God Tid 3/1998

SPF Nr3

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

••

••

SVENSKA PENSIONARSFORBUNDET R.F. o •• VARMOTE 8.4. 1998 I MARIEHAMN Vid vårmötet 8.4 i Mariebamn diskuterade Svenska Pensionärsförbundet omfattande den uppkomna krisen inom äldreomsorgen ocb -vården. Vårmötet tog ställning till social- och hälsovårdens äldreservice och den därmed samrnanbängande avgifts-politiken. Vårmötet omfattade följande uttalande.

UTTALANDE Situationen mom social- ocb hälsovårdens service till den äldre befolkningen är oacceptabel. Ett lands civilisation bedöms utgående från bur landet behandlar sma svagaste medborgare. Dagens äldrebefolkning har byggt upp det självständiga Finland och dess välfard genom stora uppoffringar. Finland bör som den välfardsstat man anser att landet fortfarande är ba råd att erbjuda de äldre den social- och hälsoservice de är i bebov av, bör kunna garantera dem tryggbet och livskvalitet.

Bl.a. utgör .en ändamålsenlig personaI med goda kunskaper och fardigbeter grunden för en individcentrerad service av bög kvalitet.

Pensionärsförbundet anser att kommunernas samarbete med de ideeUa serviceproducerande organisationerna kan organiseras effektivare.

Helhetsansvaret för social- och hälsoservicen åligger dock alltid kommunerna.

Pensionärsförbundet motsätter sig att egendomen tas i betraktande vid debiteringen av hemserviceavgifter liksom även att avgiflerna för anslalsvården höjs i enligbel med det feirslag som en arbetsgrupp vid socialoch hälsovårdsministeriet framlagt.

Pensionärerna i Stockholm:

-Vi har många gemensamma

antagit stora proportioner.

-1 mediema gräver man upp missförhållanden som baserar sig på enstaka fall. Men deballen har fort myckel gott med sig för fokus riktas nu på åldringsvård och äldreomsorg som helhet.

Kanslichef Kerstin Rylander som han hade med sig, representerade Veleranposten, ocb God Tid kommer att bötja sarnarbeta med den tidningen och utbyta inforrnation i framtiden.

De

svenska pensionärema i

Stockholm har en slor genomslagskraft med 37 ()()() med.lemmar i 86 foreningar i Storstockholm.

Kjell RydJe siller som ordförande i en förbundsutredning och meningen är all forutsätmingslöst granska hur förbundet ska profilera sig och arbeta i framtiden.

-Sarnarbelet med Finland är inte främmande, påpekade han.

Hans egen forening har haft utbyte med pargas.

Mary Nybergh som var med och diskuterade med de svenska gästema underströk an det nordiska samarbetet borde stärkas infor den ökade europagemenskapen. [ sarnband med sin forbundsutredning har Kjell Rydle besökt sarntliga foreningar i Slockholm och han tycker att det är klart all

förbundet mer antar karaktären av en facklig organisation för pensionärer.

-Vi har regelbundna veckomöten med bl a socialminislem Mar· got Wallström, berättade han.

Och vi har haft stora möjligheter an påverka Ulredningar om äldreomsorg.

SPF:s ordförande Göran Björkman höll med om att pensionärsfOrbunden borde få en klar och tydlig profil i sarnhälJet. Komunala äldre råd som SPF arbetar med finns inle i den formen i Sverige.

Istället finns kommunala pensionsråd som ungefar bar sarnma uppgifter.

Diskussionen under SAMS kryssning kretsade också kring frågan om smärtlindring for can-

ll!! de kommunala beslulsfattarna säkerstäUer finansieringen av socialoch hälsoservicen till äldrebefolkningen 511 att normeringen av yrkesutbildad vårdpersonal mom anstaltsvården för äldre ocb inom hemsjukvården garanterar att bristen pII arbetskraft inte leder till vanvård eller utebliven vArd, att arbetsplatsutbildningen resurseras samt att yrkesutbildade vikarier anstäUs feir semestrar och tjänstledigbeter, ••

ll!! anbörigvårdarnas sociala ställning feirbättras, d. v.s. att kommunerna lar eli större ansvar än hittills feir an slöda dessa personer pII olika sätt, exe mpelvis en tillräcklig ekonomisk ersättning, bättre pension, handledning och utbildning samt att stödformer vilka passar tildre närslllendevårdare utvecklas i kommunerna, så att dessa ocksll har möjlighet till avlösning och lediga dagar

0

ORTER PA BORDET 6

ll!! den kommunala hemservicen ges tillräckliga resurser för atl svara mot bebovet.

Svenska Pensionärsförbundet vädjar tilI riksdagens ledamöter ocb vAra myndigheler om att hOlet mot familjers ekonomiska situation målle elimineras. Kommunernas fria prövningsrätt att järnka avgifterna fcir anstaltsvArd ger inte ett tillräckligt skydd åt kornmuninvånarna.

SPF påÅland:

-Det är Alexander lI:s hustru, Maria som har gett sitt naron tilI Marieharnn, som på den tiden var en badort och kurort, berättade stadsdirektör Ritva Sarin-Grufberg, när SPF böU sitt vårmöte i Mariebamn, på Åland i början av april.

24 föreningar var representerade av feirbundets 77 förenmgar, den nyaste som alllså är nummer 77, Pedersöre norra pensionärsförening fick sm medlemsansökan godkänd vid vårmötet.

Antalet deltagare var totalt ca 70 i ett vårvarmt och soligt Mariehamn.

Mötel godkände verksamhetsberättelsen och bokslutet.

Vårmötet är ju närrnast ett ekonornimöte.

Men när ordet var fritt, efter förhandlingarna, diskuterades 11\ngvArden och äldreomsorgen. För många av dellagarna var den frAgan bekyrnmersam och mötet kom ocksll med ett uttalande om sma prioriteringar i denna sak.

Medlemsvärvningen har varit lyckad, målet var ca 3000 medlemmar. Men nåddes till hälften, alltsll ca 1500 nya spf-medlemmar.

-Målen skall alltid ställas

högt, så man fAr lov att anstränga sig påpekade verksamhetsledare Lili-Ann Junell.

Ordförande Göran Björk· man pårninde om att delegaterna vid vAr- och höstmötena är den viktigaste instansen inom förbundet. Där kan medlemmarnas vilja ocb önskningar komma fram .

För övrigt hade värdföreningens ordfeirande, Per-Ole Carlsson, satt ibop eli mycket underhållande program som delegaterna applåderade handfast

Forts. på sido 7...

ÖRTER PÄ KROPPENo OCH I HARET 15

o

.. FÖR

HUMORET 5.6

cerpatienter och kommunemas

rän an ta ut värdavgifter i progressiv skala.

1 Kristillnstad pågår faktiskt eli mål mat kommunen med kl1lgomål om jOr höga vårdavgifter.

God Tid fdljer llpp rätlsfalleL Marianne Pacius, Drumsö Pensionärer, sam lagt Der en an-

senlig möda på an SAMS krySSning skulle vara en guldkant på tillvaron för nöjda deltagare får en varm kram och eli stort tack.

GT:s utsända reporter Iror alt alla 177 (?) som var med slortrivdes med mat och dryck, musik och sång av Birgitta Nyberg (fantastiska dialektala, nyskapade texter) ocb allsång. Dessutom ordnades möjligheter mr deltagarna an se finalen i tv-programmet Kontrapunkt, som Finland vanno Och de fosterländska känsloma svallade.

BALKONGEN SOMMARPARADISET

SVENSKA PENS'ONÄRSFÖRBUNDET KRÄVER:

"Vi Iräffar ofla Ekonomin repar sig socialminislern" problem och många gemensarnma inlressen, sade Kjell RydJe, ordförande for Svenska Pensionärsforbundet, Stockholms distrikt när han kiev ombord på Gabriella för att talo med SAMS representanter, pä båten i Stockholm, i minen av april.

Han hänvisade tili debanen om långvården som också i Sverige

Årgång 26

11 maj 1998

Gröna sidor

5-6, 15-16

RESOR

,

s.17-18 Delegaterna på höst och vårmötet är budbärarna ut tili jöreningama och vår viktigaste beslutsgrupp, tyckte Göran Björkman medan Lili-AIIII Junell berömde jöreningamas aktivitet under våren.

2

Gå dit hiärtat

ÖSTERSJÖN

leder dig!

Renare vikar - renare skärgård Svenska Pensionärsförbundet har beslutal all ge ut ell nu mmer av God Tid som aUdeles specieUt skall ägna sig åt "gröna" frågor.

Del är inte alls svårt all helhjärtal slöda en lång rad av de målsältningar som de gröna fört fram oeh som livligl debatterats hos oss på den senaSle ti den. En själk:larhel är atl vi alla vill vara med oeh värna om vår vaekra natur. Skapande av nationalparker oeh natuskyddsområden är en del av de tta arbele, som j u oekså omfattar omsorgen om vår vilda flora oeh fauna. Del är en hjärtesak för oss a11 dessa har tillgång tilI na turliga miljöer oeh kan fortsätta all frodas lika artrika som hi ttills.

TiU de nationeUa intressena hör oekså arbelet på ali förbältra kvalilelen på valtnel i ÖSlersjön med vikar, oeh della har ju en alldeles speciell betydelse för vår finla ndssvenska befoIkning som både bor oeh traditioneIl l ofta nog oekså kopplar av vid havel i vår vaekra, vidsträekta skärgård. På della område kan vi redan peka på aJ,.1.ni ngsvärda res ultat vallen kvalilelen har förbättrats oeh nya resurser sälts fortsättningsvis in av aUa Östersjöländer för alt den positiva trenden skall kunna fongå .

Lika självklarl är all vi på det globala planet efler bäsla förmåga bör medverka tiU all sloppa den onormall slora avverkningen av de tropiska regnskogarna som j u ulgör den mesl belydande delen av jordens - ko ldioxidkonsumerande oeh yreprodueerande - " Iungor". Kon siktig profi thunger borde ge plals ål fömuftig framtidp lanering, givelvis med beaktande av lokalbefolkningens intressen.

När del gäller vår energiproduktion kommer vi tilI mer komplieerade frågor. De grönas argumenleri ng för atl slopa kärnkraften har därnpats av alt al tem ativel - produktion genom förbränning av fossi la bränslen - är en stor luftförorenare. Kärnkraftsförespråkarna fon säller atl försöka övertyga oss - oeh beslulsfattarna - om alt de lekniska försiktighetsåtgärdema är fuUt tilIräeklig, oeh för min del har

"

,l'

Mariehamns Pensionärsförening stod som värd för förbundets vårmöle oeh en 70tai delegaler, den 8 april. Utöver eli härLigl vårväder bjöd föreningen mÖlesdelegatem a på eli myeket trevLigt program dagen före mötet. Oeh stade n välko mnade oss med kaffe oeh information av si n paranta fru stadsdirektör.

De viktigasle ärendet under vårmöten är behandlingen av del gångna året i fonn av verksamhetsberättelsen oeh bokslutet. Man mäter ju alltid en organ isations effektivitel i verksarnhetens resullat oeh organisationens ekonomiska ställning. Vad förbundet gäller, så har verksamheten under det senaste årel genomgån bety dande förändringar, som förhoppningsvis kommer att finslipas oeh " förädlas" ytterligare under detla år.

Rom byggdes inte på en dag.

Men del viktigasle i mitt lyeke är att förbundet oeh föreni ngarna så småningom finner sina respektive niseher, får en klar arbetsfördeIning där förbu ndets uppgift är atl skapa aUl bällre förutsättni ngar för före ningarna att fungera på 10kaJnivå. Det är oeh förblir förbundets Linje.

Vad innebä r d etta i pra ktiken?

Jo, bl.a. all för bundel från sin verksamhetsplan avlägsnar de aktiviteler som s.a.s. överIappat föreningarnas verksamhet oeh som passar dem oeh samarbetsorgan isationem a myeket bättre atl ha på sin repenoar. Vidare innebär det en klart effektiverad

intressebevakning på riksnivå, en utveekling av kommunala äldreråd, utbildning av eldsjälar, ansvarspersonerlledare för olika verksamhetsfonner i föreningarna, e n förbältrad information, återkommande ordförandeträffar, skapande av nätverk för kontaktpersoner osv.

För eningarna har under d et gångna å r et varit m yeket a k tiva. Med et! par sifTror kan m a n bekräfta d et sammanlagt har m a n a rr a n ger a t ca 1.760 olika tiIIstäUningar m ed ea 138.100 d elta ga re!

jag fu Ut förtroende för våra inhemska expen er. Ett närLiggande problem är frågan om slutförvaring av använt kärnbränsle, me n oekså här kommer väl vår yrkeskår att nå en tillfredsstäUa nde lösning.

Ti II slul ka n j ag inte låta bli all kommentera några av - låt oss ka Ua dem de gröna anhängarnas - ledsammare aktioner.

Vi har upplevt " mänskliga sköldar" som försökt förhindra genomförandet av på laglig väg beslutade åtgärder, oeh vi har oekså sen exempel på alt man inte drar sig för att förstöra andras egendom fö r att sätta fan på de egna kraven. I dessa fall är det nog skäl att kräva ali samhäUet med all krafl försöker förhindra dylika tilltag oeh ådömer de skyldiga - åtminstone vid andra eiler tredje resan - tilIräekligt stränga straff.

GÖRAN BJÖRKMAN

Del är oundvik:ligt atl säga något om ekononomiska frågor. Under 1997 har förbundets ekonomi efter flera års uppvisade förluster stabiliserats. Förbundet klarade av alla sina ulgifter oeh kunde därmed vid årets slut visa ett positivt resultat. Dessutom har vi börjat bygga upp reserveri ngar för fTamtiden - e n frarntid som ekonomiskt se tl absolul inte skall tas för given, som om den giek på rutin oeh på räls.

Trots att vi har näsan ovanför vatlenytan betyder det ingalunda atl styrelsen nu kan

bli frikostig med olika slags utgifter. Fortsättningsvis skall den stram a ekonomiska linjen hållas eftersom förbundet måste kunna bygga upp en tillräeklig likviditet oeh tillräekliga reserver för atl ku nna gardera sig mot alla hotbilder. Vad skulle t.ex. en allmän minskning av PAFaoslagen innbära for vårt rorbund? Eiler at! konkurrerande, privata spelautomatforeningar dyker upp på marknaden? Inte helt orealisitiska hotbilder vili j ag påstå! Det är bl.a. därför som förbundet nu måste gå in för e n effektivering av sin sjävfinansiering, bl.a. i form av produktu tveekling (förbundsmärket utgör ett gott exempel, Liksom den komrnande förbundsalmanaekan).

Det kreativa arbetet fortsätter.

Ideer tiU vettiga produkter, som gå r oeh som lönar sig att sälja, tas gärna emot. Vidare satsar förb un det oekså på att ' göra speeialkomponerade resor för våra medlemmar, i samarbete med någon researrangör. Detta nummer

av God Tid infoanerar om flera fantastiska resor för resIystna pensionärer, anhöriga oeh vänner atl anmäla sig tilI oeh se fram emot. Lägg märke tiU sista anmäl ningsdatum!

Vi har börjat bygga upp grunden för en professioneUt förbund med en profiI , en ideologi oeh en stabil ekonomi - arbetet fortsätte r.

E n god fortsättning på våren,

LILI-ANN JUNELL

Många av oss lever i etl svart håJ meUan oktober oeh februari . Pör en del av oss är peri oden änn u längre. Depressionen krafsar med järnfin grar i sj älen oeh hjärtat. Alla välmenande råd i stil med ''förbanna inte mörkret, tänd ert Ijus" känns idiotiska oeh effektJösa. Inte ens j ulens explosion i familjefester oeh överdåd ger tröst.

Pör dem som har årstidsdepressioner är Ijusels oeh värmens återkomst lika skönt som vatmet på de slokande krukväxterna. Plötsligl veeklar både själen oeh hjärlat ut sig igen oeh aUt det tolTa oeh hårda smälter oeh sväller oeh får nyllliv.

Jag fiek anledning alt länka över detla på en långvårdsavdelning i Helsingfors. Diskussionen om l ångvården har lett till alt vikingarnas ättestupa för oss omvandlats till långvård , något som de Desla av oss är rädda för.

- Aldrig, aldrig, tänker vi mig gäUer det inte !

Efler alla negativa pås tåenden giek jag för att ta reda på hur det ser ut, vad mina ögon ser oeh vad mi u hjärta känner.

Jag återvände styrkt oeh tröstad. Med ett lugn som kommer art bära mig in i min egen åJd~rdom oeh Olin egen skröplighet.

Mänskom a som arbetar på avdelningarna gay 'rriig denilå insikt. Deras styrka, dj upa mänsklighet oeh yrkeskunnande, oeh deras respekt för mänskans Liv i slutskedet ändrade rnin inställning till långvården oeh avdramatiserade framför allt den bild jag skapat. Den bilden hade baserat sig på påståenden i media oeh ständiga sökande efter fel oeh missförhållanden.

Nåj a, jag är inte så naiv atl jag tror an all t är bra på alla institutioner. Skalan är säkert varierande.

Men vårdfilosofin är riktig och baserar sig på respekt för mänskan och kärlek till mänskan, och där finns nyekeln till allt arbete inom åJdringsvården.

M örkret försvarm oeh Ijuset återvände till mig nred mjna nya erfarenheter.

- Yrjö, hur är det frågade Leena, av en Li te n farbror som låg hopskrumpen i sin pinnsäng, mår du bra?

Det giek en stund, för farbror Yrjö är myeket gammal oeh myeket långt bon a.

- Del är Leena, din trogna fliekvän , upprepade avdelningssköterskan enträgel oeh lilet flirtigt. Det gick en liten stund till medan Yrjö farnlade sig tillbaka tilI nutiden.

Han höU i Leenas hand oeh plötsLigt tryckte han den ocb småJog oeh vände på huvudet.

- Det är bra, sa han, det är riktigt bra!

Så vad vet vi egentligen om hjämans vandringar i andra minnessfarer vid åldrande? Ganska lite, men å1derdom är ingen sjukdom, hävdar radiodoktom, och jag tyeker art han har rätt Parbror Yrjö kände igen den

bekanta rösten oeh dök upp från sina minnen.

Aldrig hade jag väntat mig en 96-årig kvinnoaktivist, renlav feminist, på en av avdelningarna. Efter/ en långt brandtal om den finska kvinnans mod oeh styrka giek hon in i 5ina minnen.

- Jag är förstås skild, sa hon oeh tittar noga efter om j ag visar ogillande.

- Det är j ag oekså, svarar jag. Oeh så gick det en stund medan vi tänkte på männen vi lämnat oeh vad de betytt för oss.

- Ångrar du dig? frågar hon oeh lägger handen på milt knä.

- Oj, nej, svarar j ag uppriktigt.

- Inte j ag he Uer, svarar hon oeh skroekar tiU oeh plötsligt skranar vi som tosingar så del ekar i hela långvårdsavdelningen. Del är en åJdersskiUnad på fyrtiofe m år meUan oss.

God TId k011llller allJortsälla all berälla 0111 längvånlel/. 0 111 ele goela eljarenhelema oeh ele dåliga. Del! elen SOIll har kollllIIil i kOlllala meel långvånlen JäI' gäma /Wra av sig till redaklionel; "elSI brevleeles!

Men den vråJande våren tränger på. Dammet virvlar i vårljusel, fönstren ropar på tvättmedel oeh tidningspapper, tyvärr är j ag borta i en litlerarursvallvåg.

• Bokens oeh rosens dag förledde mig att köpa Susanna Tamaros bok: Gå dit hjärtat leder dig.

Oeh jag vili gärna slula med ett citat, en m ormors råd tiU sin dotterdotter, kloka ord för ett fortsatt liv oeh ett fortsatt växande.

Hon skriver med visshel om sin snara död såhär: Varje gång du känner dig vilsen oeh förvirrad, tänk på träden, på hur de lever sitlliv.

Tänk på att ett träd med stor krona oeh korta rötter blir omkull vräkt av första bästa vindpust. Inuti ett träd med för långa rötter oeh för liten krona rinner saven med stor möda.

Rötter oeh krona måsle växa sig jiimnslora. Du måste hetinna dig både inuu oeh ovanför tingen samtidigt. Bara så kan du ge dig själv skugga oeh värn, bara så kan du under den rälta årstiden täeka dig med blommor oeh frukt.

Oeh när du står inför ett vägskäl i livet oeh inte vet vilken väg du skall välja, lål inle slumpen avgöra. Sätt dig ner oeh vänla. Andas lika lugnt oeh förtröstansfuUl som du gjorde den dagen du kom till värIden. Låt ingenting störa dig. Vänta oeh vänta igen.

Stanna upp i tystnad oeh Iyssna till ditt hjärta. När det sedan talar till dig, res dig oeh gå dit det leder dig.

Slut på det långa eitatet.

Somrnaren väntar på oss.

Vi Iyssnar till vårt hjärta oeh går in i somrnaren.

BRITTA LINDBLOM

3

IIERKf" ."ErfK" LENDER fPF:f FÖIlBUNDfD'"

DEN '9.8. '998 Svenska pensionärsförbundet sammankallas tilI forbundsdag på Silja Serenade, onsdagen den 19 augusti 1998. .

Silja Serenade ligger i hamnen vid Olympiakajen i Helsingfors under dagen.

13.30 - 14.00 14 - 14.30 - 15.15

NORRII Ill/RllfLilTTf PENflONilRffiJREN'N' R.f.

25.4 6.5 7.5 17.5.

20.5.

3.6.

Dagens tidtabell: 9.45 10 - 12 12- 13.30

................................

kaffe och smörgås program buffe(!unch med isvatten, mjölk och kaffe efteråt program kaffe och bulle program

Deltagaravgift: 180 mark Förbundskansliel håller på att finslipa programmet, det är Itulturbaserat och kommer att innehålla musik med bl a Sås och Kopp.

SPF:s kansli tar emot anrnälningar per telen 09-791 895 senast den 11.6 1998.

Deltagaravgiften helalas på SPF:s konton antingen Aktia 405511- 41177 eiler PSP 800012-1203958 senast den 30.6 1998

öfrERIlOTTN,fllll DlfrR'llrET •••••••••••••••••••••••••••••••• 5.8

Distriktets 25 års jubileum på Norvalla i Vörå.

