God Tid 4/1994 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Vad är det bästa med sommaren?

aä-

:ne

,ro-

Sidan II!

llt-

ad. lk-

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Argång 22

Nr4

Kimitos "stora son" Amos presenterades på sommardag

21 jUni 1994

Karis har

o - Statsskulden var år 1989 under 10 miljarder. Vid utgången av detta år stiger statsskulden tili 300 miljarder. Enbart räntorna på statsskulden uppgår tili ca 30 miljarder. Det är mer än hela undervisningsministeriets huvudtitel.

satsat mycket pä den öppna värden inom äldreomsorgen. Henny Sellman, 83, är en som kommi! i ätnjutande av värden. Numera är det dock dottern som ser tili henne. Men trygghetstelefon har Henny fortfarande och den har vari! henne tili Sidan 10 hjälp.

Dethär var ett av de exempel som riksdagsman JanErik E neslarn använde dä ban i sitt festtal vid sommardagen i Sagalund redogjorde för den ekonomiska situationen i landet. Han betecknade den ekonomiska utvecklingen som mycket aIlvarlig. Enestam svarade flir den allvarliga delen av sommar-

Boende

Clagcns program. 1 övrigt be-

stod programmet längt av oli. ka sänginslag och en i lättsam stil framförd presentation av Kimitos stora son Amos Anderson. Det var Börje Lång som gestaltade Amos. Pä ett Solen sken och värmde när de 860 deltagama i sommardagen bänkade sig i parken vw Sagalund_ Det var trivsamt och Forts. pA sid_ 19

gemytligt.

"Kamrererna är de som styr vår äldreomsorg" o - Idag är det kommunaJkamrererna som styr utvecklingen av äldreomsorgen. Denhär bredsidan levererade Svenska PensionärsfOrbundets viceordfOrande Ragnar Hansson när han inledde en diskussion om äldreomsorgen vid fOrbundsstyrelsens seminarium den 9 maj på Finns folkhögskola. Hansson ansäg att disk11ssionen hittills mest baserat sig pä enbart ekonomiska aspekter. Man bar glömt bort det kvalitativa. Huvudfrägan har varit: hur göra äldreomsorgen sä billig som möjligt? - Allt gär ut pä att rationalisera och effektivera i akt och mening att fä ner kostnaderna och servicens kvalitet.

- Det ekonomiska dominerar debatten om äldreomsorgen, anser Ragnar Hansson_ Hansson bänvisade tili att man i Sverige gätt in för "närhetsprincipen". Det gäller ocksä beslutsfattandet. När det gäller äldreomsorgen vili man enJigt den principen föra beslutsfattandet sä nära den enskilda

människan som möjligt. - Var och en borde själv fä välja hur han eiler hon vili att äldreomsorgen ska utfOrDlas. Hansson bänvisade ocksä tili att i länder som Tyskland och Holland mycket av det sociala sköts av privata organisationer, men med stöd av staten. Ocksä hos oss har t.ex. Näringslivets delegation uttalat sig för sanuna sak. - Men dethär innebär också risker, underströk Hansson. Nivån kan sjunka om vi inte är på vår vakt Det finns nu en strävan att överfcira kostnadsansvaret för det sociala på pensionärerna själva_ Samma har utvecklingen varit i Sverige_ Hansson kritiserade ocksä att FPA överfört beslutsfattandet beträffande stöddelen tili de lokala byderna, Forts. pA sid_ 15

"Engagera Oera små grupper!" o - Hela vår verksamhet borde rörnyas. Vi borde komma fram tili att olika grupper sysslar med olika saker, engagera Ilera små grupper inom de större fOreningarna. Det kan gälla promenader, kortspel, bowling, strängt taget nästan vad som helst. Dethär fraDlkastade verksamhetsledare Jerker Nyberg när förbundsstyrelsen vid sitt möte den 9 maj pä Finns disk11terade hur man ska fä med yngre pensionärer i pensionärsföreningarna. lnledare för disk11ssionen var österbottniska ombudsmannen Per Thomasfolk. Thomasfolk efterlyste iMer som gör verksanlheten intressant. - Vi bör bli mera kreativa, sa han. Det gäller att hitta nya, goda ideer. Men s1l gäller det ocksä att fä de goda ideema

genomförda. 1 regel är det sä att det nog finns ideer, men att det kan visa sig svärare att fä dem genomförda_ Thomasfolk talade för en handlingsplan flir att f1l ideerna genomförda. Endel av ideerna behöver ocksä en uppbackning frän förbundets sida. Disk11ssionen i förboodsstyrelsen blev rätt livlig. Valborg Louhisto menade att det gäller att päverka attityder. Mängen pensiooär som tillfrägas om sin vilja att komma med i en pensionärsför-

och värd erbjuder Blomsterfooden svenska pensionärer i Helsingfors. Fonden upprätthäller Hemgärden, Helenabemmet och Bergahemmet vid Pohjolagatan. Verksanlhetsledare Mats Andersson berättar att mao har en skild avdelning med 11 platser för dem en ta. Sidan 11

OmEU

ening svarar: "Inte nu änDu".

Ruth Bäckstrand hakade pii och franlhöll att det gäller att kunna motivera varför en pensionär ska komma med just nu och inte sedan när han eiler hon fyllt 75 . Clara von Bonsdorff 00derströk att pensionärerna idag vili ha mera än enbart kaffe. Vi mäste erbjuda dem ett prograrn som de anser att Forts, på sido 15

tal ade Levi UIfvens när Korsnäs pensionärer firade sitt lO-ärs jubileum den 15 maj. Hao päpekade att EU har en positiv inställning till minoriteter och att oya samarbetsforDler växer frarn mellan minoriteter. Sidan8

__ Från redaktionen_ När jag var liten grabb sä förstörde jag bäde Icrllk- och trastbon. Pä nägot sätt hade jag käoslan att krllkor och trastar, det var fiender och de skulle bekämpas. Möjligen bidrog till dethär ocksä att trastaroa a1ltid vara svära pä jordgubbslanden där hemma. Far satte ut "fägelslcräromor". De hjälpte väl nilgon dag, men d~molcratin i tiden infördes i vårt land, läg den alImänna sedan kalasade trastama igen utbildningsnivän pä ett helt annat pIan än vad den gör i pä jordgubbama. När man dag. Därför var det helt naturligt att det blev en välutbilplockade jordgubbarna kunde dad elit som sä att säga automatiskt bildade det ledande man se bur trastama hackat i skiktet. Kontakteroa tilI medborgama var otinimala. de goda bären. Dylika bär Dock fyllde systemet tilI fullo den tidens Icrav. kunde ju inte säljas pä t.ex. En uppfattning, som man nuförtiden ofta stöter pä är torget i Hangö. att jobbet som politiker har blivit ett relativt välavlönat Det fanns a1ltsä en tyst välyrke. Detta har lett tilI att politikero ser som sitt främsta signelse friln föräldrahäll när mäl att säkra sitt äterval vid följande vai. Dessutom anser det gällde värt "lcrig" mot man att den enskilda politikero bar ytterst smä möjligtrastarna. Krllkoroa följde heter tilI päverkniog. Det är i partieroas centrala organ med av bara farten i samma som vi finner de verkliga beslutsfattama. Riksdagen funvälsignelse. Och nog var det gerar närmast som en gumotistäropel, som välsignar de ätskilliga Icrllk- och trastbon beslut som de beredande instanseroa har fattat. vi pojkar tömde pä ägg. Tili följd av vära liberala pensionssystem har vi ett reMed ären liar man förändlativt stort antal unga pensionärer som besitter ett betyrats ocksä i dethär avseendet. dande mätt av kunnande ocb erfarenheter. Tyvärr stär anDenna vär bar vi frän värt vartalet pensionärer i samhällets beslutande organ inte aIls i dagsrumsfOnster kunnat följa proportion tili pensionäremas stora antal. med hur ett krllkpar bäckat i Här stöter vi uppenbarligen pä en attityd i vårt samen tall tio meter frän husväghälle vilken synes vara djupt rotad. En pensionär betrakgen. Detbär är litet aoroärktas som en mer eller mindre förbrukad vara. Denna attiningsvärt eftersom vi bor nästyd har av aIlt att döma även omfattats av vära pensionätan otitt inne i stan och i ett rer, som tydligen underskattar sig själva och sina möjligsjuväningshus. heter att engagera sig och päverka i dagens sambälle. 1 Det började en dag i apriI vaI röstar pensionäreroa i regel pä yngre människor, som med att frugan ropade: - Men sannolikt salmar iotresse och förmäga att sätta sig in i fräkom och se, är det inte Icrllkan gor, som berör peosiooärema. som bygger bo i tallen? Och Vi har riksdagsval inom ett koappt är. Dä är det skäl mycket riktigt. Gäng efter för pensionäreroa att noga överväga ät vem man ger sin gäng landade krllkparet i talröst. Pensionärema utnyttjar i regel flitigt sin rösträtt. len. 1 näbben hade de kvistar, Därför väger deras stälJoingstagande tungt. mossa och tygbitar. 1 kikaren LeviK.IlIvus kunde jag följa med hur bygget framslcred. Sä kom den tid d~ boet var fardigbyggt och en annan elev ocb senare kolbäckniogen kunde börja. 1 lega - Nils Oskar Jansson, min kikare kunde jag se hur skaparen av Sagalund, fick Fel segrare fick vi i senaste krllkan läg där i boet ocb ruvara med. Genom det testaroente Nils nummer av GT fram i frilge- vade sina ägg. Sä en dag var det igen Oskar i tiden gjorde, upprätt- sporttävlingen mellan Trivbälles Sagalund i dag admini- selkJubben i Strömfors och transportdags. Nu hade ungarstrativt av ett kommunalför- Arkadia. Det var Arkadia som na tydligen kJäckts, för man bund av "kommuner, som vann matcben med siffroma kuode se att Icrllkoroa bar mat tilJ boet. Sedan växte ungama bygger och bor i Kimito f.d. 9-7. ocb en dag kuode man se pastorat Axel Oxenstieroas bungriga näbbar som gapande f.d. friherrskap". mötte krllkföräldrama när de Förbundets tack gär belnärmade sig boet med sina hjärtat tilJ Kimito pensionärsgodbitar. föreoing med ordföranden Undan för undan växte Valter Johansson i spetsen. Ni utkommer nästa gäng tisungama och en kväll för ett dagen den 6 september. gjorde alla ett otroligt gott par veckor sedan tog den mest jobb. Tack för att jag fick vara Material avsett för tidningvägbalsiga av dem en kort ocb en bör vara redaktionen tillmed. Ocksä Börje Uog och försla flygtur tilI tallen invid. handa senasl fredagen den hans medspelare är värda en Det intressanta var att den jätteappläd. Festtalaren Jan26 augusti: Adressen är: tydligen hade svärare att komErik Enestaro kommer frän ma tillbaka tilI boet ocb sysGod Tid, Rainer Erlund, Västaofjärd, cbefspiaoisten konen. Länge satt den och Halmstadsgatan 9, 10900 Bo Stenfors frän Dragsfjärd vägde innan den flaxande föHANGÖ. Annonsmaterial och f.d. operasängaren Caj retog den nägra meter länga avsett för tidningen bör vaEhrstedt fr<l.n "hela" Kimito. flygturen tillbaka till bemra tryckeriet tillbanda seSä sent som är 1992 svaramets lugoa vrä. nasl tisdagen den 30 aude Kimito-pensionäreroa för Sä en dag meddelade frugusti. förbundets genom tideroa gan att "nu bar ungaroa lärostörsta vinterdag med 850 delnat boet". Och faktsikt: frän tagare och före det bar man en vardagsrumsfönstret kunde vi gäng rott i land förbundets se att boet var tomt. Krllkoroa kulturdag. Året var 1989. Försägs inte tillläogre. eoingen med sina 177 medMen sä en kväll nägra dalemmar är den enda föreoing i gar senare var de igen samIaförbundet, som arrangerat förde. Fyra ungar spaokulerade bundets sarotliga tre stora omkring pä berget utanför evenemang. vårt bus. 1 en björktopp satt Nästa är firar föreningen mamma Icrllka och höll sitt va20-ärs jubileum. Vi ser fraro kande öga över ungaroas föremot det tillfallet. havanden. Överraskande stora ocb företagsamma föreföll Jerker de fyra ungama.

Vi och vår tid

(

Under de gängna femtio ären efter Icriget har vårt sarobälle genomgätt en total förändring. Fattigären under och efter kriget följdes av en allt snabbare ökning av det ekonomiska välständet. Detta har i stort sett kunnat bevaras även under de senaste ären trots den djupa depressionen ocb massarbetslösheten. Visserligen har detta varit möjligt endast genom en ofattbart stor statlig uppläning. En intressant fräga i detta sammanhang är buruvida vi själva har förändrats under denna tid. Är vära attityder, vära stä1lningstaganden, vära värderingar ocb uppfattoingar fortfarande desamma som för femtio är sedan? Svaret torde bli: ja. Men vi tror oss ätroinstone veta att uppfattoingen om moral, samhällssolidaritet ocb känslan för ansvar i värt sarobälle med ären bar förändrats. De yngre generationemas uppfattningar i dessa frägor avviker i betydande grad frän vära. Mänga bland oss anser att pengar, statussymboler och andra yttre bevis pä frarogängar bar fätt ett alItf6r stort spelrum bland vära unga. Sarotidigt har en avideologisering ägt mm. Rätts- ochmoralbegreppen har blivit tänjbara o.s.v. Mycket av det som vi betraktat som fast och stabilt har blivit osäkert. Det för nägra mänader sedan genomförda presidentvalet ger oss en heI del att täoka pä. De väldsamma kastningama i folkopinioneroa ger oss aoIedoing att begrunda orsaken tilI detta. En inte ovaoIig uppfattning är att vi här spärar ett uttryck för det sk. politikerföraktet. De stora kasten skulle ge uttryck för ett utbrelt misstroende mot och missnöje med den politik som förts av vära politiker, som av mänga anses ställa sina egoa personliga intressen framför landets. Valet skulle med andra ord ha varit en stor protest. Förhällandet verkar oroande med tanke pä frarotiden. En och annan anser att tiden börjar bli mogen för en reform av vårt politiska system. När den representativa

GT rättar

JERKERS RUTA

(

)

Vad jag täokte pä juJdageo gär. 1950 har jag i dag ioget minne Sommardagen kuode koapavoJag hade dä bara ett mäl- past ha fätt en vackrare instugan i Nordvik, som i dag är raroning äo den Kimito-penvärt sommarviste. Vägeo var sionäreroa bjöd pii. Stärooingläng att vandra frän järovägs- eo i kyrkan är aIltid lika högstationen i Bjäroä - en full tidlig. Kyrkaos anor gär tilJ maratonsträcka i piskande 1300-talet, dä prästen Nils Vit motvind och snöstorm. omnämnes 1325 i garoIa urkJag silg fraro emot mitt under. första möte med otin blivaode Bespisoingen av 830 pensvärmor. Det var ett varmt sionärer gick som smort pä och bjärtligt mottagande. Sä föreoingslokalen Wretballa, fanns Ethel, som skulle följa där ocksä dansen träddes unmig i livets alla skifteo. Jag der tre kvällstimmar. Ickepasserade Vreta mejeri, där dansare kunde välja alteroafar min dä för mer än 40 är se- tivprograro, eo utflykt tilI SÖdan fick anställning som dis- derlängvik, Dalsbruk och ponent, är 1908 fyra är fram- Västaofjärd. Huvudfesten pä Sagalunds ät. För mig blev Kimito ett ori- bembygdsmuseum var ett enteringens paradis. Kurser. vilgspel, men vädrets makter träniogar och mästerskapsar- stod pä arrangöreroas sida den rangemang fyllde alla ferier här gängen. För alla hemocb fridagar pä Kimito-ön. bygdsvänner är Sagalund ett Jag fick mänga vänner ocb paradis. Med sina 23 hus pä bekanta, som i dag är med omrädet finns det mycket att bland pensionärema. Kontak- beskäda. Att kimitosonen, ten till pensionärerna koöts kulturfrämjaren, bergsrädet för ätta är sedan, dä jag in- Amos Andersson skulle delta ledde mio bana som verksam- i pensionäremas sommarfest, hetsledare för Svenska Pen- var för mig en självkJarhet, dä programideeroa utformades. sionärsförbundet. År 1954 firade vi bröllop i Visst hade jag boppats, att ban det Vretballa, där ärets som- skulle ta emot oss pensionärer mardag gick av stapeln. Det är pä Söderlängvik, men hans lämed aodra ord 40-ärs jubile- rarinna Adele Weman bjöd i um för oss. Tänk vad tiden stället tili Sagalund, där ocksil

God Tid

Pensionatet vid havet

veckJingen". Och vi bar innerligt hoppats att inte nägra av pojkarna i skolan i grannskapet skuJJe fil syn pä boet och resonera som jag själv resonerade när jag var i deras älder. Ändä vet jag om att Icrllkan kan vara en ganska "hemsk" fägel och fara iväg med t.e.x sjöfägelägg och kanske ocksä sjöfägelungar. Men pii nägot sätt har vi denna vär hällit tummama f6r vära nya grannar ocb önskat att de skulle kJara sig genom de första svära veckoroa pä denna jord. Pii sommarstället böll jag pä att !rampa pä et! bo som sädesärlan byggt pä marken. 1 boet fanns fyra duoIösa ungar. Sädesärloma hade byggt sitt bo pä en litet strategiskt olycklig plats: belt iovid del bräde pä vilket jag brukar reosa min fisk. Det var ocksä just när jag skulle gä fraro tili brädan fOr att gripa mig an rensandet som jag höll pä att \rampa pä boet. En orolig sädesärlaroamma slcrek högt ocb ibärdigt en bit ifrän. Nä, det var jag som relirerade. Jag tog brädan ocb rensandet skedde pä en annan och för sädesärlan lugnare plats. Nu har jag inte varit ut till sommarstället sä jag kunnat följa med om ungama redan' läronat boet ocb jag kan äterta min gamIa rensoingsplats. Men visst är det trevligt med bäckande fägIar, med soI ocb sommar.värme. Jag tilIönskar God Tids alla läsare en riktigt trevlig sommar. Vi börs igen i september!

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet rJ. Ansvarig utgivare och chefredaktör Rainer Erlund

Redaktionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-248 7345 (tj.) 911-248 2539 (b.) fax 911-248 5007

10tHIMI

ISSN 0359·8969

Vlltra YtternAa, SF·22100 Mar'. harnn, tel. 928-16 322

För oss har det varit intressant att följa med denhär "ut-

Ekenls 'Thyck.cri Ab. EUIIIs 1994

VERKSAMHETSKALENDER ... Svenska Pensionärsförbundet Riga 31.8.-2.9.1994 m/s Silja Festival Anmälningsblankett

Kryssning med m/s Silja Festival tili Riga 31.8-2.9.1994

Fömamn

TIllnamn

Vi ordnar i slutet av sommaren en kryssning tili Riga och provåker Silja Unes m/s Silja Festival som i höst kommer tili Helsingfors i kryssningstrafik. Riga är en högaktuell stad med eli intressant historiskt förflutel. En kryssning m.ed m/s Silja Festival är eli elegant säll all besöka denna intressanta stad. Kom med på en umk kryssmngl Denna möjlighet upprepas inte. Riga, med närmare t miljon invånare, är Baltikums störsla stad. Sladen är officiel~ jämnga.mmal med Åbo, men dess historia bö~ar redan långt tidigare, när vikingama följde floden Dvlna tili Dnjepr. Många folk har getl sin prägel åt sladen; polacker, svenskar, tyskar och ryssar. Många historiska minnesmärken har sparats från Hansapenoden, bl.a. domkyrkan från 1200-lalet och slotlet från 1300-talel. Staden präglas särskilt av deQ stålliga jugendperioden med hundratals byggnader i jugendstil.TiIl förra århundradets särdrag hör också de breda parkalleerna och de rikt utsmyckade husena.

Hemadress Telelon (ljänSlI

Telelon (hernl _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Födelsetld

Passnummer

Födelseort

Hemort

Medborgarskap

Hyttkalegori

aJlemaliv 1 _ _ _ _ _ __

aJlemaliv2

Medpassageremas uppgifterJhytt

r' X

å )t

it 1-

KRYSSNINGSTIDTABEll. Ons. 31.8.94 15.00 Tor. 1.9.94 11.00 17.00 Fre. 2.9.94 13.00 PRISER Ytlerhytter Sea side

Antal bäddar 2 perso 2 nedre 3 perso 2 nedre + 1 övre bädd 4 perso 2 nedre + 2 övre bäddar

Innerhytter Inside 2 3 4 1 Tourist 2 3 4

perso perso perso perso perso perso perso

2 nedre 2 nedre + 1 övre bädd 2 nedre + 2 övre bäddar 1 nedre 2 nedre 2 nedre + 1 övre bädd 2 nedre + 2 övre bäddar

Hemadress

Pris/pers 1.600,1.200,1.000,-

Telelon (ljänSlI

Telelon (hernl _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Födelse1ld

Passnummer

Födelseort

Hemort

Medborgarskap

1.200,1.000.,800,1.550,1.000,800,750,-

Fömamn

Tillnamn Hemadress

Prlset Inkluderar: kryssning 1vald hyttkategori, två sjöfrukostar, en middagsbuffet, ~n la carte middag (3 rällers) sam1 stadsrundtur i Riga. Enbart Tourist-klass hytt kan bokas , en personers bruk. _ . Barn 4-11 år reser gratis tlllsarnmans med två betalande vuxna 1samma hytt. For må~,derna saml utfärd (se ovan) tillkommer för &-11-åringar FIM 300,-. _ _ . För atl Ia del i kryssningen bör alla kryssningsgäster ha gllllgt pass. Vi forbehåller oss ratl 1111 annullering av kryssningen om inte tillräckligl anlal anmälningar inkommer. Samla en gruppo Var 16. resenär trl.

Telelon (Ijänsll

Telelon (heml _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Födelsetld

Passnummer

Födelseort

Hemort

Medborgarskap Silja Une stam kundsnummer. VI ånskar ta del I svenskspråklg Sladsrundtur 0

Resen arrangeras I samråd med Bennat Resebureau AB.

