God Tid 7/1997

SPF 25 ÅR SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr7

Ny problematik på tapeten:

Viktigt att makar gör upp avtal om underhåll i god tid Är du ängslig för hur din livspartner skuUe klara sig ekonomiskt om du själv skulle insjukna och vara tvungen att få anstaItvård? En stor del av pensionen skulle då gå tili vårdkostnader. Din livspartner skuJle vara tvungen att ensam k1ara av de boende- och andra löpande kostnader som ni tidigare'har k1arat av tilisammans.

För att förhindra att en sådan situation uppstår, är det k10kt att i god tid göra upp ett inbördes underhållsavtal.

Problematiken ovan har uppmärksammats bl.a. av Alzheimerstiftelsens styrelseordförande Pekka Laine.

Alzheimerförbundet har nu aktivt gått in för att uppmana äldre par att i god tid göra upp underhällsavtal. Detta sedan det frarnkolll!ltit fall, där den

ena av två makar - oftast hustrun - hamnat i ekonontiskt trångmäl när mannen har insj uknat.

Hustrun har i dessa fall själv haft ett svagt pensionsskydd. Kostnader för boende oeh andra löpande utgifter har till stor del betalats med

Det gör gott att minnas!

Ett långt liv innebär många minnen. Att tilIsammans sitta och minnas är ingen betydelselös verksamhet. Tvärtom hae det konstaterats att det är helande att ge uttryck f"6r alla de minnen som trängs inom

oss.

Ett sätt att ge uuryek for minnena är alI hearbeta dem kreativt, till exempel genom alt göra så kaJlade minneslådor, att skriva om dem eiler att göra eollage av texler oro biJder.

Exempel på ntinueslådor visades i oktoher i Folkhälsans seniornus i He1singfors med en utställning kallad "Minnen i en låda". Den tumerande utställningen var från organisationen Age Exebange i England, som sedan början av 80-taIllt ägnat sig ät kreativt reminiscensarhete bIand äldre (reminiscens erinring, svagt ntinue av ngt).

=

Lösa trådar knyts ihop Organisationens verksanlheI syftar till att ploeka fram minnenas belande kraft oeh påvisa deras alhnängiJtiga värde [or bela generationer.

Man engagerar därfor äldre till krealiva (skapande) aktiviteter som slimulerar ntinnesfunktionerna oeh knyter ihop de lösa trådarna i livet.

Tili aktivtetema hör oeksä tealer, där man framför pjäser som baserar sig på intervjuer med äldre samt på tidstypisk musik oeh officiella dokument. Pjäserna visas bland armal på älderdomshem.

- Genom gemensamma minnesaktiviteter har man fålt otroliga resultat bland de äldre, som överträffal sig själv mängfalt. Genom att de individuella ntinnena görs till alImängods via tealer oeh litteratur bekräftas individens liv på ett alIdeles ny tt sätt.

Forts. på sUlan 5.

mannens pension.

När sedan mannen blivit hänvisad tili anstaltvärd, har kommunen innehäl1it en stor del av hans pension tili värdkosmaderna. Hustruns pension har inte räekt tiIJ för en normal levnadsstandard efter att de löpande utgifterna för boendet betalats 1 dessa fall har hustrun oftast utfort sitt livsverk hemma oeh i många fall har hon värdat mannen hemma i äratal innan ånstaltvärd har blivit nödvändig.

Juridiskt avtal Det så kallade underhållsavtalet hänvisar tiU äktenskapslagen, enligt vilken ma-

kar är sinsemellan underhållsskyldiga. Om den ena parten har gjort sitt livsverk genom att ta hand om hem oeh barn samt stöda den andra partens yrkesverksanlhet, är alItså den andra parten underhållsskyldig.

Trots att äktenskapslagen i sig stipulerar detta, har det kOmnUt fram fall, där kommunen innehäl1it så myeket av den insjuknades pension, att den andra parten rAkat i svårigheter. För att undvika att en sådan situation uppstär, kan man göra upp ett separat underhållsavtal.

2 december 1997

Ärgång 25

Runeberg visar vägen ... tilI Kulturdagen

se mittuppslaget!

For/s. på sis/a sidall

Göran Björkman lotsar pensionärsförbundet vidare:

"Intressebevakning och social verksamhet de viktigaste hörnstenarna" På Svenska Pensionärsförbundets höstrnöte valdes Göran Björknlan från Tammerfors tili ny förbundsordforande efter Ragnar Hansson, som avgår vid ärsskiftet.

Björkman har suttit i förbundsstyrelsen sedan 1991 oeb är väl förtrogen med verksanlheten.

- Jag är glad över att den nya styrelsen oeh jag kan överta ett förbund i gott skiek.

Nu kan vi förkovra arvet och arbeta vidare från den här situationen, säger han oeh berömmer verksanlhetsledare LiliAnn J unells fasta grepp om ekonomin oeh goda planeringo - Det är till exempel väldigt fint art alItid få aktuella mellanrapporter om ekonontin, närnner han som exempel.

Göran Björkman bedömer den förnyelse som nu sker inom förbundet som relativt kännbar. Han hänvisar till, an alla utom tre medlemmar är nya i den kommande styrelsen.

Thmmen på tiden Förbundet oeh dess personai bör se som sin viktigaste uppgift att aktivt följa med händelserna i sanmäIJet oeh beslutsfanandet - att så an säga "hålla tummen på tiden" - for att kunna bevaka pensionärernas intressen pII ett relevant sän.

- Nu just är det den förhöjda sjukforsäkringsprentien oeh

vilket oekså innebär an pensionärsverksamheten berör alIt flere medborgare.

- De som är ntitt uppe i yrkeslivet glömmer ofta bort att tänka på sin kommande pensionstid. Det är nu de borde säkerställa sitt pensionsskydd oeh övriga villkor för pensionärstiden.

Björkman ser doek inga klara teeken tiIJ generationsmotsätmingar. Snarare handlar det om, an yngre mänskor iote aIJtid tänker sä myekeL på att oekså de bllr pensionärer en dag.

Göran Björkman på SPF:s höstmöte i Tammeryors, på bilden tillsammans med Jorma Malmbergjrån UKK-institutet som talade under rubriken "Motionjör äldre" indexsyslemet som är aktuella. Det handlar om att försöka råda bot på missförhållandena.

Björkman understryker betydelsen av ett gott samarbete med de finska pensionärsförbunden. Della gäller i synnerhet for intressebevakningsfrå-

goma.

- Vårt svenska förbund är inte så stort, men tillsammans med de finska forbunden är vi starka.

"Vi blir aUt I1cr" Proeentuellt ökar antalet pensionärer av befolkningen,

ÄIdrerådcn viktiga En viktig uppgift för förbundet är oekså an stöda föreningarna i biJdandet av äldrerM i kommunerna. Förbundet kan frarnför aIJI bidra med information .

Björkman är överrygad om att äldreråden kommer att fll en viktig roll i intressebevakningen på det lokala planet.

Han pån1inner om att kommunerna fått alIt större självbestämmanderätt oeh att mänga av de bes1ut som fattas om t.ex. äldrevärden sker på det kommunala planet.

- När nu oekså Helsingfors har fått sitt äldreråd, fär det säkert betydelse som exempel för det övriga landet, säger ban oeh hoppas an den positiva trenden skall fortsäna.

Forls. på sid 9

2

FRÅN REDAKTIONEN Det råder trängsel på God Tids sidor. Det är ett gott tee ken: Inlresset för tidrungen är stort. Det vore fatalt om så inte var faUet. För mig som redaktör betyder det övning i balansgång.

Vad jag menar är, att jag ofta är tvungen att förkona texter, men ibland också lärnna bort både insänt material och egna texter.

Därför vädjar jag tili medlemmarna: BJj lnte sårade om era texter inte alltid ryms vi lever, är det också en stor svarigt ministerhåll framhålls , att den som nu bUr pensiomed! Det beror inte på att tex- uppgift att gå igenom textrnanär inte har orsak att oroa sig. Vån pensionssystem står på tema är undennäliga, utan lerial frän olika håU för an sålfast grund . De nedskärningar som företogs våren 1995 helt enkelt på att utrymmet la ut det som är av intresse för säkrade för framlideo finansieringeo av pensionerna. inte räcker tili. Jag har fuU för- medlemskåren. I särskilda Men, vad är sanning? När detta skrivs, ryktas det att mao ståelse för att det väcker be- frågor kan det också vara rätt från s.k. sakkunnigt håU inom finansministeriet kommer svikelse då man har åstad- arbetsdrygt att få reda på releatl offentJiggöra en ulredrung som går ut på att pensionerkommit en text och den sedan vanta fakta. Det krävs ibland na ytterligare måste beskäras av samhällsekonomiska orinte syns i tidningen. Av eko- många telefonsamtal och en saker. nomiska orsaker kan dock si- god portion eovishet iDJlan Det finn s de som på allvar pläderar för ett framtida penman når de personer som sitter dantalet inte överskridas. sionssystem som bygger på tvenne komponenter, ett lagPör att inom de givna ramar- inne med kunskap. stadgat allmänt skydd med en påbyggnad av privat finanNär jag sålunda började na olstadkomma en helgjuten sierad pensionsförsäkring. De yttersta konsekvenserna av tidrUng återstår därför behärs- rota i fakta om underhållsavtal detla system skulle vara, att den med små inkomster skulkad balans. Det betyder regio- meUan makar (se sid 1) mötte le få nöja sig med en lägre allmänt finansierad pension naI balans, dvs. att oUka jag för det mesta på en stor än den som har ekonomiska möjUgheter atl bygga upp landsändor bUr järnUkt be- okunskap. UnderhåUsavtal? ett på personliga behov baserat pensionsskydd. Detta handlade. Men . det betyder Vad är det? Det gäUer ju barn skulle ytterligare understryka den utveckling som enUgl också innehållsmässig ba- under 18 år! Så svarade man mångens tyeke redan nu sker: en uppdelning av medlans. Tili exempel balans mel- på kommunemas socialbyråborgarna i rika oeh fattiga. lan "tyngre" informationsma- ero När jag vände mig tiU ett Man räknar med att om ett drygt decennium har vi i vårt terial och lättsarnmare läs- kommunalt rättshjälpsbiträde samhäUe lika många medborgare över 65 år som det ftnns möttes jag av Hknande fråDing.

20-åringar oeh yngre. Denna demografiska utveckHng En reform i deDJla anda är, gor samt sluiligen et! ganska med ökat antal äldre i samhäUet är ett växande problem att aUa föreningsjubih!er be- ilsket konstaterande: "Vi pol inte enbart hos oss utan i hela Europa. På vissa håll talar handlas på sarnma sätl, dvs. rätlshjälpsbyrän har inte tid att man om åldringarnas kJasskamp och generationskrig som med kort information i en svara på frågor frän journalisen förestående realitet. Man får hoppas att vi förskonas spalt avsedd för ändamålel. ter, vi hjälper bara kJiemer"(!) frän dyUkl. Detta kan undvikas om myndigheterna visar Alla föreningar som jubilerar Endast några personer på Alzmindre nedl åtenhet gentemot äldre och deras behov. har då Iikvärdiga chanser att heimerförbundet och -stiftelRagnar Hansson bU uppmärksarnmade, obero- sen kunde ge besked i denna ende av tidpunkt och geogra- .fråga, som jag är övenygad tiskt läge. Tili jubileumsspal- om att kommer atl bU ett högförbundet planerar framstäUa ten kan förerungarna skicka in aktuellt debattämne inom de under nästa år. Pärrnen kom- en text och ev. en bild från sin närmaste åren. mer att innehålla nyttig infor- fest. Men det går också bra att God Tid har en viktig roll i mation om såväl förbundets ringa in uppgiftema. som förerungarnas verksamTyvärr är det omöj ligt för medlemsvärvrungen. Många heI. SpecieUt viktig bUr den mig att delta i alla jubileums- medlemmar ser tidningen som för de nya medlemmarna. fester, hur lrevUgt det än vore. en av de viktigaste fönnånerDels är förerungarna 76 tili na i ett medlemsskap.

Pör att förbättra tidrUngens Välkomstbrev antalet och dels är de utspridFör att kunna hålla de nya da på ett geografiskt vid- ekonomi, men också för att nå lem, är en värdefull kanal. En medlemmarnas intresse och slräckt område, villeet iDJlebär ut tili nya potentiella medlemdel föreningar ger därtiU ut motivation levande är det av att redan resor och arbetstid mar och läsare, pågår ett arbeegna tidrUngar eUer informa- största vikt, an kontakten från för etl dylikt nöje skulle bli te för att öka skaran av pretionsblad. Men della räcker föreningen tili medlemmen aUtför dyrt förförbundet. Men numeranter. Den bärande inte eftersom tidrungarna ut- fungerar. Hur tar man emot Eramför aUt skuUe det innebä- tanken är an nå personer, som kommer endast några gånger den nya medlemmen, välkom- ra att min arbetstid skulle gå åt inte är intresserade av att vara om året. Informationen kunde nar henne? Här föreslår jag, tiU att delta i fester - och då medlemmar i någon förening, därför kompletteras med för- att man tar för vana att aUtid skuUe en mängd aDJlat vik.1:igt men som dock vili läsa tidbundets och förerungarnas sända ett välkomstbrev tili informationsarbete bU ogjon. rungen. (Kanske de efter en egna regelbundet utkom- varje ny medlem . Likaså Här är det aUtså frågan om tids läsande överväger medlemsskap?) Så här inför julen kunde kontaktpersonen få i nödvändig prioritering. mande cirkulär. uppgift att försåkra sig om att Då man tänker på innehållet slog det mig, att en helårsprede nya medlemmarna faktiskt i God Tid är det också viktigt numeration på God Tid kunde Kurser För atl effektivera verksam- kommer tili det första må- att referaten från förerungarna vara en merungsfuU julgåva heten och infonnationen mel- nadsmötet. Pol detta sätt gör ger en just så varierande' och tili goda vänner. Se prenumelan förbundet och fåltet kom- man säkert starten lättare. rik bild av verksambeten som rationskupong på sidan 3!

Vidare tycker jag att det mer förbundet inom ramen [ör Medlemmarna är förening- den i verkligheten är. Fester är medlemsvården att anordna arnas viktigaste tillgång. En fester och de följer i aIlmänhet vore på sin plats att God Tid kurser för kontaktpersoner värdefuU verksambet, "en god ett givet mönster. Då är var- skuUe bestäUas tiJI aUa kom(förerungsombud). Tili kon- produkt", är den viktigaste dagen, tankarna, frågorna munala och privata serviceraktpersonens uppgifter hör medlemsvården. Hur det än och åsikterna bland medlem- • hem och boendeenheter för dels att vara länk meUan för- är, så kommerdet aUtid att fm- marna samt nya oeh gamla ä1dre i svensk- och tvåspråkibundet, föreningarna, med- nas passiva medlemmar. Men verksamhetsformer mera gi- ga kommuner. En uppmaning lemmarna, dels all besvara atl vara medlem visar ändå, att vande att referera. Men kan- av det slaget har postats i enmedlemmarnas frågor om man vili vara med och stöda ske framför allt mera givande lighet med en förteckning frän FinJands Kommunförbund. peosions- och socialskydds- de värden och den verksam- atlläsa om.

Tili stor hjälp i denna kampanj frågor. Honlhan kan aUtså kal- het, aUtså den "produkt", som Mitt arbete som infonnatör är också en aktivitet av det las för en medlemsvårdare. förbundet och förerungarna Jag ber därför förerungama atl har omfatlat. Det är i sig ett på förbundet består frarnför slag, som Lovisanejdens penaUt av centrerad informa- sionärsförening med ordf. utse dessa kontaktpersoner viktigt stäUrungstagande.

Jag vilI tacka medlemmarna tionsverksamhet, t.ex. att Walter Lundström i spetsen på sina vårmöten eftersom kursema planeras gå av sta- för det gångna året - jubi- skriva pressmeddelanden och visade, då de skaffade en preleumsåret - som tack vare era stäUningstaganden, della i numeration tiU servicehuset peln i november 1998. bidrag och insatser blev ett kontaktarbetet med samar- på orten. En gott exempel! framgångsrikt år! Det käDJls belsparter och instirutioner, Medlemspärm God Jul tilI er aUa! En värdefuUt verktyg för bra att avsluta mitl första år att marknadsföra God Tid och Marit Lundström medlemsvården utgörs av den som verksamhetsledare, och förbundet som helhet mm.

1 det informationssamhäUe medlemspärmlfolder som Forts. på Ilästa sUla.

Framtidsutsikter

Vad vore angenämare än att inför glädjens och frid ens högtid och det kommande årsslutet kunna fåsta sina tankar vid ett positivt skeende, någonting man kunde glädja sig ål.

När det gäller oss pensionärer som individer har mången säkert under årets lopp erfarit många olika glädjeämnen. Men för andra har året medfört sorger och bekymmer och oro {ör framliden. Ä ven om mången känner tillfredsställelse över den lekamUga och själsliga trygghet vi aUa så väl behöver, finn s del skäl att för pensionärerna som kollektiv atl med all var tänka på framtideo . Hur kommer den att se Ul? Kommer de äldre i samhället att garanteras den livskvaJitet som de efter utförd arbetsdag har rätllill ?

Sli gande Iivslängd gör att pensionärslivet för väldigt många blir nästan lika långt som yrkeslivel eiler med andra ord en lredjedel av hela livet. Levnadsvillkoren under detta slutskede av Iivet är vä l rimJjgen något som borde vara av allmänt samhällsinlresse. För även om ingen viII bli sjuk, önskar sig all a ett långt Iiv. För närvarande finn s ingenling som är så motsägelsefullt som uppfattningen om den framtida äldreomsorgen .

Det finns ås ikter som bygger på en lillförsikt när det gäller omsorgens utformning enligt nuvarande principer. Men tyvärr finn s det även uppfattningar som bygger upp ett scenario med helt annat innehåll.

När det gäller en förtröstansfull framlid slro kan man referera tili den kommitte som hade tili uppgift att dra upp riktl injer för äldreomsorgens utformning under de närmaste decennierna. Enligt kommitten är det fuUt möjUgt att upprätthålla nuvarande standard på omsorgen. På an-

/, I

'"

Medlemsvård Förbundets medlemsvärvrungskampanj 1997 är på slutrakan. Än så länge har vi inga uppgifter om hur vi har Iyekats. Men jag hoppas att alla förerungar med sina medlemsansvariga ännu bidrar med slutspurten innan året gått liU ända. Dessutom vili jag påminna om, att vi naturUgtvis ime kan vil a på våra lagrar efter kampanjen, utan måste fortsätta värva nya medlemmar. Varje år är ett medlemsvärvrungsår! Men vi skall ingalunda glömma bort de nya medlemmar vi Iyekats fä med. De har garanterat en heI del förväntningar pä oss i.o.m. att de anslutit sig tiU pensionärsförerungen.

Att upprätthåUa kontakten tiU såväl gamla som nya medlemmar kall as för medlemsvård. Jag är övertygad om att medlemsvården är något som måste genomsyra hela verksamheten, både i förbundet och i föreningarna. De förväntningar som nya medlemmar har angår först oeh (TämSt inlressebevakningen, såväl på riksni vå som på 10kaIrUvå. Det här betyder ingenting aDJlat än att vi hela tiden måste fömya oss, skapa nya verksamhetsfonner som motsvarar medlemmarnas förvänmingar, men oekså samhällsutveckUngen.

