God Tid 3/1996 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

SAMS kryssade med Cinderella Sid 15 har :Ies lor del en. a UgI ril.

ars

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Årgång 24

30 april1996

Nr3

Göran

F örbundsordförande Hansson:

Har vi skäl att tänka om visavi det vi gör?

Jgför tila IU:aU De-

:a1:,v.

sin

/nar)er är ~n-

- Är vi för konservativa? Har vi skäl att tänka om när det gäller vår allmänna verksamhet? Det var frågor förbundsordförande Ragnar Hansson ställde när han talade vid Svenska Pensionärsförbundets vårmöte i Vasa den 27 mars.

Wide är stadsdirektör i Ekenäs oeh hälsar medlemmarna i Svenska Pensionärsförbundet hjärtligt välkomna tili sommardagen den 12 juni. Ekenäs är en starkt svensk stad, som ocksil brukar kaUas för "Svenskfinlands huvudstad". Av de 14.700 invånarna är 83 svenskspråkiga. Ekenäs stad gtundades 1546 av konung Gustaf Wasa och firar i är alItså 450 är. Sid 10

VIS

;ytgn F cb

ra-

bts

Iu'

~~: ?äIsk ket

ecbrch

Hansson pekade pii att förbundets medlemsantaJ ifjol minskade nilgot mot alI det under de senaste 10-15 ären varit mycket stabilt. Minskningen i medlemsantaJet ska ocksä ses mot bakgrunden av att antalet pensionärer i landet ökat. MedeIAldern bland medlemmarna har stigit rätt markant. Det behöver dock inte vara nilgonting negativt. Men frilgan om vi har skäl att tänka om när det gäUer vär allmänna verksambet är nilgonting föreningama och förbundets ledande organ borde ta tili begrundan. Hansson nämnde att förbundet utlyst 1996 tili medlemsvärvningens iIL - Jag hoppas dethär ska medver-

ka tili att vi kan bryta den negativa trenden. Vi ska komma ibäg att vi lever i ett sländigt föränderligt samhälle. Vi bör ocksil inom Pensionärsförbundet hilla oss ajour med tiden. Hansson berörde ocksil de ärenden som tidigare pii dagen ventilerats pii en presskonferens (och som sedan ocksä Iyftes bra fram i massmedia). Han pekade pii det försärnrade indexsystem som drabbat äldre pensionärer ocb underströk att folkpensionens basdel

dessutom belt eUer delvis förlorats. - TillsanJmans kan dethär betyda ett minus pä uppät 500 mark per månad. Det är ocksil därför pensionärsorgansiationerna beslutat besvära sig tiU Europarildets miinI$korättskomrnission. Vi ser stalsmaktens iltgärder sam A1dersdiskriminerande. Själva värmötesförhandlingarna stökades raskt undan med försl Göran Björkman, förbundets första viceordförande, och sedan

Levi Klilvus vid ordförandeklubban, eftersom förbundsordföranden just dil satt pä presskonferensen. Med smärre ändringar godkändes verksanJhetsberättelsen för 1995. Ocksil bokslutet fastställdes. Det visar en förlust för fjoläret pä 23.800 marko Av förbundets 76 medlemsföreningar var 44 representerade genom 92 delegater pii vårmötet. 1 anslutning tili värmötel arrangerades ocksä förbundels vinterdag med e1l di-

Professor Teivo Pentikäinen

Samhället kan anpassa sig tili en åldrande befolkning förr se tili att de finländska arbetsgivama inte har större pensionsutgifter än de viktigaste utländska konkurrenterna. Tack vare de iltgärder som har genomförts pä 1990-taJet är utsiktema för all arbelsgivamas betaJningsbörda skall bli lättare mycket bällre än tidigare. Teivo Pentikäinen anser att den nuvarande genomsnittliga pensioneringsAldem pä 58 ilr är väldigt läg. En viktig orsak tili den liiga pensioneringsäJdern är massarbetslösbeten, sam har ilterspeglal sig i en Enligt Pentikäinen skall ökning av antalet arbelslöspensionssystemen nu som hetspensioner och förtids- och

- En åldrande beColkning medfor fOrändringar i sambället som vi i god tid måste fOrbereda oss fOr, men det finns också risk for att Celaktiga prognoser leder tilI överdimensionerade preventiva åtgärder. De nedskärningar som redan har gjorts ocb vissa andra åtgärder i syfte att anpassa sambället tili en åldrande befolkning båller arbetspensionskostnaderna i scback, understryker professor Teivo Pentikäinen.

Bo-Eric

Salen i Silveria var vä1fylld under årets Vinterdag.

invalidpensioner. Närmare 100.000 personer i äJdern 55-{i4 är har Utt pension sam en följd av arbetslöshet, antingen direkt eiler indirekt. - Detta har givetvis belasIat pensionssystemens ekonomi oeh höjt försäkringspremierna med upp tili ea fem procentenheter av hela APL-premien pii 18-20 proeenl, konstaterar Teivo Pentikäinen. Enligt Pentikäinens bedömning kommer arbetslösheten smilningom att övergil i en brist pii arbetskraft i takt med att de stora ärsklasserna omkring är 2005 börjar gil i pension. Årsklassema som

kommer i deras ställe är för smil för att fylla alla de arbelsplatser som blir lediga. - Arbetslöshetens tryek pä pensioneringsintensiteten kommer dil att lätta och situationeo blir omvänd: det kommer att ligga i bilde arbetsgivarnas och arbetstagamas intresse att arbetstagarna fortsätter att arbeta längre än tidigare. Enligt gerontologerna finns det ocksä medicinska förulsättningar för det. När fårre lämnar arbetet i ett tidigt skede gär inte heller yrkeskunskap oeh yrkeserfarenhet förlorade i SanJma utsträckForts. pA sido 16

gert och fint prograrn. Vinterdagen öppnades med musik oeh sång av Pelans vänner. Pelans vänner bestär av Else-Maj och Bengt Lillhannus från Korsholm, Ernst Ribacka från Närpes, Pauls Söderback, Närpes, och Gunda Mattfolk, Närpeso Efter varma välkomstord av distriktsordförande AIli Genberg bjöd de pä mera silng och musik. Därefter var del dags för dagens festtalare, riksdagsman Pehr Löv. Han uppeForts. pA sido 16

Föreningar möts i boccia på Solvalla Motion i olika former blir det pii motionsdagen pä Solvalla den 9 maj. Pä programmel står boccia, naturstig, pilkastning, stövelkastning, balispel, orienlering, rodd och dans. Avsikten är att deltagarna . fär välja det de är intresserade av. Boccian spelas doek sam en kamp mellan de olika föreningarna. Motionsdagen starlar klo 9 med välkomstkaffe. Pii dagen blir det lunch och innan man ännu skiljs ilt blir det avslutningskaffe. Pä kansliet hoppas man naturligtvis pä ett Slort deltagarantaJ. Anmälningarna sker föreningsvis tili förbundskansliet, tel. 90-791 895.

Rosenqvist är kultursekreterare i Ekenäs och berättar glatt om mängden av evenemang som arrangeras i den 450-äriga staden denna sOmnJar. Det är tealer, sång, musik, folkdans, idrott, gästaIJud, olika utställningar och besök av grupper från stadens vänorter. - Det bör finnas nilgot för envar, säger han och hälsar alla välkomna tili Ekenäs. Sid II

Carl-Gustaf

Mäsa är socialsekreterare i Ekenäs och säger att den sam behöver värd ocksä fär den. Han tycker dock att man ibland kanske kunde pruta Iitel på t.ex. dammsugandet för att i slället offra litet mera tid pii en pratstund tex. med en äJdring. - Den mänskliga kontakten borde alItid prioriteras, anser han. Sid 8

-Från redaktionen

Är vi för godtrogna?

Har pensionärerna godtroget lätit sig foras bakom Ijuset? Denna fräga ställer man sig efier att ha tagit del av pensionssystemets fader, professor Teivo Pentikäinens, utläggning om effekterna av de pensionsnedskämingar som företagits under de sen aste ären. Enligt professor Pentikäinen är mänga av de motiveringar som framförts i offentligheten som grund för nedskämingarna medvetet missvisande. Med flil har man förtigit sanningen bakom nedskämingarna. Man har lätit förstä all dessa har varit nödvändiga för all minska statens läntagning och därmed bringa statsfinansema i balans. Säkerligen äger detta i vissa fall sin riktighet, men inte i alla. Ut oss ta tili exempel besluten om all inte utbetala stadgade indexjusteringar och att bromsa pensionernas utveckling med hjälp av ett "brutet" index. Dessa ätgärder innebär rena rama inkomstöverfliringen frän pensionärema tili arbetsgivarna. Denna har skell i den heliga konkurrenskraftens namn.

Under hela 90-talet har hos arbetsgivarna funnits en aIlvarlig strävan all ändra indexsystemet sä all pensionernas justeringar skulle ske pä basen av levnadskostnadsindex i stället för löneindex. Della skulle innebära all pensionernas följsamhet i förhillande tili löneutvecklingen slopas. . 1 den pensionskommitte som 1992 överlärnnade sitt betänkande förde arbetsgivarsidan fram kravet pä eli brutet index. Della krav avvisades dä bestämt av facket säsom orättvist och stridande mot de grundJäggande principerna för pensionssystemet. Dharande socialministern Eeva Kuuskoski omfattade även samma ständpunkt. En allmän strävan senaste höst var att fä tili ständ eli centraliserat löneavtal baserat pä trepartsförhandJingar

JERKERS RUTA

Sedan senast har vi klarat av bäde värmöte och vinterdag. Vi har haft skrivarkurser och tvä värdagar i Österbotten och en samhäUskurs pä Finns. Jag hade en känsla av "karusell" vid värmötet, dä s{ mycket som möjligt skulle avverkas samtidigt. Det började med en hellyckad pressinformation, som tyvärr drog ut pä tiden, sä att värmötet kom i gäng en kvarttimme försenat och dä med förbundets viceordförande som "starter". Tili

God Tid utkommer nästa gäng den 25 juni. Material avsett for tidningen bör vara redaktionen tilIhanda senast 14 juni. Adressen är: God Tie!, Rainer Erlune!, Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö. Annonsmaterialet bör vara tryckeriet tilIhanda senast den 18 juni.

mötesordförande valdes fOrbundsordföranden i sin fränvaro. Han och ombudsmannen mölle pressen. Visst valdes en viceordförande för mötet, Levi KJävus, men han fick ta vid först efier det all en delegat stäUt en ordningsfräga, helt berättigat Med smärre tilIägg tili verksamhetsberättelsen, kunde de formella punktema i föredragningslistan snabbt klaras av och det blev dags för ordinarie mötesordföranden Ragnar Hansson att avsluta mötet med en resume över det pressen just fÄtt del avo Det gällde pensionärernas besvär tili Europarädets människorättskommission. De riksomfallande pensionärsorganisationerna har beslutat besvära sig tili Europarädets människorättskommission över de ndiskrimineringsbeslut" riksdagen genomförde, dä den godkände ärets budget De mest genomgripande förändringarna är slopandet

mellan regeringen, facket och arbetsgivarna. Mälet för arbetsgivarna var tili en början eli s.k. O-avtal, vilket facket emeUertid inte gick med pä. Slutresultatet blev som känt ett avtal som gay löntagarna en genomsnitUig löneförhöjning om drygt 4 % för della är. För all sänka avtalets kostnader förde arbetsgivarna fram sin "käpphäst" , pensionernas indexjusteringar. Denna gäng godtog facket arbetsgivarnas förslag om all tilIämpa det brutna indexet för pensionärer över 65 är. Åtgärden innebär all pensionärerna under de tre närmaste ären bidrar tili en sänkning av arbetsgivarnas lönekostnader med sammanlagt 1,2 miljarder enligt regeringens uträkning. Man frägar sig; hade det inte varit fackets sak att bidra tili denna "inbesparing" med nägot sänkta lönekrav? Det brutna indexet är en äJdersdiskriminerande ätgärd. För den skull har förbundet tilIsammans med de övriga riksomfallande pensionärsorganisationerna beslutat föra saken tiU Europarädets människorättskommission för all fä en rällelse tili ständ. I den diskussion som nägot förekommit man och man emeUan har nägon, enligt förljudande, troll sig i ärgärden se eli försök tili politisk poängplockning. Vem denna poängplockare i sä faU skulle vara är svärt all förstä dä organisationerna är enhäUiga och dä organisationerna representerar hela den politiska färgskalan. Förbundens beslut att försvara sina medlemmars intressen kan väl ändä inte anses vara ett partipolitiskt stäUningstagande. Nägon har även framfört äsikten, all det är att skjuta mygg med kanoner att föra frägan tili människorättskommissionen. Detta pästäende föranleder frägan: Hur mycket fär man tumma pä pensionärernas rättigheter utan att pensionärerna skall reagera? Ragnar Hansson

av folkpensionens basdel och införandet av eli ny tt indexjusteringssystem s.k. "brutet index" för pensionärer över 65 är. Vardera ätgärden innebär eli avsteg frän den bärande principen om all pensionärerna bör garanteras samma inkomstutveckling som den som allmänt sker i samhäUel. Sammantaget innebär ätgärderna en betydande sänkning av pensionsinkomsten i framtiden. De riksomfattande pensionärsorganisationerna ser enstämmigt beslutet om at! tilllämpa eli försämrat indexskydd för pensionärer över 65 är som en äldersdiskriminerande ätgärd och har beslutat besvära sig över detta tili Europarädets människorättskommission. För att ge ätgärden större tyngd har förbundens gemensamma delegation beslutat att de enskilda förbunden bland sina medlemmar foranstaltar en namninsamling. Namninsamlingen bör vara klar före utgllngen av apri!. När della skrives har över 1.000 personer frän 20 föreningar tecknat pä protestlistan. Här är 10 dagar kvar och mer än 50 föreningar som inte ännu lämnat in de listor vi sände frän kansliet med cirkulär nummer 3/96 den 15.3. Vi hoppas fä ihop minst 3.000 namn. Mänga har ringt och undrat var man kan teckna pä

protestlistan. Alla pensionärsföreningar har UII sig tiUsänt en lista, sä kontakta din egen förening om inte föreningen kontaktat dig. Et! intressant konstaterande är ocksä all icke medJemmar tagit kontakt och önskat bli medJemmar i nägon pä orten verkande pensionärsförening. För övrigt har vär medlemsvärvningskampanj Iyckats väl. Eli 100-tal nya medlemmar har kommit via den kupong vi hade införd i Folkpensionsbladets publiknummer, som gick tiU alla svenska hem, 220.000 exemplar. En annan fräga, där det rör pä sig är "grundandet av äJdreräd i kommunema". 1 cirkulär 2/96 uppmanade vi föreningarna att ta initiativ tili bildande av äldreräd i kommunema. En modeUskrivelse bifogades cirkuJäret 1 en del kommuner har man redan nu fätt skrivelsen för vidare ätgärder. Maximalt 9 medlem~ mar skall rädet bestä av. KommunfulImäktige bestämmer antalet rädsmedlemmar och utser själva sina funktionärer. Rädens status är rädgivande, men alla betänkanden och ärenden, ocksä budgeten, som gäUer de äldre mäste sändas för uUätande tili äldreräden. Naturligtvis mäste ocksä rädens initiativ behandlas i de kommunala organ som har beslutanderätt i de frägor det gäUer.

April mänad har ätminstone för mig varit en jäktig mänad. Jag har givil ut eli nummer av Veteranposten, organ för Södra Finlands Krigsveterandistrikt Och efiersom jag är engagerad ocksä inom fotbollen pä min hemort har det funnits mycket all "greja" med pä ocksä det omrädet Seriema kommer ju igäng nu i mänadsskiftet apriI-maj. Men i maj ska jag ta det lugnare. Jag har en tillflyktsplats i Bromarf och dit ska jag söka mig för att kanske fiska litet och följa med naturen. Vären är en härlig tid. Den sena vären har gjort att isama legat som ett lock över vattnen och tex. nätfiske har varil omöjligt - annat än under isen. Men sä smäningom ska det väl bli öppet vatten och dä kan man försöka sig pä litet nätfiske. Men ocksä bara det att gä ut i naturen en tidig värmorgon är en upplevelse, att vara där när naturen "vaknar upp", när fäglarna börjar sin morgonserenad, när orrarna inIeder sitt "spel", när solen börjar sticka fram meUan trädgrenarna i öster. Att det varit jobbigt värre i apriI är aIltsä inte sä farligt eftersom vären varit försenad mätt ätminstone med Hangömätt. Nu blir det Iitet lugnare i maj och dä ska det bli tid över för att koppla avo Åtminstone i viss män.

Värmötet och vinterdagen i Vasa var en fin tilIstäUning med bra uppslutning frän medlemmarnas sida. Men ni fär nog ursäkta: jag tycker det inte är särskilt logiskt all samtidigt tala om vinterdag och vårmöte. Ska man sammanslä de tvä - och det har man ju nu gjort - sä borde man ju i konsek-vensens namn tala om vårdag, inte om vinterdag. Kanske detdär med vinterdag har kommit som eli slags motpol tili sommardagen, inte vet jag. Men riktigt logiska tycker jag inte vi är. Hämäst kommer nu motionsdagarna pä Solvalla och Norrvalla. Jag hoppas uppslutningen blir stor ocksä där. Själv har jag varit med pä Solvalla de senaste ären och kan intyga att det är trivsamma och trevliga tillställningar med eli program som passar envar. Kom aIltsä med!

Jag har ocksä tidigare ordat i denna spalt om medlemsvärvningen och ska passa pä att göra det ocksä nuo Förbundet har ju utiyst 1996 tili eli medJemsvärvningens är. J ag tycker det var ett fint beslut Den "drive" vi hade i FPA-bladet för en tid sedan gay väl eli 100-tal nya medlemmar. Och jag vet ocksä att flera föreningar tagit dethär med värvning av nya medlemmar pä aIlvar. 1 flera fan har det hänt all föreningsrepresentanter kommit fram tili mig och berättat hur mänga

nya medlemmar de Iyckats fä med under innevarande är. Sähär ska vi fortsälla och jag är säker pä al1 medlemsantalet kommer att se annorlunda ut när äret är slut Medlemsvärvningen är ju en ständig process. Det gäller all vara "pä jakt" hela tiden. Det finns en stor potential att ösa ur när det gäller nya medlemmar. Men det gäller anturligtvis ocksä all se tili att de medlemmar vi redan nu har trivs och hälls kvar i föreningarna. Endast pä sä sätt kan vi växa och bli större.

Som endel av medlemmarna vid detta laget väl vet är iag nägOl av "fotbollstokig". Det är mitt intresse och jag lägger ner mycket tid pä fotboUen specieUt i min hemslad Hangö. Å andra sidan ger mig fotboUen ocksä mycket: intressanta matcher, härliga juniorer, goda vänner, gemensamma samtalsärnnen. Jag ska avsluta för denna gäng med just eo fotbollshistoria: Tvä gubbar som var mycket fotboUsintresserade hade redan hunnit upp i den högre äJdern. Det var därför naturIigt när de gick pä sina dagliga promenader att de började undra hur det är ordnat med fotboUen i himlen. Har man planer där och utövar man överhuvudtaget fotboU där uppe? Sä gick det sä art den ena av gubbarna lärnnade detta jordiska. Efier en tid fick den av gubbarna som fanns kvar här pä jorden ett telefonsamtal av sin vän där uppe i himlen. - Hördu jag har tvä nyheter för dig, sa han i himlen. - Den ena är en god nyhet, den andra är sämre. - Nä ta den goda nyheten först, sa han pä jorden. - Jo, vet du, här är allting fint ordnat. Härliga, gröna gräsplaner som klipps och sköts pä et! utomordenligt sätt. Här spelas mycket fotboU. - Nä det var fint, tyckte han pä jorden. - Vad var den sämre nyheten? - Jo, vi har match nu pä söndag och du ska spela i värt mäJ!

Jag tillönskar er alla en härIig försommar. Försök njuta av naturens gävor. De är egentligen outsinliga - om vi bara har förmägan att se dem.

VERKSAMHETSKALENDER.

Kyrkslätt Pensionärer r.f.

VALBAR MOTION

SOMMARDAGEN

på

12.6.96 i Ekenäs 11.00-15.00 Besök i Dragsvik. 11.00-11.15 Passeras garnisionsporten, kaffe, presentation, rundvandring, luneh. Förflyttning till Ekenäs.

14.30-15.00 Kaffeservering vid ingängen tili Bollhallen. 15.00-17.00 Sommarfest i Bollhallen. Speaker: Jerker Nyberg. Garnisionens musikkår under ledning av Markku Salokoski. Hälsningsta1: Gösta Blumeotba!, ordförande för Ekenäs Pensionärer. Musikkären spelar oeh Greger Nervaoder sjunger. Stadens hälsning framf"ors av stadsdirektör Göran Wide. Greger sjunger. Festta!: Ragnar Hansson, förbundsordförande. Operettmelodier: C'Ii Ebrstedt. Gymnastikuppvisning: Ekenäs gymnaster. Säng av Cajoma. Avslutningsord: Jerker Nyberg. ModersmäIets säng. Efter festen möjlighet att äta oeb dansa pä stadens näringsställen. Deltagama reserverar bord frän respektive bovmästare direb.1. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. EKENÄS PENSIONÄRER r.f.

