God Tid 7/1995

Andan är fin i Tenala-förening Sidan 11

Nr7

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Förbundsstyrelsen fick tre nya medlemmar Förbundsstyrelsen fick tre nya medlemmar när höstmötet hölls den 7 november på Hanaholmen i Esbo. Från Österbotten invaldes Maud Gullström som ny medlem ,i stället fOr Ruth Bäckstrand.

Per-Erik Degerlund från Tenala ersätter Björn Hilden som västnyländsk representant i fOrbundsstyForts. på sido 12

Årets höstmöte gästades också av jörbundsdirektören för Sveriges Pensionärsförbund Per-Oloj Frisk (mitten ijörgrunden). Tili vänster Charlona Frisk och tili höger Etel Nyberg.

De äldre viII ha nya påverkningskanaler ~kapa

- Det är dags att nya kanaler för de aldres deltagande i samhällsbesluten.lvästvärden blir de äldre allt Dern och de kräver allt mera högljutt att få sin rost hörd, säger Per-Erik Isaksson, Folkhälsans VD och ordförande för den nordiska takorgansationen NORSAM:s Finlandsenhet med Finlands Röda Kors, Folkhälsan, Centralforbundet för de Gamlas väl och Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto som bakgrundskrafter.

Finska NORSAM stod i är värd för den nordiska NORSAM-konferensen 25-27 november i Helsingfors. Under tre dagar diskuterade delegater fränNorden och de baltiska länderna nyckelfrägor inom ä1dreomsorgen. NORSAM är en förkortning pä Nordisk! samräd för aktivt ä1drande.

Organisationen samlar forskare, ä1dre ocb ideella organi-

-

sati.oners r.epresentanter tili akllv sambällsdebatl.

Hur producera tjänster för ä1dre? är en av de konkreta frägor som kom upp under dagarna. loch med att den offentliga sektorns resurser try_ ter mäste man finna nya a1ternativ tili den traditionella nordiska servicemodellen där stat ocb kommun producerar service ät objektet "ä1dre". Betydligt f1exiblare lösningar där de äldres egenkapacitet tas tili vara sä längt som möjligt behövs i dag.

- De baltiska länderna beundrar den talkoanda med vars bjälp vi byggde upp det finländska sambället efter kriget. Man vägar knappt erkänna d.et, men i dag Iyser den talkoandan med sin fränvaro, menar Per-Erik Isaksson. Vi mäste lära oss an ta hand om varandra pä nyt!, pä ett mänskligt pian.

Forts. på sido 16

Ulla Dönsberg är socialsekreterare i Sjundeä. Hon berättar att andelen ä1dringar i kommunen ännu är rätt liten.

Men enligt prognoserna kommer antalet snabbt all stiga. 1 Sjundeä har man satsat pä en öppenvärdcentral i samma byggnad som ä1dringshemmet. Pä önskelistan finns en boendeavdelning feir dementa i anslutning tili ä1dringshemmet.

Sidon 10

5 december 1995

Årgång 23

"Endast vi själva kan hävda våra intressen".

- Ingen annan än vi !ijälva kan hävda våra intressen.

Det var det budskap förbundsdirektör Per-Olof Frisk från Sveriges Pensionärsförbund kom med när han framforde sin bälsning vid årets höstmöte på Hanaholmen.

Sveriges Pensionärsförbund är~tI mycket stort förbund med över 900 föreningar spridda över bela landet.

- Ändä är problemen mycket likartade i vära tvä förbund, sa förbundsdirektör Frisk efter atl ba Iyssnat tili förbandlingama uudeT böst· mötet. Det vi kärnpar för bemma i Sverige är längt samma saker som ni kärnpar för bär i Finland.

- Ocksä Sveriges Pensio·

närsförbund arbetar för atl ge medlemmarna meningsfull tillvaro och god livskvalitet.

Vi vili att pensionärerna ska ha aktivitet ocb livsinDebäll livetut.

Om arbetet inom sitt för· bund berättade förbundsdirektör Frisk att man bar ständiga kontakter med social departementet. Pä det lokaJa planet finns direktioner som försöker tillvarata pensionärs· gruppernas intressen.

- Men vi börjar fä svärt att rekrytera nya yngre medlemmar. De bar större krav än att komma med för atl ba trevligt. Enda botemedlet för att vi ska rä pä detta problem är att vi blir mera professionella.

Forts. på sido J 7

Grankulla-författares bern pa kuIturdag pa Hanabolrnen 0

0

Grankulla-fOrfattares hem presenterades på ett trevligt sätt när årets kulturdag arrangerades på Hanaholmen den 7 november. Kultursekreterare Clara Palmgren berättade om olika fOrfattare med anknytning tili GrankuIla. Framställningen kompletterades med diktuppläsning av Majlis Qvickström.

Palmgren nämnde narDO som Mikael Lybeck och Nils Lybeck. Mikael vår född i Nykarleby, men f1yttade senare tili Grankulla. Nils äter var mera känd som mälare. En tredje Lybeck var Sebastian, som skrev bl.a. bamböcker.

,

..

- Arvid Mörne bör tili de mest kända Grankulla-forfattama. Han var mycket en ensIing som gärna vände bort blicken när han mötte andra grankullabor pä vägen. Han dog 1946.

- Mindre känt är kanske an Barbro Mörne skrivit verkligt fin Iyrik, berättade Clara Palmgren.

Hon berättade ocksä om Kerstin Söderholm, Elmer Diktonius, Nino Runeberg ocb Henrik Parland. Andra forfattare bon presenterade var Ralf Parland, Rabbe Enckell, Carolus Rein ocb Thomas WuIff. Hon kompletterade presentationen med fina diabilder av bl.a. de hus där författarna varit bosatta.

qvist kåserade om mansgrisar...

Forts. på sido 12

Bernhard Möuts frän Petsmo kommer i detta nummer av God Tid med bägkomster frän "gamla goda tiden". Han minns tiden pä sägen i Petsmo och ban bar ocksä erfarenheter - och minnen frän sjölivet pä bolagets bogserbätar pä 1920- och 1930-talen. Bätarna ägdes av Johannes Häkans.

Sidan 18

Holmström är ordförande feir Österby pensionärsförening. Föreningen firade sitl 20-m jubileum den 18 november. - Gär man med i en förening märker man snart all livet fär en ny mening, sa Anna när bon hälsade välkommen.

Jubileet var välbesök! troIS snöyran dagen innan.

Festtalet bölls av Lauri Metsärnälå.

Sidon 8

2

__ Från redaktionen _

Bristfållig hemvård

Silsom det i milnga sammanhang framgiltt undergilr social- ocb äldreomsorgen i kommunema en omfattande strukturförändring. Denna är helt i konformitet med det nytänkande som anammats beträffande vilrdens urformning friln anstaltsvilrd tili öppen vilrd. Friln att kommunema tidigare i vilrdfrilgor varit bundna av statliga bestämmelser bar de nu fria hän der att utforma vilrden enligt sil gott som eget förgottfinnande.

Kommunema har redan i stor utsträckning förverkligat övergllngen friln anstaltsvilrd till öppen vilrd. 1 vissa fall , som när det gäller t.ex. mental- ocb bandikappvilrden, har millsättningen f<ir detta ilrbundrade uppniltts.

Omstruktureringen av vilrdnaden har emellertid inte till alla delar i kommunema skett pii ett tillfredsställande sätt. Ett allmänt konstaterat faktum är att nyordningen skapat ojärnlikhet kommunerna emellan. Rent allmänt har man konstaterat att i de kommuner där man tidigare hade socialvilrden ocb äldreomso~gen väl ordnad är situationen nu bättre än i de kommuner som även tidigare skötte sina kommuninvllnares välbefinnande mindre väl. Även inom kommunerna ger omvilrdnadens utformning övrigt att önska. 1 en nyligen avfattad doktorsavhandling pilvisas uppenbara brister när det gäller koordineringen av verksambeten mellan den sociala sidan ocb bälsovilrden. Denna brist pii samordning bärleder sig av ett sektortänkande som leder tili otillfredsställande resultat ocb tär pii resursema.

När besluten om vilrdens organisering fattades bestämdes det, att bemvilrdstjänstema skulle utökas i samma takt som anstaltsplatsema indrogs. SiI bar emellertid inte skett. 1 dag motsvarar inrättade bemvilrdartjänster endast bälften av bebovet. Detta innebär att mllngen bemmabo-

JERKERS RUTA

Den första snön f<ill denna vecka (när detta skrives) ocb kölden knäpper i knutama.

Osökt kommer skolgossens vintervisa i tankama: " Och nu är det vinter oeh skidan hon slillter i bukter oeh finter Går bra ! Går bra! " Bra gilr det för pensionärsförbundet. Årets nyheter: 1) motionsveckan och 2) id6dagama Iyckades över förväntan. Över 1.000 pensionärer har varit ute och promenerat "offic iellt" under motionsvec-

kan. lnte ilIa. Tag i fortsättningen som vana att promenera regelbundet. Varje fy sisk aktivitet höjer konditionen.

Idedagama i Borgil och pii

Finns gay milnga nya uppslag, som vi under kommande iIr skall försöka förverkliga.

Höstmötet slog fast nästa ärs verksambet, utan att ändra pii styrelsens förslag. Det enda som noterades tili protokollet var Mary Nyberghs önskemäJ om att föreningama bör höras om det är möjligt innan utliltande lärnnas tili ministerier och myndigheter. Ofta är det bara alltför brättom. Tanken är vacker, men i praktiken körs nog gräsröttema över.

Att kombinera böstmöte och kulturdag gilr bra om mötet stökas undan sil snabbt som i iIr. Personligen gillar jag inte systemet, men jag mäste kanske tänka om. Vi

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer a vgiftsfritt sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönbolm tel. 90-645 129.

ende saknar möjlighet tili hjälp. En negativ omständighet är även att de tiUgängliga tjänstema prissatts sil högt att milngen inte har möjlighet att utnyttja dem.

Avsaknaden av tjänster har pii en del hllll gett upphov tili privata initiativ. Men vem har mÖjlighet att utnyttja dem sil att de motsvarar behovet och vem övervakar dessa fria företagare sil att kvaliteten av tjänstema motsvarar kraven?

När det gäller kraven mäste man förutsätta en viss utbildning av personer som sköter en hemvilrdartjänst. Det gilr inte att ploeka folk friln gatan tili dessa befattningar.

Ett krav som bör ställas är att hemvilrdama pii orter med svenskspräkig befolkning bör kunna svenska för att kunna komma tiUrätta med den vilrdbehövande. Förbundet har bland annat pilpekat detta i sitt utliltande tilJ den kommission som bar att utarbeta riktlinjema f<ir äldreomsorgen fram till iIr 2020.

Kommunema bar fribet att utforma t.ex. äldreomsorgen pii sitt eget sätt. De har fribet, men även ansvar. Ansvar för kommuninvllnamas välbefinnande och trygghet.

1 landets största finskspräkiga dagstidning ingick för en tid sedan en ledare som behandlade den bristfålliga öppna vilrden. 1 ledaren konstateras bl.a.: Ä veli om bristema i den öppna vården inte kon bevisas förorsako den åldrande patientens död så kon de svagaste bli utan del! hjälp de behöver. Om eli människo inte har möjlighet att få erforderlig vård oeh om det inte ens finns anilöriga kon situationen bli ödesdiger utan all någon märlcer det. " Trots allt God Jul! Ragnar Hansson

försöker ännu en tredje gllng med möte och fest pii samma dag. Vilrmötet arrangeras dl;ll 27 mars i Vasa ocb i samband med det hlllls vinterdagen.

Sommardag blir det i Ekenäs den 12 juni. Sllngama har storsamling dagama f<ire i Mariehamn och gyrnnastema efter oss 13-16 juni i samma bollball i samma stad. Staden Ekenäs firar 450-ärs jubileum under hela nästa iIr. Frägesportsfinal för pensionärema arrangeras i samband med vinterdagen. TiU semifinalen pii Indiagatan den 19.1.96 bar fÖljande lag kvalificerat sig: BorgiI, Ekenäs, Munksnejden och Tammerfors. De tvil bästa lagen gilr tiU final tilIsammans med Korsbolms Pensionärshemsförening. Det blir en bräd vecka frlln den 17-23.1 med tvil jubileer. (Terjärv och Drumsö), styrelsemöte, semifinal i frilgesporten , resemässa och midvinterkryssning pii programmet. Före det skall vi

fira jul. För min del blir det en annorlunda jul, första gilngen borta hemifrlln pii julafton, för vi bar loval sonen och hans farnilj att fira julen tilIsammans med dem pii Iniö.

Del händer alll oftare nuförtiden att invanda sedvänjor ocb traditioner bryts. Ännu för tre iIr sedan ansilg jag del viktigt att varje vinler lika skidor minsl 500 km, men sil kom en snölös vinter och gjorde det omöjligl att nil upp tili del mäJet. Ifjol var del inle mera ett mäste. Det blev inte heller dil 500. 1 iIr ser del bra ut "nu är del vinter oeh skidan hon slinter" Varför ·Topelius kallar skidan för hon vei jag inte, men nog älskar jag att skida.

Tag ocksil du tillfillel i akt ocb ge dig ui i markema. Den vita snön är som bomull för hjärtat.

Tack för ilrel som giltt!

God Jul oeh Gott Ny tt Ar! Jerker

Vi tillverkar II Trappor II Räcken II Balkonger II Invalidramper II Grindar ., Ledstång Vi sköter om mAttagning, hemtransport och montering om så önskas. Ring sA sänder vi dig vAr broschyr.

Pebo ProdUkt

66240 Petalax lel och fax 961-3470 074

S1I har dil det hänt som ytlerst sällan händer: Hangö hade tillsammans med Lappland del djupaste snötäcket i landet. Delhär inträffade här i november. Men det gick precis som man anade: en dryg vecka Iilg snön kvar. Sedan smalt den bort och när detta skrivs är marken i Finlands sydligaste slad belt bar.

Men lilel roligt hann barnen ha ocksä här. SiI fort den första snön kom log bamen tillfallel i akt och sökle fram sina pulkor och skidor.

Vi har baft sil milnga däliga vintrar i Hangö att del finns bam i förskoIäJdem som egenlligen aldrig lärt sig skidao Della är sant. De har aldrig filtt lillfille att lära sig skida eftersom det inle funnits snö i Hangö.

Själv minns jag min bamdoms vintrar. Jag kommer egentligen inle ihäg en enda vinler ulan snö. Vi skidade den Iilnga vägen tili skolan, vi skidade i backama efter skolans slul ocb vi skidade tilisammans med byns övriga bam under veckoslulen. Del var en härlig tid. Försla tiden var utrustningen inle sil fullödig. Mina första skidor var försedda med "stroffor" och de hade den benägenheten att de lätt gick sönder. För att folen lättare skulle hllllas inne i stroffan spände man ett gummiband över stroffan och kängan. Det var en k1ar förbättring. Sedan kom de försla skidbindningama. Det var inte s1l alldeles lätt att fä kängan att hllllas i dem heller. Det var alltid lika gemenl när folen lossnade frlln skidbindningen ocb skidan stack sin väg utan skidlöparen.

CJOCJ Nu bar bamen terrängskidor, backskidor och slalomskidor. Utrustningen gilr inle alls att jämföra med den vi hade i slutet av 40-talet och början av 50-lalet. Men jag hävdar besläml att man i varje fall i södra Finland inle idkar lerrängskidning i pii Illngl när samma Ulsträckning som dil.

Nu kan man vinlertid lika igenom by efter by utan att se ett enda skidspllr. Annal var del pä 40- ocb 50-talen.

Personligen tror jag att barnen inle lever ett lika hälsosaml liv numera. 1 slällel för att tumla om i skidbackama sitter de böjda över dalorspelen. Sildan har utvecklingen varit. Visst är del bra att man redan i unga iIr lär sig banlera dalom, men inte skulle det skada heller med litet mera vislelse ute i naturen, i skidspilr ocb -backar. Vi hade skolans egna skidmästerskap i Vättlax folkskola där jag gick och vi silg alltid fram moi den dag dil de olika skoloma i kommunen drabbade samman i skidspåret.

Nu finns väl inle de där skidlävlingama längre.

Men sil finns ju beller inte skoloma... Byskoloma har i slor Ulsträckning "centraliserals". Bamen körs ihop med laxibilar och förs bern med taxi efter skolans slut.

Förr sleg man pii skidoma som stod invid trappan och sil började man slaka den 5 km Iilnga vägen tili skolan i grannbyn. Ocb när skolan för dagen var avslulad skidade man igen de 5 kilometrama hem.

Jag var själv med om att kämpa skolskjuls ilt min yngsla bror när han inledde sin skolgilng.

Men samtidigt var jag nog med om att frilnta honom milnga härliga stunder ute i skidspilret. Därom är jag belt medveten.

CJOCJ Åter har ett iIr runnil iväg vad ulgivningen av denna tidniog beträffar. Med della nummer har God Tid utkommit sju gilnger under 1995. Näsla iIr ska vi uikomma i samma takt och vid näslan exakl samma tidpunkler som i lIr. Nummer 1 utkommer i februari.

Vi ska ocksil under nästa iIr hinna med ett par kurser för människor som känner för all skriva i God Tid - eller i andra tidningar. Personligen hoppas jag att kursema ska bidra tili att minska den tröskel sam mllnga mänrtiskor nu känner när de funderar pii att "skriva i tidningen". Jag viU närnligen att "folk hör av sig". 1 en tidning sam God Tid, en förbundstidrting, är del viktigt med rapporter ocksil frlln faJlet. De rapportema skrivs naturligasl av mänrliskor ute pii fallet.

Vi ska sam sagt arrangera ett par kurser kring detta skrivande under näsla vilr, troligen pii vilrkanten. Nilgra akademiska kurser blir det inte, men litet hjälp pii vägen när det gäller att bygga upp ett mötesreferat eller nilgon annan liten notis.

För egen del vili jag tacka er alla för del iIr som giltt. Jag tillönskar God Tids alla läsare GOD JUL och ett riktigt GOTT NYTT ÅR 1996.

God Tid utkommer nästa gång den 6 februari. Malerial avsett för tidningen bör vara redaktionen tillbanda senast den 26 januari. Annonsmalerialel bör vara Iryckeriet tilIhanda senast den 30 januari. Redaktionens adress är: Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö.

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

MÖTESKALLELSE Svenska Penslonärsförbundet r.f. sammankallas tili stadgeenligt vårmöte onsdagen den 27 mars kl. 12.30 i Vasa på Restaurang Silveria, Krutkällarvägen 4. Fullmaktsgranskning senast ';' timme före mötets början. Ären den, som medlem önskar uppta tili behandling vid vårmötet bör anmälas tili förbundsstyrelsen senast 27.2.96 kl. 12.30.

Behandlas i förbundets stadgar § 11 för vårmötet nämnda ärenden. Enligt § 14 I stadgama har medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter.

Varje bElfullmäktigad representant har en röst. Efter de egentliga årsmötesförhandlingarna har deltagama möjlighet att ställa frågor tili förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS viktigaste evenemang 1996 27.3 Maj 12.6 21.8 7.11

Vårmöte ocb Vinterdag i Vasa Motionsdagar pä Norrvalla ocb Solvalla Sommardag i Ekenäs Kulturdag i Dragsfjärd Höstmöte i Åbo VERKSAMHETSLEDAREN

Ingå pensionärer r.f.

8 jan.

10 jan.

11 jan, 15 febr.

10 mars

14 mars 18 april

23 maj

Boccia-spelet börjar ocb vi spelar alla mändagar irän klo 15.00-16.30 i lngä kyrkoby lågstadieskolas bollhall. Om intresse finns, kom med.

Seniordans dansar vi alla onsdagar frän klo 16.00-17.30 i Finska lägstadieskolans bollhall, med Brina Siggberg 50m ledare. Dansintresserade vällcomna.

Träit i Ingä fiirsamlingsbem r samrlld med fiirsarnlingen.

Välkommen med. Årsmöte Holken k1. 14.00. Årsmötesfiirbandlingar. Loneri. Enligt tradition brukar Aktia Bank A.B. bjuda pII möteskaffe.

Degerby kyrka klo 10.00. Pensionärernas kyrkodag. Kyrkkaffe pä Furuborg. lngll fiirsarnling bjuder. Avgift f6r bussen 20 mk.

Mänadsmöte, Furuborg Degerby klo 14.00. MB! prograrovärd: Folkbälsans föreläsning "Livskvalitet ocb livslus~', med Lilian Junell som dagens gäsl.

Föreningens 25-m jubileumsfest pä Hembygdsgärden i Ingll irän klo 15.00-20.00.

Mänadsmöte, Holken k1. 14.00. Säsongens sista möte.

Teater- ocb andra re50r annonseras i Västra Nyland under rubriken "Vi möts".

m-

Dragsfjärds Pensionärer r.f.

JULFEST i Furulund tisdagen den 19 deeember 1995 klo 15.

Obsl Julklapp medtages.

Buss 1 irän Björkboda kl o14.30 via Skänpusten-Rosendahl--Sunnanä-Genböle garnla väg.

Buss 2 irän Wendelins garage klo 14.00 via Öljan--Strandvägen-linj ebilsstationen k1. 14.20 via Söderlängvik.

Buss 3 irän Kasnäs c:a klo 14.30. De medlemmar frän Hitis som önskar fä transport irän Kasnäs bör meddela tili Ingrid tel.

424558 eUer Guy-Ole tel. 424 940 före den 17.12.

VÄLKOMNA En God Jul ocb En Gon Nyn År tiIlönskas alla vära medlemmar.

Styrelsen

SAMS (Helsingfors svenska pensionärsf6reningar) planerar en 20 timmars kryssning med Viking Lines "CindereU a" den 18 mars 1996. Eget program ombord. Närmare informauon ges av resp. föreningar.

Svenska Penslonärsförbundels

KANSLI Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar. utom lördagar kl. 10-14 Kanslisekreterare Marianne Sandell: 90-791 895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791896 Telefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203956

Ruskaresa tili Gudbrandsdalen-Geiranger 07.09-13.09.1996 Lördag 7 september Pyttis--Åbo Bussen startar i Pyttis kl. 15.00 och kör via Helsingfors och Karis tili Åbo. Avgång från Åbo med Viking Line kl.

21.30. Innerhytt B2 för två personer.

Söndag 8 september Stockholm-Brumunddal (585 km) Frukost före ankomsten tili Stockholm kl. 7.00. Vi kör rakaste vägen tili Brumunddal, där det blir middag och övernattning på Hotel Hedemarken. Stopp för individueli bespisning under vägen.

Måndag 9 september Brumunddal-Gudbrandsdalen (ca 1.75 km) Frukost före avresan. Norsk guide medföljer måndag! tisdag/onsdag . Sightseeing med buss i Lillehammer och tid för shopping innan vi kör upp tili Hunderfossen Familjepark, där vi ser på supervideografen , äventyrsgrottan, vaxkabinettet, m.m. Vi äter lunch tillsammans med trollen i Trollsalen. Vi kör vidare uppöver Gudbrandsdalen tili Fefor HögfjäJlshotell, där vi äter middag och övemattar.

