God Tid 6/1999 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

SPF

) SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr6

, eleva för om Iigl

Illl-

Årgång 27

LIVS-

ålläri-

19.10.1999

FÖRTROENDE

-ERFARENHET

MODERSMÅL

-LÅNGT

TRYGGHET

LÄRANDE

VÄNSKAP

-KVALITET

... atl pensionärerna mår bra socialt och ekonomiskl och har en god Iivskvalitet ... atl pensionärerna är delaktiga, trivs och känner gemenskap, är intresserade av kultur och Iivslängt lärande ... atl pensionärernas Iivserfarenhet och kunskap används som styrka och resurs inom olika samhällsområden ... atl samhället och myndigheterna garanterar service på modersmålet

Från redaktionen

SPF år 2004

Kära läsare,

Pensionärsfårbundets höstmöle Slår får dörren och jag vili gärna på denna plats kornmemera en av hu vudpunktem a på mölets fåredragningslisla.

Såsom åtmi nslone de aktiva medlernmama redan veI kommer styrelsen vid mölel all presemera sin långsiktiga strategiplan "SPF år 2004" i fårhoppning om all den måsle godkänoas. Förslaget innehåller en hei del myckel ambilösa punkter - bl.a. fårulsätts vi ha minst en förening i varje svensk- eiler lvåspråkig kornmun inom vårt verksarnhetsområde och all anlaJet medlemsförertingar skulle stiga till 100. Atl anlalet personmedlemmar skulle genomgå motsvarande slegring förutsätts också, meo med 'beaklande av de relativt blygsamma reSullal (med några Iysande undanlag!) som medJemsvärvningskampanjema på 90-taJet åstadkom är nog mälel högt satt. Vi vet dock atl del inom Svenskfinland finns en k1ar pOlentiaJ för e n markanl ökning av medlemsanlaJel, och specielll bekymrar jag mig för de svaJa intresse för vår organisation som visats av en betydande del av våra högulbildade pensionärer med ledarerfarenhet från näringsliv, ulbiJdning och administration. Kraven på en srark och välskölI ekonomi kommer atl öka och della medför eli k1art behov av personer med ekonomiska kunskaper och med goda förbindel ser tili näringslivel och övriga "sponsorkälJor". De kornmunala äJdreråden närnns i stralegiplaoen som en viktig punkt inom intressebevakningen. Här kan vi ju redan peka på en gynnsam ulveckling under 90-laJel. AlIt flere

Pensionärernas intressebevakning är fårbundets viktigaste uppgifl. Utkomstskyddet är får det mesia lagstadgal, vilket betyder att besluten görs i riksdagen och en slor del av riktlinjema dras upp under de inkomstpolitiska fårhandlingarna. En olägenhet vi kärnpal redan länge mot är frånvaron av pensionärsrepresenlation i dessa underhandlingar. Också i riksdagen körs pensionäremas intressen över av de mtressen som den arbetsfåra delen av befolkningen har. Men vi kan ändå i någon mån påverka besluten i beredningsskedeL Del viktigaste organet pensionärema tillsvidare har är otvivelaktigt Delegationen får de riksomfattande pensionärsfårbunden. Delegationen ger utlålanden, hörs som sakkunnig i riksdagens olika utskott och har direkla kontakter tiIJ de olika riksdagsgrupperna och ministeriemas tjänstemän. Men vårt fårbund har också egoa kontakter tili beslutsfattare. 1 samband med vår- och höstrnöten, styrelsemöten ete. kornmer vi med resolutioner i aktueUa frågor. r vaJje nurnmer av God Tid ingår notiser om ak-rueUa mtressebevakrtingsfrågor: fårbundets verksarnbetsledare och fårtroendevaJda skriver debattartiklar tilI olika media osv. Och ju mera pensionärema mser vikten av alt vara organiserade och medlemmar i en egen intresseorganisation deslo flere och Ijudligare blir vi och desto bättre kan vi påverka. Detta nummer av GT drar eo lans får medJemskap i fårbundellde finlandssvenska pensionärernas egen intresseorganisation. Vi är aJla missionärer i denhär frågan, men en av de vi.b:tigasle faktorema i medlemsvärvningen är givelvis att produkten görs lockande och att man känner att man får vaJUIa får medlemsavgiften.

Pensionärsorganisationernas samarbete är en annan nyckelfråga, som är betydande får hur resullatel blir. "Ensam och finlandssvensk är inte srark." Men samarbetet har mte alItid varit så självklart. En orsak är de olika fårbundens egen hisloria. De olika politiska partiema har sedan starten ageral som gudfåräldrar får fårbunden, vilket sannolikt påverkat vissa ställningslaganden. Redan år 1964 gjordes de fårsla fårsöken till samarbete. Slarten var svår, överlappningar var vanliga och även om någOI fårbund presenlerade något fårslag som enhetligt och gemensarnl kunde del renlav stå i konflikt med ett annat fårbunds slällnings-lagande. Först så sent som år 1984 ''fåddes delegationen". Och på 1990-laJet har man flera gånger, dock Ulan resullal tillsvidare, berört

frågan om ett ännu intimare samarbete i forrn av en gemensam takorganisation. SPF har alltid inlagit en positiv hållning

svensk- och tvåspråkiga kornmuner har redan bildal ä1dreråd - på många håll som en direkt följd av SPF:s initiativ och strategiplanen förutsätler atl vi skall medverka tili all nätverket utvidgas och atl rådens verksambet effektiveras . Också för della arbete behöver vi medJernmar som har både kompetens och vilja atl verka för våra pensionärers bäSIa, och som är möjligast väl iosatla i de 10kaJa problem som råden skall behandla. Vår förhoppuing är all dessa rader ute i bygdema skaJl tolkas som en vädjan lill er alla någorlunda friska mäo och kvinnor atl slälJa upp för vår gemensamma sak. Ni är en resurs som det vore synd att inle utnyttja! Väl mött på höstmötet i Tammerfors. Göran Björkman

till samarbele och speciellt kring intressebevakrtingsfrågor. Nu är frågan om en takorganisation igen aktueU och kommer att behandJas på delegations- och verksarnbetsledarmöten under höstens lopp. 1 mera mofficiella sarnmanhang har 1.0.m. frågan om att slå ihop samtliga pensionärsfå rbund under samma paraply aktualiserats. Tanken väcker säkert ett sponlanl motstånd hos många och man kornmer osökt att bäva får frågan om hur de finlandssvenska pensionärernas rättighel att f1\ service på sitt eget modersmål då kan garanleras. EG-domstolen tillkäonagav ett viktigt beslul då frågan om medlemsslatemas rätt all självständigl beslula om penningoch spelautomatverksarn.helen avgjordes-i får oss positiv riktrting. Detla betyder, alt Penningautomatforeningen också i framtiden har ensarnrätt till denna verksarn.hel och all de

privala affarsmännens mtrång på arenan därmed fårhindras. En privatisering hade otvivelaktigt inneburil att organisationemas finansieringsbas hade varit holad. PAF:s betydelse får organisationemas kontinuitel och verksambetsfårrn1\ga kan bl.a. läsas i siflior från år 1999. DetIa år beviljade PAF 1.377,s milj.mk i underslöd åt 1.()()9 organisationer i fonn av över 2000 anslag. Det är viktigt att även i framtiden avväJja den privala affärsverksarnhetens fårsök att få in foten i penningoch spelautomatverksarnheten, mle bara ur ekonomisk synvinkel utan även ur själva spelandets etiska och moraliska synvinkel. FN:s "De Ä1dres År 1999" befinner sig nu på slutrakan. Glädjande många städer och kornmuner har hörsammat året och dess betydelse. T.o.m. de störsla städema i vårt land har anordnat olika til\fillen, temaveckor får pensionärema och beslut har fatlats som direkt lett till konktela fårbällringar i den ä1dre befolkningens vardag. mte minst har attitydema till den mQgoa, resurssrarka beIolkningsgruppen fåll positivare drag. Ocksä i den kommunala beslulsprocessen har man på månget håU kunnat se fårändrade attityder gentemot den åldrande befolkningen. Men del mesia har också en skuggsida. Tyvärr finns del kommuner med fullmäktigeledamöter, fårtroendevaJda och tjänstemän som har och som visar negativa attityder till de ä1dre som den styrka och resurs de utgör i kommunen. Man har direkt nedvärderat temaårets betydelse och offentligt uttalat alt "vår kommun behöver mte anordna några jippon får de ä1dre, det kan fåreningama göra och ä1drerådel, och det ordnas ju sä mycket får å1d-

Ibland ringer du och frägar varfår God Tid skriver mer om den eiler den föreningen och mindre om någon annan. lbland päpekar du att just ditt bidrag inte finn s med. Och ibland ringer du och lackar Iör en artikel som käodes yiktig för just dig. Våra 15 000 medJemar läser var och en tidningen på sitt eget sätl. Ganska många löser korsordet, någon klipper ut sin förenings verksarnhetskaJender och nägon annan läser hälsoarti.klarna eiler intressebevakningen. Denna hösl är jubileemas hÖSI i förbundet. Vi har mänga fester, rituaJer som skall fyllas och slandard som skaJl delas UI. Det är en naturlig följd av Jarl Hellströms entusiam och arbete år 1974 då mänga föreningar uppstod. Jag frågar mig, i egenskap av chefredaktör, var föreningarna skall få uppmärksarnhet om inte i sin egen tidning? Det finns föreningar som är tilIbakadragna och " firar" inom familjen, det finns !lndra som gör en manifeslation av sitt firande och skriver sin bistorik. - Lål alla varianter blomma, tycker jag. Det viktigaste i mitt arbete som inforrnatör och chefredaktör är att ni talar om vad ui häUer på med

och vilka planer ni har. Ring, skriv och berätta om er själv och era aktiviteler. Och med det avser jag inte nödväodigtvis reseverksarnheten, Ulan de viktiga sarnlal som förs i er egen krels, de sakkunniga ni använl för att f1\ ny kunskap och de insatser ni gör för atl aktivera medlemskåren och medJemsvärvningen. Vad förbundet gör veI ni genom God Tid, genom regelbundna månadsbrev och genom verksarnhetsplanen som skall godkännas på höstmötet i Tammerfors. P.S. God Tid 6/99 ser en aning annorlunda ut för att de extra försla sidom a kommer att anväodas i medlemsvärvning och vid mässor och jippon. D.S.

BRITTA LINDBLOM

HÖSTMÖTE- OCH FÖRBUNDSDAG 4.11. 1 TAMMERFORS Vi påminner om att aUa medlernmar är välkomna tili höstmötet och förbundsdagen i Tammerfors. Adress: Yliopislonkatu 55, Tammerfors. Fullmaktsgranskning och kaffe klo 10.30 Höstmötet börjar klo 11.00 Luncb klo 13.00 Förbundsdagen börjar klo 14.00 Program med bl.a. omsorgsminister Eva Biaudel, professor Carl Öhman och trubaduren Lasse Eriksson. Förfrågningar och anmälan tiJl förbundskansliet tfn 09-7288820, senast torsdagen den 28 oktober. Deltagaravgiften för hela dagen är 180 mark (i.nlcluderar lunch). Deltagaravgift för enbart förbundsdagen, med början kJ. 14.00 är 80 marko Kostnadema hänför sig tilI lokalhyra, artister och tekniska arrangemang. Förbundets konto är Aktia 405511-41177.

ringarna i dag". Dessa fårtroendevaJda och tjäostemäo har genom sina attityder inte bara nedvärderat den egoa ä1dre befolkningen Ulan också Förenla Nationemas beslut om ett intemationeUt temaår får de ä1dre i värIden. FN har garanterat inte utlyst detla år som elt tillfålligt "jippoår" Ulan som någonting mera seriöst med fårbällringar som målle bli bestående och inte endast blomma under år 1999. 1 grunden handlar alIt detla om värderingar och attityder. Så, pensionäner och alla ni andra, som värdesätter den ä1dre befolkningen i sarnhället: Se upp får dessa fårtroendevaJda i näsla kommunaJvaJ!

Men visst hoppas vi ändå, att temaåret som helhet och pä sikt resullerar i en positiv mställrting hos alla beslutsfattare gentemot de ä1dre i sarnhället. Höstmötet och Förbundsdagen - den 4.11 i Tammerfors närrnar sig. Då presenteras bl.a. fårbundets strategi "SPF år 2004", då får vi träffa omsorgsminister Eva Biaudet ocb framfårallt - dä får vi !Iäffa varandra. Jag hoppas på stor uppslutning till allas vår egen dag. En vacker, givande ocb aktiv höst önskas ni alla. Lili-Ann JuneU-Kousa verksarnhetsledare

l SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

'm FN:s år för de äldre firades extra festligt i Hembygdsgården i Ingå i september. Festen var ett samarbete mellao de svenska pensionärsföreningarna i Ingå och Fagervik och den finska, Inkoon eläkkeensaajat. En stor del av uppmärksarnheten tog fru Tellervo Koivisto. Tvä kvällstidningar och tv-team svärmade runt henne efter hennes uppmärksammade uppträdande i Maarit Tastulas tv-program i tv 2 kvälleninnan festen. Arrangörerna ocb bedersgästerna fick knappt Der kaffet för alla fotografer och reportrar som tTängdes runt rikets förra första dam .

