God Tid 2/1996 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Vanda firade med skottårsbal! Sid 5

Nr2

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

K1art stöd ute på fåltet för bantad förbundsstyrelse Det finns et! klart stöd ute på fältet för SAMS' förslag alt minska antalet medlemmar i förbundsstyrelsen. SAMS har ju föreslagit en minskning och ärendet kommer upp vid höstmötel. SAMS motiverar sit! förslag med att en mindre styrelse skulle kunna sammanträda oftare och arbeta effektivare. Kostnaderna för förbundet skulle heller inte öka.

Avsikten är att SAMS motion ska behimdlas när förbundsstyrelsen sammanträder pii Solvalla den 8 maj. Därförinnan bereds ärendet av arbetsutskottet. De God Tid taiat med stöder samtliga tanken pii en nedbantning av antalet styrelsemedlemmar. Alla är dock inte beredda att säga hur stor denna nedbantning ska vara. - Jag understöder SAMS förslag, säger Marita Granholm frän Norra Kyrkslätts Pensionärsfören.ing. Hon är ocksä medlem av förbundsstyrelsen. - Ocksä inom Överens

Helge Finell: - Regionala a.spekter måste naturligtvis beakta.s.

har man diskuterat samma frilga. Vi har ett ny tt möte nu den 18 mars och där kommer väl frägan upp pii nytt. Men faktum är att Överens tänkt motionera i precis samma ärende. Det var bara det att SAMS hann före. En sä stor styrelse som den nuvarande är tungrodd. Däremot blir AU nästan överbelastat. Det är inte roligt för de styrelsemedlemmar som inte tilIhör AU att arbeta eftersom ju allting kommer som fardiga förslag från AU. Det är roligare att arbeta om man känner att man kan päverka

höstmötet 1994 tili höstmötet ifjol tappade Svenska Pensionärsrörbundet 323 medlemmar. Ändå hade rörbundet vid tidpunkten rör höstmötet ifjol 14.556 medlemmar. ODen största enskilda röreningen är Esbo svenska pensionä~ rer med 831 medlemmar. Närpes Pensionärsrörening kommer på andra plats med 771 medlemmar och Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening kommer på tredje plats med 462 medlemmar.

GT har jämfört det medlemsantal som Iilg till grund för bestämmandet av antalet delegater vid höstmötet 1994 med det medlemsantai som läg som grund för antalet delegater vid höstmötet ifjol. Föreningarna är exakt desamma. 28 föreningar kunde öka sitt medlemsantal under denhär tiden. För 45 fören.ingar minskade medlemsantalet. 3 fören.ingar uppvisar ett oförändrat antal medlemmar. 1 Helsingfors kan Eira Pensionärer uppvisa en ökn.ing pä 4 medlemmar. Pensionärer i Östra Helsingfors har ökat med 2. Alla övriga har minskat, Arkadia Pensionärer med hela 42 och Munksnejdens Pensionärer med 31. 1 östra Nyland är Lovisa-

Onödigt många

AIli Genberg, ordförande for det Österbottn.iska distriktet, säger att man ännu inte diskuterat SAMS förslag i distriktsorganen. Forls. på sista sida n

mera.

Guy-Ole Asplund: - Stora styrelser är i regel ineffektiva.

Esbo, Närpes, Borgåbygden våra största medlemsföreningar o Från.

Granbolm är beredd att halvera styrelsen. Det betyder att de nuvarande regionerna i stället for tvil ordinarie medlemmar och tvä suppleanter skulJe fä en ordinarie medlem och en suppleant. - J ag hoppas förslaget går igenom pä höstmötet, säger Marita Granbolm.

nejdens Svenska Pensionärer den enda förening som kan uppvisa en ökn.ing och den ökningen stannar vid 3. Den största minskn.ingen här - 14 - uppvisar Lovisa svenska församJings pensionärer. 1 Mellersta Nyland uppvisar Norra Kyrkslätts Pensionärsfören.ing en ökn.ing pä hela 19. De övriga är pä minussidan. Vanda svenska pensionärer har en minskning pä 20. 1 västra Nyland uppvisar pigga Tenala Pensionärer en ökning pä 17. Pä plussidan kommer ocksä Pensionärsfören.ingen Fagervik rJ., Karis Pensionärer, Pojo PeDsionärer och Österby Pensionärer. 1 Åboland kan Bjömeborgs Svenska PensionärsForts. pA sido 14

Aili Genberg: - Tre representanter är en minimum för Österbonen.

12 mars 1996

45 svar

Ocksä det österboUn.iska distriktet har lagt sitt vårmöte till samma plats, men börjar det mötet litet tidigare. - Distriktet starlar sitt vårmöte pä Hotell Silveria redan kl. 11, berättar Thomasfolk. Kl. 12.30 vidtar förbundets vårmöte och kl. 13.30 är det dags för festlunchen. Vinterdagens program är sedan insatt tili kl. 15-17.

Gunnar

FPA-kupong 1 årets första nummer av

FPA-bladet ingick ett stort uppslaget reportage om Svenska Pensionärsförbundet. Förbundet och dess olika aktiviteter presenterades rätt ingäende. Reportaget kompletterades med en anmälningskupong där pensionärer som ännu inte är medlemmar kunde anmäla om sin önskan att bli medlemmar i nägon av våra 76 medlemsföreningar. Fram till torsdagen den 7 mars hade 45 dylika anmälningskuponger inkommit till förbundets kansli. - Vi kontaktar alla som lärnnat in en kupong och berättar vem de kan kontakta i den fören.ing som geografiskt är dem närmast, berättar verksamhetsledare Jerker Nyberg. Dessutom kontaktar vi den berörda föreningen och berättar om att den och den personen önskar bli medlem i föreningen . Pä dethär sättet hoppas vi att det yppade intresset faktsikt ska resultera i att vi ocksil får nya medlemmar. - Tili distriktskansliet i Vasa har vi ocksä filtt4--5 päringn.ingar i anledning av reportaget i FPA-bladet, berättar ombudsman Per Thomasfolk. Det är männ.iskor som velat höra mera om våra olika aktiviteter, men vi har ocksä sädana som direkt meddelat att de viii komma med som medlemmar.

Over 200 väntas tili årets vinterdag - Min rörhoppning är att vi ska bli över 200. Det säger österbottniska ombudsmannen Per ThoTTUlSfolk inrör rörbundets vinterdag i Vasa den 27 mars. Förbundet håller samtidigt sitt vårmöte på samma plats i Vasa.

Årgång 24

- Dessutom kommer ju lokala VIPS veckoträff att utgöras av vinterdagens program, sä vi har pä aIIt sätt försökt göra samlingen i Vasa till en litet större samling, betonar Thomasfolk. - Och sä har vi ju Korsholms pensionärshemsfören.ing med i frägesportfinalen och jag hoppas det ska göra att endel korsholmare möter upp för att heja fram värt lag. De övriga fiDaIIagen är ju Ekenäs och Tammerfors. För de som kommer med täg söderifrån har Per ordnat med en buss som möter pii järnvägsstationen kl. 11.30 och för deltagarna tili Hotell Silveria, som förresten ligger rätt nära Handelsläroverket. Bussen för ocl<sä deltagarna tilIbaka till järnvägsstationen efter mötets och vinterdagens slut.

Nyberg är socialsekreterare iIngil och därmed ocksä väl insatt i kommunens äldreomsorg. Hans filosofi går ut pä att äIdringarna ska få den vård de önskar där de viIJ. Dethär betyder i princip att ocksä de som bor ute i skärgården ska komma i iltnjutande av den värd de önskar. Sid8

•

Yvonne

Huhtala är föreståndare för det nya servicehuset i Karis. Servicehuset betyder mycket for äldreo,ms()fg"n Karis. Hit kan komma för att äta, for bada bastu och for ledd sysselsäUn.ing. Och sä inrymmer servicehuset bostäder för 20 äIdringar eiler handikappade. Sid9

Gärda

Westerlund ser i dagens God Tid ut frän sitt torparfönster och betraktar 1900-talet. Kåseriet är skrivet pä äkta västnyllän<lsla' l och ger en inblick i hur det ocksä varit i vårt samhälle under detta århundrade. Sid 15

Med sikte mot det bättre

·,

"Ocb den Ijusnande framtid är vär!" Dessa studentsängens ord skulle man ba lust att utropa om man inte som mängårig pensionär bade det mesta av framtiden bakom sig sedan man tagit del av betänkandet rörande äldreomsorgen fram tili är 2ool. Betänkandet har utarbetats av Finlands kommission för äldrepolitiska milJ och strategier och överlärnnades tili sacia!minister Terttu Huttu-Juntunen den 16 februari. Kommissionen hade en bred sammansättning med representanter för olika statliga myndigbeter, institutioner QCb organisationer med äldreomsarg som verksamhetsamräde. Detta äterspeglas även i slutresultatel, som är mängsidigt, logiskt och bra. Det sam är överraskande är den positiva grundsyn kornmissionen anlägger när det gäller utvecklandet av äldreomsorgen. I stället för botbilder betonas möjligbetema säväl ur sambällets sam individens synvinkel. En modem äldreuppfattning betonar individens liitt tiIl egetliv samt fullvärdigt deltagande i utformningen av sina levnadsförbällanden. Den framtida äldreomsorgen beaktar de ilJdrandes behov, men utnyttjar även de resurser de har. Grundtanken i betänkandet är principen om bemmaboende. Enligt kornmissionen bor är 2001 90% av 75-äringama hemma i vanliga bostäder. Detta faktum innebär större krav pä boendets kvalitet och bekvämligheter, bl.a. med bänsyn tili handikapp, ändamilJsenlig sarnbällsplanering ocb tilIgängliga servicefunktioner. För att inte tala om tilIräcklig hemvärd ocb anhörigvärd. När det gäller eventuellt ökade kostnader utgär kommissionen från antagandet att den nationella ekonomin inte blir föremilJ för regression, att arbetslösbeten minskar ocb att pensionema bibebälls pä ätminstone nuvarande nivä. En god äldrepolitik är emellertid en god investering. Rätt genomförd kan den spara in avsevärda kostnader. Även om man kan utgä från att nya småföretag under nästa ärbundrade kan erbjuda de äldre förbättrade tjänster, utgär kommissionen från all äldreomsorgen som en central del av socialpolitiken ombänderbas av den offentliga sektom.

JERKERS RUTA

Åter eli är kan fogas tili historiens bok. Traditionellt bar vi arrangerat pensionärssamlingar ocb mänga resor. Tvä nybeter för äret var "Na· turkursen" i Ekenäs ocb motionsveckan i september. Med Viking Nyström som ciceron i naturens underbara värld vidgades deltagamas kunskaper om fauna ocb växtliv. I samarbete med Konditionsfrärnjandet bade vi motionspromenader pä 8 olika orter i Svenskfinland. Resultatet var över förväntan. .Mänga föreningar arrangerade egna tillfillen ocb totala antalet redovisade prestationer närmade sig tusenstrecken. De traditionella motionsdagama pä Norrvalla ocb Solvalla rulIar av egen tyngd, Sommardagen i Närpes samlade etl tusental entusiaster. Nyllan av att sammanslä värmötet med vinterdagen och

I betänkandet ingär eli detaljerat ätgärdsprogram med fastställda ansvarsomräden för myndigheter och organisationer. Huvudansvaret när det gäller utformningen av den framtida äldreomsargen ligger bos kommunema, men även statsmakten, institutionema ocb organisationema har en betydande del av ansvareL För att garantera en kontinuerlig uppföljning av äldreomsorgens utveckling utgär kommissionen frän atl riksdagen vart fjärde är fu en äldrepolitisk redogörelse av regeringen. En viktig omständighet är eli utnyttjande av de äldres resurser samt all de ges möjligbet all själva medverka tili atl utveckla sina levnadsvil1kor. Della förutsäller all det skapas reella päverkrtingsmöjligbeter för pensionärema genom deras organisationer enligt nordisk modell. Kommissionen tar sam exempel Norge där man sedan 1979 haft eli stadgat förhandlingssystem mellan pensionärsorganisationen ocb statsmakten. !nom parentes kommer eli päverkrtingssystem all utgöra en utrnaning för pensionärsfö rbunden - även väri. Det gäller all skapa tilIräckliga resurser för att kunna svara mot utrnaningen. Tili sin utformning bar betänkandet som sagt en mycket bred uppläggning. Tili vissa delar är betänkandet visionärt ocb kanhända i nägons tycke överoptimistiskt. I offentligbeten bar det framförls kritik mot betänkandet sam verkligbetsfrärnmande utgäende frän dagens situation. Kommissionen beskylls bl.a. för all bygga luftslotl. Ali säsom kritikema bänvisa tili de arbetslösa ocb deras problem som om pensionärema skulle vara skyldiga tili dessa är eli utslag av de negativa tendensema i dagens sambälle alt ställa olika sambällsgrupper i motsatsförbällande tiIl varandra. I järnförelse med väri västra grannland saknar vi en milJmedveten framätsyftande diskussion när det gäller sociala problem inkluderat äldreomsorgen. Man fu boppas atl strategikommissionens betänkande räder bot pä denna brist.

Ragnar Hansson

Shakespeare på Svenska Teatern

Det blir William Sbakespeare för bela slanten pä Svenska Teatern denna vk Lördagen den 23 mars är det kulturdagen med böstmötet premiär för "Lika för lika" . kan diskuteras. Antalsmässigt Pjäsen visas pä stora scenen. har ingen ökning kunnat mär- För regin svarar Robert Stukas ocb ekonomiskt gay sam- rua ocb i rollema äterfinns manslagriingen inget positivt bl.a. Göran Scbauman, Anu Sinisalo ocb Carl-Kristian resultat. Adminsitrativt syns an- Rundman. Pjäsen bandlar skaffningen av ADB-utrust- mycket om märtniskans moral ningen bäst. Vi bar nu tidsenlig utrusming bäde i H:fors, när en gyllene guldkant i IiHangö ocb Vasa ocb kan vets tiIlvaro i forrn av fri viskommunicera trädlöst mellan telse under en vecka pä valbar kuranstalt. vära tre arbetsställen. Pensionäremas intressen Överlag ökade kostnader har inte kunnat läckas bell av bar som under tidigare är beintäktema, som bestär av vakats gemensamt med lanPAF-bidrag ocb egoa med- dels övriga pensionarsförbund. lemsavgifter. Etl ny tt är är i full gäng ocb Vär tidning God Tid drar de slörsta kostnadema. Tid- verksantbeten sjuder av liv. ningens betydelse för alla Samma dag vi redovisar verkdem som inte aktivt deltar i santbeten för 1995 vid ärsmövär verksambet är dock sä vä- tet ocb värmötet i Vasa, har vi sentlig att vi mäste ta den ut- detbär iirets första stora aktivitet, Vinterdagen. giftsposten. Väl mött pii Silveria i slutet Rehabiliteringsbidragen ökar kontinuerligt är frän är av mars! Jerker och skänker mängen pensio-

ocb lidelse. Handlar vi lika idag som vi gjorde igär? Lördagen den 20 april är det premiär för "Masterclass". Texlen är gjord av Terrence Mc Nally ocb för regin svarar Jukka Kajava. 1 rollema bär ser vi Christina !ndreniusZalewski, Martina Roos, Annika Sjölund, Anders Blom ocb Henrik Wikström. Ocksä detbär stycket visas pä stora scenen. Pä mini-scenen är det redan den 14 mars premiär för Harold Pinters "Sveket". Regin bar skötts av Jotaarkka Pennanen. I rollema ses Cris af Enehielm, Svante Martin ocb Kent Sjöman.

Lundström är det som Walter, ordföranden i Lovisanejdens Svenska Pensionärer, heter i efternarnn. 1 God Tids senaste nummer använde vi av eli misstag eftemamnet Lindbolm. Ha överseende, Walter. Vi beklagar misstaget.

Från redaktionen

Into sedan vargavintem 1987 har vi baft sä mycket snö i Hangö som, nuo Det har faktiskt varit vinter ocksä i Hangö. Och kvicksilvret kröp ocksä här ner tili närrnare -20 grader. Det är m ycket för Hangö-förhilJlanden. Men nu gär vi mot bättre tider. - Märker du Jimmen att det böJjar Ijusna redan före klo 7 pä morgoama, sa min hyresvärd här en morgon. Och det stärnmer. Ocb jämfört med mörka december har vi nu Ijust längt ut pä efterrniddagama. Jag bar faktiskt gjort eli par kvällspromenader här pä sistone ocb det bar känts fint och härligt. Jag brukar lägga min promenad sä all jag kan ta del av huruvida det ligger fartyg i barnnen eiler inte. Hamnverksarnbeten intresserar de Hesta som är bosalla i Hangö. Frän della kan det vara pä sin plats att noppa tiIl litet av den verksambet viirt förhund har denna vär och sommar. Personligen är jag knuten tili de skrivarkurser vi ska genomföra nu i mars - den 21 mars pä Finns och den 28 mars pä kansliet i Vasa. Det vore ju skojigt om vi skulle fä miinga deltagare tili debär kursema. Alltför "allvarligt" ska vi inle ta debär kursema. Men nog är ju meningen att var ocb en ska fä tips om bur man ska gä tilIväga när man vili ba in en "kria" i tidningen. Ocksä för den egoa fOreningen - ocb medlemmama i föreningen - är det ju viktigt att inforrnationen fungerar. Ocb i det avseendet anser jag att förbundets egen tidning God Tid stär i nyckelställning. För att vi ska billa medlemmama intresserade ocb för att vi ska kunna vinna tiIl nya medlemmar är det viktigt med en fungerande inforrnation. Ocksä därför är debär skrivarkursema säkert pä sin plats.

*** Tidpunkten för skrivarkursen i Vasa bänger förresten samman med förbundets värmöte pä samma ort den 27 mars. Dä försiggär förresten oeksä vinterdagen. Kommer man ända frän Hangö kan det vara mest praktiskt att försöka slä tvä Hugor i en smäll. AIltsä kopplas skrivarkursen samman med mitr besök pä värmölet. I tre är bar jag nu jobbal för God Tid. Ärligt sagt bar jag trivts med detbär. Jobbet bar gett mig mänga nya, fina bekantskaper. En verksantbetsforrn jag s!arkt sympatiserat med ända frän böJjan är motionsdagama pä Norrvalla ocb Solvalla. Jag bar inte själv vant med pä Norrvalla, men via den österbottniska ombudsmannen hört atl motionsdagama pä Norrvalla är mäkta populära. Pä Solvalla bar jag varit med ocb kan intyga att deltagama trivs. J ag tycker det alltid är fint atl slä eli slag för motion bland pensionärer. Motion - i lärnpliga doser - är hälsa oeksii för pensionärema.

Ocb Solvalla ligger oerbört bra tili för aktiviteter av detla slag. Jag hoppas faktiskt pä en stor uppslutning ocksii i är. Sommardagen förläggs i är tili Ekenäs. Det är mycket lämpligt ocksä mot bakgrunden att Ekenäs - grundad av Gustav Wasa - i är fyller 450 är. Ett gott grepp är det ocksii att föra deltagama ut ocb bekanta sig med vär finlandssvenska brigad. Jag kan inte se nägot fel i det, tvärtom. Ocksä pensionärema ska vara öppna f6r omvärlden och Nylands Brigad är en mycket viktig finlandssvensk institution.

*** Jag har länge funderat över atl vi pä nägot sätt borde kunna sprida God Tid ocksä tili pensionärer som inte nu tiIlhör nägon av vära föreningar. Dethär skulle göras i samband med att nägon av vära 76 medlemsföreningar vili göra en medlemsvarvningskampanj. Om man t.cx. i Nykarleby vili varva nya medlemmar, sii kan det kanske vara tiIl bjälp om man i samband därmed oeksii distribuerar det senaste numret av God Tid. Jag kan inte se att dethär skulle vara omöjligt. Kontaktar man förbundskansliet tror jag det ska gä att fä upp en bunt av tidningen. Sedan gäller det bara för styrelsen - eiler den person som fungerar som ansvarsperson - atl se tili att tidningsbunten inte blir liggande i nägon knut, utan all tidningen faktiskt ges spridning. Om delbär kan vara tili nägon bjälp när vi gär ut och varvar nya medlemmar sä tycker jag vi ska försöka det. Pii samma säll tycker jag ocksä all God Tid skulle kunna ges en litet större spridning i den kommun varifrän vi har ett reportage i tidningen. I detta nummer ingär ju ett slörre reportage om äldreomsorgen i Ingä. Vi borde, som jag ser det, försöka prängJa ut litet extra exemplar av della nummer av God Tid i just Ingä. Det skulle kanske kunna ge nägon ny medlem ocksä det.

*** Om vi jobbar milJmedvetet tTor jag det ska vara möjligt atl fä nya medlemmar. Nedgängen i medlemsantalet under fjoläret bör nu tas som en utrnaning för oss alla: vi ska vända !renden i positiv riktning. För en tid sedan diskuterade jag dehär frägoma ocksä med förbundsordföranden. Fol1s. på sido S

VERKSAMHETSKALENDER ... SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS

SOMMARDAG iEKENÄS den 12 jwti 1996

irt :ta en är :et

Årets sommardag arrangeras i Ekenäs. Vi inleder dagen med ett besök hos Nylands Brigad i Dragsvik klo 11.00.

+ Kaffe i soldathemmet, information, en f<iltmältid i matsalen och rundvandring pä omrädet ingär i programmet. Vi förflyttar oss till Ekenäs.

Festprogram i idrottshallen frän klo 15.00. Kaffe serveras vid ingängen. Musikkären speli!!. gy/Dnastikuppvisning, Cajoma sjunger, festtal av förP'!.lIpsordförande Ragnar Hansson, stadens hälsning och välkomstord av Gösta Blumenthal, ordförande i Ekenäs Pensionärer.

+ Mat och dryck serveras frän klo 18.00 pä stadens näringsställen, där dan sen ocksä kan trädas sent ut pä kvällen.

+ För besöket i Dragsvik och får festprograrnmet i idrottshallen uppbärs en avgift mk 95,Avgiften för kvällens krogbesök betalas pä platsen. Anmälningar helst föreningsvis till fårbundskansliet tel. 90-791 895 (Marianne Sandell) senast 23.5.96. Deltagaravgiftema mk 95,- inbetalas föreningsvis senast den 23 maj tili förbundets konto: Sparbanken Aktia 405511-41177 eUer Postgiro: 800012-1203958. Väl mött i Ekenäs. Svenska Pensionärsr6rbundet r.f.

VALBARpäMOTION ,\ .

