God Tid 1/1995

Full rulle i Grankulla! Årgång 23

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

"Vi har hunnit med så mycket"

)

Rätt imponerande är att ungefår 17 procent av Västanfjärds invänare tillhör pensionärsföreningen.

Wikstedt berättade att Eija Francke och Marita Lönnfelt var eldsjälarna bakom tillkomsten av Västanfjärds Pensionärsförening. Eija Francke hade i fyra är varit rektor fOr Kiollto Samlyceum och iltog sig att fungera som gudmor vid den nya föreningens tillkomst.

Alla tre föreningarna pii Kimitoön tillkom ungefår samtidigt.

Födelsedatum för Västanfjärd-föreningen

820.000 frånPAF for 1995 Svenska PensionärsfOrbundet får totalt 820.000 mark i stöd av PenningautomatfOreningen (PAF) detta år. Detta är P AF:s forslag fOr statsrådet, som slutligen besluter om fOrdelningen.

För verksarnheten fär Svenska Pensionärsförbundet 787.000 mark, vilket är en ökning pii 45.000 mark järnfört med fjoläret. För semesterverksamhet erhilller man 93.000 mark ocb för anskaffning av ADB-anläggning 40.000 marko Totalt fördelar PAF 1.172.300 mark tili inte ollndre än 767 organisationer inom social- ocb hälsovärden.

Föreningens ordförande Tor Wikstedtföredrog historiken över den 20-åriga verksamheten.

blev 21 januari 1975. Kimito Pensionärsförening grundades en dag senare och Dragsfjärd Pensionärsförening nilgot senare, den 13 mars 1975.

- Nästan 10 procent av invånarna i Västanfjärd antecknade sig genast som medlemmar i den nygrundade fOreningen, berättade Wikstedt.

Han betonade ocksil samarbetet mellan de tre fOreningarna på Kimitoön.

Det mest synbara resultatet av det samarbetet är de ilrligen ilterkommande böstträffarna, de s.k. Treklöver-träffarna.

- Men vi kan ocksä delta i varandras resor ocb vi ordnar ibland gemensamma transporter tili förbundets möteo.

Västanfjärd bar ocksä baft en medlem i förbundsstyrelsen. Det var Inger Bergholm sam tillhörde styrelsen 1990-91.

Föreningens försla ordförande var Arne Lindholm.

Forts. pA sido 14

3-2 till damema i arbetsutskottet Det är damerna som har m:tiontet i rorbundets arbetsutskott 1995.

Vid styrelsemötet den 16 januari valdes Valborg man, Ruth BäcIistrand och Göran Björkman tili arbetsutskottet. Förbundets ordförande Ragnar Hansson fungerar automatiskt som ordförande också för AV.

Föt:etagare fortsätter arbeta längre än andra tervjuundersökningen som gjordes i slutet av är 1993 deltog företagare i åldern 55-68 som omfattades av lagen om pension för företagare (FÖPL).

Företagarna fortsätter arbela längre än befolkoingen i övrigt. Av de 64 är fyUda företagarna hade 29 procent inte pension. Motsvarande andel av bela befolkoingen är under tio procent.

Av företagarna i äldersgruppen 55-64 var klart ollndre än bälften (39%) pensionerade i slutet av är 1993, när hela 57 procent av hela

Naturkurser är ett nytt inslag i Svenska PensionärsfOrbundets verksamhet. Programmet för två kurser slogs fast vid styrelsemötet den 16 januari. Kurserna båUs på Breidablick i VÖrå och på Naturbruksinstitutet i Ekenäs.

Kursen pii Breidablick re pä riksplanet. Här bar man bålls 5-7 juni ocb leds av rek- tänkt sig en statstjäosteman tor Rolf Storbacka frän Karle- eiler rikspolitiker som inledaby Gymoasium. Kursen i re.

Anmälningarna angiiende Ekenäs bälls nägot senare, de tvä sistnärnnda kursema 12-16juni.

Ocksii tvä sarnhällsoriente- ska göras tili kansliet i Helrande kurser kommer att häl- singfors eiler Vasa senasl 31 las under värens lopp, den 20 mars. En deltagaravgift pä 70 april pä Finns folkbögskola i mark uppbärs ocb inkluderar Esbo och den 27 april pä ocksä tvä gäoger kaffe samt Evangeliska folkbögskolan i luncb.

Motionsdagar blir det Vasa. Kurserna kommer läogt att ta fasta pä bur man ska pä- också i år. Motionsdagen på verka pii lokalplanet. Men NorrvaUa arrangeras den 5 man ska ocksii försöka ta reda maj ocb motionsdagen på pii hur man ska kunna päverka Solvalla den 10 mlY. Forts. på sido 12 myndigbeter ocb beslutsfatta-

Louhisto, Daisy Nord-

Undersökning visar:

Företagarna arbetar klart längre än den övriga befolkningen. Av 64 år fyllda foretagare fortsätter ungcfar var tredje att arbeta ännu efter pensioneringen, framgår det av en undersökning om fOretagarnas pensionsskydd som gjorts vid Pensionsskyddscentralen. lnitiativet tili undersökningen om företagarnas pensionsskydd och generationsväslingar kom frän företagarorganisationema och undersökningen har gjorts av forskaren Raili Hyrkkänen. 1 in-

7 februari 1995

Naturkurser nytt för i år

Västanfjärds-pensionärer 20 år:

-Vi har hunnit med otroligt mycket!

Så vitsordade ordföranden Tor Wikstedt Västanfjärd Pensionärsförenings 20 år vid jubileumsfesten på Vårdkasen den 17 januari. Wikstedt hade sammanfattat en kort historik som upptog de viktigaste händelserna i föreningens historia.

Nr1

Sid 12.

befolkningen i samma äldersgrupp redan gätt i pension.

Företagarna var inte nöjda med sina pensioner. Över 70 procent av företagarna är enligt undersökningen av den äsikten att pensionen inte molsvarar deras förväotningar. Deras uppebälle har försärorats under pensionstiden trots att företagarna fortsätter arbeta tili en klart bögre älder äo befolkloingen i övrigt.

Företagarna kan tili stor del själva bestämma storleken pä sin framtida arbetspension.

Forts. pA sido U

Göran Sundstrom vann omröstningen om andra viceordjörandeposten.

Göran Björkman ör jörbundets jörsta viceordjörande.

Tili arbetsutskottets vice ordförande valdes Valborg Louhisto Erän Helsingfors.

Arbetsutskottet sammanträder fOrresten tili sitt f6rsta möte den 7 februari ocb ska dl! behandla bl.a. frägan om f6rbundets framtida verksarnhel. Avsikten är att säoda ut ett frägeformulär tili medlemsfOreniogarna angäende den framtida verksamheten.

Forts. pA sido U

Hälsovård i huvudstad satsar på svenska

Österbottningar på midvinterkryssning

Pedersöre har aDt man behöver

Sidan lQ

Sidan 5

Mittuppslaget!

2

__ Från redaktionen_

Uppsving med oro Sä har vi dä igen gätt in i ett ny tt är. För mängen innebär övergängen tili ett ny tt år positiva förväntningar om nägonting bättre i förhällande tili det som varit. Detta gäller bl.a. medborgarnas syn pä den kommande sambällsekonomiska utvecklingen. Vissa tecken tyder pä en uppgäng. Kommunernas ekonomi har enligt Kommunförbundets beräkningar förbättrats med dryga 13 procent, exporlindustrin uppvisar betydande vinster, produkliviteten beräknas öka med 4-5 procent, köpkraften synes öka osv.

Visserligen förefaller samhällsekonomln enligt ovannämnda grunder gä mot bättre lider, men ändä ger framtidsutsikterna inte tili alla delar fog för en odelat Ijus syn pä tilIvaron. Ännu förestår en rekordstor arbetslöshet, en för varje dag växande statsskuld, bankstöd m.m. att k1ara avo Detta gör att framtiden rent allmänt taget inte ger orsak lill överdriven optimism. Med skäl hyser mängen oro över buruvida värt land kan upprättbälla vår nordiska välfärd.

För att fä den statliga ekonomin nägorlunda i balans krävs det enligt gjorda beräkningar ca 15 miljarders nedskämingar av utgifterna. Situationen ger orsak tili oro.

Dessa nedskärningar skulle - om man får tro gjorda uttalanden - i stor utsträckning ske pä den sociala sektorns

JERKERS RUTA

r,

Förbundets 23:dje verksarnbetsår har inletts. Med Ragnar Hansson som ny ordförande sammanträdde styrelsen tilI ett första konstituerande möte i mitten av januari.

Presidiet fick följande utseende: Ragnar Hansson ordförande, Göran Björkman 1 viceordförande ocb Göran Sundström n viceordförande. Det är heli riktigt att en av viceordförandena har säte i Österbotten. Distriktets nyvalda ordförande, AIli Genberg avstod frän att kandidera.

1 Arbetsutskottet sitter tvä av presidiets medlemmar.

Sundström avstod sin "självskrivna" plats ät Rutb Bäckstrand, som har mängärig erfarenbet av AU. Mellersta Nyland stod i tur för en AUplats ocb den fick Daisy Nordman fr~n Grankulla. 1 tur var östra Nyland, men Helsingfors höll sig väl framme ocb har tvä platser i sittande AU, förutom ordföranden Hansson ocksä Valborg Lau-

histo, som säkert blir en kraft att räkna med. Åidersmässigt steg medeläJdero med tvä mänader frän 70 år och 10 mänader tili jämnt 71 år. Vår yngsta medlem ~nom tideroa, Marita Granbolm, frän Kyrkslätt kapade ett heli år, men genom att Gösta Blumentbal frän Ekenäs är 12 år ä1dre än sin föregängare Clara von Bonsdorff frän Hangö, bortf)yttad belsingforsare, och genom att alla omvalda blivit ett är ä1dre höjdes medeläJdero nägot. Ester BerIin, som tidigare var ä1dst i styrelsen gay sin plats ät Ann-Mari Hansson, ätta är yngre än sin föregängare.

Med tanke pä att medeläJdero för dem som gär i pension är sä läg som 58 år är det förvänande att de unga pensionäreroa inte vili äta sig ledaruppdrag. En kontinuerlig föryngring av ledarna vore säkert pä plats.

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK?

Efterdyningarna frän höstmötet i Tammerfors bar ebbat uI. Att en gammal gentlemannaöverenskommelse mellan Pargas ocb Åbo bröts, om fyra år i styrelsen, var i ocb för sig träkigt, men man får boppas att representanteroa informeras bättre tili nästa vai. Sädana här saker skall vara klara pä förhand.

Om en mänad blir det igen -f"örbundsmöte. Åter i Tammerfors. Det är fräga om ett redovisningsmöte. Styrelsen har vid sitt senaste sammanträde enbälligt godkänt bäde verlcsarnbetsberättelse och bokslut. Nu skall ännu revisoreroa syoa fjolåret i sömmarna. Jag äterkommer i nästa nummer med kommentarer.

Trots att slutresultatet visar minus, andra året i följd, ser jag Ijust pä framtiden.

Framtiden, d.v.s. det kommande året, bjuder vi pä kursnyheter i form av tvä sambällskurser ocb tvä naturkurser utöver våra traditionella motionsdagar.

Sambällskurseroa hälls i april, den 20.4. pä Finns ocb den 27.4. pä Evangeliska folkhögskolan i Vasa. Vi hoppas f1I. kommunala tjänstemän

och nyvalda politiker att ställa upp som föreläsare.

Våra naturkurser är avsedda for personer, som viii fördjupa sina kunskaper om växter och djur. Kurserna hälls i juni, den ena pä Breidablick i Vörä och den andra pä Naturbruksinslitutet i Ekenäs.

Ovan uppräknade kurser är begränsade vad dellagarantalet beträffar, men tili våra motionsdagar eiler idrottskurser tar vi emot obegränsat antal deltagare. Fredagen den 5.5. möts de österbottniska pensionärema pä Norrvalla och den 10 maj träffas pensionärer frän södra Finland pä Solvalla.

Förrän det är kursdags har vi ett stort evenemang - vinterdagen den 14 mars i Tammerfors. Se annons pä annan plats i dagens nummer av God Tid. Sommarens storsamling, den hälls i Närpes. Datum är 7 juni. Planera redan nu utfärder i kombination med sommardagen. Styrelsen har beviljat Grankulla Svenska Pensionärer rätt att arrangera kulturdagen 1995. Datum slogs fast tili 7 november. Samtidigt arrangeras ocksä höstmötet. Sä går ett år.

'KAJA TEATER

Smärtlindring utan mediciner med intraljudapparaten

JublleumsArels klasslker, Arthur Mlller's

NOVAFON

regi : Erik Kiviniemi scenografi: Erik Salvesen

Läkare rekommenderar tNTRALJUD med NOVAFON - en snabb och effektiv smärtlindring. Du behandlar Dig själv dagtigen.

Begär gratis per tel. NOVAFON-info.

'.:

bekostnad och säJunda i bög grad drabba pensionärer och äJdringar.

För pensionäremas del har den gängna tiden varit längt ifrän posiliv. Höjda skatter och avgifter har i hög grad naggat inkomstema i kanteroa, med betydligt försämrade utkomstmöjligbeter som päföljd. Mängen pälaga som t.ex. den förböjda folkpensionspremien har med rätta uppfattats som direkt orättvis. Beskuma och även bell uteblivna indexjusteringar gör att pensionernas nivä i förhällande tili den allmänna förtjänstnivän bar sjunkit och kommer ytterligare att sjunka. 1 den män den nuvarande utvecklingen tilläts fortsätta kommer pensionärerna att obönhörligt hamna i gruppen B-k1assmedborgare som förutspäs uppstä om ingen ändring sker.

Pensionäreroas blickar vänds nu mot och hoppet ställs tili den nya riksdag som väljs i mars. Den och den nya regering som tilIsätts har nycklarna i sina händer när det gäller att lösa den - som det förefaller - gordiska kuuten, som saneringen av statsfinansema utgör.

Vilka lösningarna blir får framtiden utvisa. Pensionärerna kan inte med hänsyn tili det som skett och tili den senaste tidens löneutveckling om 4-5 procent acceptera ytterligare nedskärningar i sina utkomstmöjligheter.

Ragnar Hansson

~IY':·f •.,"(""'~,l KY

-". ~

~." .., I.'J

KB

Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911·231 636

ALLA MINA SÖNER PREMtÄR tö 18.2 kt. 18 uts. fr 17.2. kl. 19 off.gen.rep. ti 21.2. kl. 19 fr 24.2. kl. 19

tö 25.2. kI. 18

fr 3.3. kI. 19 tö 4.3. kl. 18 on 8.3. kl. 19

BILJEfTKASSAN: 961 -3200 300 mä-lö 10-14.

Medlemsvärvningen var Iitet "pä tapeten" senaste är.

Ocksä God Tid gay utrymme ät ett par föreningar som berättade om hur de förfarit för att värva nya medlemmar. rag lror att det fortfarande finns möjligheter att öka medlemsantalet i Svenska Pensionärsförbundet. Och ju större förbundet är, desto tyngre väger dess ord. Kanske det ännu finns nägon "vit fläck" pä kartan där en pensionärsförening borde bildas. Och mänga föreningar skulle säkert ha möjIigheter att värva nya medlemmar och pä sä sätt utöka medlemsantalet.

Redan ett tilIskott pä 500 eiler 1.000 medlemmar skulle vara en fin sak. Och det bör vara en realistisk mäJsättning.

Finns det föreningar som planerar en värvningskampanj sä berättar vi det gäma i God Tid. Pä det sättet kan goda tips sprida sig ocksä tili andra föreningar. Ring pä och berätta!

Hur vore det förresten med nägon form av tävling mellan föreningarna? Vilken förening står för den största procentuella ökningen av sitt medlemsantal? Dethär skulle kanske kunna aktivera. Naturligtvis borde nägon form av pris utdelas. Men det kan väl inte vara nägon omöjlig sak.

Naturligtvis skulle det vara trevligt om t.ex. riksdagsmännen skulle höra av sig i God Tids spalter ocksä mellan valen, om de skulle molivera sitt handlande i riksdagen i för pensionärema viktiga frägor, skapa underlag för debatt ocb dialog.

Det skulle vara en viktig bit av det vi kallar demokrati.

Men tyvärr är det rätt fä av riksdagsmännen som gör sig mMan att motivera sitt bandlande. Ändä bör de rimligen silta inne med information som skulle vara bra att fä ut ocksä tili bredare kretsar.

God Tid 2/95 kommer att inrymma ocksä en enkät i aktuella frägor inför valet. Men ocksä i den kommer riksdagskandidater från olika partier att komma tili tals. Pä sä sätt ska opartiskheten iaktta5.

Ocksä nylänningaroa har sina olikheter. Benny Törnroos äskädJiggjorde dethär pä Hur ska God Tid förhälla ett trevligt sätt när han nyligen uppträdde vid elt jubilesig tili det stundande riksdagsvalet och de enskilda um i Helsingfors. Benny berättade om bur nylänniogar i kandidateroas aktivitet?

Jag ska försöka ge ett svar. olika delar av Nyland hälsar God Tid ska vara politiskt pä honom när han rör sig i neutral eftersom ju ocksä för- landskapet.

- 1 Lavisa säger de "hej" bundet är politiskt neutralt. och undrar hur det går. Sä Detbär är en självklarhet.

Men neutralitet ska inte in- kanske de ocksä frägar när jag nebära att tidningen inte alls ska uppträda med nägot program i Lavisa. ska kunna observera valet.

1 Helsingfors säger man: Riksdagsvalet intresserar ocb berör i aIlra högsta grad Hej, Benny! , när man möler ocksä pensionäreroa. De har mig pä gatan.

- När jag kommer tili Ekerätt att f1I. veta vad de olika kandidateroa anser i för pen- näs, sä säger man: - Va f-n sionäreroa viktiga frägor och gör du här?

Jo, som västoylänning mäsvad de, förhoppningsvis, står te jag väl medge att detdär Iigför.

Neutraliteten slår vi vakt ger ganska nära tili hands. Vi om genom att vara öppna har värt sätt att uttrycka oss. geotemot alla partier och al- Men det betyder inte att vi inIa kandidater. De som vili fA te skulle önska se gäster i sin röst hörd i God Tids Västoyland. Nog är folk prespalter ska fA det - oberoeo- eis lika välkomna i Västnyde av vilket parti han eiler land som i östra Nyland och huvudstaden! boo kandiderar för.

Jag mäste litet försvara miRedan i detta nummer av God Tid presenterar nägon na hemtrakter... kandidat sina äsikter. 1 nästa nummer hör förhoppningsvis f1era av sig. Pä sä sätt kan vi skapa en äsiktssida just lämpligt inför vai et.

