God Tid 2/1999

SPF oetar 'irkinna open 020

HIkka 0IIdnu0rasH .. ~ MANSKOR AR - Almanackan bestärnmer inle åJdero. Ibland är mänskor 30 år och gamla och ibland är mänskor 90 år ocb unga, fastslog pastor Hilkka OIkinuora i samband med ordförandeserninariet i Tammerfors.

- Nu talar vi om nutiden och inte om evigheten, brukar vi säga i min diakonikrets där medelåldero är 91 (1) år. Och vi skrattar ofta ocb mycket.

"Ordforande som ledare" var rubriken for bennes aruörande. Hon arbetar själv som försarolingspräst i Kaleva församling i Tammerfors, en församling med 21 000 medlemmar.

Bland de anstälJda finns olika åsiktsriktningar företrädda, både kvinnoprästmot-

2.3.1999

Nr2

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

BIA LED

I

ståndare och leasladianer, och avgå som ordforande.

- Växelverkan mellan indet kräver anpassning och tokörningsår och eldsjälsår lerans.

- En ordförande skall ha vi- och nertrappning ger ett sioner och vara en eldsjäl, gott resultat, tyckte hon. tyckte hon. Det fions cbefer Ocb for många pensionärsoch ledare, Jesus var en leda- föreningar kan detla vara ett re som höll facklan brinnan- bra recept. Det är få som orde, Pilatus vara bara chef. kar som ordförande i långa Men för att eldsjälen skalJ perioder och framför aIIt förorka behövs avlösnlng och nyas inte fÖrlroendevalda hon närnnde som en positiv lnom föreoingen eiler förenlösolng en förening som bon ingens program om ordföranvarit med i, som roterat pos- de sitter för länge. leroa.

- Du går kanske från sekreterare tili ordfOrande- Skralt minne - bra mage posten och siUer tre år och - Hur får man elI långt ocb får sedan en reträttplats via bra liv? frågade hon. Hon styrelsen. Det är hedersamt bänvisade tili geriatrikero och stödjer den nya ordfo- Antti Hervonen som verkar i rande. På det säUet blir det Tammerfors. inte en prestigefcirlust aU Forts. på sista sidan

Årgång 27

Möte med Caia, krigsbarn 5.5

Möte med

riksdagskandidater 5.9, 10

- Att bära en faekla moI vinden är inte lätt, oel! ändå är det ofta ordför'll1lde som f år den Ilppgijtell, sade Hilkka Olkinllora.

Äldrerådsfrågor 5.6

Ordförandeträffen i Tammerfors den 18 februari samlade ea 50 föreningsordförande som bytte erfarenheler med varandra om hur föreningarna kan utveeklas.

Läsom liusterapi 5.14

Mångkulturella

Kontakterna

KASSO 10 å r

behövs

och hans föröldrar. Möte mellan Bali och Helsingfors .

- Det är en god ide att vi träffas ocb lär käona varandra, sade Göran Björkman när han öppnade of-seminariet i Tammerfors, det andra of-seminariet under SPF:s 25 verksamhetsår.

- Det behövs en levande kontakt med dem som representerar förenlngarna ute på fåltet.

Vårt måJ som förbund är att tjäna den enskilda medJernrnen och öka den enskilda medJernrnens Irivsel.

Vidare kommenterade förblmdsordförande Göran Björkman pensionsreformen i Sverige som finns refererad i Jedaren på sidan 2 i detta nummer av GodTid. Mera på sido9. 10, 16.

Den döendes räHigheter 5.

10

2

Den svenska pensionsreformen - och våra problem Efter en tio-årig beredningsperiod Iyckades de stora partiema senaste är enas om den Slora svenska pensionsreformens huvudinnehllll och den trädde slutligen i kraft vid ärsskiftel. Den väsentligasle förändringen är all pensionen baeras pII en "livsinkomst" - ailI som man fortjänar frän 16 är upplll beaktas. Föder man bam kompenseras man och förä ldem tili bam under 4 är har s.k. bamärsrätl - en räll som gäIler oavsell man jobbar eiler ej. Man fär i det fallel lillgodoräkna sig e n fiktiv lön på 75% av medeUöDen i landel. [nte heUer sjukdom eller arbetslöshel skall forsärnra den kommande pensionen - både sjukpenning och arbetslöshetsersältning är pensionsgrundande.

En nybel i del svenska syslemel är del egna fo ndsparandel. Av de 18,5% av lönen som avsälts for pension (hälflen betalas av arbetsgivaren och hälften som egenavgift, vilken slalen tili en början del vis subventionerar) skall lönlagaren sjäIv kunoa placera 2,5%-enheler. Man väljer sjäIv vem lugn och behaglig konjunkturutveclding med en ärlig stegsom skall f6rvalta pengama och duktiga placerare kan på ring av den ekonomiska tillväxten på 2-3%. del sällel öka sin blivande pension. För dem som inte villla Två fenomen bidrar tilI osäkerheten om vad som komma del besvärel sköts placeringen av AP-fonden. Man nOlerar skall. Dels räkn ar man med att vär medellivslängd fortsäller också all de framtida pensionema i detta syslem lorde kom- att stiga i stOft setl i samma takt som hittills och dels har vi ma all ligga kring 50-55% av lönen och all l.o.m. denna de slora ärsku llamas a nkomst. Frlln och med är 2005 böIjar nivll forutsäller en moderat ekonomisk tiJlväxl. vi känna av deras effekl pII ökningen av antalet pensionärer Här hemma har vi under hela 90-ta lel fllll ta del av olika och kulmen nås ären 2010-20 15. Etl oeftergivligt krav är futurologers prognoser beträffande vära möjligheter att för ' nu atl vära experter (i FPA, pensionsfondem a och finansmi40-talets slora årskullar kunna behålla de pensioner vi bar nisteriet) mllste kunna ge våra myndigheter tiUräcldigt pll_ idag. Pessimislema ropar uI sina vamingar om pensions- litliga demografiska prognoser för atl beslutsfattama skall born ben med järnna mellanrum, medan optinnislema för- kunna planera och genomföra lämpliga åtgärder i god tid säkrar all värt pensionssystem kommer all Idara av den vi tror atl det brlldskar! smllningom ökande bördan - men ocksll de förutsätter en Göran Björkman

AJdrig har äIdreomsorgen varil sll omtalad som nu. AUa partiprogram innehåller överfygelser och Iöften om satsningar på livskvalilel och en värdig ålderdom.

Del som värden av den äldrande befolkningen i dag mest handlar om är, atl kunoa få bo och värdas i del egna hemmel ända tili slutet. Var skulle jag värdas om jag bIir allvarligt sjuk? Gänla hemma, om det är möjligt. Det är inte sll lätl som det läter. Finns del någon anhörig hemma, eUer är den anhöriga heller inte frisk?

Ell av dom verldigt Slora misstagen som gjons inom nedskärningama inom värden i kommunema är, att den öppna värden, den som skulle ta över alla de sjuka som skrevs uI från värdinstitutionema och IIldringshemmen, aldrig f6rbereddes och planerades innan klientema redan var där.

Della är ett faktum, som gäIler alla värdsektorer- den psykiatriska och äIdreomsorgen inte minst. Det är ocksll här som konsekvensema av ett konsiktigl paniksparande syns bäst omlanke och fomuft ger vika.

I social- och häIsovärdsministeriets rekommendationer for kommunema heler det, all målel gärna kan vara, an 90 % av kommunens över 75 är fyllda skaU bo hemma. Jag pllSlär. all vi har en läng väg innan vi är där. Atl iordningstäIla och bereda våra hern att bli vär egen värdanstalt och ändstation del är inte gjort i en handvändning. logen skaJI beller tvingas tiU att värdas i egel hem om det visar sig omöj ligl. VårdinstitutioDer f6 r de gamla och verldigl sjuka kommer alltid att behövas.

1 samma rapport kan man

ning e iler åldringshem är ett bra andningshål f6r anhörigvärdare, som behöver få vila ~ från sin 24-tinunar/dygn uppgift. 43% av de som erhåller korttidsvärd är över 85 är, 40% är mellan 75-84 är. En viktig värdform för de äIdre äIdre.

Det kommer aUtid atl behöläsa, all antalel över 65 är fyll- fungeraode värdkedja för äId- vas institutionsvård for gamJa da idag uppgär tiU 765.000 reomsorgen, som utgär Erän och sjuka märuJiskor. Därför ( 14,8 % av befolkningen), kommunen, och som beslår av borde inte den öppna värden över 80 åri ngama är 170.000 flere intressenler är därför nå- idealiseras som om den vore (3%). De äIdres antal ökar sla- got som kunde vara den mo- etl "sesam öppna dig"-fenodigl och vi lever längre, samti- deU man behöver. meno Vanvärden kan också digl som dagens åldringar Behovel av hemservicel finnas i hem. Men har värden också är sjukare. hemsjukvärd kommer atl öka planerats utgående från ldientHela 93 % av personer över - och uppskatlas vara som störst ens behov och livssituation, så 65 är bor hemma! 56% av de är2030. är det en idealisk vårdmodell. över 75 är bor ensamma och lnom specialsjukvärden har är dess utom kvinnor: 23% av man redan glltt in for konare Hur ser framtiden ut? männen bor ensamma. En- värdperioder. AilI som överDe som idag representerar samhelen är en slor riskfaktor, stiger en planerad vårdperiod den yngre medelåldem borde som del är svärt for enbart innebär mycket höga tiUäggs- nu säna in forebyggande åtgärhemservicen all råda bot pII. kostnader. Hälsovärdscentra- der for atl upprätthålla en god Bam och bambam bor inte lemas bäddavdelrtingar fllngar häIsa ända in i ålderdomen: längre nära de åldrande for- sll fort det är möjligt upp Idi- satsa på regelbunden motion, äIdrama, många jobbar utom- enten innan man forhopp- sunda kostvaoor och sjäIvvärd. lands eiler sköler andra inter- ningsvis fär lika hem igen.

Det gäUer att så länge del är nationeIla uppgifter. En väIPeriodvärden på bäddavdel- möjligt bibehålJa den prestationsfonnåga mao fått.

Sjukhusen kommer i framtiden atl ta över mera ansvar for hemvärden iom. atl del grundas s.k. hem-sjukhusavdelningar soni fungerar dygnet runt. Där hemsjukhusavdelningar inte kan forverldigas inleds istäIlet en effektiverad hemsjukvård. Man kommer att bättre än före kunna erbjuda värd i livets slutskede, värd efter operationer e iler tunga undersökningar eller längvarig rehabilitering.

En modem, efterlängtad värdform, som leder tili stora inbesparingar är en s.k. "Pensionärsrådgivning", där man erbjuds bäIsorådgivning, information om läkemedel,

Mitt hem är min

egen vårdanstalt•••

Ombudsmannen har ordet TiIl att börja med vili jag framrora ett ".Järtligt tack tili fOrbundet, Osterbottniska distriktet, roreningar och aJla enskilda som uppvaktade mig på min bemärkelsedag.

Inför riksdagsvalet den 21 mars finns det pensionärsföreningar som undrar om det är i strid med stadgama att ordna en valdebatt? Frågao bygger på en missuppfatlning. Svenska Pensionärsförbundel och föreningam a har aldrig varil opolitiska. Vär organisation är partipolitiskt obunden och skalJ så förbli.

Atl vara partipolitiskt obunden är något helt annat än att vara opolitisk.

Mao skall ha klart för sig att aUa de frågor vi arbetar med för att ta tiUvara pensionäremas intressen är politis ka i den meningen att de tiU sist avgörs i politiska beslut. DärfOr måste vi arbeta i den politiska miljön med poli!iska metoder. En myckel bra metod är att stäUa riksdagskandidatema " mol väggen" inför valet. Vi mås te också se till att vi i de beslutande församlingama har företrädare som har kunskap om och erfarenhet av pensionärers Liv och viJlkor.

Viirt förbund kommer aldri g att uppmana sina medlemrnar att [östa på ett viSSI parti.

Däremot är det vär Uppgifl atl ta reda på de olika partiemas ord och gärni ngar i för de äIdre viktiga frågor. Men valet är alltid den enskiJde med-

lemmens eget. Förbundet ser däremol gärna att medlemmama är partipolitiskt akti va. r det aktuella strategiarbetet "SPF inför är 2004", uppmanas pensionärerna att kandidera i olika val. Atl i den meningen blanda sig i politiken är ingenting sorn fläckar SPF:s anseende sorn partipolitisk obunden p~nsionärsor­ ganisation. T värtom, det visar att vi menar allvar med att aJdrig låta oss pensioneras från medborgarskapets rättigheter och ansvar. r ärels riksdagsval har partiema inte Iyckals mobilisera pensionärer att stäJla upp sorn kandidater. Endast två procent av kandidalema är över 65 är. Inom pensionärsorganisationema fär vi nog själva la pII oss en del av ansvaret att den erfarenhet ocb visdom som bara åldem representerar inte finns med i störee utsträckning än två procent.

Jag uppmanar aUa atl rösta i valel den 21 mars. Blaod de upPsläUda kandidaterna hittar Ni säkert Er kaodidal. Lycka till!

Per Thomasfolk

KJCKAN 50 ÅR! Smeknamnet Kickan, hur mänga av oss tänker på atl det är en diminutiv för flicka?

AlItså Liten Flicka, ordagrant.

Och nu fyller också förbundets lilla flicka 50 år ocb blir stor!

Vi på God Tid kan bara stärnma in med Rauno Kousa när hao faUer pä knä på födelsedagsmorgonen den 15 apriJ och brister uI i serenad med Min ä1skling du är som en ros, eller nå~ot annat sorn passar för det tillfallet.

Vi

gratulerarl

övervakning av läkemedelsintag, info om olycksfallsrisker hemma, om hjäIpmedel, blodtryckskontroU, utredning om rehabiliteringsbehov, uppfoljning av minnesfunktionen.

AlJt detta for att minska tryck-

et på övriga värdinrättningar.

VäI använda pengar!

VilI jag art mitl hem blir min egen värdanstalt?

Lili-Ann Junell·Kousa verksartthetsledare

3

n

Från redaktionen

Informera?

Mera? Mindre?

Inte alls! ser ~m­

iva.

- Säbär mycket papper, säger en person på kursen.

Papper och papper! Jag orkar inte ta emot sä mycket papper.

Jaba, och vad skall vi på förbundet säga tili det?

Pappret skriver vi för att berätta om nägot viktigt.

Det som sker inom förbundet, om kornmande program.

Vi berättar om träffar, körstärnmor, stipendier, resor och om sädant som är viktigt för föreningarnas ordförande och sekreterare.

Vruje postning av cirkulär kostar i runda siffror 500 marko Atta-nio gänger per år blir det närmare 5 000 marko För att nu mte räkna in tid, steg tili posten, kuvert, tankearbete osv.

Det kostar oss psykiskt och fysiskt att producera pappren.

Vi pä kansliet gör inte det för att pläga er, utan för att vi vili att ni ute i föreningarna vet vad som händer. .

Lika ofta som papperskonmmentaren får vi höra ''jag vjsste -inte" !

Dä är det vanligen nägon som glömt, eUer lagt pappren i tidningshögen bemma eiler nägotliknande.

Pappren produceras ocksä för att utveckla vår verksamhet och göra den effektivare och bättre.

••

KOR99

DEJ (OCH MEJ) VILL JAG SJUNGA FÖR! Programmet för KÖR 99 börjar ta form . Ledningsgruppen med Margot Enström, VIPS-kören, Eva Andersson, Esbo och Harry Stenfors, Sibbo har träffats pä SPF:s kansli i Helsingfors i februari och dragit upp riktlinjema f6r programmet.

Körträffen pä Norrvalla är den 21 - 22.7 och alla föreningar som sjunger eiler har spelmänl-kvinnor kan vara med.

Ring eiler faxa tili kansliet i Helsingfors: tfn 09-791895 och fax 09-791896 för södra Finland eiler Vasa tfnIfax 06 - 317 9070 f6re sista april och anmäl om deltagande.

Jag tycker att det är bekJämrnande att ca hälften (!) av utvärderingen efter ordförandeseminariet blev liggande pä bordet, utan kornrnentarer.

Det fanns bara tre frågor som det tar lika många minuler att fyUa i.

Det är inte oöverkomligt och det har betydelse för nästa ordförandeseminarium.

Så vi fortsätter nog med papper.

Och den som vili veta ännu mera, eUer fråga eiler önska nägot kan ALLTID ringa.

Därför finns vi pä kansliet.

BRITTA LINDBLOM

GLÖM INTE V ÅRMÖTET 14.4 Kaffe och J,'ullmal.:tsgranskning böljar k1. 12.00 och förhandlingarna kj . 13.00. PJatsen är Tekniska f6reningen. Georgsg. 30. Helsingfors

Sex sänger skall övas på varsitt häll och inövas fardigl sä anrnäl er sä fort som möjligt så ni kan börja arbetet.

Starten för KÖR 99 sker i Norrvalla k1. 13.00, onsdagen den 21 juli.

Frän södra Finland går en buss (Aboland, Västra Nyland, Helsingfors, Ostra Finland) ca. k1 . 6.00 på morgonen med ankomst k1. l2-tiden lagom tilllunch.

Den första dagen arbetar KÖR 99 meUan kI 13.00 och l8.00.

Kl. 18.00 tili 20.00 är det vilopaus och efter 20.00 samkväm med mat, säng och glam, dans tili spelrnansmusik som avslutar den första dagen.

Dag 2, torsdagen den 22 börjar med morgonsirnning och morgonmål, därefter uppmjukningsövningar i hjäma, kropp och stämband med stämövningar.

Före lunchen gemensam övning.

Lunch k1 . 12.00.

På eftermiddagen mat utomhus om vädret tillåter, varfter sängarna sjungande tågar tili Vörä kyrka eiler åker med häst och kärra för en högtidJig musikalisk avslutning.

Kyrkoherden i Vörä inleder med andakt.

TilIställningen är öppen för intresserade vänner och anhöriga.

Avfarden hemät inleds vid l7-tiden.

