God Tid 1/1998

SPF SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr1

Tekniska hjälpmedel linns tili för att underlätta livet egreppet "tekniska hj älpmedel" för lätt tankarna till inveeklade teknologiska uppfmningar, som man har föga nytta av, men som nog kostar en hei deL Det är doek dags att kasta fördomar oeh rädslor gentemot tekniska hjälpmedel överbord, anser överdirektör Annikki Korhonen på STAKES (Forsknings- oeh utveeklingseentralen för social- oeh hälsovård). Det finns nämligen fördomar såväl mot enkla hjälpmedel som prornenadkäppar som mot modemare uppfinningar, som dator oeh mobiltelefonen.

När man väl har kastat fördomarna överbord oeh helhjärtat omfattat uttryeket "livslångt lärande", upptäeker man allt som oftast att tekniska hjälpmedel kan underlätta livet en hei deL 1 synnerhet kan de innebära stora lättnader för äldre rnänniskor, som vill bo kvar i sina egna hern. Hjälpmedlen ökar tryggheten oeh förmågan att klara sig på egen hand.

Men en viktig funktion är också att öka livskvali teten .

Detta gäller bland annat för hemdatorn, som kan ge användaren stor behållning.

Dels ger det tillfredsställelse oeh stimulans att lära sig ny tt oeh dels ger datom möjligheter tili förbättrad ko=unikation.

4 januari 1998

En tusenkonstnär i närbild Visste ni att det silter en trollkonstnär i Svenska Pensionärsförbundets styrelse? Oeh att denna trollkonstnär oekså har många andra förmågor, som bland annat föreningama kan ha stor behållning av?

Tuseokonstoären Birger Törncr är nämligen en pro· gramfixare av måu. Förutom med trollerier ställer han upp med sångaftnar, där deltagarna får bekanta sig med olika artisters Livsöden oeh musika· Iiska produktion. Det kan handl a om Evert Taube, Zarah Leander eiler Georg Malmsten - eiler oekså kan man fördjupa sig i en viss tidsepok, såsom musiken under 30-taLet. AlIt under Birgers ledning, där beräueLser oeh alisång varvas tili en både underhål· lande oeh givande helhet.

B

Årgång 26

Ställcr upp f6r f6reningarna "Sjung oeb minns med Birger" kalJar han dessa pro· grarnkvälJar, som ban är vän· Ug nog att erbjuda oekså andra

Att ett klöver ess är ett klöver ess kan man inte alls vara säker på då man har att göra med Birger Törner, tidigare känd som trol/karlen Don Carlos, än sin hemförening i Borgå att ta deL avo Och del gör han utan alt begära stora gage.

- Det räeker med ersättning för resoma, säger han.

Forts. på sidan 7

U nderhållsavtal Rolf Stenbäck i Grankulla anser att datorn har mycket att ge, både av stimulans och av nytta.

Dessa teman behandlas i två artiklar på mittuppslaget. 1 den ena artikeln berättar Annikki Korhonen om

tekniska hjälpmedel för äldre personer. 1 den andra artikeln intervjuas Rolf Stenbäck, som är en av de pen-

sionärer som modigt satt sig in i automatisk databehandling.

MittuppsLaget

God Tid skrev i senaste nummer om underhållsavtal mellan makar. Det är avtal som görs upp i syfte att garantera en hemmaboende makalmake ett tiUräekligt underhåll i det fall att den andra parten insjuknar oeh pensionen - som är avsedd

all täeka kostoader för båda partema - i hög grad går tili att täeka vårdkostoader. 1 deua numrner preeiserar vi uppgiftema om underhållsavtal, se sidan 11.

Problematiken komrnenteras oekså i redaktörens spalt på sidan 2.

Att tala om ensamhet.....

Fridfull, självvald ensamhet eiler ångestladdad ensamhet Senaste höst uppmanade folkhälsoinstitutets generaLdirektör Jussi Huttunen oss att föra en diskussion om ensamhe!. Han framhöll att sociala nätverk är viktigare för människans välbefinnande än man tidigare trott.

Ensamheten är ett mångfasetterat fenomen med många olika drag. Pör en del människor är ensamhet en ångestfylld erfarenhet oeh ett tilIslånd som är svårt att bemästra. Pör andra är ensamhet ett frivilligt valt, gott oeh rogivande tilIstånd. Att medvetet dra sig tilJbaka kan kärtnas bra och ge människan en möjlighet att begrunda sig själv. Pör en del människor är ensarnheten en förutsättning för kreativitet, d.V.S. skapande.

Vad betyder ensamhet?

Ensarnhet betyder bl.a. att man är åtskild från andra människor, är för sig själv. En ensam människa som är utan värtner oeh karnrater kärtner sig övergiven. Enligt en ordbok definieras ensamhet som att en person är ensarnstående, ogift, saknar farnilj.

Begreppet ensarnh.e t kan granskas ur flera synvinklar, exempelvis som upplevd ensarnhet och att vara ensarn (närmast fysisk ensamhet).

Man talar om subjektiv ensamhet oeh pekar då på personliga erfarenheter. Med objektiv ensamhet f6rstås mängden sociala relationer som personen har (en typisk indelning i socialvetenskapliga undersökningar). Man an-

vänder oekså begreppet allmän eiler generell ensamhet och menar då upplevelser av ensarnhet under en lång tidsperiod. Begreppet förlust-ensamhet har också myntats oeh då avses en nyUgen upplevd förlust av en närstående människa.

Porskama Rnth oeh Öhberg indelar ensarnheten i 1) fysisk ensamhet - lika med få mänskliga relationer, 2) emolionell ensarnhet - känsLomässig, kan leda tilJ nedstämdhet oeh depression och 3) social ensarnhet - betyder att personen uteslulits ur eiler bUvit förbigången i samhälJets skeenden och beslutsfattning.

Forts. på sidan 5

Också korta stunder av gemenskap,jörståelse och mänsklig värme motverkar känslan av ensamhet och isolering.

o

FRAN REDAKTIONEN

o

Aldersdiskriminering? Årsslulel plägar ju vara en tid dä man dels blickar tiJlbaka på det gångna åreloch dels försöker skåda in i framtiden .

För vår del var det väl samarbetsdelegationens till Europarädets människorättskomntission riktade k1agomål angäende tiUämpningen av del famösa brutna indexet som väckte den störsla uppmärksarnheten . Aktionen väekte rätt stort intresse oc kså utanför våra kretsar, vjJket många uttalanden oeh debattinlägg vittnar om. Res ultatet känner vi till - kornmi ssionen behandJade ärendel med berömdvärd snabbhet oeh konstaterade helt kallt atl den "inte funnit nägonting i de gjorda avtalen som skuUe strida mot erkända rättigheter" . K1agomålet var kanske trOIS aUt inte helt ondödigt. TroIs att sambandet orsak - verkan inte kan pävisas, så kompletterade EU på hösten sin "grundlag" med en k1ausul om att motarbeta alla åtgärder som innebär atl å1dem (vid sidan av ras, k ön ete.) används som illskriminerande orsak.

Beträff30de det nya året bör väl intressebevakningen fortsätta ntinsl lika [jvlig som under senaste är. Vi k30 helt säkert vänta oss nya kontakter med våra riksdagsle-

Förändringar For God Tid Förändringar ligger i tiden någon har sagt, au ingenting är så beslående som feirändringen. Så har del nya årel redan medfört en heI del förändringar inom förbundet. Jag länker speeiellt på God Tid. Chefredaklörenlinformalören Marit Lundström kom ... oeh giek; hon lämnar förbundel för atl den 1.2 tiliträda ljänslen som Västra Nylands Hangö-redaktör. Annonsförsäljningen fOr God Tid har lika å omorganiserals, vilkel betyder au Erik Herrmann lämnar tidningen efler nr 1/ 98 . Jag laekar dem båda för deras insalser för God Tid .

Oeh livet går vidare.

Slyrelsen utnämnde på siu möle den 28. 1. pol.kand. Britta Lindblom till ny ehefredaklörl informalör. Vidare har annonsanskaffningsavlal uppgjorts med Oy Adving Abi Ingmar Qvist. Vi ålerkommer med personporträUen av våra nya medarbelare i fOljande nummer av God Tid. Jag önskar dem framgång i arbelet i Feirbundel - feir våra medJemmar. Jag är övertygad om att de kan skapa feirtroendefulla relationer tili medJemskåren, feireningama oeh våra samarbetspartners.

damöter. Det brutna indexet oeh pensionäremas överstora sjukförsäkringspremier kommer fortfarande att vara i förgrunden oeh några nya argument behöver vi knappast leta efter, de gamla duger väl - vi kan gärna erinra oss de gamJa kinesiska visdomsorden att "droppen urholkar ej genom sin kraft utan genom att falla ofta."

Ett problem som poekar på förbundslednillgens uppmärksarnhet gäller de svårigheter som lätt uppstår då den ena maken i ett pensionärsäktenskap insjuknar oeh blir tvungen att intas på långvärd. Ifall den kvarvarande maken har en betydligt lägre pension än den insjuknade kan det innebära en drastisk försärnring av den kvarvarandes levnadsst30dard eftersom en sä stor del av den insjuknades inkomst innehålles för täck30de av värdkostnadema. Vi kommer förvisso att reda ut ifall det finns oeh i så fall vilka juriillska åtgärder som k30 vidtas för att ätminstone väsentligt dämpa den radikala ekonomiska försärnring som ett insjukn30de k30 förorsaka den 30dra parten.

Göran Björkman

ningar att fördj upa undersökningen av detla tydligen känsIiga oeh svåra ärende. En tid senare erhöll redaktionen ert brev, där avsändaren påstod att förbundet ime görl har gjort någonting i denna fråga, oeh skulle nu vända sig tili ett annat förbund för att se om del Iyekas bättre. Brevel slutade skor. Del är därför k10kl oeh de beslut som fatlas oeh de med uppmaningen: "Fortsätt feirutseende alI en del kancli- nya öppningar som görs gäl- atl fungera som resebyrå! Det daler redan nu börjar Iala om lande pensionärema för att är ni bra på!" Med tanke på pensionäremas ekononliska därmed försöka påverka be- alla de ansträngningar som oeh soeiala feirhåUanden. Men slulsfattare både på lokal- oeh SPF gjort, alla de konlakter lyvärr lalar man ofta om en- riksnivå. som vi lagit i denna fråga, så skilda feireleelser oeh mera Del är ime ord utan gärning- upplevde vi på kansliel den sällan slöter vi på lextmalerial ar som gäller. Lyssna aUIstå beskyllningen som myeket oeh kommentarer om heI hel- tili de ord, oeh de löften som orätrvis. Dessutom verkar det slänkande inom ä1drepoliti- ges, som leder tilI åtgärder! som om dethär är en okänd, ken. Jag efterlyser sedan obeväm oeh eldFangd riksomlänge uppbyggande diskus- MissFeirstånd och fattande fråga. En fråga, som sioner, som mera berör pensi- tolkningar i vardagen antagligen måste göra många onäremas hela Iivssituation Tank så lätt det är för oss svängar i riksdag oeh regering oeh förbättringsfeirslag gäl- människor all missförstå var- innan den fått en lösning. Så lande vardagen, i ställel för en andra, atl anta, tolka oeh dra långt mitt exempel på tolkmånga gänger dräpande, ieke egna slulsalser, Ulan atl på för- ningar och missförstånd. uppbyggande kritik mot det hand kontrollera uppgiflerna!

J ag kan övetyga medJemnuvarande syslemet.

Oeh länk så myeken energi mama om, att samtliga förMan får aldrig slälla bam, som går tili spiUo feir alla par- bundets förtroendevalda, likungdomar, arbetsFeira vuxna ter, när man skall korrigera som även personalen, arbetar eller pensionärer moI varan- oehlelJer avslöja dessa miss- blott oeh enbart med medlemdra. Det bästa sätlet att för- förslånd! Tyvärr är livel fuJJI mamas bästa i sikle. Andra bättra oekså pensionäremas av sådana kroekar mellan oss; mål kan vi inte ha. Därför ber livssituation oeh välbefinnan- de uIgör en del av det som jag nu om, att medJemmana de är därfeir att samarbela över hän der i möten mellan män- kontaktar oss i alla oklara frååldersgränsema. niskor. Ett sådant missför- gor som berör förbundets Jag önskar au våra medJem- ständ, egen slutdragning skall verksamhet, om lexter eller mar dehar aktivI i denna så jag ge exempel på; ett exem- utlålanden person alen skrivil Vem får värt fortroende? viktiga disltussion - på olika pel där förbundet blev indra- oeh som ni har svårt att förstå Under peri oden 1999-2000 forum-träffar, i dagstidningar, get. eller bar en annan äsikl om. Vi kommer vi atl fä uppleva tre via konrakter tili riksdags[ God Tid nr 7/97 berättade kan inte vara allvetande på vai : riksdagsval, EU-val oeh män, riksdagskandidaler, ge- vi om etl s.k. underhåUsavtal kansliet; därför behöver vi kommunalval. Alldeles säkert nom konrakter tili myndighe- mellan makar. Artikeln, som dialogen med medlemmamaböIjar marken under de tili- ler oeh inle nlinsl geonom att hänvisade tili A1zheimerfeir- der om någol belyder urveeklänkta kandidatemas fOuer skriva i God Tid. Medlemstid- bundets initiativ i frågan. Iing. Och vi, i vår tur, lovar att kännas Iil.e varm. Vi ser ju re- ningens spaller är öppna Feir väekte Slor uppmärksamhet verkställå den verksamhet, dan teeken på begynnande medlemmamas inlägg oeh oeh redaktionen fiek många, som medJemmama prioriterar kampanjer. frågor. Däremot kommer God många påringningar; de f1 esla oeh värdesätter.

Pensionärema utgör en inle Tid inte att medverka i någon positiva oeh uppmuntrande. obetydlig röstarkår - med sina valkampanj. 1 slällel kommer Genom komakter tilI bl.a. julitel över en miljon männi- tidningen att aktivl följa med rister, gjordes stora ansträngForts. sid 3

1 tiden ...

[ sen aste nummer av God Tid skrev jag en artikel om underhåUsavlal mellan makar.

Artikeln baserade sig på en intervju med Pekka Laine, som är ordförande i A1zheimerstiflelsen. Jag skall inte upprepa grundfrågoma, utan nöjer mig med att hänvisa tili artikeln i senasle nummer samt tilI d~ förtydliganden oeh rällelser som införts i detta nummer.

Redan när jag skrev om temat första gången insåg jag, att vi framfeir oss har en problematik med oerhört många komponenter. Jag drog mig dinunigt till minnes en debatl som Feir några år sedan refererades i Hufvudsladsbladel oeh som tangerade sarnma problemställning. Redan då kunde man märka hur känsliga oeh svåra frågor det handladeom.

Frän socialmyndighelernas sida frarnkastades då argumenI av slaget: "Skall samhällel stå för merparten av långvårdskostnadema för en förmögen man på grund av atl hans arvingar är måna om atl skydda egendomen? Hustrun tili den insjuknade behöver inle bo i ett stort hus med lO rum för att må bra" .

Som motargument framfördes, att en kvinna som skött om man, bam oeh hem i hela sitt Iiv inte på å1dems höst skal l behöva flytta. Hon skall garameras möjligheter att bo kvar i det hem hon skött om oeh få leva någotsänär i enlighet med den invanda levnadsstandarden. Hon skall inle behöva få det sämre ställt för all mannen insjuknat än om han dött. (Det nuvarande systemet är såtilivida eyniskt oeh omänskligt, att del är "Iönsammare" för de närstående om en person dör än insjuknar) Ytterligare ert argument var, att mannen belalal en hög skatleproeent under hela sitt Iiv. Med de skatteinläktema har samhället bl.a. bekostat vård för andra människor. Är del inte hans tur att ta emot vården nu?

De~är alltså frågeställningar av moraliskirätlslig karaklär vi slälls inför. J ag föreställer ntig att de förr eiler senare måste behandlas på högsla politiska oeh rättsliga nivå.

En av de väsentligasle frågoma är: Vilken serviee är del som ingår i beskattningen?

Kan man anse, att den som betalat en hög skatt i enlighet med vårt progressiva skattesyslem "betalat för sig" oeh därmed på å1derns böst är berättigad tiU santhällets vårdtjänsler - utan att hans anhöriga blir rvungna art realisera egendom?

Priset pä ett vårddygn i en längvårdsinrättning är högt för sarnhället. Oeh det är lika dyrt atl vårda den fattige som den rike. Enligt den modeU som nu tiliämpas betalar bägge 80% av sin . pension för vårdkostnadema. Del är att märka, art 80% av en pension på 16.000 mk är bra myeket mera än 80% av en pension på 4.000 mk. På motsvarande

sätt bör man minnas att den återstående 20% som inte innehålls är bra myeket mera i reda pengar för den rike än för den fattige. Oeh oekså den fattiges bustru får räkna med att k1ara sig.

Hur man än vänder sig finn s det aIltså argument att la tili .

Oeh inte blir det lättare av atl vi lever i en tid då rvisten om hur skattepengama egentligen skall användas blir aIlt hårdare.

Personligen anser jag atl "räddningen" i denna problematik gömmer sig i ordel skälighet.

Såsom den jurisl sade, som GT konsulterat, får vi prejudikat i dessa frågor då en rvist av detta slag kommer upp tili rättsbehandling. Detta feirutsätter att anhöriga som berörs av eli dylikt fall slämmer en kommun, som agerat i strid mot eli underhåUsavtal . Rätlen skall då pröva skäligheten i de krav som de anhöriga respektive de kommunala socialmyndigheterna ställer.

Det känns onekligen som en ganska skälig princip, atl en kvinna som hela sittliv jobbal hemma oeb Slött sin man i hans yrkeskarriär, skulle ha rätl tili sarnma förmäner om han insjuknar som om han dör, dvs. änkepensionsnivå (50%).

Det säger sig självt att det inte kan bli en kutyrn att rvister om vårdkostnader behandlas i rätten. [ slällel är del rimligt att förvänta sig, art sarnhället gör upp någol slags skälighetsprinciper för kommunema atl följa. Detta är viktigt oekså därför, all medborgama skall behandJas lika oberoende av i vilken kommun de råkar vara bosatla. Men frarnför aIlt är det viktigt därfeir, atl ä1dre medborgare har rätt all känna något slags trygghet infor sin ålderdom. Det lär på den psykiska hälsan atl ständigl behöva oroa sig för framtiden oeh sina närstående.

För att samhället skaU kunna utarbeta skälighelsprinciper för vårdkostnader oeb underhåUstrygghel förulsätter det, att man är beredd atl Feira en öppen diskussion om dessa svåra frågor oeh inle stieker huvudet i busken. Nu verkar det som om man på myndighetshåU helsl skulle vilja tysla ner bela frågeställningen.

Marit Lundström

3

VERKSA~HETSKALENDER L::OD:.::R:::UM=S:..::Ö:...:P:..:E:.:.N:.::Sc:::IO::::N:..::ÅRER~· =::.;.I::::.:.f::....~_ _ _ _ _ _I 23.2 16.3

Månadsmöte kI. 14. lnformation av Aktia Bank.

Månadsmöte kI. 14. MaryeUe Lindholm sjunger visor.

29.3 Hjälten på Hangö Bad kI. 16 pä FaUåker.

14.4--16.4 Sams kryssning tilI Stockholm Annie mästersskytten kI . 17 på Västanlid 19.4 Månadsmöte kI. 14. Programmet meddelas 20.4 senare.

Under planering är ytterligare: - en vårutflykt med luncb i maj - en skärgårdsluncb på Pentala i juni - en 4--5 dagars resa tilI Riga i böIjan av september - besök på utställningar - vårbasar i apriJ Styrelsen förbebåller sig rätt tilI ändringar och tillägg.

HAGA PENSIONÄRER r.f.

Födelsedagsfest Årsmöte, information av Lindholm Lines Marja Enkvist: Förebyggande av nackocb ryggsmärtor Helvi Forss framför dikter 27.3 Fredagsträff - programmet öppet 17.4 Vecka 19 Besök på Sveaborg Vårfest 15.5

13.2 27.2 13.3

KRONOBY PENSIONÄRER r.f.

I KYRKSLÄ'IT PENSIONÄRER rJ.

I I EKENÄS PENSIONÄRER r.r.

10.2

Fastlagsfest på Majvik. Arr. Norra Kyrkslätts pensionärer.

1.3 FaUåker. "Hjälten från Hangö bad".

2.3 Årsmöte kI. 13.30 på Servicebuset.

21.3 Teater. Västanlid. " Annie mästerskyrten".

26.3 Opera. Baletten Svansjön.

4.4 Svenska Teatern. "Topelius" samt besök på presidentens slott.

6.4 Månadsmöte kI. 13.30 på Servicehuset.

ApriJ Egen torgdag med lotteri .

