korsnäs, tyckle rentav att de som kan glänsa ocksä ska fä göra det och att al lt an nat riskerar äventyra frägetävlingens existens.

Sä man stannade vid en kompromiss: en rekommenda tion till föreningarna om att om möjligt läta uppdraget cirkulera.

Svårt att byta Göran Sundström, Kro-

noby, omvaldes Cör ett är tili ordförande för det österbollniska distriktet. Men det skedde inte uran proresrer från Görans sida.

- Jag sa tiU för ett halvär sedan att styrelsen skulle se sig om efter en ny ordförande, "grälade" Göran.

Höstmötesdeltagarna, representerande 23 föreningar, var dock rörande ense om att et! halvär är för lite för att mao ska fä tili ständ en sä viktig förändring. Sä nu blev det omval, "för absolut sista gängen", enligt ordförandens mening.

1 styrelsen var tre medlemmar i tur at! avgä. Tvä av dem omvaldes, nämligen AJli Genberg, Vasa och Bertel G r anström, Vörä. Helge Fineil, Kaskö, ville avgä och ersattes med Sven-Erik Wester, Närpes.

Innan styrelsens sammansättning var klar genomgick mötet nägot sä ovanligt som en diskussion, fö ljd av omröstning.

Ruth Bäcks tra nd, Jeppo, slog et! slag för ökad kvinoorepresentation och föreslog Elvi Löfve nberg i Granströms ställe. Löfvenberg förlorade dock i omröstningen.

Det österbottniska distriktet fortsätter sin verksam het i samma banor som tidiga re.

Dock med en viktig ändring: sommardagen f1yttas pä begäran frän medlemmar från CarpeUa i Korsholm till Fagerö i Närpes.

Vr kryss- och reseprogrammet kan näm nas månskenskryssning tili Sundsvall i slutet av augusti, dä pensionärerna fär vara med om en tvbandning av ett av Kjell Lönnäs popu lära allsängsprogram.

nade sekreterarpennan och övertog klubban och det gick hur ledigt som helst. Ja Vno var sängare och spelman och sä fort salle den trevliga samvaron pä mötena och när det sä var lämpligt en stunds dans."

1 arbetets tecken fö ljde sä är efter är. Anha Östman övertog ordförandeklubban inför 25-ärs jubileet 1988 ocb det var ocksä hon som hade ansvaret för förbundets sommardag 1989 i isballen med över tusen gäster frän hela Svenskfinland. Som ivrig Föreningens ordförande Guy Rökman mottar förbundets förespråkare fö r all M-klub- j ubileumsgåva, en uppsättning bocciakulor av styrelseben skulle arrangera minns medlemmen Ruth Bäckstrand assisterad av verksamhetsjag Valdemar Rönning. Det ledaren Jerker Nyberg. blev sucee om ocksä nägra kanske tyckte all dansen slutyst du trast som klagar" och stad överräckte Ralf Bredtade för tidigt. Efter fest följer "Slumrande toner". Felix Ek- backa blommor. vardag och äter fest.

Jakobstads Damkör under blom hade skrivit historiken, som han själv presenterade. ledning av Sonja SmedjebacMånadsmöten Följde allsäng och häls- ka sjöng: "Vi gratulerar", och resor ningar. SPF uppvaktade med "Det finns sä mänga blomMänadsmöten och resor bocciakulor genom ordföran- mor", "Jag kom i Iycka ns bör tili föreningsbilden. Se- den Levi K1ävus, styrelsele- trädgärd" ocb "Drömmar av dan 1991 är det Guy Rökman daruoten Ruth Bäckstrand ocb silver". verksamhetsledaren Jerker Anita Östman, föreningens som leder klubben . sekreterare, läste en dikt Crän Det blev Guy som hälsade Nyberg.

Distriktet uppvaktade gen- Pensionärsnytt, en tidning revälkommen vid 30-ärs jubileumsmötet efter att Pensionä- om ordföranden Göran Sund- digerad av Sven-Erik Glader. remas Spelmanslag inlett med ström och ombudsmannen Ytterligare aUsäng och avslutriksspelman Elis Andersson Per Thomasfolk. Ruth Bäck- ningsord av föreningens ordstrand överräckte eli brinnan- förande Guy Rökman. Final. som dirigenl.

Kantor Tor Linden ledde de Ijus frän grannföreningen Modersmälets säng.

Oldboyskören som sjöng: Jeppo PensionärskJubb ocb Nyrk "Höststormen viner", "Var frän Pensionärsgiliet i Jakob-

Att bli underofficer 1 slutet av 1920-talet var alIa mina karurater i min hemby i Pargas skyddskårister. De beräuade om hur roligt de hade pII läger och samkväm. Jag anslöt mlg ocksll, utan tankar pä att göra karriär. Jag gick i samskolan, men jag k1arade inte de främmande språken så femte klassen var ingenting för mig. 1 de äm nen som anknöt till svenska spräket hade jag oftast nio. Detta utan att behöva grammatiken. Men jag förstod inte att grammatiken var en förutsättning för att klara ett främmande språk.

För en tonäring var det mlnst lika svärt som nu att fä arbete är 1929. Arbetslöshetshjälp var ett okänt begrepp då.

Jag hade kusiner som var jordbrukare, sä jag fick jobba hos dem bäde pii feri er och efter slutad skolgilng. Jag säg det som ett "nödhjälpsarbete". År 1930 pä vären 5ck jag hyra pä s/s Ariel tiU 1933, dä det blev sjömansstrejk. Dä beslöt jag mig för att bli landkrabba dä mln ensamma mOI var sjuklig. Jag sökte jobb hos ortens storindustri, men där sade man att de inte behövde strejkare.

Mina kusiner frilgade om jag tillsammans med mln farbror ville bli timmerhuggare under vm tem. Det var bara att investera i en yxa och säg, justersilg fick vi frän gärden.

Pä vä ren fick jag sedan jobb i industrin, "boulage". 1 december 1935 var det dags för värnplikten efter uppskov.

Rekryten pä Russarö och sedan pä förbindelsefartygena.

Sädana kamrater som hade varit i skyddskären 5ck duglighetspermissioner, men jag hade varit s1l litet med att jag inte uppgav det. Dessutom trodde jag att jag hade större

chanser att undgä underofficersskolan. För den skull uppgay jag inte heller atl jag hade gMI i mellanskola, bara tvä kJasser folkskola. Detta föranledde att jag hamnade pä inträdesförhör för att eventueUt sättas i elementärskola. Sä längt ville jag ändä inte gä, sä jag klarade tenten. Då jag efter rekryttiden blev smörjare pä förbindelsebätarna lrodde jag att hotet om att bli underofficerselev med förlängd tjänstetid var ur värIden. Men en dag fick jag besked om att ändä äka dit. Jag anhöll genast skriftligen om befrielse pä grund av att min mor var beroende av mina inkomster.

Min ansökan förkastades. Senare fick jag veta att den skulle beviljas om det skulle framgä att jag inte sku lle klara skolan, men det fick jag veta för sent. Jag anhöll ändil om perntission för att ordna om mina problem. Den beviljades och adjutanten, löjtnant Blom, sade dä han gay mlg sedeln: Ni skall ju bli underofficer, nog mäste ni ju tjäna

nittio dygn längre för den äran.

DII den efterlängtade hemförlovningen kom var det mänga av mlna kamrater som inte hade haft med utbildningen att göra som hade bara korpralsgrad i passet. Dä ntitt narun börjar med S hann jag se mänga sädana pass innan det blev min tur. Dä adjutanten gay mig passet öppnade jag det genast. Där stod korpral. Dä päminde jag honom om vad han hade sagt. Min kommentar Ijöd: Herr löjtnanten sa att jag skulle (jäna nittio dygn längre för äran att bli underofficer, men var är äran? Ta hit passet sade han, jag skickar det med posten.

Vndersergeantgraden 5ck jag behiHla under bäda krigen.

Jag var pä landfronten endast under ställ ningskriget och reträtten i artilleriet. För övrigt i kustförsvaret, sä jag har inte behövt sätta tapperheten pä prov.

Efter krigen befordrades jag tili sergeant.

AJlan Söderström

Kom igen Charlie! på Wasa Teater E n hei del teater blir det Han är författare, skädespelapå Wasa Teater kring jule- re, scenograf och regissör. 1 tid. Ko medisuccen Kom "En uppstoppad hund" fär vi igeo C harlie! som spelats ur hundperspektiv följa med hela hösten kommer att spe- familjen Cervieng och Ljungh las ä nnu några gåoger un- samt deras hyrcsgästers liv under nägra decennier i en der tiden 5-15 jaouari.

Den 12 december blir det mlndre hamnstad vid Bottpremiär pii Staffan Göthes niska viken.

"En uppstoppad hund". Det är "En uppstoppad hund" spefr1lga om en storsatsning där las till den 5 mars. För regin hela emsemblen är med i pro- svarar Kurt Nuotio, som UDduktionen . der hösten tilldelades KaliStaffan Göthe är en av Sve- ma-priset för bästa regi pä riges intressantaste och mest Kansallisteatteri. uppbuma dramatiker idag.

"Jag gjorde pengar på - Vi gjorde pengar på Erkki Tarpila!

F.d. ombudsman Else-Maj Johnson höll inte inne med sanningen när hon vid det österbottniska pensionärsdistriktets 20-ärs jubileum käserade om hur det gick tili vid starten. Förbundet betalade Else-Majs lön 1.000 mark i mänaden - men tili all verksamhet mäste Else-Maj själv tigga ihop pengarna.

VälsjulIgallde Sörell Hakola jällgslade publikeII.

derfund med att verksamheten av praktiska skäl tenderat att koneentrera sig tili södra Finland. Man beslöt därför att sammanträda tili möte i Vasa den 15 oktober 1973 oeh inbjöd tiU mötet rePEesentanter för samtiiga i Osterbotten verksamma pensionärs- och pensionärshemsföreningar.

Av handlingarna framgär inte vilka föreningar som var representerade, men man beslöt grunda ett österbottniskt samarbetsorgan, vars uppgift skulle bli all verka för eli intimare samarbete mellan ä ena sidan de österbottniska föreningarna och ä andra sidan de österbottniska föreningarna oeh förbundet. Österbollniska samarbetsdelegationen, som det nya organet benämndes, fiek samtidigt ett eget reglemente. Namnet blev bestäende fram tili 1980 dä det ändrades tili det Österbottniska distriktel.

Ordförande i samarbetsdelegationens första styrelse blev Valdemar Brandt frän Gamlakarleby, vieeordförande Elly Sigfrids frän Vasa, sekreterare Johannes Grannars frän Vörä, som oeksä skötte kassörsuppgifterna, och medlemmar Edvin Stenvall frän Närpes oeh Karin

Det var dä hon kom pä iden med hälsodagar. Hon ringde upp den dä 28-äriga läkaren Erkki Tarpila oeh fiek honom att stäl la upp. P ä tre hälsodagar lockade man drygt 2.000 pensionärer!

Det betydde litet välkommet kIirr i kassan oeksä ...

Kring starten av distriktet uppehöll sig oeksä nuvarande distriktsordföranden Göran Sundström när ban hälsade välkommen: Göran - Endast ett är efter det att Distriktsbasen Svenska Pensionärsförbundet SUlldström hä(sade välkombildats kom dess styrelse un- mell.

"De äldre har samma grundbehov som också barnen" o - Inlärningsformägan hos äldre behöver inte alls vara sämre än hos yngre. Det är bara en av de mänga rordomar som finns beträffande äldre som med-

or.

Stenlund frän Sideby. Edvard Sundqvist frän Kronoby blev suppleanl.

Else-Maj Johnson anställdes som ombudsman frän 1 oktober 1974.

- Det är Else-Maj Johnson som är kvinnan bakom det mesta som hänt i värt distrikt, sa Göran Sundström berömmande.

kören uppträdde med ett potpurri av österbottniska folkvisor. Kören leddes av Margot Enström. Else-Maj Johnson berättade humoristiskt om "hur det var vid starten".

Svenska Pensionärsförbundet uppvaktade genom förbundsordförande Levi K1åvus oeh Jerker verksamhetsledare

7 bar svingat ordförandeklubban Under de 20 !!ren har det Österbottniska distriktet haft sju ordförande: Valdemar Brandt 1973-75, Alfred Smeds 1975-79, Sigfrid BertIin 1979-80, Egil Appel 1980-81, Einar Storgård 1981-86, Levi K1åvus 198~90 oeh Göran Sundström sedan 1990.

Ombudsmämlen har varit endast tvä. Else-Maj Johnson var ombudsman ända fram tili 31.7.1990. Sedan 1.9.1990 är det Per Tbomasfolk som fungerar som det Österbottniska distriktets ombudsman.