Sam 6-11 Af måJ1ids-/utlärdspaket FIM 300,-

Stycken

ER ANMÄLAN BÖR VARA OSS TIll.HANDA SENAST 15.7.1994

Reservationer: BENNETT RESEBUREAU AB tel. 90-685 1100 Lappviksgatan 8 fax 90-685 1180 00180 HELSINGFORS

Fömamn

Tillnamn

avfärd från Helsingfors ankomst tili Riga avfärd från Riga ankomst tili Helsingfors

BennelI Resebureau Ab Lappviksgatan 8 00180 HELSINGFORS Tel. 90-685 11 00 Fax 90-6851180

Svenska Pensionärsförbundet

!n' la

Studieresa tili Danmark 2-9 oktober 1994

Sö 2.10.94

Mä 3.10.94

Ti4.1O.94

On 5.10.94

To 6.10.94 Fr 7.10.94

Lö8.1O.94

Sö 9.10.94 Pris: 1 priset ingår:

Stan från Ekenäs kJ. 14.00, avrard från H:fors busstation kJ. 16.00. AnkODlSt Åbo klo18.30. Silja Serenade avgår kJ. 20.00. Servering ombord på egen bekostnad. Frukost. AnkODlSt Stockholm kJ. 07.00, avrard tili Göteborg. Från Göteborg med Stena Line kJ. 16.30. Middag ombord. AnkODlSt tili Fredriksbavn kl o 19.45. 30 min. körning tili Saeby och hotell Viking. lnkvartering, välkoDlSt och kaffe. FrukoSL Avfard tili Skagen, Museibesök och rundvandring med guide. Lunch. Rundtur samt besök på Skagens Gren (nordspetsen av Jylland). Middag pä hotellet. Frukost. Avrard till Å1borg. Besök pä aktivitetscenter. Information av föreståndare och pensionärer. Rundvandring med pensionärer. Luncb (på egen bekostnad). Besök i domkyrkan i Å1borg. Middag pä botellet. Frukost. En tur längs den jylländska västlrusten med besök pä olika sevärdheter. Middag pä botellet. Frukost. Studiebesök pä äJderdomsbem. lnformation och rundvandring. Lunch. Reserverat 3 timmar för shopping i Å1borg centrum. Middag med fesUigt inslag. Frukost. Avfard till Fredrikshavn klo07.45. Stena Line avgår kJ. 09.00. Ankomst tili Göteborg kJ. 12.15 vidare tili Stockholm. Silja Scandinavia avgår kl o20.00. Middagombord. Frukost. Ankomst till Åbo klo 08.00 och tili H:fors ca klo11.30

mk 3.000,deltagande i resan, busstransport, bätbiljeU ÅboSthlm-Åbo i 2 persoB-hyU, frukost och middag ombord, övernattning i dubbelrum pä hotell Viking, lunch och middag exkl dricks och dryck.

1priset ingär inte: avbeställningsskydd och reseförsäkring. Reseledare: Jerker Nyberg Anmälningar tili förbundskansUet tel. 90-791895. Bindande förhandsbetalning mk 500,- senast 8.8.94 pä värt konto Sparbanken Aktia 405511-40001177 eiler postgiro 800012-1203958. Slulraten senast fore 16.9.94. Resan mangeras i sarruäd med Oy Lindholm Lines Ab. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

OBS.

Munksnejdens pensionärer

OBS_

Programmet i augusti ocb september:

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET ordnar följande resor

tili Aida-operan Festspelen i Nyslott 14-16 juli

tili Viborg längs Saima kana116-18 augusti tili Nådendals Hälsobad 18-22 sept För vidare information se God Tid nr 1 (utkom 1 februan) och nr 3 (utkom 3 maj). Om Du är intresserad, anmäl Dig itid. Trevlig sommarl Anneli Hofer

"Överens Fullmånekryssning" tili Stockholm 23.8.-25.8.94

18.8. Den aviserade " HEMLIGA RESAN" gär tili Hyrsylän mutka. Start klo10 från Bredviksplan via Raumovägen 3. Luncb klockan 13. Hemma igen ca kJ. 15.30. Pris ca. 150,- Anmälningar tili Irma Arokan!o per tfn 588 1780 senas! 10.8. 8.9. Kl. 15 HÖSTENS FÖRSTA MÖTE - "pratmöte" - i Församlingssaleo, Raumovägen 3. 15.9. UTFÄRD TILL PORKALAOMRÅDET. Stan kJ. 10 frän Bredviksplan. Besök bl.a. i Obbnäs kapell. Lunch pä Majvik. Hemma igen ca kJ. 16. Pris ca 130,-. Högst 40 deltagare. Anmälningar fr.o.m. 15.8 !ilI Ulla Basilier per tfn 485 329 eiler seD3st vid mötet 8.9. 28.9. MÖTE 1 SERVICEHUSET, Bredviksvägen 30, kJ. 14.15-16.00. Prograromel är tillsvidare öppel. • Nya medlemmar önskas hjärtligt välkomna i föreningen!

KuJturdag i Sibbo 27.10.94 Årets kulturdag arrangeras torsdagen den 27 oktober 1994 i Nickby i Sibbo. klo 12.00

Tisdag 23.8 kl. 17.00, samling i Vikingterminalen, 2 vån. Avgång från Helsingfors kl. 18.00, middag kl. 20.30. Ankomst till Stockholm 24.8. kl. 9.00. Rundtur etter ankomsten och shopping kl. 12.00. Kaffe ombord med dans kl. 15.00. Middag 18.10. Avresa från Stockholm kl. 18.00. Ankomst till Helsingfors torsdag 25.8 . kl. 9.00. Hytt B : 2 pers o Sjöfrukostar 2 gånger, middagar 2 gånger. Pris 424,-. Inbetalning kan göras till Aktia, Mellannylands distrikt, konto 405529-54305126. Information och anmälningar Kurt Wahlstedt tel. 880 717 eiler Edv. Eriksson, tel. 266284 inom juli månad.

13.30 15.00

ca. 16.30

Sarnling vid Sibbo kyrka Serveras mat i Skolcentrum Festprograrn i Topeliussalen Festtal av Claes Andersson SPF:s frägesportsfinal Prese ntation av höstens böcker Avslumingskaffe

Anm älniogstideo ulgär 27.9.94. B egränsade utrymmen. Deltagaravgiften mk 80,- iobelalas fOreningsvis pä värt kooto: Sparbanken Aktia 405511-40001177 senast 30.9.94. Väl mötl i Sibbo pä kulturdageo SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.e. SIBBO SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING r.f.

Dragsfjärds Pensionärer r.f. Teaterutfarden tili Raseborg och Stormskärs Maja den 2 juli. Start från Vendelins k1. 16.45 via Öljan--Strandvägen-busstation k1. 17.00 via Söderlängvik - Björkboda - Kimito. Teaterutfarden tili Helsingfors den 14 juli och Midsommarnan~ns dröm pä Kalvholmen. Vi startar k1. 9.45 frän Vendelins via 01jan--Strandvägen-busstation k1. 10.00 via Söderlängvik-KärraBjörkboda. Vi har en resa planerad tili Valkeakoski den 6--7 augusti. Resans pris 250,- plus buss. 1 priset ingär: dag 1: inkvartering pä hotell Valtikka (2-pers. mm) Iayssning pä MaUasvesi bastu middag samt dans pä kvällen dag 2: morgonbastu och simmöjligheter frukost besök pä Emil Vikströms atelje Visavuori shoppingtur tili Iittala g1ascenter Guide fåljer med pä utfIyktema. 40 platser finns reserverade. Anmälningar fortast möjligt tili Ingrid tel. 424 550 eiler Gunnar tel. 61 829 dock senast den -94. Välkomna Styrelsen

lOn

Adressförändringar som gäIJer God Tid skall meddelas till förbundets kansIi: Svenska Pensionärsförbundet, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Det gär ocksä bra all ringa in förändringarna , telefon 90-791 895/Marianne Sandell. Ocksä prenumeranter som ska avlägsnas ur registret bör meddelas till kansliet.

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-79 1895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktla 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman fär Österbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telelon: 961-17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14. Ombudsmannens hemtelefon: 961-346 0366 Dlstrlklets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Verklighetsflykt 1 Svenska Pensionärsförbundets tidning God Tid 3/94 ingär eli referat frän en pensionsdiskussion som jag läst om och om igen lika oförstäende över dess motsättningar och verklighetsflykt. • En äIdring har räll till god livskvalitet • Man har som mäIsättning all 90 procent av de 75 är fyllda skall bo hemma • Åldringar skall bestärnma själv (ofta omdömeslöst)! Fakta idag är en högljudd k1agan frän äIdringsvärden om hur överbelastad personalen är. Ali arbeta bland ä1dre

minus 50 procent skatt. Kvar blir 130 mark eiler 4 mk per dag. En kaka bröd kostar 6,40. För all beslutet skall tas fordras läkarintyg, uträkningar över hemmets ekonomi och - slutligen sammanträde med tillkommande arvoden. AUtsä kostar enbart beslutet mer än vad värdbidraget utgör under hela äret! Della frän FPK. Jämfört med detta gär tanken tili FPB som kommer i 2 exemplar ti" alla hem med pensionärspar. Vi prenumerar inte dubbelt .pä tidningen. Varför della? Ar det presstö-

Från läsarna som helt förlorat begreppet om tillvaran är deprimerande även för unga. Hur skall det inte kännas för en ä1dre som själv ofta är defekt och tvingas tili jour dygnet om? De anställda har 8 timrnars pass samt lön - om ock ej sä stor. För mig känns det som en nedvärdering av värdpersonalen dä de k10ka i samhälet anser all en 80-äring lika bra k1arar en senil i hemmet. Därtili kallas det livskvalitet. Kanske ordet har f1era synonymer. An värda en senil som en gäng varit ren och prydlig och nu vägrar tvälla sig även om personen g1ömt all biotta sin stjärt vid WC-besök är ganska päfrestande. Vardagen har mänga lika svärhanterIiga skeenden. Det talas vitt och brett om hemhjälp. Den är värdelös i ovan anförda hem. Den som legat pä sjukhus och kommer hem k1ar i huvudet och med en fast vilja all överleva, för den är en timmes hjälp i veckan i hemmet bra. Jag talar av erfarenhet. Den som värdar en senil men ej sängIiggande i hemmet har rätt tili värdbidrag. Detta är 260 mk i mänaden -

det som avgör? Vi är ca en halv miljon pensionärspar i landet. AUtsä en kvart miljon exemplar tili soptippen direkt. KaIla della ekonomi. Jag gör det inte. Ofta är det kvinnan som är den vitalare. Betraktas hon fortfarande som en rabot trots all predikan om jämlikbet? Vid sidan av yrkesarbete har det mesta av de husliga syssloma legat pä kvinnan. Frän den dag sjukkassa och pensionskassa grundades har jag betalat dit. Nu jamar de unga över att de mäste betala vära pensioner. De unga av idag är väl unnade vad de fär, men de bör veta att vi levat utan barnbidrag. Yrkesutbildningen mäste man läna till. Nu pä äIderns sista dagar borde man ej bli kallad parasit. 1 referatet berättas all endel har bytt benärnningen pensionsäIder tili passionsälder. PensionsäIdem har för mig markerat atl min aktiva arbetstid är förbi och en rättmätig aftonro under de sista ären hör tilI. Passion är förbidan, lidande, förberedelse för döden. Della vet vi utan pärninnelse. Äsiklema är mänga. Gunhild

utfor ett arbete sam uppskattas av medlemskären. En fOrdel är att medlemsavgiften hälls sä läg som den nu är. Det är ju inte meningen att fOreningen skall bli Ok pä medlemmarnas bekostad, utan att inkomstema skaU täcka utgiftema, men gärna bör en liten vinst per är infIyla får kommande tider, ifall oforutsedda utgifter uppstär. Hä1ften av inkommande medlemsavgifter gär tili pensionärsforbundet, med andra ord 15 mk per medlem, for den summan erhäller vi pensionärstidningen God Tid. Det sam underlättar kassörs-

arbetet är att medlemmarna betalar sina medlemsavgifter vid mänadsmötena under värens lopp, eller helt enkelt pä gatan, direkt ät kassören eiler ät nän av styrelsemedlemmama sam sedan vidarebefordrar slantarna tili kassören. För att täcka avgiftema for girokort, kuve[1 och postporto är vi tvungna att ta en extra avgift pä 5 mk, när vi sänder ut medlemsgirokorten, dessutom tar ju banken vid gireringen en avgift pä 3--10 mk. Sä stöt pä kassören sä slipper du billigare undan. För att ätergä tili mitt inträde i Karis pensionärsforening sä var det min fru, när vi diskute-

När man viII berätta om den österbottniska bygden, blir nägra ord av Selma Lagerlöf i hennes berällelse om den värrnländska bygden levande: "Nu mäste jag beskri_va den länga sjön, den rika slätten och de bläa bergen" . Som nu alla vet är Österbotten fattigt pä berg, liksom pä herrgärdar. Vi följer Lappo- eller Nykarleby ä1v, som rinner förbi Juthbacka, förrän den när stadens centrum. Pä ä1vstranden stär den 1708 byggda kyrkan. Förr fanns en dekoration pä väggen ovanför ingängen tillläktaren med följande inskrift: "Saneta Birgitta är mitt namn/Kyrkia uti Carlby nya.! Jesus ragne isin famn ISiälar utaf Stad och byar.! Hvilka här sin gudstjänst giöra.! Värdes nädigt them bön-

böra ... " " Kuddnäs-skalden Topelius' bamdomshem är en kostbar pärla i minnenas kedja, en romantisk dikt mitt i tidens orlmrnade poesi. Här blandas saga och verklighet, ny tt och garnrnalt som i en säng om kärlek." (G.L. i JT.) Skalden Zacbris Topelius föddes den 14 jan. 1818 pä Kuddnäs. Fadem var ju läkare, men inte alla vet, att han även samlade finska runor. Skalden berättar, att han själv först som femtioäring kunde "omfatta kristendomen med sitt hjma". Året . 1868 var för honom ett sorgens, men även framgängens är. Hungersnöd rädde i landet. Mänga ät bark, renlav och blomvass. Hungertyfus häJjade. Mer än 100.000 människor ryckles bort. Skaldens mor, som i det längsta sökt hjälpa svältande och sjuka, blev själv smittad och gick bort i förtid. Det var i saknaden efter sin mor, skalden skrev diklen: "Var finns en kärlek. . ." Som medlem i svenska psalmbokskommitten kom skalden att mer än förr brottas med de religiösa frägoma. Omtyckt är Topelius' psalm "Giv mig ej g1ans" ... Vi sjunger om "en kväll i ljus med Herrens ord och mörker däromkring," Kuddoäs är ett omtyckt turistmlI och besöks även av otaliga skolklasser. Det beränas, atl de finska skolklassema före avfarden sjunger "En sommardag pä Kangasala" och detta med stor inlevelse. När skalden 1897, alItsä ett är före sin död, besökte Nykarleby, skrev han i Majniemis främlingsbok: "Dröj vandrare eho du är, var lugn, var god, var Iycklig bär." Vi fär väl tänka oss den äldrige skalden som en Iycklig människa, som nän fram tili en inre harmoni och fän ett laste i den verklighet, som inte är underkastad förgängelse. 1 sin bok "Blad ur min tänkebok" skrev Topelius med tanke pä levnadsaftonen bl.a. : "Ålderdomen k1äder av sig till natten först sina smycken, därefter livets gängkläder, slutligen sin förtrognaste omgivning. - den som, när den yttre väriden för honom, stycke efter stycke, sönderbrister, likväl förmär behäUa sig själv och sin tro, han har besegrat ären, han drunknar icke i natten, han bidar morgo-

nen."

En kassörs sommarhälsning När vären kommit och med den f1yttfäglarna sä svaUar även känsloma for en pensionärskassör. Vären är den bästa tiden får indrivningen av medlemsavgiftema, for dä är medJemmarna lätta tili sinnes och den lilla medlemsavgiften känns inte sä tung med tanke pä all en läng och varm sommar väntar pä oSS. När jag anslöt mig tili Karis pensionärer sä hade jag nog inte en tanke pä att jag skulle bli kassör for en forening som i detta nu har 412 medlemmar. l och för sig sä är inte kassörsarbetet sä ansträngande om man är medveten om att man

Björken och stjärnan

rat saken, sam uppmanade mig att gä med i foreningen. Hon jobbade dä ännu, det var for tvä är sedan, sä jag är ännu rätt sä grän när det gäIJer pensionärsföreningsarbete. Men tidigare arbete inom olika foreningar har väl hjälpt tili att man känner sej hemmastadd och sä nalUrligtvis de övriga styrelsemedlemmarnas öppna och medryckande intresse får pensionärsarbetet. Trevlig midsommar och god fortsättning pä sammaren!

Henry Granström kassör for Karis Pensionärer

En marskvälI 1898 kom uppbrattet. 1 boken "De som skrev vära psalmer" skriver Gösta Hagelin bl.a.: "1 den mänIjusa nallen dröjde skaldens blick in i det sista vid björken utanför fönstret och stjäman, som Iyste genom dess grenar." Gunnar Levlin

"Iogiidubbelrum " Irukost,lun<h.llermidd.g • morgof15imning • vattengymnas1ik. simnlng, bastu " gymoostik ·oY5loppning5ÖYTllngar

"volb.rt.lI"böd,od1 .h.1! hölsokontrollh05lökoremed loborotorieprov .h.lllmlm<li',örtbod,lerbehondling - - - - -_ _ ·omvDx1andekviillsokifivite!er

SMÖRGÅSBORD :~;ar Special.a rrangemang rör grupper

65,-

Ring giimofÖf ytterligoreupplysningoT om ondrovistelsemöjugheters.5. Rekreo-

fionsdogld.gor, Skiioh.IoI.~ Ikin·W..kend, fris!rlördsve<k. m.m.

Kom ihåg vårt (emer naf Du behöver iivernanningmiil1e i desso .hakler for slö~ng IIr väMtr od! bekllnlll vid oliko lilHallen. Hos oss klln Du 00011 ordnll klasstrlltfllr, , kurser, mÖlen, semlnarier, korlöger, kort5trter,utstöllningor m.m.

Td. bokning 196113831500 VAlJ(OMMElU

-nRqyou:"~~V~ ,.s" D (98 '1383

En återblick på 20-åriga Gamla Kvarnen Jubileet firades tisdagen den 10 maj pä Brändö Casino. Solen sken frän en kJarblä himmel dä den talrika, festkJädda publiken samJades pä det värfagra Casinot. Feststämningen mattades nägot, dä vi hörde, att vär ordförande Francesca (Cessi) Björkbom plötsligt insjuknat under natten. Nyvalda viceordf. Per-Erik v. Bonsdorff (pärre) fick dä oförberedd boppa in ocb sköta ordförandeskapet. Han hälsade välkommen och riktade sig speciellt tiJl de sju stiftande medlemmama som ännu var med, samt önskade även förbundsordföran.den Levi K1ävus välkommen. Sekreteraren Gudrun Kotkavuori överräckte en ros tili var och en av bedersgästema. Pärre höjde en skål för dem och föreningen. Tomas Ek underböll med fyndiga, trevliga visor aIIt emellan under festens gäng. Nanni Jalasmaa, föreningens första ordförande ocb grundare, berättade om föreningens start, att namnet härrör sig frän gamla kvarnen pä Hertonäs Gärd och om verksamheten de första ären. Förbundsordf. Levi K1ävus talade om aktuella pensionsfrägor,

gratulerade föreningen tili Sä började festen med julären och önskade allt gott. för sänger, julbetraktelse av Nanframtiden. Han överräcJ{te ni, Lucia o.s.v. Stämningen som gäva ett album. Ebba var fin. Julgubben kom och Ikonen hälsade frän grann- delade ut en gäva av förföreningen och överräckte en eningen, en riktig, rejäl almablombukett. Bussbolaget nack. Henrikssons representant Ett är, det var efter Nannis Helge Blomqvist gratulerade tid, beslöts att almanackan med en stilig blomuppsätt- skulle utbytas mot ett paket ning som sekreteraren mot- julservetter och nägra Ijus. togo Som gäva fick vi en läda gröSedan kilserade underteck- na servetter. Men när vi öppnad om de snart tretton är jag nade lädan visade sig servethört till föreningen. tema vara i lösvikt. SkrynkliDet var vid oktorbermötet ga och eländiga. Vad göra? 1981 i Brändö församlingssal Clas stäIJde sig vid strykbrämin man Clas och jag första dan och strök dem en och en. gängen bekantade oss med Billiga Ijus fick vi dä vi gjorföreningen. Ordf. Nanni var de en tur tili Havi i Rlihimäki sä hes att hon inte kunde säga och köpte Ijus kilovis. Efter mänga ord. Vid·novemberrnö- det har vi gätt in för att var tet, med fin älgrniddag pä Ca- och en hämtar med sig en sinot, blev vi sedan välkom- namnlös juIkJapp tili festen. nade och presenterade. Sä närrnade sig jul och jul- Intåg för festförberedelsema var omjulglöggen fattande. Jag blev genast omEtt är beslöts det att vi skulbedd att komma med och binda lingonkransar tili julbor- le överraska med glögg. Den den. Var och en bade ett knip- kokades hos oss och Clas och pe Iingonris med dä vi samla- jag bar den kokheta drycken des. Julfestdagen lagades till Hertonäs församlingssal. smörgäsar fint dekorerade Där var person alen inte alls och med läckert päJägg, tre g1ad över nyheten. Vi skulle för var och en. Sederrnera har spilla pä de fina vita dukarna. smörgäsama ersatts med gröt. 1 alla fall har glöggen blivit tradition pä vära julfester. 1 övrigt bar julfesterna firats som trevliga glada tilIställningar med varm stämDing. Programmet har bestätt av traditionella sänger, betraktelse, ibland Lucia o.s.v. Platsema har alternerat: Kasbergets, Hertonäs eiler Brändös församlingssalar. En gäng hade vi en stämningsfuIJ julfes! med delikat julbord pä Kräkö, Storgärds, en annan gäng desslikes pä Svenska K1ubben i Ekenäs. Sedan viii jag gä tili motpolen, vårfesten, säsongavslutningen. Den har firats med värlunch pä Brändö Casino. Elvi Franzen kiiserade om de gångna tjugo åren när Det har varit fest för ögat att komma tili ett vårfagert CasiGamla Kvamenfirade sittjubileum den 10 maj.

