God Tid 7/1994

Tammerfors bäst i frågesporten!

Sidan 81 Årg~ng 22

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

80.000 mark för dataanskaffning i budgeten

Ragnar Hansson ny bas för'Pensionärsförbundet o

Ragnar Hansson är ny ordförande för Svenska Pensionärsförbundet. Valet av honom vid förbundets höstmöte i Tammerfors den 10 november var enhälligt. Dessutom fick förbundsstyrelsen fem nya ordinarie medlemmar. Förnyelsen var alltsä rätt stor.

Förslaget om Ragnar Hansson framfördes av Göran Sundström frän Österbotten. loget motförslag framfördes.

- Tack för förtroendet, sa Ragnar Hansson. Jag ska göra mitt bästa.

Hansson riktade ett varmt tack till avgägende ordföranden Levi Klävus som i nästan fem ärs tid svingat ordförandeklubban

o

Ordförandeskiftet är ett faktum. Nya ordföranden Ragnar Hansson (tili höger) avtackar avgående ordföranden Levi K/åvus. borgerlig verksamhet med anledning av förtjänstfull verksamhet för befrämjandet av välfarden i värt samhälle.

Ordförandeskiftet sker formellt frän ärsskiftet. net

avtackades med rungande appläder.

1 tur att avgä ur förbundsstyrelsen var Anna Brita R ydström och Åke Skeppar frän Österbotten, Ragnar Hansson frän Hel-

förbundet. Samtidigt över-

var inte att ta m.iste pA böst-

singfors, Clara von Bons-

räckte Hansson ät Klävus Centralförbundets fOr socialskydd hederspris för med-

mötesdeltagarnas uppskattning av sin avgäende förbundsordf6rande: Klävus

dorff frän västra Nyland, Torsten Hallen frän mel-

j

Forls. pA sido16

Nr 7 7 december 1994

Utan en enda ändring godkändes f6rbundsstyrelsens f6rslag tili budget för 1995 när böslmötet hölls i Tammerfors den 10 november. Nytt i budgeten är ett anslag pä 80.000 mark f6r dataanskaffning. På inkomstsidan har man räkoat med samma belopp f6r det här ändamålet från Penningautomatföreningen.

Gunnel Björkstam menade att det är riktigt att sätta beloppet för dataanskaffningen sä högt som möjligt. Hon framhöll dock att endast det belopp man verkligen fär av PAF fär användas för dataanskaffningen. nen enda som risade budgetförslaget var Karl Stenvik frän Esbo.

- Budgetförslaget är helt orealistiskt, sa han. Man täcks ju inte sända det vidare till nägra myndigheter...

Utet flankstöd fick Stenvik av Tor Wikstedt frän Västanfjärd:

- Man kan ställa frägan: är f6reningarna till för förbundet eller förbundet tili för föreningama, sa Wikstedt.

Verksamhetsledaren Jerker Nyberg försvarade anslaget för dataanskaffningen: - Vi kan inte staona i ut· vecklingen, sa han. Vi bör ha smidiga och fungerande kontakter mellan våra verksamhetspunkter i Helsingfors, Vasa och Hangö. Jag tror inte PAF ger 80.000 mark för det här ändamålet. Men försöka duger. Vi rättar oss naturligtvis efter de pengar vi fllr från P AF. Ester Berlin: - Om vi har en svag förbundsledning lider vi alla. Vi behöver bra personal med bra utrustning.

Budgetförslaget inrymmer pä inkomstsidan 300.000 mark i medlemsavgifter (15.000 medJemmar som betaJar en medlemsavgift pä 20 mark).

K1ar majoritet för höjning av medlemsavgift

"Kan inte acceptera att stödformer har beskurits" 0- Under inga omständig- disponibla inko=t sjunlcit. heter kan Svenska Pensionärsf6rbundet acceptera att kommunerna, i stället för att utveckla, beskurit redan förefintIiga stödformer.

Bl.a. det här säger Pensionärsförbundet i ett uttalande frän sitt höstmöte i Tammerfors. Uttalandet .har översänts till riksdagens socialutskott.

PensionärsfOrbundet är överhuvudtaget kritiskt till att ulvecklingen i samhället sä negativt päverkar pensionärernas livsvillkor och behov av trygghet.

Här är uttalandet i sin helhet: "Svenska Pensionärsförbundet som representerar drygt 15.000 pensionärer ser med djup oro pä att utvecklingen i samhället sä negativt päverkar pensionäremas livsvillkor och behov av trygghet.

Beskärningen av pensionsindex, skattepolitiken, avgiftspolitiken och gallringen av sjukförsäkringsförmäner har betytt att pensionäremas

För mänga har detta inneburit att de inte längre har räd att upprätthäUa en dräglig livskvalitet.

Social- och hälsovärdens strukturomvandling frän institutionsvärd till öppenvärd är välkommen om den genomförs sä att individens valfrihet ökas och de ä1dre garanteras f6r tryggheten nödvändiga stödformer. För närvarande förmär inte den kommunala hälsovärden och socialtjänsten svara mot de ä1dres servicebehov.

Under inga omständigbeter kan Svenska Pensionärsförbundet acceptera att kommunema, i stället för att utveckla, beskurit redan förefintliga stödformer. Betydelsefullt är att kommunemas samarbete med frivilliga organisationer ytterligare utvecklas.

Förbundet kräver att pensionärema skall höras och deras äsikter beaktas i frägor som rör ä1drevärden och -omsorgen."

Leena

Kokko är socialdirektör i Sibbo och berättar i dagens tidning hur ä1dreomsorgen är ordnad i Sibbo. Tyngdpunkten är ocksä där lagd pä den öppna värden. - Vi har kunnat öka personalen inom hemservicen trots att person alen totalt minskat, säger hon. Förklaringen är att vi minskat anstaltplatsema.

Sidan 10

AIli

Genberg är ny ordförande för det österbottniska distriktet. Hon talar fOr alternativa prograrn, sä att sä mänga pensionärer som möjligt skall känna trlvsel vid de sammankomster som pensionärsorganisationen arrangerar. Vid ärsskiftet blir AIli ocksä medlem av fOrbundsstyrelsen.

Sidan 12

Demokrati råder i förbundet. Här röstar man om medlemsavgiftens storlek på årets höstmöte i Tammerfors.

o

Med 67 röster mot 25 beslöt höstmötet höja medlemsavgiIten tili forbundet frän 15 tili 20 mark. Majoriteten var större än man allmänt tippat. En betydligtjämnare omröstning hade motsetts.

Förbundsstyrelsen hade motiverat sitt förslag om förhöjning med att man råkar ut för ett inkomstbortfall på 42.000 mark per år då man numera inte fllr hyra ut fastigbeten "Indiagatao 0". Penningautomat-

föreningens bestämmelser sätter hinder i vägen. Momsen på God Tids ulbetalda provisioner medför merkostnader på ca 15.000 mark per lIr. Indexet har stigit med ca 12 procent från 1991 till 1995. Det gör ungelär 100.000 mark för förbundet. Dessutom måste förbundet räkoa med höjda kursavgifter tili C"öljd av att StudieC"örbundet ändrat sitt ersättningssystem.

- Enligt de förhandsuppgifter jag fätt av verksamhetsledaren understöder jag förslaget om förhöjning, inledde Ester Berlin, själv medlem

av förbundsstyrelsen.

Karl Stenvik frän motsatte sig f6rslagel om f6rhöjning. Han läste upp en läng skrivelse där man nagelfor budgetförslaget. Speciellt kritiserade man att 80.000 mark reserverats för ADB-utrustning.

- nen utrustningen kan man fä för under 10.000 marI<, hävdade Stenvik.

Verksamhetsledare Jerker Nyberg motiverade ännu muntligen i detalj budgetf6rslaget. Han framhöU ocksä att det är brukligt att man gentemot PAF och andra organisaForls. på sido 16

Andersson, riksdagsman och fOrfattare, käserade sitt förhäUande tili vid Pensionärsförbundets kulturdag i Sibbo den 27 oktober. Sprllkel är ett verktyg för att upptäcka väri den och oss själva, framhöU Andersson inför en fullsatt Topeliussal i biblioteksbyggnaden i Sibbo.

Sidan 8

__ Från redaktionen_

En ny epok

,r

Året 1994 närmar sig sitt slut. 1 framtiden kommer man sannolikt att konstatera, att det var det året, dil det mesta hände. Mycket av det som vi tidigare betraktat som självklart, stabilt och naturligt, har sil att säga vänts upp och ner. Den Europeiska Unionen går av alla tecken att döma mot ett förverkligande . VAn lands anslutning till unionen vid årsskiftet torde vara ett faktum som knappast nilgon för nilgra år sedan skulle ha betraktat som en möj. lighet. lorikespolitiskt blev vAn presidentval ett tecken pii att gamla politiska bindningar ocb uppfattningar inte me· ra är självklara.

För närmare 500 år sedan sprack den union som under ett drygt sekel bade sammanbundit de nordiska ländema.

Nu kommer iltrninstone tre av dem att finna varandra i en gemensam större union, den europeiska. Norge och Is· land, vilkas näringsliv ocb intressen i mycket avviker från de övriga nordiska ländemas kommer förmodligen att iltrninstone tills vidare stil utarilor. Detta skrivs före valet.

Med den Europeiska Unionen kommer en egentligen gammal, men som utopisk betraktad, dröm att gil i upp· fyllelse . De tvil världskrigen har tydligen lärt politikema i den västliga delen av Europa, att den politik, som byg· ger pii nationell expansion i det Iilnga loppet är en omöj. ligbet. Den europeiska nationaliJsmen bar under två årbundraden präglat den europeiska politiken. De sista svallvilgoma av denna nationalism kan vi skönja i det bosniska inbördeskriget, som giltt in pii sitt tredje år, ocb vars slut ingen kan ana.

Nationalismen kan med ideella millsättningar framloc· ka oanade positiva krafter, men de destruktiva kraftema som den framkalJat har varit katastrofala för de europei· ska folken. Om EU kan utvecklas ocb möjligen vidgas enligt de uppskisserade planema, kan man boppas att vi går mot en fredens tid i vår världsdel.

VAn eget land stilr förutom anslutningen till EU inför verkliga problem pii f1era omrilden. Det största är utan tvivel den stora arbetslösheten, som vid årets slut står nästan pii samma nivil som vid årets början. Trots positi· va signaler från näringslivet kommer arbetslösheten för· modligen att vara akut detta årlionde till slut.

Den allt snabbare ökningen av den statliga skuldsätt· ningen ger full orsak tili bekymmer. Mer än var tredje mark, som staten betalar, är upplånad till stor del från ut· landet.

Vi blev i tiden lärda att Iiln skall betalas. Denna sanning gäller även i dag. Visserligen gay infIationen uuder långa perioder av efterkrigstiden effektiv draghjälp. Men

JERKERS RUTA

1 september detta år god. kände statsrädet en riksomfat· tande pian om hur social· och hälsovården arrangeras i vilrt land åren 1995-1998.

1 planen anger statsrådet centrala mill och verksam· hetsprinciper för anordnandet av den kommunala social· och hälsovården under de när· maste åren.

Utgångsläget för utveck· landet av servicen inom soci· al· och hälsovården är svAn. Den ovanligt djupa och lång· variga krisen inom samhälls· ekonomin har försärnrat för· utsättningama för att utveckla servicen och förmånema. Att märka är att statsandelama för social· och hälsovårdens driftskostnader 1995 minskats med 3% från 1994 års nivil.

AIItfort bär kommunema ansvaret för anordnandet av

social· ocb hälsovården.

Kommunemas förtroendemän och övriga beslutsfattare har vid sidan av den personal som arbetar inom social· och häl· sovården ansvaret för att omfattningen och kvaliteten pii servicen motsvarar kommun· invilnamas behov. Vid anord· nandet av servicen skall man även se till att modersmillet hos den som utnyttiar servi· cen heaktas.

De statsandelar som betalas tili kommunema för driftskostnadema inom social- och hälsovården har minskats bl.a. med beaktande av att kommunemas skatteinkoms· ter har ökat tili följd av famil· jestödsreformen. Minskning. en av statsandelama innebär inte att servicen skall skäras ned i samma män som stats· andelama för social· och häl·

de sen aste ilrens liiga inflation har totalt förändrat situa· tionen. Nu får man betala en verklig ränta, som tili pä kö· pet är oskäligt hög i förbållande till inflationen.

Hur som helst kommer man inte ifrån att den nuvaran· de trenden milste brytas. Man kan inte i det långa loppet konsumera mera än man producerar. Det kommer att fal· la pii en ny regerings föga avundsvärda lott att ilstad· komma balans i den statliga ekonomin. För de nuvarande beslutsfattama inom olika omräden är det knappast möj· ligt att uppnil sildana fömuftiga lösningar, som skulle krävas, innan vi har haft ett riksdagsval.

En genomgripande sanering av den statliga ekonomin kommer att kräva kraftiga ingrepp pä olika omrilden. För pensionäremas del blir frilgan om och i vilken grad de kommer att drabbas av dessa ingrepp. Vad vi hittills upp· levt beträffande samhälleliga nedskämingar, ökade skatter, minskade avdrag m.m. ger oss kanske en vink om vad vi möjligen kan förvänta oss inom en inte avlägsen fram· tid.

Tyvärr förefaller det som om våra beslutsfattares pri· vata, egoistiska och gruppintressen skulle gil framför lan· dets. Därför är det sä svårt att komma överens om att fatta för landet nyttiga men för egen person och gruppen mindre tilItalande beslu!.

Ovanstilende andas inte precis nilgon större optimism.

Vi bör dock observera att vi har en hei del att anteckna även pii den positiva sidan. VAn land har rätt goda natur· tillgångar, vi har en välutbildad arbetskraft med kunnan· de pii många omrilden, vi har ett järnförelsevis väl ut· vecklat samhälle, ett pii många omrilden välfungerande näringsliv med produktion pii god nivil m.m. Det är saker som vi inte skall glömma. De nuvarande prohlemen kom· mer formodligen att pii sikt finna en tillfredsställande lös· ning. Historien visar att vAn folk besitter en inneboende styrka, som t.o.m. kan övervinna det till synes omöjliga när sä kräves.

Detta är min sista ledare i GOD TlD som ordförande för Svenska Pensionärsförbundet. De gångna fem åren har gett mig övervägande goda erfarenheter. 1 mina leda· re har jag forsökt beröra det som varit aktuellt i samhället och av intresse for pensionärema. Jag hoppas att för· bundets verksamhet fortsättningsvis skall lända med· lemmama till fromma och tilIönskar den nya ledningen framgång i sin verksamhet.

Tili sist fär jag tillönska alla God Tids läsare en GOD JUL och ett RIKTlGT GOTT NYTT ÅR.

sovården minskar.

Det viktigaste millet under den kommande treilrsperio· den är att trygga tillräcklig och ändamillsenlig service för landets hela befolkning.

100m samhällsplaneringen understöds i samrild med oli· ka förvaltningar kommunin· vånamas engagemang i pian. läggni ngen ocb förbättrandet av livsmiljön. Millet är en lämplig boendemiljö för alla människor.

Man bör särskilt sörja för uppskattningen av behovet att reparera bostäder for de mest bristfaJligt boende iIIdringar· na och handikappade och för reparationsverksamheten.

Förbättrade boendeforhållan· den för de veteraner som bor hristfaJligt kräver särskild uppmärksamhet. Härmed kan t.ex. behovet av sluten vård minskas.

1 frilga om iIIdringars kost· hållning strävar man efter att genomfora lösningar som stÖ· der en bra kosthållning och livskvalitet. Genom en om· fördelning av personalresursema och genom utbildning kan man fä in mera sakkun· skap om näringsfrilgor i häl·

Jag hade tippat att höstrnö· tet inte skulle godkänna för· bundsstyrelsens förslag tili förhöjning av medlemsavgiften. Men jag fick tji. Med k1ar majoritet godkände höstmötet styrelsens förslag.

Ocksil om jag kan förstil endel föreningars problem, sil kan jag inte annat än sympati. sera med höstrnötets beslut.

En 5 marks förhöjning pii fyra år är minsann inte mycket.

Skall förbundet vara starkt och ha möjligheter att utveck· las milste det ocksil fil de be· hövliga resursema. 1 annat fall stagnerar förbundet eiler faller tillbaka. Jag ser höstmö· tets beslut som ett uttryck för en vilja att utveckla och för· stärka förbundet.

Jag tycker ocksil att för· bundsstyrelsens kunde moti· vera sitt förslag tili förhöj· ning.

Verksamhetsledaren försvarade ocksil styrelsens ståndpunkt med den äran vid själva höstrnöte!. Det kan inte vara en övermäktig uppgift för föreningama att fä in 5 marks förhöjningen av med· lemmama.

Jag blir mer och mer irrite. rad över ilen s.k. "julmarkna. den". Den inleds tidigare för varje år som går. Det börjar gil väl Iilngt när de första juler. bjudandena kommer i sep· tembe!. 1 varuhusen strömmar julrnusiken emot en månader i förväg.

Julen har i alltför hög grad blivit köpmännens helg. Julen används mest som ett försälj. ningsargument. Julens verkli· ga budskap - Kristi födelseges inte mycket utrymme i stormarketamas kamp om konsumentemas markor.

Jag tycker det verkligen var bättre förr i dethäi avseendet.

Uppvuxen pii landet, fjärran från nilgra stormarketar, in· fann sig julstämningen pä ett naturligt sät!. Det var inget frosseri i julklappar. Mor för. färdigade egenhändigt de f1 esta av de k1appar vi bam fick. Det var mest nyttosaker.

Redan dagama före jul kom den äkta julstämningen smy· gande. Granen söktes från skogen, det städades och pyo. tades. Det var betydligt enkla· re än i dag. Men det var ocksil betydligt mer äkta.

Nu är det ett evinnerligt kö· pande och frossande i mat.

SiI är det förbi.

AlIt är inte utveckling sbm skett. Julfirandet har inte "ut· vecklats" i varje fall inte i po· sitiv riktning.

1994 lider mot sitt slut. Det har varit ett händelserikt år ocksil för oss här i Iilla Fin· land. Landet fick dethär året en ny president och medbor· gama fick vara med om ett spännande val i tvil omgilng· ar. Ett betydelsefullt heslut var ocksil beslutet om att gil medi EU. Utan tragedier har året, dessvärre, inte heller forflutit.

Enligt min bedömning var Es· tonia-katastrofen utanför Utö den största. Den väckte be· störtning och förstämning.

Det man fruktat, men inte trott att skulle kunna hända, det hände denna storrniga höstnatt där ute pä Östersjön.

Detta är det sista numret av Över 900 människor följde med i djupet och äsamkade God Tid for detta år. J ag tack· LeviKIävus sorg speciellt i Estland och ar alla medarbetare och alla som hört av sig under det år Sverige. sovården. Friskvården och Det skedda visar att all ut· som gätt. Jag hoppas alla läsa· motionsidrotten for den ar· vecklad teknik till trots kan re fätt ätrninstone nägon be· betsföra befolkningen och katastrofer - t.o.m. storkata· hållning av tidningen. Tili· ä1dre personer görs effektiva· strofer - inträffa. Havet är sammans ska vi försöka göra re i samarbete med idrotts· mäktigt, har det sagts. en sä bra tidning som möjligt och medborgarorganisatio· Det är sil sant. ocksil för 1995. nema.

1 milnga familjer blir jul.

Jag tillönskar er alla en 100m den kommunala pri. stämningen inte densamma FRIDFULL JULHELG och märvården är millet att invil· som förr, just till följd av Es· ett GOTT NYTT ÅR 1995. nama inom tre vardagar kan tonia.olyckan. 1 många famil· undersökas av läkare och fil jer saknas en medlem som satt en utvärdering av vården. med vid julbordet senaste jul.

Brildskande vård skall ordnas Det är oerhört tragiskt. genast pii en plats där det Men det skedda går inte att fil finns tillräcklig jourbered· ogjort - hur innerligt vi än skap. önskar det.

Tanken att sörja för kommuninvånamas bästa är god, men hur alla fina ideer skall förverkligas filr framtiden ut· visa.

Med önskan om en fridfull jul äterkommer jag tili mötet i Tammerfors i nästa nummer Stöd det finlandssvenska av God Tid. bildniDgsarbetet Ett varmt TACK tili vår av· gilende förbundsordförande Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenLevi K1i1vus, samtidigt som ten. Föreningen ställer avgiftsjag hälsar vår nyvalda ord· fritt sakkunnig hjälp tili f6rfoganförande Ragnar Hansson de vid uppgörande av donationshjärtligt välkommen att leda brev och testamenten. vAn förbund.

Närmare information ger SFV:s expeditionschef Ebba Dahlin tel.

GOTT NYTT ÅR! 90-645 129.

3

VERKSAMHETSKALENDER ... ..

MOTESKALLELSE Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammankallas tili stadgeenligt vårmöte tisdagen den 14 mars 1995 kl.