Kostnader: Övemattning på Rebab Centret i dr + mat 410,-/person Övemattning pä folkhögskolan i " + mat 360,-/person Endast mat 220,-/person Enklast och billigast är att fardas med egen buss. Kostnadema för bussen fTän södra Finland är ca 5 000 marko För 50 personer blir det a Utsä 100 mark per person.

Förbundet ersätter chaufförernas övematmings- och måltidskostnader. Förbundel hjälper också att beställa bussama.

Om du undrar över något, ta kontakt med kansliet i Helsingfors eiler Vasa sä vi får en Iyckad sångarträff, KÖR 99.

Semester och rekreation 1999

I behovav semester?

SPF erbjuder under år 1999, med stöd av Penningautomatföreningen stödd semesterverksamhet i helpension för 54 personero

Målet med semestem är att ge möjlighet tili rekreation och avkoppling från vardagen.

Semesterstödet är avsett för personer vars Iivssiruation och livskvalitet har f6rsärnrats: • av ekonomiska orsaker • pga sviktande egen hälsa • av sociala orsaker ss. ensamhet, vård av sjuk anhörig i eget hem, förlust av make/maka etc.

Vem kan söka?

Stödd semester kan sökas av var och en person, som kan anses av sociala, och ekonomiska orsaker samt av hälsoskäl vara berättigad tili stödd semester i helpension, men som inte har råd tili det.

Vad kostar semesterpaketet?

Se mesterpaketets värde är ca. 2.400 mk. PAF förutsätter att semesterliraren betaJar f6r semesterpaketet en självriskandel. Självriskandelen utgör endast 600 mk/person. Denna summa betalas av semesterfiraren direkt tili semesterstället.

Penningautomatföreningen bidrar med skiJlnaden, dvs. 1.800 mklperson.

Hur ansöker man?

Ansökningsblanketter fås förutom rrän SPFs kansli, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors även frän kansliet i Österbotten, Handelsesplanaden 23B , 65100 Vasa samt rrän Norrvalla Rebab Center i V örå. SPFs medJemmar rerumerar ansökningarna via siIla föreningar tilI SPF senast före utgängen av mars mänad. Ovriga sökande sänder ansökningarna direkt tilI SPFs kansli i Helsingfors. Ansökningarna bör ifyllas noggrant pä samtliga punkter ocb semesterbebovet mofiveräo 'il'<om en beskrivning över sökandes livssiruation. .-

Observera att Semesterstöd kan beviljas ät samma person högst v.a. år. Ansökningarna behandlas konfidenliellt. Sökande får besked om utfallet i god tid f6re semestervistelsen.

Semester på Norrvalla Rehab Center och Sjundeå Rehab Center.

Semestem består av 7 dagar i helpension med ett mängsidigt program ss. massage, rörelseterapi, bastu, simning, örtbad, leromslag, fritids- och hobbyledarens ~änster etc.

Alternativa T1DPUNKTER FÖR SEMESTRAR Norrvalla Rehab Cenler (sö-Iö) 25.04.-D1.05.

26.09.-D2.10.

10.10.-16. 10.

Sjundeå Rehab Center (mä-sö) 26.04.-D2.05 23.08-29.08.

,---------------------~

GAMLA HAMNEN I HELSINGFORS

Pä Peer Gynts Tours AS' resa "Nord-vestlandets perler" 3-8.6 1999 fmns ännu plats.

Närmare uppgifter ger SAMS' ordförande Clara V. Bonsdorff tfn. 09-482 847 eiler 040-544 4031

är mötesplatsen för olika generationer och jippon i samband med "Mikä-mikä-ikä", den 6-7 mars.

Seminarier, föredrag och utställningar är en del av Mera Iiv i åren i anknytning tili FN:s De ä1dres År 1999.

Prograrnmen börjar kI 11.00 pä lördag och k1 . 1O på söndag.

För det svenskspråkiga inslaget står bl a Jutta Zi lliacus som under lördagen k1. 12 och söndag k1.14 gör ett inlägg med rubriken " Hu)' syns de äldre i massmedia?"

Mässan är öppen pä lördagen 10-17 och under söndaaen 10~

Stöd svenskt kyrkligt arbete genom gåvor och testamenten till

örsamlingsFörbunde

0

Bland "gudföräldrarna" finns undervisningsmiuister Olli Pekka Heinonen, författaren Märta Tikkanen, lärare Päivi Hertzberg, generaldirektör Vappu Taipale.

- Dej villjag sjungajööööör, Margot Enström, Harry Stenfors oeh Eva Andersson visar hur det gär dll.

Avgiftsfri sakkunnig hjälp om så önskas. Koncakra oss: PB 285, 0012l Helsingfors I tfn (09) 6126 1540

,I

Förbundslidningen

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helslnglors Besökstid: vardagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili·Ann Junell·Kousa Tln 09-791 896, GSM 050-5114 208 Fax: 09·791 896.

Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09-791 895.

SPF:s bankkon!o: Sparbanken Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958

godtid ansvarig ulgivare VL LIII-Ann Junell-Kousa chefredaktör Britta Lindblom God Tid utkommer nästa gång den 18 maj.

Material bör vara på redaktionen senasl den 4 maj.

Adress: Ind,agatan 1, 00560 Helsingfors.

Redaktionen: IIn 09-7570 150, GSM 050·5950 937 Annonser: OY ADVING AB IINGMAR QVIST 10160 Degerby. Tfn 09-2213 246, fax : 09-2213 425 Annonspris: 8,-/spmm, 10.·/s pmm (2-färg), 14,-/spmm (4-lärg) minimlstorlek 300 mm.

ISSN 0359-8969. Moms 0%. Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa Telelon och besökstid kl. 10-14 Ombudsman: Per Thomasfolk Tfn 06-317 9070. Fax 06-324 2210.

Ombudsmannens hemtelefon: 06-346 0366.

Dlstrlktets bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307 Arsprenumeratlon på God Tld kostar 80 mk.

4

VERKSAMHETSKALENDER ~~~'!''!'i~,.d~ !,~,!~;~".~,~~ö~,:".;,!~ . . . . . . . .

~~".s!~n.ä~~'~~e~~n!l~'! !,~y.,,!p.;~ ~'~' .

........

Program våren 1999 Resa tili Madeira - 8 dagar 3.3.

Månadsmöte. Gunvor Brettschneider berättae om Vårmöte i Församlingshemmet k1 . 13 sin tid som socialattacM i Stockholm. Lotteri .

Bussresa tiU Sverige " UI i del blå" - 3 dagar 6-7.3.

Evenemang med anledning av FN 's internationeIla Månad möle i FöramJingshemmet k1. 13 " ÄJdres Åf 1999" i Gamla Hamnen.

Månadsmöte med gäster i Församlings hemmel 16-18.3. SAM's kryssning tilI Stockholm. k1. 14 8.4.

Månadsmöte. Tage Strandström berättar om kungs5 juni Bussresa tili Gotland - 6 dagar vägen.

1 september Bussresa tili Baltikum - rum 7 dagar 14.4.

Sve,nska Pensionärsförbundet r.f.:s stadgeenJiga vår190ktober Treklöverträff i Vårdkasen k1. 14 möte pä Tekniska Föremngen.

6.5.

Vårmöle med jubileumskaffe. Maj Ahlfors under~~~n.o~r .p~,!~;~".~,~~ ~'~' ............... . håller med sång.

Tisdag 2 mars ÄJderrådsseminarium i Vasa 20.5.

25-årsjubiJeumslunch pä rest. Kaisaniemi k1. 13, mk Lördag 6 mars Hemlig resa, 10lteri 150,-. Bo Andersson jämle pianist uppträder.

Tisdag 9 mars Kl. 10 styrelsemöle i Kommungården 3.6.

Sommarutfard.

Torsdag I 1 mars Distriktets vårmöle i Pedersöre. Valdebatl Juli Teaterresa tili Lurens.

Lördag 20 mars Kl . 13 Vårmöte i samlingshusel. Serv. grupp 9-14.8. " Höga kusten" -resa med Lindholm Lines, mk.

3. Loueri 2.690,-.

Tisd4lnsd Månadsmöte.

9.9 22- 23 mars Kvalomgångar för frågelävling Tisdag 20 mars Pensionärskören medverkar vid passioosand· Klubbmöten andra och f'järde onsdagen i månaden k1. 13- 16, akter i Jeussen kJ. 19 och i Söderby k1. 20 Tölögatan 33.

Tisdag 30 mars Skrivarkurs, pensionärens penna i Vasa Torsdag 8 apriJ Dislrikteles vårdag i Nykarleby ~'!e.n~~,! ~,:".s!o.n~~s!l!'~e! ~'!~~Ö. ':': .

Onsdag 14 april Förbundets vårmöte i He lsigfors 1999 Fredag 16 april Kurs i Vasa för föreningens kassör och sekre- 03.03 .

Kaf6besök lerare 04.03 Västnyländska pensionärers fö reningars samarbetsLördag 24 april Kl. 13 månadsmöte i samlinghusel. Lotteri. kommitt6s vårmöte i Astrea.

Serv. grupp 5 10.03 Kafebesök med Aktia Bank Fredag 7 maj Motionsdag på Norrvalla 17.03 Lunch pä HSF Lördag 8 maj HemJig resa. Lolteri 18.03 Österby pensionärer inbjuder tili Strandhotellel i Ti dag II. maj Kl . 10 sångstund på Storgården i samband Ekenäs med körövningen 24 .03 FÖfedrag Trygve Lindqvist: Reseskildfing Fredag 21 maj Kl. 13. månadsmöte i SamJingshusel. Pensio31.03 Kaf6besök när lotteri . Serv.grupp 5 07.04 Föredrag Lördag 29 maj Picknickdag i Öja.

14.04 Utfard 4-7 juni Föreningens sommarresa tili Åland.

21.04 Lunch pII Motellet Onsdag 28 juli Andliga sommardagar, tvåspråkig kvällsfest i 25.04 Besök i Ekenäs Bollhall: Cajomas konsert med Kaustby.

Sven-Bertil Taube 2 1- 22 juli P~ n';'JIlärskörsslämma pä Norrvalla 29.04~;cddg 3!l Juli Kl . 10, styre lsemöte i Kommungården.

02.05 Sverigcbesök Onsdag 05.05 Kafebesök 4 augu ti Distriktels sommardag pä Carpella.

12.05 Utfard tili Helsingfors Se annonser i föreningsspalle n ocl! God Tid. 19.05 Lunch i De fyra vindamas hus 26.05 Utfärd 16.06 Sommardag i Karis 23.06 Lunch i Magasinet 21.07 Lunch på Fyren 18.08 Lunch pII Origo 25.08 Sommarfest pII Casillo Skrivarkursen Pensionärens Penna fortsälter med en 08.09 Kafebesök. Terminen inleds dag i Karis 16.3 och i Vasa den 30.3.

15.09 Utfard Kursledare är che fredaklör Briua Lindblom.

22.09 Lunch pii MOIellet BAda kursem a behandlar bamdomsskrivande och hur de 29.09 Kafebesök stora omvälvningama i Finlands hisloria päverkal enskil06.10 Föredrag da Iiv. 13.10 Lunch på Regatta Bamdomsskrivandel presenlerades i GT 1/99. Dellagar27.10 Födelsedagsfesl na i Karis har fått elt inspirationsmaterial ulskickal.

03.11 Föredrag Kursen i Vasa är pä Evangeliska fo lkhög kolan och ma10.11 Teater eller Iiknande leriallill evemuellt intresserade skickas ut inom korI. 17.11 Lunch på Pirate Närmare upplysningar av kurs ledaren, tfn 050-5950 24. 11 Utfard 937 eUer 09 - 757 1050.

01.12 Föredfag Kursen kostae 100 mark, inklusive material och mat un08.12 Julkaffe der k-llfSdagen.

15.12 Julfesl på Regatta In betaIning på fö rbundets konto Aktia 4055 11 -4 11 77.

18.1 2 Basar 8 mars 23 mars 13 apriJ 20 april 18 maj

!

PENSIONÄRENS PENNA

------------------~

Lili-Ann JunelI-Kousa fyller 50 år Förbundets verksarnhetsledare Lili-Ann JuneU-Kousa fyUer 50 år den 15 april 1999.

Tili ulbildningen är LiliAnn sjuJ...'vårdslärare. Hon har i många år arbetaI som sjukvårdslärare, men även varil ansläUd som överskötare vid kretssjukhuset i Ekenäs. Tnågra år fungerade hon som k-lJCSplanerare ocb utbildare vid Karis Kurscemer och tre år före SPI: jobbade hon pä Sarnfundet Folkhälsan som utbildniogsledare för "friskvård-hälsa för alla".

Lili-Ann JuneU-Kousa är ledamot i Ekenäs stadsfuUmäktige.

Sedan den 1. 1.1 997 fungerar hon som Svenska Pensionärsförbundets verksamhetsledare. Hon är gift och har en dolter.

Födelsedagsmotlagning för föreningar, samarbelspartners och vänner den 15.4 klo 14-17 på Svenska Pensionärsförbundets kansli i He lsinlifors, lndiagatan 3.

A ven mottagning hemma i Ekenäs, Linneavägen II den I 16.4. 1999 k1.14-18.

I

~----------- ------- ~

2000 12.01 19.0 1 26.01 02.02

Ka febesök Restaurang Kaf6besök Årsmöte

KURSER FÖR SEKRETERARE/ KASSÖR Förbundet arrangerar i samband med Svenska Studiecentralen tre kurser för selcreterare och kassörer.

Prelirninärt är kurseo i Nyland den 8 april, j Österbotten den 22 apriJ och i Åbo den 29 april.

Fönniddagen ägnas gemensanuna frågor, medan gruppema delar på sig på eftermiddagen för mera specificerade uppgifter.

Närmare om kursema j kommande cirkulär!

Äboland:

o

MERA LIV I AREN o varen 1999 Och pä församlingshemmel Folkbälsan i Åboland, FRK - Åbolands distrikt, Svenska i Korpo talar Valborg Louhisto den 22 april om Ålder Pensionärsförbundet ocb Svenska Studiecentralen ar- är inte en fråga om år utan rangerar ytterligare tre lema- om sinnestillstånd - om själveftermiddagar om aktueUa känsla, sarnhörighet och Iivsmod som äldre. frågor för äldre.

Samtliga tilJfallen hålls Programmen ingår som ett meUan k1 . 140cb 16, föreläsled i FN:s temaår för äldfe.

1 Åbo 2 mars talar Kiuy ningen tae en knapp timme Seppälä om Rastae du sä ros- och efteråt finns reserverat tid tae du på Friskvårdscentralen, för diskussion.

Auragatan 1.

Avgiften är 30 mk per proCarola Lindholm, taIar den gram och inkluderar serve25 mars på Brusaby på Kimi- ring o to om Livsglädje - att uttnana sig själv.

Förbundets resor under 1999 OBS! Ännu några platser kvar tili Prag 22-27 apriJ .

Pris: 4840 mk.

Ring: Anneli Hofer 019-24 1 3 185 eiler Bennet BTIIInger Holmberg 019-267 4522.

Kos 14-21 maj Börja våren på en grekisk ö!

Det finns många platser kvar tiU Kos, med möjlighet att ocksä åka på dagsutfl ykter ti li andra grekiska öar och Turkiel.

Pris: 2620 mk. Tillägg för halvpension 450 mk.

Ring: chefredaktör Briua Lindblom 09-757 0150 och FritidsresorlKristiina Honkimaa 09-616 61220.

Småland 16-21 maj Miljöema från Astrid Lindgrens böcker, utvandrarna Karl-Oskar och Kristinas landskap. glasbruk.

Pris: 2980 mk.

Ring: Anneli Hofer019-24 1 3 185 eUer Hangö TraIik019-248 1004.

Norge 9-13 juni Rundtur i Oslo, busstue tilI den vackra Sognef'jorden.

Pris: 4520 mk.

Ring: Anneli Hofer 019- 241 3 185 eiler t;b~.b!!..:L,;~~~iUD"l Sundqvists Buss 018-22570.

Estland 30.8-2.9.1999 Haapsalu, Nuckö, Vorrnsö, Paldinski Upplev gamla svenskbygder i nord-västra Estland.

Haapsalu blir vår huvudort för 3 nätter. Därifrån gör vi utfarder tili intressanta områden runt i bygden. En dag besöker vi Orrnsö - orörd natur, stora enskogar.

1 resan ingår: bål turlretur Helsingfors-Tallinn • 3 nätter på hoteU i Haapsalu • egen buss följer oss pä he la resan • svensktalande/eslninsk guide är med oss alla dagar i Estland ·4 frukostae, 4 middagar, 2 luncher • faIjan tue/retur tili Ormsö • chaufförens och reseledarens tjänster Resans pris: 1650 mklperson, singelrumslillägg 270/person.

För mera inforrnation reseledare Anneli Hofer 019-241 3 185 eller Hangö Trafik 019-248 1004.

Island 20-25 september Sagomas ö, fascinerande vulkanJandskap, bada i hela käUor. Pris: 5830 mk.

Ring: Anneli Hofer019-241 3 185 eller Bennet BTIlInger Holmberg 019-267 4522.

Budapest 19- 25 oktober Donaus pärla. Förena nytta med njutning, uOlla Dig att bo på det berömda Hotell Gellert, 4 behandlingar ingår.

Pris: 5959 mk.

Ring: Anneli Hofer 019-2413185 eiler BeOllet BTIlInger Holmberg 019-267 4522.

5

net )u-

ler :an Iv-

,s-

11s lsne tid

'e-

Under de senaste åren har man då och då kunnat läsa i tidningar och höra radioprogrann om bannen " krigsbarnen" som sändes till Sverige, Norge och Danmark. Man har fått höra hur illa de mådde ocb hur orätt det var att sändas bort till främmande land. De var väl omkring 70.000 bann som skickades Erån Finland. Många har f6rst nu i mogen ä1der insen an mycket av deras svårigheter i tivet säkert berodde på "f6rvisningen" Erän hemlandet.

Dena får aldrig hända igen, säger de.

Jag är själv en s.k. krigsbarn och jag viU nu beräna titet om hur f6räJdrama kände det när de sände sina barn tiU en annat land och tili vilt främmande människor.

