God Tid 6/1998

SPF Nr6

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Europaparlamentariker

HÖST-

ASTRID THORS

MOTlONEN 28.9 - 4.10

-Jag tror att utvidgningen av umooen österut blir mera krävande än vi från början trodde. Deo tar säkert 5-6 år och år 2002 som vi från början talade om byts till 2004--2005.

-Det blir nästa kommission som får ta hand om detta. Jordbruksproblemen är så stora, det rättsliga och polisiära samarbetet kräver en så stor anpassmng. Löneskillnadema är stora och arbetarskyddet är synnerligen ilJa skött i många av de nya länder som boppas på att få ansluta sig till umonen.

- Visserligen har t.ex. Ungem baft starka fackföreningar, men arbetsmiljöema är helt enkeIt obeskriYliga, vi i Finland har svårt att föreställa oss bur det kan se ut, summerar Astrid Thors en del av problemen.

.!

27.10.1998

Vad tycker du att du har lyckats med i parlamentet?

- Jag sitter bl.a. med i ett kvinnoutskott och där har det förvånat mig att bamen inte hör hemma oågonstans. Bamen blir borta och bortglömda och bamen stä1lning i ansökarländema är inte alltid god!

-En hei del har jag arbetat med offentlighetsprincipen. Vi har aodra traditioner i Norden när det gäller offeotlighet.

-Själv tycker jag också att samarbetet och samspelet meUan tre personer Anita Gradin, Erkki Liikanen, båda kommissionärer och Jakob Söderman som europeisk justitieombudsman bar gett en styrka.

Bedrägerierna?

På senare tid har en hei del obehagliga uppgifter kornmit om att det pågår bedrägeri i stor skala med biståndspengar? Hur ser du på de problemen?

- Jag tror att vi kommer till skärpta budgetprocesser, det var ju kommissionens egen bedrägeribekämpning som uppdagade problemen.

Det finns en kontroll och det finns också en kontroU i Finland.

- Vissa arbeten sköts extemt enligt garnJa avtal.

Fortsättnillg på sido11

Motionsveckan sarnJade totaJt 386 medlemmar till olika aktiviteter. r",rigast var 'Esbo med 135 (!BRAVO!) motionärer, det kan vi läsa om här intill eftersom det derula gång var extra festligt.

Tyvärr hade frågesporten orsakat förv irring, men det ordnade sig tili sis!.

Vi påminner om att motionen inte skall ntövas bara två veckor i året.

SPF försÖ]rer uppmuntra liU regelbuoden molion och friskvård genom de veckor vi arrangerar tillsarrunans med kondilionsfrämjandeL Men UI och gå i bösrrusketo FyU lungonla med en liten sup - frisk 10ft varje dag.

Då mår själen också bra.

Årgång 26

EURON VAD, NÄR, HUR? 5. 9-10

Europoporlomentariker REINO PAASILINNA:

DeHa är miH femtonde yrke!

1 slutrakan på ett seminarium får GT:s reda1.'1Ör tag på europaparlamentarikem Reino Paasilinna (sdp) som är en upptagen man, för en kort intervju om hans erfarenheter av det politiska arbetet på europanivå och annat som kan vara av intresse för GOD TID:s läsare.

Hur kommer det att gå med utvidgningen av EU österut?

Det är en av det största frågorna som parlamentet har på

Europa - vårt största fredsprojekt - 1 Europaparlamentet vW jag värna för att deo enskilda mänskan beaktas i Europas utveckling. De snäva EMUkriterierna bör justeras såväl socialt som ekonomiskt.

- Ett Europa som inät är splittrat kan aldrig förenas.

Europeiska umonen är det största fredsprojektet någonsin - och det projektet tar jag

gärna del av, skriver Paasilinna i en liten broschyr.

Reino Paasilinna sitter bl.a i utskottet for ekonomi, valutafrågor och industri och vidare i utskottet for monetära frågor som suppleant, i utskottet for knltur-, ungdomsfrågor-, UIbildning och media och många till, ocksä som viceordfåraode for en delegation for forbindelserna med Ryssland.

Fortsättning på sido J J

agendan. /

- Jag tror att den blir långsammare än väntat, säger Reino Paasilinna. InkomstDivån i de nya ländema är bara 30 procent av medelinkomsten i resten av Europa inom unionen. Estland är idag i ganska hyggligt eu-skick. Men se på Polen med jordbruket som en så dominant näring ocb stora, stora miljöproblem. Där finns mycket att göra.

Jag tror att vi står inför en tidsförskjuming när det gäUer den östliga dimensionen kanske till år 2005? Det är min bedömning. Utvecklingen är fruktansvärt ojärnn i många av de nya länderna som står och knackar pä för inträde.

- Finland har klarat sig bra inom umonen, det är ocksä min bedörnning. Vi bråkar inte om småsaker och gör det som skall göras. Den nordliga dimensioner åtnjuter allmäo respekt.

- Finlands 16 parlamentari-

"c'I'I OPPc'I/fi'OJV8'Icrf{:'

ker, vilket inflytande bar de?

Vad för de till stånd? frågar jag.

- Vi eiler kanske snarare m bär i Finland uppfattar inte riktigt att det inte är de nationella fullmakterna som gäUer inom parlamentet. Det är de olika politiska grupperna som samarbetar med varandra och där finns andra sammansättmngar j europapolitiken än på hemmaplan.

- Den socialdemokratiska gruppen som jag och mina tre partikarnrater (mr alt friska upp minnet: Jörn Donner, Riitta MyUer, Pertti Paasio) ingår i har kraften av tio euro-

peiska statsministrar och 214 parlamentariker. Vi träffas regelbuodet och har också en egeo veckosessioo som går igeoom frågor som är viktiga för oss. Det ger styrka och trygghet och där har vi goda möjligheter att fora fram ärenden som både nationellt och politiskt är viktig, t.ex. det oordiska välfårdstänkaodel.

- Centem och SFP ingår i den liberala gruppeo med 40 parlamentariker och det innebär bl.a. att Astrid Thors och Paavo Väyrynen får lov att sitta i samma grupp!

Oppna ditt fönster Iät sommaren jlöda in m ed ljublande fågelsäng och doft, Oppna ditt fönster mot jlödande l7ärme a~t spara tili höstens frost, Oppna dittfönster mot andra människor ge ut al7 din I'ärme mot frusna ensamma händel; .@t din kärlek och längtan jlyga LLt i l7ärlden kanske finna den ro hos nägon som längtar som duo Stäng ditt fönster mot hösten iät inte köld och hat komma in, Stäng ditt fönster och spara all din sommarglädje när höstens sl7arta nätter l7ill l7andra in.

Carita rR...osenqvist en al7 de 40 på kursen liCiskl'alitet f ör enCiar

Mikael Ca~pelan

ROST I EUROPA 5.

10

VÄR LYSANDE VECKA I ITALlEN 5.5

vÄRA RESOR s. 14

2

Från redaktionen

BUDGETBESVIKELSER

')

Så nu har vi då fåu vera det fTän högsta on. Finansministem själv, Sauli Niinistö, talade häromsistens inför ett s. k.

Seniorparlament som sammankallats av samlingspaniets pensionärsorganisation och samlingspartiet självt.

Vad fick vi alltsä veta? Jo, all några lällnader inte väntar oss äldre i budgeten. Det s.k. brutna indexet kommer inte an ändras, vilket innebär all pensionema fonsäller att stiga längsammare än den reella löneökningen. Pensionärema kommer dessutom nästa är aU berala 3,9% i sjukvårdsavgifter då lönragamas motsvarande avgift är 1,5%.

Detra är ju helt klan en besvikelse, men vi mäste givetvis fonsälla atl fOrsöka päverka beslutsfallama om vära enligt vär mening välmotiverade önskemäJ. Vän förbunds representanter kommer ännu i höst au uppvakta sä många av våra svenskspråkiga riksdagsledamöter som önskar ställa upp, och i fonsättningen kommer vi helt säken all medverka i den landsomfallande delegationens (= alla rikets olika pensionärsorgaijisationer) olika aktioner.

Alla pensionärsorganisaLioner har alllsedan recessionen började i slutet av 80-talet, fOrklarat sig självfallet stä solidariska med andra grupper då det gällt an dra ät svångremmen för att sköta de vacklande statsfinansema. Vi har alltid varit villiga att dra vårt strå tili den gemensamma stacken, men en rimlig begäran har varit att vårt strå inte skall vara tyngre än andras.

Medlemmama har nu och då, i God Tid och i cirkulär stött pä namnet Delegationen för de riksomfattande pensionärsorganisationema. För en del medlemmar är delegationen säken bekant, men jag antar att de flesta ändå inle känner Lill hur delegationen är organiserad och hur den fungerar. Det vili jag gäma presentera litet nännare.

Delegationens medlemmar utgörs aY" de åtra egentliga pensionärsförbunden: EläkeliillO, Eläkkeensaajien KeskusliillO, Kansallinen Senioriliillo, Kristillinen Eläkeliitto, Oikeulla Eläkeläisille, Suomen Ruskaliitto och Svenska Pensionärsförbundet.

SammanlagL har dessa förbund över 300.000 medlemmar. Tili Delegationen hör utöver de nännnda förbunden tre riksomfallande föreningar: Veteraani opettajat, VR:n Eläkeläisten Liitto och Tielaitoksen eläkeläiset.

Delegationen är ingen centralorganisation utan ett samarbetsorgan. Man har visserligen redan tidigare diskuteraL om behovet av att anta en mera organiserad form , t.o.m. om all delegationen kunde bildas tili en juridisk centralorganisation fOr alla pensionärsförbunden. Men i våras beslöt man dock au fortsätta i den nuvarande formeno Delegationen sammankommer 5-6 ggr om äreL och förbunden representeras av sina ordförande och verksamhetsledare. Vad som skall tas upp på Delegationsmötet förbereds i regel på verksamhetsledarmötena, som hålls sgs. varje månad. Ordförande- och sekreteraruppgiften sköts för ell är i gängen, tur-

vis av de olikapensionärsförbunden. 1 är har Eläkeläiset r.y. uppgiften oeh nästa år går turen tili Eläkkeensaajien Keskusliillo.

Den mest centrala uppgiften som Delegationen har är självfallet den gemensamma intressebevakningen, som främst riktas tiU riksdagen, regeringen, social- och hälsovårdsministeriet samt pensionsanstaltema. Delegationens senaste möte, den 15. 10 beskriver väl denna aktivitet.

Under mötet diskulerades bl.a. statens budget för 1999.

Redan i våras sände man en skrivelse tili beslutsfattare om aviseringar i budgeten.

Man ville poängtera de frågor i budgeten som speciellt berör pensionärerna. Skrivelsen har tyvärr rönt ett svalt mottagande varfor man nu beslöt om att sända en ny skrivelse tili regeringen där man speciellt tar upp följande (rågor: vårdbidragets indexforhöjning, en nivåforhöjning av folkpensionen, erättningarna för mediciner,

MUDDSTICKANDE TANTER? Du har säken fått hem i post/ådan en glättig brosehyr från finansmini steriet.

Broschyren heter Euro, den nya valutan 2002, basfakta om den nya valutan .

Bilderna är smått roande ocb naiva.

Nästa är har vi en välkommen möjlighet att påverka. Jag hoppas all pensionärsorganisationema flitigt deltar i valdebatten och möjligast tydligt tar reda pä de olika kandidaternas uppfattning om hur pensionärernas ställning i fortsällningen skall tryggas. Hög aktivitet frän vär sida. i valkampanjen kan säken stimulera kandidatema att klan deklarera sin ståndpunkt.

Göran Björkman

arbetspensionens påverkan på folkpensionens grunddel och fastställande av folkpensionens indexsystem. Skrivelsen kommer att presenteras under ett sammanträfIande med riksdagsgrupperna och socialutskotteL En annan av Delegationens uppgifter är aLl ge utlåtanden om olika lagförslag. Årligen träffar man representamer för Pensionsanstaltemas Förbund och Folkpensionsanstalten.

Under mötena kan oekså tjänstemän oeh sakkunniga frän olika ministerier oeh andra staLIiga organ höras. Men framför allt följer mötena upp oeh värderar vilka mål man har nåLl i intressebevakningen. De diskussionema kan mången gång bli mycket intensiva och känsloladdade. Så det är nog intressebevakningsfrågoma som mest oeh bäst förenar de olika pensionärsförbunden. För övrigt, i män av tid, utbyter man information , diskuterar samarbete i olika tillställningar oeh representation i olika gemen-

samma arbetsgrupper och organ. ********** Förbundets höstmöte hälls den 4 november pä Yrkesskolan i Jakobstad. Höstmötets uppgift är att bana väg fOr följande års verksamhet, att fastställa budgeten och medlemsavgiften samt att välja ordförande och styrelsemedlemmar för dem som är i tur aLl avgå. Det är aUtså ett mycket viktigt möte vi har frarnför oss. J ag hälsar aUa mötesdelegater välkomna och hoppas på en stor uppslutning.

De berällar bur finansministeriet ser på landets befolkning: - Et! bam som flyger drakar - En snickare/timmerman med oljekanna, attityden är westernhjältens - Ett pensionerat par, hon stickar, han har keps, läderväst, vattenslang, fortfarande som en westernhjälte - En medelålders kvinna i vårdyrke, med arbetskläder på sig - En ung pappa med son på armen oeh börsmäklarattityd - En ung flieka med ring i näsan, jeansjaeka runt höfterna oeh ryggsäck, en interrailare J ag har svAn att bestämma mig för vem jag kan identifiera mig med. Sist och slutligen är det nog flickan med näsringen som känns nännasl.

Ett visst äventyr finns i hennes blick, euron för Ilenne framåt.

De andra personema är sådana stereotyper som bara finansministeriel, eller den anlitade rekJambyrån kan kommapä.

Vithäriga kvinnor iförda röda yllekoftor som stickar någonting rosa (sockor? vantar? muddar?) vem vili vidkännas något sådant?

Dagens pensionärer är inte muddstickande, rosa tanter!

Den informativa textdelen fungerar i finansministeriets brosehyr, där finns den baskunskap du behöver, åtminstone nu i första hand.

Men bildspråkets attityder gör mig arg!

Dagens pensionärer är kunniga, nyfikna och vetgiriga. Tanken på ett livslångt lärande har slagit rot.

Ett utomordentligt viktigt ämbetsverk som finansministeriet kunde se den finländska verkligheten och använda bilder som är rele"anta f"ör den.

BRITTA LINDBLOM

ÖsterboHniska ombudsmannen har ordet

Jag hälsar föreningsrepresentantema från hela svensk Finland välkommen tili förbundets höstmöte i Jakobstad onsdagen den 4 november.

Eftersom förbund smötet *********** denna gång är i Österbotten För LillfaJlet känns det väl- skaU jag presentera det Österdigt tungt att vara beslutsfat- bottniska distriktet Distriktet tare, speciellt i alla de kom- har i dag trettioen medlemsmuner som kämpar med stora föreningar med drygt 6500 ekonomiska svärigheter och medlemmar. Distriktet har en som tvingas höja skattepro- egen styrelse som samrnancenten oeh fastighetsskatten. träder minst 4 gånger under Onekligen minskar man i året. Distriktets ordförande mången kommun anslagen kommer från Kronoby och som går tili vård och omsorg heter Torolf Fröjdö.

Svenska Pensionärsförbunoch det berör diIekt alla de pensionärer, som är i behov dets Österbottniska distrikt av kommunal vård- och om- har tili uppgift att verka för sorgsserviee. Det här är alIde- samarbete och dialog meUan Ies speciellt mitt intressebe- förening, distrikt och förvakningsområde som full- bund. Distriktet stöder förenmäktige- och stadsstyrelsele- ingama i den lokala verksamdamot i min hemstad Ekenäs. heten. Tyngdpunkten i diNog är det svAn oeh tungt striktets verksamhet läggs mången gång att delta i be- nästa år på intressebevaksluten, men min etik oeh mo- ningen. På lokalnivå belonas ral kan bara inte tilIäta, atl de de kommunala äldrerådens äldre i samllälJet skaU få roU som intressebevakare.

Distriktets reseverksamhet oskäligt lida tili följd av komsker i samarbete med Silja munala beslut.

En skön höst önskar jag er Line. Den 8-9 februari ordändå med tro på en god fram- nas midvinterkryssningen tili Umeå, Höstresan ordnas tiU tid.

Luleåtrakten i medlet på sepLili-Ann Junell-Kousa tember.

Distriktets vårdagar 1999 verksarnhetsledare har EU oeh EMU som tema oeh ordnas i Närpes, Kors-

holm oeh Nykarleby under mars månad. Sommardagen arrangeras onsdagen den 4 augusti på Carpella i Karperö, Korsholm.

En frågetävling med Andelsbanken som sponsor .har under ett antal är hållits i Osterbotten.

Infor rlksdagsvalet den 21 mars nästa år ordnar distriktet tre regionala debatter där frågor som berör pensionärer ställs i förgrunden.

Förenta Nationema har förkunnat 1999 som De Äldres År. Elt samhälle för alla äJdrar. Året firas i bela väriden.

Distriktet uppmanar tili aktivt deltagande i aktiviteter som ordnas i ansluming Lill allmänna evenemang.

Per Thomasfolk

3

PENSIONÄRSOMBUD, är eH nytt begrepp som innebär nyckelperson.

SPF:S KURSER, HÖS-

r

TEN 1998 _ Pörbundet vill stärka sin image och utveckla sig till att bättre betjäna medJemmarna.

Pensionärsombuden är mer än andra insatta i ekonomiska och socialpolitiska frågor PO är den man kan vända sig till i dessa frågor, hanlbon ta[ reda på PO är en kontakt för förbundskansliet till föreningen. PO är ett sätt att stärka informationen intemt. Svenska PensionärsfOrbundet r.f. och Svenska Studiecentralen anordnar under bösten 1998 grundkurser for pensionärsombud: Nyla nd, onsdagen den 11.11 k1 . 9.30-16.30, på Marthaförbundet, Lönnrotsg. 3 A

7 H elsingfors Ö sterbotten , onsdagen den 18. 11 k1, 9.30-16.30, på Evangeliska Folkbögskolan i Vasa Åbo]a nd, onsdagen den 25.11kl. 9.30-16.30 på Gillesgården, Auragatan 1, Åbo Anmälningsdag är 30 oktober, nylänningar och åbolänningar skickar sin anmälan eiler ringer till kansliet i Helsingfors tfn. 09-791895 Österbottningama ringer till ombudsmannen i Vasa, tfn, 06-3179 070 Kursavgiften är bara 90 mk/person, ] avgiften ingår måltider och kursmaterial!

o

ARETS JULKLAPP:

GE SPF:S ALMANACKA! SPF bar tryckt upp 1999 års almanacka i snygg blå pärm med SPF:s emblem.

Almanackan innehålJer viktig information om förbundet, kontaktnummer och adresser.

Vidare innehålJer den information om medlemsförmåner, resor och intressebevakning.

Veckouppslagen är på svenska och har rundligt skrivutrymme.