Vi skaU minnas, att pensionärcma ingalunda utgör en enheilig, Ukasinnad massa !

Medlemmarna är olika tiU ålder, tili arbetsUvshistoria, tili livssiruation, tili inlressen ete.

Därför borde verksamhets-

1 tiden ... formema narurligtv is så gott det går motsvara hela medlemskårens förväntrtingar, alltså vara möjUgast mångsidiga.

Enkät oeh månadsmöten Men hur skall vi få reda på vad medlemmarna väntar sig?

Styrelsen och de oUka arbetsgruppema man möjUgtvis har liUsatt, ansvarar för verksamheten. Det är på det planet man skaU analysera förväntrungarna oeh utvärdera verksarnheten - i syfte att tilImötesgå oeh atl förbättra. Men specieUt viktigt är det att höra de nya medlemmarna. Villea tilIstäUningar har lockat de flesta deltagarna? Har de kommunala myndighetema hörsammat oss? Sådana frågor kan enkJasl besvaras med hjälp av en enkät, som sänds tili varje medlem; eUer man kan l.o.m. santJas tiU ett månadsmöte där man enbart behandlar utveckling och fömyelse av verksamheten - ett idekläekarmöte.

Information, cirkulär lnformationen tili medlemmarna är en av grundfunktionema då man talar om medlemsvård. Förbundets tidning God Tid, som når varje med-

3

VERKSANnIETSKALENDER Ingå Pensionärer r.f.

Pensionärsföreningen ETTAN

10 jan. Teaterresa tili Fallåker klo 19.00.

Vi ser " Hjälten på Hangö Bad".

12 jan. Boccia-spelet börjar. Vi spelar alla måndagar från klo 15.00-16.30 i Svenska lågstadieskolans bollhall. Välkommen med!

15 jan. Möte i lngå Församlingshem klo 14.00.

1 samråd med lngå Församling.

19 feb. Årsmöte, Holken klo 14 .00. ÅTsmötesförhandlingar. Lotteri, kaffeservering.

8 mars Degerby Kyrka kl o 14.00. Pensionäremas kyrkodag. Kyrkkaffe på Furuborg. Buss 20.Se K yrkpressen 19 marsMånadsmöte, Furuborg Degerby kl o 14.00.

MB! prograrnvärd. Dagens gäst: Roger Morberg, som skildrar om en "Fågelresa i Turkiet" .

16 april Hembygdsgården, Trivsell:väll från klo 15.0020.00 med inbjudna Pensionärsföreningar.

14 maj Månadsmöte, Holken klo 14.00. D et sista mötet för säsongen.

Ev. andra evenemang annonseras i Västra Nyland under rubriken "Vi möts".

8.12

12.01 17.01

ETTANS julfest med kaffeservering. Sång- och musikprogram. Anmäln. tili Birgit Rosenius tel 674 013 Månadsmöte. Planering av vårterrninens program mm.

Teaterresa till Fallåker som uppfor "Hjälten på Hangö bad ", musikfarsi regi av Kalle Juurela

SAMS 14 - 16.12 SAMS"kryssrung till Stockholm med Viking Line, Gabriella.

Kontakta din egen pensionärsforening för inforrnation!

Dragsfjärds Pensionärer 16.12

Julfest i Furulund kl .15

Förbundets verksamhetsplan, tidsplanering 1998 Möten ocb storsamlingar:

Skrivarseminarium:

Förbundets första ordförandeträff infaller den II febr. mellan ca klo 12-17 i Tarnmmerfors (samtliga förerungar) Förbundets vånnöte onsd. den 8 april i Marieharnn Förbundets höstmöte onsd. den 4 nov. i Jakobstad Preliminära planer: (ej fastslagna ännu) Pensionärskulturdag Kulturläger Frågesport

• 23-24 april i Österbollen • 5-6 maj i Åboland (+ÅJand)

Om kommunala äldrer åd: * 10 febr. i Nyland * 19 febr. i Österbotten • 25 febr. i Åboland (+ÅJand) Seruordansledarkurs:

Motionsveckan: infaller under tiden må-sö 25-3 1 maj Seminarier: Ordrlirandeseminarium fo r samtliga forellingars ordf. onsd . den 11 febr. ca kl 12-17 i Tammerfors Friskvärdsseminarium:

*7-8 sept. i Nyland * 23-24 sept. i Österbotten * 5-6 okt. i Åboland (+Åland)

Sextio plus - just för dig!

Har du noterat att Radio Vega sedan oktober varannan tisdag kväll har ett direktsänt ring in-program riktattill äldre Iyss nare?

Sextio plus är ett diskossionsprogram med, fö r .och om pensionärer. 1 studion silter vanligen pensionärer tillsammans med programJedaren Sune Bergström och Iyssnarna är mer än välkomna att delta i diskossionen .

Hittills i höst har Sextio plus diskuterat pensionsåldem , trygghel på äldre dar och en aktiv livssti l, men Sune B ergström tar gäma emot förslag tili nya diskos-

Forts. frän sid 2

ITIDEN samlidigt spännande att få välkomna år 1998 med en ny verksamhetsplan som genomsyras av medlemsvårdande inslag och av vår strategi "Svenska Pensionärsförbundet och det nya seklet".

En riktigt God Jul önskar jag er, en jul som jag hoppas att för alla och envar fylls av närhet, värme, traditioner och minnen. Det behöver vi också vårda.

Lili-Ann Junell

sionsämnen. Ring 09- 1480 5019 eller skriv tili Sextio plus, PB 84, 00024 Rundradion.

Tisdagen den 9 december klo 19.30-20.30 tar Sextio plus upp ensarnheten, somju fö rstås förstärks så här inför jul. Ä1dre upplever olika slag av ensarnhet, på åldringshem, i den ensliga stugan eiler som änka eiler änkling.

Ring direkt i sändningen på tel.numrner 0600- 11 12 13 och delta i diskussionen!

Efter decembersändningen tar Sextio plus en julpaus och återkommer med nya ämnen i januari.

* 16-17 mars i Nyland

( i samarbete med Seniordansledarförbundet) • 2 april i Nyland • 15 april i Osterbotten * 22 april i Åboland (+ÅJand)

Det brutna indexet Det är inte lätt atl forstå vad det s.k. brutna indexet egentligen innebär. Här foljer ett försök tili forklaring.

För arbetspensioner används två olika beräkningsgrunder for indexjusteringar: et! for den arbelande befolkningen och pensionärer som är under 65 år samt ett annat for pensionärer som fyUt 65 år.

På det här sätlet delar man in pensionärema i två olika kategorier när det gäller indexfrågoma: en system for pensionärer under 65 år och ell annat system for pensionärer över 65 år.

När man räknar ut indexjusteringar för den arbetande befolkningen och för pensionärer som är under 65 år följer man ett medeltal av löneoch prisstegringar (50 % och 50%). När man däremot beräknar indexjusteringar på pensioner for 65 år fyllda pensionärer beaktas 80% av priss tegringen och 20% av lönestegringen. Della kallar man för brutet index.

Då lönestegringen, som kän!, har varit högre än prisstegringen under de senaste åren, leder dena foljdriktigt liU all indexet blir lägre (ör pensionärer över 65 år än indexet for den arbetande befolkningen och yngre pensio-

for den arbetande befolkningen och for yngre pensionärer med· an den var 0.98% for pensionärer över 65 år. Den senare motsvarade alltså bara 56% av forhöjningama for den arbetande befolkningen och de yngre pen-

sionärema.

Ett exempel Ell forenklal, teoretiskt exempel visar följande: Löneindexet stiger med 3% och prisstegringen är 1,6%.

1. lndexet för den arbetande befolkningen och pensionärer under 65 år blir 50% av 3% + 50% av 1,6% = 2,3%.

2. Indexet för pensionärer över 65 år blir 20% av 3% + 80% av 1,6% 1,88% .

Pensionärer över 65 år forlorar aUtsä 0,42%.

Vi antar atl löntagaren i exemplet ovan har en lön på 5.000 mk och pensionären, som fyllt65 år, har en pension på 5.000 mk. För ifrågavarande år blir då indexförhöjningen av pensionen for löntagaren 115 mk (vilken utbetalas då han blir pensionär). För den 65 år fyllda pensionären blir forhöjningen av pensionen 94 mk.

Exemplet visar, an det s.k. brutna indexet är orättvist gentemot pensionärer som fyllt65 år. Det är denna orällvisa som Svenska Pensionärs· närer. förbundet tilIsammans med de För mt 1997 var den beräk- finska pensionärsorganisanade index:forhöjningen 1,76% tionema protesterar emot.

=

Föreningens kontaktperson:

* 11-12 nov. i Nyland * 18-19 nov. i Österbotten

* 25-26 nov. i Åboland (+Åland)

Tili förbundets reseprogram återkomrner vi senare!

FRIDFoLL JoL ~ GOlT NYIT ÅR önskar God Tid och SIIenska Pensionärsförbundet.

(Ii tackar alfa läsare, skribenter och annonsörer för ett tjott samarbete under det tjåntjna året.

KUNGÖRELSE. (§ 12 i förbundets stadgar). Önskar medJem att något ärende skall tas upp på vårmötet i Marieharnn den 8 aprill998, bördetta skriftligen anmälas tiU styrelsen senast den 3 1 januari 1998.

Julklappstips! Julklappstips! Julklappstips!

rtJV 90'D vj(JV ä~ Vä~'D 90'D 'I1'D

För eningar OBS ! Kansliet efterlyser uppgifter om resuItatet av medJemsvärvningen. Var vänlig och skicka in uppgifter om nya medlemmar tili kansliets adress Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 eiler ring Marianne Sandell pä kansliet 09-791895 . Tack!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56 Besöktsld: Vardagar, utom lördagar kl. 1(}-14.

Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09·791 895.

Verksamhetsledare: LiIl·Ann Junell tel. 09·791 896 GSM 050·5114 208 Fax: 09·791 896.

SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958 Förbundstidningen

godtid ansvarig utgivare verksamhetsledare LIII·Ann Junell chefredaktör Marit Lundström God Tid utkommer nästa gång den 27 januiari 1998.

Textmaterial bör vara redaktionen tillhanda senast den 16 janu· ari. Materialet kan sändas tili Penslonärsförbundets kansli, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56.

Marit Lundström på kansliet 09·7570 150. GSM 050·5950 937 Adressförändringar: kansliet Marianne Sandell 09·791 895 Annonser och marknadsförlng: Erik Herrmann, Pb 835. 00101 Helsingfors. tel. 09·408 010, 050-5975 790.

Annonspris: 7,·/spmm, färgtillägg enligt överenskommelse.

ISSN 0359·8969. Moms 0%.

Tryckeri: Ekenäs Tryckerl Ab, Ekenäs

Jag beställer God T id 1998 för 70 mk (7 nummer). Namn och adress:

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Tidningen postas tiU (namn och adress tiIJ Din vän):

Ombudsman för Österbotlen: Per Thomas fol k, Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa.

Telefon: 06·3179070. Fax 06·324 2210.

Vänllgen ring och gör besök kl. 1(}-14.

Ombudsmannens hemtelefon: 06·346 0366.

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008·55002307

4

Höstmotion engagerade 31 föreningar HÖSlmotion 97, samarbetet mellan Svenska Pensionärsforbundet och Konditionsfuimjande~ engagerade 31 foreningar.

Antalet redovisade prestationer uppgiek tili 704.

Ett hedersomnämnande måste utdelas tili fOreningama ivästraNylanddärhela9av 11 föreningar ordnade motionsjippo!.

I melJersta Nyland detog 3 av 5 foreningar. 1 Helsingfors morionerade 3 av 10 foreningar. Fem av 10 fåreningar harrapporterat från östra Nyland Endast Västanfjärds PensionärsfOrening var med i Åbo/and. Av Österbouens 30 foreningar erbjöds morion i 9. Övtiga FInland ställde upp tili 100 procent i och med art Tammerfors foreningen deHog i höstmouon 97.

hand[ar, R-kiosker, banker och postkontor

Telegramtjänsten 020212 STÖO HJÄRTARBETET!

HJÄRTSTIFfELSEN (09) 752 7521

Öb ombudsmannen har ordet Tjänstemän och förtroendevaida i kommunerna har bråda dagar. De brottas med att få debet oeh kredit att gå i hop i budgeten för 1998. Hur man än räknar räeker in[e iokomstema tiU för att [äeka utgiftema. 1 många kommuner finansieras nästa års investeringar med lånta medel.

Chefen för kommunalekonomin på Kommuoförbundel Arto Laitinen uppmanar kommunpolitikema all dra åt svångremmen. Därutöver skall man vara beredd på överraskningar. - Även om Finlands ekonorrti åter bötjal gå uppåt, innebär inte nästa års sta[sbudget någon lättnad för den kommunala sektom.

Kommunens inkoms[er baserar sig nästan helt på skatter, avgifter oeh statsande/ar. Den s[örsta utgiftsposten är kostnader för personalen. Under 1997 antas lönesumman stiga med tre-fyra procent. Samma förhöjning räknar man med oekså for 1998. Personalrrtinskningar, permitteringar eiler semesterpremier i ledig tid är aktue lla i var fjärde kommun.

Många är överraskade över hur dåligt ställt kommunema verkligen har det i dag. De[ ligger nära tillhands all söka syndaboekar. Oberoende om man hillar dem som syndat e Uer inte måste aUa nu ta ansvar. De enskilda kommunema oeh hela kommunalekonomins tillstånd beror i hög grad på vad staten gör. Statsmakten bör aUtså

LINDHOLM LINES PÅ PLATS DÄR DET HÄNDER!

Kom med tili Finlands Julstad ÅBO och upplev en äkta gammaldags julmarknad! söndag 7 .12.1997 245 mk I priset ingår bl.a. luneh på stämningsfyllda Änglahuset.

Fira en oförglömlig nyårsafton!

I'm singing in the rain ...

"Laulavat sadepisaraf-musikalen i Lahtis med fantastiska Arja Koriseva i huvudrollenl 31 .12.1997480mk

oekså inse sitt ansvar. Det finns uppenbara skillnader mellan landets 452 kommuner. Kommunens tjänstemän oeh de förtroendevalda skall givervis också ta sin del av ansvaret.

Någon lätt sits för fulImäktigemedlemmarna är situationen inte. Det är säkert myeket svårt at! veta vilka beslut som är de riktiga.

SkaU man höja skatteprocen[en eiler skaU man skära i servicen. Företrädare för båda riktningarna finns i alla kommuner. 1 många kommuner är man tvungen art höja skatten samtidigt som man också måste göra inbesparingar.

Trots aUt är jag optirrtist ocb litar på all politikema i Svenskfinland upprätthåUer en god basservice for sina kommuninvånare oekså i framtiden.

God jlll och GOII Nyll ÅT I Per Thomasfolk

Resa med ensamhetstankar Jag har ingenting emot järnvägsresor. Åtminstone om de inte tar en heI dag i aospråk. Äntrade tåget i Vasa en söndag kl.12 oeh fick en fönsterplats. Sedan iJaae snäUtåget genom ett österbottniskt slättlandskap. Utsikten över de nermejade åkrama och ängarna var magnifik i del klara höstljuset. I fjärran skymtade träd oeb skogar. Men så långt ögat nådde, kunde jag inte upptäcka en enda mänskllg varelse. En kombination av sti lla helgdagsfrid oel! avslutad skördetid .

Efter tågbytet i Seinäjoki fick jag plats bredvid en ung, finskspråkig man. Jag försökte få et! samtaI i gång, men förgäves. Kanske han var för blyg att samtala med e n gammal, finlandssvensk man.

De flesta av passagerarna i den fullsatta vagnen steg av i Tammerfors. J ag bylle ti II en fönsterplats. Snart var vagnen igen fylld av en ny uppsättning resande. En lång, ung mao slog sig ner på platsen bredvid mig. Han tog genast ert samtaI med sin mobiltelefon. Sedan satt han en stund och smekte den lilla, kära tingesten men somoade.

Han försvann när vi anlände tili Riihimäki. Under resan hann jag bara göra ett kort konstaterande om trängseln i vagnen. Han sa inte et! ord.

Under " nerförsbacken" tiU Helsingfors satt jag ensam i mlna tankar oeh undrade, hur mina två tysta medpassagerare egentligen hade det. Blev

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP?

-e-

Kom då ihåg våra moderna bussar med vilka även en resa tili utlandet sker bekvämt och bekymmerslöst.

BUSSBOLAGET J . och M. LAUNOKORPI

J Oy Kaj Forsblom Ab Adlerereutzg. 17 06100 BORGA Tel. 019·524 3993

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 298 7128 - 298 7136

~

V RBLOMMORNAS HOLLAND 20-25.4,1998

Läs mera om dessa resor ivAr resetidning!

Om du inte har den, ring så pastar vi den tili DI9

Inför det nya reseårel 1998 planerar vI många resor fulla av fanlastlska upplevelser 1111 nya resmål - men oekså 1111 succemål fmn lidigare år!

Mera om dessa I vår fölJande resebroschyr .. ,

~

~

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 019·531865 Beslällningsbussar.

290 mk 320 mk

En värld av snö och is!

SNÖSLOTTET I KEMI 28-29.3.1998

1't~t.<åIra-~~,

~ ~ od aLta. euuVra.

t;od fkd ~ tfott ~ A~!

Bussbolag· GruppresebyrA

LINDHOLM LINES

jiei} BACKMANS OPTIK

Ännu fjnns det plalse, kvarl

10-11.2.1998450 mk/perso i Seaside·hytt 420 mk/persoiTourist IS·hytt I prlset ingår bl.a. middag, lrukosl, och lunch ombord samt Iranslererl

~

OPTIKER

BESTÄLLNINGSBU"SSAR]

LINDHOLM LINES RESETRÄFF

nu även vinterlidl tisdag 27.1.1998 torsdag 19.3.1998

Nils Göran Engström

(

Resebiljetter genom

""'11'''''"-'"''''

Kryssningen man inte får missa!

Våra populära HEMLlGA RESOR

och högtidsdagar. Ert vanJigt samh älle på landsbygden erbjuder flere gemensarnma strävanden än en typisk stadsmlljö, fastän möjlighetema tili kulturkonsumtion där är rikhaltig. 1 stora städer bor människor under sarnma tak men som främlingar för varandra. Det gemensamma inskränker sig tili trappuppgången och hissen. Männlskor flyttar ut och andra flyttar in. Namnet finns, men vem är männlskan? Om nyinflyttade inte har förvärvat sig eli socialt nätverk, kan tiUvaron präglas av en plågsam ensamhet. Ibland utgör ett husdjur e iler en burfågel det säUskap som människan saknar.

Varje person vili bli synllg.

Några önskar stå i rampljuset. Somliga gör allt för att bli "kändi sar" . Om inte sådana önskemål blir tillgodosedda, kan människan i panik fly ut ur sin normala tillvaro. Månne inte rentav en del brort kan förklaras, om man tar hänsyn ti U att de är flyktförsök från en tillvaro, där man inte " räknas med" som människa.

