God Tid 2/1994

Har du flygskräck?

Mittuppslaget!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Årgång 22

Nr2

Nordismen Iyftes fram på förbundets vinterdag i Esbo - Idag är den naturliga kontakten tili Norden längt ifrän självk1ar i stora delar av Finland, framböll riksdagsledamot Margareta Pietikäinen i sitt festtal vid Pensionärsförbundets vinterdag iEsbo. - Vi nylänningar kan t.ex. med avund konstatera att vi saknar sädana täta kontakter tili Sverige som Österbotten har.

Pietikäinen bänvisade tili det livliga samarbetet mellan Umeil ocb Vasa, Kvarkenrildet och Sveriges TV. Pietikäinen drog sig inte för att säga att bon idag tycker sig se en växande klyfta och ett begynnande främlingskap melian de nordiska ländema.

- Okunskapen om grannländemas historia, kultur ocb levnadsviUkor tycks växa bela tiden. Här bemma i Finland finns det planer pii att radikalt minska undervisningen i den del av vär

historia som var gemensam med Sverige. Ocksil kunskapen om Finland i det övriga Norden lämnar mycket i övrigt att önska.

- När det gäller intresse för sprilkstudier, kultur och livsstil bar vi i Norden aUtför lätt falli t för locktoner friln den anglosaxiska ocb arnerikanska kulturen och varit beredda att utsläta vilr egenart f6r Iyckan av att vara "in" och "pop".

- När jag säger att vi stär i ett vägskäl i det nordiska samarbetet vili jag inte för-

ringa alla de ansträngningar ocb det arbete som utförs t.ex. av Nordiska ministerrildet och Nordiska rildet.

Nordiska rildets session i mars slär ett kännbart slag för vilr gemensarnma nordiska kultur genom "Norden i Stockholm" som är den största satsningen pii nordisk kultur, som nilgonsin ägt rum i Sverige. Vi bar instiftat Nordjobb och Nordplus för vära ungdomar och vi har talrika vänortskontakter melian de nordiska ländema.

Salen i kulturcentret i Hagalund var välfylld när årets Vinterdag arrangerades iEsbo.

- Men bur välja rätt väg, den väg som gilr tili ökat samarbete, fruktbringande kontakter ocb som bar som slutresultat att Norden är nilgot förmer än bara summan av antalet nordiska länder?

- För det f6rsta, de ovannämnda vänortskontaktema milste fördjupas. net är i personliga kontakter människor emelian som det nordiska sarnarbetet fär sin verkliga näring. Noidismen borde fiI en chans att genomsyra oss alla.

- För det andra, nordiska sarnarbetsprojekt milste planeras sil att de blir processer ocb inte engilngsföreteelser. Jag stär själv i spetsen för ett mycket stort nordiskt sarnarbetsprojekt, som g4r av stapeln j Abo nästa sommar. Nordiskt Forum är ett av Nordiska ministerrildets största satsningar genom tidema. Viiri övergrlpande tema är jämställdbet, som behandlas ur et! brett perpektiv. net är inte endast frilga om jämställdbet melian kvinnor och män, utan ocksil om järnställdhet mellan olika grupper i viiri sarnhälle. Forum bjuder bl.a. pä prograrn av ocb om olika minoriteter i Norden: om samema, om zigenama, om invandrama o.s.v.

Mer än 1400 nordiska organisationer bar redan anmält sig som programarrangörer. Vi räknar med att Åbo under Forum-veckan kommer att besökas av 10.000 personer. Prograrn-

15 mars 1994

Gärda

Westerlund pä Gullö i Ekenäs skärgärd segrade i Pensionärsforbundets skrivartävling "Minnen friln gamla tider". 1 sitt bidrag berättar Gärda Westerlund om bamdomen i ett torparhem pii 1920-talet, om fattigdomen och enkelheten, men ocksä om de milnga glädjeämnen som belt naturligt infann sig.

Sidan 8

Läng gestaltar Amos Andersson vid sommardagen i Kimito den 8 juni.

- Visst ska det bli intressant och spännande. Men jag har just konstaterat att jag mäste lägga en del pii hullet fOr att mera likna Amos, sa Läng vid en första genomgilng av sommardagens prograrn pii Sagalund en vintrig februaridag.

Sidan6

Ebba

Skrivartävlingen:

Ett torparbarns liv enhälligt i topp - Ett verkligt roligt uppdrag!

Det framhöll medlemmarna i den jury som bade tili uppgift att gä igenom de bidrag som inlämnats tili Pensionärsförbundets skrivartävling "Minnen frän gamla tider". Juryn bestod av Gretel Hemnell, Gunvor Korsström ocb Viking Nyström.

- Ocb det var verkligen bra att denhär tävlingen blev av, berömde Gretel Hemneli.

- Nyttig och värdefull tidshistoria, konstaterade Viking Nyström om bidra· gen.

- Man pilmindes i milnga av berättelsema om sin egen bamdom, sa bäde Gretel ocb Gunvor.

Verksambetsledare Jer· ker Nyberg hann redan frarnkasta att man eventu-

eUt skulle försöka samJa de inlämnade bidragena mellan pärmar. Om man bara skulle kunna fillitet ekonomiskt stöd för utgivandet av en dy lik bok. ..

Juryn hade gjort ett stort arbete. Var och en bade läst igenom sarntliga tävlingsbidrag och - belt skilt friln varann - gjort upp en egen "prislista". n et intressanta var dock att aUa tre bade Gärda Westerlunds, Ekenäs, bidrag som vinnare.

Rätt stor var sarnstämmigbeten när det gäUde ocksil de övriga fyra bidrag som skulle prisbelönas.

Andrapriset gick till Kerstin Trapp, Slottsgatan 45 A, 20100 Åbo. Pä tredje plats placerade man E lvi Löfvenbergs, Kvevlax, bidrag "Natten har milnga ansikten". Pä fjärde plats placerade sig Gunvor Ströms, Esbo, bidrag "Det var dL" ocb pii femte plats Ulla

Suomalainens, Helsingfors, b·idrag.

28 olika personer lämnade bidrag tili skrivartävlingen. Endel av deltagama hade t.o.m. skrivit flera olika hägkomster.

Pensionärsförbundet och God Tid gratulerar vinnarna ocb tackar samtliga deltagare för visat intresse. ne fem pristagama kan se frarn mot att sil smilningom fiI bokpris med posten.

Ikonen lämnade vid IIrsmötet den 23 februari ordf6randeskapet i Pensionärer fOr östra Helsingfors. Hon har ljänat foreningen aUt sedan starten hösten 1979.

Idag berättar bon hur det hela började, hur hon en dag hösten 1979 i rego och rusk gick efter en karl fOr att hitta till Blomängens skola ocb hur hon, helt oforberedd, placerades pii sekreterarposten i den nygrundade f6reningen.

__ Från redaktionen __

Det nya systemet Vid ingängen av är 1993 trädde den länge planerade statsandelsreformen i kraft. Nu gäller för andra äret i följd den av kommunen uppgjorda budget, som beaktar de erfarenheter och verkningar, som reformen har fört med sig.

Avsikten med reformen var, att kommunema skulle lockas tili att med lägre kostnader nä ett bättre resultat i sin verksamhet. Detta skulle ske genom ökad effektivitet och bättre utnyt~ad arbetskraft. Kommunema skulle med andra ord lära sig handla mera ekonomiskt ocb rationellt.

Enligt det nya systemet fär kommunen i statsbidrag en ldumpsumma, som är beräknad efter vissa kalkylerade grunder. Det stär sedan kommunema i stort sett fritt att fördela ocb prioritera utgiftema efter eget bebag. Fördelningen kommer säledes att ligga i de kommunala beslutsfattamas bänder.

Det gamJa systemet gay kommunerna en viss procentueU statsandel av utgifterna inom de viktigaste sektorerna. Stödets storlek var i hög grad beroende av kommunens s.k. bärkraftsklass, som fastställdes genom järnforwse av den ekonomiska ställningen landets kommuner emellan. Systemet ansägs mer eiler mindre locka kommunema tili slöseri. Ju mera pengar kommunen gjorde av med desto mera (löt in i statsbidrag. Detta ledde tili att statens utgifter tili en viss del blev beroende av kommunemas aktivitet och därav följande utgifter. Statens utgifter kom därför att i nägon män stä utanför den statliga kontrollen. Detta betraktades som ett missförbällande, som borde ätgärdas.

Under de s.k. goda ären investerade kommuner ocb kommunförbund med hjälp av frikostiga statliga bidrag stora summor i värdanstalter. Följden var att dessa ibland blev överdimensionerade ocb Iyxbetonade. Nu belastar de kommunerna med betungande driftskostnader. Därför är i dagens läge nedläggningar av anstalter ocb avdelningar ingen ovanligbet.

De tvä stora kommunala sektorerna social- ocb sjukvärd slukar i regel mer än bälften av kommunens utgifter.

JERKERS RUTA

Olympiska spelen är över for denbär gängen. Finaldagen glömmer vi inte i brädrasket. Först kungssträckan pä 50 km med vär egen man, Mika Myllylä i buvudrollen kampen om silver eiler brons eiler en fjärde placering. Det blev silver.

Den andra spännande tbrillern var ishockeymatcben mellan Sverige ocb Kanada.

Pub! Ocksä den grandiosa avslutningen, där det goda tili slut vann över det onda, var

en trolsk uppvisning, som vi sent skall glömma.

Ens egoa aktiviteter, sportsliga sädana, inskränkte sig denhär söndagen tili tvä korta skidrundor pä si sädär totalt 20 kilometer. Denbär vintern är ju en "riktig" vinter igen när man med lättbet klarar av Konditionsfrärnjandets prestationsgräns för "500-klubbare".

Om det bland pensionärerna finns flitiga "Iängskrubbare" pä slPdor, sä hör av er. Det vore trevligt att fä veta bur mycket ni skidar under en

Därför kunde man befara, att just dessa sektorer skulle drabbas bärdare än andra när man började tilIärnpa det nya systemet. Tyvärr bar det visat sig att farhägorna har blivit besannade. Kommunemas prioriteringar tilIsammans med de statliga sparätgärderna bar drabbat just dessa omräden.

Den vägled?-Dder principen inom sjuk- ocb äldringsvärden skall i fortsättningen vara inskränkning av anstaltvärden tili formän för hemvärden, som ekonomiskt skall vara förmänligare. Att vinden nu bar vänt beror inte alJenast pä den nuvarande depressionen, utan fastmer pä insikten om att det säväl nu som frarndeles är bel! omöjligt att via anstalter lösa alJa värdbebov.

Bland de ätgärder som man boppas skalJ ge en fömyelse, bar vi pä statligt bäll fätt lagen om värd av närstäende i bemmet. Enligt den kan en nära anbörig pä vissa vi1lkor fä ersättning för skötseln av en värdbehövande i hemmet.

Den nya lagen bar dock inte rönt nägon större framgäng.

Den förutsätter närnligen, att värdaren skalJ vara ~änst­ ledig frän sitt vanliga arbete, där ban/bon skalJ ersättas av en vikarie. Pensionärer ocb arbetslösa kommer inte i ätanke.

En annan möjligbet är, att nägon överenskommer med kommunen om skötseln av en värdbeböv30de person.

Värdaren fär dä en kommunal ersättning, vars storlek är beroende av det beräknade bebovet av värd. Ersättningens storlek växlar mycket mellan olika kommuner. Antalet värdare i en kommun beror pä storleken av de kommunala anslagen för ändamälet samt ersättningarnas storlek. Intresset för detta system torde vara relativt stort.

Erfarenbeterna av det nya statsbidragssystemet är inte enbart positiva. Det finns risk fOr att vi smäningom fär A-, B- ocb C-Iag bland vära kommuner beroende pä kommunens ekonomi och de prioriteringar man gör i kommunen. Ojärnlikheten meUan medborgama i olika kommuner botar att öka.

Levi K1ävus

normal vinter. Jag m.inns Yngve Rydström i Vasa, en gäng medlem av förbundsstyrelsen, ban redovisade över 3.000 skidkilometer under en vinter. Näja, det var kanske väl mycket, men det blir sä lätt överdrifter, när viljan finns.

Förbundets sportiga aktiviteter stannar vid tvä motionsdagar i maj, den 6.5 pä NorrvalJa ocb 10.5 pä SolvalJa. Pä NorrvalJa är dansgolvet den populäraste arenan. Pä SolvalJa riktar vi främst in oss pä boccia. Väl mött pä vära tvä finl30dssvenska idrottscentra, under motionsdagarna. Tili förbundets motionsvecka i september bar jag anledning äterkomma under sommaren.

Om inte direkt sport, sä i varje falJ frägesport bar vi sysslat med under februari/ mars och kommit sä längt att regionala möten stär närmast

pä prograrnmet. Pensionärsförbundets final, den första, bar vi i sarnband med kulturdagen i Sibbo den 27.10.

Vi noterar med ti1lfredsställelse att ärets vinterdag blev en fin framgäng för arrangörerna, Esbo Svenska Pensionärer. Förbundets varma TACK tili arrangörerna.

Cirka 300 personer deltog i festligheterna.

Föreningens egoa formägor bidrog i bög grad tili prograrnmet.

Nästa "stora" dag är sommardagen pä Sagalund i Kimito. Förberedelsema är längt framskridna ocb jag vägar 10va att alJa skalJ trivas. Det finns sä mycket pä Kimito, inte bara Kyrkan, maten, dagsfesten, dansen, utan ocksä sevärdheter ocb besöksmäl.

Planera väl, planera i tid.

Jerker

av, som jag tror, de tre van- 10 x 7 cm = en ättondedel av ligaste är: a) den stadsdel där en A4. Först kortet ihanden man bor, b) föreningen i den pä bekantingen, och sed30 stadsdel "där som barn m30 diskussion. lekt" ocb c) den förening där Pä en mänad har jag "omman redan har goda vänner vänt" sex vänner! Och jag och bekanta.

Jag anser, att det enda "sa- hoppas allvarligt, att inte alla liggörande" är personlig kon- föreningens medlemmar är litakt. Och introducerade i min ka aktiva. För det vore en "kaförening ett duplicerat kort ca tastro!". Försarnlingens bord,

...

Och den pratstunden blev bäde läng ocb intressant. Gärdas farfar ocb far var torpare under Gullö gärd. De mäste göra mänga ocb länga dagsverken för sitt torp. 7 hektar odlat fanns det tili Dragons, narnnet pä Gärdas torp.

- Nej, jag minns aldrig att pappa skulle ba varit bitter.

Tvärtom närnnde ban alJtid "gärdsfolket" med respekt och aktning. Och själv är jag heller inte bitter eiler avundsjuk. Men jag tycker att det är viktigt för dagens unga att veta att det funnits tider dä levnadsförhällandena varit helt andra än idag.

Torparna blev "fria" 1921 och Gärda är född 1918. Sä den egentliga torpartiden har hon inga minnen av. Men hon har samJat hägkomster som andra berättat henne frän den tiden. 1 hennes "kammare" finns hennes farfars dagsverksbok med anteckningar om hur länga dagsverken han gjorde. "Långdagarna" startade den 14 mars. Dä skulle Gärdas farfar infinna sig klo 04 pä morgonen. Och sedan pägick arbetet ända tili klo 20 pä kvällen. 16 timmars arbetsdagar. Dethär var pä 1860-talet.

Men inte heller för Gärdas föräldrar var livet sä lätt. Gärda minns ännu hur hon sam Iiten flicka tiggde sig med tili torget i Ekenäs nägon vacker lördagmorgon. Dä rodde man över Bässafjärden med grädde, mjölk och nykärnat smör.

Det var det man hade att sälja pä torget.

Och av det skulle man leva.

...

Medlemsackvisitionen Visst gär det att värva nya medlemmar via mantalslängden - i en liten kommun eiler stad. Men det som är en god vits i Kronoby, är ett betydligt särnre skärnt i Helsingfors.

Med en halv miljon innevänare och 10 pensionärsföreningar.

Där valet av förening bestärns av andra kriterier. Var-

Senaste tisdag äkte jag ut tili Gullö för att fä en bild av Gärda Westerlund, vinnare i vär skrivartävling "Minnen frän gamla tider". Förrän jag startade ringde jag upp Gärda för att fräga vägen. Man vili ju inte köra alJtför mycket fel.

- Nämen, du frägade ju vägen ut tili Gullö gärd här i fjol. Och det var mig du frägadel Jo, det stärnde. För Landsbygdens Folk bade jag gjort ett reportage frän Gullö gärd ocb dä hade jag stannat vid ett vägskäl och frägat vägen av en snäll "tant".

Nä, "tanten", det var Gärda det. ..

Ocb senaste tisdag stegade jag in i bennes torparstuga, byggd 1833. Jag kom när Gärda var mitt uppe i jästbrödsbakningen. Men det hindrade henne inte tili en pratstund.

stolar och servis skulle inte räcka tili.

Men "skärnt äsido" som förriga slaktaren sade. Mitt informationskort är en billig ide, som härmed gratis vidarebefordras.

Rolf Liljander sekreterare i Eira Pensionärer

Gärda häller sig med tvä egoa museer. Hon värdar det som vära förfader lärnnat efter sig. Ocksä torparstugan där hon bor bär vittne härom. 1 den stora bakugoen tili den vedeldade spisen fär Gärda rum för 16 jästbröd.

Gärda har skrivit, och hållit, bortät 100 bygdemäl. Hon har skrivit dikter och orden tili endel visor, som ocksä bli-

vit tonsatta av 30dra personer.

Hon har trakterat dragspel och hon har överhuvudtaget sprudlat av energi och livsglädje. Hon vet precis hur det var pä ett smäbruk i 1920- ocb 1930-talets Finland.

Det var inte sä lätt.

- Ändä tycker jag att jag fätt leva ett sä rikt liv. Jag har fätt leva nära naturen, fätt se dess skönbet och växlingar.

...

Dethär var en anspråkslös liten presentation av vinnaren i vär skrivartävling. Med de begränsningar en kolumn som denna medfor. Och egentligen är det nog sä att man inte riktigt k30 ''beskriva'' Gärda.

Man mäste sitta över kaffekoppen, mi ttemot henne, i köket i torparstugan i Dragons och höra henne berätta fOr att riktigt kunna fä del av hennes livserfarenbet.

- Det fanns inga problem förr, säger Gärda. Problemen kom f"örst när m30 uppfann dem.

Och kanske det är som Gärda säger: att människan ocksä skapat, " uppfunnit" mänga problem.

Jag ska sluta med en liten historia som Helvi Forss berättade vid pensionärssamlingen som Gamla Kvamen var värd för för en tid sed3O: Det var amerikanen och finländaren som satt och resonerade. Amerikanen skröt över hur alJting utvecklats sä enormt i USA. - När en mansperson fick synfel pä bäda ögonen hade vi en läkare som opererade in tvä bläbär i ögonen pä honom ocb sedan säg ban för fullt.

- Vi bar baft krig ocb umbär3Oden, sa finländaren försynt. Men nog bar det gätt framät ocksä bos oss. Ocb ocksä vi bar skickliga läkare.