Stämningen var på topp när de tjugo åren firades av g1ada pensionärer. no, vanligen badande i soI. Speciellt festligt var det dä vi fyllde tio är. Dä var det blommor, tal och säng av Ulla Eklund. 15 är firades ocksä med festivitas, champagne och underhäIJning av Linnea Ginström med operettmelodier. Mänadsmöten har vi, som namnet säger, hällit en gäng i mänaden. Det har varit kaffeservering och program av de mest varierande slag. Vi har hört om en massa länder: Kina, Egypten, Karibien, Island o.s.v . De flesta reseskildringama har ätföljts av diabilder. Sä bar vi IäT! oss en massa nyttiga saker om kostvanor, hur leva vettigt pä äldre dar, om vära pensioner m.m. Ibland bar vi hön om småkryp och annat otyg runt OSS, ibland igen blickat ut i världsaltet. Sä har ett antal trubadurer förgyllt vära möten med trevlig säng. Genom snabblotterier bar vi aIIt som oftast förstärkt vär kassa. Ett program som uuder "den gamla goda tiden" var mycket uppskattat var excursionema. Vi gjorde fabriksbesök, blev välkomnade med kaffe och wienerbröd, visa des omkring pä inrättningen ocb fick med oss en päse "smakprov pä inrättningens alster" . Flitiga teaterbesökare bar

ligare rutt tilllmatra, en annan gäng en nordligare till Kuopio, Bomba, Heinävesi. UtomJands har vi besökt Sverige: VärmJand och Öland. Sä En massa har vi gjorl trevliga resor säutf:irder väl tili Tallinn som tili S:t PeSom väl de flesta andra för- tersburg. - Undra pä att föreningar, har vi gjort en massa bundets ordförande Levi K1äutfarder i olika väderstreck. vus dä han hörde den bär reTraditionen bjuder: en höstut- dogörelsen utbrast: nog har ni fard, s.k. ruskautfard och en varit rörliga. fasUagsutfard. Det har varit Vi i föreningen har tyckt, endags-utfarder med luncb pä att utom att resorna vidgar vyen passlig krog och helst nä- ema, har de sin stora betydelgon sevärdbet att bekanta sig se i det att de ökar gemenskamed. pen, man lär känna varandra Värresoma bar varit mera bättre än under ett kori mäomfattande. Vi har i regel nadsmöte. övemattat en natt, ibland tvä. Under de är jag varit medEn gllng besök:te vi Raumo lem i föreningen ocb styrelsen ocb beundrade den gamla har Cessi längst varit ordföstadsmiljön. PA hemvägen rande ocb med vana ocb energjorde vi en avstickare tili gi skött uppdraget. Dä jag nu Nystad och Saab-fabriken, vi- avgätt, passar jag pä att tacka dare tiJI Mannerheims ViIIdig och alla andra i styrelsen näs, Nädendal med Gullranda för gott samarbete och varm o.s.v. Ett annat är beundrades vänskap. Samtidigt önskar jag Bjömeborg och Juselius- dig Cessi och även alla andra i mausoleet med de kända Gal- styrelsen aIIt gott för framtilen-Kallela freskema. Kväl- den i förvissningen om att len tillbringades gemytligt pä pensionärsföreningen bebövs. Svenska K1ubben i säIJskap Jag kan med gott samvete sämed ortens svenska pensionäga att jag trivts och trivs och rer. Följande är överraskade bar glädje av föreningen. ett rejält maj-snöväder i Etseri. Elvi Franzen Sä har vi gjorl tvä resor i österled, en gäng med en syd-

vi ocksä varit, likasä bar besök pä olika konstutstälJningar varit legio.

Ob-ombudsmannen har ordet Gemensam äldreomsorg är temat för ett gemensamt projekt som startats av Centralförbundet för de gamlas väl och Kommunförbundet. Det är de krympande resursema inom äldreomsorgens omräde som gett upphov till ökat samarbete mellan kommuner och andra instanser. Projektet utgick frän att vi har en svär ekvation att lösa inom äldreomsorgen. Antalet äldringar ökar samtidigt som de ekonomiska resursema i kommunema skärs ned. Det säger Ulla Lappalainen, som är konsult i äJdringsfrägor vid Finlands kommunförbund ocb projektchef för Gemensam ä1dreomsorg, i sen aste nummer av Finlands kommuntidning. Hömstenen i projektet är de gamJas rätt att bestämma över sina egna Iiv och själva avgöra hurudan service de behöver.

Projektet Gemensam ä1dreomsorg inleddes i början av 1993 och häJler pä till slutet av 1995, dä den slutliga utvärderingen är kJar. Projektet genomförs pll fem orter i vllrt land, av vilka Lovisa är en. Lovisa stad gick med i projektet med en rad konkreta mäJ i sik:te. Om aIIt gär vägen, skall 90 procent av invllnama över 75 är kunna bo hemma. Staden skall ocksA aktivt gA in för att understöda de frivilligas och anhörigas insats i lIldringsarbetet. MäJet för projek:tet är att söka nya servicestrukturer inom omsorgen för de gamla - mera öppenvärd och frivilliga insatser, mindre kostnader för sambället. Dagens servicestruktur är alJtför anstaltbetonad. 1 vllr strategi vili vi framför allt förändra servicestrukturen mot ökad betoning av öppenvärd, säger Ulla Lap-

palainen. De ä1dres självbestämmanderätt är en central princip i projektet. De ska själva fä bestämma över sina liv, och servicen anpassas efter dem. Under projektets första är gjordes en noggrann kartläggning av äldreomsorgen pä deltagarorlema. Kartläggningen gay i varje fall kJart besked: de äldre vili helst ba hemma. De godkänner nog anstaltvärd - men inte

i förtid, utan först när de inte längre kan hjälpa sig själva. Projektet Gemensam ä1dreomsorg bekostas till hälften av Kommunförbundet, till bälften av Centralförbundet för de gamlas väl, som baserar sin verksambet pll medel frlln Penningautomatföreningen. Ulla Lappalainen boppas pä en förändring i mänskomas tankesätt. Ett mäJ med projektet har frlln början varit att göra medborgarverksamheten livligare - all öka de frivilliga insatsema. Hittills har man haft för vana att tänka att samhället stär för kostnadema. Talkoandan och seden att ta hand om de gamJa har minskat. Jag önskar de sam engagerar sig i detta viktiga projekt Iycka tiJl och ser med fprväntan fram emot slutrapporten. Trevlig sommar! Per Thomasrolk

...

.' :/~'.~~~

Välkolnmen .~ på besök tili ett nyrenoverat

.~~

LARKKULLA! Högklassigt boende! Unik biblioteksmiljö! Pla"era ert " iisla besök tili Sliftsgå rdcn Tel. 911 - 230055. fax 911- 233439

Du,

Jag

ochEU Har ni läsare samma känsla som jag när det gäller EU? Att det är nägot vi under de senaste ären till den grad bombarderats med äsikter om, att vi känoer oss helt avtrubbade. Hur mänga av oss har noggrant läst vartenda ord .i dagstidningamas rapporter? Hur mänga har orkat följa med de ändlösa diskussionema i radio och tv med alIvarstyngda kostymklädda herrar. Den kategorin har tyvärr ytterst skrala förutsättningar att uttrycka sig pä vanligt folks spräk och vanligt folks nivä. Och var stär vi själva? Är du för eiler emot? Var stär jag? Mitt ärliga svar är: Jag vet inte. Jag tror att vi är mänga om den äsikten. Hur skall vi rösta den 16 oktober? Vi mäste rösta antingen ja eiler nej eiler läta bli att rösta. 1 Sverige, där man röstar en mänad senare, kommer det antagligen att finnas en tredje möjlighet. Det är tja, ett mellanting mellan ja och nej. Tili tröst för alla oss vankelmodiga har LL-bladet och Förbundet De Utvecklingsstördas VäI - FDUV - i dagarna gett ut en lättläst broschyr som heter Europeiska unionen och Finland. Den har sänts ut till dem som prenumererar pä den utroärkta tidningen LL-bladet med lättläst tex!. Andra kan beställa den frän LL-bladets redaktion, Tölögatan 27 A 15, 00260 Helsingfors. Tel. 90-407 070 och fax 90-407 748. Enstaka exemplar ges gratis. För större mängder har man diskuterat ett överkomligt pris om 1 mk per styck. StatsrAdets kansli har bidragit till utgivningen ekonomiskt. Här är äntligen nägonting konkret för oss alla som inte vet om vi är för eiler emot eiler mittemellan: En verkligt veltig och välutarbetad broschyr med alla basfakta vi behöver. Broschyren omfattar 24 sidor i ett format som är nägot mindre än A4, texten är med stor stiI och gles. Färgbilder piggar upp. Här fär man veta alIt frän historia fram till dagens läge. Alla kryptis1<a forkortningar fär en förklaring. Ett mycket läsvärt kapitel har rubriken: Sä här päverkar EU ditt dagliga liv. Där tar man upp socialbranschen, utbildning, miljövärd, trafik, asylansökningar, löner, alkohoi, pass, sommarstugor, alIemansrätt, bilbälten, varudeklarationer och mycket annat. Ålands specialställning berörs ocksä. Det sista kapitlet fOrser oss med argument för att kunna debattera för och emot: T.ex. Anhängare: Arbetstagarna i Finland kanske fär lägre skatter om vi är med i EU. Motständare: om skattema sjunker försärnras kanske värden av sjuka och handikappade. Och ännu en sak: EU-medlemskapet kan fOrsärnra vära relationer med Ryssland. Absolut en broscbyr det lönar sig att skaffa ocb ba pä nattduksbordet. Den bär är sä bra ocb lättfattlig att den somnar man inte ifrän. Ebba Jakobsson

Vem minns inte den oerhört dramatiska inledningen pä fjolärets spelsäsong pä Raseborg? Tvä dygn före premiären pä The Sound of Music brann hela den päkostade dekoren ner, av fortfarande okänd orsak. Alla bängde med huvudena, men regissören Sven Sid vägrade ge upp; premiären mäste ske pä utsatt tid, sade ban. Och - när nöden är som störst är hjälpen närmast; frän när och fjärran strömmade otaliga hjälpande händer tili och sä kunde undret vid Raseborg ske. Pä tvä dagar och tvä nätter reste sig en ny dekor, premiären hölls, och säsongen blev en succe med det smätt otroliga publikrekordet 20.000 äskädare! Vis av skadan beslöt Västnyländska Ungdomsringen, som stär bakom festspelen pä Raseborg, all ärets dekor ska byggas sä all den täl t.o.m. eldsvädor! Sä blev det ocksä, och pä Majas ocb Jannes Stormskär kommer stugan all brinna ner i varje föreställning - minst sexton gänger under sommarens lopp! Tili alI tur finns vatten nära tili hands - i Sven Sids regi och Benita Falcks scenografi ingär naturligtvis ocksä eli hav, pä vilket en riktig träbät kommer att segIa! Ärets pjäs pä Raseborg är alItsä Stormskärs Maja,

Huvudrollerna pd Raseborg görs av den väl· sjungande trion /r.v. Patricia Nyberg (Maja), Gunilla Josefsson (Gammalmqja) och Martin Kevin (Jan· ne).

baserad pä Anni Blomqvists ä1skade berällelse frän den ä1ändska skärgärden. Böckema är dramatiserade av Jussi Helminen, och Myrskyluodon Maija har sedan 1991 med stor framgäng uppfeirts pä en läng rad finska scener. Pä Raseborg blir det svensk urpremiär i en "§.teröversätt· ning" av Jan Lindroos. Det är fräga om högdramatisk musikteater innehällande eli ~u gotal medryckande sänger komponerade av Matti Puurtinen - i fjol vald till ärets inbemska kompositör av scenoch underhällningsmusik.

Mycket handlar om Majas och Jannes härda men Iyckliga liv pä Stormskäret, men tili skillnad frän TV-serien ryms det ocksä mycket glädje med i scenversionen - bl.a. annat tack vare en läng rad betagande barnskädespelare. Huvudrollema görs av den skönsjungande trion Patricia Nyberg (Maja), Martin Kevin (Janne) och Gunilla Josefsson (Gammel-Maja). 1 de övriga roUema syns mänga nya feirmägor, men ocksä mänga kända raseborgsprofiler som Sjutte Björklund, Millan Carlson, Barbro ocb

Sofie Backman, Tapio Laasonen, Hasse Lindholm, Göran Wadenström m.tI. Tremannaorkestem leds liksom i fjol av Roland Näse, medan Pia Vaarimo svarar för dräktema. Som fiolspelman medverka! Henrik "Grabben" Nyberg. Stormskärs Maja pä Raseborg har väckt eli mycket stort förhandsintresse, och inför ärets säsong är förhandsbokningama faktiskt f1era än vid samma tid i fjol. Tvil veckor före premiären den 22 juni bade redan nästan 4.000 personer beställt biljell!

BANKFÖRBINDELSE .. MEDSTORRE FORMANER. I AKTIA! ••

Vårfest i Bennäs Pedersöre pensionärsklubb avslutade terminen med en värfest den 22 maj. Cirka 100 personer mötte upp. Max ocb Anders Portin inledde med dragspels- och fiolmusik. Den räll kyliga kvällen störde inte stämningen inombus, som redan frän börj an spred en värmande känsla i den fint smyckade sai en. När sängen "När vi nu samlas tili fest" sjöngs kändes gemenskapen och glädjen stor Över att fä samlas. Ordföranden Gunni Nylund hälsade alla bjärtligt välkomna och önskade en trevlig samvaro.

Harriet Fagerbolm förrällade en andakt och framhöll bl.a. all när vi ber Jesus om förlätelse gör det inget hur vi ser ut eiler hur smutsiga vi är. Han säller sin vita, rättfardigbetsklädnad pii oss. Vi fär

känna oss fria ocb förlätna som Guds glada barn. "En vänlig grönskas rika dräkr" som Max och Anders spelade gay en känsla av den glädje vi känner över värens rikedom inför sommaren. Saga Sundsten läste tvä dikter av Frans Nyström: "Mors bänder" och "När Gud talar". En för tiIlfållet sammansatt kör sjöng "Ali väriden nu sig gläder", "Kom bör min vackTa visa" samt "Minnets säDg" med text av Eloa Lillqvist. Tili allsängen "Jag tror pä sommaren" ackompanjerade Artur Östroan pä föreningens egen elorgel. Efter kaffepausen uppträdde välspelande Görel Särs med sitt dragspel. Evald Nylund badc! sammanställt en frägesport ocb priset gick till Forts. pii sido 7

Då Du deponerar 50.000 mk för minst 12 månader eiler minst 100.000 mk feir 6 månader blir Du Preferenskund 1994 i Aktia oeh fär många förmåner! Fråga efrer tilläggsuppgifter eiler kom efter en broschyr!

Aktia.f)Bank SPARBANKEN AKTIA AB

Europa i ett nötskal med Kyrkslätt Pensionärer En nästan ny, fin buss med en utomordentlig ehaufför, en god oeh ansvarskännande reseledare, en kunnig oeh humoristisk guide oeh naturligtvis en grupp intresserade oeh trevliga pensionärer från Kyrkslätt oeh några från H: fors. Vad mera behövs för att en resa skall bli Iyekad? Den 23 april startade alltså 30 personer frlln Kyrkslätt till Åbo för att med Silja Line komma tili Stockholm oeh därifrån vidare. Det brukar vara ganska "jobbigt" att åka genom Sverige oeh Danmark och huvudmålet för resan är Illngt söderut. Men resan giek ovanligt snabbt och bra. Vi skulle från Hälsingborg llka över tili Helsingör med fårjan, men före det s1:ulle vi "ploeka upp" vår svenska guide i Hälsingborg. Det var rätt spännande, för ingen hade träffat honom förut. Men mycket snabbt blev han, Einar, oeh likaså hans hustru, Greta, en av oss.

Efter att ha vilat ut på ho- len bevarats i sitt ursprungliga tellet i R0dby, helt intill fårje- skick och ger en fin bild av läget, var vi klara för start tili hur man bodde oeh levde förr Tyskland och målet för denna i tiden. En speciell "modem" afdag var Wtirzburg i Bayern. Vi passerade stora städer, smil fårsverksamhet fann vi i Rotstäder, kända och helt okända henburg, nämligen en enorm orter, men vår kunniga Einar affår med julpynt. Rum efter höll oss väl informerade om rum med julgranar, krubbor, allt, som var värt att veta om pynt av alla tänkbara och ställen vi passerade. Väl otänkbara slag. - Men dyrt! frarnme på vårt hotell Pannonia smakade det utmärkt med 5000lika en god middag ocb efter det tulpaner en välbehövlig motionsrunda Färden gick vidare över höi den historiska staden. Fästga höjder och genom djupa Dingen Manenberg och dalar. Vi anlände småningom många kyrkor sätter sin prägel till Königsfeld i Schwarzpå staden, samt naturligtvis waldo Här stannade vi två nätdet stora barockslottet, det ter på det högklassiga kurförut mäktigaste biskopsresihotellet Treff. Ett av huvuddenset i hela landet. målen för resan var blomsNästa dag tar vi den "roterön Mainau i Bodensjön, mantiska vägen" mot greve Lennart Bemadottes Schwarzwald. Här finner vi livsverk. Detta blomsterparaflera över 1.000 år gamla städis besöks årligen av ca. 2 der. Vi besöker en av dem, miljoner människor frlln hela nämligen Rothenburg ob der värIden. 1 miljoner räknas Tauber. Stadens murar, gränoekså värblommoma, vilkas der och hus har tili största defårgprakt vi fick njuta av. För hand planterar trädgärdsmästama på hösten ut ca. 600.000 blomsterlökar, därav ca. 500 olika tulpansorter, 200 olika narcisser och över 80 hyaeintsorter. Dessa ger inte mindre än 1,2 miljoner blommor. En syn, som inte gär att beskriva, den måste upplevas. Några hundra tusen gullvivor och violer i olika fårger, skogens

Guiden Einar lägger ut /ex/en på Rådhustorget i Brilssel. Vi fick uppleva Mainau en via den kända, fömärna kurorvackert solig vårdag och min- ten Baden-Baden, men vi var nena därifrån glömmer vi inte ju så nära Strassburg, så varför inte göra en liten extra avi första hand. Det fanns mera att se och stiekare för att se bl.a. "Counuppleva i Schwarzwald. De eil of Europe". flesta av oss "känner" doktor Brinkmann från TV-serien Romantiska "K.liniken". Efter något sö- smala gator Efter den "extra" turen nådkande och frågande Iyckades vi komma fram till Schwarz- de vi småningom Hockenwaldkliniken i kur- och vinor- heim och värt hotell Page med ten Glottertal. Doktom själv sen middag och vila. Efter var inte anträffbar, men Einar frukost, dag 7, llkte vi norrut Iyckades intervjua en sköters- mot Mainz och vidare längs ka, som berättade att "klini- Rhendalen. Det första uppeken" nu görs om tili ett bam- hllllet i Rhendalen gjordes i

vackra mängskiftande gröns-

En del av ltalienska trappan med utsila mot Bodensjön.

o Krimkriget -

och speciellt den del av Krimkriget som utkämpades kring Hangöudd - uppmärksammas med en skild avdelning i Frontmuseet i Lappvik på Hangöudd denna sommar. Krimkriget utkämpades ju åren 1854-55, så det är ju fråga om et! 140-års jubileum. Bakom utställningen om Krimkriget står speciellt Per-Erik Nyman. Han har

intresserat sig för just det kriget och bl.a. vant över till England och studerat olika handlingar. - Jag har försökt fokusera denhär utställningen pii personniviI, säger Nyman. Och det finns ingredienser för det. Den 18 maj 1854 kapade engelsmännen tvil lokala fiskareRöman ocb Bergman - ocb tvingade sedan dessa att fungera som lotsar för den vidare infarten tili Ekenäs. Det engelska krigsfartyget helle

ka, rhododendron och rosor, som vaknar tili liv efter vintems dvala fuUbordade upplevelsen av en verklig bIo msterö. 1 palm- och orchidehuset fick vi känna på tropisk värme. De ea. 1.200 orchideema med sina 20.000 blommor räknas till de mest betydande i sitt slag i Europa. 1 slottsflygeln fanns denna gång en praktfull utstä11ning av böhmiskt glas och orchideuppsättningar. Den år 1978 restaurerade 1700-talsbarockkyrkan St. Maria intill slottet är mycket intressant för konsthistoriker, och musikvänner åter dras tilI den tack vare dess fantastiska akusrik. Här hlllls mllnga orgel- oeh körkonserter ärligen.

sjukhus. Vi fick också veta att det bara är utescenema som filmas i Glottertal, allt annat filmas i en studio i Hamburg. Också klosterkyrkan med sina två tom, där dr. Brinkmann vigdes, passerade vi. Nu skuUe resan gå vidaIe

"Häckla" och kaptenen var engelsman och hette Hall. Vi har faktiskt gjort bilder bilde av honom och Röman för utställningen. En besättningsman frän Häckla finns förresten begravd pii Kavelholmen. Han bette John MeCarthy. Samtidigt med utställningen om Krimkriget presenterar mao ocksil den optiska telegrafen. En annan avdelning pä sommarens utställningar vid

Frontmuseet visar hur land- fram tili vinterkrigets utbroll. stigningar skedde vid strider- Man visar ocksil hantverk na pii Hangö-fronten. Man har som gjordes ute vid fronten. filtt tag pä fören av en fiskeSignaltjänsten uppmärkmotorbilt ocb pii den bar man sammas ocksil med en ski ld monterat eli maskingevär. Det liten avdelning. Där finns allt var inte sällan den utrustning frlln värdkasar till desantrade finländska truppema an- dior och brevduvors utrustning. vände vid landstigningar. Frontmuseet öppethlllls änDe avgörande dagama och stridema pä Näset i juni-juli da tili 14 augusti alla dagar klo 1944 presenteras med hj älp av 11.3G-18.30. främst flygfoton och kartor. - Bildema togs under ungefår fem veckors tid den svilra FORTSÄITNlNG •••••••• sommaren 1944, säger Stig Vårfest... Häggman. Och det är unika • •••••••••••• frånsid. 6 bilder, de har aldrig förr visats. Bengt Strömbäck. Kören Med bjälp av tennsoldater sjöng en pensionärsvisa med visar man ocksil den finländs- refrängen ''Tånk att det har ka aImens utveekling friln blivit folk av oss ändil". Rusjälvständighetsförklaringen ben HäUund ackompanjerade.

