God Tid 5/1994 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Sibboborna prima virke! Sidan 8! Argång 22

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Höstmötet väljer en ny förbundsordförande Förbundets nuvarande ordförande Levi Klävus, Närpes, meddelade i väras förbundsstyrelsen att ban önskar avgä frän ordförandeposten. Böstmötet 11 november skall följaktligen välja en ny förbundsordförande. Självfallet har kandidatnomineringen diskuterats pä olika niväer inom förbundet. Ragnar Hansson har lovat stilla upp i ordförandevalet. Han har emellertid frarnhlliit all även andra kandidater kan dyka upp. Han tycker all det vore bra om höstmötet skulle ha möjlighet all välja förbundets ordförande i demokratisk ordning. GOD TID nr 6 utkommer i oktober. Eventuella medkandidater hinner fOljakt-

all vi inom förbundet kan utveckla en modell för hur vi framdeles bör handha vär intressebevakande uppgift i sociala frägor av alImän natur.

Ragnar Hansson kandiderar för ordjörandeposten.

pä pensionärsförbundet och dess verksarnbet, om hans visioner och tankar inför framtiden. - Förbundsnivån har haft en specifik roll i bevakningen av pensionäremas intressen eftersom beslutsfattningen i ligen prescnteras i tidningen samhället tidigare skett pä innan höstmötet hllis. central nivä. Nu har beslutsGOD TID intervjuade Rag- fallningen långt överförts till nar Hansson om hur han ser lokal nivä. Dethär förutsäller

- Alla sarnhillsfrägor är förstlls av intresse, men pensionärsförbundet kan inte splillra sig. Vi bör koncentrera oss till frägor som är primära för pensionärema, s.s. bälsa, utkomst ocb boendeförhällanden. En viktig uppgift har förbundet i all bevaka det svenska språkets ställning i beslutsfallningen. - Förbundets päverkningsmöjligheter pä OOnivä är förstlls inte sä stora. Det blir svärare och svärare all föra fram krav. Men det gär all päverka fastän det tar lång lid innan slutliga resultat näs. Vi ska fortsälla med all pärninna beslutsfallama om pensionärerDas existens och behov, fortsätta att bevaka deras villkor. 1 della har vi ocksä samarbete med andra pensionärsorganisalioner.

Böcker centralt tema på årets kulturdag

- Välkommen tili kulturdag i Sibbo, säger bibliotekschej Barbro Wigell-Ryynänen där hon står på scenen tili Topelius-salen.

o Böcker blir ett centralt tema på årets kulturdag i Sibbo. Fyra fOrfattare - Sirkka Sundroos, Hellen Tallqvist, Hildur Wikberg och Marianne Peltomaa - berättar om sitt skrivande. Dessutom berör riksdagsman Claes Andersson sin diktning i sitt festtal. Sirkka Sundroos, 80, Hellen Tallqvist, 90, och HiJdur

Wikberg, 70, kommer all samtala om sill skrivande. Marianne Peltomaa kommer ut med en bok i höst och berällar bl.a. om den. Kulturdagen försiggär den 27 oktober i biblioteket i Sibbo. Samlingen sker vid kyrkan klo 12. Mat serveras i skolcentret klo13.30. Därefter är det dags för själva festen, sam hälls i Topelius-salen i

biblioteket. 1 programmet ingär ocksä alIsäng, sam leds av Birger Tömer. Dessutom kommer förbundets tinal i frägesport all avgöras. Klara lag för tinalen är redan Tarnrnerfors och Malax. Det tredje laget blir klart den 21 september. Anmälningstiden tili ärets kulturdag utgär den 27 september.

Nr5

6 september 1994

Ragnar Hansson, 68 • bosall i Helsingfors • var skollärare i Helsingfors stads tjänst sammanlagt i c.a_ 26 är; pensionerades från tjänsten sam skolföreständare 1986 • innehade olika förtroendeuppgifter inom Finlands Svenska Lärarförbund pä både förenings- och förbundsplan • har varit verksarnhetsledare i Försäkringsmannaförbundet pä 1970-talet Svenska Pensionärsförbundet: • stiftande medlem när pensionärsföreningen Eilan Helsingfors grundades, dess ordförande 1988• förbundsstyrelsemedlem, dess viceordförande 1990-1994 • förbundets representant i Soeial- och hälsovärdsorganisationemas samarbetsorgan SAF, i arbetsgruppen för äldreomsorg • anlitats sam sakkunnig i utskollsbehandlingar i 00dagen Fritidsintressen • körsäng var tidigare det stora intresset • alIslags lilleratur, "sommartid blir det mycket deckare" • sociala frägor och föreningsverksarnhet har alItid intresserat

Närpes

har i äldreomsorgen länge använt sig av eli arbete mellan soeialhälsovärden, uppger direktör Kerstin Hon pätalar all många s.kutvecklingsplaner sam kommer uppilIän är alItför verklighetsfrärnrnande. De kan inte tilIämpas i en medelstar stad sam Närpes där många lever enbart pä folkpensionen.

Sidan 11 Tillvarata individens intressen - Pensionärsförbundet är partipolitiskt obundet. Förbundet engagerar sig inte sam spräkrör för nllgot politiskt partio Intressebevakningen och sarnrnankomster av olika slag är emellertid politik. För-

bundets politik är all tillvarata den enskilda individens intressen inom ramen för den verksarnhet sam förbundet har. Besluten i förbundet utgär endast från indhridens intressen. - Ali samJa de svenska

Birger

Forts. på sido 13

Sommarfest på Lurens Svenska Pensionärsförbundets Östnyländska distrikt, med Ester Berlin sam primus motor, arrangerade första söndagen i augusti sin traditionella sommarfest pä Lurens. Cirka 250 personer mölle upp och njöt av sommarvärmen och det tina program sam serverades av värdparet Börje Lampenius och Ulla Eklund. Det var helt naturligt mycket säng och för musiken svarade förutom Amo Kantola

spelmännen från Virby. Med sju stycken dragspel fyllde de luften med böljande rytmer. För det verbala inslaget svarade Leo von Martens, sam inledningstalade, Rolf Söderling, Svensk-Finlands egen käsör och verksarnhetsledare Jerker Nyberg. "Offe" pratade väder i en halv timme och Jerker reeiterade dikter och informerade. För trakteringen svarade Hommansby marthor.

Grankullabor i västerled 1 slutet av maj var allt klart för Grankulla-pensionäremas årliga resa, sam denna gäng styrdes mot grannen i väster med Mora och Finnrnarken sam yllersta mä!. Efter en angenäm överfard mölle gamla vännen Bjarne Björk med sin buss vid Värtan. Efter eli kort uppehäll i Sigtuna, bl.a. med besök pä Tant Bruns cafe, anlände vi

tili Skokloster, där vi under sakkunnig guidning fick en god bild av slonets öden under århundradens lopp. Det kunde skrivas m ycket om besöket, men Iät oss endast här notera en av de största enslcilda vapensamlingar sam tinns. Likasä skvallrade porträllen i gemaken om slollets storhetstid. En helt annorlunda miljö Forts. pII sido 13

för vllrt pensionssystem kan bestä ocksä i framtiden, understryker forskningsdirektör Mikael lngberg vid Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitut. - Men det kan förutsälla all vissa tinjusteringar bör göras. Det är inte skäl all höja den officiella pensionsåldem 65 är. Sidan 6

__ Från redaktionen_

Enade pensionärer

MAnga pensionärer bar uttryckt förvåning över att närmare en miljon tvähundratusen pensionärer inte har nägot att säga till om när frägor som berör pensionärerna ocb deras intressen bebandlas och avgörs. Bäde fårska ocb gamla exempel pä att sä är fallet linns. Vi ställs gAng pä gäng inför detta faktum , att företrädare för statsmak: ten och arbetsmarknadsorganisationerna fattar beslut 1 för pensionärerna viktiga frägor utan deras hörande. D~t ta beror möjligen pä att pensionärema saknar en enhetltg organisation, som kunde sätta nägot slags form av tyngd bakom eventuella yrkanden. Direkta pätryckningsmedel saknar vi tyvärr i detta nu. Vid samarbetsdelegationens för de ätta riksomfattande pensionersorganisationerna möte i slutet av maj föreläg till behandling en skrivelse frAn en organisation med namnet Veteraaniopettajat r.y. Veteranlärama. 1 skrivelsen föreslogs att alla pensionärsorganisationer i landet skulle bli medlemrnar av samarbetsdelegationen. Förutom de ätta riksomfattande förbunden linns i värt land en hei rad pä olika yrken eller annat baserade pensionäfsorganisationer. Nästan alla de riksomfattande organisationema är avläggare av nägot politiskt partio Detta tilisammans med de yrkesbetonade gör att blandningen blir nägorlunda fullständig. Gemensamt för alla dessa organisationer är att de alla saknar verkliga pätryckningsmedel pä det politiska och ekonomiska planet. Förhällandet är i dagens läge inte tillfredsställande. Vi bar genom de gängna ärens sparätgärder, bäde statliga ocb komrnunala, kunnat konstatera att man inte anser sig beböva ta hänsyn tili pensionärernas äsikter ocb intressen. Vid det tidigare närnnda mötet hade vi tillfålle att träffa företrädare för de politiska partierna. De frarnforde sina partiers ständpunkter i olika frägor som vi framställde. Representanterna för regeringspartierna sade sig hysa full förstäelse for vära synpunkter. Men pä grund av det bekymrnersamma ekonomiska läget bade de tyvärr tvingats att fatta även mycket motbjudande beslut. De flesta av dem ansäg dock att pensionärema inte drabbats bärdare än andra av sparätgärderna. Representantema för oppositionen igen sade sig ha full förstäelse för vära synpunkter. De skulle göra sitt allra bästa för att vära synpunkter skulle vinoa gehör bland de övriga beslutfattama. Skrivelsen frAn Veteranlärama väckte en livlig diskussion.

En rad förslag till bur samarbetet organisationema emellan skulle kunna effektiveras frarnfordes. Nägot konkret resultat gay diskussionerna dock inte. Frägan var för ny och alltför omfattande för att den i detta skede skulle ba kunnat leda tili verkliga resultat. Den är dock väckt och kommer säkert att ge upphov till nya initiativ ocb diskussioner framöver. Vi bör dock observera att pensionärema inte är en ens närmelsevis enbetlig grupp pä annat sätt än att alla just är pensionärer. Vi har välbeställda pensionärer likaväl som pensionärer som har svärigheter att klara av ens de nödvändigaste utgiftema. Tyvärr är det de senare som har drabbats mest av de statliga sparätgärdema under senare är, emedan utgängsläget för dem bar varit svagt. Vi har även gamla t.o.m. ideologiska bindningar, som starkt päverkar oss och värt handlande. Pensionärsorganisationerna har ett slags tudelad uppgift. Dels skall de fungera som en form av fackorganisation, som skall inrikta sig pä att tillvarata medlemmamas ekonomiska intressen. Ders skall de utveckla en social och ideell dimension. För den senare uppgiften är möjlighetema helI beroende pä det intresse, som kan uppbädas bland medlemrnama. Under de s.k. goda ären pä ättiotalet säg politikerna som sin frärnsta uppgift att fördela ett ständigt stigande välständ. Här blev pensionärerna inte beller helI bortglömda. Dä var den fackliga delen av verksarnheten av mindre betydelse. Lagar som skulle gynna speciellt folkpensionärema stiftades. Den nya ekonomiska situation· som mötte pä nittotalet gjorde emellertid att verkställigheten uppsköts ocb sannolikt tili viss del uteblir. Av allt att döma komrner den strävan till solidaritet och järnställdhet som präglat värt efterkrigstida samhälle att förändras. Grupp- ocb individuell egoism komrner att ersätta den tidigare solidariteten. Dragkampen intressegrupperna emellan komrner att bärdna. Detta är en verklighet, som vära pensionärsorganisationer komrner att ställas inför. Vära verkliga päverkningsmöjligbeter kommer buvudsakligen att bli beroende av de representanter som vi utser i val, säväl komrnunala som statliga. Kanske kommer initiaitiv i stil med veteranläramas att småningom leda tili en samverkan i verksambeterna, som vära organisationer uppenbarligen komrner att behöva i framtiden. Levi Klåvus

Vi människor är egentligen ett ganska missnöjt släkte. Som nu dethär med vädret. Tvä dagar av litet molnigt och svalare väder fär oss att sucka: "nog är del ändä kall! och ruskigl". Sä kommer dä den helasle, molnfriasle och vackraste sommaren i mannaminne. Och dä gär vi där och vojar oss: "herregud nog är del hett, skulle del nu inte kunna komma nägon svalare dag emellan". Och sä kommer dä denna svalare dag och dä ulbrister vi: "nog var det vad man vissle, det var slul pä sommaren nu!"

Sädana är vi. Väldigl lilel är bra för oss människor. Och vi har ett väldigl kort minne. När det är svalt gormar vi efler värrne och när det är varmt längtar vi efter svalare dagar. Delhär, tycker jag, visades tydligt under de verkligt varma och lina julidagarna.

...

Själv är jag en mäDniska som definitivt föredrar värme framom köld. Jag brukar säga att "hellre 30 grader varmt än 20 grader kallt". Jaggiliar inle när det börjar knipa i tärna och man tvingas gougga oäsan för att den inte ska förfrysao 1987 var visst vintern dä det t.o.m. i Hangö var svinkallt. Dä förfrös jag kinderna pä viadukten när jag var pä väg hem tilllunch. 1 Spanien har jag upplevl en värme som var smätt obebaglig. Där gick del inte att slä barfola i sanden. Sanden var helI enkelt sä het att detta inte Iät sig göra. Men tili Spanien äker vi finländare för att uppleva värmeno Och när vi sedan, som i juli, fär en verklig SP:uuenvärme ocksä här uppe 1 norr, ja dä larmar vi och längtar efter "svalare dagar". Nog är vi ett underligt släktel

...

JERKERS RUTA

, 1

Den gAngna somrnaren bar varit den vackraste och varmaste pä femtio är, d.v.s. under bela den tid jag komrner ibäg. Pensionärerna har trots värmen orkal hälla igäng. Olika somrnardagar har arrangerats, utfårder och tealerbesök har det blivit för väldigt mänga. Enligt en uppgift jag fätt bestär sommarteatrarnas publik till nästan 40% av pensionärer. Vackert sä. Man tycker bara att tealerarrangörema kunde komma ihäg pensionärema vid prissättningen. 1 augusti och i början av september ätervänder pensionärerna frAn sommarlandet till staden och livet normaliseras. Det syns i Hbl:s "Föreningsnytt". Den spalten skall vi givelvis utnytlja, men jag pämin-

ner ocksä om att vi i God Tid pä Claes Andersson, sam vidtar emot förerungarnas verk- talats som festföredragsbällasambetsplaner. Säsongens re. Förbundets frägesportsliförsta cirkulär har avsänts tili föreningarna . 1 det redogör vi naI avgörs ocksä vid kulturdaför olika resor, för kulturdagen. Det bar varit mAnga gen i Sibbo och för höstrnötet svängar i frägesportdansen . Tvä lag är redan linalklara: i Tammerfors. Kulturdagen i Sibbo startar Malax Pensionärsbem ocb vid kyrkan med en kort an- Pensionärsföreningen i Tamdakt ocb preseotation. Mat merfors. Det tredje laget blir serveras i Skolceotrurn och nägot av lagen Arkadia Penhuvudfesten ägnas i är ät ny- sionärer, Esbo Svenska Penutkomna böcker. Med i Sibbo sionärer eller Tenala Pensioär bl.a. tre pensionärsdamer närer. Hellen Tallqvist, Sirkka Den 10 november hälls förSundroos och Hildur Vikberg, bundets höstmöte i Tammersom alla debuterat som förfat- fors. Sä gär en säsong, sä gär tare pä äldre dar. "Hille käse- ett är. rar mest pä skoj", Sirkka beHösten är kommen med akrättar om presidentens slott i den nya Helsingfors-guiden tiviteter mAnga. Solen skiner och Hellen läser egoa dikter. och livet ler. Intressant blir ocksä att lyssna

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f. Ansvarig utgivare ocb cbefredaktör Rainer Erlund

Redaktiooens adress: Halrnstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-248 7345 (g.) 911-2482539 (h.) fax 911-248 5007 ISSN

035~-H%~

Annars har nog sommaren gätt mest i arbetets lecken. Det har blivit mindre tid än vaoligt för torpet där pä landet. Och därmed mindre av lisket och mindre av liskrökaudet. Det sistoärnnda är annars eo härlig avkoppling. Att sitta där vid röklädan och dra i sig den härliga doften, med en iskall öl inom en halv meler, är livet. Det är underligt hur mycket man hinner meditera under den dryga halvtimme det tar att röka en läda abborraf.

Och svampen har pä dehär breddgraderna hittills näslan helt lyst med sin frAnvaro. Det är naturligtvis torkan och värmen som varit orsaken. Men ännu gär jag i hoppet att höstens regn ska medföra endel kantarellskördar. Svampsäs hör tili det bästa jag vet.

...

Svamp och bär borde. för övrigt tas bättre tillvara. Andä tycker jag det blivi! bättre pä den punkten. Man ser mera

svamp- och bärplockare än förr. Om de strama tiderna inverkar vet jag inte. Men kanske ocksä det är en delorsak. Den andra orsakeo är väl all folk söker nyttig motion. Och härlig motion är det ju all ströva omkring i skogen med svamp- eller bärkorgen pä armeno Jag är dessvärre en mycket dälig svampkännare. Men det linns ju mAnga goda svampar förutom kantarellen. Jag vet att olika svampkurser blivil mycket populära. Folk vili skaffa sig kunskap om svamparna för all kunna dra nytta av det sam uppenbarar sig i skog och marko Själv tycker jag nästan bäst om kantarellsllsen som kallo Bredd utanpä en smörgäs är det myckel nära toppen av vad man kan tänka sig som läckerhet!

...