29.4 Operan TroUflöjten.

Månadsmöte kI. 13.30 på Servicehuset 4 .5 Hemlig resa Maj Egen vårfest.

Motionsdag pii SolvaUa. Raseborgs fri!uftsteater.

Juni Kulturresa tilI Österbotten, Stundars kalaset Juli 3-5 i Vörä samt Nanne Grönlandsmuseet i Jakobstad.

Resa tilI Island ca 1 v.

Lurens friluftsteater.

Aug. Överens Sverige.

Anmäln. och förfrågn . tiU Gunhild Malmsten tel. 2985018.

VÄSTANFJÄRDS PENSIONÄRSFÖRENING 4 .2 24.2 17.3 8.4 21.4 6.5 12.5

r.r.

5.2

Teaterresa tilI Helsingfors Svenska Teatern, "Topelius". Slutsålt.

17.2 Tisdagsträffi Ungdomsgården k1.14.00.

Lindholm Lines inforrnerar om sin reseprograrn.

3.3 Tisdagsträff i Ungdomsgården kI. 14.00.

17.3 Vårmöte i Ungdomsgården kI. 14.00.

Ljuständning m.m.

Träff med Pojo och [ngå Pensionärer i Ekenäs.

27.3 Närmare inforrnation senare.

7.4 Tisdagsträff i Ungdomsgården kI. 14.00.

21.4 Tisdagsträffi Ungdomsgården kI. 14.00.

5.5 Tisdagsträff i Ungdomsgården kI. 14.00.

12.5 Vi är inbjudna tilI Västanfjärd. Närmare inforrnation senare.

19.5 Vårfest.

Motionsmnda i Hagen/Ramsholmen. Sarnling 26.5 vid Hagens parkeringsplats kI. 10.00. Övriga aktiviteter (i Ungdomsgården): Gammaldans aUa måndagar kI. 12.30-14.30 Seniordans alla torsdagar kI. 12.00-14.00 Sånggruppen sjunger aUa fredagar kI. 11.00-12.30.

Se även annonser i Västra Nyland under rubriken " Vi möts"!

I MUNKSNE.TDENS PENSIONÄRER r.f.

I L==:=::.:..::==..:::::...:..:::.:.:.::=:.==-=-==------'

Trivsel-kryssning Åbo-Stockholm-Åbo.

Månadsträff i Försarnlingshemmet kI. 13.00 Vårrnöte i Församlingshemmet kI. 13.00.

SPF:s Vårmöte i Mariehamn.

Månadsträff i Försarnlingshemmet kI. 13.00.

Hemlig resa.

Månadsträff med gäster kI. 13.00 i Församlings hemmet. Åker vi pä en bussresa tilI Bornholm.

Styrelsemöte kI. 10.00 på Folkhögskolan.

Ordförandeträff i Tammerfors.

Kurs om äldreråd.

Månadsmöte kI. 13.00 i Samlingshuset.

Dagens gäst Pehr Löv. Program, lotteri m.m.

Serv.grupp 2.

Styrelsemöte kI . 10.00 i Kommungården 6.3 Vårmöte kI. 13.00 i Samlings huset. Program, 17.3 lotteri . Serv.grupp 4.

Distriktets vårdag i Karleby.

19.3 Styrelsemöte kI. 10.00 i Kommungården.

3.4 Förbundets vårmöte i Mariehamn.

8.4 Månadsmöte klo 13.00 i Samlingshuset. Pro 18.4 gram, lotteri. Serv.grupp 3.

Kyrkosöndag. Oravais kyrka.

3.5 Styrelsemöte kI. 10.00 i Kommungården.

4 .5 Månadsmöte klo 13.00 i Samlingshuset. Pro15.5 gram, lorteri. Serveringsgrupp 1.

Picknickdag klo 12.00 24.5 Hemlig resa kI. 10.00 6.6 V år sommarresa tilI Dalarna, med Himlaspelet i 13-16.7 Leksand.

5.8 Distriktets 25 års jubileum på Norrvalla.

19.8 Förbundsdag.

Se annonser i Föreningsspalten ocb God Tid! Styrelsen

Månadsmötena: 18.2 kl.15 pä Röda Kors-gården 18.3 kI . 15 i Ålands Lyceum 22.4 kl.15 i Ålands Lyceum 13.5 kI.15 i Ålands Lyceum Varje tisdag kI.18.30 kortspel i Röda Korsets snickarboa.

Varje torsdag kl.12-15 bowling i Jdrottsgården Utfårder: 12.2 kI.13 tilI chipsfabriken. Sarnling och avfård vidRöda Kors-gården. Den 12.3 kI .13 tilI Vindkraftparken på Knutbodabergen (frän RK-gården). Kaffe efteråt ev. pä Söderby kafe. Robert Mansen i Vindandelslaget berätta och ev. ocksä ordf. för Å VA. 1 april och maj utfårder i Ålands vackra naLUr efter medlemmamas önskemål. På förslag är Järsö, Herröudden, Ålands sydligaste udde mot havet, eUer Nåtö. Sedan blir det uppehåll i sommar.

~PE:::::N:..::S:::=I::::O~N!..::ÄR.E=R~l,,-Ö::::·S::::TRA=:..::HE=LS=IN..:.:G:::=F:...:O:.:RS=-.:~:.::.f.=-----"I

I VASA SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING VlPS r.f.1

9.2 11.2 19.2 28.2

4.2 11.2

Seniordans.

Christian Hilden fr. Aktia Bank inforrnerar om fondplaceringar.

Exkursion tilI HartwaU i K ånala.

12.2 Årsmöte, med "Nisses trio" .

18.2 Musikprogram med "Harpolekarna rJ.".

25.2 Svenska Teatern ocb "Topelius".

3.3 Seniordans.

4.3 Underbållning av Vivi-Ann Sjögren.

11.3 Teaterresa tilI Västanlid, Sjundeå. " Annie 14.3 Mästerskyrten".

Hälsovårdare MaIja Enqvist föreläser om 18.3 hälsorisker i bemmet.

Marianne Pacius berättar om en resa tiU Färöar25.3 na, med diabilder.

Inbjudan från Föreningen Hörselskadade art när 30.3 vara vid deras månadsträff.

Seniordans.

1.4 Bingo med Kaj Ahlgren.

8.4 Förbundets vårmöte i Marieharnn.

8.4 SAMS-kryssning tilI Stockholm.

14.4 Seniordans.

15.4 Prograrnmet meddelas senare.

22.4 Valborgsjippo med program av föreningens 29.4 seniordansare m.m.

6.5 Seniordans.

13.5 Vårfest med program.

18.5 Vårutfård tilI Nådendal .

Träffarna äger mm i Bygdehemmet, Borgfrökensgränd 1 i Botby, onsdagar med böIjan k1. 13.00.

FORTS. FRÅN

sm 2

ITIDEN Efterlysning 1 detta nummer av God Tid efterlyser vi personer som är

intresserade av att delta i förbundets verksamhet - som sakkunniga. Experterna kan komma frän olika områden.

Målet är att bygga upp ett nätverk av sakkunniga, som sedan kan hjälpa förbundet ocb

8-14.6

MAlUEHAMNS PENSIONÄRSFÖRENING

4.2 11.2 18.2 25.3 4.3 8.3 11.3 18.3 25.3 1.4 8.4 15.4 22.4 29.4 6.5 13.5 20.5 21.5

Föredrag (Iäkare) .

Rut Lavast.

Sång och musik.

Vårrnöte med program (Håkan Andersson).

Fritt program.

Pensionärsdans på AV. Vasabladet Dennis Rundt.

Föredrag.

Distriktets Vårmöte medv. Lili-Ann Junell.

Roliga dagen- Ijugaredagen.

Kyrkans musiksal. Öppet.

Mannekänguppvisning.

Vårfest och vår förenings 25 årsfest.

Sjömanssånger med kören.

Hemliga resan.

Säsongavslutrting pä Strandpaviljongen middag.

Pensionärsdans pä AV.

VANDA SVENSKA PENSIONÄRER r.r.

10.2 14.2 3.3 3.4 25.4 8.5

Vi är inbjudna av Kyrkslän pensionärer tilI Majvik. Årsmöte.

Månadsmöte med vårkänsla.

M änadsmöte. Besök av Paulig-flickan.

Svenska Teatern Topelius.

M änadsmöte.

Sommarutfård Besök av sommarteater.

dess medJemmar i olika ärenden. Om du, som läser detta, är intresserad av den här verksarnheten, tag då kontakt med oss. MedJemmama har säken i sin bekantskapskrets sådana personer, som kan och viiI

vara med - låt aUtså budet gåfrån mun tilI mun.

Lili-Ann Junell

Regelbundet: Måndagar kI. 10 Promenader frän Munksnäs post och från kyrkhörnet, Munkshöjden.

Tisdag e.m. Seniordans ocb bridge i Munksnäs servicecentral.

Onsdagar kI. II Sånggruppen i Munksnäs servicecentral.

Fredagar Biljard i Folkhälsans Seniorhus. Kontaktperson Clara v. Bonsdorff tfn 482 847.

12.2 kI. 15 Försarnlingssalen, Munkshöjden.

Programmet ännu oklart.

18.2 kI.14 bliniluncb pä restaurang Matilda.

29.2 kI.14 Munksnäs servicecentral. Programmet oklart.

4 .3 kI.13 besök på TV-centret i Böle. Buss 23 avgår från plf. 2 vid järnvägstorget var 12:te min.

Lunch och guidad mndvandring.

12.3 kI.15 Försarnlingssalen, Munkshöjden. Frägelek med musik- o.a. frägor. Leif Kaller medverkar.

26.3 kI. 14 vårmöte. Munksnäs servicehus.

Läs närmare j HBL:s Agenda (meddelande ingår vanl. ons).

ÖSTERBOTTNTSKA DISTRlKTET Vårdagar Onsd. 18.3 kI.13 i Korsnäs uf-Iokal. Torsd. 19.3 kI. 13 i Karleby Jungsborg. Fred. 20.3 kI. 13 i Replot uf-lokal.

25-års jubileum/sommardag onsd. 5.8 på NorrvaUa i Vörä.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besöktsld: Vardagar. utom lördagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell tel. 09·791 896 GSM 050-5114 208 Fax: 09-791 896.

Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09-791 895.

SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958 Förbundstidningen

godtid ansvarig utgivare verksamhetsledare L11l-Ann Junell chefredaktör Marit Lundström God Tid utkommer nästa gång den 10.3.

Textmaterial bör vara redaktionen tillhanda senast den 27 februari. Materialet kan sändas tili Pensionä rsförbundets kansli.

Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56.

Redaktion på kansliet 09-7570150. GSM 050-5950 937 Adressförändringar: kansliet Marianne Sandell 09-791 895 Annonser tili GOO TtO 09-7570 150 Annonspris: 7.-/spmm, färgtillägg enligt överenskommelse.

ISSN 0359-8969. Moms 0%.

Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman för Österbonen: Per Thomaslolk, Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa.

Telefon: 06·317 9070. Fax 06-324 2210.

Vänllgen ring och gör besök kl. 10-14.

Ombudsmannens hemtelelon: 06-346 0366.

Olstr1ktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

n

4

VERKSAMHETSKALENDER ESBO SVENSKA PENSIONÄRER R.F. 4.2 15.3 4-6.3 2.4 ?.4 7.5 28.5 juli

Årsmöte på Fullmäktigegården Pensionärsgudstjänsl i Sökö kapeU Teaterresa tili Stockholm Påskfest på Esbo FBK-hus Lopptorg Bocciadag pä Solvalla med tävlande fTån grannkommunerna Sjung och le - aUsång på Mataskär med Ecca Sjöblom Sornmarteater (Raseborg - Lurens)

Pensionärskören övar vruje torsdag i SockenslUgan under ledning av kan tor Eva Andersson.Bocciaspelarna tränar varj e torsdag i Dalsvik boUhal1. Ledare Christian Blomberg. Seniordansa rna dansar varannan måndag i Kan nbrobackens teatersai. Ledare Ethel Blomander.

Esbo kyrkoby pensionärsklubb 10.2 24.2 5.3 10.3 24.3 4.4 7.4 2 1.4 5.5 11.5 19.5 8.9

Fredrik Thennan från Esbo sladsbibl. kåserar Frågespon med k1ubbens fråges portlag.

Lotteri vinster. " Dans-Soare" med program. Musik Sune Hulden, läsk och kaffe med dopp.

"Spel-DiUe-Dag".

Allsång med Chrisse. Basar- och lotterivinster.

Basar i Esbo centrums servicebus k1.1 2- 13 Kulturu tfård, TroUberga museet - Japanska trädgården - kaktusträdgården k1.13- 16.30.

Bingo med Kaj Ahlgren.

Födelsedagsfest. " HemJig resa" med Helmer.

Zonterapeut Anita Fuchs.

W o om höstens program, anmäl. emottages till utfården tili Vetenskapscentre t Heureka.

Sökö pensionärskJubb 4.2 18.2 3.3 4.3 18.3 25.3 1.4 15.4 29.4 13.5 27.5 j uni

Benita Åkerlund "Esboviken forr och nu".

Fråges pon och lotteri.

Svenska Teatern Z. Topelius.

Bingo med Kaj Ahlgren.

Allsång med Christian Blomberg.

Basar i Sökö servicehus k1. 11.00--1 3.00.

Medlemmarnas eget program.

Sittdans med Brita Schiiller.

Gästbesök med lotteri .

Medlemmamas eget program.

Vårfest Vårutfård.

Köklax pcosionärsklobb 6.2

Kardiolog Jan-Anders Nyman " Det å1drande hjänat" .

20.2.

Reseskildring, Ragnar Backström.

6.3 M arja Enqvist "Olycksrisker och första hjälp i hemmet".

20.3 Prågesport, lotteri.

3.4 Sittdans.

17.4 Underhållning av författarianan Marita Lindqvist.

8.5 Biblioteks infonnation.

22.5 Avslutni ngsfest med program.

Vårutfård Morgongymnastik om måndagar i Köklax Servicehus.

HagaJnnd pcnsiollärsklubb

'1

.,

äldreråd

ORDFÖRANDESEMINARIUM onsdagen den II februari k1. 12.15-17.00 Tammerfors, UKK-institutet, Kaupinpuistonk. 1 Tel: 03-2829 111 Ordnad gemensam transpon från j ämvägss tationen efter tågens anko mst strax före 12.

TID: PLATS:

PROGRAM 12.1 5-13 LUNCH SPF:s första ordförandeseminarium öppnas 13.00 Förbulldsordförallde Görall Björkmall "Medlem*För erting*Förbund - starka tiUsammans!"

Verksalllhetsledare Lili-AllIl JUllell 14.00

Vilken uppgift har äldrer1\deii?Hur fungerar de?

Hur kan man som pensionär påverka det kommunala beslutsfattandet?

MÅLGRUPP:

TIDPUNKT: PLATS: DELTAGARAVGIFT

ANMÄLAN:

"Ordförande -Iedare eiler visionär?"

Rektor Ckls-Åke Slorå, Sv. Studiecelllralel!

15- 15.30 Paus för KAFFE, TE 15.30 -

Paneldiskussion, ledd av ofGörall Björkmall

"De politiska partiernas mål och intentioner för pensionä rernas socialpolitiska - och pensionsfrågor".

Re presentanter för de fyra partierna Sfp, Sdp, Centern och Sarnlingspartiet. Publiken kan ställa både muntliga och skriftJiga frågor till panelen 17.00

Seminariet avslutas Förbulldsordförande Görall BjörkmalI

Dalsvik pensionärskJobb Hobby- och sånggruppen träffas varannan måndag fr.o,m. 19.1.

9.2 Lotteri , gäst Carita Bäckman.

23.2 Lilli Fröberg " Positivt tänkande".

9.3 Thor Lindholm berättar om Mosambique.

12.3 "Sjung med oss" fest med inbjudna gäster.

23.3 Lotteri , gäs t Carita Bäckman.

6.4 Påskmöte, gäster: Brita SchUller & Kaj Ahlgren 20.4 Utfård till GårdskuUa m.m.

4.5 Födelsedagsfest med Anders Rusk.

18.5 Avslutrtingsfest med sånggruppen.

Kirsti pensionärsklobb 2.2 9.2 16.2 23.2 2.3 9.3 16.3 23.3 30.3 6.4 20.4 27.4 11 .5

Hobby, Bingo AJlsång, lotteri Sittdans, motion Fastlag, att bli äldre Hobby, skipbo Frågesprot, lotteri Hobby, skipbo Minnet, allsång Sittdans, hälsokost Påsk med skoj, lotteri Attes tramp, skipbo Valborg med allsång Avslutrting, utfård .

I NORRA KYRKSLÄTIS PENSIONÄRSFÖRENJNG r.f.1 4.2 10.2

4.2

Fil.mag. Ulla Godenhjelm berättar om Alma Klee och om hennes arbete som konstnär hos Faberge i St. Petersburg.

11.2 Författarbesök Paul vo n Martens.

18.2 20 års jubileumsfest på å la Garden.

24.2 Fastiagspromenad, kaffepaus på Cafe Meriheltrti. Mellslens stranden.

25.2 Me-dlemmamas eget prograrn.

4.2 Teaterdirektör Lars Svedberg.

11.3 Lotteri , musikfrågespon med Thorbjörn Söderströms om tecknare.

18.3 V.häradsh. Henrik Pilflyckt kåserar om " Världens kana/er" .

25 .3 Camilla Måne nsson "Minnesforlust - vår rädsla infor frarntiden" .

1.4 Even Taube melodier.

8.4 Påskfest.

15.04 Pastor Henrik Perret berättar om Medi-Heli.

22.4.

Lotteri , bokmarknad.

29.4 Bussrundtur i Helsingfors med May Lundqvist som guide 6.5 Thorbjörn Söderström, få redrag "Stora Kronans fårlisning" .

13.5 Våravslutningsfest. vecka 22 Vårutfård.

Seniordans vruje fredag i Servicehuset i Hagalund.

TeaterkJubben övar om onsdagama.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rf anordnar en temadag om

4.3 22.3 .

1.4

4.4.

Kl . 13.30. Månadsmöte på servicehuset. Lotteri, bokbord, program.

Kl. 15-20. Hattfest på Majvik med änsoppa och fas tlagsbulle. Inbjudna: Kyrkslätt Pensionärer och Vanda SV. Pensionärer. Dans och Kl . 13.30 Årsmöte på servicehuset. Lotteri, bokbord, program.

Kl. 17.00 Teaterresa tiJj Västanlid i Sjundeå "Annie Mästerskytten ". Bilj .pris 50 mk + buss.

Om buss behövs vgår den den k1.15.00 från busstationen.

Kl .13.30. Månadsmöte på servicehuset Lotteri,bokbord, program.

Kl.14.00. Teaterresa till Svenska Teatern, dans- och musikpjäsen TOPELIS! Bilj. pris ISO mk + buss.

Pensionärstlirertingen Ettall r.f.

Förertingens möten hålJs på Tölö servicecentral .

Tölögatan 33 k1. 16.00.

9.2 Carita Backa berättar om Indiens ModerTeresa.

9.3 Med.lic. Jan-Anders Nyman infonnerar om: Kolesterol, vitaminer och hjärtkärl ssjukdomar. Diskussion.

Efter prograrnmet Ettans årsmöte.

6.4 Lilli Fröberg från Sjundeå berättar om " Vår bästa tid är nu". Lotteri 11.5 Pödelsedagsfest med kaffeservering. Sång och Musikprogram.

Födelsedagsbarnen födda 1922, 1917 eller tidigare meddelar om sil! deltagande i födelsedagsfeslen tili sekr. Genrud Nordbladtel. 141079.

Medlemrnar i redan fungerande äldreråd, de som står i beråd att ta initiativ tiU nya äldreråd, kommunernas fönroendevalda och tj änstemän, övriga intresserade.

Tisdagen den 10 febru ari 1998 mellan k1. 10.00-- 17.00.

Kulturhuset, Aaltosalen, Sturegatan 4, Helsingfors.

100 mk. Avgiften inkluderar lunch, kaffe, frukl, duplikat.

AnmälJlingar, tel. 09-791895, Marianne S.andell, senast m å ndagen den 2 febr.

Ar du förhindrad i sista stund, ge då Din plats 111 någon annan.

PROGRAM S,elllillariel öpp"as Valborg Louhisto, AJdreråden - en del av närdemokratin SPF förbund sstyrelsen SPF:s handlingsprogram för KÄRKommunala ÄldreRåd - LiIi-Ann Junell k1 . 11 "Så /llllgerar kOllllllullell" Juridik och förvaltning i förhålJande till medborgamas medbestämmanderätt.