Förhandsanrnälning till din förening senast 29 juli.

19.8

Förbundsdagen i Helsingfors.

18.8

Distrilctet ordnar samtJ:anspon med logi i Helsingfors. Närmare infonnation till föreningarna senare.

18-20.9 Distriktets höstresa till Sundsvall. Förhandsanrnälning inom augusti.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besöktsid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell tel. 09-791 896 GSM 050-5114 208 Fax: 09-791 896.

Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09-791 895.

SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958 Förbundstidningen

godtid ansvarig utgivare verksamhetsledare UII-Ann Junell chefredaktör Britta Lindblom God Tid utkommer nästa gång den 11 .8.

Textmaterial bör vara redaktionen tillhanda senast den 24 jul i.

Materialet kan sändas tili Pensionärsförbundets kansli, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56.

Redaktion på kansliet 09-7570 150, GSM 050-5950 937 Adressförändringar: kansliet Marianne Sandell 09-791 895

13.6

25 .6 19.7 26-28.7

kI. 14-19. Vi är bjudna av Österby pensionärer till Ekenäs Strandhotell. kI. 13.30. Månadsträff på servicehuset. Aktia Bank informerar och bjuder på kaffe. kI. 10.00. Boccia tävling på Solvalla.

Uppvaktning vid gravarna på De stupades dag. kI . 16.30-20.00. Vi är bjudna av Karis pensionärer tili Brankis. kI . 14. Månadsträff på servicehuset i motionens teeken samt avslutning. kI. 15. Grillfest på Övitsborg med Birger Törner som underhållare + Vår egen orkester. Inbjudna gäster. kI. 8.00. Hemlig resa. kI . 15.00. Raseborgs sommartealer I Ronja Rövardotter.

Resa tili Rantasalmi med omnejd om intresse

finns.

19.8 31.8-2.9 3.9 24.9 7.10

24. 10

Förbundsdagen i Helsingfors. Överenskryssning tilI Stockltolm. kI. 13.30. Månadsträff på servicehuset. Lotteri, bokbord, program. kI. 8.00. Marknadsresa tili Ekenäs + lunch. kI . 13.30. Månadsträff på servicehuset. Lotteri, bokbord, program. kI . 15.00. Allsång på Övitsborg med inbjudna gäster. Boris Grönqvist medverkar. kI. 1.3.30. Månadsträff på servicehuset. Lotteri, bokbord, program. kI. 15-20.00. Julfest på Majvik.

Månadsträff på servicehuset. Lotteri, bokbord, program.

Julkryssning till Tallinn.

lIi1fTIINflilRDf PENflONilRffiJREN'N' R.f.

• SPF: Tallinnresa 11-13.5 • 25-31.5 Motionsvecka

JUNI • 3.6 Styrelsemöte i Ekenäs

JULI • Roundsdanser 13-15.7 på Solvalla • 20-23 .7 Resa i Finland (Kuriren)

567008-55002307

................................

!II.. • • • • • • • • •

Annonspris: 7,-/spmm, färgtillägg enligt överenskommelse.

ISSN 0359-8969. Moms 0%.

Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

Ombudsman för Österbotten: PerThomasfolk, Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa.

06-3179070. Fax 06-324 2210.

Vänligen ring och gör besök kl. 10-14.

Ombudsmannens hemtelefon: 06-346 0366.

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank

- Verksanthetsberättelsen ocb bokslutet 1997 godkändes enhälligt.

- Verksamhetsledaren gay en översikt över förbundets framtida ekonomiska ställning. Speciellt poängterade hon behovet av en ökad självfinansiering samt av uppbyggandet av en trygg finansiell reserv för förbundet.

- Styrelsen fastställde summan för fondernas stipendier tili foreningarna .. Föreningarna meddelas om ansökningstiden.

- Styrelsen fastställde vilka 55 personer som erhållit semesterstöd detta år. Senaste år beviljades semesterstöd åt 40 personer.

- Vårmötets föredragningslista samt program och researrangemang behandlades.

- VL redogjorde för utvärderingen av äldrerådskurserna samt for ordforandeträffen.

- Konstaterades att teaterresan till Stockltolm (Kristina från Duvemåla) är fullbokad. Ytterligare 50 + 50 platser har bokats; enstaka platser återstår.

- Godkändes Pedersöre NOITa Pensionärsfiirenings r.f. anhållan om medlemskap i forbundet.

- Godkändes en ansökan om understödande medlemskap i förbundet.

- Chefredaklören infonnerade om God Tids ekonomi och utvecklingsplaner.

- Nästa sammanträde hålls den 3.6_1998 i Ekenäs.

Vårens och sommarens program 1998 1. Hemlig resa onsdagen den 6 maj start kl. 8_00 fr. Sundvik 27.11 2. Månadsträff med gäster fr. Ekenäs Pensionärsförening tis3.12 dagen den 12 maj kI . 14.00-17.00. Lotteri.

2. Resa till Bornholm 8 juni-14 juni -98. Stan kI. 18.30 fr.

15. 12 Sundvik.

4. Rasebors sommarteater Ronja Rövardotter, den 19 juli t'P!l!lf"lEJq~N.f.''.EP!tO.Nfl!lfl! kI. 15.00. Stan kI. 13.00. ÅL 5. Musikteatern "Katrina" den 4 aug.-5 aug.

ANDECKERÖ. Start kI. 6.15 fr. Sundvik.

20-årsjubileum Torsdag 10.9 kI. 14-16 bjuder föreningen på jubileumskaffe 6. Månadsträff tisdagen den 8 september kI. 13.00 i Församlinghemrnet. Buss som tidigare. i Munkshöjdens församlingssal, Raumovägen 3.

7 . "Ut i det blå" onsdagen den 16 sept.-18 sept. ÅboLinda Lawast-Slotte sjunger.

Sverige-Åbo!! !

Fredag 11.9 klo 18.30 Festrniddag på restaurang Fiskartor8. 24 oklober är vi inbjudna av Kyrkslätt Pensionärer till allpet.

Bosse Österberg underbåller. sångsdag kI. 15.00-20.00.

1 deltagaravgiften 220 mk ingår garderob, välkomstdrink Anmälningar till Ulla-Brita och Toje Wtkstedt tel. 02-427 101 Kom med i glatt sällskapl 11 ocb middag. Övriga drycker beställs och betalas separat.

Anmälningar senast 8.9 till Ulla Basilier tfn 485 329, Clara V. Bonsdorff tfn 482 847, Anita Grönholm tfn 482 33 1, Prograrn i maj och juni: Mary Nybergh tfn 486 409.

Söndag 10.5 kI . 11.30 Boccia i Koneparken. Spelet forsAni ta Grönholm tar emot betalnigen senast 10.9. tätter alla söndagar t.o.m. 14.6 .

Kom med i glada vättners lagl Onsdag 13.5 kI. 14.00 Guidat besök: Utställningen TIHjärtligt välkomnal Styrelsen BET i Konstindustrimuseet, Högbergsgatan 23. Inträde 50 mk. Anrnälningar till Anita Grönholm senast 12.5.

Måndag 18.5 kI . 10.00 Motionspromenad med prograrn.

Start från Munksnäs post. Övriga måndagar vanlig promenad VI PÅMINNER OM ATT VI SAMLAR IN kI. 10 t.o.m. 8.6.

BESTÄLLNINGAR TILL Torsda,g 28.5 kI. 14.00-18.00 V ÅRENS CLOUl HATISPF:S EGEN ALMANACKA. FEST pA TARVO. Kalllunch, sång, lek och dans. Bengt ÖstHITTILLS HAR VI FÅTT IN CA 900 en Söderlund spelar dragspel. Den finurligaste hatten belönasl BESTÄLLNINGAR .

Deltagandet kostar 130 mk. Anrnälan tili Anita Grönholm seMEN FLERE RYMS MEDI nast 25.5.

Torsdag 11.6 kI. 13.00 Guidat besök: Nya konsttnuseet KlASMA. Inträde 20 mk. Anmälningar tili Anita Grönholm senast 8.6.

MAJ Anita Grönholms telefonnumrner är 482 331.

4.11

Annonser: OY ADVING AB I INGMAR QVIST 10160 Nylands Degerby 09-2213 246, fax : 09-2213 425

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT

Klubbslag på styrelsemötet den 11.3.1998

AUGUSTI 11.8 GT 4/98 utkommer • 19.8 Förbundsdag 24-27.8 Petersburgresa • 25.8 Pensionärens penna i Åboland (pargas) o

Motionsveckan:

Pantrar! Upp och HOPPA! Konditionsfrämjandet arrangerar i sarnarbete med Svenska pensionäriförbundet en motionsvecka den 25-31 maj 1998.

Syftet är att ge impuls till regelbunden motion med goda vänner.

Panterklubben är för 55 + akliva och under hösten kommer e n ny motionsvecka 28

september till4 oktober.

Intresserade kan vända sig tili Kf:s byrå för art få tillläggsinformation: Helsingfors, 09 -70 14179, Österhotten 06 - 722 1674 Ösmyland 019 - 580 047 eller SPF:s ombudsman i Österbotten, Per Thomasfolk, 06-3179070.

4

Besöksrusch väntas tili Replot-Biörköby

,

)

Den nya Replolbron är ell Iyfl for Replol-Björköby skärgård inom Korsholms kommun. AlItsedan bron blev fårdig i slulel på forra sommaren har den loekal många tillfålliga besökare. lnför kommande sommar ruslar man nu i skärgården for au la emol en ström av turisler från när oeh fjärran.

En tur längs den drygl en kilomeler långa bron - den längsta i Finland - erbjuder en hänförande ulsikl över skärgården i alla väderstreek.

Millersta delen av bron höjer sig näSlan 30 meler över vallenytan. Den fria seglingshöj-

den under bron är 26 meler.

De Ivå mäktiga pylonema, som delvis bär upp brons vik~ reser sig 82,5 meler över vaUnet.

Vid brons landfåsle på replOIsidan finns den forsta servieeanJäggningen, Reslaurang oeh cafe Havsfågeln.

Där kan besökaren få information om sevärdheler oeh smulLronställen i hela skärgården. För de som kommer med båt .finns en rymlig gästharnn .

Infor den kommande sommaren har servieeulbudel bygglS ul inom hela skärgården. MalSLällen linns vid

Pensionsträff på o Arvarsgården

.1

Del slod pensionärsfest i annonsen, men då vi kom in i Årvarsgården, liuade vi oss lilel häpel omkring, för där sali massor av skolbam, många i kyeklinggula tröjor.

Del var Skolmusikkåren, som lillsammans med sina ledare: Göran, Rolf oeh Jonny, läl oss Iyssna på munler blåsmusik. - Bra, då de får lära sig tidigl! Den möjlighelen fanns inte förr - sa ordf. Thre Hagberg sedan i sin hälsrungslal .

Del kändes både trevligl oeh noslalgisicL all sjunga

oeh senare oekså dansa tili Lindvalls orkester. Seruordansen, som Gun Sverilin ledde, uppskartades livligl av såväl del ta gare som publik. Fiffigl oeh demokratiskI all del där med jämna par inle är nödvändigl, oeh bra hjämgymnaslik dessulom, atl hålla reda på tre sleg hil oeh Lre sleg dil oeh sväng runl!

Ungefår 150 pensionärer från norr oeh söder trivdes tillsammans oeh Lräffade nya oeh gamJa bekanta.

Evi Engström

Gj)lilkolllllleJl tili 8l?e.>lfl/lff/JI{J dlC((JJ.l'(y;qrIJl Jllir Jli be.siikcr r3JiJllflld)s IIiJlqsff/ bto Vi har öppnallurislservicecenlrel invid Replol-

bron. Restauranger och cafeteria med plats fär gäster. Livsmedelskiosk. Båthamn. Logi.

Skärgårdskryssningar. Turislintormation.

Konlakla Ditt bussbolag eiler oss. =d:l~:mml11;=;::;::;:UJr

250

Cygnus Restaurants Oy Replol bro 65800 REPLOT

Ab

Tel. 06-3520 020 tax 06-3520 247

hUp:www.replotbridge.com e-mail: Into@replolbridge.com

10 --

-

-

Öb-ombudsmannen har ordet

Gratis •

SerVlCe

PENSIONÄRSKURS 7-11.8.1998 --

Kom oeh njut av trevlig samvaro i vaeker västnyländsk miljö! Västra Nylands folkhögskolas populära pemsionärskurs heter i år:

LIVSKVALITET FÖR ENVAR

.L

Restaurang Sommarö, Cafe Peelon oeh Cafe Arken i kyrkbyn, vid BuUeräs semesterby i Södra VaUgrund, vid Cafe Compass oeb Kalles Inn ute vid Klobbskat oeh vid Björkö Värdshus i Björköby. lnLressanta sevärdbeter är kyrkoma i Replot oeh Björköby, de garnJa fiskeharnnama i Replot, Norra ValIgrund oeh Svedjehamn i Björköby saml de nya fiskeharnnama i Klobbskat oeh Vikarskal på norra sidan av Björkö. Livsmedelsbuliker fmns i de störReplotbrolljörellar skärgårdsledell ochJastlalldsdelell av KorsllOlms kommulI. re byama samt buliker som säljer bemslöjd. Tre hembygdsmuseer kan besökas enligt överenskommelse. Vid Sommaröhallen i Södra ValIgrund säljer liIlverkama egna hemslöjdsprodukter, bakverk, hobbyarbeten m.m.

Vad är Agenda 21?

Ell speeiellt evenemang i teeknarländema senast vid Under FN:s miljö- oeh utbörjan pä juli är den traditioutgången av 1996 ska ha veeklingskonferens 1992 i nelIa PosLrodden mellan satt i gång med arbetet med Rio de Janeiro uppmanades Björkö oeh Holmön i lokala agendor tilisarnmans alla världens kommuner atl Sverige. 1 juli kan man oekså med bl.a. kommuninvånare, göra upp lokala handlingsbesöka "Skäriteatems" frilokala förettingar oeh föreprogram för en bållbar utluftsföreställningar. tag. Den målsättttingen är veekling d.v.s. en loka! inte uppnådd i många komAgenda 21.

Finland oeh ea muner i dag. 1 SvenskfinTEXT OCR BILD: 180 andra länder, som skrev SVEN-ERIK GLADER land har man kommil längsl under Agenda 21 dokumenpå ÅJand. Man kan säga all tet, har förbundit sig liIl an agendaproeessen har lagil arbeta för denna hållbara utfart i Finland oeh över hela Hyrcsvärd, vi erbjuder Er veekling. 1 Agenda 21 finns väri den. en stark betoning av underifrånperspekliv. Det innebär Kan pensionärsmrbundet att så många som möjligt vara med? skall hjälpa tiU atl påverka Svaret är ja. programmet oeh det konkre- generatiollers möjligbet att Vi sållar fram den bäsla Ett brett deltagande i möjliga hyresgästen för ta arbele!. Målsättrungen liIlgodose sina. För att uppnå agendaproeessen är viktigt Er lägenhc!. bar varit atl de flesta kom- en hållbar urveekling oeh inte eftersom det är ett sätt an Vi skÖler om: muner i olika länder skulle tära på jordens resurser skall dela visioner oeh erfarenheVisning, hyresgarantier, ha satl igång en informa- vi sträva efter kretslopp. Vä- ter. En brett underifrån uppkrcdilupplysningar oeh tions- oeh diskussionspro- sentliga delar av en hållbar Jagt arbete (föreningar, gräshyreskontrak!. eess med kornrnuninvånama utveekling är också menings- rötter) är en förutsätttUng Stor efterfrågan före slutel av 1996, oeh att full sysselsättning för med- för det lokala handJingsproVAra kunder söker bl.a. man lokall skulle ha enats borgarna oeh fungerande när- grammet. Jag uppmanar alla 1-5 rum och radhus i om lokalsarnhällets Agenda demokrati. våra pensionärsföreningar Slor-Helsingfors.

21. att ordna en aktivitet där teVänligen ring eiler besök Lokalforvaltningens mat är: Agenda 21 i min oss. betydelse Vad är hå llbar kommun_ Bjud in någon utveekling?

1 Agenda 21 dokumtelS från kommunen som inN & N Locus Ab Aff Målel, en hållbar utveek- 28:s kapitel bebandlas lokal- formerar oeh berättar om Smedsgatan 15, ya rd. 9-17 ling, innebär att vi skall ha förvaltningens betydelse för de lokala Agenda 21 aktimöjligbet att liIlgodose våra en hållbar urveekling. 1 hand- viteterna_ TeI.l71 744 behov men det får inte ske lingsprograrnmet forulSätlS 050-5583001/050-5658387 på bekostnad av kornmande aU alla kornrnuner i underPER TROMASFOLK SjölundlLångström

Inom rarnen för kursen erbjuds upplevelser av olika slag: sakkunniga berättar om sådant som var oeh en kan uppleva som en del av det goda i livet samt musik oeh dans, en festh.-väll oeh en utfard.

Pris: 850 mk (helpension). Kostnader för utfarden tillkommer.

Som fåreläsare medverkar bl.a. red. Dorrit Krook, red. Ann-Kristin Sehevelew oeh prof. Johan Wrede.

Pör ytterligare information eiler anmälan kontakta Västra Nylands folkhögskola, tel. 019-233 l44, 019-222 600 (kl . 8.30-15.00). Sista anmäIn.dag 10.7.1998. VÄLKOMMENl

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA S trandpromenaden 1, 10300 KARIS

GULLSTRÖMS

GRÖNSAKia~

Närpes- Tel. 06-41531

Q:) (')

PRODUCENTFORETAGET

-

l2AS~I3()l2(;S

S()MMAl2T~AT~l2 A... Astrid lindgren

Rot1ja Rövarb~tt~~ Spännande

PREMIÄR on.dag 24 juni 1998 kJ. 19.00

musikteater lör alla 41drar

lö 27.6. 17.00 SÖ 28 .6. IS .OO

p4 den största sommarteatern i Svenskfinland

;:

~:~: :::~~

15 55

4.7. 17.00 5.7 . 15.00

on 15.7. 19.00 to 16.7. 19.00

on 22.7. 19.00 t~ 23.7 . 19.00

sö 19.7. 15.00 tl 21.7 . 19.00

tl

i~ II:~;~ :~:g~

~~ ~~~~: :~:~~

28.7. 19.00 29.7.19 .00

Musikteater pl sju sprlk l Int. urpremiär Raseborg tO-II .7 kt. 20, 12.7 kl . 17.

~octurne VlnI: Aml Asp~/und

6-t2()(1

~ , \RPES

TEL. 06-2260 600

Smllransutu.

Stan kDnstnlru.

I b(J,.,ruln~n.

.om,"""'''''.

5."'9.1-16.1-1.8/t119.

I

• HIDSOHMARFEST Ire 19.6 kl. 16 • SHAPPERTUNADAGEN

med FORNHARKHAO 16r 1.8 kl . II • FACES - ETNOKULTURFESTIVAl vld Raseborc •• Iottsruln 7-9.8

Rue borgs Festspel I Vi stnyl i ndska Ungdomsrinc.en rf KansII : G.. ml. Bastun. Vistvallen II. 10600 EKENAS 049-486115 Fax 019-2461295 E-pos t: 't'n .ungdomsrlnaen@megabaud.fl

Tel. 019- 2415035,

ntill min barndomshem växte en ek som var sä stor an det behövdes två personer för att nä runt dess starn. Redan när jag var fyra eiler fem är älskade jag att söka upp det väldiga trädet.

Jag satt vid dess rot och kände fukten frän gräset under mig och den svala vinden som smekte mitt hår och ansikte.

Jag tog ett djupt andetag och kände att det fanns en bögre ordning, där jag och allt runt omkring mig ingicK. Ä ven om jag inte kunde några sånger var det något som sjöng i mig.

Jag kan inte säga dig vad det var för sorts melodi. Det Iät snarare som en bläsbälg som andades regelbundet och mäktigt i närheten av rilitt bjärta.

!

Dess andetag spred sig i hela min kropp och själ. Det bildade ett starkt Ijus, ett Ijus som utgjordes av både Ijus och ljud. Jag var lyckJig att finnas tili, och utöver den Iyckan existerade ingenting.

(Ur Susanna Tamaro: Gå dit hjärtatleder dig)

att vräka ut detta överdäd av miljoner små solfångare i den blå rymden.

Väriden lever genom växandet, varje träd står ju där och pumpar fram mer och mer av sig själv, mera träd, mera liv.

AIlt bandlar tili syvende ocb sist om detta: fröet som spricker upp, ägget som brisEtt enda träd under en växt- ter, bladet som veckiar ut sin period kan åstadkomma sex fantastiska konstruktion.

AIlt böJjar ocb slutar med miljoner blad, där vattnet i en trädstarn kan stiga med en det där hopvikta lilla nystanet bastighet av fyrtiofem meter i som sväller ocb växer ocb timmen och ett enda träd kan långsamt veclclar ut sig - som när en nyfödd barnanäve öppIyfta ett ton vatten om dan.

Inte underligt att man kän- nar sig.

(Ur Kerstin Stjärne: ner att de lever, dessa skrovliHärlig är jorden ga gamia farbröder som stär - en örtagårdsberättelse) där och suger ocb lyfter och jobbar för brinnande livet för

1 del/ svala morgol/dimma står krikol/trädel/ och pumpar och pumpar Liv i sig för att bLi stora.

Kloka gummor och höxkonster Läkeväxterna som inte bara användes i rnatlagningen Ulan ocksä i bukener som doftande glädjeämnen bade kanske försvunnit Ulan 1cI0ka gummor.

De 1cI0ka gummoma var upprnärksamma, förutseende och i ordets bemärkelse verkJigen 1cI0ka.

Munkar, nunnor ocb med dem 1cI0sterträdgärdarna samJade, odlade ocb utövade läkekonst i mellaneuropa.

Sä smäningom spred sig kunskapen upp tili oss i Norden.

M änga av de 1cI0ka gummoma tiggde tili sig frön ocb pian tor frän 1cI0strens örtgårdar ocb fortsane an utveclcla olika dekokter pä sin sätt.

