God Tid 4/1995 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

M-klubben startade med enbart kariarI Sidan 13

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr4

20juni1995

Argång 23

Bortåt 1.000 på sommardagen hörde om solidaritet, samverkan - Vi lever i en tid där solidariteten mellan generationerna är större än vad den varit pä länge, hävdade rninister Ole Norrback i sitt festtal vid Svenska Pensionärsförbundets sommardag i Närpeso Sommardagen hade samlat bortät 1.000 deltagare och höUs i Rangsby UF:s festIokai Fagerö. Sommardagen gynnades i huvudsak av fint väder endast en regnskur under själva programdelen pärninde om att vädrets makter ocksä kan visa sig frän sin mera ogynnsamma sidao Forts. på sid. 8

300 kilo potatis, 12 kilo purjolök Vad gär det åt i matväg under en sommardag? 700-800 människor ska bespisas. 1 Fagerö i Närpes bjöds det på köttsoppa. Ragni Söderman som svarat för inköpen uppgav att man använde 300 kg potatis, 80 kilo kötl, 10 kg djupfrysta sopprötter. 10 kg morötter, 12 kg purjolök och 5 kg vanlig lök. Dessutom använde man kryddpeppar och persilja. Dessutom hade man anskaffat 120 rågbröd, 50 askar smör å 400 gram ocb 700 mjölkburkar på 2 deciliter. Dessutom åtgick naturligtvis kaffe och bullar. Ett 40-tal personer jobbade i köket och med serveringen. Men det måste också sägas att allting löpte bra undan. - Sommardagen är nog det största evenemang där vi haft hand om bespisningen, sa en glad Ragni Söderman just före man stod i beråd att bära in köttsoppan.

Jakobsson, svensk informationschef vid Folkpensionsanstalten, varnade vid en paneldiskussion i Helsingfors politikerna frän att bli megafoner för de starka i sambället. Hon pävisade att beslut som de sen aste ären gjorts i syonerhet försvårat situationen for de som är sjuka och i behov av mediciner.

SidS

Fagerö Paviljong fylldes till sista plats av den bortåt 1.OOO-hövdmJe jestpubliken när de finlandssvenska pensionärema höll sin somTTUlrdag i Närpes.

Sibbo stod inte att hejda i boccia på årets motionsdag Det blev Sibbo för hela slanten när de inofficiella bocciamästerskapen avgjordes på Solvalla i samband med motionsdagen den 10 m:Y. Sibbo tog dub-

belseger i lävlingen där totalt tolv lag släUde upp. Det segrande laget bestod av Gunnar Frejborg, llIgvald Söderholm och Nils Strömberg.

Vädret gyonade inte motionsdagen denna gäng. Det var kallt i snålblåsten och att det ändå faons ett par deltagare som v1\gade ta sig en simtur är mer än ett under. Men 170

deltagare bade sökt sig tili Solvalla. - Ett bevis för att motioosdagen har sin mission att fylla bland fOrbundets aktiviteter, menade en glad verksambetsledare Jerker Nyberg. Vi har aldrig haft s1\ m1\nga deltagare som i är. Och här ligger tonvikten faktiskt på motion. Förutom boccia, som är den gren som samlar de flesta deltagarna om man inräknar också medfOljande hejagrupper, sysslade man iSoivalla med naturstig (som promenerades av ett 60-tal deltagare), orientering. rodd, pilkastning och kyykkä. Och s1\ stod dans naturligtvis pä programmet p1\ eftermiddagen efter avslutade övriga övningar. Folk trivdes och stämningen var fin . För arrongemangen svarade studerande vid Solvalla och den biten klarade de mycket bra. Sibbo Svenska Pensionärslörening ställde upp med hela tre lag i boccialäv· lingen. Och elt bevis p1\ Sibbos styrka är alt samtliga tre lag klarade sig vidare Här klarar slutsegraren Sibbo 1 av Tenala Pensionärer. Från vänster Nils Strömberg, från den försla omgången.

Sibbo, Orvokki Grönroos, Tenala, lngvald Söderholm, Sibbo, Ulla Lagerstam, Tenala, Gunnar Frejborg, Sibbo och Caj Westerlund, Tenala.

Timo

Pettersson är socialsekreterare i Västanfjärd, en titen äboländsk kommun med 890 invänare. Han tycker att just småskaligheten är en fOrdel ocks1\ inom -äldreomsorgen. - Här finos en naturlig social kontrolI. Man bär ansvar för varann och t.ex. grannhjälpen fungerar hel! spontant utan n1\gra byråkratiska system.

Sid 6

Inge Sikström iMunsala leder Pensionärsklubbens kör och har enbart beröm att ösa över densamma. - En ivrigare kör än den har man nog svärt att finna. Här stannar ingen hemma fr1\n övningarna tili följd av litet huvudvärk eiler snuva.

Sid 13 Forts. pA sido 9

__ Från redaktionen_

Sänkta pensioner

' ~

Förbundsstyrelsen behandJade vid sitt möte 10-11 maj ingäende pensionärernas situation, i frärnsta rummet utgäende frän de principer som äterfinns i regeringsprogrammet. Dessa frägor diskuterades sedan vid ett gemensamt möte med de svenska riksdagsmännen. Sedan dess har saker och ting börjat röra pä sig. Detta beroende pä att beredningstiden är kort beträffande erforderliga lagändringar som omfattar nya pensionsbestämmelser frän och med niista års början. Förslaget till statsbudget bör enligt normal tidtabell vara klar under augusti mänad. Först pä pian var arbetsmarknadsorganisationema när det gällde reformen av arbetspensionssystemet. Den 18 maj överlärnnade organisationerna tili regeringen sitt förhandlingsresultat med förs lag till de ändringar som krävs för att begränsa stegringen av pensionskostnaderna tili mindre än 1 procent, vilket var regeringens krav. Beträffånde förhandlingsresultatet kan rent allmänt konstateras att det bekräftar den oro sam bl.a. förbundsstyrelsen gay uttryck för isin skrivelse tili riksdagsmännen. Avtalet beskär pensionerna pä flere sätt frän nästa års början. Bland annat beslöt organisationema att den inoehällna indexjusteringen från 1994 inte utbetalas. Detta innebär för pensionärerna en sammanlagd förlust om en miljard mark. Beräkningssättet för den pensionsgrundande lönen ändras sä att det nuvarande systemet med de fyra senaste åren förlängs till de tio sen aste åren. Systemet genomförs stegvis under en tid av åtta år. Enligt beräkningarna kommer denoa ändring att innebära att den allmänoa pensionsnivän kommer att sjunka i frarntiden med 2-3 procent pä den privata sidan. Inom den offentliga sektorn kommer sänkningen att bli ännu större. De nya beräkningsgrunderna drabbar mest personer sam pä grund av arbetsoförmögenbet eller annan orsak är tvungna att gä i pension i förtid. Här handJar det om reducerade beräkningsgrunder för den äterstående tiden, det vili säga tiden mellan pensioneringen och den egentliga pensionsäldern. Effekten kan bli en sänkning av pensionen upp tili tio procent. Nuvarande pensionärer förlorar pä en ändring av indexsystemet. Det nuvarande systemet baserar sig pä att indexet päverkas i lika hög grad av pris- och förtjänst-

När detta skrives tre veckor innan tidningen uu,ommer är förberedelserna för årets sommardag i full gång. Allt förefal ler bäddat för en fu llödig storsarnling pä Fagerö i Närpeso Omkring 800 arunälda noteras. Det är bara hälften sä mänga, som det var pä min första sommardag just i Närpes på samma Fagerö. Året var 1986. Sä slutes dä cirkeln av sommardagar. Nästa år Ekenäs igen efter nio år. Den sommardagen var planerad att hållas utomhus, men vädrets makter var inte med oss. Som det regnade då, har det inte regnat sedan dess under sommardagarna. Sedan senast har det varit

föränd ringarna. Denna gamla indexklausul kommer även i fortsättningen att tillämpas pä personer i den aktiva äldern fram tili 65 års älder. 1 det kommande tar man för 65 åringar och äldre i bruk ett - om man så vili kalla det koefficientsystem där prisstegringen påverkar indexet mer än förändringar i förrjänstnivän. Detta kommer att leda tili en betydande försämring för pensionärer med arbetspension om den samhillsekonomiska tillväxten billler sig pä samma nivå sam hittills. Detta att man skapar ett fördelaktigare indexsystem för personer under 65 år järnfört med 65 år fyllda, gör att man med fog kan tala om äldersbaserad diskriminering. Synbarligen kommer det gamla indexsystemet för folkpensionen att kvarstå, vilket innebär, att vi i framtiden kommer att ha tTe system för justering av pensionerna i stället för nuvarande två. Detta strider mot de uppfattningar som framfördes vid förbundsstyrelsens möte, vilka gick ut på att det borde skapas ett enhetligt system för alla pensionsformer. Pensionärsförbundet motsätter sig förslaget om att slopa folkpensionens basdel för personer vars pensionsinkomst överstiger ett vi!;st belopp. Som gräns har närnnts 5.000-6.000 mark i mänaden. Såvida riksddagen gör en sädan lagändring bör minimikravet vara att basdelen bibehålls för dem sam nu erhåller pension. Tili medborgarnas grundrättigheter hör att inför myndigheter komma till tals i frågor som rör ens egen situation. 1 de övriga nordiska länderna har pensionärerna genom sina organi~ationer redan i beredningsskedet möjlighet att påverka. Hos oss har pensionärerna hitintills i praktiken stillts inför fullbordat faktum. Sä är bland annat fallet när arbetsmarknadsorganisationema suveränt har fattat beslut om hur utkomsten för pensionärer skall utformas under de kommande åren. Vårt förbunds styrelse har inför riksdagsmänoen efterlyst en förändring av detta orättvisa förfarande. Ett krav på förhandlingsrätt har även pensionärsorganisationernas förhandJingsdelegation framfört tili den nuvarande socialrninistern. Med ti11fredsstillelse kan konstateras att det bland politikema tycks finoas en viss positiv respons. En förhoppning är att en förändring fås tili ständ sä fort som möjligt. Ragnar Hansson

JERKERS Rl!JTA

två motionsdagar, pä Norrvalla 5.5. och pä Solvalla 10.5. Alla positiva uttalanden om de Iyckades solskensdagarna på våra två finlandssvenska idrottens högborgar, gläder en sano motionär, f.d. aktiv idrottsutövare. 1 samband med motionsdagen på Solvalla hade styrelsen ett tvädagars möte. Den

andra dagen besökte styrelsen Riksdagshuset, där man träffade 6 svenska ledarnöter av de 18, som inbjudits att stilla upp. Fem folkpartister och de kristligas Bjarne Kallis fanns pä plats. Den skrivelse SPF överlärnnade fick ett positivt mottagande och har redan föranlett en motion till Riksdagen.

Vär skrivelse publiceras pä annan plats i dagens nummer. Vi gick som vanligt ut med ett pressmeddelande till massmedierna, men bara tre tidningar visade intresse för vår skrivelse. När tidningen kommer tili medJemmarna har också vår naturkurs i Ekenäs arrangerats. Tio deltagare är anmälda. Motsvarande kurs i Österbotten torkade in på grund av för fä deltagare. Overhuvudtaget märks att tidema är strarna. Färre deltagare överlag vid våra pensionärsträffar. Men nu är det sommar och semestertider. Njut till fullo av sommarens värme, samla krafter föt kommande tider.

LEDVÄRK?MUSKELVÄRK? Smärtlindring utan mediciner med intraljudapparaten

NOVAFON Läkare rekommenderar INTRALJUD med NOVAFON - en snabb och effektiv smärt· lindring. Du behandlar Dig själv dagligen. Begär gratis per tel. NOVAFON·info. (h

~IYSJR014) -

Centralgatan 56 10300 KARIStel. 911-231 636

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

~i-\ GOD MAT CRl/pp i-~t,~ I TRIVSAM OCH 'tII! RYMLlG MILJÖ. VÄLKOMNA!

MVUVLAMPI nlSTAUAANYS 03100 Nummeta t. 912--335 177, tetefax 912·335 087 bilte!. 949446374

Ordet " tillsarnmans" blev det genomgäende temat för årets sommardag i Närpes. Det behandJades i det festtal minister Ole Norrback höll och det aktualiserades av förRagnar bundsordförande Hansson i dennes avslutningsord. Men främst dokumenterades ordet "tillsarnmans" av de bortåt 1.000-talet deltagarna i sommardagen. 1 den minigal- skapen kommer samman, lup God Tid gjorde bland mö- träffas, utbyter åsikter ocb lär tesdeltagarna framgår klart känna varann. Från Helsingoch tydligt att man just ser fors lär endast två (2) repredetta att fä vara tillsammans, sentanter ha stillt upp. Och att fä träffa vänner och bekan- nog var det ocksä tunosått ta, som det viktigaste med en från Nyland ocb Åboland. Ocb hade Å1and överhuvudtasamling som sommardagen. Dethär har vi ingen orsak get nägon deltagare? Heder åt att försöka ändra på. Just den lilla Tenala som ställde uppsociala sarnvaron upplevs med hela 35 deltagare. Här som viktig och trivsarn. Det är kombinerade man päpassligt på sin plats med ett gemen- en utfård med sommardagen i samt program på sommarda- Närpes. 92-åriga Edia Nordgen. Jag tycker för min del att berg hörde tili de piggaste i ett prograrn som sträcker sig skaran och tyckte att just själöver 1,5-2 tirnmar bra förslår. va utfården var det bästa av Under den övriga tiden ska allt. pensionärerna fä umgås, diskutera och träffas. Man ska fä dansa tillsammans och man ska fä njuta ett altemativt proPer på förbundets östergram. Jag han n sticka mig in i bottniska kansli i Vasa har lå"diskoteket" där det altemati- tit förstå att man kan tänka sig va prograrnmet bjöds och kan att Jim skulle fä följa med på bara gratulera arrangörema österbottningamas månskenstili att ha fåst en kraft som kryssning över Kvarken här i Håkan Streng tilJ årets pro- augusti. Om det bara är möj· gram. Streng är ju en strälan- ligt ställer jag gärna upp och de sängare. Men fråga är om gör ett reportage från resan. inte hans småprat mellan vi- Det bar blivit rätt mycket Össoma ännu mera "gick hem". terbotten på sistone för otin Det är dylikt småprat, skärnt- del. Men det har varit skojigt samt ocb avspänt, som vi van- och jag har trivts mycket bra med de uppdrag jag haft i liga människor gillar.

Att få träffas och "språlws vid" är viktigt inte minst för pensionärerna. Här är detjohannes Nygårdas, Molpe, Else-Maj Johnsson, Vasa, Egnar Nordmyr, Korsnäs och Harald Ulfvens, Korsnäs, som tar en paus i somfTUlrdagens program. landskapet. Österbottningarna är öppna och prima människor. Vi har komIDit bra överenso 1 sarnband med sommardagen i Närpes gjorde jag ocksä besök .i Jakobstad, Munsala och Oravais. Endel spår av de besöken ska synas i dagens tidning. Överallt blev jag synnerligen vänligt bemött. Rätt intressant för mig som hangöbo var det att träffa Arne Wiklund, vars hustru Carita har Hangö-rötter. Hen· nes farfar Konrad Appelgren Litct synd tycker jag det var en av grundarna av Hangö var att så få medJemmar frän stad. Det var mycket intressödra Finland mötte upp tili sant att höra henne berätta om sommardagen i Närpes. Ole sin far och farfar. Tack ocksä Norrback underströk betydel- för bsöket ute pä smultsen av kontakter över region- ronstället iMunsala! gränsema. Pensionärsförbundets sommardag är, som jag ser det, också litet av en finlandssvensk manifestation där människor frän de olika land-

Det har tidigare hörts litet kritik över allt köande tili mat- och kaffebord. Denna gäng kan man i varje fall inte klaga över köandet. Någonting sådant förekom belt enkelt inte. Köttsoppan serverades tilIlängborden och det var bara att ta för sig. Likaså gick kaffeserveringen raskt och smidigt undan. Det var duktigt folk som skötte denna viktiga detalj.

...

VERKSAMHETSKALENDER ... ÖSTERBOITNISK RUSKARESA TILLKITTILÄ 7-10 SEPTEMBER Under reseledare Herbert Lindens ledning ordnar det österbottruska distriktet sin tredje ruskaresa tiU Lappland. Bussen startar i Kristinestad. Priset för resan är 1.000 mklperson. Mera information ger ombudsman Per Thomasfolk tel. 961-3179070.

OBS!!! NYA RESOR PÅ KOMMANDE! Gör en förmänlig resa med SPF tiU

JUL~ADENILUBECK plus mycket annat intressant under 1 vecka

, I

O~9.

december 1995

Vi äker Finnjet tur-retur ocb bor 4 nätter pä Mövenpicks Hotel vid HOLLSTEN TOR. SPF har nu en möjligbet att fira

NYÅR 1 WIEN 1995-96 tillsammans med Ingmar Ringqvist pä Svenska Kulturresor i Malmö. Vi kan med Hyg Helsingfors-Wien ansluta oss tili dem under 6 dagar för att vara med om ett annorlunda nyär i musikens buvudstad Wien. - Nyärskonserten pä Musikverein - Kejsarbalen pä Hofburg - Operett pä Volksoper - Besök pä slotten Belvedere ocb Scbönbrunn m.m.m.m. Slä dig lös nägra dagar i gott sällskap ocb i de festligaste av miljöer.

b 1.