Sund självkänsla, goda människorelationer oeh den grundtrygghet, som en fast gudstro kan skänka utgör de bästa botemedlen, när ensamhetskänslan blir ett plågoris.

En järnvägsresa tar slut.

Vagnen blir tom. Ingen stannar frivilligt kvar. lndivideo försvinner i vimlet på perrongen.

K[MITO Tel. 02-421 269 420 104

I priset Ingår förutom resa och teaterbiljett även mlddag •

fOre fOreslällningen och kaffe med dopp I pausenl

de förstummade redan i hemmet, i skolan, på arbetsplatsen eUer i militären? Den finska mannen är ofta tyS[ oeh inåtvänd.

Hur skulle en oändligt lång jämvägsresa te sig för en enskild person, som inte med bästa vilja i väriden kunde nå kontakt med någon medresenär? Gott om tid för meditation. En timrne eiler två. Sedan skulle " hjordiostinkten" försöka ta ut sin rätt. Meo om bris[en på kommunikation trots alla försök under farden med e[1 kommunlkationsmedel hade varit lönlösa, sku lle nog ensamhetskäoslan tagit överhanden.

Ensamhet är bra. Den är rentav nödvändig, när den inte är påtvungen ulan mereller rrtindre frivillig. Vi måste reservera ett inre rum, som vi oinskränkt förfogar över.

Där kan vi förverkliga något av vår djupaste frihetslängtan. 1 ensamheten ligger friheten . Kanske dena är en förklaring tili all människor drar sig undan väri den och lever som eremiter. Men en sådan livsföring kräver nog åtskilligt mer än vad en modern västerlännlng förmår prestera.

Vatje människa är del av en flock, en grupp, en gemenskap - synlig eUer osynlig.

Flykten från landsbygden kan i många raU tolkas som flykt från ensamheten. Men det paradoxala är, an ju tätare vi människor lever oeh bor, desto starkare kan e n samhetskänslan gripa tag om oss.

Kanske specieUt under helg-

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄUNINGAR INVABUSS

Nu är det vetenskapligt bevisat!

Även registrerad researrangör

Smärta kan lindras utan medicin.

Om Du Iider av muskel- eiler ledsmärtor kan

Nästa gångpröva Ampers buss

NOVAFON ge Dig snabb och effektiv lindring.

NOVAFON behand!ar ända ned tili 6 cm under hudytan och gär Dig smärtfri.

LjudvAgoma stimulerar blodcirkulationen och sår!äkningen päskyndas.

Enban i Sverige är tiotusenta!s NOVAFON redan i bruk dagligen.

Be om kostnadsfri broschyr.

NOVAFON är F1- och EU-godkänd och har 5 Ars garanti.

S. NYSTRÖM KB 019-23 1636

Torggat8n 9 Tel. 016-19 226 Marlehamn

~~ ...

KVRKSI.Arr

OI7rIK

Aktlas hus vidtorget tel. 2981927

Tel. 019-248 1Q04

V.AMPER tel. Ot9·245 4310 fax 019·245 43t4

e

CENTRALGATAN 98, KARIS TELEFON

019-230 940

RESTAURANGER

TRADmONELl FlNLAND5-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECIAUSERAD pA MOTEN OCH FESTTlLlSTÄllNlNGAR SMAKUG MAT OCH VÄNUG BETJÄNING, VÄLKOMMEN, GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 09·641 101 . .........

'7~ __

FORTS. FRÅN

( FÖRENINGAR JUBILERAR

sm 1

J DETGÖR

*

Sjundeå Pensionä- Vi gör teaterbesök då och rer firade 25-årsjubileum på då", berättar ordförande och Wästanlid den 19 oktober tillägger att en ny verksammed en fest, där ordf. Gun- betsfonn sedan 20-årsjubilevor Berghäll höll välkomst- et är den s.k. "hemliga resan" lal ocb beräuade om för- och likaså sånggruppen, som eningens historia. Det var övar varannan vecka. Vnder hösten 1972 som forening- Ros-Mari Andbergs ledeo, med bisrånd av Jarl ning uppträdde sånggruppen Hellström, grundades. För- på festen. sta ordförande var Mary Lilli Fröberg höll festtal under rubriken "Vår bästa lsaksson.

Vid årsskift.et bade ('or- tid är nuet". Då människan eningen 125 medlemrnar. konuner tili mogen å1der hör Medlems- samt styrelsemö- det tili art hon börjar blicka ten hålls en gång i månaden. tilIbaka över sitlliv, påpeka"Vi träffar andra föreningar de hon och tog en tiu över ocb vi bjuder tili fest. Vi re- människans livcykel fram ser en heI del, men numera tili pensionsåldern. mest med andra föreningar.

GOTTATT

MINNAS Det ger en otrolig självkänsla som i sin tur förbättrar livskvaliteten avsevärt, säger organisationens direktör Pat Schweitzer.

Alla sarnmanslutningar har inte möjligbet att komma så långl, att de kan dramtisera minnena till teaterpjäser på samma sätt som orgartisationen Age Exchange i England.

Betydligt eokJare är då att göra minneslådor eiler ntinnescollage.

Som dockskåp De ntinneslådor som visades på utställningen såg UI * Tenala Pensionärer och danser med juniorer från som förenklade dockskåp. firade den 26 oktober 20-års- Danskraft. Kerstin Wester- Man hade använt sig av målajubileum i Bygdegården, som lund gay inblickar i för- de trälådor. fy lldes tili brädden av med- eningens historik.

När man gör minneslådor Tili hederordförande Ulsågs får var och en en egen låda aU lemmar och ett 30-tal inbjudna gäster, sanunanlagt 165 Kalle Nyberg medan Eila utforma helt enligt egel tycke.

Forsström och Thora Ny- Lådorna "inreds" på olika sätt, personer.

Festtalet hölls av eo av för- berg blev hedersmedlenunar. med möbler eiler små dockor - Vi fick en mängd blom- och andra ting i miniatyr eiler eningens grundare, närnligen Eila Forsström. Tili pro- mor, uppvaktningar och var- med eobart korl, brev och fogramrnet hörde bl.a. diktupp- ma ord, berättar Margaretha tografier. läsning med Ulla-Britt Lind, Degerlund, som tycker att jualIsång, visor med Martin bilemsfesten blev en fullträff. Berättelsen om elt liv Kevin och Thomas Lundin På utställningen kunde man ~,.~--~------~ bland annat bekanta sig med en minneslåda gjord av Lilian Bunetl. Hon var äldst av fem syskon och alItid den som fick ta hand om de yngre syskonen. Hennes minneslåda visar i miniatyr hur en []jcka läser godnattsagor vid många små bäddar.

Joan Perce ' ntinneslåda visar en ensam docka mitt på golvet. Vr dockans huvud går en mängd olika trådar, som drar åt alla håll. På golvet finns en text: "Hon kan inte säga net . Det är kvinnan som Några av jubileumsjirarna i TenaLa, Längst fram ordf

Det viktiga ordet "och" Vi hade en diakonvigning med bl.a. min egen dotter i domkyrkan i början av oktober. Då kom jag att tänka på det Lilla ordet " och". Jag framhöll den gången att kärlekens goda gärningar skall knyta kontakt mellan Jesus oeh människoma, kyrkan oeh människorna, människa oeh rnänniska.

Inne i detta lilla ord "oeh" bor kyrkans diakoni oeb de kärleksgärningar vi är kallade att utföra. Ty kärleken skapar kontakt. Den är som en bro - ungefår på samma sätt som den gamla träbron över Borgå där nedanför dornkyrkan

skapar kontakt mellan västra oeb östra stranden.

Oekså under denna jul behövs det brobyggare av olika slag. Speeiellt där det finns lidande, osämja eiler splittring behövs det de som skapar kontakl. Då uppstår det "oeb" mellan dem som förr inte hade något med varandra att göra.

Julen är Guds stora kontakttagande. Krubban i Betlehem är Guds "oeb".

Efter den första julnatten God Tids läsare en riktigt kan vi på ett nyt! sätt tala välsignad julhögtid med om Gud "oeh" människan myeket gemenskap oeh oeh även om människa många goda kontakterl "oeh" människa. " Oeh" är ett Litet ord.

Biskop Erik Men det kan vara otroligt viktigt ibland. Med dessa tankar tillönskar jag alla

ställer upp för alla, alItid lika hjälpsam, men söndersliten av alla krav och fÖrVäntningar.

Joyce Miller har alltid älskat teater. Sålunda ser hennes minneslåda ut som en teaterscen med tjocka sarnmetsdraperier.

Irene Shirlaw arbetade som ung i en pojkskola, där det fanns oändligt med arbete och tvätt. Sin minneslåda har hon fyllt med små yllestrumpor och yllebyxor... ..

Foton och brev Varje låda är berättelsen om en liv. 1 collage ställda ovanpå lådor finns fotografier och texter.

När man gör en minneslåda blir man tvungen att gå igenom sina minnen och ta fasta

Per-Erik DegerLund och vid pianot Ulla-Britt Lind, som Läste en dikt på festen.

( FÖRENINGAR JUBILERAR *Borgåbygdens Svenska PensionärsfOrening firade sina 25 år med eo fest den 6 november. "Oj då! Det ser ut an bli trångt var deo första tanken som kom fram i undenecknads Wla hjärna när människomassan började strömma in strax före det hela skulle börja. Och trångt blev det, men stämningen var på topp", beskriver ordf. Birger Törner fesstämingen. Minst 170 delt2gare klämde io sig i församlingshemrnet saI, som i nonnala fall beräknas rymma omkring 100 personer. "Meo ingen klagade. Tack, tack tili

J

alla som deltog" , skriver Törner och berättar att föreningen ärrtnat fira utan buller och bång, eftersom det varit fuJlt upp med program i föreningens regi på sistone, inte minst Kulturdagen.

Förbundsordförande Ragnar Hansson, som uppvaktade föreningen, erinrade sig tiderna då både förbundet och Borgäföreningen grundades.

Då liksom nu insåg man att en större skara medlemrnar man hade, desto starkare är man då det gäller att få sin röst hörd i sarnhället.

Hederstecken deLades ut åt Hjördis Nordberg, Holger Finckenberg, Eila Sjölund och Maj-Lis Berndtson.

*

Förbundsordförande Ragnar Hansson tackade Borgåföreningen för den insats den gör i förbundet, men aven i det egna samhäLLet.

Mariehamns pensionärsfOrening firade sitt 25årsjubileum den 19 oktober.

Tre avlidna ordförande, Viktor Arvidsson, Ilmari Juslin och Lars Johans hedrades &enom atl ordförande PerAke Mattsson biträdd av tre föreningsmed lemrnar uppvaktade vid deras gravar.

På prograrnmet slod sedvanlig fest- och jubileumsunderhållning med musik, hälsningstal, historik, Ordet fritt, alIsång och utdelning av hederstecken samt slutligen dans.

Bland uppvaktrtingarna kan nämnas stadsfullmäktigeordf.

Folke Sjölund som gay e9 eloge för allt arbete ocl1 intressebevakrting som skett.

MPF:s förslag om äldreråd har rönt svagt intresse och han uppmuntrade tili en ny framstÖt. SPF:s verksamhetsledare Lili-Ann Junell framforde Iyckönskningar och överräckte en gåva i fonn av en liten enmastad segelbåt med roder.

ningen var utstuderat välgjorpå del som varit viktigt.

Det handlar alltså inte en- da ocb relativt arbetsdryga, bart om eu kreativt knåpande, men man kunde också tänka som kan vara roligt i sig för sig att förenkla del bela geden som tycker om au arbeta nom au t.ex. använda målade med sina händer, utan också papplådor eiler enbart göra om au på ett inre pIan bearbeta collage. Processen är densam· ma även 0111 man forenklar arsiu eget liv.

Minneslådorna på utställ- belet./ML

Inmemoriam Ingegerd Herrgård Vi minns en vän Vi som hör tilI de äldre kategorierna av vån folk har självfallet de flesta händelserna av livet magasinerade i vår hjärna. Är man också bland de Iyckligl lottade med hälsan något så när i behåll och kan tänka, så är det mycket som passerar revy.

Det finns många, många trevliga minnen, men ingen undgår dystra och tunga minnen, livet är ju sådant.

Men nu äro mina tankar vid detta til1faJIe på oära och kära som gån tili en annan värld på kon tid.

ViII bara närnna om en kär och uppoffrande släkting, Ingegerd Herrgård i Orankulla som gick hastigt bort i hjärnblödning den 22 sept.

1997. Här kan man säga att döden kom oväntat. lngegerd var mycket verksam med en otrolig kapacitet vad det än gällde. Vi brevväxlade, men en dag ringde hon och tackade för brevet hon fått, men då just skrev hon till Ood Tid så jag kan förstå dröjsmålet med svarel, rörklararde hon. Det var den sista gången hon skrev i tidningen. Där jag också såg att hon blivit uIsedd tili ständig medlem i Överens. Ja, om hon hann och kunde så ställde hon upp där det behövdes. Det var hennes sätt. Jag forsökte säga att hon skulle koppla bon en del, men hon höll i gång. Men nu var lngegerds tid ute.

Jag minns mitt forsta sam-

manträffande med lngegerd.

Det var när hon förlovat sig med Valter Herrgård . r mitten på 30-talet kom de tili oss på besök. Jag var småkusin med Valter, han var kantorson från Nedervetil. Ifall jag minns rätt så var Valter den tiden lektor på Vasa Handelsinstitut, där även senare lngegerd fick liknande tjänst. Så småningom kom de tili Helsingfors där Valter blev rektor för Köpmannaskolan. Ä ven lngegerd blev lektor där.

För mig, som blev skribent på å1dems höst, var lngegerd ett gott och uppmuntrande stöd. När jag gay ut min första bok Kamratskap, 1994, fick även hon boken. Jag med min fyraåriga folkskola var mycket nyfiken på vad en bildad person skulle ge för utlåtande. Visst blev jag glad över hennes goda beröm om boken. Kanske detta hade tili foljd att boken nr 2, Händelsernas centrum, kom till stånd 1996. Den boken var ännu intressantare, enligt lngegerd, ty där figurerar bl.a. hennes lärare i Kristinestads samskola, Emil Kråkström, som råkade vara fTån min by Katternö. lngegerd Herrgårds bongång känns allra lyngst för barn och bambarn, men även for många, mAnga vänner och foreningar är saknaden stor.

Lennart Franzco, Pedersöre

",

Endasl drygl 45 proeenl av de finländska männen i åldem 554 år dellog i arbetslivet i slulel av 1980-lalel. Nu skuUe proeenualel sannolikl vara ännu lägre. Delhär framgår av den bok - "Eläkepo1itiikka 2000-luvuUe" - som gavs offentlighel i slulel av seplember. Siffroma visar klart atl långl ifrån alla befinner sig i arbetslivel ända til1s de fyUI Rainer Erlund,f.d. chef65 år. Av 64-åringarna var fakredaktör för Gad Tid tiskI 90 proeem pensionärer år heI all njuta av livel oeb tilIva1994.

Tillsarnmans med Marita ron oekså efter att ha varil ule G ra nholm från Norra Kyrk- i förvärvslivel. Många är slutsläl! pensionärsförening del- körda efter atl ha vari t ute i log jag i oklober i en radiodis- förvärvslivet ända tills de fyllt kussion om pensionsåldem. 65. Då orkar de ime längre Del var intressanl oeh av pä- nju ta av pensionärstillvaron. ringningama under diskussio- De har kanske ime så många nens gång förstärktes jag i IDin år I,var att leva. SkuUe man uppfattning, atl man inle sådär mer än hittiUs gå in för delankelt kan fastslå att pen- tidspension skuUe de få tid att sionsåldem borde vara den eI- utöva bobbyn oeh intressen. ler den. Livet är mera inveek- Livel skuUe kännas mera gilat än så. Idealet skulle vara vande oeh meningsfuUl. Å andra sidan: det finns största möjliga tlexibilitet.

Problemel med pensione- människor som känner sig ringen är dels att många före- motiverade oeh vW stanna tag vili bli av med sina "ål- kvar i arbetslivet så länge som dersstigna" anstäl1da liU för- möjligl. De borde få en möjmån för yngre människor. lighet tili det. Jag tror att en Många anstillda vW oekså gå arbetsstyrka är bäsl om den i pension tidigare än vad gäl- inrymmer arbetare i alla åldlande lagar föreskriver. Dels rar. Det är inte så enkelt att arär situationen den atl en låg betsstyrkan är bäst om den inpensionsålder innebär höga rymmer enbart unga arbetare. pensionsutbetaJningar. Sam- Det behövs oekså erfarenhet hällel har inte råd med dem . oeh kunskap. Det hae arbetstaAlltså strävar man pä del hål- gare som varit en längre tid i lel tili att få upp pensionsål- tjänst. Det är mångsidigheten som ger styrka åt vårt sarnhäldem. leo

**.

.,

1 Finland har vi, helt sakligt selt, en låg pensionsålder.

Medan, som sagt, endasl 45 proeem av de finländska männen i äldem 554 år befann sig ute i förvärslivet var motsvarande medeltal för OECDländema 63,2 oeh i e tl land som Sehweiz befann sig nästan 90 proeem av männen i denna åldersgrupp i arbete.

Mot denna bakgrund kan man nog säga att vi i vårtland för tidigt söker oss i pension.

Men å andra sidan: hur Iyekligl är det att människor som känner sig fysiskt oeb psykiskt utbrända tvingas "hänga kvar" på en arbetsplats kanske ännu 3-4 år framåt?

Det kan ju ime vara myeket av arbetsglädje oeh arbetsmotivation de känner.

I programmet talade jag för att möjlighetema tili deltidspension borde utökas. Om en människa känner sig fysiskt oeh psykiskt trötl skuUe det säken vara tili fördel om hon skuUe vara kvar i arbetslivet endast pä balvlid. Hon skulle l.ex jobba endast 2-3 dagar i veekan. Delhär skulle göra Iivet lättare för denhär människan, skulle kanske oekså medverka tili att arbetet skulle kännas intressantare oeh mera givande oeb oekså öppna mÖjligheter för unga arbetslösa att få en arbetsplats. Om två äldre människor går i halvpension öppnas ju - åtminstone teoretisk:t - en ny arbetsplats. Dethär är just den fIexibilitet jag efterlyser oeh som jag tror på.

Folk borde ju få en möjlig-

***

Det har förresten sketl en stor förändring i vårt land när det gäller åldem då folk går i pension. 1 slutet av 1980-talet var endast 45,4 proeent av de finJändska männen i åldersgruppen 55-64 år ute i förvärvsarbetel. Åren 1960-66 var motsvarande proeenttal 85,5. Förändringen är alltså revolutionerande. Faktum är att förändringen, om man beaktar OECD-Iändema, var större endast i HoUand.

Rätt överraskande är oekså aU hela 2 1 proeent av 55åri ngama i Finland är pensionärer. Alltså drygt var femte person. Av 60-åringama är 70 proeent pensionärer.

Det finns företag som värdesälter erfarenhet. Hos Koverhar - stålverket på Hangöudd - satte man igång ett projekt som fiek narnnen DalBo oeh "Åldem tili heders". Projektet genomfördes åren 1990-94 oeh vae en specialsatsning på äldre aebetstagare.