Tisdag 10 september Geiranger (480 km + färja) Frukost. Vi kör västöver Ottadalen och över Strynefjället och ned i den vackra Hjelledalen tili Stryn och vidare tili Hellesylt. Vi åker färja inöver Geirangerfjorden förbi de kända forsfallen Brudeslöret, De Sju Systrarna och Friarn. Tid för individuell bespisning m.m. i Geiranger innan vi fortsätter med bussen upp på StrynefjäJlet och tillbaka tili hotellet. Middag på kväJlen.

Onsdag 11 september Gudbrandsdalen--Oslo (250 km) Frukost före avresan. Vi åker över Valdresflya, en av Norges finaste fjällövergångar, som går genom hjärtat av Jutunheimen, vidare neröver Valdres tili Hönefoss och Oslo. Stopp för individuell bespisning under vägen. Vi gör en kort sightseeing-tur i Oslo innan vi bokar in på hotellet för den sista natten i Norge. Här lämnar oss vår norska guide efter tre givande dagar i Norge.

Middag på hotellet.

Torsdag 12 september Oslo-Stockholm (570 km) Frukost. Vi kör längs E-181i11 Stockholm. Stopp för individuell bespisning under vägen. Avresa kl. 21 .30 med Viking Lines fä~a. Middag och övernattning ombord.

Innerhytt B2 för två personer.

SOUND of MUSIC i Stockholm 30 jan.-1 febr.

Kom med Svenska Pensionärsförbundet och upplev Carola sjunga Edelweiss i rollen som Maria och Tommy Körberg som kapten von Trapp. Bäddat för succa!

På dagen finns gott om lid för shopping eiler besök på musaer och utställningar.

Dag 1 30 jan.Buss från Helsingfors via västra Nyland tili Åbo. KI. 20.00 avgår Silja Europa. Övernattning i 2-pers. B-hytt.

Dag 231 jan.Vi anländer tili Stockholm kl. 7.00. Frukost på Hotell Ariadne där vi också övernattar. Efter frukost åker vi tili centrum, där dagen är fri för den som önskar. KI. 17.00 middag på hotellet. Därefter åker vi tili teaterföreställningen på Gröna Lejon som börjar kl. 19.30. Retur efter teatern tili hotellet.

Dag 3 1 febr.Silja Europa avgår kl. 8.00. Vi äter frukost ombord samt lunch på dagen. Har det bekvämt i 2-pers. B-hytter. Ankomst tili Åbo kl. 19.00. Busstransport t1llbaka tili hemorten .

Pris: 1.250 mk/person.

I priset ingår bussresa, chaufförens och reseledarens tjänster, sjöresa Åb(}Stockholm-Åbo i 2 persoB-hytt, en hotellövernattning i Stockholm, 2 frukostar, 1 lunch, 1 middag, teaterbiljett - balkong.

Anmälan så fort som möjligt. Är Du intresserad anmäl så fort som möjligt. Anneli Hofer tel. 911-241 3185 eiler Lindholm Lines 911-241 6808.

Svenska Pensionärsförbundet

Fredag 13 september Åb(}-Pyttis Frukost ombord före ankomsten tili Åbo kl. 7.00. Vi åker via Karis och Helsingfors tillbaka tili Pyttis.

PRIS: mk 2.965 ,-/person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum på hotell mk 335,I PRISET INGÅR: - Busstransport enligt programmet - Båtbiljetter Åbo-Stockholm-Åbo, två sjöfrukoster och en middag - Halvpension samt de i programmet nämnda måltiderna under utfIykterna - 4 hotellövemattningar i dubbelrum med dusch/toalett - 4 frukostar och 4 middagar - Entrt~ på Hunderfossens familjepark - Båttur på Geirangerfjorden - Norsk guide/reseledare under tre dagar - SPF:s reseledares tjänster I PRISET INGÅR EJ: - avbestäJlningsSkydd Priset är räknat med de priser och valutakurser som gäller i november 1995.

Anmälan och förskott: Anmälan göres tili SPF:s kansli Indiagatan 1, tel. 90-791 695, Marianne Sandell.

SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177.

Ett förskott på mk 500,- betalas inom en vecka efter bokning. Efter detta är bokningen bindande. Slutbetalningen skall vara oss tillhanda senast en månad före avresan.

ANNULLERINGSVILLKOR: Ifall resan annulleras senast 28 dagar före avresa debiteras 200,-/person.

28-14 dagar före avresa debiteras förskott 500,--Iperson.

14 dagar-48 timmar före avresa debiteras 50% av resans pris.

48 timmar - debiteras 100%.

Reseförsäkrlng är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker också eventuella annulleringskostnader som resenären blir tvungen att på lgrund av sjukdom inställa sin resa.

Ansvarig researrangör: Per Gynt Tours of Norway GR-Reiser 2640 VINSTRA NORGE Kalkylen är gjord enligt '15.11.95 gällande tariffer och valutakurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar.

Pyttis Svenska Pensionärsfiirening r.r.

Svenska Peosionärslörbuodet r.r.

OBS! OBS! OBS! Svenska PensionärsfOrbund bar under planering följande resor 1996: 2-10 maj MAlNAU - Lennart Bernadones vaclaa blomsterö.Vi bekantar oss ocksä rned omrädet runt Bodensjön.

Flyg-bussresa.

15-19 juni HÄLSINGLAND pä en annorlunda sän med HÄL-

MER. 10011juli 23-24 juli 9-15 sept.

Operaresa tili Nyslon. Den f1ygande bolländaren.

Insjökryssning pä Päijänne.

Tili Tyskland i Luthers folSpär.

Med Ingemar Lindqvist frän Malmö 50m sakkunnig guide. 1996 är det 450 är sedan Luther dog. Dena uppmärksammar man stort i Tyskland. Sarotidigt kan Du uppleva semesterlandet Tyskland, vacker natur, garnla charmiga städer.

Flyg-bussresa.

I?etaljerat program kommer i nästa nummer av God Tid (februari).

Ar Du intresserad, bör av Dig tel. 911-241 3185.

Tack för en trevligt "reseär". Jag önskar er alla en God Jul ocb aUt gon inför 1996.

Anneli Hofer Svenska Pensionärsforbundet Ekenäs

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman för Österbonen : Per Thomasfolk, Vasaesol~c,dden 20 A. 65100 Vasa.

Telefon: 961-317 9070. Fax 961-317 5590 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Omhudsmannens hemlelefon: 961-346 0366 Dlstrlktets bankkonlo: Vasa Andelsbank 567006-55002307

4

Pojo Pensionärer fyllde 20 I ~

Trivsamt var det när Pojo Pensionärer 6rade 20-års jubileum den 5 november i Högåsa. Salen var välfylld och programmet digert.

Man inledde med musik av Pojo spelmanslag. Föreningens ordfOrande Birgit Kallio hälsade välkommen och nämnde bl.a. att flireningen nu har 107 medlemmar.

Föreningens främsta uppgift är att ge medlemmarna nytta och nöje.

Föreningens egen sänggrupp framförde "Vid Pojovik", vars lext skrivits av Puvid Mörne.

Gemensamt sjöng man "Ljuvliga ungdom". AIIsängen leddes förresten av Boris Grönqvist, som ocksä fungerade som en humoristisk speaker under festens gäng. Vid dragspelet faons Helmer Lindholm.

AIIan Söderström föredrog föreningens historik och nämnde bl.a. att man tidigare livligt deltog i sparbankemas frägetävling. 1987 stod Pojoföreningen ocksä värd för sommardagen uppe vid Kisakeskus.

Umgänget med grannföreningama har under ärens lopp varit flitigt.

Helmer Lindholm spelade "Skogsblommor" pä sitt dragspel.

Efter en riktig festrnältid bjöds pä mera musik. Därefter

tiska beskyddare i er närmaste omgivning, sa Erlund.

uppträdde föreningens seniordanslag med "Bossanova".

Låtalla leva sitt liv I sitt festtal pläderade God Tids chefredaktör Rainer Erlund bl.a. för att alla - ocksä pensionärerna - ska fä leva sitt liv. När en äldring flyttar tili ett äldringshem ska han ha rätt att leva sitt liv. Om han har tagit sig en liten "tuting" före han kom tili ä1dringshemmet ska han fä fortsäta med det, naturligtvis inom rimliga gränser.

- V.rför anses det sä opassande att August tar sig en Iiten hutt när han sitter och spräkar med Vilhelm en kväll där pä ä1dringshemmet, frägade Erlund. - Jag ser det inte alls som opassande, sä Jänge det inte är fräga om missbruk.

August och Vilhelm har rätt till ett normalt liv. Har de tagit sig en liten hutt förrän de kom tili ä1dringshemmet sä ska de få göra det ocksä pä ä1dringshemmet. De ska fä leva sitt Liv. - Och varför har man betraktat sex mellan pensionärer som nägontiog oerhört opassande? Vad är det för opassande i det? Om Alma och August har livslusten kvar, sä Iät den fOr tusan fä blomma!

Vem blir särore av det? Varför ska vi stä där och h.ötta med pekfingret om August viii ha litet prassel med Alma

Förbundets lyckönskan framfördes av förbundsordförande Ragnar Hansson och verksamhetsledare Jerker Nyberg. Margit Ljung (tili vänster) och Birgit KJzllio lyssnar tili de erkännande orden.

Rosor åt . trotjänare

Karin Nylund och Svea 01sen sjöng en pellsiollärssållg, tili vi/keli Karill skrivit textell. när de pä kvällen söker sig under täcket? Jag ser inget fel i det. Det är deras eget Liv de lever och det livet har de aII rätt att leva. Varför tisslar och tasslar omgivningen när 73-mga Kalle har hittat en ny livskanorat i 68-äriga Aurora?

Vad är det för fel i det? Om de trivs tiIIsaromans och viii vara tillsaromans, sä Iät dom vara tillsaromans. Väriden har gätt i en liberalare riktning. Men fortfarande 6nns fördomar, en vilja att lätt och snabbt fördöma och komma med ankIagelser. Varför ska vi människor ha en sädan omsorg, i negativ bemärkelse, om vära medmänniskor? Har vi inte alla, ocksä ni som hunnit bli litet ä1dre, rätt att leva väri liv - naturligtvis inom ramaroa för de lagar och förordningar som stiftats. Inte sällan är det just de ä1dre som utsätts för omgivoingens värdering om vad som är läropligt och passande. Ä1dre mänoiskor ska inte fä göra det och det.

Gemensamt sjöng man "När solen tänder sina strälar" och BäkJandets vackra Maja.

Med en ros kom man ihäg de medlemmar som varit med frän slarten. De var Volter Amper, Signbild Björklöf, Anna Dahlqvist, Torvald Grönholm, Ellen Nett, Sigurd Nyholm, Judith Sandberg, Annikki Sandström och Albert Winter.

Svea Olsen ocb Karin Nylund sjöng tillsammans en pensionärssäng, tili vilken Karin skrivit texten.

Den jubilerande föreningen fick motta en mängd gratulationer. Pojo svenska församling gratulerade genom t.f. kyrkoherde Johan Westerlund. Förbundets hälsoing frarnfördes av förbundsordförande Ragnar Hansson och verksamhetsledare Jerker Nyberg. Vidare uppvaktade Tenala Pensionärer, Fagervik Pensionärsföreoing, Hangö Pensionärer och Sjundeä Pensionärer. Vidare framfördes gratulationer av Österby Pensionärer, Pojo svenska marthaförening, Ekenäs Pensionärer, Pojo frontroannaförening och Andelsbanken Raseborg.

Pojo kommuns hälsning frarnfördes av kommunfullmäktiges ordförande Erik

Boris Gröllqvist (tili vänster) och Helmer Lindholm ledde allsången med bravur.

Lundberg. Vidare uppvaktade Billnäs Pensionärsförening, lngä Pensionärsförening, Sydlojo svenska pensionärer, Aktia Bank, Fiskars Hembygdsförening och Pojo Hembygdsföreoing. Tili gratulantemas kör hörde också Karis Pensionärer, KaIjaan-Pohjan

Eläkeläiset, Pohjan Veteraaninaiset, Pojo Arbetarinstitut, Pojo Ungdomsförening, Volter Amper. Folkhälsan i Pojo och Svenska Pcnsionärsgillet i Hangö.

R.E.

Ml r~IK IJIDl Abo Svenska Teater

- Men jag säger er: ni bar rätt att leva ert liv. Ni ska ha mod att stå på er och göra det som känns rätt och riktigt. Samvetet är en bra barometer. Låt samvetet styra ert handlande. Men ta inte flir stora hänsyn tili överni-

Hela du

priset!

Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis • servlce Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet.

Vi sköter om: Visning, hyresgarantier kreditupplysningar och hyreskontrakt.

Stor efterfrågan Våra kunder söker bl.a.

1-5 rum och radhus i Stor-Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N& N Locus Ab Alf

Smedsgalan 15, vard. 9-18.

Tel~ 171744 Hern: 455 1496/2781686 Sjölund/Sergelius

På fjärrtågen får pensionärer 50 % rabatt på priset för enkelresa. På alla rutter.

Och på Helsingfors Närtrafiktåg gäller samma sak.

Pensionärer t.o.m. tili halva prisel, med seriebiljett ännu billigare. Var beredd al bevisa din ålder. Närmare upplysningar på biljettförsäljningen på din närstation.

Använd hjärnan så kommer du blll,igare undan!

Rabatt fö< pens;onårer på alla tågresor 50 %. enkelresa ernellertid mlnst 14 mk och tur

och retur 28 mk (gäJler ej I Helsingfors Närtrafik vid Inlema

resorpåSAD· områdel).

5

Biskopens julhälsning -95 ~ ~---------------~h~l~ ~

~

~

0

~

GAVOFLODEN

~

"Se, en gåvoflod går fram. Och Guds kärlek är dess namn ... "

~ t

~'" ~

~

Psalm 488 i vdr psalmbok är illle bland julsdngerna, men dess inledllingsord passar bra all tänka pd tili julen. Julell är ju en g/lvoflodens högtid.

Jag försökte tänka bakdt. Är det ndgon julgdva jag särskilt minns? Jo, en enkel, brunmdlad personbil av trä som jag fiek som 4-5-dring. Tällk, den var bara minI Oeh min pappa oeh mamma hade gell den bara tili mig. Su liten jag var källde jag mig nästan skamsen. Ali de kunde ge bort ndgot sd fint - dt migl Nej, det är inte storleken och priset sam Vl värdesätter mest. Vad som betyder mest är all ndgon tänkte just pd mig.

Det var ndgon som ville göra just mig glad.

Gdvofloden fiek sin början när Gud gay oss sin stora G/lva. Han ville göra oss glada. Han gay dig oeh mig den mest personliga gdva som tänkas kan: sig själv i Herren Jesusl Vem skall du oeh jag göra glada dellnajul? Vem gör dl/ glad med din gdva? Vem gör du glad med all ge det allra bästa: all du ger av dig själv, din tid, din närhet oeh omtanke.

Ldt oss inför oeh under denna jl/I /lterigen mötas i vdra kyrkor oeh ra sals där. Varje dr blir jag djupr gripen ~är jag här i Borgd ser skororna f10ekas framför porten pu domkyrkolOrget. Vad hällder där inne i Herrens hus? Där stiger vi ned i "gdvofloden " var snamn är Guds kärlek. Psalmen 488 fortsäller med visa ord:

f_

~:;~~;,!:~~:da~~hn;e~er:

~ ~

.?'

.

~

'"

~

~ ~ ~

-

~ ~

'"

~ ~ ~

~

~

~ ~

~ ~

?il ~

~~.

@

':Y

~ ~ T

~

~ ':Y

~

'"

~

~

~ ~

~ ~ :E

~ ~

ilj ':Y

~

J forna dagar började man förbereda Julen m/lnader i förväg.

Det bästa man hade skuUe sparas tili dess.

Allt som fanns p/l julbordet, tillreddes hemma.

J torparstugan Janns ingen Iyx. Julgädda1l eiler lutfisken, kornbrödet oe" rllglimpa1l, kdlrotsl/lda, potatisl/lda, svagdrieka, i bästa Jall f1äsk oeh karngrynsgröt.

Man steg med andakt tili bordet där ett hemstöpt Ijus Iyste över maten, bame1l fiek slå oeh äta.

Den1la kväll fi1lgo de äta sig mätta "uru knappt det annars varit under /lrel. lulafton, skulle frid oeh välsignelse sänka sig över allmoge i de torftiga, gr/l stugorna.

Eli sekel har sen dess förrlllmit vad ALLT, av framg/lng, sorg oe" smärta väriden vunnit uppfin1li1lgar pd gott oeh 0111, det onda ej försvunnit.

Varje släkte "ar sin möda för liv oeh framtid, daglig fö-

dao Hur oviss morgo1ldagen ä1l sig ter vi böjer oss i andakt ner, om FRID PÅ IORDEN vi nu JULENS HERRE ber, i förtröstan om, att s/l en g/lng sker.

@

':Y

Gärda Westerlund

~

~

~

---------------------••

Ob-ombudsmannen ~ har or'det !j? j

Det finns nöd oeh överjlöd.

Det finns svält oeh det finns bröd.

VillduseGudsvi/jaske, var med, var med och ge.

Ci)

~

@

'-

Med dessa tankarönskar jag eralla en välsignadjul-95.

~

Vid FN:s miljö- ocb utvecklingskonferens i Rio de '<IClH®»'<IClH®»'<IClH®»'<IClH®»'<ICl'-I®» '<IClH®»'<IClH®»'<IClH®»'<IClH®»'<IClH®»'<IClH®»'<IClH®»'<IClH®» '<IClH®»'<IOlH®»'<IOlH®»'<ICl Janeiro i j uni 1992, sattes dess mänga fcirgreningar vid hllllbar utveckling som mlll germansk mytologi ocb förfa- för internationellt samarbete dernas gudalära, framgär det och nationell verksarnhet. !natt Rydberg var en verklig tresset för s.k. Agenda 21 som en väg tili en globalt billlbar mängfrestare.

Rydbergs andra samling utveckling bara ökar. FörViktor Rydberg föddes i stridbar kulturpersonlighet Midvinternattens köld är Iz/lrd "Dikter" liksom romanen Va- verkligandet av bllllbar utJönköping 1828. 1 litteratur- anses Rydberg vara en av stjärnoma gnistra oeh glim- pensmeden, kan betraJctas veckling är pII vaIje stats eget hlstorien fär han berömmelse samtidens första moderna för- ma. som en hägring frlln reforma- ansvar, pä lokal nivll är det för sin mängsidigbet. Han var fattare. Han stod dock inte A lla sova i enslig gdrd tionstiden. 1 "Den nya grotte- kommunema som bär ansvasängen" använder författaren ret. A andra sidan har ocksll författare, journalist, Irultur- främmande för Götiska sko- djupt under midnattstimma. och religionshlstoriker, riks- lan ocb de inledande gestal- Mänen vandrar sin tysta ban, ett fornnordiskt ärnne tili att vaIje medborgare sitt eget andagsman, ledamot av Svenska terna, Geijer och Ling. Idea- snön Iyser vit p/l fur oeh gran, utmllla vrede ocb föraJct över svar. Den viktigaste ulmaAkademin ocb professor i lit- lismen som företräddes av snön Iyser vit p/l taken. den moderna industrialise- ningen är att ändra produktioringen ocb kapitalismen, som nen och konsumtionen pII sll teraturhlstoria vid Stock- Schlller ocb Goete ocb pII Endast tomten är vaken. sätt att naturens förnyelseförvunmt allt större insteg. holms Högskola. svensk botten av Tegner, blev Nu infor julhelgen kommer Oberoende, ocb .vid sidan mllga ocb tolerans inte överRedan fö re studentexamen för Rydberg en naturlig fortvi med tacksamhet ihllg för- av all Irulturforskning, bar slcrids. i Lund 1851 forsöIjde sig sätming.

I ett kretsloppssamhälle Rydberg som joumalist och Viktor Rydberg skrev är fattarens högstämda dikt Bet- författaren ocksll plats för tendensfyllda kortdikter, som tili brukas naturresurserna utan informator. Under ett par de- 1882 en diktsamling under lehems stjma. exempel "Hesoidos rM": att förbrukas. cennier var ban anställd vid rubriken 'Dikter'. I denna Där gäller det: att eftersträGöteborgs Handels- ocb Sjö- samling ingär ett av svenska Gläns över sjö oe" strand, BÖ1l med Iyfta "änder är ej va balans mellan resursuppfartstidning, där han skrev le- folkets - pII bllda sidor av stjärna ur Jjärran, lJog, byggande och resursnedbrydare, kulturartiklar och recen- Bottenhavet - ä1sklingspoem, du, som i Österla1ld la1ltma1l, d/l dl/ ber för tande processer, att öka enersioner.

Tomten, som inleddes med tändes av Herra1l1 jordens gröda.

Barnen oeh herdarne gieffektiviteten och min.imera Förutom en mängsidig ocb följande välbekanta rader: Bed med "anden p/l din p log!

Följa dig gäma, energiförbrukningen, att b~D/l välsig1lar bönens kraft din Betle"ems stjärna. vara de ekologiska processermöda. na ocb de livsuppebilllande En del av Viktor Rydbergs 2 dygns paketresa lör grupper Pajarinhovi-Sordavala-ValamoI dikten "Din sorg är din", systemen, att uthlllligt nyttja författarskap, som tili exemPajarinhovi arter och ekosystem, att lösa slcriver författaren: Dag 1 Ankomst tili Pajarinhovi. Övernattning och middag. pel, de hlstoriska romanerna flera problem samtidigt genDag 2 Frukost och avfärd tili Sordavala. Lunch. Utlärd tili Fridbrytaren pII Östersjön ocb Du mänskobam, "ur tung di1l om samordning.

Valamo kloster med bärplansbåt eiler lartyg.

Den siste Athenaren var urI Riodeldarationen betonas lott du känner, Guidad rundtur pa ön. Avfärd tili Kitee. ~ . sprungligen publicerade som sök ej llOS dina svaga Iikar den lokala verksarnhetens beövernattning pa Pajarinhovi • och middag. , •• följetong i Göteborgs Hantydelse. Under 1992-93 gentröst!

