God Tid 6/1994

Dethär ser vi helst i TV Sid 9. Ärgång 22

Nr6

Medlemsa,vgift blir debatt på höstmöte?

En dansgrupp från Pargas Svenska Pensionärer bjöd på främst tyska seniordanser.

Drygt 200 mötte upp tili Treklöver-fest Fint program och god trivseJ björu: det pII när

Dragsfjärd Pensionärer stod värd för den årligen återkommande Treklövern-träffen den 13 oktober på Furulund.

Drygt 200 pensionärer från Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd hade mött upp.

Festen i den välfyllda salen inleddes med pianosolo av Bo Stenfors. Han spelade ett stycke av Oskar Merikanto.

Värdföreningens viceordförande Guy-Ole Asplund hälsade i Gunnar Forss Forss'

D Åtminstone två intressanta ärenden finns på föredragningslistan när höstmötet hålIs i Tammerfors den 10 november. Den ena gälIer förbundsstyrelsens rörslag att höja medJemsavgiften från 15 till 20 mark. Den andra gälIer Överens motion om att sammanslå vårmötet med vinterdagen och höstmötet med kuIturdagen.

II". De! medför ett inkomstbortfall pä 42.000 mari<.

Dessutom medför momsbeskatmingen pä God Tids ulbetalda provisioner ca 15.000 mark per är. Ökningen av index frän 1991 tili 1995 är ungefar 12 procent eller 100.000 mark i utgifter. Utöver dethär kommer Studieförbundels ändrade ersättningssystem att medföra att kursavgifterna höjs.

Vinterdag blir vånnöte

Förbundsstyrelsen har tillmötesgätt Överens motion säFörbundsstyrelsen var for- tilIvida att man pä försök näsmellt enhällig om sitt förslag ta är kommer att sammanslä om att höja medlemsavgiften vinterdagen och värmötet. frän 15 tili 20 mari<. Björn Detta under förutsättning att fränvaro välkommen och un- börja med seniordans. höstmötet omfattar förslaget.

Sedan var det dags för An- Hilden meddelade dock att de derströk betydelsen av att - Dethär betyder dock att vi föreningarna pensioo ärema kommer sam- ders Laxell aft tillsammans väsmyländska mäste ändra datum för värmöman tili träffar liknande des- med hustru Ebba "dra" en f'cirhåller sig negativa tili en tet, säger verksanthetsledare sao Sedan följde deklamation mycket trevlig frägesporttäv- förhöjning.

Efter förbundsstyrelsens Jerker Nyberg. Vi kommer inav Sigrid Stenfors och sä var ling där det gällde att utgäente att kunna hålla det den 10 det dags för dagens festtal. de frän Ebbas musik bestäm- möte inlärnnade Hilden ännu april, vilket var tänkt, ulan tiDet hölls av kyrkoherde An- ma vilkel djur som förekom i en skriftlig motivering för digarelägger del tili mitten av ders Laxell. Han talade kring musiken. Sigrid Stenfors bjöd västnylänningarnas negativa mars. Men det är fulll möjligt temat människovärde. Ett ut- ännu pä bäde säng och dikt- inställning. Han skriver bl.a.: - Man talar varmt moI för- att göra sähär och det föreslär drag ur hans tal äterges pä an- läsning och därefter var det förbundsstyrelsen. gästernas tur att tacka för en höjningar av olika slag och nan plats i dagens tidning.

Nytl för näsla är blir ocksä Allsäng bann man ocksä trevlig eftemtiddag. Valter gör t.o.m. uppvaktningar, en motionsvecka. Den ska med innan det var dags för Johansson framförde kimilo- men är samtidigt fardig att gä genomföras i samarbete med kaffepausen. Efter pausen bornas lack och pä Västan- den enklaste vägen för att rädKonditionsfrämjandet. uppträdde en dansgrupp frän fjärds vägnar tackade Eskil da den egna ekonomin.

- Frägesporten ska väl ockFörbundsstyrelsen motivePargas pensionärer. Ledaren Henriksson och Anita Enesä fortsätta i en eller annan Marita Holmström berättade slam. Samvaron avslutades rar sitt förslag bl.a. med att form , nämner verksanthetsPenningautomatföreningens att seniordansen där är myck- med ModersmäJets säng. bestämmelser hindrar för- ledaren. et livlig. Hon hoppades att bundet att hyra ut "Indiagatan man ocksä pä Kimitoön ska

-.

I

271 anmälda tili kulturdag i Sibbo salen i biblioteksbyggnaden har 250 sittplatser. Men genom att ta in litet extra stolar ska vi nog hitta en sittplats ,ör alla.

Kulturdagen inleds med kyrkobesök klo 12. Kommundirektör Viking Sundström hälsar välkommen tili Sibbo och pastor Stefan Djupsjöbacka presenterar Sibbo kyrka och förrättar en kort andakt.

Matserveringen sker i Nickby skolcentrum.

- Det ligger bara ett tuppfjät frän biblioteket och man kan bra promenera frän skolcentrel 271 förhandsanmälda har till biblioteket, säger Dagny man.

Kaiser.

Sibbo-föreningens ordf'6ran- Det betyder att här blir fullsatt, säger Dagny. Topelius- de J ohn Borgström hälsar väl-

- Personer som inte är rörhandsanmälda kan vi tyvärr inte ta emot.

Det säger Dagny Kaiser, sekreterare i Sibbo Svenska Pensionärsförening, dagarna före årets kulturdag.

Det är Sibbo som står värd för årets kultur· dag.

Kommundirektör Viking Sundström kommer att hälsa deltagama i kulturdagen välkomna tili Sibbo och presentera sin kommun. - Sibbo är en välmående kommun, understryker han.

kommen tili själva festen pä eftemtiddagen. Här utgörs huvudprogrammet av den presentation av sitt bokskrivande som Hildur Wikberg, Sirkka Sundroos och Hellen Tallqvist frarnför. Senare kommer M'lrianne Peltnmaa att presentera sin roman "Skuggan".

Festtalel hälls av riksdagsmannen och författaren Claes Andersson. För säng- och musikinslagen svarar Kenneth Mikander och Birger Törner.

De leder ocksä ailsängen. Vidare avgörs förbundets frägesportfinal. Tili finalen har klarat sig Malax, Tenala och Tammerfors.

25 oktober 1994

Dragstjärd

kommun slAr i turen i vär serie om äldreomsorg i Svenksfiniand.

Socialdirektör Annika Lönnroth berättar att man redan har länsstyrelsens gröna ljus för en tilIbyggnad och sanering av Hanna-hemmet. Med den tilIbyggnaden ska man ocksä kunna möjliggöra gruppboende.

Mittuppslaget!

Mjölbolsta

sjukhus behövs, understryker God Tids tidigare chefredaktör Gurli Nurmi i en debattartikel i dagens tidning. - Det blir inte billigare att flytta dehär patienterna Nyland runt. De kostar var de än finns, de kommer alItid att finnas och deras antal ökar.

Sidan4.

Cancer

i brösten hos kvinnor är tyvärr ingen hel! ovanlig sak.

MKD Gisela Gästrin har skrivit sin doktorsavhandling om bröslcancersållning genom bröstsjälvundersökning. Hennes avhandling har väckt internationell uppmärksanthet. Ett mamaprogram kommer att genomf'öras sam ett gävoprojekl bland svenska pensionärer i Helsingfors ären 1995-96.

Sidan 15.

2

__ Från redaktionen_

Vätfård Vi kan utan att bläsa upp oss alltför mycket konstatera att det nordiska välfardssamhället är en unik skapelse.

Ingenstans pä värt klot finner vi nägon verklig motsvarighet.

Tyvärr insmög sig vid uppbyggnaden av detta sambälle även saker som visat sig belasta detta samhälle mer än mättJigt. Regleringar och ätaganden frän sambällets sida bar varit päfallande. Med tiden utveckla sig en bel rad framförallt statliga stödformer för de mest skiftande ändamäl. Den offentliga sektom tilIäts speciellt under 80-talet utvecklade sig obämmat. Kommunerna, liksom mänga företag, överträffade varandra i Iyxbetonade investeringar i byggnader m.m.

När penrungmarknaden pä 80-talet frisläpptes frän regleringen betedde sig vära s.k. ekonomiska sakkunruga närmast som ystra kalvar pä en väräng. Tidigare bade det oftast varit nägot av en favör att fä läna pengar. Nu ledde frigörelsen tili en obämmad uppläning bäde bland företag ocb privatpersoner. Bankerna länade in relativt bilIiga pengar frän uUandet ocb fonnligen prackade dem pä mer eiler mindre viIliga läntagare mot en relativt taget betydligt bögre ränta. Bankerna gjorde tili att börja med goda aff'arer. Säkerhetema för länen var dock oftast i svagare laget. Men det gjorde ju ingenting, emedan priset pä fastigbeter, aktier ocb dylikt förväntades fortsättningsvis stiga i värde. Den bämningslösa spekulationen drev upp priserna pä t.ex. fastigheter till en fullständigt orealistisk ruvä. Risken för misslyckade investeringar ansägs vara obefintlig, emedan man räknade med att en fortgäende bög inf'Iation tilIsarnmans med en relativt läg ränteruvä skulle garantera en önskad utveckIing. Sä hade det ju mer eiler mindre fungerat under hela efterkrigstiden, dä ränteprocenten ofta legat under inflationsprocenten.

Omsider kom baksmällan. Priserna pä fastigbeter och aktier gjorde en djupdykning och räntorna steg tili oanade höjder. Nu fick bankema problem. De svaga säker- heterna gjorde att bankerna, speciellt sparbankema, gjorde astronomiska kreditförluster i slutändan. Staten mäste träda tili och med en insats om tiotals miIjarder mk rädda värt bankväsende. Arbetslösbeten blev otroligt stor och statens inkomster minskade samtidigt som utgifterna steg. Detta ledde tilI en okontrollerbar statlig uppläning.

Vid det här laget har statens skuld överstigit 300 miIjarder mk. Räntorna kostar oss lika mycket som undervisningsväsendet. Upplärungen kommer att fortgä med oförminskad fart även under det kommande äret. Sädant är dagens läge.

I den situationen har en och annan börjat fundera pä

,

/

JERKERS RUTA

,

,<

Motion ocb idrott skall det handla om i detta temanummer. För oss alla gäller det att förbättra livskvaliteten. Vi mäste tänka positivt - skaffa oss psykisk kondition, först dä kan vi ocksä bygga upp den fysiska konditionen.

Varför dä motion? Jo, därför att människan är byggd för kroppsrörelser. Se bara pä barnens motoriska utveckling - vilken tillfredsstäIlelse. Ingen tvingar dem, alla rörelser är frivilliga. Sedan när barnet blir äldre, skapar det sig en aktivitetsmodeIl - förebilder.

Föräldrarnas roIl är viktig för motivationen. Längre fram i livet kommer fömuftsskäl in i bilden. Man viII kanske ha figuren under kontroII. Bättre hälsa - kondition. Vad uppnär vi dä genom att vara aktiva, genom att motionera?

Hiärtverksamheten stärks ocb . blodkärlen utvidgas och vi fär större syreupptagningsförmäga . Ämnesomsättllingen ökar och vi förbrukar mera fett och socker, vi kan sälunda minska övervikten, nägonting som de aJIra f'Iesta borde räda bot pä, inte minst förbundets verksamhetsledare.

När jag kom tili pensionärsförbundet för ätta är sedan hade jag en matchvikt pä 129 leilo. I dag är jag 20 kg lättare och mälsättningen är att komma under 100 kg. Lätt är det inte, men ett "mäste" om min ä1dersdiabetes ska kunna häIlas i styr. Mera motion behövs, säger min busläkare.

Genom att motionera stärker vi ledema - broskceIlerna, ledbanden, senorna och givetvis musklerna. Ju äldre vi blir,

om de nedskärningar, avgiftshöjningar, skattehöjningar m.m. som redan gjorts är början tili en nedmontering av välfardssamhället. I början av depressionen bekymrade man sig mest över att utsiktema tili ökad konsumtion syntes obefintliga. Även neddragrungarna inom den offenUiga sektom ingav bekymmer. Numera tänker man mest pä vilka ytterligare nedskärningar och nya pälagor, som man ännu skall bereda sig pä.

Faktum är dock att de genomförda ätgärderna tack vare statens stora upplärung inte i avgörande grad har sänkt medborgarnas konsumtionsmöjligheter. Flertalet har nägot sä när kunnat bälla sin gamla nivä utan större inskränkningar. Under det löpande äret har t.o.m. en viss ökning av konsumtionen kunnat noteras.

I dagens läge är det den ofattbart stora arbetslösheten tillsammans med statens snabbt växande skuldsättning som inger bekymmer. Dessa tvä är bell beroende av varandra. Om arbetslösheten fortsättrungsvis ligger pä en mycket bög nivä kommer även statens uppläning att ligga bögt.

Dock finns en gräns för hur stor statens skuld kan bli.

Denna gräns bestäms av längivarnas uppfattrung om statens förmäga till äterbetalrung. Om länekranarna en dag skulle stängas, skulle vi av nödtväng ställas inför alIvarliga problem, som skulle leda tilI allvarliga ingrepp pä alla sarnbäIlsomräden. En sädan situation skulle ställa välfardssamhället inför en verklig kris. Statens insats pä de f'Iesta omräden skulle drastiskt krympas.

Vi bör dock observera att statens skuldsättning inte kan järnföras med en privatpersons. Statens äterbetaJning av länen mäste i motsats tili privatpersonens inte ske under en begränsad tidsrymd, utan den kan sträcka sig strängt taget bur längt som helst in i framtiden . Det är räntebelastningen som är det akuta problemet.

I varje fall finns det dock även Ijuspunkter. Vär export "drar" som aldrig förr. Exportöverskottet har knappast nägonsin tidigare varit sä stort som nu. Ökningen av antalet arbetslösa ökar ätminstone inte mera. En sjunkande tendens kan späras. Även hemmamarknadsindustrin visar tendenser att repa sig.

Vi fär dock utgä ifrän all en fortsatt utbyggnad av välfardssarnbället är nägot som läter vänta pä sig tili en okänd framtid. Att förutspä den framtida utveckIingen är i dag svärare än kanske nägonsin förr. Mycket talar för att mycket som i dag synes självklart i morgon är mer än diskutabelt.

Levi K1åvus desto viktigare är det att genom daglig motion stärka benvävnaden.

Motionen blir för mänga en stresskanaJisator, vi fär sociala kontakter, höjer prestationstaket ocb förhindrar (vär)-trötthet. Motionen bar ocksä en narcistisk aspekt stärker självkänslan. (FrånNarcissus, den grekiska ynglingen som förälskade sig i sin egen spegelbild.)

I förbundets verksarnbetspIan för dethär äret stär inskrivet en motionskampanj sista veckan i september tilIsammans med konditionsfrämjandet. Tyvärr "blidde" det ingenting dethär äret. Planläggningen kom för sent i gäng, sä vi försöker pä ny tt nästa är.

Mänga klagar över däligt minne, men ingen över sitt däliga förständ. Minns, att dä en dörr stängs i värt liv, öppnas alItid en ny. Alltför mänga av oss sitter bakom stängda dörrar och grämer sig över det förgängna.

Extra belastningar som t.ex. infarkter (vävnadsdöd), frakturer (brott), lunginflammation, psykiska störningar, förorsakar stressituationer

ocb kräver extra reserver.

I sädana si tuationer är det viktigt att kunna ändra sina levnadsvanor. Det viktigaste som bebövs är motivation.

Den som kan skapa en positiv bild av sig själv, som har en positiv livsäskädning ocb som tänker posi tivt fär säkert uppleva en rik ä1derdom.

godtid Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet rJ.

Kommer du, Jirnmen, själv att gä med i en pensionärsförerung när du en dag pensioneras?

Den frägan har jag fätt nägon gäng sedan jag övertog redaktörsskapet för denna tidning. Senast var det en person i bekantskapskretsen här i Hangö som ställde frägan.

Mitt svar har varit ocb är: Jo, varför inte.

Under mina snart tvä är och GrÖnland. Jag hoppas som redaktör för God Tid bar faktiskt jag skulle fä tilInUle jag ju fätt vara med om rätt att besöka Grönland redan timänga pensionärssarnlingar. digare. Eskimäernas liv inJag har kunnat konstatera att lresserar mig och jag är en av pensionärerna har roligt och dem som med stort intresse trivs tillsammans. Jag är, tror läst Vasa-juristen Christer jag själv i varje faIl, en ganska Bouchts böcker. "social" människa. Jag viII träffa andra mänruskor, diskutera och umgås. Dessutom tycker jag, uppriktigt sagt, att Men det blir väl med mig de som dellar i pensionärs- som med de Desta andra pensarnlingarna ofta fär ta del av sionärer: de blir bara mera högkIassiga program. Det jäktade när de blir pensionäskulle jag alItsä fä "pä köpet". rer.

Dessutom reser pensionärerna Men uppriktigt sagt tror jag mycket - och fcirmänligt. Jag det är bra att pensionärerna är drömmer om att kunna resa li- engagerade, att de bar sysseltet mera när jag en dag blir sättning, program ocb att de pensionär. rör sig ute bland andra människor. Pä sä sätt häIIs de säkert ocksä friska och krya en längre tid.

När man kommit en bit Verksambetsledaren skriöver 50, sä är det väl ganska ver isin ruta idag om bebovet naturligt att man börjar se av motion. Faktum är att man fram mot den tid dä man fär idag ser mänga pensionärer gä i pension. Med nuvarande motionera.

Pensionärerna lagstiftning infinner sig väl promenerar, de cyklar, de skiden tidpunkten för mitt vid- dar O.S.V. Inom rimliga gränkommande om ungefar 10,5 ser tror jag detbär är väldigt är. Herregud en s1\ läng tid, ut- nyttigt. Ocb vad är egentligen brister säkert nägon. Men ti- skönare än en promenad ute i den gär snabbt. Åren rinner naturen en härlig bösldag? iväg.

Man liksom "rensas" tili När jag pensioneras ska jag kropp och själ. läsa betydligt mera än nu. Jag Ocksä sirnning är en myckläser rätt mycket tidningar. et fin motionsform, som lämMen böcker blir det liksom par sig alIdeles utomordentinte tid över för. Pä väntelisligt ocksä för litet ä1dre mäntan nu stär Koivistos bok. ruskor.

Som politiskt intresserad viII Motionen ska väl kunna ses jag ta del av den boken och som en del av hälsan. EIler har ocksä satt in en beställ- rättare sagt skötseln av hälning bos värt fina bibliotek san. Själv är jag en däIig mobär i Hangö. tionär, det mäste jag medge.

Som pensionär boppas jag Men: ni behöver ju inte leva kunna läsa mycket - säväl tid- som jag lever, utan som jag ningar som böcker. lär ". Trevlig höst!

Ocb sä boppas jag fä bebälla hälsan sä att jag orkar med endel resor. Jag är förtjust i Lappland och skulle gärna göra Dera resor dit - under olika ärstider. Men jag skulle ocksä vilja se länder som t.ex. Island

...

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

~

}.VS-'-' GOD MAT GRflpp ,-~1-" 1 TRIVSAM OCH 'Eli! RYMLlG MILJÖ. VÄLKOMNA!

MYllYLflMPI AISTRUAANTS 03100 Nummela t 77, <elefax 912-335 087 bil<el. 949 446 374

Ansvarig utgivare och chefredaktör Rainer Erlund Redaktionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-2487345 (tj.)