Kom med pä SPF:~ motionsdag pä Solvalla torsdagen den 9.5.1996 frän klo 09.00 framät. Du kan välja vilken motionsgren du vili. Alla smakriktningar skall tillgodoses. Meddela i samband med anmälan vad du vili syssla med under motionsdagen. Nägra förslag: - vandring - naturstig - orientering - pilkastning - paddling -rodd - bollspel - boccia -dansm.m. Anmälao senast 26.4.1996 till fårbuodskansliet: tel. 791 895 helst föreningsvis. Deltagaravgiften mk 100 inkluderar lunch och tvä gänger kaffe under dagen. Konto Sb Aktia 405511-41177. Frän Helsingfors reser mao med täg tili Alberga klo 8.22, fortsätter med turbussen klo 9.05 frän Alberga tili Solvalla. Retur frän Solvalla klo 15.05. Motioosdagen arrangeras i samräd med Svenska Studiecentralen. Väl mött i motionens tecken! SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Jerker Nyberg verksamhetsledare

Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f.

VERKSAMHETSKALENDER v ÅREN 1996 06.03 13.03 20.03 27.03 03.04 10.04 17.04 24.04 08.05 15.05 22.05

Strandsatt på Hawaii. Trygve Lindqvist. Samvaro Maria Colliander-Saanio Utflykt tili Viherpaja i Vanda Samvaro Lunch på rest. Pirate Föredrag Valborgsmässa Utrard tili Haiko och Borgå Picknick Lunch pii Fyra Vindarnas Hus

Naturkurs i Ekenäs 4-6.6.96. För de praktiska arrangemangen svarar Naturbruksinstitutet. Preliminärt program: Tisdag 4 .6 Välkomstkaffe, presentation av Natur9.00 bruksinstitutet och inkvartering. Rundvandring pä skolomrädet, försomca.1O.30 marblommor, träd och buskar tillsammans med Viking Nyström och Göran Rolin. 11.45-12.15 Lunch Rundvandring pä Ramsholmen-Hagen, 12.15 försommarblommor tillsarnmans med Viking Nyström. 16.30 Middag 18.00--21.00 Bastu Onsdag 5.6 5.30 Frukost Fägelmorgon tillsarnmans med Viking 6.00--10.00 Nyström. 10.00--11.45 Förmiddagsvila 11.45-12.15 Luoch 12.15--16.00 Skogsvandring i Ovanmalm Middag pä Knipan 18.00 Torsdag 6.6 Frukost 7.30 Avf<ird tili Naturcentrum 8.00 Utfärd till Ekenäs skärgärds nationalpark 9.30 med strandhugg i Rödjan och Jussarö. Picknick-korg med frän köket. Avskedskaffe med tärta. 16.30 Kursavgiften mk 750,- inkluderar alla kostnader pä platsen, säväl bättur, som middag pä Knipan. Anmälningar: omgäende tilI förbundskansliet tel. 90-791 895 Marianne Sandell. De 30 först anmälda antas till kursen. lnbetalningar senast 23.05.96 tili konto: Aktia Sparbank Ah 405511-41177. Kursen arrangeras i samräd med Svenska Studiecentralen. Svenska Pensionärstörbuodet r.f_ Jerker Nyberg verksamhetsledare

Motionsda2 i Österbotten Fredag den 3 maj 1996 pä Norrvalla i Vörä. Lunch serveras i matsalen i olika turer frän klo 12.30. Valbar motion: simning, vattengymnastik, bubbelpool, krafthall, aktiviteter i idrottshallen, boccia, utemotion med naturstig m.m. DANS Dagen avslutas klo 18.30 med kaffe. Anmälan föreningsvis senast 26 april till kansliet i Vasa te1.961-317 9070. Deltagaravgiften 90 mk/person inkluderar kaffe och middag. Arr: Svenska Pensionärsförbundet i samräd med Svenska Studiecentralen. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Jerker Nyberg verksamhetsledare

SAMHÄLLSKURS Torsdagen den 25 april 1996 klo 09.3O--ca 15.00 pä Finns folkhögskola, Köklax Esbo. Program: 09.30--10.00 Välkomstkaffe 10.00 Kursen öppnas ordf. Ragnar Hansson Svenska Pensionärsförbundet som intressebevakare. lnflytande, päverkan, delaktighet... 11.00 Stadssekreterare Kaj Bjömi 12.00 LUNCH 13.00 Diskussion kring Bjömis inledning 14.00 Finlands mäl- och strategiplan för äldringspolitiken fram tilI är 2001 14.45 Sarnmanfattning, avsIutning 15.00 Kaffe Anmälningar högst 2 per förening tili kansliet i Helsingfors senast 18 april. Deltagaravgiften 70 mk/person betalas pä platsen. Avgiften inkluderar lunchen och kaffet. Kursen ordnas i sarnarbete med Svenska Studiecentralen. Svenska Pensionärstörbundet r.f.

Kommedpä

SPF:s SKRIVARKURSER 21.03.96 pä Finns folkhögskola i Esbo frän klo 09.00--16.00. Anmälningar tili förbundskansliet senast 14.03.96, tel. 791895. lngen kursavgift, men deltagarna betalar själva matkostnadema mk 50,- pä platsen.

* 28.03.96 pä distriktets kansli i Vasa, Vasaesplanaden 20 A frän klo09.00--16.00. Anmälningar per tel. 961-317 9070, Per Thomasfolk, senast 21.3.96. lngen kursavgift, men deltagarna betalar själva matkostnadema.

* Rainer Erlund, God Tids chefredaktör, är ansvarig för vardera kursen. Kursema ordnas i samräd med Svenska Studiecentralen. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Jerker Nyberg verksamhetsledare

RES TILL NORGE MED ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKTET 29 maj-4 joni 1996 29 maj Bussen startar i Karleby klo 12.00 och kör till Åbo. Resan fortsätter med Viking Line till Stockholm. 30 maj Mäl för dagen är BrummUllddal, som ligger vid Norges största insjö Mjösa. Ovemattning pä Hedemarken Hotel. 31 maj 1 Lilleharnmer besöker vi OS-byn samt OS-anläggningarna. Hunderfo~eDs Farniljepark ingär ocksä i dagens program. Ovemattning pä Rondablikk HöyfjellshoteU. ljuni Rundtur, bl.a. Trollstigen, Geiraogerijorden, Sju Systrar och Friarn m.m. övemattning pä samma hotell som föregäende natt. 2 juni Bussen kör mot Röros. Rundtur i Röros. Övemattning pä Vaudalen FjellhoteU. 3 juni Efter frukosten lärnnar vi Vauldalen och kör genom S.verige mot Umeå. Bäten till Vasa avgär klo21.30. Ovemattning ombord pä Wasa Queen. 4 juni Eftennorgonfrukosten ca klo 08.00 blir det avfärd mot hemorten. Resan ordnas i samarbete med Peer Gynt Tours. Om det blir över 40 deltagare är priset ca 2700 mk/person. Priset inkluderar: busstransport 7 dagar bätresa Åbo-Stockholm bätresa Umeä-Vasa frukost ombord 4 hotellövemattningar i dubbelrum 4 frukostar och middagar pä hoteU inträde Hunderfossen Farniljepark bättur pä Geirangerijorden guide i tre dagar inträde Smeltehytta i Röros, Röros kyrka nÖdvändiga bom- och f<irgebiljetter 1 priset ingär inte resenärsförsäkring och resegodsförsäkring. Uppgifter om detaljprograrnmet och anmälan till ombudsman Per Thomasfolk pä kansliet i Vasa tel. 961-3179070 före 15 april.

ÖSTERBOTINISKA DISTRlKTET Onsdagen den 20 mars kI. 13-17 värdag i Punnogärden. Torsdagen den 21 mars klo13-17 vilrdag i Lappfjärd ui-Iokalen. Tisdagen den 16 april klo 13-17 vårdag i Kvevlax uf-Iokalen. Fredagen den 3 maj kI. 12-19 motionsdagen pii Norrvalla. Den 29 maj-4 juni är Norgeresan planerad. Onsdagen den 7 augusti firas distriktets sommardag pii Carpella. Milnskenskryssning 2S-29 augusti. Ruskaresa ~ september.

ESBO KYRKOBY PENSIONÄRSKLUBB ordnar JUBILEUMSBASAR lördag 30.3 klo 12-14 i Esbo FBK:s hus, Åvägen 1. Loneri, bakverk, kaffeservering m.m.

Fjolåret var Iivligt for Seniordansledarna Välkommen tm HerrgårdshoteO Rantasalmi Center:

,1, Förm6nliga grupperiser

*, Myckel all se om uppleva:

Trygghet

Vi lever i otrygghet. Det talas om naturkatastrofer, krig, flyktingar. .. Prectikarens varning kunde bli aktuelI. Han förutspär svära tider "dä man fruktar för var backe och förskräckelser bo pä vägarna". Kan vi dä trots allt bevara vär själsfrid? Nägon beskrev nutiden: "Apokalypsens bilder falIeröver oss. - Vi lever pä en Ö, omfluten av ögonblickets strömvirvlar". Hur vinna tryggbet? Var kan vi höra vingslag under mörka skyar? Kan vetenskapen, kulturen, konsten rädda oss? Pä TV-rutan visades nägot som kunde ha varit sant. 1 en sönderbombad tysk stad var det enda som fanns kvar tvä väldiga bokhyllor fulla med bäcker. Tvä män fördjupade sig obesvärade i läsningen. Det fordras sannerligen själsstyrka för att man i dylika situationer skall vinna trygghet genom läsning av Iät oss säga skönlitteratur. 1 Rom blev vi i egenskap av medlemmar i en förening inbjudna tili Finlands ambassad, där ambassadören skötte värdskapet pä ett fint sätt. Men, tänk att man mitt i miljonstaden befann sig i Finland, där andra lagar rädde. Trygghet mitt i främlingsskap. För oss pensionärer ätgär en del av dagen för meclicinering, förnyande av recept, konstaterande av nya krämporo Vi tänker även pä de anböriga ocb vära vänner. AlIt detta ger inte alItid frid. Ibland blir alIt sä stilla. Vi tänker. Vi tycker oss skönja den Eviges anletsdrag i tidens dunkla spege!. Gamla ord blir levande. Vi tycker oss se Guds ögon, som inte syns oss fjärrskädande eiler stela utan infängande alI mänsklig nöd ocb även - glädje. Visst ser vi alIt detta i vär aning, i vär tro ocb i hopppet äger vi ett löfte om värt arv." 1 det boppet ha vi ett säkert och fast själens ankare, som när innanför förläten". De kristna lever i en väntetid i bidan pä nägot annat ty "vi vänta pä värt saliga hopps fullbordan och pä den store Gudens ocb vär Frälsares, Kristi Jesu, härligbets uppenbarelse." Liksom den tacksamma seglaren Iyckligt när bemstranden efter stormig seglats, kan du fä erfara nägonting liknande när du faJl! ankaret i fridens bamn, där intet ont kan bända dej. Gunnar Levlin

RINGOCHBEGÄR OFFERTI

Nära IiII Nysloll PunkaharjuilSen Konslcenlrel Relrelli Nya Valamo Klosler Linnansaari Nalionalpark

957-448201

FÖR KONDOLEANS OCH GRATULATlONl

Frön ban~ r, bok-, pappers-, och -blomsterhandJar;-

·begravning~byröer,

telegramijon sten 020212 samt sliltelsens egen afför. SYDÄNSOPPI Stora Ro~rt.s,9alon 15

00120"":fo"

Tel. 9 D-'60 3

838

Modlon on'(önds i~' 1! helhet1 ~ompe n moI hio rt-~h äthlukdomorno i •• f{n nd

HJARTST:lFTELSEN Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis • servlce Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgäslen för Er lägenhet. Vi sköter om: Visning, hyresgarantier kreditupplysningar och hyreskonlrakt.

Stor efterfrågan Våra kunder söker b!.a. 1-5 rum och radhus i Stor-Helsingfors. Vänligen ring eiler besök oss.

N& N Locus Ab Aff

Smedsgatan 15, yard. 9-t8.

52 mötte upp tilI månadsmöte i Pojo

Tel: 171744

Hem: 455 1496/278 1686 Sjölund/Sergelius

Åbo Svenska Teater

Pojo Pensionärer r.f. hade 52 deltagare pä mänadsmötet tisdagen den 13 februari. Det var nära rekord, 56 bar vi varit som mest. Det nya äret startar bra, i januari fick vi tvä nya medlemmar och nu kom tvä tili. Dorrit Slöör böll ett föredrag om "Att vara aktiv pensionär", hUI pensionärema borde hälla sig fysiskt ocb psykiskt i god konclition. Hon sade att vi inte bara skall sitta i gungstolen utan ocksä gunga, det är bra för ryggen. Hygienen och mattiderna skall man inte glömma fast man är ensam. Man skall inte isolera sig ocb tycka synd om sig. För mycket aktiviteter är inte heller bra, det kan bli stressigt. Hennes föredrag framkallade mänga skrattsalvor och appläder. Viola Fiscber höll ett bygdemäI som inte i allt prisade

nutida levnadssätt för gamIa. 1 hennes text fördömdes tili exempel inte tobaksrökningen. Tobaksröken och odörer frän piprensarna var inte farligare än nutida avgaser frän motorfordon. Applädema uteblev inte heller för Viola. Fast hon bar bott flere är utomIands bar hon bevarat sin pojodialekt oförfalskad och synnerligen lämplig för bygdemäI. Kanske det tmns av dem i mamma Signhilds byräIädor. Salome Forss läste en dikt där publiken växelvis fyllde i med "pä ryggen" eiler "pä magen" mellan radema. Flere deltagarlistor för teater- och andra aktiviteter eirkulerade mellan borden. Sängböckerna användes flitigt och i kaffepausen var diskussionerna livliga. Sten Kast

ALADDIN

27.3 kJ. 19 *2B.3kl. ll & 19 Moster är här igen

Att göra en ärsrapport över en Sittdanskurs 1 ocb en SittSeniordansledamas i Finland danskurs U. Övriga kurser har verksamhet är alltid lika spän- varil finsksrpäkiga. nande. Den bygger tili största 20 aktiva ledare !kte tilI delen pä de uppgifter som vä- Holland 15-20 maj på den ra alctiva ledare skickat in. sjunde Intemationella seniorSedan 1990, som var ett re- dansledarträffen. Ledare frän kordär med 122 dansgrupper 10 länder i Europa sammanoch 3.588 seniordansare, har strälade, vi var tilIsammans vi haft en sakta nedgäng, ty- över 200. väIT. Antagligen beror nedGenom att uppträda pä fesgängen pä de däIiga tidema. ter ocb andra sammankomster Och sä är del 15 är sedan vi blir seniordansen allt mera startade pä allvar med senior- känd och vi vili visa bur roligt dansen här i landet, ·sä äIdem och nyttigt del är att dansa. tar ut sin rätt för mänga. Tili Vära ledare med sina dansare min stora glädje visade det sig har uppträtt 156 gänger och att antalet dansare och grup- det bar bällits 46 introdukper ökat en aning. Hoppas ba- tions- och demonstrationstillfillen. ra trenden fortsätter! Av de 83 medlemmar som Jubileumfest skickat in sin ärsrapport för 1995 är 63 huvudledare ocb i Kuortane 53 har varit hjälpledare i en Värt jubileumsär avslutaeiler flera grupper. des med Seniordansens Dag Seniordansgrupper finns som vi firade den 16 decemdet över hela landet, frän Hel- ber i form av ju!- ocb jubilesingfors med omoejd tili Lo- umsfest i Kuortane. Festen visa i öster, Mariehamn i väs- blev ett minne för livet för oss ter och Rovaniemi i nOIT. Det 167 som deltog. 16 ledare hablir lU grupper sammanIagt de anmält dansare frän 20 och det skulle bli en läng lista grupper. Den stora idrottsbalpä orter där det dansas, sä jag len pä Kuortane idrottsinstitul läter bli att räkoa upp dem. är idealisk för oss. Där ryms Men är det nägon som vili vi alla under samma tak. börja dansa, kontakta dä ArDe flesta av deltagama bis-MBI eiler pensionärsför- kom redan föregäende kväll eningen pä hemorten.Om det för att vara pä plats. Vi hade inte dansas hos eT ännu, så kvällssamIing med säng, ju!kom med pä en ledarkurs och ocb sernordans i Kuortanesätt igäng! Tag kontakt med hallen. Stämningen var varm ocb glad. vär förening! Själva "dage n" inleddes 2.887 dansar med välkomstkaffe ocb pavarje vecka stej. Vi dansade i tre stora 1 detta nu dansar 2.887 per- ringar ledda av turvis Margasoner varje vecka. Av dessa är reta Grigorkoff, Gunvor Ny312 män. När vi adderar ihop ström, Birgit Andersson, Maoss alla, ocksä ledarna, blir vi ry Ketola ocb mig. Dansema gick fint för alla bade övat 2.961 dansare. Tio ledare bar lett olika ut- givna danser bela bösten ocb bildningskurser under äret. det märktes. Julluncb avnjöts, julgubben Nämnas kan att vär ärligen äterkommande Seniordans- kom pä besök ocb hade en ju!kurs bär i Helsingfors i är ha- klapp ät var ocb en. Efter lunch blev det senior-de 71 deltagare (rekord). Ledare frän bela landel kom dä dansuppvisningar och efter pä kurs fOr att lära sig ärets det dansade alla fram tili nya danser ocb för att träffa kloekan 16 dä vi drack avkoIleger. Det är alltid lika ro- skedskaffe med jultärta. Vi ligt. En sveDSk grundkurs bar hade avslutat danspasset med hällits i Åbo, en Fortsätt- den vackra Ijusdansen "Glocningskurs 1 (i FSG:s regi) och ken des Friedens". AlIa dan-

sade med tända värmeljus i glas. Den stora hallen försänktes i mörker, bara vära Ij us glimmade i mörkret och skenet frän dem äterspeglade sig som en strälring i golvet. Stämningen var otrolig. När sedan Bielefelder barnkör (pä kassett) sakla började sjunga "Stilla natt, heliga natt" var alla djupt rörda. Aktivt också i år Nu ser vi framät. 1996 ärs verksamhetsplan tar form. Vi har redan bällit en Sittdans U kurs här i Helsingfors. En Fortsättningskurs U (cliplomkurs) häIls vecka 34 pä SolvalIaidrottsinstitut. Samticligt hälls ledardagar-semeslervecka för vära medlemmar pä Solvalla. 21-22 september hälls en Grundkurs i Helsingfors. Vi boppas pä livligt deltagande. Vi vili gäma ha nya intresserade med. Övriga kurser pä hösten blir en sedvanlig Seniordansstuga i oktober och en Sittdanskurs 1. Om ni pä nägon annan ort i landet önskar en ulbildningskurs kommer nägon av vära ledare gäma tili er för att leda den, men kursen mäste dä ha miDSt 12 deltagare . Finlands Svenska Gymnastikforbund fyller 100 år i år och jubileet firas med stor gymnastikfest i Ekenäs 13-16 juni. Där kommer vi sernordansare att uppträda och Mona Forsström har gjort eli seniorprogram i vilket mängen seniordansare deltar. Finlands gymnastikfärernngar firar ocksä 100 ärs jubileum 5-9 juni här i Helsingfors och vi dellar ocksä bär med seniordansuppvisningar. Hela sommaren dansar vi sedan en gäng i veckan pä utescenen vid Tomtebo, precis sam vi redan gjort under flera är. Vi dansar varje tisdag klo 12-14 frän ocb med 11 juni. Med glada seniordanshälsningar

RESOR MED MOSTER

* 13.3k1. 19 * 19.3k1.19 * 26. 3k1. 19 * 16.4k1. 19siota MYFAIR LADY

** 14. 3k1.15 * 15.3k1.19 16. 3k1.14&18 * 20. 3 kI. 19 Studion

DAMEN I SVART

* 22.3k1.19 * 27.3k1.19

Kassan må-lö 11-15 och 17-19 te!. 921 -2311364

Nuärdel \"eltnskapllglbnlsal!

SlIIärta kan lindras Iltan lIIedicin. Om DlIUdcr .vmu!.kd · ellerledsm,ljnorlaan NOVA.F ON ge Dlg Sl'Iabboch drckllv lindl'll'lg. NOVAFON bellarldl ar ~nda I'Icd li ll 6~m undcrltud ytanodlgOr DllJsm4ttfri

Ljudvlgomil stl mul erar blQdc:l rtulalioncl'l och W1l1km ngcl'l phk)'ndu. Enblt1 , S vcri~UtiOlUKI'IUll

NOVAFON ~In i bruk d.il gll gcl'l. Be omkostnadsfri brosc ltyr. NOVAFON ltt A . och EU·&Odkllrwi och tw-~ 1nPfallu .

S. NYSTRöM KB 911 ·2) 1636

Här framförs "Ljusdansen" i Kuortane idrottshall.

Kate Björkman

kommit från No"a slätt i stilig hatt.

Vandaborna arrangerade skottårsbal på Fur Center

Edvard Eriksson oeh Marita Granholm taekar på gästernas vägnar oel! öve"äeker en blomsterbukett. FORTSÄTTNlNG

•••••

Från ... ••••••••• fråD sido 2

DII kom ocksll frllgao om huruvida vi ännu skulle kunoa grunda nya föreniogar inom förbuodet upp. Ragnar hade

Vanda svenska pensionä.-er var påpassligt framme med en skottArsbal i år. Den arrangerades ju, som sig bör, den 29 februari på Fur Center ocb blev en trevlig tiIIställning med god mat, et! småtrevligt program, dans ocb god trivsel. - Man kan väl iote ta!a om oågon tradition oär det gäIJer en skottårsba!, påpekar ordföranden Viola Björkman. Vi har ju skottär bara vart fjärde är. Men vi tyclcte det skulJe vara trev ligt att försöka sig pII nllgot sllnthär. Vanda-föreniogen hade bjudit io Norra Kyrkslätts Pensionärsförening och iote miodre än 34 pensionärer därifrllo med ordföranden Edvard Eriksson i spetsen bade hörsammat kallelsen. Viola Björkman bälsade välkommen och gemensamt sjöng man den Iystriogssllog tili vilken Margit Nybolm skrivit texten. En sketsch frarnfördes om hur det kan gll tili hos läkaren. Rollema innehades av Olle Forsström, Meri Fager, Anna-Lisa Backman och Britt-Mari Björklund. Viola Björkman hade skrivit texten tili sllngen "Skottärsba!". SlIngen framfördes med den ärao av Olle Forsström, Bertel Lundberg och Åke Elgström. Den som sll önskade hade fätt klä ut sig i iotressanta och roliga k1äder. Denhär möjligheten hade också använts av endel av festdeltagama. Diskussionens vllgor gick höga under den tid man Iät sig

endel tankar och ideer. De vllr verksamhet. borde kanske granskas oärDen verksamhet förbundet mare. Visst har vi et! tätt oät- och föreoingama erbjuder är verk av föreningar inom vllrt sll bra att vi borde försöka fll förbund. Men det kanske ändll med sll mlloga pensionärer fortfarande finns nllgon vit som möjligt. Vi behöver inte f1äck som vi skulle kuooa skämmas över den produkt vi "täppa tili" och pII det sättet fll har att erbjuda, tvärtom. Det med ännu f1era pensiooärer i gäller bara att försöka mark-

smaka av det Fur Centers bord hade att erbjuda. Signe Nyqvist kllserade om vad hon ska göra när hon blir en gamma! kviona. PII programmet stod ocksll en ballonglek. De dansande paren hade ballonger fästa vid sioa fötter och det gällde för de daosande att förstöra de andras ballooger. Deo som blev med sina ba!longer kvar stod som segrare. Och det segraode paret, ja det "af verksarnhetsledare Jerker Nyberg med fru Ethel.

son och Marita Grartholm och överräclcte ett fäng blommor IIt ordföranden i värdföreniogen.