Dag3 Frukost och avfärd hem. dels- och Sjöfartstidn.ing ocb Lägg ej din sorg på redan omfördes ocksä i Finland en Prls Paket 690 mk/person. _ ~l var samtidigt även ett inlägg i riksomfattande skolning i tyngda bröstl Tillägg lör en person 250 mk/rum. aktuella frllgor om kyrkans Di1l sorg är din oe" dl/ bör hllllbar utveclding för komBusstransport och visum ingar inte i pakete!. ställn.ing. Tili skönlitteraturen En grupp pa 32 personer eiler mera ger gratis inkvartering munerna. Syftet med projekbära "en1le. lör chauffören och reseledaren. lItervände Rydberg med den tet var att i kommunernas En grupp pa 1&-31 personer gratis inkvartering lör chauffö- MlInga av Viktor Rydbergs verksamhet fll tili ständ förhistoriska romanen Vapenren elter reseledaren. smeden. Ett av Rydbergs me- lcritiker bar framhllllit, att han ändringar som \eiler tili hillIPrisen är nettopriser. ra romantiska verk är "Singo- är en av de mllngsidigaste och bar utveclding. Framtidsvi1 ·-. alla", en stämningsfull medel- stridbaraste kulturpersonlig- sionen var att skapa en ekolotidsberättelse, som samtidigt hetema isin svenska sarntid. giskt och ekonomiskt varakHOTELL-REUSTAURANG-SEMESTERBY visar en tendens till att tala En samlad utgllva av hans tigt samt socialt mängsidig om livsbämmande religiosi- skrifter finns i 12 band. kommun. PiI basen av försötet.

Viktor Rydberg avled lIr ket har en handbok utarbetats Med sin kultur- ocb konst- 1895. for kommunerna. I boken ger 82430 PUHOS TEL. (973) 429 761 lax (973) 429 764 bistoriska forskning, med Martin Sandvik man förslag tilI hur kommu-

~

BISKOP ERIK

~

Viktor Rydberg - rörfattare och kulturpersonlighet

RESATILL GAMLA VALAMO IRYSSLAND 1996

-=-

~~

~ PajarinHovi

·\\ 1

nerna kan beaJcta hilllbar utveckling i allt beslutsfattande.

De lokaJa miljöcentralerna stöder ocksll kommunemas verksamhet for främjande av billlbar utveclding.

Ett litet kapitel i det voluminösa dokumentet frän FN:s miljökonferens i Rio har flItt stor genomslagskraft. Det gäller kapitlet om Agenda 21, där agenda belt betyder dagordning och 21 att man tar sikte pII del 21:a ärhundradet. Och det gäller miljön.

Tanken med Agenda 21 är att lokala myndigheter spelar en central roll vid en hllIlbar utveckling mot ett kretsloppssarnhälle, att alla kommuner skall utarbeta en egen lokal Agenda 21 före utgängen av nästa lIr. Handlingsprograrnmet skrevs under av de 181länder som deltog i Rio. Aktiviteten för Agenda 21 är livlig runt om i Europa. Hur det är i vllrt eget land vet just ingen. Atminstone i min hemkommun Korsholm har undertecknad lämnal in en motion tili kommunalfulImäktige lcring billlbar utveckling i Korsbolm.

Eftersom vi stär infor jul och et! ny tt är önskar jag tillsammans med ordföranden i Österbottn.iska distrlktet AIli Genberg Er alla en god helg.

Per Thomasfolk

6

Sångglada Jeppo-pensionärer rörvaltar bygdens musiktraditiQner 1\

där God Tid dellog upplog vidare en information av Carila Sandström, f.d. banktjänstekvinna, som berällade om planerna pä all inreda eli par tomma hus i Jeppo tili serviceboende för äldringar ocb handikappade. Boendel skulle i försla band betjäna kommundelama Jeppo och Pensala. Det verkade finnas intresse ftir projektet bland de närvarande.

- Nu skall vi öva pä de nya sängerna som vi skall sjunga när vi besöker sjukbemmet i Nykarleby, säger Yngve Forsgärd och greppar gitarren. Plocka fram textbladen nu och samlas här laing mej, alla som hör tili sänggruppen. Alla andra fär ocksä sjunga med om ni har texten.

Ja, sä sjungs det! Vackra sänger som jag knappl hört tidigare. Del är sänger som Yngve bandal frän TV ocb som Jeppo-pensionärema nu sjunger som allsänger. Bland annal en säng som Roland Cedermark gjort ocb en som Pia Marianne och Per Filip bar frarnfört. Pä repertoaren finns bl.a: "Sä länge solen ger oss Ijus", "Tack för all vi är vänner", "Ödel beslämmer dina sleg" och "Alla är vi barn av Moder jord".

- Vi sjunger myckel här i Jeppo pensionärsklubb, berällar Yngve Forsgärd, som bar eli mängärigl förflulel som dansbandssolisl. För del mesIa kända visor och sänger.

Men när vi skall uI ocb sjunga för äJdringar ocb sjuka, vili vi ocksä presenlera nägra nya sänger.

Jeppo pensionärsklubb samlas försla mändagen varje mänad, berällar viceordftiranden Erland Sundell. Klubben bar drygl 100 medlemmar.

När God Tid besökte november mänads träff var nägol över 50 pensionärer samJade.

100m k1ubben finns en sänggrupp som framträder vid lämpliga tillfallen, t.ex. pensionärsfesler, besök vid sjukbem eller pensionärshem.

- Säng ocb musik priorileras allmänl lagel hÖgI bär i Jeppo, säger Erland Sundell.

Livlig rese· ocb kontaktverksamhet

ärHgen. 1 höslas upplevde vi "ruska" näslan pä hemmapIan. Vi besökte Ekorosk i Jakobstad samt bosladsmässomrädet och Jakobstads Vapen. Hemresan gick via Terjärv, Smäbönders och Lappfor. Vi konstaterade bl.a. all den fargsprakande ruskatiden beböver man inte resa upp tili Lappland för all uppleva.

- Pä värsidan brukar vi bjuda in eli par andra pensionärsYngve Forsgård övar sång iJeppo. k1ubbar bil tili Jeppo. 1 är har vi baft utbyte med Kvevlax pensionärsklubb och Oravais Det är en aktivitet som gär - Vid k1ubbens mänadspensionärshemsförening. Vi hem hos bäda parter. träffar förekommer i allmänhar ocksä gästat föreningen - Med lägstadieskolan har heI nägon föreläsning, inforNygammalt i Petalax. vi utbyte genom all skolkören mation eller demonstration. kommer och sjunger pä vära Represenlanler för olika komfester. När vi hade gäster frän munala seklorer släJler upp Daghem ocb skola Kvevlax och Oravais skötle och berällar om den verksamilokala aktiviteter elevema i ärskurs V och VI heI de sköler.

- Pä det 10kaJa planet bar vi om serveringen. Jag tror det - Vi har haft information massor med projekt och akti- var nyttigl för dem all lära sig om folkpensionfrägor, börselviteter, berällar Rutb Bäck- litet om etikell vid bordet. skador, diabeles, bälsokoSI, - Varje är ordnar vi ocksä haJkskydd osv. Vi brukar ockstrand vidare. En av de roligaste är utbytet med "dagis" en temadag vid skolan dä pen- sä ordna kortare ulflykter tili här i Jeppo. Vi gästar varand- sionärer stäJler upp och de- nägon inlressanl plals inom ra, visar ocb berällar vad vi monstrerar bantverk ocb visar den egoa kommunen.

Sven-Erik Glader båller pä med ocb sjunger för alster som man tidigare tilIvarandra och tilIsammans. verkade i bemmet.

Mängärig ordförande ocb "alIt-i-alIo-" i k1ubben är Ruth Bäckstrand. När God Tid besökte k1ubben var bon sjuk ocb kunde inte delta i Jeppo pensionärsklubb har träffen. Via brev ocb telefon drygt 100 medlemmar, be- bar Ruth senare berättat mera rättar viceordforanden Er- om den livaktiga k1ubbens lllnd Sundell. program.

- En längre tre--fyra dagars resa ordnas varje sommar.

Jeppo bygdespelmän är vida Den gängoa sommarens resa kända för sin speciella spelstil gick tili östra Finland med ocb bar gjort mänga resor utnomants som slutrnäJ. Efter omlands. Ungdomsorkestem övemattning i Rantasalmi upplever just nu en aktiv pe(mellan Varkaus och Nyslott) riod ocb bar eli hundrataI besökte vi Kalevalan Forum medlemmar.

Folkdansarna pä vägen mot nomants. Där bäJler igäng och dansband bar säg vi Runsängarens pörte, alItid funnits i Jeppo. stridslinjer frän kriget ocb Gränsgeneralens stuga. Under Många evenemang hemresan utgjorde ett besök i på kommande fOrejuJ Eeva Ryynänens kyrka och - Under december är atelje nägot av resans böjdmänga begivenbeter ftir pen- punk!. Via Lieksa, Nurmes sionärer planerade, berättar och Kuopio körde vi hemät Kvevlaxnejdens pensioErland. Pä Självständigbets- motJeppo. närsklubb hade sedvanlig mädagen är det stor bal pä Norr- Tidigare sommarresor nadsträff mändagen den 20 valla i Vörä dit pensionärer, bar gäll tili sydöstra Finland november i församlingsbemveteraner ocb krigsinvalider med Saima kanal ocb sydväst- met i Kvevlax. Klubben samär inbjudna. ra Finland där vi åkte med lades k10ckan 13.00 och träfTio dagar senare ordnar smäfaIjorna i Åbolands skär- fen inJeddes med aJlsäng, varOravais Trafik en trivselkväJl gärd. Vid en resa tilI norra efter ordförande Henrik Kjellpä samma ställe ftir pensionä- Finland var vi ända upp tili man informerade om aktuella rer inom Nykarleby, Oravais, Kirkenäs och Vadsö. J. Sveri- saker, bJ.a. julfesten och midVörä, Maxmo, Korsholm ocb ge har vi åkt pä Göta kanal, dagen i Vörä. Därefter tog Vasa. sell Gripsholms sloll och John Nygärd tilI orda ocb beJeppo pensionärsklubb fi- Drottningholms slott samt di- rättade litet frän arbetet ocb ras slutllgen den 20 december verse sevärdbeter i Stock- diskussioner pä distriktsnivä ocb efterlyste förslag tili verkpä Oravais Värdshus. holm.

Programmet vid den träff - " Hemliga resan" ordnas sambet bland pensionärema.

Han närnnde om bl.a. svärigbetema med arrangemanget av kulturdagen.

Sängargubbarna Takt ocb Ton uppträdde med tvä sänger med religiösa förtecken under

Kvevlaxnejden möttes kring Dan Andersson

TVåtör

etlpris

ledning ocb arrangemang av alItid alerta John Nygärd.

Eftersom ingen bade nägot mera all säga sä dricker vi kaffe, och tager oss god tid, säger Henrik, och sä fär det bli. Mill under kaffepausen dyker dagens föredragare upp ocb fär sig ocksä ban en kaffekopp med dopp.

Dagens föredrag bölls av Torbjörn Obls. Han berällade om Dan Andersson och bans diktning. Han som fä kunde levandegöra Dan Andersson, som var en synnerligen sammansatt personHghet, socialt engagerad. Bland annat kunde man tidvis tycka all han drogs tili det ateistiska - men nej, Iyssna tili bans mänga sänger som blivit tonsatta, bl.a. Om-

kring tiggarn frän Luossa. Här framtonar hans gudstro mycket starkt.

Torbjörn Obls är en ftirkunnare som man i det bär fallet gärna Iyssnar tili. Han märker all ban är päJäsf i ärnnel. Han bade band med säng av Torstein Bergman och sä sjöng han oCl<sä själv Dan Andersson.

Yllerligare sjöng Bo-Göran Backman en annan känd säng av Dan Andersson som var tonsall av Gunde Jobansson Jag skall gä genom tysta skyar.

Dagen slutade med all Henrik önskade god belg ät alla, träffen var höstens sista: Stig Sundvik

ons-to (57,sO/pers) .-.t'

~,,~

les

da p

.

(ii~~

Gäller tili 31.12.95 Pensionsbeslut bör uppvisas

enSlon~ TAX FREE SPECIAL DAGSKRYSSNING från H:fors 8.00 IV 2 låd. (48 x 0,331) och 9.30: Från Tallinn 16.30 och 18.00. Koff Luxus medwurst 800 g

Inkluderar busstransport tili Tallinns centrum, Mustamäe torget och tillbaka.

tili 6 timmars

N U

TV Å

Edamer 051 1,2 kg Xylitol-tuggummi (3051.)

LINJAT ALLA

DAGAR

Kundbetjäning Fabiansgatan 9, 00130 Helsingfors må-fre 8.30-17, Våstra hamnen må-fr8.30-17, lö-sö 10-17 tel. (90)669 944. Me,elle-lill H.vs, Glog.tan 6, tel. (90)658733 och (90)496066, elle, närmaste resebyrå.

Gäller endast nya bokningar. Biljetterna skalllösas ut 48 timmar fore avgång.

Sång~~gubbama "Tak och Ton" Gustav Fant, Helge Norrgård, Ingmar Westeråker och Bo-Goran Backman.jramträder. Vid dragspeletJohn Nygård.

Bevakar pensionärsförbundet medlemmarnas intressen?

Svarel pII frllgan är ja. Förbundet uppräUh/lller kommunikalionen med beslulsfaUama pll säU som i dag är möjliga.

Delegationen för .de riksomfallande pensionärsorganisationcma där förbundet sedan IIr tillbal<ll är medlem har i oktober gell sill utllltande tili regeringens finansutskolls socialoch a,betssektion och regeringens social- och hälsovärdsutskoll om ,egeringens proposition tili statsbudget 1996.

Dclegalioncn har framhllllil aU av stalens sparm/ll pII ea. 193 miljarder mark berör ea. 4 miljarder mark socialoeh hälsovArdsminisleriets mrvaltoiogsomrllde. Därlill fortsäUer de lidigare eltAriga sparlagama aU vara i kraft.

Delegationen har plltalat all sparmlllen som !\Jäggs kommunema skapar tryck pII all nya serviceavgifter tas i bruk och all priser höjs. Statsandelama bö, garantera kommunema ekonomiska förutsällningar för all ordna tillräcklig social- och hälsovllrdsservice.

Pensionärerna kräver att mao avstllr frlln all uppbära den ur social och ekonomisk syopunkt orättvisa ext,a sjukförsäkringsavgiflen av personer med pensionsinkomst.

En utvidgning av sjukförsäkringsersältningarna (ersällning av tandvllrd även IIt vuxna) var avscdd all kompensera slopandet av sjukdomskostnadsavdrag i beskallningen. En lag därom som undertecknats av

prcsidentcn upptogs av regeringen tili ny behandling: man avstär erän all verkstäl la den.

Delegationen anser all den planerade reronnen i rättvisans namn bör förverkligas.

Pensionärema motsätter sig absolut all folkpensionens basdel görs pensionsavhängig, all IItgärden ingriper i medborgarnas lagstadgade basskydd. Speciellt orällvis är den mot pensionärer för vilka della betyder all en samordning av basdelen sker för andra gllngen.

Pensionäremas rättskänsla kan inte godkänna alt beskuma och icke betalade indexjusteringar inte betalas IIt förmllnstagama fastän riksdagen tidigare faltat bcslut därom.

Peosionärema godkäooer iole ibruklagaodel av eU brulet iodex. EU sådaol beslul uppfattas som diskrimioeriog på gruod av lIlder. Delegatiooeo kommer aU besvära sig över beslulel hos ER:s mänoiskorältskommiUe, ifall del faltas.

Delegationen anser det orält-

Över en miljon arbetspensioner Anlalet arbetspeosiooer som betalas ui inom den pIivata sektorn översteg eo miljoo 1994 oeh var vid ärets slul drygt 1.022.000.

Anlalel peosiooer ökade 2,7 proceot, motsvarande ökDing 1993 var 2,8 proceot, beräUar mao pll Peosioosskyddseeotralen. År 1994 var tioärskohorteo 55--64-äringar, d.v.s.

1930--1939 födda, en av de minsta sedan 1870-talet. Nativiteten var sä IlIg i Finland pII 1930-talet att man t.o.m. förutsplldde att folkmängden aldrig slrulJe överstiga 4 miljoner.

Den lagstadgade peosionsutgiften var 70,9 miljarder mark är 1994 (69 miljarder mark 1993). Pensionsutgiftens tillväxt avtog uoder tredje IIret i följd och var i fjollägre än nllgonsin.

Nominellt steg den totala pensioosutgifteo med 2,7 procent. Mätt i konsumtionspriser var realökningeo 1,6 proceot, d.v.s. 1,1 miljarder marko Enligt Pensioosskyddsccotralen var den lagstadgade pensionsutgiftens andel av bruttonationalprodukten tili marknadspris 13,9 procent (14,4 procent IIr 1993). 1 jämförelse med den totala lönesumman var andelen 34,6 procent (34,2 procent).

Premieiokomsten av privata anställningar och företagarförsäkringar var cirka 28 miljarder mark (24,1 miljarder

vist all inte indexförhöjningar gö,s i vllrdstödet IIren 19961998. Det ullryckliga syftet med pensionstagarnas vllrdstöd är all stödja äldres boende hemma.

Delegationen finner det vara rällvist all den ext,a folkpensionsförsäkringsavgiften för personer med pensionsinkomst slopas.

Framställningen om all minska den komrnande pensionsmedförande tiden vid arbetspension anser delegationen all är oskälig. Pensionsskyddsniv!\.n kan därmed försämras upp tili 6.5 procentenheter för personer som utan egen för-

PensionärsorganisationerfUlS gemensamma delegation uppvaktade den 24 oktober social- och hälsovårdsminister Sinikka Mönkäre och framlade för henne de bekymmer pensionärema känner i anledning av regeringens sparåtgärder.

skyllan mllste gll pII arbetsorörhetspension.

Rör ieke PAF-pengar!

Delegationen anser det inte vara godtagbart all statsutgifter täcks med penningautomatföreningsmedel. PAF har som syfte att stödja social- och hälsovärdsorganjsationemas verksambet. Alt statsbudgetutgifter kontinuerligttäcks mcd slldana medel strider mot kraven pII all medborgarorganisationerna skall utöka Sill frivilliga,bete.

1 december Br vi veta vi hUI det gllll visavi alla planerade nedskärningar i statsbudgetcn.

DII torde riksdagen ha godkänt

budgeten 1996 i tredje behaodling.

Har iole officiell slatus Staten är inte förpliktad all höra delegationen. Men i praktiken sker det- med vilken verkan det hava kan eftersom delegationen inte har officiell status. Emellertid har parlamentariker i diskussioner medgell alt det är nödvändigt all systematisera kontaktema och kommuoikationen med pensionärsorganisationema. Politikema är intresserade av vad deras väl-

jare anser. Pensionä,ema förutsätter all deras p!\.verkningsmöjligher förbältras snabbt.

PlIverkao redan i äreodeos bere~ningsskede är eo mrulsaUomg mr aU ~ao .. kall _ kunna ha oågol fakllsklml1ylande. När en propositioo behandlas i elt utskoll är del myeket s~årt alt I.~og~ fll o.lIgra å!"'mslooe slorre aodnngar 1111 slånd.

De facto är pensionärerna i dag ca. 1,4 miljoner, en stor medborgargrupp som bör ses som en resurs i sambället och

en grupp med lika stora rälligheter som andra all pllverka i ärenden som gäller deras livsvillkor och välfard.

För all pensionärsorganisationerna skall ha tyngd i sio pllverkan borde pensionärerna allmänt ansluta sig som medlemmar. Svenska pensionärsförbundet effektiverar sin medlemsanskaffning och önskar all medlemmarna vili stödja projektet genom alt aktivt verka för all nya medlemmar ansluter sig. VL.

Indianers visdom gagnar oss i dag Har du svullna f'6tter eiler

andra cirkulationsbesvär? 1 sll fall kao en oaturprodukt som bereds av strandtallbarkens extrakl vara till bjälp.

1993). Ökningen berodde ätmiostone delvis pII att antalet försäkrade ocb inkomstniv!\.n ökade, anser man pä PenDen franska biokemisten, sionsskyddscentraleo. profcssor Jack Masquelier Företagarnas försäkrings- fr!ln Bordeaux uuiversitets premier uppgick till 2,6 mil- farmakologiska institution har jarder markoDessutom betala- i över 20 ärs tid studerat skadde centraIkassan för arbets- liga fria radikalers inverkan lösbetskassoma 3,6 miljarder pä människans organism och marko Förtagarnas, lantbruks- hur deras inverkan kan foreföretagarnas och sjömännens byggas. statsandelar uppgick till 2,5 Fria syreradikaler bildas i miljarder marko kroppeo som en följd av fettPensionsutgiftema inom ämnens förbränning. Enligt den privata sektom var 29,1 det man för närvarande vet miljarder mark (27,8 miljar- ökar de fria syreradikalerna der 1993). Arbetspensionsan- människans utsattbet för att stalternas fond, d.v.s. ansvars- insjulma i omkring 60 olika skulden uppgick enligt Pen- sjukdomar, exempelvis hjärtsionsskyddsccotralens upp- sjukdomar, canccr, Alzheiskattoing tili 159,7 miljarder mers sjukdom, grästarr och mark i slutet av äret (148,7 ledg!\.ngsreumatism. De fria miljarder mark 1993). radikalerna pllverkar äldranGeoomsnittliga deprocessen, exempelvis hupeosionen ökade den som blir rynkig och njuDen genomsnittliga pensio- rarna vilkas funktion blir sämnen inom den privata sektorn re. Människan utsätts ocksll ökade med 46 mark eiler 2 pä grund av de fria radikalerprocent i jämförelse med före- na för atl insjukna i s.k. autogllende är. Av de olika pensio- immuna sjukdomar (orsakas nerna är !\Jderspensioneo fort- av motämnen som skadar farande mindre än invalid- kroppens egoa vävnader). pensionerna och arbetslösProfessor Jack Masquelier hetspensionerna. läste i tiden den franske forskDet visar hur stor betydelse ningsresandens Jaques Cartibeaktandet av den IIterstäende ers berättelse om sin resa och tiden fram tili pensions!\Jdern om hur han och de flesta av har för pensionsnivän. 100m' hans besättning vintern 1534 den offentliga sektorn är 111- under vistelsen i östra Canada derspensionema normalt stör- uudgick döden tack vare en re än invalidpeosionerna ocb kanadensisk indians goda r!\d. arbetslöshetspensionema, I december insjulmade besällkonstaterar man pä Pensions- Dingen i skörbjugg som är en ~kyddscentra len.

C-vitaminbristsjukdom. Av

gruppen pII 110 personer hann 25 dö och 50 höll pä all dö. 1 det här skedet gay eo iodian Cartier rädet all kOka eo dekokt pä Anneda-trädets bark som man sedan slrulJe (lIicka.

Tvll män som prövade dekokter tillfrisknade inom en vecka Med hjälp av dekokten k1arade sig resten av gruppen vid liv över vintem.

Masquelier studerade barken i det kanadensiska tallträdet ocb är 1966 avskiljde ban bl.a. ämnet proantosyadinin, som effektivt förstör fria radikaler. Japanska forskare har bekräftat att ämnet förstör fria radikaler 50 g!lnger effektivare än E-vitamioet gör. Masqueliers egoa C-vitamioprov bar visat all proantosyanidinet förstör radikaler 1000 g!lnger effektivare än C-vitaminet.

Audra oxidanter som ocksä förstör fria radikaler är vitaminerna A-, Bl-, B5- ocb B6samt späräronena selen och

zink.

