God Tid 3/1994

--

För många möten i rörbundet?

Sidan 4!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Argång 22

Nr3

Paneldiskussion slog fast:

3 maj 1994

Gunnar

En åldring har rätt ti111ivskvalitet o De allra Ilesta som tillbör personalen inom äldreomsorgen viii inte själva bli gamla i det system som råder idag. o BI.a. detbär (ramböll verksambetsledare Britt-Helen Tuomolin när bon vid Svenska Pensionärsförbundets vårmöte i Karleby redogjorde för ett projekt som utförts i norra svenska Österbotten.

Hur vili vi ha det i morgondagens äldreomsorg? Från vänster förbundsordförande Levi Klåvus, verksamhetsledare Brin-Helen TuomoIin samt jörbundsstyrelsemedlemmama

Tuornolin arbetar som verksamhetsledare för Fin- Valborg Louhisto och Ragnar Hansson. lands svenska socialförbund.

Med i projektet var ocksä Folkhälsans landskapsföre- talet åldringar över 80 år har rätt att ställa krav pä livsning i Österbotten och Svens- ökar ännu kraftigare: med kvalitet.

Hon framhöll ocks!l att det ka studieförbundet. Projektet hela 24 procenL TuomoIin pekade pii re- behövs ett nytänkande inom giillde Nykarleby, Kronoby, ä1dreomsorgen.

Anrtityder sursbristen och framhöU att larsmo och Pedersöre. Projektets syfte var att fä svar pä institutionsvärden är mycket mäste förändras 10r att vi ska nä resultat. frägan hur man kan förbättra dyr.

Det projekt som Tuornolin - Man har mäIsättningen äIdringsvärden i dagens läge.

Bakgrunden är minskande att 90 procent av de som fyllt redogjorde 10r utfördes i form ekonomiska resurser och ökat 75 är ska kunna bo kvar hem- av 26 studiecirklar runtom i bygdema. ma, sa Tuornolin. antal äIdringar.

- Det vi stötte pä var att Tuornolin talade för mera - Antalet å1dringar i å1dem 75-79 år ökar med 13 frivilligt arbete inom äldre- personalen ofta kände sig procent under detta decen- omsorgen. Hon berörde ocksä överkörd. Besluten görs ofta nium, alltså fram tili år livskvaliteten och underströk över deras huvuden.

- Ändå är person alen in2000, sa TuomoIin. Och an- att ocksä en äldre märutiska

tresserad av sirt arbete.

Men 70 procent av de anställda anser art de inte bar tid fOr umgänge med ,å1dringarna. T.ex. personalminskningar har lett tiU att personalen känner sig stressad.

1 undersökningen frarnkom ocksä att de anhöriga för litet deltar i äldreomsorgen. Personalen upplever dock kootakten ined de äldre som positiv .

Det negativa är just - tidsbristen.

Vårmötet k1ubbades av på 24 minuter o Pä 24 minuter k1ubbades Pensionärsförbundets värmöte av när det hölls pä Sällskapsk1ubben i Karleby den 7 april. Bokslut och verksamhetsberättelse godkändes och de redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet.

Balaosräkningen för 1993 slutade pä 594.000 marko Verksamhetsäret uppvisade ett litet underskott, men det bekymrade inte i högre grad verksamhetsledaren Jerker Nyberg: 1 motsats tili många andra lever vi gott, sa hao.

Verksamhetsledaren informerade ocksä om aktueUa ~aker beträffande förbundets verksamhet och närnnde närmast de förestäende motionsdagarna den 6 maj pä Norrvalla och den 10 maj pä Solvalla.

56 röstberärtigade medlemmar som representerade 27 föreningar fanns pä plats vid själva värmötet.

Birger Slorte, viceord-

förande för "Vi norrifrån" hälsade pä värdarnas vägnar välkommen. Han berättade kort om Karleby och närnnde at! SäIIskaps-

k1ubben - plats ror dagens möte - är stadens äldsta förening, grundad redan 1828.

Forts. pA sista sidan

Pä f1era ställen har man i äldreomsorgen gätt in för s.k. modulsystem. Det innebär att personalen indelats i mindre enheter. Varje äldring har "sin" värdare. Pä sä sätt strävar man tili en mer personlig värd.

Man har ocksä frängätt onödiga rutiner och strävar tili större f1exibilitet. Värdplanerna görs upp tillsammans med den äldring det gäller och dennes anhöriga. Man strävar tili bättre kontakt med de anhöriga och har pä endel hill gätt in för s.k. "kontakthäften".

- Endel åldringshem har skaffat djur tili hemmeL Andra har gått in fOr art hålla sig med ett trädgårdsland. På en del orler har också nyblivna pensionärer gårt ut och böljat jobba inom äldreomsorgen, Lex. startat olika hobbyarbeten.

Projektet i norra svenska Österbotteo är inte avslutat.

Man fortsätter ännu inom rameo 10r 16-17 studiecirklar.

- Ideer och kunskap finns, uoderströk verksamhetsledare Tuornolin.

Hoo berättade ocksä att mao pä en del häll i stället för uttrycket pensionsäIdem använder uttrycket passionsäIdem, Forts. pA Sista sidan

Boccia blir dragplåster på Solvalla Boccia-tnmeringeo blir också i år det främsta dragplåstret vid motionsdagen på Solvalla. Verksamhetsledare Jerker Nyberg hoppas man ska Iqmna få ihop 16 lag och på så sätt eo ordentlig cuptävling.

Ifjol var det Karis som vann bocciatävlingen pä Solvalla.

125 anmälda finns tili motionsdågen pä Solvalla den 10 maj. Det är nägot mindre än i fjol dä mao räknde in 150 deltagare, - En del jubil6er kolliderar . med motionsdagen och det inverkar säkert pä deltagarantalet, tror verksarnhetsledaren.

Man bötjar med kaffe redan vid 9-tiden pä morgonen.

Pä programmet finns sedan bl.a. orientering, naturstig och naturbingo, pilkastning och ringkastning.

Forts. pA sista sid.n

Levlin, pensionerad prost i Nykarleby, är den som skriver allvarsordet i God Tid. Det bar han gjort i ungefar fyra ärs tid. Men fä av God Tids läsare känner tili att han i trettoo ärs tid var kyrkoherde ute på Korpo i den äboländska skärgärden och att han i tolv ärs tid var kyrkoherde i Västanfjärd innan ban pensionerades 1979.

Sidan 6

. Joggning

tycker biskop Erik Vikström om.- Joggningen ger möjlighet att tänka och man fär perspe,ktiv pä tiIIvaron, säger ban. Biskopen är rädd för att vi hiller pä att fä en tudelning mellan starka och svaga i sarnhället. - Nu mäste vi slä vakt om det socialsarnhälle av nordisk modell som byggts upp. Det vilar pä kristen grund, säger han.

SidanJ4

Kimito

är plats för Pensionärsförbundets sommardag den 8 juni.

Komrnundirektör Harry Bondas presenterar i dagens God Tid sin kommun for sommardagens deltagare. Kimito är en vacker, välmäende bygd med väl utbyggd service.

Sidan9

__ Från redaktionen_

Pensionsbomben.

Pä senare tid har man i offentligheten ofta diskuterat frarntiden för vära pensionssystem. 1 synnerhet beträffande arbetspensionema har fullständigt motsatta äsikter presenterats.

Enligt den ena äsiktsriktningen kommer en pensionsbomb all krevera en bit in pä nästa ärhundrade, om man inte med det snaraste skrider tili ätgärder syftande tilI en reform av hela värt arbetspensionssystem i form av höjda premier och nya beräkningsgrunder for pensionema.

Enligt den andra äsiktsriktningen finns det ingen orsak all oroa människoma med talet om pensionsbomben. Det talet är en myt, som odlas av mediema och av människor, som inte mycket känner till de verkliga förhällandena. De ingrepp som man hittills gjort i pensionsskyddet räcker väl tili all kompensera verkningama av den djupa depressionen och massarbetslösheten.

Att denna fräga nu har blivit högaktuell beror huvudsakligen pä att inflödet tili pensionskassoma har minskat pä grund av den stora arbetslösheten. Följden skulle pä sikt bli att vi fär ett sä stort underskott i kassoma att det nuvarande systemets funktion skulle omöjliggöras.

Som grund för uppfattningen om den kommande bombkrevaden ligger vetskapen om att antalet pensionärer ökar, medan antalet arbetsaktiva mänruskor kommer att minska. Tili följd av della faktum skulle vi hamna i en ohällbar situation. Nägot som vi pä förhand inte berell oss pä.

Pä 70- och 80-talen skedde en mycket stark expansion inom den kommunala sektorn. Nägon brädska med att börja samla in pengar tili pensionskassarna gjorde man sig inte. Därfor finns där i detta nu eli stort underskott sam blir svärt att täcka.

1 en del kommuner har man gätt in för att kraftigt skära ner antalet anstäUda. Det har skett via uppsägningar, forkortad arbetstid och t.o.m. genom ett system med avgllngsvederlag för den sam frivilligt avgär. Genom dessa ätgärder syftar man tili att minska kostnaderna för arbetskraften och med tiden även pensionskostnaderna. Huruvida tillvägagllngssätten i dagens läge är de rätta kan man diskutera. Det ligger nära till bands att man endast flyttar pä problemen.

Statens stora uppläning, som innan äret är slut, har snudd pä 300 miljarder mk, varav en stor del är utlandsskuld, gör att vi inte inom överskädlig tid kan vänta oss

andra än möjligen skenbara skattelättnader. Tvärtom kan man inte garantera, att värt bidrag tili statens kassa inte ytterligare kommer att öka. Man kan vidare räkna med att de statliga bidragen tili pensionskassoma under läng tid frarnöver inte kommer all bli större.

Sedan tili nägra synpunkter frlln den motsatta äsiktsriktningen.

Förhällandet mellan den arbetsaktiva befolkningen ocb den del av befolkningen som stär utanför arbetslivet är i dag densamma som det kommer att vara 20--30 är framät i tiden. Eftersom vi nu har Idarat oss utan större inskränkningar kommer man även i framtiden att Idara sig pä samma sätt.

Man mäste se pä den ekonomiska utvecklingen i ett längre tidsperspektiv, t.ex. pä 15 ärs sikt. Dä visar det sig att utvecklingen under en sädan period frarn tili 1993 har varit tillfredsställande. Tillväxten bar under den peri oden i genomsrutt varit 2 procent. Resultatet har gell en stabil grund för :värt socialsystem.

Om man tar i beaktande de saneringar som redan gjorts beträffande pensionstryggbeten räcker en ansprllkslös 1-2 procents tiliväxt tili att säkra den privata sektorns pensioner.

Nu anser man all den nedätgäende trenden inom värt näringsliv är bruten. Man tror sig kunna spära tydliga tecken pä en ekonomisk uppgllng, som enligt vissa prognoser kommer att bli kraftig. Den nedgllng pä ca 14 procent som vi kunnat notera under ären 1991-1993 kan i sä fall kompenseras pä eli fätal är.

Som ett anmärkningsvärt fakturn kan vi konstatera all industriproduktionen igen befinner sig pä 1989 ärs ruvä.

Detta trots att industrin i dag sysselsätter omkring 90.000 fme personer.

Värt sambäUe har under senare är genomgäll en betydande strukturell omvandling. Utvecklingen kommer av aIlt att döma all fortgä i samma riktning under överskädlig frarntid. Man kan dock bysa vissa förboppningar om att dagens största problem - den stora arbetslösbeten smäningom kommer art, pä ett eiler annat sätt, kunna lösas. Detta bar sin betydelse inte minst för morgondagens pensionärer.

LeviKlåvus

, " vilka fanns med i budgeten. Ökade sociala kostnader ocb uteblivna byresintäkter gör att penningkistan sinar. Hyresavtalet med vär tidigare byresgäst bar avslutats per 30.4.

Enligt P AF:s bestärnmelser kan ett nytt byresavtal med en ny hyresgäst inte ingäs. Därsedan 1986. Det betyder med för kommer vi själva all ta i största sannolikhet att vi upp- bruk ocksä lokal nummer tvä, lever strarnare tider. Vär vilket betyder att vi under största bidragsgivare PAF gay sommaren gör vissa reparavisserligen samma anslag för tioner pä Indiagatan, men ar1994 som för 1993, men den betet pä kansliet störs inte av aJ1männa kostnadsökningen ombyggnaden. känns överlag. Normalt borde vi kunna rätta mun efter matsäcken. Tyvärr sinar nägra av 1 frägetävlingen bar vi vära tidigare inkomstkällor. kommit sä IlIngt att tvä semiSvenska kulturfonden bar av- finaler äterstär. Finaldags den slagit sarntliga bidragsansök- 27.10.94 i samband med kuIrungar, som vi gjort detbär turdagen i Sibbo.

Föreningsledarkurserna, äret för olika ändarnäl. "Vär arrangerades under sparbank" anser sig inte heller som vara i ständ all stöda oss eko- mars/april blev en Idar framnomiskt pä samma sätt som gäng. Over 80 deltagare i fem under tidigare är ocb Svenska kurser fick lära sig muntlig Studiecentralen har märkbart, frarnställning under Erik med nästan 50 %, tvingats dra . Läckströms ledning och Rolf in pä tidigare självldara kurs- Stenbäck lärde ut sina kunI:!idrag. skaper om förerungsteknik Postens kostnader för dis- med speciell tonvikt pä hur tributionen av God Tid har man kan använda olika hjälpökat med mk 33.000,- frlln medel för att underlätta ruti81.000 till 114.000. Till det- nerna. här kommer ökade redaktinskostnader pä mk 25.000,-,

JERKERS RUTA

,

"

I ,

Året var 1980. Olympiska spelen pägick i Lake Placid.

En belt vanlig söndagstur pä skidor slutade pä en bär och bemtransport med andras hjälp. En oturlig vurpa bäddade for en veckas sjukledigbet.

Pä jobbet ansäg man nog all det var arrangerat - "Han skall bara vara hemma och titta ()ä OS-tävlingama."

Arets OS var förbi, när det bände igen - en vlldlig vurpa och en muskelförsträckning i läret, men pä egoa skidor hem. Slutskidat för denhär vintem. Kilometrama stannade vid drygt 600.

MlIngen skakar pä huvudet och frägar "mäste gamla karlar satsa sä hän" eller "där ser man den f---e idrotten". lnte tar jag det sä härt för nog är det roligt.

Revisorema har godkänt förbundets räkenskaper. Det var mitt första minusbokslut

Pä det närmaste prograrnmet stär motionsdagama den 6 maj pä Norrvalla och den 10 maj pä Solvalla.

Förberedelserna för sommardagen är i full gäng och anmälningar strömmar in tili kansliet. Mera om sommardagen kan du läsa i della nummer. Återstär sä endast all önska alla pensionärer en trevlig sommar!

Jerker

Semester för äldre FoLkhälsan erbjuder äldre personer en möjligbet att fira en skön semester i Pernä, bara 11 kilometer frän Lovisa. Här bar FoLkhälsan sin feriegärd Lappnor med ren och orörd natur vid bavet.

Här kan semesterfirama ägoa sig ät friluftsaktiviteter ocb utfårder tilI kända kulturlandskap i regionen.

Semesterveckorna för äldre arrangeras den 13--19.6 och den 20--26.6 1994. Deltagama kan ansöka om nedsatt avgift för semestervistelsen via Folkhälsan.

Jag har tagit min första öring för della är. Den fastnade i ett av mina nät vid fritidsstäUet i Bromarf. Jngen stor baddare, men det är aIltid litet "extra" att fä öring, lax eller forell. Och gravad I!IX hör tili det bästa jag veI. Annars är det ju heller inte sä svärt att fä fisk sähär ärs.

Min morbror ocb jag räknade till elva olika fiskslag veckoskiftet 23--24 apri!. Det var öring, gädda, abborre, flundra, strömming, nors, gärs, möTl, id, sarv ocb lake.

Jag är ingen storfiskare, men tycker all det är skojig avkoppling att pyssla med litet nätfiske när man är ut tili strandbastun. Naturen sähär ärs är ocksä fantastisk. Vilket liv i naturen när man stiger upp en tidig morgon för att ro ut tili näten. Vilken fägelsllng! Där finns ejder, knipa, skrake, änder, mäsar, strandskator, svanar, kanadagäs ocb vildgäss. Vilken serenad de kan stäUa tili med! Och pä land finns alla smäfägJama med sitt vackra kvitter en värmorgon när det är litet froset i gräset, men man kan ana en vacker dag med soI och värme.

Förresten har eli tranpar bäl1it tili i knutama de senaste ären. Och de är där nu igen.

J ag misstänker faktiskt de häckar nägonstans i närheten.

...

Jag är inte den sam vare sig hinner eller kan hilla snygga planteringar ocb en värdad gräsmatta vid mitt fritidsställeo J ag vili belt enkelt inte ta pä mig stress för dylika saker.

Men jag tycker omgivningen kompenserar detbär, mer än väl. Min far var ägare tili ett litet smäbruk vid en liten "flada". När han dog 1984 ordnade vi det sä att min yngsta bror fick ta över stomlägenbeten medan vi övriga tre syskon har varsin strandtomt pä en bektar. Jag tycker detbär var en ypperlig lösning. Vi hiller banden och kontakten tili föräldratorpet ocb vi träffas oftare än vi annars skulle göra (trots att halva syskonskaran sedan länge är bosatt i Sverige).

Vintertid blir det inte av all lika ut tili strandbastun (trots att jag fårsell den med elvärme och nog kan övematta där ocksä vintertid). Men när vären kommer vili man söka sig ut till Bromarf sä ofta som möjligt. Säbär är det varje vär.

...

Jag försöker i della nummer av God Tid göra litet reklam för Kimito·och Sagalund.

Jag gör det med gOIl samvete.

Jag är nämligen övertygad om all sommardagen knappast skulle ba kunnat förlä~as till ett vackrare omräde. Ar vädret vackert den 8 juni sä finns alla förutsättningar för en helIyckad sommardag. Och Valter JobanssoD,arrangörsföreningens ordförande, säger ju pä annan plats i dagens tidning all kimitoborna brukar ba god hand med vädergudar-

na. Det ska vi hoppas de har ocksä i är. Dä kommer deltagama i sommardagen faktiskt att kunna njuta av den vackra Kimitobygden ocb det vackra Sagalund. Personligen hoppas jag att deltagama ska hiona "dela sig" mellan dansen och utfarden sä att de faktiskt kan f1I en bild av Kimitoön. Dalsbruk, Söderlängvik täl ocksä ses.

Hur bygden förändrats under seldernas gäng fär man en uppfattning om när man hör kyrkoherde Pertti Nieminen berätta om hur kyrkan tili en början var omgärdad av vatten. Pä den tiden hade kyrkan ocksä en uppgift i försvarshänseende. Kanske det var mycket därfor som murarna gjordes sä tjocka. Idag omgärdas Kimito kyrka tili sförsta delen av bördiga äkrar. Det är ett resultat av landhöjningen och flitiga människors idoga arbete.

Men före sommardagen bar vi motionsdagama pä Solvalla. Inte för all avskräcka nägot lag, men jag vili bara meddela att "personalen" ocksä i är stäUer upp med ett lag i boccia. Vi stäUer upp utom tävlan ocb stör på sll sätt inte ritningama lör de lag som gätt in for att bli forbundsmästare.

Ifjol blev vi i andra omgllngen besegrade av karisborna. Det ska dock inte upprepas i är. Karisborna fär skylla pä lottningen om de drabbas av oturen att möta oss i är igen ...

Vi ses pä Solvalla!

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet rJ. Ansvarig utgivare ocb chefredaktör Rainer Erlund

Redaktionens adress: HaJmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 91l-248 7345 (q.)

911-248 2539 (h.) fax 911-248 5007 ISSN

U35~-HY6~

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

Storsamlingar 06.05 10.05 08.06

Sagalund

Motionsdag pii. Norrvalla Motioosdag pii. Solvalla Sommardag pII. Sagalund Arrangör: Kimito Penslonärsförening r.f.

Kulturdag I Nickby (blblioteket) Arrangör: Sibbo Svenska Penslonärsfårening rJ.

27.10

iKimlto

Gudbrandsdalen - Geiranger 16-22 augusti

Möten

16.8 Bussen startar i Vasa och kör via Tammerfors och !lel.. singfors till Åbo. Resan fortsäner med Silja Line k1.

20.00 till Stockholm.