I det projektet deltog ledninge n, företagshälsovården oeh arbetarskyddet. Kampanjen ledde tiU IDinskad sjukfrånvaro oeh ökad produktivitet. AnstäUda i åldem över 45 år bjöds på en 12 dagar lång rehabilitering på Sj undeå rehabeenter. Oekså informalion om behovet av egen aktivitet ingiek i projektel.

Jag tror det är mera sådam vi behöver. Det lönar sig att satsa på hälsa, pä bevarad aebetsmolivation oeh trivsel.

Rainer E rlund

"Spara alltid kvittot" En liten varning vW en av våra medlemrnae dela med sig tili andra pensionärer.

Hon hade gjon en bestäUning fr"dI1 en postorderfirrna. Produkten motsvaeade inte förväntningarna och återsändes därför. Sonsonen förde paketel tili posten. Återbetalningen Iät vänta på sig. Kunden ifråga ringde därför tili postorderfirrnan, där hon möttes av en myekel snäsig fÖSt, som meddelade att de aldrig fätt något paket Hon ansåg atl det lönade sig att vänta. Om paketet skuUe komma, skulle 110g också återbetalningen ske, meddeiade den ilskan postorderdameno Ingenting hände. Kunden ringde tili postorderfirman på nyt!:, där samma ilskna darn frågade om hon bade kvitlot från posten kvae så att hon 1:unde bevisa atl paketet hae återsänts. "Teor ni att vi återbetalae produkter så där bara?"

På Iitenort Kvittot fanns dessväJre inte kvae, ty den 13 år gamla sonsonen hade inte förstätt att be efter kvittot på posten. Kunden gay sig dock inte, utan ringde tili posten. Eftersom hon bodde på en titen ort kunde pasttjänstemannen intyga atl paketet slciekats iväg.

Ett nyt! sarntal tili postorderfinnan följde. Kunden herättade, atl posttjänstemannen kunde gå igodo för att paketel återsänts. Damen på postorderfirrnan hävdade, att det måste vara pasten som s1arvat med paketet och att det "fastoat" på annan on.

Kunden berättade att postljänstemannen åtagit sig att efterlysa paketet.

1 detta skede bad kunden, helt vänligt men myeket bestämt, att få tala med' postordedirmans ehef. Han var på resa, upplystes hon OIlL Hon bad då an få hans narnn för an återlwmma senare.

Dä brast det för postorderdarnen: "Jag slciekar era pengar i morgon dag, vare sig vi får paketet eller ej! Men nu får det vara slut med det här ringandet! " Vad lära vi oss härav, kan man fråga sig?

Det finns postorderfirmor av olika slag. En del är tillförlitliga och välskötta företag, men det finns också firmor med opälitlig verksamhet Så här inför julen kun det vara frestande att bestäUa produkteT från postOrderkataIoger i stäUet för att springa omkring i överfuIIa butiker, men kmn ihåg: Be alltid om ett verifikat över återsändelsen från postkontoret!

- Jag får aJdrig veta om det vae lurendrejeri från böljan tili s1ut eller om paketet faktiskt harnnat på vWovägae.

Men härefter är jag nog försilctig, säger darnen som ringde tili redaktionen.

En julltalig publik kunde njuta av ett varierande och högklassigt program i Dragsfjärd.

••

0

Over 200 mötte upp pa Treklöverträff i Dragsfjärd I' Vadvi behöver varandra.... de: Högklassig musik med Bo vadfimls mera atl önska" oeh Sigrid S tenfor s samt en Dessa rader ur sången pensionärskör ledd av den Stormskärs Maja, framförd av sistnärnnde, medryekande Maria Lundström, beskriver dans med Folkhälsans friskusstärnningen på årets Treklö- grupp, dragspelsmusik med verträff i Furu1und, som unga Kalle Pettersson oeh Dragsfjärds Penionärer stod sång av lika unga Maria Lundvärd för. En känsla av gemen- ström varvat med allsånger, skap oeh varm uppskattning diktuppläs rnng, kaffe, lottav det förträftliga prograrnmet dragning .... Samt naturligtvis präglade festen. tid för samspråk bland de 215 Treklöverträffen är en sam- personer som mölle upp. aehetsforrn meUan Dragsfjärds, Västanljärds oeh Kirni- Service på landsbygd en tos pensionärsförernngar.

1 Väs tanljärd har man ko m- Det är nu 20 år sedan som mit så långt, att et! äldreråd Ki IDito Pensionärsförening bjöd Västanfjärd oeh Dragsfjärd tili Vrelhalla. Då föreslogs att den gemensamma festen skuUe bli e n tradition, berättar Guy-Ole Asplun d som är ordförande i Dragsfjärds Pensionärer.

Medrycka nde dans och musik Oeh traditionen haren funktion att fyUa: På de årligen återkommande träffarna, som de tre föreningarna i tur oeh ordning basar för, knyts personliga kontakter som hae betydelse för verksamheten.

Programmet på fes ten vae särdeles Iyeka t oeh omväxlan-

hae tilIsatts i kornmunen.

Bland de intressen för äldrebefolkningen som står på spel i de åboländska skärgårdsko mmu nem a, närnner UlIaBri ta Wikstedt som själv är aktiv oekså inom kommunalpolitiken, den ständigt hotade servieen.

Hon understryker att försämrad glesbygdsservice drabbae de äldre särskilt hårt, eftersom dessa sillan är bilbum a.

Post, apotek, närbutiker oeh tillräekliga bussturer hör tili den serviee som det är viktigt att slå vakt om./ML

Hattarna svajar när körmedlemmarna träder in på arenan med sina glada sånger under treklöverträffen.

Hyresvä rd, vi erbjuder Er

Gratis•

SerVlCe Vi sAllar fram de n bäs ta möjliga hyresgäste n fö r Er läge nhel.

Vi sköte r om: Visning, hyresgaram ier, kreditupplysningar oeh hyreskontrakt.

Ab Skärgårdsvä gen Nagu T e l. 02-465 1589

Stor efterfrågan VAra kunde r söker bl.a.

1- 5 rum och radhus i Sto r-Helsingfors.

Vänligen ring eile r besök oss.

N & N Locus Ab Af[ Smedsgatan 15, ya rd . 9-17

Tel. 171 744 050-558300 1/050-5658387 SjölundIWesterbolm

HEDVIG SOFIA HEMMET är ett åldringshem som erbjuder helpension i parkmiljö i Djurgården i Helsingfors. Vi har Ijusa, nyrenoverade rum med egna invalid-wc och duschutrymmen lediga att hyra. Det är även möjligt att hyra möblerade rum för veckoslut och helger.

För närmare information vänligen kontakta Margaretha Jägerholt, vard. tel. 753 8003 ei. hemmets ekon. Gun-Britt Alander, tel. 679 099 eI. 049-502 594

7

(~__M_e_ll_a_n_r_a_p _po_rt__f:_ra_on__L_O_·TI_sa__JJ Vi här i Östnyland vili oekså för medlemmar som fyller gärna berätta om vår verksam- järnna år osv. Den LO deeemhet. Lovisanejdens Svenska ber står julfesten i ordning.

Pensionärsförening r. f. är en Vi har just avverkat ett samliten förening med drygt LOo' kväm i Pernä, tili gästernas medlemmar. Vi bäde vili oeh oeh v.rr egen belåtenhet. Festförsöker vara s1l akLiva som ens program var he lt hemvävt. möjligt. Programmet för höst- En välkomstsång med lämplig tenninen har varil fuU spikat. texl frarnfördes av 6 välsj ungDen l7 september böIjade ande prydliga herrar. Två försäljningen av förenings- egenhändigt skrivna dikler märket oeh likaså inräkningen läs tes av en dam, violi nsolo, av nya medlemmar. Vi har vitsar samt två korta skeleher, fått 12 nya medlemmar i år. varvat med allsång, gjorde mt Under hösten har vi bJ.a. alla trivdes. Efter programmet haft förevi sning av di abilder följde kaffe med tilltugg, som från Ösel oeh Tallin, sam- några dukLiga Pernåf]jekor kväm på Höganäs med Sarf- serverade. Sen var det dags för salö oeh Isnäs pensionärer lotleri - ödets tango - oeh som gäster på eftermiddags- dans. En aUtigenom trevlig dans, dans på servieehuset Es- samvaro i höstrnörkret. planad, höstmöte, resa tili Som ni märker har vi ett diSvenska Teatern, åter diabil- gert program. Hoppas aUa order oeh dans, utbud av resa tili kar hänga med! Marita LindHaapasalu, födel sedagsfest holm, sekr.

( Marknadsjippo i Bygdehemmet ] 7 I medlemmar hade sökt sig tili vår samlingslokal onsdagen den 18 oktober.

Vår ordinarie pianist, Ilja, var flunssasjuk, men Roland övertog sysslan och ackompanjerade när vi sjöng vår Iystringssång. lrmgard hälsade dagens gäs t oeh oss medlemmar välkomna oeh informerade om kommande aktivi teter.

-Del var "ruska-stämning" i salen. Våra ruekor oeh pojkar hade dukat oeh dekorerat borden med dukar, servetter oeh blommor, aUt i de grannaste höstfargerna, såsom även granna löv.

Ut ur en mörk tunnel. ..

Folkhälsan ger anhörigvårdarna information och självförtroende - För två år sedan kollallsade min man. Först fiek han Parkinsons sjukdom, sedan blev han dement. [ böIjan var jag heli förtvivlad. Del kändes som att befllllla sig i en mörk tunnel utan slut. Men småningom Iyekades jag ta mig uI oeh idag är jag i balans. Två veekor sköter jag min man hemma, två veekor är han på sj ukhus, sedan kommer han bern igen ...

Man vili ju ta hand om varandra när man levat 40 år tiUsammans. Under sjukhusperioden lever jag mitt eget liv med vänner, franska lekLioner oeh Folkhälsans rehabilitering, berättar Margaretha Gi nman, en av de anhörigvårdare som omfattas av Folkhälsans stödverksarnhet för anbörigvårdare.

Gratis rådgivning Det är dags för eftermidda-

gens gymnastikpass. Fysioterapeuterna Göran Häggblom och Peter Karlsson lär deltagarna att streteha oeh tänja på rätt sätt. Muskelvärk oeh ledbesvär går att förebygga med gymnastik, rätt Iyftteknik oeh ergonomiska hjälpmedeJ. Sådana kan man ha hemma oekså, där anhörigvårdarnas arbetsfalt är 24 timmar i dygnet.

Från oeh med denna höst kan anhörigvårdare via Polkhälsan beställa hem en fysioterapeut som ger räd oeh handledning i hur vårdarbetet kan underlättas i hemmet. Rädgivningen är gratis.

Rehabilitering och nya vänner Det är tredje årel som Folkhälsan arrangerar rehabiliteringsdagar fö r anbörigvårdare.

Från oeh med denna höst arrangeras två rehabiliteringsda-

gar per månad för 10 anhörigvårdare per gång. Priset är subvemionerat oeh verksarnheten omfattar både fysisk oeh psykisk rehabililering saml rekreaLion oeh möjlighel att träffa andra i samma livssituation.

- De här träffarna ger sä myeket. Vattengymnastik, promenader, avslappning oeh information under ledning av professioneU personaJ. Men allra bäsl är nog de vänsKapsband man knyter med sina medsystrar, förklarar Margareta Ginman.

Hon får slöd av Marita Kaiku som oekså kommil med i verksamhelen. Det är viktigt att träffa andra oeh på Folkhälsans rehabilileringskurser har hon funnil många goda karnrater. Dessutom är miIjön svensk.

- Att få använda sitt modersmål i frägor som är känsliga

Bfter serveringen oeh allsången spelade Roland gamla melodier frän vår ungdomstid oeh vi skuUe gissa. Nog var det bekanta "bitar", men att fä fram namnen var ej alls sä lätt. Roland spelade oeh vi fiek sjunga med. Därefter fö ljde Jotteri, med bordet fullt av vinster.

Två tinunar giek snabbl och som avsluming sjöngs sången "Man skall leva för varandra". Efter den varma och trivsamma slämningen inomhus kändes det ruskigt att gä ut i regn oeh rusko Pensionärer i Östra Helsingfors, hälsn. genom Ebba.

(Överens var ute och krYSSade) Foto Matias Uusikylli

Det har blivit en årlig kutym att ÖVERENS gör en sensommarkryssning liU Stockholm.

Pensionärer från Vanda, GrankuU a, Kyrksl ätt, Norra Kyrkslätt oeh Esbo avreste med m/s Gabriella den 8 september kl o 18.00 frän Viking Lines terrninal i Helsingfors.

318 pensionärer deltog i resan. Med på resan var även förbundsordförande Ragnar Hansson med fru . Wo tiJlf<i1le hölls i nattklubben före den gemensamma middagen. Kurre informerade om reseprogrammet.

Förbundsordföranden berörde i sitt tal pensionärernas försärnrade ekonomi. Han pekade på de försärnringar som drabbat pensionärer. Enda Ijuspunkt var att stats makten planerar sänka sjukförsäknngpremien frän 3% tili 2% från år 1998. Han framhöU även medlemsvärvningen och att förbundets mål i år är 3000 nya medJemmar.

Gemensam middag intogs i restaurang Seandinavia oeh efter några glas vin kunde nog ingen klaga på stämningen.

K välIen kunde Illan använda tili shopping eiler tillbringa i nattklubben där dansen pågiek tili arla morgonstund.

För mig oeh 150 medresenärer var det nog följande

dags program som var resans höjdpunkt. Vårt kulturmål detta år var Gripsholms slott.

Gripsbolms slott ligger i Manefred, ea 1 timmes bussfard från Stockholm.

Slottets historia går tillbaka tili 1380-talet då en första borganIäggning uppfördes av riksdrotsen B o Johansson Grip, efter vilken slottet fätt sitt namn. Det nu varande slottet uppfördes i slutet av 1530talet. 1 slottet inrymmes svenska statens porträttsamling (en av världens största).

Slottet levandegör på ett unikt sätt Sveri ges historia.

D et "ar en ansträngande tur för mången, att gä uppf6 r tre våningar i branta trappor, dessutom utan ledstång, men aUa orkade genomröra programmet.

Bussen var tillbaka i Stockholm ea klo I 5 där det var möjIigt att stiga av eiler fortsätta tili terminalen. Några av oss använde efterrniddagen tiU ett besök i National Museet oeh Paberge utställningen. Andra deltog i efterrniddagsdansen fö r att få motion före middagen. Det var en trevlig oeh givande resa, vi ser redan fram emot nästa resa oeh vad Kurre har att bjuda oss på. TACK! Daisy Winqvist

oeh myeket personliga, det är del allra vikLigaste, menar Marita Kaiku.

Rådgivning per telefon Förutom rehabililerillgsdagama omfattar Polkhälsans stödverksarnhet rör anhörigvårdare oekså illfomllltUm om olika sjl/kdomar oelL. haTldikapp som anhörigvårdarna måste känna tili för alt kunna vårda rätl, iTltemalkurser på Haiko gård eUer Sjundeå bad saml lelefollrådgivllillg, som blivil myeket anlitad.

- Jag ger skräddarsydd informaLion om vart anbörigvårdarna skaU vända sig i stadens eller kommunens förvaltning oeb fungerar själv som kontaktperson tili olika inrättningar. Det är en oerhörd lättnad rör många anhörigvårdare som varken har tid eller resurser att ta reda på varifrån man skall ansöka om ekonomiskt understöd, för att nämna en konkret exempel, berättar hälsovårdare Taina Johansson .

Verksarnhelen riktar sig tili anhörigvårdare i hela Nyland.

En viktig stödform är avlastlliTlgeTl, där en annan person tar över anhörigvårdarens arbete för en tid. Via Polkhälsan kan man beställa en vikarie hem som avlastar den ordinane anhörigvårdaren. Hon kan slanna alll från 3 timmar tili en vecka. Tre timmars avlasming kostar 100 mk. I Seniorhusel i Helsingfors erbjuds dagvård måndagar oeh torsdagar kl o816 oeh intervall- oeh korttidsvård enligt behov.

Närmare information om Polkhälsans stödverksamhel för anhörigvårdare fås per telefon (09) 6158 5506.

Flytta över tyngden på vänsterben oeh tänj, tänj uppmanar Jysioterapeul Göran Häggblom några av deltagarna i Folkhälsans rehabiliteringskurs jör anhörigvårdare.

(~_G_e_m_e_n_s_k_ap_b_e_to_n_a_d_e_s_i_K_r_o_n_o_b_Y~J Höstmötet avklarades på På Kronobyföreningens böstIDöte den 7. I 1 kunde vi knappa 30 minuter, med vår glädja oss åt att 70 medlem- ordförande som klubbsvingare. mar mött upp.

Styrelsen 1998 ser ut så här: En orsak till att så mAnga mötte upp, var dagens gäster Ordf. Allan Lillqvis t, ledaAlli oeh Karl Genberg från möter: Gretel GrundvaU, Vasa. ABi som axIat ordförandeskapet för Pensionärsförbundets Österbottniska distrikt i tre år, lämnar över tili Torolf Fröjdö vid årsskiftet.

AIli, alltid en frisk fläkt vid våra möten, glad oeh posi tiv. [ sitt tal uppmanade Aili oss att umgås mera med våra grannar. IIlte bli sittande i våra hem oeh stirra på TV. IIlte va ra rädda för att ta det första steget, ej vän ta att andra skaU göra det.

Låt oss ta fas ta på Ailis uppmani ng oeh ej glömma hennes ord. Tror att vi ej blir besvikAili Genberg uppna. Handen på hjärtat, är nåmanar alla pensigon av oss ledsen om vi få tl etl onärer att umgås oväntat besök? Är övertygad om att vi alla blir glatt över- jlitigt med granraskade om någon tittar in tiU nar oeh vänner. oss, utan att vara bjuden.

FOIo:J-E Rudnäs

lnger Levander, Agneta Bäck, lnger Ruds tröm, Marita Strandvall, Georg Sandbaeka, Jan-E rik Rudnäs oeh Göran Sundström. I J-E Rudnäs

~

(

)

\ .../

Meningsfullt. ..

Det har talats myeket om att man borde sänka i synnerhet de direkta skattema, så att det vore mera loekande för de arbetslösa att ta emot arbete än att leva på bidrag, för att på så sätt få mera pengar "i handen". Tanken är den, atl en lägre beskattning av arbetet ocksä skulle öka arbetsgivamas vilJighet att anställa mera personaJ. Jag tyeker redan det sunda fömuftel säger, att den här iden vore vettig att försöka genomröra. På såväl det indi viduella som det makroekonomiska planel vore de postiva effekterna av en dylik åtgärd säkert stora.

Ju längre jag har jobbat här på Svenska Pensionärsförbundets kansli, desto mera givande, intressanta oeh mångsidiga har de arbetsuppgifter jag å1agts att utföra blivit. Jag känner stor tiUfredsstälIelse specieUt då när jag kan vara tiU nytta när någon medlem i någon lokalförening ber om hjälp i ett visst ärende.