När en jordbrukare i en olycka miste fyra fingrar var det en läkare som opererade in fyra kospenar ät bonom i stället. Ocb nu mjölkar h30 20 liter i dygoet.

- Är det nägon som verkligen sett detdär, sporde amerikanen tvivlande.

- Jo ban med bläbären, svarade finländaren blixtsnabbt.

Trevlig väri

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

Storsamlingar 06.05 10.05 08.06

Motionsdag pii NorrvaUa Motionsdag pii Solvalla Sommardag pii Sagalund AIrangör: Kimito Pensionärsförening r.f.

Kulturdag i Nickby (bibUoteket) AIrangör: Sibbo Svenska Pensionärsförening rJ.

27.10

Sagalund iKimito

Möten Vilnnöte i Karleby 07.04 07.04 AV-möte 09-10.05 Styrelsemöte pii Solvalla 2/94 20.09 Styrelsemöte 3/94 Höstmöte i Tammerfors 10.11

Kurser fOr funktionärer 30.03 05.04 06.04

Finns folkhögskola Syd-Österbonens folkhögskola/folkakademi Nykarleby kristliga folkhögskola

Motionsvecka 23.9-1.10 Runtom i Svenskfinland (start i Jakobstad)

God Tid utkommer och behandlar Nr 3 4 5 6 7

03.05 21.06 05.09 25.10 07.12

Sommardagen Semester ocb fritid Kulturdagen Motion ocb idron Jul- ocb resenummer

Researrangemang 5-12.05 14-16.07 10-16.09 02-09.10 Sepl/Olet

BerUn-Prag-Wien Nyslon-Aida Ruskaresa tili Saxnäs Studieresa tili Danmark Badresa tili Nildendals bälsobad

FÖREDRAGNINGSLISTA

Här arrangeras Svenska Pensionärslörbundets sommardag den 8 juni 1994.

Preliminärt har vi löljande program KI 12.00 Samling i kyrkan 12-15 Mat 15.00 Festprogram på Sagalunds fest plats 16.30 Kaffe 17-20 Dans på Vrethalla Jan & Kim Engblom spelar och sjunger.

Femmanna orkester.

17-20 A1ternativprogram Rundturer lör dem som inte dansar Börje Lång svarar lör lestprogrammet Caj Ehrstedt sjunger ackompanjerad av Bo Stenlors.

Jan-Erik Enestam lesttalar.

Anmälningar helst löreningsvis tili lörbundskansliet tel.

90-791 895 (Marianne Sandell) senast 13.5.1994.

Deltagaravgifterna mk 120 inbetalas löreningsvis senast den 13 maj tili lörbundets konto: Sparbanken Aktia , kontonummer: 405511-40001177, eiler Postgiro: 120395-8.

Väl mött i Kimito onsdagen den 8 juni 19941

vid

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.t Svenska Pcnsionärsföroundel r.r:s stadgeenJiga vårmöte

den 7 april 1994 kJ. 13.30 pii SäIlskapskJubben, Torggatan 27 i Karleby.

Fullmaktsgranskning en timme före de egentliga förhandlingarna. Möjlighet att äta pä SäIlskapsklubben före mötet. Kaffe serveras efter mötet.

VALBARpäMOTION

Kurser för funktionärer Svenska Pensinärsförbundets administrativa kurs den 30.3. -94 pä Finns folkb ögskola i Esbo arrangeras i samarbete med Svenska Studiecentralen.

Anmälningar per telefon 90-791 896.

Svenska Pensionärsr6rbundet r.f.

Svenska Pensionärsförbundets administrativa kurs den 5.4. -94 pä Svenska Österbottens Folkak.ademi i Yttermark arrangeras i samarbete med Svenska Studiecentralen.

Anmälningar per telefon 961-179 070.

Svenska Pensionärsr6rbundet r.f.

• Svenska Pensionärsförbundets administrativa kurs den 6.4. -94 pä Kristliga folkbögskolan i Nykarleby arrangeras i samarbete med Svenska Studiecentralen.

Anmälningar per telefon 961-179 070.

Svenska Pensionärsr6rbundet r .f.

Ruskaresa tili svenska Lappland i september 1994, med star! 10.9 .94 Irån Ekenäs kl. 08.30, Irån Helsingfors kl. 10.00. Via Tavastehus-Tammerfors-Ikalis tili Vasa, där vi övemattar på hotell Waskia.

Reseprogrammet presenterades i God Tid 7/93. S ä ndes på begäran Irån lörbundskansliet.

PRIS: mk 2 .965,-/person i dubbelrum.

Anmälan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån.

Ansvarig researrangör: BENNElT Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8 , tel. 90-685 11 CO Kalkylen är gjord enligt 15.11 .93 gällande tariffer och valutakurser varför vi lörbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBU NDET rJ.

1. V1Irmötet öppnas av ordfeirande Levi Klävus.

2. Val av ordfeirande, viceordfeirande och sekreterare för mötet.

3. Konstateras att mötet är stadgeenligt sammankallat.

4. Val av IVä protokolljusterare.

5. Val av IVä rösträknare och IVä fullmaktsgranskare feir att granSka representantemas fullmakter ocb fastställa de representerade föreningarnas röstetal.

6. Bebandling av styrelsens verksamhetsberättelse, bokslut och revisoremas utlåtande.

7. Berviljande av ansvarsfrihet ät styrelsen ocb övriga redovisningsskyldiga.

8. ÄRENDE SOM MEDLEM ÖNSKAR UPPTA TILL BEHANDLING Konstateras att ingen förening, inom utsatt tid inlämnat nägon fräga för bebandling pä vårmötet.

9. VARMÖTET AVSLUTAS

Efter årsmötesförbandlingarna paneldiskussion: "Hur kan man förbättra äldringsvården i dagens läge."

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Motionsdag i Österbotten Fredagen den 6 maj 1994 pä Norrvalla i Vörä.

Program: klo 13.00 Välkomstkaffe 13.30 Simning, vattengymnastik, bubbelpool, krafthall, aktiviteter i idrottsballen, utemotion med naturstig m.m 15.30 Dans 17.30 Middag Anmälan föreningsvis senast 27 april tili kansliet i Vasa tel. 961-179 070. Deltagaravgiften 80 mk/person inkIuderar kaffe och middag.

Arr: Svenska Pensionärsfeirbundet i samräd med Svenska Studiecentralen.

OBS. OBS. OBS. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET ordnar följande resor

Förbundets motionsdag pä Solvalla onsdagen den 10.5.1994 blir de aktiva pensionäremas stormönstring.

Du kan välja vilken motionsgren du vili.

Alla smakriktningar skall tillgodoses. Meddela i samband med anmälan vad du vili syssla med under motionsdagen.

Några förslag: - vandring - naturstig - orientering - korvgrillning - pilkastning - paddling - rodd - bollspel - boccia - dans, m.m.

Anmälan senast 8.4.1994 tili förbundskansliet, tel.

791 895 belst föreningsvis. Deltagaravgiften mk 100 ink1uderar luncb och två gänger kaffe under dagen. Konto Sb Aktia 405511-40001177.

Frän Helsingfors reser man med täg tili AJberga k1. 8.22, fortsätter med turbussen klo9.05 från AJberga tili Solvalla.

Retur från Solvalla k1. 15.15.

Motionsdagen arrangeras i samräd med Svenska Studiecentralen.

Väl mött i motionens tecken!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Jerker Nyberg verksambetsledare

tili Berlin-Prag-Wien tili Aida-opera Festspelen i Nyslott tili Viborg längs Saima-Kanal

05-12 maj 14-16 juli 16-18 augusti

Förvidare information se God Tid Dr 1 (utkom 1. februari) Om Du är intresserad, anmäl Dig i tid.

Med resehälsningar Anneli Hofer

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman lör Österbotten : Per Thomasfolk, Vasaesplanaden 20 A. 65100 Vasa.

Telelon: 961-t7 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14.

Ombudsmannens hemtelelon: 961-346 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307 .

Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsinglors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telelon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telelax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

4

LivIig vår för Seniordansledarna Efter många år utan riktig vinter var den äntligen här med snö oeh stark köld.

Det knarrar under rottema, solen strålar oeb himlen är blå veeka efter veeka. Det är nästan sil man glömt bur det kan vara!

Kölden har tyvärr filtt mängen pensionär att av bälsoskäl billa sig inomhus. Men nu gär vi mot vär ocb alla kommer ut ur sina iden ocb seniordansskolan planerar sin verksamhet för 1994.

Seniordansledamas populära ledarträffar i Tomaskyrkans gymnastiksal började den 20 januari ocb fortsätter varannan torsdag 1.0.m. 28.4.

Ledama tycker det är stimule-

rade och viktigt att fä träffas, prata ocb själva dansa.

Vi bar ocksil bunnit hillla en sittdan skurs n i Helsingfors och 2 grundJ..-urser för blivande ledare. Den ena i Åbo ocb den andra i Kyrkslätt.

Dessutom bar en dansgrupp uppträtt för pensionärema pii Munksnäs Hemmets äldringshem i Helsingfors ocb en annan för Norra Hagas martbor pii deras mänadsmöte. Publiken är alItid förtjust ocb uppskattar att vi kommer ocb dansar pii mötena ocb sammankomstema. Vi igen tycker mycket om all uppträda ocb presentera vär bärliga seniordans i hopp om att fil

Karis Pensionärer r.f.

Mänadmöten tredje onsdagen i mänaden 8.2 Inbjudna av Syd-Lojo pens. tili Taobobovi 27.2 Teaterresa tili Bromarf "He e faärdit no" 9.3 Teaterresa tili Tenala "Hotell-tiggaren" 30.3 Teaterresa tili Sjundeä ''Teaterbäten'' 10.5 Motionsdag pä Solvalla 1 slutet av maj ordnas eventuellt en resa tilI Danmark

8.6 19.6

Pensionärsf6rbundets sommardag i Kimito AIIsängsträff i Fagervik Övriga aktiviteter: Vattengymnastik i Päiväkumpu andr. tisd. i män.

Biljard pä Villa Haga varje torsok1. 13.00 Trivselklubben pä Villa Haga varje onsd. k1. 9.30 Seniordans pä Branlris varje mänd. k1. 13.00 Visklubben i f.d. Fix varje onsd. k1. 11.00

VANDA SVENSKA PENSIONÄRER RF VERKSAMHETSPIAN FÖR ÅR 1994

nya seniordansvänner.

13 mars höll vi årsmöte i Helsingfors Svenska Arbis.

Efter mötet bjöd fdreningen pä kaffe och seniordans.

En finsk grundkurs hälls i Keitele 21-24 mars. Den leds av dipl.ledare friln vär förening.

Egen dag fOr seniordansen 25-29 april åker föreningens ordförande Margareta Grigorkoff och verksamhetsledare Kate Björkman tili Tyskland pii en fortsättningskurs i seniordans för att samtidigt förnya sina diplom (bör göras vart 3:e är).

Vilrens största satsning blir den femte Seniordansens Dag den 14 maj som för andra gängen hälls i Kuortane pii idrottsinstitutet där. 1 den väldiga idrollshalJen ryms vi alla att samtidigt dansa och vi behöver inte oroa OSS för väder och vind.

Seniordansens dag firar vi ju vartannat är. DiI strillar dansgrupper frän bela landet

mänadsmöte och julen ut fest besök pä Operan och vinterträdgärden

samman ocb vi bar bittills varit nästan 500 varje gilng. 1 är väntar vi all inte fullt sil mänga har möjHgbeter att ställa upp, men vi boppas pii iltminstone 400 seniordansare. Det är en otroligt fin syn att se en sähär stor grupp dansa tilIsammans.

7 juni börjar sommarseniordansen vid Tomtebo (Ekuddsvägen 1, Helsingfors). Vi dansar frän klo 12-14 alla tisdagar t.o.m. 9 augusti.

Olika ledare ställer frivilligt upp med attleda.

Mänga pensionärer är kvar i staden bela sommaren och I6r dem vili vi ordna det trevligt ocksä sommartid. Bor man pii Jandet är det trevligt att komma in till staden ocb träffa sina dansvänner ocb kanske uträtta andra ärenden samtidigt.

15-20 augusti ordnar vär förening den första sarnnordiska seniordansledarträffen pii Å1and. Ledare frän Sverige, Danmark ocb Fi n1and eventuellt ocksil nilgra deltagare frän Norge - ska träffas,

dansa, häBa seminarium med tonvilet pii ledarutbildningen, göra utfarder, bekanta sig med varann och ha roligt tillsammans. Vi räknar med 20 deltagare frän Finland.

Till vilrt böstprogram ilterkommer jag senare.

Nu önskar jag er aUa en trevlig väri Kate Björkman verksamhetsledare Seniordansledarna i Finland r.f.

Redan romarna visste att...

Vattnet gör en yngre

Redan romarna visste pä sin tid att vatlnet har en lugnande ocb uppfriskande effekl- Den eentraleuropeiska badtraditionen bar urgamJa ärsmöte anor. Men vatlnets vitaliseteater nutJänningen" rande kraft har oekså gjort Vinterdag i Esbo sig påmind vid en betydligt mänadsmöte modemare inrättning, nämligen vid Folkhälsans ryggmänadsmöte och födelsedagsfest oeh naekklinik där ett femeventuell kryssning tili S!ockholm årigt experiment med vattenterapi gett oväntat lina 6 motionsdag NorrvaIla resultat. motionsdag Solvalla 10 De mest revolutionerande värfest, utfärd med lunch 17 effeletema har registrerats Juni bland patienter med osteoposommardag i Kimito 8 ros samt böft- ocb koäartroeventuellt se "en Midsommamatts dröm" ser, men man har ocksil niltt Juti goda resullat bland patienter utfard tili Nädendal med andra besvär. Regelbunbesök pä en sommarteater den vattenterapi inte bara Augusti stoppar sjukdomsförloppet, 2-8 tili Visby prestationsmätningar visar att September 8 mänadsmöte, höstfest patienterna ätminstone delvis Oktober \ terfätt den förmäga de bade 20-ärs jubileum (dagen fastställes senare) innan sjukdomen bröt uI. Men November man behöver inte vara sjuk 10 mänadsmöte för att ba nytta av vattenteraDecember pi. Gymnastik i varmvattenjuliest (var och när därom senare) bassäng böjer konditionen snabbare än nilgon annan moEventuella andra arrangemang meddelas pä möten ocb i HBL:s tionsform bland medelälders "Agendan". ocb ä1dre personer.

Professor Leo Sgemvall, ansvarig läkare vid FolkhälNORRA KYRKSLÄTTS sans rygg- och nackklinik är PENSIONÄRSFÖRENING r.f. mycket nÖjd över de resultat Verksarnhetsplan vAreo 1994 man nätt vid kliniken. När 2.3 ÄrSmöte i Servicehuset rygg- och nackkliniken körde 20.3-21.3 24-tim. kryssning med mls Rosella igäng sin verksambet för snart 6.4 Mänadsmöte pä Stor-Raula 9.4 Svenska Teatems "Godzinsky - i vära hjärtan" fem är sedan var man natur11.4-15.4 Pensionäremas utställning i Servicehuset ligtvis medveten om vattente"AlI! vad som är handgjort fär ställas ut." rapins fördelar, därtör byggde 17.4.

Pensionärsträff med Tenala ocb KökJax Pensionärer man upp alla funktioner laing 30.4 Värfest pä Furuhed vattenterapiavdelningen, men 4.5 Mänadsmöte i Servicehuset man anade inte vilka enorma 10.5 Förbundets motionsdag pä Solvalla framsteg de patienter som re24.5 Utfard gelbundet ägnar sig ilt vatten8.6 Förbundets sommardag i Sagalund, Kimito molion skulle göra. Bland pa28.6-3.7 Sommarresan gär tili Oslo och Raellingen tienter med benskörhet (os23.8-25.8 "Överens" gemensarnma kryssning teoporos) har den regelbundBoccia spelar vi pä Övitsborg varje tisdag k1. 15-16. Seniordans pä na vattenterapin inte bara avStor-Raula varannan onsdag k1. 10-11. brutit sjukdomsprocessen,

Januari 3 17 Februari 10 17 24 Mars 10 April 14 26-28 Maj

Här går somTTUlrseniordansen på uteestraden vid Tomtebo en sommardag 1993_

man kan ocksä peka pii direkta förbättringar. Det samma gäller patienter med koä- och höftbesvär. Prestationsförmågan har ökat vilket bland annat mäts i de sträckor en patient orkar gil. Smärtorna har minskat och i vissa fall försvunnit belt. Den subjektiva känslan av välbefinnande bar lett tili att patientema känner sig friskare ocb det märks tydligt i de dagliga funktionema.

Trädgärdsskötsel och andra sysslor som personer med den bär typens besvär inte kunnat ägna sig ilt pii en läng tid blir aktueUa igen. De summor staten sparar in genom förebyggande värd av det bär slaget torde vara avsevärda.

- Vattenterapin har en läkande effelet som är längt större än jag trodde var möjlig. Jag har använt fysioterapi i 20 är med goda resultat, men de positiva förändringar som patientema visar efter en tili tvä ärs regelbunden vattenterapi är förvänansvärda, säger professor Leo S~ernvall.

Enligt Leo SQemvall finns det en mycket naturlig förklaring tili vattoets läkande effelet. Vattnet bäde bär ocb ger motständ. 1 vattnet kan man utföra rörelser som man aldrig skulle klara pii land. Genom att vattnet gör en lätt belastas inte ledema på fel sätt. Det varma vattoet ger en avslappnad muskuIatur, vilket i sin tur leder tili att patientema inte dras med muskelsmärtor.

Eftersom en stor del av vattenterapin utförs i smil grupper bidrar ocksil den sociala känslan av att "vara med" tili en läkande effekt. Patientema uppger att de känner sig 3-5 är yngre än tidigare. Den subjektiva känslan korreUerar med de tekniska prestationsmätningarna.

lastningen och fär ett härdare träningspass. Vattenterapin Det som reot medicinskt lämpar sig specieUt bra för sker i hoppen och framför överviktiga, som lätt belastar

En missuppfattning

allt j ledema _är att den ämncs-

ledcma för mycket. Morlon i

omsättningsstörning som orsakar broskets uttunning stoppas. Det är en allmän rnissuppfattning att de förändringar som sker i brosket med stigande älder skulle bero pä slitage.

Men eftersom man fortfarande ofta talar om problemen som "slitage" vili patientema av naturliga skäl spara lederna. De undviker belastning ocb rör sig mindre viIket i sin tur leder till minskad srnidigbet ocb styva leder. De styva ledema bidrar tili att I6rändringarna i ärnnesomsättningen ökar ocb sjukdomsprocessen pilskyndas. För att hilla ämnesomsättningen i balans är det säledes viktigt att använda sina leder. Det som är aIlra viktigast i vattenterapin är kontinuiteten. Åttio procent av deltagarna i de grupper som började vid rygg- och nackkliniken fdr snart fem är sedan bar fortsatt med vattenterapin.

Det är de bär patientema som nu skördar fruktema av sina ansträngningar.

Det är möjligheten till kontinuitet som skiljer Folkhälsans rygg- och nack:klinik frän andra badinrättningar. En intensiv bebandling pii en badinrättning en gilng i äret är visserligen skön, men om funktionema inte upprättbälls försärnras konditionen snabbt igen.