FOlboll har det blivit mycket av denna sommar. Inte sä att jag själv skulle ha sparka! bo II, det böljar nog ären sätta stopp for. Men jag har varit med pä ett litet hörn och arrangerat olika turneringar for knattar och fotbollsjuniorer. Jag rekommenderar förresteD feir mor- och farföräldrar alt gå upp till planen och följa med sonsonen eller dottersonen när denne spelar. Se vilken spelglädje och vilket intresse! Det ger tillfredsställelse ocksä ät dig som fareller morförälder. Och tänk vad knatten är g1ad över att morfar eller farfar, mormor eller farmor, har kommit fOr att se just hans match. Och jag kan intyga att de stoltaste mor- och farföräldrarna, dom har jag sett just vid sidan av en knattematch!

Köpergamla Finska- Ryska sedlar och mynt. Vänl. tel. 40B 010

SIBBO APOTEK tel. 231 223 8.30-20

lö 8.30-14.00

SÖDERKULLA FIUALAPOTEK Tel. 2721196 9-17.30, lö 9-14

VERKSAMHETSKALENDER ... GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER

Möteskallelse

·n

Svenska Pensionärsförbundet r.1. sammankallas tili stadgeenligt höstmöte torsdagen den 10 november 1994 i ortodoxa församlingens lokal i Tammerfors, Suvantokatu 10 A kl. 13.30. Fullmaktsgranskning senast 1/2 timme före mötets början. Ärenden, som medlem önskar uppta tili behandling vid höstmötet bör anmälas tili styrelsen senast 10.10.90 kl. 13.30. Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1-1 00 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befullmäktigad representant har en rösl. Efter de egentliga årsmötesförhandlingarna har deltagarna möjlighet att ställa frågor tili förbundsstyrelsen . Förbundsstyrelsen PREUMlNÄR TIDSPLAN i samband med höslmölel i ortodoxa församlingens i Tammerfors loka!, Suvanto katu 10

k n

Delegatema anländer Lunch, Hotel Tampere. Reservering gjord för ca 80 personer. Pris 50,- för stort salladsbord plus varmrät! av helköt!. 13.3~14.30 Mötesförbandlingar 14.3~14.45 Kaffepaus 14.45-15.45 Senare fastställd programpunkt 12.00

12.0~13 . 15

Lämpliga tägforbindelser: H:fors 9.58 Karleby T:fors 11.55 T:fors T:fors 16.00 T :fors H:fors 17.54 Karleby

9.13 11.56 16.43 19.31

Je did

Anmälningstiden utgår 27.9.94. Begränsade utrymmeno Deltagaravgiften mk 80,- inbetalas föreningsvis på vårt konto: Sparbanken Aktia 405511-40001177 senast 30.9.94. Väl mött i Sibbo på kulturdagenl

Oy Lindholm Lines Ab har donerat huvudpriset "En dagsutflykt med buss" tili segrama i förbundets frågesportsfinal, som avgörs i samband med kulturdagen den 27.10.94 i Sibbo.

14.9

06.09

kl. 12.00 Samling vid Sibbo kyrka 13.30 Serveras mat i Skolcentrum 15.00 Festprogram i Topeliussalen Festtal av Claes Andersson SPF:s frågesportsfinal Presentation av egna böcker Marianne Peltomaa Sirkka Sundroos Hellen Tallqvist Hildur Vikberg Allsång under ledning av Birger Tömer ca 17.00 Avslutningskaffe

Esbo svenska pensionärer r.f. Gudsljäns~

A1berga pensionärsklubb

Ok lt! or ör

Ärets kUlturdag arrangeras torsdagen den 27 öktober 1994 i Nickby i Sibbo.

Hagalund Pensionärsklubb

A1berga kyrka 27.10 SPF:s kulturdag i Nickby 28-29.10 UtIard 14.12 Julfest med Lucia

9.25 11.56 16.43 19.03

27.10.94

Verksamhetsplan hösten 1994 23.10

Vasa T :fors T:fors Vasa

KULTURDAG I SIBBO

7.9 18.9 21.9 23.9 28.9

Fri samvaro, allsäng ocb kAseri Karin Månsdotter i dilct ocb verkligbet. undervisnings-

rAdet Nils-Göran Engström Svenska Teatern, för operettvänner med Beritb Bohm Lotteri UtIard tili Hertonäs Gärd ocb Aino Acbtes villa Glädje är bälsa, föredrag av utbildningsledare Lilian Junell. Sverige-resa med besök pä Mauritzbergs slott KvinDans stäJlning i Pakistan Ann-Cbristine Marttinen frAn Finska Missionsförbundel. Christian Blomberg, aUsäng Kaj Ahlgren, bingo och sittdans Utfård tili Tervil< Säteri i Pernä samt besök i Pernä kyrka. Fri samvaro, frägetävling Besök av författaren Bo Carpelan. Födelse- ocb batrfesl. Musil< Jukka Langen. Teaterföreställoing av Svenska Pensionärskulturföreningen. Lilla Julskaffe, julsänger ocb recitation. Lotteri Julfest pä Storgärds i Borgä, Kräkö.

K1ubbmöte med information över böstens verksambet, 3.10 lotteri, ordet fritt. 5.10 Hobbyträff, däreftet Varannan vecka. 13.09 20.09 K1ubbmöte, frägetävling, allsäng. 12.10 23.09 Ekenäs Markoaden, besök tili Lojo kyrka. 19.10 04.10 K1ubbmöte, Sököklubben inbjudes. 26.10 18.10 K1ubbmöte, Spec.terapeul. Seija Tuomolio 2.11 22.10 K1ubbens basar. 9.11 01.11 K1ubbmöte 16.11 K1ubbmöte 15.11 23.11 29.11 K1ubbmöte 13.12 K1ubbens julfest 30.11 7.12 Gäddvik-Mattby pensionärsklubb 14.12 12.09 lnfo ocb eget program 26.09 Utfard 10.10 Litteraturprogram Gröndal Pensionärsklubb 24.10 Demonstration, Margareta Rajakangas 16.9 Öppning av bösttenoinen 7.11 Hälsokost m.m., Barbro Hartwall 23.9 Höstdagjämoing med lotteri 21.11 Eget program 30.9 Reseprogram 5.12 Medlemmarnas program 7.10 Bingo med Kaj 12.12 Julfest 14.10 AlIsäng med Carita 21.10 Resereferat Dalsvik Pcnsionärsklubb 28.10 Höstens andra lotteri 12.09 Reseskildring, May Lundqvist 11.11 Prograrnmet bestänunes senare 19.09 Lotteri 18.11 Kort utIard 26.09 Allsäng, Christian Blomberg 25.11 Lotteri 3.10 UtIard 2.12 Födelsedagsfest 10.10 Reseskildring, Tage Strandström 9.12 Juliest 17.10 Lotteri 22.10 Basar (l1.~13.oo) Sökö Pensionärsklubb 24.10 Ordet fritt 7.9 Utfard emot okänt mä! 31.10 Bingo 12.9 Sommaravslutning i Hanikkastugan 7.11 Föredrag, Margareta Pietikäinen 18.9 Svenska Teatern 14.11 Hur använda rösten, Bodil Liljeberg 21.9 Besök, gäst Margareta Pietikäinen 21.11 Lotteri 5.10 Bingo, Kaj Ahlgren, lotteri 28.11 Julfest 8.10 Lilla teatern 12.12 Födelsedagsfest 19.10 Frägesport, fri samvaro, ordet fritt 19.12 Avslutning, julkaffe 22.10 Nyländsk afton 2.11 lntern basar, lotteri Esbo kyrkoby Pensionärsklubb 16.11 Födelsedagsfest 13.9 Konsumentinformation (Anna Lindholm) 27.11 Adventgudstjänst i Sökö kapelI 27.9 Eva Andersson (sänjl) 30.11 Julies!, program av medlemmarna 11.10 Tage Strandström, A1ands bay (videofilm) 14.12 Julroiddag 25.10 "Rosetrfesr' med lotteri i FBK:s lokal 8.11 Bingo med Kaj Ahlgren K1ubbarna idkar dessutom väntjäns!, körsäng, seniordans ocb gym22.11 Allsäng med Christian Blomberg nastik varje vecka. 7.12 Jul- födelsedagsfest pä Kungsvägens hoteU

HÖSTENS PROGRAM 1994 Träffarna äger rum kJ . 13.30 om ej annat nämns. 6 sepl. TrädgArdsfest på Junghans. Vid regn inomhus 20 sepl. Fred Ekström käserar: Läll och räll pä foten sept. Höstresa: Tavastländska herrgärdar 40kt. Tove Jansson-jubileel. Maj-Lis Quickström och Benny Tömroos 18 okl. Häkan HeUberg käserar 1 nov. Höstmöte med eget program 1- 15 nov.Föreningens resa tili Puerto Rico, Gran Canaria 12 nov. Teaterbesök pA Fallåker "Hög moral" 15 nov. Arkitekt Lars Rejström beräuar om kyrkoarkiteklUT 17 nov. Föreningen stAr för programmet på VallmogArd 29 nov. Födelsedagsfest med överraskningsgäst 13 dec. Julfest gemensarnt med församlingen 14 dec. Julglögg Med reservation för eventuella förändringar. Övriga aktiviteter pä Villa Junghans: biljard, canasta, diskussion, handarbete, målning. seniordans, säng, teater, vävning m.m. Vi meddelar om programmen i Hufvudstadsb ladets söndagsupplaga pA dagbokssidan, Kaunis Grani och God Tid. Kontaktpersoner: Margareta Sirviö ordf. 5050390 Bertil Laitinen v. ordf. 5053860 5051269 Eie Nilson. sekr. 5050981 Daisy Nordman, kassör 5053665 Rolf Stenbäck, resor

Drumsö pensionärer Verksambetskalender bösten 1994 15.9 torsdag Torsdagsträffen startar 18.9 söndag Berit Bohm pä SvT, matine. 19.9 mändag Mänadsmöte. 26.9 mändag Rundvandring pä GamIa begravningsplatsen. 10.10 mändag Höstutfård 17.10 mändag Mänadsmöte 26.100nsdag LadykiUers i Åbo, matine. 14.11 mändag Stadgeenligt böstrnöte 30.11 onsdag Torsdagsträffens julkryssning tili Stockholm 10.12 lördag Julfest pä Hanabolmen. Ytterligare planeras utställnings- ocb teaterbesök. Styrelsen förbebAIler sig rätt tili ändringar vid bebov.

Ingå Pensionärer r.f. 7 sepl.

15 sepl. 19 sepl.

130kt. 20 nov. 15 dec.

Seoiordansen börjar, ocb fortsätter alla onsdagar kJ. 16 .0~17.30 i Finska lägstadieskolas bollbaU. Gamla ocb nya dansare välkomna. Dansledare är som förut Britta Siggberg. Mänadsmöte, Holken k1. 14.00. Det första mötet för säsongen. Dagens gäst: Dr. Christel HeUsten. Boccia-spelet börjar, ocb fortsätter alla mändagar kJ. 15 .0~16.30 i Svenska lågstadieskolans bollball. Gamla och nya spelare välkomna. Mänadsmöte, Holken kJ. 14.00. MBI programvärd. Dagens gäster: Christ-Hild ocb Tage Romberg sjunger allsäng med oss. Höstauktion, Holken k1. 13.00. Under böstens lopp samlar vi in haDdarbeten. slöjd, kärvar, kvastar. Alla slag av varor värdesätls. Lotteri ocb kaffeservering. Julfes!, lngbobed k1. 17.00 firar vi med julprogram enligt tradition. Gröt ocb kaffeservering. Tag med narnnlös julkJapp, samt ett gott humör. Ev. aDdra eveDemang annooseras i Västra Nyland under rubriken ''Vi möts".

HAGA PENSIONÄRER r.f. Verksamhetskalender för bösten 1994 Fredag 9.9 Birger Törner med program om Evert Taube Mändag 19.9 Berit Bohm pä Svenska Teatern Fredag 23.9 Trivselprogram med käserier och aUsäng Fredag 7.10 Besök i Haga-salen, Vesperv. 12. Lukas' församling bar band om programmet 12. eI. 13.10 Besök i Sprutrnästargärden i KroDobagen. Efternt kaffe. Tisdag 25.10 20-ärsjubileum Fredag 11.11 Seniormotion med Mona Söndag 13.11 BASAR i Elsebo, Byav. 15 k1. 12,...14 Fredag 25.11 Kim Rancken ledsagar oss tili Kina Fredag 9.12 Jul- ocb grötfest i Elsebo

MARIEHAMNS PENSIONÄRSFÖRENING Mänadsmötesprogram fOr hösten 1994 Ordinarie mötesplats: Å1ands Lyceum den andra onsdagen i mänaden kJ. 14.00. Gästande pensionärer är välkomna att della i mötena. Onsd. 14 sept. 50 st Nyköpingspensionärer frän Sverige kommer pA svarsvisit. Musikinstitutets rektor har vidtalats ror musikunderbällning. Onsd. 12 okt. Födelsedagsfest. Föreningsbanken berättar om sin verksarnhet med !ilm. Sängens Vänner uppträder. Onsd. 9 nov. Höstrnötesförhandlingar. reseskildring frän GrekJand med di abilder av lärare Etik Skrifvars. 1 dec. Juliest. Det är tradition att Lucia med uppvaktande följe besöker festen . Sängens Vänner sjunger. A1lsäng, loneri ocb dans stär alltid pA programmet. VAra andra aktiviteter är minigolf, bowling, kortspelskväll, resor, guidade utflykter tili olil<a intressanta mäl m.ID. samt Å1andsradions "Pensionärskväll" med gätor ocb skivor.

Sommarseniordans och o nordisk träff på A1and för seniordansledarna

1'"

Vi seniordansare tycker sä mycket om att dansa ocb träffa varann, sä vi inte vili hälla paus ens under sommaren. För den sam stannar i Helsingfors eller kommer pä ärenden tili staden ordnar vär förening sommarseniordans varje tisdag klo12-14 frän och med 7 juni tili 9 augusti pä den takförsedda utescenen vid Tomtebo (Ekuddsvägen 1). Ledama varierar frän gäng tili gäng ocb ställer upp belt frivilligt. T isdagsdansen är mycket populär och lockar i medeltal 70--80 dansare per gäng. Efterät kan man gä tili cafe Tomtebo invid. Den 12 juli var en speciell tisdag. Dä hade vi överraskningsträdgårdsfest fö r vår ordförande Margareta Grigorkoff, sa m fyllt 75 år den 4 juli. Vi dekorerade Tomtebos trädgärd med blommor, ballonger ocb serpentiner och dukade en längbord pä gräsmattan där tvä jättestora tårtor tronade. Alla blev bjudna pä kaffe och tårta av föreningen. Tili Margaretas ära har seniordansarna bildat en stipendiefond, "Margareta Grigorkoffs stipendiefond". Vi har dessutom gjort en jätteadress tili vilken närmare 50 seniordansgrupper frän bela landet sänt sitt bidrag. Det blev en fin pärm med underbara collage, gratulationsdikter, foton ocb allas namnskrift. Helt enkelt en skatt ! När Margareta sedan anlände tilI festen stämde över 100 seniordansare upp "Happy birtbday", först pä engelska, sedan pä finska och därefter "Ja mä bon leva" pä svenska. Vi hurrade för benne i bögan sky.

Till stipendifonden hade förresten infl utit 15.153 marko Storartat! Samnordiskt på Åla nd Den första samnordiska seniordansledarträffen bar bälHts pä Åland 15-20 augusti. Dä vi förra året deltog i en Intemationell seniordansledarträff i Belgien beslöts pä initiativ av den danska gruppen

Margareta Grigorkoffg/adde sig speeiellt över de många groppemas hälsningar. att de nordiska ländem a skulle ordna en gemensam träff. Vär förening, Seniordansledarna i Finland rJ. "fick äran att stä för arrangemangen". Lämeligaste plats tyckte vi var AIand och VI valde Käringsund stugby pä Eckerö.