Proantosyanidio tillverkas av barken fr!ln tallar som växer vid Biscayabuktens kust.

Av strandtallens barkextrakt förfardigas kompretter som i Finland gär uuder namnet Pyknogenol (pycnomax är ell motsvarande preparat som ocksä tillhandahäJls här).

Mera eoergi I tester har man kunnat pllvisa all d!\Jig blodcirkulation märkbart förbättras av bebandlingen med Pyknogenol.

Man tror ocksll atl Pyknogenol mmskar blödning. En rorsökspersons fingrar krossades av en fönstertillslutare

av metall. Han tog tvä Pyknogeool. Efter 15 minuter avtog smärtan ocb 1,5 timme senare började fargforändriogeo under oagiarna som orsakats av blödningen all blekna.

Eo 76-ärig kviona med diabetes bade en ledg!lngsinflammation i vänstra foten .

Hon började ta 2 kompretter Pyknogenol par dag. Smärtan i leden började avta och blodsockervärdet sjönk anmärkDingsvärt mycket. Hos flera försökspersoner blev Iindriga ledg!lngsinflammalioner bättre efter att de tagit Pyknogenol 1-3 dagar. Auvändningen förhindrade att försökspersoners muskler ocb leder stelnade under l!lnga oavbrutna bilfarder.

Nägra försökspersoner tog 5-9 Pyknogenol innan de anträdde en flygresa över Atlanten. De fick inte svollna fötter vilket är vanligt uuder länga flygturer. Besvären som beror pII tidsskillnaderna meUan kootinenterna var lindrigare.

Alla försökspersoner märkte till sio förväning all deras fysiska energi ökede. Under försöket bebövde de mindre sömn än vanligt, de strcssade

mindre än normalt och kände sig lugoa. Deras själsliga aktivitetet och effektivitet ökade och minnet förbättrades. Eoligt profcssor Masquelier är förklaringen deo all Pyknogenol är ell ärone som väl förmär överskrida barriären mellan kapillärer och vävnader i bjärnan.

OfarUgt Kroppen förmär s!\Jedes effektivt tillgodogöra sig Pyknogenolet. Det är ofarligt all använda. Kompretterna smälter i magsäcken och ämnet uppsugs genast i blodcirkulationen där det förstör fria radikaler.

Pyknogenolet har konstaterats bjälpa vid bögt kolcsterol, äderförkalkning, IIderbrock, svullna fötter, diabetikers ögonbottenskador, tung känsla i fotterna, muskeisarnmandragoingar (seodrag) nattetid, skörbet i kapillärerna, näsblod, hösnuva, för tidig !\Jdersdemens.

Pykuogenol fär kan köpa i naturkostaffarer och pII apoteko Text: Vai borg Louhisto (Källa: Artikel i Kaulleus ja

Terveys 3/1989).

r-----------------------------~

VINTERNS RESOR: - 23--26.12.95 En annorlunda Jull Bombal (AnmäJnlngar senast 7.121) - 24.1.96 Pattaya 2 veckor - 24.2.96 Spartlovsresa 1mTeneriffa (Anmälnlngar senast 7.121) - 2S-;l1 .3.96 Veekoslu1sresa li11 Paljakka

Anmälningar och ytterligare Information:

KARLEBV RESEBVRÄ AB FABAIKSGATAN 8 67100 KAALEBY 'B 968·822 381 1

8

Anna Holmström i Österby:

"Livet har mycket att bjuda på" "

- Livet har faktiskt mycket att bjuda på.

Det är ingalunda slut iochmed att mao uppoår pensioosåldern.

Går mao med i eo föreoiog märker mao soart att livet får eo oy meoiog. Mao får oya iotresseo och nya bekaota.

Dethär underströk ordföranden Anna Holmström när Österby pensionärsförening firade sitt 20-års jubileum i Föreningslokalen i Österby den 18 november. Trots snöstormen dagen innan var festsalen välfylld av inbjudna gäster och föreningens egoa medJemmar.

Anna Holmström drog ocksä paralleller tili en människas liv. -1 en människas liv är 20

år ingen 11Ing tid. Men ändä är det sä att mycket hinner förändras under 20 år, sa hon.

Ordföranden delade ocksä ut varsin ros åt sex medlemmar som var med redan vid starten för tjugo år sedan.

Dessa sex var Vera Isaksson, Helmi Rosenblad, Maj-Lis Ekman, Tor Sundman, Linnea Lindholm och Karin Rehn.

Dessutom fick föreoingens "fadder", dävarande verksamhetsledaren Rainer Nordström, motta en fOS. Jubileumsfesten inleddes med föreningens Iystringssäng. Den frarnfördes av föreningens egen sänggrupp.

Därefter följde eli trumpetso10 av unga Andreas Claesson.

Föreningens standar tilldelades Kerttu Sjölund, Alfred Sjölund, Margit Hjort, Harry Hjort, Harriet Lindgren, Astrid Rehnström och Ivar Bäckman. En ros för längt ar-

,.,

bete i föreningen fick AnnaLisa Wiberg, Margareta Wiberg och Svea Ståhlberg.

Karin Rehn bjöd på solosång tili eget ackompanjemango Hon sjöng "Minnen fråH bamdomstid", "Som ett Ijus" och "Kärlek genom åren". En krönika som berättade om föreningens verksamhet föredrogs av Eroa Wikström.

Under kaffepausen underhöll Nisse Sandström med musik. Det var också han som stod för den avslutande dansmusiken.

Sänggruppen uppträdde med "Ja det var då olln vän", "Den gamla dansbanan" och "Man ska leva för varandra".

1 sitt festtal uppehöll sig Lauri Metsämäki främst vid kommunreformen i Västnyland 1977. Men han gay ocksä en analys över de ansträngningar som redan tidigare gjorts frän grannkommunernas sida att komma över områden i tidigare Ekenäs landskommun. Bäde Ekenäs stad och Hangö var i olika repriser ute för att komma över omräden frän Ekenäs landskommun.

Metsämäki Iät ocksä förstå att alIt ännu inte sagts beträffande den kommunala indelningen i Västnyland. Han päpekade att Ekenäs landskommun och Pojo i tiden varit "ett". - Måhända kommer utvecklingen ännu att bli sädan att de två kommuneroa blir en kommun, framkastade Metsämäki. Han pårninde ocksä om att Tenala-politikero Börje Lindberg före kommunreformen 1977 framkastat att alla västnyländska kommuner frän lngå i öster tili Hangö i väster slrulle utgöra en enda kommun, Raseborg kommun.

Föreningens s/Llndar tilldehules Kerttu Sjölund, Alfred Sjölund, Margit Hjort, Harry Hjort, Harriet Lindgren, Astrid Rehnström och Ivar Bäclanan.

- Få se om Börje Lindbergs tanke ändä en gång går i uppfyllelse, sa dagens festtalare.

Uppvaktningar Föreningens historik över de senaste fem åren föredrogs av Gunnel Berglund. Den vittnade om en aktiv och omfattande verksamhet med möten, resor och lotterier på programmet. Antalet medlemmar idag är ca 135.

Karin Rehn och Kurt Biström bjöd pä duettsäng. När det blev dags för "Ordet fritt" frarnfördes Svenska Pensionärsförbundets gratulationer av förbundsordföranden Ragnar Hansson. Han överräckte eli fotoalbum och blommor.

Dessutom uppvaktade Ekenäs stad, Ekenäs Sparbank och sarntliga västnyländska pensionärsföreningar förutom Svenska Pensionärsgillet i Hangö och Hangö Pensionärer, vilka hade kommit ihåg den jubilerande föreningen med telegrarn. Telegrarn hade ocksä anlänt frän Sibbo Svenska Pensionärsförening.

Lindbolm Lines gratulerade med en resa värd 1.000 marko

- Visst har det varit skjoiga år! Från vänster Gunnel Berglund, som foredrog foreningens historik, ordforanden Anna Hobnström och Lena Wikström, som hade slaivit krönikiln om foreningens verksamhet.

R.E.

Om hungriga grannar berättade Lauri M etsämälå i sitt F estdeltagarna tog for sig från det dignande kilffebordet.

festtaI.

U

Genom on anvclnda Cancersllftelsens adresser stOder nl kampen motcancer.

VOra adresser erh011es trOn bonker. bok·, blomster· och poppershandlar, begravnlngsbyrOer, R-lIlosker saml fOrdlgllexlade pO vörf kantor.

När det värker i leder och muslder Muskel· och ledvärk kan uppstå vid överbelastning. reumatisk värk , försträckningar och vrickningar.

I samtliga tali är det en ska· da i vävnaden som ger upp· hov tili smärtan. Behandhng· en bör sålunda inte enbart lindra värken utan även be-

GEL

50g 100g

~;~:dU~le~~~~~:~v den

50 9

Ellsabelsgalan 21 00170 HElSINGFORS

Tel. 9800 43 000 med lokolsomlolsovgift

CANCERSTlFTELSEN

"""" """"

---=' KRAM 125g

Om värken förtar livsglädjen

I~

Mobilat Liis omsorgsfullt bruksanvlsnlngen I förpacknlngen.

Mobilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokalt i den skadade vävnaden smärtlindrande och utläkan· de just där orsaken tili smärtan silter. Mobilat lindrar snabbt värk, Inliammation och svullnad. Mobila! befräm· jar den lokala blodcirkulatio·

g~g ~~I~~~n;l~n~~~~~itiw.en trisknande .

Aili Genberg:

Första året blev tungt Nu vågar jag fortsätta!

- Första året som ordförande blev kämpigt. Jag måste genomgå en otrevlig operation på vårvintern. Men när den gick bra så sadejag tili mej själv: "Nej, Aili, du får inte ge upp". Jag tog Iivet och ordförandeuppgiften som en utmaning. Så nu tycker jag det känns bra att fortsätta ett år tili. Ett sådant här förtroendeuppdrag ger dessutom en mening och krydda åt pensionärslivet.

ordnas nilgon fonn av altemativt program vid tiliställningar med dans för de som inte dansar.

En id6 som Genberg boppas kunna förverkliga är att föreningarna skall böIja delta med programnummer under de populära kryssningama till Sverige. Visserligen finns det sysselsättning pii bäten, t.ex. besök i tax-free-butiken, i matrestaurangerna ocb barer-

- Det är stimulerande att vara ordförande för pensionärsdistriktet, tycker Aili Genberg.

i böst betyder bara att vi milste se över förberedelsema inför nästa är.

- När man ser hUI stort inTilisammans med Thomastresset är bland pensionärema folk har Genberg deltagit i för olika fonner av förenings- nägra av föreningamas böstarbete, är det stimulerande att fester. Hon bar noterat bur ha fätt förtroendet att vara viktig dansen är när pensionärema samlas. ordförande för distriktet.

- Men samtidigt innebär - Eftersom jag bor i Vasa besöker j ag distriktskansliet dansen att de som inte bryr sig ofta. Samarbetet med Tho- om att dansa mllste sitta och masfolk och med distriktssty- vänta att dansen skall ta slut relsen gär bra. Att vi inte innan de kan fara bem, konIyckades med kulturdagen nu staterar hon. Det borde alltid

Dao

Meo det fioos också bebov av eo samliog för reseoärema med ioformatioo ocb litet program. Geoberg vet aU det fioos roliga program på lager i föreoingaroa, som bOB tycker aU kunde framföras uoder kryssoiogsresoma.

AIli Genberg bar sysslat en bel del med programskapande, bäde inom affärslivet, där hon själv arbetet, ocb inom föreningslivet. Hon vet att det alltid finns folk som sitter och väntar pii att det skall ordnas oilgot utöver det ordinära programmet och som är beredda att Iyssna ocb del ta.

Seg

"Vi kau om vi viII" blev

utställning iLovisa Ofta frambäIJs det att det är viktigt för oss pensionärer att vi har nilgon bobby, nilgonting som fyller vår fritid med innehilll. Våra Medborgarinstitut frekventeras ju ocksil flitigt av pensionärer. Men vad gör vi sen med de alster vi ilstadkommit? Gömmer UDdan dem nilgonstans?

En sak som ocksil är viktig fcir vära föreningar är frägan om kontaIcten oss medlemmar emellan. Ofta känner vi bara dem som räkar ~itta vid samma bord som vi. lnom styrelsen för Lovisa svenska försarnlings pensionärer uppkom taoken: Vi ordnar en utställning, där vi visar vad vi brukar syssla med.

Kanske vi kan inspirera flera att engagera sig ocb vi kallar

utställningen: "Vi kan om vi vilJ".

Naturligtvis ställde mänga sig skeptiskt tili fOretaget.

- lnte är mina saker silna som man sätter pii utställning.

-lnte täcks jag. - Jag kan bara mjölka kossor, dem kan man inte ta med sig. - Jag kan bara sticka strumpor ocb kaffelappar. Ja, betänkligheter fanns det i massa. Men hur det nu var sil blev det en utställning i alla fall.

Onsdagen den 25 oktober ställde 22 medlemmar ut sina alster i Församlingsgården i Lovisa.

Utställningen väckte bäpnad, alltsomoftast hörde man bedömningen: otroligt!

"Nog visste man ju att systrama Hjort var skickliga

Greta Jardings keramikalster.

bandarbetsmänniskor, men att de kunde ilstadkomma sil fina saker, det är nästan otroligt".

"Nog visste man ju att Ami ocb Berit vävde, men att de kunde lIstadkomma sil fina ocb stora vävnader, nej, det är otroligt. Och titta pii Gretas ocb Majs keramiksaker, de är ju verkligt humoristiska. Vem visste att Rut bade sil många intressen att hon millar, virkar, millar pii porslin". "Se pii Anitas skira och sköna smycken, pii Mariannes och Johannas tavlor. Har du sett Maj-Grets tomteby och hennes porslinsmillningar - otroligt!

"Inte visste vi heller vilka fOrmilgor vära herrar varo Att Sem tillverkade violiner, som fätt sakkännares beröm. Ricku har varit llitig och skicklig, se t.ex. pii hans gunghäst. Bälgen som Erik tillverkat är ocksä den en raritet. Det var ocksä en nyhet som fä visste att Holger är en skicklig urreparatör."

Ja, nog fanns det mycket att beundra och undra över. Men roligt var det!

1 sin presentation av utställningen skrev lokaltidningen Östra Nyland: "Vi kan om vi vili" var nog en sä träffande rubrik för den här utstäUningen! Tidningen beklagade att man kunde hälla utställrungen bara en dag.

L.v.M.

Österbottniska distriktet diskuterade kulturevenemang Det var fatalt aU kulturdageo i Vasa måste ioställas, ansåg föreoiogaroas represeolaoter vid SPF:s österbottoiska distrikts böstmöte. Kulturdageos vara eIler icke vara blev den stora diskussioosfrågao, efter att ordföraode AIli Geoberg berättat att eodast drygt 160 persooer var aomälda tiU eveoemaoget.

Styrelsen hade satsat pä ett bra program med festlig ioramning i Trefaldighetskyrkan och Vasa stadshus. Men för att fä det hela att gä ihop hade det krävts minst 400 deltagare.

Vasaföreningeo Vips bade anmält ett 80-tal deltagare, berättade Geoberg och menade att det var landsortsföreningama som svikit. Kanske vi ocksä var för sent ute med information frän distriktets sidao Ett dylikt evenemang skall man tydligen prata om i god tid, bäde centralt och lokalt, sade hoo.

Föreniogamas representanter beklagade att kulturdagen mäste ioställas. Åke Skeppar, K-stad, Helge Finell, Kaskö, Helge Haag, Överrnark och Helge Ulfvens, Korsoäs, menade att det nog hade informerats bäde inom föreningaroa och i pressen. De största "syndama" fanns tydligen inte heller söderöver.

- Pensionärerna har redan mycket kulturverksarnhet, inte minst i K-stad, sade Skeppar.

- Vi bar kanske för mycket utbud, sade Viktor Liljeqvist, Malax. Nu skall det ju ocksä ordnas en stor självständighetsfest pä Norrvalla i Vörä pä Självständighetsdagen. Samtidigt ordnas lokala fester i sä gott som alla kommuner.

I Vasa skulle det inte ha blivit nägon dans, sades det.

Pensiooärema viii gäma dansa en stund när de far pä fest.

Vid landshövdingens nyärsbal går det ju nog att dansa i stadshuset.

1 verksarnbetsplanen för nästa år finns en liknande kul-

- Nog informerades det i föreningarna om kulturdagen, menade Helge Haag. turdag inprickad i Karleby.

Enligt ordföranden är millsättningen att försöka samla pensionärerna till den svenska utposten i norr. Men Görao Suodström, Kronoby, var betänksarn. Skall det gä att fä tillräckligt många pensionärer att söka sig tiU en kulturdag sä läogt norrut inom distriktet, undrade han.

Vid höstrnötet, som hölls pä AV i Vasa, var 22 av distriktets föreningar representerade med sammanlagt 56 personer.

Tili ordförande ätervaldes

- Vi måste noggrant för:.... bereda kulturdagen, framhöll Helge Finell. enhälligt AIli Genberg. Styrelsemedlemmama Sven-Erik Wester, Närpes, Bertil Granström, Vörä och Johan E. NygiITd, Kvevlax ätervaldes liksom deras suppleanter Jenny Rosenback, Lappfjärd, Erland Sundell, Jeppo och Tuovi Kronqvist, Vasa.

Efter distriktsmötet var delegatema gäster vid ett samkväm med fyUigt program, som ordnades av vasalcireningen Vips i samma lokal.

Sveo-Erik Glader

Åke Skeppar från Kristinestad hörde tili dem som beklagade att kulturdagen måate inställas. Tili vänster Regina Forsström och Sven-Erik Wester, tili höger Göran Sundström.

10

,1

Inga köer finns i Sjundeå för vård inom äldreomsorg Inga köer någonstans.

Det är situationen inom äldreomsorgen i Sjundeå kommun.

Det betyder i praktiken att ingen behöver stå i kö och vänta på t.ex. en stödbostad.

Man behöver heller inte vänta på en plats på åldringshemmet, Charlottahemmet.

Den som är i behov av vård får den - då vården behövs.

- Vi har rätt litet äldringar i Sjundeä, berättar socialsekreterare Ulla Dönsberg.

Sjundeä har ca 4.400 in. vänare. Av dem är endast ca 10 procent över 65 år.

Men situationen kommer att förändras - t.o.m. mycket radikalt. Enligt de uppgjorda progoosema ökar de 65-år fyllda sjundeäboma med nästan 50 procent frarn tili år 2010. Deras antal kommer dä att vara nästan 650. De sam fyllt 75 kommer likasä att öka med 50 procent tili 238. Och år 2010 räknar man med att det ska 6nnas 50 sjundeäbor som är 85 år eiler äldre.

Jämfört med dagsläget är det en ökning pä nästan 80 procent.

- Sjundeå bör raktiskt tili de kommuner där 30delen åldringar ökar mest, säger socialsekreterare Dönsberg. Men tillsvidare bar vi som sagt rätt litet åldringar.

Dönsberg berättar att man i stort sett har alla sjundeäbar "bemma". Man har t.ex. inte längliggare pä sjukbusen och den med Kyrkslätt gemensamma bäddavdelnigoen (i Kyrkslätt) använder man ytterst litet.

- Men officiellt anser man att vi borde minska anstaltplatsema, uppger socialsekreterare Dönsberg. Ändä bar vi endast 36 anstaltplatser. De finns just pä äldringsbemmet. Myndighetema anser att vi borde minska deras antal tili 20.

- Men nägonstans mäste dehär människoma vara, säger Dönsberg. Och sjukvården blir garanterat biIligare för oss genom att vi inte hiller kronikema pä sjukbus.

Sysselsättningsterapeut Berit Lostedt samtalar med Lissi Öhman.

För Per-Olof Hirn är motionsutrymmet i öppenvårdcentralen ett mycket viktigt utrymme. Här försöker han dagligen förbättra sin kondition.

ha flera enpersoners mm, säger socials~kreteraren.

Sjundeä biller sig ocksä med olika former av äldringsbastäder. Man bar fyra servicebostäder för gruppboende.

- Dehär bostädema k1assas officiellt som servicebostäder. Men i närheten av dem finns ytterligare ätta bostäder som ocksä de i princip fungerar som servicebostäder.

Servicebostädema togs i användning 1992. De ligger ett knappt stenkast frän Charlottahemmet, likasä de ätta övriga äldringsbostädema. Och i Cbarlottahemmets bottenväning 6nns öppenvårdcentralen placerad.

- Det är rätt unikt att en landskommun har en öppenvärdcentral säbär och i den utsträckning som vår

Här är invånarna i gruppboendet. Från vänster Elvi Sandholm, Otto Kettunen, Göta Grönberg och Karin Berg med sin katto här i Sjundeä, säger Ulla Dönsberg.

Sjundeä bar ocksä med tanke pä sina äldringar köpt in ettor och tvåor i radbusen

vid Stationssarnhället. Iikasä har man reserverat endel aravabostäder i höghus för äldringar.

- Hittills bar de bostä-

der vi reserverat i stort sett räckt tili, säger Dönsberg. Öppenvårdcentralen fungerar som en förenande Iänk mellan den öppna vården och institutionsvården.

Man bar ätta bemvårdartjänster. Av dem är en avdelad för gruppboendet.

Dessutom finns tvä hemsjukvårdare som sorterar under bälsocentralen.

För bemservicen 6nns två bilar till förfogande. 1 övrigt använder hemvårdama egoa bilar.

Mat, bastu ocb tvättservice Man för ocksll bem mat lIt äldringar i Sjundeä. Under et! år är det ett drygt 40-tal som får mat i sina hem. Maten görs i köket i Charlottahemmet.

Cbarlotta byggdes -67 Cbarlottahemmet byggdes 1967.

- Problemet med Charlottahemmet är att vi barde

Charlottahemmet (med öppenvårdcentralen i källarvåningen) ligger vackert i en björkdunge alldes i centrum av Stationssamhället.

Bastuservice står man ocksä tili ~änst med.

- Men sanningen är nog den att behovet av bastuservice inte längre är lika stOr! sam för 20-30 är sedan, säger Ulla Dönsberg. Nu är nästan alla bostäder försedda med bastu eiler duscb.

Endel av dem som kommer tili vär bastuservice kommer säkert mera för att träffa bekanta ...

1 öppenvårdcentralen finns också en tvättstuga.

Hemvårdarna tar med sig åldringarnas byke tili tvättstugan ocb ser tili att det blir bykt. 30-35 åldringar använder sig av tvättservicen.

Däremot har man i Sjundeä just inga äldringar utifrän som kommer ocb äter tili 1Ildringshemmet, trots att detta nog skulle vara möjligt.

Dessutom kan nämnas att 25-30 Sjundeä-äldringar har tryggbetslarm. Centralen finns i Charlottahemmet och det är aIItsä egen persanal som svarar när en äldring söker hjälp.

Föreständare för Cbarlottahemmet är Maja Paasonen.

Sång ocb gymnastik 1 öppenvårdcentralen sysslar man ocksä med bl.a. säng, gymnastik, handarbete, vävning o.s.v.Det är fysioterapeut Kaarina Karilahti som leder gymnastiken.