Kristina Wikberg, jurist, FinJands Kommunförb.

Diskussion. k1. 12.00--13.00 LUNCH i restaurangen k1. 13.00 "Så böljade det. Hur gick det se'II?" Beslutsprocessen i kommune n. Hur når äldreråden optimala resultat?

Ulla Gyllenberg,fönroendevald, irtitiativtagar till äldreråd. Diskussion k1. 14.15 Goda råd jråll elablerade äldreråd Guy Hindren, of föräldreråd i Kyrkslätt Representant Erån äldreråd i Esbo k1. 15.00 PAUS FÖR KAFFE ELLER TE k1. 15.30 Gruppdiskussioller: a) Instruktioner och verksarnhetsprogram för äldreråd b) Äldrepolitiska frågor för äldreråd c) Orgartiserat, effektivt äldrerådsarbete k1. 16.15 Resultal på grupparbelell, diskussioll saml sammalldrag VaJborg Louhisto Tellladagell avslutas Lili-Ann Junell kj.

10.00

KURSER OM ÄLDRERÅD 1 NYLAND den 10 februari k1. 10-17 K~lturs huset (Aalto-salen), Sturegatan 4 i Helsingfors 1 OSTERBOTTEN den 19 februari k1. 10-17 Evangeliska Folkhögskolan, Strandgatan 21-22 i Vasa I ÅBOLAND den 25 februari k1 . 10-17 Pargas HoteU, Strandvägen 1, Pargas Deltagaravgift 100 mk inkIuderar kursmaterial, mat och kaffe. Prograrnmen på kurserna i Österbotten och Åboland kommer till innehålJet att motsvaras av programmet för kursen i Nyland, se ovan!

KOM MED TILL LOFOTEN! Ifall trtinst 30 personer visar intresse så kan resan till Norge ordnas i böIjan av juni i år. Vi åker med Silja Line från Vasa till Umeå. Resrutten därefter är Mo i Rana-Bodö-Lofoten-Fauske-Umeä-Vasa. Restiden blir 6 dagar med 5 övernattningar. Pris: ca 4000 mkIperson.

Kontakta ombudsman Per Thomasfolk i Vasa tel 06-317970 senast 16.2 för nämare information.

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsf<irbundet r.f. sarnmankallas till stadgeenligt vårmöte den 8 april 1998 i Marieharnn.

Behandlas i förb undets stadgar § II för vårmötet nämnda ärenden. Enligt § 14 i stadgama har medlemsförerting med 1 - 100 medlemmar rätt alt sända en (1) befullmäktigad representant, medlemsförerting med lOI - 200 medlernrnar har tvä (2), medlemsförening med 20 1 - 300 medlemmar tre (3) och medlemsförerting med f1era än}OO medlemmar fyra (4) representanter. Vruje befullmäktigad representant har en röst. Efter de egentliga årsmötesförhandlingama har del tagama möjlighet att ställa frågor till forb undsstyrelsen.

Plats och k10ckslag för mötet se God Tid nr 2 - 10.3 1998.

Förbundsstyrelsen.

5

Nu kan Du resa tiLi det populära BUDAPEST och fri skvårda Dig! SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET anordnar tiLlsammans med Finlands Resebyrä en

HÄLSORESA Tll.L BUDAPEST 27.3-3.4.1998 Avfård frän Helsingfors: 27.3 klo 10.10 Retur frän Budapest: 3.4 kI. 12.25 HoteU: Badhotel " HELIA"(byggt av finländare) Resans pris: 3.990 mk, tillägg för enkelrum 940 mk 1 priset ingär: * flygresor inkl. skatt och måltider * halvpension (frukost, lunch eI. middag) * läkarundersökning samt 6 st. av Iäkare ordinarerade behandlingar Övrigt program: Resenärerna har möjlighet att tili ett pris om 100-200 mklfOreställning njuta av Budapestfestivalens högklassiga operaföreställningar.

Festivalen pågår hela veckan. Bokningama görs ett par veckor före avfården.

Anmälningar: Anm. senast den 27.2.1998 tili Finlands Resebyrå/Erja Sytelä, tel. 09-1826312. Ytterligare informatioD och samtliga frågor gällande resan, likaså med Eija Sytelä.

Vid Donaus strand i Budapest...

Budapest är e n typisk mel- bar och luftkonditionering. laneuropeisk metropol, samti- Rum för rökfria e iler för röreldi gt som den är "äktungersk" sehindrade allt efter begäran.

- full av konstskatter, historia Hote llet har byggts år 1960, och paprikadoftande läcker- har 6 väningar och 3 hissar. heter. AlIt delta tiJl ackompan- Där fin ns två reslauranger, jemang av e ldig fi olmusik i en kafe, fest- och konferenssal stad, där glansdagama på samt Business Center, val uta1800-talet ännu syns i dekore- växling och avgiftsfria säkerrade husfasader, mäktiga par- hetsfack. Vidare har hOlellet ker och lunga kristaJlkronor i en badinrättning med simhall, bubbelbad, gamla restauranger. Staden nti neral- och har byggts upp kring floden "skönhe ts- och motionspaDonau, som ännu idag är dess ket", bastu, ko nditionssal, sohj ärta och pulsåder. Finlända- larium, frisör, pedikyrist, re behandlas med särskild massör, butiker, apotek och vänlighet av släktfolket i Ung- tennisbanor.

Vatmet tili badinrätmi ngen em o Hote llet Helia ligger invid kommer från en varmvattenstrande n tili D onau ca 3 km käJla på ön Margaret. Det leds från centrum med endast 500 ti li hotellet med en kabel och meter tili metrostationen och på det sättet värms också ho200 m. tili busshåll plats, däri- tellet upp: det är nämligen 70 från Olan lätt kan ta sig in tili grader varmt. [ badinrättni ng centrum. Ru mmen är utrusta- ky ls va tmet ner ti li önskad de med bekvärnligheter, ra- vårdte mperarur, ca 34-38 gradio, satellit-TV, telefon, mini- der.

PENSIONÄRENS PENNA - info- och skrivarträffar Skrivarseminariem a som inplanerats i årets verksamhetsplan har döpts tili "PENsroNÄRENs PENNA - infooch skri varträff'. Tidpunktem a fö r träffama bar skju tits fram och är nu följande: 6 maj i Österbotten 25 augusti i Åboland 23 september i Nyland.

Kursema syftar tili an forbättra den extema och intema

informationen inom forbundets och bland fö reningama, dels genom att skapa et! nätverk av skribenter och info rmatörer tili medlemstidningen God Tid och dels genom att ta fasta pä fö reningamas information tilllokala massmedier. Med god information höjs pensionärsverksamhetens status och profiI !

Kom ihåg ORDFÖRANDESEMINARIET! D e föreningar som ännu inte har anmält ordförande (eiler ersättare) tili ordförandeseminariet i Tammerfors den II februari 1998 bedes omgående ta kontakt med forbundets kansli, tel : 09-791 895 . Seminariet hålls på UKK-institutel.

Ordnad transport från jämvägss tationen i Tammerfors.

Ingen deltagaravgift. Föreningama står för ordförandes resekostnader.

FORTS. FRÅN SID 1 Att tala om ensarnhet Forskaren Marjo Ka lliopuska inbegriper i begreppet ensamhet forutom de fysiska, e motioneIla och sociala faktorema även en existemiell synvinkel. Hon definierar den fysiska ensamheten som ett tillstånd där människan inte har någon annan människa isin närhet att ty sig tili. Den emotionella ensamheten betyder en känsla av saknad eiler längtan efter, ultrycker brister i de mänskliga relationema och upplevs som åsidosättandel missgyn nan de/diskrimineringo [ den sociala ensamheten betonas kvaliteten i de mänskliga relationema. [ den existentiella ensamheten överstiger människans tänkande det egna jagel. Då en människa upplever existentiell ensambet forstår människan sin egen litenhet, fö rslår an människan är e n del av kosmos eller världsalltet.

Ensarnhet och livskriser Enligt undersökningar finns del ett tydligt samband mellan ensarnhet och fysisk sjukdom.

Risken att insjukna ä r betydligt större än normalt erter en livskris som lett tili att människan blivit ensam.

Risken är högre än normalt ungefar ett halvt år efter en sådan kris. Sådana kriser är exempelvis förlusten av livspartner p.g.a. skilsmässa eiler dödsfall eiler alt man blivit arbetslös.

"Ensamhet är ett tillstånd då vi inte vei vem som är motparten i vår dialog".

Hans KudszlIs.

Ogifta män löper en 80 procent bögre risk att avlida än gifta män. Ensamhet har konstaterats vara en av mannens farligaste fiender. Att det gamla talesättet "del är illle gOtl

för mamlen att vara al/ella " stämmer har således belägg i undersökni ngar. Motsvarande risk för ogifta kv innor är 40 procent högre än för gifta, fö r änkIingar 60 procent och [ör änkor 30 procent högre. Del fo refaller som om män har svårare att kl ara av ensamhet än kvinnor vilka oftare har ett tillfredsstäJlande socialt nätverk.

Undersökni ngsresultat visar att personer som är aktiva i fö rertingslivet får sociala kontalner villea skapar skydd mot sjukdom och for tidig död.

Annat om ensamhet Det har konstaterats an elt bam under ett år inte kan vara varken fysiskt eiler psykiskt ensamt, det dör. Den bäs ta bjälpen mot ensamheten är an ta bamet i famn . Mahler säger att et! barns psykologiska födelseprocess tar ca. 3 år och att bamets förmåga att vara ensam utvecklas under den tiden. [ en artikel om ensamhet i ungdomsåren konstateras att ensarnheten är en nödvändig del av den unga människans psykiska utveckling.

Ruth och Öberg har i en undersökning pekat pii de viktigaste faktorema i å1drande personers ensarnhetsupplevelser och på hur dessa korrelerar med varandra. Enligt dem påverkas personens självkänsla av att denne bor ensam, är ogift eiler saknar nära människorelationer. Au vara missnöjd med det egna livet och atl uppleva sig ha en dålig hälsa påverkar också självkänslan negativl. En svag självkänsla leder tili känslan avensamhet.

"Man är aldrig så en· sam all man inte IIar jlera miljoner att dela ellsamlzetell med".

Bertrand Russel.

Ensamhelen som ett socialt problem är ett relativt ny tt fenomen. Social e nsamhet har samband med sarnhällsutvecklingen, dvs. industrialiseringen och urbaniseri ngen. [ västländema är individen av betydelse. 1 primitiva kultuter skiljer män niskan inle tydligt på sig själv, den omgivande kulturen och miljön.

1sin rapport "Mölen med lidallden" tar Katie Eriksson upp en del uttryck för en samheI. Hon relaterar bl. a. etl undersökningsresullat: Sludenter hade intervjual patienter och vårdare på en avdelning för inre medicinsk och kirurgisk sjukvård. Patientema upplevde alt ensarnheten de kände berodde på avsaknaden av människokontakter. De hade ånges tkänslor och var nedstämda, deprimerade, hade t.o.m. självmordstankar.

Enligt vårdama upplevde patien tema att mertingsfullheten i deras liv hade försvunnil, atl inte ens de små sak.ema i livet längre gladde dem. Besvikelsen på och det förlorade förtroendet för andra människor hade len tili en fysisk och psykisk ensamhet, tili depression.

Ensamhet och ä ldre I vårdvetenskapliga undersökningar gällande äldre personer har resultaten ofta påvisat ensarnhel och hur den påverkar människans fysiska , psykiska och sociala välbefinnande.

Ensamhet har undersökts i belysningen av många andra vetenskaper, exempelvis har sociologiska, psykologiska undersökoch fi losofiska ni ngar gjorts. På del fi losofiska planel kan man se på ensamhet ur etisk synvinkel, granska förhållandet mellan samhälle och individ. En intressan t frågeställning är då •en hurudanl samhälle skulle vara ett gott samhälle ur den ålderstigna människans synpunk!'.

Thula Nores bar utfört en myc ket omtalad undersökning om 65-åriga kvinnliga patienters liv och erfarenheter pii en långvårdsinstitu tions bäddavdelning ( 120 patienter). Hon tog fas ta på patientem as upplevelser (olemassaolokokemus). Nores såg på ensamhetskänslan som en emotionell faktor. Över hälften av åldringama upplevde

ibland att det var smärtsamt all tvingas vänta och an det var mycket svårt att stå ut med alt vänta. Deras erfarenheter var förknippade med människorelationema: en tredjedel kände att man inte alIs tyckte om dem pii avdelningen, inte accepterade dem eiler älskade dem. De upplevde an de inte fått möta mänsklig värme eIler ömhet. En sådan obearbetad besvikelse eller binerhet hade hos en del av de gamJa lett tili upplevelser av ensamhet och otröstlighet. En åldring uttryckte detta med orden "en eländigt liv har jag levat".

Pirkko Routasalo konstaterar pii basen av sin studie om äldres sociala behov, att de äldres nätverk för socialt stöd är litet. Men ändå hade ingen av de intervjuade (10 personer) fTamhämtat ensamheten som en problem. De ansåg att fastän de inte hade någon att prata med, såg de i alla fall andra människor röra sig i deras närhet och tyckte att det ökade känslan av trygghet ocb minskade käns lan av ensamheI.

ensamheten och upplevelserna av ensamhel.

Svenskama är passivare i sin ensamheL De funderar över ensarnhetsproblemel och använder lugnande medel. Förekomsten eiler avsaknaden av en socialt nätverk pllverkar inte svenskarnas bemästringsstrategier.

" Ellsamhet "ar den slora fördelen att mali slutar jly fråll sig själv".

Marcel Prousl.

Ur en rikssvensk undersökning framgick an en försämrad synfOrmåga har samband med känslan av ensamhet.

Denhär, liksom även andra undersökningar, har visat att kä nsla n av ensamhet växer vid hög ålder oeh hos å ldringa r med en sämre f6 rmåga a tt uppfatta och gestalta saker oeh ting. Ensamhet och brist pä impulser i vardagslivet är intimt förknippade med forsämringen av de kognitiva funktionema. Man har också påvisat att d en personliga upplevelsen av ensamhet ökade m ed stiga nde å lder, men avtog erter fyllda 90. Åldringarna upplevd e, m ed stöd av den m ogna d ett lå ngt liv gett, ensamheten som fridfull och p ositiv.

Relationers kvalitet avgör Tomstam, Ruth och Öberg har gjort en jämförande undersökning om ä1dre finländares och rikssvenskars upplevelse av ensamhet (i Lovisa, i sm1istäder och på landsorter i Sverige). Om de finländska åldringama framhärntar undersökningen att deras sociala nätverk är något mi ndre än svenskamas, men an det räcker för dem an de har nllgon att dela glädje- och sorgeärnnen med och att vänkretsen inte mi nskar. Finländarna upprätthå ller kontakten med gamla vänner och vänskapsrelationerna är goda. De klarar också bättre av att vara ensamma än svenskarna. De umyttjar sitt sociala nätverk effekti vare, deltar i olika aktiviteter och rör sig tillsammans med sina vänner.

Finländama har upplevat inbördeskriget isin bamdom och andra världskriget i sin ungdom. De har utvecklat metoder fo r hu r de skall klara av

"A li vara ensam är skö"f Ilär man öllskar

del, men illfe nör mali är Ivullgell all vara del."

Allllelle Ko/b.

Människan möter olika slags kriser i Silt liv. Under sina ulvecklingskriser, speciellt i ungdomsåren, behöver människan distans och ensarnhet. Vid traumatiska kriser blir människan ofta ensam både fysiskl och psykiskt, vilket forlångsammar processen ut ur en sådan kris. A1dres ensarnhel ökar med åren, men många äldre personer känner sig inte det oaktat ensammare än de yngre gör.

Kvaliteten i de mänskliga relationema och det egna psykiska livet är viktigare än del, hur många människor man dagligen kommer i kontakt med.

Valborg Louhisto

Åbo Svenska Teater Över 11 .000 har settl De 9 slslal

kiNG CREOLEI 6.2 kl. 19 • 7.2 kl. 14 & 16 • 13.2 kL 19 • 14.2 kL 14 & 16 • 27.2 kl. 19 uls • 26.2 kL 14 & 16 För hela tamilien DET SUSAR I SÄVEN 5.2kL 16 ·10.2kl. 13 ·11 .2kLI6 ·12.2kl. 16 • 25.2 kL 16 • 26.2 kl. 16 4.3 kL 16 • 5.3 kl. 16 • 6.3kL19 • 7.3kl. 14&16 Stor! drama 11It.1 format DR01TNINGEN AV LEENANE • premlär 16.3 kl. 191 studion S E D1G I REVYN - 23.3 kL 19 Esbo, Louhlsalen • 25.3 kL 19 Ekenäs, Aulan • 27.3 kL 19 Dragsfjärd, Furulund • 26.3 kL 16 Åbo. Stora seenen • 31.3 kl. 19 Hangö, Sladshus.t • 14 kl, 19 Karls, Tryekerilealern

Blljettkassan må-Iö 11-15 oeh 17-19 tel. (02) 2311364, fax 231 9099

Hyrcsvärd. vi erbjuder Er

Gratis •

SerVICe Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhct.

Vi sköter om: Visning, hyrcsgarantier, kreditupplysningar och hyreskon trakt.

Stor efterfrågan Vilra ku nder söker bl.a.

1-5 ru m och radhus i Stor-Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N & N Locus Ab Aff Smedsgatan 15. va rd. 9-17

Tel. 171 744 050-55830011050-5658387 SjölundIWesterh olm

6

- en livsstil för hela människan

, <,

l ,

När vi drabbas av en kronisk sjukdom oeh småningom, fårhoppningsvis lärt oss atl leva med den,så kommer vi, om inte fårr, att förstä hur involverade kropp, själ oeh ande är i varandra. Människan är en helbel!

Själv är jag sedan länge övertygad om, atl alla människor fåds med sina egna svaga punkter, "akilleshälar", sina sjukdomsanlag, oeh att det krävs eli viSSl mått av långvarig stress får all sjukdomen skall bryta ut - stress, som man sällan kan bemästra på ett får kroppen skonsamt sätt. Vad är del då som gör att endel människor får vissa sjukdomar? Oeh vilka är riskfaktorema får dem?

Likaså tror jag, att ju starkare mental hälsa, ju högre psykiskt välbefinnande en människa har, deslo bättre klarar hon av stress oeh fårändringar i live!.

Någon gång under livseykeIn ställs vi ändä alla infår s.k. utmaningar för vår hälsa.

Tidigare erfarenheter av kriser oeh av de bemästringsmeloder man då tog tili tycks följa oss, prägla oss oeh bestämma hur man möter den nu aktuella stressen. Det finns, som känl, bMe suoda oeh osunda eopingmekanismer.

Ibland ser del ut som om sjukdomen är det enda sättet att få en människa att ändra livsstil.

Friskvård - hälsofrämjande är ett sätt att leva, en livsstil, med målel atl bygga upp människans motståndskraft oeh immunfårsvar så atl man bättre kan leva med en ev. sjukdom, eller an man får leva med hälsa oeb högt välbefinnande möjligasl länge.

Detta är exempel på fårebyggande hälsovård - ett sätt får kommun som kommun att spara pengar, om man blott förstod det.

Hälsan oeh friskvården är något tOlall- en bel bel , som består av olika delar där alla är beroende av varandra, involverar oeh påverkar varandra. Den dorninerande oeh grundläggande av hälsans alla

delar är enligt rnig lveklöst den menlala hälsan. Den psykiska hälsan är en grundsten får oss människor. Stress, långvarig psykisk belastning, själsliga sår leder förr eller senare tili fysiskalkroppsliga symtom, fysisk sjukdom, social isolering, utslagning ,andligt lidande oeh ofta även symtom i den kulmrella delen av vår hälsa. Kulturen har med människans identitetsfrågor, kulturarv att göra.

Vad är det då som gör atl endel människor bevarar sin hälsa trots stress oeh utsatlhet? 1 motsats tili riskfaktorer i den sjukdomsbaserade poolen kan vi tala om friskfaktorer i den Friskvårdsbaserade poolen.

Med vilka metoder kan vi framkalla del Friska i var oeh en människa oeh därmed med-vetandegöra j ust den personens friskfaktorer? Vad är det den här personen tar till får knep får att må bra, Idara sig, bevara sin hälsa, trots alI denna långvariga stress, denna smärtsamma förlust?

En av grundförutsättningama får att man skall kunna ändra livssti l är atl man själv vili det,har lust tiU det,ja, helt enkelt är motiverad. Motivation betyder drivkraft, energi; utan drivkraften kommer ingen ens igång, än mindre har uthällighet. lngen mänrliska kan väcka en annans motivation, lvinga en annan tiU hälsosam livsstil om inte luslen finns oeb den personen själv är övertygad oeh Idar för start. Man kan säga, atl det är andemeningen i friskvården.