Riksdagskandidåter!

God Tid utkommer nästa gäng den 14 mars, alItsä endast nägra dagar före riksdagsvalet. En annons i God Tid når över 16.000 pensionärer i Svenskfioland. Det är alltsä fräga om en betydande mäJgrupp.

1 annonsärenden kan du kontakta värt kansli, tel.

90-791895.

God Tid 2/95 kommer att innehälla ocksä textmaterial om riksdagsvalet.

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

Verksamhetskalender

VÄLKOMMEN TILL VINTERDAG I TAMMERFORS 14.3.1995 o

pa

HOTEL ROSENDAHL Tidsschema: 13.00 Buffetlunch på Hotel Rosendahl Salladsbord Varmrä!Vkött eiler fisk Kaffe Bordsdryck: isvatten 15.00-17.00 Huvudfest 17.00Kaffe & 19.00 Dans Förmiddagen reserverad för guidade turer i Tammerfors. Föreningarna uppmanas kontakta Tampereen Matkailutoimisto (Kirsti-Liisa Lintula) direkt om guideturema. Adress: Verkatehtaankatu 2, PL 87, 33211 Tampere.

Telefon: 931-212 6652 eiler 931 -212 6775.

Kostnader: guidernas timlön + socialkostnader betalas direkt tili Turistbyrån.

Inkvartering på Rosendahl reserveras direkt från hotellet, tel. 931-244 1111 .

Pris: mk 250,-/person i dubbelrum. mk 410,-/enkelrum Garderobsavgift: mk 5,- .

HUVUDFESTENS PROGRAM på HOTELL ROSENDAHL KL. 15 Välkomstsång Kvartetten TONICA Hälsningsord Lokalföreningens ordförande Göran Björkman Trubaduren Sån9 Barbara Helsingius F.d. chefredaktören för God Tid Gurli Festtal Nurmi Kvartetten Tonica Sång Trubaduren Visor Barbara Helsingius Avslutnings- Pensionärsförbundets ord ordförande Ragnar Hansson Modersmålets sång

+ KAFFE

+ DANS tili orkestem Trallerias toner.

Anmälan föreningsvis senast 14.2.1995 tili SPF:s kansli, tel. 90-791 895.

Deltagaravgiften mk 160,-/person inbetalas likaså föreningsvis senast 14.2.-95 tili förbundets konto på Aktia 405511-41177 eiler postgiro 800012-1203958.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsförbundet r.l . sammankallas tili stadgeenlig1 vårmöte tisdagen den 14 mars 1995 klo 11.00 på Hotel Rosendahl i Tammerfors, Pyynikintie 13. Fullmaktsgranskning 1/2 timme löre mötets början. Ärenden, som medlem önskar uppta tili behandling vid vårmötet bör anmälas tili förbundsstyrelsen senast 15.2.1995.

Behandlas i lörbundets stadgar § 11 för vårmötet nämnda ärenden. Enlig1 § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1- 100 medlemmar rätt att sända en belullmäktigad representant, medlemslörening med 101 - 200 medlemmar två och medlemslörening med över 200 medlemmar tre representanter.

Varje betullmäktigad representant har en rösl. Efter de egentliga årsmöteslörhandlingarna har deltagama möjlighet att ställa frågor tili förbundsstyrelsen .

Förbundsstyrelsen

Pensionärsrörelsen som påverkare Svenska Pensiooärsförbundet ordnar i samarbete med Svenska Studiecentralen tvä samhällsorienterande kurser.

Onsdagen den 20 april 1995 kl10.oo pii Finns folkhögskola i Esbo och torsdagen den 27 apliJ 1995 kl 10.00 pä Evangeliska folkhögskolan i Vasa.

Detaljprogram i nästa nummer av God Tid.

AV-möte 1/95 Revision Rehab-ansökningstid utgär AV-möte 2/95 VArmöte & vinterdag Ansökningstid om stipendier utgär AV-möte 3/95 Samhällsorienterande kurs pä Finns Samhällsorienterande kurs pii Evangeliska folkbögskolan i Vasa Motionsdag pii Norrvalla Fre 5.5.

Motionsdag pä Solvalla Ons 10.5.

Styrelsemöte 2/95 pä Solvalla Ons 10.5.

Mä-ons 5-7.6. Naturkurs i Vörä Sommardag i Närpes 005 7.6.

Mä-ons 12-14.6. Naturkurs i Ekenäs Styrelsemöte 3/95 i Helsingfors Ti 19.9.

Ti Mä Ons Ons Ti Ti 005 To To

7.2.

13.2.

15.2.

1.3.

14.3.

28.3.

12.4.

20.4.

27.4.

Esbo svenska pensionärer r.f.

19.2.

28.2.

14.3.

10.5.

7.6. .7. .8.

Pensionärsgudstjänst, Hagalund kyrka Fastlagsdans, Esbo FBK:s lokal SPF:s Vinterdag, Tammerfors SPF:s motionsdag, Solvalla SPF:s Sommardag, Närpes Sommarteater, Lurens Sjöutlard, Herrö

3 april 24 " 8 maj 22 "

Intern basar Bingo lnfo o. ordet fritt Värfest

Köklax pensionärsklubb 10.2.

24.2.

10.3.

24.3.

7.4.

21.4.

5.5.

19.5.

Gäst professor A1mqvist, lotteri A1lsäng, Christian Blomberg Bingo, Kaj Ahlgren Medlemmarnas program Film, loneri Frilgesport Gästbesök Avslutning

Sökö pensionärsklubb 8.2.

22.2.

5.3.

8.3.

22.3.

29.3.

5.4.

19.4.

3.5.

17.5.

31.5.

Bankbesök Lapptäcksteknik i ord och bild med Carita Tammi. Lotteri Teaterbesök tili Tenala V.F. Bingo med Kaj Ahlgren Ordet fritt. Frågesport Basar. Loneri Klubbmöte Gästbesök. Lotteri Klubbmöte Vårfest Värutlard

A1berga pensionärsklubb

Haga pensionärer r.f.

14.2.

7.2.

21.2.

7.3.

21.3.

4.4 18.4.

2.5.

8.5.

16.5.

12.6.

Febr. 17 Mars 3 17 28 April 7 21 Maj 12

Hobbyrräffar varannan tisdag Födelsedagsfest Frägespon, sindans Klubbmöte Klubbmöte Klubbmöte Klubbmöte Klubbmöte Värlunch, Rest. A1berga Väravslutning Sommarresa

Kyrkoby pensionärsklubb 14.2.

28.2.

14.3.

28.3.

1.4.

11.4.

25.4.

9.5.

23.5.

Reseskildring, Viviann Sjögren Utfärd tili presidente05 slon Bankinforrnation Allsäng Basar "Päskkäringarnas dag" Frilgesport Bingo Födelsedagsfest

Dalsvik pensionärsklubb 12.2.

13.2.

20.2.

27.2.

6.3.

13.3.

20.3.

27.3.

1.4.

3.4 10.4.

24.4.

8.5.

15.5.

22.5.

Teater, Falläker Föredrag Lotteri Ordet frin, sänggruppen upprräder Diabilder, May Lundqvist 20-ärsfest Loneri A1lsilng i egen regi, lottrullning Basar & loneri Hatrfest med hatt Hemlig resa AIlsäng, Christian Blomberg Vtlard Lotteri Födelsedagsfest & avslutning

Hagalunds pensionärsklubb 8.2.

15.2.

20.2.

22.2.

24.2.

1.3.

8.3.

15.3.

22.3.

29.3.

5.4.

12.4.

19.4.

26.4.

3.5.

10.5.

17.5. juni

Kyrkoherde Karl-Gustav Henricsson beränar om sin verksamhet i Tanzania, Afrika Författarbesök av Vivian Sjögren.

Svenska Teatern "Spelman pä taket" .

Loneri Excursion tili Koffens fabriker i Kerava.

Karin Jatkola pianomusik, frägesport.

May Lundqvist visar diabilder frän Dubai.

Besök i Missionsmuseet och BrandmusecL Museilektor Marianne Ungvik-Huomo berättar ocb visar diabilder frän " Kungsvägen iEsbo".

Program av klubbmedlemmarna.

Marianne Maans "Fiolspelman" spelar och berättar om folkmusikens rika värld.

Vi lirar päsk med inbjudna gäster.

Georg Mäkinen föreläser om ''Träskända pä Aurora Karamsms tid".

Program med Kaj Ahlgren Seniordans Lotteri Avslutningsfest Värutfärd

Kirsti pensionärsklubb 20 febr.

5 mars 6" 20"

Bingo Teaterresa tili Tenala med Sökö Pens.

Sittdans med Kaj Ahlgren Säng o. musik

ÅRSMOTE. Susanne Lehtinen Ann-Christine Marttinen: Narnibias Aleksis Kivi.

Bodil Liljeberg: Kroppsspräket.

Besök pä utställning.

Kör friln Borgä pä besök.

Reseberänelse.

VÅRFEST Vtlard.

DRUMSÖ PENSIONÄRER r.f.

M 6.2 klo 18 M 13.2 13 L 25.2 L 18.3 M 20.3 L 1.4 M 24.4 M 19.6

"Spelman pä taket" pä Svenska Teatern VArmöte med förhandlingar. Jaakko Kuusinen berättar om sin resa tili Argentin3 19 "Läderlappen" pii Operan 14 "Kiss me Kate" i Åbo obs!

14 Mänadsmöte. Karin Söderbloms program: Rörpil dig!

11 PlIskbasar 13 Mänadsmöte. Kerstin Hindström käserar om Helsingfors' äldsta begravningsplatser 13 Skärgärdslunch pä Esbo segelf6rening

Vnder planering är yuerligare - en tvädagars resa tili Västfinland i början av maj - en Utlard med lunch i medlet av maj _ en femdagars resa tili Höga kusten i Sverige i slutet av augusti.

- besök pii utställningar.

Styrelsen förbehälJer sig rätt tili ändringar och tillägg, om det behövs.

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

Onsdag 8.2 Göran Selon: Johan Ludvig Runebergs liv i Borgå.

Onsdag 15.2 Anette Glanz: Smyckedemonsrration.

Seniordans kl o15.00 Onsdag 22.2 Årsmöte.

Onsdag 1.3 Seniordans.

Onsdag 8.3 Carita Backa: Indien en annorlunda land.

Reseskildring med bilder.

Söndag 12.3 Teater i Tenala Bygdegärden kl15.oo: A1drig i livet. Lunch i resl. Lyktan kl13.oo Tisdag 14.3 Förbundets vinterdag i Tammerfors.

Onsdag 15.3 Karl-Oskar Skogster: lnforrnation om synskadade.

Seniordans kl15.oo Onsdag 22.3 Herrarnas dag.

Onsdag 29.3 Mänadsmöte.

Onsdag 5.4 Seniordans.

Onsdag 12.4 Päskjippo med prograrn.

Onsdag 19.4 Stig Stolt inforrnerar om Helsingfors Telefo ns tj änster.

Seniordans kl15.oo Lördag 22.4 Svenska Teatern kl15.oo "Spelman pä takef'.

Onsdag 26.4 Georg Mäkinen: Aurora Kararnsins tid pä Träskända gärd, diabilder.

Onsdag 3.5 Seniordans.

Onsdag 10.5 Vårfest med program.

Onsdag 17.5 värutflirdtili ÅIio.

Karis Pensionärer r.f_ 15.2. Årsmöte. Brankis.

12.2. Teaterresa tili Falläker, ''Hög moral". (Eventuella andra resor .annODseras i Vä5tra Nyland under ''Vi mäts").

Mänadsmöten tredje onsdagen i mänaden. Övriga aktiviteter: Biljard mändagar klo 12 i Villa Haga.

Trivselklubben onsdagar kl o9.30 i Villa Haga.

Visklubben torsdagar klo13.30 i Servicehuset, Kärrgatan.

Seniordans torsdagar klo13 pä Brankis.

Vattengymnastik i Päiväkumpu 8.2. klo 12.00, 22.3. klo 11.15,5.4. och 10.5. klo 12.00.

4

GrankuJla Svenska Pensionärer r.f.

Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f.

07.02.95 14.02.95 20.02.95 21.02.95 07.03.95 21.03.95

Onsdag 08.02 Luncb pii HSF Onsdag 15 .02 Arbetsmöte pii dagcentralen Onsdag 22.02 Årsmöte pii dagcentra len Onsdag 01.03 Besök av hälsocentralens chefsläkare Matti Saloranta Lördag 04.03 "Spelman pii taket" pii SvT i H:fors Vilrrnilnademas program fastställes senare.

Rainer Erlund: Människor och händelser pii vägen. ÖI ocb korvafton med dans tili levande musil<.

Teaterbesök pii Svenska Teatern: Spelman pii taket.

Leif Olsson: Sixtinska kapellet.

Eija Francke: Släktforskning.

Värmöte ocb miDDeSStuDd, Esbo musikskolas gitarrteam.

Ervi ocb Margareta Sirviö: KAseri med bilder friln Sri Lanka.

Georg Mäkinen: Aurora Karamzin pii Träskända gilrd.

Förstamajluncb pii Junghans.

Folkmusikkäseri med ' Trollmakt'.

Vilravslutning med eget program.

04.04.95 18.04.95 01.05.95 02.05.95 16.05.95

Utflykt tili Emil Wikströms museum.

Teaterbesök pii Raseborg: Emil

maj 95 juli95 26.08.01.09.95

Norra Kyrkslätts pensionärsfOrening.: 12.2.

25.2.

28.2.

Osterby pensionärer har inbjudit oss tili Osterby k1.

15.00.

Teaterresa tili Fallilker " Hög moral" .

Kyrkslän pensionärer har inbjud it oss ti li fastlagsfest pii Varell a k1. 14.00. Tag en rolig hatt eiler nilnting annat "ga mmal~ grannt och gulligt" pii er, ocksil herrama.

Februari 9 Mars 11 April 13 22 Maj 11 sista veckan

JnIi Augusti September Oktober 12 November9 December

Årsmöte, kaffet gratis, inget loneri Mänadsmöte med program. l<lneri Födel sed agsfes~ med delvis seriöst program.

Svenska Teatern "Spelman pii taket".

Mänadsmöte, våtfes~ kaffeservering, program, l<ltteri Hemlig resa.

Sommarteater, närmare dä sommarteatrarnas spel· pian är k1ar.

Talludden (datum senare) Mänadsmöte, evenl. höstfest.

Sveaborg.

Milnadsmöte Mänadsmöte Julfesl Eventuell resa med Lindholm Lines, därom och and· ra evenemang meddelas i HBL:s Agendan samt pii möten.

12.4.

27.4.

11.5.

24.5.

RUSKA-RESA 11-17.9.1995 PRELIMINÄRT PROGRAM DAG 1 Start med nattåget frAn Helsingfors 11.9.1995 måndag k119.26 mot Rovaniemi. Övernattning på tåget i 2-personers sovkupeer.

DAG 2 12.9.1995 tisdag

P. H. Nyman hiller föred rag om Borgil 650 är. Årstidema i säng och bild med "Storgärdsflickoma".

Värmöte Herrskapet Tömer fratnför en sketch.

Paul Hörhammer och Maria Ekman är tiIIstädes for an värdera konst och antikviteter, sam medlemmar kan härnta tili mötet.

MäJtid pii Storgärds.

Göran Selon beränar om Albert Edelfelt. l<luis Ehrnrooth berän ar om värens fäglar.

TraditioneIl mäJtid pii Övil<.

DAG 3 13.9.1995 onsdag

Ekenäs Pensionärer r.f.

7.2 21.2 23.2 24.2 7.3 14.3

21.3 1.4

4.4 18.4 2.5

Tisdagsträff k1. 15.00 i fOreningsrummel Reseinformation av Lindholm Lines TisdagsträffKl. 15.00 i fOrewngsrummet "Spelman pii takef' pii Helsingfors svenska teater.

Start k1. 17.00 frän busstationen via torget/Pops.

Träff med pens.fOr. Olympia, H:fors k1. 15 pii Stadshotel-

let V ÅRMÖTE k1. 15.00 i fOreningsrummet.

Svenska Pensionärsförbundets vinterdag i Tammerfors.

Deltagaravgift mk 160,- + buss.

Se GOD TlD Dr. 7. Anrn. fOre 7.2.1995.

Tisdagsträff k115.oo i fOrenings rummet.

"Hög moral", Falläker. Bilj. mk 60,- + buss.

Start k1. 15.00 frän busstationen via torget/Pops.

Anrnäl~ tili Solveig tel. 241 5463 senast 15.3.95.

Tisdags~ k1 .15.~~ föreninJ.~et.

DAG 4 14.9.1995 torsdag

V ÄRFESTEN MEDDELAS SENAREI!!

ÖVRIGA AKTIVITETER ! ! !

Gammaldans i Ungdomsgärden alla mändagar klo U.30.

Sewordans i Ungdomsgilrden alla tisdagar k1. 12.00.

Boccia i boUhallen alla onsdagar.

Sänggruppen övar alla fredagar k1. 11.00 i fOreningsrummet.

Planeras en besök tili presidentens slon samt Mannerheim-museet.

Eventuella resar planeras tiIIsammans med Lindholm Lines samt i egen regi.

VÄLKOMMEN! Se även annonser i Västra Nyland under rubriken "Vi mölS".

Mariebamns PensionärsfOrening •

I

r.,

On 15.2. k1. 14 Mänadsmöte, Å1ands Iyceums matsal.

On 15.3. k1. 14 Mänadsmöte, Å1ands Iyceums matsal.

On 12.4- k1. 14 Mänadsmöte, Å1ands Iyceums matsal.

On 10.5. k1. 14 Milnadsmöte, Å1ands Iyceums matsal.

Dragsfjärds Pensionärer r.f.

26.03

_

Teaterresa tili Falläker där det fOrevisas Hög moral. Begransat antal biljener fiDDS ännu. ..

Bussen avgär friln Wendelins garage k1. 13.15 via D.alen~ 0 1jan och Strandvägen. Frän busstationen k1. 13.30 VIa SoderIilngvik.

Sommarens övriga resor diskuteras pä värmötet.

K1ipp ut t'

Hemlig resa. Närmare inf oges senare.

Förbundets sommardag i Närpes, vb sommarresa sker samtidigt. Vi ilker hem via östra Finland, restid 3 dag.

GriUJest. Boris Grönqvist underhäJ ler oss.

Boccia spelas pii Övitsborg varje milndag k1.

15.3G--17.00.

Seniordans dansas pii Stor-Raula varj e tisd. k1.

14.0G--15.30.

Svenska Pensionärsförbundets

Borgåbygdens svenska pensionärsforening r.f.

30.3.

5.8.

Årsmöte k1. 13.30 pii Servicehuset.

