God Tid 4-5/1999

SPF SVENS KA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr 4-5

31.8.1999

Unikt möte över språkgränsen

Tvåspråkig psalmkväll o

LlVET PA HILTONS GRILL

Den största finländska pensionärsorganisationen med över 120.000 medle mmar; fjnska Eläkeliitto, ordnar dä och då riksomfattande Andliga sommardagar. Efter några års uppehäll ordnades dagarna i år i Kaustby 28-29 juli . Under dagarna ordnades bland annat gudstjänster, fes-

ter, konserter och aodra musikframträdanden. Som talare medverkade bl.a biskop Olavi Rimpiläinen, generalsekteterare Eeva Kuuskoski och Eläkeliittos ordförande Mauri Paananen.

För första gängen skedde ocksä ett samarbete me llan Eläkeliitto ocb motsvarande

• I

Kaustby

svenska organisation, Svenska Pensionärsförbundel. Under de andli ga sommardagarna ordnades en tväspräkig psalmkväll som leddes av försängarna Bill Raval l , Antti Haapaniemi och kaplanen i Kauslby, Jorma Harju. Som musiker medverkade kyrkomusikstuderande Marko Ku-

Ebba Jakobsson är en av Svenska Pensionärsförbundets initiativtagare och grundare. Vi har vant oss vid att lita på hennes sakkunnighet i mänga sammanhang. Hon har svarat p ä frägor i Den sociala brevlädan i radion, hon har en frägespalt i Hufvudstadsblade~ hon är en uppskattad föreläsare - föredragsbållare i före ningar.

Hon deltar aktivt i SPF:s verksamhet och God TId vänder sig regelbundet tilI henne för att fär svar i kvistiga pensionsfrägor. .

För hennes del ändrades livet med ett slag när hon upptäckte en knöl i bröstet Nu 1ir hon ~ymtomfri och återtar ett vanligt liv som pensiooär.

Hennes arbete avslutas som informatör vid Folkpensionsanstalten.

Läs hennes tankar om "Hiltons grill", sidan JO.

En del av de svenskspråkiga deltagama SO/ll var med rmder de andliga sommardagama i Kallstby. Det svenska deltagandet var stort med 350 persoller, en Ilpplevelse tyckte de.

Ellbartfrån Krolloby deltog 81 medlemmar.

pari på harmonium och folkmusikgruppen Tallari.

Psalmkvällen ordnades på Festarenan. Temat för kvällen var: Ljud högt du psalm att lova. Det gick bra att sjunga psalmer pä två språk samtidigt. Hedersordförande Pekka Silvola uttryckte sin glädje över atl fä sj unga turvist på bllda språken, dessutom var ban imponerad över det stora antalet svenska deltagare.

Närmare trehundrafemtio medlemmar främsl Erän pensionärsföreningarna i Nedervetil, Terjärv, Kronoby. Purmo, Gamlakarleby. Esse och Pedersöre deltog. Blaod de svenska deltagaramalet fanns ocksll en stor del kyrkokörsllngare. Kyrkokörsängarna hade fåu en speciell inbjudan att del ta Frlln arrangörshåll var man ocksä glad över att fä se de finlandssvenska folkdräktema som många k1ätl sig i inför kvällen. Ordförande för det österbottniska distriktet i Pensionärsförbundet; Torolf Fröjdö, deltog tillsammans med rvå busslaster frän Kronoby. Ä ven han uttryckte si n glädje över samarbetet.

Forls. på sidall 17.

~

Välkommen tili insidorno med berättelser SPF:s sommor. läs 9m sångorglädje på KOR 99, om sommorens fester, utfärder och resor.

Sidorno 15 -17

Två 25-åringar Sidan 8

SVENSKA HJÄRTPATIENTER •• -HORAVER Under detta år pllgår ett spe- sökningar och gymnastik ningsövni ngar -och en kanc ialprojekt, ett hjärtrehabili- med bäde vattengymnastik läggning av patientemas hälteringsår inom hjärtdistriktet och ute- och innegymnastik sotillstånd bäde före och efter i Nyland. står på programmet. rehabiliteringsveckan.

Liisa Ekholm, som är häl- Det ingär ocksä avslappForts. på sidall Il. sovårdare, hiller i trådarna som projektsekteterare.

Vi riktar oss tili hjärtpatienter som bor ensamma, och som är ålderstigna, sjuttio år och över.

- Vid U1ellborgs Universitet samlar professor Sirkka-Liisa Kivelä in materialet TOr en undersökning.

- Detta är ett specialprojekt sam finansieras av Penningautomatföreningen, berättar Liisa Ekholm.

- Vi har haft tre reb abiliteringar på Haiko under våren, allt material sarnlas för professor Kiveläs rappon om projektet.

- Egentligen skulle denna vecka i Vasa riktas enban tili svenskspråkiga hjärtpatiemer, men vi Iyckades inte få ihop en hei gruppo Så nu blev den språkblaodad, men det går bra i alla faU .

Liisa Ekholm berättar att Liisa Ekholm ölIskar kOlllakter m ed svellskspråkiga Irjärtmassage, önbad, läkarunder- patiellter.

Grannsämja eller granngräl Signe Sellman (84 år) från Karabacka i Esbo är trygg i sitt liv med goda grann ar.

Hon har också bott pII amma plats under mer än 20 år.

För Signe är tryggheten livsviktig.

För ett år sedan opererades hon och fick en plastklaff i hjärtat.

Det skedde efter läng väntan, så lång att hon själv undrade om den skuUe bli av överhu vudtaget medan tiden lickade för hennes del!

- ViII ni verkligen opereras? frågade läkaren på Jorv.

- K1an det, innan det är för sent, sa Signe, och så blev det.

Men det inne bar rvå års vä ntan pä operationen, 8 månaders väntan på att bli undersökt och 3 mänaders väntan efter det på själva ingreppet. Dagens hälsorutiner i sparvården!

Sidan 9

Grubbla intc - Först var jag mycket trötl, säger hon. Tre mIInader efter operationen mås te jag vara i abso lut stiUhe!.

Signe k1arar städning och matlagning och sig själv helt galant.

- Grubbla inte. ta livet med gou humör, det är Signes råd.

- Och egentligen hade jag fäu rutineroa pII förhand. Min man hade hjärtproblem, i 19 år levde jag med hans sjukdom. Sä jag kan det hela!

- Mal med mycket grön~ undvik fe tt och rör pII benen.

Signe promenerar gärna och länge i ett par timslånga pass dagligen.

Grannar stöder Som många aodra ä1dre personer vili Signe ime belasta omgivningen med sina problem.

Forls. på sidalllO.

Liisas forskning om service Sidan 6

Våra resor Sista sidan

2

Från redaktionen

Önskelistan - detta behöver vi Den långa, makalösl underbara sommaren - millennielS sisla - är över och vi ätergår smäningom tiU vardagen. Inför höslens budgelbehandling i riksdagen kan del vara skäl alt för et! ögonblick Slanna inför vilka förbättringar regeringens budgetria på senvåren kunde slälla i ulsikl för oss pensionärer.

- de beramade skalleläunadema forverldigas främsl genom an ju lera inkom tskalleskalan - den förhöjda sjulförsäkringspremien för pensionärema skall sänkas - i vilken takt är dock ännu oldan - regeringens socialpolilik strävar tili au bevara det nordiska väWirdssamhället och lrygga kvalitativl högtst1lende social- och hälsovård i hela landet - kommunemas ekonomi ka möjligheter alt sköta bastjänstema forbättras genom överföringar pä drygt en mi ljard mark med en skauepolitiska ätgärder - beträffande äldreomsorgen fåster man speciell uppmärksamhet vid hem jukvården, hemljänstema, stöd för hemboende och vid våra rehabiliteringsmöj ligheter - avgiftspoHtiken bör anpassas sä att patientavgiftema inte gynnar institutionsvård pii bekoslnad av öppenvården - inom pensions- och arbetslöshetsskyddet vidtas åtgärder som sporrar arbetsgivama atl hälla kvar äldrande anstäl lda i arbetslivel. Mälet bör vara att senare lägga tidpunkten för pensioneringen med 2-3 år och på delta sätt minska trycket på att höja pensionsförsäkringsavgiftema - regeringen ställer i Ulsikt au revidera arbetspensionslagstiftningar bl.a. genom au beakta föräldra- och vårdbi-

Efter an också jag fått njula av "alla somrars moder" måste jag ändå tillstä, an det är helt pä sin plats an ätergä tili jobbet och ta itu med vardagen. Georg Bernard Shaw lär ha sagt:"Evig eme ter; är en effektfull definition av helvetel." Hmm. En oforglömlig sommar blev det och en oförglömlig händelse i förbundets historia. Jag tänker pä KÖRträffen pä Norrvalla i juli, då 150 skönsjungande medlemmar samJades till den allra första sängarträffen. Allt Iyckades, vädret var tillräcldigl fint och humöret var pä topp. Det resultat som körema visade upp under fruntimmersfesten oeh i Vörä kyrka var minst sagl professionellt oeh myeket njutban. Sä ehef-dirigenten Margot Enström kunde vara mer än nöjd med resultatet efter siu myeketlivfulla drillningsarbete. Det blir en fortsänning nästa år oeh då hoppas vi fä se flera körer ta del av den smiuande sångarglädjen. Ingen borde få gå miste om en sådan friskvärdande upplevelse!

Vardagen ja, den innebär också fastställande av förbundets strategi "SPF år 2004".

Drygt 30 föreningar har kommenterat utkastet oeh många engagerade iaknagelser har gjorts; de beaktas i den framtida verksarnheten. Endel förertingar hade fordjupat sig riktigt grundligt i stralegiarbelel. J ag laekar er for hjälpen med de strategiska Iinjedragningama som kommil slyrelsen lill del.

En annan givande händel se under försommaren var Sveriges Pensionärsförbunds Kongress oeh 60-års jubileum. Vår ordförande Göran Björkman oeh jag hade tillfrtlle au som SPF:s gäsler närvara vid kongressen i juni i Helsingborg. Kongressen på-

småaktigt.

dragsperioder dä pensioner uträknas och genom att utveckla indexsystemet sä att det inte drabbar enskilda grupper av pensionärer.

Del ovanstäende är blott ett axplock ur budgetrians förhandlingsresullal. Vw förbund kommer givetvis att fOrlsätta intressebevakrtingsarbetet och som eli viktigt led i detta kommer vi redan i september all ha en förhoppningsvis positiv direktkontakt med våra svenskspråkiga riksdagsledamöter.

Vi ser fram mOI en intressant höst och önskar våra läsare en riktig indiansommar!

Gör a n Björkman

regeringsprogrammet. Målet är ju at! denna avgift skall för-

svinna.

minde myekel om vära egna partiers oeh faclförbunds partidagar och kongresser.

Det är myckel nyttigl an bekanla sig med de nordiska syslerorganisationemas sän an arbela. Intressant var det ocksä atl kunna diskulera med alla aktiva pensionärer från niJ lel. De svenska pensionärsorganisalionerna har betydHgl Slörre lalan i det svenska sam häll et än vad vi har hos oss. Troligen beror det på, att det svenska samhällssystemel har en betydligt positivare inställning tili olika folkrörelser än det finländska. Det isin tur baserar sig på Sveriges politiska utveckling och landets historia. Pensionärsförbunden i Sverige är dessutom äldre än hos oss och nOleras bör, atl pensionärerna är organiserade i betydligt högre grad än i Finland.

Nog har vi mycket alt lära oss av den svenska pensionärsrörelsen fastän vi på endel om-

Efter fem, sex veckor under sommaren var det slut med allt badande.

A1gmassan bredde sin ärtsoppa över badviken.

Vi gick hem och fOrlsatte med vW liUa rniljöarbete.

Vi sOrlerade och komposterade, vi använde bi len mi nimalt.

Vi valtnade med nässelvatten och gödslade med gräskHpp. Det kan verka futtigt och

räden kört förbi Sverige. En utförligare rapp0rl om Kongressen finn s att läsa pä annan plats i detta nummer av God Tid. Se sidan 12.

Tili höstens vardag hör ocksä fastställande av nästa års budget - på riksrtivä inte minsl. Ordförande Göran Björkman framför i sin ledare i delta nummer av God Tid några viktiga synpunkter på angelägna intressebevakrtingsfrågor, som vi foljer med. J år var regeringen minsann snabb med an slå fast budgetforslagel. Knappast blir heller diskussionen i riksdagen särskilt ingående.

Budgetförslaget innehåller igen både positiva och negativa element för pensionärema. Tili del positva hör engagemanget kring vårdkostnadstakel, som förbundet tog upp i sina ultalanden på våren.

Pensionärsorganisalionernas krav på en sänkt sjukforsäkringsavgifl är ocksä en del av

Men tili de negativa aviseringama hör definitivt höjningen av olika vårdavgifter, inte minst eftersom speciellt den äldre befolkrtingen hör tili användama. Kanske bjälper införandet av vårdkostnadstaket i vissa fall; men tyvärr inte när det gäller långvården där avgifterna bestäms på andra grunder.

Vårdkostnadstaket kommer troligen att förorsaka en del tekniska svärigheter, både för myndigbetema och privatpersoner. Var flnns det systern

sam aUlomatiskt registrerar våra vårdutgifter? FPA följer ju enban med läkemedelskostnadema. Det säkraste är kanske dä,att frän nästa års början spara alla kviuon , som berör vårdservice. Och en annan fråga blir på vi lket sätt jag skall uppge när mill vårdkostnadstak har nåtts. Bär man alla kvitton med sig t.ex. till hälsovårdscentralen som bevis eiler skall man anhåll a om att få avgifterna ersatta efteråt frän sjulförsäkringsmyndigheterna? Har man månne tänkl så långl?

Hur som helsl, sä visst är ett viktigt mäl ändå nått iorn. all vårdkostnadstakel införs.

Inför hösten önskar jag alla medlemmar, även många nya välkomna med i förbundets levande verksanlhet. Snart kommer dessutom förbundets egen kalender 2000 ut där var och en bättre än tidigare kan fÖ lja med vad som händer under det spännande, litet magiska årer 2000 och anreckna allt ni skall vara med om.

Kom och lev med ossi " Här kommer prover för att se om diu uppdrag på JOIden är avslutat: Om du lever är det ime det:' (R. Bach) Lili-Ann Junell-Kousa

Men jag vili ha ett gott samvete i miljöfrågor.

Jag drar min lilla stå tili stacken.

När det gäller God Tid har vi ocksä eli gemensamt ätagande.

000 God Tid är i allra högsta grad en viktig del som förbundets ansikrer utåt.

Tidningen skall hålla en hög rtivå, tidningen skall ha en bra informations- och läsvärde.

Oeh tidrtingen skall helst ha en god och stabil ekonomi. r bÖrjan av somnlaren skiekade j ag ut ett brev tili föreningama med en vädjan om annonser.

[dag inför God Tid 4/5 99 kan jag konstarera att två (!) föreningar av 77 har hörsammat vädjan.

Tvä drog sitt strå tili stacken denna gång, så stacken har inte fått ett välbehövligt tillskott.

000 U nder det österbortniska distriktets sommarfest på Karperö påminde jag om tidningens ekonomi .

Några Iyssnare reagerade negativt och ville Eöra en diskussion om medlemsavgifren - än en gång.

Tidningen är en medlemsförmån för alla medlemmar, det understryker jag gäma.

UlOmst1lende betalar 80 markl år i prenumerationsavgift.

Den summan täcker inte tid ningen pris.

Så det behövs ett kontinuerligt och gemensamt talkoarbete för att bälla tidrtingen igång.

Altenativen är att minska utgivningen eller minska sidantalet.

Ingendera ranken är attrakliv.

BRITTA LINDBLOM chefredaktör

Klubbslag från styrelsemöte den 2.6.1999 - resulratrapport från den 30.4.1999 antecknades för kännedom - utkastet tili verksamhetsplan för år 2000 godkändes - 10/31 föreningar erhöll stipendium ur Hellströms fond och 5/25 föreningar ur fonden ''Tili nytta oeh glädje" - styrelsen irtformerades om förberedelsema för förbundskalender 2000, handbok för kommunala äldreråd samt förbundets nya informationsmaterial - beslöts att förbundet ansluter sig tili Internet. Förberedelser vidtas under hösten 1999

Välkommen att besöka de äldres vecka "För en bättre vardag" 4-8.10 kl. 9-16 i Helsing· fors, i Kampens servicecentral! ProQramut. budet på tisdagen 5.10 är svensksprakigt. [ anknytning tili firandet av FN:s intemationella år för äldre 1999 arrangerar Helsingfors stad och sladens Ä.ldreråd i sarnräd de äldres veeka måndag 4.10 -fredag 8.10 i Kampens serviceeentral, Salomonsgatan 21 B, Helsingfors. Veckans övergripande tema är " Voimaa arkeen - För en bättre vardag".

Programmet tisdagen den 5.10 går på svenska.

På förmiddagen håUs anföranden i populärmedicin och i friskvård. På eftermiddagen serverar vi et! kulturelll överraskningsprogram.

Det finska programmet under veckan handlar bl.a. om "ålderdomen i bildkonsten", "äldre och våld", diktuppläsning, m.m., m.m.

Vid en infopunkt får man information om ocb råd i frågor som gäller den kommunala servicen i Helsing-

fors på både fin ska oeh svenska. Och i "spelbälan", som Folkhälsan och Centralförbundet för de garnlas väl står för, får man bekanta sig med många olika trevliga minnesspel.

Bl.a. informerar Helsingfors stads socialverk oeh hälsovårdsverk, Byggnadsverker, Trafikverker, Ä1drerädet, pensionärsorganisationerna med verksambet i Helsingfors, Folkhälsan och Centralforbundet for de gan1las väl om sin verksamhet.

Ingen inträdesavgift. Ni är hjärtligt välkomna, med anhöri ga, släktingar, vanner

och bekama !

Meddelande om det slutliga programmet 5.10 publiceras bl.a. i Hbl, Agendan.

Vaiborg Louhisto medlem av Helsingfors Ä1dreråd

3

VERKSAMHETSKALENDER SPF:S KU'RSER UNDER HÖSTEN: o •• FRISKARE LIV PA ALDRE DAR II Vi fortsäner med de omtyckta frislevårdskurserna.

Hösten är en bra tid art fortsätta de hälsovanor som ofta inspirerats av sornmaren .

Kurserna har samma innebåll på de olika orterna men med extra inslag beroende på kursplats och tillgång. Pölj med God Tid och mänadsbrev. lnnehåJJ: klo 9-10 Vi bekantar oss med varandra och temat klo 10 Hemligheten bakom vårt välbefinnande - hälsogärningar är vardagsgärningar Starka ben på äldre dar - osteoporos - ett oundvikligt gissel, eiler?

När det är mörkt i själens kammare - om depression och åldrande - hur känner man igen depressionen, hur blir man levin den?

En verksamhetsplan för hälsa och välbefinnande i föreningen - medlemmarnas styrkor och resurser - förerungen - ert smörgllsbord för välbeftnnande kl.16 Kursdagen slut

KURSPLATSER: 29 sep tem ber på Norrvalla Rehab Center, Vörå (anmälan fare 15 september) 6 okt ober i Dragsfjärd (anmälan 22 september) 20 oktober på Karis Kurscenter i Karis (anrnälan 60ktober) 27 oktober på Folkhälsan, Brunnsgatan 37 i Borgå (anmälan 13 oktober) Deltagaravgift: 150 mk, inkluderar måltider ocb material Anmälningar tili Svenska Pensionärsförbundets (SPF) kansIi, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, tfn. 09 - 72 888 20. Deltagaravgiften betalas in på SPF:s konto, Aktia 40551141177.

ÖVRIGA KURSER UNDER HÖSTEN:

Pensionärsombud 2, Helsingfors, tisdagen den 16 november Vasa, tisdagen den 30 november Mer information i mänadsbrev och nästa God Tid.

HÖSTMÖTE 4. 11.

Svenska Pensionärsrörbundet r.f. sammunkallas till stadgcenligt höstmöte den 4 november 1999.

Mötesplats är Tamrnerforshuset, Yliopistonkatu 55 i Tammerfors.

Fullmaktsgranskning och kaffe från klo 10.30.

Enligt § 14 i stadgama har medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant, medlemsförerung med 101-200 medlemmar !Vå och medlemsförening med 201-300 medlemmar tre och förening med fler än 300 medlemmar fyra representanter.

Vruje befullmäktigad representanl har en röst.

Efter de egentliga årsmötesförhandlingama har deltagama möjlighet att ställa frägor till förbundsstyrelsen.

Höstmötet faljs av SPF:s förbundsdag med program klo 14-8. 1programmet bl. a omsorgsminister Eva Biaudet, prof. Carl Öhman, trubaduren Lasse Eriksson mm.

Tåg tilI och från Tammerfors gårenligt faljande tidtabeller: *) He I ingfors-Tammerfors klo 7.58-9.54 Tanlmerfors-Helsingfors klo 18.32-20.34 Tammerfors-He lsingfors klo 19.21-21.16 Åbo-Tammerfors klo 6.55-8.50 Åbo-Tanlmerfors klo 8.50-10.46 Tammerfor -Åbo 18.25-20.23 Karleby-Tammerfors klo 6.15-9.44 Tammerfors-Kokkola klo 19.25-23.44 Tammerfors-Kokkola kJ. 17.49-20.43 .) enligt Finlands KommunikaLioner 2/99

...

""., ~,.

~

l

1571

SPF:s kurser och • • semlnarler Pörbundets kurser och seminarier är öppna far alla medlemrnar.

1 praktiken är det är ofta föreningamas ordförande eller sekreterare som deltar.

Men meningen är faktiskt att alla 15000 medlemrnar har tillgäng till alla de aktiviteter som Svenska Pensionärsförbundet rJ. SPP ordnar. 1 män av möj lighet kan också andra som är intresserade av ärnnet delta mot den anmälningsavgift som är fastställd .

Kurserna anordnas ofta med samma program på flere olika orter, eiler med en programstomme som är likadan.

1 den mån vi får lämpliga lokala sakkunniga som passar in i programmet använder vi förstås dessa.