Jubileumsfesten i Norrvalla hlev en storrnönstring med över 700 deltagande pensionärer. Man startade med välkomstkaffe. Orkestern Safir bjöd pä musik. Sören Hakola sjöng tili Margot Enström aekompanjemang.

VIPS-

.1.

Nyberg och överräekte bJ.a. ett " brunt kuvert". De taekade ocksä Else-Maj Johnson oeh Erkki Tarpila med all tili dem överräeka förbundets standar.

Festen avslutades med Modersmålets sång. Därefter följde ännu festmiddag oeh dans.

Rainer Erlund

fort att man tror att äldre människor har svårare att lära sig ny tt. Så behöver inte alls vara fallet.

Dethär var ett av de mänga positiva pästäenden kir.dr Erkki Tarpila framförde när han festtalade vid det österbottniska distriktets 20-ärs jubileum pä Norrvalla i Vörä.

- Den verbala förm ägan ökar med ären, sa Tarpila. Åtminstone fram tili 60 är kan man säga att denhär förmägan tilltar. Och den spräkliga inlärningsförmägan ökar ätminstone fram tiIJ att man fyller 55 är. Ä1dre människor har lätt att lära sig sprllk och man har absolut ingen orsak an vara rädd att försöka lära sig ett ny tt sprllk pä äldre dar.

Kir.dr Tarpila framhöll dock att äldre har svärt att lära sig under stressförhäJlanden. Ä1dre har ocksä vid inlärandet ett behov av en praktisk anknytning. Yngre är mera vetgiriga. Syo- och

- Det var illte så lätt vid starteII, vittnade distriktets jörsta ombudsmDlI, Else-Maj Johllson.

hörselskador kan oeksä försv!!ra inlärningen. Likasll kan medieinering dämpa koncentrationsförmägan.

- En av de största farorna är att de äldre tror att det inte finns nägon samhällelig uppgift för dem. Resultatet av det är dälig självkänsla.

Kir.dr Tarpila underströk att de äldre har en viktig uppgift i samhället.

- De har tid att Iyssna, de kan berätta historier oeh de för traditionen vidare. Ä1dre kan oeksä sätta värde pä vad barn har att berätta.

Oeh traditionen är en bas att stä pä.

Stämplar på äldre

II••

Tarpila berörde oeksä de stämplar med vilka de äldre ofta är belagda: - Man talar om "gammal

och glömsk", om "senil" (eli ullryck som ofta används alldeles felaktigt), om "åderförkalkad".

- När en yngre människa glömmer är ban eiler bon vimsig. När en äldre människa glömmer "börjar bon bli seniI". Detbär är den vanliga bedömningen.

- Å1dersrollen är negativt utmäJad. - K1agandet hör ocksä ihop med äldrandet. Vi kl~­ gar över hur härt ~l vaflt tvungna all jobba. Andä ar det sä all härt arbete hara befrämjar kroppen. Om vi inte arbetar sä förtvinar Vi. Desto mindre vi uträllar, desto mindre Ur vi gjort.

Desto mera vi vilar, desto

Erkki!"

- Det behöver illgalumJa vara slut med "prasslet" jör att mali passerat 65-ärs grällsell, sa kir.dr Erkki Tarpila i sitt uppskattade Jestjöredrag.

tröttare är vi. Aktivitet främjar hälsan.

Aggressivitet nödvändig drift Tarpila kom ocksii in pii drifterna och underströk att t.ex. aggressionen är en av de starkaste drifterna vi har.

- Det är en nödvändig drift för att vi ska kunna fungera i gruppo - En vanlig löreställDing hos yngre är att ä1dre inte ska få ha ambitioner. Också det är en felaktig löreställning. Visst ctcn ocksA ä ldre fA ha am-

bitioner!

- Vi fiir kontaktsvårigheter om vi inte får utlopp för våra aggressioner. Om vi inte kan visa ilska, sii kommer aggressionerna fram pii ett oacceptabelt sätt.

- Sexualiteten är en annan nödvänclig drift. Men ofta är det sii att man klipper banden när man fyllt 65 och så är det "slut med prasslet"! Ändii är sexualiteten niigonting helt normalt ocksii för ä1dre. Enligt en undersökning som gjorts i Norge "prasslar" 50 pro· cent av de som fyllt 65 år.

60 procent skuUe vilja "prassla" ... Enligt samma undersökning var "trygghet i varandra" det som sattes

högst pii önskelistan. Sedan kom saker som respekt, ärlighet och vilja att dela glädje och motgiingar samt det att man kunde "arbeta och slappna av tillsammans". Först på femte plats kom sexuell intimitet.

- 1 stort sett fiuns det samma driftbehov hos äldre som hos barn. Vi är i behov av beröm, uppmuntran, uppmärksamhet, vi är avundsjuka och vi är fåfanga.

- Många som arbetar med äldre inser inte att grundbehoven hos äldre är desamma som hos bam.

- KänsJan av meningslöshet är ett stort problem hos äldre. Det fin ns ingen klar uppgift för äldre i samhället. Det gör att de äldre lätt blir passiva. Däremot är ensamheten inte ett så stort problem som man tror. Endast 1~20 procent av de äldre känner sig ensamma.

Hos de som fy II t 80 är det dock 40 procent som känner sig ensamma.

- Ofta känner en äldre att "ingen Iyssnar på mig".

Dock är det så att man själv miiste skaffa sig den respekt man kräver. lngen· ting kommer gratis. Det finns ingen tidsålder där någonting skulle fås gratis och utan ansträ ngningar.

Rainer Erlund

Erkki Tarpila bidrog med silla Jöreläsllillgar tili att pellsiollärsverksamhetell gellast Jräll startell fick Jart i Österbottell. Tillsammalls med Else-Maj Johllssoll fick hall vid jubileumsJestell motta PellsiollärsJörbrmdets standar. Lällgst tili höger distriktsordjörallden Görall Sundström.

"Kan doktorn komma?"

Vi vet ju hur viktigt det är lör oss atl få service på modersmålet när vi är sjuka eiler i behov av stöd. När stressnivå n stiger och man är trötl och nervös kommer man inte ihåg vad saker och ting heter på etl frä mmande språ k. Då är d et enklast atl ringa till ett ställe dä r man vet atl man alltid blir betjänad på svenska och vet all man snabbt får hjälp i frågor som gäller hälsotillstå ndet.

Ett svar på behovet av läkarvård på svenska i huvudstadsregionen under jourtid är Folkhälsans hemläka rservice, som startade sin verksamhet den första oktober. Läkarna betjänar i första hand områden söder om Ring ill.

Läkare Otto Lindberg från GrankuUa är en av de sex läkarna i hemläkarteamet som gör hembesök mellan kl. 16 och 6 på vardagar och under veckosluten dygnet runt. Han berättar att aUa teamets läkare talar svenska, men betjänar naturligtvis också på finska om det behövs.

- Genom att ringa numret 4002327 kopplas man direkt tili hemJäkaren som kommer hem tili patienten så snabbt som möjligt. Den sjuka sparar tid och kraft och slipper besvärliga transporter tiU en hälsostation eiler läkarcentral.

- Hemläkarna har möjlig-

het att åtgärda många besvär: inflammationer, ryggskott, siir, värk o.s.v. Vi har med oss en del läkemedel för en första medicinering och vi har attiraljer för att kunna sy mindre sår, ge injektioner, göra olika snabbtest och ta hjärtfilrn . Vi kan ta svalgprov som sedan anal yseras på laboratorium.

Vid behov konsulterar vi specialistläkare.

- Taxan är 400 mk (kl.

16-21) och 500 mk (nattetid och veckoslut). Folkpensions-

anstaltens ersättning är 8~ 130 mk beroende på när hembesöket gjorts.

- ÄJdre personer, konvalescenter, barnfamiljer och per· soner som i största allmänhet tycker att det är bekvämast att få doktorn hem har nytta och glädje av den här verksamhetsformen, konstaterar Otto Lindberg.

I Folkhälsans finlands· svenska "trygghetsnät" ingår både rådgivning, läkarservice, rehabilitering, hemtjänst och

stödformer av olika slag. Just nu är äldreomsorgen ett prioriterat verksamhetsområde.

Folkhälsans planer på att ut· veckla social- och hälsovårdsservicen förverkligas etapp-

vis.

Den nyaste given var att påböIja hemläkartjänsten.

Ansvarig läkare för hemJäkar· teamet är överläkare, barnneurolog Anna-Kaarina Kallio.

V.L.

."'"

l De sex hemläkarna är JTän vällster A nders Stähls, Johan Hedström, Erik Qvist, Ari Kaukiainen, J ohan Lundin oeil Otto Lindberg.

Foto: Hannes Vietorwn

Seniordansama firade

EG-året med matine Det av EG utlysta "ÄJdre året -93" 6rades av foreningen Seniordansledarna i Finland med en dansmatim! i Kampens servicecentrums festsal i Helsingfors den 24 oktober. Tillställningen blev en succe. Cirka 300 personer fOljde med programmel som var både rikligt och omväxlande.

Trenon dansgrupper hade anmält intresse att medverka.

Festkommitten beslöt att varje grupp kunde välja att dansa 1-2 seniordanser var. Det blev kanske en aning för många danser. Men på dethär sättet har vi nu fått se vad våra seniordansare håller på med under sina övrungstimmar j Helsingfors med omnejd.

Att pussla ihop programmet var en trevlig uppgift för festkommitten. Vi beslöt att också sätta in annat program lör all dela upp och göra det hela ännu mera omväxlande.

Det snygga prograrobladet utformades av Lars Näsman.

Till konferencier vidtalades Mona och Hardy Forsström, som led igt, trevligt och med humor anmälde de olika Plogrammen .

Att här närmare gå in på och kommentera de olika gruppernas framförande skulle bli för långt. Men jag vill poängtera att alla dansade med just det viktigaste - dansglädjen - och gjorde sitt bästa.

Matinen inleddes med hälsningsord av föreningens ord-

förande Margareta Grigorkoff. Hon betonade vikten av att aktivera pensionärerna genom alt bl.a. erbjuda dem denna trevliga och utvecklande motionsform och samtidigt ge den som vili utbildning tili dansledare. Det är fråga om en såväl fysisk som andlig utmaning som ger stor tillfreds· ställelse.

Dans och snapsvisa Därefter inleddes kavalkaden av seniordanser. Kam· pens egen seniordansgru pp fick äran att böIja. Följ ande dansgrupp va r Helsingfors

Svenska Arbis (centrum) och sedan Helsingfors Finska Arbis (Drumsö).

Nu följde sång. En trio ur Lyrans kör under ledning av Anna Bengelsdorff framförde fem traditionella visor på tre olika språk, bland dem "Svanen" och "Kalliolla kukkulalla", men också en rolig dansk snapsvisa som väckte stor munterhet.

Första delen av programmet avslutades med senior· dans av Helsingfors Sv. Ar-

bis,

östra

seniordansare,

Munksnejdens pensionärsförenings dansgrupp och Esbo

Arbis Sv. avdelnings seniordansgrupp.

Under pausen ordnades ett lotteri. Dessutom bjöds på läskande saft.

Andra delen av program· met inleddes med en sittdans - "Gewitter" (Åskväder) ledd av våra konferensierer Mona och Hardy siuande på varsin stol på scenen. Hela publiken deltog glatt.

Sedan följde igen seniordans, nu av Arbetets Vänners huvudförenings grupp I dansare, Kinaporin seniori tanssiForts. på sido 13

Harald Friman, Vörå: - Fäglarna som hängde i julgranen! De härstammade frän min mors barndom och jag tyckte de var sä vackra.

Min mor dog förresten dä jag var bara 7 är gammal. Och sä minns jag stjärnan i julgranens topp.

Ingeborg Hultin, Helsingfors: - Det är nog julgranen. Och dockan som jag fick i julldapp och som min bror stack ut ögonen pä. Mina barndoms jular var i Helsingfors och jag minns ocksä att jag var rädd far julgubben.

1OO-talet Kyrkslätt-pensionärer de/tar i gymnastiken under månadsmötet. Stämningen är

jin.

1 Kyrkslätt viii mao bjuda på också oågot "matoyttigt" o - Vi flirsöker alltid kuooa bjuda på oågootiog "matoyttigt" på våra måoadsmöteo, t.ex. eo gäst som håller ett fliredrag i oågot aktuellt eiler iotressant ämne. På dethär sätter försöker vi erbjuda medlemmarna också någonting utöver Om bl.a. ugglor ta/ade Bo Ekstam när Kyrkslätt-pendet rent underhållande. sionärerna höll sitt må-

- Och i februari åker vi pä teater tilI Sjundeä, inflikar föreningens sekreterare Maj HaUen.

man som bäst intresset far en resa i april tili Mainau.

