God Tid 7/1996 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Skojarbröder på Treklöverträff Sidan 9

Nr7

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Jutta enda nya i rörbundsstyrelsen

100 delegater från 45 av jörbundels 76 medlemsjöreningar var närvarande vid ',öslmölet i Åbo.

Jutta Christiansen-Lauren frän Pargas är enda nya medlem i styrelsen för Svenska Pensionärsförbundet. Hon valdes vid höstmötet i Åbo den 7 november och erästter åbobon May Lindfors. Egentligen byter

de två plats: Jutta Chrlstiansen-Lauren var tidigare supplenat för Lindfors. Nu blir Lindfors suppleant för Christiansen-Lauren. I övrigt blev det återval över hela liojen, förutom en suppleantplats. Jarl Beijar er-

sätter Curt Möuts som suppleant för AIli Genberg. Som väntat återvaldes Ragnar Hansson tili förbundets ordförande. Nägon motkandidat tili honom frarnfördes inte. Det blir nu Hanssons tredje år på ordförancteposten.

Av de styrelsemedlemmar som var itur att avgå återvaldes AIli Genberg och Åke Skep.par som representanter för Osterbotten, Marianne Pacius som representant för Helsingfors, Gösta Blumenthal Forts. på sido 18

Nya verksamhetsledaren:

"Mittmest spännande jobb" - Dethär blir det mest spännande jobb jag någonsin haft. Det k1iar faktiskt i tingrarna av lust aU få ta itu med jobbet som verksamhetsledare för Svenska Pensionärsrörbundet. Så säger Lili-Ann Junell i Ekenäs. Det är bon som bland 40 sökande valts tili tjänsten som verksarnbetsledare för Svenska Pensionärsförbundet. Hon tar över efter Jerker Nyberg från årsskiftet. Vem är då Lili-Ann Junell? Jo, bon är ekenäsbo av födsel ocb ohejdad vana. Men foräldrarna kom från Osterbotten, säger Lili-Ann. Pappa var hemma från Kronoby och mamma

,.,

,. II ., I

från Nykarleby. Pappa var stamanställd i Dragsvik. Det var väl det som gjorde att ban i tiden flyttade tili Ekenäs. Lili-Ann utbildade sig först tili sjukvårdare och skaffade sedan kompetens att fungera som sjukvårdslärare. I 13 års tid var hon verksam som lärare vid Ekenäs sjukvårdsläroanstalt. EU år var hon också skolans rektor och i åtta år fungerade bon som prorektor. Sedan flyUade hon över till Västra Nylands kretssjukhus där hon i två år arbetade som översköterska. Följande etapp blev Karis. 1 nästan 4 år var hon kursplanerare och utbildare vid Karis Kurscenter. I decem- -Jobbet sam verksamhetsledare blir del mest spännande ber 1993 gick hon over tili jag någonsin lzaft, säger Lili-Ann Junell där lzon sitter i Forts. på sido 16 soffan i egnalzemslzuset i Ekenäs. ,',1 " , ,

3 december 1996

Argang 24

Ä1dreråd nu på frammarsch - Helsingfors stads inställning tili förslaget om äldreråd kan få avgörande betydelse för ärendets behandling runtom i landet, trodde förbundsordförande Ragnar Hansson när han öppnade Svenska Pensionärsförbundets höstmöte i Åbo den 7 november. Stadsstyrelsen i Helsingfors bar sägottsom enhälligt förordat att ett äldreråd skall tillsättas. Dethär kan fä en stor positiv inverkan pä behandlingen i övriga kommuner, hoppades Hansson. Hansson underströk att kraven på medinflytande för den växande gruppen av pensionärer ökat. - Det är helt naturligt. För eli år sedan tog pensionärsförbunden därför initiativ tili inrättande av äldreråd ute i kommunema. MoForts. pl sido 18

- Del lzar Ijusnal beträffande äldreråden, underströk förbllndsordförande Ragnar Hansson när lzan öppnade lzöslmötet.

"K1arar OSS inte länge med 20 mk" - Med denna medlemsav- Redan nästa höst blir det gift k1arar vi oss inte i läng- aktuellt med en förhöjning av den. medlemsavgiften, siade Det var förbundsordfö- Hansson. - Förbundets ekorande Ragnar Hanssons nomi är ansträngd. k1ara besked vid höstmötet i - Det blir svårt att få nya Åbo. Ännu denna gång slogs medlemmar om vi höjer meddock fast att medJemsavgif- lemsavgiften, fruktade Gerten ska vara 20 mark för trud Nordblad från Ettan i nästa år. Helsingfors. I budgeten räknar man - Vi har en låg medJemsavkanske litet optimistiskt - gift, menade å sin sida verkmed 15.000 betalande med- samhetsledare Jerker Nylemmar. Det betyder att man berg. skulle få in 300.000 mark i Den Iilla diskussionen om form av medlemsavgifter. Forts. pA sido 19

Lili-Ann Junell ny verksamhetsledare Förbundsstyrelsen valde vid sitt möte den 7 november LiIi-Ann Junell frän Ekenäs tili ny verksamhetsledare fOr Svenska PensinnärsfOrbundet. Bon tillträder vid ärsskiftet och efterträder Jerker Nyberg som avgär med pension. Tjänsten som verksamhetsledare hade sökts av inte farre

än 40 personer. Arbetsutskottel hade intervjuat sex av sökandena. A U föreslog först en annan person, men när det visade sig att denne inte är bilburen ändrade man förslaget och ställde Lili-Aon Junell i första förslagsrum. Lili-Ann Junell anställs med en prövotid på tre månader. Lili-Ann Junell är tili professionen sjukvårdsläfare och nu knuten lill Folkhälsan.

Det rör på sig om medinOytandet

1 de dislrussioner som de riksomfal1ande pensionärsförbunden under de sen aste ären fört med social- oeh hälsovärdsministeriet i för pensionärerna aktuelJa frägor har organisationerna kraftigt efterlyst et! regelmässigt system som ger förbunden möjlighet att päverka ärendenas utformning redan i beredningsskedet. För en tid sedan meddelade minister Sinikka Mönkäre atl soeial- oeh hälsovärdsministeriet kommer att tillsätta en kommission, som kommer att behandla iör den äldre befolkningsgruppen viktiga frägor. Minister Mönkäre konstaterar, att det är naturligt pä grund av den kraftigt ökande gruppen av pensionärer i samhället att det fäs till ständ en kontinuerlig förhandlingssituation när det gäller pensioner oeh social- oeh hälsovärds~änster för de äldre. 1 den pätänkta kommissionen kommer det att ingä representanter för pensionärsförbunden, samt medieinsk sakkunskap. Dessutom skalJ organisationer som sysslar med äldreomsorgstjänster beredas plats i kommissionen. Kommissionen kommer sälunda att ha en myeket bred sammansättning vilket i oeh för sig är bra med tanke pä de mängfaeetterade frägomas art. Men den breda sammansättningen kan medföra den risken att kommissionen sväller ut antalsmässigt med päföljden att den blir svärhanterlig oeh därmed inte motsvarar de förväntningar pensionärsförbunden ställt. En minst lika stor roll som utökade päverkningsmöjligheter har pä riksplanet har det lokala medinflytandet för pensionärerna. Förbundets initiativ tilJ grundande av äldreräd i kommunerna har pä mänga hälJ rönt ett positivt

tral ställning vid bedrivandet av den lokala social- oeh hälsovärdspolitiken. Kommunens ställning stärktes av den statsandelsreform , som genomfördes 1993 oeh avveeklingen av normerna i anslutning därtill. Kommunens centrala ställning vid genomförandet av häller uppgifter om totalkost- social- och hälsovärden utgör naderna tör de anIäggnings- en utrnaning tör kommunens projekt som omfattas av stats- ledning. Den här ansvaret bäandel oeh uppgifter om varje de tör koDimune ns social- oeh anläggningsprojekt som över- hälsovärdspolitiska strategier skrider 2S milj. mk samt upp- oeh tör att det finns ekonogifter om de kalkylerade kost- miska ,!ch adrninistrativa förnader är 1997 som ligger tili utsättningar att genomföra grund för kommunernas stats- dessa i praktiken. Trots alla yttre förändringar inverkar andelar. Kommunerna har en cen- kommunens egna beslut mest

JERKERS RUTA

1 september detta är godkände statsrädet en riksomfattande pIan om hur soeial- oeh hälsovärden skall ordnas under ären 1997-2000. I planen anger statsrädet eentrala mäl oeh verksamhetsprineiper för hur den kommunala soeial- oeh hälsovärden skall ordnas under de närmaste ären. Planen inne-

intresse säväl frän dc kommunala beslutsfattamas som förbundsmedl emmamas sida. Det mest konkreta härvidlag har hänt i landets huvudstad. 1 samband med behandlingen av budgeten för nästa är beslöt stadsfullmäktige sä gott som enhälligt godkänna en ldäm om alt staden bör inrätta ett äldreräd för behandling av frägor som berör pensionärerna. Initiativettill beslutet utgörs av en motion av fullmäktiges vieeordförande Ulla Gyllenberg jämte mcdlemmar ur svenska fulJmäktiggruppen. Modellen för motionen är närmast hämtad frän Norge oeh Danmark där de lokala äldreräden är lagfasta. Nämnas kan ytterligare att säväl socialutskottet som stadsstyrelsen stödde tanken pä inrättande av ett dylikt organ. Helsingfors beslut kan om det vili sig väl ha riksomfattande betydelse. 1 de kommuner som nu tvekar kan beslutetleda tilJ positiv efterföljd i denna eentrala fräga, frägan om medinflytande oeh päverkan. Ä ven om det, som tidigare sagts, finns ett positivt intresse för inrättande av äldreräd i kommunerna kan samtidigt konstateras atl det även fi nns en misstTo, ja rentav etl motständ mot ökat medinflytande. Det synes märkligt att ointresset i mänga fall koncentreras till de kommunala tjänstemännen. Man frägar sig varpä detta beror. Är det männe sä att de är rädda för att deras makt kringskärs eiler att pensionärerna allttör mycket skall päverka resursfördelningen, prioriteringen i kommunerna? Det senare el1 omräde där det finns mycket övrigt att önska för de äldrande kommuninvänamas del. Ragnar Hansson

pä nivän pä social- oeh hälsovärden, pä funktionsdugligheten oeh kostnadema samt pä kommurunvänarnas välfärd. Vid höstens kommunalval valdes mänga nya fullmäktigemedlemmar i kommunerna. Jag hoppas att alla nyvalda oeh givetvis oeksä alla omvalda kommunfullmäktige bekantar sig med statsrädets beslut frän den 2 september oeh garanterar alla pensionärer en trygg framtid. Med denna framtidsvision önskar jag alla pensionärer god hälsa oeh en fridfulllevnad i livets höst. TACK för nästan 11 är tillsammans med Er i Svenska Pensionärstörbundet.

Per-Erik Degerlund omvald bas i Tenala Per-Erik Degerlund fol1sätter som ordfOrande fOr Tenala Pensionärer. Han återvaldes vid höstmötet. Enda nya i styrelsen blev Lilja Österlund. Hon ersätter Eila Forsström som nu önskade avgå. Tili styrelsen valdes dessutom Leo Wikström, Margit Lemström, Hans Lindholm, Gunnar Holmström (frän Bromari) oeh Kerstin Westerlund. Räkenskaperna revideras av Marita Lindgren oeh Ebba Westerlund med Sven Förström oeh Harry Österlund som suppleanter. Tenala-pensionärerna häller sig oeksä med en pro-

gramkommitte. Den bestär av Lilja Österlund, Anna Granström, Helge Lindholm, Sven Förström, Orvokki Grönroos oeh Caj W~sterlund 1 lotterikommitten sitter Maire Sjöberg, Else Lindholm och Bengt Lindholm. Teater- och resekommitten har följande sammansättning: Margareta Degerlund, Lilja Österlund, Maija Selenius oeh Tora Kytöpuro. Man häller sig oeksä med tvä värdinnekommitteer, en tör Tenala oeh en tör Bromarf. 1 värdinnekommitten för Tenala sitler Margit Lemström, Meri Blomqvist, Anna Granström, Ulla Förström,

Brita Nyberg (ny) samt - som bordbärare - Bror Lemström och Caj Westerlund. 1 Bromarf bestär värdinnekommitten av Gunvor Rehn, Eva Eklund, Orvokki Grönroos, Ragnhild Stam, Iris Törnroos, Viva Grönroos och Gunnar Holmström. Tenala Pensionärer pia nerar art göra en resa tili Gudbrandsdalen i Norge i maj nästa är. Här ser man fram Per-Erik Degerlund är emot ert samarbete med andra ålervald ordjörande för Te- västnyländska pensionärsföreningar, sä att man kan fä busnala Pensionärer. sen fylld med resenärer. Signe Holmberg, Toini RäsJulfest firar Tenala-töretedt, Göta Holmberg, Mildred ningen den 11 deeember pä Lindholm, AIli Holmström, Fylgia.

Från redaktionen

Jerker Nyberg gär och Lili-Ann Junell kommer i ställel. Dethär är Iivets gllng. Förr eller senare sker törändringar, människor mäste stiga åt sidan tör att ge rum ät andra människor. SII kommer det all gä med oss alla - i eli eller annat avseende. J ag har nu i fyra lIrs tid snm chefredaktör för denna tidning samarbetat med Jerker. Det skulle vara oärligt all säga art det alltid gäll bara bra. Tili en början var det vissa svllrigheter. Jag tror all vi hade litet svärt att lära känna varann. Dessutom är vi väl bäda personer med rätt stark vilja. Dä kan det uppstä litet gnissel ibland. En gäng var jag faktiskt riktigt förbaskad pä Jerker. Det var pä ett förbundsstyrelsemöte. Men jag vili oeksä ha sagt att samarbetet, när vi väl lärt känna varann, gätt riktigt bra. Jerker är, sä uppfattar jag honom, nog nägot av en liten eletanl. Han IUmlar om oeh är kanske inte världens mest finkänsliga oeh diplomatiska människa. Men det är nog en "elefant" med ett gott hjärta, det har jag kommit underfund med. 1 grunden är Jerker en snäll människa som vill bara väl. Han är litet snarstucken och tar saker och tjng onödigt personligt (men vem är nu inte det...). Å andra sidan är han en mäoniska som har lätt att skratta, lätt att nä kontakt med andra människor oeh en trivsam sälJskapsmänniska. Jerker "kan" sitl förbund. Efter sina snart elva är pä verksamhetsledarposten känner han ett myeket stort antal människor ute i svenskbygderna. Jerker är organisationsmänniskan, det kommer väl redan av det art hao oeksä varit verksamhetsledare för det finlandssvenska orienteringstörbundet. Ban är född tili föreningsmänniska. De kanske bästa minnena har jag av Jerker frän motionsdagarna pä Solvalla oeh frän ärets ruskaresa. För den sistnämnda är han värd 10+. Det var helt enkelt ypperligt frän början tili slut. Ar inte Jerker med pä Solvalla i maj nästa är när nästa motionsdag arrangeras saknas nägonting väsentligt. Detdär med motion är nägonting som hör ihop med Jerker. Oeh han är ärligt övertygad om att motjon är behövligt tör pensionärer. Alla människor har sina svagheter. Jerker är kanske Iitet tör konservativ, resonerar lätt som sll att "sähär bar vi ju gjort oeb det har gäti bra sä, varför slrulle vi ändra pä det?". Oeh längt har ban ju rätt i det resonemanget. Men j ag har en känsla av att en oeh annan kanske nu förväntar sig litet nya vindar. Jerker har kanske inte varit den som öppnat tönstren pä Indiagatan 1 oeb lätit "draget" gä. Konservativ, säger nägon. Försiktig, säger kanske nägon annan. Ekonomin har varit ett av

Jerkers skötebarn. Jag vet att han pcrsonligen sörger att et! av hans år pä verksamhetsledarstolen visat förlust, de övriga har lämnat ett överskott. Jerkers fOresats var nog att inget av hans är slrulle lämna fOrlust. Jag undrar om det inte med hjälp av endel "bokföringskiekor" skulle ha gätt att fä oeksä detdär törlustllret att visa ett litet överskott. D1\ slruUe Jerker ha haft bättre att vara. I början av min sejour pä God Tid hade Jerker tör vana att säga vad som var bra oeh vad som var däligt - eiler rättare vad han inte skuJle ha tagit med - i God Tid. Egentligen var detdär, oeksä om det i viss män irriterade, rätt bra för pä sä sätt fiek jag ocksä en uppfattning om hur Jerker tänkte oeh reagerade. Jerker var "redig" pä sä sätt att han oeksä gay beröm oeh sa vad han tyekte var bra i tidningen. Guskelov tog han ibland tili det ldassiska "men redaktörer skriver ju vad de vill". Det har han nog ganska sant i... Jag vet att Jerker var, oeh är, besviken att han inte fiek tortsätta som verksambetsledare över törbundets jubileum nästa är. Längt törstär jag honom. Men det är inte min sak att analysera förbundsstyrelsens syn pä saken. Doek hoppas jag att vi ska fä se Jerker som en aktiv pensionär - i Svenska Pensionärstörbundets verksarnbet. Jag viII inte att han ska vara nägon "sä var det pä min tid". Men jag tror vi är mänga som gärna skulle se den g1ada oeh utätriktade Jerker med i vär verksarnbet. Jag tror dessutom att han slrulle ha mycket att ge pä förenings- oeh varför inte ocksll pII litet högre pIan. Sä Jimmens rlld, Jerker, det är: svälj förträten. Häng med i den verksamhet som du själv stlltt i ledningen för i ett drygt deeennium. Oeh du kommer atl märka att du bar myeket mera sympatier än vad du nägonsin vågat tro. Det ger dig ingen g1ädje att du gräver ner dig i radhuslägenheten i Grankulla. Dessutom är du som människotyp sädan att du inte passar för det. Ta din Ethel med ut i verksamheten, precis som du hittills gjort. Vi är dessutom förbaskat mäng~ som vili träffa er oeksä i fortsättningen. Du har lärt mig oerhört mycket om Svenska Pensionärstörbundet. Taek tör det! Pä äterseende!

1-'

VERKSAMHETSKALENDERtot Ingä Pensionärer r.f. DRAGSFJÄRDS PENSIONÄRER r.f. 13 jan.

Boccia-spelet börjar och vi spelar alla mändagar frän k1. 15.00-16.30 i Ing1\ kyrkoby lästadieskolas bollhall. Om Du har intresse, sä kom med.

15 jan.

Seniordans dansar vi alla onsdagar frän k1. 16.00-17.30 i Finska lägstadieskolans bollhaU, med Britta Siggberg som

16 jan.

Träff i Ingll Församlingsbem k1. 14.00. I samräd med fOr-

ledare. Dansintresserade välkomna. samlingen. Välkommen med.

20 febr. ÅIsmöte, Holken k1. 14.00. ÅIsmötesfOrhandlingar. Lotterio Eoligt tradition brukar Akria Bank A.B. i Ingll bjuda pä lIrsmöteskaffe. 20 mars MlInadsmöte, Furuborg Degerby k1. 14.00. MBI programvärd. Dagens gäst: Fysioterapeut Pipsan Sid "Hur hälla sig i form". 17 april Hembygdsg1\rden ''Trivselkväll'', k1. 15.00-20.00 med iobjudna pensionärsfåreningar. 20 april Ingil kyrka k1. 10.00. Pensionärernas kyrkodag. Kyrkkaffe pll Församlingshemme\. Bussavgift 20 mk. (Se Kyrkpressen) 15 maj MlInadsmöte, Holkeo k1. 14.00_Det sista mötet fOr säsongeo. Teater- och andra resor annonseras i Våstra Nyland under rubriken "Vi möts".

Vinterdagen 9 april hålls på vackra Majvik Vinterdagen 9 april kom mer all forsiggå på vackra M:tivik i Kyrkslätt. Majvik b yggd cs egen tligen som eli kurscent ru m, men har alltmer utvecklats tili eli hotell med god mat och fina mötesutrymmen. Deo 18 november samlades representanter för de tvä pensionärsföreningarna i Kyrkslätt för första gängen fOr en första genomgäng av de praktiska arrangemangen av vinterdagen. Med frän Kyrkslätt Pensionärer var Maj Hallen, Judit Tallberg och Siri Strömsten och frän Norra Kyrkslätt Pensionärsförening Edvard Eriksson, Erik Sundström och Gudrun Sandström. Med var ocksä verksarnhetsledare Jerker Nyberg frän fOrbundet och ekonomiechef Tllire Nurmi frän Majvik. Tidsprogrammet för vinter-

dagen slogs i stort sell fast. Mat kommer all serveras kj. 13-15. Själva programmet startar kJ. 15 och beräknas vara genomfört till kJ. 17. Sedan följer ännu ett par timmar dans. MÖlessalen i bottenväningen rymmer 500 personer. Vili man ordna del sä att alla sitter vid bord ryms ca 350 in . Malsalen har rum för 240 personer. Blir uppslutningen stor kan man dock ordna matservering bäde i matsalen och i allaktivitetssalen, där själva prograrnmet hälls. - Programmet kommer nästan helt att bjudas av fOrmägor frän Kyrkslätt, berättar Edvard Eriksson, ordförande för Norra Kyrkslätt Pensionärsförening. Sä myckel är redan kJart all festtalet hälls av hembygdsrädet Bo Lundell. Kyrkslätt Spelmäo bjuder pä

JULFEST i FURULUND tisda gen de n 17 decembe r kl. 14. OBS! Julklapp me dtages. Buss 1. Björkboda kl. 13.30 - Skånpusten - Rosendahl - S unnanå - Genböle gamla väg - Furul und. Buss 2. We ndelin kl. 13 - Släts gamla väg - Öljan Strandvägen - b usstationen - Söderlångvik Furulund. VÄLKOMNA! En Gad Jul ach Ett Gatt Nyt! Ar tillönskas alla vAra medlemmar. Styrelsen

Pensionärsföreningen ETTAN r.f. 9.12.1996Samlas Eilan tili ä.rets sista mänadsmöte och firar samtidigt sin julfest med kaffeservering och besök bJ.a. av en titen Lucia.

13.1

Vä.rterminen 1997 börjar vi mändagen den Programmet: Paneldiskussioo. Var den gamla, goda tiden värre? Ragnar Hansson leder diskussionen, Nils Göran

Engström och Gerda Eklund medverkar i panelen. Eilan önskar alla en GOD JUL och ett GOTT NY1T ÅR

musik. Det övriga prograrnmet kJarnar inom kon. Vi Iror oss kunna bjuda pä ett program som intresserar deltagarna i vinlerdagen. Majvik ligger vid Esbovikens strand, endast en halv timmes väg frän Helsingfors ccntrum. Här byggdes hotelldelen ut i början av 1990-lalet. Karaktärsbyggnaden är pä 6.000 kvm och blev rardig redan 1990. Majvik gärd är annars pä totalt 20 hektar. Här finns fanlastiska mötesutrymmen utomhus sommartid . Pä den bergiga kuUen ligger det restaurerade jugendslottet. Jovid stranden finns Mioikurcentret och en idyllisk slrandbastu. Majvik har totalt 116 bäddplatser. Med tilläggsbäddar kan kapacitelen höjas tili 200 platser. Majvik har fem föreläsningssalar med plats för 20-120 personer. Här finns inte fårre än 18 olika grupparbetsrum och älla kabinett. Här finns ocksä älla bastur med lrivselrum med öppen spis och simbassäng.