En Iyckad fest och en ide\ som ocksä andra föreniogar kan "ta efter" . Omfyra är. .. R.E.

Uoder hela festeo var det Kenneth Mikander som svarade för musikeo. Det var också hao som stod för dansmusiken. PII gästande Norra Kyrkslätts Pensionärsföreniogs vägnar tackade Edvard Eriks-

Sången Skottårsbal framfördes av trion Olle Forsström, Bertel Lundberg oeh Åke Elgström.

Olle Forsström var Iäkaren oeh Meri Fager patienten i den sketseh somframfördes. nadsföra den sll effektivt som möjligt. Vi ses i Vasa den 27-28. mars!

Gynna våra annonsörer!

"Seniorstudera" på svenska! Det fOrsta fioJandssvenska seruoruniversitetet öppnade sina dörrar i januari_ Verksamheten inleddes med "studia generalia fOr seniorer"_ Europarådet har utIyst år 1996 som ett temaår kring Livslångt lärande_ DärfOr är vårt svenska senioruruversitets övergripande tema i år detsamma_ Svenska studiecentralen och Helsingfors universitet~ fortbildningsinstitut i västra Nyland samarbetar i denna välkomna giv. Den nu aktueUa föreläsningsserien ornfattar inalles fem föreläsningar under tiden januari - maj. Föreläsningarna hills i Svenska studiecentralens lokalitet i Helsingfors. 100m ramen för senioruniversitetet arrangeras under vårterrninen också en kurs i Livslångtlärande. Av intresse för GOD TIDs läsare är säkert att iden om ett svenskt senioruniversitet väcktes vid idedagama som pensionärsförbundet ordnade för pensionärsföreningamas förtroendevalda sen aste höst i samarbete med Studieförbundet.

Den första studia generalia föreläsningen höUs 10 januari av författaren Jutta Zillacius. Rubriken för hennes föreläsning var Betydelsen av att vara aktiv som pensionär. Å1dring - äldre pensionär - senior? Begreppsförvirringen är stor. Vad vili vi bli kallade? Jutta Zilliacus efterlyste en diskussion om detla. Vilken kunde den allmänna benämningen på personer som redan är äldre, men inte åldringar, inte längre förvärvsarbetar men ändå på olika sätt är aktiva människor, är fyUda 65.... ? För finskans " ikäihminen", sam är ett bra och talande begrepp, finns ingen motsvarighet i finlandssvenskan. Människors kategorisering enligt ålder är negativt i många avseenden. Den åldersfascism som råder är en trålcig trend, konstaterade Jutta. Bland oss äldre finns det pensionärer sam "vili vara i fred", pensionärer som bara ömkar sig själv och pensionärer som är överaktiva, ihjälstressade. Men slöhet, håglöshet - atl man "släpper sig" borde man inte tiUåta sig själv. Atl vara aktiv som pen-

sionär är viktigt för både den fysiska och den mentala hälsan. Aktiv kan man vara på många sätt och i olika grad, beroende på sina personliga förutsättningar och på vad man vili. Några allmängiltiga rekommendationer kan inte ges om hur man skallleva sitl liv som äldre. Jutla hänvisade tiU den gerontologiska forskningen som kommit en god bit på väg även i vårt land. Den ökar förståelsen for äldre människor och deras livsvillkor, för deras behov. Hon konstaterade också att morgondagens pensionärer - dagens medelålders - kommer att vara annorlunda än vi är som nu är pensionärer. Deras inställning tiU olika frågor kommer att vara en annan än pensionärernas är i dag, likaså deras önskemål och krav. Ra ett regelbundet dagsprogram Mycket viktigt är att man i god tid förbereder sig för pensioneringen, inte minst attitydmässigt. Omställningen av livsföring blir då lättare. För atl inte förslöas och deprimeras - gå inte i morgonrock hela dagen! HåU ritualerama kvar: morgon- och kvällstoaletl, måltider, hus-

hill, regelbunden utevistelse och motion, kultur och samvaro med andra människor. Tag ocksll själv kontakt med väoner och bekanta. Och njut av att kunna rll om din tid och dig själv. Mor- och farföräldrar kan ha behov av allleva ett eget liv. Deras handgripliga hjälp i olika praktiska situationer borde inte av barnen ses som en självklarhet. Det är viktigt att man hiller sina kläder rena, av hygieniska skäl, men ocksll av trivselskäl. Av förekommen anledning vände sig Julia specieUt tili herrar med uppmaningen atl tiUräckligt ofta låta kemtvätla kostymer och ytterkläder. KoUa hälsan regelbundet genom atl besöka hälsovårdare, läkare och tandläkare. Ge akt på förändringar i hud, slemhinnor och bröst. Gå regelbundet tiU din gynekolog. AUt detta vet man ju egentligen, men en pllminnelse är för mångens del på sin plats. Man får som sagt "inte släppa sig"! Diskussionen efter föreläsningen blev livlig. Christina Lång, Svenska studiecentralen, tfn 90-604 594, ger inforrnation och tar emot anmälan tiU senioruniversitetets föreläsningsserie och kurs Livslångt lärande. Text: Valborg Louhisto

Erik Axel Karlfeldt - Dalarnas diktare Erik Axel Karlfeldt (1864-1931), född i Folkärna i södra Dalama, har kallats Dalamas diktare, samtidigt som han också var hela Nordens skald. Karlfeldt är av gammal bondesläkt, men lämnade förflidemas yrke och bedrev studier, bland annat i Uppsala där han blev fil.lic. År 1904 invaldes Karlfeldt i Svenska Akademin och åtta år senare utsågs han tili dess sekreterare. Karlfeldt är enbart Iyriker och sambaodet med allmogekulturen är märkbar. Han har erhållit nobelpriset i litteratur. Jl n R:arlfeldts diktning h~r av experter kaUats "eli poetiskt skanse!l". Många av hans dikter tillkom vid den tid då konstnärema Zom, Carl LaISson och Hazelius arbetade för atl rädda den döende allmogekulturen. Man har sagt att de inledde med atl upptäcka Dalama: Karlfeldt genom sin diktning, Zom och Larsson genom sin bildkonst och Hazelius genom sin skapelse av Nordiska Museet och Skansen. Också i Finland arbetade man målmedvetet för atl rädda det som räddas kunde av den gamJa allmogekultureo.

Ett synligt resultat därav blev grundandet av föreningen Brage, där bland många andra Otto Andersson och Alexan. der Slolle utförde det inledan. de arbetet. Karlfeldt är den verkliga ordkonstnären och han aovänder ofta gamla dialektbetonade ord och mustiga uttryck. I eo av Karlfeldts dikter "Säng efter skördeanden" existerar den gamla uogkarle~ Fridolin. som var tiU hälften bonde och tiU hälften herreman. Här torde förfatlaren själv med lätl ironi uppträda som Fridolin:

Här dansar Fridolinl Se er son, han är stark, han är fill, oeh han talar med bönder på böndemas sätt men med lärda män på latill. Oeh hans lie går sknrp i er nyodlings gull, oeh hall fröjdas som ~ när hans loge står full, oeh han lyfter sin mö som en man QV er ätt högt mot höstmånens röda knstrull. (Läs mera om Karlfeldt och hans diktning!) M.S.

Pensionärsdelegation VEROANOl + PLUS 3 års PlACERINGSFÖRSÄKRING Verdandi + Plus 3 års placeringsförsäkring med fast avkastning är ett tryggt och konkurrenskraftigt alternativ att spara. Försäkringen kan tecknas ända upp tili 80 års ålder. Man kan teckna försäkringen tili förmån för sig själv eIler för en nära anhörig. Exempel:

I mars 1996 placerar morfar 50.000 mk i en 3 års placeringsförsäkring med fast avkastning tili förmån för sitt lilla barnbarn . Efter 3 år är ka pitalet den årliga avkastningen 4 ,2 %

50.000 mk 6.557 mk

sparsumman

56.557 mk

Kapitalskatt på avkastningen (28 % år t996)

Sarnbarnet får efter skatt

1.835 mk

54.722 mk

Fråga me ra om Verdandis 3 års placeringsförsäkring!

VEROANOl tel. (921) 269 0011

på"talade orättvisor Delegationen för de rilesomfattande pensionärsorganisationerna påtaIade Dern orättvisor vid ett sammanträffande med socialoch hälsovårdsrninister Sinikka Mönkäre den 29 februari. Delegationen säger bl.a. att en så kraftig sänkDing av pensionerna, som de facto genomf'örts, ifrågasätter pensionssystemets trovärdighet och är oskälig gentemot pensionärema. - Peosiooärema aoser at! de blivit mycket orättvist behandlade, säger delegationen i den skrivelse som överlämnades tiU minister Mönkäre. Delegationen påtalar äodringen i folkpensionlageo som gjort folkpensiooens basdel pensionsavhängig. Dessutom har ändringen i APL möjliggjort att koefficientindex tagits i bruk. Delegationeo piltalar också att man tar en förhöjd sjukförsäkringsavgift av peosionärerna. Sjukförsäkringsavgifteo är för peosionäremas del förhöjd med 3 penni med motiveringen atl löntagama betalar arbetspensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift. - Eftersom löotagamas arbetspensioosavgift redan beaktats i pensionema i forrn av etl sänkt indextai, föreligger inte någon godlagbar grund för att peosiooäremas sjukförsäkringsavgift höjts, un-

derstryker delegationen. Delegationen vili atl statsmakten avstår frlln att uppbära en socialt och ekonomiskt orättvis höjd sjukförsäkringsavgift av pensionärema. Delegationeo påtalar också eftersläpningen i sjukförsäkringens ersättningstaxor. I relation tiU de faktiskta sjukvårdskostoadema har eftersläpningeo ökat med åren. Den ursprungliga avsikten med försäkringens sjukvårdsersättningar uppfylls därför inte längre, anser delegatiooeo. SpecieUt lidande blir de pensiooärer som med tiUta-

gande ålder får t.o.m. myckel stora sjukdomskostnader. Delegationen viII atl eftersläp· ningen i sjukförsäkringens ersättningstaxor korrigeras. De riksornfattaode peosionärsorganisationema uoderstryker också vikteo av atl den planerade tandvårdsreforrnen förverkligas. - SpecieUt viktigt anser vi det vara atl 65 år fyUda pensionärers taodvård och den tandvård som behövs i vården av en annan sjukdom blir ersatla av sjukf'orsäkringeo, säger delegatiooen i sin skrivelse tili minister Mönkäre.

Påverkan och åldringspolitik på samhällskurs InDytande, påverkan och delaktighet är frågor som behandlas vid den samhällskurs som Svenska Pensionärsförbundet arrangerar på Finns folkhögskola iEsbo den 25 april. Det är stadssekreterare Kqj Bjömi som inleder kring dehär frågorna. Kurseo öppnas av förbundsordförande Ragnar Hansson. Han talar också om Sveoska Peosionarsförbundet som intressebevakare. Efter lunclien blir det dis-

kussion kring stadssekreterare Björnis inIedning. Därefter följer ännu ett föredrag om Finlands mål- och strategipian för IIldringspolitiken fram tiU år 2001. Högst tvil personer per förening kan delta i kursen. Ao mälningama skall vara förbundskansliet tillhanda senast den 18 april. Deltagaravgiften är endast 70 mk per persoo och inkluderar också luoch och kaffe. Kurseo arraogeras i samarbete med Svenska SlUdiecentralen.

Professor Pentikäinen :

Samhället kan anpassa sig tili en åldrande befolkning lev - E n åldrande befolkning medför förändringar i sam häll et som vi i god tid måste förbereda oss för, men det linns också risk för att fel a ktiga prognoser leder tili överdimensionerade preventiva åtgärder. D e nedskärningar som redan har gjorts och vissa andra å tgärder i syfte att anpassa sambället tili en åldrande befolkning h å ller arbetspensions kostnaderna i schack, understryker professor Teivo Pentikäinen. Enligt Pentikäinen skall pensionssystemet nu som förr se tili att de fi nska arbetsgivama inte bar större pensionsutgifter än de viktigaste utländska konlrurrentema. Tack

vare de ätgärder som har genomförts pä 1990-talet är utsiktema för atl arbetsgivamas betalni ngsbörda skall bli lättare mycket bällre än tidigare. Teivo Pentikäinen anser atl den nuvarande genomsnittliga pensioneringsäldem pä 58 är är väldigt läg. En viktig orsak tili den läga pensioneringsllldern är massarbetslösheten, som har äterspeglat sig i en ökning av antalet arbetslöshetspensioner och förtids- och invalidpensioner. Närmare 100.000 personer i äldem 55-.Q4 lIr har flltl pension som en följd av arbetslöshet, antingen direkt eiler indirekt. - Detla bar givetvis belastat pensionssystemens ekonomi ocb böjt försäkringspremiema med upp tili ca fem procentenbeter av hela APL-premien pä 18-20 procent, konstaterar Teivo Pentikäinen.

Senare peosiooeriog pll 2000-talet Enligt Pentikäinens bedömning kommer arbetslösheten småningom att övergll i en brist pä arbetskraft i takt med atl de stora llrsklassema omkring är 2005 börjar gä i pension. Årsklassema som kommer i deras ställe är för smä för all fylla alla de arbetsplatser som blir lediga. - Arbetslöshetens tryck pll pensioneringsintensiteten kommer dll att lälla ocb situationen blir omvänd: det kommer atl Iigga i bllde arbetsgivarnas ocb arbetstagarnas intresse att arbetstagarna fortsätter atl arbeta längre än tidigare. Enligt gerontologema finns det ocksä medicinska förutsättningar för det. När fme lärnnar arbetet i ett tidigt skede gllr inte beller yrkeskunskap ocb yrkeserfarenbet f<irlorad i samma utsträckning

som nuo Denna utveckling kan främjas bl.a. genom omorganisering av arbetet och genom rebabilitering. - En framf\yttning av pensioneringstidpunkten har en stor inverkan pä utgiftema för pensionssystemen och en ännu större -betydelse för hela samhällets funktion: Med beaktande av de kraftiga nedskärningarna i pensionsförmllnema ocb den förestäende senare pensioneringen är de framtida pensionema redan väldigt bra tryggade. Vi kan gott ställa oss ännu mer kritiskt tili den som talar om pensionsbomber och mälar upp andra botbilder, bävdar Pentikäinen. Deltidspensioo - eo möjligbet Även om anpassningen enligt Pentikäinen ligger längre fram i tiden, mäste vi redan nu

börja förbereda oss för den nya situationen. Ett sätt är att effektivt utnyttja de möjligheter som deltidspensionen erbjuder. - I alImänhet avtar en äldrande mänDiskas prestafionsförmllga gradvis, om bon inte insjuknar plötsligt. Deltidspension kunde vara ett lämpligt altemativ för mänga äldrande personer under de sista ären av arbetskarriären. För att öka deltidspensionens popularitet bebövs kraftiga insatser av säväl arbetsgivare som arbetstagare ocb av pensionsanstaltema. Varför inte t.ex. pröva pä att för varje försäkrad i åldem 58-64 är som lämnar in en pensionsansökan ocksä utreda möjligbetema tili deltidspension, föreslär professor Pentikäinen.

Professor Teivo Pentikäinen (78) bar alIt sedan 1940-talet aktivt deltagit i utvecklingen av socialförsäkringen i Finland. Han bar bl.a. varit cbef för försäkringsavdelningen vid socialoch hälsovärdsministeriet och suttit som ordförande i flera kommilleer. Ocksä efter sin pensionering bar Pentikäinen speciellt intresserat sig för arhetspensionsfrllgor. För närmare uppgifter kontakta professor Teivo Pentikäinen, tfn (90) 505 0667 ocb informatör Kimmo Norrmen, tfn (90) 151 2135. Meddelandet grundar sig pä professor Pentikäinens "Väestön ikääntyminen suuri ybteiskunnallinen baaste" (pensionsskyddscentralens rapporter 1/1995). Rapporten kan beställas av Kimmo Norrmen, tfn (90) 1512135.

Folkhälsan fyller 75 år En hälsoadvokat pä den internationeUa arenan med taUen som symbol ftir anpassningsförmäga, kraft och kreativitet. FolkhäJsan,

611

av Svensk·

fi nlands största institutioner fyller 75 är ocb firar i arbetets tccken bela äret. Jubileet kuIminerar 15-17.3.1996 med solenn mottagning, seminarium ocb medlemsdagar. Folkbälsans frärnsta uppgift är att kraftfullt driva fi nlandssvenskamas intressen som serviceproducent och medborgarkanal. Folkbälsan ser sig ocksll som en humanistisk bälsoadvokat pll den internationeIla arenan. Inför j ubileet lanseras

en ny symbol, en tali som sedan urminnestider bar symboliserat kraft och kreativitet. Liksom martallen i den finlandssvenska skärgärden bar Folkbälsan solida rötler ocb en förmäga atl anpassa sig tili förändrade omständigheter. Folkhälsan är en medborgarorganisation som i likbet med kommunema producerar alImännyttig socialoch hälsovärdsservice. Folkbälsans främsta mälsättning är atl bygga etl fungerande servicenät för människor i alla äldrar ocb arbeta för ett bumant samhälle bllde nationellt och intemationellt. Verksambeten förverkligas utgllende från Folkbälsans friskvärdsprogram, som är bäde en ide runt vilken människor kan samlas

LINDHOLM LINES BUSSRESOR 1996 Möt våren i Europa!

'1\

* f6? . \/

Tulpanresa tili Holland 26-29.4 flyg t/r!buss/halvpens. Någr~a platser kvar, boka genastl Rundresa i Estland Weekend i Köpenhamn

13- 16.5 · 16- 19.5

flyg t/r

••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Vår resa tili Maina u blev fullbokad på nolltid. :

: : •

! :

Därför ordnar vi nu en ny avfärd. 8 0ka genast : så att ni säkett få r p lats

Bodensjön med Mainau

13-20.4

flyg!buss!halvpens. • .•.•••••••.......•....•.••.........•.

Blsnd sommarens utbud viii vi nämna: Längs Saima kanal tili Vib org, Östra Finland, Operaresa tili Nyslott, Hälsingland m ed Hälmer, 8adsemester i Pärnu, A lIsång på Skansen, Det vackraste av Norge, Västkusten i Sverige samt mycket, m ycket mera. P.S. Vi skräddarsyr också resor för grupper, ta kontakti Beställ vår nya broschyr " BUSSRESOR 1996" Buubolag • BUSS19sebyr6

J1!~~

~fiiiå..t.r-.r..-~.

LINDHOLM LINES Horsbäck, 10600 Ekenäs t. l. 1901348 9808 och 191112416808, yard. ej lörd. 9-17 KWI20191/Mj

SMAL22395

och tryggbet pä första plats. Vi bar ALLA ansvar för bälHälsan är den enskilda san ocb miljön. För att varje mänDiskans ocb sambällets tjänsteman, varje företagsleviktigaste resurs. Det här är dare, varje industriarbetare utgångspunkten för Folkbäl- ocb varje jordbrukare skall ta sans bälsofrämjande arbete. tili sig de bär värderingarna Utan hälsa är det svllrt att tör- krävs ett omfattande lobbyverkliga andra målsättningar i ingarbete på bllde individuell, livet. Det gäller oavsett vilka nationell och intemationell utgångspunktema är. En ban- nivll. dikappad eiler gammal människa kan ocksä vara mera ei- Krig den största ler mindre frisk. Frisk handlar bälsorisken inte bara om fysisk bälsa utan Ideer bar en tendens att lika mycket om den psykiska, sprida sig över nationella sociala och andliga bälsan. gränser som ringarna pä vattFramför alIt bandlar det om net. Under de senaste ärtionden subjektiva upplevelsen av dena bar man pll allvar insett hälsa. För att vi skall känna att det lönar sig att satsa pä oss nöjda bör alla delar vara i bälsan, vär viktigaste resurs. balans. DlI upplever vi det I både u-Iänder ocb i-Iänder som kalIas "livskvalitet". Per- bar man dragit upp riktlinjer tekt balans upplever vi sällan, för en bälsofrämjande sammen den vardagliga balans- hällspolitik. Trots enorma gängen bar ett värde i sig. Hu- skillnader i de ekonomiska vudsaken är atl vi inte upple- förutsättningarna mellan de ver hälsan som nägonting olika ländema är många av självklart, som alltid finns tankegängarna aJlmängiltiga utan att man behöver an- tili sin karaktär. De konkretistränga sig för den. Eftersom seras i Världshälsoorganisalivet är en dyrbar gllva skall vi tionema WHO:s globala hälvärda det ömt. Vi skall värda soprogram "Hälsa för alla", det friska j oss själva, i andra med mälet inriktat pll är 2025 . människor och i miljön. DlI Utgångspuokten är all hälsa är mllr alla bättre och sambället en rättigbet för alla, oberoenutvecklas pll humana villkor. de av ålder, kön och etnisk Den här Iivssynen är utgllngs- tillhörighet. Man framhäver punkten i Folkhälsans frisk- att den k1yfta som räder melvärdsprogram, som bildar ba- lan den faktiska bälsonivlln i sen för Folkhälsans hela verk- värI den och den hälsonivä samhet. som är möjlig all uppnä med En frisk miljö är förutsäll- existerande metoder mäste ningen för bälsa, som isin tur överbyggas. Man kan säga att är basen för allt Iiv och alI ut- Hälsa för alla är eli globalt, veckling. Alla samhälleliga hälsopolitiskt reformprogram, beslut bör ställas i relation tili sam bygger pä jämlikhetens de här tvll värdena. Det är ut- och rättvisans principer och gångspunkten i Folkhälsans har sina röller djupt i FN:s friskvllrdsprogram. För all det fredsideologi . Fattigdom ocb 11Ingsiktiga miljö- ocb bälso- krig är de ojärnförligt största arbetet skall bära frukt krävs hälsoriskema i dagens värld. etl allmänt hälsomedvetande i sambället. Eli sädant skapas Arbetslösheten ökar först när samtliga samhälls- hälsoskillnaderua Finland bar byggt upp ett sektorer förbinder sig all stälForts. pAsido 15 la den lilla människans hälsa Hälsa är utveckling

ctfolkhälsan ocb ett konkret verktyg för hälsofrärnjande aktiviteter bllde lokalt ocb globalt. Aktivitema förverkligas ekonomiskt genom försäljDing av ~änster tili stat ocb kommuner, genom projektbidrag frän bl.a. Penningautomatföreningen och _olika stiftelser, genom insamlingar och donationer ocb genom ett omfattande frivilligarbete. Folkhälsan erbjuder bland annat barnskyddstjänster, neuropediatriska undersökningar ocb babilitering för bandikappade barn ocb ungdomar, dagvllrd, baby- ocb familjesim, sommarrekreation, ungdomspsykiatriska ljänster, ortopedisk ocb geriatrisk rehabilitering, hemtjänstminnesträning, ocb hemsj ukvärd, serviceboende, yrkesutbildning och fortutbild ning inom socialoch bälsovärden. Folkhälsan upprällbäUer ocksä ett forskningscentrum. Folkhälsan representerar tredje sektom, ett aJlmännyttigt komplement tili den offenlliga, med skattemedel fi-

nansierade sektom ocb den privata, vinstinriktade sektom. Verksambeten inom tredje sektom är effektiv ocb ekonomisk, men det eventuella överskott som skapas kan aldrig gä i privatpersoners fickor, utan omsätts i ny ideell verksambet. De finländska organisationema är mäktiga serviceproducenter inte minst inom socialoch hälsoväraen. De organisationer inom tredje sektom som säljer sina tjänster tili stat ocb kommun viii uppmuntra samhället att utoyttja skattemedlen pä eli sll ekonomiskt sätt som möjligt. Det gagnar oss alla som skattebetalare. Tredje sektoms serviceproducenter tili för offentliga sektorn nya resurser i form av subventionerade och ideella tjä nster. Ä ven om serviceproduktionen sker inom tredje sektom kvarstär ansvar ocb kvalitetskontroll inom offentIiga sektom. Konsumenten märker skiUnaden i ett flexiblare serviceutbud och i sänkta priser.