Vattenterapin förbättrar konditionen mycket snabbt.

Gymnastikens svärhetsgrad bestäms utgilende friln patientens allmäntiUstilnd. Genom att använda tyngder och motströmsaggregat ökar man be-

varmvattenbassäng är ett utmärkt sätt att inIeda en bantningskur.

Efterfrågan ökar Professor Leo Stjernvall är övertygad om att efterfrågan pii vattenterapi kommer att öka, redan nu ser man en utveckling ät det hillet. Stressen ocb de ökade fordringarna i arbetslivet leder tili spänningar och irritation i bela hoppen. Terapi och gymnastik i varmvattenbassäng är det snabbaste sättet att stärka muskulaturen och samtidigt fä den att slappna avo Tyvärr har den begränsade tilIgängen pii varmvattenbassänger utestängt människor i arbetsför älder frän vattenterapin. Ocksil Folkhälsans rygg- och nackklinik har koncentrerat sig pä vattenterapi för ä1dre. När rygg- och nackklinikens filial i Folkhälsans Seniorhus blir klar är 1996 förbättras situationen nilgot. 1 ocb med att kliniken dil bar tilIgilng tili tvil varmvattenbassänger kan man ocksil erbjuda yngre personer möjlighet tili vattenterapi.

För personer som inte vili gymnastisera i grupp erbjuder rygg- och nack:kliniken individueU vattenterapi. Nya patienter genomgär en grundlig undersökning innan ett träningsprogram görs upp.

Vattenterapin kompletteras med fysikalisk behandling och styrketräning.

Rygg och nackkliniken verkar i Folkhälsans hälsoaktivitetshus vid Topeliusgatan i Helsingfors.

Kåseri, musik, historier vid samling i Helsingfors Svensk pensionärssamling var det den 16 februaIi i forsamlingens utrymmen vid Tölögatan 33.

Värd fOr samlingen var denna gång Gamla Kvarnen. Ett 50-tai pensionärer hade mött upp.

- Vi bar ju ett tiotal svenska pensionärsföreningar i Helsingfors, berättar Francesca Björkbom, ordförande för Gamla Kvamen. En gäng i mänaden samlar vi pensionärer frän bela Helsingfors tili Tölögatan 33. Pensionärsföreningarna turas om att fungera som värdar ocb stär dä ocksä för programmet vid sammankomsten.

Francesca Björkbom hälsade välkommen. Man sjöng ocb Nanny Jalasmaa bjöd pä pianomusik. Rainer Erlund käserade om bur det är att vara redaktör för God Tid. Dessutom drog han en lans för

sommarstaden Hangö. Anförandet följdes av en liten frägestund där frägor och synpunkter framfördes beträffande säväl förbundets tidning som Hangö.

Helvi Forss bidrog med roliga historier, som drog Der appläder av de närvarande.

Sammankomsten avslutades med kaffe med dopp.

20 äri maj Francesca Björkbom berättar att Pensionärsföreningen Gamla Kvamen firar sitt 20-ärs jubileum den 10 maj.

- Idag är vi en förening med drygt 120 medlemmar.

Varannan fredag sysslar vi med seniordans. Vidare brukar vi göra teaterbesök, konsertbesök och ocksä bekanta oss med endel museer. Varje vär brukar vi göra en fasUagsresa. 1 är var vi tili Åminnefors. Ocb pä bösten gör vi en

s.k. ruskaresa. Vi ordnar ocksä endellotterier för att stärka ekonomin och sä brukar vi ba ett eget bord vid församlingens julbasar lilIaju!afton.

Iden fliddes pä kryssning Nanny Jalasmaa var den som tog initiativ tili grundandet av Gamla Kvarnen. Hon blev ocksä föreningens första ordförande, ett uppdrag som hon innebade i nästan tio ärs tid.

- Iden om en förening för pensionärerna i de östra delarna av Helsingfors föddes pä en kryssning, berättar Nanny.

Med pä den kryssningen var ca 600 pensionärer ocb med var ocksä eldsjälen Jarl Hellström. Det var ban som ivrade för att pensionärsföreningar skulle bildas ocksä i Helsingfors. Jag bodde pä Brändö och käode mitt ansvar när turen kom tili "värt" omräde. 1 sep-

Vi har slrojigt när vi möts. Från vänster Maria Andersson, Francesca Björkbom, Torsten Andersson, Nanny Ja/asmaa, Helvi Forss och Inga Hagelberg. tember 1974 fick vi meddelandet att föreningsregistret godkäot vär forening.

lemmar tili de fyra pensionärsforeningar som tili en böIjan grundades i Helsingfors .

Nanny Jalasmaa minns - Där myllrade av pensiobl.a. ett stormöte pä Slock- närer. Jag fick vid ett möte 80 manns där man värvade med- medlemmar tilI "min" för-

ening. Rätt snart kom vi upp tili 200 medlemmar.

- Det var en jobbig tid.

Men roligt var det. Med värme minns jag speciellt de ju!fester vi arrangerade.

R.E.

..

Ob-ombudsmannen har ordet Basservicen skalJ bibebällas, deklarerar politiker av olika dignitet. Men vad man menar med basservice är oklart ocb innebörden varierar kraftigt. En arbelsgrupp inom Knmmuoförbundet har ularbetat en definition pä tio sidor. Kommunförbundets syn

pä innehället i basservicen är ett bra underlag för den fortsatta diskussionen i kommuneroa. Enligt kommunforbundets styrelse är det kommunens uppgift att trygga medborgamas grundläggande behov av social- och bälsovärd, utbildning ocb kommunalteknik.

Själva innebället i kommuneroas basservice visade sig vara svärfängat i arbetsgruppen. Varken lagstiftningen eiler kommuneroas uppfattningar gay nägot allmängiltigt svar pä vad det är.

Arbetsgruppen skrev dä ihop en egen definition pä vad

basservice är eiler kunde vara.

Inom socialvärden är det meningen att basserviceformerna skall utgöras av den sä kalJade allmänna socialservicen, alItsä socialarbetet, uppfostringsocb familjerädgivning, bemservice, boendeservice, bamdagvärd, anstaltsvärd, familjevärd ocb stöd för närstäendevärd samt särskild socialservice, dvs barnskydd, missbrukarvärd, serviceformer för

utvecklingshärnmade, serviceformer för handikappade inkIusive skyddat arbete, social rebabilitering, den sä kallade bamatillsynsservicen, övriga frägor rörande bam, medling i familjeärenden ocb adoptionsrädgivriing. Ocksä å1dringsvårdeD ingår j basservicen.

Formerna för basservice inom bälsovärden definieras som bälsoinspektöreroas service och övervakning samt den lagstadgade servicen vid bälsovärdscentraleroa. Ocksä den specialiserade sjukvärden anses böra tili kommuneroas basservice.

Tili de tekniska basserviceformeroa räknas vatteoförsöIjning ocb avfallsvattenbantering samt avfallsbanteringo Möjligheleroa att röra sig bör tryggas genom att vägoch gatunätels funktionsdugligbet garanteras.

Det är inte enbart besluts-

Att resa med buss är bekvämt och bekymmersfrm. Bussen är perfekt för semesterresor, sällskapsresor och vardagsresor.

PA Hsldln & Rose satsBr vi pA serviea och komfort.

Vi planerar resan, bokar logi, sightseeringturer m.m.

VAra (örare tar väl hand om Er under resan.

TIli Ert förfogsnde stllr vAm turistbussar.

Tag kontakt med ossI

fattama som skall diskutera innehället i basservicen. Det Österbottniska pensionärsdistriktet har valt bastryggbetpensionen som lema för di- s!riktets traditionella värdagar. Onsdagen den 16 mars kI. 13.00 bälls den första pä Samlingsbuset j KroDoby. Där medverkar ioformationssekreterare Ebba Jakobsson.

Den andra ordnas pä Årvasgärden i Oravais fredagen den 18 mars kI. 13.00. För sydösterbottningama ordnas värdagen tisdagen den 29 mars i Böle uf:s lokal i närpes kI. 13.00. 1 Oravais ocb Närpes bäller bitr.byräcbef Bjarne Sund inIedningsaoförandet. Övriga programinslag blir säng, musik ocb dans. Förbandsanmälan föreningsvis tili ombudsmannen pä Vasa kansliet.

Per Tbomasfolk

Kom med ut tili havs!

Bengtskär eiler Viklngabyn (Rosala) från Hangö med M/S Anna. Avg. dagligen 25.5-4.6 och 27.6-30.7. Pris: 200,-/person. Barn under 15 år 100,-. Fråga efter gruppförmåner. Bokning: TRAVEK Tel. 911-248 6831. Arrangör: Kimitours/Kimito.

HALDIN & ROSE Tel. 967·723 0=, fax 967·724 7566 En busslängd (öre

j--_._-----------------------------------------------------------,

Gruppresor lill Åland Omtyckta temaresor, begär broschyr! Åland i ett nötskal, Via Åland tili Sverige, Skärgårdsvägen till Åland, Gamla postvägen, Församlingsresa, Konstoch kulturresa, Stonnskärs Maja, Bondkalas, Sjörövarresa, Vtkingaresa, Gourmetupplevelse mm.

Ring 928-28 O4Olgruppavdelningen

i Beställ vår nya bfoschyr f

"Gruppresor till Aland"

i

Namn...

1 Adress

i

1 1

,j Postadress .....

i

i

!

,1

0

~I~~~~~~~~

i i

!._---------------------------------------------------- -------j

Rut "Axplockerskan vars kårleksrorklaring blev klassisk".

Denna rubrik sätter Ingmar Ström över en artikel om Rul. Boken om Rut i Gamla testamentet bar endast fyra kapitel ocb kan anses vara en novell.

Pä domamas tid uppstod bungersnöd i landet, varför Elimelek järnte bustrun Noomi ocb tvä söner flyttade tiIl Moabs land frän Bet-Lebem i Juda. Efter en tid dog Noomis man ocb de tvä söneroa, som efterlärnnade sina bustrur, Orpa ocb Rut. När Noomi ätervände tili sill hemland, ville Rut följa med: "dit du gärvill ockjag gä, ocb där du stannar viii ock jag stanna. Dill folk är mitt folk, ocb d.in Gud är min Gud." Sä kom dil de tvä kvinnoroa tili Bet-Lebem, när koroskörden begynte. Rut fick ploeka a:x pä Boas' äker. Denne man var rik ocb av Elimeleks släkt. Det bela utvecklades sä, all Boas köpte moabitiskan Rut tili bustru för all uppväcka den dödes narnn ocb fasta det vid bans arvedel.

Ruts och Boas' son fick namnet Obed, som blev fader tili Isai, Davids fader. Vi sjunger om detta i den käoda ju!psalmen "Det är en ros utsprungen av Isais rot ocb stam."

Vi finner olika motiv i Ruts bok bl.a. della all "kårleken värnar mot frärnliogsba~' ocb besegrar ä1dersskillnad. Vi vili dock endast beröra Ruts trobet eiler tiligivenhet mot sin svärmor. Rut bade tagit intryck av Noomis gudsfruktan ocb väoligbet.

Vi har vanligen behov av vänner, som kan trösta ocb ge rild. När vi betraktar ett gammalt klassfoto eiler dylikt, undrar vi, vart alla forna vänner tagit vägen. Det kan dock finnas nägra trogna vänner, som genom ären tagit kontakl. När prövningar av olika slag bopar sig, t.ex. sjukdom, ekonomiska svärigbeter eiler misslyckanden, kan det bända, atl vänneroas skara plötsligt krymper.

Detta kan dock vara lärorikt for den, som satt alItför stor tillit tiIl människor. 1 livets sväraste stunder är vi dock ensamma ocb vi mäste ju själva ta ansvar för vära liv. Vi kan alItid söka tröst bos vär fader, "bos vilken ingen förändring sker ocb ingen växling mellao Ijus ocb mörker".

"Sä gingo de bäda med varandra, tiIl dess atl de kommo tili Bet-Lebem." Tvä ensamma kvinnor, som giltt i livets skola och känt avskedets smärta gär tiIIsammans mot oviss framtid. Men nägot förenar dem: kärleken tili samma Gud. Noomi hade varit missionär pä sitt sätt i det frärnmande landet.

"Sä gingo de bäda med varaodra." När vi tänker pä de tvä kvinnorna pä väg tili Bet-Lehem, erinrar vi oss det, som sagts om oss människor, att vi är sä ensamma ohjälpligt skilda i jordelivet, bara i smärtan är vi förenade, i kärleken ocb i döden.

6

Sommardagen i Kimito:

Amos Andersson i ny version får lov att "Iägga på bullet" -Jag borde egentligen lägga på hullet en heI del för att riktigt kunna gestalta Amos Andersson!

Dethär konstaterade Börje Lång när han besökte Wrethalla den 8 februari för en första genomgång av sommarens stora begivelse, sommardagen i Kimito.

Där ska Börje Lång gestalta bygdens stora son Amos Andersson.

Programmet kommer att läggas upp sä att deltagarna i sommardagen - man räknar med klart över 1.000 deltagare - i lättsmält oeh trevlig form ska fä en inbliek i Kimitoöns lokalhlstoria.

Sommardagen arrangeras vid Sagalund. Söderlängvik var ju Amos Anderssons, men han hade en anknytning tili Sagalund bl.a. genom skolgängen. Hans lärarinna var legendariska Adele Weman.

Oeh oeksä Adele Weman kommer att "gä igen" pä sommardagen. Hon ska gestaltas av Märtha Holmen, en roll som denne innehaft mänga gänger. Adele Weman var inte bara lärarinna. Hon skrev oeksä ett stort antal dikter, sagor oeh skädespel. En del av dem visades pä Svenska Teatern.

Amos Andersson dog 1961. Musiken vid sekelskiftet var mjuk oen romantisk.

Vid sommardagen är det meningen att publiken ska fä ta del av just sekelskiftesmusiken. "Amos Andersson" kommer sannolikt att sjunga duett med Caj Ehrstedt.

Caj Ehrstedt kommer oeksä att sjunga i kyrkan där man samlas redan klo12.

Oeksä Caj Ehrstedt deltog i genomgängen den 8 februari.

Med var oeksä representanter för Kimito Pensionärsförening med ordföranden Valter Johansson i spetsen. Över en kopp kaffe kläekte

ni har förlagts tili ett fantastiskt vaekert omräde, Sagalund museiomräde. Sagalunds museum är ett av landets största oeh äldsta landsbygdsmuseer. Det grundades redan är 1900 av Nils Oskar Jansson, lärare vid Wreta folkskola.

- Idag bestär Sagalund museum av inte mindre än 23 kulturh.istoriska byggnader, berättar arnanuens Li Näse.

De mest kända byggnaderna är Villa Sagalund, Engelsby tingshus och Tjuda pedagogi, Märtha Holmen kommer som grundades redan 1649 av att gestalta Iärarinnan Ade- Axel Oxenstierna.

- Sagalund museum besöks le Weman. ärligen av ea 7.000 männiman ideer oeh diskuterade hur skor, främst sommartid. 1 Saolika praktiska problem bäst galundgärden verkar bl.a. skulle kunoa lösas. Verksam- Gullkrona Hemslöjd med hetsledare Jerker Nyberg fö- vävstuga oeh försäljningsreiöll helt nÖjd med det han punk! för äboländskt hantverk fiek se oeh höra. samt Cafe Snigeln.

Sjutusen ser årligen Sagalund

Rosarium med 200 rosor

Årets sommardag den 8 ju-

Kimito-ordföranden Valter Johansson har det största ansvaretför sommardagen.

Preliminärt har mao tänkt

Caj Ehrstedt och Börje Lång övade litet dllett redan vid den första genomgållgen på Wrethalla . .. sig att själva prograrnfesten ska förläggas till den s.k. "viIlapianen" . Pä sydöstra sidan finns ett rosarium med 200 park- oeh buskrosor. De har donerats till Sagalund av Toini Grönroos. De första rosorna planterades 1989, men själva trädgärden är över 100 är gammal.

Deltagarna i sommardagen kommer att äta i Wrethalla, som är Kimito Uogdomsförenings loka!. SOO personer kan sarntidigt äta inne i lokalen.

Matserveringen kommer att handhas av Mac Daniels Orill med krögaren Daniel Lignell som ansvarig.

Uteprogrammet startar vid IS-tiden och varar ungefar halvannantimme.

Festtalet

häJls av riksdagsman JanErik Enestam. Sedan dansar man fram tili kl o 20. För dansmusiken svarar Kim och Janne Engblom.

Möjlighet kommer oeksä att finnas att äka ner tili Söderlängvik för dem som sä önskar. Arbetarhostäderna i Dalsbruk kan ocksä bli ett utfardsmäI .

Det kan f6rövrigt närnnas att det just i är förflutit ISO ilr sedan Adele Weman f6ddes .

Hon säg nämligen dagens Ijus den 7 oktober 1844. Amos Andersson Ater föddes den 3 september 1878.

Det är upplagt för en intressant oeh trivsam sommardag!

R.E.

Här diskllteras llppläggningen av sommardagen. Från vänster Bölje Lång, Aslög Österås, Märtha Holmen, Hedvig Mattsson, Rllth Johansson, Valter Johansson, Yngve Lignell, Kaj Ehrstedt, Li Näse och Jerker Nyberg.

lJo.LURENS SOMMARTEATER J1II" Pemå - invid Lappträskvägen ca 6 km Darr om Lovisa uppfär sommaren 1994 "sucamusicalen"

-OKLAHOMAav Richard Rodgers och Oscar Hammerstein Regi: Ingrid Söderblom Premiär: Fredagen den 1 juli klo 19.00 ÖVriga fOrestä11ningar: sö 3.7 klo 15 to 14.7 klo 19 5.7 klo 19 lö 16.7 klo 15 ti to 7.7 klo 19 sö 17.7 klo 15 ti 19.7 klo 19 lö 9.7 klo 15 to 21.7 kl o19 sö 10.7 klo 15 ti 12.7 klo 19 fr 22.7 klo 19

sö 24.7 klo 15 ti 26.7 kl o 19 to 28.7 klo19 fr 29.7 kl o19 lö 30.7 klo 19

Biljettpriser: Vuxna 60 mk, barn 30 mk.

Grupper över 20 personer 50 mk.

- Ettfalltastiskt område för en lltefest, tyckte från vänster Valter Johansson, Bölje Lång, Jerker Nyberg och Märta Holmen när de besökte Sagalllnd en vintrig febrnaridag.

Biljettreserveringar: Mä-fre klo 9-13 Östta Nylands UngdomsfOrbund r.f. tel. 915-532412.

(Lurens sommarleater tel. 915-562 171) Matservering för grupper pä Östta Nylands Folkhögskola.

Reserveringar per tel. 915-562251.

Varje kväll i skymningen hörde man de hasande stegen av gubben som tände gaslyktoma vid vär gata. Med en läng krokförsedd käpp reglerade han tillförseln av gas genom att dra ner en av de Ivå korta ringförsedda jämkedjorna som hängde under lampan.