Bilden är från orkidihuset i Mainau. Rtidesheim. Romantiska, smala gator och bl.a. den världsberömda Drosselgasse med trivsamma vinkälJare och uteserveringar lockar turister tili sig. Frlln Rtidesheim gär en linbana till Niederwalddenkma

ett imponerande monument som symbol för det tyska rikets återupprättande och Tysklands enbet, byggt 1877-1883. Vi llkte dit upp med bussen och Rolf fick nog en extra applåd, då han klaIade husknutama i Assmannshausen på nedvägen. Att köra längs Rhendalen med alla dess klippor, borgar, vinodlingar, trafiken på floden m.m. är fantastiskt. Vi llkte till Koblenz och Deutsches Eck, där Rhen och Mosel möts. Lika fantastisk är Moseldalen, längs vilken vi körde oeh kom slutligen fram till Tysklands äldsta stad Trier, 2000 ilr gammal, där vi övernattade pii Hotel Seandic CIOwn, den sista nallen pii vär resa. Trier ligger "eli stenkast" frlln Luxemburg, och på väg tilI Bryssel körde vi alltså via detta Iilla, sympatiska hertigdöme. 1 Bryssel tog vi avsked av vära vänner Rolf, Einar och Greta, vilka skulle fortsätta med en ny gruppo Nu kändes det riktigt skönt all få sätta sig i flygplanet ocb på några timmar komma hem. Pii Sjöskog stod Lindholm Lines buss och väntade pii all fä föra hem glada pensionärer tili Kyrkslätt för att börja "smälta" alla intryck från en fin-fin resa. Tack Oy Lindholm Lines Ab, med Rolf, vid rallen, Maj som styrde ocb ställde samt Einar frlln Skllne! G & E Böckerman

Det har pii vilrfestema blivit sed all de som fyllt 70, 75, 80 och 85 är sedan föregilende vllrfest uppvaktas med en ros. Det skedde ocksil nuo Även vär ordförande fick ta emot nilgra rosor. Elof och Gunni frarnförde en sketch. Gunni föreställde en pimpelfiskare och Elof en finklädd berreman som delade ut "fiskekorr". Ännu följde dragning pii ett lotteri som pensionärsklubben anordnat för Bennäs samlingsbus. Gretel Nyström avslutade festen och tackade alla medverkande samt publiken. Hon tiUänskade alla eo skön sommar. Ragni ocb Gretel

Levi Ulfvens:

Svenskfinland har många intressen att bevaka i EU - Skall Svenskfinland position och framstär som ett gä med i EU eiler rent av föredöme för alla minoriteter. 1 eli pluralistiskt Europa är stanna utanför? Åland ett unilct mönstersamDet var en av de frä- bälle. gor Levi U1fvens ställde - 1 förha ndlingama i Brysnär han festtalade vid sel bar Åland fätt vära mynKorsnäsnejdens pensio- rugheters oreserverade stöd. närers 10-ärs jubileum De övriga delama av Svenskhar inte vällat specielden 10 Maj. Ban gay finland la problem. Svenskfinland själv svaret: Svenskfin- som helhet har, tyvärr kan land är fast förenat med man säga, inte nägon självstyhela landet och kan inte relse men väl en viss autonomi, som har stor betydelse i gä sin egen väg.

förut. Vi mäste slä vakt om vär sammanhållrung ocb framträda med djärvhet och vaksarnhet. Vi mllste ocksä slä vakt om vilra lokalsamhällen, där vi alla lever och arbetar. Svenskan får stark ställning - De finl andssvenska frägoma bevakas pä officiell och inofficiell väg. Om värt land gär med i EU blir finskan officiellt spräk, men vårt spräk, svenskan, fär en stark ställning. Vårt land är ju tväspräIdgt ocb all bebövlig inforrnation borde rustribueras pä vårt eget spräk. Och om Sverige gär med blir svenskan officiellt spräk, vilket givetvis har stor betydelse just för oss. - Kulturen förenar men skiljer ocksä folken ät. En stark kultur ocb ett levande spräk gör det möjligt för oss att bibebälla vära särdrag. Vi vili fors tä andra folk ocb samarbeta med dem, men vi vili mte göra det till priset av vär egen kultur. Vi vili inte ändra vårt beteende men väl räcka andra banden tili broderligt samarbete. Olika spräk, religioner, samhällsforrner kom-

- När vi fin1andssvenskar della sammanbang. Vära avger vär röst i folkomröst- kommuner bar självstyrelse pä det lokala planet. rungen avgör vi ocksä - K yrkan med stift ocb förSvenskfinlands öde. Om det blir anslutning, vilket verkar samlingar sköter sina egoa troligt, har vi mllnga intressen angelägenheter. Utbildningssektom har skolor ocb admiall bevaka. - Men Åland är annorlun- nistrativa enheter som styr sig dao Landskapet bar sin själv- själva ganska längt, vårt styrelse garanterad av hem- spräk, vär kultur liksom vära landet och intemationella av- folkrörelser bär upp en martai. Steg för steg har ålänrung- kant autonomi. 1 det politiska ama genom ärtionden befast livet bar vi partier som bevasin självstyrelse. 1 förhand- kar vära intressen. 1 den oflingama med EU bar älän- fentliga sektorn finns, vid siningama energiskt fört sin ta- dan av kommunema, en rad lan ocb fåll alla viktiga önske- förvaltningsenheter som bemäl godkända. De är därför tjänar oss. inställda pä att gä med i EU. - Vi har vära organisatioOch det kan tänkas att Åland ner ocb folkrörelser som samgär med i nägot avseende fast- lar oss till stänrugt nya kraftän vårt land i övrigt stannar tag. Visst bar ocksä den folkutanför. rörelse som pensionärsorgani- Åland funderar just nu sationem a bildar viktiga samnär man skall ordoa folkom- hälleliga uppgifter. röstningen där. Den särställ- Denna sociala organisaning Åland intar är viktig för tion har alltid varit vär tryggoss i Svenskfinland, ja för be- het i tider av fö rändringar ocb Korsnäsgärden var fylld till la landet. 1 EU ocb bela Euro- problem. Inför integrationen bristningsgränsen när pensiopa har öriket en observerad bebövs den mer än nägonsin närema sarnlades tili 10 ärs_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ __ _----. fest den 15 maj. Populära orkestem Romantix inledde med "Värens första blomma". Helge Ulfvens, ordforande i Korsnäsnejdens pensionärer bälsade välkommen ocb berättade i samma veva lätt bumoristiskt om det mesta som hänt i föreningen under 10 är. Det var inte litet det. Elddop var det genast första äret i au-

mer att prägla även framtidens Europa. Minoriteteroa får stöd - EU har en positiv inställning tili mmoriteter. Nya samarbetsforrner växer fram mellan minoriteter. Vi har nu i Västeuropa ca femtio spräkliga minoriteter med samma särdrag som finlandssvenskama. För oss är det en stor fördel att de nordiska länderna är med i EU. Att t.ex. Sverige skulle bli medlem men vårt land stanna utanför verkar otänkbart, för oss rent av tragiskt. - Men fOr minoriretema är inbördes samarbete viktigt. Det finns folkgrupper som kämpar för sin existens pä mänga häll i Europa. Nya minoriteter med utsatt ställning uppstär genom fl yttningsrörelsema. Rasism och intolerans är rätt vanliga. Vi finlandssvenskar med vär rolfasta kultur och vårt eget spräk bar det ändä ganska väl ställt. Integrationen medfor mänga problem, ocksä för oss finlandssvenskar. De företrädare vi har j riksdag, regering ocb andra organ har en krä-

vande bevakningsuppgift. 1 det kommande riksdagsvalet mäste vi rösta flitigt; det gäller att bibehlllla mandaten. 1 den nya regeringen efter valet borde vi ha representanter; annars kan mycket gä pä sned. - 1 EU:s högsta organ parlamentet skall finnas 639 platser, av vilka vårt land antagligcn får 16 eller 2,5%. En av dem borde vara finlandssvensk och därtill en frän Åland. Ministerrädet med sina 90 platser/röster torde avdela tre för vårt land. Om vi finlandssvenskar bar ministrar i regeringen deltar dc i rädets verksamhet när frägor frän deras ansvarsomräde tas upp. - Därtill bebövs pä olika niväer, här hemma ocb ute i Europa, en mängd tjänstemän, specialister, rådgivare, översättare, forskare oSV. Här har vära ungdomar goda möjligbeter att fä framtidsarbete. Ju flera finlandssvenskar det finns pä olika häll, desto bättre insyn får vi. - De inofficiella kontakterna är ocksä viktiga. Över nationella gränser upprättas ett nätverk av kontakter. Län, kommuner, fOretag, regioner,

och orgarusationer etablerar samarbetc med liknande sammanslutningar i andra länder. Della sker bäde inom och utanför EU. Studiebesök runt om i Europa frän vära trakte! är numera vanliga. Nyligen företog en grupp österbottniska bönder en sturueresa pll kontinenten; rapporteringen i pressen bar klargjort att resan var givande. Ocksä mmoritetema i Europa bygger ut sina kontakter genom nya orgarusationer, tili en del mom EU. Kultnrfonden bar ambassadör - Jag tror att vi i Svenskfinland bäller oss väl framme i dessa etableringar. Sedan februari i är bar vi en egen "ambassadör" i Bryssel, utsänd av Svenska Kulturfonden. Han med utvecklingen följer främst inom kulturpolitiken i Europa och sänder rapporter hem om sina erfarenheter. Kanske vi bär bar början till en finlandssvensk byrä i Bryssel. En sund utveckling fOrutsätter att vära lokalsarnhällen är livskraftiga. Regionemas Forts. pA sid. 9

400 med när Korsnäs firade tio år

M/s SeaWind åren stor, rejäl tåglångtradarfårja, $Om också transporterar rescnärer och bilar melJan Abo och Stockholm. Hososs hittardu ingakrislallkronor. Vi harheller inga soppköeroch ingen stress. Underblldäck finns endast tågvagnaroch inga vidlyfliga diskotck . Vi erbj uder ingen plastdortandc lyxkryssning utan en äkta, komfol1abel sjöresa vcrkligt fdnnånligt.

i tufreeshoppen är urvalet ~ott och rikligt . Eftersom vi hörttlJ de billi~ste på Alands hav, så lö nar det slg också fdr den mest lorrlagda au köpa ut full ranson.

590; ~~~~~~~r hyuen , personbilsplatsoch frukost på naU-

turen; i kraft tiU 31.8.1994. Mä-fre 8- t 9, lö 9-14

9800-6800

Gralis frän alla hAll i Fin land

SeaWind iiiiliiiiDa.-] ,. *j.l4fii,li· Oy SeaWind Line Ab , Slottsgatan 84, 20100 Åbo

gusti, när föreningen stod värd för österbottnisk sommardag i Molpe. Sedan dess har det varit mllnga fester och mllnga resor. Sydösterbottens musikskola Malax-Korsnäs sjöng under ledning av Iijell Lolax. Levi lnfvens, börrug frän Korsnäs, festtalade om EU " Det nya Europa ocb Svensk-Finland" . Molpe manskör har alltid ställt upp, när pensionärema baft fest. Sä ocksä nu. Vi lyssnade pä

"Vintem rasat ut. . .", " 0 bur bärligt majsoi ler. . ." ocb

Poika, "En ton frän bimrnelen .. .", "Ungsamt som "Suomis sA.ng . . ." kvällsskyn" ocb "Havsvals", Som avslutning pä forsta tonsatt och skriven av korsdelen sjöngs "Jag älskar min näsbon Mauritz Nyman. bembygd... " Det blev kaffe Seniordansama fanns gimed "jättetårtor" i pausen. vetvis med i programmet och Sorlet i salen tydde pä att alla vad vore en jubileumsfest trivdes. utan " Ordet fritt". Bygdespelmännen frän Svenska PensionärsförMalax-Korsnäs inIedde andra bundet uppvaktade genom delen och Molpe manskör Levi K1ävus ocb Jerker Nysjöng igen. Vi hörde Jubile- berg, rustriktet gm Sven-Erik umsmarscb, Malaxvalsen, Wester, Alli Genberg och Per Thomasfolk, Närpes Pensionärsförening gm Sven-Erik Wester, Korsnäs kommun gm fuIImäktigeordf. Henry Backlund och kommunrur. Gösta Lundström, VIPS gm Aili Genberg, ortens bank gm Joban Häggdahl, grannföreningama i Överrnark gm Helge Haag, i Lappfjärd gm Uno K1ockars, i Malax gm Viktor Liljekvist, i Kaskö gm Helge Finell och Korsnäs Lokalförsäkring. Arrangörsföreningens viceordförande Alvar Lundvall tillsammans med Anni Björkholm tackade ordföranden Helge lnfvens med en vas tull av blommor. Tio standar delades ut till personer som stött föreningen ända frän starten. Modersmålets säng sjöngs urusont som avslutning och Festpubliken uppgick tili 400 personer. Här representerade av fr.v. verksamhetsledaren Jer- dansen träddes till tonema av ker Nyberg medfru Ethe~ Karin Klåvus och ordforanden Levi Klåvus samt Signe Ulfvens, Romantix. Jerker hustru tili den jubilerande foreningens ordforande.

Sibbo var bäst i boccia 140 mötte upp iSoIvalla o

Sibbos andra lag med Gunnar Frejborg, Nils Strömberg och Ingvald Söderholm som medlemmar vann boccia-turneringen i samband med motionsdagen på Solvalla den 10 Maj. Finalen utkämpades mot PensionärsfOrbundets lag bestående av anställda inom rörbundet. Tredje i tävlingen blev Pytti. Pensionärsförbundets lag bestod av Marianne Sandell, Per Tbomasfolk ocb Rainer Erlund och pynislaget av Börje Bärlund, Runar Drockula och Veikko Vilen. Drygt 140 personer deltog i årets motionsdag som gick i fint väder på vackra Solvalla. Dessvärre var det denna gång endast en tiota! lag som ställde upp i boccia-tumeringen. Men motionsdagen är inte enbart boccia. Där ingick också pilkastning, stövelkastning och naturstig. Damemas piikastning vanns av Gudrun Sandström, Evitskog, med 39 poäng. Tvåa blev Inger Flood, Helsingfors, med 32 poäng och tredje Rutb Bäckstrand frän Jeppo med 27 poäng. 1 herramas pilkastning var Nils Strömberg, Sibbo, bäst med 39 poäng. Andra blev Kaj Westerlund, Tenala, 36 poäng. Lika många poäng hade trean Åke Skeppar, Kristi-

Konferensen "Värden i värden", som Fortbildningscentralen vid ÅA stod värd fOr pä Nådendals Bad i medJet av april, samlade socialoch hälsovårdspersonai från olika delar av Svenskfinland (över 140 deltagare). Konferensen diskuterade innehåll, form och strategi fOr den svenska vllrden i Finland. KärkuJlas om· sorgsdirektör Lasse Weckroth sade i sitt öppningsanfOrande att konferensen skall ses mot den aJJmänna situationen med inbesparingar och resursknapphet, att det gäJIer att ta fram och samordna vad vi har i Svenskfrrdand Olen även försöka ästadkomma nå· gonting nyt!.

Boccia-tumeringen är alltid lika intressant. Här pågår en av matchemaför fullt. meter. Tor Handroos, Karis, Maj-Brin HIltunen, Eila Nyvar andra med 23,0 meter och gård, Helmer Borgström, AsKnut-Erik Hedberg, Lapp- ta Hult och Eila Strömberg. Elever från Solvalla träsk, trea med 19 meter

ncs tn d .

jämnl.

Stövelkastningen IIter vanns av BöIje Bärlund från Pyttis med resultatet 23,30

idrottsmstitut skötte om de

PII naturstigen premierades Dagny Kaiser, "M.uja frAn Drurnsö", Beggi Lindqvist,

praktiska arrangemangen. Motionsdagen avslutades med dans och den lockade många. Vattenjumpa pä Norrval!a

Piltävlingens segrare Nils Strömberg från Sibbo i aktion. Övervakare och tävlingssekreterare är eleven Karolina Hanssonfrån Lovisa. FORTSÄ1TNJNG

•••••

Ulfvens... ••••••••• frAn sido 8 Europa kan bygga endast pä levande lokalsamhällen. Därför har våra ko=uner viktiga uppgifter. Det är just genOm kommunema som lokala resurser engageras i samarbetet. Och genom regionema går tentaklema ut i Europa.

Konferens i Nådendal kring "värden i vården"

Det österbottniska distriktet böll sin motionsdag redan den 6 maj pä Norrvalla. Här steg deltagarantalet till ca 180. Ocb också här hade man god tur med vädret. Populärast var vanengymnastiken och simningen som lockade 60-70 av deltagama. Men ungefar ett 40-tal av deltagama begav sig ocksil ut pii naturstigen. Boccia presen terades och deltagama fick pröva det. - Jag ser fram emot aU vi så smäningom ska kunna arrangera förbundsmästerskap i boccia, säger ombudsman Per Tbomasfolk. Redan nu var intresset för boccia större än i fjo!. Ny tt för i år var att deltagarna kunde få sina muskler masserade av elever i Norrvalla. Och det var räU mAnga som tog tillfallet i akt. Och som vanligt var det fuJJsall pA dansgolvet när dansen startade till musik av Romantbc

Den regionala uppmar- manhang. Avtal mellan Vasa scben kan alItsil inte styras Iän och Schlesvig-Hollstein i uppifrån. Pä det lokala planet norra Tyskland. Vad ger deUa bör därför en aktivare profile- initiativ just på det lokala piaring utvecklas inom kultur net? - Regionalismen blir tydoch företagsamhet. Det finns numera ingen bortglömd vrä i ligen morgondagens samväriden men väl passiva och hällsmodell. Den kan förvisso sjä!vutplånande vrår och or- medföra hot och problem för ter. Blygsam tillbakadragen- oss i Svenskfinland. VAra het är logen dygd i deUa sam- garnla samarbetsformer ut-

Riksdagsman Håkan Nordman konstaterade att socialoch bälsovllrden alImänt sett tar en feir stor bit av sarnhällets resurser p.g.a. den negativa tilIväxten. 1 budgetberedningen feir 1995 är målet an sänka ramen fcir socialoch hälsovården från 53 till 48 miIjarder. Nordman betonade det fcirebyggande arbetets betydelse ocb framböU all det är avgörande feir vad som i framtiden bebövs i socialoch hälsovården. Han vidkände kritiken över an övergången från anstalts- tili öppenvård går feir snabbt p.g.a. att den öppna vården tillsvidare bar brist pä resurser ocb kunnande.

ställt ocksA är friskare än de som befinner sig i en särnre social stälJning ocb även främst anJitar den offentliga socialoch hälsovården. Per-Erik Isaksson, VD för Folkbälsan, och Bjarne Bolin, VD för huvudstadsregionens seniorarbete, pläderade feir kommunala köptjänster av organisationer ocb sammanslutningar som pä ideell bas producerar tjänster (tredje sektorn) samt av privatsektorn. Håkan Nordman medgav all komplement behövs, men framböll samtidigt an sarnhället bör kontrollera verksarnheten. Han ansäg att den privata sektorn inte får tilliltas bli för stor eftersom det betyder an parallella system skapas.

l.\ljuka värden i värden Sjukvårdsledare MPH Märta Westman talade om nödvändigheten av an man mäter och säkrar kvaJiteten. Arbelet med all säkra vårdkvaJitet utgår från vetenskapliga forskningar som gjorts. Bl.a. sade bon att patienten, klienten, uppsökaren eiler förbrukaren önskar fä ett gon bemötande och sina vårdeiler servicebehov tiIlfredsstälJda. Patienten, dennes anhöriga och läkaren feirväntar sig ett gott värdresultal. BesJutsfattaren kräver effektivitet tili rimligt pris och en i alIo lönsam verksarnhel. Med kvaJitetssäkring feirstår man att vårdens kvaJitet mäts systematiskt och att observerade brister korrlgeras. Argument för kvaJitetssäkring är exem- situationer "vara människa" i pelvis ökad kunskap och yrkes- mötet med andra människor är skicklighet, bättre bemötande, inte Iän, men nägonting att efbättre nyttjande av apparatur, tersträva. Det du ger av dig större tillfö rlitlighet, förtroende själv får du mångfalt igen. och vänlighet. Personal som förbundit sig tili kvaJitetssäValborg Louhisto kring upplever större arbetstillfredsställelse och trivsel pä arbetsplatsen. PatienttillfredsstälJelse är en av mätten pä kvaJitet. En uodeTSÖkning har härntat fram 12 , - - - - - - - - - centrala kornponenter som är viktiga mätt pä vårdkvaJiteten för den enskilda individen. Man kan sammanfatta dem som empati, individens möjlighet tili interaktion ocb kommunikation samt att individen upplever sitt liv som meningsfulJt, sade Märta Westman bland annat.

Håkan Nordman sade an obehagliga prioriteringar är att vänta inom vården som feiljd av att resurserna inte räcker tili. Han ansäg att det blir läkarna som kommer att fatta de avgörande etiska besluten ifråga om prioritering inom bälsovården. En etisk norm för prioritering är uoder utarbetning. Nordman framböll att man måste slä vakt om de finJandssvenska målsättningama och särlösningama inom socialoch hälsovård. En sädan särlösning är vård pä modersmålet som bälsovårdare, lärarstuderande U1rika Hästbacka föreläste om. Enligt henne fungerar principen om vllrd pä modersmålet bra pä lagstiftniogsplanet men inte i praktiken. Beträffande avgiftspolitiken sade Nordman an man inte kan fortsätta i samma takt som uoder de senaste åren. Taket börjar vara nän. Han hänvisade till an medborgare som bar det bra

Barmhärtighet öppnar väggar Med.lic. Carl-Erik Vaenerberg belyste betydelsen av barmhärtigbet i vården. Barm-

säUs för pllfrestningar. Risken är an alla söker nya vänner men glömmer de gamla. Men vi skall veta att för oss är sammanhållning alItid en styrka. Vi skall minnas atl vår kultur och vårt språk bildar en gemensam stark plattform för oss alla.

röUerna. Vi mäste kunna satsa pä samarbete i olika riktningar men samtidigt bibebålla vår identitet och våra särdrag. Givetvis är problemen mänga och besvärliga men vi skal! sikta väl och satsa friskt. Framtiden är här fortare än vi tror.

- lntegrationen berör oss finJandssvenskar in i hjme-

härtighet är en viktigt, mjukt värde i vården som tyvärr många patienter och deras närstäende saknar när de kommer i kontakt med eHer blir beroende av vården, konstaterade Vaenerberg. Han sade aU barmhärtighet är en uttryck för medkänslan i kommunikationen människor emellan, an den fordar inIevelseförmåga ocb att även denna förmåga kan tränas och förbänras. Hindren för barmhärtighet är många. 1princip motverkar alla mänskliga förmägor som inte anknyter till känslor barmhärtigheten, säsom kunskap, teknik ocb logiskt tänkande. Det är bär fräga om hårda värden som ger upphov till vårdrutiner där den enskilda kan bamna svårt i kläm. Effektivitet, kostnadsmedvetenhet och av dem sanktionerad brädska lärnnar ofta medmänniskan helt i sticket. Barmhärtighet i vården ger trygghet genom att man upplever att nägon pä ett genuint säll är intresserad av en. Den ökar känslan av människovärde ocb därigenom självkänslan. Den öppnar alla vägar tili de vllrdresurser som är tilIgängliga. Trygghet och feirtroende är basfeirutsättningar för del psykosociaJa stöd som en människa i verklig nöd behöver, sade Vaenerberg. Barmhärtighet - uppmärksamhet, medkänsla och fcirståelse - är inte det nägot vi alla borde kunna visa i alla våra mänskliga relationer. Att i alla

Gyllene Linjen

tili Stockholm! Pensionärer 1-4 personer

i samma hytt. totalpris

C-hytt 400,B-hytt 500,A-hytt 600,Avgång (rån Helsingfors varje tisdag kloekan 18.00. I priset ingårkryssning(rån Helsingfors tili Stockholm, eftermiddags. dans och kaffe ombord.

VIKING LINE

Nytt servicehus i Karis fyller lucka i äldreomsorg o - Hemservicen fungerar bra. Men tiUsvidare har vi saknat en meIlanform meUan hemservice och anstaltvård. Den bristen repareras dock i höst när vi tar i användDing det servicehus som nu byggs. Där linns utrymme för 22 å ldringar.

