God Tid 7/1998

SPF SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr7

8.12.1998

- Julstjärnan skal/ transporteras hem, varm och skyddad i mångalager tidningspapper för aff inte frysa, säger Loffie. Martti Rappu skul/e gärna se kun der som intresserar sig för nya sorter av julstjärnor.

- De är visserligen ömtåligare och kräver bl.a. högre odlingstemperatur än den vanliga.

Men de nya sorterna är otroligt tina som omväxling tili de traditionel/a rödgröna, Cortez, Jinglebells, Marblestar, Pelerslar. Det är några av de lockande och exotiska namnen på julstjämoma.

- Cortez är den vanliga, tra-

ditionella med mörkgröna och djupröda blad. Den som är populärast, berättar odlare Martti Rappu i Ingå.

- Smaken när det gäller julblommor är rätt konservativ.

Det har tagit tid för vita och för melerade julstjärnor att vinna popularitet. Andå finns det bland de nya sorterna

myckel vackra julstjärnor med viI-rosa topp (blomman är ju faktiskt de smä knöla'rna inne i toppen), med vitgrönstrimliga blad och med blad som är turvis rosa och gröna längs stammen.

11000 plantor i augusti Martti Rappu står i Hagalandets växthus, ett företag som har specialodlingar med blommande krukväxter och utplanteringsväxter i sitt sortiment.

Företagets profiJ är lokal med Västnyland som distributionsområde.

- Men nu under julhandeln märker vi hur otroligt mycket mänskor rör på sig. Väsmylänningar som bor i Helsingfors och åker ut tiU landet eIler äldre släktingar och vice versa, den äldre generationen som åker in moI barn- och barnbarn i Helsingfors och som sticker sig in hos oss på väg i den ena eller andra riktningen.

Hagalandets jul böIjar redan i augusti. Då kommer de fårsta sticklingarna och de planteras med fem veckors mellanrum, några tusen julstjärnor i taget.

Nu är växthusen ett hav i röll, mest rött.

- Ju längre norrut man åker, deslo mer röda, helröda Cortez och andra julstjärnor av den typen, säger Martti ..

Här i söder köper unga mänskor gärna vila julstjärnor och arter som är nya. Men i norr

är det djupröda, julröda stjärnor som gäller.

- Många mänskor har också känslor inblandade i blomköpet, det anses inte vara passan de att hämta vita blommor tili äldre släktingar, de ger en begravningsantydan !

När jag hör det här tänker jag atl det kanske stämmer, men atl det knappast skulle hindra mig eftersom de vita julstjärnorna är så otroligt sti-

Årgång 26

Läsom iulkorsen i OsterboHen 5.9

UHalande från höstmötet 5.

13

Reseprogram

1999 5.6-7

Fortsättning på sido 8

JOHNNY ÅKERHOLM OM EURO-OCH EMU: Höstmötet ; Jakobstad ·Omröstningar om medlemsavgiften Ro i samma takt, - förbundets tyngdpunkter är viktiga! i samma båt och När Birgit Backlund, ordförande för M-k1ubben hälsade delegaterna välkomna tilI höstmötet i Jakobstad den 4 november visste hon inte hur lugot eiler stormigt mötet skulle bli.

- M-k1ubben, min förening, var en mansklubb från böIjan

med enbart manliga pensionärer. Först 15 år senare fick kvinnorna komma med och från 1977 har M-klubben varit tvåkönad, berättade hon .

Att M-k1ubben står för ordet Milstolpen är det många som har glömt.

- Det är ett digert möte vi

har framför "SS, konstaterade sittande ordförande Göran Björkman och uppmanade delegaterna att yttra sig kort och koncist.

Vid mötet fanns 36 föreningar representerade genom 91 befullmäktigade representanter.

Verksamhetsledaren LiIiAnn Junell-Kousa r6rtydligade verksamhetsplaoen för år 1999 r6r mötesdelta-

garna.

Rösträkning om medlemsavgiftell för år 1999, i förgrunden injormatören/clzefredaktören Britta Lilldblom och ombudsmannen Per Thomasjolk.. Lulu Rancken och Mary Nybergh valdes av mötet till rösträknare.

- Vi kommer att satsa på intressebevakningen, på kurser och på intern och extern information, sade hon, Det är också viktigt att våra resor Iyckas. De är skräddarsydda får pensionärer och den kommission som vi får är en viktig del i vår budgeL - Vi borde satsa mer pII God Tid, 2.50 av medlemsavgiften på GT är ett välkom-

Fortsältning på sido 8

med samma mål!

Då går det fint.

- Vem ko mmer att använda mark och vem kommer att använda euro under det närmaste året? frågade understatssekreterare JOHNNY ÅKERHOLM under höslroötet i Jakobstad.

Och han kunde lugna mötesdeltagarna. För den privata ekonomin kommer mark och penni att bibehåUas i lre år til I. - Men stora företag, Nokia, ABB, Metra m.fl . övergår till euro vid årslciftet 1999.

Den offentliga sektorn opererar med bägge val utorna.

Och som en kuriositet kunde han nämna att Österbottens handelskammare faJ..:1iskt tänker belala ut lönerna i euro från 1 januari 1999.

- J den europeiska cemtralbanken kommer Finland att få ett proportioneUt sett större inflytande, påpekade han.

Finlands röstandel kommer att motsvara 12 % och del är mycket i fårhällande tili vårt lands storlek och ekonomi.

- Meningen är att en stabil ekonomi som följer vissa generella linjer utvecklas inom hela EU-området. Avvikelser uppät eiler nerät bestraffas · med höter.

- Här är det viktigt att följa upp sysselsättningen inom Europa, underströk ban. Där finns de stora problemen idag.

Arbetslöshelen är ett stOft gemensamt europeiskt problem.

Understats sekreterare JoIIl/l/Y Åkerllolm redde ui begreppel/ om EMU oeh valutarejormen till euro.

- Och i vårt land kan vi inte mera ta upp Iän för att finansiera sociala utgiftsposler!

Skuldsättningsgränsen är nädd för Finland.

Den europeiska synen - Vi måste vidga våra vyer, medgav Johnny Akerbolm. Vi

Fortsättllillg på sido 8

2

.........................................

Ekonomiska prognoser' Vem kommer idag ihäg hur många av våra ekonomiska experter som i sambaod med budgetbehandlingen på sensommaren vamade fö r överhettning av vår ekonomi med allehanda negativa effekter på vår vä lf ru-d? Nu , några mänader enare e fter en turbulent höst med kriser i Ryssland oeh Sydostasien, har de tlesta prognoser justerats nedåt, men all tjämt föru tspås e n tillväxl som Iigger k1an över genomsnittet i Europa.

Finansminsteriels konjunkturbarometer talar nu om en 3,6% ökning fö r år 1999, oeh man kan därför vänta sig en fortsan nedgäng av arbetslösheten. Man Iror oekså aU SlalSbudgelens "hisloriska" överskott på 400 Mmk kornrner au bibehållas.

En expertgrupp inom del ekonomiska rådel säger, att ifall vår ekonomiska lillväxl under de närmaste fem åren ligger runl 2,5- 3% per år, så blir del möjligt atl under s l ulel ~v peri oden sänka inkomstskauen oeh samtidigt minska pä skuldsättningen, i synnerhel tiU utJandet.

Della är ju relativt Ijusa tongångar, men man betraktar nog det so;n en reelJ hOlbild att de stora årsklassema smäningom börjar närma sig pensionsåldem . Expertem a fasar för tanken på att dessa skulle vara lika benägna fö r förtidspension som man är idag. Man rekomenderar med alI var i tonen atl arbetstagama skulle fortsätta årninstome til i 62 år, då dagens medeltal Iigger på 59 år. Del skall i sanning bli

: • : :

Bland de olika fax oeh meddelanden som koJll11lit tili SPF oeh redaktionen hittar j ag fö ljande:

I ÅR :r

år skall jag leva utan all : försöka lösa al la problem i : mitl liv på en och samma : gång.

: : : •

I år vili j ag växa andligt.

Jag vili lära mig någooting nyttigt.

Jag läser någonting som

: kräver ansträngningar, tan: kearbete ocb konceotratioo.

intressant atl följa med vilka åtgärder som statsmakten ämnar vidta för att loeka våra arbetsföra til i ett längre arbetsliv.

Då detta Jäses befinner sig nedteeknaren av dessa rader på kanbiska longi- oeh latituder i sällskap med en kvinna som orkat Jeva vid hans sida i ett 50-årigt äktenskap oeh vår resa til i södem görs för att hug fasta mi nnet av denna bragd.

~aa @fll ac/' ~Oll r2Nvlt <Yir!

Göran Björkman

: : : : • :

1 år söker j ag inte fel e iler brister hos min vän, släkting eiler arbetskarorat.

Jag försöker inte fö rbättra e iler ändra någon an nan än mig själv.

: r år har jag ett program.

• : : : • :

Kanhända följer jag det inte he lt och hållet, men j ag har ett program.

Jag sparar rni g själ v frän två fiender - brådsb och tvekan .

:r : • : :

Förbu ndets böstrnöte ligger bakom oss i tiden. Framtiden brukar mao ofta behandla på höstrnölen medan vårmötena mera koncentrerar sig pII det fö rtlutna. H östmötet i Jakobslad omvalde Göran Björkman tili förbundsordförande, liksom oekså de sty relsemedlemmar som var i tur att avgå.

Förbundets verksamhetsplan oeh budgel för 1999 fastställdes oeh därmed kan man säga, alt ramama för nästa års verksamhet k1arlades.

Höstrnölet beslöl höja medlemsavgiften tili förbundel Erän 20 mk tili 25 mk - alltså en 5 mk:s förhöjning. Förhöj ningen ökar förbundels ekonomiska resurser med ca 74.000 mk, resur er som kommer att kanaliseras lill God Tid, tillverkning av info rmalionsmalerial samt effektivering av kansliets servicenivå.

Som väntat väckte del myckel disJ.,u ssion då m edle m sa vgi fts f ö r h öj ni n gen kom på bordet, t.o.m. krävdes två omröstni ngar. TrOIs att vi under de tv å senaste åren kunnat stabilisera för bundets ekonomi och vända den fö rlustbringande verksarnbeten tili ett positivt årsresuJlat, så är våra reserver ännu myckel små. Verksarnheten lål m.a.o. inga negativa överraskningar i ekonomin . Därför värdesätter kansliel mycket högl höstrnötets beslut. Alla våra resurser går medlemmama och fö reningama tili fromma.

Jag viU därför gäma upprepa vad jag tidigare sagt: förbunde l är ioget självändamål, utan en intressebevakniogsoch serviceorganisation för medlemmarna - de finland ssvenska pensionärerna.

På tai om intressebevakning, så har ju två kurser för pension ärsombud håUi ts, en i Helsingfors och en i Vasa Behållningen och stämningen efler kur erna var glädjande positiv. PO (PensionärsOmbud) ko mmer i framtiden, när systemet är inkört oeh moget, att fungera som kontakllänlc mellan före ningarna och förbundet. De frågor som PO kommer att fördjupa sig i rör pensionsfrågor, sociala, ekonomiska, hälsovärdsfrågor elc. alltså al h som pensionärema är intresserade av att fA veta mera om och som rör deras vardag . Vtktigl är alt PO samarbetar med och kompletlerar föreningens ordförande och äldIerådel där som ett sådant finn s. Det är al ltså inte fråga om någon överlappning eiler ersältande verksamhet.

Nästa år väntar nya kurser - i november och vi hoppas förstås på många fler de ltagare.

Verksamhelsleda rna fö r pensionärsfö rbunden kommer att mölas den 7.12 då

mänga viktiga intressebevakningsfrå gor kommer upp. Pä agendan finns bl.a. alla de anspräk förbunden har då följande regeringsprogram uppgörs. De frågom a är bl.a. avlägsnande av sjukför-säkringsavgiftens förböjda de l, upphävande av brutna indexet, rätten att förtjäna pension under hela den tid m an arbelal (inle först frän 23 års ålder som nu), samma fö rsäkringsavgift för arbetsgivaren både i fråga om arbetsorförrnåga oeh arbetslöshetspension, fö rslag tili tilJäggsfi nansiering för APL-pensioner, pensionärernas deitagande i arbetspensionsanstaltens fö rvaltning. Samma fr/lgor kommer även att behandlas då Delegalionen sarnmankommer den 11. 12 pII Folkpensionsanslaiten .

Tyvärr kan vi inle ännu påvisa särskilt stora framgångar i detta intressebevakningsarbete, men pensionärsförbunden är dock de enda riksomfattandeorgan, som aktivt framhåller

och bevakar pensionäremas intressen. G lädjande nog kan vi konstatera, att SPF:s rÖSI hörs allt starkare i beslutsfattarnas led. lntressebevaknin g är et! erkänt segl arbete, resultaten ser man först seoare Gfr. förebyggande hälsovård), men vi fortsälter aktivt med att höja vår profll.

1 God Tid Dr 5/1997 , den 19 augusti skrev jag följande: "Näsla år är sann ingens år för mig. Jag kan bara be om kraft, energi och hopp om att ku nna motsvara medlemmarnas förvän tningar." De här radem a skrev jag rnitt under arbetel med verksarnbelsplaneo och budgelen för 1998 - alltså mitt fÖISta är i förb undet.

Sanningens år har del mi nsann van t! Till sammans med styrelsen har vi vall ny kurs fö r verksarnbeleo, vi har kämpat med att stabilisera ekonomin, vi har Slartat ett myckel krävande strategiskt arbete, vi har effektiverat förbundets roU som intressebevakningsorganisation - allt detta utöver det dagliga servicearbetet ocb konlakte roa med föreningar och medlemmar. M å andra bedöma bur jag Iyckats med att möta "sanningen". Jag själv vet, att utan stödet från sty re lsen, enskilda medlemmar och förtroendevalda i fö reningarna skuUe jag och mina medarbetare haft det betydligt svårare att möta utmaningarna.

år utvecklar j ag min karaktär på två sätt.

Jag utför en god gäming och låter den bli känd av en händelse.

: 1 år samlar j ag mod för att : göra tvä saker som jag inte

: tidigare vågat göra.

1 år är jag inte rädd för någonting .

Särskilt är jag inte rädd för att nj uta av aUt vackert och tro på att när jag ger någonting åt väri den, ger väriden någooting åt mig.

: • • : : :

T ÄNK UNGDOMLIGT. ÅLDRANDET ÄR TILL FÖRVINER.

Kan det sägas bättre? :

GO'I''I' .!'(p<r'I'fi<1{ 1999, : önskar GT: s che fredaktör : BRITTA LINDBLOM:

ÖsterboHniska ombudsmannen har ordet Vårt fö rbunds höstmöte i Jakobstad den 4 november kräver i ett uttalande att de kommunala äldreråden bör bli lagstadgade. Höstrnötet föreslår att i kommu nallagen införs ett stadgande om att de kommunala äldreråden blir obligatoriska.

Lagstadgade äldreråd i Danmark

Lagen trädde i kraft den 1 juli 1998. Enligt lagen måste del finnas äldreråd i alla 275 kommuner i Darunark. Kommunfullmäktige upprättar ett äldreråd som ger fullmäktige råd i frågor som gäUer äldrepolitik. Dessutom fungerar det som förmedlare meUan medborgama och fuUmäktige.

KommunfuUmäktige måste höra rådet i alla förslag gäUande de äldre. FulJmäktiges uppgit är att besluta ifall det på grund av tex. kommunens storlek behövs tler än ett äldreråd. Äldreråden bör ha fem medlemmar och fem ersättare.

Medlemmarna väljs vid direkta valo Mao väljer alltså inte persooer på förslag av de politiska partieroa eiler pensionärsorganisatiooerna. Van fj ärde år ordnas val av äldreråd. MedEtt varmt tack tili medlem- borgare som fy Ut 60 år är röstmarna, styrelsen och mina berältigade och kan stäUa upp i medarbetare fö r året 1998 vaJet. och samtidigt en lika varm Stadgama för äldrerådet önskan om en god, kraft- uppgörs av rådet och kommunbringande juJetid och ett fuUmäktige. Kommunen står framgångsrikt år 1999. fö r kostnadema för rådets Lili-Ann JuneU-Kousa verksarnhet samt anstäUer en sekreterare. Äldrerådet fattar

inga slutliga beslu~ utan de politiska beslutfattarna i kommuneo har fortfarande beslulande rätt. Rådet har trots det indirekt inflytande på lösningama, eftersom det kan påverka genom massmedieroa. Rådets verksarnhet och möjlighet alt påverka beror långt på kommunen. Det avgörande är goda kontakter och konstruktivt samarbele meUan styrelse, poIitikerna och äldrerådet.