Men för den som satte sig över sensationsjournalistiken stannade i minnet bilden av en modig kvinna som levt i rampljuset och med de politiska och sarnhälleliga topparna i många år. Som trots svarta stunder och depressioDer klarat av att gå vidare och som vågar öppna dörren och tala om sina svårigbeter. Det var både modigt och klokt gjort. Och efter prograrnmet fanns värmen av ett äktenskap som också klarat svårigheterna och där paneroa levt tilisammans en lång tid och stöttat varandra. Men tilI festen... Ulla Mangström, ordförande för Ingå pensionärer presentera-

de sin före ning, en av de äldre i pensionärsförbundet, gru ndad redan 1971 och Valborg Westerholm talade om Fagervikföreningen. Olavi Hurri noterade att den finska föreningen startat i jaouari 1993 och att verksarnheten är rätt lik den svenska. Carl-Henrik Westermark anknöt tilI FN:s temaår och pärninde om att de äldres antaI är ökande också i Ingä. Idag finns 800 personer över 65 år, det är 16,5 % av befolkningen. Men år 2015 är de uppe i 23 % oeh 2020 i hela 25 %. D et stäUer natu rligtvis krav på kommunen. Festtalet av president Mau-

Nr6

no Koivisto, var av det okonventionella slaget. Han beslöt sig för en entertainerroll. Han berättade bl.a. en av de pensionärsvitser som hör til I de populära. Den handlar om den äJ.:ta mannen som tar hem en bekant på en kopp kaffe. Hemma kallar mannen hustrun hela tiden "käraste". Vännen förundrar sig över detta. Det har ju varit gifta i femtio år. Är de verkligen fortfarande så fönj usta i varandra? -Nåja, bekänner mannen, ibland glömmer j ag faktiskt vad hon heter! Intresset för historia växer -

lntresset för närhistorien

19.10.1999

Årgång 27

Presiden/ Mauno Koivisto fick dricka silt kaffe i fred i elt höm , f%grafema svärmade krillg Tellervo Koivisto efter helllles uppmärksammade tv-intervju. växer, påpekade president Koivisto i sitt festtal . Nu har den tiden kommit så de unga generationerna intresserar sig för ftidernas gärningar. Man

vill bekanta sig med och ta tilI sig de äldres erfarenheter. - Finland har förändrats en

Forls. på sido 10 lllgåpensionärer

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••• .. ,

Samnordisk pensionärskultur seglar vidare i förlig vind Åland, närmare bestämt Marieharnn och hotell Cikada var platsen för årets seminarium. Vi kom inemot hundra pensionärer Erån alla nordiska länder, Färöarna och Island inbegripna. Seminariet öppnades med välkomstord av stadens ledning, bland dem den stiliga kvinnliga stadsdirektören i det likaså stiliga stadshuset, ritat av Lars Sonck. Där blev vi bjudna på en kvällsbit och sedan blev det tid över att bekanta sig med hotellrummet, som vätte mot Västra hamnen med sjöfartsmuseet och Pommern i förgrunden. En stor del av seminariedeltagarna kände varandra Erån förut, för det här var det adertonde seminariet, och man brukar inte ge tappt i

första tage!, sedan mao kommit med i det här hurtiga

gänget. Vad är det då som loekar oss seniorer? Jag tror, att bemligheten ligger i att vi kommer från alla Nordens hörn oeh att envar medvetet eiler omedvetet för med sig något av sin trakts specieUa särdrag. Så kan man här ocksä förve rkliga sig själv på många sätt. På seminariet fan ns grupper i dans, teater, åländsk litteratur, flora och fauna, bildskapande, fotografering och sjömansarbeten. Alla grupper redovisade för sina resultat genom uppvisning, ulställning e iler referat. Något prestationstvång fanns självfallet inte. Största delen av tiden fung- Christina Sjöblom och artikelskribenten Olof Gullberg, erade vi alla i samma gruppo båda från Grankulla. Foto: lnger Jorma/ainen.

Vi besökte Ålands sjöfansmuseum och säg en film om Gustav Erikssons skepp världens största segelfanygsflotta. Vi Iyssnade ocksä till sänggruppen Rolling Home, som är ypperlig på shantysånger. Ett privat besök på den fantas tiskt fln a museibarken Pommern dagen därpå gjorde definiti vt slut på den sjömansromantik som de fi na sj ömanssångerna försökte frammana. Tänka sig, ati vara tvungen att kl ättra bramstängen och reva segel i rykande storrn och att ens enda halvprivata tilLhåll var koj med halmmadrass i skansen under en nästan årsläng resa tili Australien efter vete ! Tänka sig, att detta vore det enda jobb man kunde få för att för-

sörja sin farnilj ! På Ålands museum delades vi i två grupper enligt personligt val o Den ena gruppen besökte konslmuseet och den andra den arkeologiska avdelningen. Båda leddes av sakkunnig guide. Senare stod det fri u fö r var och en att vandra i he la museet. Jag förvånades över att ingen runskrift hittats på Åland och på konstsidan över byfånen Joel Petterssons tav lor, som i mitt tycke var både expressiva och fi na. Jag hade fått fö r mig att de skulle vara ett enda " kludd". En dag vand rade vi tili det nya biblioteket. Vi fick i vägkost veta att dä vi kommit tili stadens fulaste hus, hade vi

Forts. på sido 10 Pellsiollärs!m[htr

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

SENIOR· OCH SERVICEHUSET SANDELS Sandels representerar ett ny tt och piggt servicekoncept som bygger pä samverkan mellan föreningar, företag och staden. Sandels erbjuder tryggt boende med tiligång tili service för dem som sä önskar. Antalet pensionärer ökar kraftigt i Finland. 1 huvudstadsregionen finns det redan många och aotalet växer kraftigt ända fram tili 2030-talet. Lyckligtvis är en allt större andel av pensionärerna friska och aktiva, på engelska taJar

man om go-go-pensionärer. 1 tillgång tili butiker och annan Finland har man böljat tala service är viktiga. Många bor om seniorer. Med åren ökar dock i hus utan hiss eiler på behoven av service, man omräden där butiker och serkommer in i slow-go-åldern. vice saknas. Dmör söker sig Det blir dock allt vanligare, allt yngre pensionärer i god att man är pigg och aktiv upp tid tili e n boslad, som underti li 80-årsåldern och tili och lättar självs tändigt boende. med längre. Den egentliga ål- Seniorbostäder är avsedda derdomen börjar ofta först ef- just för detta behov. Egentliter80. gen servicebostäder ocb husEn överväldigande stor ma- är närmast avsedda fö r äldjoritet vili bo hemma så länge ringar som har ett större omde är möjligt. En lämplig boForts. på sido 10 stad, hjälp av anhöriga och Sellior- oclt service!lIIsel...

PENSIONÄRSOMBUD

K~e~ f6; Pe~sio~fu.s~~bud (PO) io~ät;e; i 'Hel~i~gf~rs' . . tisdagen den 16 november på Marthaförbundet, Lönnrotsgatan 3A 7, kl9.30 - 16.oo

VERKSAMHETSKALENDER ,t

Vr programmet (arbetsrubriker):

GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER

*AktueUt inom p ensionspolitiken Ebba Jakobsson

Margareta Gri gorkoff "Karelen mellan tvä e ldar" x) Stadgeenligt höstmöte, varefter Carl Öhman " Äldre i oli ka kulturer" x) 16. 11 Födelsedagsfest, Barbara Helsingi us sj unger x) 30. 11 Lolla Backman "Vad pensionärem a kan göra fö r miljön" xl 7. 12 Julfest med försam1ingen i Grao kulla kyrkas fö rsamlingssal . Vär egen j ulIest i Karis i KTV:s utrymmen. Pris 160 8.12 mk, som inkJuderar middag och buss. Berälmad tid kJ . 1420 . 14. 12 Julg lögg med pepparkakor, julbetonat eget program. x) 19. 10 2. 11

*Pensionä rema - orga niserad e och a ktiverade P-H Nyman *Va rdagsjuridik, arv och testamenten lnledaren okJar tillsvidare Vi återkomrner med detaljprogrammet i månadsbrev. Anmälningar, tili kansliel , senast 9 november, tfn. 09-72 888 20

PENSIONÄRSFÖRENINGEN GAMLA KVARNEN Rf.

HÖsmRMiNEN '1999. . . . . . . . . . . . . . . . . . Oktober

30 November 10 onsd. 24

27 December

8 onsd.

onsd. Månadsmöte kJ . 13.00. Bankdireklör Heikki Alavesa från Merilas Brändökontor sätter oss in i euros myslerier. Snabb1011eri. lörd. Lilla Teatem :"Romeo och Ju lia" kJ. 14 .00. Lunch pä rest. Wanha Mylly. onsd. Månadsmöle kJ .I3.00. VaIborg Louhisto berättar om våra takorganisationer SAMS och SPF. lörd. Julbasar i Matteuskyrkan kJ . 11.00 - 13.00. Jullunch pä rest. Kaisaniemi kl o 13.00.

VÄSTANfJÄRDS PENSIONÄRSfÖRENING

,.t.

Vi åker tilI PASS rONSPELEN r O BERAMMERGAU samt MAJNAU 13 juni - 2 1 juni 2000. Vi flyger på f.m. tili Mlinchen med Lufthansa reguljär flyg. 1 Mli nchen möter vär buss som är med hela vägen till baka hem. Onsd. 14 juni är den Slora dagen då vi ser förestä lJningen, som räcker hela dagen. Följande dag åker vi längs vackra a1pvägar tili Bregenz för all besöka det vackra Mainau, rosomas Ö. Norrut åker vi längs charmiga småvägar tili Wlirzburg och Hamburg. Dag 7 styr vi kosan tili Llibeck för att stiga ombord på Finnlines Hansa-fartyg som avgär kl. 18.00. Efter en he I dag pä sjön i Iyxiga hytter med god mat och trevligt sällskap kommer vi tilI H:fors onsd. 2 1.6 på Cm. Paketpris: 7.935,Ansvarig researrangör: Lindholm Lines med Bjarne Björk som chaufför. Anm. ti li reseled are Ulla-B r ita W ikstedt te l. 024 27 101 som berättar mera om resan. Välkomna med frän när och fj ärran !!!

PENSIONÄRER , ÖSTRA HELSINGfORS

,.t.

Program fö r höstterminen 1999. Söndag 17Tisdag 19. 10. Kultu r- och välbefinn ande-kryssning tili Stockholm med MJS Mariella. Onsdag 20 10 Kyrkoherde Henri k Perret info rrnerar om MEDI-Heli verksamheten. Onsdag 27. 10. Silldans med Birgit Andersson. Torsdag 04.11. Ex.kursion tili Sinebrychoffs konstrnuseum. -,,04.1 1. Förbundets höstrnöte och förbundsdag i Tammerfors Onsdag 10. 11. Carita Backa, Fransiscus frän Assisi med diabilder. Söndag 14. 11. B A S A R. Onsdag 17. 11. Anne Pontan från Svenska Socialservicebyrä n inforrnerar om äldreomsorgen. Onsdag 24. 11. Föreningens 20-ärs jubileum, och föde lsedagsfest. Onsdag 01.1 2. Eltkursion tili Arabia-fabriken. Onsdag 08. 12. Julfest med sedvanligt program Onsdag 08Torsdag 09. 12. Kryssning ti li Tallin med Siljas GTS Finnjet. Träffarna äger rum i Vartiokylän TyöväentaIo, Rusthällargränd 3, i Botby, vi träffas kJ 13.00. Alla varmt välkomna, även nya medlemmar.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors Besökstid: va rdagar kl. 1(}-14. Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa TIn 09-728 88212, GSM 050-5114 208 Fax: 09-7288 8215. Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09-7288 820. SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Postgi ro: 80001 2-1203958

PROGRAM FÖR KRONOBY PENSIONÄRER ,.t. HÖSTEN 1999. 23. 10 Lördag kJ . 13.00

Höstmöte i Samlinghuset Servg. 2 Lotteri Pensionärskören övning Församll ngshemmet Pensionärs kören övning Församlingshemmet Vasa teater COLORADO AVENUE 50 platser Styre lsemöte i kommungården Bussen startar tilI Tuuri, Keskinens afflir Pensionärskören övning Försarnlings hemmet Pensionärskören övning i Församlingshemmet JUBILEUMSFESTEN 1 SA!V1LINGHUSET Servg. 3 Pestta l Ärkebiskop Emeritus John Vikström. Kronoby Homseptett. Festdlkt Bo Gripenberg. Svante, Kenl och Tobias Granbacka sång och musik. Pensionärskören Pensionärskören övning i Försam1ingshemmet S tyrelsemöte i kommungården Pensionärskören övning i Församlings hemmet Föreningens julfest i Sarnlingshuset Servg. 4 Pensionärskören övrling i För· samlingshemmet

26.10 Tisdag

kJ . 18.00

02. ll Tisdag

kJ . 18.00

03 .11 Onsdag

kJ . 16.00

05. 11 Fredag 08. 11 Måndag

kj .