Förbundets vinterd ag i Tammerfors.

Teaterresa tili Svenska Teatern "Spelman pii taket".

Milnadsmöte i Stor-Raula kl. 13.30.

"Glada Vappen" i Furuhed kJ. 19.00.

Milnadsmöte i Servicehuset k1. 13.30.

Förbundets Solval la-dag.

Uppvaktning pii de stupades dag.

SkottJandsresa.

Vanda svenska pensionärer rf:

16.2.

2.3.

16.3.

8.3.

14.3.

28.3.

5.4.

30.4.

3.5.

10.5.

21.5. vecka 20. eI. 21 7.6.

K1ipp uI

Medlemsavgiften fo r ilr 1995 kan silsom tidigare betalas tili Föreningsbankens kontor i Dalsbruk, Kärra, Björkboda och Hitis. Avgiften bör betalas fö re mars mänads utgäng.

Styrelsen

DAG 5 15.9.1995 fredag

DAG 6 16.9.1995 lördag

Ankomst tili Rovaniemi kl 7.42 Koskilinjats buss med chaufför Rauno Riekki möter gruppen vid järnvägsstationen i Rovaniemi. Frukos!. Körning från Rovaniemi via Krttilä tili Enare. Övemattning och middag på hotellInarin Kultahovi.

Frukost på hotelle!.

Gruppen lämnar hotellet i Enare och besöker Samemuseet under ledning av en guide, där den finska och den samiska kulturen möts och man lär känna 1800-talets samiska boendeformer och levnadssätt. På området finns även specialaffärer med samisk handslöjd.

Efter detta besök åker gruppen på ~n Ivå-timmars båttur på Enare träsk. Akta laxsoppa avnjuts ombord.

Efter båtturen fortsätter färden västerut mot norska gränsen tili Angeli och därifrån norrut längs gränsen mot Karigasniemi, som är en gammal gränsövergång.

Besök i Karasjok på norska sidan.

Därefter följs norska gränsen och Teno älv via Outakoski sameby vidare norrut tili Utsjoki. Övemattning och middag på Turisthotellet i Utsjoki som är Finlands nordIigaste hotell.

Frukost på hotelle!.

Gruppen lämnar hotellet i Utsjoki och åker norrul via Nuorgam som är Finlands nordligaste by och gränsövergång över norska gränsen tili Tana och Tana älv som är Europas mest kända laxälv. Gruppen återvänder tili Finland och körvia Sevettijärvi , Partakko, Enare och Ivalo tili Saari selkä, där gruppen intar middag, badar bastu och övernaltar på hotell Riekonkieppi.

Frukost på hotelle!.

Besök i Tankavaara guldby, ca 30 km söder om Saari selkä. Här finns ett guldmuseum med guldhistoriska utställningar från Finland och hela väriden, mineralutställning , guldgruva, djurgård, barnens guldland och mycket anna!. Möjlighettilllunch.

I Urho Kekkonens nationalpark får man en bra uppfattning om den värdefulla myr- och fjällterräng som nu är skyddad. I guidecentret finns utställningar och möjlighet att titta på diaserier. Även möjlighet att gå längs en naturstig i nationalparken.

Cirka kl18 tas gruppen på "Lappdop" från hotelle!. Middag och övemattning på samma hotell i Saariselkä.

DAG 7 17.9.1995

Frukost på hotelle!.

Färden går från Saariselkä via Vuotso och Sodankylä tili Rovaniemi. Besök i Lapplands landskapsmuseum , Arktiska centret, ca k116.30-18 där utställningen åskådliggör invånarnas liv på det cirkumpolära området förr och nu (utan guide) .

Därefter en en-timmes svenskspråkig rundtur med guide i Rovaniemi. Middag på restaurang i Rovaniemi.

Start med nattåget från Rovaniemi kl 21 .05 mot Helsingfors. Övernattn ing i 2-personers sovkupeer.

Ankom st tili Helsingfors järnvägsstation kI8.27.

RESANS PRIS

2 670 mk per person.

IPRISET INGÅR

- tågbiljett Helsingfors-Rovaniemi tur och retur med plats i 2-personers sovkupe - busstransport med Koskilinjats moderna turistbuss enligt programmet med start och avslulning i Rovaniemi - fyra hotellövernattningar - 5 frukostar, 1 lunch och 5 middagar - besök i Samemuseet i Enare med guide - Ivå tim mars kryssning på Enare träsk inkl. laxsoppa - besök i Urho Kekkonens nationalparks centrum - besök i Tankavaara guldby - "Lappdop" - besök i Arktiska centret i Rovaniemi - lagstadgad moms

IPRISET INGÄRINTE - avbeställningsskydd eiler reseförsäkring TILLÄGG

460 mk för singelrum på hotellen.

Inget avbeställningsskydd ingår i reAVBESTÄLLNING sans pris. Vi rekommenderar att deltagarna tecknar en resenärsförsäkring eiler kontrollerar att försäkringsskydd finns. Det är skäl att göra detta redan då resan beställs vilket inte fördyrar försäkringen, men gäller som skydd vid annullering på grund av sjukdom även före resans början. Mot uppvisande av läkarintyg kan resenären vända sig tili försäkringsbolaget med anhållan om ersättning av annulleringskostnaderna. Vi följer Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, som finns tillhanda på vår byrå. Våra expeditionsavgifter är 100 mk per person.

ANSVARIG RESEARRANGÖR OY LINDHOLM LINES AB INFORMATION OCH BOKNING För närmare information och bokning vänligen kontakta: • Svenska Penslonärsförbundet, Jerker Nyberg, tel. 90-791 895 eiler • OY LINDHOLM LINES AB, Reseavdelningen, tel. 911-2416808 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rJ.

..

Ob-ombudsmannen har ordet Mötas och skiljas Vi sjunger otta med inlevelse: "Mötas och skiljas är Iivets gång". Har vi dil behov av att möta andra märutiskor? Det har blivit långt mellan hemmen även pillandsbygden och när vi möts talar vi för det mesta om väderleken och de däliga tidema. Tänk om vi kunde mötas i det man kallat "själens inre landskap'" Det berättas att en känd svensk förfallarinna, som var intagen pil sjukhus i Stockholm, fick en ovanlig hälsDing friln en mycket god vän, som fastän även han var en känd författare, inte skrev nilgra rader eller dikter utan sände en ikon tilI sin vän.

Vi frilgar varför sil? Oärför, att de !Vil vännema fick ju mötas i "själens inre landskap", där en människas skavanker och bekymmer är utplilnade och livet filtt en ny dimension. Sil kunde de !Vil vänoerna mötas var och en för sig i tystnaden.

Orsaken tili förrvivlan är väl otta den, att många mänDiskor inte vili träffas i "själeos inre landskap". Milnga söker ensamma bära sina bördor, som dock kan bli övermäktiga. Vem skall man dil vända sig tili? Alla människor är inte förtroendevärda, men det finns ju milnga, som tagit som sin livsuppgift att hjälpa andra.

Rildsherren Nikodemus uppsökte Mästaren om natten för att fil svar pil brännande frilgor. Det är inte sillätt att biotta sitt inre för nilgon och tänk om nilgon fick veta, att man sökt hjälp. Vi vili helst sitta i skymningen i kyrkans sidoskepp, där vi inte nils av Ijuset, som f1ödar in genom korfönstrets Kristusbild.

Natanael Beskow skriver: "Vili du finna livets mening, vili du vinna och förverkliga elig själv, vili du finna Gud, kärlekens Gud, ocb mottaga av bonom Iivsfömyelsens krafter, sil milste du träda människoma mycket nära.

Lämna elina ansprilk, elina fömärna ocb kritiska tankar .... bli intet annat än en människa bland människoma".

Värt inIedningsord i dag bar en fortsättning: "skiljas ocb mötas är boppets silng".

Det gångoa ilret 1994 var katastrofema ocb de många avskedenas ilr. Ingen bar väl kunnat gil oberörd. Ett avsked kan vara det sista, men liksom Gud är evig, bär varje sllng, som fölts i själamas tieligare förseglade mm, evigbetens stärnpel.

Gunnar Levlin

Vi skriver 1995 och ilret bar bö!jat i traditioneIl stil.

Styrelsema för förbundet och det österbottDiska distriktet bar sammankomIDit tili konstituerande möten. Verksamheten har konkretiserats utgilende friln de riktlinjer höstmötet diskuterade. Över 300 österbottniska pensionärer, exakt 309, deltog i distriktets midvinterkryssning tili Umeil den 23-24 januari. Biltresan med Wasa Queen tili Umeil förlöpte väl trots snöyran. Bäten anlöpte Holmsund vid 16.30-tiden, varefter man med egoa bussar tog sig tili Folkets bus i

ÅIHJ Svenska 'lea'er

Umeä.

Den glada och vackra programledaren i Cafe Umeä, Marie-Louise Werner, höll i gång pä känt maner med säng, musik och glada upptäg. Musiken sköttes av dragspelsvirtuosen Eskil Columbus med trio, dvs Cafe Umeä orkestem. Eftermiddagsstundcn i Folkets Hus avslutades med dans.

Oetbär med dans är det som lockar ut peosionärema pä elistriktets kryssningar. Kvällen och en del av natten tillbringade kryssningsgästema i matsalen pä Wasa Queen.

Man samlades inte denna

Vi behöver kunniga

E~\~E3>

människor i riksdagen, som trots fortsatt ansträngt ekonomiskt läge och behov av omstänningar, kan - och vin bära ansvaret för utvecklingen av vårt Linländska ' S amhälle.

med känsla och välbehag * 8.2 kJ. 19.00 * 9.2 kJ. 19.00 *10.2 kJ. 19.00 *11.2 kJ. 14.00 *15.2 kJ. 19.00 * 17.2 kJ. 19.00 *18.2 kJ. 19.00 * 22.2 kJ. 19.00 * 25.2 kJ. 19.00 "WUNDERBAR KATE". SSS BIIJetter 100"0 mk BI1Jettkassan må-lö 11-15 0

17-19 tel. 921 ·231 1364

Vi arbetar vidare !

Gun Ahlfors, rektor Nina Alfthan.Bergman, bam.träd.lät.

8se--Maj Andersson, handik.repr.

Stina Appel. boklörare

~~:~~~p~n}öf GI AvelJan-Hannelius, bamsk.

Ann·Marie Backman, DE Doris Backström, fru Nils Backs'öm, jordbr.

Karl-Erik Bergström. pensionär

sommardagen i NÄRPES

~::'~~~~rs~~nsiO;:tare

den 7 joni

~~est~ektor

Idealiskt för smil föreningar och eosamma att ilka tilIsammans.

Vi kombinerar trevlig samvaro med nytta ocb nöje. Åker 6-8 juDi Bor pil Tropiclanelia Hotel! i Vasa. Ett riktigt bad- ocb relaxparaelis.

Vi bekantar oss med Vasa, deltar i sommardagen m.m.

OBS! OBS! OBS! STOCKHOLM "CABARET"

7- 9 mars

HÖGA KUSTEN - HÄLSINGLAND iSverige

14-18 juni

NYSLOTT ''TOSCA''

11-12juli

SAIMA KANAL tili VIBORG

8-10augusti 4- 6juli

En likadan resa görs ocksil

Se närmare i senaste God Tid 7/94 Tag gärna kontakt Anneli Hofer tel: 911-241 3185

~ ~

~ ~

/

~

~ ~

~

/

~

~ ~

/

~

~ ~

Riksdagsledamot Margareta Pietikäinen har utbrett fårtroende. ~ ~ Initiativrikedom, liberalt engagerad inställning och omvittnad arbetskapacitet har gjort henne tili hela Nylands ansvarskvinna. ~ ~ Vi arbetar får återval och fårnyat fårtroende:

SPF ordnar en egen resa tili

Svenska Pensionärsforbundet reser tili

under mars. Tema är hälsa och motion. Frägetävlingens kvalomgångar skaU avklaras under apriJ. Motioosdagen blir den 5 maj pä NorrvaUa. Sä ser österbottningama fram emot förbundets sommardag pll Fagerö i Närpes den 7 juni.

Per Tbomasfolk

NYLAND· SFP· RIKSDAGSVALET'95 ///////

EN FåRTROUANDE MUSlKAl

Margaretha Arho, dagh.16resl

Oetaljerat program kommer i nästa nummer av GOO TID. Mera information ger: Anneli Hofer 911-241 3815 eiler Marianne pil kansliet 90-791895

gäng i matsalen för att äta utan, just det, för att dansa.

Omtyckta Romantix stod för musiken. Orsaken tili att man fick dansa i matsalen är att dansgolvet i A-baren inte medger utrymme för 300 dansanta pensionärer. Ett tack skaU riktas tili Tuula pä Silja Line i Vasa för utomordentIiga arrangemang.

Nästa kryssning är inbokad den 9-10 augusti. Dä firar det österboltniska elistriktet sin sommardag ombord pä Silja Festival. Nu filr ingen tro att det bandlar enbart om kryssningar ocb dans i Österbotten.

Oistriktets vilrdagar ordnas

Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis • servlce Vi sAllar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet.

Vi sköter om: Visning, hyresgarantier kreditupplysningar och hyreskontrakt.

Stor efterfrågan Våra kun der söker bl.a.

1-5 rum och radhus i Stor-Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N & N Locus Ab Aff

Srnedsgatan 15, vard. 9-18.

Tel: 171744

Hern: 455 1496/6932893 Sjölund/Sergelius

Marianne af Carina Blom, stud.

Nina Björ1tell, kanslist Karl-Gustav Björ1c.ell, direktör MonIca B}ör'Kman,lektor Kerstin Damstedt, skolföresl Gertrud OiCkmann, redaktär Brita Edlund, bam.träd.lät.

Veronica Ehrnrooth, dipl. korr.

Marco Ekroth, priv. löretagare Birgitta EkStI'Öm, museichel Iwe Ekström, organisationssekr.

Rlrva Eriksson, notariatsekr.

Agneta v. Essen, linjedir.

Ann·Mari Estlander, psykolog Svante Ewalds. teol. dr Tove Fagerholm, klasslärate Chtistiane Falenlus, sjukskötare Klas Falenius, VD Inger Flythström. pens.lär.

Mona Forsström, dip1.gymn.led.

Carita Furu, socionom Carola Furu-Högel, tandskötare Christine Gammals, hanrventare Kalevi Granqvist, lektor Matts Granö, reklor Irmeli Granö, verksamhetsledare Martin Gripenberg, skolinspeklÖl'

g~~~~lr~~=:~:~::~~st Valler Grenman, ingenjör

~~~i~~~~~~~: !=~~:giare

Ole Gustafsson, skolföreståndare Carl-Adam Ha8jJgström, fiI.dr Eeva Haeggstrom, lektor Eeva Hagberg-Puikkonen, IÖfetagare Gunnel Hellström. bamskölare Inga Himmelroos, penslonAr Eva Hollman, special1ärare Lasse Hoffman. undervisningsråd Mia Hoikkala, pensionär

~~~::'=~ut Lea Hyvärinen, docent Birgitta Ingman, kanslist Birgit Isaksson, barn.trAdg.lät.

Se Jansson, klasslArare

~i~s~~~j;~~So~,~~e::a, ~~~~:n~;lflsl~~s~~!~

Inger Johansson, farmaceut Ralner Johansson, rektor MaJ-Brin Johansson, socIonom Tuula Juhsvura, sodonom Hilkka Kar1sson , pensionär Rune Karlsson, pensionär Brita Kaski, pens.hälsovårdare Mary Kekola, senk)(dansledare Brin·lnger Kleemola, verksamhetsledare

Anna Kock. psykolog

Birgina Kokkonen, banklunktionår Margareta Kroklors, hälsovårdare Christina Kullberg. ungdomsledare MaJ-Us Kumlin, penslonär Merele Kuuskoski, socialarbetare Kerstin Undbäck. kontorstjäflsteman Kurt Undqvist, penslonAr Ingrid Undqvist~Slenman, rektor Uddy Undroos, pensionär Janne Undström, skolföreståndare Kim Undström, VO Paula Undström, laborant Doris LoStedl, penslonär Curt Lönnberg, AOB-dlel Berit LlNlnfors, näringsidkare Rainer Lönnfors. reklor Siv Löljöoen, mer1c.onom

~~~~~na~~~=: =

.arbetare

~~~~t~~:~~::'~:::;~~~f~~dare

Inger MårtenSOfl, larmaceut Marita Nordling, pensionär Carin Nordman, spec. s~kskötare Gun-Brin Nordstrom, hälsovårdare Ingvar Nordström, penslonär

Fred Randström, penslonär Anna-Usa Randström, penslonär Herbert Ramstedt, teknlker Kirsti Rehn, bamledare Maria Rehula, tandlökare Mikael Rehula, dipUng.

Ann-Mal Rinne. hälsovArdare

Kate Rlska, penslonAr Maria Rosenius, ekon.sekr.

Henrik Rosenius, FM Anders Rusk, skollOreståndare

=~:'$~~ti:r~skmår

Seppo SarvimäJO, skokfirekt& Berft Schtöder, fru Gunn-Brin SchrOder-Wokberg. dipl.korr.

SIgne Sellmen, pemlonAr Kjerstin SikstrOm, musikdirektör GurU Siven, pensionAr Cerina Sivån. Ied. I/lr barnarl>ete Anneli ~lm, rektor BJOm S men. sJOkaplen CarhJo an Slone, a.r1c.itekt Unda Slone, lektor Birgitta Sqemschantz. pens. IOrs!ljningschel May..(1ret Strengell, socionom

~~it&,~t;?å~':a~~are ~:'sS=~~~n!~~~rdare Barbro Tarhonen, sekreterare Canta Thomasson-Tammi, pens.

~:~~:~Ia,

til.mag.

Margareta Tur1c.la. pensionäT Thorteil Tvenn, bitr. ekon.dtr.

Anne Vihervaara, hemmamamma Ann-Christine Väyrynen. skollöresl Harriet Wahlsberg, diak.arb.

Kurt Wahlstedt, pensionär B;öm Wallen, kurssekreterar8 Kai Weut1ander, mer1c.onom Mona WICkström. rektor

~'Xf~~':~,P:';:k~:'

~t~1s~~~~~hushållslärare

Leif Wikström, övermaskinmlstare 801 Winqvist, IÖfetagare Vrrl-Ann Winqvist, hum.kand.

Marianne Winter, DE Mary ZilliacxS, hum.kand.

~J~~~re~I~~':':fo~'st Maj·Brin PINola, se~hemsföresl

JaHe1kertund, teaterchef Ruth Åker1und, pensionit

Helge Nyström, pastar Sally Nyström, ungdomsledate Margareta Nyström, utbildningscnel Marianne Panelius, fektor Brita Pawli, sJukvårdslärare

~~iMi~~r1=?r:~~are

--~-

~

1 ~ ~

6

Endamrock

bytte ägare vid kulturdagen i Sibbo den 27.10. Om någon har täti en mörkblä rock som hoo inte är ägarc

tili, sä ring förbundets kansli, tel. 90-791895. En grä damrock finns i stället i Sibbo.