Vi informerar om kurserna regelbundet i God Tid ocb via mänadsbrev tili förerungamas ordfarande och sekreterare.

För att det skall fu ngera finns en anmälningsdag som

gör planeringen möjlig.

Vi på fö rbundskansHet måste boka kurs lokal, mat, förfriskningar och föredragshållare mm.

J;'ör att ha en överblick över situationen vilI vi gärna veta på förhand hur många del tagare som kommer.

Lika viktigt är an meddela om man inte kan komma, p.g.a. sjukdom eiler något annat förhlnder.

För de enskilda föreningarnas tillställrungar gäller också samma regler som underlättar för arrangörsföreningen an veta hur transporterna skall skölas, maten, prograrnmet och andra viktiga frågor.

Både förbundet och föreningama dras med ekonomiska fÖrluster när frånvaro inte meddelas!

Vi blir väldigt glada på kansliet om närvaro eiler frånvaro meddelas i tid.

Det gör vårt arbete lättare och smictigare.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors Besökstid: vardagar kJ. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tfn 09-791 896, GSM 050-5114 208 Fax: 09-7288 8215.

Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09-7288 820.

SPF:s bankkonlo: Sparbanken Aldia 405511-41 177 Postgiro: 800012-1203958

SPF-KALENDERN 2 000 Hittills bar bara elva (!) föreningar noterat att förbundets kalender går art beställa.

Den är en viktig bjälp i tidsplaneringen för de enskilda förerungama och innehåller mycket information om ditt förbunds mölen, kurser, tiIlställrungar och resor!

Kalendern för år 2 000 har förändrats efler de önskemål som kommit frän medlemskåren .

Den är på 128 sidor, och varje vecka har et! helt uppslag.

Kalendersidorna är vita med fördubblad plats för anteckningar.

P1\ farbundets textsidor finns verksamhetsplanen far år 2000 med datum far alla viktiga mölen, kurser, seminarier och årets hela reseprogram .

Vidare finns förstås också adresser och kontaktnummer

Ut och motionera under motionsveckan 2 6 .9-2.10 Motion är mycket viktig för allas, även för äldres, välbefinnande. Det linns säkert många pensionärsföreningar som regelbundet ordnar olika motionsaktiviteter. Dansen är också en bra och behaglig motionsform. lnom vårt förbund bör vi fåsta större uppmärksamhet vid motionen.

Aktiviteter nu är motionsdagar på Solvalla och Norrvalla under våren och motionsveckan under hösten .

Ofta behövs morot eiler käpp i en organisation för att fll föreningama med i olika verksamhetsformer. För det mesta handlar det om moroten. Norrvalla Rehab Center, Sjundeå Rehab Center och Silja Line är sponsorer för motionsveckan.

Norrvalla Rehab Center donerar ett minipaket på tre dygn, Sjundeå Rehab Center en veckoslutspaket fredagsöndag och Silja en lyxkryssning för !Vå personer. De förerungar som ordnar en motionsaktivitet under veckan och redovisar antalet deltagare tili förbundskansliet är med i lottdragningen om de tre nämnda vinsterna. De föreningar som vinner ett pris avgör själva hur det används bland de som deltog i motionsaktiviteten.

Motionsveckan ordnas liksom tidigare i samarbete med Konditionsfrämjandet.

Förbundslidningen

godtid ansvarig utgivare VL Lili-Ann Junell-Kousa chefredaktör Britta Lindblom God Tid utkommer nästa gång den 19 oldober.

Material bör vara på redaldionen senast den 8 oldober.

Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors.

Redaldionen: IIn 09-7288 8210, GSM 050-5950 937 Annonser: OY ADVING AB I INGMAR QVIST 10160 Degerby. Ttn 09-2213 246, fax : 09-2213 425 Annonspris: 8,-/spmm, färgtillägg enligt överenskommelse.

ISSN 0359-8969. Moms 0%. Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

tili nyckelpersoner inom förbundet.

Pärmen har förbundets narnn, logo och årtaJ på pärmen.

Pärmen är bIll som år 1999.

Dessutom linns ett klammerhäftat telefonregister med.

Kalenderns pris är 35 mark och inkluderar en 5 marks provision per såld kalender tili föreningen.

Nolera att kalendern är betydligt billigare i år och dubbelt s1\ tjock.

Den är bunden med WlRE-O och lätt att slå upp.

Kalendem kommer från tryckeriet under vecka 41/ 42 -99 andra till tredje veckan i oktober.

Alla styrelsemedlemrnar i de enskilda föreningama borde vara försedda med Svenska Pensionärsfarbundets, SPF-kalendem 2 000.

Den är ocksll en utmärkt gåva tili jul, bemärkelsedagar och fester.

SPF-kalendem 2 000 är ett viktigt redskap för en aktiv pensionär!

Beställ nu!

BESTÄLLNING AV SPF-KALENDERN 2 000 Förening: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Antal: ___________________________________ Narnn: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Adress: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___

Tm: _______________________________ _ _ _ _ _ _ _ _ _ den _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Underskrift: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___ Namnförtydligande:_.,--::---:---:-:--::::-:-__.,-_________ Returneras till: Svenska Pensionärsförbundet, Torolf Busk Indiagatan 1. 005600 Helsingfors tfn. 09 - 72 888 20/09 - 72 888 215 Fax

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa Telefon och besökstid kl. 10-14 Ombudsman: Pe rThomasfolk Ttn 06-317 9070. Fax 06-324 2210.

Ombuds ma nnens hemlelefon: 06-346 0366.

DIslrl ktels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307

4

VERKSAMHETSKALENDER Eira Pensionärer r.f.

Eira Pensionärer samlas under hÖSlen 1999 kJ. 13 i församlingshemmel, Högbergsgalan 10. D. 14.9 Överkommissarle Göran Wikslen: ELI tryggt samhälle.

12. 10. Redaklör Rolf Kokkola: Radions nyhetsulbud.

9.11 ordinarle höstmöle saml Rolf Liljander: Antikens Grekland i ord oeh bi Id. 14.12 Julfesl. Jultal av Mårten Lindblom.

Jubileumsluneh 20..10. kI. 13 pä Reslaurang Palace. Kostnad lväsiffrig. Anmälan inom seplember.

OBS: Högbergsgärden saneras oeh löms helI är 20.0.0.. Vi samlas hela är 20.00 i Mikael Agricola kyrkas församlingshem. Fabriksgalan 23 (ingång via kyrkans gärdsplan). Ingen f6rändring i mÖlestider.

Onsdag2D. ID. k114.DD Guidatbesök päAmosA:s museum: Norska konstnärer. SamJing vid museet 13.50..

To..sdag 28.1 D. kI 140..0.0. i Munksnäs servieehus: Patrick Degerman berättar med bilder om EN UPPTÄCKTSRESA TILLANTARKTIS. Torsdag 11 .11 . kl 14.0.0. i församlingssalen: Lotteri oeh basar.

Onsdag 17.11. Utflird tili Fazers. Stan kI 12.15 från Bredviksplan via Munkshöjden. Anmälan tili Anita Grönholm senast 28.1 D. Torsdag 25.11. kI 14.0.0. Stadgeenligt höstmöte i Munksnäs servieehus. Efter mötet informerar Marle-Louise Adolfsson om Kulturhuvudstadsårel 20.0.0..

Torsdag 9.12 kl 14.0.0. församlingssalen: Programmet ännu oklan.

Torsdag 16. 12. Julfesl. Tid oeh plats meddelas senare.

~~!I,!I,!,!~ ~e.n_s~o!,~~s~~u~~ _ . . _ . . . . . . . . _ .

3 1.0.8. Båtutflird tili HeITö 0.8.0.9. Inforrnation, frågespon 15.0.9. Seija Viljamaa "Kunskap om demens" 22.0.9. Leif Sonkin "Stora Äpplet för seniorer" 29.0.9. Hans Ebneth berättar och visar bilder från sin Rorida resa 13.1 D. Carl ta Baeka talar om "Moder Teresa" 18.10. Höstpromenad 20..10. Claes Andersson "Jazz underhålllling" 27.10. Håkan Hellberg "Vad kan vi om Ryssland" 0.3.11. Alla helgonsdag, minnestund för de avlidna 10.11 . Försäljningsdag (basar, lotteri, bokmarknad) 17.J 1. Tor Lindholm berättarom "Afrika" 24.11. Födelsedagsfest 0.1.12. Vivi-Ann Sjögren, författarbesök D8.J2. Grötfest med Lucia Gymnastik fredagar, start 17.9.99 Seniordans fredagar, sIan 17.9.99

~~~~v!~·~!,~I~y p~'!s.i,!...ä!'~tc.',!~b.

13.0.9. Information

!,,!,!s!~n.ä~~f~~e!,~np~,! ~~~A~ .r~f._ ~,:I~i'!f1~o~~ PROGRAM HÖSTEN 1999 Månadsmöten (Tölö servieeeentral, Tölögalan 33), kJ. 16-18:

Regelbundet å terkommande verksamhet: BILJARD fr.o.m. 3.9. alla onsdagar oeh fredagar kI 11-12 i Folkhälsans seniorhus, Mannerheimvägen 97. Clara v.

Bonsdorff tel: 482 847 .

BRIDGE fr.o.m. 7.9. alla tisdagar kI 13.0.0. i Munksnäs servieehus, Bredviksvägen 3D. Bardo Hultin, tel: 484 42J. PETANQE (Boeeia) fr.o.m. 5.9. alla söndagar kl 11.30. i Kone-parken.

1 augusti spelas tisdagar kI 16.0.0. l.o.m. 2.9. Mary Nybergh.

PROMENADER alla måndagar kI 10.30. frän Munksnäs pOSl. Mary Nybergh, tel: 486 40.9.

SENlORDANS fr.o.m. 7.9. alla tisdagar kI 14.0.0. i Munksnäs servieehus. Göta Gustafsson, tel: 4810.17.

Måndagen den 6 september Gunilla Englund informerar om äldrings- oeh sjukvärden i Helsingfors (serviee, institutioner, kostnader).

Måndagen den 4 oktober Föredrag om sjuka ryggar oeh om oSleoporos.

Tag oekså gäma med vinsler tilllolleriel.

Måndagen den 8 november Lilli Fröberg talar om posilivl tänkande.

Lotleri.

Julfest med tradionelh julOnsdagen den 8 deeember feslprogram. Åltonde deeem- 9.9. ber är EUans egentliga födel- 16.9. sedag så vi hoppas julfesten 25.9. blir extra glad oeh festlig.

10.10..

Jubileumsfest lördagen den 23 oktober med middag kI . 16-19 i Svenska soeial- oeh kommunalhögskolan, Topeliusgatan 16, Helsingfors.

Adventsutrlird söndagen den 28 november till Ekenäs kyrka.

Efter gudstjänsten julluneh pol Svenska klubben.

Teaterbesök (ev. Chorus Line på Svenska teatem). Marila Herlin tar emot anmälningar, telefon 563650.0..

Klubben samlas alla tisdagar kJ. 11.0.0.- 13.0.0. i Svenska ungdomsgården, Runebergsgatan 4 C (inne på gärden). Stan den 14 seplember.

Följ för övrigt med Ettans notiser i Hbl, Agendan.

~~!I'! I!,:",s~o!,~~e_r .r•.f.. . . _ _ . _ . _ _ . . . . . . . .

Verk amhetsplan för hösten 1999 10..0.9. Aktia informerar 24.0.9. Kilirnandjaro oeh Tanzania med Tage Strandström 0.8. 1D. Frågesport oeh allsång med Roland 22. 1D. Fredagsträff 29.1 D. 25-ärs Jubileumsluneh på restaurang Lasipalatsi Veeka 43 eiler 44 Exkursion 04.11. Pensionärsf6rbundets höstmöle i Tammerfors 12. J 1. Fredagsträff 13.J 1. Basarf6rberedelser kI. 11.0.0.

14. 11. Ba ar kI.1 2.DD- 14.DD 26. 11. Fredagsträff 10.. 12. Julfest kI . 13 .0.0. i Elsebo Träffpunkt är Elsebo, Byavägen 15, kJ. 14.0.0.-16.0.0.

~u~i~,!,!i~,!,!s. ~e.n~;_o,!~~e~ _ . _ . . . . . . . _ .

Höslens program 1999 Torsdag 9.9. kI 14.0.0. i f6rsamlingssalen, Raumov. 3, Pratmöte kI. 15. 15 informerar Ulf Sträng från Helsingfors räddningsf6rbund om kampanjen GÖR HEMMET TRYGGARE. Onsdag 15.9. Utrard tili Wiurila gärd. Stan kI 10..0.0. frän Bredviksplan via Munkshöjden tili Wiurila där fru Anna-Lisa Bryninghaus guidar oss.

Nyskördad majs kan inköpas. Luneh kI 13.0.0. på Wiurila golfklubb. Därefter guidat besök i Halikko kyrka oeh museum. Retur ea 17.30..

Anmälan tili Anita Grönholm, tel 482 33 1 senast 9.9. Pris 10.0.,Torsdag 30..9. kI 14:0.0. i Munksnäs servieehus: Mannekänguppvlsnmg.

Tisdag 5.10. ÄJdreärsveekans "svenska dag" med tint kulturprogram i Kampens servieehus.

Torsdag 14.10. Id 14.00 i f6rsamlingssalen: Födelsedagsfesl.

17-19.10..

Aldreärets loppevenemang: Förbundets kryssning tili Stockholm. Anmälning om deltagande tili Anita Grönholm.

Styrelsens första möte för höstsäsongen.

Höstens första samväm.

Förbundets motionsveeka inleds. ÖSI-Nyländska distriktets kyrkodag i Borgå Domkyrka kI.12. Kyrkkaffe i Församlingshemmet.

14.10.. Föreningen fuar ÄJdreåret 1999.

~~~o_ s.v~'!s.k!, p~,!~i,!,!~r~~ ~.~•.

0.5.0.9. ÖVERENS kryssning 0.6.1 D. HÖSlulflird tili Kjulo oeh Harjavalta 10. 1D. Gudstjänst i Hagalund kyrka 28.10.. Frågesporttävling Q.å Torstorp i Alberga 28.11. Adventsfest för "Stora oeh smä."

Seniordans varannan måndag i Kannbrobaeken stan 20..9.99 Boeeia spel varje torsdag i Dalsvik bollhall stan 16.9.99 Körövning varje torsdag i Sockensstugan start 9.9.99

27.0.9. Lotteri 11.10.

25.1 D. 0.8 .11.

22.11.

13.12.

AlIsång med Christian Blomberg Gästförfattare Marila Lindqvist Läkarbesök Lotteri Julfest

Kirsli .Pensionärsklubb ..... . .. ...

.... ... .... .. . . .

13.0.9. Info med fri sam varo 27.0.9. Frågesport 11.10.

25.1 D. 0.8. 11.

22.11.

13.12.

Sittdans Frågesporl Bingo Lotteri Höstsäsongens avslutning Varannan veeka Hobby-möte

10.0.9. Styrelsemöte 14.09. Lotteri v.38 Marknadsresa tili Ekenäs 28.0.9. Info av K.Helellius bilskola 12. 10.. Antikrunda Bemt Morelius 26.10. Frägespon 0.2.11. Kultur-utflird (H.fors regionen) 0.9.11. AlIsäng med Chrisse 16. 11. Födelsedagsfest 23.11. Annika Ekblad"Resa med bilder" v.48 Teaterbesök 0.7.12. Liisa Ekholm, lnfo"Hjärtesak" 14.12. lnför julen 11.0.1. År 20.0.0. första klubbmöle, Info Stavvandring varje onsdag, start 1.9.99 kI.12.0D

!,~~I!'1! p~,!s.i,!...ä!,~k!,!~b___ .. ... _ . __ ....

10..0.9. Informationsmöte

~~b_e~!(a_ ~e.n~~o!,~~s~~u~~ _ . . _ . _ . . _ . . _ . . . 24.09. Besök av lektor Heidi Nyström 14.0.9. Info

24.0.9. Marknadsresa tili Ekenäs 28.0.9. Sittdans, lolteri 12.10.

16.JD. 26. 1D. 0.9.11.

23.11.

0.7.12.

14.1 2.

Frågespon Basar Allsäng med Pia Bengts Kitty Seppälä frän Folkhälsan Födelsedagsfest Reseski ldring av Tage Strandström Julfesl Varannan veeka Hobby-möte

~~~s~;~ .p.e,!~i,!,!~r~~I,!~~ .

13.0.9.

24.0.9.

27.0.9.

27.0.9.

11.10..

25.10..

0.8.11.

22.1 J. 22.1 1.

27. II. 13. 12.

AlIsång med Christian Blomberg Ekenäs marknad Tage Strandström "Kungsvägen på eykel" Styrelsemöte Lotteri'beh Bingo Kitty Seppälä från Folkhälsan berättar om oSleoropos Födelsedagsfest RislO Manninen informerar om Medi-Helis verksamhet Styrelsemöte Basar i Karabaeka Julfest

~~~n.d!,~ ~e.n~~o~~~s~~u~~ .

10.0.9. Eget program

24.0.9. Lotteri 0.8.1 D. 22.1 D. 0.5.11 .

19.11.

0.3.12.

Föredrag av Bellita Åkerlund AlIsång med Christian Blomberg Födelsedagsfest Lolteri Sittdans Julfest

0.8.10..

0.9.10.

22. 10.

0.5.11.

19. 11.

0.3.12.

17. 12.

Besök av verksarnbetsledare Lili-Ann Junell-Kousa Basar Jan Fast berättar om utgrävningama i SpeITings Träskända gård oeh Aurora Karamzin AlIsång med Eva Andersson MedJemmamas eget program Julkonsert i Tempelplalsens kyrka Julfest

Sökö pensionärsklubb 08'.09.'

22.0.9.

0.6.10.

20..1 D. 0.3.11.

10..1 D. 17.1 J. 0. 1.12.

15.12.

M~; Lö~n:.o·th· kås~r~; o~h Åke We~n~;ö~ -vi's~ ~i: deofilm från vårens resa tili Vanda.

Representant från Esbo stad talar om hälso- oeh åldringsvården i staden.

Frågetävling oeh lotteri Inför presidentvalet, Margareta Pietikäinen Födelsedagsfest Basar med lotleri Kyrkoherde C-G Henrieson berättar om Tanzania Utflird tili Kiiala gård med luneh i Borgå Julfest

Promenera dig klok!

1 tidskriften Nature publieeras et! nyt! rön av forskare.

Forskama studerade 124 personer i äldem 60.-75 är. De fann att en promenad på 45 minuter tre gånger per veeka markant förbättrade den mentala förmågan, som annars skulle försämras med ökad ålder. Ökad syreupptaglling gjorde all delar av hjärnan fungerade bättre.

Studien visade oeksä att personer som inte leVI et! aktivt liv ändä mädde myeket bättre sedan de började promenera.

Så ut oeh promenera dig klok!

5

VERKSAMHETSKALENDER••• ~y~k!~~!~ ~e.n!~o!,~~er r.!.. ....

. ...... . . .

5 - 7.9

Overens resa tili Stockholm . Opera eiler teater, datum meddelas under augustimötet Marknadsresa tili Ekenäs, mat på Svenska kJubben 24.9 Pensionärsföreningens 25-års jubileumsfest på Maj2.10 vik, kJ. 15.00 -20.00 Månadsmöte på serv.huset 4.10 26.10 1nbjudan tili Pojo Pensionärsförening, kJ. 14.00 Månadsmöte på serv.huset, allsång, kJ 13.30 1.11 12.11 Höstbasar med lotteri på serv.husel kl. 9 Fallåker, datum meddelas på augustimötet Karamellresa, datum meddelas senare, heldagsutfard 13.12 Månadsmöle på serv.husel Julfest, öppet datum Nyårsfest, inbjudan av Norra-Kyrkslätt tili Majvik, datum meddelas senare Jan. 2000 10. 1 Månadsmöte och födelsedagsfest på serv.huset Anmälningar till resor och fester, reseledaren Gunhild Malmsten, tEn: 298 5018

Ekenäs Pens;onärer r.f.

0

•

••••••

•

••

•

•

••

•

••

••

•

••

•

••

•

1 anledning av FN:s "De Äldres År" arrangerar Svenska Pensionärsförbundet i samarbete med Folkhälsan och Svenska Studiecentralen en innehållsrik

Kryssning

för kropp och siäl 17-19 oktober 1999 Vi gör en kryssning med Viking Lines mls Mariella Erån Helsingfors tili Stockholm Program söndag 17. JO kJ 14.00 Vi går ombord och samJas far efterrniddagskaffe, musikens mesta önskeprogram "Kaffekvarnen" med radiorösten Mårten Holm denna gång live. Kanske rentav din önskemelodi spelas.

•••••

21.9 Tisdagsträff kJ. 14.00 i Ungdomsgården. Anita Blumenthal kåserar om hobbies. Allsång. Sittdans med Ulla-Brita Hagelin.

5.10 Tisdagsträff kJ. 14.00 i Ungdomsgården. Gösta Sjöholm berättar om Ekenäs farr. Gunnel Berglund läser sammandrag ur brev skrivna som lotta.

19.10 Tisdagsträff kJ. 14.00 i Ungdomsgården. Siv Nyman berättar om seniordans. AIIsång. Seniordans.

2. 11 Tisdagsträff kJ. 14.00 i Ungdomsgården. Brandman Caj Collin pratar om olycksrisker i hemmet. Sänggruppen.

Frågelek Ja-Nej. 12.!1 Någon annan pensionärsfarening inbjuds tili Ekenäs.

16. 11 HÖSTMÖTE kJ. 14.00 i Ungdomsgården. Mötesförhandlingar. AlIsång. Lådlek-Karl-Erik Krufvelin.

7.12 Tisdagsträff kJ.14.00 i Ungdomsgården. Anita Blumenthal kåserar om bakelsen . AlIsång. Hattleken.

JULFEST. Närmare inforrnation senare. Övriga aktiviteter: Gammeldans i Ungdomsgården alla måndagar kJ. 12.3014.30.