Läkekonsten för vanligt folk läg i händerna pä dessa 1cI0ka gummor. Häxförföljelsema och reforrnationen svepte iväg bäde 1cI0sterträdgårdarna och de 1cI0ka kvinnoma.

Och det har verkJigen tagit en läng tid att äteruppväcka örtkunskapema.

Sakta vandrade ändå kunskapen om örter vidare i an-

med några viktiga örter intill vaJje litet torp.

Unken smak trollades bort med kryddoma och råvarorna förbättrades med nya dofter.

1 Danmark kallas örtod!ingen för "kvinnans äker", så fast ·förartkrad är traditionen i det kvinnliga.

Kyrlck:vasten är etl exempel pä kvinnotänkande. Predikningarna var länga, tvä timmar eUer mer. Ocb kvinnoma lärde sig att plocka ibop en kryddkvast med starka dofter för att bålla sig vakena under söndagens överiänga bögmässor.

1 den ingick bl. a salvia, krusmynta, hjärtansfröjd (citronmeliss), munkrenfana, luktsalvia, isop, lavendel och åbrodd.

dra sarnhällslager. Runt stora gårdar och herresäten blev det populärt att anlägga kryddgärdar, präster och storbönder togefter.

Slutligen blev det vanligt

Min balkong är liten och anspräkslös. Med litet fantasi och lagom arbete har jag arrangerat min hemliga ' trädgärd' . År efter varierar jag blommoma och köper nägon ny kruka. För arrangemang krävs fantasi ocb ombyte och behöver inte bestä bara av blommor i en tråkig balkonglåda pä balkongräcket.

1 slutet pä april - maj kan en päse blomsterbönor sås i en större balkonglåda inomhus. Har ni tjocka gardiner sä ser ingen den ovanliga fröbädden. Men det finns skäl som talar för att även indiankrasse - som växer tili en höjd av 2-3 m - lönar sig att så först inomhus och sedan under soliga dagar flytta uI lädan ocb ta in den tili natten.

Förra äret var min nyanskaffning en spalje. Den fungerar som skydd mot insyn om man har nyfikna grannar, bönoma som växer upp längs spjäloma bildar en dekorativ bladvägg. Särskilt för dem som saknar glasade balkonger är det här ett praktiskt altemativ och gör att man ogenerat kan använda balkongen mera än hittills.

Att montera upp spaljen kräver ingen särskild talang. Min är av italienskt märke ocb hopfållbar. När de varma dagarna kommer med sunnanvind så knyter jag fast spaljen med vitt plastsnöre i balkongräcket och där bålls den äret om.

1 köksfönstre t solar sig redan kryddväxtema persilja och körvel. Jag köpte dem i

Åbrodden finns fortfarande ofta kvar som en buske vid husknuten tili gamia hus.

Den är släkt med gräbo och malört ocb kunde användas tili att få smak pä brännvinet

••

TAKLOK (Crassulacea)

Örtdressing

3 msk olivolja Taklöken växer i stenpartier - tak i hans stora rike.

1msk vinäger !nom vär folkmedicin i torr och mager jord. Vi ser l krm senap inte på den som en matört. droppas taklökens saft i öret 1 pressad vitlökslclyfta Men faktum är att hoUändar- vid öroninflarnmation och 3 msk fårskt kryddgrönt na äter den i sallader! läggs på brännsär, bölder och Vi bar Karl den store (f. vårtor.

Ta t.ex.

742), alt tacka för att taklöFriska blad kan användas basilika, ci tronmeliss, ken finns pä våra breddgra- som skönhetsmedel. Ut blakörvel, dill, dragon, gräsder. Han gay plantan sprid- den dra i vatten tili bad - ellök, mejram, rosmarln, ning genom en befallelse att ler ånga för hyn. timjan Smä sår kan behandlas den skuUe odlas på vaJje busBlanda aUa ingredienser med blad som skärs upp. i en burk med lock och Lägg den saftiga insidan diskaka väl. rekI på såret.

Blir ca ' /, dl.

På samma sätt kan solsveOm du vW göra den da, insektbett och smä brännmagrare kan du späda med sär behandlas. Om detta låter ett par matskedar vatten underligt sä tänk på att taklök ocb ersätta vinägem med ocb aloe vera som används i citronsaft. kosmetiska sammanhang har samma egenskaper. ~ ~ ~ Mera örler

Med hylla ullder föll stret och balkonglåda på dm villl/er man ytterligare golvutrymme på sin Iilla balkol/g.

SOKs tunnelaffår ocb säg tili att jag fick kraftiga exemplar.

Hemma kJippte jag ned dem och torkade skörden på en pläl. Därefter omplanterade j ag dem i en större kruka där de sedan [ortsatte att växa.

Om sommaren växer kryddväxtema pä balkongen tillsammans med utväxta lökar vars gröna blast kan klippas i omelenen.

Men även den vanliga potatisen kan ge grönska tidigt om vären. Min arbetskamrat odlade potatis i en blomkruka och den utveclclade en lång stängel med gröna blad. Med litet god tur kan man ocksä fä tidig nypotatis. Detta är som ni alla har förs tätt en 'grön ruta ' för stadsbor.

Bilden på nästa sida visar en skär pelargonia ocb en gul lök som jag placerat i en dekorativ kerarnikskål.

Under fönstret har jag lyckats fä en trähylla uppmonterad. De kan köpas ex i Rake numera K-järn för 99,- se bilden nedan. De vita petunioma som hör tili somrnarens favoriter för att de blommar f1i tigt och länge, visar sin bästa sida i en vit balkonglädao Petunioma bildar också skydd mot insyn sä här i tättbebyggda områden.

För atl freda sitl revir kan man ytterligare hänga upp en bastmatta/strandmatta pä en trälist på en strategisk punkt pä spaljen. De förutsätter atl man gör en fäll pII mattan så man kan träda dep pä listen.

Jag har inhandlat en stålrörsbylla i matl guldfårg (monterbar) där smäkrukor med skotl, spade, muU enas på nedre etaget, sprutkannan i grön i strömlinjeforrn placerats pä mellanhyUan ocb på bordet ställer jag pelargonier tätt sä de bildar en fyllig bukett i rött varvat med blä 10belia.

Den skrikigt blå lobelian är en så tacksam växt att den

6

-------------------------------------------------------------BASIUKA

(Ocimum basilieum)

,

)

Användning: Den passar särskilt bra i medelhavsmat med tomater, lök oeh vitlök.

Den går väldigt bra attlägga i tlaska, häll på olivolja Gungfruolja) oeh låt stå några veekor oeh dra, oljan i saUader som dressing.

Medicinskt lär den liva upp tankeverksamheten.

Många ä ldre grekiska män lägger en liten basilikakvist bakom örat när de går på sin kvällspromenad!

Basilikan kräver myekel 501 oeh värme, massvis med valten oeh en skyddad växlplals. Den k1arar sig bäure i byuor oeh krukor som kan tlyltas UI isolen oeh in om natten är kall.

Basilikan finns i grönsaksdisken denna årstid oen om du hiuar en bra exemplar kan du plamera om den i kruka i köket. Bär hem den som den finaste orkide for den är myeket ömtålig för kyla.

Basilika, på grekiska vasilik6s, betyder kunglig. Den lär ha grönskat på Kristi gray efter uppståndelsen oeb den " ingår i den grekisk-ortodoxa kyrkans vigvatten.

Limjan t.ex . i gryträller.

Linne hittade ålla timjanarter 1753, en amerikansk avhandling for några år sedan räknade in fyrahundra timjanarter! Timjan i trädgården ger sig inte. Den vandrar ofta sina egna vägar oeh bildar små nya tussar oeh mattor.

Mediciskt lär te på Limjan vara bra för matsmältrLingen oeh mot bakrus. Timjan fungerar oekså vid sömnlöshet oeh muskelvärk. Modern forskning har visat att Limjanessens kan döda baeiller på fyrtio sekunder.

Så när adelsmän oeb damer under medeltiden bar Limjan i kryddpåsar som skydd mot odörer och sjukdomar var det ime utan skäl.

rna var salvian en helig ört.

När salviaskörden mognade utforde romama riter tili ört-

ens ära.

Den har en antisepLisk inverkan oeh i många ansiktsvatten är sai vian en viktig beståndsdel.

Användning: Salvian passar särskilt bra i feta rätter, tiU griskötl, korv, fågel. Torkade blad kan läggas bland handdukama i skåpet, gnid tänderna för att få dem vita eiler driek salviate för matsmältningen.

Medieinskt innehåUer salvia bl a östrogen oeh är bra för menstruations- eller klimakteriebesvär, ansiktvatten med salvia är sammandragande.

TIMJAN

ROSMARIN

(Rosmarinus lis)

officina-

-Här är rosmarin, det stärker minnet, säger Ofelia tili Hamlet.

Rosmarinen används som minnets oeh trohetens planta i många sydeuropeiska länder.

På Sieilien t ex minns man sina döda genom att plantera rosmarin på gravama.

Rosmarin används som beståndsdel i rökelse oeb bränns bl a i sjukrum i sydliga länder.

Annan användning: De hårda bladen är goda i de tlesta kötträtter, särskilt lamm oeh vilt. Rosmarin är oekså gott i örtsmör tiU bakad potatis eller kokta grönsaker Kvistar i krukor friskar upp luften inomhus, i badvatten ökar rosmarin blodeirkulationen.

Medieinskt kan oekså rosmarin bjälpa tiU att smälta fet mat. Rosmarinkompresser är sköna mot värkande leder, muskelvärk oeh reumatisk värk.

(Thymus)

Basilikan forekommer i olika arter, röd basilika, citronbasilika oeh minibasilika med små täta blad som formar plantan som ett Iitet träd.

Timjan behöver preeis som basilikan myeket soI. Det är en växt som använts i krig av soldaterna for att ge mod oeh styrka, örten lär oekså bo ta blyghet oeh bema Erån mardrömmar!

I många massageoljor ingår timjan som en viktig beståndsdel.

Användning: Timjan är stark oeh skaU användas måttligt i matlagningen. Den passar tin! med det mesta, både grönsaker oeh kötträtter men oekså i marinader oeh tiU fågelrätter. En k1assiker är förstås bouquet gami: kryddbukett med persilja, lager oen

ISOP (Hyssopus officinalis) Isop närnns bl a av Plinius SALVIA d.a., första århundradet e. Kr. (Salvia Officinalis) Han talar om ett vin hyssopiLatinets Salvus betyder .tes som hade renande invermsk oeh sund oeh för roma- kan oeh på isopens blad hittades tidigt ett ärnne ganska snarlikt penieillin. På 900-talet smaksatte munkama likör med isop.

Användning: Isop används i små mängder men hjälper magen att smälta fet tisk oeb fett kött. Isop doftar underbart i trädgården oeh kan användas för att håUa insekter borta Erän nyttoväxter.

Medieinskt kan isop bryggas som te för halsont, aptitlöshet oeil dålig matsmält-

------------------------------

.l

blommar glatt hela sommaren i den vi ta hängande ampeln vid balkondörren. Hos mig har den blivit tradition.

Själv bar jag uppmonterat en plastad men stark metaUtråd fast vid övre våningens balkong oeb där kan jag sedan hänga ampeln.

För att inte si tta ensam på en välstädad balkong har jag där plaeerat en nött köksstol - där den ursprungliga blåa färgen Iyser Eram mot det vit slitna träet - en pinkfärgad eykelkorg, kruka i kruka, tiUfilligt gillrade bord av hyllskivor, den kinesiska porslinskrukan på golvet osv. AlIt är i olika avsatser oeh ger därför omväxling för ögat oeh själen oeh framförallt ger den en något att göra för alltid är det en kruka som skall flyttas {ram som bäst blommande eller vissnade blad som skall rensas bort oeh varje kväll skaU växterna vatlnas. Det lönar sig alt ge avkall på lättjan. Även de krukväxter som övervintrat inomhus förs ut oeh bildar en fyllig grön massa som ger must åt de ömtåligare ettåriga sköra, skära växterna. Jag tyeker om att

KORIANDER (Umbelliferae) Redan i Tusen oeh en nan omnärnns koriandem.

Romama använde gäma kryddan som konserveringsmedel för kött, tiUsammans med kummin oeb ättika.

Koriandem gillar soi, men passar inte som inomhusväxt på köksfönstret eftersom doften är myekets stark.

1 indisk matlagning används koriandem rikligt.

Ploeka bladen späda oeh lägg i eurryrätter, saUader oeh såser.

Fröna kan torkas eiler läggas in i vinäger.

Koriandem passar oekså som doftspridare i potpurrikrukor.

Medieinskt kan koriandern användas som milt lugnande te, den hjälper bl a matsmältningen.

TEXT: BRITTA LINDBLOM

ÖRTBILDER RITADEAV EVI ENGSTRÖM

I God Tid 4/98 som utkommer 11 augusti kommer vi all fortsälla våra örtfunderingar.

Vi berällar bl a om inläggningar och hur det går all ta tillvara örter över vintern.

GT 4/98 Handlar också om hälsa och friskvård

r-----------------------------, 1 Bra böeker med gröna 1funderingar: 1 Marguerite Walfridson 1har skrivit många böeker 1om grön mat oeh om

Pelargonia Deh lök i olika krukor oel! byttor kanflyttas om. sitta i en djungel av grönt. Utanfor balkongen står en lönn oeh fingrar på mitt balkongräeke. Fikusen, november-

kaktusama, ananas oeb palmema njuter liksom jag av den nordiska sommaren.

TERETIA

lingstips innehåUer gröna Nyeop ger i Vår tredje ålreeept. der hälsotips, paret Nyeop Cranks bästa reeept är är när boken skrivs 72 år en k1assiker, med grön filooeh 80 år, hur bär de sig åt? soti oeh grön mat.

Det är en Eråga som många kryddgårdar, bl a: Sarah Brown är en matställer.

1 Krydderi - kryddgårdguru som på ett modernt Margot Nyeop bar oek1ens oeh kökets hemligbeter. sän berättar om altemativ så ensam skrivit boken Min 1 Marguerites " vilda" mat. mat som ger grunden for mat.

Lars-Eric Samuelssonf hennes hälsofilosofi .

1 1 För äldre oeb yngre an Ulf Schenkmanis medverMen det finns så myeke~ läsa tiUsammans är Linnea kar ofta i SVflEuropa med myeket mera.

1planterar av Christina trädgårdsprograrn och har Fråga på biblioteket.

1Björk oeh Lena Anderson skrivit f1ere trädgårdsböcker.

Detta är bara några tips 1 bok forutom od-_ _ _Margot Carl-Adam på_ vägen. . ___ L en __ _som __ ___ _ _ _oeh __ _____ ____

~

7

Förnuftig ekonomisk planering för pensionärer Hotbilderna om krympande resurser inom hälsovården, och i aU synnerhet om å1dringsvården ocb långvården skrämmer många äldre personer.

Tanken pä "vad händer om" dyker lätt upp. Vilka alternativ Jinns för att underlätta de ekonomiska möjLighetema och kanske skapa en Liten bufferl ål sig själv f6r "särnre tider".

Bankdepositionema ger idag rält sä lilen ränta, ibland t.o.m. ingen ränta alls.

Vanliga ränleprocenter är 0.5 tili 1.5 för vanliga depositioner.

Att aktiespara kan vara riskfyUt, etl gott år kanske byts tili noUår i näsla dividendomgäng. Och atl fOlja med börsen kräver kunskap, intresse och ständig närvaro i realtid för att aktivl följa med vad som händer.

Försäkringsbolagel Nova lanserar en ny placeringsförsäkring för pensionstagare.

-Vi riktar oss tili personer som är 60 år och ä1dre, berättar Lasse Bergström som är direklör vid Nova.

Utvecklingsarbe!e! fOr den nya

fo rsäkri ngsformen

har

fätt positiVI mottagande.

-Bland våra pensionstagare inom vårt ege! bolag väck!e den nya försäkringen berättigat intresse när den lanserandes i slulet av år 1997, säger han.

Senior Bonus he!er den nya placeringsförsäkringen. Den kräver varken hälso- eUer andra utredningar för alt vara giltig.

Pensionären bestämmer själv belopp och placeringstid och fyUer i en ansökan om detta.

Senior Bonus har en inbakad f1exibilitet som gör det möjligt att Iyfta beloppet helt och utan kostnader om försäkringstagaren blir sj uk eUer råkar ut för en olycka under försäkringstiden.

Torolf Bäckman är projektcbef vid Nova och ban har ansvar för Seniorprojektet. Han har en 30-årig branscherfarenhet och pätalar att denna försäkring står för ett nytänkande, som ger trygghet på ä1dre dar.

-Försäkringstidens längd påverkar givetvis avkastningen, säger han. Så är del aUtid.

En tio års deposition kan ge mycket god avkastning.

Kapitalskatten är för närvarande 28 %, här i exemplen är beloppen räknade f6re den.

För en seniormedborgare kan fem eUer tio år vara en läng tid, en tid som inte går att överblicka i relation tili sitl eget liv.

-Det finns olika altemativ, säger Torolf Bäckman. Vi har en f1exibel äterköpsmöjlighet pä f6rsäkringen som innebär att kunden får utbetalllili ful10 sitl belopp om sjukdom eIler olycksfaU inträffar.

-Pengarna kan också placeras för någon annans räkrting som et! sätt att hindra att stora studieskulder uppstår.

Mormor och morrar kan placera för barnbarns räkrting en summa tili studier, som utfaller när barnbarnet fyUer 18.

LAsse Bergström och Torolf Bäckman vili jörsäkringsbolaget Nova (som ägs av PeIlDet betyder ocksä att placesions-Varma, Företagamas Fennia och Illdustrijörsäkrillg) säger all Sellior BOllus är eli ringsförsäkringen är undanlovallde altemativ jör pellsiollstagare med Jasta beräkllillgsgrlllldrälltor och årlig av- dragen arvsskatt. kaShlillg.

B.L. Några exempel:

5 år Placering 10000 50000 100000

sparsumma 13104 65518 131 035

avkastning 5 .6 5.6 5.6

10 år avkastning sparsumma 6.1 18074 6.1 90369 6.1 180739

En lång resa börjar också med ett steg.

Kinesiskt ordspråk

-

Osterbollniska distriklets vårR10fe Pensionärsförbundets ekonomi fordrar stramare tyglar om vi skall kunna fortsätta vår verksambet. Det senast året har gett belägg för att detta är riktigt. Men klart är att organisationen måste kunna finansiera sig själv i framtiden. Det betyder atl medlemavgiftema måste höjas från nuvarande nivå. Huru

mycket vet vi inte ännu. Inte bara det materieUa skaU vi satsa på, det behövs utbildning av ledare för våra föreningar, i olika former. Helt enkelt en del nytänkande, utan att därmed skrola ned tradi-

Ann Junells programförklaring vid vårmötet i Vasa där hon var närvarande, onsdagen den 25 mars.

Detta var en del av förbundets verksarnhetsledare Lili-

Tili vårmötet hade samlats 42 delegater från det Österbotmiska distriktet. Distriktets nya ordförande Torolf Fröjdö hälsade de närvarande med att närnna om en del

Ekonomin .. . jon turister passerar årligen .. .JorIs. jråll sid 1 över Åland. Alla går tyvärr inte i land, beklagade Ritva -Thrismen är viktig för vårt Sarin-Grufberg. näringsliv, pårninde stadsdiHon kunde också berätta att rektören, en och en halv mil- ä1dre råd kommer att bli aktu-

eUt på Åland och att det finns en ä1dreomsorgsplan som går ända fram tiU år 2030, och som behandlas i fullmäktige i Marieharnn under våren.

B.L.

tionerna.

Oh Valborg, Valborg, vaiför måste jag vara borta jråll dig så lällge, sjölIg SlulIItygruppen jör Valborg LAuhisto. Gruppell berättade om gamla sjömallstraditioner och livet ombord.

saker som ligger i tiden, bl.a. tidningspressens negativa instäUning tili vår verksambet.

Av den anledningen känner vi oss tvungna att i någon män själv utbilda skrivare och f6rsöka höja distriktets profil.

Som mötesordförande fungerade Torolf Fröjdö med Per Thomasfolk som sekrete-

rare. De ordinarie f6rhandlingarna stökades undan rätt snabbt, men under rubriken övriga frågor uppstod en del diskussion. En delegat undrade om inte vi kunde inf6ra mera stort motstånd, att själv bestämrnma i denna fråga, men vi borde fOredra atl verksamheten skaU vara fri frän politik och religion.

Samtidigt med vårmötet avtackades förra ordf6randen AIli Genberg för de uppoffrande arbetet som hon utf6rt pensionärema och distriktet tili fromma. Dessutom överlärnnades en liten gäva tili henne.

Stig Sundvik

Ordjörallde Görall Björkmall ullderteckllar Jullmakter jöre mötet så allt skall gå korrekt tili.

8

Pensionärsliv II

DINA MINNENS HEM Här på en risig sluttning mellan snår av höga nässlor letar du i dröm dig fram .

Trevar varsamt med en stilla ömhet genom snåren.

,

)

Här - på en solvarm sluttning bak en skärm av skira björkar låg en gång det gamla huset fyUt av liv, av kärlek, sorg och glädje.

Levde med dig, levde i dig, blev din tiUflykt genom åren.

Här - på en ödslig sluttning mellan döda träd och buskar lever det förgångna kvar.

Treva varsamt, sök med stilla ömhet.

Se - där skymtar, söndervittrad, än en stenfot genom åren.

c.s.

Mitt i det j agra Skärgårdshavet ligger Skärgårdsjolkhögskolall i Houtskär.

Har vi det bra, och står det väl tili i våra föreningar? Svaret är både ja och nej. Vi i den verkliga "stenölcnen", Helsingfors, har en allt överskuggande problem, - nyrekryteringen. Som inte är vad den borde och ku nde vara.

Min förening har sedan sina glansdagar beträffande medlemsantalet - fått notera en märkbar rninskning.

Och dock är antalet pensionerade i dag berydligt flere, Är felet vw eUer de nyblivna pensionäremas? Om det är vw fel, vad bör och kan vi göra, Höja programnivån tili magisternivå, eUer är det så, atL vad vi än gör är tilIströ,mningen svag.