10.30 i ortodoxa församlingens lokal i Tammerfors, Suvantokatu 10 A. Fullmaktsgranskning senast '/. timme före mötets början. Ärenden, som medlem önskar uppta tili behandling vid vårmötet bör anmälas tili förbundsstyrelsen senast 15.21995.

Behandlas i förbundets stadgar § 11 för vårmötet nämnda ärenden. Enlig1 § 14 i stadgama har medlemsförening med 1-100 medlemmar räll all sända en befullmäktigad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter.

Varje befullmäktigad representant har en rös!. Efter de egentliga årsmötesförhandlingarna har deltagarna möjlighet all ställa frågor tili förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen

VÄLKOMMEN TILL VINTERDAG I TAMMERFORS

14.3.1995 Tidsschema: 13.00

15.00-17.00 17.0019.00

Buffetlunch på Hotel Rosendahl Sallandsbord Varmrätt/köll eiler fisk Kaffe Bordsdryck: isvallen Huvudfest Kaffe& Dans

Förmiddagen reserverad för guidade turer i Tammerfors. Föreningarna uppmanas kontakta Tampereen Matkailutoimisto (Kirsti-Uisa Untula) direkt om guideturema. Adress: Verkatehtaa,nkatu 2, PL 87, 33211

INGÅ PENSIONÄRER 9 jano

Boccia-spelet börjar och vi spelar alla mändagar frän k1. 15.0G-16.30 i Ingä kyrkoby lägstadieskolas bollhall. Gamla ocb nya spelare välkomna.

Senior-dans dansar vi alla onsdagar frän k1.

16.00-17.30 i Finska lägstadieskolans bollhall.

Dansintresserade välkomna. Ledare Britta Siggberg.

Träff pä Ingä Försarnlingshem k1. 14.00-16.30. Kyrkoherde Roger Rönnberg häller andakt. Kantor Asa Westerlund sj unger med oss. Ingä Försarnling bjuder ~ä kaffe. Välkommen.

Pusmöte, Holken k1. 14.00. Årsmötesförhandlingar.

Lotteri. Enligt tradition bjuder Sparbanken Aktia i Ingä pä ärsmöteskaffe.

Mänadsmöte, Furuborg Degerby k1. 14.00. Lotteri.

Kaffeservering. MBI programvärd. Dagens gäst: Birgitta GrÖnvik. Minnen och glimtar frän ett besök i Brasilien i sarnband med Lutherska Världsförbundets ättonde generalf6rsamling.

Ingä kyrka. Pensionäremas gemensamma kyrkodag k1. 10.00. Nattvardsgäng. (Se Kyrkpressen).

Hembygdsgärden i Ingä kJ. 17.0G-21.00. Trivselkväll med inbjudna gäster frän tvä pensionärsf6reningar. Program, lotteri, kaffeservering, dans.

Mänadsmöte, Holken k1. 14.00. Lotteri, kaffeserveringo Det sista mötet w r säsongen.

Ujan.

12jan.

16 febr.

16 mars

I mars 20 april

18 maj

Ev. andra evenemang annonseras i Västra Nyland under rubriken "Vi möts",

RESMEDSPF

Anmälan föreningsvis senast 7.2.1995 tili SPF:s kansIi, tel. 90-791 895.

Deltagaravgiften mk 160,-/person inbetalas likaså föreningsvis senast 7.2 -95 tili förbundets konto på Aktia 405511-41177 eiler postgiro 800012-1203958.

HÖGA KUSTEN HÄLSINGLAND 14-18juni1995 Dag 1

Dag 2

Dag 3

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Dragsfjärds Pensionärer r.f.

JULFEST

i Furuland onsdagen den 14 december kl. 17.00.

Obs: Julklapp medtages.

Buss 1: från B:boda kl. 16.30 via Skånpusten-Rosendal-Sunnanå-Genböle gamla väg.

Buss 2: från Vendelins kl. 16.00 via Öljan-Strandvägen-busstationen kl. 16.20 via S:långvik.

Buss 3: Kasnäs kl. 15.40 via D:bruk-Dragsfjärd.

Dag 4

Välkomna En God Jul och eli GolI Nyt! år önskas alla våra medlemmar.

Styrelsen

Dag 5

OBS: Bussen tili julkryssningen startar från Vendelins kl. 7.00 via Dalen-Öljan-busstationen kl. 7.15 via Söderlångvik-Kärra-Kimito.

Pris I priset

KYRKSLÄTT PENSIONÄRER r.f.

15.12 JulIest pä Servicehuset k1. 14.00. Tag namnlös julklapp med.

1995 2.1 6.2 28.2 6.3 18.3 24.42.5

Födelsedagsfest k1. 14.00 i Servicehuset.

Mänadsmöte kJ. 14.00 i Servicehuset.

Fastlagsfest. Platsen meddelas senare. Årsmöte k1. 14.00 i Servicehuset Teaterresa tili Falläker. "Hög moral".

"Upplev vären i Österrike". Resa med buss-flyS' Intresserade bedes taga kontakt med Maj, tel. 90-297 5797. Aven utomstäende kan komma med.

VI ser muslcalen

Start från Västnyland via Helsingfors och Tammerfors tili Vasa.

Silja Unes färja tili Umeå. Middag ombord. ÖVemattning på holel/ Umeå Plaza i Umeå.

Frukost på hotellet varefter vi åker på en rundtur i Umeå. Sedan styr vi färden söderut. Upplever den natursköna Ängermanälvens ådal - Sollefteå. Efter eli intressant dagsprogram kör vi tili Kramfors för middag och övernallning på hotell Kramm.

Efter frukosten startar vår heldagstur med lokal guide på Höga kusten.

Lunde - över Sandöbron mot Nora, Nordingrå och Sveriges högsta kuststräcka kallad Höga Kusten. Där får vi uppleva en av de mest fascinerande natur- och kulturmiljöer.

Besök i eli tunnbrödsbageri m.m.

På eftermiddagen är vi åter vid vårt hotell i Kramfors.

På kvällen gör vi en kryssning på Ängermanälven med middag och dans ombord.

Efter frukosten gör vi en avstickare inåt landet och bekantar oss med Hälsingland/ Järvsö. Där besöker vi olika hantverkare och intar vår lunch i en mycket speciell miljö.

På eftermiddagen gör vi ännu eli kort uppehåll i Gävle och tittar på den gamla delen från 1700-tale!.

Slutligen åker vi tili Stockholm och Silja Unes färja tili Åbo som avgår kl. 20.00.

Anländer tili Åbo kl. 06.00 Frukost ombord före ankomst, därefter busstransport tili västra Nyland och Helsingfors.

2.490 mk/perso ingår - bussresa - chaufförens och reseledarens tjänster - sjöresa Vasa- Umeå, Stockholrn-Äbo i två-pers. B-hyt!

- tre hotellövernallningar i dubbelrum - halvpension - lokalguider - kryssning på Ängermanälven

Anm. och mera information: Anneli Hofer tel. 911-241 3185 eiler Lindholm Lines tel. 911-241 6808.

"CABARET"

som framförs på Inllman

7-9 mars 1995 Dag 1

Dag 2

Start från Helsingfors via Västnyland tili Åbo. Siljas båt m/s Silja Europa avgår kl.

20.00. Overnattning i 2-pers B·hyt!.

I Stockholm kl. 07.00 Frukost på hotell Ariadne.

Under dagen ordnas program i Stockholm och tid för shopping finns.

Vi övernallar på hotell Ariadne.

Middag.

Föreställningen börjar på Intiman kI . 19.30

Dag 3

Frukost m/s Silja Europa avgår 08.00 tili Åbo.

Dn anländer vi 19.00 för vidare transport tili hemorten.

Under dagen buffetmiddag ombord.

Pris

1.390 mk/person

I priset ingår -

busstransport chaufförens och reseledarens tjänster plats i 2-pers. B-hytl Åbo-Stockholm däcksplats på returen Stockholrn-Åbo 1 övernattning i dubbelrum på hotell Ariadne - 2 frukostar - 1 buffetmiddag på hemresan - teaterbiljell

Upplev et! annorlunda område I Sverige

Tampere.

Telefon: 931-2126652 eiler 931-2126775.

Kostnader: guidemas timlön + socialkostnader betalas direkt tili Turistbyrån.

Inkvartering på Rosendahl reserveras direkt från hotellet, tel. 931-244 1111 .

Pris: mk 250,-/person i dubbelrum mk 410,-/enkelrum Garderobavgift: mk 5,-

TEATERRESA TILL STOCKHOLM

Anm. och mera information: Anneli Holer tel. 911-2413185 eiler Lindholm Lines tel. 911-241 6608.

Längs SA'MA kana' tili

VIBORG 8-10 augusti 1995 Denna resa var så populär all vi viII ge er eli nyt! tillfälle all uppleva vackra Saima kanal med sina 8 slussar och "minnenas stad" VIBORG. Dag 1

Start från Hangä-Ekenäs-Helsingfors tili Villmanstrand. Övernattning på hotell Patria i Villmanstrand.

Guidad rundtur i Villmanstrand.

Middag på hotelle!.

Dag 2

Tidig frukos!.

K1. 08.00 avgår m/s Carelia mot Viborg längs Saima kanal.

Vi anländer ca kI. 13.20 tili Viborg där bussen möter oss.

Rundtur i Viborg. Tid för shopping eiler egna strövtåg.

Lokalguiden följer med oss hela dagen.

Retur med bussen tili Villmanstrand dn vi anländer på kvällen. Övemattning på samma hotell.

Middag på hotelle!.

Dag 3

Frukost Vi besöker torget före hemfärden som går via Ylämaa ädelstensby och Salpalinna frontlinje. Vi fortsäller längs kustvägen mot Helsingfors - Ekenäs - Hangö.

Pris

1.190 mk/person.

I priset ingår -

bussresa chaufförens och reseledarens tjänster 2 hotellövemallningar i dubbelrum 2 frukostar 2 middagar 11unch lokalguider i Villmansgrand och Viborg båtfärd längs Saima kanal

Anm. och mera information: Anneli Hofer tel. 911 -241 3185 eiler Lindholm Lines t31. 911-241 6608.

4

OPERARESA TILL NVSLOTT och

TOSCA

11-12 juli 1995 Dag 1

Start från Hangö--Ekenäs-Helsingfors.

Lunch och guidad rundvandring på Kenkävero i S :!. Michel.

Ankomst tili Nyslott på eftermiddagen , incheckning på hotell Tott i centrum av Nyslott.

Fritt program framtill 19.15 då vi tili fots beger oss tili kvällens höjdpunkt, TOSCAföreställningen, som börjar kl. 20.00.

Dag 2

Frukost på hotelle!.

Vi hinner med ett torgbesök före starten mot RAUHALINNA och PUNKAHARJU. Ett besök på RETRETTI konstcentrum där utställningen Henri de Toulouse-Lautrec världskända motiv från Paris nöjesliv vid sekelskiftet är utställda.

Färden går vidare via Villmanstrand tili Lemi där vi intar vår lunch.

Hemresan går sedan via Borgå tili Helsingfors och Ekenäs - Hangö.

Pris

1.590 mk/person

r

I priset ingår -

bussresa chaufförens och reseledarens tjänster 1 operabiljett 1 hotellövernattning i dubbelrum 1 frukost 21uncher inträde tili Retretti

Anm. och mera information: Anneli Hofer tel. 911-241 3185 eiler Undholm Unes tel. 911-241 6808.

TEATERRESATILLVASA

"SOUND OF MUSle" 11-18januari 1995

Dag 1

Start från Hangö--Ekenäs-Karis-Helsingfors-Tammerfors-Vasa lunchpaus + shopping i Iittala Vi bor på Sokos Hotel Tropiclandia i Vasa.

Middag på hotelle!.

Föreställningen på Wasa Teater börjar kl.

19.00

Dag 2

Dagen börjar med frukost och fortsätter med en avkopplande förmiddag.

Den som önskar kan ulnyttja möjligheterna tili bad och fysikaliska behandlingar (bör bokas i förväg) på hotellets Relax-avdelning.

LUNCH intas på hotellet och därefter startar vi hemfärden via Tammerfors-Helsingfors tili Västnyland.

Pris

790 mk/person 680 mk/person från Tammerfors

I priset ingår - bussresa - chaufförens och reseledarens tjänster - 1 övemattning på Sokos Hotel Tropiclandia i dubbelrum - 1 frukost - 1 middag - 1 lunch - 1 teaterbiljett Anm. och mera information: Anneli Hofer tel. 911-241 3185 eiler Undholm Lines tel. 911-241 6808.

Svenska Penslonärstörbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958

Från läsarna • Från läsama • Från läsama

Valet av ny förbundsstyrelse 1 böIjan pä 80-taJet gjordes det pä ett förbundsmöte et! beslut at! Åbo Svenska Pensionärsklubb rf och Pargas svenska pensionärer rf turvis skulle ut~e delegat tili förbundsstyrelsen för tvä är i gängen. Beslutet torde vara omnäront i nägot protokoll frän deona tid. Överenskommelsen har under alla dessa är respek1erats av de berörda partema och fuogerat tili allas beläteohet.

När vär f.d. ordförande, numera avlidne Bertel Lundström, avgick frän förbundets styrelse, föreslog han äboföreningens ordförande Ulla Norrman, sam isin tur var mycket män om at! pargasföreningen skulle efterträda beone. När vär delegat för fyra är sedan läronade sin post, var det en självklar sak för oss i Pargas at! representanten för Åbo Svenska Pensionärsklubb skulle fä vår1 understöd.

Om man vid höstmötet hade gät! juste tilIväga, pä samma sätt som under tidigare är, hade representanten för Pargas nu varit i turen at! väljas in - vaJet bade sket! smidigt och nägon omröstning hade inte varit aktuell.

Pä höstmötet i Tammerfors noncbalerades deona överenskommelse, som under alla dessa lir sköt!s pä et! föredömligt sät!.

Det som hände vid vaJmötet har väck1 förstämning i vlir krets - et! dylik1 förfarande bidrar ingalunda tili befrämjandet av et! gott sarnarbete.

Pargas den 21.11.1994 För styrelsen i Pargas svenska pensionärer rf Georg Uppman ordförande Mildred Holmberg sekreterare Jutta Christiansen-Lauren v.ordförande

Ett handikapp At! som ung Iyckligt gift fä et! välskapat bam, är vällivets bögsta Iycka. - Efterband som man böIjar ana, at! bamet inte kan höra eiler böIjar taJa, blir man en tid försatt i nattsvart hopplöshet.

Medmänskors dumma skadeglada anspelningar om att man själv bär skuJden lägger ytterligare sten pä bördan.

Man slits mellan bopp ocb förtvivlan.

Sen är det bara att kämpa framät, för bamets bästa.

Genom sin medfödda intelJigens bar bamet med ären bli-

vit en rät!skaffens medborgare, skicklig yrkesman, arbetsam, pälitlig, ärlig, godbjärtad, rök- ocb spritfri, exemplarisk.

Huru många ICKE-handikappade är det som spärat ut?

Huru mänga sorger, väJdsdäd, bedrägerier är det som de fullkomliga förorsakat vår1 sambälle?

Täok pä vad alIt detta kostar vår1 anna Fosterland!

DEN SOM ÄR UTAN FEL, MÅ HAN KASTA FÖRSTA STENEN! II Gänla Westerlund

Efterdyningar Sä är dä höstmötet avklarat.

Och i tidsnöd beslöt säkert mänga - även jag - att inte säga det som borde ha blivit sagt.

Vid privata sam tai bar flere pensionärer ondgjort sig över, att inte förbundet protesterat mot bl.a. följande: Att vi mäste betaJa fp-premie pä vära pensioner. Nägot som pensionärer i andra länder inte gör.

Dessutom är vär fp- % högre äo löntagamas!! Ocb rlikar vi ha nägon tillfållig Xtra inkomst, betalar vi ännu sfpremie ocb arbetslösbetsförsäkringspremie. Hullöst!

Kära vänner. Förbuodet har nog protesterat. Det är bel! och bället vår1 eget fel att det är som det är. Jag var senaste vär uppriktigt förb.... och skrev ät JO. Han svarade väoligt och förklarade, att riksdagsmännen fär och kan stifta hurudana lagar de vili. Har de tillkommit i laga ordning, kan han inget göra.

Den 4.5 -94 bad fyra riks-

dagsmän om ursäkt i VN och förklarade, at! de inte förstätt vad de lagstiftat om!! Och vem hade varit med om att välja in dem? Jo vi alla. Så därför är det värt eget fel att vi har det som vi har.

Men nästa vär är det riksdagsvaJ igen. Gä pä alla valmöten. Och tvinga kandidatema at! med tvä fingrar på Bibeln svära pä, at! de kommer att verka för, at! de i min inledning närnnda orättvisorna korrigeras.

Nu kan det ju hända att kandidaten är ateist ocb med lugot samvete svär falskt .

Ateister kan svära pä Maos lilla röda eiler pä nägot av Lenins verk. Dem kan Du läna frän biblioteken.

Om vi inte själv kämpar för vär eJåstens, sä gör nog ingen annan det beller. En miljon pensionärer i Finland skaU väl kunna fä rättning pä leden i riksdagen.

Rolf Liljander

Hjälp rör ryggen

verkar alltför eokel! an en litet ryggstöd ska kunna vara tili

Ocksä drottning, Silvia har den, ryggdynan, som är en hjälp tör den som har ont i ryggen. Dynan heter Spioa-Bac och är framställd av svenska ryggexpener.

Ryggdynan är runo och Iän med en inbyggd anordning för

skapta och en stol sam passar fOr en person är obekväm för en an· Dan. Dessutom siuer vi afta i hopsjuoken ställning eiler halvligger och belastar ryggen felaktigt. Med ryggdynans hjälp kan

instälJning av svanken i olika

vi stöda svanken pA en sätt som

höjd- och djuplägen. Pii sä sätt känns behagligt.

1 Sverige har mao sä goda erkan den regleras sä att den passar olika ryggar. Den ska skydda farenheter av ryggdynan att Haodikappinstitutet klassat Spioaryggen för skad~g belasming som förorsakas tili exempel av Bac som hjälpmedel tör rullstolsbundna personer. dä~g sittstälJoing.

Tili Finland importeras SpiDynan är behändig i tevesoffan, i bilen, pä jobbet med mera. na-Bac av Kb S. Höstman Ky j Korsholm men de i1esta läkarDen är Iän an ta med sig dä den är försedd med bärhandtag och centraler och fysioterapeuter kan ocksä ge information om ryggöverdraget är tvättbart.

Nägoo kanske tycker an det dynan.

Nästa år är det för sent att söka frontmannatecken!

Det lilla silverfärgade "eklövet" bar blivit viktig symhoi fOr den ä1dre generationen i vArt land, både kvinnor och män. Den som bar detta tecken signaierar därmed tili omvärlden att vederbörande under en betydande del av sin ungdom gjorde en hedervärd ocb uppskattad insats fOr fosterlandet. Mao kan säga att det är nationens tack tiIIlaigsveteranema.

Det kan sägas vara ett ganska anspråkslöst tack. Den som bar eklövet bar ocksä 211 mark i skattefritt fronttillägg via FPA Det är naturligtvis inte heller nägon imponerande

summa, men för den sam har det koappt är ju vaIje hundraJapp ett plus.

Sedan finns det förstås endel andra inte alIdeles oväsentliga förmåner, rätten tili nägon rebabiliteringsvecka dä ocb dä är mycket upp>kattad, ersättningen för tandvärd likasä. Det finns andra saker sam vaIje krigsveteran borde ha information om. Därför borde mänga kommuner i samräd med veteranorganisationema ta efter ett exempel frän Borgå, där man deona höst ger ut en broschyr med sarnlad redogörelse för alIa förmäner. Mänga vet frän förr om alIt detta, men mänga

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbotten : Per Thomasfolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Teleton: 961·317 9070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961-346 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

hjälp. Men vi människor är olika

har inte förslätt att utnyttja alIt det sam bjuds. För dem gäller det att via FPA och hälsocentra1ens sacialskötare ta reda pä alla fakta.

Har dä alla förslätt att skaffa sig eklövet ocb en R-stämpel pä folkpensionskortet? Jag har förslätt att det finns sädana sam äonu sä här 50 är efter krigen inte äonu har ''kommit sig för".

Det böIjar vara i sista laget med den frägan nuo Vid ärsskiftet gär tiden ut för ansäkan om frontmaonatecken!

Och dä är tiden definitiV1 ute.

För nägoD veckan sedan pekade jag pä det här problemet i "den stora rikstidningen". Jag vet inte hur mänga det var sam dä reagerade pä att ansäkoingstiden nu gär uI. Men i stället vet jag hur stark reaktionen var bland alla dem sam alltjämt anser att de borde vara berättigade tili ekJövet - "enligt alIt förnuft" . Jag blev väl inte direk1 "nerringd", men det har kommit post och sarntal frän alla delar av Svenskfinland.

Varför fick de och de lottorna fronttecken när vi sam vaktade i sarnma tom inte fick?

Varför fick inte trupper sam läg i första reserv fronttecken? Hur är det med de ester sam var frivilligt här? Varför, varför och varför?

Jag förstär alla dessa sä väl.