Seniordans i Ungdomsgården alla lorsdagar kJ. 12.00-14.00.

Sånggnlppen sj unger i Ungdomsgården alla fredagar kJ. 11.00-12.30.

Se även allllOnser i Västra Nyland under rubriken " Vi mö/s".

"Vin och välbefinnande" - går det att kombinera? Vi hör radiodoktom och vinkännaren Geor g Borgström berätta om viner och hälsa. kJ 17.50

lägger båten ut och vi samlas i Buffereslaurangen för en gemensam aperitif och rniddag inkl. måltidsdrycker Kvällen fri.

måndag 18.10

frukosl På förrniddagen får vi uppleva och höra. Prästen, författaren, teol.dr.

Lennart Koskinen fangslar oss en stund med tankar kring livets värde "Ta vara på livet".

kJ. 12.00

finn s alternativ J buss tili city far den som vili shoppa pris 20,-/pers. alternativ II besök på vin- och spritrnuseel pris 100,-/pers.

J priset ingår buss, entrebiljett, ett glas skumvin

Ing,; Pens;onärer r.f.

V~rks~n;h~l~n' bÖs'te~

16.9 21.10 21.11 16.12 31 .10

I\apport irån ett dop

i999.· .• • . . • . . •••••• • ••

Månadsmöte kJ. 14.00 på brandstationen i lngå. Brandchef Kari W. Nöjd är värd, visar videofi lm och bjuder på kaffe.

Månadsmöte kJ. 14.00 på Holken. Mbi är programvärd .

Värdinna: Marita Carl berg.

Höstauktion kJ . 13.00 på Holken. Alla slags varor mottages med tacksamhet ss. handarbeten, slöjdalster och bakverk. Värdinna: Solveig Juusti.

Julfest kl o 17.00-21.00 på Ingbohed . Ju1program enl. tradition. Gröt och kaffe med tåna. Tag med namnlös julklapp ocll gott humör. Värdinna: Helle Söderling.

Föreningen åker tili Fallåker. Annons senare i VN.

FN har utJyst år 1999 tili de äldres år med temat "Mera liv i åren". Med anledning av detta ordnar Ingå Pensionärer rf.

Pensionärsföreningen Fagervik rf. Inkoon Eläkkeensaajat ry. och Ingå Kornmun fest den 9 september kJ. 18.00 på lngbohed. Hedersgäster är Tellervo och Mauno Koivisto. Program ocb servering.

Boccian böIjar den 13.9 kJ. 15.00-16.30 i Kyrkoby lågstadieskolas bollhall.

Seniordansen böIjarden 22.9 kJ . 16.00-17.30i bollhallen pä Merituulen koulu.

Andra evenemang annonseras i Västra Nyland under rubriken "Vi möts". r samband med mötena anordnas små lotterier.

Vinster mottages med tacksamhet.

r~~'~,!fi~r!,~ !,~~s!".n.ä~s.fi!r.e!,~nll .r~f~ . . . ... .

1.9-7.9 Åker vi på en rundresa tili Balticum.

14.9 Höstens första månadsträff i FörsamJingshemmet kJ. 13.00. Kalle Rehn kör som tidigare.

12. 10 TrekJövenräffen med Dragsfjärds- och ](jrnito pensionärer kJ. 14.00 i Vårdkasen.

18.10 Jubileumskryssning "Endag i Sverige" med buss.

Stan Erän Åbo på kvälJen kJ. 21.00.

16.11 Höstrnöte i FörsamJingshemmet kJ. 13.00.

1.12 Hemligju1shoppingresa!! Stan kJ. 9.00 från Sundvik.

14.12 Julfest i FörsamJingshemmet kJ. 13.00 Anmälningar tili kryssningen och HemJiga resan, tel. 02-427 lOI Ulla-Brita eiler Toje.

kJ. 17.00

lägger båten ut och vi samlas tili gemensam a la cane middag inkl. etl glas vin Kvällen fri.

tisdag 19.10. kJ . 09.55

frukost båten anländer tilI Helsingfors hemfard

Välkomna med anhöriga , vänner, bekanta, släktingar Erån när och fjärran. Det blir en upplevelse som smakar mycket men kostar litet.

Resans pr is:

A-hytt för 2 perso 690,-/pers.

A-hytt för I perso 890,-/pers.

B-hytl för 2 perso 610,-/pers.

B-hytt för I perso 8JO,-/pers.

Om allt detta intresserar beslut dig snabbt senaSI 15 september.

Vi har begränsal antal platser. I samband med anmälan bör du ange vilket alternativ du väljer i Stockholm.

Med tanke på programmel "Kaffekvamen" kan du gäma önska en gammal god låt från förr. Önskelåten meddelas också vid anmälan.

Vi hjälper gärna tili att ordna transport rrån oHka landsorter Olot tilläggskostnad.

Ansvarig researrangör: VIking Line och Bennett BTI, Ekenäs

Anmälningar: kan göras tili Bennett BTIlEkenäs tel. 019-2674 522, fax 019-2462 066 eiler reseledareAnneli Hofertel. 019-2413185

Farmor MarianlIe och Sara LillII ea.

Mitt andra bambam döptes en solig julisöndag i SI/llll/lrl!ld kyrka i Köpenhamn tili Sara Linnea. En glad tilldragelse för alla, föräldrar, släkt ocb vänner. I Danmark hålls alltid dop i samband med en gudsljänst. Två f1ickor skulle döpas denna söndag, vår Sara och Clare. Före dopet var det alltså gudstjänst med nattvardsgång. Jag tyckte att gudstjänsten pårninde ganska myckel om en finsk gudstjänst, men farfar påstår att så inte var fallet. Kanske det här beror på att farmor b1ev så emotionelJ att hon inte noter~de olikhelerna. Det minns jag att de nesta psalmer var av Grundtvig. Vi sjunger ju också i Finland hans psalmer.

Före predikan delades ritblock ocb fargpennor ut tili alla bam som deltog i gudsjänsten - för att MlIa dem lugna, förrnodar jag. Av själva predikan minns jag inte heller så mycket, vilkel delvis kan bero på del danska språket.

Före dopceremonin hälldes ångande vatten i dopfunten.

Arrna bam dom kommer att bli skållade, tänkte jag. Det hann dock svaJna innan ceremonin böIjade. Prästen talade vacken tiU bamen. Sara uppträdde mycket bebärskat, hon skrek inte i farnnen på sin gudmor Pia; i själva verket somnade hon och sov en god stund efter ceremonin. Clare däremot var rnissnöjd och visade också sitl missnöje.

Det var mycket stärnningsfyllt och jag är säker på att

farrnor inte var den enda om hade tårar i ögonen. Efterål fotograferades Sara i Pias famn med morrnor, farmor, farfar, med al la faddrar och "faster" och farbror. Kusinen Jacob var inte rued.

Stackam, han måste stanna på Åland hos morrnor och morfar. Och Sara sov ...

Erter dopet åkle vi hem tili Sara och åt en mycket dansk och lång lunch med f1era pauser far att orka med allt. Menyn såg ut å här: Salal af rejer, soltorrede tomater, springonions, basilikum og sprod salat i limedressing lndbagt norsk laks med skaldyrscreme Svampefarseret kalkunbrySI med aeblepeberrodsalat og råslegte kanoner Oksefilel marineret i rynde skiver med lime, oliven och hovlet parrnesan Frugttaene med creme fraiche När lugnet återställts på måndagen och alla andra gäster åkt si n väg, for Sara ocb farmor, och naturligrvis ocks:l mamma, pappa och farfar på sightseeing i Köpenham med omnejd, men det är en annan historia.

Carmor Marianne P.S När denna tidning utkommer har Sara kommit på sitt första hesök hos farmor och farfar.

6

Liisa forskar för SPF Projektarbetaren Liisa:

Mänsklig, individuell vård är målet - Jag var med om pappersprojekt som inte hjälpte mänskor pä ett konkret sätt.

Jag blev helt enkelt intresserad av att hjälpa mänskor, det berättar teknologie licensiat Liisa Hakkarainen.

Vi på förbundsbyr1ln på lndiagatan har van t oss vid att Liisa kommer och går i vår dörr. Hon är inkopplad på ett projekt som gäller äldreomorg i Österbonen. Hon är gerontologiestuderande.

Men allt började för några år sedan i Kazakstan, i södra Ryssland.

Liisa egentligen är livsmedelsingenjör med specialinriktning pii bioteknik.

Hon fick sin liceosiatexamen år 1991 och började arbeta i läkemedelsbranschen med export tili Ryssland.

Där fick hon en chock av att se hur hälsovårdsprojekten drevs vidare. Apparatur skaffades för intensivvård och läkemedel men pii nägor underligt sätt nåddes inte de enskilda patienterna av den teknik som kom in i landet.

I två-tre veckors perioder bodde hon i Kazakstan och såg hur det gick tilI. Utbi ldningsrtivån inom hälsovården var hög, nästan a Ua hade två utbildningar, en inom hälsovård och en inom t.ex. administration.

Så Liisa sadlade om helt och hllllet. Den internationella utbildning som Arcada erbjuder passade in i hennes liv.

Det är en liten årskurs med bara IItta studerande.

- Men den är mycket krävande, tycker Liisa. Det be-

Plock ur Servicemodell för pensionärer och närstående i Kristinestadsområdet.

Utg1lngspunkten borde vara, trygghet i boendemiljön, stöd för anhöriga och närstående som hjälper gamla, transport som möjliggör resor till kuJtur och rekreationsevenemang, möjligheter till sociala komakter och information och rådgivning.

1 undersökningen ville: 28 % fä hjälp med rekreation 22 % få hjälp med transporter 17 % få hjälp till kulturevenemang Hushållsarbete och Iiknande listade mycket lägre!

9 % ville ha hjälpmedelsservice 7 % ville ha sällskap 7 % ville ha telefonkontakter 5 % ville ha husbällshjälp 3 % vi lle delta i gymnaslik och simning 2 % ville del ta i seniordans Alltså ligger de sociala önskemålen högt på önskelistan.

Den nuvarande servicen fick: 75 % av anhöriga 15 % av Job-Center 5 % av grannar och 5 % av ingen alls.

Inforrnationen om service kom: 43 % genom tidningar 38 % genom kontaktpersoner 13 % genom cirku lär 6 % geoom radio och tv

hövs både bakgrund och erfarenhet av vårdarbete för att man skall klara den. Det är en ny utbildning, en fastställd titel på vad den som gått igenom kursen Human Ageing and Elderly Service linns inte ännu. Kursens engelska narnn beryder fritt över att Mänskligt å1drande och service för ä1dre , undervisningen går enban på engelska.

Servicebehov kartläggs Under våren 1998 gjorde Liisa en kartläggrting av friviHigt arbete i alla våra pensionärsföreni ngar inom förbundet.

Den visade på stora skillnader mellan stad och landsbygd, friv illigt arbete bland äldre var berydligt vanligare pä landet.

Vi kan inte blunda för art det finn s å1dri ngar i städerna som inte nås av service och som är isolerade.

På landet är den sociala kontrollen tätare, man håller helt enkel! reda på sina grannar på ett annat särt än i en storstad.

Den nya undersökningen, dena år, handlar om servicebehovet bland åldringar på några orter i Österbotten.

Kristinestad, Lappfjärd, Sideby och Tjöck är med i undersökningen.

Undersökni ngsområdet har valts ut bland an nat för atl della område har en hög åldersstruklur.

- M1Inga ä1dre personer är stolta och viII helt enkelt ime ha hjälp, säger Liisa.

- Den service som erbjuds borde också betraktas som en möjlighet, inte ett tecken på svaghet. Kommunerna planerar ofta servicen utgående erån sjukdom och demens, påpekar Liisa. Men

Liisa Hakkaraillen hoppas atl vårde1l blir mällskligare oeh illdividuellför de äldre. HOIl arbetar bl. a själv på etl dem ellshem iVaIIda för atl få vårderfarellheter. med ökande antal äldre linns ett stort behov av individuell service för de åldringar som bor hemma och klarar sig pii egen hand.

-Det finns också behov av rekreation, sociala komakter, läsning, gymnastik mm.

Det är fråga om ett ston nytänkande att se tili atl de äldre som vili fortsätta atl bo hemma hålls vitala, att de kan undvika olycksfal l och att vardagen fungerar.

Job-center en stor tillgång EU-pengar bar gett möjligheI att grunda ett Job-Center för arbetslösa med utbildning inom hälsovård och hemvård.

J Kristinestadstrakten är Job-Center en avgörande tillgång, hjälp kan beställas för bara 30 mark i timmen.

Job-Center erbjuder service för privatpersoner, föreningar och stiftelser men inte för företag.

Arbeten som kan beställas är t.ex. städning, fönstertvätt-

rting, mattvätt, matuppköp, trädgårdsarbeten, snöskotlning mm.

Anhöriga eller privatpersoner kan också beställa besök till åldringshem, ocb hjälp med fritidssysseI.sättning som promenader, lässtunder, utf1ykter oSV. - Basvården fungerar bra i kommunerna, rycker Liisa Hakkarainen.

- Men den sociala sidan i åldringarnas tiv har brister.

Det finns behov av verksamhet i små grupper, utfårder, promenader, lässtunder. Transportena är ett )?roblem i glesbygden.

Overhuvudtaget saknas individuella lösningar, och de äldre önskar individuell behandling. En "gemensamhetsbil" far trans porter, är det så omöjligt?

Nu arbetar Job-Center enbart pä vardagar mellan klo 8 ocb 15. Veckosluten blir ett problem och dä får vänverksamhet, Röda Korset, Marthorna eller Folkhälsan

rycka in.

- Det blir allt viktigare med samarbete över gränsema, pilpekar LHsa. Apotek, bibliotek, motionsverksamhet, socialarbetare, hälsovårdare och å1dringsvården borde inventera sina möjligheter att samarbeta för att å1dringama skall mä bra. 1 Kristinestadstrakten är befolkningen över 65 år mer än 20 procent och stigande. Det blir en stor gruppo Liisas undersökning utmynnar i en verksamhetsmode U för att utveckla servicestrukture n för å1dringar.

Den blir klar i dagama, men redan nu står klart att de f1esta ä1dre viU bo hemma så länge som möjligt.

För övriga Finlands del borde utan vidare liknande Job-Center grundas med EUpengar. Behovet är stort i andra regioner av service far å1dringar som lappar pii den kornmunala servicen.

BRITTA LINDBLOM

••

Ob-ombudsmannen har ordet Tidpuokten far höstens motionsvecka är 26.9.-2. 10. Motionsveckan ger mig anledning att igen uppmärksarnma moLionen.

Motion är ett viktigt medel för att upprätthålla funktionsfarmågan, far deltagande och rekreation. En tredjedel av finländama molionerar regelbundet, medan en tredjedel är passiv och resten motionerar sporadiskt. Åldrandet ökar motionens berydelse då det gäller att upprätthålla funktionsförmågan. Det lönar sig att börja molionera även som ä1dre, ty även hos mänskor i mycket hög älder kan den fysiska kondilionen farbättras genom regelbunden motion.

A andra sidan är det allt svåra-

re vid tilltagande ålder att äterställa rörelseförmågan om en mänrtiska blir eiler glöOls bort sängl iggande, även om det gäller en eiler två veckor.

Ca hälften av de olycksfall som drabbar ä1dre mänskor förorsakas av fall som ofta beror på dålig koordinering mellan kroppens olika delar.

Fall förorsakar å sin sida ofta benbrotl som kräver längvarig vård, speciellt hos människor med skör benbyggnad tili fö ljd av brist på motion.

Berydelsen av Olotion kan sammanfanas på f61jande sätt: * Motion ökar toleransen f6r påfrestningar och farbättrar förmågan att klara av vardagslivets akliviteter.

* Motion

förbättrar balansen och reaktionsförmågan samt förstärker benbyggnaden. * Motion är ett viktigt medel vid förebyggande vården av högt blodtryck och diabetes. * Motionsutövande har en memalhygienisk och social dimension.

Motionsveckan ordnas i samarbete med Konditionsfrämjandet. NorrvaUa Rehab Center, Sjundeä Rehab Center och Silja Line är också med och stöder motionsveckan . Samtliga föreningar som redovisar att man deltagit i motionsveckan är Oled om tre utlottningspriser. Norrvalla Rehab Cemer har donerat ett minipaket på 3 dygn, Sjundeä Rehab Center ett veckoslutspaket fredag-söndag och Silja Line en Iyxkryssning för två personer.

De föreningar som vinner ett pris avgör själva hur det används.

Jag berättade i min senaste ruta att jag kommer att cykla 4000 km i sommar. 1 mitten pii augusti hade jag klarat av 3500 km, sä när ni läser denna tidrti ng har jag troligen nått 4000 km.

Per Thomasfolk

Folkhölsans infotek Centret för hälsa och sjukdom, Folkhälsans nya Infotek, bjuder pensionärsgrupper att bekanta sig med de refere nsbibliotek som finns i bottenvåningen på Topeliusgatan 20.

Det går bra att kontakta Brita Pawli, tfn: 09-4349446.

Hon handleder också hur man använder databaserna och hur internet fungerar.

Tisdagen den 14 september, kl o 16.30-18.00 arrangeras en kurs för kunskaps-sökrting på internet.

Förhandsanmälan tili Folkhälsan, nummer som ovan.

Men i Infoteket finns också handböcker, medicinska lexikon, tidskrifter och uppslagsverk.

Infoteket är öppet vardagar 9.00-15 .00, Olen efter överenskommelse går det bra för grupper alt bekanta sig också på andra tider.

E-postadressen är: infoteket@folkhalsan.fi Infoteket kommer senare att installera heI! svenskspråkiga medicinska program i sökdatorema.

Först i tur står ett kostprogram Nutrica som installeras denna vecka.

Brita Pawli Iyssnar gärna på önskemål frän grupper, ett nytt bra utflyktmill för föreningama i Helsingforstrak'len är alltså Folkhälsans nya Infotek.

7

Unik utställning på Finlands Riddarhus 2-17. 10

GOD TID introducerar en ny spalt med en antikexpert. "on kommer att aIternera som skribent med en medicinsk expert och med en juridisk expert.

Men hon presenterar sig själv...

Hei, iag heter Ghita Catani Härmed efterlyser jag en dialog med personer intresserade av gammalt, nygarnmalt och av kuriosa.

Det sku lle vara intressant att lära om läsarnas speciella föremål och särskilt av sädant som har stort affektionsvärde. Att lära känna hislorien bakom föremålen. Hoppeligen kan vi vara tili ömsesidig nytta och nöje för varandra.

Att värdera och värdesätta föremål , har jag nog sysslat med, men det var några år sedan och a1lting förändras, så även en "experts" min ne!

För att vara på den säkra sidan och kun na besvara frågo r vi II jag ofta rådgöra med and ra som veI mera. Tavlor kan vara svåra. Silver kan vara knepigl. FOlografier av föremålen, leckningar av stämplar m. m. förenklar detektivarbetel.

Då del gäl ler värdering av föremål, är del s.k. försäkringsvärdet del bäsla. Eventuella inköpspris kan jag k1ara avo Försäljningspris är nästan omöjliga atl sia om. Priserna varierar oerhört beroende av hur länge varan har legat på butikens hyllor, ti llgång och efterfrågan.

Jag vet att vi skall få del trevJjgl tillsammans och hoppas med er hjälp på "deckaruppdrag".

Smörbyttor, gurk- och lingonkrukor, honungskrukor••• Kän barn har många narun.

Redan 1840 började G ustavsberg famställa höga vita syltburkar i varierande storlekar, denna verksarnhel fortsalle tili 1950.

Rörstra nd arbetade med liknande modeller från 1887 ti li 194 1. Rörstrand arbetade med både raka, höga och låga krus.

A r a bia ti ll verkade krukor från början av 1874, de var i Slort sett liknande som de fabrikemas modeller. Det blåmålade blornmönstret varierade en aning.

Blornmönstrets ursprung är mycket osäkert.

Krukoma finns i alla storlekar och former. Låga och vida, med IVå öron som handtag. De höga är lite avsmalnande upptiIJ. De höga krusen är för tillfållel de mest eflerfrågade.

Enligt en amikllandlare får man betala ca 2000 mark för del mlnsta (s.k. honungskrus).

Prisel är alltid beroende av dess skick. Sprickor eiler missfårgningar minskar prisel betydligl.

Det minsta kruset är på 0,4 1, det största är på 13 1.

Det fann s 10 olika storlekar av vardera sorten.

Krukor och krus är verkliga samlarobjekl, ibland för atl slåta på en hylla, eller så finns de som blomvaser, kärl på etl middagsbord fyllda med röda lingon, med gurka, picke1s eiler kanske en härlig grönsallad.

En gång på en sommarfesl ute i det gröna serverades vi en läskande bål ur en stor Arabia-gurkbyna. Del var en upp1evelse både för gommen som för ögal.

Hälsningar G h ita

Lär kkullavägen 22, 10 300 Kar is

Tfn. (019)230055 , f ax (019)233 311 epost lark@surfnet.fi

tiftsgården Lärkkulla Stilla dagar i Taize-traditionen, 28-30.10 Hålls på Retreatgården Snoan, Lappvik. Kaplan Claus Terlinden, utb. planerare Yvonne Terlinden. Pris: 540 mk.

Dagar i advent, 29.11 - 1.12 Välkommen att söka stillheten, att dela tankar och händernas arbete i förberedelse inför julens stora under.

Kursavgift: 150 mk Kost+logi : 400 mk

5tiftsgården Lärkkulla är ett attraktivt och förmånligt utfärdsställe i Karis för Er gruppoMöjlighet tili Bed & Breakfast med inkvartering i moderna 2-personers rum.

Endast 160mk/pers. Tillägg för enkelrum. Full pension också möjlig.

Fråga efter våra paketpris för större grupper. Resmål i närheten, Svartå slott, Fiskars, Billnäs, Frontmuseet i Lappvik.

Rysk teservis fråll sllllel av 1800-talet, mÖllstret heter Gardeller.

Under rubriken KOPP OCH KANNA - kaffebord tili vardag och fest från 1750 - 1950, visas ett sortiment serviser under en tid av 200 år.