Kom med på SPF:s motionsdag på Solvalla torsdagen den 9.5.1996 frän kJ. 09.00 framåt. Du kan välja vilken motionsgren du vili. Alla smakriktningar skall tilIgodoses. Meddela i samband med anmälan vad du vili syssla med uoder motionsdagen. Anmälan tili förbuodskaosliet: teL 791 895 helst föreningsvis. Deltagaravgiften mk 100 inkluderar luocb ocb två gånger kaffe under dagen. Konto Sb Aktia

405511-41177. Från Helsingfors reser man med tåg tilI Alberga kJ. 8.22, fortsätter med turbussen kJ. 9.05 från Alberga tili Solvalla. Retur från Solvalla kJ. 15.05. Motionsdagen arrangeras i samråd med Svenska Studiecentralen. Väl mött i motionens tecken! SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Jerker Nyberg verksamhetsledare

Munksnejdens pensionärer 23.5 G1ad värfest pä Hedäsen Kalaset kostar 130 mkIpers, inkJuderande allt. Gott bumör medtasl Kl. 12.00 Start frän Bredviksplan i Munksnäs via Rau-

9.5 13.5 12.6 30.6 21.7 27.8-29.8

Motionsdag pä Solvalla. Hemlig resa. Sommardag i Ekenäs Raseborgs sommarteater (Ungdomskällan~ Lurens sommarteater (Johannidrömmar) Överens. Viking Line, H:Fors-St.holm-H:fors.

Garnla oeh nya medlemmar välkomna att trivas och hälla trevligt tilIsammans. Förfrägningar oeh anmälningar tel. (90) 298 5018. Svenska PenslonlirslOrbundelS

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökslid: Vardagar, utom lördagar kI. 10-14 Kanslisekreterare Marianne Sandell: 9G-791 895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-79 1896 Telelax: 90-791 896 SPF:a bankkonto: Sparb. Aktia 405511-411 n · Postgiro: 800012-1203958

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman lör Österbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telelon: 961-317 9070. Fax 961 -317 5590 Vänligen ring oeh gör besök kl. 10-14. Ombudsmannens hemtelefon: 961 -340 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

movägen till Gumbostrand

Sommarluneh Prograrn 17.00 Återfard tili Munksnäs. Anmälan tilI Anita Grönholm, tfn 482 331. 13.00

Naturkurs i Ekenäs 4--{).6.96. FÖF de praktiska arrangemangeo svarar Naturbruksinstitutet. Preliminärt program: Tisdag 4.6 9.00 Välkomstkaffe, preseotatioo av Naturbruksiostitutet oeb inkvarteriog. ca.10.30 Ruodvandriog pä skolomrädet, forsommarblommor, träd oeb buskar tilIsammaos med Viking Nyström oeb Göran Rolin. 11.45-12.15 Luoeb 12.15 Rundvandriog pä Ramsbolmen-Hagen, försommarblommor ti1lsarnmaos med Viking Nyström. Middag 16.30 18.00-21.00 Bastu Onsdag 5.6 Frukost 5.30 Fägelmorgon ti1lsarnmans med Viking 6.00-10.00 Nyström. 10.00-11.45 Förmiddagsvila 11.45-12.15 Luoeb 12.15-16.00 Skogsvandriog i OvanmaIm Middag pä Koipan 18.00 Torsdag 6.6 Frukost 7.30 Avfard tili Natureentrum 8.00 Utfard tili Ekenäs skärgärds nationalpark 9.30 med strandhugg i Rödjan oeb Jussarö. Picknick-korg med från köket. Avskedskaffe med tärta. 16.30

13.6 Sommarresa tilI Vänö och Rosala Kostar 280,- inkJud. allt. Stadiga skor medtas, vid behov regnkläder, kikare. Kl. 8.30 Start med buss tili Kasnäs brygga i Dragsfjärd, varifråo tili Vänö med M/S Miranda. 12.45 Skärgärdsluneh pä Strandhugget. Promenad under Petra Gripenbergs ledning. 15.00 Avgäng tili Rosala. Besök i Vikingahuset Rodeborg. Gllide är Paula Wilson. Kaffe. 17.00 Avfard tili Kasnäs varifrän bussen fOr oss direkt tili Helsingfors dit vi kommer ca kJ. 21. Anmälan tili Ulla Basilier tfn 485 329 eiler Anita Grönholm tfn 482 331.

Vasa Sv. PensionärsfOrening VIPS r.f. 08.08

15.05 22.05

Frägetävling "Känner Du Din stad?" Frägelek Avslutningsluneb "Hemliga resan" Datumet ej ännu bestämt.

TrsdiuoneUa kryssningar tilI BorgA samt Junchkryssningar li/J Haiko herrgflrd. . Nyhet: Under hOgs§songen tili

sommar-IngM Grupprabatter Sven

pA pensionlJrspriserna. Förfn1lgDlogar ocb boknJolRr.

Rederi AB J.L. Runeberg, Wittenbergsgatan 12, 06100 BORGÅ, Tel. 915-524 3331. fax 9t5-58 5331

2-5.9 Höstresa tilI Estland Avrard frän Munksnäs 2.9 kJ. 6.15 med u.s buss tili Västra harnnen därifrän Eesti Linjats farja avgär kJ. 8.00. Vi besöker Tallin, Rakvere, Kolga, Tam, Viljandi oeh Pernu. Detaljerat program ges eiler sänds pA begäran. Obs. Pass behövs. Priset är beroende av antatet deltagare, ea. 1900-1800 mk, inkJud. resor, guidning, inträdesbiljetter, hoteII, morgonmäl oeh tniddagar. Tag med vänner och bekantal Närmare information ger Ulla Basilier som oeksä tar emot anmälan tili resan, tfn 485 329.

Västanfjärds Pensionärsförening r.f. 13.5.

Kursavgiften mk 750,- inkluderar alla kostnader pä platsen, säväl bättur, som middag pä Koipan. AnmälJtingar: omgäende tili förbuodskaosliet teL 90-791 895 Marianne Sandell. De 30 först anmälda antas tili kursen. lnbetalningar senast 23.05.96 tili konto: Aktia Sparb~ Ab 405511-41177. Kursen arrangeras i samråd med Svenska Studiecentralen. Svenska Pensionärsförbundet r .f. Jerker Nyberg verksamhetsledare

./.J;~~~!.."G"SommareDS bärUga kryssnlagar silJs Dul

10.-12.6

17.7 30.-31.7.

8.-19.9.

24.9.

15.10.

Åker vi "Hemlig resa" kJ. 9.00. Åker vi med Sundqvists Buss tili Villmanstrand-Viborg-Saima kana!-VilImanstrand. Paketpris 870,- ingär buss, luneh, middagar, bä~ 2 hotellnätler i Villmanstrand. Raseborgs Sommarteater i Snappertuna. "Ungdomskällan" kl. 19.00. Åker vi pä e.m. tilI Åbo med buss oeh ser pä Tali Ships Raee. Det är ca 100 segelfartyg, som ligger vid Aura ä. Vi övernattar pä Pargas HoteII, äter morgonmäl, och äker ut med ms Anna. Lunch ombord. Vi ser när fartygen äker ut frAn Aura Aoeh ser när de hissar seget ute pä Erstan. Vi följer dem en bit ut tili Utö, där starten sker. Hela utfärden kostar, paketpris 550,- per person. Åker vi med f1yg tili Budapest. Med Sundqvists Buss äker vi sedan tili Wien, - Prag - Berlin - Lubeek. Därifrän äker vi med lastfartyget "Translubeca" tili Åbo. Paketpris 5.950,- ingär halvpension. Mänadsmöte i Värdkasen. "TrekJöver-Träffen" i Värdkasen kJ. 13.00. Tili samtliga utfärder kan man anmäla sig: Ulla-Brita Wikstedt, reseledare tel. 925-427 101.

Svenska sommarresor Vårens resor nästan slutsålda - nu bokas sommarresorna " " " 24/5 Teaterresa tili Stockholm, 'The Sound 01 Music". 9/6 Flygresa tili Ungem. Logi i Budapest, bussutflykter. 17/6 Kolmården och Göta kana!. 19/6 Midsommarresa tili Vadstena i Sverige. 29/6 Tre storstäder i tre nordiska länder. 6/7 Flygresa @ Bergen i Norge .. utflykt.er med buss. 7/7 Sommar i Stockhol~ . Handlkappvanllg resa. 1317 Sordavala och Valamo, bussresa. 1317 Idyller runt Bottenhavet. 1417 Danmark med nya resmålet Samsö. 2117 Spännande Loloten i Norge. 24/7 Flygresa tilllsland, utflykter med buss. 2517 Tannhäuser på operafestivalen I Nyslott. 2817 Gotland och rosornas Visby. 3/8 Spännande SkotUand. Väntelista. 4/8 Tallinn och berömda herrgårdar I Estland. 6/8 Skärgårdsresa i Åboland och Åland. 1/9 Ruskaresa i Lappland och Nordnorge. 5/9 Portugal. Flyg tili Lissabon, rundtur med buss. Nya resor planeras hela tiden. VI ordnar även resor för föreningar och grupper. Ring så ger vi förslag och offerter enligt era önskemål! Fråga efter vårt rese programl

I ~,

kurirens reSebY"å~ finlandssvensk resepionjär Tel. 961·317 3137, må-Ir 9.00-16.30

Labbnäs semesterhem är värt att beakta

l '·

För pensionärsför- Dragsfjärden. Labbnäs var ti· kunna vara större, säger Eva Vi eningar som söker nya ut- digare en prästgärd och tili· Magnusson-Tamminen. fårdsmål kan Labbnäs hörde Dragsfjärd församJing. har synbarligen inte gjort tiUPrästgärden med omkringlig. räcklig PR för oss. semesterbem i DragsAtt Amos Andersson ville gande tomt inköptes 1953 av fjärd vara ett alternativ. Amos Andersson. Han Iät gö· göra nägonting för mödrars Labbnäs fungerar idag ra om prästgärden till en se- semestermöjligheter berodde som ett pensionat och kan mesterhem för mödrar, Se- troligen pä an hans egen mor erbjuda övernattnings- mesterhemmet öppnades den aJdrig hade haft nägra möjligmöjligheter, men också 1 juni 1955, heter tilI semester. Amos an- Semesterhemmet överläts säg att ocksä kvinnor bör fä enbart måltidsservice om man så viii. Labbnäs hör sedan av Amos Andersson ät en möjlighet tilI vila och retili Svenska semesterför- marthaföreningama pä Kimi- kreation, Labbnäs semesterhem är bundet i Finland och det toön inklusive Hitis, berättar är också möjligt att an- föreständaren Eva Magous- dock inte öppet enbart för hålla om stöd därifrån för son-Tamminen. Idag drivs mödrar. - Labbnäs är öppet precis Labbnäs semesterhem av en en vistelse på Labbnäs. stiftelse med Solveig Enestam för alla, understryker Eva Såhör ser huvudbyggnaden tili Labbnäs ut. 1 övre vånillgen flllns 17 mm som hyrs uI ål besölwre. Labbnäs semesterhem lig. som ordförande. Magnusson-Tamminen. ger mycket vackert vid insjön Labbnäs har haft besök - Beläggningen här skuJle t.ex. av lägerskolor ända frän Simmöjligheter finns, dessul- vackra utrymmena är hämta- Eva Magnusson-Tamminen, Lappland, Tyskar och frans- om fiskemöjligheter pä ett be- de frän senator Leo Mechelins Semesterstöd kan beviljas sämän har ocksä funnit vägen gränsat omräde. Den vedelda- hem. väl män som kvinnor. T.o,m, tili Labbnäs, de strandbastun är mycket poMed hjälp av semesterslöd bamfamiljer kan komma ifrä- De ilesta kommer dock puJär. kan man bo pä Labbnäs en heI ga och dä bor bamen gratis. Och vad kostar "kalaset"? frän Åbo, Helsin~ors, Ekevecka (helpension) för 350 Tili 21-27 oktober planerar - Helpension kostar ca 240 mark. näs-trakten och Osterbotten, man alt arrangera en hälsosäger Eva Magnusson-Tam- mark per dygn, svarar före- Semesterstödet kan man och motionsvecka pä Labbständaren. Dä fär mao inkvar- ansöka om endera härifrän eI- näs. Tili hösten planeras ockminen, tering, frukost, lunch, efter- ler frän Svenska Semester- sä en fastevecka, Den närmamiddagskaffe och kvällste\ förbu ndets verksamhetsledare re tidpunkten är äoou oklar, Kan ta emot 40 med smörgäsar. för inkvarteriog Britt-Inger Kleemola, berättar RE. Personaleo vid Labbnäs Labbnäs är överraskande stort. Man kan ta emot 40 per- uppgllr tilI endast tre persosoner for inkvartering äret ner. Bostädema i huvudbyggrunt. Dessutom har man ett naden finns i andra väningen. s.k. sommarhus som öppet- 1 första väningen finns köket med matsalar, samliogsrum häJIs under juJi och augusti. Men man tar ocksä emot o.s.v. - Vi ordnar gäma ocksä grupper som vili komma enprogram för grupper som sä bart för att äta, önskar, säger Eva Magnus1 huvudbyggnaden finns 17 son-Tamminen. rum. Dessutom har man ett Dragsfjärden är, som radhus som inrymmer 1 ennämndes, en insjö. Men pä rummare, 1 tvärummare och 1 trerummare, Dehär bostäder- endast ett par kilometers avna är utrustade med kokmöj- ständ finns havsstranden. ligheter och duschar. Marthaföreningama pä Kimitoön har imett rummen, Ifjol kom man upp tili ca 2.500 övernattningar på Labboäs. - Vi skulJe ha baft kapacitet för betydligt mera, säger Eva Magnusson-Tam- Vä/Irommen tili Labbnäs, säger föreståndaren Eva Mag- minen. nusson-Tamminen där hon står i en av 11UlJsalama i huLabbnäs ligger myckel vudbyggnadens första våning. vackert i en lundartad natur.

•

TRön pA STA'N?

Längtar Ou tili fågelkvitter. humlesurr. salt hav samt lugn och ro I naturskön omgivnlng7 Kom då tili 055. - VI har sköna rum och god mat på 2 tim mars avstånd (3 tlmmar med direkt buss) från H:fors, Ring oss eiler skriv ett kort. så sklckar vi Oig all nödig inforrnation, Och sedan - VÄLKOMMENI

DRAGSFJÄRDS PENSIONAT Mona Stenman ocJ:\ Birgitta Friman 25870 ORAGSFJ,A,RO lKjmitoön) Tel. 925-424553

SÖDERLANGVIKS MUSEUM 25870 Oragsljärd tel. 925·42 4662. 42 4549 Kaleteria 925·42 5037 Söderlångviks museum är ett konst- och kulturhistoriskt museum inrymt i Amos Andersons foma sommarresldens. Museets sommarutställning pågår 15.5-19,6 och Konstklubbens i Dragsljärd utställning 24,6-31.8. Öppet 15,5-31.8 dagligen kL 11-18. stängt midsommaren

21-23,6. Vuxna 20, . pens. 15,. stud, 0 , grupper (min, 15 personer) 10" Bam under 18 Ar har fri entr~ ,

Bröllop och rodelsedagar Labbnäs är en popuJär plats för bröllop och födelsedagar, - Vi har ocksä stamgäster som kommit mt nästan vaIje är sedan Labbnäs öppnades. De tar Labbnäs som ett semestermäl. Endel av möblema i de

Det är mysigt och hemtrevligt på Labbnäs. Del Iwn vara vätt för pellsiollärer an.flnna vägell hit.

Vili du kontakta Semesterförbundet? Svenska Semesterförbundet i Finland ordnar med underslöd av Penoiogautomatföreningen rekreations- och rehabilieringsveckor i samarbete med följande semesterbern och rehabiliteringscenter: Semesterhemmet Storgård på Kråkö i Borgå landskommun. Tel. 915-544 027 eller 915-544 170. Storgärd arrangerar bl.a. ett bandikappläger 8-12 juli, lägervecka för diabetiker 5-10 augusti och stroke- och afasiläger 27-30 augusti. Folkbälsaos feriegård Lappoor i Pernå. Tel. 90-43 491IMajlis Kvist. Lappnor ordnar bl.a. friskvärdsveckor för vuxoa 10-16 juni och 17-23 juni, Ferie- och kursceolret Högsand i Lappvik. Hangö. Arrangerar bl.a, familjevecka 4-11 augusti. Labbnäs semesterhem i Dragsfjärd. Tel. 925-424 637. Arrangerar bl.a. bälso- ocb motionsvecka 21-27 oktober och fastevecka senare pä hösten. Inremissiooshemmet i Larsmo. Tel. 967-728 2010, Ordnar bl.a. ett ä1dringsläger i september och ett själavärdsseminarium i november. Norrvalla Rehab Ceoter i Vörå. Tel. 961-383 1511. Ordnar bl.a. friskvärdsveckor iokommande höst. Semesterstöd beviljas för kost och logi, inte för rehabilitering. Vili du aohäJIa om semesterstöd lönar det sig att ringa nägon av de ovaonämnda telefonnumren för vidare information.

Nästan var femte västanfjärdbo är med i pensionärsföreningen

Västanfjärd är en Iiten kommun med 850 invåoare. Så mycket mera anmärkningsvärt är att pigga Västanfjärds Pensiooärsförening håUer sig med inte mindre äo 150 medlemmar. Det är medlemssiffran från senaste årsskifte. Men dessutom har mao fått inte mindre än 18 nya medlemmar under detta år! - Vi har pä senare tid lyckats fä med ocksä yngre pensionärer, berättar sekreteraren Ulla-Brita Wikstedt. Västanfjärds Pensionärsförening firade sitt 20-m jubileum ifjol. Ordförande är Tor Wikstedt. Kassörssysslan handhas av Anita Enestam. Västanfjärds Pensionärsförening är en mycket aktiv

förening. Man häller t.ex. mänadsmöten äHa gänger per är. - Dä har vi ett "hemkokt" program bestäende av säng, bingo, lotterier och aktuella föredrag, berättar Tor Wikstedt. Vi har t.ex. haft representanter för den lokala polisen pä plats och informerat om situationen sett ur deras synvinkel. Vi har haft representanter här och informerat om FPA och banknytt. Läogt är det fräga om samhällsinformation. Rese- ocb naturskildringar bar ocksä stätt pä programmet. Mänadsmötena hälls pä Värdkasen. - Vi gör ocksä tvä "hemliga" resor per är, berättar Ulla-Brita. Ocb tilI Sverige äker vi en eiler tvä gänger per är pä endagsutflykrer. Nu i april företog man en resa Mälareorunt. Det var ett lyckat arrangemang med mänga trevliga turistmållängs rutten. Den ena av ärets bemliga

resor f6retas nu den 13 maj ocb bar inte fwe än 64 anmälda. 1 september gör man en resa med f1yg tili Budapest. Pä uppresan ser mao Wien, Prag, Berlin, Hamburg ocb Lubeck. Frän sistnärnnda stad tar man ett lastfartyg hem tili Åbo. Fallåkerpop Man lIker ocksä fli tigt pä teaterresor. Man besöker ärligen Åbo Svenska Teater, Svenska Teatern i Helsingfors, Lilla Teatern, festspelen i Raseborg ocb Falläker. - Mest populärt är nog Fallåker, säger Ulla-Brita. - Ocb sä hakar vi pä olika evenemang som arrangeras i bygden, berättar Tor. Det är t.ex. Tali Ships Rase denna sommar och Baltic Jazz. Pä tai om resandet kan närnnas att man de sen aste ären nästan ärligen gjort en längre resa ut i Europa. Man har varit tili Madeira, Tysk-

Västanfjärd-pensionärer på sommarutfly/ct tili Rautasalmi i östra Finland.

land, Mainau, Danmark, Norge (ett par gänger), Estland, St Petersburg ocb Sverige. - Och sä har vi sommarmässan där egna bantverkare, snickare, rörmokare o.s.v presenterar sig. Treklöverträffen är en ärligen äterkommande träff mellan pensionärsfOreningama i Västanfjärd, Dragsfjärd och Kimito. 1 Osvald Eriksson, Eslål Henriksson, Tor Wikstedt, Gerda hösl är det Västanfjärd- Stenström och Rudit Skog sjunger "Västanfjärds-valsen" foreningens som står som under en resa i Norge. värd fOr träffen den 15 oktober. - Totalt bade vi 21 olika - Vi ska bjuda pä ett fint anmärkningsvärt när 17-18 procent av kommunens in- evenemang som tilIsammans program, lovar Ulla-Brita. samJade 1.143 deltagare. Det Man brukar ocksä besöka vänare är med i ortens pensiogör faktiskt drygt 54 deltagare andra pensionärsföreningar närsförening. per evenemang, vilket inte är Det är det, minsann! och ifjol gästades Västansä ilIa i en liten landsortskomfjärds-föreningen av pensiomun som Västanfjärd. 615 med pä närer frän Åbo och Hangö. Nej, det kan man säga. Ocb - Det är alltid trevligt med månadsmötena Västanfjärd visar gott exemutbyte f6reningarna emellan, Sekreteraren UIJa-Brita pel ocksä i medlemsvärvningmenar Aoita Enestam. Wikstedt visar en statistik enen. 18 nya medJemmar hittills Tor Wikstedt bar svingat ligt vilken fjolärets mänadsi är är en fin prestation. ordförandeklubban aIIt sedan möten besöktes av inte mindR.E. 1991. Han tycker att det är rätt re än 615 personer.