- Och sä ska vi inte glömma att vi aktivt försöker ta del i evenemang som förbundet arrangerar, säger Gretel ocb pekar som exempel pä motionsdagen i Solvalla.

Föreningens viceordförande är Per Tallberg och som kassör fungerar Torsten Hallen, som ocksä tillhör förbundets styrelse. Maj Hallen är alltsä föreningens sekreterare, men fungerar ocksä som en duktig pianist vid föreningens fester ocb sammankomster.

Ormvråkar och ugglor

Resa tilI Värmland Reser gör Kyrkslätt-pensionärerna ocksä mycket.

- Vi gör flera kortare utfårder.

- Men ocksä längre resor, säger reseledaren Ifjördis Palin. Senaste sommar gjorde Sähär förklarar Gretel nadsmöte den 1 november. vi en fem dagars resa tilI HemneU filosofi n med Kyrkslätt Pensionärers verksam- norra Kyrkslätt och nu kan Värmland.

Detdär med "matnyttigt" het. Gretel är ordförande för man säga att vära medJemmar föreningen ocb var ocksä med kommer frän Vols och om- kan inrymma nästan vad som helst. Man har Lex. haft komnär föreningen grundades för rädet söderom Vols.

Föreningens medJemmar munens biträdande ekonomisnart 20 är sedan. Det är nämNär God Tid besöker Kyrkligen sä att Kyrkslätt Pensio- sammankommer tili mänads- chef Eva Forsten pä plats för slätt-pensionärernas mänadsinformera om fastighetsatt möten första mändagen varje närer r.f. fy ller 20 är nästa är. möte den 1 november bjuds skatten.

- Jag var ocksä stödmed- mänad. det pä säng av Maj och TorDe flesta pensionärer i juli-augusti, Förutom i lem i föreningen under de n sten Hallen, Ingegärd Blomförsta tiden, minns Gretel ocb säger Grete!. Dä är vi i stäUet Kyrkslätt bar nämligen en qvist ocb Dagny Westeregen fastigbet, förkJarar Greskrattar. mera pä teater. lund.

Nu är det alItsä Gretel som Och teaterbesök gör man te!.

Dagens gäst är ornitologen Vi har ocksä baft komsvingar k1ubban. Föreningen verkJigen flitigt. Det är Bo Ekstam. Han berättar inimunens ledande tandläkare pä har 280 medlemmar och en amatörteater och det är tierat och fangslande om höprofessionell teater. Det är plats för att inforrnera, liksom kar, vräkar och ugglor. Han omfattande verksamhet. ocksä en fy sioterapeuL Alla - TilI en början var värt Ljusdala i Bobäck, det är har följt med dehär fäglarnas verksamhetsomräde hela Falläker och sommarteat- föredragen bar varit nyttiga Liv och leverne i Kyrkslätt för medJemmarna.

Kyrkslätt. Men sä bildades en rarna pä Glims, Lurens och med omnejd, varför föredraPå taI om resor utreder get ocksä fär en lokal präge!. skild pensionärsförening för Raseborg.

Ekstam har ringmärkt ungefår 20.000 fäglar . En av de bruna kärrhökar han ringmärkt äterfanns senare i Centralafrika ungefar 5.600 km längre bort!

Julfest kommer Kyrkslätt Pensionärer att fira den 14 de- · cember. Mänadsmötet den 10 januari blir samtidigt en "födelsed agsfes~' dä man firar alla medlemmar som under 1993 fyllde järnna är.

Vid mänadsmötet den 1 november ledde Birgit Åberg och Dagny Westerlund en gymnastik som alla deltog i. Överhuvudtaget möter man flitigt upp till mänadsmötena - nästan 130 finns varje gäng bänkade i Servicehuset i kyrkbyn.

Ett lotteri arrangeras ocksä vid mänadsmötet och vinsterna är mänga. Och sä avslutar De leder verksamheten inom Kyrkslätt Pensionärer r f: från vänster Britta ÅsllOlm, Re- man stämningsfuUt med Moguel Bengtström, Judit Tallberg, Gretel Hemnell, Torsten Hallen, Hjördis Palin och Maj dersmäJets säng.

Hallen. Per Tallberg, viceordföranden, var inte närvarande.

R.E.

Gösta Nyström, Kyrkslätt: - Jag minns att man var glad när man fick nägon julk1app. Det var inte massor av julkJappar som i vära dagar.

Det var enkJa, hemgjorda k1appar. Och ofta var det fräga om nyttosaker.

Vad är det första Du kommer att täoka på från Din barndoms jular?

AnnaBrita Rydström, Vasa: _ Att pappa fyUde är pä julaftonsdagen och att det därför var ett enda firande den dagen. Vi firade alItid pappas fOdelsedag pä morgonen och sä fortsatte vi med julfirandeL Min far var lärare i Box i Sibbo, sä mina barndomsjular upplevde jag där.

Artur Ekström, Kyrkslätt: - Julbocken sä k1art! Jag minns att vi barn - vi var ätta barn i mitt föräldrahem - väntade pä julbocken. Och nog kom hao ocksä. Och sä minns man ju julgranen.

Daisy Österlund, Helsingfors: - Att julgubben alItid hade lika kängor som pappa! Och att pappa alItid var borta dä julgubben kom pä besök. Sä smäningom väcktes misstankarna hos den växande flickan. Men tilI en början förundrade jag mig över just kängorna.

Q - Sparsamhet, anspråkslöshet oeh förnöjsamhet hölis i ära ännu när jag var barn, minns 76-åriga Elma Westerholm i Ekenäs. - Det satte oekså sin prägel på julfirandet på den tiden.

Julen i skärgården då seklet var ungt Julförberedelsema, ja de började redan före 1 Advent. Innerfönstema togs ner frän vinden, skrapades rena från fjolårigt klisterpapper och '"VUttndes, stäl ldes in pA si n a pJatser med vir

vadd emeUan, med lingonris ocb halvöppen tändsticksask. Den höU rutan Idar och fri frän fukt. Bykdagarna före jul var kalIa och tunga.

Tvätten sköljdes i sjön. Om det var is, i en vak.

Det var kallt om både händer och knän. Den våta tvätten bars upp på vinden och torkades där. Ibland byttes det fyllning i bolster och dynor. Det var toffs som ploekades av vass. Vassen var foder åt får och kor i skärgården, ett tilIskott tili höet. AlIt togs tillvara. Bolstervar och dynor som tvättades i sjön om so=aren och torkades ute i soi och vind, tillsa=ans med trasmauoma, doftade rent och litet sommar.

Alla skåp och hylIor tvättades. Barnens julfestldäder sågs över. Ma=a fick spräua och ta ut sömmar, sätta tili tyg, sticka muddar när ärmarna inte räckte tili. Barn växer frän en jul tili en annan. Ljusen stöptes he=a av fårtalg och stearin som köptes på apoteket. Det var roligt, vi hjälptes alla åt. Alla hade sin uppgift.

Spiskåpan vitlimmades och spisbällen gneds med tidningspapper.

Den dagen grisen slaktades var en sorgedag för oss alla. Den var vår spargris. Halva grisen säldes och för pengama köptes det som pappa handlade i staden. Andra halvan var omväxling med fisken för familjens matbebov. Fläsket saltades, skinkan sparades för att rökas tili päsk. Korv och palt gräddades i stora ugnen och grannama kom pä smak-kalas. Vad det doftade och smakade gott!

Den nödvändiga stadsresan gjordes tidigt pä hösten, för man visste inte om man kunde ko=a fram närmare jul, det kunde bli menföre. AlI! skulle hämtas hem tili vintem. Mjöl, gryn, socker, salt, kaffe, petroleum ocb den efterlängtade karameUstruten inte att förglömmao Mamma skurade golven med såpa och granristvaga. De rena trasmattorna togs ned frän vinden. Skrubbstol, spinnrock, kardor och stickstrump sattes undan i ett höm, för nu var julveckan inne. 1 stället kom degtina, brödbräden och mjölpåsar. Surbrödsbaket kom först. Brödspätten i taket skulle fyllas tili jul.

Det var mänga munnar att mätta eftersom de

barn som redan var utflugna frän he=et kom hem tili jul om det bara var möjligt. Sedan bakades jul-limpor som sötades med malI och smözjades med kaffe ocb sirap s§ de blänkte.

Potatislimpa ocb jästbröd ocb det rara säJlsynta vetebrödet som bakades dagen fore julafton.

Pepparkakor bakades inte, vad jag minns. Den stora bakugnen eldades alla dagar i julveckan.

Om julen i skärgården förr skriver EImo Westerholmfrån Ekenäs i vidstående artikel. Hon växte upp ute på Skåldö oeh återger i artikeln stämningar från

Där Jagades all julmaten - rot-, potatis- ocb leverläda och också en bit fläsk stektes i ugnen.

Tili mina bröders uppgift börde all bugga Idabbar ocb bämta in vatten ocb ved. Julaftonensmorgon gick vi bam med pappa tili skogen efter juJgran, som vi sett ut redan tidigare, medan mamma salle sista handen vid maten.

Svagdrickan bryggdes av malt och heli vallen, som silades flera gånger genom eoris för all bli Idar.

Om man inte kommit fram tilJ staden, så byttes lutfisken ut mot salt gädda, som mamma lutat med björkaska för luktens skuU, ty lutfisldukt bör julen tili.

Julklapparna var ett par hemstickade vantar eUer strumpor. 1 undantagsfaU kom de äldre syskonen hem med någon köpsak. Men julgåvan var inte huvudsak i min ungdom. Man visste inte om annat och de flesta bade lika anspräkslöst. Jag skulle gå med en korg tili tant Tilda som bodde ensam med sin katt eli stycke från oss. Mamma lade i korgen bröd, en flaska mjölk, en liten bit svinsylta, ett Ijus ocb litet kaffebönor. Pappa steg upp och lade på korgen några björkkJabbar ved. - Byt hand om det blir för tungt, sa ban. Tant Tildas dörr var aldrig låst. Den hade en Idinka som sköts ifrån med ett handtag. Jag knackade på ocb steg in.

I spisen glödde några koI som gay eli varmt ski=er i stugan. Förnöjsamheten mötte en.

Tant Tilda satt i gungstolen med katten i famnen. - Jaha, du kommer nuo Jag har nog tänkt

att Mari inte glömmer mig. Sätt sakerna pä bordet där och hälsa ocb tacka. Hon strök katten över ryggen. Mosse skulJe vara inne i Dart, ty ocks§ mössen skall ha julfrid. - Stäng dörren när du går att den inte blir att slä, för vi ko=er att fä storm i natt.

Jag neg och önskade God JuI, stängde dörren ordentligt. Pä bemvägen tänkte jag att ba-

sin barndoms jular. Då råMe inget överflöd. Men den rätta julstämningen infann sig.

de änglarna också tänkt på mössen när de önskade frid på jorden där en gång i Betlebem.

Tidigt på julaftonsdagen var allt pyn tat och fint, nystärkta gardiner ocb en klädd julgran.

Pappa gick en rond ner tiU fahuset. Kon fick en extra famn hö, fåren en "bända" björkkvistar med torra löv och hönsen en näve med havre. Tomten glämdes inte. Han fick sitt fat med komgrynsgröt, men vem som åt den gröten kom jag aldrig underfund med.

Det var julfrid i stugan. Pappa tog fram den gamJa poslillan, läste julevangeliet och alla satte sig tili bords. Vi sjöng en bordsbön. Den sjöng vi bara på julafton. Jag minns den än: Det är hägtid igen ly vår Himmelska vän ko=er åter som gäst tili vårt bord.

Därför tända vi må våra julljus också.

Honom hälsa vi med kärlek och tro.

Själv ett barn Han ju är men de små har Han kär Han bar givit sig själv ock för dem fastän mäktig ocb rik blev små bamen Han 1ik för att föra dem upp tiU sitt hem.

Därför sjunga vi nu och vår julsång ocb Du, 0 vår Gud lär oss sjunga den så att ur helgade bröst med renare röst i Din himmel vi sjunga också.

Julaftonsmaten bestod av lutfisk Uulgädda) med vitsäs ocb komgrynsgröt som var gräddad i ugn. Risgrynsgröten kom senare tili mitt hem. Jag minns att vi gick tili vila tidigt på julafton. Ma=a bäddade syskonbädd pä golvet om vi var mänga. Juldagsmorgonen skuUe alla stiga tidigt upp. Det skuUe vara Ijus i fönstren på julmorgonen tili Julbamets ära.

Sillan kunde man fara tili julkyrkan från skärgården. Vägen var läng och oftast bar inte isen, den var ännu för svag. Jag minns endast en enda gäng som vi var tili julotta frän skären. Det var den vintern min bror gick i skrittskola. Isen var blank och stark den julen. Jag fick sitta pä pappas sparkkälke. Det var en upplevelse jag aldrig glömmer. Orgelmusik ocb kristallkronors Ijus och kyrkan fylId med människor som sjöng. Jag minns prosten Enebäck meli sin Iilla svarta mössa och han talade om att bi=elriket var nära. Det stämde preeis med min upplevelse. Det var första gängen jag säg elljus.

