SPF SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN
Anneli Hofer - om SPF:s resor
BRA SKOR, RECEPTEN•• OCH En Gon HUMORI Årets resor bygger pä önskemäI som samJats in under en längre tid, säger Anneli Hofer som är ansvarig reseledare för SPF's resor. D.i_Jt.41 Prag och Budapest, europeiska storstäder har stått på önskelistan en läng tid. - Dagens pensionärer är beresta. Pä 80-talet var bussresorna populära och dä hann mänga "nosa" pä Europa men i snabb takt. Nu önskar man uppleva en plats noggrannare. Anneli påminner sig att en pensionärsgrupp gjorrle en bussresa med åtta länder på toiv dagar. - Men idag är kraven andra. Bekvämare resor, mera tid pä samma plats, samma hotellsäng f1era nätter i följd. - Då hinner man
tilläggsutfårder, dä kan resenären själv bestämma •• ~,....':-':.~ 'oo~"" om den viii satsa lite tili eiler ta igen sig.
~:iji~~;i~~ Tili kvällen sträIar varo.
bekanta sig ordentligt med platser som under bussresorna oftast gavs bara en dag i anspråk. F1anera, sitta pä cafeer, ta en museidag och ta det lite lugnare pä resorna. Därför planerar vi in olika
Det har skett en väldigt stor utveckling i resebranschen. Det visar ocksä årets resemässa pä Mässcentrum i mitten av januari i Helsingfors i år. F1ygbiljetternas pris har gått ner. Det finns betydligt f1era direktf1yg tili städerna i Europa. Förut förlängdes många resor av den obligatoriska mellanlandningen med f1ygbyte i Köpenharnn eiler det stora fåltet i Frankfurt. Rent generellt har förbindelserna hlivit bättre inom hela Europa och ökar hela ti-
Nr1
26.1.1999
kostoader. Gemenskapen att vara tiIIsammans vid bokade middagar betyder mycket Förra årets kul turresa tili då man ger sig ut frän enItalien som var en f1ygresa saroheten hemma. var en utmaning för Anneli . För det tredje finns den Hon har många erfarenheter personliga insatsen och av bussresor och hade be- tryggheten, säger Anneli, stämt sig för att noggrant jag har sjukvårdsuthildning, syna arrangemangen. - Det och har arbetat inom äIdvar en överraskoing för mig ringsvården. Det ger en att de italienska bussar vi trygghel att ta hand om näåkte med på rundturema var got akut skulle inträffa. tip top. - Visserligen var de Jag finns tili hands frän start inte utrustade med toalett. tili mäI. Men det får man se i relation - 1 de vanliga katalogpritili värmen ocb tili ruttläng- sema för charterresor fions derna. Åker man frän Fin- bara det nödvändigaste land med bussar ut i Europa med, f1yg och hotelI, resten kan etapperna bli ca 700 ktn får man sköta själv. Och om och dä är kraven andra än man inte är van att k1ara sig om man sitter i bussen en på främmande språk eiler är litet ä1dre kan det bli gantirnme eiler två. ska tungL - Bekvämt och tryggt, Pensionärsanpassande resor med kvalitet, det är honAnneli är Iyhörd för öns- nörsord för mig på våra rekemäI. Hon har vanan att sor. Iyssna och ta tiU sig det som Social sam varo resenärerna har pä hjärtat. Det fOrekommer kommenta- Jag tror att IDin ä1dsta rer om priset pä våra pensio- resenär har varit 94 år, säger närsresor, säger hon. Men dä Anneli . På Italienresan var ska vi se pä innehållet. För den ä1dsta i sällskapet 87 år. det första är resorna anpassa- Och det gick hur bra som de tili vära medlemmar. Det bels!. Vi reser "inom familär inte långa sträckor att gä, jen". Det betyder att vi har det finns beställda egna bus- samma sociala referensram sar mellan längre etapper. ocb sarnmanhang. Vi hör tili För det andra ingår aUt, inFOrls. pd sista sidan trädesavgifter, mat och andra
den med den europeiska integrationen.
FRIVILLIG VERKSAMHET INOM TYSKLANDS SOCIAL- OCH HALSOVARDSSERVICE ••
0
av projektforskare Hannele Häkkinen, Finlands kommunförbund 1 kommunerna i Tyskland finns det inte ett grundansvar för att producera social- och hälsovårdstjänster, utan organisationer och enskilda serviceproducenter står för gänstema. KOlnmunen tar hand om servicen först dä ingen annan gör det.
;on
ilf
;on
Frivilligverksamhetens historia Begreppet frivilli gverksamhet är mängtydigt, tvärvetenskapligt och mångfacetterat. lnom forskningen har frivilligverksarnheten definierats mycket brett som en del av den privata sektorn. Frivilligarbetet utvecklas i vaJje land utgäende frän samhällssystemets behov och som en del av systemkulturen. Därför utformas frivilligarbetet pä olika sätt i olika länder. Inför hotet om nedskärningar inom servicen i välfårdsstaten tränger självhjälpsrörelser och frivilligar-
betet fram starkare än tidiga- gångspunkter: en vilja att re. hjäl pa befolkningen och soliTermen den tredje sektorn daritet. Organisationernas upptogs i bruk i början av 1970- byggnad är federalistisk, gruptalet i Förenta staterna, och perna och medlemsorganisadärifrån spred sig termen un- tionema är j uridiskt självständer böIjan av 1980-talet tiIJ diga. Europa. Innebörden i begrepDet finns sex centralorganpet har varit utsatt för livlig isationer för frivilligverksamdiskussion. heten. Enligt den enklaste definiAv dem är tre religiösa, den tionen kan sarnhället delas i evangeliska kyrkaos Diakoni tre sektorer: den statliga, den (Diakonisches Werk der Evangemarknadsmässiga och den lischen Kirche in Deutschland), privata sektorn som också katolska kyrkaos Caritas (Deutkallas den tredje sektorn. scher Caritasverband) och den 1 fål tet mellan staten och judiska organisationen (Zentralden som styrs av marknaden wohlfahrtsstelle der Juden in har traditionellt placerats den Deutschland). privata sektorn, dvs. fami ljen, Tvä är ideologiskt neutrala, hushållen och frivilligverk- Röda Korsets organisation samheten. Vid sidan av dessa (Deutsches Rotes Kreutz) och finns ytterligare städernas socialarbetets organisation närgrupper, halvofficiella or- (Deutscher Paritätischer Wohlganisationer och grupper som fabrtsverband), och en organifungerar på frivillig bas. sation som grundar sig pä den De tyska frivilligorganisa- socialdemokratiska arbetaITötionerna (Freie Wohlfab- relsen (Arbeiterwohlfabrt). rtspflege) har olika världsbild, religiösa motiv och mä!. Men de har gemensamma utForts. pd sista sida"
Ärgång 27
Gisela Peter tillsammalls m ed stadsdirektörell i Gagge1/au. Bildell är tagell vid ett tillfälle då hOIl ftck ta em ot eli jörtjästmedalj av delstatell Badell- Wurttellberg fdr sitt 19 år lållga arbete jör Helmut-Dalzrillger-huset.
FRIVILLlG VERKSAMHET I HELMUT-DAHRINGER-HUSET En ÅLDRINGSVÅRDSCENTER Under vår resa för a tt studera Tysklands åldringsarbete besöker vi Rastatt, som är vänort tiU Vanda. Rastatt 6nns i delstaten Ba den-Wiirttemberg i södra '!Yskland. Vi möter ett föredömligt
exempel på frivillig ver ksamhet.
fUn'l1
Or" U'l1
aktuellt för pensionärer 5.6
o fUn'l1
Or" U'11
med debatt om demens 5.7
o SPF:s bokproiekt 5.
10
o Verl<samhetskalender 5. 3,4, 9
Centret är en stor helhel med 70 servicebostäder, 53 åldringshemsplatser, 145 institutionsplatser, 11 korttidsplatser och 6 dag- och nattplatser. Dessutom erbjuder vårdcentret öppenvårdstjänster för äIdringar som bor hemma. Servicebostäderna för en person är är pä 40-45 kvm. och har kök, badrum med inva-standard, vardagsrum och sovrum, et! litet förråd och terrass eiler balkong. Servicebostädena för tvä är 45-65 kvm. och rustade med kök, badrum med inva-standard, vardagsrum och sovrum, et! förråd och terrass eiler balkong. Pä vårdcentret har en socia1arbetare veckomottagning och då får man ocksä rädgivDing om Lex. juridiska frägor eiler ekonomiska frägor. Sjukskötaren har också mottagning och ger inforroation om sjukdomar och ger vård i sjukdomsfall. Det finns sirnbassäng i huset. Om man önskar kan man fä sina mäItider via centrets kök tili servicebostädema. Den fr ivilliga verksamheten
Helmut-Dahringer-huset Helmut-Dabringer-huset är elt privat äIdringsvårdscenter som upprätthålls av Gaggenauer A1tenhilfes ev. förening.
Fru Gisela Peter berättade rör oss om den friviUiga verksamheten i Helmut-Dahringer-huseL
Forts. pd sista sidall
I
•
2
Från redaktionen
Framtidsvisioner En nyn år har gäll in och dä brukar man ju både blieka tillbaka på vad som varit oeh försöka se en smula framåt och jag fastnar här för det senare. Förbundsstyrelsen har - såsom GT:s läsare redan fätt veta - senaste höst tagil eU räU sil ambitiöst intiativ som går ut på art för höstrnötet i november framlägga sin syn på hur förbundet ytterUgare skal l utvecklas. Programmet kallas "Förbundets år 2004" och ifall någon av våra läsare fTågar sig om nu detla i märkbar grad skalJ förändra den verksamhet som vi hittills haft, så är svaret nog nej. Vi fortsätler helt säkert att som vår frärnsta uppgift se våra stadgars andra paragraf, som fastslår an vi är de finlandssvenska pensionäremas intresseorganisation som driver oeh bevakar pensionäremas eknonomiska oeh soeiala intressen. Vi strävar aUtjärnt aU inom de möjligheter som står oss tili buds (samarbete med den riksornfattande Delegationen och fortsatta kontakter med våra finlandssvenska riksdagsledamöter) tili beslutsfattama framföra vår uppfattning om hur pensionäremas legitima krav - oeh önskemål! - skaU kunna förverkligas. Vi fortsälter även helt säkert att på a1lt säU stöda våra föreningar i deras arbete för aU genom gemensamma aktiviteter (möten, resor, gästföreläsare ete.) ge medlemmama en vad vi kalJar optimallivskvalitet. 1 visionen "Förbundet år 2004" finns doek avsniU som vi hoppas skal l kunna ge et! positivt tiUskou tiU vår verksamhet. Vi vilJ bl.a. utreda iIall vi kan skapa eU nätverk av pensionärsombud (frivilliga medlemmar) som kunde bistä enskilda medlemmar i intressebevakningsfrågor. Vi har oekså
Oeh så är det et! nyU år de styrande om de äldres ekoigen .. .eu år som har fört oss nomiska oeh sociala rättighein i euro-tiden. För den stora ter. Vi borde minnas alt påallmänheten syns det främsl i minna oeksä beslutsfattarna form av euro-priser i en del om all rösta på kandidater, butiker men oekså på vissa som visar ett ärligt intresse kontouldrag. En vi ss över- för äldrepoliLiska frågor i gångstid har vi ju liU vårt för- samhället - della år i riksfogande eftersom a1lting skall dagsvalet oeh nästa å r i köra igång år 2002, oeh skönt kommunalvalet. är det. [ praktiken är det fräga om stora förändringar; en ny *** penningenhet är inte så Iät! aU ta tiU sig oeh för samhälJet "Förbundets å r 1999" är innebär det en heI del kostna- också elt år med vardagligt der. Men fördelarna med en arbete kring medlemmarnas enhetlig valuta inom EU är olika intressen. En speeiell långl större än de praktiska prägel får året doek Lo.m. alt övergångssvmghelema oeh - vi kommer all behandla oeh kostnadema Det kunde kan- nirdigställa förbundets verk· ske vara bra aU börja träna samhetsstrategi "SPF är "förvandlingen tili euro" re- 21104". Styrelsens u!kast blir dan nu, så alt ehocken inle fardigt på januarirnötet. Därblir så stor om några år. Sif- efter sänds u!kastet tili fcireferserien 5.94573 kommer ningarna fcir utlåtande. Det säkert all spöka i mången frå- är naturligtvis angeläget för gesport under de närmaste styrelsen att få veta, att linjedragningama motsvarar föråren. Det nya året är oekså eu eningamas förväntningar på valår med både riksdagsval förb undets verksamhet. Vi och EU·parlamentsval. Oeh som vi vet kommer Finland all vara EU:s ordförande· land under den andra halvan av år 1999. Det är minsann inte alldeles små förändri ngar och utrnaningar för det finländska samhälJet: en ny regering och ett större inflytande pii den europeiska pnlitiken. 1 år firar vi ju dessutom FN:s internationelJa år feir äldre oeh ytterligare, vilket inte många känner tili firas det,på initiativ av WHO, ett annat internationellt år: " pro· menadens år", med kam· panjdatum 2.10. Under -valåret och EU:s ordförandeskapsår är det viktigt att inte glömma att erinra
en klar vision om et! starkt ökat medlemsantal (förvisso en gammal dröm!) som skuUe ge oss större tyngd i samhäl lsdebauen. En viktig punkt i nytänkandet är vår strävan att se om vår ekonomi oeh göra våra resurser tiJlräekliga oeksä för att eliminera - eUer åtminstone därnpa - eventuella finan sieringshot. Utan at! måla en ful figur på väggen måste man så väl som möjligt förbereda sig på alt vår huvudfinansiär, PAF, framöver kanske inte anser sig kunna fortsäna med riktigt samma generositet, oeh detta är en hotbi ld som idag delas av Elere av våra broderorganisationer. Vi kanske kan vänta oss ett Uvligt verksarnhetsår. Göran Björkman
kommer alt be om föreningamas ställningstaganden beträffande de mest centrala delama av strategin, dvs värden, verksamhetsiden och verksamhetens mäl. Föreningamas utlåtanden tas i beaktande vid styrelsens slutliga bearbetning av strategin. Jag värdesätter myeket styrelsens oeh föreningamas engagemang i strategiarbetet. Det atl såväl förvaltningen som föreningama har deltagit i arbetet gör att vi får en gemensam, genomtänkt Unje. Den skall utgöra rällesnöret för såväl planering som för verkställandet av förbundets arbete under de närmaste åren.