Alla gjorde vad de älades enligt den uppgiftsfördelning sam gällde dä.

Nägon äodring pä reglema blir det i alla fall inte. Jag hade ett längt sarntal med försvarsminister Elisabeth Rehn. - Jo, jag veI, sade bon, jag har säkert fätt tusentals brev. Men beslutet stär fast och veteranemas egoa representanter bålIer ocksä fast vid den gräosdragning för frontmaonatecken som har gjorts.

Vissl, regler finns tili for at! gälla. Och om alla gränser tilIläts flyta sä blir det kaos, förstås.

Men äodä har jag en käosla av att man hade kunnat vara nägot mera flexibel och generös i en fräga om hur fosterlandet premierar ocb tackar sina försvarare, i olika uppgifter, alla viktiga!

P-H.Nyman Borgä

Folkhälsans Seniorhus klart sommaren 1996 Samfundet Folkhälsan och byggnadsfOretaget Arvo Westerlund undertecknade den 2.11 1994 ett entreprenadavtal fOr Folkhälsans Seniorhus i Brunakärr i Helsingfors.

Seniorhuset, Folkhälsans största projekt genom tidema, erbjuder tryggt boende fOr cirka 150 svenskspråkiga pensionärer, men blir också en samlingsplats fOr andra svenskspråkiga helsingforsare.

Byggoadsarbetena inIeddes den 7.11 1994 och Seniorhuset - med bäde hyres- och ägobostäder samt ett rikt serviceutbud - blir k1art sommaren 1996. Bakom projektet

står Folkhälsan ocb Penningautomatföreningen. Helsingfors stad reserverar ett större antal platser i de sex grupphemmen för patienter med bögt vårdbebov. Grupphemmeil erbjuder vårdplatser ät 36 svenskspråkiga pensionä-

rer.

De totala kostnaderoa för Seniorbuset uppgår tili 100 miljoner marko Seniorhuset utgör et! unikt koncept där privat ägo- ocb hyresboende kombineras med bäde social- och hälsovårdstjänster och ett rikt utbud av andra tjänster, säsom utbildDing, forskning, foreDingsverksambet, idrott och reparationsservice.

Totalt 77 bostäder inryms i Seniorbuset, en tredjedel av dem är hyreslägenbetel. Ägobostäderoas storlek varierar mellan 2-3 rum, hyreslägenhetema är 2-rummare, men av varierande storlek. Hyreslägenheteroa är inte bundna tili arava-norrner, vilket betyder att pensionärer oavsett inkomst ocb nuvarande boDingsort kan anmäla sitt intresse.

FörsäljDingen av ägobostäder inleds i början av decembel. Nettopriset pä en bostad uppgår tili 10.300 mark per kvadratrneter.

Förhandsintresset bar varit stort. Seniorhuset ligger vid Kiskovägen ocb Koroisgränden, i en grön

Samftmdet Folkhälsan och byggnadsjöretaget Arvo Westerlund undertecknade den 2.11 1994 ett entreprenadavlfll jör Folkhälsans Seniorhus i Brunakärr i Helsingfors. Byggnadsarbetena inleddes den 7.111994 och.huset står klart sommaren 1996. Från vänster byggnadsjöretagets VD Juhani Valtonen och Folkhälsans VD Per-Erik lsaksson. jö där de pä ett naturligt sätt kan umgäs och fä den bjälp de behöver pä svenska. Genom att Seniorhuset ocksä erbjuder aktiviteter för yngre å1dersgrupper skapas en naturlig Den totla bruttoytan i Seni- växelverkan mellan. olika georhuset är 11.800 kvadratrne- nerationer. ter. Det är arkitekt Erkki VaMålsättniogen är ocksä att lovirta som har ritat Senior- göra Seniorbuset tili ett centbuset. Trädgården är planerad rum för l\tbildning ocb forskav landskapsarkitekt Maj-Lis Ding i ä1drefrägor. FolkhälRosenbröjel. sans nygrundade FORSKNINGSCENTRUM placeras i MAIsättning byggoaden. ForskningscenJu äldre man blir desto vik- tret ägnar sig åt cancerforsktigare blir modersmäJet. MäJ- Ding, näringsforskning, forsksättningen med Seniorbuspro- Ding i bjärt- och kärlsjukjektet är att erbjuda ä1dre per- domar, genetisk forskning, soner en trygg, impulsrik mil- ä1dreforskning samt minneslunga mellan Centralparken och Lillhoplaxviken. Trafikförbindelseroa tili centrum längs Maonerheimvägen är goda.

Seniorhuset, Folkhälsans största projekt genom tidema erbjuder tryggt boende jör 150 svenskspråkiga pensionärer. Byggnaden blir också ett utbildnings- och jorskningscentrum samt en samlingsplats jör helsingforsare i alla åldrar.

Vanda svenska pensionärer fyllde 20 år Vanda svenska pensionärer firade med pompa och stät sina 20 år pä Majvik. Ett 80-tal föreDingsmedlemmar och gäster bälsades välkomoa av Signe Nyqvist. Kort och koncist. Historiken i ett buj och dagens verkligbet i ett nötskal. Viceordföranden svarade för en jubileumssllng tilIsammans med Olof Forsström, Marita och Jaakko Sioiketo.

Förbuodet uppvaktade genom VL Jerker Nyberg ocb KS Marianne Sandell med bocciakulor. Överens anfördes av Ingegerd Herrgård, eminent elegant. Med faons: Bertil Laitinen, Daisy Nordman, Erik & Ruth Holmberg, Daisy Winqvist, Solveig Bäckström, Edvard och Marita Granbolm.

"Morrnor" Mary ocb Ruo ....

Ketola uppvaktade likasä.

Dags för mat och hela tiden musik av Ecca Sjöblom. Före dansen uppträdde Helga, Viola, Britt-Marie och Kickan, dansande fömäma damer.

Uppskattat inslag. TACK! Musik, vio och dans förgyllde tillvaron.

Som avslutniog, stärnningsfullt, Modersmålets sllng.

Nyrk

forskning. En minnesklinik inrättas i anslutniog tili forskDingscentret.

Verksamhet Bland de konkreta serviceforrneroa kan närnnas bemsjukvård, bemtjänst, bemläkare ocb läkarmottagDing, dagvård för ä1dre med stöd tili närstäende, rehabiliteriog (fysio-, ergo- och vattenterapi), seniorgymanstik, bastu och simbassäng, reparationsservice, kursverksambet, seniorutbildning, caf6 ocb restaurang, frisör, fotvård, kosmetolog

Centralrörbundet rör de gamlas väl har verkat 45 år "CentralfOrbondet fOr de gamlas väl är genom sio verksamhet • ett centrallörbond som utvecklar nya ideer, • en sakkuonig iostans inom ä1drevården, • en trovärdig samarbetspart, • en påverkare som står mäoniskan nära, • en Ilexibel organisation". (Vr verksamhetsplanen 1995) Centralförhuodet grundades i decemher 1949. Förbundet hade dä 18 medlemsföreningar. MedlemsförteckDingen i dag upptar 243 medlemmar: Åldriogs- och servicebemsföreDingar, stödföreDingar, stiftelser och olika medborgarrörelsel. Av medlemsföreDingama är omkring 40 svenskspråkiga, d.v.s. cirka 15 procent. En av dem är Svenska Pensionärsförbuodet.

Det centrala i verksambeten är att främja de gamlas välfard och sociala trygghet.

Centralförbundet stöder organisationsverksambeten inom å1driogsvården, ger inforrnation om å1drandet ocb saker som har ankoytniog tili å1drandet, skolar yrkesgrupper inom äldrearbetet och personer verksamma i medborgarrörelser samt tar i samarbete med medlemskåren ocb andra

iostanser del i utvecklingsocb forskningsverksambet.

Verksamhetsledare Pirkko Katjalainen konstaterade i sin översikt att centralförbuodet ocb dess medlemsföreDingar fortlöpande står infor nya utrnaniogar. Även om centralförbuodets ekonomi i dag är stabiI, de ä1dres sak är väl framme, man bar kunnat päverka och tillsammans med olika andra instanser kunnat arbeta bra för en målioriktad utveckliog av ä1dreomsorgen, fions det problem ocb bot som kräver sin lösDing.

Medlemssamfuoden har en skärpt ekonomi p.g.a. kommunemas nuvarande verksambetslinjer: Hur finansiera bebövlig utbildDingsverksamhet?, ställs bamen och å1driogarna mot varann i beslutsfattningen, hur samordna offentliga tjänster, medborgarorganisationemas tjänster, frivilligarbetet, anbörigas och närstäendes insatser - och business?, frägade sig Karjalainen.

Centralförbuodet bar ett flertal utvecklingsprojekt pä gllng, exempelvis ett bemtjänstprojekt, guideboken för ä1dres boende skall revideras (1 uppl. 1993), projekt om gemensamt å1driogsarbete tilIsammans med Kommunför-

buodet, teleteknik, stöd tili anböriga som deltar i vården av äldre, samprojekt med Pensionsskyddscentralen om "pensionärer - en resurs ellet inte en resurs" Q.S.V. AktueUa frägor som debatteras är definieringen av öppen vård och anstaltsvärd, servicestrukturförändriogen, prioritering (service, k1ienter), samfundet som arbetsgivare, sosial- ocb hälsovårdsplanen ocb -budgeten, social- och bälsovårdsministeriets mål- ocb strategiarbete, voucber i närstäendevården,

mötet 28 oktober i Helsingfors valdes professor, gerontolog Reijo Tiivis frän Helsingfors enbälligt tili ny centralförbundsordförande. Han eftetträdde avdelningschef Markku Lehto. Tili styrelsen valdes medlemmar Cör en 2-års mandatperiod i stället för de i tur avgäende.

Ebba Jakobsson, som suttit i styrelsen tre 2-ärs mandatperioder i en följd, var inte valbar denna gllng. Enligt centralförbuodets stadgar bÖI minst en styrelsemedlem representera den svenska språkgruppen. m.m.m.m.

Ulla Gyllenberg valdes in i Centralförbundets utbildnings- ocb inforrnationsservi- styrelsen med 24 röster av avce samt publikationsverksam- givna 191 (23 röster krävdes bet är högklassig. Man kan för inval). Valborg Louhisto bara önska att servicen pä som även var nominerad ersvenska skuUe förbättras. För höll 22 röster i styrelsevalet. att ge nägra exempel: Att enbart ledaren i den inforrnativa Ekonomi tidskriften Vanhustyö-SeniorUr ekonomiplanen framgår arbete är översatt tili svenska, att penningautomatföreningkan inte anses vara tillfreds- ens anslag rätt längt finansieställande. Åtminstone borde rar centralförbuodets oranisaett tidslcriftsnurnmers " huvu- tionsverksambet, serviceverkdartikel" alltid vara översatt sambet och olika projekt. Sotili svenska. Att översätta stu- cial- ocb hälsovårdsministeridie- och diskussionsmaterial et, Helsingfors stad ocb Fin(ex. det fina häftet Nuoruus ja lands folkhälsoförbund äterhulluus, vanhuus ja viisaus? finns ocksä bland finansiärerfrlln år 1984) borde inte vara na. överrnäktigt.

Ett stort utvecklingsprojekt Vid ordinarie representant- för preventivt ocb rebabilite-

rande ä1drearbete föreliggel.

Nya verksambetsmetoder och -material tas fram som kan marknadsföras.

Det internationeIla samarbetet effelttiveras bäde i närområdena och längre bort. Ett viktigt samarbetsforum är NORSAM, äldreomsorgsorganisationemas samarbetsorgan i Norden.

Man har inlett organiserandet av den regionala verksamheten. Förbundet räknar med att år 1999 ha byggt flirdigt ett funktionsdugligt nätverk tili stöd för verksambeten.

Centralförbundets affarsverksamhet kommer att bolagiseras tili nödvändiga delar.

Centralförbundets fyrtiofemåriga verksambet uppmärksammades i alI anspråkslösbet vid middagen 27.10 för deltagama i höstens tvä utbildningsdagar. 1 sitt tai tackade ordförande Markku Lehto förbuodets och medlemsorganisationemas anställda samt förtroendevalda för ett gott arbete. Centralforbundets 50-års jubileum är är 1999.

Samma år har FN utlyst tili de ä1dres år. Centralförbuodets bistorik publiceras år 1999.

Valborg Louhisto

6

Omsorgskommitte i Korsholm viII bredda servicen för äldre 0- Når den kommunala ocb frivilliga omsorgsverksamheten alla ä1dre i Korsbolm som är i bebov av den?

0- Eiler linns det ännu många som s.a.s. faller igenom det rika nät av serviceutbud som linns inom kommuoen?

r

Kring bl.a. dessa frilgestäUningar arbetar en brett sammansatt kommitte inom Korsholms kommun. Förutom representanter för kommunala organ är även församlingama och frivilliga organisationer representerade i kommitten.

- Initiativet till uppgörande av ett iIldringspolitiskt program kom friln socialdirektör Barbro Bondas och överläkare Björn-Olof Ehrnström i slutet pii förra äret, berättar Per Thomasfolk, som är ordförande i kommitten. Den tillsattes i februari och har mandat till ärets slut, men vi kommer nog att behöva tilIäggstid för att fiI uppdraget slutfört.

Kommittens sekreterare socialsekreterare Gunilla Bertell berättar att arbetet startade med en inventering av det serviceutbud för äldre som finns inom kommunen. 1 början av novemher gjordes en studieresa tili Sibbo och Lavisa, varvid man bl.a. bekantade sig med gruppboende. Nästa aktivitet är en enkät till cirka 30055- och 60-äringar. Först därefter kan kommitten börja sammanfatta, utvärdera och fonnuJera ett programförslag.

bilde hälso- och socialvilrdssektorn. Åren 1989-90 utredde en kommunal kommitte behovet av olika fonner av personlig service för de iIldringar som bor hemma. En utredning visade att en mycket stor del av de äldre ville bo hemma sil länge som detta är möjligt.

Kommitten föreslog att ett servicecenter skulJe byggas ut i anslutning tili Solgärd iIldringshem. Lättare service skulJe ske vid sex pensionärshem i olika delar av kommunen. l enlighet med kommittens förslag sattes dagservicecentret in i kommunens femärspian. Senare har förverkligandet frarnflyttats sil att det nu finns med är 1997.

För att förverkliga den forsta kommittens förslag tillsattes en ny kommitte. Denna bantade ned satsningen pii ett central! servicecenter och ville satsa mera pii de regionala mottagningarna. I den framställning som ledde tili att den nuvarande kommitten tillsattes, framhilUer Bondas och Ehrnström att antalet iIldringar i kommunen ökar och att

nya strategier och modeller samt en helhetssyn nu krävs för att utveckJa äldreomsorgen. 1 det omsorgspolitiska program, som initiativtagama efterlyser, bör särskilt prövas nya fonner för äldreomsorg i samarbete med de äldre själva, med anhöriga och frivilliga organisationer.

Brett utbud av ljänster Den inventering av service och ljänster för iIldringar, som kommitten genomfört, visar pii ett synnerligen brett utbud.

Det mesta av servicen tillhandahilUes självfallel av kommunen.

Kommunens hälsovärdscentral omfattar bäddavdel· ningsvärd pii olika niviler, väl fungerande specialiteter för mottagningsverksamhet samt en väl utbyggd hemsjukvärdsverksamhet.

Vid Solgärd iIldringshem samt vid pensionärshemmen i olika delar av kommunen erbjuder socialvilrden servicetjänster som inte kan ges direkt i hemmen. För värden i hemmet svarar hemsjukvärdare, hemvärdare och hem-

Folkhölsans torsdagsklubb har besök av Ame och Margit Widensjö.

Klubbledaren Kerstin Karlsson leder allsången. hjälpare. Servicehuset Solhöman upprätthilUs av kommunen i nära anknylning tili Solgärd iIldringshem.

Inom medborgarinstilutet ordnas ett stort antal kurser och foreläsningar som riktar sig speciellt tili de äldre.

Kommunen köper även tjänster av organisationer, t.ex. av Folkhälsan som ordnar kJubbverksamhet för iIldringar.

Församlingama inom Korsholm samlar regelbundet pensionärsgrupper för andakt, infonnation och lältsam social samvaro. !nom kommunen finns fyra pensionärshemsföreningar som äger och upprälthilUer sju pensionärshem, delvis med kommunala bidrag. Förulom pensionärshemsföreningama finns tre fria pensionärsklubbar/föreningar som ordnar regelbundna samlingar, fester, utfarder och dylikt.

Frivilliga föreningar, som helI eiler delvis sysslar med pensionärsverksamhet är Röda Korset, Folkhälsan, Hjärtföreningen, vänljänstföreningen, demensföreningen samt specialgrupper inom dessa saml inom pensionärsföreningama.

För att fiI inventeringen heltäckande har kommitten besökt olika delar av kommunen och därvid blivil infonne-

Tre kommitter

."

Under 80-talet, när utbyggande av öppen värd debatterades som livligast, hörde Korsholm till de kommuner som snabbt anammade de nya ideerna. Kommunens fuJlmäktige gokände en äldreomsorgsplan redan 1984 som omfattade öppen värd inom

Komminens ordförande Per ThoTTUlSjolk diskuterar upp· läggningen av gruppboende.enkäten med socialsekretera· re Gunil/a BertelI.

Aldringsvård Hedvlg Sofia hemmet är et! åldrlngshem naturskönt och centralt beläget I Djurgården I Helsln9lors. .

För tlillället genomlör vi en renoverlng. Vld årssklltet bhr några rum lärdiga I första vånlogen. Andra vånlngen beräknas bll lärdlg I mars -95.

För närmare Inlormatlon kontakta löreståndarlnnan varda· gar Irån 15-16 telelon 753 8003 under adress Djurgårds· vägen 11, 00530 Helsinglors.

Pensionatet vid havet

Genom on anvllnda Cancers""elsens adresser stOder nl kampen mot cancer.

rad om hur iIldringsvärden med nvuarande verksamhet är fungerar. att vi mera systematiskt kommer att integrera föreningar Föreningslivet och organisationer i det proska integreras gramförslag vi skall utarbeta, Thomasfolk och BertelI säger Thomasfolk. När de räknar inte med att det pro- äldre lämuar förvärvslivet och gram kommitten skall utar- blir pensionärer föreligger aIlbeta kommer att innehålla tid en risk att de blir sittande nilgra nya och revolutioneran- hemma och förlorar alla sode förslag. SiI pass bra funge- ciala kontakter med omvärlrar redan nu bilde hälso- och den. Här har föreningar och socialvärden. Men eftersom kJubbar en viktig uppgift, som det är tio är sedan nuvarande samhället borde stöda och program antogs, är det nog uppmuntrra. nödvändigt med en heltäck- l kommitten har vi diskoterat om kommunen borde ilta ande genomgilng.

- Det viktigaste är nu att sig en koordinerande uppgift se tili att inga vllrdbehövan- när det gäUer samspelet melde faller igenom, säger Ber- lan föreningama och kommutell. Gruppboende for de- nen, fortsätter Thomasfolk. menta men for övrigt friska Det är ju onödigt att flera föräldringar kan vara ett alter· eningar sysslar med likartad nativ. Vi har prövat dett3 verksamhet. Tili exempel inpå vissa 3vdelningar vid fonnationen om olika aktiviSolgllrd. En bättre lösning teter, tjänster och service kunskuUe vara en lägenbet med de skötas av kommunen.

- Men här kommer man in plats for 6-10 åldringar. De skulle ha egoa rum men ge· pii känsliga frilgor. Förmensamt vardagsrum, kök eningama fattar själva beslut och andra serviceutrym· om sin verksamhet. En inmeno Där skulle finnas per· blandning friln kommunens sonal, men det skuUe ändå sida kan leda tili att spontana utgöra en biliigare vård· initiativ rinner ut i sanden.

- I slutändan handlar det form än bäddavdelningen .

- Gruppboende knnde ock· om hur lilngt samhäUet skall sil ske inom ramen för en stif- hetala och hur mycket den entelse, en förening eiler t.o.m. i skilda själv skall stil för. privat regi.

- En utvidgning jijmIort Sven·Erik Glader

ÄKTA GRÄDDOSTAR!

VOro odresser erhOI1es

I I

INTRAWUD MOTARBETAR VÄRKI

ylan, oeh blodll6det aktlVeras i v3vnadseellerna, varvid kroppens egna helande

Den lör IIndnng tN olika slag 3Y muskelvårk och andra smårtor utvecklade JntralJudsapparaten NOVAFON hal kommrt ut på marknaden i Fmland Af 1989 OArtörmnan hal den lestats bl.a ,Tyskland, England octl ÖSlernke med mycket be·

~~e~~r sra~~~:~åmPlig eHe!<t med

,ömvarda resultat Oess törmåga an Imdra gluMar slg på Ijudvågor inom frekvensområdet 100-10000 Hz (rongmngar 1 sekunden) Då apparatens Ijudplana eerö, huden fortplantar sig IJudvågorna anda ned 1111 6 cm under

en reglageran. En normal behandling tar ea 15 min per gang oeh man kan behandla slg Ilere gånger om dagen oeh mark vål ' slålvbehandling med appara· ten har aldng medfårt någa! som hels! men lår personerna.