Formatet är behändigt. Den passar i handvä~kan och tlckan.

Priset är racUt, 45 marko Almanackan är en produkt som forbundet utvecklar i framtiden till ett viktigt informationspaket med bl. a. datum fOr viktiga SPF-möten, verksamhetsplan m.m.

Skicka in beställning tiU förbundet eUer ring: 09-791895.

Servicekort: Har du flyttat?

Du vili säkert få tidningen tili din nya adress.

o Jag har flyttat. Den nya adressen är: Namn: .... .......................... ........................... .

Gatuadress: ........... ............ .... ....... ........ ........

Postadress: .................................................. .

Den gamla adressen var: Gatuadress:.................. ... ...... ..... ................. .

Postadress: .................................. ................ .

Skicka in kupongen tili God Tid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors.

IIEI1llfll MHETfllll IENDEI1 r.tIlClrtfPlEJq~N.f. ~Efl1(f)Pjl(lfq

............

Programrnet i november och d ecember : Tor sdag 12.11 k1. 14.00 i Munkshöjdens fOrsamlingssal.

Raumov.3 BASAR med LO'ITERl. Lotterivinster emottas av Margit Eklöf vid mötet 29. 10 eiler efter överenskommelse per tel. 553 314. Bakverk, mat, handarbeten m.m. emottas basardagen fr.o.m. k1. 12.30 i forsamlingssalen.

Torsdag 19.11 k1. 13.30 Lunch pA rest. Kapellet vid H avis Amanda. Pris 75 mk. Anmäl.n. till Anita Grönholm tel. 382331 senast 16. 11.

Fred ag 20.11 SAMS seminarium. Se separat annons. Anmäl.n. till Valborg Louhisto te l. 615 85 679 eller Clara von Bonsdorff tel. 482 874 senast 17.11 .

Torsd ag 26.11 k1. 13.30 i Munksnäs servicebus. STADGEENLIGT HÖSTMÖTE. Efter mölet kåserar Margaretha Jaatinen om hur det är an flyga med varmluftsballong. Därefter kaffe i kafeterian.

Fred ag 4.12 kj. 14 .00 i Munkshöjdens försarnlingssal: FÖDELSEDAGSFEST. Anmäl.n. tili Anita Grönholm senast 2. 12.

Onsdag 9.12 k1 . 14.00 besöker vi PAULIGS vid Kanalgatan 5 på Skatudden. Anmäl.n. till Anita Grönholm tel. 482 33 1 senast 4.12.

Onsdag 16.12 k1 . 14-17 firar vi j ulfest i form av GRÖTFEST på H anaholmen. Buss avgår från Bredviksplan 13.30.? Pris 100 mk. Anmäl.n. tili Anita Grönholm tel 482 33 1 senast 11.12.

Torsdag 14 jan. k1 . 15.00 i Munkhöjdens församlingssal: 1999 LEKFULLT PRATMÖTE.

Namn: ........ ... ....... ...................................... 't

Gatuadress: ................ ............. .... ...... ........ . , Postadress: ..... ...... ........ ..... ....... .. .... ..... ...... .

4.11 1998!

Friskvårdsdag på Miölbolsta Den 8 september samlades 16 deltagare till en heldag om " Priskare liv på äldre dar".

Platsen var Polkhälsans fri skvårdssjukhus Mjölbo!sta.

Friskvårdsdistriktets chef läkaren Jalle Nyholm gay oss en bild av hur framtiden forhoppningsvis ser ut for Folkhälsan/Mjölbolsta projektel.

Entusiasmen växte med stärnn ingen. Verksamhetsle· dare Lili·An.n Junell-Kousa OBS! Vi promenerar mändagar k1. LO.OO från Munksnäs post, konstaterade, att hälsan fakseniordansar måndagar k1. 15.30 och tisdagar k1. 14.00 tiskt är mycket mera än en i Munksnäs serv.hus, satsning på "motion och mospelar bridge tisdagar k1 . 13.00 i Munksnäs serv.hus, rötter" och att negativI tänsjunger onsdagar k1. 11 .00, kande fakti skt kan åstadkomspelar biljard onsdagar och fredagar k1. 10.30 i Folkhäl- ma mycken skada i kroppen. sans seniorhus, Mannerheimv. 97 , Hälsan och hälsofrärnjandet spelar petanque söndagar k1 . 11.30 i Koneparken tills bar många delar och dimensisnön faller. oner; alla hänger ihop i en Om teaterbesök och ev. ändringar i programmet se helhet, som inte kan delas.

Hbl :s Agenda. Överläkare Kaj·Olav Porsen Iyckades motivera deltagama till att motionera mera, an det aldri g är för sent, ja, rastar du så rostar du och hans övertygande devis att "man tänker

Klubbslag från styrelsemöte den 14.10.1998

- resultatrapporten från den 31.8.1998 antecknades för kännedom - styre lsen beslöt enhälligt att föreslå for höstrnötet, att medlemsavgiften höjs från 20 mk till 30 mk. Tilläggsinkomsten används för att täcka God Tids förlust, för tili verkning av informationsmaterial, for att förs tärka kansliresurser samt i övrigt effektivera kontaktema med föreningama - foredragni.ngslistan och forberedelserna for höstmölet den 4 .11.1998 godkändes - informationen om Penningautomatforeni.ngen antecknades for kännedom - informerades och diskuterades om de aktuella intressebevakningsfrågoma - antecknades for kännedom mi.nister Ole Norrbacks brev om översättande av Euro·information till svenska - antecknades for kä.n.nedom riksdagsman Per Löws m.fl. spörsmäl till riksdagens talrnan om den svenskspråkiga informationen om eurovalutan - bes!öts att styre!sens strategimöte hålls den 19.11.1998 - antecknades att verksamhetsledaren har valts som medlem i Vanhus· ja eläke poliittisen neuvottelukunnan eläkejaosto (av Soc.och hälsov.ministeriet tillsan ) - nästa styrelsemöte, som även blir konstituerande möte fö r den nya styrelsen, hålJs den 27 .1.1999

OVi får två exempJ ar av God Tid, i vår familj OVi behöver bara ett exempJar, skicka det till:

Gl.ÖM It-ITE HOSTMOTET I JAKOBSTAD

ÖNSKAS HYRA GT:s chefredaktör önskar hyra enkel STUDIEBOSTAD för sin studerande son och hans Aickvän I HELSINGFORS Svar tili GT:s redaktion, SPF, Indiagatan 1 00560 Helsingfors, eiler tfn: 09-7570150 eiler 050-5950937/ Britta Lindblom

sä mycket bättre oär man är varm" gick hem hos oss alla.

Varma blev deltagama också när Polkhälsans friskvårds· chef Kitty Seppälä engagerat drog igång oss med olika rörelser för styva leder och då· !ig blodcirkulation. Många " rörliga" hemläxor blev det och resultatet blir garanterat gott. Och matnyttigt om sundare matvanor hann vi också med då Marie-Louise V. Pfa· ler-Samson vägledde oss i de n hälsosamrnare kokkonsten . Studiesekreterare Chris· se Lång från Svenska Studiecentralen avslutade dagen med att tala om gruppens betydelse för resultatet och väckte ideer om hur studie· cirklar fungerar. " Många, mAnga fler borde ju ha varit med, del var sä Iyckal", "när ordnas nästa kurs? D1I vill vi komma med". Med den feedbacken avslutades den f6rsta kursen om hälsa och friskvård.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56 Besöktsld: Vardagar. utom lördagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: lili·Ann Junell·Kousa tel. 09·791 896 GSM 050·5114 208 Fax: 09·791 896.

Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09·791 895.

SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511·41177 Postgiro: 800012·1203958

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman för Österbotten: Per Thomasfolk, Handelsesplanaden 23 B. 651 00 Vasa.

06-317 9070. Fax 06-324 2210.

Vänligen ring och gör besök kl. 10-14.

Ombudsmannens hemtelefon: 06·346 0366.

D1strlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307 Förbundstidningen

godtid ansvarig utgivare verksamhetsledare LIII-Ann Junell·Kousa chefredaktör Britta Lindblom God TId utkommer nästa gång den 8.12.

Textmaterial bör vara redaktionen tillhanda senast den 27 no· ve mber. Materlalet kan sändas tili Pensionärsförbundets kansI!.

Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56.

Redaktion på kansliet 09·7570 150. GSM 050·5950 937 Adressförändringar: kansliet Marianne Sandell 09·791 895 Annonser: OY ADVING AB /INGMAR QVIST 10160 Nyla nds Dege rby 09·2213 246, fax: 09-2213 425 Annonspris: 7.·/spmm. färgtillägg entigt överenskommelse.

ISSN 0359·8969. Moms 0%.

Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

4

Den undervisning i tyskö vi hode fålt för 40-50 år sedon blev nu uppfräschod. Vi såg en hei del ov elt vockert, vänligt och intressont Tysklond. Vi träffode människor från fjärron belägno länder.

' )

Clara, Sune oeh jag (Rea) giek i Karis-BiIlnäs samskola på 50-talet. Vi kommer nog ihåg Gudrun Lundström som lärare, men den undervisning hon givit hade rostat en hei del, trots au vi under årens lopp ibland har haft anledning att öva oss i språket.

Visst ville vi turista i Tyskland, men nu ville vi oeksll fll ut någol mer av resan. Del är roligt an silta på skolbänken.

Det är hälsosa mt alt gyrnpa hjä rnan.

Känner ni tili Goethe Institutet? Det är eo organisation med representationer i ta. 70 länder.

Kurser i tyska ordnas i respektive länder, men i Tyskland är verksamheten verkligt omfauande. Kursortema i Tyskland är 18. Kursernas längd är 8, 4 eiler 2 veekor oeh de är intensiva eIler superimensiva oeh hae olika inriktningar l.ex. administration, kultur oeh business. En nykornIing i Goethe Institulets program är den kurs vi besökte: en lvII veekor lång SENIORKURS. Den omfattade 4 timmar undervisning per dag oeh olika slag av eflermiddags- oeh kvällsprogram.

Kursorten för oss seniorer är Sehwäbiseh Hall, som är en idylJisk, liten stad i de södra delarna av Tyskland. Staden ugger i en dal, igenom vilken floden Koeher flyter.

Centrum, som är näSlan helt bilfritt, består av gamIa, välskötta hus. "Altes bewahren - Neues gestalten" är ett motto för Sehwäbiseh Hall, men antagligen även för många andra tyska städer, för på våra resor omkring i Tyskland såg vi många tina stadsvyer, där korsvirkeshus oeh historiska byggnader pietetsBESTÄLLNINGSBUSSAR

fulll renoverats oeh alll fortfarande bebos oeh hålls i skiek.

Kursen inleds en söndag eftermiddag med att varje elev har en pratslund med en lärare. Därefter går vi tiU Goldener Adlar för en matbit oeh etl SIOp. Vi blir bekanta med våra kurskamrater, som kommer frän USA, Japan, Nya Zeeland, Sverige oeh England-Frankrike. En av våra kurskamrater var född i England, men hade bott i Frankrike en stor del av sin uV. PII måndag bötjar undervisningen oeh dä blir vi först indelade i två grupper. Grundkursen leds av Irene, som med livugt kroppsspråk understryker sina lärosa tser.

De sju eleverna i hennes grupp får lära sig myeket om seder oeh oseder i Tyskland oeh de övar användbara uttryek i ouka praktiska situationer. Det visar sig annars senare alt Irene har varit bosatt i Finland ett par år oeh talar riktigl bra svenska, för finskan hade hon ansett vara för krångug att lära sig på kort tid. De sju elever som anses vara litet längre hunna leds av Horst. Han är en stilig 60-åring, som är Wet allvarligare tili sin läggning än Irene.

Hans undervisning är litet mer leoretisk. Vi pratar om nutidsfenomen oeh historia, har et! litet rollspel oeh skriver oekså ett par små uppsatser.

Vi bor pII Institutets internat, som ligger på lämpligt gångvägs avstånd. Ett par äkta män som hade sina fruar med sig på kursen var upprörda över att det inte fanns några dubbelrum. De äkta hälftema hade var sitt rum med en gementsamt badrum mitt emellan. Någon fru tyekte att

II

1 Miillchell var eli delfäder /lte oclt åkte efter häst på Fars dag. det s)"ulle ha varit an föredra att ha skild toalett men gemensamt sovrum med den äkta mannen.

På fredagseftermiddagarna hade vi ofta gemensarnma utflykter ss stadsrundvandring, utfard ti II ett slott i närheten oeh besök på en badinrättning med varmt salthaltigt vatten. Under veekoslutet ordnades en utfard tiIJ städerna Niirnberg oeh Bamberg.

Den lär ha varit intressant den oekså. Mina vänner oeh jag valde då att öka tili Bodensjön och Bernadottes Mainau den ena dagen oeb tiU Miinehen oeh dess kloekspel oeh Hofbräuhaus den andra dagen. Under den andra veekan ägnades en hei dag åt en utfård tili Heidelberg. Vår stiliga guide levandegjorde stadens historia från krigisk medeltid oeh gammal universitetskultur (ram tili nutidens internationeUa studentliv.

En kväll under den första veekan ordnades det en kvälJssits på Gasthaus Dorle, dit oekså nägra andra Sehwäbiseh Hall-bor var inbjudna.

Det var folk som var vana att umgås med utlänningar oeb var intresserade av våra respektiva länder. En av de inbjudna kunde t.ex. svenska

OPTIKER Hyrcsvärd, vi erbjuder Er

Oy Kaj Forsblom Ab

Gratis service

Adlerereutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 019-524 3993

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKsLÄn 2987128 - 298 7136

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenlörsv. 4 Tel. 019-531 865 Beställnlngsbussar.

jiri) BACKMANS OPTIK

Torggatan eTe!. 018-19 226 Marie.hamn

~l "'\

KVRKSLArr

r~ orr~~as hus

vld torget tel. 298 1927

Vi sllllar fram den bästa möjliga hyrcsgästen för Er lägenhcl.

Vi sköter om: Visning, hyrcsgaramier, krcdilupplys ningar oeh hyreskomrakl.

Stor efterfrågan Våra kunder sökcr bl.a.

1-5 rum och radhus i Stor- Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N & N Locus Ab Aff HANGÖ TRAFIK BUSSRESOR INVABUSS Även registrerad researrangOr Tel. 019-248 1004

Smedsgatan 15, yard. 9-17

Tel. 09-17 1744 050-5583001/050-5658387 SjöluncllLångström

oeh en kunde finska. Man fiek kontakt med deras familjer oeh kunde träffa dem senare oekså.

På eftermiddagen den sista kursdagen bade vi _utfard tiIJ friluftsmuseet Waeker hofen.

Efter en intressant rundtur i museibyn åt vi avskedsmiddag på Dasthof zum roten Oehsen. Då bytte vi kursdeltagare adresser med varandra oeh så sjöng vi hemlandssångero Vi fiek höra två vaekra sånger frän Japan, något mer hurtigt från Texas oeh Walking Mathilda från Australien, r1it Bess från Nya Zeeland var på väg efter kursen. Lustigt nog kunde de tyska lärarna inte sjunga med i Trink, trink Briiderlein trink ..

Vår kurs hade utan tvivel varit myeket givande. Vi bade blivit väI omhändertagna oeh undervisningen var utmärkt.

Vi tyekte att den av Irene ledda grundkursen var effektivare oeb mer praktisk. Var oeh en av kursdeltagarna uttryekte sig ledigare på tyska i slutet av de två veekorna än i bötjan. 1 den andra gruppen var inte skillnaden så tydlig.

Vi tre från Finland som reste tillsammans talade ju hela tiden svenska sinsemellan oeh i umgänget med de andra

kursdeltagarna på fiitiden tog man tiIJ engelska ganska ofta, för det kunde alla bättre. Man försökte visserligen hålla sig tili tyska, men man kan ju inte upprätthäUa et! samtai om man måste bläddra i ordboken stup i ett, så då gay man åtmi nstone nyekelorden på engelska. Först var det svårt att håll,a itu de två språken oeh underbara blandningar hörde man omkring sig bela tiden. John med sina rötter både i England oeh Frankrike var oekså myeket berest oeh han var bäst pä att i samma mening ploeka med ord från alla språk ban kommit i beröring med. Sune Iyekades i aJlmärtbet bäst med att Iyssna på engelska eiler tyskengelska oeh svara på tyska, utom en gång, då han ea. en balv timme samtalat med en finsk, i Sehwäbiseh Hall bosatt fru oeh återvände tili oss oeh våra kurskamrater, som samlats på en uteservering. Då bötjade han sin tyska mening med " tiedättekö että".

Kursen var en seniorkurs oeh många av oss var alltså ungdomliga pensionärer.

Margareta från Sverige var yngst med sina drygt 50 år.

Hon var oekså på kursen å yr-

kets vägnar. Hennes tyska utveeklades oekså bäst, tyeker jag. På skolan fanns ett språklaboratorium, som man kunde använda på fritiden. Det fanns t.ex. övningar på kasetter, som man kunde Iyssna tili oeh svara på frågor om de bandade samtalen. Margareta utnyttjade laboratoriet oeh hon umgieks oekså flitigt med familjen som hon blivit bekant med på Gasthaus Dorle. Det beror nog på en själv hur myeket man lär sig på en kurs av detta slag.

Clara, Sune och jag Iyssnade oeh deltog f1itigt i all undervisning oeh de flesta fiitidssysselsättningar, som erbjöds. Vi gjorde våra hemläxor ordentIigt oSV. Men doek - vi var pä semester oeh gjorde egna utflykter när tillfalle bjöds. Återvägen från Sehwäbiseh Hall tog vi genom en bit av Tjeekien oeh det forna Östtyskland med Dresden, Leipzig, Berlin, Stralsund oeh Sassnitz (Riigen). Överallt kunde man förstå att det nu satsas otroliga summor pä återuppbyggnaden. Dresden kommer att bli fantastiskt.

Berlins eentrum var nu helt i paket. Den nya huvudstaden kommer att bli ståtlig. På ön Riigen såg vi världens längs ta hus, som Hitler Iät bygga oeh som man nu inte vet vad man skall göra avo Där fanns oekså hotellet som förut varit Honeekers sommarresidens. Det lär ha varit enormt välbevakat oeh där sköt vakterna först oeh frågade sedan, sade man.

Eftersom det låg alldeles nära den vanliga statsbebyggelsen, tyekte vi, att det måste ha varit nervöst att röra sig på vägarna där.

Tyskland är ett trevligt land att resa i. Historia, sevärdheter oeh olika slags evenemang finns det myeket avo Det är lätt att hitta övernattningsstälJen längs vägama oeh de små Gasthausen oeh " Zimmer frei" - ställena är inte dyra. Man kommer i kontakt med familjerna som hyr ut rum oeh lär sig myeket av dem.

REA HOLMBERG

HUR HAR FÖRENINGEN BÄST NYTTA AV SIN BOKFÖRING? Sturlieeentralen ordnar en matnyttig kurs för föreningskassörer oeh andra intresserade om bokföringens grunder för föreningar.