- Tack vare gymnastik ocb motion överbuvudtaget kan vi längre båIJa åldringarna i bättre kondition, säger bon.

Sysselsättningsterapeut är Berit Lostedt. Hon berättar att man nu pysslat med olika bandarbeten som man ska sälja vid den årligen äterkommande basaren pä Cbarlottahemmet pä självständighetsdagen. Det är äldringar frän Charlottabemmet, men acksä äldringar "utifrän", sam deltar i sysselsättningen. Inkomstema frän basaren används till äldringamas förströelse, men ibland har de ocksä gätt till smä förbättringar i själva hemmet.

Ocksä· tilJ sängen acb gymnastiken kommer det äldringar bäde frän Charlattahemmet och utifrän. Mao har ocksä en "gubbgrupp".

- Den består av män sam inte vili vare sig sjunga eIler gymnastisera, men sam vili komma sarnman för alt prata bort en stund.

"Tenala Pensionärer är världens tinaste förening"

Här pyntar man med olika handarbeten med sikte på basaren den 6 december.

- Det gjordes under fjolåret 1.569 besök på öppenvårdcentralen, berättar Ulla Dönsberg. De besöken fOrdelades mellan 90 personer.

Det kan också nämnas all också hälsovärdscentralen Jigger bara eli stenkast från Charlollahemmet och öppenvårdcentralen.

- Det är utan tvekan en fOrdel att allt ligger så koncentrerat, konstaterar Dönsberg.

Dönsberg nämner också all största delen av de 800.000 mark bemservicen årligen kostar faller på ä1d-

p". ,om el;om

. atl

Armas

reomsorgen. Dessutom drar

Hauranen

äldringshemmet 4,8 miljoner per är. Öppenvärdcentralen kostar ca 200.000 mark per år, likaså gruppbostädema. Dessutom blir det kostnader också för de övriga äldringsbostädema som kommunen bar.

- Vi salsar utan tvekan mera på äldringsvärden än

fördriver tiden med att väva. på dagvården i Sjundeå, säger socialsekreteraren. Önskemål fOr dementa Socialsekreteraren säger

- Antalet åldringar kommer snabbt att öka i Sjundeå om man Iår tro prognosema, säger socialsekreterare Ulla Dönsberg.

all Sjundeå måste få tili mera serviceboende.

- Högst på sociaJnämndens öoskelista när det gäller nyinvesteringar stär en boendeavdelning för dementa i anslutning tili åldringsbemmet. Då skulle nattvaket kunna vara gemensamt med Cbarlottahemmet. På det sället kunde kostnadema bållas på en rimlig nivå.

Ansvarig värdare för gruppboendet är Gertrud Mallsson. Men bon är också knuten tili öppenvärdcentralen. Öppenvärdcentralen blev fardig 1991 och togs i anvädning 1992. Den var en investering på 4,5 miljoner.

Kommer Sjundeå-åldringarnas situation att vara trygg också i framtiden?

- Nog om vi fär bebålla nuvarande personaI ocb kan få litet personaI tili på äldringssidan, svarar Ulla Dönsberg. Under de senaste åren bar personalen inom bemservicen rninskat.

- Inom anstaltvärden har vi kärnpat med händer ocb tänder för att få tjänster besalla.

TilIsvidare har minskningen gällt endast vikarier.

Reportage: Rainer Erlund

- Jag brukar säga att Tenala Pensionärer är världeos linaste förening. Vi bar en så god anda inom föreningen. Där bör man aldrig medlemmarna tala iIIa om varann. Man bjälps åt ocb trivseln är faktiskt god.

Så berömmer Eila Forsström pensionärsföreningen i västligaste Nyland. Eila är själv viceordförande för föreningen och var i tiden med om att grunda föreningen.

- Det var den 18 december 1977, minns Eila. Så om två är firar vi 20-ärs jubileum.

Redan vid det konstituerande mötet anslöt sig 72 medlemmar. Jag minns all kassören ocb jag skrev narnn så pennoma glödde. Men roligt var det. Uppslutningen visade att föreningen bebövs.

Tenala Pensionärer täcker eli geografiskt stort område.

Man bar medlemmar ända från Skata i Bromarf ocb Skogby på Hangöudd.

- Vi har eli drygt 30-tal medlemmar från Bromarf, berättar ordföranden Per-Erik Degerlund. Ocb jag måste ge beröm åt bromarfboma för deras aktivitet. De möter aIItid så fint upp tili vära tilIställningar trois att avstånden är långa.

Per-Erik är nu andra äret ordförande för föreningen .

Eila Forsström är aIItsä vieordförande, Kerstin Westerlund sekreterare oc)). Leo Wikström kassör. 1 styrelsen siller dessutom Margareta Degerlund, Gunnar Holmström ocb Hans Lindholm.

Man bar 147 medlemmar.

Man kommer sarnman tili mänadsmöten en gång i månaden. För det mesta samlas man på Bygdegärden i Tenala kyrkoby. Men det bänder också all man förlägger eli möte tili Hembygdens VäI i Bromarf. Fylgia ocb MaJmåsa är andra mötesplatser. Julfesten båller man i regel på Fylgia eftersom NOITa Tenala Hembygdsförening bjuder på lokalen.

- Vid vära sarnmankomster

sjunger vi, dricker kaffe, ordnar eli lolleri ocb dansar, berällar Kerstin Westerlund.

Ibland har vi också litet frågesport på prograrnmet. Också musikalisk frågesport bar vi utövat.

Seniordans bar man också på programmet. Den leds av Margareta Degerlund ocb bar i detta nu 18 deItagare. Fem av dem är män ocb det är man glad över eCtersom kvinnorna i många föreniogar dominerar inom seniordansen.

65-70 medlemmar möter upp tili månadsmötena. bet betyder atl i stort sell varannan medlem möter upp tili sammankomstema. Dessutom är föreningens medlemmar aktivt med i förbundets arrangemang.

Teaterbesök binner man också med. Man besöker Svenska Teatern, Åbo Sveoska Teater ocb - sommartid festspeleo på Raseborg samt Fallåker.

Under tidigare är företog mao också resor utanför landets gränser, meo man har minskat med resandet. Eo bemlig resa gör man dock varjeär.

inbjuden, berättar Per-Erik.

Folk bar bekanta i de aodra föreningarna ocb kommer upp för att träffa dem.

1 förbundets motioosdag på Solvalla deltar man alltid.

Och nu denna böst arrangerade man en egen motioosdag med inte fwe än 28 deltagare.

- T.o.m. från Bromarf kom det deltagare för att få vara med om motionsdageo, berömmer Kerstin.

Seoiordaos utövar mao två timmar varje måndag i högstadieskolans gymnastiksal.

Per-Erik ocb Margareta aoslöt sig tili föreningeo för fem är sedan när de flyllade fråo Kyrkslätt tili Teoala. Och ou är det som sagt Per-Erik som svingar ordförandeklubban i föreningen. Kerstin Westerluod kom med för ålla är sedao. Och under bela den tideo bar bOB varit föreningens sekreterare.

- Det var Berg-Kalle Nyberg som övertalade mig all åta mig sekreterarjobbet. Ocb det bar jag sedan dess iote sluppit av med...

- Ocb inte kommer vi att släppa Kerstin heller nu, säger Eila ocb skrallar.

Glömmer sina krämpor

Drömmerom eget "krypin"

Vilken är pensiooärsföreningens viktigaste uppgift?

- Ali få folk all g1ömma sioa krämpor, svarar ordföraoden direlct. - Det är viktigt all folk här ute på landsbygdeo fär komma sarnman ocb prata med varann.

- Bara det all peosiooäreroa träffas och får prata med varann är oerbört vitkigt, säger Kerstin. Sist ocb slutligen är det övriga prograrnmet mindre viktigt.

Man bar också utbyte med de övriga föreningarna i Västoyland, liksom med föreningarna i Västanfjärd och Kimito. Föreningen i NOITa Kyrkslätt b,,! mao också "umgålls" med.

- Vi har alltid mera egna medlemmar med den gången vi har någon aonao förening

- Vi bar verkligt fin anda i föreningeo, säger också Margareta Degerluod. Efter tili ställningama fär man allti( hjälp i köket. Det kommer in· te på fråga all man skulle lärnoas ensam.

- Ett visst samarbete kring resor har vi med andra föreningar, ifyller Per-Erik.

Och önskemål då?

- Tja, vi drömmer oog om eli eget litet "krypin" där gubbarna t.ex. skulle kunna spela kort och där damema skulle kunna sitta ocb handarbeta, svarar Kerstin. Vi skulle också gäma syssla med boccia vintertid, meo vi saknar eo pIan. Vi tycker det är så skojigt oär vi får syssla med boccia på motioosdageo i Solvalla.

Rainer Erlund

- Vi har en fin ando. i Tenala Pensionärer försäkrar från vänster Kerstin Westerlund, Eila Forsström, Per-Erik Degerlund och Margareta Degerlund.

- Fråga föreningarna om deras åsikt, uppmanade Mary Nybergh från H elsingfors när verksamhetspwnen kam upp för behandling.

ligt det antal medlemmar föreningarna har den 1 januari 1996. Den ska vara erlagd tili förbundet före utgängen av maj mänad 1996.

Til1kommer nya föreningar under nästa är är de befriade frän medlemsavgiften under 1996. 1 budgeten har man räknat med 15.000 betalande medlemmar 1996.

Budgeten för nästa är fastslogs förresten utan nägra ändrlngar i förbundsstyrelsens förslag. Man räknar med en liten höjning av anslaget frän Penningautomatföreningen. Detta gäller säväl stödet för administrativ verksamhet som stödet för rekreation och rehabilitering.

FORTSÄITNING

Svenska gäster

•••••

Höstmöte...

• • • • • • • • • frAn sido 1

relsen och frän mellersta Nyland kom Kurt Wahlstedt jn j stället för Daisy Nordman.

Höslmötet gick mycket smärtfritt undan. Inte heller valen föranledde nägra problem. Av de som var i tur att avgä ätervaldes för perioden 1996-97 Göran Sundström (Österbotten), Valborg Louhlsto (Helsingfors), Birger Törner (östra Nyland), Valter Johansson (Aboland) och Per-Åke Mattsson (Åland).

Nya suppleanter blev Eugen Törnqvist (för Gullström), Gunvor Berghäll (för Degerlund) och Maj Hallen (för Wahlstedt).

Omvalda suppleanter är Levi Wiik (för Sundström), Mary Nybergh (för Louhisto), Håkan Olin (för Törner), Guy-Ole Asplund (för Johansson) och Paul Karlsson (för Mattsson).

Tili förbundets ordförande för 1996 ätervaldes Ragnar Hansson. Revisorer blev som hlttills Folke Tegengren (CGR) och Margareta Grigorkoff. Deras suppleanter är Siv Englund (CGR) och Håkan Holm.

Medlemsavgiften fastställdes tili oförändrade 20 mark per medlem. Medlemsavgiften beräknas en-

Årets höstmöte gästades av verksambetsledare PerOlof Frisk frän Sveriges Pensionärsförbund. Vid sin sida hade han sin hustru, Charlotta Frisk. 1 silt hälsningsanförande uttryckte förbundsordförande Ragnar Hansson förhoppningen att kontakterna mellan Sveriges Pensionärsförbund och Svenska Pensionärsförbundet i Finland skulle fördjupas. - För oss som en svenskspräkig minoritet i Finland är det naturligt att söka kontakter med Sverige och överhuvudtaget tili vära nordiska broderländer, sa Hansson.

Hansson berörde i sitt bälsningsanfOrande också en del pensionspolitiska frågor.

- En del beslut som gjorts bar fOrorsakat oro ocb väckt fOrargelse, sa ban. Detta gäller speciellt nedskärningarna i pensionärernas utkomstmöjIigbeter. Indexjusteringarna bar innebållits ocb folkpensionens basdel tas bort fOr dem som bar en pension som överstiger 5.000 mark. Man bar gått in för ett "prutat index".

Ocb pensionärerna bar blivit tvungna att betala en extra sjukförsäkringsavgift.. Av de inbesparingar på totalt 10 miljarder som regeringen planerar för nästa år kommer pen-

Ny i jörbundsstyrelsen Kurt Wahlstedt.

Ny i jörbu1Idsstyrelsen Per-Erik Degerlund.

sionärerna att betala 4 miljarder.

- Samtliga pensionärsförbund har pätalat dehär orättvisorna och försökt fä en ändring till ständ, Wlsvidare av allt att döma utan resultat. Slopandet av folkpensionens basdel uppfattas dock av en del rättslärda som en grundlagsrättslig sak och borde dä kräva 5/6 majoritet i riksdagen för att gä igenom. Det äterstär att se hur det gär med den saken.

Hansson gladde sig dock över att det nu förefaller som om pensionärsorganisationerna skulle fä större päverkningsmöjligheter än hittWs. Avsikten är att pensionärsorganisationerna ska

höras innan lagar stiftas och beslut som angär dem görs.

Socialministeriet har tillsatt en arbetsgrupp suru ska grunna över denhär saken.

- Dethär Iyfter fram intressebevakningen pä et! helt annat sät! än hittills, underströk förbundsordföranden. Verksambeten ocksä i värt förbund är tudelad.

Vi har uppgiften att skapa sammanhällning, samhörighet och gemenskap. Men vi har ocksä intressebevakningen som en av vära uppgifter. Den utgör en utmaDing för oss - säväl centralt som pä det lokala planet. Vi mäste lägga större vikt än hittills vid den lokala intressebevakningen. Det äter ställer större krav pä skol-

Ragnar Hansson risade den orättvisa beoondlingen QV landels pensionärer.

ningsfrägorna inom förbundet.

1 debatten om verksamhetsplanen, som godkändes utan ändring, var det endast en av deltagarna som yttrade sig. Det var Mary Nybergb frän Helsingfors.

Hon tyckte att förbundsstyrelsen i högre grad än hlttills sku1ie kuona införskaffa medlemsföreDingarnas äsikt i olika frägor.

- Det skulle aktivera verksamheten u te i föreningarna, underströk Mary Nybergh och belönades med appläder för sitt inlägg. - Sänd ut nägra frägor tili föreningarna, uppmanade hon med adress tiU kansliet.

Verksamhetsledare Jerker Nyberg gay en fyllig inforrnation om den förestäende verksamheten. Den frägesport som redan inletts avslutas med tinal i samband med vinterdagen i Vasa den 27 mars. Sommardagen arrangeras i Ekenäs den 12 juni och en kulturdag hälls i Dragsfjärd i augusti.

Förbundets reseverksamhet fortsätter i samma hanor och samma utsträckning som hittills. Årets motionsvecka fär en uppföljning i september nästa är. Den arrangeras i samarbete med Konditionsfrärnjandet. 1 maj ordnas motionsdagar pä Solvalla och Norrvalla.

Naturkurser Tvä naturkurser kommer att arrangeras i juni - en i Ekenäs och en i Korsholm.

Ny tt är kurserna för God Tids medarbetare. En dylik kurs ska arrangeras i Österbotten och en i södra Finland. Under vären arrangeras tvä samhällsorienterande kurser för pensionärsföreningarnas förtroendevalda, en i Österbotten och en i södra Finland.

Skolningsverksarnheten genomförs förresten i samarbete med Svenska Studiecentralen. Förbundet rekommenderar ocksä att föreningarna arrangerar studiecirklar i samarbete med Studieförbundet.

Auditoriet; Hanaholmens kulturcentrum var välfylll vid årel$ kulturdag.

FORTSÄITNING

•••••

Grankulla...

••••••••• frän sido 1

Det var Margareta Sirviö, ordförande för Grankulla svenska pensionärer, som hälsade välkommen. Tillsammans sjöng man BäkJandets vackra Maja med Olof GuUberg vid pianot.

GuUgossarna bjöd pä säng.

Gullgossarna är en sänggrupp bestäende av Åke Blomster, Bertil Laitinen, Ernst Lindholm, Erik Lunden, Torsten Nylund och Rolf Stenbäck.

Clara Palmgren (tili vänster) OC" Majlis Qvickström svarade tilisammans för en intressant presentation av Grankulla-för/attares "em.

För ett mycket uppskattat käseri stod Anita Blomqvist.

Hon kallade det "Mansgris blir kvionospis" och kunde pä et! fyndigt och humoristiskt sätt pävisa hur karlarna - hit-

Cara Hjelt bjöd på trubadursång.

tills - vänt nästan aUting här i värI den till sin fördel.

Cara Hjelt bjöd pä trubadursäng, ocksä det ett uppskattat prograrrunslag. Förhundsordförande Ragnar Hansson tackade alla som bi.dragit tili kulturdagens genomförande. Själva festen avslutades med Modersmälets säng. Därefter följde ännu kaffe och dans. Som konferencier under festen fungerade verksambetsledare Jerker Nyberg.

R.E.

13

~ammerfors

klart rör semifinal i frågesport

Svenska PensionärsfOreningen i Tammerfors vann uttagningstävlingen i frågesport i Kyrkslätt den 8 november ocb är därmed k1art för semi6nalen som går av stapeln den 19 januari på förbundets kansli vid Indiagatan' 1 i Helsingfors. Tammerforsborna vann ju senaste år också 6nalen ocb blev därmed fOrbundsmästare i frågesport. Nu k1arade man av det fOrsta bindret på vägen att fOrsvara titeln.

Tammerfors-Iaget bestod av Ulla Björkman, Göran Tammerfors./aget Iwncentrerar sig på en av frågorna. Från vänster Björkman och Alf Häggman. UlkJ Björkman, AlfHäggman och Göran Björkman.

Eftersom Ulla och Göran ingick i det segrande laget senaste år för tammerforsarna i ei den 2/3 av det segraode finallaget från seoast.

Men någon överlägsen seger blev det inte i uttagningSamtidigt med uttagnings- Sylvia Stenberg och Thor Pestävlingen i Servicehemmet i tävlingen i Kyrkslätt bölls ut- taso Kyrkslätt: Tammerfors erhöll tagningstävtingar också på 1 Holken i Tåkter hade man 31 poäng, Grankulla Svenska förbundskansUet på Indiaga- hela lItta lag. Ekenäs PensioPensionärer 30, NOITa Kyrk- tan, i Servicecentrum i Borgå närer samlade inte mindre än slätts Pensionärer 29,5, Esbo ocb iHolken i Täkter i Ingå.

33 poäng, en verkligt fin prePensionärsförening 28 och station. Laget bestod av Anita Kyrkslätt Pensionärer 23.

På IndJagatan drabbade Antback, Nils Antback och Prån Österbotten har redan Drumsö Pensionärer ocb Göran Westerlund. Karis PenKorsholms Pensionärsför- Munksnejdens Pensionärer sionärer kom in pä andraplats ening banat sig väg tili finalen samman. Munksnäslaget be- med 29 poäng, medan tredjesom avgörs i Vasa i samband stllende av Clara con Bons- platsen delades av Ingll Penmed vinterdagen den 27 mars. dorff, Ulla Basilier och ing- sionärer och Tenala Pensionä- Nej, inte är vi nervösa mar Jansson plockade bern 28 rer, vilka båda erhöll 28 poocb inte har vi någon favorit- poäng, Drumsö Peosiooärer äng, Hangö Pensionärer erbörda över oss, sa Ulla Björk- med laget Walborg Hoffman, höll 23 poäng, Pojo Pensionäman i Tammerfors-Iaget strax Anita Wirtanen ocb Erik Jo- rer 19, Sydlojo svenska penföre lävlingsslarten i Kyrk- hansson fick 25 poäng. sionärer 16 och Sjundell Penslätt. sionärer 15 poäng.

Ocksll i Borgll ställde enSom frågeledare fungerade Per Thomasfolk med för- dast Ivå lag upp. Poängen blev Fyra möts i semifinal bundsardf6rande Ragnar precis desamma sam i HelHansson som domare. Tho- singfors, Borgåbygdens PenDethär innebär att i semifimasfolk biträddes i sitt arbete sionärer vaon med 28 poäng Dalen den 19 januari möts av förbundsstyrelsemedlem- och Pensionärsträffen i Hio- Munksnejdens Pensionärer, marna Marita Graobolm och dersby blev andra med 25 po- Pensionärsföreningen i TamDaisy Nordman. AIIt förlöpte äng. Borgälaget bestod av merfors, Borgllbygdens Pensmidigt och gemytllgt. Skall Brita Lindroos, Håkan Olin sionärer och Ekenäs Pensionågon kritik framföras så gäl- och Birger Tömer. Pör Pen- närer. Semifinalen utkämpas ler den det faktum att åtmin- sionärsträffen i Hindersby pll förbundets kansli, lodiagastone endel av frågoma också käropade Rosa ' Markusas, tan 1.

Också de vann

förekommit i förbundets tidigare frllgetävting. Prågoma bör ju fömyas för varje ny tävling, 1 Kyrkslätt gick Tammerfors tilI ledningen efter fjärde frågan som gällde författare.

Efter balva sträckan, sex avverkade frågor, hade Tammerfors et! 2 poängs försprång tili Grankulla. Men redan i följande fråga koappade Grankulla in försprllnget tili bara en poäng och efter lItta avverkade frllgor stod Tammerfors och Grankulla bäda på samma antal poäng, 21. Vad besvärliga frågor dendiir Thomasfolk hiltat pd! GrankulkJ-kJget Ännu efter tio avverkade frå- beslående av Birgit Sundman, Brynhi/d Ståhl och Alf Stdhl bjöd tamgor stod man på samma po- merforsama pd en riktig match. äng. Elfte frllgan blev pll sät! och vis avgörande. Här drog Tammerfors-Iaget upp et! 2 poängs försprång tili GrankuIIa. Och också NOITa Kyrkslät! passerade Grankulla med en halv poäng. 1 sista frllgan kunde Tamemrfors sedan hälla uodan. Men Grankulla käropade fint och gick pä nyt! förby NOITa Kyrkslät! med eo halv poäng.

Grankulla-Iaget bestod av Brynhild Ståhl, Birgit Sundman och Alf Stllhl. NOITa Kyrkslätts Pensionärers lag åter bestod av Gudrun Sandström, Gunvor Ehnström och Nils-Göran Wistbacka. Esbo Pensionärsförenings lag be- Ragnar Hansson räknar sammDn poängen under överinseende av Daistod av Thorbjörn Söder- sy Nordman, Per Thomasfolk (sIdende) och Marita Granholm. ström, Olli Kerppola och Christina Fagerström ocb i Kyrkslätt Pensionärers lag ingick Ingegärd Blomqvist, Torsten Hallen och Maj Hallen.

Prån värdföreoingen NOITa Kyrkslätts Pensionärers sida öveITäcktes blommor tII det segrande Tammerfors-Iaget.

Ordföranden Edvard Eriksson gratulerade och tackade alla för god kamp.

RE.

Helsingfors fick sin pensionärsdelegation 1 september grundades Delegationen fOr pensionärsorganisationer i Helsingfors.