Jag bar en ide, om den är utförbar må förbundet avgöra. De flesta av oss känner många potentieUa medlemmar, Kunde vi ge dem en en års prenumeration på God Tid med en följebrev, vilken förening och vem som bestått

Bed and breakfast.

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Sommarkllrsprogram, teL/fax 02-4633 227.

Oy Kaj Forsblom Ab

Houtskärs jolkhögskola, 21760 HOUTSKÄR

Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 0 19-5243993

den, Prenumerationen kunde kosta 30 tili 50 mark. [den är bra, jag har bara goda ideer, men är den utförbar?

Pör att ännu återgå tiU programmen, Har vi inventerat våra egna fönnågor, vet vi vad grannföreningarna kan erbj uda ur sin lcrets? Mitt svar I?å frågom a är, att vi inte vet.

Annu en fråga: V ågar vi samarbeta över språkgränsen, - åt vardera bållet? Personligen har jag själv uppträtt på finska. lme dör man av det. Kommunalt kan man även tilIsammans med de finska föreningarna gemensamt påverka beslutsfattarna i för oss äldre angelägna ärenden, rag har redan i tre års tid suttit med i detta samarbete öyer språkoch partigränsema, - med gOlt resultat.

Fortsättning följer, - hoppeligen,

ROLF LILJANDER Helsingfors

II OPTIKER ~~~~

jiJ.

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT 298 7128 - 298 7136

"

uppför sommoren -98

H,...,.....~I.r.H~ Regl : Johon Storgård Scenografi: Kai Salomaa Föreställnlngar: 4.7 premlär 5.7 14,7 7.7 15,7 8,7 16.7 9.7 18.7 12,7 19,7 Alla förestållnlngar k119,00 Bllletter: Nårpes Turlsm tel 062243035 eiler vld vrldlåktaren 1 h fåre törestöllnlngs börJen.

Ab Tidstrands Linjebiltrallk 07900 LOVISA Ingenjörsv, 4.

Tel. 019-531 865 Beställnlngsbussar.

BACKMANS OPTIK

Torggatan 91el. 018-19 22fl Mariehamn

~1,"

KVRKSI.f\n ..~ OmK ~

Aktias hus vld targe! tel. 298 1927

HANGÖ TRAFIK BUSSRESOR INVABUSS Även registrerad researrangör Tel. 019-24S 1004

CEN TRAL GATA N 98. KARIS TE LEFON 019-230 940

AKTUELLT! Avresa: 6n, 8 dagar

En ny modern placeringsJörsäkring för goda och dåliga dagar Låter det intressant?

3.390,-

Kontakta Siv Kaukinen , tel. (09) 6 1 65 3772

Avres a : 24/7 , 4 dagar

eiler Torolf Bäckman, tel. (09) 6165 3438.

BINGO MEDLOKET

Livförsäkringsaktiebolaget Nova och SampoLiv Ab går samman vid slutet av år 199B, Det uya bolagets namn blir Försäkringsaktiebolaget Sampo Liv. 1 fusio-

,L

NORDKAP - en resa tili Europas sista utpost mot norr!

nen förenas två framgångsrika bolags kunnande och soliditet.

Del sammanlagda placerings-

beslåndet är nästan 16 miljarder marko En solvens på toppnivå och en specialiserad placeringsfunktion ger nu och i framtiden utomordentliga möjligheter att ge enjämn och god avkasming på våra kunders försäkringsplaceringar.

Pirkko Liiuatltfltl,

klubbviirdi""a

1.860,-

Inbjudan

Avres a: 16/8 , 7 dagar

Vä lkommell tili Merita VdrKlrtbb, k lrtbbell för alin

TROLLSTIGE!'l

som vili !öreufl Ilytta med lIäje

med ATLANTERHAVSVEJEN

• värdefull infonnation om

penningfrågor • tina medlemsförmåner • trevlig samvaro • intressanta möten

- en hisnande vacker resa i Norge!

3.980,-

• högklassiga k1ubbresor Alla 55 är fyllda personer som får pension, lön eiler annan regelbunden inkomst på konto i Merita är hjärtligt välkomna tiIl klubben, Ytterligare iniorma-

Avresa: 3/9 , 10 dagar

ITALlEN Uvförsäkringsaktiebolaget Nova

Bulevarden 7 001 20 Helsingfors Telefon (09) 616 531 Telefax (09) 6165 3333

tion på närmaste Merita-kontor.

- Gardasjön och Venedig

4.325,-

~ TORGGATAN 2, TEL 28 075.

~

tfj) Merita

ffi

En ny bank växer fram . MeritaNordbanken.

§

:>

9

Fruntimmersföreningen i Helsingfors r.f. firor 150 års iubileum 5 moi 1998 v ä lgö renhetsföreni ngeo Fruntimmersföreningen i Helsingfors r.f. fyller 150 år.

Som ett resultat av samhälleligl upp vaknande och ett oy tt socialllänkande grundade damer ur sladens bildade skikt i Helsingfors for ISO år sedan en välgörenbelsförening.

Kyrkoherdefru Nathalie Crohns uppgav i ett brev att hon efter en sömnlös natl i början av det oroliga året 1948, insåg atl någonting måsle göras för att råda bot på det elände som rådde bland den unga huvudsladens rnindre gynnade befolkning. Hon sammankallade stadens damer, och även herrar, till ett konstituerande möte den 3 april. Man startade med att dela u pp staden i distrikt med ansvariga direktriser. Dessa besökle hemmen och uppmanade kvinnor att komma tili de arbetsstugor man hade upprättat. Likaså erbjöds skolgång för bam. Man delade UI matpoletter och ordnade försäljning av handarbetsalster som kvinnorna gjort.

Tanken var hela tiden att ge hjälp tili självhjälp - inte direkI penninghjälp. I början verkade även en mi ndre förening, Orpolasten Y släväl, som upprätthöll ett barnhem.

Denna förening uppgick i den stora Fruntimmersföreningen.

Verksamhele n finansierades

Welinska hemmet vid IdrotlSgatan och Alexandrahemmel vid Georgsgatan. Dessa båda har nyligen nedlagts efersom pensionärer idag behöver mera vård än vad man där kunde ge.

Hagaro och saneringen

GÖSTA SERLACHIUS KONSTMUSEUM Joenniemi gård , Mönttä ALBERT EDELFELT OCH FÄNRIK STÅLS SÄGNER

16.5-<>.9.1998 UtstäUningen Filnrik St:.\15 5ilgncr det dubbla jubilcumsårec tiJI iira. Öve r J50 konslverk , bl.a. målningnma Bjömeborgnm ns mnrsch, Landshövdingcn oeh Lotta Svärd samC Albert Edclfelts pcrsonhistorik.

Ny upph!ingning nv egna samlingar.

Int riidcsavgift : 30 mk, 20 mk oeh 5 mk Guidning 200 mk oeh 350 mk Öppet 1998:16.5-6.9 li-sö 11-13, mä stängt, 7.9-3J. 12 1ä-sö 12--J7. Övriga lider enligt överenskommelse.

Midsommarafton oeh mid50mmnrdagen stängt Tel. (03) 474 5511 , rax (03) 474 8260 Knf(;restaurang Autereen tupa, tel. (03) 474 5525.

Idag är Fruntimmersföreningens främsta uppgift att UTFÄRD TILL UNIK MILJÖ upprätthålla pensionärshemmel Hagaro.

Levande naturskönl museiområde vid Bottenhavet.

Hagaro har genomgåtl en Hantverkare i arbete. Upplev smörkärrting, barkbrödsgrundlig sanering och i februbakning, lovning . . . ari della år fick pensionärerna Utsökta fi skrätter från slående bord eI. enl. önskemål f1ytta tillbaka tili sina nysaneKaffe ocb hembakl. Inkvartering. rade rum. Rummens storlek varierar från 19-34 m' , alla Kilens Hembygdsgård, Sideby, Kristinestad rum har egen WC med dusch.

(06) 222 5611, GSM 050 54 29 754 Desutom har några av de större rummen egen kokmöj1ighel och i varje våning finns en UPP TILL CAMPING avMil<aelNeumanochAAeCalo dubblett. V åningama har egna En mus;kalisk tdvselfars. våningskök, vilket gör det Regi : Pekka Sonck Spelplats:Båskasvallen, Veikars möjligt atl servera morgonBiljetter: Vuxna 60,- , barn 30,målel i våningama. Hagaro grupper om minst 20 perso45,bar en trevlig trädgård där Biljettbeställningar fr~n kulturbyr~n i Korsholms kommun pensionärema gäma sitter på kl . 9-12, tel. 06·327 7165 samt tre timmar före föreställning sommaren . Förutom matsalen tel. 06-343 3244 Premiär: 1.7.1998 kl. 19.00 finns ett cafe for hu seIs invå11.7. kl. 19.00 Spelpla n: 3.7. kI.19.00 nare och deras gäsler. Vidare 5.7. kL 19.00 12.7. klo 14.00 7.7 kl. 19.00 12.7. kl. 19.00 finns det baslu, hårfri sörska 8.7. kl. 19.00 15.7. kJ. 19.00 och läkarmottagning en gång 9.7 kl. 19.00 16.7 kl. 19.00 ~ i veckan. Huse t har hiss, vil17.7. kl. 19.00 ket gör det möjligt atl använda rollator. U tbudel av hobbyverksarnbel är stOr!. Det finns en bokläsarklubb med bögläs(f.d. präslgård) ning, gyrnnastik, seniordans, i naturskön omgivning egen tidning som pensionäi Dragsfjärd! enbart med frivilliga bidrag rema själva ger ut " HagaroHelpension i ensarnt och donationer. Årligen ord- ligt", månadsmölen, pysseleiler delat rum. nades stora insarnlingar, lotte- klubbmm.

Möjligheler tili Ensarnbet, otrygghet ocb rier och fester vars avkastning semesterstöd. tillföll föreningen. Man arbe- sjukdom bör tili de vanligaste tade även tili formån for orsakerna att en person söker LUNCH för grupper Pauvres honteux, d. v.s. kvin- sig tili ett hem med service en!. beställning nor ur den bildade klassen och vård av olika grad. Hemsom hade svårt att klara sig met har utbildad personaI och nattjour, vilket ger invånama ekonotniskt.

HEDVIG SOFIA HEMMET I föreningens ledning stod ett tryggt och trivsamt boen- I I de mest bemärkla kvinnoma i de. är et! åldringshem som erbjuder helpension i parkmiljö i staden. ingen hade någon utDjurgården i Helsingfors. Stora, Ijusa, nyrenoverade rum bildning - högre utbildning JubiIenm med egna invalid-wc och duschutrymmen at! hyra. Det är gavs ju inte kvinnor då, men Fruntimmerföreningens juäven möjligt at! hyra möblerade rum för tillfällig vistelse deras män representerade så- biIeumsmottagning äger rum t.ex. under helger. väl unive rsitetsvärlden, adrni- den 5.5.1998 på Hagaro. Vid nistrationen som handel och festen kommer FD Alexandra kommers. Eftersom gifta Ramsay att presentera den an- • För närmare information vänligen kontakta Margaretha Jägerhult yard. tel. 753 8003 eI. hemmet ekon. Gun-Britl kvinnor icke var myndiga att tologi som föreningen tagit inneha högre förtroendeupp- initiativ tili och som utkomAlander, tel. 679 099 eI. 0400-502 594. drag, måste sekreterarbefatt- mer senare i vår som ett temaningen besättas av män. nummer av Historisk TidZacharias Topelius var i tret- skrift. Anlologins innehåll ton år föreningens stora ideo- tangerar välgörenbet och Stöd det finlandssvenska log och sekreterare. Regel- hj älpverksamhet under de bildningsarbetet bundet informerade han isin gångna ISO åre n sedd ur såväl Svenska folkskolans vänner tar tidning om föreningens verk- givarens som mottagens synemot donationer och testamensamhet och upplyste allmän- punk!. Fru Eeva Ahtisaari helen. Föreningen ställer avgiflsheten om samhällets misär. drar festen med sin närvaro. .rritt sakkunnig hjälp tili fOrfoganSamhället övertog småFrun ti mmers föreningen de vid uppgörande av donalionsningom delar av förening- böll sitl jubileumsårsmöte brev ocb testamenten. ens verksanthet - skolor in- den 2.4.1998 varvid styrelsen Närmare information ger SFV:s rättades, föreningens lilla fick följande sammansätlkanslichef Christoffer Grönholm läsebibliotek uppgick i det ning: tel. 09-645 115. nygrundade stadsbiblioteket och barnhemmet över- Ordförande Eva Stockmann (vetenskapligl bevisat) togs av staden.

Viceordförande Leila HasselI slutet av 1920-talet beslöt blatt man atl inrikta verksamheten Sekreterare Yvonne Thesleff på åldringsvård. Man grunda- Skattmäslare Rose Nykopp de ett hem för äldre damer vid Medlemmar: Barbro BjörMM NOVAFON-Ijudvågor Savilagalan i Tölö. Genom en kenheim, Magdalena Blässar, sköter Du bl.a: stor donation av Rudolf ocb Barbro Hartwall, Irma Ing- Muskel- & ledsmärtor Emelie Gesellius startade man, Viktoria Janzon, An neman år 194 1 ett ålderdoms- Marie Lundström, Gretel - Nack- & r yggs m ärto r bem vid Fabriksgatan 34. År Paulig, Anitra Riska, Marian- lschias m.fl. smärtor 1956 förverkligades förening- neWolontis. * VERKAR NER TILL 6 CM DJUP TilIäggsinformation ens stora satsning Hagaro i gere * 5 ÅRS GARANTI Norra Haga, ett nybyggl mo- ordf. Eva Stockmann tfn BESTÄLL GRATIS BROSCHYR dernI hem, varvid de två gam- 63 33 42 (Ij), 48 22 17 (bern) la uppbörde. Man upprätthöll och föreslåndarinnan inger S NYSTRÖM KB TEL_ 019-231 636 dock ännu två mindre enbeter, Salo tfn 587 07 61.

UPPLEV VÅR VÄRLD SI. Pelersburg 5d.

Norge-Kuslrlksvägen 5d.

Gotland 5d.

Göla Kanal3d .

28.6 Kolmården 3d. .JULI Vlborg/Salma Kanal3d.

LegolandlKöpenhamn 6d.

Nordkap 6d.

Gamla Valamo m.m. 4d.

Allsång på Skansen 4d .

Höga Kuslen 3d.

SI.Pelersburg 5d.

Edvanl Perssons Skåne 7d.

Göla Kanal3d.

Kolmården 3d.

Pelle Svanslös 3d.

Talllnn·parnu-Rlga 6d.

LegolandlKöpenhamn 6d.

Kökar/Alands skäru!rd 4d.

Göla Kanal3d.

Kolm!rden 3d.

AUGUSTI 1.8 Öland Blomslerg!rden 5d.

3.8 A.Llndgrens sagovärld 4d.

3.8 Höga Kuslen 2d.

7.8 Göla Kanal3d.

7.8 Kolm!lden 3d.

8.8 Mal"au 9d .

12.8 Lololen 7d .

16.8 Skön veeka I Holland 7d.

19.8 SI.Pelersburg 5d .

26.8 Rundlur I Pol,n 8d.

SEPTEMBER 2.9 Prag-Wlen·BudapesI8d.

12.9 Ruska Äkla Lappland 4d.

13.9 lIallen de LUle 10d.

17.9 Ruska Tornelräsk 5d .

27.9 Franska Rlvleran 7d.

OKTOBER 16.10 Teater I Stockholm 3d.

NOVEMBER 6.11 Tealer I Sloekholm 3d .

DECEMBER 4.12 Teater I Stockholm 3d.

30.12 Ny!r med Krlstlnalmn Ouvem!la 4d .

I~~O~ Teuter

Välkommen tili Labbnäs semesterhem

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN

ml 'iii' 'iii' 'jji)~'jji)W'jji)AiJ. ./.l~~~~;-.,,16 ~".!!\Il!!.I&I~~ Sommarens kryssnlngar sä/js nu!

Reguljara kryssningar i den vackra skärgården från IngA i vast tili B orgå i öst. Färdiga paket. Gruppra batt sven pA pensionärspriserna. Begär broschyr.

Förfrogningar och boknin guT: Rederi Ab J.L. Runeberg Wiuenbergsgatan 12. 061 00 BORGÅ

Tel. 019-524333 1 Fax 019-58533 1

Nya finlandssvenska Trivselresor 2()-25.5 Ölands orkldeer och alvarmarker. Bussresa. VI bor I Kalmar

och gör lVå heldagsutllykler på Öland då vi besöker bl.a. Solllden.

2-816 Wales och london. Flyg tili Manchester frAn Jakobstad, Vasa, Helsingfors. Tre dagar I Wales, bussutflykter. Reslen av tlden i allUd se· värda l ondon, returflyg därifrån.

4--7/6 Kolmården och Göta kanal . Rol1g resa för alla åldrar. Många upplevelser, övernattn ing I Vadstena. Buss från södra Finland och Öst· erbotten.

6/6 Äppelblomslld på Klmltoön. Endagsresa.

18-21/6 Mldsommar på Åland. Bussresa från södra Finland längs den vackra skärgårdsvägen via Kumlinge tili Mariehamn. TraditioneUt mid· sommarprogram, utflykter och sevärdheter. Retur Mariehamn-Abo. 27/6 " RonJa Rövardotter" på Raseborg . Endagsresa.

271fr-4n Schwarzwald och Malnau. En lätal plalser kvar.

4n Glasfantasllllttala. Endagsresa.

5-11 .7 Park- och trädgårdsvyer I Sverige och Danmark. Bussresa med besök bl.a. i Norrvikens trädgårdar och Soliero samt "De 7 have'" på Fyn. Hem resa över nya Storabältsbron och via Köpenhamn.

19n " Den ljufva Galenskapen " på lurens. Endagsresa.

2()-2Sn Äventyrl Sverlges Guldrlke. Bussresa från södra Finland och Vasa 1111 norra Sverige.

26-29n Åbolands skärgård, Åland och " Katrlna" . Bussresa.

29-31n Operaresa tili Nyslott. Passa nu pA att se och höra Covent Gardenoperan frAn London i Benjamin Britte ns "Peter Grimes" på Olofsborg. Buss frAn Helsingfors 1-9/8 Gardaslön I Norditallen. Flygresa.

2-7/8 Hantverk, konst och handarbete I Sverige. Intressant resa för alla vänner av vackra ting.

kuN",.s resebyrå Tel. 06-317 3137 må-fr 9.00-16.30

Övermark pensionärer donerade mobiltelefon tili hälsovårdscentralen

I

,

)

Närpes Pensionärsfarenings medlemmar samJades på tisdagskväll tili årsmÖle i Boslället. Drygl 80 personer hade infunnil sig.

Ingel lorrl och långrandigl sammanträde, nej här blev del spriltande musik av RagvaJds spelmanslag med Marianne Maans. Fina äldre och yngre spelmanslåtar framfördes med 6 stråkar ocb bas.

Distriktsombudsman Per Thomasfolk gay information om kommande händelser inorn pensionärsrörelsen, re-

sor ocb aktivileter av olika slag. Ordfaranden Sven-Erik Wesler, som kvällens värd mOllog mÖlesdeltagarna med elt kort hälsningsanfarande.

Vi sjöng barmoniska aJlsångslexter s.s. "Vi ska gå hand i hand", "Vi ska leva far varandra" och slutligen "Här är gudagotl att vara".

Kvällens huvudämne var i alla fall årsmötesbandlingar.

Sven-Erik Wester omvaJdes enhälligl tili ordförande. OmvaJda styrelsemedlemmar är Gunnar Westman, Hugo Ber-

nas och Eric Nissfolk. NyvaJda blev Tea Mickels, Gunni Krook och Etel Skomars. Ersäuare är Ruth Lindqvisl ocb Gustav Mannfolk.

Vr årsberättelsen framgick all fjolåret varil et! rätt händelserikt år. Resor har företagits både inom landet och utrikes tili våra nordiska grannIänder. Motionsdagar har ordnats, dels pä Norrvalla ocb dels pä bemmaplan, dansoch festtillslälIningar f1erfaJdiga gånger.

NärpesfOreningen håller på att bli den största svenskspråkiga fOreningen i landet med sina 861 medlemmar. Vi börjar kunna jämföra oss med Esboföreningen.

Vårt medlemsantaJ ökade i fjol med 134 nya medlemmar.

Vi förväntar oss en ätminstone lika stor anslutning år 1998.

Föreningens ekonomi är som man säger stabil. Visserligen gick vi med förlusl senaste år, 11.195 mark, men dä är inte beaktat depositionsräntor lagda tili kapitalet.

Medlemsavgiften fastställdes, ofarändrad sedan flera år tilibaka, tili 30 marko Vi har ändä kunnat ge donationer.

Boställel fick en motionscykel. Staden och hälsovårdscentraJen mottog 12 mobil telefoner.

Donationsvärdet blev ca 18.000 mark, vilket vi hoppas fä tilibaka flerfaJdigt. Vår avsikt är att vi pensionärer vili göra bemvården och bemsjukvården mera effektiv. Att man snabbt kan nå personalen då akut hjälp behövs. På så sält kan vi dra nytta av satsningama. Vi vet att åldringamas antal växer med åren, att mera bjälp behövs och vi vet också att budgetanslagen för åldringsvård inte hinner med.

MotionscykeIn tili Bostället är eli led i att de som bor på Bostället skall kunna bibehålJa och även stärka sin fysiska kondition.

Till sist en föreningsönskan; bli medlem i Närpes Pensionärsförening.

E.N.

Övermark pensJOnarema bar bållit årsmöte. Mötet öppnades av Helge Haag. 1 samband med att de under året avlidnas minne hedrades spelade Paul Söderback en av Konsta lylhäs melodier. Enligt fOrenings tradition blomsterhyllades de medlemmar som under verksamhetsåret fyllt det antal år som ger anIedning tili hågkomst. Vr verksamhetsberättelsen som presenterades av Margareta Groop framgick att verksamheten i stort faljt traditionella stilen med bl.a. två endagsresor och en Danrnarks resa, månadsträffar, motionsdagar och deltagande i Övermarkdagama.