Kursplats: Svenska sturliecentralen, Annegatan 12, Helsingfors Tid: måndag 9.11 oeh

måndag 16.11 kI. 18 -20.30 Avgift: 70 mark På kursen behandlas kassörens uppgifter, kontoplan, kassauppföljning, budget oeh bokslul.

Kursledare är ekonom

VIRPI SCHAUMAN. Anmälninaar tiIJ SSC senast .2. lI /Chnsse Lång, tel 09-604594 Svenska studieeentralen inbjuder alla intresserade tili en föreläsning 9.12 kl14.00 Föreläsare: Fil.dr. AnnMari Häggman

Ora-v ais: .................................... .

Seniordansfestival, sommaren 1999?

1 framtiden kommer Oravaispensionärerna att bjuda upp tili seniordansfestival, som går av stapeln prelirninärt 19-20 juni 1999, en veeka före midsommar. Förutom dansen som blir hu vudattrakrionen bjuds det på mat

oeh kaffe. Musiken finns på kasen för hela festivalen.

Dessutom finns myeket annat program. Et! detaljerat program publieeras i God Tid oeh då kan vi berätta mera.

Inbjudan oeh program sänds tiJJ samtliga föreningar.

Men fär att alla skall hinna oeh kuOlla förebereda sig vili Oravaisborna vara ute i tid med nyheren. Ett upprop tili alla dansande pensionärer, träna oeh håll konrlitionen uppe, så möts vi i Oravais senare oeh tar mått på varandra.

På Pensionärsr6rbundets resa tili Italien 14-21 september i år besökte vi Rom, Vatikanen, Capri oeh Neapel, men oekså en marknadspats i Sessa Aurunca_ Det var där två av oss upplevde det lilla "stora äventyrct". 't

~t r-

tv :n

le

,1, t-

,å t-

i n n

~

h n

;å I

~-

bt

~t

bt

I

n.

ra n, 1-

.d lV.

1-

la

rir

eI )-

m J-

J:g, cBrillante 3ettimana ') ©el t'a r lill CBaia ©omizia.f.g 3erra som l7i senl en afton kom jram Ulan espresso e l7ino e birra lrölta oeh täckla al7 resedamm. j1öslens mörker jöll täN mellan husen,

då l7i halka' på pinjebmT gång, Min man oeb jag tittade då l7i saknade heml7rån oeh ljusen, flyktigt pä de första markhörde hat'ets brusande sång. nadsstånden oeh vek sedan av pä en smal gata, som kantades av smä enkla affärer, ibland inte mer än etl bås, oeh 3alute, salule 1toma antieo äveo av mindre oeh nägot m ed ailt gammalt, äldre oeh ä/dst! större torg. Eftersom Björn ©e skönasle l7y er den bjudel- uppå bar på en videokamera oeh m ed Jonläner oeh kyrkor l7ar helsl. guiden taiat om "en fantastisk ulSikt", fortsatle vi atl följa 1 JVapoli sleg t?i på medelhal7sbåt gatan aIIt högre oeh högre upp. Till slut gjorde gatan en Jör en Järd Öl'er dyning oeh t'åg. lvär sväng upp tili en högre 30m JörslLlmmade blel7vi al' prakt oeh slåt nivå, etl slags andra våning Pompeji är elt klätlerställe S011l kallske illte är lält för alla bell, /IIell SPF:s grupp trällgS oeh al7 ailt som i bliekJället låg. fylld av historisk iver. vis illgållgell av torgstånd. Vägen steg inte nu mer, meo vid torgkanten ©et ml' på Cap,-i l7i trängdes m ed andra, giek eo steotrappa upp tili en 3acram.enlO! \/adgjorde "di" dä,.? mäktig, ä1dre, något ruinartad telser på italienska atl vi skul- bl.a. kulturrnioisteriet. En li- lersl smal gång mellan olika \?i skulle ju med lldunthe där l'andra teo kuriositel var atl det i ärn- partier av byggnaden oeh byggnad. 1 hopp om atl där le följa hooom.

Oeb tro mig eiler ej, men belSrummen i regel fanns ell snubblade på stenar, legel oeh stilla l7ål·t skönhetsbegär. eventuellt komma tili etltorn, steg vi uppför den långa trap- detla fortsatle sedan i ea 45 skrivbord med några pappers- oeh annat som lossnat under pan oeh in genom en dörr. minuter. Han förde oss tili högar, en stol oeb ibland en åren. ©et l7ar på marknad i 3essa,t1urunea Nu då vi befann oss på topVad var detta, ett ämbetsverk, hallar, rum, salar, trappor, hylla, men vi märkle ej att nåen eLel såg, aneLra pröl'ade smaken. pen tyekte vår lille man alt av personalen skulle ha gon tom oeh olika utsprång.

Med en kyrka eiler ett museum? \/ilketl7irn'arr bland blommor som prunka', En liteo späd man i någolS- en stor nyekelknippa giek han arbetaI! Mången verkade en det skulle filmas i alla riklm en signori de klältra' på laken. lags uniformsmössa kom från frarnför oss oeh öppnade dörr aning apatisk i järnförelse ningar. Vyema ul över orten etl inre rum oeb jag retirerade efter dörr l.o.m. in tili enskil- med vår Iilla guide, oeh rea- var fantastiska (oeh hellan nästan bedövande). Efter eo 1 den heliga sladen l7i l7andra' genast i tron att vi var på för- da tjänstemäns arbelSrum, sä- gerade inte pä engelska. m ellan marmor, lraverlin oeh brons.

Vi fortsatte uppåt oeb Uppål stunds gestikulerande forstod bjuden mark, men han drog vida han ansåg all det där ©ä,· <Bernini, Michelangelo oeh andra in Björn oeh visade atl vi fanns någol estra fint"anl1co" i byggnaden. Vår nye vän vi att han vill ftlma oss. skulle vänta. Sedan återkom eiler en glugg, etl fönsler med drog åt sidan förhängen, låste Björn var män om sin ftlrnkagil7it l7ärlden odödlig konst. han med varsin brosehyr. Den lina vyer för fotografering. Vi upp smä oeh Slora dörrar mera oeh ploekade istället innehöll bilder bl.a. av denna kiev i en oäodJig massa trap- samt öppnade massiva föos- fram den vanliga kameran. ©är stå r tusende slOlla skulpturer byggnad oeh berättade på tre por, över avsatser oeh en del terluekor oeh "portar". Han Vår ciceron tog sedan f1era monwnenl från en tid som gål/. språk om Sessa Aurunea. Vi byggnadsst.ällningar. Han vil- var oekså myeket noga med bilder av oss med olika bakvar beredda att taeka oeh gå, le hela tiden visa oss nya fan- att täeka in allt oeh låsa om grund. Men inte nog med det. fit? en del finns ml blot! konturel; eLär det mäktiga konstl7erk ståtl. ty på våra frågor på engelska tastiska saker. Jag vili inte på- sig igen, då han månade om Han ville med på bild. Så nu liek vi långa "svar" på ita- stå att vi förstod hans långa vår säkerhet oeh varoade för ftnns jag oekså förevigad tilllienska. Han kunde bara ita- utläggningar om byggnadens sviktande underlag, ställning- sammans med den lille man©el vaI' ett resaneLe jram oeh lillbaka: lienska oeh det kunde ingen- oeh omgivningens historia, ar, avsatser oeh svaga ruiner. nen. Vi har av vår reseguide jackOl;j1askOl; kameror t,ieL rasl. dera av oss. Men han visade men jag lärde mig småning- Tili sluI kom vi upp pä taket, fåll en förmedJingsadress, till Man ser en damkö små dörrar bemka, med gester atl vi skall följa om art uppfatla del eeotrala i där en brant smal metalltrap- honom.

Jör alt i a/l hasl minska t?år lasI. Då det var dags all kliva bonom. Vi kom in i en korri- hans berättelser pä grund av pa ledde upp tili andra takniner tiJlbaka, hade jag längehans starka kroppsspråk.

Jag våer.

Då tyekte ban att signodorlhall , där han pekade på ©är t'ar !J>ompeji m ed ste(t och ,uiner en vägg oeh sade "antico, bade tid att se på booom ra kunde stanna nedanför oeh sedan förlorat orienteringen oeh med långa oeh tunga "instrwnent': antico" oeh visade på Björns medan Björn filrnade. Bygg- vänta, men se, del tyekle inte oeh visste ej var eiler på vilOeh oj så'na bilder oeh rwinel; kamera. Pörst i det här skedet nadeo hade ursprungligen va- signora. Är man på äventyr, ken nivå vi befann oss. Besövar iag säker på atl han inte rit ett kloster med k1osterkyr- så är man, tyekte jag oeh ket slutade i alla fall i eo liten hLlr kan väl något såeLant ha hänt? länkte arreslera oss för olov- ka, men tidvis oekså använlS k1ättrade med. Vi forflyttade ingärdad trädgård, där han ligl intrång på privat område. som oågolslags residens, ef- oss sedan från den ena takav- visade hur den ursprungliga Och så JVapoli, som pricken på i:et, Vi gjorde oss igen beredda atl tersom han visade på restema satseo tili den andra med spiraltrappan löpt geoom hum en psslf, Iät eLet l7ara en hemlighel. laeka oeh gå, meo oej, den iv- av etl tom. Nu fanns det i gluggar oeh svaga murkanler set oeh hur de bräekliga (?) ©el kunde ju kosta oss lil7et, rige mannen visade igen med många små spartanskt iored- oeh åtföljda av ett välvilligt murama säg ut från det yltre.

Efter många taek, hand- om skä.rseld och himmel del veI. gester åtfoljda av långa utgju- da rum olika ämbelSverk, öga. Vi balanserade pä en Ylskakningar oeh en liten dusör befann vi oss igen på torget firrivederci bravo italiano! nedanför huset oeh där högst firril7ederci vän TIe och soI! på trappan stod den lille firriveeLerci bello napolelano! mannen oeh viokade tili oss. firrivederci skön swimmingpool!

Detta är en sann solskenshistoria oeh visar att man oote alltid behöver ha eli ge'fante 15razie signorafinneli, signorina 3ara, sigmeosaml, lingviSliskt språk. nora 'l{jla, signor 1vo e inlelligenz ia 1toberlO. Man klarar sig bra med det gemensarnma kroppsspråket Grazie, g razie, grazie! oeh välvilja. Taek du lille man, från Sessa Aurunea, for vårt fantastiska äventyr.

ANITA BLOMQVIST

JVedlecknal i <1Jaia ©omizia 19-20 seplember 1998 avfinita <1Jlomqvistjrån Grankulla. ') det IOrde betyda en "enlysande veeka':

,a JI id

JI :r. ,n l-

a.

PENSIONÄRSFÖRBUNDETS RESA TILL ITALlEN 14-21.9.1998 Reseledare: Anneli Hofer Guide: Sara Mårtensson från Fritidsresor Deltagare: 49 pensionärer ~-,~,~~~~.~.~.~

1001-

'

6

HösHräff i Petalax

Munksneidens pensionärer 20 år:

FULL FART FRAN STARTEN! När Munksnejdens pensionärer grundades för 20 år sedan fick föreningen omedelbart 151 medlemmar.

Av dem är fortfarande 28 (!) inskrivna i föreningens medlemsregister.

Detta berättade ordförande Mary Nybergh när hon torsdagen den 10 september inledde föreningens festligheter i Munkshöjdens försam1ingssal.

')

Eli sållgarllyllllillg gav Lillda Lawast-Slotte till ordjörallde Mary Nybergll (vid bordsIzörnet i ljus blus), 11011 är omgivell av ordjörallde fråll a"dra lIelsillgforsjörmillgar.

'1

Föreningen firad e med gäster Erän de andra helsingforsföreningarna och Linda Lawast-Slotte underböll med sång, främst finJandssvenska Iyriska folkvisor.

Olav Söderström ackompanjerade benne.

Munksnejdens pensionärer rivstanade så au stadgarna sändes tili föreningsregistret inom nägra veckor, samlings-

lokalen i Munksnäs högstaclieskola var klar att ta i bruk, och dörrarna öppnades f6r en aktiv verksambet.

Under det första äret IOg verksamheten form, värfest, bokring, samarbete med de andra helsingforsföreningarna, och mycket mera.

Föreningen har haft en ak-

tiv reseverksamhet eftersom Sirkka Sundroos engagerat sig i den som guide.

Medlemsantalet har varit som högst är 1984 med 292 medlemmar.

Jdag, är 1998, är medlemmarna 242 stycken.

Mary Nybergh pärninde om att föreningen stanades under en tid då pensionärernas liv inte var så bra som idag. De ekonomiska omständigheterna och pensionslagstiftningen hade inte samma omfattning som nuo Utbudet på kurser och aktiviteter var begränsat till Arbis och det fanns inte heller lika mänga välorganiserade resor somidag.

Behovet av gemenskap och samvaro var stort!

Söndagen den 13 september böljade med eu stilla regn. som sakta upphörde så småningom. När pensionärerna böljade samlas i Petalax till höstträff var det nästan så att solen kom fram. Temperaturen var lämplig och vindstilla.

Föreningen i Petalax som heter Nygammal bade iribjuclit alla f6reningar mellan Lappfjärd och Oravais.

Som sig bör sarnJades festdeltagarna i god tid, så att när festen inJeddes var salen fullsatt i Petalax Uf lokal. Lindvalls 4-manna orkester från Oravais inledde festen med pensionärernas marsch. Ordförande Karl-Erik Häggman hälsade alla närvarande och samtidigt som han ville ba alla olika inbjudna förcningar som var närvarande att resa sig i tur och ordning.

Kerstin Storfors presentcrade Petalax geografiskt och historis),:t, samtidigt som hon berättade om olika tiders bebyggare. Hon menade att petalaxbon bar många goda egenskaper, bland annat är han arbetsam och slOlt. 1 dag livnär sig större delen av industriarbete om man dit räknar också pälsnäringen.

Jordbruket försöljer ärtnu en stor del, trots en liten tillbakagång. Åldersstrukturen är hög i Petalax . Hon berörde en heI del andra saker, och så till sist tillönskade hon alla en bra dag.

Margareta Råstu tog till orda ocb ledde allsängen som blev lite rådcligt när hon försökte sig på att fä alla atr sjunga rvå sånger samticligt,

e~e

@'ff esse ~O&JI/iJ Puh . (061 766 2501 F ax

(06) 766 2504

Essevägen 456, 68820 Esse

Fortfara"de aktiva i Mllllks"ejdells pellsiollärsjörellillg är,fråll vällster, Alda Gustafssoll, Jarl Scllöllberg, Margit RutII, Evy Löllllqvist oclz KerstilI Lostedt, Allafem/mr varit med jråll jörellillgells grulIda"de.

och bulla spelade Lindvalls upp till dansen.

Stig Sundvik

KUNGSKÖK

ESSE LÄKARTJÄNST

KÖK .... .J GARDEBADRUM . . . ROBER Och husmor bivs som en Drottnlng Kungsvägen 35, 68820 Esse Tel. 7662 488 fax 7662 577

Pefferssons Trädgård Slätkullavägen 122, 68820 Esse Tel. 7662 383

Ab T. Muukkonen Essevägen 272, 68820 Esse telJfax 7662 070 tel . 7662 032 TB BENSINSTATION BILVERKSTAD KAFFEBAR

Museigränd 8, 68820 Esse 68820 Esse Tel. 06-7662 500

APOTEKEN I JAKOBSTAD APTEEKIT PIETARSAARESSA Första apotekel i Jakobstad Pietarsaaren ensimmäinen apteekki Köpmansgatan 16 Kauppiaankatu Tel. 06·7244 444 Puh. 68820 Esse

Men samma gäller säkert också idag.

Behovet av gemenskap och samvaro firuts fortfarande och det märktes på den varma stämningen under Munksnejdens 20-årsjubileum.

Kerstill Storfors men det gick. SoI vei Rabb läste Iyrik, lite om hösten av egen produktion. Det blev också en historia frän barnaären, rninnesbilder frän trösktider.

Ombudsman Per Thomasfolk berätrade lite om stanen av förbundet och distriktet.

Samticligt informerade ban om kommande program.

Lindvalls spelade ärtnu en gång tili allsången, var efter Arstugänget presenterade tre olika saker från sin senaste produktion.

Etter kaffet med smörgås

•.p!~"'~. ~ ~

==

o Aktia Sparbank

: :::: : , ,

Apoteket BOTHNIA Apteekki Star otan 16 Isokatu 686tlO Jakobstad - Pietarsaari 06· 7244 666 Skolgatan 21 Koulukatu Jakobstad 68600 Pietarsaari ~ 06·7230 629

~

Essevägen 270, 68820 Esse

B.L.

Tel. 010 247 5050

Våra fyra fabriker i Jakobstad förädlar

skogen tili världsprodukter.

EKMAN ~/I\IJA.kkaasti A\J\O\..\J'-

- - fl

724 8716, 7230716 - -

t!Jl) Merita MeritaNordbanken Alholmsgatan 3,Merita Jakobstad Storgatan 14 Tel. 3255 111

•

UPM

~tl rF,6'ITJÄN~ JiJHLAPALVELU BETJÄNAR BÄDE PRlVATA 0Qf FÖRETAG - SMIDtGT OCH FÖRMANUGT 8eslöll 0110 festorrongemong sam pakel eiler 1 mlndre dei<lr. Med personol eiler ulon - precls sam Du viII. God moi och flno ulrymmen I Svenska g6rden. 8egOr aHen lel. 19671 7232233.

7

CARLOHMAN:

Se pensionärerna som en politisk kraft!

- Vårt ålderstänkande har lite andra drag än det som finns i Europa. Tänk på att den ä1dsta medlemmen i den franska nationalförsamlingen är 87 årl Det påpekade Carl Öhman vid sitt festtal för Ekenäs pensionärer i den fullsatta seminarieskolans aula.

- 1 Nizza och i Paris är av fullrnäktigemedlemmarna pensionärer, ta efter det i Ekenäs, ta fram er politiska laaft, uppmanade han.

- "Sarnhällsomstörtare" kan rnan också vara på gamla darl

- Ekenäsförenillgen har varit en "lugn" förening, tyckte ordförande Gösta Blumenthal. Under sina 25 år har den bara haft fyra ordförande.

Programmet omfattade vidare musil< med bl. a. körsång under ledning av Marjatta Holmström och då på repertoaren Taube och folkvisor.

Aktiva medlemmar prernierades och SPF:s ordförande Göran Björkman höll ett gratulationsanförande och bekände sin klockarkärlek tili Ekenäs.

- Ekenäsflickoma var söta och vackra, menjag var blyg, konstaterade han.

Motionslunk Morgonen den 3 . LO. grydde med hög lufl och torra vägar och gator i Borgå. En ypperligt väder för dem som ville motionera. Och det ville tjugo medlemmar i Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening som kj 10 samlades för den årliga motionslunken vid simhallen i staden. Föreningen har alla år stililt upp med varierande antal medlemmar alItsedan man börj ade med dessa promenader. J Borgå har vi en ypperlig lunkbana uppe på lonasbacken och alla är

glada över atl årligen få träffas även på dena sätl. Även i år var vår " grand old lunkare" med. Del har han varil alla år. Farten är god trots atl han i år fyllt sina modiga 85 år. Del gililer vår f.d . styrelsemedlem Håkan Olin som även emottog etl av de priser vi utdelade med anJedning av räll besvarade frågor.