De jobbar hårt för sin pensionärsförening: från vänster kossören Anita Enestam, ordjöranden Tor Wikstedt och sekreteraren Ulla-Brita Wikstedt.

KOM OCH BEKANTA DIG MED KÄRNKRAFT

Ob-ombudsmannen Efter en läng ocb kanske framförallt gammaldags vinter bar det äntligen svängt. Vären bar definitivt kommit för att stanna. Söndagen den 24 mars inledde jag för min egen del ärets cyklingssäsong. Min första tur ifjol var nägot senare, nämligen den 7 april. Jag cyklade 4.500 km senaste är ocb ställde cykeln i garaget i mitten pä oktober. Det var en fin ocb varm höst sä man kunde ännu i början pä oktober cykla i korta byxor och tili och med utan skjorta. Om man cyklar 4.500 km under ett är, sä dä har man väl en cykel med minst 20 växlar är ett pästäende som jag hört mänga gänger. När jag svarar att jag bar en 7 växlars Crecent med fotbroms, sä viii man inte riktigt tro mig. Jag är närnligen

inte nägon tävlingscyklist, utan cyklar för ett gott välbefinnande och för att jag tycker att det är en bra motionsform. Förra sommaren hade jag förmänen att vara med som ledare när fritidssektorn i min hemkommun Korsholm ordnade ett cykelläger i Väster-

botten. Den 4 juli lIkte vi över med Fennia frän Jakobstad till Skellefteä, där cyklingen päbörjades. Första etappen gick frän hamnen i Skellefteä tili Norsjö, 75 km. Andra dagen avverkades ocksä 75 km f6rrän vi anIände tili Åmsele. Tredje dagen var en fin tur längsmed Vindelälven tili Vindeln, 50 km. Fredagens etapp hade Umeä som mäl, 60 km. Under lördagsförrniddagen tog vi oss frän Umeä tili Holmsund, varifrän Vasa Queen förde oss tili Vasa. Cyklingen är en lämplig ocb skonsam motionsform för bäde äldre ocb yngre. RlIkar man ha övervikt (som undertecknad) är kanske cyklingen den bästa motionsformen. Om man cyklar ofta är utrustningen viktig, dä kan man undvika

skavsär, värk ocb muskelsmärta. Nödvändigbeten av att använda bjälm är ätminstone för mig självklar. Byxoma är cyklistens viktigaste plagg. Pä längfårder behövs extra foder i grenen, helst av sämskinn. En vindfast dräkt skyddar mot vinddrag och häller kropppen varm. Skor med härd sula är till hjälp vid kraftproduktionen. liall man motionscyklar lika mycket som jag, är det bra all använda handskar ocksä pä sommaren. Genom att cykla utvecklar du dina hjärt- ocb blodomloppsorgans verksambet. För att höja konditionen behöver du 3-4 cykelturer pä drygt en halvtimme i veckan. Jag önskar alla en skön ocb motionsrik cyklingssäsong! Per Thomasfolk

Vårt besökscenter i Olkiluoto är öppet varje dag kl. 10.00-20.00.

Grupper kan boka tid kl. 8.00-16.00 tör en presentation av töretaget. Bokningsnumret är (938) 381 2626/besök och tax (938) 381 2609. Fråga även om guidade turer i Euraåminne kommun, (938) 86941 .

T M

'ITm[]J]~\VJ@]fWÅ\ ®\7

2S-åriga Ingå Pensionärer känner att det blåser medvind , I

Ingå Pensionärer firade 25-års jubileum på Hembygdsgården den 18 april. Föreningen grundades i tiden som Täkter pensionärer. Bakom den föreningens tillkomst stod Jarl V. Hellström som då var bosatt i Täkter. 1974 ändrade föreningen namn tili Ingå Pensionärer. Dethär informerade nuvarande ordföranden Ulla Mangström om då hon hälsade välkommen tili jubileumsfesten i Hembygdsgården. Hon framhöll att föreningen varit synnerligen aktiv de senaste fem åren. - Vi har rest mycket. Det

- Vi känner att det blåser medvind i förerringen, säger ordföranden Ulla Mangström. har varit den populära "hemliga resan ", olika båt-

Sinikka JärvineIl och Matti KOlltio stod för ett uppskattat illslag av kantelemusik.

resor och massor av teaterresor. Men vi har också sysslat med boccia, gymnastik, seniordans och handarbete. De handarbeten vi gör brukar vi sälja på Ingå-dagen. Dessutom har vi vruje år en höstauktion. Vi försöker också engagera intressanta föredragsbållare tili våra möten. Ulla Mangström tackade lngå kommun för möteslokalen Holken. Vidare riktade hon ett tack tll Ingå församling och de lokala bankerna för välvillig inställning gentemot pensionärsföreningen. Ulla Mangstrom berättar att medlemsantalet nu är uppe i ca 220. - Vi har i år fått tili endel nya medlemmar. Endel av dem kommer med när vi nu den 4 maj åker tili Fallåker för att se "Glada änkan". Överhuvudtaget tror jag nog vår aktiva verksamhet lockar tili nya medlemmar. Folk märker helt enkel! att vi arrangerar olika saker och vili vara med. En uppskattat programinslag pll jubileumsfesten var den kantelemusik Sinikka Järvinen ocb Matti Kontio bjöd pll. Festtalet bölls av kom-

Förbllndsordförande Ragllar Hallsson (tili höger) och dagells festtalare Hildillg HaglImd (tili vällster) i samspråk med den Jllbilerande forellillgells ordforallde Ulla Mallgström. munfuIJmäktiges ordförande Hilding Haglund som talade över ärnnet "Frlln tiggarstaven tili välfårdspensionären". Han berättade om hur socialvården var "ordnad" i gllngen tid och underströk att dagens pensionärer bar anJedning att vara tillfredsställda ocb vid gott mod "i nlldens lIr

är att bli äldre.

kör, maxikören, uppträdde med fyra sllnger. D ärefter Maxiköroch bjöds det pll kaffe med smörgåstårta smörgllstllrta ocb fyIJd kaIngll församlings barn- ka. AJIsllngen leddes av Rolf Sonntag. SlIng bjöd också Sofie Backman, Asa Lehtinen ocb Camilla Sonntag pll. Från Sydlojo kom en minifolkdansgrupp, barn i lIldern 6-10 1996". lIr. De uppträdde under JedHan slutade sitt anföranning av Cilla Törnblom. de med en uppmaning: För Dragspelet banterades av in mera liv i åren! Ingolf Backman. Under Ordet fritt var det - Ingen vet hur lIlderdoen läng rad gratuJanter som men kommer at! te sig, unframförde sina hälsningar derströk Haglund. Ändll är tili den 25-åriga fördet möjligt att pll olika sätt eningen. pllverka sitt liv genom att Totalt deltog närmare bibebälla sin psykiska ocb fysiska vitalitet. Det finns Om social- och fattigvårdell 200 personer i festen . R.E. et! talesätt som säger: det fo" talade fllllm.ordf. Hilenda sättet att leva längre ding Hagllllld i sitt festtal.

30-tal pensionärer med på skrivarkurs Pensionärsträff i Osterby

. '

SarnmanJagt ett 3D-tai deltagare var det i de tvll skrivarkurser Svenska Pensionärsförbundet arrangerade denna vllr. PlI Finns deltog nästan et! 20-tal ocb uppe i Vasa satt et! drygt lO-tal pll "skolbänken". Dragare för de tvll kurserna var God Tids chefredaktör Rainer Erlund ocb som föreläsare fungerade Erik Läckström. Deltagarna fick lära sig vad en notis är, vad et! reportage är, vad en intervju är o.s.v. Man diskuterade ocksll God

Tids uppgift ocb innehåll och försökte se hur t.ex. en rapport frlln et! föreningsmöte ska byggas upp för att lllta intressant ocb locka tillläsning. Erik Läckström talade om informationen ocb föreningen ocb belyste vilken nytta föreningen har av en välskött inforrnation. Rainer ErJund underströk at! God Tid är tili för medlemmama. Det är viktigt med information i bllda riktningarna: frlln kansliet ocb förbundsledningen ut till fåltet,

men ocksll frlln fåltet i motsatt riktning. Ocksll därför är rapportema frlln fåltet viktiga i God Tid. Dessutom kan föreningama pll sll sätt flI tips av varann beträffande nya verksarnbetsformer. BlIda kursema avslutades med at! deltagarna skrev en notis frlln ett fingerat ärsmöte. Det finns säkert orsak att med jämna mellanrum arrangera dylika kurser. Intresset bland dem som deltog var glädjande stort.

- Hangö, Sydlojo var gäster Österby pensionärer samlades den 24 mars pll Föreningsgärden för att tilIsammans me.d Hangö ocb Sydlojo fira en festlik sammankomst. Ca 110 pensionärer var med om den lyckade samvaron. Festen inleddes med sllng av Osterby Pensionärers egen sllnggrupp under ledning av Karin Rebn. Man sjöng "Lystringssllngen". Anna Holmström hälsade alla välkomna pll rim ocb sll blev det mera sllng av sllnggruppen. Man sjöng "Vilken bärlig dag". Karin Rehn stod för soloinslaget. Torvald Li!jestrand beledsagade pll dragspelet. Efter mat följde mera sllng av Karin Rehn där hon ackompanjerade sig själv pll keyboard. SlIngerna var "Mina allra bästa minnen" ocb "Fem röda rosor".

Gunvor Berglund läste endel dikter och därefter följde en tävlingslek med Solveig Biström som ledare. Sydlojo visade sig vara bäst i tävlingen, Hangö kom in pll andra plats ocb Österby blev tredje.

Endel av deltagama vid skrivarkllrsen i Finns jolkhögskola. En liknallde kllrs höl/s en vecka senare i Vasa.

Karin Rehn och Kurt Biström sjöng "Vi ska gll hand i band" och "De sista ljuva

ären". Torvald Liljestrand ackompanjerade. Solveig Biström ocb Gunnel Berglund stod för en rolig sketsch och dessutom bann man med allsllng. Samvaron avslutades

med dans tili Nisses dragspelstoner. Under en paus mellan svängarna delades vinstema ut frlln det lotteri som man ocksll arrangerade under samvaron.

En lartlyHd nostalgJtrJpp tJH

PREMlARI I26.6. kJ 19 Z7.6. kl 19 29.6. kl 16 30.6. kl 15

3.7. kl19 4.7. kJ 19 6.7. kt 19 7.7. kl 15 10.7. kJ lQ

lL7. kl19 13.7. kl16 14.7. kj 15 17.7. kl 19 18.7. kl19

_r-:J\?: . . . ~ __ .__ _ . ,,7ff!> SmlI konserter med

c.....::7 r ~JV'W §V.r~. ~ ~_"

6~talet 20.7. kl 16 2L7. kl 15 24.7. kl 19 25.7. kj 19 Z7.7. kl 15 stora konstnArer

.} <.' I sonwnarkvAlen I Rasebol'g.s sIotlsnkl

J.J~~=~~~~~Oth

Haseborg;/ Festsp!!l 1966-1996 a9-årsjubHerunskväll sö 28.7. ld IB

VN lklgdornsmgen rI, ~ \ 10600 Ekenäs . . hlormation Rasebo<"g 9lI-2A15035, 949--486t15 Bijetlb<Jkriolg 1&-3\7: 0600-11606 (4.oo/samtaJ)

••

Aktiva Overmark passerade tonaren

Lönen

Jesus frän Nasaret vandrade utmed sjön, när han kallade Simon Petrus och Andreas: "Kom och följ mig. Jag skall göra er tiU människofiskare". De tvä bröderna lämnade sina nät och följde honom. Senare fick andra män kallelse. "För ny dags väg lämnade lärjungarna nät och bätar, ty det gällde att inbjuda människoma tili det oerhörda äventyret bortom alla idyller, det förintande mötet med heJigheten, ett ofränkomligt vai mellan Kristus och kaos." (N. Bolander). Hur gick det sedan? Ett svar pä frägan ger Jesus tili Johannes Döparen, som i rangelset undrade om Kristus var den, som skulle komma: ''blinda ser och lama gär, spetälska blir rena och döva hör, döda stär upp och fattiga fär ett g1ädjebud." (Nya övers) Petrus blir tveksam. Lönade det sig verkligen att lämna aIIt för detta osäkra Uv? En dag frägade Petrus sin Mästare: "Vi har ju lämnat aUloch följt dig. Hur bliI det dä för oss?" 1 Jesu svar bl.a. "Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus, bröder eller systrar eiler far eiler mor. . . skall fä hundrafalt igen ocb ärva evigt Iiv." När de tolv sändes ut, väntade 'apostolisk fattigdom'. logen stav eiler päse, inte bröd eiler pengar och inte mer än en enda skjorta. Men, säger nägon: "detta ord är tidsbetonat och gäller inte i välf<irdssamhället". Den, som väntat sig stora yttre förmäner eUer välgäng i aJJmänbet i egenskap av arbetare i Guds vingärd, skall snart finna, att vi alla lever under samma vilIkor. Den, som söker en tjänst, frägar givetvis: burudan lön, bostad, möjlighet att fä vikarie ... Men om nägon viII följa ordet och inte frägar nägot? Dä kan tjället vara i jämmerligt skick, ugnarna osar, i fållan pä köksbordet har nägra odjur bUvit instängda under natten ... Lycklig den, som redan här kan g1ädjas över "Iönen för dagens möda: evig tjänst och frid." Jobanneskyrkan i Helsingfors var tili trängsel fyUd, när Matilda Wrede vigdes tili griftero. En f.d. politisk fänge sade om "fängarnas vän" bl.a.: "Du hade att välja mellan blommoma och sanden och du valde sanden - den mänskliga nödens sandöken, och under hela ditt Uv bar du planterat blommor i denna öken." Gunnar LevUn

Övennark pensionärsr6rening är en mycket aktiv förening som passerat tonåren i sitt r6reningsliv och den 7 mars kunde fira 20-årsjubileum i r6rsamlingsbemmet i Övermark. En taIrik publik hade infunnit sig och mänga gäster kunde bänka sig vid längborden. Jubileumsfesten inleddes som brukligt är vid mänadsträffama med föreningens egen säng "HUI ären gär. .." Föreningens ordförande Helge Haag hälsade välkommen och konstaterade bl.a. att föreningen genom ären haft ca 200 möten eiler att man träffats ca 400 timmar och konsumerat ca 16.000 koppar kaffe! Föreningens mälsättning har varit att upprätthäJIa en god anda och en god stärnning i sin verksamhet. Föreningens sekreterare Margaretha Groop reciterade förtjänstfulJt dikter av Topelius ocb OtherdahJ. Övermarks församlings kantor Anja Rimpiläinen sjöng med sin bärliga sopranstämma "Visa tili Å1and" eftersom hon i mänga är varit kantor pä Brändö pä Å1and. Sedan uppvaktades alIa medJemmar som under äret fyUt 70, 75 ocb 80 är med varsin fOS . Trygve Erikson föredrog den jubileumskrönika pä rim som han skrivit dagen tili ära ocb som tryckts i festprogramsboken. Han kunde berätta om föreningens tiI1komst den 4 februari 1976 pä initiativ av Einar Storgärd, Hjördis Klockars, Ines Berglund, Signe Klemets ocb Siri Lagerström. Föreningen kom snabbt igäng med en diger verksamhet och snart var femtioätta medlemmar inskrivna, nu finns över tvähundra!

1 nio är var Storgärd ordförande och bl.a. arrangerades tvä minispelmansstämmor, man samlade in bomärken och fdreningen fick ett eget hem i sparbankens k1ubblokal där man har sina mänadsträffar. Samarbetet med Närpes medborgarinstitut bar varit mycket gott och goda fdreläsare har kunnat anIitas. Föreningen har i samarbete med församlingen en egen pensionärskör som kunde fira tioärsjubileum samtidigt. Rimktönikören kunde ocksä pärninna om valborgsträffarna pä Högäsen med frasiga väfflor, om mänga resor bäde inom och utom landet. Föreningen har alltid haft mycket goda musikanter och bland dem en mästerspelman ocb finländsk mästare Boris Viklund och föreningens egen kompositör Einar Osterback. Pensionärskören uppträdde under Anja Rimpiläinens ledning med Guldgrävarsängen, Vid en kälJa, Liv du bar mening och övermarksängen, de tvä sistnärnnda med ord av Trygve Erikson och melodi av Einar Österback. Efter en paus berättade föreningens f.d. ordförande och bedersmedJem Evert Kummel

Ragnar Hansson (skymd), Aili Genberg och Per Thomasfolk framför förbundets och distriktets gratulationer tili Helge Haag och Margareta Groop. (ordf. 1985-93) om intressanta bändelser frän den tiden, om pensionärskörens tiIIkomst, om rcsor bäde hemliga ocb icke bemliga. Han kunde konstatera att en god Vi-anda aIItid rätt inom f6reningen. En av föreningens mänga musikanter Paul Söderback spelade Längsamt som kvällsskyn. Under ordet fritt var det mänga som ville frambära sin hylloing tili jubilaren. Vid ordet fritt framförde FinJands svenska pensionärsförbunds ordf. Ragnar Hansson, assisterad av distr.ordf. AIli Gen-

Pensionärskören leddes av kantor Anja Rimpiläinen.

Pedersöre-k1ubben fick ny ordrörande ~ån~l~ l'(~ Illurtif;an~ood~l:

Q3obil2iljeberg Premiår: tisdagen den 11 juni kJ 19.00

Ovriga

förestållningar: 12.6 kl19.00 to 27.6 13.6 kj 19.00 so 30.6 17.6 kl19.00 mä 1.7 18.6 kI19.00 II 2.7 19.6 kI19.00 to 4.7 24.6 kl 19.00 10 6.7 25.6 kI19.00 so 7.7 26.6 kl19.00

Informatlon och bllJener:

Tln (90) 5053790 940- 5103345 Fax (90) 5050118 BIIJenprlser:

Bam (4·12 år) 30 mk Vuxna 50 mk Gn.pper (minst 10 vuxna) 40 mk

ästernatten i stöt)[ar

Per Sundsten är ny ordfcirande fdr Pedersöre Pensionärsklubb. Hao efterträder Gunni Nylund som vant klubbens ordfcirande allt sedan starten fcir åtta år sedan. Gunni undaobad sig nu återval ocb ersatles av Sundsten. Pedersöre Pensionärsklubb bar j detta nu 121 medlemmar. Valet skedde vid det möte k1ubben nyligen höll . Ett 60-tal medlemmar hade mött upp. Dagens föredragshällare var Boris Renlund. Han berättade om arbetet i riksdagen. Han berättade ocks1l om tjänsteresor ban kunnat göra utomlands och om det armod och den misär ban dä fätt ta del av. Ur ärsberättelsen för det gängna äret framgick att man hällit fem mäandsmöten. Esse- och Purmo-pensionärema har varit inbjudna av Krono-

berg och ombudsman Per Thomasfolk förbundets hälsning. Hansson betonade den snabba utvecklingen inom informationstekniken ocb nytänkandet inom äldIingSVärden. AIli Genberg framförde distriktets hälsning och Trygve Erikson Närpes stads Iyckönskan. Helge Ulfvens frän Korsnäs var talesman för pensionärsföreningama och pensionärsklubbama i Korsnäs, Närpes, Kaskö, KristinestadTjöck och Lappfjärd. Frän pens.föreningen Nygammal i Petalax talade Greta Rästu och Sven Nyman frän Malax pensionärsförening. Roland Back uppvaktade frän Övermark Sparbanks sida ocb kyrkoberde Peter Lassus ocb prosten Rainer Sjöbacka frän församlingens sida. Andra som kommit ihäg jubilaren var Valsbergs marthaförening, Korsbolms pensionärsbemsförening, K-Martens butik, Westerlines ocb Ethel ocb AIfons Juthnäs. Det var en bögtidlig ocb stärnningsfull fest! Tryson

der. Suppleanter är Nanna Hellund, Runar Löf och Erik Forsman. Artur Östman sköter om musiken pä föreningens elorge!. Han ersätter avgäende by-föreningen tili storsamJing Ruben HeUund. Föreningens revisorer är pä Hästöskatan. En kyrkutf<ird företogs tili Purmo. Erik Stenvall och Manfrid Dessutom gjorde man en mat- Nyström. Buffetten kommer resa tili Humango. 1 motions- att handbas av Gunni Nylund dagen deltog ett 40-taJ pensio- och Lea Rönngärd. Gretel Nyström avtackade närer. Den välbesökta julfesten fi rades i december med den avägende ordföranden för gröt ocb trevligt program. det arbete bon lagt ner pä Sommarresan i juni blev näg- k1ubben under de gängna älta ra dagar av rik ocb givande ären. Gunni Nylund ä sin sida gemenskap med övemattning tackade för gott samarbete unpä hoteU Aulanko i Tavaste- der de är som gätt. RS.G.N. bus. Under klubbens ätta verksamhetsär hittills bar Elof Nyström fungerat som reseledare. - 1 käseriet Utsikt över Per Sundsten vai des alltsä tili ny OIdförande för klubben. 1900-talet frän TorparfönstTidigare ordföranden Gunni ret, i föregäende nr av God Nylund blev nu viceordföran- Tid, bade nägra ord blivit tolde. Ragni Sundvik är sekrete- kade helt fel. rare ocb Gretel Nyström vice- Lappoledare, rätta ordet är sekreterare. Kassör är Margit Lappotider. Byström. 1 styrelsen sitter Lappokvam-Zeppelinare. dessutom Evald Nylund, Nils Grannar-grammar. Fagerström och Inga Molan- Handläs-hand JiOI.