Svenska Penslo närslörbundels

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10 - 14 Kansliets lelefon 90-79 18 95. Verksamhetsledare: Jerke r Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 S PF:s bankkonlo: S parb. Aktia 405511-411 77 Poslgiro: 800012-1203958

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT

Ombudsman för Österbotten : Per Tho maslo lk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telelon : 961 -17 90 70 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14. ,Ombudsmannens hemlelelon: 961-346 0366 Dlslrlktels bankkonlo : Vasa Andelsbank 567008-55002307

För ändamäJet upphyrdes smästugor där vi bodde. Ocksä föreläs ningssal ocb dansutrymme failOs tili förfogande. 1 träffen deltog 62 personer. Det var 12 dansare frän Danmark, 26 frän Sverige, 6 frän Norge och 18 frän Finland. 1 No rge har man först nyligen börjat seniordansa. Vi skulle inte enbart dansa, utan ocksä hälla seminarium där vi skulle kartl ägga seniordansledarutbildningen i de olika nordiska ländem a. Kunde man eventuellt koordinera utbildningssystemet? Vi skulle diskutera musikkassettfrägan och annat viktigt. Den fi nländska gruppen anlände pä söndag fö'r att förbereda ocb vara pä plats ocb mö ta gästem a som kom pä mändag med farjan frän Grisslehamn. Efter det alla installerat sig blev det kaffe och kursinvigning. Ordförande Margareta Grigorkoff hälsade välkommen. Därefter började vi dansa ocb turade om att leda dansema. Vi hade valt 20 av de ca 50 danser vi förra året dansat i Belgien. Dansbeskrivningar bade översatts frän tyska tili svenska bäde i Sverige och Finland. Vårt dagsprogram var att dansa pä morgonen mellan klo 9-10. Därefter gick 15 deltagare för att bäJla seminanum. Resten fortsatte att dansa tili klo 12 dä vi ät luncb. Kaffe dracks klo 14.30 och sä dansade vi till klo 17.30. Kvällsdanspasset hölls klo 19-21. Onsdag var utIardsdag och dä åkte vi pä en sju timmar Illng rundtur. Vi säg Eckerö kyrka, gjorde en runda i Mariebamn, tog en titt pä Kastel-

Här förbereds trädgårdsfesten. Från vänster Alice WetterlzofJ, Birgit Åberg, Berit Erkkilä oeh Marie-Louise PaqvaUn. holm slott och ät fisk eller köttsoppa med ä1andspannkaka sam efterrätt pä Jan Karlsgårclen. Sedan åkte vi tili fåstningen i Bomarsund, beundrade utsikten frän Getabergen ocb underhölls av en verkligt kunnig och humoristisk lokal guide. Fredag var sista dag för vär träff. Vi dansade pä förrniddagen och böll sedan ett seminarium. Under det framkom att det inte går att koordinera vär ledarutbildning. Varje land har sin egen modelI. 1 Danmark tar man inte diplom och i Sverige, där man ännu inte häJlit fortsättningskurs II, kommer man inte heller att gä in for att ta diplom. 1 Finland avslutar vi emellertid vär utbildning tili dansledare med att la diplom, vilket berättigar tili att leda utbildningskurser. Vi följer tili sta r del det tys ka mönstret. M usikfrågan är svårlöst Musikfrägan är svär. Det är förbjudet att kopiera musik. Att göra egoa arrangemang sam spelas in av orkester är mycket dyrt. Della görs i Danmark ocb Sverige. Vi i Finland bar än sä länge genom T eosta sök1 rätt att dansa tili

Danmarks grupp bade skrivit e n lång visa. Vi avtackades med standar frän Sverige och med danskassetter och dansbeskri vningar frän Danmark. Beträffande Seniordansledamas höstprogram kan nämnas att Tomasträffarna startar den 22 september. Sedan fortsä tter vi den 6 oktober, 20 ok'1ober, 3 november, 17 november och 1 december. Om vi får tilliäckligt deltagare häJls en grundkurs för blivande seniordansledare i Helsingfors 1-2oktober. KurH ur fll karlar sen arrangeras av Finlands med och d ansa? Kursdeltagarna delades i svenska gymnastikförbund. fyra grupper - " mummelgrupper" - sam ocksä de fick "Dansstuga" i Helsingfors 15- 16 oktober häJls sedfundera över vårt samarbete ocb svara pä vad de tyck1 om vanlig "Dansstuga" i Helsingvår första nordiska träff. De fors, dit våra aktiva seniorskulJe ocksä grunoa över frä- dansledare är välkomna för att gan "bur få karlama med ocb lära sig årets nya danser. Kurdansa?" Svaret blev att träffen sen arrangeras av vår förvant Iyckad ocb bör upprepas. ening. Senare i höst hälls en SillPä fredagkväll hölls avslutningsfest i matsalen med mid- danskurs 1 för intresserade dag ocb program. Ett folk- sam sköter eiler arbetar med danslag frän Åland kom för äldringar och handikappade. att dansa för oss ocb presente- Denbär kursen bäJls i Stura sina folkdräkter. Svenskar- diecentralen Svenska Stuna och norrmännen hade sla- dieförbundets och vår förgit ibop sig och bildat en sex- enings regi. Kate Björlonan mannaorkester sam spelade verksambetsledare ocb sjöng, vår grupp dansade. H yresvärd , vi e rbjude r Er

Upplev en inspirerande och givande

FRISKVÅRDS-vecka

originalmusik, vilket visat sig svårt i mänga fall . Vi beslöt alt nordiska träffar ska häJlas ocksä i framtiden, vart tredje år. Nästa gäng träffas vi på Jylland 1997. Vi beslöt tillsätta ett arbetsutskoll med 2- 3 deltagare frän varje land. Arbetsutskottet ska träffas 1-2 gänger per år. Vi beslöt att försöka koordinera våra dansbeskrivningar genom att göra ett terrninologihäfte tilIsammans.

1.753,-

27.11-2.12, 4-9.1 2,11-1 6.12,1 8-23.12 s ö-Ire 5 dygn Föreläsningar och diskussioner kring "hälsa och Iivskvalitet på äld re dar". - logi i dubbelrum - morgo nsimning - frukost. lunch, middag - grupp- och vattengymnastik - simning och bastu - avslappningsövningar - 2 val bara behandlingar (massage, örtbad eiler lerbehandling) - omväxlande kvällsaktivileter - seniordans

m.m. Ordnas lör både enskilda persone r och olika gruppe r. Ring bokningen lör ytte rligare uppgifter saml begär vår broschyr och prislista över a ndra vistelsemöjligheter, tel. (961) 383 1500.1 .

Gratis

"il" "klW:i'fH

ServICe

Gran Canaria 1 eI. 2 veckor

•

Sam gäller God Tid skall meddelas tili förbundets kansli: Svenska Pensionärsförbundet, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Det gär ocksä bra att ringa in förändringarna, telefon 90-791 895/Marianne Sandell. Ocksä prenumeranter sam ska avlägsnas ur registret bör meddelas tili kansliet.

Förenade Arabemiraten

Anm. senasl 18.9 Allhelgonaresa tili Playa del Ingle5 2.11

Vi sålla r fram den bästa möjliga hyresgäst'e n fO r Er lägenhet.

'l;lUI'M'UJ:ffH

Vi sköte r om: vis ninga r, kredituppIysningar och hyresgarantier -kontrakt Våra kunder söker b1.a. 1- 5 rum i centrala Helsingfors. Vänligen ring eiler besök oss.

BAHIA FELIX, Gr. Canana

N& NwcusAbAff Smedsgalan 15, yard. 9- 18.

Tel. 17 17 44 Hem: 455 1496/6932893

Adressrorändringar

Höslresa liII Dubal 21.10 8 dagar

NyArsresa med Inger Waxlax lill semeslerparadisel

28.t2 2 veckor. RRlg Inger lel96l· 3444 609 helsl löre 28.9

"jUII'fttn-"fH Ruskaresa tili

Klimpfj äll ~·25.9 4 dagar halvp. + lunchp. 1.300.' Da nsgala Globen Slockholm 30.9·2.10 Fred.·sönd. fr. 950.Teaterre50r liII Slockholm 7. fO och 25.11 Fred.·s önd. fr 950.'

Tel 961 ·3172 112. 962-43654

Sorg, död och sörjande hör livet tili "De negativa attitydema som härskar gällande sorg, död och sörjande mllste för. ändras tili accepterande, be· arbetande och stödjande. VlIrt välbefinnande fordrar det, framhöll med. lie. Carl-Erik Vaenerberg vid konferensen "Värden i vården", som försiggick i NlIdendall4-16 april. Artikeln bygger pll hans anforande. En av livets mest debatterade frllgor är vad merungen med lidandet är. UI religiös synpunkt kan man kanske förstä lidandets ursprung, men merungslösbeten är det svärt att komma tili tals med. Det är svärt att tänka sig att en sä omfattande upplevelse skulle vara betydelselös. När man följer med sörjande människor ser man tydligt bur de förändras. Nägon blir bärd, inbunden, t.o.m. rörstenad. Man fär dock uppleva bur de aUra flesta mognar tili nya människor med nya resUIser att möta livets päfrestningar. Bland vära gamlingar möter man alltid nu och dä sädana mogna individer, som trötta pä ett längt och innehällsrikt Liv, med föroöjsamhet inväntar livets slut. Ofta har deras Liv innebällit stora motgängar och ändä känner de tacksamhet för vad de varit med om, bitterbeten saknas. Lidandet orsakar sorg och sorgen driver mänruskan tili mognad. Har de professionel1. rätt att ingripa i denna process? Säken är atl man inte

har rätt att bryta den, eiler leda den pä avvägar. Det skulle vara obarmhärtigt. - Ocb ändä gör vi det hela tiden. Vi de-

lar ut lugoande medicin ät sörjande. Nägra av oss talar t.o.m. för läkares rätt att döda svärt sjuka. Varje människa har rätt till sin sorg och sin mognad. Det är svärt och tidskrävande i värden att stödja henne igenom den processen. Handböcker finns inte att tillgä. Det hela bygger pä intuition, empati och vilja. Den egna personligheten är hälsovårdspersonalens verktyg. Det är ett mjukt, inexakt och mycket felbart verktyg. Mänga tvekar att använda det. De väljer i stället regler, tekItik, läkemedel och olika undanfJykter, vanligast tjänstetiden. Krisen som orsakar sorgen är en händel se, som sätter mänruskans anpassningsförmäga pä prov. Vi saknar tidigare erfarenheter av nägonting dylikt. Ett obönhörligt öde tvingar oss in i en ny Livssituation där gamla sätt att reagera ocb verka inte mera ger stabilltet och trygghet. Vi tvingas tili förändring. Kriseo tvingar oss tili den mogoad som den nya Iivssituationen kräver. När vi finner vär existens hotad, tränger krisen djupt in i vårt innersta, jaget, egot, persooligheten. Vi upplever en we revolution. AlIt är kaos. Vi har en stark känsla av att vi sprängs i bitar.

velsen och slll vakt om hoppeL Den patient klarar sig bäst som omgiven av sina käraste fär värd isin egen hemmiljö, där han själv fär bestämma om vården, där hao har mycket att syssla med som skapar avständ till dagens svära situation och där han får uppleva den pägäende generationsväxlingen som oundviklig och meningsfull för helheten. Den dödssjukes mognad kommer tili uttryck i att han accepterar sitt Liv sädant det blivit och tar emot döden som en vän och befriare. För de sörjande anböriga innebär mogoandet en längsam tilIvänjrung tili det oundvikliga. Ocksä de lär sig acceptera skeendet. De samlar nya erfarenheter, som hjälper dem att uppleva mindre turbulens i kommande kriser. De lär sig nya prioriteringar i livet och fär en reellare bild av verkligheten. Hur bjälpa sörjande?

Det viktigaste är att vara närvarande pä ett positivt sätt - att ha omsorg. Det gäller att kunna Iyssna, ibland kanske på samma fräga eiler konstaterande som upprepas otaliga gånger. Man måste försöka komma underfund med den sörjandes innersta önskan i den situationen. Ofta mäste VlIrdens uppgift är att man försöka förklara vad som hålla ihop personligheten. skett eiler skor i personen. Det Det kan mao göra genom att är viktigt .rt eo reeIJ bild skabeakta vårdmiljön, patien- pas av skeendena. Personen tens sociala miljö, s!öda fär härav en känsla av att man självkänsl8n, skapa avslånd är genwnt intresserad och ärtili den svllra kroppsupple- lig.

Du, jag och EU an en gang 1 juninumret berörde jag den aIlmänna avtrubbning som jag och många andra med mig upplever infor den kommande EU-omröstrungen. Vi har länge dagLigen blivit översköljda med argument för och emot och orkar inte ta emot mera. Har det klamat för många av er? För mig är situationen lika oklar som tidigare. Enda Ijuspunkten har varit den lät tlästa broschyren "Europeiska uruonen och Finland", utgiven av Förbundet De Utvecklingsstördas Väl- FDUV. Jag skrev om den senast. !nom sina 24 sidor serverar den i ett nötskal mycket viktiga fakta i lättläst form. Den som inte läst kan försöka höra sig för hos FDUV/LL-bladets redaktion, Tölögatan 27 A 15, 00250 Helsingfors. Tel. 90-407 070 och fax 90-407748. Enstaka exemplar ges gratis. Kallske det ännu finns nägra kvar? För mig som ägoat en stor del av mitt Liv ät den sociala sektom inställer sig givetvis vissa tvivel om vi efter en ev. anslutning skall kunna upprätthälla vär trots

nedskärningaroa höga standard. Före depressionen hörde Finland i likhet med övriga Norden tili världstoppen när det gäller socialforsäkring och andra förmåner. Sverige är fortfarande det absolut ledande landet i väriden, trots att man gätt fram med rödpennan ocksä där. Vi har bekostat vär sociala välfard med förhällandevis höga skatter. Under de senaste ären har vi tätt uppleva ytterligare skattetryck, men avsevärt försämrat socialskydd. Om vi skall anpassa vär skatteruvä tili EU, sll borde det betyda sänkta skatter. Och vad för det med sig? Jo, att vi knappast kan bibehälla dagens standard ocb än mindre llteruppbygga det vi under de senaste ären raserat. Särskilt i de sydeuropeiska ländema lcver familjerna ofta tillsammans över generationsgränsema. Man tar band om varandra och barn har ekonomiskt ansvar för de äldre. Pensionssystemen där är mycket blygsamma jämtört med vära. Här har vi, sedan vi efter

krigen mödosamt började bygga upp vär sociala tryggbet, vant oss vid att pensionärsgenerationen ekonomiskt stär pll egoa ben. Det fick lagstadgat stöd i ocb med att den dllvarande lagen om socialvärd är 1971 ändrades sll, att man inte längre är skyldig att ekonomiskt dra försorg om sina föräldrar ocb andra nära anförvanter. Det är endast sina egoa minderäriga bam man har ekononllskt ansvar för. Vllrdavgiftema inom äldreomsorgen och lllngvärden är anpassade tili vars ocb ens egoa tillgllngar. De flesta ä1dre uppskattar det bär systemet dll de inte beböver "ligga sina bam tili last". För yngre som ofta kärnpar med bostads-, studie- och andra skulder - för att inte nämna arbetslösheten - har det varit en lättnad att inte behöva svara för föräldragenerationens ekonomi. Man fllr hoppas att vi - med eiler utan EU - inte skall rllka i den situationen igen. Ebba Jakobsson

Den sörjande kan uppleva situationen kaotisk, svärgripbar. Oä gäller det att ställa upp delmäl och mäl sä att man har ett hopp om att fä situationen under kontroll med tiden. Man fär ocb kan gärna visa sina känslor, ta kroppskontakt och säga ut bur det känns när allt är sähär svårt. Sörjande fömekar ofta den aktuella situationen. Det är en bra och friskt försvar i det aku ta skedet. Dä skaJl man inte tvinga sanningen pä den chockade. Man fär inte beller förneka det skedda. Ofta mllste man tiga. Sedan, i bearbetningsfasen, är det ändamälsenligt att öppet tala om det skedda ocb förvissa sig om att person en inte bedrar sig själv. Att upprätthålla hoppet är mycket viktigt. En sörjande skall inte lämnas ensam. " Där tvll mäoniskor möts kan hoppet spira". Den som strävar mot ett mM där framtiden är nägot bättre äo dagens situation har hopp. Man fär inte passi vera den 'man skall stöda genom att göra aIlt för den. De uppgifter den inte klarar mäste man bjälpa med. De dagliga rutineroa bör man värna om. De skapar tryggbet ocb visar konkret att livet gär vidare. En stödperson kan gärna hjälpa tili med att upprättbålla familjens rutiner visavi måltider,

klädvllrd och städrung. Att i bästa välvilja avskilja de sörjande frän hemmet för en kortare tid är inte att rekommendera. Man mllste se upp för en del blindskär. Man fär inte hjälpa personen att förtränga det skedda. Det kan man göra genom att med mediciner skära av sorgeupplevelsen eiler genom att under bearbetningsfasen gll med i förnekandet av det skedda. Att förbjuda eiler visa att nllgon sorgereaktion inte är lämplig verkar i samma riktning. Att tro att nägon förlust eiler svär upplevelse inte hör tili livet utan kan ge den sörjande rätt att förkorta sitt liv, gör att man drar undan det bärande stödet. Man hjälper dä patienten att fly undan sin verkligbet. Det är det man gör om man t.ex. tillllter eutanasi. Livet blir pll hälft ocb person en bar inte den avsedda mognadsgraden. Det bär kommer alltid att gräva i de närstäende: "Varför fick hon inte dö nöjd med livet?" Gär det att konkretisera det stöd som krispatienten beböver? Vardagliga rutiner stöder som sagt krismänniskan. När det gäller lidande ocb död finns det i vär kultur ritualer som, om de utövas ocb upplevs tilIräckligt ofta, kan bli stödjande för oss alla. 1 dagens Finland fome-

kar mao sä starkt döden att de ritualer som bänfOr sig till den glömts bort. De ger inget stöd idag. Mao drar sig fOr att besöka den dödssjuka fOr att man inte vet vad man skall säga. ViIken egoism! Det är ju fOr den sjukas slrull man skall gll där. Människor undanber sig att vllrdpersonalen ringer nattetid ocb stör deras goda sömn med meddelaodet exempelvis om att mor har dött. Valborg Louhisto

God Tid utkommer nästa gång den 25 oktober. Material avsett för tidItingen bör vara redaktionen tiIlbanda senast 14 oktober. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, HaJmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ. Annonsmaterial avsett för tidItingen bör vara tryckeriet tillhanda senast den 18 oktober.

Aito Svellska 'I'ea'er STORA SCENEN

Kriminalkomedin

LADYKILLERS Premiärden 15 september kJ. 19.00 STUDION

---

En ödesdiger kårlekshis10ria

PAPPERSBLOMMOR Premiär den Bseptember kl. 19.00 Biljettl<assan 921·231 1364 Må-lö 11-15 och 17- 19

BANKFORBINDELSE .. MEDSTORRE o FORMANER. I AKTIA!

Då Du deponerar 50.000 mk för Olinst 12 Olånader eiler mins1 100.000 mk för 6 månader blir Du Preferenskund 1994 i Aklia och får Olå nga förOl å ner' Fråga eftcr lilläggsuppg ifter eiler kom eher en broschyr!

Aktia4>Bank SPA RBA K EN A KTI A A B

"Basen för vårt pensionssystem bör bestå också i framtiden" - Det kan bli nödvändigt med en firtiustenng av pensionsvillkoren f6r att på sikt slå vakt om det bassystem vi idag bar då det gäller penMålsättningen sioneroa. bör också i framtiden vara en fOrtjänstbaserad pension som uppgår tili 60 procent av lönen. Men vi kan bli tvungna att se över systemet tili vissa delar fOr att också i framtiden kunna slå vakt om det väsentliga, en 60-procentig, fOrtjänstbaserad pension. Dethär säger ekonomisten Mikael lngberg vid Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitut. Han säger nej tili en höjDing av pensionsäldern och tror att egentligen ingen viII komma åt grundtryggheten. Men man borde också åtgärda uppenbara missbruk som är ägnade all nagga den framtida pensionstryggheten i kanterna. lngberg är ekonomiedoktor och en av de flitigast använda _ _ _ _ _ __ _ _--,

SILJA EXPRESS D IREKT FÖRBINDELSE TILL HAMNEN , VARJE DAG !