Glada och nöjda avslutade vi lunken med kaffe och nybakad bulle i simhallens cafe.

Birger Törner

Gösta <Blumenthal har l!'arit ordJörandeJör ekenäs pensionärer sedan 1994.

JIan kunde "ara näjd med festen och färeningens stora uppslutning kring den.

k

På bildell de glada deltagama i Borgåförellillgells motiolls1rmk. Gralld Old Lrmkarell Håkall Olill står lällgst tili vällster.

Byggnads Ab

NYNXS Rakennus Oy

Lov.ret 1, 68600 Jakobstad tel. 06-7245 660, Cox 06-7245 661

GRUPPRESOR MED BUSS Calle Öhman höll Jesualet och uppmanade pensionärema att ta tag i politiken och dri"a sina intressen på lokalplan, inför en talrik f estpublik i seminarieskolan.

Era mål - våra medel. * Säkert * Skönt Tag kontakt: Resebyrå

* Snabbt

AB HALDIN & ROSE OY tel. 06-7230 222, fax 06-7247 566

Esse Elektro-Kraft Ab Steinpottvägen 3, 68820 Esse fax 06-7662 579

ti: 06-7662 068

Trygghetstelefoner

~ t1anaJ<at:

~ullnig. Garantcrat.

1'ryggheten i egna hän der

.

Fmga mera från ditt eget lelefonbolag. e iler frän den avgiftsfri a

a\\\ inom VVS

servicenummer 0800·9-3663

..

Ab ALE SLUSSNÄS Oy

Alho lmsgatan 3. lel. 7868 111.68600 JakobSlad

Sofiedahlsgatan 21, 68800 Jakobstad, tel. 06-7812 700

Å.JNT .. "-~~~

Välj fritt.

Bland de mångsidlga tjänster som Andelsbanken erbjuder genom sitt tackande servkenät kan var om en hina den helhet som passar bast. Funderar du på att byta bank, är du välkommen tili 055. Vi lovar att det Ibnar sig.

o ANDELSBANKEN Din bank genom live!

8

aYSlu! I I 1: :.. I

Esbo svenska pensionärers höstrnotionsdag inftill torsdagen 24 september. IGsakallio i Lojo är et! naturskönt, gammall och välkänt ställe ftir Esbo pensionärerna och i år var vi exeptionellt många, 3 busslaster (135 personer).

På vägen tili Lojo sågs hotfulla mörka moln stiga upp i horisonten, men väl framme hade vädret k1arnat upp och solen skymtade franl mellan moinen.

Pä trappan tili kisakallio tog idroltsinstruktören Esho, Kaj Ahlgren emot oss som under mänga tidigare år. Han är för Esbo pensionärerna en välkänd och kär gestalt från tidigare pensionärsläger och många k1 ubbesök.

Då alla fätt morgonkaffe förberedde vi oss för de olika motionsforrnerna. Pramenad eiler Boccia? Motionsrundan var anpassad så aU alla kunde de1ta, med iakttagande av den egna ko nditionen, de hurtigaste valde 5 km sträckan - och de var många. Promenaden gick i elt glatt samspråk, det är inte alla dagar vi komrner sanlman och träffar vänner ocb bekanta frän de olika k1ubbarna.

Boccia-spelet samlade gamla erfarna spelare, men även nya medlemmar blev intresserade av Boccia. Efter lunch följde sittdans (stådans) ute på bollplanen ledd av Kaj Ahlgren, samt olika boll- och kasts pel där alla kunde della .

Kloekan närmade sig 14.00 ocb det stora ögonblicket var inne. Kaj Ahlgrens sista arbetsdag bland Esbo pensionärer och å1dringar var slut - han blev själv pensionär. Vi bade planerat en överraskningsfest tili hans ära. IGsakallio bjöd

I

Så myckel trevligt du Iät oss skåda, så många upptåg du hitta på. Än var det bollspel, än bingolotter, än dans och grillkorv du bjöd oss på.

Sen blev det viktigt med breda vyer, alt långt från vardgen kasta loss.

Vi såg Madeira och Teneriffa och Lanzarote och glada Kos. Så tryggt del var att tilIsammans fara tili Södems soi och bara vara.

Ocb Kaj som erfaren arrangör gay resan mersmak - som sig bör.

Men minns du resan vi satt fast i Stockholms bilkö, en hei busslast, och finlandsf3Jjan just skulle gå, tänk, min i nöden, vad du kom på: Du gick och ringde och inom kort fick vi tili f3Jjan - poliseskort.

Kaj Ahlgren, Margaretha Pietikäinen och överraskningsjesten på Kisakallio. på eftermiddagskaffe med bakelse, vi bänkade oss i spegelsalen i väntan på festobjektet. Den första som uppvaktade var rektorn för IGsakallio, Seija Toivonen.

Hon tackade Kaj för att han sedan 1972 hämtat pensionärsgrupper tili IGsakallio.

Han uppvaktades även av Sökö k1ubbens ordförande med en handmålad taJlrik.

Helli Taipale från kulturnämnden, arbetskamrat sedan 30 år var där och riksdagsledamot Margaretha Pietikäinen frarnförde stadens hälsning.

Vår förenings ordförande nämnde isin tai, att del är med sorg i hjärtat vi samlas bär, men ett avsked gör alItid ont, hon beklagade även att vi inte får Kaj som medlem i vår förening, vilket hon hade hoppats på. Vi överräckte etl solur ocb adlad bonom med en krönika, skriven av vår sekreterare Aysha Andersson. För del konstnärliga utformandet och textningen stod Torbjörn Söderström. Här följer krönikan.

Jakobstads Tidning Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad 'I!!l' 06-7853 200

.

, "" I

Teckna även Du vår förmånliga

Kaj Ahlgren Ou har adlats i våra tankar för ditt gedigDa arbete f6r pensionärema till fromma 1 Esbo, KÖklax, på trettitaJet, en liten gosse sågs springa kring, så Iät! på foten , med svikt i stegen och vägde näst intill ingenting.

Sen f1ytta han bort tili Kukkubacka och blev en aktad och välkänd man, som efter ungdomens "Sturrn und Drang" - tid tili pensionärerna vägen fann .

Och på den vägen har han forblivit, för deras hjärtan han genast f31m.

Att pensionärer är evigt unga har han bevisal i fyrti år.

Han 1m oss sittdans och seniorjumpa och gett oss livskraft fÖr å1derns vår.

Kaj , minns du Hanilcka, minns du Herrö?

Som värd för stugan i havets farnn du tog emot oss som dina gäster med välkomstkram då vi gled i hanm .

Från Tunaberg och Aurorahemmet du tog patienter och bar iland, då Esbo ettan vid Herrö landat ocb vågen skrärnmande slog moi strand.

När du sen riktigt var i ditt esse och glatt med vännerna slängde kMt så drog du vitsar och krYdda' talet med Esbos bredasle dialekt.

Historiens vingslag kring dig har susal sen jobb du fick i din hemkommun och med i utveclingen du rusat från köpingsstatus tili stad som nuo Men hur del växlal du dock stått kvar som alla åldringars superfar!

Nu är det dags att vända bladen: du far tili Kjulo och lämnar staden.

Vem ska nu få oss att leva sunt och trivas, "nig och kuta runt"?

Ja del är frågan! FÖr dig blir ågan att börja leva som pensionär och blommor odla och fiskar narra och gå i skogen och ploeka bär.

Men sen på vintem när kölden knakar och yrsnön aIlting i skyddsdräkt k1är och elden muntert i brasan sprakar och Kaj är hemmastadd pensionär - då kommer vi som en fläkl från ovan all glädja dig, som du 1m oss här!

Kanhända går vi då UI på isen, där honden Lalli historia skrev; och kanske ser vi meteoriten, som nyss i KjuJo man hittade och där finns Kungskällan med sin vatten, som aldrig fryser och blir tili iso Där kan du trivas, ty med ditt hjma är det på alldeles samma vis!

Nu Anna, Kalle, Sven och Gunilla och alla vänner, som sarn1als här, vili dig me 4-faldiglleve hylla: LEV VÄL SOM NYBLJVEN PENSIONÄR !

Pensionärskören uppförde två sånger .. Auld lang syne" (Skall gamma! vänskap och förgå när vänner skiljas åt) och Suomi Jenkka.

Den högtidliga tilIställning var slUl och alla märkbart rörda, inte minst Kaj , då han i SiLI tacktal inbjöd oss att besöka Kjulo.

En händelserik dag var tili ända och hussarna väntade utanfor för an ta oss bern tili Esbo.

Att man skall leva var dag för andra, det var en slogan du gilla' bra och man skall kramas ocb ge varandra del stöd som krävs för att lasset dra.

Ja, i ditt väsen det här stod slaivel, du praktisera • det själv var da' .

DW

Hu kan du boka

ÖGONOPTIKER

~

'-SSE!

Storgatan 13 Isokatu JAKOBSTAD - PIETARSAARI

HASSES RESOR VIHTERH -99

Uström Tel. 724 5145 Puh.

LOKAL-HEM

.~

försäkring.

Självrisk endast 300 mk.

~ PEDERSÖRENETI)ENS LOKALFÖRSÄKRING

V

- nejdens eget försäkringsföretag Storgatan 8, Jakobstad tel. 7812 600

@qJlln

Hlgh quallty

värma

radlators

9

1 offentligheten förekom Den europeiska ekonomioch penningunionen inleds det tankar ocR åsikter, om att om drygt tvä mänader. Då den finska marken borde vara uppstär den nya eurovalutan tiUräckligt bögt värderad, sä och de elva ländema som del- att vi får mycket euro och natar låser sin nationella valuta tionalförmögenheten värdeoåterkalleligl vid den. ras hÖgt.

Efter den I januari 1999 Också löner och pensioner förändras alltså inte kursen mellan den finska marken skulle då värderade i euro vara goda. och euron längre.

Innehållet om det kommanVi ser forst på formögenhede beslutet, vad det innebär för de nationella valu tomas ten. Medborgamas, företagens anslutning meddelades redan och den offentliga sektoms på vären 1998, omkring val- formögenhetsposter som indelas i dem vars värde bestärns borg.

Då fattas ett principbeslut pä marknaden vruje dag ocb i sådana som under en bestämd om de elva valutomas inbördes förhållande inom euro- dag har ett fast värde.

Tili den förra gruppen hör ornrådet. realegendom och de värdeNyärets beslut 1999 är allt- papper som berättigar t:iU ägande. så egentligen en formalitet.

r-------------------,

Nationell eurokampani Eurokampanjen om den nya valutan är en av de slÖrsta folkupp lysningskampanjema i Finlands historia.

Budgeten är 12 miljoner mark och delas mellan Finansministeriet och Europeiska unionen.

- Kampanjen forsöker vara så konkret som möj ligt och berätta hur euron märks när man besöker banken, i lönen, Iän, skattedeklaration och andra praktiska frågor framhåller understatssekreterare Johnny Åkerholrn i Forum 4/ 98.

Tanken är att kampanjen skall nå alla medborgare bl. a. genom tidnings- och tidskriftsannonser, punktinsatser i tv samt en euroguide. Den har dislribuerats tili aUa hem, bäde och_ svenska. _ _ på _ finska ___ ____________ J

HUR MYCKET KOSTAR EURO-OVERGANGEN? ••

0

Tom Simola, frän MeritaNordbanken i Kimito, berättade under treklöverträffens möte au Merita satsar 200 miljoner mark i euroövergängen.

Summan går t:iU datoriseringen och nya dubbla bankprogram mm.

- För små företag är kostnadema inte stora 10 00050 000, trodde han.

Europriser i butikerna - När kommer de nya prisema att synas i butikerna? frägar många av oss.

Hur skall vi kunna vänja oss vid den nya prissättningen. Prisem a tas ju officiellt i bruk forst under senare hälften av är 2002.

Men den som har god syn och är observant kan se den nya prisrnärkningen redan idag. 1 en lågprisaffar i Karis (!) hittade den

skarpsynta redaktören euromärkningen pä hyllkanten. Märkningen har funnits sedan rnitten av j uli, orntalar man i affaren. [ oktober (!) var GT:s redaktör den första som frägat om de nya prisema och kommenterat dem.

- Vi har helt enkelt satt upp europris för att kundema skall vänja sig vid det nya räknesättet.

HÄR NÅGRA PRISEXEMPEL: pris i mark pr,s , euro 21.80 President kaffe 3.63 2.79 16.80 Olivolja, Jungfru 9.80 Sura skorpor 1.63 9.80 Ambrosiakaka 1.63 8.90 Potatismos 1.48 0.96 5.80 Hylamjölk llliter 3.90 Barilla spaghetti 0.65 0 ..58 3.50 Salt l/kg 0.48 2.90 Fettfri mjölk 0.30 1.80 Tonjäst 21påsar 1.70 Yoghurt,liten.

0.28

Tili den senare hör penningmässiga tillgodohavanden, t.ex. bankdepositioner och masskuldbrev.

När det gäller realegendom är det egalt, vilken anslutningskursen tilI euron blir.

Det är alltsä frågan om markornråden, produktionrnedel, byggnader och bostäder.

Detsamma gäller aktier, deras värde bestäms skilt vid vruje köptillfalle.

Det är inte sannolikt att man med en hög anslutrungskurs kunde "lrissa upp" de närnnda förrnögenhetsposternas värde över de övriga euro-Iändcmas motsvarande värden.

Situationen är densamrDa som den alltid har varit.

Beträffande penningmässi-

ga tillgodohavanden är situalionen en annan.

Om markens anslutningskurs är hög, blir t.ex. bankdepositionemas eurovärde högt och det ökar naturliglvis depositionemas köpkraft i euroområdets länder.

Detsarnrna gäUer naturligtvis också skulder. En hög anslutningskurs ökar skuldens eurobelopp.

Ur pensionäremas och löntagamas synvinkel skulle en hög anslutningskurs ytligt betraktad kännas angenäm.

Pensionens och lönens köpkraft skulle vara stor.

Vi har rikliga erfarenheter av sådant här, i Finland.

Med en fast valutakurs har det ofta gätt så, att lönema

Att bötja livet i penningunionen är lättare med en god än med en dälig konkurrenskraft.

Kosmadsnivån anpassar sig förstås i elt längre tidsperspektiv tiU den rätta nivån, oberoende av anslutningskursen.

Som sammanfattning kan sägas, alt anslumingskursen inverkar mest på penningmässiga tiUgodohavanden och skulder.

En person, som har stora bankdepositioner och små skulder, drar nytta av en hög anslutningskurs.

PII motsvarande sätt förlorar en sådan person mest, som har små bankdepositioNär kursen bestäms, är na- ner och stora skulder. turligtvis konkurrenskraften TOROLF BUSK det viktigaste kriteriet.

pressats upp med oreaJistiska avtal sll högt alt det lönat sig all göra många utlandsresor.

Tyvärr har samtidigt kostnadsnivån stigil sä högt alt den inhemska produktionens konkurrenskraft och arbetsplatser gätt förlorade.

Också efter det här händelseförloppet har man inte märkl, alt en orsak till problemen har varit alltfor höga kostnader, utan som orsak har man nämnt en orealistiskt hög markkurs.

Sedan har man igen korrigerat läget genom alt devalvera marken, och då har den reella pensions- och lönenivän sjunkit

Martti Luukko, IJ fr •P'(f [tf!!i rf} Det behövs både inforrnation, rådgivning, diskussion och finansiering för allt della. lntresset är för närvarande - Euro eiler mark? Vad ganska svagt men ökar ju närmarc vi kommer övergången. tycker du?

Prismedvetenheten före Den frågan ställdes tili en ung man av en radioredak- och efter övergången är viktör, någonstans i en avläg- tig.

PersonaI i kundbetjäningssen del av Finland.

- För mig gör det detsam- uppgifter mäste fA skolning ma, svarade den unga kon- av arbetsgivaren.

Samarbetet mellan konsusumenten. Jag har inte sett euro 'och inte mycket mark mentemas representanter är vikligt både lokalt, nationeUt heller. och inom EU. Prisstabiliteten bör garanteVad skall konsumentorganisationerna göra, då euro ras. kommer?

OCH Tre Slora uppdrag är vikti- INFORMATION RÅOGIVNING ga: Alla konsumemgrupper har 1. - Klargöra vad euron beett ston behov av informatyder for konsumenterna tion.

Rådgivningen och infor2. - Bevaka konsumentens mationen tili konsumenten intressen skall vara avgiftsfri, lättfattlig 3. - Inforrnera och ge råd och förståelig, prak1.isk, tillVAD BETYDER EMU gänglig och anpassad efter OeH EURON FÖR KON- mottagargruppen.

SUMENTERNA? - Euron blir en aUmän vaDet är viktigl att så bra som luta som ersäller doUam som möjlig reda ut följdema och allmän valuta, säger Martti resultaten av olika utredning- Luukko, ekonomisk rädgivaar. Organisationema måste re pä Finlands Konsumentförklara vilka fördelarna och förbund.

- SkilInaden är att euron nackdelama är så att konsumentema själva kan göra sina blir ett slags "närområdesvabedörnningar. Man måste dis- luta", och en valuta för oss i kutera foljderna på läng sikt Finland som bor vid den ytmera än de problem som finns tersta europeiska utpostcn.

- Hela Medelhavet blir ett under övergångsperioden. Det som är bra for sarnhällsekono- eurovalutaområde, understrymin är också vanligen bra för ker han Intresset för den nya valukonsumenterna. EMU och euron åstadkommer effektivitet. tan varierar inom de olika Men man måste också se hur områdena. 1 nOITa Italien är en rimligt järnn inkomstfor- man mycket fardig för reformen, i Frankrike finns det delning fungerar. stort intresse, i Belgien står KONSUMENTERNAS ~­ priset redan tryckt i euro pä TRESSEN? tägbiljetten, paralleUt med Konsumentorganisationer- belgiska francs.

- Reklarnen går ofta före i na måste se t:iU att de nya eurosedlama är trygga och kan sådana sarnmanhang och det skilj as frän varandra. Det får ser man ute i Europa, t.o.m. i inte vara tvekan om sedel- Finland kan det finnas svaga hänvisningar tili den nya vastorlek och valör.

Det är viktigt att utreda vil- lutan i reklamspråket.

Banklåneräntorna har ka svårigheter olika konsumentgrupper komrner -att ha, kraftigt sjunkit under 90-taSkillnaderna mellan let. t.ex. äldre konsumenter.

EMU : Vad skall konsumentorganisationerna göra?

Tyskland och Finland är inte Luukko och se det som ett längre sll stora. Och i framti- mätsystem. den har vi iOle sä stora svängEn euro är idag ca. 6 mark, sexans multiplikationstabell ningar att vänta.