1 Sverige, Norge och Tyskland finns äldreråd som inte är lagstadgade. Mälet för äldreråden i nämnda länder och Finland är ändå detsamma: att öka samarbetet mellan de äldre, kommunens gänsteinoehavare och de äldres organisationema samt inte minst politikeroa.

Dessutom viU man befrärnja åldringarnas möjlighet att påverka och förbättra deras levnadsförbållande.

Jag önskar alla en riktigt God JuJ och ett framgångsrikt Nytt År.

Per Tbomasfolk

3

VERKSAIIIIHErSKALENDER INGÄ PfNSIONÄRfR RF.

V~rks~~et ~fu.e~

i999 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Januari 11 Månadsmöte, klo 13.30 fodelsedagsfest på ser1. Möte pä församlingshemmet den 14 jano -99 klo 14.00. 1 vicehuset, köttsoppa, kaffe/tårta samräd med församlingen.

Februari 1 Månadsmöte, klo 13.30 pä servicebuset 2. Årsmöte den 18 febr. -99 klo 14.00 på kornmungården. Års16 Fastlagsfest på Majvik, kl o 15.00 mötesförhand1ingar.

Mars 1 Årsmöte pä servicehuset klo 13.30 3. Ingä kyrka den 7 mars -99 klo 10.00. Pensionärernas kyrkoTeaterbesök dag. Kaffe pä församlingshernmet. Se Kyrkpressen.

April12 Månadsmöte på servicehuset, klo 13.30 4. Månadsmöte den 18 mars -99 klo 14.00 pä Furuborg. Mbi Torgdag med lotteri programvärd. Kulturmix - Rigmor Andersson berättar om Maj 3 Månadsmöte pä servicehuset klo 13.30 sin resa tili Ecquador.

Hemlig resa 5. Hembygdsgården den 15 apri1 -99 klo 15.00. Trivselkväll Juni Raseborgs friluftteater med inbjudna.

Utflykt tilI Sveaborg 6. Månadsmöte den 20 maj -99 klo 14.00 pä Holken. Sista mö- Juli Kulturresa Lurens friluftsteater tet för säsongen.

Boccia-spelet börjar den II jan o-99 klo 15.00-16.30 i Kyrkoby lägstadieskolans boUh-all.

Seniordansen börjar den 13 jano -99 klo 16.00-17.30 pä Merituulen koulu.

Andra evenemang annonseras i Västra Nyland under rubriken " Vi möts".

r~'!I!~ ~~f!l~If~ P~~S!C!~~~f!l.R.F...

Verksamhetsplan för 1999 Januari8

Februari 15 Mars 5 April9

Månadsmöte med julen ut fest Gäst: Verksarnhetsledare Lili-Ann JunellKousa "SPF av idag" Årsmöte Månadsmöte, Vad är EMU? Representant från Aktia ger svar.

Månadsmöte med födelsedagsfest (Ev i Häkansböle försarnlingslokal) Guidad utfård "Se din buvudstad". Kaffe Fiskars 350 år. Mellangårds biodling mm.

April23 Maj 7 Juni Sommarteater Juli Augusti September 10 Föreningen inIeder sin verksarnhet Hemlig resa eiler ev. utfård med lunch. MäOktober 1 nadsmöte.

Föreningens 25-årsjubileum Möte med program Julfest

ALMANACKAN 1999

GODTID 1999

Glöm inte att förbundets al-

En lämplig ju1klapp är ocksä GOD TID, prenumerationspriset är 80 mark för sju nummer under 1999, ett nummer är ett dubbelnummer.

manacka är en utmärkt gåva

tili släktingar ocb vänner och att alla styrelsemedlernmar helst bokar in sitt tidsscbema i vår egen förbundsaJmanacka. Den är en produkt som komrnit för att stanna ocb den utvecklas vidare under nästa år sä att alla de kommentarer vi fätt beaktas inför nästa tryckning.

FÖRBUNDETS KANSLI UNDER JULOCHNYÅR Förbundskansliet är stängt mellan 23-27 december och 31 december - 3 januari.

Måndagen den 4 januari 1999 är vi igäng igen med sedvanlig arbetsiver.

NYÅRSHÄLSNINGAR 1 nästa nummer av GOD TID kan medlemmama ocksä skicka nyårshälsningar.

För enskilda personer är priset 30 mark och för föreningar 100 marko Det går bra att ringa till kansliet 09-791 895.

Nyårshälsningarna publiceras i GOD TID 1/1999.

Då skall de vara inne freda-gen den 15 januari 1999.

GTl/99 utkommer 26 januari. BetaJningar tili Aktia 405511-41177

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors Besökstid: vardagar kl. 1(}-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Ttn 09-791 896, GSM 050·5114 208 Fax: 09·791 896.

Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09·791 895.

SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511 -4 1177 Postgiro: 800012-1203958

Kontrollera fastighetsskaHen Man hör ofta diskussioner och förundran över fastighetsskatten bland fastigbetsägare. Här nägra reflektioner.

Skattebeloppet beror först och främst pä skatteprocenten, varje kommun fastställer denna och den varierar. Samma är förhållandet mellan 01;ka slag av fastigheter, bostäder, ekonomibyggnader, sommarstugor osv. De sistnärnnda beskattas vanligvis enligt en betydJigt högre skala än de andra.

MEN - det kan finnas fel i grunderna för uträknigen.

Dessa kan kontrolleras pä skattebyrän. Se över bl.a. följande uppgifter: Tomtarealen, byggnadernas byggnadsår, yta, volym, utrustning (Vatten, avlopp, WC, ei, bastu), grundvärdet. Är allt detta rätl, dä gäller det bara att betaJa. Thure Hagberg

STRATEGI TILL ÅR 2004 FörbuQdets styrelse arbetar vidare med den strategiplan som gäller för förbundet fram tili år 2004. StrategipJanen skisserar upp förbundets verksarnhetside, mål, medel ocb metoder ocb planen bebandlas ännu en gång pä nästa styrelsemöte i slutet av januari innan den går på utlätanderunda till foreningarna.

ORDFÖRANDESEMITNARlET 1 TAMMERFORS 18.2 1999 Vi påminner om att vi belst ser alla ordförande eiler hanslhennes ersättare i Tammerfors på Scandie Hotell för att tala om ledarskap och hur föreningarna har det. Vidare kommer riksdagsvalet att debatteras av riksdagskandidater med synpunkter pä pensionärernas ställning ocb förhåIJanden.

ÄLDRE RÅDEN OCH KURSER 1999 Prograrnmen för äldre rådskurserna håller pä att utarbetas. Bland annat kommer ett skriftIigt material med grundinforrnation att finnas.

Kurserna bålls enl igt följahde: Österbotten tisdag 2.2 Åboland, Åland tisdag 9.2 Östra Nyland och Helsingfors tisdag 16.2 Mellannyland ocb Västra Nyland tisdag 23.2 Vi återkommer tilI dem i nästa nummer av God Tid, GTI/99 som utkommer 26 januari och ocksä i ciku lär!

Förbundstidningen

godtid ansvarig ulgivare VL LIII-Ann Junell-Kousa chefredaktör Britta Lindblom God Tid ulkommer nästa gång den 26 januari Material bör vara på redaktlonen senast den 15 januari.

Adress: Indiagalan 1, 00560 Helsingfors.

Redaktionen: tfn 09-7570 150, GSM 050·5950 937 Annonser: OY ADVfNG AB 1 INGMAR QVIST 10160 Degerby. Tln 09-2213 246, fax : 09-2213 425 Annonsplis: 7,-/spmm, färgtillägg enligt överenskommelse.

ISSN 0359-8969. Moms 0%. Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

KUNGÖRELSE: Önskar med1em att något ärende skall tas upp på vårmötet i Helsingfors, på Tekniska Föreningen den 14 apriJ 1999, bör detta skriftljgen anmälas tili styrelsen senast den 31 januari 1999. (§ 12 i förbundets stadgar).

SPF OCH RIKSDAGEN Ordförande Göran Björkman, viceordförande Valborg Louhisto, verksamhetsledare Lili-Ann Junell-Kousa ocb inforrnatören Britta Lindblom har träffat Svenska F01kpartiets riksdagsgru pp den 12 november 1998 i riksdagen.

Pensionärsförbundets representanter frarnhöll att de kommunala äldre räden borde bli lagstadgade och diskuterade vidare pensionernas köpkraft (se ocksä GOD TID 5/98 " I tiden" som berör samma tema) och Penningautomatföreningens självständigbet ocb vikten av atl utbetaJningarna går ut i tid till organisationerna. SPF:s representanter påpekade också nödvändigheten av svensk service inom den offentliga sektorn med bl.a. hälsovården ocb sjukvården som viktiga sektorer.

Förbundet kommer att bållaregelbunden kontakt med riksdagsgrupperna i olika aktuella frågor som är viktiga för seniorrnedborgarna.

SAMS PENSIONÄRSFORENINGARNA I HELSINGFORS ORDNAR EN KRYSSNING TIU STOCKHOLM 16.3·18.3 1999 MED MIS GABRIELLA. ANMÄL DELTAGANDE TIU DEN EGNA PENSIONÄRSFÖRENINGEN INOM JAHUARI!!

Servicekort: Har du flyttat?

Du vill säkert få tidningen tilJ din nya adress.

o Jag har flyttat. Den nya adressen är: Na.J11Jl: ... ............. ... ...................... ................ .

Gatuadress: ......... ... ..................................... .

Postadress: ....................... .. .. ..... ........ ... ....... .

Den gamla adressen var: Gatuadress: .. .................... ... ........... .... .. ....... .

Postadress: ... ...... ... ...... ................................ .

Skicka in lcupongen tili God Tid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors.

o Vi får två exernplar av God Tid, i vår familj OVi behöver bara ett exemplar, skicka det tili:

NalTIll: ............ .................... ................ .. ... .. .

Gatuadress: ........ ... .. .... .. ............... .. ........... .

Postadress: .............. ... .. ... ................... .. ..... .

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa Telefon och besökstid kl. 1(}-14 Ombudsman: Per Thomasfolk Tln 06·317 9070. Fax 06-324 2210.

Ombudsmannens hemtelefon : 06-346 0366.

Dlstrlklets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

SAMS' semtnanum:

Välfärden skall byggas uppifrån och nerifrån, solidariskt

I

'j

- Etik och rättvisesynpunkter skaJI styra besluten, inte den starkares själviska behov.

Håkan Nordman som är ledamot i 99-kommitten för FN:s Äldreär teclmade en bakgrund tilI nulägel får de äldre och får FN:s lemaål under SAMS seminarium på Folkhälsan i slulel av november.

Han citerade bl.a. den avgående ärkebiskopen John Vikström som sagt all den nordiska välfarden byggts upp för ensidigl uppifrån.

- Idag behövs en välfard

som är byggd både uppifrån och nedifrån. Bastrygghelen skall samhäl lel stå för men frihelen all förverkliga solidaritelen kommer nerifrån.

Det betyder i praktiken all kraftema inom medborgarrörelsema, frivilligarbetel och tredje seklom bör uppmuDlras och tas i bruk.

tade och morgondagens ännu bättre!

- De äldre har del bra i värt land, ansåg Nordman, men värderingen av de äldre kunde vara bältre. MOllol för de äldres är betonar särskilt just della - rällen tili en god ålderdom, men bibehållen självständighet och funktions!örmåga tili sin död.

- Den växande andelen äldre kommer atl sätta sin prägel på framtiden, konstalerade Håkan Nordman. Dagens pensionärer är väl rus-

Samarbetsorganet för de svenska pensionärsföreningama i Helsingfors hade under si ll fTedagsseminarium eU digert program.

Paneldeballen under Valborg LouhislOS ledning med kommunalpolitiker Marianne Falck, äJdreomsorgschef Viveka Hagmark, Folkbälsan och verksamhetsledare LiliAnn JuneU-Kousa från SPF tog tydligl fram vissa av brislema inom äJdreomsorgen, bl.a. följande: aJlt farre mänskor får aIlt flere besök av hemtjänsten o bristen på svensk vårdpersonaI o bristen på lämpliga mänskor inom vården, sådana som har den etiska beredskapen f6r äldrearbete Oden brokiga sektorn av servicef6retag inom äldreomsorg, kommunen har aJltid ansvaret!

Detta visar på hur viktigt del är med äJdreråd och fungerande konta],:ter tilI kommunens beslutsfattare fTån seniormedborgama själva.

De vet hur de vili ha det ocb bör ocksä ti llfrågas och bör få vara med i beredningen av ärenden som gäller deras liv och erfarenheter.

o

JAGÄRJAG

Tlliresserade åhörare ullder semillariet, ijörgrulldell SPF:s ordjörallde 95-97, Ragnar Hallssoll

Psykolog, FM, Tony Dunderfelt, taJade om mänskans KÄRNJAG, eiler del sanna jag som arbetas fram under hela livstiden.

Mänskan bljr aJdrig fardig.

- Det sker en växelverkan mellan yttre och inre värld, mellan det som hemmet och

TOIIY Dunderjell sade att vi illle äll11U jörslår alla de skikt som filllls i mällskan och att jå orkar arbela sig igell011l de olika skiktell och hitta eli guldgruva - sig själv. Mm det löllar sig att gräva på! uppväxt lägger tili jagutvecklingen och det som kommer senare i ljvel.

- Det finns en utvecklingslogik i värt liv som inte följer någon rät eiler uppätgäende linje. Ibland stannar livet upp, ibland gär det bakåt och en av de viktigaste händelsema är att möta en annan mänska.

- Vi har ett socialt jag, som samhället, yrket, skolningen plockar fram. .

- Vi bar ett uppfostral jag som bamdomen formal.

- Och så finns kämjaget som ocksä bar en andlig dimension. AUt du gjort i livet följer med dig och bygger diu kämjag.

- Därför är senioråldem lika värdefu ll som de andra, kämjagel fortsätter att växa fram, aUa mänskor bar denna individualitet som strävar vi-

dare under hela livet, avslulade han sitt inspirerande anförande.

- Det finns hela tiden nya skrymslen att utforska i del inre oavsetl ålder.

Och som en av hans kontakter, en äJdre dam sade: jag viJl inte blj sedd med bleka fiskögon!

Sä är del, äJdre prsoner, hemma, på institutioner, ute i livet skall ses och bejakas med friskt, glada mötande ögon.

Då sker ett möte meUan mänskor och dä finns det värdighet i mötet.

Designer Maj KuhJefelt avslutade Sams seminarium med ett käseri om kläder.

Text och roto:

BRlTTA LINDBLOM

Jerker Nyberg In Memoriam' Jerker Nyberg är bona. Han avled tiU fåljd av en plötslig sjukdomsattack den 14 november.

Jerker var fOdd i Snappertuna den 28 oktober 1931.

Vid sin bortgång hade han nyligen firat sin sextiosjunde fOdelsedag.

Tili sin utbildning var Jerker

socionom.

Han dimitterades frän Svenska social- och kommunalhögskolan är 1954.

Studiehågen var emeUertid inle tillfredsställd utan fortsäuning fåljde vid Aftonläroverkel vilkel ledde tiU studentexamen är 1955.

Som ung socionom anställdes Jerker vid Oy Victor Ek Ab. År 1976 utnämndes han tiU ekonomiedirektör får firman. r februari är 1986 ansläUdes Jerker som verksamhetsledare fOr Svenska Pensionärsfårbundet Vid den tidpunkten hade man sau igång med nya verksambetsformer som ännu delvis låg i sin linda Del gäUde får Jerker aU i fårSla hand konsolidera verksambelen.

Del passade honom väl på grund av hans intresse får organisationsverksambet.

Jerkers intressen återspeglades i den utveckling som skedde i verksamheten när del gäUde rörelse och motion.

Dels i egen regi och dels i samråd med Konditionsfrämjandet böIjade fOrbundet anordna motionsdagar och motionsveckor får medlemmama.

Jerkers levnadsbeskrivning visar prov på hans mångsidiga intressen.

Idrou i olika former var något han sysslade med aUl Erän tidig ungdom.

Det mesl centrala blev emellertid orienteringen.

Som tonäring tillhörde han landseliten i ungdomsklasserna.

Orienteringen tog mycket av hans intressen i anspråk såväl som aktiv utövare som administralör.

Under flertal är verkade han som verksamhetsledare får orienteringsförbundet.

Många är de organ inte enbart inom idrouen ulan även i kommunala sarnmanhang i vilka Jerker verkade som fOrtroendevaJd. Utrnärkande får Jerkers mångsidiga intressevärld var att Iyriken stod hans hjärta nära.

Icke säUan kunde han vid siu Eramträdande på möten ställa sig upp och recilera valda poetiska alster.

Jerkers livsgärning präglades av energi och målmedvetenhet.