De represenlerar elt urval kända ryska och europeiska porslinsfabriker.

finns lidsenlig rekvisita med silver, dukar, osv.

AJla föremål kornmer från privata hem och ägarna slår för dukningama.

Arrangörema har ordnal med cafe och lotteri med fina vinsler.

Borden har dukats med pietet och i mån av möjlighet

UlSlällningen är öppen dagligen k1. 11-18.

lntäktema går tili välgörenheI. Inträde 30 mk/person, för grupper om minst LO, pensionärer och studerande 25 mk.

Kalalog 25 mk.

Förhandsanmälan om grupper las emol av Gun de la Chapelle, lfn. 09 - 6 I 2 I 920 eiler 040 - 502 81 13.

Pens,ionärens penna

Farfar beröttar - Jag hörde atl du har varil på discodans för en lid sen.

Hur har du det med brudarna på dansema?

Jag har inga brudar.

- Fömeka inte. Jag har sell alllvå flickor rätt ofta stan naI här ulanför på vägen och de har med all tydlighet väntat pii all du skal l kornma UI och prata med dom. Där har de pratat och ibland viskal hemligheter tili varandra. Farfar har nog förstått vad som är pii gång. Äsch!

- Om du stannar en slund skal l jag berälla om när jag ända lill Vasa? var på bio försla gången.

- Vi cyklade tili Kvevlax Det var en söndag som ma- där det fanns en biograf som ren 1940. Vi var 3 pojkar helle Bio Rita men dessförinsom den dagen varil pä nan IIkle jag hem för att äta Norrminne, vid apotekare lile mal och berätta för mamBranders villa, tillsammans ma och pappa om att Brander med hans son Stig. Om vi har geu oss pojkar pengar lill varil högljudda och slörande vm försla biobesök. och de ville fll lugn och ro Vi hade kommit överens en stund, eiler om del var om att lräffas klo kvw i sex i för all vi landsbarn skulle få Maras vägkorsning. Detta bese nlm en gång kan jag icke slämde Stig som berättade för bedöma. oss, all på biografen är de Pojkar, kom hit, hör vi bästa platsema längst bak, Brander ropa! och det kan vara kö vid bilVad är nu på fråga undrar jettkassan. Vel du, det var nog vi? Sakta går vi fram tili med spänning som åtminslotrappan. Jag kommer såväl ne jag åkle tili Kvevlax. ihåg när han tar fram sin Redan när vi kom fram var plilnbok. Tiltar pII oss och del en ganska läng kö framför plockar fram några sedlar. kassan och Slig slällde sig i Här får ni biopengar och kön och vi fick våra biljetter. del räcker också ål er tili Han hade varil med om sånt varsin f1aska lemonad efler lidigare i Vasa. PlalSema var bion. numrerade och Stig förklaraVw åkle ni på bio, for ni de för oss genom vilken dörr

vi skulle gå in, höger eiler vänsler. Jag kommer såväl ihllg all jag skulle in genom dörren tili höger och mina kamrater genom vänSler dörr.

Kommer du ihåg farfar, vad filmen helle?

- FilOlen helle - Joe vid rallen, och han som spelade huvudrollen helle Joe Brown, om jag minns rätt.

Så där helI kort kan jag säga att vi kan sätta eli IikhelSlecken mellan denna nlm och - Tom och Jerry. Hjälten k1arar sig alltid.

Var köple ni lemonaden?

- Den köple vi på kafeet som fanns i närhelen av biografen och kallades " Fattiga Rosen" fick vi höra några år senare. De pengar som vi fäll räckte även tili en ask Työmies och en tändsticksasko Vad som fick oss att efler bion cykla tili Västerhankmo där del var dans kan jag än i denna dag inte förstå. Tre tolvåriga och en elvaårig pojke vad hade vi där att göra? Hemkommen mitt i natten, mådde jag inte alls bra, jag var lindrigl sagl sjuk efler ailI rökande. Jag lror all mamma visste vad som var felel Olen hon sa inget om rökn.ing. Delta var mitt första biobesök. Pörsta gången tili dans och för ta gängen om jag rökle. En händelserik dag.

Henrik

8

Pf Gamla K varnen 25 år:

Då det begav sig Rhodos, Sverige och Jugosla-

Gamla Kl'amells jörsta ordjörallde, NallllY Jalasmaa, berättade sillo hågkomster från .. tidell då det begav sig" vid pellsionärsjöreningells vårltlllch på Brälldö Casillo i maj. JlIbilellmsjestell hålls i höst.

')

vien.

MlS Finnpanner anordnade år 1974 en Östersjökryssning för pensionärer. Vi var 600 tili antalet och välkomnades ombord pII bllten med en röd nejlika som eldsjälen Jarl Hellström överräckte åt envar, berättade Nanny Jalasmaa.

- Kryssningen har i många sammanhang kallats "den röda nej likans kryssning".

Jarl Hellström bad oss följande dag infinna oss på bätens cafeteria i andra väningen för en diskussion. Folkpensionärerna hade ju redan etablerat sig, men nu gällde det all få initialivtagare som ville grunda pensionärsföreningar i de olika stadsdelarna i Helsingfors.

Jarl Hellström väckte vllr entusiasmen - Cafeet var väl be ökt.

Mitt i sai en stod Jarl Hellström och talade varrnt for att Bildlexl: NallllY Jaalasmaa på sill varma oe" blomslerfä hugade att ta ansvaret för fyllda balkollg i Kristillagårdell. det som han tyckte var mycket viktigt, att verkligen få tili stånd pensionärsföreningar i Att värva medlemmar var första möte den 4 juni 1974 de olika stadsdelarna, både inte svår! pä marskalk Mannerheims mindre och större.

- Namn skulle ju förening- födelsedag. Då samlades 80 - Det beslöts om en pensien också ha. "Vad skall din nyanmälda pensionärer vid onärsförening i Eira, likaså i föreni ng heta", frllgade Jalle. Brändö Gyrnnasium för en stadsdelarna i Tölö och om Och på den snabba Erågan sightseeing i huvudstadens en förening i Kronobagen. Så fick han elt lika snabbt svar: historiska centrum för att sekom turen tili Östra Helsi ng"Gamla K varnen" skall den dan lika tilI Botby gårds resfors som var ett mycket ston heta. - Vi hade ju en gammal taurang där sällskapet serveområde. Ingen sträckte upp rades kaffe och kaka. Borden kvarn i Hertonäs. handen. - "Finns det nu ing- M e dlemsvärvning e n var vackert dekorerade med en som bor på Brändö tili exskedde genom ett Slort jippo små handgjorda kvarnar. empel?", fon alle Jarl med - Kyrkokonserten i Hertopå Stockmanns restaurang på ljudlig stämma. Då sträckte åttonde våningen som annon- näs kyrka den 2 1 november jag upp min hand med bultserades i Hufvudstadsbladet. 1974 var en högtidligt inledande hjärta. Så var del gjort, Där uppe var trängseln utan ning på hös!terrninen. lnträutan att jag ens kunde ana like. Alla rymdes iOle ens in. det tili konserten var gratis. vad framtiden bar isin sköte.

Vid detta forsta möte fick En frivillig kollekt uppbars sade Nanny. föreningen 60 medlemmar. som blev en grundsumma pII - Följande måndag bjöd Medlemsavgiften var då 450 mark til i den fond som Jarl Hellström de nya ordförstiftades efter Jarl Hellströms 5mark. andena på kaffe med jord- Senare växte antalet tili plötsliga frånfalle. Han förgubbsbakelser på cafe Pri245 och då visade det sig olyckades i en bilkrock i mula. Där delade han ut all vara bäst att dela f6reningen, Ingå. U r denna fond har otalinödig materiel som behövdes en forening tili bildades som ga pensionärer erhållit stipenfor all stifta en forening. fick namnet "Pensionärer i dier på mindre och större beAlIting verkade så otroligt lopp. konstaterade Nanny. Östra Helsingfors". svån för en en nybörjare.

- Gamla Kvarnen hade sitt Livlig verksamhet

Apropå ordet pensionär Nanny Jalasmaa kryddade sitt taI med tvä goda historier.

- Apropå ordet pensionär var det en liten flicka som en gång blev tillErågad om bon visste vad ordet pensionär betyder. Jo, sa lilla Maja, Olan fär pengar utan att arbeta. Det var Maja det, men vad svarade lilla Anna pä frågan "känner du en pensionär"? - Anna svarade helt enkelI, att jo, jag tror nog att mamma är pensionär. for hon gör ingeOling men ändä ger pappa pengar åt henne ...

- SII inte är det att undra pII att nutidskvinnorna har sökt sig tili arbetslivet. sade Nanny.

- Vid vaxje månadsmöte hade vi något program. Den lilla klubben "Vingen" kom tili - den besöktes flitigt av dem som spelade kort, ävenså av dem som var intresserade av litteratur.

Nanny Jalasmaa höll itaIienska lektioner och en första resa gjordes tiU Halien.

- Vi var 32 som deltog och resorna tili de heta källorna på ön Ischia blev hela fyra tili antalet. Vi besökte även

- Vi gjorde exkursioner tili industrier och hade en specieU dragoing tilI bagerier - av förståeliga skäl!

- Vi bekantade oss med Finlands slott och kojor. Vanligtvis blev pojkarna dubbade tili riddare på olika borggårdar (på vån eget vis naturligtvis).

Vi hade stärnningsfulla, traditionellajulfester tiU vilka våra flinka flickor förfardigat stora läckra julsmörgåsar. Kvintetten sjöng sitt ''Tedeum'' och julbetraktelser hölls kring något speciellt tema.

Merllemmarna erhöll medlemsförteckningen. Vi inforrnerade om adresser och telefonnummer tilI bälsostationer, första hjälp m.m.

Gamla Kvarnen började också med systemet "egen läkare" ty hälsovården låg Nanny varmt om hjärtat.

- Jag indelade mina kvarnflickor och kvarnpojkar i FFF - "fina friska flickor" - och PPP - "pigga präktiga pojkar". Det var en fin statistik art tillgå i ett senare skede för mig, sade Nanny.

- Medlemmarna deltog i sommardagar, vintersamlingar och diskussionsaftnar och samarbetet mellan helsingforsföreningarna fungerade bra.

- "Torsdag med Thors", en

god svenska alltså, har en av medlemmama under åren samlat tili en fin urklippsbok.

Ett gediget fotoalbum har vi också från många av våra aktiviteter under de första tio åren.

- Det är roligt att bläddra igenom fotoalbumet. Kommande pensionärer kan fll en god inblick i hur vi hade det pä 1970- och -80-talet.

Efter nästan tio år som ordforande lärnnade Nanny över klubbao tilI Dick Palmberg. Senare tog Clas Franzen över men rätt snart kom Francesca Björkborn in i bilden och många år senare övertog Per Erik von Bonsdorff ordforandeskape~ noterade Nanny Jalasmaa.

Vänner och samhörighet är av största vikt - Den äldre människan har fån allt mindre värde när hon inte längre är produktiv, endast en stor enhet som ibland behöver vård och tillsyn, men framför allt behöver någon att tala med när problemen hopar sig. Få är så Iyckligt lottade att de har barn och barnbarn som genast rycker ut när hjälp behövs. Barnen bor ofta i andra städer eiler kanske rentav utomlands. Sådant har välfardssarnhället blivit, funderade Nanny och tillade att då är vännerna, vår

samhörighet, av största vikI. - Men vi viII ju inte vara någon tili last, vi har ju klarat oss i krig och svåra förhållanden av olika slag. Men det finns en stort MEN - och det är att sambället eller de makthavande inte kunnat räkna med att antalet pensionärer ökar oroväckande och att vården stagnerat i samma takt som byråkratin har vunnit terräng. Jag tror att vi är de sisla lyckJiga åldringarna eller pensionärerna i vån land. Tiden går tyvärr så hastigt fram mot okäoda lagar och bestämmelser. Här finns de stora problemen för morgondagens pensionärer, konstaterade Nanny.

Hon slutade sitt anförande med att visionera om 2000-talet: - Pensionärer på 2000-talet gör säkert wekendresor till månen och kanske föreningarna har narnn som "Cassiopeja" eiler ''Vintergatan. Vem veti - Och nu har vi snan framför oss år 2000. Det väcker tiU eftenanke ...

Nanny Jaalasmaa avslutade sitt anförande med att tacka alla dem som hjälpt henne att föra vidare det som hon en gång med stort intresse, mod och spontaoitet tog över sig att stifta pensionärsföreningen Gamla Kvarnen - en vacker dag i maj för exakt 25 år sedan. !ext: Valborg Louhisto

Olympia:s 2S-årsjubileum 20 mal 1999 1 den Ijuvliga lövsprickningstiden samlades 44 medlemmar av foreningen , av dem 4 stiftande medlemmar, jämte 12 gäster för att fira 25-årsjubileet i restaurang Kaisaniemi. Solen sken Erän en klarblå himmel och björkarnas mössöron Iyste skirt gröna. Den första "sommardagen" stämde sinnena i dur.

Jubileumsfesten inledes med att Bengt Östen-Söderlund spelade melodier ur "Storrnskärsmaja". Ordförande Gunvor Fransman hälsade både gäsler och medlernmar hjänJigt välkomna. En skål utbringades for Olympia och "ja må de leva" sjöngs unisont.

Förbundsordförande Göran Björkman jämte maka hedrade jubileumsfesten med sin närvaro. Björkman talade om bur glädjande det är att närvara vid de olika föreningarnas jubileer. Dä

återupplever han sin barndorns dagar i Helsingfors .

Han påpekade, att de flesta uppvaktade med blommor, Olen han ville göra det med ett "brunt kuvert", vars inne-

båll skall användas medlemmarna tili fromma.

Georg Wiik höll ett anförande, men han . ville inte framföra en historik, emedan det hade blivit en upprepning Erån 20-årsjubileet. Wiik talade om hur ensamheten är svår för många äldre personer. På grund av marknadsekonomins krav har de anhöriga ont om tid . Då man deltar i en pensionärsförenings verksarnhet, får man nya vänner.

Han riktade ett ston tack tili Olympias stiftande medlemmar, av vilka 9 ännu finns ibland oss. Wiik frambölI , att medlemmarna ser framtiden an med tillförsikt, ehuru medlemsantalet har minskat under de senaste åren.

Ordförande Gunvor Fransman läste upp de uppvaktande pensionärsföreningarnas och Lindholm Lines hälsningar.

Efter lunchen underhölls vi av artisten Bo Andersson, som ackonpanjerades av Janne Mansikka. Andersson sjöng visor av bl.a. Taube, Erna Tauro, Chydenius och Rydman.

Uppträdandet uppskattades. Duon fick rungande applå"der. Bo Andersson avslutade med "Höstvisa", sam "ingen kan sjunga som Bo Andersson".

Tili Bengt Östen-Söderlunds ackompanjemang sjöngs unisont "0 Ljuvliga ungdom" och "Din bästa tid är nu". Bengt Östen-Söderlund spelade tiU slut dansmelodier och några av oss prövade restaurangens dansgolv innan avskedets stund var inne.

u_Ö.

9

................................................•

•

HUR HAR DU DET MED GRANNARNA? Lever ni i strid eDer frid?

Ett nyt! debattämne att nmdera pä, kom med och diskutera på GT:s sidor!

• •

· Fåglarna och balkongen Mellan grannar uppstår ofta Idagomål. Så hände också mig. Efter att i tjugo år bon i samma hus med balkong mot gården råkar jag bli förem ål för min nedre grannes kampanj . Må det sägas; själv har jag aldrig Idagat på mina grannar. Min avsikt har alltid varit att inte bråka med andra människor.

Min granne, som har en likadan lägenhet som jag, ägnar sig med outtröttlig iver att anklaga mig för fåglarna som f1 yger under himmelens faste.

Hon är helt övertygad om att jag har ett hemligt matställe för fåglarna på min balkong.

Hon har tydligen inte beaktat att lönnen som växer sig stor och hög vid balkongema är en utmärkt sittplats och utkiktsplats för fåglar av olika slag. Vid min balkong sträcker sig kvisten fast i räcket.

De små sparvungarna sitter om våren oskyldigt förtroendefulla i rad på räeket när jag dricker morgonkaffe. Deras bruna pepparkomsögon betraktar mig nyftket. Den som oftasl besökte mig i våras tog brödsmulan ur min hand. Jag kör inte iväg dem. Jag anser an de inte stör mig. Oeh vem kan tvinga mig att sjasa iväg dem?

Grannen författar brev i A4-storlek och berättar hur besvärad hon och hennes katt är av fåglama, jag ringer alllid henne efter det jag fått brevet som hon smugit sig upp och fal lt ned genom min brevlucka. Jag säger an hon tar fel. Jag har verldigen ingen matpl ats, som hon inte ser men antar att finns på min balkong. - Tvärtom, säger jag, jag har lika ofta, kanske oftare, besök av de bevingade gästema på nun balkong. Jag har till och med överraskat skatan i färd med att noggrant undersöka om något av intresse ftnns på min balkong.

Eftersom finska inte är min modersmål har jag svårt att gå i närkamp med personer på deras språk (hon talar inte svenska). Men för an inte såra henne med an det här handlar om hennes ma fantasier säger jag att det endast är fråga om "olettamus" (hypotes) från hennes sida. Det är som att hälla vatten på en gås.

Min talgboll , som hänger mot gatan fullt synlig för allmänheten, har jag också tagit ned sedan hon gjort ett himla nummer av an någon kan tänkas vi lj a se småfåglar i smällkaila vinter få Iitet solrosfrön och talg. Men det är många år sedan dess. Redan för över fem, sex år sedan bade hon böIjat sin trakassering. Jag

har hennes brev och brev från disponemen som hon ringt tili och telefonsamtal från honom.

Med andra ord, jag har bevis för att hon verldigen engagerar sig i denna sak. Hon bygger sina angivelser på fantasifoster. Jag undrar vad som kan störa henne så? Kanske det är min svenska språk? (man vet aldrig). Eiler är det nutt utseende?

GODTID DEBATT GODTID DEBATT GODTID DEBATT Brevet från 1997 inleds lillgjon vänligt och konstlagt artigt. Mycket sirapsforrnuleringar. "Är det inte underban när sommaren åter igen värmer oss" ( - hon behöver väl inte fräga mig om det). 1 ett brev skriver man inte en sådan fråga, utan täller frågan muntligt. [ brevets senare del visar hon sin tvetydighet och uppmanar mig med falsk vänskap och tili fredsställelsen i att riktigt få tillrättavisa mig, att jag skall gå tili de närliggande parkema för att där betrakta fåg larna och matadem.

Underl igt nog tycker hon att god stämning mellan grannarna skapar trivsel fastän hon gör allt för an motsatsen skall härska. Vr textanaIytisk synpunkt är lankegången lika böljande som hennes dåliga försök an dölja sin aggression. [ brevet framför hon ett konkret exempel på vilka problem som möter henne genom att fåglama f1yger och far som de viII. Hennes katt Minni vilj äta pick-nick i det fria m.a.o. på balkongen.

Småfåglarnas närvaro stör Minnis ätande. Det är med stor förvåning jag läser hennes rader eftersom mm katt Julius tvärtom blir mycket stimuJerad av att se fåglarna på nära håll . Dessutom är han ute på balkongen alla sommarnätter. Och vad har jag att göra med att Minni blir störd?

Grannen har inte heller uppfattat an fåg laroa får ungar eiler att de har sina egna tider på året då de syns eiler är nästan helt frånvarande på gården. Hon skryter också med an hon försöker bålla sin balkong ren. Och det är fågelsmuts som hon är alldeles säker på att droppar ned från fåglarna från min balkong. kan så vara. Men sedan jag å

min tur börjat bevaka hennes balkong ser jag att hon städar endast en gång om året på våren (17.5.99) och att snön aldrig sopas bort under hela vintero . För att min antagonist skall sova lugnt om nätteroa har jag nu lagt ribbor i utrymmet vid golv och balkongens "pl ank" för an inte minsta rosk skall falla ned på hennes höghet.

Fastän jag är trög an reta upp så blir också jag efter an i år varit föremål för en människas ogrundade anklagelser direkt arg. Men jag tröstar mig med an jag har bevis.

Brevet från disponenten har jag visserligen deponerat i arkivet där jag har nuna personliga och arbetsdokument.

(Kanske någon forskare någon gång viII undersöka hur grannar beter sig under 1990talet).

Ett brev från disponenten (som grannen duperat. Hon

•

·•• ·•• ·• •

kan vara söt om hon viII)

uppmanade mig an inte mala igelkottar och fåglar. Brevet kom under värsta vinterkylan i slutel av januari. Då blev jag arg igen och sade, att det är sista gången du skriver sådana löjliga brev tili mig. Vad menar du? IgelkoLtar malas inte rnidvimertid. Jag matar igelkotten under SOmmaren.

Helt öppet har jag gelt dem vatten och mat ocb alla grannar har känt lill det. Dessutom uppmanar landets SlörSla dagstidning Helsingin Sanomat läsarna att bry sig om de urbana igelkottarna som har svårt an numera hilta föda i stan, Ulan att gä långa sträckor. Jag nämnde grannen vid namn och sa an jag känner hennes förföljelsetaklik. Han blev en aning snopen och det kom aldrig Der telefonsamtal eiler brev.

Följande disponent kontaktade mig i år för samma problem. Då talade jag ut och sade att grannen mäste ha personliga problem dä hon år efter år orkar ägna sina tankar och tid åt balkongen och fåglarna. Det händer fakliskt betydelsefullare saker i väriden.

Själv var jag helt upptagen med en avhandling för universitetet och kunde inte läta henne distrahera milt projekt.

Men jag är rädd för att hon med en druckens envishet forstätter sin kampanj mot mig.

Vad skali man göra å t folk som förf61jer en? Är det bäst att sluta öronen och blunda? Som ifråga om all slags mobbning känner jag mig rådlös.

Teretia.

•• ••

Höstens fägring Höstens "ruska" färggrant prålar , lönnens blad i fägring står, naturens goda hand nu målar , guld och purpur över skogens snår.