Detaljerat program I6r bäda resoma kommer i septembemumret av God Tid. Om Du är intresserad, bör av dig till Anneli Hofer 'tel. 911-241 3185 eiler Lindbolm Lines tel. 911-241 6808 Arrangör: Svenska Pensionärs Förbuodet

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman lör Österbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telelon: 961-3179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10-14. Omhudsmannens hemtelelon: 961-346 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

~ö

's-

lt-

Vem var Jarl Hellström Vem var Jarl HeUström ocb vad möjliggör en ärlig stipendieutdelning frän den minnesfond, som bär bans namn? - lrutiativtagare tili förbundet ocb dess första verksambetsledare. Jarl Viking Hellström föddes den 5.9.1909 i Vasa. Sin aktiva livsinsats gjorde han inom turistbranscben. Han grundade bl.a. Syd-Österbottens Turistförening, Vasa Resebyrä ocb Virtain Maja. Han verkade som kamrer för Finska Turistföreningen, var direktör för Hotell Aulanko (16 är), medverkade till att "Silverlinjen" kom igäng ocb likasä Tavastebus Resebyrä. Han var utbildad diplomekonom. Jarl V. Hellström omkom i en bilolycka i Karis den 29.10.1974. Svenska Pensionärsförbundet bade dä verkat i tvä är. För att hedra hans minne instiftades en minnesocb bylIningsfond. Fondens grundplät var mk 741,79. 1 dag bar den vuxit till sig ocb redovisar ett kapital pä mk 67.875. Varje är utdelas 80 % av intäkterna som stipendier. År 1995 pä basen av fjolärets intäkter är stipendieutdeIningen 19x800 = mk 15.200. De föreningar vars medlemmar erböU stipendier detta är uppräknas pä annan plats i denna tidning. (JN)

Reglemente

för Jarl V. Hellströms minnes- och hyllningsfond stiftad av Svenska Pensionärsförbundet r.f. för att bedra minnet av I6rbundets grundare ocb första verksaDlbetsledare Jarl ". Hellström. 1. Fondens grundkapital utgör 741,79 mk. 2. Fondens medel bör placeras pä betryggande och om möjligt värdebeständigt sätt. 3. Av fondens ärliga inkomster bör minst 20 procent läggas till fondens kapital. Inkomsterna i övrigt skall i buvudsak användas, enligt styrelsens övervägande, pensionärsverksaDlbeten tiU fromma. 4. Fondernas förvalIning b~.ndbas av Svenska PensionärsI6rbundets styrelse. 5. Upplöses Svenska Pensionärsförbundet gär fondens tillgängar till samma ändamäl som förbundets övriga tillgängar. Inbetalningar till fonden kan göras pä närmaste bank. Inbetalningama adresseras till Svenska Pensionärsfcirbuodet r.t Jarl Hellströms miooesfond Sparbanken Aktia 405511-52313

Ännu finns det platser kvar: TEATERRESA tili Raseborg och Emil i Lönneberga lördagen den 1 juli 1995 kI. 16. Stan frän Wendelins kI. 14 och frän busstationen kI. 14.15. Biljeltpris med kaffe mk 60,-, bussavgiften beror pä deltagarantalet. TEATERlITFÄRD tili Lurens och Stor-Klas och LiU-Klas söndagen den 23 juli 1995 kI. 15. Stan frän Wendelins kI. 11.15 ocb frän busstationen kI.ll.30. Rutten som tidigare. Biljeupris mk 60,-, bussavgiften beror pä deltagarantalet. Anmälan kan göras senast en vecka fOre teaterresorna tili Ingrid tel.

424 558 eiler Guonar tel. 466 1829. Baltic Jazz PENSIONÄRSDANS den 7 juli i Marine aub kI. 1>-16. Gratis inträde och transport. Anmälan till Gunnar.

VÄLKOMNA

STYRELSEN

Esbo svenska pensionärer r.f. Sommaraktiviteter 1995 8.7.

Teaterresa tilI Lurens

27.7.

16.8. 23-25.8. 14.9.

Hanikka dag Bihutfard tilI HeITö Överens Stockholms kryssning Svamputf"ard tili Salittu friluftsstuga

Mariehamns Pensionärsförening MAnadsmöteo8 hösten 1995 bälls i Å1ands Iyceums matsal kI. 14.00 Onsd. 3 september Onsd. 11 oktober. Höstmöte med förbandlingar. Oosd. 8 oovember. Födelsedagsfest. Torsdag 14 december. Julfest. Onsdag 16 augusti utfård tili Skeppargärdeo Pellas i Lemland Oran boda. Stan frän Röda Korsgärden i Mariebarnn kI. 13.00. Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 BesOkstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telelon 90-79 18 95. Verksamhetsledare: Jerker Nyber.9 tel. 90-791896 Telelax: 90-791 896 SPF:a bankllonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958

Adressförändringar som gäller God Tid skall meddelas I6rbundets kansli: Svenska Pensionärsförbundet, Indiagatan 1, 00560 HELSINGFORS. Det gär ocksä bra att ringa in förändringarna, telefon 90-791 895/Marianne SandeU. Ocksä prenumeranter som ska avlägsnas ur registret bör meddelas tiU kansliet. När har föreningama senast sett igenom sina medlemslistor ocb ga1lrat bort t.ex. medlemmar som avlidigt eiler Hyttat bort?

visar ocksä pä en rad faktorer hället Sibbo sätter Annasom främjar själsförmögenMaria Åström under lupp ocb beskriver bl.a. julsedema där betema under älderdomen. Forskningen uppvisar nya sylvania i USA Forskama bar Tili dessa faktorer bör bl.a. trebensvarelsen "julbisin" även kallades skomakaren. rön pä nästan aUa omräden. där under 35 ärs tid testat lusten att lära sig nya saker Finlands svenska hem- historia, kultur ocb samhälle- Christian Mehlem pärninner i Ocksä forskning som gäller 5.000 män ocb kvinnor. Re- ocb intresset av att besöka nya bygdsförbund (FSH) grunda- liga skeenden bebandlats med sin uppsats om att de svenska ' ä1dre personers liv och lever- sullatet bar presenterats i tid- platser. Ocksä det att umgäs des 1983 ocb är en central- bäde historisk ocb dagsaktueU kyrkslättsboma blivit främ- ne bar intresserat olika forska- skriften Illustrerad Vetenskap med människor, värda sina inorganisation för det finlands- inblick i det nyländska sam- lingar i sin egen bygd. Birgitta re. ocb visar att var fjärde person teUektueUa intressen ocb bälEkström gör oss pä ett livfullt Det bar sedan länge tiUbaka i 80-ärsäldem är pä samma ru- la kroppen i god trim, bidrar svenska hembygdsarbetet. bällslivet. Utrymmet tilläter dessvärre sätt bekanta med badlivet i bevisats att världens folk- vä som 30-äringama när det tiU att ocksä hjärnan bälls Tili förbundets viktigaste uppgifter bör att främja bem- inte att äterge aUa skribenters Hangö, där de ryska gästerna mängd genomgär en ständig gäller den inteUektuella för- klar. Ocksä när det gäller Eysisk bygdsarbete, kulturminnes- upplysrungar och tankar. Med var populära, vilket de inte förändring ocksä när det gäl- mägan. Psykologema, de som ut- träning bar man genom forskocb miljövärd samt lokal kul- stort intresse tar man del av under tsartiden var i Marie- ler äldersstrukturen. År 1900 var en procent av förde testningama vid uruver- ning skaffat nya insikter. Förtur. Boken "Nyländska ankar- vad Eljas Orrman skriver om hamn. De s.k. regattasvansarfasten" är volym nr 1 i för- den nyländska svenskbygdens na i Hangö - för vilka regatta- världens befo1kning över 65 sitetet, bar med järnna mellan- sök som gjorts med personer bundets skriftserie. Den för- uppkomst och gestaltning. ordet var okänt för de allra är garnla. År 1995 är motsva- rum utfrägat försöksobjekten som EyUt 90 är visar att Eysisk täljer om den svenska bosätt- Ocb om vad Bo Lönnqvist bar Hesta - hade även förtjänat rande procenttal 6 och är 2000 om deras förmäga när det träning ökar musklemas styrningen i Nyland nästan sedan att berätta om svenska ocb nägra rader av henne men äm- beräknas talet för 65-äringar- gällt lokalsinnet, förmägan att lea ocksä bos ä1dre, en sak bedenbös ocb fram till vära finska spräken i Nyland. Var- net var väl för ömtäligt för en na vara 20 procent. 1 väri land resonera, språksinnet, ut- som man tidigare ställt sig avje spräkintresserad fangslas kommunalt anställd, enär de är i detta nu 24 procent av lan- . trycksförmägan samt siffer- visande tiU. dagar. Det har varit ett allmänt taminnet. Här visade det sig Redaktör för "Nylands an- av Leif Nyholms syn pä bl.a. beryktade berusade bräkma- dets befolkning pensionärer. Det räder sedan gammalt bland annat att 80-äriga män lesätt att man blir "Iängsam i kaffasteo" har varit Tom ekenässpräkets bukter ocb karna sällan haft svenska som Sandström. Tili redak- finter i "moddan" d.v.s. sko- modersmäl. Kaj Dahl kunde en föreställning om att männi- hade det bästa lokalsinnet, vändrungama" när man blir modersmälsundervis- gärna ha bjudit pä Here foton. skans själsförmögenbeter kol- medan kvinnoma i samma äl- gammal. Forskama har nu uttionskommitten har hört lans Christoffer Grönholm (ordf.), rung. Alf-Erik Helsings ut- Den tiUtalande pärmbilden vi- minerar vid ungefar 30-ärsäl- der bäst hade bevarat förmä- rett att om reaktionstiden för gan att resonera: Bäde hos en ung person är en sekund, är Marie Louis Adolfsson, Bo läggrung om de svenska ar- sar upp Ekenäs yttersta skär- dem. De senaste undersökning- män ocb kvinnor var det sif- den för en 70-äring 3 sekunLönnqvist och Anna-Maria betarförerungama i Nyland gärd. Boken med 199 sidor Åström, InaUes 17 svenska läter meUan raderna förstll att kan med gott samvete anbe- ama om älderdomen och ferrninnet som försvagats der och ju ä1dre man blir desto längre blir ocksä reaktionstisjälsförmögenbeterna bar ut- mest. nylänningar stär i 19 uppsat- de börjat snegla pä kräftans fallas. M.S. Ovannärnnda undersökning den. förts vid ett uruversitet i PenDon Herler ser för detta sammanverk, där gäng. Det foma aUmogesam-

Nylands svenskbygder förr och i dag

n!n

DRAGSFJÄRDS PENSIONÄRER r.f.

Nya forskningsrön

Förbundsstyrelsen diskuterade med de svenska riksdagsmännen o - Pensionärerna är beredda att dra sitt strå tili stacken. Meo det ska ske på ett rättvist sätt. Nu har vi uppfattningen att peosionärerna som grupp behaodlats på ett orättvist sätt och hårdare än andra grupper. Det var komentan i det budskap förbundsordförande Ragnar Hansson hade att säga de finlandssvenska riksdagsmännen vid en diskussion i riksdagsbuset den 11 maj. Förbundsstyrelsen bade anhilllit om att fä komma tili tals med de finlandssvenska riksdagsmännen. Sex riksdagsmän ställde upp: Margareta Pietikäinen, Henrik Lax, Raimo Tiilikainen, Ulla-Maj Kukkonen, Pehr Löv och Bjarne Kallis. Den sistnämnda representerar Kristliga förbundet, de övriga Sfp. Pensionäremas situation belystes av förbundsordf'örande Hansson, men ocksil av styrelsemedlemmen Göran Sundström.Den sistnärnnda tog främst upp veteranemas situation. Riksdagsmännen frarnhöll att tidpunkten för diskussionen var den rätta: nu förestär budgetarbetet ocb dessutom grunnar man över bur regeringsprogrammet i praktiken ska förverkligas. Det gäller lllngt att undvika situationer där olika grupper "faller emellan" och drabbas oskäligt

härt.

l '

Förbundsstyrelsen hade vid sitt möte tidigare samma dag godkänt en skrivelse som överlämnades tili riksdagsmännen. Skrivelsen har följande Iydelse: "Styrelsen för Svenska

Vägen

Förbundsordförande Ragnar Hansson förklarar pensionäremas situation iör de finlandssvenska riksdagsmännen. 1 främsta ledet från vänster Pehr Löv, Margareta Pietikäinen och Raimo Tiilikainen. Bredvid Hansson verksamhetsledare Jerker Nyberg. Pensionärsförbundet ser med oro pii pensionäremas situation. Den ekonomiska situationen har kraftigt förändrats de senaste ären. Nilgon indexjustering av pensionema skedde inte 1994. För 1996 har redan meddelats att ingen indexjustering heller dil skall ske. Under hela 1980-talet höjdes folkpensionema betydligt mindre än andra pensioner och löner. Ändringar i avdragsrätten vid beskattningen har ocksil medf'ört all t.ex. sjukvärdskostnadema blivit kännbart större och pä sikt hotar milnga pensionärers bälsa. Förbundets styrelse beIdagar ocksil all det s.k. fjärde steget av folkpensionsreformen aldrig verkställts, vilket haft en ödesdiger följd för krigsveteraner och deras bustrur.

Ingves-resor satsar på ny Helturistbuss lngves·Bussar i Närpes satsar i år på en ny Iyxtu. ristbuss. Bolaget började olympiaåret 1952 med buss· ra6k och resebyrån grundades 1977 med dotlern Gun· nel Ingves i spetsen. Senaste år inköptes en 16·personers specialbyggd buss for mindre grupper, så bolaget ser fram emot en livlig säsong. Fjoläret var redan livligare och förhandsbokningarna har ökat för i sommar. Resebyrlln har gilll med i det nya datasystemet Amadeus. Därför har försäljningen ökat bäde pä sällskapsresesidaq och affärsresesidan. Bolagets grundare, trafikant Bertel lngves med hustrun Saga har dragit sig tillbaka. Nu är det dOllern Gunnel som är VD för bolaget, som ocksil äger !vii bussbolag i Vasa oeh Korsholm. Brödema Göran oeh Jjohan är de övriga ägarna oeh trafikehefer som ser tili att bussarna är i skiek tillsammans med

montören Mauritz i nybyggda garaget i Rangsby. Pii resebyrlln i Närpes jobbar ocksil bambarnen Niclas oeh Tomas dä de inte kör buss, sil traditionen fortsäller. I övrigt har resebyrlln 6 heltidsanställda pii byrilema i Närpes och Va-

sao I ärets resebroschyr finns det eli 30-tal resor som skall genomföras samt tiotals beställningsgrupper som aolitar lngves-resors tjänster är efter är. 1 programmet finns oeksil resor tili Kanarieöarna, Portugal och Bali med flyg, bussresor tilI alla Nordiska länder oeh Europa, sil utbudet är digert. Alla resor gär pii svenska. lngves-resor har ett stort kundunderlag, pii reseträffen den 2 april dellog över 450 personer pä hotell Tropiclandia i Vasa. Den 20-21.5 . deltar resebyriln med sin personaI pii mässan Levande landsbygd i Oravais.

Svenska Pensionärsförbundets styrelse kräver: 1. att alla pensionärer tillde· las en rättvis andel av sam· häJIstillväxten; 2. att folkpensionens basdel inte minskas tili r6ljd av eventuella inde,gustering· arj 3. att pensionärernas folk· pensionsavgift avskaffas, sjukrörsäkringspremien kan for pensionärernas del betraktas som djupt orättvis också mot bakgrunden att pensionärerna inte Iyfter sjukdagpenning; 4. att pensionärernas orga· nisationer blir rem'SSID· slans i frlgor som berör pensionärerna. Svenska Pensionärsför· bundet vili faSIa riksdagsmännens uppmärksarnhet pä att de drygt 400.000 pensionärer

som nu Iyfter endast folkpensionens basdel, 445 mark per milnad, i verkligheten betalar mer i folkpensionspremie än vad de fär ut i form av basdel. Sedan är 1984 är folkpensionens basdel ocb tilIäggsdel beskattningsbar inkomst. I praktiken är det här fräga om tredubbel beskattning: först den ursprungliga folkpensionspremien, sedan den beskattade folkpensionen ocb friln 1992 den höjda premien. Svenska Pensionärsförbundet anser all pensionärerna behandlats pä ett säll som inte kan betraktas som rättvist. Förbundets styrelse förväntar sig att de nyligen valda riksdagsmännen i siu lagstiftnings- och budgetarbete nu vidtar iltgärder i för pensionärema mera rättvis riktning."

Stiftelsen .Fridhäll och Blomsterfonden etablerar samarbete Stiftelserna Fridhäll, känd för sitt pensionärshem Gubbhemmet oeh Blomsterfonden i Helsingfors har avtalat om en ny sarnarbetsmodell. Vardera är verksamma inom äldringsvärden i Helsingfors och sammanför genom avtalet sina resurser.