Den 6 december 1939 for vi, enina två bröder Stig och Bengt (Benko) och jag Carita (Caja) Erän vårt hem i Åbo till PrästkuUa gård i Tenala. Familjen Taube som vi bodde hos var gamla vänner till våra f6räJdrar. Jag tror inte att vi stannade på PrästkuUa någon längre tid, hur lång har jag glömt.

Vr mammas hrev tili mig: Åbo fredag 8/12-39. Kära lilla Caja! Nl/ har del gåll 2 hela dagar sedan jag såg er sisl oeh del jOreJaller som 2 veekor. - Hemresan giek bra , vi jingo ploeka upp en massa människor vid vägkolllen oeh Jorsla demframål. BI.a. tTälfade vi enfrk. Alfthansom källde Tal/bes oeh talade om att del kommer ell Illassa karelare tili orten. - Här ser Jrämmande uI i stan, ty alla butiker hava bräder jOr sina Jönster. - Vili Du skriva eli brev tili den okände soldaten ( jag skriver på paketet att del skall vara ell svensk) så lagar jag ihop tifl ett julpaket. Skriv om Dig själv Iitet.

Uigg det in i lIlitt brev. Vi Jår väl själva ingen jl/I, mell vi kum.a åtmillstone bereda julglädje åt dem. Jag hoppas all Du ser efter att Stig är tillräekligt ute, käm.er jag Bellko rätt har hall väl redall f1yttat ut tili villan. Gå nu oeh hälsa på tili Karsby, där ha de ju oekså så myeket tidningar oeh de äro verkliga vänner. - Vr tänka så myeket på Er, pappa oe" jag, ledsamt all vara skilda åt, men vi måste Iro att del är tili det bästa.

Din egen MAMMA. Åbo, landets andra stad, hörde tiU de me{it bombade. Under de 105 dagar vinterkriget varade, var det bomblarm vazje dag, ibland flera gånger om dagen.

Skoloma stängdes. Våra föräldrar beslöt sända oss till Sverige med en av de f6rsta krigsbarnstransportema.

Vi åkte båt Åbo-Stockholm. På hotell Anglais,som var uppsamlingsplats f6r finska krigsbam, fick svenskarna välja ut vem de ville "adoptera". Mina bröder och enig ville ingen ha

Vi var ju ganska gamla, Stig var 14 år och enin lvillingbror Bengt och jag var 12. Små söta bam gick f6rst åt. Jag stod på huvude~ hjulade och slog volter, och f6rsökte på så sätt visa huru 60a cirkuskonstee vi kunde. Tili slut Iyckades del ochjag kom till familjen Oskar Olin på Östermalrn i Stockholm och mina bröder kom till farbror Oskars bror, Gösta Olin i Saltsjö-Duvnäs. Bänre och trevtigare farniljer kunde vi inte ha fålt. Jag gick sedan i Nya Elementarskolan f6e llickor och mina bröder i Saltsjöbadens sarnskola. Vi stannade i Sverige hela vårteffilinen 1940, 1 enin farnilj fanns en dOlter, som var en par år yngre än jag. Brin och jag blev goda vänner, vi delade rurn och gick i samma skola.

Vnder vinterkrigel bombades Åbo 61 gånger, flyglarm var det 126 gånger undee krigets 105 dagar. 656 hus skadades eller fOrstördes. Min i dena köld-och bombhelvete tänkte våra föräJdrar hela tiden på oss bam, och undrade hur vi hade det. Jag skall här återge några avsnitt ur brev som jag fått undee denna hemska tid. Åbo den 24/12 1939 Mln egen älskade llicka! Jag måste ämZll säga hunt oerhört glad jag blev över teleJolIsamtalet och över att höra di" kära rÖSI. - Nu har du säkert redan skriviI så jag lär Izöra om resall oel. Jörsta emollagandet i Stockholm mm. Av telegrammel sam vi moftog lorsdag morgon sågo vi an ni ankommit onsdag afton. Bestämt hade någon annan avsänt del då det var Iitet all/zorlllnda Jomtulerat än vi tällkt. - Vi har sett på kartan all DII bor lIära en spOl1plllll, men ieke tyeks Du Iza lållg väg tili Stadion Izeller. Jag 1II.drar om Du redan har åkt skridskar? - Vi ha suttit i skyddsntm onsdag 2 ggr, ena gållgell 3 tilit Torsdag 2 ggr, fredag f1ere gållger oe" lördag Jörsta alam.et kl. 12 andra just som jag sklllle Jöra Jörsta skedell tili ml/m.en, oeh tredje gången just som vi hade Jätt mateli uppvännd igell.

Mell då blevo vi Jörargade pappa oeh jag oelz åto lugnt, dnleko kalfe oeh gingo illgellstallS ehuTU lannet räekte 2 tim. Jag IUIr givil idag av edra kläder till sådalla SOIll förlorat allt vad ägde då det bn"",it jlere Ims på Korpolaisbaeken.

Varma kyssar MAMMA .

Åbo juldagen kl 5 - Mln Iilla flicka - Jag måste igen skriva, då tallkama lIästan oavbnttet äro där hos eI: Vi ha haft en så t.mg dag igen 1 morse då vi vaimade VOlV vi så glada då det var över 29 gr. Nu skulle vi bli Jörskonode från ''julklappar'' från skyn Men sirellema började tjuta kl. 11.

2 tim. sutto vi i källaren Ledsamt 1I0g avlöpte det inte smärtfrill, f1ere tTä/ms brinna på andra sidan åll på I'ägell tili Iddan oeh även moI hamllen tili. Staekars mäm.iskor utan tak över Izuvudet tili julen Oel. illgentillg ont hava de gjon. -

gellom frk. UiJmall. Det är så roligt at/ Izöra all Du har det bra oel. trivs. - Vi gjorde med pappa eli promellad tili Izomneil i går. Där såg då bedrövtigt /II. Slot/etlzarJåll eli dl/ktig skräll i det Izömet som är mest Izitåt oel. Bagarla Herrgård (där v. KOllow bor) Izar Izelt oel. hållet bnmnit. Flere stora magasill Iza bntll/.it tili gntnden Smönnagasillel (Ilere i haume" gallska nära RWlsalamotorbåten) är bara nliner.

Lållga repslageriet har på 3 ställen stora Ml oel. ser sorgligt ut. Borstfabriken har bntllnit. Lyekligtvis Iza ej många människoliv gått. - Du har säkert genollZ radion eiler i tidnil.g.,. sett hur bra det går jOr oss vid gränsell. Men i dag sulSommaren 1939 på R.msala med Stig, Bengt oelz Carita (Caja) to vi ikällaren igen 2 tim. Det är ieke särskilt roligt.

Kysser Dig öml MAMMA. Vår ellda glada tallke är oe" säga "Gudskelov all våra bam Iza det bra."

Juldagell " HUTU härtigt att bamell Iza bram.

BomallS Jabrik tili gntllKära älskade bam. Vad vi det så bra." - Oel. Carita min f1ieka kom ihåg all DII oelz del!. - Jag hoppas Du i kallt äro Iycktiga ( i all vår bedröDina bröder lIi äro Finlands väder är Jörståndig oel. går vei se) över att ni rrivs så bra framtid. Lev så att ni med he- k1ädd i skill/zmössa. Sällder hos de vänJiga människor ni der /amlla åtaga er all bygga MannerheimsJolOgraji, kallSke harnnat hos. Visa er riktigt på upp Finlands frilzet en gång. - tant Greta hjälper Dig all välja styva linan vad beträffar väntigt och hjälpsaml uppträdanJag jiek även tala med gossar- eli trevlig ram.

Kysser Dig ömt de.--VänJighet kostar s1\ titet, ne i teleJon - Mina vannaste Din egen MAMMA. men ger mångfaldigt igen. hälsnillgar tili Britt oel. henHjärtliga kramar Erän din nes mammaoel. pappa.

(Före kfigsutbrottet 1939 var egenPAPPA. Kysser Dig öm~ MAMSEN. jag med pappa i Helsingfors.

Min egen älskade llicka. Vi skulle besöka en god vän Oavbrutet äro våra tankar hos och släkting till pappa, nämlier, våra kära bam. Som mam- gen dåvarande fa!trnarskalk ma sade- var alltid ren till lan- Mannerbeim. r villan i Brunnkar och gärningar så vårt hårt sparken blev vi bjudna på te. prövade land får etL gott mate- Farbror, som jag fick kaila hoÅbo 23 jano 194O! rial att bygga vidare på. He- nom, visade mig runt i huset Käraste min llicka! Taek der, ärtighet, fosterlandskärlek- med armen om enig. Jag berät- skall Du ha /atlti jOr Ditt brev, Iät dessa dygder alltid råda i tade att jag idkade konståkning som jag jiek den här gållgen på ditt liv. Av hela enitt hjärta om- "Jaså så här" sade han och Iyf- 4 dagar. Dina brev äro så trevfarnnar jag dig. - Frarnf6r de te ena benet bakåt och f6rde ut liga, ty från dem Jår man veta varmaste hälsningar tili de armama. Då skranade jag, trots så myeket. Duhar säkert redan rara människor som visat så att jag var f6rargad. Mamma Jått brevet som var i shortsfiekhade nämligen hemma sagt att all. - 2 dagar/za vi haft det litet mycken veektig godhet.

Din PAPPA. jag måste behålJa hauen på, lug/Ulre. I dag visserligen 2 och det tyckte jag inte om. Jag ggr. alann men jag tror inga hade en brun angoraklänning skador. Det vore oekså på tidell och den bruna sammetshatten att det s/allle bli Iitet lugnare, med stickade brätten passade jag menar atl mall ej varje bra ihop. Nu efteråt f6rstår jag gållg sku behöva tänka " slog att den var ganska söI, trots att det ner Izos mig eiler var lIar Åbo 28.U-39. Kära min jag då var f6rargad och ime det ?" - Jag .mdrar om /alsiälskade llicka! -1 dag är jOr- vågade trotsa mamma. Nåväl lIema i Norge Izar det lika bra sta dagelI (utOlll julaftOl') SOlll fotografiet som jag fick har de- som Ni. Stina oeh Bror jlögo i vi ej Izaft alam.. Här önskar dikationen: lördags tili Djursholm. De ska man varandra en "bombfri bo hos någon bekalll. Eli sönTili Carita Appelgren med dag hamnade vi i Palllems jul " i stället Jör God JI/I. - 1 går bram. Izär igell f1ere hus. tack f6r det vänJiga besöket och skyddsnm.; vi voro nämligen Korpolaisbaeken är i Izemskt en hälsning Erän en gammal sol- på promenad på Vårdberget. skiek. Oeh det Izalvnmda Izuset dat. Mannerheim. 1939.

Där såg jag Din klasskamrat nära Iddan är bombat. 2 Ims i l oIs, lIlell ingell allllan av Dilla (Nu skulle jag köpa ramen i kamrater IIar jag sett. Jag hörNådendal bnmno oekså i går.

- Du glömme,. väl ej att bada, Stockholm.) de all Mustelins, BaltselzelftvättajOtter, tänderoeh am.båskys, Zilliacus 1II.m. äro på en gar ofta. - När vi silla med Åbo den 8/1-40 Kära Iilla gåtrJ Mr lIIallJör. - Jag skulle pappa i källare/4 titta vi ofta Caja! - Jag taekar Dig Izjärr- så gäma komma dit oel. krama på varalldra mellan /azallama Iigt Jör Ditt brev, som jag jiek om Er ett tag, mell jag tror att det är omöjligt.1ag tror ej IIeller jag kan Jå resetillstålld då jag är i arbetfpliktsåldenz. Jag Izar anmält mig som jOrdledare Mln ä1skade lilla flicka! jOr bam, men jag iror ej heller Sä börjar znånga av de brev som Caja, eiler nuznera Carita det Iyekas. Vi Jå nu se hU/1/ Wiklund fick ta emot i Sverige som krigsbarn. Beeven kom framtiden visar sig bli. De sista fram ocensurerade via en bekam, så bamen kunde följa med tidema Iza tagit dllktigt på. de verktiga händelsema i Åbo under krigsåren 1939-40.

Hemma Izos oss i salen är det Carira och hennes bröder vaI" inte sä små, 12 och J4 år. Smä SOIll i eli kyrka. De övre jOlIStbam fick genast bent. skriver Carlta som numera bor i Jakob- ren äro hela oeh Ijuset strömstad. Vi gjorde cirkuskonster för att få uppmärksarnhet... mar in elldast uppifrån. Oel. då möblema äro borta gör det Carita har blivit inspirerad av God Tids artiklar om barn- hela ett sä kyrkaktigt inuyek. domsskrivande och minnen och nu viII hon dela mcd sig av De f1esta möblema Iza vi Iyftat sitt liv och det tragiska slut f6e hennes mamma som bomb- in i sällgkammaren,så vi Iigger ningama av Åbo den 29 januari 1940 f6ede med sig. i sällg oel. hör på lIylzetema.

MÖTE MED CAJA, KRlGSBARN

Alla blommor dogo i den hemska kälden då jOlzstrell gil1go, ävell våra vaekra rosor som vi hämtade hem med Dig, del! sista söndage/4 då det änllu var fred. Det jOreJaller så Iällge sedall. - Tem.islzal/anza oel. lIyaste bion ha oekså gålt.

Oeh 50 m. Jrån oss Jöll den nännaste bombel!. Jag kramar Dig ömt oel. vannaste hä/sningar tili talli Greta, Jarbror Oskar oeh Britt.

MAMMA.

Sex dagar efter delta brev skrevs, dödades vår mamma av en bomb i det största flyganfallel mot Åbo under vinterkriget.

Hon blev 36 år. 38 människor omkom den dagen, de flesta kring posthuset. Skadoma på stenfoten finns kvar.

Nu 60ns en rninnesplaua över detta bombardemang på ytterväggen tiU huvudpostkontorel i Åbo. Där kan man läsa på 60ska, svenska och engelska: "Dessa skador uppstod UDder vinterkriget vid en bomhning av Åbo 29.1.1940" Nu f61jde helt narurligt en mycket svår tid. Pappa fick komma pä et! kort besök hos oss i Sverige. Familjen Olin ville gärna att jag skuUe stanna hos dem för gott, men det kunde jag inte alls tänka pii. Jag ville tillbaka tili Åbo och hem.

N1\gra dagar efter att pappa rest hem igen, ropade farbror Oskar pii enig. Han satt och hörde på nyhetema och jag brukade översätta om del var 60ska nyheter. Jag k-unde ju finska bevars. Men den här gången hade han hört pappas narnn och viUe att jag skulle beräna vad del var som hade hänt.

Jag beränade att pappa hade btivit utsedd tilI medlem i gränskomrnissionen, eftersom han efter 25 års officerstjänst i tsar-ry.ska armen talade ryska fullständigt och hade god kännedom om ryska f6rhålJanden.

Vi åkte hem tiJl sommaren.

Familjen Olin har jag hälsat på f1era gånger. Senast med man, tre bam och bil. Brevväxlingen var ganska livlig, breven har jag kvar. Nu är bäde farbror Oskar och talll Greta borta sedan många år. Jag har bara Ijusa och vackra minnen Erän min tid som " krigsbam." Men om jag någon gång gör nägot tokigt kan jag ju skylla pii att jag är krigsbam. Nu f6rtiden går man tillbaka tili bamdomen f6r an hitta orsakema.

Sommaren 1942 arbetade jag på Kankas herrgård i Masku. Alla skolelever var arbetspliktiga. Vi var en grupp ftickor som gaUrade morotsoch rödbetsland Det var säkert kilometervis. Vi bodde i en folkskola nära gården. Följande sommar gallrade jag, gissa vad, jo morötter och rödbetor på Brinkhalls kilometerlånga odlingar utanf6r Åbo på Kakskerta. Den tredje sommaren jobbade min tvillingbror och jag på Laurila bondgård på Runsala, vi bodde hemma i vår sommarvilla, SOrI) låg alldeles bredvid. Efter detta avskyr jag allt vad trädgårdsarbete heter.

Carita Wiklund Jakobstad

,I

6

••

KPR I SVERIGE - AR I FINLAND

Medinflytande och l11edbestäl11l11ande Februari har varit en riktig äldrerådsmånad Jor vårt förbund.

Under februari arrangerades rvå äldrerådsdagar i Åbo och Borgå oeh en sista dag i Vasa ytterligare 2 mars.

Deltagarantalet har hittills varit 30, och tanken på ÄR ökar i många kommuner, nu också på finskt håll.

För att få förstärkning i vårt ÄR-tänkande kom Olof Björlin oeh Anita Miekos från Sverises Pensionärsforbund tiU Abo och berättade om svenska erfarenheter. ÄR kallas kommunala pensionärsråd i Sverige (KPR) Av de 287 komrnunema i Sverige saknas KPR bara i ca 10 (!) komrnuner.

-KPR är ingen reträttplats för avdankade ordförande, underströk Olof Björlin.

KPR-medlemmarna borde vara nyfikna oeh på alerten.

De borde vara kunniga och vetgiriga. Inom KPR måste man arbeta sig fram tilI respekt for det arbete som behövs, kunskap om ekonomi, budgetberedning. KPR har många viktiga frågor att ta ställning tilI, boende omsorgen, personal inom vården mm. och egentligen alla de situationer som berör pensionärer. Vi har initiativ i olika (rågor, och vi skall ta det initiativet, påpekade Olof BjörIin. - Tdag dyker frågor upp som har med affårsplanering

att göra. Hur skall en affår se ut för att äldre skall klara sig i den?

- Det är viktigt att det finns reglemente för KPR, ett fastställt antal möten, föredragningslista, sekreterare som protokolJför besluten.

- Vem som utser KPR bestärnmer rådets status, går det via kommu nstyrelsen blir statusen bättre oeh via soeialnärnnden bliT statusen lägre.

Envisas - ge aldrig upp!

- Använd er av valet! Ge aldrig upp! Driv på hela tidenl uppmanade Anita Mickos.

Det är viktigt att KPR får fungera som remissorgan och vara med i beredningen. För att klara arbetet i KPR måste man lära sig insyn i kommunalt handlande. Än en gång behövs eldsjälarna, KPR är ingen hederspost, betonade också Anita Mickos. Envishet är de ideeIJa förbundens styrka oeh utan den envisheten kommer man ingen vart.