Trädens kronor sakta vajar, viII oss visa hur man blandar , färg och skönhet utan spann.

Ingen konstnär kan oss skänka, sådan bild som vi nu ser på den saken ska vi tänka, när vi oss ut på strövtåg beger.

Akta allt som finns och lever i Guds rika, härliga natur blommor, fåglar , trädens storhet , skogens alla vilda djur.

Trampa varsamt ängens stigar, stanna, Iyssna tili fågelsång.

Blommans kalkar stilla bugar , soi och regn i växelgång.

Allt en skapande hand oss gett , att värna om och förvalta rätt.

Visst vi vet att höstens stormar, skakar om vartenda träd, vind som tjuter, gnyr och gormar, rycker löven bort från gren, men tills dess i många dagar, vi dess skönhet beundra får , njuta av det som oss behagar, inför en färgsymfoni vi står. så med ens är himlen av flingor full, täcker blomman med ömhet in, väver täcke så mjukt som bomull , pudra vita stjärnor på skogens gull , gör naturen så vit och fin av snö som skyddar mot köldens framfart , svällande knopp , som i dvala är stilla väntar på soi som skall stråla klart, och väcka allt tili liv igen i våren kär. så går allt vidare från år tili år, vi tackar för allt som vi får!

Gurli Ahlfors

.•....•.........•...•..........•............... ..

•

·•••

·• ··• e

Mig kan det inte hända. Det symptom j ag själv märker.

Sjukhusvistelsen gär enl igt tänker många av oss när vi fä u veta all nägon i bekant- löpande-band-pri ncipen. Tisskapskretsen drabbats av svär dag förberedelser, onsdag sjukdom eiler olycka. Så hän- operatio n, torsdag hem för de det det och man stär där sj älv f1esta. Fredag fö r mig. Orsaoch har svårt att fatta all nu ken var att kiru rgen ville träfgälIer det mig och ingen an- fa mig. Hennes arbetsdag nan. Kommunens mammo- hade tagit slut innan j ag grafi som man rutinmässigt kvic knat tili efter narkosen. stälIt upp pä har fOrsta gången J ag visste redan då jag fick gett alarmerande resultat. det första beskedet au det var fastslås. frågan om e lakartad cancer, Operationsdatum Som hu vudperson känner så de t var ingen nyhet för man sig som en ås kådare. mig. Sjukledighet fy ra veckor Varför a11 denna akti vi te t, jag och under den tiden tre sj ukhar j u inga smärtor, inga husbesök för au få vävnads-

- Men grannama har varit tili stor hjälp, säger hon.

- Vi har eu äkerhets system, en te le fonpäminnelse med grannen varje morgan kloekan 9. Del behövs inget prat, me n uleblir signalem a, dä ringer de och knackar pä dörren. Del ger trygghet.

En bra ide au ta efter.

Osvald Forsström (80 år) bor i Ekenäs.

Efter problem med fö rstorat hjärta och ärrbildningar, 4 -5 infarkter, den sista år 97, fär han ocksä leva i ett lugnt tempo.

Egnahemshusel med gräs matta, snöskottning och häckklippning fär han hjälp med av grannama och så har han tur med barnen inom räckhåll.

- När hunden fanns rörde jag mycket mera på ntig.

Nu är tyvärr sofflocket a11tfö r läu au ta ti lI , bekänner ban.

Osvald har arbetat vid Ekenäs Tryckeri och också delat ut tidningar.

Dä rörde han på sig betydligt mera.

- Farligast fö r den som har hjän problem är armrörelser, alt Iyfta armama.

- Jag fö rsökle sätla upp en rullgardin hemma. Men det borde j ag inle ha gjon! HjärtaI sade genast ifrån!

Osvald har vant änkling i två är, det kan bli litet slarv med malen ibland .

Därför uppskau ar han reha-

vätska utsugen ur svullnadem a.

Sex veckor senare är det dags fö r strål behandling. Alla helsinfors bor och särskilt vi tölöbor med stora HUCSsj ukhuset under köksfönstret har så länge det tretton våningar höga sjukhuset funnits kallat det "Hilton". Följ aktJigen blev strålbehandlingskliniken "HillOns gri ll". Tala om folk humor. " Ori lien" blev bekant under en mänads dagliga besök. Ovärderliga råd av eu par väninnor som van t med tidi gare fick ntig att fOrse ntig med tjocka böcker an fördjupa ntig i under väntetidem a som kunde bli upp tilI fyra och en halv timme. Tre maskiner skalI betjäna större delen av södra Finland. Behandlingen som sädan tar inte lång tid. På in höjd tio ntinuter, där det mest gäller an bli placerad i exakt rätt läge fö r behandlingen. Läget underlättas av en plastform som i förväg "gjutits" enligt patientens kroppsform och den kroppsdel som är aktueII . Var och en av oss hade var sin pepparkaksform, vi lket underlättade fö r personalen som hade oss på löpande band och sällan var på plats alla dagar i samma gruppo

Det hände an vi i väntrummet började bekanta oss med varandra då vi träffades f1 ere dagar i följd. Där rådde en rå och hjärtlig stämning. Humom var svart. En av de första dagama jag var där var en av de pratsamrnaste en väIkJädd och välfriserad dam i 40-ärs åldem. Plötsligt Iyfte hon sitt fina hår och blouade en helt kai hjässa.

- Här fär ni fö rstaklassister se, sade hon och skrattade glatt infö r den häpna åskådarskaran. Hon hade nyss börjal med cytoslati kavärd och då är del helt normalt alt häret faller. Efler påtryckning hade hon fått sin frissa att med maskin klippa ba rt alla härtestar samtidigt med an hon fi ck sin första peruk. - När håret börjar växa ut igen eft er några månader bJir det jämnt. Ofta blir det ackså helI annorlunda. Den som vari t Ijus kan bli mörk.

Rakt här kan bli lockigt. E n av ntina medåhörare undrade om det inte blir hett med peru k om sommaren blir varm (del här hände i kalla maj). - Ingenting är enklare för oss som har peruk, sade hon som uppIysten fö rstaklassistema. Tag av peruken och häng den på en spik.

bi literingsveckar. H an har erfarenheter av både Norrval la Rehab och veteranrehabi literi ng och av Tropiclandia och hj ärtrehabilitering i Vasa.

- Man mär som en pri ns när man fär gå ti lI dukat bord, säger han .

Cykla och dansa Herman Andersson (76 är) också han Erän Ekenäs, säger au den bästa motio nen är dans.

För fyra år sedan giek han igenom en by-passoperation, han har också haft fyra infarkter.

Vad lära vi därav? Det kan verka märkli gt att nu som symtomfri cancerpatie nt säga att sjukdome n är en e rfarenheI jag är tacksam över att få

vara med om. Man kommer ned på j orden och fär helt nya perspe kti v på det mesta.

- När jag låg på HUCS i He lsingfors i ett rum med fy ra patienter ville j ag helst bara dö.

Sä gic k det inte, men alla nti na rumskamrater från den tiden är faktiskt döda, berättar han.

He rman klarar sig också på

egen hand, med maten får han ibland lite grannhjälp.

- Lever du med hjärtproblem skall du lära dig att Iyssna på dig sj älv. Lyssna på kroppen, den signalerar när det blir för mycket.

- E tt an nal tempo måste man lära sig, och lära sig att säga nej , pärninner han Stress och överansträngning passar inte alls för personer med hjärtproblem.

Hermans motionsform är cykling, den överanstränger inte kroppens övre del och amlarna.

Alla tre, som deltar i en hj ärtre habi Ii te ri ngs vec ka på Tropiclandia i Vasa, är samstämt mycket nöjda med veckan.

Den ger kraft och impuls tilIlämplig diet oeh motion i fortsättningen hemma och den ger stöd för etl lugnt liv, som gär att leva, fast hjärtat är i skrabbigt skick.

Signe (i l1Iitten ) jlallkerad av Osvald ocll Hermallllar lIaft det mycket fillt på IIjärtdistriktets läger i Vasa.

E bba Jakobsson

BRITTA LlNDBLOM

En osteoporosundersökning hur får du den?

1 God Tid 3/99 gay vi m ycket utrymme å t osteoporos.

Där ingick en hei sida funderingar, r åd och f6reskrifter med enkla knep fOr att undvika urkalkning av ske· lettet som en sjukdom som främst drabbar kvinnor.

1 tidningen PRO - Pensionären 3/99 refereras läget i Sverige under rubriken Folkhälsobomben osteoporos.

1 artikeln påpekas atl 800 ()()() svenska kvinnor är i riskzonen. Slumpen och bostadsorten avgör vem som får och vem som blir Ulan.

Insatsema för att fö rebygga osteoporos är skrämmande otiUräckliga, påpekas i artikeln. Bristande överblick och strategi, splittrad organisation, otillräckliga tekniska resurser och obefintliga forebyggande insatser präglar bilden av en vård som är närmast slumpartad och beroende av enskilda läkares kunskaper och engagemang.

De allvarliga anklagelsema gör Sonja Rembo som är ordförande i Riksforeningen Osteoporotiker, ROP, i Sverige.

ROP har presenterat en larmrapport med en kartläggning av samtliga landsting.

SlFO har också frägat 1 000 kvinnor vad de vet om osteporos, har de fåtl infonnalion om den sj ukdomen och vet de hur sjukdomen kan undvikas.

Ur svaren framgår atl 92 procent (!) aldrig fätt information om osteoporos via sjukvården, 88 procent trodde atl

de aldrig skuUe drabbas och 63 procem vet ime hur sjukdomen behandlas.

Etl skrämmande resultat.

Bentäthetsmätare saknades i många Iän. ldrottsmännen undersöks I Stockholm får ca 2 procent i riskgruppen en bentäthetsmätning, i Umeä finns bentätsmätaren på idrottskliniken och där mäts främst idrottsmännens bemäthet, i fo rskningssyfte.

Slumpen avgör och på riksnivå får fme än en procent rem iss LiU bentäthetsmätning och därmed behandling för osteoporos.

Chan sen att få en mätning är minimal om man bor norr om Gävle. Det finns sammanlagt fyra bemäthetsmätare i bruk. I Värmland, Jämtland och Norrbotten har man ingen mätare alls.

I Kristianstad hade Olan en mätare, Olen den har man nu sålt! r Västervik har Olan IOQ-tals patienter med remiss som väntar på att få en bemäthetsmätning, Olen eftersom den enda utbildade sjuksköterskan som kan utföra en bentäthetsmätning är långtidssjukskriven utförs inga mätningar.

E nvishet krävs hos ossi God Tid har taiat med Maj, som är strax över sextio år, och som varit med om en bentäthetsundersökning i Helsingfors.

Svenska hiärtpatienter••• - Vi hoppas på en fortsättning, det ta är ett vikrigt arbete, säger hon.

UppfOljning - Vi lämnar ime hjärtpatientema efter en rehabiliteringsvecka. Vi tycker att det är viktigt alt följa upp hur vardagen ser ut också efteråt. Så de tjugo som är med nu i augusti träffar jag en dag i höst, och då går vi igenom hur det vardagliga rutinen fungerar hemma, och om anvisningarna sam delats ut vid rehabilileringen stämme r ivardagen.

- J ag brukar be en verksamhetsterapeut komma och berätta om hjälpmedel, säger hon.

Men det är inte alls populärt. Jag s kulIe önska att det inte är en så dramatisk sak att vänja sig vid tanken atl behöva hjälpmedel , säger hon.

- Det är mycket bäme att vara ett steg före i den riktningen och veta vad som kan bli problem. Det finns en uppsjö av utrnärkta hjälpme-

Det var endast hennes egen envishet som ledde tili att undersökningen gjordes.

Hon hade oregelbunden och märtsam menstruation, bon åt hormoner i över 30 år for att balansera upp menstruationsproblemen och hade rakitis som barn.

Här fanns tillräckligt många argument for att kräva en bentäthetsundersökning som hon fick via hälsocentralens remiss.

Undersökningen gjordes inom Helsingfors stads vanliga hälsovård.

Höftleden och knäledema undersöktes och Olan konstaterade alt bemätheten i forhållande tilI åldem var ganska hyfsad men att hon borde äta kalktillskott och röra på sig mera.

- Denhär undersökningen behöver man kanske inte rusa tili, kommenterar Maj , Olen understryker att det är viktigt att Iyssna tilI sin kropp och observera forändri ngarna.

KalktiUskottet hjälpte genast!

Omedelbart efter att Maj böIjade med kalk1:illskott såg hon positiva forändringar.

Naglarna stärktes, tidigare var de flisiga och spjälktes lätt.

Hon häller också efter sig själv med dieten och ser lill att hon får ett par glas mjölk vruje dag och ost.

- [ ntin å1der ändras kroppen hela tiden och det är bäst

-

att själv vara uppmärksam på det.

- Hv-Iäkaren är inte alltid så Iyhörd och intresserad, du mäste själv kämpa for din hälsao Och du känner bäst din egen kropp och veI hur den fungerar, atl få läkaren att f<irstä problemet är inte alltid enkelt.

Maj talar sig varm om vikten av ordemliga skor.

Slavgållg på gållg vid Norrval/a.

Eftersom hon fick instruktioner att röra på sig mera var det viktigt att hitta skor som passar.

Hon bor i Helsingfors och ger rådel att kontakta Invalidstiftelsen (som man lätt når med blå buss nummer 23) eIler att se efter vad Instrumentarium har att erbjuda.

- Det är klart att skoma är Söndagen den 24 april sarnla- både i idrottsballen och i simdyrare, 500 - 800 mark, Olen des 9 pensionär tili en veckas haIJen. Flera av oss kom for det är väl använda pengar. semestervistelse på Norvalla forsta gängen i kontakt med - Fötter är så individuella, Rehab Center. En vecka med stavgång. Rekommenderas.

För de som orkade och ville säger hon. Del lönar sig verk- ett mångsidigt program speciIigen att bry sig om fouema, ellI utformat for var och en ef- fanns det nägonting som var på gång. [ hobbyverkstaden de får ta emot Slora belast- ler ork och formäga. ningar. Elastiska och mångsiSemesterstödspengar for fick man göra olika saker. diga skor hittar man bara i vistelsen hade erhållits av Smycken och sidenmålning bl.a. En av veckans upplevelspecialaffarer. penmngautomatf<ireningen.

Massage och värmebehand- ser var nog grillkvällen pä - Under en fest kan jag klämma in mig i mera oför- Iing gjorde gott for ömmande Rökiö kvarnsluga.

En vecka går fon när uivnuftiga och koketta skor. axJar och nacke. Efler medi- Men vardagsskoma skall cinbad och besök i simhallen seln och kamraLSkapet är gott.

Vi blev bjudna på god servijag kunna gå i, stå i och de kändes del sköm och Iät!, f<ir ce både andligt och lekamlig!. skall sitta ål pä rätt slälle med stunden. spännen på rätt plats.

Varje dag ordnades det Och som en av deltagarna Föttema skall ocksä skötaS grupprogram och del var inte sade infOr hemfarden. "Detla regelbundet, det mår de bra av, enban vi 9 pensionärer som är den finaste och bästa vecka påminner hon. dellog i dessa. Veteraner på re- jag fått vara med om".

Tack alla Ni på Norrvalla habilitering ingick alltid i BRlTTA LINDBLOM gruppens aktivileler. Vi spela- som 10g sä väl hand om oss.

Henrik de boccia, hade gymnastik

Rubriken är kanske provoce- sitta under en lampa sä enades rande eftersom folk idag gäma vi om att dagsljuset ändå ger betonar sin ungdom. TIli dem många gånger mer Ijus. Ålddel, det är inget att skämmas kan jag säga att sin ungdom randet innebär rätt ofta alt för att de används. bär man a1Jtid med sig. Jag tror människor blir deprimerade av - Men tyvärr reagerar inte riktigt på tant-fenomenet. mörker i Finland. många negativ!. "Jag är inte Innerst inne är a1Ja äldre kvinJag antar att olika individer så dålig ännu" är en vanlig re- nor unga f1ickor. kan lokalisera en del av sina aktion, tyvärr. Det är inte En f1icka av ä1dre modeU sent påkomna smärtor tili vissa nödvändigt att ta det så käns- mår bra då hon sover uI på skeenden i Iivet. För min del loladdat, tycker Liisa. morgnarna, nekar tili sam varo minns jag krigstidens brisl på med folk hon inte giUar och föda som for mig ledde tili raegensinnigt forverkligar sitt kitis (engelska sjukan) - ändå egetlivsprojekt. matades jag med Ovomaltine Tili mina nöjen har aUtid ständiga sjukdomar (brist på hört att läsa morgontidninga- immunitet) ocb epileptiska anma i lugn och ro. Liksom per- fall. Senare har jag läsl mig tili soner ur den engelska adeln att en del epileptiker i Ryssland båUer jag mig med lång frukost kallas "de heliga galna". AlItid som tar cirka två timmar. Jag en liten tröst. bar liksom den å1drade Evakueringsårens svAra tider Niezche etl dagsprogram som då Hangö övertogs av Ryssarär upplagt efter min personliga na 1939 tvingades mor och jag rytm. Morgonpromenaden (del- bo i etl Iitet, mörkt vindsrum vis buss) tili lorgen for att utan a1Ja bekvämligheter. Där handla fisk och inandas bavs- kröp vägglössen fram så fort luft och åter en gång låta min det blev mörkt. Vruje kväll blick forsäkra mig om att vid sprutade min mor väggarna horisonten möts himmel och och sängen med DDT. [dag är hav. Mln uppväxt i Hangö ska- det ärnnet forbjudet att säljas. pade mig etl enormt behov av Gud vet vilka mentala skador att se öppna borisonter. sådan behandling fororsakar. *** En grej som ger mera handFolk undrar varfor jag ger Då jag klagade över att det eiler vridkraft, ett handtag i mig ut redan i gryningen. Om kröp maskar på knäckebrödet badrummet eiler två, gripsa- vimem är det forbundet med fick jag rådet att knacka av det ker som underlättar att plocka en hälsoaspekt. Efter att ha dis- pä bordel ocb sedan äta det. prylar från golvet, är bra och kuterat med min läkare om Alla mina Livs plågor skall praktiskt.

Ijusterapi, som jag ansåg for jag inle ta upp här. Det vore att Och inte aUs något att skäm- tidskrävande på grund av min forhäva sig. Men tillbaks tiU mas for eIler vara rädd for. motvilja att gå nägonslans och f6rberedelsema för ett Uv i

Trivselvecka på Norrvalla

r ålderdom. Det är mycket man kan göra. Ett av de viktigaste egenskaperna är att kunna leva ensam. Det som först verkar vara rena förvisningen mognar till ett stort privilegiurn.

Också plaLSen där man vistaS har enorm betydelse. Det gäller alt i Helsingfors leta rätl på en skönhet och arkitektur som ger själen hannoni. På landet bar de naluren. Inomhus måste man inreda sä att a1Jting stärnmer med ens uppfattning om behaglig omgivning. För kvinnor kan det dessutom innebära att byta ut a1Ja tunga möbler mot lätta korgstolar och mindre bord. Färgema skaIJ ime skrika - möjligen kan tavIoma göra del Sängen skaJI vara tilIräckligt bred - min säng är 120 cm. Jag har ägnat sängen specieU omsorg for all jag i min barndom tvingades sova i en järnsäng med et! knöligt bolsler troligen fyUt med kaveldun.

Men kraftema avtar ohjälpIigt. [ radion säger de att det som forr kallades 'svaga nerver' - jag hörde ultrycket forsta gången då Barbro Mörne använde det om sin syster Gudrun - kallas i dag for eum-out ' . Oberoende hur tilIståndet myntas så innebär det for dem som drabbas atl de behöver mycket vila och omsorg om sig själva. I praktiken om-

rna värderar jag allLSå hela mitl Iivsstil och prioriterar de närliggande, men ack så, underbara tingen och det viktigaste av allt - aUa former av Iiv. SliUheten och lystnaden kan aldrig prisas nog, men livshemligheten uppträder också i Ijuset och rörelsen då en blArnes pickar på min balkong eiler i katten som på tysta taSsar söker sig tili solnäcken.

Jag Iigger på min säng och betraktar en tavIa som jag på 1973 bad Ekenäs konstnären Bore Forsbäck måla av forä1dramas hus på Smedsgatan 4. Vid sängen hänger en annan tavIa av honom. Den foreställer några abborrar och strömming i ett lerfa!. Del är viktigt for mig att omge mig med verk av den konstnär som var min forsta lärare. Jag målar själv med samma ~ocka fargslcikt och rält grann kolori!.

Det som å1dem skalar av ger den igen ifråga om minnen från barndomen och ungdomstiden. Den så belastade bamdomen återuppstår förklarad som en nyckel tili hur man förberetts f<irsitl vuxna Iiv J.O. Mallander som tror på reinkarnationen säger att bam väljer sina foräldrar. Deras inställning tili omgivningen, den skräck och den glädje de inger sitt barn blir den vägkosl vi f'ar.

MajWickman

- SVfiRT OCH VITT "Jag låg stilla pä rygg. Jag var säker på att jag läg i en kyrka. Genom ett fönster såg jag en naken trädgren.

- Vad har hänt? Var är jag? Är jag död? Varför kan jag inte röra mig?

Jag kände att jag var fastbunden. Grova remar omslöt mina handleder oeh fötter. Jag var naken. Jag var en am i etl kalt rum.

Jag läg i min ängestsveu.

Jag var oerhört törstig.

Tidvis tyekte jag mig se lampor och Ijus. Jag visste inte om de var natt eiler dag. Vad hade jag &jort?

Nu vet jag. Jag är pä Hesperia. Jag Iror att Iivet är slul."

Sä här börjar Ann-Mari Lindbergs första självbiografiska bok "Kraschen".

Den kom ut pä Söderströms förlag 1996 med orden "Tili mina ödeskamrater" pä försättsbladet. Boken handlar örn alla de svärigheter ett oväntat psykiskt sarnmanbrott kan föra med sig. Hon skildrar oeksä bakgrunden.