SJukgymnaster rekommenderar tntralJudsbehandting speclel1t vld vark lårorsakad iJV muskelspanningar, men påpekaJ an lastån apparalen år helI lantastlsk når det gåller lindring iJV smårtor, så kan man inle bala kroniska sjukdomar såsam ledgångsreumalism eUer slitna leder, men den kiln lindra smånor åven I dessa lal1.

Importör

S NYSTRÖM KB Centralgalan 56 10300 KARIS tel. 911-231636 sånder grans lnformallon på begåJatl

~On bonker. bok·. blomsler· od1 poppershondlor. begrovnlngsbyrOer. R-l<losker soml IOrdlgllexlDde IlO

vOrt kontor.

ElIsobelsgolon 21 00170 HElSINGFORS Tel. 9800 43 000 med lokalsamtalsavgih

Vlstr. YHernls. SF-22100 Mar'ehamn, tel. 928-16322

CANCERSTlFTELSEN

SPINA·BAC· • dynan,

rI

en skön hjAtp 'ör sJuka ryggar

Rygg,tOdet Ar regle,b.rt 'ör .n p•••• egen .y.nk. Overdraget ar tvåttb.rt och 10rsett med 2,vågsdr.gkedj • . Fa'g: Bla, vlnröd. svart. grOn och brunoPris: 435 mk/sl. ut.n låstrem. 495 mk/sl. med last· rem mot posHörskon + Irak!.

ERBJUDANDE (I.o.m. 31.12.1994) vid köp av 2 stycken: :..

Pris: 400 mkllt. ul.n låstrem.

450 mkllt. med laslrem mot posHörskon lraktfrin.

Returran Inom 10 d.g",

eli

J/ Emmav. 7 D. 65610 t<orsholm. Tel. 961·3222 845

Kb S. Höstman Ky

·

FÖR DEN GODA SMAKENS SKULLI

&~

~

Dags\lerkslVägenJPälvälälsenl1e 2 00390 Helsingfors/Helsinki

7

........................................................................................................................................

•• ••• •

!

Biskop Erik Vikström:

:

~

Lampan i rönstret

~

•

:•

•

:• När jag Iyssnade pä en predikan i Borgä domkyrka :

:

! t

häromdagen var det en bild som fastnade för min inre blick: lampan i fönstret. Pastor Robban kallade fram den bilden isin predikan kring Jesus-ordet " ... häll lampoma brinnande".

Lampan som är ställd i fönstret Iyser först och främst utåt. Annars skulle den inte ha placerats i fönslret. Enligt Jesus-ordet signalerar lampan i fönstret: Här inne är vi vakna, vi väntarl Vi vill, att när Jesus kommer skall han hitta hit till värt hus. Han skall veta att han är välkommeo...

Nu till jullyser det kanske nägon lampa i ditt fönster.

Vad signalerar den? ÄI det ett varmt Ijus som signalerar: Kom hitl? Eiler är det ett kallt Ijus som meddelar: Kom inte hit!? Om Jesus inte kommer pä skyama denna jul, sä kommer han ätrninstone i medmänniskor som söker husmm och gemenskap. Han kommer i gestalten av en okänd främling, eiler kanske som en känd granne och väo.

Men lampan i fönstret Iyser ocksä inät. Den "Iyser för alla i huset" som Jesus säger i bergspredikan. Den uppmuntrar 055 alla i värt hus att göra gott mot varandra och att vara goda mot varandra. Inne i värt eget hem och hus.

När du till julen tänder lampan i fönstret kan du med psalmen bedja:

: : : : : • : .. : :

•

! : :

! : : : : : : : :

::

Kom du med mig, min Herre Jesus, när tili dagens verk jag går.

Kom på kvällen oeh när det dagas, möt mig ännu när natten ,år.

: :

i

: : : : .. : : : : .. : : : : : : : : : : : :

•

! :

:: :

! :

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Öb-ombudsmannen har ordet

Reflexioner i juletid Oclt mänllisorna vandrat i tusende IJ.r

de starka, de svaga förjagat.

På olika gudar, man ropat oel! bet!.

De starka veta sig alltid ha rätl, de svaga dom gisslat, plåga~ förletl.

Vem Mr deras ångest oel! klagall ?

1 världells välfärd oeh villervalla där stater oel! regimer sÖllderfalla med vapenmakt man visar sin styrka, man talar om RÄIT, sina gudar dyrka.

Det egna jaget, är allra störst där alla viii vara bäst oel! först.

De finländska (förmodligen ocksA finlandssvenska) pensionärema är nöjda och aktiva. Detta om man får Iro de 550 över 60 år som fick svara pä en rad frägor som Finska Gallup ställde i våras.

Motsvarande undersökning har oeksä gjorts i EU-Iänderna och Sverige 1992-1993.

Kartläggningen ger därför en bild av hur finländska uppfattningar skiljer sig frän andra länders.

Av mänskors klokhet oeh energi en värld vi skapat attleva i.

Det PARADIS oss en gång blev givet skall vi fördärva, SÅ sTÅl? DET SKRIVET! En gtlng i året då JULEN ralldas, man stannar opp för eli stund OcJ4 alldas. Var det så här som det borde vara?

Atl alla är slIälla, goda rara!

1 I!järtats djup kanske äll ftnns kvar den GODA VIIJAN, från flydda dart Gärda Westerlund

MlN GUNGSTOL Min gungstol, min Ijuvliga gungstol, den minner om mor, den minner om far.

Den ger mig den skönaste vila, den gör mig sä underbart glad.

Jag drömmer om kommande tider, jag drömmer om dagar som var, i den skönaste stolen jag har.

Min gungstol den skönast av alla, den minner om ungdomens dar.

När frän bygungan sängema skalla, där vi samlats par om par.

Där pojkar och flickor frän öst och väst,

täv lade om vem som var bäst, att storgungan svänga, och flickoma skrärnma, min gunstol den väcker 055 alla.

När jag trött efter dagens möda, i min gungstol får sätta mig ner.

Dä kan jag se kvällssolen glöda, en tår pä min kind faller ned, Min gungstol du härliga sköna du skänker mig vila och ro.

Taek den som dig har uppfurutit, en guldkant du gett även mig.

Verner Sjöholm

Gruppresor lill Åland

r-;;s-;~-;~~;~-~;~~~~;:.-----------------------------l

"Gruppresor tilI Alandl!

Omtyckta temaresor, begär broschyr! Åland i ett nötskal, Via ÅIand till Sverige, Skärgårdsvägen tili Åiand, Gamla postvägen, Konstoch kuJturresa, Församlingsres8, Stormskärs Maja, Bondkalas, Sjörövarresa.

VIkingaresa. Gourmetupplevelse mm.

Ring 928-28 O4O/gruppavcklningen

I

NamD ...... .

Adress ...

j Postadress ............ .

7 : : : ,1:

!i ~

dlIlandsresor PB 62, 22101 Mariehamn

___ __________________________________________________________ J ~

sionsskyddet. Däremot är bäEnsamhet och ekonomiska de äldre och yngre finländare problem uppfattas som de av den "äsikten att individuella största problemen. Samtidigt pensionsforsäkringar är pä är 90 procent av finländama kommande. En överväldiganöver 60 år ganska nöjda med de majoritet tyeker ocksä att sitt liv. Man är mera nöjd med pensionärema borde ha rätt att sitt liv än med sin ekonomiska arbeta antingen pä hel- eiler situation. Det är danskama deltid. som är nöjdast med sin penMed ökad livslängd har besionärstillvaro, men ocksä greppet äldring blivit laddat.

Finland ligger bra till- en god Bara 40 procent anser att orbit över EU medeltalet. det försvarar sin plats ens pä Hälften av finländama över tal om personer över 80 år.

60 tyeker inte att äldem spelar Mänga upplever ocksä att de nägon roll för hur omgivDing- blir behandlade som andraen uppskattar dem som män- klassens medborgare i fOrsta skor. Inom EU är det mycket hand av politiker (23 provanligare att tro att sligande cent), men ocksä i massmeälder betyder högre uppskatt- dia, av myndigheter, i affårer, Ding. Däremot känner EU- banker etc.

Personer över 60 är i regel ländemas gamla sig ofta enrätt upptagna, bara 6-7 prosamma, trots starka familjeoch vänskapsband. Bäde i cent tycker att tiden blir läng.

Finland och EU anser perso- Äldre finländare är mindre ner över 60 att "tamiljen blivit stressade än motsvarande allt oviWgare att bistä gamla grupp i EU. De äldre i Finland är aktivare än äldre i EU. Aksläktingar. Att kostnadsökningen i den offentliga sek- tivitetema består av läsning, husbällsarbete, kuJtur oeh tom kan komma att öka familmotion samt medverkan i olijens roll igen, tycks mänga ka foreningar och organisatiovara medvetna om.

Diskussionen om pensions- ner.

Med tillönskan om en GOD bomben har inte päverkat finländarnas inställning till pen- JUL och ett GOTT NYTT sionsfrägoma. De är oeksä ÅRI överens om att samhället i huPer Thomasfolk vudsak skall svara för pen-

8

Boken stod i centrum vid kulturdag i Sibbo Man kan skriva också på Iitet äldre dar.

Det bevisades vid årets kulturdag j Sibbo. Kulturdagen gestaltade sig långt tili "bokens dag" med uppläsningar av Hellen Tallqvist, Hildur Wikberg, Sirkka Sundroos och Marianne Peltomaa.

"

Dessutom berättade dagens festtalare, riksdagsman Claes Andersson, om sitt förhållande tili dikten och läste också ur sina egna alster.

Topelius-salen i biblioteksbyggnaden i Nickby var fylld tili sista plats när arrangörsföreningens ordförande John Borgström hälsade välkommen. Han presenterade också i korthet byggnaden och festsalen. Därförinnan hade Kenneth Mikander bjudit på musik.

- För mig är dikten viktig och central, sa riksdagsman Andersson i sitt festtal. Språket är ett verktyg för att upptäcka världen och oss själva. Språket Iigger på något sätt t.o.m. före tanken.

- Den första kontakten med Iitteraturen fick jag genom mioa mostrar som läste för mig ur Topelius sagor. Det var det som väckte mitt intresse för litteratur. Dessutom blev jag inspirerad av en av mina lärare i skolan. Vi var 40 elever i klassen och åtta av oss började skriva mera professionellt.

Andersson menade att det är viktigt att vi uttrycker våra känslor. - Om vi inte formulerar, är stum-

Anrrangörsjöreningens ordf örande John Borgman hälsade välkommen tili kulturdagen. ma, så stannar det känsliga kvar inom oss och kan t.o.m. i värsta fall, utvecklas tili en sjukdom. Skrivandet har en terapeutisk funktion. 1 dikten och skrivandet överhuvudtaget kan man dela svåra upplevelser med andra mäoniskor.

Också vid läsandet lever man sig in i det dikten berättarom.

Tyngdpunkten i programmet låg vid de uppläsningar fyra författare svarade för.

HeUen Tallqvist började skriva som 70-åring.

Det var dikter.

- Den flugan blev jag biten av, berättade hon.

1993 utkom hon med Iyriksarnlingen "AlIt har sin tid". Mottot f<ir den samIingen är "Också myran som strävar med sitt strå föräodrar väriden" . Marita Uunila läste ur IyriksamIingen.

Hellen Tallqvist har också ett specialerbjudan. de åt medlemmar i Pensio-

närsfö rbundet. Hon säljer sin Iyriksamling för 40 otk åt förbundets medlemmar.

Dethär inklusive postkostnader. Intresserade kan ringa 90-603 665.

Hildur Wikberg berättade att hon är skutskepparfJicka från Hitis. Hon har under åren skrivit massor av kåserier och endel av dem, ett 60-tal, har hon samlat i boken "Hil!e kåserar - mest på skoj". Hon läste ett av dehär kåserierna och belönades med applåder från publiken.

Sirkka Sundroos berättade att hon skrivit under hela sitt liv. Det har varit revyer och "Helsingfors inför livet". Mest känd är hon måhäoda dock för boken "Vi över ättio".

En författare av litet yngre snitt är Marianne Peltomaa. 1 slutet av september utkom henoes bok "Skuggan" och det var ur den hon läste ett kapitel för deltagama i kulturdagen.

Totalt har hon gett ut fyra böcker.

PubIiken fick också ägna sig 1It allsång under Birger Tömers och Kenoeth Mikanders ledning.

T :fors bäst j frågesport 1 samband med kulturdagen avgjordes också finalen i förbundets frågesporttävling. Frågoma hade sammanställts av verksamhetsledare J erker Nyb erg och som segrare utgick Tammerfors' lag bestående av UUa Björkman, Margaretha Sj öblom och Göran Björkman. Malax kom in på andra plats och Tenala blev tredje. 1 pris erhöll Tammerfors en valfri endagsresa med Lindholm

Svenska Pensionärsjöreningen i Tammerfors segrade ijrågesportjinalen. Från vänster Ulla Björkman, Göran Björkman och Margaretha Sj öblom.

Författare på boktlag i Sibbo. Från vänster Sirkka Sundroos, Marita Hunila, Hellen TaI/qvist och Hildur Wikberg.

Lines. Priset överlämnades av Frank Lindholm.

Kulturdagen avslutades unisont med Modersm1llets sång. inleddes Kulturdagen med besök i Sibbo kyrka.

Kommundirektör Viking Sundström hälsade välkommen tili Sibbo och pastor Stefan Djupsjöbacka presenterade kyrkan och höll en kort andakt.

PriseI iDldud...... tur och retur 14 personer, hela hytten, personbUsplats och frukost på

ror Inget bambohopponde, Inget och .knllande, endasl

•mk

luftkonditioneriogens susande vaggsång. Hos oss .ussar du söI! på Osler.ijöns bek>ämaste madrass i egeu hytt, med wcoch duscb, på ö"" did<.

nalturen•

Mao kiiralldd ombonl med biL

Mi-fre 8-19, tö 9-14

9800-6800 Gratts &ån alla IdIII FUlIaDd!

SeaVVind Line Slottsgatan 84, 20100ABo, leI. (92t) JOt 900

För sjusovare i nästan sju år (Iäs fem)

9

"Lukten av torkad fisk gav signal om julens ankomst" 0- Min äldre syster Annas deltagande i en kokkurs där boo lärt sig baka vetebrödsläogder ocb pepparkakor, är ett av mina äldsta ocb bästa julmiooen_ Jag kan inte ba varit rnera än Cernsex år (C. 1905) när det blev vanligt att baka kalTebröd tili julen i vårt bern. Före den kokkursen konde knappast någon baka sådant bröd i vår by.

Dethär berättar snart 90-rnga Aioa Beijar i Karperö, Korsholm. Anna hade Btt smaka bembakt vetebröd när bon förde mjölk tiIl Länghjelms i Vasa, sä oär marthoroa ordoade kokkurs var hon eo ivrig dellagare.

Förberedelseroa för julfirandet inIeddes annars längt iooan det skulle bakas. n et skedde ju bara nägon dag före jul med rägbröd som huvudprodukt.

- Med bara nägot är emellan vävdes det nya trasmattor tiIl golven i mitt

helt aogeoäma lukteo av tor kad fisk i byos butik och soart äveo tili bemmeo. På Anoa-dageo skulle fiskeo läggas i blöt ocb Iigga i reo!, kalll vatteo i oio dagar. Efter det lades den i elt träkar i det lutvalteo mao framställt av björkaska. Hela bösteo eldade mao med björ kved i kakelugoeo, as kao kokades ocb det kokbeta lutvaltoet bälldes över fiskeo som lagts i karet med skinnsidao uppåt.

-När den legat i lutvattnet en tid skuJle den avlutaso Lutvattnet slogs bort och rent kallt vatten byttes pä fisken en gång per dag.

Det var väldigt spänoande varje julafton, när lutfisken serverades tiIl middag, att konstatera hur man Iyckats med lutrungen ocb reDingen.

jul kom slaklaren tili gärden. Oä slaktades ett eiler tvä fu som sparats vid höstslakten för att man skuJle B fmkl kött tili jul.

Genast efter slakten rengjordes alla inälvor och kokades. Det stod sedan i en stor gryta pä spisen fram tili jul och användes som sovel tili potatis eiler som man kunde gä och tugga pä om man blev sugen.

- Nägon dag före jul kastades alla mattor ut, man hällde ut tvälvatten över golvet och skrubbade med hemgjorda björkkvastar.

Samtidigt vädrades alla sängkläder. Hade man dä nyvävda mattor att breda över golven började julstärnniogen sä smätt iofiooa sig.

Färskt fårkölt

- Jag tyckle alltid det var viktigt med julstärooingen

- Omkring en vecka före

J ulgran ocb Ijus

när jag var liten och även senare när jag blev äldre. n en slutliga bekräftelsen pä att julen hade infunnit sig var när julgranen togs in pä julafton och pyntades med remsor av silkespapper, julänglar, konfekt, röda äpplen och pepparkakor. Förr fanns inga särskilda ljushällare, sä dä var det viktigt hur ljusen bands fast i granen sä att de skulle hIDas upprätta.

- Nägon tomte - julbättjin - kom inte tiIl gärdaroa när jag var bam. 1 stället kastade vi in smä julklappar ät varann, frän föräldrama, syskonen och frän släktingar och kamrater i byn. nen som kastade in skulle springa för Iiv och själ för att inte bli fasttagen. För oss i stugan gällde det att passa pä när det smällde i farstudörren.

- Det här med tomtenl julbocken 'blev vanligt först pä 20-talet dä en sädan bör-

jade komma tiIl skoloroas julfest. Däremot bodde det eo tomte (eiler tonttin) pä vinden i gamla gärdar, som inte var sä riktigt snäll. Den tomten skrärnde man oss baro med när vi var elaka eUer olydiga. Att tomten blev snäll med röd tröja ocb toppluva kan vi säkert i bög grad tacka Jenny Nyström och hennes vackra julkort för. När julbocken först kom tili oss hade han pappas avigvända päls och skinomössa pä sig och en hemmagjord mask för ansiktet.

J ulmiddag - Tili julmiddag, som serverades på julaftondagens kväll, åts lutfisk med vitsäs, kryddpeppar, bembakt bröd ocb bemkärnat smör . Efternt serverades risgrynsgröt med kanel ocb eo stor smörklick.

bem . berättar Aina B eijar.

Veckan efter aUhelgona bars vävstoleo in och dä kom mormor Erika tiIl oss för att sätta upp väven.

- Jag har ett mycket k1art minne av hur jag gjorde bort mej i det sammarthanget. Liten och oförständig k1ippte jag av en massa trädar i väften. Mormor blev förstäs arg och jag spraog och gömde mej och vägade inte komma fram förrän hoo hade gätt hem pä kvällen. Meo jag var Iillflicka i familjen och säkert Iitet bortskämd, sä jag kommer inte ihäg att jag skulle ha blivit bestraffad för tiIltaget.

- Den tiden var detjulstämning som inte togs ut i forskoU, säger 90-åriga Aina Beijar i KorsllOlm.

Röda Korsets adresser

FIRA JUL I NORGE AVRESA 22.12 5 dagar, ingår 5 fruk . 3 lunch 5 middagar. Fint hotel!, pris 2565,- från Mariehamn. Anslutning från Helsingfors och Åbo

11111111111.,117111 .11111111

22100 Mariehamn Försäljning: pastkontar. bok· och pappershandtar. blomsteraffarer. banker. R·kiosker samt FRKs byråer.

Textservice: FRKs Helsingfors och Nylands distri kt.

Annegatan 16,00120 Helsingfors, tel. (90) 604 808. telefax (90) 604707.

+

Nöjen och lekar under meUandagarna Under meUandagaroa gick man pä besök tiIl släkt och väooer. Oä bjöds det pä kaffe med gatt dopp. UngdomsföreDingens julfest var en viktig bändelse. 1 vär förerung spelades alltid teater. Tvä fiolspelmän, Antti-

Intervju:

Sven-Erik Glader la ocb Kanerva, spelade tiIl dansen.

- Annars samlades ungdomama ofta i nägon flickkammare. Oä lekle vi ofta bemliga lekar. Vi satt runt ett bord med tre ben sam inte fick innehIDa nägra spikar. Vi böll bänderoa pä bordet med utspridda fingrar sä att yttersta fingrel rörde vid bordsgrannen. Sä bestärndes att ett ben var ett ja-ben, det andra ett nej-ben och det tredje ett räkoe-ben.

Sedan frägade vi allt möjIigt av bordet sam svarade med att ett ben Iyftes frän golvet eiler t.ex. räkoade bur länge det skulle räcka ionan man blev gift eiler hur mänga barn man skulle

B.

Lutfisk - Första veckao i december spreds den iote

Pä julmorgonen bar det i väg tiIl kyrkan med bäst ocb kibaka (ryskt ord = Iäti kyrksläde med kuskbock ocb bekvärn sits för tvä-tre personer baktill). Det var vi unga som for tiIl kyrkan.