Friskvården indelas logiskt nog i exakt samma delar som hälsan, dvs. vi talar om friskvårds- metoder, som anknyter till den fysiska, psykiska, sociala, andliga oeh kulrurella hälsan. Friskvård inoebär i allra högsta grad aktivitet oeh friskvårdens mål är välbefinnande får personen i fråga.

Med hjälp av friskvård försöker vi motivera oeh aktivera oss själva oeh andra tili helhetsmässigl hälsosammare beteendemönster med avsik-

Billigare böcker För den som tyeker om att läsa innebär del nya året ett lilet glädjeärnne. Böekema förväntas nämligen sj unka i pris som en följd av

"

att mervärdesskanen på böeker sänkts från 12% till 8%.

Förändringen trädde kraft vid årsskiftet.

Höjd självrisk för läkemedel De som är i behov av myeket medieiner är från ingången av della år tvungna att stå får en något större del av kostnadema än tidigare. Från årsskiftet höjdes närnligen taket får läkemedelskostnader från 3 185 mk lill 3 240 mk per år.

Då den summa man själv bar betalat får reeeptnledi-

einer överstiger 3 240 mk kan man anbålJa om tilläggsersätttling från FPA. Taket får resekostnader är fortfarande 900 mk. Om den del man själv betalar får sina egna sjukresor eller får fåljeslagare överstiger den här summan, ersätler FPA den överstigande delen helt.

len att få oss att må bättre- är del bra får hälsan att fårsökänna välbefinnande - med ka se positiv UI, att vara mån sikte på atl vår inre kärna om hur man Idär sig, vilken skall mä bra. Oeh detta obero- doft man omger sig med ( användning av parfym är får ende av evenmell di agnos.

Varje människa som Iider många förknippat med välbeav en kronisk sjukdom blir finnande) , ja, det är viktigt för snabbt speeialist på sin sj uk- bälsan överhuvudtagel att dom. Varje mänDiska med en sköla sin hygien. För att inte "allmän diagnos" har dessut- tala om vad del gör för vår om sina egna unika symtom självkansla, att vi orkar vårda som hänger ihop bl.a. med vårt yttre, oeh namrligtvis personligheten. Hon har oek- vårt inre. På så sätt tar vi gaså med tiden skaffat sig egna ranterat udden av den värsta vårdmetoder vars effekler sjukdomskänslan. man absolut inte kan eller ens bör generalisera, helt enkelt därfår atl vi alla är så olika Psykisk rriskvård trots likhetema. * Att vårda siu inre.

Friskvård - det är något som kan bedrivas var som Den psykiska friskvården helsl, av vem som helst, när helonar bl.a. glädje och en som helsl, ensam eller i positiv Iivsinställning.

Hur gruppo Friskvård är också viktigt skulJe det inte vara att egenvårdfsjälvvård, där man försöka vända negativa tankar bara "tänker på sig själv", tili positiva, atl le iSlället för men kan natnrligtvis oekså an se trumpen UI? Det sägs bedrivas för andra, i nätverk. slimulera de positiva horDel är här som frivilligarbetet monema i kroppen, de s.k. goda endorfinema, som gör blir aktuellI. En konkret detaljgransk- att vi mår bättre. Två av de ning av friskvården i förhäl- absolut mest förödande känslande tili 10tal hälsa kunde loma oeh energitjuvama av fö ljakUigen se Ul så här, där alla är bitterhet oeh skuJdexemplena skall ses som re- känslor. När man efter sjukkommendationer för ett högre domsbeskedet blir fast i sorvälbefinnande: gen oeh i förlusten av hälsan, ja, då är dellält all känna bitterhet mot livel, Gud, mot alla Den fysiska friskvården friska människor. Man har fastnat i den negativa cirkeIn. Botemedlet kunde vara bear* Ali vårda kroppen betning, krisarbete oeh sorMotion oeh rörelse är en av gearbete, som alla ger oss rättiU reaktioner i form av ten friskvårdens kardinalområden . Idag poänglerar manh u r grål, ilska oeh aggression viktigl det är, att man väljer tills man "bas mbadat" fåren motionsform, som man digt. För ett hasmhad är del trivs med för att man skall att bearbeta en förlusl på ett orka hMla UI oeh uppleva ef- detta sätt. Friskvårdens uppfektema. Det samma gäller gift skul1e här innebära, att födointaget. Att låta den egna stöda denna människa, bl.a. kroppen själv bestärnma vad genom att övertyga henne man äter. Vissa sjukdomar har om, att alla känslor oeh reakgemensamma restriktioner då tioner på dessa onormala händet gäller bl.a. födoämnen, delser är fulJ! normala. Det men för övrigt är man inte onormala skulle vara att inte längre så direktiv oeh skarp reagera alls. Att förtränga. dä del gäller dieler. Igen får Det om något ger på sikl uppden egna kroppenl personlig- hov tiU sj ukdomssymlom oeh heten avgöra. Pör det mesta sjukdom. känner man själv myeket väl vad man mår bra av oeh vad Social friskvård man får ont avo Det som forskrtingen däremol pävisat att är ohälsosamt, rentav * Att vårda silla relatioller. farligl får en person med en Med social friskvård avses viss sjukdom skall man givetvis undvika. För det egna väl- alla möten människor emelbefinnandel är det oekså vik- lan - ett konstaterande av hur tigt all vara mån om Sill yttre, mycket lättare allt känns när om hårel, ansiktel (många ·är vi är tiUsammans, frarnför allt vana vid atl använda bl.a är det roligare. I gruppen kan ögonmake, läppstift). Likaså man heja på varandra, järnfö-

( Bussrabatt ) Oekså pensionärer som ännu inte har fyllt 65 år får fTån början av detta år 30% rabatt på bussbiljetter från Matkabuolto för resor som är över 80 km. För all fä raballen behövs ett fotoförsett PPA-kort med Matkabuol-

tos logo eller texten "pensionär" , allemativt Matkahuoltos pensionärskort. Rabatten kan fås av under 65 år fylJda pensionärer, som lyfter arbets-eller folkpension , doek inte personer som endast är deltidspensionerade.

ra med varandra, dela uI ideer oeh tips åt varandra, ete.

Många är de undersökningar som gjorls oeh som talar om positiva resuItat på sjukdomar, där som man i nätverk umgås med likasinnade.

Friskvård bedrivs givetvis ofta i form av egenvård, för sig själv, men den effektivaste friskvården sker förmodligen i gruppgemenskapen.

under året ställer ut lokala konstnärers taylor, får patientema att njuta av, kanske t.o.m. köpa. Tavioma finns upphängda i vårdavdelningarnas korridorer och hyts med jämna mellanrum. Ett sjukhus som erbjuder dylika hälso- och skönhetsupplevelser är Västra Nylands Kretssjukbus i Ekenäs. Där vili man speciellt poängtera alla de undersökningar man tagit del av som bekräftar skönAndlig friskvård hetsupplevelsemas gynnsamma inverkan på sjukdoms* Att vårda sitt liv. känsla, tillfrisknande oeh t.o.m. leder tilJ märkbart förHär, i den andliga sfåren kortade vårdtider. försöker man förldara för Mycket har oekså skrivits människan, att alla om musikens, traditionemas, människoliv innehålJer kriser rimalemas betydelse för oeh fårluster. De är en del av kulrurer oeh människor oeh livet, oeh väl använda utgör om de konsekvenser de har på krisema livets läxor. Gör vi. vår hälsa. Vi skall noga vårda läxoma väl oeh fördjupar vårt arv, minnet av våra fårfåvåra kunskaper, så mognar vi. der oeh vad de uträttat med En männi ska som drabbats av yttersta respektoch vördnad. kriser oeh lärt sig av dem blir Äkta oeh ärligt friskvårdsför det mesta en ödmjuk män- engagerade människor är alIt niska oeh kan bli av oersättlig annat än hälsofanatiker. En betydelse oeh hjälp som stöd- friskvårdare riktar aldrig pekperson för medmänniskor i finger i magen på en person kris. Likaså bar den som prö- som gjort sina egna val oeh vats så myeket lättare t.ex. att försöker leva regelrätt; de anbe om fÖrlåtelse när man gjort Idagar aldrig, järnför aldrig på någon annan illa. Samtidigt ett negativt sätt I Friskvårdinser hon oekså hur viktigt stänkande är däremot lagomdetta är för bälsan. Så små- tänkande! Man går inte tiU ningom infmner sig livsgläd- överdrifter i någonting. Varjen, ödmjukheten oeh taek- ken späka eller frossa ... Däresarnhetskänslan inför allt som mot, hur galet det än låter, är lever oeb infår livel självt. det viktigt för hälsa och välDet är att ha uppnått Iivsmog- befinnande, uthällighet och harmoni, atl vi" någongång nad. inte för ofta, tiUåter oss de "sunda . syndema". Det är mycket bra för själen att belöKultnr i friskvård na sig någon gång nu oeh då * Att vårda sill idelllitet och med någol som i längden skul1e vara ohälsosarnt, men s;na rötter. skall ingalunda förväxJas med Kultur betyder i en av de frosseri eiler glupskhet.

De sunda syndema, använmånga definitionema ego da med måtta oeh fömuft, är identitel, oeh identitet igen har med vårt ursprung, våra bra för själen, men detsamma rötter att göra. Del är livsvik- gäller oekså glädjen,att vara tigt för människan att känna glad - framförallt att tillåta sig att hon har en egen identitet oeh andra glädjen, att hitta oeh alt omfatta oeh aeeeptera glädjeärnnena, att skratta, nåden, att helt enkelt veta var gongång riktigt vrålskratta. man bör hemma. Friskvården Skratta sig frisk! Det om nåuppmanar människan att söka got gör underverk! Leenden sina rötter, att aeeeptera oeb oeh skratt påverkar som vara stolt över den kultur hon nämnts positivt på hormonemao Le varje gäng du hälsar kommer ifrån. 1 kulmren fiuos oekså skönhetsupple- på en medmänniska. På en velsema, de som örat oeh oeh samma gång mår två perögat registrerar. 1 Sverige har soner bra.Det är dessutom nådet år 1994 gjorts en doktors- gonting hell gratis, inte heller avhandling om de vaekra läggs det någon skatt på det konstverkenas, ta v I 0 r n a s tillsvidare. betydelse för hälsan oeh tiULili-Ann J unell frisknandet. I vårt land hittar vi exempel på sjukhus som

En ledig dag Nu har alla anbörig- eller närståendevårdare fätt lagstadgad rätt tili rninst en ledig dag per månad. Rättigheten gäller då vårdaren är bunden dygnet runt eiler dagHgen.

Det är kommunen som är skyldig att på ett ändamålsenligt sätt ordoa med vården

för den vårdbehövande då anbörigvårdaren är ledig.

Den lediga dagen påverkar inte vårdpengen. Däremol kan kommunema begära normal betalning av de vårdbehövande för evenmella hemvårdstjänster under den dag som anbörigvårdaren är ledig.

FORTS. FRÅN sm 1

pensionera rnig redan som 55-åring, det var år 1984. Det var bara under två år man kunde välja att pensionera sig -så tidigt oeh det råkade passa in på mig.

En tusenkonstnär i närbild Birger Tömer är nämligen högst medveten om att pensionärsföreningarnas kassor inte vili räeka till för att bekosta dyra artister - samtidgt som det finns ett upppenbart behov av meningsfullt program på samkväm av olika slag.

Det är inte svårt att ta rniste på, att Birger trivs med att roa oeh underhålla när han på pensionärsförbundets kansli trollar slantar genom en tjoek bordsskiva oeh gör forunderLiga triek med spelkort. Men, med tanke på att han oekså har en mängd andra uppdrag, infinner sig onekligen frågan: - Hur hinner du med allting?

- Jag vet inte, är det spontana svaret. Oeh efter en stunds funderande kommer en liten tilläggsförkJaring: - En föru tsättning är att jag har allting väl organiserat, tillstår han.

Började som 14-å ring Med trollandet började Birger redan som l4-åring oeh uppträdde gjorde han första gängen pä ett skolkonvent.

"Ordentliga" trollerisaker hittade han i Forsbäeks affar, som sålde bland annat skämtartikJar, oeh sedan satte han i gäng med att öva.

- Jag övade så sjutton oeb sedan Irollade iag på fes ten.

Efteråt kom inbjudna från andra skolor oeh frågade om jag sku lle ställa upp oekså när de ordnade konvent. Så började det.

Men när B irger började studera i Svenska Handelshögskolan paekade han in trolleri grejom a oeh forde upp dem på vi nden. Det var doek för senl: ryktet hade redan spridi t sig oeh det var bara att ploeka Jler lådan på ny tt.

Birger Törner som ung trolLkonstnär. Han uppträdde bl_a. på Peacock, på båtarna melLan Finland och Sverige samt på en mängd tilLstälLningar och lester.

På den tiden hade oekså arbetsförmedlingen en avdelning för program till fester det fanns inga programbyråer - oeh den vägen blev det en hei del erbjudanden för trollkarlen Birger, som sedermera kom att uppträda under namnel Don Carlos_Han oeh FaIdr Kronblom var de två trolleriartister som erövrade Svenskfinland.

Spä nnande kontakter - När jag började, 1950, skulle man se gammal ut när man uppträdde som trollkarl.

Därför bar jag en mu ndering med peruk oeh skägg, minns Birger skrattande oeh visar bi lder ur ett av de många fotoalbumen.

Trollandet har gett många spännande kontakter, dels via F inska MagikerkJubben oeh dels Nordiska Magiunionen

·............................. .

.·• NYA RESOR ·• ·••• ·•• : Imien och Ven edig ...... ... 1 1.3 12,5 8 • Golf vid Garda* ... .. 14 Q. 21.3 : Paris på nytt vis* ............. 2 1.3 6,5 • Prag m ed Meissen ........ _.... 5 .4 8,5 • H o lland ._ ............ .. .......... 20.4 7,5 3 : ,oslos nationaldag .. .. .... ... 16 .5 5 Balrikums pärlo r ...... .... .. _._ 6.6 • Disn eyland m ed Paris ..... 11.6 7,5

dgr 5.945,dgr 3.295,dgr 3.990,d gr 3.865,dgr 4_075,dgr 1.255,dgr 2.570,d gr fr. l. 995,-

• *Ayg/buss D ettll är ett axplock IlV resor från vårn två resebroscby rer.

Beuä/J tien. A'lSlttt1lingfrån södra Fillumd.

B o/m ing ocb flifTågn ingllr

vars sammankomster oeh seminarier bjudit pä det mesta.

1975 hedrades Birger oekså med kedja oeh medalj tili Nordisk Magiriddare.

Det är många roLiga minnen som B irger drar sig tili mi nnes när- han berättar om sina uppträdanden. Han njuter av att få pubIiken med sig. Oeh speciellt myeket har ban tyekt om att "härja med bamen ".

Men under hela sin karriär som uppträdande artist har Birger oekså haft sitt civilyrke, till en början som försäljningsehef på WSOY:s dotterbolag Kou luaitta oeh sedan som produktehef i den teknokemiska bransehen.

- Jag hade turen att kunna ~/komlllclllill

11#' lIi /;ruiiker ~illlmtl).1 /;;1I[/.1lfl /;(0 e9lcp1ol/;roll ~i öpP"flr; !;iiriml fflJ lIIf1i -98 clt lurislscrvir.tcclllrr iuvia !;cunnS1t!II){; skiir[/d,Ossiaflll. e9lCSlflIlCflll{Jt'C oe/I efrVlaifllll,l) "Iafs 'bör 250 rlfls1rC. .;Rivslllcacl.1kio.rk orll !;esöksllfllllll.

Ab Cygnus Reslauranls Oy Replol bro 65800 REPLOT Tel. 06-3520 020 fax 06-3520 247 http:www.replotbrldge.com e-mail: Info@replotbrldge.com

·............................. .

•

www.sw ldqvists.co11l

I~;;;;;~O~PT~I~KE:R~~;;~

Oy Kaj Forsblom Ab Adlerereutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 019-524 3993

ALBlNS RESOR

;iJei;

KYRKSLÄTr 2987128 - 2987136

lorggatan 91e!. 018-19 228 Mariehamn

Resebiljetter genom

Ab Tldstrands Linjebiltraflk 07900 LOVISA IngenjÖrsv. 4.

Tel. 019-531 865 Bestä/lnlngsbussar.

BUSSAESOA INVABUSS Även registrerad researrangör Tel. 019-248 1004

BACKMANS OPTIK

~1. ""'\

KVRKSLArr

~~ DPTIK ~

- Sen hade vi inte flere häften från Sverige. Jag sade att jag nog kan sniekra ihop ett häfte om 60-talet oekså, men intresset var inte så stort dä .... det låg väl för nära i tiden.

Men kanske jag gör det ännu ...

[ stället började Birger skapa sångprogram kring olika artister, en oeh en. Hans forteekning omfattar idag Evert Taube, Jules Sylvain, Georg Malmsten, Harry Brandelius,

Dan Andersson, Edvard Persson, Sven-Olof Sandberg, Brita Borg, Lasse Dahlqvist, Thore Skogman, Gunnar WikJund, Siw Malmqvist, Mats Paulson, Anila Lindblom oeh Zarah Leander.

- Det är ett slags aJlsångsträffar där jag oekså berättar de viktigaste fakta om artistema. Varje program räcker omkring en timme, berättar Birger. -ML

12- 19/3 Den blommande ön Madelra. Flygresa.

30/3-814 Vårresa tili Rom. Flygresa. Vi bor centralt, besöker

(9vcmnllllill[/flt. ekiilrlfirlJskrvs.rnill{Jflr. '(gudslhr6oclllfllioll.

BESTÄLLNINGSBUSSAR I

"Ni ka n se att det här röret är tomt, inte sant'~ säger Birger när han drar ett av sina tricks på pensionärsjörbundets kansli och Iyckas bevisa, att han verkligen är en trollkarl!

Nya finla ndssvenska Trivselresor 1998

e9?e.stmtmnt @J&lvsjåf}e/ll

HANGÖ TRAFIK Resebyrån Mariebarnn. TeL 01 8-22570

Sån gh äften oeh m usikprogram Birger berällar att sång oeh musik är någonting han vuxit upp med . Sålunda är han inte främmande varken for pianot, dragspelet eiler gitarren, som alla kommer väl tili pass då det gäller att fixa trevliga program tili sarnkväm av olika slag. Detta gälJer inte minst inom pensionärsverksamheten, där han engagerade sig redan 1986.

Det som Birger kallar för "sångsidan" av sin verksarnhet fiek sin början 1989 då Svenska Studieförbundet skaffat en serie om Evert Taube oeh behövde en pianist. lnom ramen för Borgäföreningens trivselkJubbar började Birger leda sångsamlingar.

- Det fortsatte jag med tills för två år sedan. År 1993 utarbetade han ett Evert Taube-program med sånghäfte, avsett för 13 träffar där man i kronoLigisk ordning kan fördjupa sig i Taubes Liv oeh produktion. Detta sker dels genom berättelser oeh dels genom all alla tillsammans "sj unger sig fram" genom Taubes bamdom, ungdomsår, åren i Argentina, hemkomsten osv.

Häftet har Birger själv illustrerat - ty han kan teekna oekså!.

På motsvarande sätt fordjupade sig Birger i musik frän 30-talet, 40-talet oeh 50-talet med hjälp av häften som Svenska Studieförbundet importerat från Sverige.

Aktias hus

vldtorgel tel. 298 1927

museer och sevärdheter oeh intressanta utflyktsmål i omgivningen. Finlandssvensk reseledare finns med hela tiden. Begränsat antal plalser.

19-27/4 Blomsterresa tili Ho/la nd och Rhe ndalen. Bussresa från Vasa. Retur med IIyg från Frankfurt.

24-271 Teaterresa tili Stockholm. Buss från LovisalBorgå och båt från Helsingfors. Vi ser musikalen ' Miss Saigon'.

27/4-7/S Undersköna Salzbu rg och gy/lene Prag. Flyg från VasalHelsinglors tili Frankfurt oeh buss tili Salzburg och Prag.

Retur genom Tyskland och Sverige.

7-1 4/S Vår på en ö I Medelhavel. Vi flygertill Kreta och boren vecka nära den gamla staden Hania.

2G-25/S Ölands blommor och al varmarker. Bussresa från Österbotten via Stockholm tili Kalmar. Under två dagar åker vi omkring på Öland.

2-8/6 Wales och London. Flyg tili Manchester oeh buss tili Betws-y-Coed i norra Wales. Vi gör utflykter med bussen oeh fortsättervia Strafford uponAvon och Oxford tili London. Returflyg från London.