Nurmi~esttalar God Tids tidigare cbefredaktör Gurli Nurmi båller festtalet när Svenska PensionärsfOrbundet håller sitl vårmöte och sin vinterdag i

Möt våren på resa i Normandie, Loiredalen och Paris 20-29 april -95 med Marylou von Bonsdorff-Sadry som sakkunnig guide.

Ring Clara von Bonsdorff, tfn 90-402 847

* Från läsarna *

på vinterdagen

Tammerfors den 14 mars.

Mötet hålls på Hotel Rosendahl.

1 programmet ingllr vidare bl.a. säng av Barbara Helsingius. Säng blir det ocksll av kvartellen Tonica. Göran Björkman hälsar i egenskap av ordförande för Tammerfors Svenska Pensionärsförening deltagarna välkomna ocb avslutningsorden bälls av Svenska Pensionärsförbundets ordforande Ragnar Hansson.

Före huvudfesten bälls det egentliga värmötet med start klo 11 där bokslut och verksamhetsberätlelse för 1994 genomgäs. KJ. 13 serveras luncben och huvudfesten vidtar klo 15. KJ. 17 serveras kaffe och därefter vidtar dansen.

Grupper som sä önskar kan beställa guidade turer i Tammerfors pll förmiddagen.

Anmälningarna tili värmötet/vinterdagen ska göras föreningsvis senast den 14 februari.

Uttalandet från höstmötet Männe nägon i socialutskotlet läste utlalandet? Jag betvivlar det. Det borde ha glltt pll vardera sprllket lIt samtliga riksdagsmän och "förskönats" med etl kort med Iyftade koutna nävar. Bilden skulle kanske ba stärnt tili eftertanke.

Man bör ofta pensionärer plltala, all förbundet inte syns i dagstidningarna. Uttalanden frän förbundsmöten brukar

distribueras via FNB tili dagspressen. Men kanske likasä bra, att della inte gjordes. EIler försökte förbundet?

Jag brukar lusläsa de resolutioner som finns i vära vardera rikstidningar. De är inte sä mänga, ocb i synnerbet inte sä länga. En resolution snm är avsedd atl passera redaktionssekreterarens säll, mäste vara kort, angelägen ocb skarp. Ocb kort betyder atl man poängterar en sak pä högst 15 rader. Dl kanske 7 av dem kommer med i den lilla notis som tas in. Nu var det ca tio goda saker, ocb sä mycket utrymme ryms endast i redaktionens "runda arkiv" .

Vili man ha sä här mycket in, skall man Ilta nllgon, som bar goda relationer tili redaktionen föra den och säga ät redaktören, "att nu din luspudel publicerar du det här, eiler sll säger jag opp min prenumeration". DlI kanske det kommer in.

SlI tili en vardagsnära sak.

Varfor vllrmöte mitt i veckan?

Vi rllkar ba ordinarie värmöte i min forening samma dag, kanske även nllgon annan förening har det. Ocb för eventuella övernatlare är veckoslutspaket billigare än mitl i veckan. Vi ses inte vid värmötet.

Rolf Liljander

KontroU av foster

Viking Lines glada pensionärskryssningar både från Helsingfors och Åbo är nu förmånligare än någonsin: kryssa fem gånger och samla fem stämplar i Förmånskortet, så är den sjätte kryssningen gratis. Gratiskryssningen gäller för hela fyra personer!

Förmånskortet får Du tili sammans med biljetterna på nästa pensionärs kryssning, Gyllene Linjen från Helsingfors tili Stockholm och Programkryssning från Åbo. Massor av program oell gästartister.

Gyllene Linjen från Helsingfors

Progranikfyssning från Åbo

.o1.GGi:" ,",50 Gyllene Linjen,från Helsingfors tisd.g.r k1.18.00 tili Stockholm (ör 1-4 personer i samma hytt.

Progr.mkryssning frän Åbo från .- i C-hytt. från 70.- i B-hyn, från 100.- i A-hytt. Programkryssning från Åbo mä. ti. on kl.l 0.00 och 21 .30 för 1·4 personer i samma hyn.

VIKING LINE

Helsingfors tel. (90) 123 S77 • Åbo (921) 633 1331 • Tammerfors tel. (931) 249 0 l l I Bokningar alla dagar 7.30-21.30

Läste om kyrkoherde Anders Laxells lankar vid etl festlal. Där bar han berört kontroll av fosters möjligbet tili livskvalitel. Ocksll dödsbjälp bade ban äsikter om.

Anders Laxells livssyn bar mycket av sund medmänsklighet, nägot som belt strukits frän dagens livssyn ocb fostran.

Att redan i fosterstadiet avgöra buruvida den kommande människan blir en funktioneU individ förefaller mig egenmäktigt. 1 sjuksalen intill bälls etl alltför tidigt fötl barn vid liv med allt vad vetenskap kan prestera. Man frägar sig: kan detta barn fll en sund hälsa en dag?

En fräga: vanör är det idag s1l tyst kring provrörsbarnen från 70-talet? Dl gjordes avtal med intelligenta ocb vackra män atl anonymt ge sperma mot god ersättning. Utan betänkligheter atl syskonpar i nästa led omedvetet kan avla barn.

Döden är vär befriare en dag. För mig är det beklämmande att se människor som mekaniskt hälls kvar i livet.

Varje försök av mänskligt kunnande att ändra pä naturlagarna är dömt atl misslyckas. Ännu rllder vllr Herre fastän mänskligheten anser att bäde Gud och fan är döda. Den senare är mycket bandlingskraftig i vär tid.

Dethär var nägra tankar av en 80-årig pensionär.

GunhiId

,

'

!.-:~~'t'"

Riksdagsval * Riksdagsv~1 * Riksdagsval * ~~i~Sf~~aagsval gsasll EI:soarinte inte när lakllste och att pll :e 7

r

,W. det sll t1ast jv".

Varför straffa pensionärerna?

A1drig förr har pensionärema och deras situation rönt ett sll stort intresse inför nllgot vaI som nu inför riksdagsvalet den 19 mars. Det är positivt!

Det har emellertid dröjt oförllltligt länge innan politikerna uppmärksammat hur samhället skor sig pll just den gruppen i värt samhälle. Skor sig genom extra plllagor och genom att vägra betala ut de pensioner som införtjänats under mllnga aktiva arbetsär.

Arbetsär under vilken vär nuvarande grundtrygghet byggdes upp. Frlln noll!

En av orsakerna tili uppmärksamheten av pensionärerna och deras situation är säkert delvis den att antalet pensionärer i värt land i dag överstiger 1,2 miljoner. De flesta är dessutom röstberättigade i riksdagsvalet.

Enbart i Nyland fanns det den 31.12 1993 sammanlagt 250.000 pensionärer. Detta enligt en skrift som utgivits av Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten gemensamt.

Ingen !iten väljarskara!

Hur mänga mandat detta kunde ge i riksdagen har säkert vid det här laget nllgon matematiker räknat uI. Om vi häller ihop, vili säga.

Men det är inte enbart blivande riksdagsledamöter och ocksll nuvarande slldana som visar oss pensionärer stort intresse. Det gör givetvis ocksll skatteverket. Om intresset kan vi alla läsa i den information om skatteprocentsatsema pll löner, pensioner och sociala förmllner som ska utbetalas frän och med den 1 mars. Det är ingen upplyftande läsning.

Speciellt inte för pensionärer.

1 informationsskriften kan vi läsa att folkpensionsförsäkringspremien utgör 0,55

penni per skatteöre. lnom parentes läser vi att pensionstagare betalar 1,55 penni per skatteöre.

Sjukförsäkringspremien ror "vanliga" inkomsttagare utgär med 1.90 per skatteöre och med 3.80 penni om inkomsten överstiger 80.000 skatteören.

Motsvarande premie for pensionärer utgör 4.90 respektive 6,80 penoi per skatteöre.

Vad är detta?

Pensionärerna betalar alltsll för förmäner som lagstiftama redan pll 1930-talet ansllg att skuUe trygga deras 1Ilderdom.

Detta gäller folkpensionen.

Vär folkpensionslag kom hösten 1937 och avsikten var att de första folkpensionerna skulle betalas 1939. Men som vi alla vet sll hände det saker det äret och de fonderade medlen behövdes for att finansiera värt försvar.

Det k1agar säkert ingeo pensionär i dag över. ÅI 1942 betalades de första pensionerna frän FPA ut tili ett litet antal svärt krigsskadade. Och 1949 betalades de första äIderspensionema ut.

1957 kom en ny lag som baserade sig pll en rätt sträng behovsprövning.

I dag betalas folkpensionens basdel pll 445 mark ut till alla 65 är fyllda samt till personer med invaliclitetspension. Den betalas ut isin helhet. Men skatteverket kommer i alla fall ät basdelen genom att summan vid den slutliga beskattningen räknas ihop med andra pensionsinkomster. Och dll gär det ofta sll att basdelen inte räcker tili for att betala den merskatt värt progressiva skattesystem medfor.

PlI Folkpensionsanstalten uppger man att det är relativt

- Pensionärema IU1r de senaste åren drabbats av flera orältvisa pålagor, betonar Gurli Nurmi i deboltartikeln härinvid. svllrt att avsäga sig basdelen om den en gäng börjat utbetalas.

Det har i debatten förts fram tankar pll att slopa basdel en helt. Eiler göra den bunden tilI ett pensionstak. lngeodera lItgärden är enligt min lIsikt att rekommendera. Slopas basdelen mllste pensionärerna i rimlighetens namn lIterfä den folkpensionspremie de redan betalat in. Samma sak gäller om basdelen binds vid ett pensionstak.

Det talas om att sätta ett tak ror pensionerna. Den IItgärden ger nog inte statskassan sll speciellt mycket tillskott. Av samtliga pensionstagare är det 2,5 procent av männen och mindre än en procent kvinnor som har en pension som överstiger 15.000 mark i mllnaden.

Pensionärerna har alltsll pllförts en högre sjukförsäkringspremie än andra grupper i samhället. Det är orimligt!

Under de senaste åreo bar ersättningaroa för me-

diciner som kunderoa-patienterna själva betalar höjts flera gllnger. Detbär bar lett tili situationer då sjuka personer på eget bevåg lämnat bort mediciner som ordinerats av läkare. Detta eftersom mediciner ofta är dyra och pengarna, d.v.s. pensiooen, ska räcka tili byra och rimligtvis också titet mat för dagen.

Om man tänker längre kommer denhär situationen att leda tili att sarnhällets kostnader för sjukvärden kommer att öka märkbart under de närmaste ären. Eiler kanske nllgon helt krasst räknat ut att samhället pll dethär sättet minskar antalet pensionärer genom "naturlig avgäng"? Jag hoppas att sll inte är fallet, men tanken finns där ...

Det talas ibland om solidaritet och medmänsklighet.

Bägge orden förefaller att vara slldana som numera enbart hör hemma i fest- eiler vaItaI. 1 verkligheten har de ingen som helst betydelse. Det sägs och har sagts att det är orättvist att pensionärerna ska sitta "med oförändrad sits" medan barnfamiljerna har fIltt det betydligt svllrare. Barnfamiljerna har säkert tätt det svllrare.

Men det är fel att ställa dessa grupper mot varandra. Och vi ska inte heller glömma vilka det är som byggt upp vär bamdagvllrd till den nivll vi har i dag. Järnför exempelvis med 1950-talet.

Pensionärerna vili inte ha s~ärnoma frlln fastet. Vi vill bara ha det som tillkommer oss efter ett längt och oftast tungt arbete.

GurliNurmi pensionär

Efter regn kommer soi Den ekonomiska utvecklingen under de rorsta ären av detta decennium har varit katastrofal. Finlands folk har drabbats av arbetslöshet och ekonomiska umbäranden och mllnga ekonomer har järnfört 1990-talets 11Igkonjunktur med utvecklingen pll 1930-talet.

Dylika järnförelser är enligt min uppfattning helt felaktiga. Trots att liderna har varit svllra sll lever vi finländare trots allt i ett rikt land. Tack vare stora uppoffringar av en äldre generation fär dagens ungdomar växa upp i ett självstäncligt och relalivt välmllende land. Detta är ett arv, som mllste förvaltas med omsorg.

Det gäller alltsll att värna om grundpelarna i det nordiska välfardssamhälle, som generationer av finländare har varit med om att bygga upp.

Jag är ocksll övertygad om att i stort sett alla partier och andra grupper i samhället vili slll

vakt om kärnan i detta välfardssamhälle. Värden av äldre, sjuka och barn samt utbildningen är verksamheter, som inte fIlr ifrllgasättas ens när de ekonomiska resursema tryter.

Däremot tror jag att alla finländare, och speciellt den äldre generationen, har förstllelse för att statens och kommunernas övriga utgifter mllste skäras ned. Man kan ju inte sköta sin ekonomi sll att man i längden lever pll 11Inta pengar; i dag finansierar faktiskt staten var tredje utgiftsmark med 11In. Vi har helt enkelt levt över vära tillgängar och en rättning mllste nu fIls tili stllnd. Annars hotar statens ökande ränteutgifter att rasera alla möjligheter att bibehälla ens den grundservice, som vi alla vili att stat och kommun skan erbjuda oss. Det kan vara bra att minnas att statens ränteutgifter i nästa lIr kommer att uppgll tili dryga 30 mrd mark, d.v.s. lika mycket

- Vården av äldre, sjllka och barn Iår inte ijrågasätlas ens då de ekanomiska resurserna tryter, säger Mikael Ingberg i debattartikeln här invid. som staten tar in i inkomstskatt ener ordentiigt mer än alla kostnader för folkpensionerna.

Ge oss arbetsglädjcn tillbaka 1 dessa tider gäller det att

komma ihllg att ekonomiskt välstllnd endast kan skapas genom arbete. Arbetet mäste igen tas tili heders. 1 dag förstörs arbetsmoralen av alltför hög skatt pll löne- och pensionsinkomster. Man mllste frllga sig huruvida det är k10kt att Finland samticligt har Europas strängaste beskattning av löne- och pensionsinkomster och Europas lindrigaste skatt pll kapitalinkomster. Inkomstskatten för vanliga mänruskor mllste därför sänkas rejält. Annars fär vi aldrig fart pll vllr ekonomi igen.

Jag tror ocksll att man mllste fIl säga rakt ut att mänga sociala bidrag idag delas ut alltför lättvindigt. Ifall dagens ungdom fär lära sig att man kan leva gott utan att arbeta och göra rätt för sig, kommer inte heller vär ekonomi att repa sig. Jag är övertygad om att utkomststöd, arbetslöshetsersättningar, bostadsstöd och Forts. pA sido 11

Saklighet krävs i pensionsdebatten Mycket som sägs och som sagts under sen aste tid om pensionerna tyder pll okunskap eiler ovilja att sätta sig in i sammanhangen. Talar nu om arbetspensionen. Det finns de som på högt och inflytelserikt häll, bl.a. inom finansministeTiet, kritiserat det faktum att social- och pensionsutgifternas andel av bruttonationalprodukten stigit kännbart under ären 1991-93. Man har bl.a. krävt att pensionsnivän borde sänkas tili ca 40 procent och föreslagit en höjning av pensionsäIdern. 1 detta sammanhang har man inte observerat att förtidspensionsäIdem redan höjts frän 55 tili 58 är och att pensionsnivlln i den offentliga sektom sänkts med resultatet att pensionsansvaret ökar med 4 mrd mk mindre än hi ttills, under de kommande ären.

Pensionernas och socialutgiftemas relativa betydelse eiler andel av bruttonationalprodukten har ökat vilket stär i sammanhang med de exceptionella förhällanden som vi genomlevt under de senaste ärens ekonomiska depression med en rekordartad arbetslöshe!, ända upp tili 500.000 arbetslösa. Detta har bidragit till att bruttonationalprodukten sjunkit kännbart under ären 1991-93. Om BNP 1990 betecknas med järnförelsetalet 100, var den -91 92,9, -92 89,6 och 93 88,2. Med andra ord en stänclig nedgäng till dess vi under 1994 äntligen Iyckades bryta trenden och notera en positiv tiIIväxt i ekonomin.

Drygt tre fjärdedelar av pensions- och socialutgifternas tilIväxt i förhällande tili BNP kan tilIskrivas tillbakagllngen för landets ekonomi i dess helhet. Endast en fjärdedel av dessa utgifters tilIväxt har förorsakats av socialutgiftemas normala ökning. Under 1994 har socialutgifternas andel av BNP inkIusive pensio-

nerna inte mera ökat utan andelen börjar sjunka i takt med de forbättrade konjunkturerna.

När nedskärningar krävs glömmer man det faktum att det ifrllga om pensionsutgifterna är frllga om lItaganden för lIrtionden, som inte pll basen av nllgra exceptionellt dllliga lIr kan ifrllgasättas. En allvarlig cliskussion om en genomgripande sänkning av pensionsnivän förutsätter en betydligt längre period av ekonomisk tillbakagäng. För närvarande föreligger inga tilIförlitliga prognoser om att vi skulle ha råkat in i en längvarig, bestllende depression.

Tvärtom upplever vi nu som bäst en god ekonomisk tilIväxt med utrnärkta ökningssiffror för exporten. Arbetslösheten är fortfarande ett svärt problem, som alla börjande med president Ahtisaari försöker lösa.

PlI tai om arbetspensionen är det viktigt att komma i hllg att arbetspensionspremien inte är nllgon skatt. Det är en privatsrättsbetalning, som hänför sig tili den privata ekonomin och inte tili den offentliga, statliga ekonomin. Arbetspensionsinrättningama är även privatsrättsliga företag och inte statliga inrättningar.

Det åligger visserligen socialoch hälsovärdsministeriet att övervaka arbetspensionsinrättningarna.

Mellan arbetspensionspremien och förmllnen rllder det som regel en motsvarighet eiler enklare sagt: de inbetalade premierna motsvarar nivän pll de utbetalda pensionerna. När statens finanser uppvisar ett allt större underskott förstär man kanske att finansministeriet riktar begär!iga blickar pll arbetspensionsfondema. Till dessa äger dock staten ingen rätt. Det finns dock ännu ett grundlagsskydd mot konfiskation i Finland.

Ingvar S. Melin

Inkomsttrygghet i alla skeden Ekonomiska skandaler avslöjas nästan dagligen, ticligare förgrundsfigurer och hjältar avslöjas nu som skurkar och myglande brottslingar.