Välfunnen ltipsus Dä man vant sig vid att en välkänd skribeot ofta underhäller sina läsare med att göra en eiler annan oväntad blunder isin text, kan man inte annat än gotta sig ät den senaste. Och bon som tydligen bestämt sig för att väcka en viss uppmärksambet, kosta vad det vili, strax innan bon avslutar en bedersam bana inom värt offentliga liv, kan inte ba fu nnit en mer säregen tvistefräga att dra fram i Ijuset. Ocb väl framdragen för 055 TV -tittare att bedöma sä var frägan inte ett dugg märklig, sades det, däremot hade den mot slutet av meningsutbytet blivit mer apokryfisk äo den ursprungligen var, fick vi veta. "Humor" närnndes ocksä, men den säg man inte en skymt av, bara en kvinna pä gränsen tili sin pensionering - den som boo tror att just hon skall fä mer ut av än den äJderdom bon förestäl ler sig att skalf bli "de andras" olycksöde bär i liveI. - Skräcken bar mänga anleten.

Först ocb främst kom en "slåss" - alItsä inte ett förslag - tili en tilI varo som pensionärer; deras rösträtt skulle tas ifrän dem dä den är tili ingen nytta. Pensionärer drömmer ju bara om flydda tider ocb de förbällanden som rädde i deras ungdom, den fagra. Var i all väriden har förslagsförlät, slåss-ställarinnan träffat sädana apatiska ocb liknöjda pensiooärer? De flesta av v1lra medmänniskor lever litet längre

i dag än i gär, tack vare den bälsov1lrd som nu st1lr tili buds, med nya mediciner ocb bälsokurer som vära hälsov1lrdare pä alla pIan tänkt ut och funnit pä. Enbart insikten om vikten av att röra pä sig har förlängt livet för de flesta gamla, ocb det är därför vi bar sä mänga raska pensionärer i sambället. Sä säger man att de gamla skulle utesl utas för att de inte är med ocb "betalar fiolema"! Detta, om nägot, är ett tecken pä att det dä är bistorielösa uppkomlingar som nu är i farten... Hur skulle det ha sett ut om inte v1lra tidigare generationer sett tili att det finns ett fritt Finland sä att den nuvarande generationen bar nägot att betala fiolema med? Kan man förvägra oss rösträtt sä kan vi svara med att vägra betala skatt, sä f1lr vi se vilka det är som stämmer fiolema . ..

Det ser ut som om vi bade en större andel äJdringar än ynglingar i värt sarnbälle, ocb dessa har ocksä blivit utsatta för uppmärksambet, om än av en litet specieli art: deras myndigbetsäJder skulle böj as. Pör vilket ändamäJ? Vi skulle säkert ba fler uogdomar, fömuftiga ocb mogna, om de bara kunde avbäJla sig ifrän, främst narkotikan, men även andra beroendeskapande ocb sjukdomsalstrande nj utningsmedel. - Kuode man förmä fler ungdomar att inrikta sig pä livet i stället för att fixera sig vid döden, sä blev inte

slållnaden mellan antalet äldre ocb yngre medborgare sä maTkanI.

Detta är vad vi livsälskande önskar att kunna göra, men det är nägot vi inte kan, dessvärre. Ocb det är bur man skall bekämpa den fortgäende , stora dödligheten i cancer hos personer föd da under 1940-talet. Noggranna tidningsläsare ser med ängslan pä dödsannonsema i Hbl, ocb ur en snabb enkät bland HeSaläsare framg1lr det att de är lika tätt förekommande hos dem. Man blir rätt sä betänksam oär man besinhar att det var under 1940-talet som andra världskriget rasade bär i vär världsdel. Kan de som var smättingar vid den tiden ba fätt nägon oupptäckt, odefinierbar skada? Av kämvapenkrevader nägonstans? De flesta kärnvapnen var ju obevakade, i förlitande pä det utomordentliga sambällssystemet som omöjliggjorde alla fataliteter i den vägen? Denna avtappning av skenbart - raska medeJäIders människor borde ägoas litet mer uppmärksarnbet av v1lra duktiga forskare som gäma kunde lämna pensionärema i fred et! slag, och ägna sig ät de alltför tätt bortgängna medeläJders människnma. Sä att v1lra raska äldringar kan ta sig en frisk promenad tili den för dagen aktuella röstningslokalen utan att nägon sätter ett krokben för dem i akt ocb mening att förkorta deras alltför länga äJderdom. Sirkka Sundroos

Bussresa första pris i frågesport En dagsresa med Sundqvists buss utgör förstapriset i Svenska Pensionärsförbundets frägesportfinal pä vinterdage n i Vasa. Resan f1lr i princip göras vart som belst. Om tidpunkten mäste man dock överenskomma med bussbolaget. Frägesporten kommer att ledas av ombudsman Per Thomasfolk. Det är ocksä ban som sammans täller frägoma. Det blir sammanlagt 12 tredelade frägor enligt samma modell som i kvaltävlingama. Tävlingsjuryn kommer att bestä av Ragnar Hansson, Jerker Nyberg och Marianne Sandell.

FRITI EFTER WILLIAM SHAKESPEARES EN MIDSOMMARNATISORÖM TEXT & REGI GÖRAN SJÖHOLM

PREMIÄR: 27 JUNI 1996 KL. 19.00 FÖRESTÄLLNINGAR: LÖ 29.6 KL t 5 SÖ 30.6 KL 15 112.7 KL 19 TO 4.7 KL 19 LÖ 6.7 KL 19 SÖ 7.7KL15 TI 9.7 KL 19 O N tO.7 KL 19 TO 11.7 KL19

31.3-7 .4 LONDON-PAR1S.

~sef~~ ~~!Ct:s:.W~:!da tl r. Prts: 2 795,- ,

.10-14 . 4 Hlllsoresa tlll

HAAPSALU. Tre dagar med o llka behandllnrfonneT. T.C!X . ler· eiler

c:~~~~r. Hll~~~k,~~bad och Pris: 1 500,- .

• 27 . 4--6. 5 PRAG-BUDAPEST-

POl..EN - VIA BALTICA. 8ekväml med f1yg tili Pragl

Oärilrån fonsSner ",A, rundresa med \,Iär INGVES buss. VI bor 3 n3ner I Budapest. 1 nan I respekl lve Krako w, Warszawa, Vilnlus och Plim u. Under vAr resa IA, vi se och uppleva olrollgt myckel ! Halvpenslon m.m. Pris: 4 990.- . Bolta I tldl

• 11- 19 . 5 CYPERN. Kom med tiO Agia N apa, Mede.lhavets popuUiraste resmM! Njut av A9 la Nd.:

~hrs~~~='er~VÅ:01 ::d.~~~ ~:::,;ee:;1II

Vanda tlr. Prts fr. 2 845 ,- . • 1 ~ 1 9. 5 Teatenesa tili

Stockholm.

VI har fän bll}ener tili

~THE

SOUND OF MUSIC med Tommy K6 rberg och Carola. Två holellftvem. I Stockholm.

~j~':'iNKL~~1i'RJ:iWr:u:

• 26-30. 6 NORDKAP. • 12-18 . 7 BORNHOLM OCH

SKÅNE.

:~~7o~~f::r

f6m Ingves Resor. VI allt planenr och ftna

Ovemattnlngar arrangerar.

Våra lngves bussar ruJlar tili både kaffe och bullar Sevärdhellrr I rnängder ser vi UI! aft ge Er. Välkomna med

LÖ 13.7 KL 19 SÖ 14.7 KL 15 1116.7 KL19 TO 18.7 KL 19 FR t9.7 KL 19 SÖ 21.7 KL 13&1 9 T123.7 KL 19 TO 25.7 KL 19 LÖ 27.7 KL 19

..URENs

( /.l

....

- ,\,.

RENS SOMMAR"WITER 1 ~ER'"" · BIUffiRESERVERJNGAR OCH

FORFAAGNINGAR: 1.1. (915)5324 12 BIUffiPRISER: Vuxna 70 mk, born 35 mk Grupper Over 20 peri. 6 50 mk

Oörglömllga högtidsstunderl BröUop, Dop Och Minnesstunder, Konfirmatlonstlllställnlngar eUer föclelsedagsfester I betagande omgIvolng. A1It arrangeras enHgt dIn8 egoa 6nskemll.

HOI'EW KUNINKAANTIE

__ ;;:;;;U:-~ISIIO

~1 .

Deslr vAr oH.rt Tel 90· 859 191

Rabat'

Ett litet urval av våra resor Möi vAren I Englandl VI &eT bl.a. 51 . Pauls Cathedral. Buclc.lngham Palace med vaktalA6snlngen. Windsor sian t1l1sammans rned lokal

KAPELLMÄSTARE ARNO KANTOLA

Gäller I.o.m 3 0.4.96 Pensionsbeslul bör uppvisas

Det är alltid billigare i Tallinn. Ruttens förmånligaste tax free.

------------KAFFEFÖRMÄN a

Varm kaffed ry ck la Wa na Ta llinn Viru H ole' Cafe 2. v~ningen

EEK25_ VI HU !I ----------~

II I I I

---- ------~ KRISTALLFÖRMÅN ~~ c-a

"0%

-.~

: Hotel Viru 22. vån I•

Öppet varie dag 10-20

~~ %~

H ~if "~>

-------------

Fabiansgatan 9, 00130 Helsingfors må-fre 8.30-17, Västra hamnen m,l.(r 8.30-17, Iij.sö 10-17, te!. (90}669944.

ffSTI'"~i(§iiNJAT

Servicehuset i Karis en pärla i äldreomsorgen 1 september blev Servicehuset vid Kärrgatan i Karis fårdigt. Huset inrymmer 20 bostäder och har varit fullsatt allt sedan starten. Faktum är att man idag har en kö pä 42 personer tili Servicehuset. Det visar Servicehusets popularitet. - Tyvärr kommer nog inte alla som nu stär i kö att fä en chans att bo i Servicehuset, säger föreständarinnan Yvonne Huhtala. Men Servicehuset är iogaluoda bara boende. Själva "servicedelen" finns iorymd i första väningeo, bostädema i andra och tredje väningen. Servicedelen ger service ät de människor som bor i Servicehuset, meo ocksä ät

äldringar och handikappade utanför Servicehuset. - Bostäderna är vanliga hyresbostäder och de som bor i dem kan ansöka om hyresbidrag, säger Yvonne Huhtala. Det är fullkomligt klart att Servicehuset fyllt ett tomrum i äldreomsorgen i Karis. Servicedelen bestär av en matsal med mm för 100 personer. Intill matsalen finns ett eget kök. - Största deleo av invånarna i Servicehuset äter luncheo här i matsaleo, berättar föreståodare Huhtala. Däremot har vi med avsikt utgått från att iovånarna här själva ska tillreda sitt morgoomål. Varje bostad har oämligeo också ett eget kök. Vi tror det är bättre att å1driogarna så läoge som möjligt lörsöker ordna sitt eget morgoomål. Det är eo form av "aktiveriog" också del. Totalt tillreder köket i

Margit Herrmans har bott i Servieehuset allt sedan starlen oeh säger sig stortrivas. Här i samspråk med föreståndaren Yvonne Huhtala.

OBS!

SPF:s EGNA RESOR Hälsingland med Helmer 15-19 juli Flygande Holländaren Nyslott10-11 juli Om Du är intresserad, läs mera i sen aste nummer av GOD TID eiler kontakta Anneli Uofer tel. 911-241 3185. Ny avflird tili Bodensjön med Mainau 13-20.4.

Servicehuset ett 50-taI matportioner per dag. Priset för luncheo - varmrätt, efterrätt, bröd, mjölk - är endast 24 mark för pensionärer och handikappade. För gäster är priset 30 mark. - Matgästema har sakta men säkert ökat i antal, säger Yvonne Huhtala. Djungellelegrafen har gätt och allt flera böIjar veta om Servicehuset och dess tjänster. Bastu och minnesspel Dessutom har man daglig ledd verksamhet för invänama i Servicehuset, men ocksä lör äIdringar och handikappade som bor pä annat häll. För 62 mark härntar taxin en äldring tili Servicehuset. För den avgiften fär äIdringen ocksä bada bastu, äta lunch ocb della i den ledda sysselsättningen pä efterrniddagen. - 5-6 personer utifrän deltar dagligen i denbär verksamheten, berättar Rita Österberg. VaJje dag kommer en ny gruppo Dessutom dellar 10-12 av invänama i Servicehuset i denbär verksambeten. Och det är ocksä ungeflir maximum vad vi kan ta emot. Den ledda verksamheten sker under tisdagar, onsdagar, torsdagar ocb fredagar. Mändagen används i huvudsak som planeringsdag dä man planerar verksamheten för veckans övriga dagar. Sysselsättningen bestär av t.ex. olika minnesspel, tidningsläsande (man läser fOr personer med nedsatt synförrnäga), handarbete, allsäng och bakning. Jo, man bar tili förfogande ett litet kök och där kan man baka bl.a. karelska piroger. - Och en gång i veckan spelar vi biogO"och del är nog den mest populära verksamheteo bär, berättar Rita Österberg. Yvonne Hautala berättar

Här pysslar man i den ledda verksamheten. Sittande från vänster Essie Lagus, Paula Weckman (praktikant, studerar iLojo) oeh Karola Bollström (vikarie). Stående Maja Lindholm (tili vänster) oeh Rita Österberg. att det ocksä finns ett litet utrymme för personer som skulle önska snickra. - Men det bar visat sig att karlama inte gärna kommer hit för att snickra. De som vili snickra gör det helst hemma hos sig. De som kommer "utifrän" kan komma ända från Svartå och Sannäs. Vid 14.45-tiden för taxin dem bem igen. Fysioterapi och fotvård 1 Serviceutrymmet finns också utrymme för härvärd. Där finns också en trivsam TV- ocb tidningshöma. Fysioterapeut Maria Henriksson har hyrt ett utrymme i Servicehuset och jobbar bär 3-4 dagar i veckan. En fotvärdare finns också' på plats i Servicebuset. Det är Ritva Uhlbäck som stär för den värden. Samtliga bostäder är utrtJstade med trygghetstelefon. 1 tvättrummen finns nödJarm. Telefonerna och oödJarmeo är kopplade tili Katarioahemmet. När ett larm kommer tar persooaleo där kootakt och frägar vad som hänL Behövs Lex. ambulaos larmas eo sådao tili platseo eiler också kao man begära bjälp fräo hemvårdeos sida. - Hemvärden är förresten här under kvällstid

OSS?

JAVISST! Begär prlsIJstal

Norrvalla Rehab Center Vöråvägen 305,66600 VÖRA rtJ (961) 3831511

'-----------------_\

Populärt med bastu Allmän bastu ordnar man på onsdagar för damer och på torsdagar för herrar. - 1 synnerhet herrarnas torsdagsbastu är mäkta populär, berättar Yvonne HuhtaJa. Ett IO-tal herrar besöker regelbundet bastun. Lunchen avnjuter man mellan kj. 11 ocb 12.30. Det är den enda mäItid man serverar i Servicebuset. - Det finns fortfarande lUdringar som saknar egen bastu eiler som t.ex. vintertid har svärt att få sin bastu uppvärrnd, säger Rita Österberg. Därför har bastun bär rönt så stor popuJaritet. Sedan ska vi heller inte glömma all bastuträffama och överhuvudtaget den ledda verksamheten här har en stor betydelse då det gäller de sociala kontakterna. Det är viktigt för äJdre människor att fä "komma ut" och träffa andra männi-

skor och få prata bort en stund. - Servicehuset bebövs absolut, understryker Rita Österberg. Och bäst är balkongen Margit Herrmaos bar bott i Servicehuset allt sedan det blev inflyttningsklart i september 1994. - Vi hade tidigare en aktielokal på BouJevarden. Men så dog min man och jag ville inte längre bo kvar i aktielokalen. Jag sälde den och hade turen att få bostad här. - Här trivs jag väJdigt bra. Jag har en bostad pä 37 kvm. Och bäst av allt är balkongen med glasväggar! Hyran är 40 mark per kvm. Margit Herrmans äter i regel lunchen i Servicehusets matsal.Under veckosluten är köket ocb matsalen stängda, men då ombestyr hemvärden att de äldringar som så önskar får sin mat. 1 regel görs maten i ordning redan på fredagen och sä kan äldringama värma den i sina egna kök ocb äta den under veckosluten. - Bekvämt och bra, berömmer Margit Herrmans. - Och personalen här är mycket fin. Jag mäste säga att jag stortrivs. Rainer Erlund

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman tör Österbonen: Per Thomaslolk, Vasaesptanaden 20 A. 65100 Vasa. Telelon: 961-317 9070. Fax 961-317 5590 Väntigen ring och gör besök kl. 10- 14. Ombudsmannens hemtelefon: 961-346 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andetsbank 567008-55002307

MA BRA hos

samt uoder lördag och söodag, berättar Yvonne Hubtala. Hon understryker att invänama i Servicebuset inte är tvungna att della i husets aktiviteter om de inte vili . AlIt är frivilligt. Bostädema är 28,5-37 kvm stora. 1 vardera väningen finns en tvåa, resten är enrummare. Sex av de tjugo bostädema är extra handikappvärtliga.

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

GOD MAT CIII/pp 'l-~<;'~ 1 TRIVSAM OCH 'tll! ~ RYMLlG MIUÖ. VÄLKOMNAl }..p.'l-\

MYUYLAMPI RESTAUAANTS 03100 Nummela

'.912-335 171, .etefax 9J2·335 087 bil.e!. 949 446 374

BOCCIA - spel för alla åldrar lnhemska officiellt godkända spelkulor direkt från tillverkaren. FÖR UTEBRUK mk 345,- FÖR INNEBRUK mk 495,Boccia-spelen levereras mot postförskott. 7 dgr returrätt. 3 års hållbarhetsgaranti på kulorna.

Peli-Plast Ky Muotiaistentie 100. 39340 KARHE tel. 931-378 2846, bil: 949-835 465

"Det är tryggt att vara åld 0- Det är tryggt. att vara åldring i Ingå idag. Det säger Iris Linden. Bon är fOreståndare för Ingahemmet, men samtidigt också ansvarig ledare fOr hela äldreomsorgen i kommunen. - Ingå är visserligen en vidsträckt kommun som omfattar också skärgårdsområden. Men man kan få service oberoende av var i kommunen man bor. Och principen är ju att å1dringarna ska få servicen i den miljö de önskar.