09-10.05 Styrelsemöte pii. Finns 1/94 20.09 Styrelsemöte 3/94 10.11 Höstmöte I Tammerfors

17.8 Resedag med Oslo som mä!. Inkvartering på Olavsgard HOIelI.

Motionsvecka 23.9-1.10 Runtom I Svenskfin1and (start I Jakobstad)

God Tid utkommer och behandlar Nr 3 4 5 6 7

03.05 21.06 05.09 25.10 07.12

Sommardagen Semester och frltld Kulturdagen Motion och Idron Jul- och resenummer

Researrangemang 5-12.05 14-16.07 10-16.09 02-D9.10 Sepl/Okl

Berlin-Prag-Wlen Nyslon-Aida Ruskaresa till Saxnäs Studleresa till Danmark Badresa till Nådendals hälsobad

Ruskaresa tili svenska Lappland I september 1994, med star! 10.9.94 Irån Ekenäs kl. 08.30, från Helsingfors kl. 10.00. Via Tavastehus-Tammerfors-Ikalis tili Vasa, där vi övemattar på hotellWaskia.

Reseprogrammet presenterades i God Tid 7/93. Sändes på begäran från förbundskansliet.

PRIS: mk 2.965 ...4person I dubbelrum.

Anmälan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån.

Ansvarig researrangör: BENNETT Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8 , tel. 90-685 11 CO Kalltylen är gjord enligt 15.11 .93 gällande tariffer och valu .. takurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella prisjus .. teringar.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman för Österbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Telelon: 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961 ·346 0366 DIstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307 Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-1 4 Kansllets telefon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktla 405511-41177 Postgiro: 800012·1203958

Adressförändringar som gäller God Tid fär helst i fortsättningen meddelas tiIl förbundets kansli: Svenska Pensionärsförbundet, Iodia .. gatan 1, 00560 HELSINGFORS 56. Det gär ocksä b.ra att ringa in förändringama, telefon 90 ..791 895/ Mananne Sandell. Ocksä prenumeranter som ska avlägsnas ur re.. gistret bör meddelas tili kansuel.

VÄLKOMMENMED TILLNORGE

Svenska Pensionärsförbundets sommardag den 8 juni 1994 Program KI 12.00 Samling i kyrkan Caj Ehrstedt sjunger 12.00-15.00 Mat 15.00 Festprogram på Sagalunds festplats Se notis på annan plats I tidningen 16.30 Kaffe 17.00-20.00 Dans på VrethaJla Jan & Kim Engblom spelar och sjunger Femmannaorkester 17.00-20.00 Alternativprogram Rundturer för dem som inte dansar Anmälningar helst föreningsvis tili förbundskansliet tel.

90-791 895 (Marianne Sande ll) senast 13.5 .1994.

Deltagaravgifterna mk 120,- inbetalas föreningsvis senast den 13 maj tili förbund ets konto: Sparbanken Aktia 405511-40001177 eiler Postgiro: 800012-1203958.

Väl mött i Kimito onsdagen den 8 jurii 19941 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.1.

18.8 Kort rundtur I Oslo. Avfärd tili Gudbrandsdalen via LIIlehammer. Övemattning Feror Högfjäl1s·holell.

19.8 Utflykt I Geiranger omril.det.

20.8 Resedag tili Trondheim. lnvkartering på Chesterfield HotelI. 21.8 Avfärd till Sundsvall och Silja Line.

22.8 Ankomst till Vasa. Bussen kör samma rutt som dag 1.

Resan ordnas tillsammans med gr..REISER och Sundqvists buss. priset per person är över 40 deltagare 2.890 mk, över 35 2.980 saml över 30 3.110 mk.

Priset inkluderar:

Busstransport med Sundqvists Buss under hela resan.

1 övemattning på Olavsgaard HOIelI med 1 middag och 1 fruskot.

2 övemattningar på Feror eller Rondane Högfjällshotell med 2 middagar och IVå frukoslar.

1 övemalmiog på Chesterfield Hotell i Trondheim med 1 middag och 1 frukost.

Färga HeUesylt-Geiranger.

Entrt Nidarosdomen.

Hyuttplats I B-ll, Åbo-Slockholm och Sundsvall-Vasa 2 smörgäsbord saml2 sjöfrukostar.

Norsk guide/reseledre 3 dagar I Norge.

Reseledare under hela resan.

OBS. OBS. OBS. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET ordnar f'6ljande resor tili Berlin-Prag-Wien tili Aida-opera Festspelen i Nyslott tili Viborg längs Saima..Kanal

05-12 maj 14-16 juli 16-18 augusti

För vidare information se God Tid Dr 1 (utkom 1. februa .. ri) Om Du är intresserad, anmäl Dig i tid.

Med resehälsningar Anneli Hofer SVENSKA PENSIONÄRSGILLET 1 HANGÖ r.f.

Verksamhetsplan ror maj och sommarmånadem a 04.05 11.05 18.05 25.05 26.05 08.06 19.06 20.06 17.07 28.07 04.08

Fri sarnvaro Föredrag Fri sarnvaro Utnird tili Fyra Vindamas Hus Bussresa tilI Tavastland Förbundets sommardag pII. Sagalund, Kimito AIlsångsträff i Fagervik Samkväm i Sydlojo Stormskärs Maja pII. Raseborgs sommarteater AIlsäng vid frontrnuseet i Lappvik Garnrnelgärdens Vänners fest i Iogä

PensionärsfOreningen Fagervik r.f.

19.6

A1lsångseftermiddag I Fagervik k1. 15.00.

Kyrkobesök. Familjen Romberg sjunger. Katte, aUsång, seniordans, loneri och dans till k1. 20.00.

Alla västnyländska pensionärer välkomna.

Uppgifter om deltagarprogrammel ocb anmälan till omudsman Per Thomasfolk pii. Pensionärs('orbundets kansu I Vasa lel. 961-'-3179070 wre li'gängen av maj mAnad.

Svenska Pensionärsförbundel r.r.

KOM MED SPF TILL BADHOTELLET INÅDENDAL 18-22 september 1944 Förläng sommaren med nägra sköna dagar pII. det be.. römda, lyxiga badhotellet i Nädendal. Slappna av med turkiskt ångbad, sällskapspool med +37 evallen, utomhusbassäng med + 30 e äret runl.

Känner du dig trött eller spänd i musklema - beställ eli doftande bad, vallenmassaget eiler lerbehandling m.m., trevliga restauranger, dans, piano bar.

• logi i dubbelrum (minisvit) • halvpension • fri entre tili bastu och poolavdelning samt tili konditionssalen • morgongymnastik/vattengymnastik • reseledarens ljänster • Pris 1.740,-/person Skäm bort Dig själv en gäng och bara njul.

Start söndag 18 sepl. från H:fors busstation platform 31 klo 09.30 via Ekenäs tiIl Nädendal. Hemresan sker pII. torsdag 22 september. Start 13.00 från badhotellet via Ekenäs tilI H:fors .

Priset är räknat för en grupp pII. minst 20 personer.

Bindande anmälan bör göras före 1 augusti ..94 tilI Anneli Hofer tel. 911 .. 241 3185 eiler tili Mariann pII. kans· liet 90 .. 791895.

Vasa Svenska PensionärsfOrening VIPS r.f.

4.5 10.5 11.5 18.5 25.5 17.7

Rouga dagen Hemuga resan Dlabilder visas från Israel Försäkringsbolagel Pohjolas representanl gästar oss Fri samvaro sista träffen f ÖI vären Pensionärsdans i SandviksvlUan

Tillsammans-vecka på Söff för pensionärer, 15-19 aug.

TilIsarnrnans med varandra och skolans lärare trivs vi pII. oli .. ka verkstäder, utfårder, föreläsnlngar, fester m.m.

Välkommen! Anm.: Svenska Österbottens folkakademi, Närpes, tel. 962..56 441/kurssekr. Siv Nylund.

Kom med tili

ALCUDIA, MALLORCA 2.10-16.10 -94 Pris inkl. reseskatt: mk 3 .795:Reseledare: Else-Maj Johnson Läkare: Erkki Tarpila Är du intresserad, ring E lse .. Maj , tel. 961-317 3822

1.

Läkarspalten Dlusionverklighet 1 en dagstidDing läste vi om turister som kommit med överljudsplaoet Concorde frän det regoiga London tili Lapplaods vinter. Gästema var nöjda med resan i juletid.

Vi citerar: "De hade en illusion, när de kom och de hade den med sig hem, när de for. Mäste man begära mer?"

Ordet illusion kao översättas med b!.a. synvilla, hallusination, livslögn, chimär. AIltsä sökte gästema nägonting overkligt, som inte finns. "En förtrollad plats, kanske en vrä av det drömda paradiset. Och visst fann de ett ocb annat, men - de hade med sig illusionen, den falska drömbilden i bagaget tilisammaos med nägra renhom eIler en annao suveoir." Vi kao tillägga, att de utländska gästema hade ett gemensamt med de tre vise männen: de ätervände tilI sitt land igen.

Vi bär pä iIIusioner och drömmar. Vi söker verklighet, glädje, Iycka ... Vi ser alIting här nere pä ett dunkell sätt säsom i en spege!. "Författaren Gunnar Edmao tänker sig en människa, som i den kalla norden längtar tili en solö i Medelhavet. Ocb en dag stiger hon i laod pä sina drömmars ö. Hon har flyttat tilI verkligheten själv. Lever vi inte andligen i en solfattig värld", frägar författaren. Vi längtar tili en Ijusvärld ocb Nya testamentet är "en sorts bjärtats reseskildriog frän denna Ijusvärld, där mao förläter varaodra och ber tilI en Fader i det fördolda."

Denna Ijusvärld är ' invärtesriket'. Viii vi verkligen flytta över dit? Tror vi att Gud är verkligbeten själv? Är tanken pä det eviga fantasi eiler iIIusion liksom tanken pä bögsta vinsten i ett lotteri? Här kan vi tala om den smala vägen tili Guds verkligbet eiler Guds rike, som är inom oss. (Lukas 17:21.)

Det kao bli fräga om en omställoing i värt liv, det gäller att leva i men inte av denna värIden, att t.o.m. fömeka sig själv.

Verkligheten finns bos Kristus, skriver apostelo Paulus. Sen vi gätt vägen ända fram, kao vi med gudsmaonen Job bekäona "Blott börsägner bade jag fömummit om dig, men nu har jag tätt se dig med egna ögon." Ungt senare intygar aposteln Petrus, att bao sett Kristi härligbet "pä det beliga berget". Psalmsäogaren berättar om det möte, när Guds kärleks underlsä Ijuvligt strälar oss tili mötes redao bär."

Gunnar Levlin

,

.

Välkommen tili pensionärshemmet

HAGARO ett hem lör 48 pensionärer - om de dagliga syssloma känns olustiga och tunga, - om du känner dig ensam, - om du känner dig otrygg, då kan du byta ut ditt vardagsliv tili en mera bekymmerslös tillvaro i vårt trevliga hem.

- behöver du repa dig efter en sjukhusvistelse?

- eiler kanske dina nära anhöriga behöver semester, också då ger vårt pensionärshem möjlighet tili tryggt boende under en kortare period.

Tag kontalrt med vår löreståndarinna Inger Salo, säkrast anträffbar vardagar kl. 1(}-16, tel. 570 761 .

Upplev en inspirerande och givande

FRISKVARDS-vecka 12-17.6

~.7

31.7-6.8

1.630,-

sö-Ire 5 dygn Föreläsningar och diskussioner kring "hälsa och livskvalitet på äldre dar".

- logi i dubbelrum - morgonsimning - frukost, lunch, middag - grupp- och vattengymnastik - simning och bastu - avslappningsövningar - 2 valbara behandlingar (massage, örtbad eiler lerbehandling) (>i-_ _~""'Ir",1 - omväxlande kvällsalrtiviteter - seniordans m.m.

O!dnas lör både enskilda personer och olika grupper. För sodra Finland kan eventue"t buss ordnas lör 12-17.6, kontakta bokningen lör ytterligare uppgifter, (961) 3831500.

VÄLKOMMEN

nRqyo~n~~v~ .. (961) 383 1511

En läsare viII att doktor Backman ska ta upp ämnet gikt i God Tids spalter. Hon skriver att bon själv besväras av gikt, men att hon genom ombyte av blodtrycksmedicin ocb diet haft sjukdomen under kontroll och inte behövt annao värkmedicin än disperin.

Hon fortsätter: - Har kunnat konstatera att sjukdomen är rätt vanlig hos väoner ocb bekaota, men de är inte medvetna om att det är gikt (eventuellt). De fär sjuka, värkande tär när de äter strömming, lever, blomkäl och dylikt. Flera av dem tar ocksä blodtrycksmedicin.

Därför vore det bra att fä veta orsaken tili gikt ocb även en redogörelse över olika blodtrycksmediciner och hur de verkar ocb vilka biverkoingar dekao ha.

Gikt är en sjukdom som förekommer i en primät form ocb en sekundär form. Den primära formen definieras som en medfödd stömiog av uriosyreämnesomsättDingen i kroppen. Urinsyra uppstär vid nedbrytning av äggviteämnen, framförallt de s.k. purinema. Den sekundära gikten uppstär som följd av endel sjukdomar, men ocksä som följd av intag av vissa mediciDer. Den primära gikten är ärftligt betingad. Faktorer som ytterligare bidrar tili utvecklingen av gikt är stigaode älder, felaktig näringstillför-

sel med rikligt med äggvita och puriner, alkoholintag och vissa vätskedrivande mediciner. Det som händer i kroppen vid gikt är att mängden urinsyra ökar, fålls ut som kristaller i ledvätska vilka isin tur uppsugs av vi ta blodkroppar med en inflammatorisk 10kaI reaktion som följd. Av nägon orsak är typstället för gikt stortäns grundled. Smäoingom förstörs ledbrosket av urinsyrekristallema och sekundärt kan artrosbildoing och deformering av ledema uppstä. Mao brukar skilja mellao akuta giktanfall och krooisk gikt. De akuta anfallen är mycket smärtsamma ocb förekommer ofta just i stortän - podager. Anfallet kaI! uppträda mitt i natten, ofta efter felaktig födointag, lät-

Litet om gikt ta skador, eiler köldexposition. Typiskt är rodnad ocb hetta över giktleden, dessutom kan feber uppträda ocb i laboratorieundersökoingar ses stegrad sänkningsreaktion och ökat antal vita blodkroppar. Obehaodlat kao anfallet pägä i upp tili tvä veckor. Den kroniska gikten kännetecknas av mera krooiska besvär tili följd av irreversibla ledskador med värk ocb eventuell deformering av ledema. Urinsyrehalten är vanligen stegrad i serum. Rtgbilden av ledema med symptom uppyisar typiska förändringar. Vid gikt kan

"Här är aUt upptaget" Ut mig först berätta en liten saonsaga: Telefonen ringer bos ordföraode för ortens pensionärsf6reoing. När hon svarar möts hon ay en bitsk ocb aggressiv stämma. "Goddag, här talar fru N.N. Jag har för nägon tid sedao blivit pensionär, och eftersom jag ganska nyligen har flyttat hit tyckte jag det kunde vara trevligt att skriva in mej i er förerung. 1 gär gick jag tili ert möte och frägade vid det första bordet, om där faons plats. En dam svarade mej hövligt men kyligt, att alla platser var upptagna. Vid nästa bord fick jag sa=a svar tyvärr alIting var upptaget.

När jag vid det tredje bordet blev upplyst om att alla platser var upptagna svängde jag om pä k1acken ocb gick ut.

Tili er föreDing ko=er jag inte en annao gäog, där bar jag ingenting att göra.

"PANGI Luren pä.

Ordföraode stär en stund rätt betänksam med luren i hand - hon vet, att fru N.N. har rätt.

Detta bände i en av vära större städer, men fenomenet torde vara rätt välkänt litet varstans i värt avläoga laod.

T.o.m. i vär lilla stad lär det höras röster, som säger, att man inte kao skriva in sig i pensionärsföreDingen för att alla medle=ar har sina egna platser där.

Om man aoalyserar situationen i vära pensionärsför-

dessutom urinsyrekristaller pävisas i mikroskopisk undersökning av ledvätskan.

Den sekundära gikten kan uppträda efter cytostatika eiler cellgiftbehandling, men ocksä efter behandling med diuretika eiler vätskedrivande preparat, s.k. tiazider. Tili tiazidema hör mediciner som innebäller hydroklortiatsid.

Dessa preparat förekommer under flera olika handels.namn ocb mekanismen bakom gikten är förminskad urinsyreutsöndring frän kroppen tili följd av medicioiotaget.

Giktanfallet bebandlas med colchicin, eiler ett preparat som ursprungligen härstammar frän tidlösan. Dessutom används olika s.k. antiinflammatoriska preparat ocb nägon gäng kan kortisonbe-

eDingar, kan mao konstatera, att de flesta är mellao 15 ocb 20 är gamla. Detta betyder, att det i de flesta finns en liten "kärntrupp" av medle=ar, som i äratal bar hört tili föreDingen, mao bar sina väoner där, som mao viii umg1l.s med ocb prata bort en stund med pä mötena. Och dä är det ju helt naturligt, att mao söker sig tili samma bord och sam-

haodling ko=a i fräga. Den krooiska gikten behandlas med alIopurinol som skall förhindra att urinsyreproduktionen i kroppen ökar. Vid obebaodlad gikt kao pä sikl ledskador, men ocksä njurskador ocb stegrat blodtryck uppstä.

Grundprincipema för dieten vid gikt är rikligt vätskeintag, 2-3 liter/dygn. Har man hjärteiler njursjukdom bör man först diskutera med sin läkare innao mao börjar dricka. Det ökade vätskeintaget leder tili Ökad urioutsöndring. Mao bör inta endast smä mängder ay maträtter som innebäller rikdet först1l.s, att väoner ocb bekanta tar band om de personer, som första gäogen vägar sig in i mötessalen, men det finns ju faktiskt ocksä personer, som inte bar de kontaktema ocb just därför är i stort bebov av särskild omsorg.

1 vär egen föreDing har vi haft mycken bjälp av vär gruppindeloiog, där ocksä nykomlingar fär sina uppgifter ocb därigenom bättre finner en plats i gemenskapen.

Från Iäsarna ma sällskap, det blir bara sä.

Men bur är det med nyare ocb yngre pensionärer, hur tar vi emot dem, vad gör vi för att de skall känna sig välkomna och be=astadda i vär krets?

Frägan är inte alIs enkel ocb borde kaoske diskuteras mycket mera, i syonerbet nu, när man sä varmt talar för medlemsvärvoing i God Tid. Mao bar ko=it med förslag, men ingenting har vunnit gehör. Man har taIat om värdinnor, som skulle ta hand om nykomlingar, själv har jag föreslagil, att man kunde bälla ett bord ledigt för nya medle=ar, där oägon eiler nägra skulle ta haod om dem och ge dem information om föreoingens verksamhet. AIli strandar pä att det är svärt, nästao omöjligt att hitta nya medle=ar i en skara pä över hundra, som väller io genom dörrama. AUra enklast vore

Saken är värd att diskutera, och säkert finns det blaod God Tids läsare mänga, som kan ko=a med goda förslag.

Huvudsaken vore väl, att vi ändrar pä vära attityder ocb fräogär värt revirtänkande.

Kanske gär det att nägongäog flytta plats eiler att ställa fram en extra stol ät en nykomling i stället för att kallt konstatera, att allt är upptaget.

Vad anser God Tids läsekrets?

Jutta Christiansen-Lauren

Min åsikt!

Under de tvä är jag varit medlem i ortens pensionärsförerung, bar jag i God Tid följt med vilka bevägeoheter pensionärema bjuds pä säväl pä förbunds-, som föreoingsoivä. Om man bara bar vilja, räd ocb tid kan mao nog

ligt med purinämnen, framför alIt inälvsmat, mörkt kött ocb fisk. Mao bör helst undvika a!kobo!. Ett g1as vin tili maten päverkar dock inte nämnvärt uriosyraämnesomsättoingen, medao öl innebäller rikligt med purinämnen. Överviktiga personer bör baota genom att äta lätt, eftersom bantoing förbättrar kroppens förmäga att avlägsna urinsyra. Fasta är inte lämpligt för giktpatienter.