Torolf Busk, sysselsättningsanstäUd på SPF:s kansli

8

••

Omröstning om ordförandeklubban i Osterbotten de bäda kandidaterna. Och efter förrättat val kunde AIli Genberg förnöjt konstatera, att alla kunde håUa sig tili sak.

•,

1

Hatten går runtför atl samla in röstningssedlarna efter den slutna omröstningen i ordförandevalet på distriktets höstmöte i Osterbotten.

Torolf Fröjdö från Kronoby leder det österbottniska distriktet inom Svenska Pensionärsförbundet Erån början av 1998, då nuvarande ordförande Aili Genberg på egen begäran avgår.

Fröjdö valdes tiU ny ordförande med övertygande majori tel efter en omröstning bland de 61 delegater som förrättade valet pä höstmötet den 29 oktober i Vasa. Fröjdö fi ck 34 röster medan den andra kandi-

daten, Jarl Beijar från Korsholm, fick 25 röster. Två delegater röstade blankt.

"Hålla sig tili sak" Det spännande ordförandevalet mobiliserade föreningarna till stor aktivitet: Av 30 föreningar var det 28 som sände delegater tili mötet. Sittande ordförande AIli Genberg vädjade om en juste diskussion och inställning tiU valet.

- Vi har tvä aspiranter, men

bara en kan bli ordförande.

Efter valet skall vi vara glada oberoende av vem som väljs.

Och den som åtar sig ordförandeskapet skall veta, att det är en glädje att utföra eli så viktigt uppdrag, sade AIli Genberg som av hälsoskäl lämnar klubban ifrån sig efter tre års ordförandeskap.

Diskussionen som föregick den slutna omröstningen visade inte på några klart uttalade skillnader i riktlinjerna mellan

Julklappstips !

I

Den bästa gåvan tilI Ditt barnbarn VERDANDI + PLUS Junior barn- och ungdomsförsäkring

VERDANDI

Vähheriterade kandidater Torolf Fröjdö, född 1931, var på grund av en resa inte närvarande vid mötet. Han presenterades i stället av Levi Wiik, som underströk Fröjdös mångsidiga aktivitet i sambällslivet.

- Han har erfarenhet säväl Erån verksambet för barn och ungdom som för bankrörelse och kommunalpolitik, nämndeWiil<.

Som en merit nämndes Fröjdös förmåga alt "Tala med bönder på bönders vis och med de lärda på lalin':.

Jarl Beijar, född 1927, tog i sitt presentationstal upp de ansvarsfulJa uppgifter han haft som tjänsteman, [Tamför allt som kommundirekör i 30 år. Under denna tid var hans kommun, Korsholm, en föregångare i äldrevårdsfrågor, bland annat genom att stöda hemmaboende framom anstaltvård.

Vad verksarnheten beträffar efterlyste Beijar förnyelse.

Nya styrelsemedlemmar 1 tur alt avgå frAn distriktsstyrelsen stod Bertel Granström (suppleant Erland Sundell), John E. Nygård (Thovi

NyafQrmer för motion?

Då verksarnhetsplanen 1998 för det österboltniska distriktet behandlades på höstmötet, märktes att det fanos eltstort behov att diskutera olika verksarnhetsforrner.

Tiden för diskussion var dock begränsad, eftersom programmet för dagen ännu innehöll ett samkväm ordnat avVIPS. Några stora omdaningar vittnade verksarnhetsplanen inte om. Förutom intressebevakning, informationsverksarnhet och kursverksarnhet upprättas aktiviteter såsom sommardag, midvinterkryssning och två ruska/månskenskryssningar samt en teaterresa tili Stockholm.

Däremot har den traditioneUa motionsdagen tagits bort från planen.

- Intresset för motionsdagen har minskat märkbärt.

Det var under 100 del tagare på Norrvalla senaste gång mot 300-400 under tidigare år. Vi måste tänka ut nya former för motionen, fastslogombudsman Per Thomasfolk.

Förnyelse efterlystes i flere inlägg. Också ett konkret förslag kom fram under mötet.

- Ordna en pensionärsmässa, det skulle vara ny tt och spännande! Det är bara att ta kontakt med alla intressenter - och de är säkert många!

VIPS gladde Efter höstmötet fortsatte pensionärssamvaron i VIPS

Kronqvist) och Sven-Erik Wester (Jenny Rosenback).

Tili styrelsemedlemmar valdes Sigurd .Enholm från Lappfjärd (Helge Finell, Kaskö) och Hjördis Aspholm Erån Vasa (Elisabeth Geberg, Malax). John E. Nygård från K vevlax ätervaldes (Ruth Bäckstrand, Jeppo ).

Valet skedde enhälligt och utan diskussion.

Också den österbottniska representationen i förbundsstyrelsen diskuterades. Österbotten har 3 styrelsemedlemmar av sarnmanlagt 10.

Vid diskussionen framkom, atl man vill ge de delegater som representerar distriktet vid höstmötet i Tammerfors fria händer och "inte lugga maten för mycket" genom att fastslå kandidaterna. Många delegater Erarnhöll dock att

Torolf Fröjdö valdes efter omröstning tili distriktsordförande i Osterbotten .

Han är också en av distriktets representanter förbundsstyrelsen. distriktsordföranden bör sitta i förbundsstyrelsen./ML

"Var är kvinnorna?"

På distriktets möte i Österbotten deltog 61 delegater från 28 föreningar. Men trots att det är kvinnorna som är i majoritet i föreningarna, var det männen som dominerade tilI antalet under distriktsmötet. Detta väckte en del inofficiella diskussioner bland mötesdeltagarna.

- Var är kvinnorna? 1 Eöreningarna är två tredjedelar av de aktiva kvinnor, men här är mest män! utbrast en deltagare.

Diskussionen som följde gay vid handen, att kvinnor-

na oftare än männen avsäger sig representationsuppdrag.

- När kvinnorna säger nej, faUer männen tili föga, framförde en av de manliga delegaterna. Och i vår generation är mänga kvinnors inställDing ännu den, att "det där får männen ta hand om", tillade han.

Ocksä det faktum, att kvinnorna på landsbygden' ofta saknar körkort och kanske oroar sig över hur de skall flirdas, nämdes som en orsak tili kvinnornas underrepresentation.

Korsholm vann frågesport Korsholms Pensionäshemsförening blev förbundsmästare i frågetävlingen . ElseMaj LilJhannus, Torbjörn Sonntag och John Österlund samlade i hop 31 p när fmalen avgjordes under kulturdagen i Borgå.

Drumsö Pensionärer med Mary Lindell, Eja Tollet och Lennart Heinricbs i laget tog andra platsen med 27

p. En poäng mindre eiler 26 p erhöll Karis Pensionärer med Berit Björklund, Hasse D1man och Inga Wallen.

Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors blev 4:de med 22 p. Grankulla svenska pensionärers 2 1 p räckte tiU en 5:te plats. Trettio föreningar deltog i uttagningsomgångama inför fmalen.

Vinnarna i frågesporten jick ett pris som sponsorerats av Lindholm Lines: fri buss en hei dag. På bilden LL:s VD Frank Lindholm, verksamhetsledare Lili-Ann Junell samt Korsholmlagets Else-Maj Lillhannus, Torbjörn Sonntag och John Osterlund. regi, i varm och gemytlig stämning i en fulJsatt salo Förutom på kaffe och tilltugg bjöds det på musil< i olika for-

mer. Också skattekunskap och försäkringsinformation hörde tili det digra programutbudet.

Tankeväckande och roligt på Kulturdagen Vem annan än Johan Ludvig Runeberg kunde väl visa vägen, då det handlar om en kulturdag i kulturstaden Borgå?

Detta tog naturligtvis Birger Törner, ordförande i Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening, fasta på. Runeberg äterkom på broshyrer oeh skyltar - o~h dessutom uppträdde Tömer som konfereneier i runebergsk anda oeh dräkl. Oeh som sådan visade han förmåga att växla från de

bögstärnda orden i "Vårt land" tili roligt oeh avslappnat mellansnaek, som fiek publiken att befriat skratta.

Förbundets kulturdag, som Borgåföreningen denna gång stod värd för, var oekså tili programinnehållet både mångsidigt oeb högklassigt.

Det var solosång med tenoren Viking Smeds, men oekså fina inslag av Borgåföreningens egen kör oeb musikkvintett, ledda av Brita Wickström som oekså under sina

aktiva yrkesår arbetat med musik. Ungdomliga ryttner bjöd Wiola Lönnbergs dansgrupp på. Oekså detta inslag var på aBt sätt lyekat ocb tydligt uppskattat, liksom också de värmande orden av stadsdirekör Per-Håkan Slotte, som mitt i budgetberedningen gay sig tid att komma oeh framföra stadens hälsning tili medlemmama i Pensionärsförbundet.

"Systrar och bröder i å ldrandets ofrånkomlighet" Festtalaren, författaren Christer Kihlman, som är bosatt i Diktarhemmet i Borgå gjorde säkert ingen besviken med sitt både tankeväckande och ställvis dråpligt roliga talo Kihlman, som själv inte längre är purung till åren om också i många avseenden ungdomlig i sitt tänkande, byggde sitt tal på sina egoa erfarenheter av pensionsåren oeh yngre . generationers fördomar och förringande av ä1dre.

Han riktade sitt tal till "Systrar oeh bröder i åldrandets ofrånkomlighet" oeh det var en njutning att höra inte bara hans klartänkta iakttagelser, utan oekså hans språkliga skärpa oeh elegans.

Kihlman konstaterade att han ännu upplever sig som novis som pensionär, men har trots detta hunrut göra den mindre trevliga erfarenheten, att pensionärer mången gång uppfattas som hart när idioter.

Dessa erfarenbeter har han gjort på fpa-komor och sjukhus, samt bland de blinda medelålders mänruskor, som rnitt i karriären förlorat en sund livsuppfattning och mänsklig inlevelseförmåga.

Det platsar utmärkt med jriska, ungdomliga dansjläktar på en pensionärsjest... det - Ofta är yrkeskarriär oeh bevisades åter en gång på kulturdagen i Borgå. maktvilja oförenliga med mänsklig inlevelseförmåga, påpekade Kihlman.

En av de upplevelser som fätt hans blod att sjuda av ilska, var mötet med en översittare tili sjuksköterska (även kallad "grobian"), som behandlade honom som mindre Svenska PensionärsförFör peri oden 1998-1999 nivä. Under diskussionen vetande oeh diskuterade hans bundets höstmöte höBs den 5 valdes: Per-Erik Degerlund om medlemsavgiften framhälsotilislånd med hustrun november i Tammerfors i (Ulla Mannström) från västra fördes oekså åsikter för en ovanför huvudet på honom närvaro av över 100 delega- Nyland, Daisy Winqvist (Stig förhöjning, men majoriteten en erfarenhet som säkert är ter oeh föreningsaktiva. För- Jahnsson) från mellersta Ny- motsatte sig. bekant för ganska många.

Medlemsavgiften beräkbundets viceordf. Göran land, Per-Åke Mattsson - Preds som om jag var en Björkman valdes tili ordfö- (paul Karlsson) frän Åland, nas enligt det antal medlemidiol! dundrade Kihlman och rande frän 1998 (se separat Birger Törner (Lars-Olov mar föreningen har den 1 jalockade därmed publiken tili intervju !). 1 enlighet med de Nyholm) från östra Nyland nuari 1998. igenkännande skratt.

Medlemsavgiften bör benya stadgarna valdes 10 sty- samt Sven-Erik Wester (Åke Slutllgen konstaterade talas tili förbundet före utrelsemedlemmar järnte er- Skeppar) frAn Österbotten.

Kihlman atl: "Männika/l blir Valet av styrelsemedlem- gången av april månad 1998. sättare, mot tidigare 16. ödmjukare /lär hon blir äldre.

För peri oden 1998 valdes marna var enhälligl. Mandat- Föreningar som ansluter sig Oeh del är bara klädsaml"./ Vad vore en kulturjest utan musik?Violinisterna jrån tidens längd avgjordes genom till förbundet under år 1998 till styrelsen: ML musikkvintetten i jarten ... är befriade från medlemsavValborg Loubisto (ersätta- lottdragning.

Revisorema Folke Tegen- gift under 1998. Medlemsre Marianne Pacius) från Helsingfors distrik~ Guy-Ole gren oeh Margareta Grigor- avgift för understödande Asplund (May Lindfors) från koff återvaldes, liksom även medlem fastslogs tili 70 mk.

Förbundets verksamhetsÅboland, Mark Wallenius deras ersättare. pian godkändes enhälligt (Margareta Jörgensen) från och likaså budgeten för övriga Finland samt Torolf Medlemsavgiften böjdes ej Medlemsavgiften fastslogs 1998.

Fröjdö (Maud Gullström) oeh Jarl Beijar (Hjördis Asp- tili 20 mk, vilket alltså innebär att den bibehålls på nuvarande hOlm) från Österbotten.

10 styrelsemedlemmar valdes på förbundets höstmöte

Ägaren sparar mer..j

FORTS. FRÅN SID 1

Göran Björkman lotsar rörbundet....

Arbetsf6rdelning Björkman anser att det är aktuellt med en klarare arbetsfördelning mellan förbundet och regionema/föreningama såtilivida, att man kan undvika dubbelarbete.

- Föreningarna, som verkar på gräsrotsnivå, har en verksambet bestående av fester, resor, samkväm ete. Förbundet skall stöda denna verksamhet, men inte överlappa den.

Göran betonar de sociala samkvämens betydelse för

medlemmamas mentala välbefinnande.

- Den andliga avkopplingen är viktig. Att ha roligt tiUsammans är uppiggande - och bra för den mentala hälsan.

Åtta barnbarn Tili utbildningen är nya förbundsordförande diplomingenjör. Fram till 1978 arbetade han inom Finlayson och därefter som lärare i matematik, fysik oeh kemi i Svenska Samskolan i Tammerfors tili sin pensionering 1989. 1 samma skola arbetade oekså hustrun Ulla som lektor i engelska. Ända sedan 1990 har han varit ordförande i Tammer-

forsföreningen. Nu, när förpliktelsema på förbundsnivå blir så många, ser han det dock som en lärnplig tidpunkt att avsäga sig ordförandeposten i hemföreningen.

Tili Görans aktiva Liv hör i aUra högsta grad oekså de fyra barnens famiJjer. Han har närnligen åtta bambam, som skänker stor glädje. Av dessa bor tre i Tammerfors oeh de kan därför springa ut och in i morfars oeb monnors hem.

De övriga bambamen bor dels i Vasa oeb dels i Mariehamn.

- "Bambarrren är livets dessert", påminner sig Göran ett träffande ei taI. /ML

BONUS

T.O.M. 3 %

IMAAKET

JO

1 Fagervik bildar föreningen ett socialt skyddsnät av gemenskap

, .•

Pensionärsföreni ngen i Fagervik, som i somras m ade 20årsj ubileum, hör tili de IivskrafLiga föreningar på landsbygden där verksarnheten har stor social betydelse för den äldre befolkningen.

- Det är en bragd att i 20 år hål1a Iiv i en förening i en avfo lkningsbygd, säger f6reningens sekreterare Elsa Ingberg med pondus. Ju bil""t har man tack vare Lau ri Nienninen förevigat på video, liksom andra höjdpunkter i verksamheten.

Liten by Byn är inte stor oeh det är inte föreni ngen heller: medlemmarna är 61 liIJ antalet, vilket inte är illa med tanke på att

den verkar i gles bygden. "Litet är vacker t" är dock ett uttryck som stärnmer bra in på både det charmiga brukssamhället oeh dess pensionärsförening.

Ty det man fö rlorar i volym, vi nner man i kvalitet. Stämningen inom föreningen är farniljär, vänlig oeh tri vsam.

Man bryr sig om varandra och bildar Li Usammans ett socialt kyddsnät.

Ringer till varand ra - När någon insjuknar oeh tas in på sjukhus är det alltid någon från föreningen som hälsar på. Vi ringer liIJ varandra oeh ser all allt står räll Lill .

Oeh på järnna bemärke lsedagar nninns vi varandra, förkJa-

rar ordförande Vai borg Westerholm.

- När man blir äldre glesnar det i leden bland anhöriga oeh det råder inte allLid lrängsel bland gratulantem a, så det är kärkommet m~d besök, liIJägger Elsa.

Snickrar, syr och fejar I Fagerro, som är penionärsföreningens trevliga hemvist i Fagervik, samJas vruje veeka omkring 15 aktiva pensionärer Li11 arbetskväUar. Del låter kanske jobbigtdeldär med "arbetskvällar", men visar sig vara en underbar forrn av sam-

varo.

I det ena rummet dominerar herrarna - med sågar, hammare oeh trävirke i högsta hugg.

AIlt medan händema tillverkar nyttiga ting som hyllor, holkar oeh pallar, löper samtaJel i gemytlig anda. I det andra rummet samJas damem a kring vävstolen, kJippning av mattrasor, broderiarbeten oeh stickrting.

Produktem a sä1js vid aukLioner jul oeh påsk, vilka är oerhört populära oekså på grund av mäkJaren E lis Nilsson , 82 år ocb mäkJare i tredje generationen.

Elsa oeh Valborg menar att i synnerhet herrarna har stort utbyte av att samJas tiU handgripIig verksamhet. D e får känna att de behövs. Oeh de åstadkommer mirakel, inte bara vid liIJverkningen av produkter, utan oekså vid ved- oeh andra talkon, som utförs för Fagerro.

Valborg Westerholm och Elsa Ingberg på trappan tili pensionärernas trevliga hemvist Fagerro.

Stöper Ijus tili julen - K vinnor har ofta mera so- som herrarna liIJverkar. Oeh eiala kontakter än män. Vi talar liIJjuJen stöper man stearinljus tiU exempel i timmatal i tele- lillsarnmans med marthoma. fon, men del är inte många kar- Det är en speeiell stämning lar som gör det. Här kan de när man tänder egenhändigt träffas, betonar Valborg och stöpla lj us.

Elsa.

En ganska speeieU verksamMan månar oekså om gamJa hetsfonn är oekså att snygga traditioner, som är värdefulJa upp begravningsplatsen, där att föra vidare. Till påsk kokas anstiillda vid bruket har sina memma, som säljs i näverriv~gravar. Många av gravarna är

Också unga är med...

1 Pensionärsföreningen i

Händers arbete jörenar herrarna i pensionärsjöreningen i Fagervik . A llt medan nyttiga jöremål tar jorm, löper samtalet i gemytlig anda.

,,

RYGGSTÖDET

lDubbel IDubbel!

E

D eo positiva hjälpen för en trött oeh örn rygg

~

SeaWind Line har lördubblat anil talet båtar och avgångar. Men pri'" serna är dess bättre lortfarande ~ de billigaste i landet: 1-4 per~ soner tur och retur, person- bilen och en hytt ~ "

Fagervik har man lyckats 10cRa med också unga, förtidspensionerade i verksamheten. lnga-Lill Welander är en av dem. Hon blev, i e nlighet med tide ns anda, bortsatt från sin mångåriga arbetsplats. Efter en lids arbetslöshet fiek hon sjukpension.

Del var en tung tid för Inga-LiU dä hon nniste sitt jobb.