Eoligt avtalet skall Blomsterfonden i Hemgärden som är eli av stiftelsens tre hem i Kottby, hyra tio bostäder ilt Fridhäll. Alla bostäder är dubleller med kök, duseh och toalell med gemensamma utrymOlen som matsal och sällskapsrum. Utrymmena övertas av Fridhäll efter det all renoveringen av Blomsterfondens hem Bergahemmet blivit färdig, vilket enligt planema är pä vilren 1996. rer som bor i bostäderna pä

Hemgärden. Pensionäremas hälsotillstllnd skall vara sildant all de kan Idara sig med normal omvärdnad. De boende har tillgllng tili Blomsterfondens hela servicesortiment pii samma säll som Blomsterfondens egoa pensionärer. Fridhäll skall i samband med inflyttningen tili Hemgärden sälja sin nuvarande lägenhet pii Savilagatan 2 i Helsingfors. Enligt avtalet ställer Fridhäll upp som delfinansiär för Bergabemmets grundrenovering. Lånesumman är 2 miljoner mk oeh länetiden är ljugo ilr vilket är lika med det nya avtalets giltighetstid. Stiftelsen Fridhäll, som är Fridhäll utser de pensionägrundad är 1926, upprällhäller idag pensionärshemmet

Bland den kände väekelseledaren Paavo Ruotsalainens lillerära kvarlätenskap - han var inte skrivkunnig - finns en bibel, som bär en inskrift med bl.a. följ.: "1 denna bok stär hela hemligheten i och innebörden av vägen tilllivet. Oeh denna dyrbara hemlighet lär ingen annan känna än den, vars ögon blivit öppnade all se sin egen eländighet, men icke de goda, ej heller de visa." Vi kunde tala om vägens eiler trons hemlighet. 1 Thomas Wilcox' bok 'En kostlig droppe honung ur Klippan Kristus ' läser vi: "Kristus är Skriftens hemlighet. Tron är det underbaraste i värIden. Lägg nilgot av dill eget tili den, oeh du fördärvar den." I hebr. brevet talas det om "en ny och levande väg" . Hurudan är dä vägen? "Den vägen är smal som tili saJighet bär/är uppfylld med töme, med kors oeh besvär". Psalmen slutar dock med orden: "Hans börda är Ijuvlig, ät honom dig giv. Han ger dig sin nild och sill eviga liv." De första kristna giek "den vägen". De hade faseinerats av Kristus, som besegrat döden. Hur skall dä vi finna och kunna gil den vägen? Vi använder ogäma ordet "synd", men vi kan inte förneka, all vi alla behöver förJiItel se. När tiden var inne, nedsteg Han "hit tili de plägade, mt tili de dömda". "Han är vär frid, han som av de hilda har gjort eli oeh brutit ner den skiljemur, som stod emel· lan oss, nämligen ovänskapen." Vi talar om trons kamp oeh trons vila. En kristen är alltid pii väg, aldrig färdig. Kanske anser nilgon, all en annan Iyekats bättre i det kristna livet, har större syndakännedom och kan frimodigt berätta om sin Liv! Varje själ har sin väg all gil in i himlarnas rike! Nilgon yvs kanske över all ha läst bibeln mllnga gilnger men trots della hoppat över kärleksbudet. Den kristne har eli mäl: vi skall förvandlas. Ibland beskärs oss dessa stunder redan här, dil Han kommer oss mänskligt nära. 1 de stundema ~ynes Livets mäl och meDing klama. "Vad vi skola bliva det är ännu inte uppenbart. Men det veta vi, all när han en gilng uppenbaras, skola vi bliva honom lika ty dil skola vi fä se honom s1ldan han är. "1 Job. 3. Aposteln Petrus skriver, att vi "genom Jesu Kristi uppstllndelse frlln de döda fölls pä nyll tilI ett levande hopp" . . Carl Fries berättar om sitt besök i Rom, där han fiek se en liten trädgärd av ' outsäglig skönhet'. Den garnle man· nen var trädgärdsmästaren själv och denna trädgärd var hans verk, hans liv och stolthet. Snövita azaleor, skära pioner, de första rosoma för äret. - Trädgärdsmästaren hade eli vaekert, vist ansikte, jag tänkte pii det innehällsrika och manande ordet: 'vi förvandlas tili det vi älska'. Genom tidema vandrar eli täg med alla dessa, som hållit sig vid 'det ena', all frukta Herren och intet mer. - AIl synd förlilten, och oron flyktad, oeh stillad grilten ' . Det är 'den levande vägens' människor. Nila Bolander ger oss en bild av dessa människor. De liksom vi andra fär tillhöra vandringsfolket. "Den som träffats av Mästarens blick/kan aldrig söka sig vila. / Han mäste vandra, där Mästaren giek, / vandringar hundramila. - Salig, salig är människans 1011./ Slösande gilva är livet. / Löftenas Hermon stär dunkelbliltt. / Alll blev av nild oss givet." Gunnar Levlin

Gubbhemmet för tio män i sina lokaliteter pii Savilagatan 2 i Helsingfors. Stiftelsen Blomsterfon· den i Helsingfors upprätthäller i KOllby tre pensionärshem för ca 120 personer. I augusti della är starrar en totalrenovering av Bergahemmet. Fem grupphem inrättas oeh alla bostäder förses med duseh och toalell. Saneringen beräknas vara Idar pii vären 1996.

God Tid utkommer nästa gång den 5 Textmaterial september. avsell för tidningen bör vara redaktionen tillhanda se· nast onsdagen den 23 augusti. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Annonsmaterialet bör vara tryekeriet tillhanda senast tisdagen den 29 augusti.

- Politikerna får inte bli megafoner fOr de starka i samhället. Det var det budskap Ebba Jakobsson, svensk informationschef vid Folkpensionsanstalten, kom med när Svenska folkpartiet den 15 maj arrangerade en paneldiskussion i Helsingfors kring pensionsfrågor. Jakobsso n stälJde sig ocksä skeptisk tili höjningen av pensionsäldern. Först vid uppnädda 60 är ska det vara möjligt att välja individuelJ förtidspension. - Att höja pensionsäldern tycker jag är tvivelaktigt när vi bar nästan en balv miljon arbetslösa, sa Jakobsson. Hon påtalade ocksä att medicinkostnaderna inte längre är avdragbara i beskattningen och att patienten själv ska stå för en allt större del av medicinkostnaderna. Det Jcad enligt Jakobsson leda tili att människor som bar det ekonomiskt trängt böIjar avstä frän ocksä nödvändiga mediciner.

"Politikerna får inte bli megafoner för de starka" Vidare päpekade bon att dagpenningen sjunkit frän 80 tili 66 procent av den beskattningsbara inkomsten. Karenstiden har böjts tili 10 vardagar. - När det gäller sjuka har det överlag skett en skärpning av rörmånerna både nä r det gäller takbeloppet och gratismedicinerna, sa bon. Forskare Max Arhippainen förklarade varför nedskärningar mäste göras. Pensionskostnaderna mäste ses i jämförelse med andra kostnader, framhöll ban. 20 procent av pensionskostnaderna betalas av fonde-

rade medel. De övriga kostnaderna täcks med avgifter som löpande betalas in. - Vi lever inte i ett fonderingssystern, underströk Arhippainen. Arhippainen talade om kortsiktiga och längsiktiga nedskärningsbehov. - De kortsiktiga nedskärningsbeboven är ett led i balanseringen av den offeniliga ekonomin. De päverkar ocksä pensionerna. Motiven är rent fiskala. Det gäller att "fördela eländet" . Som exempel närnode bao indexnedfrysningar ocb retroaktiva niväsänkningar. När det gäller de längsikti-

ga nedskärningsbeboven underströk Arbippainen att dessa endast undantagsvis berör nuvarande pensionärer. - Mao strävar dock tili att minska tilIväxten i kommaode pensionskosmader. Medel här är att ändra pensionsäldern, ändra den pensionsgrundande lönen, äodra indexreglerna, fonderingen och att ändra mälsättningsnivän. Behovet av nedskärningar motiverade Arhippainen ocksä med att procentdelen över 65-äriDgar av befolkningen pä 15--64 är drastiskt ökar. 1980 var de 65 är fylldas andel av 16-64 äriDgama eodast 18 procent. 2030 räknar man med att andelen ökat tili 40 procent. Länat var tredje mark

Panelen som dryftade pensionernas framtid: från vänster Peter Heinström, Margareta Pietikäinen, Ole Norrback, Ebba Jakobsson och Max A rhippainen.

Partiordförande Ole Norrback underströk att staten är tvungen att minska utgifterna. - Nu har vi länåt var tredje mark för att kunna k1ara oss. Men sä kao vi inte fortsätta. Norrback poängterade att den nya regeringeo skurit i de arbetslösas stöd, i bamfamiljernas stöd, i slödet tili lantbruket och i pensionerna. - Pensionssystemet måste ändras fOr att vi ska ha ett fungerande system också i framtiden, underströk

Margareta Pietikäinen (till höger) diskuterar pensionsfrågor med Elvi och Clas Franzen.

Norrback. Och poängterade samtidigt att man redan sänkt de offentligt anställdas pensione~ frän tidigare 66 procent av lönen. Norrback påpekade ocksä att den nya regeringen lovat se över indexsystemen. - Man bar f6rsökt binda dem tili inkomstuppgörelserna, sa Norrback. Margareta Pietikäinen re~ dogjorde för det arbete som just då utfördes i riksdagens socialutskott. Hon hänvisade ocksä tili att fyra arbetsgrupper tillsatts under Kari Puros

ledning för att utreda arbetspensionerna. Hon berättade ocksä om att avsikten är att sammanslä pensionens grunddel och tilIäggsdel tili en folkpension. Avsikten är att minska folkpensionens grunddel och i stället öka tilIäggsdelen med samma belopp. - Meningen är ocksä att sjukförsäktingspremien pä sikt ska försvinna. - 1 allt detta arbete gäIJer det att gä fram sä att inga grupper hamnar att "falla emellan" pä ett oskäligt sätt.

Ob-ombudsmannen har ordet Tiden bara rinner i väg ocb vi är mitt i midsommarveckan när denna tidning när läsama. Pensionärsrörelsen kommer nu under en period att gå pä lägvarv. Detta innebär inte att det skulle saknas utbud pä aktiviteter för pe.nsionärerna. Nej, under sommaren är det just pensionärer som pii ett kanske avgörande sätt garanterar att det finns publik på de otaliga tillstäIJningar som ordnas runt om i Svenskfinland. Jag vilI här rapportera om frilgetävlingen mellan de österbotlniska föreningama. Frägesporten verkar att vara en accepterad verksamhetsform i Osterbotten eftersom 16 av distriktets 30 medlemsföreningar deltog. Kvalificeringsomgängar hölls i Korsnäs, Larsmo och Vasa. Segrarna deltar i finalen som hälls under sommarkryssningen tili Sundsvall 9-10 augusti . Att det finns en enorm kunskap bland medlemmarna i vära föreningar utvisar resultatet i frägesporten. Frägorna som handlade om språk, populär kultur, sport, vilket är äret,

förkortningar, rymndfart, geografi, naturvetenskap samt blandat m.m. gay maximalt 36 p. Nästan samtliga föreningar erhöll minst 25 p. Närpes Pensionärförening med Ulla Sperring, A1ef Hannus och Sven-Erik Wester i laget, samlade 30 p i Korsnäs vilket gay en finalplats. Purmo Pensionärer segrade i Larsmo med 29 p. 1 laget deltog Märtha Ähman, Bernt Backas och Eugen Törnqvist. Purmo-föreningen var tinallag ocksä senaste är. Korsholms Pensionärshemsförening med Elsa-Maj LilJhannus, John Österlund ocb Tor-

Björn Sonntag kvalificerade sig frän uttagningen i Vasa med 29 p. Frägetävlingen arrangeras i sarnarbete med Andelsbanken. Kanstiet i Österbotten är stängt under tiden 26 juni-31 juli. Distriktets aktiviteter inför hösten startar med sommardaglmänskenskryssning pä Kvarken med Silja Festival 9-10 augusti. Programmet blir taI, rikligt med säng ocb musil<, final i frägesporten, bingo och dans som ordnas pä tvä ställen ombord. Den österbottniska ruskaresan med Herbert Linden som reseledare görs den 7-10 september tilJ Lappland. Den 25 oktober liras höstkulturdag i Vasa. Finns det tilJräckligt med intresse kommer en teaterresa all ordnas tilJ Stockholm under november. Föreningama och förbundet ligger inte heller pä latsidan sä pensionärerna kan med tilIförsikt se fram emot hösten och vära aktiviteter. Jag önskar alla en trevlig sommar!

LÄRKKULLA

Arrangera din kurs eiler konferens på Lärkkulla! Vi inbjuder dig och din organisalion eiler förening att arrangera ulbildning, konferenser eiler mölen i sliftsgårdens nya och moderna ulrymmen. Förutsättningarna är de bäsla. Högklassigt boende. 1 kursgården finns 40 bäddar (samt 20 extra bäddar). J den nyrenoverade huvudbyggnaden finns 40 enpersonsrum. AlIt av hög, modern standard. Kursgården med ett auditorium med 160 platser med möjlighet tili 100 tilläggsplatser. Under· visnings-, konferensutrymmen, sällskapsutrymmen, bastu och gillestuga. Matsal för drygt 100 personer Teknisk utrustning och musikinstrumenr

Motions- och idrottsmöjligheter med squashhall, tennispIan på Lärkkulla och en 3 km belyst terrängbana i omedelbar närhet av Lärkkulla.

RING OCH BES'rÅLL PLATS FÖR DIG SJÄLV ELLER DIN GRUPPI Adress: Stiftsgården Urkkulla. 10300 Karis • Thl. 911-230 055 • Fax 911-233 439

Bed & Breakfast året om! Per Thomasfolk

Småskalighet ses SODl en tillgång i äldreoDlsorgen i Västanfjärd Liten kommun behöver inte vara liktydigt med en eftersatt äldreomsorg. 1 Västanfjärd, med endast 890 invånare, har man inga stora system, ingen omfattande byråkrati, men en äldreomsorg som fungerar. - Vi behöver inga mastiga system, säger socialsekreterare Ti-

med smäsysslor, man tar en äldring med tili butiken för att handla o.s.v . Men dethär fungerar spontant och naturhgt, inte som ett resultat av ett igängsatt system. Pettersson kom själv tili Västanfjärd frän Esbo i augusti senaste är och säger sig trivas bra med just smäskaligheten. Västanfjärd är i praktiken en svenskspräkig kommun. Den finska minoriteten understiger 10 procent.

VÄSTANFJÄRD

är hesatta. - Men vi kan nog säga att vi kan ta emot ocksä brädskande fall, päpekar hon. Här finns inga kötider. Behöver en äldring fä komma in pä Hemgärden sä tar vi emot äldringen. När God Tid besöker Hemgärden finns bland invänama fyra personer frän Dragsfjräd och Kimito. - Det är fräga om ett tilIfatligt arrangemang, päpekar Hollsten.

• ""

:!!I~:;;;;;;iiöiii '--_..::l:o..

mo Pettersson. Livet här är småskaligt och mänskligt. •f

Pettersson menar att det i en hten kommun som Västanfjärd finns en naturlig social kontrol!. Alla känner alla. - Här fungerar grannhjälpen faktiskt. Man tittar in hos varann, man hjälper

- Var tredje västanJjärdsbo är pensionstagare, säger socia/sekreterare Timo Pettersson.

Hela kommunens socialbudget slutar pä 5 miljoner. Äldreomsorgen fär ungefär 2 av de 5 miljonema. Det centrala i äldreomsorgen i Västanfjärd är äldringshemmet Hemgärden, som ligger ett par kilometer frän kommunens centrum. Tuulikki Föreständaren Hollsten berättar att Hemgärden har 19 platser. Alla

Hemgärden som ett andra hem. En stiftelse upprätthäller pensioDärshemmcr SilverringeD. Där finns 17 bostäder. Endel bor i pensionärsbostädema över viDtem, för att sedan flytta hem igen tili sammaren.

Alla är involverade - Här är det nog som om hela kommunen skulle vara involverad i äldriDgshemmet, säger Tuulikka Hollsten. Och berättar hur manhor och andra föreningar kommer tili HemgärdeD för att

Bäddavdelning i Kimito Bäddavdelningen finns i anslutning tili Kimitoöns hälsocentral som fungerar som eo samkommun mellan Kimito och Dragsfjärd. Och västanfjärdboma använder faktiskt häddavdelDingen mindre än vad kvoten skulle förutsätta. - Dethär gäller ocksä sjukhusplatsema, päpekar Tuulikka Hollsten. Västanfjärd häller sig med en hemvärdare (Agneta Eklund) och en hemsjuk-

Reportage:

- Vi har ingenting att klaga över, säger Rut Källberg ochAune Car/en. - Just nu bar vi inga par här, meD det fOrekommer ändä att äldringar v1ll bo tillsarnmans, säger Hollsten.

Rainer Erlund

Åidringar fårmathem

värdare (Guni\la Lundström). Den sistnämnda jobbar ocksä inom rädgivningen och är ocksä kommunens skolhälsovärdare. Hemgärdens äldre del är frän 1952 och tilIbyggnaden frän 1972. AIIt verkar Ijust och trivsamt. Antalet anställda är totalt 12, endel av dem pä deltid. Tuulikki Hollsten har varit föreständare i 22 ärs tid. - Överhuvudtaget har vi en mycket stabil personal, säger hon. De flesta har varit i huset en längre tid.

Meo ocksä i lilla Västanfjärd bar mao ordnat med hemtranspon av mat. - Det är åtta åldringar som använder vår matservice, berättar Hollsten. Maten görs här på Hemgården och körs sedan ut till å1dringarna av hemsystern. - Systemet fuogerar bra, inflikar socialsekreterare Timo Pettersson. Vi kan längt tillgodose personliga önskemäl. Överhuvudtaget gäller nog att vi är mycket fleltibla. När en äldring kommer tili HemgärdeD behöver det inte betyda att hon eiler han stannar där för gott. - Det händer att de äker hem emellan för att sedan komma tilIbaka Där situationen igen förändras, berättar Hollsten. Vi har ocksä sädana som kommer hit under en övergängstid efter att de blivit utskrivna frän sjukhuset. Ocksä dethär förstärker intrycket av

Dagcenter valje onsdag

John Fredriksson visar stolt upp ett av sina miniatyrbyggen som nu pryder en av trappuppgångarna i Hemgården.

sedan också sköter hemtransporten på eftermiddagarna, berättar Hollsten. 1 regel är det sex åldringar som deltar i denhär verksamheten. Gunilla Engblom är deltidsanställd terapeut och det är hon som leder sysselsättningsterapin för dehär äldringama, liksom naturhgtvis för de äldringar som bor pä Hemgärden. Bastuservice stär man förresten tili tjänst med ocksä varannan tisdag förutom onsdagama. Pä Hemgärden finns 13 enpersoners rum och sex 2-personers rum.