4-7/6 Kolmå rden och Göta kanal. Familjeresa med buss tili några av Sveriges mesta och bästa sevärdheter.

18-21 /6 Midsommarresa tili Aland.

5-11n Danmark och Sydsverige. Bussresa med temat blomster, parker och trädgårdar.

13-20n Island.

2G-2Sn Norra Sve rige.

2- 7/8 Hantverk, konst och handarbete 1 Sverige.

4-7/8 Teaterresa tili Stockholm. Båt från Helsingfors. Musika len 'Kristina från Duvemåla'.

27/9-4110 Sydfra nkrlke och Burgund. Flygresa tili Nizza och rundtur med buss I Rhonedalen, Provence, alpema och Jura.

8

Tekniska hjälpmedel är allt från promenadkäpp tilI hemdator Begreppet teknologi [dr trygghet innefattar alla de tekniska hjälpmedel, som ökar rryggheten for äldre också k1assiska hjälpmedel som en promednadkäpp.

Men det har visat sig att äldre människor uppskattar också moderna teknologiska hjälpmedel - såsom fjmkontroller for dörrar, mobiltelefoner och datorer - nlir de väl Iän sig att använda dem.

Nlir det gäller teknologi för äldre finns det en heI del fordomar och rädslor att övervinna.

Det betonar överinspektör Annikki Korhonen på STAKES. Hon arbetar inom å1dringsvården i STAKES, nlirmare bestämt med projektet

inneblir art de äldre antingen tas om hand helt och hället eIler så inte alIs. - Man ser inte alItid vilka möjligheter som ligger i att dels erbjuda kortvård och dels öka användningen av hjälpmedel.

Käppen tiU heders Men ocksä de äldre själva har ibland onödiga fördomar ifråga om hjälpmedel. Nu kan man se tecken på att den tidvis föraktade promenadkäppen åter tas tili heders.

- En stilig promenadkäpp ökar den äldres vlirdighet och lir ett utmlirkt hjälpmedel [ör balansen, för art öka rrygghetskänslan och för att ge stöd vid tillfallig svindel.

Lika stor nytta ger andra "Itsenäinen suoriutuminen", (ung. självständigt liv eiler enkla anskaffningar. Korho"att k1ara sig självständigt") nen nlirnner halkskydd i baddlir man drar upp riktlinjerna kar och under mattor, som for hur samhället kan och bör hon anser att borde tillböra stöda äldre människors rätt standardutrustningen i vruje tili möjligast stor självstän- hem dlir det bor äldre. Överhuvudtaget är det dighet.

Syftet lir att befrämja äldre hemmet som bör ses över människors möjligheter att bo redan innan problemen ligger i sina egna hern så länge de for handen. Bäde den å1dranvili. Att befrämja utvecklan- de själv och hansfhennes andet av teknologi och tekniska höriga borde ta sig en fundehjälpmedel lir härvid vikrigt. rare över vilka förbättringsåtLika viktigt lir att samhället glirder som kunde göra hemkan erbjuda högklassig och met rryggare med tanke på mångsidig hemservice, beto- frarntiden.

- Alla trösklar kan tas bort. nar Korhonen.

- De anhöriga tycker ofta Handtag kan installeras på att det lir tryggare att deras lämpliga ställen, t.ex. vid duå1drande släktingar lever på schen och WC, vid ytternapett ålderdomshem, de litar pan osv. Halkskydd kan skafinte på den äldres formåga att fas till alla mattor - och tili k1ara sig själv. Med hjälp av badrummet. Belysningen bör ett välfungerande servicenät- vara tillräcklig. Ofta inträffar verk kan man dock garantera det onödiga olyckor bara på åldringar ett mänskovlirdigt grund av för däJig belysning, liv i deras eget hem. Varje in- nlirnner Korhonen .

De föremål som dagligen divid har unika behov och dlirfor bör det finnas ett "pus- används skall ligga framme, sel" av stödåtglirder, som kan nlira tili hands, för att undvika onödiga farosi tuationer på varieras efter behov. Ännu finns det dock myck- höga trappstolar. Men också et att utveckla i detta "servi- t.ex. finservicen bör placeras cepussel". I många kommu- så. att den inte lir svår att ta ner har man fortfarande ett fram.

Annikki Korhonen anser att "on- off"-tänkande, som alItså

GÖR EN GOD PLACERING!

SPAR-

KaNTO

det handlarTnera om initiativkeaft än pengar att åtglirda grundsakerna i ett hem. Men i vissa fall kan det också behövas grundrenovering.

- Kommunerna har grundrenoveringspengar för äodamålet.

Som en nyttig åtglird nämner Korhonen också höjandet av WC-stolen. Hon anser att den strängt taget kunde byggas högre i alla lägenheter, men speciellt viktigt lir derta i hus dlir det bor gamla människor.

Den som har möjlighet att satsa på teknologi i lite större skala kan låta installera en eJslinga . Till den kan så gott som alla funktioner kopplas så att man t.ex. öppnar dörrar, drar för gardiner etc. med hjälp av en fjmkontroll.

Brandvamare och spisvakt En billig livförsäkring är också att skaffa ett tillräckligt antal brandvarnare. Likaså lir en s.k. "spisvakt" en nyttig investering, i synnerhet om minnet ibland sviker .

Den fungerar så att spisen stängs av efter en bestämd tid.

- Man skall inte heller öppna dörren om man inte vet vem som lir på kommande. 1 höghus lir dörrteJefonema goda hjälpmedel.

Det finns också dörröppnare som fungerar med infraröd sträJning. Fjmkontrollen kan vara fast på nyckeln och då man trycker på den går dörren upp. Överhuvudtaget lir teJefonen ett av de främsta trygghetsökande hjäJprnedJen. Det finns telefoner av många

Se över tele/onerna i era hem - de har utvecklats mycket på senare år och kan bl.a. koppLas direkt tili en servicecen tra l.

Också mobiltele/onen, som man kan bära med sig överallt, ökar tryggheten.

Fato: Antero Aaltonen

sJag idag, bland annat sådana som har stora siffror.

Telefonen kan också kopplas tili en kommunal servicecentral, tili anhöriga eiler tilI ett serviceföretag. Då behöver man endast rrycka på en knapp för att signalen om hjälpbehov skall nå fram. .Korhonen betonar också mobiltelefonen, som man kan blira med sig överallt.

- Nlir det gäller utvecklandet av bland annat rnobilteJefonerna lir det viktigt att de äldre gör sin röst hörd. Det lir inte alItid de telefonerna som har mest "rackerier" och kommandomöjligheter som betjänar bäst. Man bör till exempeJ keäva telefoner med tydliga

Var hitta rätta produkter?

Annikki Korhonen betonar att det har utvecklats hjälpmedel tili snart sagt alla olika bebov. Nu gäUer det au använda dem.

Hon medger dock att det finns et! problem: det lir inte så Iät! atl hiua de hjälpmedel man behöver. Företagen som tillverkar och/elJer imporrerar

olika tekniska hjälpmedel lir nämligen oerhört många och det finns uppenbara brister i marknadsföringen av dem: konsumenterna nås inte av informationen.

Hon tror dock att problemet lir övergående. TilIverkama har förstått att det finns köpkeaft bland de äldre och detta kommer att inneblira att också tilIgängligbeten förbättras.

Nlir det gäller anskaffoing av tekniska hjälpmedel kan det löna sig att konsultera den sociala sektorn i hemkommunen. Men ibland kan man få bättre svar då man vänder sig tilI den tekniska sidan, säger Korhonen.1ML

RESOR 1998

Ålrajt, sånt e livet tili sjös ,...., myser Ville.

MADRASSEN ÄR TJOCKARE ÄN JAGI Och Ingen trängde slg In I hytten och lörsökte knycka mlna sängkläder. Inte ens städpersana len. DUSCHA! Söt tvål, nänns man ens ta den I bruk?

Marabou på er, grannar!

Gratis, det var som ...

I A'UU~ 6aJ.~! I Välj mellan våra innehållsrika resor tilI nya intressanta resmål - eiler välj en succeresa i repris!

$

'3~~

Tidiga vårresor: Snöslottet i kemi 28-29.3 Påskresa tili Spanien 7-12.4 Vå rblommornas Holland 20-25.4

Kristina från Duvemåla

på Clrkus I Stockholml VI har platser kvar på följande muslkalresor hösten 1998!

MOSLI, SAFT, KORV, GRÖT OCH KAFFE. Mera korv. En gratls frukost väcker på nåt sätt rovdjuret I mlg. Snart trätlar jag Ulla I Stockholm och ...

BOKANUI Iö-må to-sö

,fjL

(~

själv! personer + personbll en hytl på övre däck på dagtur ~~r och retur

for endast

siffror. De äldre lir en stor konsumentgrupp och de har rätt att stäUa krav.

- Htt trygghetsarmband lir också ett bra hjälpmedel. Om man t.ex. faller ute, behöver man bara trycka på en knapp för utlösa signalen

490 _

1-3.8,5-7.9, 14-16.11 17-20.9,8-11.10

Vårens hemliga dagsresa 19.3

320mk

2100 mk 2190 mk

~

~

Läs mera 0111 alla ltärllga vår- oelt sOllllllarresor I broseltyren!

Läs i IUgt1 oeh ro, lIIen vänta Ime Jör Iänge lIIed bolwndet - många resor säljs slut pd kort varsell

,

Sea\Nind Line ÄLANDSBANKEN Telelon 0204 29011

Slottsgatan 84, 20100 ÅBO, tel. (02) 210 2800, fax (02) 210 2810, www.webtravelJflltransporlseawlndl

HELSINGFORS · ESBO · ÅBO' PARGAS • VASA TAMMERFORS· ÅLAND

Bokningar, broschyrer, tidtabeller må-fr 8-19, lö 9-14, tel. 9800·6800

www.alandsbanken.fi • e -mail : Info@alandsbanken.fi

Obsl Ombord kör man alltld med bll.

Bussbalag • Gruppresebyrn

UNDHOIM UNES

Rolf Stenbäck ger täckning åt begreppet "livslångt lärande" Rolf Stenbäck i Grankulla tyeker om utmaningar. Detta tar sig många olika uttryek.

Bland annat löser ban vruje år matematikuppgiftema i studentskrivningarna, bara far att testa sig själv.

När man lägger till et! Iinländskt mästerskap i skytte (!), ett aktivt gyrnnastiserande och dansande, ett årligt arrangerande av populära utrikesresor för pensionärer samt ett mångsidigt kunnande i adb formar sig onekligen bilden av en mycket mångsidig man.

En man som ger täckning åt begreppet "livslångt lärande".

Att bemästra datorn är nämligen ingenting som han bar lärt sig i arbetslivet, utan någonting som han tagit itu med som pensionär. Ocb som han ständigt utveeklar vidare.

- Det är stim ulerande, fastslår ban.

Rolf Stenbäck betraktar da10m som ett ypperligt hjälp-

medel far att ta hand om olika uppgifter, som annars skulle ta aIltför lång tid i anspråk.

Han stieker dock inte under stol med att intresset för hans del bottnar i en livsinställning, som går ut på att ständigt vinna utmaningar, tävla med sig själv, lära sig nytt .. ..

Samtidigt frarnbåller han, att han inte är någon mästare i datakunnande.

- Det är mången annan som kan myeket mera än jag, poängterar han.

Inbetalningskort, register...

Det är en mängd olika uppgifter som Rolf kan ta hand om på ett mycket proffessionellt sätt, taek vare sit! adbkunnande. Han gör Grankulla Svenska Pensionärers tidning Ekorren, han håller medlemsregister, skriver ut inbetalningskon, administrerar resor ete. - uppgifter som skulle ta en orimlig tid i anspråk om

==1 IBULGARIEN

[~ .

ROSENFESTIVALEN Kom med p å VNF:s kursresa tili RosenfestivaJen i Bulgarien 3-9.6.1998. 1 R osendalen, vid foten av Balkanbergen, odIar man rosor på hundratals hektar.

D en bulgariska rosenoljan täeker 70 proeent av parfymindustrins globala behov. När rosoma ploekas under några intensiva veekor får besökaren uppleva natur- oeh kulturupplevelser värda att minnas. Då är det en enda stor fest med sång, musik, dans, mat oeh dryek. Då är Balkan som bäst!

Under kursresan bekantar vi oss oekså med huvudstaden Sofia, med den tid.igare huvudstaden Veliko Tarnovo, med andra gamla städer oeh byar, med pittoreska museibyar oeh kloster, osv. Föreläsllingar tolkas tili svenska, guidning på svenska.

Detta är ett populän VNF-projekt - nu gäller det att handla raskt! Ring 019-232688, 019-233144 eller faxa 019-236831 eller skriv tili:

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 Karis

HOLLAND/MAINA~

Flyg TIR frin H:fors, Kronoby eiler Vasa 24·30.4, 7 DAGAR. Upplev bl.a. den obeskrivliga blomsterön MAINAU och BLOMSTERTAGET, resan lör alla blomstervänner. Vi bor i Amsterdams abso· luta centrum med shopping på gångavstånd.

Kanaltur, Keukenhol + rikligt program i Holland.

Blomsterön MAINAU med tulpanängen. Tur i Schweiziska alpbyar. Heidelberg, Rhendalen, Schwarzwald, W(irzburg m,m. Pris Ir. Nyland 5.190.-

han inte bemästrade de dataprogram som underlänar arbetet. Han har oekså varit sekreterare, både inom pensionärsfareningen ocb i krigsveteranerna Också som disponent i sitt busbolag har datom varit bonom till ovärderlig hjälp.

- Speeiellt när man ordnar resor beböver man nog en dator.... Jag vet inte hur man skulle kunna bålla ordning på anmälningar och beta1ningar om inte allting var inne på datamaskinen. Det skulle vara ett jättejobb far hand, man klottrar och drar över ocb har papperslap- En gammal, tung pärm som samlar en mängd handskrivna kort tili ett register utgör en par överallt, säger Rolf. kontrast tili de behändiga dataregister som Rolf Stenbäck har i sin dator.

De program han använder är Microsoft Word för textbe- tresse - men nyttan har delats sig, s1l går det garanterat inte. sieras med annonsanskaffbandling, Exel för kalkylering av många fareningar som Själv tycker han att det är ning oeh disllibutionen tas så och Aecess för medlemsför- Rolf har tjänat. roligt. Han närnner bland an- gott som belt om hand av teckningar ocb dyl. Att benat arbetet med pensionärs- medlemmarna, som delas upp bladet "Ekorren", som Gran- i väst, syd, öst och nord. Pii mästra programmen bar han Teknisk utbildning Iän sig på kurser i Mbi .

Rolf har i tiden utbildat sig kulla Svenska Pensionärer det sättet engageras alla.

Idag skulle han gärna upp- till skeppsbyggare i Tekniska kan vara mäkta stolta över.

Nu som bäst har Rolf fullt . datera sin dator för att få in Läroverket, rrien gick seder- Det "går mycket tobak åt" upp med att marknadsfara Wmdows 95 . Den börjar mera över till bilbranschen. när man som pensionär gör oeh adrninistrera den planeranämligen, tack vare den Han pensionerades dock från lay-o ut, skrattar Rolf oeh vi- de resan tili Rhen-Moselsar de snyggt redigerade si- Briissel som går av stapeln i svindlande snabba utveek- en tjänst i Svensk-Finland.

Han ,medger att en logiskt/ doma. !ingen i branscben, redan bli maj månad. Programmet över matematiskt tänkande är tili - Fast det går åt hela vecko- den välplanerade resan har gamma! .

- Den börjar kännas lång- stor hjälp när man lär sig au- slut att silta här nere vid da- disllibuerats i ett infoblad tili tom är det mödan värt - det är medlemmarna oeh Rolf tar sam. ... när man vet att det tomatisk databehandling.

- Visst är det lättare om så skojigt och jag får så emot anmälningarna, som kan gå snabbare. Det är fresman har lärt sig ett logiskt myeket feed-back. Det svåra han registrerar på datom. tande att gå vidare. är att fll folk att skri va.

1 det Iilla arbetsrummet i tänkancre.

- - Del som ger mig -mest-är Han tycker dock att inställ"Ekorren" görs bara en när folk är nöjda oeh tycker husbolagets nedre botten finns en heI del utrustning ningen är a och o. Om man är gång i året, men den komplet- sig ha fått ut någonting värdesom berättar om utveck:ling- rädd far dalorer och är öveny- teras med ett illustterat info- fullt. En sådan feed-baek en: En dator av äldre modelJ gad om att man inte kan lära blad. Pensionärsbladet tinan- känns bra.- ML har satts åt sidan, en mallisprint har ersatts med en bläckspruteprint osv. PII bordet står oekså en Bromer textbehandlare.

Investeringarna har sken helt ur egen kassa, av eget in-

Nya STORA

mls Nordlandia

direkt till centrum

Genom on onvilndo Concersttnelsens odresser - stilder nl kompen mot cancer,

10.2.98

VOro odresser erhOl1es ~On banker, bok-, blomsler- och poppershondlor, begrovnlngsbyr08r, R-lUosker samt tOrdlgt textode IlO YIlrt kontor.

ElIsobetsgoton 21 00170 HELSINGFORS

Tel. 9800 43 000 med lokolsamlolsovgjft

EESTINS UNJAT rn/s Alandia trafikerar r.o.m. 9.2.98

ITALlEN de luxe~ Flyg från H:fors, Kronoby eiler Vasa 13-22.4, 10 DAGAR, Med 4 dagar på Sonrentohalvön. Dessutom Capri, Rom, Florens, Venedig, Pisa, Pompeji och mycket mer bl.a. Amalfikusten, MonteCassino, Peterskyrkan i Rom. Utresa genom alpema med bl.a. Innsbruck. Denna resa har varit en verklig succ,; genom åren lör resenärer i alla åldrar. Pris Ir. Nyland 6.740.handlar, R-kiosker, banker och postkontor

Telegramtjänsten

020212 STOO HJARTARBETET!

HJÄRTSTIFTELSEN (09) 752 7521

Helsingfors 8.00

~TaIlinn

11.30 Ta1linn 18.00 ~Helsingfors 21.30

ECKERöellNE Resebutik: Centralgatan 1, Helsingfors, mä-fre 10-1 8, lö 10-1 4.

Västra hamnen mä-fre 8.30- 17, Iö-sö 8.30-1 4. Tel. 09-228 8544

IO

I

, "

FRÅN KVEVLAX HORISONT

~~J~ ul~fe~s~ t~ a .la~K .=c-. ~a~s=k~ ö ~""""""""

I 1 L.c..

för eventuella anhöriga som kanske befinner sig på annan ort. Minnen från' en svunnen tid i hemmet som måste ge vika för dagens jäkt och nya tempon i tiUvaron.

"De Oy våra år", hans maning tiU alla: låt de yngre ta över. Är det månne för mycket sagt, att han syftade på sin egen tiUvaro i föreningen , då han nu slutar föra ordförandeklubban inomföreningen?

Festen fortsatte med recitation, alJsång, kör- och solosång och annat Iän program.

Avgående ordförande medfru uppvaktas av nyvalde ordf Enligt alla de närvarande ett Bo-Göran Backman samt viceordf John Nygård. gott program som sammanstäUts av programkommitten "De Oy våra år" var det söka sig plats vid något bord i och dess ledare, John Nytema som Henrik Kjellman restaurangen, som för övrigt gård, som också skötte om funderade omkring, då han var rikligt dekorerad med jul- musiken under julfesten.

Som sista programpunkt hälsade aUa medlemmar i symboler både på bord och i före maten tog nyvalda ordf.

Kvevlaxnejdens Pensionärs- takel.

Som programvärd på jul- Bo-Göran Backman tiU orda klubb välkomna tili den tradiLioneUa julfesten på restau- festen fungerade den nyvalda och höU ett klingande tacktal Bo-Göran tilI avgäende ordf. Henrik rang Tassen i Vörå, fredagen ordföranden Backman. Del var efter in- KjeUman. Han nämnde bland den 28 november.

Vi hade på olika vägar sökt ledningssången som avgåen- annat an "bakom vruje stor oss Lill Vörå, antingen med de ordförande Henrik tog till man finn s en kvinna" åsyftanbuss eiler med egna bilar. orda med tankar kring det· de hans fru Lilly, som under Thomas Kattil mötte i vesLi- nämnda temal. Hans ord inför alJa dessa år har skött markbulen med ett glas glögg tilI Julen och bamens förväntan, tjänsten när Henrik inte varit alla, varefter var och en fick den ensammes tankar och oro tiUstädes. Stig Sundvik

Bästa pensionärsbröder ocb dito - systrar. Hur firade ni er julfest i år?