Juldagen var alltid läng för oss ungdomar. lngenting fick man göra och ingenstans fick man gä. Helgen skuUe hällas i ära. Juldagen ät vi olika lädor med fläsk och skalpotatis. Tili efterräll vankades blandfruktsoppa med veteskorpa.

Vad jag beundrar de gammaJdags mödrar som tillredde aUt i hemmet och fick maten att räcka ät alla. Men ibland fick nog saltströmmingsfjärdingen eli besök redan julandradagen när mor spädde tiU med kryddfisk och skomakarlax. Och den välsignade potatisen som man kunde tillreda pä sä mänga sätt.

MeUandagama var roliga. Dä gick man tiU vänner ocb grannar. Och de kom tili oss. Det Jektes pantlekar och "Ett skepp kommer lastat" och andra lekar. Mallorna rullades ibop ocb vi ungdomar ställde tili dans. Pappa spelade munharpa och vi trallade och sjöng. Senare tillkom trallgra=ofonen med pJallor av SOS och Georg Malmsten. 1 mäoga hem förekom knutdanser just under meUandagarna. Och de unga har aUa tider velat komma samman och dansa ocb ba roligt. Man bade ej sä stora pretentioner och slantarna var det ont om. Sparsamhet, anspräkslöshet ocb förnöjsarnhet höUs i ära.

GOD JUL önskar Elma Westerholm

~~""~,,~"S Trivselresor! ~ ~ 26.2-5.3

Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis servI•ce

~ ~ ~~

Sportlovsresa

g~e7nea~~~~ni

Kungsportens l ä g e· n · t heler samt på Högljällshotellet. ,.

Pns Ir. 1.285,26,2~,3 Playa dellngles ". ~ Övern. på lägenhetshotell Amazonas. \ Y' Buss tili H:lors. Reseled. .."

Pris: 3.590,- + reseskatt. ~ 8 plalser + en damplats kvarl ~ ~6.2-12.3 Playa dellngels ~ Overn. i Jardin del Sols bungalower. ~ Buss tili H:lors. Reseled. ~~~L.\\~ ...~ Väntelisla!

En dag i Stockholm 4-6.1 ~ ~ Möjlighel att se Walt Disney 'World on -.~.' iee" som presenterar Skönheten oeh Odjuret i Globen. ~ En dag i Stockholm 22- 24.2, 1-3.3 oeh B-10.3.

Teaterresa tili Stockholm HOLLANDS BLOMMOR 11-13,3. ,-1,,~.::.

27:..:..4_ _ _ _--l

Jt\..

§

Vi sA llar fram den bästa möjliga hyresgäst'c n får Er lägcn hel.

INTERBANK

FINLANDS BÄSTA RÄNTA PÅ KAPITALRÄKNING Har ränteinkomsten på ditt depositions· e iler brukskonto upphört n ästa n he lt ? Nu om någon· sin lönar det sig att jämföra depositionskonlon, ty räntoma varierar t.o.m. med Oe ra procenl.

Interbanks kapitalräkning erbjuder de bästa rä n· tevillkoren. D å d e positionen ökar, stiger också ränteprocenten. Och bäst av allt - då räntenivån stiger - be talas ränta på hela summan , inte en· dast på räntenivåns överskj uta nde del.

Vi skötcr om: - visningar, krcdi tu pp· Iysningar och - hyresgarantier -kon trak l VAra kunder söker bl.a.

1-5 rum i centrala Hei· singfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N& NLocus Ab Aff

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.r.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Rainer Erlund Redaklionens adress: Halmsladsg. 9 10900 Hangö lel. 911-2487345 (tj.)

911-2482539 (h.) fax 911-248 5007 ISSN 1I.15Y-X%'i

Smeusgalan 15, vard. 9-18.

Tel. 171744 Hem : 455 1496/6932893

INTRALJUD MOTARBETAR VÄRKI

y1an. och blodllöClet aktrveras I våvnads·

ceUerna . varvul kroppens egoa helanCle

Öppna konto på Interbanks närmaste kontor ge· n0m att ringa tel. 961-3125 222 eiler 9800-4226.

Den Iö, hndrmg av ohka stag av muskel· värk och andra sm~rtor utvecklade In· tralJudsapparaten NOVAFON hal kommrl ui på marknaden I Finland Af 1989 Dår·

tönnnan hal den leslats bl a I Tyskland,

Deposition

Ränta .)

0-19.999 mk 20.000-49.999 mk över 50.000 mk

4,00 "'.

4,75 % 5,50 %

England och Östernke med myckel berömvarda resullal Dess fOrmåga an Imdra glunoar 519 på 'jlJdvågor 100m

lIekvensomr.ldel 100·10 000 Hz Isvlng·

re.J/~~~~e.J/~~

~

5Opera l 5~ ~

~ ~

f

Ett starkt lTiangeldrama,

~::a~ä;;~7;h~:::~nhat

kämpar mot varandra .

Fräken Julie Jean Kristin

VAASAN tel KAUPUNGIN TEATIERI Sloralånggalan 5~

961-3178588, 3178 916

med servlce och kvalitet En dag i Stockholm, under sportlovel.. ....... ....................... 3 d.

Skidresa 6/1 svenska TomeMalen, under sportlovet .........7 d.

Feb.

~

BIIletter 120,-/gruppblljetter JOO,OBS' Gruppbiljetter sam reserverats

och losts ui under Af ·93 endast 80,-

')

~~~~~~.P...A,

S NYSTRÖM KB Centralgatan 56 10300 KAAIS lel 911 ·31636 sånder grahs UllormallOO på begåran

Helsingfors: Unionsgalan t2, tel (90) 166 721 Tammerfors: KauppakalU 6, lel (931) 2110650 Åbo: Slollsgalan 1, lel (921) 511 555 Vasa: Hovrällsesplanaden 19, lel (961) 3125 222

5 l~

Biljettfärfrågningar och reserveringar:

Oå apparalens

INTERBANK Ab

~

Riitta -Maija Ahonen (Solistbanken) ~ Heikki Keinonen (Kansallisooppera) Anitta Ranta (Solistbanken)

sekunden)

Importor

Världsurpremiär ~

S"enskspråkigt uruppförande 5.1.1994

I

Iludplana betö, huden lonplantar 510

• räntan är rörlig.

2

Fräken Julie

omgar

Iludvägorna ånda ned 1111 6 cm under

~~~e~~r Sfå~~~lf:~åmPhg eHekt med

en reglageran En nalma! behandling taI ta 15 mm per gång och mao kan be· handla 510 Ilere gånger om dagen och mårk vaI- slålvbehandling med appara· ten hal aldrig medlört nagol som helst men 10r personerna SJukgymnaster rekornmendercn Inlta',udsbehandling speclellt Yld Yårl( 10rorsakad ~ muskelspanningat, men påpe· kar an laslan apparalen ar heli lanlas· Ilsk nar del gaHer hndring av smanor, så kan man inle bala kroniska sjukdomar såsom ledgångsreumatlsm eiler slilna leder, men den kan hndra smanor åven I dessa lall

Mars Teaterresitill StockholmThe Phantom of the Opera ............................................... 3 d.

Rekreationsresa tilllkalis Bad ........ ................................... 3 d.

April Bryssel- "Europas huvudstad", flyg/buss ........................ 7 d.

Rekreationsresa tilllkalis Bad .......................................... 3 d.

Maj Norge - qä/l, hav och qordaJ .............................................8 d.

Via Saima kanat tili Viborg ................................................3 d.

Juni

VID FÖRSÄLJNING KONTAKTA OSSINGA KOSTNADER OM INGEN AFFÄR!!!

Mekka AFF har en märkbar marknadsandel från Helsingfors tili Ekenäs och kan därmed erbjuda bostäder, fastigheter, tomter och sommarställen både på glesbygden och i tät· orter.

OBS! VI BETJÄNARVÅRA KUNDER PÅ BADA INHEMSKA SPRÅKEN: Våra försäljningsvillkor: Provision Annonsering

Enligt överenskommelse Debiteras vid affär Två annonser/månad Ingår i provisionen

Retretti med Picasso och Rantasalmi ...............................2 d.

Oalama och Siljan runt .....................................................5 d.

Aland med Kastelholm och Bomarsund ........................... 2 d.

Norge - qäll, hav och qordaJ .............................................8 d.

Opera i Nys/olt - "Aida· .................................................... 3 d.

Via Saima kanal tili Viborg ................................................3 d.

Aug. Gotlands "Medenidsvecka" .............................................. 6 d.

Juli

Nordjy/land med Skagen .................................................. 7 d.

Runt Fin/ands insjöar .......................................................3 d.

Sept. Tysklandochdess ·Hansasläder"..... ................................ 7d. Även andra resor under planering börjande med en dags re· sor. Värresebroschyr finns all fä fr.o.m. januari -94. Ring och hör av Dig sä berällar vi mera. Vi finns även pä resemässan "RESA94", välkommen och besök oss där.

VI slär gärna 1/IIIjänsI även med planerlng av Era buss· resor. Dä vi har fullsländlga resebyrärätrlgheler kan vi beljäna Er med etr kompletr bussresepakel skräddarsytt juSI för Er med alla boknlngar och blljetrer.

MEKKAAFF Fabriksgatan 7 00140 HELSINGFORS 14 tel. 90-653 400

När blommor inte räcker tili: 109-fjärrsamtal.

VI har en buss för varje resa.

Vi onskar alla vAra vänner och kunder God JuJ och Gott Nytt Ar Istället (ör julgävor har Undholm Unes stötl Invalidförbundets julinsamling: Uvet värt all leva.

INGEN AFFÄR -INGA KOSTNADER FASTIGHETSFÖRMEDLlNG I VÄSTNYLAND

PB 62, 22101 Mariehamn

. ~~~ ' ~ ~ ~. n:~r= .-=-=3:: .

!3~

o

[!J ~ O"e rra ska Di na \'a nner n:lsta :\r " .......... , med all doga 1 09-fj~ rr sa mlal Vä li rö rs l natkoden 109, sed:a n riklnumret och lele fo nnumre l Konlakla OHI eget tele fo nbol:ag redan nu för :att f:\ inform:ation om alla I09·förm:\ner

~~ . ; ~~~«'

Bussbolag • Bussresebyrå

LINDHOLM LINES Horsbäck • Ekenäs 10600

konloret även delour 110 (911) 241 6808' eiler hem 110 (911) 241 3476

.;. TElEFONBOlAGEN

11

Hurmycket har vi sparat?

Nu när vi alla under eli par

:llS tid vant oss vid att dra 1It svllngrcmmen, inställcr sig frågan: Hur mycket har vi egentIigen sparat? Hur stora är nedskräningama inom sociala sektom i mark?

Tyvärr fmns det inte ännu heltäckande statistik. Det beror pll att särskilt inom kommunerna variationema är mycket stora, trots au man överallt varit framme med rOOpennan i budgetluntoma.

För den del av socialförsäkringen som Folkpensionsanstalten svarar fOr har vi siffror-

na k1ara fö r 1991 och 1992. Det man sparat in genom nedskärningar speciellt inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsskyddet är sarnmanlagt 2,6 miljarder marI<- Minnesgoda läsare komme r säkert ihilg att jag i tidigare kolurnner närnnt all sjukforsäkringen drabbas av sex kännbara nedskämingar senaste år. Dagpenningen sänkres i tvil repriser frän 80 tili 66 procent av inkomsten. Självriksavgifteerna höjdes, läkemedelsersättningama försämrades och den länge planerade tandvårdsrefonnen kröp under gröna k1ä-

det. Allt detta medförde inbesparingar om 2 rniljarder mark år 1991-92. !nom arbetslöshetsskyddet med fOrlängda karenstider mm sparades 0,6 miljarder in. För de arbetslösasom fåu förtjänst-

bunden dagpenning (i praktiken fackanslutna) är inbesparingen 0,4 av 0,6 rniljarder. Det beror på all ganska milnga nådde maxirnigränsen om 500 dagar. Efter det är man hänvisad tili grunddagpenning om 116 ml<- 1 år har ännu f1ere nåll 500-dagars strecket, vilket medfOr all inbesparingen kommer att vara ännu större.

Pensionema via FPA kände inte ännu under 1991-92 av egentliga nedskämingar. Den enskilda pensienstagaren får dock betala folkpensionsprernie fOr andra året i foljd. !ndexforhöjningen vid senaste årsskifte var närmast symbo-

lisk. Och nu blir det sannolikt ingen forhöjning alls.