Vnder året har 17 personer anslutit sig som medlemmar och lotala antalet är nu 149.

Föreningens bomärkessamling har kopierats av Österbottens Traditionsarkiv far framtida dokumentation och forskrting·. Vår samling utgjorde ett utrnärkt komplement tili det som insamlades i våra trakter i böIjan av seklet. Bok-

slutet presenterat av Ame Sjöberg visade att ekonomin inte ger anIedning tili bekymmer.

Endel donationer har gjorts under året bl.a. fick ungdomsfareningen motta hela behålJningen frän en danstiliställning.

Vid årsmötet återvaJdes Helge Haag tili ordfarande för år 1998. Övriga styrelsemedlemmar som alla återvaJdes är Margareta Groop, Gunhild Stenberg, Erik Nygård, Ame Sjöberg, Bengt Ehrström och Levi Söderholm. Revisorer är Sigfrid Ehrström och Ame Källberg.

Programkommitten består av Venny GulJmes och Marlha Ehrström. Tili köksföreståndarinnor vaJdes Svea Häggvik, Lea RagvaJs och Elli Dahlbäck. Suppl. Ines Österberg. Svea Häggvik ansvarar även för sångböckerna. Enny ocb Birger Stenpäck återvaJdes att sköta urkJippsboken.

Gunhild och Leo Stenberg sköter fotografering och fotoaJbum. 1 lotteri- och tävlings-

kommitten vaJdes som sammankallare Bengt Ehrström samt Leo Stenberg, Runar RingvalJ, Alle Henriks och Levi Söderholm.

Enligl del godkända farslaget tili verksamhetsplan väntar oss TalJinn resa, en endags resa i närområdet, distriktets vårdag m.m.

Mötel avslutades med atl Helge Haag tackade styrelsen och alla som under året hafl olika förtroende uppdrag far ett perfekt samarbete. Tack vare en trogen medlemskår har vi möjlighel att bedriva en meningsfull verksamhet, han betonade att vi måste vara medvetna om att nya krafter småningom bebövs, därför är det angeläget atl föreningen skulle få mera nya medlemmar och att dessa aktivt deltar i verksamheten. Årsmötesdeltagama beslöt enhälligt inköpa och tili Närpes HVC:s Övermark hälsostation överlåla en mobiltelefon.

H.H.

Med lust och fägring stor...

Våren, hoppets tid är slut osynlig krona av fågelsång."

Det fmns en sommar, som och den nordiska sornmaren dekorerar sin veranda aJdrig kom far någon av våra med blyga men även färg- kära. En gammal man låg på starkande blomsler. Vem elI sjukhus i den stora staden. kan rätt beskriva den nord- VppbroltelS stund var nära. iska sommaren? Pär Lager- Han hade länglal tili den åbokvist ger i "Den svåra re- ländska skärgårdens vår, men san" en bild av "naturens han skulle aJdrig mer få uppkorta uppenbarelsetid - då leva denna. Plölsligl tränger allt står smyckat, varje genom del öppna fönstret hage, vart bete, var gäng- " Den blomslertid nu komstig med prästlcragar, som mer... Del var skolflickor i en hänger ut över den, var sten närbelägen skola som sjöng med kattfot och kärring- vid skolavslutningen. Visst land. Och dagen har inget var blomslertiden inne med SIUl och uppe i höjden tind- soi över skärgårdens kobbar rar från morgon tili kväll en och skär, över måsamas skri,

över stugan där äppelträden blommade... Men - del ges en annan sommar för hoppels och trons människor.

Vi, du ocb jag, har vår beskärda del av den blommande sornmarängen, eiler för atl lala mer realistiskr; vår jordiska mil att vandra.

Vi vandrar dock mot en gulnande hÖSl moI en fOrvandlingens timma. Det finns en ori, där gränsen mellan rum och tid sprängs.

Men, vi skulJe ju taJa om sommarens grönskande ängar och resor till andra länder. Kanske blir del bröllop för någon i johannetid, varfar inte även för en pensionär. Atl vara människa är ju även detta, att med färdeminnen vid vår sida ständigt se framåt mOI drömda och anade mål.

Osedda dar får vi möta med tröSl när vi lever i nådens tid med avskedsögonblicket i våra tankar.

Tili sist vili jag tilJönska God Tids läsare en sommar med IUSl och fågring stor.

Om sommaren dock inte blir sådan, vi önskal, får vi vara farvissade om, att livel kan mätas även med andra mäti, än dem vi i vår lanklöshel ocb otro oita använder.

GUNNAR LEVLIN

Sommar: Skrapade knän och slitna fotbollsskor

Numera säger man inte att en person som böIjar åtnjuta å1derspension (65+) samtirugr inträder i å1derdomen. ÅJderdom förknippas med en forsvagad funktionsförmåga på grund av å1der och bebov av hjälp, vård och omsorg.

Man anser att å1derdomen böIjar i 75-80 års å1dem, men samtirugt betonar man stora inruviduella skiUnader. ÄIdre kräver jämlikt bemötande Enligt den modema ä1dreuppfattningen betyder det biologiska å1drandet inte ett samtirugt mentalt och socialt å1drande. ÅJdrandet har sin genetiska grund, men människoma påverkar sitt eget å1drande genom sin livsstil, si.na attityder och motivationero Människan å1dras inruviduellt, några 65-, 75- eller 85-årigas prototyper existerar inte. A1drandet och dess betydelse är olika i olika förhållanden, under olika tider och olika för kvi.nnor och män samt olika for människor med olika social status. ÅJderdomen är en naturlig och värdefull fas av livet, liksom bandomen, ungdomen och medelåldem. Människor av olika å1derskategorier bildar sarnhäUet och de bör, oberoende av å1der, kunna delta i

san, frän det som är friskt bos människan. Människans hälsa och funktionsformåga främjas och upprätthålles, sjukdomar förebyggs och funktionshan<likapp kompenseras. Lokala verksarnhetsmodeller skapas.

som längtidsvård pä å1dringshem och sjukhus. 9) Specialsjukvård.

Serviceboeode Trenden i dag i kommunerna är att utveckla serviceboendet. Serviceboende definieras som självstänrugt boende ÄIdreserviceo som helhet för äldre med dagligt behov Man strävar efter att frängå av bjälp och stöd. Den äldres servicemodellen i vilken kli- bebov av omsorg ocb vård enten stereotypt går frän lät- definieras i vård- ocb servicetare vårdformer mot den planen.

Med effektiverat servicebotyngsta. Genom att for vaIje klient välja en behovsrelate- ende forstår man en boenderad och därmed en rätt vård- service inom vilken den äldre form samt genom att kombi- får omsorg, hjälp och service nera serviceformema rätt, dygnet runt i enlighet med kan kostnadema för servicen vad som överenskomtnits i den inruviduella vård- och optimeras.

Genom att modigt nyttja serviceplanen. Tili ett effekservicebelheten på ett inruvi- tiverat serviceboende bör att duellt sätt kan servicebehovet det finns personaI på natten eller åtminstooe ett effektivt beredskapssystem.

Jag har funderat över begreppet serviceboende och över att man med serviceboende endast avser boende i servicehus. Om man tänker på äldreomsorgens' servicehelhet, är då inte även det serviceboende att då man ännu påverkas så att den ä1dre bor hemma erbåller av komkommer i institutionsvård i munen, organisationer eller privatföretagare köpt basserett möjligast sent skede ifall det överhuvudtagit blir vice, såsom hemtjänst, bemsjukvård ocb stödservice. nödvänrugt.

Jag anser att der är bra all Att ordna äldreomsorgsser-

sa.JDbällcLS normala liv i en-

vicen bör ses som en gemen-

man urveckla mellanforn.er

lighet med sina resurser.

Den förändrade ä1dreuppfattningen förutsätter att serviceutbudet förändras. Den offentliga sektom ansvarar' fortfarande för servicen, men man räknar med att nätverk av nya småföretag kommer att erbjuda de ä1dre en alIt bättre och mångsidigare service på 2000-talet.

Framtidens ä1dre kräver ett jämlikt bemötande. De understäUer sig inte formyndaraktiga åtgärder. Så länge de har kvar sin vitalitet värdesätter de sin roll som väljande och nyttighetsmedvetna konsumenter. De flesta förmår betala för tjänstema och som

sam uppgift för social- och hälsovården. Samarbetet bör fungera bra och vara inriktat på att förbättra sådant som är av väsentlig betydelse för den äldre.

lör boende, vård och omsorg, af( åldringshem salleras och alt deras verksamhetsidi ändras, att gamla bostäder repareras, att hälsocentralernas bäddavdelningar görs mera hemlika, alt de äldre al/tmer tas i betraktallde i rrafiklösllillgar. ..

betalare förväntar de sig också servicekvalitet. De stora å1dersklassema bar initiativförmåga och, förutseende sin forsvagade funktionsformåga, ordnar de sin boendemiljö och service.

Framtida ä1drepolitik Allmänna pnnclper for framtidens ä1drepolitik är normalitet, uppskattning eIler värdesättning, social integration, självbestärnmanderätl, valfrihet, värdepluralism, jämlikbet och rättvisa.

Servicekulturen blir alItmer klientcentrerad. 1 sättet att handla utgår man från häl-

Servicehelhet Med servicehelhet förstår man att de olika centrala elementen i ä1dreomsorgen i växelverkan med var3l)dra svarar mot den ä1dres inruviduella behov av service. Elementen är: 1) Den ä1dre klarar sig själv, varvid de personliga resursema, livsstilen, grannhjälpen, de frivilligas insatser, organisationema, samhäUets basservice och

hjälpmedlen utgör betydelsefulla och nödvänruga stödfunktioner. 2) Boendet, vilket stöds av saneringsarbeten, miljöplanering ocb reparationero 3) Stödet till anhörigvård (socialvårdslagen). 4) Hemtjänst, såsom stödservice, bemsjukvård, bemservice, bemtjänst + stödservice. 5) Periorusk deldygnsvård, säsom dagvård, vård på dagsjukhus, kortvarig vård pä vår<linstitution. 6) Serviceboende, or<linärt serviceboende ocb effektiverat. 7) Akutsjukvård på bälsocentraiers sjukhus eller bäddavdelningar. 8) Vård pä vår<linstitution, sä-

som Folkhälsans hemtjänst och hemsjukvård erbjuder, antita läkarmottagningen och fysioterapitjänstema i huset, eller artvända sig av stadens social- och hälsoservice - vilket man vili. Behöver man specialsjukvård vänder man sig eller retnitteras tiIJ Mejlans sjukhus eller Dals sjukhus, eller söker sig tiIJ privatsjukhus - hur man vili. 1 princip skall man kunna f1ytta upp tiIJ Seniorhemmet i husets ena flygel när man inte längre klarar sig i sin lägenhet...

Seniorhuset är en vacker och trygg boendemiljö, det ligger vacken i parkens närhet, forbindelsema tiIJ centrum O.S. V. är goda och lokalitetema är han<likappanpassade. Jbland blir en al.:tie- eller hyreslägeohet lerug. Står man i kö, kan det hända att man en vacker dag får frägan om man nu vill flytta. För att inte forsitta chansen gäUer det dä att besluta sig snabbt - kön är läng - och det kan bända att det räcker länge innan anbu-

det ges foljande gäng.

Alt besluta sig for att [Jytta tiIJ ett servicehus är forstås inte lätt och anpassningen försvåras om man inte attitydmässigr accepterar aU man nu bör upplösa sitt hem ocb börja ett nyuliv i eo ny Men närrniljö. mycket viktigt tycker jag att det är att man själv kan faUa beslutet om en säpass omvälvande förändring som en flyttning tili ett serviceboende är, slipper den situationen att man en vacker dag mäste placeras av de anhöriga någonstans för att man inle längre klarar av art bo i sitt tidigare hem. Jag tilIfrägas ofta hur del är au bo i Seniorhuset, hur jag trivs O.S. V. Det jag sagt här visar väl att jag är nöjd ocb glad över att jag för dryga ett och e tt halvt år sedan fattade rniu beslut. Det som dä en person sade tiIJ rnig stärnmer - att kunna flytta till Seniorhuset var rena

rama lottovinslen - ätminstone för rni g, i rnin situation.

VALBORG LOUHISTO KäUor: Ä1drepolitik fram tiIJ år 2001. Betänkande av Finlands komtnissioo för äldrepolitiska mål och strategier.

1996: 1.

Socialvårdens äldreomsorgsplan 1997-. Helsi.ngfors stad.

Konsumentombudsman:

Beklagligt är att kommunema inte gått in för att införa hissar i gamla hus, det skulle betjäna både äldre människor och barnfamiljer.

Märkligr, att kommunema inte beaktat att staten betalar 50 procent av kostnadema for ett hissbygge. Har inte informationen om dessa "gratispengar" nått fram ? Faktum är att merparten av de reserverade statliga medlen för byggande av hissar i gamJa hus inte utnyttjades 1997.

Folkhälsans seoiorhus Ett unikt exempel pä serviceboende representerar Folkhälsans Seniorbus i Brunakärr i Helsingfors. De som bor i Seniorhuset äger antingen en aktielägeohet i huset eIler bor på hyra. Ett obligalOrium är att alla som bor där är koppJade tiIJ husets larmsystem vars central finns pä seniorhemmet där vårdpersonal finns på plats dygoet runt.

Möjligheten att larma hjälp hem vilken tid pä dygnet som helst är ett viktigt trygghetsmoment.

1 seniorhuset bor man pä egoa villkor, fattar egoa heslul, kommer och går som man vili. Äter i husets restaurang om man vili, deltar i olika aktiviteter i huset om man vili, säUskapar med andra om man vili, kan oyttja servicen

- Kornrnunema beter sig alItid som om det absolut värsta som kan hända är au höja pä skattöreL Jag ifrägasätter i alla fall kommunernas och därmed beslutsfattarnas sätt att lägga ut produktionen av kornrnunala tjänster på privata servicebolag, säger han.

ducerar servicen. Då vet man vad som gäUer. - Sä noggrartna är kommunema inte. De är trots alIt ovaoa att tänka sig in i den tariffdjungel det är fråga om.

- Kommunema ställer inte tiIlräckligl specificerade krav på leverantörema.

Och hur mäter mao egentligeo privat sjukvård, privat åldringsvård eller köpt service ioom hemtjänsteo? Vtlka kvalitetskrav skall stäI1as1 frågar Erik Mickwitz bekyrnrat.

Instruktionema för avtalen är summariska. Det borde vara mycket detaljerade for att täcka alla avtalsluckor.

- Om soptransportema (som är lagstadgade) kan man nag debattera länge, - Del blir lätt så att svaga ocb de har lagts ut pä privata grupper i samhäUet får sitta emellan. De starka och medholag.

- Men för hemsjulcvård vetna orkar klaga. Jag ser bara horde vaIje å1dring sluta eU toppen av isberget och ["ar en eget avtal med den som pro- alImän bild av lägeL

- Enligl vAn säu att tänka i Finland utgår vi från nyttoprinci per. En konsumerande medborgare är nyttig! Personvärdet relateras alItsä tili pengar. Och utvecklar vi detta vidare är alItså formögoa personer ännu nyttigare medborgare.

- Själv tycker jag inte att företagsekonotnisk argumenlering skall användas som sarnhäUsekonotnisk argumentering.

- Vi borde gä ner på ett grundplan där medhorgareos rättigheter är hetydelsefulla, där mänskans ränigheter respekteras utan ekonotniska . tiliäggstankar, tycker Erik Mickwitz.

B.L. ·1

12

Vårdagar i Österbottnislca distrilctet

.

)

En stor sevärdhet i Kors- idrot!, resor och mycket annal holm är utan tvivel den nya i samma sLiJ. Kulturen berikar Replotbron. För att kunna se livet, del behövs humor i och åka över den myckel om- många olika former. Med saktalade bron, var kanske en av nad kan vi se atl vi håIJer på anJedningarna till att sä många all f<irlora en del dialekt samt pensionärer i god tid samJades de gamJa byaoriginalen, Kan till fest i Replot UF-Iokal, fre- vi göra någOl f<ir au behåIJ dagen den 20 mars. En dag dessa saker? Han slutade med som bötjade med halvmulet alt sjunga, klädd i blågula fårväder, men som senare blev en ger, 'Vi kom sisl' och 'Näsby vårdag med strålande soI, city' på originalspråken. svag vind ocb nollgraeligt När Replots egen son, Herbert orkestem Romatix spelade Linden, som hade slitil sig lös upp f<ir inIedning hade över från arbelel berättade om 200 personer bänkat sig i sa- skärgården. Han berättade len. Som f<irsta nummer spe- om den enorma landhöjninglade de Äppelbo och därefter en och de första bebyggama Båldandets vackra Maja. Den som kom till Replot och Björsenare sjöngs unisont av pu- köby. Så smårtingom utveckbliken. Per Thomasfolk som lade de olika byarna egna e1iledde programmet sade att det alekter som i ganska stor utär 25 år sedan pensionärsverk- sträckning skilde sig från varsarnbeten inleddes i den bär andra. Han berättade om svå[ormen. righelema som kunde uppstå Hälsningsorden frarnf<irdes under menförestider, med av distriktets ordförande To- poslgång och sjuktransporter. rolf Fröjdö. Han talade om Herbert är ju en gudabenådad friskvård och livskvalitet, och beränare som inle saknar ord grunden för densarruna som och inlevelse, de 15 minuter finns i våra f<ireningar och som han fick sig tilldelad den verksamhet som de be- blev nästan del dubbla, men dri ver pä olika sätt. Vi behö- alla Iyssnade snällt. Denna ver både psykisk och fysisk del av programmel var slut bälsa för att må bra. Samti- och kaffet serverades trots en e1igt hälsade han Tondiktarna del trängsel, men pensionäoch Lasse Eriksson välkom- rema är en låligt sällskap sä na. Tondiktamas verksam- alla fick sin smörgås och kafhetsledare Karl-Erik Kronqist fe. Romatix spelade ut till presenterade f<ireningen och dans och alla närvarande fordess verksarnhet. De närva- sökte göra heder av orkesrande medlemmarna f<iredrog lem. Slutbetyget f<ir dagen dikter och sånger vid två oli- var, med beröm godkänt. ka tillfållen under dagen.

Lasse Eriksson, kultursekreVårdagama hade egentliterare i Närpes, talade om kul- gen bötjat i Korsnäs på onsturell hälsa, som han kallade dagen, alltså den 18 mars. odling. Som motvikt till vår Tili UF-Iokalen hade sökt sig

ornkring 220 personer som Helge Ulvens kunde hälsa välkornmen. Man bade komrnit för att träffas och Iyssna till musiken som pensionärorkeslem Romantix spelade.

Dagens festtalare var Folkhälsans verksamhetsledare Håkan Norllman, som talade om pesnionäremas hälsa och livskvalitet i allrnänhet. Serveringen skötte Korsnäs ungdomsförening om. Sarnmarbetel var lösenordet i dag mellan ung och gammal. Efteråt sköne Romantix om musiken liU dansen.

Den andra vårdagen i distriktet firades i Karleby,

Sommarens teater tör hela tamil jenI

Pelle Svanslös

Jungsborg. Här hälsade e1istriktetes ordf<irande, Torolf Fröjdö, välkommen eftersom han var sä alt säga pä bemmaplan. Tili vårdagen i Jungsborg hade sökt sig omkring 320 pensionärer. Programmel utIordes av lokala f<irmågor.

Dagens festtal hött Brita Stenberg som talade om vardagens andliga välbefinnande, om kontakter människor emeUan. Vi skall kosta på oss att dela med oss av lite beröm, tacka lite oftare. Det är alltid trevligt atl en sådan här dag komrna ut och träffa andra och utbyta nyheter. Tili sist trådades dansen till tonema av Romantix.

Glims sommarteater firar sina 25 år med en NY dramatiser ing ov Gösta Knutssons ölskade ka"ttäventyrl

Musik av sås och Koppi Dramatisering och regi: Christian Lindroos Sånginstud.: Bodil Liljeberg Koreografi: Osku Heiskanen II'

Våra föreställningsdagar:

tisdog 9.6 , torsdog 11.6 , söndog 14.6. måndag 15.6, tisdag 16.6, onsdag 17.6 , måndag 22.6 , t isdog 23.6, onsdog 24.6 , lördag 27.6, söndåg 28.6, måndag 29.6, tisdog 30.6,onsdag 1.7. lördog 4.7, söndog 5.7.

Vordogar kl. 19. lördo9 och söndo9 kl. 16 .

BIIJettprlserno 1998: born (4-15 olr) 30mk. vuxno (16 olr-) 60 mk vuxna i grupp om minst 10 perso50 mk

Ring (09) 505 3790 eiler 040-510 3345

STIG SUNDVIK

Glims sommarteater i Esbo

............................... : Från Kvevlax ·.

• ••

horisont ............................. •

När vädret är vackert och hälsa de närvarande välkomtemperaturen lämplig, söker meno Bo-Göran Backman, orsig pensionärema ut till må- dinarie ordf. var borta på nadsträffama. Så är det vad skidsemester. jag kan förstå på alla orter där Dagens program bötjade pens.träffar ordnas. 1 Kvevlax med en sång som alla inte var hade samlats över 80 perso-, riktigt vana vid, kanske. nästa ner, måndagen den 23, en gång går det bättre. Henrik strålande vacker marsdag i hade en heI del information församlingshemrnet. Detta är som han delgav de närvaranrekord i K vevlax, så många de. Sångarpojkarna sjöng 2 har inte tieligare kornmit sam- sånger, mycket bra. En dikt A II1I-Maj och Olof Nystedt med sitt folkdallslag, dallsade man tili en träff. Det var med skriven tili Joh. Nyquist minsirligt och kllll1ligt både Oravais melluett, slluspolska och belåtenhet som viceordföran- ne av Edvard Berts 1952, läsåttamallällgel. de Henrik Kjellman kunde tes av undertecknad, samt be,.._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _!"""_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _...,._ __ _ _-,rättade lite om Nyquist. Han

•

KiJens hembygdsgård i Sideby by i Kristinestad är ett museiområde omfattande ett 20-tal byggnader. Omrädet används som plats f<ir lägerskolor, kulturevenemang, familjehögtider och sommarfester. Under den största tiden på sommaren erbjuder området besökama [nte bara naturupplevelser utan olika slag av hantverk som utförs i bondeallmoge- och fiskestugoma.