- Kontakten med politiker är oekså viktig, men det som KPR gör måste förankras i medlemskåren, bland pensionärema.

Det kräver en heI del kommunalt kunnande att leta fram ärenden som är viktiga för de äldre.

- Kolla protokoII, uppmanade Anita Mickos. Läs vad fullmäktige och de olika närnndema håller på med. Ta

FörbUlldsombudsman Oloj Björlill och organisawJIIssekreterare AlIita Mickos tyckte att de äldreråd som berättade om sill verksamhet i södra Fillland hUlznit med mycket på korl tid. del av stadsplaneringen, gaturitningar, hur blir det för handikappade och äldre?

Ulla Achrcn, kommunalpolitiker i Åbo berättade om svårigheterna atl få förståelse för vård på modersmålet, på svenska oeh om politikers bebov av att fä information .

- Oeh Åbo är en stad med en växande åldringsbefolkning!

Positiva erfarenheter av ÄR En rundfräga tilI de ÄRmedlemmar som fanns pä plats i Åbo visade att ÄR har

Grankulla äldreråd arbetar intensivt På initiativ av Grankulla svenska pensionärer tillsatte social- och hälsovårdsnärnnden den 28 januari ett äldreråd for verksarnhetsperioden 1998-2000. ÄJdrerådet består av nio medlemrnar, av viJka fem representerar oss åldringar. Dessutom har staden utsett en representant från socialoch hälsovårdsnämnden, en från sarnhällstekniska närnnden, och en frän idrottsnärnnden. Bildningsnärnnden är inte representerad av den enkla orsaken, att nämnden och dess tjänstemän redan på ett föredömligt sätt beaktar åldrinllarna isin verksarnhet.

A1drerådet höll itt konstituerande möte den 12 mars 1998. Vi konstaterade forsl, att i komrnunallagens 27§ sägs om invånarnas möjlighet att delta och påverka bl.a.: "FulJmäktige skall se till att kommunens invånare ocb de som utnyttjar kommunens tjänster har forutsättningar att delta i och påverka kommunens verksarnhet" . 28§ gäller kommuninvånarnas rätt att komma med initiativ tilI komrnunen i frågor som gälJer kommunens verksamhet. 1 29§ sägs: "Komrnunen skall informera invånama om ärenden som är "nhänoiQa i komrnunen. pla-

ner som gäller sådana, behandlingen av dessa ärenden samt om hur de avgjorts och deras effekter". ÄJdreråde( noterade oekså vid sitt möte, att underteeknad 9 mars 1998 i ett invånarinitiativ tilI stadsfullmäktige foreslagit, att för Grankulla uppgörs ett äldrepolitiskt program omfattande mål och strategier.

Det utvecklingsprogram för åldringsvården, som stadsfullmäktige godkände 19.6.1989 är foråldrat. [ juni frarnställde äldrerådet for social- och hälsovårdsnärnnden att det bör göras en kartläggning av de synpunkter, som 65 år fyllda grankullabor har angående behovet av service och framIor allt behovet av olika boendeformer.

Motiveringen var, att det varken finns en klar uppfattning om vidden av dagens behov eller en vision av behovet i början på nästa årlusende, då antalet äldre ökar. Den föregående kartläggningen gjordes 1986.

Social- och hälsovårdsnärnnden tog äldrerådets framställning ad 11010"', och tilIsatte den 28 augusti en arbetsgrupp med uppgift att uppgöra en tidsenlig pIan for äldreomsorgen. samt anvisade

60 000 mark för utforandet av arbetet. TilI ordförande för gruppen valdes närnndens ordförande Chtistel LambergAUardt, som också är närnndens representant i äldrerådet.

Undertecknad är äldrerådets representant i gruppen.

Efter diverse diskussioner beslöt arbetsgruppen att den av äldrerådet foreslagna enkäten skulle göras, och att ett frågeformulär sänds tilI alla 65 år fylJda grankuUabor. Den 28 januari detta år postades enkäten tili 1055 grankuIlabor, därav var mer än hälften svenskspråkiga.

Blanketten skulJe retumeras före den 16 fehruari, sedan böIjar arbetet med att samrnanfatta den information, som svaren ger.

Den 18 februari hade 794 svar på enkäten komrnil, d.V.S. över 75%. Vi väntar oss, att ännu fler svar kommer in, sä svarsprocenten blir verkligt hög. Stort taek tilI alla pensionäreri GrankuUa!!! ÄJdrerådets arbete i Grankulla har varit intensivt och inte alldele Iät!, men skam den som ger sig!

18.2.1999 Gunnel Carlberg Ordf'orande för äldrerådet

åstadkommit mycket, häpnadsväckande mycket pä kort tid . Det ansåg också förbundets svenska gäster.

- ÄJdreomsorgen är vår viktigaste fräga, tyckte Achilles Nilsdorff från Pargas.

Vi bar uttalat oss om budget- och ekonomi pIan. - Hissar i väningshus har vi tagit upp som en viktig fråga, den går trögt. Vi samarbetar med handikapprådet, privatiseringen av kosthåll är vi tveksamma tilI. Och det är viktigt att vara med när äldre-

SPF är med om handbok för äldreråd FinJands Komrnunförbund ger ut en handbok om äldreråd under våren 1999.

Boken fungerar som en serviceguide for hur ÄR grundas, fungerar och arbetar.

De olika inläggen skrivs av Kristina Wikberg från Kommunförbundet och Valborg Louhisto ooh Britta Lindblom från Svenska Pensionärsförbundet.

omsorgsplanen som går tili 2015 tas upp tilI behandling.

Anita Mickos kommenterade att det är viktigt att kravla sig in i beslutsprocessen i ett tidigt skede.oeh ofta svårt att reparera beslut som redan tagits. Rådet skall uthilda sig i hur kommunen fungerar.

Gösta B1umenthal, Ekenäs, päpekade att ÄR i Ekenäs bade motstånd från tjänstemannahåll när rådet skuUe grundas. -1998 bann vi inte med i budgetarbetet, men nu under våren 99 gör vi det.

Han hoppades att rådets sammansättning ändras oeh att det sker en föryngring.

Guy Hindren, Kyrkslätt, herättar att rådet fiek tilI stånd en terapibassäng i samband med sirnhallsbygge, att ÄR påverkat byggnadsplaneringen i samband med ett nybygge på Vattentomsbaeken oeh att man nu funderar hur demensvården skall organiseras.

AnUa Mickos gay beröm oeh päminde om att det är viktigt att ÄR har positiva kontakter tilI pressen oeh skapar publieitet kring sig oeh vad målen för ÄR är. 10formationen är oekså ett viktigt rekryteringsargument för nya medlemmar, då syns det vad vi håller på med.

VaI borg Louhlsto från Helsingfors påpekade att ÄR fått in nyskrivningar i stadens äldreservieeprogram oeli att distriktsgränsema inte gäller för äldringar med svenska som modersmål. - Ytterligare finns det kontaktpersoner inom alla förvaltningsgrenar för äldrefrågor. Oeh socialservieeguiden "Vem hjälper?" skall uppdateras pä vår begäran.

Gunnel Björkstarn, Borgå, säger att ÄR fiek tilI stånd en omarbetning av budgeten i staden så att äldreomsorgens l?,rioriteringar ändrades enligt AR:s önskemål!

Oeh det var inte lite!

BRITIA LINDBLOM

SAMNORDISK •• PENSIONARSKULTUR 10bjudningarna tili årets Sarnnordiska setninarium för pensionärskulrur kommer att sändas ut i mars. Årets setninarium hålls på Åland den 7 - 13 september.

På programmet finns bl. a. arkeologiska utgrävningar, hesök i en stenåldersby, åländsk matkultur, sjömansarbeten

*'

och studier av sjöfartsmuseet mm.

Det slutliga priset ligger omkring 3000 mark oeh innefattar måltider, utfårder, kttrsmaterial och kttrsrapport.

10tresserade kan kontakta Margareta Sirviö, tfn. 09-505 0390

LOKALFÖRSÄKRINCi

'V' Flexibla försäkringslösningar!

- Vi skräddarsyr åt dig. www. sff.fi

näunaddi?

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet

handlar, R-kiosker, banker och postkontor

Telegramtjänsten

020212 STOO HJÄRTARBETET!

IlJÄRTSTIFI'ELSEN (09) 752 7521

Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgifts,fritt sakkunnig hjälp tili fOrf<?gande vid uppgörande av donatlOnsbrev och testarnenten.

Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm tel. 09-645 115.

7

Göster kom frän fjärran land, ända från Afrika tili ärkebiskopsinstallationen i Åbo domkyrka.

Den 700 åriga katedralen fy lldes av skön orgelmusik och körsång. 1 processionen gick kyrkliga dignitärer i dyrbara skrudar och vi glömde bort för en stund aposteln Petri ord angående prydnad och kläder i hans Pörsta brev ävensom skaldens ord om uriket, som var störsl, mnan det var kartlagt".

Visst ger kyrkliga högtidsstunder en guldkant åt vardagsmanteln, men ibland vill vi det enkla, ja, det av världen föraktade, som förvandlas i Guds bänder.

Det berättas, an Franciskus av Assisi inhyste sej i en gnitta, där han ristade ett kors på väggen och kunde grottan förlikas vid en "katedral, vars

n I

Åbo Svenska Pensionärsklubb höll sin fredagsträff den 5/2 L999. Ett femtiotal medLemmar lirade Runeberg med traditionsbundet pro, gram. Efter inLedande hälsningsord, Iystringssång oeh Runebergs KäIlan, eiterade Greta Borgar skaldens dikter; nägra mer sällan framförda etiska verk.

I minnesskrifter berättas om Johan Ludvig Runebergs vistelse i den ÅboLändska skärgärden, om umgänget oeh familjesammankomsterdär han oekså träffade sin sLäkting oeh blivande maka Fredrika .

En septemberdag 1828 anLände han vid sin blivande svärmors sida på en skakande skjutskärra den Långa vägen tilL Helsingfors. TilL Åboland kom han som en yngling "som ingen sorg försökt" oeh härifrån reser han såsom den målmedvetna sångaren: oeh genom väriden drar han med sin sång tili vruje slolt - tili varje koja bjuden Han sjöng - oeh slavar glömde bojans tvång

oeb kungapannor klarnade vid Ijuden" Runeberg var e n klassiker tilI sin utbildning oeb starkt religiös. Naturen gay Liv oeh inspiration för bans diktrting, som ofta var fosterländsk oeh där han idealiserar hjältedöden.

Tili flydda tider ätergär min tanke än sä gärna ...

Boken Fänrik Ståls Sägner sku lle vi läsa i skolan. Prof.

Bo Lönnq vist har i en artikel den 5/2 1996 taiat om hur ordspråk oeh eitat inpräntades i minnet, för att användas vid lämpliga tilWilLen oeh situationer. Vem minns väl inte uttryek som: Värt land är fattigt skall sä bli, för den som guld begär, Nu är åsen i min stuga bruten, Ej med klagan skall ditt minne liras, Andra tider, andra seder, Det frägtes blolt, med gavs ej svar... Nu hava de gätt som paddor, nu blevo de efler igen.. . Bättre fly, än illa fakta ... Ojämt falla ödets lotter. ..

Grundskolan kom oeh bildningen försvann. Folkskola, läroverk samt Fänrik Stål sopades bort, skriver prof.

Lönnqvist, men än kommer dag, än är ej allt förbi.

Efter kaffet med Runebergs-tärta fortsatte programmet med " några enkla råd" skrivna av Torsten MaIrneström: Att besöka sjuka, oeh vad man bör tänka på. Dagens andra gäst Börje Gorschelnik ledde dena angelägna budskap: För vems skull besöker du sjukhuset för patienten eiler för din egen sku ll ? - Var tilI glädje för den sjuke - det är dagens höjdpunkt för honom eILer benne. Tala lugnt och stilla, sittande vid sjukbädden . Besökarens uppgift är främst an Iyssna. Posta gärna etl brev eiler ett kort tili den sjuke.

Lärnna ylterkläderna i garderoben vid ingången. Säg det goda ordet NU och skjut ej upp på besöket!

Det var goda oeh tänkvärda råd.

Som avslutning på fredagsträffen sjöng vi Runebergs Svanen.

Natalia

valv stiger upp över stjärnorna".

Bo Lundmark berättar om en gudstjänst i den svenska lappmarken: "röjde vi undan på bordet i den Wla stugan 1 tände en Ijus och knäppte våra händer I vi sjöng tili jojkens toner vär Herres lov

Mångkulturella far- och morföräldrar - skrivartävling, "Våra gemensamma barn" Vära gemensarnma barn Yhteiset Lapsemme arrangerar en skrivartävling för faroch morföräldrar.

Meningen är an berätta om sina erfarenbeter av ell barnbarn med annan etnisk bakgrund.

Texterna kan vara på svenska eiler finska.

De skaIL förses med kontaktuppgifter och ur dem bör framgå på vilket sän barnbarnet är mångkulturelJt. Längden på lexten är inte preciserad. Texterna returneras inte och kan lärnnas anonyma för forskningsändamål.

Inlämningstiden gär ut den 30 juni.

De skall skickas tili Vära gemensamma barn, Mikaelsgatan 20 B 12, 00100 Helsingfors.

Ytterligare uppgifter ger projektkoordinator Irene Pärssinen-Hentula tfn. 098092442 De bästa bidragen premieras bl. a med badsemester på badhotellet i Nådendal, med

presentkorl från biljettjänst och med presentkon tili Suomalainen kiljakauppa.

Skrivartävlingen är ett led i ett 3-årigt projekt som Penningautomatföreningen 5nansierar för an utröna bUI kontakten och vardagen ser ut i familjer med mångsidig etniskt bakgrund.

Under juni arrangeras också programdagar med information för morföräldrar/farföräldrar och barnbarn på badhoteUet Eden i Nådendal, kostnaden är 580 mark för vuxna oeh 270 mark för barn.

Programdagarna är 7-10

i naturskölI omg;vn;ng

Helpension LUNCH för grupper enligt beställning

~e...

Specialarrår får und erklöder Köpmansgalan 16 Pargns

VI HAR ATTVÄLJA PÅ • Böcker

• Leksaker · Sjökort • Kontorstlllbehör • Antikvariat

Genom on onvilndo Concerstiftelsens odresser stOder nl kompen mot concer.

VOra adresser erhOlies 'rOn bonker, bok-. blomster- och pappershandlor, begravnlngsbyrOer. R-Illosl<er saml fOtdlgt lextode IlO

CANCERSTIFTELSEN

PELLfS GÅ VOBOD

VARDAGEN? Längtar du tili lugn och ro i naturskön omgivning?

Kom då tili OSS. - Vi har sköna rum och god mat. Ring eiler skriv, så berättar vi mera.

HAMLET PREMIAR DEN 4 MARS pö Stora Scenen I roIlema teaterN ensemble med

Mcu1ko f'ortXomöJd, TobIas ZIIIIocU!i ochNiklasÅkel1ekf

DRAGSFJÄRDS PENSIONAT • FINNHOSTEL PANGET 25870 DRAGSFJÄRD (kimilaön) Tel./Fax (02) 424 553

BIlJeHer mö·lö 11-15 och 17-19

tel 02·231 1364.fox 02·231 9099

:rORR HUD???

- sprickor i händer och tötter?

Rapsbaserad läkande hudcreme 200 ml.

50mk + postkost. Även mycket goda resultat mot psoriasis.

Karl Erikssons Eftr. 'i!!i' 02-4583 444

ABOLANDS OPTIK TURUNMAAN OPTIIK Strandvå g e.n 16 Rantatie P" rr: n 458 3 88 1 hnllnen

KJäder för damer och herrar

KLÄD & SKOR

VAATETUS & KENKÄ

AB HELLE OY ~ 02·4544

969

Strandgatan 12 2 1600 Pargas - Parainen

Tel. 9800 43 000 med lokolsom!olsovgjft

Pargas

TEATER

O PTI KKO

OPTlKER

ElIsobelsgalan 21 00170 HElSINGFORS

KI·PA

mmt6ndlll\" I

juni och an mäl ningar tas e mot senast 26 april på Vära gemensamma barns byrå Adress som ovan.

Svenska Pensionärsförbundet och Eläkeliitto är med i 3-ärsproj ektel.

KJä dig personligt . anlita oss!

v<lrt KenIa<.

Välkommen tili Labbnäs semesterhem

och ära 1 han kom oss åter nära 1 i bröd och kalkens vin 1 han tog vära synder 1 han gay oss sin frid".

Varje människa har sin " trettondag", dä hon söker Någon, som även isin frånvaro varit närvarande. Vägvisarna är många, men hemmavid kan vi finna, vad vi sökt i främmande land.

Gud finns överallt, där en männi skas hjärta öppnas för en evig och gränslös kärlek. I Guds nu fär vi som benådade insyn i den härlighet, varav Iron är en reflex. " Låt oss vara brinnande i tron - orubbliga i kärleken, fasla i hoppet - låt oss hälla samman bortom alla människliga gränser, i Kristi sär, i Kristi uppståndelses glädje, i återkomstens gyllne hopp".

(Gunnar Rosendahl) Gunnar Levlin

City Gold Köpmansgatan 24 21600 Pargas ~ 02-4589 777

,f

inredning & leksaker Pargas

Kemikalie Assandra GULLKRONAgåvornas säkra fyndplats Köpmansg31an, 2 1600 PARGAS

Köpmansgalan 22 21600 Porgos ~

02·4589338

tel. 02-4544 065

~HOPNATHALII

PARA-TEX

I Du får på 0110 I med denno .

10 normolpris I kupong varor I IL Ps:~t::;~~ ans':;";'~1;~ I _______

TY9 och lillbehör Köpmansg. 18 21600 PARGAS

2001

~

- Konsten är en del av vardagsliveL Hela samhället är med i konsten, alla samhällsgrupper är med, ung" och gamla är med pä Bali i konsten.

Det berättar Sanna KarlssonSutisna och Janick Sutisna, b1Ida numera helsingforsare i Lill-HoplaJL Steget från det varma Bali till Helsingfors i snöyran är längt. Hur gär det ihop?

Hur bygger man över sprnkgränser, kulturskillnader, och kanske den rasism som ocksä finns i Finland?