Varje onsdag har man dagcenterverksamhet pä Hemgärden. Det betyder att äldringar dä utifrän kommer tili Hemgärden, dehar i sysselsättningsterapin, fär bada bastu, fär mat och kaffe. - Vi har två bilar som söker dehär åldringarna runtom i kommunen och

bjuda pä kaffe och program. Kyrkoherden besöker Hemgärden en gäng i mänaden. Spelmän kommer och spelar dragspelsmusik för äldringama. DaghemsbameD gör ocksä besök och hjuder pä säng och lekar. Och skolbamen ställer upp med luciaprogram pä Luciadagen, liksom som päskbäxor i päsktider. AIIt dethär bidrar tili att höja trivseln och att ge äldring-

Astrid Eriksson är duktig på atl virka. ama omväxling ivardagen. - Och sä arrangerar vi egen midsommarfest, julfest, höstfest och grillfest, päpekar HoUsten. - Ocb utfärder görs ocksä. J slutet av maj i är besökte vi Hitis och Rosala. Och vi ska ännu göra en konare utfärd här inom kommunen. Dagcenterverksamheten kostar fdrresten endast 40 mark per gång. För den summan får man bilslgutsen, mat, kaffe och sysselsättningsterapi. - Hemgärdeo är ett litet och hemtrevligt äldringshem. De anställda hjälps ät ocb man kan säga att alla i princip gör aIlt, säger HoUsten. - Vi kan inte fä det bättre, säger Bruno Björkman. Hemgärden är en bra plats, här blir vi ju uppassade hela tiden. Björkman fär medhäU av John Fredriksson. Fredriksson är en slåcklig byggare av bätar av miniatyrmodell och endel av hans alster pryder idag Hemgärden. - Vi bar ingenting ott kJaga över, säger Rut Källberg och Aune Carlen där de sitter i ett av samlingsrummen med utsikt över gärdsplanen. Timo Pettersson nämner ännu att det finns hela 295 pensionstagare i Västanfjärd - drygt 33 procent av kommunens invänare. Antalet som Iyfter älderspension är 241 (27 procent av kommunens invänare).

13.000 dikter har funnit sin väg tilI Tondiktarna

Kaskö pensionärsklubb 20 år

Vi som läser God Tid har onsdagen i mänaden. En för- roth-Niemi, som framförde träfflig samlingslokal är stadens hälsning och överkonstatera!, att det är flera Svenska Gärden, som stäu tili räckte en bukett blommor. av rDrbundets medlemsrDreföreningens förfogande frän Hon utlovade även en liten ioningar, som i år fyllt jämna betalning tili föreningens år 1981. Tondiktarna r.f. är en finår, oftast 20 år. Efter den historiska över- bankkonto. landssvensk tonsättar- och Tili de rDreningar som reOärefter trädde ordförandesikten vankades kaffe med diktarorganisation. Ett av dan fyllt och firat hör även läcker gräddtårta frän Yrkes- na för de inbjudna grannförerDreningens syften är att Kaskö pensionärsklubb r.f. medverka tili att flera tonVår rDrenings konstitueranskolan i Närpes. 0 11 fick alla, ningarna fram, Sven-Erik sllväl eget folk som inbjudna, Wester frlln Närpes, Åke sättningar föds iintim sam- ' de möte hölls den 16 april tillfalle tili tankeutbyte och Skeppar frän PIKT, Helge 1975. De gångna 20 åren ceverkan mellan diktare och lebrerades i a11 enkelhet vid sorlet kring borden väx1e ef- Haag frän Övermark och Uno tonsättare. Men kontaktar K10ckars frlln Lappfjärd och rDreningens månadsträff i man rDreningen kan man terhand. Svenska Gården lördagen När kaffepausen var över överräckle ett fint hyllningsockså få hjälp med program fortsatte programmet med diplom. - sång, musik, diktläsning den 6 maj. Helge Ulfvens, ordförande sprittande spelmansmusik, vid olika festtillfållen. Kaskö-föreningen är sätillserverad av Kaskö duktiga för Korsnäsnejdens Pensionävida et! särfall, aU den företrä- Tondiktarna startade i apspeimanslag, systrama Rose, rer, som var förhindrad att der en liten svenskspräkig miriI 1989 och har nu 220 medSonja och Stina. Tyvärr tiIIät närvara, hade säot en skrift]jg noritet i Finlands minsta stad. lemmar, berällar verksamhälsning och Iyckönskan. inte utrymmet dans. När föreningen grundades IIr hetsledaren Karl-Erik KronGranoföreningarna hade Vid programpunklen "Or1975 var ännu de bäda spräkqvist i Oravais. Oessutom har det mt!" ville alla inbjudna därjämte villfarit jubilarens gruppema i staden ungefär fö reni ngen en barnldubb för Iyckönska tjugoäringen. Först önskan och i stället för blomjämnstarka, men redan följanunga diktare och tonsällare. i raden kom distriktsordföran- mor gjorl inbetalningar pII de är, 1976, skedde den stora Tili ldubben hör i della nu 12 den AJIi Genberg, assisterad fö reningens konto. intlyttningen av finskspräkiga medlemmar. Yllerligare har Slutligen steg Eino Kuui samband med etableringen av ombudsmannen Per Thoman fem samfundsmedlemav Metsä-Botnias nya cellulomasfolk, som frambar för- sisto fram frän Kaskö finskmar. bundets och distriklets häls- spräkiga pensionärsförening, safabrik. Folkmäogden i den - Vi viii fä fram nya lällare ningar och överräckte för- Kaskisten Eläkkeensaajat ry, Iilla staden växte dena är med visor, sänger och psalmer. Iyckönskade och överräckte bundets bordsstandard. närmare 50 %! Idag är de Och vi viii ocksä få dem tonsvenskspräkigas antal endast Sedan kom turen tili repre- en check. salla, förldarar Kronqvisl. Sist H.F. sentanten för stadens bildca 550. och slutHgen är det sä all aUningsnärnod, Lis-Mane EnTili detta kommer, an ä1ting gär alltonsälla. !nom fördersstrukturen hos de svenskeningen försöker vi etablera spräkiga är ofördelaktig, viikontakt mellan diktare och ket även kommer tili synes tonsättare. inom pensionärsföreningen, Av de 220 medlemmarna är där medeläldern är högre äo i 20 procent musildärare, käoda författare eiler tonsättare. Karl-Erik Kronqvist i Oravais är Tondiktarnas verksam- fö rbundets övriga medlemsföreningar. (Vi har nu fyra Men i princip kan alla intreshetsledare och har varit det sedan starlen våren 1989. medlemmar över 90 är och serade vara medJemmar av vär ä1dsta fy ller i sommar 97). föreningen. Förmedlar För mänga av dem som uppJubileumsfesten inleddes Tidigare hade man ett syartister träder är det fräga om litet re- med ett pianosolo av förstern med diktpärmar som roKronqvist beränar ocksä habilitering. Ofta är det sä att eningens yngsta medlem, Ruterade mellan tonsättarna. 1 detta nu finns 130-140 dikt- om den artistförmedling - i 'ett uppträdande ger mera ät na Harju, som även pä pianot pärmar. Systemet att sända ut blygsam skala - man sysslar den som uppträder äo ät pu- ackompanjerade de allsänger, bliken. diktpärmar har man numera med. som ingick i programmet. AJTondiktarna har ocksä bör- la stärode in med liv och kläro Från grannföreningarna uppvaktade från vänster Helge frängätt, men strävar äodä tili - Om l.ex. nägon pensioatt skrivna dikter och visor närsforening behöver hjälp jat med "Iokala celler". Oen i de käoda sängerna "Vintern HlUlg, Skeppar, Sven-Erik Wester och Uno Klockars. ocksä ska nä fram tili de som med ett program för en fest första i raden var Jakobstads- rasat ut...", "Hör hUI västanställer vi gärna upp och kom- nejdens Tondiktarldubb. Se- vinden susar. .. " och "Jag ä1stonsätter. Karl-Erik Kronqvist berät- mer och sjunger ener läser naste höst bildades Lokalräkar min hembygd ... ". tar aU fo reningen under sin dikter. Vi har artister runtom i det i Oravais och lokalrädet Föreningens ordforande kOria verksamhetstid faktiskl Svenskfinland. Och vi tar för Tondiktarna i Vasanejden. Helge Finell hade sammaninga stora arvoden för dethär. 1 januari i är samlades Ton- ställt en redogörelse över det fäu in ungefar 13.000 dikter. diktarna i Nykarleby tili sitt viktigaste som timat under de första möte. ~ugo är som gätl. !nitiativtaTUNEI{ FR f\N STUGOH UCll ST I G"" - Följande lokala cell kan- garen till föreningen, Hilding Ell så n gspe l om ske kommer i Närpes, tror Barck, som gär pII sitt 92:dra Krooqvisl. är, hade även hörsammat inTondiktarna i Nykarleby bjudan tilI festen . Oävarande li v oeh cliktning arrangerar förresten en Iy- distriklsombudsmannen Elsrisk-musikalisk sommarträff Maj Johnson, som tagit aktiv för hela familjen pä lägerom- del i föreningens tillkomst, ddet Klippao iMunsala sön- var tyvärr förhindrad att närdagen den 23 juli. vara, men hade säot sin häl~ Föreningens stiftande medlemmar. Från vänster Hilding Barck, Ida Bromels, Inez Klemets, Elin Bäckström och Tondiktarna planerar en ning. vis- och Iyriktume tili ÅngerAv de 29 medlemmar, som Svea RÖös. manland 15-18 september. deltog i föreningens stiftande Och 13--15 oklober arrange- möte, är endast 7 kvar i livet. ras eU höstseminarium pII Fem av dem hade mön upp Åbolands Folkhögskola i Par- tili jubileet, avtackades med en varm appllld och fick vargas. För hela landet finns en sin ros. finskspräkig dikt- och tonsättarförening, Säveltäjät ja sa- Trivseln det viktigaste noittajat Elvis r.y. Oen sysslar Ordföranden konstaterade, huvudsakHgen med lätt musik och har i della nu 330 med- att föreningen försökl göra sitt Id6 och manus: Siv Sundman bästa för atl fullfölja det som lernmar. Musikarrangemang: Karl Gustaf Sundman Tondiktama har ocksll eli sägs i stadgama, närnligen au Text och regi: Frank Skog METSÄ-BOTNIA eget medlemsblad, Respons. det viktigaste är an medlemKasköfabriken Spelplals: Hembygdsgå,den på Klockarbacken i Nedervelll 642'60 KaskO, Tel (962) 2219 111 Föreningens ordfö rande är marna skall trivas tillsamFÖRESTÄLLNINGAR : Åke GrandelI i Grankulla. mans. 0 11 verksamhetsomfr 7.7. kt. 19.30 fr 30.6. kt. 19.30 Av medlemmarna fioos sll- rlldet är geografiskl begräosat tö 8.7. kt. 19.30 tö 1.7. kt.19.30 ~~., ~ngU dana som är enbarl diktare eI- och medlemsantalet litet, har sö 9.7. kt.14.00 sö 2.7. kl. 14.00 on 5.7. kl.19.30 ler enbart tonsättare. Men det det varit lätl att samla medTel. 961·3520 164 eI. 949·560 762, fax 961·3520464 BIIJeltboknlng: (968) 864 8567 finns ocksll medlemmar som lemmama tili de regelbundna Bengt Blörkholm. VaUgrundvDgen 35, 65800 Reptot sysslar med bllde diktning och mänadsträffama. Under senaArr: Nedervetli Hembygsförenlng r.1. Handlkappulrustad tur.stbuss. tonsättning. re är här de hllllits den sista

Ake

ALEXANDER SLOTTES

• • • • • • .•

•

• • • • •

§lI6MIr

"På sommardagen träfTar m~n bekanta" FORTSÄTINING

•••••

Sommardagen ••••••••• frlln sido 1 Norrback hänvisade i sitt festtal tili att förhäUandet meUan faroch morföräld-

- Det är viktigt att vi mår lika bra som vi har det, underströk stadsdirektör Gustav Skuthälla isin hälsning till sommardagen.

rar och deras bambam har blivit mindre högtidligt än det var "i vär egen bamdom". -lnte sä att respektlösheten skuUe ha kommit istället, utan sä att ocksä personliga frägor och smäsaker kan anförtros fritt och framföraUt fördomsfritt i bägge riktningar pä äJdersskalan. - Nya trender bottnar alltid i gamla strukturer, fortsatte Norrback. Med dagens unga generationer, sqm enligt min mening inte kan ankIagas för historielösbet, har de äldre generationema aUt mer upplevt att deras uppgift som vittnesbörd ökat i betydelse. - Detta gäIJer inte minst för krigsgenerationerna som idag - bättre sent än aldrig - fätt sin slutliga erkännande för de uppoffringar för ett halvsekel sedan, som idag garanterar vära bambam uppväxt i ett fritt land. AIIt oftare märker vi hur bambamen kanske

forskningen hela tiden kastar ny tt Ijus över denna vär närhistoria . Samhörighet och solidaritet

Lasse Eriksson sjöng bl.a. på "närpesiska". t.o.m. i högre utsträckning än bamen, känner uppriktigt intresse för de krigstida skeendena och för sina blodsband tili de svära tidema. 1 skoloma vädras historien nu öppet, medan

"Samvaron är det bästa med sommardagen" - Det bästa med so=ardagen är samvaron finlandssvenska pensionärer emeUan, anser Gitta Wennström frän Hangö. Här träffar man bekanta frän olika delar av Svenskfinland. Det är skojigt. -Jag är med för att man här träffar bekanta Erän alla häll ocb kanter, säger Bertel Grönberg frän Karis. Här träffar jag bekanta t.o.m. frän krigsären. Det är tredje sommardagen för mig. Tea Sneitz frän Tenalalngä och Edia Nordberg (92 är) frän Tenala startade resan tilI so=ardagen ett drygt dygo tidigare. Västnylänningama kombinerade so=ardagen med en resa tili det inre av Finland. Ocb just resan tyckte 92-rnga Edia att var det trevligaste av allt. - Ocb sä träffar man ju bekanta. Förbundsordförande Ragnar Hansson ser so=ardagen som nägonting viktigt för den finlandssvenska sammanhällningen. - TilistälJningar som sommardagen befrämjar känslan att vi finlandssvens-

Tea Sneitz och Edia Nordberg: - Resan i samband med somTTUlrdagen var det bästa. kar bör ihop, säger han. Vi borde ännu mera "bygga över" landskapsgränsema. Själv träffade förbundsordföranden studiekarnrater frän seminarietiden under sommardagen pä Fagerö. 1 sitt avslutningstal pä so=ardagen anknöt ocksä förbundsord-

- Tili den del som mätningar av försvarsbenägenhet visar pä respekt för det förgängna, ocb det Iror jag det längt gör, kan dagens ungdomar ge besked. Faroch morföräldramas livsverk he=a och vid fronten uppskattas sä tili den grad att tre av fyra ungdomar enligt undersökningen är beredda att försvara värt samhälle med vapen i hand ocksä i ett sädant fall där utgängen skulle vara oviss. - Detbär är någonting jag uttryckligen skulle vilja kaila solidaritet mellan generationerna, samhörighet mellan gammaloch ung och inte minst samrörstånd kring värderingar som är tidJösa och aJdrig tappar sin betydelse. Jag hävdar att också detta understryker uppfattningen att vi idag inte behöver oroa oss rör att generationskriget - varken som tankelek eiler verkIighet - kommer att ge oss bitter smak i munnen. - 1 Frankrike ingär i den nyss utnämnda regeringen en minister, Colette Codaccioni, vars ansvarsomräde rent officiellt definieras som "minister för solidaritet mellan generationema". Som sMan är den uppgiften säkert synnerligen delikat för denne fembamsmamma, inte bara i ett land som gätt tili historien som nägot av studentkravallemas vagga, men det kan ocksä vara ett svaghetstecken. Det bästa är naturligtvis ifall just detta, solidariteten och samhörigbetskänslan i samhället, finns inbyggd i all politik utan att den behöver fä en speciell öronmärkt bevakare. Det är en automatik man nog bör kunna förntsätta av varje sambälle som tar ansvar för en rättvis politik - med dimensioner

För sprittande, trevlig musik svarade Närpes Spelmansgille. som finns inbyggda även om de inte alltid syns. - Dagens pensionärer har bäde dimensioner och syns. Ni är ett duktigt gäng. Ni bär med er all livserfarenhet om goda och dåliga tider, ni har varit med om att bygga upp väri modema samhäIJe, mänga dessutom genom att försvara det i ett krig, och därefter äternppbygga det och ge det en

Håkan Streng stod for uppskattade sånginslag. Bland publiken fanns också Håkans 88-åriga far Valter. plats som en aktiv, respekterad del av världssamfundet. Ni har hunnit uppfostra en ny generation som fört ert arbete vidare. Nu njuter ni med all tänkbar rätt av er pensionärstillvaro, köper era jordgubbar pä torget i lugo och ro och skall för er fortsatta tryggbet i rimlighetens narnn kunna stäIJa a1J er tilltro tili sambäUet. - Oavsett hur samhäUet

- Sommardagen är viktig för den jinlandssvenska sammanhållningen, anser forbundsordforande Ragnar Hansson.

a.,

Bertel Grönberg, Karis: På sommardagen träffar man bekanta från alla håll.

- Det bästa är samvaron, tycker Gitta Wennström frånHangö.

ökad separation meUan de olika finlandssvenska landskapen. - Om de botbildema bar nägot fog, sä betyder det att den finlandssvenska samhörigbeten minskar, sa Hansson. Ocksä därför har samliilgar som so=ardagen en viktig uppgift att fyUa.

rörändras kommer nog grundvärderingarna att bestA. Tili en av dessa skall vi alltid kunna räkna samhörigheten och den ömsesidiga respekten. Som en del av detta gäller allas medvetna stöd och målmedvetna arbete. Den skivan k1arar vi ändå bara på ett sätt - genom att inte glömma det lilla ordet "tiUsammans".

Om solidaritet mellan generationer uppehöll sig minister Ole Norrback i sittfesttal.