"En pratstund kan vara viktigare än att varje dammkorn är avlägsnat" - Alla som behöver anstaltvård får anstaltvård. Och alla som är i behov av öppen vård fåi" öppen vård. Men vi borde kanske ändå ännu mera än vad som är fallet se tili de enskilda behoven. De förändras ju hela tiden. Nu är den individuella vårdplanen mera en pappersprodukt. Men den borde ju vara ett redskap i vårt arbete.

- d

Denhär sammanfattItingen gör socialsekreterare Carl·Gustaf Måsa beträff30de äldreomsorgen i Ekenäs. Han beklagar atl m30 äonu inte fätl tili ständ en enhetlig organisationsmodell i Ekenäs. Hälso- och socialnämndema slogs visserligen ihop fräo 1993 ärs början. - Men fortfar3Ode pägär en organisationsprocess. Man har trotl att man i budgethänseende skulle komma fram tiU större enhetlighet fräo nästa ärs början. Men persooligen tror jag det äonu gär ätminstone etl par är. Pä bälsovärdssidan hade man tidigare i Ekenäs etl ko=unalförbund. - Nu finns nog rädsl30 atl bli överkörd av den sociala sid3O, läter Måsa förstä. Tili saken hör att man hade den första ko=unsa=aoIäggningen i Ekenästrakten fräo 1977 ärs börj3O. Dä samm3Oslogs Snappertuna och betyd30de delar av Ekenäs l3Odskommun med Ekenäs stad. Dä gick ocksä Bromarf och Tenala samman. Och frän

blev fardigt 1986. Där finns nu ett 20-tal bostäder, tvä av dem avsedda för tvä personer. Tunahemmet i Snappertuna kom tili 1987. Antalet platser är 21, men där har man nu 27 äldringar. Fridebo, et! stycke ut3Ofor stadens cenlrum i den f.d. l3Odsko=unen, har 31 platser, men där finns nu 35 äIdringar. Fridebo kom - tili 1956, men byggdes tili 1964. Hagahemmet i centrum är nu helt tömt för att renoveras. Där flyttar man in 1 november i höst. Men dä ska 30talet platser minska tili 44.

fräga oss om personen ifräga inte skulle k1ara sig pä nägon annan plats. - Mera mänsklig kontakt, mindre rutiner och praktiska göromål. Det är vad socialsekreterare Carl-Gustaf Mäsa önskar sig av ä1dreomsorgen. Dethär gäller säväl den vllrd som ges pll äIdriogshemmen och bäddavdelningen som den värd som ges inom den öppna värden.

Riskabelt alt minska platser

- Vi borde knnske satsa ännu mera på mänsklig knntala och pruta litet på rutiner och dammsugande, säger socia/sekreterare Carl-Gustaf Måsa.

1993 ärs börj30 gick Tenala sa=an med Ekenäs. Nu talar man om stor-Ekenäs, läoets tili ytinnehället störstako=un. - Men trots kO=UDsammanslagningarna bar ä1dreomsorgen inte centraliserats. Och det är bra, tycker Mäsa. 1 Bromarf, Tenala, Österby-omrädet, centrumomrädet ocb Snappertuna ges ä1dreomsorg enligt sa=a principer som forr. Grundtanken är att äIdringshe=ens personaI, hemsjukvärdens personaI ocb bemservicens personaI ska arbeta som ett team. Åldringsbe=en utgör stödjepunkten i dethär arbetet. 1 Tenala finns inte etl äIdriogshem. 1 stället bar m30 Servicebe=et. - Genom att jobba säbär tror vi ocksä personalen har den bästa sakkäonedomen

om jost det omräde där personaJen arbetar. Totalt har vi ju bortät 150 personer som arbetar inom 3Ostaltvärden och etl 60-taJ sam arbetar inom den öppna värden. Det är viktigt att person alen käoner sitt omräde och de mäoniskor som bor där. - En ann30 princip är ocksä att ocksä personer som inte bor pä äldringsbemmen k30 komma dit för att t.ex. äta eiler för att fä dagvärd. Bromarfhe=et har idag 24 platser. För 1998 pl3Oeras en ombyggnad sä atl m30 inom det skal som finns idag skulle fä fram ocksä en serviceenhet för 4-5 personer. De egentliga äIdringshemsplatsema skulle i gengäld tItinska tili ca 15. Servicehe=et i Tenala

Socialsekreterare Mäsa säger att det i princip är riktigt atl minska antalet 30staltplatser. - Men m30 borde göra det vid en lämplig tidpunkt. Nu vet vi äonu inte hur det blir med specialsjukvärden pä värt omräde. Helt säkert är dock att antalet platser inom specialsjukvärden ko=er atl minska. Det medför ett ökat tryck pä 30staltplatsema - och ocksä pä den öppna värden. Mot den bakgrunden borde m30 nu vara litet försiktig med att just nu .tItinska 30talet 3Ostaltplatser. Minskade platser inom specialsjukvården ökar utan tvekan trycket på primärvården, understryker MAsa. Avsikten är att minska 30talet platser pä Hagahemmet med 20. - Enda ch30sen är att fä in dehär människoma pä Blomsterhemmet. Det byggs tili som bäst och ska vara inflyttningsklart 15 december. Där bor äIdringarna i vartliga bostäder. Blomsterhemmet upprätlhälls av en stiftelse där ocksä staden är med. Mäsa hävdar dock att det pä äldriogshemmen finns äIdringar som inte borde vara där. - En del skulle säkert klara sig i gruppboende eIler med bjälp av öppen värd. Det är jost det jag avser med att värdbehoven föräodras. Vi är sä lätt bundna vid att fortsätta att ge just den värd vi gett. Vi borde vara mera öppna för föräodringar . Matservice

' t:>

det sig säkert om ett 50-taI portioner per dag. Saroma service ges frän Fridebo ät etl 30-tal personer per dag. MAsa har också uppfattningen att person alen kanske borde minska på rutinema och i stället kanske offra litet mera tid på att prata med åldringarn3. - De skulle kanske må bättre av att få en pratstund än att sista dammkomet är bortputsat. Men här spelar också trycket från anhöriga in ... En del anböriga kritiserar alt det inte städas tiUräckligL 1 Ekenäs drar ä1dreom-

- Här trivsjag verkligenfint, säger 71-åriga Meeri Termala i en av gruppbostäderna vid Skillnadsgatan 16.

Mäsa nämner ocksä matservicen. Fräo Hagahemmet har m30 kört hem mat ät personer som önskat det. Likasä har personer kommit dit för att äta. Totalt rör

- Genom fönstret knn jag se folk promenera förbi på gatan, säger Gerda Pettersson, en av invånarna i gruppboendehuset vid Skillnadsgatan 16.

sorgen den största biten av socialbudgeten. - Den andra stora biten är dagvärden, säger Mäsa. 1 Ekenäs har man ju ocksä hälsovärdcentralens bäddavdelning med ett 40-tal platser och dagcentret med ett 15-tal platser. Dagcentret är det tidigare dagsjukhuset. - Pä alla dessa platser har vi ocksä periodvärdplatser, berättar Mäsa. 1 alla kommundelar har man dessutom pensionärsbostäder. De Oesta av dem ligger i anslutning tili åldringshemmen och det betyder att invånarna j pensionärsbostädema om de så vill kan använda sig av äIdringshemmets ijänster. 1 Österby och Bromarf ligger pensionärsbostädema dock längre bort från åldringshemmen. - Vi borde k30ske vara litet mera strikta när vi tar in folk tilI äIdriogsbemmen,

Blomsterhemmet får demensavdelning Hagahemmet har tvä demensavdelningar. Nu fär man en demensavdelning för sex personer ocksä pä Blomsterhemmet. 1 övrigt kommer Blomsterhemmet att vara inriktat pä serviceboende med ett 20-tal bostäder - ettor och tväor. Den öppna värden blir inte sä hillig som m30 lätt kunde IrO. Mäsa säger att ett värddygn pä ett äIdringshem i Ekenäs kostar ungefar 350 marko Pä bäddavdelningen stiger motsvarande kosmad tili ca 550 marko - Men det behövs bara tvä och ett halvt besök per dag inom den öppna värden för att den öppna värden blir lika dyr som värden pä äldringshem. Men det är klart att k1arar sig en äldring inom den öppna värden med 2-3 hembesök per Forts. pA sido 15

Korsholm-pensionärerna valde Jarl Beijar Förra kommundirektören kommunalrådet Jarl Beijar valdes tili ordfOrande fOr Korsholms pensionärshernsfOrening vid årsmötet fOr en tid sedan. Dan efterträder Jan-Erik Haldin som ville avgå på grund av mycket eget arbete och även kommunala och andra uppdrag. Korsholms penslOnarshemsförening hör tili de äldre i Svenskfinland ocb är bl.a. stiftande medlem i Svenska pensionärsförbundet. Verksamhetsomrädet omfattar gamla primärkommunen Kor.sholm. Verksambeten är uppdelad pä tre sektorer eller intresseomräden. H uvudsansvaret för förvaltningen ligger självfal-

let pä styrelsen. Till denna sektor hör främst skötseln av ekonomin och pensionärshemmen. Föreningen äger pensionärshem i Helsingby, Veikars och Jungsund. Ekonomin utgör vissa bekymmer eftersom byggandet av pensionärshemmen har skett under rätt kort tid och samtliga bar skulder att dras med. Det som byggdes senast är i Jungsbo i Jungsund. Där finns tillsvidare endast sex lägenheter vilket är för fä för att ekonomin skaU gä runt. En tillbyggnad med sex lägenheter är planerad och kommer att förverkligas sä snart finansieringen är ordnad. Vid varje pensionärsbem finns verksamma aktivitets-

grupJler som pä olika sätt samlar medel för bl.a. förbättringar och utrustning vid hemmen. Den ideella verksamheten i föreningen bandbas av en festkomrnitte med Harald Häkans som ordförande. Kommitten ordnar ett par ärliga fester samt ordnar resor för pensionärema. Det är fräga om flera resor ärligen till Sverige, en "hemlig resa" och en längre resa, vanligen inom eget land. Festkomrnitten sköter även representation ocb t.ex. uttagning av föreningens lag till forbundets frägesporttävling. Det gängna äret vann laget tävlingen inom distriktet och placerade sig pä tredje plats pä förbundsnivä.

Singsbykören sjunger vid höstfesten iJungsund. Dirigent är Astrid Wikman .

En vårutfärd tili någon avsides intressant plats ingår i te11Ulgruppens program. Bilden är från Bolol i Tölby. "Temagrupp" sköter intema aktiviteter För att fä i g1lng regelbundna månadsträffar under vinterhalv&ret bildades för tre är sedan en särskild komrnitte inom föreningen. Den utarbetade ett program för s.k. tematräffar. Målsättningen var att besöka olika platser och institutioner inom kommunen. Numera är det ocksä fräga om kortare utfårder även tili andra kommuner. Vid träffama förekommer information om de mäI ocb de orter som besöks. En samling kring kaffebord i lämplig 10kai, nägot programinslag och allsäng böjer trevnad ocb samhörighet. Träffama samlar främst yngre pensionärer som bar möjlighet att söka sig tili utfardsmäIet med egna bilar. Deltagandet i träffama bar varierat meUan 60 och 100 personer.

Under hösten hälsade temagruppen pä "Vita frun" pä Tottesunds herrgärd, blev guidad vid Vasa bovrätt och besökte Kvevlax kyrka ocb Hemslöjdsskolan. Under vären har besök gjorts vid Vasa universitet och vid Österbottens museum. Senast ordnades en temadag kring Kyro

älY ocb kvarnarna i älven i skolan i Veikars. Värutfården gär tili Korsholms skärgärd med bl.a. lunch pä Bulleräs: ÅrsavslutDing med mat och dans ordnas 15 maj i Karperö pä uf-Iokalen. Sven-Erik Glader

Ett viktigt inslag vid te11Ulträffama är kaffepausen då deltagamafår utvä.xla nyheter. Bilden är från Tölby.

Med pensionärer på slwlbänken

Man lär så länge man lever Hustru Carita, som läg i sängen ocb läste Jakobstads Tidning sa plötsligt "Ska vi?" och mitt svar blev "nebej", för jag vet ju att hon kan komma med de mest befangda förslag. "Men Iät mig nu berätta fårdigt först, innan du svarar"

sa hon. "Här är en annons om en kurs för glada seniorer i Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby "sex veckor för nytta ocb nöje" skall vi anmäla 05S?"

Efter en stunds betänkande kom jag till att eftersom det i dagarna är 50 är sedan vi för sista gllngen Iyfte vära bakdelar frän den gemensamma skolbänken i kulturvaggan vid Aura ä, kunde detta vara ett lämpligt sätt att celebrera bändelsen. Sä vi anmälde oss ocb fann snart att över 20 andra komrnit pä samma Iysande ide. Klassen bestod utom av oss ocksä av andra Jakobstadsbor, personer fr1ln Larsmo, Korsbolm, Pedersöre ocb na-

turligtvis Nykarleby. Åldem varierade meUan 60 ocb 80 är. I timplanen ingick m1lnga olika ämnen men oss intresserade kanske mest engelska spräket pä grund av vära täta förbindelser med släkten i Australien och Amerika. Kunskaperna behöver ju hIDas vid liv ocb spädas pä. Datakunskap kanske forefaller onöc!ig för en pensionär ocb även svär att tillägna sig, men bast Du mir gesehen, inom kort kunde vi nästan professionellt strö omkring oss glosor som filer, mus, kataloger, Internet, disket1, programhanterare ocb Megabites... Sä nu kanske vi snart kan slä barn ocb bambam ocksä pä detta omräde. Åtminstone vet vi vad de talar om. Och resten av ämnena dä? Släktforskning, engelsk kultur, hälsa ocb etik, litteratur, textilslöjd och keramik. Det var bara att välja vad som stod vars och ens hjärta närmast. Ocb sä var det lärama: de

f1esta var skolans egna krafter lan att gä i skola nu och som men ocksä utomstäende lärare ung? Man sitter och suger i hade engagerats frän Jakob- sig all vad läraren har att säga, stad och Karleby, alla lika in- mao vägar diskutera och ifräspirerande. Man börjar forstä gasätta, man vägar ha egoa varför Nykarleby kallas Den äsikter. Och visst lär man sig Lyckliga Staden, med sädana lika bra som förr, det kanske bara gär nägot 11lngsammare. förmägor! Lars Morten Losvik, den Men hälsosamt är det för unge norrmannen som blivit hjämcellema. Sä tveka inte Nykarleby-bo, föreläste om om möjlighet finns utan gä "positivt tänkande" och bevi- med och ni kommer iote att sade att man kan vad man vill ängra er. Dä man till all t detta ännu oberoende av äIder. Allt beror pä ens egen inställning och lägger nöjet av att fä gä till vilja. Föreläsaren var själv ett fårdigt dukat bord med ypperutrnärkt exempel pä sin lära lig mat tillsammans med folkoch Iyste av "positivitism" he- högskolans unga elever är det klart att beslutet att gä med i la mannen. Släktforskargruppens be- kursen var det bästa vi gjort sök i Landsarkivets arkiv, i pä länge. Och dyrt kan man iote helsläktforskarföreningens utrymmen samt i flera av nej- ler pästä att det blev, endast dens församlingsarkiv var lä- 200 m)c i kursavgift, om mao rorika för blivande forskare . dä inte räIcnar med att det "poDen inspirerande läraren Rag- sitiva tänkandet" resulterade i nar Mannil väckte intresse inköp av en Pentium Mikko, hos mänga med sitt engage- som slukade tre är av den nedmang i denna speciella verk- bantade folkpensionen. Ja t.o.m. den med en mark höjda samhet. Vad är dä skillnaden mel- frontmanoapensionen mäste

tagas i anspräk. Men sä ingick ocksä PhotoCD-, XA-kompatibel, faxmodem, telefonsvarare, modem, för att inte nämoa Syocro Multirnedia Connect CompuServe, Xing

MPEG och mycket annat som knappast nägonsin kommer att behövas och som är lika oförstäeligt som det läter. Pä Mikkon är ocksä deona kria skriven. Arne

laI KNIPAN

Vi möts på Knipan 12.06.1996 Middag k1 . 18.00 (Stäende bord) Dans därefter till Rikssvensk orkester Bokningar llill' 911-2411169 949-470769

Ekenäs är störst i Nyland men ändå småskalig och triv nya simballen stär fardig 1997, alltsä i nästa är. Nu gör mängen ekenäsbo en utflykt tili simhallarna i Sao 10 eiler Lojo. Samtidigt passar de på ocb gör olika uppköp. Men i höst startar . arbetena pä simhallen och nästa är stär den färdig. - Dä ska Ekenäs tvärtom kunna dra tili sig meta

Ekenäs stad är Nylands tili ytinnehållet största kommun. Viii man med bil förOytta sig från Båsa i öster tili Skataudden i väster, så får man vara beredd på en sträcka på 90 km. Båsa Iigger vid gränsen tili Ingå kommun. Skataudden åter Iigger bara några hundra meter från länsgränsen mot Åboland.

\ ~

Ekenäs stad är alltsä en stor stad. Men ändä är det mesta i Ekenäs smäskaligt ocb trivsamt. - Ocb sä har vi ocksä ambitionen att bibehälla staden, säger stadsdirektör Göran Wide. Tili det vackra i Ekenäs bör gamla staden med sina gamla bus och sina smala gator och trottoarer. Dethär är nägonting vi vili bibebälla. TilI Ekenäs\ image hör ocksä det starka svenska inslaget. - Vi vill vara en aktiv tväspräkig stad, säger stadsdirektören. Vi vill inte vara ensidiga, men vi vill ändä slä vakt om den fmlandssvenska kulturen och det svenska spräket. Samtidigt vili vi la väl band om den finska minoriteten. Svenskarna i Ekenäs utgör ungefär 83 procent. Därmed är Ekenäs den stad i södra Finland som bar det klart starkaste svenska inslaget. - Det svenska inslaget har av tradition varit starkt i Ekenäs. Under senare är bar svenskspräkiga pensionärer frän huvudstadsregionen gärna flyttat till Ekenäs. Mera överraskande är dock att vi bar en stark inflyttning av barnfamiljer. Förstaklassisterna har ökat kraftigt de senaste ären ocb kommer att öka ytterligare de närmaste ären. Vi är ingalunda bara "pensionäremas stad" . Ekenäs har idag ca 14.700 invänare. Under de senaste ären har man haft en befolkningsökning. Ifjol blev det dock ett litel minus. Ekenäs är känt som en aktiv skolstad med ett brett utbud av utbildningsplatser. Staden är ocksä känd som

Reportage: människor, tror stadsdirektören.

- Välkommen tili Ekenäs, säger stodsdirektör Göran Wide där han står på bron ut tili Ramsholmen. Hagen oell RamsIlOlmen lIar just varit ett 50 lIektars lzav av blommande vitsippor!

en sjukbusstad. Pä det omrMet räder dock oro idag och stadsdirektören sticker inte under stol med att denna oro resulterat i emigration utomlands av personaI inom sjukvärdssektorn. - Ocb sä har vi ju Nylands Brigad, en stark finlandssvensk institution. Det bara stärker vllr image som SvenskfinJands buvudstad. Servieenäringarna starka i Ekenäs Av vad lever ekenäsborna'!