- Först bodde vi i Träskända och där var det svärt, svårt för oss ocb för bamen som idag är 10 och 5 berättar Sanna och Janick. Bamen fick höra glllpord, men livet i Helsingfors är öppnare, intemationeUare och tolerantare. Enban i IlIgstadieskolan i Lill-Hoplax finns ett trettiotal nationaUteter sä där smälter Kasso som är 10 är in.

Sanna Karlsson har gått i konstgymnasium och via bildkonststudiema kom hon in pä dans och har studerat dans bl a i Berlin, pä Kuba och på Bali.

Pä hennes meritlista finns dansperformance, fotoutstäUningar, bildkonstutstäUningar över hela Finland men också i Norden och Europa Hon växlar meUan tlere konstformer och undervisar bl a i bildkonst

boler.

- Granen har en toppform som pärninner om vulkanema, vulkanbergets toppighet. Granen är ofta en pelare meUan undegorden och himlen.

- På Bali matar man andama vaJje dag. Det är ett sätt att sköta sitt eget själsliv. Och mycket praktiskt.

Sanna visar på äpplen och rökelse som stäUts framför Myter och Kalevala dansmaskema.

- De behöver fl\ fömyad - Sä väldigt längt från varandra ligger vi inte på det konst- kraft för nästa användning, unnärliga och mytiska planel, sä- derstryker hon.

- Men vi har en praktisk inger paret Sutisna som ocksä arbetar konsmärligt tillsaromans. stäUning till offergävoma. Mao - Livets träd finns pll Bali fl\r äta upp dem efternt. Det är och i Kalevala. 1 samband med extra kraftfulla äpplen! giftermlll förrättas ett ntueUt "brudrov" som i Kalevala ock- Gifte sig tlere gånger Sanna och Janick är tre (!) sl\ på Bali. Det finns Iilrnande shamanistiska drag. Finnama gänger gifta Ocksll bär komhar som folk levt nära naturen mer frågan om vad som är och naturen spelar en viktig passligt och prak1:iskt i livets roUocksll pä Bali. olika skeden in.

- Men vi tar bättre hand om - Vi gifte oss i Finland 1992 vllra traditioner, säger Janick. 1 och sä har vi gift oss tvll gånger skolan undervisas man i ntua- på Bali. ler ocb myter. Här har mänskor Jag undrar varför det behövs i städer förlorat sina rötter ocb sä många giftermål. Men Sandärför kommer oron in i mäns- na förklarar att det första balikomas liv. nesiska bröUopet var litet för Han har bl.a. arbetat inom då hade de som fattiga konstbamskyddet i Helsingfors och närer inte råd att ha ett stor! sett avigsidoma i storstaden. bröUop. Senare hade de ett Sanna är som bildkonstnär in- nyt!, ett stor! bröUop när de fått tresserad av former och sym- bättre ekonomi. och baUnesisk dans på Arbis i Helsingfors.

Janick, egentligen 1 Wayan Sutisna, arbetade som grundskoUärare pll Bali men har ocksl\ arbetat som konsmär med sin far Serath pä Bali. Vidare har han teaterstudier bakom sig och han ärvde också traditioner från sin baUnesiska farfar som är ritueUpräst.

Sanna oeh Janiek dansar tillsammans oeh lever tillsammans, tili vänster skymtar Barongen, den stora dansjiguren som används som lejon oeh drake i ritualdanser.

Samhällets syn på ett blandäktenskap och konsmärskap är ibland grym!

Sanna berättar hur hon fick ett stipendium för att arbeta i en gästatelje i Paris. Men JaRick fick inte visum. De franska myndighetema vägrade att se bonom som något annat än en person som kanske tänkte stanna i Frankrike ocb förkåstade visumanhåUan ulan förklaring.

När farniljen vände sig till ambassaden för att få en motivering till nekat visum fick de svaret: Vi brukar inte förklara oss i Sanna fick avstå från sitt stiStartade egen gästatelje Rabaldret med franska ambassaden gjorde Sanna och Janick så förtretade att de istäUet grundade en gästatelje pä Bali som fär användas Ulan etniska ocb andra begränsningar.

- 1 väst råder en så begränsad konstsyn, säger Sanna. Titta på Kiasma, bara som ett exempel. Det är modem västkonst, och enbart sådan. AIlt som har annan elnisk anknytning kallas gärna "hantverk" , men betraktas inte som konsl, fnyser Sanna. Och bakom hen-

nes förtrytelse hör jag hur harmsen hon är över okunskap och oemottaglighet för gränsöverskridningar till andra delar av jordklotet - Den inodema konsten som vi ser i Kiasma har väldigt grunda rötter!

Jag frågar Janick hur han k1arar det kyliga livet i Finland, kyligt både psykislct och fysiskt?

Han säger att det för honom som kommer från en öppnare kultur kan vara svårt. Han talar utroärkt finska ocb att sitta i spärvagnen ocb böra bur nägon talar om bonom pä finska och nedsättande - känns inte bra.

Han brukar vända pä huvudet och säga något på finska åt dem som kommenterar honom och då blir det Iyst!

- Men rädslan för det främmande och bIisten på uppriktig nyllkenhet och öppenbel, det beklagar jag, säger ban.

Det är fl\ som inser hur benkande livet är när man lär sig mera om frärnmande kulturer, om vilken positiv växelverkan som kan uppstå.

- Vad är egentligen finslct idag, frågar Sanna 1 en finsk storstad bögar aIlt bli uppblandat

Ocb titta på skinheadsen! De ropar sin ilska mot det främmande, men deras k1äder och skor kommer från Arnerika ocb England, deras ideologiska bibel från Tyskland. Sä vad finns det kvar som är ursprungligt?

Janick återkommer till öppenheten som ban saknar.

- Det känns sl\rande att mänskor inte vili veta vem jag är, vad jag kan ge och-vad jag har med rnig från mitt land som är positivt. Jag är närnUgen själv nyfiken på andra mänskor och kulturer.

Han berömmer kulturcentret Caisa i Helsingfors som är en träffpunkt för mänskor med olika etnisk bakgrund.

Sanna har just nu en fOloulstäUning på Caisa. 13åda bol" pas på att få igäng kulturprojekt i samband med kulturbuvudstadsäret är 2000.

Sanna undervisar gärna i balinesisk dans i smägrupper sam ocksä kan anpassas till elevernas kondition ocb prestationsförmåga God tid har aclress och kontaktnummer.

TEXT&FOTO BRI1TA LINDBLOM

9

SVfiRT OCH VITT - VITT OCH SVfiRT - SVfiRT OCH VITT RIKSDAGSVALET UNDER OF-SEMINARIET I TAMMERFORS:

PENSIONÄRERNA ÄR MISSNÖJDA MED OJÄMLIKHETEN!

n-

)e D-

cb ka ka ad

C

Den politiska debatten meUan socialdemokraterna, svenska foIkpartiet, samlingspartiet och centern infördes redan under det första of-seminariet 1998 på UKKinstitutet i Tammerfors som en programpunkt.

1 år 6ck debatten en extra skärpa av vårt kommande riksdagsval om några veckor.

Socialdemokraterna represehterades av Gudrun Eklöv, sfp av sittande riksdagsmannen Pehr Löv, centern av Patrick Hackman som är ordförande for centerns svenska delegation och sarnIingspartiet av Juha-Veli Jokinen, verksam i Tammerfors.

På tidningarnas insändarsidor och i debatterna har pensionärerna vädrat sitt missnöje över bl.a det brutna indexet ocb över den forhöjda sjukforsäkringspremien.

Pensionärerna bebandlas orättvist av lagstiftarna är den aUmänna uppfattn.ingen och så var det också i Tammerfors.

Gudrun Eklöv som kandiderar i Vasa vaJkrets ansåg

att framtidstron har återvänt. tryggas. Lipponens regnbågs- Reallönerna har stigit ocb regering bar sänkt beskattsdp:s mål är att trygghet i li- ningen både för löntagare och vets alla skeden. Det innebär för pensionärer.

Pehr Löv, sfp, som gjorde också vård på modersmålet.

- VisserHgen är skatterna sin avstamp tili riksdagen höga men ambitionsnivän för frän arbetet som läkare på en hälsovårdscentral, tyckte att väWirden är också bög.

- Arbetstiden kunde gå ner vardagen där visade vilka tilI 35 timmar i veckan ocb problemen är. kapitalskatten höjas tilI 30 - Pensionärerna borde kunprocent. na leva med en optimal och Patrick Hackman, center- maximal livskvali tet, tyckte partiet, noterade att alla parti- han.

Verkligheten har dock er gärna viII vädj a tili pensionärerna som är både mänga tvingat Ahoregeringen att spara 35 miljarder och Lippooch flitiga röstare.

- Det är viktigt att de nenregeringen 25 miljarder svenskspråkiga rösterna i di- för att aIIs kunna se mot asporan börs. Nästa riksdag framtiden med lägre skuldkommer säkert med en pen- börda i statskassan.

Vi har alla bidragit med sionsreform, trodde ban. Där är det viktigt att inte bara po- 13 000 mark av våra nettoinlitiker sitter med utan pensio- komster om man slår ut det närsforbunden borde också på personnivå, pårn.inde ban.

- Arbetslösa, kroniskt sjuhöras.

Juha-VeH Jokinen, frän ka, och barnfamiljer har fätt samlingspartiet, medlem i pruta på sina anspråk. fullmäktige i Tammerfors pårn.inde om att pensionerna är Pensionärer i riksdagen? en tickande bomb ocb att sär- Pensionärerna är 20 proskilt arbetspensionerna borde cent av befolkningen, kom-

"k,,,,bj.d~d, 10% ~""U uuder tiden 28.3-4.4.99.

* Konditionspaket * Frlskvårdsvecka

* Minipaket

FI 'I --=--

* HotelIpaket

Välkommen!

~--' ~.

liHi'ill

Norrvalla Rehab Center

t

Vöråvägen305, 66600VÖRÅ '1!!l' I061383 1511

arbetstid.

Gudrun Eklöv var defini tivt för en arbetstidsforkortning och hänvisade tiIJ experiment som gjorts i företag där både produktiviteten stigit och sjukfränvaron sjunkit med kortare arbetsdag.

Pehr Löv tyckte att andra flexibla lösningar borde tänkas ut. Juha-Veli Jokinen avvisade tanken på kortare arbetstid.

Patrick Hackman påminde om att våra krafter, sarnhällets krafter, idag Las i anspråk av anpass ningen tili Europa ocb att vi inte skaJI göra fOf snabba beslut som gör den processen svår.

Det brutna indexet, än en gäng, pårn.inde Per Thomasfolk om, finn s det utsikter att det hävs?

Pehr Löv ansåg att man måste fundera på effekterna, Har vi råd med arbetstids- men att en korrigering kanske forkortning? kan tänkas? Och tandvården Frågan om förkortad arbetstid delade panele n. Finland hör tilI de länder i Europa som redan nu hae en kort

OlA

' .

1-

Löv. Men den kommer kanske med i regeringsprogrammet ocb förbandHngarna.

- Alla födda föfe 1956 får en tandgranskning vart tredje år, pårninde Jokinen.

Torolf Fröjdö från Kronoby frågade hur det skall gä för den grupp som sitter mest i kläm som är född före 1935.

- Där finns personer med läga pensioner som verkligen kommer i kläm. Eller som är tvungna atl klara sig på enbart folkpension .

Gudrun Eklöv visade hur folkpension och arbetspension utvecklats, den lägsta folkpensionen är spikad vid belopp frän år 1983 och är inte tillräckliga idag.

Hackman tyckte att det behövs en heI del arbete för att svackor i pensionssystemet undviks.

PENSIONÄRSKURS 16-20.8.1999

FO

Ring bokningen ~ (06) 383 15001 Siv Sell för ytterHgaee uppgifter.

menterade Leila Mitts frän Pargas. Varfor finns inte de med i riksdagen? Bara 1.9 procent av kandidaterna är 65 fyllda .

- Ingen har anrnält intresse, sade Gudrun Eklöv. Och detsamma hävdade Juba-VeH Jokinen ocb tyckte att det kanske är en fräga om den politiska kulturen hos oss.

- Centern är Iyhörd för önskemål, underströk Hackman.

Det kunde vara mycket bra med ä1dre kandidater. Men vi lever i en kultur som inte värdesätter äldre personer.

- Vi röstar pä framtiden . sade Mary Nybergh frän Helsingfors. Medelålders mänskor orkar bättre med de stora pappersbuntar som man skall plöja igenom som riksdagsman.

- Och i strategiplaner kan man stöda ett positivt ålderstänkande, tyckte hon. Däremot saknar j ag tandvård för äldre. Var fi nns den?

- Tandvården har tyvärr i det ekonomiskt kärva läget lagts på hyllan, påpekade

..

.

....

Kom ocb nJut av en trevlig samvaro I vacker vastnylandsk miljö! Västra Nylands folkhögsko las populära pensionärskurs heter i år:

TILL GLÄDJE!

\

Inom ramen för kursen erbjuds upplevelser av olika slag: sakkunniga berättar om sädant som var och en kan uppleva som e n del av det goda i live! samt musik och dans, en festkväll och en utfard.

Pris: 850 mk (helpension).

Kostnader for utfarden tillkommer.

Pargas - ParaInen

vIa 9-20 IMa ~18

För ytterligare information eller anrnälan kontakta Västra Nylands folkhögsko la, tel 019-222 600, 019-222 6021 (kl. 8.30-15.00). Sista anmäln.dag 15.7.1999.

VÄLKOMMENf

• Gläd ens barn • Pratwurst • Dumbom • Mamma . Pendollno • Popldol •

Annlna Enckell - Pasi Hllhtola - Pelk Stenberg:

V ÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA • Stranc!promenaden 1, 10300 KARIS

Herman Häst

Sfp /SU VI unea IIn'VllrI., framledel föt aU do å ldre ti li t Iin bYClthet.

@ch

K@nrädK@ 1999 års famllJepJäs pä Gllms I Esbol RegJ: Christian Undroos Koreograf: Marko nOsku n Heiskanen

.

1 >

Premiär tlsdag 8.6 kl_ 19

c

Jl on 9.6 <' to 10.6 ~ sö 13.6 ~ mä 14.6 tl 15.6 on 16.6 :c u

kl.19 kl.19 k1.16 kl.19 k1.19 kl.19

to 17.6 lö 19.6 sö 20.6 må21.6 tl 22.6 on 23.6

kl.19 kl.16 kl.16 kl.19 kl.19 kl.19

mä 28.6 kl.19 tl 29.6 kl.19 on 30.6 kl.19 to 1.7 kl.19 lö 3.7 kl.16 sö 4.7 kl.16

Blljettprlser: Sarn: 4-15 år 30 mk, wxna: 16 är och uppät 60 mk, vuxna I grupp om mlnst 10 personer, 50 mk/ st

••

~

n

. g

n

~ @

,.~ ~

VAURAINER

ERLUND

I FÖR DSS

PENSIDNÄRER DeN VETERANER

Glims sommarteater tfn (09) 5053790, 040-510 3345, fax (09) 5050118 • Jewwos • IOP dOd • OUlIopuad • ewwew • woqwno • lSJOMleJd •

Du kon stödo Rainer Erlunds komponj med en inbeto/ning tili volkontot: Ak#io Sporbonk 405584-258355. rockl

I

",

10

SVfiRT OCH VITT - VITT OCH SVfiRT - SVfiRT OCH VITT 1 GOD TID 1/99 startade vi en ny debattspalt och hoppades på respons.

Ett bekymrat barnbarn frågade Hur skalJ det gå för morfar som är dement?

Min pigga morfar som för en tid sedan gjorde länga promenader ocb satt ocb sjöng i trädgårdsgungan är nu medicinbedövad och sitter på sängkanten på en inremedicinsk akutavdeloing.

Han irrar frän rum tilJ rum tills han binds isin säng tiJJ natten!

Hur skaU det gå?

är egentligen sjäJvbärande, den hämtar in i avgi fler lika myckel som den kostar så vi får vänta och se vad näSla regering kommer med.

Avslutningsvis kommenterade verksarnhetsledare LiliAnn Junell-Kousa den strateg iplan SPF år 2004 som är på remissrunda hos föreningarna.

Of-seminariets deltagare diskuterade den i små grupper och också verksamhelen i föreningarna. Strategin kommer vi all återkomma liU efter remissrundan.

1 samma spalt svarade förvaltrtingsöverskötare Carola Schröder-Asplund att resur-

Ta hand om de nya!

Nya medlemmar skall väJkomnas och ombändertas ordentligl i foreningarna. Det var eli av de råd som of delade med sig. Den sociala kontaklen och samvaron i foreningen är oerhön viktig. ProgramkväJlar med häJsoforedrag av experter behövs. 1 de stora foreningarna är det viktigl att de olika intressena kan komma

frarn i smä grupper.

På kommunal nivå och inför framtiden betonades att äJdreomsorgen på alla ni våer måste utvecklas. ÄJdres boen de och serviceboende är viktigt att utveckla och arbeta

skall hissar planeras in, lägre trösklar och lillräcklig plats för rörelsehindrade i bl. a badrum.

Då undviks oönskat bosladsbyle och onödig institulionalisering.

dem bor ca. 670 000 mänskor ÅLDRINGS- OCH HANDIKAPPBYGGEN För äJdre personer ocb handikappade beviljas högSI 40 procent av reparationskostnaderna, omkring 40000 marko Men om man med åtgärden kan uppskj uta institutionalisering kan summan och procenlen stiga tili 70000 mark och 70 procent! r medeltal är reparationsbidragen ganska små, ca. l5 000 mark och använd ofta for hadrumsrenoveringar och for att riva trösklar.

Vårdförsäkring Under de två senaste åren har man ofta diskuterat frågan om ett ekonomiskt vårdavtal for bemmaboende makalmake då den andra ligger på längvården.

Försäkringsbolagens Centralförbund bar undersökt möjlighelerna alt lansera en s.k. vårdförsäkring, som skulle göra det möjligt att bo hemma så länge som möjligt.

Försäkringen skuUe ersätta kostnader för utomstående slöd och hjäJp med det dagli-

med. Kommunala äJdreråd är en viktig satsning, FN:s år för de äJdre skall också synas i kommunema.