*** U nder de senaste månaderna har jag i olika repriser kontaktats av Elere pensionärer, som har undrat på vilket sätt de personligen kunde vara med och påverka på pensio-
närernas välbefinnande. Ofta har frågorna rört intressebevakningen, men oekså den soeiala samvaron. Man har t.o.m. hön sig för om möjligheter att grunda en pensionärsförening på on er där det ännu inte finns någon. Detta tar jag som ett myeket positivt teeken. Allt della betyder, att verksamheten i förbundet oeh i föreningama har blivit mera känd oeh uppskattad inom de finlandssvenska pensionärskretsama. Men tyvärr har jag ibland kännt mig en aning frustrerad eftersom jag inte har kunnat ger mera exakta råd än, att om man vili vara delaktig oeh vili kunna påverka är det bäst alt först skriva in sig i en pensionärsfciren. ing och fungera aktivt där aUtsil alt organisera sig. Jag veI, atl många av oss gärna vill få direkt kontakt med beslutsfattarna och se snabbare resultat, men tyvärr fungerar vårt sarnhälle inte så. Jag önskar alt både gamla och nya medlemmar har tålamod - intressebevakning är ett segt arbete som tar tid - tyvärr.
Med ett förElutet som tvjoumalist är jag numera väleligt immun mot tv-IUtan. Det finns få program som lockar mig att regelbundet sätta mig oeh tilta. Det kan hända att jag fiek en överstor dos under mina 1415 år pii FST, Finland Svenska Television. Ibland kan jag stanna för enstaka personporträll, utländska deekarserier på andra språk än engelska, oeh långfi lmer som Bogart-filmer på fredagama och invandrarprogrammel Mosaik från Sverige. Livet på landet kräver en annan tidsanvändning. Att hålJa sig varm oeh torr kräver arbete oeh motion i vedboden, oeh det är kanske hälsosamrnare. Efter julhelgen fastnade jag för ett prograrn om Victor Borge, dansken som gjort en entertainment-karriär i USA. En benådad pianist, humorist oeh estradkomiker som i programmet vandrade omkring i kompositöremas himmel som Iyssnarbroder tiU Beelhoven, Mozart, Wagner m.fl . Hans intelligenta och humoristiska grepp på musiken, hans vanvördighet oeh framför allt, hans höga ålder var imponerande. Mannen startar sin världstume i Köpenharnn några dagar före sin 93 ( !) födelsedag. Det är något alt tänka på! Inga skavanker i skallen!
sin givna ronn. En tidning är aUtid en levande produkt som tar upp nya spår, söker nya mänskor oeh former oeh uttryekssätt. Detta nummer är en sparnummer - Ute smalare oeh enklare. SiI är det ofta oekså i privatekonomin i januari, sparmat: ärtsoppa oeh plättar. Pasta som finns i sUpe!. Oeh så samlar vi Ute resurser på kistbottnen för nästa period som är generösare. Så gör vi denna gång på GT:s redaktion med! Oeh för an ei tera Victor Borge till sist: Den kortaste sträckan meUan två mänskor är et! småleende. Jag tyeker vi kan ta tillleendet i år, 1999. BRITfA LINDBLOM
Österbottniska ombundsmannen har ordet
Min ruta denna gång blir annorlunda. Orsaken tiU della är att jag står inför min femtioårs dag, som infaIIer lördagen den 13 februari. Den I september 1990 var min första arbetsdag i Svenska PensionärsförbundeL Jag trivs utrnärkt och har inle en gång ångrat att jag tog emot utmaning att få jobba med och för de finlandssvenska pensionärerna. Min passion har alltid varit organisations-, förenings- och sarnhäUsengagemang bäde som anstäUd och förtroendevald. Det böIjade redan i tonåren med uppdrag inom TjöckPåskmark UF och Tjöck lK i Kristinestad. 1 likhet med många andra väekte detta engagemang, elt sarnhälJsintresse * som förstär.ktes i och med aktiviteten i Svensk ungdom. Mitl Förbundets år 1999 inne- brinnande intresse för pnUtik hålJer många nya utrnaningar och arbetet inom SU och Sfp i som förhoppningsvis ger böIjan på 197O-talet "bäddade" innehålJ åt vårt arbete. Jag ser för anstälJningen som kretsomfram emot att få träffa många budsman för Sfp i Österbolten SPF-medlemmar, potentiella, den l augusti 1974. Jag var annya oeh [edan etablerade på stäUd inom Sfp i Österbotten våra kurser, seminarier, för- tili den 31 juli 1987. Under eningsbesök och även vid an- denna .period lärde jag mig dra tillfallen. känna Osterbolten och SvenskEn energigivande vår öns- finland i övrigt och fiek många kar jag ero goda vänner för resten av liveL Efter Sfp-anställningen fungeLili·Ann Junell·Kousa rade jag som prnjektsekreteraverksamhetsledare re vid Norrvalla idrottsinstitut under tre år. Min vision för den finlands-
*.
En inte Uekt som fortsälter an arbeta med det kreativa, tills han har filtt nog. När 1M en sildan person nog? AntagHgen a1drig. Han stupar nog med fingertoppama pii tangentema oeh det känns myeket trösterikt an det finns sådana mänskor. God Tids redaktionsrutiner rullar igång efter helgerna. Nu har j ag sett nästan ett års verksarnhet oeh en års tidningar som ehefredaktör/in_ forrnatör. Det finns sådant som jag vW förändra oeh annat som har
svenska organiserade pensianärsrörelsen (förbund, elistrikt och förening) är att vi bland pensionärema upplevs som en organisation elit man absolut måste höra och är beredd att betala en rejäl medlemsavgift. När man fyUer 50 finns det två a1ternativ: antingen firar man eller så reser man bort. Jag har v"aJt det förstnärnnda, så jag kommer att fira. Resa kan man göra senare. Firandet inIeds måndagen den 8 februari i sarnband med Österbottniska distriktets midvinterkryssDing tiU Umeå. En fest ordnas ombord på mls Fennia k10ckan 15-16.30 med bland andra Lasse Eriksson som gäsL Fennia avgår klockan 17.00, så de sam inte kommer"med på ktyssningen har möjlighet att avlägsna sig Erän fartygeL Lördagen den 13 februari iDfaUer min födelsedag. Då blir det mottagning på Kvevlax hantverks- och konstskola i Kvevlax meUan klockan 1317.00. DiI är kalfepannan vaan hela dagen. Senare på kvällen hoppas jag att det finns krafter kvar för festen med familj, släl.:t och de närmaste vännema Per Tbomasfo!k
3
VERKSAMHETSKALENDER AKTUELLT FUN FÖRBUNDET ÄLDRERÄDSKURSERNA ÄR 1999
ORDFÖRANDESEMINARIET I TAMMERFORS 18.2
Vi har etTektiverat programmet fOr äldrerådskurserna. Nu hålls de enligt fOljande tidtabell: ÅBo på GUlesgården, Auragatan 1, tisdagen den 9 februari klo 9_30 - ca.16.30 BORGÅ på Folkhälsan, Brunnsgatan 37, tisdagen den 16 februari klo9.30 - ca.16.30 VASA, på Evangeliska folkhögskolan, Strandgatan 21-22 den 2 mars klo 9.30 - ca.16.30
Det första ordförandeseminanet år 1998 fick ett positivt mOltagande och nu återkommer vi tiJl det för år 1999. Mötet hålls pä Scandic Hotell i Tammerfors, Hämeentie loch arrangeras i samarbete med Svenska Studiecentralen
Programmet i Åbo är bl a följande: Vi får besök frän SPF i Sverige, Anita Mickos och Olof Björlin som berättar om sina erfarenheter frän pensionärsråd, sedan ingår ett kommunalpolitiskt inslag, aktuellt om anhörig/närståendevården och sä har äld rerådsrepresentanter ordet och berättar om sina praktiska erfarenheter inom äldrerådsarbetet. Kursen är samtidigt en trätTpunkt for redan etablerade äldreråd i Västra Nyland, Åboland och Åland. Nylänningarna får gärna välja om de vill åka västerut till Åbo eiler österut tili Borgå. Kursen kostar 100 mark och inkluderar mat och studie material Betalning tili SPF:s konto, Aktia 405511- 411 77 Täg avgår frän Helsingfors 6.30, frän Karis 7.29 ocb är frarnme i Åbo 8.30 Retur med tåg S 220 (pendoUno, platsbiljett krävs) som avgår frän Åbo 17.33, Karis 18.30 och framm e i Helsingfors 19.30. Till Borgä går mycket täta bussturer frän Helsingfors, flere per timme.
FN:S " DE ÄLDRES ÄR 1999" KÖR IGÄNG. HAPPENING med an)edning av FN:s internationeIla "Äldres Å r 1999" den 6 -7.3 1999 i Gamla Hamnen, Helsingfors.
Vi hoppas att styrelseledamöte ma också är med pä ordförandeseminariet för att hälla kontakt med föreningsordförande och det kontinuerliga strategiarbetet. Föreningarna bekostar resan för sina representanter, själva seminanet och lunchen bjuder förbundet pä. Arunälan bör ske senast mändagen den 8 februari tili förbundskansliet i Helsingfors tfn. 09-791 895 och i Österbotten tfn. 06-3179070 . Dagens program: 12.00 -13 .00 Lunch 13.00 SPF:s 11 ordförandeseminarium öppnas, of Göran Björkman 13.15 Ordförande som ledare, pastor Hilkka Olkinuora, Kaleva förs. 14.15 Pensionärerna kommer, paneldiskussion med rd-kandidater frän sfp, centern, sdp, samlingspartiet 15.30 Paus för kaffe/te 16.00 SPF:s strategiarbete "SPF år 2004", vi Lili-Ann Junell-Kousa 16.45 Gruppdiskussioner 18.30 Sammandrag och avsluming Tåg avgår till Tammerfors frän Karleby kj. 9.10 och frän Vasa kj . 9.20 (byte i Seinäjoki) och är framme i Tammerfors kj . 11.58. Frän Helsingfors avgår tåg till Tammerfors kj. 9.58 och är framme kj. l1.57. Hemresan söderut mot Helsingfors avgår 19.54 och norrut mot Österbotten kj. 20.05.
Ju6ileernas år inom SPF 1999 Detta år fy ller hela nio föreningar 25 år och är lika gamla som förbundet. En förening fyller fyrtio år och ett par tjugo år. God Tid publicerar här en lista över jubilarerna värda att minnas under detta verksarnhetsår.
Seminariet försiggår i Arenan i Folkhälsans Hälsoakti vitetshus pä Topeliusgatan kj. 10.30 - 16. Vi kommer bl a att få höra FRK of Pär Stenbäck och som vår högt ärade gäst prof. Barbro Beck-Friis frän Sverige (dvktorn, som i mänga år har kämpat för en human och god äldreomsorg, för en värdig död och för den palJiativa/lindrande vården för de äldre. Och myeket mera.) Och vi får höra den fräscha skönsjungande "fliektrion" Vitrae frän Västra Nyland. Övriga programinslag är ännu under arbete.
40 år: Pensionärsföreningen ETfAN rf. 25 år: Arkadia Pensionärer rf. Eira Pensionärer rf. Pensionärsföreningen Gamla K varnen rf. Haga Pensionärer rf. Pensionärsföreningen Oympia rf. Sibbo Svenska Pensionärsförening rf. Kyrkslätt Pensionärer rf. Vanda Svenska Pensionärer rf. Björneborgs Svenska Pensionärsförening rf. 20 år: Pensionärer i Östra Helsingfors rf. Svenska Pensionärsgi Uet i Hangö Tf. 15 år: Lovisanejdens Svenska Pensionärer rf. Korsnäsnejdens Pensionärer rf. 1 år: Pedersöre Norra Pensionärsförening rf. firar ett år inom SPF. Medlemsansökan godkändes av förbundsstyrelsen 19.31998. Föreningen grundades redan 1972
MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsförbundet rJ. sarnmankallas tili stadgeenligt vårmöte den 14 april 1999 i Helsingfors pä Tekniska Föreningen, Georgsg. 30 (6 vän) med början kj . 12. Behandlas i förbundets stadgar § II för vårmötet nämnda ärenden. Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar bar tvä (2), medlemsförening med 201-300 medlemmar tre (3) och medlemsförening med f1era än 300 medlemmar fyra (4) representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Efter de egentliga årsmötesförhandlingarna har deltagarna möjlighet att ställa frägor tiili förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen
PENSIONÄRSKÖRSTÄMMAN, troligen 21-22 iuli Kartläggningen av förekomsten av pensionärskörer inom SPF visade att det finn s ca 26 körer eiler grupper som en del ville kalJa sig. Planeringen av den första pensionärskörstärnman i full gång. Tvä arbetsgrupper samJas inom kort.
Ursprungligen planerades stämman tili 28-29.7 på Norrvalla Rehab Center. Nu verkar det troligt att stämman flyttas bakåt en vecka till 21-22 juli eftersom orrvalla då helt står tili stämmans forfogande och alla kan inkvarteras på samma ställe.
o
LILLE PER 50 ARI Vi på förbundskanslief samJar våra krafte r för;aft fira lille Per som bllr stor! Den 13 februari fyU er han 50 år och uppnår därmed vuxen ålder. . Nu vet VI inte om hans väg har varit som i tli~ten "Lille Pers vandring". Ni vel den där som börjar: Nu gar jag bortsa,liUe Per I nu går jag bort dit stigen bär I att söka s)ottet Silvertopp I ocb få prinsessan Rosenknopp.
F,fån september 1990 nar han varit ombudsman för SPF:s österbotlniska distril.., och om SPF är slotlet Silvertopp, vet vi inte, vi tror det. Prinsessan Rosentopp heter Guo-Britt i vardagslag, det vet vi. 0ch Per Thomasfolk gä:r inte ut i vida väriden. Han eykJar!
SENIORUNIVERSITETET som startade sin verksarnhet år 1996 med anledning av året för LIVSLÅNGT LÄRANDE, hiller sin första förel äs ning 1999: onsdagen den 3 februari klo 14--15.30 på Studiecentralen\ Annegatan 12, Helsingfors NYTT ARI NY VALUTA -
VAD HÄNDER NAR EURON KOMMER? Informatör Karl-Johan Rosenström frän Sparbanksinstitutet talar om bankkonton, placeringar, r esevaluta m.m. ALLA HJÄRTLIGTVÄLKOMNA!
Mera Verksambetskalender inne i tidningen Förbundstidningen
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS
KAN'SLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 8esökstid: vardagar kl. 1(}-14. Verksamhetsledare: LiH-Ann Junell-Kousa Tfn 09-791 896, GSM 050-5114 208 Fax: 09-791 896. Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09-791 895. SPF:s bankkonlo: Sparbanken Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958
godtid ansvarig utgivare VL LlII-Ann Junell-Kousa chefredaktör Britta Lindblom God nd ulkommer nästa gång den 2 mars. Material bör vara på redaktlonen senast den 19 februari. Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Redaktionen: t1n 09-7570 150, GSM 050-5950 937 Annonser: OY ADVING AB I INGMAR QVIST 10160 Degerby. Ttn 09-2213 246, fax: 09-2213 425 Annonspris: 8,-/spmm , 10.-/spmm (2-färg), 14,-/spmm (4-färg) minimistorlek 300 mm. ISSN 0359-8969. Moms 0%. Tryckerl: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS
ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 8, 65100 Vasa Teleton och besökstid kl. 1(}-14 Ombudsman: Per Thomasfolk Ttn 06-317 9070. Fax 06-324 2210. Ombudsmannens hemtelefon : 06-346 0366. Dlslrlktels bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307
,I
4
VERKSAMHETSKALENDER
~f!,!s!o.n.är~r.i. ~s!'.a. ".e!s.i'!9. '!'.s. . . . . . . . . . . Esbo Svenska Pensionärer r.l.