Säbär vitsordar - i korthetsocialsekreterare Göthe Österberg äldreomsorgeo i Karis. Det finns i Karis drygt 1.500 personer som fyllt 65 är. Och av dem bar oästao bälften redan kommit över 75-ärs strecket. - Ocb dethär är grupper som växer, konstaterar Osterberg. - Nu har vi saknat serviceboende eiler gruppboende. 1 det oya servicehuset aIIdeles i ceotrum av staden fär vi dock 20 bostäder. Tvä av derm är 2-rummare avsedda för tvä personer. Ocksä i Karis bar man satsat pä den öppoa värden. Under 1992 gavs hemhjälp åt drygt 350 husbäll och aotalet klientbesök inom hemhjälpeo var sä stort som 14.840. 100m hemhjälpeo jobbar totalt 20 persooer som leds av eo Iedande bemvärdare. - Mälet är ocksä här att minimera anstaltvärden, säger socialsekreterare Österberg. När det gäller pensionärsbostäder har man det rätt väl ställt i Karis. Stadeo själv har 81 pensiooärsbostäder. DärtiIl kommer försarolingeos 24

och Stiftelseo Olgahemmets 32. Servicebuset är väntat. 46 personer aosökte om all fä flytta tili bemmet. Endast 22 kunde aIItså tas emo!.

Inte bara bostadshus Servicehuset är inte bara eli bostadshus. Oär stär man tili tiäost med matservice och möjligheter tili här- och fotvärd. Vidare kommer där att finnas möjligheter tilI bastubad.

av dem kör man i detta nu ut mat tili närmare 70-talet hushäll. Oenhär servicen fungerar under veckans alla dagar. Till servicen inom äldreomsorgeo hör ocksä all man placerat ut 38 trygghetstelefoner bland äldriogar.

- Och Servicehuse! ska inte betjäna endast dem som bor i huset, pllpekar Österberg. Hit ska också andra lIldringar kunna komma fOr att fll service. Redao ou har man matservice bland äldringar. Hemhjälpeo har tili sill förfogaode två servicebilar och med hjälp

Saoeriog av Katarina? Meo anstaltvård klarar man sig inte utan. På äldringshemmen Katarinahemmet och Svedjahemmet finns tillsammans 86 platser. - Problemet är all Katarina är i stort behov av en saneringo Nägooting mäste helt

- Trycket ökar hela tiden på personalen, säger ledande hemvårdaren Solveig Wigren_ enkelt göras IIt Katarinahemmet, säger socialsekreteraren. Vi har blivit uUovade statsbidrag för en saoering 1995. Men i diskussiooen har ocksä framkastats all mao helt enkelt skulle slopa Katarina och i stället skapa en del mindre eoheter för gruppboende, enheter med 8-10 invänare. - Eo saoeriog av Katarina beräkoas kosta 12 miljoner. Och eftersom byggoaden är mycket oäodamålseolig blir det inte bra ens efter en ordeoilig sanering. Men detbär är saker som bör klarna seoast uoder bösteos budgetrunda. Ökat tryck pII personalen Det är Solveig Wigren som leder hemhjälpsarbetet i Ka-

ns.

_ Servicehuset i bakgrunden blir ett välkammet tillskott till äldreomsorgen i Karis, understryker socialsekreterare Göthe Österberg_ Huset blir injlyttningsklart strax efter sommaren_

- Eli problem sell ur personalens synvinkel är nog all trycket pä personalen hela liden ökar. Antalet äldringar ökar och därmed ocksä de åldringar som är i hehov av hemhjälp. Men i dessa tider är det inte lätt all få tilI personaI. Denna sommar ska vi klara oss utan sommarvikarier.

- Det finns äldringar som måste få hjälp med att komma upp ur sängeo om morgnaroa. Likaså måste endel få hjälp att komma i säog på kvälleo och sä ska hemhjälparna se tili att äldringarna får sin medicin o.s.v. Och mänga är de äldringar som är i bebov av städhjälp. Matservice ger vi åt 60--70 åldringar. Så arbete finns det nog. Dessutom bör mao minnas att det ocksä fions en periferi i Karis. Vi har eli skilt ansvarsomräde för Svartå meo äodä blir avständen i endel fall rätt stora. - För mängeo äldring är bemhjälpareo kanske deo eoda som kommer pä besök. Vi borde aIItsä ocksä kunna ge oss tid att prata med äldriogama. Men arbetsmängden gör att de sam arbetar inom hem-

hjälpeo är rätt stressade. Det vili inte bli tid tili att diskutera med äldringarna, tyvärr.

Reportage:

Rainer Erlund

Omskött av sin dotter men ändå under eget tak o Henny SeUman är 83 år

och bosatt vid Djupsvängen. Där: bor hon i ett skilt litet hus invid det bus som bebos av hennes dotter. - En Iin lösning, säger hon_ Här blir jag omskött av min dotter, men bor ändå på sätt och vis under ege! tak. Det var sähär jag ville ba det.

Heony flyllade ut frän Helsingfors för tre är sedan. - Mio man var i behov av värd och det fick hao inte i huvudstadeo. Nu är han intageo pII längvärden i Mjölbolsta. Meo Heony bor alltsä i ett litet hus vid Ojupsväogen i Lövkulla i Karis. - Huset är ännu heller inte riktigt fårdigt, säger hon. Men här har jag det mvsamt. Henny är förlaroad i väostra sidan av kroppen och därför rörelsehäromad. Hon förflyllar ·sig med bjälp av rullstol. Huset är byggt sä all hon lätt ska kunna förflYlla sig, t.ex. trösklar saknas.

Fraro till februari i är fick Henny hemhjälp. - Fem dagar i veckan kom hemhjälpen och allt fungerade bra. Det enda negativa var att det hlev dyrt, 75 mark i timmen. Henny är ocksll en av de 38 som har Irygghetstelefon . - Och den har varit mig tili hjälp, säger Henny nöjd. - En gäng föll jag ur sängen och kunde inte ta mig upp. Oä hade jag hjälp av trygghetstelefonen. Trygghetstelefonen är kopplad tilI Katarinahemmet. När den ringer fcirsöker personalen där först konlakta nägon anhörig. Om det inte Iyckas larmar man arobulansen. Ocb arobulanspersonalen har nycklar tili alla bostäder där invllnarna har trygghetstelefOD.

- Oet enda negativa med trygghetstelefonen är att man kao utlösa ett larm av misstag, säger Henny. Och det är ju irriteraode för alla parter.

Margareta Degerlund, Tenala: - Att det är soi och varrnt. Då kao man bege sig ut pä sjön och havet. Och sä fär mao simma. Visst väntar mao pä sommareo! Dä iär man vara mycket ute och det är aUtid skojigt.

Uno KIockars, Lappfjärd: - För Toig är det hästa med sommaren oog solen och grönskan efter eo läog och mörk vinter. Meo det är sä mycket som är bra med sommareo. T.ex. det att mao kao plocka här och svamp. Och sä kao mao simma och promeoera lättklädd.

Vad ar det bästa med sommaren?

Hertta Prokofjew, Esbo:

Albin Hilden, Isnäs:

Maj Hallen, Kyrkslätt:

- Det är sä mycket som är bra sommartid: solen, fäglaroa, blommoma. Det är ju sommaren mao väntar pä.

- Det bästa med sommaren är Ijuset och värmen. Jag hoppas vi sä smäniogom fär mera av värmen. Hela vären har varit övervägande kaJl. AUa ärstider har sin tjusning, men nog är det sä att man litet väntar pä sommaren.

- Naturen med sin gröoska, fägelsäogen . Hela värt vackra Finland. Nej, jag kommer inte att resa bort i sommar. Jag tycker faktiskt mao kan vara här hemma när det är sommar. Resa kan mao ju uoder aodra ärstider ...

Hantverkstraditioner upprätthålls vid nytt pensionärshem i Petsmo O-Från allrajörsta början giek vi in jör an pensionärshemmet Liden i Petsmo skulle bli en skzgs aktiviJetseentrum jör pensionärerna i byn. Det är med tanke därpå som vi anskaffat maskiner oeh utrustning för att kunna bedriva de tradilionelta hantverk, som alltid jörekammiJ på kzndsbygden. Sä berättar Gnstav Fant i Petsmo, Korsholm, som forkJaring tili den livliga verksamhet som förekomToit vid pensiooärshemmet uoder vintem. Vid eo kombinerad basar-auktioo i maj säIdes de alster - säväl mjuk som bärd bemslöjd som pensionärema producerat uoder vintem. Bebälloingen fräo försäljoingeo

skall användas för ioköp av ytterligare utrustoing som hehövs vid olika slag av möten, samlingar och verksambet i bemmet.

Pensionärshemmet Lideo fardigstäUdes väreo 1993. Det omfattar sex lägeoheter för peosionärer samt eo servicedel med en

samlingssal för 40-50 personer. Huset har byggts och . ägs av Kvevlax peosiooärshemsförening. Ett specieUt utrymme i buset är det verksarohetsutrymme .iör manlig bemslöjd, som tili stor del tiUkomrnit pä Gustav Faots initiativ. Utrymmet är inte

Gustav Fant visar upp en av de prydnadsjöremål som pensionärernajörjördigat oeh som såldes på basaren imaj.

särskilt stoTl, men där bar mao i alla fall iätt rum för eo rikt- ocb plaohyvel, baodsäg, svarv, spänsug, byvelbänk samt eo stor uppsättoing av modema baodverktyg. För den kvinnliga hemslöjden bar anskaffats eo vävstol ocb en symaskin. 1 aoslutoing tili samliogsrummet, där kvinooma bäIler tili, fioos ett rum för kJädvärd med tvättmaskio ocb mangel samt eo bastu-

Gottfrid Lund sågar ut en konstrikt mönster ur Janer på bandsågen. avdeloiog. 1 samlingsrummet fioos en öppenspis. De arbetsträffar, som ordnats en gäog per vecka under vintem, bar samlat ett 25-tal peosiooärer. Av dessa är fem män och resteo kvinnor. När God Tid besökte Liden vid sista träffen för säsoogeo, bade deltagama plockat fram alla de saker de ästadkomrnit uuder vintem. För kvinoomas del blev det ett läogt bord

fuUt med vävda, stickade, virkade ocb sydda alster. AUt praktiska saker som säkert faon köpare vid basaren i maj. Blaod de alster männeo ästadkomrnit fanns arbeteo i svepteknik och rotslöjd, svarvade föremäI och massor med smäprylar, t.ex. smörknivar, som gjorts enbart med kniv ocb sliputrustoing. Sven-Erik Glader

Blomsterfonden ger hern och vård åt pensionärer - Visst är dethär ett hem. Men här ges också tyngre vård. Vi har Lex. en skild avdelning med elva platser för dementa. Dethär säger verksamhetsledare Mats Andersson vid Stiftelsen Blomsterfonden i Helsingfors. Blomsterfonden upprätthåller Hemgården, Helenahemmet och Bergahemmet vid Pohjolagatan. - Blomsterfonden kom faktiskt tili redan 1940 ocb utgick dä frän en förening som hade grundats redan 1925. Fondens uppgift är rätl ocb slätt att upprättbäUa pensionärshem för svenska pensionärer i Helsingfors.

Hemgärdeo byggdes redao 1936 ocb Heleoahemmet kom tili 1940. Bergabemmet förverkJigades 1952. Bergabemmet ocb Heleoahemmet är sammankopplade av en kombioerad matsal-festsal. Totalt fions här 121 platser. - Vi bar en beläggning pä 95 procent, säger Anderssoo. Just ou ser det ut som om utbudet av vanliga byresbostäder med rättliten service skulle vara tillräckligt stort i huvuclstaden. Men ju tyogre värd mao kan erbjuda, desto större är efterfrägan pä platserna. Andersson menar att i dessa arbetslöshetens tider sä fioos det aohöriga som längre ser tili sina äIdriogar i deras hem.

- Men situatiooen kan förändras ocksä pä dethär omrädet oär sysselsättningeo forbättras. Tili Blomsterfondens tre hem Oyttar man i regel i rätt hög ålder och faktum är att medelåldern på hemmen nu är så hög som 83 år. - Patientema pä demensavdelningeo rekryteras nästan belt intemt, berättar Andersson. Mao räknar att 20 procent av alla 80-äringar bir dementa. De aUra Oesta av invänama är ensamstäende. För tillfallet bor bär endast tvä par. De som bott längst i Blomsterfondens utrymmen bar vant bär i ca 20 är. Ett 30-tal nya inväoare flyttar in ärligen. Omsättningen

blaod inväoama är alltsä 25 proceot.

15 anställda som ger vård Totalt har Blomsterfooden

34 anställda. !nom värdeo jobbar 15 persooer. Resteo sköter boeodeservice, köksfunktiooer och adrninistratioo.

Btomsterrondens byggnader

Blomsterfondens omsättning var i fjol nästan 7,5 miljoner. 90 procent av intäkterna kommer från hyror och erlagd service. Var och en betalar for den service mao erhåller. Det kan också nämnas att en läkare, överläkare Göran Linden, en dag i veckan ser till iovåoarna i de tre hemmen. Helsingfors bidrar med ungefar 400.000 mark per iir. De placerade medlen ger intäkter som svarar för endast 4 proceot av kostnadema. Verksamhetsledareq säger att ungefar 40 av ioväoama fär hjälp v Helsingfors stad med sina boende- ocb servicekostnader. Forts. pII sido16

Några glimtar från Purmo En varm sommarhälsning frän pensionärema i Purmo, där de ihällande kalla nättema under vären och i början av juni äntligen gett vika för massor av solsken och varma regn, hela naturen vibrerar av Ijuvlig grönska och växtkraft. Jag vili berätta lite om verksamheten i vär förening, som ännu är tämligen ung i jämförelse med mänga andra föreningar. Starten skedde i maj 1992 och medlemsantalet är omkring 150. Under vinterhalväret har möten hällits varje mänad i de olika byama; Nederpurmo, Nordanä, LilIby och Överpurmo. 1 Åvist har ännu inga möten hällits, men vi hoppas att vi till vintem ocksä kan besöka Å vist. För att vidga vyema och närmare fä bekanta oss med varandra, har vi bjudit eller

varit inbjudna av nägon grannförening. 1 en av de sista samlingama för våren passade vi pä och inbjöd våra grannföreningar Jeppo och Nykarleby tili en gemensam samvaro i Purmogården. Glädjande nog mötte gästema talrikt upp, inalles över 200 personer satt kring de festligt dukade borden och hälsades välkomna av vår ordförande Eugen Törnqvist Vi gladde oss ät att vår forna kyrkoherde, prosten Bertel Söderholm med fru Gundel, numera bosatta i Nykarleby, kunde vara med. Han berättade, sin vana trogen, levande och humoristiskt om när han som ung präst kom tili Punno för att tillträda sitt förordnande och huru Gundel, när kyrkspiran skymtade fram, spontant utbrast: Här är vår kyrka!

Mänga minnesbilder under deras tid i Punno, men ocksä frän andra platser där han senare hade prästtjänst, passerade revy. Vår uppskattade kantorsfamilj , Marguerite och Håkan Granvik med bamen Joeloch Viktoria, bjöd pä flera vackra sänger. Därutöver spelade Joel violin som en riktig virtuos och sjöng "0 sole mio" med verklig bravur. Vi är sä gynnade att vi har egoa spelmän, som vid de olika samlingama flitigt trakterar sina instrument, likasä en sänggrupp, "Punnopojkama", som beredvilligt läter sina klara stämmor Ijuda. Dessa uppträdde nu i flera omgängar. Elna Lillqvist reeiterade en gammal dikt av okänd författare, samt sjöng en säng tili

Här har vi Punnopojkorna: jrån vänster Anton Forsen, Kurt Nyman, Josef Östman och Helge Baclanan. Spelmännen är Eugen Törnqvist (dragspel) ochHugo Olin (keyboard). BESTÄLLNtNGSBUSSAR:

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 915·524 3993

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

Resebiljetter genom

Tel. 911-2481004

, L

Auto-Buss Bäck & Öslman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961·152 495

ALBINS RESOR KYRKsLÄn 2987128 - 2987136

Ab Tidslrands Linjebillrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4. Tel. 915·531865 Beslällnlngsbussar.

Restauranger

TRADmONELL FlNLANDS-SVENSK RESTAURANG MITT IHELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESmLLSTÄLlNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BElJÄNING. VÄLKOMMEN. GEOAGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101.

egen texl och melodi och Märta Åman uppträdde i "Zaidas" skepnad och gay räd och anvisningar angäende "borttappade föremäI". Ragnhild Forsman och Gunda Sund framförde en sketch av det skämtsarnma slaget. Allsängen, som under prograrnmets gäng klingat ett par gänger, avslutades med "Slumrande toner". Efter pausen flyttades bord och stolar raskt undan och alla danslystna fick ta sig en svängom, tili tonerna av vår egen orkester "Poema". Glada, igenkännande nickar omväxlade med varma handslag och ord som "Å, är det du"? och "Vad trevligt att träffas"! hördes bland de försarnlade och visst är det betikande att koyta och uppehälla kontakter med andra pensionärer.

OPTIKER

KARIS

;iJe~

@~'!a~

10300 KARIS

BACKMANS OPTlK

Tel. 911-30940

Torggatln 9 Tel 928-19 228 Mariehamn

1~'~h(~'~Ma KARIS, Klipmansgatan 4 Tel. 911-30 161 EKENÄS, Kungsg . 8

Tel. 911 -2462949

~~, HSB:S

KVRKSI.Arr

' ••

O!7fIK

hus v,d lorgel lel. 2981927

Ge ur ditt inre en värmande ron Mdna dig mindre om din posirion Frimodigr bjud pd dig själv Iire grann, minna dig om: Vi behöver varann!

Elna Lillqvist

He"gården vid Österbybruk. Bruket,jrån 1443, är det äldsw i Uppland.

Kulturresa i västerled Efter att ha korsat viken, som det brukar heta, anlände vi tili Stockholm och styrde omedelbart flirden mot norra Uppland med Uppsala som närmaste mäI. Dessa "vi pä kulturresa" är en busslast Arkadia-pensionärer fräJlHelsingfors med reseledama Ann-Mari Uhr och Edgar Dahlström i högsta beredskap. Vi invaderade ett fyrstjärnigt hotell i Uppsala och därifrän var det en smal sak att företa räder i olika riktningar i ärans och bjältamas land, närmare bestämt Uppsala Iän. Egentligen befinner vi oss pä en kombinerad kultur- och turistresa och dä är det tacksamt att röra sig i norra Uppland med de mänga garnla jämbruken, de s.k. vallonsmedjorna och de påkostade herrgårdsmiljöerna. Rör vi oss i kusttrakterna är vi, enligt Evert Taube, i "Roslagens famn", eller om man s1\ vili, med Albert Engströms gubbar pä "Ijugarbänken". Det egentliga upphovet tili vallonsmedjoma och 1600och l?OO-talets ekonomiska uppsving är tili stor del Dannemora gruvoma. Malmfyndighetema upptäcktes redan pä 1400-talet och har enligt expertutlätande en av de bästa järnmaImerna i hela väri den. 1 omedelbar närhet av Dannemoragruvoma ligger Österby bruk, som var det största och ä1dsta pä orten. En vältalande guid berättade för oss att jobbet i bruket var i full gäng redan pii 1400-talet och att verksamheten dä drevs som kronobruk. Sedan bruket pä 1600-talet inköpts av den rika och driftiga finansmannen Louis De Geer, som tog yrkeskunnigt folk frän Vallonien, dävarande Nederländerna, blev den ekonomiska framgängen märkbar. 1 valionsmedjoma tilIverkades förstkJassigt stängjäm, som exporterades huvudsakligast tili England där det bearbetades tili olika bruksvaror. Det norduppländska jämet var känl för sin goda kvalitet och om man får tro vår guid

Skokloster slott, ett av världens jrämsta baroclanuseer. betingade det ett pris som tidvis kunde ligga nära priset pä guld. Av de mänga vallonsmedjorna är Österby bruk den enda som bevarats i ursprungligt skick.

Picknick i det gräna Vid Lövsta bruk i nordligaste Uppland hade reseledarna ordnat med picknick i det gröna i förnäm herrgårdsmiljö. Lövsta bruk som ocksä ägdes av ätten De Geer brändes av ryssama under deras härjningar i svenska skärgården 1719. Bäde bruket och herrgården byggdes upp enligt de garnla ritningama och hade redan pä mitten av l?OO-talet sin egentliga blomstringstid. Följande etapp var slottet Örbyhus, som byggdes av Gustav Vasas farfar och där sonsonen Erik XIV satt som fänge under fyra år och avled, som historien berättar, av förgiftad ärtsoppa. Vi bussresenärer som är fattiga pä slott ocb borgar skulle ännu fä se ett slott, som anses vara världens stätligaste barockslott, Skokloster. Slottet har under årens lopp ägts av flera olika adelssläk1er. Ursprungligen fanns pä platsen ett nunnekloster, därav namnet Sko (g) kloster. Slottet med den stora parken ägs numera av Svenska staten.

Tili Sigtuna ocb Uppsala

Mera garnmalt skulle vi fä se och höra och dä kom vi tili Sigruna, grundad år 1000 av Olof Skötkonung. Sigtuna var en viktig handelsplats och ett kristet centrum i närheten av det hedniska Garnla Uppsala med sin offerlund. Sigtuna blev Svealands första biskopssäte. Först och inte sist bekantade vi oss med Uppsala, bäde det gamla och det nya med dess otaliga gamla minnesmärken, som kyrkor, slott, forngravar och runstenar. Man blir pämind om tider dä rika baroner, hårt arbetande smeder, lärpojkar och drängar levde sitt eget liv. Vid mänga av de garnla bruken och herrgårdama har nu turisterna möjligheter att övervara konserter och utställningar av mängahanda slag. inom bruken och hertgärdama finns i alImänhet värdshus, vandrarhem, cafeer, fina cykelvägar, kanotleder och mycket annat turistvänligt. Men en resa i Uppsala Iän är inte enbart en kultur- och turistresa, utan även i hög grad en rekreationsresa pä oägon av de Iyxiga fårjoma där man har goda möjligheter att glömma en stor del av det man hört och sett ... M.S.