Barndom, uppväxl, hän arbete, studier oeh den första kärleken, som ledde Lill illegal abort. Att "mästa" gifta sig var det värsta som kunde hända fliekor pä femLiotalet.

Så går det i alla fall. kontakten med pojkvännen fortsätter. Dä de förlovar sig innan Ann-Mari fyllt 21 blir det mängårig brytning med föräldrarna. Ann-Mari hinner slutföra studierna innan det första barnet föds. De har skaffat ett torp pä landet oeh jobbar härl. Nägra år senare

träffar trebarnsmamman sitt vade föremål och eget inlivs stora kärlek. Episoden vesterat kapitai för en är kortvarig, Olen vänder hyresenrummare i barnupp oeh ned hennes liv. Hon domstrakterna Rödbergen. separera oeh viii ha slcilsDet handlar ocksä om att mässa. Plötsligt drabbas hon rrän dagboksskrivande etaav kraschen. blera sig som författare.

Det blir många år av sjuk- Där har Ann-Mari Lindhusvistelser, självmordsför- berg Iyekats utomordentsök, starka mediciner och ligl. Hon är en fin sLiljst självkänslan i botten. En ny och skriver medryckande. läkare fär henne att minska Genom sina böcker har pä och smäningom sluta hon &jOrl en vikLig insats medicineringen.

Chansen när de gäller att belysa hur kommer. Den fristäende bo- de är att drabbas av psykisken "Chan sen" kom ut 1978 ka problem. Och att man pä Söderströms oeh följs fakuskt kan komma på fötsnart av en lredje roman. ter igen och fä fason på liHär handlar det om att få ve!. fotfaste igen och börja livet "Jag måste leva innan på ny tl. Om kraften att efter jag dör, tänker jag", säger 35 ärs äktenskap skilja sig. hon själv i "Chan sen". Vi Om att lämna hemmet, en väntar på de tredje bo ken. tiorums lantgärd fuU av ärEbba Jakobsson

Intryck från Sveriges Pensionärsförbunds Kongress den 10-13.6 1999 i Helsingborg Förbundets ordförande oeh jag inbjöds att del ta i SPF:s kongress och jubileumsfestligheter den 10-13.6. SPF i Sverige, det äldsta pensionärsförbundet, är grundat redan är 1939 och fyllde aIltsä hela 60 är. Idag kan förbundet efter en Iyckosam medlemsvärvningskampanj stoltsera med 200.000 medlemmar (198. 126 medlemmar den 31 .l 2.1998).

Det var en givande, intressant och tidvis dynamisk kongress. Ett par ärenden framlräder ändå tydligare än andra och på något sätt kände Olan igen tongängarna. Bl.a. debatterades det så det osade kring förslaget om en höjning av medlemsavgiften om 20 kr (Erän 80 kr/år till 100 krl.

Ocksä det förbundets ekonomi har blivit allt stramare. Men ändå blev beslutet endast en 10 kronors höjning; medlemsavgiften är alltså 90 kr/medlem/år.

Förbundets ordförande Nils Carlshamre skulJe avgå efter 10 år oeh en ny ordförande fanns på förslag: en kvinna, folkpartist och riksdagsledamOI, som dessutom komrnit med krav pä en höjning av ordförandes arvode från 100.000 kr/år tili 200.000 kro-

nor/år. 1 Sverige är ordförande en arbetande ordförande; han/ hon har sitt arbetsrum på förbundets kansli.

Läkaren oeh riksdagsledamoten sedan 1988, Barbro Westerholm, 66 år var den enda kandidaten Cör ordförandeposten. [ kulisserna fanos det ändä ett par svarta hästar.

Det var många som inte kunde smälta den märkbara förhöjningen av ärsarvodet och den tidvis partipoliLiska debanen blev ibland sä hätsk så den blev direkt olustig.

Det gick så långt an Barbro W. höll pä att avsäga sig kandidaturen, men efter (som hon själv berättade) nattliga telefonsamtal och överläggningar med sin finlandssvenske man beslöt hon föra karnpen tili slut. Barbro Westerholm blev slutligen,

utan

omröstning

vald tili förbundets nya ordförande. En del av våra medlemmar har redan träffat och hölt henne på Äldre års-seminariet på Folkhälsan i maj. Jag är säker på att med Barbro i spetsen kommer vi "systerorgani-

sationer" att hitta många gemensamma frågor att samarbeta kring.

Lilj·Ann Junell-Kousa verkamhetsledare

~------------------~ .Under seminariet UPPT ACK SENIORKRAFfEN strax före sommaren refererade läkaren Barbro Westerholm bl.a dessa punkter under ett inlägg Tio budord för en god ålderdom.

Sedan dess har hon blivit vald Lill ordförande för Sveriges pensionärsförbund, ett mycket stOrl förbund jämfört med oss i Finland. SPF i Sverige har nämligen 200 000 medlemmar.

TA ANSVAR FÖR DIN EGENHÄLSA

* Använd din kropp * Maten är halva hälsan " Sov dig frisk " Stressa med vett * Häll sams med familjen " Se upp för olycksfal l * Visa respekt för alkoholen

* Sluta röka, den är aldrig

för sem * Visa respekt för läkemedel * Sola med vett Tili riskfaktorer för de ä1dre som hon också räknade upp finns bl.a. följande:

* pensioneringen

* förlusten av anhöriga * förlusten av vänner * ensamhet * isolermg * rörelsesvårigheter * inakLivitet - sysslolöshet Var och en av dessa faklOrer är förändringar som kan vara betydande. Det gäller att dämpa förändringarna så långt det är möjligt.

Från Åbo varie dag kl. 21.00 (Isabella), i Stockholm kl. 06.30 • Från Stockholm kl. 20.15 (Amorella), i Åbo kl. 07.45

Boka hos resebyrån eiler direkt:

VIKING LINE

Åbo

'H' 02-333

1331 • Tammerfors 'll" 03-249 0111 • Helsingfors Bokningar varje dag kl. 7.30-21.30.

'll" 09-123 577.

------------------

I I

13

SVfiitT OCtl VITT - VlTT OCtl SVfiitT - SVfiitT OCtl VITT - SVfiitT OCtl VITT ~.',~: .'" ..... Åldringsbarometer:

Bättre närservice När är du gammal, när känner du dig gammal?

Det är en intressant fräga. l den "lIldringsbarometer" som Stakes regelbundet utför framgår att åldring är ett ord som försl personer över 80 är tar tilI sig. Å1dring och gammal identifierar man sig inte med för sj ukdomama kommer.

De f1esta omkring 60 år förhöll sig positivt till sitt eget lIldrande.

Det finns givetvis skillnader och de har ofta med hälsotillståndet att göra.

Så begreppet åldringsbarometer är väl egentligen missvisande?

Massmedia och politikerna får kritik i den senaste "åldringsbarometern". De ägnar sig åt åldersrasism, men mera

sällan tycker de äldre att de på ett praktiskl pIan blir ulsatta för diskriminering.

Det handlar mer om begreppen i offentligl taI och skrifl.

Frågan är om politiker och massmedia veI tillräckligl om pensionärer och hur de har det?

Nio äldre av tio ansåg hälsoproblem, funktionsproblem, sociala och ekonomiska problem vara de största kommande svårighelerna.

De som var med i undersökningen hade inte själv direkt berörts av dem ännu.

Ekonomin Hela 84 procent av de tillfrägade tyckte att deras ekonomi var ttyggad.

Men i ekonomiska frllgor är

- klara besked om framtiden!

lIsikterna starkt delade.

Hälften tyckle inte att pensionen räckte och inför överraskande händelser och livsförändringar skulle många råka i stora ekonomiska svårigheter.

Tre procenl ansllg att de ime alls hade pengar tili silt dagliga liv.

Pensionförhöjningar stöddes bara av en tredjedel eftersom misslanken att de istället skulle återverka på skatterna var stor.

Skattehöjningar förhöll de tillfrågade sig mycket reserverade tili.

När det gäller pensionernas och pensionärernas framtid växte bekymren , de f1esta ansåg att pensionen blir lägre och framtiden sämre.

Aktivitetstopp som skulle ha föredragil De finländska pensionärer- kommunal hjälp iställel för na hör tili de aktivaste i hela att anlila anhöriga.

Europa. De deltar i föreningFram r6r allt frågar de ar, i samhället och kommu- ä1dre efter nya boendefornalpolitiken och i olika orga- mer oeh servieehus. De Ilesnisationer, därmed har ocksä ta viII bo kvar i eget hem isoleringen och ensamheten oeh få service bemma. minskats.

Institution plalsema verkaÖver 2/3 av dem som är 75 de inte tilItala. år och ä1dre får hjälp av anhöMånga ä1dre hjälper också riga. Oflasl är del makanlma- varandra. En sjättedel sköler ken eiler bamen. En tredjedel eiler hjälper regelbundet av 60-åringama får samma nångon person son är långhjälp. Den kommunala servi- tidssjuk, handikappad eiler cen och hemhjäi pen har ålderstigen. minskals. De som var med i undersökningen trodde atl Närservicen fattas hjälpen riktas med tili dem 1 del dagliga Iivel riktas besom absolu t behöver den. kymren mot brislen på lokal Men del fanns misstro mot ervice. En fjärdedel ansåg atl inskränkningama är så sto- att det är för långt tili banken , ra och att servicen tunnats uI. posten, butiken, apoteket och Det fanns också många hälsovårdscentralen.

~

SVfiitT OCtl VlTT - VITT OCtl SVfiitT

Forskare föreslår:

De äldre kunde finansiera vård med skuld efterskott i samband med karen. Höga arbetspensioner han nya och andra finansie- gama betalar månatligen in på arvsskiftel. sörjer för en hög inkomsmivå ringsmodeller för vård. Mera försäkringen. Pengama får tili kommunen Timo Karjalainen, forskare vid Stakes föreslår att ä1dre personer kunde stll i skuld tili kommunen och kvittera sina värdavgifter genom arvet i dödsboel.

- Kommande pensionärer är inte fattiga, hävdar han, i en artikel i Helsingin Sanomat 9 augusti 1999.

Kommunen tar ut avgiften i

Sju kilometer tilI lokal service är för långl särskill om man behöver den mer än en gång i veckan.

Som eU sammandrag kan vi konstatera att de neSla äldre personer är rätt nöjda med siuliv. "Åldringsbaromelern" är en undersökning som Stakes regelbundel gör som reder ut lIsikler och levnadsförhållanden för personer över 60 år.

- De stora årskullamas pensionärer kommer atl ha förmögenhet, ocb då har de möjlighet atl använda den på sig själv enligt Karjalainen modell.

Krujalainen anser att de ä1dre redan i dag i Ollin av möjlighet får stå för belalningen av värdavgifler.

- Au åldringar är helt medellösa är ovanligl, säger fors-

också efter pensioneringen.

Det är orimligl att åldringsvården skulle sluka hela arvel, i nllgot skede borde samhäl lel kommaemot.

Krujalainen är medveten om att han är ute pii tunn is med sitt förslag.

Värdgaranti eiler vårdförsäkring kunde vara etl mildare alternativ. Överhuvudtaget efterlyser

diskussion och f1 ere altemativ, behövs, säger han.

1 samband med hans förslag publicerar HS samma dag en intervju med projektforskare Hannele Häkkinen från Finlands Kommunförbund.

Hannele Häkkinen berättar om den vårdförsäkring som infördes i Tyskland för ca 4 år sedan.

Arbetsgivama och arbelsta-

man UI som ersättning när man blir gammal eller om man insjuknar i en långvarig sjukdom. Personerna kalegoriseras i tre klasser, i klass I får man den minsta ersätmingen. 100m gruppen får alla lika slor ersättning. Om personen ifräga behöver mera kvalificerad eller dyrare vård får man lov au slå för mellanskillnaden själv!

BACKMANS OPTlK

Torggatan 91el. 018-19 226 Marlehamn

~

KVRKSI.Arr

"m OPTIK ~

Aktlashus vld target tel. 2981927

~,

CENTRALGATAN 98. KARIS TELEFON 019-230 940

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Annorlunda MYLLYLAMPI Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17

06100 BORGÅ Tel. 019·524 3993

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 019·531 865

Beställnlngsbussar.

HANGÖ TRAFIK BUSSRESOR INVABUSS Även registrerad researrangör Tel. 019·248 1004

Genom on onvilndo ConcelS""elsens odresser stOder nl kompen mof concer.

Tel. 9800 43 000 med lokalsomlolsov9ifl

CANCERSTlFTELSEN

(09) 752 7521

• 10 '9) 616 40

1.

019·335177. telefax 019·335 087 biltel. 049-446 374

Ring (09) 118 8544 må-frf 8.30-10, lö-sö 8.30-14

rörmånliga

Prag-Wien-Budapest Gyllene Prag vid Moldau och slottet

i Böhmen. Konsert i WIen . slottet

Stor efterfrågan

HJÄRTSTIFfELSEN

~ Lilj~~!!!!

Ellsabelsgalan 21 00170 HElSINGFORS

Vi sAllar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet.

Vi sköter om: Visning, hyresgaramier, kredilupplysningar och hyreskomrakl.

STOD HJÄRTARBETET!

~

ECKERö GllNE

03]00 Nummela

VOra odresser emolles

Gratis • serVlce

Telegramtjänsten 020212

GOD MAT GlIlJpp I TRIVSAM OCH 'EIl! RYMLlG MIUÖ. VÄLKOMNAI

MYllYLAMPI ftESTAURANTS

IrOn bonker. bok·. blomsler· och poppershondlo'. beg,avnlngsby,Oer. R-I<Iosker saml IO'dlgf lexlode pO vOrt kanlo<.