"camien"" " ......... .
30·.( °Abö Sv"enskaOTeaOter Program r6r vårterminen 1999 ' Förbundets reseledare AnneH Hofer refererar 5.2 Onsdag 27.1 Årsmöte i FörsarnH ngsgärden om förbundets resor 26.3 Päskfest i Esbo FBK-hus Exkursion tiJl Kiasma-Museel fdr nUlids- 10.4 FaJlåker teater "Music cafe Fallåker" Onsdag 3.2 konsl 11.4 Pensionärsgudstjänst i Esbo kyrka Göran Selen: Runeberg som människa 15.5 Lopptorg Onsdag 10.2 Onsdag 17.2 Årsmöte, med underhållning av "Nisses uio" 20.5 Boccia-dag pä Solvalla Onsdagf 24.2 Frågespon, lolleri 27.5 Allsäng pä Glirns Lördag 27.2 Teaterresa tilI FaJlåker, "Music Cafe Fallåker juli Sommarteater 2000" Boccia varje vecka i DaJsvik bollhall. Sängkören övar vruje Onsdag 3.3 Exkursion tilI Kampens servicebus, lunch vecka i Sockenstugan. Seniordans varannan vecka pii KannOnsdag 10.3 Programrnet seoare brobacken. Tisdag 16-18.3 Kryssoing till Stockholm i SAMS-regi Lördag 20.3 Svenska Teatern och " Pojken Blå" Alberga klubben 26'. 1' 'Års'mÖL~ ........• •• . • .....••.. " . On dag 31.3 Päskji ppo Onsdag 14.4 Besök av Kyrkoherde Henrik Andersen 9.2 Sittdans, lotteri Onsdag 14.4 Förbundets värrnöte på Tekniska föreningen 23.2 Gäst Sonja ThomoHn Onsdag 21.4 Om prograrnrnet senare 6.3 AV Teatern "Marknadsafton" Onsdag 28.4 Värlunch pä restaurant Kajsaniemi 9.3 Allsång Onsdag 5.5 Värfest med program 16.3 Exkursion tili Pazers fabriker Mändag 17.523.3 Tage Strandström, reseskiJdnng "Kilimandjaro" Värutfärd tiU Mariehamn. Onsdag 19.5 7.4 Päskfest med eget prograrn och lotteri 20.4 Maija Enkvist "Priskis 2000" Träffarna äger rurn pä föreningens nya adress som är: 4.5 Prägespon Vartiokylän TyöväentaJo Oy, RusthäJlargränden 3 i Botby. Värutfard Öppet även för nya medlemrnar.
"
!tf.u!'lfs.n.eid.e!,~ ~f!,!s!o.n!ir~r. . . . . . . . . . . . . . Torsdag 28.1 klo 14 1 Munksnäs servicehus. Henrik Perret berättar om Medi-Heli Onsdag 3.2 klo 16 SAMS-program i Folkhälsans Selliorhus. Olaf Giverhaug berättar om "Norge kontrasternas land" Torsdag 11.2 kJ. 15 1 församlingssalen , Raumov. 3. Per-Erik Lönnfors kåserar Onsdag 17.2 klo 14 Blinilunch Torsdag 25.2 klo 14 1 Munksnäs servicehus, Bredviksg. 30. Vivi-Ann Sjögren käserar: "[ regnskogen" Onsdag 3.3 klo 13 Och ev. klo 14.30 besök pä Hanwalls fabriker. Max 30/grupp LördagSöndag 6-7.3 Besök pä mässan "Mera liv i ären" i GarnJa Harnncn , Helsingfors. Organisationer inforrnerar om sin verksamhet, program även pä svenska (SPF medarrangör). Se separata annonser. Tag med anhöriga och vänner! Torsdag I 1.3 klo 15 1 FörsamlingssaJcn: Birgitta Dahlberg berättar om planerna pä att omorganisera sjukvärden i Helsingfors TisdagTorsdag 16-18.3 SAMS 'kryssning till Stockholm. Anmälningar inom januari till Ulla Basilier, tfn 485329 Lördag 20.3 klo 19 pä Svenska teatern: Pojken Blä. Biljetter bokas av Ulla Basilier inom februari , tfn 485329 Torsdag 25.3 klo 14 i Munksnäs scrvicehus. Stadgeenligt värmöte. OBS! Vi promenerar måndagar klo 10.30 frän Munksnäs post, i Munksnäs Servicehus seniordansar vi mändagar klo 15.30 och tisdagar klo 14, spelar bridge tisdagar klo 13 och sjunger onsdagar kl.1 I i Folkhälsans Seniorhus, Mannerheirnvägen 97.
!,~g~ ,!~".s!o,n!i~e.r .r.l.. . . . . . . . . . . . . . . . . .
,.
Verksamhetsplan fdr våren 1999 februari 12 Födelsedagsfest med Ecca Sjöblom. 26 Årsmöte, Rainer Erlund berältar om krigsfången Arvi Nymans livsöde. 12 Kim Rancken berättar om Hongkong. Mars 16-18 SAMS-kryssning tili Stockholm. 20 Teaterhesök. 26 Fredagsträff. April 6 Besök på Robert 's Coffee Co pä Skatudden. 16 Fredagsträff. vecka 17 Besök i BotaDiska trädgärden. Maj 14 Värfesl. vecka 20 eiler 21 Värutfård.
Madeleine Wessman bibliotekssekrcrerare,
kyrkofullmäktig lag är deltidspensioneraddärför särskilt intresserad 3V att driva pensionäremas sak.
Tag gäma kontakt per telefon 050-5113919 eiler per e-post: m.dde@ruskjet.inet.fi ' - - - - ' ' - - - - - - - Kandidat i Nyland
Dalsvik Pensionärsklubb 8.2 Lotteri och bingo 13.2 Lilla Teatern "Charlotte Lövenskiöld" 22.2 Föredrag av Thorbjörn Söderström 8.3 Musik ocb aJlsäng, gäst Eva Andersson 22.3 Frägesport 27.3 Basar i Karabacka 12.4 Föredrag av Marja Enkvist 26.4 Utfård 10.5 Lotteri och allsäng 24.5 Fördelsedagsfest och avslutning Boccia varje torsdag. Sånggruppen övar varannan vecka.
Gröndal Pensionärsklubb 29.1 12.2 26.2 12.3 26-3 27.3 9.4 23.4 7.5
Lotten Sittdans med Brita Scbtiller Allsänll med Christian Blomberg Björn Osterholm ioforrnenlr om diabetes Basar Loneri Tage Strandström " Pä cykel längs Kungsvägen fr. Oslo tili St.Petersburg" Överraskning Utfård
~f!,!s!o.n.ärs.I~'.e!,!ng~,! ~~'!'!". ~,!".r,!~". '..~•. Januari 30 Februari 3 Februari 17 Februari 20
"Pojken BliI" pä Svenska Teatern klo 13.00. Lunch pä rest. Wanha Mylly. Årsmöte i församlingsbernmet pä Brändö. Wilhelm Mobergs "Marknadsafton" på Arbetets Vänner klo 16.00. Februari 24 Fastlagsresa tilI Lottamuseet i Tusby. Lunch pä rest. Krapihovi. Mars 3 Lunch pii rest. Wanba Mylly. Mars 24 Månadsmöte i försarnlinghemrnet pii Brändö. Majlis Qvickström berättar om Solveig von Schoultz som diktare och människa. Aprill4 Lunch pä rest. Wanha Mylly. April21 Månadsmöte i församlingshemrnet pä Brändö. Gunilla Löfstedt-Söderholrn läter oss fä veta hur man gör nyheter. Snabblotteri. Maj 18 Vårlunch pä Brändö Casino. Om somrnarsamlingarna på rest. Wanha Mylly meddelas senare.
!,y~k!'~f ~,!,!s!~n.är~k!~"-b. . . . . . . . . . . . . . . 26. 1 Årsmöte, lotteri 9.2 Klubbmöte, iofo om hörselskadade 23.2 Klubbmöte, Orion medicinindustri ioforrnerar 27.2 Svenska Teatern "Pojken Blä" klo 14 9.3 Klubbmöte, eget program 22.3 Styrelsemöte 23.3 Klubbmöte AKTIA-banken inforrnerar 27.3 Esbo kyrkoby pensionärsklubbs stora Års-Basar 6.4 Klubbmöte, bingo med Kaj Ahlgren 20.4 Klubbmöte, Konsumentverkets info 11.5 Födelsedagsfest 18.5 Klubbmöte, fdrfattare Claes Andersson v.21-22 HemJig resa 10.9 Styrelsemöte 15.9 Klubbmöte, iofo Aktiviteter: Stavgäng vruje onsdag, boccia vruje torsdag, sänggrupp vruje torsdag, selliordans varannan mändag.
SAMS INFORMERAR SAMS kryssning 16-18 Mars. Du kommer väl ihåg att man skall anmäla sitt deltagande inom januari tili den egna pensionärsföreningen! "Norge - kontrasternas land". Onsdag 3.2 KI, 1617.30 i Folkbälsans Seniorhus, fdreläsningssalen: Olaf Giverhaug frän Peer Gynt Tours berättar om Norge och visar bilder. SAMS Norgeresa "Nordvestlandets perler" går av stapeln 3-8.6. - Upplev tjusningen av ali vandra i norska fjällen! En vandring i Jotunheimen ordnas 511.9. Närmare upplysningar ger Clara V. Bonsdorff, tfn 482 847 och 040 544 031. Notera redan nu intressanta äldreårsevenemang i din kalender: Mässan "Mera liv i åren" 6-7.3 i Gamla Hamnen, Helsingfors ("Mikä Mikä Thä-messut"), Utställningar, orgallisationerna inforrnerar om sin verksamhet ocb program ordnas även pii svenska. - Svenskspråkigt seminarium 25.5 i Folhälsans Hälsoaktivitetshus i Helsingfors, arrangeral av FhJ, SPF, stueliecentraJen och HU i samråd. Kom med för att fira det internationella äldrerådet, det lönar sig! Tag med elina anhöriga och vänner.
Clara I? !fJonsdorff
\Ja/borg .(guhisto
ordförande för SAMS
sekreterare för SAMS
~!,,".',!,!~s !J.e!,~i!,,!~r~~I!,~~ . . . . . . . . 27.1 3.2 3.2 10.2 16.2 17.2 24.2 3.3 9.3 10.3
Allsäng med Christian Blomberg Exkursion tilI Finska Klockmuseet klo 12.30 Docent Alf Backman föreläser om allergi Lotteri och frägesport Fastlagspromenad Jan Fast "Arkeologi iEsbo" Klas Fontell "Helsi ngfors offeniliga konstverk" Kari n Henriksson ioforrnerar om ECU och EMU Exkursion til.1Botaniska trädgärden Eli sabeth Lindqvist frän Mattby Hälsostation "Äldrevärden iEsbo" 17.3 Hattfest rned inbjudna gäster, program av medlernmarna 24.3 VH Carl-Gunnar Modeen, AKTIA-banken " Arv, testamente och gåvor" 31.3 Pilskfest, sång Bengt Forsberg 7.4 Carl-Fredrik Sandelin talar om antikviteter 14.4 Kitty Seppälä frän Folkhälsan "Rastar man sä rostar manU
2 1.4 28.4
Författarbesök av Anne-Marie Franck Tage Strandström "Pii cykel längs Kungsvägen fr. Oslo tili St.Petersburg" 5.5 Lotteri och "Britt-Marie skrattar" 12.4 Väravslutning Värutfård Aktiviteter: Boccia torsdagar, seniordans fTedagar, gyrnnastik fredagar, sång torsdagar.
Kirsli Pensionärsklubb 1.2 15.2 SåIlg ocb fri sarnvaro 1.3 Frägesport 15.3 Ordlekar 29.3 Förberedelse tiJl Blåkulla 14.4 Bingo 26.4 Sit~umpa 105 Lolteri .5 Värfest Teaterbesök
KöklaJC Pensionärsklubb 12.2 26.2 12.3 9.4 7.5 21.5
Frägespon, lotten Gäst, Dan Lindholm Christina Fagerström " ÄIdre rildets verksarnhet" Sittdans och lotter Kitty Seppälä frän Folkhälsan Väravslutning Värutfard
för pensionärernas och veteranernas intressen !
SFP
En stark kvinna från Nyland ~~lM""""P'l"\
5
Några glil11tar .från Pargas När man såhär vid ärsskiftet bliekar bakäl på det år som gått, blir man tili försl förvånad över hur fort ett år igen försvunnit. Det är som om tiden skulle aeeelera alll fortare ju ä1dre man blir. Som medlem i pensionärsföreniogen har man haft glädjen oeb nöjet an della i föreningens begivenheter oeb framfor allt i månadsmötena, som for mången är et! viktigt tillfalle tili avkoppling, att fä träffa vänner oeh bekanta oeh kanske främsl för att fä prata. Nog undrar man ibland över att det finns så många pensionärer, som ej ansluter sig tili peosionärsforeniogen och samtidit lill en trivsam samvaro. Hur man än via lokalpressen försöker loeka dem med, sä Iyekas man ej. 1 Pargas håller pensionärs-
foreningen nio månadsmöten En annan viktig händelse under ett år fördel ade så an inom Pargas Pensionärsförfem hålls under våren oeh eniog var valet av ny ordföfyra under hösten oeh alltid rande. Julta Christiansenden tredje onsdagen i måna- Lauren, som under många år den, utom i deeember iEall - dessUlom under två olika den tredje onsdagen infaller perioder - varit ordforande i alltför nära julbelgen. Då blir vår förening oeh med fast det en annan veekodag. band hållit i rodret, ansåg sig Bland årets viktigare med å1deros rätt berätligad an händelser kan nämnas bil- avgä. Hon avtaekades på dan det av De Äldres Råd i årets sista möle oeh utnärnnPargas. Pensionärsfören- des nu i stälJet tili hedersordingen var en synnerligen förande. Tili ny ordförande valdes aktiv part, när del gällde att få della organ bildat i ftI .mag. Leila Mitts. Vi hopsladen. Nu när anslagen pas att hon skall trivas med inom de kommunala sek- ordförandeskapet oeh liksom lorerna skär ned oeh särk- föregångaren sina kvar under silt när det gäller åldrings- många år pä denna post. vården, har säkerl ÄldreråTili alla läsare av God Tid del sin givna plats som en en önskan om ett Iyekosamt varningskloeka, när aIlför pensionärsår 1999. snedvridande beslul håller Bruno Åkerlund på att faltas.