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14. Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09·791 895. Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 09·791 896 Fax: 09-791 896 SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958 Förbundstidningen

godtid Chefredaktör och ansvarig utgivare RAt NER ERLUND Halmstadsgatan 9, 10900 Hangö Tel. 019-248 7345, GSM 0400·805 009 GOD TID utkommer 'nästa gång den 4 februari. Textmaterialet bör vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 24 januari. Annonser och marknadsföring: Erik Herrman , PB 835, 00101 Helsingfors , tel. 09·408 010. Annonsprls: 6,·/spmm, färgtillägg enligt överenskommelse. ISS1'I 0359-8969 Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman för Österbotten: Per Thomasfolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa. Telefon: 06-317 9070. Fax 06-317 5590. Vänllgen rlng och gör besök kJ. 10-14. Ombudsmannens hemtelefon: 06-346 0366. Dtstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008·55002307

nas uppgift som lokala intressebevakare underströks ocksä pll höstmötet.

15 motionerade på Borgå-banan

Sommardagen nästa ä.r ordnas pä Carpella i Korsholm i början av augusti. Distriktets värdagar hälls i Lappfjärd, Korsholm och Larsmo. Tema är minnesträning för äldre. tilJ Midvinterkryssningen Umeä arrangeras den 20-21 januari. En mänskenskryssning i slutet av augusti ingär Distriktsord fOranden AIli ocksä i verksambetsplanen: Genberg bade nog fOr avsikt Övriga resor bestä.r av en rusatt lämna ordfOr a ndeskapet karesa till Sverige och Norge i det österbottniska d istrik- samt en teaterresa tilJ Stocktet i och med u tgången av holm. Motionsdagen ordnas i della år. Hon övertalades slutet av april i Vörä. att fortsälla ännu näs!a år. Samarbetet med AndelsAIli Genberg sade dock mycket bestämt all distrik- banken fortsätter i fOITO av tet i god tid fOre nästa böst- frägetävlingen med final pä möte bör bölja söka en ny värmötet. Kursverksarnheten följer förbundels planer. ord fOran de.

Motionsdagen för viiTa pensionärer här i Borgä anordnades lördagen den 28.9. Vi hade den i vä.r egen regi della är med hjälp av det material vi rekvirerat frän förbundets kansli. SoI en lyste med sin fränvaro, men annars var vädret mycket lärnpligt för promenaden uppe pä Jonasbackens motionsbana. Vi använde

- Tili nästa årsmöle få r ni

se er om efter en ny distriktsordförande, meddelade Aili Genberg efter återvalet.

AIli Genberg Jeder Österbottniska distriktet

Dislriktsstyrelsen fick en ny medlem i Bjarne Lax frän Vi norrifrän i Karleby. Anita Östman och Helge Ulfvens ätervaldes. Tili suppleanter valdes Valter Högnabba, Helge Haag och Bror Sandström.

De drog upp de f örsta riktlinjerna för vinterdagen i Kyrkslätt den 9 april nästa år: sittande från vänster Judit Tallberg, Siri Strömsten, ekonomiechef Tuire N urmi från R otell Majvik och verksamhetsledare J erker Nyberg. Stående från vänster Edvard Eriksson, E rik Sundström, Maj Rallen och Gudrun Sa,!~tröm .

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

Det österbottniska distriktet har föreningar i alla svenska och tväspräkiga kommuner, förutom i Maxmo. Detta beslöt mötet att rätta tili och en förening skall grundas i Maxmo. MedJemsföreningarna uppmanades att aktivt delta i jakten pä nya medJemmar. Det fördes en diskussion kting hur man skall fä med yngre pensionärer i föreningama. Nägon patentmedicin framkom dock inte under diskussionen. Föreningar-

Höstmötet var som vanligt välbesökt med representanter för 20 föreningar närvarande. Efter höstmötesförhandlingarna deitog nästan alla i VIPS-träffen där professor Håkan Andersson höll eli inIressant anförande kring den botande länsslakten.

Ta ekI Jerker tackar Jör alluppvaktning på 65-års dagen den 28.]0.1996. Mill varma tack tili allaorganisationer, Jöreningar och enskilda. Jerker

m.a.o. samma rutt sam senaste ä.r dä även förbundet och Konditionsfrämjandet faons pä plats. Deltagarantalet blev tyvärr inte sä stort i ä.r pä grund av all Folkhälsan i Borgä anordnade eli liknande jippo samma dag med Benny Törnroos och Jan-Erik Ruth som "dragpläster". Men vi blev i alla fall femton deltagare totalt. Frägoma vid de tio kontrollema ansägs nog vara till största delen för svä.ra all besvaras av en högst vanlig föreningsmedlem varför en del av dem blev helt obesvarade. Sju rätt presterades dock av den som visste bäS1. Vi kunde i alla fall dela ut tre bokpriser som vi införskaffat för ändamäle\. Som slutresu ltat kunde vi dock konstatera all alla de som deltagit var glada och nöjda över all en dylik motionsdag kan arrangeras och hoppet stär tili all den skall bli en ärlige n äterkommande händelse för pensionärerna, oberoende av deitagarantalet. Birger

1nte rum - inte tid Häromdagen stötte jag pä ett uttalande av Berti Vogts, tränaren för tyska landslaget i fotbol!. Sä här sa han: "Jag känner ingen ängest för döden, jag är en kristen. Livet gär ju vidare, därom är jag fast övertygad ..... Undra pä att ett manskap med en sädan tränare har framgäng, tänkte jag. Tänk att fä ledas av en man som är trygg bäde i livet och i döden, som lever i tiden men har kontakt med evigheten. Dä man har fätt grepp om evigheten, dä har man rätt perspekti v ocksä pä tiden och är fri att leva heI! och fullt här och nuo Dä är man vän med tiden och tidens smä ögonblick. I julevangeliet läser vi om värdcn som inte "hade mm" i sitt härbärge. Jag brukar tänka, att egentligen hade hao inte tid. Han gay sig inte tid att stanna upp och tänka efter. Han bara körde på, stressad och självupptagen. Det skulle ha krävts nän minut för att stanna upp och tänka efter, om det dock skulle kunna ordnas med mm pä nägot sätt. Men den korta tiden hade han inte. Han blev världsberömd pä den fadäsen. Det var han som inte anade att et! evighetsögonblick gick honom förbi. Inte rum - säger vi. Men egentligen, är det ofta fräga om at! inte ha eiler ge tid. Vi har inte tid at! Iyssna pä varandra, inte tid att besöka den som är sjuk eiler annars avsidestageo, inte tid att sitta tillsammans i vära hem. Därför har vi ej rum - ej rum för varandra i vIha tankar, ej rum i hemmen, ej mm för den som hamnat utanför likt Josef och Maria. Men tid är pengar, säger nägoo. Nej, tiden är et! stort kapial, svarar jag. Det är ett dyrbart kaptial som har delats ut tili alla, lika mycket äl var och en. Vi mäste lära oss att ba tid. Julen handlar om hur evighetens Gud trädde in i vår tid. Gud "inkamerades" blev

kött och blod i Jesus av Nasaret. Men det var som om han som föddcs i Betlehem hade tagit evigheten med sig. För han hade sä mycket tid. Alla tycktes ha haft rätt att göra beslag pä hans tid. Det var inte nödvändigtvis s1\ länga stunder det var fräga om. Men varje ögonblick hade evighetsbetydelse i hans närhet. Hela värt Nya testamente är ju en enda läng uppräkning av dessa evighetsögonblick: korta samtaI, korta möten, plötsliga sammanträffanden. Och det hände sä myckel i det som hände. Pä visitationema brukar jag lära barnen att göra korstecknet. 1 skolgudstjänsterna lär barneo sig att föra handen tili pannan, bröslet, väostra skuldran och högra skuldran, samtidigt som vi säger halvhögt: I Jesus Krisli namn. Barnen är med på ooterna för de har i TV sett sprinters, fOlbollsspelare, brottare och backhoppare göra korstecken. Jag brukar säga häpp när övningen börjar och häpp när den slutar, och ha nän pojke att med stoppur se hur länge det tar. 1 Lappfjärd nyligen tog det fem sekunder. Och vi är eoiga: så bråttom är det inte på morgonen att man inte kan anslä fem sekunder tili att koppla in Gud och evigheten. Dä blir det en bra dag. Sä Iycka tili med att ta in evigheten i tiden. Den exercisen passar lika bra för unga som för gamla. Och när passar denna övning bättre än just under julen, inkarnationens högtid, festen som pämioner oss om hur Gud, allsmäktig och evig, trädde in i vår tid och gay oss sädaoa perspektiv att vi med tyska landslagstTänaren Berti Vogts inte längre behöver vara ängsliga för nägonling. Med dessa funderingar, som kom till mig under en joggrtingsrunda längs upplysta Borgä-stigar en mörk kväll, fär jag önska God jul och ett gott ny tt år! Biskop Erik

••

Ob-ombudsmannen har ordet

, I

Ett verksamhetsår sätts snart igen tilI handlingarna. Åren går fort. Jag anställdes som ombudsman för väri förbund hösteo 1990. Om man trivs med sin arbetsplals och sina medaktörer märker man inte hur snabbt tiden rinner i väg. Jag vili rikta ett tack tilI Jerker för ett gott samarbete under vår gemensamma tid i Svenska' Peosiooärsförbundet. Jag önskar honom en motionsrik pensiooärstillvaro. Jag utmanar Jerker med att cykla 5.000 km nästa år. 1 år blev mitt saldo 4.500 km. Jag föreslår ocksä att du Jerker nägon gåog under juli startar med cykelo i Kimito och jag i Kvevlax. Sedan kan vi mötas i Raumotrakteo. Om du antar min utmaning kan vi senare överenskomma om exakt tidpunkt för cykelflirden. Svenska Pensionärsförbunde! står inför sitt 25:le verksamhetsär. Det var pä ini-

tiativ av Täkter Peosionärer rJ. som Svenska folkpartiets pensionärsdelegatioo tilIsatte en arbetsgrupp med uppgift att utröna behover av en riksorganisation för pensiooärsföreningama i Svenskfinland. Tili arbetsgruppeo kallades inspektör Bror-Erik Myhrberg, fi!.mag. Ebba Jakobsson och dip!.ekonom Jarl V. Hellström. Arbetsgruppen koosta-

FRIDFULL JUL

a GOTTNYTTÅR ÖNSKAR GOD TIO och tackar sina läsare och annonsörer lör ett gott samarbete under det gångna åre! Jerker Nyberg, Marianne Sandell, Per Thomasfolk Anneli Hofer, Brita Nordström Rainer Erlund och Erik Herrmann

terade att motsvarande organlsatiooer med framgång under en följd av år arbetal på finskt håll och beslöt foreslä att ett svenskt riksförbund skulle grundas. Arbetsgruppeo utarbetade stadgar och utIyste konstituerande möte. Det hölls i Helsingfors i reslauraog Helka den 24 augusti 1972. Stadgeförslagel antogs med smärre ändriogar och mötet beslöt enhälligt att grunda Svenska Pensionärsförbundet. Medels utslag av justitieminlsteriet antecknades förbundet den 24 oovember 1972 i föreniogsregistret med No 111.556. Ovanstående uppgifter är fråo berättelsen över förbundets verksamhet från starten 1972 tili första årsmötet 1973. En av de viktigaste frågorna under jubileumsåret är medlemsrekryteringen. Alla pensionärer är välkomoa med. Det finns ingeo som ensam k1arar av att bevaka sin rätt eIler sina intressen inom för pensionärema livsviktiga omr~deo. Men som medlem i vårt förbund får du det stöd, den gemenskap och den trygghet och trivsel som du själv öoskar. Lyckas vi med att fä ut detta budskap samtidigl som vår verksam het utvecklas kan vi se framtiden ao med tillförsikt. Jag ser fram emot ett gott samarbete med vår nya verksamhetsledare Lili-Ann Junell. J ag önskar alla en riktigt God J uI och ett framgängsrikt NyttÅr. Per Thomasfolk

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~i

~\m \m \m \m

\m \m \m \m ~ ~

X\9

Sommarminnen Jag gtlr med sommarmillnen ptl en Irösrligl färgad äng oclr ser rillbaka ailI är tySI jag slalll,ar. Då /rörs en sus i luftell flyltftlglars ålerfärd oclr plölsligl känns dell kaila lIordanvilldell. Eli vissnad duntrav

B ~ XI!)

\m \m\m

Irar jag i min Irand oclr bladen faller...

Senho"st

Stl gtlr jag långsamllremtll med IOmlrel i min bröst medan sommarminnen lO1Iar ut.

KorI är Iröstens öppellrållnillgslid. Ljuset vi/ar. Stela drag i frusen va nenyta.

~~;',~::::n~~~e~mllar vilI

i sprakallde löv.

Ord !ör stillhet

\m \m \m \m \m~ \m

~~\m

Ord för stil/l,et

l \ m \m ~~;::~~ä~;:1Ide \m \m IjllsUlgor på \m \m de anlzörigas grava r \m ~ en julaftollskväll, \m dtl träden står orörliga \m \m oclr villden stall1lOt IIpp. \m \m Då Irjärtan är fyllda ~ XI!)

I ! \m

av tacksamhet oclr gåvor byler mOllagare. Då rasförtryckel

~ ilI\)

m~w

Fredptljorden.

~~~k~;~ folkslag

~ Dikterna är skrivna av Götha Träskelin

~~~~~~~~~~~~~

Han kan konsten att hålla röredrag Rikssvenske pensionären Gösta A. Malm, bosatt i Helsingfors, tycker att det är viktigt att sprida kunskap om rikssvensk kultur i Finland. Speciellt intTesserad är han av regalskeppet Vasa, som ban har hållit 375 föredrag om sedan 1966. Gösta är född i Finland men bodde i Sverige sitt yrkesverksamma liv för att sedan flyua tilJbaka tili Finland som pensionär. Fortfarande är Gösta svensk medborgare och han besöker regelbundet Stockholm och Vasamuseet för all skaffa bilder tili sina föredrag och yuerligare utöka sina kunskaper. - Mina föredrag förnyas hela tiden. Jag skaffar nya bilder och tar upp nya rön, säger han. Sina föredrag bygger Gösta kring eliapositiv och han talar fritt. Han häller aldrig föredrag som ackompanjeras av video för han tycker aU det är viktigt att kunna hälla bilden kvar just sä länge det behövs.

Men även om bildema är viktiga sä konstaterar Gösta att det givetvis krävs all man kan utveckla nägot kring bildema. Konsten att häll a föredrag lärde sig Gösta i Zilliacuska skolan i Helsingfors där han gick. - Där skulle elever varje lördag träda upp och hälla eli andragande om världshändelser för föräldrar och lärare. Det var utvecklande. Gösta fängar sina ähörare genom all blanda in humor i faktaskildringama. - Det gäller all fänga publiken med blicken och inte bara titta pä en tavia. Och sä har jag en lärarröst. Men man skall inte bli för pedagogisk heller. Gösta läser allt som ges uI om Vasamuseet och skall inom kort räöversätta Mats Wahls och Sven Bergqvist bok "Nu segJar Vasa" tili finska. Gösta, som tili professionen är redaktör, har ocksä skrivit talrika artiklar i ämnet. Femton olika föredrag Men Gösta häUer ocksä föredrag om annat. - Jag har femton olika före-

drag som jag hiller och sedan är det ocksä sä att mao kan utveckla eli föredrag oerhört mycket, konstaterar han. Eli föredragstema är t.ex. de kungliga slotten i Stockholmstrakten d.v.s. Drollningholm, Ulriksdal, Tullgarn, Rosersberg, Rosendahl och Gripsholm. Andra teman är Värmland och fionskogarna samt Göta kanal och historiska Stockholm med Finlandsbilder. Gösta häUer ocksä ett fömdrag som är kallat "sä mioos jag Evert Taube i tio är". Gösta hade persoolig kontakt med Evert Taube. - 1 mina föredrag betonar jag det som är gemensamt för Finland och Sverige. När det gäUer t.ex. de kungliga slotten sä finns det bäde exteriört och interiört mycket som har med Finland att göra, konstaterar Gösta. Bilder tili de här äm nena fär han förutom frän svenska museer, som han har förhindelser tili, ocksä frän Svenska institutet för kulturella förbindelser med uUandet. Föredragen hiller Gösta för olika föreoingar och organisationer. Han behöver inte markoadsföra sig längre.

Det kommer uppdrag pä löpande band. Han har bl.a. häJlit föredrag för HandelsgiUet, Svenska klubben, Sjöofficersföreoingen, Pohjola-Norden och olika pensionärsföreningar. Och Gösta tycker speciellt bra om att tala tili just pensionärer. - Det är inte sä viktigt med ersättningen, bara jag kan glädja folk. Nu planerar Gösta att göra en turne med Vasamuseet i Österbotten. Han har gjort det en gäng för många är sedan, sä det börjar bli dags igen. När Gösta skall göra turnen tar han kontakt med medborgarinstituten och PohjolaNordens lokalföreningar i Österbotten sä sköts det praktiska via dem. Under 1970-talet fungerade Gösta ocksä som reseledare för tyskar pä den vetenskapliga studieresan frän Hamburg genom hela Norden. En del av "Grosse-Nordlandfahrt" var Hurtigrutten i Norge frän Bergen i söder tili Kirkenes i norr och vice versa som han kallar världens vackraste sjöresa. Gösta hiller ocksä föredrag om detta. Han tar upp fiskelägen, intressanta städer och na-

GÖstaA. Malm tumerar med ett 15-tal olikaföredrag.

tursevärdheter längs den fem och en halv dagar länga TUt-

ten. Jobanna Sandström

Korsnäspensionärema reste till Rovaniemi och polcirkeln Den 5-7 oktober 1996 anordnade Korsnäsnejdens Pensionärer en bemIig resa tili polcirkeln och Rovaniemi. StrandliDjens buss med Lars Nygrund vid ratten började samla ihop deltagarna k1. 6.00 i Helenelund via Harrström-Taklax-KorsnäsMolpe k1. 6.40. Lunch intogs vid Kempele shoppingcenter pä elitresan. Inalles togs pauser under elitresan hela 5 timmar, varvid intogs förfriskningar och besöktes toaleuerna. Vi tog god tid pä oss och rastade ofta. Ca klo 16.00 var vi framme i Rovaniemi och intog vära rum pä hotell Lapponia. Det var ett bra och nytt hoteII.

Rummen ocb sängama kunde oss bade reserverats en skild vi inte klaga pä, de var top- plats i hotellet där vi kunde penfioa med t.o.m. barskäp. dansa i matsalen. Alla som be~änade oss pä Vi vilade lite och tvättade oss samt k1ädde om tili vära fest- boteUet talade svenska. Be~ä bläsor. KI. 19.00 samlades vi ningen var ypperlig ocb vi ger finklädda tili middag i hotel- den 10 plus. En trevlig och lets matsal. Middagen smaka- gemytlig kväU var tillända ca 24.00 och alla uppsökte sina de bra. Vär ordförande bade nägon rum för att vara utvilade tili vecka före fyllt 70 är och var följande dag. Den 6.10 har vi redan kI. dä pä resa tili Island. Nu passade det att uppvakta Daisy 9.00 ätit frukost och äntrar vid middagen. Helge U1fvens bussen för färd tili kyrkan. med fru Signe hade anskaffat Den svensktalande guiden en fin skäl som formats av en som flyttat tili Rovaniemi frän känd konstnär. Tillsammans Helsingfors väntar vid busmed paret Jarl och Sylvia sen. Vi styrde kosan tili förVesterlund överlärooades samliogens kyrka, den fjärde i skäJen med en blombukett tili ordningen, som blev fardig är 1950. Den förra kyrkan som Daisy. Efter middagen följde dans. var belägen pä samma stäUe, Thor Pantolin ocb Sven Ny- förstördes under Lapplandsman spelade tili dansen. För kriget 1944 dä Rovaniemi

Resedeltagama samlade i Rovaniemi kyrka med Lennart Segerstråles altarfresk "Livets käila" som bakgrund.

stad järooades med marken. Kyrkan har ritats av B. Liljeqvist och kunde uppföras med bistilnd frän kyrkoma i Sverige och Amerika. Lennart SegersträJes altarfresk "Livets källa" var 14 m hög och gav et! mäktigt intryck. Före vi avlägsnade oss frän kyrkan sjöng vi "Härlig är jorden". Fr1lo kyrkan begav vi oss tili Polarmuseet ARKTIKUM. Det var ett jättemuseum som byggdes ut. Vad som förbryllade oss var att det fanns upplysningar pä mänga spräk, men inte pä svenska. Detta är obegripligt dä vi vet hur nära Sverige, Norge och Danmark Iigger och i vilka länder man förstär svenska. Besök pII julIandet Frän Arktikum styrde vi kosan tili polcirkelo och jullandet. Här fick vi bekanta oss med julgubbens hemort. Jullandet bestilr av mänga byggnader och nya byggnader uppfördes. Det fanns mänga butiker med aIIt vad julen tillhör. Julklappa r i mängder. Varorna hade bög kvalitetsklass. Alla gjorde säkert nägon affar. Vi besökte julgubbens kammare. Han satt isin julgubbsstol och tog emot oss med öppna famnen . Givetvis frägade han om vi varit snälla under äret. Vi fick sitta i hans farnn och taga foto av honom. Priset för bilden var 50 mk. Julgubben lovade komrna tili Korsnäs tili jul, vilket han ville att vi skulle kungöra för alla snälla barn i kommunen. Mändag den 7.10 startade

hemresan kI. 9.30. Vi for tili Aavasaksa och gick upp tili toppen. En härlig utsikt över Lappland. Serveringen hade stängt, men vi tog gruppfoto frarnför byggnaden. Vi styrde nu kosan mot Haparanda, där vi intog kaffe med kaka. Vi besökte Kukkola-Forsen där fiske pägick. Vi fortsatte vidare tili Tomeä osv. bern tili Korsnäs. Underbllllning i bussen Under bela resan tur/retur var det underhäUning i bussen. Thor Pantolio ocb Sven Nyman bade medtagit sina dragspel och spelade tili aIIsängen. Sven Nyman visade sig vara en ypperlig aIIsängsledare. Nu och dä varvade han med egna solosäoger och lärde oss nya sänger. Han berättade ocksä historier frän sina är som lärare i Malax. Det var många och roliga historier. Mauritz Nyman är ocksä en

god berättare. Han berättade om händelser under lärartiden ocb mänga vitsar. Rune Björkqvist visade sig ocksä vara en ypperlig underhillare. Han berättade om Molpe-originalen, historier och vitsar. Ulla Pantolio underhöU med visor ocb historier.