- Utan vidare komrner kon- är viktig atl lära sig. LyckligkUITensen inom handeln att tvis talar vi om jämna siffror. härdna, säger Martti Luukko. Tänk om det var fråga om en Postorderhandeln kommer omvandling på 2,77 eller att öka, valutaväxlingama 4,88, då skuUe det vara beminskar och prisjämforelse- tydligt svärare. ma blir exaktare.

Och butiksdöden, de små Språksvårigheterna inom butikerna? handeln'!

Vi bar sett en period av bu-Det är klart att de många tiksdöd, närornrådesbutiker språken rnom den europeiska har forsvunrut i rask takt, och unionen är ett problem for fortsätter att göra det. Hur handeln, påpekar Martti kommer det att gå?

- Den utvecklingen kan Luukko. Finland hör ocksä stoppas, säger liU de dyraste EU-Iänderna, kn,appast Martti Luukko. Den utveckhär är prisnivån hög. När Finlingen bötjade långt före euland anslöt sig t:iU unionen sjönk prisema med i medeltal rodiskussionen.

- Euron betyder samma 10 procent, jämfört med den skala för aUa inom den monecentraleuropeiska nivän.

- Och skaller, mervärdes- tära unionen, EMU .

Olika europeiska länder har skatter och konsumtionsskatter kommer alt lägga sig pII olika instäUning liU övergångsperiodens längd. 1 en mer enhetlig nivå.

Och konsumentema, dä? Tyskland är man beredd atl Hur går det för dem, för oss? övergä t:iU den nya val utan - Ja, den farliga tidpunk- inom en nau!

- Det beror på att man i ten infaller vid övergången tilI euron. Oå får man lov Tyskland har lite andra tradiatt vara vaksam. Oär kan tioner i förhållande t:iU fordet ske smyghöjningar och ändringar. Enandet av öst och väst för Tysklands del har avrundningar uppåt.

- Vi skall avdramatisera gett erfarenheter av snabba övergången, tycker Martti forändringar.

.J

1 C\JIO

ca6mark

10 euro

ca 60 m,uk

20eum

ca 120marK

101'"'

'"

~:

«

..10 •

50

euro

100 CUrD

ta

300 mark

r:a 600 mark

"''' 200 euro

ta

1-200 millk

500 euro - ca 3.000 marli

10

Mikael Carpelan, Brysselkorresponc/ent:

Klassens goda, flitiga elever det är Finland och våra parlamentariker Hans rÖSI hör vi Erån Bryssel, Strasbourg och ibland Erån Wien - eiler absurt nog från hästrnarknader på landsbygden i Belgien. Han är en daglig gäsl i våra hern, i våra radio- och lV-apparaler.

Med tre dagliga sändru ngar av lv-nyheler ocb radionyheler vruje timme eHer t.o. rn. vruje halvtimme har Mikael Carpelan rnöjlighel alt beräua om EU och Europa och europeisk politik fOr oss i hemsoffoma i Finland.

Mikael har varil Rundradions korrespondent i Bryssel i tre års tid. Han arbetar i etl nyhelSkollektiv tillsammans med tre andra korrespondenter Erän Rundradion och hans

! ')

uppgift är nyhelSservice på svenska, men också annat som kan vara intressant för de Iyssnarna finlandssvenska ocb tittarna.

- Det var en utmaning att komma hil 1995, atl se det nya Europa och följa med hur Finland k1arar sig.

Det alImänna betyget för Finland är mycket gott. K1assens "bästa elev", säger de ofta här i parlamentet och komrnissionen om Pin.lands insalSer. - Del ger Finland faktiskl ett större inflylande än, landelS slorlek skulle förulSätla, säger Mikael. Det seriösa arbelSsäUet bland de finländska parlamentarikema har fört

Ålandsbankens nya placeringsfonder nu ute på marknaden! Ålandsbanken erbjuder konkurrenskraftiga placeringslonder, administrerade av Å1andsbanken Fondbolag Ab. Fondplaceringama sköts av prolessionella förvaltare, sam dagligen följer med utvecklingen på kapitalmarknaden och har god kännedom om den. Å1andsbanken Fondbolag Ab räknar dagligen londandelens värde, vilket publiceras på börssidoma i de flesta dagstidningama.

~ /~ckt ALANDSBANKEN GLOBAL BLUE CHlP - investerar I ledande /öretag I hela värIden AlANDSBANKEN EUROPE ACTIVE PORTFOUO - /Iexibel europelsk placerings/ond AlANDSBANKEN SHARE INDEX LOAN - aktielndexlåne/ond Mfnlmitecknlng jör ovanstdende p/oceringsjonder ör 500 mk , 1-

ALANDSBANKEN LlQUlDITY -likvid/ond Mlnfmltecknlngen är 50.000 mk

Teckning av londandelar sker på Ålandsbankens samtliga kontor.

Välkommen som placerar. och kund hos ossi

ÄLAN DSBAN KEN HELSINGFORS · ESBO . ÅBO. PARGAS TAMMERFORS · VASA • ÅLA ND telelon 0204 29 011 • e-mail: lond@alandsbanken.li www.alandsbanken.H

Bryssel - en mycket grön stad_

med sig respekt. Pransmännen bar t.ex. varit överraskande positiva tili finJändska insatser.

- Om vi järnför de Sverige, Östemke ocb Finland som korn med samtidigt så har Finland varit ett steg före de andra.

- Det är k1art atl Österrikes situation nu är litet annan eflersom Österrike för närvarande är ordförandeland, som Finland kommer att vara under senare delen av 1999.

Språkproblemen i arbetet och i landet?

- Belgien och Bryssel är spännande med den tvåspråkighelSbakgru nd j ag själv har, och vi har i Finland.

Bryssel är en tummelplalS för språkproblem, kommenlerar han . Finlands språkpolitik står som ett utrnärkt exempel hur del går att leva i balans med varandra. 1 hela landel är f1 arnJändarna 60 procenl mot fransmännens 40, men i Bryssel är förhållandet 85 procent fran sktalande belgier mot 15 procent f1ana1ändare.

- Har du sj älv lärt dig nya språk? undrar j ag. Mikael har haft en ston försprång för hans två hemspråk i Finland är svenska och franska.

Medan vi delade arbelSrum som koHeger på Rundradion i slutet av 70-talet brukade jag beundra hans snabba franska som han smattrade Eram i telefon, när han talade med sin Mere, sin mamma.

- Jag är omgi ven av II språk i arbetet, säger han. Tiden och kraftema räcker inte riktigt tili för språkstudier.

Jag är inrresserad av atl lära rnig holländska. Men jag har förstås lärt rnig Iyssna tili språken.

Såhär ser hall /lt, vår mali i Bryssel, Mikael Carpelall, som dag/igell hörs i hemapparatema.

Foto: YLE-k/lvapalvel/l/bildtjällst/ Ari-Pekka Kerällell

filskandalema men väl på de hästmarknader som jag roal hört honom rapportera om.

- Problemen inom rättsväsen det och polisväsendet har också ett samband med den komprornisslösa språkpolitiken, säger Mikael.

Han rapporterar i våra hemapparater flere gånger i dygnet, ibland 1.0.01. sju gånger, men radion har så många Hästmarknaderna och pesändningar med nyhelSinslag dofilerna - Den belgiska rapporte- att möjlighetema atl stressa Mikael och jag träffades i ringen har trots alIt varit ro- ihjäl sig är stora!

- Har du några arbetstider, Belgien i december 1996. Jag lig, säger Mikael Carpelan, praktiserade et[ par veckor på det vanliga livet på landet, fråganjag.

Helsingfors stads Europaby- rapporteringen Erån annat än - Nej, egentligen inte, jag rå. Han kom bl.a. för atl följa det officiella inom EU. jobbar nog dygnet runt. med när Eva-Riitta Siitonen, Rolig syftar inte på pedoHelsingfors borgmästare, överIät en stor julgran som ställdes upp på Grande Place i Bryssel.

Pedolilskandalema skakade alla, det gick inte en dag utan nya, motbjudande avslöjanden. Rättspalalsels trappor täcktes av ett hav av blommor som pårninnelse om de små f1ickor som försvunrUt och senare hittades döda.

- Jag bor bättre, i en lägenhet, i Bryssel än hemma i Finland. Pojkarna, som är stora, bor kvar i Helsingfors, men jag har rnin hustru med rnig här.

- Pä fritiden cyklar jag och promenerar i skogen. Här finns oerhört stora grönområden på nära håll. Men det upptäcker turistema sällan, för de rör sig ofta pä en mycket liten yta i centrum.

- Bryssel är en av de grönaste städema i Europa.

- ParlamentelS viktigasle frågor, villea är de Eramöver?

- Ulan vidare Agenda 2000, säger Mikael, och kornmissionen böIjar vara gammal, ansvarsfrågor och de mutskandaler som nu uppdagals kommer atl ta mycket tid och uppmärksarnhet.

-Inför nya parlamentarikervai linns det ett "grävarintresse" som politikema tar sig an inför valet. Den nuvarande kommissionen har suttit sedan 1995.

- Mirusterrådet sanalas i oktober, april och juni i Luxemburg. Olika regionala rättviseprinciper för med sig en del resan tili andra delar av Europa.

- UlVidgningen av EU österut är en spännande utmaDing.

Jobb saknas inte, säger Mikael som i dagarna varil tre år europakorrespondent.

1 Rundradions personaltidDing ser jag art hans arbete utannonseralS, så jag frågar om han flyttar eiler placeras om.

- Prån böIjan av nästa år skall jag ansvara för Finlands presscenter i Bryssel, när vi är EU: s ordförandeland.

Så under 1999 kommer vi inte att höra Mikael Carpelans rapporter.

Quelle dommage!

Sä synd!

BRITTA LINDBLOM

,---------------------------------------, EURO-ERANS TIDTABELL

l}ankema, kreditbolaget Visa och många flere skickar nufOrtiden ut eget informationsmaterial om hur eurons tidtabell ser uI. Det lönar sig att gä tili den bank du är kund i ocb be atl få deras materia10m det inte redan kommil hem i din postläda.

Pör ä1dre personer är fråI gan känslomättad.

Många har sett andra val iutor och penningenbeter I under sin Iivstid i Finland.

I Ocb för flere äldre persoI ner är Lönnrot, Sibelius, AI-

var Aalto och Väinö Linna de 1999 inJeder vi vårt nya europersoner idag som via sina liv, och försl av alla elva eubilder på våra nuvarande sed- roländer p_g.a. vår tidsskilllar är med om att väcka natio- nad ! nalkänslan_ Under perioden 1999-2001 Del finns elL mätlat faster- är euron en kontovaluta och ländskt värde i den finska det finns en fast omräkningsmarkvalutan som det är främ- koefficient för den. mande att avstå från .

Utrikeshandel, börsen m.fl. kommer att räkna i euro, obliBesluten är som vi alla veI, gationer och andra värdepapfattade, valet är inte mera per anges i euro. vårt.

De nya mynten och sedlarStartskottet går 1999, vid na tas i bruk den 1 januari årsskiftet.

2002.

Fredagen den 1 januari Under övergångstiden som

I

kanske är sex. månader, men I möjligen kortare används I bäda enbetema mark och I euro.

I Successivt försvinner fin- I ska mark och mynt under I peri oden januari 2002- Juru I 2002.

Efter den 1.7 är euron det I enda lagliga betalningsmed- I let i Finland.

I Men under en övergångs-I period pä 10 iu; fortsätter I Finlands Bank att växla I mark tili euro, dvs. fram till år 2012 I

I

,---------------------------------------~

11

- Jag är väldigt olycklig över det som hänt, säger Astrid Thors. Detta skakar Emma Boninos situation, ooh hon är en av dern som gen kommissionen en ansiJcte - hon är EMMA med resten av Europa.

- En klarare delegering motverkar bidragsfusk!

Om delegeringen fungerar bra behöver inte sådant hända som när rninröjningen i Bosnien-Herzegovina f6rsenades II (!) månader på grund av byråkratiskt krångel. Och vaIje dag lernJästades massor med mänskor för an rninröjningen inte gjordes.

Lita på varandra?

- Jordbrukspolitiken borde bedri vas sä att vi kan li ta på varandra, tycker Astrid Thors. Vi borde inte sitta och diskutera vinkeln pä avloppen i slakteriet och andra detaljer utan istället se till an helhetema fungerar.

Astrid Thors silter i den liberaIa gruppen med ca 40 europaparlamentariker. lnom sarnrna grupp finns också Paavo Väyrynen, går arbetet framät?

- Det är sä dubbell med allting. Finland sitter där med tvä olika synsätt pä EU och med tvä olika språk.

- För rnig blir medborgarskapet finländskt men inriJctningen ofta nordisk, säger Astrid.

De "dubbla" hernlanden finns med.

Och språkpolitiken i Belgien, hur ser du pä den ?

- Inom det privata näringslivet får du tväspråkig service. Men det är en "annorlunda" tväspråkigbet i Belgien än hos oss. Ett inflarnrnerarat språkklimat får mig mer och mer an uppskanat undrte i Finland med en tvåspråkigbet som fungerar.

- 1 umgänget med flamländare i Belgien kan du fä bättre service om du taIar engelska eiler tyska istället för franska!

- Brittema har väntat på den öppna diskussionen som nordboma och den nordiska modellen för med sig. Och det är väl först nu som vi böIjar se en resultat av del och den uppskattningen.

- Finland har kommit långt med planeringen för sin period som ordförande-

- Vad vili du ästadkomma i parlamentet?

- Arbetslösheten inom unionen är nog den viktigaste frägan f6r mig, och med hänvisning till utskotten, säger han att han har goda möjligheter.

- Regel verket för små och medelstora f6retag borde göras enklare och lättare, där kan vi skapa många arbetsplatser, Iror han. Det finns 18 miljoner sädana företag inom unionen. För storföretagen gäl-

ler det att vi ser över konvergenskriteriema.

- Se på Finland, uppmanar han, i tjugo års tid har skattetrycket ökat pä arbetsskatten och på pensionsskatter.

Medan beskattningen av förrnögenhet, eller av optioner klarar sig utan. Soroseffektema får härja vilt!

Här borde en ändring ske. Utarrnrtingen böIjar här, utarrnrtingen av väWirden, förklarar ban.

- Just nu är faktiskt Fin-

land rikare än någonsin.

Det tidigare uppgångsåret var 1990, med goda resultat innan depressionens djupdykrting.

- Jag tycker all det är djupt ociviliserat att politiJcer ska silta och divideTa om blöjomas anta! inom åldringsvården med budgetsiffroma i minnet!

100 miljarder större budget idag än 1990!

IT- och datorteknik - Den nya tekniken får

land, vi är så pragmatiska, tycker Astrid.

1 Österrike har de identitetsproblem för deras period som ordförandeland.

De har svårt att rekrytera tjänstemän till olika uppgifter.

Astrid Thors.

- Och handeln får lov an vänja sig vid större konkurrens.

- Idag finns euron som prismärkning bl.a. på tågbiljettema i Europa, säger hon.

Euron - en sköld - J ag är positivt instäUd till valutareforrnen. Euron är som en sköld mot oroligheter på finansmarknaden. Men det kommer att finnas branscher som får svårigheter, sågindustrin i Finland, kanske, förutspår

Skarpa linjer om fantiljepolitik

inte skapa klyftor mellan mänskoma i Europa. Ali skall kunna använda och tillgodogöra sig den, säger Reino Paasilinna.

Jag taIar om att Helsingfors i begränsad omfattning använder datorer inom åldringsvården. Det går att bestäUa hemtjänst, mat ooh annan service per dator.

Skoloma har satsat mycket pä datoriseringen och biblioteken i Finland likaså.

T.o.m. i min nuvarande

hernkomrnun Ingä går det att beställa Intemet-tider pä bibliotekels dator om man är snabb i vändningarna och klarar sig undan alla barn (!) som står i kö.

Astrid Thors siller bl a med i ett juridiskt utskon i parlamentet och i ett polisutskott.

Det juridiska medför inte problem.

- Vi sarnordnar ocb jäm-

för lagstiftningen i de olika ländema.

- Men i polisutskottet som har hand om familjeäterf6rening av invandrare och återflyttare, om bl.a. sambofrägor och homosexuellas rättigheter där möts jag nog av skarpa konfrontationer. De kristna värderingarna och konservatismen har ingen förståelse för det nordiska tänkandet i sädana frågor. Det blir myckets betsiga politiska debatter.

INTERVJU BRlTTA LlNDBLOM

- Jag tycker själv att jag är mycket lämplig f6r mitt nuvarande arbete som europaparlamentariJcer, säger Reino Paasilinna. Med erfarenheter av diplomatarbete i bMe Amerika och Ryssland, f6rstär jag hur storrnakter tänker.

Det hjälper mig i mitt dagliga arbete i Europa.

Ocll ger en baIans, jag har mycket kunskap om Ryssland, foma Sovjet ända från kalIa krigets dagar.

Och utvecklingen i Rysssammanknuten land är med den ekonomiska situationen överhuvudtaget.

glada över att vi går in i EMU och böIjar använda euron i fOrsta omgången, säger Reino Paasilinna.

J ag Iror att vi har tur, för det finn s ett ston devaIveringshot i Finland p.g.a. situationen i Ryssland och det hotet klarar vi oss undan genom euro-övergången.

- Själv tycker jag att det är så kluvet med aIl denna arbetslöshet som vi betaIar f6r, medan de som är kvar i arbetslivet dignar under sin börda. Sysselsättningen har hög prioritet på rnin önskelista. Bäde på europeisk och nationell nivå.

De tatcheristiska elementen i ekonomin håller tackoch-Iov pä alt f6rsvinna .

- Vi har friska och aIerta åldringar i vårt land som lever i trygghet, avslutar Reino Paasilinna.

Och euron?

- Jag tror vi skaIl vara

BRlTTA LlNDBLOM

Stonnaktema och Europa

INTERVJU

Ränta på Guldränta!

Guldränta, bekvämt och utan risk, är ett fynd för sparare som är ute efter trygg avkastning. Du kan spara på viss tid eiler fortlöpande och sätta in alla pengar på en gång eiler lite åt gången. Som bäst får du en ränta på 2 %, vilket är den lagstadgade J

1 '''

skattefria maximiräntan. I dessa dagar med låg inflation är vår skattefria Guldränta eV: lönsamt och konkurrenskraftigt sparalternativ.

Fråga närmare i Andelsbanken! www.osuuspankki.fi

ANDELSBANKEN D i n ban k gen o m li v et

13

••

ONODIG BARLAST Det har gått några år sedan Institutet for Icvinnoforskning vid Åbo Akademi gick ut med ett upprop i pressen till finlandssvenska kvinnor, där man uppmanar dem att skicka in en levnadsbeskrivning för underlättandet av forskning i ärnnet.

Jag var en av de ca 200 Icvinnoma, som sände in en skiJdring av mitt liv. Det var ett ganska intressant företag - pennan löpte lätt över pappret och det tog mej inte mänga veekor att slutföra arbetet. Jag skall inte bär komma med några "confessiones" men det var speciellt en sak, som väckte min upp-

märksarnbet.