HÄLSNINGAR o FRAN ABO JULSTADEN: 0
Åbo är Finlands julstad med äkta bevarad medeltida mirö. Åbo är en naturlig inspirationskälla for tidsenliga evenemang, såsom marknaden pä garrtla SlOrtorgel, där narrar, knektar oeh munkar spexar, och där medeltida varor säljes. Allt sedan medeltiden har det förkunnats julfred här i Åbo. Hösten 1996 beslöt man att göra en sammanställning av aUt det vaekra oeh traditionsrika som staden- kan erbjuda juletid. J ulen under gångna selder presenteras i stadeos talrika museer. Konserter med aodlig oeh profan repertoar ges på teatrar, i kyrkor oeh utomhus frän I:a adveot tili 20:nde dag Knut. Stadens svenskspråkiga innevänare upprätthål ler Lueia-traditionen den 13 deeember med gudstjänst i Domkyrkan, kröning oeh Lueiatäg. Det är Ijusels oeh fårgemas
veckor i Åbo. Ljusen vid Aura ä gör landskapet tili en uoikt konstverk. Julfreden utlyses den 24 deeember när Domkyrkans Idoeka slår 12-slaget. J ulfirandet börjar då i hela Firtland. Påbudet förkunnas högtidligen Erän Brinkalahusets balkong vid gamla Stortorget. Det är stärnningsfulll oeh välbesökt, där bl.a. många f.d . Åbobor brukar samlas. Hela staden deltar i ett karnevalståg den 20:nde Knut en sista gång i julens teeken, innan de långa oxveekoma börjar. Välbesölct var Åbo Svenska Peosionärsldubbs julfest i Ortodoxa kyrkans vaekra festsai . Julstärnning var det även här. Efter ordförande May Lindfors' välkomsthälsning, kom lilla lucian från Cygnaeus lågstadium med sjungande folje. Tvä gästartister hjöd på högldassig underhållning.
Malin Storbjörk-Hästbaeka, vieedirigent i den kända Wegeliuskören, sjöng och spelade violin. Vid pianot satt studerande Andreas. Det var ungdomar med mångsidig talang, ett nöje attlyssoa tili . Låtarna man minos var bl.a. Sylvias visa, gospel oeb A ftonen s sång av Wingren oeh Jakobsson. Tre styeken Kaffe-Pettrar bjöd på glada julsånger, aekompanjerade av gästduon. Vilka dolda formägor det finns hland våra pensionärer! Julgubben var väntad och han kom med pakel år alla snälla bam. AlIsång avslutade vår julfest. En fridfull jul önskade vi varandra. GOTT NYTT ÅR hälsar Åbo Svenska PensionärsIdubb rf. Natalia
UyARSKASERI
Dell lIya ordförallde Leila Milts avtackar avgåellde ordförallde luita Cllristiallsell-LAuretl (med ryggell mot kameraII).
I TAKT MED LIVET ren i Matt. II "vad skall jag järnföra detta släkte med ? De liknar bam, som sitter på totget oeh ropar åt andra bam. Vi spelar för er, mefl ni vi lle inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte Idaga".
skuggan över landen, / hirnmelrikets sky".
1 vår tid bär många mäooiskor på visioner, nya livsåskädoingar och vili som religionens frilansare bjuda ut äveo sej själva, . Har vi då i de många rösterVisst intresserar vi oss for nas tid förlorat kontakten det, som sker ute i väriden. med det liv, som sprand fram Meo är vi Iyhörda för det, i Mästarens spåt i det Heliga som sker i det fördolda? landet? Lyssnar vi tili Ordel, som Det ges stunder då vi ville ger väriden liv? vara Iybörda för den hirnmelMinns vi Jesu ord om deo ska sången. OtaJiga sökare yttersta tideo när " folk skall har inte fåu frid för sångens resa sig mot folk oeh rike mot skull . 1 stumfilmens tid kunde det rike och det blir hungersoöd Vår längtan efter att fä höra hända, att man i orkesterdiket oeh jordbävning på den ena den oya sången kan Idädas i iote visste, vad som visades platsen efter den andra ... Ge- psalmens ord: "Jag längtar på vita duken. nom att laglösheten tilltar, ändå mera / atl kunna nu idag Det kunde hända, att något komrner kärleken hos de fles- / så leva att allt flera / i sorgi stil med t.ex. Säkkijärvis ta atl kalloa". set brödralag får se den Ijusa poika spelades medan Stockstrimman / från paradis nån 1 en psalm för andra sönda- gång / oeb höra genom dirnholms blodbad ägde rum pä vita duken gen i Advent: "Tidens mån man en ny och vårlig sång". har fyllts tili randen / FikonVi minns en ord av Mästa- trädets dräkt är ny / snabb går Gunnar Levlin
"Oeh ifrån Arkadiabaeken utgiek ett påbud, att pensionärema skola vara nöjda oeh belätoa. Förty att man prutade j u bort 1 I mark från en viss minskning". För denna furstliga nyårsgåva kan vi faktiskt köpa en deeiliter lättmjölk alla dagar. Vi har väl alla följt med meoigsutbytet i insändarspalteroa. Där vi seniorer har protesterat mot försärnringama. Tänk så enfaldiga vi har vant. Vi har inte begripit, nägot som ju ä1dre inte gör, att nägon måste ju betala för riksdags- oeh statstjänstemännens rättvisa löneförhöjningar.
kakan i sä smä dagliga bitar, att draget från fönstren oästan blåste ransonen från bordet. Då enlda rutor var snarare regel än undantag, de felande fönsterbågama köade väl ofta på Peuers gårdsplan för nya glas. Vi uppmanas ha gott bumör, men mitt är nog snart på Kalle Ankas nivå: Jag tror, att
Välkommen tilI Labbnäs semesterhem i IJatursklin omgivnillg Helpension LUNCH tör grupper enligt beställning ."fir Inromwtlon, ring rurcst4ndart "~va
Jag läser i etl genmäle av en viss sekreterare " atl riksdagen inte fattade någOl nedskärningsbeslut utan tvärtom gay mera pengar. Det är ett oåtkomligt faktum". Hur kan vi vara så enfaldiga oeh dumma, att vi tror atl basandelen minskade, då ju den som vet bättre säger, att det är rakt tvärtom. Vi får även veta, atl politikema svär sig fria från alla löneuppgörelser oeb an de medger, att vår reaJinkomstutveckling de allra senaste åren har varit särnre än löntgamas. Man taJar om kommande generatiooers kakor, oeh atl just vi är de som skall dela på den. Vi, som uoder aUa krigsåren redan delade
jag skriver hans namn på valsedeln i mars månad. Hans namn har jag inte funoit bland frånvarande eiler nejsägare då det gällt omröstningar kring frågor som berört oss. God fortsättoing på det nya året. Rolf Liljander, Helsingfors.
MlIgn usson-'1llonnIDUl.lcL (01) 41.4 637
~ RESOR 1999 ~ ~ ~ Vår nya broscbyr follspäckad av intressanta resor har utkommit!
•• ' 1< ....
Ett plock bland vmns tidiga resor: Kryssning tili båtmässan i Stockholm Påskresa tili VADSTENA småstadsidyll och spetsar Vårfål!ra HOLLANDmed IJlomstertåget Dronningens by- KÖPENHAMN Rundresa i ESTLAND (äv.n 29.7- 1.8 om 2-5.9) RlGA, VILNIUS och TALLINN ViJlmansrrand och VIBORG
Dra) "'.
d
I
bol,,,.,,gefl'
&. 650 mk
12-14.3
2 550 mk
1-5.4
4 490 mk 3560 mk 1 590 mk
19-24.4 14-16.5 18-21.5
2 590 mk 1 480 mk
25-305 25-275
(iiw=n 12-14.8)
RlNG oss så b.,.ättar vi mera oe" postar brose"yrm tiO Dig!
LINDHOLM LINES KUVt20/91/Mj
(09) 348 9808, (019) 212 6210 vard. 9-17, ej lörd.
SMAL22395
I
•
6
fi,iiJq, ,,"" 11111 ~ 111" 0"" fllllRT - fllllRT 0"" 11111 · Pensioner knutna tilJ APLindex stiger med 2,3 procent under 1999. Det gäller bl.a. arbetspensioner, generationsväxlingspensioner m.f1. Pensionema för den som fyllt 65 stiger bara med 1,6 procenl. Folkpensionema, familjepensionema ocb frontmannatiliäggen stiger i medeltal 1,3 procenl. Den fulla folkpensionen stiger med trettio mark i månaden.
RESORI VÅRENS TID
Italien de Luxe Capri.Rom·Florens· Venedig.Pisa. Pompeji.Verona Den stora rundresan I Itallen, nu fOr 11 året. Tyngdpunkten på exollska Syditallen: Caprt. PompeJI och Amalfi utgående från 4 nattar i Sorrento. Hotell av hög klass. 12 -~1 ~ 1~~2 1Q ~Dgi:lr
Paketpris: från Österbonen 7.190,från Helsingfors 7.090,-
BudapestWienPrag Kejsarstäde"h l' ~ iEuropa 7 Budapest-Donaus drollnlng. Wien - muslkens huvudSlad. Prag - den gyllene staden. Städer med målande smeknamn. Vår rundresa uppfyller många drömmar. 2-9.5.1999, B degar
Pris:
Full folkpension i kommungrupp 1 (de största städema ocb de minsta glesbygdskommunema) för ensamslående personer är 2 626 mark per månad. l kommu ngrupp II är beloppet för ensamstående 2 513 mark per månad. Resultatet av den stora pensionsdiskussionen i riksdagen, i november i slutet av förra åre!, är däremot an folkpensionens grunddel sjunker tili J 71 mark i månaden. EnIigt samma beslut avskaffas också grunddelen helt år 2002. Fortfarande får omkring 390 000 personer den gamJa folkpensionens basdel idag.
000 Barnbidrag ocb underhålJsbidrag har inte förändrats vid årsski.ftel.
000 1 skatteskaloma och skatteberäkningen sker också vissa förskjutningar under 1999. Procentsiffroma nedan gäller enslciJda personer om inte lån eiler kostnader för arbetsresor beaktas: Avdraget för inkomstens förvärvande stiger frän 1998 I 800 mk; 19992100 mk lnkomstskatt (kommunal) 1998 i medeltal 17,54; 1999
17,63 För den statliga inkomstskattens del höjs inkomstgränsen 1999 med 2 % Kyrkoskatten är i medeltal 1998-99; 1,31 penni Grunddagpengen för arbetslösa stiger med en mark under 1999, från 120 mark per dag tili 121 marko
Lönema Iyfts med en allmän förhöjning om 1.6 % ei· ler minst 142 mark per månad.
000 Vr fpa-bladet 7-8 1998 plockar vi under rubriken AIIt fårre fattiga bland äldre följande: Med hjälp av våra pensionssystem bar vi effektivt kunnat avväJja risken för fattigdom bJand äldre mänskor. Fattigdomsgraden för den pensionerade befolkningen i Finland har falli t från tjugo procent i milten på 60-taJet tili fem procent idag, konstaterar Olli Kangas som är professor vid institutionen för socialpolitik vid universitetet iÅbo. Vidare konstaterar Kangas att istället för de perrnanent fattiga äldre, bar vi studerande som studerar längre och har perioder av övergående fattigdom i unga år. Detta gäller särslcilt ungdomar under 25 år. Men enligt FPA :s cbefsmatematiker Jussi Haapa-aho kommer folkpansionen i framtiden att ha ytterst stor betydelse för dem som saknar eiler har väJdigt liten arbetspension. -Om ekonomin på lång sikt fortsätter uppåt ocb den alImänna välfarden ökar, så är det rimligt att även mänskor med minimipension får del av tillväxten.
000 Vi bar tidigare skrivit en hei del i God Tid om ~nder hållsavtal för maka/make och vad som bänder om den
ena farniljemedlemmen, oftast mannen bamnar in på långvården. Telefonsarntal från medlemmar som mölt detta problem bekräftar att del är möjligt an vända sig till kommunens socialbyrå. Där fyller man i samma blankett som används för underbålJ av barn och ansöker av socialnärnnden i bemkommunen om att ett belopp skyddas (summan är ofta 3500-4000 mark) som skall reserveras för maka/make som är hemma och som annars har svårt att kJara sig eftersom långvårdskostnadema är så böga. Tyvärr har olika kommuner olika inställning i denna fråga, men det gäller att trycka på. Positiva exempel bar God Tid fän böra Erån bl.a. Borgå. Vi båller ögonen på utveckIingen i denna viktiga fråga.
Musikalen i Stockholm
000
FN:S ÄLDREÅR Vardagliga gärningar är något som också Iyfts upp. Var och en kan delta i temaåret. Det finns mycket i livet som inte kostar någonting, men som kan ba stor betydelse för medmänskoma. Via de små vardagliga gärningama kan man med de nuvarande resursema utveckJa den Jokala äldreomsorgen. Vtmana mänskor, arbetsgemenskaper, anhöriga och enbeter inom äldreomsorgen att göra små vardagliga saker ocb märka bur värdefulla de är. Ta dig tid, prata med de äldre på Jångvården, besök någon som ligger inne.
000 000 År 2030 är var fjärde finländare i pensionsåJdem. Vr Statistikcentralens siffror plockar vi följande: De mänskors antal som är i pensionsåldern ökar snabbt. Nu är 15 procent av befolkningen över 65 år. 2020 är 20 procent över 65 år ocb 2030 är 25 procent av befolkningeo över 65 år. 1 många små skärgårdkommuner och inne i Finland är snart hälften av befolkningen antingen ålderspensionärer eiler pensionerade p.g.a. arbetsoförrnögenhet eiler arbetslöshet. 1 slutet av 1996 fanns det 1.2 rniljoner pensionsmonagare i Finland.
från Österbollen 5.370,från Helsingfors 5.270,-
:
Kristina 'r6n Duvem61a
1nom SPF:s ornråde är pensionäremas andel i Vanda 14.6 procent, i Esbo 14 procent och i Kyrkslätt 13,2 procent.
PROMENAD - ÅR ÄROCKSÅTIDMAFÖR-W Vi firar också promenadår 1999. Med kampanjen vili man pårninna om vikten av regelbunden motion. En halv timme om dagen räcker ifall takten är tillräckligt rask. Reumaförbuodet och 8 andra organisationer med hälsofrågor, rniljöfrågor och motion pä sin målsättning står bakom kampanjen. Den 2 oktober firas den stora promenaddagen. Kanske vi inom SPF kan foga den tili böstmotionen och gå man och kvinna ur huset som förr under de stora gånglandskampema?
000 HURRA för Pedersöre kommun som bekostade deltagare i SPF:s pensionärsombudskurs i november i fjol. Vi hoppas att PO kommer att få et! lika positivt bemötande i andra kommuner i framtiden!