PÅ KRYSSNING Med Östersjöns mode maste kryssningsflotta bjuder vi på en angenem resa med bra underhållni ng, dans enda ti li små timmama samt olika temaveckor där du kan uppleva exoriska smaker root om frän väride n. Silja Line e rbjuder frirbind elser frä n 28 orter i Finland DIREKT MED SILJA EXPRESS TILL HAMNEN. ÄVEN FÖR GRUPPER.

- Vi sTw. inte höja den offtciel/a pensionså/dem som är 65 år, anser jorskningsdirektör Mikael lngberg. Däremot borde vi med jörebyggande och andra åtgärder försöTw. Ilppnå en högre mede/ålder jör de som går i pension. ekonomiska experterna i landet. Gör den ekonomiska utvecklingen att vårt nuvarande pensionssystem är i farozonen? - Jag tror ingen har ifrågasali basen för vilrt pensionssystem, svarar lngberg. Vi har ju follcpensionsdelen som ska utgöra eli slags grundtrygghetssystem för de människor som av en eiler annan orsak inte har någon läng' arbetsbakgrund all falla tiIIbaka på. - Sedan har vi det a1lmänna pensionssystemet (APL) samt de kommunala och stalliga pensionssystemen. - Det förtjänstbundna pensionssystemet innebär all man i pension ska få 1,5 procent av sin lön för antalet år man varit i arbete. När man varit 40 år i arbete ska man alItsä i pension få 60 procent av lönen. Och den lön som ska Iigga som grund för utbetalningen är medeltalet av lönen för de två millersta åren av de fyra senaste ären man varit i tjänst. - Mälsättningsnivån 60

procent är ingen dålig mälsättning, anser lngberg. Skatteprogressivileten gör all den pension man får är betydligt större än 60 procent av den nellolön man fick när man var i arbete. "Systemet ärdyrt" - Men systemet är dyrt. Det fOrtjänstbundna pensionssystemet trädde i kraft f6rst 1961. Dessutom bör vi minnas all trots all den officiella pensionsåldern i Finland är 65 år, så är medeläldern för när finländarn a går i pension endast ca 57 år. Orsaken är all vi har bortåt 300.000 sjukpensionerade. Dessutom har vi 42.000 som Iyfter arbetslöshetspension. Den kan man få vid uppnådda 55 års älder om man en längre tid varit arbelslös. - Dethär gör att systemet är dyrt. Totalt betalas det i della land årligen ca 68 miljarder i pensioner. - Jag tycker definitivt inte vi ska höja pensionsäldern. Follc som vili gå i pension vid

65 ska få göra det. Däremot borde vi fundera på hur vi kunde minska antalet personer som söker sig på pension före 65 år. Medelåldern för när man går på pcnsion borde kunna höjas tili närrnare 60 år. Vi borde också göra det mera lockande för fysiskt och psykiskt friska personer all stanna kvar i arbete efter 65 år. De skulle få en större pension sedan när de går i pension. Men dethär ska vara heli frivilligt. Nu får de Iitet mera än 1,5 procent för de tjänsteåren. Men "moroten" kunde kanske vara ännu Iitet större. Det finns ändå människor som är vid god vigör ännu vid uppnådda 65. - En annan sak gäller de sjukpensionerade. Nu är det inte lockande all komma tilIbaka tili arbetslivet efter en sjukpensionering - trots att hälsotillståndet kanske förbättrats så all man hel! eiler delvis skulle kunna komma tillbaka tili arbetslivet. Här inverkar också skattesystemet. Om hälsotillståndet har förbättrats hos en människa vore det enda riktiga och naturliga all han eiler hon skulle gå tillbaka tili arbetslivet. Men det sker inte idag. Det ser jag som eli direkt missförbällande. - Nu vili jag inte bli missf6rstådd : jag vill att sj uka människor ska få vård ocb att sjuka människor inte ska tvingas stanna kvar i arbetet. Men på samma sätt ska friska människor beller inte åtrUuta sjukpension. Totalt Iyfter 1.097.000 finländare pension. Det är drygt 20 procent av hela befollcningen. 720.000 av dem Iyfter älderdomspension och 41.000 (frärnst änkor) familjepensian. När det gäller frågan villca års förtjänst som ska Iigga som grund för den förtjänstbundna pensionen framkastar lngberg all man i Sverige beaktar 15 års lön. Hos oss beaktar man endast 2 av de 4 senaste årens lön.

- Man har dock diskuterat en övergång tili eli system där lönen under hela ens arbetstid skulle beaktas. Det nuvarande systemet leder lätt tili all man under de sista åren av sin karriär f<irsöker arbeta så bilrt som möjligt för all nå en så bög förtjänst som möjligt. Det är också klart all dagens beräkningssäll gynnar tjänstemän och andra personer som gör hela sin yrkeskarriär hos samma arbetsgivare. Frågan är om det nuvarande systemet mot den bakgrunden kan ses som riktigt rättvist. 1 år har en indexjustering av de förtjänstbundna pensinnerna inte f6retagils. Genom en speciallag sa man nej tili en indexjustering. "Pnsböjningar bör kompenseras" lngberg bar dock uppfallningen alt när indexjusteringar vidtas så borde man utgå endast frän konsumtionsprisindexet. - Nu bar man beaktat också löneindex. Ocb det anser jag vara fel. Däremot är det bel! rätt att pensionäeroa tryggas en åtminstone ofOrändrad köpkraft. DärfOr vore det nktigt ati pen-

sioneroa skulle justeras i den takt som konsumtions. pnsindexet stiger. - Däremot anser jag det inte så sakligt riktigt att lönestegringar inom I.ex. exportindustrin ska påverka ocksä pensionernas storlek. Redan en höjDing av medelpensioneringsåldern med eli par år skulle väsentligt öka möjligheterna all upprätthälla det nuvarande pensionssystemet, understryker lngberg. - Märk all Finland har en av världens lägsta medelpensioneringsäldrar, säger han. - Nog tror jag man i Finland vill vidmakthålla grundprinciperna för välfardssambällel. Men f6r alt man ska kunna göra det borde man i tid göra behövliga finslipningar, göra endel korrigeringar och gal1ra bort det som kan betraktas som missbruk. Gör man inte det kan systemet på sikt vara i farozonen. Ocb det kan inte Iigga i DAgens intresse. Rainer Erlund

NJUT AV HÖSTEN MED EN BUSSRESA PÅ UPPK.ÖP r

En dag i Stockho lm och lillbaka med bäten. På återresan kan du göra fina fynd i vAI tax-free ombord tili billiga sjöpriser. Följande dag åke r dl! bekvärnt hem rned Silja Express di rekt frän harn nen.

HÄLSA PÅ SLÄKiE MEO SILJA E XPRE S S ·

kan du

fortsäua resan frän Stockholm tili över 20 orter i Sverige. Silja Express ti dtabellen finn s pii. din resebyrå.

SILJA LlNEtl BO K AGENAST~

RJ G9800·74552 (SIUAJ UTAI' AVGIFf DI\ GLlGEN KLO 11 .00-20.00 ELLER BOKA HQS

DIN RESEBYRÅ

f'f.. EXPRE55

Österrike/vandr. 9/9 10d. ............. Prag/Budapest-Wien 21/9 10d ... Konsto. Kullur 14/94 d. ................ Lloretde Mar 29/9 II d. ................. Mose/oRhen 3110 7 d. ..................

PortugaJ'Almr~ :/~~b~~~ ............. portugal1U~~7m~u:.s ...................

4.135,· 4.145.2.3/0,3.985.· 3.770.-

6.395,Parls 22/10 7d. ......... .................... 3.455.Ikalis/bad 16/1 15 d. ...................... 2.070.· Wermlandla/hä/so 20/1 16 d. 2.550,· advenlresor Wbeck ju/marknad 3. 12 4 d. ......... 1. 7J 0,Köpenhamn 9. 12 3 d. ...... .............. l.J I 0,Julresa 23. 12 5 d. ......................... 2.800,Anslutning Nådendal. Åbo. Helsingfors.

.u".U ••• ,.". ••

22100 Matiehamn

Priset lnkIudenr tur och retur

6.880.-

Tel. 928-225 70

lnget hamhohoppande, Inget skrik och sknllande, endast luftkonditiooeringens susande vaggsåns- Hos oss sussar du sött plI Ostersjöns bekvämaste madnlss i egen hytt, med wc och dusch, pii ö.... däck.

för 14 pe""oer. heta bytten, pelliOobilsplalli och liukost pii natturen. 1 kraft tiU 31.12.1994. Mao kör aHtid ombord med bU.

MA-fre 8-19, Iö 9-14

9800-6800 Gratis fJån alla bAlI i Fm1and!

SeaVVind Line .:., Slotlsgatan 84. 20tOO ÅBO. tel. (921) 301900

För sjusovare i nästan sju år (Iäs fem)

Munsala pensionärer på resa söderut

Vi var en hei busslast förväntansfulla resenärer som steg pä bussen i olika delar av Nykarleby. Soi och klart väder som lovade en fin dag. Värt mäl var pensionäremas sommarfest i Kimito. Men vi hann ocksä med mycket annat. Vi startade tidigt den 7 juni och styrde kosan söderut. Vi pausade första gängen i Närpe'" där vi besökte Weekend House. Där välkomnades vi av en f.d. munsalabo, Raymond Neuman. Där blev vi bjudna pä kaffe. Vär ordförande hade ordnat med smörgäsar, som hon bjöd pä, sä det blev en ordentligt morgonmäJ. Efter kaffet förevisade Neuman sina fina stockstugor. Sä fortsatte fården. Vi körde i tvä timmar och sä blev det en bulla- och limsapaus som vllr chaufför och ordförande bjöd pä, och alla fick röra pä benen. Sä fortsatte vi fården under säng som leddes av Anna Knuts. Kom sä smäningom tili Nädendals Badhotell där vi ät en god middag. Efterät hade vi guide som lotsade oss runt i Nädendal, bl.a. kyrkan och presidentens sommarbostad Gullranda besägs. Vi säg en del av parken med blommor och gräsmattor och 3.500 rosor som säkert blir imponerande vackra när de blommar. Nu var de bara litet

gröna. Guiden sa ocksä att de haft en sen vk Hela parken var pä 15 ha, sä det hann vi inte med. Presidenten var inte heller pä plats. Sä fortsatte vi tili Salo där vi övemattade och efter en skön natt och kaffefrukost fortsatte vi till Kimito. Vi hade en f.d. kimitobo, AIli Ollandt, med som berättade om sina bamdomstrakter. Vid Kimito kyrka stod Jerker Nyberg och vär guide Märta Sjöblom. Efter att vi f1Itt vära prograroblad lotsade vär guide oss längs slingrande vägar ocb berättade pä ett förtjäostfullt sätt för oss om denna bygd. Vi besökte bl.a. kyrkan och Amos Andersons Söderlängvik. Vi beundrade alIt vi säg o~h tänkte: Vad en mäoniska kan ästadkomma under sin livstid! Vi hade ocksä Gerd Lind med pä resan. Hon är född i Västanfjärd, men numera bosatt iMunsala. Hon berättade om sin hembygd. Efter mältiden pä Vrethalla UF:s lokal bÖrjade festen som ju var värt egentliga mäl. De bjöd pä ett värdefullt prograro. Efter kaffet och en stunds dans var det tid att tänka pä hemfården. Vädret var strälande hela tiden. En mycket bra resa och god stämning bland resenärema. Vi fär tacka vär trevliga

SIBBO ANDELSBANK

et> Deltagarna i resan samlad,e vw bussen under en av pauserna. chaufför Guo och vär ordfö- resan. Vi ser fraro emot nästa! rande Märta som hade ordnat A. W. ~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--1

(RESTAURANT)

t4~C DANIEL #5 GRILL

lOKAl~ÄKRING ~ LÄHI~t.::UTUS 04130 SIBBO SIPOO TEL. 231 130 PUH .

KIMITO - KEMiö 925421909

g 911-38 890

Kom och njut av trakerns r~resmtativastt miljö samt au den

kunniga och yrkesskickliga köksp=onalms delika,esstrt Smörgåsbord alla dagar 65,&strV"a ävm plat> flr möcen m.m. Välkommen!

Sibbo kommun Hälsar pensionärerna välkomna tili Kulturdagen

Pigga upp hösten med eQ. glad Viking-kryssning från Abo! En trevlig båtresa är det bästa botemedlet mot den grå vardaj5en. Viking Lines Amorella och Rosella jrån Abo tili Stockholm bjuder på inhemska och utländska toppartister, god mat och dryck, vänlig service och en avspänd atmosjär. Vi vili också erbjuda våra svenskspråkiga resenärer eget program.

CAFE MANDAGSKLUBBEN Underhållning på svenska med programvärdal; lekar, tävlingar, hemliga gästal·tister etc. Avgång jrån Åbo söndag klo21.30 eiler måndag kl. JO. 00.

BENNY TÖRNROOS

pA ROSELLA 16.10.

En av våm populämste Undel"bål/are äl' med på Rosella 16.10. kl. 21.30 jrån Åbo. Sång, skratt, lekar utlovas. Kanske dinjörening viI/Jim lillajul i god tid jör en gångs skul/? 1 oktober har vi har Svenskt Gästabud på alla Viking-jartyg ocb i november jiras del danska ueckor ombord på Amorella och skärgårdsveckor på Rosel/a. Kom också ihåg, att Amorella bar svensk dansorkester ombord hela hösten. Boka din Viking-kryssning bo~ resebyrån eiler direkI !

VIKING LINE Åbo

w 921-6331331

(varje dag kl. 730-21. 30).

Östersjöns bästa underhållning!

Sibboboma av prima virke anser kommun - Sibboborna är bra människor. 1 synnerhet de genuina sibboborna k1agar inte. De är i stort sett nöjda och positiva. Och lätta att komma överens med. Mera kritiska är de nyinOyttade.

Såhär karaktäriserar kommundirektör Viking Sundström i Sibbo sin kommun. Egentligen är han litet jävig att utt31a sig. Han är nämligen själv infödd sibbobo. - Pappa hade ett litet jordbruk i södra Sibbo. Där växte jag upp. Viking Sundström har nu hemgården i sin ägo. Den odlade arealen har han dock utarrenderad. - Men redan skötseln av husen och själva gårdsplanen ger arbete nog, säger han och småler. Sundström har nu varit kommundirektör i fem års tid. Därförinnan var han kommunfullmäktiges ordförande i 17 år. - Visst kan det ha sina sidor att vara direktör för sin egen hemkommun. Men den fördelen har man att man känner kommunen ocb människorna här. Sibbo är en kommun med ca 15.000 människor. Det står nästan helt jämnt mellan svenskt och finskt i kommunen. Kommundirektören tippar dock att de finskspråkiga numera har en övervikt på ett par hundra personer. - Men det inre ämbetsspräket är fortfarande svenska. Sibbo eftersträvar ingen stor infiyttning ocb ingen

snabb tilIväxttakt överhuvudtaget. - Vi vili se en b31anserad utveckling, säger kommundirektören. Vi bar haft en ökning av invänarant31et, men den ökningen har varit måttfull, ungefar 2 procent per år. Jobb utanför kommuoen Huvudparten av de som f1yttar in tili Sibbo kommer frän buvudstaden eiler huvudstadsregionen. - Det är klart att det hela tiden Hons ett tryck från det hållet. Sibbo är ju en naturnära kommun i huvudstadens närhet. Från Borgå-hållet har vi inte alls samma tryck. Nästan bälften av sibboborna får sin utkomst utanför Sibbo. Och de f1esta av

dem har sin arbetsplats i huvudstaden. - Meo vi har också själva eodel betydande företag som ger arbete åt sibboborna, säger kommundirektören. Största arbetsgivaren är dock kommunen själv, vi har drygt 700 anställda trots att vi t.ex. ifjol minskade ant31et anställda med ca 45. - Ingman Foods har ca 450 anställda och klarar sig mycket Hnt. Företaget har ytterligare utvidgningsplaner. Man jobbar i tre skift hela tiden och har bl.a. kommit io också på de ryska glassmarknaderna. - Lev31 Ab Oy tilIverkar armaturer, satsar på export och har ca 150 anställda. Företaget fick presideotens exportpris för oågot år sedan. - Hartwall Ky är ett me-

t31lföretag som tillverkar främst butikskorgar. Företaget bar Iyckats öka exporten ocb har nu ett 100-t31 anställda. Sibbo var tidigare en typisk jordbrukarkommun. Numera har jordbruket dock förlorat terräng ocb ger idag utkomst åt uppskattningsvis endast var tionde sibbobo. Nickby sjukbus avvecklas En sak som oroar kommundirektören är att Helsingfors stad har för avsikt att "köra ner" mentalsjukhuset i Nickby. - Fram till sekelskiftet ska det ske. Sjukhuset bar idag ca 500 anställda. Vi har fört diskussioner med Helsingfors stad om att finna något vettigt som skulle ersätta sjukhuset, men tills-

" "-" /' - /

...

- Sibbo vili se en måttlig beJolkningsökning, Sundström. vidare bar vi inte funnit någon lösning. Här finns en risk att personalen följer med tili Helsingfors när sjukhuset dras in. Det är inte bra ur Sibbo-synvinkel. Hyfsad ekonomi Sibbo kör med ett 17 pennis skattöre. - Det kommer inte att höja för 1995, lovar kommundirektören. Skuldbördan ligger vid 5.700 mark per invånare. - Sibbo har alItid haft en rätt byfsad ekonomi ocb dl!lig är den beller inte nu. Sibbo bar målmedvetet satsat på trivsel i sitt byggande.

Lindahemmet är ett nytt servicehus i Söderkullil. Klilrt Jör injlyttning är det i slutet av september.

- Vi har huvudsakligen byggt egnabemshus och radhus. Och vi utarrenderar inte tomterna, vi säljer dem. Vi har fört' en politik som gått ut på att

komma överens markägarna om ringeo av marken. - Genom att vi inte någon verklig <tn,nnri .. "tn kommunen är komnlUn.ens ekonomi heller inte vid ett enda företags gllng. Mängf31den är i bär avseendet en styrka.