Riksdagsgrupper fick skrivelse om indexjusteringar Tili riksdagsgrupperna bar frän pensionärsorganisationernas delegation överlämnals en skrivelse, där indexjusleringarna las upp. Nägot om bakgrunden: r början av är 1992 indexjuslerades pensionerna i vanlig ordning, visserligen efter mänga om och meno Ni torde komma ihäg slalsrädets planer pä atl frysa ner justeringarna eUer sladga om en slcild indexlag. Den förmän som idexjusteringen gav pensionslagarna ätertogs emeUertid genom atl pensionsinkomslen päfördes en folkpensionsforsäkringsavgift. 1 början av är 1993 böjdes folkpensionerna normaII i enIighel med levnadskostnadsindex. Frän arbetspensionerna avdrogs 1,5 procentenbeler. Detla motiverades med atl löntagares arbetspensionsavgift tas i bruk eUer med konstansen i löntagares ocb pensionstagares löneskillnader. År . 1993 uppbars folkpen-

SILJA EXPRESS DIREKT FÖRBINDELSE TILL HAMNEN , VARJE DAG!

sionsförsäkringsavgift ocb sjukförsäkringsavgift av pensionärerna sarnmanJagl 3 penni mera per kommunalt skatleöre än av andra inkomstlagare. 1 början av är 1994 skedde ingen indexjustering av varken folkpensionerna eUer arbelspensionerna. 1 är uppbärs folkpensions- ocb sjukförsäkringsavgift inaUes 4 penni mera av pensionslagarna än av de övriga inkomsllagarna. Torde därtill noteras all pensionstagarna är 1991 belalade socialslcyddsavgift, folkpensionsavgift ocb sjukförsäkringsavgift sammanJagt 1,75 penni per kommunali skatleöre. 1 är belalar pensionstagarna sädana avgifter upp tiU 9,35 penni per skatleöre. Skrivelsen tiU riksdagsgrupperna bar i sin helhel foljande Iydesle: Pensionskyddet bar under de sen aste ären kontinuerligt varit förmä.! för sarnbäUelig diskussion. 1 förbandlingar meUan stalsrädel ocb arbetsmarknadsorganisationerna bar pensionsslcyddel "förnyats ocb utveckJats". Som mä.! bar man baft atl sänka pensionsutgifterna och speeieUt all försvaga arbetspensionssystemet. De genom.f'orda och

föreslagna forändringarna bar i buvudsak gäUl frarntida pensioner. Den aUvarligaste ocb tiU

sin verkan mest drarnatiska försämringen utgör den för är 1994 uleblivna indexförhöjningen av de folkpensioner ocb förtjänslpensioner som nu belalas. Den planerade böjningen av arbetspensioner om 1,5 procentenheter och höjDingen om cirka 2 procentenheter av folkpensioner är 1995 ger inte pensionärerna kompensation for redan inträffade pensionsforluster. Cirka 2,8 procentenbeter av förtjänslpensionernas och eirka 1,6 procenlenbeler av folkpensionernas lovade förböjDingar erläggs inte. k 1994 uppbärs folkpensions- ocb sjukförsäkringsavgift 4 penni mera per kommunall skatleöre av pensionärerna än av andra inkomstlagare. Enligt uppgifter som apotekarförbundel publiceral har en del av pensionärerna tvingats avstä frän regelbundel bruk av för dem nödvändiga mediciner. 1 en del faU bar mediciner överbuvudtagel inte köpts aJls. Situationen leder tiU atl sjukdomar förvärras ocb sjukbuskostnaderna stiger. Folkpensionsanstalten presenterade motsvarande uppgifter redan senaste böst. r ocb med atl beskattningen ätstramats, ansvarsandeIar ta-

gits i bruk ocb böjls vartiU indexhöjDingar inle belalats, bar specieUI pensionärerna med de lägsla inkomslerna ocb de

p! KRYSSNlti6

De riksomfattande pensionärsorganisationernas representanter överlämnade den 26 fTUJj 1994 en skrivelse tili riksdagsgmpperna. T.v. ser vi delegationens ordförande Matti Koskelo (stående) ordf för Eläkeläiset r.y., Levi Klåvus, ordf för Svenska Pensionärsförhundet, Pentti Skön, ordfför Oikeutta Eläkeläisille r.y., Seppo Vuorio, v.ordf i Kansallinen Eläkeliitto r.y., Pekka Silvola, ordfför Eläkeliitto r.y., Pertti Hietala, ordfför Eläkkeensaajien keskusliitto r.y., Helvi Hyrynkangas viceordf i Suomen Ruskaliitto r.y. och Erkki Korhonen ordf i Kristillinen Eläkeliitto r.y .. T.h. på hilden syns hland riksdagsmännen hl.a. Bjarne Kallis och Håkan NordfTUJn. sjuka pensionärerna barnnat i en verkligt svär belägenbel. Förulom atl det är fräga om atl säkra pensionärsbefolkDingen dess utkomst, är det fräga om rättvisa ocb om den politiska beslulsfattningens moral. Förtjänstpensionernas in-

dexf"orböjDingssystem bar visai sig vara f1exibelt även under recessionen. Del beror pä atl höjda ävensom sänkta löner ocb priser inverkar sänkande eUer böjande pä förtjänstindex. Det är nödvändigt atl indexsystemel bibehäUs som sädant även i frarntiden.

Pensionärsorganisationema kräver av riksdagsgruppema att riksdagen, i entighet med de utflistelser som getts pensionärema, beslutar verkställa pensionemas indexjustering tili sitt fuUa belopp fr.o.m. 1.1.1995.

Sommarerbjudande Vi erbjuder dig nu en sommarprenumeration på Västra Nyland i 3 månader tili det alldeles extra förmånliga sommarpriset 180,-. Du kan också prenumerera på VN som en sommargåva åt din vän.

Posta din prenumerationskupong redan i dag.

Med Östersjöns modem aste kryssningsfl oua bjuder vi på e n angenem resa med bra underhållning. dans e nda tili små timmama samt olika te maveckor där du kan uppleva exotiska smake r runl om från väriden. Silja Line erbjuder f6rbindelser fr ån 28 orter i Finland OIREKT MED SILJA

Fyll i kupongen och skicka den sedan till oss. Portot är redan betalt. Du sparar 39,- jämfört med normalpriset för en 3-månaders prenumeration. Erbjudandet gäller t.o.m. 10.7.1994. Ring Ekenäs 911-246 2800 eiler Karis 911-378 800 om du önskar göra din prenumeration per telefon.

EXPRESS TILL HAMNEN.

ÄVEN FÖR GRUPPER .

MÖJLIGHETERNAS SEMESTER 1 SJUNDEÅ

PÅ UPPKÖP En dag i Stockholm och tiJlbaka med båten. På återresan kan du göra fina fynd i vår lax-free ombord tili billiga

sjöpriser. Följande dag åker du bekvämt hem med Silja Express direkt från hamnen.

Rescrvera en del av din scmcster fOr avkoppli ng i S/· undcA. Sjundeå Rehabililcringscenter li gger min i den agrastc nalur, endast 52 km frAn Helsingfors. Genom att della i olika friluftsaktiviteter får du ut sA mycket mer av din semcster. Du kanjogga längs naturstig.a rna. cykla i lummig grönska, ro pA s)ön eiler spcla badmm.t on och minigolf. Du kan ocksä väl)a friu bland våra daghga, mAngsidiga fritidsprogram. Välkommen. Du blir som ny tili kropp och själ. Frän 1 800 mk/6 dygn/person • ilJkvarterilJg i dllbbelrum • Jnlkost. "",eli • bastII oe}, simlli" g 3 gdllger om dagen • morgollgymllastik vardagar

: ~~~~i~f,~~il'!~:11kv~:,~a!öar • kOllditionssal vardagar • eli bad ocll lerillpacknillg

HÄLSA PÅ SLÄKl'E MED SILJA EXPRESS-

kan du

fortsälla resan från Stockho lm till över 20 orter i Sverige. Silja Express tidlabellen finns på din resebyrå.

SILJA lINEll BOKA GENAST! RING 98QO...74552 (SIUA) UTAN AVGIFf DAGLlGEN KLO 8.QO...20.00 ELLER BOKA HOS D1N RESEBYRÅ.

hEXPRESS

Extra dygn fr. 265 mk Hand la snabbt. Soka meddetsamma. Närmarc information Sjundeå Rehabilit eri ngscentc r, tel. (90) 260 6060, sä ljserv ice mä-fre 8.15- J 6.00. 08S! Kom ihAg att du ocksA kan komma bara rör en dag. Du kan t.ex. bada bastu. si mma och äta lunch.

. . . SJUNDEA REHABILlTERINGSCENTER 02570 Sjundeå kb, tel. 90-260 600

o Jag prenumererar på

VÄSTRA

Västra Nyland för tre mån.

NYLAND

BETALAR POST· PORTOT

fr.o.m . ............. ................. . tili förmånspriset 180 mk.

o Jag prenumererar på Västra Nyland för en mån. Prenumeralionen bö~ar omedelbart då vi noleral kupongen. Jag önskar en fortlöpande prenumeralion på VN med belalning

o i en ral å 708 mk, 0 i två raler å379 mk, 0 i Ire raler å 263 mk, o i fyra raler å204 mk. från den - - - - - - - -- --

Svarsförsändelse Avtal10600/3

VÄSTRA NYLAND

Namn _________________________________ Näradress ______ _ __________ Postadress ___________ ______ Tel. _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ __

Inbetalningskort kommer senare. Erbjudandet gäller t.o.m. 10.7.1994.

PB26 10601 EKENÄS

"Grunden bör aIltid vara en bra produkt"

- Grunden för all medlemsvärvning måste vara en jin produkt,.en verksamhet som medlemmarna i föreningen trivs med, säger Sven-Erik Wester i Närpes Pensionärsförening.

0 - Mångfald ger styrka!

Det är ett av de argument man använt i Närpes Pensionärsfc:irening då det gällt att värva nya medlemmar tili fc:ireningen. - Vi fc:irklarar fc:ir folk att ju större vär organisation är, desto större tyngd Iigger det bakom det som fc:irbundets ledning säger i fc:ir pensionärerna viktiga frägor, säger fc:ireningens Sven-Erik ordfc:irande Wester. Det är nu femte året Wester är föreningens ordförande. Man har närmare 800 medlemmar. - Faktum är att vi får tilI Litet flera medlemmar än vad som av naturLiga orsaker faller bort. - Problemet är ju att bibehilla eller kunna öka medlemsantalet, säger Wester. l Närpes värvar vi tvä kategorier av medlemmar' Dels är det de människor som fyllt 64 och dels är det yngre pensionärer. De sistnärnnda utgör visserLigen endast en Liten del, men vi ser det som viktigt att f1I ocksä dem med i v1\r verksamhet. l Närpes sköter man rent konkret värvningen av nya medlemmar med hjälp av et! brev som sänds ut till alIa 64-åringar. - Vi får "haka pä" när \'Iä banker går ut med sina erbjudanden tili pensionärerna om att läta styra pensio-

Den tilI deras bank. - Dethär är nog ganska effektivt. Vi n1\r de flesta nya pensionärer pä dethär sättet. - När det sedan gäller de yngre pensionärerna använder vi "knycka iU -metoden. Styrelsemedlemmarna helt enkelt frägar dem om de vili komma med. Samtidigt berättar vi om vad det kostar och vad de får för kostnaden om de kommer med. Nu har vi diskuterat att närma oss lärare som pensionerats vid 60-års ä1der.

Korsholms pensionärer nyupptäcker närmiljöer 0- Tänk vad mycket intressant - bäde ny tt och gammalt - vi fätt uppleva under de här tematräffarna! Ungef<ir sä formulerar sig en deltagare vid träffen i Tölby - den sista för säsongen om Korsholms pensionärshemsförenings driwe "Iär känna Din hemkommun". Träffarna har ordnats en gäng per mänad med början i oktober. Anslutningen bar bela tiden ökal - vid de tvä senaste träffarna deltog ungefar 80 pensionärer frän föreningens hela verksamhelsomräde. Del hela började med en föreläsningsserie förra vinlern för funktionärer inom pensionärsföreningar och -k1ubbar. Där väcktes lauken pä nägon form av mänatliga Iräffar inom Korsholms pensionärshemsförening. Dä del inle finns nägon självklar samlingsplats inom verksamhelsomrädel, beslöt man hilla träffarna i olika delar av kommunen. Sedan utvecklades träffiMn med att man vid varje sarnlingstillfalle skulle besöka nägon plals eiler inrättning, som man normalI inte besöker. Första träffen hölls i Korsholms kyrka, där vi guidades "frän tak tilI källare" av kyrkoherde Per-Erik Örn. Där fick vi redan frän början kontakt med det gamla i form av de jättelika byggnadskonstruktioner som häller upp kyrkorummets välvda tale, och det nya i form av de trivsamma mötesutrymmen som wetts i kyrkans källare. Efter rundvandringen blev det kaffe i musiksalen, mera information om församlingen av Örn och samsäng av nYare, mera okända psalmer under ledning av kantor Rainer Holmgånl.

Avfall blir biogas Vid följande träff besöktes Avfallsservice Stormossen, där VD Leif Åkers visade och berättade bur sopor och avfall förvandlas tilI biogas och humusrik fyllnadsjord. Denna gäng fortsatte träffen i Karperö uf:s delvis nyrenoverade lokal med info om ufrörelsen och allsäng tilI dragspelsmusik av Helge Gädda och Sven-Olof Storm. Vid höstens tredje träff tittade vi närmare pä Toby stenbro, landets äldsta landsvägsbro av sten, som byggts efter samma principer som kasematterna pä Sveaborg. l Toby trivsamma byagård, som inför julen hade smyckats med levande Ijus ocb julsymboler, berättade Kurt West, Erik Renkonen ocb Bertel Stenlund om verksarnheten vid numera nedlagda Toby station. Bertel sjöng visor och vi andra allsänger tili Bengt Westergårds dragspelsackompanjemang. Första träffen efter jul bölls i Smedsby där Karl Lundström guidade oss med buss tilI alla börn av kommuncentrat. Nägot som innebar bekantskap med nya miljöer för flertalet av deltagarna. Efterät sarnling i Smedsby församlingsgård, där socialsektelerare GuniUa BertelI informerade om kommunens service ät ä1dringar som bor hemma. Spelman var bär Helge Gäddao Följande sarnling hölls i Östra Korsbolm. Där tittade vi först pä de museiföremäl, verktyg, husgeräd, k1äder m.m. som folket i "byarna vid ä1ven" samlat i Miekka marthagård. Efterät var det samling i Voitby marthagård,. där ingenjör Anders Östergård frän vägdistriktet berättade om aktuella vägbyggnadsprojekt i kommunen. Den utbyggda och avsevärt

förstorade flygterminalen vid Vasa flygfalt var förem1\1 för väri intresse vid träffen i mars. Efter rundvandringen i terrninalen samlades vi i Runsor bystuga, där Evert Nygård berättade om de motsättningar mellan byborna och flygfaltsbyggama som förekom när de senare lade beslag pä största delen av byns odLingsmark. Spelman för dagen var Nils Lindahl. Huvudmälet vid träffen i

1 programmet medverkade en skolelev med musik pä saxofon och en dam med diktläsning. Helge Gädda och Nils Lindahl svarade för dragspelssolon och ackompanjemang tili allsängen. Nyamiljöer väntar nästa år Den arhetsgrupp inom föreningen som planerat och genomfört årets träffar bar redan ett preliminärt program

Vid första tematräffen i Korsllolms kyrka förde PerErik Örn deltagarna upp under kyrkans takås där de kunde beundra de mäktiga byggnadskonstruktioner som håller upp kyrkons valv. På bildenfv. Örn, Karl Forsman, Göran Sabel, Henry Frantz och Margit Forsman. Tölby var Bolot gamla fiskeläge pä en udde som tidigare sträckte sig längt ut i Stadsfjärden, men som nu är ett villasarnhälle i ett vidsträckt invallningsomräde. Folke Smeds och Birger Holmlund berättade om forna dagars fiske ocb om de invallningsprojekt som gett jordbrukarna i angränsande byar tusentals hektar 1\kermark inom Toby ocb Solf äars deltaomräden. Vid samlingen i TölbyVikby skola berättade Evy Thölix mera om Livet i Tölby.

k1art för nästa böst, vinter och vär. Det blir besök pä Korsholms lantbruksskolor, pä Stundars, i Vassor och Iskmo-Jungsund sam! pä våren en utf<ird tilI Köklot. Men före allt deua ordnar Korsholms-föreningen en "bemlig resa" i början av juni ocb en tre dagars utf<ird tili östra Finland i juIi. En marknadsresa tilI Jakobstad eiler Kristinestad ocb en Umeäresa pä bösten finns ocksä pii programmet. Sven-Erik Glader

Produkten bör vara god Sven-Erik Wester understryker dock att grunden för all Iyckad medlemsvärvning mäste vara en bra produkt, d.v.s. den verksarnhet föreningen har att erbjuda. - Föreningen mäste helt enkelt kunna tilI todose beboven för det växande medlemsantalet. 1 Närpes ordnar vi med fester, resor och träffar. Men nu finns det ocksä mänga medlemmar som inte vili komma tili fester som avslutas med dans. Nu försöker vi ordna tillställningar ocksä för dem, sä att de ska känna sig hemma i föreningen. Vi har i dethär avseendet funderat pä nägon form av samarbete med t.ex. MBI. R.E.

Vid utflykten till Bolot, tidigare ettjiskeläge i Stadsfjärden (Vasa), numera ett villasamhälle, jick deltagarna lröra om fiske, fågelliv och invallning av ådelta. Främst på bilden fv. Viola Snickars, Erik Renkonen, Nils Ahlbäck, Margit och Gustav Ingo.

FORTSÄTfNlNG

•••••

2731öste GT-krysset

Engagera ... ••••••••• fråo sido 1 de bar utbyte av. Hon talade ocksä för marknadsföring via FPA-bladet ocb lokaltidning-

Endera var tidningsläsarkrysset svärare än tidigare GT-kryss eller ocksä har GTläsarna vari t upptagna av vårsyssloma. Hur som belst sä inläomades denna gäng k1art fme lösningar än föregäende gäng. 273 lösningar rälcnade vi in. De fem först öppnade rätta lösningarna premieras. De är: Valter Genman, Talkogräoden 6, 02760 Esbo, Carita

~ "V,.

f,.

ama.

Finns 53.000 pensionärer

;;~fi.:·

Göran Björkman ville veta vilken potential det finns för Svenska Pensionärsförbundet. - Det finns 53.000 fin-

Förbundsstyrelsen var den 9 maj samlad tili seminarium oeh möte på Finns folkhögsko/a iEsbo.

Gröndahl, Mannerheimvägen 81 A 9, 00270 Helsingfors, Paul Hannus, Rädbus· gatan 50-52 C, 65100 Vasa, Margit Sjöblom, 25700 Kimito, Ingrid Söderman, GamJa Strandvägen 222, 64210 Kalax. Prisböckerna kommer med posten . Vi gratuJerar vinnarna och tackar alla för visat intres· se. Och i dagens tidning finns ett ny tt kryss att ta itu med.. .

NYHETERjTVJ\ AVYtTRAR\AR -r t D f'I I I'l G A R\,

~G°ltN~lNUNA

LA 1"\ P~A MAIL

Ä~A)QSA R~G A 5 A RON ~ö R E: N

~ ABER\OSKULD

Ombudsman Per Thomasfolk inledde diskussionen om hur vi ska få med yngre pensionärer i verksamhelen.

landssvenska pensionärer, svarade verksamhetsledare Jerker Nyberg. Daisy Nordman sade sig längt förstä Iveksamma pensionärers attityder. - Mängen har ju barn och barnbarn ocb vili ägna sin tid ät dem. Det ska vara et! bra program för att man ska komma upp. Clara von Bonsdorff päpekade att det finns mänga ensamstående pensionärer som säkert skulJe ba utbyte av sällskap ocb vaoner. Hon påpeka-

de att endel pensionärer kommer med i pensicnärsför. eningarna ocksä via seniordansen. Vidare närnnde hoo trevliga resor ocb jippon som "dragpläster" . Paul Karlsson menade att man i regel bar tid för det man tycker är roligt, Det gäller att fä mäoniskoma engagerade. Karlsson berörde ocksä marknadsföringen och sa att mycket är beroende av bur man för fram sakem a. Jerker Nyberg slog ocksä

ett slag för väntjänsten ocb menade att den kunde vara en verksamhetsform för flera pensionärsföreningar, Rutb Bäckstrand berättade att man i Jeppo gätt in för att besöka barnträdgårdarna, - Vi ska elit ocb berätta vad vi lekte när vi var barn. Vi bar varit inbjudna tili deras luciafest. Ocb barnen bar ocksä besökt våra sammankomster. Skolkören bar sjungit för oss och ocksä med ungdomsföreningen har vi samarbete.