Kilen vill f<irmedla kunskap om tidigare generationers livoch levnadssätt.

"

ning och många andra tarmbesvär. För den som lider av celiaki är barkmjöl en utmärkt fiberkälla . Brödet, som bakas på Kilen består av en dosering på 1 dl barkmjöl tili JO dl mjöl. " Det finns en tradition och en nedärvd kunskap som vi vili ta tilivara och utveckla", säger Sinikka Norrback, som är eldsjälen bakom projektet. Förutom barken används ekologiskt odlad säd eiler mjöl som kornmit direkt från kvamen och är utan tiUsatsämnen.

Omdet finns efterfrågan och om resusema räcker till kommer barkbröd att säljas på Kilen och eventuellt på andra ställen.

Bakning av barkbröd enligt gamla traditioner

.1

På Hembygdsgården väcks de gamJa barkbrödstraditionema tili liv igen. Man har för avsikt att göra barkbrödet och dess tiUverkning till en turistattraktion.

Under kristider var man tvungen att dryga ut mjölet med bark. Det visade sig att barken var hälsosam och höll människan vid liv och fick helt eller delvis ersätta mjölet i brödet. Barken innehåIJer viktiga näringsämnen, till och med i större mängder än råg

var verksam i tiden inom Ungdomsförbundet och det folkbildningsarbetet fria Adele Svarvar läste 2 egna dikter, och Sonja Sundvik berättade om frågetävlingen .

Nu var det hög tid f<ir kaffepausen som f<iljdes a v att blandade kören sjön 2 sånger.

Alice Lillas tog till orda och inbjöd tili konsert i kulturhuset, samt en föreläsning inkommande torsdag, den 26 mars. Hon tog oss med pä en resa i tanken tili USA och FN. Hon visade diabilder och berättade samtidigt om arbetet inom FN. Dagen avslutades med att vi sjöng unisont, Härlig är kvällen.

STIG SUNDVIK

Kermikverkstaden i loftet

Växtfärgllillg av gam kall lIIall bl.a. syssla med på KilellS helllbygdsgård.

och vete. Barkmjöl frarnställs av tallens Ijusa innerbark, som skördas tidigt på våren, det är den tiden när innerbarken med lätthet lossnar från stammen. Då är barkens vitaminhalt också mycket hög.

Den eftertraktade tallbarken

fmns mellan trädet och ytterbarken ocb utör trädets tilIväxt det året. Senare under året hårdnar barken och utgör det skyddande skal som är trädets stam.

Barkmjöl innehåIJer mera zink, magnesium, kalium ocb

jäm än det finns motsvarande ämnen i råg och vete. Vitarninhalten är stor och energimängden låg.

De flesta av oss vet att fibrer är en viktig del av födan.

Fibrer förhindrar förstopp-

På Kilenområdet finns ett gammalt loft, som ioretts tili keramikverkstad. Besökama kan själva pröva på att göra lerföremål. Flera kurser ordnas och på dessa lärs ut både teori och praktik.

Andra kurser som finns att välja mellan är bl.a. tovning, växtIårgning, sävarbete, kardning, spinning, vävning och smörkärning.

Genom att anvilnda Cancerstlllelsens adresser stilder nl kampen mm cancer.

VOro odr.sser emOU•• "On bonk.r, bok·. bIomster· och poppershondlor, begrovnlngSbyrOer. R-I<Iosk.r somt tOrdlgt t.xtode pO VIlrt kootor.

ElIsobetsgoton 21 00170 HElSINGFORS

Tel. 9800 43 000 med loko!somtolsovgift

CANCERSTIFTELSEN

13

Kimito: •

. ~"I ~7 Jl~117"'~"'1

_1.1

~

l} l~

•

Här i Kimito pensionärsförening blåser det vårliga vindar. Nya medlemmar har kOJnntit tili och med dem nya ideer, som kanske så småningom kan förverkligas . Till att böIja med kan vi ju bjuda in Pargasboma, tyckte vår ordförande Valter Johansson som själv är hemma därifrän.

Det var mänga av dem som var intresserade av en resa mt tili oss, hela två busslaster.

Det blev en riktigt trevlig träff.

Den 10 mars var dagen D. Pargasboma kom tili vårt ungdoms- föreningshus Vrethalla, medförande glatt humör och ett underbart vårvinterväder hade de också lyckats åstadkomma. Att Pargasboma var glada och trevliga kan ju bero på pepparkakorna de tiliverkar förstås, man lär bli trevlig av att äta sådana.

Vi fick en stor ask som gåva, så nu ska det bli intressant att se, om de har samma gynnsamma inverkan på oss Kimitobor.

Men först ville våra gäster se vårt skeppsvarv och jakten Eugenia som håller på att byggas. Varvet finns på Sagalunds museums område, som ligger alldeles bredvid Vrethalla. Johan Stenbäck gay

all berätta skockfulla historier om sjölivets glädjeärnnen och vedermödor. Om den florerande bondeseglationen har han definitivt en egen åsikL Han kan även ta sig tili med att sjunga någon sjömansvisa om det vW sig. Även om själva museet är stängt nu uuder vintem är Sagaluudsgården öppen för besökare. Där kan man se hur hälsovården sköttes förr i väriden och i samband med detta finns det även ett gammalt apotek. Där finns även kartor över hur Kimitoön såg ut i begynnelsen, eiler stenåldem, samt en utställning av gamla pengar. Det var många bland damema som valde museet i stälJet för varvet, men en del föll ändå för frestel sen att köpa Eugeniasmycket i silver frän den gamla lanthandeln, som är ..kombinerad utställnings och försäljningspunkt för kon och souvenirer.

Därefter var det dags att återvända tili Vretballa där festlighetema skulle äga rum.

Programmet inJeddes med pianomusik som hette " Vår i alpema". Sedan sjöng vi alla tilisammans 'Jag älskar min hembygd '. Hälsningstal hölls av vår ordförande Valter Jo-

dem saklig inforrnation. . . om

hansson, han uttryckte sin

Om det bland pensionäfcr-

vad som redan gjorts och vad som skulle hända i fonsättnihgen. Tyvärr var drängen Anton ännu inte i farten. Men man har hön ryktas art han i sommar kommer art förflytta besökarna till 1800-talet med

glädje över att så mänga Pargasbor varit interesserade av att komma. Sen följde festens höjdpunkt, solosång av bygdens son, operasångare Caj Ehrstedt. Men eftersom vi här i Kimito vet att människan

na runt om i svensldi.nJand skulle linnas intresse av att göra en urflird tili vår vackra ö, så glöm inte att göra en avstickare tili Sagalunds museum. Den bär sommaren kommer programmet att kretsa en

r-------------------,

1

Pensionärens ,1 o Penna i Aboland 25 augusti

t

PenslOnlirens Penna ar en skrivartraff som ordnas för SPF:s medlemmar.

Meningen ar art utveckla God Tid så att läsarkontaktema blir tätare. Och för det behövs ett kontaktnäl av Fantasin som drivkraft. skrivare över hela medlemsVem läser min texl, vem kåren.

GT är inte bara en med- lar emot den?

God Tid som påverkare lemskontakt utan också föroch språkrör. bundets ansikte utåt.

Mina krav på tidningen Därfår ar del värdefullt art så många som möjligl enga- och tidningens krav på mig som medarbetare och skrigerar sig i tidningen.

Pensionärens penna är ett bent. projekt som vill locka fram KOSTNAD: 100 mark orden ocb fanlasin, ntinnena och erfarenhetema.

Under dagen arbetar vi bl 1 programmet ingår paua med följande tankar: Språ- ser för lunch och kaffe, samt ket har mänga möjligheter, etl fruktmellanmål. jag !alar i mänga olika egenKursen hålls i Åboland, i skaper.

Pargas den 25 augusti. AnHur böIjar jag, det stora mälningar senast den 15.8 vita pappret? till kansliet Indiagatan 1 Att bygga upp en insända- 00560 Helsingfors, 09-791 1 L~~r~~ _ _ _ _ _ ~_ _ _ _ _ _ _ _ ~

inte överlever enbart på underhållning, så var det följande programmet matpaus.

Stämningen var glad ocb munter och alla såg ut att trivas. Efter maten följde allsäng och ett program på dialekt som bandlade om allas vårt problem halkan. Festen avslutades med dans tili en orkester som bestod av glada amatörer.

..

hei del kring byggandet av Adele Weman, avnj uta diktjakten Eugenia, men även läsni ng och Iyssna tili det bland de gamla hu sen i omaka parets smågnabb.

Eiler så kan man träffa museiparken kommer det att hända allt möjligt. Museet är Klara Charlotta i Linnaröppet under sommarmäna- näs bondstuga. Hon gestalderna och då har man möjlig- tar den ogifta bonddotterns het till guidade turer under Iiv i slutet av 1800-talet. dagtid en gäng i timmen. Hon försöker försörja sig Men om man vili promenera i som 'klok gumma' och kan parken på ege n hand och titta ge en heI del goda råd om på gamla växter eiler på de krämpor och besvär och oäslan 200 olika rosoma, sll om användandet av medici· nalväxter. Dessutom är hon går det också bra.

Inkommande sommar er- otroligt vidskeplig och hon bjuder museet skräddarsydda delar frikostgt med sig av allt program få r besökande grup- hon vet, på en synnerligen per. Då kan man t.ex. fördrl va frodigt språk, om både tomdagen tilisammans med mu- tar och troll och döingar.

Folk som jobbat med utseets grundare Jansson och

bildning, väljer kanske en skolag i Tjuda pedagogi som den tedde sig för hundra år sedan, med den tidens stränga pedagog.

Och så tili sist bamen, eiler för oss pensionärer barnbarnen som ibland behöver få litet sysselsätming utöver det vanliga. Ta dem med tili barnas eget 'Lilla Sagalund ' där de kan leva sig in i hur man levde får hundra år sedan. Jag har hön ryktas att vaIje onsdag i juni och j uli kommer Maniljuskan (välbekant för ortsbom a) att husera i stugan.

Där skall del bykas och bakas. Äggen skall plockas i hönsgården (hönsen är riktiga om någon trodde annat) och fåren skall pralas med och matas.

På Cafe Snigeln kan man få köpa kaffe med dopp. Mat kan man få om man besläller i förväg. Van1ig eller traditioneIl mat kan även avnjutas i celeberl sälJskap t.ex. med Nils Oskar Jansson och Adele Weman.

Mänga glada vårhälsningar tili er alla.

ADlNE TÖRNQVIST

P.S. Adille är lIyblivelt medlem, oell eli s.k. amalörskrivare. Eftersom illgell på åralal skrivit om Kimitojörellillgell så tog 11011 kOlllakl.

Välkommell med bidrag oekså jråll alldra delar av Åbolalld. D.S. Red:s 011111.

0

.T ROTI PA VARDAGEN? Längtar du tllllugn och ro i naturskön omgivning?

Kom då tili oss.