911-2482539 (h.) fax 911-248 5007 ISSN 0359·8969 Eken1s Trywri Ah. Eken.b 1994

t 912·335

AMINNi;GARl) A

"

,

N

N

E

F

0

R

S

g 911·238 890 Kom och njut av traktms reprl!Snztativaste miljö samt alI

kunniga och yrkesskickliga kökspersonalms delikatesserl Smörgåsbord alla dAgar 65,Reservera ävm plaes fiir mötm m.m. Välkommm!

tkn

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

KÖKLAX PENSIONÄRSKLUBB

KULTURDAG I SIBBO 27.10.94 Arets kulturdag arrangeras torsdagen den 27 oktober 1994 i Nickby i Sibbo. kl. 12.00 Samling vid Sibbo kyrka 13.30 Serveras mat i Skolcentrum 15.00 Festprogram i Topeliussalen - Musik: Kenneth Mikander Hälsningsord: John Borgström Författarpresentation • Hildur Wikberg • Sirkka Sundroos • Hellen Tallqvist Allsång: Birger Törner & Kenneth Mikander Festtal: Claes Andersson Allsång: Birger Törner & Kenneth Mikander SPF:s frågesportsfinal Marianne Peltomaa presenterar sin roman "Skuggan" Allsång: Birger Törner & Kenneth Mikander ca 17.00

Avslutningskaffe

Oy Lindholm Lines Ab har donerat huvudpriset

"En dagsutflykt med buss" tili segrarna i förbu ndets frågesportsfinal, som avgörs i samband med kulturdagen den 27.10.94 i Sibbo.

Höstmötet 10.11.

Lämpliga tågförbindelser: H:fors 9.58 Karleby T :fors 11.55 T:fors

9.13 11.56

Vasa T :fors

9.25 11.56

T:fors H :fors

16.43 19.31

T:fors Vasa

16.43 19.03

T:fors Karleby

Besök, föreningens sånggrupp Föredrag, Gretel HemneU Filmförevisning, Usi Nyström Klubbens julfest

KARIS PENSIONÄRER r.f.

Verksambet bösten 1994: Mänadsmöten pii Brankis.

Den 16 nov. firas vm j ubilarer och i december har vi julfest. ~23.1O. A1lsängs- ocb trivselkvällar med Sven Sid och Rolf Sontags orkester. Alla pensionärsfOreningar frän västra Nyland inbjudna.

Aktiviteter: Biljard pii Villa Haga vruje mändag kI. 12-15.

TrivselkIubben pii Villa Haga vruje onsdag kI. 9.30.

Visklubben i Fixbuset vruje onsdag kI. 16.15.

Vattengymnastik i Päiväkumpu fOISta onsdagen i mänaden.

Seniordans pii Brankis vruje toISdag kI. 14.

EKENÄS PENSIONÄRER R.F. Höstens program 1994 7-10.9. Ruskaresa tiU Sotkamo.

19.9.

Operettafton med Berit Bohm på Sv. Teatern.

20.9.

Tisdagsträff i Föreningsrummet. Trivselprogram med ordetfritt.

4.10. Tisdagsträff i Föreningsrummet. Föreningsbanken infonnerar om " Vår Klubb".

18.10. Tisdagsträff i Föreningsrummet. Bingo.

1.11. Tisdagsträff i Föreningsrummet. Diabilder från resor i olika länder (S.O. Rosström).

15.11. Stadgeenligt hÖslmöte.

29.11. Tisdagsträff i Föreningsrummet. Lillajnlsprogram.

14.12. Julfest i Seminarieskolans aula. ÖVriga aktiviteter: Gammaldans i Ungdomsgården måndagar 12.3(}-.14.30_ Seniordans i Ungdomsgården tisdagar 12.0(}-'14.00.

Boccia i BoUhallen onsdagar 13.0(}-'15.00.

Sångövning i Föreningsrummet fredagar 11.0(}-'13.00.

SVENSKA PENSIONÄRSGILLET

PRELIMINÄR TIDSPLAN i samband med höslmötet i Ortodoxa församlingens i Tammerfors lokal, Suvantokatu 10 Aden 10.11-94: 12.00 Delegaterna anländer 12:0(}-'13.15 Lunch, Hotel Tampere. Reservering gjord för ca 80 personer. Pris 50,- för stort salladsbord plus vannrätt av helkött.

13.3(}-.14.30 Mötesförhandlingar 14.3(}-'14.45 Kaffepaus 14.45-15.45 Presentation och visning av Tammerforshuset.

16.00 17.54

11.11.

25.11.

9.12.

16.12.

Svenska Penslonärslörbundels

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax : 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958

Ombudsman för Österbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Tetelon : 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961 -346 0366 Dlslrlklels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Städh·äl J D

...Intressera~-av att sta-d a f-orF·Inns det n å gon som ar bundskansliet under den tid vår städerska är på mammåledighet?

Vänligen kontakta kansliet tel. 791 896.

Silja Serenade avgår från Abo söndagkväll kl. 20.00.

Lätt kvällsbit tillsammans.

Ankomst tili Stockholm måndag morgon kl. 07.00.

Frukost på Hotell Ariadne.

Guidad rundtur i Stockholm på förmiddagen.

Shopping hos NYA IKEA i BARKARBY .

3-rätters middag på en "mysig" restaurang i Stockholm.

Silja Scandlnavla avgår kl. 20.00.

Ankomst tili Åbo tisdag morgon kl. 08.00.

Frukost ombord .

Därefter busstransport tili hemorten.

PRIS: 790 mk/peson i två-personers B-hytt. l priset ingår: busstransport, två Irukostar, en kväJlsbit och en 3-rätters middag, guidad rundtur samt reseledarens tjänster.

Bussen avgår på söndageftermiddag från Helsingfors busstation via Ekenäs tili Åbo.

Bokning kan göras hos Lindholm Lines/reseavdelningen tel : 911-241 6808 eiler hos Anneli Hofer tel : 911-2413185.

VÄLKOMMENI Svenska Penslonärsförbundet rJ_

IHANGÖr.f.

26.10.94 Arbetsmöte 27.10. Kulturdag i Sibbo 02.11. Bilder från en resa tiU Kina 09.11. Birger Törner: Jules Sylvain 10.11. Förbundets höslmöte i Tammerfors 11.11. Samkväm i Tenala 13.11- Av samarbetskoIDIDitten ordnad rekreationsvistelse 18. 11. på Norrvalla 16.11. Arbetsmöte 20.11. Fallåker: Hög mora!

23 .11. Bilder från medlemmars resor 30.11. Arbetsmöte 02.12. Exkursion, bLa. Fazer 07.12. Julkaffe på onsdagsträffen 14.12. Julfest klo17 på HSF 18_12. Basar 10.01.95 Utfard tili H:fors, bl.a. Presidentens slott.

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLINGS PENSIONÄRER R.F. 26.10.

9.11.

23.11.

7.12.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT

KRYSSNING TILL STOCKHOLM MED SPF och Anneli 4-6 december 1994

"Två veckor i mörkaste Afrika " Anita V. Martens berättar med bilder om en resa i Gambia.

"1 sångens tecken" Besök av Borgå pensionärskör. Vi sjunger tilisammans sånger ur "Andliga sånger och psalmer" och ur "Sionsharpan" . " Håller vi på att bli katoliker? Har vi fått nog av Luther?" Leo V. Martens infonnerar om nya strömningar i vår kyrka.

Födelsedagsfest i Högstadiet klo14

Vasa Svenska PensionärsfOrening VIPS r.f.

Verksamhetskalender för hösten 1994 Mötesplats Formansgatan 14 Vasa.

Gymnastik milndagar kI. 9.45. Seniordans onsdagar kI. 9.30 ocb Kö ren kI. 11.

12.10 Föreningens gäst öveISkötare Helena SkrifvaIS föredrag om äJdrandet ocb livskvalitet.

18.10 The Souod ofMusic pii Vasa Teater.

19.10 Vilr gemensarnma födelsedag.

26.10 Modevisning.

2.11 Distr. böstmöte. Göran Sundström berättar om Libanon.

9.11 Hemlig resa.

13.11 PensionäISdans vid Formansgatan 14.

16.11 Föreningens gäst. Läkare Alf FOISen. 23.11 Stadgeenligt böstmöte.

30.11 Vi besöker Berghem.

7.12 Föredrag ocb diabilder friln lndien av Doris Sundqvist.

14.12 Julfest pii Waskia.

Nya reseplaner för 1995 är under arbete, bl.a. åker vi TILL VASA-TEATER OCH

SOUND OF MUSIC den 17-18januari 1995 I maj månad tili Barcelona i Spanien, m.m . .

Nänmare uppgifter kommer i GOO TIO's julnummer TREVlIGA HÖSTHÄLSNINGARI Anneli Hofer tel: 911-241 3185

Österbottnisk teaterresa tili Stockholm den 29.11-1 .12.

I HETASTE LAGET Pensionärsförbundet och det Österbottniska distriktet arrangerar resan i samarbete med Silja Line i Vasa. Avfärd med Westerlines buss Irån Österbotten mitt på dagen tisdag den 29 november. Exakt tid och plats när deltagarnas hemort är känd. Silja Serenade avgår från Abo kl. 20.00. Ankomst tili Stockholm onsdag kl. {)8.00. Guidad tur tili Marielred och Gripsholms slott. Shopping i Stockholm. Logi på Hotell Ariadne. På kvällen busstranster tili Cirkus på Djurgården där teatem förevisas kl. 19.30.

Torsdag morgon kl. 08.00 sker återresan tili Abo dit båten anländer kl. 19.00. Bussen är i Österbotten vid midnatt.

Priset på resan som är 1300 mk/person inkluderar: Båtresan T/R i promenade dbl hytt.

Logi i tvåpersoners rum på Hotell Ariadne.

Frukost ombord på båten och hotelle!.

Ala Carte middag på utresan.

Lunch på Ariadne.

Julglögg.

Julbord under hemresan.

Sightseeing tili Gripsholms slott, inträdesavgift samt kaffe O. bulle.

Teaterbiljett.

Westerlines buss under hela resan.

Olyckslallsförsäkring under resan.

Reseledartjänster.

De 40 första som anmäls får plats i denna törmånliga resa. Anmäl genast tili ombudsmannen tel. 961-3179070, senast 31 oktober.

4

Pro Mjölbolsta Snart är vidär Värt liv pä jorden har förliknats vid en "direktsändning", som inte kan göras om, en labyrint som det ibland är svärt att hitta ut frän. Ett är vissl: värt liv har en böIjan och ett slut, sä även kyrkoäret.

Pä domsöndagen besinnar vi livets aIIvar, när vi talar om den yttersta domen och Kristi ankomst. Ingen av oss vet när "tid inte mer skall ges", men vi lever ju alltid i den yttersta tiden. "Snart är vi där, I rildlösa av ängest vid havets och vägomas dän, I när det kommer som mäste komma I efter ett övermod som värt." (YIva Eggehom).

Eol. Matteus 25 skall olika folk farsarolas inför Människosonen, som dömer. Det goda eiler onda vi gjort, skall ihägkommas. Vi ville helst räkoa med stora tiog, kraftgärningar och dylikt men i Guds rike gäller andra lagar. Det som "vida har blänkt" förlorar sin Iyster. Det vi gjort för "någon av dessa minsta, som är mioa bröder, det har ni gjort för mig." Vår meritförteckning har ringa värde. Hur har vi t.ex. bemött flyktingbam eiler de arbetslösa?

En solskenshistoria från åboländska skärgården. När Skärgårdsvägen var ny, måste passagerama stiga ur bussen vid ett fliIjfliste. En mor med sin 1i11a dotter var bland de resande. Församliogens herde ledde den 1i11a vid handen under det han sjöng 'Tryggare kan ... ' på väg till den väntande bussen. Genom alla åren har minnet av den dagen berikat kvinnans liv. Hur är detta möjligt?

Skall på den Dagen de mänga, ofta mödosamma ~äns­ teåren vara bortglömda för detta, att han ledde en liten flicka uppför strandbranten? 1 Guds rike syns oss ett och annat omvänt och obegripligt.

På domsöndagen, kyrkoårets sista söndag, fioner vi ledning ocb tröst av orden i två psalmer: "Vem bland oss kan väl ställa I sig syndfri ioför Gud? I Men fast jag ej är värdig, I i Kristus du mig ser I förlåten ocb rättfardig / ocb dömer mig ej mer." Ps 359. "Hans kärlek utan like gjort / att korset blev en nådens port. / Jag får gå i tro loch i trygghet bo I bos den Frälsare som ger mitt bjärta ro." Ps 268.

Gunnar Levlin

För nästan exakt på dagen två år sedan startade något som massmedia kom att karaktärisera som Pro Mjölbolsta - rörelsen. Det var ett försök att sarola namn från personer som inte ville vara med om att Mjölbolsta sjukbus skulle dras in. En namninsamliog som visade sig bli något av en folkrörelse - över 21.000 narnnteckningar samlades fram tili årsskiftet 92 93. Många av God Tids läsare var aktiva namninsarolare och undertecknad fick ta emot telefonsamtal och brev frän bekymrade f.d. patienter vid sjukbuset som vittnade om hur livsviktigt de ansåg sjukhuset vara.

Situationen i dag är fortfarande osäker för Mjölbolsta sjukbus. Den rådande lågkonjunkturen och kanske maktkampen mellan sjukbusbyråkrater - gör att verksamheten vid sjukbuset fortfarande är sådan den är. Trots den press personalen vid sjukhuset tvingas leva under fungerar fortfarande den s.k. Mjölbolsta-andan. Det är något patienter upplever och som skapats under en lång tid.

Under de tvä år som gått sedan namninsarnlingen försiggick har många skribenter gett uttryck för sin äsikt i fråga om Mjölbolsta SjUk)lUS ocb dess framtid. Ocksä undertecknad bar givetvis deltagit i debatten. Ibland funderar jag emellertid om enbart ord på papper räcker till.

Kanske borde man göra som gjorts i bl.a. Sverige där folk som ville bevara sitt sjukbus s.a.s. ställde sig på barrikadema. D.v.s. man bildade

och behöva avancerad behandling.

Lungpatienter kan också ha smittofarlig tuberkulos och kräva isoleringsrum, som för övrigt finns endast på Mjölbolsta sjukbus. 1 medeltal smittar en obebandlad tuberkulospatient ner 12 medmänniskor. Det är därför lätt atL kalkylera hur snabbt en epidemi kan uppstå utan sakkunnig rådgivning och vård.

Det blir inte billigare att flytta dehär patientema . Nyland runt - de kostar var de än finns, de kommer alltid att finnas och deras antal ökar.

"Sjukvård" tili döds!

Det är alltid dyrare att bygDet är fruktansvärt att håBa på att kvävas - att inte få lillt, ga upp en verksamhet från inte kunna andas! Detta är böIjan än att använda det som verkligen en realitet för ett in- fions. Mjölbolsta bar kunnante sä litet antal mäoniskor. det ocb en fungerande verkMänniskor som bar en svår sambet - utnyttja det. kronisk lungsjukdom. De Överallt i Nyland förefaller kanske har en kronisk luft- det vara så att specialsjukvårrörskatarr av en sådan svårig- den blivit en gigantemas betsgrad att det egoa syreupp- kamp - en kamp mellan de taget inte räcker tili ens för de högtavlönade tjänstemäODen, dagliga bestyren, och är i be- som inte har någon som helst bov av upprepade sjukbus- kontakt med den sjuka klienbebandlingar och syrekoncen- ten, och en kamp mellan de stora kommunema utan hän!rator i bemmet.

Detta, bästa läsare - och syn till de små randområdena beslutsfattare-politiker - är ett i Nyland. Dethär befarades reexempel pä en patient som be- dan innan specialsjukvårdslaböver specialkunnande för att gen trädde i kraft ocb nu har Idaras, för att kunna leva ett misstaokama visat sig vara någorlunda människovärdigt befogade.

Vad har specialsjukvårdsliv. Det är ocksä ett exempel pä en patient som inte blir lagen betytt för exempelvis frisk med någon som helst be- västra Nyland? Jo, nedskärbandliog, men däremot nog ning av platser pii samtliga kan bjälpas genom IlIngvariga Västnylands sjukbus, kvalificerad inblandning i alla farvårdperioder.

Eiler ska dessa patienter in- sök att göra upp egoa planer te mera få den för dem livs- och kostnadsberäkningar, hot om stängniog av ett sjukbus, viktiga vården utan få dö?

Den svärt sjuka lungpatien- men absolut ingen som helst ten kan också ha lungkancer' koordinering och inget centkedja som dygoet runt hindrade försök att flytta utrustning frän "deras" sjukbus tilI ett annat. Kampen Iyckades!

Det sen aste iolägget i debatten om Mjölbolsta sjukbus skrevs för nägra dagar sedan ocb ingick i Västra Nyland och Etelä Uusimaa (på finska). Texten har sänts också till Hufvudstadsbladet, Borgäbladet ocb Arbetarbladet men i skrivande stund har dessa tre inte publicerat texten.

Delar av texten återges här for God Tids läsare.

Läkarspalten) En läsare bar aktualiserat ler övervakad medicioiodelfrågan om läkemedelsintag ning. Det bär brukar skötas med speciellt bänseende tilI antingen av bemsjukvården värkmedicinering. eiler nägon anbörig, som porSvärt sjuka patienter som tionerar ut dygnets eiler veckbor i hemmet bar oftast nytta ans medicinering. Här har av övervakat medicinintag el- man stor nytta av en s.k. 00sett som innebåller skilda fack för de olika tidema på dygoet.

En dosett kan ioförskaffas på närmaste apotek.

Med smärtlindriog avser skribenten troligtvis behandling av kronisk smärta. Den kroniska smärtan kan i motsats till akut smärta vara mycket svår att Idassificera.

Smärta beskrivs enligt sjukdomsbild, lokalisation eiler enligt orsaksfaktorer. De kroniska smärtoma kan uppstå med ursprung i rörelseapparaten (frän artroser eiler efter skador), i de invärtes organen (magtarmkanalen eiler blodkärlen) eiler utgående frän nervapparaten, dä man brukar tala om neurogena smärtor.

Oftast är också psykiska faktorer av betydelse, antiogen som predisponerande eiler också som en följd av smärtan. Olika undersökningar gör gällande att upp till en femtedel av patientema på en aII-

mäoläkarmottagning lider av olika smärttillstånd.

Värkmediciner i vanlig mening bar i allmäobet betydelse endast vid cancersmärtor ocb vid sjukdomar i rörelseapparaten. Vid neurogena smärtor och vid psykiskt utlösta smärtor bar man ingen större nytta av värkmediciner. Vid bebandliog av cancersmärta är buvudregeIn att ge upprepad bebandling med tillräckligt stora doser värkmediciner eIler opiater, t.ex. morflo. De flesta preparat kan doseras som tabletter vilket avsevärt underlättar bemvård också vid mycket längt framskriden sjukdom.

Andra läkemedel som används vid kronisk smärta är antidepressiva läkemedel, antiepileptiska läkemedel ocb neuroleptika. De antidepressiva medicinema ger smärtlindring genom inverkan på det centrala nervsystemet. De antiepileptiska läkemedlen kan ha viss effekt ocksä vid neurogena smärtor. Neuroleptiska preparat, som är avsedda för behandling av psykiska sjukdomar, används tillsammans med andra smärtmedici-

ner vid cancerbebandliog, ocb denna kombination brukar ba god effekt. Benzodiazepiner eiler lugoande preparat används, även om Idar nytta av dessa vid smärta inte bevisats vetenskapligt. Långvarig användning av dessa preparat kan ge tillvänjning.