När jag hade skrivit flirdigt, var det ju ganska självklart, att jag skulle göra någonslags slutvärdering. Och den var faktiskt det mest intressanta i hela skiJdringen.

Den bjöd på många överraskningar och klargjorde många saker, som jag tydligen aldrig tänkt på.

Först av allt kom jag UDderfund med att jag klarat de största oeh djupaste sorgerna med bibehållen själshälsa.

Min krasehade uDgomskärlek oeh min första mans förtidiga död, som lärnnade mig eDsam med två små bam, hade jag komrnlt över utan

psykiska men - naturligtvis efter ett storl sorgearbete oeh med uppbådande av alla själsliga krafter.

När jag kom till mitt yrkesliv, blev minnena redan bittrare med mänga hack i själen. Där fanns slag under bältet, intriger oeh direkta angrepp. Men myeket av detta utjärnnades doek av gott kamratskap, djup vänskap under årens lopp. De svåra oeh plågsamma erfarenbeterna uppvägdes av goda arbetsresultat oeh stöd frän vännemas sida.

Den stora överraskningen kom, när jag böIjade skärskåda mina misslyckanden -

i synnerhet" alla mina blasker - det finska ordet "munaus" säger preeis vad det är fråga om. Situationer där jag vant for kort i rocken, där jag gjorl bort mig oeh det värsta av allt, gjorl mig löjlig. Ja, det faons episoder där jag ännu åratal senare kunde rodna ner till naveln, när jag mindes dem. Det fina talel, som jag s1:ulle hålla vid ett högtidligt tillfalle, oeh där jag kom så fullständigt av mej att jag måste avbryta oeh gå tillbaka till min plats. Eiler den eleganta ti11ställningen hos min ehef, där jag spillde ett helt glas rödvin över värdinnans hemvävda linneduk. Ja, det

raons massor av pinsamma minnen, som inte kändes bra.

Medan jag satt där oeh mecliterade slogs jag plötsligt av en stor oeh härligt befriande tanke. Jag kom med ens underfund med att nästan alla dessa blasker oeh malörer skett för så"länge sedan, att så gOll som alla åsyna vittneD redan var döda eiler så gamla, att de ej mera kom ihåg andras pinsarnma situationer. Jag konstaterade att allt detta, som jag låtit pina mig i åratal, bara fanns i min egen foreställningsvärld - det stod mej fullkomligt fritt att göra mig av med den-

na oDöcliga barlast, det var ju jag ensam, som burit på den.

VlLKEN LÄTINAD! Jag beslöt på stund att eHminera alla dessa i oeh för sig oDödiga minnesbilder oeh har märkt, att det inte alls vant svårt. Om det nu oeh då dyker upp något ur det forgängna, kan jag lugnt rycka på axlama oeh säga till mej själv: "Glöm det." Ibland undrar jag, om inte det finns mänga andra, som i likhet med mej släpar då denna onöcliga barlast - till dem vill jag säga "släng den överbord!"

J. eh. L.

Att bli sjuk i annat EU- eiler EES-Iand

En ny modern placeringsförsäkring för goda och dåliga dagar Låter det intressant?

Kontakta Siv Kaukinen, tel. (09) 6165 3772 eiler Torolf Bäckman, tel. (09) 6165 3438.

Livförsäkringsaktiebolagel Nova

beslåndet år nästan 16 miljarder

oeh Sampo Liv Ab går samman

marko En solvens på toppnivå

vid slulet av år 1998. Det nya

och en specialiserad plaeerings-

bolagets narnn blir Försäkrings-

funktion ger nu oeh i framtiden

aktiebolaget Sampo Liv. I fusio-

utomordendiga möjligheter att

nen förenas två framgångsrika

ge en jäInn oeh god avkastning

bolags kunnande oeh soliditet.

på våra kunders försäkringsplaee-

Det sammanlagda plaeerings-

ringar.

UvförsäkringsaktJebolaget Nova Bulevarden 7 00120 Helsingfors

Telefon (09) 616 531 Teletax (09) 6165 3333

De nordiska ländema förse sig med blankett E har länge varit i särklass 111 och gärna kopiera den när det gäller förmåner i några exemplar. Blanketoch ersättningar inom ten är ett bevis pä att man sj uk- och hälsovården. är sjulcförsäkrad i Finland Sverige har räknats som och därmed i och med det ledande landet i hela EU-medlemskapet också väriden, även om man har rätt att utnyttja andra också där fått börja ta tili EU-länders hälso- och nedskärningar. Ända se- sjukvård.

Blankettema dan 1955 har vi haft en finns på alla officieila EUnordisk konvention om språk och tillhandahåUs trygghet inom sjuk- och av FPA-byråema. Om hälsovården. I praktiken man är i Storbritanien för har det betytt att man som att arbeta eiler studera medborgare i nordiskt land vid ' vistelse i något annat land än hemlandet haft samma rätti gheter som vistelselandets medborgare.

Så kom först EES och sedan EU. Norden splittrades. Norge och Island valde att stanna lltanför EU-blocket och mycket blev annorlunda. Finland är medlem i såväl EES som EU. Det innebär att vi om vi·flyttar tiil t.ex. ett krävs desslltom blankett E annat EU-land eiler vistas 128 för att garantera mera där som stllderande eiler omfattande vård.

Det fituns en hei del turist kan räkna med att få använda oss av landets blanketter inom E-serien. sjuk- och hälsovård. Inom Olika för arbetssökande, Norden och Storbritanien lång- och korttidsstuderäcker det som turist irande, för personer lltSänprincip med att visa upp da av arbetsgivare i Finpass, FPA-kort-eiler något land och familjemedlemannat som utvisar från vil- mar till dem m.fl. Om ket land man kommer för man som pensionär flyttar att få utnyttja sjuk- och för gott till ett annat EEShälsovårdsservicen. I öv- land behövs blankett E riga EU-länder krävs en 121. Den skall man lämna blankett i FPA:s s.k. E-se- tili landets sjukförsäkrie. Är det en turistresa, ringsmyndigheter. Men eiler en resa som är kor- om man kommer tilibaka tare än ett år skall man tiU Finland på semester

kan man inte räkna med art få exakt samma förmåner som tidigare. Blankett E 111 från det nya hemlandet ger en rätt tili vissa begränsade förmåner.

Kommer man till Finland och har räknat med att få vissa vårdåtgärder utförda här kan det hända att man får betala dem helt själv.

Jag nämnde i början att de nordiska ländema hör till världstoppen när det gäller social-, sjllk- och hälsovård samt ersättningar. Om man flyttar till ett annat EES- eilerEUland och som det så vackert heter får rätt ti il vistelselandets fönnåner, så motsvarar de kanske inte alls det vi är vana med i Finland. Bärför kan det vara bra art gardera sig med privat försäkring av något slag. De vanliga reseförsäkringama som resebyråerna tiUhandahåUer gäller i regel bara för korta vistelser. Andra sjllkoch olycksfallförsäkringar kan vara svåra att få vid hög ålder eiler kronosk sjllkdom. Det är skäl att diskutera med försäkringsbolagen i god tid om man har planer pä att bosätta sig på varmare breddgrader.

Opartisk och saklig infonnation om alla försäkringar får man vid Konsumentemas försäkringsbyrå, Lönnrotsgatan 19 A, 00120 Helsingfors, tel.

09-6850 120.

Ebba Jakobsson

14

o

VARRESOR 1999 ••

PRAG I HJARTAT AV EUROPA Vi kommer att erbjuda våra medlemmar en möjIighet tilI vår i Prag i sIutet av apri11999.

')

-Prag är en stad med liueratur i varje vrå, står det i en guidebok som jag hittar i hembokhyllan.

Oeb när jag bläddrar vidare ser jag att det är sant, författare oeh konstnärer har aIltid trivts i Prag oeh satt sin prägel på kafelivet, gatuvimlet oeh arkitekturen.

Namn som Franz Kafka, Ivan KIima. Milan Kundera är rorfattare som har älskats oeh har översatts tiU svenska oeh gjort den tieekiska kulturen bekant över hela Europa. Över Prag vilar stämningen av gammal ku lturstad, trots svåra år under mörkare politiska regimer fin ns skimret kvar.

Oeh med ett ny tt öppet kiimat återtar Prag med glans sin plats som vital stad.

Staden delas av Elbes biflod, Vltava, som förbinder stadsdelarna med flere vaekra broar.

Den längs ta, Karlsbron är över 500 meter.

Prag är två städer, den gamla och den nya staden. Oeh i den gamJa stadsdelen finns det arki tektoniska överraskningar i varje kvarter och möjligt att dricka den tappre soldaten Svejks favoritölmärke, eiler ett lätt glas vitt vin om man hellre föredrar det.

D-dur som efter det tillf:iJlet kallas " Pragsymfonin".

Mozart kom tiIIbaka tili Prag på hösten 1787 för alt

uruppföra "Don Giovanni H ,

·.............................. . · ASTRID LlNDGRENS, WILHELM MOBERGS SMÅLAND OCH GLASRIKET

.

Vår medlemsresa under sommaren går liJI Sognefjorden i Norge i mitten av juni.

Sognefjorden är Norges längsta oeh djupaste fjord.

Landskapet är överväldigande med Sognefjellet inliJl. Vägen går genom myeket natursköna landskap. Resan tar oss oekså liJI Glaciermuseet i Fjaerland som bl.a. på siu prograrn har en panoramafilm över JostedaJsbreen, den största glaeiären pä den europeiska kontinenten.

Vi besöker oekså ett hantverkseenter som äterupplivat gamla hantverkstraditioner från fordom.

Den norska rundturen ger en ovanlig upplevelse av särpräglad natur, farger oeh kontraster.

Anneli Hofer tfn: 019-2413 185

HÖSTRESfi TILL ISLfittD

en opera som han inte skrivit fardigt.

Två dagar före premiären fattades fortfarande ouvertyren.

Mozarts vänner var bel.:ymrade, oeh loekade tili sist in honom liJI pianot oeh låste dörren.

Ljus, vin oeh kakor bars tili honom genom fönstret så att han kunde använda natten tili att komponera fardigt.

Andra versioner berättar att hans hustru höll honoOl vaken med punseh oeh roliga historier medan han komponerade.

Tili sist blev han så sömnig att hon föreslog att han skuUe sova en timme eiler två.

När Constanze slutligen väekte honom var det bara Mozart i Prag två timmar kvar tilis kopisten Wolfgang Amadeus Mozart skulle kornma för att hämta besökte Prag i januari 1787. ouvenyren.

Han hade haft framgångar Mozart Iyekades, på notmed "Figaros bröllop" i bladen hade bläeket inte torWien. Men verkligen älskad kat när de avhämtades.

Oeh efter premiären överblev han i Prag, där han efter två föreställningar av " Figa- öste pragborna operan med ro" salte sig vid fonepianot beröm oeh bar Mozart i gulloeh improviserade i en haJv- stol från teatern i Gamla stan. timme för de fönjusta PragKritikerna jublade över den borna. Där dirigerade han nya operans briljans oeh päroekså sin nyskrivna symfoni i lande Olusik.

ANNELI HOFER,RESEANSVARIG

'

SOMMARRESA TILL NORCE

• 1 slutet av maj kan SPF:s medlernmar återknyta kontak• ten med Kristina från Duvemåla oeh de landskap som be: skrivs i Utvandrareposet.

• Amerikautvandringen tömde stora delar av Fattig• sven ge.

J akten på bördigare mark, ett levebröd och stenlösa te: gar drev smålänningarna oeh andra svenskar över ALlan-

I mitten av september har vi ett ovanJigare, exklusivare resmål, närnligen ISLAND. Island som ligger nära oss i norden oeh ändå på något sätl lång borta.

Vi har faseinerats av vulkanlandskapet, de heta källorna, myterna oeh sagorna.

Nu får ni tillfåUe att möte en huvudstad i fiekformat, Reykjavik.

Vigdis, den första kvinnliga presidenten, teaterehefen, gay lsland en PR som få.

Hennes trovärdiga kulrurpersonlighet lyfte den avlägsna ön tili europeisk närvaro oeh modernitet.

Kvinnorna har alllid varit starka på lsland oeh deras stäUning har många särdrag jämfön med övriga norden.

VI ÅTERKOMMER MED MER ISLANDSINFORMATION 1 NÄSTA NUMMER.

r------------------~ JULSHOPPA 1 TALLINN 10-11.12 Torsdag 10.12 avresa med Wasa Queen från Helsingfors kJ 9.30. Bruneh.

Hyttplats i 2-personers hytt med fönster. Ankomst liJI TaJlinn kJ.13.1 5.

Busstranspon tili Mustarnäki shopping-eenter oeh till båten efteråt.

Båten avgår kJ. 18.15 oeh då avnj uter vi av etL julbord ombord pä kväUen. Fredag 1 J.l2 ankomst till Helsingfors kJ. 7.30, frukost.

PRlS: 395 mk.

Anrnälningar senasl 30.11, antingen tili Silja Line direkt: Thula Harjunpää tfn. 06-3233 240 eiler Eija Rahko tfn.

06-3233 248 eUer Anneli Hofer, SPF:s reseledare tar oekså emot anmälningar, tfn. 019-2413185.

------------------~ Vi gör ännu en resa tijl den myeket pl'pulära

KRISTINA FRAN DUVEMALA som går på Cirkus i Stockholm 16 -19 februari 1999 Tisdag 16.2

utresa Åbo-Stockholm kJ.20.00 med Silja Europa, gemensam middag, inkJusive måltidsdryeker.

Onsdag 17.2 frukost ombord, shoppingtid, övernatming på hoteU Ariadne, teaterbiljetter tili Kristina oeh före teatern en middag med tre rätter.

Torsdag 18.2 då är ·dagen fri för egna strövLåg i Stockholm.

Returresa med Silja Festival kJ.20.00, gemensam midda a , inkJusive måltidsdryeker.

Fredag 19.2 anländer vi tili Abo kJ.8.00 oeh får frukost före landstigningen.

Buss finns med pä hela [esan turlretur med start i BorgåHelsingfors-västra Nyland ända tili Åbo.

Resans pris: Seaside k1ass 1. 830 mk.

Tourist 1 1. 750 mk.

Anmälningar senast den 30 november 1998 direkt tili Silja Line Thula Harjunpää tfn. 06-3233 240 eller Anneli Hofer i Ekenäs, tfn. 019-2413 185

r------------------, HÖSTRESA, HÄLSORESA TILL BUDAPEST i slutet av oktober

HIPPOKRATES Ö - KOS Kos i Dodekanesien , Tolvöarna nära den turkiska kusten är en trygg grekisk ö. Samhället oeh ön har samma lIamn oeh ön är bara 50 km lång.

Kos var läkaren Hippokrates hemö, oeh b:var finns eu myeket Ilnt hälsotempel som har ursprung från hans tid.

Eftersom ön är så liten finns aIl1 bebändigt inom räekhåIJ. Strand, butike(, restauranger oeh nauliv oeh en lång strandlinje alL promenera vid. Öns sydspets går att besöka med 10kaJbuss.

Från Kos går dagliga båtar tili grannöarna, Rhodos, Patmos med ett av GrekJands viktigaste kyrkobyggen, KaIymnos oeh den pyttelilJa ön Pserlmos.

Kos är en grön ö för atL ligga ute i den solstekta grekiska skärgården.

GT:s ehefredaktör, Britta Lindblom, har själv bOlL på ön i olika långa perioder med sina barn oeh taJar grekiska.

- Dessutom har jag " bäLluffal" över stora delar av den grekiska övärden oeh till oeh frän Alen under många år oeh känner både miljöerna oeh mänskorna, säger hon.

- Med två barn i varierande å1drar bar jag botl både på hotell, i privat inkvartering oeh hyrda småhus.

Vi har aIltid fätt ta emO! äkta grekisk gästfrihet oeh vänlighet oeh känt oss trygga i e!l annan språkmiIjö.

Vi erbjuder er möjligheten att resa tili Kos i maj, i vecka 20, innan klimatet är för het! för ä ldre personer och medan aUt blommar.

HaJvpension med eharter från Helsingfors.

Var femte transaLlantisk utvandrare kom Erän SmåJand.

Vi erbjuder er en möjlighet att möta miljöerna som ni känner från Astrid Lindgrens Emilböeker (hennes egen födelsetrakt) i Småland oeh Duvemåla by som Kristina i Mobergböekerna kom Erän.

Vidare finns 15 stora glasbruk i Småland oeh vi besöker en del av dem.

Narnn som Kosta-Boda oeh Orrefors är välkända för oss alla.

Så, stig in i en del av vår närhistoria som loekat så väldiga skaror liJI Stockholm för att möta Kristina o"eh KarlOskar på teater, nu är det möjligt att se vilka mi1jöer de emigrerade från!

·.............................. .

:

I I

Budapest är som Prag en av de stora europeiska kultur- , städerna.

I Två-staden Buda oeh Pest som binds ihop av mänga I spröda broar över Donau påminner om Paris.

I Den breda flodens makliga slingrande Olen ganska grå I vågor har varit med om stora omvälvningar, regimskiften, I krig oeh hätjningar.

Staden har som Prag, Berlin oeh Wien en kafekultur oeh I en lättsamhet i restauranglivet som är myeket tilitalande. I På GelJenstrandensJulJar Ilnns hälsobad oeh kurplatser I med mångsidiga oeh långa traditioner.

I VI ÅTERKOMMER MED MERA BUDAPESTINFORMATION 1 NÄSTA NUMMER. För researrangemangen ansvarar Anneli Hofer, tfn: 019 - 2413 185

I I I I I

------------------~

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

~

~}.v-~V-\

GOD MAT GRl/ppEI/' 1 TRIVSAM OCH .

RYMLlG MILJÖ. VÄLKOMNA!

v-~~

MYUYlAMPI ftlSTAUAAMU 03100 Nummela tetefax Ot9·335 087 bilte!. 049-446 374

t. 019·335 t 77.

• ten.

• • : • : • : • • : • :

I I

Stöd det finJandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänne( tar emot donationer oeh testamenten. Föreningen ställer avgifts.frin sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donations'brev oeh testamenten.

Närmare information ger SFV:s kansliehef Christoffer Grönholm tel. 09-645 115.

15

Finlands svenska socialförbund 70 år:

Honnörsord inom omsorgsarbetet är samarbete Finlands svenska socialförbund FSSF firar sitt sjuttionde verksambetsår i arbetets teeken. Et! uttryek för detta var jubileumskongresseo 2728 augusti i Svenska socialoch kommunalhögskolan i Helsingfors. Hemvårdarforeningen hade varit med om att ordna kongressen. Behovet av samarbete på oeh mellan olika nivåer inom socialoeb hälsovårdens omsorgsarbete genomsyrade anforanden oeh diskussionsinlägg. " Vi skall visa att ovi1jan tili samarbete är eo myt"

Låt 055 minnas Nu har vi endast minnen kvar... En människas väg genom tiden kan synas vara en "via dolorosa" men även

ett saligt äventyr. Varje hjärta bar sina sår oeh sin bemlighet. Ä ven kärleken kan ba sin hösttid. Vissa minnen är outplånliga.