- VI har sköna rum och god mat l1å 1 tlmmes avstånd Irån Abo. Ring eiler skriv, så

~~~1~~t(;rin beråltar vi mera. ::' DRAGSFJÄRDS PENSIONAT • FlNNHOSTEL PANGET 25870 ORAGSFJÄRO (Kimltoön) Tel./Fax (02) 424 553

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

lJr

~).1.t.1.\

GOD MAT CRUpp1:ll' 1 TRIVSAM OCH .

RYMLIG MIUÖ. VÄLKOMNAl

1.~

MYUYLAMPI ftlSTAUAANTS 03100 Nummela 1. 019-335 117, tclefax 019-335 087

biltcl. 049446 374

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM 25870 Dragsfjärd tel. 02-42 4662, 02-42 4549 Kareleri. 02-42 5037

Söderlångviks mu, eum är et! kon' t- och kulturhi, toriskt museum inrymt i Amos Andersons foma sommarresidens. Utställningar ur egna samJingar t.o.m. 18.6. Konstklubben i Dragsfj ärd håller sm traditioneUa , ommarutstäUning 22.6.-3 1.8. Öppet 15.5.-31.8 dagtigen kI . 11- 18, stängt OOdsommaren t9.6.21.6.

Vuxna 20,- , pens. 15,-, stud. och grupper (OOn. t5 personer) 10.-.

Sam under 18 år har fri entre.

Erbjudandet gälIer dagskryssningar ciJJ dagens pris mä-ons avg.1ngar ,ilI den 26.6.98.

Pensionärsbevis bör uppvisas.

Endm nya bokningar.

Kom ihlg passct!

RING (09)2288544 Helsingfors 8.00 -+TallJnn 11.30 TallJnn 18.00 -+ Helsingfors 21.30

ECKERÖ0llNE Cemralga,an 1, Helsingfors, mä-fre 10-18, lö IO-t4 Väsrra hamncn, mä-fre 8.30-17, liHö 8.30-14 elia närmaste rescbyrå.

14

Patientens vilia bör beaktas

,

År 1993 fick vi en lag om patienlens stäIlni ng och rältigheler som bl.a.fastsläller att patienlens vård ocb bebandling bör ske i samf6rslånd med patienlen. M.a.o. f6rutsätter lagbestämmelsema atl palienlen godkänner yården och den medicinska behandlingen. Om patienlen nekar liII en viss vård eiler bebandling skall denne skölaS på nägol annal medicinskl acceplabell säll, också detla i samf6rstånd med patienlen.

Etl långt kliv framål logs i slrävan atl humanisera sjukhusvården i och med atl en vårdetisk grupp pä frivilJjg basis bildades vid Mejlans sjukhus f6r över lvå år sedan.

Gruppen log liII sin uppgifl au igångsäua och fortlöpande upprälLhålla diskussionen om sjukvårdens elik.

1 fjol publicerade gruppen sina en del rekommendationer angående vården i Iivets slutskede, dä, när ingen medicinsk behandling längre väsenlligl kan fOrbältra patienlens prognos. Atl sådana rekommendationer ges är inlemationell praxis. (Suomen lääkärilehti 10/97. 11731174.)

Rekommendalionema har distribuerats f6rulom tiil del egna sjukhusets avdelningar även li.1I alJa centralsjukhus i landet Den vårdetiska gruppen uppdaterar rekommendationema vid behov på bas av inhämlade kommentarer och fOrändringar i vårdpraxis.

)

Mycket betydclsefuUt för

förståelsen är också art läkarkommitten vid Mejlans sjukhus ofJentligt dekIarerat art " vårdtestamentet grundar sig på patientens rättigheter och förpliktar läkaren".

lare kan hIDas vid Iiv faslän deone ime kan uttrycka sig ocb inle själv kan påverka sin vård och medicinska behandIing.

Ofta måste vårdbesluten fatlas mycket snabbt. PaPatientens viljeyttring skall tienten kan ha skrivit ner registreras sin vilja angående vården, Under arbelets gång har men patienten har inte doman i gruppen märkl att del kumentet med sig eiler så s.k. vårdtestamentet - eiler bittas det inte. Ensamboensåsom man hellre vili kalla det ökar och ingen känner del, vårdviJjan (hoilotahlO) - tili den ensamboendes anger många praktiska problem gelägenheter. På akutmotpå sjukhusen och alt frågan tagningarna har ingen av om patienlens vårdvilja dess- person alen tid eiler möjligulom är förknippad med bet att utreda var viljeyttmånga f6rdomar ocb felakti - ringen kan fionas. ga uppfalLningar. Denhär problematiken vili gruppen nu Dessa är bl.a. skälen liII att man i Danmark grundat elt kommaäl.

Den vårdetiska gruppen har riksomfattande regi sler förrebl.a. i Helsingin Sanomat gistrering av människors (25 .11.97) informeral om egen vi lja beuäffande vården. sina ålgärder för au ett riks- Regisuel är placerat i Rigsomfattande regisler skall hospilalel och är öppet dyggrundas över personer vilka net runt alla dagar. Vruje skrivit ner sin egen vilja be- dansk medborgare kan där reträffande vård och beband- gistrera sin vårdvilja och Iila ling. på atl de nedskrivna direktiBelydelsen av atl patienlen ven följs då ban eiler hon vårskriftligen uttryckl si n vilja das i någon av landets hälsoom vård och behandling väx- vårdsinstitutioner. er eflersom g.atienlen alll ofDen vårdetiska gruppen har nu vidlagil ålgärder för atl ett riksomfatlande vårdviJjeregisler enligl dansk modell skall E tt formulär för viljegrundas i vårt land. Gruppen yttring om egen vård önskar att alla som är intresseocb bebandJing kan fås rade stödjer prgjelcteL via PensionärsförbunRegistret Inl11de fungera på det och pensionärsförsamma sätt som den riksomeningarna. Formuläret fatlande centralen för inforfinns både på svenska mation om förgiftningar ocb finska.

(Myrkytystietokeskus) vid

HUCS. Registrel skulle dygnel rum hjälpa hälsovårdspersonalen vid alla våra sjukhus atl und vika påböIjandel eiler fortsättandet av en vård och behandling vilken ur palientens synvinkel är resullatlös saml atl und vika därmed sammanhängande Iidanden.

Samtidigt skulle patienlen få en slörre bestämmanderätl än lidigare ifråga om sin egen vård och behandling, oaktal att läkaren naturIigtvis är den som fatlar beslulet.

Registret skuile även hjälpa inriktandel av bälsovårdens resurser effektivare på de människor vilka har möj Iigheter alt tillfriskna. Eftersom många av behandlingama med vilka man försöker vårda och bebandJa är mycket dyra, skulle pengama SOID bebövs för att upprättbålJa registrel inbesparas snabbl.

Art notera är art patientens muntligen framförda vilja om sin egen vård och bebandIing bör dokumenteras i sjukjournaJen och art patientens vilja även i ett sådant fall förpliktar läkaren, d.v.s. bör tas i betraktande då vårdbeslut fatlas.

Tili den vårdeliska gruppen vid Mej lans sjukhus hör professor Jorma Palo, överläkare Timo Lehtonen, sjukhuspräst Briltta Lindgren, överskötare Mruja Tammisto och avdelningsöverläkare Ville Valtonen.

TEXT: V ALBORG LOUlUSTO

Skor för Irölla föller Alil flere tinländare gar 1 sportskor. De har slöldämpare fOr hälen ocb tillräckligl med utrymme f6r tårna. Vissa äldre kvinnors skor är smala och nätla, ofta snedgångna ocb över tio år garnJa och för små.

Jag har sneglal på ungdomarnas vanor och kJätl otig i 'oul-door' (utartf6r-dörren) kängor. De är två numror fOr stora och av italiensk IiIIverkning. Italienama har sinne fOr stiJ även när del gäIJer så pro-

j ,

saiska plagg som skor. Tili långbyxor är de helI up 10 dale. Jag älskar dem för att de är så bekväma. Del är en Iycka atl del jusl nu är modernI att gå med kJumpiga kängor s1l jag inte beböver känna otig omodern. Samtidigl singalerar del naturliglvis att jag vili vara ungdomligare än jag är.

Fördelen med för Slora skor är all ömma fotsuJor får viJa upp sig och all skodonen inte skavar eiler trycker. Då blir

,.

,

,

I lf

Skor med bred läst och rågummisula.

,.

sinnel lätt och glatt. För att inle lala om hur lämpliga mina kängor är då del är is och hall väglag. De har 'traklorbotlen' och säIJan - egentligen aldrig - bar jag gått så säkert på hal iso Jag har nämligen anlag för art vricka mina vrister ocb Iider av osteoporos så det gäller art vara extra försiktig. Del lar en viss tid- kanske eli halvår- innan man Uppläcker fördelen med atl inte koketlera med ett numer för små skor, men därefler överger man dem inte.

Jag minns otin tonårstid i Hangö då butiken bade ett par gula läderskor med laxkIack som jag mäsle få. lnte för au jag hade någon pojkvän eiler ens snegJade på en sådan, ulan skoma var den Iyx och prisel på min fåfånga som gjorde mig liII en annan då jag promenerade med rnin bästa vän Ulla p1l sladeos gågala. De såg ut och var rena tortyrredskapen med smal läst ocb spetsiga lår. l dessa rokokoskor kände jag otig myckel eleganl.

Det är väl det sistnäronda som får kvinnor genom tiderna att välja fåfångan framf6r hälsan.

Numera finns det i Helsingfors olaliga modeller på skor

som anses funktionsrikliga.

Eli av de säkra släIJena att inbandJa skor för ömma {ötter är lnvalidstiftelsens butik i Brunakärr (buss 23). Där finns de rätta böjliga suloma, mjuka överdrag som är elastiska, ex skor f6r diabetiker eiler bandsydda skor på bestälJning.

Meo jag fann mina sommarskor på Mannerbeimvägeo när Folkpeosionsanslallen. De Ijusa läderskorna bade den fördelen all de inte hade någon söm på sidan där min fot är som bredasl. De kan snöras ocb ser en aning Slora ut, men jag har vant mig ocb byler inte ti.JJ min gamJa

Ann-Marie:

Brevet tili dig "En gång skall du lägga dig all sova ganska länge och leendel du log skall bålla vakt kring din grav."

Dan Andersson Jag drömde om dig i nall igen. Vi skttlJe mölas någonstans men jag kom vilse och irrade omkring på en ödslig och mörkJagd jämvägsslation. Någonling väckle mig och jag vaknade opp liII verkligbelen med en brännande känsla av djup saknad. Tankama böIjade irra bit och dit, viJsna och utan sammanhang som de ofla gör i vargtimmen, ängsliga, besläklade med ångesl. Jag kan inte nå dig. AJdrig mera. Du är borta.

Jag skriver liII dig moI bältre vetande. Jag vet ju att jag aldrig kommer att få svar - inle brevledes i alla fall. Men jag är tvungen att kJä otin saknad i ord - del lättar på tryckel inombords.

Det som hände måste ju hända förr eiler senare, oss alla. De går bara så fort, dagama som bildar vårt liv.

Plölsligl är det afton utan all vi märker del. förnimmer vi Ihland Ödets vingslag, händelser ocb skeenden som påverkar vårt säll att leva ocb tänka.

Kanske beböver vi bli omruskade, bli påminda om vår dödJighet för att tillfullo kunna uppskatta livet och alla dessa tilisynes enformiga dagar då ingenting händer. Dagar som ger tid till eftertanke, en sorts andbämtningspaus., Del har gåll fem år sedan vi träffades senasl, du ringer otig inte heller mera - av förekommen anJedning. Ändå nummer 38-39 (som ung. 37) u tan köper 40-41 beroende på fabrikatet. Den tinländska fOlen är ofta bredare än de mellaneuropeiska och kräver efter år av för små skor långvarig vård.

Mina vila sportskor har gel i bälen - en lilen kudde ifålld i en grop. Jag har också hålfotsinJägg men dem bar jag inte behövl använda sedan jag tagit tili vana att gå med den nya generalionens skor.

SärskiJt viktigt är de för alla dem som lider av fel

går del knappt en dag utan all otina tankar snuddar vid dig, det fanns så starka band emellan oss. Känslan som band oss sarnman som jag inte vet narrmet på, den Var allsvarsammare och djupare än vanJig syskonkärlek.

Tvillingskap är en mångbottnad relation, man lever med i varandras Ii v på gott och ont.

Man lever skiJda liv, trampar olika stigar men samhörigheten finns där. Så nu sitler jag och roinns och känner otig sorgsen - och glad ocksA för allt del som varo Du kom oflasl hem till jul, isynnerhet på senare år. Sisla gången var du rnin gäst i tre dagar. En säregen gäsl.

Jag förde långa monologer, ordlösa samlal med dig framför brasan. Del var underliga dagar, fyllda av smärtsamma obearbelade känslor av sorg och skuld ocb liJJkortakommandeo och inte otinst av separationsångesl. Dagar då Tiden stannade upp -.

Dilljag var så levande och närvarande för otig. Jag kunde inte falla an alll som fanns kvar av rnin skrallande bullrige och munvige bror var en hop aska i uman inliII mig. Del var mera som om jag hade min skyddsängel hos otig. Ocb del bade jag väl? Jag vili gäma tro du övertagit den rollen. Du veI ju all jag alltid har trOll på änglar och deras ingripanden i våra Iiv då det krisar tili sig.

En fråga jag gäma skuUe vilja få svar på - om möjligt. Var du rädd då du "gick över floden"?

DINSYSTER benställning art iaktta sina skor. Ä ven annan vård behövs för trötta fötter. Hur många av er sköter fötlerna vruje eiler varannan dag? Föller behöver hlölaS - inle tvättas med slarka tvättmedel - och fOrhårdnader skrapas bort.

Många Iider av fotsvarnp; Salvan skall användas sa länge all svarnpen försvinner helI. Del krä ver lålamod och vård.

När ni köper nya skor se lili att de inle är för mjuka i formen sä de vrider sig sidledes; böjningeo skaIJ endast ske i låpartiel i fotens rikoting.

Den räta Jästen är bred och bekväm. Sulorna skall vara smidiga och samtidigt stadiga.

Klacken kan med fOrdel vara tillräckligl bred 2-4 cm.

Kom framföraJlt ihåg atl foten lever och förändras. De finn s föller där vänster och höger foten är i olika Slorlek.

Men tidens teknik arbetar för oss. Ge inle upp. Ä ven för dig fions de rätta skoma.

Biod namisk specialodling försörier skärgårdsfamil e

- Man beböver inte vara storjordbrukare för atl kunna satsa på miljövänlig odling av hälsosarnma produkter som konsumenlema behöver. Man kan gott leva på ett litet jordbruk bara man odlar rätta grödor.

Del här konstaterar maskiningenjör Börje Andersson i Södra Vallgrund i Korsholms skärgård. Efler all ha jobbat 28 år inom industrin, övergiek han för 10 år sedan tili att odla biodynamiskt på svärföräldramas lägenhet, som ornfattar 2,7 hektar odlad jord. Han satsade på od,ling av medieinalväxter saml tilIverkning oeb forsäljning av örtsalvor oeh hudvårdsprodukter. 1 dag driver han ett litet familjeforetag som marknadsför produkter via hälsobutiker, matringar, mässor oeh marknader runt hela landel.

Merungslöst att bara sälja oeh sälja - Jag jobbade vid två skilda industrier i Vasa oeh började tyeka att det var meningslöst att bara sälja oeh sälja, berättar han. Jag insåg att det inte skulle gå i längden. Marknaden måsle bli mättad så små_rungom.

Jag

med en egen kons ullbyrå, men det blev ointressanl att hela uden hänga med i utveeklingen.

- Sedan var del många puz.zelbitar som så au säga foll på plats. Vi fiek överta svärfOräldrarnas lägenhet. Bamen vili flytta uI tili landet. Åldem började komma emot för fonsalt arbete inom industrin.

Vi hade prövat på biodynamisk odling oeh ansluUI oss tili biodynamiska föreningen.

Jag insåg att tillverkning oeh försäljning av salvor oeh hudvårdprodukter skulle kuooa bli lönsamt.

- Från början odlade vi även spannmål oeh grönsaker på största delen av lägenheten. r huvudsak enligl samma prineiper oeh metoder som ekoböndema nu använder.

Men efterhand som jordbrukets betydelse minskade här i skärgården, blev det aIIt svå[are att få hjälp med maskinarbete. Att skaffa egoa maskiner för vårt lilla jordbruk var ju inte realisusk. Nu håller vj får som betar på sommaren oeh äter hö på vintern. 1 stället köper vi ekologiskt odlad spannmål för fami ljens behov från bönder som odlar egologiskI.

prövade äveo

Naturenligt och enkelt

Mi1iön prioriteras vid ekologisk odling Produktionen av ekologiskt odlade matvaror bar fått slor ornfattning i Svenska ÖSlerbotten. Ungefår 400 bönder i landsdelen har övergått till odling av miljövänliga eko-produkter, berättar Bertel Riska som bandhar den ekologiska rådgivningen vid Österbottens svenska lantbrukssällskap.

- Konsumentema frågar allt mera efter naturenligt odlade matvaror, säger han.

Jus! nu salsas myekel på upplysning i dessa frågor.

Men om den ekologiska odlingen skall bH lönsam i framuden krävs en kraftig satsning på upplysning oeb marknadsföring. Förutom v.år egen kampanj har även OSlerbottens svenska produeentförbund ett projekt som vänder sig speeiell! tili konsumenterna med upplysning om naturenligt odlade matvaror. Projektet leds av Paula Viertola-Jern oeb finansieras med 5B-medel från EU. AlIt fler jordbrukare vili övergå tili ekoodling. llittilIs har de erbållit 1000 mk per hektar i årliga över: gångspremier under tre år

Biodynamiskt - ett steg längre än ekologiskt Börje Andersson betonar at! matvaror oeh övriga produkter som odlas bör vara bra for människans hälsa. Han konstaterar atl del råder slor okunskap kring dessa frågor.

Konsumenterna frågar inte efter vad som är hälsosamt.

De ställer sällan några krav på den vara de köper. Det är priset som avgör.

- Konsumenlerna borde ges mera upplysrung oeh Om sats1Ii1lge1l på ekologisk odli1lg skall bli lö1Isam måste upplys1li1lge1l oell skol1li1lge1l skotrung, säger han . 1 dag är av k01lsume1ltema i1ltetlsijieras, säger ekoodlare1l-biodY1lamikem Börje A1Idersso1l i det handeln som styr utveekSödra Vallgrll1zd. lingen. Alla gurkor, lomater, ägg, potatis oeh liknande produkter skall vara lika slora På ett eirka två ar slort om- rosmarin oeh lavendel. En mardknadsfor elva olika prooeh ha samma form. Upplys- råde invid gårdeo odlar de annan massageolja innehåller dukler. ning om hur de matvaror som bärbuskar, ringblommor, ei- enbär. Hårsehampo for Ijust - Några stora pengar blir säljs har produeerals oeh hur tronmeliss, rosmarin, laven- hår lillverkar de av kamomill del ime, säger han. Men vi de påverkar människans hälsa del, kamomill, pepparmynta oeh ringblommor, for mörkt får syssla med sånl som vi är borde påhörjas redan i sko- oeh en del andra mindre van- hår av rosmarin oeh daggkå- intresserade av oeh som lan. liga örter. Från naturen häm- pa oeb sehampo mot mjäll av känns veltigl. Vi är ute etler Andersson berättar att fa- tar de bl.a. daggkåpa, rallar- viol oeh daggkåpa. livskvaJjtel oeh vi mår bra. Vi miljen tar en hei del av vad de ros, klöver, rödleka oeh älg- Inga stora pengar men vi kan vaIje dag komponera produeerar oeh konsumerar gräs. vårt morgonle med ingredimår bra, säger han. direkt från naluren. De samr ealendulasalvan umyttjar Della är bara några exem- enser vi själva produeeral. lar oeh torkar blad Erån hal- de ringblommans inftektions- pel på de produkter Börje oeh - Allmänt taget tyeker lonbuskar, löv från björkar oeh inflammationshämmande Annette Andersson tillverkar. jag att konsumenterna boroeb skott på våren från granar oeh läkande egenskaper. Del mesta av ingredienserna de ha fått mera upplysning oeh lallar. De tar tillvara alla Ringblomman utgör oekså odlar de själva eiler samlar i om matvaror oeh i hälsoslag av vilda bär. Sommartid ingrediens i den fukughel- naturen . De köper dessutom frågor innan vi giek med i kryddar de sitt morgonte med skräm oeh den rosenkräm de en del tilIsatsärnnen som bi- EU, säger han. blad oeh blommor Erån den tilIverkar. Deras massageolja vax, mandelolja, glyserin oeh egoa trädgården. innehåller bl.a. salrasalja, alika fetler. Familjeföretaget SVEN-ERIK GLADER

oeh därefter 700 mk/ha/ år i fortsättningspremier. JUSl nu finns flera uotal nya ansökningar oeh nya uppgifter om lantbruksels miljöstöd bekräftar atl summan suger tili 1,7 miljarder på landsnivå.

Det betyder att alla som ansöker om ekostöd kommer att få del.

AVlalen kan skrivas redan i vår, säger Lasse Björkgård som handlägger miljöstödsärenden på landsbygdsavdelnjngen inom den s.k.

TE-eentralen i Vasa.

1 år kan avdeJnjngen godkänna 153 ansölcningar om ekostöd, av vilka ungefår 53 är av nya lantbrukare som vili övergå tili ekologisk odlin.~.

OsterbottDjska odlare kom snabbt i gång när man från EU giek in for satsning på miljövänlig ekologisk odling. Det var tili oeh med så att bönderna i Österbolten giek i spetsen inom vårt land. Numera finns den största eko-arealen i Nyland oeh Åboland. T proeenl av den odlade arealen är Svenska ÖSlerbotten fortfarande störst.

SVEN-ERIK GLADER

._------------------------------

- Våra produkter tillverkas med största respekt för mänska oeh miljö. Varje ingrediens skall ha ett syfte. Rävaroma är nalurliga oeb av högsta kvalitel, oeb förpaekningama enkla, billiga oeh mi ljövänliga oeh går att återanvända.

Detta påpekar Börje Andersson isin brosehyr för Vallnikas naturprodukter.

1 företagens eliska deklaralion talar Börje Andersson om att det viktiga är att tillvarata kunskaper om växternas lekande, lenande oeh sumulerande effekt. Han följer

Allt är ej hälsosamt, som smakar eller mälla r ej allt, som mamma bakar ej hennes plättar

Ät ej len, ej jläsk, ej ägg ieke heller smör. Ät brödet torrt utan korvpålägg an1lars du rätt säkerl dör.

Giftig är all mat du gillar röker, saltar, steker oeh i synnerhel ailI du grillar du reda1l blek är.

Va1llig mat är lull av gifter den dräller av toxiner du klarar inle såna hungersdrifter utan starka mediciner.

Bäst att ta läkemedlellörst i ordinerade doser samtidigt släeker den din törst oeh ger skydd emol 1Ieuroser.

kontinuerligl med forskningen om våra medieinalväxter oeh använder endast läkeväxler ur sin egen trädgård som urdrag i oljor, unkturer oeh teer.

Alla produkter är innehåUsdeklarerade oeh miljövänlig! förpaekade. Hud-

fientliga ingredienser som vaselin oeh paraffin används inte.

B.L. Redaktionen har kontaktuppgifter tili Vallnika oeh Börje Andersson om läsama är intresserade.

SPENATSOPPA Spenatsoppa görs helst av spenat men nästbäst är härnäst ett surrogat Båda tillhör samma släkte Den du tidigr kände, Som i elin barndom fasa väckte För art den brände.

Nässlans brännhårs spetsar Kan ge dej feber Men i vegetariekretsar Är det en ekologisk seger Som mest av allt här väger.

KR:sen

-98

Kaj påminner om art det inte är nässlans spetsar som bränner utan de s.k. brännhåren!

16

GAMMALDAGS MEMMA:

En HELI DAGSVERKE

,

)

- Tag 16 kg grovt rågmjöl, 6-7 liter malt, minst 7 burkar sirap och diverse annat småH och goH ...

Och då börjar det doha som i en blandning av ölbryggeri, bakstuga och ... mest av allt könns det som påsk!

Så går det tili nör pensionörerna i Fagervik kokar memma i en gammal sko-

,.

Jl

,-

'.

.'- l ~

-.

la som kommunen hyrt ut tili löreningen på 20 år.

Björkveden brinner i den stora spisen och kastrullerna kunde få kokerskorna i Dragsvik aH sucka . Jörngrytor i 30 kilosklassen som skall böros ut av starka karlar nör memmadagen lider mot siH slut.

I f1ere års tid har pensionörslöreningen i Fagervi k i Ingå hålli! uppe sin tradition aH koka memma tili påsken och auktionera ut den lör aH lå pengar tili löreningens verksamhet.

Samtidigt söl js också en del tröarbeten sam gjarts lördiga under vintern . Bastupallar, lågelholkar, grytunderlögg och mycket annat.

- Memman skall koka och tjockna under en 10II timmars dag, beröHar Judit Söderling som varit med i många år.

Rågmjölet blandas i och vevas in i små möngder i taget, med jömna tidsintervaller skall man öka på mjölet.

Nör hela massan ör hopblandad och låH sjuda sig tj?ck och jömn skall grytan Iyhas upp ach böras ut i snön lör aH vispas så aH memmamassan svaI nar.

Tili sist hölls den upp i riktiga handgjorda növerrivor och bakas i svag ugnsvörme 1150 graderl i eH par, tre timmor. Och lörst då ör det dags lör aH Dageli är i full Jarl, memmall kokor medall fr. v. Helella skeda i sig den med syn- Gillmall, Valborg Westerholm, Miriam Niemillell och Judit Söderlillg grallskar silla rivor, det behövs eli del för 70 digt god grödde! kilomemma.

Det ör laktiskt dags aH tönka på memman redan vid midsommor. För då skall növern tas som anvönds tili rivorna lör aH vara böjlig och passlig .

:-

-

Riktiga lIäverrivor skall del vara tilllllgåmemmall, och dell skall las ijulli krillg midsommar för alt vara passligt böjlig, precis som mali gör med risel tili bastukvastama.

Memmadagen ger Fa-

gervikspensionörerna eH helt dagsverke tillsammans, en dag at! prata, röra memma , öta tillsammans och planera lör löreningens aktiviteter i Iramtiden .

Denhör gången var bl a

Alternativa v6rdmetoder Grö [ Finland ges ingen sjukförsäkringsersätming få r vård med s.k. a1temativa metoder.

Detsamma gäller preparat som säljs i naturkostaffarer.

Trots att en hei del av preparaten också finns på apoteksbylloma gör del inte dem ersättningsgiUa inom sjukförsäkringen. Apolekens receptfua läkemedel kunde ännu får etl par år sedan ersätlas om de ordinerades av läkare. Den möjLigheten finns inle längre. [ den långa raden av nedskärningar, där sjukförsäkringen hör tili de hårdast drabbade, slopades detla. Vitaminema nödvändigt vid vården av många sjukdomar - hör tili den gruppen. Del blev dyrare för patientema också i det falle!.

Vissa a1lemativa vårdmetoder ersälts i Sverige och endel andra nordiska länder. Det gäller !.ex. kiropraktikervård. Populärt kallas det ' kotknackning'. Metoden används mest vid rygg- och nackhesvär. Kiropraktikem försöker alltså påverka ryggkotomas läge med händema.

Naprapati är en lära som utgår ifrån alt sjukdomen he· ror på ledbandsfårändringar i skelette!. Bebandlingen är

massager, värme och manipulation.

Homeopati går ut på atl " lika botas med lika". Alt man kan bOla sjudkom med läkemedel som på friska människor orsakar symptom som påminner om respektive sjukdom. Läkemedlen späds ut flere gånger tills dosen blir Lilen eller lika med noll.

Hypnos frarnkallas genom suggestion. Patienten faller i trance, men tänker och uppfatlar det som hypnositören suggerar tili. 1 Finland utövas hypnos av vissa läkare som smärtlindring, särskill inom psykiatrin.

Akupunktur är en uråldrig kinesisk metod för bedövning och sjukdomsbehandling. Den går ut på att tunna nålar sticks in i kroppen efter bestämda regler. Metoden har prövats som smärtlindring vid operationer, men också får atl bota svår huvudvärk, får alI underlätla bantning, bryta beroendet av droger och myckel annat Här nägra exempel på a1ternativa vårdmetoder som i Finland inte ersätts av sjukförsäkringen närmast för 8tt tiIlräckLig dokumenlation saknas och - i vissa fall- att den metodiska vetenskapen anser att läran

strider mot nutida kunskap.

Dessutom dyker det upp allt flere olika terapiformer: zonlerapi, dofuerapi och mycket annat. Många som använder sig av dessa och andra behandlingar och a1temativa vårdformer kan känna sig bättre och renlaV bLi bolade.

Men all behandling sker belt på egen bekostnad. Ex. etl besök hos naprapat kostar omkring 150 mk.

Det är mycket svårt att få nya vårdmetoder och prepa-

rat godkända av våra medicinska myndigheter. Ornfattande forskuing, noggranna prov och dokumenterad hevisning krävs för att metoden skall godkännas. Det tar lång tid fö r att komma med i systemet Sarnma sak gäller nya merliciner. Många prövar gär-

na på de a1ternativa metoderna då den vanliga vården inte ger resultat och är nöjda. Ännu längre tid tar det att få nya mediciner in i grupperna för specialersättrting. Där kan patienten för läkarordinerad medicin få antingen 75 procents eller 100 procents ersättning mot vanliga 50 procent.

De m ånga nedskämingama mom sjukfdrsäkringen har fdr med sig att kostoa· dema för att sköta sin hälsa blivit aJlfOr betungande fdr personer som lever i knappa ekonomiska omständigheter. Det är bevisat genom en undersökning utfdrd 1996 i samarbete mellan FPA:s forskningsinstitut och Uni· versitetsapotek. Där framgår det att oroväckande många låter bli att ta ut dyra preparat eiler på eget bevåg börjar minska dosen, vilket på sikt kan ha ödesdigra fOljder.

Låtom oss hoppas, nu när tiderna ser ut att bLi något Ijusare, att de a1ternativa vårdmetoderna och preparaten skulle erkännas av de medicinska myndigheterna småningom.

EBBA JAKOBSSON

Maj Strömberg , Inga Forsström, Judit Söderling, Helena Ginman, Va lborg Westerholm, Miriam NielTlinen, Erik Strömberg och Ake Ginman med om memmatalkot.

BRITIA LINDBLOM

,

•• gronare, grönasl

Om du hör eiler ser ordet grön, vart söker sej Dina gröna tankar då? De aIlra f1esta av oss tänker då på fargen grön. Men ganska många ser då frarnfö r sej gröna änder, gröna skogar och gröna gräslindor. 1 rätt ringa mån politiken med på et! hörn. De Grönas, villea stundom snarareär röda, är vänner av gröna miljöer, men snubblar än hit ocb äll di!. Ett särdeles pålitligt intryck gör de dessvärre inte på väljarna. Och att !.ex. nattetid, när hyggligt folk sysslar med att sova, släppa ut andras rävar från deras burar och spruta farg på dem är föga djurvänligt men e tl skaroiöst sät! att öyerskrida lagens bank och stör. Men visst borde rninkburarna V3(ll betydligl rymIigare ... Det är närmast blodunga finskor som har synts tilI i dessa bärjartåg. Finlandssvensk ungdom rycks - lack och lov ha fredLigare intressen.

Ocksä fågelvärlden bjuder på grönt. All har väI hän grönfinkens ' tsjy tsjy tsjy', gröngölingens 'glyck glyck glyck' , grönsiskans 'tett tetl teit' och grönsångaren ' tsil tsit tsit'. Grönsakerna har trots namnet ofta en helt annan farg. Moroten är gul och tomaten vanligtvis röd.

Glöm inte bort dem vid Diu morgonmål! Och en klyfta lök per dag kan också anbefallas. Ty löken är inte alls så stark som mången tror. Dessutom blir Du fOr! van vid smaken. Det är förstås en smaksak men gröna äpplen gärna från Argentina - har den fri skaste aromen, inte sant?

Glöm för att del alltså inle bort alt dagligen inmundiga vitaminer, som bär frukter eiler rotsaker. Välj själv!

Och visa inte upp sura miner även om alla apelsiner inte är lika SÖla, som de villea fäu frodas i Marocko.

KRISTINA FRAN DUVEMALA Karl Oskar Nilssons huslru Kristina från DuvemäJa är en av svensk litteraturs stora och kärleksfulla porträtt.

1 Vilhelm Mobergs emigrantepos är hon hustrun, modem som längtar hem, längtar från Amerika tili de steniga fattigbackama .

Sverige.

Men som lojatt stöder sin man, sin svåger, grannama och alla utflyttama.

När hennes äppelträd i Amerika får sina första frukter, tar hon astrakanen i sin band, tar en tugga och går in i skuggorna. Karl Oskar Nilsson får ställa sig och hyvla på hennes kista, ett bitterl ocb sorgsamt bygge.

Allt detta berättar musikalen Kristina från DuvemäJa om, men också om så mycket mer. Och med en mästerlig musik av Benny Andersson till text av Björn Ulvaeus.

Huvudrollerna spelas av Helen Sjöholm, Anders Ekborg, Peter Jöbaek och Åsa Bergb.

Den har förbundets medlemmar möjlighet an se i Stockholm 2 1-23.101998.

Resan till den sevärda musikalen innebåller bl a bussresa, båtresa, musikalbiljett, shopping i Stockholm, och övernattning på botell Ariadne som ligger vid Värtahamnen.

Bussama startar från Österbotten tili Åbo och från Borgå tili Åbo på efterrniddagen den 2 1 oktober.

På utresan med Silja Europa från Åbo tili Stockholm äter vi en rejäl middag Erän stående bord.

På ankomstmorgonen den 22 oktober serveras frukost.

Ocb efter det ger vi oss iväg på en 3 tirnmar lång guiodad tur som avslutas med shopping i Stockholm.

Vi checkar in och gör oss hemmastadda på Ariadne och förbereder oss för "Kristina Erån DuvemäJa" på Cirkusteatern.

Men före del äter vi ila1iensk buffet-rniddag och dricker kaffe vid teatern kI. 17.00.

Föreställningen böIjar kI. 19.00 och slutar kI. 23.00.

Vi övernattar på hotell Ariadne ocb äter frukoSI före avresan tili Åbo kI. 7.00.

Ombord på bålen äter vi lunch och ankomsten lill Åbo är kI. 19.00.

Drottllillggatall i Stockholm, alltid liv och rörelse, materbj/ldallden ocll frälsllillgssoldat med illsamlillgsbössall.

Pris från Österbotten: 1.700,-1 pers i 2-bädds Seaside hytt (fönster mot havet) 1.600,-1 pers i 2-bädds Tourist I hytt (inre hytt) Pris erä n Borgå: 1.800,-1 pers i 2-bädds Seaside hytt 1.700,.1 pers i 2-bädds Tourist I hytt

På Kurirens resa tilI Östra Finland och Valamo finns hu r mycket platser som helst. Anmälningar tili Kurirens resebyrå, ten: 06-317 3137. Sista anmälningsdagen är 29.5 Resan gå r 20-23 j uli tili ViIlmanstrand och Joensuu med utflykter till Koli, Uomants och Valamo.

Det finns ytterligare femton platser kvar. De femton foljande som anrnäler sig ryms alltså med.

Anmälningar tili Per Tbomasfolk, så fOrl som möjligt.

Siuksköterskeföreningen i Finland 100 år

Den kostar 1.900 mark och innehåller logi, måltider, uttlykter och inträdesbiljetter.

Fiskståndskrysset 2/98 somlode 302 insändo svor.

Blond desso drog redoktionen fem vinnare som är:

Vårl lands första sjuksköterskeförening, Sjuksköterskeföreningen i Finland r.f, firade Sill

B-E Björklund Kyrkstötsvägen 6 68600 Jakobstad

IOO-årsjubileum

bl.a. med en solenn fest på Svenska Tealern den 1 mars.

Vid festen premierades många medlemrnar för sina insatser tili förmån för föreningen och de svenskspråkiga sjuksköterskorna. På bilden fr. v. f.d. verksarnhetsledare Vai borg Louhisto, Helsingfors, f.d. ordförande Anita Hannusas, Mariehamn, nuv. ordförande Märta Marjamäki, Reso och nuv. viceordförande Märta Westman, Helsingfors, vilka vid festen fick motta Sophie Mannerheimmedaljen.

Göran Blomgren Na bovägen 8 C 57 00940 Helsingfors Toro Gronqvist NoHviolvägen 8 25700 Kimito Else Nyqvist

49200 He inlox Ulla Worelius Torrfurstige n 2 D 30 02120 Esbo GT:s redoktian gra tulerar vinnorno och elt bokpoket kommer på pasten inom kort. Glodo läsestunder!

F15K5TÅN II BRAXENfSAR G IJ \, KRVC.SET

"~·.§..~

Seniordansaktuellt: ROUNDSDANSER MM. Ledare är Ulf ocb Erika Tutt från Tyskland. Ulf är son tili n se Tutt, seniordansens uppbovskvinna, berättar Kate Björkman, som är verksarnhetsledare vid Finlands seniordansförbund r.f.

Kombinera semestern med dans!

Finlands seniordansförbund r.f. tar emot anmäl ningar tili kursen i amerikanska roundsdanser som ordnas på Solvalla 13-15.7.

Anrnälningama kan ringas in tili förbundet per tfn : 585 2157 (Nyström) fore 10 maj .

T

LA X \5l-Y N G EL

U l- }JRAi<l KO R T

" LOSNlNG

Eiler postas ti ll förbundets adresser: (Grigorkoft) Mannerbeimvägen 97 A 16, 10280 Helsingfors, eiler (Nyström) Branten 6 A 4, 00320 Helsingfors.

Deltagaravgiften som är 750 mark, är et! självkostnadspris.

Styrelsens samma nsättning 1998 i seniordansförbund et: ordförande: viceordförande: verksamhetsledare: sekreterare: skattmästare: medlemmar:

~ R\ AK

~L\ET 5AjOR KA

•4

- 1 sommar kommer det igen att dansas flitigt vid Folklorecentret Tomtebo (Ekuddsvägen 1).

Där träffas vi som tidigare vruje tisdag kI .12- 14 ocb dansar på den utrnärkta takförsedda utescenen. kom gärna med och dansa eiler titta på.

Vi hoppas sommaren blir vacker och varm.

- \3- 15 juli blir det kurs i amerikanska Roundsdanser på Solvalla ldrottsinstitut.

Alla som är intresserade av Rounds är välkomna an delta.

A R V

TöS\TA K A 5 A R ARKADERI K R Y

Margareta Grigorkoff Mona Forsström Kate Björkman Gunvor Nyström Solveig Hindsberg Birgit Andersson Göta Gustafsson Ole Danielsson Ulla Holmström

..

L A K E[P L A NE]: K R A .B B 0 gj o A S cER E 515 A 11 \\K ETERNEl- LlIO

LLl S IvITRI O L I NSE K T.l~ S N A F 0 6\T 5 A D!F A R B ~R1 K EllA B E R I sÄR IA13EL\DI AMAN\E~EB B 5 ~ D E L\B~U C:SIlO t'lA 51~ NTRE K.8, D..6.lT 0 R N \ L A N T M ANN A H QT

HINOTER A Dg50T6-RE\DRAK.§.

A G RA R!R uRA L\ B A G A, E L L c: R N!BE\-Il: ALA D Jt. alGA L1..!HES\LE D ,R.D(I 5 RÄEds~ARI NE!'U-rAM ETIETU\lSKAYER\DA \ MLEillM

gGR.l-M~KADA \ REA L,\MO.'!.R A

Dl A 6 E T E~ LOS 5 A R ABBA lR R 0 (A' T T I 0 -=r R E\J 0 A N! BO R E P A R k' B Ä N ~IA R V L d S T AR eNO R\EO LuSlA-NDE DR A I Y RA RIN AT T D J u R

oT

TACK!

"

18

En grådaskig aprildag far mOOga år sedan steg jag på etl flygplan på Vanda flygstation, som det helle på den tiden. 1 famnen hade jag min farstfådda, fyra mOOader.

Och utöver honom blöjpaketel, flaskoma, tullen, sovdjuret och alla dessa mängder med attiraljer som bam behövero Ju mindre de är desto mera grejor skall bäras.

1 planet fick vi sitla ensamma på första bänken vid utgången. F1yvärdinnan behandlade mig ocb sonen som om vi var lamgliga.

Vallen ocb handdukar trollades fram på nolltid.

Efter en IOOg vinter med nartvak, arnning och ständigt ell öga och etl öra på vad som hördes från bamsängen var det helt enkelt gudomligt.

Jag njöt som aldrig förr!

När jag IOOgsamt ievicknat tili frOO alI denna uppvalctning, och sonen somnat i sin gula sparkdräkt tittade jag runt, bakåt i planet.

Jag och bamet avvek frän mängden. Ordentligt!

Strama, murriga kläder, brosch under hakan, rtitrotabletterna och blodtrycksmedicinerna i handväskan, det var de andra i gruppen.

Ingen var en dag under 80 år i mina ögon.

o

mor! sade flygvärdinnan .

Och Viktor, fyra mOOader och jag, trettiofyra år steg ut i den italienska varma eftermiddagen.

En av livets böjdpunkter, det kan jag försäkra.

Vi åkte buss längs vindlade kust och blomsterkuUar. På hoteUet i Diano Marina cusade städerskorna fram för att kyssa bambinon, berömma mig och 80 plus-resenärerna fick nästan klara sig själva. Det gjorde de.

När de stapplade fram tili flygtoaiellen var jag rädd för all de skuUe få hjärtauacker.

På flygfaltet i Genua, där varma vårvindar klappade oss på kinderna, steg de ut ur planet på darriga ben efter flygresan. Jag undrade hur de

Två timmar senare bambinon sovit och jag custat mig tili femrätlersmiddagen.

Magen skrek efter pesto och pasta, vino och scallopine med svamp.

Utanför

maLSaisdörren

De valla rese1Iärema Viktor 7 år, och stålmallllllell Alexallder 4 måll. Tuttama är eli ploj.

Från redaktionen skulle orka gå tili fl ygbussen.

Själv steg jag ensam ut genom framdörren på planet, sonen i farnnen. Efter mig kom flygvärdinnan ocb stuerten med blöjpaketen och tuttflaskorna och alla grejorna som behövs.

- Undan! Här kommer en

o

MEN - ännu underligare var mitt ressällskap. Åttioplusresenärerna bade krupit ur sina vinterkappor.

Det var samma fenomen som när puppor blir fjärilar .

Blommiga sommarklänningar, koketla kragar, Ijusa väskor, beige kostym av Iinneaktigt materiai, stora ör-

trängde fårfåriska dofter genom springorna. Basilika, citron och puttrande tomater utlovades alIdeles tydligt bakom den stängda dörren.

Underbarast var att inte behöva laga maten själv efter den IOOga vintern med ensammåltider.

II

hängen - jag trodde knappt mina ögon.

Medan Vtktor sov sin eftermiddagssörnn hade församIingen föryngrats med tio år, i medeltal den fårsta eftermiddagen.

Och så fortsatle det under hela tvåveckorsperioden vid

•

o

o

den italienska blomsterrivieran, nära Genua.

Ett år om dagen ungefär. Så enligt mina matematiska beräkningar var medresenärerna 56 år när de kom hem.

Ocb alla hade bambam !

Sonen uppvalctades som en Iiten prins.

Mammamia!

BRITTA LINDBLOM

•

ST PETERSSURG

A Det är kejsar Hadrianus som står för benämningen som bållit i sig.

Portfarande tänker vi på Rom som en stad som evig, som en stad med en stark förankring i antikens historia.

Men Rom är också en stad med puls och moderrlitet och givetvis det Ijuva livet.

La dolce vita, som beskriviLS av mästerregissörer som de Sica, Rosselirti och Pellini.

"

SPP:s medlemmar har en möjlighet att göra en 8 dagars resa tili Rom. Researrangör är Fritidsresor i samarbete med SPF.

Tiden är 14-21 september HoteU: La Serra, bungaiow i BAIA DOMlZIA Priset: 2930 mark, anmälningsavgift 500 marko 1 priset ingår flygresorna, inkvartering i trecumslägenhet får två, haivpension och svenskspråkig guide.

Vidare linns två färdiga utfärder: antikens Rom (haivdag) och Vatikanen (haivdag) i priset!

Plere andra utflykter kommer atl ordnas: Assisi 2 10 mark (heidag med lunch-inte drycker) 350 mark (heldag med lunch-inte drycker)

S PF båller på att underbandla med Fritidsresor om andra utflykter, troligen blir en stor cundtur i kyrkor den vi väljer: Peterskyrkan ocb några andra klassiker tili.

Anmälningar skall skickas tili Kristiina Honkimaa, Oy Star Tour, Fritidsresor, Mannerheimvägen 6, OOIOOHelsingfors Tfn: 0961661220,

fax: 09-616 61134 Anmälningar senast 19.5 1998 Anmälrtingsavgift 500 mark

Arbetet pågår for della!

.

\

f-

Romprogrammet lever hela tiden, ett förslag är att lämna Assisi som innebär en mycket lång busstur och istäUet åka tili Capri ocb se Axel Munthes San Michele villa ocb den vidunderligt vackra Capribukten.

Ett annat förslag är en utnykt tili benediktinerklostret Montecassino, vi får se vad det blir.

24-27.8 1998 Två bussor: - frön Österbotten.

- frön Södra Finland Programmet: Måndag 24.8.

BUSS NR 1: kI . 00.30 Karleby, 02.15 Vasa, 03.30 Närpes, 04.00 Lappfjärd.

Björneborg, Tammerfors, Pälkäne (30 min paus), Lahtis, klo 10.30 Vaalimaa (gränsstationen, möjlighet tililunch), 13.30-14.30 Viborg (liten rundtur), kI . 17 St. Petersburg. Middag.

Kvällen fri.

Onsdag 25.8.

Efter frukost bär det iväg tili Peterhof - världsberömt, otroligt vackert.

På eftermiddagen shoppingrunda.

Middag.

Torsdag 27.8.

Efter frukost styr vi kosan mot Finland. Vi tar paus vid lämpliga ställeo.

På kvällen anländer vi tili hemknutarna.

BUSS NR 2: 07 Åbo, 09.30 He lsingfors, Borgå, Lovisa, 12.30 Vaalimaa, (möjlighet tililunch, 15.30-16.30 Viborg (liten rundtur), kI. 19. St. Petersburg. Middag.

Kvällen fri. Övemattning på hote ll nära centrum.

PRIS: mk 1.390,(mk 500,- vid arunälan, resten senast 3.8.)

Enkelrumstillägg: mk 375,-. 1 priset

Tisdag 25.8.

Efter frukost blir det stadsrundtur med svensktalande guide. Besök i Eremitaget eller Alexander Nevskys kloster.

Middag.

Kvällen fri . Kvällsprogram kan ordnas vid behov.

Anmälan 15 juni och upplysningar:

ingår: helturistbuss med vana chaufförer, reseledare, 3 övemattningar med halvpension, rundturer, inträde~avgif­ ter enligt programmet. Gruppvisum.

WESTERLINES Närpesvägen 15.

64200 Närpes, tel. 06-224 1271 , telefax 06-224 1203.

Sven-Erik Wester 0400-166 077, Johan Wester 0500-262 508.

~ ~ '>~- ~ (/\ <.!;! ... m ~M-" ~.- -"

.~

II

~

I

I

.'

<l>o~ ~\11 ~C"o- .(

~

~~ o:~\~~.~~-~~

~:t~- ~

r-

,~?-?rfw 1J r: 0:

~

._1-rt:1--+_1:" l:~I:i(~~~~~ ~:+lrsm ~ IL

4-

II

~. I V"QK"~

I

I I

I

I

1

;

_

~

II

I

~

~

__ii

1-

I

~

-~1.!

~3

.21 . . .

. _.

~

_+-----.JL

~-r

~

S'(I:>L'fiP~~~iAV.sLA6;-:-+-+--+-...J.--

-1'O'1'f1l

--1---41----~z~~

.:-

I

~

..... 9 - -

\!

.-

5öTtCoS

'

~

:.,

~

S\"\IL4