Bankernas skumma finansieringar och konkurser överskuggar varandra i avslöjande olaglighetcr. Miljöaktivister och Gröna rörelsen har fört fram tr~n pll de etiska värdena i samhäilet.

Försäkringsbolagens "gentlemens agreement" söker i naivitet sin Iike, i konkreta situationer användes det lika som det mjukpapper rekommenderade Tissue sett ur pen-

sionärens synvinkel.

Det är skäl att dra sig tili minnes de ministrars namn som började fördärva det finska pensionssystemet. Först och främst social- och hälsovärdsministem. Jorma Huuhtanen och hans föregllngare Eeva Kuuskoski, Mauri Miettinen, Tuuliklå Hämäläinen, Tarja Halonen, Helena Pesola o.s.v. Listan kan förlängas sll längt bakåt tili den tid dll fröet till nuvarande pensionsförsäkringskris sllddes.

Hur har social- och hälsovllrdsministeriets överclirekForts. pA sid. 11

8

"Vi har allt vad vi behöver men behöver allt vi har" o - Om Pedersöre kan man säga som nägon kJok och lurig gubbe i Purmo lär ha sagt: Vi har allt vad vi behöver - men vi behöver allt vi har.

Med denna ordlek karaktäriserar socialdirektör Stefan Näse Pedersöre kommun.

Med hänsyn tili sin tjänst är det givetvis den sociala sektorn han i fOrsta hand tänker pä. Av kommuDeus totala budget pä drygt 200 miljoner mk omsätter socialcentralen nästan en fjärdedel eiler 43 miljoner mk.

- Vi kom bra i gäng i Pedersöre på 1970-talet, fortsätter Näse. Industrialiseringen i kommunen tog fart. Närbeten tilI Jakobstad ocb de stora företagen Scbaumaos, numera Wisaforest, Wärtsilä ocb Strengbergs, ioverkade ~vetvis positivt. Av företagen inom egen kommun förtjäoar blltbyggoadsföretaget Nautor nämnas.

- Kvionoroa i unga familjer tog arbete utanför bemmet ocb krävde att kommunen skuIIe ordna med dagvård av baroen.

Det gjorde vi. Under senare delen av 70-talet och början av 80-talet byggdes dagbern i alla delar av kommunen. Dessutom satsade vi pä familjedagvård. 1 dag fions 11 bel- ocb balvdagshem med sammaolagt 305 platser. Inom familjedagvård vllrdas cirka 360 baro.

- Eftersom högkonjunkturen i laodet böll i sig bade kommunen ocksä räd att börja satsa aIIt mera pä ä1dreomsorg. ÅI 1986 fastställdes en pian för å1driogsvärden som blir helt förverkligad när vi i sommar kan ta i bruk det pägäende bygget av Esselunden, serviceboende.

- 1 fortsättoiogen gäller det nu atl hälla den nivä som vi uppnlltt, att konsolidera ocb se tili att befiotliga strukturer fungerar. Vi har iogen uppförsbacke framför oss inom den sociala sektom. Det käons pä det bela taget riktigt bra att sitta pä denbär stolen i Pedersöre kommun, konstaterar socialdirektör Stefan Näse.

Pensionärsbem till Saodsund-Sundby - Men visst fions ännu bebov och projektet som kao diskuteras, noterar hao under värt fortsatta samtaI.

1 den sydvästra delen av kommunen finns en uttalat behov av ett pensionärsbern. 1 aodra delar av kommunen har sädaoa byggts i privat regi med större och mindre bidrag frän kommunen. 1 Sandsund-Sundby området finos en grundplåt i form av ett arv efter August Hed. Han testamenterade ungefår en kvarts miljon för et! pensionärshem i området. Där är kommunen beredd att delta genom bidrag för gemensarnma samlingsutrymmen.

- Den öppna ä1dreomsorg som sker i bemmen är föremål för en viss debatt.

1nom kommunen finns ett 30-tal bemvårdare och hembjälpare i arbete. De ger en service som vi aoser att ligger närmast de som är i behov av ä1dreomsorg.

Men i längden kao dethär bli en dyr vård när de som nu får denhär servicen blir ä1dre ocb beböver en dygnet-runt-service.

- När Esselunden servi· ceboende tas i bruk i böst linns det plaoer pä art starta nartpatrull-verksam beL Eftersom verksambeten vid Esselunden kommer art ligga rärt nä· ra institutionsvärd, fär kommunen tio nya tjänster där. Vi räknar dä med art en del av den personalen skall kunna utnyrtjas för dejourering som nattetid kan rycka ut om nägon äldring beböver bjälp.

- Stöd för närstående personer som vårdar anhö-

-Just nu tycker vi att vi hardet bra ordnat inom den socillla sektorn iPedersöre men när det gäller socilllt arbete uppstår hela tiden nya behov, som kräver insatse; från samhällets sida, säger socillldirektör Stefan Näse. riga i bemmet ges i et!

40-tal fall. Då är det fråga om håde ä1dre och personer med haodikapp. Även den bär formen av ä1dreomsorg bar diskuterats. Mänga gånger kan det vara bäde ändamålsenligare och billigare om dehär personema kao värdas på å1dringshem.

Serviceboende pä tre platser - När de tre kommunerna sarnmaoslogs 1977 var ett konkret mål att samordna ä1dreomsorgen, berättar Näse. DII byggdes Pedersheirn, för övrigt som det femte serviceboendet av detta slag i laodet. 1 det ske-

det upprätthöll Pedersöre ett å1dringsbem, Solkulla med 42 vårdplatser, i samarbete med Larsmo kommun. När Jakobstad tilIdelades större markområden kom Solkulla ioom stadens område.

1 slutet av 80-talet satsade Larsmo pä eget serviceboende och tog hem sioa å1driogar. När mao i Purrno gick io för att bygga ett serviceboende, Purrnohemmet med 20 vårdplatser, kunde Pedersöre ta hem alla sina å1driogar frän Solkulla. Nu står den inrättoiogen tom ocb är till salu eiler för utbyming.

- När Esselunden servi-

ceboende blir klar i sommar bar Pedersöre tre bem för äldringar med fullt utbyggd värd för de som bordär.

- Inom kommunen finns fem pensionärsbem som upprätthålls av särskilda föreniogar. Det är Silverliden i Beonäs, Flyngärdet i KålIby, Essebemmet i Esse och två pensionärsbem i Purmo, det ena i Sisbacka ocb det andra i Lillby. Debär hemmen bar byggts med statsbidrag, peoniogautomatmedel och genom privata insatser. Kommunen bar gett större eiler mindre bidrag vid byggaodet.

-Jag har ett eget handarbete här i terapisalen. När jag blir stressad brukar jag gå hit och sitta tillsammans med åldringarna en stund, säger Britt-Mari Vik. På bilden, i mitten, tillsammans med Karin Björknäs och Synnöve Lindqvist.

Undervisning åt döva barn Utom ramen för temat ä1dreomsorg, men inom ramen för socialvård, vill Stefao Näse gärna berätta om den undervisniog för döva baro och baro med talhandikapp, som förekommer i Ytteresse i Pedersöre.

- Det började med att en person bärifrän utbildade sig tili dövlärare i Stockbolm. Eftersom föräldrar med döva baro tyckte att det var längt att sända sina baro tili dövskolan i Borgå, lyckades vi fll tili ständ en satellit-utbildniog vid skolao i Ytteresse.

- Nu fions dövskolao i Borgä inte mera, men den utbildning vi startade bär pägår fortfaraode. Nu finns vid skolao en specialklass med tio elever som aotingen är döva eiler bar grava talhaodikapp. Bamen är integrerade i en klass med 16 andra elever.

Undervisniogen av specialelevema sker med teckenspråk. U rare och personaI vid skolao har efterband lärt sig att kommunisera med teckenspråk ocb även mänga elever bar lärt sig teckenspråkets gruoder. En del av de tio specialeleverna kommer frän grannkommunerna.

Pedersöre håller sig med 4 pensionärsföreningar

20 ärcn ökat från 8.119 1980 tili cirka 10.300 svenskspräkiga. lÖflJrtsl:cjrunun - ävcn om Jakobstad merropol -{Idels landsbygds- och jordin i laodet utgöra typisk inslag av pälsdjursfarmknappt 30 procent U~'.U"'JUUI:O. Produkt:ion och förädling

inom av arbetskraften inpcndlingen Antalet arbetslösa

1 Pedersörc fmns fyra pensionärsforeningar, berättar Gunni Nylund, som är ordr6rande i PederSöre pensionärsklubb. K1ubben bildades r6r åtta år sedan och har cirka 110 medlemmar. Den räknar hela kommunen som sitt verksamhetsområde, men medlemmarna kommer från sydvästra delen, Bennäs, Forsby, Östensö, Lövö, Sundby och Karby.

Den äldsta fcireningen finns i Kållby och bildades redan 1978. Den arbetar i huvudsak pä kristen grund i nära samarbete med Pedersöre församling.

Dessutom finns särskilda pensionärsföreningar i primärkommunema Esse och Purmo.

- Vär klubb samlas en gäng per mänad här i Pedersöre uf:s sarnlingshus, berättar Gunni Nylund och Inga Molaoder, när vi besöker den nyrenoverade samlingslokalen. Vid träffama hör vi iblaod nägot föredrag, vi ser pä filmer,

sjunger tillsarnmaos, hör pä nägon uppläsning osv.

- Förutom med ungdomsfcireningen har vi goda kontakler med pensionärsföreningama i Esse och Purmo. Vi gästar varann varje är. Vi ordnar julfest och sommarfest, en längre sommarresa och kortare resor höst och vär. Vid vära festtil1ställningar ordnar vi dans. Nu täoker vi ocksä försöka ordna en särskild pensionärsdaos en söndageftermiddag i samarbete med ungdomsföreningen.

Frän samlingshuset fortsätter vi tili Silverliden, ett privat serviceboende för pensionärer med 12 lägenheter. Det är ett omräde man i Pedersöre gärna visar för gäster med intresse för pensionärsfrägor.

Lägenhetema är sammaobyggda tvä och tvä i vackra smä röda stugor kring en öppen pIats med gräsmatta och plaoteringar.

En mycket tilItalaode miljö.

1 en av lägenhetema träffar vi 80-mga Ellen Eriks-

Pensionärshemmet Silverliden i vinterskrud. Ändå kan man föreställa sig vilken rofylld och trivsam miljö området utgör för de pensionärer som bor där. son. Hon berättar att det är ett tiotal är sedao Silverliden skapades. Hon bor i en lägenhet pä 33 kvm för vilken hon betalar 693 mk i hyra. Det finns även nägra

större lägenheter avsedda för tvä personer.

Ellen klarar sig i huvudsak ensam. Hon deltar i pensionärsklubbens träffar och sköter bambamen, som

inte bor sä längt borta. Kontaklen meUao de som bor i Silverliden är god och mao hjälper varaodra när det behövs, fcirsäkrar hon.

Det finns behov av skild demensavdelning

- De äldringar vi har här pä Pedersheim äldringscentrum är allmänt taget i sämre kondition än vad de var när vi startade för 15 år sedan, säger föreständare Britt-Mari Vik. Det beror pä flera orsaker. Främst förstäs pä att värden av de äldre i dag pä aJlt sätt föbättrats. De kan bo hemma betydligt längre än tidigare. En annan orsak är att det fortfarande bor personer här som kom hit

....

- De här husen är byggda av g/asspinnar efter beJintliga förebilder här i Pedersöre, berättar sysselsättningshandledare Iris Öst. De här är utställningshus, men vi kan nog åta oss att bygga liknande om någon vili ha.

när Pedersheim togs i bruk. De' har blivit äldre och svagare,

- Arvid Cederberg, 90 år, skall bygga Pedersöre kyrka av klädnypor, berättar Iris Öst, sysselsättningshandledare på Pedersheim, och visar upp den modell som Arvid arbetor efter.

men viii ändä bo kvar här sä länge det är möjligt.

- Pedersheim ä1dringscentrurn omfattar dels ett serviceboende med 46 platser och dels en värdavdel-

- Tack vare ett bra samarbete med Pedersöre ungdomsförening kan vi utnyttja föreningens nyrenoverade lokal för vår pensionärsförenings sammankomster, berättar Inga Molander och Gun,!i Nylund.

Ding med 16 värdplatser.

De som bor inom servicedelen klarar sig rätt llingt själva, medao de som bor pä värdsidao skaIJ ha kontinuerlig tillsyn. Där har vi för övrigt prövat med s.k. egen värd sä att en aoställd har haod om fyra patienter.

Totalt finns 36 fast aostäUda inom Pedersheirn ä1dringscentrum.

- Vad vi skulle behöva här är en särskild demensavdelning, en särskild flygel med t.ex. nio värdplatser. Det skulle underlätta cirkulationen mellao boendedelen, värdavdelningen och demensavdelningen.

- De ä1dersdementa borde fär mera lugo och ro, säger Vii<. De blir bara mera virriga när de kommer hil och skaIJ ingä som en enskild individ i hela cen!rUmet. Många dementa kao vara i fysiskt gott sk:ick. De kao röra sig fritt och t.o.m. utföra rutinsysslor. Inom en

särskild enhet skulle vi kunna ge dem mera terapeutiskt inriktad värd än vad vi kan ge i dag.

- Sjuka å1dringar vårdas på Jakobstadsnejdens hälsovårdscentrals bäddavdelning i Jakobstad. Men våra åJdringar vili inte gärna bli flyttade härifrlln dit. Ä ven anhöriga vilI helst att de finns inom den egoa kommunen.

- Dethär innebär samtidigt att det förekommer mycket korttidsvärd i Pedersöre. Vi hiller värdplaneringsmöten var tredje vecka. Mälsättningen är att de ä1dre skall bo och värdas pä den fö r dem själva mest lämpliga platsen.

När det gäller Pedersheirn har Britt-Mari Vii< ännu en önskemäl. Köket borde förstoras. Det har blivit för trlingt och oändarnälsenligt när verksambeten byggts uI.

o Gunni Nylund besöker ofta pensionärerna på Silverliden. Här samtalar hon med 80-åriga Ellen Eriksson.

Från Helsingfors' horisont

Helsingfors stads hälsovårdsverk viiI rörbättra servicen på svenska

I

,

,

I

Helsingfors stad skall utöka värdplatserna f6r svenskspråkiga längvärdspatienter frän nuvarande 66 tili 216.

Inom öppenvärden strävar man efter att betjäna patienterna pä deras modersmål. Namngivna kontaktpersoner utses inom hälsocentralerna f6r koordinering av vård på modersmålet.

befolkningsgruppen med svenska som modersmäl är störst, behärskar 2/3 av hälsovårdarna svenska, men vissa primärskötare har problem med språket. Dä det gäller att tiUgodose patientens behov att fä använda sitt modersmäl har man inom hemsjukvärden möjlighet att gä över distriktsgränsema. Delta har inte skett i praktiken.

Språkfrllgan bar visat sig vara ett större problem inom institutionsvården.

Hälsovärdsverket har f"Or Verkställande direktör tillfållet två 11IngvärdsavdelMatti Toivola har i en skriningar f"Or svenskspråkiga velse tiU de svenska pensiopatienter, en i västra stordinärsföreningarna i HelsingValborg Loullisto skriver striktet på Dals sjukhus omfors samarbetsorganet om Helsingfors stads önsfattande 26 vårdplatser och SAMS - redogjort för hälsovårdsverkets syn och planer kan alt förbättra servieen en i mellersta stordistriktet omfattande 40 värdplatser pä vården av äldre. Skrivelsen på svenska. var ett svar pä SAMS' förfräpå Forsby sjukhus.

Hälsovårds- och socialgan om hur staden avser att gemensamma ordna vården av ä1dre och bur 1 princip kan hemsjukvär- närnndemas behovet av vård pä moders- dens personaI göra upp tiU 3 äldr-ingssektion har 26.10 mäJet skaU tillgodoses. besök per dag hos en patient 1994 uppmanat hälsovårdsoch om kvällspatrullen ännu verket att i sin verksamhetsHemsjukvärd gör ett besök blir det 4 besök i pIan beakta följande: Hälsovårdsverket bar infÖ11 dygnet. Institutionsvärd blir Södra hälsocentralen, öppen vård med befolknings- det fräga om först dä patien- Stengärds sjukhus: En avdelansvar. Detta betyder bl.a. att tens värdbebov kräver det.

Ding pä 27 vårdplatser omorvarje invänare bar sin egen läVissa problem kan uppstä ganiseras för svenskspråkiga kare ocb ett arbetsteam med beträffande kontinuiteten i patienter och dessutom tas pä läkare, bälsovårdare ocb pri- vården. Om patienten exem- en avdelning 20 platser i bruk märskötare bar ansvar för en pelvis sänts hem en fredagef- för svenskspråkiga patienter. termiddag, bar det hänt att Västra hälsovärdscentraviss befolkningsgrupp.

Hemsjukvården bandbas av personalen tätt besked om len, Dals sjukhus: En avdelett bälsovårdar-primärskötar- vårdbehovet först pä mända- n.ing med 26 vårdplatser ompar som gör bembesök i enlig- gen. En förbättring bar skett organiseras för svenskspråkibet med patientens vårdbe- som en följd av att bälsocen- ga längvärdspatienter.

Mellersta hälsocentralen, bov. Ocksä läkaren gör hem- tralens sjukhus nu har sk värbesök om patientens tiUständ deringsavdelningar där pati- Forsby sjukhus: Den svenskkräver det. Man anser att äJd- entens fortsatta vårdbebov ut- språkiga avdelningen komringsvärden i män av möjlig- reds och patientens vård pla- mer ocksä att betjäna äJdringhet skaU ske i äJdringens eget neras i samarbete med bem- ar i nordöstra Helsingfors.

Norra hälsovårdscentralen, hem. För att kunna förverkli- sjukvården och anhöriga. Upga denna mäJsättning krävs ett penbarligen sker det mest av- Storkärrs sjukhus: En avdelgott samarbete med de anhöri- brott i värdkontinuiteten dä ning med 43 platser omorgaga. Dessutom kan man ordna patienten sänds hem frlln en niseras att betjäna svensksk intervaUvård pä sjukhem, dejourpoliklinik. Man är med- språkiga llldringar. Avdelsom gör det möjligt för de an- veten om dessa problem och n.ingen kommer ocksä att ha höriga att tä en par veckors har tagit samt kommer äter- äJdringar frän södra stordisemester frän den ansvarsful- igen att ta upp denna proble- strik1et. Östra bälsocentralen, Kasla vårduppgiften. Institutions- matik med personalen. hergets sjukhem: En avdelvård blir det fräga om först dä n.ing med 34 värdplatser ompatientens värdbehov kräver Vård på modersmålet 1 södra stordistriktet, där organiseras för svenskspråkidet.

ga åldringar. Avdelningen är gemensam med sydöstra hälsocentralen.