10 .11 Onsdag

kJ. 18.00

16 . 1 J. Tisdag

kJ. 18.00

20.1 1 Lördag

kJ. 13.00

30 .11 Tisdag

kJ. 18.00

03 . 12 Fredag 07. t 2 Tisdag

kJ . 10.00 kJ . 18.00

09. 12 Torsdag

kJ . 13.00

Regeringsprogrammet oeh ä1dreomsorgen på 2000-talet. - omsorgsminister Eva Biaudet

14.12 Tisdag

kJ . 18.00

Vad förväntar sig pensionärema av pensionspolitiken? - Svenska Pensionärsförbundets representanl

PEsroNÄRsKöREN MEDVERKAR VID JULFESTEN 09. 12 OCH 1 HÖGMÄSSAN 19. 12 .

x) Ti sdagsträff kJ . 13 i Vi lla Junghans.

kJ . 10.00 08.00

Svenska riksdagsgruppen inbjuder våra medJemmar tili FRAMTIDSSE MINARIUM den 30.11,1999 kI. 10-14 i AktiasaJen, Simonsgatan 8, " Gryningen", Helsingfors. Svenska folkpa rtiets mål för pensionärspolitiken. - Sfp ordförande, mi nister Jan-Erik Enestam Befolkningen å1dras, hur går det med pensionsutgiftema? Pensionsskyddet i framtiden ? - forskningschef Mikael Forss, Pensionsskyddscentralen

Social- och hälsovå rdsservicen för de äldre i början av 2000-talel. - riksdags man Håkan Nordmao Pensionärerna oeh den nya informationstekniken. - forskni ngsprofessor Jan Ekberg, STAKES Kommunen tryggar den å1drande befolkningens basservice. - hur garamerar man fi nansieringen? - riksdagsledamot Margareta Pietikäinen Slutdiskussion - ordförande, riksdagsman Pehr L öv Anmälni ngar las emo! på Svenska Pensionärsförbunde t, tel. 09-728 8820, fax : 09-728 88215

Svenska Pensionärsförbundet T.f. SPF är de fi nlandssvenska pensionärernas intresseoch medborgarorganisation med 77 medlemsföreningar och ca. 15000 personmedlemmar. Vi söker nu en

SPF KALENDERN 2000 Försäljningen av vär kalender för nästa är pågår fortfaraode. 1 Östnylaod har alla föreningar gjort en bestä1lning. Tack östnylänningar! D et finns ocksä föreningar som t.ex. Haga pensionärsförerling som fiffigt nog, beställ t ka le ndem på föreningens bekostnad tilI sina styrelsemedlemmar. D et underlättar plaoeringen av fö re ningens aktiviteter under nästa är. Under denna vecka har texten i kalendem tryckts, pärmarna sätts på under vecka 42 och sä skeppas kaJendern tili Finlaod från tryckeriet i Sverige. Kalendem kostar 35 mark oeh inkJuderar en 5 marks provision tili fö reningen. Kalendem är ett viktigt hjälpmedel för en aktiv pensionär!

Beställning av SPF-kalendem 2 000 Förening: ................. .... .. ...... .... ...... ...... ............. ..... ...... .... .. .... . Anta!: ............ ... ..... .. ......... ....... ......... ........ .............. ......... .. .... .

kanslist på deltid

Namn : ...... ..... .......... .... ......... ............. ......... .... ... ...... .......... ... ..

Arbetstiden äJ 20 timmar i veckan. Sökande bör ha erfarenlJet av sedvanliga kansligöromål och ha goda kunskaper i användn.ing av dator. Ansökningar lämnas in inom oktober tili förbnndet, adress Svenska Pensionärsförbundet Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Närmare uppgifter ger verksamhetsledare Lili-Ann Junell-Konsa, tfn. 09-72888212, GSM 050-5114208.

tfn: ....... ......... ........ ...... ....... ............... .......... .................... ... .... .

Adress: ..................... ...... ................ ..................... ...... ....... ......

...... ............. .. ....... .............. .. den .... .... ........... ....... .... ..... ....... . Underskrift: ........ ... .... ...... ...... .............. ... ............. .. ................ . Namnförtydligande: ....................... ................................... ..... Returneras tilI: Svenska Pensionärsförbundet, TorolfBusk Jndiagatan 1, 00560 He lsingfors tfn. 09-72888 20/09-72888 215

Förbundstidningen

godtid ansvarig utgivare VL LIII-Ann Junell-Kousa chefredaktör Britta Llndbtom God Tid utkommer nästa gång den 7 december Material Mr vara på redaklionen senast den 21 november. Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Redaktionen: tfn 09-7288 8210, GSM 050-5950 937 Annonser: OY ADVING AB I INGMAR QVIST 10160 Degerby. Ttn 09-2213 246, fax: 09-2213 425 Annonspris: 8,-/spmm, färgtillägg enligt överenskommelse. ISSN 0359-8969. Moms 0%. Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa Telefon och besökstid kl. 10-14 Ombudsman: PerThomasfolk Ttn 06-317 9070. Fax 06-324 2210. Ombudsmannens hemtelefon: 06-346 0366. Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••

Julmarknad i Liineburg 3 - 6 december

Förbundets resor under hösten 1 9 9 9

1 resan ingår: • Finnairs morgonflyg Ikvällsflyg på returen. • vi bor pä eu gammalt gemytligt famjljehotell i absoluta een-

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 'g.

Upplev något trevligt i höstrnörkret, ännu finns Iite tid att anmäla sig, men beslut dig ganska sna rt.

Buss rrän Österbotten röljer med under hela resan. Resans pris: 1700 mkJ perso i dubbelrum

Teaterresa tiU Stockholm lUissa inte MUSICALEN CmCAGO på Oskarsteater 23 - 25 november 99 med bl.a. Jan Malmsjö 0 Lill TerseHus i huvudrollerna

Helsingfors - Stockholm - Helsingfors 23 - 26. november tisdag 23 nov. Kvällslur med Silja Symphony, promenade hYlt, gemensam julmiddag inkl. mållidsdrycker onsdag 24 nov. tvä dagar i Stockholm, 1/2-pension, teaterbiljeu övernattning pä Hotell Ariadne torsdag 25 nov. retur pä kvällen med Silja Serenade gemensarn middag inkl. måltidsdrycker fredag 26 nov. ankomst tili Helsingfors Bussen startar frän Hangö följer med hela resan. Resans pris: 21S0 mk! pers.i dubbelrum

iflr-

E-

dir-

'r1-

Musicalen Chicago innehåller allt: mord, girighel, korruption, väld, exploatering, äktenskapsbrott och förräderi. Den belönades med 6 Tony Awards när den uppfördes och sedan dess har den hyllats med sLående ovationer var den än blivit spelad. Åbo - Stockholm - Åbo tisdag 23 nov. Kvällstur med Silja Europa, seaside hytt. Gemensam julmiddag ink! . mältidsdrycker. onsdag 24 nov. En dag i 'Stockholm Middag och teaterbiljett. Övernattning på HoteU Ariadne. torsdag 25 nov. Dagtur på returen Lunch inkl. måltidsdrycker och hytter för alla

Ansvarig researrangör: Silja Line Vasa Anmälningar: reseledareAnneli Hofer tel: 019-2413 185 eUer Silja Linel Tuula Harj unpää tel: 06-3233 240 eUer050-5117284

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Förbundets resor under våren 2000 ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• GRAN CANARIA - Kanarieöarnas populäraste resemål 1-14 mars

Berlin - E uropas största byggnadsplats just nu. 7 - 12 april

ViII du njuta av solen, shoppa, utforska ändlösa landskap eiler upptäcka dess historiska förflutna eiler bara uppleva gamla minnen då är Gran Caoaria den perfekta platsen för en underbar semester. Vi kommer att bo i Bahia FeHz som ligger i det sydvästra hörnet av Gran Canaria. Ett trevligt och lugnlomräde med restauranger och barer, underhållning aktiviteter ete. Det är även lätt att göra utflykter därifrån. Reseledaren följer med hela tiden oeh gör gemensamma program enligt gruppens önskemål.

Kom med och upplev rörändringen. Inför 2000-talet blir Berlin igen huvudstad i Tyskland. En febril aktivitet pågår att få allting fardigt. Riksdagshuset är nyinvigt med sin nya spännande glaskupol. Flanera på Kurftirstendamm, shoppa i Europas största varuhus KaDe We, bäuur på f10den Spree. A1exandersplats, Potsdam med slottet Sanssouci, bara för att nämna nägra intressanta " mästen" . I Berlin är nätterna långa. Det finns ett rikt utbud av cabare, teater, musik m.m. Mellan alla upplevelser rekommenderas varrnt en curry wurst och ein Bier.

1• f1yg resanTIR ingår: • transferer • inkvartering i lägenbeter • lI2-pension för en vecka • reseledarens tjänster och eget program

TiIJäggskostnad: • 1/2-pension aodra veckan • utflykter • det finns olika lägenheter; tillägg för större lägenbeter, balkong, havsutsikt Resans pris: 1 vecka rrån 44S0,-/pers. 2 veckor rrån SSSO,-/pers. Ansvarig researrangör: Bennett Bn AnrnäIningar och närrnare information: reseledare Anneli Hofer tel: 019-241 3 185 eiler Bennett BTIIlnger Holmberg tel: 019-2674 522

1 resan ingår: • direkt fI yg TIR inkl. skatter och traosporter morgonflyg utl retur kvällsflyg • 5 hoteUövemattrungar i dubbelrum • lI2-pension • 2 rundturer med lokal guide • båttur på f10den Spree

R esans pris: 4800 mk Singeltillägg: 1220 mk TilIäggskostnad: Dagstur tili Potsdam och slottet Sanssoucf sam! Cecilienhof. En Cabare kväll. Pris beroende pä deltagarantal . Ansvarig researra ngör: Bennett Bn Anrnälningar: reseledareAnneli Hofertel: 019-241 3 185 eiler Bennelt BTII Inger Holmberg tel: 019-2674522

trum.

• l luneh • 3 middagar varav en är festlig självständighetsmiddag på Ratskeller med anor rrän bötjan av 1300-talet • vi gör med reseledaren gemensamma promenader bl.a. tili rådhuset, ett bryggerimuseum, saltmuseet. Möjligt att besöka olika konserter i någon kyrka. Bjud rug själv på äkta julstärnning i lugn och ro inför julen. Resans pris: 3.890 mk Ansvarig researrangör: Benneu BT! Anmälning: tili reseledare Anneli Hofer tel. 019-2413 185 eiler Bennett BTIIlnger Holmberg tel: 019-2674 522 Julshoppa i TALLINN 8 - 9 dece mber e ller bara koppla avo Vi gör en dygns kryssning tili TaUinn med Siljas GTS Finnjet. Utresa onsdag 8 dee. klo 19.00. retur torsdag 9 dee. kl o 17. 15. 1 resan ingår: • bätresa tur/retur , hyttplats i 2-bädds Seaside hyu • middag inkl. måltidsdrycker • frukost • välkomstdrink i kortferensrummet • trans port hamnen - Mustamäki - hamnen Resans pris: SOO mk Vi hj älper gäma tiU aU ordna transport frän olika landsorter. Ansvarig researrangör: Silja Line Vasa Anmälningar: tili reseledare Anneli Hofer tel: 019-2413 185 eIlerSilj a LinelTuula Hatjunpää tel: 06-3233 240

•••••••••••••••••••• Schweiz och Mainau i "vår s krud" 5 -11 maj En vecka i början av maj besöker vi det intressanta och charmiga Schweiz i hjärtat av Europa. Det blir en f1 ygresa. med 10kai buss för dagsutflykter. Hotellet ligger i Luzern vid Vierwaldstättersee. Vi besöker bl.a. Basel, Bern, Ztirich. En rninnesvärd upplevelse är Glaeier-Express - världens långsammaste snälltåg. Båttur på Vierwaldstättersee. En tur tili vårblommoma pä greve Lennart Bernadolts Mainau skall vi också boka in.

1 resan ingår : • direkt f1yg TIR inkl . skatter, morgonflyg utlretur kvälJsfl yg • 6 hotellövernaltningar i dubbelrum med frukost • 6 rniddagar varav en med folklore show, en i en bryggerikällare, • 2 heldagsturer med lokal guide; en längs Jurabergen tili Basel vid floden Rbein, en tiU huvudstaden Bern över den vackra landsbygden Emmental där osIen med hål görs • blomsterön Mainau i vårblomning, gemensam lunch där • en båttur på Vierwaldstättersjön

Resan pris: 6800 mk Singeltillägg: 8S0 mk TilIäggskostnad: heldagstur med Glacier-Express samt rundlur i Chur som ligger i Östra Schweiz. Lunch på tåget ingår. Pris beroende på deltagaraotal . Ansvarig researrangör: Bennett BT! Anmälningar: reseledare Anneli Hofer tel : 019-2413 185 eiler Bennett BTII Inger Holmberg tel: 019-2674522

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Advenisres Julkonsert med Christer Sjögren, Sten Nilsson 3/12 2 dgr ................... ... ..... 765 mk Julmarknad i Uibeck 26/ 11 3 dgr ..... .... 1.455 mk JuImarknad i LUbeck 3/12 4 dgr (väntelista) 1. 785 mk Oslo 2/ 12 3 ,5 dgr ... .... ... .. ... ..... ..... ....... . 1.585 mk Köpenhamn 10/ 12 3 dgr ...................... 1.280 mk Julresa tili Dalama 23/12 4 dgr ....... ..... 2 .355 mk Nyå r i Wien 29/12 6 dgr ...................... 8 .840 mk ~

Special Spans ka solkusten

Costa del 501 ~ 18/ 012000 3 1 dgr endast ...... ..... ....... .. 7 .980 mk Beställ broschyr

Hyresvärd, vi erbjuder Er

Gratis • serVlce Vi sAllar fram den bästa möjliga hyresgästcn för Er lägenhcl. Vi sköter om: Visning, hyrcsgaranticr, krcditupplysningar oeh hyreskontrakl.

Stor efterfrågan VAra kunder söker bl.a. 1-5 rum oeh radh us i Stor-Helsingfors. Vänligen ring eiler besök oss.