Hyresvärd, vi erbjuder Er

handlar. R-kiosker. banker aeh postkontor

~

}.~~\

~~~~

VAra kunder söker bl.a.

1-5 rum och radhus i Slor-Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N & N Locus Ab Aff Smedsgatan 15, yard. 9-17

Tel. 09-17 1744 050-5583001/050-5658387 SjölundILångström

Schönbrunn, vinbyn Grinzing. Wienerwald, Donaukryssning i Budapest, hästuppvisning på U~gersk~ Pustan m.m . • 25.9-3.10, 9 dagar, ::g " \__ pns fr. HJors 5.440,_:

..... I

_&1' :~rr~'

<0

PhuketThailand

,

I

Sommar i novemberl 9-24.11 2 veckor, Hot. Sea Wind med morgonfrukost. Pris från H:fors 6.395,-/pers.

Madeira Den gröna ön. 27.10·3.11. 1 veeka. 27.10·10.11,2 veeka, Inkl. Irukas!.

Pris i dubbelrum fr. 4.195,-/pers.

Höstens teaterresor tili Stockholm Avgängar 22·24.10. 19·21.11 , 3·5.12 Paketpris Irän Aba: 1.315.· Teatrar: Svensson, Svensson (komedl)

Gharleys Tanl (lars)

Ring och fråga efter program

Re•

Isep Dagskryssning lör pensionärer: 1-2

p e r son

85,-

m ä-tre avgångar

"otellpaket: Hotell Palace

Z95,-

sö-ti/persan/i dbl. rum Priscrna gäller t.O.m. }0.9.

Pensionärsbevis bör uppvisas.

Endast nya bokningar.

14

SVfiRT OCH VITT - VlTT OCH SVfiRT - SVfiRT OCH VITT - SVfiRT'OCH VITT Helsingfors, den 6juli 1999

TilI social- och hälsovårdsminister Maija Perho 1. Folkpensionens grunddels reducerande in· 4. Handikappolitik 7. Delegationen för äldre- och pensionspolitik verkan på arbetspensionen Regeringsprogrammet: "Handikappolitikens resurser inriktas i Soeial- oeh hälsovårdsministeriel tillsatte Delegationen .för a) Riksdagens uttalande: "Riksdagen förutsätter att regeringen ombesörjer alI man snabbl Ulreder anlalel personer frän vilkas arbetspension del avdragits en summa som motsvarar folkpensionens grunddel" b) Riksdagens utlalande: "Ri ksdagen forutsätter att regeringen, dl! slalens ekonomiska siluation del medger, fareler en lagändring genom vilken minskningen av folkpensionens grunddel sloppas"

enlighel med de förslag som framställts av Handikapparbetsgruppen '96 så att det stöd som kanaliseras genom beskattningen ombildas tiU direkt stöd oeh service."

De riKsomfatta nde pensionärsorganisationema framställer, att resursinriktningen enligt den ovan nämnda punkten i regeringspro- grammet inte får medföra att invaIidavdraget slopas för de personer vilka Iyfter invaliditetspension.

De riksomfauande pensionärsorganisalionema anser att förverkligandel av atl folkpensionens grunddel rrunskar arbelSpensionen var en oövervägd oeh asociallösning.

'1

De riksomfattande pensionärsorganisationema framställer,

,

I

s.

Äldreomsorgens tjänster

äldre- oeh pensionspolilik för verksamhetsperioden 1.4.199731.3.2000. Delegationens uppdrag är fö ljande: a) att följa upp hur förs lagen från Finlands kommission för äldrepolitiska mål oeh slrategier (KB 1996: 1) förverkligas, b) att följa med hur utkomstskyddet oeh levnadsförhåUandena utveeklas för åldringar oeh pensionärer samt att följa med EU:s ä1drepolitik, saml e) atl utvärdera formema för kOlllakter mellan ä1dre- oeh pensionspolitiskt belydelsefulla aktörer.

De riksomfattande I'ensionsorganisationemas förslag tili ul'l'gifter för delegationen:

a) Att utgöra en regelbundet sammankommande fasl förbinT regeringsprogrammet konstateras: "Åldringsvårdens ljänster delselänk melIan HVM oeh organisationema. ulveeklas, med beaktande av i synnerhet hemsjukvården, b) Att upprälthålla en ömsesidig öppen informationsförmedatl den minskade arbetspensionen p.g.a. atl folkpen- hemtjän len, stödel för boende hemma oeh förbältrandel av ling. sionens grunddel avdragits, kompenseras åt pensions- rehabilileringsmöjlighetema samt av kvaliteten på tjänstema." e) Att följa med hur pensionärsbefolkningens ulkomstskydd tagare med en pensionsinkomst om 4000 - 6000 mk i Därtill ägs i regeringsprogrammel att "Regeringen revideoeh levnadsförhållanden utveeklas oeh atl göra framställmånaden sålunda, att det stadgade pensionsinkomstav- rar soeial- oeh hälsovllrdens kliem- oeh paliembesöksavgifter ningar saml att ta initiativ beträffande dem. draget i beskattningen höjs atl motsvara den sänkning i början av år 2000 så att avgiftsintäktema stiger tili 350 miljo- d) Att följa upp EU:s ä1drepolitik oeh atl påverka HVM: s åtav netlopensionen som den avdragna gruoddelen inne- ner marko Avgiftema höjs alt motsvara 2002 års kostnadsnivå. gärder beträffande den saml atl påverka genom de finländburit. För atl även jämslälldhetskravet skall uppfyllas, I samband med denna förhöjning utreds frågan om ett system ska medlemssamfunden i de europeiska äldreorganisaliobör detta genomfåras samtidigt som löntagamas får- med en övre avgifts-gräos inom soeial- oeh hälsovårdens avnema. värvsinkomstavdrag höjs. giftssystem." e) Att ge utlåtanden i ärenden vilka hör tili delegationens uppgifter oeh atl utföra även andra uppgifter som statsrådet eiDe riksomfattande pensionärsorganisationema anser det ler HVM ger delegationen.

2. Extra sjukförsäkringspremie vara av vikt att man i regeringsprogrammet tagit med utveek- f) Att förbättra de äldres status, samförståndet mellan generaa) Regeringsprogrammel: "Den extra sjukforsäkringspremien landel av äldreomsorgens tjänster. Pensionärsorganisationema lionema oeh solidariteten i samhällel saml atl förbättra förlor pensionärer skal l sänkas yUerligare". fåster uppmärksamhet vid att man emellenid samtidigt ävenståelsen för atl åldrandet är en naturlig fas i människans lyrar möjlighetema för pensionstagare med en låg pensionsinlivseykel.

De riksomfattande pensionärsorganisationema komst att nyttja de förbättrade tjänstema om servieeavgiftema g) Att upprätlhålla kontakt med undersökningsverksamheten f ramsläller, samtidigt höjs. En av de huvudsakliga orsakema tili atl pensigällande åldrande oeh pensionärsbefolkningens utkomstonäremas realpension minskal är just förhöjningen av priser skydd oeh levnadsförhållanden. att den extra sjuIäörsäkringspremien för pensioriärer oeh avgifler, speciellt ifråga om soeial- oel! hälsotj ;lnstema. slopas före slutet av valperioden 1999-2003.

En övre avgiftsgräns forbättrar inte situalionen för lågpensionslagama om prisema på soeial- oeh bälsotjänstema höjs.

De riksomfattande pensionärsorganisationerna f ramsläller, 3. Brutet index De riksomfaUande organisationema b) Riksdagens uttalande: "Riksdagen foru tsätter, att regering- framställer, att Delegationen för äldre- och pensionspolitik, genom en faljer med möjliga problem vilka kan fåranledas av att en av statsrådet utfardad förordning, fr.o.m. 1.4.2000 lvII skilda index lillämpas oeh vidtar åtgärder for att lösa att Olan i samband med behandlingen av budgeten får föreskrivs vara ett organ med kommissionsstatns oeh problemen". år 2000 säkrar möjligheterna för alla pensionärer att att man, då delegationen ges sitt uppdrag, tar i betrak· e) Regeringsprogrammel: "Möjlighelema atl forenkla arbelsanvända social- och hälsovårdens tjänster och att Olan tande pensionärsorganisationernas ovan angivna synpensionslagstiftningen ulreds, Iikaså ulreds personers under avstår från att höja avgifterna för dem. punkter på vilka delegationens viktigaste uppgifter bör 23 års ålder intjänande av tid tili grund for arbelspension, vara. periodemas for foräldraledighel oeh vårdlillägg beaktande i den pensionsgrundande tiden oeh behovet av att utveekla 6. Nivåförhöjning av folkpensionen indexsystemet saml fårberedelsema infår en höjning av den a) Regeringsprogrammet: ''Beloppet av full pension höjs med genomsnittliga pensionsåldem" .

50 mk i månaden från ingången av 2002 Ulöver den normaEläkeliitto ry la indexjusleringen."

E läkeläiset ry De riksomfattande organisationerna Eläkkeensaajien KeskusJjjto EKL ry framställer, De riksomfattande pensionärsorganisationerna framstälKansallinen Senioriliitto ry Jer, Kris tillinen Eläkeliitto ry att det brutna indexet slopas oeh att APL-index tillämSvenska Pensionärsförbundet rf pas äveo på 65 år fyllda peosionstagares pensioner, att nivåförhöjningen av folkpensionen vilken noterats i samt att de riksomfattande pensio-närsorganisationerregeringsprogram-met genomförs 1.1.2000. na bör få deltaga i arbetet får att utreda indexsystemelS utvecklingsbehov, vilken utredning nämns i regeringsprogrammet.

Folkhälsans service för äldre i Nyland Folkhä!san erbjuder iildrc olika möjlighcter tili slöd och hjiilp i form ov: 8cmscrvicc i HeJ.~ in gfors. E.~bo. Grankulla och Ekenäs Hemscrvicen crbJudcr hc mvård som inncbär hjälp med personlig omvårdnnd, hushåUsarbelc, uppköp. fOljcslng:m:. promcnndsällskap och stiidbjälp. I huvudstadsregioncn är scrv iccn möjlig aU alla dagar kj . 7 - 22.

m

Nännarc infonna tion: Marin GusIDvson lfn (09) 6 1 5855 05.

Ekenäs. Yrsa Söderström. tfn 050 - 59 22 187 Minncsklinikcn Folkhälsans MinncskJ inik i Seni orhusct i Helsingfors har spcc ial iserol sig p;\ syslcmulisk minnesoch rcminisccnstrJning. Träningen sker bådc i kursfonn och individuellt. Minncskliniken ger ocksä md i demensfrll.gor.

Närmare inronnalian: Taina Johansson, tfn (09) 6 1 58 55 06

Stöd tili anhöriglJ Folkhrusan slödcr personcr som hemma sköter en mdre. handikappod eiler långtidssjuk anhörig.

Vcrksamhcten bcstAr av inrormationsmölcn. utbildning och kurscr, rChabil itcring. mdgivning och växclvård.

Närmare inrormation: Ylva Krokrors. tfn (09) 61 5856 86 Veteranservice Vcteranprogrammct aktivernr och stödcr vcteraner bade I'ysiskt. psykiskl och sociall. 1 verksamhelen ingår rcgelbundna grupptrliffar med moLion. lunch och social samvaro. temadagar. tematräffar, moLionsgrupper och teleronservice Närmare informoLion: Ilse Vaencrberg. tfn (09) 61 58 5687

Adress: Folkhälsans Seniorhus. Mannerheimvägcn 97. 00280 Helsingfors

15

I

En dröm går i uppfyllelse ...

Det sitter en lhen pensionär i Olars oeh myser över vad hon har kunnat ästadkomma för pensionärem as väl.

E n r iktig järn-Iady

k

Marita Nordling flyttade som nybliven pensionär tili Olars på hösten 1987. Hon böIjade ta reda på om det fanns nå' n plats där pensionärer träffas. Hon kom underfund med att det fanns fyra grupper pensionärer i Olars. två fi nskspråkiga oeh två svensksprålciga. En del träffades i en försanli ingslokal oeh andra i försarnlin gens utry m-

Jör

97för as. ena ned e n-

OIars servieel!lIs sell från sydost. 1 förgrulldell, dell avrlllldade de/eli, elllrlfll, matlllryllllllell oeh möteslokaliteter. Tili höger servieeellhetell oel! tili vällster i bakgnllldell bostadsellhetell. Frisbergsvägell går fällgs trädradell iförgrzllldell, oeh Mållgatall tili O/ars torg IItgår mitt för ellIrell åt höger.

meno

G/ada herrar välltar på att dallsa eiler funderar ett tag. ed'dd

SPF:s som arClag i ÖsterboHen:

HI-

åt3d-

10)p-

elraör-

lns

.en t-

00 ch k· n· jr

:y 'Y 'Y 'Y

-y rf

Siunga kan vi och dansa också!

- En egen pensionärskör. eiler seniorsångarkör. det kunde vara storståtligt. tyekte Torolf Fröjdö. med målet stilil t pä den allmä nna finlandssvenska sängarträffen i Esbo år 2001. Det som gay anledningen tiU det önskemålet var SPF: s Iyekade KÖR 99 oeh SPF:s deltagande i E läkeli ittos andliga sommardagar i Kaustby.

- Gemyt oeh a Uvar. idag skalJ vi klara båda. a nsåg den österbottniska distriktets ordförande Torolf Fröjdö. under sommardagen på Karperö. A llvaret betyder att vi pårninner oss om regeringsprogrammet oeh att vi haft e n aktiv medverkan i det. Pensionärerna skall göra sig synliga oeh kOluma med önskemål oeh fodringar. detta allvar gälJer oekså budgetberedni ngen för år

2000.

Men en dag när solen skiner oeh två orkestrar finns på pla ts för att spela så att det inte finna en enda paus i dan sen har gemyte t e n g iven plats .

Förbundsordförande Göran Björkman kom med fårska hälsningar från SPF:s kongress i Sverige oeh re fererade b!. a. Örnskö ldsvikaffaren. som i kortbet går ut på att ett e nski lt äldre par fiek rätt i en proeess mot kommunen om al ltför höga vårdavgifter. Paret fiek ti11baka alltför höga vårdavgifter. efte r t1ere rättsliga behandlingar. Det här prejudieerande fal let gjorde att oekså fle re andra. minst 30 hushåll. fiek tiIIbaka utkrävda vårdavgifter.

Detta är minsann e n seger för pensionärs rörelsen. eftersom vårdavgifterna hör ti U de ständiga tvistefrågorna.

C hefredaktör/ info rma tö r Britta Lindblom berättade om förbundets program under hösten oeh hoppades att många österbottniska pe nsionärer aktiverar sig för förbundets tidning Go d Tid .

- Vi be hö ve r alltid nya skrivare oeh nya tye kare. sade hon. Övermark Pe nsionä rsförening vis ade sig ha e n duktig sånggrupp. Mu nte rgökarna underhölJ med Ta ubevisor.

Oeh de två orkestrarna Lindvalls oeh Roma ntix klämde i med dans musik under reste n av dagen.

D e som tye kte o m e tt alternativt program hade möj lighet tili de t under John Nygårds ledning.

En Iyekad d ag!

BRITTA LINDBLOM

Nu föddes iden om att få tili stånd en plats där pensionärerna kun de mötas. [ första hand tänkte hon på ett servieehus. Hon fiek även vetskap om att i böIjan på 80talet hade planerats ett allaktivitetshus beläget mitt j bebyggelsen.

Tomt var reserve rad oeh ritningarna gjorda. men da mmet lade lagt sig över al ltsammans.

Vid förfrågao om arkitekten trodde att man kunde göra om planerna tili ett servieehus var svaret att det gär enkelt med några ändringar.

Marita böIj ade uppvakta stadens beslutsfattare me n fiek svaret: " att ett allakti vitetshus är e tt allaktivitetshus oeh del går ej att ändra pä" .

Nu log hon kontakl med både de svenska oeh fin ska pensionärsgrupperna. oeh bildade en arbetsgrupp för att gå vidare med sitt projekl. Skrivelser skrevs. personer u betydande ställning uppvaklades.

1 försla hand skulle man försöka få tili stånd e n kvarters-klubblokal för pensionärer. Arbetel bar fruk!. S taden meddelade att saken var klar: kvarterslokalen om 80 m2 öppnades invid Månstrålen

1990.

Här kunde nu pensionärerna träffas. hålla möten. äta luneh oeh idka annan samva-

ro.

Arbetet inom arbetsgruppen fortsatte med större mål för ögonen. Beslutsfattare kontaktades oeh nya skri velser giek vidare. Marila fram trädde lre gånger i stadsfull-

(vetenskapligt bevisat)

RNA BORT UTAN MEDICIN Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Du bl.a: - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.fl. smärtor

* VERKAR NER TILL 6 CM DJUP * 5 ÅR S GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCHYR Märta Nygård oeh Gurli Simons är ganska lIya i pensiolIärssammallhallg, men roligt hade de.

S NYSTRÖM KB TEL. 019-231 636

mäktige. Hon fiek hjälp av politiker oeh tjänstemän hu r hon skulle verka vidare.

Efter dessa ansträngningar hittades fakti skt en tomt på Frisbergel invid Frisbergsvägen. mi tt emO! M ångatan som går tili Olars torg oeh där alla bussar går förbi. År 1995 kom beslutet. att ett servieehus skulle byggas år 1999. Det tog eld i Marita igen, för hon ville att bygget skulle böIja tidigare. Det Iyekades oekså oeh det beslöts alt bygget skulle påbörjas redan under 1997-98. Anslagel för bygget beviljades. me n nu kom ett ny tt aber.

Byggnalionen hade böIjat överhettas oeh den nya offerten giek fle re miljoner over den beräknade, sä planema måste igen läggas på iso men den 22 januari kom äntligen beslutet atl bygget kunde påbörjas i apri l. detta är 1999.

Finansiärer är Esbo stad.

Palvelulalosäätiö. Penningaulomatföre ningen oeh staten. genom statens bostad fon d (Valtion Asun torabasto). På della sätt kunde Esbo frigöra 10 miljoner för andra ändamå!.

1I0na von Heiroth. från Esbo stad. har gjort upp ritningarna ti li serviceeentrel oeh Maritas pensionärsgrupp har fätt vara med om planeri ngen oeh bygget från första böIjan.

Bygget omfattar 3 500 m 2 oeh innehåller bl.a. matutrymme n med kök. som kan anvä ndas helt eiler delvis av o li ka gru pper samtidig!.

Huset innehål ler oekså 10 de me nsplatser. 10 platser för patienter som meUanstation

för deras väg he m, 18 hyresbosläder för pensionärer ( 14 om 35 m2 för e n person oeh 4 om 45 m2 för två personer) oeh möjlighet att sköta 10 dagpatienter. Resten är servieeutrymmen oeh personal utrymmen som Esbo står för.

Marila framh åller specielll att Margareta Pietikäinen, social rådel Ella Hyppönen oeh Ritva Erkama från Esbo stad hjäl pt med sina insalSer så att projektel kommit såhär långt.

Hon taekar oek å de två fin skspråkiga oeh de två svenskspråkiga pensionärsgrupper. som deltagit i detta arbete.

Vi Iyfter pä hatten för Marita!

THS

P.S. Jag går vaIje dag förbi ifrågavarande tomI på min morgonpromenad oeh väntade på att någonting skulle hä nda.

Jag tänkte berätta hur del går för Maritas projekt.

Så den 19 april på morgonen ringer M arita Nordling upp mig oeh meddelar strålande: " Nu har del hänt. i morse kl o 8 nilldes den första tallen oeh jag var ute oeh folograferade det". hon bor nämligen tvärs över gatan. så hon ka n följa med hur företaget framskrider.

Detta bevisar tesen att etl mye ket lilet kugghjul kan sätta igång även de slörsta maskiner!

Nu är tomten heI! skalad från sina lräd. jättemaskiner gräver stora gropar oeh äve n bergssprängama är på plats.

Färgstarlta- ,

A

b1-l55rC50rl

Toscana 19/9. 9.5 dgr.... ... ....... .... .. ......... 6.21 0.Prome nadresa tili

Gardasjön 29/9. 9 dgr.. ... ... ................ ..... 5.555.Polen 10/10 , 10 dgr.... ... ... .... ........ .. .. .. ... ..2.985.Costa del 501 24/10. 19 dgr.. ........... .ca. 6.500.Costa del 501 18/1-00. 31 dgr... ........ ca. 7.980.-

~"N.II"I~7!~

""~~

Bussplan, Ma riehamn. Tel: 018 22570 www.sundqvists.com

16

Kör 99: Vi sjöng så taket lyfte

De omkring 150 sköIIsjungallde sångama vid torsdagens uppträdade på Norrvalla.

Någonstans i en säng heter det, Sången ädJa känslor föder, hjärtats nyckel heter säng. Om sll är fallet var Norrvalla i Vörå ädelt så det förslår onsdagen den 21 juli, för då samlades glada och sjungande pensionärer frän hela svenska Finland där, i och med att Kör 99 gick av stapeln. Distriktets ordförande, Torolf Fröjdö hälsade välkommen med sången, Här är gudagott att vara. Det knnde man gott säga med tanke på vädret och sångarglädjen.

Första dagen var ägnad föreläsningar och övningar under ledning av eminenta Margot Enström. Ert Iyckat drag av pensionärsförbuDdet att ar-

rangera Kör 99. Jag vet inte med säkerhet vem som är pappa till försla~.et, men för ell år sedan vid Osterbottniska pens. distriktets 25-årsjubileum, föreslog distriktets ordförande i sitt hälsningsanförande något sådant evenemang, i stil med den storkör som då hade sammankallats tili jubileet. Det enda som man kunde bekJaga var att så få österbottningar ställde upp, det var ju på deras hemmapian, kanske bättre uppslutning nästa gång. Första dagen avslutades med lättare program i sångens tecken och dans.

Andra dagen blev det mera uppträdande i stora festsalen .

Där sjöng nu den vältrimmade stora kören 2 olika gänger varvad med f1era miDdre körer från olika orter. Efter programrnet i festsalen gick sångama tili lcyrkan med spelmän i spetsen . Vid besöket i lcyrkan på torsdagen visade deltagama vad de gick för. Där sjöng de omkring 150 sllngama så att taket nästan Iyfte. En strålande uppvisning ocb avslutning pII Kör 99-dagama i Vörå. Här bevisades art pensionärema ännu har mycket att ge. Något att hoppas på uDder kommande år, eventuellt på något annat lämpligt ställe.

Stig Sundvik

Kör 99:

En FarInors funderingar

KÖR 99, med IIlllsikantema i spetsel/ tågar sångama tili kyrkan

Det är roligt att sjunga i kör, isynnerhet om dirigenten är begåvad med en stor portion humor, som drabbar alla lika och har en röst som hörs både i taj och säng - och får en att ana Dragsvik i bakgrunden (antagligen fel). Om man dessutom har en liten kJockarkärlek tili folkhögskolrniljö (- dom har god mat med mycket grönt inuti -), vad kan då mera önska.

Det var en lagom mysig stämning över hela Norrvallaträffen. Att man sedan missade både dansen och spelmansmusiken, får man nog skylla sig själv.

Jag gick tili sängs i god tid istället. Någon lust att hoppa i bassängen med hurtbullama

hade jag inte heller. Min si mknnnigbet är ungefar av samma kaliber som dansknnnigheten. Stämbandsövningarna var mera behövliga. Fruntimrens nanmsdagsfest ville solen inte veta av så den gick inomhus, med en uppvisning av större och mindre körer.

Sen bjöds vi på kaIJe och en stor tårtbit.

Sen gällde det att städa ihop vån pick och pack och tömma sovrummen. Det blev ett långt tåg tiU fots och i bilar tili Vörå lcyrka, som är en sevärdhet för alla, som inte ridigare lärt känna den. Altaret med mycket gamla mlllningar både på framsidan och baksidan är helt unikt.

"Farmor"

BUDKAVELN

En dag f6r ca 50 år sen mottog jag i en österbottnisk prästgård en budkaveI, som bar bud om en byastärnma. Åren gått, samhället har förändrats, nu kablas nyhe-

ter ut i etem medan man i en by knappast vet vad som sker i en granngård.

När psal mdiktaren tänker på sitt "andliga" Liv, ville han vara "en budkavel rastlös och vingad, som bådar lilJ Herrens krig". Du ville ge ditt hjärtas kärlek ät honom som funnit dej förtoendevärd. Livet syntes dej vara "en obetald räkning".

Men, det kom dagar IIt smärtan och tvivlet vidgda, när orden inte längre var himlastorrnande utan lågmälda. Budkaveln - vilade förgäten. Det kom dagar med förvissning. Du fick kunskap om guds nåd sädan den verkligen är. ÖveraJJt, där nllgon velat bli Guds budbärare, har lik-

Efterdyningar frän KÖR 99 i YÖrä.

Panos det mänga som flmderade över varrör vär eminenta körledare Margot koliapsade pä avslutningstillstälJningen?

Pladask, mitt framför publik och kör!

Thomasfolk vände sig mot Margot, pekade och konunenderade "sitt" och Margot hon satt, skriver och berättar signaturen "en som var med" tili God Tids redaktion. Så nu vet vi det.

Seniordans, här i Österbotten en ny jöreteelse.

som ett stråk himmel dragits över vardagshimlen.

Genom Kristi sändebud manar Gud: "llIt försona er med Gud". Mer än om allt annat mll vi he om att få vara verktyg i Herrens band.

Du har kanske vandrat länge som Guds budbärare. Höstens tid är inne, men ville du som skogen "vissna glad". När Iöven falLit tili marken, ser du himlen bättre. Mattan av gula löv pII marken dämpar ljudet av fotsteg, löven vili bygga en mur mot Iarmet och bruset därute i väriden. Du är tacksam över livet. Du är försonad med livet och med Gud.

Gunnar Levlin

••

Från OsterboHnisk horisont Man kan fråga sig, vad är seniordans? För att få svar pII detta vände jag mig tiU Gun Sven Iin. Seniordans är ett meUanting, mellan ringlekar, folkdans och vanlig salongdans.