Mor var bemma och stekle färkött tiIls vi kom hem. Efterät vankades sviskonkrärn med vispgrädde.

Finlands Röda Kors

Tel. 928·225 70

VI ÖNSKAR ALLA VARA RESENÄRER OCH ÖVRIGA VÄNNER

EN STÄMNINGSFULL JUL

OCH EIT GOTT NYTT AR

- Ja, ja, suckar Aina Beijar. Den !iden var det julstämniog som inte togs ut i förskott som nu för tiden dä "StiUa natt" och andra julsänger strömmar ut ur högtalama i alla affarer, ackampanjerat av kassaapparateroas klirrande.

10

Tyngdpunkt på öppen vård i äldreomsorgen i Sibbo o

Tyngdpunkten har lagts pä den öppna värden. Vi har mälmedvetet fårsökt utboendeserviveckla cen, hemservicen och hemsjukvärden.

Dethär säger socialdirektör Leena Kokko i Sibbo när man fdgar henne var tyngdpunkteroa finns inom äldringsvärden i Sibbo.

.. /

• r'

- Vi har utvec!dat olika stödtjänster sam t.ex. mäJtidsservice, transportservice, bastuservice och trygghetstelefoner.

- Ocksll hos oss är mäJsättningen att mäoniskorna ska kuona bo hemma sä länge sam möjligt.

1 enlighet med dethär har man ocksä gätt in för att reparera äJdringsbostäder oeh försett dem med nödvändiga bekvämligheter.

Sibbo har i dag 41 anställda inom den öppna värden. Tili dethär kommer ännu personalen vid servicehemmet Linda. De anställda arbetar inom hemservicen och hemsjukvärden.

- Fastän vi totalt minskat personalen så bar vi ändå anställt 3 personer tili inom bemservicen, påpekar socialdirektör Kokko. Vi bar genomfört en strukturomvandling ocb minskat anstaltplatsema.

På hälsocentralens jukhus har man 40 platser. 1 Nickby finns två äJdringsbe,m med totalt 97 platser.

- Vi har rätt myeket sibbobor på Borgä sjukhus.

Dygnsavgiften där är 1.250 mark. MäJsättningen är naturligtvis att kuona ta hem så mllnga sam möjligt av dem.

Kokko näroner ocksä Betesda-stiftelsens hem för dementa i Nickby . Just dit har man fört över patienter från Borgä sjukhus.

- Vi tror att vi kan spara kostnader genom att placera patienterna pä rätt plats och ge dem rätt värd.

,

gera dygnet runt. Det in· nebär att vi skulle beböva en nattpatrull som skune ta emot tryggbetslarmen.

Det åter gör att vi skulle beböva 4-5 bemvårdare tili.

- Eventuellt kan vi fä dethär redan nästa år, tortsätter socialdirektör Kokko.

Oeh detta utan att öka personalen. Avsikten har närnligen varit att överföra personal frlln anstaltvärden. Åidringshemmets nyare del är endast två år gammal.

Den har en avdelning ocksä för dementa.

~

.

Bostäder i Söderkulla 1 Nickby finns 12 pensionärsbostäder oeh i Söderkulla 20. Dessutom har Pensionshemsstiftelsen i Sibbo 43 bostäder i Nickby.

Oeh i Linda-hemmet finns 30 servicebostäder.

- Men i planeringen borde beaktas att man skulle fä bostäder för pensionärer i helt vanliga vllningshus, säger Kokko. Pensionärer orkar dock inte med trappor.

Dethär borde beaktas vid planeringen. Det är inte sä Iyekat att koncentrera alla äJdringar tili ett enda hus.

Ut äJdringama bo i hus där det bor ocksä människor i aktiv äJder: - Och sä borde vi bygga bostäder ute i byama för äJdringar.

Kokko nämner också de servicedagar man ordnat ute i byarna - i ungdomslokaler eiler brand-

En del av åldringshemmet är endast två år gammalt. Den äldre delen har man planer på att bygga om tili servicebostiider. kårsbus. Här bar åldringama fått mat, kunnat mäta sitt blodtryck ocb dansao Dagama bar varit jät-

ringsvärden i Sibbo, säger socialdirektören. Men vi borde ännu gå tili utökad öppenvärd. Vi borde kuona

tepopulära! De bar arrangerats av olika organi. sationer ocb föreningar.

- Nog tyeker jag vi har det rätt väl ordnat inoin äJd-

utöka mäJtidsservicen, hjälpa med snöskottning, gräsklippning, vedhuggning.

Kokko berättar ocksä att det finns fårdiga plaoer pä

att bygga om äldringshemmets äldre del tili servieebostäder.

Ursprungligen hade man tänkt sig att byggstarten skulle ske nästa är, men nu har den frarnskjutits med 1-2 är. Sarntidigt skulle man fä en öppenvårdcentral i Nickby.

1 dag ger mao matservice åt 130 sibbobor som bor hemma. Maten transporteras frlln olika platser.

64 sibbobor har trygghetslarm.

Kokko säger att anstaltvärden varit rätt "sluten".

- Men nu har rollen förändrats oeh aostaltvärden ska mer än tidigare stöda den öppna värden. Man har en mera hemliknaode miljö

Öppen vård dygnet runt Soeialdirektören nämner att man är helt medveten om att antalet äldringar kommer att öka.

- Vi mllste förbereda oss för den tid dä de stora ärskuUama uppnär pensionsäJdern.

- Vi bar ökat resurserna inom den öppna vården. Nu ger vi bemservice tili klo 20 på kvällen, på lördag ocb söndag tili klo 16. Men för att den öppna vården ska kunna vara ett altemativ borde den fun-

- Bubbelbassängen är toppen, tycker från vänster Maj-Gret Lindgren, Greta Nyman, Anita Ekström, Solveig Lommi och Else GrönqvistPTet

och värden ges pä äJdring_ ens villkor.

Man har ocksä hemvärdare som är avsedda för de äldringar som bor ute i skärgärden.

- Vi bar också åldringar som bor på åldriogs_ bemmet uoder vioterbalvåret. Tili sommaren åkerde bem.

Pä äldringshemmets nya avdelning har varje llldring eget rum med eget WC och egen dusch. Dit fär äJdringen ocksä ta med sig egoa möbler när han eller hon flyttar in.

Frlln Lindahemmet köper Sibbo kommun tjänster.

1 praktiken har det blivit sä att Lindahemmet är ett centrum för äldringsvärden i de södra delama av kommunen medan Nickby är centrum för llldringsvärden i kommunens nOITa delar.

Kokko är ocksä män om att understryka de frivilliga organisationernas betydelse, liksom de anhörigas betydelse.

- Jag tror inte kommunen ska sköta allt. Vi behöver ocksä frivilliga insatser.

Det gäller att finna en vettig arbetsfördelning och att koordinera resurserna. Vi kompletterar vararm, men det är !dart att huvudansvaret mllste ligga hos oss. Sist oeh slutligen är det fräga om att befintliga resurser ska kuona användas sll effektivt sam möjligt. Man ska Iita pII mäoniskors egoa krafter och inte göra allt fårdigt för dem.

Lindahemmet i Söderkulla toppen inom äldreomsorg - Detbär är toppen.

Här blir man verkligen omskött ocb bar det bra. Ocb så träffar man bekanta bär. Jag bor i Massby. Meo de söker mig på morgonen ocb för bern mig med taxi på eftermiddagen. 1 Massby bor jag med min son, men kommer bit tili servicebuset Linda på förmiddagen.

Såhär berättar 84-äriga Belga Ingmao. Hon sitter i

nerad fOr 100 dagliga besökare: - Det ska fionas ett servicehov för att mao ska få hyra en bostad i Lindahemmet, påpekar Widell.

Prlneipen är att man hyr bostädema i Lindahe=et.

Hyran är litet över 32 mark kvadratmetem. Och hyran betalas direkt tili stiftelsen.

Lindahe=et har kommit tilI med finansierlngshjälp frän Penningautomatföreningen - ungefår 15 miljoner har man fätt därifrän.

Samtliga bostäder, liksom utrymmena över-

städema bebodda, säger Widell. Vi räknar ocksä med att hilla nägon intervallplats, sä att vi alltid kan ta emot brädskande fall om sädana skuUe uppstä.

Mat, bastu åt hemmaboende Den kanske intressantaste delen av Lindabe=et är dock servicecen tret. Det är i prlneip öppet för alla pensionärer i Sibbo. Här säljer man mat och bastutjänster ät he=aboende. Hit kan pensionärer som bor hemma ko=a och äta, bada

är k1art att man sedan ocksä betalar för de tjänster man använder sig av. Här finns ocksä en härfrisörskajbarberare, en fotvärdare och tandläkare. Och sä smäningom ko=er ocksä läkaren att börja ha regelbundna mottagningar i Lindahe=et. Ocksä församIlngsarbetare ska man kunna träffa i Lindahe=et.

Dagvårdsavgifteo är 62 mark. Då kommer man tili Lindahemmet klo 8.30 på morgonen och stannar tili 14.30. Man får frukost, lunch och eftennid-

- Bra service, berömmer Elnes Andersson det nya huset i Söderkulla. Han är en av dem som hyr en etta Lindllhemmet. central för alla de ä1drlngar i södra Sibbo som är utrustade med trygghetstelefon.

Det är bit larmen gär och det är härifrän hjälpen ska utgä.

- Livskvaliteten stäl/s centrum, betonar föreståndllren Asta Stenvall och styre/seordföranden Bo Widell. en bekvärn stol i nya servicehuset Linda i SöderkuUa i Sibbo och läser dagstidningen.

- Vad annat kan man än trivas här, säger hon.

Linda blev fårdigt deona höst. Öppetvärdsutry=ena togs i användning den 17 oktober. Bakom Lindabemmet stär en stiftelse som grundats av 13 olika samfund. Sibbo ko=un är en av grundarna.

Man kan gott säga att Lindabe=et representerar det modemaste som finns i ä1dreomsorg. Där finns 30 servicebostäder, men Lindahemmet fungerar samtidigt som ett servicecentrum för invänarna i hela södra Sibbo.

- Och redan nu· har vi märkt att det finns ett intresse fOr Lindabe=et ocksä i de östliga delarna av Helsingfors, berättar stiftelsens ordförande Bo Widell: Alla öppenvärdsutry=en är i prlncip öppna fOr alla.

Av de 30 servicebostäderna är 24 pä 40 kvm och omfattar ett kombinerat kök och vardagsrum samt ett Sovrum. 6 av bostädema är pä ca 55 kvm. Utöver dethär har servicehuset en enhet för dementa med 10 · platser, ett daghem för ä1dringar med 10 platser och en servicecentral dimensio-

huvudtaget i Lindahemmet, är handikappdimensionerade. Inga höga trösklar. Hissar bjälper tili att föra en frän en våning tili eo annan. T.o.m. oed i simbassängeo kan man komma med rullstol.

- Avsikten här är att invänarna ska kuona ko=a och gä precis hur de viii, säger fOreständaren Asta Stenvall. Dethär är deras vartliga hyresbostad. Men utöver det ska de här kuona fä en service de inte i vanliga fall kan fä.

Tili bostädema fär ä1drlngarna ta egoa möbler.

bastu, sticka sig in i cafeet, delta i trä- och keramikarbeten, syssla med handarbete, Iyssna pä musik, läna böcker, ta sig ett dopp i simbassängen eiler värma sig i solariet.

För att ko=a i ätnjutande av servicen ska man först lösa in ett s.k. Lindakort pä 100 mark. Men det

dagskaffe och kan delta i dagsprogrammet.

Ocksä matservicen tilI pensionärer i södra Sibbo ko=er att utgä frän Lindahemmet.

- Vi ska ha en kapaeitet pä 200 mältider per dygo, säger Asta Stenvall.

Likasä är det meningen att Lindabe=et ska bli en

Gymoastik och simning En mycket populär prograrnform i nya Lindahemmet är vattengymnastiken tisdagar och torsdagar. Det är frägan om ledd gymnastik. Kvällssimning i den trivsamma bassängen har man ordnat med pä onsdagar och morgonsimning pä fredagar.

- Vi ko=er dock att utöka simturema ocksä tili mändagar, berättar Asta Stenvall.

För simningen kan man lösa ett terIDinskort som kostar 100 mark.

Tvä vävstolar ska man ocksä fä tili Lindahe=et och därefter kan vävlntres-

Byrut utrymmen Stiftelsen ko=er ocksä att .byra ut utry=en ät organisationer och föreningar. Föreningar i behov av utry=en ska kunna hyra matsalen, festsalen, brasrummet eiler nägot mötesrum. Likasä ska cafeet kunna uthyras för t.ex. fOreningars möten.

Totalkostnadema för projektet blev ungefår 28 miljoner. Driftkostnadema beräknas tili 5 miljoner mark per är.

PersonaI finns dygnet ruot 1 slutet av oktober var antalet anställda vid Lindahe=etsju.

- Men vi kommer att anställa ytterligare sex.

Och då ska vi ha personaI här dygnet runt, säger Asta Stenvall.

- Ocksä här är prlneipen att människoma ska kunna bo hemma isin vanliga miljö sä länge som möjligt, uoderstryker Widell.

Förutom hyran betalar invänama en serviceavgift pä 500 matk per mänad.

Dessutom betalar man för mältider, bastu, tvätt o.s.v.

- Tili årsskiftet räknar vi med att kunna ha 25 av bo-

serade ä1dringar komma tiIl Lindabe=et och väva.

Massage ges ocksä i Lindabe=et. För den svarar en konditionsskötare som är utbildad massör. Vidare ko=er man att jobba bl.a. med avslappningsgrupper.

Bär finns också eo läsesai och t.ex. Iäs-TV för synskadade.

Det kan nämoas att också taxilraosporteo tili ocb fråo Liodahemmet ingår i dagvårdsavgifteo på 62 mark.

- Tili dagcentralen kan vi dagligen ta ett tiotal ä1drlngar, säger föreständare Stenvall.

- Det centrala i arbetet här är livskvaliteten. De som ko=er bit ska kuona känna välbefinnande och trivsel.

Keramik- och rottingarbete ska man ocksä kuona ägoa sig ät i Lindabe=et.

Här fions nästan alIt man kan tänka sig. Befolkningsskyddet ko=er att inredas tili ett snickeri.

- Här kan man inte annat än trivas, säger 84-åriga Helga Ingman.

- Ko=unen har förbundi! sig att köpa tjänster frän Lindabe=et, säger Bo Widell. Ko=unen uppträder som garant för att en viss mängd tjänster kan säljas härifrän. Men det är ju ocksä fullkomligt k1art att Lindabemmet avlastar den övriga hem- och närvärden.

12

Höstdag blir kulturdag i Österbotten?

Aili Genberg ny ordförande ••

i Osterbotten AIli Genberg, ordfeirande i VIPS tili utgången av detta år, bar valts tili ny ordfeirande feir 1995 i det Österbottniska Pensionärsdistriktet. Don efterträder Göran Sundström som redan for ett år sedan aviserade sin avgång.

,

/

AIli Genberg har en gedigen erfareobet frän ledarskap inom pensionärsrörelsen. Hon bar iooehaft olika uppdrag bäde pä lokal- ocb distriktsplanet. Förutom att hon axIar ordförandeskapet i distriktet får bon ocksä säte ocb stäroma i förbundets styrelse. Hon invaldes pä höstmötet i Tammerfors efter Anna Brita Rydström som ville avgä.

Samtliga i tur avgäende styrelsemedlemmar, Anita Östman, Jakobstad, Edvin Stranden, Karleby, ocb Helge UlIvens, ätervaldes.

Suppleantema Bror Sandström, Nykarleby, ocb Valter Högoabba, Terjärv, ätervaldes ocksä. Ny suppleant blev Helge Haag frän Övermarko Samtliga ovannärnnda sitter 1995-1996. John Nygård frän Kvevlax invaI des pä AIli Genbergs plats i styrelsen för 1995.

Verksamheten nästa år präglas av olika pensiooärssamlingar. Distriktets vårdagar ordoas i Kaskö, Munsala ocb Malax. Den 5 maj blir det motioosdag pä Norrvalla. Förbuodets sommardag M.lIs pä Fagerö. Distriktet ordoar sin sommarfest pä Carpella.

Kryssningar företas tili Umeä ocb Sundsvall. Ruskaresa tili Lapplaod och eo sommarresa tilI Norge ingår ocksä i planerna. Kursocb utbildningsverksamheteo inoefattar en samhällsorienterad kurs under våreo samt eo oaturkurs i

- Vi måste i programväg jörsöka beakta olika smakriktningar, så aft vi kan få med så många som möjligt, säger nya distriktsordjöranden Aili Genberg.

Vörä i början pä juni.

Distriktets frägetävliog arraogeras ocksä nästa år.

Bevakningeo av peosionäremas ekonomiska ocb

sociala intressen sker i samarbete med det egoa förbundet ocb de andra riksomfattande peosiooärsorganisatiooema.

- Visst går jag ocb funderar på någonting nytt. Men ännu viii jag inte säga så mycket om det. En sak jag dock tycker vi ska överväga är om det är möjligt att göra distriktets höstdag tili en kulturdag. Det skulle kanske dra med en del nya mänDiskoT i vår verksamhet.

Dethär säger AIli Genberg, ny ordförande för det österbottniska peosionärsdistriktet.

Meo AIli uoderstryker att hoo tycker att distriktets verksambet är livlig ocb bra.

- Och Vasa llgger lärnpligt i mitten. Distriktets samliogar sker ju ofta i Arbetets Väoners festsal bär i Vasa.

AIli har varit med i pensiooärsverksamheteo i 12 är. 1 VIPS i Vasa har bon varit ordförande i 4 år. Före det var bon viceordföraode i 4 år.

Men frän årsskiftet efterträds hoo pä ordförandeposten i VIPS av Kurt Möuts. Kvar i VIPS-styrelseo kommer hon dock att sitta. Fräo årss!<;iftet är bon ocksä österbottnisk representant i förbundsstyrelsen.

- Det uppdraget hoppas jag ska ge mig nya impulser, sä. ger AIli. AIli är belt övertygad om att pensionärsföreningaroa behövs ocb bar en uppgift att fy lla.

- Speciellt för periferin är pensionärsföreningarna vikti. ga. Utan dem skulle mäogeo pensionär bara bli sittande i sin bostad. Det är viktigt att peosionärerna får komma ut.

Distriktet ordnar resor och sammankomster ocb glädjaode mänga pensionärer möter upp.

AIli är medveten om att endel pensionärer som inte gillar dans nu blir borta från sammankomster som avslutas med dans.

- Här gäller det att försöka ordna altemativa program sä att vi kan fä sä mänga som möjligt med. Det ställer större krav i arrangemangsväg. Meo vili vi oä nya grupper mäste vi försöka beakta dethär sä längt det är möjligt.

Julkul- en glad och avkoyplande . Viking-kryssning från Aho!

En trevlig båtresa piggar alltid upp. julen nännar sig nu med stormsteg, vilket innebär bråda tider. Det jinns dock tid att jörena nytta med nöje och göra en trevlig kryssning med Viking Line jrån Åbo till Stockholm.

Vi bar julpyntat ombord och i matsalen står det mäktiga julbordet dukat.

På minikryssning tilibringar Du ett dygn omb01-d och har gott om tid att njuta av resan, som dessutom bjuder på artister, underhållning, god mat ocb dryck, avspänd atmosjär, vänlig semice ocb julsbopping tili riktiga sjöpriser. Programkryssning måndagonsdag klo JO. 00 och 21.30 med artistel; program etc.

ti: tel Q:#\' Ii 'eI3 3: tel !~D

Ta mer tid på Dig och stanna i Stockbolm ett tag. Stockholm är en riktig shoppingstad med priser, som inbjuder till jynd tack vare den jönnånliga kursen på den svenska k-ronan. Välj shoppingkryssning eller hotellpaket ocb ba en hei dag i Stockholm.

Boka din Viking-kryssning hos resebyrån eller direkt!

VIKING LINE Åbo W 921-6331331 (valje dag

klo

7.30-21.30).

R.E.

Asplund ny bas i Dragsfjärd Deo IS oovember höll Dragsfjärd Peosiooärer r.f. sitt höstmöte. Ordföraode Guooar Forss öppoade mötet samt valdes också att leda förhaodliogarna. När frigao kom tili ordföraodevaI avsade sig Gunnar bestämt återval. Hao framhöll att han i sextoo år har varit ordforaode och aoser det vara oog.

Inom styrelseo hade frågan dislruterats. Nu åtog sig viceordförande Guy-Ole Aspluod ordförandeskapet med den reservatiooen att han iote åtar sig att arrangera resor.

Gunnar lovade ännu ett år sköta resoma, vilket hao gjort uoder alla dessa år på ett jättefint sätt. Resemåleo har varit bra och arrangemangeo har alltid fuogerat. Tack Gunnar för åreo som gått och tack Guy-Ole för att du träder tili som ordförande!

I styrelseo blev det återval.

Ebba Reofors som varit suppleant blev ordinarie medlem och Göta J ohanssoo suppleant.

