God Tid 2/1995 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Stor-A1ma och LiU-Alma ger Kimito-glädje! Mittuppslaget.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Årgång 23

Nr2

14 mars 1995

Kimito Pensionärsförening Jyllde 20:

"Se med tacksamhet tillbaka och med hopp och tro uppåt" - Se med tacksamhet tillbaka och med mod framåt, med kärlek åt sidorna och med hopp och tro uppåt. Med dethär citatet avslutade ordföranden Valter Johansson sitt hälsningstal när Kimito Pensionärsförening den 26 februari firade 20-års jubileum på Wrethalla. Cirka 160 personer hade mött upp tili den trivsamma tillställningen.

- Vi ska kunna känna att pensionä~foreningen är tilJ för just oss pensionärer, sa ordföranden Valter Johansson när han hälsade välkommen.

Johaosson riktade ett speciellt lack tiIl de personer som var med om att

grunda roreningen. nämnde speciellt

Han Eija

Francke och Marita Lönnfeldl. - Föreningen ger med sin verksamhet pensionärema omväxling ivardagen, underströk Johansson. Pä mänadsmötena fär vi tWille att diskutera med varann. Vi kan ocksä tala om ett kulturarv som det är vär skyldighet att föra vidare. Var och en ska kunna känna att föreningen är tiIl för just oss pensionärer. Kinllto Pensionärsförening har 214 medle=ar. - Vi skulle kunna vara ännu flera, menade Johansson. Och vi skulle gärna se att vi skulle vara ännu flera. Ju flera vi är, desto starkare är vi ocksä. Jubileumsfesten.inIeddes med pianomusik av Pia KuIla. Man sjöng ocksä

Pensionärsvisan, skriven av

tidigare förbundsordföranden Alfred Smeds. Föreningens sekreterare Hedvig Mattsson hade sammanställt en historik, som hon presenterade vid festen. Ur den framgick att det var Marita Lönnfeldt som gay den första puffen tiIl föreningens tillblivelse. - Vid den tiden ledde hon medborgarinstitutetens pensionärsgrupper, berättade Mattsson. Eija Francke, redaktör vid God Tid, kontaktades. Hon kände till förhällandena pä ön frän sin tid som rektor vid Samskolan. Ett möte utlystes tiIl 22 januari 1975. 72 personer mötte upp vid mötet i Högstadieskolan där Eija Francke ledde ordet och Elly Lindroos skrev ned besluteD. Föreningens Iörsta ord-

forande blev Julius Wikström och föreningeD fick genast god vind i segleD. Man började träffas andra tisdageD i mänaden och vid det Iörsta verksamhetsihets uppgäng hade man redan 138 medle=ar. Man utlyste ocksä en emblemtävling för föreningen . Julius Wikström avlöstes pä ordrorandestoleD av Torsten Lindroos och foreningeDs tredje ordförande var Yngve Österberg. Mattsson berätlade om föreningens verksamhet som bl.a. upptar resor i olika väderstreck, utfårder tili förbundets vinter- och sommardagar, besök av olika föreningar och organisationer, teaterresor o.s.v.

Forts. pA sido 11

"Pensionärerna Fortsatt hög arbetslöshet har inte kommit hot också för pensionärer lindrigare undan" 1 Finland har vi nästan 1.< miljoner röstberättigade pen- Den 20.2.95 sände, pensionärer. Pensionärema är in- sionärsorganisatlonernas delegation följande slnite nägon enhetlig grupp, bland dem finns det bäde väl- velse tilI samtliga partier, lottade och mindre Iycldigt som nominerat kandidater i riksdagsvalet. Melottade, pä samma sätl som ningen är att efter valet exempelvis bland barnfarnilrikta en ny slnivelse tili jema. Det finns pensionärer vilkas livsgrund är i ordning, dem som blir invaIda i men även pensionärer i dag- riksdagen. ligt trängmäI. 1 slutet av 1993 var den stor del av pensionärema är genomsnittliga pensionen tvuDgna atl ko=a tili rätla 4.673 mk i mänaden. Den pä en pension som understiger genomsnittliga pensionspro- 3.000 mk i mänaden. centeD för pensioner som erVi motsätter oss skarpt den läggs var endast ca 48 plO- uppfattningen att pensionärercenl. Skillnadema i pensioner na skulle ha kommit lindrigavar stora belOende pä bo- re undan under den ekonomisningsorl, kön och slaget av Fom. pA sido13 pension. En anmärkningsvärt

Stor arbetslöshet innebär såväl lönebortfall som pensionspremiebortfaIl. Det innebär risk för högre premier

- Fortsatt hög arbetslöshet

är den stÖTSta riSken också för pensionärerna, säger Lauri Metsämäki, SDP.

ochJeller lägre pensioner. Detbär framgår av den lilla enkät God Tid har gjort bland tre riksdagskandidater: Håkan Nordman, Sfp, Lauri Metsämäki, SDP och Janina Andersson, Gröna förbundet.

God Tid tiIlställde de tre kandidaterna två frågor. Den första gälJde vad kandidaten ifråga viII göra för att tillvarata pensionärernas intressen i det fall ban eiler bon blir vald tili riksdagen. Den andra frågan gälJde vilka risker för pensionärerna kandidaten ifråga ser. Som exempel nämndes böjd pen-

sionsålder, bögre premier och avgifter än andra medborgargrupper, lägre pensioner.

- Dagens pensionärer har förmodligen en tryggare situation än morgondagens pensionärer, be/arar Håkan Nordman, Sfp.

De tre kandidaternas svar på sidan 15.

- Ologiskt med höjd pensionsålder, tycker Janina Ande~son, Gröna förbundet.

Stor-K1as och Lill-Kas Kyrkodagar hålls Vågar vi bli sjuka? på Lurens i sommar! i Vasa i sommar. Sidan 7.

Sidan13.

Sidan 7.

__ Från redaktionen_

Andra inte indexsystemet Det nuvarande indexsystemet för justering av pensionema är för tillfillet understäJlt granskning i tvenne arbetsgrupper. Den ena är tilIsatt av arbetsmarknadsorganisationerna ocb pensionsförsäkringsbolagen ocb den andra av social- ocb bälsovårdsministeriet. Arbetsgruppernas uppgift är att Idargöra behovet av ändringar i indexsystemet. Arbetsgrupperna skall ha sin uppgift slutförd denna vår. Då pensionslagama stiftades tog man i bruk indexsystemet, vars uppgift var att garantera pensionemas följsarnhet i förbållande tili förändringama av levnadskostnader ocb löner. Systemet bar visat sig fungera tillfredsställande. Pensionärema har genom detta garanterats den för v:uje person nödvändiga grundtryggheten. Tryggandet av pensionernas följsarnhet i förhållande tiIIlöner ocb kostnader är i dag en av grundstenama i den finländska pensionspolitiken. 1 den diskussion som förs om den statliga lånebördan ocb en uppdämning av lånebehovet har en revidering av pensionsindexsystemet förlS fram som en faktor som bör beaktas när man överväger nedskärning av de offentliga kostnadema. Grundema för en försämring av pensionsindexet är minst sagt tvivelaktiga. En försämring av levnadsvillkoren fOr en stor grupp medborgare leder ingalunda tili den balans i statsbusbållningen som man eftersträvar. Tvärtom. Pensionärema bar motiverade skäl att motsätta sig eventuella försämringar av indexsystemet. Uteblivna ocb

Jim är riktigt rörd. Flera riksdagskandidater har de senaste veckoma kontaktat bonom och påpekat att de har någonting mycket viktigt att säga God Tids läsare. De är upprörda över bur ilia pensionärema blivit behandlade. De kan överhuvudtaget inte förstå en dylik inställning från beslutsfattamas sida. Skulle redaktöm kunna tänka sig att de skulle få litet textutrymme

i den förträflliga tidningen God Tid? Jo, det kan redaktörn tänka sig. 1 all synnerbet som vi deIdarerat att vi kommer att ba en öppen ocb liberallinje när det gäller God Tid och riksdagsvalet. Debatten ska vara fri och kandidater från olika partier ska få komma tili tals. Det som dock förvånar Jim är att detta positiva intresse för pensionärema och deras problem inte bar kommit fram tidigare. Jim skulle gärna ha publicerat debattartiklar ocb insändare om pensionäremas problem redan långt tidigareom någon bara skulle ba skriviI. Speciellt förvånar det Jim att ingen av de som nu skriver så gärna ocb så flitigt spontant tog tili pennan och skrev av sig sin ilska då när besluten om Idara försämringar för pensionärema gjordes. D1I fördes ingen debatt aIls från deras sida - i v:uje fall inte i egen tidning ...______....__...;.""'!"__________________...;;._____J , pensionäremas GodTid. Eftersom vårmötet 1995 bålls samma dag som God Tid Nr 2/95 utkommer eiler, tvärtom, tidningen råkar utkomma samma dag vi har värt möte i Tammerfors vili jag för tidningens läsare också delge den rapport jag framlägger för mötesdelegatemas godkännande. ÅI 1994 var ett bändelserikr år. Traditionellt arrangerade vi pensionärssarnlingar ocb många resor. 1994 års nybeter var 1) skrivartävlingen "Minnen från gamla tider". 28 bidrag lämnades in. De fem bästa bidragen prisbelönades ocb publicerades i God Tid. Gärda Westerlund etta. Nybet 2) var frågesportstävlingen med nästan 50 deltagande lag. Finalen arrangerades i samband med kulturdagen i Sibbo. Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors segrade före Malax Pensionärshemsförening ocb Tenala Pensionärer r J.

z o ::u o s:

» z

r,.

Högmoral ochärlighet måsteockså löna sig i politik ochekonomi

beskuma justeringar har snedvridit fOrhållandet mellan pensioner och löner ocb levnadskostnader. Såsom exempel må nämnas, att under fjolåret steg levnadskostnaderna med 1,7% ocb lönema genomsnittligt i stort sett i sarnma mån. Lägger man därtill böjda sjukvårdskostnader och serviceavgifter samt pålagor av skattenatur har pensionäremas realinkomst enligt vissa beräkningar sjunkit med inemot 10% i förhållande tilIlöntagamas. Man frågar sig burudan situationen kommer att vara nästa årsskifte när man beaktar årets justeringar av pensionerna i förbållande tili nivån på löneavta!en på arbetsmarknaden. De riksomfattande pensionärsorganisationemas delegation, dit Svenska Pensionärsförbundet bör, bar i en gemensam skrivelse tili de politiska partiema inför vai et, men särskilt med tanke på den nya riksdagen, krävt inte enbart att indexsystemet i nuvarande form bibebålls utan även att de "infrusna" indexandelama utbetalas tili pensionärema. Detta bör ske för att återstäJla det ursprungliga förhållandet mellan löner ocb pensioner. Motiven för ett bibebållande av indexsystemet i nuvarande form är grundmurade. Varken regering eiler arbetsmarknadsorganisationer bar rätt att balvera pensionsindexet, än mindre genomföra försämringar av systemet. Kravet på ett bibebållande innebär inte att pensionärema skulle vara ute efter oskäliga nya fördelar. Indexskyddet i nuvarande form garanterar att alla sarnhäJlsgrupper behandlas likvärdigt ocb att pensionärema får det som andra redan tidigare fått. Ragnar Hansson

re får hyra ut den loka! vi köpte 1989 har hyresintäktema fallit bort. Det beryder att de aIlmänna kostnadema väsentligt ändrats trots att vi gjort vissa inbesparingar på: löner ocb sociala kostnader, möteskostnader, porto och kanslikostnader järnfört med budgeten. Också Studiecentralens nya bestärnmelser, när det och tagits i bruk. God Tid har utkommit med gäJler att ersätta kostnadema 7 nummer. Sidantalet uppgick för kurser som arrangeras getili 124. God Tid ser som sin mensarnt med dem har förfrärnsta uppgift att verka som särnrat resullatet. De ansökta bidragen från kontaktlänk mellan förbundet-föreningama och de en- PAF följde tidigare års siffror, skilda medlemmama. God vilket vi undermedvetet räkTid utgör en central faktor i nade med. Konstsamfundets Svenska Pensionärsförbun- bidrag belt enligt budgeten 5.000,-, för museiavgifter undets upplysningsverksarnhet. Ökade kostnader för God der sommardagen och 5.000,Tie!, främst postning, tryck- för God Tid. Slutresultatet, en förlust på ning ocb moms ger ett minusresullat p1l mk 53.000,- jäm- mk 11.590,18, motiverar en höjning av mediemsavgiften fört med budgeten. Pensionärssamlingama gay enligt höstmötets beslut ocb bör inte ses som någon kataett litet överskott. På grund av att vi inte läng- strof.

JERKERS RUTA

I vintersarnlingen i Esbo deltog 300 pensionärer. Sommardagen i Kimito samlade 900 pensionärer ocb i kulturdagen i Sibbo deltog 250. Pensionäremas intressen bar bevakats i sarnarbetet med landets övriga pensionärsförbund. Pem föreningsledarkurser har arrangerats och traditionsenligt har ocks1l motionsdagar bållits bäde p1l Norrvalla och Solvalla, med talrikr deltagande. Reseverksarnheten har varit livlig. Under året har den loka! vi inköpte år 1989 restaurerats

Nu tror jag dock beslutsfattama kommer att ha pensionäremas ögon på sig mera än tidigare. Beslutsfattama ska vara medvetna om att pensionärema kan ge dem sitt stöd. Men de ska också vara medvetna om att detta stöd kan utebli om pensionärema upplever det som om de blivit "bedragna" av beslutsfattarna. Det är bara bra om pensionärema fOljer med hur beslutsfattama agerar i för pensionärema viktiga frågor. Går beslutsfattama mot pensionärema ska de heller inte vänta sig pensionäremas stöd i vai. S1I enkelt är det. På ta! om vai och valkampanjer kan det vara på sin plats att påpeka att pensionärema bör vara vaksamma beträffande kandidatens valkrets. Åtrninstone här i västligaste Nyland förekommer mellan MTV:s prograrn kan-

didatreldarn från Åbo södra valkrets utan att det frarngår att kandidaten ifråga representerar Åbo södra valkrets och inte Nylands valkrets. Ta ordentligt reda på att kandidaten ifråga faktiskt är kandidat i din egen valkrets.

1 vilken mån förekommer vänijänst inom pensionärsfcireningama? Jag har inte situationen Idar för mig. Säkert förekommer vänijänst. Men hur organiserad denhär verksarnheten är vet jag inte. Vi ska dock minnas att det bland oss finns ensarnstående pensionärer som kanske inte deltar i vår verksarnhet. De har kanske inte s1l många anhöriga, de får inte besök och pähälsningar, kort sagt umgänget med omvärlden är ganska sparsarnt. De skulle kanske vara enbart glada över ett besök, över en möjlighet att få prata bort en stund med en medmänDiska. Personligen tycker jag dethär vore en mycket fin verksarnhet för pensionärer som ännu är aktiva och har hälsan: att komma ibåg bröder och systrar som kanske inte har det sll Iäti, som är ensamma och utan kontakter tili andra mänDiskor. Ring upp och fråga om du får komma över och prata bort en stund. Jag tror dehär stundema skulle vara givande för bäda parter. Denhär verksarnheten behöver ju inte gäJla enbart pensionärer. Den kan gäJla också mänDiskor som ännu inte är pensionärer. Jag vet att t.ex. Röda Korset pII en del orter har sina vängrupper. Men det finns säkert utrymme för flera utövare av denna verksarnhet. Nästa God Tid utkommer 2 maj. Tili dess: ha det så bra!

DRAGSFJÄRDS PENSIONÄRER r.f.

TRYGG PENSIONERING!

20-års

Den sittande riksdagen struntade i pensionärernas ekonomiska trygghet genom att förkasta de berättigade indexhöjningarna. Endast en sådan person som själv är pensionär viII och kan värna om pensionärerna in i det sista. Jag viii och kan göra det!

~ i FURULUND söndagen den 23 april1995 kJ. 16.00. Buss avgär frän Wendelins kJ. 15.00 via Dalen - Öljan - Strandvägen. Bussen avgär frän busstationen kJ. 15.15 via Söderlängvik. Buss avgär frän Björkboda kJ. 15.20 via Skänpusten - Rosendal - Sunnanä - Genböle gamla väg. VÄLKOMNA Styrelsen

Ditt bästa riksdagsval över partigränserna:

VERKSAMHETSKALENDER ... SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

SOMMARDAG INARPES den 7 juni Tidsprogram klo 13-15 Mat 15.00 Festprogram på Fagerö festplats 16.30 Kaffe 17-20.00 Dans Anmälningar helst föreningsvis tili förbundskansliet tel. 90-791 895 (Marianne Sandell) senast 8.5.1995. Deltagaravgifterna mk 120,- inbetalas föreningsvis senast den 8 maj tili förbundets konto: Sparbanken Aktia 405511-40001177 eiler Postgiro: 800012-1203958. VäI mött på Fagerö i Närpes. Svenska Pensionärslörbundet r.C.

VALBAR MOTION pä

Förbundets motionsdag pii Solvalla onsdagen den 10.5.1995 blir de aktiva pensionäremas stormönstring. Du kan välja vilken motionsgren du vill. Alla smakriktningar skalJ tillgodoses. Meddela i samband med anmälan vad du vill syssla med under motionsdagen. Nägra f6rslag: - vandring - naturstig - orientering - pilkastning -paddling -rodd - bollspel -boccia -dans,m.m. Anmälan senast 28.4.1995 till f6rbundskansliet; tel. 791895 belst föreningsvis. Deltagaravgiften mk 100 inkluderar luncb ocb tvä gänger kaffe under dagen. Konto Sb Aktia 405511-40001177. Frän Helsingfors reser man med tilg till A1berga kI. 8.22, fortsätter med turbussen klo 9.05 frän A1berga till Solvalla. Retur frän Solvalla kI. 15.05. Motionsdagen arrangeras i samräd med Svenska Studiecentralen. VäI mött i motionens lecken!