1\l*-\\\'1C'JlÄ5ARtI1?I(55ET

EN l

kare ocb är aktiv i olika kuJtursammanbang. Han är ocksä styrelsemedlem i Marieharnns pensionärsförening. Han bor pä sin släktgård frän 1600-talet ocb den är K-märkt. Han bar renoverat och försöker vårda ocb underhälla den pietetsfullt. 1 19 somrar frän 1972-90 bar Gottfrid varit vaktman ocb guide pä museifartyget Pommern som ligger i Västra bamoen i Mariehamo. Vår och höst bar ban fungerat som biljettförsäljare, för att överläta den uppgiften ät skolelever under sommaren. Det var mycket intressant att träffa ocb ta hand om mänga olika nationaliteters besökare. Pä frägan bur ban kommit tiI1rät-

ta pä sä många olika språk säger ban skrattande: _UBara man använder mUDnen och häoderna ocb försöker förstä folk kommer man alltid överens". År 1973 hade man det bögsta antalet besökare pä Pommern - närnligen 73.000 personer. 1 Eckerö finns ett postrotemuseum där han ocksä arbetar. Sekreteraren BöJje är kantor i Eckerö, Han är en livlig och medryckande person. Medlemmarna ställer aktivt upp pä mötena som under året varit 9 stycken, med i medeltai 48 deltagare. För att förstärka ekonomin (Mariehamns pens.förening ger ett litet bidrag) ordnas lot·

terier pä mötena. Kaffetrakteringen ger ocksä en liten in· komst. Bäde herrar ocb darner bärntar välvilligt vinster och bakverk. Extra festligt blir det dä nägon överraskar med läcker tårta med anJedning av sin 70- eiler 80-årsdag, Egna förmägor ställer upp med underhållning pä sarnmankomsterna: aII- ocb solosäng och diktläsning. God hjälp fäs av kantor BöJje, Kyrkoherden Mårten Anders· son bäde sjunger och ackompanjerar dä det behövs. Det sistnärnnda gör ocksä fiI.mag. Erik Tudeer. Eckerö är landskapets västligaste socken med goda och nära farjförbindelser tili Sverige. Det är mänga körer och föreningar som kommer den vägen tili Åland. Sä gjorde ocksä 27 damer och berrar i kören "Ton i ton" frän Stockholm ocb underhöll pä ett av mötena. Gottfrid ä sin sida informerade om Eckerö. Litet mera farg pä tillvaron gay ocksä ett restaurangbesök med middag i Eckerö. 1 juni gjordes en utfard tili Föglö med rundtur där och efterät avnjöts en god middag pä den nya krogen Seagrarn i Degerby, Men den andliga sidan mäste ocksä fä sitt. Predikant Bror-Erik Wikström frän Evangeliföreningen berättade om Martin Luther som psalmdiktare och nägra av hans psalmer sjöngs pä ett möte. Guo Sjöström

-rIBL A

IA-

oiALGISTI~NO~L~ANSAT~1 N OA/DI O~\ DIBI TAT\~~A11 R ~R::O\DRöNAR~RoITAV L~R

5T 0 L ~E"..!:iuI2.A u L\G~A VAILE'A o A 5\K 0 R"'l S Y N '\~ -r E/<.I G 1:. N j R LEKA\TRAKTöR \'\URMANSI<\F A Y A R T ERI E 0'5 \0 E N 2.~LA RARf\(A-NAL(RAPSODLI NGAR

Eb::15\

•••••

Kamrererna ... ••••••••• från sid. 1

- Det bar /ett tiIJ en broMariebamos pensionärsI<irening innefattar alla medlemmar på Åland och antalet är 723. Det finns Ivå lokalavdelningar bär, den ena i Kökar med 35 medlemmar och den andra i Eckerö med 84 medlemmar. Eckeröavdelningen som grundades 1978 firade sitt 15:nde verksarohetsår i fjollitet grundligare äo vanligt. Ordföranden Gottfrid Jo· bansson leder tilIsammans med sekreteraren BöJje Österlund (ej pensionär) avdelningen med god bjälp av styrelsemedlemmarna Ragnar Jansson, Fredrik Fällman, Rakel Andersson, Elisabeth Eriksson, Birger Häggblom m.fl. Gottfrid har varit sjöbeva-

R 1T ELI E. L \0 V l S 5 P!A '5 L A ~A-J A R A G A v E l!A V l \ l< A K A D U K Jl. R)'Å R I N G~O B E L\L.i.JBU"'lIK KLORA,\.'SAP,Ml N\E\ REjELDls RA P l D N 5 A- M L l N <7 A R\ R E S t

FORTSÄTfNlNG

Eckerö-avdelningen fyUde femton i fjol

R UB R I K

\\1\

TY-A P P A RA

kig tillärnpning. Det finns

inte en gemensarn bedömningsgrund ocb det är en kJar brist. Hansson talade ocksä för att kommunema borde gä in för ett trygghetskontrakt som skulJe omspäona t.ex, matservice, bemvård och städning. Hansson päpekade vidare att kommunerna i dessa bistra tider har en växande benägenbet att köpa tjänster. - Men bur är det med kontrollen av dem man köper tjänstema av, frägade

han, Det finns en risk att vi fär en uppsjö av privata firmor som inte är underkastade nägon kontrolI. Va/borg Louhisto berörde närstäendevården och närnnde att förordningen trädde i kraft i juli i fjol. - 1 Helsingfors finns 300-400 personer som bar avtal med Helsingfors stad om närstäendevård. Men lagens målsättning uppnäs inte i dag. Det är endast balvhjärtat man omfattat förordningen , Kommunen avsäger sig pä sätt ocb vis ansvaret. Det borde ju vara fräga om ett mängsidigt utvecklande. Det kan man inte säga att det är idag.

HOTElli

KUNlNKAANTIE

- - - ES8O - -

Kungsvägens sommar Restaurang Friaa och Terrassen Vei, sofiga terrass af oppen alla dagar Restaurang Fr/da servefar luncher och

a la cane-pofTIoner

Kungsklubben Levande muslk sven pa sommSfsn

Konserlbuffe Pa restaurang Fflda rorsdaqar kl. 79-01 Under Orgelnatcen och Arta -konsenaagarns.

Sommarens möten och familjefester Narmare uppglher ger v~r salJtjanst

,.1, 859 '7530, Stange under mldsammaren

Sommarpris 300 mk/dygn ,um sam ,um I Jum·juli

Välkommen tili ossi Lagseadsvagan 1, 02770 ESbO, 1. 859 791

Trevlig sommar!

16 pensionärernas behov, understryker verksamhetsledare Andersson. Pensionärer ska • • • • • • • •• fråD sido 11 kunna flytta över från LillesSamarbete med - Åldringarna ska bli med Lillesgården gårdens utrymmen tili utrymnlinst 893 mark i banden per mena bär vid BlomsterfonSedan börj an av december i månad ocb då medför det att den. fjol förekommer ett nära samTyyra Lahti, 81 år, har staden måste träda emellan arbete mellan Blomsterfonbott i Blomsterfondens utocb helt eiler delvis stå för deden och Lillesgården. Också rymmen allt sedan juli 1992. ras kostnader. Lillesgården är en stiftelse. - Jag fick svindel och föU Den upprätthåller två byresFesterocb och blev liggande 16 timmar hus - ett i Nordsjö och ett I på golvet innan jag fick hjälp. uWirder krämertskog - med sammanDå tyckte min son att jag inte Man försöker också ordna lagt 84 bostäder. Tyngdpunkkao bo kvar i mio bostad pä det så trivsamt som möjligt ten ligger här mera på boende Vilheimsgatan. Nog är här för de som bor på de tre hem- än på vård. Men man har i alla bra, men ändå saknar man ett meno Man arrangerar olika fall eo deltidsanställd sjukeget hem. fester ocb utrarder och dessut- skötare och invånarna är förElli Helenius har bott här i om besöks bemmen av olika sedda med trygghetstelefon. olika repriser och tycker det - Vi har eo personallians terapeu.ter som leder t.ex. gär bra. Aili Reinas har komgymnastik, musik O.S .V. Man mellan Blomsterfonden och mit mt ut tili sommareo. Stiftelsernas har också en konstklubb och Lillesgärden. - Det är trevligare här unså sysslar många av invånarna förvaltning, utbyTning och der sommarmänaderoa, anser med olika slag av handarbe- kanslifunktioneroa sköts gehon. I fjol bodde hon under mensamt. Men stiftelserna har Tre av damerna i de tre husen har sökJ sig tili en solvägg för litet småprat. Från vänster ten. rätt långa perioder i Blomst- Dethär görs för att aktive- ändå självständig ekonomi. Tyra Lahti, Elli Helenius oeh Aili Reinas. erfondens utrymmen. ra å1dringama, påpekar An- Lillesgärdens omsättning är Rainer Erlund - Målet är att kunna ge en . ning ocb koordinering av mot staden ocb gentemot de dersson. Tyngst är naturligt- ungefar 1 miljon. så bra service som möjligt och - Det vi eftersträvar med utbudet på svenskt båll. svenska pensionärerna vis arbetet på avdelningen för en service som är anpassad tili dementa. Där jublar man över samarbetet är bättre styr- Detbär gäller både gente- Helsingfors. FORTSÄTI'NING

•••••

Blomsterfonden ...

redan ett litet framsteg som

kan noteras.

Seniordansens Dag 14 maj på Kuortane Seniordaosens Dag hölls i år den 14 maj pä Kuortane idrottsinstitut i Kuortane. Det var femte gängeo som föreningen Seniordansarna i Fioland r.f. arrangerade den. IMo med dagen är att så många ledare som möjligt med sina seniordansare skall stråla samman, dansa tillsammans, bekanta sig med varandra, känoa gemenskap och glädje. Detta har vi sanoerligen uppnått dä vi betänker att vi varje gång haft fråo 300 (första året) tili oärmare 500 deltagare. För varje år blir det bara roligare för vid detbär laget har vi massor av seniordansvänoer runtom i landet. Föreoingen bar mänga finskspräkiga medlemmar som leder stora seniordansgrupper och som också gäroa deltar i Seniordanseos Dag. Det är vi mycket glada över och önskar våra finska seniordaosare välkomna. Seniordanseo är värt gemeosamma spräk. Danseroa dansas lika överallt i Europa, det är bara att sätta igäng. Kuortilne idrottsinstitut har föreningeo valt av den aoled· ningeo att där finns en jätte-

sta-bjälp-rummet iordningstäUas O.S. v. Butiken där vi skuJle sälja våra popuJära Tskjortor, märken och dekaler skulle också göras kJar, informatioosceoter - eo viktig punk! - ordnas och massor med pappersdocksdaosare fåstas på väggarna. Programplakat skuJJe ocksä hängas upp. Bilresan tili Kuortane tar omkring 5 timmar. Vi höll paus i Virdois för att äta lunch på en gammal gård som är fritidscenter i dag. Stugköket fungerade som restaurangmatsal och var fyllt av besö: kande gäster. Maten, husmanskost, var toppengod. Det är ett stäUe vi varmt rekommenderar för den som äker förbi. VäI framme i Kuortane började vi genast med förbeOrdföranden Margareta redelseroa, för redan kJ. 19 Grigorkoff hälsar välkom- väntade vi tre busslaster med 177 seniordansare frän Helmeno singfors med omnejd, Borgå Stora arrangemang kräver och dessutom några frän Åbo förberedelse i god tid och som skuJJe överoatta. Efter samarbete - i högsta grad. Detbär är roligt och i år, som förra gängeo, äkte ledare redan dageo före tili Kuortane för att förbereda Seoiordan-

stor idrottshall där vi alla ryms samtidigt. Vi kan äta där och vi är inte beroende av väder och vind. Persooalen är vänlig, tillmötesgående ocb hjälpsam. Platsen är dessutom vald med tanke på läget, vi är så att säga "mitt i byo".

sens Dag. Hallen skulle iordningställas med personaleos hjälp. Podiet för daosledama och musikanläggniogeo skulle sättas på plats, läktare byggas upp, vår fina banderoll "Välkommen tili Seniordaoseos Dag" hängas upp, för-

det vi välkomnat dem ocb de hunnit installera sig och dricka kvällste hade vi kvällssaroling i stora ballen. Vi ville "värma upp oss" inför själva Dagen. Först blev det allsäng och därefter dansade vi seniordans. Leif Lindblom spelade gitarr och sjöng visor - ett trevligt inslag som uppskattades. Överraskningsprogram var dansen "Steppin out" som Göta Gustafsson och Göta Manelius frarnförde utklädda tili festprisse ocb blomsterflkka. Sedan avslutade vi kväUen med daos. Seniordansens Dag ioleddes med att ordföranden Margareta Grigorkoff hälsade välkommen. Hon berättade om seniordansens utveckling samt presenterade föreningens styrelse. Efter att dansarna parvis dragit farglotter och gått tili sin egen ring i vars mitt 2 fördansarpar stod med motsvarande fargplakat kunde vi börja dansa. Sex stora ringar med

Tre av deltagarna i Kuortane. Från vänster Göta Gustafsson, Lullu Palmgren (mamma tili vår mest omtyekJa dans "Seniorhumpa") oeh Birgitta Holm. ca 30 par i varje ring såg irnponerande uI. Fem ledare ledde danserna Fördansaroa visade först en eiler två dansturer tili musik. Därefter gick vi alla igenom dansens turer utan musik. Sedan sattes musiken på och alla dansade. Tili saken hör att de 28 danser vi skuJJe dansa denna dag hade övats hemma i de olika grupperna hela värter-

minen, så de var alla bekanta danser. Det märktes tydligt hur duktiga våra dansare blivit, för det hela löpte bra. Fem ledare stod för ledandet denna g1l.og: verksamhetsledaren Margareta Grigorkoff, Mona Forsström, Gunvor Nyström ocb Mary Kekola. Vi hann dansa 14 danser under förrniddagspasset. Under lunchpausen kunde deltagaroa ocksä passa på att umgås, gå tili butiken eiler rösta pä den dans de tyckte mest om. Eiler skriva önskemål och ideer för framtiden. Kloekan 14 fortsatte seoiordansen ocb vi dansade sedan tili kJ. 16. Vid omröstningen om vilken dans som är mest popuJär av alla vi känner tili vann "Seniorhumpa", en inbemsk dans som LuUu Palmgren gjort koreografin tili. God tvåa blev Bossa Nova Q;;h på delad tredjeplats kom Rosenstock Holder Bliih ocb Fox-Mixer. Efter kaffet började de olika gruppema bereda sin berofard. En bärlig dansdag var igen slut, men seniordansaroa sä: ger inte adjö. Vi ses igen - I dansens teeken.

Kate Björkman

Fader Vår - en bönbok i finsk natursten Stenmosaikkonstnär Ritva Luukkanen frän Birkala (pirkkala) i Tavastland presenterade vid sin uppskattade utställning i Uspenskijkatedralens krypta sin steniga konst under två veckor i maj. För besökaren blev utställningen över inalles 28 arbeten med varierande motiv ocb av olika storlek en stark konstupplevelse. Huvudnummer vid utstäIJningen var FADER VÅR EN BÖNBOK l FINSK NA-

TURSTEN. Pä bönbokens sista uppslag bildar ärkebiskop John Vikströms, ärkebiskop Johannes' oeh biskop Versehureos sigill i silver et! radband. Ärkebiskop Johannes öppnade utstälJniogen. Bl.a. sade hao med hänvisning tili bönboken at! "sähär tung är bara en hön". Ärkebiskop John Vikström välsignade bönboken vid en eeremoni i Åho domkyrka i februari. Ärkebiskop Johannes välsignade boken den 7 maj i Uspenskijkatedraleo

oeh den 22 maj välsigoades den av biskop Versehuren i Saokt Henriks katedral. Böoboken kommer oeksä att välsigoas i Konstantinopel oeh i Vatikanen, möjligen äveo i andra kyrkor i världeo. Sedan är 1975 har den finska steoeo varit Ritva Luukkanens ullryeksmaterial. Därförionao gjorde hoo konst pä olika säll (olja, akvarelI, glas, gips, lera, ITä m.m.) - "meo sedan fiek steoeo som material herreväldet i min själ", säger hon. - Just dä, för oästan 20 är sedan, räkade jag ha en stenk1ump i haodeo. Jag beundrade deo. Jag säg kristallema i den oeh hur den glimrade. Den hörjade leva ihanden. Snabbt sökte jag fram en hammare, lim, en skiva oeh gjorde mill första arbete i steo av stenflisoma. lnte kunde jag dä ana vart det skulle leda. - Febrilt sökte jag hällbart byggmaterial. Lyekligtvis har vi med rymdäldem fäll ämoen som häller oästan i evighel. Jag söker efter steoar runt om i Finland, bökar omkring frän gräns tili gräos. Jag traosporterar hem steoama, slär dem i skärvor med hammaren oeh sä att inte steoeos yta skadas. 1 mina arbeteo är varje stenflisa skulpterad pä sin plats, ytan är inte jämn. 1 min mosaik fär bliekeo vila pä stenens ojämna yta, ocb skisserar j fantasin fram den steniga bilden där ljuset bryts i tusen skiftningar, förklarar Ritva. Ritva kopierar inte gamla motiv utan skapar nya, hon avbildar hela livet

FADERVÅR Boken FADER VÅR i stenmosaik av finsk natursten, 52 x 51 x 25 cm, väger 63 kg. Allt sedan 1975 har sienen varil Ritva Luukkanens ul- Ritva Luukkaneo har haft botrycksmalerial. keo under arbete i över tvä ärs

Ett sjuans kåseri Av vära 9 siffror som vi använder i olika sammanhang i livet är säkert siffran sju den mest använda. Ja, hit tili värIden föds vi ju under olika tider, men mängen just i juli, vär sjunde mänad. Kanske rentav den sjunde i sjunde. Oeh kanske ännu sjunde bamet, som förr var ganska vanligt. Vi satt i vär bamdom i nägons knä oeh lyssnade tili sagor, kanske tex. sagan "Snövit oeb de sju dvärgama". Åren ruono iväg. Vi fyllde sju är oeb med det kom skolplikten. Av äronena var religion ofta första lektion pä läsordningen. Det började ju med Skapelsen som giek undan pä sex dagar. Herren vilade pä den sjuode dagen. Längre fram i garnla testamentet kom Jakob med i bilden. Han fiek tjäna Lahan i hela sju är för Lea oeh även and-

ra sju är för Rakel. Därefter kom förlätandet med i bilden oeh Petrus blev ombedd att förläta ej endast sju gänger utan sjuttio gänger sju. Sen var det ju räkning (matematik) oeh sä svärt var det ej att räkna 7+7. Värre var kanske de andra sätten. Oeh sä var det historia med ärtal oeh alla händelser, sjuäriga kriget bl.a. I slöjden gjorde gossama k1ädhängare av en brädstump. Här inborrades sju knaggar. Tili det roliga hörde ju julfesten med ringdans oeh en av dem hette "Sju g1ada lliekor i en ring". Betyget igen, det kunde ju oeksä innehälla nägon sjua. Det bara betydde att "nog sjutton ska jag bättra mig". Vi slapp i alla fall undan skolarbetet, blev ungdomar

oeh skulle fä en plats i arbetslivet. Pojkama tog sig kanske an sjölivet oeh där i storrn oeh däligt väder tvingades de kasta sju ankare. Nän aonan igen började pä nägot bygge för att där dundra in nän sjutumsspik s1l det säkert skulle hälla. Fliekoma igen sysslade hemma eIler tog tjänst pä nägon gärd. Oeb för dem blev det viktigt att midsommartiden söka sju olika blomroor att sätta under dy· nan, för att sen i drömmen fä se den tillkommande. Ja, oeh när han sen i verkligheten kom blev det vigsel i kyrkan, vid altaret med Ijusen brinoande i den sjuarmade ljusstaken. Oeh vad de sen voro lyekliga! Ja, det sades om dem at! de befunno sig i sjunde hirnlen. Men ären giek oeh med dem uppstod kanske en fourra pä trMen. Oeb dä sades det att de befunno sig pä sju famnars vatten. Men se, det ordoade nog upp sig - efter sju sorger och ätla bedrövelser. De stäIJde tili

tid. Hoo berällar all hon haekat säkert en miljon stenllisor, alla tuonare än tre millimeter. - Varje dag har den oerhörda vardagen bestätt i all kämpa med steoflisor miodre äo en milIimeter, sä att det osynliga kronbladet pä den lilla blomman leeode doftar för dig, som betraktar sidoma i böobokeo, säger Ritva. Hoo berättar om arbetspweessen: - Först täokte jag att det heli enkeli iote är möjligt all skapa eo sädao bok. Jag försökte ta mitt fömuft tili fäoga. Men inom kort märkte jag att jag var i full fard med all bestämma hur stor bokeo skulle vara. Det mäste vara text pä varje sida, annars ryms den iote. Jag gör sä här: FADER V ÅR p'ä vänSITa sidan oeh SOM AR 1 HIMMELEN pä deo högra sidao. Åtminstone bokstävema blir av svart granit Oeh av samma sten gör jag margioalen. Meo sidoma är vita. - Vita steoar fions det massvis i Finland. I Lapplaod fioner jag eo reo vit steo, Lapplands vita snökvarts. - 1 de heliga böekema har sidoroa förgyllda kanter. Det kan jag inte göra. Jag borde fiona oäodliga mäogder kallguld för det, oeh. det skulle inte bli hällbart. - AlItsä, vita sidor oeh svarta bokstäver pä mitten. Sidohömen är för tomma. Om jag skulle ta oeh fylla dem med blommor. Dä kunde pärmama vara grä; säsom jorden oeksä förefaller att vara, när mao inte tittar noggranoare efter. Oeh sedan, när mao öppnar de gräa pärmarna, ITäder de vita sidoroa fulla av sioa vaekra blomroor fram . - För blommoroa skall jag aovända de aUra vaekraste steoama i Finlaod. Dä kan var oeh eo förstä hur stor Gud är, när han för oss skapade steoama som ädelstenar. - Pä pärrnen skall det bli eli kors. Oeh sä skall bokens rygg ha sä starka gängjäro att man kan öppoa bokeo. Bokens rygg mäste säkert vara

et! sjudundrande plättkalas med plättar stekta i den sjuforrnade gjutjärospannan. Oeh med ären kom ju oeksä silverbröllopsdagen oeh dä blev det kalas med alla sju sorter. Sommaren firas ju även med sjusovardagen, kanske mera firad nu än dä vi var yngre. Mänga av oss hade sä skyndsamt tili arbetet med sjuans täg. Men ej numera, livet gär vidare, vi blir äldre oeh smäningom pensi.onärer dä vi närmar oss ären sjurtio, sjuttiosju o.S.V. Nu kanske vi har mera tid för naturen. Redan pä försommaren ser vi den späda sjustjäman blomina. Om vintem säller vi kanske sjumilastövlama pä för atl studera hirnlens stjäroor oeh bland dem sjustjäroan. Det gäller bara att ta det försiktigt i halkan sä man inte faller oeh tvingas se sjustjäroor! Nej, ou tar vi det lugoare, sätler oss i vilstolen för att läsa nän bok, t.ex. Kivis Sju Bröder. Oeh har vi tidning-

av järo liksom hömeo oeh det ställe man tar i, när man vänder sidoma; annars blir fingrama säriga. Stenen splittrades oeh ordet k1ingade Ritva Luukkaoeos steomosaikkoost utgär dels fräo Kalevalaepos. Ar 1985 fiek hon Kalevalas 150-ärs medalj . Jubileumsverket "The Kalevala an epie of Finland and all mankind" upptar heooes mooumeot med Kalevalamotiv. Dels har mäoga av heones arbeteo andra oatur-, djur- oeh persoomotiv. Hon har oeksä skapat nägra ikoner i steomosaik. Mänga av heones taYlor fions pä offentliga platser i värt land. Näronas kan i sammanhanget att Det heliga korseIS kyrka j Tammerfors skänkte heones tavIa HERDEN ät päven Johannes Paulus II dä han besökte Finland (1989). Tavlan fions nu i Rom i Vatikanens konslrnuseum. Ritva Luukkanen har publieerat konst- oeh diktboken STENEN SPUTTRADES OCH ORDET KLINGADE. Det är en fin oeh njutbar bok med bilder av beones stenmosaikarbeten oeh med dikter hon skrivi! i anknytning tili

en VäsITa Nyland erhäller vi som söndagsbilaga Sju dagar, med vilken vi tipsas om sjuans nyheter oeh myeket annat. Kanske vi oeksä försöker oss pä all fä en sjua pä lotto. Sen är ju pensionärema oeksä llitiga somroarteaterbesökare. Senaste goda pjäs var de sjungande bamen Trapp, sju tili antalet. Slutligen vili jag som soeker pä toppen pämiona om den tidning vi pensionärer fär i vära postlädor God Tid, sju gänger under äret. 1 stort sett var sjunde veeka. Taek för den. Med hopp om en sjunde-hirnlar god oeh skön sommar! Torsten Hallen

dem. Dikten öppoar tavlans budskap för en. Det är av betydelse eftersom den tryekta bilden av en tavIa inte förmedlar det som tavlan i direkt ögonkontakt förrnedlar sin beITaktare. Boken finns i tvä spräkliga versioner: finskasvenska- engelska oeh finska-tyska-franska. Diktema har översatlS tili svenska oeh engelska av Ch.ristel Pakarinen. Det är den versionen jag ovan hänvisar tili. Ritva Luukkanens konst-, dikt- oeh musikskädespel STENIGA BLOMMOR har uppförts i Tammerfors 1992 oeh i Mariehamo 1993, dä i samband med hennes utstäIJning i Mariehamns konslrnuseum. Ritva Luukkanen har under de gängoa tjugo ären stäIJt ut inalles etl fyrtiotal gänger, i hernlandet oeh utornlands. Där hon ställt ut har heones unika steomosaikkonst i enbart natursten väekt uppmärksamhet oeh gjort intryek pä besökaren. Jag häller med Ritva Luukkanen i det hon säger: "1 stenen finns kraft oeh nägot innerligt genuint Den talar själv i bilden". Valborg Loubisto

Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis • semce Vi sAtlar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet. Vi sköter om: - visningar, kredituppIysningar - hyresgarantier oeh -kontrakt VAra kunder söker bl.a. 1-5 rum i eentrala Helsingfors. Vänligen ring eiler besök 05S.