- Servieenäringarna är starka i Ekenäs, svarar stadsdirektören. Som redan nämndes har vi sjukhus, brigaden, skolor oeh statliga inrättningar. - Men vi har oekså relativt myeket industri. IDO, som gör sanitetsporslin, ger idag arbete åt 280 mäniskor. Sjukhusen sysselsätter väl tillsammans ea 700 och brigaden ca 300. - Vi har en mängsidig näringsstruktur och det har varit en trygghetsfaktor under lägkonjunkturären. Vi stär pä flera ben ocb del är alltid bättre. Självförsörj-

ningsgraden när det gäller arbetsplatser är hög. Arbetslöshetsgraden ligger vid 12 procent, lägre än i grannkommunerna. Rationaliseringarna inom den statliga förvaltningen har lett tili centraliseringar som pä sätt ocb vis /Wnnat Ekenäs. Det gäller omräden som rättsväsendet, polisväsendet och skatteväsendet. - Men ursprungligen fanns botbilderna att mycket av denhär servicen skulle ha förts ännu längre bort. Nu har Ekenäs blivit nägot av en centralort för mänga av dehär funktionerna, medan orterna omkring bar mindre servicepunkter. Jag tycker dethär ändä är en bättre lösning än att funktionerna skulle ba förts längre bort. Det är bra att "centralen" finns i regionen. Överhuvudtaget tycker jag det är viktigt med en regionservice. Vi kommer t.ex. att fä kämpa för att kunna organisera specialsjukvärden sä att den är kvalitativt god men samtidigt ändä konkurrenskraftig. 1 annat fall finns risk att den dras in och vi blir tvungna att söka denhär

servicen längre bort. Dethär gäller t.ex.förlossnings~än sterna och jourverksarnheten. Perfekt tidpunkt fOr samgången Stor-Ekenäs är resultatet av tvä kommunsammanläggningar. Frän 1977 ärs början uppgick Snappertuna och stora delar av Ekenäs iandskommun i Ekenäs stad. Och frän 1993 ärs början sammanJades TenaIa med Ekenäs. - Tidpunkten för i synnerhet den senare kommunsammanläggningen var perfekt, anser stadsdirektör Wide. Sammanläggningen räddade Tenalas ekonomi ocb stärkte helhetskommunens ekonomi. Tili dethär bidrog ocksä de 20 miljoner i s.k"morotspengar" man fick frän statligt häll fOr kommunsammanläggningen. För de pengarna har man nu bI.a. sanerat Tenala högstadium. Morotspengama motsvarade ungefar 2,5 penni pä skattöret. Nu har man i flera är i Ekenäs kört med ett 18 pennis skattöre och Wide

känner inget behov av att höj a skattörets pris inför nästa är. - Vi har kloka politiker i Ekenäs. De har gjort förnuftiga beslut och ocksä vägat ta ansvar när det gällt.

4.000 stugor fOr fritidshruk

Ekenäs har inte mindre än ca 4.000 fritidsstugor. - Endas! Kuusamo har Iite! flera, säger Wide med ett smäleende. Att vi har sä mänga fritidsstugor beror ju pä vär stora och vackra skärgärd. Den har varit attraktiv för människor som velat skaffa sig ett fritidsMen stadsdirekställe. tören är oCkså medveten om att "fritidsekenäsborna" märkbart ökar köpkraften under sommarmänaderna. Det drar atTårslivet i Ekenäs nytta avo - Men under vinterhalväret bar vi nog ett "Iäckage" dä det gäller köpvanoma. Salo och Lojo drar till sig ekenäsbor. Samtidigt säger stadsdirektören att han hoppas att "Iäckaget" ätminstone i viss män täpps till när den

Livligt på byggfronten Simhallen är inte det enda aktuella byggprojektet i Ekenäs. Som bäst pägär neringen av Hagahemmet. Det är ett projekt pä 16-17 miljoner. Simballen mer f6rresten att gä lös pä ca 15 miljoner. Och helt ny· ligen har man inbegärt offerter för sanering av Seminarieskolan. Det är ett jekt pä drygt 20 miljoner. Blomsterhemmet saneras och byggs tili. Det upprätt· bälls visserligen av en stif· telse, men staden är en be· tydande part i Projektet gär löst pä 10miljoner. - Fakturn är att vi just investerar litet f6r pä en gäng, surnmerar Wi· de. Men ä andra sidan bar staten uppmanat kommu· nema att f6rsöka tidigarelägga olika investeringar. Detta f6r att lindra arbets· lösheten. Saneringen av högstadie· skolan i Tenala krävde ca

charmiga skälfg~irdssta,!n Komochta Gamla stans mysiga små specialaffärer. Skärgårdsbåtarna tar glämlig tur i den gården. I Ekenäs stämning! Kontakta oss - vi Ekenäs stads turistbyrå Rådhustorget 1 0600 Ekenäs Tel. 911-263 2100,

m rdig Nu

15 miljoner. De arbetena utf"ordes, sam nämndes, med de statliga "morotspengama". H ur vidsträckt Ekenäs är fär man en uppfattning om när man nämner att det är ungefår lika längt frän Bäsa tili Skataudden som det är frän Helsingfors tili Tavastehus ...

50 bektar med vitsippnr Ekenäs är en stad med m1lnga ansikten. Frägar man stadsdirektören vad han sJruJJe visa en grupp pensionärer sä nämner han tre saker: - GamJa staden, naturligtvis. Och sä skärgärden. Vi har ju en enastllende skärgärd. Och kommer gruppen i mitten av maj skulle jag visa Hagen och Ramsholmen där vi har 50 hektar med blommande vitsippor! Ett fantastiskt omrllde speciellt just vid den tiden av äret, men vackert ocksä sommartid. Wide nämner ocksä Västerby strövomräde. Där finns ett friluftsomräde pä totalt !usen hektar, med märkta gängleder, upplysta skidspär O.S.v. Attraktivt boende. Mängsidiga arbetsplatser. Aktiva fritidsmöjligheter. Tre omräden sam tilisammans skapar den livskvalitet sam Ekenäs stad salt som en mälsättning sin planering.

Jubilerande Ekenäs bjuder på massor av tint program Folkdans från 'vänorterna

Ekenäs stad fyller i år 450 år. Staden grundades av konung Gustav Wasa år 1546. 1 anledning av jubileet arrangeras det massor av olika evenemang: det är musik, teater, olika utstälJningar, vänortsbesök, folkdans m.m. - Det blir en mycket händelserik och intressant sommar, fastslår kultursekreterare Bo-Eric Rosenqvist. Redan den 27 april, pä Veterandagen, hölls en stor veteranfest med program i kyrkan. Dä avtäcktes ocksä en veteransten. 1 maj firades traditionellt med säng av manskören i Stallörsparken. - En star satsning blir den jubileumsutställning muse\et arrangerar i museihallen. Den har narnnet "Kungens stad Ekenäs 450 är". Öppningen sker 8 maj och utställningen är öppen alla dagar klo 11-17. Utställningen pägär hela sommaren och fyller hela museihallen och byggnadema intili. Sarnma dag som utställningen öppnas ger Akademiska sängföreningen en värkonsert. Den 11 maj gästas Ekenäs av en bamkör frän Ryssland. Kören ger en konsert. Den 12 maj ger Kajoma under ledning av Caj Ehrstedt en morsdagskonsert. Huvudfesten i anleduiug av jubileet arrangeras med start den 17 ml\i.

tili jubilerande Ekenäs! sedan konung Gustav Wasa grundade Ekenäs, den på Finlands sydspelS. jubileumsevenemang som går av stapeln, njut av och upplev landets äldsta gågata med många

- Vällwmmen tili 450-åriga Ekenäs, säger kultursekreterare BoEric Rosenqvist där han står på trappan tili Ekenäs Nationalparks Naturcenter i f.d. Gnägget.

Då arrangeras Vårnatt i Ekenäs med program långt in på småtimmarna. - Programmet gäller alla kategorier av människor, flirsäkrar kultursekreteraren. Vi bar faktiskt ett brett utbud i programväg. Programmen är också utspridda över ett större område, men bu• udplats flir festligbeterna blir ändå RAdbustorget. - Det blir teater, flera konserter, idrott o.s.v. Vi bar också besök av Falkenberg manskör ocb en 40-mannastark ungdomsorkester från Linköping. Dessutom gästas vi av en musikensamble från vår svenska vänort Ystad. Kaffekalas fOr allmänbeten

111.'1" nu 111'."" U!lUUI

uuuu

Den 18 maj blir det stort kaffekalas vid Ekecenter för den stora allmänheten. Detta i anledning av de 450 ären. Samma dag är det

ocksä vänortemas dag. Vänortema bjuder pä egoa utställningar. Det är Haugesund i Norge, Sölleröd i Danmark, Ystad i Sverige och Kuressaare i Estland. Delegationer anländer samma dag från de olika vänortema. Dessutom blir det svenskt flollbesök i Ekenäs. Pä kvällen arrangeras en nordisk värkonsert. Det är Västnyländska kammarkören som uppträder under ledning av Ulrika Bergroth. Själva huvudfesten i anledning av jubileet arrangeras den 19 ml\i i Bollballen. Programmet blir mycket omfattande. Festtalet hålls av fiI.dr Henrik Cederlöf. - Vi kan ta in 1.200 människor i Bollballen. Men vi tror att ännu flera biljetter kommer att gå åt och är beredda att ordna en andra buvudfest senare på eftermiddagen, säger kultursekreterare Rosenqvist. Vi viii att ingen

ska behöva bli utanfOr när staden lirar sina 450 år. "Ungdomskällan" pä Raseborg Men det kretsar inte enbart kring stadens jubileum. Också i övrigt kommer mycket att hända i Ekenäs denna sommar. Pä Raseborgs friluftsteater kommer Västnyländska Ungdomsringen alt uppföra "Ungdomskällan". Premiären sker den 26 juni. Kanontian, ett lopp för damer i alla åldrar, löps den 8 juni. Antik- och samJarmässan försiggår 8-9 juni. Finlands Svenska Gymnastikförbund fyller 100 år och firar det med et! stort jubileumsevenemang Ekenäs 13-16 juni. - Det är fräga om en verkligt star manifestation frän gymnastikförbundets sida, säger Rosenqvist. Samma veckoslut hålls också en fredskonferens ·i Ekenäs.

Och 28.6.-1.7. fär Ekenäs besök av folkdansgrupper frän sina vänorter. De kommer att framträda pä olika håll i staden. 17.6.-5.7. arrangeras i stadsbiblioteket en utställning av målningar gjorda av Yngve Bäck. En konsertserie blir det ocksä denna sommar på Raseborg. Konsertema ges alla söndagar i juli inne i själva borgen. Sam värd fungerar Annika Hultman. Den 28 juli firar Raseborgs festspel 30-ärs jubileum. Västnylands schottis dansas den 27 juli pä traditionellt sätt med avslutning i Tenala. Sommardanser blir det på Raseborg i juli och augusti. Gitarrfestivalen arrangeras i Ekenäs 1-10 augusti. Raseborgs gästabud med Snappertuna-dag arrangeras 3 augusti. Dä kommer ocksä Kung Gustav Eriksson Wasa pä "besök". Själva gästabudet arrangeras utanför slottet. Senare pä kvällen blir det ett mindre kvällstaffel inne i borgen ... Prelirninärt räknar man oCkså med att Radions Symfoniorkester kommer att besöka Ekenäs 9-10 augusti och ge en friluftskonsert i Stallörsparken. Fomeldamas natt när oCkså Ekenäs den 31 augusti. - Och sä är det skäl att påpeka atl kvällstorg hålls pä Rädhustorget alla torsdagar under sommaren. Dessutom kommer ju kvällstorg att hållas på olika håll ute i periferin. Rosenqvist är män om att understryka att det ovannämnda endast är plock ur evenemanglistan. Det finns många fler evenemang än de som nämnts här. Skärgården presenteras Rosenqvist kommer ocksä med etl tips: - När ni besöker Ekenäs så tilta också in hos Ekenäs Nationalparks Naturcenter som finns inrymt i f.d. Gnägget intill Knipan. Där får besökarna en verkligt fin presentation av Ekenäs vackra skärgärd. Presentationen sker med en serie diabilder. Här visas också den nya Ekenäs-filmen. Naturcentret är öppet alla dagar klo 11-19 under hela sommaren.

, "1

Det finns ett talesätt som säger: "Den som inte reser, har bara sett fåISta sidan i en bok. "J ag är rädd att vi Hblläsare, som den 25.3.96 begay oss ut på en innehållsrik fard tili Benelux-ländema, aldrig hann läsa boken tili slut - får mitt vidkornmande blev del kanske mest rubriker och en mängd frågor. Hela EU-problematiken hur intressant den än är - kan den inte bli utfoISkad pä nägra dagar. Vär grupp pä 22 medlemmar under Ulla Grönroos' ledning böIjade farden helt riktigt med en sightseeingtur i Briissel. Vi hade turen all fä en fårtjusande guide - vär Caroline Bergqvist har alla de egenskaper, som utrnärker en trevlig och kunnig guide. Hon kunde sitt Briissel med bäde historiska fakta och dagsaktuella frägor och hon hade en utomordentlig fånnäga all lägga frarn saker och ting. Kanske var det ärstiden, som gjorde all Briissel fåreföll gräll och kulet. 1nget land är väJ tili sin fördel sä länge alIting är kalt - inga blommor, ingen grönska vären var sen i är. Caroline har säkert rätt, när hon säger, att det i Briissels stadsplanering inte finns nägra klara linjer - gamla vackra fasader stär inklärnda mellan moderna betonglädor. Det är egentligen fåISt nu på senare tid, som ell ungt garde av arkitekter tagit sig an stadens image. Men hur man skall rå på problemet med de gamla husen som stär tomma och övergivna och ej fär rivas, men som ingen tydligen har rlld all sanera, det vet ingen. Tydligen finns det inga pengar och de var tyvärr många. Här i Briissel precis

På upptäcktsfård i EU-världen lemmar utses får 5 är i gängen, ordfårande är f.n. Jaques Santer. Dess frärnsta uppgift är att övervaka att alla tfaktat och fåredrag efterföljs, men den är också ett slags katalysator får unionen. Den har rätt all lägga fram fÖISlag pä basen av en mängd utredningar och initiativ utifrån. Det anmärkningsvärda är påverkan frän utomstående intressegrupper, de s.k. lobbyistema. Man räknar med all det i Briissel f.n. fi nns ca 10.000 lobbyister - en väJkänd är Brigitte Bardot. Parlamentet bestär av politiska grupper och är den enda folkvalda institutionen i EU. Medlemsländema är f.n. 15 och antalet delegater 626 - man säger, att parlarnentet är Europas röst - the Voice of Europe. Nonnalt sammanträder det i Strasbourg, där plena hills en vecka/ månad, men otaliga möten hills i Briissel, där man hiller intensiv kontakt med kommissionen och ministerrädet. Sekretariatet finns i Luxemburg. Ministerrådet bestär av ministrar från vaIje lands regering. Rådet fattar de avgörande besluten aotingen genom kvalificerad majoritet, eiler med enkel i vissa mindre viktiga adrninistrativa frågor. Proceduren är komplicerad, man fåISöker alItid hilla en kompromiss. Parlamentet och ministemdet är de bestämmande instaosema i budgetfrllgor.

som i Paris är biltrafiken den stöISta busen - ack hur svarta var inte alla de gamla kyrkoma och palatsen, men biltätheten är enonn och bilarna stär parkerade på varenda en ledig plätt. Det är bara vid det bilfria la Grand Place, som man kan beundra byggnaderna i deras ursprungliga skick med de vackra fasaderna. Vär fåISta kontakt med EU fick vi vid vllrt besök hos Emily von Sydow, känd får oss alla som Hbl-korrespondent Det var roligt att lära känna peISonen bakom narnnet, i synnerhet som hon var så fräsch och intressant att höra på. Det skall genast sägas, all EU är en sä stor institution all man trots ivrigt lyssnande har svllrt att falla hela den apparat, som omfattar EU. En del visste vi ju förut, bl.a. att EU grundats av sex länder engagerade inom Europeiska kol- och stälgemenskapen. Ur denna gemenskap frän är 1950 har en enonn orgartisation vuxit fram under ärens lopp och omfattar i dag 15 medlemsländer, som har som sin mälsällning all säkra freden och befrärnja den sociala processen. All i detalj redogöra får EU:s adminsitration kräver alItfår stort spaltutrymme, men i koIthet kan närnnas all de tre viktigaste organen är kommissionen, parlamentet och ministemdet. Kommissionens 20 med-

(1995 uppgick budgetsumman tili 80 biljoner ECU räkna ut den som kan vad det blir i Frnk.) Ministerrådet sarnmaoträder två gånger per är och ordfårandeskapet växlar balvärsvis, just nu är !talien i turen. Emily von Sydow berällade vidare om Maaslricht och skapandet av den ekonomiska och monetära unionen. Många tvivlar pä all EMU skall kunna förverkligas, men avsikten är att bandeln över gränserna skall bli bi1ligare och effek1:ivare och att fåretagsamheten skall öka, när växelkuISema fÖISVinner. Den som lever fär se! ! alla sarnmanhang påpekade hon, att man fåISöker frängå aggressiv nationalism och i stället arbeta får att bekämpa arbetslöshet, får att verka får en god miljö, får järnställdhet och bevaraodet av freden. Besöket hos henne efterlärnnade en angenärn känsla - man fick ett intryck av att hon har visioner och tro på ett gemensamt Europa, där man både ger och tar. Besöki parlamentet Besöket i parlamentet motsågs med stor spänning. Tyvärr var Elisabeth Rehn bortrest, men vi togs emot av hennes assistent Vicky K1oppenbourgh. Vi bänkade oss i ett av grupprummen, där en mycket trevlig ung man från

KOISholm (! !), Rune Glasberg, berättade om den finländska gruppens insatser i EU-arbetet. Enligt honom har man anpassat sig bra, han hade bara gOIl att säga om de 16 delegater, som siller i parlamente!, vidare påpekade han, att finlandssvenska ungdomar har alla möjligheter all avancera i EU-sammanhang, men det gäller fåIStås all läsa franska! Det kändes rent ut sagt högtidligt all sitta uppe pä galleriet och se ner i den enonna pienisalen. Här sitter alItså Klaus Hänsch som ordfårande med icke mindre än 14 viceordförande vid sin sida. Delegatemas antal är f. n. 626, och alla fär tala sitt MODERSMÄL lnIäggen tolkas tili elva sprllk, tolkarnas antal är 300 och öveISättama är 800. Talturerna är 1-3 min. länga och allt skrivs ner. Det kändes verkligen fint att fä uppleva denna verklighet efter all ha sett så mänga bilder frän denna interiör. De övriga EU-palatsen såg vi bara utifrän, med det kan konstateras, all byggnadema bäde i Luxemburg ocb Strasbourg är oerbört påkostade. Och belst skall man inte kasta sten i någon av dem - man har använt MYCKET glas. På vära farder kom vi tili Maaslricb!, som egentligen är en liten holländsk stad vid Maas, men som nu lever upp med sitt enorma MECC (=

Maaslricht European Congress Center). Roligast var dock bekantskapen med den Iilla obetydliga byn SCheng. en - sil lit"n alt man intc hittar ortcn pä en vanlig karta. Här pä en f10dbät vid gränsen mellan Tyskland. Frankrike och Luxemburg har alItså det historiska traktatet om passfrihet mellan EU-Iänderna undertecknats, det är bara Storbritannien, som ställt sig utanför. Passfriheten kunde man faktiskt uppleva på nära hill. Vid gränsen tili Frankrike fanns bara en li ten skylt "France" sä där som hos oss mellan kommunema. TulIstationema stod tomma, passet behövde vi föISt, när vi lämnade Briissel f<ir att lika hem igen. Och slutvärderingen: hela resan var en fin upplevelse, som man gäma vilie dela med andra - främst med vära ungdomar. Här behövs vakna, intelligenta mänskor med visioner, energi och framåtanda. Det räcker inte med "Kotkan ruusu" och "Kultainen nuoruus" hur vackert man än sjunger. Tili slut ell stort tack tili Hbl, Ulla Grönroos och Caroline Bergqvist, sam berett 055 en fin reseupplevelse. J utta ChristiansenLauren

Källitreratllr: Broclture produced by the Pllblications and Pllblic Evems Service of the Europea1l parlamem (Oclober 1995) Ellropea1l Commission - The Institutions OfTlteEllropean U1Iion (1995).

- \"1

AKTUELLA KVALITETSRESOR M ED LINDHOLM LINES

Ostra Finland- Valamo. Koli, Punkaharju. . . UPPTÄCK MERAAVESTLANDI

Rundresa ; Est/and Ose/o. Dagö, 8xtra Bvgång: Badssmester; Pärnu

3-6.6

16-/9.9 23-26.7

~9. 8

SOMMARSVERIGE FÖR HELA FAMIWEN: Halsinglsd Vimmerbyoch KolmArden Vastkusten - slott, hav och rakor. ..

1~19. 6

1-4.7 11-16.8

POPULÄRA KORTRESOR T/LL STOCKHOLM: AlIsång på Skansen med Lasse Berghagen SoundofMusic-nyavfardl

29-31.7 10-12.9

VI HAR TVÄ FINA " PANORAMARESOR" TILL NORGE 1JUUI Ring s å berättar vi om den eiler 185 i vBr broschyr.