Vid fasta stiger urinsyrahalten i blodet. Ett halvt - tili ett kilo i veckan är ett lämpligt baotningsmä!. Att märka är att av grönsaker innehäller ärter, torkade bönor, linser, spenat, sparris, SVamP, vetekli ocb groddar rikligt purioämnen.

Ralf Backman ba ett hä.lligäng mest bela Iiden. Det är vinterdagar, sommardagar, kulturdagar, sportdagar, värmöten och höstmöten. Därtill har juo de lokala föreDingama ofta synnerligen intressaota föredrag, vilka jag skulle tro mao efter en telefonkontakt säkert kao närvara vid.

AIlt detta kostar dock pengar ocb detta framkom ocksä vid ett under vintern hället regionalt möte, där en av del tagama tog upp frågao dä olika former av gemensamma samlingar diskuterades. Mäogen skulle säkert ställa upp oftare om bara plänboken skulJe bänga med.

Detta gay mig orsak att fräga de närvaraode varför man inte kao sammankoppla ätminstone vissa möten pä förbundsoivå och som exempel tog jag fram vintermötet med värmötet ocb kulturdagen med böstIDötet. Erfarenbeter fräo annan förbunds-föreningsverksamhet ger all anledDing att ställa frägao, dä man vet att stadgeenliga höstoch värmöten ofta är rätt "torra" och av mängen upplevs som ett mäste. Nägot svar gay de övriga deltagama inte, det konstaterades att det bara blivit sä.

Nu läter jag frägan gä tili faltet och boppas pä kommentarer. Det synes mig som om detta är en kvarleva fräo gamla tider dä föreningamas antal var tä ocb det mäbända faons ett större behov att träffas.

Stig Jahnsson Grankulla

80-tal deltagare i rörbundets kurser

För en värdig ålderdom!

Så rubriceras förordet i den svenska utgåvan av Naomi Feils bok "Validation - Feilmetoden", som beskriver hur man hjälper desorienterade ä1dre personer. Boken är tili för alla som bekymrar sig för och bryr sig om förvirrade gamla människor.

Erik Läckström föreläste på ett intressant ock medryckande sätt om kammunikation ock mänskliga kantakter.

Rolf Stenbäck demonstrerade olika tekniska kjälpmedel som föreningens sekreterare kan använda för att underlätta sitt arbete.

som möjligt till vära medlemsföreningar. Och att det som behandlas ute i föreningarna ska gil möjligast rätt tili.

Jerker föreläste själv om

lärnna bort när vi ställer oss framf"or en publik eiler uppträder vid ett möte. Han gay ocksil praktiska tips om hur man ska begil f6r att t.ex. marknadsfora ett föreningse-

Borgl, Pargas, Finns (Es-

fårerungslageo ocb vad den

venemaog.

bO), Yttermark ocb Nykarleby.

stipulerar. Det blev ett mycket ingilende f6redrag med milnga direktiv inte minst för föreningarnas ordförande.

JournaJisten Erik Läckström föreläste pii ett fängslande sätt om människokontakter, hur man ska gil tili väga för att fångsla sin publik och " Iater" som vi helst borde

Rolf Stenbäck frän GrankuUa gay tips om vilka tekniska hjälpmedel sekreteraren kan använda for att underlätta si t! och f6reningens arbete.

Han visade en skrivmaskin med minne, en kombinerad textbehandlingsmaskin och skrivmaskin och en mikrodator. Och han berättade hur

Över 80 deltagare räknade man totalt in tili de fem administrativa kurser som Svenska Pensionärsförbundet arrangerade under mars-april. Kurserna höl!s i

- Liknande kurser hölls senast för ungefår fem är sedan, berättar verksarnhetsledare Jerker Nyberg. Avsikten är naturligtvis al1 fil sil kunniga ordförande och sekreterare

man använder dem.

- Jag tyckte deltagarna var vetgiriga och positiva, summerade Rolf efter sista anförandet i Nykarleby.

1 Borgil ersattes Läckströms anförande med företagsbesök hos Urax. Där hade kursen samlat ett lO-tal deltagare. Ungefår lika mänga var man i Pargas. 1 kursen i Finns deltog 14 och i Yttermark hde man ett 20-tal deltagare.

Störst var uppslutningen i Nykarleby där man kunde räkna in ett 30-taI deltagare.

Kommunikation och påverkan i kommunala frågor Statsandelsreformen betydde all kommuneroa delegerats planerings- ocb beslutsrätten i alla kommunaIpolitiska frilgor. Närhetsprincipen kräver information, dialog och ömsesidighet för att forverkligas i det kommunala handlandet.

Prioriteringarna som är en nödvändighet i planering och beslutsfattning Iyfter fram ocksil enskiJda gruppers interna frågor.

Pensionärsförbundet pilverkar i samrild med ·de andra pen- sionärsförbunden i landel det politiska beslutsfallandet pii riksmvil. Men självfaIlet finns det inte resurser all frän iör- bundens sida pilverka planeringen och beslutsfattandet i över 400 kommuner, inte heller iör Svenska Pensionärsförbundet att göra det i kommuneroa inom sit! verksamhetsområde. Emellertid har förbundet isin verksamhetsplan en skrivning om att pilverkan pii kommunal mvil

nu aktuaJiserats.

Enligt sina stadgar skall pensionärsföreningarna informera sina medlemmar bl.a. om förmäner som beviljas pensionärer av stat, kommun, organisation eiler bolag. loch med att kommuneroa nu självständigt planerar ocb beslutar om sin service har det blivit viktigt all hitta en modell f"6r hur pensionäreroa som grupp dels skall få aktu. eli och för dem viktig information om den kommunala servicen, dels skall kunna framföra sina synpunkter pii · planeringen och forverkligandet av kommunala beslut.

SAMS - samarbetsorganet för tio svenska pensionärsföreningar i Helsingfors - beslutade kontakta stadens myndigheter for en diskussion om hur en kontinuerlig kommumkation mellan SAMS och de ledande tjänsteinnehavarna kun de ordnas. Vid ett sammanträffande mellan repre-

sentanter för pensionärsföreningama och social- och hälsovärdsrotelns ledande tjänstemän med biträdande stadsdirektör Timo Honkala i spetsen överenskom man om att etablera ett samarbete.

Man utsilg en kontaktperson för stadens tjänstemän, en motsvarande hade redan tidigare utsetts för SAMS. 1 dagarna häIJs et! möte pii Svenska socialbyrän i Helsingfors vid vilket riktlinjeroa för hur man handlar dras upp.

Självfallet är det inte enbart frågan om hur staden ordnar äldreomsorgen och -värden som är av intresse. Ä1dres boende, koUektivtrafiken, ä1dres rehabililering, slödet tili närståen- devärd - kommunens avgiftspolitik, kommunens samarbete med "tredje sektoro" - för vårt vidkommande sarnarbetet med Folkhälsan i Helsingfors - är exempel pii andra frilgor som naturligtvis intresserar pensionäreroa.

100m den svenska stadsfullmäktigegruppen har man sett behovet av atl få kontakt med pensionäreroa. En liten arbetsgrupp av svenska förtroendevalda har utsellS med uppgift att framf"orallt Iyssna pii olika kategorier av svenska pensionärer, pii deras missnöje och konkreta önskemäl om förbättringar. Gruppen önskar information om när SAMSföreningarna häIJer möten.

Gruppen önskar all nilgon av dem fär komma tili v.b. möten för att fä information. Genom dels sin intensifierade kontäkt med stadens tjänstemän inom social- och hälsovärden samt denna direkta kontakt med pensionäreroa viii gruppen fil en god utgängspunkr för bl.a. höstens budgetförhandlingar. lntressena bör bevakas Man hör sägas att pensionärsföreningama är opolitiska, all man inte vill ha med

1 baken ingär ordförklaringar som underlättar läsförstilelsen. Exempelvis betyder VaJidation bekräftelse ocb att vaJidera betyder att bekräfta, det vill säga bl.a. att erkänna en persons känslor som sanna.

Validation är modellen för ett empatiskt och accepterande förbällningssätt.

Naomi Feil har formulerat sin metod pii basen av erfarenheter frän många ärs arbete med dementa personer. Metoden är lätt att anpassa tili olika individer utifriln demensstadiet som de befinner sig i.

Feil beskriver de olika förvirringsstadieroa uttömmande, vilka tecken man kan se och vilka tekniker som är lärnpliga för att bjälpa den dementa att fungera sil bra som möjligt. Hon redovisar forskningsresultat som visat att bennes metod fungerar bättre än verkligbetsorienterande metoder.

1 baken finns anvisningar om hur man använder metoden i den vardagliga värden av äldre-äldre och FeiJ ger även konkreta, praktiska exempel pii hur man bekräftar den dementa personen i de olika stadi eroa ävensom hur man kan rätta tili sina misstag, om man använt fel kommunikationssätt. Tabeller, formulär och tester som beskrivs i boken förtydligar budskapet ocb hjälper en ocksil att utvärdera sin egen skickligbet i validation.

Validation kan bidra tili att förebygga utbrändhet hos dem som värdar dementa; inte minst gäller detta dementas anhöriga och andra närstilen-

de. Viktigt skuUe vara att alla som kommer i beröring med dementa, som vili förstil dementa personers reaktioner, skuUe ha kännedom om hur demens utvecklas och insikt i validationsmetoden. Att ha dessa insikter underlättar säkert ocksil kommunikationen .mellan personalen och anhöriga samt andra närstilende tili en dement perso~ som värdas pii institution.

Jag citerar leg·. psykolog Else Melin som skrivit förordet tili boken: "Validation är lätt att förstil. VaJidation är Iät! att använda. VaJidation bör användas av vårdpersonal i hemmet och pii institutioner.

Valdation bör användas av anhöriga tili dementa personer."

Jag rekommenderar boken varmt. .

Läroboken "VaJidation Feilmetoden" kan rekvireras frän Centralförbundet för de garnJas väl, Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors, tfn (90) 351 3900, fax (90) 345 4470. Pris 100 mk + expeditionskostnader.

När man vili fördjupa sig i nilgonting, lära sig förstil, är ett audiovisuellt hjälpmedel tili stor hjälp. Videofilmen "VaJidoiva ilmapiiri" (VaJiderande kiima!, fri översät!ning) av Tarja Lapila o.a. - en 15 minuters video Cor anhöriga och personaI - kan ocks§ rekvireras frän centralförbundet. Priset är 380 mk. Videon kan därtill hyras (även rekvireras) frän Halikon Videopalvelu, SaJituntie 19, 24800 Halikko, Fax (924) 772 4214 ocb efter klo 16.30 per tfn (924) 364 115. Hyran är 150 mk per vecka. Valborg Louhisto Naomi Feil: Validauon - Feilmeloden. OrigiDaJet pii eDgelska bar reviderats av Vielä de KlerkRubin 1992. Översättning: Karin Karpe. StudeDtlineratur 1994.

ISBN 91-44-35101-1.

partipolitik all göra. Men pen- efter bästa förmilga pilverka i sionärsförbundet och -för- sak.

Pensionärema är en stor eningaroa bör bevaka pensionäreroas intressen. logen an- och kunnig grupp vars ilsikter nan än pensionären själv har de som har förtroendet att en djupgilende kunskap ocb sköta kommuniDvilnarnas geerfarenhet av pensionärslivet mensarnma ange- lägenheter och pensionärens verkliga si- nog viii höra. Var och en har tuation. logen annan än vi ju dessutom möjligheten attta själva kan föra fram vad vi kontakt med "den man röstat tycker och tänker, vad det är pii i· kommunalvaler' feir att som åsarnkar oss problem, föra fram sin ilsikl. Men onekvad vi anser att är livskvaJitel. Iigen är det sil att "mängd ger Vad är då politik? BI.a. tyngd". SiI det är tilisarnmans betyder det att sköta olik'a vi skall pilverka.

Jag har velat berätta om gemensamma frågor. Pensionärsföremngarnas upp- denna giv som etl exempel pii gift är att i detta bevaka si- hur etl initiativ frän pensionäreroas sida snabbt kan resultena medlemmars intressen. ra i att kanaler för kommuniNär det gäller att samordnat kation och pilverkan öppnas. framföra en sak eiler deklareNu gäller det förstils att vi ra en ståndpunkt i en kommupensionärer sköter denhär sanai frilga, vänder sig en penken pii ett mälinriktat och sionärssam- manslutning som konstrukrivt sätt ocb därvid exempelvis SAMS självfallet tar realiteteroa i dagens samtili alla politiska grupperingar hälle i betraktande. Av vikt är inom eli fullmäktige med sin atl vi pilverkar tillsammans. skrivelse. Meningen är inte att Valborg Louhisto "göra partipolitik", utan all

6

..

Prosten Gunnar Levlin:

Ob-ombudsmannen har ordet

"Att få skriva i God Tid har varit en utmaning"

~

- Vi har levt ett rikt Liv och Iätt vara med om mycket, säger Judit och Gunnar Levlin i Nykarleby.

- Jag tar det som en utmaning att få skriva i God Tid. Jag vet att läsarkretsen är mycket varierande och det gör uppdraget så mycket mera intressant.

I

,

Dethär säger prosten Gunnar Levlin i Nykarleby. Det är han som skriver "alIvarsordet" i God Tid. Det har han gjort i fyra ärs tid nuo Och trivs med det. Faktum är att samtliga betraktelser för detta års God Tid redan är skrivna!

- Ideema tili mina betraktelser härntar jag frän TV och olika tidningar. Och sä har jag ju ocksä min livserfarenhet att falla tiIIbaka pä.

Gunnar Levlin är nu 78 år.

Han är född i Ytterjeppo, men gick tre år i folkskola i Bergö.

Student blev han dock frän Jakobstad 1935. Han prästvigdes 1941 och kom bl.a. att fungera som faltpastor ute pä HogJand frän februari 1943 tili september 1944.

- Sä det har i höst förflutit 50 år sedan tyskama skulle komma och ta oss, säger han pä sitt lugna sätt.

Sä österbottning Gunnar Levlin är sä har han dock tjänstgjort främst ute i Åboland.

- Efter krigsslutet kom jag att tjänstgöra i olika församlingar. Jag var faktiskt 13 år ute i Korpn. Och jag höll

~bake~peare/'3Långhacka

QEn mib5'ommarnatt5' bröm på Jltalbbolmen 23.6.-6.S.l994 En teaterföreställning, en utflykt, ett minne för livet!

Beställ bUJettema nu: BUJenJilnst 960().4600 & vUrus 9().70039 031

VlIRUSO INTRAWUD MDTARBETARVÄRKI

ytan , och blodflO<let aktiveras i vävnadsceUerna , YarvH:l kroppens egna helande

Den lö, Iloonng ~ ollka slag ~ muskel· v;irk och andra smårtor utvecklade In· tralJudsapparalen NOVAFON har kommll ut på marknaden I Finland år 1989 Oår· lönnnan har den teSlals bl.a i Tyskland , England och Östernke med mycket be· römvårda resultal Oess IOrmåga an hndra grunaar slg på Ijlldvågor inom frekvensområdet 100-10 000 Hz (svång· mngar i sekunden) Oå apparatens Ijudplana berör huden fonplantar sig Ijudvågorna ånda ned lill 6 cm under

~~e~~( sr~~~~W:~3mPhg etfekt med

en reglageran. En norma] behandllng laf

ea 15 min. per gång och mao kan behandla sig lIefe gånger om dagen och marX vaI: s]i\lvbehandling med appara-

len har aldrig medfM något sam helst men tOr personerna.

Sjukgymnaster rekommenderar mtra· IJudsbehandling specieUt vid van< fOror· sakad tN muskelspi\nningar, men påpekar an fastan apparaten år helI fantaslisk n~r delgåller lindring ~ smårtor, så kan man inle bola kroniska sjukdomar Silsom ledgångsreumatism eiler slitna leder, men den kan lindra smånor aven Idessalall Importor

S NYSTRÖM KB Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911·316 36 sånder oraUs mloanatlorl på begåran

gudstjänster ocksä pä Utö och Jurmo samt i Norrskata. Det var 100 km frän kommunens ena ända tili den andra. Med den tidens kommunikationsmedel tog en gudstjänstresa ut tili Jurmo och Utö ett par dygn. Man reste ju ut med bill. lbland kunde det vara stormigt eiler tjock dimma. Och nästan hela tiden var jag ensam präst där ute, vilket gjorde att jag var väldigt bunden.

- Men det var angenämt att träffa människoma där ute.

Det var tacksamma människor. Och Jurmo kan inte beskrivas, det mllste upplevas.

En alIdeles unik natur där ute.

"Var tyst när jag var rädd" - Visst bände det ibland att jag var rädd under resorna tili sjöss. Dä satt jag tyst. Var jag inte rädd sä sjöng jag...

Levlin fungerade ocksä som militärpräst ute pä Utö.

Dä passade han ocksä pä att hilla gudstjänst eiler andaktsstund för den civila befolkningen.

Ocksä pä Aspö höll han andaktsstunder.

- Och tili Norrskata for jag sä ofta jag hann och orkade.

Tili detbär kom ännu läsförhören. Levlin har Mllit läsförhör t.ex. ute pä Kälö.

Dessutom höll han gudstjänst pä finska en gäng i mänaden för den finska befolkningen i Korpo.

1967 sökte Levlin kyrkoherdetjänsten i Västanfjärd, fick den och stannade där i tolv är - ända lills han pensionerades 1979.

1 Nykarleby har han aldrig tjänstgjort som kyrkoherde.

- Men vi flyttade hit efter pensioneringen dä jag fick överta detbär huset, med medföljande tomt, av min syster.

- En enda gäng har jag inte kunnat fulIgöra mitt uppdrag

som kyrkoherde, säger Levlin och småler. Det var i Västanfjärd. Jag bade drabbats av hongkong-influensan och var tvungen att hilla mig tili sängs. Men annars har jag fått vara frisk. och kry ocb kunnat fu.lIIölja mina uppdrag.

Sjungeri pensionärskören Gunnar Levlin är fortfarande aktiv. Han sjunger med i pensionärskören. Bäde han och fru Judit är medlemmar i ortens pensionärsförening. De tilIhör ocksä Evangeliska föreningen. Gunnar är ocksä med i den lokala rotaryklubben.

Ocb sä ger gården vid Karlmansgatan en hei del arbete.

Den är pä 1.000 kvm och Gunnar tycker om att odla perennOT. Och så skriver Gunnar dikter. "Dikterna är fåglar" heter hans andra diktsamling.

- Som motiv får mitt skrivande har jag inte sällan barndomen eiler skärgården.

Endel av Gunnars dikter har ocksä blivit tonsatta.

1 kyrkokören har Gunnar ocksä sjungit.

Om sitt arbete som kyrkoherde säger Gunnar att kyrkoherdens arbete ofta är tyngre än man tror.

- Också det juridiska och ekonomiska ansvaret finns där i bakgrunden och gör att arbetet inte alls är så lätt.

Trots det tycker Gunnar att han fått leva ett rikt liv.

- Jag bar fätt vara med om sä mycket och fätt träffa sä mänga olika människor. Fortfarande brukar vi fä julhälsningar av endel västanfjärdbor. Det värmer och gör att man med gJädje minns tiIIbaka pä den aktiva tiden.

RE.

Dep demografiska utvecklingen i Finland är mycket oförmånlig. Under de följande decenniema ökar antaJet pensionärer kraftigt. Samlidigt minskar den yrkesaktiva befolkningen. Hur ser dä befolkningsutvecklingen ut enligt statistikcentralens befolkningsprognos där utgängsäret är 1991.

Folkmängden i värt land vid årsskiftet 1992-93 uppgick tili drygt 5 milj. personer. Enligt prognosen kommer den att vara störst år 2001, nägot under 5,1 milj. personer. Därefter börjar folkmängden längsamt att sjunka.

Under ovannämnda period är befolkningen i arbetsför ålder ungefar lika stor som nu, antalet barn minskar däremot och åldringarnas andel ökar sä att i slutet av perioden är dessa befolkningsgrupper ungefar lika stora. Befolkningsstrukturen börjar äJdras redan i mitten av 1990-talet, men äldrandet tilltar kraftigt först lio år senare.