Vi har över 500.000 arbetslösa. Krisen är värre än under treUiotalet. 1 takt med att allt f1er långtidsarbetslösa når maximitiden 500 dagar och övergår tili grunddagpenning ökar trycket på kommunema. utkemststöd är en livsnödvändighet for allt f1ere. Socialbyråemas tjänstemän är hårt pressade. Köema är ändlösa och kundema mäste vänta ibland f1ere veckor innan pengama för det dagliga uppebället kan beviljas.

Kraven har skärpts och trösklama blivit högre också här.

Söker man utkomststOO får man vara beredd pii att in i rninista detalj redogöra fOr sin egen ocb famil jens ekonomiska situation. Någon guldkant pii tillvaron kan man inte vänta sig med hjälp av utkomststödet, men man skall inte beböva svälta direkt heller. SMan är situationen fOr en halv miljen finJändare idag. AIIt annat än avundsvärd. men vi hankar oss fram på något säll.

Använd God Tid som annonsorgan!

Ebba jakobsson

SILJA

STIG IN ISEAWIND·VARLDEN! EXPRESS Mrs SeaWind är en 510t, rejälläglånglradarfårja. $Om också lransporterar resenärer och bilar mel-

O'REKT FÖRBINOELSE

lan Åbo och Stockholm. Hososs hittardu inga krislallkronor. Vi

TILL HAMNEN,

har heller inga soppköeroch ing-

VARJE DAG !

enSlress. Underbildäck finns endast tågvag naroch inga vidlyf-

liga diskolek . Vi erbjuderingen plastdofta nde lyxkryssning ulan en äkla, komfortabel sjöresa verkligt fårm ånl igl .

\

1 t ax~re~ shoppen är urvalet ~Ott

bfSi~:~tl~~äEf1~~d~h;~~~å:~I~~~

det slgockså fården mest torrlagdaatt köpa ut full ranson .

-- -'

590..

ror 1-4 personer, hela hytten, personbilsplalsoch frukosl på natt-

~--~-----------(

,

OXY-syre piggar Upp och ger nya krafter.

OXY·syre Af avsett for ett tillfälllgt Okat syrebehov tili fOlJd 8V anstrangnlng elJer utmattn[ng. Passar alla, Qven astmatlker och dem som llder av stOmlngar I hJartverl<-

samhelen.

OXY-syre gOr snabbt andnlngen JAmn, plggar upp och ger nya krafter. OXY-syre ar lätt att anvanda och bara med sig. Aaskans [nnehtlll (5000 ml) rackertill C8 60, tva

Turochrelur

turen ; i

~~.~~~~~~v;:t1~~å~~:~aa3:

rasser. lnga högljudda bärsärkar i korridorema. Sovgott.

sekunder lange. InhalaUoner.

FOrsäUnlng: apotek

kmn lill Jl.1.94.

Må-fre 8-19.lö 9-14

9800-6800

Grati s frän alla håll i Finland

PÅ KRYSSNING Med Östersjöm. modcmaslc kryssningsnoll:l bjuder vi pä en ange ncm reSil med bra underhäJln ing. dans endn tili sm:1lJmmama samt olika tcmaveckor d~ir du kun uppleva eXOIiska ~ mak cr runl om fr"n vä rIden. Silja Lme crbjudcr t6rbindelser från 28 ortcr i Finland OIREKT MED SILJA EX PRESS TILL H AMNEN.

ÄV E N FÖR GRUPPER.

SeaWind rw

ImportOr: Oy AGA Ab, Konsumentprodukter

Ui4fii.ii

Oy SeaWind Line Ab , SJottsgatan 84 , 20100 Abo

.När det värker i leder och muskler Musket- och ledvärk kan uppslå vid överbelastning. reumatisk värk, försträck· ningar ach vrickningar.

GEL 50g

lillbaJ..."1 Illcd b!ltcn. P!l å l crrc~;:m kan du göra fiml fynd I v;.\r

I samtliga fall är det en ska-

lax-frcc om bord lill billig.t ...j öpri ~c r. Följandc dag :''''~ r du bekviimt hcm mcd Silja Exprcs, dirdl 1''''11 hamncn.