För de värkmediciner som används vid ledsjukdomar är släktskapen med aspirin ett gemensamt drag. Denna läkemedelsgrupp bämmar uppkomsten av ioflammationsämnen i vävnadema och regelbundet intag kan ibland vara till fördel t.ex. vid reumatiska sjukdomar. Härvidlag bör givetvis smärtans ursprung, eventueBa andra sjukdomar, möjliga aIIergier och läkemedelsbiverkningar beaktas noggrant.

Slutligen är det bra att mionas att de flesta läkemedelsbebandliogar är mer eiler miodre skräddarsydda för vaIje enskild patient och dosering och andra direktiv bör därfor helst följas . •

Pensionatet vid havet .._1011

ralt stöd för den bevisligen höga medicinska standard vi har i västnyland.

Har lagen förfelat sin verkan? Behöver vi sjukvårdsdistriktets centrala och dyra administration? Hur mycket dyrare blir vaIje åtgärd genom denna dyra administration med tvivelaktig nytta? Ä ven om jag inser att sjukvårdsdistriktet inte i dag kan läggas ner, anser jag att frågan noggrant bör övervägas av vaIje kommun - speciellt de små - och vaIje enskild beslutsfattare. Det är uppenbart att det som sparas i ena ändan, blir dubbelt dyrare i andra ändan.

Ju mera specialsjukvården dras in i dag, desto dyrare blir vaIje enskild prestation, och totalsumman kommer aldrig att sjunka utan att verksamheten upphör.

Koloss på lerfotter?

Det nyländska sjukvllrdsdistriktet bildades för att samordoa sjukvården i Nyland. 1 dag bar man det intrycket att distriktets förvaltare enbart arbetar på att lägga ner på ett ställe och bygga ny tt på et! annat. Utan en tanke på att det är sjuka människor man planerar för.

Distriktets administration ocb hela uppbyggoaden kan säkert definieras som en koloss på lerfötter.

Bland God Tids läsare finns det säkert fortfarande sådana som med bekymmer följer med utvecklingen inom det nyländska sjukvllrdsdistriktet.

Med pensionärshälsning GurliNurmi

~

Genom on anvelnda Cancersltltetsens adresser sfOder nl kampen mo. cancer.

.~~ L~

VOra ooresser erhOl1es frOn bonker. bok·. blomsf.r- och poppershandlor. IlegravnlngsbyrOer. R.j(IOsk.r samt fOrdlgtt.xtade IlO .Ort kootar.

VAI". Yttemls, SF·22100 Mari .. hamn, tel. 928-16 322

Ellsabetsgalan 21 00170 HELSINGFORS loi. 980043000

10lHIMI

med lokolsomlolsovgift

CANCERSTlFTELSEN

INTRAWUD MOTARBETAR VÄRKI Den lö, tindnng 'iN ollka slag 'iN muskel· vär1l. och andra smårtor utvecklade in· traljudsapparaten NOVAFON har kommit ui på marknaden i Finland Af 1989. Dårtörinnan har den teslats bl.a i Tyskland, England och Österrike med mycket berörnvårda resultat. Dess törmåga an lindra grundar sig på Ijudvågor Inom

frekvensområdet UJO·IO 000 Hz (svang· ningar i sekunden). Då apparatens ljudplana berör huden lortplantar slg Ijudvågorna ånda ned tili 6 cm under

ytan , och blodftOdel aktiveras i våvnadscellerna, vaMd kroppens egna helanCle

~~~e~~rSrå~k~åW:~amPhg

eHekt med en reglageran . En narmal behandling tar ca 15 min. per gång och man kan behandla sig lIere gånger om dagen och

~~~a~~lds~~v~~~~~~ti~~g~e~O~~~~; meo f6r personerna.

Sjukgymnaster rekommenderar totra· Ijudsbehandling speciellt vid vårk f6ror· sakad ~ muskelspånnlngar. men påpekar an lastan apparaten ar helI fantaslisk nar det gaJler lindring 'iN smårtor, så kan man inte bola kroniska sjukdomar såsom ledgångsreumatism eiler slitna leder, men den kan lindra smartor åven I dessa lall.

Importör

S NYSTRÖM KB Centralgatan 5610300 KARrs tel. 911-231 634 sAncler grat\S InformallOn på beglltan.

Dödsfall

Evert Kummel hedersmedlem i Övermark-föreningen

Ordföranden för Arkadia pensionärer rJ. i Helsingfors, Ann-Mari Uhr, född den 8.12.1917, avled den 14.9.1994.

Ann-Mari Uhr har ställt sina laafter tili Arkadia pensionärers förfogande under en tid av 14 är, först 6 ilr som kassör och sedan 8 ilr som ordförande.

Ann-Mari Ubrs sociala ambitioner tog sig utlopp i flera olika former. Hon var sjuksköterska och innehade tjänst som hälsosyster under milnga är. Ann-Mari fann sig ocksil väl som ledare för Arkadia pensionärer samtidigt som hon satt som representant för Helsingfors i Pensionärsförbundets styrelse.

1 samband med sitt arbete bland pensionärerna gjorde sig Ann-Mari Uhr känd som den borne researrangören och reseledaren. Hon ordnade bilde längre resor tili utlandet och kOrlare utfårder och exkursioner inom det egoa lanÖvermark Pensionärsförenings ordförande under de senaste nio åren, Evert dets gränser.

Kummel (tili höger på bilden), har utnämnts tili hedersmedlem. N uvarande ordTrots den arbetsbörda som föranden Helge Haag överlämnade utnämningsbrevet. en förening med c:a 400 medlemmar laäver, hade AnnMari alltid tid med ett vänligt ord for envar som kontaktade henne. ..AIlt dör int. Nilgonting 1 GOD TID 6 sepL ingick en re- niogen stod fdr byggandet av det kommuneo, som 1976 övertog blir kvar efter oss" (Citat efter portage fråo Närpes av Anita fdrsta pensionärshemmet i Närpes. pensionärshemmet och genom- Horatius) Svensson. Vi kunde där bl.a. läsa Dävarande kyrkoherden Edvin forde ombyggnaden. Elier f1era år M.S.

't

Bostället i Närpes

fOljande: Redan pä 6O·taIet hyggdes Bostället, pensionärsbostäder med vissa servicefunktioner i

kornmunal regi. Det var en pion.ii:i"' n ~1$,.

oc.h i de SJ>~en har man

trampat vidare.

Uppgiften är felaktig. Det var dilvarande Närpes pensionärshemsforeniog, som med hjälp av pengar frän Penniogautomatföre-

* (, S'

Stenwall var den drivande kraften bakom foretageL Bostället togs i bruk pii hösten 1969.

PA grund av rnisslyckade takkonstruktioner. som krävde en fuUstänclig o mbyggnad av taken, stälJdes föreningen inf'år probJem.

Föreniogen ansiIg sig inte ekonomiskt kunna ilta sig en ombyggoad av taken. Därfor vände man sig till

av diskussioner gav till slut Penningautomatforeningen sin välsignelse till överlätelsen.

Efter överlätelsen av pensionärsbemmet upplöste sig pensionärshemsf"Oreningen samma år.

Samtidigt bildadeslluvarande Närpes pensionärsfdreniog.

Levi Klåvus

EKENÄS PORT

BIÄS Dl

1'0lIT.

Iri"n

~,tpI",

vid Ekenäs-Salo vägen, 5 km från Ekenäs.

Neyatek Oy Ab:s fabriksbutik med sina egna förmånliga produkter: rogiyande Yindspe~ sandYisioner, foUtdräktsdockor m.m. g6yoprodukter. EIt hemtreYligt lafe där du kan njula ay gOll kaffe om läckert kaffebröd. Proysmaka yår färska naturkaka. Cafeet har olks6 en rymGg uleterass.

Ekenäs Port har fma soåala utrymmen, en rymng parkering, turistinformation om yalker omgivning. Simstranden finns p6 200 meters GYst6nd. Sommartid öppet alla dagar.

Nevatek Oy Ab, Grabbskogtrösk, 10620 Högbalka, Ekenös tel.(911)2414500,fax(911)2414501

J'llLPJI'lCE/T (5-23 tftam6u)

för rfitJ själv, rfin. vän dkr u 6u.. :Förouerfjukn i {"II" ocft ro. (jörjuf{fappar dkr -pynt MS 05S. Irfiu, tips ocftmtlUridk.an vi u6jwla fr4n M66yn 6Ca. siiknsGpsar, -rfutar, '!J!Jtryd;,. vavnino, '"'!I~,

i'i'

MASSAGEOCH VARMA BULLAR 1 HERRGÅRDSMIIJÖ Helpension; massage ocb lerbehandling i Ue dagar.

Varje dag en het bastu och en varm bassäng alt simma i.

Njut varje kväll av varma bakverk tili kaffet i mysig herrgilrdsmiljö.

dragspelsmusik!

Avr. 5/ 11, 2 dgr, 6 4 0 ,-

230, - /.t!i!Jn pupusan i .tufJ6Jrum tn{.""""'1il%8120,.

Bodomvägen 37, 02740 Esbo (90) 855 725 1

'lJoRg st.nast 18.11 sd Mw'Du i utfottningtn av t.tt P9i..'E.S'E9.[TlCO'li..'T {vfutk 500 rn(J.

nn~~n~v~ .~ .. (96 ') 363 ' 5"

l'

JULSHOPPING I KÖPENHAMN Spelmanstradition och spelglädje.

En resa gjord för alla som älskar

Gäller november-december.

de för de iIIdringar och bandikappade för vilka serviceboende är den ändamillsenligaste boendeformen.

Utvecklandet av hemvilrden, närstilendevärden och närservicen är nödvändig för att mioska den slutoa värden.

Detta förutsätter en tillräcklig samordning mellan olika hjälp- och serviceformer.

Som en del av utvecklandet av hemvärden är det viktigt att närstilendevärdaroas värdförhilllande förbättras tili den grad att närstilendevilrdens kvalitet och kontinuitet kan tryggas.

Utvecklandet av närservicen innebär att samarbetet utvidgas inom social- och hälsovärdsväsendet och specialservicen bättre än förnärvarande koyts tili basservicen.

Genom att man gemensamt producerar och regionaliserar servicen ioom social- och hälsovärden kan tilIgllngen pii service förbättras och lokal.erna och person alen utoyttjas pii ett milngsidigare sätt.

Jag har här relaterat en del av de mill och verksamhetspriociper som berör den äldre befolkoiogen i kommunerna.

Har du synpunkter eiler frilgor, riog mig till kansliet i Vasa tel 961-317 9070.

Per Thomasfolk

sik, shopping, julslämning...

1350,- IJ'd~~ dubbelrum

Q!{akianlroli

:Förutom specUtkr6jlUulnrf.n p4 sR§nktsprorf~u sä§s of~ liant· verk.sprorfuk.tu ocft 6ak!Juk.vissa a"ll"' i tkumDer.

Det är statsrildet som anger centrala mill och verksamhetsprinciper för anordnande av den kommunala socialoch hälsovärden. Den senast godkända riksomfattande planen omspänner ären 1995-1998. Det är kommunerna som bär ansvaret för anordnandet av social- och hälsovärden. Denna service finansieras alItjärnt tili största delen med skattemedel. Klientavgifternas andel av kostnaderna är ca 10 procent.

Vid social- och hälsovilrdsministeriet finns s~dan den 1 januari 1993 en grundskyddsnärnnd som tilIsätts för tre är i sänder. Om kommunen inte pii ett tillfredsställande sätt ordnat servicen kan grundskyddsnärnnden kopplas in.

Ett centralt mill i ändringen av servicestrukturerna inom social- och hälsovärden är att trygga en service av hög kvalitet tili milttliga kostoa der när servicebehovet ökar dil vi kommer io pii 2000-talet.

Genom att ändra servicestrukturen sil att öppenvärdens tjänster och stödiltgärder utökas samt slutenvärden ioskränks kan man pii längre sikt ilstadkomma betydande kostoadsinbesparingar i kommunerna. Hur stora inbesparingarna blir i praktiken beror tili stor del pii i vilken utsträckning kommunen lyckas flytta tyngdpunkten frlln den tunga slutna värden tilIlättare värdformer.

Ett av millen är att miost 90 procent av de kommuniovllnare som fyllt 75 är skall bo hemma och väl Idara av det dagliga livet, vid behov med hjälp av lärnpliga öppenvilrdstjänster. Millet är ocksil att kommunerna före är 2000 skall vara förberedda pii att ordna behövligt serviceboen-

Glöm alla krärnpor och njut ...

ar6t.ten i gipSI Wful t}J!J1 trä m m.

1 priset in04r simnintJ, fru f;gs t, {uncli. dfu mUf""e ocft möjf'llrr.tu att M ta ia ntr.tsgruppak.tiviUUr s.s.9!I""'astif;. vattoz9!l""'astif;. avsfappninD' f örWisnintJar ocft f;yiillspro!!,am. ~nsi{tsrJ4ra, f0 t:v4ra, mIlSs"lle, ört6tUf m.m. tan 6estiJff4s <nBot önsRgru!f.

PaR;t<t k.an livenDes som juf{fapp ocft Ut1lyttjas untkrjanuari -95.

God Tid u!kommer Dästa gllng den 7 december. Textrnaterial avsett för tidningen bör vara redaktioDen til1handa senast fredagen den 25 november. Adressen är: God Tid, Rainer Erluod, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö.

Annonsmaterialet bör vara tryckeriet tilIhanda senast onsdagen den 30 november.

Öb-ombudsmannen har ordet

Stämningsfylld julhandel i en stad $Om är rödare, glittrigare och mer sagoskimrande än någonsinl Avr. 4/1 2 , 3 dgr, 9 70,-

JULSHOPPING I HAMBURG

JUUlESA TII1 JAMTlAND

En kortsemester på fyra dagar som

Traditionellt jullirande det vackra Storlien. Glöm julstressen och koppla av med Bosse Larsson, dans, mängder av god mat mm.

Avr. 23/ 12, 5 dgr, 2.930,-

ger rika tlllfällen tili shopping, men oc~ massor av ideer och tips tili klapparna du gör själv!

Avr. 4/12, 4 dgr, 1.660,·

Gruppresor liII Åland Omtyckta te maresor, begär broschyrl Åland i ett oötskal, Via Åland tilI Sverige, Skärgårdsvägen tili ÅJand, Gamla postvägen, Församlingsresa, Konstoch kulturresa, Stormskärs Maja, Bondkalas, Sjörovarresa, Vikingaresa, Gourmetupplevelse mm.

Ring 928-28 040lgruppavdelningen

~~

~:Jss=R

Simonsgränd 5. 22100 Marieharnn. tel. 928· 28 075.

' ~~~'~-----X:,!

Postadress ..... .

o

ClIlandsresor

-_._---_ .. __._--_.~~-~:?_~~~~-~~~~~:":'__ ._-_ ... __ ._----j

6

Ruska-resan 10-16 september Starten för resan skedde lördagen den 10 september.

Kvällen och natten innan var det full storm ocb ösregn.

Men följande morgon var det ganska bra väder, visserligen mulet, men +14 grader, ett idealiskt bussväder.

Lindbolm Lines buss med Edgar vid ratten anlände i god tid med några deltagare frän västra Nyland. Vi andra äntrade bussen vid busstationen, 39 personer plus Edgar ocb Jerker. Vi skulle lika iväg klo 10, men nägra förseningar gjorde att vi åkte 10.25. Stämningen var från början fin, vi var ju flera som kände varann.

KI. 12.30 ät vi lunch i Tammerfors på restaurang Myllärit vid Akerlundsgatan. Där mötte vi Ekenäs Pensionärer pä bemväg från Sotkamo.

Vidare längs väg E79, "den väg som upp till Norge bär". 1 Jalasjärvi pausade vi pä restaurang Juustoportti, värt att nämnas. Där tillverkas och säljs ostar ocb mycket annat.

Strax efter kI. 17 staonade vi utanför Waskia i Vasa, numera Tropiclandia.

KI. 11 följande dag åkte vi tilI bamnen. Båten avgick kI. 12 mot Umeå dit vi anlände 16.15 svensk tid. Över Blävägen, över ocb längs med de mänga älvama. Pä väg 92 kom vi sil småningom tili Äsele, där vi fikade, vi var ju i Sverige. Via Wilbelmina,

längs smalare ocb pä sina ställen sämre vägar kom vi sil tili Saxnäsgården. Det är ett fjällocb konferensbotell samt rehabcenter.

Det Iigger vackert vid Kultsjön med Marsfjället i bakgrunden. Här bodde vi tre nätter. Rurnmen var snygga, sängama bekväma och maten god. För oSS äldre var de ytterst moderna stolama i matsalen obekväma, de var tunga att bantera. Men vi klarade oss bra. Och trivdes.

Några av oss vandrade tili Saxnäs kyrka, förbi Fjällgården som för tillfållet sanerades. Vi besökte byns Iilla butik. 1 byn fanns vidare skola och dagbem. Skönt var det ocksä at få ta igen sig efter en läng resa. Utvilade kunde vi tredje dagen, måndagen den 12 september, ge oss iväg för att bekanta oss med omgivningen. Vår guide, Morgan Oskarsson, informerade oss om Saxnäsgården. Han berättade om platserna vi åkte rorbi ocb om en björnhona med fyra ungar som bodde uppe i fjällen. Vi åkte upp 11 km tili byn Kultsjön.

Larsson i sjätte led Uppe pä fjället bade nybyggaren Lars Paulsson 1856 byggt en stuga. Paul Larsson - i sjätte led - berättade om Iivet där uppe. Hans barn och

Här pågår renskillningen. bambam ska ocksä fortsätta där uppe.

Vi besökte en gammal kvam. Från en minisjö ovanför faons en ränna varifrån vattnet forsade ner för att ge kraft ät kvamen. Morgan kokade "poro-kaffe" pä öppen eld i en sotsvart kaffepanna.

Som tilltugg fick vi tunnbrödsrullader med laxfyllning. Etter det var man mätt i flera timmar.

Vi fick se den mäktiga Trappstegsforsen som forsar Der från Marsfjället.

Pä kvällen guidades vi i Saxnäsgården. Vi besökte Ricklundsgården, där det finns en unik konstsamling i en medelhavsinspirerad villa från 1940-talet. Konstnären Folke Ricklund med bustrun Emma hade gjort den tili en samJingsplats för konstnärer från bela Europa. Den drivs av en stiftelse som årligen delar ut stipendier tili konstnärer för fri vistelse pä gården.

Pä kvällen samlades vi i hotellets konferenslokal. Som gästvärdar ställde fyra f1ickor ocb tvä pojkar upp. Vi bjöds pä program och fick bl.a. se en film, "Vardagsliv pä Vardofjäll".

Dimma pä fjällen Fjärde dagen, tisdag 13 september, var det dimma pii fjällen. Det blev ändring i dagens program. Vi åkte tili Fatmomakke, en samisk kultocb kyrkplats från 1700-talet.

Här har man bittat arbetsred-

skap från sten- ocb jämåldern.

Enligt forskningsrön" har reDen funnits i Lappmarken redan för 3.500 år sedan och säkert bar ocksä samema funnits här länge. 1780 byggdes bär en "kåta-kyrka". Guiden

Kaffekokning vid Grytsjökvarnen.

Eva Hed berättade att bebyggelsen utökades, men just här bor ingen. Den bevaras som en kulturplats.

Vi ilt luncb i Frälsningsarmens bönekåta. Luncben tillreddes av guiden med be-

nägen hjälp av Edgar och Jerker. Tilibehören drogs i en kärra uppför den branta backen.