Jag förmodar all de olika pensionärsföreningama och klubbama i vårt förbund var och en har sina egna traditioner ocb att var och en firar pä sitl eget sätl. Det kunde i alla falJ vara av ett visst intresse att veta, vilka traditioner som gäller i de olika föreningama i våra svenskbygder.

Vi i vår lilla förening i Kaskö, som har en drygt 20-årig tilI varo bakom sig, samJas numera "anligen tiU julfest inom vår egen krels. Tidigare fick vi ofla inbjudan att fira julfesten LiUsammans med någon av våra grannföreningar.

Vi kunde samlas i Övermark, Kristinestad eiler Lappljärd.

Själva har vi ocksä någon gång ståtl för värdskapet och juJfesten har då firats i ortens restaurang.

Denna gång gick vår julfest av stapeln den 14 december i vår möteslokal i Svenska Gården. Mera medlemmar än vanligt mötle upp, bland dem även några av de nykomlingar

BLODTRYCK HOS ALDRE

)

"

den kontrolleras vid etl flertal tillfallen . Samtidigt kan andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, såsom arvsanlag, övervikt, tobaksrökning, förhöjda blodfetler och sockersj uka registreras. Man bör givetvis sträva LiU att minimera så mänga riskfaktorer som möjligl.

Befolkningsundersökningar har för alla åldrar visal etl samband mellan förhöjl blodrryck och risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom, såsom slagartfall (stroke), hjärtinfarkt och hjärtsvikl. Ett Hertai rätl nya undersökningar har visat all vid förhöjt blodrryck behandling minskar risken att insjukna och dö i dylika sjukdomar. Den procentueUa minskningen är oberoende av ålder, vilkel gör det specieUl belydelfullt för äldre att kontroUera och vid behov sköta blodtryckel.

Orsaken tili förhöjt blodtryck blir ofta oklar. Förulom arvsanlag spelar levnadsvanoma en viktig roll. Vid lätl förhöjt blodrryck riklar sig behandlingen mol dessa. Man bör minska eventueU övervikt, minska användningen av salt, använda alkohoI med måna, och om möjligt motionera regelbundel och undvika stress. Sjunker inte blodtrycket inom 4-6 månader bör läkemedelsbehandling insättaso Vid högre blodtrycksvärden eUer om tryckel förorsakat förändringar i vitala organ, såsom hjärta, njurar och ögonboltnar, inleds behandlingen omedelbart. Även då bör man försöka förändra eventueUa fela1:tiga levnadsvanor. Knappl fem procent av alla blodrryckspatienter lider av någon gruodsjukdom som förorsakar blodtryeket. 1 sädana raU är del viktigl atl upptäcka och behandla grundsjukdomen.

Blodtryckel anges som förhäUandet meUan tvä taI, av vilka det högre anger det s.k. systoliska och det lägre det diastoliska rryckel. Oavsetl ålder anses övre gränsen för normalt blodrryck vara 1601 90. Eftersom blodtrycket kan variera avsevärt hos samma individ beroende pä l.ex . yttre omständigheter, bör blodtrycket mälas efter 5-10 minuters vila och förhöjda vär-

Läkaren har idag etl stort antal blodtryckssänkande läkemedel tiU sitt förfogande.

Efter verkningssätlet kan dessa indelas i fyra huvudgrupper: 1. diuretika eiler urindrivande läkemedel, som minskar vätskemängden i kärlsystemel, 2. betablockerare som bromsar del sympatiska nervsystemet med bl.a. lägre puJs-

frekvens som följd, 3. ACE-härnmare, som minskar motslåndel i artärerna och 4. kalciumantagonister, som även de sänker blodtrycket genom att vidga arlärema.

Vid val av läkemedel beaktar läkaren patientens eventueUa andra riskfaktorer och sjukdomar. Urindrivande läkemedel passar t.ex. inle för personer som lider av gikt, betablockerare lämpar sig sällan för astmatiker. A andra sidan kan betablockerare och kalciumantagonister lärnpa sig väl för personer med kransartärsjukdom, ACE-hämmare för personer med hjärtsvikt osv. En fungerande blodtrycksbehandling är därför alltid individuell och inte nödvändigtvis lämplig för andra blodtryckspatienter.

SpecieUt vid behandling av äldres blodtryck är del klolet att börja medicineringen försiktigt med små doser för att undvika komplikationer som svindel och l.o.m. koUaps av alltför kraftig blodtryckssänkning. Doseringen kan senare ökas beroende pä behandlingsresultatet. Om detta inte blir tillfredsställande, kan läkaren välja ett annat läkemedel eUer kombinera olika preparat. Cirka hälften av alla blodtryekspatienter mäste använda tvä eUer Hera blodtryckssänkande mediciner samtidigt för att uppnä gOtl behandlingsresultat.

Trots atl många nya och dyra blodtrycksmediciner har komrnit i handeln, finns det ingen som lämpar sig för alla utan risk för biverkningar.

SpecieUt äldre personer löper risk atl fä läkemedelsbiverk-

som höstens medlemsvärvningskampanj gett oss.

Utmaning mot "monopolet" Programmet var mångsidigt och isin helhet produceral av föreningens egna förmågor. Årets "Lucia" hälsades med jubel. För atl vi iote skuUe rAka ikIammeri med Hufvudstadsbladets och Folkhälsans påstådda monopol på lucia-

traditionen hade vi gått in för en manlig lucia och manliga srjärngossar. Fritz, Risto och Calle klarade sina roUer med glans!

Maire och Britta, med gammal rutin från amatörteatem och nyårsrevyerna i gamla Kaskö, imponerade genom sitt tuEfa sätt art klara sina påstrukna "gubbar" Stina och Venny hem från krogen. H.F.

Människors möte

••

Blodrrycket håller blodcirkulationen igång, dvs. gör det möjligl att transportera syrsatt blod via blodkärlen ul tiU vävnadema. Tryckel i blodkärlen beror dels på hjärtats pumpförmäga, dels på motståndet i kärlsyslemel. Tack vare olika mekanismer kan blodrryckel regleras an mOlsvara kroppens och enskilda organs behov. Sålunda sjunker rryckel i vila och under sömn, men stiger vid fysisk och psykisk ansträngning.

Med stigande ålder blir regulati ons mekani s merna mindre känsliga samtidigl som blodrryckel tenderar atl stiga pä grund av ökad styvhel i de stora blodkärlens väggar.

J Kaskögick manpå "den manliga linjen" i Lucia-vaLetdetta för att undvika klammeri m ed HufvudstadsbLadet och FoLkhälsan!!

ningar. Urindrivande läkemedel kan t.ex. leda LiU kaliumbrisl, som i sin tur måste behandlas med kaliumtabletter eiler kaliumsparande medieino Betablockerare kan förorsaka depression, mardrömmar och kalla fötter. ACEhärnmare kan ge en envis rethosta, medan kalciumantagonisler kan förorsaka huvudvärk och svullnader.

Blodtryckssjukdom är den vanligaste kroniska sj ukdomen i vårt land. Sjukdomen är speciellt vanlig hos äldre. T.ex. år 1996 erhöU 31 % av alla 65 år fyUda finländare specialersatta läkemedel för blodtryckssjukdom. Behandlingen är alltid långvarig, även om den inte behöver vara livslång, säsom man förr trodde. Dä sjukdomen sällan ger symplom kan regelbunden behandling förefalla onödig och t.o.m. glömmas bort.

För att underlätta behandlingen behöver de flesta modema blodtrycksmediciner doseras endast en gång dagligen _ Medieineringen kan underlätlas av s.k. kalenderförpackningar och doseringsaskar (dosetter). SamhäUet stöder behandlingen ekonomiskt genom att enligl sjukförsäkringslagen bevilja 75 % ersättning för läkemedlen. Trots dena kan medicineringen bli sporadisk eller helt avbrulen, vilket är beklagligt, dä forskningen visat att regelbunden behandling av äldres blodtryckssjukdom minskar risken för slaganfall med 47-58 % och för hjärtsvikl med hela 63 %.

Del berättas, att en resepredikant alltid gick tili fOlS i Skåne. På frågan varför han aldrig reste med låg, svarade han, att han inte hade tid för detta. Etl besynnedigt svar, men hao ville visst bekanta sig med trakten och träffa människor och detta är ju rätt svårt på etl tåg. När man vandrar tili fots kan man ju även tänka.

Hur vore del om du skulle promenera LiU jobbet, butiken, apoteket i stäUel för att åka bil? Visst är del berikande att träffa människor, som lever under samma villkor som vi . Vi träffas så sälJan, vi som bor i samma stad. Så kan det hända, atl man på en resa lill Savolax träffar oära boende grannar, men bättre sent än aldrig.

Om Människors möte skriver Hjalmar Gullberg: "Byra eli ord eiler två/ gjorde del Iäti atl gå.l Alla mönniskors möle / borde vara så." Eva Ja~ell har samma önskan: "Lål mig ibland Jå möla någoit / som vandrar på samma väg / som håller /IIin hand en bil /och visar mig de knoppar / sam jag själv aldrig uppläckt. / Uir mig älska ängen / Jör vad

Gunnar Levlin den ör / Jör alll som möler under väge"."

Men varför så svårt atl tala om annat än om väder och vind, våra krärnpor, ekonomin. Vi brottas ju alla med olika frågor om livets mening, framtiden ....

Kanske längtar mången efter inre harmoni? Att möta en medmänniska innebär såluoda ett anSvar och därför ber vi med psalmens ord: "Som mä,,niskor möls vi på vögell/ vara"dra vi ger våra ordl o GlId lål dem ej "Li IOmma/ lål dem Jalla i frllklbar jordl Ibla"d skall vi tiga och Iyssna/ ibla" d skall vi tala med GlIdI Så ge oss de rätta ordell/ nör vår 'Ianke Jår Jorm och ljud" PS. 461.

Gunnar Levlin

(vetenskapligt bevisat)

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Ou bl.a: - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischas m.f1. smärtor

* VERKAR NER TliL 6 CM OJUP Kaj-Olav Forsen, överläkare vid geriatriska rehabiliteringsavdelningen på Västra Nylands kretssjukhus

* 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCHYR

S NYSTRÖM KB TEL. 019-231636

__________~------------------------------------------------------------------------------------------I~1

••

,)

Ar ett underhållsavtal mellan makar hållbart?

1 senaste nummer av God Tid ingick en artikel om underhållsavtal meUan makar.

Artikeln baserade sig i buvudsak på intervjuer med Alzheimerförbundets verksamhetsledare Varpu Kettunen och Alzheimerstiftelsens ordförande Pekka Laine.

Som väntal väckte artikeln ert stort intresse och redaktionen har mottagit många telefonsamtal om problematiken.

Eftersom den är långt iErån klarlagd har God Tid yrterligare försökt reda ut fakta ifråga om underhållsavtal.

Problematiken det h30dlar om går i korthet ut på art med ett underhållsavtal försöka undvika situationer, där den hemmaboende av tvä makar råkar i ekonomiskt trångmål då livskarnraten insjuknar och tas in på långvård.

I de faU som har aktualiserats har det h30dlat om makar, där hustrun endast har haft folkpen sion tili fciljd av art hon gjort sirt livsverk i hemmet. Mannen har haft en relativt hög arbetspension, som täckt kostnadema för bägge parter. N är han sed30 insjuknat och tagits in på långvärd, har kommunen innehällit 80% av pensionen för vårdkostnader varvid hustrun färt stora svårigheter att klara sil! uppehälle. 1 föregående nummer av God Tid

(nummer 7) är problematiken mera ingående förklarad.

I några av samtalen tili redaktionen har det hävdats, att ett underhållsavtal inte är giltigt och att det ingalunda ger några gar30tier för att den hemmaboende parten får ett tiUräckligt ekonomiskt skydd. Detta enljgt uppgift av olika jurister som oroliga medlemmar konsulterat.

Ej tili tingsrätt Enligt de uppgifter God Tid har fått av en jurist ligger det tili på följande sätt: Pekka Laine pä Alzheimerförbundet har misstagit sig ifråga om al! ett underhäUsavtal helst skall faststäUas av tingsrätten. Det finns inget förfarande i enlighet med vilket ett underhållsavtal som sådant kunde faststäUas av tingsrätten. Däremot borde avtalet fastställas av socialnämnden i makamas hemkommun.

Domstol kan likväl om make försummar sin underhållsskyldighet (enligt Äktenskapslagen skaU vardera maken efter förmåga bidra tilI makamas underhäll) eUer i samband med äktenskapssktllnad ålägga make att tili den andra maken betala underhållsbidrag. Detta sker på basis av talan som väckts vid domstolen ifråga. Eftersom

makarna äger avtala om underhållshidrag, är domstolen skyldig atl ålägga make skyldjghet al! betala underhällsbidrag i enlighet med makarnas överenskommelse. 1 detta sammanh30g kan således domstolen "fastställa" en överenskommelse om underhållsbidrag.

Garantier om socialnämnd fastställer Om socialnämnden går med pä att bekräfta ett dylikt avtal ger det faktiska garantier. Enligt Äktenskapslagen kan ett av sociaLnämnden faststäUt avtal om underhällsbidrag verkstäUas såsom laga kraft vunnen dom. Det är dock inte säkert an socialnämndema är beredda att faststäUa underhållsavtal, eftersom det lagrum varpä faststäUande grundade sig inte har stiftats med tanke på underhållsavtal av föreligg30de art. Den jurist God Tid konsulterade hade ingen erfarenhet av hur socialnämndema förhåller sig.

Ett underhållsavtal som görs upp av två makar och undertecknas i vittnens närvaro är dock en fuUt giltigt avtal som sådanl, ulan nägo n bekräftelse. Del är dock att märka, att enJigl vad den jurist vi konsulterade kände tiU, har sådant underhällsavtals

Boccian blev populärt tidsfördriv....

Då Esbo svenska pensionärer tog upp Boccia-spelandet på sin program för två år sed30 var det ingen som räknade med att den skuUe dra m30 ur huse ...

Träningen började, fårdigheten ökade, mera folk störte tiU och Boccians popularitet bara steg. Idag är vi en 60-tal intresserade från de olika klubbama, som träffas vatje lorsdag i Dalsvik fotboll shall.

Först spelades de t enbart provmatcher, senare 3Oordnades CUP-matcher. Från början av 1997 300rdnades en storserie för L5 lag Erån 7 klub.bar inom Esbo. Några klubbar lärde sig spelet fortare än 3Odra, men under hösten märktes art en kännbar järnning mellan lagen hade sketL. Alla lag måsle koncentrera sig för att klara av de enskilda matchema för elI enda kast i en match kunde betyda mycket för lagets placering i Visdom och harmorti

TAVELUTSTÄLLNING över temat: Livslång inJärrting och skaparkraft, hålles under tiden 9.2-22.2. 1998 i GaUeri Toukokuu Tavastvägen 2, 00530 Helsingfors må-fr klo 13-18 och Iö-sö klo 12-16.

UtstäUare: ST1FTELS9I BlOM$TERFONOEN I HEl.SI'JGFORS

tabellen.

Trots att spelet inte i nämnvärd grad beErämjar konditionen så måste vatje spelare koneentrera sig på de olika fasema under spelets gång.

Varje ensktlt lag blir en enhet, lag30dan och spelglädjen betyder myckel för hur spelet Iyckas. Spelet ger ett intresse, som ingen hade kunnat förutse.

En mycket stor fördel med Boccia är, art ä1dre personer k30 spela det Ulan fcir stor ansträngrung.

Dessutom har spelet fört de olika klubbama samman och närmare varandra, vilket 30nars inte hade kunnat ske.

Esbo är ju tiLI arealen ston och avstånden meLlan klubbama långt. Kontakten klubbama emeUan har varit mycket sporadjsk men tack vare Bocci3O har vi funrut en ny gemenskap och fåu många nya vänner.

Sarnhörighet och gemenskap inom pensionärsföreningama är det viktigaste fcir oss iEsbo. - DW

Boccia är ett populärt spel bl.a. i Esbo

Lönar sig att göra avtal Enligl den jurisl som God Tid väm sig tili finns det fonfarande oklarheter ifråga om tillämpningen och följdema av ett underhållsavtal eftersom prejudikaten saknas.

Några hundraproeentiga garantier ger etl underhållsavtal som [me fastslagits pä ovannämnda vis, aUtsä ime i dagens silualion .

Hans bedömrting är dock, al! del lönar sig alt göra ett aVlal eflersom socialnämndema (kommunema) dä är tvungna att pröva sitt förfa-

r30de i fcirhållande tili del som sägs i avtalet. Om makarna ime har gjort ett inbördes avtal, kan socialmyndighetema i kommunen helt sonjka följa praxisen att innehälla 80% av den insjuknades pension helt oberoende av den hemmaboende makens situation.

M an kan också fcirsöka få underhåUsavlalet fastställl i sin hemkommuns socialnämnd - och dä kan man känna sig helt trygg. Också om avtalet inle faslstäUs av socialnämnden är det bra att ha om det uppstår en situation, där socialmyndighetema i kommunen förfar i strid med avtalet och mot uppenbara skäljghetsprinciper. Dä kan de anhöriga tillgripa rättsmedel fcir alI trygga sin ställrung. ML

Våldets ansikte visar sig också för åldringar Det är - tyvärr - inte aUdeles ovanligt al! ä1dre personer, ja rent av helt fcirsvarslösa åldringar, UlSätts för våld.

Ofta är det närstående och anhöriga som är de skyldiga: Äkta män som slår, vuxna bam och andra släktingar som ulstätter sina gamla för hot och urpressrung.

Enligt olika undersökningar är det omkring 3-8 procem av åldringama som upplever våld av nägol slag. Della är dock en uppskattning, ty en stor del av våldet är s.k. dolt våld. Många ä1dre drar sig närnligen för att anmäla i synnerhet anhöriga som ulsätter dem för våld. De är benägna an skydda sina närmaste och ofta känner de också skam

över våldsyttringama. Många åldringar är också rädda för att bli övergivna om de anmäler negativ behandling.

Bland annat dena Eramkommer ur en rapport, som gjorts i samarbete meU30 Ensi- ja Turvakolien Ltitto och Vanhustyön koulutus- ja tutkimuskeskus. Den baserar sig pII en undersökning av 50 friu valda personer som fyllt 60 år och som fritt berättat om sina egna upplevelser. Av dessa var det många som isin bekantskapskrets hade personer som utsattes för våJd. Pem av de imervjuade levde själva under våldshot och sex av dem hade tidigare upplevelser av våld.

Pä finskt håll finns telefon-

rådgivning fcir åldringar som utsätts för våld och inte vet vad de skall göra. Den upprättbålls av SUVANTO (Suomen vanhuslen turvakotiyhdistys). Telfontiden är tisdagar klo 12-15 och numret är 09-7262422.

Pä svenskt häll finns ingen särskild telefonrädgivrung för ä1dre våldsoffer, men Folkhälsan upprätthäller en lelefonjour vardagar meLlan 1012 med bland annat hälsooch socialrådgivrung. Viveka Hagmark, som ansvarar för äldreomsorgen på Folkhälsan uppger, att man kan ringa tili jouren ocksä om man ulSälts fcir våld eiler känner sig holad. ML

Ett nätverk av experter?

Det finns säkerligen en hei Expertema kan även vara del outnyttjad expertis inom understödande medlemmar.

Svenska Pensionärsförbun- alltså personer under pendets medlemskår: pensionä- sionsäldem eiler personer, rer som äger kunnande inom som inte har en möjlighet alt områden som juridik, medi- ansluta sig tiLI en förening. cin, ekonomi, sociala frågor Väsentligasl är dock, att ete. - ett kunnande, som even- dessa människor är intressetuellt kunde komma förbun- rnde av de äldres välbefmnandet tili del i olika sarnman- de oeh viLI ge av sin sakkunhang, heLa medlemskåren - skap, erfarenhet ocl! av sin tid även enskilda pensionärer - tili an utveckla den äldre betili fromnla. Med tanke på folkningens ekonomjska och detta vili förhundet göra upp sociala förhåUanden. en "sakkunning-register" Vi ber därfcir alla de pensjoöver personer, som under sin närer saml även personer i aktiva yrkestid verkat inom den nktiva arbetsföra åldem. n/lgot av ov3o nämnda områ- som känner sig kaUade därden - med andra ord, aU ska- tili, att ta komakt medkansliet pa ett nätverk av experter. för art uppge sina kontaktupp-

Adress: ___________

Paketerbjudande veeka 9, IS oeh 161

10% rabatt på * KONDITIONSPAKET, 5 dygn * FRISKV ÅRDSVECKA, 5 dygn Välkommen att boka en skön och avkopplande vistelse.