Samhällskurser 20.4. 27.4.

Preliminärt program: 09.30-10.00 Kaffe 10.00 Kursen öppnas av ordfOraode Ragnar Hansson. Vilken är pensionärsrörelsens uppgift i stat ocb kommun? Ordf. Ragnar Hansson 11.00 Hur päverka pä lokalplaoet? lnledare en ledande kommunaltjänstemao 12.00 Lunch 13.00 Hur päverka myndigbeter och beslutsfanare pä riksplanet? lnIedare en statstjänsteman eiler rikspolitiker. 14.15 Kaffe 14.45 Sammaofattning och avslutning. Ombudsmao Per Thomasfolk Anmälningar (bögst IVä) (2) per förening tili kansliet i Helsingfors och Vasa senasI31.3.1995. Deltagaravgift mk 70,-/person belalas pä platsen, inkIuderar 2 gänger kaffe ocb luncb. Vardera kursen arraogeras i sarnräd med Svenska Studiecentralen. Svenska Pensionärslörbundet r.f.

Naturkurs i Ekenäs 12.-14.6. 1995. För de praktiska arraogemaogen svarar Naturbruksinstitulel. Preliminärt program: MAndag 12.6. k1. 9.00 Välkomstkaffe, presentation & iokvartering 11.45-12.15 Luncb Skogsvaodring i Ovaomalm Skogens ekologi - kaffekokning över öppen eld 16.30 Middag 18.00-21.00 Bastu Tisdagen den 13.6. 6.00-10.00 Fägelmorgon 10.00-11.45 Förmiddagsvila 11.45-12.15 Luncb Rundvaodring pä Rarnsholmen-Hagen, fOrsommarblommor

18.00 Middag pII Knipao Onsdagen den 14.6. Utfärd tili Ekenäs skärgllrds nationalpark. Picknickkorg med frän kökel. Kursavgiften mk 750,- inkIuderar alla kostoader pä platsen, säväl bättur, som middag pä Knipao. Anmälningar: omgllende tili förbundskaosliet tel. 90-791 895 Marianne Saodell. De 30 först 30mälds anlas tili kursen. lnbetalningar senasl 31.5.1995 tili konlo: Aktia Sparbank Ab 405511-41177. Kursen arraogeras i samräd med Svenska StudiecentraJen. Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Pensionärskurs

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

"Ute i naturen, se och hör"

Jerker Nyberg verksamhetsledare

Motionsdag i Österbotten Fredag den 5 maj 1995 pä Norrvalla i Vörä. Program: kI. 13.00 Välkomstkaffe 13.30 Simning, vattengymnastik,bubbelpool, krafthall, aktiviteter i idrottshallen, boccia, utemotion med naturstigm.m. 15.30 Dans 17.30 Middag Anmälan föreningsvis senast 28 april till kansliet i Vasa tel. 961-317 9070. Deltagaravgiften 90 mk/person inkluderar kaffe och middag. Arr: Svenska Pensionärsförbundet i samräd med Svenska Studiecentralen.

pä Finns folkbögskola i Esbo pä Evaogeliska folkbögskolan i Vasa

Anordnas vid Vöril folkhögskola under tiden 06-08 juni 1995. Upplev hur naturen vaknar under försommaren. Under exlrursioner ledda av kunniga ledare upplever vi fägel ocb fauna i naturen samtidigt som vi blir stärkta till kropp ocb själ. 1 kursens pris ingllr även pensionärsgymnastik, simning, bubbelpool, solarium, tennis etc. Aomälningar ocb närmare upplysningar till kurssekr. Agneta Kock, tel. 961-383 1602. Svenska Pensionärsf6rbundet

FÖREDRAGNlNGSLISTA vid Svenska Pensionärsförbundet rJ.:s stadgeenliga vllrmöte tisdagen den 14 mars 1995 kI. 11.00 pii Hotel Rosendahl i Tammerfors, Pyynikintie 13. Fu11maktsgranskning 1/2 timme före mötets början.

1. Vllrmötet öppnas av orctf6rande Ragnar Hansson 2. Vai av ordförande, viceordförande ocb sekreterare för mötet. 3. Konstateras att mötet är stadgeenligt sammankalJat. 4. Val av tvä protokolljusterare. 5. Vai av rösträknare och tvil fullmaktsgranskare för att granska representantemas fullmakter ocb fastställa de representerade föreningarnas röstetal. 6. Behandling av styrelsens verksamhetsberättelse, bokslut och revisoremas utlätande. 7. Beviljande av ansvarsfribet ät styrelsen ocb övriga redovisningsskyldiga. 8. Ärende som medlem önskar uppta till bebandling. Konstateras att ingen förening, inom utsatt tid inlärnnat nägon fräga för behandling pä vllrmötet. 9. Vllrmötet avslutas.

Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Tenala Pensionärer r.r. Verksamhet våren 1995. 14.3 Förbundets Vinlerdag i Tammerfors 17.3 Möle i Malmäsa k1. 15 med Karis Pensionärer inbjudoa 25.3 Tealer i Falläker ''Hög moral" :>-5.4. Kryssning tili Slockholm (Samarb. komIDitttn arr.) Vecka 17 Möle i Bromarf 10.5 Motionsdag i Solvalla 1 slulel av maj mÖle i Bygdegärden 7.6. Sommardag i Närpes .7. Sommarteater pä Raseborg Sänggruppen övar varannao lorsdag i Wesleräsa k1ubbrurn. Seniordansen övas i Malmlsa varje onsdag.

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.r. Gymnastik mändagar k1. 9.45 Seniordans onsdagar k1. 9.30. Kören onsdagar k1. 11.00. 15.3 22.3 29.3 5.4 12.4 19.4 21.4 26.4 3.5 5.5 10.5 17.5 24.5 31.5 7.6

Dragsfjärds Pensionärer 26.03

Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.r. 15.03.95 22.03.95 29.03.95 03.0405.04.95 05.04.95 12.04.95

Arbetsmöle pä dagcentralen. Luncb pä resl. Gröna Kajen. Besök av pol.mag. Kaj Berglund Aktia Bank bjuder pä kaffe. Västoyl. sarnarbetskomIDittens kryssning tili Slockholm. Arbetsmote Besök av redaktör Magnus Torsell frän Haogö Tidningen. Arbetsmöte

LOGO FÖRSPF

19.04.95 26.04.95

"Valborgsmässa" med besök av

Förbundsstyrelsen utlyser en tävling utan pris (endast evig ära) bland f6rbundets me.dlemmar för at! r.ä fram et! emblem för förbundet. Tävlingsbldragen mlamnas till förbundet senast 1.4.1955.

03.05.95 10.05.95 17.05.95 07.06.95 17.06.95

lektor Maria Colliaoder-Saanio. Arbetsmöte. Vllrlunch pII HSF Utfärd tili Kotka. Förbundets sommardag i Närpes. Allsång i Fagervik.

Kaffeträff Distriktsmöte Frägesport Modeuppvisning Besök: Vasa stadskyrka Kaffeträff Hemliga resao (Fredag) Kaffeträff med föredrag Klubbmöle Norrvalla, motionsdag Klubbmöle Klubbmöle KlubbmÖle UI och äler tillsammans Förbundets sommardag pä Fagerö

Teaterresa tili Falläker där mao visar Hög moral. Bussen avgllr frän Wendelins garage k1. 13.15 via Dalen-Öljao och Straodvägen. Frän busstationen k1. 13.30 via Söderlängvik.

Seniorer från när och fjärran! Grupper pä resa i Nyland, stanna upp för et! mä! ma! eiler katte pii. Servicebuset Linda i Sibbo, Söderkulla invid riksväg 170. Samtidigt kan du bekanta Dig med vllr verksamheI. Vi bar även ypperliga mötesutrymmen f6r 0-100 perso-

nero "Linda-hemmet i Söderkulla toppen inom äldreomsorgen" kunde vi läsa i God Tid 7.12.94 eiler "Linda - et! IyckIigt hem f6r ä1dringar" Hbl 22.10.94. Ring 90-278 6210 så kommer vi överens om besöket.

GörSOMMARDAGENINÄRPES tili en trevlig utfärd tillsammans med Svenska Pensionärsförbundet! 6-8juni199S DAG 1 Tisdag 6 juni

Start från Hangö via Ekenäs-Helsingfors tili Tammerfors. Där intar vi en lätt lunch. Guidad rundtur. Resan fortsätter mot Vasa där vi checkar in på Hotell Tropicland ia. Middag på hotellet och därefter trevlig samvaro. DAG 2 V i har hela förmiddagen på oss. Onsdag 7 juni Den som önskar kan börja dagen med ett uppiggande bastubad och simning i Tropiclandias underbara badparadis. Eiler en morgonpromenad i den vackra omgivningen. Frukost på hotelle!. Ca kl. 11.0G--12.00 tiden avfärd mot Närpes där sommardagen börjar med lunch, program, kaffe och dans. Efter sommardagen kör vi tillbaka tili Vasa och Tropiclandia där en god middag väntar oss. V i kan fortsätta dansa, om vi ännu orkar efter dagens digra program. DAG 3 Badparadiset välkomnar oss igen för Torsdag 8 juni ett morgondopp. Frukost på hotelle!. På fönmiddagen bekantar vi oss med Vasa. Därefter kör vi söderut längs kustvägen mot Bjömeborg, där vi intar vår lunch. Färden går vidare mot Huittinen-Helsingfors-Ekenäs och Hangö. PRIS 1115:-/person i priset ingår: bussresa chaufförens och reseledarens tjänster två hotellövernattningar i dubbelrum på Hotell Tropiclandia 2 frukostar 21uncher 2 middagar 2 guidade rundturer

, \ ,

Sommardagens avgift mk 120,- ingår inte i ovannämnda pris. Betalas in på konto Aktia Sb 405511-411n senast 8.5.95. Anmälningar och mera infonmation ger Ann eli Hofer tel. 911-241 3185, Marianne på kansliet tel. 90-791 895, Lindholm Lines tel. 911-241 680B. Svenska Pensionärsförbundet r.f.

OBS

En päminnelse om SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS RESOR Det är mycket gJädjande att sä mänga pensionärer vili ut och resa! Därför har vi med glädje uttökat antalet resor. HÖGA KUSTEN 14-18 juni slutsäld platser finns tili 27-31 maj 16--20 juli 18-22 september SAIMEN VIBORG

04-06 juli 08-10 augusti ännu en likadan resa görs 26--28 juni

Välkommen med tili Lofoten i Norge! 25-31 juli 1995 25 juli Vasa- Sundsvall Silja Festival avgår tili Sundsvall från Vasa kl. 11.30. Lunch ombord. Ankomst tili Sundsvall kl. 18.30. Middag och övernattning i Sundsvall. 26 juli Sundsvall--Trondheim 460 km Avresa efter frukost. Stopp för individuella måltider. Vi kör sedan vidare tili Trondheim, där vi bor centralt. Middag på en av stadens restauranger: 27 juli Trondheim-Mo i Rana 490 km Frukost och avresa. Dagens mål är Mo i Rana och färd en går längs E-6 över Steinkjer, Namdalen och Mosjöen. Stopp fö r individuella måltider under resan. Vi tar in på vårt hotell i Mo i Rana för middag och övernattning. 28 juli Mo i Rana-Bodö 250 km Frukost på hotellet före vi kör norrut genom Dunderlandsdalen tili Saltfjell et, där vi passerar Polcirkeln. I Polaracirkelhuset deltar vi i "polcirkeldop" före vi fortsätter norrut över Salten tili Fauske och Bodö, där vi tar in på vårt hotell för middag och övernattning. 29 juli Bodä-Lofoten 150 km + färja 4 timmar Tidig frukost före vi startar på en av resans höjdpunkter, den nästan 4 timmar långa båtfärden över Vest-Fjorden tili den yttersta Lofoten. Här har små fiskelägen klamrat sig fast, havets rikedom gav grunden för liv. Med bussen fortsätter vi genom Lofoten tili Kabelvåg. Här skall vi bo och äta så nära havet som möjligt, - i båthus, precis vid Nordsjöakvariet. I den Ijusa sommarkvällen tar vi en liten tur tili Svolvär, Lofotens huvudstad som ligger under den kända tvillingtoppen "Svolvärgeita". 30 juli Lofoten-äverkalix 545 km + 1 färja Tidig frukost före vi startar på en av resans längre etapper tili Överkalix i Sverige. Vi kör tili Fiskböl och tar färja över tili Melbu före vi fortsätter tili Stokmarknes, Sortland och tili Bjervik. På denna tur passerar vi några av de mest imponerande broarna i Norge, Hadsel, Sortland och Tjeldsundet passeras snabbt och enkelI. Lite före Narvik tar vi av vägen inöver längs Rombakfjorden och upp på Björnefjäll, där vi överskrider gränsen tili Sverige. Första stad på svenska sidan är Kiruna och vi fortsätter därifrån via Malmberget ned tili Överkalix, där vi tar in på vårt hotell för middag och övernattning. 31 juli Överkalix-Umeå-Vasa 5<!0 km Efter frukost kör vi från Overkalix längs E-4 mot Umeå. Vi passerar städerna Luleå-Piteå-Skellefteå. Båten tili Vasa avgår kl. 17.00 och är framme i Vasa kl. 21.30. Priset för resan är 3885 mk om minst 40 personer deltar. Priset inkluderar: Busstransport med långfärdsbuss 7 dagar, 6 hotellövernattningar med 6 frukostar och 6 middagar, lunch på båten första dagen. Polarcirkelseremoni på Saltfjellet. Färjbiljett BodäMoskenes, färjbiljett Fiskböl--Melbu, färbiljett Vasa-Sundsvall, färjbiljett Umeå-Vasa. Reseledarel guide. Preliminär anmälan och frågor tili ombudsman Per Thomasfok i Vasa tel. 961-317 9070 senast 26 maj 1995.

slutsäld slutsäld

Operafestspelen i Nyslott "TOSCA" 11-12 juli Anmälningar och mera information ger Anneli Hofer tel. 911-2413185, Marianne pä kansliet tel. 90-791895, Lindholm Lines tel. 911-241 6808.

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

GOD MAT Gllfl1>p 1 TRIVSAM OCH '#://! RYMLIG MIUÖ. VÄLKOMNAl }.p-v.\

v.(i>t.~

MYUYlAMPI AISTAUAANIS 03100 Nummela teler.x 912-335 087 biltel. 949 446 374

t. 912-335171,

SOLVALLA IDROTTSINSTITUT

om tryggheten och välfärden. Eftersom staten ocksä i framtiden blir tvungen att skära ned sina utgifter behövs politiker med ett soci alt samvete ocksä i nästa riksdag. Kärnan i välfarden bör vara en fungerande samhällsservice för all a: god utbildning, sjuk- och hälsovård av hög kvalitet samt en god äldreomsorg och barndagvård. Ett villkor som pensionärsorganisationema fOrlsättningsvis kräver är att pensionärema inte belastas hårdare än andra medborgare av beskattning, prissättning och avgifter. Presidentvalet 1994 blev en finlandssvensk höjdpuokt. Men det är riksdagsvalet som avgör möjlighetema att tillgodose den svenska ocb tväspräkiga befo1kningens särskiJda behov i samhälJet. U nder krisåren har det varit livsviktigt att ha svenska politiker med vid de bord där besluten fattaso Med en stark sveosk representation i nästa riksdag och regering kan den sveoska och tväspräkiga befolk:ningen bäst bli rättvist bemött. Detta är, inte mmst för en finlandsvensk pensionär, ett tilIräckligt argument för att rösta i riksdagsvalet nu pä söndagen. Per Thomasfolk

LINDHOLM LINES BUSSRESORI

Nu ördet dags att boka plafs p6 v6rens bussresor, bl.a.: * Blommonde Keukenhof oeh underbara Brygge (Endosl n6gra plotser /(Vori) .......................... 30.4-8.5 * NormandlfrBelglen-Tyskland ............................. 1~24.5 (-Veleronreso-. boka senosl 16.41) * Höga kusten - Hö/slngland...................................27-31.5 (DBSI Ny resol Flnns e) I brosenyren) * Norge - splrande försommarnatur ........................ 5-12.6 (sueea 1,6n I 001 - nu I 6r Igenl) Bland sommarens oeh höstens dlgrc utbud av bussresor vIII vi spec/elff nömna: * Norge med Hurtlgruten .. ... .................................... .4-11 . 7 * Danmark-sommarvaekraFyn ........................ ... 13-19.1 * Tyskland I Luthers lotspör ............................... ...... 29.1-4.8 (Under populäro Ingemar Rlngqvlsts lednfngl) * Det b östa av Skoftland .... ...... .......... ... ... .... ... ... .... 15-24.8 * Sehwelz - med Frankrlke. Luxemburg oeh Holla nd .. ........................................................... 2-10.9 * Plttoreska Franken - en vfnresa ..... ....... ................ 2-10.10 OBSI P.g.a. Sfija Unes tldlabellsändrfng är dalumen lÖi en Höga kusten - Höfslngland-resa ändrod tili 16-20.7. (Se brosenyren S. 1B)

Du har völ (6ft v6r b rosehyr BUSSRESOR 1995? Om /nte - rlng görna s6 postar vi den tili Dlgl Du ör ocks6 völkommen att ringo tili oss s6 vi kan berätta merc om v6rc Intressanta bussresori

Motion och tyska i praktik 2-5.5.1995

Riksdsagsvalet den 19 mars blir det femte valet inom fyra är. Under de gängna fyra åren har folket hela tre gänger flitt sin röst hörd, i kommunalvalet hösten 1992, i det första direlcta folkvalet av president i tvä omgängar vintem 1994, samt i folkomröstningen om EU-medlemsskapet hösten 1994. Vårt land har genomlidit sin värsta ekonomiska kris pä deceDDier. En rekordhög arbetslöshet. En bankkris som sätter bestäende spår. En statsskuld som slår alla rekord. Resultat av detta är drastiska nedskärningar i de offentliga utgiftema. Den sittande riksdagen fick lov att l ära sig hur man fördelar knappheten, inte ökad välfard. När knappheten fördelas käoner sig nästan alla orättvist behandlade. Arbetslösa med bostadsskulder, överskuldsatta personer och pensionärer med läga pensioner och stora sjukdomskostnader har tvingats söka hjälp hos frivilliga organisationer. Samhället har inte alltid hittat nöden där den är störst. En sak mäste finländarna kuona Iita pä: ingen nödstälJd får lämoas ät sitt öde. Sä är inte fallet i dag. Därför behövs handlingskraftiga poli tiker som vi kan Iita pä i nästa riksdag. Årtionden av ständigt förbättrad levnadsstandard bar avbrutits av nitliotalets ekonomiska djupdykning. Besvikelsen bland pensionärer är förstäelig och misstroendet mot det politiska systemet utbrett. Det ligger nära tillhands att protestera. En bojkott av valet gör dock ont värre. Genom att rösta kan du päverka vem som slår vakt

Kom öven Ih6g aft vi skröddarsyr resor för grupper s6vöI /nrlkes som ufr/kes. V/ gör progra mförslag oeh sköter alla arrangemang (ör Dln gruppo

arrangerar en kombinerad kurs

för alla som är intresserade att uppfriska sina språkkunskaper i tyska och motionera. Som "krydda" görs en utfl ykt, frågesport, skapande verksamhet o .s.v. enligt önskemål. Kursavgiften är mk 890,- och inkluderar kost, logi och undervisning (+ ev. materialkostn ader). Förfrågningar och anmälningar tili Solvalla IdrottsinstituVRaila Salomonson, tel. 90-860 722 senast 13.4.1995.