Det finns nu ca 700.000 personer som är över 64 år, dvs. nästan 14% av befolkningen. Fram tili slutet av årtusendet beräknas antalet öka med nästan 60.000 personer och därefter med 100.000 personer fram tili år 2010. Samtidigt ökar andelen av hela befolkningen sä att den år 2010 är 17%.

Antalet 65-74 åringar ökar under de tvä följande åren med t.o.m. 20.000 personer, varefter den under de 10 fåljande åren är nästan oförändrad, dvs. ca 430.000. Enligt befolkningsprognosen börjar

Pensionatet vid havet

denna åldersgrupp öka pä ny tt först år 2005. Tillväxten är sedan snabb och är 2010 omfattar åldersklassen ytterligare 50.000 personer. Dä är redan var tionde finländare i åldem 64-74 år. Den egentliga äldre befolkningen (över 74 år) omfattar nu ca 290.000 personer.

Enligt prognosen fortsätter denna befolkningsgrupp att växa och är år 2000 över 35.000 personer större än nuo Uuder följande tioårsperiod ökar den ä1dre befolkningen med ca 40.000 personer. År 2010 omfaltar den ä1dre befolkningen alItsä ungefar 370.000 personer och utgör 7,3% av hela befolkningen d. v .S. ungefar samma anta\ och andel som bamen under skolåldem.

Det är denna utveckling i åldersstrukturen som är upphov tili uttrycket pensionsbomben. Enligt endel bedömare är värt pensionssystem en tickande bomb. Denna bomb kommer inte att krevera nu utan en bit in pä 2000-talet om man misslyckas med utformningen av ett hållbart pensionssystem.

Per Thomasfolk

~~o~op _

~J1

0

KIMITO TELEFON AIB tel. 925-421 321 VAalra Ytternla, SF-22100 Meri.

Mmn, tel, 928-16322

lax 925-421 899

---.L---I Säljer Ni, vi erbjuder Er

Stormskärs Maja Musikteater med skärgårdsmotiv efter Anni Blomqvists romansvn. Svenskt urupptörande på sommarteatem vid Raseborgs slell. on sii on to /ö sii on to Iö

22.6 kJ 19 sii 10.7 k/15 26.6 k/15 on 13.7 kl19 29.6 k/19 10 14.7 k/19 30.6 k/19 /ö 16.7 kJ 19 2]kJ19 sii 17.7kJ15 3.7 kJ 15 on 20.7 k/19 6.7 kJ 19 to 21.7 k/19 7.7 k/19 fr 22.7 k/19 9.7 kJ 19 Iö 23.7 k/21 Biljettbokning: (911) 378513 Västnyfåndska Ungdomsringen

Vänlig EfIektiv Service Vi söker för vår ktmds

rälming 2-3 mm i centraJa Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oSS.

Smedsgatan 15, yard. 9-18

Tel. 1717 44 Hem: 455 )496/693 2893

Livligt festande för pojoborna

Amos "går igen" på sommarfesten

Pojo Pensionärer har festat livligt pll senaste tiden. Den 29 mars hade man gäster frlln bäda föreningarna i Hangö.

Den 5 april var man inbjuden tili en fest av ortens tvllspräkiga pensionärsförening och den 12 april hade man gäster frän Pargas. Alla festema hölls i Pojo U.F:s Högllsa.

Hangöbom a hälsades välkomna av värdarnas ordförande som muntrade upp med Iitet anekdoter. Mellan allsllngerna intogs en lätt mältid. Karin Nylund deklamerade. SlI gjorde ocksll Abbe Winter som dessutom berättade om gamla Fiskars och sjöng "Säng vid Pojovik" . Åtta damer i stiliga dräkter dansade Bossanova under Ulla-Brita Nyholms ledning. Programgruppens ordförande Aila Orenius ordnade ett "spel" parvis sll att den ena kryssade mellan tomflaskor med förbundna ögon dirigerad av partnern. Paret Clara v. Bonsdorff-Allan Söderström seg-

rade och fick "guldmedaljer" . och Mary Sontag. De lotsade lnnan den allmänna dansen bussarna via Åffiinnefors tili började dansades en nummer- BiIlnäs där man äkte längs En av Kimitos stora sö- vinter legat i toppen i Riks- myndigt Välkommen tili dans. vardera lIstranden vidare tili Amos Anderson radions lista under fl era veck- sommarsarnlingens huvudKarjaan-Pohjan Eläkeläi- Fiskars längs den del av Gam- ner, fest. set/Karis-Pojo Pensionärer la Åbovägen som gär över (1878-1961), fil.dr b.c., or.

Amos Anderson uttalar ett hade inbjudit Pojo Pensionä- den branta Högbacka, numera bergsråd, bevistar sommarer r.r. och en busslast utsock- privatväg. Efter det länga bus- rens stora pensionärssamling i Kimito den 8 juni. Det 1 -;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;nesgäster tili fest. Värdför- säkandet behövde gästem a inär Börje Lång som kommer eningens ordförande Eskil te trugas tili matbordet. Boratt gestalta Amos Anderson InkvarteringsstäUen Bergvik hälsade välkommen den i festsalen var dukade s1l vid eftenniddagsprogrampå Kimitolandet pll fin ska och svenska. Man att varannan servett var bUI met utaruor Villa Sagalund. bjöds pll kaffe med smörgll- och varannan gul, gästemas sar, sllng- och dansprogram var bläa. logen klickbildning Labbnäs sernesterhern i Dragsfjärd 60 platser tel. 925-424 637 Omgivningen är den mest samt allmän dans. Ett dussin här. DlI alla var mätta hälsade genuina man kan önska sig, Dragsfjärds PensioDat i Kulla 40" .. 925-424 553 Allan välkommen tili Pojo av de vära deltog.

Brusaby jordbrukstekn. skola 32 .. 925-421 252 närnligen det omrllde där Scan-Auto Oy Ab skolningscentrat 33 .. 925-422420 Beträffande Pargas sv. Pen- och läste ur "bondepraktikan" Amos Anderson gick i skola sionärers besök konstaterade vad man skall och inte skall pll 1890-talet. Pii plats finns styrelsen pll ett styrelsemöte göra under april m1lnad samt ocks1l hans stränga lärarinna att man i mänga är har um- att Pie Sontag hade ordnat en Adele Weman i Märta glltts endast med de västny- utställning i lilla salen med Holmens gestalt. ländska föreningarna. Vice- pojoprodukter som donerats Det blir en viss information (R ESTAURANT ) ordf. Bertel Björklöf frllgade som lotterivinster (Fiskars). om Amos Andersons liv och ordföranden som f.d. pargas- Bossanova-dansarna som re- insatser, varvad med tidstyDANI EL'5 GRIL L bo om han har nllgot emot att dan har en hei del scenvana pisk romantisk musik. Här KI M /1'O - KEMIÖ 925-42/909 vi bjuder pargaskollegema tili uppträdde äter och fick livliga medverkar ocksll en protege i en träff. Det hade han ju inte. appläder liksom "päsaryssen" fo rm av Tuuli Stuns som Drygt sextio personer kom Allan fast han inte hade sä sjunger. Mera säng blir det och togs genast omhand av vacker dräkt dll han ur sitt genom Caj E brstedt med Bo glliderna . Gunborg Pihlström knyte gjorde reklam för sina Stenström vid pianot och varor med en visa pll finska, Amos själv - och sä i olika KIMITOÖNS svenska och ryska. Festkombinationer.

FÖRSÄKRINGSFÖRENING kommittens Aila kungjorde Som en päminnelse om att ENGELSBY att visan var irnporterad fr1ln man befinner sig under den tel. 925-421 010 Parg!lS. Aila visade ocksll hur ryska perioden kommer Anna man skall gympa med tand- Scbarin att medverka med lösa gubbar pll sängen för atl ryska s1loginslag. För vältaligde skall hIDas "vigulanta" . heten 1Iter svarar representanAsta och Albert Wiberg, utter för Kimito kommun och Vi erbjuder lokalkånnedom, klädda tili brudpar visade hur Svenska pensionärsförbundet sakkunskap och Irygghel i Oina en brudvals skall dansas. Tak- samt i högsta grad VästanFASTIGHETSAFFÄRERI ten spelades av Crister Malm- fjärds stOTe SOD, riksdagsm an Tag konlakl om OU viii 00. berg, sam ocksl! spelade den Jan-Erik Enestam. verka eiler semestra pä övriga dansmusiken. Nilgra KIMITOÖN MED OMNEJDt Pii plats finos ocksil par satles atl tävla i att placera ilboungdomarna Janne ocb (925) 425 B1B, on även (925) 62 380 pappbitar mellan sig pll strate- Kim E ngblom med sina muTelefax (925) 421 9BB PB 33. 25701 KJMITO giska platser, den ena var parsikanter. De har framträtt i gasbo, andra pojobo. Det par KIMITOÖNS FASTIGHETSTJÄNST ~~F Eurovisionen ocb bar denna som tappade de flesta plattorna förlorade. Kaffe med tärta f - - - - - - - - - - serverades efter att en grupp värdar sjungit "S1Iog vid Pojovik". Gästem as ordförande Georg Uppman tackade med ett paket föreställande en korv given av en pargaskorv tili en annan pargaskorv_ Gästerna verkade övertygade dä de sade att festen varit Iyckad efter Tel. 925-421 054 att ha mOlionerat pii dansgolöppel vet och styrde kosan mot Parvard. 9-17.00 gas. sönd.9-13.00 "Påsarysse" gestaltade Allan S öderström när pargasboma A1la n för en tid sedan gästade Pojo Pensionärer.

~~C

APOTEKET I KIMITO

Kimito kommun

Hälsar pensionärerna välkomna tili Sb mmardagen

Lagstadgade pensionerna tredjedel av lönesumman År 1993 betalades sammanlagt 68,8 miljarder mark i lagstadgade pensioner. Det är 34,1 procent av den sammanlagda lönesumman som var 201,6 miljarder marko Pensionerna tili privatanställda, lantbruksföretagare ocb andra företagare uppgick till27,8 miljarder. 1 pensioner tili tidigare statsanställda betalades 11,1 miljarder och tili tidigare kommunalanställda 6,9 miljarder. 1 övriga förvärvspensioner betalades 0,6 miljarder marko 1 folkpensioner utbetalades sammanlagt 18,8 miljarder och i övriga lagstadgade pensioner 3,6 miljarder marI<.

Den privata sektorns samlade arbetspensionspremie

var 25,2 miljarder mark är 1993. 1 Sverige var motsvarande premieinkomst omräk-

Säkerhetslåset BODA 429 stoppar tjuven .

nad i finska mark 61,2 miljarder marI<.

Välkommen tili ossi

Genom on anvGnda Cancersllllelsens adresser sfOdsr nl kampen mot cancer.

VlIro odresser erMlles frOn bonker. bok-. blomsler- ooh poppershondlor. begravnlngsbyrOer, R-I<losker soml fOrdlgllextode pcl

vllrt kontOf. Ellsobelsgolon 21 00170 HELSINGfORS

Tel. 9800 43 000

med lokolsomlolsovgjft

CANCERSTIFTELSEN

• Lunch och middag • A-rättigheter • UtetelTass • Kabinett • Parkeringsplatser

~l\

.f.;itDS~

Miltemeltan Vasa och Jakobstad

'!eI. 961·3850464

Over 10000 IögenhetsmtwoH vorle or Forhmdra mblon Skolto en 900A sakerhet510s

Söljes ov Abloy-o ukloriserode låssmedsofförer.

Det sjuder av aktivitet på Sagalund-området Deltagarna i sommardagen kommer att röra sig på intressant mark den 8 juni. Saga lund plats fOr sommardagen - är ett av vårt lands äldsta friluftsmuseer ocb beslår totalt av inte mindre -än 23 byggnader. Här verkade i tiden en av bygdens starka män, Nils Oskar Jansson. Det var ban som i tiden grundade museet på området.

Jansson var 'folkskollärare oeb verkade vid Wreta skola.

Hans kollega var förresten Adele Weman, kanske mest känd för det bon skrev under signatur Parus Ater. Jansson tog initiativet tiU ungdomsföreningen pii orten. Han ivrade oeksil för intensivt smilbruk enligt danskt mönster.

Tanken med det var att kunna hilla de unga kvar pii landsbygden . Han var med om att grunda Smilbrukarskolan, som var en föregilngare till Brusaby lantbruksskola oeh Brusaby yrkesläroanstalt.

Det tredje stora omrildet i Janssons liv var just hembygdsarbetet oeh han grunda-

de Sagalund museum redan iIr 1900.

- Villa Sagalund som nu är huvudbyggnad pii museiomrildet var pensionärsbostad för silväl Jansson som Adele Weman, berättar amanuens Li Näse. Än idag kan man se hur de tvil bodde. Jansson var en enkel ungkarl, medan Adele Weman representerade det högre stllndet.

Som förebild för uppbyggnaden av Sagalund har Skansen stiltt. Jansson flyttade olika byggnader tiU omrildet oeh byggde pii sil sätt sakta men säkert upp hela omrildet.

Pii omrildet finns oeksil Tjuda pedagogi. Skolan hade grundats 1649 av Axel Oxenstiema oeh den byggnad som forrfarande finns pii omrildet är frlln 1700-talets slut.

- Det är en av de äldsta skolbyggnadema pii landsbygden, berättar Li Näse.

Där finns oeksil Tingshuset friln 1770-talet. Vjdare finns här en bondstuga oeh ett torp, en smedja, ett brännhus, en ladugilrd, väderkvamar oeh endel andra uthus.

- Det nyaste är rökbastun för palvning av kött.

- Det mest sannolika är att

vi inte kommer att utvidga förekomsten av hus pii omrildet.

Denhär barnvagnen av äldre modell är ett av de många föremålen i Sagalund museum. Vagnen demonstreras av amanuens Li Näse. säger Li Näse. Det vi doek saknar är en ria.

Fint beslånd av f6remål

Li Näse säger att Sagalund oeksil har ett fint bestilnd av

föremill . Redan Jansson började samla olika föremill för sitt museum.

- Detbär gör att det är roligt att ordna olika utställningar.

Iljol ordnade vi t.ex. en klockutställning.

1 Sagalund-gilrden finns arbetsutrymmen oeh lager. Som underhyresgäst här fungerar Gullkrona hemslöjd med butik oeh vävstuga. Inva Kimito, arbetscentralen, finns oeksil inrymd i huset. Oeh sil finns här själva Sagalund Museum.

- Här ordnar vi kurser, utställningar oeh olika evenemang med förevisningar av hantverk, berättar Li Näse. Vi ordnar oeksil museiläger för bam oeh har en Sagalundklubb för bam. Vi ser det som viktigt att intressera bam för det här eftersom dagens bam ju är nästa generation som ska besöka museer.

Den 12 juni startar "Lilla Sagalund". Man inreder en stuga mitt i Sagalund och dit filr bam komma och leka.

- Vi ordnar det oekså så att lägerskolor och klasser filr pröva pii olika hantverk. Och vi samlar dubletter av olika föremill, så att bamen här faktiskt får vidröra föremålen.

Antalet besökare stiger iIrligen till ca 7.000. Livligast är det i maj. En tredjedel av besökama är skolelever.

- Vi guidar aUa grupper som kommer hit, berättar Li Näse. Kommer det redan två personer ska de bli guidade.

Det är vilr princip. Människor

som besöker Sagalund ska fll trevliga minnen från besöket.

Bakom Sagalund stilr kommunerna pii Kimitoön i form av en samkommun.

1 augusti kommer man att arrangera en pensionatutställning tillsammans med Roslagens museum ooh Å1ands museum.

- Överhuvudtaget kommer vi att ha flera samarbetsprojekt kring olika utställningar, nämner Li Näse. Vi kommer också att "decentralisera" oss ut tili medJemskommunema.

Li Näse säger att Pensionärsflirbundets sommardag blir den största samling man haft på Sagalund. Men man har i varje fall tidigare haft både folkdanssamlingar och sångfester på Saga. lund.

- Vi ska se tili att det finns en värd eiler värdinna i varje stuga som vi öppethiller när de finJandssvenska pensionärema kommer tilI Sagalund, lovar Li Näse. Pii sil sätt ska det vara möjligt for alla del tagare att få bra information om Sagalund.

Personligen tippar hon att Vilia Sagalund är det som intresserar pensionärema mest.

R.E.

Anmälningarna

, "

tiU årets sommardag bör, helst föreningsvis, göras senast den 13 maj tili förbundets kansli, tel.

90-791 895 (Marianne Sandell).

Deltagaravgiftema mk 120 inbetalas föreningsvis senast den 13 maj tili förbundets konto: Sparbanken Aktia, kontonummer 405511-40001177 eiler postgiro 120395-8.

~Rastaenstundpå

BRUSABY SOMMARHOTELL 25700 KIMITO Tel. 925-421 944

Öppet 1.6-7.8.

•

ISärkisalo

~~ltoCttta -Finby

och njut av god hemmamat i festtig, gammal allmogemiljö.

Plats för 100 personer, A-rättigheter. Smörgårdsbord 60,-.

Förhandsbeställ för större grupper per tel. 924-323 111.

256 30 Särkisalo - Finby

TRÖTT PÅ STA'N? Längtar Ou tili fågelkvitter, humlesurr. salt hav samt lugn och ro I naturskön omgivning? Kom då tili oSS. - VI har sköna rum och god mat på 2 tim mars avstånd (3 timmar med direkt bussI från H:fors . Ring oss eiler skriv ett kort, så sklckar vi Olg all nödig information . Och sedan - VÄLKOMMEN!

DRAGSFJÄRDS PENSIONAT Mona Stenman oel:\ Birgitta Friman 25870 ORAGSFJARO (Kimitoön) Tel. 925-424 553

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM Ett personhisloriskt museum över Amos Anderson med en del

av hans konstsamlingar i en vacker skärgårdsmiljö. Museet är

öppel 15.5-31.8 1994 dagl. kI. ll-18. Slangt 24-26.6.

Bilj. 20,- (vuxna). 15.· (pens.). 10,- (slud. O. grupper på minSI 15 personer), under 18 år fri enlnl.

Ulställningshall med cafeteria öppen samlidigt som museet. i,

Cafeleria lel. 925-425037.424507 .

Adress: 25870 DRAGSFJÄRD (Kimiloön), lel. 925-424662.

424549 Alia gruppbesök på Söderlångvik bör meddelas i god !idi

Endast vädret oroar Valter Det enda Valter fruktar in- Välkommen tili Kimito!

Säger Valter Johansson, för sommardagen den 8 juni ordflirande f1ir Kimito Pen- är hur vädrets gudar ska vara sionärsflirening.

För- inställda tili evenemanget.

- Men vi brukar ba god eningen fyller 20 år i februari och sommardagen blir band med vädergudama oeb sannolild det största evene- hoppas naturligtvis att vi ska manget hittills i foreningens ha ett fint väder den 8 juni. DiI kommer nog aUt att Iyckas. historia.

Plats {ör sommardagen är - Sannolikt, säger Valter.

Men vi hade 837 deltagare när Sagalund museiomrilde. Man vi stod som arrangörer för inIeder dock med kyrkogilng vinterdagen. Oeh kulturdagen klo 12. Sedan följer lunch pii har vi oeksil varit värdar för WretbaUa ungdomsföreningsloka! klo13-15. en gilng.

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP?

-e-

Kom dA IhAg vAra modern. bu ...r med vilu Ivan en re. . tili utlandat .er bekvlmt och bekymmer.16at.

BUSSBOLA60 J. oell M. LAUNOKORPI KIMITO Tel. (925) 421 269, 420 104

Välkoli1men till Labbnäs semesterhem (f.d. prästgård) i naturskön omgivniog i Dragsfjärd!

Helpension i ensamt eiler delat rum.

Möjligbeter tiU semesterstöd.

LUNCH för grupper enJ. bestälJning

- Det kaoske blir nödvändigt att äta i tvil repriser, säger Valter. Men jag tror oeksil dethär ska gå bra.

Själva programfesten vidtar klo 15. Det blir en utefest på öppningen framför Villa Sagalund. Helt intiU festplatsen ligger rosengården. ÄI vädret bara hyggligt kan man svårligen tänka sig en vackrare festplats.

Efter programfesten blir det dans i Wrethalla tili musk av brödema Engbloms orkrester. Den som inte vili ägna sig ilt dans kan göra utfårder tiU Söderlilngvik eiler bruksmuseet i Dalsbruk. Och så finns naturligtvis Sagalund museum pii gilngavstånd.