Ny tt servicehem i Söderkulla Sundström tycker Sibbo har det rätt väl ordnat när det gäller äldreomsorgen. - Vi bar i olika elaoo,", • •:~ byggt tili vi har en vård och nu får vi cebemmet Linda kulla. Det byggs i stiftelseform och sakligen med pengar Penningautomatförening-

Gyllene dagar och Vårliga vindar för pensionärerna Sibbo Svenska Pensionärsförening är ingen Iiten förening. Medlemsantalet uppgår tili nästan 400 och inom föreningen arbetar två klubbar: Gyllene dagar och Vårliga vindar. Den förstnämnda täcker främst de norra delarna av kommunen. Vårliga vindar åter är tili för de pensionärer som bor i de södra delarna av kommunen, inklusive skärgården. - Visst bebövs pensionärsföreningen, säger Dagny Kaiser och Elsie Toiviainen pll en direkt frllga. Och Dagny motiverar föreningens existensberättigande ocksll med att av 53 inskrivna i VlIrliga vindar sll var 31 över 75 1Ir. - Flera av dem är ensamstllende och speciellt för dem är det viktigt att fll träffa andra människor. Höst- och vårmötena håller föreningen i gamla kom-

munalhuset. Föreningen brukar ocksll arrangera tea- terbesök. 1 år sllg man Stormskärs Maja pll Raseborg. Och sll gjorde man en utfard tili Lurens. - Ocb i samband med sommardagen i Kimito gjorde vi en utflird ocb såg betydligt mera av Åboland. Föreningen deltar naturligtvis ocksll i distriktets verksamhet samt i förbundets sarnlingar. Senaste sommar gjorde vi en sjöresa tili Svartbolm iLovisa. - Den 23 juli var vi inbjudna tili Isnäs-föreningens sommarfest med teater. Ocb det kan ocksll närnnas att vi ifjol gjorde en resa tili Sibbos eslniska vänort Kuus31u.

Elnes Andersson fyller 90 i höst. Han var en av föreningens grundande medlemmar.

Livlig höst Det kommer att bli en livlig böst för sibbopensionärema.

- Den 18 september ska vi se Berit Bohm pll Svens-

ka Teatern. Och den 15 oktober fyller föreningen 20 år ocb det ska ocksll firas, berättar Dagny. Vi brukar ocksll vara med när de äldres dag firas i Jugends31en i

Helsingfors. Och sll har vi det östra distriktets kyrkodag i Lappträsk den 9 oktober. Dessutom ska vi se den 10k31a musikfarsen "SoIsting" som satts upp av Carl

Petter Teckenberg och -Caj-Gustaf Lydman. !nkomsterna frän den tillfaller Lindahemmet. Och sll hjälper man ju tili med arrangemangen av förbundets kul-

Dagny Kaiser (tili vänster) och Elsie Toiviainen tittar på Joton Jrån olika aktiviteter pensionärerna i Sibbo haft·

----

•

1 fullmäktige har Sfp 18 av de 35 platsema. Social-

l~::~~::~~e~har3,8De platser, grö-

3, Centem 2 och VänslerCorb undc t 1 .

- Arbetet i fullmäktige gär bra. Man debatterar just ä mycket att det ger litet lirg ät arbetet...

en d-

Sibbo-reportage:

Rainer Erlund

1 Sibbo blommar kulturen trots minskade resurser evenemang, säger Barbro Wigell-Ryynänen. Vi har mera gätt in för att stöda föreningar och orgartisationer som vili arrangera nilgonting. Hon närnner musiklekskolan som är en del av Borgä musikinstitut oeh sam ger konserter i Sibbo, hon nämner kulturveckoma för barn pii hösten som arr30geras av Mannerheims och Barnskyddsförbund som bjuder pä ett arnbitiöst program i samarbete med skolor och daghem. Kommunen hj älper till med in- Folk ställer formation oeh rent prakupp för kultu- tiskt.

Lågkonjunkturen har inte undgått heller kuIturlivet i Sibbo. Bibliotekschef Barbro Wigell-Ryynänen uppger att man nu har ungefår en tredjedel mindre i anslag än fOr något år sedan. Personalminskningar har genomfOrts och kommunen har t.ex. inte längre någon kultursekreterartjänst. Dethär bety der dock inte att det sku11e stä däligt till med kulturarbetet i Sibbo. Barbro Wigell-Ryynänen berömmer tvärtom det arbete som utförts. Flera tjänstemän har nu fätt bitar av kulturarbetet pä sin lott och utför det utan koot vid sidan av sitt egeniliga arbete. Och pä frivilligt hälJ utförs ett storartat arbete inom kultursektom. Mest kanske nedskärningama känns just för biblioteket Bokanslaget är uugeflir 10 mark per sibbobo. Och med det placerar sig Sibbo alldeles i kön om man tittar p.1l lande ts statis-

tik. För de pengarna fär m30 Wet över 1.000 nya böcker per är. Förutom huvudbiblioteket i centrum hälJer sig Sibbo med ett filialbibliotek i Söderkulla samt en bokbuss. Tre tidigare filialbibliotek har indragits. Biblioteket är annars en

ren, säger Laura Fineil-Elonen, ordförande för bildningsnämnden.

stor oeh fin byggnad. M30 firar lO-m jubileum i september med en veckas program där temat är "Boken lever'. 1 huvudbiblioteket finns oeksä Topelius-salen (mötesplats för pensjonärsförbundets kulturdag). - Topelius bodde ju uuder sina sista 20 är ute pä Björkudden i Sibbo och Topelius-salen har uppkallats efter honom, förklarar biblioteksehefen. 1 januari ordnar man en Topelius-veeka med braskvällar, teater oeh

Resurskoappheten har gjort att vi numera inom kultursektom inte längre själva arr30gerar sä mänga

Fakta om Sibbo

ibbo rdag. Dagay Kaiser är förningens sekreterare. Ord. or3Odeklubban svingas av ohn Borgström. EIsie oiviainen var tidigare j tre tid föreningens ordförande och är numera styrelsemedlem. Värliga vindar samm3Okommer 30dra onsdagen i mänaden i Torpbacken. Medlemmarna i Gyllene äter kommer samm30 torsdag i Pensio\pmistiftels,ens sarnlingssal. Geme:os3lmt båller man SOlnmlarl~ ,,,'ar . Kunto. besöks ocksä Oitigt gånger under hösten sju gänger under när sysslar man gymnastik och simoch Iyssnar tili fOre-

Topelius-sentinarium. - Dä delar vi ocksä ut "Mirti-Topelius", pris till elever i vära skolor, berättar Laura Finna-Elonen. Hon är ordfcirande för bildningsnämnden och leder ocksä frjtidssektionen inom nämnen. Hon visar upp ett häfte där man samlat sagor oeh dikter som skrivits av Sibbo-elever.

• Sibbos invänarantal har ökat med drygt 2.000 sedan är 1980. • 1992 Oyttade 667 personer in tili Sibbo. 562 flyttade ul. • Samma är fciddes 210 nya sibbobor. 131 personer avled under ml. • Av invå narna var är 1992 drygt 1.800 över 65

är. Här bjuder seniordansarna i Sibbo på en sittdans. Föreningen äter hälJer sig med en egen sänggrupp - Roostaggarna - som kommer sarnm30 en gäng i veckan. Damema dominerar i förertingen - t.o.m. litet väl

mycket, tycker Dagay och EIsie. Det skulle gäma fä komma litet flera män tili förertingen. Jubileumsfesten den 15 oktober ska man förresten arrangera i Skolcentrum.

• 26 procent av sibboborna är under 19 är. • År 1991 fanns det totalt 5.569 arbetsplatser i Sibbo. Servicenäringarn a gay arbete ät drygt 2.100. • 1993 beviljades 484 nya byggnadslov i kommunen - 291 nya byggnader blev fårdiga. • Inom hemservicen gjordes 19.368 besök tili nästan 300 olika bus-

häll. 154 sibbobor ätnjöt under 1993 av kommunen ordnad måltidsservice.

Musiklivet ärlivligt Inom MBI:s regi verkar tvä körer: Sibbo Sängarbröder och Sipoon Sointu. - När det gäller instrumentmusik har vi flera sibbobor som är verksarnma inom musiklivet i huvudstaden. Och sä har man de lokala revyema som är mycket populära. Bakom dem stär Carl Petter Teckenberg. Sedan ett är tillbaka har man också en konstföreniog i Sibbo. Ocb för barn ocb unga finns Sibbo Bildkonstskola med verksamhet bäde i Nickby och Söderlrulla. nen ordnar utställningar i bibliotekel. Biblioteket i centrum häJler sig nämligen oeksä med en utställningssal. - Problemet är bara att den är bokad redan halvtannat är i förväg, säger Barbro Wigell-Ryynänen. Det kommer ocksä endel konstnärer utifrän oeh vili ställa ut i Sibbo. - Och pä Söderkulla gärd har vi oeksä ett utställrtingsutrymme. Det 30vänds inte lika mycket, men i är hade vi en sommarutställrting där av Osmo Isaksson, f.d. sibbobo som numera är bosatt i Västeräs i Sverige. Medborgarinstituten ställer ut i tvä repriser uuder äret. Projekt Laura Finne-Elonen talar gärna om "projekt". M30 har genomfört endel projekt oeh flera planeras. - De människor som bott länge i Sibbo möter gäma upp till fester som arrangelas t.ex. av ungdomsföreningama. Värre är det med de nyinflyttade. Men det gäller att kunna erbjuda oeksä dem nägonting sä att de blir mera rotfasta i kommuneo. Bland projekt Laura Finne-Elonen plockar fram k30 närnnas kammarmusiken pä Simsalö skolas gilrd.

Bibliotekschef Barbro Wigell-Ryynänen på scenen i Topelius-salen, som blir mötesplatsenför Pensionärsförbundets kulturdag.

- n et är fräga om lätt klassisk musik och i ä r mötte ca 300 personer upp. För den konstnärliga ledningen svarar f.d. operachefen IIkka Kuusisto. net bjuds pä strömmings. lunch och skärgärdsborna bjälper tili med arrangemangen. net var nu i är /järde gängen vi arrangerar dethär och jag tror d eltagarna upplever det som mycket trivsaml. - Och sä bar vi jazzen. 1 Kalkbrukets utrymmen ordnade vi i är for första gängen " Musik i Sibbo skärgärd". Det var en jazzkoosert med Sven Nygård och mell30 300 och 400 mänrliskor mötte upp. För nästa är funderar Laura Finne-Elonen pä nattmusik i Svartbäek skärgärdskyrka. Laura Finne-Elonen närnner ocksä att seminariet är det "tunga" inslaget uuder Topelius-veckan i januari. - Vartannat är hälJs det pä svenska, vartannat är pä finska. Det svenska seminariet stöds av Svenska Folkskolans Vänner. När det gäller barnens konstfostran är det enligt Laura Finne-Elonen fräg30 om grundundervisning i konstfostran. Man har fyra olika linjer och deltagarna är bam under skolä1dem ända upp tilI 16 är. M30 utövar ett nära samarbete med olika föreningar oeh för koordineringen svarar bildningsväsendet i kommuu en. Nu lnöst har man jobbat med en musieal som ska visas i Topeliussalen. - Jag upplever det som mycket intress2nt att jobba inom kultursektorn i Sibbo, säger Laura Finne-Elonen, i det civila läkare. Samarbetet är gott oeh jag tyeker vi ändä med begränsade resurser har ästadkommit en heI del. Folk ställer faktiskt upp pä en berömvärt sätt när det gäller genomför3Odet av olika projekt.

Pedersöreborna åkte söderut Den 17 juni äkte Pedersöre-k1ubben pä en fyra dagars resa tili södra Finland. 1 solig morgon, med 48 passagerare oeb Eero Virta vid ratten, giek f<irden med Björneborg som första rastställe oeh besök i Juseliuska mausoleet. Det dyrt byggda kapellet tili ll-äriga Sigrids minne är ett bevis för att bälsa oeh liv alltid kan köpas för pengar. Donationer av fadern har getts tili medicinsk forskning. Efter besöket följde kaffepaus dä ehauffören oeh Gunni skeppade ut den ädla dryeken frän bussens automat oeh reseledare Elof bjöd pä dubbelmaekor som tilitugg. Nästa anhalt var Gullranda. En guide förde 0 55 runt i den vaekra parken,. men promenaden blev tillräekligt läng för mänga trötta fötter. Vid 18-tiden var vi frarnme vid värt hotell i Åbo. Lördagmorgon kom vär Åbo-guide Nina Björklund oeh under rundturen berättade hon otroligt fangslande, det mesta som var värt att veta om staden, Åbo slott oeh domkyrkan. Kl. 13 tog hon farväl av oss oeb vi fortsatte tili Pargas. Kaffe oeh kakor

som flera damer donerat hade en slrykande ätgäng. Solen sken i lagom värme. Efter besök i kyrkan äkte vi f<ilja tili Nagu oeh med bussen "sä längt vägen räekte". Tili följd av lidsbrist blev det ingen ~ ut tili Korpo. Ett kort uppebäll gjordes vid Nagu kyrka. Ett brudpar giek just in i kyrkan för att bli vigda ... Vid 17-tiden var vi tilIbaka i Åbo för middag pä bOlellet. De som hde "orken" kvar av- Här pustar vår ordförande Gunni Nylund ut tillsammans slutade kvällen med en tur pä med reseledaren Elo! Nyström. Fotot togs på hotell stan eller i botellets TV-rum Kungsvägen på resans sista dag. med skratt oeb skärnt. fors med tniddag oeh besök i oeh myeket annat. TillKimito Tili följd av regoet blev det . Tarnmerforshuset. Guiden haSöndagen kom med dugg- ingen promenad i den vaekra de myeket att berätta om denrego redan frän starten. Fär- parken. Vid äterkoinsten tili na kulturens högborg. Mest den giek tili Kimito oeb vid kyrkan taekade vi för oss oeh imponerande var stora salen Pungböle bro mötte oss Astrid tog farväl av Astrid, som varit med plats för eirka 2.000 personer. Där ges konserter av alBlomqvist, f. Baeklund i Lö- en god berättare. Sä kom vi tili Esbo oeb bo- Ia de slag, även religiösa förYÖ. Hon övertog befälet oeb berättade k1art oeh tydligt om tell Kungsvägen, där vi fiek samlingar hyr salen. Hela huplatser vi äkte förbi. Berättan- tniddag oeb rum för resans set är vaekert, men sä bar det det varvades med roliga histo- sista natt. Där mötte oss Ann- oeksä kostat bundratals miljorier, mest frän Kimito. Hen- Sofi To=ola, f. Sundvik, ner. Hemresan gick via Ruovesi nes dikt, "Lövö-skrällan", gay med famiJj . De följde med pä en god bild av mänga upple- kvällens rundtur oeb gay 055 oeh Virdois. Vid en sista rast velser frän hennes barndom. god information om Esbo oeb avtaekades cbauffören och reseledaren. Vid 22-tiden tog de Vi kom sä tili Söde~längvik Grankulla. som Astrid berättade en bel Mändagen kom med dugg- första resenärerna sedan avdel om. Det var intressant att rego, men solen började sä sked. Reseledaren kunde i sina se alla vaekra tavlor, möbler smätt titta fram senare pä dagen. Vi besökte vetenskaps- avskedsord konstatera att alla centret Heureka. Det är omöj- komtnit välbehällna tilIbaka, ligt för en "vanlig människa" nägot att vara tacksam över. att forsöka beskriva det som Vi är ju inga ungdomar predär finns. Dock blev det k1art eis .. . Att vara tilIsarnmans - en tor Gösta, sam testade sitt intag av mat. Testet visade pä grupp pä 50 personer - i fyra dagar hade inte varit lätt om tok for mänga kalorier . . . Men sä inledde han ocksä det inte funnits samarbetsvilja ransonering genast vid hem- oeh vänskap. Samt mycken humor. Chaufför Eero är snäll ' komsten! Med inträdesbiljetten tili oeh vänlig och har ett oändligt Heureka prövade mängen att tälamod. Som vi sjunger: En vinoa en ädelsten, men ett riktigt god ehaufför! En vänlig hälsning frän Peskratt av gubben inoe i apparaten blev den enda utdelning- dersöre-k1ubben genom Gretel en. Nästa rast blev i Ta=er-

Simon Petrus Simon Jobannesson seglade pä sjön, vittjade nät oeh giek i synagogan pä sabbaten liksom andra bysbor. En dag giek Mästaren förbi oeh kallade den unge Simon till ett fiskafange av ett annat slag: det gällde att fänga människor. Simon Petrus flyttade frän Betsaida till Kafarnaum som ligger vid Tiberiassjön. Han var bäde husägare oeh bätägare. Han var vetgirig, impulsiv, en stundernas människa. Han kom att tiIlhöra den inre kretsen ti1lsammans med Jakob oeb Jobannes. En bändelse kom att förändra myeket i Petri liv. 1 den ängestfyllda natt, där Jesus fÖITäddes, stod Petrus oeb värmde sig vid en koleld pä översteprästens gärd. Han b~dyrade Petrus Ire gänger, att han inte var Jesu lärjunge. VI bar svärt att fatta detta, men kanske fär vi ett svar av en författare: "Vi vet inte vad som kan gömma sig pä djupet av värt innersta, innan vi räkat in i forhällanden som är ägoade att kalla fram just det vi intill det ögonblieket varit omedvetna om."

Senare fiek Petrus uppträttelse: "Tre gänger förnekade Petrus/ tre gänger bekände bao! sin kärlek tili Korsets HeITe/ en morgon dä värsolen brann." (N. Bolander) Vid tiden för kejsar Neros förföljelse av de kristna sökte, enligt traditionen, Petrus fly frän Rom, men mötte han Herren pä Appiska vägen. Pä Petri fräga: "Dotnine quo vadis?" ("HeITe vart gär du?" var svarel: ''Venio iterum crueifigi." ("Jag gär fOr att bli korstfåst pä nytt.") Efter en svär själskamp ätervände Petrus tili Rom, martyriet tili möles. En kristen kan liksom Simon Petrus tä erfara förnekelse oeh upphöjelse, synd oeh nlld. Säkert har vi nägon gäng vid en "koleld" sökt bortförklara själens längtan genom svarel: "jag är inle religiös." 1 värt livs Getsemane har vi tätt kraft att möta det svära, ty ban, "som giek före 055 längst in i ängesten, bjälper oss att finna Gud i mörkTet."