N & N Locus Ab Alf Smedsgatan 15, vard. 9-17 Marieharnn. Tel. 018-22 570. www.sundqvists.com

Tel. 09-171744 050-558300 1/050-565 8387

SjölundlLångström

BESTÄLL LYXBUSSEN AV WESTERLINESI ÖSTERBOTTENI 2 nyförfärv m e d 7-9 pers o kabinett, a lternativ 2 rullstolar! Skickliga, vänliga chaufförer! 13 bussa r . Ring n är som he 1st 224 1271 , faxa 224 1203 . Vi ordnar del mesta! E-mail: westerlines@co.inet.fi INTERNET: westerlines .tawi .fi Vi finns i VASA, Vasaespl. 18, HaLlgränden . 65100 VASA. Vi finns också i NÄRPES, Närpesvägen 15 . 64200 Närpes ***** RESAN OG BÄST ÄR - OM MAN ANUTAR WESTER ***** I ( '

MD Ulla Rytökoslci, fys iater och ansvarig läkare vid Folkhälsans ryggoch nackklinik, poängterar människans biopsykosociala helhet då det är fräga om lerapi och rehabilitering. Rehabiliteringen skall vara målinriktad och exakt, den skall beakta klienten och hennes livsmiljö som en helheI. Vid vårt samtaI klarlägger hon en del begrepp och pekar på resultaten av ryggundersökningar vilka utgör en av utgångspunkterna vid utvecklandet av olika former för rehabilitering vid ryggoch nackkliniken. Hon betonar vikten av elt gott samarbete inom den professionella arbetsgruppen.

Aktiv och passiv rehabilitering?

- Med aktiv rehabilitering avser man lcinetisk aktivitet, d.v.s. att man gör någonting aktivt, och man talar om passiv rehabilitering när den som rehabiliteras är passiv. Men vad man bör mi nnas är att människan mentaJt sert kan vara mycket akliv även om hon tvi ngas att vara fysiskt passiv. - Ä ven om klienten ligger passivt på behandlingsbritsen, aktiveras hennes kro ppsvävnader genom den energi, styrka och de rörelser som exempelvis fysioterapeuten eiler konditionsskötaren f6rmedlar i sin behandling. Man bör vara öppen för detta och slräva efter atl tillsarnmans med klienten komma på en läm plig rehabiliteringsform för denne. - Resultaten frän undersökningar vilka gjorts bl.a. i USA och Finland visar att alla människor inte drar nyua av alla slag av rehabilitering. Vi bör därför vara öppna för olika rehabiliteringsformer och utreda vilken form som bäst passar människan som vi har framf6r oss. Väldigt vikligt är art människan, som har det svårt, accepterar sin situalion ocb gör det bästa av den. - Klienten har rätt att finna sin egen lö ning på basen av de föreslagna rehabiliteringsalternativen, sIlledes rätt att ty sig tili passiv rehabilitering om det känns bra sä.

Via passivitet tili aktivitet - Nu förtiden frägar man alItrner efter art få passiv behandling s.s. massage (beröring), smärtlindring och andra behandlingar vilka ges av profess ioneUa. Den hj älper en att stressa av, slappna avo Ulla Rytökoslci berättar om ett djurförsök med möss där nägra ungar isolerades frän honan och nägra fick stanna bos honan. - Uogarna som utestängdes frän honans närhet ocb berö-

ring, slutade växa och Ulvecklas för att smäningom dö bort. Man konstaterade att hos ungama, viJka honan fick slicka och ta omhand och hela tiden fick vara i nära beröring med honan, blev ämnesomsättningen livligare, hormonerna fungerade oormalt, sockerbalansen stabiliserades O.S. v. - Det här är en fantastisk information om bur mycket i det, som man kallar passiv rehabilitering, i själva verket ingår aklivitel. Kinetisk passivitet med beröring kan alItså aktivera vår ämnesomsättning och vårt psyke, frarnhåller Ulla Rytökoslci . - Människans kropp förändras med åren ocb därmed förändras även behoven. Det lönar sig att svara mot de aktuella behoven. 1 terapin borde man enligt behov flexibelt växla meUan aktiv och passiv samt passiv och aktiv rehabilitering. - Derta är en viktig aspekt i planeringen av en persons rehabilitering och det är därför man arbelar mängprofessioneill. Läkare bör komma underfund med att patienten inte alltid kan bedömas på ba en av den eiler den muskeln, den eiler den delen av skelettet. Människans psyke och sociala referensram är viktiga element i utvärderingen av hennes rehabiiiteringsbehov.

Mångprofessionellt arbete - Det klassiska arbetsteamet inom medicinen består av läkaren och sjukskötaren. Tili alJ Iycka har det klassiska teamarbetet utvecklats och blivit mångsidigare. Tili teamet hör numera även hälsovårdaren, fysioterapeuten, konditionsskötaren ocb avdelningsskötaren. Socialarbetarens och psykologens sakkunskap bebövs också i teamet. - Läkaren, fysioterapeuten, hälsovårda ren/sjukskö taren, konditionsskötaren, psykologen, socialarbetaren, ergoterapeuten, taJterapeuten oSV. ingår enligt behov i arbetsteamet inom rehabiliteringen. - Lyckligtvis har man slopat de arbetsmodeUer från 1980-talet i vilka klientenlpalienten inte hade nägon del i vårdbesluten. Man bör kunna jobba ihop och hela tiden öva sig i atl jobba ihop - annars har teamarbetet ingen mening, understryker Ulla Rytökoslci . Per onen som kommer till under ökning eiler för en utredning är teamets kämperson. Klienten är i centrum, lösningama bör sökas inom teamet och de professionella bör inte diktera. - Det kan vara svårt fOr en människa atl ta emot informalion från mänga personer pä en gång. Därf6r, även om

Men visst skuile det vara intressant att mer systematiskt studera situationen för konditionstränama bär på klin iken, men det får bli en senare fråga, suckar Ulla Rytökoslci.

Förbättrad rehabilitering utlovas Det nya regeringsprogrammet talar om "förbättrande av rehabiliteringsmöjligheterna" inom å1dringsvårdsservicen. Din kommentar till detta? - Ja, man kräver allmänt ökade och förbättrade möjiigheter tili rehabilitering för alla åJdersgrupper, även för ä1dre mänDiskor. Läkarna har en viktig roll. Som läkare borde man tänka på att motivera varje å1drande patient, som inte ännu är med, att söka sig tili någon forrn av konditionsträniog. E n mångsidig aktiveringlrehabilitering skulJe aktivera dennes personliga resurser, bjälpa honorn eiler henne att må bättre, och f6rbättra den ä1dres rnöjligheter att klara sig självständigt hernrna så länge som rnöjligt. - Beträffande rebabilitering Ulla Rytökoski, MD och ryggspecialist. borde inte, lika litet som ifråga om annat, fä förekomma nägon å1dersdiskriminering. Man borde erbjuda tjänsterna man anser atl ett team som kan böIjar mä mycket bättre, - och de ä1dre bör ocksä själbäst består av exempelvis sex säger hon . va be om att få dem. personer, är det bättre art far- VaIje indi vid, oavsett å1re personer, exempelvis lre av dern, bör tas i betraklande, Folkhälsans ryggoch teamets professioneUa, deltar ocb rebabiliteringen erbjuder i den diskussion som förs för nackklinik är ett pos- en positiv kraft. . tivt exempel art informera klienten om vad - En viktig grupp som kräman kommit tili. Teamet Vårdandets ideologi och ver uppmärksarnhet är bamen skall alItså vara fl exibelt. hälsofostran-ideologin har ut- ocb de unga. Ryggbesvären - Styrkan är att uppgifterna gjort grunden då Folkhälsan ökar påtagligt bland dem. fördelas. för tio år sedan böIjade bygga Skolan och skolhälsovården Ifall art j ag som fysiater ut- upp sin ryggoch nackklinik- har här mycket att göra, det reder patientens fysiska pro- verksarnhet, berättar Ulla förebyggande arbetet måste blem och dessutom borde ut- Rytökoslci. böIja. reda den mentala och sociala - Enheten i Hälsoaktivitets- Nack- ocb ryggkliniken sidan, blir resultatet bristfål- huset på Topeliusgatan bar en är involverad i Folkhälsans ligt ocb felaktigl. vartenenhet och en kondi- egen företags hälsovård och - Men om det mängprofes- tionssal och man har erbjudit ger också rehabiliteringssioneUa arbetsteamet kan möjligheten att delta i aktiva tjänster åt en del privata föresamarbeta, blir arbetet väl vattengymnastikgrupper och tag. Behovet av att förebygga gjort. Då man gemensamt annan konditionsmotion. Det skador ocb upprätbilla mänkommit fram till goda alter- har varit fräga om klientemas niskornas arbetsförmäga ökar nativa lösni ngar, kan klienten aktiva förebyggande insatser hela tiden. Anhörigvårdare välja den för sig bästa lös- för den egna hälsans bevaran- och veteraner går pä öppen ningen för siu oplimala väl- de. rehabilitering i Seniorhuset. befmnande, frarnhllUer Ulla - Sarnma principer gäller Eftersom mycket händer ocb Rytökoslci . huvudsakligast också i kli- sker i sarnhäIJet hela tiden - Jag anser art många läka- nikens enhet i Seniorhuset på bör även ryggoch nackklinire överanstränger sig al ltf6r Mannerheirnvägen. De fl esta kens verksarnhet utvecklas, mycket i och med att de inte deltar pä eget initiativ i de konstaterar Rytökoslci. hinner, kan eiler vili dela på olika formerna av aktivering i sin arbetsbörda. Läkarens roll grupp (vattengym, kondiMen ännu stäIJer jag frågor bar nu utkristalliserats bättre. tionssal, gruppgym, sittgym om ergonorni och alternativa SpecieUt har de unga läkarna osv.). 1 dagens läge är antalet vårdformer innan Ulla Rytöbörjat fOrsvara läkarens ar- grupper 56. koslci och j ag slutar vårt sambetsro och de accepterar iote - Man har ku nnat se hur taI. stilen "det är pengarna som mycket det hänt k1ienterna avgör", under årens lopp. Den rehabi- Vi mäste bearbeta attity- litering som nu ges många av En ryggsjuk der, liUåta oss själva som lä- dem pä läkarrerrtiss kan ses människas säng? kare att diskutera med andra som en fortsättning pä deras - Sängen bör vara tillräckprofessionella, exempelvis aktiva egenvård under tidiga- ligt hög, d.V.S . ha tillräckligt om mentala och sociala as- re år. långa ben. Det mAste vara lärt - Jag har lärt rnig att besö- art komma i och ur sängen. pekter på patientens situation. Då man utgår från människan karna pä ryggoch. nackklini- Hjäl predskap - för rörelsesom helhet i bedömningen av ken är aktiva människor som hindrade finns att tillgä som vårdbehovet får man fram systematiskt sköter sig och man har nyua av i sängen om hennes egna resurser, också sin kondition och det är verk- man är rörelsehindrad . Madde blir nyttjade och männis- ligen fint, det värdesätter jag. rassens struktur bör motsvara

kroppens vävnadsstruktur, d.v. s. att om människans rygg och leder hiller pä att styvna, bör madrassen vara mjukare. Om ryggens struktur är mera instabiJ, dvs. lederna är rörliga, behöver man möjligen en fastare madrass. När man väljer dynor skall man noggrant pröva att dynans höjd och form känns bra rent subjektivt, att nacken får det räua stödet. - Sängkläderna bör andas. Ryggen tycker om glaua lakan _Ett glatt underlakan tilläter ryggens mikrorörelser, gör det lättare art vända på kroppen. Vuan blir då mycket bättre. Jag rekommenderar sidenJakan! - 1 vaIje fall kunde den, som bar en sjuk rygg, sy eiler skaffa sig slutJakan av vanligt, billigt fodersiden. Mao kan kanta dem med remsor av ett gammalt lakan för art de delama av slutJakanet Som viks under madrassen skall fas ta bättre och slutJakanel bättre hållas på plats, föreslår Rytökoslci.

Goda alternativa vårdmetoder - Man kan använda sig av s.k. altemativa vårdmetoder. Erfarenheterna av akupunklion är goda, exempelvis för en del patienter med h errtiplegi (ensidig föriamning) samt vid sjukdomar i slÖd- ocb rörelseorganen. Lymfaterapin ger lättnad vid svåra svullnader ocb vid vissa smärttillstånd i ryggen. - Zonterapi (fotzonterapi) har i enslcilda fall visat sig vara bra vid smärtor i nedre delen av buken och även i vården av ryggsmärtor. - Vtktigt är att den som ger behandlingen bar tillräckliga bakgrundskunskaper (bälsovårdsyrke) och dessutom har den rätta utbildningen för uppgiften. Samarbetet med läkaren är viktigt. - Tili sist viII j ag pårninna om hur viktig kosten är för hälsan. Det är kJokt att se över vad man äter, art man får alla behövliga näringsämnen. Diskutera saken med en näringsterapeut. - När man kanske inte äter tillräckligt mångsidigt för art mä riktigt bra, kan man komplettera födan med spårämnen ocb vitaminer, ätrninstone nu och då. ÄJdre människor kanske behöver ett mer regelbundet intag. Di~kutera med läkaren eiler en näringsterapeuten, säger Ulla Rytökoslci tili slut.

MD, fysiater Ulla Rytökoski intervjuades av Valborg Louhisto.