Ring bokningssekreterare Siv Sell, tel. (06) 383 1500

kommun de facto skuUe ha stämts för fcirfarande i strid moI ett underhåLlsavlal . Juristen tyckte dock att detta är försläeligl, eflersom bruk av underhållsavtal i föreligg3Ode syfte är helI nytt ..

gifter och verksamhelSområden. En medverkan i registret innebär inga absoluta förpliktelser, utan är närmast tänkt att fungera så, att fcirbundets personaI i särsktlda frägor kan vända sig tili personema i registrcl för atl diskutera samt få råd och synpunkrer. Det är viktigr alt alla resurer kommer tili användning blnnd annaUfråga Oili den fciralla pensionärer gemensammn intressebevaknjngen!

Konlakla SPF, verksamhetsledare Lili-Ann Junell, tel 09-791896 eiler sänd in nedanstående anmälan tiLI SPF, lndiagaran 1. 00560 Helsingfors 56.

Nrunn: ______________________________________________

MA BRA HOS OSSI * MINIPAKET, 3 dygn

verkan aldrig prövats i domstol. Avtalet prövas fcirst dä en kommun ime godtar et! uppgjort avtal och detta leder tiLI en rättsprocess, vilkel torde förutsätta att kommunen stäms.

Kommunen är ime aVlalspart i ett underhäLlsavtal. Dr! är likväl inte uteslulet att man med framgång kan hävda, att enär kommunen åstadkommil makens "avtalsbrott" skall kommunen vara part i målet.

Domslolen har då att ta stäUning tili skäligheten i avtalet respektive i de anspråk som kommunen gör. Om det som stipuleras i av talet är skäligt, finns del ingen större orsak atl misstro att det åtföljs.

Den jurist GT talade med kände dock iDte tili nägra prejudicerande fall, där en

Tel: __________ Fax: Specialområde: _ _ _ _ __

~~

_____________ den

Norrvalla Rehab Center VörllVägen 305, 66600 VÖRÅ ~ (06) 383 1511

\

namnteekning

1998

11

12

Torolf Fröjdö:

Viktigt att människor får mötas och får upplevelser med innehåll

1 l'

!

- Jag har haft endast yUiga kontakter lJled pensionärsföreningar och deras verksarnhet sedan jag blev pensionerad som 60-åring höslen 1991 .

Därlor bålJer jag nu på att lära mej mera om verksarnhelen och framfor aIIt om distriktets uppgifter. Knappast kommer jag att komma frarn med forslag tili många större forändringar. Men självk:lart vili jag nog ta upp saker tili diskussion och omprövning.

B1and annat detta frarnhål ler Torolf Fröjdö, ny ordIorande for Svenska Pensionärsforbundets öSlerbottniska dislrik, när God Tid lräffar hODom i Kulturbusel i Korsholm då han befinner sig i de traklerna i andra ärenden. Sin Iivsgärning har Fröjdö gjon som lärare i Kronoby i norra delen av distriklet. Vi dislriklets böslmöle for en tid sedan valdes han tili ordIorande.

- Nuvarande verksamhel, när det gäller att samla medlemmarna/pensionärema liU dislriktsmölen, konferenser,

seminarier ocb slörre fesler, fi nns del ingen orsak atl ändra på. Möjligen bör vi diskutera en större satsning på informalion och ulbildning i aktueUa frågor, säger han.

Därmed kommer vi genast in på olika forrner av kontakler mellan enskilda, organisalioner och myndigheler. Med ulgångspunkl från den fackliga verksarnhel som Fröjdö bedrivi l inom olika lärarorganisationer, for han fram lanken på någonting liknande även for pensionärer.

- När man lärnnar yrkeslivel och den yrkesidentilet som där skapats, lärnnar man samtidigt det sociala nälverk som arbetsplatsen ulgör, resonerar Fröjdö. Då utgör pensionärsverksarnheten en möjIighel att skapa nya konlakter med jämnåriga och en ersättning for den fackliga verksarnheten. Åldem blir en sons gemensarn nämnare.

Kontaktkanaler behövs Vi kommer in på pensio-

närsförbundets strävan att få till slånd äldreråd i kommunema. Kampanjen har ju inle gelt önskal res ultal i Österbotten.

- Den närhel mellan enskilda oeh beslutsfattare som ä1dreråden skall ästadkomma finns redan i Österbotten, säger Fröjdö. Kommunema är smärre, politiken enheUigare oeh språket förenac. Men visst fmns det behov av en kommunikationskanal meUan ä1dre personer oeh kommunemas ledning.

- Jag har funderat om inte ett pensionärsombud i varje kommun skulle kunna fungera som en sådan kanal. På faekligl häll fungerar systemet med ombudsmän i aIImänhet bra. Då bör det vara personer som har satt sig in i pensionslagstiftning oeh forvaltningsfrågor på olika nivåer i samhället. Dessa ombud bör kunna frarnJöra såväl enskilda pensionärers oeh pensionärsgruppers problem oeh angelägenheter på ett

. )

Ledningen för Övermark pensionärsförening från vänster Helge Haag, ordförande, Ame Sjöberg, ekonom, Margareta Groop, sekreterare och Erik Nygård, viceordförande.

Pensionärskör med glad dirigent honnörsgrupp i Övermark

) ,1

Överrnark pensionärsforenings blandade kör räknar 14 sångare varav åtta darner och sex herrar. Dirigent är forsamIingens kantor Anja Ripiläinen. Det är hon som skapar körens glada profiJ genom att lägga in show- oeh spexinslag i körens frarnträdanden.

- Ja, det är ingen överdrift att påstå att kören oeh dess ledare i hög grad präglar föreningens verksarnbel, säger ordforandeo Helge Haag.

H30 berättar att kören alltid sjunger vid foreningens egna festtillstäIJningar, Lex. julfesten och valborgsmässoafton på Högåseo. Ibl30d medverkar kören äveo i kyrk30 oeb

vid andra fOreningars tillställningar i Överrnark. Den har oekså varil inbjuden att sjunga i kyrkoma i Kvevlax, Korsnäs, Bergö, Närpes oeh Krislinestad.

Vid en lräff med foreningens ledning hemma hos Helge Haag fär m30 intryeket att pensionärema i Överrnark har glatt oeh gemyUigt när de sarnlas. Månatliga träffar under vinterhalväret hålJs i Sparbankens k:Iubblokal. Då forekommer vanligeD information i någon aktuell fråga oeh självk:lart sång, musik oeh - inte rninst viktigt - kaffedriek3Odet. För musiken svarar då 30lingen mästerspelmarmen Boris Wiklund

eiler Paul Söder back.

Vid senaste träff fiek medlemmama inforrnation om vuxeodiabeles. Nästa gång är det tänkt att m30 skall höra om hur hälsovärden i kommunen funge,ar. Överrnark pensionärsförening har inget eget pensionärshem att dra forsorg om. Närpes kommun sköter pä det hela taget räll bra om sina äldringar, noterar den grupp medlemmar God Tid taIat med.

Sommartid är pensionärerna i Övermark i likhet med 30dra pensionärer ofta ute oeh reser. Senaste somrnar företogs en bussresa lill D3Omark med 24 deltagare. Två

Det jinns behov av medlemsrådgivning på det lokala planet, anser Torolf Fröjdö. sakkunnigt sätt.

- Genom att vara informerad oeh ha kunskap om förhåU30dena k30 m30 argumentera för att påverka ärenden red30 i begynnelseskedet.

Eftersom pensionärema inte är avtalsslutande part måste vi påverka red30 innan besluten är fattade. Dessa ombud kunde även svara för information oeh medlemsrådgivning på dellokala planel.

När det gäUer distriktets organisatioD tänker Fröjdö ta tili diskussion hur styrelsens aktivitet oeh ansvar kunde breddas. Som det nu är har arbetsutskottet skött det mesta.

Styrelsen har sarnmankommit endast två gånger per är. Om man ha en stor styrelse är del motiverat med eli AV, men dislriktsstyrelsen är inte så stor att den inte i sin helhet kunde leda oeh verkstäUa.

Litet tveksam ställer Fröjdö sig oekså lill den reseverksarnhet som distriktet bedri· vero H30 tyeker sig sakoa det upplevelsemoment, det innehålJ som skall vara det primära när man ordnar längre re-

- Ja, det vågar jag påstå, åtminstone när det gäller kommundelama Överrnark oeh Pönom. Men Iite tiliäggsresurser för hemservieeverksarnheten skulle jag inle (aeka nej UU .

Det här säger Barbro Sjöblom, ledande hemvärdare inom nämnda kommundelar.

Hon har sitt kansli i Pörtehemrnet i Pönom. Där ringer telefonen f1itigt medan vi sarntalar. Hon anteeknar begär30 om ledigheter i en journai oeh pl30erar hur bon skall fördela personalstyrkan på 7 1/2 hemvärdare för all täeka de hemserviee- oeh värdbebov som föreligger den närmaste veek3O. Före samtalet har vi v3Odrat ruot i Pönebemmet tillsarnm30s med föreståndaren Barbro Holm. Del är byggt för fem är sedan oeh myeket modernt oeh lri vsarnt. Där

finns 24 platser för åldringar plus några intervallplatser.

Vid Pönehemmet ges oekså serviee, främst i forrn av mat, åt de pensionärer som bor vid pensionärshemmet Prästhagen samt åt åldringar som servas i hemmen av hemvärdarna. Vid Prästbagen finns 25 hyreslägenheter.

En motsvarande institutionsvärd för pensionärer oeh åldringar finns uppbyggd i Övermark, berättar Barbro Sjöblom. Det är i likhet med Prästbagen avsell för ä1dre personer som i huvudsak k:Iarar sig själva.

Alvinabemrnet i Övermark har såväl en 20-30 åldringsplatser som bäddavdelning med ett 20-tal platser.

- Ali instirutionsvärden är såhär pass väl utbyggd i de här kommundelama har hittills betytt att behovet av hemserviee inte varit så ston,

säger Sjöblom. På senare tid har behovet ökat så att vi nu har svärt att k:Iara oss med de 7-8 ljänster vi har. Speciellt nu under julhelgen vae det svärt att få personalen atl räeka tiH .

- B åde Övermark oeh Pörlom har rådgivningsbyråer som vi samarbetar med när det gäUer hemsjukvärd. Samarbetet skuUe behöva byggas ul ytterligare.

- Eftersom de här kommundelama är vidsträekta åtgär myeket tid till resor mel130 k1ienterna. De som bor hemma vili oekså gärna bo i sina hem så länge de i huvudsak k30 sköta sig själva. Det här har förstås len till all behovet av ljänster utanför pensionärshemmen oeh tätonerna har ökat. Det händer DOg att de som bor avsides i hemmen kan få vänta en del på den hjälp de anhållit om.

endags-utfarder ordnas ärli- julbasarer har föreningen eget gen till mål inom en radie på stånd. ea LOO km. Då är det aIItid fuU satt oeh glad stänming i Ekonomin är god bussen.

Eftersom föreningen har Vid Överrnarkdagama del- vissa inkomster men inga lar pensioDärerna i den s.k. fastigheter att underhålJa har Laangraden, som är en stor den god ekonomi. Den har händelse på onen. Då tågar möjlighet all stöda andra förrepresent30ter för företag oeh eni ngar på onen, dela ut stiföreningar genom eentrum, pendier oeh ge mindre donasjunger oeh spelar, vanligen tioner. utklädda, oeh demonstrerar Överrnark pensionärsfödelar av sin verksarnhet. Vi- rening bildades i februari dare forekommer forsäljning 1976 med Einar Storgård vid marknadsstånd , lottför- oeh en bukett damer som inisäljning, pilkastning oeh aD- tiativtagare. 1 mars 1996 firadra tävlingar. Pensionärsfor- des ett ståtligt 20-ärsjubieningen har eli eget stånd där leum. Idag är medlemama man säljer bakverk oeh hand- uDgefar 160 till antalet. arbeten. Ä ven vid Byarådets En betyd30de aktivitet den

första tiden var samling av bomärken från alla gärdar i Övermark. Idag skuUe det redan vara betydligt svärare atl få ihop den näst30 kompletta samIing som föreningen hae, konstalerar Haag. Den hae oekså kopierats av Österbottens traditionsarkiv.

Föreningens urklippsbok oeh fo toalbum fyHs konlinuerligt. En stor del av verksarnheten har oekså videofi Imats. Vid föreningens ärsmöte uppvaktas alla medlemmar som uoder äret fyUt 70.75, 80, 85 osv. är.

50r.

TEXT OCH FOTO : SVEN-ERlKGLADER

13

Ny tt år och nya

Öb-omb.udsmannen har ordet Det är bra an pensionärernas intressebevakning (intressebevakare) diskuteras i dagspressen.

Svenska Pensionärsförbundet samarbetar aktivt med de andra riksomfattande pensionärsförbunden i intressebevakningen på den centrala nivän. Det är i synnerher rvå frågor som vant i förgrunden under de sen aste åren. Den för pensionärerna förhöjda sj ukförsäkri ngsavgiften och det s.k. brolna indexet.

Et! magert, men dock resultat, har uppnåtts feir detta år när sjukfcirsäkringspremien sänks med 0,7 procent. Meningen är an en ytterligare sänkning skall ske år 1999. Att uppnå önskat resultat om etl slopande av det brutna indexet verkar dock vara politiskt komplicerat. . Kampen fortsätler eftersom en lagmotion bar inläm' nats i riksdagen.

För att pensionärsorganisationerna skall lyckas ännu bättre i intressebevakningen är medlems-

Ombudsman Per Thomasfolk antaJet av central betydelse. Av samtliga pensionärer i Finland är endast 35% organiserade. Därför är en kontinuerlig medlemsvärvning i föreningarna också en väsentlig del i intressebevakningen.

De lokala pensionärsfeireningarnas roll som intressebevakare i

kommunerna står infOr en stor utmaning. En utrnärkt kanal fOr denna bevakning är kommunaJa äldreråd. T dag finns ett tiotal äldreråd i vllra finlandssvenska kommuner. Eftersom äldreråden forrfarande traolpar på i barnskorna måste ä1drerådens uppgift och plats i konuuunens förvaltlling diskuteras. Hur fungerar ä1dreråden? Hur kan man som pensionär påverka det kommunala beslutsfattandet? Vårt fcirbund anordnar under februari temadagar i Nyland, Österbotten och Åboland där äldreråds spörsmål skal l ventileras.

Finlands kommunförbunds VD Jussi-Pekka Alanen har efterlyst en värdedebatt om den kommunala servicen. Äldreomsorgen får inte glömmas bort i den f'eirestående vördediskussionen. En naturlig uppgift för medlernnlarna i äldreråden är ett aktivt deltagande i den 10kaJa värdedebatten.

Per Tbomasfolk

Små justeringar i sociala förmåner Vissa smärre fårändringar har trätt i kraft vid årsskiftet ifråga om de trygghetsförmåner som Folkpensionsanstalten betalar UI. Allmänt kan noteras att de största förändringarna berör det allmänna bostadsbidraget, som blir något lättare att få bland annat för att inkomstgränsen fcir ränen tili fulll bidrag höjs.

Servicebehovet för ä1dre långtidsarbetslösa utreds i hela landet med hjälp av ett tilläggsanslag på 30 milj . mk.

Folkpensionerna och frontmannapensionerna stiger med omkring 1,7 procent.

För barnfamiljerna blir stöden oförändrade och inga indexförhöjningar görs på moderskapsunderstöd eiler barnbidrag, medan däremot grunddagpenningen för arbetslösa höjs med 2 mk. per dag.

Bland de förändringar som berör ä1drebefolkningen noteras följande: • Folkpensionema och fronttilläggen höjs med i genomsnitt 1,7 procent. Den

fulla folkpensionen stiger med 38-44 mk i mänaden och fronttiUägget med 4 mk. FuU folkpension betalas tili 130.000 pensionärer, vilkas övriga pensioner ligger under 250 mk i månaden. FronttilIägg betalas tili närmare 190.000 personer.

Den fulla folkpensionen , minimipensionen, ökar med 38 mk tili 2 178 mk i månaden för gifta personer i andra kommungrupp. För en samstående personer i första kommungrupp ökar den mest, dvs. med 44 mk tili 2 591 mk i mänaden.

Då indexjusteringen på såväl folk- och arbetspensioner är 1,7 procent innebär det, an om ålderspensionema (folkoch arbetspension) utgör 5.000 mk i mänaden sammanlagt stiger pensionen med ca 85 mk per mänad.

• De minskade folkpensiooerna för mottagare av grunddel som börjat före 1996 minskas ytterligare den 1.2 1998. Det belopp som utbetalas blir 237 mklmänad.

Minskad folkpension betalas

tili 400.000 personer.

Gifta personer med ålderspension som bor i andra kommungrupp och som har omkring 4.000 mk i arbetspension får den roinsta feirhöjningen efter skatt. Deras realinkomster kommer att sjunka ytterligare även om nettot

skuUe bli någon mark mer än i år. Det ser också i övrigt mörkt ut med inkomstbildrtingen de närmas te å ren får dem vars arbetspension är under medelrtivå n (5 000 rnkImån), eftersom basdelsminskrtingen i deras fall nästan helt gör av med indexf"orhöjningarna fram tili den 1.22001.

• Barntilläggen och maketilläggen minskas tili 209 rnkI mån. för barn under 16 år, maketill ägget tili 243 rnkI män. Barn- och maketillägg betalas fortfarande ut tiU 15.000 respektive 200 folkpensionstagare.

• Grundema för bostadsbidrag för pensionstagare är i övrigt oförändrade, men de belopp som gäller fastställandet höjs med folkpen-

SJUKFÖRSÄKRINGSPREMIEN 'Sjukförsäkringspremien har vant mycket på tapeten i olika diskussiooer och inte minst i media. Ofta har man använt olika procenttal beroende på vad mao vili betona: är det enbart pensionäremas situation man vili beskriva eiler vil i man jämföra situationen mellan arbetstagarna och pensionärerna. Men att det är svårt feir en lekman att feirstå kan ingen bestrida. Jag vili på detta sätt, i tabellform, göra en försök att förtydJiga uppgifteroa om prelnierna och de feirändringar som har inträffat och kommer att inträffa under åren 1997-1999.

INKOMSTERlPENSION - UNDER 80.000 MK

Arbetstagare Pensionär

Skillnad

1997

fcirändr.

1998

föräodr.

1999

1,9 % 4,9% 3,0 %

-D,4% -D,7%

1,5% 4,2% 2,7%

-D,3 %

1.5% 3,9% 2,4 %

fOrändr. sammanlagt -D,4% - 1,0%

INKOMSTERlPENSION - ÖVER 80.000 MK (frän den summa som överstiger 80.000,- ) Arbetstagare 2,35% -D,4 % 1,95 % -D,45 % 1,5 % -D,85% -D,7 % 4,65 % -D,75 % 3,9 % - 1,45 % Pensionär 5,35 % Skillnad 3,0 % 2,7 % 2,4 % Som läsaren ser är inte ens tabellen lätt att läsa. Men faktum är, att pensionäremas sj ukfeirsäkringspremie sjunker med I %-enhet frän 1997 tili 1999. För den del av pensionen, som överstiger 80.000 mk sjunker prelnien med 1,45 %-enhet. Lili-Ann Junell

sionsindexet, dvs. 1,7 proceot. De bidrag som redao betalas ut är dock ofcirändrade fram tili den följande justeringen.

• Den förhöjda sjukfeirsäkringspremien för pensionärer sänks med 0,7 penni, frän 4,9 tili 4,2 penni (på inkomst över 80 000 mk tas 4,65 p).

För löntagare är sänkrtingen 0,4 penni, frän 1,9 penni tili 1,5 penni av inkomsten i kornmunalbeskattningen (pä inkomst över 80 000 mk tas 1,95 penni). Sjukförsäkringspremien på pensionsinkomst är alltså fortfarande 2,7 penni högre än premien på löneinkomst.

• Årssjälvrisken för höga läkemedelskostnader stiger tili 3 240, 43 mk. 1 övrigt är sjukvårdsersättningarna ofeirändrade.

• Frän den 1 maj 1998 får fronrveterandema 50 procents ersättning feir tekniskt arbete i samband med tandproteser.

• Inkomstgränserna fcir sjukpenningar ocb rehabiliteringspenningar som böIjar utgå 1998 höjs enligt APL-index. Rehabiliteringspenningar som fortsätter att utges efter årsskiftet höjs enligt APLindex .

• Den behovsprövade sjukpenningen och rninimibeloppet av den prövningsbaserade rebabiliteringspenningen är ofeirändrade (60 mk per vardag) • Den pägående undersökningen av servicebehov feir ä1dre längtidsarbetslösa utvidgas att ornfana hela landet.