- Vi kommer att ha guider Valter Johansson är ordsom följer med pii utfårdema, förande för Kimito Pensioberättar Valter. Och i delta- närsförening. garavgiftens pris ingår ocksil entreavgiften tili museema.

WrethaUa är en anrik ungdomsföreningslokal, byggd kring sekelskiftet. Mannen ring på Kimitoön för de del tabakom ocksil det projektet var gare i sommardagen som siI skolläraren Nils-Oskar J ans- önskar.

- Vi har Brusaby skolor, son.

- Det är en stor lokal oeh Dragsfjärd pensio.nat ocb bortål 400 ska kunna dansa Labbnäs semesterhem. De samtidigt i den stora salen, sä- som önskar inkvartering kan själva direkt kontakta dehär gerValter, inkvarteringsställena. lnkvartering R.E. är möjlig Valter säger ocksil att det finns möjligheter tili inkvarte-

n ~j21galund • Sommrdagen på Sagalund • ',Sommardagen på Sagalund • Sommrdagen p •

I

Invånarna på Kimitoön rördubblas tili sommaren o

o

o

3.500 invånare.

Språklig fördelning: 70 procent svenskatalande, 30 procent finsktalande.

Hälften får sin utkomst av serviceyrkena, 30 procent av förädling och industri och 20 procent av jordbruk.

Skattörets pris är 19 penni. Antalet sommarvillor stiger tili 1.200. Skuldbördan per invånare är litet över4.000.

Dethär är Kimito kOInmun i ett nötskal. Det är Kimito som stär värd f6r sommardagen den 8 juru. En vacker, välskött kommun med längt utbyggd

service.

- 1993 gick skapligt för oss, summerar kommundirektör Harry Bondas. Utgifterna blev mindre än beräknat. Däremot kunde vi i stort sett fä ihop det vi räknat med pii in-

komstsidan. Vi har Iyckats rätt bra i vära försök att spara.

Kimito höjde 1993 skauörets pris tili 19 penni.

- Det är i högsta laget, medger kommunrurektören. Och vi tänker inte höja frän dethär.

- Det andra alternativet skuUe ha varit att person alen skuUe ha filtt ta "stöten". Men nu har vi minskat personaI endast i den takt som folk avgått pii naturlig väg. Och faktum är nog att det i de smil kommunerna inte finns sil mycket luft pii personalsidan. Börjar man skära ner pii person alen märks det rätt snart i form av särnre service.

Bondas kommer själv frän Vasa, men har redan bunJtit vara Kimitos direktör i 22 ärs tid.

- Jag tycker åbolänrungarna är lätta att komma överens med. De är kanske litet försiktiga, men man kommer bra överens med dem. Ändil skulle nog samarbetet mellan kommunerna bär kunna vara bättre.

ÅBO

Det är inte svårt aJt hitta tili Kimito som ligger ett stycke från vägen Åbo-Helsingfors.

Kimito bar ungefar 160 kommunanstäUda. När det gäller industrin har man en tegelfabrik som totalt ger arbete ilt 6G-70 mänruskor. Och sil bryter Panek faJtspat i Kimito. Det ger arbete ilt ett 50-tai.

- Vi bar en "självförsörjJting" pii 95 procent när det gäUer arbetsplatserna, säger Bondas. Endast 150 kirJtitobor arbetar utanför Kimito, de f1esta av dem i Dragsfjärd. Lika mänga icke-kimitobor fär sin utkomst i Kimito.

- T.ex. lärarkären vid vära finska skolor kommer nästan belt utifrän, påpekar Bondas.

Kimito är en av de tre kommunerna pii Kimitoön. De tvil övriga är Dragsfjärd ocb Västanfjärd.

- TotaJt bor det litet över 8.000 mänruskor pii ön. Men sommartid ökar invänarantaJet tili 20.000. Det 6nns ungefår 3.000 sommarvillor pii hela ön. Men tack vare dethär är det möjligt alt öppethålla butiker ocksil ute i en del av sidobyarna.

1 fullmäktige bar Sfp 12 av de 21 mandaten, alItsil enkel majoritet. Socialdemokraterna har 6 mandat, Centern 2 och Samlingspartiet 1.

Några stora investeringar är inte nu aktuella i kommunen.

- Planerna pii ett ny tt daghem är nu satta pii is, säger kommundirektören. Privatiseringen gär ju snabbt fram pii det området, sil det kan vara bäst att se tiden an.

Kimito har utveckIats tili nilgot av ett förvalmings- och

_ Välkommen tili Kimilo, säger kommundirektör HarryBondas. handelscentra för hela ön.

Man har ett längtgilende samarbete inom skolväsendel. 1 Kimito finns det svenska gymnasiet för hela ön, liksom ett eget svenskt högstaruum.

Dessutom finns eli finskt högstaruum. 1 Dragsfjärd finns dessutom ett svenskt högstaruum. Man har ocksil en samkommun kring bälsovärden, liksom för upprätthållandet av Sagalund muse··.n.

Satsning pii öppen värd Man har det bra ordnat också då det gäUer äldreomsorgen.

- Vi har satsat mycket på sil kunna tänka sig hjälp i den öppna vården, berältar form av talkoarbete från prikommundirektören. Vi har vatpersoners sida. Vi har en ocksil pensionärsbostäder, rätt dillig sportpian och vi stödbostäder, bäddavdel- skulle behöva mera anläggning och å1dringshem. Vi Jtingar för t.ex. fotbollen som kör bem mat ät endel å1d- är mäkra popuJär pä ön. ringar ocb andra Cår kom- Också här borde vi sarnla ma tiU å1dringshemmet och krafterna på hela ön och 1oräta. Vår hälsocentral tär- söka ästadkomma någonting digstäUdes 1988 och å1d- konkret. En anIäggJting kan ringshemmet 1986. Där har kanske placeras tili en komvarje åldring elt eget mm. mun, en annan anläggJting tili - Var vi ännu skulle behö- en annan kommun. Men med va förbättringar är inom fri- samarbete skulle vi säkert tidssektorn. Kommunen bor- kunna nå resultat också pii de stil tili tjänst med anIägg- detbär omrildet.

Jtingarna. Här skulle man ockRainer Erlund

Storbrand drabbade Ki:Ii1ito kyrka 1781 Som många av kyrkorua i vårt land har också Kimito kyrka drabbats av brando Den branden inträffade 1781 och blev mycket förödande för kyrkan.

- Det fanns en krog i närheten av kyrkan, berättar kyrkoherde Pertti Nieminen. Endel av krogens besökare hade handskats ovarsamt med elden. Ett hus an· tändes och från det spred sig gnistorua också tili kyrkan som eldhärjades svårt.

- Före branden 1781 hade kyrkan ett betydligt brantare tai<, pilpekar kyrkoherde Nieminen. Först efter branden placerades ocksil kyrktornet

pii den egentliga kyrkkrop-

pen.

Kimi to kyrka har ombyggts och reparerats i f1era repriser.

1 början av detta sekel repare-

rades kyrkan under ledning av arkirekt Lars Sonck. Så sent som 1986 fick kyrkan ett ny tt yttertak av koppar. A1tanavlan är frän 1920-talel.

Kimito kyrka är byggd under 1300- ocb 1400-lalen.

Den nuvarande sakristian utgjorde kyrkans första del och farrugställdes 1325. Långhuset och vapenhuset tillkom ocksil under 1300-talel. Kyrkan i sin nuvarande form, med valv och pelare, fardigstäUdes Kyrkoherde Pertti Nieminenframför Kimito kyrka. Den äldsta delen (längst tili vänster) färdigställdes redan 1325. dock först 1469.

Nieminen kom tili Kimito kyrkan är gamma! sjöbotforsamling som kaplan för 7 ten. Men så har vi också är sedan. Kyrkoherde har han haft en landhöjning på ca 3 varit i 4 ärs tid. Han har fun- meter under de drygt 600 år gerat som präst ocksil i Sveri- som förflutit sedan kyrkans ge, vilket förklarar hans goda första del byggdes.

Kimito församling håller kunskaper i svenska.

Kimito församling är ode- svenskspråkig gudstjänst varlad församling. Tvåtredjede- je söndag och 6nskspråkig lar av medlemmarna är svens- gudsljän~t två gänger per måkar. Man har ocksil en kaplan- nad. ljänSI. Den innehas av Björn Varje vardag har man k1ubbVikström. verksamhet för barn och ungDen mest kända personen domar. Varannan vecka har inom församlingsväsendet på man en diskussionsgrupp för Kimitoön är ulan tvekan Fred- pensionärer. Likaså har man rik Gabriel Hedberg. Han var en bibelsturuegrupp. Kyrkoi ungefar 30 ärs tid kyrkoher- bröderna kommer också samde pii Kimitoön i slutet av man med jämna mellanrum.

1800-talel. TiU Kimito för- Ocksä pii finskt håll har man samling hörde då också ett par ruskussionsgrupper.

Dragsfjärd, Västanfjärd och Nieminen berättar ocksil att Hitis. det i Vestlax finns etr bönehus - De fungerade dil som ka- som ägs av en färening och att peli under Kimito forsarnling. man ocksil där bedriver litet Nieminen har själv jobbat verksamhel. som kaplan i Dalsbruk i fyra ilrs tid.

R.E. - Kyrkan byggdes i tiden vid vatten, berättar Nieminen. Åkrarna som nu omger

10

1'i=============Fjärrkarelsk id

"Efter badet" under en av de j å björkama i byn Velikaja guba. Fliekama lIar just fTiital sitt nytvättade Mr.

Suurlallti-kyrkan lIade järe den finländska oekupationen av Fjä" karelen använts jär projana ändamål, men iSlåndsatts oell restaurerats våren 1942, varefter oriodoxa gudstjänsler igen kunde Mllas i lIelgedomen. Här en interiör från ikonostasen under pågående restaurering 1942.

Här slipas den ena av de tvenne symbolerna i Rysslands (Sovjetunionens) riksvapen, nämligen skäran. Den åldrige skärsliparen assisleras av två kvinnor (=matusehkor) vi/ka säkeri vet hur en slipslen skall dras. Veikaja guba sommaren 1942.

J nästan tvd o.eh eli halvt dr - frdn början av februari 1942 tili 26 juni 1944 - tjänstgjorde undersergeamen RuTUlr B äckström som radist hos de finländska trupperna ute i Fjärrkarelen. Huvudsakligen vistades han i byn Velikaja guba (Suurlahti).

Bäckström var en ivrig amatörfotograf oeh fotograferade karelska miljöer oeh människor. Fotografierna har han bevarade od. har nu ställt dem tili God Tids disposition.

Vi publieerar här eli urval av de bäekströmska bilderna.

Ptl bilden är Bäekström i funktion med kartvdgsfältradio i terrängen utanför Velikaja guba sommaren 1942. Pd högra handleden bär han idemitetsbriekan av aluminium.

Kvinna (matusellka) på den blommande kyrkogården i byn Velikaja guba ringer in den oriodoxa gudstjänslen en sommarsöndag 1942. Före den finländska oekupationen hade kyrkan använts jär projana ändamål. Genom att kloekoma var av olika storlek oeh järenade med snören kunde ringaren jå dem att /juda i olika tonlägen.

~ih~ctssb~a===========~

-' .~-

~

.

~'"

-~-

. . te:- ..' ,:

,

.....:"

Velikaja guba våren 1942. Vid matutdelningen från fältkiiket infann sig alltid en mängd av byns barn med olika kiirl i händerna för att om möjligt få något av den överblivna maten. 1 bakgrunden fältkiikslottan Rauha Väkkiirä oel! underserg. Ristakoski.

Interiör av ynglingen Misehas hem i Velikaja guba,Jebruari 1942, Miseha själv sitter bredvid modern med minstingen i knät. Två av syskonen - nästan nakna - tittar ner från sin varma plats på ugnen.

Ett par bybor i Velikaja guba. Bilden är inte spegelvändmannen har faktiskt damknäppning på sin rock.

Försommarbild av Suurlahti (Velikaja guba). Den 10 november 1941 nämndes Sllurlahtiför första gången i den Jinländska krigsrapporten: "Idag Ilppnådde våra trupper vägen Vegarus _ SUllrlahti samt byn Tlllvoja. Fiendens återtåg fortsatte i riktningen Tereznaja. Framryekningen från Käppäsälkä mot Karhumäki fortsatte oekså".

Den ringlande bygatan syns till höger på bilden. Husen var i regel byggda direkt på marken _ Iltan soekel _ oeh kunde därför luta betänkligt, som t.ex. huset till vänster på bilden. Vattnet bakom det llltande hllset till vänster är en i byn inträngande vik av Onega-sjön.

En andra interiör från Misehas hem i Velikaja guba vintern 1942. Allvarliga miner i krigets skugga. Som på bilden framgår var stugans på yttre sidan obehandlade stoekar jlatbilade på inre sidan. Resegrammofonen på bordet var en lyxartikel i den tidens fjärrkarelska hem.

12

Olympia frrar sina tjugo år dan att svinga ordförande- för att kunna belala hyrorPensionärsföreningen Olympia 6rar sitt 20-m j u- klubban i älta ärs tid. Ellen na för vAra lokaler.

- Jag minns ännu i denna bileum den 10 Maj med Wallin äter fungerade redan cbampagne ocb fest pA första äret bäde som sekrete- dag den första gemensamma Svenska GArden. Alla som rare och kassör. basaren vi arrangerade. Året Ellen Wallin är en av dem var 1975 och det var pä BaIvar med under det försla heI, 1974 utgör bedersgäs- som fortfarande möter upp till ders. Basaren blev en väldig ter ocb kommer att sitta vid föreningens möten. Hon be- SUCCI!. Redan förrän vi öppnarättar att det första tiden var de stod en läng kö av männibonnörsbordeL svårt för pensionärerna alt skor utanfeir. Dä var det ro- Festen börjar kI. 12, be- komma över lämpliga mötes- ligt! rättar föreningens nuvarande utrymmen. Man har använt Förutom Lussia de Wahl orMeirande Gunvor Frans- sig av t.ex. Sparbankens lokal har Olympia haft fem ordföman. Vi inIeder med pianoso- vid Kalevagatan 1 och av randen. En av dem, Anne10 av Nils-Magnus Maconi. Svenska Gärden vid Tavast- Louise Rökman, har varit ordHan kommer förresten att vägen. Sin egentliga k1ubblo- förande i tvä repriser. De övrispela i stort sett under hela kai har Olympia dock pä Tö- ga som svingat klububan är festen. En f1amencodans ska lögatan där man träffas tvä Ragnar Lindqvist, Elsa Linduppföras och föreningens gänger i mänaden. qvist, Lea Lyra och Gunvor - Försla tiden ordnade Fransman. Den sistnämnda är medlemmar Eramför en sketsch. En grupp av för- pensionärsföreningarna ge- nu andra äret ordförande. eningens manliga medlemmar mensamma basarer, minns bjuder pä säng. A1lsäng ska Ellen. Det var jobbigt, men Varför Olympia? det ocksä bli. Festtalet vid ju- roligL Ocb basarerna gav Namnet Olympia har en bileet hälls av Georg Wille oss de inkomster vi behövde mycket enkel förklaring.

Gunvor Fransman berättar att 19 av de medlemmar som var med redan 1974 fortfarande lever.

- Det var nog eldsjälen J alle Hellström som övertalade mig att komma med i verksamheten, berättar Ellen Wallin, 93 är. Hellström ordnade vären 1974 en kryssning för pensionärer och där försökte han värva människor tili pensionärsföreningarna. Hans tanke var att de olika stadsdelarna i Helsingfors skulle fä "sin" egen pensionärsför· ening. Redan pä järnvägsstationen var han ibop med mig i detta ärende.

Den 16 maj 1974 hölls ett möte i Stockmans restaurang och där grundades fem föreningar för Helsingfors. De grundande medlemmarna för Pensionärsföreningen Olympia var Lussia de Wabl, Ellen WaJlin och Gunvor Sund- Här säljer A lecw Wiik, Margit Tali och Käthe Bjugg lotqvist. Lussia de Wabl kom se- ter vid ett av Olympiils medlemsmöten.

- 1 Olympw trivs vi tillsammans. F rån vänster Georg Wiik, Margaret Nystedt, Gunvor Fransman, A nne-Louise Rökman och Ellen Wallin.

- Det var sä, berättar Georg Wiik, att Lussi, som Lussia de WahI aJlmänt kaIJades, hade sin bostad vid Linnakoskigatan 3. Hon bodde i femte väningen med utsikt mot Mannerheimvägen och Staclionborgen. Det gay henne impulsen till namnet Olympia.

Georg Wiik har tidigare verkat som viceordförande i föreningen. Hans hustru, A1ecia, var med redan Erän starten och är fortfarande aktiv i föreningen.

- En stor del av de människor som kom med i Olympia var bosatta i Tölö - Munksnäs och Munkshöjden, berättar Wiik. Han ser det ocksä som en Iycka att man redan Erän starten fick med tvä sä energiska damer som Lussia de Wabl och Ellen WaJlin.

- Det var mycket deras förtjänst att medlemsantalet brant steg i höjden. Pä kort tid kom man upp till ca 200 medlemmar. Nu har medlemsantalet dock igen sjunkit till ca 160 och en liten kampanj

skulle kanske vara pä sin plats.

Ellen Wallin var alJtsä förenignens feirsta sekreterare.

Men redan 1975 valdes hon till kassör och dä övertogs sekreteraruppgifterna av SalJy Lindroos. Men Ellen Wallin har ocksä fungerat som föreningens färdledare. 1 elva är satt hon i Olympias styrelse.

Idag är det alJtsä Gunvor Fransman som fungerar som föreningens ordförande. Viceordförande är Doris Lindberg, kassör Britta Wiberg, sekreterare Margaret Nystedt och styrelsemedlem Saga Laine. Suppleanter är Thyra Nyholm och Elis Rosenqvist. Saga Laine fungerar ocksä som reseledare, ett uppdrag hon innebaft redan i flera Ar.

stryker Georg Wiik. Tili pensionärsföreningarnas möten och sammankomster kan speciellt ä1dre svenskar i staden möta upp. Dethär har stor betydelse för trivseln.

Wiik säger ocksä att man i fär pensionärsföreningarna vänner för slutepoken av sitt liv.

Gunvor Fransman, orMeiranden, kom med i Olympia 1988.

- Jag tycker det är roligt aU vara med, säger hon. Jag skulle inte kunna sitta i gungslolen därhemma. Det är skojigt att träffa folk och vi brukar ocksä ha endel intressanla ulfärder där det är roligt att vara med om. Den 26 april var vi till Mannerheims jaktstuga.

Ocb 6-8 juni gör vi en utfärd till Jyväskylä. Och sä brukar vi ocksä göra teaterresor. 1 Betytt mycket sommar ska vi besöka Lurens. för svenskarna Men den 10 maj höjer mao - Olympia, och pensionärs- champagneglasen. m ska 20 föreningarna överhuvudtaget, är av samvaro och trivsel 6har betytt mycket feir svens- ras! karua i Helsingfors, under-

IDKOlA"'1

PENSIONÄRS· KURS I KARIS 8-12.8.1994 "GAMMALT OCH NYn" -~

Helenahemmec, etr av Blomstcrfondens pensionärshem vid Pohjolagatan 4044 i Helsingfors.

En rryggt boendeaJternativ för svenska pensionärer.

j/

Blomsterfonden uppränhåller i Kotrby [ce pensionärshem för svenska pensio närer: Hemgården sam är ett servicehus, samr Helenahemmec och Bergahemmec vilka erbjuder rum med helinackordering. Inom Helenahemmec verkar en enhec för vå rd av demema.

Målec för verksamheten är att erbjuda etr rrygge boende med en scegvis ökad service sa m mocsvarar det individuella behove r.

Upplev nägra augustidagar I vaeker västnylåndsk miljö. Kursen GAMMALT OCH NYTT erbjuder Intressanta föreläsningar om hemslöjd, gamla folografi· er och doku men~ användning av örter sam! arbetel kring Raseborgs festspel m.m. Heidagsutfård tili Bromarf och bl a etemellodlingama dår.

Pris: 810 mk. Koslnader för utfården tillkommer.