De svenska pensionärsföreningaroa i Helsingfors (SAMS) gick med i delegationen. Delegationens reglemente träder i kralll.l.1996.

riksdagsledamötemas frlln Helsingfors älgärder i frägor som gäller pensionärer och all ärligen anordna ell möle för all höra riksdagsledamölema, Delegationen framlräder endast i de frägor del räder enigbel om.

Delegalionens uppgifl är a) all bevaka pensionärsföreningamas och deras medlemmars inlressen genom alt päverka kommunala beslutsfallare och myndigheler saml päverka pä andra häll, b) all göra framställningar och ge ullälanden tili kommunala beslulsfallare och myndigheler saml tilI andra sammanslutningar vilkas verksamhet är av intresse fö r pensionärerna, c) att göra Sin3 medlemsorganisationers verksamhet känd bland pensionärer och personer som stär inför sin pensionering, d) all följa med

Konlakt med politiker 1 slutel av seplember sammanlräffade representanter [ör pensionärsorgan isa tionerna med riksdagsmän frän Helsingfo rs [ör atl bl.a, diskulera stalsbudgetfrägor. Tili Helsingfors sladslyrelse överlämnades via dess ordförande Rakel Hiltunen en skrivelse 21.9. I skrivelsen ber man all stadsslyrelsen vid sin behandling av sladens budgel 1996 viII fåsla speciell uppmärksamhel vid all hemljänstpersonalen och slödel lill närsläendevärd borde utökas, att servicehusens personaJ-

behov borde lillfredsslälJas för Del känns bra atl polilikerna Oll garanlera en lillräcklig ser- förhälJer sig positivl lill all vice, all lransportslödel tili äld- denna kommunikation sälts i re med handikapp och medlen syslem, för anskaffningen av hjälpmeDelegalionen sammanlräder del borde ökas. Man hoppas pä pä kallelse av sin ordförande all servicecenlralverksamhelen minsl två gånger i Met. Ordföutvecklas mängsidigt. Pä öns- rande 1996 är Penui Helo. kelistan fions ocksä all avsakSAMS ' representant i deleganaden av hiss i hus som bebos lionen är 1996 är Rolf Liljander av äldre ulreds. Man önskar all med Helmer Strandberg som staden slödjer pensionärsföre- suppleanl (Eira pensionärer rt). ningamas verksamhel ekonomiskt (mölesulrymmen, hand- SPFs r6rbundsstyrelse ledning av rekrealionsverksam- har kontakt med helosv.). svenska rikspolitiker Med anledning av skrivelsen pörbundsslyrelsen har årliskrev sladsfullmäkliges 1 vice- gen sammanträffanden med ordförande Ulla Gyllenberg en den svenska riksdagsgruppen, utmärkf deballarlikel i HBU senast denna höst, och har även 23.11 om belydelsen av all besökt minisletier. Exempelvis ä1dre kan göra sin rösl hörd och log inrikesminisler Jan-Erik resonerade om möjlighelerna Eneslam emol förbundsslyrelall ordna kontinuerliga konlak- sen i september. Den förda disler mellan pensionärsorgani- kussionen var mycket informasationerna och beslulsfallarna. liv. VL.

Priset inkIuderar lur och retur Cör 1-4 persoDer, hela hyUeD,

Ingel hamboboppande, Ingel smk ocb sknl1ande, e.dasl

luftkonditioneringens susande

vaggsång. Hos

llSS

sussar du

söI! pii Ostersjöns belp-ämasle madrllss iegen hytt, med wcocb dusclt, pii övre dlick.

personbilsplats ocb frukost pA

na'Iu ..... I kraft tIU 31.12.1995.

Mao kör allUd ombord med bU.

Mä-lie &-19, lö ~14

9800-6800 Gratls frin alla bilI I F"tolaDd!

SeaVJind Line Slo'lSgatan 84. 20100 ÅBO. ,el. (921) 301 900

För sjusovare i nästan sju år (Iäs fem)

14

Seminariet Tolerans soIidaritet och människovärde:

Respektera individen!

l'

• Tolerans behövs som beredskap och drivkraft r6r att Iyssna tili annorlunda, nya perspektiv på vad som är viktigt i livet.

• Tolerans är grunden r6r att våra mänskliga rättigbeter skall kunna r6rverkligas, att vi skall kunna känna oss trygga, uppskattade och värdefulla.

• Vi bör hysa respekt r6r individen, ml:.!! handlingar som sth i konllikt med mänskliga värden bör däremot inte tolereras.

• Normlöshet och Iikgiltighet är inte detsamma som tolerans.

Vid seminariet ställdes frägor om toleraos på sin spets.

Ordföraode för FDUF ocb för Direktionen för Folkbälsans habiliterlngsarbete, EUministem Ole Norrback öppnade seminariel. Han betonade vikten av att vi intensifierar våra ansträngningar för att vidmakthålla en toleraot ocb frisinnad samhällsanda, men att det samtidigt finns skäl att debattera de grundläggaode värderlngarna i värt samhällsbygge.

Tolerans är inte ocb skall inte vara detsamma som normlöshet ocb värdenibilism (= föroekande av religiösa ocb moraliska värden; avoghet mot det bestående). Rubriken för detta seminarium aoknyter toleraosen tili solidaritet ocb respekt för människovärdel. Den ankoytoingen eliminerar alla risker för missförstånd. Det är den toleransen vi alla skall jobba för, framhöU Ole Norrback. ldentitet och värderingar Professor Kannela Liebkind från Socialpsykologiska institutionen vid Helsingfors universitet föreläste om stereotYpier, fördomar och identitel. Bl.a. pekade hon på det nära sambandet meUan identitet och värderingar.

Vår identitet formas av bur vi uppfattar oss själva ocb vilka aodra individer ocb grupper vi identifierar oss med.

För det mesta är de f1esta av oss pä det k1ara med sin identitel.

Men det finns människor som är tvungoa att grubbla

över sin identitet i hela sitt Iiv. Della gäller framför allt människor som pä något sätt avviker från mängden, som tillhör en minoritel. Det kan gälla sociala, politiska, kulturella, nationella, etniska, språkliga eiler religiösa minoritetsgrupper lika väl som enskilda avvikande individer, exempelvis handikappade eUer bomosexuella. lmmigranter, f1yktingar och s.k. ursprungliga minoriteter har aUa en sak gemensamt: De måste kämpa för en positiv identitet, sa Liebkind.

Hon talade om betydelsen av en positiv social identitet för oss var och en. Hon framhöll att tolerans av olikhet, avvikelser och främlingar i aUmänhet delvis bottnar i ett gott självförtroende. Hon sade att en människa, som litar på sig själv ocb sin förmåga att k1ara av nya utroaoingar, är öppen för ny kunskap och information om det och de okända, försöker övervinna sin misstro vid mötet med en frärnling, tar reda på vad denna människa själv anser sig vara, försöker lära sig av sin

egen erfarenhet och försöker att inte känna sig själv hotad av det som är annorlunda.

En människas toleransgräns avgörs förutom av hennes självförtroende även av hennes värderingar. Det är ganska vanligt att människor "bortförklarar" sånt som inte stämmer överens med egna uppfattningar, sa Karmela Liebkind. Ett av hennes exempel var, att om vi anser alla kvinnor vara dummare än män ocb sedan träffar en kvinna som är fiffigare än de f1esta män vi känner, beböver vi bara anse denna kvinna vara "okvinnlig" så är den saken ur väriden.

Äkta tolerans En tolerant ocb mogen människa kan väl aose att det i alla grupper, också i minoritetsgrupper, finns både goda ocb däliga människor. Den fördomsfulla anser att människors dåliga sidor just beror på att de tiUbör den grupp de tiUbör. De andra, de som inte bar dessa däliga sidor, är egentligen inte "riktiga" minoritetsmedlemmar, utan

" nästan som vi". Liebkind betonade att äkta tolerans accepterar slållnader meUan människor utan all se dem som olika värda.

Karmela Liebkind talade om biologiska ocb kulturella skillnader meUan människor, om styrkan i en positiv social identitet inom en grupp, definierade begreppet rasism, talade om smä kulturers svårigbeter att bävda sig gentemot stora. När kulturer försvinner beror det ofta pä all de bemöts med fördomar och förtryck från en övermäktig fientlig värld. D e har ingen cbans att bebålla sin positiva sociala identitet i "identitetsförhandIingar" med omvärlden.

Hon framböU att vissa vilikor måste uppfyllas för att en genuin etrlisk pluralism ska bli möjlig. En grundförutsättoing för att majoritetsbefolkoingen ska acceptera minoriteters egen etniska identitet är att dessa minoriteter själva uppskattar sin särprägel och vili bebålla den. Minoriteterna måste själva kräva erkännande för sin särprägel. Majoriteten kan med olika medel

bekämpa rasism och fördomar bara i de egoa leden.

Via hemuppfostran, skola och massmedia bör vi inplantera toleranta värderingar i kommande majoritetsgenera_ tioner. En slags genväg tili ökad jämställdbet är att skapa föreställningar om järolikhet genom synliga exempel, exempelvis via minoritetssmedlemmar i maktpositioner (poIitiker, lärare, poliser, förmän, bankdirektörer). Om de isin position kan bevara sin etoiska särprägel är det fräga om jämlikhet. Om den är borta är det fråga om assimilation.

Ju mer minoritetsmedlemmen insisterar pä sin egen särpräglade etniska identitet, ju mer toleranta majoritetsmedlemmens värderingar är från början, ju större den struktureUa jämlikheten är meUan gruppema som dessa individer representerar, desto sannolikare är det att de bäda Iyssnar pä varandra och aecepterar varandras definitioner av sig själva, sa Liebkind.

Seminariret Tolerans soIidaritet och människovärde:

Kultur och tolerans Tolerans kan vara något negativt, intolerans kan vara något positivt. De båda begreppen avslöjar hur vi ser på värdena i vår kultur, konstaterade forfatlare Paul von Martens i sitt r6re-

drag.

Hao önskar toleransen dit pepparn växer om nägon erbjuder den åt oss för att vi är finlandssvenska, har talsvårigbeter, bör iIIa, är synskadade eller åker omkring i bil eiler rullstol. Hao framhåller att tolerans är en skamlöshet i allt som bar med en människas väsen att göra ocb att vi i stället bör känna ocb visa respekt for människao som person.

Intoleransen välkomnar Paul von Martens som nödvändig där vi möter människofienUiga handlingar och gärningar.

Bakgrund tili FN-temat Tolerans är brutalitet och våld i dagens samhälle. Av samma orsaker diskuterar även vi tolerans.

Men vem är det som skall tolereras? Offret eller angriparen? Vår inställning tili tolerans respektive intolerans kan inte vara oproblematisk.

Tolerans är någontiog som

hör ihop med extrema situationer och bar ingentiog med normalt mänskligt samliv att göra, hävdar Paul von Martens.

Han säger att tolerans i själva verket är en kränkoing av en människas person. Den yppar att det är någonting väsentligt hos henne som andra måste anstränga sig att stä ut med. Själva föreställningen att en människa skall tolereras, tålas i det bon är - mao eiler kvinna, barn eUer vuxen, svensk eiler finsk, jude eUer ryss, utvecklingsstörd eiler snille - är heI! forvänd. Att vara tolererad är att vara en sån som andra har rätt att tåla eiler förkasta, en som människor av någon orsak kan sätta tummen upp eller Der fÖr.

Det är emellertid inte tolerans en människa ska ba utan något heI! annat, nämligen respekl. Hon skall isin egenart inte vara tåld, ilia tåld, eller tåld trots allt. Hon skall överbuvudtaget inte vara ifrågasatt på det sätt som hon blir genom begreppsparet tolerans/intolerans, säger Paul von Martens.

Nödvändig intolerans Frågan om tolerans blir en anoan när den gäller vad människan säger ocb vad bon gör.

Den som är toleraosens förkämpe kanske inte är beredd att acceptera att man tiger ibjäl ilidåden i det foma Jugoslavien och så eventuellt visar fördragsambet med det enrydigt onda. Intoleransen kan alltså bli någontiog mao efterIyser som en posi tiv kraft. När det gäller intemationellt definierade skurkar är det tryggt att överge toleransen ocb att modigt definiera sin egen position.

HeI! annorlunda blir det emeUertid när angelägeohetema börjar aogå oss själva och när frågor ställs tili oss inom värt eget sambälles ram.

Då blir frågan om tolerans och intolerans mera tverydig, säger Paul von Martens.

Han hänvisar tili joumalist Anneli Sandbergs kolumn i Helsingin Sanomat senaste sommar. 1 den skriver bon om det farggranna gatulivet ocb om hur Helsingfors intemationaliseras pä ett bärligt sätt.

Hennes käseri - med sina exempel om beslöjade kvinnor

pä våra gator, vilket vi förut- försök att få tili stånd en dis- niskan som person, utan den sätts acceptera, ocb kraven pä kussion inte ledde nägonvart. träffar benne i bennes övertyatt västerländska kvinnor när Det är en kränkning att bli gelse ocb verksamhel. En såde rör sig i muslimska länder utsatt för tolerans. En männis- dan intolerans kräver emeUerbinder slöjor över buvudet ka begär att bli respekterad tid att vi har en ganska stor ocb tvättar bort sin make up som person, inte att bli tolere- _k1arhet om vilka de värden är från ansiktet - ställer frågan rad, framhåUer Paul von Mar- som vi täoker slåss för. Fråom toleraos pä sin spets i tvä tens. Varken en finlands- gan är om en sädan k1arhet föavseenden, konstaterar von svensk eiler en utvecklings- religger i vår utomordentligt Martens. störd skall beböva acceptera pragmatiska ocb principlösa Det är faktiskt en aUvarlig tanken att bon är beroende av kultur - med undantag för visfräga varför det bara är vi en särskild tolerans för att sa saker där den är nästan mainom den västerländska kultu- jämbördigt fä delta i sambäl- nisk, undrar Paul von Marren som skall vara toleraota let. tens. Kanske finns det en Intoleransen är nÖdvändig gräns för toleransen nägonför att vi skall kunna slä vakt stans. Vi vet det inte.

Paul von Martens avslutar om våra värden mot åsikter och handlingar som hotar oli- med att säga att ban i sitl 3D'ka människors jämbördiga förande sökt nägonting som deltagande i sambällel. Exem- ligger bortom toleraosens och pelvis behöver vi intolerans intoleransens dimension: En mot dem som aoser att kvin- beredskap att på allvar ta itu nor skall täckas från topp tili med atl man upplever en 3Dlå när de gär uI ur hemmel, nan människa eUer en grupp mot dem som stjälper judiska människor som annorlunda. gravstenar i Åbo och mot dem En beredskap att skilja meUan som vili ta Iivet av ett bestämt det som hör samman med en slags människor innan de ens människas väsen och kräver är födda säsom Helsingfors vår respekt, och det som hör ocb anpassa oss. Kan mao inte stads hälsovårdsmyndigheter samman med hennes värdekräva detsamma av andra kul- viiI. Det finns mänga andra ringar, tankar och gärningar. turer? Ännu allvarligare är att företeelser och hot som vi De kan kräva ett godkännande en sädan fräga upplevs sä pin- med kraft borde avvisa. av oss, eiler ett förkastande, sam att ingen ens tar upp den säger Paul von Martens. tili debatt, säger ban om det Denna nödvändiga into lefaktum att Anneli Sandbergs rans är inte riktad mot män-

15 ~4iN//••q .'Q

Pensionärerna är en viktig förstärkning i äldreomsorgen Var fjärde yngre pensionär kan tänka sig att hjälpa äldre som behöver hjälp av nllgot slag. Endast cirka en tredjedel av pensionärerna r6rhöll sig avvisande tili taoken_ Framtiden r6r frivilligt arbete ser ljus uI, eftersom finländarna i gemen är mycket villiga att hjälpa varandra, sade kontaktchef Simo Forss när han presenterade Pensionsskyddscentralens sen aste forskningsrapport som behandlar frivilligarbete bland pensionärer.

- Äldreomsorgen bäller på att råka i kris ocb det finns ett behov av lämpliga lösningar.

I äldringspolitiska bedömningar betonas numera modellen med flera tjänsteproduceoter utöver kommuneroa.

Det betyder att tjänster börjar produceras av organisationer, samfund, kommersiella toretag och också genom frivillig medborgarverksarobet, förklarar Simo Forss.

Undersökningen omfattade dels pensionärer över 75 år, dels 45--74 år gamla pensiooärer. Suomeo Gallup Oy intervjuade 487 äldre peosionärer, som företrädde alla i Finland boende 75 är fyllda per-

från 30höriga var av stor betydel se, drygt hälften av äldringarna fick den hjälp de bebövde av sioa barn. Den kommunala hemtjänsten bade nått cirka var tredje bjälpbehövande. Hjälpmottagarens valfrihet ansilgs vara viktig. Men det verkar som om de anbörigas möjligheter att klara av bjälpuppgifteo i fortsättningen är osäkra, anser Simo Forss.

Tungt arbete tili yrkesfolk

lngen vili riskera pensionen

1 hela landet närmar sig antalet äldringar som är i behov av den mest efterfrilgade ijänsteo, d.v.s. bjälp med städDing, tvllbuodrarusen personer. ÖVer 100.000 personer beböver bjälp med att sköta sina ärenden ocb med reparationer. Kvinnoroas bjälpbehov är t.o.m. 4-5 gilnger större än männens.

- TilIgången pii pensionärsbjälp överstiger ofta motsvaraode bjälpbehov. T.ex. när det gäller bjälp med ärenden finns det två hjälpare per äldring. Däremot faller runga bushållsarbeteo som städning ocb tvätt fortfaraode pii aoböriga ocb bemtjänsteo.

Knllppast passar den typeo av arbete beller att utIöras som frivilligarbete, tror Simo Forss.

Frivilligarbete kräver oilgoo form av organiseriog för att fungera väl. 1 undersökningen beb30dlades alteroativa sätt att organisera frivilligarbetet ocb förmedlingen av frivilliga.

- Åtrninstone följande modeller som kan vidareutvecklas av organisationer ocb samfund bar konstaterats fungera .

Den centrala punkten är att skapa serviceställeo som rekryterar ocb eveoruellt utbildar och ocksil förmedlar bjälpeo tili de bebövande, koostaterar en av undersökoiogens upphovsmäo, Pirkko Karjalainen, verksambetsledare för Centralförbundet för de gamlas väl.

- Om frivilligarbetet ordDas av eo organisation, församling eiler motsvarande är det den som sköter serviceställets uppgifter. Modellen har tillämpats framgångsrikt bl.a. av pensionärs- ocli veteranorganisationer, Finl30ds Röda Kors och församlingarna. Den lämpar sig bäst för frivilligarbetare som vili vara koutna tili ett samfund.

Pensionäreroa är inte intresserade av att förvärvsarbeta ocb ingen vili ha extra inkomster som kan pilverka peosiooen. Eodast tre procent vili förvärvsarbeta och de som är intresserade av frivilligt arbete aosilg inte att ersättningen är viktig.

- Åldringarna tyckte att den hjälp som de hade för tillf"allet var tillräcklig. Hjälp

- RUDt ett enskilt serviceställe och en grundide kan det skapas en mångsidig aktivitet.

Ett exempel på detta är "Mummonkammari" från Tammerfors. Modellen förutsätter inte att man hör tili någon organisation eiler något samfund. Också kommunerna kan organisera och förmedla frivilliginsatseroa, men tyvärr har sparåtgärderoa lett tili att

soner. De yngre pensionärerna, samm30lagt 1.508 perso-

ner med olika former av pension, deltog i eo postenkät.

Resultatens tiUförlitlighet testades med intervjuer som gjordes med fyra äldringar från Nylands Iän och 12 pensionärer. Åldriogamas bebov av hjälp koocentrerades tili tre typer av siruatiooer. Hjälpbehovet gäller särskilt tyngre bushållsarbete - t.ex. 60 proceot av de äldre pensiooäreroa beböver bjälp med städning.

För det andra bebövde många hjälp med att röra sig utanför bemmet ocb bjälp med att sköta äreodeo. För det tredje ville många ba hjälp med vardagssysslor och reparationer ocb socialt umgänge.

- Åldringamas bälsotill.-stånd, brister i bostadeo och ensambet ioverkar pii behovet av bjälp. Deo kritiska tiden när bjälpbehovet ökar iofaller mellao 75 och 80 år. Största delen av äldre som är i däligt skick och i stort bebov av ijänster är ensamboende kvinnor, konstaterar Simo Forss.

denna typ av verksamhet minskat i kommuoeroa, berättar Pirkko Karjalainen.

- Det är viktigt att inse att frivilligarbetet skall stöda l>evarandet av den offentliga servicen. Avsikten är inte att sIquta över sambällets skyldigheter på de enskilda medborgarna, säger kanslichef Markku Lehto pll social- och hälsovllrdsministeriet i sitt utlätande.

Enligt Lehto förbereder social- och hälsovårdsministeriet reformer ocb utveckliogsprojekt som kommer att pilverka de äldres ställning i betydaode grad. Ändringarna gäller både pensioneroa och social- och bälsovården. En strategi för äldreomsorgen som sträcker sig in på följande årrusende är under arbete.

Pensionärerna villiga att hjälpa Undersökningen kartlade också genom temaiotervjuer pensionäreroas intresse för frivilligt hjälparbete ocb villkoren för deras deltagande.

- Över hälften av pensionäreroa som svarade pii frågoroa bade under det senaste året bjälpt sina anböriga eiler oågon annan. Det går inte alltid att öka på bjälpen. Deo populäraste bjälpformen är också tillf"alliga, korta uppdrag.

Hälften av de bjälpvilliga pensionärerna kan tänka sig att erbjuda denna form av hjälp, betonar forskare Kristiina Tuominen från Pensionsskyddsceotralen.

- Det uppfattas ofta som en skyldighet att bjälpa en 30hörig eiler granne. Det finns beredskap för frivilligarbete inom organisationer eiler liknande - då upplevs hjälpen som en fritidssysselsättning bland andra. Många fritidsintressen korrelerade också med stort intresse för att hjälpa. En förutsättning är dock att man är vid god hälsa, berättar Kristiina Tuominen.

- Behovet av ijänster är i bög grad beroende av demografin. Den sammanlagda kostnaden påverkas endast om man ändrar på 30talet tjänster eiler på kvalitetim på ijänsterna. Om man vili klara tjänsteroa med hedero i behåll i en siruation när bruttonationalprodukten växer långsamt, blir procentandelen bög. Om tillväxten är snabb, minskar procentandelen och man kan vänta sig att samhället klarar siruationen ganska bra, kommenterar Mikael Forss, avdelningschef på Pensionsskyddscentralen.

- Även om pensioner ocb löner är böga i framtiden , är det köpkraften som avgör.

Tjänstema kan fioansiera~ med skatter eiler avgifter, de kan produceras av den offentliga sektoro eiler privat, men den totala kostnaden föränd-

ras inte mycket. Skattefinansiering förutsätter höga skatter ocb avgiftsfinansiering att lönema ocb pensionerna bar en bra köpkraft, konstaterar Mikael Forss.