1 sin karakteristik av Jerker konstaterar Kim Sevon: "Jerker har aldrig brutit ett lopp".

RAGNAR HANSSON ordfårande får Svenska Pensionärsfårbundel rJ. 1995-97

Inför julen tänder vi vära julljus. Ljusen brinner. Och de brinner uI. Allt har sin tid - att brinna och att brinna uI. Men julen pårninner oss om Honom som inte längre är bunden av tidens begränsningar och som därför ständigt är hos oss. Herren Jesus säger: Jag är världens Ijus. 1 ordet "är" möter vi hans gu-

domliga anspråk. Han var och han är och ban har framtiden i sin hand. Han är Ijusets och kraftens käUa. Hans kärleksläga slocknar aldrig.

Men inför julen känner sig många som utbrända Ijus. Man är utbränd - mer eller mindre buml outi Utbrändheten, som inte skall förväxlas med vanlig trötthet, har allt mer blivit en folksjukdom och kyrkans anstälJda gär ingalunda fria.

Därför pressar frågoma på: Hur kan man vinna och vara verksam utan au brinna ut?

Och - om vi har brunnit ut,

hur kan vi dä få tag på ny eld och ny kraft?

Enligt berättelsen om Människosonens äterkomst stressar oss inte Herren med kravet på nlliakulösa gärningar.

Han fråga bara efter, om vi har upptäckt medmänniskan i vär närhet och särskilt den som har det svärt. Denna utsatta person kan var en utbränd medarbetare eiler medmänniska. Då kan det betyda mycket om nägon visar verklig fårståelse.

Ni besökte mig - ni besökte mig inte. Där har vi de två stora lestfrågoma som juleDs Herre kommer att ställa tiU sist. Med de frågoma i minnet - inte som en ny stressfaktor utan som en öppen inbjudan tilI vila i gemenskapskaU vi la emot vär julbögtid.

Må julens dagar bli vilsarnma och långa. Må de ge ny Icraft och ny eld Erän HODom som ständigt är vårt Ijus, vär styrka och värt hopp.

Med dessa tanlcar tackar jag för det gångna äret som har vari! rikt och gott. Samtidigt tillönskar jag er aUa medarbetare, medkristna och medvandrare - en fridfull jul och rik välsignelse får del nya äre!. Låg oss gå in i det äret varsamt, vaket och öppel. Det kommer ju att vara det sista uuder detta sekel och även detta miUennium.

Biskopsgärden i Borgå i adventstid 1998 Erik Vikström

ikt de

ret

;~;;ä:-;vl[;il:lg:s:;l;:edJn:';;'n;:g;o:c;:j/i:1~d~o:m:a:r::elfi;;dr~fifr~å;;g;:e~sp:o:r;:;t::en~i~:::;:;,:i;~e~'.fi~ter hösllllötet, Per Tholllasfolk och Bertel Nygård.

J}-

ra eI 1·

g

:a r, i lS

Onsdagen den 28 oktober stod Martens Trädgårdsstiftelse i Övermark värd när Svenska Pensionärsförbundets Österbottniska clistrikt hade sitt höslmöte. De första mötesdeltagarna samlades redan kloekan 10 ocb värclinnan på platsen bjöd på kaffe med smörgås, något som denna grådisiga dag bebövde. Överrnarkföreningens ordförande Helge Haag tog emot och häl sade välkommen tili orten. Distriktets ordförande Torolf Fröjdö öppnade mötet ocb hälsade alla närvarande välkommen tiIJ höstmötet.

Han tackade för förmånen att få vara i dessa Ij usa ocb ti Uräckligl stora utrymmen. Han belonade att pensionäreroa är en grupp som lätt kommer i kläm när kommunema böjer skattema och minskar på servicen. Bevakningen av pensionärens intressen blir alJt viktigare ju mera olika grupper kläms ät. Sådana som enbart lever på folkpensionen blir mer och mer beroende av samhäUets välvilja.

Distriktets ordförande Torolf Fröjdö vaJdes att leda förhand lingarna och ombudsmao Per Thomasfolk skrev

protokollet. 1 rask takt klubbades ärendena undan. 23 föreningar var representerade, med 54 delegater och 16 övriga.

1 stället för Helge Ulfvens invaJdes Daisy Nyman i styrelsen. Helge Haag, Bjarna Lax och Anita Östman omvaldes.

En fräga som väckte en livlig debatt var förbundets aviserade förhöjning av medlemsavgiftema tilI förbundet. Del störsla problemet är ju som bekanl lidningen God Tid som går med förlust.

Men andra orsaker finn s också. De bidrag som PAF ger årligen hOlar att minska.

Etl försök att öka inläktema Erän annonsema görs hela tiden men del går trögt.

Mänga av delegatema lalade emot en höjning, hänvisande tilI olika orsaker pä den ekonomiska planet, men troligen måsle vi se alIvarel i Erågan och försöka fä det atl gå ihop. Distriktets böslmöte kunde ju inte besluta någol i denna Eråga men lämnades som vägkest tiU förbundels höstmöte i Jakobstad.

Ordföranden manade i sitt

slutord tiU att alla föreningar borde odla goda konlakter med massmedia, och i synnerbet borde God Tid mera aktiveras tili bevakning av del nOITa distriktet.

Bjarne Smeds frän SydÖsterbotten presenterade Harry Schaumanstiftelsen med de tidningar som ingär i koncemen. En livlig frågestund följde efteråt, få han fick besvara endel frågor om bevakningen av pensionärsErågor. Flera taJare undrade varför tidningarna har så svårt med utrymme när del gäller pensionärer men kan offra flera sidor år sporten.

Hans räd var att vi måste revolutionera och packa pä, kanske det kan Iyckas ibland .

Vid finalen i frägesporten ställde 3 lag upp, nämJigen Pedersöre, Närpes och Korsholm. Tävlingen leddes av Per Thomasfolk med Bertel Nygård som domare. Segrade gjorde Pedersörelaget med Hans A Enqvist. Greta Anderssen och Richard InboIT med 19 poäng. Som god tvåa kom Närpes med 15 poäng och Korsholm med 14 poäng.

Stig Sundvik

Det vinl/allde taget jrål/ Pedersöre, jråll väl/ster Richard II/borr, Greta AI/derssol/ och Hal/s EI/qvist.

Att fä vandra högl över havet, och se solen glimma i vågoma under oss, det är en nåd att stilIa bedja om.

Del tycker åtminslone de pensionärer Erän Kvevlaxföreningen om onsdagen den 21 oktober gjorde en utflykt tiIJ en del av Korsholms kommun som vi vanligen inle besöker så ofta. En stor buss tog med oss på en utflykt. [ värI närområde, nämligen Replol och Björköby. En gammaJ förutfattad inställning har gjort att vi inte så ofta besökt dessa byar. 1952 fick Replol, som då var en skild kommun, fårjförbindelse. 2 år senare byggdes en vägbank meUan Replot och Björköby, som därmed fick tiUgång tilI samma fårjförbindelse. Björköby var också ticligare en skild kommun, och båda kom att ingå i Storkorsholm senare vid kommunsammanslagDingen. Tdag har skärgårdsbyarna i foroa Replot och Björköby landets största ocb stätIigaste bro sedan etl år tilIbaka.

Utflyklsdagen med strålande soi och nästan vindstiIJa gjorde atl bussen stannade mitt uppe på bron, 30 meler över havet, där vi steg av bussen och vandrade ned tili västra brofåstet och restaurang Havsfågeln. De lvå pylonema som strävar mot skyn och som bär upp bron är 82 meler över havet.

Pärden fortsatte liU kyrkan i Björköby där Helmer Dahlström mötle, f.d. folkskoll äkare och uppväxt i Björköby, som berättade en god stund om betingelsema i gången tid i skärgården. Han kunde som ingen annan levandegöra sina berättelser om viJlkoren för skärgårdsbon fÖIT och nu o En god kaffestund på värdshuset där och så en länk ut liIJ Svedjehanm fÖITän vi vände och stäUde kosan mOI ValIgrund på Replotlandet, men på vägen dil besökte vi en fi skaffår där vi kunde inhandla Iite av Iivets nödtorft och näring. Efter en rundvandring på lotsslationen i VaIJgrund ställde vi kosan hemåt, efter en dag med mänga fina upplevelser och ett minne rikare.

Det är sådana dagar med sociaJ samvaro och utflykter som ger livet mening för en pensionär. Om dessa skärgårdsbyar med sin säregna placering och natur skulle finn as mycket att berätta, men det får anstå tili en annan gång.

1 höstmötenas tid är del inget ovanligt atl diskussionema blir livligare än vanligt, pensionärema emellan. Det skaJ l väljas en ny ordförande i föreningen, några av styrelsemedJemmarna är i tur att avgå, och så vidare. Frägoma är många och svaren kommer inte sä Iät!. När man kommer in på de ekonomiska frågoma blir diskussionsinläggen flera än vanligt. Det gäller särskill i höst höjningen av medlemsavgifter som frän förbundel

har aviserats om en höjning och följaktligen måste föreningarna höja i motsvarande grad.

1 Kvevlax avverkades höstmötet mändagen den 26 oktober. Omkring 65 medlemmar hade mölt upp för atl bl.a. välja 2 nya styrelseledamöter i stället för de som hade önskat avgå. Förhandlingarna leddes av Rolf Dahlkvist som i rask lakt förde klubban.

En valberedningskommitte hade förberett valfrågoroa, vilket underlättande förhandIingarna. Den enda fråga som i någon män vållade längre diskussion var, vem som betalar och vem som slipper betaJa inträde vid fesler och dylikt som föreningen ordnar.

Efler mötesförhandlingarna blev del så den obligatoriska

kaffestunden, då alla ku nde prata och hälsa på folk som man inte ser varje dag. Det är vid sådana till fållen som den sociala samvaron kommer tili sin rätt. Dagens föredragshållare var Pentti Risla, som talade om arkeologi i Österbollen, beledsagad med diabilder Erän olika områden. Efter föredraget följ de en frågestund, och av aJlt att döma klarade Risla del ganska bra. Arkeologi i svenska Österbotten är ju som alla veI etl kontroversiellt ämne, med gamJa förlegade teorier, kontra nyare åsikter, baserade pä nyare undersökningar och upptäckter.

Dagen av lutades som vanligl med unisont Härlig är kvällen, och så ordförandens slutord.

Stig Sundvik

.------

Eli del av de Kvevlaxpel/siollärer SOIll var på utflykt, här valldrallde lIed for Replotbroll lIIed de två pylollema i bakgrulldell.

O .J

"J

~.....

J

~

önskardig och

dina nörmaste

en God Jul och ett Tryggt Nytt Ar.

~ l.OKAUöRSÄKRlNG

närl1ULJtiJig www.sff.fi I

Stöd det tinlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgifts,frin sakkunnig hjälp tiU forfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Närmare infonnation ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm tel. 09-645 115.

I

6

ram 1999 KRISTINA FRÅN DUVEMÅLA 1 FEBRUARI 1999 Vi gör ännu en resa liIl Cirkus i Stockholm och Kristina frän Duvemåla 16-19 februari 1999.

Prisel i Seaside med Silja är 1.830 mark och i Tourist 1 1750 marko Det finns platser kvar och Anneli Hofer tar emot anmälningar på tfn. 019-2413 185. Tuula Hrujunpää på Silja Line tae också emot anmälningar tfn. 06-3233 240 Sisla anrnälningsdagen är 30 januari.

Utresan sker från Åbo med Silja Europa, tisdagen den 16 februari 1d.20.00 och hemresan fron Stockholm via Åbo pä torsdag, 18.21d.20.00.

Ankomst till Åbo är fredag 19.2 1d.8.00.

Vi har egen buss på hela resan tur/retur med start i BorgåHelsingfors-västra Nyland ända tilI Åbo.

AHOJVPRAZE - Välkommen tili Prag22-27 april 1999 Gyllene Prag - staden som nästan oförldarligt stått sig under århundraden - har kvar sin charm och sin medeltida atrnosflir.

Prag är ett levande museum fyllt av vackra byggnader och historia.

Prag är musil< - konserthus, kyrkor, jazzldubbar.

Promenera över Karlsbron, en båttur på f10den V1tava mm . mm.

Finnairs f1yg T/R inld. skaller, transfer tiU och frän hOlelJet, hotellövernattningar i dubberrum, centralt läge 1/2-pension med bl.a en speciell "ljeckisk" middag båttur med middag och underbålJning 2 halv dagars rundturer i Prag med buss samt till fots , svensktalande lokalguide 4.840 mk Resans pris: SingeltiUägg: 800ml<.

Tilläggskostnad: Dagsutflykt genom Västra Böbmen tilI den berömda kurorten Karlovy Vary - tidigare Karlsbad med heta källor, där kan man shoppa glas och porslin, lunch ingår.

Pris enligt deItagarantal.

Transport tilI f1 ygfåltet i H:fors T/R ordnas.

Ansvarig researrangör: Bennet BTI Om du är intresserad bör av dig, dock senast 1 februari -99.

Anmälan: tilI reseledare Anneli Hofer tel. 019-24 13185 ellerBennettBTI, Inger Holmberg tel. 019-2674 522.

Resan går med

SMÅLAND 16-21 maj 1999

/!jotJ C(;itJ och e)IJenska cIlJCJlS iOl/iir1iirbuJltJet 1:.'6-

iill8kal S i'lu" metJ/emmal, Ui.sa1:e, skribrmler: och annoJlsÖi:er:

~o() @)ut och

~ott~ytt ~r; KALIMERA KOS! GOD DAG KOS! 14 - 21 maj 1999 Kos i den grelciska övärlden, bland Tolvöarna, nära den turlciska kusten är en grelcisk ö i "fickformat" . Ön är inte längre än 50 km och befolkningen är ungeflir lika stor som i Ekenäs.

Men för den som tycker att Greldand och grelciska är "svårt" ger den en utrnärJct introduktion just pga. sitt bebändiga forma!.

Alit finns inom räckbålJ, harnnpromenad, stranden, torget ocb de mänga smä restaurangema.

Givetvis bar IUristlivet satt sin prägel på ön, på gott och ont: mammas köttbullar finns men också souvlalci (grelciska griUspett).

Från Kos går utflirdsbåtae till grannöarna, Kalymnos, Rhodos, Psenmos och !.o.m. till Bodrum på den turlciska sidan.

Resan går med cbarterflyg, vecka 20 i maj, då det är inte är fdr hett ocb all! blornmar.

Avflird, fredagen den 14.5 ocb bemkomst fredagen den 21.5 HoteII: våningshoteUet Oscar (FFF) i centrum av Kos Pris: 2620 mk/person, som 'inkluderar en grelcisk festkväll VäningshotelJet ger möjligbet att äta hemma i eget kök om man vili.

Balvpension fdr tilIäggspris om 450 mkIperson!

Enkelrumstillägg: 425 mkIperson Utfårder: Rundtur runt ön Kos 140 mk/person (med luncb) Kalyrnnos och Pserimos 140 mk/person (med lunch) Sboppingresa till Turlciet 260 mk/person Ansvarig researrangör: Fritidsresor Om du är intresserad, ring tfn. 09-61661220 Kristiina HonkimaaIFritidsresor Anmälningar senast 15 februari 1999 På frägor svarar ocksä chefredaktör/informatör Britta Lindblom tfn. 09-757 0150 som under mänga års tid "båtluffat" i den grelciska övärlden ocb som känner till ön och följer med på resan.

KALOSORISES - VÄLKOMMEN!

Vi erbjuder Er en möjlighet all möta miljöema som ni känner frän Astrid Lindgrens Emilböcker - hennes egen födelsetrakt i Småland och Duvemåla by som Kristina i Moberg böckerna kom frAn. Så stig in i en del av närhistorien som lockat så väldiga skaUpplev del natursköna landet under 5 hela dagar. ror tili Stockholm för att möta Kristina och Karl-Oskar på teaFlyg tur-retur H:fors-Oslo Där möter en bekant buss + Nortern. ge kännaren Olaf, som är med oss alla dagar.

Nu är det möjligt all uppleva det pä riktig!.

Rundtur i Oslo med Vigelandsparken. Busstur tilI den vackVidare finns 15 glasbruk i Småland och vi besöker något av ra Sognefjorden, där vi bor 3 nätter på samma hotell, och uttlyJcter bl.a. dem.

Gränna vid Vättems strand med sin charmiga träbus miljö tili Fjaerland med Glasiermuseet, ocb polkagrisar. Besök på ballongfararen Andrees Museum. båttur på den smala Naeröyfjorden.

På returen kör vi över SognefjeUet - Norges högsta fjällövergäng.