Ob-ombudsmannen har ordet

HOTELLI --".00--

'---"._KUNINKAANTIE

ttaraLKUH08'i'AoEN D80

vAr oH.rt Tel 90· 859 191

Bussbolag * Buss"uebyr6

LINDHOLM LINES Horsbäck *10600 Ekenäs * 'I.t (911) 2416808

Riksdagsval * Riksdagsval * Riksdagsval * Riksdagsv.al

-:. .";!"",::i1 .

* Riksdagsv.aJ ;-,-:. ~~~: . .;-. :':;' ~-

".'~~-'~~'~:;~<i-~~

Fredrik Almqvist:

Pensionärernas besvikelse är helt berättigad! Jag tyeker att regelingspartiema, även SFP, under den gängna riksdagsperioden bar svikit de genuint mänskliga finlandssvenska intressena. De finlandssvenska intressen8 har drabbats speciellt hårt dä skolan, bögskoloma, dagvärden, sjukvärden, bamfamiljema oeb pensionäreroa varit tvungna att bidra tili spartalkot i oproportionerligt stor utsträekning. Vi finlandssvenskar beböver en stark oeb fungerande gemenssam sektori Därför kan man säga, att SFP i nuvarande regering prioriterat de välbärgades oeb kapitalägande ktetsamas intressen framom de genuina finlandssvenska, pensionäremas, barofamiljeroas, studerandenas oeb värdbehövandes intressen pä mänsklig nivä. 1 spartalkot bar arbetare, löntagare, tjänstemän, bamfamiljer oeb pensionärer samt den "gemensamma sektoro"

nu varit betalande part. Vi bar tviDgats betala för kasinoekonomins misstag oeh bekostat

ovannämnda "stödekoDomi", näringslivets skuldsanering oeb exportindustrins stora vinster via devalveriog, permitteringar, arbetslöshet, bankstöd oeb skyböga skatter. Pensionäreroa bar dessutom b!.a. drabbats av böjda premier, bögre medieinkostnader oeb minskad rätt tili avdrag i beskattoingen. Nu inför valet bar regeriogspartiemas kandidater, sittaode riksdagsledamöter oeb personer med infIytelserika poster i det egna partiet, börjat ta avständ frän den förda politiken. Man bar i aIIt bögre grad tagit tili sig de argument beträffande rätrvisa, sparsamhet oeb den gemensamma sektoros betydelse som t.ex. jag frarnfört under tIere ärs tid oeb speciellt under det gängna äret. Men dä nästa riksdag sam-

las är jag rädd för, att man inom SFP oeb bögero igen sviker löntagaroas, pensionäreroas oeb barnfamiljeroas intressen. Att man igen försöker privatisera oeb avgiftsbelägga vära gemensamma goda oeb billiga tjänster. Att man i stället för att ge ~änster oeb service efter beh.ov äterigen gär in för att dela ut pengar oeb köpsedlar ät alla utan behovsanpassning. Sä har man ju nu gjort. Gett. lika myeket ät de som inte behöver som ät de som bar angelägna behov. EIler rentav tagit mer av de mindre bemedlade oeb lätit de rikaste sko sig t.ex. genom den läga kapitalbeskattoingen. Pä sä sätt bar ju pensionäreroa drabbats av mänga orätrvisa pålagor oeb kostnader under de senaste ären. Nu mäste penslOnareroas ställning tryggas inom ramen mr ett förtroendefullt samarbete oeb ett belhetsprogram

Mångsidigt vårdutbud

Liksom det bebövs lagar tor att upprättbälla en hög moral behövs det hög moral för att upprätthälla lagama. Sä yttrade en gäng i tiden den (ö)kände italienarenMacehiavelli - som vi mera lärt känna som en bänsynslös person. Oavsett dess upphovsman finos det myeken sanniog i ordstävet. Osökt bar mina tanka! de sen aste tideroa gätt tili detta ordstäv. Vi ser idag söder oeb öster om värt land vart det leder när det inte finns lagar själviskhet, mutor, brottsligbet - ja en riktig roffarmentalitet breder ut sig. Särskilt upprörda tror jag att vi alla blir över de alarmerande rapporteroa att det fioos tusentals gatubaro i St Petersburg. Mina taeksamma tanka! gär dä tili dem som mrsvarade vär självständighet under vinter- oeb fortsättningskrigen utan den insatsen skulJe kanske samma oordniog oeb laglösbet räda i Finland. Iljol, vid femtioärsminnet av fortsättniogskrigets slut ärade vi dem som äras bör. Det skall vi inte glömma i fortsättoingen beller. Vär taeksamma tanke gär bäde tili frontveteraneroa oeb tili alla dem som drog ett tuogt lass i bemtrakteroa. Men det krävs oeksä bög moral för att upprätthälJa lagama. Vad betyder det idag? Enl:igt min uppfattniog betyder det bl.a. att medborgarna skall kunna Iita pä att beslutsfattama inte ställer sig ovanför de regler som de själv skapat. När man är vald att sköta uppgifter för det aII-

nu än före depressionen; bäde absolut och relativt sett. Vi mAste ha klart för oss att vi under den ekonomiska djupdykniogen ramJade f1era pinobål nedät pä den interoationella välständsstegen. Ännu i slutet av 19BO-talet fattades beslut om utbyggnad av välfärden, vilka byggde pä en ärlig tilIväxt om f1era proeentenbeter. Totalproduktionen minskade under en f6ljd av är - sä att vär produktion, i förhällande tili de prognoser som mänga välfårdsreformer - Vi ska se tili alt utbudet av byggde pä, nu är mer än 20 vård och service är mångsi- procent lägre än vad "den bordigt, understryku Astrid de ha vant" for att finansiera utgifteroa. Thors isin debattartikel. Det är avgörande att en hög tilIväxttakt är bestäende. Det männas bästa är det det man kommer att kräva nya grepp. skall ba för ögonen - inte att Vi mAste hälla infIationen man dä frärnjar sin egen nytta. stllngen pä sikt för att bevara Trots betydande upprensniog- produktion i hemlandet. Samar, t.ex. under Kai Kortes tid tidigt mAste vi hävda oss i som justitiekansler, tyeks det kapplöpningen f6r bögre föfortfarande förekomma att eg- rädlingsgrad genom inoovana intressen gär fö re det aII- tioner. Samhället kan oeb bör männa. Ett fall av sädant är ett prioritera kval:itet i utbildning, forskniog oeh utveeklingsarfall för myeket. Men jag tror oeksä att det bete. Det är en plikt for oss yngre ställs andra krav pä dagens oeb morgondagens beslutsfat- att prioritera dessa mäl, sä att tare. Förut ansäg vi kanske att vi kan sköta värt ansvar för de de som kunde skaffa de StÖIS- äldre. Det betyder b!.a. att vi ta tiIIäggsresurseroa tili den skall se tili att utbudet av värd egna trakten var de skiekli- oeh serviee för de äldre är gaste. Men morgondagens be- mängsidigt - sä att var oeh en slutsfattare kommer i allt stör- av oss har rätt tili en värdig ä1re grad att bedömas utgäende derdom. Jag är oeksä beredd frän hur de kan hushälla med att jobba för att sjukförsäresurser. Vad ästadkoms med kringen skall ge trygghet ät de medel som det offentliga dem som har stora sjukvärdskosto.der. En rättvis oeh inte bar att hålla sig tili? Att erkänDa fakta är begyn- diskriminerande beskattning nelsen tili all visdom, yttrade hör vara värt mål. Astrid Thors ju president Paasikivi. Fakta är att vi har mindre resurser

för att fä statens finanser i balans oeb landets ekonomi pä fötter. Detta betyder: 1. En framtidsinriktad sysselsättoiogs- och stimulansplao som satsar pä utbildniog, utveeklingsarbete, forskniog, sysselsättning oeh bättre produktivitet. Stimuleriog av smä- oeh medelstor företagsamhet ingär. Ungdoms- oeh längtidsarbetslösheten ätgärdas. 2. En förståndig saneriog av statens finaoser sä att skuldbörd.n minskar och vi kan upprätthälla en god nivä inom den gemensamma sektoro. Barnfamiljeroas, pensionärernas situation fär inte försärnras. De som har de största tilIgängama mAste nu i större utsträekniog bidra tili spartalkoti 3. Förhandlingar och samarbete mellan statsmakteo, arbetsgivama oeh arbetstagama samt andra intresseorganisationer (t.ex. pensionärema) for atl skapa ett trovärdigt ekonomiskt helhetspro-

gram som balanserar krav pä böjda löner, minskar infIationstryeket oeh sänker räntoma. Prioriteriogen av de ätgärder som vidtas f6r att fä statens finanser i skiek är viktig. J ag vili f6rst spara i de improduktiva stöden. Därefter öka inkomstema genom att böja kapitalbeskattoingen, stifta miljöskatter, utvidga fastighetsbeskattningen att gälla även skogs- och jordbrukslägenheter (skatteprocenten för stadigvarande bostad kuode sänkas), sätta ett övre tak f6r de största pensionema (de lägsta pensioneroa kuode höjas), skärpa kontrollen över den gräa ekonomin oeh ekonomiska brottsligbeten, minska möjligheteroa tili spekulativ skatteplaneriog, oeh stoppa skattesmitandet. Ä ven inkomsteroa frän jordoeh skogsbruk mAste bättre inlämmas inom ramen för beskattningen, ty anoars belastas löntagare oeb pensionärer i hela landet av de center/ MTK dominerade kommu-

- Pensionäremas stiillning måste tryggas, hävdar Fredrik A lmqvist. neroas konstlat svaga skatteunderlag. Ur nyläodsk syovinkel fioos myeket att göra. Vi nylänningar mAste nu skärpa oss. AlItför myeket resurser har gätt vär näsa forbi under den gängna riksdagsperioden. Regeriogen Aho - Viinanen Norrback, oeh i della sammanbang mAste även Pekkarinen nämnas, har fördelat kommuneroas statsandelar pä ett sätt som drabbat Nyland oeh svenskbygderoa . härt. Detta gäller även anslagen för sysselsättningen; tio mark per arbetslös i Nyland tusen mark per arbetslös i centeros stödomräden!

Skutan har svängt Vi vet alla att en bättre levnadsstandard inte kan byggas upp utan härt arbete. Det gäller bäde oss alla privat oeh i samhället som sädant. Vi vet att välfården inte i längden kan upprätthällas med länade medeL Alla Iän skall betalas tilIbaka; antiogen av oss själva eller av vära bam. Huvudorsaken tili det svära ekonomiska Ii>get, är att vi en tid arbetade f6r lite samt länade oeb casinospelade för myeket. Jag vili inte här söka syndaboekar. Jag enbart konstaterar att Finland i slutet av BO-talet körde in i en ätervändsgränd. Nu mAste utveeklingen vändas. Arbete oeb sparsamheI, välkända begrepp for den äldre generationen, är värden som igen mAste ange fa rdriktniogen. Vi är tvungna att trampa pä länebromsaroa. Redan nu kommer länebördan att belasta skattebetalaroa längt in i framtiden. Den är ett förlamande arv som vi inte bar rätl, oeh som vi heller inte vili, föra över pä vära baro oeb barobaro. Varje generation mäste kunoa f6~äna ibop tili sina egna utgifter. Depressionen kan oeksä leda tili förbättringar. Den tvingar oss alla att tänka om. Det gäller oeksä inom å1driogsvärden. Jag blev rätt betänksam när jag läste om ett föredrag som Britt-Helen Tuomela höll pä Svenska pensionärsförbundets vllrmöte i fjo!. Hon gay beskedet, att de f1esta av dagens personaI inom äldreomsorgen inte själ-

da för depressioDens offer. Den har slagit ut mänga mänskor - arbetslösa, konkursdrabbade, överskuldsatta, sjuka, mänskor med smä inkomster. Speciellt den gastkramande arbetslösbeten häller pä att dela upp befo1kningen i ett A-Iag oeh ett B-Iag. Det här fär vi inte acceptera Politiken fär inte glömma de svagaste i samhället. De starka klarar sig alltid. Det är de utslagna som behöver värt stöd. - Regeringen har svängt Vi har alla möjligbeter att skutan, hävdar Peter Hein- bäde bibehälla kärnan i värt ström. vällardssystem oeh att fortsätta att bygga upp värt land. Vi va vili bli å1dringar inom det bar aIItsä möjligbeter. Men gällande systemet. Dä är det bär fioos ingen automatik. inte bara bristen pä pengar Har vi inte mod oeb kraft att som är problemet. Det ligger ta itu med grundproblemen djupare. kan vi oeksä sugas djupare Om vi är riktigt ärliga; visst ner i depressionens träsk. ldarar vi OSS, de flesta av OSS, Krisen är inte en ond dröm, oeksä om vi nu tillIaIligt mAs- som är forbi när vi öppnar väte sänka vär levnadsstandard ra blä ögon i morgon bitti en aning. Finland är fortfaran- lngentiog förändras om vi sitde ett rikt land. Den sarnlade ter stilla oeh väntar pä solens nationalformögenbeten, som uppgäng. Vi mAste själva Iyfvi alla vant med om att bygga ta solen. Vi mAste hitta den upp speciellt efter kriget, fal- in:itiativrikedom, den samler inte samman oeksä om vi maobällning oeb den vilja, mäste ta nägot steg tilIbaka. som tidigare har Iyft landet. Änou för hundra är sedan Den nuvarande regeringen skulle en depression av da- fiek ta emot" en lustjakt i vilgens omfattning ha vant förö- ken man levt loppan oeb kört dande. Nu är vär Iivsmedels- pä grund. Saoeriogen av farförsörjning, vära soeiala kosten har inte gjort regeriogtrygghetssystem, vär hälso- en populär. Mänga reparavärd oeh vära bostadsförhål- tionsätgärder bar oeksä misslanden av hög interoationell Iyekats. Men regeriogen bar klass. Oeksä om mllnga män- svängt skutan. Nu seglar Finskor har det svärt, är det inte land igen i rätt kurs oeb i trygmänga som är tvungna att le- gare farvatten. Det Ijusnar vid va i nöd. horisonten. Samtidigt kao vi inte hlunPeter HeiDslrÖm

Riksdagsval

* Riksdagsval * Riksdagsval * Riksdagsv.al * Riksdagsval

P-H.Nyman:

Mera tyngd bakom pensionärskraven! Jag har i sl!. många sammanhang - ocb naturligtvis allt oftare med stigande egen älder - suttit samman med pensionärer och funderat över hur angenämt, trevligt och förtroligt de "fullvuxna" i dag har det inom olika slags pensionärsorganisationer. Det spelar ingen roll om föreningama har tiIlkommit pii spräkliga eller ideologiska eller andra grunder, frägeställningama är i huvudsak gemensamma. Mycket av pensionärssamvaron präglas av riktigt vanligt sällskapsliv, man kommer samman kring en kopp kaffe, nl!.gon kommer och berättar om nägonting, man skvallrar sä smiltt och fär höra vad som har hänt "pä stan". Ibland blir det fräga om mera ambitiösa satsningar som en teaterresa eller en kryssnig eller... Den som har levt ett ganska långt liv har varit med om mycket. Den har ocksä kunnat följa med hur den sociala omsorgen har utvecldats. Ingen-

ting är naturligvis sl!. bra att det inte skulle kunna bli bättre, ändil svindlar det vid biotta tanken pä att vi skulle tvingas gil tilIbaka tilI ';sä som det var förr", för länge sedan. TilI vär fasa kom depressionen ror nägot är sedan. Varför det gick som det gick

Pensionärsorganisationerna borde få mera karaktär av kamporganisationer, menar riksdagskandidat P-H Nyman.

c-o. Homen

der denna tid hann jag förvärvsarbeta knappt tjugo är eller tilIs företaget upphörde. För snart tjugo är sen blev jag ocksä ensam efter makens bortgång. Fortfarande bor jag, numera ensam, kvar i den egnahemsgärd vi byggde strax efter kriget. Med en pension pä 3.500 mk, sedan skatten är dragen, skall jag ldara alla utgifter. Detta är den summa min arbetsprestation i Iivet värderas tilI. (Säkert finns det de som har mindre pension än sä.) Jag kan försäkra att det inte blir nilgra pengar över fiII

- Homen är ärlig och rättfram och a,betar för alla åldersgrupper och för finlandssvenska värden. Hans åsikter om skötseln av landets ekonomi visar stor insikt i dessa livsviktiga frågor. Jag är övertygad om att han är rätt man i riksdagen också för oss pensionä,er. Slv Tunzelman von.Adlerllug, penslonär - När Carl-Olaf Homen ställde upp som riksdagsmannakandidat, var det klart vem som skulle få min röst i valet. Han har erfarenhet från arbets- och näringsliv och dessutom Idrotts mannens sinne för rent spel och lagan· da, egenskaper som behövs när det gäller att samarbeta lör att lå vårt land på mindre sktJldtyngda fötter. Gustaf Laurent, vlcehäradshövdlng

8 eat·Marie och Carl·Olaf Hornlm

att skämmas! Har man inte hittat pä nägon väg att förhindra att pensionärema milste betala flerfaldiga premier för folkpension och sjukförsäkring, att mänga i dag avkrävs i avgifter tilI folkpensionen per är mera än man fär i pension! Det är otroligt. Men det väcker tilI liv frilgan om inte pensionärsorganisationemavilkas trivselprogram jag tidigare beskrev - ocksä borde fä karaktär av kamporganisationer, fackförbund helt enkelt. Det är i dag bara sä, att den Som inte slär vakt om sit!, den fär stä tillbaka när alla andra slär vakt om sitt. Det finns ocksä många andra viktiga politiska angelägenheter. Men jag hade aldrig ätagit mig en kandidatur en gång tilI om jag inte hade insett att bilde älder och erfarenhet älägger mig en särskild skyldighet att stl!. tili disposition.