En vaeker sommarkväll sjöng en norsk elitkör i Nykarleby kyrka, rum oeh tid försvann. Orden i psalm fiek Iiv: " då himmelsk sång mig nårlren bär med toner kJara, 0, bur bärligt skall ej sedan allt för mig sig te" " Stig ut min venn på denne nye jordenlog sett din fot på bavet av krystall. Du bar en verden som er utan grenser, et salig liv i dager utan taIl." Utanför kyrkan låg älven som ett hav av kristaIJ ...

1 Utö kapellkyrka tänds tio 1jus på altarbordet. Invid varje ljus et! namn på en utlänsk sjöman, som omkom vid Park Vietorys forlisning en stormig natt. Många sjömän räddades av utöboe.

Vi står uppe på Ana Capri med den fantastiska utsikten över det blå Medethavet.

Antikens värld komrnr oss nära. Det var på Capri kejsar

Tiberius vistades vid tiden för Kristi död.

Minnen är inte bara fJaddraode fjärilar ovanför rosenbuskar, iote ord som dör bon i vinen. Ett minne kan bli en kraftkälla invid vandringsleden, en förpliktelse.

Utan minnen ingen framtid.

Israels folk bar med sig minnet av uttåget ur Egypten, händelserna vid Sinai.

En dag skuIJe man nå frarn tili det utlovade landet.

Kanske bär du på tunga minnen från den tid, när förtvivlan oeh tvivel härskade.

Du stod även du en afton vid "en koleld" fornekande din innersta längtan. Men det kom en dag, när du mötte Honom "i ett gatustråk., vid en brunn, på en strand i soluppgången". Ingenting var sedan som förut, sen galileiskt vårregn duggat in i din ökentillvaro.

Något bade fattats dig: kännedom om Kärlek, som i Kristi liv, i hans lidande död oeh uppståndelse blivit uppenbarad.

Tore Nilsson tänker på den dag, tron forbytts i äskådning. Ett minne skall forbli outplånligt: minnet av mötet med den levande Herren:

"Men när jag kommer hem tili Jerusalem skall jag ändå glömma- alla syner för att se Hans ansikte, se Honom.

Som här giek med mig i berg oeh skogar oeb satl vid min sida på trappan den sommarmorgonen, då rönnen blommade."

Gunnar Levlin

r------------------~

GE I JULKLAPP SPF:S ALMANACKA

1999 n

~------------------~

] sitt öppningstal betonade ordförande Pehr Löv bl.a. vikten av etl fungerande samarbete mellao social- oeh hälsovården med tanke på såväl den som behöver servieen som kommuninvånaren i gemeno - Viljan att fungera i samverkan måste komma från verkstadsgolvet. Gott samarbete behöver inte ligga i typen av paraply över socialocb hälsovården, viljan till praktiska samarbetsformer med klienten i eentrum räckero Viljan till sarnarbete oeb gränsöverskridande innebär oekså att vi i den offentliga sektorn bejakar den resurs som finns i frivillig- oeh tredje sektorn .

- Vi måste vara öppna for nya strukturer i en situation där det traditionella har svårt att kJara av alla behov frän

allt större grupper hjälpbehövande.

KvalitetskontrolJen måste i en servicemix vara myeket god för att upprätthälla en god trygghetskänsla bland alJmänbeten, framhöll Pehr Löv.

vård, sociala hjälpåtgärder, insat er för arbetslösa osv, sade Jan-Erik Enestam.

Han markerade oekså politikernas ansvar för en socialt båUbar UlveekJing.

Professor Gunborg Jakobsson från Österbottens högFörsiktig optimism om fort- skola i Vasa relaterade resulsatt ekonomisk bas for väl- taten av ett nordiskt äldreomfården. sorgsprojekt. Rådgivare SteiInrikesminister Jan-Erik nar Barstad [Tån det norska Enestams tai om "stat oeh sosial- oeh helsedepanemenkommun som garant for väl- tet presenteradehandlingsplafärden ' handlade om ekono- nen för äldreomsorgen i Normi i re lation tili den serviee ge for åren 1998-2001. Lansom medborgarna behöver. dets oljemiljarder betyder nya - Välf'lirden står nu på en möjligheter för norsk ä1dresäkrare grund taek vare atl omsorg. statsekonomin är i balans.

Den beska medieinen i forrn Givande parallellsessioner I en grupp diskuterade man av stram finanspolitik har burit frukt. Politiken har inte va- de kommunala ä1dreråden rit behaglig, men nödvändig. oeb möjligheterna till oeh beOeh jag försäkrar: alternati- hovet av aktivt samhällsdeltaven bade varit ännu obehagli- gande av pensionärer.

En annan grupp diskuteragare. Vem hade t.ex. varit redo att ollia de bästa bitarna de samarbetet meUan sociali den nordiska välfärsmodel- och hälsovården i teori oeh len på lång sikt för en ännu praktik, administrativt oeh på häftigare upplånad välfärd på omsorgsnivå.

Den minsta gruppen bestod kon sikt, frågade sig Enesav mestadels utbildningspertam.

- Den nordiska välfärds- sonal. De förde en diskussion modellen kan karaktäriseras om inriktningen för utbildpå foljande sätt: den är gene- rting inom der sociala områrell, solidarisk oeh huvudsak- det oeh hälsovården samt om 1igen offentlig. Den syftar tili samarbete respektive speeiasocial likställdhet, järnställd- lisering. bet meUan könen, solidarilel 1 sessionen om den kommellan medborgarna oeh munala psyldatrin dis],:usterameUan olika samhällsgrup- des den öppna vårdens möjper. Nyekelord i välfärdssam- ligheter oeh svårigheter. Kanhällets insatser är omsorg, ske speeiellt hemservieeper-

sonal saknar ofta möjligbeter att diskutera de problemsituationer som uppstår i klientkontakterna med psykisk ohälsa som ingrediens.

Kongressen avslutas med två föreläsningar pä fredag eftermiddag. Viveea Hagmark, ehef för Folkbälsans äldreomsorg, gay exempel på samarbete meIJan kommunen oeh tredje sektorn, bl.a. just inom hemserviee, boende oeh institutionsvård för äldre.

Byräehef Marianne Rikama kastade tili sist e n utrnaning tili deltagarna: Ta del i det soeialpolitiska arbetet i vårt land med hjälp av sund självkänsla oeh god kännedom om det egna arbetsfliltet.

Det är fräga om att vidga gränserna for sitt arbete oeh åtminstone ge beslutsfattarna information om vad som bör göras i samhället för att behov oeh utbud skaIJ mötas.

Säväl Finlands svenska socialforbund som Finlandssvenska hemvårdare höll sina ordinarie årsmöten i samband med kongressen. lnom socialförbundet förbereder man en ändring av forbundets namn tili Finlands svenska soeial- oeh hälsoforbund.

Pehr Löv ätervaldes som ordförande för år 1999. Hemvårdarna återvalde oekså sin ordförande Gunvor Wahlroos.

Hemvårdarforeningen firar 40-års jubileum år 1999.

Text: Valborg Louhisto

Högklassig 'egenvård för siuka och friska enligt en beprövad träningsmodell av Jacques Dropsy Fransmannen Jacques Dropsy är en varm förespråkare for friskvård eUer egenvård av bög kvalitet. Hans forsta bok i ärnnet utkom redan i bötjan av 1970-talet pii franska oeh några år senare även på svenska. Intresset for Dropsys egenvårdsmodell ökar hela tiden. Talare, konstnärer, lärare, logopeder oeh terapeuter i MeUaneuropa oeh även i Skandinavien tränar enligt modeUen. 1 både Sverige oeh Norge har den redan länge baft sin givna plats inom sjukgyrnnastiken (fysioterapin).

mimartist oeh har därtill en gedigen psykoterapiutbildning. Han har undervisat i T 'ai Chi Cb ' uan i tiotals år.

Hans stora intresse for sambandet mellan kropp oeh själ, hälsa oeh ohälsa samt de bloekeringar oeh inre proeesser vilka stör den fysiska oeh psyldska balansen hos människan ledde honom tili studier i bl.a. zenmeditation oeh österländska tänkesätt. Hans sökan-de oeh erfarenheter gay honom fördjupade insikter i den 'enkla rörelsens väsen oeh inverkan på hela orgarus-

meno Vi får taeka två initiativrika fysioterapeuter, Kirsti Niskala (finsk fysioterapeut) oeb Anita Wennersten (svensk sjukgymnast), för att Dropsys pedagogiska ideer bar lanserats i Finland med mästaren själv som lärare. 1 dag fitffiS det oqtkring 20 fysioterapeuter som lär ut hans självträningsmetod tili olika patientgrupper oeh inom arbetshälsovården.

'Den enkla rörelsens inverkan Jacques Dropsy är känd från de otaliga gruppdynarniska kurser han hållit i Sverige, i Rättvik sedan 1974 oeh sedermera i Stjärnsund. Dropsy är utbildad dansare och panto-

Träning i grundläggande kroppsmedvetenhet Dropsy har skapat ett system av enkla övningar som FÖRÖVNlNGAR tili T'ai Chi. Övningarna presenteras i boken 'Den barmoniska kroppen '. Förövning-arna har blivit eli bärande element i den s.k.

BASALA KROPPSKÄNNEDOMS-TRÄNlNGEN (Roxendal) som i första hand är träning på ell mentalt pian.

Inom fysioterapin i Finland har Dropsys rörelsesystem redan praktiserats av personer med fysiska besvär (besvär i leder, rygg oeh naeke, svindel osv.). Rörelserna lärnpar sig

myeket bra for självträning, hemprogram, pausgyrnnastik på arbetsplatsen samt LO.m. som ' förstahjälp ' vid smäntillstånd i rörelseorga-nen. Eftersom Dropsy i sina övningar beaktar människan som en hethel, har träningen en bäde fysisk oeh mentaI balanserande inverkan.

BESVÄREN MINSKAR DÅ HELHETEN BEARBETAS. [ träningen är människans VILJA OCH MÄNNlsKANS egen KROPP de fornänlstaredskapen.

Människans kropp oeil vilja är inte beroende av tid oeh rum.

Dropsy äger att man inte skalJ glömma att många hinder kan övervinnas med hjälp av de tvä oforlikneliga systrarna TÅLAMOD oeh uTHÅLLlGHET. Träningen enligt Dropsys modell sker i liggande, sittande eUer stående ställ-ning.

DäniU ingår gång- oeh löpträningar i prograrnmet. Det enda " motståndet" i övningarna utgörs av TYNGDKRAFTEN.

balans - bättre fysisk styrka oeh uthållighet - elastisitet

TRÄNINGEN ger bl.a.

- forbättrad andning oeh avspänning - mental närvaro oeh frihet - bättre psykisk balans - bättre statisk oeh dynarnisk

Karin KrogeU fysioterapeut

Träningen ger m.a.o. en BÄTTRE FÖRMÅGA ATT MÖTA LIVETS DAGLlGA PÅFRESTNlNGAR. Dropsy säger: ' 1 balansen har vi furutit grunden tili ett bättre forhållande tili kroppens fysiska massa oeh tilI tyngdkraflen. Kring den riktiga kroppsaxeln ökar hela det muskulära systemet sin effektivitet när vi handlar'. Han säger även: • Den fria andningen har oekså visat sig höra samman med aeeepteran-det av våra känslor, vilket är grunden tili ett rikt oeh öppet känsloliv '. (Den harmoniska kroppen.1974.)

Dropsys modelJ, som har utveekJats under 25-30 års tid, är ett utsökt trärtingsalternativ för den som önskar utveekJa sin fysiska oeh mentala styrka samt balans for att kunna bemästra dagens allehanda påfrestrtingar.

TilIäggsuppgifter per telefon (09) 444 898 eI. 0500-700 233

17

Pensionörskursen

"LIVSKVALITET FÖR ENVAR" Genom Tenala pensionärsförening och vår ordförande Per-Erik Degerlund fick jag erbjudande att delta i ovaDnämnda kurs som föregick i Västra Nylands Folkhögskola i Karis den 7-11 aug. senaste somrnar.

Jag skall här berätta, göra Iite reklam, och för den som har möjlighet vili jag varmt rekomendera att della nägon gäng, för de ordnas vruje år.

Drygt 30 liknande kurser har hållits under dom gängna åren.

Efter att vi blivit inkvarterade i våra rum hälsade rektor Kaj-Erik Nordström oss välkomna och berätta om skolans verksamhe!.

Vår "kursvärd" ftl.mag.

Lea Vesterlund hade tillsammans med pol.mag. Sylvia Nordström planerat årets kurs. Vi var 40 damer, mänga omkring 80 år och en herreman pä 92 år. Dom Elesta var änkor och ensamrna, och mänga av dom hade varit med på de här kurserna tidigare. De förvåna rnig att sä fä herrar deltog, men kanske det beror pä att damer har mera intresse för sysselsättning av det här slaget. Tirligare kurser bade nog lockat Elere herrar med. Dom Elesta deltagarna var frän Helsingfors regionen, en frän Lojo och Karis men r.eX". ingen frän Pojo,

Ingä, Hangö, Ekenäs eller Österby, fast de ligger så nära Karis.

Kursen gick ut pä hur och vad vi kan göra för alt fä ut nägot mer värdefullt i vårt pensionärsliv, "Mera liv i åren" som första dagens föreläsare Sylvia Nordström tala om. Efter de blev det "Sittdans" med seniordansledare Ulla-Brita Nyholm. Därefter visa rlipl.ekon. Bengt-Olof Svanbäck diabilder och berätta om Fidjiöama.

Sä blev det alIsäng med kantor, musikJärare Olav Söderström. Däremellan under dagens lopp serverades förståss god mat och kaffe med dopp pä bestämda tider. Och dessutom alla kvällar mellan kl o 20-21 korvgrillning eller kvälJste och fri samvaro.

Andra dagen for vi pä utfård tili Tenala kyrka där kyrkoherde Staffan Söderlund tog emot oss och berättade om kyrkan. Fru Hillevi Rappe förevisade och berättade om Museigården där bl.a.

Västnylands Schottis final försiggår. När vi kommit tillbaka tili Folkhögskolan fick vi lyssna tili tekniker, amatörforskare Per-Olof Blomqvist när han föreläste om " Bygdehistoria" och "Tungomäl" genom tiderna i Västnyland". Som avslutning spela han pä sitt dragspel, och

GUD BLIR MÄNNISKA Dagar i advent 9-12.12

Genom on onv4ndo Concersttftelsens odresser stOder nl kompen motconcer.

IrOn bonker, bak', bIomsl.r· och pappershandlar, begravnlngsbyrOer,

Välkommen tili att söka stillheten. att dela tankar, upplevelser och höndernas arbete tillsammans med andra inför julens underl

Ellsabetsgatan 21

5t ift sgården Lär kkulla

VOra adresser efh011es

R_er saml IOrdlgt texrade IlO VOrt kantar.

00170 HElSINGFORS Tel. 9800 4J1XIO

med lokalsomlalsovgift

CANC ER STIFTELSE N

Info och onmälan f öre 18.11:

tel 019-230055. fax 233 311, e-post lark@surfnet.f i

som ban sao Det här ger mig bobby och livskvalite!.

Sä var det dags för "Seniordans".

Freelansjournalist Dorrit Krook tala om "Kulturens betydelse för hälsan". Man talar ju om kultur i olika sammanhang, de är inte enbart teater och tillställningar, det är som hon sa, !.ex. "Att bygga bätar är ocksä kultur". Hon avslutade med att berätta historier som hon själv upplev!.

Dom Elesta känner säkert tili hur hon kan berätta.

Tredje dagen pä söndag var det fritid ända tili kl o 14 sä nägra av kursdeltagarna besökte Karis kyrka där det var konfirmation.

Sä följde fil.mag. TorBjörn Winqvist föreläsning om "Merlicinalväxter ocb naturläkemedel". Dags igen för "Sittdans" för den som var intresserad. Därefter var det redaktör Ann- Kristin Schevelews tur att tala om " Med musiken i centrum". Vi fick Iyssna tili olika slags musik.

Det är bara att öppna öronen.

Pä mändagen hade vi grupparbete som handla om "Vad vi anser är viktigt i Jivet". Vi var indelade i 4 grupper. Av 73 olika förslag skulle vi välja utlO som vi ansäg vara de viktigaste. Alla 4 grupperna kruxade för en

"God hälsa" som det viktigaste för livskvaliteten, och vi är säkert alla överens om de, för har vi en god hälsa, dä har vi förutsättningar alt delta i olika aktiviteter som ger utbyte ocb livskvalitet.

"Vänskap och vänner" var elt annat förslag som alla grupper kruxat för. "Samarbetsförrnäga" bade 3 av grupperna vai!. Sen varierade förslagen mellan de olika alternativen. Dags igen för "Seniordans" .

Följande föreläsning "Ja må han leva" hölls av kyrkoherde Stig-Olof Fernström.

Färgkonsulent Sirkka Ramstedt frän Ingä demonstrerade " K1ädstil och fårger" som var mycket intressant för alla damer oberoende av ålder. Sä blev det " Festkväll" med program av kursdeltagama.

Det stod om det här i programrnet vi fick före kursen, sä vi var nägra, (även jag) som förberett oss, sä vi satte ihop ett en tirnmes program som bestod av "Roliga minnen"på Sibbo dialekt, alIsäng, deklamation, ett kAseri, kärleksdikter, solosäng och en tablä. Vi hade roligt, och vår publik, dom övriga kursdeltagama tyckte att vi hade ett fint program.

Pä tisdagen den sista kurs- . dagen föreläste professor John Wrede om "Litteraturen och livet".

Efter de omväxlande och trevliga dagama reste vi alla hemåt med etl äterseende i tankama.

Maj-Lis Grefberg

(vetenskapligt bevisat)

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN

VIKARIER FÖR ANHÖRIGVÅRDARE Många anhöriga vArdar i 5itt bern en äldre, handikappad eller långtidssjuk anhörig. Pör art ge anhörigvårdama mäjiighet till avbrott frän ornsorgsarbetet, utbildar och förmedlar Polkhälsan svenskspråkiga vArdare som tillfälligt kan träda till.

Utbildning Utbildnmgen som är avgiftsm består av 10 studietimmar sam följs upp av fortbildning och handledning. Du som är intresserad av vArdarbetc och har möjlighet atl tillfålligt ställa upp som vikarie mot en liten ersättning deltag i utbildningen som arrangeras i Borgå, 411 , 9.11, 12.11, och 18.11.1998 kl. 1&-18.30 vid Folkhälsans Yrkesutbildningsinstitut, Brunnsgatan 37.

Nännare information om utbildningen i Nyland ger Catarina Grönqvist tel 040-5510 510 eller Gun-Brit! Aminoff tel. 09-4349 222.

Vikarie Vi förmedlar också vikarier för anhörigvårdarc i Helsingfors, Esbo, Karis och Borgå. Förfrågningar och beställningar riktas tili Polkhälsan, Pia-Maria Toivonen tel. 09-615 850.