000 Bankdagar och pensionsutbetalning, SAMS tog kontak1 med förbundet ocb önskade att vi tar initiativ för att få en ändring av bankemas bestärnmelser om när pensionema kan Iyftas. lfalJ utbetalningsdagen är en lördag eiler söndag kao väntan ibland bli oSkäligt lang! God Tid bar forska! i detta och kommit tilJ att datorkörningen eiler bankdagama inte är de skyldiga! Grunden för utbetalningen är bestämd i folkpensionslagen från 1957 och utgår från initialen i pensionärens tili-
nrunn. Det krävs alltså en lagändring ... Efter en samtal med FPA före nyår insåg GT att det inte går an förändra systemet. Högre tjänstemän på FPA lovade en vi ss "smidighet" och "försök att beakta vardag-veckoslutsproblemef'. Men forrnellt bebövs alItså lagändring för an rucka hela systemet.
+
......................................................
~
PRESIDENTBALUNSEN
/7 l' 7
popular 3-dagars resa med maximalt innehäll. Observera torsdag 13.5. allman helgdag. 13-15.5.1999, 3 dagar
Paketpris: från Österbollen 1.750,från Åbo hamn 1.675,-
Hialmars s6pa
pa minisemester Dagskryssning fOr pensionärer
45
-
Revyresa i april
sö-fre avgångar {person' l.0.m. 19.2. Pensionärsbevis bör uppvisas. Endast nya bokningar.
Den hyllade revykomlkem Peter Flacks nya skrattplller. Hjalmars såpa. FOnnånllg 4-<lagars resa_ 9-12.4.1 999, 4 dagar
VIHU ~~5;~erson
Paketpris: från Österbollen 1.590.från Åbo Mmn 1.515,-
Beställ \lärt färs/ca
program tör vårresorna!
~~ KGER D1G ME!!!J) Tel. (06j 318 4000
H 0 TEL L so-ma -avgångar - - - t.o.m. 31.3.
1nkI., tlr b1tt=, ö=ttning i dbl.d pcnonl"-, hold1fiul<ost om =upon till hotdfei.
• • • • • • • • • • : • • • • • •
• • • • • •
Det står våran president, som inte behöver betala ett endaste penni i skatt för sitt sexårsbeting, helt fritt att bjuda in vem han vili på dryckjom, jämte tilitugg, ocb att svänga ornkring i dansens virvlar den 6 december. Och där trängs ministrar, riksdagsgubbar ocb -gummor (ursäkta uttrycket), kragspegelherrar, bispar, krigsinvalider och andra högdjur vid serveringsbord och på dansgolvet. M.a.o. nunor som man till största delen, inte sant (?) tili lust och leda dag ut och dag in sett i stirrburken. Det enda undantaget är blott den diplornatiska kåren, som vi vanliga dödliga får skåda en, säger en gång per år. För tili ambassadernas årliga mottagningar är det betydligt flirre som får inbjudningskort än tili slottet
vid Salutorget i Helsingfors. Men bur står det tili med oss vardagens skattebetalande mänskor? Ges någon möjlighet för Lex. en snappertunabo eller öjabo eIler parlkkaJabo att delta i republikens festdag tiUsamrnans med Mara? Presidenten reser flitigt land ocb rike ornkring betydligt mer än ban besvarar brev från medborgarna. Ocb ändå skuUe t.o.m. ett standardsvar glädja brevskrivarna bJand folke!, som haft något viktigt att meddela landets fader . .. nu vet man överhuvudtaget inte om breven alIs kommit frarn. Det är sannerligen på tiden och demokratisk1 an två företrädare, en man och en kvinna, Erän varje kommun, t.ex. fuUmäktigemedlemmar, skuJle inbjudas tili presidentbalunsen.
Ärade riksdagsledamöter, gör slag i saken, kvicka tag. Men kan alla rymmas i • de trånga salama? En liten • ommöblering bland de in- • bjudna skulle bereda rum : för nya nunor. Riksdagens • 200 män och kvinnor, med fruar och sambor beböver inte skaka tass med presi- • denten varteviga år. Ocb bispar, generaler och råd • av olika slag kan gott nöja • sig med farre inbjudningar. : Ocb varför blir inte pensionärsförbunden, de är inte så värst många, kalla- : de tili festen? Eiler har någon sen tex. • Svenska Pensionärsför- · bundets ordförande i dan- • sen vid Norra Espen 1 den • 6 december? Hej på er hela bunten! : Rufus
........................................................
Helsingfors stad, hälsovårdsverket, DEBATT fr6ga? förvaltningsöverskötare HUR SKALL DET Carola Schröder-Asplund o •• GAFOR DEBATT svar! MORFAR? Det frågar en läsare i en av Helsingin Sanomats spaiter for aUmänheten. Brevet är ursprungligen längre men bar översatts oeb forkortats av GT:s redaktör for att frågan är viktig.
VAD HÄ~DER INOM DEMENSVARDEN? Min morfar 87 insjuknade i demens. Min 88-åriga mormor sköne honom med hjälp av hem9änsten. Nu orkar mormor inte rnera. Pör demenspatienter finns vårdplatser där de kan leva en trygg å1derdom i en omgivning som bea1ctar deras specialbehov. Det finns bara för få vårdplatser. Morfar togs in på en vårdintervall tiJl en demenshem som han trivdes på. Nu står han i kö som en brådskande fall på en inremedieinsk aktutavdelning med 30 platser, som på extra platser har upp tiJl 36 patienter. Vårdpersonalen är fuUständigt överbelastad med arbete. En orolig oeh virrig demenspatient blir ännu oroligare på en sådan avdelning. Morfar samlar de andra patienternas saker i skräppäsar, kastar bort läkarnas arbetsredskap när sköterskorna inte ser det oeh sover i villeen säng som helst. Den enda vårdformen på den jäktade inremedieinska avdelningen är så stark medieinering an patiemen säkert lugnar sig. Det innebär en utrnattande medieinrus. Sjukhusets personal oeh de personer som ansvarar för de dementas skötsel har alla hävdat att sjukhuset inte är den rätta platsen för morfar och att det t.o.m. kan vara en
farlig plats fOr honom . När man lugnar ner en orolig patient med starka mediciner sjunker rörelseförmågan snabbt. Sedan bebövs inte demenshemmet mera för å1dringen blir istället en långvårdspatient som sköts i sängläge. Vilket slöseri att förstöra en å1drings kondition med felaktig vård. Min morfar upptar nu en dyr sjukhusplats som någon annan kunde behöva bättre. När morfar första gången fördes tiJl institutionsvård mot sin vilja sa vi, om du har klarat kriget så klarar du nog några veekor på sjukhus. Morfar skrattade tili oeb sa att det går väl bra ett par veekor. De där några veekorna hotar nu att bli några månader. Morfar är nu på en kölista med 19 brådskande falI som väntar på vårdplats tiJl demensbem. De finns de Iyekliga som fätt en vårdplats på tre veekor, men de andra måste kanske vänta över nio mänader. Ordningen i kön ändrar vruje veeka, när alI mer brådskande fall går förbi i kön och det saknas vårdplatser. Lediga platser uppstår bara om någon avlider eiler är i så skralt skick att det är nödvändigt med en återgäng till sjukhuset. Efter ytterligare några veekor på den överbelastade sjukbusavdelningen behöver morfar inte längre demenshemmet. Den pigga morfar som fOr en tid sedan sjöng serenader i gårdsgungan oeh gjorde långa promenader sitter nu i medieinrus på sängkanten oeh irrar frän rum tili rum tills han binds isin säng tili natten.
GT ville också ba en kommentar av Helsinfors stads bälsovårdsverk. GT efterlyser en debatt i denna viktiga fråga. HUR HAR Nl DET PÅ ANDRA ORfER 1 SVENSKFINLAND? frågar cbefredaktören, Britta Lindblom
Helsingfors stads bälsovårdsverk har ea 1.800 platser för längvårdspatienter på våra bälsocentralsjukhus. 1 enlighet med stadens linjer kommer platserna både inom socialoeh hälsovården att minska under de närmaste åren. Behovet an få å1dras i det egna hemmet prioriteras. 1 oeh med att de s.k. institutionsplatserna minskar har man kunnat överfOra resurser tiU den öppna vården. Hälsovårdsverket har i samarbete med socialverket fungerande kväUs- och nattpatruUer som eirkuJerar i hemmen, oeh ger hjälp åt å1dringarna. Della är en komplettering tiJl den reguljära hemsjukvården. På ett par hälsoeentralsjukhus har man fårsökt effektivera åldringens möjligheter att klara sig hemma efter en sjukhusvistelse med hjälp av en sjukskötare, som från sjukhuset gör hembesök oeh klargör bemförhållandena. Samtidigt harnnar man att reda UI anhörigas eventuella möjligheter att deltaga i vården. l ocb med å1dringarnas sLigande antaJ oeb alrt högre å1der har oekså antaJet å1dringar som Iider av någon form av demens ökat. Pii hälsovårdsverket är man medvetna om den problematik som fåljer med det ökade antaJ demenspatienter både på hälsoeentraJsjukbusen och inom den öppna vården. Oå hemvården i det egna hemmet inte lyekas, trots an det finns anhöriga som deltar i vården, har man möjligbet att anlita hälsovårdsverkets dagsjukhus. Dagsjukhusen ger
möjlighet tiU stimulerande verksarnhet for å1dringen och samtidigt får de anhöriga möjlighet an koppla av från sin vårdarfunktion, som tidvis är myeket ansträngande. Hälsovårdsverket har en svenskspråkigt dagsjukhus, Sofia hemme!, beläget på Aurora sjukhusområde. Rerniss får man av den egna läkaren på hälsostationen. Möjlighet au vistas på Sofia hemmet har man 1-3 gånger i veekan. Transporten anordnas av dagsju.khuset. En å1dring med en inte alltfår svår demens klarar sig bra på Sofia hemme!. Oå tillslåndet bJir särnre behövs oftast dygnet runt vård på någon enbe!. Hälsovårdsverket har tiUsvidare rätt få avdelningar där man enbart vårdar demenspatiemer. Å andra sidan behövs kunnande om demensvård av personalen på alla långvårdsavdeJningar, får på alla avdelningar finns de patienter som Iider av demens. Hälsovårdsverket har endast ca 80 specialplatser för demenspatienter. Demenspatienterna är i de flesla fall fysiskt i rätt gott skiek och därför finns det SlÖrsta antaJet demensenheter inom socialvården. Socialverket har egna eUer som s.k. köptjänster av stiftelser och privata 15 demensenbeter. Strävan är att enhetema skall vara små oeh hemtrevliga och att personalen skall ha ett bra kunnande om demensvård. Hälsovårdsverket bestäUde en utredning av 2 utomstående forskare, AIja IsolaAleh Päivi Voutilainen, får an få en objetiv värdering av å1dingsvår-
"
den, som följd av den kritik som fårts i offentligheten. J rapporten konstaterar forskarna bJ.a. att personalen inte har tillräckligt kännedom om vården av demenspatienter. Utgående från rapporten kommer forskama med 22 åtgärdsförslag oeh hälsovårdsnärnnden kommer 19. 1.1999 atl behandla en åtgärdsprogram med förslag tilI förbättrande av vården. r enlighet med åtgärdsprogrammet har tillsatts flera arbetsgrupper. En arbetsgrupp har som uppgift att utarbeta demensvårdens riktlinjer inom hälsovårdsverket. Arbetsgruppen skaU ha sitt arbete fårdigt tiU slutet av april. De f1esta demensenhetema
BO J A(e; RA N A. R\6 ö KIA N 5 A .. 5 I T U\KR E"" Alp ~ R~Y R P.\N2.~ T 1.. I L. J A ~ E S ~ \ D R. I G Ö R f'l \U Dl.) V ~N 0 r-I 5 EN 5\Ö I< ~E G OlA: G E~I L.I AfK~NYAIRA\..J:JllklA No
5 AflRA
I
-J~ARAlESSlvl RI<E\TA IGA(A L. L 0
~IU
D D(NE.0
J ME S
lD
N~ETE"RrR.EGN
65 \LIA~l
AIKA NO,
5 ~U M I ~ T E" ·RI L I E R A D ~ G E T I D ERID I A R \ UI'1(RE?!\1J....b" 'R
1999 års katalog har kommit! ~JJJIJbJ~ ~ Torggatan 2, 22100 Mariehamn. Tel. (0181 28075, fax (018] 15229 wv..w.williamsbuss.fi
MEDTANKE OCHOMTANKE
DfOR RElEKBI.. AD
GRO!VATI K A NE'I'\("\A U B E[DI e:: 1( R A ~ Ie Ii: A i'\ D IN y 1 t:{ G IA R \ A ~ A N P7 T R 0 S _5J S 0 eKA IG R ("]VI M u
OPTIKER
finns inom socialvården. Strävan är atl enhetema skaU vara smä, hemtrevliga och alt personalen skaU ha en bra kunnande om demensvård. PS. Hälsovårdsnämnden antecknade rapporten tiIl kännedom 19 januari. Arbetsgruppemas svar behandlas på nytt i april, vi återkommer. DS
Op11sk speclalaHär
~
BACKMANS OPTIK
Torggalan eTe!.. 016-19 226 Mariehamn
~DELIAO~TAIAMM~NABO~
Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgifts,fritt sakkunnig hjälp tili fcirfogan- de vid uppgörande av donations·brev och testamenten. Närmare information ger SFV:s kanslichefChristoffer Grönholm tel. 09-645 115.
ME.RPARTEN \)\ ALoGlE:GEN N E pA k B 0 ~ Y E Nl R 0 RI~ R E\ D Y I ~o Nl (LA P A!I- I .JULKR'i'eSET 't
NN Gl?l1KADE"RI5AM\tJ5 I G
NyRIk"A/eANTU.Jl
~~ '..
" "\
I
Aktias hus
vld terget tel. 2981927
Förleckning över vinnarna i God Tids Julkrysslösning nr. 7/98 - hela 390 svar: EI.isabe~ Jahansson, Kyrkoby, 2171 Q. korpo Lea Llungqvlst, Viosvägen 81 B, 66140 Overmalax Thorbjörn Söderström, Gryningsvägen 8 D 31 02210 Esbo Helena Holmström, Bergbacke A 6 , 25700 Kimito Inga Nyrnark, Kyrkbacken 1, 66950 Munsala
I
KYRKSI.Arr OPTIK • Ged hälsovård för alla ålderskategorier • Å1dringsvård med respekt och omtanke • AlI samhäUsservice också på svenska. Mindre skaIJ vi inte nöja 055
CENTRALGATAN 98. KARIS TELEFON 019-230 940
med.