Maja Krook hade som Maja fätt delta i mänga Majavisor. Nu kom hon tili högtalaren i bussen och läste visdomsord ocb berättade histoTier. Vär reseledare Daisy Nyman framförde milnga roliga vitsar ocb historier. Nyman var en bra reseledare, hela resan gick efter planema. För reseplaneringen stod Kurirens resebyrä. Ett stort tack tili Daisy Nyman. Antalet deltagare var 46. Helge U1fvens

Daisy Nyman "ar Jyilt 70 år oe" Helge Ulfi'ens överlämnar blommor oe" en gåva från föreningen. Stående från vällster Mauritz Nyman, Daisy Nyman, Signe UljvetlS, Helge Uljvens, Jarl Westerlund oel! Sylvia Westerlund.

Inte enbart hagabor i Haga Pensionärer Någonting måste man göra när man är pensionär. Man måste vara aktiv.

;

ren Ulla-Brita Lunden, hustru tili Erik. - Vi har ungefar 120 medlemmar i föreningen, berättar sekretraren Mirjam LönnSå motiverar Maggie qvist. Endel nya medlemmar Nilsson sin medverkan i får vi nog, men sll faller det ju Haga Pensionärer. Hon oeksll bort en del av naturUga har varit med i för- skä!. Haga Pensionärer är en akeningen allt sedan 1992 och tillhör nu fOreningens tiv förening. - När vi kommer samman styrelse. sll är det ingalunda enbart frllga om kaffedriekaode, säger Haga Pensionärer är en av ordföranden Erik Lunden. Vi de svenska pensionärsför- har alltid program vid vllra eningama i huvudstaden. Man sammankomster oeh jag vllträffas varannan veeka pll gar pllstllendet att vi i regel vaekra Elsebo. Medlemmama har fina program. kommer ingalunda enbart 200 mark per gllng mllste frlln Haga. Man har med- man betala för samUogslokalemmar oeksll från t.ex. Gam- len Elsebo. I årUgt stöd erbållas oeh Grankulla. Ordföran- ler man 3.500 mark frlln Helden Erik Lunden kommer singfors stad. Erik Lunden har varit med i frlln Grankulla, liksom kassö-

föreningen i nästan nio år. Ordförandeklubban övertog hao vid senaste lIrsskifte. - lngen hugad fanns, sll jag kände det som sä att jag mllste ta aosvaret, säger Erik. Med hjälp av de övriga ska jag försöka klara av det. Ett stort evenemang för föreningen är den basar med lotteri mao arrangerar kring fars- Styrelsen för Haga Pensiol/ärer: från vänster Ulla-Brita Lunden, Erik Lunden, Miljam Lönnqvist, Maggie Nilsson, Lulu Raneken oeh Sara Nilssol/. På hilden saknas Ann-Mari dag. - I regel brukar basaren ge Andersson oss ett netto pll mellan 4.000 oeh 5.000 mark, berättar Mir- Teatern, berättar Erik. Och sll t.ex. olika trubadurer som rlldet att vi har en egen penjam. har vi naturligtvis julfest. 1 är gäster. sionärsförening, säger Erik Tili pensionärsträffarna är den förlagd tili Savijärvi Pä sommaren är det natur- Lunden. Här fär pensionärer möter i regel eli 50-tai av för- gärd i Sibbo och hlllls den 11 ligtvis paus i verksamheten. komma samman och umglls eningsmed lemmama upp. december. Men frlln mitten av september pll svenska. Det är inte utan - Varje vllr gör vi en utfard. Varje år arrangerar man brukar man lIteruppta verk- betydelse i dagens Helsing1 år var vi tili Pargas. Tidigare ocksll en födelsedagsfest. DlI samheten. Nu i höst har man fors . har vi hunnit besöka b!.a. Va- firar man de medlemmar sam ocksä hunnit med eli besök pll sa oeb Fredrikshamn. under föregllende år fyllde Folkhälsans seniorbus. - Teaterbiljetter säljer vi järnna 1Ir. En vllrfest brukar - Det är mycket viktigt för tilI Svenska Teatern oeh Lilla man ocksll arrangera, med den svenska identiteten i om-

Korsholms-pensionärer hörde om Norrvalla Rehab Center Det var stOr! intresse for Korsholms-pensionärernas höstutfård tili Lillkyro och Vörå i början av november. Alldeles klart var det besöket vid Norrvalla Rehab Center som lockade mest. lnrättningen har nyligen 6rat tioårsjubileum ocb måhända räknar väl en del också med att i framtiden besöka centret fOr alt få del av de rehabiliteringstjänster som erbjuds där. Over hundra pensionärer deltog i utfården. Vid Norrvalla togs vi emot av bokningssekreterare Siv Sello Efter kaffe oeb smörglls berättade hon om verksam-

heten vid rehabeentret. Efterllt guidade hon oss runt inom inrättningen. - RehabiUteringen för pensionärer började i blygsam skala för tio år sedan med en kurs för personer med hjärtbesvär, berättade Siv. Smllningom utökades antalet kurser som bekostades via Folkpensionsanstalten. 1 dag utgör FPA:s andel av Norrvallas voIym eirka 40 proeent oeb antalet kurser bar ökat tili ett trettiotal per år. - J samrlld med FPA ordnar vi rebabiliterings- oeb anpassningskurser oeb kurser med individuell rebabilitering. Målsättningen med kursema är att ge ökad kunskap om der

90-åring gav ut diktbok Karl-Viktor Abokainen, Esbo, är sina drygt 90 år tili trots fortfarande en aktiv människa. Nu senast har han kommit ut med en diktsamling som han kaUar Ad fontem. Boken är utgiveo pll eget förlag oeh tryekt pll Tikkurilan Paino Oy. Abokaineo är ju med sllväl i pensionärs- som veteranrörelsen. Det man impooeras mest av när man tar del av bans diktsamling är bredden i ämnesvalet. Endel av diktema är slldana han skrev ute vid fronten. Men där finns oeksll vllrdikter, sommardikter, höstdikter oeb vinterdikter - alla bar sina skilda kapite!. Eli kapitel bär rubriken "Hyllning tili naturen oeh vårt eget Uv". Ahokainen har sam aktiv orienterare under sitt liv rört sig myeket i skog oeb mark oeh diktema skvallrar oeksll om en uppriktig kärlek tili naturen.

Ahokainen dikter har ocksä

ett reUgiöst budskap, sam t.ex. dikten Helg:

1 kaila villterkvällar, vid midllattskloekans slag, jag satt i ellsamhetell, nat( var dl1 sl1som dag. Del var i juletidell, del var dl1 barnets bliek, förtröstall gav, oeh tillil, all Oro var färliden. Oeh fridell var vårl lösenord, dl1 vinet, brödel, ovallsklig gl1va blev 111 Irötta själar, senkommell hälsning ifrl1n Evighelells bord. Mill IrO pl1 Glut jag lärl mig, han oss beskydda viii, sl1 länge Dunklel rMer, oeh Färdkarlan är Ii/r'. Det språk Ahokainen använder kan förefalla en yngre läsare nllgot förllldrat. Kanske inte att undra över. Författaren har ju ändä passerat de 90! Men det är med bebållning man läsar Ahokainens dikter. R.E.

aktuella sjukdomen och om riskfaktorer. När det gäller pensionärer betonar vi särskilt deras egoa möjligheter att sköta sin bälsa samt de resurser sam var och en har all själva ta itu med sin situation. - Från början, när rehabiliteringsverksamheten inleddes, var det främsta behovet att tillgodose kraven pll rehabilitering av krigsinvaUder ocb krigsveteraner med svenska sam modersmål, fortsätter Siv Sell. Fortfarande utgör frontmännen ungefar 50 procent av vllr totala volym. - För deras del är mlllsättningen att upprätth1lUa och förbättra funktionsförmllgan ocb konditionen samt sporra tili fysisk, psykisk ocb social aktivitet. Vår styrka är den familjära stämning som rllder vid centret samt personalens yrkeskunskap och tjänstvilligbel. Della tillsammans med undersökningar bos läkare och sjukskötare garanterar en optimal rebabilitering. Förutom rebabilitering för dessa buvudgrupper, berättar Siv om rehabilitering vid yrkesinriktade kurser, individuelJ rehabilitering för privata gäster, temaarbete tillsarn-

Stig Moss oeh Erik Li/jeström delade ut förtjänstteeken åt personalen. mans med specialläkare, psykolog, fysioterapeut och hälsovårdare samt olika former av förebyggande rehabiliteringo Det finns ocksä möjligheter att belt eiler delvis få vistelsen vid Norrvalla bekostad av Svenska semesterförbundet eiler Svenska pensionärsförbundet. Norrvalla Rehab Center har övernattningsmöjligheter för 100 gäster. Anläggningen finns i Vörll cirka 40 kilometer frlln Vasa.

På Norrvalla trivs man. Från vänster Ann-Soft Åbonde, Ole Eden oeh Carina Storlund.

Huldi och Britta från Karleby två skapande 80-åringar lor formar hon ocksä. Olika

situationer, arbetssätl, mänskor och djur formas i lera. Huldi trivs när hon fär forma en lerklump. När andan faller pä sätter hon sig ner och olika alster växer fram.

Mänskor i olika situationer Izar Huldi Lilllzonga skapat.

Lekte fotograf

Britta Fredriksson ställer ut tavlor oclz Huldi Lilllzonga keramikalster i Ulla Slottes drängstugo i Nedervetil.

Huldi Lillhonga ska fylla 80 år och Britta Fredriksson har passerat 80 strecket. Damerna som strålat samman genom harnens giftermål satsar på gemensamma utställningar. 1 juni ställde damerna ut sina alster i Ulla Slottes bagarstuga, Galleri Slotte i Nedervetil. Britta målar tavlor i akvareII, pasteU och 01ja. Porträtt fascinerar mest. Huldi formar en lerklump tili krukor, tavlor, k1ockor, fat och skulpturer. Gemensam! flir damerna är att de är inspirerande och kreativa. Kor i keramik pä tavlor gjorda av Huldi LillIzonga.

En annan gemensam nämnare för dem bäda är att

de fätt den verkliga chansen att hänge sig ät sitt skapande sedan de blev pensionärer. Huldi Lillhonga har vant jordbrukare och farmare. Hennes tillvaro har bestätt av härt arbete förutom att hon tagit hand om famiJj och hushåll. Under hennes aktiva tid fanns det inte rum för skapandet i nägon större bemärkelse. När hon blev pensionär gick hon i keramikkurser som leddes av Sirkka-Liisa Sarasjoki och Leif Eriksson. Den senare undervisade mera i gipsformning. Huldi som alltid haft intresset och en konstnärlig blick fick nu den puff som behövdes f<ir att komma vidare. Även om Huldi skapar bäde krukor, skälar och olika kärl använder hon aJdrig drejskiva. Hon formar sina föremäJ med händema. Hon mälar ofta olika mönster pä sina alster. Tav-

Britta Fredriksson böIjade mäla redan när hon var en liten flicka. 1 böIjan lekte hon fotograf. En svart skynke sanes över en upp och ned vänd stol. Britta kröp under skynket och tecknade sina syskon. Hon lekte att hoo var fotograf. Men sä smäningom böIjade hon krypa fram ur skynket och mäJade utan aft tro att hon fotograferade . Det blev tavlor i olja, akvarell och pastell. Minnen representerar nägra av de tavlor som hoo har ställt ut i Gallen Slotte. Den ena tavlan mäJade hon i fjärde klass och den andra i ättonde klass. Att den unga Britta som pä den tiden hette Möller hade talang stod klart. Under brinnande krig bängav Britta sig ät mäJandet. Dä tog hon brevkurs i porträttmäJning. Fortfarande fascineras hon mest av porträtt. - Det är en utmaning att mäla porträtt. När det Iyckas upplevs gJädje och tillfredsställelse. Men det kan ocksä misslyckas, berättar Britta Fredriksson som mälar utan en fysisk modell framför sig. När hon mäJar porträtt har hon ansiktet i minnet. Ett litet barnbam som kommer frän badet finns pä utställningen liksom en rad andra fina porträtt som föreställer bambam, släkt och vänner.

60-åriga Hemgården har 27 invånare Blomsterfondens fOrsta pensionärshem, Hemgården pä Pobjolagatan 44 i Kottby, uppnår detta år en ålder av 60 är. Huset, som genom åren genomgätt flere renoveringar, bebos i dag av 27 svenskspråkiga pensionärer. Nägra av dem har bott i hemmet ända sedan den senaste renoveringen 1989, men det sen aste tillskottet bland de boende skedde i april detta år då Stiftelsen Fridhälls tio herrar flyttade in i huse!s andra våning. - Grundandet föregicks av

ett UppTOp i tidningspressen hösten 1925 och jag kan inte neka mej och er nöjet att citera detta ordagrant med aU den krusligbet det formulerats, började provisOT Lilli Ro!kirch, som representant för de bo en de i huset, sitt anförande vid den fest som hölls den 13 november och fortsatte: - Lyxen och blomster vid begravningar överskrider ofta det fömuftigas och skönas gränser, men vänner och beundrare till den döde har svärligen nägot annat sätt att ägna den bortgängnes minne sin

hyUning. Undertecknaren var kända män i staten. Blomsterhyllningarna skulle ersättas med adresser, eiler gävobrev, och betaJningarna för dessa skulle riktas mot ett bestämt syfte, i dena fall för ett hem för gamJa. Pä detta sätt insamlades det första kapitalet till det som sedan skulle bli Stiftelsen Blomsterfonden. Donationer, testamenten och stora insatser av enskilda personer gjorde att tillräckligt med medel fanns att skaffa en arrendetomt pä Pohjolagatan och

starta byggandet av det första hemmet. Hemgården stod fårdig 1.2.1936 och hade dä plats för 41 personer. I det som tidigare var husets källare med tvättstuga. torkrum och husets badrum, men nu är inredd som bastuavdelning och Gillestuga hölls 60-ärsfesten för boende och persona!. Hemgården med Blomsterfondens tvä övriga hem, Bergahemmet och Helenahemmet, bildar tillsammans en enhet för 104 svenskspräkiga pensionärer med olika behov av boendeservice.

Vr sorgen Britta uppger att hon hade paus i sitt mälande när bamen växte upp. Hemmet och hushället upptog hennes tid. Andra intressen kanske övervägde. Men när hennes man gick bort och eo rad andra dödsfaJI i vänkretsen drabbade, tog Britta tili penseln. Inte genast men sä smäningom. Hon mäJade sig genom sorgen. Nu mälar hon mest hela tiden. - Jag mälar när jag orkar och inspirationen infinner sig, förklarar Britta Fredriksson som även mälat väninnao Huldi med ett av deras gemensarnma bambarn. Huldis son är gift med

Brittas dotter. Damema som är karlebybor titulerar varandra svärmor. Förutom konsten, skapandet och svärmorsrollema har damema marthaengagemanget gemensamt. Britta är och har varit aktiv inom GamJakarleby marthaförening medan Huldi engagerat sig inom Karleby marthaförening. Att det blir mera skapande för damema är de övertygade om. - Sä länge hälsan medger hänger vi oss ät vära intressen, säger Huldi Lillhonga och Britta Fredriksson. Birgitta Östdahl

Britta Fredriksson Izar mälat sin väninna H uldi Lillhonga med deras gemensamma barnbarn.

Värva nya medlemmar! De föreningar som under 1997 procentuellt ökar sitt medlemsantal mest kommer att prisbelönas.

RESOR OCH REKREATION ... med Marianne Ivars U _.....•......•.....•....

MADRASSEN ÄR TJOCKARE ÄN JAG! Och Ingen trängde slg in I hyllen och försökte knycko mlno sängkläder. Inte ens städpersonalen. Söt tvål, nänns man ens använda den?

,.V~I~

r:e: ~'!2 ~~ ••••••••" Res med OSsi

febr. luxor,

Egypten /),13.297 (lved<o) //ålgtusenårIg hlsIorIa våcJ<s Iilliv I kOfU19ClTlOS o. aoltW1gornas\

Fuengirola,

rJlOr5 Sponien 7-21.3.97(2veck.) CoSa del Soi och sågeno!mpIrtnO AndoIusIeo visar sm vockros/e sido I tIdg våt. Alhanbra. G/b,atar, Gronada. IIamenco, poella... du hlnnar upplevo myckel1 HoIeI med halvpen5Ion. Plis<xl.372S.·

,' MYSlI, SAFT, KORV, GRÖT OCH KAFFE. Me,. kolV. En gratis frukost väcker på nåt sätt rovdluret i mig. Snaft Iräffar jag Ullo i Stockholm och ...

..,ril

Felix,

Rumånien 12-26.97 (2 veck.) Unna DIg en vålgOrande håIsoresa ft! 8aIIe F9IIx. KlIYlIga assistenle1 och IOkare 1m hand om cJg med balneoIogIsko behand1Ingar. ~ Ovet puU vockra bergsllolder. HoteA medhelpenslon. Prtsca.3245.·

~Llg· Cstterrike '12-'19.8.97 (1 vecka) Srnutronsfölel vi allld åfervärder 111. Här fims cham och gästvår>IIghet I storslagen apmllJO. G1vande liIIyIdsprogran och en mato tladJHon man sertglönvner. HoteI1 med halvpensIon PI1s 00.3150.·

Zell Am See,

Jämför själv! INGEr ANNAT FARTYG

5ept. Jersey, Engelska kanalen 7-14.997 (1 vecko)

KAN ERBJUDA AUT OETTA nu ETT LIKA FÖRMÅNUGT PRIS: 1-4 perso lur och retur, hyll övre däck, pe ..... nbils· ~ plots och !nIkost på .,. nolturen, sammanlagt: ,

Den gröna ön ger ~ fö< nannet med bIomsfrens m6ngfa1d I arvII< mI!ö. VI målel en lätI9am atrnosIör med en bIcrnctlhg av """'" och engetslc kl1lUr. Och kanske Bergerac.•l. Hotel med havpensIon.

Plisca.34S0.,

5ept. Budapest, Ungem '12-'19.9.'11 (1 vecka)

SeaWind Line

Mal m6ste bo I certrum I en mlljoostadmed milpner rrojIg,eler. fr6n CZarodas tOlUslI kolla vi vå mu,ikresa 1111 DOOOU5 åoIInIng Budapest. En stad och muslk mon m6r bIO avoHoIaR med blJlel-

_i;,i;':i,ie~Nfi[ iiii

fruk"". Prlsca.3680.·

Slottagltan 84, 20100 ÅBO,Iel (02)210 2800, fu (02)210 2810,

www.wrbb1vel.MrtnsporlsuwiruU

Sokning", brmhrrer, tidlab.Uer bilj.ttilonl" mHr. 8-17, 1, 9-14, I.LI',,- ml-h. 8-19,1, 9-14, l.l9800 6800 Obs! Man kör ombord med bll.

80kningar ochfötfrågningar.

f,N·t.AWDS-1tESE8VRÄ HovråHse5pIJ J,Voso te!. 3118300

Tel. 06a12140J J EvCl~ 1eI. 06-31189791 Matcroe lvas

Planerade resor 1997

Kom iMg våra omtyckta

PRESENTKORT

14-19 Junl

tili julgåva, födelsedagar och olika uppvaktningar

Upplev de vackraste kanalerna vid Vänern. Oalsland och Göta kanaler. Vi borg med Mon Repo parken Saima kana!.

11-13 augustl 15-19 Norra italien september Como vid Lago di Como. Utflykter lill Lago di Lugano samt Lago Maggiore och öarna Isola Maore och Isola Bella. BörJan av Julmarknad i BREMEN december För vidare information se nästa God TId nr 1. Ansvarig researrangör: Oy Lindholm Lines Ab i samarbete med Svenska Pensionärsförbundel Reseledare: Anneli Hofer l1l1 019-241 3185

Friskvårdsvecka, HoteUpaket, Ansiktsbehandling, Fotvård, Massage, Örtbadm.m. Kom också ihåg Dig själv och unna Dig en vistelse hos ossI Ring bokningen (06) 383 1500 GOD JUL och GOTI NYTT ÅR!

Norrvalla Rehab Center

, -__V_ ör_å_vä~9~e_n_30_5~,_66_G_O_0_V_Ö_RÅ__~~~3_B_3_15_1_1________~

julshoppa iTalIinn tili specialpris. ~

jt.1C.

jt.t95 sö.avg~ngar ~ dygn/pers

C.llert.o.m.'2. ' .97. C",.,ba", nya bokning.,. " ExtTa förmåner

på må·/ö avgångar:

Om reserval;onen sker 4 veckor (öre

avgång erhålles en förhandsförmån

på SO,./rum samt 100 EEK:s förmånssedel/rum tili restaurang

HOTEL Merineitse på Hotell V;ru.

Måndag 26S,·/dygn/pers ti-/ö 340,./dygn/pers. Priser inkluderar bAtresa tur/retur; transpon tili hotel/et, ävemattning i dubbelrum per dygn samt hotell{rukost. För visum debiteras tilläggs. avgifr. Kom iMg passet.

ffSTIN0 lINJAT RESEBUTlK CentralgaWl 1,

Helsingfors, m.\-Ire 10-18, Iö '0-14. 80kning

m.1·{re 8.30-1 7. Våslra mmnen mA·{re 8.30-17, lö·sö 8.30-14/ tel. (09)22lr8544. Merefle-1i1l Havs Gfogatan 6, tel. (09)6587JJ, eiler närmaste r~brrå.

Barcelona

del. Jömsides pulserar no.dId I vockro luxOf. OfOfglOmlg kryssnIng p6 N11en. Hotel med bu"etIruk"". PIts ca.3245.·

Gratis, det var som ...

VIRU

Tili kulturstaden

• vår reseledore med 29 års er10renhel ÖI känd tÖl • • g1ada övetTosknlngsarra>gemenl,pc] alla desltno- • : lionel. Ma> veI aldrig var-när-flurl

Marabou på er, grannar!

Ii,

Resor 1997·

sånt e Iivet tili sjöss, myser Ville.