"Kastad på sophögen" - J ag har ju j obbat sen jag var 12 år gammaJ. Oeh sedan

p lötsligt var det som att bli kas tad på sophögen. Jag gick bara hemma oeh mådde dåligt. Del var den värsta tiden i rnitt Iiv oeh j ag hoppas alt ingen skaU beböva gå igenom något liknande ...

Tack oeh lov blev Inga-LiU oeh bennes man medloekade i pensionärsverksambeten.

Det var en granne som bjöd dem med tiU en grillfest på sommaren. Oeh nu hör de båda två liIJ de aktiva i föreningen - oeh trivs med gemenskapen oeh den meningsfulJa sysselsättrtingen.

Åbo Svenska Teater m usikalen

KING CREOLE • 3.12 kl. 19 ulS. • 4.12 kl. 19 ulS. • 12.12.kl. 19 uls. '1 3. 12 kl. §1 4 & 18 • 27.12 kl. 14 & 18 '31.12kI.1 8&22 Finland är 80

SE DIG I REVYN! • premiär 5.12 kJ . 22.13 • 9, 10 och 11 , 12 kl. 19 tä r hela tamiljen

DET SUSAR I SÄ VEN • premiär den 22 januari kl. 18 Biljenkassan må-lö 11- 15 och 17- 19 tel. (02) 2311364. fax 2319099

Genom on anvllnda Cancerstlnelsens adresser stOcler nl kampen mofcancer,

Tur/retur från

490,·

annars "gömda oeb glömda".

Men ibland är det oekså vikLigt att få resa och/eUer att gå på teater. För att della skall vara möjlig t fö r alla, krävs del au bussar ocb andra arrangemang är fårdigt ordnade.

- Inte kommer sig en 80åring för att gå på teater annars .... /ML

Våra rejä/8 långtrad8rfärjor

<>.-4 Med SPINA-BAC bibehMler Du kotpelarens naturliga läge, ovaseu var och hur Du siuer.

LOVORDASAV RYGG EXPE RTER

VOra adresser e,MIIes frOn banker. bok-. bIomsler- och poppershondlar, begravnlngsbynler.

R-I<losker saml fOrdlgllexlada IlO vOrt kanlo<.

G~tth~ttA~

1ifiIlIlIJlilr'Iifi711ifi 1il1l1ifi1ifi

Ellsobetsgolon 21 00170 HELSINGFORS

22100 Marieha mn. T el. 018-22570, fax 018-16577

CANCERSTIFTELSEN

Tel. 9800 43 000 med lokolsomtolsovgift

Hotellpaket iTalIinn REGLE RBAR i 6 olika lägen Pris:

Boknlngar, broschyrer och lörfrågnlngar avglftsfrllt mA-Ir kJ. 8-19 och lö k1. 9-14 pA nummer 9800·6800

SeaV\lind Line "' ;l'

il'Iil:t:t']!t~

Stottsgatan 84, 20100 Abo www.weblravel.llllransporlseawlnd

490.- ulan fastre m 550,- med fastrem + postkostnader Returrät!: 10 dagar Färger : bl ågrå. svan, vinröd och brun

ci·{O ·avg.

340,-

Emmllvägen 7 0

fr. 395,-

fr. 295,fr. 255,-

Hotdl~ inld.: b!m:s:a rur·mur, ö~ttninglpcxsJ

dbIJJdl'l9'. ho,dIfrukost och umspon tili hoa:Tkt. I'ri=u g>IIcr tt.o.m. 1.1-11.4.98

Finländskt tuleri

EfSTINS lINJAT

Hdsingfon 8.00 -tT:illi.ru:lll.30 TalliM 18.00 -t Hdsinfo" 21.,30

Y~m hamnen Jnl·fre 8.30·17. Iö-sö 8.30. 14. dla nlImme rescbyd

Kb S Höstman Ky 65 610 KORSHOLM Tfn 06·322 2845

Hotell Oliimpia Hotell St. Barbara Hotell Pirita

RING GENAST! (09)2288544

Cc.ntn:Jg2laO 1, Helsingfors, mJ-frc: 10·18, la 10· 14.

II

o

Alderdomen inträffar inte plötsligt Vi bär en del av vår kommande ålderdom med oss genom hela livet. Å1derdomen inlräffar inte plötsligt, vid en viss ålder.

Detta är en bärande tankegång bakom socialgerontlog Peter Öbergs doktorsavhandling Livet som berättelse. Om biografi och åldrande. (Uppsala Universitet) Sålunda påbörjade Öberg arbetet med sin avhandling med an in!öra en annons i Hufvudstadsbladet (peter är nämligen en äkta finlandssvensk, hemma från Bromarv). "Berätta om ditt liv!" slod det i annonsen, som riktade sig tili sarntliga pensionärer i Helsingfors 1988. Dessa livsberättelser ulgjorde inkörsporten tili den empiriska delen av studien.

Socialgerontolger hade vid denna tidpunkt börjat slräva efter ny kunskap genom att låta de äIdre fritt berätta, i ställelför att svara på frågor med på förhand bestärnda temata eiler svarsalternativ.

Hur livet återspeglas "Projektet vägleds av tesen, att livskvaliteten under å1derdomen på olika sätt måste påverkas av hela det levda livet", skriver Öberg i inIedningen.

Avhandlingen är uppdelad i rvå övergripande frågeställningar, dels att visa hur det levda livet återspeglar å1derdomen och dels att föra en metodologisk diskussion om hur livsberättelser konslTUeras och tolkas.

Den fÖITa frågeställningen besvaras genom att Öberg studerar finländare frän nödårens

ofta upprepas (sjukdomar, olyckor etc.) Under ålderdomen förväntar sig dessa individer ingen förbätlring av sin situation, snarare tvärtom.

Livet som hinderlopp har de sociaJhistoriska händelserna slor betydelse. EVakuering, skräckhändelser från barndomen (Iilct en avrättning av fader), krigets fasor och fartigdom präglar berättelserna. Berättarna blir dock ett slags livshjäItar. De Iyckas älrninstone delvis vända svårigheterna tili livsbemäslring och -konlroll.

Det skapar självrespekt och tillfredsslällelse under å1derdomen. Relationerna tili barn och barnbarn är i dessa berättelser viktiga under ålderdomeno Det dämpade, uppoffrande Iivet kallar Öberg de berättelser som beskriver en väldig anpassning tili rådande, ofta svåra, förhåIJanden. Dessa berättare är kvinnor som vari t Det bittra livet börj ar med omsorgsgivare, t.ex. hembilräsvårigheter och problem under den i "bätlre" familjer eiler uppväxtåren. Man saknar gi- kvinnor som tagit band om vande mellanmänskliga rela- sina egna föräldrar och aldrig tioner, man saknar konlroll skapal en egel liv. Ett gott liv över live!. Inte heller en god beskrivs i dessa berättelser ekonomi kan ändra pä detta. som ett stillsamt liv, där man Upplevelsen av å1derdom tar hänsyn tili andra mänskor. präglas av en depressiv sinnes- Nu har dessa en god å1derdom, som präglas av frihet frän omstämning. sorgsansvar, ofta också god Livet som fallgropar kallar hälsa och ekonomi. Frarntiden Öberg berättelser där livel ofta ser Ijus ut, för dess. mänskor börjar med emotionella pro- kan alltid anpass. sig. blem i förhåIJande tili föräIdrarna, men ibland ocksä mera Livet som yrkeskarriär neulralt. Just som livet förefal- samlar rätlinjiga framgångsler att gå bättre "Iäggs det Ul en historier och är typiska för män filla", ett mönster som sedan i medel- ocb överklassen. Be-

En ung man och ett gammalt äppelträd.... Peter Öberg från Bromarv har i sina vetenskap/iga studier fördjupat sig i ålderdomen och skrivit doktorsavhandlingen "Livet som berättelser". och krigens generation (födda 1905- 1915). En cenlral dimension är om man i ett livsloppsperspektiv kan identifiera Slrategier som resulterar i en frarngångsrik respektive problemfylld å1derdom.

Livsloppsformer ./ en av artikIarna studerar Öberg 6 olika livsloppsforrner bland finländare från nödåren och krigens generation. Livsloppsforrn definieras som "den slrateg; individen använder för att utnyttja de resurser som social bakgrund, utbildning, Iradition och marknad skapar".

Berättelserna under rubriken

'lVt4 fod

t ~ tId

IUJ-

i skärgårdsstaden Pargas.

rältelserna relaterar mycket tili arbetslive~ familjen har mindre betydelse. TilI och med det sociala nätverkel av vänner och kollegor beskrivs med hjälp av liLlar och prestationer.

De beskriver också en ålderdom där karriären delvis fortsätter i samma spår, som skribenler, styrelseordföranden elc.

Berättelser om Det \juva livet börjar med en Ijuv barnoch ungdom och fortsätter med ett Iyckligt äktenskap, mänga barn ocb barnbarn. Dess. berättare har förverkligat sig själv på olika arenor: familjeliv, arbetsliv och fritid. De ser

sig själva som silt Iivs arkitekt.

En god hälsa ses av dess. som en följd av ett medvetel val av Iivsslil och när de berältar om problem, ligger tyngdpunkten inte på problemen utan på bur de skaIJ k1aras upp. De belonar inte förlusten av sin partner, utan den goda tid de hade tillsammans. Berättelserna prägJas av tillfredsställelse och frarntiden ter sig Ijus.

Perspektivet som sådant - all utgå från de ä1dres egna berättelser - gör att avhandlingen tili sitt innehålJ ger behålIning också utanför den vetenskapliga disciplinenIML

KLIPPUT!

Finlandssvenska trivselresor Endagsresa: 20.12 JuItorg på Kiala gå rd Andra resor: 31.12--1.1 Fira oyll r med " King Creole" i Åbo. Vi äter nyärssupe och går på Åbo Svenska Teater. Stadsrundtur med temat arkitcktur. Buss frän LovisafBorgWHelsingfors.

27.2--1.3 Te.terresa tilI Stockholm. Vi ser musikalen "Miss Saigon" pll Göta Lcjon. Buss fmn Österbouen. bllt fmn Åbo.

12--19.3 Madeira. F1ygresa frän Helsingfors.

21-22.3 Topeljus! En stort drama om ett stan Liv - tili musik och dans.

Svenska Teatern i Helsingfors sätter upp Lars Huld~ns verk om Topelius mdnga livsroller. Bussresa fTån Jakobstad och Vasa. Vi övemattar pII Marski.

28-31.3 Teaterresa tili Stockholm. Populära musikalen " Kristina rrlln Duvemilla" kan nu ses pII Cirlrus i Stockholm. Blltresa fmn Helsingfors. Se om nännare program!

16-19.4 Riga. Bussresa genom Estland och Lcllland tili Riga sam fOrr kaUades "Nordens Paris".

19-27.4 HoUand och Rhenla ndet. Bussresa tilllulpanlandel när rårgpraklen är som bäst och liU vinbcrgen vid Rhen där våren rcdan hunnir långl. Retur med flyg frän Frankfun.

27.4-7.5 C hnmugn Salzburg, s tolta Prag och nDdr. pärlor. F1yg Cmn Helsing.fors tili Franlcfun och intressant bussresa tili många vackra pla"er i Österrike. Tjcckien och Tyskland.

Begä r nä rmare upplysningar, ring oss!

Vi ordna r äveo f6reningsresor.

Tel. 06-317 3137

kurrrens

f1"

~

sedan 196~

reseby,.å

iJlongiil!b' G 3nn

SVenska

trJvselresor

Ol/eLeino

~l!llbitiondlt ~ulfil!llnbe

". . . ..s·~Utsi1(t ,. .1.,.,,,,,,· "gfran° o ......... , .. .

111',

.. .

Skillnaden "~.

• öesök i Abo när julfriden utiyses • tili julottan i Pargas kyrka från 1300-talet • utfärd tili Abolands ytterskärgård • mat, mat och åter julmat!!

UTSIKTFRÅN SKILLNADEN Framstiillningen baseras p II br.v och annat d okumen tärt materia! från inbö rdeskrige t 1918. Bäde vita o ch rö da får ko mma till tals. C. 160,-

Du ringer väli ~

02 458 3700 Fax Norrgårdsvägen 4, 21600 Pargas

Guldkant på vardagenl Under avgångarna söndag-onsdag från Helsingfors och söndag-fredag morgon från Åbo biuder deröda fartyg<;>n på trivsam underhållning i vuxensmak. FolJ med! Fran Helsingfors startar Cinderellas Stiärnkryssni~g kJ. 15.00 (glöm inte passet), avgång~n tili Stockholm ar kJ. 18;00 och minikryssningen från Abo tili Stockholm har avgang kJ. 10.00 och 21.30. Fråga mer om våra specialavgångar med extra program.

Östersjöns gladaste flotta

VIKING LINEJ Helsi ngfors tel. 09-123 577 • Tammerfors 03 -249 0 III • Åbo 02-333 1331 • Bokningar varje dag 7.30-21 .30

Ettdygnspaket från 590,Tvådygnspaket från 890"

~iilkommen!

~

ESF

H r e v e t

BREVETFRÅN SmIRIEN

Vipå

EIna var finlandssvensk men uppvuxen i Ryssland.

Hon dömdes tiU s traffläger J938-47 i Sibirien.

H ennes unika sltildring av Iägeråreo ko mple tteras av Cbristian Sundgrens tiUbakablick pII familjens historia. c.175,-

Ekenäs Tryckeri önskar alla läsare

GodJul och GottNyttAr

Elna Sclld07lOff/ Christian Sundgren

TeL (019) 222 800

S

SCHILDTS

S i h i r i

.lll

12

Känslan av trygghet är både individuellt och kollektivt betingad

I

,

l ,

Trygghet är en begrepp som innefauar myeket. Hur lrygga vi känner oss har aUgöra både med den samhälleliga si LUationen oeh den individuella uppfatLningen om den egna Iivssituationen.

Tryggheten hänför sig oekså både tilI de mänskliga relationem a oeh generationem as samverkan, tili ekonomi oeh välbefinnande samt tili fysisk lrygghet.

Vidare för ordet lrygghet tankama tili a1armsyslem, säkerhetsläs, lrygghetslelefon er oeh andra hjälpmedel.

Sälunda behandlades oekså begreppet lrygghet ur många olika synvinklar på seminariet ''Trygghet i åren", som ordnades av pensionärsföreningarnas samarbetsorgan SAMS i Helsingfors den 25 oklober.

Oroande tendenser Serninariet öppnades av Svenska Pensionärsförbundets ordförande Ragnar Hansson. Han påpekade all "ingen vili bli gammal, men alla hoppas på ell långt Liv".

Av vuxenlivet kan faktiskt upp tili hälfteo av tiden bestå av pensionsår oeh därför är oeksä livskvaliteten under de åren av avgörande betydelse får människans välbefinnande. Om nägra år är andelen personer över 65 år lika mänga som de under 20 år, koostaterade Hansson.

- Det bör vara av a1lmänt intresse hur Lex. äldreomsorgen tas om hand, påpekade ban.

Hansson framförde an man idag kan se oroande tendenser tili generationsmotsättningar oeh ofårslåelse för de äldres bebov oeh Iivssituation. Han framhöll att många av dagens sparåtgärder förefaller att vara panikartade halvmesyrer.

Oekså ojärnlikbeten ökar eftersom äldreomsorgen är hällre eiler särnre ordnad i olika ko mmuner - Är det aeeeptabelt att man räknar ut vårdbehovet med bjälp av en matematisk koeffi-

Tekn. dr. Jan Ekberg bidrog med eli bäde humoristiskt oeh upplysande inlägg om lrygghetsteknologi på SAMS-seminariet. lord oeh bild lyekades han illustrera hur otroligt myeket teknologin har utveeklats oeh vilka möjligheter de tekonolgiska framstegen ger för all öka inte rninst äldre mänskors lrygghet.

AlIt frän alarmsystem, videotelefoner oeb automatiskI fungerande frys- oeh mikrougn s kombinationer tili enklare hjälpmedel som handtag på rätta ställen, halkskydd i badkar oeh fjärrkontroller för all öppna dörren passerade revy i hans presentation.

- Åldem är inget hinder för att använda sig av teknologi, hävdade oeksä Ekbergs medhjälpare Annikki Korhonen. MålsätLningen med

En babyrytmikgrupp med ammor och småttingar ilIustrerade hur tryggheten börjar i mammas famn och utvecklas inom familjen och vänkretsen. cident? kastade han fram oeh ifrågasatte det resultattänkande som idag präglar all verksambet.

Trygghet skapas i familjen Per-Erik Isaksson , VD för Folkhälsan, tog i sitt inlägg fasta på an lrygghet skapas i familjen . Pör att åskådliggöra hur man kan fostra tili lrygghet, hade han kallat io en grupp mammor oeh bam, som gay en uppskattad uppvisning babyrytmik, där mammoma tilIsammans med sina småttingar lekte oeh sjöng visor oeh ramsor i gruppoOm småttingama var förtju sta sä var oekså pubIiken det, så hjärtknipnade söta var de sprattlande små benen oeh k1appande smä händema.

- Det sociala arvet går i arv, påpekade l saksson oeh menade att far- oeh morföräldrar har en enorm betydelse för de unga familjema - oeh tvärtom.

Han ansåg oekså att vatje individ kan påverka lryggheten, oekså den koUektiva, samhälleliga lryggheten. Den individuella lryggheten är doek oågot som alla upplever

olika. Tryggheten kan vidare grupperas i social, ekooomisk oeh fysisk lrygghet.

Håller välfardsmodellen ?

Isaksson kom in på den nordiska välflirdsstaten, som velat erbjuda lrygghet åt alla.

Hänvisande tili de nyLiberala strömningama frågade han sig om den nordiska välflirdsmodellen I)åller i framtiden. Han konstaterade att dagens 40åriogar inte längre lever i lrygg förvissning om an de i framtiden få en pension.

- Har samhäJlet det som den framtida pensionärem kräver?

Nej! När kraven stiger prutas det på jämlikheten, sade Isaksson oeh hänvisade åter tili nyliberalema, som bland armat i fråga om beskattningen anser all människan bör vara fri an själv bestämma hur hennes pengar används. Detta i mo tsats Lill den nuvarande välförsvarare, flirdsmodellens som ger koUektivet, dvs. samhället, räll att förfoga över de gemensamma medlen .

Isaksson, som oekså skrivit en bok om den tredje sektoms

roll i det föränderliga sambället, kom in på styvheteo i vår lagstiftning oeh i attitydema tili nytänkande i vårt samhälle, som ännu bär starka drag av industri sambällets tänkande. Han ansåg att det är ett teeken på, an samhället inte är moget för de förändringar som krävs.

Bygg n ätverk Isaksson tog oekså fasta på det utbredda mentala ilIamäendet, som väldigt längt har an göra med en växande olrygghetskänsla.

Han påpekade all indviden oekså själv kan påverka sina känslor oeh åtgärda sin livssituation. Varför är jag olrygg oeh varfö r känner jag ångest? är de frägor som kräver svar, som man ibland kan behöva både vänner oeh experter för att finna .

Ett sätt att påverka det egna välbefinnadet är att gå med i förenings livet.