"Ojämnt falla ödets lotter"

När jag i God Tid nr 1/95 bete ute och inne. Under kriläste artikeln "Varför straffa gen mäste ju även männens pensionärema?" föddes en del arbete skötas bl.a. för att kuntankar inom mig. Kanske är na leverera säd, ved, hö och det en länge närd fcirundran djur som utskrevs av folkföreller sorgsenhet som i dessa sörjningen pii en jordbrukare. mina tankar och ord kommer Nog blev det tunga och långa tilI uttryck. Artikeln närnner i arbetsdagar, men ingen var förbigilende att en viss pro- missnöjd över ett tungt dagscent penionärer lyfter en pen- verke. - SiI gick efterkrigssion pii 15.000 mk och mera ären med fortsatt slitsamt arper mänad. Hur kan nilgons bete men ocksil med arbetsarbete vara sil mycket mera glädje, fömöjsamhet och glädje över varje Iiten förbättvärt än en annans? Själv föddes jag pä ett bon- ringo - Livet fortsatte med fadehemman och började som miljebildning och bamens nioäring mjöika koma i fahu- skolgäng utan gratisbiljetter set samt delta i allt annat ar- tilI varken mat eller buss. Un-

behöver vi inte här reda ut, bankmissbruk ocb kasinospel i kombination med krascbad östhandel ocb en allmän internationell ekonomisk djupdykning har tryckt oss alla ner i skoma. Tack och lov ser man en Ijusning vid horisonten, men denna nationens rehabilitering kommer att ta sin rundliga tid. 1 detta läge har man av outgrundlig anJedning inom statsledningen fätt för sig att pensionärema är en kategori som man kan ldämma ät Iite extra! Det är alldeles ofattbart. De ärsldasser som försvarade det här landet och kunde rädda vär självständighet och som efter det har betalat bäde krigsskadestånd och ilteruppbyggnad, dem pressar man extra. Den sittande regeringen där mil sedan ha deltagit vilka partier som helst - och de riksdagsmedlemmar från vilka partier som helst som har accepterat det har aniedning

(

SFP-Helslngfors

- SFP har en god kandidat i Carl-Olaf Homen. Han är pålitlig och a,betsam och har erfarenhet i de frågor som riksdagen skall behandla. Han vet vad väljarna tänker och känner. En jurist är bra då det gäller att stifta lagar. Grels Telr, mlnlster V1cehäradshövdlng Carl·Olaf "Hornl" Horn~n , 58 , är glft och har fyra vuxna barn. Han är VD för Industriförsäkring och har erfa· renhet Irån styrelseuppdrag I bl.a. Nokia, Cultor, Metra och Hackman.

"onödiga" södemreSOf. Men sä tili den fräga som länge rört sig inom mig: "Varför skall det vara sä stor skillnad pä utfört arbete under livet?" 15.000 mk och 3.500 mk!! Ingen kan ju äta sig mer än mätt och den som haft ett högt avlönat arbete under den arbetsföra tiden har ju med stor sannolikhet ett sparkapitai att falla tilIbaka pä, utöver 15.000 marks pensionen. Uppnär dessutom bäda makarna hög älder är många utgifter gemensamma, men betalas från tvä pensioner. Kan verkligen en människas arbete i Iivet vara sä my«ket värdefullare än en annans, när vi troligtvis alla arbetat härt och strävat för att förbättra villkoren för oss själva och för bam och efterkommande??? Ödets lotter har alltsä fallit ojämnt, men "rättar man mun efter matsäcken" kan ändil de flesta av oss leva ett bra Iiv. Detta förunnades inte de många unga pojkar som stupade under vära tunga ofårdsär. Dem gavs ingen chans att fä leva ett meningsfullt Iiv, det sam vi ändil alla har haft, vi som nu är pensionärer. Det är ju tack vare dem som vi gavs mÖjlighet att leva och arbeta. Sä, varför skall vi "gnälla" över alIt möjligt, säsom för smä bidrag och pensioner? Vi har ju levt över vära tilIgängar, och det man är skyldig mäste man ocksil betala, sil är det bara. Det mä sen gälla pensionärer, barnfamiljer eller andra smä eller stora bidragsmottagare. Undrande pensionär

I~tresse~ är..stort ,

for penSlOnarerna.

Intresset för oss pensionärer' bara ökar och ökar för var dag som gär. Och den 19 mars närmar sig! Det förefaller som om de flesta som visar oss intresse är en smula yrvakna och sähär i sista stunden fätt tag pä ytterligare en mälgrupp i kampen om ett riksdagsmandat. Själva har vi redan en längre tid vari t medvetna om den allt härdare och mera omilda behandling pensionärerna blivit utsatta för av bl.a. beskattaren. Hur det ligger tilI med bl.a. medicinkostnadema för sjuka pensionärer, som redan betalar 4,90 penni per skatteöre i sjukförsäkringspremie, har jag försökt ta reda pä. Närnnas kan at! "vanIiga" löntagare betalar 1,90 i premie. Benämningen gratismedicin har slopats. En s.k. självrisk har införts och för varje receptbelagd medicin betalas antingen 25 eller 50 mark i denna självrlsk. Mediciner som ersätts tilI 100 procent är alltsä i själva verket inte gratis - de kostar 25 mark. För mediciner som ersätts tilI 75 procent betalas likasä 25 mark i självrisk medan mediciner som ersätts tilI 50 procent har en självrisk om 50 mark. För den som under äret behöver mycket mediciner häller apoteken i samarbete med sjukförsäkringsbyräerna reda pii när summan av de inköpta, receptbelagda medicinerna närmar sig 3.158,29 markl DiI sänds ett meddelande tilI kunden som uppmanas att spara alla originaikvitton över inköpta receptbelagda mediciner. Dessa ska vara med vid ett besök pä sjukförsäkringsbyrän som ersätter kunden för inköpen. . Pä sjukförsäkringsbyrån i Karis, so'm administerar ocksä kommunema Pojo och Ingil, uppmanar man dem som fär ett brev från byriln att verkligen läsa vad som stär i det. Det är nämligen oerhört viktigt att det är originaikvittot som roretes när man gär tilI byrån fcir att fä ersättningen. Orsaken är bl.a. den att det finns personer som har försäkringar som ersätter mediciner och dil betalas givetvis

De försämrade ersättningarna för mediciner är en sak Gurli Nurmi tar upp isin debattartikel.

ingenting frän sjukförsäkringsbyrån. Under fjoläret gällde denhär formen av ersättning i ovannämnda distrikt 160 personer. Hittills i är har ett par sädana fall uppstätt. Logiskt sett är det alltsil pensionärerna, och i det här fallet de sjuka pensionärema, som drabbats av dehär ätgärdema. Vi mäste päminna dagens beslutsfattare om att de pensionärer som behöver mest medicinering är de pensionärer som genomlevde vära tvil senaste krig, deltog med sin arbetsinsats i betalningen av det enorma krigsskadeståndet och sedan byggde upp den grundtrygghet vi bar i värt land i dag. För dem är grundtryggheten ingenting som är gratis. Men en trygghet som de varit övertygade om att de sk:ulle fä del av när de sil behöver. Att dagens pensionärer ska straffas med att fortfarande betala folkpensionsavgift och förhöjd sjukförsäkringspremie är horribelt. Skattema milste överlag sänkas och den ovannärnnda orättvisan omedelbart rättas tili när landet om nilgra dagar fär en ny riksdag. Det är nilgonting vi som pensionärer själva gemensamt kan se tilI. Genom att välja in representanter som vet hur vi har det och som lever i vär vardag.

GurliNunni pensionär

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK? Smärtlindring utan mediclner med intraljudapparaten

NOVAFON Läkare rekommenderar INTRALJUD med NOVAFON - en snabb och effektiv smärtlindring. Du behandlar Dig själv dagligen. Begär gratis per tel. NOVAFON·info. ~ ""-

I~I '1 ~ 'r 0> ~('"'t lU

""."

U'~J

KY KB

eenlralgalan 56 10300KARISle1.911-231636

Vågar vi bli sjuka? Sedan vi år 1964 fick sjukOetta, att sjukförsäkringen försäkringslagen ocb fem år bar blivit så hårt åtgången, har senare folkhälsolagen bar fin- lett tili att många som bar stoländarnas hälsa blivit avsevärt ra utgifter för medicin inte bar bättre. Det blev möjligt att i råd att följa läkarens ordinatid gå tili läkare utan stora tioner tili punk! ocb pricka. kostnader. - Tidigare var det Man låter bli att ta ut vissa milnga som av rent ekonomis- preparat. Man minskar doseka orsaker drog sig för det in i ringen på eget bevåg. Det kan det sista - tills det kanske var gä bra en tid utan kännbara för sent. verkningar, men på lång sikt Nu är det tyvärr så, att sjuk- kan följderna vara ödesdigra. försäkringen är den sektor Fortsätter utvecklingen så här som drabbats härdast av ned- och vi inte får sjukförsäkringskärningarna inom den socia- en återuppbyggd måste vi räkla sektorn. Det rör sig om ett na med att vi blir sjukare igen tiotal drastiska nedskäroingar. ocb kanske inte lever lika Sjukdagpenningen och för- länge som man i genomsnitt ä1drapenningen bar sänkts gör nuo Vi har sedan de goda åren från 80 procent av inkomsten enligt senast fastställda be- under åttiotalet kunnat besöka skattning tili 66 procent. hälsostation utan avgift. Nu Själv'riskandelaroa, den del av har de flesta kommunerna invärdkostnaderna patienten f6rt avgift igen. 1 Helsingfors själv mäste stå för, bar böjts är den 50 mk för de tre första flere gånger. När det gäller re- besöken. Det kanske inte versor tili vård av något slag er- kar vara stora summar, men sätts endast den del som över- för den som mäste räkua vaJje stiger 45 mk per enkel resa. 1 mark mycket noga känns det praktiken betyder det att de säkert. Det bär inverkar också flesta som kan fä värd på sin på vära attityder tili värden. bemort ofta fär stå för bela re- Vi är pä väg tillbaka tili försekostnaden själv. Om borgå- bällaodena i böljan av sextiobor måste tili Helsingfors f6r talet, dä bara de som hade att fä vård man inte kan få på pengar kunde sköta sin bälsa. bemorten ocb kan resa med Har vi räd med det? buss är kostoaden för enkel resa än så länge under 45 mk Ebba Jakobsson ocb man får bekosta resan själv.

Kyrkodagar i Vasa med svenskt inslag Under fyra dagar i slutet av maj förvandlas gymnasiebyggnaden i Vasa tili Det Svenska Huset, där den svenska delen av ärets kyrkodagar kommer att hällas 25-28 maj. Arrangörereroa väntar sig närmare et!Usen svenska deltagare från bela

Borgä srift.

,det iksiom amt ain

r vi vär

Järofört med de finska kyrkodagarnas mammutpublik, som beräkuas uppgä tili omkring 18.000, är de svenska dagaroa blygsamma. Men programmet är fullspäckat med intressanta kyrkliga evenemang omväxlande med f6redrag, diskussioner, utställningar, specialprogram för barn ocb ungdomar samt utflykter. Ä ven de musikintresserade kan fä sit!, eftersom den stora körfestivalen samtidigt försiggär i Vasa. Det är första gången kyrkodagaroa, som nu bälls fiir tret-

tiosjunde gången, upptar ocksä svenskspråkigt program. Oetta bänger enligt kyrkoberde Ulla Östman i Vasa, en av de ansvariga för det svenska programmet, samman med att det i Vasa med omnejd existerar ett rikt svenskspråkigt församliogsliv. Även närbeten tili Sverige spelar en viss roll, man väntar ocksä rikssvenska deltagare. Mälsättningen för programplanerarna bar varit att försöka bryta ner skrankoroa och möta människoroa där de stär ivardagen. Kyrkodagarna kulminerar i den svenskspråkiga bögmässan i Trefaldigbetskyrkan, där ärkebiskop Jobn Vikström talar, samt i avslutningsfesten i det finska stortältet pä kaserntorget, där ärkebiskopen ocb president Martti Ahtisaari kommer att medverka.

lÄNS

VAlDISTRIKT

Samhälletär just så starkt som dess egna grundvärden ()

KALLE AUGU

liII RIKSDAGEN under moltol

Gräna Färbundef Nyland LURENS SOMMARTEATER

Pernå invid lappträskvägen ca 6 km norr om lovisa uppför sommaren 1995

STOR-KLAS OCH LlLL-KLAS komedi med dräplig humor lör publik i alla äldrar av Gustaf af Geijerstam Musik: Carl·Axel och Monika Dominique Regi: Göran Sjöholm Kapellmästare: Amo Kantola Premlår: Fredagen 30.6. klo 19.00 sö 2.7. kI. 15 ta 13.1. kl. 19 sö ti 4.7. kI. 19 fr t4.7.kl. 19 sö ta 6.7. kI.19 sö 16.7. kl. 15 ti Iö 8.7. kI.15 ti 18.7. kl. 19 ta sö 9.7. kI. 15 ta 20.7. kl. 19 fr ti 11.7. kI. 19 Iö 22.7. kl. 15 10

23.1. kl. t5 23.7. kl. 19 25.7. kl. 19 27.7. kl. t9 28.7. kl. 19 29.7. kl. 19

BiljeUpriser. vuxna 60 mk, bam 30 mk, grupper ove, 20 persone, 50 mk Biljenreserveringar: mä-fre kl. 17-21 tel. 915·532 608 Westman även veckoslUlen tili den 4.6. ÖNUF:s kansli, må-fre kl. 9-13 tel.915·532 412 (5.6.-29.1.)

Ny kunskap gedigen erfarenhet flJr~tl

bättre rättvisare mänskligare alternativ Överläkare

FREDRIK ALMQVIST J/t:mld 111#106

Hela Nylands nyaförtroendeman F. Allfl9vUU stMgrvpp, S DP I N)·/Illld . Td. J910818, 29JJ98J, 91J·J01009

DISKUSSIONEN OM PENSIONERNA BÅDAR INTE GOTT.

Emil i Lönneberga Astrid Undgren - Georg Riedel

Pensionärerna har gjort sitt och deras pensioner är jörtjänta! •

Emil pä Raseborg 1995: ti 20.6.19.00 on on 21.619.00 10 sö 25.616.00 Iö on 28.619.00 sö lD 29.619.00 on /ö 01.716.00 10 SÖ OVI6.00 fre

05.119.00 06.719.00 08.1 16.00 09.716.00 12.719.00 13.719.00 '4.719.00

/ö 15.116.00

sö 16.116.00 on 19.119.00 10 20.119.00 1re 21.719.00 16 22.716.00 sö 23.116.00

Västnylandska Ungdomsringen

(911) 2415035

•

Planema på atl beskära pensionema innebär i själva verket retroaktiv beskattning. Pensionemas indexjusteringar bör fås tili samma nivå som lönejlJsteringama. Jag kommer atl försvara pensionema under alla omständigheter.

Ii II

47 fick peng för rehabilitering Penningautomatföreningen har beviJjat 93.000 mark i rebabiliteringsbidrag tili Svenska Pensionärsförbundet. AIbetsutskottet beslöt vid sitt möte den 1 mars att bevilja en stipendiesumma på bögst 2.000 mark åt 47 medJemmar av förbundet. Pengarna ska användas just för rehabilitering.