Rösta i riksdagsvalet på Birgitta Dahlberg Sfp i Helsingfors
8
Annorlunda MYLLYLAMPI
~
}.V9.\ GOD MAT CIlIJpPQ, ~~ 1 TRIVSAM OCH . RYMLlG MILJÖ. VÄLKOMNAl
MYllYLAMPI ftESTAUAANTS 03100 Nummela
Gamla seder och bruk i Österbotten
t. 019-335 1n.leJcr.. 019-335 087
billeJ. 049-446 374
')
SKIDRESOR Söll i Österrike 5/3, 10 dgr .... ... ...... .... .. 4 .360 mk Are i påsk 28/3, 8 dgr .... ... ...... .... ... ... fr. 2 .325 mk UPPTÄCK EUROPA Rom (buss/f1yg) 18/3, 10 dgr ..... .... prel. 5_925 mk Hoilland 20/4, 7 dgr ............... ...... .. prel. 4.175 mk Disneyland - Paris 12/ 6 , 7 dgr prel. ............ ..... 1.995 mk - 3.495 mk GOLFA Golfresa tili Gardasjön (f1yg/buss) 27/ 3 , 8 dgr ... ......... ................... ..... .... fr. 3 .695 mk
............................. VANDRA Följ med på en aktiv semes!er med härliga naturupplevelser i Österrike • Italien • Frankrike • Azorema Skottland • Irland • Island • Polen· Norge
..... ... .... .... ... .. .. .... .. (Beställ kostnadsfrltt våra färgstarka broschyrer)
Bussplan. 22100 Mariehamn. Tel. 018-225 70. www.sundqvists.com
1 min artikel i förra numret av God Tid lovade jag återkomma med att berätta om en sed som för längesedan har fallil i glömska här. Den 24 februari, Mattiasdagen, skulle det springas Matt. Vad del innebar skall jag i några ord försöka förklara. 1 kvällsskyrnningen den 24 februari samlades alla bam och ungdomar vid landsvägen och på de ställen ungdomen annars samlades. Fast man vissle vad som skulle bända så var man ändå nyfiken och ville vara med. De större pojkama klädde ut sig med fårskinn och annars stora kläder samt hade mask för ansiktet så ingen kunde känna igen "mattarna". Dessutom skulle "mattarna ha en mjuk käpp tili bands för alt utdela bestraffning om man inte kunde " Iuppisbuönon", - luppens bön . De yngre som inte hade styrt Ui sig tili "Maltar" kunde retas med dom äldre och ropa; Matt, matt med hamarin, locka bamen i kamarin eller matt matt med luvon plocka bamen i gruvon. Helt säkert fanns del flera ramsor som ungdomama rabblade upp och retades med "mattama".
Själv minns jag att min morfar försökle lära mig " tuppisbuönon". Han vissl hur jag skulle karia mig undan stryk från de äldre pojkama, som var ute på vägen och gjorde livet surt för de yngre som inte kunde rabbla upp ramsan. Den tiden hade jag lätt Jar att lära mig utantili, som vi sade. Därför klarade jag mig någorlunda hyfsat undan otrevligheter. Ramsan som man skulle kunna rabbla upp var: AlI min början, fortgången, ände, Gud tili din ära lände. Nog hände det att det kom ett rapp av käppen ändå, men det blev inte något storstryk. En som har forskat i detta ärnne är fil mag Britta Klockars, verksam vid Vasa universitet. Jag cieterar ur hennes festtal. som hon höll i Västerhankmo vid byafesten senastesommar. - "Och varför var de sä elaka mot dem som var mindre och slog och botade med käppen om man inte kunde "tuppisbuönon", och varför bette det "tuppisbuönon" -? Efter en del forskning kunde hon inte ge något entydigt svar, men antog att det var
något mycket gammalt. Jag citerar: - Men fortfarande har jag inte fått någon förklaring tili varför vi klädde ut oss och varför. vi fick vara rädda för stryk om vi inte kunde "tuppisbuönon" när vi sprang Matt. Frågorna står kvar. Möjligen kan jag tillåla mig vissa gissningar eiler antanganden sam korsat mln hjärna. Hon gissar att det hela härslammar rrån katolska tiden med fastan och dess kamevalsliknande inledning. Vare därmed hur som helst, på foma tiders abc-bok farms avbildad en tupp med peksticka och därunder den här bönen eiler ramsan. De bam som kämpade med att lära sig läsa kuode firma en premie följande dag i boken i form av en karamell i bästa fall, men ibland endast en lilen sockerbit. Detta som uppmuntran till flit med studiema. En annan företeelse som har försvunnit var "feitisdagsbrudin" som med sitt följe drog genom byn på fastlagstisdagen. Detta är något som jag själv inle har upplevt, utan har hört berät-
Från Kvevlax horisont A~I:;J'!il'!;!i!!ll erns 1 början av december ordnade K vevlax hantverks och konstindustriskola en kurs i träsvarvning. Kursen började en fredag och fortsatte på lördag. Detla upprepades faljande veckoslut. Elevema, 8 tili antalel var nästan alla pensionärer. Skolan hade begränsat antalet far att kuona ge en gedigen start far dem som själv vili fortsätta. Flera hade anmält sig men på grund av ulrymme ocb antalet svarvar var det inte möjligt att taga emol flera. Kursen började med en liten teoridel med
maLerialkännedom och verktyslära. Sedan faljde de farsta försöken vid svarvstolen med att svarva enligt skärmetoden . Flera av kursdeltagama bade svarvaL tidigare men enligt en annan metod, som man nu måste lämna och lära sig andra handgrepp. Under dessa dagar kunde man inte på något vis bli fullärd men ett farsla fasök och så kan man fortsätta hemma pä egen hand, övning ger fardighet. Av allt att döma var det motiverade elever, som deltog i kurscn som leddes av läraren
vid skolan, Bror Nygård. Någon ekonomisk utdelning för deltagama kommer det knappasl att bli, men säkert en hei del gåvor åt vänner och bekanta. Kanske tilI priser vid lotterier i föreningar och dylikt. För att inte tala om va(l det betyder i form av trivsel och sysselsättning för oss pensionärer. Sådana här hobbies brukar smitta av sig, och ger på så vis tidsfördriv åt flera. Stig Sundvik
John Svahn från Voitby med svarvtjänst får instruktioner av Iäraren Bror Nygård, medan Sven Kvistfrån Vasa inlTesserad ser på.
En del mänskor förunnas en rikt givande pensionärstillvaro på åldems höst eller i "de gyllene åren" som det heter i USA, där jag var CIP-stipendiat ett år (intemationeUt program för socialarbetare). Jag var då engagerad i ett projekt kaUat Remotivation Prograrnme för demenlas minne på ALC:s Slora Ebenezerlum i Minneapolis. Vi arbetade bäde med grupper ocb individuell lerapi med rapporter om framstegi smått i livets slutskede i kyrkans regi. Frivilligarbetet (volunteers) var stort upplagt då anhörigas insatser betonades vid helger, bemärkelsedagar osv. Man kunde arrangera omväxIing ocb fester med besked! Dagama växlar hän med hast under vår vandring på jorden. Efter att ha arbetat här i Finland med mental- ocb åldringsvård och diakoni anhöll jag om pension som , som bifölls utan vidare och och men i förtid. Detta är en förmån depressionen medverkat tilI. För samhället i stort är del ett minus om pensionäremas antal ökar i relation tili arbetskraften och brisler uppstår i åldringsvården. De sju år jag variten glad pensionär har varit omväxlande och rika år tack vare
h-- t d os
tas om. Seden försvann troligen redan under 1920-talets slut. J andra byar kanske den dröjde kvar längre. Vad hade då denna "brud" för uppgift? Enlig min sagesman var det meningen att hon skulle samla gävor av alla slag tili de mindre bemedlade i byn. " Bruden" skulle placeras på en låda i vilken hon skuUe samla de medel som hon kunde tigga ihop. AlIt sammans skulle placeras på en kälke som en heI massa bam drog henom byn frän gård tili gård. De gåvor som hon fick kunde vara av varierande slag, men maten var ju den här tiden den viktigasle och mycket uppskattad. Kan man kanske säga att del var den tidens socialhjälp, troligen nödvändigt och glädjande för de som fick mottaga hjälp. Vem som skötte om fördelningen vei jag inte, men kanske var del någon " klockarfar" som kunde ha silt finger med i spelet. Kanske var det samhällsulvecklingen och något bättre tider som gjorde slut på denna sed. Stig Sundvik
-
-
rar I n
Gunnel KuU är gUzd över sitt beslut att gå i förtidspe1lsio/l och avstå sitt arbete för nya generationer. läsning, resor ocb kristen verksamhet. Detta trots en del nya krämpor, som man lär sig leva med. [ngen är oersättlig i arbetsliveloch de unga bör ges chans tili arbete och insats, anser jag. Därför kändes det befriande att planera vidare för det jag uppskattat och gillat att göra och erfara. Efter en del utflykter bar jag som pensionär återvänt tili Helsingfors där jag bolt, studerat och jobbat. Vi var tre bam i bemmet i
Österbotten. Vår far gay siu liv för fosterlandet- Pro Patria - i vinterkriget. Mor hade hälsa. energi och sisu att klara allt praktiskt, sköta och fostra bamen som krigsänka. Många gjorde storartade insatser för ett fritt Finland under krigsåren med hjälp bl.a. från Sverige. FRID över minnet! Vi får så utbrista: " tack för allt i evighet" enligt psalmen och Välsignat Ny tt Ai. Gunnel M. KuU Helsingfors
9
VERKSAMHETSKALENDER PENSIONÄRSfÖRENINGEN ETTAN r.l. För;rk~e~ ~ät;ads~Öt~~ hälle~ ~i 's~rr: fOI';1l'e~ g~g i'rr:ru;a: Verksamhetskalender våren 1999 den på Tölö servicecentral. Tölögatan 33, måndagar klo 16-18. Klubben samlas tisdagar kJ. 11.30-13.30 i Svenska ungdomsgården, Runebergsgatan 4 C (inne pä gården). Start 12.1. Vid alla möten brukar vi börja med en kopp kaffe eiler te tilI biUigt pris. PROGRAM FLR VÅRTERMINEN 1999 Måndagen den 8 febroari Margareta Grigorkoff tar oss med på en resa tili SydAfrika Måndagen den 8 mars Förerungens årsmöte. Efter mötet talar specialsjukskötare Marianne Falck om inkontinens. Tag gärna med vinster tilllotteriet som håIJs 12.4. Måndagen den 12 april Stidg Nummelin håller föedrag om antikviteter. Lotteri Måndagen den 10 maj Födelsedagsfest men underhåIJning av Birgitta Nyberg som sjunger egoa och andras visor. Vi boppas att alla de som är födda 1924, 1919, 19 14 eiler tidigare meddelar om deltagande på förhand tili Erna Russ, telefon 6941215 . Klubben slartar tisdagen den 12 januari. 1 klubben sysslar vi bJ.a. med seruordans, sittdans, uppläsning från aktuella böckero Våren innehåller också teaterbesök bJ.a. tilI Pallkåker söndagen den 28 mars. Eventuellt något teaterbisök til och någon utfård. Följ med Ettans notister i Hbl, Agendan. Marita Herlin tar emot anmälningar tilI teaterbesöken, tfn 5636500 Observera årsmötet den 8 mars.
FÖRBUND.,ETS RESOR VAREN 1999
U~DER
Tili KRISTINA FRÅN DUVEMÅLA finn s fortfarande biljetter. Resan tili Stockholm går den 16-19 februari och kostar på Silja Seaside 1 830 eiler Silja Tourist 1 750. Ytterligare upplysning av av Anneli Hofer 019-2413 185 Resan går över rutten Åbo-Stockholm-Åbo med egen beställd buss. PRAG 22-27 april, en grundlig dos av centraleuropeisk kultur, arldtektur musik och kafeliv, pris 4 840 mk, information och anmälningar senast 1 februari, Anneli Hofer 019-2413 185 eiler Bennet BTf, Inger Holmberg 0192674522 KOS 14-21 maj , Grekland i ett nötskal, med utflykter tilI andra öar och grannstaden Bodrum i Turldet, pris 2620 mk, tiliägg för halvpension 450 mk. Information : chefredaktör Britta Lindblom, 09-757 0150 och anmälrungar, senast 15 februari FritidsresorlKristiina Honkimaa 09-61661220 SMÅLAND 16-21 maj, miljöerna frän Astrid Lindgrens böcker, utvandrama Karl-Oskar och Kristinas landskap och många glasbruk. Pris 2 980 och sista anmälningsdag 1 april antingen tili Anneli Hofer 019-24131 85 eiler Hangö Trafik 019- 248 1 004
.OBSERVERA An ÅRETS HELA RESEPROGRAM FINNS I GOD TID 7/98 Upplev dom gamla svenskbyggderna i nordvästra Estland;
Paldinski, Nuckö, Vormsi-Ormsö, Haapsalu Vi söker spåren av den svenska befolkningen. Ser fortjusande ängsmarker, stora enskogar och mycket mer. Resan är under planering, men blir i månadsskiftet augusti-september -99. Vi återkommer i nästa nummer av tidningen.
2.2 16.2 2.3 10.3 16.3 6.4
18.4 20.4 4.5 11.5 18.5
Tisdagsträff i Ungdomsgården klo 14.00. Ekenäs Sparbank informerar om Euron. Sällskapslekar och säng. Tisdagsträff i Ungdomsgården klo 14.00. Holger Östenson läser ur sin bok "Min tid i fångenskap". Tisdagsträff i Ungdomsgården kl o 14.00. Bingo. Grankulla Pensionärer inbjudna tilI Ekenäs, Strandhotellet klo 17.00-22.00. VARMÖTE i Ungdomsgården klo 14.00. Ljuständning m.m. Sänggruppen. Sindans. Tisdagsträff i Ungdomsgården klo 14.00. Soc.dir. MajLen Söderlund berättar om äldreomsorgen i dag och i framtiden. Frågestund. Teaterresa till Fallåker. Tisdagsträff i Ungdomsgården klo 14.00. Tisdagsträff i Ungdomsgården klo 14.00. Motionsrunda i HagenIRamsbolmen. SIart kl o 10.00 vid Hagens parkeringsplats. Tisdagsträff i Ungdomsgården kl o 14.00. Vårfest.
Övriga aktiviteter: Garnmeldans i Ungdomsgården alla mändagar klo /2.30-14.30. Seniordans i Ungdomsgården alla torsdagar klo / 2.00-14.00. Sänggruppen sjunger i Ungdomsgården alla fredagår klo 11.00-12.30. Se även annonser i Västra Nyland uuder rubrikeo "Vi möts".