1 resan ingår: bekväm buss under hela resan Stavkyrkan i Lom. Turen fortsätter ner över Ottadalen ocb Silja Lines farja Åbo-Stockbolm tur-retur inId. plats i 2 perso rum pä samma hotell i Gudbrandsdalen. Vi följer Peer Gynt-vägen till Gausdal fdr den sista övernattningen.

Växjö Som avsluming besöker vi ännu OS-byn Liliebammer där vi 1/2-pension alla entreer och lokala guidningar under 4 da- ocksä har tid för sbopping innan vi tae tlyget hemäl.

1/2 pension under hela resan + en luncb gar i Småland alla entn)er och fårjeturer Resans pris: 2.980 mk Singeltil1ägg: på båt + holelI 550 mk.

Resans pris: 4.520 mk Ansvarig researrangör: Hangö Trafilc, Hangö Singe1tillägg: 500 ml< Ansvarig researrangör: Peer Gynt Tour/Sundqvists Buss Om du är intresserad hör av dig, dock senast 1 apriJ -99.

Anmälningar lill reseledare Anneli Hofer tel. 019-2413 185 Anmälan till reseledare Anneli Hofer tel. 019-2413 185 eller eller Sundqvists Buss tel. 018-225 70.

Hangö Trafilc tel. 019-2481004.

NORGE 9-13 JUNI 1999

ISLAND 20-25 september 1999 Landet som ligger nära oss i Norden och ändå långr bort tänker vi besöka under 6 höstdagar. Låt oss fascineras av vullcanlandskapet, bada i heta källorna, uppleva myterna och sagornas ö.

Vi bor i Reykjavik - en huvudstad i fickformat, sjudande av aktivitet, teater, museer, utsökta restauranger mm.

Gyllene triangeln - en längre ocb ornfattande beldagstur med lunch.

Blä Lagunen - friluftsbad, varma kälJor ocb mineralrikt vatten samt andra intressanta mål, luncb ingår också denna dag.

SvensktaJande lokalguide på alla rundturer. 5 övernattningar i dubbelrum.

Resan går med

flyg T/R inld. skatter, transfer till och från boteUet, kort stadsrundtur, 1/2 -pension Resans pris: 5.830 ml< Tilläggskostuad:transport tilI flygfåltet i H:fors T/R ordnas.

Ansvarig researrangör: Bennett BTI. Om du är intresserad hör av dig, dock senas! 1 juni -99.

Anmälan: till reseledareAnneli Hofer tel. 019-2413185 eUer Bennett BTI, Inger Holmberg tel. 019-2674 522.

BUDAPEST floden Donaus pärla 19-25 oktober 1999 Två- staden Buda och Pest som binds ihop av många spröda broar över Donau bar en läng tradition av hälsobad och kurplatser.

Vi förenar nytta rned njutning ocb bor på det berömdaste HoteU GeUert, som ligger vackert vid Donaus strand på Buda sidan. HoteUet är känt för sin utsökta mat ocb stilfuUa bassängen. Det mineralrika vattnet kommer frän 18 källor med en temperatur av 48°C. Staden bjuder ocksä på en kafekultur ocb en lättsarnhet i restauranglivet som är mycket tilltalande. Ett besök i saluhallen vid Szabadsagbron är en upplevelse med sitt stora utbud av ungerska specialiteter.

Resan går med direkt flyg T/R inId. skatter, transfer till och frän hoteUet, 6 boteUövernatmingar i dubbelrum, 4 bebandlingar, 1/2-pension med bl.a. typisk ungersk middag ocb folklore show, båttur med middag på Donau, stadsrundtur - svensktaJande lokal guide.

Resans pris: 5 950 ml< Singeltillägg: 800 ml< Tilläggskostnad: för en heldags utflykt tilI pustan, lunch ingår pris enligt deltagarantal övriga behandlingar enligt önskemål transport tili f1ygfåltet i H:fors T/R ordnas Ansvarig researrangör: Bennett BTI Om du är intresserad bör av di-g, dock senast 1 juni -99.

Anmälan: till reseledare Anneli Hofer tel. 019-2413 185 eiler Bennett BTI, Inger Holmberg tel. 019-2674 522

7

• Reseprogram 1999

* MED ÖttSKAtt OM Ett TREVLlG ADVEttTSTID SAMT ETT GOTT ttm

"reslystet" iiR.

*

flnnerli Hofcrr

*

__________________ u Följ med på en härlig vårresa tili Provence och den Ijuvliga Franska Rivieran.

Där möter vi palmkantade boulpvarder. silverskimrande olivlundar, idylliska torg och mäktiga byggnadsverk.

Vi låter oss skämmas bort av värme, soi och pruukande växtlighet. Resan avslutas i Paris, där vi hinner uppleva den äkta, typiska pariseratmosfåren och beundra de viktigaste sevärdheterna innan vi flyger tillbaka tili hemlandet.

Vi flyger den 15 maj pä morgonen tili Nice. Efter ankomsten presenterar en lokal guide " Rivierans drottning" och omgivningarna. Följande dag gör vi en heldagsutflykt tili Monaco. Vi besöker bl.a.

Katedralen och Sloltsterrassell innan vi fOrlsätter tili Casillot och Cafe de Paris. Innan vi lämnar rivieran på den tredje dagen gör vi ett upphäU i Canlles ocb fOrlsätter därefter upp i bergen - tili parfymstaden Grasse. Vi när småningom Provence' s huvudstad Aix med CeZ/llllles älskade berg Mont St. Victoire. Dagens sista etapp för oss tili påvarnas Avigllon. 1 stadens bistoriska centrum beser vi Rådllllsplatsen, Påvepalatset och den omsjungna bron Pont d'Avignoll . Dag 4 inJeds med ett besök vid en än mer fascinerande bro den romerska POllt du Gard, Som för tvåtusen är sedan försåg staden Nimes med fårskvatten åtskilliga km därifrån.

Via nougatstaden MOlltelimar kommer vi in i Isered alen, vilken vi följer ända tili Grelloble uppe i franska al-

perna. På den femte dagen kommer v i ner i den bördiga Rhone-d alen och de n urgamla staden Lyoll - centret för Europas sidentillverkning.

Det passar med en lunchpaus i gourmeternas Mekka! Dagens slutmål är Bearme, där vi pä vinprovningen fär smaka på viner rrän distriktet

Bourgoglle.

Dag 6. Prov på de mest fantastiska byggnadsverk med tak i olikfårgat, g lacerat tegel fär vi beundra vid hospitalet Hotel Dieu i Beaune och Furstepalatset i Dijon. Pä vägen mot Paris besöker vi ännu slottet Fointaillebleau med sina majestetis ka ekskogar, men mest imponerar nog det ståtliga renässansslottet och dess värdefulla konstsamlingar. Vi fOrlsätter tili Paris, där en minnesvärd avskedsmiddag på en trevlig restaurang med mus ikunderhållning väntar oss.

På avresedagen den 21 maj väntar oss en innehållsrik stadsrundtur med lokal guide.

Vi ser de klassiska sevärdheterna; Notre Dame, Triumfbågell och Eiffeitornet ocb avslutar turen i nägot av Paris shoppingdistrikt. Med Finnair flyger vi tiJl Helsingfors klo 19.25. Au Revoir!

Resans pris 4.700 mk med halvpension, exkl. entreerna tili besöks tällena, ca 250 mk.

Begär detaljerat reseprogram av arrangörerna: Grankulla Svenska Pensionärer, Rolf Stenbäck, 90-505 3665 eUer Sundqvists Buss, 01822570.

Esbo äldre råd kämpar vidare, trots uteblivet stöd av staden ••• Esbo äldre råd har ej ännu fätl det penningstöd av staden, som är erforderligt för dess verksamhet.

Mötena har kunnat håUas programenligt pä grund av sekreteraren som ju är anställd i stadens tjänst.

Samtidigt kan nämnas, att det nystartade äldre rädet i Vanda fick ett startkapital o m mk 50.000 för sin verksamhet av "fatti ga" Vanda stad.

Esbo äldre råd hade arrangerat för ett högtidligt inJedande av FN:s är för de äldre i samhället, i Hagalunds kulturcentrum, men måste inhibera det dä inte 20.000 mk kunde hittas i Esbo stad kassa, trots att stadsdirektöre n Marketta Kokkonen själv var involverad i företaget. ÄJdre rådet har för nästa är ansökt om mede l bäde för sin egen ocb sina medlemsorganisationers verksamhet. De senare fö U bon för<6 är sedan.

Endast Veteranföreningama åtnj uter i denna strund understöd av staden.

Esbo äldre räd arrangerade denna gång sitt stadeenliga höst-diskussionsseminarium i Esbo stads fullmäktigegärds plenisal, den 27 oktober. De flesta av de 33 organisationer för äldre, som bildar ÄR var representerade, liksom ÄR i sin helhet.

Ordförande Aaro Pe uraniemi hälsade all a välkomna och höll ett inleningsanförande, angående ÄR:s uppgif ter, verksarnhet och ernädda resultat under peri den 1997-98. ÄR har en tvåårig mandatperiod.

Efter värens motsvarande seminari~rn hade sarnmanJagt 59, av de äldre organisationerna inJämnade förslagen inregistrerats och nurrnrerats

hos stadens olika sektioner för att behörligen bli behandlade.

D enna gång hade det inlämnats 94 olika förslag rö rande byggnadsplaneri ngen och h."l llturutbudet vilket var teman för denn a gång. D e kommer även i vederbörlig ordning att inJärnnas både tili stadsstryrelsen och stadsflllmäktige och på motsvarande sätt bli registrerade hos de sektioner de tilJhör.

Stadeo har nu gjort en omvärderin g angäende be folkoingstillväxten och kommit ti li att antalet innevånare över 65 år, i detta nu uppgär tili ca 16.500 perooer inom de tre följande ären kommer att stiga med 40% eiler ti 11 ca 23.500 personer. Av det antalet uppgär de svenskspråkiga tili ca 5.000 personer.

D et brutna indexet, den höga heskattningen och de höjda serviceavgifterna gör att pensionärernas förmåner ytterligare beskärs. Det största bOrlfallet sker vid medelinkomstgruppen om mk 6 .000 per månad, där minskningen utgör 5,3 %, samtidig t som för andra grupper realinkomsten stigit betydligt.

DETIA, OM NÅGOT ÄR EN DISKRlMINERlNG AV EN STOR BEFOLKNINGSGRUPP r V ÅRT sAMHÄLLE. Representanten för planeringsnärnnden, Eero Louhiainen, berättade om stadsplaneringen i Esbo och hur stadsplaneringen kommer att beakta förhållandena for den äldre befolk:ningen. Högre hus än 23-4 våningar kommer inte att byggas. r varje hus hissar, rullstolsbundna och rörelsehämmade personers hehov av bostäder beaktas.

I en första runda kommer staden att bygga ut behovet för bamens vidkommande, sä kommer turen tili de äldres.

Planerade byggen som påbörjas; - Alberga Hälsogärd är 2000 Bevosbyggandet samt simhallen i Esbo centrum är 200 1 - Södra Hagalunds servicehus är2002 - Aurorahemmets utbyggnad ärena 2002-2003.

Esbovikens Servicehus har nyss byggts, men ingentig sades om Olars Servicehus, som skulle håbörjas för flera är sedan.

Kulturnämndens o rdförande, Kari Saksala som är rätt oy på posten berättade om det kulturutbud som kommer att bjudas under ären 1999 och 2000.

Kulturnärnnden har i är delat ut understöd är amrnanlagt 61 föreningar och enskildao Kulturnämndens största satsning under de kommande ären kommer alt vara utbyg-

gandet av bibliotek i varje del-täton iEsbo. Först i turen är biblioteket i Alberga, som tills det nya blblioteket i Esbo centrum byggs funktionerar som huvudbibliotek för Esbo.

Kulturnärnnden har varit med och kämpat för att få aodel i det sk. Weilin & Göös huset där de skulle etablera ett stadsmuseurn. Nu är det oklart vem som kommer in i det tomma urymmet.

1 början av nästa är väljs ett nyt! äldre råd fOr fOljande tvä är framät. Delorganisationerna skall anrnäla sina kandidater före nyär.

Fördelningen av platser mellan de olika organisationerna beslöts förbli vid det garnla, enligt detta bör Esbo pensionärer få en ordioarie plats och de svenskspråkiga veteranerna en suppleantplats.

Nästa allmänna diskussionstillfålJe för de äldre organisationerna kommer att hållas i mars 1999.

THS

Välkommen till Labbnäs semesterhem ; natlirskå'n omgivning

Helpension LUNCH för grupper enligt beställning ..'n rlnr()mllltJon.ringrn rc!'itJ1nd",~ Evu Mugnusson·Thnnlntn, tel (02:) 424 637

V älkoWlWlen på el'\ i,'\spit'e ...ande visfelsel

t::Js::.- .,

10% _abalt på alla paket 3 9.1.1999. __, Ko"takta bok"i"ge" Siv S e ll tel. (06) 383 1500.

Beeö.·

il'\fot"motiol'\ om vö .. o t"ehobilitel"iI'\9s- och

Ql'\pass,"\il'\sS+t"öniI'\9sk"'t"sel" bl.a, asfmo-, h iäd-.

FÖRNYAD MYLLYLAMPI

)Jr

1-~~~\

GOD MAT GIl(Jpp ~~~" I TRIVSAM OCH 'ElI! RYMLlG MIUÖ_ VÄLKOMNAl

MYUYLRMPI ftESTRURRNTS

digbeteskLtl"sel".

I<o"takta b.-skoo_di"ato_ tAlla-Sti"a J"gma" tel. (06) 383 1515.

~~

Norrvalla Rehab Center V6nlv~g.n 305. 66600 vöRA

0 (06) 383 1511

03100 Nummela 1. 019·335117 • •elefax 019·335 087 bil.e!. 049-446 374

(vetenskapligt bevisat)

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Du bl.a: - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.fl. smärtor

•

GOD 3tAL och GOTt" NYIT ARI

\

* Den eviga staden 5 925 ,ROM 18/3, 10 dgr Buss/flyg ..... ............. ....... • * GARDASJÖN Härlig golfresa med flyglbuss tili 3 695 ,27/3 , 8 dgr ............................. • * ~1~~~g~6/z~;~e:~~:.rIllJl:.... ..... ....... ....4.175, * Tillsammans med Dina nära och kåra 1 995 ,tiU DISNEYlAND 12/6, 7 dgr [r. ................... • * Skidresa tili Österrikes största samman4 360 ,h ängande skidområde SÖLL 5/3, 10 dgr ....... • Beställ våra resebroschyrer vin terlsommar

* VERKAR NER TILL 6 CM DJUP

* 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCHYR

S NYSTRÖM KB TEL. 019-231 636

22100 Mariehamn 018-22 570, www.sundqvisfs.com

,

I

8

]ulen börjar i augusti ...

Fortsälming från sido 1

liga oeh lätta att plaeera i vilket hem som helst, Ulan att konkurrera med övrig inredning eller dekoration.

')

Giftigheten är betydligt överdriven - Det är mjölksaften i växlen som är giftig, säger Martti Rappu ocb kniper av et! blad och visar hur den vita saften sipprar UL Men juls\iämans giftrykte är betydligt överdriveI. Du får lov att käka f1ere växter för aU bli sjuk, oeksll om du är en )iten person eiler etl barn.

- J Sverige har aJdrig noterats fOrgiftning med julstjäma som orsak, oeh där är katalogiseras förgiftningsfall sä noga att inget undgår myndigheterna.

- Mycket giftigare är Saint Paulia som de f1esta mänskor har i sina hem oeh pä våren t.ex vitsipporna, särskilt vitsippsröttema!

- Julstjäman .ir en "kOrldagsväxl", den får inte fä Ijus mer än II timmar. Det är därfor den egentligen är eltårig.

Det går visserligen att vårda

den så alt den lever längre än ett år, men dä gör den ofta bara blad, inte blommor.

- Det kinkiga ögonblicket är atl fora hem den! Den skall packas ordentligt i massor av lidningspapper. Den får inte frysa. J växthuset har den en konstant värme om 18 grader.

Oeh hemma skaJl den stä Ijust och inte i drag. Vanlig rumstemperatur passar julstjäman och den skaU vara jämnt fuklig hemma.

- Det är enklast att testa genom all Iyfta upp krukan, inte genom atl peta med fingret pä mullen, säger Martti Rappu.

Om krukan är läU skaU den fä mera vallen! Känn pä krukans vikt!

Sista veckan - arbete kloekan runt - De flesta mänskor väljer all köpa sina julblorrunor i sista minuten. För oss sker 80 procent av forsäljningen veckan före jul. Först efter 10 december böfjar kundema sädär långsamt fräga efter julblommor, men vi levererar ocksll en hei del direkt tiU blomsteraffårer.

De sista dagama före jul är

oerhört stressiga.