Professor vid Helsingfors universsitet

Genom aIt anvllnda CancersHltelsens adresser stOder nl kampen mot cancer. VOro odresser emOlles fr6n bonker, bok-, blomsler. och poppershondlar, begravnlngsbyrOer, R4<iosl<o, sam' fOrdlgf lo"odo IlO vOrt kontor. Elisabelsgotan 21 00170 HElSINGFORS Tel. 9800 43 000

med lokolsomtolsovgjk

CANCERSTIFTELSEN

-Kaarlo Vahevaara Sfp - obunden, H:fors

SalDarbete och 0 äldreoDlsorg i KiDli

Suoma Vuorio har bott pä Almahemmet i tre är och trivs bra. Här har hon Iän en pratstund med äldreomsorgschelen Leena Österman.

"Lilla Alma" sprider glädje 1 anslutning tili Almahemmet finns et! gruppfamiljedaghem. Två familjedagvårdare sköter en grupp på 8-10 barn. - Vi kallar daghemmet r<ir "Lilla Alma" och det är tili stor glädje ocksll r<ir åldringarna här på Almahemmel De blir jätteglada när de ser barnen, berättar Leena Österman: "Lilla Alma" fyllde tvl!. år nu i februari. Det "riktiga" Almahemmet bar ocksl!. bobbyutrymmeno Där finns en vävstol som åldringarna får användao Man spelar bingo, man sjunger tillsammans ocb ibland läser nl!.gon för åldringarna. A1mahemmet bar nio anställda vårdare. I köket finns fyra ocb en balv tjänst

ocb dessutom bar man ett tvättbiträde. 1 Sollmlla bar sysselsättningsterapeut Gunilla Vasen ett litet utrymme. Hon jobbar 20 timmar i veckan. - Jag följer med åldringarna tili läkare, tandläkare ocb laboratorier. Dessutom gör jag uppköp för dem, uträttar deras bankärenden. Ocb inte minst viktigt är att jag Iärnnar in deras lottokupong. Ocb sl!. följer jag med ut ocb promenerar med dem ibland. Toini Vesalainen närnner ocksl!. de frivilliga organisationernas insats i äldreomsorgen. Röda Korset sköter t.ex. färdtjänsten. - RK står tili tjänst när som belst med tvl!. timmars varsel.

0- Vi skulle ha ett behov av Oera servicebostäder. Men annars tycker jag att vi i stort sett har äldreomsorgen i Kimito pä genomsnittsnivä om man jämför med andra kommuner. o Det säger t.f. socialdirektör Maria Wallin i Kimito. ÄIdreomsorgen i Kimito är längt kuuten tili A1mahemmet i kyrkbyn. Men ocksä pensionärsbostäderna i Solkulla är en viktig del av kommunens äldreomsorg. - I anslutning tili A1mabemmet bar vi ett servicecenter, en dagcentral, som fungerar tvl!. dagar i veckan, fonsätter Wallin. Dessutom bar vi bemservicen ocb stödservicen. A1mabemmet grundades som en "fattiggård" redan 1907. 1 dag är bemmetljust, modernt ocb trivsamt. Här bor 22 åldringar (plus de som bor i serviceboendet). 1986 kom A1mahemmets nya del tili ocb dl!. flyttades servicecentret över från bälsocentralen, som förresten ligger endast ett stenkast från A1mahemmet. Tidigare, pä gamla sidan, bodde ända tili tre åldringar isamma rum. - 1 dag bar alla som bor pä A1mahemmet eget rum, berättar älct,eomsorgscbefen Leena Österman. Å1dringarna får ta med sig personliga saker tili sina rum ocb det ger det bela en mer individuell prägel. Samti-

digt ökas trivseln ocb hemmet blir mera "hemJil..1". A1mahemmet har varit A1mahemrnet sedan 1992. Narnnet kommer av att den första föreständarinnan bette Alma Söderström. De som bor i serviceboendet kan påräkna bjälp av en bemvärdare under dagtid. Etter kI. 16 rycker AImahemmets personai in om sä skulle bebövas. Centrallannet är kopplat tili alla bostäder. Frånhemhyn tilI dagcentret Tili A1mahemmet bar man koutit ocksä ett dagcenter. Tvä dagar i veckan - tisdagar ocb torsdagar får åldringar frl!.n bela Kimito komma tili dagcentret. Tvä leasingbilar finns tili förfogande ocb hemvårdarna bämtar åldringarna tili dagcentret ocb för ocksä bern dem. - Här får åldringarna mat, de får bada bastu, de får fotvård om de sä vili och de får delta i olika sysselsättande verksamheter, berättar Leena Österman. - Ända frl!..n de mest perifera byarna kommer bit åldringar tili dagcentret, säger Toini Vesalainen, ordförande för socialnärnnden. -

Dethär är Almahemmets nya del som togs i användning 1986. Tili höger ser man en liten flik av den gamla delen.

- En fin personai och gott samarbete ger resultat, understryker socialnämndens ordförande Toini Vesalainen.

Speciellt för ensamstl!.ende skulle det bli mycket svän utan denna service. Ocksä en del av invänarna i Sollmlla-stiftelsens servicebostäder kommer tili A1mahemmet för att äta. - Dagcentret betjänar vaIje tisdag ocb torsdag 15-20 personer, säger Leena Österman. 40-tal får maten hem Utöver dethär bar man en utbyggd bemhjälp. Åt ett 40-tal personer för man hem mat. Matservicen fungerar ocksä under veckosluten eftersom man bar ett nära samarbete med bemsjukvården. Städbjälp ges ocksä. - Målsättningen är atl äldringarna ska kunna bo kvar i sin bemrniljö sl!.. länge som möjligt. - Vi försöker vara sä flexibla som möjligt, inflikar t.f. socialdirektör Maria Wallin. Personalen ska kunna rycka in pä olika områden där insatser bebövs. Vi har inte bundit personalen tili smala sektorer utan ser tili vårdbehovet i ston. Personalen gör i princip en insats där de just dl!.. bebövs mest. De kan jobba bär pl!.. A1mahemmet eiler ocksä ute pä faltet. Servicecentret (dagcentralen) öppetbölls tidigare endast en dag i veckan. Utökningen tili tvä dagar i veckan s"kedde i samband med överflyttningen från hälsocentralen tili A1mabemmet 1986.

- Vi har en mycket duktig personal, berömmer Toini Vesalainen. Här fungerar man verkligen pä de äldres villkor. Pl!.. bäddavdelningen vid hälsocentralen finns 30 platser. Bäddavdelningen upprätthålJs av en sam· kommun, medan Kimito kommun ensam upprällMIler A1mahemmet. 60-tal bor

i Solkulla Pensionärsbostäderna Sollmlla ligger ocksä de endast drygt 100 meter frän A1mahemmet. 1 SollmUa finns det bostäder feir 60 åldringar. - Dit kommer de äldre

ilitet ger innehåll Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors kommer att inrymma bostäder Iör drygt 200 äldre svenskspråkiga.

- Behov finns av flera servicebostäder, understryker tf. socialdirektör Maria Wallin .

Solkulla blir servicebostäder?

.,Margit oeh Georg GrandelI hör tili de kimitobor somflyttat in i Solkulw. - Som bam växtejag upp en bit hiirifrån; säger Margit. Såjag har inte haft svårt att anpassa mig.

kimitoboma när de inte längre klarar sig ute i byarna, säger Toini Vesalainen. De Desta av bostäderna är avsedda fOr ensamstående. Men det linns också nllgra bostäder fOr par. en·

- Tidigare hade vi ocksä anslag för reparation av bo· städer ute i perifierin, berättar Toini Vesalainen. Med det ville vi göra bostädema modemare och bekvämare

och pä sä sätt möjliggöra för de äldre att bo kvar i sina bostäder. Sanningen är dock den all det var ytterst fä personer som ansökte om dessa medel. Vesalainen berättar ocksä att man har ett anslag pä 30.000 mark för atl "avlöna" personer som är villiga att ge närstäendevärd: - Det anslaget fOrslllr för två personer. Och nllgon egentlig "Iön" är det

T.f. socialdirektör Maria Wallin säger att man skulle ha behov av Dera servicebostäder i Kimito. Själv framkastar hon tanken att Solkulla-bostäderna skulle fä mera karaktär av servicebostäder. - Där linns redan kök. Och det skulle linnas arbete inom dethär området.

ju inte frlIga om, utan mera om en liten uppmunIran lIt personer som är villiga att se tili en anhö· rig och ge den vllrd i dennes hem. Vi har anhöriga som är beredda tili denna verksamhet och jag tycker at! det är en verksamhet som är värd stöd och uppmuntran. Om Solkulla-bostädema säger Vesalainen ännu all hon inte vet hur man skulle klara sig utan dem. - Det finns mänga ute i periferin som bor utan bekvämligheter. När de blir äldre fär de svärt atl klara sig. Oå behövs pensionärsbostädema i Solkulla. Solkulla-bostädema är hyresbostäder. Tidigare fanns det en kö tili dehär bostädema, men nu kan man flytt a in nästan omedelbart efter att man anMIlit om bostad. Solkulla upprätthålls av en stiftelse.

Leena Österman är inte fränunande f<ir tanken att kommunen skulJe köpa en del tjänster också inom äldreomsorgens omräde. - Det vore kanske ett sätt att fä Der kostnaderna. Nägon privat skulJe producera tjänstema och kommunen skulJe subventionera verksamheten. Leena Österman menar atl man kan fä ner kostoaderna utan all värden nödvändigtvis behöver försämras. Hon fär medhåll av Toini Vesalainen som dock pilpekar atl vi fortfarande är alltför nära 1980-talet då det ansilgs att kommunen skuJle sköta allt. - Det tar tid at! börja tänka i nya banor. Men det blir nödvändigt, tror Toini Vesalainen. Pii Brusaby skolor har man redan arrangerat en kurs för personer som är intresserade av atl starta eget inom social- och hälsovården. Leena Österman säger att den sociala kODtakten inte ska underskattas när det gäller dagcentralverksamheten. - Minns atl mänga av de människor som kommer hit tisdagar och torsdagar är ensamstående. Jag tror det att de här har en möjlighet att träffa andra människor och fil prata har en större betydelse än både mat och bastu.

Text och foto:

Rainer Erlund

Grundstenen lades för Folkhälsans Seniorhus Överborgrnästare Kari Rahkamo lade grundstenen tili Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors tisdagen den 28 februari 1995. Som fOreträdare fOr Helsingfrors stad som tillsammans med Penningautomatföreningen är F olkhälsans samarbetspartner i Seniorhusprojektet - uttryckte han sin glädje över att bygget har kommit igång. Kanslirädet Seppo Pekonen frän Penningautomatfö reningen sade att PAF:en under 80och 90-talet systematiskt gått in för all stöda självständigt serviceboende fOr äldre. Folkhälsans VD, kanslirädet Per-Erik lsaksson ville se Seniorhuset som en framtida boendemodell inte bara för äldre, utan för alla äJdersgrupper och Folkhälsans ordförande, professor Herman Adlercreutz gladde sig över att Seniorhuset också kommer all betjäna den vetenskapliga forskningen. När huset står klart om eli drygt år har de svenskspräJciga helsingforspensionärerna fäll en ny mötesplats där de kan bo, umgås och fä den service de behöver pä sitt eget modersmäJ. 1 servicehuset finns ägar-, hy res- och specialbostä-

der för drygt 200 svenskspråkiga äldre, men Seniorhusets övriga servicefunktioner betjänar betydligt Dera. Förutom social- och hälsovårdsservice erbjuds seniorerna bland annat kursverksamhet, motionsverksamhet samt praktiska bjälpfunktionero 1 Seniorhuset pJaceras ocksä Folkhälsans forskningscentruID, som bland annat bedriver cancer- och kostforskning samt forskning i reriatri, gerontologi och genetik. Forskningen koordineras med den övriga verksamheten i huset. 1 anslutning tili kostforskningen planeras bland annat en kost- och dieträdgivning för äldre. Vid den geriatriska läkarmottagningen i Seniorhuset diagnostiserar man bland annat minnesstörningar och planerar individueUa minnesträningsprogram. Seniorhuset förverkligas i samarbete med Helsingfors stad och Penningautomatf<ireningen. Kostnaderna uppgår tili drygt 100 miJjoner marko Seniorhusets totala yta är närmare 12.000 kvadratme· ter. Byggnanden, som blir eli svenskt kvarter i Brunakärr ligger vid Mannerheimvägen 97, mellan Centralparken och Lillhoplaxviken.

.:~

Ta ansvar för varandra

...----',Xs ---..,

Ola Rosendahl

Miraklet

Vi ken bussresorl

rtDJJa{J.UIiJ!iW

Det har sagts att det centrala i Kaj Munks pjäs Ordet är miraldet, undret. En ung kvinna, Inger, ligger död, men den unge Jobannes, som har en stark tro, väcker benne tili Liv igen. Det bände sej en gäng, medan Kristus vandrade här nere, att bröd saknades fö r en stor skara hungriga människor. En pojke bar Eram fem bröd ocb tvä fiskar. Men skulle detta förslä för sä mänga? Bespisningsundret skedde. I religionens värld finns alltid nägot vi inte förstär. Detta att en människa tar emot den gudornliga förlätelsen är en märklig händelse. Kristendomen förvandlar svärigbeterna tili redskap och hindren till dörrar. Det finns en päskmorgon i bistorien. Genom tiden gär, trots allt, en sökan efler nägot nytt, trons mirakel, en upplevelse av nägonting som är annorlunda. I sekler bar Ordet förkunnats i vära kyrkor. Jul- och päskpsalmer har sjungits. Människor har kommit med sin sorg och glädje tilI helgedomen. Sä sker undret: Plötsligt fylls kyrkorna, trots hög inträdesavgift, av förväntansfulla människor. En känd toppartist har bytt repertoar och sjunger andliga sänger. En orkester ackompanjerar. ÄI dä andlig säng så sä!lsynt i värt land? Finns det sä få sängare, som väljer andliga sänger? Tänk om vi kunde fä erfara ett bespisningsunder i det att det vi ärvt Erän fadren i forrn av gudstjänster ocb möten kunde begeistra oss? Nils Bolander vili tro pä undret: "Sä länge jag Jever/ vili jag tro på det omöjliga./ Varför skulle inte Han/ som Iät lama gä,/ blinda se,/ döva höra,/ och döda uppstä,/ ocksä i dag! vara underrnan./ Hur skulle jag! som en gäng gick/ Erån mörker tillljus/ i kraft av/ försoningens mysterium,/ våga sätta en gräns/ för Guds handJande?" Gunnar Levlin

Kunskap i riksfrågor, kännedom om bygden

Slmonsgränd 5 , 22100 Mariehamn Toi. 928-28 075

del krävs vilja och förmåga all få Finland på räll väg igen.

* förelagen och lanlbrukel måsle la slegel in i EU . Vi behöver jämbördiga konkurrensvillkor för all överleva.

FÖR KONDOLEANS OCH GRATULATIONI Frön bonker, bok-, pappers-, och blomslerhapdJar;

* vi skall skapa förulsällningar för nya jobb, göra del lättare all nyanslälla.

begrovning~byröer,

* vi skall bygga ui valfrihelen i barnomsorgen och

lelegramfianslen

020212

hälsovården,

saml sliltelsens egen afför.

* Irygga pensionerna och äldreomsorgen,

SYDÄNSOPPI

Stora Robertsgolon 15

00 120 H:fors

skapa lro på en bällre morgondag.

Tel. 9~03 838

Medlen o"vands. '~ ' sf~ helnet i kampen moi hjö rl- qch Ö~slu~dOmo mo

För en levande bygd

Fln rld

H]ÄRTSTIFfELSEN

"Hej på dig, det var länge se(lan ..."

Jubileumsårets reseprogram För 30 är sedan inledde Kuriren sin pionjärverksamhet som researrangör lör linlandssvenskar. Bekanta dig med jublleumsårets intressanta program.

Aktuella resor: 7-10/4 Teaterresa tili Stockholm.

Rapport från "MILSTOLPEN" ~ I

Ocksä · här i Jakobstad har vi fått ett nytt är och "M"klubben kan blicka tillbaka pä det garnla, som för övrigt var värt trettioförsta, och konstatera att det som vanligt varit fyllt med verksamhet. Vi har hällit mänadsträffar med omväxlande program säsom reseberättelser, föredrag, säng och musik. 1 november firades gemensam födelsedag för alla som under äret fyllt järnna år och hade dä glädjen att ibland oss se Marianne Sandell Erån förbundskansliet. Hon gjorde sällskap med sin far, som börde tilI jubilarerna. Resor, som sä intimt hör sa=an med pensionärsföreningarnas verksamhet, har detta är gätt tili olika orter i Österbotten och haft bäde kända och okända mä]. Men vi har ocksä sett "Utlänningen" pä Lilla Teatern, firat fastlag i Kalajoki eiler som det heter i ärsberättelsen om februari:

"Följande mänad var kalJ och snö fanns det rikligt. Fastlagen ingick med utfard pä tisdag som brukligt. 1 Kalajoki kyrka sarnlades sexti personer, Santaholma berrgärd stod även den pä progra=et. Fettisdagssoppa, pannkaka med sylt avslutade dagen". ElIer angäende so=aren: "So=aren kom med väder tilIföme ej skädat. Frän molnfri bi=el gassade solen i veckor, roen inte en skur, Celsius kröp över trettio. Precis som de bamdomssomrar vi bär i värt minne. Allsäng vi sjöng med Kjell Lönnä i Sundsvall. För övrigt bölls paus Erän klubbens vanliga pyssel, förutom Fagerö so=arfest, som stod pä programrnet. Vi sarnlade krafter för ko=ande vinters bedrifter." (AW.)