När dessa planer förverkligats är det totala antalet värdplatser för svenskspråkiga äldringar 216. När ett s.k. längvärdsbeslut görs kan man dä beakta patientens och de anhörigas önskemäJ om värd pä modersmäJet. Kontaktpersoner fdr koordinering Hälsovärdsverket har inte för avsikt att grunda en svensk byrä säsom socialverket gjort, utan erbjuder tjänster enligt ovanstäende modell utökad med namngivna kontaktpersoner inom bälsovärdscentralerna för koordinering av vård pä modersmälel.

Det är tacknämligt att man nu vidtagit ätgärder för att förbättra svenskspråkigas möjligbeter att fä vård pä svenska i en svenskspråkig vårdmiljö.

Viktigt är att notera verkställande direktör Matti Toivolas konstaterande att man inom bemsjukvärden bar möjlighet att gä över distriktsgränserna för att tiUgodose patientens behov att använda sitt modersmäJ i kontakterna med hemsjukvårdspersonalen, men att detta inte skett i praktiken. 1 princip finns ocksä den möjligheten att man kan välja hälsostation över stordistriktsgränsema, exempelvis för att inte behöva byta läkare och hälsovårdare, för att fä service pä svenska eiler av andra orsaker. Min uppfattn.ing är att inte heller den möjligheten egentligen utnyttjats.

Patienten ocb de anhöriga borde i dessa frägor ta initiativet, d.v.s. aktivt frarnföra sädana önskemäJ. Endast pä det sättet informeras hälsovårdsverket om de faktiska beboven.

Valborg Lou histo

till riksdagen SFP - Helsingfors

Välkommen tili Färöarna!

Samnordisk Penionärskultur inbjuder tiU nordiskt seminarium pä Färöarna 12-19 juli 1995.

En intressant vecka utlovas pii dessa vackra öar, sä olika vårt traditionella nordiska landskap. Ett enastäende tiUfålle att bekanta sig med den-

na nordiska utpost lllngt ute i Atlanten ocb tiU ett mycket förmänligt pris.

Tag kontakt med generalsekreterare Margareta Sirviö, Stationsvägen 34 B, 02700 Grankulla, tel.

90-505 0390 sä får du veta mera.

Tre som redan står i startgropama: från vänster Ingegerd He"gård, Margareta Sirviö oell Astrid Hatjlllin.

,----Här är de nya ansikten~---, I

,

, r

Fem nya ordinarie medlemmar blev det i fOrbundsstyrelsen vid valet pä höstmötet i Tammerfors. De fem nya är Marita Granholm, Kyrkslätt, Marianne Pacius, Helsingfors, Ann-Mari Hansson, Lovisa, Aili Genberg, Vasa och Gösta Blumenthal, Ekenäs.

God Tid presenterar de nya styrelsemedlemmarna med bild.

Aili Genberg

Ann-Mari Hansson

Gösta Blumentllal

Marita Granl101m

11

Riksdagsval * Riksdagsval * Riksdagsval * Riksdagsv1~ §i~~t~ ;

Rättvisa åt pensionärema!

FORTSÄTINING

Efter regn ...

•••••

• •••••••• fråo sido 7

n

När det nordiska välfårdssamhället utvecklades i Finland utökades ocksä byräkratin ocb bidragssystemen. Den offentliga sektom och administrationen tilläts växa speciellt under 80-talet. Kommunema, staten och företagen överträffade varandra att investera i skrytbyggen. Staten och kommunema glömde ofta sin huvuduppgift: att ge god och kvalitativ service tili ett konkurrenskraftigt pris. Bankema beviljade ofta Iän tili byggandet av Iyxbetonade byggnader.

Finansieringen sköttes ofta genom att utöka skuldsättningen tili utlandet.

Bankema säg inte alItid tili att säkerhetema var ordnade. AlIt var bra tili en början. Priset pä fastigbeter och aktier steg.

Det var fä som tvivlade pä förhoppningama att den läga räntenivän tilIsammans med intlationen skulle hjälpa tili när länen skulle amorteras.

Sedan rasade detta kortbus ibop och svitema av detta känner vi alla av i dag. Priset pä fastigbeter och aktier gjorde en djupdykning och räntorna steg. Sedan mäste staten bland annat gä in för att rädda värt bankväsende.

Arbetslösbeten steg tili en 'oacceptabel nivä' 'c,cb statens utgifter i häjden. Detta har lett tili en okontrollerbar statlig uppläning. Vid dethär laget har statens skuld överstigit 300 miljarder mark. Det politiska spelet inom partiema ocb fackföreningama bör ta slut.

Pekkanen-arbetsgruppens förslag bör leda tili ett resultat för att minska arbetslösbeten ocb for att fä produktionen i gäng igen i Finland.

För pensionärema är det oroväckande att det finns politiker som för en värdediskussion vilken innebär att pensionäremas ställning skall forsärnras ännu mera. Enligt Lijsa Jaakonsaari skall kommande pensionsindexhöjningar nedfrysas samt folkpensionens grunddel slopas

- 1 synnerhet de sjuka pensionärerna luu hamnoJ i en mycket svår, sihultion, slaiver Eva KiviJaakso- Wellman i sin debattartikeL för pensionärer, vilka erhllller förtjänstpension. Dessa sparplaner medför en orättvisa dä man utpekar pensionärema som en outsinande finansieringskälla för ekonomiska misstag, vilka pensionärema inte har nägon del i. Samtidigt kräver fackforeningsledningen lönelyft för sina respektive branscherl Jag anser att det inte är pensionärema som skall ställas infor sträckbänken för att Finlands ekonomi är skral. Tvärtom - bar dagens generationer en stor ulmanillg att växa tili sig för att enbart tili en del uppnll de mlll som ä1dre generationer har kunnat uppnll.

Det är de tidigare generationema oeh krigsveteranema som vi kan tacka för vllr självständighet och vllr nordiska välflird i Finland. Därför är det viktigt att inte bara i festtal bedyra vär tacksamhet tili de ä1dre generationema och tili krigsveteranema och -systrama, utan även konkretisera detta i vllrt beslutsfattande. Krigsveteranema behöver medel för rehabilitering ocb värd, likaväl som mänga av dem beböver hjälp med sanering av bostaden. Det är ocksll viktigt att framlägga hur pensionäremas ställning bar försärnrats under de se-

naste ären. För är 1994 beslöts att pensionema inte indexjusteras. Den planerade höjningen av arbetspensioner om 1,5 procentenheter och höjningen om cirka 2 procentenheter av folkpensioner är 1995 ger inte pensionärema kompensation för redan inträffade pensionsförluster. Cirka 2,8 procentenheter av förtjänstpensionerna och 1,6 procentenheter av foll<Pensionema erläggs inte. k 1994 uppbars folkpensions- ocb sjukf'örsäkringsavgift 4 penni mera per kommunalt skatteöre av pensionärerna än av andra inkomsttagare. Ännu bar denna orättvisa inte korrigerats belt.

Enligt aktuella utredningar bar en del av pensionärema tvingats avstä frän regelbundet bruk av nödvändiga medieiner. 1 mänga fall har mediciner överhuvudtaget inte köpts alIs. Orsaken tili detta bar varit de märkbara försärnringarna i ersättningama för läkemedel som trätt i kraft den 1.4.1994. Situationen leder tili att sjukdomar förvärras och att sjukvärdskostnadema stiger för samhället totalt. loch med att pensionärernas beskattning ålstramats, ansvarsdelar för sjukvärdsoch läkemedelskostnader böjts och indexhöjningar inte forverkligats, har speciellt pensionärema med de lägsta inkomstema ocb de sjuka pensionärema hamnat i en svär situation. Förutom att det är en fräga om att pä ett rättvist sätt säkra pensionärsbefolkningens utkomst är det ofta frägan om avsaknaden av förstäelse hos dagens beslutsfattare att generellt ocksä se tili pensionäremas behov och önskemlll i det samhälleliga beslutsfattandet. Nu behövs en förändring i beslutsfattandet.

andra former av sociala bidrag skall utbetalas lIt familjer med ekonomiska problem, men vi mllste samtidigt motarbeta alla former av fusk och slarv. 1 forsta band är det var ocb en själv som i män av möjligbet skall sörja för sin egen och sin familjs utkomst.

Ocksll därför är det viktigt att inkomstbeskattningen blir rimlig.

Gamla värden tili beders igen Redan tidigare konstaterade jag alt arbetsglädjen urbolkas av alltför sträng beskattning och för generösa sociala bidrag. Arbetet mäste därför tas tili heders igen.

Men ocksll i övrigt mllste samhällsmoralen böjas och vära grundvärden lIterupprättaso Sparsamhet mäste igen bli en dygd. lika litet som man kan bygga samhällets välständ pll länta pengar, mllste man inse att välständ inte kan byggas genom att flytta pengar frän ett ställe tili ett anoat.

Vi mäste se tili att kasinoekonomin med sina börs- ocb fastigbetsspekulanter inte ges möjligbet att igen sticka upp buvudet. Investeringar pä länade pengar i slutet av det forra decenniet var en av orsakema tili lågkonjunkturen.

Hänsynslösa spekulanter ocb okunniga beslutsfattare raserade tilitron tili vllrt banksystern. Räkningen för denoa bristande afflirsmoral är de tiotals miljarder mark, som vi finländare i dag betalar i stöd ät bankema. För att förbindra katastrofer som dessa mäste nya strängare regler utarbetas och afflirsetiken j värt land höjas.

Med en ny arbetsglädje och med sparsamhet skall vi bygga upp vär ekonomi och lärnna ett gott arv ät vära barn.

Eva KivilaaksoWellmann

Mikael Ingberg

loget bamboh.ppand.. \ngeI slaik och skriland.. endast luftkonditi.oeringeos susande vaggsång. Hos oss ~ du söif på ös.....jöns bekvimaste madnlsslegeo hytt,med wcoch dusch, på ö"" dädt.

SIOllSgatao 84. 20100 ÅBO,lel. (921) 301 900

FORTSÄTINING

Inkomst. ..