- Sä kan vi ätergå tili "normaJ" 8 timmars dag och vårplantering av de tidigaste blommorna som har läng växtperiod böfjar redan i januari. Omkring den 15 januari sätter vi igäng med de engelska pelargonema.

En skylt med en julstjäma och en pii leder in mot Västankvams vägskäl oeh Hagalandet i Ingä.

- Men skylten är resultatet av etl längt käbbel med vägverket, säger Martti. Vi är speeiaJodlare av samma kategori som jordgubbsodlama på sommaren. Oeh det är väl rimligt atl stäUa upp en köranvisning. Men nej, efter massor av telefonsamtal med vägverket om hur längt Erän diket skyllen skaU vara har vi nu komrnit överens med miljömyndighetema om atl skylten står utanför vägverkets revic oeh inne pII miljömyndighetemas revir.

- Helst vili vägverket inte ge några upplysningar alls eftersom de inte vili att det skaJl finnas andra skyltar än deras egna skyltar vid vägrenen.

- Men vi skaJl väl leva ocksä, eller? Erägar han.

B.L.

Höstmötet ; Jakobstad Fortsällllingfrån sido 1

Birgit Backlulld hälsade delegatema välkonl1la på värdjörellillgell, M-klubbells vägllar tili Jakobstad. Fr. v. Görall Björkmall, verksamlzetsledarell Lili-AIIII JUllell-Kousa oclz kallslisekreterarell MariatiIle Salldell. mer tiUskott pä 37 000 mark underströk hon.

0- 5 eiler 10 mark?

Styrelsens förslag om en höjniog av medlemsavgiften för år 1999 med 10 mark utlöste en häftig debatt.

TODen anslog Nils Grönblom frän Karis som kort meddelade att ban tog avständ Erän höjniogen.

- Komunema lever pII krisgränser, sade han oeh förbundet kunde oeksä rätta sig efter en stramare ekonotnisk Iinje.

- Verksarnbeten skall anpassas tiU en stramare ekonomi, tyckte han.

Styrelsen borde presentera aJternativa budgetplaner.

Torbjörn Söderström frän Esbo förde diskussionen pII ett allmännare pian om pensioner oeh om pensionärer som en grupp som diskrimineras av staten oeh myndigheter.

Men han tyckte oeksä att SPF skall öka sin verksarnbet oeh IlIta höra av sig mera överhuvudtaget. Åke Skeppar understödde förslaget om förhöjningen.

Diskussionen böljade Eram oeh tiUbaka med flere nya jämförelser med kommunaJ ekonomi oeh motständet mot böjningen kom Erämst frän Västnyland.

Slutligen föreslog Gösta BlumenthaJ Erän Ekenäs omröstning, en kompromiss, om en höj!ling av medlemsavgiften med 5 marko 1 omröstningen stäUdes förslagen oförändrad medlemsavgift mot 5 marks förhöjning oeh rösterna föll 33/46.

I en andra omröstning stäUdes förhöjniogen om 5 mark

Helsingfors:

mot styrelsens förslag 10 mark och röstema röll 45/33.

Slutresultatet blev aUtsä en avgiftsförböjniog om 5 mark, vilket betyder en totaJ medlemsavgift om 25 mark per medlem under är 1999.

Avgiften beräknas enligt det anta! medlemmar föreningen har den I januari 1999.

Höstmötet vaJde Göran Björkman Erän Tammerfors tiU ordförande för år 1999.

Inom styrelsen skedde bara en förändring.

1 styrelsen vaJdes följande under peri oden 1999-2000:

medlem VaJborg Louhisto

Åboland: Guy-Ole Asplund Övriga Finland: Mark Wallenius Österbotten: Torolf Fröjdö Jarl Beijar

suppleant Clara von Bonsdorff (rörr Marianne Pacius) May Lindfors Margareta Jörgensen Maud Gullström Hjördis Aspholm

De övriga styrelsemedlemmama sitter har en period.

Revisorema Folke Tegengren oeh Margareta Grigorkoff ätervaJdes och deras suppleanter likasä.

Verksarnbetsplanen för år 1999 godkändes oeh budgeten revideras enligt den förhöjda medlemsavgiften.

B.L.

JOHNNY ÅKERHOLM OM EURO-OCH EMU: Forlsättningfråll sido 1

kan inte mera se på väriden ur en strikt nationell synvinkel. Vi mäste lära oss all ha synpunkter pä de globala frägoma oeh all andra länders angelägenheter är vikliga och pllverkar ocksä vår situalion.

- Vår hemrnamarknad omfaltar numera 290 miljoner mänskor och inte 5 miljoner eiler enbart den nordiska marknaden.

- Hela fokuseringen på den ekonomiska politiken är vidare och större än forr.

- För mig själv har ocksä dessa attitydfrägor varit svåra att arbeta in i miu egel sätt atl tänka.

- I Finland har de stora fö-

retagen opererat pII en global nivå, sll for dem är förändringen inte sä stor. Givetsvis växer ocksä deras bemmamarknad och deras konkurrenskraft med endast en valuta, euron.

- Men de små företagen får

lov all tänka uI nya marknadsföringsstrategier och de får större möjligheler.

Vad är vi bra på?

- Eurolivet nandlar om atl ro i sarnma takt i samma bät och med sarnma mål, sade understatssekreterare Johnny Åkerholm.

Och dethär med bäten, takten ocb roendet var en metafor som han äterkom tiU många gllnger under sin utredning om EMU och eurovaJutan vid fOrbundets höstmöte i Jakobstad.

- Euron ger nya ramar, ett större fålt och mera stabilitel.

- Och för att marknadsföra Finland mäste vi ocksä tänka på våri! posiliva sidor, våra styrkefaJ,:torer.

- Vi bar hög teknologi, UImärkta telekommunikationer, vi har en IlIg kapitaJ- och företagsbeskattniog. Vi har tiUgäng tili kompetent arbetskraft, vi har en fungerande bastryggbet och vår ekonomi

är i baJans, räknade han upp.

- Men bland utmaningama kan vi sätla eli frägetecken för vår konkurrenskraft, för beskattningen av arbete och för den äldre befolkningens arbetsinsats. Nu går mänga i pension för tidigt, vi skulle behöva flere mänskor som stannar längre i arbetslivet, pllpekade Åkerholm.

- Arbetslösheten, just nu ungefår 12 procent är etl av v!lra problem, medgav ban och de borde satsas betydligt mer på komersiell ocb matematisk utbildning än vad vi gör idag.

- V åra ramar har vi skapat själva, men skattetrycket som I Glada miller i yrkesskolalls lu/tiga auditorium, Görall SUlldström jråll Krolloby med en ökande offentlig sektor verksamlzetsledarell Lili-AIIII JUllell-Kousa, JOilllIlY ÅkerllOlm oclz Per Thomas/olk. innebär är en svår nöt att knäcka.

TEXT: BRITTA LINDBLOM FOTO: STIG SUNDVIK

Ga I Under den här rubriken ryms det otroligt mycket, beroende pä hur mycket eller djupt man rotar i det förgängna. Inom medborgarinstitutens rarn har det de senaste tiderna varit populärt med forskargrupper, som forskat just i gamla seder och bruk i gängen tid.

Pä olika orter är sederna olika sä här inför juJen. Julgranen är ju det mest centrala i julfirandet. Men sä har det inte varit i gängen tid. 1 Lappfjärd kom bruket av julgran försl omkring sekelskiftet.

Förul hade man det traclitionella julkorset, nägot som var gemensamt med de andra kommunerna i södra delen av Österbotten. Trogligen har julkorset förekommit i hela svenska Österbotten ända frän medeltiden, men kanske i nägot annat utförande. Genom tiderna har en förändring av utseendet och form ägt rum, beroende av att olika mästare har sin uppfattning om hur et! julkors skall se UI. De mänga olika figurerna symboliserar vissa saker som det i dag är svärt för den oinvigde att se.

1 en anmälan som Helge Holm skrivit om julkorsen i Lappfjärd, "Att resa julkors i

Lappfjärdsbygden har pägätt i obruten tradition frän hedenhös tilI våra dagar, med avbrott under krigen pä 40tale!".

1 bötjan av 1900-talet höll julgranen pä att konkurera ut julkorset men genom en framsynt Lappfjärdsbo kom så smäningom julkorset tiIJbaka. Jag hade själv förm änen att vara med när julkorset hlssades upp i f1aggstängen 1947 pä Lappfjärds Folkhögskola. Det korset var dä nytillverkad enligt ett gammalt mönster som dävarande slöjdläraren Emil Björknäs hade gjort en gång i sin ungdom. Om jag minns rätt, intstalJerades det elektriska lampor i korset den gängen före uppsättningen. Det är troligt att inget kors hade funnits tidigare på skolan.

Vid de efterforskningar som jag bedrivit i ärnnet kom jag i kontakt med Torsten Lundmark i Pörtom och han påstod att Pörtomkorset är det ä1dsta med inslag av symboler inte bara frän kristen tid utan ocksä frän hedenhös.

Ett riktig julkors skall inehålla bland annat kvadraten, som symboliserar solen men ocksä stjärnor, samt bäras upp av korset. Dessutom kan

julclid ar en u-dtUtlon 1 som ti-

andra symbo1er finnas med

digare hörde bondesamhället tiIJ . Bonden reste julkorset på

beroende på var julkorset är tillverkat och används.

er

•I

en förhoppning om god korset fanns en stor granrisskörd under fö ljande är". ruska och vid korsarrnarnas Seden att användä julkors ändar mindre sädana. Toppsom skall hänga utomhus har ruskan tyder pä att julkorset varieral, det har liksom avta- härstammar frän de julstänggit ibland och äterkommit ef- er, som Carl von Linne säg ter nägon tid . Allt beroende vid sin resa genom Österbotpå kanske krig och annan ten år 1732, Men redan före kristid, som vi ser i fallet mitten av förra seklel, och med Lappfjärd och julgra- troligen längt tidigare, hade nen, men det kan ha varit an- seden att resa julstänger dött dra orsaker ocksä. Eftersom uI. På 1870-talet upphörde symbolerna inte alltid varil man ocksä att resa julkors i kristna kan man antaga en Solf", påverkan rrän kyrkligt häll .

Sä småningom har seden Uppfattningarna växlar bero- med julkorsen srpidit sig ende på personer som står i norrut i varierande fonner, predikstol. alla olika, fria fantasier, 1 dag kan man säga att grant målade i rött och gult, centrum för julkorsen, stora allt beroende pä vem som eiler små, är Lappfjärd. Men tillverkat "konstverket", Näi alla andra orter i hela syd- gon egentlig julsed har det Österbotten har det i alla ti- dock inte blivit här omkring der förekommit nägon form och norr om Vasa, endast av julkors. Skall man utpeka sporadiska fall beroende pä någon annan ort med ett eget bekantskaper i de sydligare julkors ligger väl Pörtom kommunerna, När en Lappnärmast tilI. Där har pä se- fjärdsbo eiler annan person nare tid häll its kurser i Ml söderfrän f1yltar norrut kan om julkorstillverkning, un- den personen ta med sig ett der ledning av Torsten miniatyrkors i stället för julLundmark. Det troliga är att gran som man kan ha inomjulkorsen förekommit i hela hus, Nägot som påminner den svenska delen av Fin- om barndomens jular hemlulkors av Yttenllark modelL land i svunnen tid, men att ma, Bor man i en stadsvätaga att förebilden för julkor- tili 100 cm böga, men ändå förekomsten avtagit sakta ning är del svärt med ett full stort julkors som skall hlssas set försvinner bakåt i hlstori- en kopia av ett ordinärt ut- men säkert.

När Jakob Tegengren var i f1aggstängen . omhu s julkors. Eftersom det ens töcken.

1 dag finns det av Lappfjärdskorset tre olika modeller med variationer. Två för utebruk som skall hlssas högt över hu sen, i f1aggstäng eiler annan stäng. Den tredje modellen är en miniatyrmodell som Gustav Evars kan anses vara upphovsman tilI. Efteråt har flera tilJverkare bötjat med samma sak. Detta miniatyrkors har tillverkats i mänga hundra exemplar, kanske f1era tusen, eftersom Gustav Evars gjorde det första "lilIkorset" redan 1957.

På folkhösko lan var man inte sen att ta upp den här iden och startade tillverkningen av "lillkors".

Ett orclinärt julkors frän Lappfjärd mäter, beroende av modell, mellan 200 och 280 cm i höjd och 125 tili 150 cm i bredd. Därtill kommer stängen som korset är fast i.

Korset satts upp pä julafton Åke Löfgrett i Lappjjärd med två av silla utekors, det större hissar hall lzögt över hustakeu, och skulle ned senast pä fastlagstisdagen, om inte kom fin ns tillverkare av olika ka- rektor för folkhögskolan i YtJag har här lite berört entrollen och gjorde det, och dä liber sä finns det julkors av terrnark, i början av 1900-ta- dast en liten del av de otaliga mindre snyggt. Tidigare var olika mått och utseende, let, blev han intresserad av et! seder och bruk som förekorset försedd med en eiler bäde av storlek och farg. julkors i Pörtom och köpte et! kommer ännu. 1 framtiden två Ijuslyktor, i dag har alla Men i dag fyller de sin plats i tili skolan där de kunde till- kan jag återkomma med en elektriska Ijus och larnpor. bemmen, kanske i stället för verka nya och pä sä sätt kom sed som försvunnit som hade Ljusen skulle brinna frän en julgran. Antingen ute eiler seden att använda julkors att anknytning tili Matismäss, uppsättningen pä julafton tili inne. spridas på nytt i Närpes, Men 24 februari. tjugondedag jul. LappfjärdBeträffande myter, skrock troligen hade man använt nåskorset har alltid varit svart, och andra traditioner skriver gon forrn av j ulkors tidigare Text ocb roto: antagligen tjärat, men nu Helge Holm vidare, "Om en eftersom man funnit rester av Stig Sundvik svartmålat. Tillverkningsma- av granrislofsarna föll ned sådana i garnla gårdar i Ytterteralet har varit trä och näver, skulle en nära anhörig dö un- mark, därtill kommer granristofsar der året sam följde. Om en Gunnar Rosenholm skriver som förnyas varje år. Ljusen i nära anhörig dog under den i Solf socken hlstoria om, " Iyktorna skulle väl symboli- tid julkorset var rest skulle Julkorset, vanligen rikt ulsera det återvändande Ijuset, det omedelbart tagas ned, format, pyntas ytterligare eller kan det ba varit frägan Om man hade sorg i husel med pappersgirlander och om sljärnan över Betlehem? restes inget julkors, Gran- granriskransar, Vid korset Miniatyrkorsen eiler IjJl- ristrofsarna symboliserade hängdes sedan några grant korsen är väl inte mera än 80 naturens pänyttfödelse och Iysande Iyktor. 1 toppen på

--

Löfgren demonstrerar julkors av ordinär Lappjjärdsmodell med olikjärgade illmpor, som skalllzissas 10-15 meter Izögt, i flaggstång eiler egell stållg. julafton i tron att julkorset skyddade gårdens folk och fa mot alla onda krafter, som var i rörelse under årets mörkaste tid. Seden att resa julkors i

Olika forskare har varierande uppfattningar om ålder och utseende, men pä grund av att ingen skriftlig dokumentation finns kan man an-

l'

10

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• I I

i

Upplevelser på sjö""

I

I I I I I I

')

Då jag gick tili sjöss år 1930 som 17-åring hade man som sjöman inte alitid regelbundna arbetsdagar.

Då fartyget låg i hamn var det regelbundet dagsarbete men om avgångstiden var på kvällen var det bara att fortsätta arbetet med att göra "sjöklart". Lastluckorna skulle täckas över, först lades "skärstockarna" som underlag för träluckorna och så presenmngar på I dessa som timmermannen kilade fast.

I Därefter skulle lastbommarna firas ned och deras I vajrar och trossar redas upp och fastgöras . Om man I hade däckslast skulle den surras fast. Ibland hade vi I stora pappersrullar ovanpå lastluckorna som skulle I surras ytterst noggrant med speciella don och på I däck fanns ibland trävirke att surra fast.

Först därefter började "sjövakten" d .v.s. halva beI sättnigen blev fri och andra halva i funktion så att en I man stod tili rors, en man på, utkik och en man på I pass som skulle upp på kommandobryggan, ifall I styrmannen visslade, för att ge order om något som IskuIle göras på däck.

IVar fjärde timme bytte vakten, så det kunde hända I att arbetsdagen sl utade klockan fyra pä morgonen om arbetet med att g6ra sjöklart räckte tili klockan I tolv på natten, och sjövakten därefter tili klockan fyra, I Innan man hade \vättat sig och kommit i säng hade I halva timmen gått och halv åtta väcktes man tili fölI jande vakttur. Efter att ha jobbat trefjärdedels dygn loch sovit tre timmar var det ganska tungt att stiga I upp tili ett fyra timmars arbetspass.