Nägra ord ur Petri brev: "Var alltid beredd att svara var oeh en som kräver besked om ert hopp." "Han, (Gud) har gett 055 sina stora oeh dyrbara löften."

Gunnar Levlin

Öb-ombudsmannen har ordet Tili Stockholm på tisdagl Förgyll vardagen med en kryssning! Viking Lines kryssning i vuxensmak, Gyllene Linjen, tar Dig tili hjärtat av Stockholm. Våra kryssningsvärdinnoroch -värdar ordnar mångsidigt program under resan, bl.a. superbingo, där huvudvinsten är 10.000 mk!

(4 pensionärer i samma C4-hytt) Gyllene Linjen är en prisvärd kryssning. Hyttpriser (1-4 personer i hytten): C-hytt 400,-, B-hytt 500,-, A-hytt 600,-. Gyllene Linjen från Helsingfors tisdag kl. 18.00.

VIKING LINE Helsingfors tel. (90) 123 577 ' Åbo tel. (92 1) 633 1331 Tammerfors tel. (931) 249 0 111

Det österbottniska distriklet inom värt pensionärsförbund sparkade igäng verksamheten med sin so=ardag i början av augusti. So=arträffen har under mänga är hällits pä Carpella i Korsbolm. Eftersom ett av modeorden nu är förändring firades ärets so=ardag pII Fagerö i Rangsby Närpes. Den natursköna omgivningen samt det fina vädret bidrog tili att sommardagen trots början av augusti verkligen gjorde rätt för namnet. Distriktets ordförande Göran Sundström uppehöll sig i sitt hälsningsanförande vid statens ekonotni oeh pensionärernas ställning. Han sade att pensionärerna fätt betala mera skatt än andra grupper i samhället. Han uppmanade pensionärerna att begära raka svar pä hur de äldre skaJI behandlas i framtiden nu när riksdagsvalet närmar sig. Sundström hoppades att vi fär adekvat information inför

EU-omröstningen om hur värt samhälle ko=er att utveeklas med eller utan EU-medlemsskap. So=ardagen inleddes i traditionelI stil med köttsoppa. Rangsby uf:s duktiga funktionärer med ordföranden Klas Söderman i spetsen k1arade arrangemangen med bravur. Över 800 pensionärer mötte upp tili so=ardagen. Stadsdirektör Gustav Skuthälla hälsade välko=en tili

Närpes. Han gjorde sig tili talesman för en optitnism oeh positivism som är alltför sällsynt i dag. 1 progra=et medverkade bäde äldre oeh yngre förmägor frän Närpesbygden. Dagen avslutades med dans tili Närpes spelmansgilles toner oeb alternativt program med Tondiktarna. Finalen i distriktets oeb Andelsbankens frägetävling avklarades oeksä under dagen. Uttagningsomgängar inför finalen hölls under vären. Av de 17 föreningarna som deitog kvalificerade sig Malax Pensionärsbemsförerung, Vörä Pensionärsklubb oeh Purmo pensionärer tili finalen som blev lika spännande som VM-finalen i fotboll . Det var först den sista frägan som gay ett sädant resultat att lagen slutade pä olika poäng. Segrare blev Malax med 15 p av 18 möjliga. 1 laget ingiek Gunnel Holm, Helge Granholm oeb Sven Nyman. Purmoföreningen med Martha Åb-

man, Eugen Törnqvist oeb Bernt Backa erhöll 13 p oeb belade andra platsen. Vörä k1ubbens represenlanter Aina Friman, Inga-Britt Ståhlberg oeb Olof Nyman samlade 12 p oeb erhöll tredje priset. Andelsbankens representanter Bertel Nygård oeh Jan-Erik Westerdahl överräekte priseheekarna pä 1.000 mk, 500 mk ocb 250 mk tili pristagarna. När detta sänds ät redaktören för God Tid förbereder sig 570 pensionärer för nästa stora begivenhet i Österbotten, nämligen mänskenskryssningen i slutet av augusti. Mä! för kryssningen är Sundsvall oeh bandningen av Kjell Lönnäs allsängsprogram för Svensk TV. Hur allt förlöpte äterko=er jag tili i nästa tidning. Per Thomasfolk

Närpes har traditioner inom äldreomsorgen o-

1 äldreomsorgen utgår vi från 75-åringar och äldre, säger socialdirektör Kerstin Nyman i Närpes, sydösterbottnisk stad med drygt 10.000 invånare. Yngre pensionärer behöver bara i undantagsfall äldreomsorgcns tjänster. Närpes har traditioner att falJa tiIIbaka pä när det gäller att ta hand om de ä1dre. Redan pä 60-talet byggdes Bostället, pensionärsbostäder med vissa servicefunktioner, i kommunal regi. Det var en pionjärinsats och i de spären har man trampat vidare. Nu finns äJdringsbem ocb servicepunkter, liksom pensionärsbostäder, i olika former och pä olika häll i

vit lidande. Däremot minskade användningen av s.k. stödtjänster Där avgiftema steg. Sä var gär behovs· gränsema för l.ex. städning: vid en gäng i veckan eiler en gäng i mänaden?

den vidsträckta kommunen. Hemhjälparverksamheten är viktig eftersom stora omräden utgörs av glesbygd. Samtliga inrättningar och serviceformer drivs i kommunal regi, nägra stiftel se- eiler pensionärshemsföreningar finns inte. Kerstin Nyman pekar med stolthet pä ett viktigt samarbete mellan socialoch hälsovärd, nägot som mänga talar om men fä Iyckas förverk:liga. - Dä ett ny tt äldringsbem byggdes 1956 skedde det i samarbete med det kommunala sjukbuset, med delade köks- och tvättfunktioner. Det samarbetet bar fortsatt,. t.ex. i ä1dringsbemmet A1vina i Övermark där bälsovärden förfogar över 20 bäddplatser ocb socialvärden över lika mänga ä1d-

- 1 Närpes har de jlesta äldre pensionärer bara sin Jollvpension, det ställer stora krav på kommunen, säger socialdirektör Kerstin Nyman i Närpes:

Utveckling

ringshemsplatser. AIIt un· der samma hatt ocb det märk:ligaste av alIt, perso· nalen pä samma arbetslista. - Mänga tvivlar pä att det är möjligt när de hör om det, skrattar Kerstin, som dock försäkrar att det gär alIdeles utmärkt. Finsk minoritet 1 Närpes finns ett ökande antal finsksprlliga, men de f1esta infIyttade är yngre personer. 1 gränstraktema tili grannkommunema Teuva ocb Jurva finns det dock finsk befolkning. Än sä länge bar inte ä1dringsvärden stött pä språk:liga problem i Närpes. Men man bar garderat sig ocb för en tid sedan kOlnmit överens med grannkommunema om att Närpes vid be· bov fär köpa värdplatser hos grannarna. Det är ju viktigt med värd pä modersmälet, säger Kerstin Nyman. Bland hemhjälparna finns det en ach annan sam klarar av atl jobba ocksä pä finska, i den män det bebövs. Hemhjälparna var som mest 37, nu har man lärnnat sex vakanser obesatta av sparsambetsskäl. Betyder det att servicen försärnrats? Socialdirektören försäkrar atl grundvärden inte bli-

Närpes deltar i är i etl riksomfattande projekt med närstäendevärd, dä en anbörig kan fä 65 mark per dag om bon/han under 60 dagar tar ~äntledigt frän sitt ordinarie jobb. - Det gick som jag trod· de, inte en enda bar nappat, säger Kerstin Ny· man. Mao lämnar inte ett jobb så lättvindigt i dessa tider. Mänga andra s.k. utvecklingsplaner, som kommer uppifrän, upplevs i en medelstor kommun som Närpes, där g1esbygdsproblemen är päfallande, som alItför verk:ligbetsfrämmande.

- Systrarna Lea och lnes Simons, 770ch 82 år, bor i pensionärshemmet Bostället sedan Jem år. Rullsparken är ett Järdmedel med gamla anor bland äldre i Närpes. pensioner. Här bos oss fär Som det senaste farslaget med betalningssedlar eiler voucher, t.ex.

- Det kanske passar i Grankulla eiler pä andra orter med mänga med böga

de f1esta endast folkpension ocb dä är det sambälleliga ansvaret fortfarande viktigt. Anita Svensson

Pörtehemmets äldsta invånare är Hilda Lång, 98 år. Här är hon på väg till maten med hjälp av Sofia Walzlgren.

Tryggheten en hörnsten o

När Oskar Söderman i Pörtom var 82 år fick ban Oytta tili Pörtebemmet, ett splitternytt åldringsbern i norra Närpes. - J ag bar aJdrig trott att jag skulIe få det så bra på gamla dar, säger Oskar ocb myser av belåtenbet. Ändä mäste omställningen ha inneburit en del pä. frestningar för denne ungkarl som bott ensam i bela sitt liv. Han blev faderlös vid tTe och moderlös vid tolv ärs äJder. Nägon egen farnilj blev det aldrig. Men pä Pörtehemmet känner sig Oskar trygg. - Tryggheten är en av hömstenarna i vär värdideologi, säger bemmets fö· reständare Barbro Holm. Pörtehemmet med bara tvä är pä nacken. är f1aggskeppet inom ä1dreomsorgen i Närpes. Där gick man redan pä planeringsstadiet in för att skapa förutsätlningar för en sä trygg ocb bemlik miljö som möjligt, där individuella särdrag bos de boende skulle kunna tas

tillvara ocb personalen förhälla sig f1exibel tili deras önskemäl. Tilllivets slut Barbro Holm päpekar att man bär aldrig pratar om "patienter" utan alItid kallar de gamla vid naron, eiler kollektivt om "vära boende".

- Det är ju deras bern, vi är bara bär lör att iljälpa dem när de beböver oss, säger bon. - Hit bar de kommi t frän sina bem, bär fär de stanna tiIIs deras tid är ute. Vi bar kapacietet att ta band om ocksä sängpatienter sävida det inte rör sig om nägon akut sjukdom som kräver

speciell medicinsk värd. Personalen vid Pörtebemmet lyssnar tili de bo· endes önskemäl ocb iakttar deras vanor. T.ex. uppstigande ocb sänggäende sker pä egoa tider ocb villkor, vilket betyder att morgon· mälet serveras mellan ldockan 7 och 9.30. Och nattpersonalen hjälper vid

Oskar Söderman, 84, klarade galant omställningen från ungkarlsliv till "Hemliv" på Pörtehemmet Jör två år sedan. Aldrig har jag haft det så bra, säger han.

läggdags, alla mäste inte gä tili sängs ldockan 7 pä kvällen. Stora rum Det som slär en besökare är de ovanligt stora mmmen, 24 kvadratmeter far en person, plus toalen ocb dusch i varje mm. Ocksä toalettrummet är rymligt far att även en hjälpare ska kunna röra sig ordentligt. Ocb invalidvänligt, naturligtvis. Hela interiören ger ett luftigt och harmoniskt intryck. Unik är rummens placering: inga länga koTridorer med utsikt frän boenderummen bäde utät, mot gärden ocb inät, mot ' alIrummel. - En Iyckad lösning, sä· ger Barbro Holm. Tili natten drar man för gardinema och utestänger insyn. Men pä dagama vili de f1esta ha öppet, för an kunna följa med sina medboendes rörelser ocb personaJens syss· lor. Man kanske vinkar tili varandra genom rutan när nägon passerar ocb vips, är

trygghetskänslan där. Å1dringsbem Pörtebemmet är ldassat som ä1dringsbem eftersom man har personaI i tre slcift, dygoet om. Men bemmet betjänar ocksä den öppna värden runt om i bygden. Hit kommer oärboende och äter sin luocb varje dag, andra bemmaboende får mateo hemkörd från Pörtehemmet. 1 köket tili· reds ocksä ett tjugotal matportioner far det närbelägoa dagiset. De ~ugo pensionärema pä Pörtehemmet tas om hand av en personaJ pä fjorton, plus föreständare. Bäde sjukvllrds- och hemvärdsperso nai ingär i styrkan, som verldigen delar solidariskt pä syssloma. - Alla gör allt, oberoende av utbildniog, säger Barbro Holm. - Det är ett led i vär värdideologi att vi är jämställda ocb det fungerar utmärkt. ANITA SVENSSON

Kulturkonferens iLojo:

Vi har en gemensam nordisk identitet att värna om och utveckla En nordisk kultur konierens i Nordiska rDrbundets rDr hembygdsarbete regi rDregick och var samtidigt intimt rDrknippad med de riksomfatlande hembygdsdagarna i Lojo i medlet av juni_ Temat vid den nordiska konierensen var "Hembygden - en port tili väriden". c.a. 70 personer deltog. Konierensen granskade den nordiska identiteten och speciellt bur hembygden, dess lokalhistoria ocb kultur bidragit tili atl en nordisk identitet skapats. Man konstaterade atl det nordiska kultursamarbetet bar betydelse för ocb stödjer de nordiska ländernas position i etl integrerande Europa.

hundra är sedan pä initiativ av Robert Boldt. Jubileumsärets för nationell kultur buvudfest firades under de riksomfattande bembygdsdagama, som ägde rum i Lljo 17-19.61994 och i vilka över 700 personer deltog. Robert Bold t

Botanisten ocb pedagogen Robert Boldt hedrades under bembygdsdagama ocb vid den nordiska konferensen för sitt pionjärarbete inom hembygdsforskningen pä olika sätt. Sydlojo svenska pensionärer inbjöd deltagama i den nordiska kulturkonferensen tili "Soare med traditioner", som föreningen i samräd med Finlands svenska hembygdsförbund arrangerade pä kvällen den första dagen i K1ubbhuset i Virkby. Robert Boldt med fru, personifierade av Börje Läng och Tuuli Stuns, var kvällens värdpar och lotsade pubIiken igenom den historiska kavalkad som kvällens trevliga program, med inslag av festtal, säng, musil< och dans, utformades tili. Skolrädet Yrjö Alamäki, som är ordförande feir Nordiska förbundet för hembygdsarbete, sade i sitt öppningsanförande bl.a. att de särpräglade 10kaJa kulturema utgör grundval för bembygdsarbetet i vilket säledes ingär samma element som bildar den mäng- Ingen har monopol på faldiga nationella kulturen. Han päpekade att diskushembygden, underströk docent Christoffer Grönholm sionen i Finland om landets relation tili Europa frärnst lagt i sitt anförande. vikt vid de ekonomiska aspektema som därtill varit rätt snäva. Kultursynpunkter1 är firar vi i Finland jubile- na ocb deras betydelse bar umsäret för nationell kul tur nästan belt glömts bort. 1 Sveocb Hembygdsrörelsen firar rige ocb Norge har man be100 ärs jubileum. Den första dömt situationen pä samma bembygdsföreningen i värt sätt, konstaterade han. land grundades i Lljo för Hembygds- ocb kulturfol-

ket i Norden stär inför samma utmaning. Vi i det nordiska förbundet bör känna ett speciellt ansvar för den nordiska identiteten, för omsorgen om den och för perspektiven pä den i framtiden . Yrjö Alamäki ställde frägan om det finns en gemensam nordisk identitet och om det finns användning för den; han förväntade att denna konferens för sin del skuUe besvara frägan. Nordisk identitet bör utvecklas Konferensen granskade den nordiska identiteten ocb speciellt bur bembygden, dess 10kaIhistoria ocb kultur i de olika nordiska ländema har bidragit tili att en nordisk identitet utvecklats. Sakkunruga föreläsare kaT!lade likbeter och olikbeter i identitet i de nordiska länderna och man diskuterade de nordiska ländemas position i ett integrerande Europa. Man fick höra erfarenheter av relationerna meUan minoriteter ocb majoriteter ocb om problemen beträffande skyddandet av kulturlandskap. Man diskuterade det nordiska kultursamarbetets uppgifter. Docent C hristoffer Grönholm bade en smätt provokativ rubrik för sitt förtjänstfuUa anförande:"Majoriteter ocb minoriteter som hembygdens konkurrenter?". Han hän visade tili det magiska äret 1989 dä halva Europa, hela den östliga sektom, förändrades. Plötsligt uppenbarade sig mänga sädana minoriteter och kulturer som mänga inte alIs känt tili och som totalitära regimer tigit ihjäl. Med ens började hembygden i delar av Kontinental-Europa fä rivaler. Friheten väckte en sovande potential, som endast minoriteter, dju pt förankrade i

.....