~!".n.k~~I,! ~,!e.n~~". I!~".s!o.n~!e.r .r.,I•. Program våren 1999, styrelse 1999 Tisdag 26.1 Jarl Mattson, Amos och Adeles Kimito. Tisdag 9.2 Tage Strandström, Kungsvägen Osl<hSt. Petersburg pä cykel. Tisdag 16.2 Kl . 18 Alla hjärtans dags-dans. Tisdag 23.2 Risto Manninen, Medihelis verksamhet. Aktia-presentalion och bokmarknad. Tisdag9.3 Onsdag 10.3 Kl. 17-22 träff med Ekenäs Pensionärer rJ. på Slrand Hote':!-i Ekenäs. Söodag 14.3 Kl. 16 Stina Ekblads gästföreställning "Lukasevangeliet", SV. Teatern. Måndag 22.3 Kl . 14-16 Bio Grani "Picassos äventyr". Tisdag 23.3 Stadgeenligt vårmöte, miDnesstund. Tisdag 6.4 Jessica Luther, ÅJdersdiabetes. Lördag 10.4 Kl . 14 "Pojken Blä", Sv. Teatern. Tisdag 20.4 Hillel Tokazier musicerar. Lördag 1.5 KJ . 13 I-majlunch i Villa Junghans. Tisdag 4.5 Våravslutning. Ev. gör föreningen en vårutfård senare i maj. Ti-träffama kl o 13 i Villa Junghans om inte annat angivits.
·................................... . : Österbottniska distriktet • Februari 8-9
• Pebruari 24 • : Pebruari 25 Mars II • • April 7 : April 8 April9 • Maj 7
Midvinterkryssningen. Orkester Romantix. Boka plalS med din förening. Valdebatt klo 12.30 i Arbetets vänners lokal i Vasa. Valdebatt klo 13.00 i Brahegården i Kristinestad. Valdebatt kl.13.00 i Bennäs samlingshus i Pedersöre. Vårdag i Närpes, Böle UF:s lokal klo 13.00. Vårdag i Nykarleby, IdrotlSgården kl . 13.00 Vårdag i Korsholm, Smedsby UF:s loka! klo 13.00 Motionsdag pä Norvalla
r,!~a. ~v~,!~k!l. p'e!,~i!,,!~I~".e!,~ng . V.'~S. r:': . Verksamhetsplan våren 1999. 27.1 Sticklotteri 3.2 Fotografier över Vasa ( Bäckman ) 8.2 Resa, Distriktets Midvinterkryssning tilI Umeä 10.2 Åsa Jern 17.2 Om osteoporos, läkare eller annan expen 24.2 Vårmöte P Besök på Österbottens Historiska Museum. Lunch (Backus) 10.3 Stadsdirektör nmari Heinonen. 17.3 Samvaro med prograrn Vasa Pensionärer. 24.3 Torsten Björkholm 31.3 Kyrkdag (påskvecka) 7.4 Ruth Lavast 14.4 Carita Norrgård, Vasa Sjukvårdsdistrikt. 21.4 Mannekäng. 28.4 Öppen 5.5 Studiebesök ( Värtsilä ) 12.5 Öppen 19.5 Hemlig resa
,
,
~!o.n!,~y !,~,!s!o.n.iir~r. r:': .. ... . .. .
Programmet för våren 1999. Mändag-TISdag8--92 DistiktelS midvinterkryssning Pensionärnkören kl. 18 Övningar i förs.hem. tisdagar 9, 16, och 23.2. 16 och 23 .3. II och 18.5 Mändag 15.2 klo 10 Styrelsemöte i kommungården Lördag 20.2 klo 13 Månadsmöte i samlinghuset. Håkan Nordman. Lotteri. Serv.grupp 2 Söndag 28.2 Kyrksöndag, vi besöker Terjärv. Pensionärskören medverkar i högmässan. Mat på Maggis griJlbar Lördag 6.3 Hemlig resa Föreoiogens styrelse 1999: Tisdag 9.3 klo 10 Styrelsemöte i kommungården Ordförande Margareta Sirviö, viceordförande Herbert Mäkiin, Torsdag 11.3 DistriklelS vårmöte i Pedersöre kassör Stig Jahnsson, sekreterare Björn Blomqvist, arldvarie Lördag 20.3 klo 13 Vårmöte i samlingshusel. Serv.grupp 3. Bertil Laitinen, Värdinna Inge Brink, hjälpvärdinnor Ulla Lotteri Holmström, Inger Jormalainen och Marianne Vaskola. Tisdag 30.3 Pensionärskören medverkar vid passionsandakter i Jeussen klo 19 och i Söderby klo 20 Torsdag 8.4 DistriktelS vårdag i ykarleby Ir------------------~ .. Fredag 16.4 kl o 10 Styrelsemöte i komm ungården I STATENS BESTAMMELSER OM ~~G Lördag 24.4 klo 13 Mänadsmöte i samlingshusel. Lotteri. I TRAKTAMENTEN..OCH KM -ERSATTServ.grupp 4 I NINGAR HAR HOJTS 1999 Lördag 8.5 Hemlig resa. Lotteri Tisdag I 1.5 klo 10 Styrelsemöte i kommungården I Reseerättningarna har höjts 1999. Tisdag 18.5 kl o 18 Sångstund pä storägården i samband med I För användningen av egen bil är ersättningen 1,99 körövrungen I per km. Fredag 21.5 kl o 13 Månadsmöte i samlingbu et. PensionärsHalvdagsdagtraktamentet för resa och mötestid 6-10 kören medverkar Lotteri. Serv.grupp 5 I timmar är 69 mark och hei dag för 10-24 tirnrnar är Lördag 29.5 Picknickdag i Öja I 154 mark från 1.1.1999. 4-7.6 Pöreningens sommarresa tilI ÅJand I 21-22.7 Pensionärskörstärnma på Norrvalla Se annonser i föreningsspalten och God Tid!
~------------------~
*
* * *
CiOTT Nyr:T Å'R 1999
ti llöl'\skas alla esbo svel'\ska pel'\siol'\G"ee DaisK Wil'\qvist
* *
CiOTT Nyr:T Å'R tili a ll a pel'\sionöeee. Fö _e l'\il'\gel'\ M a lax
f.
Pe",siol'\ä~'sheW\ ....
eTT LYCKOS,AMT CiOTT Nyrr Å'R 1999 tillönskas alla pensi onöY'el" ",& .. 0. och
NoY'''o.
6ä"'6a",
K~l"kslätts Pensiol'\ö ..sfören.i"'9 .... f.
(vetenskapligt bevisat)
SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Du bI.a: - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.tl. smärtor
* VERKAR NER Tll..L 6 CM DJUP * 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCHYR S NYSTRÖM KB TEL. 019-231 636
l'
I
JO
ATT SKRIVA SIN BARNDOM
'1
- Efter luftvärnsanfallen hade vi ledigt, säger nägon. Ledigl från skolan fOr vi var s1\ trölta efter de genomvakade näuema. - Minns du maten, fyller någon annan i. Och cikoriakaffet? Och skoma med träldackar som kJapprade. Bussen fylls av en flod med berättelser. Minnets dammluckor har öppnats. I bussen mellan Jakobstad och Bennäs och ytterLigare på tåget mellan Bennäs och Helsingfors delar jag ut ett papper om ett skrivprojekt. -Beskriv din bamdom eiler ungdom, står det. Din generation har varit med om de tora fOrändringarna i Finlands historia, dramatiska skeden och hela. den långa utvecldingen tili ett välfårdsland. - Var har det päverkat diu Liv och vad har du tänkt? - Hur säg elin barndom uI, den är en del av vår hisloria som vi inte skall gJömma. Det sorgligaste som kan hända är atl barn och bambarn står med en massa frågetecken när du inle mera finns och kan tala om hur det var, och hurudan du var sjä/v. - Äsh, ropar nägon i tåge!. De tror oss inte! De har det s1\ bra all det är ofattbart för dem. De tror vi bara hittar på. Min egen historia egen sanning
min
Sveoska Pensionärsförbundet har uoder 1998 haft tre krivarkurser för pensionärer, Pensionärens Penna. Erfarenhetema av kursema har varit så positiva att förbundet nu samlar material tili en bok som är en historiebok och en historiabok som förhopp-
ningsvis utkommer under kulIUrstadsårel i Helsingfors år
2000. Och det är den subjektiva berättelsen som gä/ ler, jaget och minne!. Under hösten har flere medlemmar skrivit inJägg i God Ttd om barndomen. En av de flitiga är Henrik KjeUman frä n Petsmo, Farfar berättar: ... julhelgen 1939-1940 var hemsk, en dag räknade vi över 30 s!. bombplan som flög över byn. Var ni hemskt rädda när det kom så många pian pä en gång? Rädda, del tror jag nog all vi varo Sarntidigt som man var nyfiken och ville tilta pä det som hände i luften". Men allt är inte krig och elände. Det finns berättelser om den magiska söndagspromenaden. Om hur pappa gick och svängde med käppen och alla i familjen gick UI för all se och bli sedda, i sina finare kJäder. Om julens dignande gottbord och om de udda ogifta tantema som alltid tycktes dyka upp i periferin av familjen. Om flider som önskade sig söner och iSlällel uppfostrade döttrarna som söner. Om syskongnabb och syskonkärlek. Framför allt finns det minnen om familjer med en bättre sammanhål lning än familjen har idag. Att börja någonstans För många är del svårt an komma igång, en kassettspelare kanske hjälper. En annan väg är att läsa barndomsskildringar som inspiration. Biblioteket hjä/per
Familjealbumet är en utmärkt inspirationskäUa för skriva nde. Ta en heldag med fotografierna och låt minnena flödao Minns ni alla rosetter som flickorna hade förr, Itär en sommarsamling på 40-talet med finrosetterna
Sommarkompisar och barndomsvällller.
GT:s clzejredaktör Brilla Lindblom är gast på sill pappas, RUllar Lilldbloms, båt Taifwl i dell åboliilldska skärgårdelI på SO-/Qlet. gärna. Jag har hittat en hei del den vägen, bäde finlandssvenska skildringar och rikssvenska. U nder år 1999 kommer Svenska Pensionärsförbundet att ordna flere skrivarkurser
tili under rubriken, Pensionärens Penna. Då sarnJas barndornsbokens material, i dethär skedet linns det ingen tröskel eUer sortering av berällelsema. Det är bara att sätta igång. BRITIA LINDBLOM
Barndomen innehåller värdefull historia •.• Pensionörskullur ör I.ex. aN samla barndomsskildringor och ge ui dem i boklorm En bak sam passor sam present lör slöktingor, barn och barnborn och som ör eN synligt exempel på pensianörers kreotivitel. Svenska Pensianörförbundet samlor sina kroher lill eN bokproiekt under 1999 och år 2000.
r-------------- ----, 1 samband med böstmötet i Jakobstad gick namnlistor runl för anmä/an tili Att skriva sin barndom. SPF kommer att arrangera minst två kurser om barndomsskrivande under våren.
Församlinasinstitutet
+ Seredskap tili dlatogII 15-17.2 att möta nyandlighet i vru- tid II/13-14.4 + Kör ig;ng-körkurs med "töttare andtig musik" 5-7.3 + Andlig vögledning Med start 15-17.4 Retre.oter Pd Snoan i Lappvik bl Q + Tystnadens dJupa röst - kristen djupmeditation 12-14.3 + Genom död tili tiv 19-21 .3 Kom me.d på ... 19-20.2 + Finlandssvenskt släktforskarseminarium + Krav och krafter - kvlnna mltt i IIvet 19-20 .3 + Jordbrukorens livssituatione.r 27-28.3 + Skriv/måla di" livsbiogro.fil 5krivar-målarseminarium 23-25.4
Pensionärens penna
Farfar beröttar Varför blev du inte sågarbetare farfar? Så nära du då baft tili arbetel. - Vet du, det berodde nog mest på att jag behövdes hemmavid då under krigsåren på 40-taIeL Gäroa skulle jag nog velat förtjäna egna pengar oär jag kom ilOnåren och seoare i början av ungdomstiden. Jag berättade redan tidi- . gare om för dig att min pappa var inkaUad i kriget sommaren 1941 och jag som då pä sommaren fyllde L3 år, var Dä blev du DOg mycket den som fick axIa det mesta av det arbete som utfördes skadad och fick många sår? - Nej det fick jag icke. Hur med bästar. Det blev att köra sl1\ttermaskinen, höet tili la- underligt de t än läter kJarade doma ocb mångt och mycket jag mig med endast skrubbsår annat. Och föreesten. På som- på vänstra axeLn och pä bögra rarna gick bästen ocb betade i armbågen, som man kan ha skogen, kanske mest omkring över hela kroppen, som min stranden. Varje gång, nästan, mamma sa oär vi kom och vibefann den sig aika längst sade skavanker och smäsår bort, i Hästbaga viken när som barn. Farfar jag sku iote vilI vara den söktes pä momarna. Det var precis som om den med inne i räfsan! - Hoppas att det inte behöf1it höU sig så långt borta som det var möjligt och ibland ver bli något sMant för dig. bände det att den gick undan Tidigare oämnde jag att hon och inte Iät sig fasttagas. Hon var nyckfu ll titt som tätt. Ibvar lite nyclcfuU, SteUa. Ett land gick det rätt lång tid knep som jag hade och hon mellan dessa idiotiska, plötsgick pä var att iote ta med liga, och som man iote alls törnmarna näe jag sökte hen- var beredd på, vilda frarnfarne utan endast eli snöre i fick- ter. Just den här gåogen staQan och en brödbit ihanden. nade hon lika plötsligt, som Brödet kun de hon inte motstå när hon började skena, efter och då var det bara all ta tag i uogefår 100 m. Lugot, som grirnman fåsta fast snörel ocb om ingenting hän! började vandra be måt, spänna för och hon beta. För mig var det bara att krav la mig hort ocb börja med dagens arbete. Hade ni ingen traktor att efter en stund forsatte vi med arbetet. Såo var hon, SteUa. köra med? Men nog hade du tur farfar! - Nej oej, min vän. Då - Det bade jag oog, trodde fanns det inte oågon traktor i Pe tsmo, de kom senare. Om- vi först. Det visade sig senare kring 1950 kom de första vart efter tiden gick, att ska· traktorem a ~om hade gummi- dan som jag fick på armbägen hjul och min pappa köpte en inte vi Ue gå över. Annen blev Ferguson året 1952 meo då mer och mer i vinkel. Trolihade j ag fl yttat hemifrån . geD bade jag fått så kraftig M en, jag vill berätta fOr dig stöt att brosk började växa i att det kunde slutat illa för armbågen. Den 6 oov. komfarfar då på sommaren 1941. mer min pappa hem Erån kriJag sa redan all hon kunde get och dageo innan blev min vara Lite nyckfull ibland, Stel- armbäge plötsligt orörlig. la. Vi höll pä med höet i Häst- Den lämnade sin vinkel. Men nog kan du böj armeo hagan och jag körde höräfsan när bon plötsligt börjar skena farfar, inte är den mera i vinoch det gick fort det viII jag kel. Henrik lova. Jag hade inget annat att hilla fast i förutom törnmarna och det var nog som att gripa tag i luften. Jag faUer in i räfHyresvärd, vi erbjuder Er san och där sourear jag runt ett antal gånger, ganska mänga förresten.