Enligt socialutgiftskomDllSStOnens basberäkoing kommer kostnaderoa för bemijänster ocb åldringsbem att tredubblas fram tili år 2025. Kostnaderoa för bälsovårdstjänster kommer att öka tili över det dubbla. Kostnadstrycket beror på att befolkningen blir äldre. De ökade kostnaderoa kommer att utgöra hela 9 procent eiler ca 35 miljarder mark av den beräknade tilIväxten av bruttonationalprodukten.

- Men vi skall inte glömma det 'faktum att pensionärema ocb äldringama som kommer att finnas 2025 finns redan i dag - det är vi själva. Därför är det onödigt att boppas att omständigheteroa skall förändras och siruationen bli lättare, pårninner Mikael Forss.

§

.. q.'4'.·h'.·Q ...q .·//.·q '·h'.·Q.·q .·q..q

..q ../ /.• / / .......~

§

0

~~

t

" Q " / /" / /" h

Alderdomen 1ngenting är som förr

1allt är myeketlängre borta nu än det var förr ~ det är dubbelt så långt tili butiken

i

§ oeh jag har lagt märke till

~~

§ ~

~

§

all det har blivit en ny baeke där oekså.

~ Ja g har slutat all springa efter bussen

~ den går innan den brukade gå. ~ Oell det ser UI som om de gör trapporna § myeket brantare nu än förr.

§

~

~

~ ~

§ ~

~ Har Ni lagt märke tili de små typerna i tidningen

~

~ alla talar så lågt all man knappt kan IIöra

~

~ det är ingen vits all be folk läsa högt IIeller, ~ vad de säger. ~

~

~ ~ ~.'

S. Fy, stl trtlnga kjolarna IIar blivit nu för tiden, ~ särsldlt runt livet oell höfterna. ~ oeh skosnörena klarar jag snart inte all knyta.

~

~

~

~ de är myeket yngre nu, § än när jag var i deras ålder. ~ Å andra sidan är folk i min egen tllder ~ myeket äldre än jag.

~ ~

~ Tili oeh med folk förändrar sig,

~

t~

~

~

~

~ ~

Jag stölle ptl en gammal skalkamrat häromdan. ~ Hon IIade blivit så gamma l ~ ~ ti all Ilon inte kände igen mig. ' ~, Jag tänkte ptl den staekarn ~~ ~ när jag kammade håret i morse. ~ ~ Mens jag gjorde det, fiek jag se mig själv i spegeln. ti § Oell salina mina ord, ~ ~ de gör inte så bra speglar mer, § § som de gjorde förr i fiden. ~ ~ Grete Haarbye (övers. från norskan av Margareta Sirviö) ~ ~

~.

~

.'?'••q..q ..q ../ /.. 4'.. q ..q ..q ..q ..q ..q .................. // ../ /..q ..q .-q·-q ·-4 ,-/ /·-//·-q ·-//;·

..

RIKTIGA BERA1TARE Ca r0 I a 5and. b a eka

Ellen Carola Sandbaeka ELLEN LLEWELLYN En släktroman som redao kallas för böstens boktopp! Romanen handlar om det goda borgerliga livet, om de förlorade möjligbeteroa och livets obevekliga frarnfart. C. 165,-

Christer Boucht FRÅN PARADISET TILL FRÄMsTALINJEN Advokaten och polarfararen berättar om sitt liv i Vasa. Uppväxt, skoltid ocb krigsären. Illustrerad med fotografier. c.175,-

Vivi-Ann Sjögren LYCKLIG RESA En intensiv skildring av sorgearbetet efter makens död. En bok man inte kan lägga ifrän sig. "A1drig förr har en bok jag läst gjort mig sä sorgsen och griltmild, och samtidigt så glad. Så här kan bara en mänruska som älskar mycket, skriva.". Marita Gleiser, Vbl. C. 146,-

~_s_c_m_L_D_T_S________~

16

Folkpensionen ett minne blott

\

ras bort 60 mk per månad.

Dessutom är det enligt planerna i fortsättningen inga indexjusteringar på basdelen.

Det innebär att den småningom - senast år 2001- har fallit bort.

Från och med nyår 199697 räknas folkpensionens basdel och tilläggsdel ihop som en enhetlig folkpension, hel! beroende av arbetspensionens storlek. Hittills har basdelen betalats ut som en kompensaflesta av oss har i en eiler an- tion för inbetald folkpennan form betalat folkpen- sionspremie, oberoende av arsionspremie. Det finns sådana betspensionens storlek. loch som betalat den sedan den med att vi i Finland inte har första folkpensionslagen kom något pensionstak, har vi en gåtfull samordningsregel för tili år 1937.

De senaste åren, med bör- pensioner. Då någon i arbetsjan år 1992 har många i form pension kommit upp tili 60 eiav den s.k. prygelskatten fått ler rentav 66 procent och sambetala premien på ny tt fastän tidigt varit beviljad folkpenman redan är folkpensionär. sionens basdel, 445 mk, har Dessutom en högre premie än basdelen visserligen betalats vad löntagama betalade. Nu ut av FPA, men motsvarande skyndade sig våra beslutsfat- belopp dragits av från arbetstare att få lagändringarna kla- eiler qänstepensionen. Hur ra så att de i princip kan träda det blir med denna samordi kraft från nyk rting i fortsättrtingen är i skriHur det går med nya pen- vande stund oklart. Antaglisionsfall närnnde jag redan i gen kvarstår den feir gamla början av texten. Men inte pensionsfall, men kan knapheller de som redan har pen- past införas för de nya fall sion får hilla folkpensionens som blir utan basdel. Vi får se basdel orörd, som en gammal under de närmaste veckorna. förmån. Den kommer att skäEbba Jakobsson

Så gick det då som vi befaral. Tisdagen den 28.11 1995 sent på kväIJen, närmare midnatt blev det klart att riksdagen i tredje behandling godkänt de radikala ändringsförslagen av pensionslagarna.

Det innebär att nya pensionsfall (de som får folkpension efter årsskiftet 1995-96) kommer att bli utao folkpensionens basdel om arbetspensionen överstiger ca 5.000 mk per månad (ensamstående) och ca 4.500 mk per månad brutto (makar eiler sambor).

Dessutom finns det vissa ekonomiska skillnader beroende på i vilken kommungrupp man är bosatl. Kommungrupp 1 omfattar de stora städema och de verkliga glesbygdskommunerna i nOITa och östra Finland, samt Å1ands och Åbolands skärgårdskommuner. Där är folkpensionen ett par hundralappar högre än den är i kommungrupp II, som är lika med alla andra kommuner i landel. Nu är det ändå enklare än det var för ca 15 år sedao när vi hade tre kommungrupper.

Det vi nu, sedan riksdagen haft sin avgörande omröstrting, får stäIJa in oss på, är att något som vi räknat som en grundtrygghet faller bort. De

'

Komihäg vära omtyckta PRESENTKORT sam julgäva, tili födelsedagar och andm uppvaktningar.

Rekreationsdag, Skönhetsdag, Friskvärdsvecka, HoteUpake~ Ansiktsbehandling, Fotvärd, Massage, Örtbad m.m. ~ Välkommen tili viltt milngsidiga center

~ i 7;~~~im;~:doOC;;;~i;~ru! .. ,.!.

W.

'llt

nR0'å~n~v~ "

(961) 383 1511

Mainau 8r HoUand 19.4.96 (9dagar) Succeresan fIån i fjol, där vi kombinerade dröm och lighet. Och serverar Er olärglämlig blomsterprakt med Mainu vid Bodensjän, Blom· stertåget i Holland, snäklädda alper i Schweiz, Rhendaten och Schwarzwatd. Flyg @ Amsterdam.

Pris inkl. buss, f!yg, båt,

4950.- ~~:'~::~.~~Sl

3ulgåvor m.an mjnns: 'Ett Tresentkort på 1Wriren 'En ~sa .IIled 1Wriren Aktuella resor: I J ....

31/12 NyArskryssnlng med Clnderella.

18/1 Soi och vårme I Ellat vld Röda have!.

1012 Kurlrens låsare och resenårer tnlHas I Kotka.

2412 My Falr Lady på Abo Svenska Teater.

113 Teaterresa tili Stockholm Inln Österbolten.

22/3 Teaterresa tili Stockholm Inln södra Finland.

24/3 Blommomas Madelra.

1314 Resa I Martin luthers lotspAr. 22/4 Blomsterresa tili Holland och Belglen 415 Malnau och Tyrolen.

1515 lilla blomsterresan tili Öland.

Nya resor planeras hela tiden. Resoma presenteras i Kunren.

Kurlren ordnar åven lörenlngsresor Anlita Kurirens erfama researrangorstjanstl Kunrens Resebyrå ordnar aven resor lor löreningar och andra grupper.

Flera tusen vackra lårgbllder Kuriren har ett stort largdiaarkiv som omlattar tlera tusen vackra bilder tran Europa och USA samt tiotals vldeolllmer Iran olika länder. Vi kom· mer gama och beråttar om olika resmal tor intresserade grupper.

Fnlga eiler vArt reseprogram och Kurlrens presentkortl Kuriren kostar endast 215 mk lör hela 1996.

ku.."ii-ens ..eseby..å finlandssvensk resepionjär Tel. 961·3173137 - Vardagar 9.00-16.30

~ ~

~. ~

~O

ar dl

FORTSÄTI'NING

De äldre ...

•••••

••••••••• från sido 1

Per-Erik lsaksson hoppas att de äldre i framtiden skall engagera sig i orgartisationer med en så lJred bas som möjligl. Olika generationer behöver varandra, framhåller PerErik lsaksson.

Under den nordiska NORSAM-konferensen presenterades ny nordisk forskning om de äldre utanför den offentliga omsorgen samt olika servicemodeller och experiment inom äldrearbetet i Norden.

nästa höst

30.1-1.2.

Succemus/ca/en alla vIII sel

Reseträff - "Alla hjärlans kryssnlng"

14-15.2.

Med Silja Fesllval tili Talllnn (ör eft pangprlsl

De populära Talllnn-kryssnlngama forlsättert vår nya broschyr BUSSRESOR 1996 utkommer logom tili Resemösson I}onuorl. Försökro dlg om oft du får denl på progrommet flnns mångo Intressonlo resor I Finland, I Norden Och I Europo. Någro exempel: Tulponreso 11/1 Hollond, Vårreso 111/ MOlnou, Prog-Dresden-Berlln, I Lul. hers fotspår, rundreso I Estlond. Vlborg, Norge.

LINDHOLM LINES önskar ~. 6'2:: alla vänner och kun der ;;l~§ GOD JUL OCH GOTT NYTT ARI ~ Tveko Inte oft konloklo ossI

En påtaglig maktfaktor 1 Europa pågår en diskussion om de äldres påverkningsmöjligheter. De äldres andel av befolkningen ökar i hela västvärlden och kraven på nya, flexibla lösningsmodeller när det gäller serviceproduktion och beslutanderätt ökar i sarnma takl. De äldre utgör en allt påtagligare maktfaktor både som politiska väljare och som konsumenter.

Dagens äldre är aktiva och medvetna om sina l'ättigheter.

De vili påverka - frilgan är bara hur?

Det saknas inte aktörer på scenen, de politiska partierna har intresse av de äldre, det sarnma gäller pensionärsorganisationerna vars socialpolitiska engagemang blivit allt livligare under de senaste åren. Ett mera helhetsmässigt grepp om diskussionen har den Europeiska takorganisationen för äldreomsorg EURAG och den nordiska takorganisationen NORSAM. EURAG och NORSAM samlar alla de kulturella och ideella samfund och orgartisationer som intresserar sig för äldrefrågor. Också de baltiska länderna har engagerat sig i arbetet under de senaste åren.

Bussbolag • Bussresebyrå

~~~

~~~ij...-.'

LINDHOLM LINES \!lr 911·241 6808 90·348 9808 Horsblick 10600 Ekenlis lippe' vordogor. e} fördogor. 9. ~17.00

1 Ekenäs klarar vi trycket Visitkort, brevpapper, kuvert.

Kalendrar, programblad, broschyrer.

Kataloger, böcker, tidningar.

-

Mac- och PC-miIjöer.

Arkoffm och rotationspress Kunnig personaI Moderata priser

Be om orrcrt Tag kontak!

God Jul och Gott Nytt k!

Q(5Ekenäs

;!Z~!~Ab ~911·222

800 -

ÄIdreråd

Bland de nordiska länderna har Norge kommit längst i utvecklandet av nya lösrtingar inom äldreomsorgen. Där bar man i varje kommun grundat politiskt obundna äldreråd som fungerar som vägledande organ vid sambäIJeliga beslut som berör äldre. Äldreråden är lagbaserade och åtnjuter statligt stöd. Liknande råd, men med en lösare förvaltrting, finns ocksl! i Danmark oeh Holland. Rådens styrka är att de samlar människor från olika sektorer, utan all bli byråkratiska reträttplatser för åldrande politiker.

1 Finland har tredje sektorn, som består av ideella organi1 sen aste nummer av God sationer, engagerat sig i disTid hann jag redan sia om kussionen om de äldres på"vinterkryssning också för verkningsmöjligheter. sydlänningar", men jag var för tidigt ute, eller för senl.

Trots att alla, sl! gott som, förertingar från Helsingfors Vi viIJ inte konkurrera med var med pii Eestin Linjats resa egoa aITangörer, så arbetsuttili Tallinn, där vi diskuterade skottet bar valt att inte konen sydländsk vinterkryssning, kurrera ocb bett mig undersövar det ingen som steg upp ka möjligheterna tili en "g1ad ocb berättade om SAMS- tripp" nästa bösl. Tili det evearrangemanget i mars. Då re- nemanget återkommer jag. ser 200 samsare pii seminarium till TaIJinn.

Verksambetsledaren

Fårjaglov

LINDHOLM LINES BUSSRESOR Sound of Muslc I Stockholm

Nu har Ni eli enastående tiIlIälie all upp· leva Peking verkligen lörmånligl. Oenna resa inkluderar direktllyg Helsingtors· Peking·Helsinglors, transler i Peking, in· kvartering på Iyxklass hotell GREAT WALL SHERATON. riklig Irukost på hotellet dagligen samt tlygplatsskall och anskaflning ay gruPPYisum. Allt della lör ENDAST 4.990 mk.

Om Ni istället lör denna själyständigt tun· gerande resa viii bekanta Er med Kinas kultur och historiska sevärdheter, erbju' der vi ett tullständigt utllyklsprogram i Peking, som dagligen också inkluderar tva läckra kinesiska måltider. Reseled· nlng på svenska. Priset lör detta omtat· tande utllyktsprogram är 1.970 mk, och ändå är arrangemanget så tullständigt, att inte en enda mark behövs tör tilläggs· utgifter. Söndagen den 21.1. har Ni kine· sisk gudstjänst.

Ni är välkomna med Er tamilj oeh Era vännerl Av erfarenhet vei vi att dessa

resor inte räeker tili åt alla. Därtör är det säkrast att besluta sig i tidl Vänligen kontakla CL YMPIA. Ring gratis 9800·2900 oeh be om reseprogrammet.

Efter kontorstid och på veekoslut tele· fonsvarare.

OLYMPIA FLYCRESEBYU AB Georgsgatan 9, 00120 HELStNGFORS Tel. (90) 644 033. Närllnje 9800·2900.

~IX

1)11·222 812

De har betytt mycket för Seniordansledarna i Finland: från vänster nya hedersmedlemmen Eija Francke, föreningens ordförande Margareta Grigorkoff och Hellen Tallqvist, hedersmedlem också hon.

Här är man mitt uppe i Can-Can.

Dansstuga och lO-års jubileum för Seniordansledama i Finland Det nordiska samarbetet gläVeckoslutet 28-29 oktoder oss särskill. 1 augusti 1994 ber slog Seniordansledarna hölls en nordisk seniordanslei Finland två Ougor i en darträff pä ÅJand med 62 delsmäll ocb 6rade lO-årsjubitagare. Vär föreDing stod för leum som fOrening och pasarrangemangen. 1997 ska vi sade dessutom på att arträffas i Danmark. rangera den årligen åter- Gun Lindberg frä.n Sverikommande "Dansstugan". ge, väJbek30t gymnastikledaK1. 9-1S pä lördag hölls re i Korpen och Sveriges TV"stugan" med 71 seniordansgympaprogram, har deltagit i ledare fräo hela landet i Kamvära " Dansstugor" sedan pens servicecentraJs festsaJ i 1987 och deltar ocksä i är tilIHelsingfors. Pä kursen lärdes sammans med sin man Olle.

13 nya seniordanser uI. DanDe firar ikväll guJdbröllop här sema bade vi valt bland dem i vär krets. vi dansade i HolJand i maj pä Guldbröllopsparet fick den intemationelJa seniormotta en blomsterkrans och dansledarträffen. Bland dessa man hurrade för dem.

Grigor13 var tre inhemska danser Här övas en norsk seniordans, Feiar fra Hord~[and, i årets dansstuga. koff uttryckte ocksä sin g1ädje som blev synnerligen väJ mottagna i Holland och tvä andra fick livliga appläder. bos Berit Erkkilä vintem 1985 över att ocksä lnga-Lili Ekentili Solvalla, denna gäog tilJdanser, en frän Sverige och en beslöt man bilda en senior- dahl fräo Sverige kunnat delta Efter middagen fick vi Iyss- sarnmans med sina tvä systrar frän Tyskland. Värt dansvaJ na tili Gitta Nyberg som sjöng Anneliese Hirschfeld och Irdansledarförening. S mars i festen och dansstugan. uppskattades pä Stugan, dan- visor och ackompanjerade sig ma Vogel. Det var efter denna hölls konstituerande möte där Dessutom har vi lyckats fä ett sema var rätt lätta och musi- sjäJv pä gitarr.

Margareta Grigorkoff utsägs folfaste i USA - Sondra Sperkurs som de första seniorken trevlig och "g1ad". tili ordförande och Eija Franc- ber deltar för 30dra äret i följd Fesnalet hölls av Margare- dansgruppema började sin i dansstug30 och har fätt sin Vi kursledare var impone- ta Grigorkoff . Hon betonade verksarnhel. 1 juli 1983 ledde ke tili viceordförande. rade över hur snabbt deltagar- hur viktigt en forenings första Kate Björkman, ombedd av - Föreningens verksamhet dansledarutbildDing här hos na lärde sig dansema och hur deceDnium är. Det är dil rikt- Eija Francke, en grundkurs pä har under de gäogoa 10 ären oss i Finland.

- Genom vära intematiobra de dansade. Det var en linjema för den framtida verk- Solvalla som följdes av en utvecklats och förgrenat sig glädje att leda kursen. sarnheten skapas. Hon fortsat- fortsättningskurs ledd av An- pä ett nästan ofattbart sätt, Della kontakter har vi kunnat utöka värt utbud av danser Pii söndagen fortsatte vi ar- te med an berätta hur dansen neliese Hirschfeld samma frarnhöll Grigorkoff. beta fräo klo 10-lS. Vi hade kom tili Finland. Det var 1979 vecka.

- Vi är bl.a. medlemmar i enorml. Vid dethär laget närteoritimme och repeterade de dä llse Tutt, seniordansens FSG och tyska förbuudet mar de sig 300. Vi har redan nya dansema. Stäroningen var grundare och upphovskvinna, Daosen fick "BlI.Qdesverband Senioren- närmare 20 inhemska danser pä topp! pä inbjudan av Margareta Gri- vind i segleu tanz e.v."Vi har ett gott sam- och de flesta är gjorda av Lu!Lördagkväll firades för- gorkoff, som i sin tur kontak- Seniordansen fick vind i arbete med Svenska Pensio- lu Palmgren. Men de tvä forseningens 1O-ärsjubileum med tat Svenska Pensionärsför- seglen fräo första stund, fram- närsförbundet, Solvalla ta - "Ettans jenka" och "Helen festrniddag pä Officerska- buudet och Solvalla Idrottsin- höll festtalaren. lntresset öka- Idrottsinstitut, Kampens ser- lens vals" - har Hellen Tallsino pä Skatudden i Helsing- stitut, höll den första grund- de hastigt. AlIt f1era senior- vicecentral. Kuortane Idrotts- qvist gjort.

Grigorkoff fortsatte att befors. Brinnande marschaller kursen pä Solvalla. Eija dansgrupper kom tili. institut m.f1. Utöver ledarutEfter det Grigorkoff och bildningen hiller vi "sitt- rätta om verksamheten under pä trappan välkomnade de 64 Francke var den som genast de gäogna ären och berörde festdeltagama. Ordföranden insilg seniordansens möjlig- Björkman deltagit i en fort- dans-kurser", ledarträffar unMargareta Grigorkoff häJ- heter och vikt feir den äldran- sättningskurs 1 i Tyskland der vinterhaJväret, seniordan- ocksä det goda samarbetet över sprllkgränsen. sade välkommen. 'Robert de människan. En ny utrnärkt vilren 1984 och kommit hem sens dag vartannat är för alla Berglund, abiturient frän motionsform! Hon fortsatte med nya IIaoser som de för- ledare och dansare.

Vid jubileumsfesten kaIJa"Löokan" spelade verk av Si- att introducera seniordans I medlade vidare pä den första Vartannat är samJas senior- des Eija Francke tili förbelius, Chopin och Mozart pä genom att hälla kurser i Vasa, "Seniordansstugan" hösten dansledare fräo hela Europa eDingens trejde hedersmedf1ygel. Han imponerade med pä Kimitoön och iEsbo.

1984 började man tänka pii att tili intemationella dansträffar. lem. Kate Björkman tiUdelasitt skickliga frarnförande och 1982 kom nse Tutt pä nyn organisera sig. Pä en bjudning Vi har deltagit sedan 1987. des del försla stipendiet ur FORTSÄTTNING

••••••••• från sido 1 Vi mäste kunna mera. Rollen som intresseorganisation blir allt betydelsefullare.

Förbundsdirektör Frisk menade att det är oerhört viktigt

att vi har kontakt inom Norden.

- Vi borde förena Norden som en enhet i det europeiska maktspelet. Dä skulle vi ha bättre förutsättningar att klara oss.

seniordans "Cao-Can" under ledning av Göta Gustafsson ..

Under "ordet frittn framfördes en läog rad gratulatioDer. Finlands Svenska Gymnastikförbund gratulerade genom Birgitta Rautelin, seniordansklubben vid Arbetets Väoner genom Mary Kekola, Svenska seniordansledarförbuudet i Sverige genom loga-Lili Ekendahl och Kuntokallio genom Elina Karvinen.

Eija Francke gratulerade med att överlämna en videfilm frän Ilse Tutts kurs pä Solvalla 1982. Danmarks seniordansledarförbund hade säot telegram, likasil Norges seniordansförbund och mäoga dansväoner. nse Kassner gratulerade fräo Tyskland och hade sänt över tre CD-skivor.