Följande besök gällde Norgefarargården. Redan pii vikingatiden bade bövdingama i Hålogaland förbindelse med folket i fjällen. Det var sista anhalten för farden mot Norge, därav namnet. Det kan nämnas att vägama först på 1930-talet drogs fram tili fjällbyama. Pä gärden förekommer verksamhet: där bakas mjukt tunnbröd, kämas smör, o.s.v. Den nuvarande Norgefarargården är byggd 1848.

Här träffade vi ocksä "samefljckan" Margareta Larsson, fådd 1915 i Heligfjäll.

Hon föddes under renflyttningen, under en gran.

Femte dagen, 14.9, minus 4 grader, men soligt och vackert. Fjälltopparna var snötäckta. Nu gällde det renskillning.

Vi hade ej hunmt åka sä långt, förrän vägen avstängdes med skynken. Bilar och bussar stod längs vägen. Och vi passagerare ställde oss pä plats med kameroma fardiga. På hiili hördes belikoptern som höll renhjorden samlad. Det var 2000 djur. Sä småningom hördes rop och renamas tramp när de rusade ner från fjället.

Ocb där kom de ocb efter sig lärnnade de en nertrampad

te vi - nu mot Röyrvik i Norge. Den Iigger vid sjön Limingen. Vi böll en shoppingpaus och började sedan returresan tilI Sverige. På renskillningsstället stannade vi igen.

Renama var samlade i f1l1l0rna och lassokastningen och slakten hade påbörjats. De renar som inte skuIJe slaktas bade släppts lösa intill. Vi fortsatte tilI Saxnäsgården.

Vi åkte längs Vildmarksvägen. Hög som 650 personbilar ställda på varann. Europas sista vildmark, mitt i samiskt urland. U ng som jämvägen mellan Stockholm ocb Malmö. 50 mil naturupplevelser.

På kvällen samJades vi tili en stilla stund med vår "finska" unge man. En fridfull avslutning pä en underbar dag.

Följande dag var det dags för bemfard. Vi startade kI. 9 ocb staonade i Vilbelmina.

Men det fan ns inte nägot kaffeställe i närbeten, sä vi åkte vidare tili Lycksele där vi ät lunch och sboppade.

Båten från Umeä avgick kI. 18. Det var meningen att vi skulle övernatta pä båten i Vasa, men dess turer var ändrade. Den gick i retur tili Umeä kI. 24. Rum bade reserverats för oss pä Tropiclandia (Waskia).

Följande dag åkte vi sä hemät . 1 Vasa regnade det ocb termometern visade +9 gra-

snmkog. D et

der. Under turema

VaI"

en upple-

velse för oss som aldrig varit med om sädant. Det bela tog sin tid, men sä småningom kunde vi åka vidare. Vi körde längs Vildmarksvägen - 500 km lång - från Sverige tili Norge. Vägen är vinterstängd från 15 september tili april.

Vi åkte över Kalfjället, ca 20-30 mil. Pii en plats, 876 meter över bavet, beundrade vi utsikten, med is pä de smil sjöama. Vi gjorde som turister fåre oss, samlade sten pii bög, ett minne efter oss.

En bit från Vildmarksvägen staonade vi. Längs en brant och svår stig sökte vi oss ner tili Ganstafallet. Under tiden hade "våra pojkar" förberett för kaffepausen. Vi fick vila en stund. Och sen åk-

Priset lnIduderar tur och retur loget "Iuunbobopponde, Ioget skrik och skrålande, eodast luftkonditioneringens susande vaggsAng. Hos ... sussar du sön "" Ostersjöns belO'imaste madnlss i egeD hytt, med wc och duscb, "" övre däck.

Iör 1-4 persoDer, bela bytten, personbilsplats och frukos' "" oalluren. IIuaft liU 31.12.1994.

MauköraUddombordmedbiL Mi-fre 8-19,lö 9-14

9800-6800 G",tis frin aUa biII i FmIaDd!

SeaWind Line .:., SlotlSgatan 84. 20100 ÅBO. tel. (921) 301 900

För sjusovare i näslan sju år (Iäs fem)

j

Sverige

var det mulet nägon gång, men inget regn.

Vi rastade i Vehkatupa i Parkano. Stället kan rekommenderas. Via Lahtis åkte vi tili Mörskom för att längs "världens krokigaste väg" lika vidare tili Lovisa. Där tog vi farväl av östnylänningama.

Sedan ställdes kosan mot Helsingfors. Pä busstationen tackade vi för OSS. Bussen fortsatte tili Ekenäs.

Tack Edgar ocb Jerker, ni får vardera 10+. Resan var fin . En varm kram ocb ett tack tili alla reskamrater. Hälsningar.

Ebba

Fatmontllkke, samernas och nybyggarnas gamla kyrkplats belägen vid Kultsjön och Marsfjällen i Lappland. .

Två varv runt Norden med Samnordisk Pensionärskultur Den 14-20 augusti höll Samnordisk Pensionärskultur sitt trettonde nordiska seminarium, denna gilng i Danmark, pii Ryslinge folkehöjskole pii Fyn. Cirka 90 pensionärer, representerande hela Nordeo samlades här tili en innehilllsrik veeka. För första gilngen fanns det oeksil grönlänningar med pii seminariet. Den fioländska gruppen, bestilende av 19 fastlänningar oeb 5 iIlänningar, hade tili större delen valt att företa resan med buss, eftersom flygrabatterna inte mera var i kraft den bär tiden. Rolaod Lundström förde oss tryggt hela vägeo oeh vi hade inget besvär med bagaget uoder resan.

deitagare ledde turvis dessa tvil eeremonier, som gay en fio början pii dagen.

Dagama förflöt sedan med omväxlande program, grupparbeten, föreläsningar oeh utfärder. Varje kväll var det samkväm av nilgot slag med program av deltagarna eiler andra. En grönländsk kör friln Odense uppträdde med sina vaekra oeh ofta vemodiga silnger. En annan kväll uppträdde Söoderjydsk forsögsseeoe med kyrkospelet " Efter oss syndafloden". (Samma grupp bar ocksil gästspelat i Finland ett flertal gänger).

Deitagarna välkomnades med vaekert väder oeb av de iltta oordiska flaggorna oeb deo gemeosamma norctiska flaggan med svanen. DiI milnga, kaoske en tredjedel, av seminariedeitagarna varit med oeksil tictigare, möttes man med igenkännande leeoden oeb stora famnen.

Som beskyddare av seminariet bade man denna gilog f.d . danske statsministem Anker Jörgensen som oeksil höll festtalet vid öppniogseeremonID.

Varje dag inleddes med ~ Qa.e.hiC:f: nin ggce remoni

p~

gräsmattan och eo kon samliogsstuod i den Iilla kyrka, som Iilg inom folkbögskoleomrildet. De olika läodemas

PlI besök i Andersens bem En dag besökte vi Odense ocb H.C. Andersens hem. Staden bjöd pä stor mottagoing i rädbuset oeh därpä följde

rundvandring tili sessionssa- musik. Ocb teatergruppeo len och annat. övade io ett teaterstyeke, som En annan dag for vi tili hade premiär avslutningsSydfyn där vi steg ombord pii kvällen.

Oeksil fioa föredrag bölls. m/s Helge som förde oss pii en sjötur tili Waldemarsslott, Torsten Jörgeoseo berättade numera ett herrgilrdsmuseum, med musikillustratiooer om uppfört under ilren 1639-44 Carl Nielseo. Sooja Skygeav Kristian IV för bans son bjerg talade om FynbomillarWaldemar Kristian, som var oa. Ole Finnerup berättade om H.C. Anderseo ocb deo 17 ilr oär ban fick det.

Meo det arbetades ocksil 88-äriga läkareo Esther Mölunder denna veeka. Man bade ler talade om "Deo oorroala i förväg filll anmäla vilket äm- iIldringen".

Under bela seminariet pilne man önskade fördjupa sig i, ocb urvalet var stort. Mao gick ocksil en utstäl1niog med kunde studera det danska konst- oeb hantverksproduksprllket (speciellt för utläo- ter frilo bela Nordeo, som delningar), litteratur, musik, tagama förfärctigat och tagit koost, ·baodarbete, folkdans, med sig. Här fanns smyckeo teater, geografi oeh geologi. av alJa de slag ocb i de mest Koostgruppeo tiliverkade olika material, vävoader, virpapper, bandarbetsgruppeo kade oeh stickade arbeten, sideomillade, musikgruppeo träsaker, lavaprodukter, koifordjupade sig i Carl Nielseos var, träsoidearbeteo, tavlor, väskor, dukar oeb mycket, myeket mera.

Om mao tili alJt della lägger all maten var fantastisk, miloga danska speeialiteter bjöds, rummen Ijusa oeb trivsamma oeh omgivoingen vaeker, personalen glad ocb bjälpsam, programmet väl avI vägt med bilde arbete och vila ocb fio samvaro med trevliga mäDoiskor fräo bela Norden, sil vad kan man mera begära.

Tili oeb med vädret var fiot!

Om ett är, i böljan av juJi, TnitUitivtagaren tili SamnordiskPensionärskultur, heders.. mÖIS vi igen, denna gång pll ordförande Bjarne Lönegren med hustru Göta i samspråk Färöarna oeb det är det sista med semiTUlriets beskyddarejd. danske statsministernAn- landet pll andra varvet runt ker Jörgensen.

Norden.

Utvidgad svensk äldreservice i Helsingfors Äldreomsorg oeh -värd är som käot eli verksamhetsomrllde som Folkbälsan mälioriktat utveekJar i avsikten all komplettera den kommunala servicen och utveckJa nya verksamhetsforroer.

Folkbälsan har byggt ut sitt trygghetsoät i Helsingfors.

Förutom bemtjänst och bemläkarserviee erbjuds äldre nu oeksä hemsjukvärd samt bälsorädgivning per telefon.

Folkbälsao stöder ocksä oärstäendevärdare, d.v.s. persooer som värdar äldre anhöriga i bemmen, pä olika sätt ("Tysta värdare").

Folkhälsaos trygghetsnät i huvudstadeo garanterar alJtid service pä svenska. Även personer med finska som modersmill kao använda sig av Folkbälsaos tjänster ocb betjänas dä givetvis pä finska .

Hälsovärdare Johanna Royer svarar pä frägor per telefoo.

Det kan gälla ctiet- och bälsofrägor, men hon hjälper oeksä klieoterna att orientera sig i socialoeh hälsovärdsdjuogelo genom all ioforroera om vart de kao vända sig vid olika problem. Telefonrildgivningeo är avgiftsfri.

Deo nyinrättade berusjukvärden hjälper tili med bl.a. medicinutdelning, blodtryekskontroll, förbandsbyten , ögoodroppar, injektiooer, tillsyo, värdplaneriog oeh bälsoupplysoing.

Hemtjänsten har fungerat redan en läogre tid och bar ou utvidgats. Hemvärdarna bjälper med alJt som har med vardagslivet att göra: matlagoing, uppköp, persoolig hygien, veekostädoing, tillsyn och samtal, foljeslagare ocb promenadsällskap.

Tillfillig städhjälp kao ocksä flls (meo inte för fönstertväll eiler dylikt).

Hemvärden ocb bemsjukvärden samarbetar flexibelt. Priserna for bemsjukvärd och hemtjäost är subventionerade med stöd av Penningautomatföreniogeo och Helsingfors stad.

För personer som önskar en regelbunden telefonkontakt pä en bestämd tid för att öka tryggheten i hemmet kan detta ordnas alJa vardagar.

Remläkare HemJäkama, som fions tili haods vardagskvällar och nätter samt veckoslut dygnet runt koncentrerar sig pä den medicinska värdeo. De rycker ut när patien-

teo är för svag för att ta sig tili eo bälsoeeotraJ eller inte kao lämna övriga faroiJjemedlemmar eosamma. Hemläkarna kan bl.a. ta laboratorieprov, sy miodre sär, ge soabb smärtliodring samt skriva remisser.

Folkbälsan ordnar bland aonat ioforroatioosmöteo, utbildoing och kurser samt smägruppsträffar för persooer som värdar äldre i bemmen. Avlastning kao ordnas med bjälp av bemtjäostpersooal eiler frivilliga. Telefonrädgivning ges alla vardagar kj. 8-9.

Ordföranden för Samnordisk Pensionärskultur Tora Dahl-Sandberg, Danmark och Per-Erik von Bonsdorff, Finland. Foto: Margareta Sirviö Samnordisk PensionärskuJtur är inte en forening, där man kan bli medJem, meo äodil bar det blivit oilgot av eo stor oorctisk faroiJj av alJa dem som under äreos lopp deitagit i vära semioarier.

Mäoga bestilende väoskapsband bar koutits, man reser ocb bälsar pii varandra, man ringer ocb skriver brev.

Generalsekretariatet finns i Finland Samnordisk PensionärskuJtur bestilr av ett rild, där det finns tvil delegater friln varje nordiskt land oeh av dessa väljs en ordförande. Just nu finns ordföranden i Danmark, Tora Dahl-Sandberg_ Rildet sarnmanträder en gllng per llr, i samband med semioariet.

Men för all arbetet ska kunna fortJöpa administreras det av

digt får den som kootaktat böra mera om vad Folkbälsan kan erbjuda.

För beställniog av hemvllrdsocb bemsjukvärdsserviee samt för hälsorädgivoiog ocb konsuJtatioo är det säkrast att ringa pä morgooen mellao kj. 8-9 tili vederböraode telefonnurnmer ( se ruta).

VL. TELEFONNUMMER 4249242 4349242 4002327 NärstäendevArd 4349236 4349350 4349350 Friskvård

Hemvård Hemsjukvård Hemläkare

PRISER HEMV ÅRDSBESÖK, beroende på lidätgäng 5(}-200 mk. För besök mer än en gång i veckan

räknas eli förmänligare mänadspris.

TlLLFÄLLIG STÄDIUÄLP 100 mk!timme.

REGELBUNDEN TELEFONKONTAKT 160 mk per mänad.

HEMSJUKVÅRD 110 mk! timme HEMlÄKARBESÖK yard. klo 16-21 400 mk och 500 mk! veckoslut saml yard. klo21"'{)6.

FPA ersätter 8(}-!30 mk.

Röda Korsets adresser

Friskvllrd och diskussion Friskvllrdsgrupper sarolas regelbundet pä de svenska privata iIldringshemmen och pä Dals sjukhus. Dessutom samlas man varannan vecka för diskussion pä Stadeos kvarterskJubb i Brunakärr.

Tag gärna kontakti Folkhälsan uppmanar äldre och anhöriga att gärna ta kontakl. Fräo bemsjukvärden ocb hemvärden kommer man gärna bem för ett första besök (avgiftsfritt) för att närmare fä veta burudan hjälp som behövs. Samti-

ett generalsekretariat, som ligger i Finland. Tili generalsekretariatet hör ordföranden, generalsekreteraren, en representant frllo det avveekJande semioarielandet samt eo representant för det kommande semioarielandet. Dessa fyra bar kontiouerlig telefon- oeb brevkontakt.

Den som tyeker det bär liIter intressant kan ta kontakt med generalsekreterareo Margareta Sirviö, som oeksä är ordförande för Svenska PensionärskuJturföreniogen i Finland r.f., som är den iohemska föreoing, som under väreo säoder ut ioforroation om det norctiska semioariet tili alJa sina medJemmar oeb andra som anmält intresse. Telefonnumret är 90/505 0390.

Margareta Sirviö

\ ~

Försäljning: poslkontor, bok- och pappershandtar, blomsteraffarer. banker. R·kiosker saml FRKs byräer.

Textservice: FRKs Helsingrors och Nylands distrikl, Annegalan 16, 00120 Helsingrors, tel. (90) 604 808, telerax (90) 604707.

+

Finlands Röda Kors

8

Ny tt Ekenäs-Cafe bjuder på skärgårdstårta För pensionärsgrupper som ror sig i Västoyland kan nya Ekenäs Port vara ett alternativ då man söker ett trivsamt rastställe. Cafeet ligger några lålometer utanfOr Ekenäs, längs vägen mot Tenala ocb Salo.

- Välkommen för att smaka vär hembakade skärgärdstär· ta, säger cafevärdionan Camilla Holmström.

Ekenäs Port öppnade den 15 maj ocb bar redan bunnit ha besökare ända frän Jakobstad och Joensuu.

Man öppethiller mändagar-fredagar k1. 10-18, pä lördagar k1. 10-16 ocb söndagar 12-18. Camilla säger dock att man bar längre öppetbällDingstider under sommarmänadema. Dä är man ocksä smidig om nägon grupp viII stanna utöver den normala öppetbällningstiden.

Cafeet kombineras med en gävosbop ocb godisförsäljDing. Specialiteten i gävosbopen är folkdräktsdockoma.

Men man säljer ocksä t.ex. vindspel, guldartikJar, tjärljus och Juhavaljus.

- Vi ser gärna att större grupper ringer i förväg efter·

- Folkdrälasdockoma är populära, llppger Camilla Holmström (tili vänster) och Helena Ewalds. som vi dä kan betjäna dem bättre, säger Camilla. Nägon matservering har vi inte, men vi kan ordna tili en Iiten saltbit om sä önskas.

Kaffe med wienerbröd betingar ett pris pä 10 marko - Vi kan ordna sittplatser här för upp tili 70 platser.

Men normalt bar vi 32 platser.

Sommartid bar vi ju vär uteterass att tiIIgä.

100m kort kommer Ekenäs Port ocksä att fä en ordentligt

informationstav la tilltagen över bela Ekenäs. Dessutom ska man effektivera skyltDingen ute vid landsvägen.

Frän Ekenäs Port utgär vandringsstigar ända fram tili Västerby. Avständet tili simstranden är endast 200 meter.

CamiIJa trivs som cafevärdinna.

- Ingen dag är riktigt Iik den andra, säger hon.

R.E.

Överens på fullmånekryssning Den 23-24 augusti arrangerade Överens en kryssniog tili Stockholm under ledniog av Esbo-pensionäremas driftiga ordförande Kurt Wahlstedt med assistens av Ingegerd Herrgärd, Grankulla. Överens är en samarbetsdelegation, som bevakar pensionäremas intressen iEsbo, Grankulla, Kyrkslätt ocb Vanda.

164 pensionärer frän mel· lersta Nyland deltog i resan

som, förutom avkopplande samvaro ombord pä Vikinglinjens Cinderella, även innehöll sightseeing i Stockholm ocb ett besök pä Hallwylska museet.

Detta museum är en av Stockholms mest exklusiva privatbostäder frän sekelskiftet. Själva buset är ett konstverk i sig, stilen är en blandDing av spansk ocb venetiansk renässans. Dessutom är det tili brädden fyllt av värdefull bildkonst, möbler ocb textili-

er, silver, keraroik ocb vapen.

Herrskapet Hallwyl som bodde bär ensamma, förutom tjänstefolket, använde bostaden ett par lIrtionden, därefter donerades buset inkIusive samlingama tili staten. Överens passade ocksä pä att billa sitt böstmöte ombord.

Deltagama i "fullmänekryssniogen" var eniga om att den var mycket Iyckad.

Margareta Sirviö

"Den stora synderskan" på höstfest i Närpes

I

I

Om Maria Magdalena - levI kvar fårvänansvärt länge "Den stora syndetskao" - hos OSS, men i aII synnerhet i festtalade fiI.dr Ann-Mari andra delar av väriden - vi beHäggman när Närpes Pensio- höver bara tänka pä vissa unärsfOrening böll sin traditio- länder, där en liknande kvinnoDella böstfest den 24 septem- syn är rlIdande ännu idag.