\ I

7-12 april1997

VÄLKOMMEN att tölja med på vår upplevelserika kvalitetsresa tili Barcelona, under ledning av Ingemar Ringqvist på Svenska Kulturresor AB i Malmö. Vi [eser med morgonens direktflyg HelsingforsBarcelona ToR och bor på centralt 4-stjämigt hotell med alla bekvämligheter. Alla våra rundturer i Barcelo· na med omgivningar sker med svensktalande guide och med modern turistbuss med aircondition. I resan ingår halvpension med utmärkt frukost på hotellet och middagar på olika restauranger i centrum. Alla entreer i samband med museibesök etc ingår i resans pris . Reseledning från Svenska Kulturresor och resevärd från Svenska Pensionärsförbundet medverkar. Kataloniens huvudstad Barcelona har mycket att ero bjuda: historia, konst, medeltida vyer, pulserande stor· stadsmiljö. I stadens hjärta ser vi de berömda "Gotiska kvarteren" med Catedralen de Santa Eulalia som cent· rum. Som motsats tili denna medeltida katedral ser vi arkitekten Gaudis stora kyrkoskapelse "La Sagrada Familla" i en annan del av staden. Den vidsträckta ut· sikten över sjöfartsstaden Barcelona 'njuter vi av från Columbusmonumentets utsiktsterrass i hamnen. Ber· get Montjuich med olympiaområdet, den spanska byn Pueblo Espanol och Miromuseet är andra lockande sevärdheter. I Barcelona finns också mer än 30 museo er, allt från arkeologi och sjöfart tili konstmuseer med medeltida, modern och samtida konst. Picassomuse· et, som vi besöker är med rätta mycket berömt. Parad· gatan "Las Ramblas" och Plaza de Cataluna är ett måste för flanörer. Här tar vi oss en kaffestund på nå· gon av jugendkafeerna eiler shoppar i de spännande varuhusen. V i gör också utflykter tili klosteranläggningen i Mont· serrat och konstnären Dalis spektakulära museum i Fi· gueras. Resan tili Kataloniens huvudstad Barcelona och dess omgivnlngar ger en upplevelse för livel ... Ring snarast för detaljerat program. Reseledare Anneli Hofer Tel. 019-2413185 Ansvarig researrangör: Svenska Kulturresor Ab i Malmö tel. 99046-40-103570i samarbete med Svenska Pensionärsförbundet Den mest uppskattade julklappen - en upplevelserik och intressant bussresa! Ge en LINDHOLM UNES-presenckorr I lulkbpp! Du kan bestämma summan och Idta CC'senären själv välia bland alin vlra mness3nt3 resmaJ 1997!

vårresor

En julklapp som är värd at! vänta på - också efter juJ!

tili Europa

Holland-Malnau

Vår nya resekatalog BUSSRESOR 1997

Den populära rundresan ännu

urkommer i janu:tri! Försäkro Dig om a[[ Du tar ett eger exemplar!

mera omfattande i årl Blom· stertåget i Holland, Malnau i vårblom, snöklädda alper, SChwarzwald, Schweiz, Rhendalen och myckel mer. 19-27.4.1997, lör-sön, 9 dao gar, buss-flyg Itallen de Luxe Flyg tili och från Italien, OTos buss på rundresanl 10 dagar med Capri, Rom. Florens, Venedig, Pisa, Pompei. 4 nätter på Sorrentohalvön. 28.4-7.5.1997, mån-ons, 10 dagar, buss·flyg Våren i Pari. HoielI med bra läge i sladen sam visar Eiffellorn, Montmar·

Vifinm medpå RuemiiJJan i HelshtgforJ 16-19.1.1997/ Diir får Du f'år nya rt!JeMla/og orh km prolJJin..t "dr fI)'aJlt O(IJ mOdtrnrlSlt bms!

Välkomme/1 och bätsa på oss dä,.! Vårpärlor:

Några pär/or bla/1d

Prag-Wien-Bud:tpesr, Holland

LINDHOLM LINES

Sommarpärlor: Loire-dalens slo[t, Slo[[ i MälardaJ en.

bllsS1-esor 1997: Legoland. Loforen, Polen:-Dsel-Dagö Hösrpärlor: Mainau, Vinresa tili Ungem. Bomholm Kom med och se Christer Sjögren i Sound af Music i StOckholm! 14-16.3.1997

Ännu några pl:t[ser kv:tr pl Barbara Hendricks julkonse tt I Åbo, r-__~~~~__ lö~ro_.~ge_n_d,.n2rl~ . 172_ . 1~9~96_.~__7.7~~__~ Komocksl ih!g vlraskidresor tili Norge!

Nyk i Oppdal28.12.1996-5.1.1997

Våra kryJIIlingar tili Tallinn med Eestin Linjat lortsiiner ""d ökande

tre, Louvren och mycket mer.

boka genast1

popldaritet J3 hå'r

Bland utflykterna bl.a. Versail· les. Hemresa via Champag· nedistriktel och Luxemberg. 13-19.4.1997, sön·lör, 7 dao gar, buss·flyg

Spordov i Oppd,1 fullbok.d! Vår i Hemsed,11 5-22.3.1997 Sommarskida i Stryn! 8-15.6,1997

i julshopping·rider! Rillg och hör Digfål' om våra J'jlWerligcl1 !iimJånliga priJer!

LINDHOLM LINES önskar alla resenärer och övriga

~d~,Coc//' .~// ../If// >./-ip /

I3 LINDHOLMl/NES ! ~

Gropvägen, 10600 Ekenäs (019) 212 6210, (09) 348 9808

vard.9-17

Skojarbröder deltog i årets Treklöverträff

Vid kaJfet hann verksamhetsledare J erker Nyberg ta sig en pratshmd m ed Västanfjärd- ordföranden Tor Wikstedt.

Treklöverträffen mellan de tre pensionärsfOreningarna på Kimitoön har redan hunnit bli en tradition. 1 år hölls träffen på Vårdkasen med Västanfjärds PensionärsfOrening som värd. Träffen hade ca 160 Inbjudna deltagare. var alltså pensionärsfOreningarna från Dragsfjärd och Kimito.

Bernt Katter, 64. För att själva ha roligt oeh för att kunna roa andra har de börjat med sina programframträdanden. 1 Västanfjärd bjöd de pä en lek. Var oeh en av dem visade upp en sak oeh sä presenterade de den saken. Det var bara det att tre av dem Ijög oeh endast en talade sant oeh sa aUtsä sanningen om föremälet ifräga. Nu gälJde det för publiken att fastslä vem av dem som talade sanning. Tävlingen var skojig, men inte alJs sä IätI. Prisbelönta

- Treklöverträffarna har pägätt redan et! tiotal år, säger Västanfjärd-föreningens ordförande Tor Wikstedt Här träffar man andra människor frän Kimitoön, får nya bekantskaper oeh odlar gamla bekantskaper.

En minigrnpp IIppträdde med ett dansprogram när pensionärerna festade i Österby den 16 nove,;,ber,

Osterby~pensionärer

bjöd in tenalabor och kyrkslättbor

Österby Pensionärer fortsätter traditionen att bjuda in andra pensionärsflireningar tili sina fester. Den 16 november höll man igen fest på FBK-huset i Österby och inbjudna denna gång var Tenala Pensionärer och Norra Kyrkslätts Pensionärsflirening. - Det är alJtid skojigt att träffa pensionärer oeksä frän andra föreningar, motiverar Österby- ordföranden Anna Holmström det att man gäma

1 är var det Åbo Skojarbröder oeh trubaduren Arto Rintarnäki som stod för det huvudsakliga programmet.Skojarbrödema bestär av fyra herrar: Lennart Ulfstedt, 79 år, Anders Rosendahl, 66, Börje Gorschelnik (66) oeh

bjuder in andra föreningar tiIJ sina fester. Sähä! får man nya bekanta, vänkretsen blir änDU större än vad den annars skulle bli. Nu hade 37 pensionärer frän Norra Kyrkslätt oeh 38 frän Tenala hörsammat inbjudan. Tillsarnmans med värdama var det ca 140 personer som bänkat sig i samlingssalen. Man inledde med en välkomstvisa. Därefter hälsade Anna Holmström välkommeno Man ägnade sig ät allsäng och Iät sig väl smaka av

det dignande lunchbordet. Rainer Erlund käserade om människor oeh händelser han mött under sitt liv som joumalist. En grupp juniorer bjöd pä ett dansprograrn. Festen avslutades med dans tili tonema av Nisse Sandströms dragspel. Nisse underhöll med musik ocksä under den tid man intog lunehen. - Det var fjärde festen far oss i är, berättar Karin Rehn, sekreterare i Österby Pensionärer. Oeh tili nästan alla fester brukar vi bjuda in nägon annan pensionärsförening.

Arto Rintamäki IInderhöll med både finstämmiga oeh skajiga visor.

Åbo Skajarbröder s/od för det IlIIvlldsakliga programmet på treklöverträffen. Skojarbröderna består av Bölje Gorsehelnik, Anders Rosendahl, Lennart U/fsledl oeh Bernt Katter.

31 på motion i Vörå-klubb En litet [örsenad motions- fanns utplacerade längs banan dag arrangerade Vörä Pensio- besvarade man efter bästa förnärsklubb. Men glädjande mäga. Naturen där spänbanan nog blev uppslutningen ril..1igt är dragen är härlig oeksä i rushyfsad, hela 31 personer. kig hösttid. Man samlades pä sportplaOrtens sparbank hade donen v id Norrvalla Rehabcen- nerat fyra pris, som tillföll de ter oeh kunde sedan promene- som svarade bäst pä de tio frära pä fina oeh torra sp1\nbanor. goma. Den trevliga samvaron De k1uriga frägorna som avslutades med kaffe.

FÖRNYAD MYLLYLAMP~

)eL

}.\l~\l\

GOD MAT GRI/ppt, I TRIVSAM oen II! RYMLlG MILJÖ. VÄLKOMNA!

\l~t,~

MYLl.YlAMPI RfSTAUAANTS 1.

03100 Nummela Ot9·335 177, <elefa. 019·335 087 bille!. 049-446 374

blev tre västanfjärdbor: Greta Söderström, Meri Vilander och Eskil Henriksson. Arto Rintamäki underhölJ med bäde finstämmiga oeh humoristiska visor. Visoma varvade han med trevligt smäprat, ett fint framträdande. Man draek naturligtvis kaffe. Ett lotteri arrangerades oeh man ägnade sig ät alls1\ng. Stämningen var Iin. Tor Wikstedt konstaterade i sitt hälsningstal att det förtlutit preeis 3 är oeh 10 dagar sedan treklöverträffen senast hölls pä Värdkasen. H yresvärd, vi erbj uder Er

Gratis • servlce Vi sållar fram den bästa möjliga hyrcsgästen för Er läge nhet. Vi sköler om: Visning, hyresgaranlier, kredilupplysningar oeh hyreskontrakt.

Stor efterfrågan Vå ra kunder söker bl.a. 1-5 rum oeh radh us i Slor·He lsingfors. Vänligen ring eiler besök oss,

Nu lönar det sig att vara över 65 år! Flyget turretur Helsingfors - Stockholm kostar för dig som fyllt 65 år bara 590,· Köp din biljett 7 dagar före avresan och stanna borta över en natt. Priset gäller på vissa flyg och biljetten är i kraft en månad.

Stockholm, här kommer vi!

P.S. Och om du får för dig att ta barnbarnen med på resan betalar också ungdomar under 25 år bara 590,-

N & N Locus Ab Aff

Din resebyrå ger närmare information!

Smedsgatan 15, yard . 9-17

SAS

TeJ.l71 744 Hem: 455 1496/241 4050 Sjölund/Westerholm

A vgående verksamhetsledaren:

"En mycket rik tid av mitt liv" \.

- En fantastisk tid! Så sammanfattar Jerker Nyberg sina nästan 11 år på stolen som verksamhetsledare fOr Svenska Pensionärsf6rbundet. Ban efterträdde Rainer Nordström den 1 februan 1986. 1 slutet av oktober i år passerade ban 65-års gränsen ocb avgår från årsskiftet.

..'

I 30 är hade Jerker tjänstgjort pä Victor Ek när han kom över tili vän förbund , de sista tio ären hade hao varit ekonomidirektör. Men sä rationaliserade Victor Ek och Jerker hörde till dem som mäste gä. Under en mellantid hann han vara lärare pä Solvalla, chefredaktör pä SportPressen och - byggnadsarbetare. - Jo, en god vän ordnade fakti skt ät mig byggnadsarbete i tre och en halv mänads tid, säger Jerker och ler. Men en dag var jag sä trött, jag hade kärrat cement vid ett gjutningsarbete, att jag sa att "nu fär ni göra med mig vad tusan ni vili, men nu slutar jag". - Det gick en tid, men sä en dag ringde JalJe Mattsson upp rnig. Han var ordförande för Svenska Pensionärsförbundet. Han ville att jag skulle söka jobbet som verksamhetsledare efter Rainer Nordström. Jag kände ocksä Eija Francke som var God Tids chefredaktör. Och i Karis fanns Waldemar Heinström som ocksä var med i forbundets ledning och som jag kän-

de: Jag kastade in mina papper, vi var elva sökande totalt vili jag minnas. - Den 23 januari på kvällen ringde telefonen. Det var Eija som ringde. - Vi har valt dig, S3 hon. - Och typiskt fOr Eija så tillade hon: - Bördu, vi sticker tili Sverige i morgonbitti klo 04.30, kan du bänga med? - Näja, jag följde med pä resan. Det blev en verkJig rivstart alltsA. Vi sitter på Majvik och resonerar. Jerker har just varit med ocb diskuterat de praktiska arrangemangen för vinterdagen på Majvik den 9 april. - Jag visste att du skulle fråga vad som varit skojigast. Jo. vet du, det skojigaste var - E n rik tid av mitt Liv, säger Jerker Nyberg om sina nästan nog ärets ruskaresa. Jag tyck- 11 år. som verksamhetsledare för Svenska Pensionärsförte den var fantastisk. Men bundet. överhuvudtaget har nog alJa ruskaresor vi gjort varit skojiga ocb intressanta. Motionsdagarna - Men jag har faktiskt inte - Men kontakten med män- Jerkers ide varit med och grundat en enda niskoma i allmänhet hör tili Jerker har fortsatt pä den av dem, konstaterar Jerker. det jag uppskattat under ären Antalet medlemsföreningar med SPF. Det har varit idel . linje som redan Rainer Nordär nu uppe vid 76. glada människor. Detbär har ström utstakade för förbundet. Jerker tillstär öppet att han nog varit en mycket positiv Men han har också infört nya kanske varit mera intresserad saker. tid för mig. - Motionsdagama är min "av tilIställningar som drar Jerker blev student frän Aftonläroverket 1955. Socio- ide\, säger Jerker. Motions- folk". - Däremot har jag lätit andnom frän förvaltningslinjen veckan likaså. Jag ser detdär . hade han faktiskt blivit redan med motion som nägonting ra mämuskor sköta "det sociaett är tidigare. Jerker är född mycket viktigt för pensionä- la". Men jag.inser att den sooch uppvuxen i Snappertuna, rema. Och frågesporten före- ciala hiten behövs i ett förhade titet planer pä att bli kom uppe i Osterbotten när bund som värI. folkskollärare, men så var det jag kom in i förbundet. Nu har Jerker har hunnit med elva detdär med sången. Jerker har vi ju frägesport som en verk- ruskaresor i förbundets regi. inte världens bästa sängröst sarnhetsform ocksä här i södra - Alla har varit bra, men Finland. precis. ärets tog nog ändå priset. Ocb det märkte de vid inUnder Jerkers tid har fyra Resor kan också inryrmna trädesförhören där uppe i Ny- nya föreningar tillkommit i tragedier. Jerker glörmner karleby när det begav sig. förbundet. aldrig den resa dä en av delta-

garna dog i Dikarnäs. - Det är väl det värsta som kan hända under en gruppresao Men vi fick i alla rall ordnat med en mycket stämningsfull minnesstund i Saxnäs kyrka. J ag tror den minnesstunden gay oss aUa innehäll och nägonting bestående. Skulle gärna ba fortsatt Jerker är imponerad över föreni ngarnas verksamhet. - Den är bra, säger ban. Det finns föreningar som har verksamhet varje dag, det är helt otroligt. Man spelar kort, man sysslar med boccia, har seniordans, ordnar programtillställningar, kormner samman tili möten O.S.V. Dessutom bar vi ju förbundets gemensarmna samlingar. - J ag har tätt mänga goda vänner uuder min tid i Svenska Pensionärsförbundet. Detbär bar varit en mycket rik tid av mitt liv. Jerker gör ingen bemlighet av att han gärna skulle ha fonsatt som verksarnhetsledare över 25-ärs jubileet i augusti nästa är. . - Nej jag kommer inte att vara med i verksamheten i fortsätmingen. Det är i varje falJ min tanke just nu. Under Jerkers tid som verksamhetsledare har forbundet köpt ytterligare utryrmnen vid Indiagatan 1. Endel av utrymmena hade man köpt redan 1984. - Vi länade en halv miljon bankpengar. Men det var en god aff<ir. Nu har förbundet fina och tidsenliga utryrmnen. Hela huset är ju förbundets

och arrendet på tomten löper ända tili är 2040. Fint stöd av Ethel Orientering är Jerkers stora intresse. - J ag började med orienteringen 1941. Och faktum är att hustrun Ethel kom in i bilden först i eli tidigare skede. Jag brukar skämtsamt säga all jag har två äktenskap: ett med Ethel ocb ett med orienteringen. Jerker har suttit i Svenska Finlands Orienteringsförbunds styrelse sedan 1971. Under mänga är var hao förbundets viceordförande och han är fortfarande ordförande för förbundets arbetsutskott. Och före styrelsesejouren var han förbundets verksamhetsledare i 17 är. - Det fanns en tid dä hela vär familj sysslade med oIientering. Jag och barnen tävlade och Ethel tvättade vär tävlingsutrusming ... - Öv.erhuvudtaget har jag haft ett mycket fint stöd av min hustru Ethel under alla dessa ä'r . Det har varit mycket viktigt för mig eftersom jag ju haft ett jobb som inoeburit att jag flängt omkring rätt mycket. Detdär med att Jerker inte skulle vara med i pensionärsverksamheten i fortsättningen behöver man kanske inte ta sä förskräckligt bokstavligt: - Ansluter jag mig sä blir det nog tili Grankulla-föreningen, säger hao. Rainer Erlund

Bertel Smeds berättar:

Livet på Lalli gård i helg och söcken Mitt kJaraste minne frän barndomen är frän julen 1917. Vid sjutiden pä julafton hade vi just satt oss tili bords. Sjuäringen väntade med spänning pä julkJappsutdelningen efter mältiden. Grytan med korngrynsgröt hade Iyfts frän spisen och far gjorde sig beredd att skära upp skinkan. - Dä ringde telefonen. Det var assessor Harald Boucht frän

Vasa. Han talade om oro i Toby. Ryska soldater hade fångslat ett tiotal män frän byn. Ytterligare ryssar var pä väg med täg frän Laihela. Alla vapenfOra män i östra Korsholm skulle samlas och bege sig tili Toby. De dramatiska händelserna i Tohy och Helsingby har redovisats i detalj i flera skildringar. Det blev ingen öppen strid mellan ryssarna och skyddskåristerna. Men Forts. på sido 16

Bertel Smeds går ofta över till den gamla hemgården. Han är glad över att en sonson bosatt sig på gården.

11 ,

", I

II ,,,

,,, I

•

Ake Fröberg ~ den mångsidige hantverkaren ", "",,"

Åbobon Åke Fröberg är en man med många strängar på sin Iyra. Förutom bokbinderi som han bar förlänats tili mästare i ägnar bao sig åt oljemålniog ocb glasarbeteo. En grundläggande levnadsregel för Åke är att om det är nägonting som han inte vet och behöver sä tar hao reda pä det. Vid tiden för pensioneringen frän arbe tet som fabrikscbef pä Rettig i Åbo bebövde Åke en bät. Han visste inte hur en sädan skulle byggas men hao tog reda pä det. - Jag har alltid tyckt om att läsa och snoka reda pä saker och ting.

vid Arbis i Åbo. Medlem i haotverkarskri Förutom i Åbo har han ocksä haft kurser i medborgarinstituten i Korpo och Pargas. Dessutom är han med i Gyllene äpplets hantverkarskrä vilket innebär att hao ställer sig till förfogaode för hantverksmuseet Klosterbacken i Åbo. År 1994 blev han förlänad till mästare i bokbinderi av det skräet. - Jag brukar konstatera att igeo fick jag användning för min ypperliga japanska oär jag kommer frän Klosterbacken, skrattar Åke ocb säger alt ban visar med händeroa. Elt av rummen i bemmet bar Åke inrelt till arbetsrum. Pii väggen bänger en tavIa med bokens skyddsbelgon S:t

Den här lampkupan är ett tiffanyarbete gjort av Åke Fröberg. Sä han byggde en bät utgäende frän egna berälatingar och ritningar. När bäten var fardig pä vären 1982 började ban fundera pä vad ban sedan skulle göra och bestärnde sig för att ta en Arbiskurs i bokbinderi. Åke är den som hela tiden vill ba niigot att syssla med. - Det kliar i fingrarna pä mig. Om det är nägon dag som jag inte kan göra nägot sä vantrivs j ag, säger han. När ban hade gätt kursen blev han tillfrägad om han kunde tänka sig att bli lärare för den när den tidigare läraren Bertel Forslin miiste sluta. - J ag försökte opponera mig, men Forslin sade bara att han har nog sen hur verktygeo passar i bänderna pä mig , berättar Åke som fortfarande iläJler kurserna i bokbinderi

Laurentius. Verktygen är prydligt radade pä väggarna. Arbetsbordet domineras av eo tryckpress som Åke bar tillverkat själv. Under bordetlig.e:er en egenhäncligt gjord

När K vevlaxnejdens pensionärsklubb arrangerade en höstfest i Koskö lördagen den 28 september var det med baktanken att få med några frän byn som medlemmar i klubben. Detta nämnde ordforanden i sitt hälsningsanfOrande vid festen, som fOr övrigt var välbesökt, samtidigt som ban med en tillbakablick nämnde om foma tiders skörde-

metoder, något som alla äldre minns med vemod ocb som dagens unga inte kan tänka sig att taga i bruk. Bland klubbmedlemmarna har vi en strlllande begllyning i Ky llikki som med bravur frarnförde några kä nda sllnger som bon kallade, "Minns du det än". Härefter uppträdde en heI rad med diktläsning, sång och historier. Nllgra petsmobor

"""

II II II II

,,,

""""."

, , .""

, , "'"

,,, ","

,,","

skärmaskin. Det som krävs för alt kunna binda böcker är noggrannhet. Att binda en bok tar cirka ätta timmar fördelat pä tvii dagar. - Men man kan offra veckor pä en bol<, säger Åke som själv binder böcker ät släkt ocb vänner. - Jag bar undvikit att binda böcker mot betalning. Åke konstaterar att de böcker folk ofta vill binda in pä kurserna är ' gamla kokböcker. - Det är böcker med mjuka pärmar som man vill förse med härda. Men intresset för bokbinderi är pä tillbakagång. Det finns nägra yrkesmässiga bokbindare i Finland som binder böcker för en mycket dyrt pris. - Men det är ingenting som vanligt folk bar räd med. Biblioteken har ocksä ett visst behov av detta bantverk. Men de offrar inte mycket pengar pä utseendet utan syftet är närmast att böckeroa skall hålla ihop. Det blir ocksä allt svärare att fä tag pä material som är lämpliga. T.ex. klistrets konsistens har ändrat. Det är för mycket lim i det för att det riktigt skalJ passa för bokbinderi. Åke har dessutom som princip pä kurserna att materialet inte skall bli för dyrt. Därför är han mån om att vårda de kontakter han har i Åbo sä att han inte behöver börja skaffa material frän andra orter. Oljemålar utgående från fotografier Det är ett nöje alt besöka Åkes hem i Åbo. De flesta

En landskapsmålning i olja av Å k e Fröberg.