SVfiiU OCti VITT - VITT OCti SVfiiU - SVfiiU OCti VITT - SVfiiU OCti VlTT

EH gråhårigt EU - och bostadsproblemen

Lf,

:g a,

e. :a

Under Finlands ordförandeperiod i EU har ocksä åldrandet inom EU och inom medlemsstatema varit uppe til I diskussion. 1 EU-länderna kommer det i framtiden att finnas över 100 miljoner pen-

sionärer.

i:0

1lt

5. l-

ir,

å ,t

Finland är det medlemsland där antalet äldre personer ökar snabbast. 1 många av medlemsländerna bar man observerat problemel och funderar pä serviceboende och olika slag av

institutioner. Med hjälp av dem löser man tyvärr bara en bråkdel av problemen. EU-ländemas bostadsministrar har bl.a. mötts i Kuopio för att diskutera ärendet. Miljöministeriel föredrog vid mötet en brett upplagd undersökning om åldringars boende i de 15 medlemsländerna. Ur den framgick att åldringar bor tillsammans med fam iljen i de kalolska ländema i Sydeuropa. 1 de proteslantis-

ka ländema i norr bor äldre personer för sig och lever etl självständigt liv. MÖlet dislnnerade bl.a. hur bosläder kan ändras sä atl de passar äldre personer. Inom EU kommer man inle överens

gemensamma

linjer för bosladspolitiken, men del finn s direktiv som reglerar byggande i allmänhel och trygghet i bostädema. KäJla: Helsingin Sanomat

PAF:s spelmonopol fortsäHer EG-domsto len i Luxemburg avkunnade sin dom i seplember om PenningaulOmatföreningens spelmonopol. Domstole n ansäg att monopolet inle slår i strid med EU:s regler om varors och tj änsters fria rörlighel i Europa. För de företag som utmanade monopolel genom atl placera ut sina privala spelaulomater är domen en kJar förlust. 1 fjol delade PAF ut 1.9

miljarder marko Såsmånigom skall autoAv dem gick 430 miljoner matema omvandlas för eurotill krigsinvaJider, 412 miljo- valutan. Ombyggnaden kräner tilI invalidvård, 357 miljo- ver ca JOO miljoner marko ner till åldri ngsvård, 337 mil750 000 fin ländare får pä joner tiJl folkhälsovård, 114 etl eUer annat sätt del av spelmiljoner ti ll barnskydd och vinstema genom bidrag frän 250 miljoner tilI övrigt. PAF. PAF har ca 16 000 automaTill dessa hör ocksä Svenster pä 8 500 slällen i Finland. ka Pensionärsförbundels med- Deras antal ökar, berättar VD lemmar. Markku Ruohonen, i den proporÖver 1 000 organisationer i tion sam butiker, restauranger Finland ätnjuter stöd av PAF. och bensinstationer byggs.

SVfiiU OCti VITT - VITT OCti SVfiiU SP F m ed i rådplägningsgrupp i ri ksdagen Svenska Pensionärsförbundel (SPF) och svenska riksdagsgruppen överenskom i fjol om att bilda en rädplägningsgrupp som sammankommer för att diskutera aktuella äldrepolitiska frågor. Riksdagsledamöterna PehLr Löv, Håkan Nordman och Margareta Pietikäinen samt II viceordförande Valborg Louhisto, verksamhetsledare Lili-Ann Junell-Kousa och ombudsman Per Thomasfolk från pensionärsförbundet hade nyligen sitt första möte under denna riksdagsperiod. Man var en se om att pensionärernas extra sjukförsäkringspremie bör sänkas nästa år oberoende av den inkomstpolitiska uppgörelsens innehäll. Svenska riksdagsgruppen föres lår att premien sänks 1 penni år 2000. Många riksdagsmän har omfattat förslaget. Man var ense om att

rninimipensionen snarast möjligt bör höjas. Likasä var man överens om att pensionärernas situation bör uppmärksammas vid de inkomstpolitiska förhandlingarna. Riksdagen har initierat en lagproposition om att förbättra möjlighetema även för andra än krigsveteraner och personer med frontmannatecken, viJka haft uppdrag i anknytning tilI krigen 1939-1945, atl erhålla betryggande och regelbundna rehabiJiteringstjänster. 1 propositionen föresläs bl.a. att även personer i minröjningsuppdrag 19451952 skaU betalas fronttillägg (119/1977) och att de skall ha rätt tilI tandvård (678/1992). Lagarna hänför sig tilI budgetproposilionen för år 2000 och avsikten är att de träder i kraft den första mars 2000. I regeringspropositionen tiJl riksdagen föresläs att den invaJiditetsgrad som berättigar tiU ersättning för redskap och anordningar som hör till

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och teslamenten. Föreningen ställer avgifts,fritt sakkunnig hjälp tili fårfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten. Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm tel. 09-645 115.

bostaden samt ändringsarbelen i bostaden sänks frän 20 % tili JO %. Lagen skall träda i krafl vid ingängen av år 2000.

000 Rikdagsledamot Margareta Pietikäinen har lämnat in en hemstäJlningsmotion om en niväförhöjning av de aUra lägsta pensionema. 1 motiveringarna konsta terar hon att de personer som inte får en arbetspension utan enbart ålderpension har en månatlig basinkomst på 2.206-2.625 marko Folkpensionens belopp är beroende av famiJjeförhållanden. Det fulla beloppet är större för den som är ensarnstående. Sambor jämnstäIJ s med gifta personer. Beloppen på folkpensionen kan variera beroende på bostadsort och på vilka andra bidrag _som personeo ifråga får. Margareta Pietikäinen föreslår att ett program görs upp för hur och med vi lken lidtabell en kännbar förhöj ni ng av de läga pensionema kan ske. Vidare har hon lämnat in en hemstäUningsmotion om sänkning av pensionstagarnas sjukförsäkringspremie. Eftersom pensionstagare betaJar 2.4 penni mot 1.5 penni per skattöre för löntagare borde den differentierade sjukförsäkringsavgiften slopas för att mlnska pensionäremas skattebörda.

Utlåtande tili riksdagens social- och hälsovårdsutskott Hänvisning: Regeringens propOSltlon tili Riksdagen med förslag om ändring av bestärnmelsema gällande ikraftträdande i förslaget till lag om ändring av folkpensionslagen (HE 78/1999 vp) 1 frarnslällningen föreslä att lagens bestämmelse om ikraftträdande ändras sä att tidpunkten för när grunddelen rninskas uppskj uts frän början av januari tili början av mars. 1 motiveringarna konstateras att den enskilda pensionäreos formån av atl m insknin geo senareläggs med två m ån ader m axim alt skulle utgör a 160 mk. Att slopandet av grunddelen även sknUe gäIJa de över 418 000 pensionerna vilka redan utbetaJas, anser de berörda pensionärema vara en mycket orättvis lösning. Över 400 000 pensionärers ree1Ja utkomstutveckJing har lagts pä is i och med atl höjda socialskyddsavgifter uppbärs och det brutna indexet tillämpas samtidigl. Man kan anse atl de olika enskiJda bantningarna av pensionen är rätt så smä, men man borde ta deras samverkan i betral..-tande. Knappast har nAgon annan befolkningsdel än pensionär-

ena varit föremål för en sädan inkomstreduklion som, oberoende av den nationalekonomiska utveckJingen, fortgår i fem år. 1 detta sarnmanhang är det skäl all notera att köpkraften för dem som åtnjuter medelstora löner steg 6,2 procenl frän 1992 liU 1998, medan köpkraften under samma lid sjönk 2,6 procent för dem som lyfter medelstora pensioner. Då riksdagen godkände statsbudgeten för innevarande år fattades följande beslut:

miska situation del medger föreler en lagändring enligt vilken slopandet av folkpensionens grunddel avbryts.

Undenecknade pensionärsorganisationer motsätter sig inte regeringens under behandling varande förslag om all mins.kningen av folkpensionens grunddel senareläggs frän början av år 2000 lill 1.3.2000. Men, med beaktande av den ovan konstaterade negativa inverkan slopandet av folkpensionens grunddel 1. Riksdagen förutsätter att har för pensionslagarna och regeringen ombesörjer att uttalandena vi lka omfattades man med det snaraste utreder dä riksdagen godkände statsantalet personer vilkas ar- budgeten [ör år 1999, anser vi betspension har minskats undenecknade pensionärormed en summa som motsva- ganisationer att folkpensionens grunddel iote efter rar basdelen. innevarande år 1999 längre 2. Riksdagen förutsäUer att får inverka minskande på regeringen när statens ekono- arbetspensionen.

Delegationen fOr de riksomfatlande pensionärsorganisationerna TilI vilken hör: Eläkeliitto ry Eläkeläisel ry Eläkkeensaajien keskusliitto ry Kansallinen Seniori liitto ry Kristillinen Eläkeliitto ry Oikeutta Eläkeläisille ry Ruskaliitto ry Svenska Pensionärsförbundet rf

( De äldres vecka 4.10 - 8.10 ) De äldres vecka har ftrats myckel mångsidigt i år p.g.a. FN:s intemationella år för de äldre. T Helsingfors gick veckan under temat ''Pör en bättre vardag" i Kampens servicecentral. Temaveckan öppnades pä mändagen av stadsdirektör Eva-Riitta Siitonen. Aulikki Kananoja, ny chef för socialverket i Helsingfors och Pentti Helo, ordförande för äld rerådet, var också med. Veckan har varit fullspäckad med program och information av Helsingfors stads olika ämbetsverk. Svenskt program under tisdagen den 5 oktober samlade en heI del av SPF:s medlemmar i Helsingfors, men också andra intresserade av hälsooch kostfrägor. Osteoporos var ett av dagens tema och särskilt osteoporosmätningarna som gjordes pä platsen i servicecentralen sarnlade stora köer av intresserade som ville mäta sin bentäthel. Med. dr. fysiater Ulla Rytökoski gay goda råd tillsammans med fri skvårdschef IGtty Seppälä och närings-

konsult Carola Ray under rubriken "Om benen blir skö-

ra - vad kan vi göran. 1 den s.k. spelhälan berättade pol. mag. Georg Henrik Wrede "Om brädspel i tusen år" och projektplanerare Anitta Railanen "Om träning och prövning av minnef'. Under eflerrniddagen var programmel mer underhäUningsbetonat. Skädespelare Börje Lampenius berättade tealerrninnen och sjöng ackompangerad av Aarno Walli. Professor Nils Mustelin höU en musikfrågesport och skädespelare Gunvor Sandqvist reciterade. En barnkör frän Brages musikskola medverkade i prograrnrnet och skådespelare Ingrid Söderblom frarnförde en monolog "Gelsomlna". I samband med veckan invigdes ocksä Seniorinfo, en information på dator som finns på Kampens servicecentral. Det svenskspråkiga inslaget i Seniorinfo består tillvidare av innehäUet i Folkhälsans serviceguide, ''VEM HJÄLPER?" som komrnit ut i ny version efter mänga år. ''VEM HJÄLPER" blev en bestseller när den kom ut första gången på 80-talet.

Tanken var att katalogen på ett kJart och koncisl sätt skulle berätta var man får hjälp när man ime kJarar alla sysslor och åtaganden själv. Katalogen fick ett gott mOltagande och trots att inforrnation linns i intemetdatabaser och www-sidor har katalogen fortsättningsvis varit eft erfrägad. Den svenska socialservicebyrån, Folkhälsan och hälsovårdsverket i Helsingfors har nu uppdaterat katalogen. I den ingår kommunal information men också den service som produceras av organisationer och föreningar, d. V.S. tredje sektom. Kommersiella företag som staden anlitar som komplemem till sin egen service linns också med. "Vem hjälper" linns kostnadsfTitl pä Folkhälsan, Folkhälsans seniorbus elJer Kampens servicecentral. Den linska inforrnationen i Senioinfo innehåller betydligt digrare information, med bl.a. busstidtabeller, öppettider mm. men God Tids reporter fick veta att den svenska inforrnalionen häUer pä att utökas.

STIG BÄCKLUND:

Veteranidrott håller - Idrotten ger alltid mera än är 85 år ute pä gatan med rulladen tar. Jag läter idrotten ta tid tor. - Du är ute pä länk, skärntafOr jag vet att den ger ett tillägg pä det psykiska planet. Den de Stig när han mötte henne. Och det var hon! ger helt enkelt ny kraft till an- Jag försöker vara ute vaIje nat dag. Det är det enda sättet, svaDet är Stig som säger detta. Stig Bäeklund, veteranidrotta- rade hon. Stig berättar att damen uråre med skäpet fullt av pokaler och väggen full av medaljer. ga har rätt tili kommunal hemHan bar vunnit flere världs- tjänst men an hon tillsvidare mästerskap, 8- JO styeken i kategoriskt nekat för att hon viii hälla sig igång själv. Hon bJ.a. längd oeh tresteg. - Det finns alltid tävlingar ser det som enda sättet att hålla orörligheten ifrän sig. där jag kan mäta min kondition, oeh det ger mig et! mål att sträva mot, säger Stig. Men vi skall gå tillbaka tili böIjan av Stigs kaniär som idrottare.

Eli valllig parkbällk ärett uhllärkt idrottsredskap för att sträcka och töja.

vännaupp musklerna innall så de illte blir stela. Ochtöjoch böj!

Slutade som 2S-åring - Jag har a1Jtid vant idrottsintresserad, redan som skolpojke var jag med i SFI-mästerskap oeh tävlade i allmänna grenar i friidron. - När jag började min arbete vid tullen i Helsingfors fiekjag plötsligt nog. Idrotten hade upptagit en stor del av mitt Iiv oeh nu tyekte jag att det fiek räeka. Mitt arbete fiek ta över oeh idrotten flyttade jag åt sidan så totalt anjag inte ens läste om idron. Det blev totalt slut mellan idrotten oeh mig. - Efter en tag böIjade jag känna mig så olustig oeh ilJa tili mods. -Ingenting stärnde. Min kropp och mitt psyke saknade motionen, rörelsen, sä jag tog mod tili mig och anmälde mig tili olika tävlingar fOr min yrkeskategori och jag äterupptog idrotten pä nytt, vann tävlingar oeh fottsatte ... Den dagliga upprepningen

Vi är många som si ner och skruvar på oss i soffan med vårt dåliga samvete. - Man borde nog röra på sig mer, i morgon eiler efter veekoslutet skaIJ jag böIja. Känns det igen? Är det resonemanget bekant? Det är mycket tröstande an tala med Stig om detta. - Man skall anpassa sitt .motionsprogram tilI sina egna möjligheter. Jag brukar möta en dam som

- Så fort man sätter sig tillrätta i soffan och sitter och sitter, så fastnar man där! - Det är den lilJa och regelbundna motionen som ger resultat, säger Stig. Det går inte an jämföra sig med honom för han är en idrottare i toppforrn, trots att han är pensionär. - Men alla mår bra av att röra på sig, understryker ban. Det kan räcka med en kilometer om dagen, om det är den nivån som passar fOr elig. Men ta den tiden, oeh rör elig efter elina egna fOrutsättningar.