Visan berättar om Kristus ber. Hon byggde sitt festtal på den visa som skrivits om och MagdaIena sam möts pä Maria Magdalena. Bon bar käIIebro. Kristus ber alt fä ju också skrivit sin doktors- dricka, men MagdaIena ger boavhandling om just denoa vi- nom inget valten. Kristus avslöjar dä hennes synd, hon bar sa folt tre barn som bon mördat.

Vi saxar frän Jan-Ole Klävus Hon blir dömd tili sju ärs botreferat i tidningen Syd-Öster- göring och efter det fär hon elt löfte om alt fä komma tili himbotten: "Ann-Mari Häggman berät- len. tade bl.a. alt visan om Maria För en människa idag kan Magdalena har ett mycket det forefalla märkligt alt mänstarkt innehäll, som äterspeglar Diskor i flera bundra är velat medeltida religiositet och ett sjunga en visa med sädant inmedeltida sarnbälle, där den nebåll. Men om vi närmare dekatolska kyrkan belt behärska- finierar visan, sä kan vi kanske de människomas tillvaro. Den ocksä forstå visans budskap är en propagandavisa riktad och kanske ocksä varfor den särskilt tili kvinnoma. Och den här visan appellerar tili männibottnar i en medeltida kvinno- skor under olika tider. syn, sam kanske cbockerar Förmodlien var det uppgifmänga av oss idag - men som ten om de sju onda andarna,

sam salte människomas fantasi i rörelse. Vad kunde hon ha gjort som var sä syndigt? Det finns en synd som kvinnor i aII värld ankIagats for, ibland med rätt, men for det mesta med orält. Lösaktigbet. Det var väl ocksä det sam gjorde alt Maria MagdaIena i folkets medvetande, redan under den första ktistna tiden sarnmanblandades med tvä andra syndiga kvinnor i Nya Testamentet, närnligen med synderskan i Simons hus ocb med Maria frän Betania.

Och i visan sarnmanblandades hon med ytterligare en tredje synderska, närnligen med samaritiskan vid brunnen.

I visan möter vi närnligen Maria MagdaIena som den stora synderskan. Människor sam skrivit ner denhär visan i sina visbäften har vanJigen givit den just den rubriken:; "Den stora synderskan" .

Ca 350 pensionärer frän bela Sydösterhotten hade mölt upp tillbös~es~n .

Dragsfjärd-önskemiil:

Sanering och tili nytt tillskott åt 0- Här finns ett behov av gruppboende.

Och det behovet hoppas vi !runna tillgodose i samband med saneringen av Hannahemmets äldre sida. 1 samband med saneringen är det också meningen att bygga tili Hanna-hemmet med ett tiotal platser.

Detbär berättar socialdirektör Annika Lönorotb i Dragsfjärd. Hon fär medhill av Hanna-hemmets föreständare Eva Manelius som betonar att den del som ska saneras är byggd 1964.

- Den är verkligen i behov av en ordentlig ansiktsIyftning säger bon.

Hanna-hemmet är Dragsfjärd kommuns äldringsbem. Den ä1dsta delen är från böIjan av 1900-talet, men bar senare renoverats.

I den delen finos servicecentret inrymt.

Hanna-bemmet bar 41 platser ocb alla är besatta.

TIe av pJatsema är kortvärdsplatser.

- Vi saknar nu helt servicebostäder och det är en brist, säger socialdirektören. Det kan 6nnas handikappade som skuIIe vara i behov av en servicebostad.

Och gruppboendet skulle ocksä betjäna äldringar som inte är i bebov av en längvärdsplats, men som beböver den tryggbet som elt boende i anslutniog tili äldringsbemmet med sina servicefuoktioner skulle ge, inflikar Manelius.

- Det är ocksä meDiogen att i samband med tiI1byggnaden fä fram en krisbostad som skulle kunna användas t.ex. av en person som snabbt behöver komma bort frän den miljö där han eIler boo nu bor.

Varfjärde över 6S år Dragsfjärd bar ca 3.800

invänare. Var fjärde invänare är över 65 är.

- Andelen äldringar är stor, understryker socialdirektören. Å1dringshemmet bar tvä avdelDingar. Pä den nyare avdeIningen, byggd 1984, har varje å1dring eget rum ocb egen toalett. Pä den äldre avdelningen, byggd som en sjukavdelDing 1964, bor 2-3 äldringar tilIsammans i ett rum. Här har man successivt minskat antalet platser frän 28 tili 16.

- TilI den nyare av avdelningama kan äldringarna ta med sig personliga saker, men tili den ä1dre avdelningen är det i praktiken omöjligt, säger föreständaren Eva Manelius.

- Hemhjälpen fungerar också ule i skiirgården, llnderstryker sociaJkonsulent Ulla Väärä.

Här görs dagens TTUJl i ordning för de som bor och 20-tal å1dringar lllLlnför Hannll-hemmet. Från vänster Knr/sson och Kristinll Dahlqvist.

Dagverksambet ordoas också TilI Hanna-bemmets personal bör ocksä en bembjälpare ocb en arbetsterapeut.

- De servar de som bor pä Hanna-bemmet, men ocksä sädana som kommer tili Hanna-hemmet ocb deltar i dagverksarnheten bär, berättar Ulla Väärä. Hon är

Hanna-hemmets föreståndare Eva Manelius i samspråk med 87-åriga GrelLl Magnusson.

L.______________________________________________________________________ ,-..,

Vilka program

ggnad ger msorg

följderDu medi TV?

socialkonsulent ocb ledande hemvllrdare.

8-12 å1dringar kommer dagligeo tili Hanna-bemme!. Där stannar de frlln klo 9 tili 14, fär mat ocb bar möjlighet att bada, tvätta sitt byke och delta i den verksambet som leds av arbetsterapeuten Linnea Hagelberg.

växande grupp, säger hon. De kräver en mera intensiv övervakning än övriga åldringar här på hemmet.

Ulla Väärä säger att man inte vägrat n1lgon som anhållit om hembjälp dylik hjälp.

- Tvärtom bar vi bjudit ut vår service. Här bar vi inga 11Inga väotelistor.

Tili å1dringsbemmet finns en väntelista.

- Här ser vi tili behovet från fall tili fall, säger fOreståndaren Eva Manelius.

P1I bälsocentralen finns 3 personer avdelade för hemsjukvården. En av dem bar skärgllrden pll sitt omrllde.

Kommunalförbundet bar en bäddavdelning i Dalsbruk med 30 platser. Många av patienterna bär är långliggare.

- Den kanske främsta mlllsättningen med den verksamheten är nog att dehär åldringarna ska kunna komma ut och träffa andra, säger Eva Manelius. En taxi kör åldringama hit tili Hannahemmet och sedan hem tiIIbaka.

- Det är främst ensani-

Birger Gustafsson (tiU vänster) löser et! puzzel, medan Per Högdal (tili höger) tar del av en bok.

stAende sam använder sig

av denhär servicen.

Matservice i skärgården Dragsfjärd biller sig med nio bemv1lrdare ocb fyra bembjälpare. Av hemvllrdarna är en stationerad i skärgården och be~änar frärnst å1dringar bosaua i mtis och Rosala.

- 5-10 personer får del av servicen där, säger Ulla Väärä. Ocb p1l Högsåra bar vi en hemvårdare placerad.

För å1driogarna ute på Hitis och Rosala har man också ordnat med matservice. Man köper maten från lågstadieskolan i Rosala. Ulla Väärä berättar att 4-S personer använder sig av den matservicen.

- Målsättningen är att å1dringarna ska kunna bo kvar i sina bern s1l läoge som möjligt, understryker socialdirektör Lönnrotb.

1 Dalsbruk finns "Gamlas bern", radhuslägenheter som inte bebos av enbart å1dringar. Men hembjälpare och hemvårdare hjälper å1dringarna i dehär bostäderna med bastuservice.

Ocb s1l finns bostadsstiftelsen Kvarnbacken i Dalsbruk. Här finns radhusbostäder som främst är avsedda för å1dringar. Det är fr1lga om hyresbostäder och för invånarna här bar mao ordnat bastuservice.

1 Dalsbruk driver Folkhälsan ett hemtjäostprojek!.

Kommunen deltar i finansieringen.

- Denhär verksamheten gäller kanske Iitet piggare å1dringar, säger socialdirektör Lönnrotb .

Lönnroth nämner ocks1l att man i samband med tillbyggnaden av Hannabemmet har för avsikt att avbalka en fl ygel för dementa 1Ildringar.

- Tyvärr är det nog en

Gunvor Laakso, Dragsfjärd: - Frägesport är mitt favoritprogram. Jag är själv eo inbiteo korsordslösare och tycker om alla former av frågesport. TV -ny tt fOljer jag ocksä med ocb sll tar jag gärna del av olika uoderhällniogsprogram.

Hilding Vilander, Västanfjärd: - För mig blir del nog nästan enbart de finlandssvenska programmen och Sveriges TV. Mest ser jag nyheterna och olika underbållningsprogram. Det är ytterst litet av de 6nska programmenjag tar del avo

~

Trygghetslarm och matservice Ett drygt lO-tal 1I1dringar bar tryggbetstelefon. Via en k10cka kan åldringen slå larm om någonting skulJe ha gått snett. Under ~äoste­ tid går larmet tili bemservicebyrån i Dalsbruk. Under andra tider av dygnet går larmet tili någon anhörig eiler - i sista hand - tili ambulansen.

15-20 å1dringar fär ocksll sin matservice från Hanna-hemme!. Detär bemvårdare som kör ut maten. Ocb varannan vecka ges badservice vid Hanna-hemme!. Åldringarna får komma tili Hanna-hemmets bastu ocb bembjälpare från servicecentret bjälper dem med badande!.

Utöver detbär har man stödet för närstllende vllrd.

5-6 personer får stöd inom ramen för denna lag.

- Det är ett a1ternativ tili anstaltvård, p1lpekar socialdirektör Lönnroth. Och fardtjänst får ett 20-tal personer.

Dessutom finns Röda Korsets väo~äost, vars tyngdpunkt i dagens läge ligger i Dalsbruk.

Intill Hanna-hemmet finns ett par pensionärsbostäder ocb invllnarna därifrån kommer till Hannahemmet för att äta och fll sina mediciner.

- Eftersom de bostäderna inte är lämpliga för 1Ildringar hoppas vi kunna omplacera å1dringarna därifrån sll snart gruppboendebostäderna står fardiga, säger Annika Lönnroth.

Rainer Erlund

Britt-Maj Andersson, Dragsfjärd: - Bäst gillar jag Magnus Härestams Djipe Day. Och Cafe Umeå tycker jag om.

De 6olaodssvenska TVoyheterna kJ. 18 ser jag ocksä. Meo annars ser jag oog mera pä TV från Sverige äo frän Finland.

Sven Fromholz, Kimito: -TV-oyheterna k1. 18 ser jag. Sedan blir del mest lättare uoderhållning och kanske ollgon sveosk serie.

"Oonenpyörä" och Palos Megavisa gillar jag ocksll.

Cafeprogrammeo i TV-4 skulle gärna fll komma Iitet oftare.

Greta Söderström, Västanfjärd:

!

- Mest ser jag Sveriges TV -4. Cafe-programmeo tycker jag om. Ocb logela Agards program pA eftermidd.agarna. Jag tiltbör den 6olaodssvenska geoeratioo som iote kao 6nska, sä 6n1äoask TV ser jagjust inte alls.

)

Hilding Heikkilä, Kimito: - Napakymppi, så k1art!

Ocb Ooneopyörä. Ocb musikuoderbållniog. För mig ska det oog vara litet lättare saker. De egeotliga oyhelerna får man ju del av via tidoiogarna.

10

TORPET Historisk dikt av Dragon Torpet av Gärda Westerlund

Ung oeh stark han var den vdren 1865, 22 drig kOin han som fogde tili Herrgdrden.

Den 18 maj kördes sista gdngen med häst hem över isama det drettillmidsommaren kom potatisen i jorden.

De dren byggdes gråstensladllgdrden av Iamniga oeh starka mäl~ som lällllJat hemmets /Junger, för bröd i vdra nejder.

Vid forsen, där val/nel flödade frdn tvenne stora träsk, byggdes kvamen, där säden maldes tillmjöl dt halva soeknen.

Brödet, det viktigaste av allt.

Med häst oeh kärra kom mali pd ddtida vägar.

Man kom roellde med skottkärran i roddbåtell, eiler bärande en säek på ryggen.

Sellare kom pärthyveln vid kvarnväggen som förvandlade skogells [uror tillljllsa pärl/ak där rdghalmen förmllllllat.

Dell IInga fogden flyttade, men kom igen med barn oeh maka.

Ett grdl/ oeh mggigt 3-dagars torp blev deras he~ med spålladsskal/ oeh 80 hjälphjolls dagar, samt 60 famllar björkved huggen, körd Oell radad invid havsstralld.

Srugalls svarta väggar, det mllrkna golvet, farligt att beträda.

Eli grdstells spis, där stora ugnell vörmde ungarnQ i kaila villter llätter, dd vattnet frös tili is, i såll pd golvet.

Uthusen färdiga att falla, stöttas upp av starka torpar armar. Stallet,

där en gång Dragonell hyst sin häst, var /dgl oeh litet, årtalet ristal i östra gaveln 1823.

Lagården frdn 1830 stod kvar som boda llti sena tider, dd redan tvellne nya fähus timrats.

Mödosamma dr förgillgo, flora mWlllar tili att mätta, sommartid, frdll trånga stugan, flyttade tilllagdrds vinden Torpets mållga ulIga söner.

Efter mer ällhalva dygnets slit fanlls ällnll kraft för friallfärder, hanll Jazappt hem i grynillgsljuset förrell Torpam väekte klockall 3.

"NII är dags att gå tili Herrgåln! " Väl en timmes väg, för gamla trötta fÖller.

Dagsverkella var mdllga, 16 timmar långa.

För överdagama, fiek mali 84 pemii, vid årels slllt.

Som hjälphjon, i "rdggräddarhellan " dög storväxt tiodrillg nog att binda råg, trots att blodel sipprade fråll sår Oell IItslag frdn Mde armar, hällder, de veekoma som skörden pågiek.

Torpets alla söller, utam eli, försvaml i Storstadsvimlet, tvd av dem giek bort, i silla bästa år.

En blev kvar, tog halld om mor Oell far oeh Torpet tillsammans med sin unga friska maka.

De bröto mera mark, gödslade Oell sådde.

Skörden ökade, bröd famzs uppå bordet.

D en nya käman inköpt som odllglig pd allktion, blev oumbärlig, när smöret ökade i bWlkell varje kämandag.

Slaganhängdes IInder skjlllet, när hästvandringen blev verklighet. Säden togs undan med räfsa, med räfsa, haekades bosset likaså.

J ag kan se dem än i dammetalla, sedan länge borta -. jag kan se hur Herrgå llzs folk,

vandrade förbi tilllzavreskördell.

Skördell kördes sedall lzem, med villterföre.

Hästama, med säekpå ryggell där seldollell skavade sår i vdrbruks hellan.

Dagsverkar kojorna, tili breddell fyllda utav bam Oell bambarn, krypallde omkrillg i kaila vdta kamrar.

OFÄRDSÄREN, - dem vi gamla i vdr Imgdom IIpplevt.

Alltins blev förvalldlat, efter AR A V TUNGA OFFER! Aldrig våra fäder allat, viIkelI Iyx oeh skllldsall välfärd, vi i della lalld nu fdtt!

NII Herrgålns IIlISbolld, ensam lzarvar silla slätler sköter ensam hela skördell. ' Grdstells lagd/ll, tork oeh lager rymmer.

Gamla kvamen sakra rutlllar illvid bäcken. lllget Ijlld hörs mer av lzäst oeh körra, allt för lällge sedall tystllat.

Bam oeh bambam ifråll kaila komrar lever gott i egna varma villor, eiler paradiset Sverige.

Deras foma hem är prydligt illrell för - tllrister.

- Sista släkret kllogat färdigt 1111 pd Torpet. lllgell mer vili bruka jordel~ illgen mer fömås all träla!

Torpets tegar krymper efterhalld som skogelI kommerHäst Oell kor, sell länge borta, älgell letar fåfängt efter frodig lzavre.

Bakom videsndren allas kanske Torpams möda.

INGEN KÄNNER VÖRDNAD MER FÖR BRÖDET!!

Sena tiders bam i blanka dkdon fram på asfall sllsarser förströII i förbifartell lIågon undrar, målllle lzär lIån ' gdng har varit ODLAT? MÅNNE HÄR HAR LEVAT FOLK NÅN GÅNG l TIDEN? ?-

HELIGA lllLDEGARD Abdjssa som levde på 800-talet bjälper ännu idag

, ,r.

Heliga Hildegard kände till mediciner ocb bot för alla kroppens ocb själens sjukdomar. Hon kände tili världsaUtets ordning och framhöll, att människan är en liten del av den stora belheten.

Heliga Hildegard är åter populär och uppskattad, speciellt inom det tyska sprAkomrädet. Allt flera böcker, som berättar om henne och återger hennes för inte sä länge sedan päträffade texter (Vatikanens arkiv), har utkommit pä senare tid. Hennes råd var tydliga och konkreta. Nutida experter säger att det fortfarande är lätt att förstä hennes uttryckssätt och förklaringar. 1 vetenskaliga undersökningar har läkare, som intresserar sig för naturmedicin, påvisat att det bon sagt om läkeväxter och olika bot stämmer.

Jaakko Heinimäki, luthersk präst och informatör, bar blivit intresserad av och forskar i helgonkulten. Hans bok "Pieni mies jalustalla" i vilken han berättar om helgon har nyligen utkommit. Helg~mkuJten föddes dä historien fick sina första kristna martyrer. Man trodde att martyrema hade goda relationer till Gud och att de därför kunde förmedla levande människors frägor och problem tili Honom. Heinirnäki skriver i sin bok att ''Tanken om himmelska förebedjade är en längst utvecklad lobbningsideologi. Det är inte att undra över att Europeiska Unionen (EU), som sysselsätter en väldig arme lobbare, tagit Jungfru Marias, Himme-

lens drottnings gloria tili sin symbol" (fri översättning).

Heinimäki säger om Heliga Hildegard att hon var en mystiker som led av anorexi, depression, destruktiva tankar och förföljelsemani. Han berättar ocksä att hon, trots att bon var nunna, bade häpnadsväckande tankar om sexualiteten: mannen ocb kvinnan är just i sin sexualitet bilden av Den Heliga Treenighetens inre liv. (KälIa: IItalehti/1.4 1994 sido 38).

Hildegard var synsk: "Ända sedan bamdomen har jag fätt glädjas över min själs seendeförmåga fram tili dessa dagar, nu är jag redan 70 år gammal".

Tusentals människor vände sig tili den synska abedissan i det benedictinska nunneklostret i Bingen (senare Eibingen) för att fråga henne tili råds: kejsare, biskopar, präster och vanliga människor.

Hildegards rättskänsla var omutlig ocb bon sade vad hon tänkte, även tili de mest uppsatta personer.

ALLT LIV äR VäXELVERKAN. Hildegards visioner bildade en omfattande helhetsbild av den själsliga och mateJ;iella skapelsens lagar. Redan 400 år före Galileo Galilei visste hon, att jorden cirkulerar kring solen. Alla makro- och mikrokosmiska faktorer har samband med varandra ocb päverkar varandra. De fyra elementen jord, vatten, luft och eld påverkar jordklotets och människomas Iiv även själsligt. Hil-

degard betonade att endast människans egoistiska och njutningslystna sätt att leva gör individen själv och andra människor sjuka samt ästadkommer omstörlningar i naturelementen.

MåTTLIGHET äR VISDOM. Det mesta av den kunskap som Hildegard tog emot i översinnliga kontakter var avsett för det vanliga folket tili bandledning i konsten att leva. Hennes råd var tydliga ocb konkreta.