Tuuli Stuns och Börje Lång i sina roller som Signe och R obert Boldt, värdparet på nordiska kongressens "Soare med traditioner". sin hembygd, kan besitta. När sädana urkrafter frigörs, blottläggs även konflikter med andra folkslag; de hör tilI den fria mänskligbetens vardag. Det finns inte en världsbild utan mänga världsbilder. Oklokast handlar den som försöker utverka monopol pä hembygden, sade Cbristoffer Grönholm. Han sade bl.a. att vi finlandssvenskar, som pä kustortema representerar ursprungsbefolkningen, inte heller har anledning att försöka monopolisera bembygden. Ingen kan i dag bävda ensamrätt pä en bygd bara för att "vi var först". - Vi måste tvärtom visa tolerans och rDrslåelse rDr dem som senare har Dyttat t ili bygden. Samma tolerans väntar vi oss av dem som i dag bildar m'\ioritet. På m ånga häll har flerta let blivit mindretal och mindretalet Dertal, men alla bör ges möjlighet atl odla sin identitet på rimliga villkor. Det innebär t.ex. att de finska och svenska hembygdsförbunden bägge måste er hälla etl statsbidrag som tryggar ver ksamheten. Grönholm konstaterade att konkurrensen mellan den svenska och den finska befolkningsgruppen i Finland vilar pä en sund bas. - Sprllkfreden respekteras allmänt. Den svensk- och finskspräkiga hembygdsrörelsens aktiviteter kompletterar varandra pä ett ypperligt sätt. Bäde den fi nsk- och den svenskspräkiga stammen bar baft tid pä sig att slä rot ocr utveckla sina särdrag. Bortsett frän tvä halvnomadiska grupper, romema ocb samema, bar bembygdsrörelsens signum blivit bäde tiden ocb rummet. Grönholm uttalade förboppningen om att statsmakten inser sitt ansvar för romernas ocb samernas kulturer. När Finlands hembygdsrörelse nu firar sitt 100-ärs jubileum vore det pä sin plats att kraftfuUt stödja även dessa smä niinoriteter, framhöll ban. De tvä intensiva konferensdagaroas innehäll, liksom naturligtvis hembygdsdagamas i sin belhet, var mycket värdefullt för befastandet av den nationella identiteten och kulturen. Likasä för den nordiska identiteten, som är ett positivt värde för oss fi nländare. Under det nu pägäende jubileumsäret pägär olika projekt samt lokala och regionala

jubileumsevenemang runt om i landet. Man skulle önska att intresset för bembygden - storstäderna är ocksä bembygder, päpekades under en diskussion - skulJe vakna hos dem som nu förhäller sig mer eiler mindre passivt tilI bembygdsarbetet. Varje medborgare har medansvar för sin bembygd som en del av kulturlandskapet. Asia Jansson hedrades Robert Boldt bar genom ären följts av mänga bembygdsentusiaster som vi har alI anledtting att visa uppskattning ocb tacksamhet för att de värnat ocb värnar om hembygden, dess historia ocb kultur. Finlands svenska hembygdsförbunds I6rtjänstplakett, som instiftats 1990 och beviljas av hembygdsfeirbun-

dets styrelse ät synnerligen förtjänstfulla hembygdsaktivister, överräcktes vid kvällssoaren till Asta Jansson frän Virkby. Plaketten som designats av FM Tom Bergrotb, avdelningschef vid Åbo Landskapsmuseum, föreställer en gammaldags brevpress. Pä framsidan finns ett murankare med textem " Förankrad i bembygden". Vi inom pensinärsförbundet gratulerar Asta Jansson pä det varmaste tili bedersbetygelsen! Finlands svenska hernbygdsförbund publicerar tidskriften Hembygden. Verksamhetsledare Tom Sandström lovade sända Hembygden nr 2/1994, som är ett jubileumsnummer, tili alla som önskar. Be om att fä tidningen per tfn 90-652 201 eiler fax 90-652205 . Valborg Louhisto Foto: Tom Sandström

Asta Jansson hedrades med plokett och ett rungande "leve"!

Aktuella höst- och sommarresor 17/9 Endagsresa HII öslra Nyland och Strömlors. 24/9-1/10 Vlloresa 1111 sagolandel Hessen I Tyskland. Med Finnjet tili Travemiinde. Utllykter med bussen I vackert höstlandskap med berg, skogar och romantlska sagoslott. 9- 16/10 Höstresa lill London. Innehållsri k höstvecka i alltid lika intressanta London. Shopping. musear. loppmarknader. teater och gamytliga pubar. Heldagsutllykt tili Stonehenga och 8ath. 2-6/12 Julshopplng och rundturer I Bertin. 6-10/12 TraditioneIl Kurirenkryssnlng 1111 Liibeck. 22-28/12 Julresa tili Oalarna. Flra skön gammaldags jul på trevllgt hotelli Tällberg. 27/1-4/2 Tili shejkernas land. Flygresa tili Förenade arabemiraten. 19- 29/3 Klna. Vi besöker de Irämsta sevärdheterna I Peking och Xian.

Teaterresor 13-1 6/10 Teaterresa tili Stockholm. -GÖkboet." 28-30/10 Teaterresa lill Stockholm. -Fantomen på Operan: 11-13/11 Tealerresa liII Stockholm. -1 hetaste lagal.3-6/12 Teaterresa tili Stockholm. Musikalen -Cabaret." 30/12-1/1 NyArs- och leaterresa tili Vasa. -Sound 01 Mu-

sic.-

Fr~ga

efter v~rt reseprogram för flnland.svenskar.

ku.....ens ..ese6yrå Tel. 961-3173137 - fax 961 -317 3158

nan det var dags att stilla hungern vid dignaode bord.

tadels hästar. Idag är det fråga om en storinduslri brödema Olsson i varsin verkstad be• • ••••••• frä n sido 1 Morahästen driver. En stor del av täljningen storindustri en sker i stugorna runtom i bjöd Jularbomuseet pil nilgra Efter en bastant fmkost bygden, medan målningsartimmar senare, för att inte tala styrdes kosan följande dag betet helt sker i Nusnäs. om Tennflgurmuseet i Rjort- mot Nusnäs där vi fick b6kanEfter pliktskyldiga inköp näs. Ett rent otroligt arbete ett ta oss med Sverigesymbolens styrdes kosan tili Mora för beäldre par lagt ner innan muse- - Morahästen - tillverkniog. sök i Anders Zornmuseet. Rär et fålts i det skick det nu är. Spåren leder tili skogskojorna var det igen fråga om en helt Härifrän var steget inte långt redan på l?OO-talet, där gub- an nan form av kultur och en tili Rättvik och vårt hotell, där harnas tidsfördriv var att ur förträfflig guide gay en fin inresdammet sköljdes bort in- trästycken tälja figurer, mes- blick i Zorns liv och leverne. Slutetappen för Vasaloppet och målgårdeo silg vi naturligtvis inoan kosan via Orsa styrdes mot Finnmarkeo, där vi höll lunchpaus i det gröoa. Ett beklagligt olycksfall med sjukhusbesök gjorde att dagens Jlfograrn måste revideras och mycket förseoade kom vi så småniogom tili Lassekrog och Tjärdaleo där vi fick bekanta oss med hur skogsarbetama verkade och levde i de dj upa Finnskogarna. Inget avuodsvärt liv med vårt mått mätt. Dock syoes man i oågoo män upprätthålla traditionerna geoom den 10kaJa Lionsk1ubbeos kojdagar, för vilka man byggt eo mila för tjärbrärming. Via Hudiksvall fortsatte resan tili Söderhamo för övernattniog och otiddag. Den tredje dagen började med en ruodtur i Söderhamn och besök pil Fjärilshuset med en otrolig fargprakt i tropisk regnskogsotiljö. Huset är endast tre år garnmalt och alla Brunnsöverbyggnaden i lantlig empire vid Carl Larson- gänger värt ett besök för den gården. som har vägama ditåt. ____________________________________________________________________

FORTSÄ1TNING

•••••

Grankullabor ...

FORTSÄ1TNING Höstmötet __ _

•••••

• • • • • • • • • från sido 1

pensionärerna är förbundets andra, lika viktiga uppgift. SarnmanhilIIoingen är identitetsskapande och en drivande lcraft i verksambeten som helhet. För den verksambeten har förbunde t både en längsiktsoch en kortsiktsplan. Den verksamheten bör vi fortsätta med. GODTID ä r vårt språ krör -lnformationen är en av de viktigaste uppgifterna för en organisatioo. GOD TID (GT) har eo central ställniog som förb undets kanal tilI medlemmama och de förtroendevalda i föreningama. Tidrti ngen har också eo attitydpåverkande funktioo. GT är äveo pensionärsföreni ngamas organ och ett " medlemsblad" i den meoingen, att medlemmama får komma fram med sina åsikter. Mänga utomstående, beslutsfattare och medlemmars an höriga, läser tidningen. - Förbundets anställda bär ansvaret för informatioo i sak. De har tu mmen på det som är viktigt och bör informera om aIIt som sker på förbundsnivå. Förbundsstyrelsens medlemmar har del i detta ansvar när det gäller att uppehålla per'sonlig kontakt med "sina" pensionärsföreningar och medlemskåren, att påverka attityder. - De regionala verksarnhetsorganeo, de två distriktsföreningama (Österbotten och Ostra Nyland) och samarbetsorganen i andra regioner, är

viktiga verksambetsenheter i utvecklandet av förbundets intem a

verksamhet.

är

även viktiga som regionala språkrör " utåt". De förtroendevaIda på alla nivåer inom förbundet är viktiga påverkare. Förtr oendevalda behöver skolning - Vi j feirbundet kan inte bara konstatera att pensionärsföreniogama bör axla nya uppgifter, aktivera sig när det gäller bevakningen av pensionärernas intresseo. Folk vet i regel inte vad kommunen planerar. Förbundet bör axla ansvar för att fcirtroendepersoner i föreningama får iosikter som ger dem förutsättningar att samarbeta med kommuoala förtroendevalda och myodigheter. Redao det au man bekaotar sig med exempelvis sin kommuos kort- och längsiktsplaner för sådant som är av intresse för peosionärema, ger beredskap för ställningstagandeo och påverkan. - Det gäller nu för förbundet att utarbeta ett målsättningsprogram: Vad ä r det vi vili, vilka mål har vi för äldreomsorgen och -vården, hur avser vi att förverkliga vårt program. R edan höstmötet nu i november borde formulera en målsättning flir den intressebevakande verksamheten och fOr hur fOrbundet utvecklar sin organisationsverksamhet_ Inom ramen för den kommer skolningen att vara en viktig servicefor m tili pensionärsföreningarna. - Vi bör kartlägga vilka förmågor vi har inom våra eg-

na led som kan medverka i geoomförandet av en utvecklad orgaoisations- och skolningsverksamhet. - Pensionärsföreningamas delegater vid höstmötet får ta ställoiog tili mänga frågor och fatta många avgörande beslut. Det är så.ledes medlemmarna som avgör hur vi ska ha det. Vi pensionärer har aII anledniog att nu samla våra lcrafter. Ragnar Hanssoo är beredd att ställa upp bundraproceotigt som förbundets ordföraode. Därmed avser han bland annat att hao gärna upprättbåller persoolig kootakt med peosiooärsföreningarna pil det sätt man tiIIsammans kommer överens om. VaIborg Louihisto

Här f år vi höra om de gamla Iinbodarna i Trolldalen. Följande må.l var Trolldalen och rör man sig i Hälsingland, linets landskap, skall man naturligtvis se bur linberedningen går tili. Efter att ha sett de olika tiIIverkoiogsfaserna ocb upplevt det oljud ocb det darnm arbetet medför, undrar man om orteos gamla på sio tid överbuvud börde vad de sade tili varandra. Frän kvamen kan mao fortfarande böra ett dovt muller, men det kommer fråo den sädmalniog man utövar med förf,demas teknik. Stenmalet hälsomjöl fioos att köpa på platsen.

M useum visar finsk invandring Kosan styrdes därefter mot Viksjöfors och SkilIsjögården, en kurs- och lägergård mycket utnyttjad av idrottsföreningar tack vare si tt fina

läge och de möjiigheter tili måogsidig träning den erbjuder. I anslutning tilI gårdeo finos Finnskogsmuseet, som berättar om 1600-talets finska invandring. Därefter var det tid att styra kosan mot Rättvik igen, dock med en avstickare tili Linneas Dockmuseum i Alfta - ett eldorado för små töser. Kvällen firades sedan med en gemensam otiddag med ortens pensionärer ocb håda feireningama bidrog med program. Dans var det naturligtvis också tilI levande musik. Värdföreningen syntes överhuvudtaget vara väldigt musikalisk och den silogkör de ställde upp med tilI att bonoreras. Dag fyra var kanske den de tlesta väntat mest pä. Dil skulle Carl Larsson-gården j Sundbom besökas. Vi fick en

god inblick i Carl Larssons liv ocb leveme och bur ban tiIIsammans med hustru Karin så småningom skapade det bern som tusen ocb åter tusen turister årligeo besöker. En i någon mån snäY! tiIItageo tidtabell gjorde att besöket hlev något av en halvmesyr. Mängen hade gärna också tagit sig en titt på tavelutställDingen och kyrkan i stället fcir ett mer eiler mindre intetsägande besök i Falun. Tidtahellen visade sig svår att hå.lIa, då guiden vid tlottniogsmuseet i Gysinge tili råga pil aIIt otissade tiden. Det hlev något av råkörning för at! i tid hiooa tili terotioalen vid Värtan. Eiler vad sägs om sju (7) minuters marginaI tili avgäng! Men vi klarade det! Stig J ahnsson

Anders Zorn gården i Mora.

DY och DIN VÄN kan ti Kuriren GRATIS i hö$t! Palla pi och prö·va tien jubilerantle Kuriren nu!

,.--------------------

Finlandssvensk trivselskapare i 35 år . I ~~;~:Qa~~~~~~~~ln3g5s~~~~J~~~;s:in~~n~~: märkningsvärd prestation . Den ges ut 20 ggr I per år med minst 56 sidor per nr, alta 64 el- I

ler 68 sidor, ibland t.o.m. över 100. Under Kuri rcns jubileumsår kan nya prenumeranter få höstens nu mmer gratis. Ju tidigare en ny beställning ko mmer in desto tle r höstnummer 1994 får den nya abonnenten gratis. Du kan också ge Kuriren sam gåva åt en vän på samma villkor. Om du enbart viII ha en nummer med Kurirens omtyckta finlands· svenska resor kan du även få en ex. gratis.

I I I I

;'1::~a~~:

GDA-rISr " "1 .

0 Jag prenumererar på Kuriren t995 för 215 mk (inom Norden) och får Kuriren gratis tili årets slut 1994.

~ra~~~~

inom Norden

bet:~:not

0 Jag viII ge Kuriren som gåva på samma villkor som ovan.

Adress .................................................... ....... Tel. ....

Finlandssvenska trivsel- W~::s resor alItsedan 1965 a'f.l . . . . .

SVARSFÖRSÄNDELSE Avtal 65100n6

. . ...... . ... . . . . ... . . . Tel

I I

ku'-~ ....en I . -, I PB 12 I

SÄNO KURtREN TtLL: Namn .

SÄNO RÄKNtNG TtLL: N

•

Godnd

65101 VASA

I I

I •

Skolfesten blev upptakten för Birger som trollerikonstnär o - En

(

barnpublik är den bästa publik jag kan få. Barnen är så uppriktiga. Märker de hur eli "trix" görs säger de tili. Då vet jag att jag måste gå hem och öva det ytterligare. ÄJdre människor är bara artiga. OcksA fastän de märker eli fel säger de ingenting. Vili det sig väl kan man t.o.m. fA litet applåder för uppförandet. SA far man hem ulan all veta om att man gjort en grej i programmet för dåligt. Det är trollkonstnären Birger Törner som uttaJar sig om publiken. Birger är nu 65 år. Som trollkonstnär debuterade han vid fyllda 14. - Nej, inte hade jag då någon avsikt att bli trollkonstnär. Jag var elev i Nya svenska läroverket i Helsingfors. Jag blev invaJd tm en prograrnkoIllJltitte. Vi skulle arrangera en skolfest och elever från två andra skolor var inbjudna. Vi hade en elev som kunde spela piano. Det blev en programpunkt. Men vi måste ju bjuda också på någonting annat. Jag råkade veta om att det i GamJa passagen mellan Alexandersgatan och Esplanaden fanns en Forsbäck som sälde skärntartiklar, men också trolleritillbehör. Dit gick jag och fick köpa en del trolleritillbehör. Så gick jag hem och övade och när festen kom visade jag trollerikonsterna. Alltför dåligt kunde det väl inte ha varit, för jag blev sedan ombedd att komma ocksä tili de andra skolorna och visa mitt prograrn. När Birger skrev studenten plockande han ihop trolleritilIbehören och förde upp dem på vinden. Men så kom han

gäl ler åtetväxten av trollerikonstnärer på finlandssvenskt häll. - Stefan Bergman har uppträtt, men främst på somrarna. Och Simo Aalto från Uleåborg kan uppträda ocksä pä svenska. Men annars är det nog väldigt tunnsått. BetydIigt bättre ställt är det när det gäller åtetväxten på finskt häll. Nej, Birger avslöjar inga "trix". Det ska en trollerikonstnär inte göra. Så mycket berättar han dock att hans första frack hade inte mindre än sjutton fickor ... Birger är också aktiv guide i Borgå och en av de drivande krafterna i den lokala trivselkhlbben som kommer samman måndagar och fredagar. Och så tillhör han ju, som vi vet, styrelsen för vårt pensionärsförbund. Sedan 17 år är han bosatt i Borgå och trivs aUdeles utmärkt i egnahemshuset på Trutvägen. Rainer Erlund

- Julfesten skulle hällas jag var där pä nyärsafton och uppträdde med mitt prograrn. den 23 december ocb jag för1974 var Birger i en mä- undrade mig över vad det är nads tid knuten tili Borgback- för förening som häller ju!fest dagen före juJafton. Ocksä en. - Det blev ett 40-taJ frarn- Georg Malmsten var kallad trädanden enbart under den tili festen , för att sjunga. När jag kom dit märklte jag dock mänaden. Hur många uppträdanden att det var personaJen som han total! haft vet hao inte. höll julfest. Men åtskilliga är det. - Där fanns ett dignande r - Tili en början gillade Bir- bord av mat ocb drycker och ger inte barnpubliken, päpe- när Malmsten och jag bade 1 kar fru Solveig. - Han blev ir- klarat av vår programandel riterad när barnen avslöjade var det bara att ta för sig. hur han gjorde sina trollkons- Kloekan var väl 5 pä morgoter. Så var det ocksä om jag nen när Malmsten ocb jag tilIBirger vaI' 14 när han debupåpekade något "fel". Men sammans knaUade hemät från terade som tro/lerikonst- med åren har det svängt, nu julfesten ... när... gilIar Birger mest just en Det finns publik av olika barnpublik. slag. tili Haoken ocb där skulle - Ska man tesla en ny - Man märker nog när man också ordnas programfester. grej, så är det bäst att göra Nägon kom ihåg att "men Bir- det inför en barnpublik. Då ger kan ju trolla ban, där bar får ' man faktiskt vela hu r vi ett prograrn". det gått, säger Birger. Sä det vara bara för Birger Officiell trollkonstnär blir att traska upp tili vinden ocb man genom att bli antagen av söka frarn lådan med trollen- endera Finska Magikerklubtillbebören ... ben eiler Taikapiiri, magikercirkeln. Bägge är medlemmar Ringde upp i Nordiska Magiunionen. Sundman Birger var i 15 års tid ord1 1940-taJets Finland var förande för Finska MagikerJulius Sundman en legenda- klubben. Nordiska Magiuniorisk trollkonstnär. Men 1948 nen sammankommer tili två fick Birger höra att Sundman årliga träffar. skul!e flytta över tm Chicago. - Vi båller seminarier och - Jag tog mod tili mig och Iyssnar tili föredrag av exringde upp bonom ocb sa att perter från hela väriden. nu får du lov att lära mig en- Andan är fin och vi lär av del av dina knep. varauu. Det gjorde Sundman och så - Tm en början var jag helt började "trollandet" pä aUvar emot detdär "trollandet", säför Birger. Verklig fart blev ger fru Solveig. Men sedan det när Helsingfors artistför- jag deltagit i endel av de normedling 1950 började kontak- diska träffarna måste jag"säga att det är härliga människor. ta Birger. - Jag reste land och rike Vid det middagsbordet blir runt ocb visade mitt prograrn. det nog aJdrig tråkigt! Nog bar jag flrat nyårsafton i En gång kallades Birger tili KiJninen med hatten intresserar alltid bamen i publiken. H ur kan kaninen ta på sig katUleåborg, just tili följd av att en julfest på en restaurang. ten Jast Birger redan placerat haUen i en låda ?