I Det var inga fritidsproblem då man skulle både äta, \vätta sig och klä av och på sig på de fyra timmar I långa frivakterna. Men då det var så många frivakter I tills vi kom tili Kielkanalen, som alltid infölI på söndaI gen, offrade vi en frivakt tili att se på Tyskland från I däck och vi nka åt flickorna på stranden medan vevgrammofonen spelade stenkakor.

Lyckligtvis var inte arbetet med att göra sjöklart alltid så tidskrävande som ovan beskrivits, men det hände ofta. Då vi kom tili destinationshamnen var det igen "alle man på däck" när törtöjningarna skulle göras och lastbommar hivas upP. och skedde detta på kvällen kunde det bli sent innan man var ledig. Följan de morgon upp tili dagsarbete som om ingenting hänt. I hamn skulle jungmän och lättmatroser turvis vara nattvakt och då var man ledig följande dag. Det gällde att hållas vaken och hållas på däck för i finska hamnar kunde det komma objudna gäster ombord och i london och Rotterdam med tidvatten gällde det att passa förtöjningarna så att de inte brast vid flodvattnet.

I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I

I London behövde man inte befara objudna gäster ty dockorna var omgivlla med höga tegelmurar med krossade glasflaskor överst fastgjutna och en polis i porten som var låst. Men i finska hamnar var det på vintrarna ofta "bummare" som ville komma embord för att få sova i värmen, En gång i Kotka kom en trashank som jnte trodd,.e att jag menade allvar, då jag sade att båten inte var resandehem. och då han gick ner tillbaka på kajen och hämtade kamra\er, som låg under presenningarna där fann jag för !1Jott att väcka dejourerande styrmannen som kom och hjälpte mig. Han hade broWning i fickan om det skullle ha behövts. Tiili nattvaktens jobb hörde också att göra upp eld i kabyssen så att spisen var varm då kocken steg upp för att koka kaffe. Då det var lugnt och sti/lla på morgonpatten kunde det hända att man nickade tili en stund just då spisen skulle värmas. Då blev det stressigt för det var inte så enkeit att få elden att ta sig då man eldade med stenkoi och hade dåligt tände.

Sjömännens semesler bestod i att man hade rätt tiili två eftermiddagar ledigt varje månad för att kunna gå i/and och göra uppköp eiler annars se på stan.

Bland de första lärdomarna ombord var att rära sig kompassen på svenska först men också på engelska. Vår kapten anlitade inta rorgängare i Kielkanalen såsom de lIesta andra. utan manskapet styrde enligt den tyska lotsens order och då gällde det att veta skillnad på styrbord och babord också på tyska.

Uppför Thamesfloden åter gällde det att veta de engelska benämningarna. Redan på första nedresan hamnade jag tili rors i Kielkanalen . styrmannen stod nog bredvid mig först men det va r inga problem. Då någon hade frågat kaptenen varför han ej anlitade tyska rorgängare hade han sagt: "Nog måste ju folket kunna styra".

En gång var det spännande då vi just närmade oss en sluss och ett tyskt fartyg kom emot och förlorade styrförmågan då jag hade "rortörn". Tysken kastade om från maskinstyrning tili handroder och det blev mankemang så att tysken kom girande emot oss och kolliderade med oss, så att dess ankare rev upp ett stort hål i vår babords sida. Vi anlöpte Kiel och fick hålet provisoriskt lappat så att vi kunde gå tili hemlandet. Vid sjöförklaringen intygade lotsen att "die Leute steurt gut". Folket styrde bra.

En vinter då vi forserade ishinder tog kaptenen ansatser i tron att det var isen som var så tjock men då vi dockades för bottenmålning följande sommar fanns bucklor i botten som visade att en sten hade rullat under botten.

Den värsta stormen var en decembernatt utanfär 60 land.

Då fick min en barndomskamrat från hembyn, som jag hade ordnat jobb ombord åt, nog av sjöman siivet.

Han begärde att få mönstra av då vi kom tili Åbl!) fast mönstringstiden inte hade gått uI. Vi var så 'latt 'astade att propellern var lika mycket i luften som i vattnet i sjögången och farten sålunda inte kunde hållas så att styrförmågan hölls.

Också farten blev så att loggen hängde rakt ned .!ör attvi inte skulle driva iland körde vi hela natten ,fövhalY maskin söderut. Då vi kom tili Åbo fick kamraten mönstra av och resa hem tili mamma.

Första gången vi kom tili London hörde jag att en kamrat sade: "Nu kommer horor." Då tänkte jag, kommer dom ombord såhär på dagen riktigt?

Men jag hörde fel , han sade "nu kommer Uuro", det var sjömanskyrkans assistent vid namn Uuro som kom qmbord och då han såg mig sa han: Jaha, här är en ny gosse, och så fick jag en omgång knytnävar tills han presenterade sig och sa att jag sku lle vara välkommen tili sjömanskyrkan på kvällen. Vi var rege,bundet gäster där, men vi tyckte att våra ,andsmaninnor var litet tör högdragna mot oss vanliga sjömän. Annat var det i svenska kyrkan och i synnerhet i norska sjömanskyrkan.

Som skandinaver var det ingen ski llnad om vi var från Finland eiler något annat skandinaviskt land.

En gång. sista resan jag var ombord gick en kamrat och jag tili norska kyrkan ilondon och satte oss vid ett bord i sällskapsrummet. Då kom tre norska t/jckor och satte sig v id vårt bord . Då vi trivdes bra tillsammans bad de oss på v isit tili en av flickornas arbetsplats utantör staden på söndagen. De var kanske i arbete där för att lära sig engelska och husbondefolket tili en v fliCKorna var bortresta den dagen. De förklarade för 0rs hur vi skulle resa. först med buss tili en järnvägsstation och så med tåg.

Tåget startade från marknivå men för att koz:ma ut från staden åkte vi s.a.s. på hustaken varefter vj åkte på marknivå ute Rå landet. På angiven station väntade de tre flickorna och tDjöd oss på te och kakor i en rätt stor och vacker villa i en vacker miljö. Min kamrat bE(rättade att jag brukar sjunga så jag fick lov att dra alla sånger jag kunde för deml Jag hade nattvaktstur på kväl1en så flickorna hade inga problem att bli av med oss i anständig tid .

I Rotterdam fanns ingen sjömanspräst men en assistent besökte oss regelbundet och ordnade en gång en utfärd för hela besättningen tili landet. Han bistod också annars oss vid behov. Jag lick av min mor veta att jag hade en kusin som jag aldrig hade sett. intagen på sjukhus i Rotterdam. Assi stenten tog reda på var han fanhs och ordnade så att jag kunde besöka honom. Jag såg att han var dålig men han talade nog om att han skulle segla igen men sköterskan hade tårar i ögonen då hon såg oss så jagiörstod att hann hade seglat lärdigt och då jag om en månad kom dit var han död i tuberkulos.

En annan kontakt med hembygden lick jag också i Rotterdam. I sjömanskyrkan såg jag en arbetslös sjöman som jag tyckte måste vara en man från min hemby som inte hade hörts av på många år. Jag frågade honom om han var Johansson Emil från Simonsby i Pargas. Svaret var jakande och generat förklarade han att han snart skulle mönstra på en båt igen. men av hans mundering såg jag att det var länge sedan han senaset hade haft hyra. Jag berättade att hans mamma redan länge hade trott att han var död.

Detta möte ledde tili att han skrev hem tili sin mor och också att han mönstrade på en båt och småningom gifte sig med en kocka på en svensk båt och flyttade med henne tili Pargas där mor ånnu levde . Hans återstående

levnad skedde sedan under ordnade förhållanden och då jag gifte mig under kriget fick jag bröllopspresent av hans fru som jag aldrig hade sett.

I London fanns en tid en avpolletterad präst vid namn, Airila som hade som ledstjärna att inget djur skulle mista livet för hans skull. Då han såg ett par tofflor som jag hade gjort själv av faner, segelduk och gummi, beställde han åt sig ett par också. Han propagerade för att vi skulle åka tili Sydamerika och bli farmare . Hall fprklarade att vi skulle arbeta en tid på en farm varelter vi skulle fr>,en egen att själva bebruka, grati§.....Deblät ju lock.ande men då jag hade min gamla mor hemma TFinlalJd slog jag ändå dövörat tili .

De senaste åreo har jag fått konstatera att dessa farmare "IJOmer'a ever <lg:isär 'atan e i~tensmöjligheter eOll6t nutida villkor. I .Ibland t'\ar la@ fåti /iöra att det Ii farligt för unga poj)<ar att g~ti)ltsjö~, m~ d.e är ju ändå så att farorna ofta är stöfre på lan ~rtPå sjön. Alkoholmissbruk förekom IntEl" bland ka raterna !Dch de damer som bjöd lil S}g , å g'atorna i uamnRv teren Ivacsa bedagade att d7 inte glorde intryck på en tonårig lättmatros eiler jUl)gman~ _ ~ I Al1 sp,ai)lla,nde sa,ker kaJ1~ hända också längs kus(en ficy jag erfara d'å jag var matc.os på en cementpråm.{!935. l.Bpgse~båten fralJlf6Fae~ av en kapten som ka:II'l.Q.eL br..s\SaÖtto för aft han liade förlist med eI( fartyg som hett Draken'. Vi var på väg norrut med tt&prå\I1ar va rav vår fal'l~s i mittenDet blåste kraftigt (Ci.~ vi lämi'iäqEfSKärgårdsQ~vet, men det ingick inte i Drakaottos vanor att kasta ankar och invänta bättre väde r så inte'-!;/eller nu o Vi hade inte kört länge innan bogserkabeln brast mellan den första pråmen och vår. Bogseren kunde inte stanna och försöka manövrera oss med då den hade en pråm på släp.

De körde in i skärgård en och anmälde tili sjöbevakningen om vad som hade hänt. Vi kastade ankar men .det bara draggade då botten va r berggrund . men innan vi drev för långt fastnade ankaret tili sist i en skreva så vi stannade. Men den pråmen som var efter oss stannnade inte lika fort utan åkte förbi oss så långt kabe, n räckte varefter den svängde vi nkelrätt mot oss och drev småningom akteröver. men vi var rädda att den skulle ramma oss. Pråmen var en töre detta lustyacht med vass stäv och för varje våg rusade den emot oss men varje gång stannade ansatsen just innan den nådde vår reling . Det var nog så nära ibland att vi inte skulle ha vågat sätta tummen emellan . Vi följde med en fändare att lägga emellan fast det knappast skulle ha hjälpt. Djup.t lastade med cement skulle vi ha sjunkit ganska fort .

Då sjöbevakningen kom och inspekterade var alit väl ooh på morgonen kom Drakaotto och hämtade oss för\ att fortsätta resan.

Då vi gjO!de första resan med den pråmen var den opassligt lastad så att den var svår att styra. man måste hela tiden hålla rodermaskinen igång .

1r-lOan vi avg \ck låg vi för ankar över natten utanför ett trångt sund,. Min kamrat och jag rodde på kvällen i/and för att köpa mjölk. men de hade ingen mjölk. men sprit fanns det så v i köpte en kanna sånt istället.

Skepparen och donkeymannen fick hälften och vi två qlen andra hälften.

Då vi skolle avgå märkte vi att de andra två inte var funktions'dugliga. då sparade vi vår sprit. Men då vi ena timmen skulle styra och den andra elda under parman för att få ånga tili rodermaskinen fick vi inte sova. En gång då jag stod tili rors nickade jag tili och vaknade av att bogserbåten visslade. Men ingen bogserbåt synte's förul, vi hade girat så mycket att vi var på sidan om bogs'eren. Det hände på öppet vatten så ingen skada var skedd. Då försökte vi styra med handroder och det gick bra så vi klarade skärgården bra. Då vi kom tili Kotka hade skepparen klarnat tili och då sade bogserbåtens kapten att vi tycktes ha problem med att hålla ku rsen. Jo sade skepparen: "Pojkar[<la var litet fulla". så behöll han ansiktet. Men han tänkte inte på att det var hans fel att han inte hade bättre dlsciplin ombord. Vi två som hade varit nyktra tog 0et hela från den humoristiska sidan.

I

I I I I I I I

Alla" Söderström

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••

II

• I I I I I I I

SP

Med Kaj i köket

.-

•

'.'

SjälvStäl1clighei :!~1

1?år clyrköpta

....

En kocks samvete En känd kock publicerade sina memoarer hur han utomlands praktiserade och vad då erfarer.

Där che/skocken, som kutym först i köket beslöt vad han på menun skulle kaila öket.

Ifall biff beställdes utav gästen av kalv eiler stut, hjort, ren, vadän änskades tili festen ledde det alltid tili slut att han tog en bit av hästen.

JulsiUen {Decemher}

Clupea Harengus är ett artrikt släkte i Nordsjön, som siil, den saltas.

1 Östersjön, där vattnet mera bräckf e sam strömming den förvaltas.

en stilla bön U I" hjärtal stiger opp: J:g,t I'åra unga, som här bo och bygga, uti dinfillmakts hägn få leva t7ygga.

J:g,t f rihet föija deras leI'nadslopp!

1?i, sena tiders barn, ej f atta kan de känslor, som i folkets Liv sig välvde.

1?i tror dock, att av g lädje hjärtan 'skälI'de i m ånga bröst, f ör kvin n a som f ör man.

Med I'ördnad böjes huvudena ned, då vi med tunga steg gårfram tili kullen: Mä fridens stjärna lysa öIJer mullen.

Må I'ila över landet ständigjred!

Med svåra prövningar I'år frihet vanns, om detta vittne bär de minnesvårda1~ som resta står på våra kyrkogårdar och mången krig sskadad fö roisso f anns.

1?år hyllningsgärd är Jylld av tacksamhet, till alla dem, som stod i nöd och fara.

1?ar f ast beslutna att vårt land förs vara, I'år IrO, I'ärt hopp och vår själCiständighet!

JIär har ock fu rinits patriotel' m ed, som skickligt kunnq±jämka och förh andla, prekära situationer föroandla, att n ederlag till seger smidig t gled.

Elna Lillqvist Purrno

Skarpsill, ansjovisk och sardiner

Ö{zfut4 tILa ~

Ut_#ii4u.

alla är de sinsemellan, minst kusiner lut/isken görs dock helst av kolja.

GL ÖM INTE SPF:S ALMANACKAI EN YPPERLIG JULKLAPP SO M D U ÄNNu HlNNER SKAFFA!

Ht-eti ~ ~ ~ <f4It, Ö{zfut4 tILa ~ dUJt~~

att ~ tdt ~ I-t. Ö{zfut4 tILa ~ dUJt <UU6r4 ~ ~ ut "" du. ~

• •••••••••••••••••••••••••••••••

:

$ridfullJul och Gott JYyttfir

: •

Men då du den rensat såväl som tvättat filerat och hälst skinnat finns det otroligt många sätt att av den göra finmat.

• : :

Koka lag av vatten, ättika och socker sen sillen um gaffelbitar dela och om du inte färdigt sned är minns, sillen fordrar minst en hela.

r----------------- - -,

K.R:sen 1998

olo

en mannaålder ärförgången ren, sen jrihelstimmen f ör vårt land I'ar slagen. $ ör $ inlands f olk bröl in den nya dagen, då orosmolnen vek f ör solens sken!

i kryddlag eiler olja

Då du sillen från butiken köper kan den vara brun eiler guL till Miss Fisk, den säkert ingen döper den är helt enkelt /uI.

~T ,~~"i"

tillönskas alla ctJragsjjärds pensionärer

dUJt ~ eH44HUHa- ~.

L&du.~~~

: :

l49a-ut t ~

~ I'-a-

a- .... ~ '"'-9-

: Guy-Olefisplur;td : ••••••••••••••••••••••••••••••••

-~-"" . ~ Sa.t; tILa ~ dUJt

I I I I I I IL

Sa.t; tILa ~ ~ ~

RÄ TTELSE: Ett öppet fönster är Maj-Lis Gretbergs dikt.

Den fanns införd på första sidan av GT6/98.

Tyvärr bade namnen förväxl ats.

Artikeln om Livskvalitet var däremot skriven av Carita Rosenqvist. GT beklagar!

_______________ ____

UtUtte~~W~ u..

I I I I I I I

attdu.~

.uv. ~ ~..ätta ..at ~ u..

~

........ _- ........................................... . ... ....... .

Aili tackar fär 80-årsvtppvaktJl\ iJl\geJl\ !

Till alla kära och nära vänner och bekanta, förbundet och distriktet, mitt bjärtevarma tack till er alI.a för en storartad uppvaktning i form av blommor, presenter, telegram, gratulationskort ocb telefonpåri ngningar.