Åke Fröberg plockar fram bokstäver inför tryckning. På väggen hänger en lavla som visar att Åke Fröberg förlänats tili mästare i bokbinderi.

larnpkuporna är fa;ggranna tiffaoyarbeten gjorda av Åke, i bokhyllorna stär vackra böcker och pä väggarna hänger tavlor som Åke har målat. Han har tagit kurser i tiffanyglasarbeten ocb oljemälning. Han har som princip när ban börjar med nägot ny tt att man skall försöka ordentligt och inte ge upp genast. - Det gär inte rakt uppät. Det kommer alltid mothugg i början. Det gäller allt hantverI<, man mäste fä lite erfarenhet. Småningom lär man

Från Kvevlax-horlsont frarnförde en sketch om farjtrafiken över K varken. Förrän avslutningssllngen sjöngs tackade ordförande Henrik alla som har gjort festen möjlig i Koskö ocb alla som hjälpt till b1\de med pro-

grarn och i kÖkel. Samticligt passade han pä tillfallet att informera om höstens första träff i försarnlingsbemmet som blir mllndagen den 30 september och med Alice Ullas som talare.

sig vad man kan göra, t.ex. hur man skall hantera glaset som man använder i tiffanyarbeten sä att det inte går sönder. 1 sitt mälande använder Åke fotografier som utgångspunkt. - Jag arbetar ganska längsamt sä det är bäst att ta kameran och liisa situationer. Annars skulle förhållandena hiona ändra många gänger om. Till Åkes motiv hör människor, landskap och djur. Han har bl.a. mlllat tavlor som fö-

reställer bans fru Sirkka och sina föräldrar samt miljöer pä Klosterbacken i Åbo. Inspiration för sina arbeten fär Åke avandra. - Jag brukar gä pä utställningar och sä anpassar man det man fär där tilI sitt eget arbete. Och när man jobbar ins~r man att sä där skulle man hmna göra och sä gör man sä.

Efter kaffepausen plockades alla bänkar undan och Bemice och Rainer Winberg intog spelmansplatsen, tili fömöjelse för alla dansglada pensionärer. Under en paus i dansen drogs vinnarna i lotteriet som hade anordnats. Värmen ocb gemytet var påtaglig inne, trots rimfrosten ute. - 1 dag skriver vi historia igen, när vi tar nya stadgar i användning på det praktiska

planet, sade ordförande Henrik Kjellman när han hälsade välkommen till kvevlaxoejdens Pensionärsklubbs höstmöte. Han berättade vidare atl en rätt s1\ livlig verksamhet kännetecknar det sen aste äret. Förbandlingarna gick raskt undan, förutom vai av styrelse. Flera hade avsagt sig återvai och därför mllste nya väljas i stället. Som ordförande

Johanna Sandström

Forts. pA sid.16

Traditionella sånger i nya arrangemang

Musiken ger et! folk dess identitet - de folkliga tonskat terna bidrar tili a tl skapa den grundläggande kul t uren. För envar har musiken en betydelse som ger t rygghet i livet, skapa r minnen , formar en plats å t oss i vår tili varo. lnför Svenska dagen gay Riksradion ut en cd-skiva med titeln Vägen hem. Namnet syftar pä just den trygghet som den traditionella sängskatten innebär, kanske det som förknippas med ärstidernas växlingar, med barndomens skolavslutning och minnen frän sommaren, med stunderna av betydelse i ens liv: konfirmation, bröllop men ocksä situationer som vi minns med vemod. För iden och inspelningsproduktionen svarar Mika Westerlund. Han är pianist, arrangör; tonsättare och lärare som länge ruvat pä iden att samla en del av denna tonskatt pä en skiva för all pä det sättet ge uttryck för sin musikatiska och kulturella fö rändri ngo För all kort och koncist säga vad det är fräga om talar Mika om "en julskiva utan julsänger". För sängen pä skivan stär Annika Hultman, Marika

Krook, Sören Lillkung och Benny Törnroos. Ackompanjemanget sköts av Wegelius kammarorkester och Wegeliuskören. Dirigenter är J ohn Storgårds, Malin Storbjörk ocb Sören Lillkung. Skivan innehåller säväl traditionella som senare tillkomna sänger och visor. Sängskatten är inte liktydig med folldig tradition, utan med folksäng kan idag avses ocksä säda na kompo nerade sänger, som fär en stor spridning och stär sig mOI tidernas växlingar. Pä skivomslaget skriver Ann-Mari Häggman: "mänga av dessa visor har sjungits och älskats i flera hundra är, andra har trots bara nägra är pä nacken redan fu nnit vägen till vära hjärtan. Som skivtitel fär V ägen hem, frän inledningsorden till Tove Janssons Höstvisa, inte endast symbolisera vägen hem till den ä1skade, utan ocksä vägen hem tiU de gamla kära visorna". Projektet har tillkommit längt pä ideella grunder, och det har stötts av Konstsamfu ndet och Nygrenska stiftelsen. Inspelni ngarna är gjorda av Rund radion. Vägen hem är en skiva som är tidlös. Den är ett exempel pä att ocksä gammal tradition kan Idäs i en ny musikalisk dräkt. Det är ung-

332 lösningar på GT-krysset PII

I I

332 lösningar inkom pä värt kryss i nr 6 av God Tid. Vid dragnignen gynnades följande fem de hagare: Kaj Lindahl, Strengbergsgatan 7, 68600 JAKOBSTAD, Börje Bärlund, Annulavägen 6, 49270 PYTTIS, Ellen Nyberg, Anders Chydeniusgatan 49.12,67100 KARLEBY, Nina Lönnroos, Nordstigen 4 A

4, 02100 ESBO, oeh Ragnhild Wikberg, Bulevarden 24 B 7, 10300 KARIS. Vi gratulerar vinnarna. De fem har att emotse ett pris med posten. Vi tackar all a dehaga re för visat intresse. 1 dagens nu mmer av God Tid ingär ett jul kryss. Vi hoppas det ska ge vära läsare trevlig sysselsättning. Lycka tili !

E" "'- II E" R { T A B E L - S T O R 'Ä T A R E TA RN 0 RIU RANj öK Als ET[Of' A K TITE5T E:R~RM~ARTA\E"KO~ O d 5 T AF R { K~"A R L ~A G RA R E R

v O"Cr1IRAS R E N~D ft. R ElkJ OLIR 'C:.~UIHURTI GIGOJ AfTROENDE R\GREK/BR AG DI5URRARIR~5A LAS TIT R E VA\F Ä RJ A[A"V B R ö T

ARMITEAK~T

Mika Westerlund (andraJrån vänster), den drivande kraJlen bakom Vägen hem, tillsammans med Ire av solisterna: Annika H IIUman, Benny Törnroos oeh Marika Krook. domar som stär för tolkningarna och därmed rU.-tar sig skivan inte bara till människor som har perspektiv pä tillvaro n utan även till yngre. Enligt Mika Westerlund var han .inte helt orädd inför den an-

svarsfulla uppgiften att arrangera sängerna. Han säger: "lyekligtvis var sängerna pä nUn sida och efter en tid kändes det som att vandra pä ' mammas gata', sam är Vä-

gen bern" .

{K!AU

LAf6U~DE

5 (D I 0 ~ LASSE V A L ] U T T E N TI 5 TELIA G·N 1 KR A~A R FEER/s A N K A R A M 0 A L E" RA F LA N K

REl

TEOLOGER~ÄNLI GhA..:!-TI~A

M ~K A T A R A K I I K A R olE L J E 5 T ARTRl KA!F O T o l s EBRORIROT

T[OlE.!S..ONOM I E MO ~NBI LLA 6 0 B~ A K A B E RJe R \ TA li D 1 0M OVET T I A

RJ...Drs E\I .§. R~ \ N~A

Rg ~E O ~ O L ~K~ET E R L OK AL DR E 5S 'E RADEI~RA"'A L T A N T

GOURMANDKRY55-~d5N(/YGJ

Barcelona, Viborg resemål nästa år

Purmo-pensionärer i Nordanå Byagård efter fu l/gjord motionsnlllda.

Minnesbilder från Punoo=:]

1 skrivande stu nd, dä mör- hus. Efter välkomsthälsning kret sänker sig alit djupare av ordf. Eugen Törnqvist fortöver bygden, gär tanka rna till- satte programmet med diktbaka tili den gängna somma- läsning, bygdemäl, sängen rens begivenheter, med alla Idas sommarvisa av fyra glädjekällor vi fätt ösa ur ooh "smäfli ckor" samt "purmoalh det sköna vi fätt uppleva. pojkarna" och för första gängEn trevlig avslutning pä en ocksä "flickoma" sam väraktiviteten fick vi fira den sjöng nägra s!lnger, bl.a. en 7 maj tillsammans med Lars- nyskriven, Att vara vänner. mo-Eugmo pensionärerna pä Efter pausen informerade Purmogärden. Bitande kaU överläkaren pä ÖstanHd, Mivar nordanvinden, men desto chael Eklund, om rehabiliteskönare kändes värrnen inom- ring av kroniska sjukdomar

och specialsjukvärd, i förebyggande syfte borde man minska pä sahet i maten. Efter föredraget följde musik samt mera diktläsning, (vi ville ju behilUa vilra gäster sä länge som möjligt). Men pä varje dag följer afton och det blev dags att bryta upp, taeka och önska varann trevlig sommar. Vad vore en sommar utan utfard! Ungefar s!l lydde resonemanget när förväntansfulla pensionärer i arla morgon-

stund den 25 juni äntrade bussen med Kilens Hembygdsgärd som mäJ. Rutten gick längs riksä ttan och första uppehäJlet gjordes i Ulby, där et! bilmuseum besöktes. Myoket intressant, isynnerhet för männen. Kilen blev för mänga en imponerande förstagängsupplevelse. Efter den länga resan smakade det med den rikliga och goda maten. Efter rundvandForlS. pAsido15

Barcelona, DalslandskanaJ, Viborg, norra ltalien och Bremen är r esemål som Svenska PensionärsfOrbundets reseledare Anneli Hofer nämner fOr näsla är. Resan tili Barcelona med omnejd i Spanien görs 8-13 april med populära Ingmar Ringqvist som guide. - Ingmar kommer friln Kulturresor i Malmö och har ocksä tidigare fungerat som guide vid endel av vära resor, berättar Anneli. - 1 Barcelona ska vi se kultur och konst och ocksä bekanta oss med olympiabyn. Barcelona är ju ett hörn av Spanien som inte besöks av sä väldigt mänga turister. 1 mitten av juni företas resan till Sverige. Man ska lika pä Dalslandskanal och delar av Göta kanal ocb röra sig söderom Vänern. - Och i början av augusti görs resa n till Viborg, fortsätter Anneli . Vi kommer bl.a. att se Moo Repä-parken utanför Viborg. Den restaureras nu med hjälp av finländska krafter. Vi kommer all lika pä Saimen kanal och vi ska se ett "annorlunda Viborg". 1 september bar Anneli satt in en resa tili norra !talien och juJmarknadsresan nästa är planerar hon att förlägga tili Bremen i Tyskland.

- 1 är har vi redan hunnit med en julmarknadsresa tili Lybeck. 1 den deltog ett 15-tal pensionärer. Ifjol dehog ett 40-tal pensionärer i julmarknadsresan tili Lybeck ocb det var väl det som gjorde att antalet dehagare i är minskade. 1 är äterstär ännu julmarknadsresan tili Köpenhamn 5-8 december. Här deltar ett 3D-tai pensionärer. - Det är viktigt att vära resor marknadsförs i god tid, säger Anneli. Det garanterar i regel ett större deltagarantal.

xl-

~ 4

Från banker, postkontor, A-kiosker, begravningsbyråer, handlar och varuhus samt

Te legramtjänste n 020212 STOO HJARTARBETET!

HJÄRTSTIFTELSEN (09) 752 7521

F estsalen i Furulund var välfylld när kulturdagen gick av stapeln den 16 oktober.

Husnamn i Dalsbruk'på kulturdag i Dragsfjärd

säng av Sigrid Stenfors. Vid pianot satt maken Bo Stenfors. Dorrit Krook käserade pä ett intressant ocb humoristiskt sätt om olika busnamn i Dragsfjärd och främst dä i Dalsbruk. Det framgick at! folkhumom ofta varit med när husen fät! sitt namn. Et! av husen kallas Sibirien - bel! enkelt för att det alltid var sä kallt. - Det fanns ocksä ett bus som kaUades "Orättvisan". När det buset revs ocb i stället pä platsen uppfördes ett tingshus sä fick det namnet "Rättvisan", visste porrit Krook berätta. - Uppe vid Tullbacken fanns "Hundkojan". Det huset byggdes för arbetsledama och det ansägs väl att de viftade pä svansen uppät ocb skällde nerät... - Et! annat hus fick namnet "Evigbeten" eftersom det tog sä läng tid att bygga det. Det hus som kom upp väldigt snabbt döptes däremot tili

"Blixten" - Det finns !vii församling- betsgraden ligger vid 9 proEtt trevligt program bjöds det på när kultur- ar inom kommunens omrilde: cent. - Dragsfjärd bar et! dagen arrangerades på Dragsfjärd församling och rikt ocb mångsidigt kulturliv. Här finns Dera museer, Furulund i Dragsfjärd Hitis församling. - Dragsfjärd bar sina bruk- vi bar et! livligt fOreningsIiv, den 16 oktober. Dragssorter friln gilngna tider. Dals- et! välförset! bibliotek ocb Ijärd-pensionärernas bruk ocb Bjprkboda är kända et! aktivt arbetarinstitut. ordfOrande Guy-Ole Asp- allt sedan 1680-talet. Brukena Mest känt är dock måbända lund kunde bälsa en gläd- har Iilngt präglat det sociala li- Baltie Jazz som är et! evenejande stor publik väl- vet ocb näringslivet i kommu- mang som sträcker sig över kommen tiU festen som nen. Hitis gick samman med 3 dagar. Vi bar et! musikinfOrlöpte under gemytlig Dragsfjärd friln 1969 ärs bör- stitut ocb et! musikgille tilljano sammans med de övriga stämning. Asplund presenterade i korthet Dragsfjärd kommun. - Kommunens yta är pii 1.770 kvadratkilometer. Av det är 271 kvadralkilometer landomrilden. Kommunen bar 3.800 invilnare och 75 procent är svenskspräkiga.

- Dragsfjärd är ocksil ett sommarparadis. En stor del av nationalparken ligger inom kommunens omräde. Servicenäringarna stär för 45 procent av näringslivet i kommunen ocb lika stor är andelen för industri ocb byggnadsverksambet. Fiske ocb jordbruk svarar för 9,5 procent. Arbetslös-

Dragekören, som bildades för halvannat ilr sedan, bjöd pii ett nostalgiskt potpurri under ledning av sin dirigent Sigrid Stenfors. Elisabeth Eriksson hade skrivit texterna tilI de sllnger som framfördes. Ann-Maj Lindroos stod för diktuppläsrting och Thure Norrbäck för violinmusik. 1 sina avslutningsord hän-

Om husnamn i Dalsbruk kiiserade Dorrit Krook vid årets kulturdag i DragsJjärd. visade förbundsordförande Ragnar Hansson tili att en kulrurdag i Dragsfjärd befinner sig i rätt miljö. Han pekade pii att bygden baft Dera kända kul!urpersoner och nämnde speciellt Nils-Oskar Jansson och Amos Andersson. Kulturdagens officieUa

program avslutades med Modersmillets säng. Efter det följde ännu kaffe och dans. Kulturdagen hade inletts med gemensam lunch, et! verkligt kalasbord. Rainer Erlund

kommunerna på Kimitoön. Man har i Dragsfjärd tre organiserade pensionärsförertingar med sanimanlagt 450 medlemmar eUer ungefar 12 procent av kommunens totala invänarantal. Tillsammans sjöng deltagama i kulrurdagen "Sjung ocb le". Därefter följde solo-

Dragekören stod for eli uppskattat potpurri nostalgiska sånger.

••

Agaren sparar mer. .. Guy-Ole presenterade i sitt Ann-Maj Lindroos stod for ... och Thure Norrbäck jör lzälsningstal DragsJjärd diktrtppläsning... violinmusik. kammun.

Motion på svenska i huvudstaden Ledda motions- ocb konditionstimmar startar Helsingfors idrottsverk i början av nästa år fOr svenska pensionärer i huvudstaden.

singfors stads idrottsverk. Man har Simstadions konditionssal tili förfogande. Varje timme inleds med en lätt uppvärmning och övningama avslutas med tänjningar under sakkunnig ledning.

- Verksamheten riktar sig Motionstirnmama är insatta tili nybörjare inom motionens omrilde, berättar idrottsin- pä onsdagar och startar den 8 struktör Ben Pallas pii Hel- januari ocb pilgilr ända tiU 23

april. En grupp kommer att vara samman klo 13-14 och en annan grupp kl.14-15. - Et! 15-tal deltagare per grupp kan vi ta emol, säger Pallas. Anmälningarna kan göras pä plats den 8 januari. Pii förfrilgningar svarar Pallas, telefon 4029290.

BONUS

T.O.M. 3 % VARUBODEN

I MARKET

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Seniorhuset lever •...•.•.•.•.......•.•.•.•.•.•.•...•.•...................•.....•.•.•...•.....•.•.•...... \ ,'

I t

Seniorhuset är en svenskspråkig oas i Helsingfors, en S3Ullingsplats rör de svenskspråkiga pensionärerna i Helsingforsregionen där de kan bo, umgås, motionera och utbilda sig på sitt modersmål. Seniorhuset och Folkhälsans allaktivitetshus på Topeliusgatan bildar en unik, mångsidig servicehelhet. Folkhälsans Seniorhus vid Mannerheimvägen 97 slog upp sina dörrar i medlet av maj. Dä började personalen flytta in och nägot senare flyttade de första pensionärerna in i sina aktie- eUer hyreslägenheter. 1 Seniorhuset finns ocksä ett Seniorhem som är avsett för personer med högt vårdbehov. Seniorbuset är en vacker, gedigen och fungerande byggnad. Exempelvis kan närnnas att byggrnaterialet är "eldskyddat", vilket ju är en betydande tryggbetsfak-

Pä uppmaning av min syster Linnea, fördetta Grankulla-dadda, begav jag mig en dag i juni ned tili Seinen, närmare bestämt Pont Solferino, för att speja efter prårnen "Sainte Genevieve". Där Iilg den verkligen förtöjd vid högra flodstranden, blomsterprydd, bred ocb maklig pä Seinens lugna, gräa vatten. Jag stannade ett ögonblick. Det var här min syster tiIIbragt för 2 år sedan nägra lugna, sköna sommarmänader, medan bon skötte om ägarinnans lilla dotterson Jack. Pii den tiden hade på däck arrangerats för min systers och bennes skyddslings räkning en grön liten park med nägra vilslolar ocb en bäck för den lille, ocb bade det lilla sällskapet, vilket vanligen utökats med bätens stora, tTOfasta, danska dogg Bolf, väckt ej sä litet uppseende. Mänga voro de förbipasserande, viIka stannat för att se pii den glada trion. Pä parkens plats stod nu ett rostbrunt soltält med nilgra vilstolar i samma färg och pii däckets mitt prunkade en välvårdad rabatt med kraftiga pelargonior ocb brokig krasse. Men nu skuUe min mission fyllas. Jag gick över den smala, vita landgängen och innan jag hann ringa pä (dörrklockan utgjordes, origineUt nog, av en blank liten metal1fisk) visade sig en "vakt" ocb pä min fräga, om Madame GuerIin var bemma, lovade ban strax anmäla mig. Ett par minuter senare öppnades den vita dörren och jag stod frarnför bätens ägarinna, en läng, mager dam, vilken genast gjorde ett mycket sympatiskt intryck. Hon bad mig vänligt stiga pä,

tor i ett hus som bebos av äldrc. Alla lokaliteter är handikappanpassade och smidigt kopplade tili varandra sä att ocksil personer med begränsad fysisk rörlighet lätt kan ta sig frän en plats till en annan. 1 bottenplanet finns Folkhälsans ceotrum för profylaktisk motionsverksamhet och vUJ{enrehabilitering. Folkhälsans nuvaraode rygg- och nack.klinik bar utvidgat sin verksamhet tiU Seniorhuset där det finns en rejäl terapibassäng med bastuavdelning och motionssalar. Pluralistisk servicemodell

1 Seoiorhuset förverkligas en pluraJistisk servicemodell där privatägar- och byresboen de kombineras med socialoch hälsovårds~änster ocb ett rikt utbud av andra tjänster säsom utbildning, friskvård och forskoing. Bland de konkreta serviceformema kan näInnas hemtjänst, hemsjukvård, avlastning, rehabilitering, minnesträning, kosträdgivning,

läkarmottagning, seniormotion, vattengymnasik, kursoch föreningsverksamhet samt cafe och restaurang. Verksamheten riktar sig ocksä tili yngre människor. Tvärvetenskaplig forskning Folkhälsans forskoingscentrum i Seniorhuset bedriver intemationell forskning inom genetik, förebyggande medkin, nutrition och cancer. Den nya helheten möjliggör tvärvetenskapliga tillämpningar. Forskoingscentret leds av professorerna Herman Adlercreutz och Albert de la Chapelle. Kost- och cancerforskoingens resul!at tiUämpas i det praktiska värdarbetet. En databaserad kosträdgivning stär tili allmänhetens förfogande. Den geriatriska forskoingen utgör en tilläggsresurs för Folkhälsans minnesklinik. Docent Jan-Erik Ruth som är ledande gerontolog vid minneskliniken har under sommarens lopp igängsatt minnestränings- och hägkomst-

grupper. Grupperna kommer ät mig själv varje dag, utan att att avlösa varandra och tili i stället kunna äta mitt dagliga dem kan ocksä pensionärer varma och smakliga mäl i vilka inte bor i Seniorhuset andras s~llskap - och tili en billig penning. Och skönt att söka sig. tvll morgnar i veckan ha möjlighet att simma i bassängen Trevlig och innan den handledda rehabilitrygg atmosfar D-huset vid gilgatan mot terings- och friskvilrdsverkcentralparken är ctt annex tili samheten vidtar där. Till restaurangen söker sig den egentliga byggkroppcn ocb förbundet med servicehu- vid lunchtid mänga av dem set genom en glastäckt gäng. som bor här, mänga pä annat Jag flyttade in i min hyrda häll boende pensionärer och tvila med barkök och stor bal- personer frän arbetsplatser i kong samt ett rymligt dusch- närheten och naturligtvis hurum genast i jl1Jli och har re- sets persona!. Yrkesstuderandan huonit acklimatisera mig de och lärare frän Folkhälsans vä!. Jag bor i tredje väningen; utbildningscentrum syns i remina fönster och balkongen staurangen och i husets allvätter mot Brunakärr parken männa ulrymmen under de och när löven fallit frän de nu dagar utbildning pägär i utsä lummiga Iräna kommer jag bildningsutrymnmena i botatt ha utsikt över ätminstone tenväningen. Västra Böle om inte längre, har de pästätt som kan orientera sig i geografin. Nägot av det bästa för mig just nu är att jag fär gä tilI dukat bord varje dag i husets restaurant Tallen. Det är mycket tillfredsställande för mig att inte vara tvungen att laga mat

Den fritidsverksamhet sum erbjuds pensionärerna är mängfasetterad och intresset för olika aktiviteter bar visat sig vara stort. Exempelvis har en föreläsningsserie kallad " Ievande minnen" nyligen introducerats av ett pensionärspar som bor här. Den försig-

En luftig sommarbostad i hjärtat av Paris av Marita Duncker

ocb ivrigt pratande gingo vi in. Jag försökte likväl hilla ett vaksamt öga pä min omgivning, sä jag ej slrulJe gil miste om nilgot av intresse. Vi gingo först ned för ett par trappsteg, sä genom en Iiten tambur i rödbrun panel med telefon ocb flere smä prydnadssaker pä .smä byUor ocb i trevliga nischer, sä äter ned för ca. fyra 11 fem trappsteg ocb dä vi passerat nägra meter genom en mattbelagd korridor, stodo vi slutligen i en luftig matsal med Ijusgröna väggar ocb ett stort fönster i taket. 1 ena bömet fanns en divan, pä vilken vi togo plats. J ag frarnförde bälsningama i.frän Finland ocb Madame G. var mycket rörd över, att min syter ej glömt bort benne. Den lille Jack mädde utmärkt ocb befann sig för närvarande i Normandie med sin mamma. Själv hade Madame G. gift om sig nilgot före juJ med en aviateur "ocb nu hilla vi pä med att konstruera ett monopIan tiUsammans. Det är min mans sen aste uppfinning ocb vi hoppas snart fä flygmaskinen färdig". Jag hörde intresserad pii.