Beträffande själens och kroppens hälsa var kravet på mättlighet en av Hildegards viktigaste lärdomar: Andliga övningar, ärbarhet, mättligt med mat och dryck ocb sexualitet - dessa i övermått var skadligt för människan.

Karaktärsegenskaper som skapar harmoni växer ur mättlighet, framhöll Hildegard och sade, att de päverkar själens och kroppens bälsa positivt ocb behövs ivardagsIivet.

Sädana karaktärsegenskaper är tålamod, bjälpsamhet, "stort" bjärta, kärlek tili nästan, tro, bopp, rättvisa, styrka, uthållighet, fömöjsamhet samt längtan tili det högre, respekt för Gud och tjänande av Gud. URVETET (SPELTET) SKYDDAR OCH BOTAR. Växtrniljön påverkar matvaromas kvalitet, livsmedlen påverkar själen ocb sinnet: En del böjer sinnesstämningen, andra verkar deprimerande.

Dieten som Hildegard rekommenderade var varken strängt avgränsad eiler absolut vege-

tarisk. Hon rekommenderade inte rAkost (Anm. VL: hygienen på den tiden var väl inte den bästa vid ex. tillredningen av mat)oSin givna plats i kosten ocb som medicin hade ölet ocb vinet, använda i måttliga mängder. Överst pä Hildegards lista över näringsärnnen fanns speltet (urvetet, pä finska aIkuvehnä). Speltet, som fallit i glömska, odlas numera och i allt högre grad frärnst i Tyskland, Schweiz och Österrike.

Speltet trivs även i karg ocb stenig jord: Skalet som omger komet skyddar det från sjukdomar och det tål bäde torka ocb mycket rego. Komet är t.o.m. skyddat mot miljöföroreningar och radioaktivitet.

Speltet behöver inte konstgjord gödsel och inte insektgifter.

Speltets värdefulJa näringsvetenskapliga egenskaper bar nu pävisats i undersökningar: Alla näringens delfaktorer kombineras i komet pä ett nästan idealiskt sätt: vitamiDer, spärämnen, mineraler, äggviteämnen (proteiner), omättade fettsyror och aroinosyror. De vitala ämnena i speltet är vattenJösliga, lättsmälta och upp-sugs omedelbart av organismen.

Man vet av erfarenhet att personer med säd- ocb andra allergier obekymrat kan använda spelt. Speciellt anmärkningsvärt är att speltet stärker kroppens immunsystem.

Speltet är en idealisk näring för en svårt sjuk person och för ett litet bam.

"GUD HAR MEDDELAT MIG DESSA MEDICINER".

Kunskapen om mediciner från bäde växt- och djurriket som finns i Hildegards böcker ocb som verifieras av nutida experter har aldrig funnits vid nägot kloster ocb inte heller som sådana i nägra andra böcker.

Högst pä Hildegards grönsakslista finns fenkoln: "Fenkoin är en bälsosam växt frlln rot tili topp". Hon rekommenderade att man skall äta fenkoin rä. Läkare har nu konstaterat att fenkoln hjälper mot matsmältnings- ocb luftbesvär, balsbränna samt vid mag- och tarmsår. Den rengör matsmältningsorganet från slaggämnen. Fenkol finns nuförtiden förutom som grönsak, även som the, olja och i tablettform.

Läkare säger att Hildegards läkningsprogram innehåller en djup vetskap om människans hälsa ocb sjukdomar.

Exempelvis bar bon noggrant och riktigt beskrivit faktorer som har anknytning tili cancems utveckling. Hildegard rekommenderade olika bad, omslag, smör.jningar ocb naturens droger, koppning, fasta och hälsosam sömn för att rena kroppen från gifter.

HILDEGARDS NERVPEPPARKAKOR. Pepparkakskryddoma muskot, kanel och nejlika päverkar nervsysternet, sinnesstärnningen och hela organism positivt. "De öppnar hjärtat ocb avlägsnar ur det bitterbeten, ger sinneslugo ocb en glad röst, klamar

sinnena, minskar kroppens skadliga vätskor, skapar gott blod, ökar koncentrationsförmågan ocb ger verksamhetslust", lovar Heliga Hildegard och rekommenderar att man skall äta 3-5 pepparkakor per dag. 1 Tyskland har man gett av dessa pepparkakor åt skolbam som lider av bristande koncentrationsförmåga.

Med goda resultat!

1 Heliga Hildegards recept på pepparkakor ingick spelt och eiler vetemjöl, bonung (Anm. VL: det fanns knappast socker på 800- talet? - Nuförtiden bannlyses ju det renade sockret belt av naturkostprofeter), hela ägg eiler äggulor, bakpulver, litet salt och skalad mandel (om man så önskade). Kryddor var de nämnda muskot, kaneloch nejlika.

- Om man vili pröva på att tili en del ersätta vetemjölet i sin pepparkaksdeg med spelt, bör man minnas att speltet jäser mycket kraftigt. Man mäste pröva sig fram ifräga om mjölmängdema. Degen blandas på vanligt sätt ocb bakas ut till runda längder som invirade i smörpapper fär stä i kylskåpet för att degen skall bli fast. Skär längdema i tunna skivor och grädda.

(Spelt eiler urvete (aIkuvehnä) kan man fråga efter i hälsokostaffårer. Exempelvis Stockmann säljer spelt. Det importeras tili Finland av MakroBios, tfn 911-204 446.

Ett 1/2 kg:s paket kostar 13,90 (uppgift frän 1993).

Valborg Louhisto

11

EU-medlemmar

Eira Pensionärer rf 20 år Jubileet firades med en lunch med mindre allvarstyngt program pä restaurang Vaakuna den 11 oktober. A11sängen, där nog nästan alla 80 närvarande sjöng med, leddes förtjänstfullt av trubaduren Ecca Sjöblom. Pensionärsförbundets ordförande Levi Klävus med maka hedrade festen med sin närvaro.

Ordföranden hälsade alla välkomna ocb sä aväts en synnerligen välsmakande luncb.

Käsören skulle gärna ba ätit mera, men klädseln tillät det icke. Efter maten kände sig alIa sä väl tilIfreds, att käsören vägade hälla sitt nog sä okonventionella bistoriska käseri.

Han hade strängt ologiskt grubblat över varto r föreningen bette vad den bette, men inledde med att framföra Eira Pensionärer hnr passeraJ 20 års gränsen. JubiJeet firades med lunch och ett Iättsamt en belt ny revolutionerande teori om buru narnnet Finland program. uppstätt. ning. Han närnnde, all 24% av Redan under stenäldem namn(be)-visade sekretera- tjänt rungande appläd. drev tyskama sommartid ban- ren, att nägon konstituerande Ekonomin konstaterades Finlands befo1kning är pendel vid vära kuster. Dä fanns medlem troligen verkat inom vara tillfredsställande. Vilket sionärer, vilket motsvarar cirNamnet konstaterades vara den ärli- ka 1,2 miljoner personer. Han ju inte ännu varken ladugär- bostadsbranscben. dar eller ladugärdssvalor. Va- Eira bar god klang i bostads- gen äterkommande basarens sade även, att föreningamas dan insektema lockade av öl- aff"arer, ocb även bland oss förtjänst. Sekreteraren efter- viktigaste uppgift är att bjälpa doften, kastade sig över köp- pensionärer. Föreningen bar Iyste även större politisk akti- tili att bryta isoleringen för sämännen. Som fick irriterande gätt frän klarbet tili klarbet, vitet. Finlands seniormedbor- dana som pensionerats eller utslag och utbrast "diese dum- ocb frän framgäng tili fram- gare protesterar inte lika efter- som mist sin livskamrat.

Efter en synnerligen trivme Finnen". Ocb sä döptes gäng. tryckligt mot överhetens En stor del av Iömingens orättvisa beslut, som vära ge- sam eftermiddag skildes alla värt land tili Finnenland, som sedan blev Finland. Den som aktiva verksambet tillskrivs Iikar i de andra nordiska län- ät. Ocb käsören begav sig icke tror, kan slä opp ordet ak- det faktum, att den ständigt dema. hem ocb nedtecknade 'dessa ne i Nordisk Familjebok. Där baft sä duktiga ordföranden.

Vid kaffet framförde för- rader. o:lol(U- att del Ur l ika m e d Finne.

Den ouvarande ocdförandeo. bundsordföranden Svensk'å Rolf Liljander Beträffande Iöreningens Hervor Udd, fick en välför- Pensionärsförbundets häls-

Sä är vi dä ärtnu mera europeer än tidigare. Med en övervikt om 57 procent ja-röstare torde det vara klart all ocksä riksdagens omröstning ger samma resultat. Å1and bade en svagare övervikt för jasidan. Länge säg det ganska järnnt ut. Det tyder i alla fall pä att deras egen EU-omröstning i november knappast kommer att skilja sig mycket frän rikets resultat. 1 en gallup dagen efter valet säger 150 av 200 riksdagsmän att de kommer all rösta för EU-medlemskap. Därmed är saken klar.

Dä är det två tredjedels majoritet.

De kartor som visades i tvrapportema efter valet visade klart att landet har delats i tvä läger. Ja-sidan finns i södra Finland - en klart markerad gräns säg man ungefär i böjd med Bjömeborg och Tammerfors. lnte oväntat gavs de flesta ja-röstema i Grankulla (över 80 procent). Lika bög nej-procent blev det pä ett par bä.ll i finska Österbotten.

Inom svenska Österbotten bade Vörå den bögsta procenten nej-röster.

Värt valresultat bar sin inverkan ocksä i Norge och Sverige ocb syns kanske redan nu i skrivande stund dagen efter valet i deras opinionsundersökningar. Finland bar visat vägen.

Pä en nordisk socialförsäkringskurs i Mariehamn Iör ett par veckor sedan föreläste forskaren Maija Sakslin frän Helsingfors Universitets insti-

Svenska hörselskadade också i behov av stöd

Kyrkslättbor firade 20 år Inbjudiga gäster, foreningins käringar ä gäbbar!

äterblick pä föreningsstarten ens" genom Ingegerd Herrocb rundturen man gjorde tili gård, Bertil Laitinen, Birgit södra Kyrkslätt for drygt 20 är Beck, Marita Granholm, SigSä inIedde konferencier Rolf sedan. Sedan sjöngs unisont ne Nyqvist, Viola Björlanan, Lindholm Kyrkslätt Pensionä"Välkomstsäng". Därefter upp- Solveig Bäckström ocb Axa rers 20 ärs jubileum den 3 oktoträdde Torsten Hallen med en Jansson. Kyrksläll kommun ber i Prästgärdsbackens servi20 ärs krönika pä vers. uppvaktade genom Håkan cebus. Därefter spelade Maj Forsren ocb Andelsbanken Hallen pä piano en del ur SibeSedan var ordet frill ocb den genom Christian Beck. Efter lius "Finlandia". länga raden av uppvaktande in- tärta och kaffe bjöds pä musik Ordforanden Gretel Hem- leddes med Pensionärsförbun- och säng. nell hälsade den talrika pu- det genom VL Jerker Nyberg Föreningen delade ut blombliken välkommen med en liten v::b Marianne Sandell, "ÖVer-

tut for intemationell rätt. Hon framböll att EU inte ingriper i vär sociala trygghet. Besluten inom den sektom sköter vi själva om. Vissa väsentliga skillnader finns dock: - Vär sociala trygghet baserar sig pii boende ocb gäller alla. Utanför Norden är socialskyddet beroende av arbete i mycket bög grad. Det innebär all stöd för bam ocb farnilj ges via den som arbetar. - Inom EU kommer dock inget land att kunna begränsa sociala stöd enbart tili det egoa landets invänare. Finland ger redan nu socialbidrag ät alla behövande oberoende av nationalitel, medan t.ex. Sverige i vissa fall begränsar stödet tili medborgare i det egoa landet.

Maija Sakslin päpekade också vissa skillnader. Här i Finland är det inte vanligt att man inom familjema tar band om bäde yngre ocb äldre. Vi utgär ifrän att det finns sambällsstöd i en eller annan form frän vaggan tili graven. 1 de katolska EU-Iändema anser man att familjen skall ta hand om ocb ekonomiskt svara f<ir sina närmaste. De stöd som ges betalas tili familjen.

Vi bar röstat och fätt värt resultat. Nu återstär bara att vänta och se vad det för med sig i praktiken. Sä undrar kanske nägon bur jag röstade. Det blev ja, efter ganska stor tveksambet. Men jag kom tili att vi inte bar räd att ställa oss på sidan om övriga Norden är med.

Ebba Jakobsson

bukeller tili de personer som varit med frän aUra forsta början, bl.a. tili f<ireningens f<irsta ordförande Vita1is Grönroos.

Som sängfägeI- uppträdde Sofie Baclanan ocb Nisse Wollstens orkester "Blue Moon" svarade för musiken.

Som avslutning sjöngs unisont "Modersmälets säng".

ms

Kuulonhuoltoliitto - Hörselvärdsförbundet bar en insam1ingskampanj pä gäng.

Där är emellertid inte Förbundet Finlands svenska börselskadade med, meddelar det svenska förbundets ordförande Tryggve Eklund.

Det svenska förbundet grundades for ätta är sedan och har nio lokalföreningar runtom i Svenskfinland ocb totalt 1.600 medlemmar. Man

arbetar för all svenska börselskadade ska fä information, anpassningskurser ocb annan service pii sitt modersmäl.

Om nägon vili stöda det svenska arbetet för börselskadade gär det bra att betala in en summa pii Förbundet Finlands svenska börselskadade rf:s bankkonto i Aktia Bank ' 405511-41250 eller postgiro 800012-482660.

När det värker i leder och muskler En mycket ;l0d vana år att alltid

Muskel· och ledvärk kan uppstå vid överbelastning . reumatisk värk, försträckningar och vrickningar.