Ni alla! Era goda tankar i tai och sång, det värmde i själ ocb hjärta.

Allt detta vackra skalJ jag gömma i mitt bjärta.

Något fi nl att minnas, att ploeka fram någon gång när det skymmer.

TACK! Så önskar jag alla pensionärer och ledare GOD JUL och GOTT NYTr ÅR med friska tag.

Alli

.

"'"

Varen IJte,d bJDmprakten kommer...

Ho:nattl ?i1aiQau mQdJBi~s,ertåg~,\

, 23-29.4.199!r/ fre-lor (7'djlOar)

Flyg tur/retur från Kronoby, Vasa och Helsingfors Oravais Trafik buss pä rundresan Se blommande frukträd, magnolia...

Rhenflodens borgar, slottet i Heidelberg, snöklädda alptoppar, Schwarzwalds landskap, Bodensjön ...

• I Holland: Blomstertåget, Keukenhof blomsterpark, väldlga blomsterodlingar, kanaltur i Amsterdam • Vi bor bl. a. i sa,golika mede~idsstaden Rothenburg • Paketpris från Osterbotten 5.450,- frän Helsingfors 5.350,• • • •

Blommor i hundratal och massor av presenter på A ili Genbergs 80 årsdag .

......•..........................................................

1fn. 06-3184000

01:.

----------------------------------------- PenningautomatPO kurserna

1 VASA OCH HELSINGFORS har varit två tili antalet och väJbesök!a, med sammanlagt 27 deltagare.

PO, som vi hädanefter kommer att kalla dem är en kontakUänIc meUan förbundel och medlemsföreningarna, en person som sätter sig in i pensionsfrågor och sociala och ekonomiska frågor och som också har kontakt med kommunen och äJdre rådet ifall det finns ett sådant i kommunen.

PO bar en central mll i informationen och PO arbctet rortsälter med ytterligare kurser både för nya PO ocb fortsältningskurser nästa år.

Efter band förstärktes del tagarnas övertygelse om att vi är inne på riktiga spår med pensionärsombudsiden. Med smä steg framskrider vi, ingen bchöver vara rädd för att man

föreningen och understöden - liniedragningar för framtiden

inte kJarnr uppgiften.

Det mäste få ta tid att bygga upp nätverkeL PO bistår förcningenlarna med information och vägledning om intressebcvakoingsfrågor både på riks- och lokalnivä.

PO ersätter absolut inte ordförande och sekreterare - det är två skilda saker.

Snarnre kompletterar de varandra, och viktigt är att informationen mellan ordförande och PO är god. Detsamma gäJler äJdre råden, PO överlappar inte utan kompletterar och samarbctar med ÄR där de linns.

Nästa kursomgång infaUer i november nästa år.

Tili dess hoppas vi att mänga nya deltagare dyker upp.

Kursdagen kornmer att bestå av ett grundkursinslag och ett fortsättningskursins lag.

PAF har gett uI en skrifl där man redogör för linjedragningar och tyngdpunkter för verksarnbetsbidragen. Linjedragningama är naturligtvis viktiga rättesnören för de föreningar som får understöd Erän PAF och jag viII gäma informera om dem.

-

ErIligt PAF har organisationema (alltså även SI?F) tre centrala sarnbäJleliga roller:

o o o ..... Alf LarselI i förgrulldell på PO-kurs har redalI haft erfarellhet av attlzjälpa alldra pellsiOllärer, bl.a. ålerflyttare med deras pellsio~ FUlldersamma miller på PO-kurs i Helsillgfors, Dorril, GUllllel, Valborg och i bakgrulldell Per-Erik grullllar på vad PO borde la reda på och Imr kllllskapeli kallföras ui.

----------------------------------------FN:s internationella är för äldre 1999:

..

har som mäl: siälvständighet, deltagande, siälförverkligande

•

- på svenska i Finland

,,

sin hälsning. Emedan programinslagen enbart är pä finska, har JUTIA ZILLIACUS kontaktats för att håUa inlägg pä svenska. Hon deltar på lördag kJ. 12 och söndag kJ. 14.

AU bli äJdre är en naturlig del av live!. Det är viktigt med en salcJig intäJlning tili all man sjäJv eiler någon annan blir äJdre. Äldre personer besitter en rik erfarenhet och kunskap som är värd att delges andra. De sociala behoven minskar inte med åldem - de bara ändrar form, varför det finns en risk all äJdre personer blir ensamma.

Förmågan att lära sig finns kvar ännu på ä1dre dagar. Behovet av Iivlsängt lärande är en följd av santhälleliga för-

intressebevakningsrollen för en speciell befolkningsgrupp (pensionärer) organisering av frivilligt arbete produktion av social- ocb bäJsovårdstjänster

Pör att kunna förverkJiga dessa roller bör organisationen:

o o

fastställa sin verksambetside ocb sina mål kJart och tydligt k1ar1ägga sin roll i samhäJlet och faststäJla sina nyckeluppgifter

Målet för PAF: s understödande verksarnbet är att främjå häJsa och socialt välbefinnande genom att stöda deaUmännyttiga organisationemas verksarnbet och olika projekl.

Ansvaret för resultaten ligger hos organisationema.

PAF kommer i framtiden att fasta större uppmärksamhet speciellt vid organisationemas ledning ocb ekonomi och man kommer nu all kräva en mera målmedveten och resultatinriktad verksamhel.

PAF följer noga upp organisationemas verksarnbetsresultat och rapponering. De mest centrala utvecklingsområdena bör vara verksamhetens ocb servicens kvalitet ocb sakkunskap.

poängterar

Rätt till eri värdigl liv. sa om KULTUR FÖR ÄLDRE. Della tillf:ille skall bli nägot av SENlORERNAS FOLKFEST NYHET: BYGGA BROAR MELLAN ÄLDRE OCH UNGA

Den 6 och 7 mars 1999 arrangeras ett tillfalle i Garnla hamnen med rikt program.

Fru Eeva Ahtisaari Erarnför

- KULTUR FÖR ALLA ÅLDRAR 1 oktober ordnas en festival - STJÄRNKRYSSNING pä Silja Festival - med kulturellt program.

Förslag tili medverkande: bl.a. Kjell Lönnå och Lennart Koskinen, som sk"Ulle förelä-

Under året vil i man påverka den ensarnbet som råder både bland äJdre personer och bam som iote i sitt naturliga umgänge träffar äJdre personer. Därför ordnas en tredagarskurs för äldre personer som viII fungera som "far- och morföräJdrar" . Kursen är tänkt att hIDas i augusti som intematkurs i Sjundeå.

slÖdet tili de i sarnbället sämst lottade gruppema. Hit hör ocksä de åldrande människom a. Alldeles speciellt viII man aktivera organisationem a och deras medlemmar atl få de mera passiva medborgama jämte familj er att utnyttja de olika service- och stödfunktionema. Aktiviteten måste alltsä riktas utåt och inte enbart inom medlemskåren.

I framtiden kommer stöden att beviljas för följande runktioner:

O den egentliga verksamheten, m.a.o. tili intressebevakning, sakkunnighet, päverkningsarbete frivillig verksamhet, självhjälpsverksarnbet produktion av social- ocb hä l sovård s ~änster, dock iakttagande komm unernas och den övriga offentliga sektoms lagstadgade ansvar för basservicen service-och stödboende hem serviceverksamhet och anhörigstöd o första bjälp- och krisservice dagcentra, arbetscentra rehabiliterande verksambet o kurs-, läger- och semesterverksamhet

o o

o o o o

Svenska Pensionärsförbundets strategiska arbete syftar bl.a. tili att uppfylla PAF:s kvalitativa verksarnbetskrav.

Vår verksarnbet mäste ocksä följa sarnbällets utveckling, som jag aJltid brukar poängtera och SPF vili gärna som medborgarorganisation stå längst franune i ledet då det gäller de finlandssvenska pensionäremas intressebevakning.

Lili-Ann Junell-Kousa verksamhetsledare

Kvartersklubb - Sällskap, mat, gyrnnastik för stela leder i form av stoljumppa, bobbyverksarnbet - et! avbrott i dagen. det kan vi erbjuda, säger Margareta Kivioja.

Hon arbetar frivilligt dagligen i Helsingfors stads kvartersklubb vid Predriksgatan 20.

K varterskJu bben är eU komplement tili hemservicen. Man kan hämta en matportion och ta hem den, eiler äta den i ldubben.

Lokalen är renoverad och hernlik och samlar eU tiotaJ ä1dre personer dagligen under vardagarna.

Både svenskspråkiga och finskspråkiga äJdre personer

söker sig tili k'vartersklubben.

En central person är kJubbvärdinnan Maire Kaija som tar hand om det praktiska. maten, disken, det stöd som behövs om någon mär dåligt.

Hon är anställd av staden och kJubben är dagligen öppen kJ . 9- 15.00.

Pä Fredriksgatan 20 träffar jag bl. a. Gustav Adolf Sundström med en aktningsvärd ålder 89 år. Han bor på oära båll tilIldubben.

- Jag är werlandist och äter kruska och råkost, därför mår jag så bra. Jag har redan överlevt Aare Werland med elt antal år, säger han stolt.

B.L

o

••

••

UTTALANDE FRAN HOSTMOTET I JAKOBSTAD 4.11.98 nens serviceprogram inom de olika verksamhetsomrädena.

De kornmunala äldreråDe ä1dres röst bör höras i den är viktiga fora för ä1dall planerin g. D ärfOr fungerar res medinfl ytande i samäldrerådet ocksä som en hällsfrägor. kommu nikationskanal mellan lnom komrnunalförval tinvänarna och beslutsfattarna. ningen som h elhet är ä1dreSvenska Pensionärsförbunrådet ett organ som komdet anser att de kommuna la pletterar verksarnheten äldreråden bör bli lagstadgainom olika kommunaJa de och föreslär an i kommuverksamhetsområden. nallagen införs en stadgande Äldrerådet har som mälom all de konununa la ä1dresättning atl främja levnadsräden är obligatoriska. villkoren fö r de ä1dre ocb särskilt för de äldsta kommunmedlemrnarna.

DELEGATIONEN FÖR Mänskan är en helhet. ÄLDRE- OCH PENSIONSDet är inte enbart social- POLITISKA F RÅGOR och hälsovärdsservicen (SHM) som skall ansvara för välbefinnandet.

Delegationen för ä1dre- ocb Boende, miljö, trafikförpensionspolitiska frägor hållanden_- allt påverkar (SHM) tillsattes 1.4. 1997 för allas och inte min st de ä1datt effektivera samarbetet res situation. mellan statsmak-ten och orgaÄldrerädets uppgift är nisationema. därför även att övervaka Svenska Pensionärsförbunverkställandet av kommu-

Kommunala äldrer å d

det anser an Delegationen för ä1dre- och pensionspolitiska frågor bör ak1:ivera sin arbete och ges mer inflytande i beslut som berör de äldre

ARBETSPENSIONSANFÖRSTALTERNAS VALTNlNG Arbetspensionsanstal ternas förvaltning salnar hei! representa nter för de egentliga intressenterna - pensionärem a. Förvaltningsräd och styrelser bemannas av a rbe t s m a r k n a d sp a rte rna samtägam a Svenska Pensionärsförbundet fö rutsätter all lagens anda följs ocb att de egentliga intressentem a - pensionärem a - fär representation i arbetspensionsanstaltemas förval tning.

r------------------------Pensionärens penna

Farfar beröttar - Kommer du ihåg att jag förra gången lovade att berätta om hur j ag fö rtjänade mina första pengar. Det var

Dag inga stora summar ifråga, men det var i alla fall slantar som jag fick för utfört arbete.

Del minns jag all du lovade. Vad gjorde du för något?

- Jag har tidigare berältat om att vär sko lgäng avbröts i mänadsskiftet novemberdecember 1939. Vintem var kall , mycket kal l och vi fick

Svår anpassning för nypensionerade För ornkring tjugo är sedan var det vanligt med kurser inför pensioneringen. Man diskuterade livligl de anpassningssvårigheter mänga upplevde vid övergängen frän aktivt yrkesliv tili an bli pensionär. Pä den tiden - men ofta ocksä nu - skedde det över en natt. lnte att undra pä att omställningen kunde bli problematisk i mänga fall. Det gällde särskilt nypensionerade män i ledande ställning av något slag. Män som gått helt upp i jobbel och inte hunnit eiler orkal skaffa sig fritidsaktiviteter.

K vinnor bar i regel haft huvudansvaret för det mesta i hushållet på sina axIar och har inte haft sysselsättningsproblem efter pensioneringen. Enligl bJ.a. finlandsfödda sociologen Rita Liljeström i Göteborg är det lättare för kvinnor också för att de har väninnor att anförtro sig åt.

Gifta män har ofta inga andra nära och förtroliga vänner än hustrun. Detta oberoende av om de hör tili idroltsföreningar eiler bastusäl lskap och annat maskulint. Men där talar man inte om sina känslor, proble m och familjeangelägenheter. Har man inte ens dessa kontakter kan en nypensionerad man bli en ganska tung börda för hustun, antingen hon ännu jobbar e iler är hemrna.

Vad lära vi härav? 1 god tid inför pensioneringen borde vi alla se tili att vi har fritidsintressen och vänner. Vissa nya

pensionsforrner underlättar också anpassningen tili pensionärstillvaro. Särskilt deltidspensionen. T Sverige, där man har en heli annan tradition med deltidsarbete än i Finland, har deltidspensionen varit mycket populär i närmare tjugo är. Så populär atl de anslagna medlen (ör den pensionsformen vissa är tagil slut redan tidigt pä hösten. Hos oss är deltidspensionen nu ganska starkl på kommande efter att i början inte slagit igenom. All intres et ökat i är beror på att åldersgränsen från och med l j u Ii i är särtkts tili 56 är frän tidigare 58. Det är en tillfalligt arrangemang fram tili utgängen av är 2000. Deltidspension innebär hal vtidsarbete i kombination med pension.

Järnfört med lön för heltidsarbete minskar skallen. Nettoinkomsten blir inte väldigl mycket lägre med deltidspension.

Psykologisk sakkunskap bävdar all deltidspensionen är den bästa övergängen frän arbetsliv tili pensionärstilivaro. Övergängen sker stegvis och man hioner vänja sig vid ökad fritid och skaffa sig hobbies. Det finns olika möjligheter att utnyttja systemeL Vanligast är an man jobbar en vecka och är ledig följande vecka. Mänga skulle gärna ta länga veckoslut och jobba heltid tisdag, onsdag och lorsdag. 1 värt land där vi inte har deltidsarbete inarbetat och vanligt gär det inte alltid all genomföra. Veckosystemet passar bättre eiler fö rkortade arbetsdagar, t.ex. fyra timmar. 1 praktiken fungerar systemet med förkortade arbetsdagarinle så bra. Man blir sällan fårdig med dagens arbete på kortare tid än vanligt och få kommer iväg då de borde. Nöjda är alla undertecknad varit i kontakt med.

Trots dessa nya smidigare övergängssystem linns del mänga med anpassningssvårigheler. Jag tycker man kun de återuppväcka kursema i förberedelse för pensioneringen. Kanske pensionärsförbunden kunde ta dem som en verksamhetsgren? Klubbar för nypensionerade och blivande pensionärer skulle också vara viktiga. Där kunde man Iar nya vänner och kontakter. Att träffa andra i samma situation är alltid viktig\.

E bba Jakobsson

Visingsö VäHerns prydnad

enorma mängder med snö.

I

Härda vindar gjorde att alla vägar blev igendrivade med hårdpackad drivsnö. Nu kom nägon på iden att tiJlverka och uppsätta hinder som skulle dämpa drivsnön på de mesl utsatta ställena.

Här vid sägen igängsattes med tiUverkning av snöskydd och nu fick alla sko llediga pojkar jobb med att spika ihop desarnma. De gjordes av halv tum tiockt virke som kallades "stävar" och som var tre eiler fy ra tum breda och fyra fot länga.

Vad är en fo t för något?

- Ett gammalt längdmått som på den tiden användes vid all hantering av virke.

En fo t är ungefår 30 cm och fyra sådana blir - hur mycket?

Det blir 120 - en meter och 20 cm.

- AlIdeles ri ktigt. Vad du kan! Slävama spikades pä tvä st fyra tnms bräder som kun de vara frän 10 tili 20 fo t länga. Me llan vaIje stäv lärnnades ett tomrum som var tre eiler fyra tum brell så att det böIjade likna ett sta-

ket vilket det också var i egentlig bemärkelse. Snöhindrande slaket helI enkelt sagt.

Varför säger du tum och inte cm eiler meter och hur lång är en lum?