Stig tar ocksä sin egen pappa som exempeJ. - När han blev änkling sjönk han in i en depression ocb jag försöker dra honom ut. Jag försöker uppmuntra honom att gå hemifrån, drick kaffe på stan, gå dendär kilometem, se något annat än hemmets väggar! Tränar Cern gånger i veekan Stig tränar fem gånger i veekan. Det är löpträning, han joggar i skog och mark, han springer ruscher, hoppar tänjer, övar i sina grenar och gör styrketräning .

Dessutom Jäger han om sport och tänjer. - Tänjningama är viktiga, betonar han, de motverkar styvheten och och det är viktigt an inte ta i så häftigt med en gäng. - Tävlingar finns det hur många som helst att vara med i,säger han. Finska mästerskap bäde ute och inne. Vartannat år europamästerskap, ute och inne och sist men inte minst världsmästerskap utomhus vartannat år. Dessutom linns nordiska mästerskap, tiJlägger han. Tävlingarna är ett sätt för rru") att mäta min kondition, min form . -Jag har ocksä fått många goda vänner under årens lopp bland veteranidrottarna.

Hur komma igång? Jag frågar Stig hur vi vanliga soffliggare arbetar upp oss tilI en bättre konelition. Han återkommer tili regelbundenheten, tili vikten av at inte ta i för häftigt i början. Dä sjunker motivationen. Ocb mättstoeken är bara du själv,

det viktiga är att utgå från sina egna förutsättningar. - Tre gånger i veckan är ganska passligt, tyeker han. Och en viss målmedvetenhet behövs nog. - Det finns veteranidrottare som tränar vansinnigt ocb vansinnigt mycket, säger han. Men det är inte meningen. Träning och vila skall stå i . rätt proportioner. Det linns veteranidrottare av en vid skala oeh sädana som är aktiva upp tili 90 års ålder. - År 1987 i Melboume träffade jag en kanadensare som vant med i I världskriget. Han var 93 år (!) och sprang JOO meter. Att å1dras - att bli pensionär - Våra möjligheter att leva är hela tiden individuella, poängterar Stig. Många mänskor har inte uppfattat vilken chans det är att vara pensionär. Först dä har man kanske möjlighet att göra det man egentligen viJl göra. Före kanske monotont arbete har lagt hinder för det. Det är aldrig för sent att ta reda

pä vilka möjligheter man har. Livet skall vara levande, pulserande oeh riktigt, hela vägen, oekså i den tredje åldem. - Vi har ocksä ett individuellt ansvar för att sköta vår egen hälsa. Vi måste ocksä göra en egen insats och iote bara vänta på att sarnbället och kommunen ställer upp för oss. Stig är poltitiskt aktiv och sitter i fullmäktige i Borgå. Han vet vilka kostoader Som samlas inom åldringsvården och hälsovården. - Men barn och ungdomar är också viktiga i vårt sarnhäIJe. Som politiker kan man inte bara se på intressen för en egen grupp, eiler sin ålderskategori, pensionärem a. Ansvaret för helbeten och mångfalden linns också. Tid är en Iyxvara - Jag är medveten om att det finns de som känner sig trötta efter ett långt yrkesverksarnt liv. Oeh den känslan får ta tid, tycker Stig, men inte aIJ tid. Sä smånigom blir man kanske mogen att ta itu med den tid som linns när arbetet inte upptar den. Tid är en Iyxvara oeh som pensionär har man den att disponera som man vili för sig själv. Tid att bara sitta hemma är inte bra. Stig har väggen full av medaljer hemma och ett skåp fullt av " idrottsbueklor". Idrotten har fört honom över hela jorden, tili a1Ja världsdelar. - Finland ligger bra till i veteranidrott, säger han. Nästa stora tävling blir europamästerskap i Jyväskylä och sä siktar han förstås på världsmästerskapen i Brisbane, Australien, år2001. BRlTIA LINDBLOM

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

I FORM FÖR LIVET:

Essedamer på språng

Essedamerpå L-~_-'-_ _ _~~~_~~_~_ _ _ _ _-=~=-w språllg Enligt de motionerande pensionärema är det bra för kroppen och knoppen att hålla igång med motion, ja det är väl inte bara pensionärer som mår bra, det är likadant för

yngre. Det var något som jag kunde konstatera då jag besökte Esse en eftermiddag och träffade en grupp damer som var ute ocb motionerade genom att promenera, en länk

på omkring 5 km. Efter första kilometern skaIJ namnen in i ett bäfte i motionslådan, sedan fortsälter man så att hela länken tar cirka 75 minuter innan man

är tillbaka vid utgångspunkt" n. Detta är en regelbunden prestation vaIje torsdag, oberoende av väder. Jag frågade gruppens ledare Kerstin Borgrnästar vad de kaIJade sig, - bon dröjde lite med svaret men sä kom det i a1Ja faIJ. Det började för 4 år sedan och vi har kalJat oss ''1 form för livet" . Hon menade att tipset bade kOJnmit utifrån och de hade fortsatt av bara farten . Men del är ju så att kärt bam har mAnga narnn. Motionsgruppen som sammaolagt består av 20 damer

ställer kanske inte upp a1Ja pä en gång, men alla kommer med nägon gång. Det linns inget mAste utan det bela bygger på frivilligbet. Den sociala samvaron, utbyte av nyheter och annat som skaIJ ventileras är nägot som man får ut av motionsträffama. Förutom promenaderna på torsdag är det jympa på tisdag, så bär håller man sig i form, och det märktes på a1Ja glada tillrop och skratt. Under den varmaste sommareo båller man en paus, så den bär torsdagen är det tredje

träffen efter sommaruppehållel Av flera olika orsaker bar det blivit så att det är bara damer med i den bär gruppen. Et! svar på min fråga var herrarna linns var: Mln gubbe vili inte promenera, han vili bara La "piedio" han (cyckelo). Naturligtvis är orsakerna många, det har bara blivi! så.

1 dag bar 11 damer ställt upp, nästa veeka kanske mera eiler rnindre. När Kerstin Borgmästar vili vara ledig ställer Viola Kje11man upp som ledare. Det hela var en positiv iakttagelse, jag tror att det kommer att fortsätta här och andra grupper med sig innom pensionärsrörelsen. Stig Sundvik

pä en oforglömlig välkomstsyn. Det fina med Ester Berlins resor är att var och en kan delta efter sin kondition (eiler brist pä kondition). Första dagens kraftprov tili Ylläs topp pä 718 m mäJas ut i lockande ordalag, och nog fär de som kommer ditupp lön for mödan ocb är glada över sin prestation. Men utsikten är inte dålig på lägre höjder heller. Med utgängspunkt frän Raitismaja fjällgärd ökar dag fOr dag bedrifterna i terrängen. Den som gätt 15-20 km pä dagen kan känna glädje över sina fysiska krafter och de, som gätt 5-6 km har utnyttjat sina möjligheter tilllika stor glädje och trötthet. Vid utfärden tili Pallastunturi tog en hei del tillfallet i akt att bestiga Taivaskero, Himmelriket pä 807 m. Parkeringsplatsen vid PaUas hotell vittnade om, att detta var den verkliga ruskaveckan. Där trängdes ett tiotal bussar och över hundra bilar. Pä stigama upp mot fjäUen ringlade färgglada rader vandrare. Det var feststämning i fjällvärlden.

Fiällrävar

IIlev vi allihopa Sä fmt väder har vi nog aldrig haft. Det är en tacksam reseledares kommentar efter Nykterhetsföreningens iLovisa fjällresa den 11-17 september. En ruskaresa i Lappland är ett begrepp som är fyllt av förväntningar - färger, myggfria vandringar, naturupplevelser

av olika slag, avkoppling, glädje. Och sä detta som aUt är beroende av: vädret. När vi kom fram pä kväUen efter läng dags resa frän Lovisa tili Äkäslompolo, läg bela fjälIkedjan runt sjön solbelyst. Lainio, Kesänki, Kellostapuli, Keskinenlaki, YUäs, alla bjöd

FjäUvandring är inte bara att testa konditionen. Det är ocksä att ~ naturen. Ester vili sländigt hjälpa oss tili den upplevelsen. Det är de trädlösa myramas skönhelo färgskalan pä lavama ovan trädgränsen,lapplandsgranamas form, myrstackama, bergarternas struktur ocb stenamas färger och former. Som sanna gäster söderifrän var vi naturligtvis också intresserade av renama, som likgiltigt strosade runt fjällgärden. Vid rastplatsen vid Kesänkijärvi var en flock lavslaikor, Lapplands Iyckofägel, lika intresserade av oss - eiler vära bullar som vi av dem. D ä flera av deltagama var här for första gängen, stod nägra platser självskrivet pä dagordningen. AIltsä besökte vi Pakasaivo eiler Lapinhelvetti, den i Finland helt unika sjön, som kantas av upp tili 70 m höga bergbranter. Förkastrtingar i berggrunden har skapat

dennajättegryta, där vattendjupet är minst 60 m. Ocksä Äkäsmylly med sin gamJa vattenkvam och björnflil!Jl var intressant att se och just nu i ruskatider med diverse begivenheter for turisterna. En grupp japaner försedda med mountainbikar gjorde också upphåll pä platsen. Det som blir aUtrnera sevärt är Forstsyrelsens informationshus pä vägen upp tili Ylläs. Roligt och intressant presenteras Lapplands djuroch natur. Där finns museum, cafe, broschyrer, böcker och en 3 km lång naturstig. Värt att lägga in på programmet alltsä. Raitismaja fjällgärd ägs av Finlands Svenska Nykterhetsforbund och Motorförarnas Helnykterhetsforbund. Det~ nuvarande huset är i 1rlO-år o~h mycket fräscht och funktionellt med

trivsamma rum, bastur, samlingutrymrnen av olika slag och så den stora matsalen med utsikt mot Yllästunturi. Vär grupp blev sn~ en belhet trots olika äJdrar ocb bemorter. Här fanns deltagare frän Strömfors, Lovisa, Pernä, Liljendal, Sibbo, Borgå, Helsingfors, Geta och Stockholm. Dagens strapatser och kväUssamlingama, avkoppling med bland annat säng ocb musik (bra att ha en kantor med i gänget) är en god blandning för gemenskap. En av kväUama fick vi ocksä se en serie av Esters fornämliga fjäUbilder, fOr njutrting och inspiration. Hemvägen innebar ytterligare en stor upplevelse, nämJige n besöket i det arktiska museet NANOQ utanfOe Jakobstad. Museichefen själv, Pentti Kronqvislo som är en erfaren och internationellt känd arkuker, hade en fascinerande foreläsning och visning. Vilken höjdpunkt fOr oss lapplandsresenärer att som avslurning hamna på Grönland. För arbetet med alla arrangemang, fOr omsorg och kunskap framfordes många tack på hemresan. GamJa och nya fjäUrävar, alla, var nog lika fjällbitna, och vi längtar redan tillbaka till Lappland. Ulla- Britta Wadstedt

Vandrare rastar i ravillen Pirullkuru på jjället Kesänki. 1 bakgrullden Kellostapuli. Foto: Ester Berlin.