N&NwcusAbAff Smedsgatan 15, yard. 9-t8.

Tel. 17 1744 Hern : 455 1496/693 2893

Tillsammans-vecka på Söff för pensionärer, 15-19 aug. TilIsammans med varandra oeh skolans lärare trivs vi pä olika verkstäder, utfarder, föreläsningar, fester m.m. Välkommen! Anm.: Svenska Österbottens folkakademi, Närpes, tel. 962-56441.

..1

,.'

Näsan rinner, ögonen svider, andningen piper - du har drabbats av alIergi och du är sannerligen inte ensam. 20 procent av befolkningen Hder av alIergiska symptom och ytterligare 20 procent har latent allergi, som kan bryta ut när som helst. Allergin är en enorm utmaning UI vetenskaplig synvinkel, men ocksil UI samhällspoHtisk synvinkel. 1 Finland beaktar vi inte tillräckligt alIergiproblematiken i samhällsplaneringen i motsats tili vilra nordiska grannIänder. Docent Alf Backman är bekymrad över urvecklingen och efterlyser snabba iltgärder för att rilda bot pii dödläget. Vi behöver en grundlig alIergisanering av samtliga daghem och skolor samt utbildning av personaI pii alla niviler. Alf Backman har undersökt alIergiska personer och forskat i problematiken i närmare 30 är. Han vet vad han talar om. Ett alIergiskt barn som timtals vistas i en ohälsosam miljö lider verkligen. Daghemmen och skolorna är barnens arbetsmiljöer där de vistas upp tili 8 timmar per dag. De har rätt tili en miljö som inte äventryar deras hälsao Att en miljö är bra för alIergiker betyder att den ocksil är bra för andra. Oftast handJar det om att skapa utrymmen med bättre ventilation, fme fuktaohopningar ocb mindre damm. 1 dag vet man väldigt mycket om alIergier i Finland. 100m forskningen bar man

gjort banbrytande insatser. Men den samhällspolitiska koordineringen fattas. Där har vi under de senaste ären bHvit omkörda av de övriga nordiska ländema. Ut med andra För en familj som dagligen kärnpar med alIergiproblem är det en ringa tröst att det smilningom blir bättre. Det gäller att leva sil gott det gär med allergin och iltminstone se tili att bemrniljön ocb den egoa livsforingen inte förvärrar siruationen. Folkbälsan har under flera ärs tid arrangerat anpassningskurser för familjer där ett eiler flera barn lider av alIergi eiler astma. Hela familjen deltar i kursen

för närmare information. - Vi viii formedJa en positiv Iivssyn bland kursdeltagarna, förklarar habiliteringsledare Christine Westerholm. Även om allergiema är besvärliga och speciellt de som har problem med andningen lider svilrl, finns det ingen orsak all silla bemma och isolera sig. En bra kondition är speciellt viktig för aIlergiker och astmatiker. Ut med andra människor bara, det är mänga som har samma problem som du! Docent Alf Backman, som ocksil fungerar som sakkunnig vid Folkbälsans anpassningskurser, är inne pii samma linje. - Det finns en massa idrot-

bra mecliciner kan man hIIlla sjukdomen i scback. Direkt farlig blir allergin bara i vissa fall, vid sil kallade anafylaktiska chocker. SMana uppträder bland annat i samband med bi- eiler getingsting, när personer reagerar allergiskt mot mecliciner och i svära fall av fisk- och skaldjursallergiero Svära astma-anfall kan ocksä föra patienten tili intensivvärdsavdelningen, men det är mera ovanligt i dag pä grund av effektiv medicineringo De flesta patienter lider av symptom som är besvärliga, men ingalunda livshotande. Den vanligaste äkomman är aIIergisk snuva och ögon-

man upp tili 60.000 poli enkorn per kubikmeter luft medan normalvärdet under motsvarande tid rör sig kring 1.000! Det betydde att en massa latenta allergiker fick symptom. Födoämnesallergikerna utgör en skild grupp, där benägenheten minskar med tilltagande älder. Drygt 10 procent av alla barn under tre är har födoärnnesallergi . Men när de här harnen nätt upp tili tonären är bara 1-2 procent av dem längre överkänsliga. Men det finns ännu en stor grupp - de latenta aIIergikerna - som bildar allergiantikroppar men inte bar symptom. De kan leva bela livet utan besvär bara de undviker

Allergierna drabbar var fjärde rmländare där de fär fördjupad information, olika tips som underlättar tillvaron och specialanpassad fysikalisk träning. Barnen fär lära sig att andas rätt och framtör alIt att slappna avo Minst lika viktigt som informationen är de sociala kontaktema tili andra familjet i samma siruation. Eftersom finlandssvenskarna är utspridda har man ocksä försökt sprida anpassningskurserna sä rättvist som möjIigt geografiskt. 1 är arrangeras alIergikursen i Helsingfors den 1-5.81994. AnmäIniogstiden gär ut imilIen av juni. Kursen är avgiftsfri för deltagarna. Iotresserade kan kontakta Folkbälsans habiliteringsledare tel. (90) 434 9437

tare som har astma och allergier. Ta nu vinterolympiaden i Lillehammer som exempel. Där led över en tredjedel av tävlingsskidarna av astmatiskasymptom. Eli annat exempel kan plockas frän de olika bollgrenarna i Finland. 1 samtliga mästerskapsserier fions det spelare som Iider av astma. De tar sin medicin före träningar och tävlingar och klarar sig hur bra som helst, förklarar Alf Backman.

Farligt? Men visst lider den som drabbats av alIergi. Åtminstone tidvis. Allergi är en äkomma som man dras med bela livet, men med rätt livsstil ocb

de egentliga allergimekanismerna och fätt svar pä frägan varför samma retning ästadkommer olika reaktioner hos olika människor, dä kan man äntligen börja behandla de egentliga orsakerna bakom besvären. Det man nu vet är att allergierna beror pä summan av en massa negativa retningar. Visst levde människorna förut ocksil bland pollen och husdjUI, men husen var glesare, innetemperaruren lägre, det fanns inte konserveringsmedel, kemikalier och luftföroreningar. Alf Backman efterlyser strikta samhällspolitiska ätgräder för att minska allergiframkal!ande miljöer. Allergidimensionen mäste beaktas i nybyggnationen men ocksä vid saneringen av äldre byggnader. Luftkonditioneringen fär inte stängas av tili natten pä grund av energibesparingsskäl. Vi skall undvika aIIt som direkt skadar vär livsmiljö och därmed också leder tili allergi, det vili säga tobak, avgaser och andra luftfororeningar. - Vi mäste skapa ett aIIergirnedvetet folk genom att utbilda centrala yrkesgrupper, bland annat daghemspersonal, lärare, städare och hälsovärdare. När aIIergierna börjar bli den vanligaste kroniska sjukdomen bland befolkningen måSte vi börja göra något övergripande. Det betyder nul

symptom tätt ätföljd av aIIer- de retrtingar som evenruellt giskt utslag. Cirka fem pro- kan utlösa en reaktion. De cent av aIIergikerna bar ast- skal! precis som aIIergifamilma. Just nu lider mänga män- jerna undvika busdjUI, mögelniskor av pollenallergi. Frän svamp ocb for täta huskonmars tili juni är det aI, hassel struktioner. De skal! skaffa ocb björkpollen som ästad- sig en centraldammsugare kommer remingar. Först och förövrigt se tili att ventiblommar björkarna i södra lationen fungerar bra. De Finland ocb först en mänad skall undvika alla sädana masenare i Lappland. terial som binder och bildar 1 början av juni tili mid- damm, t.ex. dun och yllesommaren blommar gräsen, flock. som mänga är känsliga för. En del fär ocksä symptom av Inget botemedel blommande spannmälsväxter 1 dag kan man inte bota alocb tili ocb med av vasS. 1juli lergi, men genom moderna ocb augusti blommar gräbo, behandJingsmetoder kan pativiiri vanligaste ocb starkt al- enterna ändä leva ett normalt lergiserande ogräs. 1 !joi rilka- liv och ha länga symptomfria de alIergikema ut för rena ra- perioder. När forskarna inom text: Camilla Westerlund ma pollengröten. DiI räknade de närmaste ti~ ären kartJagt

LINDHOLM LINES

ÖNSKAR ALLA LÄSARE EN SKÖN SOMMAR! ÄNNU FINNS DET PLA TSER KVAR PÄ VISSA AV SOMMARENS BUSSRESORl

H elenahemme{, en av Blomslerfondens pensionärshem vid Pohjolagaran 40-44 j Helsingfors.

En tryggr boendealternariv för svenska pensionärer. Blomsrerfonden uppräcrhåller i Korrby tee pensionärshem

fö r sve nska pensio närer: Hemgården som är eee servicehus, samr H elenahemmet och Bergahemmet vilka erbjuder mm med heli nacko rdering. Inom Helenahemmer verkar en enher fö r vård av demenra. Mälet för ve rksamheten är art erbjuda ert tryggt boende med en s regvis ökad service sam ffiorsvarar det indiv iduella behovet. Alla har trygghersanord ning eiler alarmkJocka och personaI fi n ns rillgänglig 24 tim mar i dyg ner. Pensio närerna hae dessumm tillgäng til i sjuksköta rens rjänscer, rädg ivning och en diger programverksamhet. I helpe nsio nen ing:1. r ycrerligare målrider, sräd ning, byk tjänsr och all män omsorg. Ali ävrig service såsom läka re, frisö rska, ped ikyris t och evätrerirjänsrer finns 3rt rillgå tili sm rkt subvemio nerade priser. I vå ra gäsuum so m är fä rdigt mä blerade, kan personer få pla ts för en korra re rid då anhöriga och skö rare behöve r avlas rni ng - kans ke ba ra fö r en vecka, eller ecr veckos lur. Om du fu nderar pii en inflyr m ing rill err pensio närs hem rekommendera r vi arr du ko makrar 055 och kommer överens o m et[ besök. Ri ng Gu nilla af H eurl in tel. 799 199.

Stiftelsen Blomsterfonden i Helsingfors.

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

}..p,~\ GOD MAT GklJpp ~~~~ 1 TRIVSAM OCH 'ER! RYMLIG MIUÖ. VÄLKOMNA!

MYu'YLRMPI ftlSTRURRHIS 03100 Nummela 1. 912-351 77, leler"" 912-350 87 bille/. 949 446 374

Norge- fjäl/, hBvoch fjordBr ..................................... KoJmArden och Vimmerby, Sverige.......................... Konstress i kulturlandskap (endagsresa) - Gallen-Kallela, Halonen och Sibelius ..................... OperBiNyslolt- · A idB · ............................................ Bostadsmässan i Jakobstad ...................................... Längs Saima kanal tili Viborg .................................... Runt Finlands insjöar ................................................. FORMEL- l , Hockenheim, TyskIBnd........................... Hemliga resanl (endagsresa) .................................... Got/andoch ' medeltida' Visby, Sverige ................. Längs SBimB kBnBI tili Viborg .•.................................. Strsuss·operetten "Wienerblut ' JTammerforshuset {veckoslutsresa} ........................ Nordjyl/Bnd med SkBgen, DBnmBrk•. ........................ HÖSTENS HÖJDPUNKT:

5-12.7

'1" 1 , . ~t,l.J:l l." RESERVERA MÖTES- SEMESTER- ELLER KURSTJÄNSTER FRÅN KAT-INSTITUTET

11-14.7

12.7 14-16.7 19-20.7 19-21.7 2~28. 7

27.7-2.8 4.8 4-9.8

16-18.8 20-21.8 22-28.8

Tysklondochdess ·Honsostöder· ............................ 15-22.10 Om Du ännu inte har vAr broschyr BUSSRESOR 1994 skicksr vi den gäma tili Dejl

hel- och halvpenslon goda mötes- och kongressutrymmen audltorlum för 250 personer högklasslg matservlce strandbastu, slmbassäng, bastu kondltlonssal, blbllotek Inkvarterlng för 200 personer guldade rundturer I reglonen famlllefester utskänknlngsrättlgheter

BE OM EGEN INDIVIDUELL OFFERT Tel. (911) 221221 och fax (91l) 2212 200 10300 Karis

OcksA denna sommar ordnar vi de popu/ira endagsr"soma med starf frln Vsstnyland tili bland annat nöjltSparker. Ring 51 berittar vi meral Vi planerar även gäma era bussresor for grupper. Eftersom vi har fullständiga resebyrArättigheter kan vi förutom bussen sven sköta om program, bokningar och biljetter. Vi erbjuder ocksA förmAnliga dagskörningar (rAn huvudstsdsregionen.

INTRAl.lUD MOTARBETAR VÄRKI Den tOr lindnng av ohka slag ~ muskel· värk och andra smårtor utvecklade Intraljudsapparaten NOVAFON har kommit

uI pl marknaden i finland Ir 1969. Dir·

Bussbolag • Bussresebyrå

LINDHOLM LINES Horsbäck • 10600 Ekenäs' (911) 241 6808

ytan , och blodflö<lel aktiveras i v3\tnads· cellerna. varvid kroppens egna helande

~~e~~r sfa~~,1a~åmPlig

eHekl med en regtageran. En normal behandling taf

ca 15 mln. per ging och man kan be'

tOrinoan har den testats bl.a. r Tyskland , England och Osterrike med mycket be· rörnvårda resultal Dess IOrmåga an liodra grundar sig på ljudvågor inom

hanola SIQ lIere gånger om dagen och marX vai: sjålvbehandling med appara· ten har aldrig medfOrt något sam helsl

frekvensområdel I()(). 10000 Hz (mng·

Sjukgymnaster rekommenderar inlfa· Ijudsbehandling speciellt vld vårk fOrorsakad iN muskelspånningar, meo påpe' kar aU lastan apparaten åf helt 'anlas' tisk når det gåller lindring iN smår1or, så kan mao iote bala kroniska sjukdomar såsom ledgångsreumatism eiler slilna leder, meo den kao lindra smårtor ;iven I dessa fall.

ningar i sekunden). Då apparatens Ijudplana eerör huden fortplantar slg Ijudvågorna ända ned tili 6 cm under

meo lör persooema.

Importör

S NYSTRÖM KB Centratgatan 56 10300 KAA IS tel. 911 ·316 36 sAnder gratLS Informanon på begåran

FORTSÄ1TNING

•••••

Kimito ... • • • • • • • • • från sido 1

trevligt sätt gavs en hei del information om Amos' liv och verksamhet. Amos Anderson var ju intresserad av kultur och gjorde en betydande insats ocksä som kulturmesenat. Han grundade Hufvudstadsbladet och ban tog initiativet tili Kulturfondens tillkomst. Amos gick i skola i Sagalund och hans lärarinna hette Adele Weman. Hon gestaltades pä sommardagen av Mär· ta Holmen. Amos stränga lärare bette Nils Oskar Jansson - en annan av Kimito-bygdens stora kulturpersonligheter och irutiativtagaren till Sagalund museum. Jansson gestaltades av Jarmo Kujala. 1 programmet medverkade dessutom med säng Tuuli Stuns och Caj Ehrstedt. Vid pianol satt Bo Stenfors. Ett uppskattal programinslag var ocksä Anna Sarins ryska sänginslag. Kommundirektör Harry Bondas framförde Kimito kommuns bälsning tili de nästan 900 deltagarna i sommardagen ocb presenterade i kOrlhet "sin" kommun Fullsatt i kyrkan Sommardagen inleddes med besök i Kimito gamla kyrka, byggd pä 1400-talet. Det var kaplan Björn Vikström Som presenterade kyr-

gick skatteinkomsterna -tili 105 miljarder, medan man i år har uppskattat skatteinkomsterna tili 101 miljarder. Bara i år är skillnaden mellan statens utgifter och inkomster drygt 100 miljarder. Det är den summan vi lånar och den ska alltså adderas tili statsskulden. Enestarn päpekade att den usla ekonomin äterverkat pä olika medborgargrupper: - Inte heller pensionärema har klarat sig utan att fä känna av den beska medicinen. Hög- En nöjd och glad Valter Joluznsson, ordförandeför Kimito re avgifter har drabbat även Pensionärsförening, i samspråk med några av sommardadem, medicinavdragen har gens deltagare. slopats, läkemedelsersättningama sänkts o.s.v. Men altemativen tili dethär är ännu obehagligare hävdade Enestarn. Han päpekade ocksä att pensionäremas inkomstutveckling ändä trots allt varit bättre än andra befo1kningsgruppers: - För dem med de lägsta pensionerna, upp tili 4.300 mark per mänad, innebar 1991-93 ännu ett plus i den nominella inkomsten. Enligt Skattebetalarnas centralr<irbund är 1994 det rörsta Amos Anderson (Börje Lång) blir förhörd om de lio bud- året under perioden orden av sin·/ärarinna Adele Weman (Märlll Holmen). 1987-94 då medelpensionä-

kans historia och som ocksä Iät kyrkoherdarna i gängen tid passera revy. Caj Ehrstedt sjöng "Nu är det Ijuvlig sommar" och "Tonema" och kapian Vikström förrättade en kori andakt. Sommardagens luncb intogs i Wrethalla ungdomsfö-

Caj Ehrsledt uppträdde med sång iKi· milokyrko.

reningslokaJ . SjäJva program-

feslen försiggick utomhus, pII slänten invid f.d . skolhuset. Förbundsordförande Levi Klåvus tackade arrangören Kimitio Pensionärsförening fOr utfÖrl arbete och betonade sarnhörigheten inom Svenskfinland. TilI sommardagen kommer deltagare frän hela Svenskfinland - ocb ocksä frän den svenska pensinärsfOreningen i Tammerfors. Verksarnhetsledare Jerker Nyberg överräckte ännu blommor ät de medverkande i programmet. Kommundirektör Harry Själva festen avslutades Bondas framförde Kimito med "Jag älskar min bemkommuns hälsning. bygd". Därefter följde kaffe och dans. För musiken svarade Janne ocb Kim Engblom med sina musikanter. För dem som inte ville dansa ordnades guidade sightseeingturer och möjligheter att ta del av vad Sagalund museum har atl erbjuda.

Allvarsord om landets ekonomi, sa riles· dagsman Jan-Erik Eneslam i sitt festtal.

* **

rens (4.700 mk/män) nettoinkomst minskar. Minskningen är 39 mark per månad. - Enligt samma undersökning beskattas mindre mänadspensioner än 5.500 mark tack vare pensionsinkomstavdrag lindrigare än motsvarande löneinkomst. Ca 75 procent av pensionärema hör ännu tili denna grupp, underströk Enestarn. Har man bara folkpension gär del ingen skatt alls, oberoende av avgiflema. - De högre avgiftema har alltsä i prakliken inte alls eller föga drabbat den stora maj onteten av pensionärer som har läga pensioner, sa Enestarn. Enligl Skattebetalamas Centralförbund förlorar en pen-

Budgetglapp på 100 mrd

Välsjungande Tuuli Stuns drog ner applåder.

Festtalel vid ärefs sommardag hölls alltsä av riksdagsman Jan-Erik Enestarn. Han uppehöU sig mycket vid den ansträngda statsekonomin. - Förutom den egenlliga statsskulden har vi ännu statens ofinansierade pensionsansvar pä ca 200 miljarder och kommunemas likasä ofinansierade pensionsansvar pä 200 miljarder. Den sammanlagda skulden är pä detla sätt defiruerad ca 700 miljarder. Och den stiger kraftigt - om ingenting görs. Dessutom, fortsatle Enestam, minskar statsinkomsterna. År 1989 upp-

Och här väntarvipå mat. .. Men minernaär glada.

Medryska sånginslag medverkade Anna Sarin.

slonar med 8.200 mark per mänad 75 mark under är 1994. Utredrungen säger ocksä att en "pensionär med goda inkomsler" i är förlorar 144 mark per mänad. Riksdagsman Enestarn poänglerade att man ocksä i andra länder varit tvungen att ta tili övervägande hur man ska fä de krympande resursema att förslä. Delhär gäller ocksä Sverige. Men inte är del för den skull fräga om att överge grundprincipema rör det nordiska väWirdssamhället, utan det är fräga om en fömyelse som kan ge garantier för en fOrlsatt generell väWirdspolitik. Förnyelsen bör resultera i en ökad effektivilel av den nordiska välf3rdsmodelJen.

\---+---+--l1.

! ---'f---+----<

BeN? ~~X,l

RAGG

(l\~~~ ~Dr.

)--HEl-1Ut'l ~

HO~l'- I 6LOM-,

~iR1Ai--

LAl<.I'ISl<

I"<O~T

--ll

t'l~FASi

i-~~~i~ ~ACl

ÄKTAl,

I .. ..J -

.+~# tR1C.Ai 13M

l::< ~ .<t

MANl

~\...

LAtH-

~ ~-

i - ,~

GR -

nT"1

Omtyckta temaresor, begär broschyr! Å1and j ett nötskal, Via Å1and tili Sverige, Skärgårdsvägen til i Å1and, GamI. postvägen, Församlingsresa, Konstoch kulturresB, Stonnskärs Maja, Bondkalas, Sjörövarresa, Vtkingaresa, Gourmetupplevelse mm.

Ring 928-28 O4Olgruppavtklningen

Lösningarna tili krysset i detta nummer bör vara redaktionen tillhanda senast den 25 august!. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGO. Minns att märka kuvertet med "Kryss 4".

Gruppresor tili Åland

~_.

Namn: Adress:

f--;;~~;~-~~:;~-~~~~~~;-----------------------------l

: "Gruppresor till Åland"

Namn............

...........................

I :::: ~.~ . . . . . . . . . . . . . . . . . ............ . .. . ................. !

~I~~~~S~!~

!. _____________________________________________________ ___________ .J1

AMINNtGARD Ä

EFOR

. S

g 911 -38890

Kom och njut av traktms repre.sentativasre miijö samt av dm kunniga och yrktsSkickliga kökspmonalens delikatesserI Smörgdsbord alla dagar 65,Reservera även plats for möten m. m. VälkommenI