Adressförändringar I

(

som gäller God Tid fär helst i fortsättningen meddelas tili förbundets kansli: Svenska Pensionärsförbundet, Indiagatan 1,00560 HELSINGFORS 56. Det gär ocksä bra att ringa in förändringama, telefon 90-791 895/ Marianne Sandell. Ocksä prenumerallter som ska avlägsnas ur registret bör meddelas tili kansliet.

~~~~1:~s att se bejublade -Fantomen på Operan-. Bålre-

21-23/4 Show på Börsen i Stockholm. Et! l Q9-fj:Irrsa mlai fönnedlar både stö rre och mindrc hJ1in ea ngeiägcnheter. Du väijer tre kna.ppa.r och glädcr b:\dc d in vii n och dig själ v. Geno m all beställa. auto matis k stym ing av fjtl rrsa mta lc n via 109-nlltet kan du göra d el annu Illuare för d ig

f:tr:l O l!Iu

Vi står gama tili tjäost med n:i rmare upplysninga.f p:\ servicenumrel 0800-9-4109.

~~~i~iagå~~~~ f'~ un-Babs, Wenche Myhre och Siw

14-17/4 Påskresa tili Kuopio_ Fira skön påsk med Inlressanta och omväxlande utflykter, bl.a. besök I Ortodoxa kyr1<omuseel.

18-22/4 Blomsterresa tili Holland. Flygresa. Hotell i Amsterdam. UUlykter med hOlländsk buss.

11.1. • • ' .... , .. 1

Övriga resor:

Priserna på 109·fjärrsamlal: Månwg -

f~:ag

Veckoslul K...:tll:a r och naner

kl .08-17 kl. 17-20 kJ 08-20 kl 20-08

40 p/mln .. lok:al:a\'gifl 25 p/ min .. lobl:tvgift 25p/ min .. Iok:alavgif. 20 p/ min .. lokll:avgifl

J1rise m:a mklude r:ar moms och Ielesk:att. Samulen f'önnedlas av Iclefonbol:agens Fj:lnn!1tel Nian Ab

•

... HTF

2814 Fly9resa tili Grekland. 415 FIorens och Venedlg. 1115 Tea-

1:n"J.sM~ ~=~';~~I ~I~~:,~k~~~~gl::'''a')gs~~~~~

1016 Rundresa I Polen. 21 /6 Midsommarresa tili Dalama. 1fT

~7:~o~~~~J.k~~~~~n:~~;'~~~ä~~ ~~r~!°'W~r ~o~~

och Jylland. 23fT Sagomas Island. 24fT Upptäcktsresa i Skåne. 29fT Kryssnln~ I norska fjordar. 1/8 Mälaren ",nl. 15/8 Solsemester i Sulganen. Nya reser planeras hela \idan. VI arrangerar ivan resor 'ör grupper och 'Orenlngar I sam· erbete med bu •• ,örelag, bl.a. Borgll Traflk Ab och Oy Kaj Forsblom Ab.

Beställ värt nya reseprograml Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI 1, 00560

Indiagatan

Helsingfors 56

kurYrens Tel. 961·3173137 _

Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-79 1896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958

9.00-16.30

* ** VÄLKOMMEN PÄ VÄRUTFÄRD TILL STORGARD

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbotten: Per Thomasfolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telefon: 961-317 9070 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14. Omhudsmannens hemtelefon: 961-3460366 D1strlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

reSebyrå~ 30 vardagar år

finlandssvensk resepionjär

Vi bjuder på

* god mat tili förmånliga priser * trevlig samvaro i herrgårdsmiljö * information om Svenska Semesterförbundets verksamhet • presentation av Storgård * rundtur på Kråkö med besök i Kråkö Båtbyggarmuseum (förutsatt att gruppen har egen buss) Kontakta Britt-Inger Kteemola, tel 915-544 170

FORTSÄTI'NING

Kimito ...

•••••

PENSIONÄRSKURS I KARIS 14-18.8.1995

••••••••• frin sido 1 Två har suttit i forhundsstyret Kimito-föreningen har haft tvä representanter i förbundsstyrelsen. Den första var Elly Lindroos och den andra är Valter Johansson som invaldes 1992. Valter Johansson har svingat ordförandekl ubban i föreningen aUt sedan 1990. - Det roligaste med detbär är kontakten med människoma, säger Johansson. Som verkiiga tro~änare i föreningen närnode Hedvig Mattsson Elly Lindroos och Greta Holmqvist-Söderbolm. Elly Lindroos var sekreterare för föreningen i tio ärs tid. Greta Holmqvist-Söderholm äter var kassör i sju är. Av medlemmama i den första styrelsen är i dag endast Elly Lindroos och Berta Engblom, suppleant i tio är, i liveI. lngrid Lindblom bjöd pä fiolmusik ocb trubaduren Jarmo Kujala framträddde med säng. FesttaJom geoeratiooer SPF:s förbundsstyrelsemedlem Valborg Louhisto festtalade kring temat "samspelet mellan generationer" . Hon bäovisade i sitt anförande tili familjeforskningsresultat. MeUangenerationen har en mycket stor betydelse feir utveckliogen av samspelet mellan mor-, farföräldrar och bambam. För bamens utveckliog och tryggbet är det viktigt att ett gott samspel utvecklas mellan generationema. - Samspelet mellan generationerna i en familj är mycket centralt för hurudan den aUmäona bilden och uppfattningen om äldre människor blir. Det är inom familjen bilden och uppfattningarna förmedlas. - Vi bör vara medvetoa om att iote bara tankarna utao också uppfattningarna om saker och ting, vårt beteeode och vårt sätt att kommunicera,

"GAMMALT OCH NYTT 2" Upplev några augustldagar i vacker västnyländsk mlljö. Kursen GAMMALT OCH NYTT 2 är en fristående lortsättnlng på den om· tyckta kursen med samma namn senaste Af. I Af erbjuder vI, fönrtam en trevl ig gemenskap, Intressanta föreläsnlngar om bl.a. skrönor och skrock, seder och bruk, kanst Och arkitektur. Utfärdsmålen finns I Pajo kommun. Vi besöker både madema och hlstarlska platser. Pris: 810 mk (helpenslan). Kostnader för utfärden tlllkammer: För ytterl1gare i"formatJan eiler anmäJan kontakta kurssekr. Ann-

Charlotte Målar. lel. 911·233 144. 911 ·232688 (k1. 8 .30-15.00). Slsta anmäln.dag 15.7.95. KOM OCH TRIVS TILLSAMMANSI

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARIS

Nio trotjäfUlre avtac1auJes med en ros av föreningens ordförande Valter Johansson (tili vänster). TrotjänarfUl var Eija Francke, Marita Lönnfeldt, AnnaAhlgren, VeTfUlJakobsson, Elly Lindroos, Berta Englund, Yngve Österberg, Astrid Stenberg och Torsten Lind· roos. De två sistnämnda kunde dock inte närvara vid festen . överfors fråo geoeratioo tili geoeratioo och bestämmer utveckliogeo mycket låogt framåL - Exempelvis i Polen har man visat i en undersökning att ju mer man tycker om varann, desto mer bjälper man. 1 Finland bjälper den äldre generationen sina bam oberoende av om man tycker om bambamen eller inte. Man gör det av pliktkäosla. - 1 vär inclividorienterade kultur är inclividens lycka del väsentliga. Vi vili vara oberoende och självstäocliga. Men hur längt kan vi gä? Samtidigt som vi har professionaliserat vära servicesystem, bar människorna förlorat förmägan att sköta olika praktiska saker. 1 dag är vi tvungna att lära oss saker och ting pä nytt. Samtidigt har man ocksä tappat kontaktfunktionen som är mycket central för märuriskans välbefinnande. Vi äldre mäste betala priset - vi mäste tolerera en del för att kontaktema mellan generationerna skaU kunna upprättbällas ocb föras vidare. Tili en kollektivorienterad kultur där familjen , landet eiler nationen gär före individen fions det inte

nägon ätervändo för oss. - Far- och morforäldrarna är resurspersooer. De har eo viktig uppgift i att ge barobarneo käoslorelatiooeo som ger alla parter emotiooell tili-

fredsställelse. De är persooer som ställer upp fOr barneo och barobarneo. de kan också vara modell fOr samspelet på måoga puokter såsom att lära ut sådaoa farcligheter som

Festtalet hölls av Vaiborg Louhisto, medlem av förbundsstyrelsen.

annars skulle gå fOrlorade eftersom tiderna fOrändrassoabbt. - Det centrala är att se att det finns olika sätt att vara far- och morförälder pä. Uppgiftema kan bereda dem en stor tillfredsställelse, men de kan ocksä innebära en stor fysisk och mental belastning. Att inte ha det övergripande ansvaret för bambamen upplever far - och morföräldrama positivt. - Man har mycket k1art kunnat fastställa att det är mormor men ocksä farmor som man frärnst häller den närmaste kontakten med. Det beror pä att det är dottem som upprätthäller kontakt med sin mor och att det i familjen är kvinnan och inte mannen som i aUmäohet sköter kontakterna tili släkten. - Kontaktfrekvensen är avgörande för kvaliteten i samspelet mellan bambam och far-, morföräldrar. Kontaktfrekvensen kan päverkas genom att man upplyser om kontaktemas betydelse för familjen och familjens inbördes relationer, för trygghetskänslan och för den mentala hälsan. Tilisammans sjöng man Kimito-visan, skriven av N-O Jansson. Det bjöds på både mat och kaffe och deltagama säg ut att trivas. När det blev dags för uppvaktningar var Svenska PensionärsfOrbundet först pä plats genom Ragnar Hansson, Jerker Nyberg,

Marianne Sandell, May Lindfors ocb Valborg Louhisto. Mao överlärnnade bocciakulor och blommor. Föreningens "gudmor" Eija Francke gratulerade med blommor ocb en cbeck. Kimito kommun uppvaktade genom Kaj Lönnrotb ocb Toini Vesalaioen och överräckte ocksä en cbeck. Föreningsbaoken bidrog genom Jörgen Broman med en check, likasä Andelsbaoken genom Bo Hellen ocb Mikael Söderholm. Tenala Pensionärer uppvaktade med standar ocb blommor ocb likasä Österby Pensionärer. Åbo Svenska Pensionärer gratulerade genom May Lindfors sam gjorde det med säng ocb en cbeck. Dragsfjärd Pensio-

närer

överlämnade

När det värker i leder och muskler Muskel· och ledvärk kan uppstå vid överbelastning, reumatisk värk, försträckningar och vrickningar.

I samtliga lall är det en ska· da i vävnaden sam ger upp· hov tili smärtan. Behandllng· en bör sålunda inte enbart

,..,..,..,..

lindra värken utan även be-

~~~:d~le~~~~~~~~v den

Mobilat med dess tre aktiva

beståndsdelar verkar lokalt i den skadade vävnaden -

Om värken förtar livsglädjen

smärtlindrande och utläkan· de just där orsaken tili smärtan silter. Mobilat lindrar

snabbt värk, inflammation

och svullnad. Mobilat befräm· jar den lokala blodcirkulatio·

hiälper Mobilat Mobilaf- behövs där värken sitter Historiken föredrogs av sekreteraren Hedvig Mattsson.

66h ~~I~~dan;~~n~~~~~itiw_en frisknande.

Receptfritt på apotekel

AKTIVA BESTANDSD ELAR Kram EXlr.suprarenaLpunl .. mucopolysaccharid polysull .. aCld salJc . • Gel EXlr.suprarenal pUrll mucopolysacchand polysu1f aCld.sallc., lsopropanol

Läs omsorgsfullt bruksanvlsnlngen I förpacknlngen.

check genom Guy-Ole Asplund och Ingrid Johansson. Tor och Ulla-Brita Wikstedt gratulerade pä Västanfjärds Pensionärsförenings vägnar. Kimito FÖrsamling frarnförde sin bälsning genom PerUi Nieminen. Elli Lindroos uppvaktade med tjugo tulpaner och mera blommor blev det när Kemiönsaaren Eläkeläiset stod i tur att gratulera. Kimito Telefonförening uppvaktade ocksä och överräckte en telefonapparat. Själva jubileumsfesten avslutades med Jag älskar min bembygd. Därefter följde äonu dans ocb underhällningsmusik av Gesterby orkester. Raioer Erlund

Från Helsingfors horisont ,

Välkommen tili Sofiahemmet! Sofiahemmet på Aurora sjukhus område erbjuder svenskspråkiga pensionärer i Helsingfors rekreation och stimulans och tillgodoser också pensionärens smärre vårdbehov. Vistelsen på Sofiahemmet fOr pensionärer som bor och kontinuerIigt vårdas i eget hem betyder också avlastoing för den som ansvarar för vården hemma.

Sofiahemmet inledde sin verksambet i januari oeh är ell gemeosamt projekt för sta· dens hälsovård oeh Helsingfors sveoska sjukvårdsinslitut (HSSJ). Sjukvårdslärare Birgitta Dahl som arbetar pä Sofiabemmet berättar om detta dagsjukbus' verksambetside oeh verksambet: - Man kao säga all mäJet är att hjälpa pensiooäreo eiler semoreo all mä bra. Eosambet oeb iso lering är ett bälsoproblem fcir mäogeo äldre som kaoske är rörelsehandikappad eiler av andra orsaker inte aktivt orkar söka sig ut bland människor.

- När studerande kommer bit bar de teoreliska kuoskaper i gerootologi oeb gerialrisk sjukvård. Här är de i kootakt med den gamla människan, lär sig känna henne, fcirstä oeh bemöta benne pä ett rätt sätt. Detta sker uuder persooaleos överinseeode. - Studerandena är exempelvis blivande sjukskötare, fysioterapeuter, ergoterapeuter, tandhygiemster eiler fotvårdare eiler sä avlägger de hälsovårdens oya grundexameo. Memngeo är att vi ska utoyttja deras speeialkunnande tili pensiooäremas fcirmäo. Exempelvis kommer våra semorer soatt att fä räd om hur man vårdar munnen, de kan fä fotvård, lära sig bur man med fcir dem lämpliga rörelser kao upprätthälla mobiliteten oSV. Vi planerar semordans m.m.

oeh promenera, vistas ute pä Hos oss är gården när det blir sommar pensionär en trygg - Jag har hÖrl att nägon oeh varmt. Vi kan skaffa fram skulle ba sagt att "där blir det handarbetsmaterial penmao försökskanin". Men det sionären önskar, ofta spelar vi stämmer ju inte. Det är perso- kOrl oSV. Vi lägger puzzlen, nalens sak att ge studerandena gäma säg vi all vi kuode ordsädana uppgifter som de ras na smä kulturella stuoder. Vi aktuella kunskaper räeker tili bar ett piano som gäma får för. Vi står inte bredvid oeh trakteras, av nägon pensionär handleder, den studerande eiler varför inte av nän som "övar sig inte pä pensionä- kommer hi t oeh musieerar för ren". Här möter den studeran- oss. - Nästa veeka skall vi hälla de pensionären som människa mot människa. Oeh vi frän en fest. Bl.a. kommer bameo person alen är hela tiden med i frän Berla-Mariahemmet pä bilden. Peosionärema kan besök, de sjunger för oss oeh vi ska ha kaffekalas som vi känna sig trygga i vår vård. En indikalion för att kom- själva bakar tili i Sofiabemma tili dagsjukbuset 1-3 da- mets kök. gar i veekao är främst att pensionären känner behov av att Ä ven personlig fä bryta sin isolering hemma, bälso- ocb sju k-vård fä kontakt med andra männi- Pä Sofiahemmet fär peoskor, säger Birgitta Dahl. siooärerna oeksä vid behov

na för dagsjukbuset är inkIuderade i dess budget. ' Birgitta Dahl säger att det är ett problem all stordistriktsgränsen iote utan vidare får överskridas. Det finns pensionärer fräo andra stordistriktsomrädeo som skulle önska komma tili dagsjukhuset, men dä inkludar inte dagavgiften transportkostoadema. - Transporten är den dyraste biten. För närvarande hämtas peosionärerna bit oeb förs hem med invataxi som är privaI. Meningen är att stadeos egna bilar skall sköta transporten men det blir möjligt för vår del först efter det att staden utökat bilparken, nu finns det inte kapaeitet. Vi håller pä att utreda möjligbeten att dagsjukbuset blir en verksambet som betjänar svenskspräkiga pensionärer över stordistriktsgränserna. Sä borde det ju vara.

Plats fcir 36 pensionärer

Individuell vård på svenska - Vi bar bär persooalkapaeitet fcir mycket sädant man inte i vanliga fall skulle hinna med pä ett dagsjukbus, framhåller Birgitta Dahl. Vi strävar efter att vårda sä individuellt som det bara är möjligt. - Vi bar oämligen studerande bär fräo HSSI. Studerande vid Folkhälsaos grundutbildning kommer in i ett senare skede ocb bl.a. vili studerande vid Helsingin sairaanboito-opisto gärna oeksä komma bit. Här talar vi eobatt sveoska. Om bit kommer fioskspråkiga studerande, får de spr1\kbad medan de är bär.

- Målet är att hjälpa pensionären att mä bra, understryker sjukvårdslärare Birgitta Dahl.

Sofiahemmet på A uroro sjukhus erbjuder svenskspråkiga kreationoch stimulans. trevligt - man kao ju ocksä dansa sittande. - Jag ansvarar fcir personalutbildningeo. Vi utbildar oss i att bandba våra uppgifter oeh i bur vi ska bandleda studerande.

- Nägon vili prata oeb umgäs, nägon annan sysslar med sädant boo eiler ban valt att göra. Vi läser dikt oeh prosa fcir den som vili det, för til1faJlet spelar vi sebaek med en av våra peosionärer. Vi kao gä ut

Sofiahemmet har plats för 12 personer. Upp tili tre grupper kan "dela pä veekan" oeh säJedes kan man ta emot inalles 36 pensionärer i veekan, fräo mäodag tili fredag. - Det är ju det vi önskar, för det bar vi kapaeitet. Vär tanke är att de studerande kunde fä "sin egen pensionär", det skulle vara tili stor fördel för bäde pensionären oeh den studerande. - Vårdavgiften är 62 mk per dag. Den inkIuderar morgonmäl, luneb oeb eftermiddagskaffe, transporten tili oeb pensioniirer i Helsingfors re- fräo, alI serviee vi ger. Läkaren besöker oss en dag i veekan, likasä kommer en socialhjälp med ell oeh annat ifräga arbetare tili oss en gäog i om den personliga bälsovår- veekan. den, med särvård ete. Vi hjälper med dusehen oeh lägger Bakgrund båret, lägger om ett sår om det För en par år sedan genombebövs, tvättar upp k1äder om fördes ett försök med praktisk det bebövs. undervisoing (Iaboration) pä Man får plats pä Sofiahem- tvä av Kirurgiska sjukbusets met med remiss av hälsosta- dä tomma avdeloingar uuder tionens läkare. Sofiahemmet tvä dagars lid. Studerandena finns inom hälsovårdens väst- spelade rollema som patient, ra stordislrikt oeh kostoader- avdeloingsskötare oeb övrig

vårdpersonal, lärare och handledare. - De tvä dagarna var Iyekade. Efter en tid började vi fundera över hur eo sädan här verksambet kunde göras mer. permanenl. Samtidigt talades det myeket om hur sjukhusavdelmngar kommer att stängas. Vi skisserade upp en pian oeh inbjöd stadens överskötare tilJ eo diskussion om HSSI:s möjlighet att fä hyra in sig pä nägot sjukbus för laboralionsundervisning. Hur vi nu diskuterade var det nägoo av överskötarna som sa all varför kunde ni inte ha palienter oeksä. - Tanken utvecklades vidare, den vann gebör bland bäde ämbetsmän oeh politiker. Senaste sommar beslöt man göra slag i saken oeh som sagt kom bälsovärdens västra stordistrikt nu i januari i gäng med dagsjukhuset Sofiaheounet för svenskspråkiga pensionärer i Helsingfors. - 1 anknytning tili Sofiahemmet hyr HSSI tvä fu llständigt inredda patientrum som fuogerar som k1assrum för praktisk undervisning. Studerandena som övar sig i laborationsklassema uuder bandledning av sin lärare bör inte tili den grupp studerande som kommer tili Sofiabemme!. De här tvä verksamheterna är helt ätskilda fastäo de finns uuder samma tak, koostaterar Birgitta Dahl. Personalen - avdeloingsskötare Ulla Helenius, sjukskötare Marika Nyholm, primärskötare l eanette Lundqvist oeh Birgitta Dahl- önskar hemmaboende svenskspråkiga pensionärer i Helsingfors varmt välkomna tili Sofiahemmet pä "rekreation oeh stimulans"! Valborg Louhisto

t******************************************************* **********

EN AKTIV PENSIONÄR TILL RIKSDAGEN

!...... &

GURLI NURMI

...... ....... ..... ...... ..... ...... ........ ....

viii verka för • PENSIONÄRERNA, RÄTTVISARE BESKATTNING • GARANTERAD ÄLDREOMSORG OCH SJUKVÄRD • ETT TRYGGT OCH TRIVSAMT SAMHÄLLE • FÖRSAMLlNGSSERVlCE PÄ MODERSMÄLET • KULTURELLT UTBUD ÄT ALLA • SATSNING PÄ UNGDOMEN, VÄR FRAMTID • SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA

...

Stödgruppen SFP/NYLAND

.:..

.. \ i

~ ~

män n isk e.