Tili detta avsätts 30 rnilj . mk i tilläggsanslag.

• För prövningsbaserad rehabilitering får FPA använda totalt 461 milj. mk (inklusive ovan närnnda anslag för serviceundersökning).

.++

•

våndor...

Så brukade en av lärarna i ungdomsmusl calen 16 Oltrycka sig. Visst är året ny tt och det medfcir ocksä vissa ändringar när det gäller olika fcirmånsbelopp. Stora feiräodringar är det inte fråga om.

Polkpensionen med delar och tillägg justeras med 1,7 procenL För dem som har fuU folkpension blir det en höjning om 38-40 mk per mänad. Froottillägget höjs med fyra marko Vid månadsskiftet november--<lecember hade 131.238 personer fuU folkpension. Hela 404.182 pesoner hade vid samma tidpunkt folkpension med nedskuren basdel - något som feirmodligen rätt mänga av denna tidnings läsare råkat ut fcir. Det är inte mycket kvar av den gamla basdelen. Den var 446 mk per mänad ännu år 1995.

Nedskärningarna började fråo februan 1996. Då togs 20 procent bort av dem som hade enbart basdel och det fortsätter vaIje år i samma storleksklass. Senast år 2001 är basdelen helt borta. Frän och med 1996 blev också nypensionerade med arbetspension över 5000 mk per mänad helt utan folkpension . 1 slutet av november gällde det 2.756 personer. TroIS att mao inte får folkpension i egentlig mening kan man ändä fä Lex. bostadsbidrag, vårdbidrag fcir pensionstagare eiler fronttil lägg. Pör snart rvå år sedan samlade pensionärsfcirbunden io en massa namn och sände en protestlista tili EU-domstolen i Strasbourg. Protesten gällde alt finländarna i en eIler annan forrn betalat folkpensionspremie - vissa äoda sedan den fcirsta folkpensionslagen kom tili år 1937 - och mao inte får någon utdelning längre feir det man vant rvungen att betala.

Fram tili 1996 hade alla, oberoende av arbetspensionens storlek och övriga inkomster rätt tili basdelen. Sedan fcill den bort. Protestema är belt fcirståeliga.

1 början av niuiotalet när den svåra ekonomiska perioden började, började man kräva folkpensionspremie också av pensionärer. Det

Ebba Jakobsson hade man inte gjort tidigare.

De nordiska ländema har sociala feirmäner och system som bör tili de bästa i världen. Sverige har länge vant i den absoluta toppen. Övriga Europa är inte alls på samma nivå. Därfeir hade man ingen stöITe feirståelse feir de Iinländska pensionäremas protestlistor. Frågao blev bebanrllad, men det blev avslag.

Folkpensionspremien slopades fråo och med 1996 som en liten kompensation feir den nedskurna eiler uteblivna basdelen. Sjukfeirsäkringspremien finn s kvar. Den påfeirdes pensionärer år 1977 och hänger kvar alltjämt, trots högljudda protester de fcirsta åren. De senaste åren har pensionärer vant rvungna att betala dubbelt bögre premie äo löntagare. Ändå har mao som pensionär t.ex. inte rätt tili sjukdagpenning. Nu sänks sjukfeirsäkringspremien feir icke pensionerade med 0,4 penni (från 1,9 tili 1,5 penni) av inkomsten i kommunalbeskatlningen (på inkomst över 80.000 mk tas 1,95 penni.

För pensionärer sänks sjukfcirsäkringspremien med 0,7 p., frän 4,9 tili 4,2 penni ~på inkomst över 80.000 mk tas 4,65 penni). TroIS att det ser ut som om tidema blivit något bättre är det skäl att följa med händelser och beslut och protestera när det behövs.

Pensionärema är en stor grupp med mycket alt säga tili om inte minst i valtider.

Ebba Jakobsson

Lyckad födelsedagsfest NOITa Kyrkslätts Pensio- medrade om vårens program.

En "musiltalisk vandring" närsfeirening firade den 7 januan föreningens feide lse- bjöd Birgitta Nyberg fråo Sibbo på: ett omväxlande och dagsbarn, eiler närmare bemusikprogram stämt de medJemmar som uo- uppskattat der året fyllt 70,75, 80, 85 eI- med säng tili eget gitarrackoler över 90 år. Festen gick av manjemang. Birgit Bäck frän stapeln på Prästgårdsbackens den egna feireningen underservicecentral i samband med höll med två trevliga kåserier, varefter festen avslutades med ett mänadsmöte.

Av de sammanJagt 30 födel- kaffe, tårta, lotteri och dans.

- Det var en mycket lyckad sedagsbarnen var det 17 som mötte upp på festen, där de och trevlig feidelsedagsfest, välkommades med en röd roS. uppger Marita Granholm Föreningens egna musikanter och berättar att det är en tradiKnut-Erik Bedberg på bas- tion inom feireningen att vaIje fiol , Sven Gr önberg på drag- år hylla feidelsedagsbarnen spel och Hans Örverström på dels med hyllningsadresser på fiol inledde festen, varefter själva bemärkelsedagen och ordfeirande Edvard Eriksson sedan en gemensam fest. höll välkomsttal och infor-

14

Kronoby Pensionärer skaffade mest medlemmar Resultatet av medlemsvärvningskampanjen har nu blivit k1art. Sammanlagt 1.315 nya medlemmar har värvats tilI 46 av våra 76 pensionärsforeningar runt om i Svenskfinland.

Vackert så! - också om målet 3000 nya medlemmar inte uppnåddes. Eventuellt har de övriga föreningarna också värvat nya medlemmar, men kansliet har trots upprepade forfrågningar inte fått uppgifter från dem.

Den förening som Iyser framom andra är Kronoby Pensionärer, som aUtså kan se fram emot en 2-personers resa tili Budapest som pris. Vi gratulerar!

Kronoby Pensionärer har Iyckats skaffa hela 211 nya medlemmar - en ökning på Jan-Erik 76,72 procent!

Rudnäs har varit kampanjansvarig i Kronoby.

Från forbundets sida riktas ett varmt tack för alla tina insatser i kampanjen, både till Kronoby ocb till aUa andra foreningar som gjort ett gott arbete - varje ny medlem gör förbundet starkare!

Resorna utlottade Sarnmantaget utlovade förbundet tre stycken 2-personers utrikesresor som priser för goda kampanjresultat.

En resa går till den forening som proportioneUt skaffat mest nya medlemmar, vilket alltså är Kronoby Pensionärer.

En 2-personers resa bar utlottats bland aUa de foreningar som skaffat över fem nya medlemrnar. Här var det pensionärsföreningen i Fagervik som hade tur! Det blir en teaterresa tiU Stockholm och pjäsen Kristina från Duvemåla.

En likadan resa går också tili den kampanjansvarige i Pedersöre pensionä rsförening. Vi gratulerar!

Förbundets profiI Värvningen av nya medlemmar är en fortgående verksamhet Verksamhetsledare LillAnn Junell betonar förbundets profilering som intresseorganisation för de svenskspråkiga pensionärema. Medlemsantalet är härvid en mycket viktig faktor: Ju större forbund, desto starkare är dess rösl och påverkningsmöjligheter.

- En högt medlemsantal är inget sjäJvändamål, utan det är viktigt uttryckligen för att forbundet skall ha den styrka som erfordras då olika intressefrågor bevakas på riksnivå, understryker hon

Vinnare från fem orter Sammanlagt 270 kryssvar inlämnades på Trafikkrysset i föregående God Tid. Ödet gynnade denna gång fem vinnare från fem olika ortcr i Svcnskfinland. niimligen Jarl Nylen Kausrargatan 30 67100 Karleby, Odia Holmberg, Stickelbärsg. 7 F 342 20720 Åbo, Holger Widlund Fälisbrännvägen 98 66140 Överrnark, Iris Handroos Högbcrgsgatan 15 c 10300 Karis och Guy Hindren Stubbhagen 2 F 24 02410 Kyrks lätt. Vi gratulemr vinnarna som kan se frarn emot ett bokpaket på posten!

TRAfIKKRY55LÖ5N(t-JG

I=-ÄG~I..SR~G\V

R Ö R A\ E 'r< AI P

L

\

AV A R T)e RIO N

NcC~A..!5.JURAN

5 RI \ R R l , E R A

Östis under lupp Östis (Östra Centrum) i Helsingfors skulle bli en glänsande guldgruva trodde många affarsmän. Här skuUe täljas guld med slidknivar.

Men idag gapar där många tomma butiksfönster. Bäst tycks matvarubutikema, stora varubus, löna sig. Och likså krogama där ölet Lapin Kulta står tilI buds överaUt, men inte Karjala och Olvi .... (de flesta inflyttama torde vara karelare och savolaxare, men knappast lappländare och i ingen händelse samer) När man spanku lerar omkring under tak i Östis med sina kylslagna bodgränder, vilka ståtar enbart med finska namo, tror man sig ha hamnat i en kyrkby i östra Finland.

SäJlan ser man kOS lymklädda män, men desto flere i blus.

Vintertid täcks hjässan av päJsmössor modeU Koivisto (Björkö). Och man hör knarret av pjäxstövlar. SjäJvfallet är plånboken hurtigt instoppad i bakfickan ....

Hatt och paletåherrar hör till undantagen. Det vim.lar av bamungar, med eiler utan kärror. Östhelsingfors mest lönande "industri" torde vara fabrikation av ättlingar.

Endasl i undantagsfaU lägger man märke tili andra tungomål än finskan. Men, hör och häpna, ett kafe heter "GamJa Fasler"! Hur många av kundema har en aning om att det rätt och slät! betyder pappas syster?

Köpmännen i Östis förtäJjer att de tyvärr också besöks

(SÄG DET MED EN DIKT

av långfingrade kunder i aUa kulörer. Gatubilden är dock rätt så nykter i Östis, om man blundar for de sneda och vacklande typema på revalsplanen strax intill metronedgången. Ty brännvinets bråkiga bröder hittas mest i närbelägna Gårdsbacka med sin Alko. Men afrikaner och andra utrikare uppträder alltid nykter.

Och hur står det tilJ med Östis granne Kvambäcken?

Vid K vambäckens statio n och köpcentret kan det vara oroligt, ty endast en halv konstapel ska svara för ordningen därstädes. Men på den bilfria gatan Lättan (Orpaanporras) råder lugn och ro. RenhållniI)gen hoppar på ett ben i Kvambäcken . Banvallen är nerlusad av avskräde. Dock tycks l.ex. MyUypuroseura, av allt att döma, vara försedd med skygglappar for dylika småsaker...

Metroresenärema tilJ och från Östis moltiger där de sitter inkrupna i bänkhömen.

Men språklådan är livligt i gång med bärtelefonen som talkarnrat! Kvinnoma ser surmulna ut och männens nunor är ofta grovt tillyxade. En smula musik skuUe säkert pigga upp begravningsstämningen. EUer vad anser Trafikverket? Och resenärema, av vilka de flesta är inflyttade, har infört en ny sti!. Pä stationen tränger folk genast in i vagnarna. FörSl därefter ges det rum for dem som viU stiga UI.... "RUFVS"

Tystnad Mossklädd stenfot skymrar genom gräset, trappsteg anas ned mot det som en gång var lerass mot havet.

Vassen stänger viken där man rodde, snårskog frodas tät där rosor växte och där mänskor en gåog levde djupnar tystoad.

Kära, vart svann rti som fanns här än igår, vart svann alla era gyUne år...

G .S

En frontveterans "fiskafänge" Svenska Pe nsionärsförbundets dynamiska ledare LillAnn och hennes driftiga adj utant Marit uppmanade oss pensionärer att skaffa nya medJemmar till föreningama, samt splittemya bestälJare av förbundsorganet God Tid, inför det nya verksamhetsåret 1998. En medlem och en prenumerant per lurk borde väl inte kännas som ett alltför påkostande beting, tyckte tvåstämmigt detta lvåkvinnospann. Nåja, julen gick sin gilia gång, men något plask ku nde ej förnimmas i den utlagda mjärden ...

En billig av-och-an-resa (57:50) tilJ Reval, när det nya året ringdes in, råkade locka mej då "fiskelyckan" svikit.

På ett rätt trivsamt värdshus i

~:~:~=~iT~~~~~a~l

·· N [ FINN EN VA

] , _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--" ~ Gladlynl ensam kvinna, 62, söker manlig vän for promenader, teater och tankeu tbyte. Svar tilJ GT, sign "Södra He lsingfors".

eslrtiska Ta.llinn, smakade en stor pepparbiff + sprattelvatten ocb en mustig maltdryck

o

Söker en vän att dela sorg och glädje med. Skriv tili GT under signaturen "Äldre änka på landet".

I

(

~~.~ A8ERIE"M~LJR

---

~---.

'lA

\... Ä RA R

I

nE';. 5 0RA 1>

F' R u -=r Al111

Al-B\NORöRA F R ( \< ~ E 6 0\ S E K E L YL!tS AR SOARE'\ARlöALIMALM K E L AI5 E TTIRA -r'''A.!3JKA 0 R IIA T R A K \' 0 R( G ( Nl H t R T \ 6 \T E" l'l N o T R0l5RO\ÄTTI~ Ne!> E"RIBORG}f B)t-I AR. \ ANN 8S LU-r\rtO PtRElo\< KAME~LO&rr~LLR\~\N~~ A M 0 R ( _NII1 A N C> A R ( N\R E K 0 R D RIB..&AG"A\XRAR'R( gNAI<E"N\\ 0

h A (3 t L

0"

-. -~.

M A 1> R A 5 5 E RA!e: K 5 E MIA N 5 A 5

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

lJr

~).~~\

GOD MAT GlllJppF:I!, 1 TRIVSAM OCH .

RYMLlG MIlJÖ. VÄLKOMNA!

,,~

MYUYlRMPI ftESTRURRNTS 03100 Nummela

Fisksoppa AUt som simmat duger tilJ vår soppa utom sjöhäst och saltad sili ej konserverad kattmat eUer vattenloppa inte grodor eiler rökt makriJl Däremot duger strömmingar och ålar nors och i Norge frusen sej alla djur som överhuvudtaget crawlar allt, som när Du simmar, biter Dej. Bästa soppan får Du utav laken den rensas, FLÅS och kokas.

Om sen kocken inle rål se fisken naken tili nyutbildning bör han bokas.

TilIsätt potatis, salt och peppar och hackad dilJ. Om nåt rött sen uti soppan droppar får Du en krydda tilJ .

Det betyder att Du Ditt finger skurit et! av Dina tio ett, som Du sen födseln stoh har burit men kvar har Du ju nio.

1. 019·335177. !elefax Ot9·335 087

bil!e!' 049-446 374

K. R: sen, -97

••

OCHENVAR

.:2.J<.6. IO JSjI2.'L

[ MED KAJ 1 KÖKET

förträffli gt for en vän av måttlighet. Kalaset jämte dricks kostade 40 mk...

Vid grannbordet hördes svenska och eklövet på rockuppslaget vi ttoade om att tvenne finlandssvenska veteraner smorde kråset med god aptit. Ett samtai utspann sej och vittoade om att dessa frontveteraner stod utanfor både SPF och dess språkrör.

Den ena, en inbiten ungkarl, beslöt att bestälJa God Tid och den andre, som sagt upp rätten tili säng och säte, skrev in sej i en för honom lämplig pensionärsförerting. Ty kanske där fmns för honom en k1ämmig kicka, som väntar på en manlig f.d. mosatrampare, tyckte han, med ett brett småleende.

U ndertecknad hade all tså Iyckats dra två strån ti U den gemensamma stacken!

Pangsjonären

NAGOT FORALLA

OSLOIFOKLJS]R CY K EL~KARE A L L EI ( ~ ER I K A, A t DE Rio C K(O t"'1 ..r>"l r<"L L AV ( NlO S T(E N I ~ V ~ ORA \' 0 Rluiii10 1ilL.--..-t.

P A KE TfS T R ö M

1

1

Detta är bistorien om fyra människor: Alla, Någon, Envar och lngen.

Det var ett viktigt arbete som skulle utföras och Alla trodde att Någon skuUe göra det.Envar kunde ha gjort det, men Ingen gjorde det. Någon blev sur på grund av detta, för det var Allas jobb. Alla trodde Envar kunde utföra det, men Ingen förstod att Alla inte ville göra det. Det slutade med att Alla förebrådde Någon när Ingen gjorde vad Envar kunde ha gjort!

Ett hjärtligt tack!

Det är inte alltför länge sedan jag gjorde God Tid för första gången. Det var i maj97. Ännu kortare är den tid jag bar verkat som chefredaktör/infonnatör. Och ändå, kära läsare, är jag nu tvungen att meddela, att detta är min sista God Tid som chefredaktör. Jag har närnligen fått en redaktörsgänst på Irtin egen " hemtidning" Västra Nyland, som ligger mig nära på många sätt - bland annat geografiskt. VäJ medveten om att ingen är oersättlig, väJjer jag att efter en så här kort tids anställning återgå tilJ mitt egentliga orrtråde: dagstidningsjoumalistiken.

Därmed vili jag Svenska Pe nsionärsförbundet och alla dess medlemmar samt God T ids läsare, skribenter och andra samarbetsparter för en mycket givande och lärorik arbetsperiod, som gett mig många nya in- och utblickar på livet. Inte minsl vili j ag tacka mina arbetskarnrater inom förbundet för ett fint samarbete och en trevlig arbetsmiljö och -atmosHir. Jag önskar min efterträdare \ycka tili i arbetet med tidningen och med forbundets inforrnationsverksamhet!

Marit Lundströrn

~o~

~-

f c" ~ V\11

'jI)">

-:1

c''/O -1%;;

,"'-

JII'l ~I

-

",,:z.%1O

.

I-i, +

i ... 3i

1

IIOEl~

[L

I <

_-.

-1

~--TösTAD16 m

.i

--'C C

ö':

-r!~L+1 T~ ~.!It~ ~::!~I ~

~

fh/lW-~ i!

-

I

~

~~

i: ,..~ 0 '0

lI! '!: ~~ _r

1

f-".,

1

-1

~

t,

--

.

f:~

+) r

r

I

I

~

1\

1

o

1.-'

'"

!,-SPRIDA

, ", , _

~~.-

(/\

,-/JlRHA

~

-"

i+STAJ))~-I'- M'C'HTJr+

;J

..

:f,:J>

z~

~1<!t:'_ I.~~. rl- l ... _. q,~~. ,KlIAI1N-'M PoJ

i~

__

.l.

l~TJ,~ ~a f ~

_ _:J> 'Z

~

<

•

~~ g 5~;~

~ ;II:

~

~

1

I

7\1: 00:

-v

'-I.I,--Z'-~r- ~--.-.l ~ ~

_--:I--_~

\II

3'0 ~ i'jl)~ :-':. ~ (11)80:

'P-

51CA1LA1! '

•.~

I

-

lili: ~--'

-1

C>

~

->Q

~U

I

__

S't'R" 0 1-

,,- --<:rUI)OM

~~

Lösningarna tili kr ysset i detta nummer bör vara redaktionen tillhanda senast 27 febr uari. Adressen är Indiagatan 1,00560 Helsingfors, Märk kuvertet med "Kryss", ,~

v;

, I

,

\

"

I(

__

0

FORKORTAR AVSTANDEN. I I

Il

Finnairs Seniorpris är ett vänligt flygpris , som nu har utvidgats att gälla allt flera pensionerade finländare . 70 % rabatt på normalprisen gör det verkligt fördelaktigt att flyga inrikes.

Så varför inte flyga oftare?

Inrikes med Finnair.

VÄNlIGA SENIORPRISER FÖR ENKELBILJETI (t ex ).

Helsingfors-Rovaniemi 302,.Jyväskylä-Helsingfors 173,Helslngfors-Vasa 227,Seniorprisel gåUer parsoner sam fyllt 65 år sam! alla som fär ålderdoms·, invallditets-, Indivlduell fOrtlds-, frontmanna-, arbetslöshets-, fOrtida ålderseHer lanlbruksfOretagares avtrådelsepension . PenslonsbeslulBt eiler FPA-kort med lotografi och Finnair-logo bOr uppvisas vid biljeltkOp. Även minst 80 % Inval1ditet berAttigar tili Senlorpris. Seniorprisen gAller på Finnairs inrikesrutter.

BIIJanen bOr IOsas ui 3 dygn efter bokning. Ändrlngs- och avbestallningsavgift 50 mk + moms. Antalet platser med Seniorpris af begrånsat. Nårmare upplysnlngar från resebyråerna, Flnnairs byråer och Rnnalrs avgiftslria telelonlOrsälJning i hela landet. tfn 9800 3466, som Ar Oppen 24 h.

5pulor POIS

fliFINNRIR