Köttsoppa och spelmansmusik Samlingen i Fagerö Paviljong inleddes med köttsoppa. Själva prograrnfesten inleddes med musik av Närpes Spelmansgille. Rangsby Ungdomsförenings ordförande Klas Söderman bälsade för sin del välko=en ocb presenterade sin förening. Föreningen bar 170 medle=ar ocb t.ex. de sex danstilistäIJningar man stär som arrangör för denna so=ar genomförs frän början tili slut med talkokrafter. Efter att man tiIIsammans sjungit "ÖVer bygden" var det dags för Närpes stadsdirektör Gustav Skuthälla att bälsa pensionärerna välkomna tili sin stad. Han framböU att staden har sin ekonomi i skick, men att EU medför att jordbrukets framtid utgör ett frägetecken. Stadsdirektören underslrök dock vikten alt man ocksä psykiskt mär bra och hänvisade tilI uttalandet "vi har det bättre än vi mär". Det vore viktigt att vi skulle bö~ a mä lika bra som vi har det, underströk Skutbälla och avsäg med detta just

Kerstin Westerlund, Tenala:

Sven Bäckman, Norra Kyrkslätt:

Gunvor Ehnström, Norra Kyrkslätt:

- Jag har varit!Yä gänger pä sjön sedan olyckan. Ocb visst kommer olyckan i ens tankar. Men ändä resonerar jag som sä att !Yä sä hemska olyckor knappast ska kunna inträffa. Tvä veckor före Estonia-olyckan befann jag mig tilIsammans med min man pä f;iljan meUan Vasa och SundsvaU. Det rädde full stOTTO och min man blev sjuk. Dä var jag faktiskt rädd.

- Jag bar varit med pä en resa tili sjöss sedan Estonia-olyckan. Dä var det lugnt pä sjön, men ändä mllste jag nog medge att tankama gick tili olyckan. Resan kändes pä nägot sätt annorlunda än tidigare resor. Vi ville ocksä ba byttema bögre upp än förr. Ändä litar jag nog pä tryggbeten tili sjöss.

- Jag litar pä tryggbeten. Men nog mäste jag medge att olyckan inverkade. Inte har det denna vinter känts lockande att lika med pä nägon sjöresa. Visst litar jag pä tryggbeten, men ändä vet jag nu att ocksä den kan

klicka

Motionsdagen började med allmän gymnastik på parkeringsplalsen invid Solvalla. Pensionärema sträckte på sig och tyckte det var skojigt. FORTSÄTINING

•••••

Sibbo ••••••••• från sido 1 Vad är hemligbeten med Sibbos överlägsenhet i boecia? - Vi spelar boccia minst en gäng i veckan, svarar Gunnar Frejborg. Vintertid spelar vi inne i gamla kommunaJhuset

gen en enkel serie där totaJantalet poäng var avgörande. Sibbo I slog Norra Kyrkslätt m med klara 10-1 ocb därefter Sibbo m med 5-3. Norra Kyrkslätt m vann över Sibbo m i en mycket jämn match med 6-5. SlutstäUningen blev därmed: 1) Sibbo 1 15 poäng, 2) Sibbo m 8 poäng, 3) Norra Kyrkslätt m 7 poäng.

Har Estonia-olyckan inverkat på ditt resande?

Valentin Björkman, Kyrkslätt: - Absolut inte. Jag befann mig pä sjön pä 30-taJet och seglade med skutor som hade arnmunition som lasI. När andra världskriget utbröt rörde sig ocksä ubätar i vattnen. Dä var det farligr, men Estonia-olyekan bar inte inverkat pä min instäUning tili resor.

människomas psykiska tiUständ. Lasse Eriksson show stod för nägra sånger ocb presenterade bl.a. det lokala sprllket, närpesiskan. Trubaduren Håkan Streng drog med sin säng ocb sitt smäprat ner appläder. Musik blev det av mästerspelman Boris Viklund assisterad av Sven-Erik Wester. Därefter var det dags för förbundsordförande Ragnar Hansson att yttra av-

R.E.

Anni Storbacka, Kimito: - Jo, visst bar olyckan in. verkat. Jag kände mig länge deprimerad ocb jag sköt frarn resor. Jag gör inte sä gärna resor tili sjöss längre. Men tili JUTTOO ska jag fara pä en kursträff nu i sommar.

slutningsorden. Hansson tackade alla som hjäJpt tili med arrangemangen av dagens fest. Han spann ocksä vidare pä ordet "tillsarnmans" och talade för kontakter över de finlandssvenska landskapsgränserna. De kontakterna är mycket viktiga för den finlandssvenska sarnhörigheten. - Därför är ocksä storsamlingar som sommarda-

gen oerhön viktiga, framhöll Hansso.n. Efter kaffepausen följde ännu dans inne i paviljongen. För de som inte ville dansa bade man ordnat med ett aJtemativprograrn. För det svarade främst Håkan Streng, Lasse Eriksson och Boris Viklund. Trivseln var god ocb man hann också med det viktigaste - att fä träffa varann och pratas vid. Rainer Erlund

Naturstigen var 2,5 km läng och vid jämna meUanrum fanns frägor som det gäUde för deltagama att försöka klara avo Att boccia är ett spel för pensionärer bevisas av Gunnar Frejborg i det segrande Sibbo-laget. Frejborg fyUde faktisla 80 är den 25 maj, men det hindrade honom inte att med bravur fyUa sin uppgift i Sibbo-laget. - Ett skojigt spel detbär, sa ban efter väl förrättat värv.

John Borgström, ordtörande för Sibbo Svenska Pensionärsförening, försökte sig på kyykkii-spe/et. ocb sommartid flyttar vi ut tili Nickby sportpian. - Boccia är ett fint spel, inflikar Anita Söderholm som denna gäng hörde tili den ljudliga trupp som stödde Sibbo-spelama frän sidan. Man spelade enligt ett cupsystem. 1 farsta omgängen vann Kimito 1 över Norra Kyrkslätt 1. Sibbo I besegrade TenaJa Pensionärer och Kyrkslätt Pensionärer vann över 10kaJkonkurrenten Norra Kyrkslätt II. Norra Kyrkslätt besegrade Kimito II och Sibbo n vann över IngA. Silibo m slutligen besegrade Pyttis. I den andra omgängen vann Sibbo I över Kimito I, Norra Kyrkslätt m besegrade Kyrkslätt ocb Sibbo m vann över Sibbo II. Sibbo I, Norra Kyrkslätt m ocb Sibbo m spelade slutli-

Sti/en min? Den är det vä/ inget tel på, resonerar AniUJ Nyström från Munksnäs Pensionärer där hon står på pilkastningsbanan.

Kungsvägens sommar Restaurang Friaa och Terrassen V~r soliga te"BSS

är öppen alla dagar tili kl. 24.

Restaurang Frida seNerar funcher och ala catte-portloner.

KunQsklubben 1.evande musik även pA sommaren Oppel ons-io tili kl. 03. fre-lö tili kl. 04.

Möten och familjefester Närmare uppgifter ger vAr sä/jtjänst lel. 859 17530.

Konsertbuffe Under Orgefnatten och Aria·konsertdagar d.v.s. sommar·

torsdagama kJ. 19-22. Pris 45 mk. TeffBSsen öppen tili kJ. 01.

Sommarpris 350 mk/dygn rum sam rum i juni-juli

Midsommar Vi firar midsommar 24-25.6. Vi betjanar Er igen 26.6,

HOTEIll KUN1NKMNTIE ---E.S80--Hotell Kungsvägen Lagsladsvägen 1. 02770 Esbo centrum, 1. 859 191

120 pensionärer på Hangö-träff En trivsam pensionärsträff bade Hangö Pensionärer sammankallat till i början av maj pä Branlås i Hangö. Inbjudna var pensionärsföreningarna frän Ingä, Karis, Tenala oeh Pojo. Med arrangörsföreningens eget folk steg deltagarantalet tili 120. Nisse Sandström inledde med dragspelsmusik. Hangö Pensionärers ordförande Paul Nyman hälsade välkommen. Allsäng stod pii programmet oeh dessutom gladde trubaduren Rainer Roth publiken med

sina visor. Hangö-pensionärema framförde Blomsterdansen oeh en hastigt bopploekad kör sjöng Silverhär. Kaffe med pastejer oeh kaka serverades. En lotteri arrangerades oeb den trivsamma samvaron avslutades med dans till Nisse Sandströms dragspelsmusik. Hela festen giek i karnevalstil. Hangö Pensionärer arrangerar ärligen en träff tili vilken man bjuder in olika pensionärsföreningar.

Abo Akademi samlar kvinnors livshistorier

Ordföranden Paul Nyman hälsar välkommen.

Dela med Dig av Ditt Liv! Det här gälJer Dig, Du som lever eiler har bott i Svenskfinland, det gäller gammal och ung, det gäller kvinnor pä landet och kvinnor i stan. Skriv en berättelse om ditt liv! Ett levt, men oskrivet liv blir en del av ett osynligt förgänget. En förfluten vardag försvinner - den tas för given, den lämnar sälJan spär, den glöms bort. Det som ses som mest naturligt, de delar av livet som tas för givna, det osynliga, det ständigt upprepade - allt detta blir ofta en del av en glömska. Bråda, ar· betsfyllda och hektiska dagar rinner undan - ofta utan spär. lnstitutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi samlar

kvinnoliv: det levda och det drömda, tankar och minnen, vardagar ocb verkligheter. Alla liv är värda att berättas. Insamlingen av livshistorier pägär 1.6-31.12.1995. T.f. professor, kvinnoforskaren Harriet Silius är vetenskaplig ledare för projektet.

verkat dig och om hur du verkat i sambället. Skriv om glädjen och smärtan, ' om ge. menskap och ensamhet - allt det som hör livet till. Din livsbistoria kommer att bli en del av en samling bisto. rier om det egoa livet, skrivna av kvinnor. Samlingen, som kommer att uppbevaras i Åbo Akademis arkiv, blir en vär. defull gäva tili framtiden . Be. rättelserna kommer att vara tillgängliga enbart för forskare som erhällit tillständ av ln· stitutet för kvinnoforskning. Redan nu kommer materialet att bilda underlag för forsk. ning om, för oeb av kvinnor i Svenskfinland. Välj själv hur du skriver pä skrivmaskin eller för hand, kort eiler längt. Skriv bara pä ena sidan av pappret ocb lämna fyra cm:s marginal pä papprets vänstra kant. Anteekna personuppgifteroa i början av berättelsen: Narnn, födelsetid oeh -ort, adress och telefonnummer.

Skriv fritt! Skriv din livshistoria som du själv vili ha den. Berätta om skeenden och brytningspunkter i ditt liv, om vardagens stora och smä händelser, om det vanliga och det ovanliga. Eiler berätta om det som format din liv. Skriv om barndom och vuxenliv, ungdom och älderdom. Berätta hur förändringar i samhället pä-

Förtidspensionerna minskar i framtiden

•"

Arrangörerna bjöd på ett läckert koffebord. Det var bara att ta lör sig.

FÖR KONDOLEANS OCH GRATULATIONI

Från ban ~er, bok-, pappers,l, oeh

blomster~and)<1r, begrav"ing~byråer;

Osterbottnisk sommardag ute på Kvarken

telegram[j<ll,Dsten

020212

En sommarbälsning till alla Fagerö har hunnit bli et! minpensionärer, frän norr till sö- ne blot\. Nägonstans längt der, öst till väst. Efter den borta men ändä sä nära skymSYOÄNSOPPI länga, kalla vären är somma- tar distriktets nya satsning. Stora Robertsgctcn 15 ren äntligen här, med soi ocb Efter mänga önskemäl ar· 00 120 ti :fors Tel. 90-603 838 värme. Nu ser vi fram emot rangerar vi i är sommardagen Medlen !J.r'\\Iönd! ;! ~S helher; kompen att fä lata oss, bara fä vara och pä Kvarken. Distriktet slär m~~ hlor .. ~~nl!JdiukdomQr"o i därmed tvä flugor i en smälJ, njuta ... HJARTSTIFrELSEN Förbundets sommardag i sommardagen oeh mänskenskryssningen. Denhär kombinerade festligheten kommer att gä av stapeln 8-10 augosti 1995. Vi äker Vasa-Sunds· vall-Vasa med Silja Lines stoStående bord står dukat ra fina farja Festival. Vi komi slottssalen på Imatra mer att underhälla er med et! Statshotell traditionellt alternativt provardagar kl. 11-15 gram, det vili säga tal, säng musik med mera. Dansa kan Gruppriser från 80,-fpers. vi göra tili tonema av vär "egen orkester". Allt ser ut att vara bäddat för en annorlunda FÖREVISNING AV FORSEN sommardag, med stor gemen· sommartid varje dag! skap, befriad stämning ocb en glad samvaro. Det här är et! tillfiille där Kom och njut av god bäde äldre oeh yngre pensiomat och vacker vyer. närer kan delta, bland oss är ingen för ung eiler för gamReserveringar tel 954-68 881 mal. Dessutom kommer vi att fä njuta av god mat. Gör din anmälan i tid till IMATRAN era respektive föreningar. Tili dess önskar jag alla en ARCTIA HOTELS riktigt skön sommar! samt stiftelsens egen afför.

SLOTTETS DELIKATESSER

.l" VALTION ~ HOTELLI

Torkkelinkatu 2. 55100 Imatra puh. t954) 688 81. Inlo +358·54-68881. telex 5715 valth. sf telefax (954) 688 8888

AIli Genberg Österbottniska distriktets ordförande

Arbetsmarknadsorganisationerna ingick i mlQ ett avtal om nedskärningar i arbetspensionerna. Avtalet innebär bl.a. att de som ef· ter årsskiftet tar ut pension ftire pensionsåldern får mindre i arbetspension. Den nya lagstiftningen kommer enligt avtalet att träda i laaft 1.1.1996. Den som förvärvsarbetar ocb omfattas av arbetspensionslagarna börjar tjäna in arbetspension frän 23 ärs älder. RegeIn ändras inte tili följd av lagändringen. De som förvärvsarbetar tjä. nar in 1,5 procent i pension i äret. Om förvärvsarbetet fortsätter fram till pensionsäldem 65 är, är intjäningsprocenten för pensionen 2,5 procent i äret frän 60 ärs älder. Den som tar ut pension fOre pensionsäldem fär fOr närvarande pä vissa villkor ocksä räkna sig tili godo s.k. äterstäende tid säsom pensionsgrundande tid i arbetspensionen. Med äterstäende tid avses den tid som äterstär frän pensionsfallet tili pensionsäldern 65 är. Intjäningsprocenten för pensionen för den äterstäende tiden är 1,5 procent i äret. Enligt arbetsmarknadsorganisationernas avtal kommer intjäningsprocenten för pensionen för den äterstäende tiden nu att differentieras enligt älder. Frän 50 ärs älder till 60 ärs älder blir intjäningsprocenten 1,2 procent och frän 60 ärs älder 0,8 procent i äret. Sänkt intjäningsproc~nt tilllämpas endast pä den del av arbetspensionen som grundar sig pä äterstäende tid. Alla arbetspensioner som beviljas före pensionsäldem kommer att minska, d.v.s. in· validpensionen, individuella förtidspensionen, arbelslös· hetspensionen och familje· pensionen. Samtliga pensionsformer kan beräknas

med äterstäende tid. Efter lagändringen kommer den äterstäende tiden att räk· nas säsom pensionsgrundande om pensionstagaren under minst ett av de tio sista ären före pensionsfallet bar haft ett förvärvsarbete som har omfattats av förvärvspensionslagarna . De som blivit arbetslösa innan lagändringen trätt i kraft ocb som enligt gällande stadganden slrulle ba rätt tili arbetslöshetspension fär ha kvar sin rätt till äterstäende tid enligt nuvarande villkor.

Behandlas helt konfidentiellt 1 samband med eventuell publicering av utdrag ur livshistorierna utelämnas alla namn och identifierande per· sonuppgifter. Skieka in din berättelse före 31.12.1995. Märk kuvertet "Kvinnoliv". Adressen är: In· stitutet för kvinnoforskning, Åbo Akademi, 20500 Åbo. Vili du veta mera, kan du ringa tili Institutet f6r kvinno· forskning, tfn 921-265 4589.

KOM MED pA NAGON AV VARA INNEHALLSRIKA BUSSRESORI VIMMERBY OCH KOLMARDEN Hela (omlljens reso!

3-6.1

* Prls vuxno 1.250 mk. born 625 mk/830 mk TRONDHEIM MED HURTIGRUTEN, NORGE

4-11.1

* Prls 3.880 mk (/nkl. holvpenslon) VI har salt In ytterllgara en ovfärd p6 v6ra populära VIBORG · resorl

11-13.1

* Prls 1.190 mk (/nkl. holvpenslan) HÖGA KUSTEN OCH HÄLSINGLAND I SVERIGE * Prls (rån 2.390 mk (/nkl. holvpenslon) 16-20.7. 18-22.9 SPETSRESA TILL RAUMO 25-26.7 * Prls 870 mk (/nkl. holvpenslon) FORMEL-1 TlLL HOCKENHEIM, TYSKLAND 26.1-1 .8 * Prls 3.150 mk (/nkl. Infrödesblljeff I6-Sö) DETBÄSTAAVSKOTTLAND 15-24.8 * Prls 6.860 mk (/nkl. holvpenslon. buss/flyg) SCHWEIZ MED GRANNLÄNDER 2-10.9 • Prls 6.350 mk (/nkl. halvpenslon, flyg/buss) FISKERESA TILL ALANDS sKÄRGARD 29.9-1 .10 • Prls 1.320 mk (/nkl. holvpenslon) DANSRESA TILL BRUDHÄLL pA KÖKAR 20-22.10 * Prls 1.080 mk (/nkl. holvpenslan) Ä VEN UNDER SOMMAREN FORTSÄrrER VI MED VARA POPULÄRA TALLlNN·KRYSSNINGAR Dessutom ordnar vI tv6 unlka tllffällan aff basöka "PRESIDENTENS BONINGAR" lö 22.7 och lö 29.7. Prls fr. 280 mk BOKA GENASTI BEGRÄNSAT ANTAL PLATSERI ARETS HEMLlGA RESA g6r av stapaln tlsdagan den 25.7. Prls 350 mk BESTÄLL vAR BROSCHYR MED SOMMARENS OCH HÖSTENS BUSSRESORI KONTAKTA OSS FÖR NÄRMARE INFORMATIONI

....