För ytterfigare infonnation eiler anmälan kontakta kurssekr. Ann·Charlotte Mätar, tel 911·233 144, 91t-232 ~(Id. 8.3()...IS.00). Sista anmåln.dag 10.6.1994.

KOM OCH TRIVS TlLlSAMMANSI

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Slrandpromenaden 1, 10300 KARIS

\

,

et< besök. Ring Gunilla af Heurlin [el. 799 199.

Stiftelsen Blomsterfonden i Helsingfors.

Vi erbjuder platser pA resor tili flere Intressanta resem AI sAväl i hemlandet som övriga Norden och Europa, t. ex: • • • • • • •

DalarnaochSiljanrunt....................................... 14-18.6 Retretti med Picasso och Rantasalmi .•.............. 21-22.6 Aland med Kastelholm och Bomarsund ........... 28-29.6 Norge-fjiil/, havoch fjordar.............................. 5-12.7 KolmårdenochVimmerby ................................ 11-14.7 Opera i Nys/ott - •A ida •..............•.........•............ 14-16.7 Längs Saima kanal tili Viborg ....•........... 19-21.7, 18-18.8 * Gotlands ' Medeltidsvecka' ..........•...............•... 4- 9.8 • Nordjyl/and med Skagen ................................... 22-28.8

Om dessa och mönga andra resor kan Du läsa I vör rese broschyr BUSSRESOR 1994. Rlng och besläll den fr6n ossI

Alla har rrygghetSanordning eiler alarmklbcka och perso nai fi nns rillgä nglig 24 cimmar i dygnet. Pensionärerna hae dessumm cillgå ng tili sjukskötarens rjänster, rådgivning och en diger progra mverksamhet. 1 helpensionen ingår ynerligare mähider, srädning, bykrjänst och allmän omsorg.

Ali öv rig service såso m läkare, frisörska, pedikyrisr ocb evätte ritjä nster fi nns 3n tillgå tili starkt subvemionerade priser.

I vå ra gäscru m so m är fä rdigt möblerade, kan personer få placs fö r en kon are tid då anhöriga och skötare behöver avlastning - ka nske bara för en vecka, eiler ett veckoslut.

Om du fu nderat på en inflynn ing ti ll en pensionärshem te· kom menderar vi att du komaktar oss och kommer överens om

HarOubokat sommarens bussresa?

Annars är det GOO 110 aff göra det nu!!!

Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär ordnar sommareo 1994 kurser kallade

Kom Ihög oss även vld planerlng OY egna bussresorl VI har ful/ständlga resebyrorättlgheler och kan beljäna med en komplen bussresepakel med alla boknlngar och blljener skräddarsytt jUst för ero VI erbjuder även förmönllga dagskömlngar fron huvudsladsreglonen.

Skärgården i blickpunkten Vi erbj uder tre tidpunkter:

30 maj - 3 juni 6 juni - 10 juoi 12 juli - 16 juli

Är Du intresse rad, tag kontakt med oss pii folkbögskolans kansli, så skickar . i kursprogram, prisuppgifter osv. -Passa på oeh ta med Dig några goda .äoner pii en oförglömlig sommaneeka i skärgården! Ring 926/33146, 33227 eiler sk .. i. tili Houtskärs kyrkliga folkhögskola, 21760 Houlskär.

Bussbolag • Bussresebyrö

LINDHOLM LINES Horsböck · 10600 Ekenös kontorat öven dejOur ~ (911) 241 6808 · eiler hem '3' (911) 241 3476