~~~~

AU på Lindahemmet

ra~~~~;~aspar·ls underbara ~ I åräven med stor "J'~ rundtur i Bryssel

Välj bland våra utflykter. -Paris stadsrundtur ·Målamas Montmartre -Solkungens Versailles -Nattklubb Moulin Aouge -Båttur på Seine -Parisisk alton med stämning. musik och dans

Avresa: 15.4.95 (7 da9'"l /.. '[)I..li ~;, Pris 3450.·

(haJvpenslonspakeI470.·)

vi drom och och bjuder Er på en oförglömlig blomsterprakt med Mainau vid Bodensjön och blomsterfälten i Holland. Men även snöklädda alper i Schweiz, Schwarzwald o. Ahendalen....

verklighe~

Nyt! datum: 28.4.95 (9 dagaIj

Pris 4950.· inId.

""",.mat,hoteD.

=,utfly1<tet-och

Pensionarernas nya riksdagskandidat

Eva Kivilaakso-Wellmann • Pensionärernas prygelskatt med högre folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter är orättvis och skall korrigeras.

Arbetsutskottet höll sitt möte den 1 mars på servicehemmet Linda i Sibbo. Före själva mötet visades AU-medlemmama runt i det nybyggda toppmodema servicehemmet. Tili höger stiftelsens ordjörande Bo Widell, längst tili vänster föreståndaren Asta Stenvall.

Stor-Klas och Lill-K1as Festtal av Nurmi i T:fors på Lurens i sommar Stor-K1as och Lill-Klas heter Lurens sommarteaterpjäs fOr inkommande sommar. Lurens sommarteater fungerar i Pernll i Östra Nyland och är välkänd fOr sina pjäser, sin vackra lantliga miljö samt inte minst får sina vridläktare vilken möjliggör en levande teaterupplevelse samt

smidiga scenbyten. Årets pjäs, Stor-K1as och LilI-K1as baserar sig pä H.C.

Slaidespelaren Göran Sjöholm är regissör för sommarens pjäs.

,**

...... ........ ...... ...... ....... . .......... ..... ...... ~

.. *

Andersens saga med samma namn. 1 pjäsform skrevs den av Gustaf af Geijerstam. Speciellt för Lurens sommarteater är den nu bearbetad av skädespelaren GÖran Sjöbolm frän Esbo. Han är välkänd som skädespelare ocb regissör bl.a. frän Glims sommarteater, Wasateater ocb olika sommar- samt regionteaterprojekt i Sverige. Denna sommar regisserar ban Stor-K1as ocb LilI-Klas pä Lurens i Pernä. - Stor-K1as ocb Lill-K1as kan kanske karakteriseras som en saga för vuxna ell~. en allllJderspjäs. Barn kan se den med bebllllning, trots att den inte uttalat är en barnpjäs, säger Göran Sjöbolm. - 1 pjäsen finns bumor ocb värme, sträk av sorg och allvar Iikaväl som sagans element, d.v.s. det godas eviga kamp mot det onda.

Värmen i mänskorelationer i kontrast mot girigbet, inbilskhet ocb bärda sinnen. Speciellt förtjust är Göran Sjöbolm över musiken. - 1 denna pjäsversion är den skriven av det välkända rikssvenska musikerparet CarlAxel ocb Monica Dominique. vilka vi fö. boppas kunna inbjuda ocksA tiIl premiären. Sängtexterna bär af Geijerstams och rikssvenska Lasse Sjöbergs signatur. Musiken är säregen. Folklore. medeltid, saga och nutid i en trolsk blandning som inte kan läta bli an beröra äskädarna och länge dröja sig kvar i minnet. beränar Göran Sjöbolm. 1 pjäsen Stor-K1as ocb Lill-K1as pä Lurens deltar 25-30 amatörskädespelare. Somliga bar vant med mänga är. for andra är det första försöket pä Lurens teatertiljor. Somliga är i 15-20-ärs lIJdern. andra betydligt ä1dre ocb nägot övre lIJderstak finns inte. Biter Lurens sommarteaterHugan sä brukar skädespelarna galant hänga med ännu i 70-ärsllJdern. För Göran Sjöbolm är det gemensamma viktigt. - Teater är en kollektivt skapande. understryker ban. - 1 arbetet med pjäsen är alla ideer lika värda ocb alla deltar i skaparHödet. Min uppgift är (kanske) an sila fram det bästa. Dä dena recept fungerar trivs jag bäst som regissör. Sommarteater som bäst är resultatet av det bästa gruppen Iyckats vaska fram. Sommarteater som bäst innehllJler sä mycket av allt. Pjäseo ska underhälla men ocksä gripa. Människorelatiooer liksom människoöden ska belysas ocb i bästa fall oä fram tiIl äskädarna pä en sän som gör teaterbesöket oförglömligt. - AIIt detta ocb litet mer därtill strävar vi tiIl pä Lurens sommarteater i östra Nyland i sommar. avru ndar Göran Sjöbolm leende.

• Minskade indexjusteringar och ersättningar samt höjda självriskandelar för sjukvård och läkemedel har försämrat pensionärernas ställning. Systemet bör därtör rättastill.

Det är God Tids tidigare bokslutet för senaste är. Vårmötet ocb vinterdagen chefredaktör Gurli Nurmi som hllUer festtalet när blllls pä Hotel Rosendabl. Huvudfesten inleds med säng av Svenska Pensionärsförkvartetten Tonica. Lokalförbuodet sammankornmer eningens ordforande Göran tili vinterdag i Tammer- Björkman hälsar välkommen fors den 14 mars. Vioter- och trubaduren Barbara Heldagen hlllls i anslutniog tili singius bjuder pä säng. Avvllrmötet tidigare på da- slutningsorden blIlls av fOrbundsordförande Ragnar gen. Vårmötet ska diskutera Hansson. Festen avslutas med verksamhetsberänelsen ocb modersmllJets säng. FORTSÄ1TNING

•••••

Pensionärerna ••. ••••••••• trio sid... 1

ka regressionen än andra inkomsnagare, en tanke som även frarnförts i offentligheten. Enligt uträkningar som Skanebetalarnas centralförbund utfört betalade redan en pensionär, som Iyfte en medelstor pension, mera skan än en löntagare som bade en lika stor löneinkomst. Den inkomstpolitiska utredningskomrninens bedömning är att är 1994 minskade pensionärsbusbllllens disponibla inkomster i alla totalinkomstk1asser mera än löntagares. lantbruks- ocb andra fOretagares disponibla inkomster. Förutom inkomsterna päverkar utgifterna en persons belhetsekonomiska ställning. Under de senaste ären bar medborgarna pllforts en allt större andel av kostnaderna for social~änst ocb bälsovärd. Det är belt naturligt att även debär utgiftsposterna är större

får äJdrande pensionärer än fOr andra lIJdersgrupper. Undertecknade OOomfattande pensionärsorganisationer vädar tili de partier som nominerat kandidater i 00dagsvalet om att de i sin valkampanj, men framför allt i den politiska beslutsfattningen efter vale!, speciellt tar vära fOljande krav i betraktande: 1. Grunden får vära pensionärssystem bör bevaras ocb penslOnarerna bör gottgöras fOr de obetalda indexjusteringarna. 2. Pensionärernas inkomstbeskattning bör sänkas. Bäst fOrverkligas dena genom att pensionärernas orättvisa folkpensionsforsäkringsavgift, som därtill strider mot fOrsäkringsprincipen, ocb sjnkförsäkringsavgiftens fOrböjda del slopas. 3. Staten ocb kommunerna bör säkra en tilIräcklig tiIlgäng pä sädan service som seniormedborgarna beböveI.

Restaurangen för både gammal och ung ... 'Iunch o. ala carte • specialgruppmenyer o. priser

• exlra maträtter (I.CX . IBktJrill, diBbeles • kaffe "stuga" med hembakat • invavänlig, bekvämt i centrum -Ring, vi berättar gärna mer...

TRYGGHETEN FÖR DE ÄLDRE FÅR INTE ÄVENTYRAS Pensionerna är välfärdens kärna. Dem måste vi slå vakt om i alla situationer, också vid de förestående nedskänUngarna av statsutgifterna.

INGVAR S. MELIN SFP /Helsingfors

-f~

s'~ V Bekvåm ,esa med Famjet H:fOlS-T..wemUnde. 3 nåIrer IParis, JY

.!? ...-,

3 nätter nåIa Amsterdam. Henvesa via Tystdand od1 Sverige. Vi ser bI.a den vacIcra parl<en KDukenhof sam! del lanlaslika B/omstertåget. Halvpens. Pris: 5.560.- RabaIt tiD de som anslutersigtillresaniH:fots.

BESTÄLL vÄR RESEBROSCHYRI BOKA GRATlS: 0800-9-0051

RESEBYRA

öijers,', . . '_ :;;

Hum.kand., lörelagare, sladslullmäktig Riksdagskandidat lör SFP i Nyland

INGVES RESOR

KestllllfO'!!f/ :,

Eva Kivilaakso-Wellmann, Esbo

Bybrovagen 2, 64200 Närpes 962-42 048 elo 962-42 548 VASA, Vasaespl. 22 111 våningen 961 -3172046 eI. 961-3172048

..II

Lillans första galoscher

En liten sann berättelse frän 20-taIets Iilla Ekenäs. 1 de tidema fanns det minsann intet urvaI av kIäder eIler skoplagg, intet av det överfIöd som vi har i dagens värld i vårt land, fortfarande trots många svårigheter. Den som var fattig, eIler "mindre bemedlad", som det sades av de "bättre bemedlade", hade aIls inga vaImöjligheter. Den som hade syskon fick ärva skodon och kIäder, om det fanns något osIitet kvar, då det var urväxt. 1skoloma delades ut skoplagg, men även Fruntimmersföreningen hade på sitt program att dela ut skodon såsom smorläderskängor tiIl sarnhäIlets småfoIk. Det fanns ingen de tidema som ens hade drömt om bambidrag eIler alla övriga bidrag sam vårt sociaIväsende i dag utdelar. Pensioner var det högst få som fick njuta avo 1 staden fanns de tidema en Iiten flicka, kallad Lillan, hon bodde hos sin fostermor, som var hennes ALLT i denna väriden. Fostermodem levde i mycket knappa omständigheter, men gay ändå sitt fosterbam aIlt som stod i hennes makt. Det andliga stödet kostade ju inte pengar, men är svårt att uppbringa i dagens överfIödssarnhäIle. Nu hade UIlan böIjat i Seminariets Övningsskola, hon hade fått ett par smorläders-

kängor, väl insmorda med tjärade sulor. Lillan forsökte ibland sätta blanksmöIja på, för herrskapsbamens kängor blänkte så vackert. De hade också blanka gaIoscher på sina blanka kängor. En dag på höstsidan fick Lillan ett par NYA blanka pojkgaIoscher, som fostermodem hade köpt ur sin magra kassa. Dessa skuIle nu hilla Lillans kängor torra och spara på dem, hon skuIle inte behöva vara våt eIler frysa om föttema. Men det blev hon nog i alla fall, det var ju spännande att pröva djupet på alla vattenpölar på skolvägen. Den första dagen Lillan hade satt på sig sina dyrgripar, de blanka, svarta gaIoschema, gick hon en sväng ut på STAN. De första hon mötte var Tandläkarens och HandeIsmans döttrar, men de nonchaIerade heli hennes nyforvärv. Slutligen måste ju UIlan säja "sir ni int att jag ha fått nya GALOSCHER?" Men dom bara fnyste och sa' "såna har ju alla". Men det enkIare folkets bam skratta ut henne, dom skrek "j~ it sko man ändå gå ut mä tili där på fottren". GaIoschema som var så blanka och hade UIlans initiaIer inuti, ja dit for den glädjen ... Men - det är inte endast bland bamen som det finns glädjedödare, det finns gamla människor, som fortsatt hela livet igen-

Pensionärer och veteraner är de mest skyddslösa i ett samhälle som i dag på ett häpnadsväckande sätt tar av de svaga och ger åt de starka. Här behövs igen en riksdagsman, en rutinerad påverkare som vet vem och vad det är fråga.n om! En av våra medlemmar!