da i vävnaden sam ger upp-

hev titl smärtan. Behandtlng-

en bör sålunda inte enbart lindra värken utan även be-

~~~:du~'e~~~a~~~.av den

pAUPPKÖP En dag i Stod..hohn och

loog

Mabilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokalt I

den skadade vävnaden -

smärtlindrande ach uUäkande just där orsaken tili smärlan sitter. Mabilat lindrar snabbt värk , inflammatian

HÄLSA PÅ SLÄKTEN "-:m du Slock holm

M ED S I LJA EXPR ESS-

forlsälla resan

Ir~ n

tili övcr 20 orter t Sve rigc. Silj.t Exprcs~ tidtabell cn flnns p1\ din rcscbyriL

och svullnad. Mobilal befram·

jar den la kala blodcirkulatia-

g~~ ~EI~~dan:~~n~~;~~i~m:n

frisknande .

Mobilat®- behövs där värken sitter

Receptfrttl på apoteket

AKTIVA BESTÄNDSDELAA Kram EXIr suprarenal puo' mucopolysacchartd pOlysull ac!d sahc • Gel Exlr suprarenal pUrll mucopolysacchafld polysull aCld sahc Jsopropanot

SILJA lINEf't HOK,\ GENAS1' RI NG ')X()()·7o.l~~:2 (S IUA) UTA' AVC;tFf OAGI.IGE:'\ KLO IUXI·2{uJ(1 EllER BOKA HOS UIN RESEUVRA

f:f..EXPRE55

12

värmecentralen' att ni pensio- jare med, som de har sli stor närer skalI avkrävas folkpen- tacksa mhetsskuld tilI. Vlir friSli är dli seminariet och sion via skatten och själv pli het och det välstlind som änhöstmötet avverkade. Före- detta sätt betala minst halv doek fanns, förrän de behagadragen var bra, men politikern basandelen själv. Jag har stän- de börja spela "casino".

Varför är det sli här? Jo, för var för mycket politiker - ty- digt röstat emot detta och andvä rr. Kan det vara för att vlira folkvalda vet, att vi inte kan Från läsarna strejka? Eiler kan det vara sli att de Iror att vi har sli "kort minne" att vi inte minns alla ra liknande förslag! Men se att vi är sli fiata . 1 Amerika befangda beslut utan troget nej. Det har han tydligen inte översvämmas kongress- och igen nästa gling ger dem vlir gjort, oeh därför kunde han representant hus av miljontals inte säga det. brev frlin väljare, om lagförsröst?

Jag hade vä ntat mig nligot i Detta är ett av de mlinga lage n är idiotiska. Hos oss följande stil: Ni skall veta, att exempel som vlira folkvalda skriver ingen ti li sin riksdagsjag tycker det är ' rakt lit stora behagat glädja den grupp väl- man och ytterst fä protesterar

Reflexioner

Lämna Ditt bidrag tili vår skrivartävling!

i dagspressen. Vak opp pensionärer! Man behöver inte ha maskin för att skriva tili en riksdalls man - eiler loka lpolitiker. Aven de behöver fli äthutningar - likasä ofta.

Vlir goda chefredaktör kan säkert sätta in Riksdage ns postadress i vlir fina tidning, oeh sli bästa vänner, fatta tag i pennan!

Rolf Liljander Riksdagens adress är: 00102 RIKSDAGEN Chefredaktören

AKTUELLA RESOR! l1 J12 Shopping resB 1111 Hump-

pila, Urpola och Salo (endagsresa).

18/12 Shopplngresa tili Nokia

o En del bidrag har redan inkommit tili vår skrivartävling "Minnen från gamla tider". Tävlingen utlystes i senaste nummer av God Tid och är öppen f6r f6rbundets alla medlemmar. Avsikten är att Du ska skriva ner sådant intressant som Du minns från en svunnen tid.

Vi har nu ocksli utsett en jury för skrivartävlingen. Den bestär av Gunvor Korsström, Helsingfors, Gretel Hemnell, K yrkslätt, och Viking Nystr öm, Esbo. ÄInnesomrädet är väldigt fritt. Du kan skriva om en enda sak eiler händelse. Men Du kan ocksä mera aJlmänt skildra liv och leverne under din bamdoms- eiler ungdomstid.

Bidragens längd fär vara högst fy ra maskinskrivna sidor (A4) med 2-ans radavstlind.

Men Du fär ocksä skriva för hand, men dli gäl ler att handstilen ska vara sAdan att den är lättläst.

Bidragen bör vara Svenska Pensionärsförbundet, Indiagatan 1, 00560 HELSINGFORS; tillhanda senast 31.12.1993. Märk kuvertet " Minnen".

De fem bästa bidragen prisbelönas. Dessutom förbehli ller sig God Tid rätten att publicera oeksli and ra bidrag. Helt klart är i varje faJl att de prisbelönta bidragen kommer att publiceras i God Tid. Vili Du sli kan Du bifoga foton med anknytning tilI det Du skriver om . Det är dock inget krav oeh bedömningen gäller enbart texten.

Fatta pennan och skriv ned Dina minnen. Tillsammans blir dehär alstTen nligot av ett stycke historia frlin en tid som passerats.

Vi hoppas pli ett livligt deltaga nde. Lyeka tilI!

sa mt Tammerfors IJusveckor (endagsresa).

22112 Julresa tili Morhagen i Dalaroa.

30/12 Nyårsresa tlU Stockholm.

Teater °Fåg elhandlaren" eiler "Fantomen på operan", 2/1 lsshow I Globen , Stockholm.

2811 Flygresa tili schejkernas land.

1212 Resenärs- och läsarträff I Åbo.

4/3 Teaterresa tili Stockholm.

19/4 Avkopplande blomster-

Läkarspalten Ställer här en fräga: Skall man dricka vin eiler ej? Vid diskussion i frägan säger den ena de t ena, den andra det andra. Men vad säger sakkunskapen?

Ett exempel: är det bättre att ta ett glas vin än en sömntablett när man lägger sej? ÄI det inte risk att bli alkoholist pli det sättet?

Vad är sanning? frligar e n som sett alkoholelände.

Realist

*

Beträffande frligan om vinkonsumtionen är det i allmänhei nog s1l alt regelbunden medicinering inte bör ersättas med aIkohoI i nligon form.

Dels finns del en lillvänjningsrisk, dels är alkoholcffeklen oftasl svagare än medicineffeklen. Problemel med sömnmedici ner är försllis lilel speciellt.

Regelbunden användning av aJkohol som sömnmedel kan länkas ge 1everskada med liren. Sömnmediciner borde hur som helst inte användas

ofl are än 2-3 gänger per vecka annal än i myekel speciella fall. Ovannämnda principer är försl lis myckel aIJmänna och vid en närmare kontakt med patie nten än via ett brev kunde kanske rAde n ulfalla mer individuelll.

Bästa hälsningar oeh God Jul. Ralf Backman

~::ö~e~lIY~~~s~~II~~~: musaar.

1815

Vårblommor på Öland

~:färtel~är~:~~31~~~~;~ln?:: 961-317 3158.

ku........ens ..eseby..å

OSTEiSIONS STllIC1STE mSSNINCSFLom

Tomtelekarna erövrar Silja

Tmdrande ögon och hålligång under Iillajulsnatten julfestsäsongen på Silja är oöverrräffad! Östersjöns nyaste oeh stiligaste kryssningsflotta är en elegant ram för fö retagens fester, men du kan lika väl komma ensam, i par eiler med några vänner! Njut och koppla av, julhandla förmånligt, smörj kråset med julbordets håvor, dröm på dansgolvet och beundra Siljas praktfulla julshower.

Ma~ories julshow

På Silja Sercnade MeijuSuvas 15.11-19.12.

På Silja KarnevaI 1.11-28.11 Top

15.11 -3 1.1 på Silja Europa.

Sonja Lummes julshow 15.1 1-31.1 på Silja Symphony.

Express Quintcn och 29.11 -2.1.94 Colosseum Quintett.

Kryssning "En dag i Stockholm"

från H elsingfors tili

Minikryssning från Åbo tili

Stockholm med Silja Europa/ Silja Symphony

Stockholm med Silja Scrcnadel Silja KarnevaI

fr. 3 9 0 , · Iperson avgångar sö-on klI8.00tillden31.1.94i Turist II-klass i 4 perso hyn.

Pcnsionärer får 40,- rabatt på

kryssningspriscr.

RÄ TTTILL ÄNDRINGAR FÖRBEHÅLLS.

fr.250,· !hela hynen sö-fr kllO.oo tili den 31.1 .94 i Turist II-klass 2-4 perso i hynen.

(Minst 2 pers./ hytt.)

Fråga etter våra Gyllenc Kryssningar!

Innehavare av pensionsbeslut får specialförmåner på morgonavgångarna fr. Åbo tisdag-fredag!

SILJA lINE.f't RING GRA TIS SILJAS NÄRLlNJE 9800-74 552 (SILJA).

Aktia Bank är en självständig oc h so lid fullservice bank.

Med ett målmedvetet arbete har v i försäkrat OSS 0111 att också i fral11tiden stå på egna ben.

Yälkol11lllen 1ill Akti a Bank!

Aktia.f)Bank SPARBANKEN AKTIA AB

t3

FORTSÄTINfNG

•••••

Hur lever ...

••••••••• fråo sido 1 nog fanns vissa svilrigheter, ruen de fanns tili för all övervinnas.

De upplevde all de hade det riktigt bra pä älderdomen. Ofta tolkade de oeksä si na ruänniskorelationer som goda, ätruinstone i efterhand. En god hälsa hade de haft livet igenom. De tyckte all det gäller all sköta sig ordenlligt: "Jag har aldrig äti! ruycket sa lt eller mycket socker". "Jag har en underbar iru! Jag fick sex begävade barn! Min fru dog, men se nu hur jag har det orukring mig - och ruin nya fru sköter sä bra om mig".

De hade känslan all de sjäJ- Om olika livs/ormer ta/ade /orskningsdirektör Jan-Erik va styrt sill liv pä ol ika oruRuth vid det seminarium som pensionärs/örbundet arräden. Förväntningarna pä rangerade i anslutning tili höstmötet i Helsingfors. framtiden kanske inte var sä rosenröda: - "Nä, när jag ser pensionärsföreningen, och mig i spegeln sä ser jag ju en ser blev somliga aUvarligt blir jag sjuk sä flyttar jag in i gammal mans ansikte, men misshandlade av sina män. en servicelägenhet eUer tili en jag tycker all det finns en viss Det gällde för dem att parera illderdomshem, det är inte kontur av kultur där". Dehär för an inte "väcka den sovandeSlO värre med det". Man är människorna var inte absolut de björnen". Sedan blev manvan att anpassa sig, uppoffra religiösa och talade inte om oen sjuk: - "Sen då han satt sig: - "Jag känner mig hemma döden och livet efler detta, här i stolen sä å. han när jaz där jag är". men ändä säg de lugot framät. san fram ät honom". Relationen mellan makarna blev "Livet som s.a .s. omvänd.

"Livet som fallgropar" Mäoga av dessa kvinnor yrkeskarriär" För dessa människor börja- upplevde mannens död som Eodast en kvinn .. de andra de livet som för de flesta, man en räddning, en befrielse frän var män, kategoriserades höra hade det någorlunda bra. 1 nä- en tyrann. Någon av dem skiltill deo här livsformen. Livet got fall fanns det vissa svårig- de sig oeksä, vilket dock inte började som för de flesta. Förhetel. Men de berättade att var vanligt. - "Nu har jag det hållandet tilI föräJdrama var "moderskärlek fick jag ald- bra, jag har min aktielokal och rig". Kanske det förekom vis- mina bambam som jag har nägorluoda goll. 1 något fall hade man mistat sioa föräJdsa problem i mänruskoförhäJ- ganska god kootakt med. Men landena och av nägon anled- mäoga tidigare perioder i mitt rar, men det upplevde man inte som nägon stor belastning, ning hade de bär människoma liv har varit svära". man talade inte om det. inle _å mäoga bam. Milnga hade TAkal ut för ett jobbigt

" Det dämpade,

äktenskap.

Den ena "fallgropen" efter den andra kom i dessa människors väg. De kunde uppleva att de började förlora kontrollen över livet ocb upplevde allt större pessimism. De beskrev deo senare delen av siu liv som oönskad. Ofta kunde de vara ganska förargade pä myndigheter, grannfruar och andra människor; de gay alltså andra skulden för sina förorätter.

Också dessa människor är ganska nedstämda på ålderdomen, de har ensarobetsproblem och frarotidsbilden är dyster.

uppoffrande livet" Det var också ett rätt vanligt, försynt ocb försiktigt liv, med ett hyggligt förhållande tilI föräJdrama. lngen av dessa kvinnor var gifta och ingen av dem hade heller nägra bam. HäJsan hade varit nägorlunda god, men andra hade minsann styrt deras liv. -"Jag tog haod om pappa i tjugo år oeh det blev min livsuppgifl, min livsfonn".

De talade om delvis ett önskat, delvis en oönskat liv.

Man tyekte att man baft en viktig livsuppgift, att man nog gjorde rätt ändå. Det här förväntades av en, men sarotidigt var man irriterad över att man

"Live! som hinderlopp" Det var hårda tider under både andra världskriget oeh tidigare krig, under depressionen. Mannen var ute i kriget 3-4 år, evakueringen från avlåtna områden o.s.v. var inga lätta saker heller för kvinnan att kJara avo Svärigheter i äktenskapet kunde vara aggressiva och supiga män; först söp de och sen slog de. Enligt deras berättel-

ställt upp så längt. Man hade ingen egen familj, inga egna barn, oeh nu på ålderdomen kände man sig ensam. Det är iogeo som kommer, ingen vars besök man väntar pä. Ändä var flera av de här kvinnorna nöjda med sin liv.

De här människorna har en mycket Ijus inställning till framtiden. Det känns bra pä älderdomen: - "Jag har inga omsorgsplikter,jag har tid an gå på Arbis, jag läser, jag har

Vad de berättade om var

sir! yrke och sin karriär: "När jag först kom lill uoiversitetet" eller "När jag först kom mig upp i politiken" eller "När jag fick min första ~änst hos den och den arbetsgivaren". De berällade om ett allt större ansvar och många underlydande, även om andra avancemang än yrkeskarriären. M.a.o. presenterade de sin meritförteckning.

Eo del av dessa män var ogifla. Om de hade fruar och bam sä närondes de knappt.

Familjen hade för dem haft en bakgrundsfunktion. Den kan nog ha varit viktig, men det kom inte fram pä vilket säll den skulle ha vari! det.

De bär människorna hade en nägot sänär god hälsa. De ansäg att de varit sin egen Iyekas smed, de hade gjorl sitt: Man styrde och ställde, man bade ordnat det så all man fick goda professionella papper och man utveeklade firman ocb sig själv. De hade en solid eller översolid bild av sig sjäJv: - "Nå, ur republikens synvinkel sä mäste jagju ha bet"" n ~pon tlflj!." . Eller så Ialade ningom! Dethar var eli verksamhet eiler sina veten-

sen "Stepin out" som Göta penprogram som imponerade Gustafsson och Gö ta Maneli- på publiken. us stod för. Göta Gustafsson Sedan följde ännu senior••••••••• frän sido 7 va r klädd i frack med plom- dans av tre grupper: Arbetets jat och Espoon Työväen opis- monstop och Göta Manelius Vänners Huvudförenings setili blomsterförsäljerska. Den niordansare. Grupp 11 började tos seniordansare.