- Det handlar om att bygga nätverk oeh få mänskor att aktivera sig, ayslutade Isaksson.!

ML

Seniordansstuga 1997:

Glädje idansen och gemenskap viktigast Veekoslutet de n 15- 16 nov. höU Finlands seniordansförbund sin 14:de Seniordansstuga i Kampens servieeeentrum i Helsingfors.

Dansstugan har alltid varit årets höjdpunkt oeh det bevisas av att 75 ledare i år anmäl t sig tili kurse n. Kursledare var Kate Björkman Deh Gunvor Nyström.

Vi hade ledare från hela Svenskfinland, j a tili oeh med från Rovaniemi i nOIT, frän Uppsala i väst, Borgå i öst oeb Mariehamn i syd. Det är a1ltid lika roligt attträffas, utbyta erfarenheter ocb tankar oeh an dansa Lillsarnmans.

Oeksä teoritimmar ingår i korsen. Vi lyssnar tili musiken oeb fördjupar oss i texten Lill dansbeskrivningama. Vi dis-

Teknologi för trygghet

kuterar svåra turer oeh ev. andm problem.

Den här gängen fiek del tagama dessutom frivilligt besvara två frågor: I )Varfår leder jag seniordaos? 2) ViIken egenskap i seniordansen sät!er jag främst? Det kom 26 svar.

De flesta älskar att dansa, dansen ger glädje, det är en givande uppgift eiler utrnaning, det ger gemenskap - terapi motion - hobby. Här några av svaren på fråga 1.

- Jag leder för att jag a1Itid tyekt om an dans", d. v.s. att röra mig tilI musik. Dessutom bar jag fått otrolig kontakt tili underbara männsikor, svarar Ulla Holmström.

- Jag har konstaterat att jag fått glädje oeb fart i "gamla"

pensionärer oeh att de uppskattar det, säger Doris Altschuler.

- Seniordansen skänker mig glädje oeh jag känner an jag sysslar med _någonting meningsfuUt. Gensvaret i grupperna gör att man orkar, säger Mona Forsström.

- För attjag själv tyeker om att dansa oeb vili dela med mig även åt andra, svarar Margareta Degerlund.

Nägra av svaren på fräga 2.: - Kontakt med andra människor, vi behöver alla varandra, säger Pian Boström.

- Glädjen an få röra på sig tili musik, säger Birgit Åberg.

- Samvaron oeh kamratskapet, svarar Marita Granholm.

- Att få dansa tili vaeker musik oekså fast man är ensam, säger Siv Nyman.

- De sociala aspektema: a) genom upprepade partnerbyten kommer man att möta flere dansare b) den gemensamma upplevlesen av dansen, svarar Margareta Grigorkoff.

- Vänskapen oeh lyekan att träffas oeh det goda humöret när musiken börjar spela, säger Doris A]tsehuler.

Vi kan alltså konstatera att glädjen i själva dansandet oeh nya kontakter - vänner - gemenskap är det som betyder mest.

Med seniordanshälsning Kate Björkman

Vi måste se tili att teknologin utvecklas så, att den tjänar de äldre, hävdade Jan Ekberg den utveeklade teknologin är tvärtom an 1) ge möjligheter att upprätthålla relationer 2) öka lryggbeten 3) klara utmaningar 4) lära sig nyn oeh 5) leva aktivt.

Ekonomisk trygghet Pol SAMS ' seminarium om lrygghet behandlades oekså de ekonomiska trygghetsaspektema. VaI borg Louhisto redogjorde för de ekonomiska inbespari ngsåtgärder som drabbat pensionärema. Riksdagsledamot Margareta Pietikäinen kom med utförliga förklaring om dessa.

- Pol mänga punkter är jag ense med VaJborg, men min uppgift är att ge bakgrunden tiU det som hänt, sade hon oeh hänvisade tilI det ekonomiska raset pä 90-talei, som delvis var "hemlagat" oeh delvis intemationellt. 1 en jämförelse mellan hur olika befolkningsgrupper päverkats, bar det visat sig att ungdomama - i synnerhet de med bostads- oeh studieskulder drabbats värst. 1 förhållande tili dem var pensionäremas situation relativt trygg, de kastades inte ut tili helt nya livsvillkor, sade Pi etikäinen oeh hänvisade tili STAKES undersökrting om nedskärrtingarnas pris.

Hon framböU oeksä att vår

välflirdsmodell, med de inkomstöverföringar den innebär, har Iyekats garantera en relativ tryggbet under myeket bårda villkor: stora befolkningsgrupper har inte råkat uI för svält oeh fattigdom .

Det är genom dessa inkomstöverföringar, dvs. skatteåtstramingar oeh förhöjda sjukförsäkri ngsavgifter, som alla sarnhällsgrupper delat på fö ljden av lägkonjunkturen oekså pensionärema.

- Men all a rapporter är genomsnittssiffror. Mänga pensionärer drabbades myeket hårt, de med mediein- oeh andra sjukvärdskostnader saml de som gått i borgen på Iän IIt barn oeh bambarn oeh som rent av miste sitt hem.

- Behovet av utkomststöd ökade kraftigt, men jag tror att pensionärema sällan hör Lill dem som använt sig av möjligheten. Jag förstår stolthe ten oeh attityden, men vår välflirdsmodeU bygger på att vi skall ta hand om varandra när nöden så kräver, framhöU Pietikäinen.

Ensamhet är en reell hälsorisk Folkhälsoinstitutets gene- hal vt år efter en dylik kris. ra ldirektör Jnssi Huttunen Huttunen har oekså tagit har i böst gjort allvarliga för- fasta på forskn ingsresultat sök att starta en disknssion som Yisar att ogifta män löper om ensambet. Han poängte- en 80 proeent högre risk att rar att sociala nätverk är vik- avJida än gifta män. Pör kvintigare för bälsan än man trott. nor är risken 40 proeent höDet finns ett klart samband gre. MOlSvarande riskökning meUan fysisk sjukdom oeh för änkJingar är 60% oeh för ensamhe!, hävdar Huttunen änkor 30 %. Det förefaller oeh hänvisar tilI undersök- alltså atl män har svårare att ningar som visar, att risken klara av ensanlhet än b:virUlor, att insjukna är betydligt SlÖr- som oftare har Lillfredsstälre än normalt efter en livskris lande sociala nätverk. som lett tili ensarnhel.

Ytterligare en undersökTili dessa Iivskriser räknas niDg som Huttunen lyft fram förlusten av livspartner ge- • vi s~, att perso.ner som är aknom skilsmässa eiler dödsfall Liva i föreningslivet får soel3salUt förlusten av arbetel. la kontakter som skapar ett Risken att insjukna anses hö- skydd både mot sjukdom oeh gre än normalt ungefar ett för Lidig död.

13

Vi Norrifrån i västerled Pensionärsföreningen Vi Norrifrån har rör sed att årLigen anordna en längre resa under somrnaren. Så oekså i år, då föreningen företog en resa i västerled med sammanlagt 43 resenärer. Sällskapet upplevde en aIltigenom lyekad resa, tur med väder oeh researrangemang. Fjalar Kurten har skiJdrat den fem dagar långa resan i ett reponage som vi tili valda styeken tar del avo Med start i Karleby riktade den beväma turistbussen in sig på Åbo oeh frujan M/S Isabella över tili Stockholm. På vägen hann man med en avstiekare tiU Raumo för att bese den gamJa stadsdelen. Under den första resdagen i Sverige hann man uppleva myeket, bland annat Göta kanaJ. "Men åter tilI Bergs slussar där vi giek ombord på kanalbåten rnIs Wasa Lejon. En länge närd dröm - en resa på Göta kanal - blev verklighel.

Kanalen kallas oekså Sveriges blå band. Vi åkte med kanalbåten mellan Berg oeh Borensberg, som anses vara en av de vaekraste delama av kanalen . Slussarna på avsnittet kommer myeket tätt oeh är rlio tili antalet oeh dessutom två akvedukter. Akvedukt= öppen vattenränna vilken bildar bro eiler vilar på en bro över en dalgång, ett annat vattendrag eIler dyl. Man kan njuta av naturen, av en levande landsbygd, hus oeh herresäten från ÄJdres hälsa oeh Livskvalitet är ett mängskiftande panorama. - Vi medborgare blir bälsoupplysta sen barnsben Jag skuUe tro att de flesta av oss vet en massa om hur vi bör sköta vår hälsa för att mä bra.

Men gör vi det vi borde?

Vår Livsstil är all k-unskap tin trots ohälsosam. Vi tiUämpar inte vårtk-unnande i vån eget Liv - oeh vi har en förmåga att urskuJda oss: Vi har kantänka inte tid, vi orkar inte, vi viU inte ändra på vån sän an leva. - EUer är det sä att jag bara "talar för min sjuka mor"? Jag viII pästå att det är sähär för många av oss äldre.

Kroppens funktionsfOrmåga f6rsänlfas med åren, oeh gör det i ännu högre grad om man inte sköter sin fysiska kondirion. Stora bälsoproblem hotar del!' som lever et! stiUasittande Liv. Funktionsförmågan minskar oeh svarar inte mot ett tillfredsställande livs behov.

Personen kJarar inte av att leva självständigt eiler att delta i ett soeialt liv. Livsmiljön krymper oeh aUroänt sagt hamnar personen i en ond eirkel som blir aIlt svårare att bemästra. Beroendet av andra mänrliskor ökar, självkänslan blir särnre, irtitiativförmågan minskar, livsenergin minskar.

Motion stärker Regelbunden motion är

1700- oeh 1800-talen, men oekså nyare bebyggelse oeh välskötta trädgårdar" , beskriver Kurten.

Vadstena och VärmJand Från Borensburg fortsatte flirden tili Vadstena oeh dess kJosterkyrka frän 1430, där man bl.a. kunde beundra en urtik samling medeltida kyrkokonsl. SäUskapet övemattade sedan i Örebro oeh stanade följande dag tili Värmland. Även under denna flird hann man ta del av en mängd intressanta platser, av vilka må nämnas Mårbacka, där Selma Lagerlöf föddes 1858.

Sällskapet fiek en inbLiek i den kända författarinnans levnadsöden.

Vidare beskriver Kunen SkokJoster slott, som var en av haltpunktema följande resdag. Han konstaterar att det är så intressanl, att det helt enkelt måste ses. Bland annat är vapensamLingen myeket omfattande.

På väg mot Stockholm fiek säUskapet en Liten inbLiek i den gamla staden Sigtuna.

"Sigruna hör tili de gamJa städema, där gatorna inte är anpassade efter nutidens trafik.

Därför uteblev en del av det tilitänkta programmel."

"Men vi åkte vidare tili Stockholm, där vi under myeket givande guidning fiek se oeh höra om kända platser oeh byggnader. Vi blev oekså

.Motion och potatisgröt En vaeker höstdag träffades 24 personer från lngä Pensionärer för att gä på en motionsrunda, ea 4,5 km längs en naturskön väg i närhet av vår föreningslokal Holken i Täkter. Alla var på gott humör oeh promenaden kändes skön. När vi kom fram tili Holken möttes vi av en underbar doft oeh en trevLig överraskrting, nämligen en av motionärema hade stigit upp vid 6-tiden pä mor-

gonen for att koka potatisgröt (lngä-gröt) ät oss alla!

Ni mä tro att gröten smakade gott med smör i ögal. När vi fiek höra att en vänlig jordbrukare hade skänkt potatis tili gröten blev vi ännu gladare, över att folk har en välvillig instäUning tiU oss pensionärer oeh över att alla fiek en god luneh helt gratis.

Taek Kalle oeh Krister oeh övriga som hjälpte tili att dagen blev så Iyekad! UM

Potatisgröten smakar extra gott etter en motionsrunda på4,5 km. tenterade av guiden om vår släkten Flernming oeh i över kunskap om Stockholm oeh 100 år av ätten Mannerheim.

Sveriges historia. Guiden "Resekommitten skall ha tyekte att vi kunde vår histo- taek för en välplanerad resa rieläxa myeket bra.". under vilken vi fiek uppleva Efter rniddag oeh shopping något av den sommar som vi bar det av mOI rnIs Amorella. ännu väntar på", avslutar KurUnder återresan hann man yt- ten, vars reseskiJdring isin terLigare med en tur via Gull- helhet publieerats i tidningen randa tili Askainen (Vtllnäs) Österbottningen. oeh dess slott (Louhi saari), som i över 300 år ägdes av

De farliga o aren

1944-1948 Boken "Den falska freden", som behandlar Finlands kamp för oberoende 19441948 har ingen reLigiös slagsida, trots att det är forlaget Libris i Sverige oeh Församlingsforbundets forlag i Finland som står bakom den.

Författaren AlIan Sandström har tidigare skrivit bl.a. om vinterkrigel, fonsättningskriget oeh Finlands frihetskrig 1917- 191.8.

Hans borgerliga synsätt framstår i öppen dager oeh med kommunismen är han knappast du oeh bästa broder. ken 1944-1948 är välbekanta för undenecknad, fyllda av ekonomiskt trångmål oeh politiska vanskligheter för finländama.

Den yttre ramen för Allan Sandströms sakJiga fTamställning är offieieU historia.

Men myeket högintressant oeh avslöjande stoff, som inte nått utanfor en trängre krets, redogör han för med lämpligt sting i sin pennna.

Oeksä den rikssvenska pressen, ökänd för sitt dåvarande sovjetfjäsk, får sig en smula kring öronen av honom.

oeh finlandssvenskar, han talar om fmskt oeh svenskar.

Under rättegången mot de S. k. krigsansvariga tilläts inte att vinterkriget oeh händelserna 1940-1941 berördes. Rättens ordforande sade ät försvarsadvokatema: "Vi går förbi de här avsrlitten ..."

Men att tyska trupper slagit läger i Lappland sedan hösten 1940 var tyvärr ett ston minus för Finland. Oeh att ryssarna i juoi 1941 visserligen bombat oss frän luften, men att Röda armen, med tanks i spetsen, inte ryekt in över vår östgräns var å andra sidan ett ganska ston plus för Sovjet

Finlandija nära Under de skrämmande åren 1944-1948 var det tidtals nära att lillefar ]osif fätt glädja sig åt Finlandija som en folkdemokratisk republik.

För aUa dem som i eli behändigt nötskal viU uppleva Finlands farliga år kan " Den fal ska freden" på det bästa anbefaUas. Detta gäller såväl finJändska som rikssvenska läsare av de yngre årgångarna, som har foga vetskap om vad som i Frimodig f6rfattare Finland utspelades under 1 personfoneekningen finns "pappas oeh gammelpappas 140namn. tid".

Den frimodiga fc:irfattaren Don Herler skyggar for orden finJändsk

( Aspekter på hälsa och livskvalitet för äldre J nödväl\dig för den fysiska funktionsförmågan oeb via den för et! självständigt liv oeh fri mobilitet. Åldrandet oeh sjukdomsbelastningen uppskjuts om man har kraft att komma i gång med motioneringen.

Motion päverkar oekså nervsystemets oeh hjämans funktioner, både direkt oeh indirek't. Motion ger hjäman impulser som förhindrar att den "soamar". förbättrar sinnesstänmingen, löser spänrlingar oeh. minskar ångest samt depressivitel. Verkningama återspeglas i personens självkänsla, irlitiativförmåga, vitalitet oeh Livsenergi.

Men om vi är rörelsehämmade - oeb ensamma - krävs det, viII jag påstå, ett övermått av energi for atl exempelvis gä på ensamma, aek så nödvändiga promenader. Alla kommer sig inte för. Man viii gärna ha sällskap, men i s1l fall ett promenadsällskap som "orkar" gå i långsam takl. .

Veteranrehabiliteringen är en god sak. Men de faeto är an!alet äldre personer som inte har räll tiU den mänga. många fler än veteranema.

Oekså deras hälsa oeh livskvalitet bör vämas om.

LivskvaUtet Vad är livskvalitet? Livs-

kvalitet är dels samma saker för alla mänrliskor. Dels är något som betyder Livskvalitet tor en mäJmiska nödvändigtvis inte Livskvalitet för en annan mänlliska. Vad är livskvaLitet för den garola mänrliskan? Naturligtvis en optimalt god hälsa, men oekså myeket

vem viU inte fonsätta atl bo i eget hem, men då bar man inte stäUt frågan under vilka forutsättningar...

EnLigt de riksomfattande aUrnärU1a direktiven har man i kommunema ökat bemtjänstens andel. Det har oekså skett pii grund av att man velat spara kostnader. Åtrninstone i en annat.

Man Iyssnar inte tillräekligt undersökning jag läst om har på de äldres egen åsikt om hur man visat att många äldre kände viii bo. Jag tror att mången ner sig myeket otrygga engäma i tid själv viU fatta be- samma hemma, aUa hjälpmeslutet om sitt boende som äld- del oeh aU hemserviee tili re, viii kunna utnyttja ett trots. Många av dem är rädda. självständigt servieeboendes Det är inte livskvalitel. Det möjligheter. Det är en rätt fLnns förstås personer som trend att man utveekJar servi- gäma bor ensamma i sitt eget eeboendet. Men - det kommer hem oeh tri vs med det. Det är en fas i den äldres Liv då beho- Livsk"Valitet for dem.

EnLigt undersökningen jag vet av vård oeh omsorg dygnet runt blir en realitet. Det beho- närnnde kJagar anhörigvårvet bör oekså kunna tilJfreds- darna över att man inte Iyssnar ställas av den offentliga sek- på dem oeh att de inte får tilltom - framdeles i aUt högre räekligt kunskap om sin anhögrad med stöd av den tredje rigas vård. Varken de som vårsektorns servieeprodueerande dar eiler de som vårdas vågar tala om sina egna önskemål organisationer. oeh rädslor - rädslan för aukto';teter är ännu stark bland Otrygghet tynger Boendeforrnen är en del av oss äldre 1inländare i gemen.

Det verkar som om vem livskvaLiteten. Man tänker allmänt att nästan alla äldre per- som helst kan duga tiU att skösoner absolut vili bo kvar i sitt ta en gammal människa. Eiler egct hem ända tills det av häl- sä är det absolut ett sä krävansoskäl inte längre är möjligt. de arbete att det inte kan anJag vili påstå all det inte stäm- förtros vem som helst. Äsikmer. Att man får det svaret pii tema är delade. Lämplighet en enkätfråga kan jag forstil, för äldreomsorgsarbete är det

~ t

viktigaste, om det så är fråga om en yrkesutbildad person eiler en ieke-yrkesutbildad.

För en anhörig som sköter en anförvant hemma vid sidan av förvärvsarbetet oeb den egna familjen kan bördan bli överrnäkrig. De anhöriga som viU sköta sin anförvant behöver öppenvårdens - hemtjänstens oeh hemsjukvårdens uppmuntran oeh reella stöd.

Våldsyttringar är 's våra aU klara av En värd som ges inom hemmets väggar kan inte kontrolleras. En gammal mänrliska kan knappast pä något som helst sätt försvara sig mot däligt bemötande. Dethär koni jag an tänka på dåjag läste om att fanliljevåld ingalunda är ovanligt i äldre människors familjer. Fysiskt våld oeh mentalt våld är två sidor av samma sak. Ofta kan det vara fräga om endast mentalt våld som är mer eiler mindre "dolt" ... - Våld är myeket svån att kJara av för vem som helst, ime minst fOr en gammal människa.