"Ni bar säJedes totalt övergivit Edra patienter?" frägade jag, dä Madame Guerlin slutat. Madame G. är nämligen läkare och omsorgen om hennes patienter ocb laboratoriearbete fyUde för endast tvä år sedan största delen av hennes dag. "Alldeles bortglömda äro de ej", svarade Madame smäleende, "men jag mäste medgiva, att jag för tillfållet mest sysslar med avlarik. Det är ju min mans slörsta intresse!" Hon säg pä mig sä vänligt med sin lugna, granskande läkarblick:, att jag äter vägade komma fram med min nästa frilga. Kunde jag fä taga prämen, om vars elegans ocb modema inredning jag hört talas, närmare i betraklande, ty den originella bostaden intresserade mig mycket. Jag hade eventuellt tänkt skriva om densamma i nägoD tidning, ifall Madame G. tiIIäte det. "Bara Ni inte nämner om 'Sainte Genevie' i de franska tidningama, är jag gäma med om saken", svarade hoo road och pä samma gäng intresserad. "Vi hava oämligen aUs ingen rätt att bo sä bär och

frukta ofta, att myndigbetema skola ingripa. Det finnes sammanlagt 15 prämar pä Seinen, men tillsvidare bava vi fätt behilla vära sköna bostäder". "Tycker Ni verkligen det är bekvämt att bo sil bär?" "Mycket bekvämt och sä lugnt och skönt. Vi bar ju ej nägra grannar". "Men blir det ej fuktigt om

vintem". "Som Ni ser, hava vi värmeledning ombord, sä av fukten lida vi ej aUs. Dessutom bestil vi oss med elektriskt Ijus, därtill fordras en egen motor, och en vattenfiltreringsapparat. Dricksvattnet mäste dock bäras ifrän land. 'Ja' , fortsatte Madame GuerIin strax därpä "efter som vi äro i matsalen, kan jag ju först berätta nägot, om densamma. Ni förundrar Er kanske över, att matsalen är försedd med ett takfönster. Prämen ägdes tidigare av en konstnär, vilken bade sin a!lje i detta rum och av vilken jag för fyra är sedan köpte denna bät. Ursprungligen har prämen fraktat koI, ett smutsigt göra, icke sant". J ag instämde av själ och hjärta. Det svarta kolet och

biltens nuvarande skick gingo ej aUs ihop! Vi lämnade nu matsalen för att närmare taga fören i betraktande. Där fanns en liten tambur, köket ocb tvenne smä domestikrum. Jag hann endast fä mig en titt in i köket, ty den rödhåriga köksan satt och ät tillsammans med sin man. Jag drog mig därför diskret tillbaka, men bann dock se, att köket säg bel! modernI ut. Skild köksingäng fanns även i fOITO av en landgång. För att komma tili de övriga rummen, mäste vi äter passera genom matsalen och kommo sä ut i en smal korridor. Min blick drogs dä genast tili en vacker miniatyr i trä av katedralen i Rouen, vilken stod pä en kista i korridoren. Trappoma, vi kommit ned för, bade vi dä tilI höger. "Jag tTor det är bäst jag genast visar Er navigationshytten annars glömmer vi kanske bort den", föreslog prämens ägarinna. Vi gingo uppför nägra trappor och stodo äter i den lilla tamburen jag redan nämnt om. "Detta är hälften av den

gär varje tisdag och meningen är att alla som gärna delar med sig av sina minnen kan medverka i genomförandet av serien. - En gäng i mänaden ordnas ett informationsmöte för alla som bor här. De boende~ förslag och önskemäl i olika saker tillmötesgils s1l längt det bara är möjligt. Detta Folkhälsans sen aste äldreomsorgs- och friskvårdsprojekt är en Iyckad giv. -Jag som i det längsta protesterade mot tanken att flytta tilI ett servicehus är hel! tillfreds med att ha det sä som jag nu har det. Jag inser hur viktigt det är att i Lid besluta sig för en sädan sista livsförändring som verkligen kräver svära beslut och anpassning tilI en ny miljö. Det känns tryggt att veta att här finns aU den service och omsorg jag behöver i den stund jag inte längre kan "gä pä i ullstrumporna", leva ett självständigt liv. Seniorbuset lever. Valborg Louhisto

förra navigationshytten", förklarade Madame Guerlin, "och som Ni ser, bar jag bibebäJlit densamma sil gott som oförändrad. Här hade kaptenen sitt skrivbord med alla sina papper och här", min följeslagarinna sköt upp en skjutbar glasdörr, "var hans sovrum". I den lilla hytten rymdes en bred soffa ocb ett skäp, det var allt. Det var med verklig pietet navigationshytten bevarats från all moderni sering och jag greps av reslust. Resbacilierna Iilgo säkert i luften! - Vi ätervände tili korridoren, och Mme G. öppnade en dörr tili höger. Flere stycken kattor kommo utspringande, men "matte" schasade in dem igen efter nägra vänliga ord. "Det var här Er syster bodde, men som Ni ser är rummet nu fuJlkomligt tom!. Vi hava nämligen reparation ombord, bland annat skola tvä rum sammansläs." Nästa dörr i korridoren ledde till en skrubb för koffertar, följande tili kolförrädet ocb sä kommo vi tili de tvenne fUffimen, Madame G. taiat om. De hade tidigare bebotts av den yngsta dottern ifrän första giftet ocb det lilla sovrummet hade varit beklätt med förtjusaode sidentapeter i beige med granna fägelapplikationer. En vacker blä matta täckte golvet. Nu syntes emeUertid intet av den foma Iyxen. Mellanväggen var redan nedriven och ett akvarium i form av en stor glasläda skulle inrättas i mitten av det nu rätt sä rymliga rummet. "Väggen mellan korridoren och ak'Variet ämna vi slopa och ersätta densamma med en

Från Helsingfors-horisont

Äldreråd blir verklighet i Helsingfors Samarbetsorganet för Svenska Pensionärsförbundets pensionärsföreningar i Helsingfors, SAMS ordnade ett publikt äldreforum i början av oktober. Över 40 personer deltog.

munalt äldreräd i Helsingfors. Man omfallade helt stadsfullmäktigegruppens och pensionärsförbundets intentioner om att man genom all ett äldreräd tiUsätts kan komma ett steg pä väg i arbetet för att de äldres kunskaper ocb erfarenheter fär betjäna utvecklingen av vär stad och servieen tili helsingforsarna. - Pensionärsorganisationerna bör föra diskussionen om strategier för och innehället i pensionärernas intressebevakning tili gräsrotsnivä. Kraven pä formen för päverkan och i vilka saker bör utgä frän medlemskären, framhölls i eli yttrande. Nägra kommunaJvaJskandidater (frän sfp, saml. och sdp) hade inbjudits alt delta i debalten. De uppmanade pensionärerna all agera i frägan.

- Pensionärema är en betydande samhällsgrupp. Hur Icvnadsförhällandena för dessa människor skaU ordnas pä ett fö r samhället som helhet ändamälsenUgt och ur individens synvinkel rättvist sätt är en kungsfräga för dagen, sade ordförande Ragnar Hansson i sitt öppningsanförande. Han hänvsiade tili att de äldre bUvit en särskilt utsatt grupp i samhäUet säväl vad utkomstfrägor som sociaJ- och bälsovärdsfrägor beträffar. Pensionärerna är mycket bestärnda i sina krav pä att fä medinflytande i samhälleUga frägor, pä riksplanet och i kommunerna, konstaterade Hansson. - Bäde i pensionärsforbundet och i föreningama runt om i landet har man redan länge disktuerat de äldres möjligheter all päverka i kommunema. 1 takt med all antaJet pensionärer ökar, ökar kraven pä fIexibla lösningsmodeUer för serviceproduktionen samt kraven pä medinflytande och päverkan i ärenden som berör de äldre och den kommunaJa äldrepolitiken. Deltagarna i äldreforum stödde grundandet av eli kom-

Kommissionen som bebandlat Finlands äldrepolitiks mäl och strategier föreslär i silt betänkande (SHM 1996:1) att äldreräd grundas pä bäde riks- och kommunnivä. SFP-gruppen i stadsfullmäktige med UUa GyUenberg som forsta undertecknare har inlämnat en motion i vilken föresl äs all Helsingfors stad grundar ett äldreräd. Pensionärsforbundets styrelse beslutade i januari all stödja sina 76 medlemsföreningar (pensio-

glasvägg, sälunda kunna de förbipasserande ifrän korridoren se fiskarna, utan att behöva stiga in i själva rummet". En utmärkt ide! Madame Guerlin och hennes nuvarande man tycktes vara stora djurvänner. Vi skuUe just lämna akvariet dä min följeslagarinna smäskrattande hejdade otig och sade: "Apropos fiskar och vatten sä mäste jag beräUa Er en Uten historia om Er syster, som länge roat oss. En afton ätervände jag ganska sent från miu arbete och vem ser jag plaska omkring i Seinen, om ej Er syster. Hon hade k1ätt av sig i sill rum och hoppat ut genom ett fönster. J ag frägade, om hon ej fann vattnet otäckt smutsigt och var det ej obehagligt au simma sä här sent pä dagen?" "Det är just med avsikt jag valt denna sena timme", svarade hon dä, "ty pä sä sätt kan jag ej se huru smutsigt vallnet i själva verket är". Madame GuerUn skrallade allt ännu ät hennes raska svar, och jag säg att Linnea ej var bortglömd. Men vi ätergingo tili prämeno Tili vänster om korridoren funnos en modem WC, en garderob och ett badrum. "Och sä äterstär saJongen, som tillsvidare räddats undan förstörelsen". Den Iyckliga ägarinnan tili den förtjusande "penichen" öppnade en dörr iändan av

korridoren och jag steg helt häpen in. Vilket bedärande rum, stort och rymligt och fyllt med fätöljer, divaner, golvlampor, tavlor och mattor. 1 en bur k1ängde smä apor upp och oed, medan UvUga guldfiskar ystert simmade omkring i en glasläda. Smä, söta fäglar kvillrade i en bur och genom ett stort, öppet fönster syntes Seinen och den grönskande, lummiga, vänstra flodstranden. Jag trodde mig för nägra ögonblick förflyttad tili en annan värld, sä lanttigt idyUisk var utsikten. 1 salongens bortre ända fanns en öppen aJkov med en bred divan, pä viI ken en uppstoppad säl läg utsträckt. " Detta är otitt liUa sovrum", sade Madame G. och ledde otig fram tili alkoven. Och nu mäste Ni beundra otin uppfinning", fOrlsane hon stolt. "Som Ni ser, saknar väggen här tapet och tvärbjälkarna synas fullkomligt. Mellan dessa har jag uppsatt smä hyllor och här ser Ni nu resultatet, eli helt Utet bibtiotek". Och verkligen! Bokrad efter bokrad, avbrutna av svartmålade bjälkar, fyUde hela väggen, som här nägo t buktade sig, (prämens akter). Jag uttryckte min förtjusning över biblioteket liksom över allt annat och efter det Madame G. yttermera förevisat eli bad rum i gult, hennes privata toilettrum, slog

Kommunala ä1dreråd

närsföreningar) i dcras aktiva agerande för att kommunala äldreräd grundas i kommunerna. Pensionärsföreningarna i Helsingfors har följt upp della och vänt sig tili stadsfullmäktige med en stödskrivei se för SFP-gruppens motion i fullmäktige. Motionen hade varit pä remiss och dels omfattats, dels avslagits pä nämndnivä. 1 stadsstyrelsen och i stadsfullmäktige blev det emellertid grönt Ijus. 1 samband med att stadsbudgeten 1997 godkändes, godkändes k1ämmen om att eli centralt kommunalt äldreräd grundas. Instruktion om äldreråd?

samhet skall vara, hur eli äldreräd tillsätts etc, om det finns en instruktion. Tillsvidare har förbundet ingenting tili pappers. Det enda vi har hänvisat tilI i olika diskussioner är den norska modellen för äldreräd som pä nägot sält känns riktig. Kommunen beslutar om äldreräd och vad jag förstär bör pensionärsorganisationerna fä ha medinflytande pä beredningen av en instruktion. - När väl pensionärsorgani sationerna formulerat sina gemensamm a principiella mäl beträffa nde kommunala äldreräd skall pensionärsföreningama informeras om förbundets mäl sättningar. En viktig aspekt pä frägan är all dylika rekommendationer bör fä sin tillläm pning utgäende frän de 10kala förhällandena och beho-

Pensionärsföreningar har i enlighet med förbundets rekommendation vänt sig tili fullmäktige i sina kommuner med initiativet all eli kommunaJt äldreräd grundas. 1 Österbollen rör det ocksä pä sig. Principbeslut om äldreräd finns i Korsholm, Kronoby, Pedersöre ocb MaJax. 1 mänga andra kommuner diskuteras frägan. Pensionärsförbundet skuUe vara betjänt av all fä information om hur diskussionen och ärendet avaneerar pä olika häll. Förbundskansliet har fäu förfrägningar om hur eli äldreräd skall struktureras, vilken substansen i dess verk-

Exempelvis i Helsingfors är det inte enbart de svenska pensionärsföreningama som kommer all agera i saken. Vi har för drygt eU är sedan grundat Delegationen för pensionärsorganisationer i Helsingfors och den kommer naturligtvis alt vara inkopplad. De svenska pensionärsföreningaIDa är via SAMS representerade i delegationen. Vad SAMS bl.a. bör propagera för är all i äldrerädet även väljs en representant för de svenskspräkiga pensionärema. Alt bevaka behovet av kommunal

jag otig ned i det svaJa rummet och blev bjuden pä en kopp "cafe noir" 0cb en cigarett. Madame G. var intresserad av att höra om mina intryck frän La France och pä hennes fräga, om jag ej snart simIle företaga mig nya resor, svarade jag skrallande, all jag helst skulle begiva mig tili Madagaskar, om tillfalle därtili yppade sig. För övrigt var jag för närvarande mycket nöjd med Paris. Madame G. hoppades smäleende, all Madagaskarplanerna nägon gäng kunde reaJiseras, ön var ju fransk egendom.

Nu hade otitt besök emellertid varat tillräckligt länge. Jag bjöd Madame GuerUn farväl. Hon följde mig upp pä däck, där vi yllermera togo blomsterarrangemangen i betraktande. Alla dessa Illdor vattnade den energiska ägarinnan helst själv och hon hissade dä upp vattnet i en hink frän Seinen. Med löfte om att snart äterkomma, vinkade jag sttax därpä farväl ät min vänliga värdinna, vi lken med sitt enkla, naturliga väsen, sä fritt frän all ytlighet, helt vun nit mig.

ven.

Minns förbundets

VINTERDAG på Majvik i Kyrkslätt den 9 april.,

service pä modersmälet är viktigt, inte otinst när det gäller äldre personer och för dem viktiga serviceomräden s.s.

socialoch hälsovärd, kollektivtrafik m.m. Valborg Louhisto

SAMS valde "årsordförande" Samarbetsorganet för de svenska pensionärsföreningama i Helsingfors, SAMS, valde vid sitt möte 18.11 pensionärsföreningsordförande Per-Erik von Bonsdorff tili ordförande för SAMS är 1997. Valborg Louhisto valdes tili SAMS sekreterare är 1997. Delegationen för pensionärsorganisationer i Helsingfors har under hösten bl.a. behandlat frägor gällande beskallningen. 1 september överläm nades en skrivelse om den tili de ri ksdagsmän som är frän Helsingfors. 1 oktober överlämnades en skrivelse ti li stadsstyrelsen om ögon- och öronkJiniken pä Dals sjukhus. Genom "Iobbning" i fullmäktigegruppema hade delegationens medlemmar i fullmäktige fätt över hälften med pä att motsälta sig sammanslagning med HUCS. För att inte fä misstroendevotum Erän fullmäktige, avvisade stadsstyrelsen sammanslagningen. Vid delegationens möte i november inlärnnade Rolf Liljander (SAMS) tvä skrivelser för behandUng. Den ena

FORTSÄTINING ••••••••

berör postens service och den andra pensionärernas sjukvärdskostnader. Han kommer att lämna in en längre inlaga om trafikverket vid värens första möte. Vid den preUminära behandlingen av delegationens sammansällning 1997 konstaterades all de fIesta delegaterna kommer all fortsätta. Säledes kommer tvä av delegationens medlemmar att vara stadsfu llmäktigeledamöter, av vilka den ena även är riksdagsman. Rolf Liljander har avtalat med Raimo Baski vi om att han informerar om pensionärsärenden Erän Bryssel. SAMS gav vid sitt möte i november Rolf Liljander och Helmer Strandberg fortsall förtroende som pensionärsföreningarnas representanter i delegationen 1997. Delegationens ärsmöte 1997 Eörsiggär i januari. Efter det informeras pensionärsföreningama om ärsmötesbesluten, exempelvis om delegationens sammansättning och valet av funktionärer. VL

tell-Vasa. Vädret var det bästa tänkbara med värme och kavlugnt pä sjön. Mänen stod •••••••••••• från sido 12 ocksä för sin andel av trivseln ringen pä museet, som ingäoch sken intensivt. eode förevisades, anträddes Med glädje minns vi den 1 äterfärden. 1 Kristinestad mötoktober dä vi av Pensionärste guiden G un Mannfolk, gillet i Jakobstad var inbjudna som förevisade och berättade tili träff pä Tobaksmagasi net. mycket utförligt om staden, J programmet deltog omväxmedan bussen körde runt. lande bäde värdar och gäster Färden fortsalle längs strandoch efterrniddagen förf!öt i vägen tili Närpes och pä gemenskap och harmoni. lärnpUgt ställe avnjöts efterHöstmotion företogs den 4 middagskaffe. Dragspelet oktober, start och mlll var fanns med och säng och muNordanå Byagärd. Helge sik för böjde stämningen pä Backman och Harry Hagresan. En avstickare gjordes man hade mätl upp banan och tili A1skat för att llse bygganutplacerat frägeplakaten. det av den nya Replotbron. Väd ret kunde knappast varit Vid Vitatorpet i Lövö inhand- sämre, regn och stark bläst. lades rökt sik: Snart skymtade Oaktat det fullfö ljde 10 tappra hemknutarna och alla var nöj- pensionärer motionsrundan. da och belätna med en händel- Efter välförrättat värv säg Diserik dag. sa Käcko tili all kaffepannan Den 25 juli var vi av Esse- var varm. pensionäre rna inbjudna tili en Medan jag skriver ned desfyra-föreningsträff pä Yller- sa rader, har snön oupphörligt esse paviljong. Vi fick njuta dräsat ned och marken ligger av etl rikligt och fint program överhöljd av eli tjockt mjukt denna Ijuvliga sommardag. Vi täcke. Förvandlat är det mörminos den med glädje. ka och gräa tili skimrande vili. J distriktets sommardag Elna Lillqvist den 7 augusti på Carpella i Korsholm deltog 18 personer. Ljuvlig sommarvärme kännetecknade ocksll denna dag. Åb, dessa sköna samlingar, dä man fär träffa gamla bekanta och upptäcka nya! Vi deltog ocksll i månskenskryssningen den 28-29 augusti Jakobstad-Skellef-

PURMO ...

16 FORTSÄ ITNlNG ••••••••

SMEDS ...

••••• ••••••• frän sido JO

\.'

ryssama mördade en tillfångatagen skyddskärist, bonden Edvard Berg fr1ln Veikars. Sex skyddskilrister togs til1f1lnga, men frigavs senare eiler befriades. Pensionerade jordbrukaren Bertel Smeds i Anixor i östra Korsholm har ingen svArighet att ploeka fram händelsen julafton 1917 när jag ber honom berätta n1lgonting om "jul fordomdags". Han är född 1910 och kan för övrigt berätta mycket om s1ldanl som var pii gAng i Österbotten vid denna tid. Hans far Karl Smeds deltog aktivt i distributionen av vapen i vasatrakten och deltog även i de skyddskärsövningar som ordnades. Sonen kände inte igen sin far

Bertel Smeds och hans hustru Edit bor i dag i en trivsam radbuslägenhet i Veikars. Deras gamla hemgärd, Lalli gärd, bebos av en sonson. GArden var tidigare kronofogdegärd. Deras jordbruk var en av de större i Korsbolm. Bertel berättar även ett FORTSÄITNlNG ••••••••

KVEVLAX ... •••••••••••• frän sido 11 fortsätter Henrik KjelIman och de övriga medlemmarna i styrelsen blev John Nygård, Inga Backman, Sonja Finne, Elsie Sandqvist, Ludvik Berts ocb Stig Sundvik. Dessutom avhandlades endel frågor som var upptagoa pii föredragningslistan. På fOrslag av styrelsen beslöt höstmötet kaila följande medlemmar i kluhben tili hedersmedJemmar: Astrid Udd, Ester Siegfrids, Ellen Sandqvist, Elin Näsman, Ester Lövdahl och Fanny Sand. Efter förhandlingarna blev det som förr kaffe med dopp och ruskussion vid kaffebOIden. Dagens föredragshällare var Kaija Kohtala som talade om Norden-samarbete. Det sker främst genom föreningen Pohjola-Nordens försOIg.