~~~~-

, 1 ~~

1-

I

i-rl= ', ~~"<t~i-~ORRU PRIS."I~peL--~=: ~""[L",-Jy .~~J ~

~

--+I-~I-r QirA-

I

MDAUR

TfUVSM

_ _ tUET.I·O ~-~TA'TI~T

I --t-~~I~--ai-~

il--+.,.--...+-)---+---...j

1P&A'l'S-

7iJl

.

1,

~

J--

fr--r!l

I

II'

~_=--I_I

i\ILL"'---~~ 1 I ~ 0

l!

A-HALTAR

-'IT~TrSlOJJ----l -~

tI__

i.,-t,"'"" ~__,

0IICWE~-~NM41t

SLITE!\. -

"".....101'

.. I ---c

--t--i I ! I

.

-

1

~

J

r

--r~~!~ :STAP,

~r:

Marknadskryssets lösningar postas tili redaktionen senast 24.7. 1998 . Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med "Kryss".

:c;

~ RESOR 1998

~~1I~1 Kurresa tili

ÖSTERRIKE stressade nordbor. Här kan du bada J varma källor. få lerom~

ROSENEGG med bla. relaxavd.,

poor. bastu, gyttjebad, massage. fitnessrum och solterass.

Vandringarna sker på 1500--2200 meters hö)d, med fantastlska naturupplevelser.

10,5 dagar 4.915,-

Det är- NLA

- Rena vltamlninJektionen för

- Bo kungllgt på Slottshotell

Avresa 30.10 I 9,5 dagar 4.640,-

Minnesrika Vlborg

·...

17-18.6 940mk 11-13.8 1380mk

slag, njuta av professionell massage. f! anslktbehandllngar och manlkyr. Hotellet har en stor badanläggning och ucanför finns ~n 20 ha stor naturpark för härllga promenader.

~\

~ .... t; Hllmllg ~ tvlHlogors rllso

23-24.6 980 mk

,

KJippmålningar, . herrgårdsromantik ::. och fabriksverkl ighet ~ -'

.

InsJökryssnlng p6 SaIrmm

Ring och bestäfl vör nya

7-8.7 990mk

VANDRINGSBROSCHYRI

• • • •

Naturfrid och Ijuv musik

18-20.7

NÄRSTÅENDEVÅRD

~ ~

Folkhålsan erbjuder verksamhet för personer, som sköter en äldre, sjuk eiler handlkappad anhörig i sitlhem.

Rehablllterlngsdag 19.5.1998 kl. 9.30-15.30.

I programmet ingår mation i olika former samt föreläsningar Plats: Folkhälsans Senlorhus, Mannerheimvägen 97, Helsingfors Avglft: 50 mk inkl. luneh, kaffe

-'?..l:':'0 ~

Hyslott

·...

~ontosolmllKh

Bussplan, tel. 0 18-22 570. www.sundqvists.com

1650 mk

Musikteatern Kotrlno på Eckerö, A land

5-6.8

1250 mk

IIIIs6ng p6 Skonsllnl

••••

Trädgårdsvännens önske resal

Kungllgo Sollldlln IKh 'Svllrlglls trödg6rd' Bleklngll

Famlljesemester på Folkhälsans feriegård i Lappnor i Pemå, 10-14.8,1998.

Semestem erbjuder anhörigvårdaren och vårdbehövande möjllghet att tlllsammans nra semester ,.', " ." ,..-..,_ och koppla av i naturskön miljö.

Telegramtjänsten

Verksamheten riktar sig tili famlljer i Helsingfors samt hela Nyland.

Förfrågningar och anmälnlngar tili Pia-Maria Grönqvist, tel. 09-615 85 876.

HJÄRTSTIFfELSEN

020212 STÖO HJÄRTARBETET!

·....

31.7-4.8

3280mk

Sand, hav, fiskebåtar, b lomsterpraktl

Smöglln IKh SkogIIn 17-23.8 3890 mk

• ••••

Engelskt och franskt på )lIrsvy

-blommornas

~'­

·....

och palmemas ö

~

25-29.6 2780 mk

--

..

i

V1lnlus IKh IUgo

.....

6-10.7 flyg/buss 3250 mk 13-17.8 buss/flyg 3110 mk

Bllrlln IKh HOII "6nga flna rllSor undllr höstllnl BestGlI wr rvsllbroschyr om Do önnu-inw hor dlllll

.....

Europas största djurpark!

Kolm6rdlln och

Stockholm 7-9.7 vuxna 1390 mk barn 690 mk

....;&

frän Luosa

Reseledare: trubadur Bosse Andersson

Baltikums huvudstäder

)

2-9.7 Finnjet tlr 4450 mk

••••

En rllso fylld QV vlsor och pOlIslI

BIILTlKQM

~~«>~

Besök hos tiggaren .

.

(

r~"-'

20-24.7 2800 mk

(09) 752 7521

--'-.

Opplllv rnytkllt - nzs tryggt

Reseledare: trädgårdsmästare Ka ll e Wec kström

handlar, R-kiosker, banker och postkontor

.. .::: ': : "'" ~ -

merd UItDHOLM UItES bossl

27.6-3.7 flyg tlr 5940 mk

Upplev den äkta stämningenl

~

Mlldllltldsvlltkon I V1sby

Storstadsliv och korsvi rkesstäder

13-15.7, 27-29.7 1450 mk

fJ? , i2Jz.

Möt gycklare, riddare och jungfrur i en rosendoftande Visby!

Fråga efter restplatser på höstens resor tili

·...

skall bokas!!!

Hör Dlg lör om veha kryssnlngar tili bland annat Talllnnl - dagskryssnlngar. hotllllkryssnlngar.

ZZ-tlmmars kryssnlngar...

Beställ programm et!

Krlstlno fr6n Duvllm6101

Utfärd tili Borgå, 10.6.1998 med fartyget J.l.

Runeberg frän Helsingfors.

Heldagsu~ärd kl. 10-19.30.

Prls: 100 mk/person, inkl. luneh I Gamla stan i Borgå samt kaffe på returresan.

Blndande anm äla n senast 15.5.1998.

Sommarens bösfa tomat, gurka, sallad...

Förska grönsaker som nyligen plockats ör underbart goda och fröStha.

Oha kan du selVera dem redan samma dag de skördats.

Hörligt...

sommar-r-esaV\

LINDHOLM LINES Ekenäs: (019) 2120210 Yard . 9-17, ej lö.

Helsingfors: (09) 684 0460 , 348 9808 Yard. 10-17, ej lö.

Stig in i Astrid Lindg rens sagovärld!

-

Kolm6rdlln IKh V1mmllrby 13-16.7 vuxna 1580 mk barn 890 mk

Nu ör det igen dags för inhemska grönsaker.

Endast inhemska grönsaker har vuxit i Finlands rena miljö.