På riksnivå belonade of att Delegationen för pensionärsförbunden (8 förbund) borde

LÄSARBREV:

r bostadsbyggen

MERA HISSAR! Statens bostadsfond har reparationsanslag för att installera hissar i gamla hus.

Det underlällar åldringars boende. Enligt beräkningarna har Slora summor använts för della ändamåJ, upp tili 500 rniljoner på årsbas.

Under 1998 har det funnits 340 miljoner mars och under 99 tillsvidare bara ell förslag om 190 miljoner marko Man räknar med att det saknas hissar i trevåoingshus med sarnrnanlagt 405 000 bostäder. Det antalet motsvarar 18 procent av aUa bostäder i Finland. 1

Dethär är en viktig fråga och GT:s redaktion vili gärna höra reaktioner.

Skriv! Ring! Reagera!

1 detta nurnmer tar vi et! steg vidare i debatten om et! värdigt liv och en värdig död och publicerar FN:s forklaring, frän år 1975 om rättigheter för den döende mänskan.

I politikerpanelen Juha- Veli Jokinen, Gudrun Eklöv, Pehr Löv ocl! Patrick Hackman.

Ur ett valprogram: De äldre är ingen enhellig gruppo Äldre personer har olika behov och deras livssituation varierar.

Del är viktigt att utveckla sådana serviceformer som gör del möjligt att klara sig sjäJv.

sema i Helsingfors är begränsade. Ärenden som gäUer demensvården ligger på häJsovårdsnännndens bord och kommer tiJl ny behandJing i apriJ. Från andra häll i landet fick vi inte reaktioner.

ga livet. En dylik försäkring har sina fördelar, men väcker också frågor. Försäkringen borde åtminstone tas i god tid före ålderdomen. Frågan är om de mindre bemedlade därmed ställs i en särnre stäJJning än de med goda inkomster? Höjs vårdkostnadema om en forsäkring ersätter kostnaderna? Är den eventueUa kundkretsen för liten för att forsäkringsbolagen skulle vara intresserade av forsäkringen?

När jag läsle signaturen Rufus skriveri i Er tidning, höll jag med honom i början.

När jag kom så längl, som tili ordel krigsinvalider och forstod, atl han inte unnade dern det tvivelaktiga nöjet, att få delta i president bjudningen på sjäJvständigbelsfesten, (eiler " balunsen" vad del nu kan betyda, någol vackert kan det kuappast vara), då tyckte jag att han gick för långt.

Varför sku lle inte krigsinvalider få vara med, när självständigheten firas, de var med och kämpade för att landet skulle få bevara sin frihel och sjäJvständighet, liksom alla krigsveleraner.

Den tiden är nu förbi, när vi

böja sin status och användas som remissorgan i ett tillräckligt tidigl skede.

SPF borde också som forbund ba en aktiv kontakt med beslutsfattare inom alla partier.

B.L.

får bestämma över oss sjäJva! Nu är det EU som låter oss förstå var skåpel skall stå!

Enligt dagens tidrting, den 29.1.1999, skalJ även EU, ha ett /inger med i regeringsprograromet, efter riksdagsvalet i mars!

Vem är det som bestämmer?

Var är demokratin?

SjäJvständighetsfesten kan gott slopas.

Då behöver iogen känna sig förbisedd, inte ens signaturen Rufus.

God fortsättning på året!

Olof J, Särs Krigsveteran INTE krigsinvalid.

Tack och Lov.

Genmäle tili krigsveteranen Olof J. Särs Tyvärr blev texten i God Tid Dr 1/99 i mitt kåseri Presidentbalunsen = golvskutten i slottgemakeo, alltså angående krigsinvaJidema missvisande. Varför jag ber om Ufsäkt. Jag som sjäJv är f.d. frontrnan har sjäJvfallet ingenting emol at! våra hårt prövade krigsinvalider och krigs-

veteraner blir inbjudna tili slottet. Ty detta är en hedersbevisrting åt oss veteraner.

Utan vår sega insats skulle "Mara" knappast ha kunnat sända ut tusentaJs inbjudrtingskort.

Med broderlig frontveteranhäJsrting Rufus

RÖSTA Rösta R6stoRÖSTA RÖSTA

+ 1 , 0 5 C\

- [ J ..

Fören!a Nationemas generalförsarnJing fattade 1975 beslut om rättigheter för den döende människan. Förklaringen omfattar följande rättigheter: Jag har rätt att bli behandlad som en levande mänrtiska fram tili min död.

Jag har rätt att upprätthålJa hoppet oavsetl om måJet för detta förändrar sig.

Jag har rätt tiJJ vård och omsorg frän dem som upprätthåller mitt bopp även om det förändrar sig.

Jag har rätt att ge uttryck för mina känslor om min förestående död på trtitt eget sätt.

Jag har rätt att delta i avgöranden som gäJJer min egeo vård. o Jag har rätt att förvänta fortsatt medicinsk behandling ocb vård även om målet inte längre är bOI utan välbefinnanden. o Jag har rätt att inte dö enSam. o Jag har rätt att vara fri frän smärta. o Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor.

Jag har rätt att inte bli förd bakom Ijusel.

Jag bar rätt att få hjäJp av och för min familj att acceptera min död.

o o

o o o

o o

o o

Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet.

Jag har rätt att bebålJa min individualitet ocb inte fördömas för mioa avgöranden om de går emot andras uppfattrtingar.

Jag har rätt all samtala om och ge ultryck ål mina religösa ochJeller andliga upplevelser oavsett vad de betyder för andra.

Jag har rätt att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarbel respekteras efter döden.

Jag har rätt att bli vårdad av omsorgsfuUa medkännande kunrtiga mänoiskor som försöker förstå mina bebov och som upplever det givande att hjäJpa mig tiU att möta min död.

o

o

o

Vi viII ännu en gäng påminna om de vårdtestamenten som finns bl.a. på apotek.

Den som har egna synpunkter på vilken vfu.d som skall ges i livets slutskede, eiler bar tänkt igenom frågan för sin del kan [ylla i en vårdtestamente och t.ex. meddela sin egen häJsocentralsläkare och

sma anhöriga om sina önskemåJ. Skriv tiU vår debattspalt om du har tänkt på detta!

11

I

Pensionärerna i österboHniska distriktet firar med Per Thomasfolk.

n-

(Midvinterkryssningen 8-9 februari.)

.e-

En gnistrande kall vinterdag samlades pensionärer i bamnterminalen i Vasklot, Vasa utbarnn. De kom från Kronoby i norr tili Sideby i söder för den årligen återkommande midvinterkryssningen tili Umeå med Silja Lines bilfåIja Fennia. Samtidigt ordnades en fest, ett tilIfille för uppvaktningar för vår ombudsman, Per Thomasfolk, som fyller 50 år följande lördag, den 13 februari.

För att inte gå miste om någonting samlades pensionärema i god tid före embarkeringen. Ombord på båten anvisades var och en tili sina hytter ocb därefter tili baren där var ocb en fick ett glas med något drickbart i. Distriktets ordförande Torolf Fröjdö inledde med att påbjuda en allmän skål för ocb med jubilaren, varefter representanter i tur och ordning kom och framförde uppvaktningar från de olika föreningarna i distriktet. Ä ven från Silja Line uppvaktades jubilaren genom representanter från rederiet. Lasse Eriksson som ocks1l fanns med bland gästema gratulerade och sjöng flera av sina nummer samt berättade ett par historiero Hans framträdande var mycket uppskattat.

Båtens kryssningsvärdinna, Maj-Britt Martin som hela tiden höll sin hand över festen och händelserna uppvaktade

0~h

:k

Glöm inte marsvalet!

Det stundar så smått tili enbart uppger sej vara "direkvalo Söndagen den 21 mars tör" anger att hans eiler hen1999 får Finlands folk säja nes modersmål är svenska. sitt tungt vägande ord om vil- Vissa kandidater vili betona ka "tvåhundringar" som fOr sin språkkunskap genom t.ex. god betalning och hela fyra år ordparet "kauppias-köpman" framåt ges fuJlmakt atl be- vilket tyder på att finska är stämma hur republiken ska den rvåspråkiga kandidatens styras lagstiftningsvägen. Det modersmål. Och svenska gälJer aIltså - gott folk - att valkandidater frambåller sina tydligt skriva valkandidatens språkJiga insikter genom an nurnmer på valsedeln. Kom l.ex. uppge de kJingande litlarihåg att etlan ska se UI som ett na "studerande-ylioppilas".

Var och en röstar förstås lodräll streck för att inte förhelt fritt - enligt politisk växlas med siffran sju!

Och studera det officiella dragning och sunt förstånd kandidatsarnmandraget för- på en lämplig kandidal. Och rän Du plitar ner Din kandi- vi finJandssvenskar viII föstås dats nurnmer på valsedeln. Ty all s1l många svenska som märklig nog kan t.ex. en kon- möjligt ska bli invalda. Därtorist kalla sej kontorschef för bör vi stöda de kandidater och l.ex. en chaufför ta titeln vilka i ri ksdagen vill främja disponent då de blivit invalda pensionäremas intressen inte i riksdagen ... Också kandidat- minst i penninghänseende. ens språk framgår tydligt ocb Eiler tycker nån att vi Iyfter klart av yrkesbeteckningen på allför hög folkpen sion?

Bo-Göran Backman och Henrik Kjellman uppvaktar i Kvevlax vid mottagningen den 13 kandidatsarnmandraget, "johVi möts vid valumoma! februari. taja" så räknar han sej som Rufus rvättäkta finne. Och den som särskilt och sjöng för jubila- och vindstilla. Från Kors- Torolf Fröjdö i spetsen. En ren. bolms kommun hade man hel rad av andra instiutioner Därefter blev det kaffe som tjuvstartat lite före utsatt tid. och föreningar kom så smäUTFLYKTSMALET NR 1 avslutning på festen i fråga Med representanter från olika ningom och avlöste varandra.

C Y G N U S men prograrnmet fortsatte styrande organ och kommun- Även många privatpersoner Replotbron med vad som pä midvinter- direktören i spetsen uppvak- uppvaktade födelsedagsbar- Koppla av på restaurant Havsfågeln! kryssningen ankommer. För tade man med en tavia. Vasa- net. Dessutom hade många Vi erbjuder olika kaffe-, lunch- och middagsalternativ i lugn och havsnära den musikaliska underhålJ- pensionärema var inte särnre, skickat blommor och telemiljö.

RESTAU RANTS ningen svarade Romantix utan var också ute i tid. Från gram. John Nygård från från Jeppo. pensionärsförbundet kom sty- K vevlax skötte om musiken Ring så be:rättar vi mer, tel. 06-352 1200, fax 06-352 1201 Lördagen den 13 februari relseordf. Göran Björkman ocb beledsagade sångerna vid hade Per och Gun-Britt Tho- och verks.ledare Lili-Ann Ju- tillfillet. Paret Thomasfolk eiler kolla in vår hemsida www.replotbridge.com masfolk mottagning på sko- nell-Kousa. hade mycket atl stå i och Jan i anJedning av Pers 50 Samtidigt uppvaktades Per ännu var inte dagen slut. årsdag. En strålande vinter- från distriktet av hela styrelStigSundvik dag med nästan pJusgrader sen som var på pJats med

fJ) Håkan

>

I

ordman

kämpar för ...,-<.

Esse Pensionärer r.f.

Några rader från vårt årsmöte.

Den stränga kylan som parkerat sig över Esse ådal gjorde att endast 12 medJemmar trotsade kölden när Esse pensionärsforening höll sitt årsmöte i Essgården 28 jano -99.

SkilJnaden var stor från fjolårets årsmöte, då bela 50 medlernmar var samlade. Säkert var det inte ointresse av föreningens verksamhet men vaknar man tili minus 40 grader skall det nog mycket tilI innan man tar ut bilen för att den säkert blir svårstartad efter några tirnmar i kylan.

Att leda årsmötesförhandlingarna valdes föreningens ordförande Henry Granstedt som också blev omvald tili styrelsens och föreningens ordförande för ett år framåt.

Omval blev det också av de f1esta styrelsemedJernmarna.

Maja Molander hade efter många år i styrelsen undanbett sig omval och föres lagit Karin Krongvist från Kiisk i styrelsen. Ovriga omvalda: Ingmar AhIvik, Märta och Guy Stenbäck, Sigrid Frände.

Av årsberättelsen över föreningens verksamhet _under året var det någon som undrade: Har vi faktiskt hunnit med så mycket under ett år?

Men visst! Statistiken från

träffar ocb resor hemma och borta visar att ca 1.750 peroner har varit i rörelse för en eiler annan verksamhet.

Verksamhetsplan för 1999: Kyrksöndag i april tili Terjärv, sornmarens resa tili "Höga kus ten" för att se den magnifika bron som var på hälft för rvå år sedan då vi hade Härnösand som utgångspunkt. Nu blir det Krarnfors eiler Östersund tili Ulvön? Så blir det resa tili "okänd ort" i september, förbundets ocb disktriktes träffar icke att förglömma. Det är orsak att läsa minneslistan i Jakobstads Tidning vruje fredag framöver för att följa med olika akrviviter.

För övrigt har vi den mörkaste tiden bakom OSS. Nu blir dagarna märkbart längre ocb solen stiger allt högre.

Visst har vi ett vackert vinterlandskap att beundra men fortfarande ack s1\ kallt ute.

Snart har vi takdropp och fågelsång. Tili dess: Må väl ... sköt om Er, vi ses!

S:F. (HärtiJl fortfarande nödd och rvungen) Hälsningar från ett kylslaget men vackert Esse!

~

d (i

I "Med Kaj i köket" Annorlunda påskägg Kom hönan före ägget och var det ett äkta Mignon redan då?

Ar de ens besläkta?

k Finlandssvenska resor 2ll-27/4 Det okända Portugal. Flyg tili Lissabon och rundtur med buss tili många fantastiska och mlndre bekanta stållen.

22-25/4 Vårresa tili Estland och LeHland. VI bor I Rlga och besOker också universitetsstaden Tartu.

23-25/4 Teaterresa tili Stockholm Musikfarsen "Charleys tanl" på Intlman. Buss från Lovlsa oc.h Borgå, båt från Helsingfors.

Minns du påskägget, färgglatt, som skramla och när du skalet krossat en ring ur ägget romla.

Men nu, om dino Påskogäster du viII återse ge dem det, som bäst är ett ägg av Faberge.

Påsken -99 Kaj R:sen

13-16/5 Teaterresa tili Stockholm. "Kristina från Duvermåla". Bussoch båtresa från södra Finland.

19-24/5 Vårblommor på Öland. Båt från Abo tili Stockholm och buss genom vårlagra Sverige tili Kalmar. Två hela dagar för Intressanta utflykter på Öland.

21-28/5 Klassiska Grekland. Flyg tili Aten och rundtur med buss.

6-9/6 Kolmården och Göta kanal. Bussresa frAn Lovisa, Borgå och Helsingfors.

12-18/6 Bornholm. Försommarresa tili en av Öslersjöns charmigasle Oar. VI bor I förtjusande Svanske och har goH om tid aH bese lina natursevärdheler, vackra gamla byggnader av många slag och nJula av god mal, t.ex. flsk nästan direkt ur havet.

1ll-2217 Österrike. Båt-bussresa tili gyllene Prag och valsernas Wien.

12-19/7 Island. Flyg tili Reykjavik. Intressanta och annorlunda bussutllykter.

2!h10/7 Operaresa tili NysloH. "Friskytten" av Carl Maria von Weber. Edvard Munchutställningen i Retretti.

Många resor under planering.

ku......ens ..eseby..å Nästa God Tid 18.5

Tel. 06-317 3137 må-fr 9.0!)-16.30

1

I

12

o

Aterval Esbo svenska pensionärer sammanträdde tili årsmöte, den 5 februari. Runebergsdagen, i Församlingsgården, i Kyrkobyn (Esbo centrum). Över 120 medlemmar deltog i mötet.

Föreningens ordförande Daisy Winqvist öppnade mötet och överlät ordförandeskapet tili förre Förbunds- och Föreningsordföranden Jarl Mattson. Aysha Andersson utsågs tili mötessekreterare.

Föredragningslistan genomgicks i rask takt. Den förtjänstfullt uppgjorda verksamhetsberättelsen framfördes av Daisy Wmqvist.

Bokslutet föredrogs och visade ett betydande plus, som resultat av ett gediget arbete inom föreningen, många resor, [ester, sångkören, teaterveksamhet, boccia-spel och seniordans bade kurmat sponsoreras och ändå visade bokslutet ett plus för verksarnheten frarnöver. , l

• I

Esbo

Avgående styrelsen beviljades ansvarsfrihet och avtackades.

Samtidigt avtackades även Föreningens, tidigare, mångåriga ordförande Kurt WahJstedt nu när han länmade sitt arbete i styrelsen.

Nu förrättades vai av ordförande: Daisy Winqvist blev återvald enhäl ligt och med acklamation. Härefter valdes de olika k1ubbarnas representanter jämte ersättare.

KJubbarna lick följande sammansättning:

Styrelsen tick fullmakt att välja sekreterare och kassör bland kunniga föreningsmedlemmar. Utsedda tili dessa uppgifter blev: sekreterare, Aysha Andersson, kassör, Leila Waennerberg. Tili vice-ordförande vai des, inom styrelsen, Christian Blomberg. Till medlemmar av arbetsutskottet: Daisy Winqvist, Ritva Johansson, Marita Nordling och Thorbjörn Söderström.

Härefter övergick årsmötet tili firande av Runebergsdagen.

Esbo pellsiollärskör ledda av Eva Atlderssoll.

Medlemmar jämte ersättare: Alberga: Ethel BIornander ers.

Dalsvik: Ritva Johansson Gröndal: Kurt Nyberg Gäddvik: Anne-Maj Lönnqvist Hagalund: Thorbjörn Söderström Kristi : Christina Merkel Kyrkobyn: Christian Blomberg Köklax: Solveig Bäckström Sökö: Marita Nordling

Maj-Britt Pirhonen Ingegärd Täckenström Rita Nyberg Marianne Sanden Ingvald Linden Birgit Niskanen Helmer Katajamäki Stig Holmqvist Åke Wennström

Ett porträtl av Runeberg hade projicerats på en stor filrnduk. Aysba Andersson inledde med etl minne om hur Runeberg från ungdom tili ålderdom inverkat på deras familjeliv och hur de i ungdomen genomsyrats av en forsterländsk Runebergsanda.