Den blekblå lågan flammade upp i ett sjuldigt gult sken som inte nädde längt utan lämnade det mesta av gatan obelysl. Diffusa skepnader rörde sig då ute i halvmörkret. När de vände sina glåmiga ansikten mot Ijuset - eller under regnväder mot regner som såg ut att strö=a direlct ner ur Iyktorna - kände jag .igen flere av dem. Hassu-Berta med tre hattar samtidigt på huvudet skickligt fasthAllna av brokiga hattnälar instuckna i den stora "knokan", SnaskFarbror med sitt eviga tandlösa grin S'ch sin klibbiga karamellstrut och den värsta, men mest spännande av dem alla, Elaka-Gärdskarln, ban som en dag helt enkelt sprack. lnte av elakhet vilket man ju kunnat vänta sig utan för att han kom över en säck ris "hittade" den i en källare och var så glupsk isin hunger att han inte gay sig tid att koka risgrynen ordentligt - men det hände förstås några är senarJ' under värt Fribetskrig - än så länge vinglade han svärande och alltid berusad över lrullerstensgatoma på väg tili eller frän någon sknm kumpan i kvarterel.

Minb ror och jag fick inte gå ut på kvällarna, men på hösten och vintem i synnerhet veckoma före juJ kom vi ofta

kröp genom de öppna jämsmidesgrindarna in i syrenbersän och lade sin spira i den grönmälade sandlädan som vi barn brukade leka i och som ocksä användes av överstens schäfer Katinka. Översten, om jag minns rätt hette han Ivanov, var i vära ögon minst 2 meter läng och hade enorma svarta mustascher. Färgade - sa tantema pä gärden. Hur de visste det begrep jag inte men de vuxnas värld var sä annorlunda min brors och min att jag aldrig ens försökte förstä den. I varje fall hade överstinnan gift sig med honom. De hade inga barn åtminstone säg vi aldrig tili nägra pägården, men i bland förekom en ung flicka i deras hem. Honlalade aldrig med nägon av oss och försvann lika plötsligt som dök upp. En gäng säg vi henne gä därifrän med ett slort paket under armen. "Brödkanler och gamta k1äder", viskade min bror tili mig. Vi antog att hon var en fattig slälcting tili överstinnan.

De Ivanovska sängkammarfönstrena vette mOI vär barnkammare. VäI gömda bakom gardinema i vårt rum kikade vi ofta in tiIl överstens.

När Kola överstens beijänt, av vära föräldrar kallad dentsj iken, om kvällarna tände lamporna - alla med röda sidenskärmar - förvandlades rummet tiIl ett jättestort akvarium med trymäer, e=or och engelska jämsängar i slället för vattenväxter och koraller. 1 denna underliga vattrade värld flöt överstinnan i sina chiffonnegligfer

omkring

hem frän någon barnbjudning som en ofantlig slöjfisk. Geoefter det Iyktoma tänts. I vär omskinlig och underbar i dubfantasi lurade skurkar och av bel bemärkelse. någon orsak vildsvin bakom Kola var kär i Elli. J ag ITor varenda knut, men barn.flic- inte att hon besvarade hans kan Elli höll oss härt ihanden känslor, men minbror och jag och lelcte oss med korta hop- avgudade honom. Sä fort han pande steg frän Ijuskrets tili hade en stund ledig, det var Ijuskrets. inte ofta, lelcte han med oss, "VÅR gård" låg bredvid var vädret vackert vanligtvis i domkyrkan, så nära att tom- syrenbersän medan Elli satt skuggan pä förso=aren pä en bänk och virkade änd-

Helsingfors senhösten 1942.

Fortsällningskrigets Finland. Som nyutexaminerad sjuksköterska fick jag ko=endering tiIl huvudstaden och det stora krigssjukhuset, med placering på officersavdelningen i husets nionde och översta våning.

Först i dagarbete, sedan som nattsköterska. Var tredje mänad skuIle jag vaka här, såvida nu inle en ny krigskommendering ko=er - tili fronten .

Kvällen hiller salcteliga på att glida över i natt. Den härda blåsten äsladko=er stundtals ett vinande Ijud, som varierar i tonhöjd och styrka.

Naturens egen musik- en symfonisk dikt ... Här på avdelningen är allt sä oroväckande lugnt, overkligt på nägot sätt. Som om någonting vore fel. Som om jag saknar nägol, försu=ar. .. Jag veI, generalen finns ej längre. Varje natt har jag ägnat all "Iedig" tid åt honom, flytlat de nio kuddarna, placerat dem under den del av den plågade kroppen som kändes mest örn för tiIlfillet, Iyssnat på hans lägmälda tal - upplevelser under

"Jag glömmer aldrig Kola" är rubriken för Kerstin Trapps bidrag tilI Pensionärsförbundets och God Tids skrivartävling "Minllen fråll gamla tider". Med berättelsell vallll hOIl alldra pris i tävlillgell .

lösa lakanspelsar. "För brudkistan", sa hon. Vi tyclcte det Iät kusligt och säg för oss en blomsterptydd svart kisla fullproppad med Mrt hoprullade buntar av hennes virkningar. T.o.m. när del var kallt satt hon där väl påpaltad medan stolpar, öglor och omtag ringlade fram mellan de bläfrusna fingrama.

Kola täljde snöspadar ät oss pä vintem, om vären fabricerade han visselpipor, på samma sätt som pappa brukade göra, genom att skära lärnpliga bitar av sälgkvistar, bulta dem lätt med knivskaftet och sedan försilctigt rulla dem mellan handflatoma. Ett litet snitt med kniven och sirnsalabirn visselpipan var fardig, extra fin och bättre än pappas.

Ibland sjöng han för oss eller kanske rättare för Elli. "Sjung snälla Kola", bad vi och han sjöng med mjuk guttural röst ryska folkvisor som Iät som smekningar och kyssar. När jag sluter ögonen och koncentrera< mig pii Oli minnas när mig ännu Kolas röst genomdecennier av tystoad.

En kväll kuode jag inte somoa utan låg k1arvaken medan malsalsklockan slog det ena tirnslaget efter det andra.

Jag ville inte väcka minbror och vägade därför inte tända lampan. För att få tiden att gä sleg jag försiktigt upp ur sängen och smög mig fram tiIl fönstrel. Rullgardinen var

nerdragen men gammal och sprucken, med pekfingret Iyckades jag snart skrapa upp etthål stort nog att se igenom.

Jag tryckte ögal mot vaxduken som kändes kylig mOI mitt sängvarma ansikte och kikade uI. Jag vet inte om jag egentligen väntade mig att få se någol men det skära akvarieI strälade i full belysning och mitt i det stod överstinnan sprittnaken med en Slor chokladask i,.handen. Berövad alla sina slöjor liknade hon mest en strömming. Med en hand tuon som en fena valde hon omsorgsfullt bland konfelctbitarna förrän hon stack demi munnen den ena efter den andra. Plötsligt var också överslen där. I sin kollosala vita nattskjorta säg han uI som ett urtidsdjur eller som djinnen i en av mina skräcksagor.

Han ryclcte tili sig chokladasken och slängde den så häftigt ifrän sig att innehillet spreds ut över sängama och mattan, samtidigt böjde han sig ner och bet överstmnan i balsen.

Vel1skrärnd rusade jag tiIl minsäng och drog täckel över huvudel. Efter att ha legal där och darral och huttrat en god stund drevs jag av en kraft slarkare än min rädsla tiJlbaka tiIl titthälet i rullgardinen.

Men akvariel var mörlct ochhusväggen grå med döda fönslerrutor. Av nägoo orsak berättade jag aldrig för nägoo om nattens hemska upplevel-

se.

Jag var säker pä att översten bitit ihjäl överstinnao och vägrade envisl under flere dagar att gä fram tiJJ föostrel, men en dag ropade min bror "Kom hit ska du få se vad Kola göra!" Nyfikenheten var slörre än obehagel och när jag slod pä min vanliga plats bakom gardineo såg jag till min förväning överstinnan livslevande med en stor gul och blå fågel på axeln. Del argsinta djurel rev henne i härel, men hon bara skrattade medao hon hjälpte Kola att hänga upp en förgylld fågelbur på en krok i fönsterkarmen.

Kort efteråt hände nägonting som bevisade ocksä för de andra att överslen var det odjur jag trodde han varo Det måste ha varil under jullielgen för jag ser för mig julgranen med granna flaggor, blankgnidna röda äppel och bleka vaxJjus "fastbitna" på grenare av små Ijushillare av krusig plål. Jag hör rasslet av fallande barr när ma=a öppnar fönstrel för att ropa in min bror som leker på gärden.

Ma=a låter mycket förargad när hon ropar för tredje gängeo utan att få något svar.

Kanske han faktiskt inte hör henne upptagen som han är med att försöka sparka sönder snöfastningen vi byggde dä det var töväder, men som kölden nu gjort tiJJ en glansig isborg. I sa=a ögonblick mamma slär igen fönstret med en skräll ko=er Kola ut på gärden med ett brev ihanden.

Han är på väg mot porten men vänder om sticker brevet i fickan pii sin korta vadderade jacka, hugger min bror i nacken, slänger upp honom över axeln och springer tiIl köksdörren med sin skrattande och skrikande börda. Elli öppnar dörren och bjuder in honom på kaffe och antagligen korintkaka någol som alltid bakades tiIl julen i vårt hem efter ett hundraårigt gammalt engelslct recepl. Jag bakar fortfarande tiIl julen denhär

otroligt goda men vansinnigt mäktiga kakan som dryper av korinter smör och ägg.

Kölden tilltog. Efter middagen som vi åt k10ckan tre fick vi inle mera gå uI. Det var för tidigt för del skära akvariet, men vi ställde oss i alla fall på vär vanliga utkikspost vid fönstrel, hade vi tur skulle Kola kanske pulsa fågelburen. lngen Kola synles emellertid tili fasl det så småningom var dags för honom att lända lamporna, men gardinen rörde sig som om någonförsölcte se uI

utan att synas. "Det är översinnan", sa minb ror "hoo bar blivil tokig och tänker skjuta oss med överSlens gevär".

Han ryckte mig i armen och skrek "NU!" Vellskrärnda kastade vi oss under närmasle säng. "Sä ni skriker", sa Elli som kom in med björkklabbar i en vedhillare av säckväv med handtag av instuckna släta enkäppar. Hon travade upp veden på mässingsplålen framför kakelugnen, men gick sedan fram tiJJ fönstrel och kika ut. "Nej herregud!" ropade hon och slog pannan i fönsterglaset i sin iver att se bättre.

"Han fryser ju ihjäl!" Hon rusade förbi oss ut ur ru=el, efter en slUnd hörde vi hennes gälla rösl blandas med mammas och pappas upprörda.

Tätt tryckta till varandra satt vi pä golvel och vänlade I'å att få höra vad som hän!. Antligen kom mamma. Honberättade att Kola glöml posta överslens brev och all översten rasande befallt Kola att stå i givalct under en ti=e ute på gärden i den svinkalla vinterkvällen. Hur länge han stod där vei jag inte. Vi säg honom aldrig mera. Blev han sjuk?

Dog han? Vi vägade aldrig fråga och av någon orsak talade heller ingen om det för oSS. För min bror och mig blev händelsen därför ett skräckfyllt frägetecken som tiden småningom suddade uI, fasl aldrig helt - jag glömmer aldrigKola.

ru=et och stänger dörren.

Helst l)ade jag velal låsa den, men det finns ju en möjlighet all han är den han säger sig

vara. ett händelserilct liv. I trettiotre nätter har vi kämpat, generalen och jag, ibland med doktoms hjälp, försökt hälla det oundvikliga pä avständ spjäma emo!. . . Senaste natt fick vi finna oss i vär litenhet. .. alla tre.

Natten ser ut att bli odramatisk - om nu inte bombplanen. .. Knappast i dethär vädret. Men oförulsedda obehagliga händelser måste man alltid vara beredd på. lngen vaknatt är den andra lik. lngenting pä ett sjukhus är statislct.

I natt ska jag äntligen fä tid tiIl brevskrivning. Men först måste jag på nytl läsa dagsköterskans rapport. Uppgifter om nyinskrivna och ulskrivna, om patientemas tiJJslånd, mediciner och aktuella behandlingar. VisserHgen gick vi tiIlsammans igenom den före min kvällsrond, men ett förbiseende kan få ödesdigra följder.

Jag lägger rapportboken

Elvi Löjvenberg, Kvevlax, vann tredjepris i vår skrivartävlillg. "Nallell har mållga ansiktell " har hOIl kallat sin berättelse, som vi här publicerar. tiIlbaka i skrivbordslådan, lar fram pärmen med sjukberältelser och fördjupar mig i lidandets historia, de nya patientemas.

Bäsl att ronda en gång tili då, före kaffe!. A1rtid finns del någon som vili ha hjälp - någon som inte velat ringa, "för hon ko=er nog snarl ändå".

Efter MIgjort värv sätter jag mig pä en stol intill det Slora fönstret i bortre ändan av korridoren. Blästen har övergått i full storm, vindbyama griper tag i det höga huse!. Försilctigt lättar jag på mörkläggningspapperet, fortfarande inga sijäroor. Moln och storm är inle bombmaskinemas vännero Vi fär nog vara ifred i natt.

Natten djupnar i lidandets hus. Spölctirnmen närmar sig.

Det blå skenet frän nattlampoma ger en kuslig stärnning ål den länga korridoren. Eftersom ingen patient behöver hjälp jusl nu, kan jag renbädda i tolvan. Kapten Vuorinen hade enligt rapporten skrivits uI och ru=et är alllsä lomt.

Sagt och gjort. Utan att tända lampan gär jag fram tili sängen, rycker ät mig fill och lakan - och fär mitt livs chock.

Upp ur sängen rusar en Ijusk1ädd varelse, säkert lika skräckslagen som jag. Ansikte mot ansikte stär vi där, jag helt paralyserad, men sä hör jag mig själv framskälva följande föga intelligenta påstäende: "Anleeksi, mutta Tehän oletIe lähtenyt kotiin" (Förlåt, men Ni har ju farit hem)."Det-

här är doktom", säger manneo i den vita nattskjortan och tän-

der nattlampan. Skräcken övergär i ett slags nervöst skrall och dolctorn förklarar att han varil pä tjänsleresa tiJJ Sverige, är nu på väg tiJJbaka tiIl fronlen, men kunde inte hilla ett ledigt hotellrum i sIan. Och eftersom han hade ijänslgjort här tidigare tog han sin tillflylct hit i hopp om att hilla en ledig säng: "Jag har faktislct frågat om lov".

Plilctskyldigasl bad jag om ursäkt, men visste fortfarande inte vad jag skulle tro. Vem är människan egentligen? [ote ens den ohokladkaka - en rarilel den tiden - som h'!fl påstär sig haft med från Sverige och som han, anlagligen av medlidande, räcker tiJJ den stackars skräckslagna nattsystem, kan förjaga min misstänksambet.

"J ag fär önska en god sömo dä", säger jag och lägger sängkläderna, som jag hela tiden Mllit el1 stadigt grepp om, tilibaka i sängen. På darrande knän avlägsnar jag mig ur

En sak är jag övertygad om: alla tänkbara försilctighelsåtgärder måste vidtagas.

Krig föder misslänksamhet och uppfinningsrikedom.

Rum 12 har egen toalell - det är egentligen ett isoleringsrum - och "doktorn" har alllså inget ärende uI i korridoren under natten. Ljudlösl hänger jag en galge på dörrhandlaget och ställer en slol mot den slängda dörren. Arrangemangel borde oSladko=a eli oväsen överröstande stormens, vid minsla försök att öppna dö~en.

Nu känner jag ett behov av att styrka kropp och själ, så jag styr slegen moI avdelningens kök och öppnar locket på matkantinen, Tre kokla saltströmmingar, gula av älder, och några kälrolsbitar. Inle särskilt aptitretande jusl nu o I ställel tillreder jag surra, en dekolct pä rostade vetekom och maskrosröller. Med kopp och panna sätter jag mig på Forts. pA sid: 10

8

"

Ännu pii äldre dagar anar jag bindoma som surrades hårt omkring mig, bindoma av blil f1aoell med pilsydda, bilrda kaoter. Där Iilg jag inlindad tili halsen i rotlingvagoen pii böga hjul, utan möjlighet att röra ett finger.

Mao milste vara hårt lindad i f1era månader för att fiI raka ben. Detta var ett tvång, som var början tili all instängdhet, tili alla komplex. Känslao av att kvävas, vara inIi1st, utao möjlighet att bryta sig ut har ilterkommit stundtals under de milnga äreos olika skiftningar.

Småningom barnnade jag i utdragssängen. Där fanns ett gammalt bolster, stoppat med toffs, som för länge sedan plockats av vassen men som nu blivit söndersmulat och koöligt som underlag. Där faons ett bemvävt lakan som räckte tiJI halva sängen, en dyna ocb ett aldrig tvättat, grilbrunt "stoppatäcke". Där under täcker läg jag ocb faotiserade om smil ulIiga vita kattungar tilIs dagen grydde ocb bamdomens lekar begynte pii det kalla, dragiga stuggolvet. Det fanns inte mycket svängrum pii torparstugans golv. Vintertid, dil torparskogama avverkades, inhystes skogsarbetare som kallades "kvarterskarar". Deras sura paltor ocb torpareos egoa skulle samsas om utryrnmet kring den öppna grilstensspisen ocb pii brödilsama i taket, där allting skulle torkas under natten. Dessutom hängde där seltyg, valk, tömmar, betse!.

Men även stockrepen och bästtäcket skulle rymmas inoe för torkning.

Inkvarteringama tog slut, liksom avverkningen i torparskogen. Men ännu i fem decennier frarnilt har det bängts sura fällar, bästtäcken, stockrep ocb sura k1äder pii brödilsama ocb kring den iär snart sexlio är sedan fömyade spisen. Den stär kvar, den fyller ännu sin uppgift som stugaos värmekälla, med bakugn för 16 bälkakor. Gäster från staden, vana vid elspisar, värmer med förtjusning sina bänder, rygg ocb bak, de Iyssnar tili koastret av kvistveden som brinoer, de intygar att bär bor bemlrevnaden kvar, vid foto-

genlampans sken. De runda, ohyvlade takilsama, under vilka f1era generalioner sett dagens ljus, finns kvar, likasil backet i ilsen där grytvinden var fastsatt över elden i den foma grilstensspisen.

Somrama, bamdomens Ijuva somrar, är för många det bästa i livet. Dä förstär man inte att varken fordra eiler k1aga. AlIting är roligt, sommaren lång som ett är, dagarna som miInader och timmarna som dagar. Det var en enda stor fröjd att leva, sil minns man allt nu efterilt.

Bittrast var väl ändil för de bam som var tvungna att plocka smultron iär att sedan sälja dem, utan att själva fil njuta av sommareos Ijuvligbet, det enda goda torparungama hade under ärets gång.

Men stugans många bam bebövde mjöl tili bröd ocb gryn tili gröt, pengama togs av de eftersökta ljuva smultronen som säldes pä stadens torg eiler hos sommarherrskapen.

Leksakerna var stickor, strån, kottar och stenar. Pii en bergklack i ängen finns ännu kvar smil, gril, fula, mossbelupna stenar av olika formal.