Pirkko Liinamaa, klubbvärdillr1a

Inbjudan Välkommen tili Merita VärKlubb, klubben för alla sam vili förena nytta med nöje • • • • •

värdefull information om penningfrägor fina medlemsförmäner trevlig samvaro intressanta möten h6gklassiga klubbresor

Alia 55 är fylida personer som fär pension, lön elier annan regelbunden inkomst pä konto i Merita Bank är hjärtligt välkomna tili klubben. Ytterligare information pä närmaste kontor.

Med NOVAFON-ljudvågor sköter Du bI.a:

@ Merita MeritaNordbanken

- Muskel- & leds.märtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischlas m.fl. smärtor

* VERKAR NER TILL 6 CM DJlW * 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCHYR

J) \ , A V L 0 R R\SYRENIKAEO A\ DR !'IIN ~ ,~A-V 5 0 M N A FEG~D 1 O R ~URABE.L\APAR A F A S \ \ 05 L 0 B 0 R\B Å A L 10 V E MODE.R A \j5p ~~KAP1G\ RAli

5 , 0 L A R- O C \i-B 0 R Oe. Nl !=- LE R

GA\TT u

EN A R iD p R ole: \ 5 A.EJP SIIÄR R DE: LA\SPARRE/"i\ D!JU ~ ~A~RADG~LA5~RAOLAT L u N ~ A RII MM \ c;1~R A V N A N A

LATII

OR D A~AVARTE.RU'LE~EN ,-':-0 ~E t'15

Ml\<; E. L A.2.lA N DAlR $.

M UT' RA RIT f:. R A

P \ \0

R ML \ 1-<

I N\S P A,N I E N\SVANAR!AVTA

G~A L::rlK U LIT E.A K\I"TA GEI~ L

,

TA R A\R A

; )

L

j

!'

S:r]

I N 5 T R UM \2 N T\L

T R ~ N A Rio R S A K TITTARKRYSSY L L ~ \S E.. N A 1\ LA';"';"':":':"',;;" . ;,,;.;.:..;.;..;;,,;;.,

)

handlar, R-klosker, banker och postkontor

GIA Y TA G A

Tele gramtjänsten 020212

N

DE. T

-----....LO&NltJ&~

Vinnare i GT:s kryss 5/ 98: Gratula tioner tili:

STÖO HJÄRTARBETET!

HJÄRTSTlITELSEN (09) 752 7521

Två meter smörgåskaka, bjöds på treklöverträffen på Wrethalla i Kimito.

Tyvä rr gör bildvinkeln inte rättvisa åt kakans storlek. Men den var mycket smaklig och rullades in med tända tomtebloss ovanpå .

Seidi Karlsson, Hanikka 26, 02360 Esbo Siiri Saarinen, 04170 Paipis Gunvor Andersson, Söderby 50, 22619 Lemland Gretel Brasken, Risöhällvägen 217, 68570 Larsmo Harry Blöfield, Runebergsgatan 22, 06100 Borgå

,

,,

18

••

0

FORKORTAR AVSTANDEN. Finnairs Seniorpris är ett vänligt

VÄNLlGA SENIORPRISER FÖR ENKELBILJETI(t.ex.):

flygpris. som isin utvidgade form

Helsingfors-Rovaniemi Jyväskylä- Helsingfors Helsingfors-Vasa

omfattar allt f1era pensionerade finländare. 70 % rabatt på normalpriserna gör det verkligt fördelaktigt att flyga inrikes.

Varför alltså inte flyga oftare.

Med Finnair.

302,173,227,-

Senlorprlset gåUer parsoner sam fyllt 65 åf samt alla sam fAr ålderdoms·, Inval1dltets- Indlvlduell fOrtlds-, frontmanna-, arbetslOshets-, förtida ålderseiler lantbrukarfOretagares avtrådespenslon. Pensionsbeslutet eiler FPA-kort med fOl09ral1 och Finnair-logo bOr uppvisas vid blljettkOp. Åven mlnst 80 % lnvaliditet berättlgar tili Senlorprls. Senlorpriserna gäller på Flnnairs inrikesrutter. Siljatten bOr IOsas uI 3 dygn efter bokning. Ändrings- och avbestallningsavgift 50 mk + moms. Antalat platser med Seniorpris ar begransat. Narrnare upplysnlngar på resebyråerna eiler avglftsfritt 1 hela landet via Finnalrs telefonfOrsAl]nlng 9800 3466, Oppen 24 h.

OF'NNR'R <?;igen hae pin~ae

utnyttjats i hemmels utruSIning. 1 vardagsrummel finns manövreringsanläggningar viIka gör det möjligt for en gravl funktion sbandikappad person att manövrera fönsler,

Besökaren kaI! bl.a. testa en toalettstol i badrummet som sköljer och torkar automatiskt.

1 Central en Toimiva koti i Helsingfors. som öppnade sina dörrar i medlet av september, finns två demonstrationshem och en utslällning över hjälpmede!. 1 år är temat för verksarnhelen Tryggt och

utan hinder i etl fungerande hem.

Centralens ljänster är avsedda för * äldre och handikappade personer, * äldringsoch handikapporganisationer, * social- och hälsovårdens

anst;Wda, • social- och hälsovårdsstuderande, * hjälpmedels- och redskapsleverantörer, * byggnadsplanerare och -personaI, * byggnadsstuderande samt * alla som viii utveckla etl fungerande hem.

dörrar, belysrung och hemelektronik.

Helsingfors slads socialverk och bälsovårdsverk har i sarnräd utvecklat Toimiva koti. Centralen är en träffpunkl för äldre, handikappade, serviceproducerande förelag och professionella saml studerande inom omsorgsbranschen. Centralens verksarnhel och utrustningsnivä utvecklas kontinuerligt.

Centralen Toimiva koti är öppen frän tisdag ti II fredag k1. l2- l8 och lördagar k1 . 1014. Fritl inträde. Adressen är KOllbyvägen Il M-husel, 00600 Helsingfors. Telefon 09-3 10 80353, fax 09-310 80354.

Text: Valborg Louhisto

Eli halldikappvänlig köksulmshlillg.

Kom fOr att tesla hjälpmedel

Verksamhetsledama Leila Mustakallio (t. v.) och Erkki Savolainen önskar välkammen tili Toimiva koti.

På centralen kan man testa olika hjälpmedel som underlättar självständigt boende.

Besökarna får vägledning av föreständaren och verksamhetsledaren saml av frivilliga rådgivare. Vid central en ordnas också demonstrationer av produkter och expertföreläsningar.

J Toimiva koti finns b!.a. tre olika typer av kök som lätl kan ändras om. Bäde datateknik och telematik har

"Pangsiqnärernas" balkongbekymmer Självfallel vilI också pangsjonärema bo både hyggligt, tryggt och trivsaml, på sin ålders höst. Också Helsingfors stad har uppfört pangsjonärshus ät sina åldringar. Etloma är inle särdeles stora. Men de personer, som kommit sej upp i åren, behöver inle sä mycket möbel och annat skrymmande gods. Huvudsaken för dessa gamlor är atl de har tak över huvudknoppen, Iyse ocb värme, badrum och kokvrå.

Men i dag vill allt flera pangsjonärer ha bostäder med balkong. Och balkongen får gärna vara så pass stor att etl bord och tvenne stolar ryms där, och i räcket rum för blomlcrukor.

Där kan de sitta och dricka sitt morgonkaffe (sommartid), ta solbad. En pulla pysslar kanske med handarbete, en pulle löser korsord. EBer nöjer sig att lägga pasjangs ifall han saknar spelkamrater. Hur mänga å1dringar spelar kort idag? Att mata småfäglar är tyvärr förbjudet i stadens hus. Trots atl alla åldringar älskar de rara pippina.

Dessvärre har alla pangsjonärshus i staens ägo ime balkonger... DesSbättre är Helsingfors stad emellertid inte helt omöjligl i della hänseende. T.ex. i K varnbäcken, i samband med en ombyggnad, förseddes stadens panghus med balkonger. Man får därför a1lvarligt boppas att också stadens panghus vid Tölögatan, alllså mel.lan Runebergs- ocb Sibeliusgaloma m.ed del snaraste förses med balkonger. Ty ännu i seplember mänad detla nådens år 1998 var värmen i pangsjonärsettoma bela 27 (tjugosju) grader... På somrnaren var gradanlalet endast 35! Är del mänskovärdigl atl å1dringarna måste dväljas i en dylik tropisk hetta år in och år UI i knlturstaden Helsingfors?

Rufus

Pensionärens penna:

Farfar beräHar - Vad bar du sysslat med i skolan i dag när vädret varil sä vackerl för en gängs skull denna böst?

Vi har haft matematik och så har vi haft prov i finska men det är inte aIIs roligt med aUa prover. På rasterna har vi vant ute på idrottsplanen och spelatlite fotboll. Spelade du nägon fotboU när du gick i skolan farfar?

- Jaa, det gjorde vi nägon gäng men del hände myckel sälJan. Planen som vi spelade på var skolans gårdsplan, ojämn och slultande som den var med stenar som stack upp lile här och var, nej, den var inle direkt lämplig attlira fotboll på. Innan vi fick börja spela måste några av skolans stora fonster skyddas med brädslällningar som vår lärare hade snickrat. Även nägra mindre fönster på ekonomilängan måsle täckas över. 1 bortre ändan av skolgården växle nägra rönnar och en öppning mellan dessa fick tjäna som mälbur. Om jag minns rätt var del höjdhoppslällningen som var planens andra mä!. När ailI förarbele och när matchen var spelad skuUe allt bOrltagas och föras tili sin plats i lidret. Del som vi helsl velat göra blev endast en liten stund, lyckte vi. Kanske lärde det oss något, atl aUt kräver sin tid, både före ocb efter fordras en insats av andra aktivi-

teter innan vi kan göra del som vi just dä vili göra. - Så var den dagens gymnastiktimme över, och några fotboUsproffs blev ingen av oss.

Nog hade ni väl annan gymnastik andra gänger, eUer hur?

- Det hade vi. V~e vecka inomhus i slöjdsalen. Då var det armar uppåt sträck och armar ner och att gä i lakt fick vi öva mänga gånger. Ett räcke fanns där vi svängde runt samt elI par ringar där vi gjorde vära övningar. På vintrarna förekom ibland all vi fick fara ut och åka skidor och det tyckte jag om. Jag konuner ihäg hur stolt jag var oär jag vid skoltävlingen vann min åldersklass och fick skolornas märke som bevis for utförd prestation.

- Jag mäste nog berätta om vad manlma alltid sade tilI oss på höstarna när jag och mina syskon var smä och när den första isen bildats på vatlnet och vi tjalade om all få gå ut pä isen. Hon sa - Att om ni går på dit och kommer hem och är våta, ja, "dä får ni stryk". De flesta gänger smög vi iväg utan lov och de flesta gånger var ålminstone en strumpa väl. En gång bade jag och mina två systrar tagit med oss en sparkslöltiog och även dä utan lov gått ut pä isen här nedanför. Flickorna satl på sparken och jag höU fan och riklning. Plötsligt, mellan två

slenar pä Torholmssidan. brister isen och vi alla tre harunar i det kaila vattnel. Nu var där inte sä djupt, ungefar en halv meter. men i alla fall tillräckligt för att vi blev helt genomblöta. Mammas ord blev en extra tung följeslagare när vi traskade hemål den dagen.

Fick du stryk när du kom hern ?

- Nej, det fick ingen av oss.

Jag kommer inle ihäg hur mamma uttrykte sig vid vår hemkomsl, men nägon uppläxning fick vi med aII säkerheI. Kanske var hon innersl inne glad att vi aUa tre kom hem om än våta, frusna och molokna.

Vet du, så kunde en dag efler skolans slUI vara för oss då, den tiden i slutet av 30-talet.

- Nästa gång när du kommer skall jag berälla om hur jag fÖrljänade mina första slantar.

- Jag får pengar av pappa om jag tvätlar bilen.

Henrik

}

20

våra gemensamma barn:

ADVENTSRESOR

STÖD OCH RAD BEHÖVS! Svenska Pensionärsförbundet och Eläke liitto har tillsamman närmare 100 000 pensionärer på sina medlemslistor.

De båda förbundet har gått in som partners i ett treårigt projekt som är finansierat av bl.a. Penningautomatföreningen för att hjälpa och stöda mor- och farföräldrar som har mångkulturella barnbarn.

Mångkulturell - vad betyder det?

Det finns familjer med barn som är utlandsadopterade, det finns familjer som består av föräldrar med helt olika etnisk bakgrund, det f inns familjer som återflyttat tili Finland och ensamförsörjare med barn av annan etnisk bakgrund.

För en äldre generation kan det vara svårt att förstå och stöda barnbarnet som har en annan språkbakgrund och en annan hudfärg. Och tvärtom, mor- och farföräldrarna behöver mera information om de andra kulturerna och sederna f ör att klara av att vara mormorl farmor och morfarlfarfar på ett positivt, kärleksfullt och tryggt sätt.

Irene Pärssinen-Hentula har valts tili projektledare och hon viII gärna genom GT:s förmedling få kontakt med mångkulturella familjer. Hon har gjort ett frågeformulär som vi gärna förmedlar vidare tili våra läsare.

Familjer na kan vara anonyma om de så önskar.

I senare nummer av God Tid kommer vi att få träffa mångkulturella familjer som berätta om sig och sin vardag.

Ringa in önskat alternativ: A. Jag anmäler mig tili postningslistan, så jag får kunskap om hur projektet framskrider , skrivtävlingar, seminarier och andra tillfällen B. Ni kan skicka en postförfrågan om projektet C. Jag ka låta mig intervj uas för forskningsändamål D. J ag berättar gärna om mina erfarenheter - fritt - projektkoordinatorn kan ta kontakt med mig.

E. S kicka mera information om Våra gemensamma barn r.f .

Julmarhnad i Lubech 271U, 3 dag ............. , 995,Julstämning i Oslo 3/12, 3,5 dag .... ,......... 1540,Julmarhnad i Wiesmar 10/12, 4 dag .. ,.. ,... 1495,Julstämning i Köpenhamn lU12, 3 dag ... ,.. 985,Fira en vitjul iJtimtland 23/12,5 dag ..... 3145,Nydrsresa dl! Wien 27/12, 9 dag ........ ,..... 5870,Priser frän Mariehamn,

bekvåma anslutningar frän Abo, H:fors BestaU broschyr

16UNIIIlI"'lIr16 lIUII. 8018-22570

www.sundqvisls.com

Välkommen tili Labbnäs semesterhem

r----------------------------------------,

i l!atursköl! omgivning

Familjens namn: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ A B C D E Postadress: _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Telefon: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _-.-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Morföräldrarnas namn: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ A B C D E Post adress: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Telefon: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Farföräldrarnas namn: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ A B C D E Postadress : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Telefon: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Rdurneras tili: Mitt barn/ barnbarn är: 1. Från två kulturers familJ våra gemensamma barnlfarföräldrar/ Mitt barn/bar nbarn är : 2. Utlandsadopterat morföräldrar M!tt barn/barnbarn är: 3. Mångkulturellt i en ensamförsörjarfamilj Mikaelsgatan 20 B 00100 Helsingfors. I L~t~b~~~~~~~: __4~Å~~I'C.t~ ~e~ ~~j~ ~I~~~d_ _ _ ~~~~ ~3~ _ _ _ _ _ _ -l

Helpension LUNCH för grupper enligt beställning

KONTAKTBLANKETT

J

--s.-

....•

F(ir informa tion, ring f6restAndare Eva Magn usson-Tanninen, tel. (02) 424 637

polhammargruppen presenlerar

Christer Sjögren Sten Nilsson Special Guest:

Carola

$

RESOR 98-99

Dags att boka en stämningsfuU

julresa!

Julutfårder

. .

,

-

Crån H:rors tili Västnylandl 28.11 (lö) julb)TI 1Ekenls öppnasl 12. 12 Oö)G:lrdskulla,FlSknr.;ocI1llkenls 20. 12 (sö) julgmnssalarl ocI1 Julmorkn,d pIG:lrdskull,ocI1julb)TI Illkenls.

Pris: 2 10 mkl90 mk

I priset lng;\r ånm lunch och k1fTe. Upplev den tradltionctln

medeltidsmarknaden

i LUNEBURGI H .12

4 dagarl 3 960 mk

Iprisctlng5rbl.:t.D)~ ll rors-fllIII1bllrgllr, IrehOleUö\'em311Ilingarp~högk1asslglholcll

'l,

I ceturum, Itc m1dwgar, en lunch och gu/donI nmdtur.

OOKA GENASll

julkryssning tili Stockholm med Skansens julmarknad 28-30.11

er. 750 mk

8estilll ,-Af ",.tidnlng, om Du ännu intc har denl

Där fmns ih'Co massar 3\' oliko1 la)'ssningscrbjud>nden och vru-J popniilrJ skidresor - denn:\ slsong inrikes, lIll Sverige, NOille och ÖS.errik. , 1

,

Vru- ffilJande

IruUlGA RESA

~

När den här bilden togs var Nora ca 449.000 mk fattig are än ida g.

onsdagen den 20. 1. 19991 Boka gcnastJ

Reseträffen 10-11.2.1999 p:\ mls Clnder<lI. Vl har redan ffi:lSSOr av boknlng.ar...

VlU Du med, 51 skjmla Dlg ,n bokal

Ring tili ossI Vi berän.'U' gäma rncra!

,

.

Anta att Noras föräldrar i 17 år sparat barnbidraget (500 mk/mln) I en aklielond. Nu skulle det ha vuxlt tili en summa pl 449.000 mk·. lnte elt 51 tOkiQt utQlnQsläQe lör en ny bostad eiler 5tudler utan IIn. ElI reQelbundet Foodsparande 1placeringsfonder ar pä sikt kanske det lönsammaste sparsättet sam finns. oå kurserna sjunker. vllket ar norman. får du Uera fondandelar. N3r trenden

~

L1NDHOl.M l.INES Ilkeols: (019) 2126 210 Helsingfor>: (119) 3489 808 ,"Id. !)-17, ej lö.

vänder - och det har den alltld Qjort - ökar värde t pl alla dina andelar. Fondspara skall du pl IlnQ slkl, dl är det vettigt och ger den bllsta aVkastningen. TiHa 10 hos oss så beräUar vi mera. Sam t.ex. att minimisumman är endast 100 mk i mlnaden. Eiler rinQ aVQilt51rllt bankdagar 8-20 tili 0800·95101 och diskutera eiler beställ vlr broschyr. Oet IOnar siQ alt börja nu.

• [nlJqt aktlt''1kaslnlnljslndu iepltmbu1981-.UQudl 1998

ultlknal.vHUAbHtlsinQlorsBllts.lnflaUonsjusleraIZ'Ko Den h!storhta av~aslnlnQen Qaranlerar Inle rn lorbatl v3nlntrQrlnQ

Aktia Sparbllnk

Banken med mänskllQa mltt

Pensionärsbevis bör uppvisas.

Endasc nya bokningar.

Kom ihåg passet!