8ussbolag * 8uSSI8sebyro

---~~ Ji]~.h~17 :

LINDHOLM LINES

Horsböck "10600 Ekenö," (911) 2416 608

Träna minnet för att må bra Minnesträning höjer ~ä1v fortroendet, fOrhättrar koncentrations-, initiativ- och kommunikationsfOrmågan och därmed människans möjligheter att tå ett grepp om verkligheten samt att lära sig nya saker, framhåller den brittiska minnesforskaren Bernard Arigho. Bernard Arigho bade inbjudits som fOreläsare till Folkbälsans temadag om minnet som fOrsiggick 21 april i Helsingfors. Temadagen var star!skottet feir verksambeten vid Folkhälsans nya minnesklinik. Arigho har sedan 1980-talet engagerat sig i minnesträning, eiler reminiscensarbete bland äldre, som han föredrar att kal1a sin verksambet. Han fungerar som reminisceosforskare ocb praktisk koordinator feir ett flertal reminisceosprojekt i England. 1 sitt arbete strävar ban inte efter att effektivera mäoniskors närminne. Däremot vili ban aktivt utoyttja deras persooliga bägkomster feir att pä det sättet öka deras fuoktionsfOrmäga. Indirekt feir metoden ocksil med sig att närminnet feirbättras. Bernhard Arigbo är en av feirgrundsgestalterna bakom Age Exchange Tbeatre Tmst som grundades 1993. MiIlet är att feirbättra äldre mäoniskors livskvalitet med terapeutiska ocb pedagogiska metoder.

Hälsosamt att minnas

inte terapeutisk 1 minnesträningen utoyttjar man bitar frän Under de senaste tio ären har dramaterap~ klinisk psykologi man inom äldreomsorgen blivit samt pedagogik Ofta gär minalltrnera medveten om minne- nesträning ocb minnesterapi nas betydelse fOr människaos band i band och mänga terahälsa. Först under 1980-talet dä peuter arbetar paral1ellt med gerontologin utvecklats till en bäda metodema. 1Age Excbange programmet självständig vetenskapsgren har man kommit underfund sammanfeir man äldre personer med att reminiscensträning är med professionella skädespelaen effektiv metod feir att möta re ocb pedagoger. Tillsammans vardageos sociala och psykolo- skapar de en produktion med grund i de eoskilda deltagamas giska utrnaningar. Minnesträningen frarobäver unika minnen. Enligt Bernard människaos unika livscykel Arigbo är feirdelen med detta och ökar feirstilelsen fOr att iIld- skapande program den, att märuliskor i olika iIlder, med randet är en naturlig process. Reminisceosträning är ett olika bakgrund ocb olika yrmä1inriktat, aktivt arbete som keserfarenhet sammanförs. Det kan bjuda pii positiva feimim- vidgar vyerna feir alla deltagare melser men ocksil pii svära pii ett naturligt sätt och inspirerar till nya saker. 1 teaterprocesupplevelser, säger Arigbo och sen väcks nya minnen och när tilIägger, att aktivt minnesarman delar dem med andra bete kräver koncentration, men oeksä är lärorikl och utvecklan- frarostär de som unika inslag i en lika unik livskarta Detta de när det fungerar som bäst. bjälper de flesta att skapa konturer kring sitt eget liv, vilket i Kreativ sin tur frigör energi fcir andra minnesprocess processer. - Den som inte vili Minnesträning skal1 inte feir- berätta verbalt kan göra det växlas med minnesterapi, där genom bilder, dikter eiler muterapeuten arbetar med männi- sik. skaos undermedvetoa med 1 England bar Åge Exhjälp av minnesbilder.1 remini- cbangeprogrammet ökat eftersceosträningen är det själva frägan pä reminisceosarbete minnesprocessen som är posi- bland äldre. Denna vär öppnas i tiv ocb kreativ . Avsikten är att London ett europeiskt centrum utveckla personligbeten i sam- feir minnesträning ocb -utveckspel med andra. Processen bar i ling. Vid universitetet i Greensig terapeutiska element, men wicb planeras utbildningsproden primära mä1sättningen är gram i reminiscensträning.

Folkhälsans minnesklinik Folkhälsans minnesklinik, som inledde sin verksambet den 21 april, är den feirsta i sill s1ag i Finland. Minoeskliniken flyttar smäningom in i Folkbälsans Seniorbus i Brunakärr. Vid den geriatriska läkarmottagningen diagnosliserar man minnesstömingar och planerar individuella minnesträningsprogram. Folkhälsans VD Per-Erik Jsaksson sade i sitt bälsningstal att verksambeten vid minnesldiniken kompletterar Folkbälsaos övriga service till äldre. 1 enligbet med sin friskvärdsfilosofi ser Folkhälsan livet som en läng, aktiv process där utbildningen spelar en avgörande roll och vili erbjuda de äldre intressant och innebällsrik verksamhet på svenska, fraroböll lsaksson. Minnesklinikeos gänster och temadagen är ett led i della. Valborg Louhisto

Priset Inkluderar tur oc:h retur för 1-4 persooer, hela hytteo,

Inge' Iwnbohoppande, Inget skrik och skn\lande, endast

luftkonditioneringens susande vaggsAng. Hos oss sussar du sött pii Ostersjöns bekvämaste madnlSS i egen hytt, med wcoch dusch, pii Ö"'" däck.

persoobilsplats och frukost nA oallUnD. J kraR Ult 31.8.1995. Man kör alltid ombord med bU.

Sommarparadis med. pensionat och kurser Houtskär är en skärgilrdskommun med ca 370 fast bosatta invänare i Åbolands skärgilrd. Man kan säga att Houtskär ligger mitt i Skärgärdsbavet - grannkommun i väster är Brändö pii Å1and och i öster Korpo ocb Nagu i Åboland. Tili Houtskär kommer man friln fastlandet längs skärgilrdsvägen, delvis med tre farjor som trafikerar nästan dygnet runt. Med Å1and har Houtskär trafikförbindelser dagligen, dels med landsvägsfarja via Korpo tili Längnäs pii fasta Å1and, dels med förbindelsebilt tili Torsbolma i Brändö, därifriln man kan ta sig vidare tili fasta Å1and. En stor del av Houtskärs befolkning livnär sig av jordoch skogsbruk ocb servicenäringar. Jordbruket är smilskaligt, med specialodlingar, framför allt nypotatis och ki-

gärden i blickpunlcten". Kur- ler folkbögskolan även ett sernas mill är att ge deltagama pensionat under tiden 11 juli en inblick i skärgärdeos natur, tili 6 augusti. Under pensiokultur, historia ocb näringar natstiden erbjuds program i samt även att ge upplevelser: form av bussrundturer pii fasvackra vyer över skärgärds- ta Houtskär, bätresor med olilandskapet frän utsiktstornet ka mill i Houtskärsarkipelapii Borgberg, besök pii en för- gen ocb även längre ut i Skärhistorisk plats med bautasten i gärdshavet, al1mogeseg1ing, Hyppeis, en resa med galeas kvällsprogram med musikatili Lappo, Brändö med guid- liska inslag och diabildsförenakål. Skärgärdsfolkbögskolan Ding i skärgärdsmuseet... visning m .m. Det linns ocksä ligger invid Houtskärs komProgrammet varvas med möjligbeter tili vävning, trämuncentrum Näsby, pii Vit- föreläsningar ocb diaföredrag slöjd, fiske eiler paddling. teludd omgiven av vatten pä samt längre ocb kortare ut- Aktiviteterna väljer peosiotre sidor. 1 kyrkbyn finns buti- fårder med buss ocb Ml. Pii natgästema själva. ker, post, bank, restaurang, kvällama ordnas gemytlig bibliotek ocb bälsogärd. Un- samvaro med program: allder sommarbalväret säljer ho- säng ocb korvgrillning vid utskärboma skärgärdsproduk- bryggan eiler bastubad i ter pä Lyckebo torg. Hout- strandbastun med eli dopp i Text: Viveka Lindqvist skärs vackra korskyrka i trä HiIlaxvikens klara vatten. Bild: Jan Gräsbeck Boendemiljön båller god ligger alldeles invid folkbögskolan, liksom bembygds- standard: skolans internat bar en- ocb tvilpersonersrum ocb i ocb biltmuseerna. varje intemat linns sällskapsrum med kokvril. FolkbögSkärgården skolans kök svarar för den trai blickpunkten Under sommaren ordnar ditionellt goda maten. folkbögskolan sedan flera är tilIbaka omtyckra femdagars- Pensionat Utgivare: kurser under rubriken "SkärDenna sommar upprätthålSvenska Peosionärsförbundet r.f. Aosvarig utgivare och cbefredaktör Rainer Erlund Redaktionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-248 7345 (!j.) 911-2482539 (b.) fax 911-248 5007 ISSN 0359-8969

Motionsveckan blir följande

Mi-fre 8-19, tö 9-14

9800-6800

-..

Gratis frin alla hi11 i FInland!

SeaWind Line

,'. ,:.,",\

Sloltsgatan 84, 20 t 00 ÅBo, lel. (921) 30 I 900

För sjusovare i nästan sju år (Iäs fem)

- FÖljande evenemang för Pens ionärsförbundet blir motionsveckan 23.9-1.10, berättar kanslisekreteraren Marianne Sandell. Motionsveckan startar i Jakobstad och avslutas i BorgiI. Den är ett ny tt inslag i förbundets verksamhel. Kulturdagen hillls den 7 no-

vember pii Hanabolmen i Esbo i anslutning tili böstrnötel. Man s tartar kl o 12 med kaffe och fullmaktsgranskning. Därefter följer höstmötel. Efter lunch böIjar sil huvudfesten klo 16. Samlingen avslutas med kaffe ocb dans.