"Långsamt som kvällsskyn mister sin purpur" K.A.Tawaststjerna (1860-1898) är en av de finlandssvenska författare som inledde sin författarbana redan vid unga år. Han har publicerat bäde diktsarnlingar och romaner. Som Iyriker debuterade ban med samlingen För morgonbris år 1883. - Diktsamlingen För morgonbris närnns bär speciellt för att den betecknade ett avsteg från den runebergska ocb topelianska slilen sätillvida att i Tawaststjernas dikter gör sig varken fosterland eiler Gud pårnint. 1 stället visar dikterna upp bilder ur vardagsIivet, som i viss män päminner om ä1dre tiders idylldiktning, skriver litteraturforskaren Joban Wrede i Litteraturbistoriska studier 54. Man faster sig ocksä speciellt vid del levande bildspråket i diktsarnlingens slutdikt: Långsamt som kvällsskyn mister sin purpur. Den dikten är ulan tvivel den mest kända i Tavaststjernas hela produktion. Det levande bildspråket

kommer in på scenen om detbär är en publik man får kontakt med. Det fin ns också publik som är ste! ocb just inte reagerar. Roligast är det när man märker att man från första början får en fin kontakt med"publiken. En sak är dock klar: Birger uppträder aldrig pä nyårsafton eiler vaJborgsafton. - Folk är bel! eokel! för "packade". De kan inte följa med programmet, kommer med allehanda kommentarer och tilIrop. Det är inte alls skojigt. - Nej, jag bar inte gjort dethär för pengarnas skull. Jag har gjort det för att jag tyckt att det varit skojigt. När det gäller det ekonomiska måste man ocksä minnas att en trollerikonstnär har utgifter. Rekvisitan mäste förnyas allt efter som den slits. Och sidendukarna är inte billiga ... Dessutom kommer helt nya artiklar ut pä marknaden. Birger är litet orolig när det

bärntat ur en levande miljö talar bär sitt tydliga språk. Ocb i R.F. von Willebrandts känsloladdade tonsättning har dikten ocksä säkert för många av denna tidnings läsare, liksom för undertecknad, tätt tolka en sörjandes kärlek ocb saknd vid graven.

hetsgrunden tili dikten. Den var inspirerad av skaJdens förä1skelse i en ung flicka, en nära granne, under en sommarvistelse i Helsingfors skärgård. Med svärmeriet I?lev det lite si ocb sä och Tawaststjerna var medveten om att bans kärleksdröm var kluven. Men minnet därav omsattes i en dikt som av litteraturexperten Joban Wrede tätt högsta be-

Evita 1024.09 1008.10 Prls fr. 265.Prls fr. 255.Andrew Lloyd Webber KltI Te Kanawa fre 04.11 1010.12 Prls fr. 245.Prls fr. 485.Resorno stortor frtm Helsingfors och g6r vlo Vöstnylond. I prlserno Ing6r bussreso tlr Och konsertblljelt. VI hor blljelter I oliko kotegorler.

R ing 928-28 O4O/gruppavdelningen

,e91: Johan Portin PREMIÄR VASAU..EN lö 10.09 Undsay-C,ouse-Rodgers

THESOUND OF MUSIC

"EndagIStockholm" 19--21 .10 Tyskland och dess "Hansasläde" 1~22. 10 Teatetresa tili Stockholm 18-20.11 "SJälvständlghefskryssnlng" 04-06.12 Rlng s6 beräffar vi meral Anmäl Dlg f fldl

- Dikten bandlar egentligen om det långsarnt förflyktigade minnet av den ä1skade. Men den saknad som uttrycks i dikten är inte bunden någon speciell situation utan gäller envar. - SkaU jag dig glömma, du som gay purpur, vårbris och toner åt livet en gäng. Tawaststjernas biografier Martin Sandvik har upplyst oss om verklig-

Omtyckta temaresor, begär b rosch yr!

Magnus Dahlström

SKÄRBRÄNNAREN

HÖSTRESOR OCH-KRYSSNINGAR 1994

Ungsamt sam kv41lsskyn mister sin plUpur där över milsfjärdens blönkmufe sIätt, salaa sam brisen somnor där borta Mngr. sd on ögat ej skönjer del rätt, fjärran sam eJwt dör efter sista utdragna toner av skiirflickons sdng, skall jog dig glömma, du som gav purpur, vdrbris och toner dl livet en gdng.

Åland i ett nötskal. Via Åland tili Sverige, Skärgårdsvägen till Åland, Gamla postvägen, FÖTsamlingsres8, Konstoch kulturresa, Stormskärs Maja, BondkaJas, Sjörövarresa, Vt.kingaresa. <kIurmetupplevelse mm.

ÖSTERB01T[~S R[GIO~TEAT[R

Mlrellle Mafhleu

röm.

Gruppresor lill Åland

WA'A TEATER

LINDHOLM LINES KONSERTRESOR TILL ASO-HALLEN UNDER HÖSTEN

,e91: Pekka Sonck PREMIÄR lö24.09 BIWETTKASSAN: 961-3200 300 må--4O 10-14 samt en tJmme före fO· rest

Bussbolag • Bu..resebyr6

LINDH OLM LIN ES Horsböck · 10600 Ekenös (1}11) 241 6808

f--~~-;~-~h:~~-~~~~~~;'------------------------------l r

i i :

::s·. . . . . . ·. . · . . . . . · . . . . .·. .·

"Gruppresor till Åland '

i I!

........ ........................................................ i

Postadress.

......................................

å landsresor i l____________________:~_~~~~~~~_~_~~~~~_~~_________________ j

Pensionatet vid havet

V.slre Yttemll, SF·22100 M.,I. hIImn. t,1. 928--16 322

272 löste GT-krysset

THE SOUND OF MUSIC ges på Wasa Teater TIfE SOUND OF MUSIC har premiär pä Wasa Teater den 24 september. Medverkande är Stina Engström, Mika Fagerudd, Anna Grönblom, Mats Holriiqvist, Johan Portin, Frank Skog, Sixten Stjemberg, Margot Enström, Petra Kloo m.fl. Barnartister i pjäsen är Amanda Audas, Matilda Audas, Andreas Back, Marie Granholm, Julia Johansson, Matias Kuoppala, Mia Kärlånen, Tina Kärkinen, Sara Lindeman, Fredrik Sjöberg, Aarne Wallius och Johanna Öhman. Barnartistema alternerar i pjäsen. För regin svarar Pekka Sonck, för scenografi och

dräkter Erik Salvesen. KapeUmästare är Ralf Nyqvist och för koreografin svarar Milla Simons. The sound of music har skrivits av Howard Lindsay och Russel Crouse. För översättningen svarar Gösta Rybrant. Sängtexterna är skrivna av Oscar Hammerstein n och för musiken svarar Richard Rodgers. Handlingen utspinner sig 1938. Tyskland förbereder införlivandet av Österrike. Kapten Georg von Trapp, en trogen österrikisk monarlåst, har än en gäng förlorat en guvernant, som inte orkat stä ut med hans livliga barn. Den kloka abbedissan pä det när-

Pappersblommor och oLadykillers påAST i höst nen 8 september är det premiär pä stycket Pappersblommor pä Åbo Svenska Teater. Skädespelare är Johanna Ringbom och Joachim Wigelius. För regin svarar Maya Tängeberg och fcir scenografin Kaj Niemi. Pappersblommor är en historia om en ensam kvinna. Plötsligt stiger en yngre man .in i hcnnes liv. Del är samtidfgt en

psykothriller. Förfatlaren kallar ocksä sin pjäsen en ärlighetsthtilier. En ärlighetsthriller med "sanningens lek" som ömsesidigt avslöjar deltagarnas livslögner.

272 lösningar inkom pä verkstadskrysset. Vid dragningen gynnades fÖljande fem deltagare: Gunvor Söderholm, 25810 Mark Kimito, Elvi Nemlander, Björknäsgatan 33, 10650 Ekenäs, Lilli Sundberg, Sarfsalö 88 B, 07780 Härpe, Fransk Skytte, 68700 Terjärv, och Helge Widlund, Ulfsbyvägen 7 E,

Barn från Vasa med omnejd medverkar i THE SOUND OFMUSIC. är världsberömd genom den Oscarsbelönade HoUywoodfilmatiserlngen. Enligt spelplanen kommer TIfE SOUND OF MUSIC att visas pä Wasa Teater fram tili den 21 j anuari nästa är.

belägna klostret i Nonnberg slåckar sitt "problembarn", novisen Maria Rainer, tili familjen Trapp som hemlärarinna, för att hon där ska kunna bli säker beträffande sitt kalI. TIfE SOUND OF MUSIC

Friskvårdsdagar hos Folkhälsan

Finlandssvenska friskvärdsdagar blir det p'\ Folkhälsans hälsoaktivitetshus i Enligt spellistan kommer Helsingfors 19-20 oktober. Pappersblommor att spelas än- Det är fråga om ett brett upplagt samarbetsprojekt da fram tili 8 oktober. Åbo Svenska Teater visar där temadagen bara utgör ocksä ett annat stycke denna forsta etappen. Folkbälsan och socialoch höst. net är deckarkomedin Lafördykillers, 50-talets stora film- hälsovärdsministeriet succe. Premiären gär den 15 verkligar projektet tiUsamseptember pä stora scenen och mans med Aho Akademi, enligt spellistan kommer man Helsingfors Universitet, Folkatt visa pjäsen ända fram tili 26 hälsoinstitutet och Folkpennovember. sionsanstalten. FriskvärdsFör regin svarar Torsten Sjö- dagarna ingär ocksä i Världsholm och f<ir scenografin Tove hälsoorgan.isationen WHO:s Ahlbäck. Medverkande är globala hälsoprogram "Hälsa ÅST:s ensemble: f<ir alJa är 2000" som för tilifillet förankras bland finländ3.l-na.

Avsikten med den finlandssvenska storsamlingen är att diskutera finlandssvenskarnas hälsa UI ett sä mängsidigt perspektiv som möjligt samt att sarnla den splittrade kunskap som finns tilI en gripbar helheI. Den yttersta mälsätrningen är att utveckla det hälsofrärnjande arbetet inom alJa finländska samhällssektorer med beaktande av eventueUa särdrag och behov hos den finlandssvenska minoriteten. Under dagarna försöker man bl.a. fä svar pä frägorna vad finJandssvenskheten genetiskt sett egentJigen är och om de hälsofrärnjande ätgärdema riktats rätt.

rama. Sätt läset i bakläs Med bakläsning menar man att läsets fall inte kan tryckas tillbaka in i Jäslåst3O, dä dörren är stängd. En l"äst

dörr kan inte öppnas med ett IbJand kan priset för hemf<irvasst föremäJ . säkringen t.o.m. sjunka om net finns fortfar3Ode ut3O- man bar lätit montera in ett päliggande läskistor och läs, säkerbetsläs. som inte kan sättas i bakläs, Säkerbetslåset är ett starkt pä marknaden. nessa läs upp- separat läs, som f<irbindrar infyller inte längre säkerhets- brott med dyrk eller andra kraven. verktyg. Säd30a läs säljs och För personer, som är ute i instalJeras av bl.a. ABLOYfel ärenden, signalerar eli sä- auktoriserade låssmeder. kerhetsläs i en dörr, all här nä du köper eli säkerhetsk30 man inte komma in. läs, kontrollera att det verkli-

E l. D \ 5 "E RE NA \) V ER KTY G ~ R A

AP~ US AI0rAD

H A I"\M ARE.8-TlE..

OLA TIRUN DE: L \<. Ä I I \ N G\G A ? A I"\::d O ~AL.IKA ~MON'Ö~AVEL.

('JERI(?TADSK~'/SSn)

E. Dl Ä]JA G N A R\.!j

BIL.AR)"'DRAD BURKABjDY\SK 1 FTN'{CI<E!.lA EtB-A R'\l·n" X A\A 1.1 ENE RAl)lYR N A T OITAIC ~R L(V E RA(S UR R~R S E \ II< A 5 K A Dlo E R S Ä \ T L I G A IRLA~DlsT IRR~"ROT5IvA~ NOAII-lARMON I KA1RAKE-r~'5K Dl P R A TAI ALLE [S N A R ~ A '6 T A UL§EKTll.O~T!1 NUT 1LQ.IET" NABO(NAiEIPLATI NAI5 LAKT K N OT A~E~PO DAG ER~E ROID AGRAR~RIAD~öVÄDERJ R A 5 R E. N Al C OD ::(J 5 Ö K A R E \F R u AB, ERlDI AMAN-r\k'ARMIIZJ3.AR

HELSINGFORS PANT-AB Pantlån är en förnuftig låneform vid akut penningbehov

HPO;@HFP

Låne-expedition:

• •

A Fredriksgatan 45 B Tavastvägen 48 C Kundgatan 11 City.Jätti M Mannerheimvägen 76 T Enksgatan 5, Äiio

•

tel. 644 089 t~1. 7531059

Oppet 11- 18.00 tel 333445 tel. 442 577 tel. 921-232 6599

Varubelåning sedan år 1882

Hur stoppa tjuven? För att förehygga ett inbrott behövs norrnalt inga dyra alarrnanordningar. Dessa 30ordningar meddelar dessutom bara att tjuven redan är i huset. net är bättre, att pä f<irh3Od förhindra all eli brott sker och att fåsta vikt vid pä vilket sätt man läser dörrarna och fönstren. Ofta försvinner nycklarna. Man lärnnar nyckelknippan pä bordet eUer i rockfickan och hänger rocken pä klädhängaren. Om nyckeln dä kommer pä villovägar, tar man i användning en reservnyckel och byter inte ut cylindern. Vid en flyttning nöjer man sig kanske med att 30vända samma läsningsmetoder som den som tidigare har bott i bostaden. Det lönar sig att byta ut cylindern om nycklarna försvinner pä ett mystiskt sätt eller om man flyttar in i en ny, tom bostad. Enklast är all anlita en lässmed för utbyte av cylind-

00350 HELSINGFORS . Vi gratulerar vinnarna och tackar alla deltagare för visat intresse. Samtidigt pärninner vi om att lösningarna till krysset i dagens tidning ska vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 14 oktober. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Öppet mä-fre 10-16.30 Kontor C öppet 11-18.00

gen är fräga om en ordentJig produkt. Inhemska, erkända säkerhetslås tiliverkas under varurnärkena BOnA ocb ABLOY. Om m30 läser sitt bern ocb sin sommarstuga ordentJigt fär man eli billigt och säkert inbrottsskydd. net hänger alJtsä pä oss själva om vi vili öka vär säkerhet och skydda vär egendom.

-säkerhetslåset kan spara en förmögenhet. Det kan vä l ime h ända mig. Eiler kan det? Inbro ttsrjuven gör cirka hundra besök varje dag. Bestäl l genas t e n BODA 429 -installation. BODA 4 29 -säkerbetslås säljs endast i aukroriserade ABLOY-Iåsaffärer. Obs . Alltid tre nycklar i en försluten p åse.

~ABLOY ABLOY SECURIlY GROUP

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 915·524 3993

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel. 911-2481004

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 298 7128 - 298 7136

Auto-Buss Bäck & Östman Fattlggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingeniörsv. 4. Te l. 915·53t 865 Beställnlngsbussar.

Restauranger

TRADmONELL FlNlANOS-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECtAUSERAD pA MOTEN OCH FESTnLLSTÄLLNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING. VÄLKOMMEN.

GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101 . OPTIKER

KARIS

Optisk specialaffär

@~!~

10300 KARIS

BACKMANS OPTIK

Tel. 911 ·309 40

Torvgatan Q Tel. 928-19 22S MarIehaiM

1~.~hl~I~M~1 KARIS. K6pmansgatan 4 Tel. 911-30 161 EKENÄS. Kungsg. 8 Tel. 911 -246 2949

~~HSB.S '

. .

-.!:'

KYRKSl.Arr OPTIK hus Vl d lorgel lel.29819 27

h ~~ I----+--~--+_-

pOll<NAMN -

----,/--_-+---1------1

r= ':!::

--+----/-- 6 - ...L.---+--l'lANn

1 --~-~--+----TOr<:.KHUS

....1

\ --t----t--

~o.:: --+---/

1--1----1

rL1 RA

SMAKLÖS - - SlI1"fN--

...l

-z.

_-!-_-ID - - - - t - - - I - - - - -

0: J __

~ >__+--_-+-_ öROLLftOT - + - - \

Lösningarna tili krysset i detta nummer bör vara redaktionen tillhanda senast den 14 oktober. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9,10900 HANGÖ. Minns att märka kuvertet med "Kryss 5".

"", "'"""""",t"""""""

,""""",,, """"",."

""t"""

Namn: ...................................................................................................................... . Adress: .....................................................................................................................

""""","""""""""""""",,, """ "" ",,""",," ,""",,

"t,,'ItH