Rör pII dig I• na'uren Nutidsmänruskan fär for Iitet motion. 1 de flesta farniJjer har man egen bil. En stor del av de yngre eleverna skjutsas både tili och frän skolan. På fritiden har lekarna i hemmets närhet ersatts av TV-tittande. Man följer heUre med de stora idrottsföreningamas matcher ocb lävlingar av olika slag. 1 etl idrottslag är dett bara lagets medlemrnar, som anstränger sig liU bristningsgränsen, och det är ju inte mänga. Man sköter inte sin egen kondit1on med att silta på läktama och heja på de spelande. Också vuxna använder bilen mera än nödvändigt. BMe Solvalla ocb Norrvalla idrotlsinstitut anordnar speciella motionsdagar, som det kan vara intressant att vara med om. Men det är det dagliga motionerandelo som inte får försummas. Samfundet Folkhälsan för ivrigt fram stavgäng, en ny, populär motionsform. Men för att stavgä riktigt borde man egentligen på en kurs lära sig, bur man skaU använda stavarna. Konditionsfrärnjandet bar lätit trycka ett kort med en ruta för vruje dag i året. På kortet sätter man ett märke i rutan den dag man fullgjort sin konditionsplikt. Lovisa Nykterhetsforening har ombetts ge upj>gifte[ över föreningens ' konditionsverksamhet i "God Tid". Under en läng följd av år bar foreningen anordnat en 6-7 veckors kampanj i apriJ och maj och en lika lång böstkampanj i september och oktober. Föreninge n samarbetar med både svensk- och finsksprålciga skolor. 1 de skolor, som deltar, utdelar foreningen genom lärarna de motionskort, som ornnämnades tidigare och som man antecknar sina prestationer på. Sättet hur man motionerar väljer man själv. De flesta promenerar, men väldigt många cyklar. En del pensionärer berättar, att de rör sig lättare på cykel än de går. Men det gäller förstås den

snöfria uden av året. När kampanjen är slulo samJas konen in. Det är klart att intressel bland både skolelever och vuxna är större, om man velo att någon följer med ens motionsf6rehavanden. Nedan uppgifter ur föreningens årsraPE0rt de tre sen aste åren. Ar 1996 deltog 1058 personer under den bestärnda kampanjtiden med 42.986 prestationer, år 1997 var det 928 personer, som uppvisade 73 .962 kampanjtilJfillen, och år 1998 lärnnade 712 personer in kort med 35.688 prestationer. (Regnet i fjol Iycks ha påverkat resultatet.) En dag i maj anordnar f6reningen en konditionsaktivitet, kallad V ÅRLÄNKEN. Man väljer mellan cyckHng ocb gång. 1 den deltog 1996, 365 personer, 1997, 462 personer och 1998, 381 personer. Deltagarantalet i kampanjerna växlar något från år tili år ocb är inte så ston. Men i vW HUa Lovisa mäste resultatet inom!W. f6rening anses tillfredsstälJande, eftersom bär ju finns idrottsf6reningar med egna funktioner. Föreningen har i tiotals år gjort gruppresa tili Lappland, i år 11-17 september. Resan Lovisa-Äkäslompolo, där Finlands Svenska Nykterhetsförbund-Motorförarnas Helnykterhetsförbund har en egen utomordentligt ändamålsenlig fjäUgård, RAITISMAJA, är omkring 1000 km. Det går 3 dagar tiU resan- tur och retur. Men under de 4 dagar vi var där, i fantastiskt vackert väder, vandrade deltagarna, en grupp konditionshajar 1525 lcm per dag. Andra grupper nöjde sig med 5- 10 lcm per dag. Att bestiga kalfjällen YLLÄS- och PALLAStunturi och att i flere timmar dessutom "Iänka" i ruskaterräng i Lapplands fantastiska natur är upplevelser man länge minns. Med motionshälsningar Ester BerIin

Ingåpensionärer Fortsättrlillg fråll sidall 3. heI del, men föränclringen har varit stadig och stabil. Nu lever vi i ett läge med snabba förändringar. Vi kan inte isolera oss. vi måste söka e fter gemensam tryggbet, utveckling med andra länder som går samma väg. Vi gör duml om vi undrar över vad de andra länderna tänker om Pinland. -Jag tycke r att vi i Finland och landet Finland blir omtalade på ett positivt sätt oeh vi har haft myckel att ge andra, vår hjälpvilja har varit stor. President Koivisto slutade med att uttrycka sin tillfredsstäJle lse över att han änUigen kommit i kontakt med mänskom a i Ingå, han trivdes och tackade för möjligheten att

Författarell Bemt Mårtellssoll, Houtskär, ledde litteraturgruppell. Här lIIed två järiska deltagare Hallila Lilldellskov och U ,1O A rge. Foto: Else Mårtellssoll.

Pensionärskultur Fortsäl/I/illg fråll sidall 3. hittat räu. Man hi ttar ju lätt i Mariehamn. Visst var vi en mula konfunderade över husets yttre arkitektur, men då vi kom in, välkornnades vi av en oerhön stilig och hemtrevlig atrnosfar. Så är ju biblioteket också myeket väl besökt På Ålands hotell- och restaurangskola mottogs vi av skolans ledning, som bl.a. berättade, att den livliga farjtrafiken ställer krav pä goda kunskaper bransehen - därf6r var skolan ett "mås te". Elevema bjöd på en utsökt luneh. Pör att testa dem gjorde j ag bestäl lning på finska, vilket inte vål lade problem. Vtlket musikinsti tut har eget splittemytt hus med akustiskt sett välbyggd konsensaI? Svarar ni Ålands är svaret godkän t. Vi fick Iyssna tiU en Ijus

basröst i några operaarior. S1\ reste vi Åland tvärs oeh besökte fiskemuseet i Eckerö oeh tittade på det fantasti ska posthuset i två våningar, som är ett praktexemplar på tsaristiskt prål oeh stupiditet - när huset blev fardigt upphörde postrutten via Eckerö! Naturgruppen till vilken jag hörde besökte naturskyddsområdet på Nåtö. Här f6rsöker man bl.a. rädda ett värdefullt prov på ett åländskt kulturlandskap - lövängen. Med hjälp av EU-pengar kapar man lövträd pii manshöjd. De rikliga skotten bildar då präktiga lövruskor i lämplig ni vå f6r "Iövkroken". Dessutom mejar man gräset. I dag bränner man lövet oeh höet, som i århundraden gay foder åt boskapen. Den åländska löväng-

DagllY WesteTlllOrk, selllillariets värdill1lO utallför Cikada och Christilla Hallsoll, fotoklubbells ledare. Foto: Aase Udberg. en är j u känd för sin stora artrikedom oeh blomsterprakt. Under en programa fton framförde representanter för ländema program i korta snuttar, vilket ju var bra, då länderna är så många. På söndagen deltog vi i en nordisk nattvardsgudstjänst, under vilken två pensionerade präster från vårt seminarium V3r det lokala prästerskapet behjälpliga. Sedan vankades

kyrkkaffe med ålandspannkaka på Rödakorsgården. Efter det sedvanliga kramkalaset, blev det uppbrott. Nästa år ses vi i Danmark. Jag ser frarn mot återseendet där, oeh jag är säker pii att de fIesta känner på samma sätt. Ett varmt tae k tili Dagny Westermark som skötte oss väl ! Olof GuJlberg

Annorlunda MYLLYLAMPI

~l-i-~i-\ GOD MAT GI/IJpPtI/, i-~~ I TRIVSAM OCH .

RYMLlG MIUÖ. VÄLKOMNAI

MYUYlAMPI RESTAUAANTS 03 100 Nummela 1.

019·335 t71, leter.. 019-335 087 bil le!. 049-446 374

ECKERÖ G) lINE Rin9 (09) 118 8544 må-frr aJO-10, lö-sö aJO-14

rörmånliga

Kom med och trivs~ Merit. VårKlubb kallar alla 55 är fyllda som får pension, lön eller h.. annan regelbunden inkomst pä U u::>5+ konto i Merit. Bank. Kom tili vårt kontor och anmäl dig tili klubben, som erbjuder

fi1 b • • • •

värdefuJl information om penningfrågor intressanta möten och lina formåner högklassiga klubbresor trevlig samvaro

r!}j) Merita

MeritaNordbanken

Hös re

Dagskrys~ning

penSlOnarer

37 50 I

lperson/mä-to -avgånga r

"otellpabt Horell Viru Z45,-/pcrson sö-må-avgångar/dbl.r.ldygn

delta i ä1dreårsfesten. Mauno och Tellervo Koivisto är beskyddare för FN:s äldreår oeh fritidsbor i Täkter i Ingå. 1 programmet fanns oeks1\ seniordans med lngå seniordansare, en hälsniDg av Annikki Korhonen medlem i fest.årets sekretariat. Ytterli gare musikprogram på kante le med Sinikka oeh Matti Kontio, diktuppläs ni ng ocb recitation med Sigrid Aalto och assistans av Yrj ö Aalto. På Hembygdsgårdens väggar fanns en mångsidig fotoutställning som presenterade pensionärsföreningarnas verksamhet.

Senior- och servicehuset Sandels Fortsätlllillg fråll sidall 3. sorgsbehov, vanligtv is över 80-åringar. Med åre n närmar de sig no-go-åldem. Sandels har 88 hyresbostäder, som ägs av Andelsbankens pensionskassa. Bostädema såsom hela huset är planerat så, att det inte finns rörelsehinder. Hissar, dörrar, badrum, balkonger, mm, bar alla planerats sä, att huset är ett bra bostadshus, men vid behov kan man lätt instalera hjälpmedel och trygghetsutrustning. 1 början är Sandels ett seniorhus för go-go-pensionärer. Med åren utvecklar sig Sandels i takt med dem som bor där tiJl ett servicehus, som oekså lämpar sig för pensionärer med servicebebov. Servicen bygger på olika element allt enligt pensionärem as behov och önskemål. Bostädem a är själ vständiga bostäder som i vilket hyreshus som belst. Ingen behöver betala för någon service, om man inte sj älv vW utnyttja den. Tölö torg ocb dess omgivning bar ett storl utbud på butiker, banker, apotek, bibliotek, kyrka ocb parker. Kommuni kationem a med centrum är bra. 1 början kan majoriteten av dem som bor i Sandels leva självständigt med den service som finn s i omgivningen. Om man så önskar. finns det tilIgång tili service både i Sandels servieeutrymrnen oeh i bostäderna. Servicen kommer att organiseras i samverkan mellan Centralförbundet för de GamJas Väl. Kalliola Seniorservicestiftelse, Kalliola medborgarinstitut och företagare i omgivningen. Servieen erbjuds till fördelaktiga marknadspriser. HärtiH kommer viktiga samarbetsformer att utvecklas tilIsammans med Svenska Pensionärsförbundet och f6reningen Vanhusten Turva. De som bor i huset har f6rstås som andra helsingforsbor rätt tili samma service som alla andra. Stadens service är dock alltid behovsprövad,

dvs. serviee ges enbart om behove t motsvarar stadens laiterier. Sande ls egen serviee kan köpas av alla intresserade. Den är avsedd både för dem som bor i huset oeh andra pensionärer. Centralförbundet för de GamJas Väl erbjuder bl.a. hemservice, städning, matservice och kurser. 1 eli serviceutrymme kan Lex. en fotvårdare ocb massör arbeta. Kalliola Stifte lse erbjuder bastu med simbassäng, vattengymnastik, konditionsal för seniorer, motionssal, mm. Kalliola medborgarinstitut ordnar språk- ocb bobbykurser och olika fo rener av motion. TilIsammans med Svenska Pensionärsförbundet och fö reningen Vanhusten Turva ordnas t.ex. kurser oeh möten oeh möjlighet att skräddarsy egna ti Ustäl lningar. På detta sätt betjänar Sande ls både dem som bor i huset och pensionärer i hu vudstadsregionen. Service ko mmer enligt planema aU ordnas både på svenska och finska. Huset har ritats av arkilektbyrån He lin & Siitonen oeh de l byggs av byggföretagel SRV Viitoset. Servicekonceptet har planerats av NCM Keskustakehitys i samverkan med Centralförbundet för de Gamlas VäI , Kalliola Seniorservicestifte lse och de övriga samarbetsparterna. Bostädema ägs av Andelsbankens Pensionskassa. UIhyrning sköts av Helsingin seudun Ol'-Kllnteistökeskus Oy LKV, där Heli Laiho sköter Sandels. Centralf6rbundel för de GamJas Väl och Kalliola Seniorservieestiftelse äger sina lokaler. Penningautomatföreningen bar gett stöd tiU centralförbundet oeb Kalliola Stiftelsen. Bostädema är fritt finasierade. Sandels öppnar enligt planema dörrarna i maj år 2000. God Tid kommer att äterkornma tW Sandels efter årsskiftet och berätta hur planema f6rverkligas. LeifSonkin

Kyrkslött Pensionörer r.f. 25 år

Mera liv med åren - känn tid.ens puls! '0

'e-

:b så 1[-

:h 19 id jö

ole k-

- FN:s temaär "ett samhälle för alla åldrar" har bl.a. haft som avsikt att närma de olika ålderskategorierna tili varandra ocb lyfta fram att alla åldrar har sitt eget värde, och det är viktigt att framhålla nu när de åldersrasistiska dragen nu och då kommer tili synes, sade Guy Hindren i sitt hälsningstal vid Kyrkslätt Pensionärers 25-ärsfest på Maj vik den andra oktober. Kyrkslättföreningen är en i raden av de många föreningar som firar i är av förbundets medlemsföreningar. Med ett digert program ocb festtal av fllllrnäktiges ordfö-

rande Bo Ekstam, för övrigt än vad hittills varit fa lle!. - Kyrkslätts Pensionärsförkänd radioröst i Naturväktarna firade ca 300 pensionärer i ening försöker samla och akKyrkslätt. tivera sina medlemmar att - De äldres antal är stigan- följa med vad som händer i de, konstaterade Guy Hio- vårt samhälle idag - att känna dren. 75-åringarnas antal tidens pllls i tillvaron och ta kommer att tredubblas från tillvara positivt det livet har 730 idag tili 2 170 är 2020. att erbjuda den äldre delen av Kommunen måste öka på sin befolkningen. värd- och servicekapacitet. - De äldre bildar en så stor Drivhuseffekten är vi medgrupp i sarnhället att det är en skyldiga tili självklar sak att en äldre Ordförande för fullmäktige 1 mänskas värde bör respekte- Kyrkslätt, Bo Ekstam, IOg i ras på ett medmänskligt sätt. sitt festtal upp förändringarna - Denna befolknings sam- på jordklotet. - Vi har levt med stora nalade resurser och kunskap borde också tas tillvara mer turkatastrofer på senare tid,

ee-

b le.

ra (Je

ra.

er!eI

1~~ r-

,m 0-

Kyrksliittfolkdansare uppträdde medjlere danser på Majvik under 25-årsfesten.