Föreningens kör framförde

under ledning av kantor Eva AnderssotL Vid en Källa och Svanen av Runeberg. Kätie Remy sjöng med sin vackra sopran, tilI ackompanjemang av Eva Andersson, Runebergs Till en Fågel. Dikter upplästes av Eva Andersson och Lisbeth Lundell. Solveig Hindsberg deklamerade Vårt Land, vilket

THS

-------------------------------------------------------------Pensionärens penna

TAUBE ••

rrar~or I"'~

I EKENAS

Sven-Bertil Taube ger två konserter i Ekenäs bollhaJJ den 25 april k1. 160ch 19.

Konserten är kallad "En dag med Rönnerdahl" och på grund av den stora efterfrågan på biJjetter ges två föreställningar.

TiJl den tidigare kan det linns ströplatser, men kvällskonserten är en extraförestäJlning.

Sven-Bertil Taube har gästat Finland lidigare, bl.a. i samband med Nyländsk afton i Helsingfors för något år sedan.

Han är en mycket skicklig tolkare av Evert Taubes texter och sånger. Det blir en helafton med Taube + Taube.

Och pä programmet står många av vära favoriter, Min ä1skling du är som en ros, Dans på Sunnanö, Cal-

"

avslutade tillställningen.

Härefter intogs en verkligt god fisksoppa med hembakade semlor samt kaffe med Runebergstårtor. Årsmötet med åtföljande Runebergsfirande ansågs av alla som mycket väl arrangerat.

MEDTANKE OCHOMTANKE

le Schewen m.fl.

Sven-Bertil Taube har sjungit in Evert Taubes visor på fyra LP:n, men också Fer.lintexter, Theodorakis, Olrog och Karlfeldt.

TilJ min personliga favorit utnämner jag den cd med argentinsk tango som kom ut för några år sedan med svensk text av Lars Forssell.

B.L.

be.o··'''or • '

Madeleine Wessman

Förvc.rkliga Dina resedrömmarAk m,d LINDHOLM LINES

@

En plock i väri digrn meulbud' Piskrcsa tili VADSTENA 1-504 2550 mk

Bevakar pensionäremas intresse.

- Riitta tili missforhällande, i

Vlmg.. HOLlJlND mod B1omsu:rdgc( 1!)..2404 Finnlin"Jnyg

pensionslagstifmingen!

- In f6r värdgaranti i kommunerna!

4 490 mk

VlUMANSTRAND Sucd-rual mcd kanalrur tili VI BORG 2~27.5 (,,,n 12-14.8) 1 480 mk

• I

- Förra gången berättade heller när du var så liten som jag för dig om olyckan när jag då. jag hamnade i höräfsan och - Det gör jag nog inte. Men om att jag skadade armbågen du, det var just där, där i det rätt så illa, som det senare vi- röda tegelhuset som jag blev sade sig. Dagen efter det att undersökt av doktor Lindmin pappa komrnit hem, efter ström. Han tog ingen notis det att han bJjvit hemförlo- om den skada som jag ådragit vad, tog han mig till sjukhu- mig tidigare. Han påstod att set i Vasa för undersökning jag hade tuberkel i armbågen. ocb kanske för att få hjälp Armen gipsades i vinkel, för mot smärtorna i armen. att vila, som han sade.

Fanns sj ukhuset i stan reTuberkel, vad är det för dan dä? sj ukdom?

- Visst fanns det sj ukhus i - Det kan jag själv inte svaVasa 1941 och många år ra på. Men jag vet att det födessförinnan, dock inte så rekom den tiden. Jag har känt stort och omfattande som det några pesoner som haft denna är idag. Vasa stads sjukhus sjukdom. En ganska allvarlig var då den avdelnig som i dag åkomrna för de som drabbaär BS där du förresten föddes des. Gipsad arm hade jag i för 10 år sedan. Du komrner två månader. Det var en svår säkert inte ihåg att det var din tid må du tro. Fast samtidigt farfar som anförtroddes an- slapp jag utföra sysslor som svaret att få hämta dig, bära annars varit mina göromål dig tili bilen, och köra dig här hemma, som t.ex. att såga och din mamma tili ert hem. och k1yva brasveden. Atl helt Tycker du au jag kan min- plötsligt bli vänsterhänt var nas sådant? Du minns inte nog inte så kul. Skidande tog

~ RESOR 1999

- Det är det. Jag var bara 3

'--_ _ _ _ _ _---' SFP i Nyland

HOGA KUSTEN Stlccl-resa! platsc.r kvar pl rrs:m 30.5-4.6

jag rnig tilI skolan med endast en stav. Nu komrner jag ihåg en gång när jag tillsammans med skolkarnraterna var på Möutsfladan och skrinnade. Jag föll , gipset höll, men i isen blev det hål.

På vilket sätl togs gipset bort, som var så skarpt, farfar?

- Det k1ipptes upp med en kraftig och stadig sax. Om det var okynnighet eller vårdslös hantering med saxen av den som gjorde det vet jag inte, men jag fick etl ca 5 cm långt k1ipp i armen. Tittä här, ärret finns fortfarande kvar, efter 57 år. Är det så länge sedan som det hände?

år När äldregipset än vad är. nuduborttagits tittade samma doktor som förra gången på armen. Nu var han inte så säker med sin diagnos som tidigare utan sade, det kan vara tuberkel, men vi skall vänta och se tiden an, som han uttryckte sig. Med detla besked for vi hem pappa och jag.

Började ni vänta då där hemma?

- Det gjorde vi icke. Vi for tilJ Ståhlis Herman i Jungsund. Han var bra pä benbrott ocb att sätta leder på sin rätta plats igen. Han kände med sina känsliga fingrar på rnin armbåge och diagnosen kom omgående. Brosk i armbågsleden. Herman ordinerade varmt vattenbad och massage. Ida Håkans vid sägen, var massör, hon tog hand om rnig. Efter en tid med ovan nämnda ordination sker det som måste ske. Hon placerar min armbåge på etl bordshörn ocb sätler sig på min hand. Lägger bägge sina händer på min axel och då trycker hon tili. Då svimmade farfar.

Henrik

VARDAR DU EN ANHÖRIG HEMMA? För Dig ordnar vi

FRILUFTSDAGAR PÅ HÖGVALLA den 26 - 28 maj 1999.

(:augusri-resan slutsåld!) 2 690 mk

BAO HOFGASTEIN

• God hälsovård för alla ålderskategorier • Åldringsvård med respekt och omtanke • AlI samhällsservice också på svenska.

Mindre skall vi inte nöja 055

med.

Rösta i riksdagsvalet på

Birgitta Dahlberg Sfp i Helsingfors

- ävcn besök i Prng 8-19.6 Finnjet rlr

5990 mk

RJNG lW ul!NrilltJJr vi ",ml!

Vi 1.;~Jmr giJnlQ

I'dr

rrubrrurbr tilJ Dili

Vi IItrJ"""nr rr:sor Hum flr grupp"Bcnitta om "Q pblll" t1(b iilulrmuJl fiir o.u - vi iir "åa IItt flirvoldigll um!

Vi tTbjutkr IJÖKItbu,lIiu buun-II'lSJ'ono ~h pOJo,"i, frSdn"U;cr!

LINDHOLM LINES (09) 348 9808, (0 19) 2 12 6210 vard. 9- 17. cj lörn.

1GJVl2lll'JIIM,

SMAllU9'S

för pensionärernas och veteranernas intressen!

@

- En stark kvinna .

\

Kmn och njut av frisk luft och rehabiliterande program i trevligt sällskap!

Närmare information och arunälningar senast 30.4 tili Taina Johansson, tfn: (09) - 615 85 506.

Vi kan ordna marie hemma under tiden.

.............................................. ...

-

13

_ _ : -

Diskussionen ledde till en intressant projekt för alt ta reda på vad kun den - pensionären - vill: ett frågeformulär - med inte alltför många frågor och med rum för kommentarer - sändes ut tili alla pensionärsföreningsmedlemmar - alltså drygt 1000 brev. Svaren som sändes tiU ordföranden kommer att databearbetas och analyseras. 1 lokalpressen marknadsförs aklivitelen och vi tror alt svarsprocenten blir ganska hög.

Närpes Pensionärsförening firar 40-årsjubileum i höst och senast då kommer resul tatet att presenteras.

Lionsmedlemmen SvenErik pårninner också om den Nord iska Röda fjädem kampanjen som startar upp i vär.

I Finland skal l 35 miljoner mark insamlas och delas ut ti U ä1dre - nationellt och 10kai!. Lions motto är j u: vi tjänar dvs samlar in medel av dem som har och ger åt dem som har mindre.

Det är kanske skäl att återkomma tili projeklen i elt senare nummer.

-- Kundservice - Livskvalitet

-

--

:

[ Närpes. Sydöslerbotten med strax under 10000 invånare och stad sedan några år - fi nns 2 pensionärsföreningar, Övermark och Närpes med mer än LOOO medlemmar sarnmanlagt. Ordförande i Övermarkföreningen är '- ~-"~....r •.I.tlI _ Helge Haag och i Närpes - Sven-E r ik Wester - ledamot • i förbundsstyrelsen och hobbyarbelande VD i en bussbolag. Ordel kvalilel närnnas alh oftare, mest inom företagsvärlden - kvalitetsutbildning av personalen för bästa kundservice för att möta den ai lI härdare konkurrensen om kunden. Det är kunden som - bestäm mer...

Glada simmare i lngå träffas varje tisdag för att under Pipsan Sids [proje ktet FN:s år för äldre ledning tänja , sträcka, stärka musklem a med vattengymnastik.

1999 är kunden lika med pensionären - senioren. yngreVattengymnastiken är skonsam mot kroppen och underlättar röäldre, ä1dre e Ue r äldreäldre _

: relsema som blir betydhgt effektivare av vattnets motstånd .

Från vänster uppe E1sa Gnlne, lnge b org Osterman, Harald Häger- ström och Willy Gnlne.

beroende på vilkel begrepp man vilI använda. [ Närpes jobbar en grupp

_ :

för genomförande av året från pensionärem a. föruoendevaIda. församlingen, social- och kulturnämnden samt medborgarinstituteL Första träffen hölls 9 fe bruari och under " brainstormingen" dök många ideer upp:

Svell-Erik Wester. ä1dre råd, vardagsgärningar t.ex. ta en äldre med på utfard, tili ky rkan, gör tre människor glada, kartJäggning av ensarnma ä1dre, påskbrasa, Mlutslällning, involvera massmedia, samarbeta med Folkbälsan, Lions. Röda Kor.;et m.m.

Pensionären är kunden...

En annat gäng med pensionärem a, hälsocentralen och stadssekreteraren som deItagare d iskuterar vårdkvaljtet, vårdtrappan - centralsjukhus. krelssjukhus, HVC, pensionärshem osv. Gruppen möltes den 15 februari.

(vetenskapligt bevisat)

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN

................................................

Musie Cafe Fallåker 2000 Bo ka fö r h östen!

Ring Inge Äkerlun d ~ 09-8B45 611 (kl. 8-12) Välko mna!

1'1 jl,

I-\$. l' R $. Rl '.b: R." N rA PA N A G E

1='0 N

Elo '--

DID

1 ::!.. t

R,I 5

- M uskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.fl. smärtor

* VERKAR NER TU,L 6 CM DJUP * 5 ÅRS GARANTI

5 N Ö G U !3 B A RI G R A N 5 t< 0 GlA S

Ö G A R

Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Du bl.a:

BESTÄLL GRATIS BROSCHYR

T ~ l I'j V E D

ETA '-- Jl2:.,E\Q.R -r [TE Rs

A~E..A A.Q.,JölJ O N NI[ Ä O sl ~ A V '--IH 0 ~ & G 0 tdu ~\o 1- I '{lB.,A MBA L A P I ~A T E Nl F R \ bl F 0 R E L L

~~AB~lOYNGA1AG~~LN~I~

OG~~/~MOAR~ARG~RI1DA S K 0 p PIR 0 M A R 1::\ LOI' & A R .s TV' G GIR A TI' A LA ).(lETU 1

5 $.

.QTuRIRY2:.rA

RIE

1 Bf5.E1A N.Q. K A I'fE P 0 ~ !S~N~AMIAL.FSTATIAS PAR A NO DLLR 0 N I\R E A RIo R 5 A t<[Y f::' i:I R EfÄ K T A\G AML. AI& TOR T ~

R

I

T U

A

1- E

RlD

R' E G

EL.I

A~ I ~G!T I T ~T AVINlERKRYSSS p 0 R E RIO R R A R ____........_ rjs N

Ö R E N\Y 0 F< K C'..L&SNING.-....:>

Vinnarna i God Tids "Vinterkryss" nr 1/99 Iris Handroos, Högbergsgatan 15 (, 10300 Karis Harry Granqvist, Tomsovägen 43, 04130 Sibbo May Svedjebäck, Östra linjen 1240, 64220 Yttermark Ole Holmeln, Wattkast, 21710 Korpo Greta Jarding, Kommendantsvägen 4, 07900 Lovisa Sammanlagt 472 st svar.

Färgstarka vårresor med Sundqvists buss We rmla ndia hä lsoresa 5/4 6 dgr ........ .. . 4. 055 Holland. Blomstertå get 19/4 7 ,5 dgr ..... 4.495 Dansk Krofe rie 24/ 4 4 dgr .............. .. .... 2 .275 Sydfra nkrike 15/5 7 dg r ....... (flyg/buss) 4. 995 Pole n 3 0/ 5 , 10/ 10 6 dgr .... ................... 2.985 P a ris Disneyla nd 11/ 6 7 ,5 dgr ...... .. .. . fr. 2 .795 Legola nd 11/ 6 , 7!7. 28/7 5 dgr .... . 660-21 95 Nordkap 2 1/6 6 ,5 dgr .... ...... (flyg/buss) 3.67 5

mk mk mk mk mk mk mk mk

.............................

Detia är några av resoma i vår nya färgstarka resekatalog för 1 9 9 9 .

Bestä ll den!

.............................

Frå ga o m våra anslutningar Erän söd ra Finla nd

Två pensionärer för priset av en!

Erbjudandct gällcr dagskryssningar tili dagcns pris må-fre avgångar (.o. m. 3 1.3. Pc:nsionärshcvis bör uppvisas. Endan nya bokn ingar.

VIRU ~~5;~~on H 0 TE L L

so-ma -avgangar

- - - I.o.m . 31.3. lnkl.: ur b5tresJ. övana~ i dbl rJ

~~Z' ho<ellfiukn<t

=UPO"

RING (09) 2288544 ~~;~.. m:fj

ECKERÖ ~ lINE

Ikscburik Ccntralg:u:an 1. He1singfon. ml-rre 10-18.1& 10-14

Bussplan. 22100 Marlehamn. Tel. 018-225 70. www.sundqvists.com

www.cckcrolinc..fi HElSINGfORS 8.00 ~ 11.30 TAWNN 18.00 ~ 21.30 HElSINGfORS

,I

14

---------------.,

r----------------

, I

Under den mörka fårvintem kan man drabbas av en exceptionell trötlhet, nedstärndhet samt irritation och man vili isolera sig från andra. Man kallar tillständel vinterdepression (kaamosmasennus pä finska). Tili symplomen kan ocksä höra längtan efter sötsaker som sedan leder tili an man går upp i vikt.

Vinlerdepressionen SAD-syndromet (Seasonal Affeetive Disorder) - har runt om i väriden frarngångsrikt skölts med Ijusterapi. MD Timo Partonen, HUCS ' psykiatriska klinik, säger att de typiska symptomen är depression, dälig aptit och trötlhet pII dagen. Enligl honom har fyra av fem personer med allvarliga syrnptom pä vinlerdepression blivil hjälpta av terapin med klart Ijus. Av befolkningen har 1-2 proeent allvarliga symptom.

En annan bedömning är an Ijusterapin har effelet på 50 procenl av patientema. Även om inverkan skulle vara rena inbillningen, har

man verklig nytta av lampoma med klart Ijus.

- För den som Iider av en svår depression lönar det sig alltid an konsullera den behandlande läkaren om Ijusterapi. Även personer med lindriga, alltid vintertid älerkommande symptom kan ha nytta av Ijusterapin. FuUt friska personer har inte heller nägot men av lamporna med klart Ijus, säger Timo Partonen.

- Emellertid är de inte lärnpliga får personer som har en ögonsjukdom, vamar han.

Exempelvis kan diabetes ocksll verka degenererande pII ögats nälhinna, och dä är klart Ijus menligl.

NIIgra biverkningar har just inte konstaterats. Ibland har det emellertid hänt att ögonen har börjal svida eUer blivit röda hos personer som är känsliga får Ijus.

- Oeh det finns fall där depressionen skötts med får myeket Ijusterapi med fåljden an personen 'börjat gä upp i varv', säger Timo Partonen.

Enligt Partonen ersäner inte sjukförsäkringen Ijusterapi även om läkaren skulle ha

orclinerat den.

Ljusbad kan tas under arbetsdagen, på morgonen vid köksbordet eUer på kväUen då man läser tidningen. Larnpan kan placeras pä olika platser oeh man behöver inte ha blieken riktad in i den. Det räeker an man plaeerar sig på nägot mindre än en meters avstånd från Ijuskällan oeh häJlee ögonen öppna. Ljusbad tas beroende pII lampans effelet från 30 minuler upp till tvll timmar per dag. Det klara Ijuset verkar via ögonen, inte via huden. Ljuset påminner om det naturliga Ijusel, men UVstrålama har filtrerats bort, varvid det inte gör huden brun och inte heller orsakar fara för hudeancer.

Exempelvis finns det i Philips Bright Light-Ijusterapilampan två små Ijusrör om 55 W var, villea är övertäekta av en välvd akrylplastskiva på framsidan.