/~!.,~~

~~~ qSeo_mu~e,

Öppet: fre, lö och sö kJ. 11-16

Även andra tider enl_ överenskommelse Adress: KalIiolinnavägen 14, 00140 Helsingfors (Brunnsparken, spllrvagn 3 B & 31) Telefon (90) 635 443 Telefax (90) 636 736

• I

Vanda-pensionärer på "hemlig resa"

Dalsvik-k1ubb 20 år Den äldsta av Esbo svenska pensJOnarer d:s klubbar, Dalsvik klubben, fyllde 20 år den 13 mars och firades med fest pä hotell Korpilampi, tillsammans med inbjudna gäster. 86 personer deltog i festen, som alla ansäg vara en Iyckad och trevlig tiUställning, med god mat, underhäUning och dans pä programmet. Esbo svenska pensionärers ordförande Kurt Wahlstedt som även fungerar som ordförande i Dalsvik kJubben hälsade festpubliken välkommeno Riksdagsledamoten Margareta Pietikäinen höU festtalet, där aktuella pensionärsfrägor behandlades. Historiken var skriven av

klubbens sekreterare Ritva Johansson, där man kunde konstatera, att Eija Francke varit initiativtagare och en av grundama tiU klubben. Eija Francke var inbjuden hedersgäst och i sin hälsning tiU jubilaren mindes med värme den tid hon själv var aktiv i klubben. Jerker Nyberg och Marianne Sandell samt representanter frän de övriga ätta klubbama framrcirde sina Iyckönskningar. Tidigare ordföranden Rune Karlsson, kassören Ragnhild Nemlander och vicesekreteraren Gurli Siven premierades med Esbo svenska pensionärer rf:s standar vid jubileumsfesten. De medlemmar som varit med frän klubbens start

tiJIdelades en roS. KJubbens egen sänggrupp under UUa Grönroos ledning framförde nägra sänger. Att man kan fira en fest som denna och för övrigt göra utfarder m.m. i dessa tider när inget bidrag kan väntas frän nägot häll bör klubbens medlemmar tackas för. De stäUer villigt upp för lotterier och basarer vilket gör det möjligt för kassören Ruth Åkerlund an fä debet och kredit att gä ihop. K1ubben har idag 133 medlemmar och varje mändag kl.13.00 kommer man samman i Gröndals servicehus. Vi hälsar nya medlemmar välkomna och önskar aUa God Tids läsare en trevlig och skön sommar. Ritva Johansson

Det har blivit allt vanligare med "hemliga resor", och i och för sig är det spännande att sätta sig i en buss och se vart det bär iväg. Vi i Vanda har tyckt att det är ett rrevligt sätt att rräffas utanför möten~ och äka ut för att se oss omkring. Den 16 maj startade vi frän Vesterkulla klo ekan 9, dit Lindholm Lines buss med chauffcir Edgar Fagerström anlände i rätt tid. Med sig i bussen hade han vär reseledare Britt-Marie Björklund och sekreteraren Helga ForseU. Vi visste ju att när bussen startar i östra Vanda sä blir resao västerut, eUer normI. Vädret var mulet och kyIigt, men vi brukar ha med oss gott humör, och att sitta i en bekväm buss gör resan angenäm. Som vanligt äkte vi Vanda runt fcir att samla upp alla som anmält sig tiU resan. Stämningen i bussen steg aUt eftersom den fyUdes, och sä bar det iväg. Edgar tog mikrofonen och hälsade god morgon, och pä Lindholm Lines vägnar önskade han oss en trevlig resa. Därpä var det Britt-Maries tur att pä sitt pigga sätt hälsa oss god morgon även hon. Hoo sade att resan till mä.Iet tar ungefär en och en halv timme tiU, men vi skuUe stanna ett slag och röra pä oss en gäng. Hon har tigit som muren om vart resan blir sä ingen veI. Vären har ju inte baft vida-

re skyndsamt i år, men naturen är ju alJtid vacker pä sitt eget vis, sä vi följde ändä med vad vi säg längs vägen. Och sä kom Britt-Marie igen med sin överraskning. Hon kallade pä Helga tiU hjälp, och sä kom de bäda skickligt balanserande med brickor, fyllda av kex, ost, samt gurka ocb vindruvor pä pinne. Vin vin serverades tiU. Sä märkte vi att vi närrnade oss Humppila. Det var skönt att stiga ur bussen och röra pä benen. 1shopen där inne fanns vackra saker tili försäljning, men i vår ä.Ider är vi väJ mer eUer mindre försedda med det vi behöver, sä vi tittade nog mer än vi köpte. Ute hade ett stort tungt moln dragit ibop sig, men vi hann alla in i bussen innan den stora skuren kom. Dä vi nu fortsatte mot "hemliga" mä.Iet visste nog ingen vart vi skuUe. Gissningar brukar förekomma men nu var vi riktigt vilse i vära fantasier. Sä säg vi det: "Vanha Norri" stod det pä skyIten. Med hjälp av Edgars stödjande hand klättrade vi ner frän bussen. Man gör sig aUtid Iite extra ynklig när de där stiliga Lindholms-chaufförema hjälper oss ner. 1 samband med detta minns man en av de första resoma sam pensiooär för i1ere år sen, när en äJdre dam som hjälptes ut hördes ropa: 0, sä underbart att än en gäng fä vara i en ung mans armar."

GULLSTRÖMS

En lång rad - 11 damer - som varit med i Dalsvikklubben redan på 1970-talet. Som tack för aktiv insats jick samtliga motta en blomT1UJ, när klubben jirade 20-års jubileum på Korpilampi. (Foto: Sylvia Nyman)

Genom on anvllnda CancersHftelsens adresser stOder nl kampen mot cancer. VOro Ddre...r el1l011es hOn bonker. bok-. blomsler- och poppershondlor. begrovnlngsbyrOer. R-lIlosker soml fOrdlgllexfode pO vOrt konlor. Elisobelsgaton 21 00170 HELSINGFORS Tel. 9800 43000

Sä tägade vi in där värden pä stäJlet tog emot i dörren och hälsade oss välkomna. Borden var vackert dukade och nu var vi hungriga. Maten frän stäende bord var bäde smakJig och riklig, och vin eiler öl tiU satte stämningen i topp. Värdinnan berättade om stället som hade vant en slor bondgård i tiden, men var väldigl förfal len när de tiU grannaroas och bygdens förväning köple den och ruslade upp den. De tycks ha Iyckals. Far ocb son stämde upp med en medryckande "bumppa" pii dragspel och ett slags djävulslrummor. Efter kaffel gick vi uI tiU shopen i en bod där del säldes trävaror, tavlor och andra souvenirer. Britt-Marie hade i lelefonen tidigare begärt an de skulle baka semlor ocb Iimpor tili fcirsäljning äl oSS. Och de gick ät. AlIt roligt tar slut ocb det var dags att lacka och la farväJ av det fina värdfolket. 1 bussen pä hemvägen sjöng vi nägra sänge~ och njöl av alt solen kommil fram. Ordförande Signe Nyqvist avtackade Britt-Marie och Edgar lor att resan blev sä fin. Ocb pä kväUskvislen var vi hemma i Vanda igen ocb nöjda med dagen. Viola Björkman Vanda svenska pensionärer r.f.

GRÖNSAKER~

Närpes . Thl. 962·41531 ~ ~ Verdandis PLACERINGSFÖRSÄKRING

ger en säker avkastning samt försäkringsskydd vid dödsfall

med lokolsomlolsovgift

CANCERSTIFTELSEN Hyresvärd. vi erbjuder Er

Gratis • servlce Vi sAllar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägen het. Vi sköter om: Visning. hyresgarantier kredilupplysningar och hyreskontrakt.

Stor efterfrågan VAra kunder söker bl.a. 1-5 rum och rad hus i Stor-Helsingfors. Vänligen ring e iler besök OS5.

N & NLocus Ab Aff

Smedsgatan 15. Yard. 9-18.

Tel: 171744 Hem: 455 1496/6932893 Sjölund/Sergelius

VERDANDI LIV- OCH PENSIONSFORSÄKRING

90AR

5 dygn 1500,-

3 dygn 1330,-

Välkommen att uppleva inspirerande, trivsamma och avkopplande dagar hos ossi Innehåller bl.a. * grupp- och vattengymnastik * avslappningsövningar * simning, bastu * massage, örtbad, lerbehandl. * frukost + lunch eI. middag * logi i dubbelrum

Välkommenl

nR00~n~v~ .. (961) 383 '5"

M-klubben i}akobstad:

Teaterresor «1ch utfårder

Det började med enbart män - no är kvinnoma i majoritet När man i oktober 1963 i Jakobstad stod i beråd att grunda en pensionärsfOrening fanns det endast män p1l plats. S1I klubben 6ck namnet M-klubben. Först 1977 kom damema med, men man har ändå inte ändrat namn: det är Pensionärsklubben M r.f. - precis som fOrr. - Det tog en tid innan det gick upp för mäonen att det inte är bra för dem att leva utan kvinnor, skojar viceordföraoden Anita Öslman. Nu är kvinnoma dock i majoritet i Idubben. Och M-Idubben är ingen Iiten förening. Mao bar enligt selcreteraren Arne Wiklund ca 300 betalande medlemmar. - De som passerat 85-ärs strecket behöver inte betala någon medlemsavgift, men är ändå medlemmar. Medlemmama kommer naturligtvis främst från Jakobstad, men man har medlemmar ända från Nykarleby, Bennäs och Pedersöre. Ordförande för M-Idubben är Guy Rökman. Hao berättar att det totalt finns 7-8 pensionärsföreningar i Jakobstad - på språkig grund, politisk grund o.s. v.

1 M-Idubben baserar sig arbetet långt på olika kommitteer. Man har en fest- ocb programkommitte, en resekommitte, en damsektion, en motionskommitte och en "ldöversektioo" . - nen sistnämnda sysslar med bridge och pidro, informerar Guy. Man brukar utkämpa kamper mellan Jakobstad och Karleby. Ett 20-tal av medlemmarna spelar bridge och kommer samman varje fredag. Den naturliga samlingsplatsen för M-Idubben är Svenska Gården. Motionskommitten ordnar promenader och cykelturer. Sju motionslådor finns utplacerade pä olika hill i staden. Damsektionens medlemmar äter gör handarbeten och ordnar lolterier. Dessutom hjälper man tili med serveringen vid mötena, dekorerar salen D.S.V.

Månadssamlingar har man en gång i mänaden. Sommartid hiller mao dock paus. Egen kör M-Idubben hiller sig ocksä med en "oldboyskör" bestående enbart av män_ Dess verksamhet sker i arbis regi

ocb dirigenten kommer också från arbis. Ett 20-tal sjunger med i kören. Nästao lika många är med i spelmanslaget. Spelmän kommer ända frän Larsmo och Kronoby. Säväl kören som spelmaoslage! bjuder pä program i sambaod med Pensionärsk1ubbens fester. Spelmanslaget spelar till aIIsängen och står också får dansmusiken. Som spelmaoslagets ledare fungerar mästerspelmaonen Elis Andersson. Mao övar en gäng i veckao. 50-100 medlemmar möter upp tili månadssamlingama. Julfesten drar dock 150, men d1l är det ocks1l fuUsatt i salen. - 10-15 damer tillhör damsektionen och kommer sam-

mao varanoan vecka. - K1ubben har faktiskt fått ett tiotal nya medlemmar under detta år, berättar Arne, som alltså är klubbens sekreterare. - net vanIiga har varit att man kommit med forst när man passerat 70-1Irs strecket. Men nu har det kommit med ocks1l yngre och det är enbart positivt. Anita har varit medlem i k1ubben i 15 års tid. En period

Arne Wiklund, Anita Östman och Guy Rökmanfrån Pensionärsklubben M utanför ingången tili Svenska Gården i Jakabstad. var hon ordförande och har ocksä hunnit med selcreterarjobbet. Nu är hon aIItså viceordföraode. - Jag blev sjukpensionerad från WärtsiJäs kontor. Nägra "tanter" övertalade mig att komma med i pensionärsk1ubben. Jag gick med ocb det var det bästa som hände mig.

Visst kan man sjunga om kärlek fast man är 75 och pensionär! När Ingeborg Sikström, som leder sångkören inom Munsala Pensionärsklubb, frågade medlemmama i kören om de kunde tänka sig att man på repertoaren skulle ta med "En sång om kärlek", s1l svarade 75-åriga August Nyby efter en stunds tvekan, men med glimten i ögat: - Hör du, he e nog fOr sent he! Dethär, tycker loge (som lngeborg a1.lmäot kallas) alt är utmärkande för den fina anda som räder inom kören. Här flödar humom och humöret är aIItid på topp. Det bör tilIäggas att man nog tog "En sång om kärlek" pii programmet. Och August sjöng nog med också han ... Pensionärskören består av ca 25 personer och sorterar formellt under arbis. Mao häller sex övningstiJlflillen under höstterrninen och lika många under v1lrterrninen. Man sjungel naturligtvis på pensionäremas fester och sammankomster. Men sä besöker man ocksä sjukhemmet. - Vi sjunger religiöst, dansbitar, schlagers, vikingabitar och gamla hembygdssånger, berättar lnge. - Principen är att olika smakriktningar ska fä

komma fram . Vi är öppna för att sjunga för alla. Vi har sjungit i kyrkan, vid begravningar, vid födelsedagar, pä sjukhemmet i Nykarleby, för invånama i pensionäshemmen iMunsala och Nykarleby. Vi har ocksä sjungit i Vasa och Vörä. Vi börjar sä smålt bli rikskändisar...

Den ä1dsta medlemmen i kören är 88-åriga Erik Nyholm. Men blaod körmedlemmama 6nns flera som är över 80 år. Snuva inget fOrhinder - Och vad flitiga dehär kör-

medlemmama är, berömmer loge. Här blir ingeo borta från en övning utao verkligt god orsak. logen huvudvärk eiler snuva stoppar dehär sängam a. Mao viii vara med. När sista övniogen för värterrninen hölls suckade 85-åriga Viktoria Näs: - Tänk vad lång tid det är innan hösten är här!

Ordföranden Märta Sundsten tili vänster är mycket glad över det arbete körledaren 1nge Sikström (i mitten) och seniordansledaren Maj-Lis Karlstedt (tili höger) utför i Munsala_

Jag har trivts. AIne Wiklund har varit med i k1ubben i endast tre ärs tid. - Det var nägon bekaot som uppmaoade mig att komma med. Jag hade ingenting att göra och tyckte att jag väl kunde gä med.

loge har lett kören i tio års tid, aIIt sedan starten. Flera av körmedlemmarna har ocksä varit med från början. - Munsala Pensionäsklubb har drygt 180 medlemmar, berättar ordföranden Märta Sundsten. - När vi ordnar teaterresor ställer drygt 100-talet upp och tili julfesten kommer 120-130 av medlemmama. Mao samlas pä Munsalagården. Där hölls denna vår också distriktets vårfest med drygt 400 deltagare.

Mao har aIItsä en skiJd resekommitte och den är aktiv. Varje fastlagstisdag gör man en utfard i grannskapet. Dessutom företar man teaterresor tili bl.a. Helsingfors och Vasao Man brukar ocksä ställa upp pä distriktets månskenskryssning över Kvarken. En populär resa är ocksä den som företas till okänt mäl. - Dä behövs stadens största buss, infIikar Guy och slcrattar. Någon gång har vi behövt t.o.m. !Vä bussar för den resao. Guy Rökman var forresten i tiden med om att grunda Jeppo PensionärsfOrening. När han for drygt fyra 1Ir sedan kom tili Jakobstad var det alltså natnrligt fOr honom att söka sig med i pensionärsklubben. - Vid månadssamliogama försöker vi alltid ha olika föredrag. Vi har t.ex. haft experter här som informerat i sociala frågor eiler om sjöverksamheten. Olika firmor har besökt oss och demonstrerat sina produkter. Alkos representant gästade oss och informerade om viner. Samtidigt fanns en annao firma pä plats och informerade om ostar ... - Nej alla medlemmar kommer inte upp tili våra sammankomster. Men nog kan vi säga att vi har elt 100-ta1 aktiva.

RE. niordans är bra för såväl knoppen som Icroppen. - Men vi åker ocksä ut för att träffa 30dra seniordaosare. Den 13 maj sarnl.a des 140 seniordaosare från svenska Österbotten på Norrvalla. Och i Kuortane hölls en stor seniordaosträff för en tid sedao där vi ocksä var representerade. 1 seniord3Osgruppen finns sådaoa som varit med aIIt sedan starten. - Flere uttryckte farhägar beträff30de hur de skulle k1a-

ra sammaren nu oär vi inga "För kuoppen och kroppen" Munsala Pensionärsklubb häller sig ocksä med en akriv seniordansargrupp. Den leds av Maj-Lis Karlstedt. - Vi har 22 inskrivna medlemmar. Ocb det är inte enbart damer som sysslar med seni-' ordans här iMunsala. Vi har nämligen ocksä sju herrar i vår gruppo Man inleder övningama med en timmes pensionärsgyrnnastik_ Därefter daosar man i en timme. Övningama hälls en gång i veckao under höst- och värterminen. Dethär betyder att man hinner med 12 övningar pä hösten och lika mänga under vårterminen. 88-åriga Erik Nyholm inte enbart sjunger, han dansar ocksä. - Vi uppträder vid pensionärsklubbens julfest, berättar Maj-Lis Karlstedt. Och ocksä vid aodra fester k1ubben arrangerar. Vi har ocksä dansat i sjukhemmet i Nykarleby. Se-

övniDgar har, berättar Maj-Lis och slcrattar. - Mao har ocksä en rätt inställning tili dansaodet. Gör man fel tas det med ett slcratt och sä bÖrjar man dansen på nytt. Värre är det inte. - Såväl sångkören som seniordansarna utgör en stor tillgång fOr pensionärsklubben, berömmer ordfOranden Märta Sundsten. Vi har stor hjälp av dem vid arrangerandet av fester och dylikt. Nu i höst ska Munsala Pensionärsklubb lira sina 10 år. - Det är roligt att fungera som ledare när medlemmarna tycker om verksamheten, säger Maj-Lis. - Seniordansaodet Icräver dock en hei del förberedelser. Varje höst åker vi seniordansledare Der till Helsingfors för att där tillsammans med andra seniordansledare dansa igenom 12-15 nya ·danser. Dem övar vi sedan i vära grupper. - Men skojigt är del!

R.E.

-j

Seniordansledare med på internationell träff i Holland Den 15 maj reste 20 seniordansledare frän vär förening med fl yg tili Amsterdam för att därifrän med egen byrd buss lika tili Sportcentret i Beekbergen inte längt frän Arnbem. Det var dags för den sjunde Interoationella seniordansledarträffen med temat "Folklore och Metodik". Sammanlagt deltog 250 ledare frän 10 länder i Europa. Varje land skulle delta med 3-4 egoa seniordanser, av vilka 1-2 skulle vara folkdanser bearbetade tili seniordans plus 1-2 folkvisor. Arrangörerna bade ordnat det sä att varje land bade sin egen "värdinna" sam var kontaktperson och bjälpte och stödde gruppen under veckan. En utmärkt ide. När vi kom fram tili Beekbergen möttes vi av Wil Brandt som skulle vara värelinna. Vi blev genast väl omhändertagna av den glada och spräkkunniga Wil. Mändagseftenniddag var det officiell invigning med tal, välkomslskäl ocb middag. Pä kvällen fick vi se en bolländsk folkdansuppvisning tili musik av folkdansbandet "Phoenix" . Bl.a. en fartfylld träskodans ocb en skördedans där en fägelskrärnma dansade med en höstack . .. Efter det dan sade vi alla tili klo22. Varje kväll klo 22 hölls ett informationsmöte där 2-3 kontaktpersoner frän varje land tilIsarnmans diskuterade olika frägor gällande veckans program eiler andra viktiga frägor och problem i de olika länderoa. Digert program ,t

Vårt dagsprogram var förövrigt följande: Morgonmål klo8.00. Därefter började vi alla morgnar med en uppvärmningsdans som bolländarna alItid stod for. Sedan foljde den första egentliga danstillställningen klo 9-10.15 där varje land skulle presentera sitl lands danser. Efter en kaffepaus hölls sedan seminarier fram tilllunch. Vi bade redan pä förhand valt i vilket av tre mÖjliga semina-

'- ,

.. ( '1

"Dans-

glädje".

De jinländska deltagarna i den sjunde internationella seniordansledarträffen i Holland. Bakersta radenfrån vänster: Pirkko Alanko, Maj-Lis Saarikangas, Göta Gustafsson, Esko Alanko och Margareta Grigorkoff. Mellersta raden från vänster: Harriet Koponen, Clara Matikainen, Gunvor Nyström, Hilkka Krug, Anna-lisa Henriksson, Eivor Mattsson, Marianne Lö/hjelm, Sinikka Haapio och Birgit Andersson. I jörgrunden från vänster Kate Björkman, Berit Erkkilä, Maj Eklund, Iris Westersund, Solveig Lindblad och Signe Sellman. rier vi ville del ta. Alternativen var: 1) Dans med bandikappade (sittdanser), 2) Holländska danser, 3) Metodik och utbyte av erfarenheter av dansverksarnbet. Det fjärde alteroativet var sedan atl inte alls delta i nägot seminarium. Pä eftenniddagen klo 14 var det igen dags för uppvärmningsdans och ett par danspass med tepaus emellan. Middag serverades vid 18-tiden och pä kvällen dansade vi pä nytt nägra av dagens nyinlärda danser. Etl par kvällar sjöng vi folkvisor tilIsammans. Vi frän Finland bade valt "Och jungfrun hon går i dansen", som också sjungs i Tyskland, ocb "När solen tänder sina strålar" (som ocksä översatts tili tyska). Kl. 22 höll kontaktpersoneroa möte, nägra gick tili baren ocb endel föredrog att dansa vidare belt inofficiellt. Andra Ater sökte sig tili sina rum - prograrnmet var faktiskt arbetsamt. Onsdagsmorgon var det vår