I samlIiga fall är det en ska· da i vävnaden som ger upp· hov tili smärtan. Behandhng· en bör sålunda inte enbart lindra varken utan även be-

~~~:d~'e~~~~~~~.av den

-- -

läsa

KRAM

ANNONSERNA

50 9 1259

i denna

TIDNING

Om värken förtar livsglädjen

a;

hiälper Mobilat Mobilat'"- behövs där värken sitter

Mobilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokall i den skadade vävnaden smärtlindrande och uUäkan de just dar orsaken tili smärtan sitter. Mobilatlindrar snabbt värk, inflammation och svulinad. Mobilat befräm· jar den lokala blodcirkulatio·

~~h ~il~~~n;ä~n~~~~~i~~_en frisknande.

Receptfntt på apoteket

AKTIVA BESTANDSDELAR Kräm Extrsuprarenal ,pur.' .. mucopotysacchafl d polysulf acid salic . • Gel Extr.suprarenat puri l., mucopolysacchandpolysulf. , acidsallc . Isopropanol

Läs omsorgsfullt bruksanvtsnlngen I förpacknlngen.

....

12

-., -

E~f~~r. ~ Böcker * Böcker * Porkalas arrendering Kosmopolit blev bok av Leino i småstad Klimax i Olle Leinos "Herren Prövar Blott" är de förtätade septemberdygoen 1944 dä "Porkala-omrllde!" , bara ett par mil frän Helsingfors, totalevakuerades för att överlätas som militärbas lIt Sovjetunlooeo.

Arrenderingen av Porkala var kanske den tyngsta och mest överrumplade punkten i de ryska fredsvillkoren när Finland äntligen Iyckades krllngla sig ur kriget och alliansen med Nazi-Tyskland.

Olle Leino är född och uppvuxen i Kyrkslätt, den socken som drabbades hllrdast av evakueringen. Han deltog själv som tolvärig pojke i arbetet med att utrymma denna uräldriga svenskspråkiga kuIturbygd där, förutom flyttningen, all skörd skulle bärgas pll en vecka.

Böcker

* Böcker * Böcker

Leinos nya bok ger ocksä Frank Jemström har tecken levande och närgängen nat ner sina upplevelser under skildring av en generation ett 11Ingt och nästan dramasom växte upp i ett vacuum av tiskt liv. Han rubricerar boken de tappra unga män som slogs och upplevelsema som Sju och blödde vid frontema. liv. När man läser boken om Bland dem fanns hjältama hans upplevelser är det som och offren, de gjorde bedrifter en snabblektion i vllr och Euoch utstod umbäranden. "Vi ropas nutidshistoria. l sin (bort)förklaring till som föddes i början av 1930-talet var bara trötta och varför boken tillkommit säger blaserade pä detta krig som författaren att hans liv kan depägätt i mer än hälften av värt las in i sju olika tack. Och att liv", säger Olle Leino. det ättonde nu är pll gäng.

Sitt första liv upplevde hao Skildringen av sommaren och hösten 1944 sedd med en som bam i första världskrigets ung pojkes ögon är avdrama- Berlin, det andra som invandtiserande, realistisk och re- rare i Finland, det tredje som spektlös. Det gäller bäde var- finlandssvensk publicist, det dagsIivet i krigets skugga och fjärde blir ären som krigare evakueringsdygoen dll över och det femte uppgifter inom 8000 människor utan varsel Rundradion, sjätte inom vär fick lämna sin hembygd. utrikespolitik bl.a. vid FN och sjunde översättningar samt 10(Schildts). kalpolitisk och politisk histo-

Jag mår fint Det är inget som helst fel pä mig, det kan jag gott forsäkra dig.

Jag är sä frisk, som du kan se, litet ledgängsreumatism bara i mitt knä, det sticker när en bit jag gätt, och när jag talar flåsar jag sä smätt.

Mitt blod är tuot och min puls är svag, men det oaktat vidhäller jag: Jag mär sä 50t som bara den, du kan ju se det, gamla vän!

Jag tror att levem är ur funktion, och ryggen ja, den saknar visst motion.

Jag traskar min väg i sakta mak, den jäkla ryggen vill ej mera hällas rako Min hörsel är dälig, min syn är skral, det är nog ganska bräckligt re'n, mitt gamla yttre skal.

Men jag mär fint ändä i min misär, förbaskat bra för att vara den jag är.

Mina fötter - ja, de är en sak för sig.

Jag har nog hlliotsstöd som gjorts för mig, jag skulle eljes inte kunna ta ett steg, men nu sä kan jag ändä gä längsamt pä en väg.

Om jag är sömnlös? Nja jag Sover nog en stund - nästan varje natt - ibland sä fär jag ej en blund.

Dä möter mig i spegeln ingen vacker syn, mitt gamla trötta ansikte med nya rynkor uppä hyn.

Mitt minne, ja det mäste erkännas, det sviker mig ju nog, det susar uti huvudet som i en väldig skog.

Men eljest är min tillvaro nog tämmeligen fin, den känns bra skön efter det jag fätt mitt aspirin.

Det gär nog ingen nöd pä mig, det kan jag verkligen försäkta dig.

Sä sensmoralen, som vi av min lilla utgjutelse nu fär, den är att det tör dig och mig, som fyllt ren mänga är, är tusen gängen bättre att försäkra blott hur bra vi dock, i allmänhet, har mätt.

Därför ger jag dig rlldet min äJdrande vän, när en medmänniska frägar om hälsan igen, att Iyfta pä hu'vet och svara trankilt: "Jag mär verkligen bra, jag mär fin!".

Ty det är banne mig vars och ens ensak tili slut, hur bra man kan mä och hur man ser uI. Fritt översan frAn engelsk tUI QV Saga Eerola

1945-79. Under hans tid utvecklades VN tili en västnyländsk tidning och fram tili 1960-talet ar omsättningen a.v redaktörer vid tidningen betydande. Bland de som börjat sin joumalistbana här saknas inte mänga av dem som skulIe bli tongivande inom den finlandssvenska pressen under 70- och 80-talen.

Frank Jemström behandlar i sin bok livet i smästaden med ironisk humor men han tvekar inte att svinga piskan över sädant han inte kan godkänna. Nägon uppgörelsebok, som mänga kanske väntat, med sina motstllndare har han inte skrivit. Vilket visar hans sinne tör det väsentliga.

Undertecknad räknar det som en Iyckospark att under 15 är ha fätt ha Frank Jemström som läromästare i journalistik. Åren efter FJ pä VN ria.

Frank Jemströms formule- gick sedan pä rutin.

Mitt första reportage vid ringsförmäga och hans mälande bildspräk ger läsaren en VN var nära att leda till ätal känsla av att stä bredvid och för ärekränkning. NlIgot som pll ort och ställe i Berlin följa enbart tack vare FJ:s förmäga med den unga, blivande eke- att tackla sädana situationer näsbons äventyr. Somrama raon ut i sanden. Inför en sestillbringades hos modems sion vid FN i New York var släkt i Finland bl.a. i Fiskars rädet han gay sin redaktion att och pä Karelska näset. Snart skriva sä att han inte blir blev emellertid Finland statio- tvungen att sitta inne när han närt bemland for mor ocb älerkommer.

Det behövde ban inte. bam.

GurliNurmi Men det är som publicist, som chefredaktör vid Västra Nyland, Frank Jemström är Frank Jemström: Sju Liv, mest bekant. Tiden pll tid- Schildts 1994, 228 sidor, pris ningen omspänner äreo 137 mk.

Läs om Solbåtsfolket!

Finlandssvenska Nylands- las upp för läsaren. 1 boken gillet i Stockholm (FNYS) har ges ocksä korta fakta om Finnyligen publicerat bokeo Sol- landssvenska Nylandsgillet i skenSFolkst. Finlandssvens- Stockholm. Föreningen bildaka nylänningar, som en gäng des 1982 och konstituerades i invandrat eiler ätervandrat till januari 1993 med 98 personer Sverige frän Nyland i Fin- närvarande inklusive repreland, berättar i boken om sina senlanter för FRJS och frän NSU (Nylands Svenska Ungtankar och minnen.

Bokredaktionen i Stock- domsförbund). GilIets medholm skriver i sin inIedning: lemmar är spridda över hela "Vi kallar oss för solskensfol- Sverige. Föreningens nuvaket för vi har vandrat tillsam- rande ordförande är Solveig mans med den i öster upp- Nordström som bor i Stockgäende solen västerut och vär holm.

Den lilIa inbundna boken fardväg har för de flesta varit över "vattnet". Bäten och so- pä dryga 80 sidor är trevlig att len är vära symboler. När so- läsa. Säkert väcker den egoa len, vär fardkamrat, gätt ner minnen hos mängen läsare har vi gätt i land, i väster, i som själv är förtrogen med vad som under ärens lopp Sverige".

Den första berättelsen i bo- hänt i Nyland. Speciellt borde ken ger en samlad historisk den intressera dem som har släktingar överblick av landskapet, livet 50landssvenska och levemet i Nyland från an- och vänner i Sverige. no dazumal. Minnesbilder och -fragment om olika uppValborg Louhisto levelser och levnadsöden ruI-

.1

Jordbrukareskrev om Täktom by i gången tid "Täcktom by i gången tid" är titeln pä den bok pensionerade jordbrukaren Bo-Evert Winberg i Täktom gett ut pä eget förlag. Boken, pll 196 sidor, gestaltar sig till en gedigen genomgäng av det byn och dess människor varit med om. Winberg har lagt ner ett stort arbete pä boken. Men sä är den ocksä ett värdefulIt tillskott tili det som skrivits om Hangö udds historia.

- Redan pä 1950-talet hörde j ag dä gamla täktombor berätta om sin hemby, säger Winberg. Jag tyckte det skulle vara intressant att skriva ner de berät!elserna i en samlad skrift. När sedan generationsskiftet pä min hemgärd genomfördes frän början av 1991 fick jag mer tid över att forska i byns historia och ocksä mera tid över för skrivarbetet.

Och forskat har Winberg flitigt gjort när han arbetat fram sin bok. Han har suttit otaliga timmar i riksarkivet i Helsingfors och plöjt igenom domböcker för Raseborgs västra härad, mantalslängder, senatens kammarkontors handlingar O.S.V. KälJförteckningen upplar ocksä en mängd litteratur Winberg tagit del av för sitt arbete.

Winberg kommer fram tilI att det bott människor i Täktom ätrninstone sedan 1200-lalet. Han berättar isin bok om foma tiders beskattning, om jorddelning och om storskiftet. En utomstäende frapperas över hur mänga gänger byn varil utsatt för fiendebesök, plundring och bränder. SäJunda brände ryssama byn totalt den 27 augusti 1788. Vintem efter drabbades invänama i byn av en svär epidemi. Man var dll tvungen att ta sig fram i mycket primitiva förhällanden. Men tron pä framliden har alltid funnits: pll 1780-talel var Täktom föremäJ för en livlig byggnadsverksambet.

Ocksä Krimkriget 1854-55 lämnade sina spär, liksom krigsären 1914-18. Och i mars 1940 mäste täktomboma avstä sin hemby tili dävarande Sovjetunionen. När omrädet äterlämnades halvtannat är senare var mycket skövlat och förstört.

Winberg berättar om den kommunala indelningen pä udden, om de kyrlcliga förhäJlandena, om hur bildningsväsendet smäningom log fart, om foreningslivet och mycket

därtill. Smätt humoristiskt berättar han hur endel täktombor lade beslag pä rysk egendom efter Krimkrigets slut. Han näroner att byn hölls isolerad hösten 1831 dä man frukt ade att den nätts av koleran (en farhäga som dock visade sig obefogad). Han berättar om scharlakansfeberepidemin 1906 som inom sex mänaders tid skördade 19 täktombarns liv. Han berör vargplägan pll 1800-talet. Som en episod kan nämnas att en varg en gäng förföljt en hund ända in i farstun. Där togs vargen sedan av daga med hjälp av sästängen. Man fär ocksll veta att täktombor jagade säl med framgäng i mitten av 1750-talet.

En intressant detalj är ocksä att Winberg nämner att pä Fattenborgs vägkarta "vägen" mellan Gennarby och Österby ännu 1767 var utmärkt endast som "ridväg".

Winberg berör bondesjöfarten, som inte var utan betydelse heller för Täktom. Och som en kuriositet kan nämnas att det en tid förekom privat bankrörelse i Täktom. Unerörelsen var faktiskt mera omfattande än den sammanlagda

rörelsen for sparbankema i Tenala och Bromarf...

Winberg berör ocksä emigrationen tili USA, liksom ocksä kolonisationen. ''Täktom by i gängen tid" utgör ett viktigt dokument om Hangö udds historia och speciellt om Täktom bys historia.

Man kan med gott samvete rekommendera boken för alla som är intresserade av Hangö udd i gängen tid. Täktombor i förskingringen kan säkert uppfatta boken som en kontaktlänk till sin gamla hemby och till sina rötter. Boken är tryckt hos Ekenäs Tryckeri och kommer att säljas hos olika bokhandlar i Västnyland till ett pris om 120 mk.

För illustrationema i boken svarar Viking Nyström. Hilding Nyström har haft hand om renskrivning och ombrytning av manuskriptet.

Rainer Erlund

WA'A TEATER

ÖSTERBOTfENS REGIONTEATER

Boken om Wasa lester under 75 Af

FRÄN SKANDAL TlLL MUSIKAL! Kan bestållas från teater1<ansfiet

tel 961-320 0302, pris 150,. + postförskottskostn.

13

Resa tili östra Finland 22-25 augusti 1994 Drumsö Pensionärer arrangerade en resa tili Valamo.

I dessa tider, när det är svärt att f1l ihop tillräckligt stora grupper för resor, är det en bra lösning att även andra än medlemmar kan della. Dessutom är det trevligt med nya bekantskaper. Vi undertecknade tog fasta p1l tillfillet ocb följde med.

Gruppen bestod av 28 I2rumsö-pensionärer, 7 utomst1lende med Marianne Pacius som reseledare. Bussen var fr1ln Lindholm Lines med Edgar Dahlström vid ratten.

Starten skedde k1. 8 frän Drumsö ocb k1. 8.10 anträdde vi övriga bussen vid sedvanlig avg1lngsplats vid busstationen. Vädret var litet ruggigt, men s1l smäningom kom solen fram ocb sen var det lint väder bela vägen.

Första uppebället gjordes i ltis, en liten kyrkoby som 1990 valdes tili Finlands vackraste, med bäst bevarad miljö. 1 samband med en miljökonferens i Norge 1991 uts1lgs byn tili den fjärde vackraste i Europa. Vi besökte kyrkan, byggd 1Ir 1693 efter modell av Katarina kyrka i Stockholm. Därefter var gruppen inbjuden tilI Britta ocb Björn Sjöbloms vackra sommarställe vid Urajärvi sjö. Efter en trevlig samvaro ocb ve-

1 Joensuu hade vi paus för shoppingrunda.

gräddas. Med särä serveras hembakt bröd, hembrygd svagdricka och som dessert russinsoppa samt kaffe.

Sedan 900-talet bjuder värdinnor i Sydkarelen sina familjer pä denna läckra specialitet.

Längs väg 6, som g1lr vid vär östra gräns, 1Ikte vi tilI Parikkala där vi besökte konstnären Rönkkönen, som kring sill hem har en gaoska säregen utställning av hundratals betongstatyer föreställande allt mellan himmel och jord: präster, nunnor, sjömän, negrer, kineser, djur, nalena och k1ädda människor och mycket annat. Stället är s1l populärt att en större parkeringsplats byggdes invid platsen. Rönkkönen själv s1lg vi dock inte tili.

Besök i kIoster

KD.fferast hos Britta och Björn.

Världens stärsla träkyrka S1I var vi snart i Punkaharju, vackert med vatten på vardera sidan av vägen. Vi stannade vid Runebergs-stenen, den plats där skalden lär ba skrivit dikten "5 juli". Marianne läste n1lgra verser ur dikten. Första dagens mäl var Kerirnäki, där vi besökte den kända träkyrkan, störst i världen med 3.300 sittplatser, en 27 meter bög tornspira ocb

o.lCr'kvlc:kn.ing i ronn av kaffe

byggd 1847.

och smörg1lsar fortsatte vi mot Villmanstrand, där vi vände mot Lemi. Britta ocb Björn följde med. I restaurang Kippurasarvi skulle vi äta särä.

Särä är en av björkträ gjord tr1lg, i vilken saltat lammkötl gräddas tlera tirnmar. Ugnen eldas med björkved. Smä a1k1abbar under trågen på den heta ugnsrosten ger sin egen arom åt maten. Inga andra kryddor bebövs. D1I köttet 11Ingsamt gräddas bildas en välsmakande vätska pä trägens botten, i vilken potatisen

Vi 1It middag p1l boteU Herttua, beläget vid stranden av Puruvesi. Här övemattade vi. Vi kunde känna oss trygga - utanför fanns en utställning av tlera kanoner. Vi har ju firat 50-ärs minnet av krigsslutet 1945.

Andra dagen. Efter frukosten äkte vi mot norr, via Joensuu ocb m1llet var bildhuggaren Eeva Ryynänen i Vuonislahti Paateri.

Eeva Ryynänen, 79 är, är en fascbinerande bekantskap.

Hon är mycket känd både bär

Höstvisa ,.

lt"s -tl-clIl"

I "h--14 I

Vi -_r e n lI e"ll ~n --g e

do--s:r - -na

bO" t-"tor1"l en l .. 'f.Q--~'-1"

u,. .

ba r blo~- rl!:. t

soner. Hennes liv ocb arbete beskrivs i boken "KaJjalan kukkiva puu - Karelens blommande träd".

När vi äkte bärifrån kunde vi på andra sidan sjön se det vackra Koli.

Vi ät luncb p1l HerranDiemi gästgiveri vid stranden av Pielavesi.

S1I bar det av söderut och via Joensuu kom vi tili Varkaus. Middag pä Hotell Oscar där vi skulle logera två nätter.

Ebba och Jalle från Pensionärer i östra Helsingfors r.f.

Från konstnären Rönkkönens gårdsutstöllning.

HE UI NGFORS· TALLI NN·H ELSINGFORS Karin Sundström

Z.

bemma ocb ute i värIden. Här isin atelje arbetar bon med träskulpturer. Hennes största arbete är onekligen den enast1lende träkyrkan som blev fårdig 1991. Hon bar även byggt upp en Iin cafe- och försäljningsbyggnad tilIsammans med sin man.

Tack vare Eeva Ryynänen är Paateri känt längt utanför landets gränser ocb ett populärt turistrnäl . Under ett är besöktes platsen av 80.000 per-

Tredje dagen. Lintula k1oster i Palokki var i turen. K1ostrets verksantbet började 1894 i Kivennava p1l Karelska näset i byn Lintula. Den l1 oktober 1939 evakuerades k1ostret.

Efter tlera tlyttningar fick k10stret slutligen tlytta tili sin nuvarande plats i Palokki sommaren 1946. Vi informerades kort i kyrkan, gjorde ~må inköp i k10strets butik och kunde vandra omkring ocb njuta av lugnet ocb den vackra naturen.

Edgar förde oss tili Varistaipale kanal där vi steg ombord p1l ms Sergei, som genom tre slussar förde oss tili Valamo. Edgar äkte landvägen. Skepparen var en alla tiders guide med sina b1lde bumoristiska ocb sakligt kunniga kommentarer.

I Valamo k10sterrestaurang ät vi lunch, varefter vi blev

I ung-do-.,er'l s !d rt". _1";[lr

u t..

I

agsktyssning med MS Alandia Gemytlig båt med svenskspråkig betjäning, stort smörgåsbord, bar, cafeteria, tax free med specialerbjudanden, hytter, musik, spel m.m.

(1.1 - -111" aan "tn-naa--rfi

J.

--

,,"t;

_-der trO-Cs t 1

.en-lIlh-ten.

~7

+-

T

1 «4 . dar:

tl"ll.-t.-nat.l

Rag nat Pi o t M:1t411 a.attrar o ell .!l l ' r

-e-

aH.:; ,el::-;.!>::':!!! ::: :::

itu a 8 tdrinndlinB n.fri D8 Oli ' ker

saii

ne'

Ei!IIÖ . .. . . . tiet

Me

8ift

altd . lopsauB [Midi'g i t,do. bs,sLt.

Avreso vorje dog klockon ålto på morgonen och tillboko klockon ålto på kvällen.

Du hor 'em timmor på dig i Tollinn.

*

(lillkommer 20 mk f6r landstigning, guidning i hamnen samt buss som går rrån luunnen tili centrum tur och retur) .

Boka hos resebyråerna eiler hos Eestin Linjat, tel. 90-669944

Gärda Westerlund

EESTINeLINJAT e

10n

1992

P ue- KAJ 10

guidade av svensktalande broder Johannes.

Tillbaka i Varkaus hann vi ännu besöka museet för mekanisk musik. Under en limmes tid fick vi se och böra alldeles märkliga saker. P1I eli skojfriskt, spexande sätt förde oss vär guide tili självspelande musikinstrument, mekaniska pianon, positiv, hela orkestrar, speldosor ID.m.

Fjärde dagen. Avfard mot Jyväskylä med möjligbet att shoppa. Det var snart gjort och vi körde vidare. Beundrade utsikten frän Laajavuori invid Matti Nykänens backe.

Viberlandia, Finlands största grönskande varuhus, var följande mäl. Här kunde man inbandla nästan vad som belst. Ocb njuta av gott kaffe.

Vi äkte sedan tili Savu tuvan apaja i Haapaniemi i Jyväskylä landskommun. FanliIjen Apponen bar bär sarnlat eli trettiotal garnla stugor, representerande gantmal bondekultur frän det omkringliggande omr1ldet. Gärdsidyllen omkring har gjorts tidsenlig och vacker.

Här kan man fira fanliljefester, bälla bastukvällar ocb möten.

Efter luncben frän st1lende bord bjöds p1l dragspelsmusik ocb allsäng med garnla fi oska scblagers. Vi tackade för oss ocb började äka bemåt. 16 km före Labtis höll vi ännu en kaffepaus. Vid busstalionen tog v i avsked av Britta och Björn. De skulle äka tilIbaka tili Itis. Vi fortsatte tili Helsingfors dit vi anlände ca k1.

19.

Vi tackar Marianne ocb Edgar ocb bela gruppen for en minnesrik resa i ett vackert sommar-Finland.

Resebulik Fobionsgolon 9, 00130 Helsingfors kl. 8.30 . 17.30, Ii 10 · 13

14

Ekenäsbor på ruskaresa

\

I

1( •

När Ekenäs Pensionärer gjorde sin sedvanliga ruskaresa i början av september var vädrets makter inte särskilt nädiga och inte var det mycket bevänt med ruskan beller.