- Frarnsidans skiva av glas eiler plast har som uppgift att filtrera bort de ultraviolena sträJama oeh är därfår nödvändig i lampor med klart Ijus, säger produk1ehef Elina

Talonen frän Philips oeh Iillägger, an lampan dessutom är försedd med en dämpspole som avlägsnar vibrationema samt en IjusreguJator. Larnpan kan därfår ocksll användas som en vanlig lampa.

Lampan med klart Ijus som är försedd med Ijusrör om 110 W motsvarar tili sin el-effelet tio vanliga glödlampor. Larnpan med klart sken ger 2500 10000 lux. En vanlig glödJampa ger 60 - 200 lux, kontorsbelysningen ea. 500 lux oeh Ijuset ute en somrnardag ea.

10000 lux.

Ljusterapin utveeklades i USA i början av 1980-taIet. Ljusterapilamporna vilka är avsedda för hemrnabruk kom ut på marknaden i Finland 1996. Lamporna säljs särskilt till kvinnor i 35 - 65 års äJdern, säger Elina Talonen.

- Enligt undersökningar lider kvinnor tydligt mer av vinterdepression än männen.

Man räknar med an det i Finland finns 400 000 personer vilka vintertid har symptom som är typiska för vinterdepressionen. I USA oeh Canada säljs lampoma ocksll åt

personer som lider av tidsskillnadema i samband med f1ygresor, m.a.o. får behandling av trötlhet som föranleds av jetiagen.

Vad beror Ijusterapilampornas effelet på? Kan det att man övervinner depressionen bero på plaeebo eUer på att man inbillar sig att terapin har effelet? Enligt Tuno Partonen finns plaeeboeffeleten med i bilden i all vård, men den förklarar inte Ijusbehandlingens effelet.

- När Ijuset träffar ögat ger det upphov tili skeenden som liknar naturlagens. Man har sagt att det synkroniserar vår inre kloeka pä nyn eftersom vintern fårlångsammar kloekans rytm. Under morgonens mörka timmar kan människan avsöndra för myeket av hormonet melatonin vilket orsakar trötlhet. Då kan man med hjälp av Ijusbad skala bort en del av melaloninel. Ljuset hjälper nerveeller att bättre använda sig av serotoninet.

mans med tekniska högskolans belysningslaboratorium och Haga Neuro Ijusterapilampor av 15 olika märken. Kvalitets- och prisskillnadema är stora meUan de olika anordningama. Priserna varierade från 600 till 6000 mk. Beträffande de dyraste lamporna tar larnpans design största delen av priset.

- De sämsta anordningana krävde an man san på 20 eentimeters avstånd för an Ijuseffeleten skuUe vara tillräekligt stor får ögonen, säger Timo Partonen.

- En bra lampa med klart sken ger minsl 2500 lux på en mindre än en meters avstånd från anordningen.

Lampans yta får inte vara får klar, ögonen får inte bländas.

För atl avlägsna vibrationen som är synlig för ögat bör i lampans finnas en elektronisk dämpspole. En bländskydd är oekså nödväncligt. VLsto.

Ljuslampor har teslats Senaste höst testadeHUCS ' psykiatriska klinik tillsam-

Kiillo: KuluUnjoVl998

I

--------------------------~--- ------------------------------~

Annorlunda MYLLYLAMPI

)b

Då Vår Herre

~.".~~\

GOD MAT CRI/pPEiI, 1 TRIVSAM OCH .

RYMLlG MIUÖ. VÄLKOMNA!

~tS

MYUYLAMPI RESTAUAANTS

skapade Sideby

03100 Nummela 1.019-335177, le1elax 019·335 087 bUle!. 049-446 374

Saga av Hilma Norrgård

BESTÄLLNINGSBUSSAR

II

OPTIKER

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGA

Tel. 019-5243993 Ab Tldstrands Linjebiltraflk 07900 LOVISA IngenjÖrsv. 4.

Tel. 019-531 865 Beställnlngsbussar.

~ei) BACKMANS OPTlK

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Matlehamn

HANGÖ TRAFIK BUSSRESOR INVABUSS Även reglstrerad researrangör Tel. 019-2481004

~

KVRKSLArr

"~ ,_ OPTIK ~ Akllashus

vld torgel tel. 298 1927

Vid mina forskninga i gamJa papper som en f.d. emigrant lämnat efter sig, rann jag et! tid.n ingsurklipp, troUgen- frän en svensk-amerikansk tidning, nägon gång på 20-taIet. Fordom dll V år Herre skapade väri den kom han vandrande nordanifrån. Han hade skapat Närpes oeh när han besåg detta sitt verk var allt ganska gott.

När dessa bygder säJunda voro fardiga, begav sig Vår Herre söderut tili Tjöek oeh

Lappfjärd, Kristinestad oeh Kaskö skapade V år Herre inte alls. De äro människofunder, därför orkar de ej växa.

När solen giek ned oeh dagen var slut var Lappfjärd fardigt. Den präktiga äkerjorden fröjdade V år Herre oeh glad i hågen började han följande morgon dana det som skulle bli vår grannby, Härkmeri.

Han skapade en leende nejd, en fruktbar mark oeh en klar fjärd med majestätiska bergsklaekar i förgrunden.

Hyrc,värd, vi erbjuder Er

Gratis • serVlce Vi sållar fram den bästa möjliga hyrcsgäslcn för Er lägenhcl.

Vi sköler om: Visning, hyrcsgaranticr, krcdilupplysningar och hyreskontrakl.

Stor efterfrågan Våra kunder sökcr bl.a.

1-5 rum och radhus i Stor-Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök 05S.

N & N Locus Ab Aff Smedsgalan 15, yard. 9-17

Tel. 09-171744 050-5583001/050-5658387 Sjöl undILångström

FÄRGSTARKT OCH MEDRYCKANDE PÄ SVENSKFINLANDS STÖRSTA SOMMARTEATER!

Z!§ErJl1.

Nästa

God Tid 3/99 utkommer 18 maj

PREMIÄR onsdog 30.6. k119.00

REGI: Tom

"Wasker" lindblom

2.7 3.7 7.7 8.7 10.7 11.7

17.00 15.00 19.00 19.00 17.00 15.00

14.7 15.7 17.7 18.7 21.7 22.7

19.00 19.00 17.00 15.00 19.00 19.00

23.7 24.7 25.7 27.7 28.7 29.7

19.00 17.00 15.00 19.00 19.00 19.00

www.kulturfonden.fi/rasebarg

RASEBORGS FESTSPEL99 ARR. Västnyländsko Ungdomsringen rI VNUR GRUPPBOKNlNG 019,2415035, 0400-486115 Fox 019-2461295

Allt detta gjorde Vår Herre bara för att glädja människoma.

Vår Herre var sä inbegripen i dena att göra allt vaekert, att det redan började skymma, då han skapade människorna.

Följande morgon, då V år Herre vaknade, fann han sig omgiven av de första Härkmeriborna, De voro visserligen vaekra, men Vår Herre skakade pä huvudet, då han genomsåg deras sinnesart.

Misslynt drog då Vår Herre tili Skaftung. Där ville han först för säkerhets skull skapa människorna sä att de ieke skuUe bli så misslyekade i brådskan. V år Herre viUe göra riletigt, ri1.1igt bra människor oeh inbyggare oeh Vår Herre kan göra ailI vad han viII. Men dä kom Den Lede oeh bad att fä hjälpa Vår Herre.

V år Herre satt oeh vilade sig samt beundrade de utmärkta människorna han skapat Det hade varit ansträngande oeh Vår Herre var trött oeh Iät Den Lede skapa åker ocb äng medan han vilade sig oeh så sornnade Vår Herre.

Vår Herre trodde inte att Den Lede var så elak som han verkligen är. Bäst det var

blev det ett fasligt skrarnmel oeh då Vår Herre vaknade, säg han att Den Lede tagil stenpäsen oeh sådde ut stenar över hela Skaftung.

V år Herre blev då mycket vred och rusade upp för all straffa Den Lede, men han började springa undan söderul med stensäeken pII ryggen. Den Lede sprang oeh sprang. Här oeh där ramlade stenarna ut, men då han kom tili Kasahöle giek botten ur säeken sä alla stenama ramlade ut på en gång.

Då var Vår Herre myekel ledsen . Han var så ledsen för att Skaftung blev sä däligl med avseende på äker oeh äng, fastän Vår Herre velat hava marken lika bra som människorna där. Vår Herre hörjade dll skapa Sideby. Stenarna bade Den Lede plaeeral dit förul dll han sprang undan Vår Herre oeh eljest var stället liksom lite hakom, sll Vår Herre kände sig håde ledsen oeh trött på alltibop. Därför brydde Vår Herre sig inte om sä noga hur människorna blevo där. Det var tur att Skaftungborna blivit farcliga fårut, medan Vår Herre var glad oevh välvillig.

Stig Sundvik

15

<1

högsatorijuste-

I

mär-

~~~ riser~till ~

de

larn:n av

fr'gtt

på

I far

vara nen,

fIart på

•

) av-

Vl Vl

gen.

C

vara inte

~

•

-U

. r

Q)

tiogat en Et!

E

~

Q)

>

~I

~ ~

~

L-

:0

~

._ ..

.,; L-

~

0)

c:

.;;;

Qi I 0 -0

1.()

0 0

c: .2 0

rnmel

0)

0

.:u ...s

n ade.

tagit tenar

L-

:0

c: Q) Vl Vl

~

-U

~

0.:

0.

0.

1.()

'<i

c: Q)

-U ~

Vl

0

c: Q) Vl

c: Q) c:

.Q

~ 0 -U Q)

L-

-'+= Vl

.2 Vl 0

c...

L-

0

0)

c:

'c Vl

:0

VIOLE1H

~ Vl Vl >--

L~ L-

0

(5

a...

I ( '

16

tilI ungdomar och den yrkesverksarnma befollmingen.

Som om behov av samhällsservice. kläder. mat och olika tjänster upphör då?

Soarare är det tvärtom.

Hilkka Olkinuora hade gått igenom bäde God Tid och förbuodets material för medlemsvärvning för att bilda sig en uppfattnillg om hur den finlandssvenska pensionärsrörelseo fungerar.

Hon betonade atl begreppet gemenskap innefattar til lhörigheL. atL bli sedd. atL tilihöra en grupp där man blir bekräftad.

Men att gemenskap inLe får betyda atl peosionärer tar pol sig friviJljgt arbete för varandra utan atl också påverka sLrukturema i samhället - DeL finn s en viss övertro att tredje sektom kommer på sin vita häst och räddar oss frän de brister som sarnhället inte klarar avo Att tredje sektom skal l göra det arbete som annars bHr ogjort. men soi kan det inte vara. Tallcoanda är förstås bra. och många pensionärer har kunskaper som de kan Hilkka Olkinllora, debattär, präst, ofta alllitad på arbets- ställa tili förfogande för olika platser jör att tala om hllr mali k/arar bum-out. projekti - Mänga mänskor bär med Ordförandeseminarium ••• sig sin egen sandläda tili för- Genom atl välja friska är pensionär och gammal för- eningsverksarnJleLen. "Mamf<iräldrar kommer man långl, lorar du en del av din identi- moma" hörde ti ll dem som genom pengar likasoI. De rika tet. Gamla skall sitta i hömet blev uLpetade ur arbetslivet i samband med recessionen kan köpa service medan de och vara tysta. fatliga sköter om varandra.

Hilkka Olkinuora dterade och de har mycket energi atl - Men sedan finns det eo en kolumn av Merete Mazza- ge till föreningama. Många kategori mänskor som vi kun- rella som konstaterat atl män som förtidspensionerade kalla tjärstu bbar (tervas- gallupar inte bryr sig om des har kvar en maktbunger kanto pä finska). och enligt mänskor efter en vi ss ålder. som hänger med frän yrkesliHervantos forsknffig är de ofta är den sista som tilifrä- vet och de Lar den med sig tili mänskor som lever länge och gas i ålderskategorin 65-75. föreningama.

- Därför blir frågan om som kan konsten atl lämna sedan existerar man inte trivsel i verksarnheten så vikbekymmer bakom sig! Att längre. inte bli bitter. an lära sig nyt!.

Av åhöramas miner atl tig. Den ställer stora krav pol atl ha dåligt mmne och bra döma var detta etl välbekant verksarnheten. matsmältning hjälper! fenomen .

- Vårt samhälle definierar Ekonom;skt och socialt Kreativa leda re - En bra ledare måste ha mänskor utgående frAn arbe- upphör man att existera efter kreativitet och vara trygg i sig tet. arbete och identitet jäm- en viss ålder.

Reklamen riktar sig mest själv. i sitt eget l.iv. En kreativ ställs med varandra. sll när du

mänska är inte rädd for atL tappa ansiktet. Att käona sig trygg i en otrygg värld är ett arv att ge vidare till bam ochbamba m.

- Sorgligt nog tyder mänga mänskor trygghet som pengar och ägodelar!

- Men med anknyming i SPF:s fina logo i förbundsmärket -segelbäLen - uppmanar jag tili psykisk fribet och därmed kreativitet. sade Hilkka Olkinuora. Ali lita pol vinden är inget dåHgt altemativ!

- Tryggheten innebär också att man är bland bekanta och får erkänna att man har skavanker som dålig hörsel. man behöver inte hyckla om den saken!

UTTALANDE Vid Svenska Pensionärsf<irbundets seminarium for sina medlemsforeningars ordforanden den 18.02.1999 i Tammerfors ornfattade seminariedeltagarna f<iljande uuaJande: Kommunen bör ha en strategisk pian för äldreomsorgen.

Förenta Nationernas intemationella år för äldre firas innevarande år i hela väriden. FN:s principer gällande äldre människor är självständigbet, delaktigbet, vård och omsorg, bevarad identitet och värdigheL Förverkligandet av dessa principer förutsätter att hela samhällel, de statliga och kommunala myndigheterna. medborgarorganisationerna och d~ enskilda mäDniskoma internaliserar dem och all de genomsyrar samhällets olika funktioner.

Social- och hälsovårdsmjnjsteriet och STAKES understryker vikten av att det utarhetas et! riksomfattande program för äldreomsorgen ocb -vården med tillhörande kvalitetskriterier för verksamheten.

Njut av livet!

- Vi behöver inte masokister i föreDingama. Det är lovligt att nj uta av livel. att förälska sig. all bråka om olika saker. att utveckla sig. att ta vara pII livet som de Guds skapelser vi är. avslutade Hilkka Olkinuora.

- Här i Tammerfors hörs eli swisch. swisch pol eftermiddagama och kvällama och det är motionärema som är ute ocb går i sina vindtäta dräkter som deLsäger swisch om. Det är också atl njuta av livet och få välbefinnande. sade hon. .

Efter hennes anförande fan ns deL en kOrL tid för frågor och kommentarer.

K var i m;nnet stannade en kommentar med svaret på frågan. när är man egentligen gammal?

- Gammal är man dä man illte mera leker!

Och för övrigt är ålder och livserfarenhet någoL all vara stolt över. inte att skämmas för!

Kommunerna är i nyckelställning när det gälJer att förverkliga jämställdheten mellan och inom de olika åldersgrupperna.

Svenska Pensionärsförbundet betonar de statliga och kommunala myndighetemas ansvar för äldrepolitiken och verkställandet av den. samt förutsätter att kommunerna möjligast fOrl uppgör egoa strategiska program för sin äldreomsorg. program vilka baserar sig pä de av FN fastställda principema.

I valet kan vi påverka De mest centrala mälen för Svenska Pensionärsfdrbundets intressebevakning är att småpensionstagarnas ställDing förbättras genom en basförhöjning av folkpensionen; att de sociala avgiftema och prernierna anpassas till en nivä som motsvarar småpensionstagamas betalningsförmåga; all eli rättvist indexsystem åstadkommes; att ett vårdkostnadsLak införs; att anhörigvårdarnas ekonom;ska situation f'orbältras samt ått en kvalitativt god äldreomsorg och -vård tryggas på det kommunala planet.

Svenska Pensionärsförbundet uppmanar sina medlemmar samt alla pensionärer att rösta i 00dagsvalet 21.03. och ge sin röst åt kandidater vilkas ärliga ställningstaganden och tidigare gärningar motsvarar SPF:s målsättDingar.

BRITTA LINDBLO M

TEXT& FOTO

.•. , .. ···..-·. .

.,., .. • " ..

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • •• •• • • • • •••••••••••• •••• • • • ••• • •• • ••• •• •••••• •••••••••

Servicekort: Har du flyttat?

Du vili säkert få tidningen till din nya adress.

o Jag har flyttat. Den nya adressen är: Narnn:.............. ..... ................ ....... ...... ..........

Gatuadress: ......................... .... ... .... ...... ... .... .

Postadress: .......... .. ... ... .. ............ ............... ... .

Den gamla adressen var: Gatuadress: ..... .... ....... ........................... ...... .

Postadress: ....................... ... .......... .............. .

Skicka in kupongen tilI God Tid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors .

o Vi fär två exempIar av God Tid, i vär familj o Vi behöver bara ett exemplar, skicka det tilI: Namn: .... ......... ..... ......... .. .. ........................ .

Gatuadress: ............. .... ........ ...... .. .. .. .......... .

Postadress: .... ......... .................. .... ... .......... .

·L·····~

.

MED KAJ 1 KÖKET ••.

KOKT KNACKORV MED POTATISMOS Om vi ser på korven, tili en början behövs mjöl, kött och tarmar i dem du sedan pressar hela smörjan och allting får du ifrån svingårdsfarmar.

Att göra potatismos är lika enkelt.

Knölen så, gödsla och skörda, skala, koka, mosa, allt är simpelt blir säkert tili ingens arbetsbörda.

Servera sen på tallrik Aat kokta korvar och potatismos garnera kring med sallad och tomat protein och vitamin i lämplig dos.

En del anser rätten vara smaklig andra säger välment "Int så illa" men om min analys skall vara saklig är det nog bara barnen, sam skräpet gilla.

Många tycks tro att ålderdomen är nånting man bör botas ifrån ...

•••

.

•..

•.

•• )

...

•

•• •• •.

•• •

Ibland tror de att ålderdomen smittar en ung tös drog skydds. handskama på när hon : skulle hjälpa Ined påklädningen ...

. .•

•• •.

• .• •

· ·.-..

Maj-cBritt Wikström-JV7kander

-........-,"""'~...,

•• •