Sedan följde pianosolo av Iän lummiga festprissen på och sedan dansade GFH Anne Rosenlund. Hon spela- hemväg på smätimmarna frän (Gymnastikföreningen i Helde skickJigt och säkert tre en fest råkar blomsterflickan singfors) och "Toppan"-danstycken ur R. Schumanns pä gatan oeh försöker lära sama. henne dansa en stepdans "Davids biindlertänze" .

Sä hölls ännu londragning En skojigt inslag var dan- och det gär strälande sä små- och matinen avslutades med FORTSÄTINlNG

•

II • • •

Seniordansarna

FORTSÄTTNlNG ••••• ändrad, 15 marko Medlemsavskapliga publikationer.

En del av dem som verkat giften ska vara erlagd tili förTvå nya ... inom en industri sade sig ännu ••••••••• frän sido 1 bundet före utgängen av maj gä kvar pä det gamla kontoret. mäoad 1994. För understöAndra sade sig tilla in nu och och Göran Björkman (Marga- dan de medlemmar bibehälls retha Jörgensen). dä för all de tycker om att se avgiften vid 60 marko Som förbundets revisorer sina gamla arbetskarorater.

Höstmötet godkände utan fOrlsäller Folke Tegengren De pratade gärna om " hur det diskussion förslaget tili bud(CGR) och Margareta Grigorvar när jag var i tjänst". De get för 1994. Förbundet räkfungerade ännu litet i arbetsli- koff. Suppleanter är Siv Eng- nar med all nästa är fä penlund (CGR) och Håkan Holm. vet, en del spekulerade ännu ningautomatmedel sammanpä faktiska uppgifter ocksä. lagt 916.000 marko Av det går Avgift hälls "Hon pä kontoret", "hoo pä 120.000 tili rekreation och rekopieringsavdelningen" m.fl. ofOrändrad habilitering. 796.000 mark hade betyll Lika mycket som Höstmötet beslöt ocksä all används för all täeka de adfamiljen, som om det skulle medlemsavgiften hålls oför- ministrativa kostnaderna. vara fräga om en utvidgad familj pä nägot sätt.

Dessa människor har i allmänhet positiva förväntningar pä älderdomen. Mänga är pleant i förbundsstyrelsen utPer-Åke Mattsson är fortfarande aktiva. De är ordäländsk representant i [örsågs Paul Karlsson. förande i föreningar, de är bundsstyrelsen för åren Per-Åke Mattsson är ordmed om all ordna resor och 1994-95. Han utsågs vid förande för Mariehamns program, de känner all de beMariehamns PensionärsförPensionärsförening.

Paul hövs. Endast nägon enda har enings höstmöte den 10 00Karlsson äler är föreningens hamnat utanför dethär, har livember. Tili Mattssons supkassör utom styrelsen. tet negativa funderingar, och inte den höga aktivitet som är utmärkande för denna Livsvar inne för en komproFORTSÄTINlNG ••••• form. Allmäot sagt ser de här miss: Sommardag ... människoma positivt pä fraro- Ut oss inte gå miste ••••••••• från sido 1 tiden. om Söderlängvik, det är en - Det som intresserade härlig plats. Varför inte forskarna var mänoiskors ordna maten uppe i Kimito. uppfallniogar, tOlkningar av Och sä kan vi dessutom sätvad som häm i deras Liv, och ta in en besök pä Sagalund i det divergerade ju mellan programmel. Det bör gä an människor även inom samma ordna. älderskohort. Genom berällelResultatet blev i varje sema lärde mao sig pä eli helt fall att frägan om var somaonat säll förstä varför männimardagen ska arrangeras skor är oedstäroda eller känhänsköts för oy behandling ner sig sakna hopp i ålderdoi förbundsstyrelsen. men, sade Jan-Erik Ruth.

Friln verksamhetsplanen Bland ähörama nOlerades kan ännu nämnas att vinterigenkännande leenden och sarnlingen hålls i Esbo den niekal.· Under diskussionen 24 februari. Kulturdagen förmodade nAgon art samfun- Det är jag som är syngår av slapeln i oktober i del man lever i päverkar hur dabocken, erkände Valter Sibbo. Under äret kommer livshändelser av olika slag oekså motionsdagar att arJ ohansson/rån Kimito. upplevs. 1 eo storstadsmiljö är rangeras bäde i söder och livsvillkoreo andra äo i miodnorr. Kurser för för- Vi har fån sädana ekore städer och på landsbygden. eningsfunktionärer komnomiska garantier an vi vet Mäoniskans minne är semer att arrangeras regionalt att sommardagen skuUe gå lektivt. Man förtränger sMant pä 5-6 orter. hyfsat, underströk Nyberg man iote vill minnas och möjReseverksamheten komännu. ligen är det fråga om nägonmer an fOrlsäna enJigt i ting i livet som man aldrig orVanor inte stOrl sett samma riktlinjer dentligt arbetat sig igeoom. kompromissa? som hinills.

Personligen kom jag att Eila Forsström Tenala Rainer Erlund tänka på hur viktigt del är all man som äldre går till rätta med sill liv. Ali minnas, diskutera och bearbeta händelser och skeenden i livet tillsammans med en god och pälitlig vän hjälper mot äogest som framkallas av minnet om Sommardagen bälls in- dat av Nils Oskar Jansson. gamla oförräller och misstag te pä Söderlångvik, ulan Tidpunkten för sommarman själv gjort. Det bidrar till på Sagalund. Oet blev det dagen blev den man urbällre självkännedom och tili enhälliga beslu!et när fOr- sprungligen stannat för - 8 all man aecepterar livet på eli bundsstyrelsen den 18 no- juni. Arrangör för sommarhelt annat säll än tidigare, vember behandlat._ •en dagen blir Kimito Pensioäven det som varil verkligt frän hös!mötet remittera- närsförening. svårt - all man förlåter sig de frllgan om plats fOr Det blev ocksä en ändsjälv och de andra. Att minnas nästa sommars sommar· ring beträffand. ;,Gstroötet. livets solskensdagar bidrar tili dag.

Det kommer all häJJas i eli bättre välbefinnande, det Saga lund är ett stort Tammerfors den 10 novemborde man ofta ägna sig äl hembygdsmuseum och ber. Ocksä det beslutet var men samtidigt leva i nuet, fions ocksä pä Kimitoön. enhäJligl. även som äJdre.

Hembygdsmuseet är gr-Jntop.

• <xt: Valborg Louh,sto

Åland valde Per-Åke

Det blev Sagalund

seniordansledamas egen dansgrupp, "Tomas"-dansarnas, framförande.

Kate Björkman

g;:;t4tll ?Ulk~!

:1:.

14

Liv och leverne i Esbo socken på 1600-talet Utdrag från Esbo historia Hllrt var dess liv, här fördes ''TIIli. thet best warit hafwer, sll. hafwer thet möda oeh arbete warit". Sida efter sida vittnar denna bok därom. För dem som här levde oeh verkade gavs ej tid tili dlldlös vila, ieke rlld tili vällustig njutning.

Ihärdig omsorg krävde gllrdshushiUlningen för att den skulle giva nödtorftig bärgning llt bonden oeh dem som voro i hans bus. De hade oeh att gemensamt sträva tili att lägga nllgot llt sidan, varmed de tunga skattema oeh gärdena skulle täekas. Arla tog dagsarbetet vid och särla slöts det. En senare tids högljudda rop pll en begränsning av arbetsdagens längd hördes icke dll, ocb tanken därpll var frä=ande för det kärva, härdade, isin frihet stolta, men i sin pUktuppfyllelse kristligt ödmjuka folk som hä r dll byggde och bodde. Herren gay och Herren tog; fast förtröstan tili den Högste gay krafter även dll prövningen syntes övermäktig. Och dagen försummades icke. Under sommarhalvllret voro dryga lltta timmar gjorda, när solen nädde middagshöjd, och lika tid var övrigt tills arbetet för dagen nedJades. Vintertid togs rundligare vila, men innan det dagades ocb efter det skymningen fallit pll, var man i redet för hygge i skog eiler för körslor och andra sysslor.

Manande ocb ledande tog husbonden och värdinnan, var pll sitt hllll, del i gllrdens aIIehanda göromlll. De sllgo nogsamt tili att ingen av husfolket gick sysslolös eiler försummade sina pUkter.

Om söckendagarna voro fulla av möda och arbete, omsorger och bek-ymmer sll var söndagen helgad llt viIa. Dll skulle envar, sllsom katekesen manade, "hälla sig ifrlln alla världsliga sysslor ocb lekamIigt arbete, som förhindrar gudstjänsten och använda den dagen tili Guds ords hörande, tili böner och lovsllnger, tjänande Gud bllde med tankar, ord ocb gärningar. Därefter skulle man "icke förakta predikan om Guds ord eiler övergiva och försumma den allmänna gudstjänsten, ej beller med oskickligt och förargligt leveme denna dag ohelga".

Kyrkan besöktes fliteligen och kyrkogllng var allmän.

Under socknens kyrkas höga valv Iyftes sinnet frlln vardagslivets släp. I församlingamas sllng, i bekännelse av synd och i gemensam andäktig bön frigjordes själen frlln all dagens grus. Förkunnelsen av ordet visade vägen genom jordens jämmerdal tili det eviga livet, där ej finns sorg eller ve. Gudstjänsten gay de betungade hugsvalelse, och den heliga lära den styrka, ur viIken växte uthäUighetens kraft att bestä i livets härda kamp.

Och när dagen var all, fann den trötte gravens ro vid s~dan av fader i kyrkans hägn. Det mäste väl medges att, säsom även de längre fram meddelade utdragen ur sakoreslängderna visa, icke alla levde efter den lära de bekände. Människan var dä, säsom bäde tidigare och senare, icke stark nog att städse med seger stä emot anfaktelser av synd, djävulen och sitt eget kött. Men

jie_

OPTIKER

BACKMANS OPT1K

KARIS

®~,:rat~

10300 KARIS Tel. 911·30940

Torggatan9 Tel. 928-19 226 Matlehamn

~ Jo

~~ •

• ).

,

_-",]q-'- \ Optikos

( /~-{ Aschan Ky Vuori kalu 13 Berggatan 13

10900 Hanko 10900 Hangö Puh 911 / 84830 Tel

BEST ÄLLNtNGSBUSSAR :

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRtKSSON AB BORGA Tel. 915-581 042 ( J

Resebiljetter genom

KVRIISLAn

OPTIK

HSB:s hus Vld 'orge' lel.2961927

1~.~h~~I~Ma KARIS, Köpmansgatan 4

Tel. 911 ·30 161 EKENÄS, Kungsg. 6 Tel. 911-62949 Ab Tidstrands Linjebittrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 915-531 865 Bestältningsbussar.

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS TeL911-81 004

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 298 7128 - 298 7136

Restauranger

Aulo-Buss Bäck & Östman

Fattiggränd 6 65610 KORSHOlM Tel. 961-152 495

TRAomONELL FINLAN05-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECIAUSERAO pA MÖTEN OCH FESTTlLLST ÄLLNINGAR~ SMAKLlG MAT OCH VÄNLlG BETJANING. VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101 .

kyrkans lära, framställd i tidens kärva och fordrande form, bidrog mäktigt tili uppfostran av folket. Och här rotfastes den tro, som i det följande ärhundradet fö rde Gustaf n Adolfs härsmakt tili segerviss strid för den evangeIiska läran och samvetsfrihet i Europa. K yrkfarden förmedlade vid denoa tid spridande av nyheter inom socknen och frlln den yttre väri den. Pll kyrkbacken avhandlades veekans händelser: där jämfö rdes och prövades aIIehanda rykteo och berättelser, som förts tili socknen av vägfarande eiler annorledes kommit i omlopp. Bäst underrättade voro de bönder, som hade gllrd vid stora strandvägen.

De uppmärksammaste llhörarna äter voro de som bodde i de avlägsnare byarna.

1 kyrkan förrättades allmännerligen bamdop och merendels även vigslar av äkta par, vilka tillfallen, liksom begravniogar, drogo deltagande skaror tili templet. Men det upplästes även för världsliga förrättrtingar. Här överlade sockenmänneo i församlingens aUehanda angelägenheter, och för uppbäd tili krigstjänst kallades, säsom redan närnnts, menigheten tili kyrkan. Den verkade genom sin uppgift och användning säsom en samlande och enande kraft inom kyrkan.

Läs- ocb skrivkunnighet Redan i katolsk tid hade sockenprästema haft för sed att under skriftesresor, vanligen företagna veckorna närmast efter fastlagssöndagen, besöka byarna isin socken för att där under samtalets form meddela allmogen undervisning i kyrkans lära och ett

kristligt levemes fordringar.

Denna sed, som ansägs väl ägnad att sprida och stöda den nya läran, bibehölls efter införandet av reformationen. Då med denna de heliga skrifterna, kristendomsläran och uppbyggelseböckema blevo tillgängliga på folkels eget spräk, ledde trängtan att vinna delaktighet av deras innehåll tili eLI vaknande begär efter läskunnighet. Här trädde kyrkans tjänare hjälpande emellan. Med de gamla skrifteresoma fö renades läsförhör oeh vid de ungas beredelse tili den första nattvardsgången anordnades en skriftskola, vilken efter hand även ägnades ät uppgiften att meddela insikt i läsandets konst. Pä detta sätt och i denna form lades den första grunden tili en i framtiden allmän nare läskunnig het i landet. Prästerna voro i vidsträcktaste bemärkelse folkets lärare. Lätt var icke deras uppgift sä länge de icke hade stödet av en redan bos de äldre fast rotad kunskap i läsning, än mindre av skolor i landsbygden. Men när nitälskan fanns, blev böckemas skatter smäningom tillgängliga i allt vidare kretsar.

1 bägn av kyrkan hade även de första skoloma med en ordnad undervisning uppstätt.

Tili dem ko=o ännu ett par stadsskoJor. Mänga vore icke dessa läroanstalter - under senare hälften av 1500-talet voro de endast fem. Skolstäderna, uppräknade efter skolornas älder, var Åbo, Viborg, Raumo, Helsingfors ocb Björneborg. 1 dessa skolor meddelades vetandets första grunder ocb därutöver vad pä den tiden ansägs behövligt tiU underlag för fortsatta vetenskapIiga studier. För sädan vidare utbildning var de finska yngIingarna hänvisade tili univer-

siteten i utlandet. I Finland fanns ännu inget universitet.

Av lärjungarna var det överväga nde antalet söner tili adeJsmän och präster samt borgare i städerna. Men bland dem funnos äve n allmogesöner som hIDde ha stödet av hemmets tillgängar e iler välvilliga bidrag av beskyddare.

Pii det senare sättet hjälptes mängen begävad gosse med levande kunskapsbegär in pä den lärda banan.

I vilken utsträckni ng Esbo-barn sökte delaktighet av den högre bildningen kan icke utredas. Men tänkba rt är att nilgon yngling härifrän kan döljas bland dem som i sammanställda förteckningar över studenter frän Finland vid utländska universitet upptagits som hemmahörande i Nyland.