08S1 80KA DESSA HÖSTRESOR NU: • TYSKLANDlLUTHERSFOTSPÄR 9. 16.9 Flyg/ bussresB. Kunnige Ingemar Ringqvist

Irän Sverige reseledarell • RUNDRESA I POLEN buss/flyg 1~25. 9 • VINRESA TILL MOSELDALEN FL YG/ buss 29.U . 10

Beställ vBr broschyrl

Bussbolag - Bussresebyrå

LINDHOLM LINES Horsbäck, 10600 Ekenäs 19111 241 6808, (90) 348 9808 Oppet vardagar. ej lördag 8. 00-1 7. 00 KUVI 20/9J/M

SMAL22395

Från läsarna

Pensionärerna och samhället Det förefaller ibland som om dagens pensionärer skulle ba vissa svmgheter all finna sin plats i dagens samhälle. Samtidigt kan vi konstatera att de attityder som möter pensionären i samhäJlet inte är odelat positiva. Man torde kuona lägga märke tiI1 att i mänga ko mmuner har åtstramningama inom den sociala sektom tili stor del drabbat just äldringsvården. Oetta har kunnat ske genom införandet av nya eiler förhöjda .avgifter för den kommunala servicen. ! vissa fall har summan av avgifterna bliv it så hög att den behövande äldringen inte anser sig ha råd att utnyttja den serv ice som erbjuds och som skulle vara behövlig. Vi bör ytterligare observera, att den generation som nu skulle vara i största behov av

komm unal service, alltid bar nöj t sig med all leva under knapphetens kalla s~ ämor. Alla, som skulle behöva bjäJp av kommunen, begär ingen hjälp fastän de skulle ba rätt tili sådan. De blev uppfostrade tili att ta hand om sig sjäJva. Steget t.ill att begära bjäJ p av samhället är längt. Ökande kostnader för sjukvård och mediciner tillsammans med krympande eISät!ningar gnager på pensionärernas allt knappare til1gångar och levnadsnivå. Det är uppenbart att pensionärerna i val inte har röstat på pensionärer eiler sådana som verkligen skulle kunna representera dem. 1 vära nuvarande fullmäktigeförsamlingar sitter ell fätal pensionärer. De flesta av medlemmam a i fulläktige är sädana som vuxit upp i väJfardens Finland efter krigen.

De har små, om alIs nägra, begrepp om de förbällanden under vilka våra pensionärer lever ocb har levat. Knappast har man några aningar om all många av vära pensionärer gör en ovärderlig insats i samhället som vilrdare av sina anhöriga. Ofta betraktar man pensionärerna som en speciellt välmående grupp, som mest reser och roar sig. Och som man därför har full oISak att avundas. Om pensionärerna skall kun na bävda sina intressen i ell bärdnande samhällsklimat, måste de skaffa sig representanter pä beslutsfattamivä. Bland pensionärerna, i synnerhet bland de yngre, finns många med omfallande kunnighet och mängskifta nde erfarenheter frän olika sektorer av näringsliv ocb samhälle. De skulle kunna göra en betydelsefull insats i Sill samhälle, om de visade intresse och gavs möjligheter därtili. Mao kan konstatera all allmänhetens fömoende för dagens politiker inte är vad det borde vara. Man talar om politikerförakt och ofönnåga bland de folkvalda all se tili allmänna intressen i stället för tili sina egoa. Ibland hör man pensionärer ullala tvivel om

de ledandes förmåga och vilja all beakta den vanliga medborgarens behov och vad som kräves i dagens situation. 1 m ån ga av våra kommuner utgör pensionär erna omkring en tredjedel av de r östberättigade_ Genom att invälja egna r epresentanter i kommunernas beslutande organ skapas möjligheter att påverka utvecklingen i kommunen i en för pensionärerna önskad riktning. En allt större del av beslutanderätten överförs från staten tili kommunerna. Därfor blir representationen i de kommunala organen alIt viktigare. 1nom vära pensionärsföreningar böIjar därför tiden bli inne för all nominera lämpliga kandidater tili böstens kommunalval. Det finns en tendens i samhället som går ut på att betrakta pensionärerna som en förbrukad vara. Vi bör sjäJva kunna bevisa motsatsen. Det finns eli finskt ordspråk som Iyder: ingen Iyfter kattens svans, om den inte gör det själv. Torde vara någonting för pensionärerna all tänka pä. LeviKlåvus

Nu ör det

Sommurens bösto tomat, gurko, soUoi.. Försko grönsoker som nyligen plodots är underbort goda om frösdw. otto kon du semro dem redon sommo dog de skördots. HörligL

Reslystna Essepensionärer Esse pensionärsförening rJ. har häJ.J..it årsmöte i Esse-

SOMMARRESAN 1996 Bottenhavet runt 3 daga, Umeå-S:vaU-Gävle-Grlssl ... hamr>-Åland-Åbo 12.7, 26.7 och 2.8 Pris: 1.200,- halvpens.

gården med 43 medJemmar närvarande. Ordf. Judit Kanekos hälsade välkommen. Elva medJemmar som avlidit under året hedrades med en tyst minut. Ur årsberättelsen framgick, att föreningen vid årets utgång hade 143 medlemmar. 15 nya medlemmar hälsades välkomna med.

Ka,elerHl amla Valam o ~I 1!;-18,7 Kuoplo.Joensul>Sordavala-Nyslott-Jyväskylä Pns. 1.850,- halvpens.

igen OOgs för

inhemska grijnsoker. Endost inhemsko grönsoker har vuxit i rmlonds reno nu1jö.

Resandet bar varit rätl livligt. Förutom dagsresor roretogs en överbokad långresa till Kemijärvi-Ruka-Kuusamo. Distrilctets vårdag i Munsala ocb sommardagen i Närpes, Rangsby bade ocksil mllnga deltagare. Vi bar varit inbjudna till Nykarleby-BennäsKronoby ocb Purmo pensio-

närsträffar vilka varit mycket uppskattade. Träffar i Esse församlingsbem ocb Esse baptistkyrka är alltid lika emotsedda. Vår mycket aktiva pensionärskör har ofta sjungit för oss, men ocksil pii olika vårdhem. Kryssningarna bar däremot inte varit så populära, men vi bar varil representerade.

Judit Kanckos som varit ordförande avsade sig llterval. Tili ordf. för -96 valdes enhälligt Göta Backström. StyrelsemedJemmar: Henry Granstedt v.ordf. (ny), Sigrid Frände sekr., Margit C:son Flinck kassör, Maja Molander och Ingmar Ahlvik (ny). Suppleanter: Seth Pettersson, Gunvor Enlund. Revisorer:

Erik Grannas, Guy Stenbäck. Rev.suppleanter Ragnhild Fineil, lngvald Backström. Tili hedersmedlem kallades Ester Kronqvist som i 14 år skött kassan och bokfiiringen i föreningen. Styrelsen fick i uppdrag att planera en längre resa till Sverige.

"Min väninna rekommenderade Mobilat." R itva 5 9 å r, te nnissen ior:

Åbolands skärgårdHelslngl ors 1~21,7 Helslngfors-Dalsbruk-bättur Kasnäs-Pargas Pris: 1.310,- halvpens.

T,olltu,en 2s-30.7 Stockholm-Rättvlk-TynsetRöros-Jiirvsö-Umeå Prls: 2.550,- halvpens. VlldmarkstAg.~ Inlandsbanan 2~ 1.7

l!meå-LyckselE>-ViI-

helm!na-Ostersund-Kram·

fors-Höga kusten--Umeä Pris: 1.520,- halvpens.

Endagsresor: Kanalturen: 28.6 och 19.7 Lestijärvi: 11 och 25.7.

Ruska,esa KlttelfJäll

1~22.9

Pris: 1.540,- helpens.

Rhelnland-Plalz 1-9,10 Stockholm-Göteborg-KlelNeustadt- Bremen .

Pris: 3.830,- halvpens.

J I

Rlng 51 sklcka, vi programl

~~ Närpesv. 9 64200 Närpes Tel. 962-224 3350

märtar i muskler och le der ar afta en fö ljd av överbelas tning , försträckning eiler vriekning . I samtliga fall är det fråga om en vävnadsskada. Därför räeker det inte med aU elimlnera själva smärtan. Det gäller art behandla orsaken tili smärtan , dvs skadan i vävnaden, med ett medel som har en mångsidigt läkande effekt. " Ett per tim mars spel känns i knäno och

Cirmbå garna" M o bilat verkar effektivt smärts tillande och utläkande v id mu s kelvärk , leds märtor, vriekningar o e h försträekningar j

b e n en , a rma rna, axla rna och ryggen . Läkemed len i M obllat verka r lo ka lt - p reeis där varke n s itter - oeM behan dlar sJalva o rsaken tili smärt a n , den skad ade vävna d e n .

Mobilat,, , · för lokal · ~~~

behandl~.ng \~

av muskelvark ~ och ledsmärtor ' .

'01'

~.:::~ 1l\

~S~::~~ ~ "

'., .' ..-.-.:--#-,..

Receplfrill på apotek. La s bruks anvisninge n på förpac kning e n

Mobilat - verkar där det vörker

Mobirat lindror onekligen ledsmärtor MobHal g e r s na bb lindring v id värk , s vullnad e r oeh inflamm al ion e r, främjar fä kninge n a v blodutgjutninga r oeh g ö r a lt v ä vnaden fo rt a re bll r fri sk. Mobilat kram och gel ar båda hka effekllva Gelen har en angenamt avsvalkande effekt Kramen lämpar sl9 aven under lörband Gel50 g, 100 9 Kram 50 g, 125 9

(S .F.)

Pensionärer på vårfest sjunger och dansar

Kvevlax pensionärsldubbs ordförande Henrik Kjellman hälsade välkommen ocb presenterade ldubbens verksamheI. Sedan var det "Takt och ton-gubbamas" tur att framträda. Det är fem raska pojkar med John Nygård som ledare, som etablerat sig som omtyckta vistolkare. De sjöng ett par sånger varefter en av gubbarna, Gustav Fant, avrundade med art sjunga solo "Det finns så många blommor". Dagens föredrag hölls av VIPS-kören med Margot Elznström i förgrunden. kommundirektör Jan-Erik Granö, som berättade om Korsholms kommun i allmänhet och om social- ocb åldringsvård i synnerhet. Han framhöll flera gånger att när man berättar fakta om Korsholm, "Världens bästa kommun", så låter det som skryt. Men oneldigen har kommunen det välordnat både när det gäller sociala tjänster ocb service och stöd för åldringar. Efter föredraget framträdde VIPS-kören från Vasa med några sånger med spralliga Margot Ehnström som pratglad dirigent. Ester Lundberg läste en "byrallo" på vassormå!. Programmet avslutades med finstärnd solosång av KyUike Frejman från KvevHenrik Kjellman planerar kommande aktiviteter i pensio- lax, med John Nygård som Takt och Ton-gubbamafr.v. Helge No"gård, Bo-Göran Backman, Ingmar Westeråker, närsklubben med jr.v. Ragnar och Annie No"gård, Lilly ackompanjatör. John Nygård och Gustav Fant, ackompanjatör Gretel Nyt;ård. Sven-Erik Glader Kjellman och Ester Lundberg.

Över 300 pensionärer var samlade tili vardera av de två Vårdagar, den ena i Purmo och den andra i Kvevlax, som Svenska pensionärsfOrbundets Österbottniska distrikt ordnat. Den tredje, som skulle ha ordnats i Sydösterbotten, inhiberades då det hållits Oera andra storfester där i vår. Samlingen i Kvevlax präglades i hög grad av sång, musik och dans. Synbarligen är det dansen som i hög grad lockar pensionärema tili dessa tillställningar. När dansen kom i gång var det stora dansgolvet i Kvevlax uf:s loka! ge-

nast fyllt till trängsel. Inte var det många SOI]) satt kvar sedan populära orkestem Romantix spelat upp. Efter några danser fick gubbama varmt och började slänga av sig rockama. Romantix inledde också programmet vid festen med sången "Jag vili ge Dej nUn sång". Orkesterns sångsolist Yngve Forsgård var en omtyckt solist i daosbandet Rythm Boys på 50- ocb 60-talen. Nu har bandet skaffat sig ett gott rykte bland pensionärerna med svängiga och kramgoa låtar från den tiden uppblandat med urval ur dagens svensktoppsmusik.

Eurolink Age, en europeisk nätverksorgaoisation för bevakning av äldres intressen, informerar om den utredning The Observatory gruppen gjort om den äldre generationens situation på olika båll i Europa. Rapporten tar också upp prioriteter gäUande äldre. Vem är äldre? Eurolink bar sitt säte iLonTermen "äldre" används don. Centralförbundet för de aUmänt för att beskriva mängamlas väl rf är tilisvidare den niskor av olika slag: äldre arenda äldreomsorgsorganisa- betstagare som kao vara i tionen i Finland som aoslutit 40-års åldern; äldre personer sig tili Eurolink Age. kao vara över 50 år (nästao en tredjedel av befolkningen); VarfOr bar de äldre (pensionärer) människor äldre betydelse? kan ba överskridit pensioneDe äldre ocb åldringarna ringsåldern (60-67 år beroenutgör i dag en betydande del de på vilket land det är fråga av befolkningen inom EU: om) eller förtidspensionerade Femton procent är personer (över 50 år); människor som som är över 65 år (54,6 miljo- uppnått en hög ålder (över 80) ner). Deras aotal växer både kao p.g.a. svagbet beböva absolut sett ocb jämfört med hjälp i högre grad än aodra för den totala befolkningen. art kunna leva självständigt. Varje äldre person är ett Bland de 60 år fyllda personema är en av fem 80 år eller slutresullat av sin egen unika livsbistoria och sina livserfaäldre. ÅJderdomens betydelse bar renheter. De äldres krav ocb förändrats. ÅI 1900 kunde en levnadsstandard varierar bearbetare vara slutkörd redan i tydligt beroende på vilket 40-års åldem ocb dö i 50-års land de bor i och på dem själåldern. Nuförtiden kan dennes va. Inverkaode faktorer är livstid fördelas jämnt mellan därvid bl.a. ålder, kön, ras, soåren i arbetslivet och åren ut- cioekononUsk stäUning, penanför (utbildning och åren i sionssystem och boplats (stad pension). Männens beräknade eller landsbygd). livstid är 72 år och kvinnornas Vad gör Europas äldre? över 78 år. Många äldre arbetar, oftast De äldre går tili valurnoma, de har börjat visa sin politiska inom servicesektorn ocb ofta i styrka i endel av EU:s med- deltidsarbete. En femtedel av lemsländer och börjat kräva arbetskraften bar fyllt 50 år. en positiv social- och penMånga har en betylsefuU sionspolitik. roll i familjelivet: de sköter si-

Aktivt Iiv

De äldre i EU na hambarn när fÖräldrarna är i arbete eller sköter bandikappade familjemedlemmar. Aodra åter deltar i frivilligarbete av mångahaoda slag inom det sociala området, inom kulturen eiler undervisningen. En del studerar (många äldre slutade sin skolgång som unga). Mänga äldre lever eli undanskymt liv och har svårt att della i samhäUslivet p.g.a. multihaodikapp eIler invaliditet. De äldre aovänder mycket service ocb hälsotjänster samt nyt~ar i hög grad utbudet inom kulturen ocb fritidssektom. Huvudpunkter i olJentlig äldrepolitik Den offentliga politiken och attitydema bar inte ännu anpassat sig tilI förändringarna i befolkningssituationen inom EU. Arbetstagarnas Sociala grundbok kräver att varje arbetstagare bör ha möjligbet att efter pensioneringen ha tillräckligt stora inkomster fÖr all kunna leva ett människovärdigt liv. Varje person i pensionsåldem som inte lyfter pension eiler inte bar någon annan utkomstmöjlighet bör också ha räll tili tillräcldiga inkomster och tili sakenligt bälsovårds- och socialstöd.

Den offentliga politikens huvudpunkter är 1) att säkra de äldre ekonomisk tryggbet, s.s. rätt tili pension, en pension och arbetsförhållaoderättigheter, 2) att upprällbålla en kvalitativ bälsoservice tili moderata priser och 3) att säkra alla äldre en människovärdig levnadsstaodard på minst miniminivå. Ä1dre arbetstagare diskrimineras Ur Eurobarometem 1993 framgär all 78 procent av alla intervjuade representerande olika åldersgrupper förmodade att äldre arbetstagare diskrimineras i arbetslivet. DiskrinUnering kan vara att äldre aoställda inte får komma med i utbildning och att de ges fårre arbetsmöjlighctcr. Arbetsgivare kan diskrimera endast pä grund av åldem och koncentrera sig på äldre arbetstagare när arbetskraften måste reduceras. Arbetsgivarna bör utveclda politiken som inriktas på äldre anstäUda eftersom de ko=er att behövas i arbetslivet, ty i lämpliga förhällanden representerar äldre anställda en värdefull, yrkesskicldig del av arbetskraften. Äldre som återgår i arbete (speciellt kvinnor)

hör få stöd i form av omskolning. ÅJdersdiskrinUnering i arbetslivet ser ut att bli en politisk fråga. Pensionering Art från heltidsarbete plötsligt bli beltidsarbetslös deprimerar ocb skadar bälsao i vilken åldem som belsl. Många äldre gär gärna på delpension och låter förtidspensionera sig. En betydande del av arbetstagarna över 60 år utför redao dellidsarbete. För deras del kan pensionen emellertid hetyda lägre pensioner p.g.a. uteblivna pensionsavgiftsandelar. Av pensionärers inkomster kan 5-20 % utgöras av lön. 1 en delländer och inom en del pensionssystem får pensionstagare inte förvärvsarbeta. ÅJdern kan också vara ett binder för frivilligarbete. Man rekommenderar flexibla pensionssystem, större möjligheter tili deltidsarbete (utan att socialskyddsrättigheterna försärnras orimligt mycket), avskaffad åldersdiskriminering ocb förtidspensionsförberedelse för att underlätta övergängsskedet och uppmuntra arbetstagaren att förhålla sig positivt till nya utmaningar.

Benägenbeten att gå i förtidspension ocb den längre livstiden betyder att män efter pensioneringen har åtnUnstone 15 och kvinnoma 20 år framför sig med en relativt god hälsa i behåll. De äldre bör uppmuntras och stödas positivt. De kan föra sina förvärvade kunskaper ocb fårdigbeter vidare till yngre arbetstagare inom affårslivet och verka som lärare ocb handledare inom fritidssektom. De kan fungera inom frivilligt socialarbete, kultur och miljöskydd. Äldre bör få övning i att aktivt delta i samhället för att komma över bristen på självförtroende och över hindren för äldres dellagande. Ä1dre kvinnors ställning K vinnoma lever i genomsnitt 6,6 år längre än männen. Gamla kvinnor är utsatta för brister s.s. fattigdom, små inkomster, små pensioner, isolering och dåliga boendeförhållanden. Gamla kvinnor sköter många olika uppgifter inom familjen eiler närsamhället för vilka man inte betalar lön och inte visar erkännande. Gamla kvinnor tvingas oftare söka sociall stöd för att ldara sig. Gamla kvinnor är ofta sämre utbildade än männen (ex. i Greldand var 81 % av de gamla kvinnoma inte läskunniga, motsvarande siffra i Spanien var 27 % och i Italien 12 %). Valborg Louhisto

.......-------170 kryssade med SAMS--------. - Dethär var ju riktigt trevligt. Tänka sig att vi skulle träffa gamla bekanta milt i nalten. Sedan salt vi länge i hytten och pratade och hade det trevligt. Vi hade inte träffats sedan 1984. Dethär sa Carita och Curre Granholm frän Brändö i vimlet pä Cinderella dä SAMS i Helsingfors 18-19 mars företog sin 20-timmars kryssning. Kryssningen blev hellyckad med bortät 170 deltagare. Carita och Curre brukar annars varje är delta i en julkryssning tili Stockholm. SAMS fungerar ju som en takorganisation för de

svenska pensionärsföreningama i Helsingfors. Det var nu första gängen en dylik kryssning ordnades. Som dukrig reseledare fungerade Marianne Pacius. - När nästa kryssning görs? Sannolilct i april nästa vk Men dä är det troligt att resemäJet är Stockholm. - Här vet man i vilket sällskap man är, sa AnnMarie Andersson ocb Ann-Marie Karsten frän Haga där de stod ocb smäpratade med Clara von Bonsdorff. - Det är viktigt för oss att vi fär umgäs pä svenska. - Fär vi bara vara friska och krya, sä visst ställer vi

- Vi kommer gärna med också nästa jJång, försäkrade Lars Hagström (tili vänster) och Ake Wilen.

FORTSÄTTNlNG

upp ocksä nästa gäng. - Kryssningama är ocksä de en helt motiverad verksamhetsforrn, tyckte Clara. Det är viktigt att pensionärerna "kommer ut" och kan umgäs under trevliga former. - Lyckat, var Lars Hagströms ocb Åke Wilens omdöme om kryssningen. Åke gil1ade mest sängen. - Men ocksä maten var ju god. Lars tyckte at! andan under bela kryssningen varit fin. Ecca underböll För det buvudsakliga programmet under kryssningen svarade Ecca Sjöblom. Han sjöng ocb spelade ocb ledde allsången med bravur. Sångema varvade ban med trevligt smäprat. Han bade byggt sitt program främst kring gamla scblagers ocb publiken stortIivdes. Valborg Louhisto käserade om hur det är att leva pä äldre dar. Pirjo Nurmi frän Viking Line gay resenärema fina tips vid kryssningens inledning.