Vi har intressen art bevaka Vi linländare är ett organisationsmedvetet folk. r arbetsför å1der hör vi tiU våra intresseoreanisationer oeh ideoUa orga~isalioner av olika slag.

Jag bar forundf'dts över att så många efter pensioneringen klipper av alla sädana kontakter. Ponfarande som äldre har man anJedrling att bevaka sina intressen. Man har en livserfarenhet och kunskap som nu småningom oeksä sarnhället fått upp ögonen fOr att utgör en styrka oeh resurs atl räkna med.

En organisation som för oss finlandssvenska äldre är viktig i många avseenden är Svenska PensionärsfOrbundet oeh dess medlemsföreningar - pensionärsforeningarna i landet. Förbundet är politiskt oeh religiöst neutralt, samlar både äldre oeh yngre pensionärcr kring .gemensamma frågor oeh intressen.

Atl ansluta sig tili en pensionärsforerling betyder inle att man tvingas med i en aktiv verksamhet, men man er-

bjuds möjligheter därtiU. Redan det att mao viII vara medlem hjälper forbundet oeh föreningarna att verka tili de äldres förmån. Ju fler medleounar orgarlisationcn har, desto större tyngd ges förbundets strävanden.

Vai borg Louhisto (En f6rkortad version av Valborgs anförande under den nordiska folkkongressen 1 Helsingfors 8-9.9-97)

'.

14

(SÄG DET MED EN DIKTJ Bästa veteraner Vårt fria Finland ållio år skaH fyUa, därfor bör fosterlandet just er hylla, utan er, bästa veteraners, styrka och mod vi med säkerhet utan Fosterlandet nu stod Ni tappra veteraner: Ni kämpade hårt i krig, for vår frihet, fast det var svårt, även kvinnor fanns med, stod ut med allt, för visst var det svårt och mycket kallt

,

.

Ni SlTedo lillsammans for frihetens band medan våra hus och fabriker stodo i brand och mörkt såg det ut mOl horisontens sken, kulor och granater mot era huvuden ven Människor i krig, hemma hade det ej lätt, det fanns ingen mat atl någon blev män, vämade värIden sku Ue ge oss siu stöd au ingen behövde svälta eller \ida nöd FinJands folk stod enigt, segl och starkl medan ui kämpade tappert för fadernemark och fornuflet del segrade åter en gång, så atl folket får sjunga sin foslerlandssång Stig Engman

Lillesgården på Rastbölevägen 11 i Norsjö

Vi erbjuder svenska pensionärer från Helsingfors-regionen några förmånliga byresbostäder i Lillesgårdarna på Rastbölevägen i Nordsjö ocb Tenngjutarvägen i Krämertskog. Bostäderna är etlor med kokvrå. Husen är belägna i en lugn miljö inom egnahus område. Tillgång till husets egen sjukskölare samt städservice.

MITT BÄSTA MINNE Vid ett tänt Ijus Mer än någon annan högtid är julen minnenas helg. Oe Jyser emot oss genom åren, tänder gJädje eiler saknad i våra hjärtan och får tankama atl genom tid och rum söka sig till våra kära.

Det finns så mycket som väcker minnen - en röst, ett välkänt utlTyck, en melodi, eiler som här; en gammal julvers, skriven medan mandeln skållades och lutfisken kokade sönder. Den hlttades bortglömd i en ask och se - genast tonade rninnesbiJden fram.

Där sågs Farfar silta bakom stängda dörrar, högtidsklädd och höglidsstämd, pickande ned julverser på det antika lTöskverk, som hans skrivmaskin så respektlöst kallades.

GarnJa Remington var hans vän sedan år tillbaka och han hade svårt att byta maskinen mot en ny modeU. Det gay ofta anJedning till skämt, så också nu, men därpå fortsatte versen i en annan anda: .olLIlen klappar på Faifars dörr solig oeh glad som säl/an forr när LIIi tomtegLlbbars parad nya Sillä lomlar

IILI ställt sig i rad.

De forra ilar VllXit Oell skillgrats for vinden, de Ilya, de öppnar nLl Tornfalksgrillden."

Kontakta vardagar meUan 9 och 16. Telefon 09-7771 2212.

Stiftelsen LilIesgården

Vinnare från syd och nord Av 352 svar på Svampkrysset i f6regående nwnmer har vi denna gång dragit följande fem vinnare: Sven-Ingmar Lindqvist Högbackagatan II 22100 Marieharnn, Sylvia Melen Hovvägen 1201380 Vanda, Nils Kvick Ormvägen 26 10300 Karis, Hans-Erich Slotte Eisnäsgatan 50 22, 65230 Vasa, Carl von Bonsdorff Auroragatan 15 B 00100 Helsingfors. Vi gratulerar! - och låter posten leverera bokprisen.

Ja, dessa tomtar! 1 barnbamens skepnader gay de en exlTa glans åt vår kväIJ. Det yngre bamet upplevde sitl försla medvetna julfirande, men för storebror, fyraåringen, gick klapputdelningen redan vant. Han vissle sin uppgifl och skötte den med heder.

Det gick undan och bambamens ögon Iyste klara som julIjusens lågor.

Men "släkten följer släktens gång" och nu är den nya tomtegeneralionen isin tur försvunnen. Bam och bambam lever i fjärran länder, en del av dern på en främrnande kontinenl. Efter en svår sjukdom är även Farfar borta och tornrununet efter honom komrner aldrig att fyIJas. FamiJjen är skingrad och som enda medJem av den lever Farmor kvar i hernmet. Men ensarn är hon inte. Ett gott liv ger goda minnen och varma tankar flyger lätt över gränser och hav. G.S.

Statsbeskattningen Regeringen har till riksdagen överJämnat sitt budgetförslag för år 1998. Där fmns även den utlovande skanejusteringen på staLSbeskattningen. Vi vet alla att man varje

beller där man kan utläsa hur skattesänkningen utfaUer på de olika inkomstklassema i statsbeskatmingen.

Inkomster

Skatten-97

Skatten -98

Skattelindring

46.000 mk 62.000 mk 78.000 mk 110.000 mk 173.000 mk 306.000 mk

260 mk 1.680 mk 4.600 mk 11.680 mk 29.290 mk 74.140 mk

50 mk 1.010 mk 3.570 mk 9.970 mk 26.350 mk 68.910 mk

210 mk = 0,45 % 670 mk = 1.08 % 1.030 mk = 1.32 % 1.710 mk = 1.55 % 2.940 mk = 1.69 % 5.230 mk = 1.71 %

Som vi kan se (med undantag av den lägsta) har man även denna gång gynnat dem som har den högsta inkomstklassen, både markmässigl men även procentuellt.

Vad belTäffar den kommunala beskattningen har man svårt an föruLSäga då man ej

Glimtar från strömmingsmarknaden Nådens år 1997 ägde, i sedvanlig ordning, slTörnmingsmarknaden rum i oktober månad i Helsingfors. 1 Kolerabassängen lTängdes åländska, nyländska, åboländska båtar, samt flyletyg frän Pyttis (Svenskfinlands östligaste utpost) jämte omnejd, som i en syskonbädd.

Dessutom fanns det en lång brass lastbilar varifrån, förutom sedvanliga fiskprodukter, det även salubjöds bl.a. nejonögon, Viborgskringlor, havtomssaft (även kallat finnbär och havstörne), samt värmande plagg.

1 ett åländskt bilstånd hade alla varor - märkligt nog - enbart finska namnlappar....

Själv köple jag en burk dillslTörnming (skomakarlax) av pratglada bromarvhon C.G. Helenius. Skulle jag ha kunnat ana på förhand att dillslTörnmingen var utsökt läcker med potatis som tilltugg, hade minst tvenne burkar snabbt bytt ägare. Ä ven Estland var med på ett hörn, med goda prisbilliga fiskanrättningar.

Hör hlt gott folk! På SlTömtningsmarknaden törs helsingforssvenskama, ungefar 35.000 stycken, tala sitt modersmål, ulan att viska ...

Pangsjonären

Släktkrönika från Pyttis En av Sjukskölerskef6reningens f.d. äldsta medlemmar, numera avlidna Gerda Danielsbacka (1887-1977), gjorde under sin levnadslid rik:liga handskrivna anteckningar om släklerna Danielsbacka, Kuggas m.fl. från Pytlis. Dessa anteckningar har nu redigerar;; tiU en bok av

gång då skattetabellerna justeras lovar att justeringen skall inriktas på låg- och medelinkornster. För att se om man denna gång hiller sin ord har jag uppgjort några ta-

Markus Koivisto.

1996 ITycktes släktkrönikan i 20 exemplar, men på grund av inlTesse bland Pyltisbor och Gerda Danielsbackas många sjuksköteskeelever, släkter och bekanta har boken nu getts ut i nylTyck. Boken kan bestälJas från Luckan i Svenska Teaterns biljetthall.

veI om kornmunerna tänker höja sitt skatteöre. Dessulom vet man inte hurudan den inkomstpolitiska helhetslösningen blir mellan facket, arbeLSgivaren och regeringen.

Man hoppas att regeringen minns sina löften till pensionärerna så an deras sjukför-

säkringsavgift på 4,9 % jusleras nedåt. Dessutom borde man rälta till sitt rnisstag vad belTäffar indexjusteringen av pensionerna. Alla borde få samma indexjustering.

Stig Engman Pargas

MED KAJ I KÖKET Mormors köttbullor Köttbullor är bäst säger bamen dern de gillar, som en häst tycker om havren.

Blanda skorpmjöl, ägg och salt peppar, kanske rött och glöm ej det viktigaste av allt en massa malet kött.

Men då Ou blandar ingredienser visa dem ej löken för 1ökmotviljan har inga gränser specieIJt hos lilla fröken.

Men får Ou löken med i degen Ulan atl hon ser

vår lilla fröken , smått förlägen, ber om mer.

-97 K. R:sen

* Hej gubbe under 70! Känner du dig ensarn? BöIja brevprala med rnig. Skriv till GT under signaturen "Gurnma år 97".

Saknar Du någon att utbyta tankar med, att skriva tili och att umgås med? Vili Du ha ressällskap? Sällskap tili teatern, på konsert, på utflykter i naturen eIler på stilla promenader?

Oä skall Du utnyttja God Tids spalt FINN EN VÄN. Annonspriset är JO mklrad. Priset fär en annons på fem rader blir alltså 50 mk och för JO rader 100 mk.

Annonserna sänds till f6rbundets kansli, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56. Annonserna skall undertecknas med en signatur, men kansliet behöver narnn- och adressuppgifter för att kunna förmedJa svaren. Inbetalningen sker på SPF:s konto Aktia 405511-41177. Märk inbetalningen med spaltens namn "Finn en vän".

Svar till signaturerna postas likaså till kansliet. Personalen vidarebefordrar svaren till resp. signatur. Märk kuverten med "Svar tilI (signatur)".

KRONOBY PENSIONÄRER R.F.

Tili alla våra medlemmar, tack {ör det gångna.åretL God Jul och ett Gott Ny tt Ar! Styrelsen

15 f

0j

(

.

[

r l( f .)

t

4

( I

tl-_·

~

-_,.ItOP ..

-<1UI

a:

I

lcn~of

~I- A~K

zX

:<1% Q:;j

1Dn.

Lösningarna tiU krysset i detta nummer bör vara redaktionen tillhanda senast 16 Namn: januari. Adressen är Red. Marit Lundström, Grönalundsgatan 9, 10600 Ekenäs. Adress: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Märk kuvertet med "Kryss".

, I

16 FORTS. FRÅN sm 1

Gör Upp avtal om underhåll ....

Underhållsavtalet är ett j uridiskt avtal. Vili man vara pii den säkra sidan, skall man llita avtalet bekräftas av ti ngsrätten.

- Det är en tolkningsfråga om det skall bekräftas av tingsrätten eiler ej. Det kan räcka med ett avtal, som båda makarna har undertecknat i !Vå vi ttnens närvaro, förklarar Pekka Laine.

Han berättar att Nzbeimerforbundet fått i uppgift att göra upp ett modeUavtal, eftersom väldigt många bar ringt tili forbundet och hört sig for om hur ett dylikt skall göras.

I

•

•

I

Motsvara änkepension - Alltsammans baserar sig pli paragraf 46 i äktenskapslagen. Man har bara inte kän t tilI det tidigare, säger Laine.

Han närnner att man i avtalet kan skriva in, att den hemmaboende parten bör garanteras ett ekonomiskt skydd som motsvarar änkepension. Det är fel att en hustru, som hela sin Uv tagit hand om hem och hus-

personer med en något bögre levnadsstandard och egen· d om, bekräfta r Kettunen.

Prejudikat Hela problematiken är ny och kan sägas vara en följd av kommunemas strama ekonomi och nedskärningstryck, vilOckså rättshjälp m öjlig ket leder tili att de forsöker få Den som har räd, kan vända in möjUgast mycket av kUentesig tili en jurist for att fli avtalet malpatientema for att täcka uppgjort. Men långt ifrån alla värdkostnadema. UppenbarHpensionstagare har möjUghet gen är det också så, att det finn s och pengar tili privat jurist- stor a varia tioner m eUan hjälp. Dli är den komrnunala förfaringssäten i olika kom· rättshjälpsbyrån det rätta stäl- muner. Nägra av de negativa let att vända sig tili. exempelfall som kommi t fram - Vi har ett fall i Rovaniemi gäUer Vanda kommun. där det är det kommunala rättsVarpu Kettunen berättar om hjälpsbiträdet som driver frå· elt fall i Vanda, som uppenbargan, berättar Va rpu Kettunen Ugen kan leda tilI prej udikat, pä Alzheimerförbundet.

Alla kommuner måste enligt lag tillhandahålla invånarna kommunal rättshjälp. 1 många fall bar flere kommuner slagit sig samman om en rättshjälpsbyrå som kan ge mindrebemedlade eUer me·deUösa personer juridisk hjälp.

Vanligen ä r det dock inte mindrebem edlad e pensionärer som d rabbas av proble. m atiken ovan, utan snarare håll, råkar i en svärare situation dli hennes man insjuknar än om han dör.

eftersom det gär tili domstolsbehandHng. Fallet handlar om en general, sam har 10.000 mk:s nettopension. På denna pension har han betalat 45% skatt. Hans hustru, som skött om mannen i hemmet under många är, bar endas t folkpension, dvs. ca 2.500 mk! månad.

20 % lagstadgat 1 många år värdade hon sin man bemma. Då hon inte längre klarade av vården och mannen intogs pli långvärd inne· hölls 80% av hans pension.

Hustrun skulle därefter klara sig på sin folkpension och en del av den 20% av mannens pension som inte innebölls.

- Denna 20% av pensionen,

som är den lagstadgade del sam den insjuknade fär behålla, skall dock täcka alla utgifter som inte ingår i grundvärden, framhåller Varpu Kettunen och närnner tandvärd, fotoch hårvärd samt alla personUga anskaffningar for den sjuke. Det blir alltså inte mycket över.

Kettunen påpekar också att mannen betalat för sin vård redan genom den höga skatt han i åratal bar erlagt samhäUel. Sälja bemmet?

Varpu Kettunen anser att det är oskäHgt, att man pli kommunalt båll anser att makarna i ett dyHkt fall bör reaHsera sin egendom, dvs. sälja sitt bern.

- Skall en gammal mänska

vara tvungen att sälja sitt hern, som hon levt i ocb skött om under hela sitt Hv? Hon berättar också, att hon bört om fall där människor i en dyHk situation uppmanats att söka kommunalt utkomststöd för att klara sig.

- Det handlar dock om gam. la mänskor, som hela sin liv vant sig vid att klara sig själva och det är mycket fomedrande att uppmanas be om socialhjälp. Därfor är det ofta så, att makar in i det sista tar hand om varandra och försöker klarar sig hemma. Ofta är det utom· slående som måste ingripa när de ser an situationen är ohål/. bar./ML

Liten rörbättring Som resultat av en det inkomstpoli tiska förhandlingama sker en Hten förbättring ifrliga om den förhöjda sjukfqrsäkringsavgiften för pensionärer. Nästa är sänks avgiften med 0.1% ocb 1999 med 0,3%. Den aviserade sänknin gen om I p. sker alltsä under loppet av 2 år.

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

J&

~"vS-v.\

GOD MAT CIl/.ippt/t, 1 TRIVSAM OCH .

RYMLlG MIUÖ. VÄLKOM NAl

,,~

MYllYLAMPI RESTAUAANTS 03 100 Nummela '.019·335 177, telefax 01 9·335 087 bil'. !. 049-446 374

Kurser på Norrvalla Rehab Center J998 r'1fS ~=' för pellsionerade 11Ied k"m~ • nedsall funkti onsrormåga p.g.a. ledbesvär, rygg. eiler nackbesvär, reuma, neurologiska sjukdomar.

• hjärt- och kärlsjukdomar • vuxendiabetcs typ 2 • halvsidig rorlamni ng (STROKE) (och anhöriga)

·m~a

VALKOMMEN ~

~.,

Nännnre infonnation och uppgifter om tidpunkter ger kurskoordina,or U1la·Stina Ingman, tel. (06) 383 15 15.

Fridfull Jul och Gott Ny tt År!

" '

Norrvalla Rehab Center V6mvägen 305, 66600 V6RA ({J (06) 383 1511

----------------_\ VI C;ÖR VÄRLDEN TlLL DINI

Upplev nv.a vär ldar...

Svensks hiki a resor. ..

22.2-1.3 Playa de las Americas, Teneriffa I resans pris ingår: Bussresa Österbo enVanda tlr, f1ygresor tlr, övernallnlng i lägenhet, svenskspråklg reseledare. '" ..

FiMmalkat1il ~.;ft.;ä, ~ 19.2-1.3 Zell Am Zee, Oste"ike Bussresa, båtresor Inkl. hyttplatser, hoteliövernallnlng, 8 frukostar, reseledare. Boka före 1.12 så får du 100 mk raballl 1> _'" ~ _ VIKING UNE Prl. fnln _" V0w,~

17-25.4 Ön Mainau samf Holland med blomsfertllgef VI bor två näller vid BOdensJön, två näller i Holland. Hemresa med flyg. Halvpenslon Pris iiS. 'l'%)Q,(frukos! o. middag),

~

Rabatt tili De som ansluter sig tilI resoma J Helsmgfors eiler Abo!

TILL

KL UBBEN! Anslu t Er tili Merita VårKlu bb på n ärmaste Merita Bank. Kl u b ben är öppen för a lla 55 år fyllda personer som har en komo för regelb undna inkomster i Merita Bank. Ingen m edlemsavgift.

Vi arrangerar loka la och landsomfanande möten och a ktiviteter som bjuder på tre vlig sarnvaro och akruell infonnation om banktjänster, förmögenhetsförvaltning och anelra viktiga penningspörsmål.

Pirkko Liinamaa ä r vå r klubbvärdinna.

D ä rtill kan ui räkna med många kl ubbförmåne r som förmå nliga o lycksfa lls- och reseförsäkringar.

Delad glädje är dubbel glädje i glada vänners lag!

Merita

till

exempel