Skrivkunnigheten var vid denna tid änn u mindre spridd bland allmogen än förmilgan att läsa tryekta böcker. Redan den invecklade bokstavsformoingen gay svllrighet, och att tolka det skrivoa var icke sä Iät! utao övning och vana. Ä ven själva skrivsättet var, säsom de talrika i det föregäende meddelande utdragen ur diltida handlingar nogsamt visa, synnerligen svävande. Tili och med i samma mening kan ett ord förekomma i olika stavning. I användning av stora bokstäver och skiljeteeken finns ingeo regelbundenhet.

Största möda gay dock formningen av de tankar som i skrift skulle ätergivas. Färdighet bärutinnan fordrade skolning ocb betecknade ett längt steg in pä bildningens ännu sä smala och föga banade väg.

Hur det pä 1500-talet var beställt med skrivkunnigheten bland bönderna i Esbo och aodra socknar i samma landsända kan svllrligen utredas.

Men de vittnesbörd bevarade

Uttryck din sista vilja: skriv ett testamente arvlätarens kvarläteoskap i sin helhet tili staten.

Arvsrätten i vllrt land grundar sig pä ärvdabalken, som trädde i kraft den 1 januari 1966. 1 lagen stadgas bl.a. att "arv tiUko=er i första hand bröstarvingar, d.v.s. barn, bambarn och sä vidare, i nedstigande led. Om barnet avlidit träder barnets avkom!ingar i dess ställe som arvinge. Adoptivbarn har samma arvsrätt som bröstarvingar.

Hälften av kvarliltenskapen utgör laglotten, d.v.s. den lagstadgade minimiandel som i regel skall tillfalla bröstarvingar.

Om bröstarvingar inte fi nns men däremot efterlevande make fär denne arvet. Vid den sistnämndes död ätergär arvet tili den först avlidnes arvingar, medan den senare avlidnes Utan testamente och utan kvarlätenskap ärvs av hensläktingar, som i lag definie- nes/hans arvingar.

Om varken bröstarvingar ras som "arvsberättigade", gär

Svenska Kulturfonden bar i böst gett ut en broschyr "Att skriva testamente". Med broshyren vili Kulturfonden rasta uppmärksamhet vid att testamenten uppgörs ocb att de uppgörs rätt. A1ltCOr ofta händer det på grund av bristande information att personer som sakoar arvingar glömmer eiler uraktlåter att skriva testamente. Dethär leder tili aU tillgångarna tillfaller staten. Det känns kanske obebagligt att börja tänka på vad som bänder efter vår bortgäng, men det är klokt att i god tid skriva testamente. Det är inte alllid säkert att vi får lid aU ta itu med frågan i framtiden. Ett testamente kan alltid ändras. Det är ilet sen aste dalerade testamentet som gäller.

eiler efterlevande make finns tillfaller kvarlätenskapen den avlid nes föräldrar som fär hälften var av arvet. 1 avliden fars eiler mors ställe träder arvlätarens syskon eiler deras avkomlingar. Om syskon eiler deras avkomlingar saknas medan en av arvlätarens föräldrar lever tillfaller hela arvet föräldern. Arvsrätten utsträcker sig tili far- och morföräldrar, fastrar, mostrar, farbröder och morbröder. Avlägsnare släktingar än sä t.ex. kusiner, fär inget arv.

Om arvingar saknas enligt det ovan sagda, tiUfaller arvet staten.

Eftersom ett testamente är en juridiskt strängt normbunden handling och mänga problem ka n päverka innehiU let, är det klokt att utnyltja sakkunnig hjälp pä omrädet. Om ett testamente inte fy ller formella krav eller är oklart formulerat kan det bli ogiltigförklarat.

handlingar burit tili eftervärlden lilla ana att man ieke hunnit längt. Allmogens förmll.ga att föra pennan i inskränktes merendels tili ristandets av bomärke.

Kyrkoberdaminnen erån Esbo Frlln 1458 har Esbo utgjort en kyrksocken för sig. Tidigare hörde Esbo 50m kapelI under Kyrkslätt. Kyrkoherdar i Esbo som egen kyrksocken, voro i fortlöpande följd: Henricus Jobannis frlln 1458 lill 1500-talets ingilng. Han hade tidigare vari t präst vid ett av altama i Åbo domkyrka.

Martinus frän 1550-1532.

Denne som i katolsk tid tillträtt sitt ämbete fann sig i reformationen. Han var säledes socknens första lutherska präst och kvarstod tili sin död som kyrko he rde iEsbo.

Laurentius 1533-1551, dog i sitt ärnbete.

Hendricus Stepbanij Herkäpaeus 1554-1561. Denne He nrik gjorde sig icke omtyckt av bönderna iEsbo.

Ericus Stephanij Hercke 1563-1586, den föregäendes broder.

Olaus Stephani 1586-1615.

Andreas Henrici 1615-1616. Blev avsatt genom avundsmäns ätal.

Bartholdus Zachaeus 1616-1619. Var tidigare ryttarpredikant.

Hieronymus Laurentii 1619--1620.

Jobannes Martini Brennerus 1620-1649 (Brenner, ägare tili Backby) Martinus Johannis Brennerus 1650--1684 (Brenner hade varit kapeIlan) Sveno Martini Brennerus 1684-1704 (Brenner) Karl-Viktor Ahokainen

~ ,/. Mr IColldolealll --...., och Gratvlatlolll

F,RÅN BANKER. 801<-. PAPPfRS- opi 'BlOMSTERHANOIAR. f1fORAVNINGSBYRÅER SAM! PÅ STlfTELSENS AORESS-

OCH TEXTNINGSTJANst .stora Rob~1!tI1$9Qlan 15

oot2O H'fORS

12

T"._NI

HJÄRTSTlfTELSEN

Genom on onvllndo ConcersHftelsens odresser stöder nl kompen mot concer.

VOra adresser erhOlles Ir6n bonker. bok", blomster· och poppershondlor, begravr.lngsbV röer• R-I<losker soml fOrdlgllexlode pO vört kontor.

ElIsooetsgoton 21

00170 HELSINGfORS

Tel. 9800 43 000 med lokolsomtolsQvgih

CANCERSTIFTELSEN

15

Intraljud mot smärta

Hedrad Wasz-Höckert

Det linns många sätt att bearbeta smärta idag, kanske allWir många. Men det linns en metod som åter tagits tili heders p.g.a. all den har inga som helst biverkningar. Den heter Novafon och fungerar med intraljud.

Den största fördelen med Novafon är all vem som helst lugn t kan behandla sig själv fö r att lindra muskelsmärtor ulan att behöva beställa tid hos sjukgymnasten eller läka-

r samband med höstmölet uppvaktade Svenska Pensionärsförbundet professor Ole Wasz-Höckert i anledning av att denne passerat 75-ärs strecket. FörbundSflrdförande Levi KJ ilvus oeh verksamhetsledare Jerker Nyberg överlämnade förbundets standar och tackade professor Wasz-Höekert för dennes insatser tili förm än för Pensionärsförbundet. Ole Wasz- Höekert medarbetade under många är i God Tid.

Ten.

skilda eellerna sil all de iller fu ngerar som de skall." Även sjukgymnaster har länge velal all intraljud kan vara Ijka effektivt sam ultaIjud men utan obehagliga sidoeffekter. Olle Jansson, en sjukgymnast i Kopparberg säger: - Jag anser all den är speeiellt värdefull vid värk förorsakad av muskelspänningar.

Mil nga patienter begär själva all fil bli behandlade med apparaten, dil de märker en klar förbättring. Utan tvekan stimulerar den blodeirkulationen, vilket är en förulsällning för helande .

Hur fungerar dil inlraljud?

Jo, novafonapparaten alstrar Ijudvägor i frekvensomrädct 100-10.000 Hz (svängningar per sekund). När apparalens bebandlingsplatta berör hu- lnte dyrt den fortplantar sig Ijudvilgo rDavid Williams, vars firma na ned tili ca 6 cm under ytan.

DEWE IMPORT i Malmö vaDetta sätter fart pä vävnadsril generalagent för Novafon i ccllerna och ökar blodcirkula[Jera ilr, berättar: tionen med smärtlindring sam - Det är oerhört glädjande resultat. Patienten reglerar all sil milnga, speciellt ä1dre, själv effektläget genom att uppt äckt att numera finns det vrida pii en ratt. En normalverkligen hjälp mot muskelbehandling tar 15 minuter oeh smärtor. Man skall inte fi nna borgarhuset i Stockholm oeh det skadar inte att ta 1 eiler 2 nyligen i Gäddvik iEsbo. 1 sig i att !ida i onödan Där 15 behandlingar varje dag. denna l1irdagskvarten ingär minuters behandling med en BöIje Lång, sam ocksil med- Många åkommor lindras Novafon kan fil Dig att känna . Dig som en ny människa! verkar salistiskt.

Han är bekant frän PensiaDen kända danska skribenEn del har för sig att Ijudnärsfeirbundets samling i Car- ten Helene Höjring skrev ny- vilgsapparater är oerhört dyra pelIa i samras, där han frarn- ligen i HJEMMET, en av men sanningen är tvärtom! trädde som den myndige, loka- Danmarks största veckotid- Den enkIaste NovafonmodelJe brukspatronen Johan Grön- ningar: "En Novafon-apparat len j dag kastar suax under berg. behandlar med Ijudvilgor 1.000,- och den meSI av.neel1irdagskvartettens framträ- även pii djupet och därmed rade modellen 1.450,-. Gadande i Gäddvik ähördes av en aktiveras blod[Jödet i djup- rantin är 2 eller 5 ilr beroende välfylId sal med esbopensionä- liggande vävnadsskikt. Otro- pii modellen och rätt banterad rer, oeh enligt uppgift lär en be- ligt milnga äkommor lindras kan en Novafon hillla i 10 är. ställning i grannskapet vara pii eller bot.s när man sörjer för Idag finns Novafon i de komrnande. Loka! värd för är- bättre blodgenomflöde i det [Jesta sjukvärdsaffarer och kedjäknarna var denna gäng sjuka omrildet. Blodet ser tili milnga bälsokostaffarer. andra tenoren Nils-Olof Otter- att slaggprodukter rensas bort och att näring tillförs de enStig Sonesson ström, apotekare i Mattby.

Lördagskvartetten i Gäddvik Studentkören Brahe Djäknar vid Åbo Akademi hade i tiden en antal dubbelkvartener som i tur oeh ordning sköne om smärte sjungningar i körens namn. De repeterade pii lördagarna oeh kaUade sig därför l1irdagskvartellen. De första leddes i början av 1950-taIet av fiD;:,

d4vorundc

v icedirigcnt

Ulf Söderblom, sedermera chefkapellmästare pii Operan. Åren 1956-1959 leddes en version av l1irdagskvartenen av Kurt-Erik Långbacka, oeb den sammartkomrner regelbundet vartannat är hos nilgon av medlemrnarna. 1 samrnanhanget ordnas aUtid en mindre konsert, reir tvil är sedan i Med-

Trygghet. Trivsel. Aktiv gemenskap i siöfartsidyllen Mariehamn.

N är OLI slw o r yrkeslivel oeh går /11 01eli skölI ålderdo/ll är DIIJÖrtjälll o v eli bekväm oeh lI:vgg lillvaro. DllllOr räl/lilllllgll oeh ro i eli säker miljö, lållglJråll dell råhel sam Iy värr blirolll vOllligare på Slörre orler.

Tällk då på ÅlalJd sam har mållgaJö rdelar med sil/ celllrala läge. sillo godo kOlnlllllflikoriolJeroeh sill s vell ska kllll/l r. SmåskolighelelJ gör Ålolld lill eli gäslvälllig idyllllloll hOIJIIllo elemelll.

4311öste GT-krysset SiI populära som nu har väl K. Bertel Nyberg, PentbyväGT-kryssen aldrig förr vari!. gen 24 B 15, 10300 Karis, Inte mindre än 431 lösningar Gretel Holmberg, Vestaninkom tili kryss 6/93. Vid kärr, 10520 Tenala oeh Einar dragningen gynnades följande Österbacka, 25820 Vestlax. fem personer: Bokprisen kommer med Gunvor Koskinen, Gyl- posten . Vi taekar alla för visat densvägen 10 D 67, 00200 intresse oeh gratulerar vinnarHelsingfors, Sigri Malm, na.

Ringvägen 2, 64200 Närpes,

L'O'SN\NG

TV-ANTE~N ER ARKtORKA IYxA KÄRl.\AOR\"A\L

OKjU LKIRE EL L 1"-1 ~KAR[ARTIA C'-rORGI-<: RYSSET") OQ.R Ä 5 Lg5 T S R

G R ÖN 5 AKER!.S N D E R[AN A-r

KU L I

N A\REDE! DY ÄNDR~ NARIG T.!2.5IADEKV A-rIDR A ~~A. NI NG o ei P L U 510 R r-\[ S E A -r \" L El 0 F R 1 R 0 A I u vi, R l? N A R\ 5 A RON 2.l F E G GAR~OLGM CR ~TVARTtL A DA HAVER\I AV 5E\RA\ DITRÄGNA A Q. A D T R\BO 1" \ l N ~S N E Dl L \ M NA' JlI GlAtJ ~ N .6.l ~R-r A[5 E I NE D RA r< E IB E T E: E N D E IA M 0 ~G N

T\L

MlN

U

El \ U R AIKa) 1 NO J TA fB LA R v 0 R E G A N olu L L N A TT R 0

Pensionatet vid havet

GODTID utkommer nästa gilng den 1 februari. Materialet bör vara redaktionen tillhanda senast den 23 januari. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Vhtra Ytternh. SF·22100 Mari. hamn, tel. 928· 16322

Passa på att koppla av och sköt om Din hätsa, boka vårt lörmånliga

SÄSONG-PAKET söndap-fredag

12-17 .12.93, 2-30.1 .-94

all. 1eiler 11 1.350,all. 1+11 1.550,alI. 1eiler II 934,all. 1+11 1.134,-

5 dygn 5 dygn

3 dygn 3 dygn

-Iogi i dubbelrum, Iru kost + lunch elter middag - simning och bastu. vatten· och gruppgymnastik - avslappningsövningar, löretäsningar m.m.

- valbart meltan löljande elter både oeh: alI. I hälsokontrolt hos täkare med laboratorieprov alI. II massage. örtbad. lerbehandling Kom också Ihåg våra PRESENTKORT t11ljutktapp!

Frldlull Jul och Gott Nyt! Art (Stängt 20.12.93-1.1.94)

-nR <7Yå~n~~v~.. (961) 383 1511

Nu ska det byggas Servieehus i M ariehamn som a npassas för människor i mogen å lder med be hov av viss serviee. Det planeras för fu nkti onella lägenhetermed högbekvämlighe!. Husen fårgemen sam mautrymmen för aktiv sam va ro ; bibliotek, sälls kaps rum , servering, hobbyrum samt givetvi s tvällslUga, baslU oeh ry mli ga förråd . De blir handikappvänliga med hi ssoeh egen reeeption för servieepe rsonal. Huse n börjar byggas vid å rsskiftet oeh skastå infl y ttnings klara vå re n 1995 .

Servieehusen planeras på två o lika platser i M arie hamn. Ett med 60 läge nhe ter i eli fa ntasti skt o mråde med utsiklöverhamninloppetoeh havet mot sydväs!. Nära tili naturområden med skogoeh strand - nä ra köpeentrum oeh kommunik atione r. De t andra ska ha30 läge nhe ter i en lugn de l av innerstaden vid Esplanaden på promenadavstånd tili eentrum.

Ta vara på möjlighete n tili höjd li vskvalite t. Du som är intresserad ha r a ll a möj lig he te r all påverka inredning oe h standard i lägenheten, sa mt all med verka tili grade n av serviee i de gemensamma ulrymmena.

Rin g oss s naras!. He le na Grö nho lm berällar gä rna mera. Te lefon 928-19840.

Mariehamns Byggeompany Ab Elverk sgatan , 22 1()() Mariehamn

BYGGCo

Röda Korsets adresser

~

Försäljning: postkontor. bok· och pappershandlar. blomsleramirer. banker. R· kiosker saml FRKs byråer.

Textservice: FRKs Helsi ngfors och Nylands distrikl.

Annegalan 16.00120 Helsingfors. lel. (90) 604808. lelefax (90) 604 707.

+

Finlands Röda Kors