Det är i dag fem år sedan Gun Svenlin blev intresserad.

Oravais Pensionärer hade räknat med något större uppslutning omkring dan sen i Oravais. Innanför porten stod Valdemar Präst med fru ocb välkonmade alla. Det är ju han som egentligen har varit eldsjälen och dragare av dansevenemanget.

Pensionärsföreningens ordförande Thre Hagberg hälsade alla välkonma med några ord om dansandet, som i bela

väri den är likadant. Gun Svenlin som var en god handledare i dag, hade hjälp av dottern Camilla.

När seniordansama hade gjort sirt blev det allmän dans tiU Lindvalls 5-manna orkester. Nu mölle pensionärer upp frän när och fjärran. Snart var paviljongen full med dansande par.

* ** Eftersom FN har utlyst de äldres år, ville Korsholms kommun tillsammans med Kvevlax församling, bjuda alla pensionärer tili en sommarfest i församlingshemmet den 21 juni i Kvevlax.

Programmet Upptog myck-

en säng och musik, dilctläsning, byrallor och en stor del information om hemvården och hemsjukvården, och frarnför allt skillnaden meUan dessa två former av vård.

Hälsningstalet höll Alice Backström, varvid hon hade som tema, "Mera liv i åren".

Festen var talri}':! besökt, en bra bit över etthundra personer. För alla som ville varl! med, men inte hade egna möjligheter att ta sig dit, hade ordnats taxi, tili och med för rullstolsbuma. Det var säkert en upplevelse att få komma ut och träffa andra i samma situation.

Stig Sundvik

17

Seniordansnytt Seniordansama är ivrigt sysselsatta även om somrama.

Varje tisdag, från 8 juni till 10 augusti, klo 12-14, har Finlands SeniordansfOrbund sarnJat 60-70 dansare till seniordans på Tomtebo Folklorecenters utescen, invid Fölisön. Det liar blivit en populär tradition, som redan pågått i över 10 år.

Vår ordförande, Margareta Grigorkoffs 80-års dag firades pä Tomtebo-scenen den 6 juli med kaffe och tårta, krans i håret - och dans! Över 100 dansare från när och fjärran hade ställt upp för att fira henne.

J skrivande stund har Seniordansförbundet tillsanlmans med Solvalla ldrottsinstitut och Finlands Svenska Gymnastikförbund en diplornkurs och ledardagar ute på Solvalla, med 24 deltagare och 3 ledare. En av ledama är vår vän, dansledare IJse Kassner

från Tyskland. Det är redan femte gången som hon hjälper oss att genomföra diplornkursen. Hon kommer med nytt material och inspirerar alla med sitt positiva och glada väsen. Hon ger oss mycket, men påpekar, att hon också själv får ideer av oss. Hon känner sig som en medlem av en stor familj när hon är tillsammans med seniordansama i Finland.

Vi frågar henne vad hon anser vara väsentligt i seni ordansen.

Dse: Det är de mänskliga kontaktema i första hand och sedan den fina musiken. Alla kan dansa med varandra, oavsett om det är fråga om man eiler kvinna. Ingen behöver vara ensam, som bara kan röra sig. Och dansen behöver inget språk, den är ett språk i sig själ V. Vad ser hon som viktigt för en dansledare att beakta?

Dse: Jag är glad över att jag själv kan dansa och då kan jag fömedla glädjen med att dansa tili andra. Det är de ord på vägen jag vili ge de nya diplomledama.

Solval lakursen omfattar dels en fortsättningskurs II, med 12 danser, dels både skriftliga och praktiska prov för dem som skall ta ett dip10m. Diplomet berättigar dansledama alI della i ledarutbildningen.

Samtidigt ordnas ledardagar för aktiva ledar. De får också uppgifter och deltar i alla danser. Det kan gälla att bena UI en ny dansbeskrivning eiler atl göra koreografi till en given musik. Dellagarna arbetar i mindre grupper.

Hösten står för dörren och snart börjar arbetet med dansgruppema. Den fina sommaren och den intressanta Solvallakursen har varit goda inspirationskällor.

Margareta Grigorkofffirades med blol1lslerkralls.

Ledama har möjlighet att träffas och utbyta erfarenbeter - och dansa nya danser varannan torsdag kI. 14.3016.00 (Obs tiden!) i Thomas

församlings gymnastiksal i Tölö. Den fOrsta träffen är 23 september. En annan viktig begivenhet är den dansmatine som Förbundet ordnar 23

oktober i Kampens festsal , som ett bidrag tili firandet av De Ä1dres År i Europa.

Kate Björkman Verksamhetsledare

Lediga platser fmns på österbottniska höstresan den 17-19 september tili Luleå.

Medlemmar i Krolloby kyrkokör i sillo vaeka jolkdräkter, fr. v. Siv Orava, Birgit Collallder oelz KristilZa Stoor.

FOTO: J-ERUDNÄS TEXT: KRISTINA KLINGENBERG

Tvåspråkig psalmkväll i Kaustby

"Livets träd" 11led lexler som alZlmyler tili väri alldliga liv oelz vära jörlzoppllillgar uflder de alZdliga dagomo i KOlIstby.

Fortsältning från sidan 1.

Under dagama pågick för det mesta paraIleIlprogram. Också medan psalmkväUen pågick fanns möj lighet att delta i andra konserter. Efter

psalmkväUen stannade de fIesta svenska deltagare. kvar för att vara med om Kaustislainen messu " On ilo tulla yhteen" som är komponerad av Aaro

Kentala. Mässan frarnfördes av Kaustisen Hääkuoro och instrumentalister under ledning av Jarmo Kotaja. De som inte deltog mässan hade möjlig-

het att vara med om fram- Det fanns ett stort antal förandet av Kuorikoski- konstgjorda träd med lövbali aden i det nya Folk- tax ter i form av dikter, bömusikcentret. ner och aforismer, skrivna Fe.starenans dekorationer av medlemmama i de oIika väckte uppmärksarnhet. pensionärsföreningarna.

Sammanlagt fanns över 2600 texter utstäUda Ett

urvaJ av textema kommer så småningom att ge.s ut i bokform.

Kristina Klingenberg

18

Börie Andersson:

Jag bytte tili ett ekologiskt liv

....

\.

- Vi är sä bundna av de beslul som livsmedelsprodueemema gör. De styr marknaden. Det är fonfarande en myeketlilen grupp konsumemenler som släller ekologiska krav på maten oeh på andra produkter. Ofta handlar det om speeialgrupper, aUergiker osv.

Det är Börje Andersson som berätlar om siu avhopp frän konventionellt arbete med produkter för industrivemilation tili biodynamisk odling oeh örtsalvor. Det ligger en längt avstånd mellan de två fal ten.

- Ingen säger au man skal l hälla pä med samma sak hela tiden, hela live!. AIlt skedde stegvis för min del. Jag oeh min hustru Aneue började i köket hemma oeh rörde ihop örtproduktema där. Vi marknadsförde oss mest via muntiU-mun-meloden.

KvaJitet framom kvantitet har hela tiden ingått i företagsfilosofin .

- Vi tror pä den småskaliga produktionen, säger Börje Andersson.

- Problemet i Finland är oeksä att vi finländare för det mesta alltid tror pä sä stora volymer. Det skall vara hektarvis med nässelplanteringar, ston, stort!

- Förr oss, med Vallnikas produkler, (så heter alltsA företaget) räeker del med etl par hundra kvadratmeter odlingsjord. Resten imponeras i forrn av essenser, lavendelessens osv.

Kunskap' i Sverige och Danmark Börje och Anetle Andersson bor i Södra Vallgrund i Korsholms skärgård. Företaget ver-

kar nu precis pä gränsen mellan södra oeh norra Vallgrund i en bankfastighe!.

Pä hylloma trängs Börjes örtböeker, på en mellanvägg finns en stor affiseh över lavendelodlingar i Provence, blä rader sä långt ögat når.

Jag påminner mig om mina små magra lavendeltofsar i Ingä-jorden. Men i år blommar de smä tofsama oeh doften kan man inte missta sig om. En liten kvis t under dynvaret är underban!

- Vi har hällit pä i 12 år och inlärningen bar varit en

längsam proeess. Vi har gått i lära i Sverige, i Föllinge, ~pm ligger 80 km. norr om Ostersund. Där finns hälsohem oeh kurser oeh sä på Visingsö.

- Vår främsta lärare är dansk, Finn Balle Andersen, pä önkursema.

- J Finland har vi vant oss vid att gä till apoteket oeh köpa dyrt! säger Börje.

Jag hör på hans tonfall atl han beldagar den utveeklingen.

Mänga av Börjes böeker över örter oeh medieinalväxter kommer Erän Sverige.

Snårig terminologi - Traditionen är läng i Sverige oeh i Karelen finns gammal önkunskap bevarad hos oss, kommenterar Börje.

- Men myndighelema har eu sätt alt slå etiketter på olika produkter.

Han tar som exempel ringblomssalvan, en av Vallnikas populäraste produkter.

- Ringblomman är infek-

tionshämmande, Olen del får du inte tryeka på etiketten.

Du får lov atl tala om hudvårdande, isläUet. lnfektionshämmande är mer ett apoleksanknytet ord.

- Om vi säljer örtprodukter tili fem proeent av befolkningen räeker det bra för oss, tyeker Börje.

c

t;

Tyskland och Japan, nästa?

Die Idare kraft aus Finnland, står det på en brosehyr som Börje sträeker fram.

Där presenteras fuktighelSkränl med mandelolja oeh eitronmeliss, en felare nattkräm med eitrongräs oeh rosenträ, ringblomssalva, massageolja med lavendel eiler enbär oeh hårsehampo med kanlOmill, rosmarin oeh daggkäpa eiler viol och daggkåpa, som har olika användning beroende pä hårtyp.

Brosehyren understryker Finlands rena natur, den giftfria odlingen, kravet på miljövänliga och en Ida förpaekningar Måste företaget marknadsföra sig i eemraleuropa för atl få en ålerverkan i Finland oeh en kundkrets bär?

- 1 eentraleuropa finns oekså en annan tradition med en annan inställnin~ tili örtkunskap oeh örtmedlein, påpekar Börje.

- Tysklandskomaklen har vi fåtl via två söner med en finlandssvensk mamma oeb vi exporterar en del med tyska etiketler.

- Vi har oekså fåtl förfrågningar frän Japan!

- Men del skrämmer, säger Börje, byråkrati, tullproblem,

Börje ", ed sill midjehöga lemYllta.

språkproblem, är vi ime intresserade avo Vi får se.

Små bruna burkar Börje oeb Anette förpaekar sina produkter i små bruna burkar som komrner frän England.

De har en enkel forrn oeh kallas uttryekligen salvaburkar i England.

- Här i Finland har vi inle fåtl lag pä burkar med en enkel utformning troIs den design som finns . Burkens ulseende är ett budskap om del enkla oeh det rena.

- Del finns kunder som

••

Ortfunderingar...

Många av de garnla huskurema har effekt.

Det är dumt att ime använda dem, de garnla läkeväxter som finns.

Det kräver intresse oeh kunskap.

Biblioteken är nuförtiden välförsedda med örtböeker.

Gå och botanisera i hyllomal Ofta står bra örter på fönsterbrädet, i balkonglådan eiler ute i trädgården som vi bara använder i begränsad omfattning.

Kunskaper om örtemas helande oeh lenande verkan överfOrdes ofta med mun-till-mun-metoden.

Från mor tili douer oeh från dotler tili douerdotter.

Magont, diarre, huvudvärk oeh lätta hudåkommor botades med örter förr i värIden.

Oeh en stor del av dagens medieiner grundar sig oekså pä örter som extraherats oeh destillerats.

Forskama har tagit fram vilka verksamma delar som finns i örtema oeh bearbelar dem .

Men i grund oeh botten finn s det en djup tillfredsställelse i att kunna nypa ett Ihet blad här oeb där ur egen kruka, brygga te, andas in ängoma oeb veta varifrån örtema kommer, hur de har behandlats innan de hamnar i din mun.

Citr01lmeliss eiler hjärtansfröjd ka1l dll Ira glätlje av året om. De1l säljs i kryddkruka i matblltikell oeh med lite kärlek oell 01l/sorg klarar dell sig jill1lS på köksfönstret i eli bättre Del! större kmka äll de1l lilla IIrsprllllgliga. Teek1li1lg av Evi Ellgström.

Många örter skall gärna ploekas på försomrnaren oeh under den vamlaste liden.

Men del finns en del som kan utnytljas oekså på höstkanten.

Slula klaga över den usla blåbärsskörden, ploeka istället bJaden oeh brygg lite te av dem.

Blåbärsbladen kan luftlorkas oeh bli ett utmärkt te.

Teet är urindrivande oeh svagt antiseptiskt.

Delsamrna gäller lingonbJad. Citronmeliss har många i en kruka på fönslret eiler i trädgården.

Blanda blad av lika delar meliss. mynta oeb svarta vinbärsblad oeh brygg ett smakligt te.

Färska blad nu när de finns, oeh torkade tili vintem.

Te på eitronmeliss verkar överhuvudtaget lugnande på stressad mage oeb vid huvudvärk eiler bjärtklappning.

Marguerite Walfridson har skrivit flere örtböeker som är inspirerande.

Många av dem har oekså ett fint bildmaterial.

Den som inte orkar pAta s1l myeket med önerna blir snäll oeh lugn bara av att titta på bildema i örtböekema.

(KL.)

komrnenterar burkarnas ulseende oeh vili se mera glamour på badrumshyllan. Men kostnadema skaU inte flyttas tili förpaekningen.

Vakna konsumenter 1 vån samtaI i bankbyggnaden återkommer Börje Andersson gång på gång tili frågan om konsumentemas krav

på produktionen. Priser kan ime vara den enda faktom som gäller, oekså kvalitet oeh renhet har sin betydelse.

Mot bakgrunden av de belgiska dioxinproblemen oeh avfallsvatten i maten tili franska jordbruk med djurbesättningar oeh sommarens algblomning är det ime oviktigt det han säger.

Vi avslutar med atl gå oeh titla på odlingama i Södra Vallgrund.

Jag blir besviken.

Med lavendelaffisehen frän Provence pä näthinnan tänker jag mig ändlösa falt med ringblommor, eitronmeliss, rosmarin osv...

Del är precis som Börje säger, del räeker med en handfull örter för en god produkt.

Men den röda eebinaeea (solbatl), mynta, lavendel, oregano, ringblomma, gurkön oeb alla andra krydd- oeb medieinalväxter som han odlar är enortna (femtio gånger större än mina små tofsar).

Del är etl ständigt surr av bin oeh fjärilar bland doftema.

Men volymen är et! par hundra kvadratrneter köksland, oeh ön ema lufttorkas i pannrummet hemma i buset i Södra Vallgrund.

TEXT& FOTO BRITTA LINDBLOM

Förteckning över vinnarna i God Tids Södernkryss-Iösning Lea Ljungqvist, Vianvägen 81 B, 66140 Övermalax Birgit Brännäs, Otto Malmsgatan 9 B, 68600 Jakobstad Lars Nybom, Centralgatan 102 A 6, 10300 Karis Ella Peters, Mätaregatan 4 C 61,20100 Åbo Gretel Heinonen, Furuvägen 7, 06100 Borgå

Södemkryss löstes av 33 l medlenunar denna gång.

E 0-0 C. 11-,8. S N 0 RIA M F 0 R A Ev \ G[XRYPAIE05)OKEJIRAR D A NIG U M plo R '" ~ N 5 AI 5 Ä.:!.. l A ENIJAMAREIsERI Elel RKEL l...\~ EJPIR E2.AIL ' Y N N \ ~I N.E. I N R E A A A B A BEL L IÄ (:, A A G A T~ Y S S ~ ~ A L K OH 0 VA L pfER EM \ T\N~lovElov f'rl5TI LLA~A\)ADE~\ NNA5lL L 0 K A LU{E G E BlSR 0 5 I 0 E:

M 0 P

rA-

Lls

IT

/A

l-IA

"'tE.

ANANA~TRA5TART~R~NN N 0 R sIMo TA L AlA -;::-j SAM A R l ~ DRAITA LLR I \([BYA~OR\ ON S~1= YRIPA LI SITU R K 5TADI13 0

l<\Ul=~OETISTAD( ET1\t:>E.~R ARI A D N E: K 0 L I K\R il. V A R () p O~R Ö N~ \ 5 I (:, lÖSNINC:>:

P E l... ~ 0 U G EI G E K A TA R R\V A ~ A R

o

"

R

tnN n"55H L\\~I'

än :er ed

ss, iä-

Id~.

,ea eI, 'kcb Id~er

av

la.

,ar

:s-

VOG-~

~\~ \----~---,\­

Sv€K-

si ,ti

vÄ- ~

C,Atl -

DE

20

Förbundets resor under 1999/2000 På våra populä ra resor tili

ISLAND, resa" 26 sept. - 1 okt. linos ännu några platser kvar.

Om det intresserar hör av dig omgående.

Pris: mk 5,830,r resan ingår: • J/2-pension • 2 heldagsutflykter med luneh Anmälan: Kan göras tili reseledare Anneli Hofer tel. 0 I 92413 185 eiler Benneu BTI, Inger Holmberg, tel. 0 192674522

BUDAPEST 19 - 23 oktober

')

Tvä staden Buda oeh Pest som binds ihop av många spröda broar över Donau har en lång tradition av hälsobad och kurplatser. Vi förenar nytta med njutning oeh bor på det berömdaste Hotell Gellert, som ligger vackert vid Donaus strand på Budasidan. Hotellet är känt för sin utsökta mat oeh stilfulla bassänger. Det mineralrika vattnet kommer från 18 kälJor med eo temperatur på 48°C. Staden bjuder oekså på en kafekultur oeh lättsamhet i restauranglivet som är myekettilltaJande. En besök i saJuhallen vid Szabadsagbron är en upplevelse med sitl stora utbud av ungerska specialitäter.

1 resan ingår: • direkt flyg TIR inkl. skatter, • transfer tili oeh från hotellet, • hotellövemattningar i dubbelrum, • behandlingar, • J/2-pension med bl.a. typisk ungersk middag oeh folkloreshow • båttur med middag på Donau • stadsrundtur - svensktalande lokal guide Rcsans pris: 5,950 mk SingeltiJlägg: 800 mk Tilläggskostnad: f<ir en heldags utflykt tili pustan , luneh ingår, pris enligt deltagarantal, övriga behandJingar enligt önskemål, transport tili flygfaltet i H:fors T/R ordnas vid behov Ansvarig researrangör: Bennett BTI Anmälningar: tili reseledare Anneli Hofer tel: 0 19-2413 185 eiler Benneu BTI/ Inger Holmberg tel: 019-2674522

Julma rknad i Liineburg 3 - 6 december Kom oeh upplev en gemytlig oeh stämoiogsfull julmarknad i den 1000-åriga saltstaden Liineburg i norra Tyskland.

Resan görs med direktflyg tili Hamburg oeh lokal buss som kör oss tiU Liineburg. Där har vi 4 dagar att strosa runt bland dofter av gliihwein, lebkuehen, eurry wurst m.m.

1 resan ingår: • Finnairs morgonflyg IkväUsflyg på returen.

• vi bor pä eu gammalt gemytligt farniljehotell i absoluta eentrum.

• middagar, en luneh varav en är festlig självständighetsmiddag på Ratskeller med anor fråo början av 1300-taJet • vi gör gemensamma promenader med reseledaren bl. a. till rådhuset, ett bryggerimuseum, saJtmuseet. Möjligt att besöka olika konserter i någon kyrka.

Bjud dig själv på äktajulstärnning i lugo oeh ro inför julen.

Resans pris: 3,890 mk Ansvarig researrangör: Bennett BTI Anmälning: tiU reseledare Anneli Hofer tel. 019-2413 185 eiler Bennett BTl/Inger Holmberg tel : 019-2674 522

GRAN CANARIA - Kanarieöarnas populäraste resemål 1 - 14 mars 2000 Vill du njuta av solen, shoppa, utforska ändlösa landskap eiler upptäeka dess historiska förflutna eiler bara uppleva gamla minnen då är Gran Canaria den perfekta platsen för en underbar semester. Vi kommer att bo i Bahia Feliz som ligger i det s:idvästra hömet av Gran Canaria. Ett trevligt oeh lugnt område med restauraoger oeh barer, unrlerhållning aJ..'1:iviteter ete. Det är även lätt att göra utflykter därifrån. Reseledaren följer med hela tiden oeh gör gemeosamma program enligt gruppens önskemål.

1 resan ingår : • fl yg TIR • transferer • iokvartering i lägenheter • 1I2-pension för en veeka • reseledarens tjäoster oeh eget program TilIäggskostnad: • 1I2-pension andra veekan • utflykter • det finns olika lägenheter; tiUägg för större lägenheter, haJkong, havsutsilct Resans pris: I veeka från 4450,-/pers.

2 veckor Erån 5550,-/pers.

Ansvarig researrangör: Bennett BTI Anmälningar och närmare information; reseledare Anneli Hofer tel: 019-2413 185 eller Bennet! BTI/Inger Holmberg tel: 0 19-2674 522

Berlin - Europas största byggnadsplats just nuo 7 - 12 april2000 Kom med oeh upplev förändriogen.

Inför 2000-talet blir Berlin igen hu vudstad i Tyskland. En febril aktivitet pågår att fä allting fardigt. Riksdagshuset är . nyinvigt med sin nya spännande glaskupol. FIaoera på Kurfiirstendamm , shoppa i Europas största varuhus KaDe We, båttU[ på florlen Spree. Alexandersplats, Potsdam med slottet Sanssouci, bara för att nämna några intressanta "måsten ".

Teaterresa tili Stockholm

I Berlin är nättema långa. Det linns ett rikt utbud av eabare, teater, musil< m.m. Mellan alla upplevelser rekommenderas vamll eo eurry wurst oeh ein Bier.

missa inte MUSICALEN C H I C A G 0 på Oskarsteater 23 - 26 november 99

Vi återkommer med detaljema.

Ansvarig rescar raogör: Bennett BTI Närmare information: reseledare Anneli Hofer tel: 0192413185 eller Bennett BTI/ Inger Holmberg tel : 019-2674 522

med bl.a. Jan MaJmsjö oeh Lill Terselius i huvudrollema MusieaJen Chicago innehåller ailI: mord, girighet, korruption, väld, exploatering, äktenskapsbrott och förräderi. Den belönades med 6 Tony Awards när den uppfördes och sedan dess har den hyllat med slående ovationer var den än blivit spelad.

Vi har två möjligheter! Åbo - Stockholm - Åbo tisdag 23 nov. Kvällstur med Silja Europe, seaside hytl.

Gemensam julmiddag inkJ. måltidsdryeker. onsdag 24 nov. En dag i Stoekhom Middag oeh teaterbiljett. Övemattning på Hotell Ariadne. torsdag 25 nov. Dagtur pä retureo Luneh inkJ. måltidsdryeker oeh hytter för alla Bussen startar från Österbotten oeh följer med under hela re an.

Resans pris: 1700 mk! pers i dubbelrum Helsingfors - Stockholm - Helsingfors tisdag 23 nov. Kvällstur med Silja Symphony, promenade hytt. Gemensam julmiddag inkJ. måltidsdrycker onsdag 24 nov. Två dagar i Stockholm 112-pension, teaterbiljett övemattning pä Hotell Ariadne torsdag 25 nov retur på kvällen med Silja Sereoade gemensam middag inkl.måltidsdryeker fredag 26 nov. ankomst tili Helsingfors Bus en startar från Hangö och följer med hela resan.

Resans pris: 2150 mk/pers. dubbelrum Ansvarig researrangör: Silja Line Anmälniogar: reseledare Anneli Hofer tel: 019-2413185 eiler Silja Linerruula Harjunpää tel: 06-3233 240 eller 050-5117284

Schweiz ach M ainau i " vårskrud" S - 11 maj 2000 Uppslupplla SPF:medleml1lar på Patrick 's House på medlemsresa i Greklal/d uI/der vårell -99.

Julshoppa i TALLlNN 8 - 9 december eiler bara koppla avo Vi gör en dygos kryssning tili Tallinn med Siljas GTS Finnjet.

Utresa onsdag 8 dee. K1. 19.00, retur torsdag 9 dee. kI. 17. 15.

1 resan ingår: båtresa tur/retur , hyttplats i 2-bädds Seaside hytt middag oeh inkJ. måltidsdryeker frukost välkomstdrink i kooferensrummet transport hamnen - Mustamäki - hamnen Resans pris: 500 mk Vi hj älper gäroa tili atl ordna transport från olika landsorter.

Ansvarig researrangör: Silja Line, Vasa Anmälningar: tili reseledare Anneli Hofer tel : 019-2413 185 eiler Silja Linerruula Harjunpää tel: 06-3233 240

STIPENDIER TILL FORENINGARNA: Sammanlagt 56 föreningar hade ansökt om stipendier ur de båda stipendiefonder som förbundet administrerar.

Vid styrelsemötet i Österbotten den 2 juni beslöts att föreniogar som erhållit stipendier under åreo 1997-98 och att de som inte motiverat Sin anhållan galiras hort.

En veeka i början av maj besöker vi det intressanta oeh eharmiga Sehweiz i hjmat av Europa. Det blir en flygresa, med lokaJ hu ss för dagsutflykter. Hotellet Iigger i Luzem vid Vierwaldstättersee. Vi besöker bl.a. Basel, Bern, Ziirich. En minnesvärd upplevelse är Glacier-Express världens långsaromaste snälltåg. Båttur på Vierwaldstättersee. En tur tili vårblommorna på greve Lennart Bemadolls Mainau skaU vi oekså boka in .

Vi återkommer med detaljema.

Ansvarig researrangör: Bennett BTI Närmare uppgifter: reseledare Anneli Hofer tel : 0192413 185 eiler Bennett BTI/ Inger Holmberg tel: 019-2674 522 Fördelningen blev fOljande:

Vr J Hellströms fond: E.sbo svenska peosiooärer rf Osterby Pensionärer rf LiljendaJ församIings pensionärer rf Nedervetil Pensionärsklubh rf lsnäs Pensionärer rf Pargas Svenska Pensionär~r rf Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöek PIKT rf Sjundeå Pensiooärer rf Korsholms Pensionärsföreniog rf Ekenäs Pensionärer V r "Tili Nytta och glädje" Svenska Pensiooärsgil let i Hangö rf Grankulla Svenska Pensionärer rf Peosionärsföreningen Trivselklubben i Strömfors rf Hangö Pensionärerrf Kyrkslätt Pensionärer rf