Där har tre generationer lekt sam barn, medan de ä1dre varit tvungna att arbeta sä fort det funnits krafter att hälla i en räfsa. De olika formade stenarna pii berget bildade ett hem, eli berrskapsbus. Med stenar i rad tili väggar, stenar tili möbler. SiI vackra möbler det blev av de stenama; skänk, speglar, byriler, soffor, stolar och sängar. Många mm fanns det ocksil med likadan möblering i, lika fin i alla.

Hur ett bams fantasi ändil är underbar, man ser allting precis sil vackert, sil skimrande fint man bara vili. Nu har man svårt att föreställa sig nilgon glans över de gril stenama, som ligger kvar pii berget i väntan pii nya släktens lekarsannolik! förgäves .

1 Vallbacken, nära stugao, plockade vi ilt oss grankottar som foreställde kor, den största man hittade var en tjur.

Man petade stickor tili ben ilt dem, de stod alla i en Iilng rad och ilt begärligt av det gräs man med ivriga smil bänder rivit loss ilt dem. TaIlkottama föreställde fär, den största var

- Jag påmindes om min Viking Nyström giek med egen barndom, sa jurymed- liv oell lust i,. lör sitt upplemmen Gunvor Korsström. drag somjurymedlem.

Gärda Westerlund pd Gullö i Ekenäs skä~gdrd segrade i Pensiol.cirsförbundets skrivartävLing "Milmen frdn gamla tider". Juryns omdöme om IIennes bidrag Iydde bLa: - Fyllig berättelse med mdnga fina detaljer. Ett bra tidsdokument med jämn fördelning av gott oell ont."

"Hälsosam ocll gripande läsning om torparbarns Liv under ~O-talet pd landsbygden utanför Ekenäs." "Förtjänar att läsas av mdnga nutida människor, i synnerllet unga".

förstils bässen, som var väldigt argsint och opillitlig. Kusinen, lekkarnraten frän huvudstaden, hade hämtat med tili landet ett stall med tre spiltor och tre smil .. smil träbästar. De tjänstgjorde som dragare när böet skulle bärgas in i ladoma.

Vi lekte butik ocksil, med en takpärta tili vilg och stenar tili vikter. En gammal sliten torgväska hade vi tili penningskrin. Där hade vi karamellpapper, vackert slätstrukna tili pengar. Vi gjorde pilbilgar av enkäppar, vi täljde pilar ilt oss, som vi sköt omkring ocb tappade i gräset. 1 gammelekstocken stakade vi oss fram längs strändema, i späda iIr kunde vi redan ro. Vi lekte att hela jorden var inne i vär vackra vik. Kusinema från huvudstaden hade redan börjat skolan, de visste namnen pii alla världshaven och världsdelama. Vi rodde av och an över viken, vi besökte alla riken i väriden som vi hört talas om.

Det var alltid med stor förväntan man fick följa med, roende eiler pii latabitan, över fjärden tili staden, vandra upp tili stationen för att se pii tilget och möta kusinema. Under rodden hemilt haon man beundra deras fina k1äder, blanka sommarhattar med blommor och sidenband. Underligt nog kände jag ingen avund, tyckte bara att det inte hörde

tili en själv, en torparunge från landet, att vara sä utstyrd och fin. Mina första skor fick jag som sexilring, dä mor en het sommardag tog kniven och skar bort skaften pii mina utslitna smorläderkängor. Sedan dess har jag slilit ut många par skor, men fiI av dem har varit lika vackra som de gamla kängoma utan skaft.

När det blilste nordlig storm, rodde vi ut pii viken ett stycke, hissade en trasig säck och seglade hemilt, g1ada i hiIgen. Om lördagkvällama rodde vi över viken tili vårt härliga simmanberg, det läg i en annan världsde!. Där hade vi vilr lördagstvaoing. Vi hade rena k1äder med oss infor den stundande söndagen, vi skrudade oss i dem efter simturen

och tvättningen. Men mor tyckte i alla fall att vllra fotter var lika skrovliga som grodryggar. - Vi hade nog rökbastu ocksil, med jordgolv. Dörren var sil g1es att man kunde se ut genom springoma. Där lyste ocksil dagem in. Bastun var sotig, svart och besk av rök, den eldades endast tili jul, om det var blidväder, annars fick man vänta tili foljande jul. Vatten skulle man bära med sig tili bastun. Pii jordgolvet fanns lite halm att stil pii och en bunke med vatten att tvätta sig i. Ren minns man aldrig att man blev i den bastun.

Vi k1ättrade i träden, vi höll

begravning över döda filgelungar, vi grävde kanaler i sanden vid stranden, vi lagade barkbätar med en pinne tili mast och ett allöv tili segel, vassbiltar och biltar av säv.

Men de f1esta farkostema förliste pä världshaven som alla var inrymda i vår bamdoms vackra vik. Vi byggde badhus av käppar och snören som vi samlal och koutit ihop friln alIa socker-, mjöl- och grynpilsar som köpts i staden. Vi bröt granris tili väggar, men utan tak iärblev vårt badhus.

När vi blev större och ansilg oss behöva baddräkter sökte vi bland mattrasorna pii vinden, där vi fann trasiga lamatröjor. Den baddräkten fick duga i många är framilt. När vi lärde oss simma sökte vi ilt oss gamla brädstumpar med rostiga inslagoa spikar att ha under magen. Nilgra simdynor eiler f1ytvästar hade vi aldrig hört talas om, korkdynoma kom långt efter det vi redan bade lärt oss att simma.

Vi metade under landsvägsbron, som ledde tili kvarnen. Risken att bli överkörd där vi Iilg pii bron och tittade pii abborrarna, var inte stor, lör pä lilngt avstilnd hörde man nog Ijudet av kärtoma med jämade trähjul ocb bästarnas trav utför "Wibergs backen".

Lika fort som man lärde sig räfsa hö, skulle man ocksil lära sig att ro. Att ro i takt var mycket viktigt, långa rediga tag, inte släpa äran i vattnet, inte heller ro bland "stubbarna". Ej heller skulle man släpa ilran så, att man själv for rygglänges i bilten, och tili ännu kunde ju en tullpinne brista.

Tullpinoama var gjorda av envirke för att hälla i stormen när kosan styrdes över fjärden, enda vägen tili stan, det var ändil alltid säkrast att ha helst ett par tullpinnar med som reserv i bilten. StilIa och rakt skulle man sitta i rodd-

bäten, det var strängt förbjudet att stiga upp, förrän bäten hade nätt stranden. Det gällde att dra pä, allt vad kraftema räckte, de oräkneliga gänger, som fjärdens vatten krusades av de mänga roddbätamas ärtag i säväl lugot väder, som i storm, rego, dimrna och oyis.

När hösten kom var sommarens lekar förhi, dä var svinhuset lekstuga, efter svinslakteo vid allhelgonatid.

Doften i svinhuset var inte inbjudande, meo det fanns i alla fall tak över huvudet, dä höstregoet öste ner.· Sädan Iyx som lekstuga hade man hört berättas att Herrgårdsfröken ägde. Deo lekstugan fick mao se i forbifarten, när skoläldem börjat och man färdades menföresvägen där förbi.

Nägra julklappar vaokades inte, vi bara paketerade in nägot gammalt i en bit butikspapper. Det blev i alla fall ett paket, som vi syskon gav ät varann. Julgran hade vi, med f1aggor, Ijus, stjäma, glitterband, äpplen och karameller.

Den frestelsen blev oss bam övermäklig, sä granen stod nog plundrad långt fore Knut körde juleo uI. När kölden smällde i koutama och leksakema var fä, lagade mao ihop en docka ål sig, av gamla trasor, den ena inoaofor den andra, tills man hade ett bylte att släpa pä.

Den förbjudna spinnrocken var ocksil en lockande frestelse. När man trampade 54 gick hjulet runt ocb man förstörde de dyrbara ullkardningama, som brast ideligen, sil det blev bara s.k. "spånakärringar".

UUen var dyr, hade mao inte egoa fär, var mao tvungen att köpa ull. Den skulle skrubbas, kardas, spinoas, tvinoas, härvas, tvättas, stickas, tili strumpor och vantar, det var ingen barnleksak. - Pii en gammal pinnstol band mao fyra snöreo, de skulle föreställa en ko, med fyra spenar. Där satt man och övade sig i haodmjölkningens tunga konst. Men lätt var det inte heller den dagen man pii allvar började all mjölka korna. Det är det tyngsta arbete en kvinoa kan tänka sig.

När kölden gav med sig sil man vägade sig utom dörren, hade man bemgjorda skidor

Viking Nyström har hittnt någonting spännande i ett av bidragen i skrivartäv/ingen. Oeh - Detllär var ett skojigt upp' det synes intressera oekså de två övrigajurymedlemmama: Gunvor Korsström (tili väns- drag, tyekte Gretel Hemneil. ter) oeh Gretel HemnelL-

9

Har du tlygskräck?

Herbert Ramstedt, Esbo: - Nej . Jag flyger rätt ofta. Och 1955 var jag med när planets ena motor slocknade och började brinna. Men allting slutade bra ocksä dä. Jag tycker fortfaraode om alt f1yga. Det jag däremot inte gillar är väntetidema och trängseln i planen. Senast jag flög var i böstas då vi besökte Madeira.

Anneli Hofer, rörbundets reseledare:

Det var i denhär tarparstugan - tillbyggd med åren sam gått - Gärda Westerlund växte upp. - Den dag jag måste lämna denhär stugan är det slut med mig, säger Gärda. med stroffor av läder. Nägra bindningar fanns inte i vär värld. När skarsnön började billa att äka pä, äkte mao pä stolpakälkao utför saroma berg, som mao sommartid äkte utför med smorläderskäogoma. Stolpkälken var en oumbärlig nyttosak. Den aovändes till att dra vatten pä frän källao till fåbuset vintertid, det var "vatukälkao". Sedao faons "stadskälkan", den aovändes tili att rardas med till staden, dä isen inte bar bäst och dä det inte var sparkkälksfore. Mao lastade pä stolpkälken mjölkkannor ocb smörkorg ocb startade k1. 6 pä morgonen den tunga vaodrtngen

i

decembcrmörkret.

Längs stränder, över uddar ocb fjärdar prövade mao sin väglösa vaodring fram mot staden, där man skulle stä pä torget i ticlig gryning. Samma väg bemät, med last av livets enkla nödtorft, som kaffe, ei-

med täma utä!, vara artig och bjälpa alla ä1dre som kom i ens väg. Alt krusa och buga för bönder ocb bättre folk.

Lärd alt veta hut ocb hilla mun, alt veta skillnad pä silt eget och aodras, alt inte avundas nägon. Alt inte gä bakom rägärdena, utao billas pä egen torva. lnte gä i vägen, men läta sig trampas ner av alla aodra, som fätt annorlunda uppfostran.

Sä har dä livet varit, en längtan efter allt skönt, rent och ädelt. En kamp for vad mao aoser rätt och sant. En ensam väg i svära är, med arbete, möda, prövningar, en smäbrukarbustrus strävsarnka. Helmjölkcn separerades munnar blev mäuade. ma liv ocb vardag, som nu gilr och grädden kärnades till Mao blev Järd att be bords- mot höstens, mognadens gylsmör som säJdes, det var av bön, taeka Gud for maten. Alt lene tid. det vi skulle leva. Potatisgröt läsa aftonbön. Alt niga, tacka, uppvärmd i skummjölk var säga goddag och adjö. Mao Gärda Westerlund ingen läckerhet, ät gjorde blev lärd alt vara hövlig mot mao. Lingonen som ploek- alla och inte stöta sig med 011ades förvarades sura i en bytta gon. Alt gä rak i ryggen och

koria, jäst, salt, tobak, pikanell, gryn, tändstickor ocb ortstidningen, som utkom tre dagar i veckao ocb som var blaod det aJJra viktigaste för busfridens skull. Ocb till taodtrollens fortjusning en strut karameller, som gavs pä köpet.

När tidningen blivit tillräckligt gammal fick mao börja klippa ut bokstäver, lära sig vad de hette ocb sätta ihop enkla ord.

Kosten var mager. Tili JItidsommar vankades en fiJbunke, av belmjölk. Annars forekom bela äret den blä separerade skummjölken, till all matlagning och till kalvdric-

pä vinden. När lingongröt med rägmjöl skulle kokas, försökte mao vintertid med hammare och ett uttjänt stämjäm fä loss en smula av de härdfrusna bären. Äpplena frän "beskträdet" f1öt omkring i f1ödvattnet om höstarna. Mao försökte vadaode fllnga in fallfrukten i pärtkorgar. När de andra maskätna äpplena var uppätna eller rultna, sä smakade de beska trots allt. Att köpa frukt var otänkbart. Potatis ocb bröd var huvudfodao järnte f1äske!, strömJItingen, surkorven och salta mörtar. Tili felt i stekpaonao aovändes f1äsksväJen. Ingen k1agade, om bara alla

- Nej. Jag har f1ugit en hei del. Men jag tycker jag är mera spänd nu än dä jag flög första gängen. Då var det frärnst elt äventyr. Men det är elt par är sedan jag senast flög. Nu aovänder jag mest eobart buss.

Meri Karlsson, Pargas: - Nej, jag tycker tvärtom om att f1yga. Ifjol var jag till Rom. Och doltem bor i Sverige och en bror i Norge. S1I det blir ofta aft ta flyget.

Heidi Ramstedt, Esbo: - Nej iag är inte rädd alt f1yga. Jag har flugit t.ex. till Cypem. Och ocksä inrikesf1yget har jag aovänt, t.ex. till och frän Vasa. Första gängen jag flög pirrade det kanske litet. Men ärligt sagt trodde jag det skulle vara värre.

Asta kallar tili sam ing i Virkby Asta Jansson, ordrörande för Sydlojo svenska pensionärer, har en sprudlande energi. Den kan llytta nästan berg. Nu har Asta föresatt sig aU pensionärerna frän ätminsto· ne huvudstadsregionen och Västnyland ska fä del av de mänga utstäUningar som arrangeras i Lojo i samband med firandet av landsomfat· tande Hembygdsforsk. ningens Vänners IOO·ärs jubileum.

Jubileumsdagama infaller 17-19 juni. Men Asta kallar till stor pensionärssamling i Virkby den 20 juni.

- Först ordnar vi med en tvä timmars rundtur där pensionärema fär bekaota sig med de utställningar som intresserar dem, berättar Asta. Rundturen börjar k1. 15. Sedao samlas vi pä Tanhuhovi k1. 17 för en bit mat. Och sä daosar vi ända

fram till k1. 20. Litet program ska vi ocksä bjuda

pä.

- En trivsam eftermiddagssamvaro, det är vad vi eftersträvar, säger Asta aosprllkslöst.

Men Aasta Jaosson ingrep ocksä när hon märkte alt programmet for jubileurnsdagama höll pä alt fä en nästao helfinsk karaktär.

- Felet var nog inte enbart arraogöremas. Man hade sänt ut en förfrägan till svenska föreningar och organisationer, men engagemanget var mycket svagt.

Alltnog: representanter för svenska föreningar ocb organisationer i Lojonejden kom samman och beslöt atl ocksä annat än enbart Lojo stad skulle förekomma i jubileumsdagarnas program.

Samhälletpå Forsströms tid Elt resultat av denhär

samlingen blev en utställning som ska skildra sambället pä Petter Forsströms tid.

Av Partek har mao fätt lärnpliga utställningsutrymmen ocb i de utrymmena ska utställningen byggas upp. Utställningen öppnas den 15 juni och öppethills varje dag ända fram till 3 juli. Verkstadsskolao (kaJkverkets) ska ocksä presenteras. Likasä ska Pelter Forsströms arbete för fångelseskolan i Riihimäki uppmärksammas. Hemslöjden under tiden 1940-70 ska ocksä presenteras, liksom tilikomsten av den svenska ocb den fioska marthaföreningen.

- oehär decenniema var en glaosperiod för hemslöjden i Lojonejden, päpekar Asta Jansson.

- Ocb vi ska ocksä ordna en familjefest i gammal, god stil, berättar Asta. Det ska bli hommusik, mete, tivoli, "Lyckans s~äma"

O.,S.V.

Det kao närnnas att Asta sutlit pä Brages urklippsverk ocb gätl igenom gamla tidningsklipp för alt fä en god kunskap om vad festprogrammen förr innehöll ...

Seminarium och kvällsfest 15-16 juni ordnas ett norcliskt seminarium kriog hembygdsmuseer.

- Tili detbär seminariet väntar vi de nordiska kuIturministrama. Pä kvällen den 15 juni ordnar vi en fest där Harry Krogerus festtalar. Maoskören kommer att uppträda med en norclisk repertoar. Virkby daosgiUe uppträder ocb folkdans blir det ocksä av en norsk folkdansgrupp.

Sä Asta ocb hennes medhjälpare har en hei del att stä i med. Men entusiasmen är stor och allting kommer säkert att ros iland.

R.E.

GreteI Silfvast, Lovisa: - Jo, nog är jag litet rädd.

Men ändä har jag flugit f1era gånger. Det är starten jag tycker är obehaglig, inte är jag rädd längre när vi väl kolDlnit upp. Senast flög jag hösten 1992 dä jag gjorde en resa tili Rumänien. lnom hemIaodet bar jag aldrig f1ugit.

Elmar Nyman, Sibbo: - Nej. Men litet underligt kändes det väl nog första gängen. Det var för ungefår tio är sedao. Tili Malaga var jag för fyra är sedan.

Det har aldrig hänt nägra missöden dä jag f1ugit.

..'

10 Nädens är 1943 var en dyster tid. Kriget som rasade hos oss och ·ute i väriden förde med sig sorg ocb oro. Vintero gick ocb vären kom, men uoder den klarblä himJen dundrade bombplaoen fram: vi bombade, oi bombade, de bombade. Städer lades i ruiner, tirupngaroa talade om oerhörd förstörelse och i alll detta försökte man leva sä oormal! som möjligt. Man skötte sitt arbete, man sörjde sina stupade, mao stod i matköer - och man iörälskade sig.

Vi hade förlovat oss men träffades naturligtvis 'endastunder korta perroissioner. Vi lalade om att gifta oss, men det strandade alltid pä det bistra sakförhällandet att vi inte hade nägon bostad. 1 hyresnämndens kö stod vi pä Dr 3.342 och vi räknade ut att vi skulle vara bäde grähäriga ocb tandlösa innan vi nätt fram till målet.

Dock - livet kao vara underbart ocksä blaod skärvor ocb elände. Mao stär plötsligt där med en balv dubblett: ett

pyttelitet rum, visserligen, en rnikroskopisk kokvrä med gas, en mioimal tambur och etl badrum. Hela härlighetenkunde ordnas genom att ägarinnan, min fastmans släkting, mäste lärona allt för att sköta sin särade bror i Vasa. Det större rummetläste hon för att bebälla för sig själv, men vär Iycka var obeskrivlig och blommade ännu väJdsammare dä vi hörde att det faons ett sjukhus i fastigbetens översta väoing. Det betydde varmvatten! Varmvatten i en tid dä det gavs bara en gång i månaden i vanliga hus. Vilken salighet.