När mötesförhandlingama var undanstökade drack vi kaffe under glatt samsprllk.

Därefter spelade Bo Stenfors piano ocb sedan sjöng Sigrid Steofors två sänger ackompaojerad av sin man Bo. Därefter visade Bo Stenfors sina alltid lika uppskattadc diabiJder. Denhär glogeo

var det Erän en resa i Afrika.

Han berättar så levande om upplevelsema och resemålen att vi varje gäng känner det som om vi varit med på resan.

Därefter blev det dragoing av våra lotterivinster ocb så avsl utade vi med eo säng.

Vi har hunnit medmycket

Gunnar gick efter 16 år

te hösttiden och då är det ju roligt att se tillbalca och minnas det vi upplevde under sommaren. Först var det ju sommardagen i Kimito. Den 2 juli var vi 50 personer som åkte tili Raseborg på teater och såg Storrnskärs Maja.

Deo 14 juli var vi igen på teater. Då var 46 medlemmar med tili Kalvholmen utanför Helsingfors där vi såg "En midsommamattsdröm".

På resan tili Helsingfors åt vi i Myllylampi ocb sedan körde vi via Hvitträsk där vi var en dryg timme. Sedan var ju sjöresan ut tili Kalvholmeo med sjöbuss bärlig. Det var alIdeles lugot och eo av sommarens varma dagar.

Den 6-7 augusti var vi 40 personer som for på utfärd tili Vallceakoski. När vi kom fram och hade inkvarterat oss på botellet väntade sjöbussen som fOrde oss tili Emil Wikströms atelje ca eo timmes resa på sjön Mallasvesi. När vi sett utställningen var busseo och sökte oss och det var ju tur för nu böIjade det regna.

På kvällen åt vi alla en gemensam middag i hotellets restaurang. På hemresan följande dag stannade vi i littala g1ascenter.

Den 13 oktober bade vi Treklöverträffen, som vi kaIlar det när Kimitoöns fOreningars medlemmar träffas varje höst. Kimito önskade vällcommen nästa höst dl! de är värdar för träffen.

Nu återstår bara en kryssning tili Stockholm den 7 december ocb vår traditionella julfest i Furulund den 14 december. Så är det slut för i år.

Men planeringen för nästa år är nog igäng.

G.L.

Nu är vi inne i den mörkas-

- Åren som ordförande gay mig oerhört mycket.

Jag lick mänga nya vänner och t.ex. resorna gav vidgade vyer. Skulle jag pensioneras idag, så nog skulle jag igen gå med i pensionärsforeoingen!

Detbär säger Gunnar Forss i Dragsfjärds Pensionärer. Vid böstmötet den 15 november avgick Gunnar frän ordförandeposten. Då bade han svingat klubban i nästan 16 år. Det var i mars 1979 ban första gängen valdes tili ordförande för föreningen.

- Jag hade en god vän som var ordförande. Själv var jag sekreterare i föreoingen. Min goda vän ville att vi skulle byta plats och jag tyckte att "nå ja, nog kan jag väl vara ordförande något år".

"Något år" blev nästan 16 år. Men Gunnar har trivts.

- Nog var det litet vemo· digt på böstmötet. Men jag kommer att kvarstli som reseledare under nästa år.

Gunnar fyllde 75 den 20 november ocb firade det med mottagning pä Labbnäs.

- Troligen är jag den som varit ordförande för en pensionärsförening längsta tiden, säger Gunnar.

Dragsfjärds Pensionärer har 303 medlemmar.

- Det är en bra siffra om man betänker att det linns knappt 4.000 invänare i hela kommunen.

Ocksä frän skärgården har man medlemmar i föreoingen.

Frän f.d. Hitis kommun kom· mer ett drygt 30-tal medlemmar.

- Ocb förutom vår förening linns två andra pensiooärsföreoingar i kommunen, påpekar Gunnar.

Sju år med i förbundsstyret Åren 1983-S9 satt Gunnar med också i fOrbundets styrelse.

- Det gay mänga nya bekanta och var en intressant tid, säger ban.

Gunoar sjukpensionerades frän Wärtsilä i november 1977.

-Jag var 58 år dä, men ryggen hade böIjat krängla.

Under sina år som ordförande har Gunnar också fun· gerat som föreoingens reseledare.

- Vi bar rest väldigt mycket. Tili en böIjan bade vi deltagare på våra resor ocksä frän Västanfjärd och Kimito eftersom de föreoingama saknade reseledare.

1 nästan 16 år var Gunnar Forss ordförande för - Vi bar rest mycket i Nor- Dragsliärds Pensionärer.

den, sett bl.a. Lofoten, Gotlane!, Bomholm ocb Öland.

Och fyra gånger bar vi varit på Kanarieöama. Ocb en gäng besökte vi dävarande Leningrad under den garo1a regimeos tid. Väldigt populära bar de s.k. julresoma tili Sverige varit.

Gunnar säger att han nog kommer att vara aktivt med i feireoingens verksarnhet ock· så i fortsättoingen. Han betraktar pensionärsföreningarna som oerhört viktiga.

- Speciellt under vinterhalvåret har de en stor uppgift att fylla här ute på landsbygden.

Dragsfjärds Pensionärer fyller 20 år i mars.

Gunnar efterträds frän årsskiftet som ordförande av nuvarande viceordföranden Guy-Ole Asplund. Han blir föreoingens femte ordförande.

R.E.

Valter återvald i Kimito-förening Valter Johansson fortsätter som ordförande for 10mito PensionärsrDrening.

Ban ätervaldes enhälligt när höstmötet bölls den IS novemher på Wrethalla.

Omvalda tili styrelsen blev ocksl! Hedvig Mattsson och Edit Mattsson. Nyvalda är Märta Sjöblom ocb Brita Sjöberg. Märta Sjöblom fungerar också som fOreoingens reseledare.

Styrelsesuppleanter är Osvald Eriksson ocb Ruth Johansson. Tili revisorer valdes Aira Lesonen ocb Lea Söderholm med Rune Sjöberg Valter Johansson är ordoch Tor Landell som supple- färande för Kimito Pensionärsförening. anter.

Höstmötet valde också kökspersonal ocb busfåder.

En budget på 18.500 mark godkändes. Likaså godkändes verksarnhetsplanen för nästa år. Föreningen biller sin 20·års jubileumsfest pä WrethaJJa den 26 februari. 1 oktober står Kimito som värd Icir Treklöverfesten. Utöver det bär kommer en del resor ocb annan verksarnhet att arrangeras.

Julfest den IS december

Det är skäl att lägga datumet på minnet - tiden bar näroligen ändrat från vad man ursprungligen bade tänkt sig.

Vid böstmötet berättade Föreoingsbanken i Kimito om sin verksarnhet ocb om vilka tjänster mao kan erbjuda pensionärer. Det var direktör Johan Fredriksson ocb banktjänsteman Kerstin Wretdal som stod för den inforrnationen. Vidare inforrnerade direktör Ahlqvist frän Åbo om sparförsälcringen.

Den 15 december kl. 14-18 firar Kimito Pensionärsförening julfest på WretbaJJa.

"Fri från våld" i skrivtävling Våld mot kvinoor och familjevåld är iote vars och eos privatsak. Det kräoker de mäoskliga rättigheterna, framhåller våldssektiooeo vid Delegatiooeo for jämställdhetsäreodeo. Våldshandlingar mot kvinnor sker mycket ofta inom hemmets fyra väggar och kan därfor också betecknas som familjevåld. samlar Våldssektionen materia10m kvinnovåld och familjevåld.

Iogen kultur, ingen religi00, ioget levnadssätt får ge människan rätt att bruka våJ.d mot en annan mänoiska. Våle mot en annan kan inte försvaras med några som helst känslor, varken svartsjuka, otrobet, sexuell avvärjning, rädsla för atl överges av någon eiler för att mista någon. Oftast är det manneo som våJ.dför sig och kvinnan som är offret.

VåJ.det "går inte över", vilket offret så gäma vili tro. VåJ.d upprepas ocb tar sig värre ut-

tryck för varje gång. Våld är förödande för alla parter.

Den som utsätts för våld bör ta mod tili sig och söka bjälp. Hjälp av olika slag står

att få . Också den som våJ.dför sig på en annan beböver och bör söka bjälp. VåJ.dssektionen inforrnerar om olika hjälp- och stödmöjligheter.

Kvinnovåldet ocb familjevåJ.det är långt et! dolt pro· blemkomplex. Först på senare tid bar man i värt land gätt in för att studera fenomeoet när-

mare. VåJ.dssektioneo efterlyser autentisk inforrnation om våJ.det på persooplanet i värt sarnhälle.

Väldssektionen vid Dele-

gationen för järoställdhetsärenden utlyste den 3 november en skrivtävling kring temat våJ.d mot kvinnor. BidraForts. pA sido 14

När det värker i leder och muskler Muskel· och ledvärk kan uppstå vid överbelastning, reumatisk värk, försträck· ningar och vrickningar.

I samtliga fall är det en ska· da i vavnaden sam ger upp-

hov tili smärtan. Behandllng·

en bör sålunda inte enbart lindra värken utan även be-

~;~:d~le~~~~~~~:v den

Mobilat med dess tre aktiva

beståndsdelar verkar lokalt i

Om värken förtar livsglädjen

~

hiälper Mobilat Mobilat~- behövs där värken siHer

den skadade vävnaden smärtlindrande och utläkande just där orsaken tili smär-

tan sitler. Mobilat lindrar

snabbt värk , inflammation

och svullnad. Mobilat befräm· jar den lokala blodcirkulatio·

~~g ~KI~;dan;ä~n~~~~~itiw_en

frisknaode.

Receptfrilt på apoteket

AKTIVA BESTANDSDELAR' Kräm Exlr.suprarenaLpunr" mucopolysaccharcdpolysull aCld.sallc • Gel Extr.suprarenal purlf mucopolysacchand.polysulf aCld sallc Isopropanol

Liis omsorgsfullt bruksanvlsnlngen I förpacknlngen.

r,

14

SÅ BÖRJADE DET Pensionärsföreningen ETTAN 35 år Under 1950 talet började man aDt mer ocb mer fåsta uppmärksambet vid det växande antalet pensionärer i sambäDet ocb vid deras ekonomiska ocb sociala problem. Det enda beltäckande

MALAX LlMPAN MAALAHDEN LIMPPU

Abo Svenskn 'Ien'er

E~A~,3>I00mt EN FÖRTROLLANDE MUSIKAL med känsla och välbehag • 10 8.12 kl. 19 förhandsf.

• fr 9.12 kl. 19 förhandsf. uts

• • • •

PREMIÄR lö 10.12 kl. 19 uts 14,28,30,31.12 kl. 19 15,17.12 klo 15 4, 18,20, 25,27,28.1 kl. 19

Bilje1lkassan mä-lö 11-15 och 17-19. Tel. 921-2311364

Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis • sernce .,

Vi sltllar fram den bäsla möjliga hyresgäslen f<ir Er lägenhet.

Vi sköler om : visningar, krediluppIysningar hyresgarantier oeh -kontrakl Vltra kunder söker bl.a.

1-5 rum i centrala Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N&NLocusAbMf Srnedsgalan 15, yard. 9-18.

Tel. 17 1744 Hern: 455 1496/6932893

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Ansvarig utgivare och chefredaklör Rainer Erlund Redaklionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-248 7345 (~ .)

911-2482539 (h.) fax 911-248 5007 ISSN 0359-8969

pensionssystemet var folkpensionslagen från år 1937.

Denna ansågs otillfredsställande trots den fOrbättring ocb utvidgning den fiek 1957. Först i ocb med arbetspensionslagens tilikomst 1962 kan man notera en avgörande forbättring.

Pä ansvarigt häU inom socialvärden växte bekymren över att pensionerade äldre personer ofta var ensamma och saknade umgänge med andra pensionärer, samt att de inte hade tillgäng tili lärnplig underhäUning. En ny syn pä de äldre befolkningsgruppernas problem i det modema sam häll et växle fram under 50-talet. Enligt de lankar som fördes fram -äsikter som äger sin relevans än i dag - borde äJderdomen frarnför aUt vara en ny lidsperiod med ny tt livsinnehäU, som kunde hjälpa de äldre att med sin pä en gäng bäde förenklade och fördjupade Iivserfarenbet ännu göra en betydelsefuU insats i sarnbällslivet.

Tvä inom socialvärden verksamma personer, Samariterstiftelsens ordförande prosten Arne Rosenqvist och styrelsemedlemmen pol. dr Sigfrid Törnqvist, insäg nödvändigheten av att göra nägot för pensionäremas växande skara. Omsorgen om dessa ledde tili att dessa tvä herrar beslöt sammankaUa ett möte för biJdande av en förening med syfte att föra samman pensionärema inom ramen för gemensamma aktiviteter.

Stiftande möte för den nya föreningen hölls den 27 november 1959 i Helsingfors i Arbetets Vänners loka!_ Antalet mötesdeltagare, ca 100 personer, visar att iniliativtagama var ute i angeläget ärende. Narnnet för den nya föreningen blev Folkpensionärer i Helsingfors. SyftemäJet för fOreningen var att denna säsom opolitisk och konfessioneUt neutral skuUe sammanföra svenskspråkiga folkpen-

sionärer i Helsingfors med skola indragits är 1959 flyttaornnejd och befrämja med- des mÖlesverksamheten tili lemmamas intressen samt ar- Svenska llickskolan vid Arbeta för deras trygghel i and- kadiagatan. GrundskolreforIigt, kulturellt, socialt och men med skolindragningar som fö ljd medförde att förekonomiskt avseende.

Föreningens stadgar in- eningen älerigen var tvungen registrerades i fOreningsre- atl byta mÖlesplals. Den nya gistret den 8 december samlingsplatsen blev sladens 1959. loch med fOreningens Åldringsvärdsceoter vid TötiJlblivelse hade den f(jrsta lögatan 33, där föreningen i pensionärsforeniogen i vårt denna dag häUer sina mänadssammankomser. land sett dagens ljus.

Medlemsvärvningen tog Nägon månad senare inregistrerades de första fiosk- fart frtän första början. Vilket språkiga pensionärsför- visar etl päfallande intresse eningama. 100m parentes kan bland pensionärema atl komnärnnas att dessa knölS tili po- ma samman tili gemensamma Iitiska partier och bör väl när- aktiviteler. Anlalet medlemmast ses som motsvarigheler mar blev smäningom sll stort tili partiemas ungdomsorga- atl roreningens styrelse ansäg sig nödig att sätta SIOPP för rusationer.

Tili föreningens försla ord- forlsat1 medlemsvärvning. 1 förande vaI des majoren i_a. stället väckte man, sedan KyriU Grigorkoff. Denna pi- Svenska Pensionärsförbundel onjär och eldsjäl ledde för- bildats 1973, förslag om at1 eningens verksamhet i drygt grunda nya pensionärsför20 år. Under hans ordförande- eningar, vilket även skedde, skap utvecklades föreningeos med resultatet atl vi för närvaverksarnbelsforrner, som i rande i Helsingfors har tio slora drag följs ännu i dag. föreningar med etl sammanlagt medlemsantal om drygt Nyttnamn 2.000. från 1981 En detaljerad redogörelse S1\som medlemmar god- över föreningens verksamhet kändes tili en börj an personer är inte möjlig i detta sammansom Iyfte folkpeosion och hang. Rent aI1mänt kan konsom med andra ord var 65 är stateras att föreningens aktivifyUda. Under de kommande teter i likhet med de flesta åren anslöt sig även icke andra pensionärsföreningar 65-ilriga penslOnarer som omfattat förutom regelbundna medlemmar. Detta gjoTde att föreningsmölen, resor sllväl narnnet Folkpensionärer i inom det egoa landet som ulHelsingfors inle mera ansägs omlands, föredrag, teaterbevara adekvat, varför man sök, klubbverksarnbel m.m.

1 detta sammanhang kan tyckte att en narnnändring var nödvändig. Dä föreningen var man inte undgä atl Iyfta fram den försla pensionärsför- tvenne personer som haft en eningen antogs narnnel Pen- stor betydelse för föreningen. sionärsföreningen Ettan. Det- Den ena är KyriII (Kika) Grigorkoff, pionjären och eldsjäta skedde vid årsmötel 1981.

Under de fOrsta ären höU len när del gäller pensionärerföreningsverksamhet. roreningen sina möten i An- nas negatans folkskola. När det Den andra är id6rika, oförgällde mötesverksarnbeten tröttliga Hellen TaDqvisL sarnarbetade föreningen med Dessa personer med en samHelsingfors Marthaförenings 'l'anIagd ordförandetid om 27 Aurorakrets som stod för kaf- -fu- har gjort en ovärderlig insats för föreningen. feserveringen.

Efter att Annegalans folkRagoar Hansson

mamanuskript, rita biJdserier ocksä bestäUas via byr1\sekreFORTSÄTINING eUer göra teckningar. Bidra- teraren. ( Ex. Järnställdhets"Fri ... get fär omfatta högsl 30 sidor broschyrer 1/1994: "Du pro••••••••• från sid.13 texl. Bidragstextema behand- fessionella hjälpare - du har gen skaU insändas fOre 31.3 las helt konfidentiellt. Man makl". Järnställdhetsbroschy1995. skriver under sigoatur. Orts- rer 2/1994: "Kvinna är du Syftet med skrivtävlingen narnn och personnarnn bör rädd? Ta kontakl". En broär att samla kvinnors person- ändras för att omöjliggöra schyr SGm riktar sig tili manIiga erfarenbeter av hur de identifiering. En jury väljer ut nen översätts som bäst tili klarat eUer klarar väJdet. Man högst tio bidrag för vilka svenska) kan ocksä skriva om andras medgivande tilI publiceriog erfarenbeter, de mäste inte va- givits. De premieras. TävlingValborg Louhisto ens resultat publiceras i maj ra självupplevda.

Erfarenbetema av hur kvin- 1995 och de valda bidragen nor kunnat bemöta och klara publiceras senare i bokforrn. av väJdssituationer samt med Den skriftliga inforrnatiovilka strategier detta Iyckats, nen om skrivtävlingen (Järnkan uppmuntra och stödja slälldhetsbroschyrer 9/1994) andra kvinnor som har samma kan beställas frän järnställdbyr1\sekrelerare problem. Erfarenbetema är hetsbyrän, därtill värdefull inforrnation Raija Tukiainen, PB 267, för väldssektionen och för 00171 Helsingfors, tfn (90) forskningen i väJd, konstate- 160 4462, fax (90) 160 4582.

Närmare uppgifter om rade seklionens sekreterare Pirkko Kiviaho vid inforrna- skrivtävligen ger väldssektionens sekreterare Pirkko Kitionsmötet.

Man kan skriva pä finska viaho, tfn (90) 160 4458, fax eUer svenska, för hand eUer (90) 160 4582.

Andra broschyrer som pä maskin. M~n kan skriva prosa, dikt, noveUer eUer dra- väldssektionen publicerat kan

• ••••

LINDHOLM LINES BUSSRESORI SÖNDAGSKRYSSNINGAR nu TAllINN medflnländska m/s Alandla s6".'2 och s618.12.1994 RESfTRÄFF, kryssnlng flll Talllnn med Silja Fesflval 1-2.2.1995 TtATtRRESOR Wasa feater, ·Sound o'Mus/c· 17-18.1.1995 Inflman, Sfockho/m, ·Cabaref· 7-9.3.1995 SPORnOVSRESOR Kltzbiihe/, Ösfenlke 16-26.2.1995 Tämaby-Hemavan, Svertge 16-24.2.1995 En dag I Sfogkho/m -/cryssnlng fr6n Helsingfors 21- 23.2.1995 F6r 1995 plonulOf vI en heI del nya bussresor I hemlondet. I Norden och ut I Europo. N6gro succeer fr6n 1994 har vi p6 reseprogrommet även (ör 1995, 1.8%. V1b01f1 och Norge.

Nyft (är v6ren 1995 6r blond annat en p6slcresa tili Vodsfeno soml (9 . tili Hofland, Se/glen och Fronkrfke.

Blond de löngf8 tasoma undef 1995 kon vi ävun nämno I.8X. Danmarie, Skottfond, $chwelz och (Jere resor'lII Tysklond.

'0(

V6r nyo broschyr BU$SRESOR 1995 utkommer logom '111 Resemösson I Jonuort. Fötsölcro Dlg om att Du (6r eft exemplort

m ~

. ~

LINDHOlM LINES 6nskar alla vönner och kunder GODJUL OCH GOTT Nm ARI I sfällef '6r julgåvor har Lindholm Lines 16r sf6" Flnlands R6da Kors.

Tveka Infe aff konfakfa ossi VI bera"ar merc om v6rc resor, far emof broschyrbesfällnlngar och myckef mercl

Bussbolag • Bussresebym

LINDHOLM LINES Horsbäck • 10600 Ekenäs ' g (911) 241 6808

~

Koppla av efteT helgema och boka det förmånliga

SÄSONG-paketet söndag-fredag 5 dygn a1t. I eiler n 1500,- (enkelrurnstillägg 130.-/d) a1t. 1+ U

4!..