-1

Ingå bar nästan 5.000 iovåoare. Nästan 30 proeent är finskspräkiga oeb skattörets pris är 18 penni. Ungefar 15 proeent av iovåoaroa har fyllt 65 år. Ingil är känd som en attraktiv inflyttningsko=un för speciellt svenskspräkiga pensionärer fräo buvudstaden. - Hela soeialbudgeten slutar pii 25 miljoner och jag skulle tippa att 7-8 mil· joner av det gllr tili äldreomsorgen, säger socialsekreterare Gunnar Nyberg. Precis som i andra kommuner bar man ocksil iIngil s.k. "tung" vllrd och "Iättare" vilrd. Den tuoga vllrden ges pii Ingabe=et. - Vi bar haft 55 platser pii Ingabe=et, berättar Nyberg. Men målsättningen är att ko=a Der tili 50 platser oeh det har vi också Iyekats med. Tidigare talade vi mera om en sjukav-

Anna Österman, 84 år i maj, kom tili servicehuset niir benen började krångla. delning oeh en allmäo avdeloiog, men vi har fårsökt jämna ut gräosema mellan dehär avde1niogaroa. Den äldre delen av Ingahe=et kom tili redan 1963. Det var den del som tidigare kallades för sjukavdeloiogen. Tilibyggoaden skedde 1978. Den öppna vllrden bestllr av en utvecklad hemserviceverksamhet. Hemvllrdspersonalen uppgllr tili elva personer. - Det fanns en tid då sparivem drabbade också ä1dreomsorgen, säger so· cialsekreterare Nyberg. Lyckligtvis tycker jag mig

En korridor behöver inte nödvändigvis va· ra sterii och otrivsam. På I ngahemmet är det vackert och trivsamt.

märka att den tiden nu är rårbi. Ingil hör tili Karisbygdens hälsovllrdsförbuud oeh det finos tvil hemsjukvllrdare som arbetar i kommunen. - Vi ger t.ex. städbjälp ilt åldriogar sil låogt vilra resurser bara räeker, säger Nyberg. Och vi bar ocksil en fungerande matservice. 1 detta nu är det ett 40-taJ iogåbor som får mat tili sioa hem. Maten görs i Ingahe=ets kök ocb körs ut med bemservicebilen. Oekså iovåoaroa i pensionärsbostädema får mat pii detta sätt om de sil vili. Matservicen fungerar uuder veekaos samtliga dagar. Bastuservice bar man endast ea ging i mba· den. Bastun finns vid Ingabemmet ocb denbär servicen upprättbåUs i gott samarbete med Röda Korsets 10kalBvdeIning. - 1 priocip köper vi denhär tjäosten av RK, berättar Nyberg. Ett 30-tal personer anväoder sig nog av bastu· tjäosten. - Dessutom har vi ett 20-tal tryggbetstelefoner utplacerade hos främst ensamstilende illdriogar. Trygghetstelefonema är kopplade tili Ingahemmet, varifriln man sedan larmar ambulans eller annan lämplig personal.

skaU fungera oekså för de människor som bor ute i skärgllrden. - Vi skall inte gil in för att erlägga pengar i stället för serviee, säger ban be· stämt. Vi ska se tili att människoma får den service de beböver - oberoende av var i kommunen de bor. Milnga skärgårdsbor flyttar tili vintem in tili kyrkbyn. SiI i praktiken är antalet servicebehövande ute i skärgllrden inte stort. 1 Ingå finns oeksil ett 40-tal pensionärsbostäder. De upprätthålls av en stif· telse där också Ingil kommun är med. Trots att antalet vårdplatser vid Ingabe=et minskat anser socialsekreteraren att minskningen inte får bli ett själväodamill. - Vi ska inte med våld forsöka få folk ut i den öppna vården. De "tunga" vårdplatsema kommer att bebövas ock· så i fortsättningen, det är säkert. Målsättningen är att I,:unna ge rätt vård på rätt plats vid rätt tid· punk!. Nyberg menar dock att en effektiv öppenvllrd kan resultera i att antalet "tunga" platser kan minskas. - Det förutsätter doek ytterligare satsoiogar pii den öppna vllrden, säger ban. Nu ska man minnas att oeksil den öppna vllrden kostar. Det väsentliga bör vara att människoma får den vllrd de vili ha. Det vanliga är att en åldriog vili bo he=a sil läoge som möjligt. Korttidsvård ett altemativ 1 Ingahe=et ger man oeksil korttidsvård. 1 praktiken betyder det att en åldriog kan tas io för ett par veckor. - Dethär kan bli aktuellt t.ex. när en åldriog skrivits ut från kretssjukhuset, säger Iris Linden. 1 stället för att föras tili Mjölbolsta kao

Servicehuset är inrymt i högra annexet av denna att iordningställa utrymmenför gruppboende. "rebabiliteriogstiden" ske här pii Ingahe=et. - Korttidsvllrd kan bli aktuellt också då anhöriga reser bort och åldriogen beböver tilIsyn, inflikar Nyberg. På Ingabe=et är man oeksil beredd all ge dagvllrd ilt åldriogar. Å1dringen kan ko=a dit på morgonen oeh fil mat och tillsyn oeh sedan lika hem igen tili kvällen. Eller tvärtom: en åldriog kao tas io tili Ingabe=et över natten ocb får lika bern pii morgonen. - Nog ska man kunna åka bern också från et! å1dringshem, säger Ny. berg. V år målsättning är att ge en så efJektiv reba· biliterande vård som möj. Iigt. 1 Ingil planerar man som bäst bur man ska ordna vllrden av dementa i framtiden. - Flera av de som nu bor pii Ingahe=et lider av de· mens, uppger socialsekrete·

Ocksä ute i skärgården Gunnar Nyberg understryker att hemservicen

Föreståndaren Iris Linden (tili höger) i samspråk med snart 9S.åriga Helfrid Lemström på Illgahemmet i Illgå.

raren. VlIrden av mänoiskorna kräver personalinsatser äo och värden milste ha en nan karaktär äo den vMd ger andra. Servicebus med 12 bostäder

•

Röda Korset hjälper med väntjänst, fårdtjänst

g i Ingå" Reportage:

Rainer Erlund

nv"pn,", I'"m

vänster den gamla sjukstugan där man eventuellt kommer

gamJa sjukstugan. Men omändringsarbetena kräver stora pengar. Ett annat alteroativ är att gruppboendet ordnas i anslutning tili logabemmet. Och ett tredje alteroativ är att vi hyr upp de behövtiga utrymmena. 1 gruppboendet ska kök och vissa andra utrymmen vara gemensamma, men själva bostäderoa är individuella. Ännurum för förbättringar Iris Linden säger att ingenting är sA bra att det inte går att förbättra. - Vi borde Cå igång dagverksambet på servicebuset. Ocb dag- ocb nattvården på Ingabem· met skulle också kunna utvecklas. Mycket ir

dock Cast i bur transportema kan ordnas. Iris Linden drömmer om att folk ocksä frän de perifera delarna skulle kunna komma tili servicehuset för att bada bastu, ordna sin ldädtvätt, gä tili frisörskaeiler barberare, fA fotvård eiler bara för att äta och prata bort en stund. Anna kom nir henen svek . Anna Österman flyttade tili servicehuset vid midsommartid ifjol. Hon blir 84 i maj. - Jag hade mitt hus i Degerby, berättar hon. Men sA började benen krängJa, högra benet förlamades och jag ldarade mig inte längre ensam där i Degerby. Nu

stär huset tomt, medan jag bor här. Anna säger att hon "tar dagen som den kommer". - Servicen här fungerar. Jag har bostad och kan t.ex. bälla kontakt med min mans släktingar. Min man har varit död redan i mänga år. Helfrid Lemström äter bor pä logahammet. - Jag har varit här sedan september ifjol, berättar HeIfrid, snart 95. - Meningen var att jag skulle komma hit endast för korttidsvård. Men här är jag fortfarande. En annan av invänama pä logabemmet är Veikko Lahtinen. Han fyller 80 nu i och tycker att den vård som ges pä logahemmet är alIdeles utrnärkt. Iris Linden berättar att vin ibland serveras tili maten. - Och vili nägon av invänama ta en "hutt" pä rummet sä är det tiliätet, naturtigtvis inom rimliga gränser. Jag ser inte nägo t feli det. loes Malmberg tycker att "man har det bra pä logahemmel". Själv kom hon dit i oktober. - Jag tycker man har det bra här, säger hon. Mängen äJdring tycker det är hemskt om man mllste tili äJdringsbemmet. Men sä är ju inte alIs fallet. logabemmets äldsta inI vänare .är förresten 102-mga Lydla Sundholm.

Röda Korsets Ingå-avdelning har en aktiv roll inom äldreomsorgen i Ingå. Vänverksamhet, fårdijänst, bastuservice och Gyllene ålderns k1ubb är olika aktiviteter som ordfOra nden Benita Öberg nämner . - Vi har ett tiotal aktiva medlemmar som är med i vänverksamheten. De besöker främst ensamstäende äJdringar pä lngabemmet eiler i äldringamas hem. Det kan bti ett besök per vecka eiler ett besök varannan vecka. Denhär verksarnheten har redan pägätt under mänga år och jag lTOr den blir ännu mera betydelsefull nu när man hiller pä att stänga sjukhus. Vännerna följer ocksä med en en-

samstäende äJdring när denne gör besök hos läkare O.S.v

- FäIdtjänsten äter går i frärnsta hand ut pä att nägon av vära medlemmar följer med en äJdring när denne ska besöka läkare eIler nägot sjukhus. Ibland händer det att röljeslagaren f1lr fungera som tolk eftersom spräkservicen i t.ex. huvudstaden inte alItid kan garanteras. Benita Öberg berättar att lokalavdelningen i logä torde vara den enda i hela landet som ger bastutjänster. - Bastun är kommunens och finns inrymd i logahemmet. Röda Korsets medlemmar hjälper tili med att sköta transporteroa av dem som kommer tili bastun. Vidare ställer medlemmama upp och hjälper tili att tvätta, att ge fot- och h1lrvård O.S.V. 30-40 äJd-

ringar i logä kommer i ätnjutande av denhär servicen. Det är en mycket uppskattad serviceform. EI! tiotal av våra medlemmar är med och hjälper tili. Transporteroa tili och frän bastun sker med taxi eiler RKmedlemmamas bilar. En av kommunens hemvårdare är ocksä alItid med vid bastuträffama. Otika föreningar stär turvis för bastukaffet. Bastuservicen ges en gäng i mänaden. - Dessutom har vi inom Röda Korsets logä-avdelning en Gyllene äJdems ldubb som ungefar en gäng i mänaden sammankommer pä Malmgärden. Ett 30-tal äJdringar brukar möta upp. 2-3 av våra medlemmar är med och svarar för prograrnmet. Klubben gör ocksä endel utfarder.

Teater, boccia och seniordans för aktiva Ingå-pensionärer Ingä Pensionärer firar sitt 25-års jubileum den 18 apriI på Hembygdsgården. Föreningen grundades faktiskt redan 1971. Idag har fOreningen . 208 medlemmar och en verksamhet som inte behöver skämmas för sig. Mao spelar boccia, man seniordansar, man gör utrarder och man åker för att se på teater. - Det enda problemet är egeniligen att det är sä svärt att fä med de yngre pensionäreroa i verksamheten, säger ordföranden Ulla MangslrÖm. Vi skulle behöva yngre krafter med i arbetet. Ulla Mangström är nu tredje året föreningens ordIörande. Sekreteraren

Varje måndag samlas 13-14 pensionärer för boeeia-spel i Svenska lågstlJdieskolan i kyrkbyn. Etbel Helander har suttit pä sin post i tolv år ilU. Ingä Pensionärer är inte den enda pensionärsföreningen i logä. Fagervik har en egen förening och för den finska befolkningen finns en finskspräkig pensionärsförening.

- Vi samJas tili mänadsmöten en gäng i mänaden, berättar Ulla. Den vanliga mötesplatsen är Holken, d.v.s. tidigare logarskila folkskola. 1 januari hills mänadsmötet dock pä församtingshemmet. Dä är Forts. på sid o 13

768 över 65 år - men ökar snabbt

Raija Niskanen oeh Susanne Dahlberg jiirdigställer dagens köttsoppa i servieehuseis kök.

• Ifjol fanns det 768 ingäbor som var fy11da 65 år. Av dem var 445 i äJdero 6574 är. 323 var fyllda 75 Af. • Ännu 1992 var antalet 65-74 mngar endast 366. Pä tre år hade alItsä antalet ökat med nästan 80. Och 1992 fanns det 343 ingäbor som var över 75 år. Här hade faktiskt antalet sjunkit

nägot under de tre åren. • Men äldringama ökar snabbt i antal i logä. År 2005 - om knappt tio år räknar man med att antalet 65-74 äringar ska vara 500. Och fem är senare - år 2010 - är anlalet redan uppe i 624. • Utvecldingen för de 75 är fyllda är tikadan. År

2005 ska antalet 75 år fyllda entigt prognoserna vara 397 (drygt 70 flera än ifjol) och år 2010 har antalet stigit li11412. • Andelen 65 är fyllda var ifjol 15,4 procent av Inglls hela befolkningstal. År 2005 är andelen 16,3 procent och är 2010 18,3 procent.

Sydkorea i blickpunkten på Kvevlaxnejdens årsmöte \

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb höll ordinarie årsmöte mändagen den 19 februari pä sedvanlig plats i församlingshemmet. Mötet besöktes nägot mindre än vanligt pä grund av kyligt väder. Ordföranden Henrik KjeIlman öppnade mötet med en liten tillbakablick över det gängna äret med allt vad detta innebar av arbete och bekymmer. Sarntidigt tackade han sina medarbetare inom sryrelsen och andra funktionärer. Tili att leda förhandlingarna valdes Gustav Fant och tili mötessekreterare Bo-Göran Backman. K1ubbens sekreterare Ester Lundberg presenterade en diger och välgenomarbetad ärsberättelse, ur vilken framkom att medlemmarna varit aktiva under året. Bäde vår- och höst-

fest, resor i flera former, längre och kortare, och exkursioner till mänga ställen i vär närhet. Av deItagandet atl döma ser vi att klubben fyller etl stort behov. Bokslutet fastställdes, revisorernas berättelse föredrogs och ansvarsfrihet beviljades ät de redovisningsskyldiga. Sryrelsen ätervaldes isin helhet och utser inom sig de olika funktionärerna. Medlemsavgiften och budgeten slogs fast. Ordföranden erhäller ett bidrag för post och telefon, sekreteraren, kassören och programdragaren får ocksä en liten ersäthting. Olika förslag om mera tid för silng och musik pä träffarna frarnfördes i sarnband med atl verksarnhetsplanen kom pä tai. Besök pä olika platser i våra närom-

räden, teaterbesök, fester, resor och julmiddag inte att förglömma var andra saker som finns i planen. Styrelsen fick i uppdrag att vidareutveckla och presentera detaljer efter behov i verksarnheten. Efter ärsmötesförhandlingama smakade kaffet särskilt bra, tili vilket dagens föredragshällare Jina Mi-Sook Rösgren infann sig och visades vara en charmant dam, född och uppvuxen i Korea, men sedan 8 år bosatl i Finland. Hon berättade om Korea, frarnförallt Sydkorea, om dess placering pä världskartan, landets historia, kullur, livsstil och religion. Hon levandegjorde sitt föredrag med Ijusbilder frän Sydkorea. Försarnlingshemmet är kanske inte sä bra lämpad för

Skadad ishockeyspelare fick 1.000 mk av Overmark Övermark Pensionärsförening har häJlit ärsmöte. Mötet öppnades av Helge Haag som bl.a. betonade vikten av en aktiv och trogen medlemskär. Han konstaterade även att nya pensionärer inte ansluter sig i den takt som vore önskvärt.

Frän verksamhetsberätlelsen frarngick att det arrangerats mänadsträffar, motionsdagar, resor och tävlingar. Linberedning pä gammaIt sätt demonstrerades för eleverna i lägstadieskolan. Dessutom har pensionärer deltagit i Övermark dagarna, "Laangradän" m.m.

Donationer har gjorts till ungdomsföreningens 100-ärs jubileum, NÄR-TV:s Bosnien insamling m.m. Pensionärsförbundets bordsstandar har genom föreningen tilldelats

Övermark Sparbank och kantor Kerstin Osterback. Av bokslutet framgick att ärets vinst utgjorde knappt 5000,- och att ekonomin är god. Årsmötet beslöt enhälligt ge et! bidrag om 1000,- 1It ishockeyskadade Patrik Gullström at! användas rDr hans rehabilitering. Vid mötet ätervaldes Helge Haag till ordförande för år 1996. Övriga sryrelsemedlemmar, som alla ätervaldes, är Margaretha Groop, Gunhild Sten berg, Erik Nygård, Ame Sjöberg, Bengt Ehrström och Levi Söderholm. I prograrnkommitten invaldes Aida Viklund, Venny Gullmes, AUe Henriks ocb AIfons Juthnäs. Tili köksföreständariDnor ätervaldes Svea Häggvik, Lea Ragvals och

Ines Österberg. Som föreningens fotograf fungerar Leo Stenberg. Enny och Birger Stenbäck sköter urklippsboken. 1 kommitten som ansvarar för tävlingar och lotlerier invaldes Runar Ringvall, AUe Henriks och Bengt Ebrström. PauJ Söderback är kontaktperson när det gälJer de musikaliska inslagen. Sylvia Österberg ansvarar för sängböckerna. Efter årsmötet höll prosten Holger Andersson ett mycket uppskatlat anförande med en lämplig blandning aIlvar ocb skämt. Mötet avslutades med att Helge Haag frarnförde etl tack tiIJ alla som pä olika sätt bidragit tiIJ verksarnheten under året.

Ordf Henrik KjelIman dricker kalle tillsammans med Jina Mi-Sook Rösgren. detta pä dagtid, men med en liten portion god vilja gär det. Hon berätlade atl i.deras livsstil ingär hela tiden försök atl uppnä balans i allt vad man företar sig. Mänga saker skil-

jer sig väsentligt frän värt sätt när det gäller mat, levnadssätt, religion och mycket annat. Sydkorea, som hon främst talade om är en snabbt växan-

K1ackarna i taket när Erkki.fyllde år - Konstigt år i år när unga pojkar fyller 50 år, brukar det stä i hyl1ningstelegrarn. Sällan har väl devisen passat sä väl in sam nu, när "pojken", med. dr Erkki Tarpila passerat livets middagsböjd. För det ättiotal pensionärer som var med i Vasa den 20 januari ocb firade jubilaren vid en bäde stämningsfull ocb uppsluppen karneval, kommer nog Eki alltid att vara en pojkspoling - pensionärerna blir ju själva äldre i mOlSvarande män. Nu var äterseendets glädje ömsesidig mellan jubilaren ocb hans österbottniska vänner. Eki är numera bosatt i Linköping i Sverige och därmed en mera sälJan sedd gäst vid de österbotloiska pensionärsträffarna. Annat var det för drygt ljugo år sedan, dä ban introducerades i pensionärsdistriktet av dävarande ombudskvinnan Else-Maj Johnson, som ocksä denna gäng tagit initiativet tiIJ födelsedagsfesten. 27-åriga läkare som intresserar sig för äldrandel och äldre människors problem växer inte pä trän, det konstaterades i mänga byllningstal. Ocb vad bättre varo intresset frän Ekis sida var ingen en-

gängsföreteelse utan höll i sig genom ären. Otaliga är de medicinskt betonade föredrag han bäJlit pä pensionärsmöten genom åren, otaliga är ocksä de södernresor ban deItagit i med Else-Maj Johnson som reseledare. Sä var ocksä resoma omättligt popuJära pä sin tid, dä mindre resvana pensionärer verkligen uppskattade att deras resa medförde egen lä-

de industrination, främst tack vare amerikanskt ocb japanskt kapital. 1 synnerhet varvsindustrin har gjort sig gällande pä världsmarknaden. Stig Sundvik

kare. Till födelsedagsfesten bade de gamla vännema strömmat till frän Kronoby i norr tili Kristinestad i söder, t.o.m. nägon belsingforsare sägs i mängden. Alla bänkade sig vid festligt dukade bord i Arbetets vänners lokal, där det först bjöds pä andlig spis i form av tai, säng och musik, diktläsning och högtidligt avtäckande av Ekis porträtt, mäJat av en konstnär i Puerto de la Cruz pä Teneriffa. Därefter avnjöts middagen, som födelsedagsbarnet till ära bestod av grekiskt inspirerad mat i form av grekisk sallad, tzatsiki och moussaka. Och födelsedagstärta, nalurligtvis, med femtio brinnande Ijus. Dansen träddes tili sena kvällen tiIJ tonerna av orkestem Falskt alarm frän Dragnäsbäcks frivilliga brandkår, en samling rutinerade musiker som verkligen visste vad pensionärer vill ba för sorts dansmuik när de vili ta sig en svängom. Anita Svensson

Hjärtligt tack för den fina födelsedagsfest som tili IDin ära hölls pii Arbetets vänner i Vasa den 20 januari. Tack ocksä för alI vännande byllning i farm av blommor, gävor, sång och musik, recitation och vackra taI. Linköping i februari 1996 Erkki Tarpi/o

Pensionärskurs på Sötr Årets pensionärskurs vid Söff i Yttermark, Närpes häJIs redan i mänadsskiftet majjuni. 1 programmet ingär aktuella föreläsningar av skolans lärare, besök vid fomgrav, skärgärdskvälJ, trädgärdsfest m.m. Värt musikaliska arv preEn del av Övermark Pensionärsförenings medlemmar som deltog i "klangradän" (en- senteras av Sydösterhottens parad.genom centrum där ortens företag och föreningar presenterade sig) i samband musikskola Legatos rektor med Overmark-dagarna. Personerna på bilden är Gunhild Sten berg, Svea Häggvik, Erik Ronnie Jaakkola. "DokumenNygård och Bengt Ehrström. Sist i raden Helge Haag med kräftfångarutrustning på cy- tera ditt liv", det fär man göra ~~ med Karin Nyström med pen-

na eiler bandspelare som arbetsredskap. 1 "Förstä varandra - om kvinnligt ocb manligt språk" tar kursrektor Ulla Mangs deltagarna med i en ny dimension. Rektor Sten Westerbolm kommer alt tala om vär forntid och fungera som guide vid besöket vid forngraven i pörtom. Konstens dag ocb tillverkning av snurreband finns ocksä pä prograrnmet med Aija Lumme, Marianne Winter ocb Anna-Lisa

Bergqvist som lärare. Tili konstens dag bör teknikteori, praktiskt arbete och utställning av gjorda verk. - Tidigare och nya deltagare bälsas varmt välkomna till Söff av hela personalen, meddelar kurssekreterare Siv-LilIy Nylund. Anmälan görs helst · före den 20 maj till Svenska Österbottens folkakademi.

Hör hit, kvinnor i alla åldrar! SVAR PÅ FRÅGOR OM BRÖSTENS HÄLSA OCH BRÖSTCANCER

Här diskuteras 25-års jubileet. Från vänster sekreteraren Ethel Helander, ordföranden Ulla Mangström och styrelsemedlemmen Eugen Lucenius. 1 Ullas famn l-åriga bambametAlex. Återväxten är tryggad i Ingå! FORTSÄTTNING

•••••

Teater ... • • • • • • • •• frnn sido II

det lngå församling som står för möteslokalen och kaffeserveringen. Och i april brukar vi ko=a sa=an på Hembygdsgården. 1 år faller månadsmötet i april bort eftersom vi då firar värt 25-års jubileum. - Och julfesten hålls vanligen i lngbohed som är Täkter UF:s lokal, berättar Ethel. Månadsmötet i april brukar ha ' formen av en lrivselkväll. - Jag tycke[ pensionärema möter bra upp till våra möten och sammankomster, berömmer Ulla.

Tili månadsmötena brukar ett 60-tal möta upp. Men i sanningens namn ska nog medges all det buvudsakligen alItid är samma mäoniskor som möter upp. Ujol gjorde man en utrard till Åbo ocb Nådendal. - Det var den resa vi kallar for fria resan, påpek:ar Ethel. Ocb ifjol besökte man också so=arteatem på Raseborg. Vissa år brukar inan också besöka Lurens so=arteater och t.o.m. Glirns bar man besökt något år. - Nästa so=ar ska vi nog igen göra en resa till Raseborg. Och eventuellt blir det också ett besök på Lurens, beroende på vad de har att erbjuda.