Torsdagen den 14 november var åter en dag då en del pensionärer från Kvevlaxnejden var ute på en tur med Vasabåtarna. OT-resor, som ofta

Genom att onv(lnlla Concersllnelsens allresser stöder nl kampen moI concer. VOro odresser erhOlles frOn bonker. bok-, blomster· och poppershondlor, begrovnlngsbyrOer. R-4(iosker sam' fOrdigt textOde pO vOrt kontor. Elisobetsgofan 21 00170 HELSINGFORS

Tel. 9800 43 000

med lokalsomlalsoygift

CANCERSTIFTELSEN

annat julminne med ankaytning tili ofardstider: - Jag var tre jular vid fronten under vAra senare krig, men en fjärde jul fick jag permission. När jag kom hem kände min son Magnus inte igen mig. Nä, det ordnade sig med den saken, men när jag skuJle ätervända var äldre sonen Ingmar, 4 1Ir, väldigt ledsen: - Du får inte fara tili fronten . Jag skulle binda fast dej här hemma, men dä jag har bara papperssnören, sade han. - Mina föräldrar nämnde aldrig att det skulle ha förekomrnit julgran eiler julbock i deras hem när de var bam. Särskild julmat och enkla julgåvor förekom. Däremot var det viktigt för far an det skulle brinna levande Ijus i alla fönster när folk for tili kyrkan. Alla husets folk sl,:lIl1e också besöka julottan. Det skedde med bäst ocb släde. Den tiden fanns alltid snö om jul. På hemfarden frä.n kyrkan skulle det köras i kapp. - När de blev husbondsfolk ocb fick familj , blev det nog bäde julgran och julhock. De bade båda gått i folkbögskola och fått nya ideer. - Den första julbocken kör Kvevlaxboma, var även denhär dagen ut med oss, 36 frå.o Kvevlax och 3 frå.o Vörå.- Dagen bjöd på strålande soI över ett nästan lugot bav, tjIJ glädje för resenärerna, som inte var allt för mä.nga på en så stor båt. Det var gott om plats på alla ställen och alla njöt av överfarten . I Umeå hade vi 3 timmar tili förfogande för att studera affarslivet ocb eventuellt handla lite. Julskyltn.iogen hade kommjt igång, åtminstone i de större varuhusen. Under återfarden var vädrets makter något oginare mot en del av oss. Vinden låg på från sydväst, något för hå.rd för att det skulle kännas bra. Det märktes i aII synnerbet vid matbordet, ganska bra med rum för den som ville äta. MärkJjgt stora portioner fick man om man kunde ta för sig och äta. Men för övrigt en bra dag. Vi kom hem omkring olldnatt, välbehållna. Ett stort tack tili den som arrangerat utflykten. Den 29 november samlades vi tili juLmiddag på restaurangen Tassen i Vörå. Före maten bjöds det lite julprogram och efler maten följde den obligatoriska dansen. Stig Sundvik

NuiirdCI

\elenskopllgt bevlsatl

Smärta kan lindras Iltall medicin. Om Ou IId~ r IV muste!. eiler ledsmlU'lOf ta,., NQ VAFO N If 0;& snlbboc:l'I cffctti~ lIoonng. NOVAFON bdw\dJltltlda ned 1111

6nn under hudyun ochp Oili ~n LJud ..6gDm&$IlmuJer.ublodcn kulllioncn OCltdrilknilllcnp!skyndu. EllbanlSYCnlcartiotus.enull NQVAFON mbn i bnJt dI,ligcf\. Be om kosUlad!l'ribrmchyr NQVAFON IU' Fl· ocll EU.godkAtld

ochhu!5&np/anu S. NYSTRöM KB 911-23 1636

jag har något mjnne av är från julen 1913 då jag var tre och ett halvt år. De julbockar jag hade sen på julkort var Iyldgt klädda med yvigt skägg. Det var därför en vi ss besvikelse när julbocken kom. Han hade en papperspåse med hål för ögonen över huvudet och nilgot som likaade det Iin vi kljftat på hösten som skägg. Dessutom en päls med skinnet utåt som påminde om den farfar brukar ha. - Julbockens röst påmmde om vär dräng A1freds, men han kunde det ju inte vara, för han hade för en stund sedan gån ut för att ge hästama hö tili natten ... - Följande å.r såg jag genast på händerna att det var Alfred som dillde sig bakom den nyanskaffade skråbock-masken. Men far och mOI hade ju sagt att julbocken kom med ren från Lappland. - SärskiIt mor hade inpräntat i mej att man inte fick Ijuga "för då gråter änglama i rumien". Frågor och tvivel ansatte fyraåringen . Småningom insåg jag att det där med an Ijuga inte gällde julbocken, sä. jag struntade i bekymret med änglarna ocb började själv Ijuga för mina yngre systFORTSÄ TTNlNG

JUNELL... ••••••••••••• från sido 1

Folkhälsan i Helsingfors. Där anställdes bon som utbildningsledare inom ramen för projekret "Hälsa för alla å.r 2000". - Wn uppgift var att planera korlkurser inom projektet och för friskvå.rden. Bakom projektet står ju världshälsoorganisationen WHO och Finland är ett pionjärland. Det är fråga om ett speciellt bälsoprograro. Den första utvärderingen gjordes redan 1992 och visade att projektet ruttills "giltt över huvudena" på vanliga medborgare. Grupper som var eftersatta var speciellt bamen, de hanrukappade och - de äldre. - En av mma uppgifter har varit att utbilda friskvå.rdare som sedan på sina respektive hernkommuner ocb i anslutning tili den 10kala Folkbälsan-föreningen ska kunna föra budskapet om friskvå.rd vidare. De friskvärdare vi utbildat ska på sina hemorter ta iItitiativ tili och genomföra olika friskvärdsaktiviteter. Projektet fortgä.r och en ny utvärdering ska göras nästa å.r. Man har nu också gjort ett ny tt program - "Hälsa å.r 2025" - med nya salsn.iogar ocb nya målsättnjngar. - Dethär med hälsa och friskvå.rd intresserar ollg mycket. J ag har fått lära niig oerhört mycket under å.ren på Folkhälsan. Frjskvård bestilr av olika komponenter. Jag har funderat över varför endel människor som möter kriser, motgångar och svårigheter få.r behå.lJa hälsan längre än

rar.

Julgrisen slaktades två veckor fore jul

- J vårt hem bade vi alltid en särskild julgris, som slaktades tvil veckor fOrejul. När byns slaktare Johan Erik Herrgård kom tili gårds började skatorna samlas på lidertaket. - Ena halvan av grisen såldes i stan. För pengarna köptes en del extra saker inför julen. Den andra halvan använde vi själva. Av huvudet t.ex. gjordes pressylta. Skinkan skulle ligga i saltlake en dryg vecka. Därefter bakades den in i rågmjölsdeg och gräddades i ugnen i bagarstugan. - Tradjtionell julmat på landsbygden var lutfisk, skinka och risgrynsgröt. När första världskriget bröt ut blev det lake ocb kOIngrynsgröt i stället för lutfisk och risgryn. - På annandag jul var bela släkten bjuden tili "LaJlis". Då skulle bordet skarvas ut och resten av skinkan ätas upp. Gröten från julafton blev ugosgröt och serverades med fruktsoppa. På kvällen vankades "heitvägg" av vetebrödsrester. människor som kanske inte aIIs rå.kar ut för samma svårigheter. - Jag tror an friskfaktom mycket handlar om en människas egoa resurser, både fysiska och psykiska. Jobbar på tåget Under sina å.r på Folkhälsan har Lili-Ann pendJat mellan Ekenäs och huvudstaden. - Jag å.ker tåg och det gä.r bra. Det kommer jag att fortsätta med också nu när jag blir pensionärsförbundets verksamhetsledare. På morgnarna sitter jag vanligen och jobbar på tilget. När jag å.ker hem mot kvällen brukar jag "ta igen ollg" , sitter och vilar. Det tar faktiskt bara en dryg timme att ta tä.get frä.n Ekenäs in tilI huvudstaden. Lili-Ann är kommunalpolitiskt aktiv. Vid årssllitet ioJeder bon sin andra period i stadsfullmäktige i Ekenäs. Hon var med sina 277 röster en av rösttopparna i årets vai i Ekenäs. Det är också redan bestämt att Lili-Ann ska silta med i stadsstyrelsen från 1!.rssllitet. - Jag blir också stadsstyrelsens representant i socialoch hälsovå.rdsnärooden. Nu är jag vanIig medlem i nämnden. Motionerar om äldreråd? Lili-Ann trivs med pensionärer. Det var kanske den största orsaken tili att hon sökte jobbet som verksamhetsledare för pensionärsförbundet. - Jag har hålHt ett stort

Dellhär lomtell hällgde första gållgell i grallell på Lallis 1916, berättar Bertel Smeds. Deh dell har fortfarallde sill hedersplats i grallell. Två dagar per vecka med mjölk tili stan Förutom julgrisen fanns vjd Lallis 4 hästar, ett 20-tal mjölkkor ocb lG-15 får i ladugå.rden. Bönderna i Anixor hade delat upp transporten av mjölken tili Vasa. Lallis, som var största gä.rden, bade två stadsdagar per vecka. - Med en av hästarna körde vi bara lättare körslor, t.ex. mjölken tjIJ stan, tili kyrkan på söndagar, tjll olika möten och även "frianresor". lbland fick jag !Olja med mor tili stan för att se efter hästen när hon antal föreläsningar för pensionärer. Det har gällt ämnen som friskvä.rd, döende, sorgearbete, Hvskva]jtet, leda och lust. Jag ser pensionärema som en verkJjgt stor resurs. Det finns många ungdomliga pensionärer som ännu har mycket att ge en yngre generation och samhället överhuvudtaget. Lili-Ann talar också fOr tillsättandet av äldreråd i kommunerna. - Pensionärerna m1!ste få påverka sitt Iiv och sin närmiljö. De mäste få säga hur de viii ha det. Människor behöver rela· tioner for att mä bra. Det är viktigt att pensionärerna känner att de "är med". Jag tycker det är hemskt att aodra människor ska bestämma fOr en heI befollmingsgrupp. Nej, man har ännu inget äldreråd i Ekenäs. Men UH-Ann säger att hon funderar på an lärona in en motion i ärendet. Hon känoer tili beslutet om äldreråd t.ex. Helsingfors. Egnahem och labrador Den nya verksamhetsledaren bor i ett egnahemshus vid Linneavägen i Ekenäs. - Det är olln föräldrahem, sä dethär huset är mig faktiskl kärt, säger hon. Tyvärr vili inte tiden medge en ordentlig skötsel. Tili huset finns ju också en tomt på 1.200 kvm. Lili-Ann är 47 år, har en dotter pä. 15 år, Tove, och en labrador som Iyssnar tili narnnet Anina. - Nej, jag vili inte uppträda som någon stor profet när det gäller pensionärs-

gick pii uppköp. DiI köple hon alltid ett franskbröd och en tekorvbit. Det var gon att tugga på under hemfarden . Korv var nymodigt och rätt så dyrt då efter kriget. - Tili julottan körde vi vanligen med två hästar. Drängen Lennart och jag å.kte med "snickon" och den "körliga" hästec. Resten av husfolket hade "kibifka" och en av de andra hästama. På hemvägen gkk det undan f6r Lennart och mej . Vi var nog först av alla bemma i AIDxor. Sven-Erik GIader förbundets verksamhet. stort sett är väl verksamheten bra. Jag kommer att diskutera med styrelsen och nu tili en början är det väl nödvändigt att jag rör ollg på faltet och hör faItets å~ikt om verksamheten. Det är jag beredd tili. - Vad jag gör när jag viii koppla av? Ja då läser jag eiler Iyssnar tili musik. EIler så gä.r jag på en promenad med Anina. Men ärligt sagt så vjIJ det inte bli så mycket fritid. Jobbet, kommunalpolitiken och olika f6reläsningar tar sin tid. Lili-Ann tmbör också styrelsen för förbundet Hem och Skola. - Jag är verkJjgen förväntansfull infOr starten som verksamhetsledare. Jag tycker det ska bli spännande att bugga i med dethär jobbet. Lili-Ano ser ocksä. ett samarbete med andra organisationer som viktigt. Hon närooer t.ex. övriga pensionärsförbund i landet, pensionärsförbund i andra länder, Folkbälsan och Marthaförbundet. - Med ett effektivt samarbele kan vi nå bättre resultat, summerar hon. Rainer Erlund

Diskussionen som aldrig röddes Vid förbundets höstmöte i Åbo fanns pii Cöredragningslistan reserverat tid för diskussion om och förslag tili ändring av förbundets stadgar och man väntade sig en livlig debatt, som dock inte uppstod. Med undantag Cör några fil ströinlägg visade det sig nämligen att Överens i praktiken var det enda disktriktet, som lagt ned arbete pii att verkJigen ge styrelsen vägkost tilI det förslag, som skall fil sin slutl iga utformning pii vilrmötet nästa ilr. Oå de närvarande representantema av praktiska skäl endast muntligt kunde ta del av Överens ilsikter och då dessutom 31 föreningar inte var representerade vill vi genom tidningens förmedling ge alla en möjlighet att närmare bekanta sig med vilrt förslag. Vi är naturligtvis optimister och hoppas fä en stor del av våra skrivningar med i det slutliga ändringsförslagel. ÖVERENS ÄNDRINGSFÖRSLAG SOM UNDERLAG FÖR DISKUSSION

§3 Förbundet är en ideell, partipolitiskt och i religiösa frågor obunden organisation. ** Oå det övriga kommer fram i § 4, kan onödig tautologi undvikas genom att .Iämna bort de franska strecken. §4 Förbundet strävar att nå sina syften genom att - på allt sätt bistå, leda och stöda verksambeten bland sina medlemmar och främj a kontakten dem emellan, - övriga som föreslås ** Det borde vara självklart, att rorbundets resurser endast skall koncentreras tili egoa medlemmar. §5 Förbundets medlemmar är ordinarie-, understödande- ocb hedersmedlemmar. Ordinarie medlem, nedan medlemsförening, Jean vara registrerad pensionärsförening, annan registrerad förening eiler sammanslutning med förbundet närstående verksarnhet, bolag med rättsförmåga eIler enskild person. Ansökan om ordinarie eiler understödande medlemskap ril"tas tili och godkänns av styrelsen. Tili hedersmedlem kan förbundsmöte på sryrelsens förslag kaila person som genom sitt arbete förbundet tili fromma gjort sig synnerligen förrjänt därav. ** Vi roreslår, att man stryker en, ett, någon fOr bättre l1yt. Hedersmedlem bör kunna kallas på ordinarie fOrbundsmöte, vår eiler höst.

§6 Medlemsförening erlägger medlemsavgift vars srorlek beror på antalet för-

eningsmedlemmar ocb bestäms av höstmötet, som också bestämmer avgiften för understödande medlem.

Här stryker v.i igen en.

§7

Styrelsen borde gardera sig mot den nya länsindelningen vilken den än blir och ha på lager en skrivning, som motsvarar den skrivning som nu fOrs fram.

§ 12 Medlem som önskar att någor ärende skalI behandlas på höstmötet, skall skriftligen

* Från läsarna *

§8 Förbundets verksamhet leds av en vid böstmötet vald styrelse, som bestär av ordfö rande, som samtidigt är fö rbundets ordförande, ocb 8 (ålta) ordinarie medlemmar. Oärtill väljs 2 (två) suppleanter med närvaro- och yttrande rätt vid styrelsens möten. Vid valet bör i möjligaste män den regionala fördelningen beaktas. Mandattiden för förbundsordföranden är ett kalenderår ocb för övriga ocb suppleantema två år. Av styrelsemedlemmama och suppleantema avgär varje är billten, det första äret genom lottning. Styrelsen väljer inom sig viceordförande. Avlider eiler avgär medlem under mandattiden, kan förbundsmöte förrätta kompletteringsval .

§11 Pii höstmötet skalI 7 utses tvil revisorer jämte personliga ersättare (ör följande kalenderilr, av viIka en jämte ersättare skalI vara godkänd revisor, ** ordet hans stryks, dä revisorn också kan vara en kvinna.

Skall styrelsen minskas, skall det ske så att ett arbetsutskott blir överflödigt och sålunda inte belastar en troligen alltmer ansträngd ekonomi. Det nuvarande arbetsutskottets uppgifter kan skötas av ett presidium bestående av ordfOranden, viceordfOranden och verksamhetsledaren. För att aktivera styrelsen kan presidiet i kallelsen tili möten kort informera vad som fOranleder de olika ärendena på fOredragningslistan. Bort med eventuella gommistämplar.

Styrelsen sammankallas av ordföranden eIler viceordföranden och är beslurför när någondera av dem och minst hälften av medlemmarna är närvarande. Kallelsen bör vara medlemmarna tillhanda senast sju dagar före mötel. Vid omröstning har varje medlem en rOsl. Faller rösterna lika avgör vid vai lotten, annars ordförandens rÖsl.

§ 9 kan i delta fall slopas och numreringen i följ ande ändras. § 10 Om redovisning av offentliga understöd skall ske inom april, kan vilrmötet inte hållas i maj.

meddela styrelsen därom senast 31 juli. För behandling på vi\rmötet skall motsvarande anmälan göras senast 31 januari. Kungörelse om när respektive möten hålls skall ingå i förbundets tidning senast tvil milnader före mötet, eIler i brev meddelas medlemmarna.

§ 14 Till förbundsmöte har varje ordinarie medlem med högst 100 medlemmar rätt att sända en befullm äktigad representant, en med 101-200 medlemmar tvil representanter, en med 201-300 medlemmar tre representanter och en med ilere än 300 medlemmar fyra representanter. Varje befullmäktigad representant bar en rÖsl. Understödande och hedersmedlem bar yttrande-, men inte rösträtl. Faller rösterna lika avgör vid val lotten, i annat fall ordförandens rösl. ** Här kunde med rordel diskute.r as det som länge vant kutym på mänga håll, dvs. att man i fullmakten nämner vem som utövar medlemsfOreningens rösträtt. § 15 Förbundets namo tecknas av ordföranden eiler viceordföranden tillsammans med verksamhetsledaren eiler annan av styrelsen utsedd person. 1 löpande ekonomiska angelägenheter tecknas förbundets narnn av tjänsteman styrelsen utser. § 17 Förbundets räkenskapsår är kaJenderäret. Bokslut och styrelseos berättelse skall senast den 1 februari föreläggas revisorerna för granskning. Dessa skall senast 28 februari tili styrelsen inlämna sitt utlåtande. •• §§ 17 och 18 torde väl kunna sammanslås. § 19 Ändring av dessa stadgar kan göras på ordinarie förbundsmöte. Förslag tili ändring bör meddelas styrelsen såsom ovan i § 12 stadgas om bebandling av ärenden.

"HUR KAN JAG

TRYGGA OCH ÖKA MITT SPARKAPITAL?" Exportdireklör Egon Cronh;ort

Fråga Merita. Vi har svaren. Dee enklas te är a rt särra in penga rn a pa en s karrefrirr konto på en, två eiler tee år med en rä nta på 2%. Utöver konton har vi många a ndra bra alternativ, som tili exempel fonder och sparlivförsäkringa r. Kom tili Merita. Tillsa mmans med vå ra place rings rådgiva r.e hirrar Du säkerr en ränrabel och sä ker sparlösning. Välkommen!

~ Merita R1NC VA R KUNDTJANST

0800- I..2..l

r2 2

MÅN- FRE ta-

Stadgeändring bör för att vinna laga kraft omfattas av två tredjedelar av de vid mötet avgivna röstema. Styrelsen skall vid mötet ge sitt utlåtande om ändringen. ** Förbundet har enligt dessa stadgar två ordinarie fOrbundsmöten, som bör vara likvärdiga. Nu fOreslås höstmötet nedklassas tili andra klass, trots att det mångt är viktigare. § 20 Förbundet kan upplösas genom beslut av två på varandra följ ande förbundsmöten, vilka bör hållas med minst tre, högsr sex mänaders mellanrum. För att vinna laga kraft skall förslaget på båda mötena omfattas av minst två tredjedelar av de vid vartdera mötet avgivna röstema. ** En upplösning av fOrbundet är en såpass allvarlig sak, att man gott kan "tilIäta" sig ovan fOreslagen betänketid ocb en lika stor röstmajoritet på båda mötena.

§ 21 Upplöses förbundet skall dess tillgångar fördelas mellan ordinarie medJemmar i proportion tili det anta! personmedlemmar dessa vid sen aste ilrsskifte meddelat förbundel. ** Det synes vara rätt och riktigt att medlemsfOreningarna i detta fall skall "ärva".

8-20 FÖR YTTERU C ARE INFORMATlON.

Stöd det fioJandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp tili rorfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten. Närmare information ger SFV:s kanslicbef Christoffer Grönholm tel. 09-645 115.

~ IEkenäs

klarar vi trycket

Visitkort, brevpapper, kuvert. Kalendrar, programblad, broschyrer. Karaloger, bäcker, tidningar. -

Mac- om PC-miIjöer Arkoffiet om rotationspress Kunnig personaI Moderata priser

Be om offcrt T.g komalu

d{5Ekenäs m ' Tryckeri Ab

GCllvlgt'1I 4. 10600 1!:kcniJ <§0 19.222 800 - r'U 01 9·222 81 2

Förslag om nya s~adgar blev diskussion i Abo Regional representa· tion eiler större vikt vid effektivitet? Det var en av de frågor som dryftades när det nya stadgeflirslaget flir Svenska Pensionärsflir· bundet kom upp flir prin· cipdiskussion vid höstmö· tet i Åbo den 7 november. Det kom yttranden som flirsvarade den regionala representationen och det kom yttranden som mera ville se tili sakkunskap och effektivitet.

\.'