I~

hiälper Mobilat Mobilat"- behövs där värken sitter

••••••••• fiin sido 7

Mobilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokalt i den skadade vävnaden smärtlindrande och utläkande just där orsaken tili smärtan sitter. Mobilat lindrar snabbt värk, inflammation och svullnad. Mobilat befrämjar den lokala blodcirkulatio·

~~~ ~KI~;dan::~n~~~~~jtiw_en

frisknande .

Receptfntt på apoteket

AKTIVA BEsrANDSDELAA Kräm EXIr.suprarenal.puril., mucopolysaccharid .polysulf., acid.salic _• Gel Extr.suprarenal.purll., mucopolysaccharrd.polysull , aCld .. allc., Isopropanol.

Läs omsorg sfullt bruksan vlsnlngen I förpa c knlngen.

•••••

tör Tarmo Pukkila övervakat Bensov, Apollo, Eläkekansas och Vammalas verksamhet, vilka hamnat i likvidation?

Om Eläkekansas förluster uppgär tili 1 miljard mk, vem skall dä betala? Jo, de vilka äro förpliktade, att betala arbetspensionsavgifter eiler med andra ord arbetsgivaren och arbetstagaren. Är vllra pensioner VÄR-

50 9 1009

Om värken förtar livsglädjen

9800-6800 Gratis frin olla hi11 f FiD1and!

För sjusovare i nästan sju år (Iäs fem)

GEL

~:~:d~le~~~~~~~~v den

MUn> S-19, lö 9-[4

SeaWind Line

När det värker i leder och muskler Muskel· och ledvärk kan uppstå vid överbelastning , reumatisk värk, försträckningar och vrickningar.

I samtliga fall är det en ska· da i vävnaden som ger upp· hov tili smärtan. Behandhng· en bör sålunda inte enbart lindra värken utan även be-

Prisel lnkInderar tur och retur för 1~ personer, hela hytten, per>Oobilsplats och frukost på nalture.. [ kraft till 30.5.1995.

Mao kör antid .mbonl med biL

Vem DEFÖRSÄKRADE? besluter om vära pensioner?

Jo, RIKSDAGEN. Därför är det av största vikt för oss pensionärer, vero som villjs in i följande riksdag. Vtan indexskydd stär de flesta pensionärer på bar backe, inflationen avgör hur snabb procp-ssen blir.

Hur röstade SFP:s riksdagsgrupp vid riksdagens plenum den 23 juni 1994 dll pll dagordningen fanos regeringens förslag om nedskärning av pensionemas indexskydd. R~­ geringens förslag stöddes av följande SFP:s riksdagsmän: Biaudet, Donoer, Enestam, Jansson, Malm, Nordman, Norrback, Pietikäinen, Rehn, Renlund och Westerlund.

Detta ur riksdagens protokoll, fränvarande var Lax. Vili vi ha en sMan riksdag?

1 alla händelser, bästa pensionärerJ i nästa vai bör vi se till, att vi inle ger fullmakt eiler fÖrlroende för de riksdagsmän vilka ästadkommit de taJrika orättvisor som skett oss. Visst är vi beredda, att betala vära andelar, men inte kan vi ac:ceptera en härdare beskattning än andra grupper, i synnerhet när man beaktar, att det änou finns ca 300.000 krigsveteraner bland oss vilka gay mänga är av sitt liv för dagens beslutfattare.

Birger Åhman

12

Full rulle i Grankulla!

,

\

Vi i GrankuJla kan, som sä i Tammerfors ocb nägra min- tid kämpat för - fattigdomen. många andra, se tillbaka pä en nen frän tidigare smög sig in i En snabbinsamling tili RK:s höst med ett rikligt och om- hennes berättande och aIIt av- katastroffond gay en inte oäväxIande utbud av aktiviteter. rundades med Bennys potpuri ven slant och som socker pä Vi har förmånen att i vär för- av de gamla, kända mumin- bottnen anslöt sig Håkan tili vär förening. ening ha personer med myck- sängerna.

Höstmötet gick enligt gamMycket väntade vi också av et olika hobbyn och bakgrund och bar dessutom Iyckats fä Håkan Hellbergs käseri och mal rutin och därefter kunde utomstäende föredragshälIare blev inte besvikna. Han öpp- vi ställa frägor om hudbesvär nade visserligen med att pä tili dr Viveka Unnerus, som och artister av hög klass.

Säsongöppningen med en coccoladialekt sjunga om mo- tillsammans med två andra planerad trädgärdsfest regoa- torcyklar och skinnknuttar, personer informerade om läde dessvärre bort, men ge- men samlade sig och berätta- karstationen Medix nya pronomfördes i inomhusversion de därefter om sina upplevel- fiI. November inleddes av armed omväxlande program av ser ocb sammanträffanden i egna förmägor. Vi bar ju bl.a. stora värIden, naturligtvis kitekt Lars Rejström, som en utmärkt teatergrupp och en med tonvikt pä det ban väl aII- med diabilder berättade om manskör, vilka bäda röner stor uppskartning där de framträder. Uppträdanden pä Vallmogärd, äIdringshemmet Villa Breda och pä EkkuJla under äret hälIer bäda a1erta. Tili stor glädje för oss andra.

De egentliga tisdagsmötena började med Fred Ekströms käseri om skodonens utveckling under ärens lopp, nägot man ju inte tänker pä varje dag. Följande gång var det tid att bedra Mumin-Tove och det gjorde Majlis Qvickström och Benny Törnroos sä som bara de kan göra det. Majlis Vår manskör är inte stor, m en naggande god. berättade om jubileumsfesten

vära grästenskyrkor och hur man under ärbundradens lopp byggt och byggl tili vid bebov. Numera är del frärnst fräga om renoveringar och här gäller det att vela vad man fär och inte fär göra. Födelsedagsfesten i slutel av mänaden var synnerligen välbesökt och en delorsak var säkert eftermiddagens gäst - trubaduren Bosse Österberg. Under ärens lopp har man ju fätt sig till livs en ocb annan läl ocb fick igen Iyssna tilI dem i gammal känd lappning.

Sä kom dä december med mörker ocb rusk, men vär traditionella julfest med församlingen var nägol helt annat. Vi stod denna gång för programmet och hade turen att Luciadagen inföll just pä vär mötesdag och gay vär fest en extra glans. Manskören inledde, varefter fyra av vära damer tände varsitt adventsljus ocb samtidigt läste 'nu tänder vi vårt första, andra osv Ijus'.

Kyrkoherde Ulf Emeleus frarnförde församlingens hälsning sjungande tili eget gitarrkomp och kaplanen Soile Westling höll en kort julbetraktelse.

Bland de redan pensionerade företagarna var motsvarande andelar sammanJagt cirka 10 procent: Undersökningen visar tydligt att det är främst fOretagare med goda inkomster som vill fOrbättra den lagstadgade pensionen. Frivilliga tilläggsfOrsäkringar hade 26 procent av de aktiva fOretagarna med en FÖPL-arbetsinkomst på minst 12.500 mark i mänaden, men endast 13 procent av fOretagarna med lägre inkomst. Motsvarande siffror for de redan pensionerade fOretagarna var 27 och 9 procent.

som pensionerades 1990-92 efterträddes av en son eiler dotter. Depressionen gjorde att intresset för generationsväxling minskade 1993. Företagets storlek och lönsarnhet blev ännu viktigare än tidigare för beslutet om generationsväxling.

Huvuddelen av de mellan 55 och 68 är gamla företagarna som deltog i undersökningen var verksamma inom handel, service eiler transport.

Dessa tre branscher företräddes av över en femtedel av bäde de aktiva och de pensionerade företagarna . Av de kvinnliga företagarna var över 70 procent antingen verksamma inom bandel eiler service.

Antalet förelagare bar igen börjal öka. 1 dag finns det nägot under 160.000 FÖPL-försäkrade företagare. Under 1993 teckoades enligt statisti· ken 33.000 FÖPL-försäkringar, av vilka 16.000 var heli nya. Samtidigl avslutade cirka 30.000 företagare sin försäkringo Inlervjuerna som undersökningen baserar sig pä gjordes i slutet av 1993. Försl valdes cirka tre tusen över 55 år gamla företagare, som antingen hade gätt i pension 1990-92 eiler som fortsatte sin företagarverksamhet 1991. Det slutliga urvalet bestod av koappt 900 pensionstagare och cirka 1.100 aktiva företagare. Frägoma ställdes skilt till de bägge grupperna och svarsprocenten var cirka 67 procent i vardera gruppen.

Lagen om pension för företagare (FÖPL) och lagen om pension för lantbruksföretagare (LFÖPL) trädde i kraft den 1 januari 1970 för 25 är sedan. Pensionsskyddscentralen, FÖPL-försäkringsanstaltema, CentraIbandelskammaren, Pienteollisuuden Keskus-

FORTSÄTINING

•••••

Företagare ...

••••••••• från sido 1

Pensionen päverkas i avgörande grad av hur stor arbetsinkomsten som fastställs till grund för pensionsförsäkringspremierna är under hela företagarverksambeten. Företagarens arbetsinkomst skall enligt lagen fastställas sä att den motsvarar den lön som företagare borde betala i lön åt en anställd med motsvarande yrkesutbildning som utför samma arbete.

Företagaren kan t.ex. inte höja sin framtida pension genom att nägra är före pensioneringen höja den arbetsinkomst som försäkringspremien grundar sig pä. Arbetstagarnas arbetspension räknas däremot ut pä basis av den faktiska inkomsten under de fyra sista ären av en anställning.

Av de aktiva företagare som deltog i undersökoingen var bela 65 procent av den äsikten att arbetsinkomsten som FÖPL-försäkringen grundar sig pä inte motsvarar det arbete som de gör i företaget. Ocksä företagarna själva tycker aIItsä att deras FOPLförsäkring är underdimensionerad.

Enligt Pensionsskyddcentralens planeringsdirektör Markku Hänninen har problemet varit känt under FÖPL:s hela 25-åriga historia bäde inom arbetspensionssystemet ocb företagarorganisationerna.

- Vi måste tydligen satsa ännu mer än tidigare på att undanröja problemet. Vi slipper underdiInensioneringen av FÖPL-arbetsinkomsten pII lång sikt endast genom att upplysa unga nya fOretagare. Det lönar sig at! ta en tillräcklig FÖPL-forsäkring redan från början.

Rabat! pII premie Hänninen väntar sig ocksä att det nya systemet med rabatterad premie som togs i bruk 1993 skall underlätta problemet. En ny företagare under 43 år fär 50 procent rabatt på sina försäkringspremier under de tre första ären. Erbjudandet gäller endast en gång per företagare .

Pensionstagarna som deltog i undersökningen hade i genomsnitt 3.300 mark i mänaden i pension från den privata sektorn. Av detta belopp bade 2.430 mark tjänats in av egentlig företagarverksarnhet.

Den största delen av företagarna som deltog i undersökningen (71%) hade alltså också varit arbetstagare. Huvuddelen (69%) av de sammanlagda arbets- och tjänstepensionerna bestod dock av pension från egentlig företagarverksarnhet.

Utöver underdimensioneringen av arbetsinkomsten är det faktum att lagen om pension för företagare inte är ä1dre än 25 år enligt Hänninen en andra orsak till företagarpensionernas relativt låga nivä.

Full pension förutsätter en arbetskarriär på 40 år. Först är 2010 kommer de första företagarna med enbart företagarverksamhet bakom sig att få fuJl äIderspension, d.v.s. 60 procent av arbetsinkomsten.

Höga inkomstertilläggsfOrsäkring En del av de undersökta företagarna hade förbättrat sitt pensionsskydd med friviJJjga pensionsförsäkringar. Av de aktiva företagarna meddelade fem procent att s.k. registrerat tilläggsskydd ingick i arbetspensionen. Fjorton procent bade dessutom en individuell, frivillig pensionsförsäkring.

Hälften lämnade fOretagandet Hälften av undersökningens företagare avstod från företaget ocb slutade arbeta när de pensionerades. Den andra bälften behövde en övergångsperiod innan generationsväxlingen kunde genomföras.

Var tionde pensionerad företagare fortsatte arbeta nästan ett år efter att pensionen beviljats och var fj ärde arbetade ännu efter fyra och ett halvt är.

De företagare som fick å1derspension fortsatte arbeta oftare än de som bade förtidspension. 1 företag med mindre än fem anställda var det inte vanligt att någon tog över företaget. 1 företag med fler än fem anställda hade endast hälften överlämnats till en efterföljare före slutel av 1993.

Förelagarna i transportbranschen var i allmänbel redan pensionärer pä beltid, medan över en tredjedel av förelagarna i handelsbranschen fortsatte med sin företagarverksamhet.

Var fjärde egenföretagare

Lucia med tärnor besökte vår traditionella julfest.

Det lekamliga, eiler risgrynsgröt med mandel och senare kaffe med lussekatt, Iät sig al la väl smaka. Före kaffet fick vi dock njuta av Lucia med följe. Elva elever frän Granhultskolans femte klass hade snabbinövat ett program, som de nära etthundra närvarande njöt av i fulla drag. Med fanns pianosolo, solosäng och naturligtvis sång av Lucia och som avslutning solo med elva gitarrer och brakande bifaH. Efterät Iät sig llickorna gröt, saft och lussekatter väl smaka. Mor- ocb farföräldrar myste i smyg.

Villa Junghans under hösten, utan ocksä bekantat oss med olika saker i den män intresse funnits. Vi deltog naturligtvis i Overensresan tili Stockholm och i september styrde en fullastad buss kosan mot Tavastland och besökte bl.a. Tavastemas slott, Aulanko, Sibelius Ainola mm. Mera kultur blev det genom besök pä Svenska Teatern pä jakl efter Stulen Lycka, som vär Höga Moral fann pä Fallåker. Tili Luciamarkoaden i köpcentrum samlade vi vinster till ett lotteri, som gay ett behövligt tillskott i kassan och ger oss möjligbet att igen sponsorera Däremellanprogram nägon bussresa.

Vi har inte enbart suttit pä Stig Jahnsson

liitto och Företagarnas Centralförbund i Finland har tillsammans beslutat fira jubileumsäret i företagandets tecken. Informationen om företagarpensionerna intensifieras och det kommer att ordnas evenemang iör företagarna i olika delar av landet.

Informationskampanjen riktar sig frarnföralll till unga ocb nyetablerade företagare.

Pensionsskyddscentralen leder kampanjen.

FORTSÄTINING

•••••

Arbetsutskott ...

••••••••• från sido 1 Arbetsutskottet ska också diskutera huruvida man ska g1l in för att anskaffa en logo för förbundet. Vidare ska frägan om anskaffande av ADButrustning tas upp pä mölet. Av Penninguaotmatföreningen har förbundet erbåJlit 40.000 mark för anskaffning av ADB-utruslning.

FORTSÄTINING

•••••

Naturkurser ...

• • • • • • • • • från sido 1

Sommardagen hälIs i är pä Fagerö i Närpes den 7 juni.

Arrangör är Närpes Pensionärsförening.

Kulturdagen båJls pä Hanaholmen i Esbo den 7 november. Samtidigt hålls ocksä förbundets höstmöte. Arrangör är GrankuJJa svenska pensionärer.

En motionsvecka planerar man att genomföra under tiden 23 september-1 oktober i samarbete med Konditionsfrärnjandet. Et! "motionspaket" ska utarbetas och tillslällas varje medlemsförening.

Stipendier Förbundsstyrelsen beslöt ocksä lediganslä tre stipendier ä 1.800 mark från fonden "Tili nytta och glädje". De föreningar som erhåJlit utdelning ur denna fond under ären 1985-94 dellar nu inte i utlottningen.

Dessutom beslöl förbundsSundström styrelsen lediganslä 17 stipenblev vice dier 800 mark ur "Jarl V. Förbundsstyrelsen konstitu- Hellströms minnesfond". Anterade sig vid mötet den 16 ja- sökningarna ska vara inlärnnuari. Förbundsordföranden nade till förbundskansliet seRagnar Hansson valdes ju re- nast den 28 mars. dan vid böstmötet i TammerLönelyft for personaI fors.

a

Förbundsstyrelsen beslöt Nu valdes Göran Björkman enbälligt till första viceordIo- ocksä justera personalens lörande. Om posten som andra ner med en löneklass. Verkvice ordförande blev det dock samhetsledarens nya löneomröstning med slutna sedlar. klass är räknal från 1 februari Här erhöll Göran Sundström, A 25/6, ombudsmannens nya ÖSterbotten, 8 röster ocb May löneklass A 21/6 ocb kansliLindfors, Åbo, 7 röster. Vald sekreterarens nya Iqneklass A 12/3. blev aIItsä Sundström. ,-----------------------,

God Tid

utkommer nästa gång den 14 mars. Material avsett för tidningen bör vara redaktionen tilIbanda senast 1 mars. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, HaIm-

stadsgatan 9, 10900 Hangö.

Annonsmaterial avsett för tidningen bör vara tryckeriet tiUhanda senast den 7 mars.

Koivikon Kievari målet for Vandas hemliga resa

•

skola som gjorts om tili restaurang, om man nu kan kalla det sä. Den läg vackert mellan tvä insjöar. Vi hälsades välkomna av värden pä ställe!, bjöds pä g1ögg, och visades in i salen där borden stod dukade och pyntade med vackra juldekorationer. Det doftade frestande av julmat.

Sä fort alla tagit plats hälsade ordfOrande Signe Nyqvist alla hjärtligt välkomna och läste Julmaten smakade bra när målet lör den hemliga resan väl stod kJarl. en stämningsfull juldikt. Därpä bjöds vi att ta för oss frän det rikligt fyllda julbordet, där chauffören. sex papper och sex snören sa, med massor av telefonde traditionella lädorna och Sä kom turen tilI kaffet om. Hon placerade fem perso- samtal mm. Värdfolket tackskinkan väntade rykande heta. med tärta, i baren kunde man ner i rad, en kasett med jul- ades för den goda maten och Den hembakta limpan hade iä en konjak tili, den som sä ringlekar spelade, musiken tiliönskades även de en God god ätgäng. Sorlet tystnade önskade. stannade av emellan, och dä Joi. Sä var det bara att sätta fOr en stuod, maten smakade Om julpaketen kan närnnas bytte paketet ägare. VaJje del- sig i bussen igen och vända efter bussresan. Ett g1as vin att Helga och Britt-Marie ha- tagar skulle avlägsna ett pap- mot Vanda. Vi kunde konstatili höjde stämningen. Sä smä- de tänkt ut ett nummersystem, per. Tili sist kom en söt jul- tera att festen varit Iyckad, ningom blev det dags för jul- sä att alla fick en nummerlapp tomte fram och den fick Bir- maten prisades ännu en gäng, där vi satt mätta pä hemvägen. klappsutdelning.

Hilding när vi kom in, var och en satte git Forsström.

Björkman fick tomtedräkten sitt paket i säeken som sedan AIlt roligt tar slu!, sä även Britt-Marie avtackades med pä under protester, (man fär tömdes av tomtarna som satte vär julfest. Ordförande Signe en gäva fOr allt hon gjort.

Vi närmade oss Vanda och inte tafsa pä julgubben, tyckte en annan nummerlapp pä var- Nyqvist önskade alla en God han) dä Helga och Britt-Marie je paket. Pä sä sätt kunde ing- Joi, och tyckte att det var trev- tili slut var bussen tom, nu är satte skärpet kring midjan pä en pästä att det valdes ut ett ligt att sä mänga deltog i vär det bara att vänta pä vären och honom. Med tvä fyllda säckar större eiler mindre paket ät hemliga resa. Hon tackade nya intressanta resor. och Helga, Bri tt-Marie och nägon. Än var det inte slut pä styrelsen för äret som gätt, Viola Björkman Viola som tomtar, delades ett Britt-Maries överraskningar. och vände sig speciellt tili paket ät var och en, även ät Hon hade gjort ett paket av Britt-Marie som ordnat vär re-

Den 8 december äkte Vanda Svenska Pensionärer pä resa tili hemlig ort för att fira julfest. En av Lindholm Lines tväväningsbussar, med Lasse som chaufför, anIände tili Vesterkulla där resan böJjade.

Med pä bussen fanns redan reseoch programledare Britt-Marie Björklund, som med händerna fulla av kassar iätt hjälp av sekreteraren Helga Forsell. Efter att ha plockat upp de övriga tili resan anmälda runt om i det vidsträckta Vanda satte Lasse foten stadigt pä gaspedalen och körde utpä ringill.

Britt-Marie tog mikrofonen och hälsade alla välkomna med pä resan. Vi hade ännu vär trevliga 20-ärs jubileumsfest pä Majvik i oktober i fårskt minne och hade bestämt oss for att ha en bra resa idag igen. Enligt Britt-Marie hade vi blivit lovade en god och riklig jullunch pä stället dit vi var pä väg. Gissningarna tog fart i bussen, alla undrade vart vi skulle pä vär hemliga resa. Erik Lönnqvist kände tili ett ställe, "Kungsvägen", Männe det är dit vi

skaU? Men dä kör han nog fel, tyckte han, när Lasse svängde ut pä Åbovägen. Sä hördes gissningar att det skulle bli tili Syvälampi, Labnajärvi och i Salo finns f1ere fina ställen, tyckte Erik. Spänningen steg, det märktes att alla hade rustat ut sig med gott humör. Sä anmälde Britt-Marie att hon har en överraskning innan vi kommer fram . Hon älskar nämligen överraskningar.

TilIsammans med Helga delade hon ut en liten godispäse ät var och en, och vära tankar gick tilibaka tili skoltiden dä vi pä julfesten fick en godispäse. Vädret var mulet och grätt med värmegrader. Visst hade det varit litet mera julstämning med snö, men vi blir ju nog litet ''barnaglada'' sä här i juletid ändä.

Sä smäningom svängde bussen av vid vägskälet tili Sammatti och fortsatte längs en smal och krokig väg. Det gick en susning av förväning genom bussen, for nu visste ingen mälet for vär fård. Dä var vi framme, "Koivikon Kievari" stod det ovanför ingängen. Det var en gammal

- Sturle Böckelman, inte Böckerman, bette den I6rsta ordI6randen för Pensiooärer i Östra Helsingfors. Vi beklagar namnfelet i senaste nummer av God Tid.

Från Helsingfors' horisont

SILJA L1NEf't

BOKA GRATlS PÄ NR: 0800-9-0051

VASA Vasaespl. 22 II! vån .

Tel. 961-3172 046

Pensionärernas nya riksdagskandidat

••

VALKOMMEN TILL MAMAPROGRAMMET! Det bar tillsvidare inte funnits ett enda land i världen, i vilket man anordnar regelbunden bälsokontroll av brösten fOr kvinnor i pensionsåldern. Man bar främst konceotrerat uppmärksambeten på kvinnor fore 60, vilket är bristfålligt, då !-ex. bröstcancer förekommer a11t mera ju ä1dre den kvinnliga betolkningen blir. Ännu i dag upptäcks de Oesta fall av bröstcancer av en slump ocb alldeles fOr sen!VISSTE DU, ATT 50 PROCENT AV ALLA BRÖSTCANCERFALL INTRÄFFAR BLAND KVINNOR SOM ÄR 60 ÅR ELLER ÄLDRE? T1LL MAMMOGRAFIUNDERSÖK-

NING KALLAS ENDAST 5(}"'59-ÅRINGAR MED VISSA INTERVALLER. DET ÄR DÄRFÖR VIKTIGT ATT DU SJÄLv REGELBUNDET FÖLJER MED HUR DINA BRÖST MÅR. MAMAPROGRAMMETÄR DET STÖD DU BEHÖVER NÄR DU SJÄLV UNDERSÖKER DINA BRÖST. Föreningen ProMama rf lanserar mamaprogrammet som basprogram för hälsokontroll av brösten för kvinnor i alla äldrar. Svenska Pensionärsföreningar i Helsingfors och ProMama rf har överenskommit om att i samräd genomföra mamaprogrammet som ett projekt med stöd av en donation av fru U1rica Rotkirch. Projektet riktar

Dörrarna stängas sakta efterhand, det finns ingen därinne som öppnar. År efter är brista vänskapens band, välkända röster har tystnat.

Sä mäoniskorna födas, leva och dö, en kamp har vi alla tili mognad frän frö, när vandringen slutat pä denna jämmerns ö.

Gärda Westerlund, 1993

sig tili svenska pensionärer i huvudstadsnejden. Sjuksköterskeforeningen i Helsingfors dellar i projektet inom ramen fOr sin pensionärsverksambet. Du inbjuds att della i programmet.

ProMama rf och pensionärsfOreningen önskar Dig välkommen tili ett informationsmöte, som anordnas TISDAGEN DEN 14 FEBRUARI 1995 KL. 13 15 1 FOLKHÄLSANS HÄLSOAKTIVITETSHUS, TOPELIUSGATAN 20 Vid mötet talar MKD, radiolog Gisela Gästrin, som utarbetat mamaprogrammet och även vetenskapligt studerat dess effektivitet. Publiken ges möjlighet att ställa frägor.

Vid mötet kan Du anmäla Dig tili mamaprogrammet. Projektets nyckelpersoner - peILsionerade sjuksköterskor och andra för uppgiften intresserade - presenteras vid mötet.

Om Du inte nu kan hörsamma inbjudan, kan Du senare vända Dig tili Din egen pensionärsförenings ordförande eiler sekreterare tör att fll veta vem Du skall vända Dig tilI för att ansluta Dig tili programmet.

Eva Kivilaakso-Wellmann • Pensionärernas prygelskatt med högre folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter är orättvis och skall korrigeras.

• Minskade indexjusteringar och ersättningar samt höjda sjäJvriskandelar för sjukvärd och läkemedel har försämrat pensionärernas ställning. Systemet bör därtör rättastill.

Eva Kivilaakso-Wellmann, Esbo Hum.kand., företagare, stadsfuU· mäktig Riksdagskandidat för SFP i Nyland

Pensionärer och veteraner är de mest skyddslösa i ett samhälle som i dag på ett häpnadsväckande .sätt tar av de svaga och ger åt de starka. Här behövs igen en riksdagsman, en rutinerad påverkare som vet vem och vad det är frågan om! En av våra medlemmar!

Endel politiker lägger av tidigt.

Andra är mera slitstarka.

En av dem är

P-HNYMAN ••• De "fullvuxnas" kandidat inom SFP i Nyland •••

Pojo-tack tili Söderström

tili RIKSDAGEN under moHot

KARLEKEN SEGRAR Humanism - solidaritet - räHvisa

Viceordjöranden Bertel Björklöf förrättar medaljutdelning. Tili vänster Allon Söderström med guldmedalj. Foto: Dorrit Slöör.

Pojo Pensionärer har vid sitt månadsmöte utsett avgående ordrDranden A1lan Söderström tili föreningens hedersordförande. Söderström var i nio år viceordrDrande och i sju år ordförande rDr rDreningen.

Söderström avtackades av viceordföranden Bertel Björklöf. Denne överräckte ocksä en nejlikbukett. Dessutom uppvaktade prograrnkommittens ordförande Aila Orenius och viceordföranden Björklöf med en julblomma och tackade för gott sarnmarbete.

Vid festen hyllades ocksä

nio medlemmar som under det gängna äret fyllt antingen 75, 80, 85, 90 eiler mera. De fick motta varsin ros, tärta och krarn.

Mänadsmötet besöktes ocksä av en mycket ung Lucia med lika unga lärnor och stjärngosse.

Föreningens "grand old man" Valler Bergman tackade för att traditionen med att komma ihäg de som fyllt jämna är hälls vid liv. Karin Alm tackade pä damernas vägnar för festen. Signe Pettersson läste ett kilseri och ordnade en frägelek.

Werna Sundström läste ett kiIseri om hur frisk hon är.

Mary Sontag arrangerade flera roliga tävlingslekar. mla-Brita Nyholm ledde ju!betonade seniordanser och Svea Olsen längdansen.

Krister Malmbergs dragspel skötte musiken vid den alImänna dansen.

Trion Tage Nyholm, Kurt Sontag och Allan Söder-

ström agerade stalldrängar och sjöng Staffans visa. Aila Orenius och Bertel Björklöf frarnförde en tragikomisk sketsch om ett par som pä grund av arbetslöshet hamnat pä livels skuggsida och blivil "roskisdykare". De dukade upp sin julmiddag pä en pappask pä marken. Maten bestod av en bit bröd och en Iiten bit skinka. Det mesta som intogs var i flytande form ...

Orenius och Björköf delade ocksä ut medaljer för senaste sommars resu!tat i bocciatävlingar i Daga park och pil-, boll- och ringkastning pä spänbanan. Ocksä juJklappar-

Om byama i VästanJjärd laiserade Margareta Lindblom på ett humoristiskt sätt.

FORTSÄTfNING

•••••

"Vi har ...

••••••••• från sido 1

- Han var en pädrivande kraft speciellt dä det gällde tillkomsten av pensionärsbostäder, berättade Wikstedt. 1 februari 1977 arrangerades en stor fest för grundandet av en bostadsstiftelse för pensionärsbostäder. Stiftlesen fick narnnet Silverringen ocb komplexet kom sedan att inrymma sjutton pensionärsbostäder.

Föreningen bar haft en-

dast fyra olika personer pä ordförandeposten. Efter AIne Lindholms fränfalle var det viceordföranden Hilja Stenbäck som tog över.

Hon efterträddes av Åke Bergholm som svingade ordförandeklubban ären 1986-90. Sedan 1991 är det Tor Wikstedt som är ordförande för Västanfjärds Pensinärsförening.

- Vi har hunnit med otroligt mycket under de 20 åren, sa Wikstedt. Pä mänadsmötena bar vi tätt massor av information i olika ämnen . Vi bar sett filmer

LINDHOLM LINES NYA BROSCHYR BUSSRESOR 1995 HAR UTKOMMITI En pfock I v6rens Intressanta bussresor.

• Teate"esa tili Stockholm. Caboret .................................... 7-9.3 • RofylldpösklVadstena .............•................................. ... 13-18.4 • Blommonde Keukenhof och underboro Brygge ........ 30.4-8.5 • Fronkrlke-Belglen- Tyskland ......................................... 16-24.5 81and Jommarens och höstens ulbud av bussresor vIII vI specl· elltnämna: • TYSKLAND 1LUTHERS FOTSpAR 1jull • SKOTTLAND 1augustl • SCHWEIZ I september • PITTORESKA FRANKEN - en resa för vlnvönner 1oktober Utöver dessa resemöl har vi I progrommel för 1995 upplogll nögra av favorlferna frön 1994, I.ex. Vlborg löngs So/ma kanol, Operoresa 1111 NysloN, Vlmmerby och Kolmörden. Norge.

Men deNG ör boro en IIlen del av LINDHOLM LINES dlgra utbud ov bussresor 1995t LOs maro om (asoma I broschyrenl FÖRSÄKRA DIG OM ATT DU FAR DITT EXEMPLARI Under vlnlern och vören ordnar LINDHOLM LINES flere TOPPEN· FÖRMANLlGA KRYSSNINGAR med busstransport frön Vöslny· land - dogskryssnlngor 111/ Talllnn. mlnlkryssnlngar fr6n AbO, en dog I Slockholm·kryssnlngar fr6n Helslngfoo.

Rlng oss sö beröNar vi merol

Pojo-pensionärer dansade ut julen Pojo Pensionärer dansade ut julen vid en tillställning på Högåsa. Inte mindre än 66 personer deltog i festen. Programchefen Aila Orenius hade åstadkommit ett rikhaltigt och omväxlande program.

Gröna Förbundet Nyland

FÖRNYAD MYLLYLAMPI Klart jör utdelning av julk/appama. na utdelades av sarnma duo i yrkesenliga dräkter.

Man stärkte sig med smörgäsbordets hävor, julgröt, kaffe och tärta. Innan allmänna

dansen började värmde man ännu upp sig med glögg och pepparkakor som Mary Sontag komponerat.

Sten Kast

ocb bilder frän gjorda resor.

Intresset för teaterresor har varit stort. Vära möten har i regel avslutats med bingo pä lek. Vi har ocksä ägnat oss ät säng ocb musik pä våra mölen. Vidare har föreningen arrangerat auktioner och basarer för att fä ibop pengar för verksarnbeten.

FesttaJet bölls av Marita Lönnfelt, som frärnst berättade om tilIkomsten av pensionärsldubbar i medborgarinstitutets regi pä 1960-talet. Hon berörde ocksä tilIkomsten av Silverringen ocb omvittnade att det inte var sä lätt i början att vinna förstäelse för tanken pä pensionärsbostäder.

Svenska Pensionärsförbundet uppvaktade genom förbundsordförande Ragnar Hansson och Jerker Nyberg överräckte bocciakulor och blommor. Dragsfjärd Pensionärer gratulerade genom Guy-Ole Asplund. Föreningen hade gjort en inbetalning. Det hade ocksä Kimito Pensionärsförening gjort som uppvaktade genom sin ordförande Valter Johansson.

Inbetalningar hade ocksä gjorts av Par,gas Svenska Pensionärer, Abo Svenska Pensionärslduhb och Korpo Pensionärsförening. Pargasborna uppvaktade genom Georg Uppman ocb äboborna genom May Lindfors. Folkhälsan i Västanfjärd gratulerade med en inbetalning. Det gjorde ocksä Andelsbanken i Väs-

Digert program Juhileumsfesten blev en fin tillställning med ett eligert prograrn. 14-mga Johan Abraharnssom, elev i musikinstitutet, inIedde med pianomusik. Tor Wikstedt hälsade välkommen ocb därefter följde säng av Linda Abrahamsson och Hanna Ölander. Johan Abrahamsson ackompånjerade. Säng bjöd ocksä Maj-Britt och Johan Reinikainen pä. Västanfjärdvalsen sjöngs naturligtvis unisont. Margareta Lindblom kilserade bumoristiskt om byarna i Västanfjärd. Trollkonster visade Michael Oksanen. Vidare uppträdde sänggruppen Quo Vaelis (Clas Abrahamsson, Magnus Helenius ocb Gurli Nikander).

~

}.~,,\ GOD MAT GIi/Jpp ,,~~ I TRIVSAM OCH 'EllI RYMLlG MILJÖ. VALKOMNAI

MYI,I,YLRMPI RESTRURRNIS 1.

03100 Nummela 912-335 177, lelem 912-335 087 bille!. 949 446 374

Sång bjöd unga Hanna Ölander och Linda Abrahamssonpå. tanfjärd som uppvaktade genom Elvi Sundberg.

Ocksä Röda Korset i Västanfjärd hade gjort en inbetalning. Ola Lindholm uppvaktade pä Föreningsbankens vägnar och överlämnade en inbetalning.

En penningsumma done-

rade ocksä Västanfj ärd kommun som uppvaktade genom kommundirektör Jouko Mäkinen. Medborgarinstitutet gratulerade genom Dinah Sorsa.

Avslutningsvis sjöngs unisont Jag älskar min hembygd. Ca 140 personer övervar festen.

R.E,

VD Kari Puro, Ilmarinen:

Pensionsförsäkringen måste bibehållas konkurrenskraftig - Med tanke på tinansieringen av pensionerna är det viktigt atl arbetspensionspremierna inte belastar tinländska arbetsgivare mer än konkurrenterna i utlande!. 1 annat fall är vår konkurrenskraft i fara.

Pensionsskyddet i F inland får inte bli sämre än i andra länder, sade Ilmarinens verkställande direktör Kari Puro på Pensionsskyddscentralens riksomfattande arbetspensionsdag i Helsingfors.

Enligt Puro är pensionsskyddet i Finland inte överdimensionerat internationellt sett. Han grundade pästäendet pä undersökningar som visar att vi i Finland bar ett bättre pensionsskydd som dessutom kostar mindre än i de flesta andra länder. Enligt Puro är det faktum att pensioneringså1dern i Finland är exceptionellt läg däremot ett misslyckande.

Puro päminde om att den ekonomiska krisen trots att den är rekordartad inte har skadat den längsiktiga tinansieringen av pensionerna. Ännu för nägra är sedan trodde man att arbetsgivarnas arbetspensionsprentie skulle stiga till drygt 30-35 procent. Nu klarar vi oss e nligt Puro med

en prentie pä omkring 20 procent.

- Om arbetspensionspremiens utveckling kommer att vara sä moderat, är det klart att vi kommer att klara av de stigande pensionsutgifterna.

Med en pensionspremie pä

denna nivä kommer Finland att vara konkurrenskraftigt ocksä i framtiden, försäkrade Puro.

Puro tog ocksä upp pästäendet att Finland inte har räd med ett pensionssystem som saknar en övre gräns för pensionerna. Enligt Puro finns det inget bevis pä att ett pensionstak skulle vara en undermedicin som sparar pä pensionskostnaderna.

Jämförelser mellan oflka länder har enligt Puro visat att det inte är möjligt att lagstiftningsvägen sätta ett tak för pensionerna. Pensionstak och otillräcklig pensionsnivä kringgäs alltid med kollektiva eiler frivilliga pensionsförsäkringar.

- 1 diskussionen om ett tak för pensionerna mäste man ocksä komma ihäg att de nuvarande pensionernas maximinivä 60 procent endast är den övre gräns som fastställs i lagen. Den uppnäs av arbetstagare som arbetat i 40 är efter 23 ärs å1der. Pensionsni vän kommer ocksä i framtiden att bli drygt 50 procent av lönen.

Pä grund av länga utbildningstider ocb andra avbrott är det endast ett fätal som fär full pension, beräknade Puro.

satt längtidsarbetslöshet att hota grunden för hela pensionssystemet. Vi mäste tänka över hur det är möjligt att hindra längtidsarbetslösa frän att antingen pensioneras i förtid eiler heli släs ut frän arbetslivet.

- Det är uppenbart att arbetslöshet inte bryter ner hela pensionsskyddet, men varje ny tt arbetslöshetsär tar en större bit än det föregäende av den trygghet som arbetstagaren planerat för å1derdomen, sade Lundqvist.

De äldre arbetslösas utkomst borde enligt Lundqvist tryggas antingen med hjälp av arbetslöshetsförsäkringen eiler skattemedel.

- Pensionssystemet är inte en kassa för allmän välfård vars pengar räcker till alla goda ändamål.

Det kommer inte mer att lyckas att sänka arbetskraftskostnaderna pä arbetspensionssystemets bekostnad.

Det ges inte mera rabatt pä arbetspensionspremierna, sade Lundqvist. .

- Nu mäste vi i stället ta upp frägan om socialskyddsoch arbetslösbetsavgifter av skattekaraktär .

Enligt Lundqvist kommer vi i Finland kanske att stä inför det faktum att antalet arLångtidsarbetslöshet betsplatser inom industrin till bot mot pensionssystem följd av automationen komSpecialforskare Bo Lund- mer att minska snabbare än qvist frän Pensionsskydds- man lyckas skapa nya arbetscentralen talade om längtids- platser inom tjänstesektorn. 'ilbetslöshetens inverkan pä Det betyder att vi kan fä mer pensionssystemet. Enligt hans medel till kostnaderna för den uppfattning kommer en fort- sociala tryggheten endast

genom att beskatta produktion i stället för arbete, sade Lundqvist.

Han föreslog ocksä att arbetstagarnas socialskyddsavgift skall uppbäras antingen heli eiler delvis pä basis av förädlingsvärde eiler kapitalets exploateringsgrad.

- Dä blir man tvungen att bedöma om belastningen av den sociala tryggbeten fördelas rätt mellan arbete och kapital. Men det är en fräga där det kan vara svärt för Finland att vara föregängare för stora förändringar, trodde Lundqvist.

Regeringsrådet Tuulikki Haikarainen frän social- och bälsovärdsministeriet presenterade ett förslag tili lagändring som skall förenbetliga förfarandet vid sökande av ändring i pensionsbeslut bäde inom den offentliga ocb den privata sektorn. Försäkringsdomstolen, som fungerar som specialdomstol i alla socialförsäkringsärenden, föresläs bli bögsta besvärsmyndigbet oberoende av pensionssystern.

Avsikten med förslaget är att garantera att enbetlig och tillräcklig medicinsk sakkunskap tillämpas i alla ärenden som gäller invalidpensioner ocb individuell förtgidspen-

~ 1åräven med stor '''J~

rundtur i Bryssel

Välj bland vAra utflykter: -Paris sladsrundtur

-Målamas Montmartre -Solkungens Versailles -Nallklubb Moulin Aouge -Bållur på Seine -Parisisk afton med slämning, musik och dans Avresa: 15.4.95 [1 dagalj Pris 3450.- (haIvpensionspaket410.·)

I år dlÖm och verldighet, och bjuder Er på en oförglömlig blomsterprakt med Mainau vid Badensjön och Blomstertåget i Holland. Men även snöklädda alper i Schweiz, Schwarzwald o. Rhendalen ....

Avresa: 21.4.95 (9 dagwj Pris 4950.- inl<!. resor,mat,holeU, Iätjor,flyg,utfty1<teroch reseledano

TRYGGHETEN 'FÖR DE ÄLDRE o ..

FAR INTE AVENTYRAS Pensionema är välfärdens kärna.

Dem måste vi slå vakt om i alla situationer, också vid de förestående nedskämingarna av statsutgiftema.

INGVAR S. MELIN SFP / Helsingfors

sioD.

- Lagförslaget kommer att öppna den väg som socialförsäkringssystemet redan under flera är stakat UI för att tinna en enbetlig praxis för pensionsbesluten, sade Haikaraineo.

Jarl V. Hellströms minnesfond ströms minnesfond utbetalas eningen i Tammerfors r.f.

Grankulla Svenska PensioBästa pensionärer! Kom detta är 17 stipendier a 800:-.

Ingä Pensionärer Lf. närer r.f. ibäg att använda förbundets Föreningarna bar i cirkulär Pensionärsföreningen Korpo Pensionärsförening byllnings- ocb kondoleansombetts ansöka om stipendiOlympa r.f. r.f. adresser. Priset är mk 50:-.

Frän fonden Jarl V. Hell- er.

PensionärsförSvenska Föreningar som beställer minst 10 adresser fär mk 5:- ,--_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ provision per adress.

Följande föreningar bar utlöst adresser under andra balväret 1994: Tenala Pensionärer r.f.

Vanda Svenska Pensionärer r.f.

Pojo Pensionärer r.f.

Kyrkslätt Pensionärer r.f.

Inte mindre än 321 svar inkom pä God Tids julkryss.

Vid dragningen gynnades fö!jande fem "kryssare" som har bokpriser att se fram emo!: Margit Sjöblom, 25700 KIMITO, Marita Söderström, Jungfrustigen 6 A 14, Genom on anvtlnda 00140 HELSINGFORS, CancersHftelsens adresser Margit Berg, Prästhagsvägen stOder nl kampen 6 I, 66270 PÖRTOM, Karin mofcancer.

Norrbo, 66270 PÖRTOM, V{Jro odresser erhOlles Ir6n bonkor. bok·. btomsl.r· och och Sven-Ingmar Lindqvist, popporshondlor, bogravnlngsbvr6or, Högbackagatan 11, 22100 R-l<losl!or soml16rdigl loxlodo p6 MARIEHAMN. vörf kantor.

Vi gratulerar vinnarna ocb Elisobetsgoton 21 tackar alla dellagare för visat 00170 HElSINGFORS Tel. 9800 43 000 intresse. Och i dagens God med lokolsomtolsovgift Tid finns igen ett nytl, spänCANCERSTIFTELSEN nande kryss.

321 med i julkrysset