SILJA EXPRESS DIREKT FÖRBINOELSE TILL HAMNEN ,

~~~~r~~'Z'rWi~j~~~~t~k~~~!~t

ponerarresenäreroch bilar mellan Abooch Stockholm. Hososs hitlardu inga kristallkronor. Vi har helleringa soppköeroch ingen sIress. Underbildäck finns endaSI tågvagnaroch inga vidlyftiga di skolek . Vi erbjuderingen plastdoftande Iyxkryssning ulan en äkta, komfortabel sjöresa

Med Östersjöns modemastc kryssningsnoU3 bjudcr vi på en

verldigt f6nnånligt.

"'--

angenem resa med bra

undcrhällning. dans enda tili små timmama saml oJika Icmaveckor där du kan uppleva exotiska smakcr runl om frän

värIden. Silja Line erbjuder fcirbindelser frän 28 ortcr i Finland

DIREKT MEO 51WA

EXPRESS TILL HAMNEN.

Ilaxfreeshoppen ärurvalet ilott och rikligl . Eftersom vi hörllll de biJIieaste påAlandshav, så lönar det slg också fdr den mesttorrlag-

- Vi har..skojigt när vi träffas! Från vänster Else-Maj Lönnberg, Fagervik, Anna Holmström,. Osterby, Gösta Blumenthal, Ekenäs, Paul Nyman, Hangö Pensionärer, Kurt Asko1m, Sydlojo, och Göla Niemi, Hangö Svenska Pensionärsgille,

d5t90rm~~~~Er~r

Pensionärer träffades i Hangö

hynen, personbilsplats och frukost på nall-

ÄVEN FÖR GRUPPER.

PÄ. UPPKÖP En dag i

Stockholm och

Drygt 150 pensionärer bade mött upp tilJ den träff som Hangö Pensionärer slod värd för pä Brankis i Hangö den 14 april. Inbjudna var pensionärer frän Sydlojo, Fagervik, Ekenäs, Österby ocb Hangö svenska pensionärsgille.

Medlemmar frän värdföreningen bjöd pä tvä sketscber

ocb en blomsterparad. Trubaduren Rainer Rotb underböll med säng till eget ackompanjemang. Dessutom ledde ban allsängen. Nisse Sandström spelade dragspel ocb stod ocksä för dansmusiken. Kaffe serverades och ett lotteri med 1.000 lotter arrangerades.

- 1 fjol pä hösten höll vi

ocksä en liknande träff, berättar Paul Nyman, ordförande för Hangö Pensionärer. Nu bjöd vi in andra föreningar ocb uppslutningen kan väl betraktas som glädjande stor.

Det är alltid roligt att träffas över föreningsgränsema.

tureD; 1 laati tiU 31.3.1994.

Må-fre 8-19, lö 9-14

9800-6800

Gratis från alla båll i Finland

SeaWind , _ ii.i4ii1,ji Oy SeaW i nd Line Ab , Slomgatan 84 , 20100 Abo

tillbaka med bålen. På återresan kan du göra fi na fynd ivAr tax-free ombord tili billiga sjöpriser. Fö ljande dag åker du bckvämt hcm med Si lja Express dirckl erän hamnen.

HÄLSAPA

MED SIWA EXPRESS- kan du fortsätt3 resan frnn Stockholm

lill över 20 ortcr i Sverige. Silja Exp.ess tidtabcllcn finns på din resebynl.

SILJA LlNE.fl BOKA GENASTI RlNG 9800-74552 (SJU A) UTAN AVG IFT DAGLlGEN KLO 8.00-20.00 ELLER BOKA HOS DJN RESEBYRÅ .

.Fe.EXPRESS

25 föreningar fick stipendium 25 av Pensionärsrorbundets föreningar har erhållit stipendium i samband med den ärliga utdeIningen ur Jarl V. Hellströms minnesrond och Wegelius rondo Vr Wegelius fond "Tili nytta och nöje" fick tre föreningar vardera 1.800 mark.

Det var Korsnäsnejdens Pensionärer, Drumsö Pensionärer Nea Frölander-ffir, medlem kulla 1971.

Nea gläds över att varannan ocb NOITa Kyrkslätts Pensio- i Grankulla svenska pensionärsförening.

Sammanlagt närer, har levererat ovan- tisdag fä delta i föreningens tolv föreningar hade anhliLit slående bild, bär tillsam- träffar i Villa Junghans. Hon om medel ur denna fond. mans med "Ali" - Jarl V. säger sällär: - Tänk vilka fina program 22 ansökningar hade in- Hellström.

Det var sommaren 1920. man fätt vara med om under kommit dä det gällde att fä medel ur "Jarl V. Hellströms Familjen Hellström var pä be- alla dessa är. Och varje vär minnesfond". Här gick det sä sök bos familjen Duncker i och böst ordnas trivsmma utIyckligt att alla som sökte Borgä. Fotografen förevigade farder ät olika häll.

- Jag tycker bara det känns kunde tilldelas 800 marko De de unga tu vid simhuset.

Jarl V. Hellström kallades sä vemodsfullt atl Ali inte alls föreningar som erhäller sti"Ali" ocb var jämngammal fick uppleva detta fantastiska pendium är: Eira Pensionärer, Svenska med Linnea Duncker. Han resultat av sin fina tanke att Pensionärsgillet i Hangö, stod fadder för Svenska Pen- sammanföra oss pensionärer.

Jarl V. Hellström finns inte Pensionärsföreningen i Fager- sionärsförbundet är 1972. Tvä vik, N~es Pensionärsför- är senare omkom Jarl V. i en mer, men hans organisation Svenska Pensionärsförbundet ening, Alio Svenska Pensio- bilolycka. linnea (Nea) gifte sig 1937 lever ocb mär bra. närsldubb, Sydlojo svenska Jerker pensionärer, Korsnäsnejdens med Eric Frölander-Vlf och Pensionärer, Vasa Svenska kom som pensionär tilJ GranPensionärsförening VIPS, L _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ _ _ _ _ _ _ _ __ TeIjärv Pensionärsförening, Petalax Pensionärsförening Nygammal, Övermark Pensionärsförening, Sibbo Svenska Pensionärsförening, För-

eningen Malax Pensionärsbem, Drumsö Pensionärer, Esse Pensionärsförening, Hangö pensionärer, Norra Kyrkslätts Pensionärsför-

ening, Grankulla svenska pensionärer, Arkadia Pensionärer, Vanda svenska pensionärer, Nykarleby Pensionärer och Ingä Pensionärer.

Det var fullt hus i Böle UF:s lokal.

V årdagar i Österbotten del försöker desarmera.

Som delelement i den refonn av pensionssystemet man nu förbereder ingär bl.a. en allmän höjning av pensionsäJdem tilJ 65 är ocb en samordning av pensionen inom alla yrkeskategorier, sä att maximipensionen för alla blir 60 %.

En Iden tröst för oss alla nuvarande pensionärer är i vaIje fall, att alla vi som nu ätnjuter pension ej behöver beSjälv var jag med i Närpes . fara att vi direkt kommer att och nöjer mej därför med ett drabbas av refonnen. Men kort referat frän festen i Böle. självldart är i vaIje fall, att vi Gemensamt tema för vär- fär räkna med skärpt beskattdagama var "bastryggheten ning och att vi i fortsättningen och pensionen". Bitr. byrä- inte kommer att undgä den chefen Bjarne Sund frän oss numera päförda folkpenfolkpensionsbyrän i Vasa höll sionspremien. Jag läste nyss, ett faktaspäckat föredrag om att skatte-experten, prof. Edden för oss alla redan avisera- ward Andersson anser, att de "pensionsbomben", som folkpensionspremien är att förväntas brisera ca. är 2020 betrakta som en helt vanlig och som man nu med alla me- skalt bland alla övriga skatTraditionsenligt arrangerade Pensionärsförbundets Österbottniska distrikt sina vårdagar inom mars mänad. 1 norra delen firade man i Kronoby den 16 mars, i mellersta distriktet i Oravais den 18 mars och sist i södra delen i Böle vr i Närpes den 29 mars. Sammanlagt deltog 03. 800 österboltniska pensionärer dessa tillfallen.

ter, som inte alls har nägot samband med folkpensionen!

1 programmet i Böle ingick hälsningsord av Närpes Pensionärsförenings ordförande Sven-Erik Wester. Åke GrandelI, som har närpespäbrä, läste oägra tänkvärda dikter ur sin diktsamling och "quattro-flickan" Mia Heikkilä Mn Kristinestad sjöng visor tilJ ackompanjemang av Anders Teir.

Förbundsordförande Levi Klävus avslutade programmet med nägra välfonnulerade ord och sedan följde kaffe med smörgäs. Och slutligen kom den efterlängtade dansen till musik av Sandstens Trio, denna gäng reducerad till "Sandsten Solo", et! exempel pä hur man i dagens kärva kIimat kan rationalisera även inom dansbanden!

Dethär är en plats där biskop Erik Vikström ofta fotograferats - framför domkyrkan i Borgå.

Biskop Erik Vikström: t

I

4'

='

"Vi bör se på väriden ur den svagas synvinkel" - Vi bör se på världen ur den svagas synvinkel. Därför anser jag också att vi bör göra verkliga kraftansträngningar för att slå vakt om det socialsamhälle av nordisk modell som byggts upp. Det vilar på kristeh grund. Det är också den modellen som genomsyrat vår lagstiftning. Nu upplever jag det dock som så att den infallsvinkeln är hotad.

Dethär säger biskop Erik Vikström i Borgä.

Han är ledare för värt svenska stift.

- Jag tror det är denhär faran vi nu mäste göra politikema medvetna om.

Det är uppenbart att vi häller pä att fä en tudelning meUan starka och svaga i

sarnbället och en bristande solidantet.

- Vi fär inte läta oss styras enbart av kapitaJet. Marnmon är en bra dräog, men en dälig herre. Och Bibeln förbjuder oss att dyrka mammon.

Biskopen säger att det nog häoder att folk kommer frarn tili honom och diskuterar frllgor av detta slag.

- Jag upplever det som sll att jag har rätt god kontakt ocksll med helt vanliga människor. Folk är inte äogsliga att komma frarn och diskutera med mig.

Biskop Vikström bar ocksä föreläst om etik för företagsledare ocb industrimäoniskor. Ocksll dä har han tagit upp frllgor som t.ex. hotet om en uppdelning i starka ocb svaga.

- Men det kräver mod att fatta fömuftiga beslut.

Och det modet tycker jag dessvärre i hög grad fattas i finläodsk politik. Vi bar

för mycket kadaverdisciplin. Men mäoniskoma bar börjat tänka mera självstäodigt. Det är positivt ocb föder hopp.

Fyra syskon - två biskopar Erik Vikström är född ocb uppvuxen i Kronoby i svenska Österbotten. Pappan var folkskollärare .

- Jag växte upp i en normaJ kyrklig miJjö där tron var en sjäJvklar bit av verkligbeten, säger biskopen.

Det fanns fyra syskon i det vikströmska bemmet.

Tvll av dem blev biskopar.

Erik är aJJtsll biskop för värt svenska stift och John är ärkebiskop.

- Nej, jag vet inte av någon annan syskonskara varifrån två biskopar skulle ha utgått, säger Erik och skrattar. 1 det fallet torde nog John och jag vara unika.

- Dessutom kan det närnnas att syster Margaretba vant prästfru och nu verkar som föreständare för ett kristet vilohem i Larsmo. Andra brodem Håkan är rek!or för Kronoby gymnasium.

- Jag tycker vi bar ett vitaJt stift. Men det är kJart att endel församlingar

Intervju:

Rainer Erlund

81 fOrsamlingar i stiftet

Det finns i detta nu 81 försarnlingar som tilJhör det svenska stiftet.

- Nya kyrkolagen säger kJart att församlingar där majoriteten av medJemmama taJar svenska ska tillhöra det svenska sliftet.

T.ex. i Sjundell är majoriteten numera finsksprllkig.

- För Sjundeä finns det tvä möjligbeter, säger biskopen. Endera ska försarnlingen f1yttas över tili Helsingfors stift eiler ocksll ska försarnJingen delas.

Domkapitlets äsikt har kJart varit för en delning.

kärnpar med ekonomiska problem ocb vant tvungna att dra ät svängremmen.

SärskiJt endel skärgärdsförsarnJingar bar det svärt och bar vant i bebov av stöd frän Kyrkans centraJfond.

Biskopen säger att de ekonomiskt bislra tiderna inte lett till någoo större f1ykt fråo kyrkan.

- Vi har en bög kyrkotilJhörigbet i värt land ocb speciellt pä finlandssvensk! häll. Vi har ocksä försök! att i det läogsta undvika höjningar av det kyrkliga skattörets pris. Ändä har vi rätt mänga församlingar där kyrkoörets

pris redan är uppe vid 2 penni som har betraktats som nägot av ett tak. Men jag har den käoslan att man pä finlandssvensk! häll är beredd att betaJa för att fä ha en egen församling och ett svensk! försarnlingsliv .

Domkapitlet och försarnlingama kärnpar tillsammans för att finna sä goda lösningar som möjligt.

Prästyrket är attraktivt Biskopen har uppfattningen att prästyrket är attraktivt och meningsfullt.

- För lio är sedan bade vi en kronisk brist pä präster. Idag kao vi fylla tjänstema i den takt de ledigansllls. Delvis beror dethär pä att endel tjänster dragits in. lendel mindre försarnliogar har man ocksä gätt in för en gemensarn präst.

- Pä samma sätt förhäller det sig med kantorema.

Vi bar f1era sökande tili Forts. pA sido 16

Långresa i sommar för pensionärer från Nykarleby - Visst behövs pensionärsföreningama!

SiI säger man oeksil i Nykarleby där den lokala pensionärsföreningen, Nykarleby Pensionärer, grundades 1976.

Idag har föreningen ca 250 medlemmar oeh en myeket aktiv verksamhet.

- Det är viktigt att pensionäreroa kan komma samman, träffas oeh utbyta tankar, säger ordföranden Maud GuUström. Hon svingar ordföran: deklubban första ilret efter att tidigare ha fungerat som föreningens sekreterare.

- Här är vi aUa kamrater oeh kommer väl överens, säger sekreteraren Bror Sandström.

Medlemmaroa i Nykarleby Pensionärer samlas tredje

torsdagen varje milnad. Mötesplats är Ungdoms- och idrottsgilrden, Nykarleby sjukhem eUer församlingsbemmet. 60-70 medlemmar brukar möta upp tiU milnadsmötena, där man oeksil har ordnat med program.

- Oeb tiIl julIesten möter ungefär 120 av medlemmama upp. DiI samlas vi pii en restaurang, äter, tar del av ett program och har det trevligt.

Man har oeksil en pensionärskör som övar i Arbis regi med Ulla-Maj Julin som ledare. Vidare finns seniordansarna som oeksil dom är aktiva.

- Medlemmama kommer friln själva staden oeh friln byama motom, berättar Maud Gullström.

Man feiretar oeksil utfärder.

Vad ser ni

Om man inte redan bunnit göra en kyrkutfård - antagligen tiIl Pörtom - sil ska den göras inom maj.

Oeh den 13 juIi startar sommarutfärden tili Kuhmo, SalIa, Suomussalmi, Kuusamo, Kemijärvi ocb Rovaniemi.

Därifriln fortsätter man över tili Haparanda för att sedan lika vidare tiIl SkeUefteil ocb sil kommer man bem via Jakobstad. Fyra dygn varar den resan oeh man hoppas pii 40-50 deitagare.

- Vi brukar oeksil bjuda in pensionärer friln grannföreningarna oeh sil blir vi bjudna pii svarsvisit tili dem, berättar Maud GuUström. Det är Jeppo, Munsala, Kronoby oeb Esse.

- En popuJär verksambets-

Houtskär är en skärgilrdskommun med ca 730 fast bosatta invilnare i Åbolands skärgård. Man kan säga att Houtskär Iigger mitt i Skärgilrdshavet-grannkommun i väster är Brändll, Åland oeh i Jag ska tala om vemjagär, öster Korpo oeb Nagu skärsom sitter här sli still, som gör gilrdskommuner. vad ni ber mig Oell äter när ni Tili Houtskär kommer man vili. friln fastlandet längs skärJag är ett tiolirsbarn med gilrdsvägen, delvis med tre

bnra satt ocb stirrade ut

en !or odt en mor, som älskor

genom lönstret. När bon var mig och min syster Delz min död rann man denna dikt bror.

En sexlonlirs flieka, smäebland hennes papper. ker oeh grann med drömmar "Vad ser n~ systrar, vad att snart fli möta en man.

En brud nästan tjugo - mitt ser n~ säg? Tänker ni inom er, när ni tittar p/l mig: "En hjärta sMr voit vid minnet av knarrig gammal gumma, inte löften jag givit Oell IzlJllt.

Vid tjugofem - nu Izar jag särsldlt kviek, osäker om vanor, med frlinvarande bliek, mina egna smli, som behöver som spiller ut maten oeh inte mig i hemmets lugna, trygga ger svarJ när ni muttrar om vrli.

En kvinna pii trettio, mina henne som aldrig blir klar ".

Som inte ser ut att märka vad barn växer fort oclz hjälper ni gör och ständigt tappar varandra i smlitt Oell i stort.

Vid fyrtio är de vuxna oeh käppen oeh aldrig ser sig för, som viljelöst IlJter er göra hur alla flyger u~ men maken är ni vili med matning oeh /Vätt- kvar oeh glädjen är ej slut. lIing oeh allt som hör tili.

Vid femtio kammer barnÄr det sli ni tänker, /lär ni barn Oell fyller upp vlir dag, ser pii mig, säg? Öppna ögo- liter har vi smlittingar, min neil systrar, titta lIärmare pii älskade oelz jag.

Mörka dagar faller över migl mig, min make är död.

Jag glir mot en framtid i ensamlzet Oell nöd. De mina Izar lIog av att ordlla med sitt, mell millnet av liren Oell kärleken är mitt.

Naturen är grym. När mali är gammal oeh kroldg flir den en Hembygdsmuseum att verka toldg. Nu är jag bara med betoning på landsbygd och lant- en gammal kvillna, som sett krafterna tylla oelz e1zarmen bruk, bondgård från försvinlla.

1700-talet, sammanMen inuti delllla gamla kropp bor ännu en IIIlg flieka. lagt 7 olika byggnader, bl.a. åkdons- DIi oelz dii uppfylls mitt medfarna Izjärta, jag mimzs min och vagnshall. glädje, jag minns min smärta oeh jag älskar oelz lever om Öppet: 28.5-14.8 livet pii nytt, jag tällker pii lö-sö 14-17, liren, de allt för fii som Izar Tel. 911-205 102 flytt Oell aeeepterar kaila fak~ ta, att inget kan bestil. Om 111 Pojo Hembygdsförening, öppnar era ögon, systrar, sli ser ni ej bara en knarrig gam'ThI. 911-56046. 53 112 malgumma. ei. 205047 Kom närmare: SE MElI"

Gillesgården i Pojo

form är oeksil den "bemliga resa" vi ilrligen gör ocb där deitagaroa inte pii förhand informeras om miIJet för resan.

- Medlemsantalet bar ökat.

Nilgon egentlig kampanj har vi inte dragil, utan vi har värvat nya medlemmar sildär en-

Iigt "friln-mun-till-mun-metoden".

RE.

Oförglömliga veckor ute i skärgården

systrar?

På en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i Skottland raons en gammal dam som inte såg ut att intressera sig lör omgivningen utan

- Pensionärsföreningama behövs, understryker Maj-Gret Björklund, Maud Gul/ström, Erik Stranden oeh Bror Sandström i Nykarleby Pensionärer.

folkhögskolan, liksom hembygds- oeh biltmuseeroa.

Under sommaren ordnar folkhögskolan sedan flera iIr tiIlbaka omtyckta femdagarskyrser under rubriken "Skärgilrden i bliekpunkten". Kursemas miIJ är ått ge deltagama en inbliek i skärgilrdens natur, kuJtur, historia oeb näringar samt även att ge upplevelser: vaekra vyer över skärgilrds-

fjärjor sam trafikeTar nästan

landskapet frän ulSik!stornet

dygnet mot. Med Åland har Houtskär trafikförbindelser dagligen, dels med landsvägsfårja via Korpo tiIl Långnäs pii fasta Åland, dels med förbindelsebilt tiIl Torsholma i Brändö, därifriln man kan ta sig yjdare tiIl fasta Åland.

En stor del av boutskärsbefolkning Iivnär sig av jord-, skogsbruk oeh servicenäringar. Jordbruket är småskaligt, med specialodlingar, framför aUt nypotatis oeh kinakål.

pii Borgberg, besök pii en förhistorisk plats med bautasten i Hyppies, en resa med galeas tiU Lappo, Brändö med guidDing i skärgilrdsmuseet...

Programmet varvas med föreläsDingar oeh diaföredrag samt längre oeh kortare utfärder med buss oeh bllt. På kvällama ordnas gemytlig samvaro med program: aUsilng oeb krovgrillning vid bryggan eUer bastubad i strandbastun med ett dopp i HilJaxvikens klara vatten.

Boendemiljön hilller god standrad: skolans intemat har en- och tvilpersonersrum oeb i varje interoat finns sällskapsrum med kokvril. Folkhögskolans kök svarar för den traditioneUt goda maten.

Kyrkobyn och folkhögskolan Skärgilrdsfolkhögskolan Iigger invid Houtskärs kommuneentruID Näsby, pii Vitteludd omgiven av vatten pii tre sidor. 1 kyrkbyn finos butiker, post, bank, restaurang och bibliotek. Under sommarbalvilret säljer houtskärboroa skärgilrdsprodukter pii Lyekebo torg.

Houtskärs vaekra korskyrka i trä Iigger aUdeles invid

Nöjda besökare "Skärgilrden i bliekpunkten" är en av folkhögskolans traditineUa kurser som ilrligen visar pii ett stort intresse förskärgilrdsregionen.

Ann-

Mari Uhr, ordförande för Arkadia pensionärer r.f. i Helsingfors har med sin förening besökt Houtskär oeh Västra skilrgilrdshavet tvil gilnger: "Vi är enbart nöjda.

Vi har blivit väl emottagna oeh omskötta under kursema - pii Skärgilrdsfolkhögskolan i Houtskär kånner man sig sombemma.

Kursprogrammet är bra oeb

omväxlande med utfårder varvat med föredrag oeh sakIig information om skärgilrdsregionen. Utfården tiIl Brändö med galeasen Rosita var en upplevelse. - Att vi kommer tiIl Houtskär igen om nilgra iIr är inte aUs otänkbart!"

Texr: VivekaLindqvist Bild.: Jan Gräsbeck

Beställ vårt nya häfte med

vår- och sommarresor 12-15/5 Teaterresa tili Stockholm Buss från Lovlsa och Borgå. Båt från HelslnQfors. Ingmar Bergmans uppsättnlng av Shakespeares "En vlntersaga" på Dramaten, rundtur IStockholm, bl.a. Drottnlngholm, Millesgården, Leonardo da Vlncl-utställningen.

18-23/5 Vårblommor på Öland Bussresa från Lovlsa, Borgå och Helsingfors. Två hela dagar för Intressanta turer på Öland. VI ser blommande alvarmark. fomborgar och hlstoriska mlnnesmärken, smakar på öländsk mat och speclella läckerheter som tillreds bara där.

9-14/6 Tili Gotland och rulnernas Visby Bussresa frän Lovlsa, Borgå och Helsingfors. Rundturer på norra och södra Gotland.

12-21/6 Blommande Malnau och alplandet Schweiz Flyg tili Frankfurt där resan fortsätter med finländsk buss. Vf besöker Malnau I Bodensjön, ser snöklädda alper och andra underbara landskap iSchweiz och gör en avstlckare även tilllilleputtlandet Liechtenstein. Retur med Finnjet från TravemOnde.

13-19/6 Jylland i Danmark Buss från Lovlsa, Borgå och Helsingfors. VI besöker lIera av de mest Intressanta platsema på Jyiland, bl.a. konstnärskolonln Ska~en och Jesperhus blomsteranläggnlng med en halv mlljon ohka växter, fågelpark och akvarium.

22-27/6 Midsommarresa tili Sverige Buss från Lovisa, Borgå och Helsingfors. Vi firar en traditioneIl svensk midsommar i Vadstena vid Vättem.

2-517 Franclskusdagen på Kökar 2-8/7 Danska östersjöidyllen Bornholm 4-717 Rolig famlljeresa tili Kolmården 8-1617 Norska fjäll och fjordar 11-18/1 Genom Danmark tili Sanderjylland 21-2617 Dalama och Himlaspelet 23-2717 Sagornas Island 25-3117 Spelet om helige Olav I Stiklestad 27-28/7 Operaresa tili Nyslott 29-30/7 Spetsveckan i Raumo 3.-8/8 Resa tili Öland I handi~appanpassad buss..6-10/8 Upptacktsresa tili Tallinn och Ösel 7-14/8 Kanalon Jersey 11-15/8 Uppå Svinsta skär 27/8-3/9 Ruskaresa tili finska Lappland 3-12/9 Hälsoresa tili Taflmogården I Dalarna 4-;:1119 Sydfrankrike och Burgund 2419-1/10 Greklska on Mytlhnl 24/9-1/10 Vlloresa tili Tömrosasland.

Endagsresor med start Isödra Finland.

Detaljerat dagsprogram i Kuriren nr 61

ku,.'i,.ens Ring genast resebyrå 961.3173137 Finlandssvenska resar alltsedan 1965

, '1

FORTSÄTTNING

Vikström ...

•••••

••••••••• fråo sido 14 tjänstema. Problemet är snarare att kunna ordna arbete åt alla som studerat och utbildat sig. Kyrkans tjänster är idag mer efterfrågade än på länge. Det här gäller inom olika sektorer. Minns att vi också driver dagklubbar, familj earbete och sjukhussjälavård, att vi bar diakonala insatser på programmet och att vi också ger familjerådgivning.

- Vår kyrka" är en typisk folkkyrka. Och tilI de ss väsen hör att följa medlemmama frän vaggan till graven. Var än medlemmama finns så ska kyrkan vara på plats för att ge sitt stöd.

Dethär betyder att vi har . baft präster ute vid krigsfronten, liksom också i fångelsema. Kyrkan är dess medlemmar, det måste vi aJltid minnas.

Tänkte bli läkare

I

•

Egentligen var det aldrig skolpojken Eriks planer att bli präst, ännu mindre biskop.

- Nej, jag tänkte nog bli läkare, säger ban ocb småler där ban sitter bakom sitt arbetsbord vid domkapillet i Borgå. - Därför valde jag också långa matematiken ocb biologin. Men under sommarpausen mellan första ocb andra klassen i gymnasiet mötte jag en form av kallelse. Jag blev övertygad om att det var teologi jag ville börja studera.

- Ocb jag bar aldrig behövt ängra mitt vai. Jag bar fått leva ett riklliv.

Biskop Erik Vikström träffar nog ärkebiskop

John Vikström ibland.

- Det sker också via arbetet, berättar ErileVi bevistar samma möten O.S.V. Vad gör en biskop?

- Tja, det är en bra fråga .. , Biskopen är ledare för sitt stift. Han är också ett slgs övervakare. Jag besöker försam.l ingama, båller kontakt med prästerna ocb gör biskopsvisitationer. Tili ämbetet hör också att sitta som ordförande för endel viktiga organ främst domkapitlet ocb stiftsrådet. Biskopen deltar också i biskopsmötet och kyrkomötet. Tillsammans utgör våra åtta biskopar att ledarteam för den finländska kyrkan.

- Men personligen vill jag också utöva mitt ledarskap i form av föredrag, artiklar ocb skrivande av böcker. Jag skuJle gärna skriva litet mera om bara tiden det skulle medge.

1 fotbollskretsar känner man vår svenska biskop som en ivrig fotbollsvän .

Han bar också själv spelat fotboll .

- Numera blir det dock mest joggning, säger biskopen ocb skrattar. Jag joggar regelbundet 2-3 gänger i veckan. En timmes joggning gör verkligen gott. Man får tankar och perspektiv på tiJlvaron.

- Ocb så läser jag mycket. Tyvärr blir det rätt mycket teologi ocb politik.