Samvaron avslutades med dansuppvisDingar. Vi fick se dansen "as time goes by" med Gunvor Nyström som ledare, "Mexican shuffle" med Mona Forsström som ledare och "Vai se lente" med Kate Björkman som ledare. Ännu hann man hedra Hellen Tallqvist genom att dansa hennes danser "Ettans jenka" oh " HelJens vals". Vi avslutade med "Wechsel-Ländler", en av Hellens favoritdanser och dä kunde inte Hellen läta bli att sjäJv komma upp pii dansgolvet!

Kate Björkman

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK?

•••••

Endast. ..

Margareta Grigorkoffs stipendiefond for sitt arbete för feireDingen under de 10 är som gä.tt.

Margareta Grigorkoff tilldelades föreDingsmärket i guJd, det första som utdelats.

Efter den officiella delen av prograrnmet foljde en dansk

Smärtlindring utan mediciner med intraljudapparaten

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

~

}.~~\ GOD MAT CRI/p ~~t,~ 1 TRIVSAM OCH 'PER! RYMLlG MILJÖ. VÄLKOMNAl

MYllYLAMPI RUTAUAAHTS 03100 Nummela t. 912-335 177, (eler.. 912-335087

bitlel. 949 446 374

NOVAFON läkare rekommenderar tNTRALJUD med NOVAFON - en snabb och effektiv smärttindring. Du behandlar Dig sjätv dagtigen.

Begär gratis per tel. NOVAFON-info.

~ I~J'I~·foO~,l KY -.J.

~

-J''\.

1)J KB

Centralgatan 56 10300KARISte1.911.231636

18

Hågkomster från "gamla goda tiden" Minnen från Petsmo såg och från sjölivet på bolagets bogserbåtar på 20-30-talet.

\ \

- 1

Pä Johannes Häkans tid var sägverksamheten livlig äret om. Pä sjön var det ocksä liv och rörelse med bogseringsarbeten bäde natt och dag. Pappersved och props bogserades tili lastbätar som ofta gick tili utlandet. Stockarna bogserades tili Petsmo säg. Mycket folk fick arbete som besättningsmän pä Häkans mänga bätar. Bätarna hette bl.a. Sailor, Hurtig, Hellnäs, Vilhelm och Kraft. Mänga skeppare var anställda. Som exempel kan nämnas Gubben Kesti, Laip-Juss (som var snäll), Lindmans Oskar, Kempis Karl och Möuts Oskar. Möuts Oskar var en av dem som var med om bärgningen av lastbäten Diamantis som havererat vid Norrskär. Det var ingen bra affar för bärgaren. Sägen gick sedan ocksä i konkurs. Wiik & Höglund köpte sägen och fortsatte rörelsen.

Flere bätar säldes och nya köptes i stäIJet. lilly var ett nyförvärv som min far körde upp frllo Viborg. Han var skeppare en tid och jag hann ocksä vara där som däckskarl.

AIfons Häkans bärgade en spritskuta som blev ombyggd i Petsmo och fick namnet Pingvin. Den blev en bra bogserbät. Min far och jag var pä den en tid som besättning.

Jag vili berätta om en episod som hände i Ledosund vid Grytskär. Vi bogserade en grimma genom sundet, men vi hade sä stark motström sä Pingvin kom pä grunt vatten.

Far försökte staka loss med den pllföljd att han föll i sjön och följde med propeller-

Pensionerade nuilaren, 7S-driga Bern h a rd M öu t s i Petsmo, Korsholm, jobbade pd 1920--30 talen eli tiotai år på bogserbåtar som assisterade Jartyg, som /astade pappersved och props för export. Bdtama ögdes av Johonnes Håkans, Jar tili AIJonsHåkans, legenooriskJartygsbörgare och sedermera redare för eli stort antal bogserMtar. (Sonsonen SteJan är i dag cheJ för företaget och äger förutom eli stort antal bdJar även Jotbol/slagetlnter) Bernhard Möuls Jar var skeppare på en av Håkans bå/Dr och kam sdlunda att /iira kiinna den svenskösterbott· niska kusten och skärgården från Munsala i no" tili Merikorvia; söder.

strömmen. Maskinisten märkte olyckan och stannade bäda motorerna. Den tiden kördes motorerna med trägas. Locket pä byttan öppnades och röken väIJde ut. Vi i julien var ju längst bak i grimman, vi säg röken och trodde att bäten brann. Med väldig fart rodde vi tili bäten. Ni kommer för sent, plänboken har redan sjunkit, sa far. Vatmet blev sä grumligt sä vi hittade ingen plänbok. Vi kokade kaffe och Iät vatmet ldarna. Dä vi säg litet av botten försökte vi igen.

Inte! Vi tänkte ge upp, men sä ropade Georg Fransholm: Jag ser den! Min far tog " Ijustron", stötte tili flere glloger, sen rick han den med häl igenom.

- Tammefan, det var bästa gllogen jag Ijustrat, sa han.

Han hade sä mycket pengar

i den sä han tapetserade kajutan med de väta sedlama. Vi drack värt kaffe och dä vi kom upp pä däck hade strömmen vänt och vi kom genom sundet hur lätt som helst.

000 Man fick nog vara med om ett och annat.

En gång var jag som liten grabb med om en bogsering med Hurtig. Vi bogserade en fullriggare som hette PASSAT ut tili Rönnskär. Vilken syn var det inte då de hissade sina segel! Det var så grov sjö sä lotsen vägade in te hoppa över tili skutan för att ldara pappren. Far vägade göra det!

Det g)ömmer jag aldrig.

En annan gång var vi med om en svllr storrn mellan Töjby och Kaskö. Vi var rädda att en virkesgrimma skulle släs sönder i Kaskö hamn sä vi måste fara dit. Pingvin ldarade den grova sjön men skorstensröret gick av och vatten forsade in i kajutan som blev halv med vatten, kokkärl, talrikar m.m. skvalpade omkring i vatmet. Vattentuonan spolades bort. En tross mäste jag bärga innan den fasmat i vllr propeller. Maskioerna tog luft dä bäten rulIade. Dom mäste vi parera. Tili eländet mäste vi fylla ved i gasbyttan för gasens skull. Fram kom vi tili Kaskö. Där kom en lastbät in i hamnen för att söka lä. En tullbät mäste vändUllIl. Alla vllra bättre Idäder var genomblöta. Ja det kunde ha slulat illa den gllogen.

Pä Johannes Häkans tid var

Mickel Norrgärd arbetsledare Jakobstad. Arbetet vid sägen 000 pä Hurtig dä de drog loss en tog slut, likasä arbetet pä sjön. skuta vid Tavelgrynnan v. om En tid hann jag ocksä vara Minknäringen som startaKöldot. däckskarl pä Petsmo 2 med des i byn av Emil Höglund Det var annars att arbeta sä Oskar Fransholm som skep- gav mänga arbete. Mlloga var gott som natt och dag. Ved pare. En sommar var jag med ocksä i arbete pä hönseriet. lastades i prämar och lossades •Artur Thoren. Vi höll mest pä Hönsgllrden brann upp och i Vasa. Frän sägen i Petsmo med att samJa ihop virke. Ved byggdes inte upp igen. En bogserades sägat virke i prä- hann vi ocksä kasta uI och verkstad byggdes. Där tiIIvermar tili Vasa. Genom Höu- bogsera tili Vasa där det land- kades gasverk för bilar och sund var det svärt att komma Iyftes vid fiskstranden. bätar. Senare tiIIverkades olimed prämama pä släp. Pä Kestis Oskar var mänga llr ka maskioer for minknäringbogserbäten Kraft var jag som skeppare pä lilly. Pä Pingvin en. Verkstaden flyttades sä däckskarl en sommar. Eero och Petsmo 6 var Eero Kesti smäningom tili Vasa. Den Kesti var skeppare. Vi var i skeppare. Det var som sagt ett stora minkfarmen jämnades Kristinestad hela sommaren. härt men samtidigt ett intres- med marken och folk fick söVi bogserade virke tili Kris- sant liv. Inga övertidsersätt- ka arbete i Vasa eiler fara tili tinestad ända frllo Sastmola. ningar betalades ut pä den ti- Sverige.

Mänga lastbätar passade vi den! Tungt var det ocksä för Själv började jag arbeta ät upp där. En gäng när vi assi- dem som kastade ut virket i Wiik & Häg)und i Vasa som sterade en lastbät ut frän ham- sjän. Arbetet utfordes både av fastighetsmälare. Där var jag Den var vi nära att bli omkull- kvinnor och män. Vid sågen i ända tills jag blev pensionedragna av ängaren. 1 sista Petsmo var det mest kvinnor rad. En tid efter min pensionestuod släppte jag vajem. Se- som lastade prllmama med sä- ring säldes huset som varit njll"e kom vi upp tili Vasa och gat virke. Ett tuogt arbete! @n huvudsakliga arbetsplats passade upp i hamnen. Pä Pu- Smäpojkarna stämplade det i ca 30 är. dimofjärden passade vi upp virke som lastades. Ja, det var Ja. livet gllr vidare trots de flere bätar likasä i Heplot många mäDniskor som fick däliga tider som nu räder. Hur sund och utanför Malax, SilI- sitt levebröd från sägrörelsen. det blir fllr den se som lever grund. Det behövdes lugnt Senare började lastbilar längst. och bra väder dä grimmoma finnas som övertog mycket av Detta var nägra hägkomster skulle bogseras. Farten var transporten av stock och sägat frllo den sä kallade gamJa goendast 1-2 knop med stora virke. Massaveden började da tiden!

Bernbard Möuts lass. transporteras landvägen tili

Studierörbundet firade med kulturevenemang f

•

Det bar gått 75 år sedan Svenska roreläsningsbyrån - roregångare tili Svenska studiefOrbundet rf inledde sin verksambet fOr att stöda det finlandssvenska bildningsarbetet. 1 dag bar Studierörbundet 36 medlemsorganisationer ocb de blir fler bela tiden.

För att synliggöra det rika utbudet av verksamhet arrangerade SSF ett finlandssvenskt kulturevenemang med säng, musik och rytmik pä Svenska Teatern den 1 oktober. Responsen pä förfrägan om medverkan blev stOr! och glädjande många ville vara med och uppträda pä en etablerad scen. Det blev en föreställning som presenterade mängden och bredden av olika slags aktiviteter med regional spridning hela svenskfinland.

Barngrupperna tog den mängfaldiga publiken med storrn. Hjärtnypande var de smä gymnasterna frllo Esbo

som tiIIsammans med sina föräldrar gick pä fiskefard under ledning av Else Manelius.

Vindängens skola fraroförde " Den levande skogen" - en musikaI med miljötema. De-

ras ledare Siv Hartikainen och Maria Portin hade Iyckats fä barnen sä engagerade att deras väIJjudande budskap gick direkt hem hos åhörama. Flera i publiken skulle gäma ha

sett litet mera av de duktiga flickorna från J akobstads kvinnliga gymnaster som hade tränat in sitt TRUPP tävlingsprogram med Pia Nyman. Tomasdansarna med

Tomasdansarna uppträdde med seniordans och Iät publiken pröv apå sittdans.

Kate Björkman i spetsen aktiverade publiken med sittdans.

Musik gick som en röd tråd genom hela förestälJningen som började med Pargas amatörorkester dirigerad av Johnny Kronqvist och fortsatte med sllog av Kungsvägens kör som leds av Gunilla Josefsson. Mera sllog blev det när Kronoby dubbelkvartett uppträdde och ledaren Kent Granbacka sjöng solo separat, liksom Marika Krook och Sären lillkung. Susan Haraldson och gruppen Reflections stod för en dramapantomim Ute pä gröna ängar. Med uppläsning medverkade Kjell Ewalds. Tili sist gay TaDaM-gruppen frän Brages musikskola smakprov ur sin musikal Blyton Rock. Vid piano! satt Mika Westerlund.

Uppskattade programvärdar var Margaretha Wildtgrube från Folkhälsan och Sixten Lundberg som representerade scouterna. Scouter frllo östra Finlands Scoutdi-

strikt fungerade som vaktmästare. Bakom kulisserna arbetade kultur- och revymakaren Carl-Petter Teckenberg frän Sibbo. Han medverkade aktivt i idegruppen tiIIsammans med Bodil Mickels och Bengt Lassus frllo medJemsorganisationerna samt Sigvard Baijars, Christoffer Grönholm och Christina Lång frän det jubilerande srudieförbundet.

De medverkande representerade sllog- och musikförbundet, manssängarförbundet, skogscentralen skogskultur, församlingsförbundet, gymnastikförbundet, seniordansledama, Svenska folkskolans vänner, Andreasl..}'rkan, Brages musikskola och Finlands svenska scouter.

Kulturevenemanget Svängigt med SSF - pä Svenska Teatern visade att det sjuder av liv i srudieförbundet och dess medlemsorganisationer och att de bäde kan och Cbristina Lång vili.

19

Blomsterfondens bygge röljer tidtabellen Blomsterfonden sanerar eU av sina hus, Bergahemmet i KoUby. Planeringen av ombyggnaden av det 1952 byggda huset, som beståu av över femtio lägenheter, vidtog för flere år sedan och själva byggarbetena påbörjades den 1 augusti i år. Byggnadens rappade fasad är reparerad och målningen nära på slutförd och de nya balkongerna är installerade. De fem grupphemmen kommer, då saneringen i mars nästa år är slutförd, aU inrymma 36 bostäder. Bergahemmet kommer sålunda aU hjälpa tili aU betydligt minska trycket på behovet av vårdresurse-

rade boendeplatser för sveuska pensionärer i Helsingfors.

Beslutet att bygga om Bergahemmet till en enhet med f1ere gruphem för pensionärer med starkt vllrdbebov är inte en tillfallighet. Flere undersökningar och politiska planer och beslut stöder iden om att pensionärshemmens invänare i framtiden, och faktiskt redan nu, är vid hög ålder och med ett stort och ökande vårdbehov. Eftersom trenden i samhället är all öka hemvården för pensionärer och samtidigt minska vårdplatserna på sjukhusen blir pensionärshemmens roU rätt klar.

Bergahemmet består av totalt fem grupphem av vilka tvll är för dementa personer.

Bostäderna är i tre våningar.

Varje våning har ett väl tiUtaget servicerum med nÖdig maskinpark och utruslning för tvätt och rengöring, stugkök, matsal, balkong och säUskapsrum. De viktigaste måltiderna tillverkas i Blomsterfondens centralkök och hämtas tiU grupphemmen.

Varje bostad är försedd med dusch och toalett. Bastu finns i andra och fjärde våningen.

Blomsterfonden vars första hem far ä1dre personer stod fardigt 1936 har ju en 11Ing tradition och erfareohet av vård av ä1dre personer. Jour

uppgift alt skriva "Hur vi tänker oss framtiden". Jag skrev dll att jag skuUe bli stickerska.

Jag tyckte antagligen all det skulle vara ett bra levebröd.

Och sll skuUe jag bo i en röd liten stuga vid en bäck. På den tiden, i min barndom, var mitt närmaste vattendrag en bäck, så det var inte att drömma om något större. Åren gick, jag gick ut yrkesskolan och fick tjänst. NlIgon gäng under mina ung-

domsår drömde jag all jag stod på en hög bro, med ett djupt vattendrag under, en större å. Den drömmen har fastnat i mitt minne k1art och tydligt. Sedan under mina tjänsteår, så åkte jag nästan alla dar över Vanda bron över Vandaforsen. Jag har många gänger funderat på min dröm.

Var den en förhandsspådom om mitt kommande liv?

Sedan efter några år i Vanda, f1yttade jag till Kuggom

15

N 0 A t< 5- A R. K! S )(. &! $. L E B R 0 ~G dygnet runt, utbildad personal ORfPolÄI< EI'! PR I 5\EKLU~J U och god trygghets- och annan "' M 0 ~ D ~ NYA ~ R N 0 \~ E 5 1A R A B övervakningsutrustning skall H IA R M E" R A \1 R E A \0 P P \ F- t L \ \:: B .B även i fortsättningen bädda ö R/R Y S A R E IK U F ~ A RA A B E för ett tryggt boende.

1 samband med infIyttning- R ~ A RIÄ ND R A R-F A RTlN ll\R UlN en tiU det nya Bergahemmet NI\"\M(A R.KAl)lPO ETlpA ,IT ES\Ro förverkligas även samarbetet 1 B~LO fl'IA L P R.OS~E: T~E C meUan Stiftelsen FridhäU och NOLLO~AL I A5IMORRARIAN(H Blomsterfonden. Enligt en G> RolA RA R AlrAN t M ISK"DD E" G överenskommelse som giorO!.Q.1 RIGERA i<.!ARRANGERAlU des i maj hyr FridhäU för de M ~ R A ~"Eh ~ A =f/~ A. MM tio pensionärer som nu bor i C ARI deras pensionärshem Gubb- f+ Y ENO I? E" K 0 L 0 ~.1T ö R 511\ R 0 M E D A M! \ DEE A N A hemmet bostäder i ett av H A R E Blomsterfondens hem Hem- ;.: R. A TfKv A R, ALle RA N ~ N N gården i Kottby. InfIyttning SE"K, I ON\BOlEA I"-LTP\ NGV I N sker i april nästa är. Gubb- TATU E ~A A D L ~ A 51N A R. A :Ilo hemmet-Iägenheten på SaviA L (A L L T I ~ DEL A 5lA G G 1A- R 1 A lagatan säljs.

R.ENATlI NT)(GIANSLA~N\ CK OR])NAD!OENIGAlO\l\RI NGAD

fR

e

N.6.1

Ml

Ur minnenas album Min första anhalt pll kunskapens väg var Rimal folkskola. Första dagen kommer jag inte ihllg, men faljande dag minns jag att jag satt pll trappan och väntade pll de andra eleverna. När jag suttit en stund pll trappan, kom de andra ut. 011 hade de ren varit pll timme, jag hade försenat mej. Sen gick det nllgot är.

Det var kanske pll fjärde klassen i folkskolan, som det dll kalJades, som vi en dag fick i

ARKKRY55ET,!L6sN,NG I .

- - , dl

och kom att bo bredvid en å, den är något större än min barndoms bäck. Men stugan var röd när jag f1yttade hil, några gäng~r har den bytt farg under årens lopp, vid ommålningar. Men så har jag nu ocksll bott här i över 50 år.

Stickerska blev jag då inte.

Det var kanske ett bra yrke i en liten skolflickas ögon. På den tiden fanns det väl inte så mycket att välja på.

En drömmerska

R\I<

Ts.

372 )öste GT-kryss 372 kryss-svar inkom i anledning av det kryss som ingick i senaste nummer av God Tid. Vid dragningen gynnades Gunvor Andersson, Söderby 50, 22610 l.emland, Birgit Eriksson, Sandåkersgatan 6, lok. 29, 21600 Pargas, Dagny Abbor, B1Iskvägen 4, 68500 Kronoby, Oskar Lundberg, Böle, 02400

Fråga närmare hos resebyrån eller direkt/

NGLI Abo 1:r 921-333 1331. Helsingfors 1:r 90-123577.

Kyrkslätt och Olav "Plon-" Åkerberg, TroUbergsvägen 6, 10650 Ekenäs.

Vinnarna kan se fram mot bokpris. De kommer med posten. Vi gratulerar och tackar alla för visat intresse.

1 dagens God Tid ingår ett nyt!, trevligt kryss. Det är bara att hugga i med det. Lycka till!

R=l '~1

~~N-

,

. ., r-:f--~

1

LITER-.,

:<t

ROYFI

,RO

Ilt·Z+r·~·II\r·-·-I·-~~ VIS5NAPE

..1

«

lt>

~

I

~1.

--+---t--- <l:

-

~~

~~

I!) _ _

~

:J '"

oct--

~u

iZ

~

:<1.

I

1

1:;

--

- - - ""VAR€: - -

... ,

I

I OTE~A

I

OIAUr1V;-.

L~~~~ ~ FRAf'1-

1

,

"'i ~~

'>-

::; -1

w't!

_ _ 0_

J L\\)EN"t/ •

-

MANGTAL\G~

+

-Vi FIN

2

-_ :~ I!) I!)

:l

..J

I--~

:~ PAltnKEL-

\..ÄRb -

-!l "_ ~ o

v -

t-

~0

TJOCKIS _ _

''Z

::1: - -

..-~.

~

01

~:..

!

~ --l: - -

~Ä\)E5~ SLAG

~

\

\L

..I[

1

NA"t'-f-

A

ANf,UD~

L.YCI<

I

i

<~

SÖl'1MA"1

~(;'E.l- - - -

K'<lA WEP - - -

---1--_-4----+---

a I >At'\t'lAl'I-

~~

OSIRlS-/

FöRA

ItHfA~- I--J

g

r

AST

I

VART-{

5T

i

PUSLIC;

MAI'IAD""'--I- . " " " " ,

IlIDRKlGh

-

--+-__I----i'-----t---I

~~+ t:~

I

----jf----;

..

FRATA IN - -

l

1

,...

0 \L

~

!

~

~

~

~A R.

VARA UPPRÄ'I1' - - - ! - - - I

DIK'T. S\~(D -

UI

!- ~-

,

-- ~ --+----1 ~=

__

2"

~~

I I

~R€NSA -=====~~~~==~~~~O~======~~==~ F '" r

eI.

~ ~::;( ~L

~

~

O~~_-I~ ';~€P8.~ __ PVAL.A - - J)IKTARIö ---j---+--1r--- ~~ UI 'Z

DETALh

~!c

1-

~-- \+~ c>'IV\Opp

a: <t

~

--~r ~ _

FJ1<.LA~ ~

I

$~ ot~ ~~ TILL.TA ~

,1

GoJA

~

~

Z<f -

SK1U!S OfP

, - - MONARKER

FOR- -'1 tlÖJER \

-1)

~

t; - - , , - -

--.,

1

~~IW5

m~~

FöP-

+OFA~LI<'Tl-~ /--

lÖRP>AR.~r+-TE6A)

GllbLosr!

HELlG

+P l

~ -~i

(\

(+16LARE --+---i ,

/'IAl

i~- """"

\---

z

uPP-

{}öTÄCKEri - - FöRSKAffAT--, ....- -

xl

n--

MAGOTti--

'C

FlSKE-

.ij. -l!e~SKAP

UI

M I

I,~ \

t

~

ONDA~Z

::l

~~RESTfRi ~-r- ~ I FETISCH"" I ~ I:~ 1( l o ~~AT~:""I ~ --_~ ~- EKVlllBRlsr - IlÄ(5)(/:\RE - - tr

g;+ 1'°" I

---+----f---,

7AJ -ti

(

LEG}lL~

1--i'1G.,SOIU

--+----I-- tr ~..,

Lt:JSA~NS

-j

~

,.

C;'V'I~~-f

' ~A~~:

f'7TA

~

r_

______________

ADRES.s

---~

_______

-~--_._-------

,R

L ~~ :::~-?7""'Lösningama tili krysset i detta nummer bör vara redakJionen tillhanda seTUlSt den 26januari, Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ. Minns att märka kuvertet med "Kryss 7",