- Skii/!, säger pensionärer i Östra Helsingfors där de söla sig samman i en trivselhörna ombord på Cinderella. Hon fungerar sam värdinna för Viking Lines gruppresor. Pä kvällen avnjöt man gemensamt middag ocb sedan var kvällen fri. Förrän man kom i bamn till Helsingfors tackade förbundsordförande Ragnar Hans-

- Tänka sig alt vi här skulle träffa gamla bekanta, utbrost Carita och Curre Granholm.

son pä gästemas vägnar. May Nybergb tackade pä SAMS:amas vägnar reseledaren för en trivsam kryss-

ning. 1 april nästa vår kryssar man troligen igen ...

Jim

Ecca Sjöblom var en mycket populär artist under kryssningen.

•••••

EN PRATSTUND ... ••••••••• frio sido 8 vecka sä blir den värden k1an billigare. Nu ska vi dock komma ihäg att vi numera häller oss ocksä med nattpatruller inom den öPPna vården. 1 Ekenäs har Folkhälsan ocksä anställt en person, Solveig Stenroos, som gör bemservicearbete. Hennes "stödjepunkt" finns inrymt i det gruppboende för fyra personer som man iordningställt i et! gammalt, mysigt bus vid Skillnadsgatan 16. Där finns förresten ocksä en stödjepunkt för stadens hemservice. 1 dethär gruppboendet bor alltsä fyra personer, tvi! av dem befann sig tidigare pä äJdriogshem. - Jag har bot! bär nu i fyra år och trivs verkligen fint, säger 71-äriga Meeri Termala. Ocb det bästa här är gärdsplanen med blommoma. Där kan man sitta i morgonrocken om man sä

Välkommen 1111 Stiftsgården

LÄRKKULLA

~ 1~.:· ~ ', • Hög~asslgt holellboende på gäst· hemmet • Utmårlrta utrymmen för kurser oeh grupper • Spännande sommarkurser, lex: 30-31.5 Semlnarfum om demens for anhörtga och vArdare med Barbro 6

Jan Back·Frtl .. 12-16.6 Drömmen sam vågvlsare med leg.psyk. Sven Hedenrud och KersUn Andersson.

Hllset som inrymmer gruppboendet vid Skillnadsgatan 16 är gammalt, men mysigt. Invånarna vitsordar speciellt gårdsplanen med blommor och träd. vill och vädret medger det. Jag trivdes inte alls lika bra pä Hagabemmet, det var liksom litet för fint för mig. Dethär är et! äldre-bus, men

det är mycket trivsamt. Gruppboendet består av fyra bostäder. Köket är gemensamt ocb dessutom finns endel andra gemen-

samma utrymmen. Ocksä Gerda Pettersson trivs bra isin bostad vid Skillnadsgatan 16. - Frän fönstret kan jag se folk pro-

menera förbi pä galan. Här är bra att vara.

29.7..;1.8 Communlc.tive Engllsh med M.Ed. Dennis Hllman - sprAk. kurs för alla Aldrarl t2..17.8 Kurs Ilkonmllnlng och ·bro-

dart. Kontakta oss d berättar vi meri Stift.glrden Urkkulia Urkkullav. 22, t0300 K.erl., tai. 911-230 055. Välkommenl

16 FORTSÄ1TNING

HAR VI. ..

•••••

••••••••• rrän sido 1 höll sig inte vid dagspolitiska frågor, utan berörde nägonting som kan rubriceras som människans välbefinnande, hur vi ska gä tillväga för all känna livslust och hälsa. Löv är ju själv läkare. Han avslutade sitt festtal med all demonstrera hur man effektivt kan träna sin kropp bara genom art välja hur man sätter sig pä en stol eiler hur man stiger upp frän en stol. Stina Riska och Maj-Lis Kronqvist stod för eli mycket uppskattat Iyrisktmusikaliskt framträdande som drog ner massor av appläder.

Tammerfors igen i frågesporten

FORTSÄTINING

•••••

SAMHÄLLET...

1 samband med vinterdagen avgjordes ocksä förbundets frägesportfinal . Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors stod inte att hejda utan segrade t.o.m. överraskande överlägset. Laget bestod av Ulla Björkman, Alf Häggman och Göran Björkman. Ekenäs Pensionärer blev andra. J laget medverkade Anita Andtback, Nils Andtback och Göran Westerlund. Korsholms Pensionärshemsförening blev tredje. Frägeledare var ombundsman Per Thomasfolk. Efter ModersmäJets säng följde ännu dans för de danslystna.

••••••••• frän sido 1

ning som nuo Denna utveckling kan främjas bl.a. genom omorganisering av arbetet och genom rehabiliteriog. - En framflyllning av pensioneringstidpunkten har en stor inverkan pä utgiftema för pensionssystemen och en ännu större betydelse för hela samhällets funktion. Med beaktande av de kraftiga nedskämingama i pensionsförmänema och den förestäende senare pensioneringen är de framtida pensionema redan väldigt bra tryggade. Vi kan gott ställa oss ännu mer kritiskt tili dem som talar om pensionsbomber och mälar upp andra hotbilder, hävdar Pentikäinen.

Stina Riska och M aj-Len Kronqvist stod för ett uppskattat Deltidspenion lyriskt-musikaliskt programillslag. - en möjlighet Även om anpassningen enligt Pentikäinen ligger längre fram i tiden, mäste vi redan nu börja förbereda oss för den nya situationen. Ett sätt är att effektivt utnyttja de möjligheter som deltidspensionen erbjuder. - 1 allmänhet avtar en äJdrande människas prestationsförmäga gradvis, om hon

inte insjuknar plötsligt. Deltidspension ku nde vara eli lämpligt allemativ för mänga äJd rande personer under de sista ären av arbetskarriären. Pör all öka deltidspensionens popularitet behövs kraftiga insatser av såväl arbetsgivare som arbetstagare och av pensionsanstallerna. Varför inte t.ex. pröva pä all för varje försäkrad i åldem 58-64 år som lämnar io en pensionsansökan ocksä utreda möjligheterna tili deltidspension, föreslår professor Pentikäinen.

Meddelandet grU/ldar sig pil professor Pemikäinens rapport "Väestön ikääntyminen - suuri yhteiskulllzallinen haaste" (Pensionsskyddscentralens rapporter 1/1995). Rapporten kan beställas av Kimmo Norrmerl, tfn (90) 1512135. Professor Teivo Pentikäinen (78) har allt sedan 1940-talet aktivt deltagit i I/tvecklingen av socialförsäkringen i Finland. Han har bl.a. varit chef för försäkrillgsavdeblingell vid socialocllhälsovilrdsministeriet oc" suttit som ordförande i flera kommitteer. Ocksil efter sill pensionerillg "ar Pentikäinell speciellt intresserat sig för arbetspensionsfrilgor.

FÖRNYAD MYL LYLAMPI Dagens festtalare var riksdagsman Pehr Löv.

Tammerfors upprepade Jjolårssegern i förbundets fröge sportjinal. F rön vänster Göran Bj örkman, Alf Häggman och Ulla Björkman. 1 bakgrunden kanslisekreterare Marianne Sandell.

Tili styrelsen hör dessutom: Helge Ulfvens, sekreterare, Paul Grönlund, kassör, Jarl Vesterlund, viceordförande, Anni Björkholm, Einar Björkqvist och Nils Smedman (ny). Årsberättelsen för 1995 gay en utförlig information om verksamheten under fjoläret. Verksamheten bar varit livlig. Medlemmama bar deltagit i flera kryssningar, pensionärsfeSlet och danser, i motionsdagen pä Norrvalla och desutom besökt Wasa Teater och hällit egen julfest. Totall dellog 1.117 personer i aktivitetema. Den nyvalda ordföranden Daisy Nyman tackade den avgäende ordföranden för att han med intresse och framgäng lett föreningen under 12 är. Som tack för väl utfört uppdrag fick Ulfvens motta ett guldarmband med länkar

som skall päminna om de mänga länkar som bundit samman aktivitetema under ären som gätt. Hustru Signe fick motta en blomsterbukett . för uppoffrande arbete och för de olaliga telefonsamtal hon mottagil tili alla aktiviteter. Paul Grönlund som varit kassör ocb bokförare ända sedan föreningen grundades fick ocksä motta en blomsterbukell. Årsmötet bölls pä StrandMölle i närvaro av ett 50-tai medJemmar. Som mötesordfeirande fungetade ombudsman Per Thomasfolk. Thomasfolk informerade ocksä om pensionärsförbun-

dets och österbottniska distriktets verksarnhet. Motionsdagen pä Norrvalla hälls den 3 maj och sommardagen i Ekenäs den 12 juni. Korsnäspensionärema har sin midsommarfest pä Harrström paviljong den 23 juni. Thomasfolk talade ocksä för initiativ .om ä1dreräd i kommunema. Han framförde ocksä tanken pä byamöten med lämpligt program. Helge Ulfvens visade diabilder frän en resa tili Kreta hösten 1994. Avslutningsvis bjöd Andelsbanken pä kaffe med kaka.

MYUYLRMPI ftESTRURRNYS 03100 Nummeta ' . 912·335 177,.elefax 912-335 087 billet. 949 446 374

Ulfvens lämnade klubban hos Korsnäsnejdens Pensionärer Helge Ulfvens, som varit Korsnäsnejdens Pensionärers ordförande ända sedan FOreningen grundades 1984, avgick från ordFOrandeposten när årsmötet hölls, Tili ny ordFOrande för FOreningen valdes enhälligt Daisy Nyman. Det var Ulfvens som FOreslog Daisy Nyman tili sin efterträdare.

}.~9.\ GOD MAT Glil/pp 9.~..,'f. 1 TRIVSAM OCH 'Eli! ~ RYMLlG MILJÖ. VÄLKOMNA!

BESTÄL LNtNGSBUSSAR : I L..I_ _--'O:.:.P-'T.:.:.IK.:.:E:.:.R:......_--'

TA NGOKUNGEN UnderhäJlande lamiljepjäs. IdI! l.aIs Hulden. Manus, regi och scenografi: Christer Käld. Orltester. KjellLDlax, Henrik Berg och Patrick Lax. Tangokungen: Erltki Mendelin. Spelplats: BäskasvaJlen I Veikars, Korsholm (ca 20 km öSlerom Vasa) Nypremiär. fredag. 28.6.96 kl. 19.00. Obs. Pjäsen innehäiler mera säng och musik än i fjol. ÖVrigalöresl 30.6, 2.7, 3.7, 6.7, 9.7, 10.7, 12.7 kl. 19.00. 7.7 kl. 14.00 och 19.00, 14.7 kl. 14. BiljeHbokn. Korsholms blbliotek tel. 961-3277270 och 3 h löre lörest 961 ·343 3244. Färträgn. Hans Svahn 961-317 7867 (kvällstid). BiIjetter: 70 mk, bam 30 mk, gruppet minst 20 personer 55 mk.

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 915-524 3993

Resebiljen et genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT

298 7128 - 298 7136

BACKMANS OPTIK

9 Tel ~19 228 MarWIamn

Ab Tidstrands Linjeblltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4. Tel. 915·531 865 Bestättnlngsbussar.

HANGÖ TRAFIK

Helus

;i]ei} ~~ -..

KVRKSLArr

OPTIK

Aktlas hus vldtorget tel. 29B 1927

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS

Tel. 911 -2481004 Näst a gång pröva Ampers buss

V. AMPER tel. 911·2454310 fax 911-245 431 4

Från banker. postkontor, R-kiosker. begravningsbyråer, handlar och varuhus samt

Telegramtjänsten

020212 Avgående ordföranden Helge Ulfvens (tili vänster) mottar ett guldannband av nyvalda ordföranden Daisy Nyman och viceordföranden J arl Vesterlund.

STOO HJÄRTARBETET!

HJÄRTSTIETELSEN (90) 752 7521

CE NTRAlGATAN 98, KARIS TELEFON 911-230 940

Restauranger

TRADmONELL FlNLAND5-SVENSK RESTAURANG Mm I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESTnLLSTÄLLNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING. VALKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641101 .

Pensionärer lyssnade. på fornforskare i Närpes Lördagen den 9 mars hade Österbottens Fornforskningssällskap och Ml i Närpes samlat tili ett välbesökt seminarium, med främst pensionärer, men även yngre. Semioariet sam hölls i stadshuset inIeddes med inskrivning och kaffe, varefter dagens fårsta talare, prof. Ralf Norrman, inledde med att berätta om frarnfårallt Pukkila-fynden. Hans framstälJning av fomforskningen i Österbotten präglas av självmedvetenhet, man märker att han är otToligt päJäst, entusiastisk. Han har tydligen ocksä arbetat mycket rent praktiskt med ämnet i fräga. Det är vi här i Österbotten som stär for de rikaste fyndplatsema, men ännu äterstär det mesta oupptäckt. Fomforskningssällskapet hehöver mera medlemmar, mera understöd. Enda inkomsten är det sam kommer frän bok- och skriftforsäljningen. Dagens ärnne, fornforskning, verkar att intressera i huvudsak dagens manliga pensianärer, men nägra kvinnliga del-

tagare hade ocksä vägat sig med. Är det kanske genom sin livserfarenhet sam ärnnet lämpar sig för pensionärer? De har täJamod att försäka vaska fram information, om vär fomtid, ur jorden. Dagens andra fåredragshäJlare var fiI .kand. Berit Andersson frän Umeä Universitet. Hon berättade om en utgrävning i Kimo, Oravais. Där hade man hittat grundformationer av ett jättehus. Frän vilken tidsäJder är man inte säker ännu, ytterligare prov och undersäkningar m1lste göras får att få mera information. Hon berättade om en boplats i Sidbäck, Pörtom, benärnnd Dalshagen. En boplats med skärvstenshögar frän bätyxtiden omkring 2.700 fore Kr. och senare. Omrädets nivä är 55--50 m.ö.h. Av frägo ma att döma, sam framställdes efter foredraget, är intresset stort bland pen-

siooärema. Semioariet fortsatte pä eftermiddagen med ett intressant föredrag av fiI.kand. Karin Vik-

lund, ocksä hon frän Umeä Universitet. Hon berättade om förberedande utgrävningar i Vörä 1995 som fårhoppningsvis kan fortsätta 1996. Med de utgrävningama kan man redan nu pävisa likheter med utgrävningar i Malax tidigare. Talaren framhöll att de undelSÖkningar sam Umeä Universitet gjort här i Österbotten 1986-1991 pävisar en regional bosättningskontinuitet under hela jämäJdem, nägot avbrott i bosättning och odling finns inte. Efter föredraget, sam kompletterades med diabilder följde en kort frägestund som avbröts av kaffe nere i baren. Tydligen är fornforskning en lämplig sysselsättning fö[ pensionärer. Ut i skog och mark och sök och begrunda vär fomtid. Vi har ju i tiden fått lära oss i skolan att vi inte har fomfyndplatser här i Österbotten, men sä är inte taIlet, de finns bara du söker. Stig Sundvik

Nykarleby Pensionärer firade 20-års jubileum Nykar)eby Pensionärer r.f. tirade sitt 20 års jubileum på Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby den 9 mars. Festen inleddes med sången Pensionärer samJas här. Ordföranden Maud Gullström hälsade välkommen och vände sig särskilt tili inbjudna gäster med förbundsordföranden Ragnar Hansson i spetsen. Pensionärskören uppträdde med att sjunga trenne sänger under sin ledare Ulla-Maj JuIin, varefter ordet gavs tili Ragnar Hansson. 1 sitt tai informerade han om aktuella saker som berör pensionäremas ställning i dagens samhälle, samt de ätgärder vi bör beivra och följa upp, för att vinoa resul1at hos de makthavande. En viktig sak är äldreomsorgen och dess utveckling. Historiken över Nykarleby Pensionärers 20-äriga verksambet var skriven av Fjalar Zittra, som även föredrog

r - - -_ _ _

Förroch nu Förr lamde jag ropa litdell som svarade i tele/onen: "Säg att jag illte ärhemma ".

Nu blir jag sli glad då tele/onen ringer Oe" efter slutat samtai säger jag: "Taek /ör ringningen ". Bi

!?>IJlYF!i3flR~ 65450 So~ Tel: 961 /344 0282 Fax 961 /344 0283 Öppet alla dagar 15.5.-15.8 kl. 12.0G-18.00 Välkommnal

Hembygdsmuseum med betoning på landsbygd och lantbruk, bondgård från 1700-talet, sammanlagt 7 olika byggnader, bl.a. åkdonsoch vagnshall.

Öppet: 3.6-6.8

Lö-sö 14-17 Stängt 24-25.6

Tel. 911-205 102

Pojo Hembygdsföreuing, Tel 911-245 6046, 245 3112 el 205 047

Frål1 Abo. ...... ..k/. JO.OO· ocb 21.30 Frän Slockbo/m. kI 08.0C'OCh ;. 2.:.. 1.::.1:. 5 ..l!= ==....

"""""'''''''''''''''lI

NÅDENDAL-KAPELLSKÄR Boka sellleslenoesall!:Jos rese byrdll eiler direkt!

VIKING LINE Abo ~ (921)333 1331 (va ljedagkl. 7.30-21.30)

17.6-18.8 Från Nåclelldal.. k1. 22.00· Fräl1 Kape/Iskiir ..k/ 11 .30' • J'ia \/aneball/I/

L - - - - - - --J

Bilpaket (p·bil + 2-5 perso1ler) Irtil1 Nädel1da/liII Kape/Iskär

296,- (592, - 11 ,)

om dll bakar Jöre 3 1.5

Bokllillgskod,

FKCAR

föredrag. Att försöka tillgodose olika äsiktsriktningar, vad program beträffar, säväl andligt som lekamligt. Programmet upptog vidare d.iJctläsning av prosten Gunnar Levlin (en dikt som han skrivit tili jubileumsfesten), fiolspel av Sigfrid Bertlin, samt allsäng. Sä var det dags får uppvaktningar med början av ordf. Ragnar Hansson tiIIsammans med Per Thomasfolk frän förbundet och distriktet. Sen följde representanter frän grannföreningama Munsala, Jeppo, Purmo ocb Esse, som överräckte blommor tiIJ den jubilerande föreningens ordförande Maud Gullström ocb sekreteraren Raimond Fors, samt tackade för gott samarbete föreningama emellan och tillönskade föreningen fortsatt framgäng under de kommande ären. Som avslutning sjöngs ModersmäJets säng. Efter detta samlades man i matsalen, där det bjöds pä kaffe och läckra smörgäsar. En värdag och Iyckad jubileumsfest var tili ända. Fjalar Zittra

Gillesgården i Pojo

Professor RalfNordman jöreläser jör 30-taIet intresserade pensioniirer.

densamma. Här framgär att föreningen är instiftad den 2 februari 1975 och att dess initiativtagare var Viljam Knuts, som kom att bli dess första ordförande. Övriga i slyrelsen: Else Skog viceordf., Lennart Blomström sekret., Annie Sandäs kassör. Bland dem som undertecknat stiftelseurkunden nämns även Ellen Fogel, Tyni Andersen ocb Lennart Vesiin. Nykarleby Pensionärer rJ. skulle vara svenskspräkig och opolitisll. Föreningen fick sitt officiella godkännande den 23 juli 1976 dä den blev inregistrerad. Den bade dä 160 medlemmar. Av historiken framgär de bästa ocb i1esta aktiviteter som föreningen baft pä sitt program. Den slutar med ett sarnmandrag av följande lydel se: "Av Nykarleby Pensionärers 20-äriga historik kan vi konstatera att föreningen under de gängna åren haft en IivIig och aktiv verksambet. Dess mälsättning ocb mening har varit att aklivera pensionärema, att ge dem en mera meningsfyUd tillvaro, genom att deltaga i möten och resor, samt ähöra föreläsningar och

K vevlax-pensionärer informerades om Vbl Om hur jag blev joumalist berättade Bertel Nygärd frän Vasabladet för Kvevlax Pensionärsklubb vid sin ordinarie mänadsträff i försarnlingsbemmet, mändagen den 25 mars. Det var kanske det minsta han talade om, det blev mera att tala om arbetet pä tidningen, vad det gär ut pä, ocb dä närmast vad han själv sysslar med. Men för att börja frän början o Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb, som det egentligen heter inleder alltid träffarna med en aUsäng, i en eiler annan form. Sä även denna dag. Det var förvänande att så mänga hade ställt upp, men det var väl vädret. Efter inIedningssängen läste Ragnar Norrgärd en berättelse ur A J Nygrens, Byrallor, som ban skrev redan under 1800-talet. Ordföranden H K informerade om sommarens resor. Den nägot längre skulle gä nägon gäng efter midsommar, en annan resa i vär närhet som skall arrangeras i slutet av maj eiler början av juni. Dessutom efterl yste han förslag till program för nästa vinter. Kyllikki Frejman sjöng förijänsrfullt tyä sänger, beledsagad med musik av John Nygärd. Torsten Frejman, som belt nyligen fyllt 85 är, uppvaktades med blommor, för sina insatser tidigare inom k1ubb en.