~~~~~~as Da'-IS underbara r;

e

Aestauranger

TRADITIONELL F1NlAND5-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPEClAUSERAD pA MOTEN OCH FESTTILLSTAUNINGAR SMAKUG MAT OCH VANUG BETJÄNING. VALKOMMEN. GEOAGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 9O-64t 101. ___ 7~ ___

I BESTALLNINGSBUSSAR '

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BOAGÅ Tel. 915-5243993

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA IngenJorsv 4.

Tel. 915·531865 Beställningsbussar.

Aesebiljeller genom

ALBINS RESOR

M &0 MAJORS

KYAKsLÄn 298 7128 - 298 7136

Uselundsvägen 4

tel. 961-356 7455 961-317 5457 65380 Vasa

OPTIKEA

1~I~hl~I~M~1 KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 911-230 161 EKENÅS. Kungsg. 8 Tel. 911 -246 2949

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel. 911 -248 1004

Optlsk specialaffär

~

BACKMANS OPTIK Torgge.tan 9 Tel. 928-19226M11rieharm

KARIS

@~t!a~

FASTIGHETEA TILL SALU

EKENÄS TENALA Idylliskt område med service nära - byggt -93, väl utrustat hus,

tomI 1800 m.' N.vån. 94 m' + ö.vån. 55 m2 olnredd, speclella lösnlngar. 8p 585 1.

10300 KAAIS Tel. 911 ·230 940

~

~

~ . '.. > r

KVRKSLArr OPTIK HSB 5 hus y,d torget tel 2981927

RAUTEMAA YHTiÖT OY LKV(A) LouhentIe 2 Esbo, 91).461 071,949446353

"-

:t

I

~

_0

I

I

l-

I

I

't

~

J

ROMe:R5K

GUDIN~A

~

~-,,-

~

1 ..

~ fl&H fNSTORI

~~"1)(

~\IJ

't:t.~_ KALDAM __ .;./(

Cl::

i

I

I+t~I

KOPA{-r-.!J.--+----~~ .(J.

..

.. ra redaktionen tillhanda senasl den 1 m~ Lösningarna tili della ~ss b~r vaErlund Halmstadsgatan 9, 10900 HANGO. 1995. Adressen är: God Tld;, Ramer , .

Märk kuvertel med "Kryss 1 .

"

t-

-

~O

--\:l

j \

STuPIM

()

Namn: ............................................................................................

Adress: ............................................................................................................