, Boccia-spel varje måndag Varje måndag håller 13-14 pensionärer på med boccia i Svenska lågstaweskolan i Kyrkbyn. Seniordaos åter har man varje onsdag i finska lågstadieskolan. 18 pensionärer är med i seniordansen. - Och vi har också rätt flitiga kontakter med granof"oreningama, berättar Ethel. Vi bjuder dem tili våra lrivselkvällar och så blir vi bjudna tili dem pii svarsbesök. 1 motionsdagen på Solvalla ska Ingå-pensionärerna naturligtvis delta. Likaså kommer mao att besöka förbundets sommardag i Ekenäs.Och i augusti arraogeras för tredje gången allsången vid Gammelgården i Ingå kyrkoby. Ifjol mötte 200 människor upp till allsången. TiU den inbjuds pensionärer ocks/l från aodra föreningar. Tili månadsmötena bruk:ar man ordoa med gratis busstransport. Problemet är bara att det blir ekonomiskt litet betungande för föreningen . - Vi försöker också etablera ett närmare samarbete med försarnlingen, berättar Ulla Mangström. Nu senaste söndag arrangerades en ky rkodag som gällde som en gemensam kyrkodag för pensionärema. Den bölls i Degerby kyrka och vi från penionärsföreningen bjälpte till med det praktiska. För-

samlingen stod för kyrkkaffe!.. Föreningen gett bekaota Eugen Lucenius flyttade med sm hustru till logå 1990. - Första kontakten med lngå Peosionärer var den auktion förenmgen arrangerade i november 1990, berättar Eugen. 1 början av följande år, 1991, skrev vi båda in oss i föreDingen. Vi var tidigare bosatta i Dickursby ochjag bade tjänst bos Finlands Brandvärnsförbund. Pensionärsföreningen har gett oss intlyttade många bekaota. Vi har raktiskt trivts i föreningen. Eugen Lucenius med fru är numera bosatta i Dal i närheten av logå kyrkoby. Eugen tillhör föreningens styrelse och ser pensionärsverksarnbeten som nyttig och viktig. Ulla Mangström är f.d. sjukskötare och jobbade mom bemsjukvården i 10gå. Det gay henne en god bekantskap med lngå ocb speciellt med den ä1dre befolkningen i lngå. - Jag var faktiskt den första anställda mom hemsjukvården. Det gay mig en god msikt i förhållandena i Ingå. Nu förbereds 25-års jubileet den 18 april. logå Pensionärer har faktiskt buDDit bli et! kvartsekel ga=al! Rainer Erlund

Såhär såg det ut när lngå Pensionärer /irade sitt 20-årsjubileum 1991. 1 april är det dags att /ira kvartsekeljubileum.

Av alla kvinnor har ca 90% hela sitt liv friska bröst. Normalt sker vissa förändringar i brösten med tilltagande ålder. Endast ca 10% får bröstcancer. Sjukdomen börjar föreko=a efter 25 års åldem och blir vanligare i ä1dre åldersgrupper. Bland riskfaktorema finns åldrandet, de ärftliga anlagen och hormonemas mverkan. Det är viktigt att delta i ett hälsokontrollprogram. Mamaprogrammet kan utgöra et! basprogram, i vilket man själv kan -Iära känna bröstens normaltillstånd och kan följa med hälsotillståndet hela livet igenom samt kontakta läkare vid behov. Det är också vik-

arbetsplatser ocb i pensionärsklubbar av bälsov/lrdspersonal vid hälsogranskningar och i egen regi (se bifogade beställningskupong). tigt att i åldem 50--59 år hör- Gratis /lt samma kallelsen till ma=o- peosionärer grafigruppundersökniog som Tack vare en donation får görs i ko=uoal regi. svenska pensionärer i Helsingfors nu MiniMamabokeo Mamaprogrammet gratis for progra=et i egeo består av a) information om regi. prograrnbelheteo och om Valborg Louhisto från självundersökning av brösten, Munksnejdeos Pensiooärer b) månatlig självundersök- förmedlar beställningen av Ding med stöd av speciellt på- materialet till ProMama r.f. minnelse- och uppfoljnings- Valborgs adress är Simmarmaterial ocb c) behövliga lä- stigen 10 C, 00330 Belsingkarbesöle. rors, tfn och fax 458 2713. Mamaprograrnmets infor- Sprid information om mamation får man inom rameo maprogra=et och pensioför olika verksarnbetsramar: i närsprojektet till dina vänner grupper ioom föreDingar, på och bekanta!

BESTÄLLNING MiniMama-bok av Gisela Gästrin A6, 24 sidor Pris 30 mk, mot postförskott Jag beställer _ _ st Namn . . ..... .

ProMama rf

Utdelningsadress . . . . . . . . .. . . . . . . . . ..

PB 7

Postnummer .....

00571 Helsingfors

Postkontor . . . . . . . . . .. . Datum, underskrift . . . . . . . . . ....... . . .

von Martens återvald bas för församlingspensionärer Leo von Martens fortsä!- der fjolåret bildades också eo Tili dethär ko=er äonu Perter som ordfliraode för Lo- pensiooärskör som redan hun- nåavdelningeos 30 medlemvisa svenska församlings nit framträda vid flera tillfål- mar. pensionärer ("Församlings- leo. Medlemsavgifteo beslöts pensionärerna"). Bao val1 deua ou har föreoingeo bli oförändrad 30 mark, för des vid årsmötet den 28 feb- 197 mskrivna medJe=ar. pemåborna dock 25 mark. ruari. Ny kassör för flir- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - eningen blev Ingeborg Penttilä. Viceordförande är MajGret Söderström ocb sekreterare Ann Mari Hansson. Vär<linna är Berit Lindfors. Suppleaoter i styrelsen är Greta Jarding och lngemaj Ele. Revisorer blev Rikhard Bergström och Börje Engström med Karl Sten berg och Greta KaIVoneo som suppleaoter. Förenmgeo hann uoder det gångna åre! med 15 orwoarie träffar och dessutom två födelsedagsfester, en pä våren och en på hösteo. Dessutom firade man julfest. 55-90 personer har mött upp till sammankomstema. Föreoingeo har ett fadderbam i Tolupedu i Indien. Med lotteriinkomster stöder man dessutom Vesperhemmet. Under fjolåret företgos också flera resor och utf"arder. Un-

Vanda svenska pensionärer också en trivselfaktor

FORTSÄTfNING

Esbo ...

• • • • • • • • • från sido 1

förening uppvisa en ökning pä 4. Kimito Pensionärsförening bar ökat med 1, likasll Pargas Svenska Pensionärer, medan Korpo Pensionärsförening har en ökning pll 2. Här har Åbo Svenska Pensionärsklubb en minskning pä hela 27. Ocksä Mariehamns Pensionärsförening redovisar en minskning med hela 27. 1 Österbotten stär Purmo Pensionärer för den största ökningen - 19. Andra "plusföreningar" här är Esse Pensionärsförening, Kaskö Pensionärsklubb, Korsbolms Pensionärshemsförening, Kronoby Pensionärer, Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb, Lappfjärds Pensuionärsklubb, Föreningen Munsala Pensionärshem, Nykarleby Pensionärer, Närpes Pensionärsförening, Pedersöre Pensionärsklubb, Pensionärsföreningen Nygarnmal r.f. i Petalax, Sideby Pensionärshemsförening oeh Vasanejdens Pensionärer. Den största absoluta minskningen uppvisar Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS, vars medlemsantal har minskat med 33. Sv. Pensionärsföreningen i Tammerfors ökade med 1 oeh hade vid tid-

- PA en ort som Vanda där den svenska befolkningen utgör en Iiten minontet är en svensk pensionärsfOrening ocksA en viktig trivselfaktor. Här kommer vi samman från olika håll i Vanda, kan samtala ocb tnvas pA svenska. Uppslutningen tili vAra sammankomsler är ocksA glädjande slor.

•••••

Dethär säger Viola Björkman. Hon är nyvald ordf<irande för Vanda svenska pensionärer. Hon efterträdde Signe Nyqvist som tili följd av Litet - En svensk pensionärsförening betyder mycket för vankrasslig hälsa ville dra sig tilI- daboma, menar ordföranden Vio/a Björkman (tili vänsbaka. Viola har tidigare fun- ter) och sekreteraren He/ga Forsell. gerat som sekreterare ocb viceordförande i föreningen. - Jag är ju ocksll med i vän- Vi har nu 159 medlem- Utfärder fOretar vi rätt mar, berättar sekreteraren Oitigt. Vruje sommar gör vi ~änsten som vi upprätthllller i Helga Forsell. Det bar visat ocksA teaterresor, främst tili samarbete med Vanda stad sig svilrt att fä med yngre pen- endera Raseborg eiler Lu- och Vanda svenska församsionärer i föreningen. Det har rens. HemLiga resor har vi ling. Vi besöker t.ex. ä1dre pagjort att äldersstrukturen här ocksä satt in i programmet. tienter pll sjukhus. PlI dethär är ganska hög. De yngre skylVanda svenska pensionärer sättet känner jag all jag kan ler pä att de har sä mycket an- är en 21 ilr gammal förening. göra nägon nytta och vara nat att göra. folk tili glädje. Det ger tilIMedlemmama kommer, som Vanda-pensionärema kom- narnnet säger, fr1ln hela Van- fredsställeLse. Dessutom träfmer samman tili mllnadsträf- da. Den svenska minoriteten i far man ju vänner och bekanfar en gllng i m1lnaden. Man Vanda uppgilr tili ca 6.000 ta. möts i regel i Vanda stads ut- personer. Den 23 mars äker medrymmen vid Ranunkelvägen - Ifjol anslöt sig elva nya lemmama i Vanda svenska 36. Under joni, juli och au- medlemmar tili föreningen, pensionärer tili Sjundeä för att gusti hllller man paus. berällar Viola Björkman. Men se "Änglar pll Broadway". - Jag tycker uppslutningen i gengäld avled ocksll endel ---------------------tili vllra möten är god, säger av vilra medlemmar. Viola Björkman. 1 regel bruHelga Forsell sköter nu sekar ett 60-tal komma upp. Vi kreteratjobhet sjätte ilret i strävar tili att vatje g1lng ha följd. Därförinnan var hon nllgon form av föredrag vid föreningens viceordförande vilra möten. under ett Ms tid.

Bertel, Ellen, Ruth segrare i GT-kryss

BEST ÄLLNINGSBUSSAR: I LI_ _--'O:.:.p-'T.:.:.IK.:.:E::..R'--_---'I

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGA Tel. 915·524 3993

'~'~h(~I~te1a i KARIS. Köpmansgatan 4 Tel. 911-230 161 EKENÄS. Kungsg. 8 Tel. 911 ·246 2949

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 2987128 - 298 7136

341 lösningar inkom tili God Tids kryss 1/96. Vid dragningen gYDnades följande fem "kryssare". Bertil Granström, Dalkarvägen 3, 66600 Vörä, Ellen Nyberg, Anders Chydeniusgatan 4 G 12, 67100 Karleby, Ruth Lindgren, Kroggilrdsvägen 31, 10300 Karis, PAvel Carpelan, Odensaari, 21250

L i>.\ II N 0 R A 1<-1 K ö AR5E:NI\~\L"'V

RACKMANS OPTIK

TorggatluI 9 Toi. 926-19 22S Mariehamn

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4. Tel. 915·531865 Beställningsbussar.

HANGÖ TRAFIK

~~, '. .

Masku, Lulu Rancken, Gamlasvägen 8 F 43, 00420 Helsingfors. Vi gratulerar vinnama. De bar att emotse bokpris med posten. Vi taekar alla för visat intresse. 1 dagens nummer av God Tid finns igen eli ny tt spännande kryss att försöka lösa. Lyeka tili!

l6 5N 1N G

KVRKSI.Arr

OPTIK

.9,'l

Aktias hus

vldtorget tel. 298 1927

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Te1.911-2481004

M I ~Jl. 0 5 t<.Q..P~ P A G t ~! \<. 0 IC A T A-D lJ "R!i? EI-t (:) !'!A

11'1(1- 1 ..tL:!=.O~R

I>tLAR.IS~uSS K ,,"T AI<.IA!SÖ-rbAK T A V L 0 R\A A R.lo SKAI-BAGGAR

""HTVIK 0

V.AMPER tel. 911 ·245 43tO fax 911 ·245 4314

eENTRALGATAN 98. KARIS TELEFON 911-230 940

Restauranger

1"":f-rERA\"UR.

LE..

'Ii I S\ R. E s=r\ T E I'IYCKEL?IGA D E KD RIJ A f'\ E C;

Nästa gångpröva Ampers buss A

SlT

TRAomONELL FINLANOS.SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECIAUSERAO PA MOTEN OCH FESTTlLlSTÄLLNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNLIG BETJÄNING. VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 9Q..641 101 .

ONAlPAul-llJA 0- R. 0 IA 1'\ "T I D Y R. G I F -C S U R Kl E K L Ö Vi l'!. U \ E ~~L E R(JA]O R. olo 1\l-=t\.R ~ JlTIf2.lf ~ \ G A T eÄ~ k~A,I\ D uNIA .... LBORG I~ROMlsALD~ONI S~FA~A~ t--l y \ ~JA L ~ A-11'1 A ~ I NE: RA D Elv E: R

AL:.. 0

,"'f O\!:I KIC:'(

Y..::sJo

I G

A ~ I \(1 A \2 1- A N DAS f' ~ RA 1:> E ~ S \Itf~ ~IE 0 ~u 1< N AIE"\ -rl..\:...gg , O K t GIL EDIGATA(KU 12 REI"dKA Ö R -':-I~ E 0 F 11M A L- \ IA R M A R A

G RA

punkten för bestämmandet av antalet delegater till höstmötet 105 medlemmar. Här har vi antalet medlemmar i förbundets för-

eDingar vid tidpurikten för bestämmandet av delegater tili höstmötet ifjol (inom parentes ökningen/minsk_ ningen):

Helsingfors Arkadia Pensionärer r .f. Drumsö Pensionärer rJ. Eira Pensionärer r.f. Pensionärsföreningen ETTAN rJ. Pensionärsföreningen Gamla Kvamen r.f. Haga Pensionärer r.f. Kronohagens-Skatuddens pensionärer r.f. Munksnejdens Pensionärer r.f. Pensionärsföreningen Olympia r.f. Pensionärer i Östra Helsingfors

339 323 219 215 117 131 31 206

(42)

(-11) (+4) (-12) (-10) (-14)

(-6) (-31)

136

(-11)

210

(+2)

462 25

(",0)

Östra Nyland Borgäbygdens Svenska Pensionärsförening r.f. Bygdegilrdens Pensionärsklubb r.f. Pensionärsträffen r.f. i Hindersby Isnäs Pensionärer rJ. Liljendal församliDgs pensionärer r.f. ulVisa svenska församlings pensionärer r.f. Lovisanejdens Svenska Pensionärer r.f. Pyttis svenska pensionärsförening rJ. Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f. Pensionärsfören. Trivselklubben rf i Strömfors

204 129 71 383 43

Mellersta Nyland Esbo svenska pensionärer r J . GrankulJa svenska pensionärer r.f. Kyrksläll Pensionärer rJ. NOITa Kyrkslätts Pensionärsförening rJ. Vanda svenska pensionärer r.f.

831 (-15) 279 (-12) 275 (-1) 209 (+19) 158 (-20)

Västra Nyland Ekenäs Pensionärer rJ. Pensionärsföreningen Fagervik rJ. Hangö Pensionärer r.f. Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f. Ingll Pensionärer r.f. Karis Pensionärer r.f. Pojo Pensionärer rJ. Sjunde~ Pensionärer rJ. Sydlojo svenska pensionärerr.f. Tenala Pensionärer r.f. Österby Pensionärer r.f.

44 74

131

380 55 52 71 211 398 107

(-8) (-2) ("'0) (-3) (-14) (+3)

(-2) (-3)

(",0)

(-3) (+3) (-8)

(-2) (-13)

130 147 135

(+4) (+5) (-7) (-5) (+17) (+4)

55 295

(+4) (-8)

123

Åboland Bjömeborgs Svenska Pensonärsförening r.f. Dragsfjärds Pensionärer r.f. Pensionärsbosladsföreningen i Houtskär r.f. Kintito Pensionilrsförening rJ. Korpo Pensionärsförening rJ. Pargas Svenska Pensionärer r.f. Västanfjärds Pensionärsförening r.f. Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

134

(-8)

214 61 300 149 369

(+1) (+2) (+1) (-5) (-27)

Åland Mariehamns Pensionärsförening r.f.

212

(-27)

112 300 102 295 68 353 283 145 283 48 196 289 141 224 45 183 52 264 771 146 116 123 163 70 74 121 369 45 83

(+9) (-29) (-3) (-30) (+3) (+2) (-3) (-5) (+3)

Österbotten Esse Pensionärsförening r.f. Pensionärsklubben M r.f. Jeppo Pensionärsklubb r.f. Pensionärsföreningen Vi Norrifr1ln rJ. Kaskö Pensionärsklubb r.f. Korsholms Pensionärshemsförening r.f. Korsäsnejdens Pensionärer rJ. Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck r J . PIKT Kronoby Pensionärer r.f. Pensionärshemsföreningen i Kronoby r.f. Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb rJ. Lappfjärds Pensionärsklubb r.f. Larsmo-Eugmo pensionärsförening r.f. Föreningen Malax Pensionärshem r.f. Föreningen Munsala Pensionärshem rJ. Munsala Pensionärsklubb rJ. Nedervetil pensionärshemsförening r.f. Nykarleby Pensionärer r.f. Närpes Pensionärsförening rJ. Föreningen Oravais Pensionärshem r.f. Pedersöre Pensionärsklubb r.f. Pensionärsföreningen Nygammal rJ. i Petalax Purmo Pensionärer r.f. Sideby Pensionärshemsförening rJ. Solf-Tölby pensionärsförening rJ. Terjärv Pensionärer r.f. Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS rJ. Vasanejdens Pensionärer rJ. Vörä Pensionärsklubb r.f. Övermark Pensionärsförening rJ. Övriga Finland Sv. Pensionärsföreningen i Tammerfors Totalt

(-6) (+1) (+2) (-2) (-16) (+8) (-2) (-5) (+18) (+10) (-3) (+6) (+9) (+19) (+5)

(-5) (-20) (-33) (+12) (-4)

144

(-5)

105

(+1)

14.556 (-323)

Ju äldre mao blir, ju mindre man orkar uträtta, dess mer tid filr man ti täoka, läsa iI fundera över Iivets sorger iI bikymmer, som alla tider ha funnis iI räckt tili för alla släkten. När man va i arbetsförer illder, sil hann man it tänka pii världens iländi, bara pii sitt egit, iI dil fandes de ju aUti nilgoo Ijusglimt imillao, (Kåseri på västnyländska) man kund fålas iI rör sä, iI fick nilgo uträttat. De ha ju vari landsboanas Iycka, ti ha arbete, om alder inkomstreo ha vari sil höga, sil ha skräckinjagande som läsfick övernatta i torparkojao perslapp, som elevreo själman ändä havi mat för daförhöreoa i seklets böIjao. pii golve vid grilstensspiva fick skriv opp ämnena ä Denna bemska tid bad ett gin, iI nilgoo lidihet, utseo. ibland vitsordn mä efter läslut, meo dom som än är landsresa, iI strejker, ha it ä Uogdomsarbete i do~ rarinnas diktameo. Man kvar, kan alder glöm de vari tai om for en smilbrutriden resullera i uogdomsskida, sparka, rodd iI gick ti fruktansvärda iländi! karkärring iI it for gobbeo föreoiogar iI föreoiogshus, skolan. Dom SQm bodd pä Nu had vi arbetre, ti bygg heller. A,:en ha rulIa uodan ",~om byggdes uta dooeraga lande va dejourer i skolan 11 opp iI överleva, bital krigsmä fart, soart har vi ett se- . medel iI material iI pii talko had oilgoo brökant i skolväskadeständ, fä tak över hukel undan igen, den som leiör de mesta. Man böIja skän mässe (med sig). Men vun iI jord ilt alla förflyttaver eo 3-4 iIr tili, filr si, hur spel teater, had folkdanser iI duktit folk ble de ä kondiga. Vi fick världens längsta väriden dil igen sir ut. musik - bygdespelmäo tioo fick man gratis pii skoltunnel, de va ett rekord, När de här sekle böIja, va utao lärdom, skala eiler 00rardena, utan vägar, som de som ti alIlycka to slut, förn de allt lite andra tider som ter. Mao sjöog fosterländsva i dessa tider. - Eo lito del nilgon bad vilga boppas. ka siloger uta silngbokeo ou, man hoppades pii frihet, had Iyckan ti f1l g1l i lärTraktorena böIja dundra pii "Sjung". - Folkskolan had hur de ou sen sku kom ti gil domsskolor, 11 resto hitta pii fålten, mera maskiner efterstarta över allI i bygren, sil tili. De va förbjudit ti sjuog annat levebrö. Mänga ble hand, radion fandes nu i al"VlIrt land", de rörd pii sä i folks bän sku fiI lär si läsa, kvar pii lande, meo eo stor la hus, laodsboana flytta ti skriva iI räkoa. Lärarinnan dom lärda kretsana mot fOrdel flytta ti städren, som städren, stora strömmar uta var bygdeos Ijus, eo foretrycki, dll va eo studeot eo fabriks eiler herrskapspivllrt folk flytta tili Sverige, fin man. bild for kultur iI folkbildgor, booddrängar, poliser, som va rena paradiset där Dom största massooa järnvägare iI sjömänner. oiog, men ti forst va ju dom flesta blev kvar. - Med bod pii lande, iI arbeta pii - I städreo fandes nu häadeln, prästren, borgare iI möda iI myki arbete fick vi jordn, som ägdes uta bolag, böndreo. Telefon böIja föde bussar ä taxibilar. Vi had alIt bäter (bättre) vi va i fulJ godsägare 0 böoder. Styrrekoma i dessa tider. - De Lappoledarn och Mäntsälä fart fraroilt, oppilt. Alla sku des uta patrooer iI förvaltava nog mänga sorger, fatiuppror, nilgo flygplan hörd få utbildning iI arbete, grare, arbetarklasser va fogdar, dom iI iländi, hela faroiljer mao ibland ljude iI, iI Laptisskola, mat ocb skjutsar, torpare, dagsverkare, backdog bort i luogsoto. De va pokvarn silg man i tidningin gratis hälsovilrd 11 servis, srusittare, dejor, lagilrdspistorstrejk iI missoöje iI sil pii bild. Vi had ganska bra, gor, bjälpmjölkerskor, pensioner, de byggdes de utbröt första världskrigi, ti tills de seo braka löst igeo, drängar, torparpigor som ena skrytbyggi efter de aodrilga pii alIt, mä iobördesefter dryga 20 år. Nu blev bebövdes för bjälpbjonsra. Simballar 11 bassäoger i de slut mä fredn, 11 bombreo krig, 11 alIt va de ionebar. dagarna, dä arbetsdagin va privathus, exkursioner, Te· När de ilände va slut, fick böIja hagla över oss. Nu 16 timmar, somarhalvilre, sor kriog världo, bidrag tili vi vilr efterlängtaga frihet, blev de för kvioofolki, frän 14 mars k1. 4 pii morvi ble självstäodiga, 11 sku utlandsfattiga i alla opptängarnla gobbar, hän iI tooron. Pii Herrgilrdarna fanböIj styr oss själva, me lag keliga former, TV kom pii iIriogar ti överta karaarbete des tjäostefolk, som guver60-tale för dom som had 11 ordniog. D1I stiftas bl.a. - iI skaff fraro mat frän jordo. oanter, husa, köksa, barnfritidsproblem, finare bilar torparlageo, sen förbudslaSkördar som sku räcka ilt jungfru, husföreständarioä bussar efterhand iI vägar, gen, som sku gör slut pii sulandets försvar, som had lioa, i den stilo för herrskape. pande, som had vari ett gisstora fåIjor me all opptänkve i nävan alla dagar, dilDe mesta gjordes for sel blamme alImogen. Meo lig lyx, biltar i lyxk1ass för ifråo en stor del alder ilterhand, inga vattuledningar väod. estaoa försilg oss oog mä privatbruk, alIt lite annat eI. iI maskiner, de kom seo smuggelsprit, dil fandes de Hästarna va me vi fromena, som tjäraga ökstockar, ti oär mänskooa va forsvuonog 96:an i alla knutar. halva sekle ungefår, seo som sku ha behövdas hemoa. Folks bän flytta io ti Meo de va nog mindre farkom g1asfibern. Mao bad ma pii jordbruki. Soneo vid städreo, som ti änstefolk, lit, som knarki i vilra dagar, ingio respekt för havets vilfronto, en garoal mor hemmilnga for ut ti sjöss iI ti som kommer liknande gor, man va sil säker i sioa ma pii torpe, eoda hästo sku Amerika. Herrskapsbäneo flytaode lyxhotell, tilIs de vägar. - Dom lärda i dom tas ut, - meo Herrgilrdsfruo fick studera, i stan fandes tidreo täokt framför alIt pii aldrig drömda händ, Esto- köpt eo häst, som skickas pii gatooa, hästar iI formäo. nia. fosterlandes förkovran, i ti frooto i stället. Meo ti Pii lande gjordes alIt fOr synnerhet pii sveoskt hill, Vi sikta mot stiärnona iI landets försöIjniog sku sohand, bara hästar ti jordva Ekenäs Seminarium en nu ä vi där. nu fiIr vi alla dineo bidra, me att fil jordbruki iI primitiva redskap, kulturhärd i hundra iIr. rektiv friln Bryssel. Dit far brukspennission, säna va pii vägana rörd sä folk gilDe va knappa tider i Övalla som bara bar en cbans tidreo. De va ett räkoas pii eodes me sina koyteo, uta oiogsskolan, 1926-27 ti sko sä. Nu ska alIt som alla grannar ilt häde folk iI handelsvaror, som lite tyg skrev vi hemuppgifteoa pii byggts opp, rivas ner, allt kräk. Eo ko had rätt ti få 50 koappar iI trild, de va såkalgriffelIavia. Julbetygin frän som va självklart för en tid kg havra pii ett iIr! Fo1kförlade "pilsaryssar" , iI dom sen. 1928-32 skrevs pii en papsöIjniogsnämndn va lika