•

1700,-

gäller 2-29.1.95 samt även 4.6-27 .8.95,3-22.12.95 • logl I dubbelrum, frukost + lunch eiler mtddog

* simning, bastu, uatten- och gruppgymnastlk * auslappnlngsöunlngar, jöre/äsningar m.m.

• !JOIbert mellon följonde eiler både och: o/t. 1 hälsokontroll hos läkore med loborotorleprou olt. II massoge, lerbehandllng, örtbed

Garnla och nya gäster önskas Frldfull Jul och Gott Nyt! Ari

I BESTÄLLNINGSBUSSAR: I

Oy Kaj Forsblom Ab

HANGÖ TRAFIK

Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 915-5243993

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel. 911 -2481004

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTI 298 7128 - 298 7136

Auto·Buss Bäck & Oslman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 915-531865 Beställnlngsbussar.

Restauranger

e

TRAOmONELL FlNI.ANOS-SVENSK AESTAURANG Mm I HELSINGFORS, SPECIAUSERAO pA MOTEN OCH FESTT1LLSTALLNINGAR~ .!?MAKUG -MATOCHVANUGBETJANING. VALKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 vAN. TEL. 9Q.641 101 .

;~

~

_ei; OPTIKER

I KARIS

@e!a~

10300 KARIS

BACKMANS OPTIK

Tel. 911 -309 40

Torggatan 9 Tel. 9'28-19 22e Mariehamn

1~'~h{~'~Ma KARIS, Köpmansgalan 4 Tel. 911-30 161 EKENÄS, Kungsg . 8 Tel. 911-246 2949

~~HSB

KYRKSI.ATT OPTIK

.

,

5 hus

v,d lorgel

let. 298 19 27

15

Sista chansen skaffa teeken över fronttjänst De som varit i fronttjänst och inte har frontmannatecken (män) eiler fronttjänsttecken (kvinnor) som bevis på detta, skall skynda pll. Vid årsskiftet upphör nämligen möjlighetema att skaffa sig dessa tecken eiler "eklövet" som det populärt kallas. Det är femtio år sedan freden slöts och dets anses väI att alla de som har rätt tili tecken redan har det. Men det stämmer inte. Det finns fortfarande många, särskilt kvinnor, som är utan fastän de kanske Ijänat fosterlandet i rätta förband.

Vår stelbenta lagstiftning kräver att man bör ba tiänstgjort i "operativt förband med frontansvar". Det här måste kunna bevisas pll nllgot sätt. För kvinnomas del har det varit besvärligt.

Det finns inga ordenWga kartotek och listor över frontkvinnoma. Då Lotta Svärdorganisationen förbjöds i samband med fredss!utet förstördes det mesta av de kartotek som funnits. Försvarsministeriets veteranteckennämnd har under många år

rema redan som 12-åringar.

Fronttillägg kan man få som tillägg tili sin folkpension. Det är 211 mk skattefritt per månad och höjs vid årsskiftet tili 215 mk. De som bar folkpension med tilläggsdel kan därutöver fll extra fronltilendast sysslat med frontkvin- lägg 27-511 mk beroende på noroas ansökningar om front- tilläggsdelens storlek. Dessuttjänsttecken. Proceduren har i om kan man få rebabilitering mänga fall dragit ut i äratal, för frontveteraner. Tandvård det har blivit avslag i brist pä bos privat tandläkare är en anbevis och mänga sökande har nan frontmannaförmån. Det hunnit avlida under vänteti- gäIler ocksä protetiskt arbete den. Det räcker inte med att utfört av tandtekniker på reman sjäIv uppger när ocb var miss av tandläkare. Här anman varit i krigstjänst. Bevis ledningarna tili att det ändå mäste finnas. T.ex. intyg av kan vara mMan värt att ansötvä personer som samtidigt ka om frontrnanna- eiler befann sig i samma förband . fronttiänsttecken. PostkontoDetär inte lätt när det gäIler ren har ansöknignsblanketter händelser som inträffade för och närmare information.

50-55 är sedan. GamJa faltVänta inte, försök! Efter postkuvert har ocksä kunnat nyår går det inte längre att få duga som bevis. dessa tecken.

Undertecknad har länge anVarför allt detta utredande?

Det man kan fä om man har sett att ALLA som pll ett eiler sitt tecken är frontrnannapen- annat sätt gjorde en insats fossion om man är under 65 är. 1 terlandet tili fromma under dagens läge är det inte många krigen åtrninstone borde få kvar som var med i kriget och fronttillägg som en liten erär så unga. De yngsta frivilli- känsla. Det skall inte för 211 ga bar redan å1derspension. 1 mk beböva finnas en sådan månadsskiftet oktober- byråkrati som vi här dragits november fanns det endast 34 med. Det skall inte heller vara personer som Iyfter frontrnan- någon skillnad på om man vanapension. En ocb annan kan rit på hemmafronten eiler i dock finnas kvar ända in pä operativt förband. Det Qör nästa seke!. Det är musikan- fosterlandet ha råd med.

Ebba Jakol:!sson tema som togs in i musikkå-

Höstträff i Bennäs Pedersöre pensionärs- tili musil< av orkestem Poeklubb samt Esse- och Pur- mao mo peosionärerna höU ge-

Fem nattdräktsklädda flick-

mensam höstträff i samlingshuset i Beonäs lördagen den 22 oktober klo 14.00. Många hade hörsammat kallelsen och salen var s1I gott som fullsatL Efter att Bengt Lillqvist ocb Ragni Sundvik häIsat alla välkomna stärnde vi in i allsången "När vi nu samJas" varefter ordföranden Gunoi Nylund häIsade ytterligare välkommen samt läste dikten "Höst" av Alhin Harell.

Efter allsången "Gemenskap" reciterade Judit Kanckos två dikter av Trygve Eriksson "Pensionär 1894 och 1994".

Helge Purmo-pojkarna Backman, Anton Forsen, Kurt Nyman och Josef Östman sjöng "En röd Iiten stuga" ocb "Ungdomsminnen"

or sjöng tre sånger "Sjung och le", "Vår Dröm" ocb "Sov du Iilla röda ros" ackompanjerad på omnichord av Gunvor Källman. Småningom växte deras sjäIvförtroende så att de tili och med hoppades komma in vid fiImen. Hoppas får man ju alltid, sjöng de. De förärades, helt korrekt, varsin röd ros och sjöng en sång tili rosens ära under dess vintervila.

Allsången "Plocka vill jag skogsviol" Ijöd friskt och så följde paus, varvid kaffe tocb de stora vinerbröden smakade mums.

Programmet fortsatte med "Pensionärssången" skriven av undertecknad. Eloa Lillqvist sjöng "En stilla vals" tili egen text ocb melodi.

Så uppträdde Valner Granö från Esse med en rolig

Kaka för 22 iLovisa Onsdagen den 16 november hade Lovisanejdeos Svenska Pensionärer traditioneIl fOdelsedagsfest. Det var fest fOr alla medlemmar som under året fyllt och fyller jämna år, frän 60 är uppät pä 5- och 10 är. Det var et! särskilt bord dukat, med Ijus och fylld kaka, fOr de 22 fådelsedagsbarnen.

Ellen Lundström agerade festdragare när ordföranden Walter Lundström satt vid festbordet, så också sekretera-

ren. Med " Kaffetåren den bästa är" öppnades festen ocb det satte fart pä stärnningen.

Kaffet som sedan serverades var donerat av Föreningsbanken, så också den fyllda kakan.

Efter kaffet fick MrujaTerttu Järnström från Föreningsbanken ordet. Hon höll ett intressant anförande om vår k1ubb ocb dess verksambet och program, samt om bankärenden.

Sen var det sång ocb så fick

lnger Ollas ordet. Hon berättade tIere roliga historier på bygdemål.

En ros delades ut åt alla födelsedagsbarn. Sen fotograferades det, det blixtrade frän alla bäll vid bordet. Och slutIigen skulle det vara gruppfoto också.

Samvaron avslutades med lotteri och mllnga fick vinster.

Martha fjäder sekreterare

Här har födelsedagsbarnen samlats för gruppjoto.

sketcb som väckte stor muuterbet. Likaså en lektävling, som Elof Nyström oTdnade, där deltagare utsägs från de tre föreDingarna. Skratt ocb jubel i salen, som med spänDing följde med resultatet.

Purmo-Iaget vann, tätt följt av Esse. Sist kom Pedersörelaget som efter många om ocb men var tvungna att avbryta leken. Så följde en allsång, "Kvällen".

Gretel Nyström tackade alla som hjäIpt tili och alla närvarande samt läste en dikt "Strö lite rosor pä den väg vi vandra". Programmet avslutades med "Mölas ocb skiljas".

Stolaroa tIyttades raskt undan och dansen tråddes tili musil< av Poema. En av gemenskap innehållsrik eftermiddag var tili ända.

Ragni Sundvik

Finland, Europa, VärIden

Schildtse

Frank Jemström

Sju liv

Schildts atlas Äntligen en ny atlas för vaIje fmlandssvenskt hemi Tio sidor Finland. Hundra sidor Europa och världen enligt det politiska läget i böIjan av 1994. Pris 270 mk

"en sympatisk oeh vittfamnande bok. som sptinner 6ver många faeener av mänskligt liv ... av en västnyländsk europe. som det i dessa integrationsdebattells dagar är allt skäl an ly sslla tili. " Leif Sundström, VN. Pris 137 mk

Olle Leino

Herren prövar blott en reportageroman om PorkaJa 1944

"En lysallde skildring av elt bams sUllda stilt atl hantera onda omsltindigheler. Hela boken är slarkt flngslande. Et! f6rbleknat styeke krigshistoria flr liv oeh flrg. "Tore Borglund, Femina. Pris 137 mk Nu andra upplagan!

Nattdräktsklädda damer bjOO på sång. Från vänster Gretel, Ragni, Nanna, Gunni och Greta.

~_ Schildts Förlags Ab W' _ _

----l

16 FORTSÄTI'NING

Klar..•

FORTSÄTfNING

•••••

Ragnar...

••••••••• från sido 1

• •••••••• frAn sido 1

tioner anhåIJer om mera pengar än man sedan fär. Dethär gäller t.ex. anslaget för rehabilitering. Nyberg framhöU an man försöker otinimera kostnadema för möten och kurser.

- Vi har helt enkelt inte räd med dyra endagskurser, sa han.

Beträffande dataservicen framhöU Nyberg an meningen är att erbjuda denna service ocksä ät endel föreningar.

Nyberg framhöll ocksä att medlemsavgiften nu varit oförändrad i fyra ärs tid. Under den tiden har man hait en indexstegring pä närmare 15 procent.

Nyberg betonade ocksä att förbundet av "lodiagatan ll" fär en ypperligt mötesutrymme som ocksä föreningama hyresfritt kan använda sig av.

Där kommer att finnas 28 sittplatser.

- Sist och slutligen är förhöjningen inte större än priset för en kopp kaffe ...

Göran Sundström päpekade att förhöjningar aldrig är populära.

- Men vi är helt beroende av de pengar vi fär från PAF. Edvard Eriksson från Norra Kyrkslätt Pensionärsförening tyckte inte att motiveringama för en fOrhöjning

lersta Nyland, Ester Berlin frän östra Nyland, May Lindfors från Aboland och Göran Björkman frän övriga Finland.

1 stället för Rydström blev Aili Genberg ny ordinarie medlem i förbundsslyrelsen. Marianne Pacius kom in pä Hanssons plats, Gösta Blumenthal frän Ekenäs tog Clara von Bonsdorffs plats. Marita Granholm blev ny ordinarie medlem for mellersta Nyland och Ann-Mari Hansson blev ny östnyländsk representant i stället för Berlin. Återvalda ordinarie medlemmar blev Åke Skeppar, Österbotten, May Lindfors, Åboland och Göran Björkman, övriga Finland.

Ralf Karlsson från Pargas framkastade förslaget att May Lindfors och Jutta Christiansen-Lauren (nu suppleant) skulle byta plats.

Han sa dock att han inte skulle kräva nägon omröstning om andra äsikter fanns . Och när Tor Wikstedt från Västanfjärd understödde äterval av May Lindfors, sä tog Karlsson tillbaka sitt förslag.

Ny suppleant i stälJet för Marita Graoholm blev Helga Forsell. Ester Berlin blev nu suppleant för AnnMari Hansson. De sex övriga suppleanterna fortsätter:

Karl Stenvik från Esbo kritiserade budgetjörslaget och var inte villig att gå med på en höjning av medlemsavgiften.

- Skali jörbundet kunna verka målinriktat måste det också få tillräckliga resurser, framhöll Valborg Louhisto, medlem av jörbundsstyrelsen.

- Vi kan inte ta ut den här femmarken av våra medlemmar, menade Tor Wikstedt frå" VästanJjärd.

var tillräckliga. Han förstod inte att PAF kan förbjuda förbundet an hyra ut ett ledigt utryrnme pä 44 kvm vid lodiagatan.

- Vi köpte Castigheten 1980 innan PAF kom in i bilden, fOrklarade Jerker Nyberg. Men i ett senare skede 6ck vi 300.000 mark av PAF. PAF gick med pA att den hyresgäst som dA Canns ilokalen 6ck Cortsätta sitt hyresfOrhållande. Men så dog den hyresgästen ocb nu CAr vi inte längre hyra ut lokalen. Ska vi kunna göra det måste vi betala tillbaka 300.000 mk tili PAF.

- Vi kommer att kunna spara pengar ocksä genom att hålla förbundsstyrelsemöten vid lodiagatan ll, päpekade förbundsordförande Levi K1Avus.

- Tidningen 'God Tid är en ersättning för förhöjningen , menade Valborg Louhisto.

Om förbundet ska kunna verka målinriktat och svara mot utmaningama sä behöver det ocksä resurser.

- 20 mark är sist och slutligen rätt litet för sju nummer av God Tid, framhöll Rolf Liljander.

- Vi har ingen chans att ta ut denna höjning av med-

lemmama, framhöll Tor Wikstedt frän Västanfjärd.

Nu har vi en medlemsavgift pä 30 mark, av vilket vi redan nu avstär hälften tili förbundet. Jag har räknat ut att 45 av forbundets 76 föreningar är i samma situation som vi i Västanfjärd. Vi motsätter oss en förhöjning.

Här tyckte Gunnar Forss från Dragsfjärd att det kunde vara slutpratat. Han föreslog omröstrting. Man röstade med handuppsträckning och resultatet blev aIItsä 67-25 for en förhöjning.

Rainer Erlund

"Dethär har varit en positiv tid" 0- Nej, inte hade jag

,

,

•••••

siktat på att bli förbundsordförande.

Tvärtom var jag nog rätt tveksam när jag tillfrågades. Men nu, fem år senare, måste jag nog säga att dethär har varit en positiv tid. Inte ångrar jag att jag åtog mig ordrörandeskapet då på hösten 1989.

Sähär säger Levi K1åvus, avgäende förbundsordförande. Klävus valdes tili Svenska Pensionärsforbundets ordforande vid höstmötet i Närpes hösten 1989. Han hade tidigare varit ordförande för det österbottniska pensionärsdistriktet. Och han hade ocksä svingat k1ubban i pensionärsföreningen pä sin hemort Närpeso - Det bästa under dehär fem ären är att jag fått stifta bekantskap med sä mänga

människor från olika håIJ i Svenskfinland. Jag tycker man överdriver skillnadema meUan österbottningar och nylänningar. J ag ser ingen s\cillnad. Nylänningama har samma värderingar och samma kultur som vi österbottningar. Jag har inte hait nägra svärigheter att komma överens med nylänningama.

Klävus understryker att han anser att den sociala samvaron är viktigare än aII intressebevakning. Under de senaste ären har det dessutom, tili följd av den försämrade ekonomin, varit ytterst svärt att bedriva intressebevakning fOr pensionärema.

Verksamheten har inte närnnvärt förändrats under Klävus fem är som ordförande.

- Och jag vet inte heUer om det vore sä nödvändigt, säger han. Jag tycker verksamheten funnit sina forrner.

Klävus betonar att under-

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

l$.

}.,s,~\

GOD MAT Gl/lJpp ~~..,~ 1 TRIVSAM OCH 'ElI! RYMLlG MIUÖ. VÄLKOMNA!

MYU,YlRMPI RUTRURRNTS 03100 Nummela t. 912-335 117. lelem 912-335 087

bille\. 949 446 374

WAfA. TEA.TER OSTERBOlTENS REGIONTEATER

Boken om Wasa Teater under 75 år

FRÄN SKANDAL TILL MUSIKAL!

stödet frän PenningautomatfOreningen är oerbört viktigt för förbundet.

- Med pengama från P AF kan vi i stort sett sköta adminsitrationen. Utan stödet från PAF skulle vi bli tvungna att kraftigt höja medlemsavgiftema. lotressebevakningen sköts i praktiken genom den samarbetsdelegation som tiIIsatts för landets ätta pensionärsorganisationer.

Samarbetsdelegationen vänder sig tili riksdagens socialutskott med sina krav och önskemål och kontaktar ocksä representanter för de olika riksdagsgruppema.

Kan inte bli for stort Klävus menar att risken inte finns att Svenska Pensionärsförbundet skulle bli för stort.

- Nog 6nns det utrymme att växa och endel fOreningar

har ocksA Iyckats bra med medlemsvärvningen.

Det beror väl mycket på hur man Iyckats markuadsfOra sig.

Förbundets lokal vid lodiagatan har anskaffats under Klävus ordförandetid.

- Med hjälp av PAF, päpekar han.

Klävus har nu hunnit bli 76

är.

- Mer eiler mindre säkert kommer jag nog att finnas med i pensionärsverksamheten ocksä i fortsättningen, säger han. - Troligen här i Närpes-föreningen.

Klävus är fortfarande med i kommunalpolitiken. Den kräver sin tid.

- Och sä håIJer jag ett öga pä svärmors gärd och hus.

Och med skogsarbete trivs jag. Dessutom offrar jag 2-3 timmar per dag pä att läsa tidningar.

Rainer Erlund

93 beslöt i T:fors 39 av fOrbundets 76 medlemsfOreningar var repre· senterade vid höstmötet i Tammerfors den 10 novernber. Sammanlagt 93 röst· berättigade delegater fanns pA plats.

Delegaterna hälsades välkomna av Göran Björkman, ordförande för Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors.

- Det är inte långt längre att

komma till Tammerfors, sa han. Vi ligger ju otitt i...

Björkman kritiserade pästäendet att mötesdeltagama bara fungerar som "gummistärnplar" .

- Sä är ingalunda fallet. Det är ni delegater som tiIIsammans utgör förbundets högsta beslutande organ. Det är ni som ska representera de olika landsändarna i värt Svenskfinland.

- Tammerfors ligger mitt i, framhöll Göran Björkman när han hälsade mötesdeltagama välkomna tili Tammerfors.

Curt Möuts för AIli Genberg, Erik Stens för Åke Skeppar, RolC Liijander för Marianne Pacius, Paul Nyman för Gösta BlumenthaI, Jutta ChristiansenLauren för May Lindfors och Margareta Jörgensen för Göran Björkman.

1 förbundsstyrelsen kvarstär naturligtvis de medlemmar och suppleanter som nu inte var i tur att avgä: Ruth Bäci<strand (suppleant Anita Ostman), Göran Sundström (Levi Wiik), Valborg Louhisto (Mary Nybergh), Björn Hilden (Erik EIg), Daisy Nordman (Kurt Wahlstedt), Birger Törner (Häkan Olin), Valter Johansson (Guy-Ole Asplund), Per-Åke Mattsson (paul Karlsson).

R.E.

Ny bas tänker mera fackligt o - Några stora rörändringar blir det inte i verksamheten. Men gärna skuUe jag se en Iitet aktivare intressebevakDing. Dethär är förresten inte bara förbundets sak, utan hela pensionärsrörelsens sak. Pensionärerna har blivit styvmoderligt behandlade de senaste åren.

Dethär deldarerar nyvalda förbundsordföranden Ragnar Hansson.

- Visst är jag medveten om att tidema är svära och att det är svärt att uppnä resultat för pensionärema, tillägger han.

- Men ändä anser jag att man bör försöka. Och jag ska försöka göra sä gott jag kan pä dethär området.

Ragnar Hansson kom med i pensionärsverksamheten 1987 - efter att ha blivit pensionerad. Det Var i Helsingfors-föreningen " Ettan" han kom med. 1989 invaldes han i förbundsstyrelsen och han har redan i flera är varit förbundets viceordförande. Nu tog han steget upp tilI ordförandepallen när Levi Klävus meddelade att han önskar avgä.

Hansson är född i Pyttis och 67 är gamma!. Han verkade i drygt 20 är som folkskollärare. Pä 1960-talet ljänade han Folkskollärarförbundet i 7-8 ärs tid. Sedan var han ett

tiotal är anställd hos Försåk· ringsmannaförbundet.

S~ hans bakgrund är rätt "fackligt" betonad. Kanske det ocksä är därför intressebevakningen ligger honom nära.

- J ag tror ocksä förbundets medlemmar förväntar sig litet större aktivitet just pä dethär omrädet.