Principdiskussionen var tänkt som vägkost ät förbundsstyrelsen inför vårmötet nästa år. Där är det meningen att stadgeförslaget ska behandlas. Nu har förbundsstyrelsen ännu möjligheter att göra korrigeringar i stadgeförslaget och alltsä beakta vad principdiskussionen i Åbo förde frarn. - Man har efterlyst en revision av stadgarna, framhöll förbundsordförande Ragnar Hansson när han inledde principdiskussionen. - För-

Hansson menade att de nya hemsförening. Vi ser nog den representationen stadgarna ger samma regiona- regiona la la representavitet som nu, som mycket viktig. Beijar tyckte inte att det är men av fårre styrelsemedIycldigt med en styrelse med lemmar. Hansson päpekade ocksä jämnt antal medlemmar. Han att avsikten är att de nya stad- betonade ocksä att det knapgarna ska kompletteras med past Iigger i förbundets intresen valordning där man i detalj se att lämna övriga Finland stipulerar hur de olika re- utan representation. Han föregionerna ska vara represente- slog att förbundsstyrelsen ska bestä av ordförande och tio lerade. Enligt stadgeförslaget ska damöter. - Övriga Finland bör ha sin förbundsstyrelsen bestä av ordförande och 9 ledarnöter. plats i förbundsstryelsen, unMan bar tänkt sig att Helsing- derströk ocksä Kurt AskoIin fors ska ha en representant, Ii- från Sydlojo svenska pensiokasä västra Nyland, mellersta närer. - Överens har behandlat Nyland, östra Nyland, Åboland och Å1and. Österbotten det nya stadgeförslaget vid ska ba 3 representanter i sty- fem olika möten, berättade Stig Jahnsson. relsen. J ahnsson framförde sedan, - En sädan fördelning skulle nästan exakt motsvara det på uppdrag av Överens, en nuvarande medlemsantalet i läng rad förslag tili korrigede olika regionerna, frarnhöll ringar och ändringar i stadgeförbundsordföranden. Han förslaget. Han föreslog också päpekade ocksä att södra Fin- att förbundsstyrelsen ska beland nu är överrepresenterat i stå av ordförande och 8 ledamöter och därtill 2 suppleförbundsstyrelsen. - Effektivitetshänsynen bar antero - net skulle vara en be· kanske inte varit sä aktuella för oss där i Österbotten, in- tydligt effektivare lösning ledde Jarl Beijar, ordförande än det system vi har idag, sa för Korsholms Pensionärs- ban. Valborg Loubisto tyckte att vi borde komma bort frän det regionala tänkandet. - Varje styrelsemedlem bör väl i rimlighetens narnn representera hela Svenskfin land, sa hon. - Det väsentliga är att tili förbundsstyrelsen väljs personer som har tid för sitt uppdrag, ork och kunskaper. Och förbundsstyrelsen måste absolut kunna komma samman oftare än nu. Överens föreslär också ett slopande av arbetsutskottet. - Det blir dyrt för föreningarna att sända flera representanter till förbundsmötena, päpekade Mary Ny· bergb, representant för Munksnejdens Pensionärer. Hon ville veta om föreningslagen tillåter en överföring av röster till ett enda ombud. Ring genast - Om folk vili komma tilI mötena, så låt dem komma, tyckte Paul Karlsson från Mariehamns Pensionärsförening. - Om vägen är kort tili mötesorten, sä är det väl inget sam hindrar att de kan fä komma. Om vägen tili mötesorten däremot är lång är det möjligt att föreningarna av kostnadsskäl vill begränsa deltagandet. - Det blir dyrt att sända delegater frän Nyland tili Vasa eiler tvärtom, päpekade Ger· trud Nordblad från Ettan i Helsingfors. Denhär diskussionen uppstod mycket för att Mariehamns Pensionärsförening inlärnnat ett skriftligt förslag till ändring av stadgeförslaget. Det förslaget går ut pä att föreningarna vid förbundsmöte ska ha en röst för varje påbörjat 100-tal medlemmar. FörVERDANDI eningarna skul le dock kunna ,ge rösterna åt en enda delegat.

bundsstyrelsen har behandlat stadgeförslaget utgäende frän flera synvinklar. Det förslag man framlägger är enhäJligt. - Mycket i stadgeförslaget är mest "kosmetika", fortsatte Hansson. Den centrala för· ändringen är att man föreslår en bantning av förbundssty· relsen. Den är nu otymplig och stor. Att ta samman 17 personer till ett möte är en stor apparat. Styrelsen bör tili sin storlek vara "hanterlig". Nu har förbundsstyrelsen sammanträtt i regel tre gänger per är, detta ocksä mycket av kostoadsskäJ. Men inte enbart kostnaderna borde fä vara avo görande för hUI en styrelse ar· betar. Vär tanke är att fä en mindre och effektivare styrelse som sammanträder oftare. Hansson päpekade ocksä att när mao gick in för en sä stor styrelse som man nu har sä var ett av argurnenten att styrelsemedlemmarna skulle föra ut information tili sina respektive regioner. - Det argumentet är inte längre sä aktuellt eftersom vi ju har förbundets tidning, God Tid, som u!kommer med information sju gänger i äret.

Julklappstips

Den bästa gåvan tili Ditt barnbarn VERDANDI + PLUS Junior barn- och ungdomsförsäkring

"Vi är tredje störst i landet" - Svenska Pensionärsförbundet har idag ca 14.500 medlemmar, framhöll verksarnhetsledare Jerker Nyberg när höstmötet i Åbo diskuterade verksamhetsplanen för nästa är. - Med det är vi landets tredje största pensionärsorganisation. Medlemsantalet har dock nägot minskat under de allra sen aste åren. Därför sätter man i verksarnheten vikt vid värvningen av nya medlemmar under nästa år. En ny folder ska tryckas och distribueras tili samtliga föreningar sam stöd för medlemsvärvningen. De föreningar sam värvar mest medlemmar procentuellt premieras. - Målet borde vara all varje nuvarande medlem skulle skaffa en ny medlem, sa verksamhetsledaren. - Då skulle vi ju fördubbla medlemsantale!...

Motionsdagar blir det ocksä nästa är precis sam hittills. Motionsdagen pä Norrvalla gär av stapeln redan i slutet av apri! och motionsdagen pä Solvalla i maj. Frägesport mellan föreningarna blir det ocksä nästa år. Finalen utkämpas vid kulturdagen i Borgå. Under nästa är kommer tvä samhällsorienterande kurser för föreningarnas förtroendevalda att arrangeras i samarbcte med Svenska Studiecentralen, en i Österboten och en i södra Finland. Vidare ska tvä medlemsvärvningskurser ordnas. Också här arrangeras den ena i Österbotten ocb den andra i södra Finland. Naturkurser blir det i juni i Ekenäs och Korsbolm. Dessutom stöder törbundet ekonomiskt regionalt arrangerade kurser och seminarier.

Vårmötet hålls i Helsingfors den 8 april och höstmötet Ocksä under nästa år uti Tammerfors den 5 novem- kommer förbuodets tidning ber. Pä värmötet kommer för- God Tid med sju nummer. nyandet av förbundets stadgar upp för behandling. Avsikten är bl.a. att minska antalet medlemmar i förbundsstyrel- FORTSÄ TTNING sen.

JUTTA...

Beträffande verksambeten kan närnnas att sommardagen den 23 augusti i Esbo samtidigt ocksä blir förbuodets 25-m jubileum. En vintersamJing arrangeras i Kyrkslätt den 9 april. 1 oktober ordnas kulturdagen, denna gång i Borgå. Dessutom arrangerar de olika regionerna sina egna samJingar i samma utsträckning sam tidigare.

FORTSÄTTNING

ÄLORERÅO ... ••••••••••••• från sido 1

dellen är hämtad frän närmast Norge och Danmark. Ä1dreråden ska vara ett forum för behandling av ärenden sam berör pensionärerna. Nu förväntar vi oss aktivitet från pensionärsföreningarnas att driva denna fräga ute i kommunerna. - J ag ser det sam mycket positivt att stadsstyrelsen i Helsingfors föreslär för stadsfullmäktige att ett äldreråd skall tillsättas i Helsingfors. Hansson nämnde också att Svenska Pensionärsförbundet i samarbete med de övriga pensionärsförbunden till statsmakten framfört kravet att sjukförsäkringsavgifteo för pensionärer skall sänkas tili samma nivå sam för löntagare. - Svenska riksdagsgruppen har redan för sin del lovat beakta detbär kravet i bebandlingen av regeringens budget för 1998. Det finns alltså hopp om att denna orättvisa så småningom blir avlägsnad.

••••••••••••• från siat 1

sam representant for västra Nyland, Marita Granholm sam representant för mellersta Nyland, Ann-Mari Hansson sam representant för östra Nyland och Göran Björktnan sam representant för övriga Finland. Jutta ChristiansenLauren blev alltså ny lIboländsk representant i styrelsen. Tili suppleanter valdes Jarl Beijar (för Genberg), Erik Stens (Skeppar), Rolf Liljander (pacius), Paul Nyman (Blumentbal), Helga Forsell (Granholm), Ester Berlin (Hansson) ocb Margareta Jörgensen (Björktnan). May Lindfors är aIItså Christiansen-Laurens suppleant. Tili revisorer lItervaldes Folke Tegengren och Margareta Grigorkoff med Siv Englund och Håkan Holm sam suppleanter. Medlemsavgiften bålls oförändrad, 20 mark per medlem. Det är den avgift föreningarna redovisar för sina medlemmar tili förbundet. Medlemsavgiften räknas enligt det antal medlemmar sam föreningarna har den 1 januari 1997. Medlemsavgiften ska vara erlagd före utgängen av maj månad 1997. Föreningar sam ansluter sig under 1997 är befriade frän medlemsavgift under 1997. För understödan de medlemmar är medlemsavgiften sam hittilis 70 marko 45 av förbundets 76 medlemsföreningar var representerade vid böstrnötet ocb antalet delegater var 100.

Också vi motionerade... Alla förcningar bann inte redovisa över sina aktiviteter under motionsvcckan i senaste nummer av God Tid. Här kommer rappo rter friln yllerligare sju föreningar: 15 pensionärer deltog i Borg1lbygdens svenska pensionärsförenings motionsrundao Pensionärsföreningen Fagervik noterar 19 deltagare och i Norra K yrksläll hade man 21 deltagare. Lil jendal församlings pensionärer rap-

porterar 17 deltagare i motionsaktiviteten. Säväl Sibbo Svenska Pensionärsförening som Tenala Pensionärer hade 11 deltagare och hos Övermark Pensionärsförening var antalet deltagare hela 29. Totalt blev dethär 123 deltagare och med de 272 deltagare som rapporterades i God Tid 6/96 kom man i ilr sammanlagt upp tili 395 deltagare i höstens motionsjippo. Det är eli k1art sämre resultat än ifjo/.

Renässansen i Europa blev kurs på Finns Renässansen var den tid dil vilr moderna västerländska världsbild befastes. Omvälvningarna var omfallande. Samtiden faseinerade. Historien var viktig Nu söker människan igen sin plats i tillvaron. Världsbilder rasar, nya mönster byggs upp. Renässansen ligger i tiden. Mllnga har velat jämföra de stora omvälvningarna förr ocb nuo Om renässansen i Europa arrangerar Finns folkhögskola en nio veckor Illng kurs med start den 17 februari . Man kommer all fördjupa sig i renässansens centrala ideer, filosofi och vetenskap, bakgrund och utveckling. Man kommer ocks1l att studera renässansens bildkonst, arkitektur, musik, litteratur ocb teater. De politiska, geografiska och religiösa omvälvningarna uppmärksammas ocks1l. - Tyngdpunkten kommer att gälla renässansen i Sydoch Centraleuropa, men ocks1l Norden ägnas uppmärksamhet, berättar kursledaren, fil.mag. Urban Fellman. Som föreläsare fungerar

skolans egna lärare, men dessutom kommer man att anlita gästföreläsare som t.ex. ftl.dr.Carl Jacob Gardberg, fi!.dr. Fredrik Läng, regissör Ralf Lilngabcka,' musikern Leif Karlsson och fiI.lic. Kaj Öhrnberg. Kursen avslutas med en veckas resa tili Rom. - Det är fr1lga om en del av en chareterresa, men vi kommer att ha eli eget prograrn när vi kommer frarn tili Rom, berällar fil.mag. Fellman. Deltagarna i kursen kan ansöka om statligt studiestöd. - De som vill bo hemma kan göra det, säger fiI .mag. Fellman. Men det är ocksll möjligt att bo pil skolan. Kostnaden för kursen är 9.000 mk och inkluderar undervisning, kost p1l skolan och resan till Rom. Viii man bo p1l skolans internat stiger kostnaden tili 10.500 marko - T.ex. pensionärer är en mlllgrupp vi försöker intressera för denhär kursen, säger Fellman. 12-15 deltagare bebövs för att kursen ska kunna genomföras.

Kyrkogång i Karhula för östra distriktet

Frans Michael Franzen - skalden och biskopen

Det östnyländska distriktel inom Svenska Pensionärsförbundet anordnade detta är sin sedvanliga kyrkogilng i Karhula. Det var Kymi kyrka som var resans mä/. Kyrkan, som är uppförd pil 1850-talet, var en sevärdbet redan i och för sig. Den byggdes ju under den tid värt land Iydde under rysk överhöghet och den ortodoxa stilen är därför synnerligen p1lfallande. Man kunde inte göra annat än sitta och beundra de vackra Ijusa fargerna i vitt och gult som var förbärskande i kyrksalen. Ocks1l massor av guld Iyste emot en friln friser och pelare. Ali kyrkan varit ortodox en g1lng i tiden kunde s1llunda förnimmas vart man än faste blicken tack vare den beundransvärda fargsällningen. Den svensksprlliga gudstjänsten började k1. 13. Predikan hölls av pastor Lasse Luotonen och Kotka svenska damkör sjöng under ledning av lärare Ann-Charlotte Elo. Efter gudstjänsten förflyttade vi oss tilI Kotka och den svenska sarnskolan där. Där blev vi förplägade med en utsökt god kÖIIsoppa med kaffe och kaka till efterrätt. Det storslagna var all det var flickorna frän abiturientklassen som skölle om serveringen till borden, vilket de gjorde med stor bravour. AlIt gick smiiligt och fint undan. Vi fick ocksil genom skolans rektor Ove Lindström veta en heI del om Kotka stad, b/.a. om sevärdbeterna där. Han bad oss vid besök i staden inte glömma bort Sapokka rosenpark där rosorna ännu blommade för fullt. Även ryska kejsarens fiskestuga vid Langinkoski i Kymmene älv ligger numera inom stadens gränser och är ett stort turist-

Frans Michael Franz':n (1772-1847), skald, professor och biskop. Ali bli sil uppskattad att man filtl sin byst avtäckt bilde i Sverige och Finland (Uleilborg och Härnösand) vittnar om att personen ifrilga varit högaktiv i de bilda länderna. Frans Michael Franz':n, född i Uleilborg , härstammade friln en gammal inflyttad handelssläkt. Staden Uleilborg var pil 1700-talet i starIet uppåtgilende. Skeppsbyggeriet och handeln blomstrade. Frans Michaels far, Zacharias, hoppades att sonen skulle fortsätta med handelsrörelsen, men Frans Michael saknade intresse för sildan verksamhet. Hans hllg stod till bokliga studier och han sändes därför tilI Åbo där han som ~ugoilring blev docent vid Abo Akademi, och som 26-mg utnämndes han tilJ professor vid samma institution. År 1811 lämnade Franz':n sin professur i Åbo ocb flyttade tili Sverige där ban verkade som kyrkoberde, först i KllmJa och sedan vid Maria försarnling i Stockholm. Franz':n invaldes tidigt som medlem i Svenska Akademin och vid fyllda 50 ilr utsilgs han tilJ Akademins sekreterare. År 1844 utnämndes Franz':n tili biskop i Hernösands stift. Redan under de första ungdomsilren skrev Franz':n dikter av olika slag, man hans första offentliga frarnträdande ägde rum Ilr 1792 dil ban efter mordet pil Gustav m skrev en i litterära kretsar uppskattad

mil!. Och i stadens hamn Iigger en av vllra första isbrytare, Tarmo, som museifartyg och är silludna öppet för allmänheten. Beträffande svenskspr1lkiga kolonin i den helt finsksprlliga staden konstaterade rektor Lindström all den i dag bestär av ca 700 invllnare. Man bar ett svenskt daghem och i den stora skolbyggnaden där vi befann oss verkar det svenska lilgstadiet, högstadiet samt gymnasiet. Dessutom finns i staden naturligtvis ocks1l Svenska Klubben. Rektor Lindström konstaterade att den svenska befolkningsgruppen är mycket välsedd i staden. Man har inga svärigheter all komma överens över spräkgränsen. Della kan b!.a. konstateras av att k1assutrymmena i skolan blivit alldeles för tr1lnga. Ursprungligen planerades de för 25 elever per k1ass. Men i dag är bebovet mycket större. Det beror pil att mllnga finsksprilkiga farniljer viii ha sina barn i den svenska sarnskolan. Mao försöker redan att fil sina smilttingar in pii det svenska daghemmet. Glada och tacksarnma för en händelserik dag anträdde vi ilterfarderna tili de olika östnyländska bygderna. Det enda som feirmörkade vära sinnen en aning var att värt allt i allo och arrangören för dagens begivenbeter, Ester Berlin, inte kunde delta. Hon hade besök av en "fruktan s-

värd"

influensa.

Det

var

mycket ovanligt för denna annars sll kämfriska person. Men när den n1lgongilng kommer brukar den komma med besked, för att eitera Ester själv. Birger Törner

Glad samvaro i Esbo 1 novemberrusket möttes tisdagen den 19:de fem av Esbo Svenska Pensionärers k1ubbar i Esbo FBK:s hus. Det var Kyrkoby-k1ubben som tili sitt möte inbjudit k1ubbarna frän Sökö, Köklax, Kirsti och Gäddvik. TiUsammans var vi 132 som värdklubbens ordförande Christian Blomberg hälsade välkommen. Vilr k1ubbs signaturmelodi sjöngs, men ocksil en hyllningssllng tili dagens namnsdagsbarn Elisabet k1ingade bra. FORTSÄTTNING

"KLARAR ... ••••••••••••• från sid.l medlemsavgiften kom upp i sarnband med behandlingen av budgetförslaget feir nästa ilr. Budgeten inrymmer ocks1l utgifter för avlönandet av en informatör. - Informatörtjänsten inrättas dock endast under förut-

Sängen "ViIrt Esbo", skriven och tonsatt av Barbara Helsingius, stod ocksil pii prograrnmet. Hilding Granö, en av gästerna frlln GäddvikMattby, berällade egna minnen frlln de milnga olympiader han deltagit i, stormän inom idrollen som han mött, b!.a. Hannes Kolehmainen, Paavo Nurmi, men ocksil Esbos egna Tiina Lillak och Marjo Matikainen. Det var intressanta glimtar frlln "stora värIden" som deltagarna gärna Iyssnade tili.

glada verser. I silngen medverkade tvil herrar ocb tvil damer, men herrarna var ocksil darner!

Sökö-k1ubben uppträdde med en växelsllng med milnga

Kaffeservering och lottförsäljning fanns naturligtvis ocksil pii programmet. Tage Strandström bjöd pll en diaresa över Esbos 119 insjöar. Det var premiärvisning av de fina bilderna, tagna av Tage frlln helikopter. Endel av fotona hade tagits sil sent som i september i är. Bilderna kompletterar boken InsjöEsbo som utkom 1993. Tage fick välförtjänta applilder för sina bilder.

sättning att vi kan fil de 120_000 mark vi begärt frlln Penningautomatföreningen för tiänsten, belonade Nyberg. 60.000 mark satsar vi själva. Avsikten är att informatören ocksil ska fungera som redaktör för God Tid. Budgeten upptar 50.000 mark för en historik i anledning av att Svenska Pensionärsförbundet nästa är fyller

25 ilr. Men pii inkomstsidan finns ocskä 50.000 mark som inkomst för försäljning av historiken. Man har tänkt sig att sälja 5.000 exemplar för 10 rnk!st. - Inte ens 15 mark sk-ulle vara för mycket för en historik, menade Stig Jahnsson friln Grankulla Svenska Pensionärer. Valborg Louhisto, med-

BESTÄLLNINGSBUSSAR:

dikt tili konungens mi nne. Nilgot senare erövrade han Akademins stora litteraturpris, som var den tidens mest värderade litteraturutmärkelse. Frans Michael Franz':n var en av dem som inledde romamiken inom diktkonsten. De tvil mest kända diktsviterna är Selmasilngerna och Fannysilngerna. Franz':n utövade en milngsidig litterär verksa mhet. Förutom dikter publicerades milnga av hans tai och predikningar. Välkänd är han ocksä för de vackra psalmerna som t.ex. Bereden väg för Herren, Var Ijus över griften ocb Aftonpsalmen:

När allt omkring mig vilar tili dig min ande ilar, O,Gud oe" lova dig. När världens larm försvinner oe" jag mig ensam finn er, är du barm"ärtige, "os mig. För Johan Ludvig Runeberg var Franz':n nilgot av en läromästare. Runeberg hyllar ocksä Franz':n i en av sina dikter där han skrev : Kom ~nart tillbaka tili det land som famnar dig. Var helst i vära skär du hamnar, blomsterströs din stig. Runeberg räkade ocksil ut för frestare, som försölete locka honom över tilI Sverige, men svaret blev: Finland är ett fattigt land som behöver alla sin barn. Frans Michael Franz':n slutade sina dagar pll Säbro biskopsäte den 14 apri11847. Martin E. Sandvik

I 1'--__-=O"-P"-Tt"'K;.=Ec:..:R_ _---'

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreulzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 019-524 3993

KARtS. Köpmansgatan 4

Tet. 911-230 161 EKENÄS, Kungsg. 8

Tel. 019-246 2949

Resebiljetter genom Kirsti-k1ubbens ordförande Isa Laakso tackade för dagens samvaro med nilgra tänkvärda ord. Kyrkoby-k1ubben har denna höst hunnit med en resa tili markoaden i Ekenäs och

"hem liga resan" som denna gilng gjordes tili Hauho där vi besökte Lepaa trädgilrdsskola, Hovi gärd ocb Miekka gärd. Pii sistnämnda plats tog vi del av ett gott tavastländslet kalasbord. Julfest firar Kyrkoby-k1ubben den 3 december i Lepolampi. Berit Manninen

lem av förbundsstyrelsen , betonade vikten av att marknadsföringen av förbundet sköts pii eli effektivt sätt. Hon underströk t.ex. behovet av en broschyr för medlemsanskaffningen. Efter denna korta diskussion godkändes budgetförslaget för 1997 enhälligt.

ALBINS RESOR KYRKSLÄTI 298 7128 - 298 7136

Optisk specialaffär

BACKMANS OPTIK

Torggalan 9 Tel. 01 & 19 226 Mariehamn

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA tngen)örsv. 4. Tel. 019-531 865 Bestättningsbussar.

KYRKSI.Arr

~ OPTIK (,.~

HANGÖ TRAFIK

Aktias hus

vid torgel

tel. 2981927

BUSSBESTÄLLNING AR tNVABUSS

Tel. 019-246 1004 Nästa gAngpröva Ampers buss

V.AMPER tel. 019-245 4310 fax 019·245 4314

CENTRAlGATAN 98. KARIS

TElEFON 019-230 940

Restauranger TRAomONELL FINLAN05-SVENSK HESTAUAANG Mm I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESTTlLlSTÄLLNINGAR SMAKUG MAT OCH VÄNLlG BETJÄNING. VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 09-641 101.

I<.UN6A• ÄTt"

TROllRO

~.J

fRflM' l~ DE\.. -

<Ii"

~<t C'

> -- ' ~EUNDRA '--

6PEJ P.fl.......,

KLO'I<A

... --

t- ~ f--~

sTRoMnAR

1 2

Ill~

SRÄl\SlE

:r:

QQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQ Lösningarna tili krysset i detta nummer bör vara redaktionen tillhanda sen3st den 24 ja. Namn: ................................................................................................................................... .. nuari. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ. Märk kuvertet med "Kryss 7". Adress: .................................................................................................................................. ..

.................................................................................................................................................