Vtsikt över 1900-talet från torparfönstret

Skrivarkurser på Finns, i Vasa Svenska PensionärsfOrbundet arrangerar denna vår två skrivarkurser. De är främst tänkta for personer ute i fOreningarna som skriver elIer som kan tänkas komma all skriva tili fOrhundets lidning God Tid. Ansvarig "dragare" fOr båda kurserna är God Tids chefredaktör Rainer Erlund. För "sydlänningarna" arrangeras kursen pä Fions folkhögskola den 21 mars. För österbottningarna ordnas kursen

den 28 mars pii distriktskansliet i Vasa. Programmet för de bilda kurseroa är exakt detsamma. Rainer Erlund inleder med att k1argöra vad som är vad i en tidning. Vad är en DOtiS, ett reportage, eo intervju, en ledare, en kolumn, ett käseri? Han fortsätter ocksil med att kJargöra God Tids uppgift ocb betydelse. Han k1argör oeksil redaktionens rättigbeter och skyldigbeter. Erik Läckström talar om "Informationen och föreoiogeo" och k1argör vilken

nytta föreningen har av eo välskött information. Pii eftermiddagen fortsätter Läekström med att tala om datoro - spöke eiler hjälpmedel? Sedan ska man ännu hinna med att fabrieera ett mötesreferat. Kurseroa arrangeras ocksä med baktanken att fil fraro flera skrivare pii fåltet som skulle kunna rapportera om möteo ocb saromankomster. Pä sä sätt skulle God Tid oeksä bli mera levande och bättre spegla de aktiviteter som sker ute pä fåltet.

FORTSÄTTNING

•••••

Jordbrukaren ba mioska i tiorusental dom sista ärtiondeoa, meo de ä inte tillräcklit. De ä bestämt bur mlloga gilrdar, som ska fiI bli kvar! Sen ska de byggas opp nya, större gilrdar, enbeter (kolhoser) för hundra tals miIjoner ilrligeo, för dom överlevande, de ha en kommite räkoa ut!! Dom som mistar sioa gilrdar ska i alla fall fil stöd om dom vili sysselsätt sej själva!! De kallas strukturomvandliog! De kommer nog ti bli eo sän omvandliog som iogin ha täokt, trots alIlärdomen. Vi gamla ska i alla fall fiI dö i egi knut. Sjukhuseo stänger iI strider. Bankreo avskedar iI slils ihop, posto ska stänga iI avskeda. Det fions eo del som ha lyckas försi sä, men alla har ju it plass i gllsräveo fast den ä feter. När folki sakoa lärdom fandes de arbete, nu har man utbildniog meo sakoar arbete. Dom, som har arbete fiIr gno p1l dygne runt 11 omöjlit ti anställ oägoo hjälp för skattens skull. Förr va de eo skaro ti fiI stöd frän sarohälle, ou ä vi alla "socialfall". Vi slilr världsrekord mä skatter ä avgifter. Pensiooärerna ökar, ättestupan väntar, jordeoa lämnas i öde, världeos folk svälter. Meo si vapeo, de finns de, de tillverkas, säljs iI köps, iI betalas gamla skulder mil de används i alla världsdelar, de fions de peogar tili. Som it alla oaturkatastrofer sku räck tili, utao alla minor och bomber. Å bilo (barn) kommer iI ti värIden, som pii löpande band, iI dom ska ha dagvilrd, fast mödrona är hemma, ä sil fort dom blir sil häva, ska dom uI iI släss eiler förgils eiler gör ilIgäroiogar. Fattidomen ä broltlighetn ökar, syod bara pii alla

finländarna är mera hälsomedvetna i dag äo för drygt 10 iIr sedan. Negativt är att ••••••••• från sido 7 hälsoskillnaderoa mellan de eget nationellt bälsoprograro, olika befolkoiogsgrupperoa som baserar sig pii de g10bala inte har minskat - tvärtom. ideerna. År 1982 ingiek Fin- Situatiooen bar tillspelsats av land och WHO ett avtal om den utdragna arbetslöshetskriatt Finland isin bälsopolitiska sen. De ideella medborgarorplanering beaktar WHO:s ganisationerna med hälsostrategi och fungerar som pi- främjande pii sitt prograro har onjärlaod för de oya ideerna. en svär och utrnanande uppEn evaluering av hur Finland gift framför sig under de närlyckals visar att finländamas maste ilren. En omvärdering genomsnittliga livsJängd har av begreppet "arbete" sil att ökat under 1980-talet, samt ocksil utbildniog, medborgaratt sjukdomaroa i blodcirkula- arbete oeh hemarbete omfattionsorganen minskat. Deo las är viktigt för all fioJäodarsystematiska hälsoupplys- na skall mil bra. ningen har ocksä medfört att

Folkhälsan ...

fiffiga hjärnor som sku bord ha uppgifter pii laglig väg. Meo lagio ä lika tvinnager som ett rep, sa förra gobbeo. - Sporto, ä eo lycka för världens elit, iI där ä stora pengar bakom. Å live kao hastit ta slut, me alla överdrifter som hittas pii efterhand. En tioodedelssekuod har iI eo gräns. De ä it eo 11 tvil, som ha filtt sätt livi tili mä de heller. Hästana ha komi igeo, men de ä ioga utfarna formanshästar, utan trav ä ridhästar, för ett dyrt tidfördriv. Nu, oär landsbygdns folk ha utbildning ä maskioer, behövs it dom mera, ä mato som sku bli sil billiger! Vem lever utan lön för mödan? De finns soilleo, de märks pii aU elektronik iI teknikens framsteg iI vidunderligheter, meo datorn duger it ti äta i alla fall . Sku it folk va sä egoistiska, giriga, harmsna ä avuodsjuka, sku vi kanske oän gäng fiI fred i världn. Ju godtrognare ä mer eftergivio man ä, mer blir mao piltrampager ä utnyttiager. Den som slilr ifriln sä ä har oäsan ivädre, iogeo respekt ä pii den starka vllgar ingeo hoppa, fast de ä själva odjure, fOr den bugar man ä svansar, för egi vioning. Världeo ha aIder vari oägo paradis, ä dom där tvil som va där, dom Iät ä lur sej. Si den lede ha vari mä frän böIjan, ä kommer ti va me ti slule. "Töroe och tistel skall deo bära ilt dig". Vilkeo kamp ti fä eo god skörd. Meo seo, oär hela Fosterlande är i träda, fulJt me törnetistel iI karborrar, ä iogin bonde harvar iI silr mera, då ska oog dom gröna fä händreo fulJa ti red opp aUl, me sina haodlils! Dom kommer it iltminstooe ti behöv va arbetslösa. I seklets seoa iIr, när vilddjuren ä fridlysta ä unglar ä sä, ti ständig skräck, för dom oilgra som ha lyekas överlev alla projekt iI strukturomvandlingar i dom förfalloa gilrdana iI skövlaga skogana i de tusende sjöanas land, där fattigdomen blir aUt vwe efterhand ä vi är tibaks där vi böIja för 100 iIr sen utan Frihet!

Gärda Westerlund

Före sin tid Folkbälsan tog tili sig de helhetsmässiga ideerna redan är 1980, tvä iIr innan det nationella hälsoprograromet undertecknades. Dilvarande medieinalstyrelsen gay Folkbälsan i konsultuppdrag att utreda trenderoa inom bälsofostran. Ett studiebesök tilI Sverige ledde tili en rapport som utkom i medicinalstyrelseos skriftserie oeh i Finska Läkaresällskapets Handliogar. Resullalel av denna rapport bJev Folkbälsans friskvilrdsprograro, som i böIjao slötte pä motstäod för sioa nya infallsvinklar. Mao kan säga att Folkbälsan var före sin tid.

Degerlund vald på nytt i Tenala 1

(

Naturkurs ijuni ser fåglar, blommor Det bJir också i år en naturkurs i Ekenäs. Tidpunkten fOr kursen är fastslagen tili 4-6 juni. För de praktiska arrangemangen svarar Naturbruksinstitutet_ Man startar ocksä den första dagen med en presentation av Naturbruksinstitutet. Därefter gör man en rundvandring på skolområdet. Viking Nyström och Göran Rolin berättar om försommarblommor, träd och buskar. På eftermiddagen gör man en rundvandring på RamsholmenHagen och ser försommarvegetationen där under Viking Nyströms ledning. Efter middagen den första kursdagen följer bastu.

Onsdagen den 5 juni blir det tidig väckning. Frukosten serveras redan 5.30 och därefter följer fågelmorgon tillsammans med Viking Nyström. På eftermiddagen hinner man med en skogsvandring i Ovanmalm och på kvällen följer middag på Knipan. Torsdagen den 6 juni gör man en utIard till Ekenäs skärgårds nationalpark. Det blir strandhugg i Rödjan och på Jussarö. Kursavgiften är 750 mark och inkluderar alla kostnader på platsen, båtturen och middagen på Knipan. Anmälningarna görs tiU förbundets kansIi. De 30 först anmälda antas tiU kursen.

Per-Erik Degerlund fortsätter att leda Tenala Pensionärer. Han lItervaldes vid fOreningens årsmöte. Också i övrigt blev det återval över nästan hela Jinjen. Enda nya i styrelsen är Margit Lemström. Eila Forsström fortsätter som viceordförande och Kerstin Westerlund som sekreterare. Likaså fortsätter Leo Wikström som kassör. 1 styrelsen sitter vidare Hans Lindholm och Gunnar Holmström. Den sistnämnda representerar Bromarf. Suppleanter är Gunnel Himmelroos, Helmer Eriksson och Meri Blomqvist. Revisorer är Marita Lindgren och Ebba Westerlund med Lilja Österlund och Sven Förström som suppleanter. Tenalaborna valde också endel komrnitteer. Ny sammankallare för värdinnekommitten är Margit Lemström. Som medbjälpare bar bon Toini Råstedt, Mildred Lindbolm och Bror Lemström. Ny i teater- och resekommitte\n är Maja Salonis. I övrigt blev det återval över hela linjen. Också tenalaborna planerar nu att böIja med boccia. Över-

•

)

Edvard Eriksson återvaldes enhälligt till ordfOrande fOr Norra Kyrkslätts Pensionärsforening när årsmötet hölls på onsdagen senaste vecka. Enda nya styrelsemedJem blev Gunvor Ehnström. Detbär betyder att i styrelsen sitter Erik Sundström (viceordförande), Marita Granholm (sekreterare), Gudrun Sandström (kassör), Lisa Malmström, Gunvor Ehnström ocb Sven Ebnström. Suppleanter är Birgit Beck ocb Aili Welin. Norra Kyrkslätt bar ändrat sina stadgar. Det medförde bl.a. att man nu måste dra lott vilka av styrelsemedlemmarna som är i tur att avgä om ett är. Det blev Sundström, Gunvor Ebnström och Sven Ehn-

ström. De övriga valdes nu för två år, ordföranden Eriksson dock för ett år. Revisorerna Erik Karlberg och Nils-Gustav Wistbacka återvaldes, liksom revisorssuppleanten Gretel Gestrin. Ny revisorssuppleant blev Kyllikki Sundström. Ur den digra verksarnbetsberättelsen framgick att inte mindre än 1.545 pensionärer mött upp tili sammanlagt 31 olika begivenbeter under fjolårets lopp. Under fjolåret bann fåreningen med 10 styrelsemöten, 6 månadsmöten, 15-års jubileum, födelsedagsfest, Glada Vappen fest ocb julfest. Dessutom avverkade man fyra teaterbesök ocb hann också med en marknadsresa tili Ekenäs, en hemlig resa tili Ara-

Maj Hallen har valts tili ny ordförande för Kyrkslätt Pensionärer. Det skedde erter omröstning med siffrorna 66--38. Motkandidat var tidigare ordföranden Per Tallberg. Maj Hallen var tidigare sekreterare för foreningen.

Per-Erik Degerlund är återvald ordjörande jör Tenala Pensiollärer. lag viii man ägna större uppmärksamhet åt motion. Bl.a. planerar man att ordna egoa motionsdagar, också i Prästkulla och Bromarf. Man fortsätter i övrigt verksambeten i samma banor som hittiUs med samkväm, föreningskontakter, seniordans ocb sångövningar. Sångkören kommer under året att uppträda både i Bromarfhemmet ocb i Servicehemmet. Likaså kommer en hemJig resa att företas. 1 förbundets olika evenemang planerar tenalaboma också att delta. - Vi bar nog Iyckats få med också yngre pensionärer, säger Marita.

Eriksson återvald bas för Norra Kyrkslätt

Tidigare svårt att komma ut bia, Hertonäs gård, GamJa kvamen ocb Gallen Kallela museet. Medlemsavgiften för 1996 fastställdes tili 30 mark, eller tili samma som för fjolåret. Under fjolåret fick föreningen 17 nya medlemmar. Medlemsantalet är nu uppe vid 215. - Vi bar en värvningskampanj där alla medlemmar fOrsöker få en ny medlem till fOreningen, berättar sekreteraren Marita Granholm_ Naturligtvis Iyckas vi inte heli i denna målsättning, men endel nya medlemmar ska vi nog få. Edvard inIedde nu sitt femte år som ordförande för föreningen. Lika länge bar Marita Granholm fungerat som sekreterare.

Maj Hallen ny bas för Kyrkslätt-förening

Edvard Eriksson ser verksarnbeten i pensionärsföreningama som mycket viktig ocb betydelsefuU. - Många av medlemmarna är sådana som under sin aktiva tid hade svårt att komma ut. De var bundna av jobb och hushåll. Nu har de som pensionärer en chans att komma ut bland andra människor. Eriksson säger att Kyrkslätt kommun förbål1it sig mycket positiv tili pensionärsföreningama. - Vi får ett årligt bidrag på 6.600 marko För speciella behov har det dessutom hänt att vi fått extra bidrag. Ca 75 personer bade mött upp tili årsmötet. Det inIeddes med att man hedrade minnet av de medlemmar som avlidit under fjolåret. Efter årsmötesförhandlingama kåserade cbefredaktör Rainer Erlund om människor han mött ocb händelser han varit med om under sitt 33-mga liv som tidningsman. R.E.

God Tid utkommer nästa gäng den 30 april. Material avsett för tidningen bör vara redaktionen tillbanda senast fredagen den 19 april. Annonsmaterialet bör vara tryckeriet tillhanda senast den 23 april. Redaktionens adress: Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö.

Det kan nämnas att Maj fOr ett år sedan förlorade omröstningen om ordförandeposten. Då vann Tallberg med 57-48. Tallberg skulle ha varit villig att fortsätta på ordförandeposten också nu, men årsmötet ville annorlunda. Gretel Hemnell fortsätt~f som viceordförande. Torsten Hallen fortsätter som kassör.

Ny sekreterare blev lnge KjelIin. En annan ny i styrelsen är Ingegerd Blomqvist. Dessutom sitter i styrelsen Erik KjelIin, Siri Strömsten, Judit Tallberg och Brita WetterqvistAasgård. Vid styrelsemötet i mars utser man de olika kommitteerna. Kyrkslätt Pensionärer företar i maj en resa tiU lrland. Denna vecka besöker man Borgå för att möta pensionärsföreningen där i en kamp i boccia. Den nyvalda ordföranden säger att en av mllIsättningarna under detbär året blir att försöka öka medlemsantalet. Nu har man 272 medlemmar i föreningen .

Nisse Grönblom leder i Karis Nils Grönblom har valts tili ny ordförande för Karis Pensionärer. Tidigare ordföranden Åke Fagerstedt hade undanbett sig återval. För ordförandeposten framfördes tidigare viceordföranden Nils Grönblom och sekreteraren Märtha Sackh!n. Vid omröstningen segrade Grönblom med 52 röster mot 37. Tidigare ordföranden Åke Fagerstedt intog nu i stället viceordförandeposten. Märtba Sacklen fortsätter som sekreterare och Henry Granström som kassör. 1 styrelsen sitter vidare Eira Holmström, Rolf Sandström ocb Olle Wikbolm. Suppleanter är Solveig Fagerstedt, Ilja Grönberg ocb loga Wallin. Tili revisorer

valdes Linnea Navaro (ny) och Berit Björklund. - Jo, visst vet vi om att förbundsstyrelsens arbetsutskott utlyst dethär året som ett medlemsvärvningsår, säger nyvalda ordföranden Nisse Grönblom. Och visst tror jag vi också i Karis har möjligbeter att få tili nya medlemmar. Endel har redan anmält intresse. Men något antal vili jag inte tala om. Jag tror nog den effektivaste medlemsvärvningstaktiken är att bekanta talar med sina bekanta. Grönblom har varit medlem i Karis Pensionärer i 4-5 års tid. - Tili en böIjan var jag en mycket passiv medlem som bara läste God Tid. Men hösten 1994 gick jag första gängen upp tili ett möte och för ett år sedan invaldes jag i styrelsen och blev sedan vid det konstituterande mötet dess viceordforande.

Nya svenska resor 5/4 13/4 19/4 1/5 4/5 10/5 15/5 17/6 19/6 29/6 6/7 7/7 13/7 14/7 21/7 24/7 25/7 28/7 3/8 4/8 6/8 1/9

Påskresa tili Korpiselkä Resa i Martin Luthers fotspår Shoppingkryssnlng tili Talllnn Medelhavsön Malta Malnau och Tyrolen Teaterresa tili Stockholm "The Sound of Muslc" Lilla Blomsterresan tili Öland Kolmården och Göta kanal Midsommarresa tili vackra Vättern Tre nordiska storstäder Bergen på norska Vestlandet Sommar I Stockholm Bottenhavet runt Danmark med Jylland, Samsö och Själland Lofoten Island Operan I Nyslott Gotland Skottland Herrgårdar I Estland Skärgårdsresa tili Aland Ruskaresa tili Nordnorge

ku,.y-,.ens reseby,.å finlandssvensk resepionjär Tel. 961-317 3137 - mä-tr 9.00-16.30

'i!"

~? ~ .

Vitaminer och fria radikaler I Finland päträffar man just inte bristsjukdomar säsom skörbjugg och rachitis hos personer som häller en normal diet. Men om man tar vitaminers och spärämnens antioxidantverkan i betraktande, är det pä tiden att " ingen-bristsj ukdom-filosofin" frångäs, säger med. lic. Oili Hanninen. Och hon tillägger, an den modema människan, som aktivt värnar om sin hälsa, strävar efter an dagligen iä i sig en tillräckHg ocb trygg mängd antioxidanter. Med antioxidanter förstär man vitaminer och spärärnnen vilka skyddar cellerna i vär kropp mot skadliga ämnen, mot de s.k. fria radikalem a. Skadliga ämnen bildas hela tiden vid den normala ärnnesomsättningen i kroppen. De är kemiskt mycket aktiva ocb bryter ner förefintliga strukturer i kroppen ifall deras verkan inte aktivt motarbetas. Antioxidanter- vitaroiner och spärämnen - behövs för att neutraHsera de fria radikaJerna. Exempel pä fria radikaJers inverkan är att ett ibitet äpples fruktköttsyta mörknar ocb att smör härsknar. Ställningskrig pågår Ett intensivt ställoingskrig mellan fria radikaler och antioxidanter pägär i vär kropp sä länge vi lever. Om det inte finns tiliräckHgt antioxidanter för neutraliseringen, orsakar

de fria radikalerna skador. Farligast är de ifall att de kommer ät cellens inre varvid cellens genome (ärftlighetsanlagen) kan ta skada. Cellen kan komma i olag, den börjar dela sig helt vilt och en svulst utvecklas. Detta kan vara den mekaoism genom vilken cancern iär sin början! Nuförtiden accellererar produktionen av fria radikaler pä grund av lufrföroreningar, förtunnat ozonskikt, växt- ocb djurgifter i vär föda, tobaksrökning, vissa sjukdomar, mycken medicinering, fysisk ansträngning ocb härd stress. Vi kan inte vara säkra pä att kunoa upprätthålla konditionen dm vi inte iär tillräckligt med antioxidanter som skyddar mot skadeverkningarna i kroppen. Viktiga 3Otioxidanter De viktigaste antioxidantema är A-vitaroin, beta-caroten, B6-, C- ocb E-vitaroin, selen och zink. 1 rätt avvägd kombination motverkar de effektivt de fria radikaJernas skadliggörande verkan. Avitaminet, beta-carotenet och E-vitarninet är fetUösliga vi taminer. De inverkar närmast pä cellemas membran som bestär av fettsyror. De lagras ocksä i fett. Beta-caroten är ett förs tadium tili A-vitaroinet. Om kroppen bar brist pii A-vitaroin,

spjälks beta-carotenet itu ocb tvä A-vitaminer bildas. En sädan omvandling sker inte, om inte kroppen behöver A-vitamin. Beta-caroten har ocksä en egen funktion i kroppen som antioxidant. Antioxidanttabletterna som kan köpas i naturkostaffarer innehäller högst 6 mg beta-caroten. Seleo

I Finland är jordmänen efter istiden mycke t näringsfattig. Bl.a. finns det mycket Iitet selen i jorden. Finländarnas selenupptag har varit mycket litet i järnförelse med se lenupptaget i USA eiler Japan. I medlet av 1970-talet upptog finländaren i genomsnitt endast 30 mikrogram (1 mikrogram =1 milliondels gr) selen per dygn. Man vet att för Iitet selen (under 50 mikrogram/ dygn) ger disposition för bjärtmuskelskador. Den finske läkaren J. Salonen bar undersökt sambandet mellan selen, E-vitaroin ocb cancer (1985). Risken för att insjukna i cancer är enHgt bans underöskning mer än femfaldig för personer som bar en läg selenbalt i blodet. Ifall även E-vitarninhalten är läg, är situationen ännu sämTe. 1 Finland tiliförs numera gödselmedlen selen. För närvaraode fär vi i Finland ca 85 mikrogram selen i oss per dygn. I USA är mängden 200 mikrogram, i Skottland 234mikrogram och i Japan 400 mikrogram i dygnet. Ensidig kost är menligt f1ir hälsan

En fartfyHd nostBlgltrlpp tHJ 6o-talet

PREl\1IAR1 126..6. kl 19

3.7_ kJ 4.7. kJ 6.7. kJ 7.7. kJ 10.7. kJ

2:1.6. kJ 19 29.6. kJ 16 3Q.6. kj 15

_r-:A~....,. f:

19 19 19 15 JQ .