Gratis • serVlce
16 mars i södra Finland (Karis) och 30 mars i ÖsterbotteD Vasa. Vi beaktar de anmä/ningar som kommit via namnJjstoma och kommer att posta "inspirationsmaterial" inom kort tili dem som skrivit pä. ÖVriga intresserade kan I.ex anmäla sig tili förbundet med följande blanketl.
BEST ALLNINGSBUSSAR
Oy Kaj Forsblom Ab Adtercreutzg. 17 06100 BORGÅ
Tel. 019-524 3993
Jag är intresserad av att vara med i Att skriva sin barndom
Ab Tidstrands Linjebitlralik 07900 LOVtSA tngenjörsv. 4. Tel. 019·531 865
Namn: _________________________________ Adress: _________________________________ Tfu: _______________________________
Bestältningsbussar.
Jag deltar i Österbollen _______________________
L
Stor eftertrågan Vå ra kunder söker bl.a. 1-5 rum och radhus i Stor-Helsingfors. Vänligen ring eiler besök 05S.
N & N Locus Ab AfJ
Jag deltar i Södra Finland ____________________
Retumera tili Britta Lindblom, God Tid, Indiagatan L, 00560 Helsingfors ___ ____________ __ _
Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhct. Vi sköter om: Visning, hyresgarantier, kreditupplysningar och hyreskontrakt.
PREMIAR på Stora scenen torsdag den 11 februari kl 19
HANGÖ TRAFIK BUSSRESOR INVABUSS Även registrerad researrangör Tel. 019·2481004
Smedsgatan 15, yard. 9-17
Tel. 09-1717 44 050-5583001/050-5658387 SjölundlLångström
~ V) V)
C ::.c ~
-2 L-
Q)
>
..Q ~
L-
:0
~ vi L-
...2 0) . c;:;;
Q)
I 0
-0 ~
0 0
-
~
c
.2 0
0)
.Q
-0
c
L-
:0
C
Q) V) V)
Q) L-
-0
« 0.:
00N
0.: cQ)
-
-0 V)
0
cQ) V)
c c
Q)
0
~ 0
-0 Q)
L-
..:;:::: V)
.2 V)
0
CL. L-
o
0)
c
cV)
:0
,
/
12
BRA SKOR, RECEPTEN
•••
Fortsättningfrån sidan 1. en grupp som vi kan identi- nyn i Tyskland. Många husfiera oss med. Det innebär trur som blivit änkor talar också trygghet med gemen- nostalgiskt om Kanarieöama samma trivselstunder på för att "dil reste vi tillsamkvällama. -Vi talar samma mans, min man och jag" och egentligen tror jag på en senspråk 1 - Om någon känner sig timental resa under vintern ängslig ocb viii tala om sin tili Kanarieöama för dem hälsa och liknande frågor som vili uppleva sina mininnan resan, är det bara aU nen under äktenskapets vinringa understryker Anneli. lerresor samt njuta av värJag bar tystnadsplikt. Och meno - KrisLina från Duvemåla det är mycket enklare under resan om jag på förhand vet har varil en verkligt långlivad som eventuelll känns vad succe. Busslasl på bussoroande eiler ängsligl för last har åkt tilI Stockholm dem som är med på resan - och sen den föreställningen. Tror du på fortsatta teaterbandikapp, dieler, aIIergier mm. resor? frågar jag. Är det mesl Europa som - De har nog sin publik gäller? frågar jag, eiler tinns ocb intresse for dem finns alldel attraktiva långa resor som tid, fastslår Anneli. - Desskunde tänkas? ulom har de så stora och tina Europa ligger bra tili med leateruppställningar i Stocktanke på fl ygresans längd, holm alt de alltid väcker insäger Anneli och tänker ef- tresse. - Pinns det andra riktler. Här finns ännu myckel ningar som man kan tänka som vi har "hoppat över". sig? Tallinn? Riga? ÖstersjöSchweiz kunde vara möjligl områdel? Pelersburg? år 2000 och varför inte Ber- 1 princip är det möjligl, Iin som blir huvudstad på medger Anneli, men i praktiken är det svårare for att deras sält alt planera föreställningar är en annan. Plötsligt kan en föreställning bytas uI
mOl något annan som man inte väntal sig och då blir mänskor besvikna. Men jag bar t.ex. selt en fantastisk "Nabucco" i Riga, oj den kören, fångarnas kör, den var imponerande. Så visst kan man tänka sig resor i den riktningen. Vi får se vad det finns för önskemål.
Om man viii vara fin på kvällen är en annan sak, då kan sandaletterna komma frarn, men sportskor eiler stadiga promenadskor passar på dagen under utfärderna. Bekväma skor är det ena viktiga som skall med för alt resan skall bli Iyckad, det andra vikLiga är absolul kopia av originalrecepten tili viktiga mediciner som man tar. Och nyåret 2000? Dur är Om burken tappas bort eiler det med specialresor då ? rentav glöms hernroa, då un- Jag tror at! de europeis- derlättar det att få rätt styrka ka storstäderna kornroer at! ocb dosering på medicinen vara et! enda "kaos", fastslår från receptet. Pör övrigt bar Anneli. Jag tror inte att pen- bon alltid med sig ett resesionärerna njuter av att stå apotek för små besvär. - Ha gärna en tunnare och trängas i ett folkhav på et! torg. Däremot kunde vi jacka + tröja som kan varietänka oss en lite Iyxigare ras än en ~ock jacka. Vädret kryssning med någon fruja. kan man aldrig förutse. - Det tredje som är viktigt och kanske verkar "fånigt" Viktig1 på ressn - skorna ! att påpeka är ett öppet sinneFör att en resa skaJJ bli lag, mottaglighel för det som Iyckad, vad måste du ha med är ny tt och annorlunda, vilja förutom passet, biljetten och och lust att äta loka! mat och reskassal - Bekväma skor, ta tili sig annan kultur och skor som du är van vid. andra mänskor. Ett gott huKombinationen ovana skor mör, helt enkelt, det gör gott och ovana gator är inte Iyck- på resan både för resenärerad, tycker Anneli. I det här na och dem som vi möter på fallel tycker jag att man kan platsen. lägga fåfaogan åt sidan. Det är helt enkelt bekvämast att BRITTA LINDBLOM ta sig runt i sina bekväma skor på främmande platser.
FRIVILLlG VERKSAMHET••• Fortsättningfrån sidan 1. Genom on anvilnda
Can~ftebensod~r
st(lder nl kampen motcancer.
handlar, R·klosker, banker och poslkontor
~On
VO,a ad,osser 8fI\011os bonko" boI!., bIomst.,· ocIl
pappe,shandlor. bog,avnlngsby,Oe,.
Telegramtjänsten
020212
R-I<Iasko, samt fO'dlgt toxlado pO VIIrt koota<.
STOO HJÄRTARBETET!
Ellsabetsgatan 21 001 70 HElSINGFORS Tel. 9800 43000
HJÄRTSTWfELSEN (09) 752 7521
med lokolsamlolsovgih
CAN C ERSTlFTELSEN
aldrig
HAR
IAlTTAGITS bfriittar flygaren
ISfAWlNOS BAR 1I1lder Iin semtsterrestl
Bokning i Finland utan telefonavgift, mä - fre kl. 8-19 och lö kl. 9-14 numret
Den frivilliga sekTorn i Tyskland är vitt utbredd och komplicerad. De sex centraIorganisationerna har en starkare socialpoliLisk ställning än den offentliga sektorn och på gräsrotsnivå finns ett brett falt av små självständiga projekT. I frivilligorganisationerna finns anställd personaI om 1.1 miljoner. De frivilliga arbetstagama inom organisationerna är ca. 2,5 - 3 miljoner. Av staListiska uppgifter frarngår k1art alt frivilligorganisationernas roll är viktig och på vissa områden upprätthåller de största delen av det sociala vårdsystemet. Ungdomsarbetet är frivilIigorganisationernas största verksamhetsområde; 36 procent av alla serviceenheter och 54 procent av alla institutionsplatser för ungdomsarbetet upprätthålls av frivilligorganisationerna. En tredjedel av arbetstagarna arbetar pä sjukhus (1996). Service för unga och for handikappade har ulökats de senaste åren, medan däremot service tilI åldringar och familjer har minskat. Serv icehem för åldringar och handikappade upprät!hålls tili 62 procent av frvilIigorganisaLionerna och för de aIImänna sjukhusen är motsvarande procenttal 40. Det betyder att de tyska frivilligorganisationernas andel av välfärdsproduktionen är mycket stor. Den tyska staten stöder frivilligorganisationerna med olika bidrag. Utan statens slöd skuIIe organisaLionerna ba svårt att verka. Men frivilligorganisatione-
rna återbördar bidraget många gånger om tilI staten som materiell och ideologisk hjälp. Finansieringen av frivilligorganisationernas centra för öppen vårs har förändrats när vårdförsäkringen trädde . kraft 1995. Delstaterna och kornmunerna understöder inte mera serviceenheterna på samma sätt som Lidigare. Detta har rvingat många organisaLioner att minska på den yrkeskunniga personalen och också tvingat fram en höjning av serviceavgifterna. För den frivilliga verksamheten anvärds benämningen "Ehrenamt" dvs. ärofullt värv, och den benämningen innebär i sig ett erkännande. Fast det tinns en traditioneIl och kraftfull frivilligverksarnhet i Tyskland, finns det idag svårigheter att locka med nya frivilliga krafter i verksarnheten. Förra året (J 997) fick några personer som varit med i frjvilligverksarnheten ta emot hedersbetygelser på förbundsstatens politiska nivå, de överräckTes av den forra förbundskanslern Helmut Kohl. FrivilIigorganisationerna utbildar de frivilliga, i skolningen ingår bl a praktiskT frivilligt arbete, juridiska frågor, information om olika teman ete. Det är också frivilligt att del. ta i skolningen som kan räcka en dag eiler några timmat. [ Rastatts distrikT bar t.ex ordnats skolning for dem som leder den frivilliga verksarnheten. Översättning Britta Lindblom
FRIVILLlG VERKSAMHET••• Fortsättning från sidan 1. Fru Peter har varit med i 1 hobbygruppen arbetar 19 år i den frivilliga verk- man med stickning, virksarnheten. I H-D-buset finns ning, broderier och allmänna över 100 frivilligarbetare. hobbyarbeten. Den gruppen Det är mycket tydligt att de har också sammanträtt i 20 frivilliga är starkT koutna tili års tid. 1 husets aulan vid huverksambeten. sets ingång ställs hobbyEn del av dem har varit gruppens arbeten ut. Grupmed i årtionden. pen har också ett stånd på Det är tili stor del fru Pet- julmarkoaden och säljer sina ers fortjänst, hon har Iyckats alster. värva pensionerade personer Pengama som kommer in att delta i den frivilliga verk- används för H-D-huset. sarnheten som t.ex. som simPå torsdagarna är det vatlärare for vattengymnastiken tengymnastik och gymnasocb som speciallärare tili tik. afasigruppen. På fredagarna är det kaMåndagarna är gymnas- tolsk guds~änst. Fruarna tikdagar för dem av husets från den katolska St. Marieinvånare som bor på egen församlingen hämtar de kahand. Rullstolspatienternas tolska invånarna tili gemengymnastikgrupp leds av en sam guds~änst i husets kafrivilligarbetare som är spe- peli. cialiserad på åldringsgymPå lördagarna brukar frinastik. RuIIstolspatienterna villiga musiker spela vid en hämtas på rummet och förs kafehappening. 1 kafeet kan tiIIbaka efter gymnastiken. man få drycker, kaffe, kakor 1 kockJubben samlas 8 och smörgåsar tili ett förkvinnor från olika vårdav- månligt pris. Det är de som delningar för alt tillreda en arbetar vid H-D-huset som mångsidig lunch. De äter upprätthåller kafeet och det tiIIsammans oeh bjuder ofta är deras bekanta som hjälper in 2-3 av husets invånare dem. som gäster. På söndagen samlas många Den verksambeten leds av foreningar i H-D-husets uten frivilligarbetare som tidi- rymmen. De är mest sång- och gare varit husmor för ett musikforeningar, men också barnhem. skoIklasser, bamträdgårdar, en Tisdagarna är vattengym- musikskola och många andra nastikdagar för husets invå- som gör vårdcentrets invånare nare. Afasigruppen har själv glada med sma mångsidiga planerat sitt program. Den program. som leder gruppen har skafDessutom finns växlande fat medhjälpare bland sina konst- och fotoutställningar egna bekanta. då arnatörer ställer ut sina ar1 en annan grupp ansar beten i aulan tili ingången. man rotfrukter: de rvättas, Dia- och filmvisningar som skalas och finfördelas. berättar om andra länder är Senare används de for mat- också populära. lagningen i köket. Husets invånare är myckef Tisdagsdamerna bjuder intresserade av motiv som patienterna på kaffe och beskriver djurvärlden, blomkaka. Det är sarnmanlagt 21 mor och landskap. darner som för kaffe och kaFru Peter, som berättade kor tili 7 olika avdeIningar, för oss om verksambeten, så de är tre personer per önskade oss en god början avdelning.De sköter också för vår egen frivilliga verkom serveringen för de pa- sarnhet. tienter som inte kan röra sig H-D-husets ledning har tilI de aJJmänna utrymrnena också bundit sig tilI verkfrån sina egma rum. sambeten for det frivilliga Dessutom finns på pro- arbetet, med VD Manfred grammet musik, sång, recita- Langs entusiatiska exempel Lion, sällskapsspel och pro- för han håfJer igång lördamenader. Den verksarnheten gens kafeverksamhet med har fru Peter personligen lett personalens hjälp. i 19 års Lid. . Dessutom är attityden tili I tisdagsverksarnheten har de frIvilliga arbetarna artig samma damer varit med Qch uppmuntrande. ända från början i 19 års tid. Dessutom arrangerar ockOnsdagarna är reservera- så H-D-huset öppna tiIIställde för vattengymnastik för ningar för pensionärer som hjärnförlamade patienter. bor i närheten, och det är Vattengymnastiken leds av ganska speciellt. et! par som bor i huset och På det sättet sköter man husets personaI övervakar också sm marknadsföring. den. Husets fysioterapeut Det är lättare att ta kontakt ger också handledning som med en plats som man redan frivilligt arbete. känner tili när man själv beKommunens invånare deltar höver service eiler t.ex. en i husets kapell i evangeliska servicebostad. gudsgänster tiJlsammans med Översättoing dem som bor i huset. Britta Lindblom
Stina Ekblad berättar
LUKASEVANGELlET på Svenska Teatern måndag 15 mars kl. 12 Samproduktion:
Svenska Teatern och Församlingsförbundet Bilj<I1<r. tfn (09) 6,62 '4", grupp" 6,62 '433