Annars tycker Hansson an förbundet gott kunde växa.

- Ett större medlemsantal ger bara större tyngd ät vära framstälJningar, anser han. Det är att hoppas att aIIt flera pensionärer skulle inse att det är tili deras egen fördel an komma med i pensionärsverksamheten.

Föreningsarbetet är annars en av Ragnars hobbies.

- Men nog ska man vara Iitet "halvto\cig" för atl håIJa pä med organisationsarbete.

Men jag har alltid tyckt att det varit roligt, säger Ragnar och skrattar.

Körsäng är Ragnars andra stora intresse.

- Tidigare var jag mycket engagerad i körsängen och sjöng med i flera körer. _ Klart att jag pä sätt och vis är glad över att valet av otig tiU förbundsordförande var enhälligt. Å andra sidan har jag en känsla av att det är teeken pä en viss slentrian.

Nog skulle det ha varit fräscht med flera kandidater.

Rainer Erlund

Haga pensionärer firade tjugo år Den 2S oktober, på dagen år sedan fOreningen grundades, samlades ett femtiotaI Hagapensionärer tili en fOdelsedagsfest på Hotell Haga. Efter en välkomstskål bänkade sig festdeltagarna kring de vackert dukade borden och ordforanden Paul Hägglund kåserade om de gångna 20 åren. Sedan en smakIig måltid avDjutits uppträdde Sven Sid med glad sång och

muntra historier. Också festdeltagarna medverkade i programmet, dvs. med aIIsång, som a1ltid varit ett uppskattat inslag på fOreningens möten.

Det var alltsä den 25 oklober 1974 som föreningen Haga pensionärer grundades i Elsebo i Haga. Till det första mötet bade inbjduits Eija Francke frän Pensionärsförbundet. Hon varnade för pensionärens fiende Dr 1 ocb det

var gungstolen. Däremot gay aktivitet och rörligbet ökad livskvaIitet, sade hon. lnspirerade av varningama och de goda räden beslöt mötesdeltagama grunda en egen pensionärsförening i Haga. Ocb visst blev det aktivitet och rörligbet genast frän bö!jan och därmed ocksä helt säkert ökad IivskvaIitet.

Föreningen sarnrnanträder nu tvä gänger i månader pä EIsebo i Haga och programmen vid träffarna varierar över ett brett register. Där bar reseskildringarna vunnit stor uppskattning. Vi bar vandrat pä Kinesiska muren, vi har kryssat mellan skyslaapoma i New York. Vi bar stätt vid den beliga graven i Jerusalem och vi bar med tindrande ögon beundrat ett av världens underverk, Taj Mahal i lndien. Vi har korsat Atlanten ocb Stilla havet och vi bar lättjefullt sträckl ut oss under palmema pä Hawaii. Glada ocb lite yra har vi blivit vänner med Pratem och Grinzing i Wien. Allt detta medan vi suttit runt dukade kaffebord i Elsebo.

Vi har ibland stigit in i förOrdföranden Paul Hägglund berättade om de gångna 20 fattares skrivka=are och dä åren. och dä följt konstn~ som 20

..

Ostra Helsingfors har verkat i 15 år Pensionärer i Östra Helsingfors inledde fOreningens 1S års jubileum med sin Iystringssång "Liten blir stor, drömmer och tror".

Drygt en 100-tal g1ada leende pensionärer kunde föreningens ordförande Irmgard Blomqvist hälsa välkomna tilI Bygdehe=et i Botby. Bygdehe=et har med ären blivit den eentrala samlingsplatsen, där man sammanko=er minst en gång i veckan.

Jubileet tili ära höjdes en skål och till kaffet bjöds bäde smörgås- och jordgubbstårta.

Ebba Ikonen, som i 12 är len föreningen, blickade tillbaka pä de 15 ären föreningen verkat sedan den 21 november 1979. Sturle Böckennsn, Torolf Lassenius och Ebba

Ikonen, alla hedersmedJemmar, uudertecknade i tiden stiftelseurkunden.

Sturle var föreningens första ordförande, men avgick av bälsoskäl den 3 mars 1982. 1 bans ställe valdes Ebba ikonen. Frän ocb med 1994 är det Irmgard Blomqvist, som styr ocb ställer i föreningen.

Musik av föreningens egen trio - Nisses trio - ocb sång bäde unisont ocb till Tomas Eks gitarr böjde stärnningen.

Vid jubileumsfesten hör det till an gratulera. Pä plats fanns bäde pensionärsförbuudet, Matteus församling octi byresvärden NSU. Bussbolaget Werner Henriksson, Sparbanen Aktia och KonlUmarket faons ocksä bland dem som uppvaktade. Personliga hälsningar frarnförde Gurli

med staffli och palett strövat pä jakt efter intressanta motiv.

Dessutom bar bankmän lärt oss att det finns bättre förvaringsplatser för vära pengar än byrålädan och strumpskaftet. - Festema skal\ vi inte heller glö=a. jul- ocb värfestema samt födelsedagsfestema.

Museeroch gallerier Men vi har ocksä rört pä oss. Museer ocb gallerier har haft trägna besökare i oss, för Sven Sid g/adde festpubliken att inte tala om teatrarna här rier. hemma ocb i Stockholm. Under ären har resoma blivit rat sig utan Inga Engberg många, mest inom Norden, som kunnigt och framsynt men ocksä Holland och Öster- skötte föreningens finanser rike har varit uppskanade från är 1978 till är 1993. mäJ. Haga pensionärer bade vid Planeringen av alla pro- sitt jubileum 136 medJe=ar, gram, liksom förverkligandet, av vilka i dag endast hälften har styrelsen burit ansvaret bor i Haga. Bortflyttning till för. Det är med g1ädje ocb andra stadsdelar är naturligttacksamhet föreningen minns vis en förklaring, men en besina trotjänare, frärnst orMö- tydande del av dagens medrandena Doris Björkman, le=ar har trots bostad pä ansom energiskI ledde för- nat häll i Helsingfors sökl sig eningen från starten är 1974 till vär förening, g1ädjande till är 1983 ocb Linnea Gin- nog. strom som med framgång Av medJe=arna är bara bandbade ordförandeskapet 14% män. Det förvånar, med uuder ären 1983-1993. Och sä många förtjusande damer i hur skulle föreningen ha kla- föreningen tycker man att her-

med sång och muntra historarna skulle stå i kö för att fä vara med. Av medlmemarna bar ca 4% fyllt 90 är. Hatten av för deras aktivitet. Lite över 40% befinner sig i gruppen 80-89 är, och den största gruppen, dvs. 7(}.-79-åringarna är drygt 46%. Sedan bar vi föreningens "uugdomar" 6~9-åringarna som utgör nägot över 10% av vära medle=ar.

Allt detta fick festdeltagarna veta och festen slutade i tecknet av en Ijus framtidstro och med en fyrfaldigt leve för Haga pensionärer.

P.H_

Under pausen säJdes varm korv, läsk nch lotter. Lördagens huvudvinst var donerad av Market Lind och till söndagen hade Market Bergman Sofi Backman medverkade donerat huvudvinsten. j ett par sånger.

Blo=oma som lottades ut Efter en g1ad uuderhäJlning bade orkesterledaren givit. som kändes aIItför kort, sjöng Dagarna avslutades med aIIalla tillsammans "Nu gär sista män dans till tonema av Rolf visan".

Sontags orkester.

Pensionärer firade trivselkväll i Karis Under

veckoslutet

22-23.10 firade Karis pen-

sionärer r.f. på Brankis en trivselkväll med inbjudna gäster från de övriga Västnyländska pensionärsfOreningarna tillsammans med Sven Sid och Rolf Sontags orkester.

Efter nägra väJkomstord av värdföreningens ordförande Åke Fagerstedt, fortsatte Sven Sid med att berätta för den väJfyllda salen av pensionärer, att dena var ett inspelningstillfille till en kassett eIJubileumsårets ordförande ler CD-skiva. Arrangemanget är gjort av Rolf ocb Tom SonIrmgard Blomqvist. tag.

Stämningen var fin frän Uusivuori och Ebba Ikonen.

Som brukligt är sjöngs som första stund, dä Sven Sid med avslutDing ModersmäJets sitt cbarmiga leende och glada humör presenterade sångema säng. han framförde. Det var MalmNyrk sten, Taube, Hulden m.m.

Melodier frän Raseborgs sommarteater presenterades från Stormskärs Maja, Smugglarkungen och Under Torparsolen.

Tisdag är veckans bästa dag, åtminstone för alla Gyllene Linjen-resenärer! På tisdag åker Finlands mest fartfyllda pensionärer på kryssning från Helsingfors tili Stockholm - Du följer väl med!

Tili Stockholm God Tid utko=er nästa gäng den 2 februari 1995. Material avsett för tidningen bör vara redaktionen tillhanda senast den 22 januari. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Annonsmaterial avsett för tidningen bör vara tryckeriet tillhanda senast den 27 januari.

fc." 100~"

Gäller för pensionärer, 1-4 personer i samma C-hytt.

Nyhet: Förmånskortet med var 6:e resa gratis! Priser för 1-4 personer i hytten: C-hytt 400,-, B-hytt 500,-, A-hytt 600,-. Avgång från Helsingfors kl. 18.00 med m/s Isabella eiler m/s Mariella.

Din resebyrå vet mera

VIKING LINE

Helsingfor.; tel. (90) 123 577 • Aho tel. (921) 633 1331 Tammerforstel. (931) 249 0111 - Bokningar varje dag 7.30-21.30

'<\

18

••

••

FORENA NYTIA MED NOJE KOM MED ANDELSBANKENS GULDKLUBB

T revlig samvaro och värdefulla förmåner klubb för nytta- och nöje. Utöver medlemsförmånerna erbjuder klubben mångsidiga akriviteter för Din fritid. . 1 Guldklubben får Du aktuell information om skötseln av penningaffärerna kombinerad med lättsam samvaro under klubbkvällar och utflykter.

Kom med!

Medlemskapet i Guldklubben kostar ingenting och medlem kan Du bli om Du fyllt 55 och sköter de viktigaste penningaffärerna i Andelsbanken.

1(·

Öppna 24 mån Guldspar.

Du får bästa skattefria räntan.

Ett räntabelt sparande lönar sig alltid. Då Du öppnar ett skattefritt 24 mån Guldsparkonto i Andelsbanken, får Du bästa möjliga skattefria ränta på Dina sparmedel. Räntan är för närvarande 3,25 % och bunden tili Finlands Banks grundränta. Eftersom Guldspar är ett helt skattefritt konto, får Du hela ränteavkastningen ihanden.

Kom och bekanta Dig med Andelsbankens mångsidiga tjänster. Gå med i Guldklubbenl Fyll i medlemsansökan och lämna in den tili oss i Andelsbanken!

I---------------~------J

MEDLEMSANSOKAN o Jog är intresserad ov Guldklubbens verksomhet och medlemskop o Jog är kund i Andelsbonken, min bonk är ......... ....... ............. .... .. ....... . o Jog är ännu inte kund i Andelsbonken.

Nomn . ................ ..... .................................... .................................. .

Adress ................................. " Postnr och -kontor .......... _..... .

Tel. ................................................................ .

Underskrih ,................. ,......................... ..... .... .

L _______ _ ______________

DET LÖNAR SIG ATI VARA KUND I DEN TRYGGA OCH PÅLlTLlGA ANDELSBANKEN

cP ANDELSBANKERNA-ACA

~

Arkadia Pensionärer firade sina tjugo 1 likhet med nera andra pensionärsfOreningar i Helsingfors har också Arkadia pensionärer fyllt sina 20 år.

Den 10 oktober samlades ca hundra föreningsmedlemmar i restaurang Marskis festvåning tili jubileumsfest. Precis kI. 13 inledde Roland Brandt med en dundrande fanfar pä f1ygeln ocb festen startade. Martin Sandvik steg fram och hälsade samtIiga närvarande välkommen.

Med sin hälsning vände ban sig speciellt tili förbundsordföranden Levi K1ävus med fru Karin, samt tili systrarna Judit och Maj-Lis Holmberg, tvä av de tre som i tiden teckuade föreningens stiftelseurkund.

Talaren fortsatte med att päpeka bur viktigt det är för pensionärema att man frän "bögre brits" emellanät stiger ned för att följa med ocb se hur man bar det.

Vid luncben, som man Iät sig väl smaka under god stämning, sköttes bakgrundsmusiken av Roland Brandt. Ralf Silander underhöll med säng i f1ere repriser.

.'

Sekreteraren för Arkadia Pensionärer, Marita Grenner, läste upp sin krönika, kallad "Arkadia frän förr tili nu". Mcd nödiga årtal och statistik presenterade sekreteraren sin krönika. När själva verksamheten skulle prescnteras anlitades Arkadias "bovpoet", Verna Wihtol, som läste upp sin dikt, "Hyllningsepos tili Arkadia".

Ordföranden för Pensionärsförbundet, Levi K1åvus, framf6rde förbundets bälsning. 1 sitt tai betonade ordföranden bland annat föreningarnas stora betydelse som stöd ocb hjälp för cnsamma och isolerade pensionärer.

Han överlärnnade en gästbolc, som omedelbart skickades runt i salen ocb samtliga skrev sina namn i den.

Sä var det offentliga programmet slut och pä föreningsmedlemmamas vägnar tackade Greta Tallberg arrangörema för den lyckade festen.

! ..

"{,y..

-..1 .,.,.;

.

.

r·~Y, :'.

_.

".

Arkadia vår trivse/kt'lr Du samlat oss i tjugo t'lr Du gett vår vardag glädjespt'lr när vi mot aftonskymning gt'lr.

När livet nt'ltt sin middagshöjd och slut är mödans arbetsfröjd Du som en farkost stt'lr förtöjd med glada lockrop pigg och nöjd.

Du skingrat ensamheten bäst vid J ui och Pt'lsk och Nyt'lrsfest när vi hos Dig har varit gäst dt'l har det varit glädje mest.

. f /

V,'

Inte mindre än 394 lösningar inkom pä krysset i nummer 5 av God Tid. Litet "lurigare" än vanligt var krysset synbarIigen, för vid kontrollen äterfanns flera lösningar med smärre fel.

De fem först öppnade riktiga lösningama prelDieras med bokpris. De är: Gustaf Berg, Heinjokigången 1 C 27,

02140 Esbo, Ellen Hänninen, Munksnäshemmet, Locklaisväg 10 A, 00330 Helsingfors, Dolores Backman, Minervagatan 4 A 13, 00100 Helsingfors, Helge Lassas, Lassvägen 10, 66290 Harrström och Britta Isaksson, Knappelstensvägen 13, 22100 Marieharnn.

l~J~ Nb

Och sam varo vid kaffekopp med läcker bulle st'lsom dopp har livat själen i vt'lr kropp och lyft humöret glatt i topp.

Du hyllat oss vid fyllda t'lr ett läckert dukat bord vi ft'lr med kakar och med kaffett'lr och önskan att vi lyckan nt'lr.

Ett ljus tili avsked ock de ft'ltt som redan livets topp har nt'ltt och bort tili evigheten gt'ltt där världens mödor ej mer rått.

Heli Dig Arkadia vid fyllda tjugo t'lr Du är vt'lr bästa trivselkt'lr Du är vt'lr levnads nya vt'lr när vi mot livets afton gt'lr.

.. " .' A.../,. .. .

.

3941öste GT-krysset

FI5KARKRY55-

Du gett oss toner och musik teater, kanst och retorik och möjlighet att se en [lik av väriden bortom hemmets vik

M.S.

.•. \ , -i~_ .• ,) ....;{.

Hyllningsepos tili Arkadia

.

Förbundsordjörande Levi Klåvus i samspråk med Marita Grenner. Tili vänster Ulla Sevon, tili höger Anne-Maj Särläjä",i.

MATKATOIMISTO

GodJul

BENNETT o

GottNyttAr Verna Wihtol

•

RESEBUREAU

och

BUSINESS 'TRAVEL lNtERNATIONtU.

Björneborgs svenska pensionärsförening 20 år Björneborgs Svenska PensionärsfOrening rf.

(BSP) har alltså lämnat tonåren bakom sig. Den 25 oktober 1974 mötte 32 intresserade pensionärer upp tili ett konstituerande möte i ett av Svenska K1ubbens kabinetto 1 samma lokaliteter lirade nu BSP den 21.10 -94 sitt 20-års jubileum. Denna gång dock i den rätt nyligen renoverade festsalen.

Tili ordförande 1974 valdes Teodor von Frenckell, som höll barrikadema i bela 15 år, varefter Tor Åke Nerdrum togvid.

Däremot bar BSP redan hunnit med att stöka undan 4 sekreterare, med den femte pä gång.

Antalet medlemmar har varierat är för år, varande som högst 60 och som lägst 38. At! medlemsantalet pä jubileumsdagen var 55 och en vecka senare 57 är ett faktum som med all rätt höjer en del ögonbryn: Efter år av lägkonjunktur där företag, vilka alldeles tydligt föredrog språkkunnig personaI, i dag tiUhör det förgångna

ökar alltsä vårt medlemsantal.

Skribenten tänker framför allt pä företag som Rosenlew, Finlayson, Tändsticksfabriken osv. Dessa strukturförändringar inom industrin bör dessutom kombineras med det leända faktum att svenskspråkiga, som går i pension, mycket ofta f1yttar tilIbaka tili orten varifrän de i tidema utvandrat. Att BSP trots detta lyckas värva nya medlemmar mäste bero pä att de svenskspråkiga som stannar starkt känner för en spräklig gemenskap.

AlItnog, fredagen den 21 oktober kI. 14.00 samlades 33 medlemmar tili en festlunch.

Dessutom deltog speciellt inbjudna representanter för Finlands Svenska Pensionärsförbund (Levi Klävus med fru Karin), för Svenska Kulturfonden i Bjömeborg, Svenska Klubben samt för Svenska Samskolan i Bjömeborg.

Det hela började storstilat med att vår föreningsmedlem, Mauno Salminen, pä dragbasun exekverade nägra takter av A. Ropes väl kända fan-

farmarscb varefter vår ordförande bälsade gästema välkomna.

Därefter läste Saga Salminen dikten "Jag mår fint".

Denna dikt publicerades, av en av oss oberoende anIedning, i förra nurnret av God Tid. Dileten var otroligt förtjänstfullt översatt frän engelska av vår tidigare medlem, Saga Eerala.

Seniordans Jubileurnsfestens helt säkert mest uppskattade program var föreningens seniordansgrupps uppträdande under ledning av Anna Nyberg.

Damema var tidsenligt klädda i länga frasande festklänningar och herrama (mest utklädda damer) i höga battar och länga skört ty tidsmässigt gick vi tiIIbaka tili slutet av 1800-talet.

Mellan rättema sjöngs Bjömeborgamas Pensionärsmarscb tili ord av K.R:sen och bölls festtalet av Gunvor Zilliacus. Gunvor, som var med redan dä det begav sig, mälade upp en bild av BSP:s för-

historia, utveckling, förutsät!ningar och uppgifter.

Förbundsordförande Levi Klåvus päpekade i sitt hälsningsanförande saker, som kanske faller under samma rubriker, men naturligtvis i et! mycket vidare perspektiv.

Han poängterade dessutom den urbaniserade pensionärens behov av mänskliga kontakter.

Bland de gävor våra gäster berikade oss med bör kanske nämnas den av Bjömeborgs Svenska Kulturfond överlämnade ordförandeklubban. Säkerligen bade nägon Iiten fägel skvallrat att BSP i 20 ärs tid haitat fram utan denna viktiga attiralj.

Men alla fester bar ett slut och en ätergäng tili vardagen är oundviklig. För BSP:s del är vår månatliga torsdagslunch (2. torsd.mån.) den viktigaste förbindelselänken medlemmarna emellan. Programmet har under senare tid bestätt av att nägon medlem, före lunchen, gett medlemmarna ett recept pä en enkel, billig och smakfull maträtt för

Föreningens seniordansare upplrädde vid festlunchen. tvä. Under novembcrlunchen denna inforrnation, har Dina fick vi lämpligen ett recept pä vägar tillBjömeborg den andgod julskinksenap. ra torsdagen i månaden (utom Efter det att lunchen avnju- juni-aug.) är Du bjärtligen tits följer ett kort föredrag (ca. välkommen att delta i vår 20 IDin.) över varierande äm- luncb. Platsen är Svenska nen. Föredrag bundna tili Klubben, Etelärantakatu 10 Bjömeborgs stads eiler dess och klockslaget är 13.30. industriers historia tycks allKaj Rasmussen tid väcka det största intresset.

Sii om Du, kära läsare av

7>

I'EPARERA ~- ~

!

~

-!+ ~- .~

-rJU

~

~

~~ .0:

>-'2 ",-D~~:~

'~~ I

g

{ ~

>'4

I~CBlLD{-<Rl(SS~ f"<' /

~ -~~

==>:====-

~J~ ~A/'1.N \ Lösnlngarna tili åre

----.-..... .

P.l)Rb~S

- - - - - ' - - - - - - - ... - --