tur att presentera Finlands danser. Föreningens ordförande Margareta Grigorkoff böll ett kort anförande pä tyska och engelska. Hon tackade för att vi denna gAng fätt en kvot pII 20 deltagare ocb uttryckte vår glädje att igen träffas i seniordansens tecken. Hon berättade om de fyra danser vi skulle presentera. Vi presenterade våra danser med att först dansa tili musil<, sedan visa en serie utan musik - "torrt" som vi brukar säga. Därefter bad vi alla upp pä dansgolvet och övade steg och turer och därefter dansade alla tilI musik. Denhär metoden tycker vi är bra. Våra fyra danser var: "Emsalövalsen", "Wrethalla pekarn" frän Kimito, "Herrskapspolka" som omarbetats tili seniordans av Gunvor Nyström ocb Birgit Andersson och "Valse lente" med musik av Oskar Merikanto. Tili den sistnämnda har Lulli Palmgren stätt för koreografin_ Gruppen dansade avspänt med glädje och inlevelse. Birgit Andersson ocb Esko Alan: ko visade folkdanseroa i original tili musik. Framträdandet belönades med dänande appläder. En av de svenska deltagaroas kommentar Iydde: "AlItid ska finnarna vara bäst". Vår musikkassett bade ocksä en strykande ätgäng. Vi dansledare var verkligen stolta! De andra ländema presenterade naturligtvis ocksä trevliga, fina och användbara danser. Vi fick lära oss över 40 av vilka vi sä smäningom kommer att översätta endel ocb dansa här hos oss. Säkert redan tili dansstugan i höst. Under veckan hann vi ocksä med tvll bussutfarder. Den första gjordes tili ett frilufts-

museum i Arnhem. Vädret var vackert fastän litet kyligt. Men vi njöt av promenaden bland gamla bus och bodar, kvarnar och verkstäder. ED skön avkoppling! Den a'ndra utf<iIden företogs tili staden Deventer för "shopping", men det slutade med att mAngen föredrog att gä pä kate för att äta våff\or och dricka kaffe. Fredagen, samlingens sista dag, förevisade de olika seminariegrupperoa vad de MWt pä med under veckan. Det blev sittdanser, folkdanser ocb fartfyUda danser. 1 grupp 3, där det bebandlats dansmetodik, bade över 100 ledare deltagit. Pä kvällen var det avslutningsfest med dans tili damorkestero Lotkas musik. Orkestero hade övat in en seniordans frän varje land. Frän Finland blev det Herrskapspolka. De spelade jättebra ocb det var ett nöje atl dansa tili deras tolkning. Pä lördagen förde bussen oss finländare tili Amsterdam där vi skulle semestra under tre dagar. Efter den intensiva veckan i Beekbergen var vi välförtjänta av litet avkoppling.

Nu ser vi fram mot nästa interoationella semordansträff. Den hålls i Sverige om 3 år, pä Backagården i Höör 18-23 maj 1998. Nu äterstår ett varmt tack tili den duktiga ocb trevlig~ gruppen. Och sist, men mest, ett tack tili föreningens sekreterare Gunvor Nyström, vär reseledare som ordnat hela resan för oss sä strålande. Allt klaffade, det kändes tryggt. Igen en upplevelse för livet! Seniordansledarna i Finland/KB

Föreningar i öst årsmöttes i Borgå Östnylands 10 pensionärsfOreningar böll sitt ordinarie årsmöte i Borgå den 7 april. Närvarande var representanter från alla distriktets 10 fOreningar, från Sibbo i väster tili Pyttis i öster. Borgåbygdens Svenska PensionärsfOrening stod som värd_ Ordföranden Birger Åbman hälsade de närvarande hjärtligt välkomna tili Borgä och riktade sig speciellt tili distriktets mångåriga ordforande Ester Berlin, samt tili verksamhetsledaren Jerker Nyberg, vilken ocksä hedrade årsmötet med sin närvaro. Jerker Nyberg poängterade isin hälsning frän förbundet olika fritidsaktiviteter i forbundets regi. ArsmötesfOrhandlingarna leddes av Gunnel Björkstarn med Maj-Gret Söderström som sekreterare. Mötet ätervalde enbälligt Ester BerIin tili ordförande för följande verksambetsperiod. Vidare godkände mötet en förböjning av medlemsavgiften tili elistriktet med 100 % eiler frän 1

mk tili 2 mk per är och medlem. Frän sommarens progtam kan nämnas samlingen pä Lurens den 30 juli och skätgilrdsresan tili natursköoa Sandö i Peroä skärgärd den 16 augusti. En av Borgä-föteningens grundare, emeritus Elof Falenius, deltog ocksä aktivt i mötet. Pigg och kry trots sina 90 år underhöll hao sig med de ryskfödda sängattisteroa pä deras modersmäI. Irina och Tamara tog med sin säng de närvarande med storm, att döma av de ovationsartade bifallsyttringama och dacapo kraven. Fullmäktigeordföranden P-H Nyman berättade medryckande om Borgä med omnejd i ord och bild, vilket hörbart uppskattades. Den 8 oktober står Borgäföreningen för distriktets kyrkogångsdag i Borgä Domkyrka med domprosten Lars Schrrtidt som officiant. Kyrkokaffet med smörgäsar mtas i Försarnlingshemmet. Alla hjärtligt välkomna!

Regeln för beräkning av pensionen ändr~~ ~ '1 framtiden bestäms pensionslönen enligt den genomsnittliga lönen lör de sista tio åren i vruje anställning. Så sker om arbetsmarknadscentralorganisationernas överenskommelse lörverkligas på planerat sätt i böIjan av år 1996. Den pensionsgrundande lönen räknas enligt nuvarande praxis ut separat för varje anställning sä att av de fyra sista åren väljs de tvä mellersta i fräga om förvärsinkomst. Den genomsmttliga mänadslönen för de tvä utvalda åren läggs tili grund för pensionen för anställningen. Ändringen genomförs sll smäningom. Pensionslönen för de personer som går i pension år 2006 räknas helt och bållet ut enligt den överenskomna regeln om tio är. Systemet börjar tilIämpas efter en övergängsperiod, d.v.s. i de anställningar som pägår vid årsskiftet 1996 beaktas åren 1992-1995 enligt den gamla regeln om de tvä mellersta ären av fyra. Det tredje året är år 1996, det fjärde år 19970.s.v. 1 anstäUningar som pågätt under minst fyra Ar beaktas

det sista året vid uträkningen av pensionslönen bara om anställningen pägår tili kaJenderårets slut. Stora avvikelser jämnas ut 1 räkneregeln för den nya pensionslönen beaktas årsmkomster som varierat mycket sä att de år under viIka årsmkomsten minskat med hälften av de valda årens medeltal inte beaktats. Högst en tredjedel av de år som pensionslönen baserar sig pä får vara s.k. nollår - d.v.s. sädana år som inte kan beaktas. Det är ocksä i fortsättningen möjligt atl justera pensionslönen enligt prövning. Exempel: Om en anställning som börjat år 1987 upphör i pensionering år 1998 räknas pensionslönen enIigt den gamla regeIn pä basis av lönen for de tvä mellersta åren under tiden 1994-1997. Enligt den nya regeln sker räkneoperationen sä att av åren 1992-1995 beaktas regeln om de tvä mellersta, tili dem fogas lönen för är 1996 ocb år 1997 varefter medellönen räknas ut, detta är pensionslönen.

Pehsionärshemmet HAGARO

i Norra Haga,

Tolariv. 2, 00400 Helsingfors Erbjuder Dig kvinna eiler man frän hela Finland - ett Ijust ombonat hem - vacker trädgärd - yrkeskunnig personai dygnet runt - m.m. - mÖjligheter tili gemensamma aktiviteter Kontakta föreståndare Inger Salo Tel. 570 761

15 Syster Martha Öhqvist, en känd och mycket uppskattad hälsosyster som verkade för några årlionden sedan inom primärhälsovården, var mig veterligen den första som hos oss i Finland officiellt tog avslånd intensivvård av en mycket svårt sjuk patient. En blankett for vårdtestamente, som hon med tyälp av juridisk sakkunskap utformat, distribuerades i tiderna av Hufvudstadsbladet. - Redan gammal förunnades verkligen Syster Martha rätten att dö utan att hennes liv forlängdes på konstgjord väg. loch med att vi fick vär patientlag, som bl.a. ger patienten rätt att själv bestämma om sin vård, har värdtestamentet blivit ett viktigt dokument. 1 sitt vårdtestamente uttrycker personen sin vilja beträffande bebandlingen ocb värden i en situation då man inte längre kan fråga om bennes åsikt, d.v.s. då bon saknar rättsbandlingsförmåga - är medvetslös. Vårdtestamentet träder då i kraft. ÅI 1992 hölls i Kioto en världskonferens som behandlade olika slag av värdtestamenten (living will) i väriden och lagstiftning i anknytning tili dem. Vllrdtestamentenas karaktär varierera mycket. 1 länder där man har en lag om uppgörande av värdtestamente och dess efterföljelse skiljer sig värdtestamentets inneh1lll betydligt från värdtestamenten i de länder som inte har en lag. Om en lag inte finns är värdtestamentena mycket olika tili sitt inneh1lll. Ett lands kultur har också betydelse för hur ett vllrdtestamente utformas. Med legalisering av värdtestamentet förstår man att värdtestamentet följer en viss modell och att vissa lagparagrafer bestämmer hur det efterföljs. Man har ofta därtill utformat praktiska direktiv (code of practice) för hur man skall handla. 1 alla länder regleras läkarnas verksarnhet av lagar, s.s. läkarlagen och strafflagen. 1 det följande några exempel på hur man förh1lller sig i en delländer (KäIla: Referat från konferensen i Kioto): 1 USA har värdtestamentet legaliserats i 34 delstater. 1 Canada godkändes en lag om värdtestamente 1988 (Canadas läkarförbunds förslag). Alla delstater i Australien bar legaliserat vårdtestamentet. 1 England bereder läkarförbundet Code of practice och

konstaterade Kokkonen att det för deras vidkommande räcker med vanligt sunt förnuft.

Skriv ditt vårdtestamente!

Gör upp ditt vårdtestamente

enID

man motsätter sig inte en legalisering. 1 Frankrike bar värdtestamentet ingen laga kraft. Att avbryta värd eiler inte påbörja yArd är kriminellt i Frankrike oavsett att det varit patientens önskan. 1 Holland finns inte beller en lag fastän man på andra sätt gått in för möjligbeten tili frivillig eutanasi. 1 Norge är avbrytande av värd för att påskynda död ett broII, så även hjälp tili självmord. 1 Norge fär inte beller den som är i omedelbar dödsfara vägra värd och enligt lag är läkaren alltid förp1iktad all omedelbart bjälpa patienten om det är bebövligt för att rädda livet. Emellertid är ett grundläggande direktiv i Norge att patientens självbestämmanderätt beträffande värden bör bögaktas. 1 Norge väntar man på att få ett prejudikat på vilket utslaget i ett tvistemål gällande vårdtestamente blir, även om en norsk professor i kriminalrätt anser att ett värdtestamente alltid skall efterföljas. 1 Danmark bar värdtestamentet legaliserats är 1992. Man införde då behövliga tiIlägg i läkarlagen. Legalisering eiler inte Värdtestamenten bar således behandlats på mänga olika sätt och åsiktema om värdtestamentet som ett bindande dokument varierar mycket i hela väriden. 1 västvärlden synes trenden vara den att man förr eller senare gär in för en legalisering. Diskussionen beträffande en lag om frivillig eutanasi (dödsbjälp) förs även i Finland mycket intensivt i vissa kretsar. En sådan lag skulle befasta värdtestamentet som ett bindande dokument. Riksdagsman Henrik Lax har aktivt verkat för att en lag skall stiftas. Emellertid är mänga läkare och bl.a. viceb. Paula Kokkonen, som är direktör för Rättskyddscentralen för hälsovärden, av den åsikten att vi inte skall ha en lag i värt land. Man hänvisar bl.a. tili lagen om patientens rättigbeter ocb anser all bestämmelsen om patientens självbestämmande-

rätt är tiI1fyllest, att redan den förp1iktar läkaren att i sin beslutsfattning ta värdtestamentet i betraktande. Rätttill en värdig död Henrik Lax har efterl yst aktivitet i denna stora fråga från den medborgares sida som önskar att vi fllr en eutanasilag. Föreningen Exitus (grundad 1993) har för avsikt att på ett eiler annat sätt (ex. Gallup-enkät eiler examensarbete vid högskola, medborgaradress) - ocb så omfattande som möjligt - utreda vilket stödet bland medborgama är för en sådan lag. Föreningen anordnar fortlöpande publika diskussio.nstil1f;jllen om mäDniskans rätt tili en värdig död och om värdtestamentet. Föreningen stär också tili tjänst genom att tili dem som är intresserade av problematiken läna ut bandade video- och radioprogram, kopior av föredrag och artiklar samt böcker. Patientens vilja högaktas 1 diskussioner som förts bar frarnhämtats att problemen är mänga i anknytning tili ett värdtestamente. Vid en paneldiskussion som hölls i mars i Helsingfors närnnde med.o.kir.dr Kari Raij sådana i sitt inIedande anförande. Övriga deltagare i panelen, som leddes av viceh. Henrik Lax, var viceh. Paula Kokkonen, docent Markku Äärimaa (verksarnhetsledare för Finlands läkarförbund) och överläkare Risto Lappi samt jurist Irma Pahlman (forskare vid lnstitutionen för straff- och processrätt vid Helsingfors universitet). Kari Raij ställde frågor: Hur gammal skall man vara för att skriva ett värdtestamente, bör det vara skriftligt eiler räcker en muntligt uttalad vilja. Hur bevisa att en person skrivit sitt värdtestamente efter noggrant övervägande, "med sunt och fullt förständ , av fri vilja och fullkomligt medveten om dess innebörd". Vårdtestamentet skall vara undertecknat av tvll ojäviga vittnen: Vem är ojä-

vig. Vilken är den rätta tidpunkten för när en behandling avbryts: Vili anhöriga just innan besöka patienten. Värdtestamentets registrering ocb dokumentationen om att registrering gjorts. Bör ett värdtestamente uppdateras med jämna mellanrurn. Vilka är undantagen för när ett värdtestamente inte fär efterföljas. Återtagande av värdtestamente. Sanktioner. Förfalskningar av vårdtestamente. Raji berättade om ett fall där vårdtestamentet inte efterföljts för att en anhörig botat med rättsliga represalier om sll sker. Patienten ifråga bar nu legat djupt medvetslös i tre ärs tid. Han frarnhöll att det är läkaren som avgör om patientens tillst1lnd är hopplöst. Han konstaterade att detta kan vara ett svårt beslut för en ung oerfaren läkare. Raji frarnhöll också på tal om ett vårdtestamentes giltigbet att det är säkrast att värdtestamentet registreras. Det bar exempelvis hänt att anhöriga förfalskat ett vårdtestamente ... Markku ÄäriInaa hänvisade tili medicinalstyrelsens direktiv om terrninalvärd. När bjärnan inte längre fungerar behöver människan inte värdas längre. Det är då onödigt att förlänga patientens lidande. Han sade att situationer i allmänhet bar löst sig i enlighet med denna princip. Han konstaterade också att situationer där ett värdtestamente skulle ba behövts är sällsynta, att patientema vanligtvis själva kan berätta vilken deras vilja är. Han ansåg att ett värdtestamente skall vara skriftligt för att gälla då ett sådant överbuvudtaget behövs. Äärimaa ansåg att lagar inte borde övervärderas, att relationen mellan patienten och dennes läkare är avgörande för bur situationen handbas. Paula Kokkonen, som själv utformat texten i det finska vårdtestamentet, framhöll att man vid Rättsskyddscentralen för hälsovärden bögaktar patientens självbestämmanderätt och att man h1lller fast vid att ett värdtestamente högaktas. Hennes uppmaning var att man skall vända sig tili rättsskyddscentralen om det upp-

kommer problem. Som svar med anledning av framförda exempel på att patienter inte fått nÖdvändiga värkmediciner "för att inte bli narkotikaberoende" sade Kokkonen att patienten har rätt att få tillräcklig smärtlindring ocb att man skall vända sig till patientombudsmannen om denna rätt inte beaktas. Risto Lappi pllpekade vikten av att patientens anhöriga känner till att ett vårdtestamente finns ocb av att de är införstlldda med patientens önskan. Det slutgiltiga beslutet om att avbryta bebandlingen skall fattas av patienten själv (om möjligt), de anhöriga och den värdande läkaren i

samrild. Irma Pahlman sade att patienten eiler patientens ledsagare vid ankomsten tili sjukbuset skall informera om att ett vårdtestamente finns för notering i värdplanen. Hon ansåg att de ojäviga vittnena som undertecknat värdtestamentet ger det tyngd. Hon frarnhöll nödvändigbeten av att läkare ocb vårdpersonal filr mera utbildning i detta ämne. Hon påpekade också att ett fritt formulerat värdtestamente bar samma tyngd som ett som fÖljer det givna formuläret. Paula Kokkonen ansåg att även i ett fritt formulerat vårdtestamente bör ingå samma uppgifter som finns i värdtestamentsblanketten. På en fråga från publiken om hur vittnena kan konstatera att personen, som skrivit sitt vårdtestamente, upprättat det "med sunt och fullt förständ",

Rut och Elsa kryssvann 376 lösningar inkom på God Tids Fägelkryss. Vid dragningen gynnades följande fem deltagare: Rut Lundell, Högbergsgatan 22 B, 10300 Karis, Elsa Lillqvist, Bondsvägen 45, 68930 Purmo, Kurt Lindqvist, Svedjegrödan 8 G, 02340 Esbo, Henry Öblom, Rakgränd 3, 10600 Ekenäs, och Gunnel Nordström,

LOSN1NG KOMMUNENS DAG 1 MALAX 25-ÅRSJUBILEUM söndagen den 9 juli 1995

FORNTID OCH NUTlD

•••••••••••••••••••••••••~~~~y.

MÖTS I vÖRAr ................

=et:::r=

'1 ,

KOM MED PÄ VÖRÄDAGARNA 6 - 9 JULII VI FlRAR 25-ÅRSJUBILEUMI DIGERT PROGRAMI

MALAX:

KJ. 10.00. Thåspråkig festaudstjänsl i Malax kyrka. KI. 13.00. Huvudfest vid Aminn..: fo lk park • Fesual Håk::m Nordman

• Ö ppel Hus och segelturer från Kvarkens Båtmuseum • Musikprogram. ulställningar PETALAX:

TURISTINFO. EVENEMANGSKALENDER, GUlDNINGAR KONTAKTA KOMMUNKANSUET. TEL. 961·3832 456 ~ FAX 961-3832323 r.@.

~'----------~

KJ. 18.00. Aflongudsljänsl i Petalax kyrka

"fÄGEL){RY55ET"

F L Y ,. T F

Arr. Kuhurnämnden/ Malax kommun

Nämpnäsvägen 55, 64510 Nämpnäs. Vi gratulerar vinnama, som kan se fram mot bokpris per post. Vi tackar alla deltagare ocb pärninner samtidigt om att lösningama tili dagens kryss bör vara inIämnade senast fredagen den 25 augusti. Adressen är: Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Märk kuvertet " Kryss 4". /l. c; E L 5 r F>

Ä C

Klo

IA~RO~~ÄTA~VXR~RÖVR~ F, 1<15\ DA\XV E NIS( DMI\R EDEN\S!tiES KOR'IAG~KYRKA

C;l!..RA.

LI"loVAlILEB.A~' TON ' E~ 5 NO R, C;Q:XTORTER\ERNAI05 KUV~PA.RTttARVL' GnELDA

l\ RE\R OV A~T S A\UNGE R SVE"N D~RA~5TE~N~LLArrE~

ALABA5TERÄNGLAR~OT'5

R\D R' V A[lOR DIJ E A Nlös r E RIE E R" EtT R EVA DEl" U D D A R-Y \ D

V'NNA~V'5AIT~RRTN~R S A E§.,D1GL~S~R ' T.6lASI<15I\NG \ GErla 5 A M2JVE N E R , KJV RA K

Hjärlligl vii lkom na!

Det är nog säkrast att man i tid skriver sitt värdtestamente om man vili undvika att man harnnar i den karusell som intensivvård på sjukhuset innebär då ens vandring här på jorden mänskligt sett lider mot sitt slut. Vllrdtestamentet stöder sig som vi vet på patientlagen och är därmed ett dokument som skall beaktas. Den som har förmllnen att få dö hemma fär i regel dö utan att det ens blir fråga om att intensivvårdande åtgärder sätts in. Ju vanligare det blir att människor gör upp sitt värdtestamente, desto större tyngd ges personers önskan om att få dö en naturlig död. Mycket viktigt är att man talar med sina närmaste anhöriga om värdtestamentet ocb fär dem att godkänna att ens vilja följs. Min åsikt är att man gärna regelbundet (med 2-3 ärs mellanrum?) kan uppdatera sitt värdtestamente om nu det är en förutsättning för att man skall tas på allvar. Men egentligen förstär jag inte att man kan ifrågasätta en persons vilja i detta sammanhang, när det inte ifrågasätts eiler kan bestridas i andra (ex. testamente eiler arvsr<irordnande). Det räcker inte att man bar värdtestamentet i bankfacket med alla andra värdepapper eiler i plänboken. Man skall informera sin busläkare eiler hälsocentralen om värdtestamentet och få detta dokumenterat i patientjoumalen. Man skall informera om det då man tas in på sjukhus. Blanketten för vllrdtestamente fås frän hälsovärdscentraler, sjukhus ocb postkontor. Valborg Louhisto

A(i<N

us121 I

~ pA] \ R V \ ~A R L'\.lo

5" A D1Ä 5 K AIK LAS!"

t\ 0 RA K[EN ET IT Y G E L 15 T A N K L ~ s Y 0 T 0 RU' NIAV I SERA:lO K LAR ~ EM _~~~~~A v V A RAIGA l A NTAIAT OM E RII

lli

~Al~~""" ~~

~ "

" ,

.....

"1 ,

~ :'

... :~

KONVER SE.RA

OSK\Ct<

JEJE

~ILc;,KEN :

l ÄR TuR I EC,ET LAMD-

t-i~ " "-« «f-

Lösningarna tili krysset i detta nummer ska vara redaktionen tillhanda senaste fredagen den 25 augusti. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Märk lmvertet med " Kryss 4" .

Namn: ............................................................·.. ·.. ·· .. ·.. ·· .. ·......................................... Adress: ........................................................·· .. ·.. ·.... ·................................................