1l.7. kJ 13_7. kJ 14.7. kJ 17.7. kJ 18.7. kJ

19 16 15 19 19

20.7. 21.7. 24.7. 25.7. 2:1.7.

kt 16 kJ 15 kJ 19

kJ 19 kj 15

~ ~~~' Små konsert8f med s l oro konstnArer lI' I $OfIYNlIkvMen I Raseborgs sklUsnkI

l./' r Of.;t;rup,~ §)k..l. cA..,.;k,

... ..

n ...

07&11_ .. ~,t ~l ~~ ~': ~~ :~~~Oth

r------=~--~~-,~ ----~~~~~~~---,

Baseborgs

FesL§~1966~996

aD-årsJubHeruuskväll sö 28.7. Id 18

VN ~ rf. Smedsg. \ 10600 B<ena. hfoomation Raseborg: 9Tl-2A15035. 949-486T15 Bijelll><ll<mg 1&317: 0600-11606 (4.90/samtal)

VÄLKOMMEN

PÅ VÅRUTFÄRD TILL STORGÅRD, BORGÅ * 1 en

idyllisk herrgårdsmiljö får ni njuta av god mat och trevlig sarnvaro

* Kontakta

Britt-Inger Kleemola tel. 915-544 170

eI. 544 027,

Fiskoljan är hälsosam! Fetterna är Iivsviktiga för vår kropp. Kroppen förbränner fett som omvandlas tili energi. Och kroppen lagrar fett (ofta på ett mindre önskvärt sätt!). Vr fetterna utvecklas cellernas membran, hormoner ocb starka transmittorer (biologiska ämnen som överflir nervimpulser i bjärnan). Mänoiskokroppens celler fömyar sig och dä "byts slitna delar ut mot nya". En del celler förnyas inte, men exempelvis ersätts tarmens slembinna av en ny ungefår en gäng i dygnet. Det tar cirka sju är för oss att bli "värt nya jag". Talesättet "du är det du äter" är träffande! Man talar om mättade fettsyror (rikligt i djurfett), och om omättade fettsyror (rikligt i växt- ocb fiskoljor). De mättade fettsyroma ("tillfredsställda")har en fast konsistens (ex. smör, ister). De omättade fettsyroma ("otillfredsställda") är oljelika. Fettsammansättoingen i vär föda avgör hurudana byggk10ssar vi ger vära kroppsceller. De tillbudsstäende fettsyroma avgör konsistensen i vära cellers membran (cellyta). Med dåliga fettsyror blir det ett däligt resultat. Exempelvis är det för de röda blodkroppama, som skall "söka sig fram", inte egalt om de trånga, "krumbuktande" blodkärlen är bärda ocb stela "som isskäpssmör" eiler om de är mjuka och möjligast elastiska.

Pä grund av omständighe- Nödvändiga tema utsätter sig nuförtiden " goda" fettsyror en del människor för faror Vissa fettsyror är Hka oödsom en ensidig kost medför. vändiga som vitarninerna. Det gör exempelvis vuxna Kroppen förmär inte producesom bela tiden har bråttom ra dem själv, man mäste fä ocb långt tvi ngas ty sig tili dem ur födan. Om man håIJer fårdigmat ocb mikrovägsugn, en normal diet, är egentJiga äldre personer som äter litet, bristsjukdomar ovanliga. Därunga som bar ensidiga matva- emot kan organism bli lidande nor, bantare m.O. - Fä av oss om det finns för litet byggämtorde dagljgen äta nästan ett nen för goda transmittorer (ur balvt kilo bär och grönsaker omättade fettsyror) och skadsäsom det sägs i näringsre- liga transmittorer (ur mättade kommendationer an man fettsyror) pä den grund tar skall göra! överhanden. 1 Finland päträffar man just Hjärt- och blodkärlssjukinte alls bristsjukdomar sä- domama är det verkHga gisssom skörbjugg eiler racbitis let i västJänderna. Ett gott ex(engelska sjukan) hos perso- empel pä vilken betydelse slaner som bäller en normal diet. get av fettsyror bar är grönMen om man tar vitaminers länningarna eiler eskirnäema. ocb spärärnnens antioxidant- Oaktat att grönlänningarna verkan i betraktande, är det pä äter mycket fett förekommer tiden att "ingen-bristsjuk- det inte just alls hjärt- och dom-filosofin" frängäs, fram- blodkärlssjukdomar bland håIJer med.lic. Oili Hanninen dem. Eskirnäerna har nämlioch tillägger, att det för män- gen stora mängder "goda" niskorna inte är nog att skör- fettsyror (EPA, DHA) i sitt bjugg kan förebyggas med en blod, fettsyror som vi fär ur dos om 10 mg C-vitamin per 1 ________________ dag, eftersom det vetenskaplgit bevisats att exempelvis lönar sig att ta tillräckHgt vitamortaliteten (dödlighetspro- miner, mineraler och Oerocenten) vid bröstcancer mins- mättade fettsyror ocb rekomkar 30% ifall C-vitamin intas menderar oss att tillgodose 300 mg per dygn. värt behov av antioxidanter. Allt Oer människor känner Text: belt natu rligt i dag ansvar för Valborg Louhisto sin hälsa. Vi vili själva göra nägot för att stärka den och Källa : öka värt välbefinnande. 1 dag A rtikel av med.lic. Oili Hanvet näringsforskarna att det ninen. Helsingfors. 1995.

F iskoljan vinns rent ur fisk

vern. Effektiva beständsdelar i fisko ljor är EPA och DHA. Dessa är packade tili s.k. trigIycerider eiler tre fettsyrors packningar i vanlig fisko lja. Förutom att man kan mäta blodets kolesterol, kan man ocksä mäta dess triglycerider. Bäda tvä beskriver blodets fellbalans. För all en sädan tre fellsyrors packning skall kunna absorberas bör sekret frän bukspottskörteln först spjälka den tili fria fettsyror. Fiskoljomas EPA och DHA absorberas först efter omvandlingen tili fria fettsyror. En del fiskoljepreparat har man Iyckats tiliföra EPA och DHA fårdigt i form av fria fettsyror. Absorptionen är dä märkbart effektivare ocb kroppen förmär använda sig aIIt tiligodo. Fiskoljepreparaten bar helt renats från alla tungmetaller säsom kvicksilver och kadium samt från miljögifter säsom PCB. Preparaten innebäller inte beller fettlösliga vitaminer som upplagras i kroppen. Fiskoljepreparaten är därtör inte skadHga ens i stora doser! Fiskoljepreparatens betydelse växer i takt med att miljögifter förstör vattendragen i vära närmiljöer och upptas av fisken. I Sverige har man gätt in för att vama kvinnor i fertiJ ä1der för att använda fisk i kosten. 1 Finland nöjer man sig tillsvidare med att följa med hur situationen utvecklas . . Eftersom fettsyroma i fisk är s.k. omättade fettsyror, reagerar de "otillfredsställa" lätt med andra ärnnen, exempelvis med syret, varvid de oxideras eiler härsknar. Ifall man vinnlägger sig om att det ikosten ingär hälsosarnma fettsyror i mängd, exempelvis äter fisk, lönar det sig att skydda det värdefuJla inoehåIJet genom att se tili att man samtidigt fär tillräckHgt mycket antioxidanter. - Växtoljoma skyddas ofta av naturens egen antioxidant, E-vitaminet.

Fiskoljorna skiljer sig från fiskleveroljan sätilivida att de fäs rent ur fisk, inte ur fiskens "avfalshanteringsanstalt", le-

Text: Valborg Louhisto Källa : Arlikel om fiskoljor. Med.lic. Oili Hallllillell. Helsillgfors. 1995.

havets gävor (ex. fisk) och som ger goda transmittorer. De fettsyroma öppnar blodädroma, gör blodplättarna (trombocytema) bala och förbättrar sä blodcirkulationen. Fiskoljornas goda fettsyror päverkar säledes blodcirkulationen positivt, de minskar blodets tendens att koagulera. Vetenskapsmännen bar ocksä fast uppmärksarnhet vid fiskoljomas förmäga att reducera skadHga fetter i blodet, säsom kolesterol och triglycerider. De mättade fettsyroma (ur djurfell) ger dåliga transmittorer, de orsakar adstringering av blodädroma, blodplättar "kHmpar sig", packas samman och blodcirkuJationen blir långsammare. Mothögt kolesterol Typiskt för finländarna är att de har böga kolesterolvärden. 1 oågon mån 30väods mediciner som sänker kolesteroleL De är dyra och har biverkningar_ Samtidigt som de förhindrar kroppeos kolesterolproduktion, hiodrar de också produktionen av "energivitamin" (ubiqiooo, vilket bI.a. har påvisats vara livsviktigt för hjärtats fuoktion). Följaktligen lönar d et sig att först pröva på naturliga aJternativ att beb30dla högt kolesteroI. E n rätt diet plus fiskoljetillskott är därvid viktigast_ Helt nya kunskaper om fiskoljoma ger en norsk undersÖkning som publicerades vären 1995. Ett resultat av undersökningen var speciellt tydligt! Risken för att insjukna i bröstcancer är anmärkoingsvärt mindre hos fiskarbustrur, vilkas kost inoehåIJer mycket fiskolja, än bos andra norska kvinnor. 1 undersökoingen deltog Oera tusen kvinnor med olika bakgrund ifräga om yrke, matvanor och boendemiljö.

PENSIONÄRSKURS 12-16.8.1996 Kom och njut av trevlig sarnvaro i vacker västnyländsk miljöl På kursen

GAMMALT OCH Nm TILL GLÄDJE FÖR ENVAR berättas om antökvariatsböcker och gamla textilier, "mormorsväxter", spelmansmusik, metallkonsthantverk (bl.a. smycken) förr och nu, Ekenäs stads 450-åriga historia m.m.• m.m. Seniordans, allsång och lättare samvaro hör också tili programmet. En utfärd görs tili Fagervik (kyrkan, smedjan och en konstverkstad) och Svartå (slottet, kryddodling) . Pris: 850 mk (helpension). Kostnader för utfärden tillkommer. För ytterligare information eiler anmälan kontakta Västra Nylands folkhögskola, tel. 911-233 144, 911 -232 688 (kl 8.30-15). Sista anmäln.dag 15.7.1996. VÄLKOMMENt

VÄSTRANYLANDSFOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARtS

Ob-ombudsmannen har ordet

11'

Vår förbundsstyrelse uppmanar medlemsföreningama att ta initiativ tili grundandet av ä1dreråd i kommunema. Undertecknad fick i uppdrag att utarbeta ett förslag tili slcrivelse i ärendet. Det var styrelsemedlemmen Valborg Louhisto, inspirerad av Ulla Gyllenberg, som väckte frågan i förbundsstyrelsen . Inom de olika pensionärsorganisationema pågår en ständig diskussion om de äldres påverkningsmöjligbeter. Pensionärsförbunden upplever sin roll som intressebevakare som otillräcklig. Det saknas fungerande permanenta kanaler på det statliga och kommunala planet för en växelverkan mellan de ä1dres organsationer ocb beslutsfattarna. Pensionärsorganisationerna har länge krävt att få bli remissorgan i frågor som berör ä1dre. I praktiken skulle det innebära att stat och kommun blir förpliktade att höra pensionärsförbunden i ärenden som berör de ä1dre. Svenska Pensionärsför-

bundet tar nu ett konkret steg i riktning mot mera inflytande för ä1dre i kommunen. Kommuninvånamas rätt tili infIytande och medverkan Iyfts också fram i den nya kommunaUagen som trädde i kraft den 1 juli 1995. Med bänvisning tili 27 § i närnnda lag föreslås att ä1dreråd inrättas i kommunema. 1 Norge finns sedan januari 1992 lagstadgade kommunala ä1dreråd. De utses av kommunfullmäktige på förslag av kommunens peosionärsföreningar ocb majoriteten av rå-

Pensionärskurs 29.5-2.6.1996 Ur programmet: Förstå varandra - om kvinnligt och manligt språk. Genogrammet- ditt livs träd. Konstens dag med teknikteori, praktis.kt arbete och utställning. K väli i skärgården, trädgårdsfest ocb programafton. Välkommen med anmälan senast den 20 maj tili

Svenska Österbottens folkakademi Närpes, tel. 962-225 6441/kurssekr. Siv-Lilly Nylund kursrektor Ulla Mangs

dens ledamöter skaU vara över 60 år. Råden består av 9 medlemmar (kommunfullmäktige bestämmer antalet) ocb de väljer själv sina funktionärer. Rådens status är rådgivande, men alla betänkanden och ärenden, ocksll budgeten, som gäller de ä1dre måste sändas för utllltande tili ä1drerllden. Naturligtvis måste ocksll rådens initiativ bebandlas i de kommunala organ som har beslutanderätt i de frågor det gäller. Jag vili avsluta med en eitat frlln Stig Kankkonens ledare i HBL den 25 februari med rubriken De ungas ä1drepolitik. "Frågan om de äldres röst ocb inflytande är med tanke på en realistisk ocb fruktbar äldrepolitik i grunden minst lika viktig som frllgan om politikens innebåll. En politik som de äldre inte är med om att utforma kan aldrig beller bli en politik för dem." Per Thomasrolk

Genom att onvc'lndo Concersllftetsens odresser stöder nl kompen mo. concer. VOro odresser erhOlles frOn bonker. bok-. blomsler- och poppershondlor. begravnlngsbvrOer. R-l<losker somllOrdigllexlode IlO VOn konlor. EI~ obelsgolon 21 00170 HElSINGfORS

Tel. 9800 4.1 000 med lokolsomtolsoygjft

CANCERSTlFTELSEN

21 .3·

MalzBladbs AltltaLisa Ericso n

25.3· & Sven Idar

Soltya Hedeltb tall

15.4· Tborleifs 25.4· Cyndee Pelers 29.4 · AnnaLisa Ericso n 6.5. & Sven Idar 20.5. 30.5.

3.6 . 17.6

Melodikryss ",ed Ove TbörnqvIs 1 Flam i11gokvinlellen Roland Cede nll ark Melodik,yss ,,!ed Ove TbömqVlsl

r' lltid svensk DessUlOmJ"""s ~på resarl . dallsorkesler me

Nya Aktiva 3 ärs placeringsförsäkring tir e n tryggt och behändigt sätt att få avkastning på sin placering. Och dessulOffi skanemäss igt f<irmånligt. Du betalar inte s kan f<ir den innan Du Iyfter den efter försäkringsperiodens utgång. Också då

3 ARS PLACERINGSFORSAKRING

ti r endast fårsäkringens avkastning skanepliktig kapitalinkomst (s kanen 28 % år 1996). Aktiva ger dess ulom etl li vförsäkringsskydd . Försäkri ngen beviljas av det

solventa Livfårsäkringsaktiebolaget Verdandi.

AN\ORiLlI\ t\./S'0.00 från Abo: I

KOMBINERA GOD AVKASTNING MED FÖRSÄKRINGSSKYDDI

M/5 ROSELLA

kl. 21.30 från Åbo: 24.3 AI10 Ri11tamäki 28.4. Håkan StrenB 19.5. Ben11Y Törnroos

Begär eli egell af/err om deförmåner som Ilya Akliva erbjllder.

Du kall reckllajörsäkrillgell i lIär-

masteA kria-kolllor. Vi ger också utjörligare upplysnillgar Deh efl broschyr jämte ell servicekort. Välkommell!

.A..

Aktia~Bank EN BANK FÖR HELA lIVET

I Blil.~ -FMtlSErr

~t-

t--:~~ 4}:

EbAI'1EI<

OC.\\ .....

BRIE

ÄVEKT1'

I ....,

Fäl<sYS\Sr

~ ~

Namn: .................................................................................................................................... . Lösningama tili krysset i detta nummer bör vara redaktionen tillhanda senast den 20 april. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Minns att Adress: ................................................................................................................................... . märka kuvertet med "Kryss 2". .................................................................................................................................................

Från Iäsarna

Sommartiden Mänga av mina bekanla har varil förargade pä sommartiden och finner den alldelcs onödig_ Min äsikl är all för andra kvartalel och juli är del ej nödvändigl all ändra tiden. När man vanl sig med Ijusa morgnar i mars är del plÖlsligl sä mörkt pä morgonen i apri!. Skolbarnen blir trölla, aoom är de värtrölla förnl. Ändringen blir inte heller sä alllför billig dä man länker pä alla samhällels och baokernas aUmänna Idockor, som skaU ändras. Dessulom är del besvärligl med mänga digilalIdockor, datumel blir fel O.S.v. Alla pensionärer hitlar inle sin broschyr. Däremot har jag intel emol !jusa sensommarkvällar i augusti, seplember och även i är i oktoher. Del är dock onödigl atl ändra för endasl tre mlinader varför jag tycl<er all sommartiden är onödig. Dock är del givetvis en fördel med nuvarande syslemet, all om höslövergängen liII vinlertid sker natlen mellan' aIlhelgonadagen och pllföljande söndag, denna trafikstarka söndag blir hels längsla dag med 25 timmar, del kan behövas för längvägaresenärer med bil. Om vi har samma tid hela tiden har vi ju under sju mänader en s.k. mellaoeuropeisk tid alltsä april-{)ktober, vilket är bra för turismen, som är slarkast dessa mlinader och givetvis ocksä för haodelsfeirbindelseroa (pä höslen och vinlern kan man ju stänga och öppna en timme senare). Flygtidlabellerna ändras i varje fall 1.4. och 1.11. i allmänhet, sä därvidlag lorde inga svärigheler feirekomma. Förslär all en ändring är svär all genomfeira, den skall väl behandlas i Europarädet eiler EU. Men del vore intressanl all höra olika pensionärers synpunlder.

RES BEKVÄMT, FLVG TILL SENIORPRIS o ARET RUNT. EXEMPEL PÅ ENKELRESOR TILL SENIORPRIS Du kan utnyttja Finnairs Seniorpriser

Helsingfors - Mariehamn Uleåborg - Helsingfors Helsingfors - Kuopio Vasa - Helsingfors

191,254,201,212,-

året runt. Rabatten på flygbiljetten är ca-70 %. Du vinner tid och reser bekvämt. Seniorpriset gäller på alla inrikesrutter. Flyg och roa dig ,

Alla som har fyll165 år och andra sam är berätligade 1111 pensionärsrabatl på inrikesflyget kan ulnytlja Seniorpriserna. Seniorprisel är ca 70 % lägre än normalprisel och gäller på Finnairs. Karairs och Finnaviallons inrikesruller. Biljellen bör lösas ullnom 3 dygn frän bokning . Bokningen kan ändras eiler annulleras moI en avgift av 50 marko Anlalel Seniorprisplalser är begränsat. Närmare upplysntngar pä resebyräerna och Finnairs byräer. Avglflsfrill boknings- och informallonsnummer i hela landet 9800-3466.

hälsa på släkt och vänner eiler della i någon aklivilet. Snabbt, förmånligt - och oftare.

finnaviationf)

Erik Lönnqvist Vanda

FORTSÄTTNING

•••••

Klart stöd ute • • • • • • • • • från sido 1

Men min persooliga äsikl är all del nu siller onödigt mlinga i förbundsstyrelsen. AIbetel blir inte effektivl såhär. Det diskuleras nog, men del är svärl all komma framäl. Skulle man ha en mindre styrelse som skulle sammaolräda Iitel oftare skuUe styrelsemedlemmarna ocksä aulomatiskl bli mera insalla i de frägor de har all behandla. Österbollen har nu fyra represenlanter i förbundsstyrelsen. Genberg anser att etl minimum för ÖSlerbollen är tIe representanler. - Helsl behåller vi naturligtvis de fyra .nuvarande

plalseroa. Men vi kan k1ara oss med tre. . - Men att halvera styrelsen är för hårt. Vi mäste läoka pä ocksä de perifera delarna. "Ohanterbar" Guy-Ole Åberg, ordförande för Dragsfjärds Pensionärer, säger all en sä stor slyrelse som den nuvaraode är ohanlerbar. Den nuvarande förbundsstyrelsen besth ju av ordförande och 16 medlemmar. - Vi borde komma ner under tio medlemmar, menar Asplund. Min erfarenheI frän förvärvslivet är att del är bättre med mindre styrelser. Renl kookrel anser Asplund all Åboland skuUe k1a-

ra sig med en representanl i förbundsstyrelsen. Nu har man tvä represenlaoler. - Del är svärt all säga hur det gär i hösl. Men kanske folk är sä förnufliga all det blir en nedskärning. Helge Finell, ordföraode för Kaskö Pensionärsklubb, säger all första intryckel är all mao borde minska anlalel styrelsemedlemmar. Hao underläter dock all säga hu! star styrelsen ska vara. - Nog måste man ju ocksä se tilI regionala aspekter, menar han . Jag har a1drig själv sullit i förbundsstyrelsen, sä jag har lilet svärt att ullala mig om hur den arhelar. Men i regel är del så att Slora styrelser inle 31belar effektivl.

·plflonbl1spllls .Irutostp.inlnunn

Ombord linns · restlurang ·bar ·Iekrum -bntu · vltlorter.dtll·lrUlhop

Bokningar ml ·lrekI.8·190chlilkl . 9· 14 pi grlllsnumrel 9800-6800

Obl l Dmbord kilr mln 1IIIIdmed bll.