Distriktets ombudsman, Per Thomasfolk, hade kommit tili dagens träff för att informera om förslaget tili bi!dande av ä1dreräd inom kommun, redogjorde för detta samt en namninsarnling, vilken skulle gä tiIJ Europarädets människorättskommission, som en protest mot myndighetemas behandling av pensionärema. Efter kaffet, som smakade speciellt bra efter mycket kalIprat, var det MI-rektom, Alice LiUas, som tog tili ord a. Hon efterlyste förslag tili nästa vinters kurser, samt bad den eiler de som var intresserade att fylla i blanketler. Samtidigt passade hon pä tillfillet att pärninna om institutets väravslutning ocb utställning. Efter att Gustav Fant hade sjungit "Nu är det morgon" och John hade spelat tog dagens fö redragsbällare rill ordao Redaklör Bertel Nygärd berättade om arbetet pä tidningen, ocb dä närmast om problemen pä ledar- ocb debattsidan, där han ena veckan skriver ledaren och andra veckan redigerar sidoma. Han avslutade sitt intressanta föredrag med att visa endel tidningar, finska, svenska, norska ocb engelska som han hade lI)ed sig. Dagen avslutades med allsäng. Stig Sundvik

Bergahemmet i Kottby k1art för inflyttning Blomsterfondens hus, Bergahemmet i Kottby invigdes den 15 mars och öppnade dagen därpA sina dörrar för 36 svenskspråkiga pensionärer. Planeringen av ombyggnaden av det 1952 byggda buset vidtog för flere Ar sedan ocb själva byggarbetena pAbörjades den 1 augusti senaste Ar. Bergabemmet kommer att bjälpa tili att betydligt minska trycket pA behovet av resurserat serviceboende för svenska pensionärer i Helsingfors.

rum. De viktigaste mältidema tiUverkas i Blomsterfondens centralkök i samma byggnadskomplex och hämtas tilI grupphemmet där maten serveras och intas i den egoa matsalen. Varje bostad är försedd med dusch och toalett, Bastu fmns i andra och fjärde väningen. Blomsterfonden, vars första hem för äldre personer stod fardigt 1936, har ju en läng tradition och erfarenhet av värd av äldre personer. 10ur dygnet runt, utbildad personaI och god trygghets- och annan övervakningsutrustning skaU även i fortsättningen bädda

Bergahemmet bestAr av totalt fem grupphem av vilka tvä är för personer som lider av demens. Alla tre väningar har ett väl tiIItaget servicerum med nödig utrustning för tvätt och rengöring, stugkök, matsaI, balkong och sällskaps-

för e tt tryggt boende. l samband med inflyttningen ti!! det nya Bergahemmet förverkligades även samarbetet meUan Stiftelsen Fridhäll och Blomsterfonden dä tio pensionärer som nu bebor Gubbhemmet pä Savilagatan, i medlet av april flyttade tiU Blomsterfondens hus i HemgArden i Kottby. Totalkostnadema för renoveringen av Bergahemmet är 8,5 milj. mk vilket motsvarar den budgeterade summan. Penningautomatföreningen har bidragit tili fin ansieringen med 40%. Stiftelsen Fridhäll har genom samarbetsavtalet bidragit tili finansieringen med ett 2 milj . mk längfristigt Iän. Av egoa medel har Blomsterfonden använt 3 milj . mk.

PENSIONÄRSKURS 12-16.8.1996

Bobäck, Kyrkslätt Hvitträsk ate/jehem har under vintern genomglltt en grundreparation, Ateljehemmet öppnas för allmänheten igen den 8,5. 1996,

Öppet i maj varje dag kl, 11- 18 och juni-flugusti kl, 10-19.

Inlormation och reservationer tel. 90-297 5779.

Kom och njut av trevlig samvaro i vaeker västnyländsk miljöl På kursen

GAMMALT OCH NmTILL GLÄDJE FÖR ENVAR berättas om antikvariatsböcker oeh gamla textilier, "mormorsväxter", spelmansmusik, metallkonsthantverk (bl.a, smycken) lörr oeh nu, Ekenäs stads 450-åriga historia m.m., m.m. Seniordans, allsång och lättare samvaro hör också tili programmet. En utfärd görs tili Fagervlk (kyrkan , smedjan oeh en konstverkstad) och Svartå (slottet, kryddodling), Pris: 850 mk (helpension) . Kostnader lör utfärden tillkommer. För ytterligare inlormation eiler anmälan kontakla Västra Nylands lolkhögskota, tel. 911 -233 144, 911 -232 688 (kl 8.30-15) . Sista anmäln.dag 15.7.1996. VÄLKOMMENI

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARIS

'~~ ~~

GULLSTRÖMS GRÖNSAKER-'

Närpes . Tel. 962·41531 ~ ~

Fem stjärnors säng och miljoner stjärnors utsikt.

- reunlurocllrllllllumllln ' -4pllrlonllrsbylt - pulonbll.plllll - Irukosl pånlllu rlln

~(J

Ombord linns

'lJiOl'er

-rllllaurang

Gäller ordinarie kryssningspris t o m 2.6_975 mil-to 9.30 -avgilngen Retur 16.30 eiler 18.00 Pensionbeslut bör

Ruttens förmån ligaste taxfree

- tllltrum -baslu _dllorlera d ln_l relllhop

pJ begäran uppvisas,

Glöm

ei passet!

Bokningar mi-Ire klo 8-19 oc h lii t i. 9-14 p6 gralls num rel 9800-6800

ffSTIN(gI.INJAT

SeaWind Line Ii, °',11·''''('''"' mln Obsl Ombord Ur

. . ~~ ------ -

Kundbetjäning C/!flrralgatiltl " Helsingfots, m.i-li-1O-18, lö 10- 14. 80kning tel, (90) 2288 544 mUre 8.30-17, Västra terminalen Iö-sö 10-17. Gäller endast 013 bokningar. Biljetten bör lösas ui senast 48 timmar mre avg;}ng.

IIl11l d med bl!_

EKENÄS PORT

Ta med hela tamiljen tili

NÄRPES

En trivsam rastplats vid Ekenäs-Salo-vägen. 5 km från Ekenäs.

och

Nevatek Oy Ab:s fabriksbutik med sina egna

förmånliga produkter: rogivande vindspel,

ÖJSKOGSPARKEN

lotkdräktsdockor m.m. 9åvor_Ett hemtrevligt cafe där du kan njuta av gott kalle och täckert kallebröd. f ), •

- p.rkomrAde niira kyrkb.cken och de 150 kyrksl.lI.rn . .. ,

Provsmaka vår färska naturlakrits. eateet har också en ryrnlig uteterrass. Ekenäs Port har tina sociala utrymmen, en rymlig parkering, turistinformation, en naturlig och v~_cker omgivning. ~imstrand på 200 meters avstånd. Oppnas i stutet av aprit, 9ppet alia dagar. Vard. 1D-18, tö 1D-17, sö 11-19. Ovr. tider enl. överenskommelse.

SOMMARTEATER HUSDJURSPARK SERVERING MUSEIAPOTEK '" ANGLOK '" RÖKBASTU och mycket .nnat hiHar du i Öjskogsparken

Nevatek Oy Ab, Grabbskogtråsk, 10620 Högbacka, Ekenäs tel. (911' 241 4500, fax (911' 241 4501

Välkommen tili Labbnäs semesterhem MED BUSS OCH BÅT GENOM SKÄRGÅRDEN 19-20,7 11-12.7

Kimitoön

Pargas-Nagu

725 mk 875 mk

1priset ingår bussresor från Hangö, Ekenäs och Karis, logi i dubbelrum, 2 x lunch, båtresor, guidade nmdturer och inlTäden, BEGÄR PROGRAM! fRÅNOSS GRUPPRESOR SOM Nl VILLI Vi har specialisera! 055 pII att skräddarsy gruppresor i enlighe! med era önskemål, Vi ger också föi'slag tili resemål, sevärdheter m.m. King så berättar vi mera.

SIASIAH-TOIARS

25700 KIMITO - . Tel. 925-421 600 •

(f.d. prästgård) i naturskön omgivoing i Dragsfjärd 1 Helpension i ensamt eUer dela! rum. Möjligheter tili semesterstöd. LUNCH för grupper For IofonnaUon, riog IörestJndare en!. beställning Eva MagDUSSOD-TaooIoeD, Id_(925) 424 637

~. Rasia en stund på

~~}~

t 0 ct tt a -Finby •

I Särkisalo

och njut av god hemmamat I lestlig, gammal allmOgemiljö. Plats lör 100 personer, A-rättigheter. Smörgårdsbord 60,-. Förhandsbeställ lör större grupper per tel. 924-323 111 . 256 30 Särki salo - Rnby

Reservera mötes-, semester· eiler kurstjänster från kommunsektorns'skola - heI- och halvpenslon - goda mötes- och kongressutrymmen - audltorlum lör 250 personer - högklasslg malservlce - strandbastu, slmbassång, bastu - kondltlonssal, blbliotek - Inkvarterlng lör 200 personer. - guldade rundturer I reglonen -Iamlijelester - utskånknlngsråttlgheter

BE OM EGEN INDIVIDUELL OFFERT Tel. (911) 221 221 oeh lax (911) 221 2200 Kämräskvägen 155, 10300 KARIS

Endast ett nummer för Folkhälsans samtalsjour Folkhälsans tidigare regionalt förankrade telefonrädgivning har blivit en riksomfattande serviceform i sociala frägor och hälsofrägor. Samtalsjouren är inriktad pä stödjande sam tai i allt som rör den sociala hälsan. Tili samtalsjou ren kan bam och ungdomar ringa när de vili fä en vuxen persons stöd. Föräldrar och andra vuxna kan ocksä ringa i olika frägor exempelvis sädana som gäIJer fostran av barn. Samtalen är kostnadsfria och det gär att ringa

anonymt. Svararna har tystnadsplikt. F.n. är 21 personer engagerade i samtalsjourverksamheten (hälsovärdare, samt volontärer rekryterade frän pedagogiska fakultete.~a vid Åbo Akademi och Osterbottens högskola eiler frän Folkhälsans eget yrkesutbildningsinstitut). Samtalsjouren är öppen mändagar 15 .3~20, tisdagar 15.3~18.30, onsdagar - fredagar 15.3~20.

Värva nya medlemmar Motivera din vän/dina vänner att komma med i pensionärsföreningens verksamhet! Berätta om verksamheten och om den goda sammanbällningen. Visa GOD TID (7 nummer i äret) och berätta att tidningen är en medlemsför-

män. Ju fl er personmedlemmar pensionärsf6rbundet har, desto större tyngd har förbundets ständpunktstaganden och framställningar pä riks- ocb lokalnivä i frägor som ligger pensionärem as intressen nära.

Friska städer är temat för internationella WHO-dagen Folkhälsan uppmärksammade WHO-dagen med ett seminari um den 2.4 kring ovan näronda tema. Seminariet hölls i Helsingfors. WHO:s projekt "Friska städer" startade 1986. i Finland i Åbo. Helsingfors. Jyväskylä ocb Joensuu. Dä projektet breddades är 1990 kom Björneborg. Heinola. Kajana. Kervo. Lapinlahti, Larsmo och Tammerfors med i bilden. Projektet koordineras av Forsknings- ocb utvecklingscentralen för social- och hälsovärden (STAKES). Social- och hälsovärdsmimsteriets bälsmng tiIJ seminariet framfördes av överläkare Tapam Piha. 1 sitt tal berörde ban nödvändigheten av att man minimerar hälsorisker. Han gay Folkhälsans projekt Hälsofrärojande samhällsplanering sin eloge. 10ledningsvis talade PerErik Isaksson om storstäders problematik ocb om betydelsen av att kuona päverka utvecklingen sä att staden, som

ju är en bebyggd miljö. görs tili en hälsosam miljö i vilken man trivs. Isaksson efterlyste aktiva handlingar av alla. Framgångsrikt Åbo-projekt Administrativa överläkaren Ilmo Parvinen presenterade Åbo-projektet "Friska städer". 100m projektet bar man omfattat fyra principer: 1. ekologisk miljö. 2. balanserad population, 3. en boplats för bela livstiden, 4. att optimera befolkoingens hälsa. Mao har tvä huvudmäl, individens bälsa och miljöns hälsa. Miljöutvecklingen har hällit mättet. Parvinen bänvisade bl.a. till den framgängsrika bostadsmässan. Mängsidiga servicemöjligheter och flexibilitet krävs för att staden skall vara en god boendemiljö för alla befolkningsgrupper. även för den äldre befolkoingen. Parvinen betonade betydelsen av att närmiljöeroa utvecklas. Män i 35-64 ärs äJdero mär

Gunnel och Anna vann i GT-kryss 325 lösningar fick vi ta emot i det senaste GT-krysset, btomsterkrysset. Endel finurligheter faons ingömda i krysset, f6r det tog en viss tid inDan vi fätt fram de fem vinnarna. Men bär är de: Gunnel Carpelan, Odensaari, 21250 MASKU, Anna Gröndahl, Tolarivägen 2, 00400 HELSINGFORS, Runar Lindahl, Storgatan 16, 68600 JAKOBSTAD, Helga

Vesterholm, Strandvägen 23 H 8, 66295 TÖJBY, och Greta Borgar, Bertelgatan 1 E 147,20720 ÅBo. Vinnarna har att motse bokpris pä posten. Vi gratulerar ocb tackar alla deltagare för visat intresse. 1 dagens God Tid finns ett nytt, spännande kryss, det s.k. Värkrysset. Hugg i med det! Lycka tilli

11'1)0

mycket illa. dödligheten bar ökat. aIko holism och självmorden har ökat. Dehär problemen bör angripas omedelbart. Den frivil]jga sektorns effektivitet är enorm. konstaterade Parvinen - och den behövs verkligen i bög grad för att medverka tili den wellfare mix staden och orgaoisationeroa nu utvecklar tilIsammans. Stadsd elsprojekt 1 Åbo har fem distrikt startat samarbete med de frivilliga orgaoisationema. Folkhälsans verksamhetsledare i Åboland Georg Henrik Wrede talade om Folkhälsans andel i projektet. Folkhälsan är ledande föremng för statsdelsutvecklingen och bar hand om et! omräde. stadens ccntrum. där invänarantalet är 8000. AIbetets utgängspuokt är kultur. Sett ur finlandssvensk synpunkt: exempelvis, vad är Åbo för finlandssvenskarua, vissa frägor är svenska

frägor, den finlandssvenska kulturen i staden O.S.V . Et! övergripande syfte är att befrämja människornas subjektiva hälsa. Förankringen hos individema har högsta prioritet. Wrede framböll att Friska städer handlar om hälsa men det oaktat inte är hälsovärd. Han betonade betydelsen av lokala nätverk för ökat samarbete. Han ansäg alt projektet i sin helhet bör kompletteras med en hälsokonsekvensbedömning. Betydelsefullt är projektets förankring hos politikeroa. Den nya kommunallagen har öppnat kommunikationskanalema. Projektet bar Utt pengar. men vikrigare än det är att arbetet vunmt politikeroas erkännande ocb därmed legitimitet. Seminariets sista aoförande bölls av arkitekt Mikael Sundman (Helsingfors stad) som talade om stadsplanering, kultur och bälsa. Valborg Louhisto

PRODUCENTFÖRETAGET

Genom a1t onvllndo Concerstlnelsens adresser stöder nl kompen mot cancer. Vöro odresser erMlles frOn bonker. bo!<'. blomster· och pappershondlor. begrovnlngsbyrOer. R-«iosker samt fOrdlgt textO<le pcl vOrt konlar. Ellsabetsgaton 21 00170 HElSINGFORS

Tel. 9800 43 000 med lokolsomlolsovgift

Nuirdet \'etenskapUgt bevisat!

Smärta kan lindras IItan medicin. Om Du Udct." muste!- ellet lcdsmilnor kan NOVAf'QN &e Di, srabbocll dfclru .. lindring.. NOVAFON bdwJdlar lIIIb ncd lill 6 cm ww:lcr blld)'Wl och gör urWtfri. LjlldvJpna sumuluv blodcirkulaliOllen

Di,

ochdsUkningcnpbkynd.u.. EnbartiS,'uigc:lrIiOlllSenl.b NOVAf'ON l'I:dan I brulr: d.lgligm. Se om kostMdJfri broschyr. NOVAFON IT A- och EU-godklnd ochlw5mpratlll.

S. NYSJRÖM KB 911-23 1636

64200 NARPES TEL. 962.41 261

CANCERSTIFTELSEN Hyresvärd. vi erbjuder Er

BLOMS-r-ERKRY65- L'O'SNfNG P R Y P N A D.s v Ä Y- '1 E R\!>' 1< L f: J A E.STF!.AD \ P-POR\FURORIA t DP-IG NY A\U R. P- '--\R. A -r Al '-- I S TIK L E t1 A 5 L AvfcAM U S~5 p~o S ,-\J ~P- V E..IJs K 1 v A{-rRÄT AlA R. /'\E\O R p. E ~ c:;, A '--15 1 ~K 0 RIÄ ~ DRAIt:~1 R Ö ~ 1> 51 5 I A Ip A N E R A~R A T TA T]MUS E ALI'" A Z A R E~ D UI tJ Ö S T A ~iA 1.0 L 0- 6 5 A L AlA M-r F L 0 R E R ~ v Ö 6 -r\~ E ,-1 I G L 0 0 TE M K Ö T A RI:I R 1 11 1 N t [AR t-1 A~SE.KAIR 0 5 I:{R~ KO~öl.E.Nm

ffi

tJIK

Als

B R A V A P T R A G I KltJ P P R ETA D

E ~R E E L L

AIR

A D f: RA 3 E. G L A~..!3.. 0 T L.L-r I ~ 1 T! E tJ E Sl-AV DRIVAgE[TRoSO ' R\.!::!..1 tE 5 S Q.lE 1 rt Afv Ä 1'1 T A\v 4 R~~ D A R E 5 E. ~M 0 '-- 0 I Q A -r I S 5 E.II< E U R 0 P

EK 0 N CJ

2..-

V!t'l

t-l 0 1'11 7'<T AI-r R 0 5 sIR U I N E R A\R A I Dl R A ti\ M AIS A ", 1-- A r< f

Gösta Serlachius konstmuseum Joenniemi gård, Mänttä Verk av mästama Imn Finlands guldålder och gammal europeisk målarkonst samt linländsk skulptur. Fotoutställningar frän Gösta Serlachius tid på Joenniemi gArd.

Öppet: 1.6-31.8 tI-sö kJ. 11-18. mä stängt

1.9-31.5 Iö-sö kJ. 12- 17

Mldsommarafton och midsommardagen stängt.

Övriga tlder under guideledning en ligt överen sko mmelse.

Tel: 934-474 5511 . restauran9 934-474 5525

Se mer av vårt fantastiska Europa!

Gratis • servlce Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen Cör Er läge nhet. Vi sköter om: Visning, hyresgarantier kreditupplysningar och hyreskontrakt.

Stor efterfrågan Våra kunde r söker bl.a. 1-5 rum och radhus i Stor-Helsingfo rs. Vänligen ring e ile r besök oSS.

N &N Locus Ab Aff

Smedsgatan 15, yard. 9-18.

Tel: 171744

Hern: 455 1496/278 1686 Sjölund/Sergelius

DIsneyland, Paris 8/6 , 8 dagar .... ............. ........... .......... ........ 1.995.-2.955.Skottland med Skye 7/8, 11 dagar .. ..................... .. ....... ..... .. ............... 5.495.Östersjön runt 12/8. 9 dagar .............. .... ... ..... ......... .................... ....... .4.330.Danmark-L(ibeck 20/8, 6 dagar ....... .... ....... .......................... ............. 2. 750.Schwelz i plånboksvänllg Iyxförpackning 28/8 , 12 dagar ............... .5 .575.Prag-Wien-Budapest 29/8 , 11 dagar (buss/flyg) ............................... 5.485,Vandra i Tyrolen 5/9. 11 dagar ........ .... ... .. ....... ... ...... ............. .... .......... 3.995.Rhen och MoseI21 /9. 8 dagar ... ..... ..... ........ ... .............. ................ ...... 3.860.Terraclna - bad och kultur 1/10. 12 dagar (buss/flyg) .. ............... ... ....5.385,Syditalien-Sorrento och Capr1 12/1 0 , 12 dagar (flyg/buss) ............... 5.785.Normandie-Bretagne & Lolre-dalen 17/1 O. 10 dagar (buss/flyg) ...... .4.995.Paris & Moseldalen 26/10. 8 dagar (1Iyg/buss) ......... ... ................ ....... .4.695.Beställ gratis vår 48-sid lga fyrfärgsbroschyrl

.1111/111111111_71_ BUSSPLAN

D . Il~ ~

22100Mariehamn .,,;~~~

Tel. 928-22 570 Fax. 928-165n

Västis har många goa sidor Sex dagar i veckan. Prenumerera även Du! Ring 222 866

}

~ ............"'TVÄTfA

\ STJÄLA~

'"~

}

§! !Ic:

~"-

--:;,..

I r~'~ '"

!~~~. .-

I>(!,t> ~

TRAsA

"'~ 41(111 !:l'

Namn: ..................................................................................................................................... Lösningarna tili krysset i detta nummer bör vara redaktionen tillbanda senast den 14 juni. Adres· ~~,~ är: God Tid, Rainer Erluod, Habostadsgatao 9, 10900 HANGÖ. Märk lruvertet med "Kryss

Adress: ..................•.................................................................................................................

.................................................................................................................................................