Det gick förstäs inte att fä nägon flyttningsbil. Mina fä tillhörigheter kördes av en pigg gumma med handkärra frän södra stadsdelen till Tölö. Själv hade jag burit sä mycket jag orkade ocb kunde redao pä förhand, sä fick man göra pä den tiden.

Pä självaste Morsdagen förelystes vi, alla tre gånger samtidigt, säsom bruket var under krigstiden. Min syster uppvaktade mig ioed blommor och tvä brödskivor utao

Helsingfors den 30.11.1993.

Ser ut genom fönstret, kala träd, grä gator med ett tunt virvlande snötäcke. Lyktlamporoa kämpande mot skymoingen, sakta svängaode i vinden. 1 dag är det S4 är sedao Fiolaods vinterkrig, d~ laodet aofölls av den stora graonen i Öster. Det där första fasaos dygn som, trots många senare krigsupplevelser, sitler djupt inristat i mitt minne och hjärta. Känner en underlig oro, ett behov av att skriva Der mina irraode tankar, ordna dem pä nägot vis. Fundersamt börjar jag skriva och vrider " tidsbjulet" tillbaka till den 30.11.1939.

- Jag var sjuksköterskeelev vid Maria sjukhus i Helsingfors, för tillf:illet vid operationsavdelningen. Det hade varit en tidig morgonoperation, men nu bade min kurskamrat Ami och jag fätt tid till en förroiddagspaus. Vi hade just plockat fram kaffepaooa

och koppar dä en fruklansvärd smäll hördes, följd av ett skalv som fick fönsterrutoroa att skaka. Vi störtade till fönstret, säg rök ocb ett starkt eldsken över Saodviken. Vi förstod atl det krig vi inte velat tro pä, var verkligt ocb i paoikartad rädsla rusade vi ner för trapporoa, över gärden och ner i det bombskydd där faons. Vi hade just kommit dit, dä nägon utaoför ropade: - Polik1inikens och operationssaleos fIickor ögonblickligen i arbete. Nu sprang Ami ocb jag mot operatioosavdeloingens ingång. Bomberoas otäcka pipande Ijud när de rarolade Der över vär stackars stad, sireneroas bemska tjutaode ocb luftväroets koatter tycktes rulla fram över och omkring oss. Utaoför porten var redan en lång rad bärar med skadade skrikaode människor ocb ambulaoser körde ylaode fram, en efter en. 1 operationssalen var blod och sot överallt ocb lemJästade

FORTSÄTfNING ••••••••

fräckt har hao gätt in pä expeditionen och läst i rapportboken. Och nu tänker hao söva ner mig, ta medicinskäpsnycklaroa, länsa giftskäpet eiler företa sig nägot ännu värre.

Hela natten höll jag ett vaksamt öga pä 12:aos dörr. Och för såkerhets skull ringde jag husets övriga nattvakor och Fosfokolin är ett ämne varoade.

Natten häller pä att övergä i som bl.a. behövs för att dag och jag kan päbörja mor- förbättra minnet och kongonarbetet. Dagsköterskoroa centrationsförmågan.

Fosfokolin finns i riklig aoländeroa och jag avger rapport om vad sig om natten till- mängd i lecithin, som i UDdragit haver. Ocksä om nat- dersökningar gjorda i tens fasa. Tvä av de tre sköter- Tyskland och USA visat skoroa ser frägande ut, men sig effektivt förbättra den tredje, hon som var i människans bjämverk. kvällsarbete och skrev rapsamhet. porten har svärt att bälla masPersoner som ätit lecitken och smäoingom dras hennes läppar tili ett bekymrat le- bin hade staistiskt sett beende.

"Färllh mig, jag glömde att nägra bitar, som iag läser in i berätta att doktor Karl- medicioskäpet tillsammans berg ... " med en lapp pä vilken jag Allmänt sktatt. Jag djupan- skriver. Tili surrao i dag med das av lättoad, tar fram det hälsning frän Nattens fasa och bruna "giftet", och bryter loss Den skräckslagna.

Natten...

••••••••••••• från sid. 7

utkiksplatsen i expeditionsrummet. Här fordras skärpt bevakoing i natt. Jag tar en coffeintablett från medicinskäpet och läter den glida ner i den bruna vätskan i koppen - en vaolig "hälla-sig-vakenmetod" bland nattsköterskorna. Sä sätter jag mig bekvämt och njuter min mocka med ett stycke härt bröd, det sista av veckans ranson. Skulle jag väga ta en bit av chokladkakan? Nej, den kan vara förgiftad. Helt resolut tar jag och läser in den i giftskäpet.

Ensamheten ocb mystiken sätter fart pä faotasin. Nu var jag alldeles såker pä att avdeloingen byste en bov. Kanske har han orienterat sig under besökstiden och inväntat ett lämpligt tillfålle att fullfölja sina planer. Under min kvällsrond hos patienteroa har han smugit sig in i 12:an. Men bUI visste hao atl rummet var ledigt? Bilden klaroar; hel!

Med "Det var cM... " placerade sig Gunvor Ström från Esbo på fjärde plats i vår skriyartävling. Här återger vi hennes tävlingsbidrag.

smör - men med härliga schweizerost. J ag minns hur rörd jag blev och hur gott det smakade med en sä ovanlig läckerhet. Vi delade den kristligt och njöt.

Dä min fastman var iokallad var det j ag som ensam stod för arrangemaogen. Min dagbok berällar att jag från Folkförsörjoingsmioisteriet fick avhämta licens för ioköp av 2,S kg vetemjöl, SOO g socker, 3 paket kaffesurrogat och 4 I mjölk. Med lämpliga ingredienser gick man därpä till nägot konditori i staden och fick sin kaffebrödsbeställoing omskött. Tili Alkos direktion skrev jag en högtid-

lig anhällan om all fä inhandla nägra flaskor vin, vilket ocksä beviljades. Tili och med brudbuketten mäste jag ordna själv och det var saonerligen inte lätt att fä tag i blommor pä den tiden. AIlt Iyckades, fastän rosoroa nog slokade betänkligt redan under vigselakten.

Brudgummen kom i uniform och hade alltsä inga klädproblem. Annat var det med den arma bruden, som hade fätl bry sin hjäroa och använda list, fantasi och hemliga besparingar. Slåkt och arbetskamrater hade hjälpt sä gOtl det gick, lånat klädkuponger och kommit med goda

"Minnen från gamla !ider" ka/lar Ulla Suomalainen från Drumsö sin berättelse, med vi/ken hon placerade sig på femteplats i vår skrivartävling om hågkamster från gamla tider.

svartbrända bomboffer. Gasen var avstängd, med bjälp av en osaode primus och genom att hälla sprit över instrumenten och tända eld, försökte vi sterilisera dem. Utan en klar tanke i huvudet, klippte jag upp brända blodiga kläder, rullade gipsbindor, bar bärar tillsammaos med nägra låkarkaodidater och, sä gott jag kunde, hjälpte jag professoro ocb sköterskoroa vid

operationeroa.

De flesta läkare bade tätt mobiliseringsorder ocb lämnat sjukhuset redao för en tid sedao. J ag säg professoros bleka spända aosikte och kände rädsla ocb fasa över att inte veta vad som egentligen hänt ocb vad som skulle hända i fortsättoiogen. Den halvmörka korridoren var fylld av bärar och bopkrupen vid väggen satt en kvinna, oavbrutet ocb

Fosfokolin hjälper dig att minnas! tydJigt bättre minne och koncentrationsförmåga än personer som inte fick den rekommenderade fosfokolinransonen.

Mänoiskaos näring och livsstil bar under de senaste ärtiondena i de industrialiserade länderoa genomgätt en stor förändring. AIlt oftare märker mao näringsmässiga brister som leder till mångahanda sjukdomar. Pä grund av vära näringsvaoor innehäller kosten för lite av många för orgaoismen vilåga äronen. Ett av dessa äronen heter lecithin, som den västerländska människan isin näriog i medelt.aI fär 1,6 g per dygn, dä det optimala intaget skulle vara 5-10

räd. Tack vare eli verkligt under Iyckades jag köpa en wienermodell i pärlgrätl siden ocb min syster hade fätt läna en passande underkjol till den. Min gudmor kom med ett nattlinoe som bonfätt "under disken" och min kusinbidrog med ett par strumpor, som hon skaffat genom en av tidoingaroas mänga bytesanoonser. Ett strumppar mot tvä askar tobak, som i sin tur vandrat från hand till hand. Själv hittade jag ett ganska aovändbart par sammetsskor ocb kunde sucka av lättoad. Krigaren skulle inte behöva skäromas över sin krigsbrud.

Miob ror kom direkt frän fronten till vigseln. Han hade ju inte haft möjligbet att köpa nägon bröllopsgäva, men hade löst problemet genom atl beställa tvä par näverflätade s.k. "virsur" av en bändig kamrat. De var riktigt näpna men tyvärr sä obekväma att de aldrig kunde användas.

Men som ett kärt och uppskattat minne från fronten sparade vi dem länge. Blaod de förvänande många bröllopsgävoroa

uppskattade vi enligt min dagbok mest burken med 1 kg svenskt bönkaffe och sockerpaketet från samma land.

Dessutom beundrade vi ett stort nysilverfat, som dock genast - genom ett kemiskt mysterium - förlorade sin blanka beläggoing dä en kaka med surrogatmarmeladsfyll_ ning placerades pä det. Nägon aluminiumkastrull faons visst ocksä med och värderades högt. Dem fick man nämligen köpa endast om man kunde ge ett gammalt kärl i utbyte.

Själv bar jag redan bunnit glömma oro och vanmakt, matbrist och ransoneriog och nutidsungdom har såkert sväri att tro att tideroa varit sä härdao Visst var de tunga och vi fick under mänga är avstä från mycket, som tidigare hade varit alldeles självklart. Men vi lärde oss ocksä anpassoingens svära konst och kunde känna en varm tacksamhet ocb glädje över smä och enkla ting.

Nägot som kanhända behövs nu igen.

förtvivlat ropaode: - Pekka Pekka. - Nägra trösteos ord kunde inte nä heooe. Pä natten oär det blev lugnt, tyckte professoro att sköterskoroa och vi elever skulle vila oss i haos kansli. Där satt vi pä de mjuka golvmattoroa, trötta ocb tysta.

Vär snälla avdelniogssköterska gick eosam ut i det, som vi tyckte hotaode mörkret, över gärden tili köksbyggnaden för att fä nägot ätbart ät oSS. Hon kom tillbaka med en stor kanna mjölk och knäckebröd. Sova kunde vi inte och snart kallades vi till de överfyllda bäddavdelniogaroa, där a1J hjälp behövdes.

Efter nägra tunga och svära krigsmånader, den 13 mars 1940, kom freden, nästao lika oväntat som kriget. Flaggor pä balvstång i många fönster och soldatpatienteroa i bitler tystoad, Iyssnande tili president Kallios radiotaI och till fredsbudskapet med de ofattbart härda vi11koren, förlorade landomräden bl.a. Ett stympat

laod, men ändä värt land, väri eget.

Vären kom med soi i överflöd, varm Ijuvlig soi, efter en vinter, isande kall, snörik ocb mörklagd. Arbetet blaod särade och konvalescenter fortsatte pä olika orter i laodet. 1 maj kom jag tillbaka till Helsingfors för att fortsätta sjuksköterskeutbildoingen. Före det arbetade jag en tid i Svenska Normallyceum, som nu tjänade säsom krigssjukbus. Skolans studenter kom med blommor, delade ut dem bland soldateroa och personalen, sjöng för oss: ... ocb den Ijusnande framtid är vär ...

Jag vrider "tidsbjulet" framät, till är 1993. Där ute har vinden ökat ocb skymoingen djupnat till mörker.

Vinterkriget och dess första dygn är nu minnen från foroa tider, nägra av de många livet ger oss.

cithin SOO mg per kapsel. Med i kapcelo fions ocksä magnesium och maogao. Fosfatidylkolinet som finns i speciallecithinet förbättrar minnet och koncentratioosförmägao. Den motverkar ocksä böga kolesterolvärden, bildandet av leverkirros som beror pä för hög alkoholkonsumtion samt förbättrar upptagoingsförroägao av de fettlösliga vitaroineroa A, D, E och K Magnesium och magan, som finos med i fosfokolin-näringspreparatet, aktiverar de entzymer so, spjälker fosfatidylkolin .

De är nödvändiga for att orgaoismen skall kunna använda fosfatidylkolin. Magnesium har ocksä en viktig funktion inom celleroa. Brist pä magnesium leder tilI muskelsvaghet och trötthet och ökar bl.a. allergikänsligbeten. Magnesium är ocksä viktig för hjärtat och hela blodcirkulationen.

Den effektiverar ocksä motDu minns bättre! ståndskraften. Man anser att Haokiotatukkus Fosfoko- magnesium är naturens ~get nervlugnande medel. lin-magnesium-maogaokapslar innehäller specialle-

gram. Lecithin är ett naturligt ärone, som är uppbyggt av olika fetter. Typiskt för dem är fosfolipideroa som bestär av omättade fettsyror. Den mest värdefulla av dem är fosfatidylkolin, av vilken det fions ca 10--20% i lecithio. Kolin är ett ärone som bör till B-vitamingruppen.

Fosfolipideroa är byggnadsäronen för cellhionoroa och i hinnoroa inne i celleroa.

Speciellt mycket finns det av dem i nervvävnaderoa. De bestäromer hur celleroa släpper in ämnen och deltar i kolesteroltraosporten. De har ocksä viktiga uppgifter i ämnesomsättoiogen. Neurofysiologisk forskniog som gjorts nyligen visar att ett intag av fosfolipider förorsakar en ökad ärnoesomsättoing i hjäroan och en ökoing av nödvändiga förmedlaräroneo i bjäroan.

11

Pensionärer i Sydlojo tog initiativ tilllokalt arkiv Vad alIt kan inte aktiva pensionärer ästadkomma! Sydlojo svenska pensionärer har tagit initaitiv tilI grundandet av en arkivforening. Vid ett möte den 10 mars grundades foreningen. Föreningen ska upprätthäIla ett lokalhistoriskt arkiv med anknytning tilI Lojonejden.

Pensionärerna i Sydlojo har inte hara tagit initiati-

vet tili föreningens grundande. De har ocksä sett tili att det finns utrymmen där arkivet kan verka.

När utställningen "Virkby 100 är" arrangerades hösten 1992 framgick det att Virkby-föreningarDas material hålJer pä att försvinna, berättar pensionärsföreningens ordförande AsIa Jansson. Det finns föreningar som upphört och vars protokoll, årsberättelser o.s.v. finns i nägon privatpe~ons gömmor. Dethär är material som det är hög tid att ta tillvara. Därför kläcktes

iden om ett lokalhistoriskt arkiv för Lojonejden.

Pensionärerna gick frän ord tili handling. Av Partek-Lohja fick man förmänligt hyra en lärnplig källarlokaJ vid Hasseluddsallen 6 i Virkby.

Denhär lokaJen har pensionärerna nu ställt i ordning för det lokalhistoriska arkiveI. - Vi startade med att skura golvet, berättar Eugen P6ster, medlem i pensionärsföreningens styrelse. - Sedan målade vi säväl golvet som väggarna.

Av Metra fick vi ungefär

Pensionärsföreningen har fungerat som initiativtagare tili den nygrundade arkivföreningen, berätlar pensionärsföreningens ordförande Asta Jansson och styrelsemedlemmen Eugen Pfister.

100 meter gammalt hyllmaterial. Det har vi satt pä plats.

- Vi har haft stor hjälp av sakkunniga som Mikael Korhonen och Eero Abtela, berättar Asta Jansson.

Eero Abtela är ju den som förestår Lojo Museum.

Utrymmet är ungefar 100 kvm stort.

En av grundtankarna med arkivet är att Lojonejdens föreningar här ska kunna uppbevara sitt arkivmateriaJ. Men det är frärnst ä1dre människor som "sitter pä" gammalt material eiler vet vem som kan tänkas ha gamla årsberättelser och protokoll.

- 100m pensionärsföreningen är det mängen som kommit med värdefuJla tips härvidlag, päpekar Asta Jansson.

En tvåspråkig förening

Här /ar man del av det material som til/ställts föreningen av bl.a. kalkverkets verkstadsskola. Från vänster CarlFredrik Bäckström, Kurt AskoIin och Asta Jansson.

Pensionärsföreningeos roll har alItsä varit initia-

tivtagarens. Och sä har man skaffat fram och ställt i ordning utrymmet för det blivande arkiveI. Arkivföreningen grundades alItsä vid det stiftande mötet den 10 mars. Som interimstyrelsens ordförande fungerade CarlFredrik Bäckström.

Föreningen är tväspräkig och beter Lojonejdens arkivförening - Lohjanseudun arkistoyhdistys.

Säväl föreningar som enskilda personer kan bli medlemmar i föreningen.

Tili en början kommer man att ba ett 15-tal medlemmar. Avsikten är att var ocb en ska betala en medlemsavgift och för den avgiften ska man kunna upprätthålJa arkiveI. - Vi mäste ju ordna med dejourenng bär, säger Bäckström.

Endel material har man redan fätt tili del nygrundade arkiveI. Kurt AskoIin visar med stolthet upp en hei läda med materia! frän Lojo Kalkverks verk-

stadsskola. Det är årsberättelser och protokoll.

- Dethär materialet fick jag av direktör Reino Salokoski och det har jag nu överlärnnat hit tili det 10kalhistoriska arkivet, säger Askolin.

Endel material kommer sannolikt ocksä att överföras frän Lojo Museum tili det nya arkivet i Virkby.

Asta Jansson understryker af: det nya arkivet kommer att vara "ett levande arkiv". Avsikten är ocksä att det ska kunna användas av t.ex. studerande och forskare.

HyreskontraJctet kommer att överföras frän pensionärsföreningen till den nygrundade arkivföreningen.

- Det är hög tid att gammalt material nu börjar samlas in, säger Kurt Askolin. En liten tid tili och det skulJe sannolikt ha varit för sent.

Rainer Erlund

När det värker i leder och muskler Använd God Tid som annonsorgan!

Muskel- och ledvärk kan uppstå vid överbelaslning, reumatisk värk, försträckningar och vrickningar.

I samtliga talI är det en skada i vävnaden sam ger upphov tili smärtan. Behandllngen bör sålunda inte enbart lindra värken utan även be-

GEL

509 100g

,.,.,.,. ,.,.,.,.

~~;;J:d~le~~~~~~~av den

-~ KRAM 50 9 1259

Om värken förtar livsglädjen

I:J

hiälper Mobilat Mobilat _ behövs där värken sitter

Mobilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokalt i den skadade vävnaden smärtlindrande och utläkande just där orsaken tili smärtan silter. Mobila! lindrar snabbt värk , inflammation och svullnad. Mobilat belräm· jar den lokala blodcirkulatio·

~6g ~~I~~di.n:ä~n~~~~~iu~_en

frisknande.