Men idrotten följer biskopen fortfarande via dagstidningama.

- Den första sida jag ögnar igenom i HBL är sportsidan . ..

- Ocb jag tycker om att cykla. Ocb vintertid försöker jag hinna med litet skidåkoing.

- Några fritidsproblem bar jag inte. Jag trivs väl-

~i2

Stormskärs Maja ges på Raseborg

digt bra med mitt jobb och jag trivs också alldeles utmärkt i Borgå.

Ett par predikningar per mänad blir det också för biskopen.

Du är värdefull Biskopen understryker att i kyrkans tradition byggs inte människovärdet på prestation.

- Det viktiga är inte vad du gör, utan vem och vad du är. 1 kyrkan brukar vi därför säga till varann: Du är värdefull.

- Med det avser vi alt alla människor är viktiga och betydelsefulla. Alla människor utgör en resurs. 1 kyrkan finns det bara tvä gränser: dopet och döden. Prestatiol!er har ingen betydelse i kyrkans Iiv. Om tryggbeten för pensionärema säger biskopen att vi tillsammans måste skapa ett sambälJe som kan betala pensioner. - Vi måste se till att varje pensionär bar ett byfsat uppebälle.

- Detbär bör vara en bederssak för et! bumaoistiski, kristet sambälJe. Ocb denbär synen grundar sig också på budet "Du ska hedra elin fader ocb elin moder". Redan där fioos inskrivet att vi bör ta väl band om yåra äldre. En ömsesidig omsorg mellan generationema är viktig.

Biskopen vill inte med detbär g1ömma barnfarniljema och barnen.

- Vi måste satsa på bilda f1yglama ocb försöka skapa största möjliga barmoni i samhälJet, säger ban.

Stormskärs Maja är årets pjäs pä Svenskfinlands största sommarteater, vid Raseborgs slott i Snappertuna, Ekenäs. Totalt är 18 ordinarie föreställningar inplaoerade med prem.ar strax före midsommar, onsdagen den 22 juni. Säsongen avslutas lördagen den 23 juIi med en sen kvällsföreställDing, utmynnande i ett ståt)igt fyrverkeri omkring midoat!.

Stormskärs Maja är buvudpersonen i den åländska förfa ttarinnan Anni Blomqvists älskade romansvit. En omtyckt TV -serie har redan gjortspå denna gripande skärgårdshistoria; nu är det äntligen dags för urpremiär på en finlandssvensk teaterscen.

Berättelsen om Janne ocb Maja har med känsla dramatiserats av Jussi Helminen, känd bl.a. som chef för Tampereen työväen teatteri. Den medryckande musiken, sammanlagt ett tjugotal sånger, är komponerad av Matti Puurtinen - också ban ett av vårt lands mest framstående tea-

I

I

i God Tid

l

I

LAT 055 STARTA DIIT SKÄRGARDSÄVENTYR

9ar och söndagar samt 29.6-27.7 även onsdagar frän Skeppsbron kI . 12.00.

Chartertrallk enllgt överenskommelse. Svenskspråklg servlce . ~

r-

FörhAgningar och reserveringar.

SKÄRGAADSTRAFlK S WEPPUNG KB Mogenpärt 49220 Broby.Tel. 952-353 3110

*** 65,-

~tlgarGt1tgtln

- invid Lappträskvägen ca 6 km norr om Lovisa uppför sommaren 1994 "sucamusicalen"

LIIJendal

-OKLAHOMA-

öppet: vardagar 8.30-15, lö stängt, sö 12-16 tel. 915-616 662 övrlga tlder enllgt överenskommelse

Premiär: Fredagen den 1 juli k1. 19.00 ÖVriga fö reslällningar: sö 3.7 k1. 15 10 14.7 k1. 19 Ii 5.7 k1. 19 lö 16.7 k1. 15 10 7.7 k1. 19 sö 17.7 k1. 15 lö 9.7 k1. 15 Ii 19.7 k1. 19 sö 10.7 k1. 15 to 21.7 k1. 19 Ii . U .7 k1.19 fr 22.7 k1. 19

sö 24.7 k1. 15 ti 26.7 k1. 19 ' 0 28.7 k1. 19 fr 29.7 k1 . 19 lö 30.7 k1 . 19

Biljettpriser. Vuxna 60 mk, barn 30 mk.

Grupper över 20 personer 50 mk.

Biljettreserveringar: MA--fre k1. 9-13 Östra Nylands Ungdomsförbund r.i. .el. 915-532 412.

(Lurens sommaTIealer tel. 915-562 171) Matservering för grupper pII Östra Nylands Folkhögskola.

Reserveringar per .el. 915-562 251.

STRANDVÄG EN 1, 21600 PARGAS Tel. 921 ·889 300, f.x 921-889 353

Specialarrangem~g för gruvp,.. pe••r", __.,...,

• Lovls8 Skeppsbron - SverthoJms sjÖTastnlng 4 . ~28. 8 lörde-

I

av Richard Rodgers och Oscar Hammers.ein Regi: Ingrid Söderblom

J

BAsTA PENSIOI"IARER =========~ VI belJän.r Er I östra Flnska vlkens skärgård med M/S ALFA och M/S OMEGA, 86 resp. 80 p.ssagerare.

UNJETRAFlK: • PyttIs kyrkoby - Fagen> 12.6-14.8 tisdog.r och sönd.g.r .vg. från PyttIs kI. 10.00.

BJLURENS SOMMARTEATER Pemli

MER ÄN EIT HOTELL

SMÖRGÅSBORD ~:ar

t

I utkommer nästa gäng tis- I : dagen den 21 juni. Materi- : I al avsett for tidningen bör I I vara redaktionen tiJlhanda I : senast fredagen den 10 I I juni. Adressen är: God I Tid, Rainer Erlund, Halm: stadsgatan 9, 109?0 I Hangö.

Annonsmatenal I avsett för tidningen bör va: ra tryckeriet tillhanda seI nast tisdagen den 14 juni.

terarbetare. På bans digra me- "västnyländsk" översättning rillista finns också två fårska av pjäs ocb sångtexter. För ar"eurovisor" - Anneli Saaris- rangemang och orkesterledtos La Dolce Vi ta och Katri- ning står Raseborgs skickliga Helenas Tule luo, samt utmär- kapellmästare Roland Näse, kelsen som årets inhemska medan Benita Falck svarar för kompositör av underhäJI- scenografi och bavsdoftande För nings- ocb teatermusik 1993. landskapsarkitektur!

Stormskärs Maja är hög- dräktema står Pia Vaarimo. dramatisk musikteater som Stormskärs Maja framförs i sedan premiären 1991 i Tam- naturskön omgivning invid merfors med stor framgång Raseborgs medeltida slottsframförts på en lång rad fins- ruin av Västnyländska Ungka scener. På Raseborg åter- domsringens proffsiga teaterförs berättelsen tili finlands- amatörer. 1 huvudrollerna ses svensll kustbygd ocb skär- och börs Patricia Nyberg gårdsmiljö av Sven $id - (Maja), Martin Kevin (Janne) känd och erkänd regissör för ocb Gunilla Josefsson (Gammånga musicalframgångar meJ-Maja). Sammanlagt medoch familjepjäser på Svenska verka! ett 40-tal skådespelare, Teatern. Det är också han som bland dem fargstarka rasestått bakom de två största suc- borgsprofiler som Barbro ceema på Raseborg - Smugg- Backman, Börje Sjulte Björklarkungen 1985 och fjolårets lund, Millan Carlson, Tapio "eldfångda" uppsättning av Laasonen och Göran WadenThe Sound of Music, vilken ström. 1 år presenteras ocksä noterades for det otroliga pu- mänga nya förmågor, bland blikrekordet 20.000 åskådare! dem et! tiotal bam.

Stormskärs Maja utspelar Stormskärs Maja har väckt . sig i den åländska skärgården et! stOr! förhandsintresse, vid i medlet av 1800-talet. Jour- dethär laget är redan drygt naIisten ocb författaren Jan Lindroos har gjor! en mustigt

NAGU MARTHAHEM Resandehem om pensionat Hembakat bröd och husmanskost Lunch från stående bord För grupper enligt ÖYerenskomme1se Öppet året om

'!eI. 926-51 409

~

21660 Nagu

~ARD l

.

5

S 91 1-38890

Kom och njut av traktens represmtativaste miljö samt av dm kunniga och yrkesskiekliga kökspersonnkns delikatess,,!

Smörgåsbord aUa dagar 65,R"uvera ävm plars for mötm m. m. Viilkommm!

ng lT-

dga ie, 'ör de ör

si id

:sg-

~r

es rg

e)

Frågetävlingen har rullat i rörbundet 1 det österbottniska distrikRegionala segrare har kotet har man tävlat i frågesport rats i Helsingfors, Mellersta sedan 1992. Från oeh med i år Nyland, östra Nyland oeh är tävlingen hela landet om- Åboland i direkta finaler. fattande oeb finalen avgörs i Segrama beter: Arkadia Pensamband med kulturdagen i sionärer, Esbo svenska penSibbo den 27 oktober. Den sionärer, Trivselklubben i första tävlingen år 1992 vanns Strömfors oeb Bjömeborgs av Pensionärsklubben i Kris- Svenska Pensionärsförening. tinestad-Tjöek oeh senaste år 1 oeh med att Mariebarnns segrade Malax P,ensionärs- pensionärsförening inte ställbem. Efter det tidningen gätt i de upp giek Svenska Pensiotryek avgörs tre regionala fi- närsföreningen i Tammerfors naler i Österbotten den 28, 29 vidare oeh mötte regionsegoeb 30 april. Däreftcr möts rarna frän Åboland, Bjömesegrama i final. Vinnareo re- borgs Svenska Pensionärsförpresenterar Österbotten i för- ening, som besegrades med bundsfioalen i Sibbo den poängsiffroma 8-6. Därmed 27.10.94. var det första finallaget klart.

PG-Iäger i Österbotten i augusti

Frågesporten har engagerat. BiMen är från Tenaln där Tenaln Pensionärer och Hangö Pensionärer drabbade samman. Här är det Ingens kvinnliga medlemmar som koncentrerar sig påJerkers frågor. Från vänster Gunhild HuMin, Hangö, Eiln Forsström, Tenaln, Gunnel PohjoIn, Hangö, och Kerstin Westerlund, Tenaln.

Trivselklubbeo i Strömfors har sedan bunnit besegra Arkadia med 9-7. Tenala Pen-

åter besegrade sionärer Pensionärer med Hangö 29-23.

Tvåhundra väntas tili motionsdag på Norrvalla

Datans intåg

litet mera kan besöka kraftballen.

- Dessutom kommer vi att arrangera en naturstig, berättar Per. Oeb under verksamhetsledare Jerker Nybergs ledning ska man oekså ägoa sig ät bocciaspelet.

Sä hiller dä datamaskinen - Den populäraste aktivitepä att inta oeksä värt bem. Via ten inleds doek klo 15.30 oeh jobbet bar jag bait maskin Man startar med kaffe klo det är dansen, berättar Per. med vissa program ocb oeksA 13. Därefter kan deltagarna Det är Romantix som sköter gätt ett par kurser. Problemet välja mellan sirnning, vat- musikeo. för oss finlandssvenskar är att tengymoastik oeh vistelse i Dagen avslutas sedan med det mesta går pä finska oeh bubbelpoolen. gemensam middag. engelska. Ens eget spräk note1 Idrottshallen linns oekså - Senfardiga kan ännu anras inte alls, även om det räkar möjligheter för olika aktivite- mäla sig tili distriktskansliet, vara det spräk man tänker pä. ter, bl.a. för stolgymoastik. päpekar Per. Som anställd vid en stor statDe som vill pröva musklema lig inrättning med finska som intemt spräk opponerar man sig inte utan försöker klara sig pA de andra spräken sä gott BESTÄLLNINGSBUSSAR: Oy Kaj Forsblom Ab det går fastän det ofta är fräga Adlercreutzg. 17 om svära termer oeb man 06100 BORGÅ skulle mä gott av att ba inTel. 915-524 3993 HANGÖ TRAFIK struktioner pä sitt eget spräk.

BUSSBESTÄLLNINGAR Det har länge varit tal om INVABUSS Resebiljetter genom att vi skulle skaffa en dator Tel. 911-2481004 ALBINS RESOR hem tili oss. Tonårsbarnet är KYRKSLÄTT den som ivrigast talat för det, 298 7128 - 298 7136 men oeksä vi äldre som gör Auto-Buss myeket skrivarbete bemma Bäck & Östman börjar märka hur oändligt inAb Tidstrands Linjebiltralik Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM snöad man verkar när man an07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 961-152 495 vänder "vanlig" skrivmaskin, Tel. 915-531865 om oeksä eldriven. Det börjar Beslällnlngsbussar. bli svärt att fä fargband oeb Restauranger korrigeringsband till den. Alla förutsätts hilla sig med dator.

TRADmONELL F1NLANDS-SVENSK Frän mitt jobbs sida vet jag RESTAURANG M/TT I HELSINGFORS, att oeksä dessa maskiner äldSPECIAUSERAD pA MOTEN OCH ras myeket snabbt. Livstideo FESrnUSTÄUNINGAR SMAKUG kan vara sä kort som ett par år MAT OCH VÄNUG BETJÄNING. för mera avaneerade maskiVÄLKQMMEN. ner. Därför bar jag bromsat GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641101 . familjens anskaffningsbrädska i nägon män för att vara säOPTIKER ker pä att inte skaffa en dyrKARIS barhet som man kanske inom de närmaste ären mäste by1a ut eiler som inte gär att an10300 KARIS vända i den utsträekning man Tel. 911-309 40 tänkt sig. Ett inköpspris om BACKMANS OPTIK Tcrvoatan9Tel~19226Mat1eharnn 17.000 mk är inga smäpengar.

Men om man tänker köpa KYRKSI.Arr dator i det här landet förut, OPTIK KARIS, Köpm.nsg.,an 4 sätts man inte vara finlandsTel. 911 -30 1S1 hus v,d lorgel svensk. Den första firman vi EKENÄS. Kungsg. 8 r. lel. 2981927 kontaktade var helt oförstäenTel. 91 1-246 2949

Cirka 200 deltagare väntar österbottniska ombudsmannen Per Thomasfolk tili motionsdagen på Norrvalla fredagen den 6 ml\j.

- Det är det anta! som brukar möta upp och nog blir vi väl ungeflir lika många också i år.

e

jiii

1~I~h(;,'~r;1a

(?)e!a~~

~~HSB'S

de när underteeknad staek fram hakan oeh krävde svenska dataprogram. S~daoa finns inte oeh om mao lyckas fä dem, sA är de oftast föräldrade. Dä jag råkade veta att det finns åtskilliga datorer som fungerar pä svenska oeksä i värt land gay jag mig inte utan kontaktade en annan firma.

Där var beskedet först detsarnma: Vi borde vara glada oeb nöjda med engelska oeh finska. Jag undrade försynt om hela stora grannlandet Sverige har föräldrade dataprogram eiler använder finska dylika. Dä det kom fram att vi kontaktat flere firmor ändrades tonen. Vardera firman 10vade försöka fä fram svenska program - men det blev givetvis dyrare. ÄI vi finlandssvenskar faktiskt sä tili den grad eftergivna att vi betalar samma pris som de finskspräkiga för saker som datorer, men snäll t finner oss i att den inte skall fungera pä värt modersmäl?

Det gäller inte bara denna dyra investering. När vi by1te tvättrnaskin oeb jag krävde en svensk instruktionsbok faons det först ingen. Efter nägon veeka kom det ett gulnat oeb tummat exemplar i duplieerad form . Men det kom i alla fall oeh fanns i nägon form .

Som Folktinget sll träffande säger isin sen aste kampanj för svenska spräket: Stä pä dig - annars gör nägon annan det!

Ebba Jakobsson

PS. Datom lär komma omkring den 10 maj. Kravet pä sveoska har försenat den flere veekor. DS.

Finlands Svenska Gymoastikförbund, FSG, arrangerar nu för sjätte året i följd Pensionärsgymnastikläger för kvinnliga oeb manJjga PGgymnaster pä Vörä Folkhögskola/Norrvalla den 1-5.8.94 Birgit Backlund & Michelle Ståhl, populära ledare frän de fem tidigare ären i VÖrä, ställer tili vår glädje upp även denna sommar.

Gymoastik, vattengymostik, seniordans & simning, beroende pä väder olika slag av uteaktiviteter, ete ete. Ett PG-Iäger betyder fem inoehillsrika, aktiva dagar!

1.100 mk/deltagare, inkluderar morgorunäI (ej män 1 augusti) luneb (alla dagar) eftermiddagskaffe alla dagar, middag (ej fre 5 augusti) + ledd träning alla dagar i Rehabeentrets / Norrvallas utrymmen.

Olyeksfallsförsäkring under lägertiden ingår oeksä i avgiften.

Du inkvarteras i tvä-personers rum i Vörä Folkhögskolas / Norrvallas lokaliteter.

Redan nu har vi fätt förfrägoingar oeh aruoälningar per tclefon! Vi ser gäma Din aruoälans senast den 31.5,94.

Arunälniogarna tas emot i den ordningsföljd de kommer in!

Vi kan ta emot 30 PG-gym-

Gyllene Unjen tili Stockholm!

Pensionärer 1-4 pe rsoner i samma hyn. totalpris

C-hytt 400,B-hytt 500,A-hytt 600,Avgång (rin Helsingfors varje

ti,dag kloekan 18.00. 1 pri,et ingår kryssning(rån Helsingfors tili Stockholm. eftermiddagsdans och kaffe ombord.

NGLlNE naster. Efter den 31.5.94 sänder vi ut Läger - PM 1, som bl.a. kräver in aruoälningsavgift 500 mk, som bekräftar Ditt deltagande. Resterande summa, mk 600,- inbetalas ca en veeka före lägerstarten, meddelas i samband med läger - PM II. Vid aonullering äterbetalas 70% av totala lägeravgifteo. Vid annullering pä grund av sjukdom retumeras bela avgiften, om läkarintyg kan företes.

V'Yv~R~KR2~~!!J PB t33 . 20tOt ABO - TELEFON 921·69001 I

Kom med ut tili havs!

Bengtskär eiler Viklngabyn (Rosala) från Hangö med M/S Anna. Avg. dagligen 25.5-4.6 och 27.6-30.7. Pris: 200,-/person. Sam under 15 år 100,-. Fråga etter gruppförmåner. Sokning: TRAVEK Tel. 911-2486831 . Arrangör: Kimitours/Kimito.

SOMMARRESOR Valamo gamla och nya 25/5, 5dgr ................................................ 2.480,-

~~3~;JE:~~ :. !i Ingmarnspelen (Dalama) 4{7, 3dgr .............................................. 1.490,8älgspel vid vägkanten (Vännland) 8{7, 6 dgr ............................... 3.655,Hurtigrutten med AUantvägen B{7, 6 dgr ....................................... 3.655.-

ä~~::~·~~~ ~ ~ ~~~_::: ;~j Estland-lettland·Utauen 7/8, 7 dgr ............................................... 2.925,-

Anslutnin9 Imn NädendaI-Åbo-Helsin9Iors.

'

..

18

••

••

DET AR KLOKT ATT SATTA UNDAN PENGAR PA ANDELSBANKENS GULDSPAR o

Liksam pengar växer också samlade minnen med glädje sam ränta ...

Skattefria GULDSPAR 2 % ränta!

På Andelsbankens skattefria Guldspar är Dina pengar i gott förvar. Räntan är för närvarande 2 %. Det är också den högsta skattefria ränta som lagen tillåter på denna typ av konton.

Guldspar är också en praktisk betalningsreserv för oväntade utgifter. Du kan när som helst kostnadsfritt sätta in eller ta ut pengar.

tili Finlands Banks grundränta.) Du kan öppna 24 mån. Guldspar bara fram tili 31.12.1994. Om Du har 24 mån. Guldspar som förfaller inom kort, kan Du enkelt fortsätta depositionen med en ny sparperiod.

Det är också bra att veta att D u som Guldsparkund aldrig blir utan pengar, för vid behov 'kan Du få ett förmånligt lån.

Du är en viktig kund 24 mån. GULDSPAR ger bästa möjliga skattefria avkastning.

Om Du viII få en ännu bättre ränteavkastning, skall Du deponera en del av medlen på tidsbundna 24 mån. Guldspar. Då får Du bästa möjliga avkastning på Dina sparmedel helt skattefritt.

(Räntan är 3,25 % 25.3.1994 och den är bunden

För oss är det mycket viktigt att skötseln av Dina penningaffärer löper som Du önskar. Vi hjälper Dig gärna med råd så att D u säkert får just de banktjänster som är förmånl igast och lämpligast fö r Dig. Vilka bankfrågor D u än funde rar över, kom och diskutera saken med oss.

DET LÖNAR SIG ATI VARA KUND I ANDELSBANKEN

cP ANDELSBANKERNA-ACA

AA"TTS-

!----+-- SKIPARE --f----+--f----+--

!

«

KAtI

8i

DE

o.!)

,0 et:

\,

Eb!# F/51<. [

't-~~ ~\ 1

i~~~1

>l-

1

!J::z:

lS

:::> __ <!l

. KAUU'"

Z

~~

~7

I

\

Lösnlngarna tili krysset I detta nummer bör vara redaktlonen tlllhanda senast den 13 Junl.attAdressen är: God Tld, Rainer Mlnns märka kuvertet med "Kryss 3". Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Namn: ................................................................................................................................. .

Adress: ............................................................................................................................... .

r--------------------------------------------------------------j

Gruppresor lill Åland Omtyckta temaresor, begär broschyrl Åland i ett nötskal, Via Åland tili Sverige, Skärgårdsvägen tili Åland. Gamla postvägen. kulturresa, Församlingsresa, Kanat- och Stormskärs Maja, Bondkalas, Sjörövarresa.

Vtkingaresa, Gourmetupplevelse mm.

Ring 928-28 O4O/gruppavdelningen

: Beställ vår nya broschyr 1 "Gruppresor tilI Aland"

i:::..

: r

-

t

il._________________Ctlandsresor______________ j i ~~_~~:~~~~~_':"~~~~~

m/s J.L. RUNEBERG Upplev Nylands vaeha sUrgArd pA vArl helrenoverade r.d. Angfarlyg, byggl 1912 i Helsingfors!

SAv31 rull- sam eharlerlrarik.

Reder; AB J .L. Runeberg Winenbergsgatan 12,06100 BORGÅ, Tel. 915-143331 Fax 915-58 53 31. NMT 949-2006 03,949-575331

FORTSÄT INING

•••••

En åldring ...

• • • • • • • • • från sido 1

är belt omöjliga. Hon sa att nedskärningama hlttills i regel begränsat sig till nägon procent.

Finns tid får kontakti

Verksamhetsledare BrittHelen Tuomolill redogjorde för ett aktuellt projela inom äldreomsorgen i norra svenska Österbotten.

1 den efterfölj ande paneldiskussionen päpekade Ragnar Hansson bl.a. att kommunemasoch statens ansträngningar nu gär ut pä att minska kostnadema.

- Man försöker minska kommunem as utgifter för det sociala med 48 procent. Hur kommer det att inverka pä äldreomsorgen?

Hansson päpekade ocksä att privatiseringsdiskussionen Iyfts fram väldigt starkl. Han säg dock en fara i detta: människor placeras i olika rangordning.

- Idag är situatione n den att det väldigt långt är kommunernas ekonomer som bestämme r bur det kommer att bU, avslutade Hansson.

TuomoIin replikerade att nedskärningar pä 48 procent

'Valborg Louhisto berörde begreppet bälsa ocb ställde frägan vad vi anser att hälsa är. Hon avsäg den psykiska, den fysiska och den sociala hälsan.

Loubisto höll heller inte med om att personalen inte har tid för kontalct med äldringama.

- Kootakt kao man Imyta samtidigt som mao gör oågootiog i åldriogeo s mm, sa boo. Det bebövs inte nödvändigtvis eo speciellt a nvisad tid får denna kontakt.

Levi KJåvus befarade att dagens situation kan medföra ganska stora skiljaktigheter mellan olika kommuner. Han underströk ocksä att äldringama själva bör fä bestämma över sig själva "sä länge de är tillräkneliga" .

Hansson pekade ocksä pä en annan risk: - Det blir allt vanUgare att kommune r ger bemvården åt någon firma. Men kontrollen över hur denna hemvård utförs salmas.

Valborg Louhisto päpekade att Svenska Pensionärsförbundet är en viktig intresseorganisation.

- Om vi bara vill vara det.

Frägan är bara hur denhär sidan ska läggas upp. Vi bar pensionärsföreningama ute i kommunema. Vi bör föra en diskussion med kommunema ocb de frivilliga organisatio nema. Detbär är en av vära uppgifter.

Rainer Erlund

FORTSÄT rNING

Vårmötet. ..

385 med i GT-kryss

• ••••

Inte mindre än 385 lösningar inkom till God Tids kryss 2/94. Det är 24 Dera än som löste GT-krysse t i årets fårsta nurnmer av tidningen.

Lotten gynnade foljande fem personer: Nils Lindström , HälIfastgatan 111, 64100 Kristinestad, Margareth a Granqvist , Hjältevägen 4 A 7, 00320 Helsing-

•••••• ••• fmn sido 1

Förutom "Vi norrifräo" finns ocksä en andra pensionärsförening i Karleby.

Det är "Silverlänken".

- Men vi kommer bra överens, intygade Slotte.

Förbundsordförande Levi Slotte betraktade 1993 som ett rätt normalt

är.

- Vi bar i stOr! sett kunnat fullfölja de planer som fanns, sa han.

Klävus kom ocksä in pä situationen i landet i stort och nämnde den stora arbetslösheten som en mycket negativ och bekymrande faktor. Vidare nämnde han statens stora skuldsättning.

- Eftersom utvecklingen hittills i huvudsak byggt pä en positiv ekonomisk utveckling mäste vi i tider som dessa vara beredda pä att motse ingrepp i ocksä sädant som hitti1ls betrakFORTSÄT rNING

Ö

DER

N

S-S 0 L

A DA M MOTA~A

ASIEM MA NANA tats som självklart. Ban päpekade ocksä att man redan hunnit framkasta att ocksä pensionema borde sänkas eftersom det i framtiden kommer att finnas för fä betalare.

- Men äsiktema är delade om hur man egentligen bör begä, framhöll Klävus.

•••••

PALM ERSL AG

tSÖDERNKR'rSSrT'I ~

~_

~L

I

~N~ATTjN

50LD YRKA RE

P~LI KAN~lT SO,Aj M Ö B E LIF A R F A R\5 ALUT OROL 1 GA!M EJjRu l NERIB.~MA LA P p) S 0 D 0 MIÄ V E N[D E N12 KO AT L E Tl.!'!. A , Ll R /A L G L \ N J A L \R BOE~L! Nl! R \ S\SE ETTER \OM

E RISTU N DO"MjL 1 E RAfKu T AR/S ~1~ABlsENAPIARON\L()"B~1 N 5 U R P R \

""5

E R) A T EN D A M

l.E L

DA

5 HOPP DA~A5~K ';-~CK A~OIAj\V AS

EMulP O 1< ALIT RES

•••••• ••• från sido 1 - Motionsdans räknar vi ocksä med. Luncb äter man klo12 ocb bela dagen avslutas med kaffe.

Det är Hjördis Trygge som ti1lsammans med Jerker Nyberg bar ansvaret för motionsdagens genomförande. För de praktiska arrangemangen svarar eleveroa i Solvalla-kursen.

Sommarens bästa tomat, gurka, sallad ...

Färska grönsaker som nyligen plackats är underbart goda och fräscha.

Ofta kan du servera dem redan samma dag de skärdats.

Härligt...

S

P A RA"5 0 L L]v \ AR.oR )TROJ AN SEGL ING)U LK

Birger Slotte hälsade i humoristiska ordalag välkommen tili Karleby och presenterade staden.

Boccia ...

- Sture Böckelman hette den forsta ordförande n i Pensionärer i östra Helsingfors, inte Böckerman som vi skrev i sen aste nurnmer av God Tid.

fors, Per-Arvid Ståhle, VilIaä_ sen 21, 02730 Esbo, Signe Ståhl, Mogenpört, 49220 Broby ocb Alfred Kamis, Skutnäsgatan 9 D, 68620 Jakobstad.

Vi gratulerar vinnarna. Bokprisen kommer med posten.

Och vi tackar alla som lämnat in svar. 1 dagens God Tid ingär ett nytt kryss. Lycka tili med det!

TEG

LI F ~ R~A uLoBJAT M\ TO~l'lll A D R ENAL I N l NSPR uTNI NG RAUK) Jl.K ER 50RK IAE RO P lAN

FÖRN YAD MYL LYLA MPI ~ "9-1>'t,~1.~"9-\ I T~I~~A~~HClIlJppl:Jll Ingan försäkring är med(ödd.

Skaffa din frbn OSS.

~

RYMLlG MILJÖ. VÄLKOMNAI

MYUYLRMPI RESTRURRNTS 03100 Nummela 1. 912-351 77, lelefax 912-350 87 bilrel. 949 446 374

Nu är det igen dags för 1nhemska gränsaker.

Endast inhemska grönsaker har vuxit i Finlands rena miljö.