Men en minnesrik resa blev det i alla fall , en resa som man är glad att ha fätt vara med om. Det var till Sotkamo vi styrde kosan denbär gängen.

Det finns mycket art se och uppleva i värt kära land. Redan lunchen i St. Mickel var en upplevelse. Den aväts i den gamJa prästgärden " Kenkävero" med anor frän 1400-1500-talet. Den nuvarande buvudbyggnaden, som f.ö. är Finlands största prästgärdsbyggnad (ca. 500 m'), är 125 är gammal. 1 en saI bär stod ett rikligt luncbbord dukat. 1 de pietetsfullt restaurerade gärdsbyggnadema fanns bantverks- ocb konstindustriella utstäUningar med vackra saker att beundra och köpa.

Men fllrden gick vidare mot Sotkamo-Vuokatti. Värt hotell där, det komfortabla badbotellet "Tulikettu", ligger vackert pä den natursköna Hiukanharju äsen. 1 resepaketet ingick ett bälsobad. Efter badet samJades resenärema rosiga ocb glada ocb flera är yngre tili middag med dans i hotellets matsal . Live! kändes skönt!

Följande dag gjordes en rundtur i trakten, bl.a. till Hir-

Fosterdiagnostik - en sak som inte fanns när vi var unga - är idag en brännande fräga. Skall unga föräldrar rutinmässigt gä med pii all hälsan hos fostret kontrolleras ocb - i förlängningen - gä med pä/tvingas gä med pä abort om skador upptäcks?

Vissa kommuner, kanske snart alla, betalar idag undersökningar för att komma biliigare undan senare när handikappade barn inte föds. Deras liv blir ju betydligt dyrare.

Vilken press stäUs inte pä föräldrar i en sädan situation. Ocb tänk om samhäUet en dag säger "Ni fär k1ara er själva nu, provet visade det och det, vi erbjöd abort, men ni vägrade".

Visst är det pii mänga sätt svärt med handikappade barn. Men om vi börjar rucka pä gränsen och ktäva 10+ bam, sil vet vi inte var vi slutar. 1930-talets "experiment" i Tyskland och rasiltskiUnadsprogrammet i Sydafrika är skrärnmande och nära exempel.

Utmaningen är all se faran i tid ocb protestera.

Varje individ bar nilgonting att ge, är värdefull pä sitt sätt. Varje individ kompletterar belheten.

Om detta gäUer livets början, sil gäller det följan-

venbaara, Vuokattivaara och Sotkamo kyrka. Vi bann ocksä ta oss en titt pä det verkliga Iyxbotellet "Katinkulta".

Lunch blev det pä en bondgärd i Välikoski. Värden själv, Teuvo Okkonen, stod ute pä gärdstunet och välkomnade. 1 storstugan stod längborden dukade. Värdinnan Tyyne höll tili i köket bland grytoma medan värden passade upp och var till bands och samtidigt underböll gästema.

Efter mältiden bar det av ut i naturen, tili de stora skogama i Kainuu. Vär fantastiska värd, som bunnit byta serveringsförklädet mot en välsittande skogsvandrardräkt i mossgrönt ocb en bredbrättad hall, berättade livfu11t om jordbruket och skogen ocb om sina planer och ideer för turis-

mens främjande. Här fanns det lingon all plocka bur mycket som helst. En del gjorde det medan de övriga begav sej ut pä vandring med Teuvo som ciceron. Della var stiglös ödemark, sä vi blev tillbällna att fö lja honom back i häl ocb inte strosa omkring pä egen hand. Nu och dä stannade ban upp ocb man fick skäda ut över bisnande sköna vyer. Skogsvandrama och bärplockama förenades sä smäningom. Enligt planema skulle eftermiddagskaffet kokas ute i det fria över öppen eld, men duggregnet som följt oss hela dagen blev allt stridare ... men - bokus-pokus och vi stod plötsligt framför en j ättelik käta vid en liten sjö. Det var mysigt därinne och doftade kaffe. Mill pä kä-

Glaila slwgsvandrare

tans golv brann en öppen eld och en sotig kaffepanna, modell större, var upphängd över elden. Kätan mälle 9 m i diameter och var 12 m hög. Man bänkade sej pä stockar kring elden med stubbar som bord och kaffet smakade gudomligt. Återresan frän Sotkamo gick via Kajana och Idensalmi. Vi stannade en stund frarnför minnesmärket frän kriget 1808-1809, som Runeberg skildrat i Fänrik StäJs Sägner. Efter en paus i Kuopio styrde bussen mot Jyväskylä, där vi skulle övematta.

Det var länga vägsträckor som avverkades, men vär eminente reseledare säg tili all bumöret var pä topp hela tiden. - Middag pä "Savituvan Apaja" stod det i programmet ocb bussen körde fram till en

samling läga gräa hus vid stranden av Päijänne. En man i hemvävda kläder med pjäxor pä föllema och koskäUa i handen tog emot. Vi följde honom och koskäUan och stannade frarnför det allra lägsta och gräaste av husen. In genom den läga dörren - och man stod mitt i eli äkta tavastländskt rökpörte. Det var dunkelt därinne, men mannen med koskällan tände ett pörtbloss, stack in det i en springa i den sotiga väggen och börja- . de berätta ... bastigt förflyttades man sekler bakät i tiden. Nägot omtumlande kom vi ut i dagsljuset igen.

Pä omrädet fanns bus ocb vistbusbodar frän olika tidsepoker. 1 det största och präktigaste buset stod middagen dukad. Det var vackert därinne med levande Ijus pä läng-

Varje individ är värdefull på sitt sätt de livets slut. Jag är övertygad om att eutanasifrilgan kommer att bli en verkligt svär utmaning i en snar framtid.

Här har tvil faktorer spelat in i allra högsta grad.

Den ena är läkarvetenskapens snabba framsteg soin gör att människoliv inte hotas av sädana sjukdomar som ännu för nägra decennier sedan till nästan 100 procent slutade med dödlig utgäng.

Den andra faktom är att människan fjärmats frän döden och dödsrädslan tilltar.

Vi har hamnat i en cirkel där läkarna av naturliga skäl gör all t som stär i deras makt därför all de annars "rilkar" ut för anklagelser av dem som inte vili se döden som en del av live!. Nu bar det tydligen gätt sä längt all nilgon/nägra vili hoppa av och talar om en "värdig död". Tilisvidare gäller diskussionen oftast andra, inte mig själv.

Om mönniskovärde /es/tIJlade kyrkoherde Anders Laxeli när pensionärema på Kimitoön samwdes i Furulund i Dragsfjörd den 11 oktober.

Han berörde i silt 101 bl.a. /oslerdiagnostiken och dödshjölpen, men underströk kraftigl aJt varje männis/ul är vörde-

full pd silt sön och komplenerar helhelen. De/tIJ göller ocksd I.ex. en handikoppat hom.

Man kan idag i diskussionen särskilja olika nyanser: aktiv dödshjälp och passiv dödshjälp, att inte sätta in alla resurser (som ändil skuUe förlänga livet med bara nilgra dagar eller nägon vecka).

Här är balansgängen mänga gänger oändligt svär.

Den värsta avarten, att människor som man inte har nytta av lika väl kan

passera gränsen - med eller utan bjälp - kan väl ändil avvisas och hälJas på avständ. Men sedan?

Jag kan inte ens i detta skede säga var jag själv stär. Det enda jag nu säger är att människan, lika väl som hon har rätt tili livet, ocksä skaU ha rätt att dö.

Jag kan inte acceptera att nära och kära med hjälp av läkare pii grund av sin dödsrädsla upprätthäJler ett

slags liv i mig med hjälp av maskiner ocb dylikt. Detta om det rent objektivt är sä att jag utan dessa maskiner skulle passera gränsen.

Likasä anser jag att vi kan och bör använda all vär kunskap om smärtlindring och annat som gör livet lättare. Men sedan blir det värre. Jag milste erkänna all de bud som kommer friln bl.a. Holland i denna frilga inte är enbart upplyftande.

Fara finns att vi .ocksä här hamnar/drivs in i en situation där värdens pris blir det avgörande och inte människovärde!.

SiI nägra ord om utvägar.

Det finns inga lätta lösningar idag. Vär värld är komplicerad ocb splittringen i människosyn är stor.

Jag tror inte heller att det finns nägon iltergäng tilI den enbetskultur som fanns för Iät oss säga 100 är sedan. Pluralismen mäste vi leva med och därför vara medvetna om. Det är inte sagt att alla de Iösningar

borden, halmkronor i takel, rustika kärl i trä och kerarnik.

Nägonstansifrän hördes kantelemusik. Maten var präktig och god. Tili kaffet uppenbarade sig en man med dragspel. Han kunde spela vad som helst och vi sjöng allt vad vi kunde och litet till. Spelmannen som musicerat med milnga turistande grupper, försäkrade att han aldrig tidigare träffat pii en sildan " porukka" att sjunga som Ekenäs pensionärer!

Följande dag fortsatte resan tili Tammerfors, där vi bann med sightseeing, luncb och shopping. Hem tili Ekenäs anlände vi pii kvällen den fjärde resdagen.

Det var en resa atl minnas!

UBH

som presenteras f'<ir värt samhälle har sin grund i det som traditionellt bar varit grunden i värt land - den kristna människosynen.

1 dessa fall mäste det vara kyrkans - och alla deras som vili stil för en sädan människosyn - uppgift att säga ifrän och peka pä andra möjligheter att lösa frilgoma.

Det är farligt att stillatigande se pii när den starkes makt över den svage kommer till synes. Det är sil lätt att välja den starkares sida.

Jesus Kristus gick en annan väg, tjänandets väg, där ban gjorde sig tili eli med de minsta och uppmanade: "AlIt vad ni vili all människoma skall göra mot er, det skall ni göra mot dem".

Jag tror all det verkligen är hög tid att inse att det gäUer att välja väg i människovärdesfrägan - att välja och vilga stil för sitt valo Annars finns det nog de som väljer för oss.

Har Du synpunkter pä kyrkoherde Laxells festtal?

Skriv ner dem ocb sänd dem tili God Tid, sä publicerar vi dem i julnurnret.

Frilgoma är sä viktiga att de täJ en debatt.

Red .

15

Mamaprogrammet:

323 löste GT-krysset

För tidig diagnos av bröstcancer - ett basprogram för varje kvinna Visste du att 50 % av alla bröstcancerfall inträffar bland kvinnor som är 60 år eiler äldre? Tili mammografiundcrsökning kallas endast 50-59-åringar med två års mellanrum. Det är därfor viktigt att du själv regelbundet fOljer med hur dina bröst mår. Mamaprogrammet är det stöd du behöver när du själv undcrsöker dina bröst!

Mamaprogrammet baserar sig pä MKD Gisela Gästrins vetenskapliga forskningsresultat, som bar visat att man med bröstsjälvkontroll kan iaktta tidiga förändringar som beror pä bröstcancer, om man iörst lärt sig känna sina bröst som friska.

MKD Gisela Gästrins doktorsavhandling om bröstcancersållning genom bröstsjälvundersökning som s.k. sereeningtest publicerades i februari 1994. Hennes avbandling "Tbe Mama programme for Breast Cancer Controll" har väckt intemationell uppmärksambet. Inget land bar närnligen nägot program för tidigdiagnos/ screening av bröstcancer för kvinnor i de äJdrar som utgör riskgrupper, d.v.s. alla äJdersgrupper från 25 å:r

uppåt.

Världshälsoorganisationen (WHO) bar upptagit det finländska mamaprogrammet i sin projektverksarnhet. Detta har motiverats med all programmet ser ut all uppfylla alIa viktiga krav på eli tidigdiagnosprogram: Det är effektivt i alla äJdersgrupper, enkelt, nationalekonomiskt feirdelaktigt och fardigt att användas av alla kvinnor.

Hälften är över 60 år Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och börjar förekomma i 25 ärs älder. Risken all insjukna ökar med tilltagande äJder. Av alla bröstcancerpatienter är cirka 25 % kvinnor under 50 år, 25 % kvi nnor mellan 50 och 60 år och 50 % kvinnor över 60 är. AUtför många kvinnor kommer tili läkare med bröstcancer efter en slumpartad upptäckt av förändringar i brösten och dä oftast i eli sent skede.

Kvinnor, som i programmet lär känna sina bröst som friska och blir motiverade att genomföra regelbunden självkontrolI, är slcickliga i all iak!ta förändringar i brösten. Programmet motiverar dem all söka läkarbjälp i tid. Om de som insjuknar fär vård i eli tidigt skede (cancersvulstens storlek en eiler bögst tvä centimeter), är vårdresultatet betydligt bättre, än om man kommer för behandling när cancerbärden passerat sill tidiga stadium.

Ungefar var tionde kvinna insjuknar någon gång under sin livstid i bröstcancer. Trois att mao känner tili många av bröstcancerns

sovård och pä gynekologmottagningar varvid hälsovärdspersonalen ansvarar för programmets genomförande. Ä ven för dem som kallas tili mammografi är det viktigt all för säkerbets skull själv regelbundet undersöka sina bröst under de tvä ären mellan mammografiundersökningarna.

även tilIläggsmaterial av föreningen ProMama.

Pensionärsprojekt i Helsingfors

2.lö

-t...K

ner sam1as de sam har anslutit

dan vid mötet anmäla att man

sig tili programmet. Nyckelpersonen ger marnainformation ät "sin" grupp programdeltagare, undervisar i bur man regelbundet undersöker sina bröst ocb delar ut mamakortet (dagbok) ät dem som är med i programmet. Hon upprätthäller kontak! med sin grupp, ger räd om uppsökande av läkare vid bebov m.m.

Nyckelpersonen får alIt behövligt stöd i sin uppgift och

deltar i programmet. Att delta i mamaprogrammet är frivi!ligt, ansvarsfullt ocb tryggt.

Ta!; "hälsan i egna bänder"!

ProMama rf informerar gärna om Mamaprogrammet och om möjligheterna på olika håll i landet att aosluta sig till det. ProMamas adress: PB 74, 01611 VANDA. Tel. och fax (90) 504 1190.

Vai borg Louhisto

Adressförändringar som gäller God Tid skall meddelas tili förbundets kansli: Svenska Pensionärsförbundet, lndiagatan 1, 00560 Helsingfors. Det gär ocksä bra att ringa in förändringama, telefon 90-791 895/Marianne Sandell. Ocksä prenumeranter som ska avlägsnas ur registret bör meddelas tili kansliat.

:rJ

"ED

RlD

llM.

riskfaktorer, kan mao inte i

valls kammarkör och Sundsvalls Kammarorkester spelade och sjöng för och med publiken. Gästartister var Tommy Körberg och pianisten Bengt Andersson.

Det första programmet kommer all sändas i början av januari nästa är. - Tänk er at! det är vinter ute och att ni kommit in i värmen och musiken, sa Kjell tili publiken innan kameran surrade i gäng.

Rl

A'" I

..

Huvudmäl för de österbollniska pensionäremas traditionelIa Månskenskryssning tili Sundsvall denna gäng var Tonballen. Med ~ell Lönnå i spetsen bandades det första programmet i serien A1lsång frän Sundsvall. Nästan 560 förväntansfulla pensionärer frän Österbollen bänkade sig i god tid i Tonhallen.

Det bjöds pä a11 sorts alIsäng. KFUM-kören, Sunds-

Berg, Heinjolcigängen 1 C 27, 02140 Esbo, och Maria Kekki, Grönbackavägen 7 H 54, 02710 Esbo.

Vinnama har bokpris at! motse. De kommer med posten. Grattis! Tack tili alla som deltog för visat intresse. Och i della nummer av God Tid ingär ett nyt! kryss som väntar pä all bli lösl...

Mamaprogrammet genomfOrs bland svenska pensionärer i Helsingfors som SKYAR\ASKAR gåvoprojekt åren et!

1995-1996. Fru U1rika RotTÄRN9..R!HANE kirch har donerat medel ORI+KE:L!OLI V med vilka nyckelpersoner R!KI+RLAR\LAM ProMama utbildar utbildas och det behövliga l"\~S~OR-r~RE nyckelpersoner hälsoupplysningsmaterialet FLYGFISKAR För att utvidga mamapro- bekostas. ProMama rf, yTL. IGA/r15K gramverksambeten all omfat- SjuksköterskefOreningen i " ~VÄGArnA5K\U ta sä många kvinnor i alla åld- Helsingfors rf och de svens5.t G ~ L A D ~A R rar som möjligt, grundades på ka pensionärsfOreningarna i (~?ERSKR'1'55t::r) E N G L A N QJA~ V I initiativ av kvinnoorganisa- Helsingfors genomfOr protioner föreningen Pro Mama jektet i samråd.

BABY!v EvlTÅNGIÄ ROFU L L\.~U Vi bar frägat pensionerade R N AIT A T ARI N u E r.f. Föreningen anordnar i D L A\ A R E 5 samräd med sin medicinska medlemmar i sjuksköterske- 'AIDRAKE~UG N[LORA/E LDlUl'l5 sakkunniga MKD Gisela Gäs- föreningen om deras intresse {\f E N lE: A BO [ r L ~ P ~ A N K A trin informations- och utbi!d- för att fungera som frivilliga S 1< J?. R. AI AF T 0 N F A L K ningsverksarnhet samt produ- nyckelpersoner inom pensio- N U B B A cerar mamaprogrammets häl- näremas eget mamaprogram. I \T.8.RP I L\!\TER,~~O REAi'I De som ställer upp introduce- N A -rgJRo AEJA S TE R 1 5 KIE LSt. soupplysningsmaterial. ras i uppgiften i januari. Vi Initiativ tili genomförande ställer oss boppfulla tili all G N A T AI5K A L \TY RA N Nl A DEL E av mamaprogrammet kan tas pensionerade sjuksköterskor A~RAK[TORG EGID~A~AGAT av hälsovårdspersonal, av fri- tar emot denna uppgift. Eli f<-EAk'lO R~A ER\[<E:: G 1 Mr; villiga medborgarrörelser och publikt informationstillfalle i 5 -r 1 L (AV' RED E A N t'l A R K kvinnoorganisationer eiler de- februari inleder värt tvääriga I"\AK lj5Al.1 Y(RADI ERA\YLAR ras 10kaJa beslutsfattare. Pro- mamaprograrn i Helsingfors. I R A K K R I G E A T R E '5 -r ERI/ Mama utbi!dar bäde hälso- MKD Gisela Gästrin kommer vårdspersonal ocb frivilliga all tala om marnaprogrammet, nyckelpersoner. programmets nyckelpersoner Kring dessa nyckelpers~, presenteras ocb man kan re-

forväg dra slulsalser om vem som kommer att insjukna och i vilken ålder i såfall. Ett fOrsta steg på vägen att bemästra sjukdomen är därfor att informera kvinnorna om riskfaktorerna och om hur de själva fortlöpaode kan undersöka sina brösL Mamaprogrammet genomförs pä frivillig basis i hälsovårdscentraler, i företagshäl-

Osterbottningar sjöng med Lönnå

Inte mindre än 323 lösningar hade inkommit pä Oväderskrysset som ingick i senaste nummer av God Tid. Vid dragningen gynnades följande personer: Inger Törnqvist, Korsmansgatan 50, 10900 Hangö, Stina Andersson, Kullervogatan 217, 20520 Åbo, Einar Grannas, Lannäsvägen 20, 68600 Jakobstad, Gustav

Sibboboma firade sina 20

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet

Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfriu sakkunnig hjälp till rörfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Närmare information ger SFV:s expeditionschef Ebba Dahlin tel.

90-645 129.

I BESTÄLLNtNGSBUSSAR: I

Oy Kaj Forsblom Ab

HANGÖ TRAFIK

Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 915-524 3993

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel. 911-248 1004

samma i all ba nägonstans all gä feir all träffa andra, kan vara vad vi beböver, lor all bäUa modet uppe.

Vi pensionärer borde med åren ba lärt oss vad visbet är, närnligen all kuuna rätta sig efter omständighetema. Visbet är att godkänoa värmen, när det är varmt, kölden när det är kalIt och livet, sä länge levnadsdagen varar.

Sibbo pensionärsforening är en stor sammanslutning med ansvar for mänga. Ansvaret är vingarna som bär oss. Östra distriktet önskar er fortsatt uthl!Jlighet och framgäng i all fånga dagen som Horatius uppmanar oss.

Vi öoskar Er alla fortsatt uthl!Jlighet ocb frarngäng, Lycka tili!

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT

Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Sibbo Svenska Pensionärslorening firade sitt 20 års jubileum i Centralskolan i Nickby.

Vi läter Ester Berlin, Östra distriktets ordforande, forma alla deltagares byllning tili dagens jubilar.: Ärade värdforening och jubilar!

Den romerska skalden Horatius, lodd 65 före Kristus, gay sin sarntid och eftervärld valspräket "Fånga dagen" . Han var en av Roms frärosta skalder. Med sin skarpa iakttagelsefeirmäga fångade han frarnfeirallt skiftningama i den mänskliga samlevnaden.

Nägra har sagt "Ensarnheten är människans djupaste sorg". l att lindra den nöden ligger en del av peosionärsloreningamas uppgift. Tryggbeten för den en-

Resebiljetter genom

298 7128 - 298 7136

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenlorsv. 4

Tel. 915-531865 Bestättningsbussar.

Restauranger

®

TRADmONELL FtNLAN05-SVENSK RESTAURANG Mm I HELSINGFORS, SPEClAUSERAO PÄ MOTEN OCH FESrnL1.STÄLLNINGAR SMAKLlG MAT OCH VÄNLIG BETJÄNING. VALKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101.

L-____

~O~P~T~IK~E~R~__~I

I

KARIS

Optlsk specialaHär

(?)~:raL~

~

10300 KARIS

BACKMANS OPTIK

Torgpatan 9 Tel. 928-19 228 Matfehamn

llål ~I i{J J;H;l ~ I KARIS, Köpmansgalan 4

Tel. 911-30 161 EKENÄS, Kungsg. 8 Tel. 911 -246 2949

' ($~ J-

,

'

.

r,

Tel. 911·309 40

KVRKSLArr

OfTflK HSB 5 hus v,d lorgel lel. 29B 1927