Receptfnlt på apoteket

AKT1VA BEsrANDSDELAR Kräm Exlr,suprarenal puril" mucopolysaccharidpolysull actd_sahc • Gel ElIlr suprarenaLpunf , mucopolysacchafld polysulf , actd sahc., IsopropanoI

12

..

God Tid utkommer nästa gång tisdagen den 3 maj. Material avsett för tidningen bör vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 22 april. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, HaJmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Annonsmaterial avsett för tidningen bör vara tryckeriet tillbanda senast tisdagen den 26 april.

Pensionatet vid havet

YAltra YtternAa, SF-22100 MarI ..

hamn, tel. 928-16322

t8-27.4 med Blomstertåget, Keukenhof. kana!!ur m.m. Halvpens. Pris: 4.280,16-17.4 Muslk.l.n CHESS i Sunds· vall. Medv. Tommy Körberg, Karin Glenmar'!, Anders Glenmarf< m.fl.

Overn., bålbiij., inlr.bilj. Pns: sao,7-8.5 Um.!s störsla dansgala Medv.Sten &Stanley, lolta Engbergs, ThorGörans och Jubilee. B!lbiij., ÖVllm., intr.~ij , Pris: 550,11-12.6 och 6-7.8 Ävenlylsresa me<! vårldens långsta IInb.n.

G-lI,6 Östra Rnland 29.s.;).7 Kuusamo-Saariselkå~lH'ä.I.

3O,s.;).7 EsIIand med sångfestival.n iTaI~nn,

3-8.7 4-7.7 8-t2.7 t 0-t 5.7 16-22.7 17-20.7 22-28.7 23-28.7 2s.;)t.7

GotIand Åiand-Kumlinge Dalama-Siljan runt lololen med Hurtigrut.n Hemliga rasanl Trondh.inHlÖlos Bomh~m

l.eg~d-l<öpenhamn

HaapsaltHlrmsö

~t.7

Höga Kusten 2- 11.8 Familjeresa til Pans och EuroDisn.y 5-8,8 Jungfrukusten med Country·festivalen i Gå~e, 9-t3,8 Nordl<ap 12- 14.8 EM i He~ingtors 12-15,8 KolrnlrderHlötakanal 9-11.9 Allsångskonserl med Kjell lönn! i SundsvaI 14-18.9 Rusl<aresa ull Björldi· den-Narvik 24,9-3,10 Be~in-Prag-Wien 4-13,tO Gardasjönochnordltaliens pänor t~O. 10 HöstresatillCypem 22-30,10 HöstloVSlesa ull Cypern, Endagsresor tili Olavals, Ets.ri, SkaJd.ns v;g, Um.l

BOKAGRATISI Närllnle 0800-9-0051 OBSI ENDAST BOKNINGARI

Bestållvlrresebrosc:hyrI9941 Såndbroschyrlil:

Namn:_,_.._.. _.,_.,_,_,_,_....... __..

EUs f6rsta A1dreparlament 22-24 november 1993 1 fjol i november samlades i Luxembourg pä inbjudan av Europa-Parlamentet över 500 äldrerepresentanter frän Europeiska Unionens (EU) 12 medlemsstater tili EUs första Ä1dreparlament.

Pä agendan bade man fyra teman som dryftades ur äldrebefolkningens synvirtkel: utkomst, livskontroll, arbetsmarknad samt integration ocb medbestämmande. Ä1dreparlamentet avgav en slutdeklaration i vilken man under temarubriker dokurnenterat enskilda ståndpurtktstaganden, Slutdeklarationen som belhet för fram inalles 34 ständpunktstaganden. EG-institutionerna anmodas att beakta Ä1dreparlamentets ständpunkter och uppmanas att är 1994 godkänna en EG-handlingsplan om äldre med konkreta ätgärder ocb tillbörande tidsplan. Man kräver att Europa-Parlamentet nyttjar Ä1dreparlamentets konklusioner samt dokurnenterar i vilken omfattning regeringarna och parlamenten i de tolv medlemsstaterna avser att förverkliga dem.

AlImänt kan sägas att mycket av det, som EU:s Ä1dreparlament nu kräver av medlemsstaterna, redan har sin tilIämpning i värt land.

Nedan ett "plock" i ständpurtktstagandena.

partner. Parlamentet säger att äldre kvinnors speciella problematik bör fä speciell uppmärksamhet.

Man erkänner att YArd i hemmet inte alItid och inte för alla är ett tänkbart alternativ ocb att en del äldre är hänvisade tili att bo pä institutioner.

Man kräver att alla äldre säkras en passande omsorg ocb värd, exempelvis genom en omvärdnadsförsäkring. Ä1dres självbestämmanderätt ocb rätt att bli respekterade samt deras rätt tili privatliv även om de bor pä institution understrykes. Likasä rätten tili en värdig död.

Arbetsmarknaden och de äldre

Ä1dreparlamentet fastslär att de äldres visdom och erfarenhet inte bör äsidosättas eftersom det för samhället betyder en oerbörd förlust. De äldre vili själva bestärnma sin pensionsäJder. Mänga äldre skulle gärna arbeta en kortare tid om pensionen räckte tili, medan andra önskar att livsarbetstiden skulle vara längre. Ä1dreparlamentet menar att förtidspensionering utnyttjas för att avskaffa arbetsplatser och att äldre därvid diskrirnineras. Det päpekas att förtidspensionering inte säkrar rätten tili arbete för nägon annao.

För att förebygga diskrirniUtkomsl nering i förvärvsJjvet förvänBl.a. kräver äldreparlamen- tas att äldre arbetstagare säktet att den sammanlagda pen- ras efterutbildning, vidareutsionen roinst en gäng i äret bildning, skolnings- och omanpassas tili genomsnittslön skolningsprogram. Man kräeller levnadsomkostnader ver att arbetsmarknaden vid med utgängspunkt i vilkende- ökande arbetslöshet stimulera det är som stigit mera. Man ras med offentliga medel.

Jämställdhet krävs mellan kräver ocksä att de nationella regeringarna avstär frän ät- män och kvinnor även visavi gärder som medför en för stor pensioneringen, speciellt ifräbörda för pensionärerna. Man ga om pensionsäJdern. Ä1dreparlamentet fastslär kräver en harmonisering av rätten tili invalidpension och explicit att det inte bör fä uppatt arbetstagarna ocb pensio- stä en kapplöpning melIan genärerna skall fä sin represen- nerationerna, att framtiden tation i pensionsfonders sty- snarare bör karaktäriseras av solidaritet. Man anser att solirelser. daritet mellan generationerna inte enbart bör gälla unga och Livskontroll äldre pä det individuella plaÄ1dreparlamentet önskar net, utan ocksä verksamheter en beredning av de kulturella, och myndigheter i anknytning ekonomiska och sociala ram- tili arbetsmarknadspolitiken. betingelserna för att skapa Man ställer kravet att sammöjligheter för de äldres fulIa deltagande och integration i hällena och regeringarna skasamhälIsIivet och menar, att par möjligbeler för samt stidetta förutsätter utveckling av mulerar och stödjer fortsatt nya former för solidaritet sysselsättning för de äldre, inom ocb mellan generatio- med beaktande av de olika nanerna. Nödvändiga villkor tionernas bestärnmelser om och förutsättningar bör skapas pensionsäJdern. Ä1dreparlamentet avräder p1\ alla niväer av det sociala ocb politiska livet pä lokalt samhällena, staterna och polioch nationellt pian. De äldre tikerna frän att sätta likhetsbör säkras kompetenta dialog- tecken mellan förvärvsaktivi-

tet och arbete eftersom pensionerade dä utesluts. Man anser att en sädan snäv definition av begreppet arbete begränsar de ä:ldres arbetspotential, ocb att alI ytterligare diskriminering av äldre arbetstagare ifrAga om sysselsättrting bör undvikas. Ä1dreparlamentet förväntar sig att det öppnas en arbetsmarknad med socialt meningsfullt arbete för de äldre.

Man förväntar sig ocksä att de äldre omskolas sä att de frivi!ligt kan utföra socialt, kulturellt och miljöanknutet arbete.

Det fastsläs att de äldre önskar sysselsättning isin omedelbara närbet, inom lokalsamhällets sociala liv. Man förväntar sig att äldre, innan de pensioneras, kan lära upp och undervisa yngre. Parlamentet föreslär att äldre uppmanas att i högre grad äta sig frivi!liga uppgifter och att dessa deras insatser honoreras.

Integration och medbestämmande Alla hinder för de äldres deltagande i det ekonomiska, sociala, kulturella och politiska livet bör avlägsnas. De äldres betydelsefulla erfarenheter bör komma samhället tili godo och de officiella äJdersgränserna f<ir ett aktivt liv bör därför avskaffas.

Med hänsyn tili äldres mobilltet bör seniorpass (kommissionens förslag 1989) som ger särskilda rättigbeter och ett särskilt resekort inf<iras.

EU bör säkra pensioners fria rörlighet och möjligheten för äldre att fä värd pä sjukhus i annan medlemsstat. Handikapprogrammet HELlOS II bör utvidgas ocb man bör ta med alla kategorier av handikappade äldre.

Medlemsstaterna bör höja säkerheten i trafikinfrastrukturen, även med tanke pä "svaga" trafikanter.

Spräkets viktiga roll som bärare av Europas mängfaldiga kulturer bör erkännas, Iikasä kulturella facillteters och ett aktivt föreningslivs betydelse, vilka bäst stimuleras pä lokalt pian. Ä1dreparlamentet anmodar medlemsstaterna att framhälla det frivilliga arbetets betydelse för samhället.

Man föreslär att nationella äldreparlament upprättas och man kräver att ett rädgivande europeiskt äldreräd upprättas med uppgift att vara en representativ och fullvärdig dialogpartner pä europeisk nivä.

Text: Valborg Louhisto

Sluta röka och vinn P1\ världshälsodagen den 7.4 1994 inleds en internationell rökslutar-tävling i tretton olika länder. 1 Finland förverkligas tävlingen inom ramen för den treäriga kampanjen "Ett rökfritt Finland", där fjorton organisationer samarbetar. Kampanjen, som riktar sig tili vuxna rökare inleddes i november 1993 och koordineras av Centralen för hälsofostran. Folkhälsan ansvarar för den svenskspräkiga verksamheten ocb det svenskspräkiga utbildningsmaterialet.

Under devisen "Sluta röka ocb vinn" uppmanas landets vuxna rökare att under en mänads tid, den 7,4-6.5 1994 avstä frän tobak. Man hoppas att över 10.000 rökare skall anta utmaningen. Den som Iyckas - och via ett blodprov kan bevisa att den fimpat för gott tävlar om en tvä personers resa till Hawall.

Alla 18 är fyllda är välkomna med i tävlingen. Tävlingsblanketter finns bl.a. i apotek och hos företagshälsovärdare.

Finländska armen delar ut blanketter bland beväringarna. Svenskspräkiga blanketter finns vid Folkhälsans olika enheter i Svenskfinland.

Tävlingsreglerna är de samma f<ir rökarna: i de andra deltagande länderna, Dessa är: Estland, Israel, Österrike, Utauen, Malta, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Ryssland och Katalonien-regionen i Spanien. Pä världshälsodagen, d1\ tävlingen startar utkommer 00011

SLIITIlÖK T

Folkhälsans tidning med ett temanummer om rökning. 1 Fh tidningen ingär dels ett fräsigt ungdomsmaterial som Folkhälsan sammanställt i samarbete med social- ocb hälsovärdsministeriet, dels artiklar som översatts och bearbetats inom ramen för "Ett rökfritt Finland".

Som stöd för kampanjen och rökslutartävlingen arrangerar Folkhälsan ett seminarium för allmänheten torsdagen den 3.3 1994 k1. 18.00 i Hälsoaktivitetsbuset i Helsingfors. Adress: Topeliusgatan 20. Med.lic. Arvid Nyberg föreläser om rökning ocb hälsa, om olika rökslutarmetoder, om nikotinpläster- och tuggummi.

Folkhälsan hoppas att seroinariet och andra aktiviteter inom ramen för "Ett rökfritt Finland" skall inspirera rökare att sluta. Folkhälsan är ocksä beredd att dra igång rökslutargrupper bland vuxna som beböver stöd för att kunna f<irverkliga sitt beslut.

Lokala aktiviteter förverkJjgas p1\ olika häll i Svenskfinland.

Irmgard Blomqvist ny bas i östra H:fors Irmgard Blomqvist heter den nya ordföranden för Pensionärer i östra Helsingfors.

Det är hon som efterträder Ebba Ikonen. lnngard har suttit med i styrelsen i fyra är och avancerade nu frän viceordförandeposten tili ordförandeposten. Årsmötet i Bygdebemmet gick raskt undan med rutinerade Torolf Lassenius som mötesordförande. Tili styrelsen ätervaldes för ären 1994-95 Evy Andersson, Felix Blomqvist och Åke Wilen. Tidigare suppleanten Ulla Sontag blev nu ordinarie pä den styrelseplats som Irmgard Blomqvist tidigare innebaft. 1 styrelsen kvarstär dessutom för 1994 Maija-Liisa Koponen, M~-Lis Markelin, Greta Sjöblom ocb Sten Stenberg. Tili suppleant för perioden 1994-95 ätervaldes Lars Hagström. Irene Purje

blev ny suppleant f<ir samma period. För 1994 kvarstär som suppleanler Jarl Fredman och Karl-Johan Nyman.

Ordinarie revisorer blev Ilse Pacius (ny) ocb Elisabeth Willman. Revisorssuppleanterna Ann-Mari Ahlqvist ocb M~-Lis Kräkström ätervaldes, Medlemsavgiften fastställdes som hittills tili 30 marko Föreningen har i detta Dli litet över 200 medlemmar.

Bokslut och verksamhetsberättelse godkändes. Budgeten för 1994 slutar pä 24.500 marko För firandet av 15-ärs jubileet i november ansläs 7.500 marko Vid ärsmötet underhöll Nisses trio - Nisse Engman, Irja Pelo ocb Helga Smal med musik. Man ägnade sig ocksä ät alIsång och mölet avslutades med kaffe med dopp.

RE.

Adress:_._....•.. _.._•......•. _•..___...•••.

44 får peng för rehabilitering Svenska Pensionärsförbundet erhöll 88.000 mk för rebabiliteringsbidrag av Penningautomatföreningen. Det betyder att 44 personer blir delaktiga i stipendiet pä högst 2.000 mk.

112 ansökningar inom utsatt

tid. Förbundsstyrelsens arbetsulskott fördelade bidragen utgäende frän en beredning uppgjord av förbundsordföranden Levi KJävus och

medlemsföreningar erböll alItsä bidrag. Sökandens inkomst är enda kriteriet för bidrage!. För att bli delaktiga i ärets rehabillteringsbidrag fick man inte ha högre pension än ca 3200 mk/mänad.

WA'A. TEATER

Åbo Svenska Teater Stora scenen AuraQalan 10

ÖSTERBOTIENS REGIONTEATER

KÄRLEKENS HÖGA VISA

DEMONER

:

~~: ~~:: ;~: ~~j=:: ~~{7kva1.

*

•

16. 3 klo 19 PREMIÄR 18, 3 klo 19, 19. 3 kl. 18

*

18. 3 klo 19 Premlä(

- en musik-kabareSpelas under våren på stora scenen.

BILJEITKASSAN: 961·3200 300 må-lö 10-14 samt

EN STJÄRNAS FALL

BLASKUGGOR

• 19. 3 kl . 15, 22.3 kI. 19 Kassanm6-1ö 1'-1S. U-Iö 17 19 teJ. 921 ·231 1364

13

Ebba gick eIler 14 år:

thaförening och för de hörselskadades understödsförening.

Men ändä... Jag sa IIt ordföranden Sturle Böckerman: Herregud, vad har jag nu gett mig in pä!

"Gud vad roligt vi hade när vi övade sketscherna!"

- Roligast var det nog när vi övade de sketscber som vi sedan skulle visa vid föreningens möten. Herregud vad roligt vi bade! Vi bade garanterat roligare än publiken!

jag höll mig efter honom.

Men plötsligt var han försvunoen. Näja, jag kom fram till skolan i vaIje fall. Men jag tänkte nog: a1drig böIjar jag ko=a till en föreoiog där vägen tilI föreningens möten är sä besvärlig.

Det är med glädje Ebba Ikonen ser tillbaka pII sina tolv IIr som ordförande för Pensionärer i östra Helsingfors. Vid IIrsmötet den 23 februari Irädde hon tillbaka.

- Men minnena finos kvar i mitt hjma, säger hon.

Det var faktiskt nllgot av en häodelse att Ebba räkade ko=a med i pensionärsverksamheten.

- Året var 1979. Jag hade varit sjukpeosionerad i tre ärs tid, men piggoat till och sökte väl nllgon form av aktivitet.

SII sllgjag en anoons i Hbl om att man planerade att starta en pensiooärsföreoiog för östra Helsingfors. Det första mötet skulle häUas pII Blomängeos skola. Jag sökte mig e1it, visste inte ens riktigt hur jag skulle hitta e1it. Det var regnväder och storm. Jag säg en mansperson och tänkte att han säkert ska till samma plats. Sä

Men hur det nu var mötte - Inte hade jag ju nägon Ebba upp ocksll när det grun- tanke pII att böIja med nägot dande mötet hölls den 21 no- styrelseuppdrag i den nygrunvember 1979. Hon är ·t.o.m. dade föreoiogen, berättar Eben av föreoiogens tre stiftande bao Men sll giek det bara att medle=ar. De !Vä övriga är jag blev invald i styrelsen.

Sturle Böckerman oeh Torolf Visserligen hade jag tieligare Lassenius. varit ordftirande för en mar-

SII kom det konstituerande mötet. Ebba valdes tili föreningens sekreterare: - Jag sa ät Böckerman: dethär k1arar jag inte. Han svarade kort: var tyst!

Ebba var sedan sekreterare ända fram till vären 1982. Dä valdes hon till ftireoingens

Rainer Erlund

Avgående ordföranden Ebba Ikonen (tili höger) i samspråk med sin ejterträdare Irmgard Blomqvist.

VEM VET MEST i SPF:s frågelek Vid senaste är.s höstmöte k1äektes en idI! - frägesport bland pensionärer. Kansliet fick i uppdrag atl genast sätta i gäng en tävling mellan ftirbundets föreoiogar.

Med faeit pä hand vet vi redan nu att intresset är stort.

Under vären koras regionala mästare och före finalen den 27 oktober vid kulturdagen i Sibbo har vi säUat fram tre finallag: ett frän Österbotten och !Vä frän södra Finland.

Ebba blev sekreterare

ordförande.

- Faktum är att det fanos nägon som sa: du k1arar det inte. Det väckte en lust hos mig att "visa dom". Jag fick mllnga goda och fina rlld av dllvarande verksamhetsledaren Rainer Nordström. Jag är änou i denna dag honom myeket tacksam.

Nu drog sig Ebba a1ltsll tillbaka - efter tolv är vid ordförandeklubban.

- Barnen böIjade tycka att det kun de förslll nuo Ordförandeskapet kräver sin tid och jag har inte hunnit ägna barnen den tid de skulle ha önskaI. Vid ärsmötet i Bygdehemmet den 23 februari utsllgs Ebba till föreningens hedersmedlem nr 3. Hon fick oeksll motta pensionärsförbundets bordsstandar med inskription.