Endel politiker lägger av tidigt. Andra ä.r mera slitstarka. En av dem ä.r

P-HNYlVIAN ••• De "fullvuxnas" kandJdat 100m 8FP I Nyland •••

Kom lör att uppleva en inspirerande och givande

FRISKVÅRDS-vecka 9-14A, 21-26.5, 28~.6,

1~.6

1.700,sö-fre5dygn

Föreläsningar om hälsa och IivskvalHet av läkara och vårdpersonal. \.~

logll dubbelrum morgonslmnlng frukost + lunch eI. middag grupP' o. vattengymnastlk slmnlng och bastu avslappnlngsövningar 3 valbara behandlingar (massage, örtbad, lerbehandl.) - omväxlande kvällsaktivHeter Ring boknlngen lör uppgtfter om andra vistelsemöjllgheter t.ex. Mini'paket, rekreatlons- och skönthetsdagar samt om service gällande kurs- och mötesutrymmen.

n~0å~n~~v~ .. (961) 383 1511

om i samma stil, tiIl olycka för dom själva och deras medvandrare. Det blev vinter även det åre!, med köld och snö. Det fanns ju inga skidor i dom tidema för fattigmans bam. Men rådJös, det var man inte, man rullade utför backama som man gick och stod. 1 en gammal sandgrop med flera meter snö, var det väldigt roIigt att leka med sina skolkarnrater. Lillan visste nog att hon var på förbjudet område, hon borde ha gått hem, men vem av oss vill gå hem när det är som aIlra roIigast? Det böIjade skyrnma i vinterkväIlen. Då med ens märkte Lillan att hennes ena fina gaIosch var totall borta.... De andra bamen böIjade gå hemåt, men Lillan stod orörIig kvar, grubblande på vad hon nu egentligen skuIle ta sig tiIl ... Det var ju som att söka en nåJ i höstacken...denna gaIosch i snömassoma, som dessutom bIivit hårt tiIlpackade. Goda råd var dyra. Sakta, sakta böIjade UIlan gå hemåt... Hon var aIldeles utom sig. Hon söIjde sin fina gaIosch. Hon förstod att fostermodem uppoffrat sig när hon kunnat giva henne dem ... Vad sku' fostermor säja... vad sku' hon själv säja... Hur i vida väriden sku' hon reda opp det här????? Så kom hon slutIigen hem

för sent, hade varit på förbjudet område. Och det aIlra hemskaste - utan sin ena gaIosch! 1 farstun kIädde hon av sig. Lämnade sin enda galosch. Smorläderskängoma satte hon att torka p1\ sin givna plats, tog tyst och stiIla fram sina läxor. .. som hon satte sig att stirra på. Fostermodem gick ut i farstun, fann hennes ena galosch, kom in igen och frågade, "var har du din andra gaIosch?" UIlan fick inte ett Ijud ifrån sig, men när fostermodem frågade for tredje gången kom svaret: "Sku jag vit ' de så sku ja ha taji him den 1\". Sen måste Lillan berätta om sin förbjudna lekplats. Genomvåt var hon av aIlt rullande i snön. Fostermodem tillrättavisade sin olydiga bam lugnt och stilla "vad skall man göra när man har varit s1\ här olydig"? Ja det visste nog Lillan, hon visste precis aIlt, men det var det värsta att be om förlåtelse, att måsta krama om sin fostermor och säja fOrlåt, 1\ mena det å ångra sig. Det kostar på att erkänna sina synder. Och kanske det aI1ra värsta, hennes fina, ännu litet blanka gaIosch ... den var borta. Den skuIle hon aIdrig mera f1\ tillbaka. Den var och forblev där i sandgropen i snömassoma till eviga tider. Gärda Westerlund

luget hamboboppude, iDget • krik ocb skrilaDde, eadost tuftkoodltiooeringeus susande ""IIJISång. Hos oss sussar du söif JlI\ ÖStenjöas bekYimaste madrass 1 _ bytt, med .... ocb duscb, JlI\ Ii.... did<.

Prisel InkIuderar tur och ..tur för 1-4 personer, bela hytteD, personbllsplals och frukosl p! nalturen. 1 kraII tiD 30.5.1995• M.1UI kör .Utid ombonl med bU.

Mi.fno 8-19, Iö ~14

9800-6800 Grads frin alla bll11 FlnIaod!

SeaViind Line Sloltsgatan 84. 20100 ÅBO. Ie!. (921) 301 900

För sjusovare i nästan sju år (Iäs fem)

Därför Ingberg. Edward Andersson, Grankulla: Mikaellngberg har en god kännedom om vära skatter. Han har suttit med i viktiga beredningsorgan och kommir med många kloka synpunkrer. Barbara Dikert, Vanda: Hos Mikaellngberg kombineras ekonomisk realism med socialr ansvar. Denna kombinarion behövs i dagens Finland. Carl-Gustaf Halme, Kyrkslätt: Nyland behöver kunniga represenranter i riksdagen, speciellt nu när vi är medlemmar i EU . Mikaellngberg har kompetensen. Guje Sev6n, Grankulla: Utvecklingen i dagens samhälle är beroende av ekonomisk kunskap. Det krävs förmäga att se de stora perspektiven. Mikael lngberg har den förmägan. Peter Storsjö, Esbo: Mikaellngberg anser att en högklassig utbildning krävs för att vi skall klara oss i ert integrerar Europa. Som ordförande i skolnämndens svenska sektion i Esbo har också jag arbetat för detta. Magnus Ståhlberg, Esbo: Svenska institutioner behövs för art Finland skall förbli tv1lspräkigr. M ikaellngberg är djupt engagerad i flera sådana. Gunnar Weckström, Vanda: Nu behövs i riksdagen personer som har visioner sä art landers välstånd kan tryggas. Mikaellngberg uppfyller dessa kvalifikationer.

"EN KOMPETENT KARL" En uppfarrning som delas av de flesta som känner h onom.

@ Ingberg Insikt, iver & integritet.

Riksdagsval -95. Svenska Folkpartiet Nyland.

15 FORTSÄTINING

Fortsatt...

•••••

••••••••• från sido 1

Lauri Metsämäki, Socialdemokraterna: 1) Under den gilngna riksdagsperioden har skattetrycket ökat kraftigt för löntagare och pensionärer. Finland har intagit en silverplats i fysiska personers beskattning, tätt efter Holland. 1 diskussioner med pensionärerna bar jag märkt att de upplever sin situation som orättvis eftersom deras skatter och avgifter pii grund av höjd sjukförsäkringsavgift och införandet av folkpensionspremie blir bögre än för löntagare med motsvarande inkomst. Blir jag vald

Håkan Nordman, Svenska folkpartiet: 1) Arbetet som riksdagsman skaU bygga pii nära samarbete med väljama som är uppdragsgivare. Det är sär, skilt viktigt när statens däIiga ekonomi tvingar tili besvärliga prioriteringar. Jag är övertygade om att pensionärema liksom medborgare i aIlmänbet är beredda tili vissa uppoffringar, bara iltgärderna känns rättvisa ocb leder tili positiva resuJlat f"cir landet vilrt gemensamma busbill. Ledande personer i poli tik,

kommer jag att arbeta för att avskaffa denna orättvisa sil att aUa skattebetalare oberoende av om de har löne- eiler pensionsinkomster behandlas lika. 2) Den största risken för hela samhället och ocksä för pensionärerna är att arbetslösheten blir kvar pä den nuvarande niviln oberoende av att ekonomin för övrigt växer. 1 den situationen förvrängs inkomstfardelningen ytterligare tili förfäng för de svaga grupperna i samhället. Under sildana omständigbeter blir det omöjligt att uppehälla den nuvarande välfardsmodellen. För att vända den negativa utvecklingen bör vi kunna halvera arbetslösheten under nästa riksdagsperiod. Det ger oss en möjligbet att bevara de centrala delarna av värt välekonomi och näringsliv bör gä i spetsen och visa god moral: kräva mest av sig själva. Regelbunden kontakt med pensionärerna ocb deras intresseorganisationer skaU präg!a mitt arbete - som hittiIIs. HuvudmäJet är att aUa skaU garanteras tryggbet, skäliga livsvillkor ocb värdig omsorg. 2) Vi vet litet om framtiden, men dagens pensionärer har förmodligen en tryggare situation än morgondagens pensionärer. Stor arbetslösbet innebär bäde lönebortfaU ocb pensionspremiebortfaU med risk lör högre premier och

färdssambäIJe; skolan, hälsoocb sjukvärden samt socialservicen. En sMan utveckling är i aUa sambäIJsgruppers intressen. Det har förts en diskussion om att väri pensi9nsysstem inte k1arar framtidens utrnaningar ocb att vi inte har räd att betaJa de kommande pensionerna. Den rädslan verkar att vara överdriven. Värt pensionssystem är pll solid grund och k1arar att sköta de nuvarande pensionema likaväl som de kommande utrnaningama. Det som jag ser som det störsla problemet är att de 500.000 arbetslösa inte förkovrar sin pensionsrätt under arbetslöshetstiden. Blir arbetslösheten längvarig mlnSkar ocksä den kommande pensionen motsvarande grad. eiler lägre pensioner. Ytterligare förböjda premier för dagens pensionärer kan inte komma i fräga, snarare bör de sänkas. lote heller försämring av dagens läga pensioner. Men ett rättvisare - gemensamt - index för folkpension ocb arbetspension bör ästadkommas, ocb de lägsta pensionema borde i nllgot skede böjas med ett högre markbelopp. Men vardagen bandlar inte bara om pensionen, utan ocksä om boende, service ocb värd. Ocksil bär mäste grund tryggbet gälJa. Ett kostnadstak för värden - inte bara fö r läkemedel bör infaras.

Minnen från min barndom Min bamdom var inte sil Iycklig som milnga andras. Vär far blev sjuk vid 37 ärs äJder och oförmögen att arbeta. Han tynade bort efter elva ärs sjukdom. Mor fick börja arbeta bos bönderna. Hyran skulle betalas ocb många munnar mättas. Det blev nog för oss barn att dra vårt stril tili stacken. Den ä1dsta av syskonen fick arbete pii en fabrik ocb vi som gick i skolan mllste arbeta under somrarna. En del somrar var vi i en stor mosse och radade torvoma tilI en pyrarnid för att de skulle torka. Torven var färdigt skuren i bitar, sil det var bara att rada opp den. Hett var det, man bade huvudvärk aUa dagar och mänga kilometer hade man att gll tili mossen och sedan til1baka pii kväIJen. När torvorna var torra kördes dom in i en lada, därifrlln dom sedan kördes tillladugllrden tili torkelse lIt korna. Detta främst under vinterrnänadema. ED brödbit hade vi med oss, det faons inte pengar att köpa mjölk eiler nilgot annat. Det här var pii 1920-talet. En del somrar var vi i skogen och samJade ihop kvistar och radade opp dom tili "metrar". Det var nog sil tungt, men det hjälpte inte. Det faons inte bambidrag och understöd den tiden.

nen. Nilgra psalmer sjöng vi ocksil och dil sjöng mor med. Om pilsken var man litet rädd för häxorna, som for tili BlåkuJJa. Man stod i dörrspringan ocb sllg men inte vllgade man gä UI. Häxoma skulJe starta friln ett stort berg som faons nära intill där vi bodde. SiI undra pii att vi var Ll1ng väg hade vi att gil tili rädda! Midsommaren var en stor skolan, mänga kilometer. lote faons det vägar, ulan vi fick helg. Di\ tog man in "major" i trampa opp vägen själva in- stugan. Björkar skulJe stll pii nan vi kom tilI stora vägen. vardera sidan av trappan. Det Den var nästan aldrig plogad. var sMan glädje och fröjd. När man satt i puJpeten börja- Det doftade sil gott och man de snön ocb isen smälta frlln kände sig sil glad. Pii midsomkjolfillen ocb vattnet raon ner maraftonen fick vi fara ocb se pii strumpor och kängor sil pll kokkobrasorna som brann man var vilt om ben och föt- ute pii bolmama. Vi bodde näter. MlInga gänger satt man ta sjän sil vi hade kort väg atl ocb frös, skolan var inte sll gll och se pii brasorna. Om varm den heller den tiden. midsommaren fick vi ocksil Men nog fanns det Ijusa gil ocb simma - för farsta minnen ocksll. gängen far äret. När vi var sil mänga bam Åtrninstone alla stora helgar, dil kände man inom sig lärde vi oss atl ta hänsyn tili varandra ocb dela med sig. att det var nilgonting stort. loga julklappar hade vi om ju- Ocb vi hade ju ocksil etl hem len, men när mor satte vii duk att vara i - bur fattigt det än pll bordet och tände etl Ijus, dil var. Och vackert var det om kände vi att det var juJ. DiI somrama när syrenerna och fick vi aUa bulle, en Ijock ski- äppelträden blommade. SiI man filr minnas och tänva. Oj vad det smakade gott, man ilt riktigt längsamt sll att ka: 1 bamdomens ängder stilr den skulle räcka längre. SiI blomstren i mängder, var sjäng vi julsänger som vi hade gilng som jag drömmer mig lärt i skolan. Och sil dan sade dit. vi ringlekar med smilsysko-

Med bidraget härinvid deltog Ragnhild Holmström frdn Borgd i God Tids skrivartävling "Minnen frdn min barndom n senaste år.

Janina Andersson,

","""", ",,",, """"'" ","",,. ,,",, ""","

Greteloch Alice i GT-krysset

Gröna Förbundet: 1) Jag ser det som mln uppgift att se tili att ingen i vllrt samhäIJe blir orättvist bebandlad. Därför är det speciellt de pensionärer som endast fär folkpension som jag anser att skune vara i behov av mera understöd. Jag !ror ett systern, som bygger pll grundinkomst skulle vara en positiv utveckling för alla med smll inkomster. För övrigt tror jag att det är lika mycket i pensionärernas intresse som i aUa andras att vi försöker ändra värt konsumtionssamhäIJe tili etl servicesambäIJe. Det vili säga att vi inte slösar med energi och rllvaror, utan att vi i stäIJet satsar pii att la hand om varandra. Detla mäJ kan vi nil genom att öka beskattningen av energikonsumtion och nedsmutsning, samtidigt som vi mlnSkar beskattningen pii arbete. 2) Höjd pensionsäJder tycker jag att skulle vara mycket ologiskt i dessa tider med en massiv arbetslöshet. En möjlig utveckling är att de högsta pensionerna kommer atl beskäras.

eodtid

326 lösningar inlärnnades tili vinterkrysset. Vid dragningen gynnades följande fem kryssmakare: Gretel Nygård, Kvevlaxvägen 206, 66530 Kvevlax, Alice Koivisto, Suurlohjankatu 29 A, 08100 Lojo, HenrieUe Nyman, Fredsgatan 28, 06100 Borg§., Elisabeth Johansson, Kyrkoby, 21710

Korpo och Gunnel Carpelan, Odensaari 21250 Masku. Ovannämnda fem kan motse bokpris. De kommer med posten. Vi tackar alla som visat intresse för värt kryss och gratulerar vinnarna. 1 dagens God Tid finns ett ny tt kryss att bry bjäman med. Lycka tili!

~Hr~:r.l""""""""'~~"""-"---~'''''''''''a V

5 S-r-ÄR-Vi N'--E"RN-VAC KER

1 NN ElÄ ~V1\ SVA Klu~ A-STA~~

T R Ö S l\G A ~ T

;; 0 F A ,

I I K 0 ,.. E. R!V R -dE P A L IT AlA R E R ~ A T J

Nl!::A M I !JA 5 p\, U R su L E 1'I$l-ru ~ D 't... ÄlN A ~o P E \i1A!E ~\ R~ K EI? c;, 6. L.. EI <; 0 R M A E1 0 R R A R! E K 0 R \'10

E J 0 R A R!ö R~ö R ; G rD A 1'\ N A M N ~oAlof;<' RöN S~GD AIDi 0 RIYL v LJ R P A I~ D J Ö K A R \ SlLJ'-- T ERI E t !1ALyfKA~ TA D EIK U MPA NloK N y ~ A \0 L J A'~ EN --r \2,1"1 Ä D A R E lORNLARv~LLVE'ÅR~ÄRR

E IG E T 1 t-\ G1 5 J ~ S E..8.\0 5" E D L 1 G R~BYK~APA~VR~KE~UVAR 5TUPATIM~LVAK'~R,Ro~O TA 5 Sls \ A Rl, A P E T 5 E RA R(~ T Ä Rt:il,A. L '''l~.E.6.. t> E"lIR A N A\B A L.' M A 1 tJ A LJ A N 5 E N L 1 GIA V eN Ylo ~TNGI6R IPER\FA5APllöLDAR

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

God Tid

Ansvarig utgivare ocb chefredaktör Rainer Erlund

utkommer näsla gäng den 2 maj. Textrnaterial avsetl far tidningen bör vara redaktionen tiUhanda senast fredagen den 21 april. Adressep är: God Tie!, Rainer Erlund, Ha1msladsgatan 9, 10900 Hangö. Annonsmaterialet bör vara tryckeriet tiUhanda senast tisdagen den 2S april.

Redaktionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-248 7345 Cti.) 911-248 2539 (h.) fax 911-248 5007 ISSN 0359-8969 EkeI1ls Tryckui AlI, EteDls 1995

* **

Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis • servlce Vi sAllar [ram den bästa möjliga hyresgästen [ör Er lägenhel. Vi sköter om: Visning, hyresgarantier kreditupplysningar och hyreskontrakl.

Restauranger

TRADmONELl F1NLANDS-SVENSK RESTAURANG MITT 1HELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESTTILlSTÄLlNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING. VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101.

I BESTÄLLNtNGSBUSSAR: I I Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 915-524 3993

N & N Locus Ab Alf Smed5galan 15, yard. 9-18.

Tel. 1717 44 Hem: 455 1496/6932893 Sjölund/Sergeliu.

OPTIKER

ru..~B{JJ~~~l~1

KARIS, Köpman5gatan 4 Tel. 911 -230 161 EKENÄS, Kung5g. 8 Tel. 911 -246 2949

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 298 7128 - 298 7136 Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv . 4. Tel. 9t5-53t 865 Beställningsbussar.

Stor efterfrågan VAra kunder söker bl.a. 1-5 rum och radhus i SlOr-Helsingfors. Vänligen ring eiler besök oss.

M &OMAJORS tel. 961 -356 7455

Optlsk speclalaHär

BACKMANS OPTlK

Torvga!an 9 Tel. 926-18 226 MaIIehamn

J-~ .

KVRKSLArr OPTIK HSB s hus v,d 10.gel lel. 298 19 27

961-3175457 Uselundsvägen 4

65380 Va5a

KARIS

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel. 911-248 1004

@~!a~~

t0300 KARIS

Tel. 911 ·230 940

ARAIHSK

HER RE. SEGE.\..~AR\YG

Lösningarna tili krysset i della nummer ska vara redaktionen tillbanda senast fredagen Namn: ............................................................................................................... .. den 21 april. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ. Minns all märka kuvertet med "Kryss 3". Adress: .........................................................................."....." ................ "................ .