- Jag närnnde just för en stund sedan om an dessa längdmätt användes när det var fråga om virke och ännu nära 60 år efteråt är dessa längdmätt som fastcementerade i min hjärna. En tum är ungefår 2,5 cm och fyra tum är då hur långt?

10 cm.

- Som jag redan närnnde var det kal l\. Spikandet skedde ute i det fria på sågområdet. ÖveraJlt där det fanns ell ledigt utrymme pågick spikandet. Vanligtvis var det tvä pojkar på vaIje plats som hjälptes är. Den kamrat som var tilisarnmans med mig var ett är yngre, bara 10 är, och det var inte nådigl för smä bamahänder i den köld som rådde. Ali med ena handens fingrar bara håIJa i spikama var inte det lättasle. Det blev ofta besök i sågens pannru m med dess behagliga värme och ängm~skinens dova sakta

väsande gjorde att man helst stannat inne. Vi hade betaltllöpmeter. Hur mycke t kommer jag inte ihåg men några penni var det i alla fall. Trots att vädret var som det var gickjag nog dit nägra timmar varje dag försedd med kaffe i lemonadflaska med patentkork. Flaskan placerades, tillsarnmans med mänga andras, ovanpå pannmuren där det var tillräckligt med värma för att bibehålla kaffet någorlunda varmt.

Hade du ingen termosflaska att ha kaffet i?

- Det hade jag icke och inte minns jag heller om det fanns någon då i värt hem.Om det än funnits tror jag inte att jag fått ta den heller.

Jag var II är och mitt första jobb som jag fick betalt för.

Det var förresten den enda gäng som jag arbetat vid sågen trots närheten till värt hem. Det var andra omständigheter som gjorde att jag inte blev sägarbetare.

H enrik

~-----------------------------~

Det finns som alla säkert känner tili bäde mänga, stora och smä öar i det blågu la konungadömet Sverige. Och Visingsö är tilI storleken ungefår minemellan. Denna avlånga ö ligger s.a.s. fastförankrad i VälIem, som är vida känd för sina präktiga laxar, arten heter rödingar. Historiens hjul har rullat på Visingsö alllsedan viki ngatider, m.a.o. sedan hedenhös. Också Pehr Brahe, ,om var en bekant man även i Finland, hör intim t ihop med Visingsö. Hans grevesäte Brahehus vittnar vältaligt därom .

Visingsöboma, lugna mänDiskor som högaktar Vär Herre, livnär sig främst pä lantbruk, bl.a. fruktodlingar och fiske. Miljöförstörande industrier är inte denna ös melodi och paradmarsch. Den ena kyrkan pä ön, som ligger i mitten, har et! tom som man när endast genom en trång och kolmörk gång. Nere vid hamnen ligger den andra kyrkan.

Naturligtvis finns det bilar som ru llar omkring där. Men de talrika turistem a äker helst med de hästdragna åkdonet

remmalage!, där man siller som i en syskonbädd.

På Visingsö har flere konslnärer varit bosatta. De mest kända torde vara Olle Kranz och Anita Nilsson. Den förs!närnnde hade då han var isin fulla krafts dagar, sin atelje i Tempelgården, där hans självporträll drog tili sig den största uppmärksarnhelen.

Hans pacifistiska tänkespråk Iydde sä här: Du kan plocka ell blomster, men bryt del ej.

Och linurligt var minsann hans plakattext vid utgängen: Om Du är nöjd med vad Du set!, så lägg en krona i skålen.

Men är Du missnöjd sä var vänlig och lägg två!

Anita Nilsson med finländskt påbrå, hennes morfar var bryggare, och är känd längt utöver Smålands landamären. Hennes konst vittnar om omsorgsfullbet. Hon rör sig frärnst bland blommor och blad, men även bl.a. anIetsdrag. Du förstår vad hon framställer på duken, där även nägra stänk av surrealism dock avslöjar ett och annat förborgat. Hon står nägra tuppfjät framom kollegan Olle Kranz i konstnärligl hänseende.

1 dag är hon Jönköpings kändasle tecknare av vackra vykort.

Hur hinar Du tili Visingsö om Du uppskattar järnväg?

Stig av i Tranås station. Ta bussen ner till Gränna. Köp några granna polkagrisar i denna idyllstad även bekant för sina goda päron. Ocb åk över till Visingsö med fårjan på sextio smä minuler!

Fridfull Jui Ö/lska, Rufus

,

,

I

14

Hagalund tog hem Kai Ahlgren-pokalen

Hyrcsvärd, vi erbjuder Er

i boccia

')

Men med minsta möjliga marginaJ, avgörande boUen låg L cm närrnare målbollen än motslåndarens bolI. Man har j u i Esbo i Es bo Svenska Pensionärers regi redan i 4 år spelat boeeia, de tre sen aste i serie-form. Pör tre år sedan ställde Kaj Ahlgren upp en pokaJ att spelas om.

HagaJund har nu 3 inteckrungar oeh tog hem pokaJen, enLig stipulationema.

Pör vruje år bar spelel mellan de olika k1ubblagen blivit aUl jämnare och före den sista omgången kunde hela 5 lag ha vunnit mäs terskapet. Hade HagaJ und missat den sista bollen hade Köklax 3:dje lag blivit mästare. Nu ku nde dock HagaJund med både tur och skickJigbet med endast 1 cm:s marginaJ vinoa slutspelet.

B-serien skaU nu spela 2 omgångar och så är spelandet slut fö r säsongen.

Under hösten har även spelats en indiv iduell serie med de 20 främsta spelama. Även den serien slutade myeket järnnt med tre spelare inom ESP BOCClA-LIGAN 19,11.1998: 1. Hagalund 1 18 2. Köklax 3 18 3. HagaJ und 2 18 4. DaJsvik 1 L8 5. HagaJund 3 L8 6. Kyrkbyn 1 18 1 18 7. Köklax 8. A1berga I 18 9. Kyrkbyn 3 18 10. Kyrkbyn 2 18

13 12 II

10 10 7 7 6 6 6

Vi sållar fram den bästa möjliga hyrcsgäs ten för Er läge nhet.

Vi sköler om;-Visning, hyresgaramier, krcdituppl ysningar och hyreskontrakt.

samma poäng varvid spe lpoängski llnaden avgjorde den inbördes ställningen. Den individuella serien vanns av Kärie Re my från HagaJund, (hon spe lade även i del vinnande Hagalund-Iaget) tätI följd av Gunnar Stolt, från Kyrkby k1 ubben oeh Paul lliman från A1berga.

Boecia har visat sig vara ett spe l som lämpar sig för de äldre oeh vruje spel- eiler träningslillflille har sarnlat mellan 70-80 spelare från de olika k1ubbama.

Sarnman hållningen inom Es bo Pöreningen har stärkts betydJi gt på detta sätt och medlemmama har lärt sig att känna varandra bättre än fö rut.

THS

Stor efterfrågan

••

Agaren sparar mer. ..

0 0 I 0 0 2 0 I 0 0

5 6 6 8 8 9 II II 12 12

138-114 147- 123 125- 122 152-108 130-133 139- 135 132-116 L1 2-149 125-157 11 8-161

26 P 24 23 20 20 16 14 13 12 12

DELS\LIG&ER. Ar-\!;TIS"Tl.i.SE"

N-r\A-R. ESlY R. KA sll< ~opp s t> E: L S y F ~ U 1<' \" !;~ T S Pt ~\ I u ,. E ~ t<IT A E (2.fÖM

t>

R.fG

tJ,.

GRA-NS\<:''''1

NG

-;;\I'<NDAR!NEI'!

A P

e"Ls

1

NERIA

Våra kunde r sökc r bl.a.

1-5 rum och radhus i Stor-He lsingfors.

Vänligen ring e iler besök oss.

N & N Locus Ab Aff Smedsgalan 15, yard. 9- 17

Tel. 09·17 1744 050-558300 1/050-565 8387 SjölundILångström

BONUS

(Thorbjörn Söderström, förutom alt jag spelar med har jag lill uppgift resuJtatgivningen, göra upp resultaltabe llerna samt alt bålla koll på resultattavlan som skaU vara ajour vid vruje spellillfal le).

A-SERIEN SLUTSP ELAD DEN

Gratis • serVlce

-Cl.:J . d J!JJ .:J~JJ -Cl..!JS~ J~J s~ J l l:!

T.O.M. 3 % I

VARUBODEN

handlar. R-klosker, banker och postkontor

MARKET

Telegramtjänsten 020212 STOO HJÄRTARBETET!

Julklappstips Den bästa gåvan tili Ditt barnbarn VERDANDI + PLUS Junior barn- och ungdomsförsäkring

IUÄRTSTIFTELSEN (09) 752 7521

RYGGSTÖDET SPIIA·IAC~ D en positiva hjälpen för e n trött oeh örn rygg

MO"Ö'-TE"Ji.~" ~R.li:KtJlAl<AIlE

CS~JVA;:-\NAR ~A l<ET{R A l I A

6U

I'tKIRA R 1";1"(;

ANANAS[5KOR

P o 5

~

Ring genast tilI Verdandi

NAGASAKl~O A-BE~j)~E"/'IgO Ä fZ. 0 N)A G A V löi N Pr if olo R N E I ~ l( P ALE I't\ ft UIN t fal fZ. A eKA \ S 1< E P I't 1 Tl§.A R.",rFR Ö A ft\I<.CR7C"L-. L L E V ~ '< p ~ 1l R E" 5 S (\( A i< E" E~ T ~ C> ~ E ~\R \ I Ll ALE !2\A lt 111 E

01055010

LOVORDAS AV RYGGEXPERTER

-::r

Me

Med SPINA-BAC bibehåUer Du kotpelarens naturliga ltige, ovasett var ocb hur Du siuer.

E ~o l:--;;\A!F A u tJ A\NJ E" .Ii:) ~ c NlN

I?IR u " A 1G ~ A N S KL? f' A D AR.li l l<\f1UMOR.fsK(6A"TAl..J\E ~ D -c- AIT E: K 0 R." tE I I E ~ \ö Ei A-l A R A M Pr R f>t N ,lA T A l) ~ E R A N"D A G A b D ,..

W

Förfeckning över vinnama i Fruktkrysset God Tid 6/98

REG LE RBAR i 6 olika lägen

lisa Nyström, Bonäsvögen 168 B, 10520 Tenala Maj Blomgren, Nabovögen 8 C 57, 00940 Helsingfors Olof Nyman, Vingstigen 3, 66600 Vörå.

Ilse Kjellberg, Kuppisgaton 27 A 9, 20700 Abo Birgit Mattssan, Kaffevägen 45, 67600 Karleby Redaktionen gratvlerar vinnama.

Vi fick in 366 krysslösningar.

Och så beröttor vi om Tittorkrysset, i GT5/98 _ _ _d"",,'", fi,." vi· 351 lösni.!l9.ar,~._ _ __

490,- utan fastrem 550.- med faslre m + postkostnader Returrätt: 10 dagar

Pris:

Färger:

blågrå, svan, vinröd och brun

Kb S HöstIDan Ky

VEROANOl

Emmavägen 7 0 65610 KORSHOLM Tfn 06-322 2845

~

'"

'" C

~ ~

-0

CI)

E

~

CI)

~

~

... :0

~

:E

...on

.J2

m

c: .;;; Qj

I 0 -0

1.()

0 0

1

r

,

~

c:

.2 0 m

.~ -0

..f:

...

:0 c: CI)

'"'"

... « CI)

-0

0: 00~

I.l) c: ~

~~lllER

...,

l

'"c:

.~ I 1 I

c: 0

~-c.:

CI)

)+ J+~5T.

~

61<I!AtK KAlA - - ~c

ÖPIWIM&

1

4

t--VIMSIG

tt ii2 It:

~

•.0::

'" .2

'" c..

0

J .

'-

0

~-Ieix:HtNLlA

m c:

·c

'" ..:.Q

\9-' ",0

zIA.

~

C)

0 -0

Lö

~

--

c:

CI)

...,

~

r

~

-0 t; 0

I-~-öeo

-

1.

IL

CI)

öI

0

~--t---t--

.c

1

o - ~=~~~~~~~~~~~~~

~f("DJlIl!

~ '" '">..

...

~

-S -,

I

I

16 BESTÄLLNINGSBUSSAR

Förutom offsettryckpressar har vi nu glädjen att betjäna Er med en ny fyrfärgs digitalisk tryckpress FlerfärgserbJudande: Jul- eiler poslkorf 10051 850 mk 500st 1.460 mk

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 019·5243993

(prlsema Inkl,moms.)

Visitkort + k/istermärken 10051 + 24051 970 mk 300s1 + 48051 1.200 mk

Tag kontakt sl! berättar vi meral

i8 Ekenäs Tryckeri Ab Genvägen 4 10600 Ekenäs

1iir 019-2228343 019-222 8340

;i-

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKsLÄn 2987128 - 298 7136

Fax 019-222 815

BACKMANS OPTIK

Torggatan 9 Tel. 01~19 228 Marlehamn

E-mail: lomas.Jung@eta.fi

Stöd svenskt kyrkligt arbete genom gåvor och testamenten tili

Ab Tldslrands Liniebillrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 019-531 865

KVRKSLArr OPTIK Akllas hus vldtorget tel. 2981927

Beställnlngsbussar.

~örsamlingsFörbunde~ Avgiftsfri sakkunnig hjälp om så önskas.

Kontakta oss: PB 285, 00121 Helsingfors / tfn (09) 6126 1540

~~ -..

HANGÖ TRAFIK BUSSRESOR INVABUSS

CENTAAlGATAN 98. KAAIS TELEFON 019-230 940

Även reglstrerad researrangör Tel. 019-2481004

t.

Vi förvaltar ditt sparkapital så att du kan njuta av livet, Fatta ett sparbeslut och låt Merita Bank förvalta ditt sparkapita!. Ett par hundralappar varje månad växer så småningom till en !lätt summa sam öppnar möjligheten att förverkliga något hejdlöst härligt sam du längtat efter redan länge.

Titta in på Merita redan i morgan och börja månadsspara.

(fj)) Merita MeritaNordbanken

r

Senio,universltetet: 9 december kI14.00

DEN FÖRÄNDERLlGA

JULEN FÖREIÄSARE:

•

=•

fil. dr.

LINESd _

LINDH~::/:: tfod fkt

-

tili Erallal

Kontakta oss för resor under år 1999!

Vi Irar mycket atl erbjuda såväl grupper som e/lskilda rese/lärer.

Bussbolag * Gruppresebyrå

LINDHOLM LINES tel (09) 3489 808, (019) 2126 200 KUVI2019UMJ

ANN-MARI HÄGGMAN på Svenska Studiecentralen, Annegatan 12, IVvån.

Helsingfors

En ny modern placeringsfÖTsäkring fÖT goda och dåliga dagar Låter det intressant?

Kontakta Slv Kaukinen, tel. (09) 6165 3772

pa minisemester

eiler Torolf Bäckman, tel. (09) 6165 3438.

LivförsäkringsakLiebolaget Nova och SampoLiv Ab går samman vid slmet av år 1998. Del nya bolagets namn blir Försakringsaktiebolagel Sampo Liv. 1 fusionen [örenas två framgångsrika bolags kunnande och soliditet.

Del sammanlagda placerings-

besLåndet är nastan 16 miljarder marko En solvens på toppnivå och en speciaJiserad placeringsfunktion ger nu och i framLiden

Hotell Virus förmånliga hotellpaket fr. 1.1 .99

VIRU ~~5;~~:

utomordentliga möjligheter att ge en jarnn och god avkastning

HOTELL

ringar.

Uvförsäkringsaktiebolaget Nova Bulevarden 7 001 20 Helsin9fors Telefon (09) 616 531 T e lefax (09) 6165 3333

so-ma-avgang

-295?~on

på våra kunders försäkringsplace-

Genom aIt anvilndo Cancerstlltelsens adresser stOder nl kampen motcancer.

VOro odresser emOIIa. IrOn bonker, botI-, btomster- ocI1 poppershondlor, begrovnlngsbyrOer, R-Idosker saml fOrdlgt lextode IlO .ori konlor.

Ellsobelsgolon 21 00170 HElSINGFORS

Tel. 9800 43 000 med lokolsomlolsovsift

CANCERSTIFTELSEN

Ii-to -avgångar toki.: tlr lntresa, öw:marm:J. i dbl.r.l

~o~Jm."' hotdlfrukost

crmspon

Du kan även beställa biljener tili Estonia Teatern via OSS

RING (09)2288544 r::~;.r ~:~g:t2

ECKERÖ e llNE

IkseburikCenmlg:u:al'l 1. Helsingfors, m~-m 10-18. 15 10-14

HElSINGFORS 8.00 ~ 11.30 TAWNN 18.00 ~ 21.30 HELSINGFORS