- Det är ett otroligt arbete du lagt ner pii denhär f6reningen, sa mötesordf6randen Torolf Lassenius.

Nya ordföranden Irmgard Blomqvist avtaekade oeksll i varma ordalag Ebba. Oeh tre trotjänare - Ulla Lassenius, Tossan Willman oeh Svea Forsman - taekade med blommor och en pläd.

- Jag har bara fina minnen frän denhär tiden, sa Ebba.

Har det funnits nägra motigheter sll har jag glömt dem.

Men det fina, det minns jag.

Oeh jag ko=er att fortsätta i föreningen som medlem, det är k1art.

Sjundeä vann iIngIl över he=a1aget oeh Sydlojo. Poängen (28-28-24). Dä sllväl Sjundell som Ingll fick ihop 28 poäng var, avgjordes tävlingen med tilläggsfrllgor, som sjundeäborna k1arade bättre.

1 Ekenäs var det ocksll mycket järnot mellan lagen.

Tenala vano med 32 poäng mot Ekenäs 31 och Österby 24 poäng.

Kulturhistoria från Esbo Under vecka 4 utkom en Iiten bok pII 112 sidor under narnoet: "Kulturhistoria kring kyrkan och Prästgärdsbaeken i Esbo med tillägg". Författare är K-V Ahokainen.

Boken omfattar bl.a. händelser som utspelades kring Esbo gamla grästenskyrkas renovering samt planeringen av församlingscentret i Prästgärdsbaeken pä 70-S0 talet.

Den kamp som pägätt under hela 20 ärs tid, har med denna bok belyst nutida miIjöförstörares frarnfart av den värdefulla kuI tur som finns i Esbo. Mlltte denna lilla bok fll bli en pllminoelse för kommande generationer om hur detta IIrhundrandets folk sköter de kyrkliga angelägenheterna för bevarande av den gamla miljön i vär kyrka och dess omgivoiog iEsbo.

Boken kan erhäUas frlln föreoiogen "Templum Esboensis" adress K-V Ahokainen Magnus Enekellsgränd 9

M 23, 02610 Esbo, tel.

5022824 och frän INFO Bokhandeln i Graokulla samt frän Akademiska Bokhandeln i

Hagalund till ett pris av 60,mk.

K-VA

Nya broschyren harkommit 48 sidor spännande resor Beställ den

ForHarande i den förmånliga AO-serien Acetylsalic. Leiras 500 mg, lindrar värk och inflammation, sänker febern .

Verksamt medel är den gamla välkända acetylsalicylsyran.

Användning: Värk, feber, reumatiska sjukdomar. Läs bruksanvisningen på förpackningen.

Jämför priserna på apoteket.

;

20 tabl.

20 tabl. 5,60 50 tabl. 13,20 100 tabl. 22 ,50 Här gnuggas geniknölarna. Från vänster Eila Forsström, Tenala, E dvard Wiberg, Österby och Karl Erik Kraufvelin, Ekenäs.

T I L L

FÖRNUFTIGT

P R I S

P

A

APO T EKE T

Kurt Wahlstedt hälsade på arrangörernas vägnar välkommen tili vinterdagen.

Sång bjöd Esbo svenska pensionärers sånggmpp på. Kören leddes av Eva Andersson.

FORTSÄTINING

•••••

Nordismen ___

Kring nordismen uppehöll sig riksdagsledamot Margareta Pietikäinen i sitt festtal.

••••••••• från sido 1 met består bl.a. av seminarier, '1Itställningar, diskussioner ocb ett imponerande samnordiskt lrulturutbud.

- Min förhoppning är att Forum ger uppbov till bestäende samnordiska kontakter mellan organisationer ocb mellan privatpersoner. Mänga arrangörer arbetar redan nu tillsammans och förbereder gemensamma program, där frägor ocb problem belyses ur allnordiska synvinklar. Hela Forum-veckan kommer att vara en process där nordbo möter nordbo, där isländska, grönländska, svenska, danska, finska och norska Ijuder frän morgon till kväll.

- För det tredje, vi mäste väcka intresse för att lära oss tillräckligt "skandinaviska" för att faktiskt förstä varandra. Under de tvä år jag lett ordet vid Nordiskt Forums styr- ocb planeringsgruppsmöten, har jag blivit synnerligen medveten om att spräkproblem existerar inte bara mellan Finland och de övriga nordiska länderna, utan i hela Norden. Det är inte svärt att

öva upp sprlliörstäelsen och därmed rasera en av de fä nordiska murar en del upplever att finns.

Här skulle den omdiskuterade, men tillsvidare inte forverkligade, nordiska

diska länderna en nödvändighet. Tilisammans kan vi betydligt effektivare driva våra intressen, än om vi handlar som enskilda länder. Under den f6rhandlingsprocess, som pägår,

de

Sång,musik Vinterdagen i det vackra lrulturcentret i Haga!und blev en trivsam tillställning

Christian Blomberg och Ulf Bergström ledde allsången med bravur och fick också hjälp av Eva Andersson.

TV-sändaren med program pä de olika nordiska spräken, vara till värdefull hjälp.

- Tili sist: om Norden går med i EG, är ett nära samarbete mellan de nor-

har länderna redan visat prov pä sin f6rmäga att agera gemensamt. Hur forbandlingsresultaten än blir, är det skäl att minnas att besluten om et! ev. medlemskap fattas först senare, ef-

1 c'

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Ansvarig utgivare ocb cbefredaktör Rainer Erlund

Redaktionens adress: Ha!mstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-2487345 (tj.)

911-248 2539 (b.) fax 911-248 5007 I SSN U35Y·XY6Y EkcDls Trycktri Ab, Ekelll! 1994

ter folkomröstningar nordiska ländema.

Seniordans presenterades av arrangörsjöreningens seniordansare.

med Esbo svenska pensionärer som loka! mangör.

Föreningens ordförande Kurt Wablstedt bälsade välkommen. Inemot 300 personer bade mött upp.

Eva Andersson bjöd pä pianosolo ocb pä programmet stod mycket allsäng som leddes av Christian Blomberg ocb Ulf Bergström. Esbo svenska pensionärers seniordansare uppträdde under ledning av Ethel Blomander. Ocksä arrangörsföreningens sånggrupp uppträdde under ledning av Eva Andersson.

Bosse Österberg stod för uppskattade kupletter som drog ner applåder.

Förbundets tack för Iyckade arrangemang framfördes av förbundsordförande Levi Klävus. Festen avslutades med Modersmålets säng. Som konferencier under bela festen fungerade Jerker Nyberg. Han gay ocksä påpassligt besked om bur damernas 3-milslopp i Lillebammer slutat (viOlerdagen sammanföll med jusl den dag dä damernas 3-mil stod pä programmet). R.E.

3611öste GT-kryss Inte mindre än 361 lösningar inkom tili God Tids kryss 1/94. Det är nästan 40 flera än som löste julkrysset.

De fem först öppnade rätta lösrnngarna premieras med bokpris. Vinnarna heter: Frieda Ekholm, Ängskull avägen 6 E 35, 02200 ESBO, Ann-Lis oeh Börje Johansson, Sjötullsgatan 6 C 13,

Hyresvärd, vi erbjuder Er

06100 BORGÅ, Inger L indman, Kyrkoesplanaden 20 B 19, 65100 V ASA, Gertrud Landen, Tornplanet 2 A 5, 02120 ESBO oeh Alice Stam, PL 535 A, 07980 KUNGSBÖLE. Vi gratul erar vinnarna oeh taekar alla deltagare för visat intresse. Priserna kommer med posten.

UR~A,-IKAKE~ V\55RNGA-RE E:K.ORRARIROP l-EJONlRAD\O E\~ A 5 0 R\ FAe 1< F ESljV \ FT'§ A R. T151 E 0 R.G

\E. E Rl N -;;: l 'ilo

NOA-KS-ARI<\EL

T

Lll5

1 G

A F L 0 DEN

AI F A T

( MA

!?OA\C;u BBElV'fKO RT \ G E~MI A ~J3J\ KI Rö RAlF A N AIE&..~ R A v

FJÄRlTOLERANT/UNIONC~1 F~R5P.!S.\ MAlLJut-\IARMADM-S

EGO/TENN\I LLER~ROI'\5AL'

B. A

R A ID E G

lr \ N

Maja Musikteater med skärgårdsmotiv efter Anni Blomqvists romansv~. Svenskt urupplörande på sommarteatem vid Raseborgs 51011. on 22.6 kJ 19 s6 10.7 kl15 s6 26.6 kl15 on 13.7 kl19 on 29.6 kl19 to 14.7 kJ 19 to 30.6 kJ 19 lö 16.7 kl19 Iö 2.7kJ19 s6 17.7kJ15 s6 3.7 kJ 15 on 20.7 kl19 on 6.7 kJ 19 to 21.7 kl (9 to 7.7 kJ 19 fr 22.7 kl19 lö 9.7 kJ 19 lö 23.7 kl21 BiijetJbokning: (911) 378 513 Västnyländska Ungdomsringen

Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen mr Er lägenhet.

Vi skötcr om: - visningar, kreditupp\ysningar - hyresgaranlier oeh -komrakl V åra kunder söker bLa. 1-5 rum i eentrala Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök 05S .

STIG IN ISEAWIND·VÄRLDEN! ~~~~r~d';:'rirä~j~~~~t~~~~~~:

ponerar resenärer och hilar mellanAbooch Stockholm. Hososs hittardu inga kristallkronor. Vi harhelleringa soppköeroch iogenstress. Underblldäck finns endasllägvagnaroch inga vidlyfliga diskotek . Vi erbjuder iogen plastdoftande Iyxkryssning utan en äkta, komfortabel sjöresa verkligt formånligt .

N& NLocus Ab Mf

J lufree shoppen är urvalet 'Jou

och rildigt . Efte~m vi hörtlll de billi~ste på Ålands hav, så lönar det slgockså far den mesl torrlagdaau kö'pa ui full ranson.

Smedsgalan 15. vard. 9-18.

Tel. 17 1744

590-

Hem: 455 1496/693 2893

T I N ~ K A t5

ö

'! I

ERI KAI R A N K A II 5 0 LE R A\ R A '5 DE K ALE RI Y A R DIT R 0 S 5 I RA N K

INTRAWUD MOTARBETARVÄRKI Den 101 hndnng iN ohka slag ~ muskelvårk och andra smanor utvecklade in· tralJudsapparalen NOVAFON har kommit ut på marknaden i Fmland år 1989. oarlönnnan har den testats bl.a I Tr.;kland, England och Östernke me<! rTl'fCkel be· röITMlrda resultat Dess IOrmåga an llndra grundar slg på lludvågor inom lrekvensområdel 1()().1D 000 Hz ISVilng· ningar I sekunden). Då apparatens Ijudplana bernr huden fonplanlar sig Ijudvågoma anda ned tdl 6 cm under

for 1-4 personer, hela hynen, personbilsplalsoch frukosl på nautureD; 1kraft tUl31.3.1994.

ytan, och blodflOdel aktiveras i vavnadseellerna, V3fVld kroppens egna helande

Mä-fre 8-19. lö 9-14

~~e~~rJ~~~Jfa~åmPlIg

etfekt med en reglageran. En nonnal behandling tar ea 15 mlIl. per gång och man kan behandla sig !Jere gånger om dagen oeh

9800-6800

Grat is från alla håll i Finland

~~~a~~'ds~~~~~~~~li~ig~e~~~~~~ men IOr personema.

SJukgymnaster rekommenderar lntra'Judsbehandling speciellt vid värk lororsakad iN muskelspanningar, men påpekar an lastan apparaten af helt lantastisk når det gaUer lindring iN smårtor. så kan man inte bola kroniska sjukdomar såsom ledgångsreumatism eiler slitna leder. men den kan lindra smanor åven I dessa laJI.

SeaWind nw Ui4U"

Oy SeaWind Line Ab. Slottsgatan 84 . 20100 Åbo

Importör

Adressförändringar

S NYSTRÖM KB Centralgatan 56 10300 KAA1S teL 911 -316 36 sånder gralls mformalIon på begår.tn

nr

sam gäller God Tid helst i fortsättningen meddelas tili f6rhundets kansli: Svenska Pensiooärsförbundet, lodiagatan 1, 00560 HELSINGFORS 56. Det går oekså bra att ringa in fll rändringarna, !elefon 90-791 895/ Marianne S:mdell. Oekså preoumeranter som ska avlägsoas ur regIstret bör meddelas tili kaosliet.

TurochrelUr

,

K tl.A LIA 5 P~ R~

G ALA R \z. U L Y N 1) II POL E l A L K R. E T

iL

Stormskärs

Gratls • semce

SOMMARVlSTELSE i Åbolandsskärgård lör pigg oeh språkkunnig pensionär.

Tillfälliga lätla utejobb samt telelonpassning vid behov.

Tel. 926-31 116.

Dags att bli medlem i pensionärsföreningen!

Upplev en intressant oeh givande BESTÄLLNtNGSBUSSAR:

Oy Kaj Forsblom Ab Adlerereutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 915·524 3993

Resebiljeller genom

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

Tel. 911-2481004 Auto·Buss Bäck & Östman Falliggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

ALBINS RESOR KYRKsLÄn 298 7128 - 298 7136

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 915·531865 Beställnlngsbussar.

Restauranger

e

TRADITWNELl FlNLAND5-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS. SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESTTILlSTÄLlNINGAR $MAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING. VÄLKOMMEN.

GEORGSGATAN 30 6 vAN. TEL. 90-641 101.

OPTIKER

KARIS

;iJ-

®~!.t~

FRISKVÄRDSVECKA

BUSSRESOR - 1994 med service och kvalifef BOKA DIN BUSSRESA NU! Rekreatlonsresa tili sköna Ikalls Bad ... ........

AbcrHollday on Ice/Trödgördsmössa ......

Bryssel- ' Europas huvudstad-, flyg/buss ..

Dalama och Slljan runt .......... .....................

Retretti med Picasso och Rantasalmi .......

Alond med Kostelholm och Bomarsund ...

Norge - fjöII, hav och fjordar ......................

Opera I Nyslott- ' Alda' .............................

19-21.4 23.4 30.4---6.5 14-18.6 21-22.6 28-29.6 5--12.7 14-16.1

OBSI OBSI Faml/jeresa: Ko/mården och Vlmmerby ........................ 11-14.7 Bostadsmössan I Jakobstad... ... ... ... .... .......

Löngs Salma kanal tili Vlborg ... ... .... ...........

Runt Finlands Insjöar. ............ ... ..... ... ............

Gotlands ·Medeltldsvecka · ......................

Löngs Salma kanal tili Vlborg ..................... ·Wlenerblut·ITammerforshuset ................

Nordjylland med Skagen .. ............. ... .........

Tyskland och dess 'Hansastöder- .............

19-20.7 19-21.7 26--28.7 4-9.8 16--18.8 20-21.8 22-28.8 15--22.10

Lås mera om dessa resor I vår bussresebrosehyr.

Rlng oss så sklckar vi denl Även andra resor under sommaren. t.ex. endagsresor tili Mum/ndalen 29.6, 26.7. Serena 5.7, Sårkånn/emI13.7, Puuhamaa 21.7, "Hemllga resan " 4.8.

F61J med annonserlngenl VI stör göma tili tjönst öven med planerlng av Era buss· resor. Dö vi har lullstöndlga resebyröröttlgheter kan vi betjöna Er med ett komplett bussresepaket med alla boknlngar och blljetter skröddarsytt Just lör Er.

10300 KARIS Tel.

BACKMANS OPTIK

911~09

40

Torvgatan 9 Tel. 928-19 228 Mariahamn

4-9.4

1~.5

5-10.6

3-8.7

1.630 mk s~fre

nR00~n~~v~ .. 1961) 383 1511

PENSIONÄRSKURSI KARIS 8-12.8.1994 "GAMMALT OCH NYTT" Upplev nllgla augustidagar i vacker västnyländsk miljö. Kursen GAMMALT OCH Nffi erojuder inlressarta föreläsningar om hemslÖjd, gamla fotografi· er och dOkument, användning av örter samt aroetet kong Raseborgs festspel m.m. Heldagsutfård tili Bromarf och bl.a. etemellodlingama dår.

Pos: 810 mk. Kostnader lör utfården tillkommer.

För ytterligare information eiler armälar kontakta kurssekr. Ann·Charlotte Mätar, tel. 911·233144, 911 ·232 688 (ld. 8.30--15.00). Sista armäln.dag 10.6.1994.

'yl~J;f~J~r!':1 KARIS. Kbpm.nsg.tan 4

Tel. 911 ·30 161 EKENÄS. Kungsg. 8 Tel. 911 ·246 2949

~~HSB:S

KYRKSLArr

-

OPTIK

~,

hus v.d lorgel

lel. 2981927

Bussbolag. Bussresebyrå

LINDHOLM LINES

5 dygn

Föreläsningar oeh diskussioner kring "hälsa oeh livskval~et på äldre da'r".

- logi i dubbelrum - frukost, luneh, middag - grupp- oeh vattengymnastik - simning oeh bastu - avslappningsövningar - 2 valbara behandlingar (massage, örtbad eiler lerbehandling) - omväxlande kvällsaktiv~eter - seniordans m.m.

VÄLKOMMENI Ordnas lör både enskilda personer oeh olika grupper. Ring bokningen lör ytterligare uppgifter, 961-383 1500.

KOM OCH TRIVS nLLSAMMANSI

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden t, 10300 KARIS

lC

'"

!+'

u-

---1--- t>R'I'ct · C,E MJÖtK I

=1- - . . l

--

~ i~ ~

~t<.fPP

MATS

~ ~

- - vÄx,

KOK-

--TEI?RASS· SA ....., 1

~~

PÄ HAND - 4 - - + -

~ ----.,r-----'?tfs~tri·

l

__

~~ÄR UiAK ----1r---+----J

!--4---+--+-- cr - - ~

:0 -~I---~-+---

~

\

~...:=--::.. '---4--- JAKi(,UDIN~A--- ~ i"-K TA - - - l - - - - - \ --

1 \M·--+--~-~~- f~ KONTO

1--

--

-

-.--r--~",

\ -..J

~~

~

----+--

-,,-

~

\ o<t \1'

-s: v Cl

- ~\!) ,4:

;j;..J..

-KAIINEbOI10(

.. )01' LoI-

1

t;i06 ,..K .....

1.\

GAA1,S JNJEK-

!

~

~~ \J :~ :q:

\

-

VIV

1

~MlKr

TldN~11

G€R

f

~PRUTT

:f

'Si6N-

6U6S[...:..; p~

-1

GOTLAND

Lösningarna tili krysset i detta nummer bör vara redaktionen tillhanda senast den 26 april.

Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ. Minns att märka kuvertet med "Kryss 2".

EFTrRTtJ-- J

!

~

U

3 1

-.!>~-

~

'<· · L.LA

A

vll'IDPUST

1

I~Rorl

-~ -~J

Namn: ............................•.....•......................•.....................••....•.............................................

Adress: .................................................................................................................................