h 1-

Haga Pensionärer r.f. 256r:

t: IS

,h 1a

konstaterade han. Jordbävningarna i Thrkiet och Thailand har varit fårödande. Kunde vi människor inte bemästra naturfenomenen bättre? - Drivhuseffekten är vi medskyldiga tili, vattenytan i Atlanten värms upp och utsläpp och gaser medverkar tili uppvärmningen. Vi taJar om "hasardgeografi". Ordförande Guy Hindren och sekreterare Raili Nordblad - Översvärnningarna i ÖsIIar hajt ett drygt arhete att få alla arrallgemang att klaffa terrike ich Italien i är följs av för festell. stora jordskred, de asfaltytor och vägar som byggts suger inte upp vatten. - Vi hoppas att vi kan ta Föreningens ordförande - Nu är vi 6 miljarder emot de olika utmaningarna, Guy Hindren läste upp en mimänskor och det finns beräk- sade Bo Ekstam och över- nihlstorik med rubriken "Inningar på att I J miljarder kan räckte ett kuvert från kommu- för ett ny tt rnillenium". leva på jorden. Men var det nen. Vr den framgär bl:lI. att förverkliga befolkningstaket ligl det mångsidiga program- eningen 1 början byggde på ger vet vi inte, sade han. met ingick musik av Kyrk- byaombud , som mest 23 slätts spelmän och dans av stycken är 1980. Så småningHandla lokalt - tänk glo- Kyrkslätts folkdansare. Ytterom upphörde de och nOITa balt! ligare medverkade Henrik k1ubben bröt sig ur och bilda- Men det är viktigt för en- Åström ackompangerad av de NOITa Kyrkslätt PensioskiJda mänskor att tänka efter Bert Jacksson med några närsförening. vad de kan göra, sade Bo sänger. Tdag har Kyrkslätt PensioEkstam . En enkel regel är Mångsidiga Rosa Larsen närer ca 260 medJemmar och handla lokah, tänk global!. spelade trumpet och violil) i verksamheten ingär bl.a. - J Kyrkslätt är den sväras- och sjöng tiU ackompange- boccia, resor och utfarder, tete miljöuppgiften att rena vat- mang av sin syster Anne Lar- aterbesök, inforrnation m.m. tendragen i nOITa Kyrkslät!. sen på piano. Bland de taJrika gratulante1997 var det sväraste algäret, Pensionärsföreningens stan- rna fanns grannföreningar i är var detlitet bättre. dard, designat av Valentin och lokala finska föreningar - Kyrkslätt är också en Björkman, öveITäcktes tili och en fin sångkör från Esbo kommun med stor inflyttning medlemmar som varit mycket med en nyskriven gratulaoch det ställer krav pä plane- aktiva. Standard fick Gretel tionssång. ringen. Många unga farniljer Hemnell, Doris Sandfo rs, Festen avslutades med Mof1yttar in. Och jag kan säga Ahna Knichter, Agnes Ek- dersmålets sång och en festmed gott samvete att kommu- lund, Dora Grönqvist och supe. nen inte har minskat på äldre- Astrid Lemander. Några av omsorgen, fast medelåldern dem har varit med ända sedan BRITTA LINDBLOM bela tiden stiger i kommunen Kyrkslätt Pensionärer grunoch de äldres antal ökar. dades.

Elsebo i Haga är en viktig lokal Erik Lunden ordförande, för Haga Pensionärer r.f. , berättar om föreningen . - Jag är Hagabo i hjärtat och har bott här en lång tid, fast min adress numera är i Granl.,ulla. Vi är ca. 115 medlemmar och 35-45 dyker regelbundet upp pä månadsmötena. . - Vi har inte skrivit en ny historik, det finns en utmärkt 20-ärshistorik. Det blir lätt upprepningar. Paul Hägglund skrev den fÖITa historiken. - Föreningens mångåriga ordförande Linnea Ginström ocb akriva Inga Engberg kommer särskil t att uppmärksarnmas vid vår fest på restaurang Lasipalatsi (Glaspalatset) i centrum av Helsingfors. - Festen gästas också av förbundsordförande Göran Björkman och verksamhetsledare LW-Ann Junell-Kou-

sao - Anders Rusk står för den musikaliska underbållningen, berättar han. När GT besöker föreningsmötet i september har hagaföreningen Tage Strandström som gäst och

MOTIONSVECKAN : Vi· har vi fått meddelanden om att 24 fcirening-

ar deltagit i motionsveckan tiJl dags dato. Ocb sammanlagt 680 deltagare bar varit med om höstmotionen ocb svarat på frågorna . Vi fortsätter att ta emot motionsaktiviteter på förbnndskansliet. Ring ossi

* Erik Lunden i mitten kramar om sina jlickor i styrelsen fr. v. viceordforande Lulu Rancken, Ann-Marie Andersson, sekreterare, Kerstin Janson, Maggie Nilsson (som Ilar Iland om exkursionerna), och Ulla-Brita Lunden kassör. Sara Nilsson som är styrelsemedlem var på resa tilllsland när hilden togs. han tar med åhörama pä en tur tili KWrnandj aro och Tanzania. 1 höstens program finns en exkursion tili Villa Hagasund och utställningen "Känsian", hasar ocb basarförberedelser, inforrnation om Medi Heli, kryssning med SPF mm. Vpp ur gungstolen! Vr föreningens historik kan

vi också ploeka Eija Franckes bevingade ord om att gungstolen är pensionärens värsta fiende. På föreningens grundande möte den 25 oktober var hon med för att inforrnera om pensionärsförbundet och verksamheten runt om i landet. Hon berättade att uppgiften var att göra livet "Iättare och gladare för pensionärer-

na" och att rörlighet och aktivitet ger bättre livskvaIitet. Deltagarna kände sig uppmuntrade av de Ijusa frarntidsutsikterna och fann det meningsfullt att bilda en förening, står det i historiken. B.L.

NIOVECKOR TILLJUL

Förra äret gav vi vära medlernmar möjlighet att önska God Jul och Gott Nytt År via God Tid. 1 är finns ocksä den möjligheten, men i en litet mera utvecklad form. Vi kommer att skicka ut önskningslistor till föreningarna i samband med månadsbrev. Enskild medlems bälsning kostar 10 mark, och föreningars hälsning (på hela föreningens vägnar) kostar 100 marko Hälsningslistornna postas i samband med nästa månadsbrev ca. 26.10 och vi vill ha in dem tilI God Tid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, den 26.11 1999. Hälsningarna ingär i God Tid 7/99.

12 BESTÄLLNINGSBUSSAR

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 019-524 3993 Ab Tidslrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA IngenlOrsv. 4. Tel. 019·531865 Beställnlngsbussar.

HANGÖ TRAFIK BUSSRESOR

INVABUSS Även reglstrerad researrangör

Tel. 019-248 1004 OPTIKER

jiJi) BACKMANS OPTIK

Torggatan 9Tet 018-19 2'2fI MaIfehamn

~~ ...

KVRKSLArr OrTIK Aktias hus

v1dtorget tel. 2981927

CENTRAlGATAN 98. ICARIS

TElEFON

019 - 230 940

Genom on anvilndo Concersllll8lsens odresser stlIder nl kompen

motconcer.

VOra odrosser_ fnln bCIlker. boII·. bIomste<. ocI1 -""CI1dk>". begroYn~6or. R _ somt fOrdlgllaxfodo pO ...., konlor. EIIsobelsgotan 21

00170 HEISINGfOflS

CSeniordans Finlands Seniordansfårbund ordnar en landsomfattande seniordansmatine den 23 oktober kl. 12.00-16.00 i Karnpens serviceeentral i Helsingfors. Paus meUan klo 13.30-14.30, dä vi servera kaffe med dopp. Förbundet bjuder sina stödjande medlemmar pä trakteringen mot uppvisande av medlemskortet. Olika ledare kommer att leda dansema och det står fritt får vem som helst att komma med och dansa. lnom värt förbund har vi 115 grupper frän Rovaniemi i nOIT, Manehamn i väster oeh LoviS3 i öster. Den II november klo 13.00 avslutas DE ÄLDRES ÅR med en fest i Helsingfors universitets solennitetssal. Finlands Seniordansförbund har äran al1 uppträda. 8 par kommer att dansa.

)

ra första böJjan, 1979. Eija Francke introducerade den pä vintem 1979 i Vasa, här ledde Gerda Hagman, Gerd DahlScheUaars och Ade Rosenberg seniordans redan i början av I 980-talet, Miehille Stål likasä i Jakobstad, Irma Winberg i Kaskö, Maj-Lis Karlstedt i Oravais oeh Munsala och Anne-CaLhrine Nieminen fr.o.m. 1987 i Karleby. Vidare har vi Birgit Backlund i Jakobstad, Linnea Tallgård i Kronoby oeh Eva Stenborg i Nedervetil. Dä det gäller sittdans kan jag berätta att en si ttdanskurs T hölls i maj 1992 på Roparnäs sjukhus i Vasa med 16 deltagare. Men 1996, då Gun SvenIin började sin utbildDing först som sittdansledare, började del röra på sig. Gun är en energisk, kansmatisk ledare. Hon har övertagit seniordansledningen i Oravais efter framlidna Maj-Lis Karlstedt.

Pä värt höstprogram står ännu DANSSTUGAN, då vi lär ut årets nya danser åt våra Den 29-30 oktober leder aktiva ledare. Den bålls i Gun och Linnea TaUgård en Karnpens serviceeentral. Vi grundkurs på Vörå Folkhögväntar 60-70 ledare rrån bela skola. Utvecklingen i Österlandet den 20-21 november. botten har verkligen aeeelerat Vi passar samtidigl pä att fira sedan Gun tagit tömmarna i SENlORDANSEN 1 FIN- sin händer. LAND 20 ÅR med en middag lördag kväll på Tekniska SENIORDANSENS DAG föreningen. Del har faktiskt den 5 juni 2000 komrner att gätt 20 år sedan llse Tuu se- hållas på Helsinfors Olymniordansens upphovskvinna piastadion. Arrangörer är värt frän Tyskland på inbjudan av förbund , det finska förbundel undervisningsråd Margareta och Kuntokallio. Det komGrigorkoff kom tili Solvalla mer atl bli en verklig senioridrottsinstitut får att introdu- dansfest. Om den får ni höra cern seniordansen! Utveek- mera i nästa nummer. Iingen har vanl enonn. 1 dag räknar vi atl ea 10.000 dansar Glöm inle seniordansmativarje vecka (pä bäda språken) nen den 23 oklober klo 12.00! i Finland. Ha en skön höst. Eu missfårstånd av Stig Sundvik i senaste nummer av Kate Björkman God Tid, det har dansats seniVUFinlands ordans i Österbouen frän allSeniordansförbund r.f.

Tel. 9800 4J 000

med lokalsamkllSO'lliff

CANCERSTlFTELSEN

REVYIDEGERBY "Mitt i Planeten"

.. JULMARKNAD I SNAPPERTUNA SONDAGEN DEN 28.11.1999 KL. 11.0()-lS.00 ADVENTSGUDSTJÄNST ) SNAPPERTUNA KYRKA KL. 11.00 FÖRSÄLJNlNG L~GS VÄGEN TILL TUNABORG BL.A. HEMBAKAT BROD, JULMAT, NATURPRODUKTER _ OCH HANTVERK GROT, KAFFE, GRILLKORV OCH LOTIERI

Premiär lö 20.11.99 kI.18 ÖVriga föres!.: 21 .11 kL 17. 28.11 kl. 17, 4.12kl. 1S,S.12kl. 18 Bilj. 60/40 (grupp 15 perso= 50) lel. 09·2216061 (teLsvar.), fax 09-2216062 Välkommen tili glada Ingå!

VÄLKOMNA! SNAPPERTUNA BYARÅD

(vetenskapligt bevisat)

RTORNABORT UTAN MEDICIN Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Du bl.a: - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.O. smärtor

* VERKAR NER TILL 6 CM DJUP * 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCHYR S NYSTRÖM KB TEL. 019-231 636

handlar, R-klosker, banker oeh postkontor

Telegramtjänsten 020212 STOO HJÄRTARBETET!

HJÄRTSTIFfELSEN (09) 752 7521

Närpes oel! Övermark pensionärema är jlitiga resenärer. Här har de på återvägen fråll eli lyel«uJ resa till Tallinll "förirrat" sig tillllaturskölla Elrelläs - med fdr de jlesta väl. källda Kllipall. Fr. v. ehauffören Carl-Hellrik Wester, reseledama Sven-Erik oel! Helge avtaekas av de 47 resellärema utallför restaurangell.

Blad ur Närpesföreningens 40-åriga historia Redan 1946 testamenterade Kristina Lenlund medel för åstadkommande av ett hem för äldre i Närpes. Det var doek oklart vem som skulie ta sej an problemet. Man vände sej tili kommunstyrelsen några gänger. Frägan var om man skuUe bilda en stiftelse elier en pensionärshemsförening. 1 februan 1959 kallades eu anta! personer tili eu stiftande möte och narnnet blev Närpes Pensionärshemförening med kyrkoherde Edvin StenwaU som ordförande. Ordförandeskapet innehade han ända tili år 1977. Som kuriositet kan närnnas aU föreningens nuvarande ordförande Sven-Erik Wester - då 33 år - blev styrelsemedlem. Grundkapitalet var närnnda testamenterade medel samt erhålla gävor av olika slag. Uppslumingen var svag. Den uppfattades aUrnänt som en förening för pensionerade tjänstemän - som det inte faons många av pä den tiden. Emigrationen tili Sverige pågiek, folkpensionssystemet var isin linda oeh den aUrnänna arbetspensionslagen tillkom i bö!jan av sextitalet. 1967 visade penningaulomatföreningen grönt Ijus: eU mindre belopp utIovades om man inledde arbetet inom oktober. Dävarande arbetskraftsministeriet beviljade på samma villkor medel för motarbetande av arbetslösheten. 1 september 1969 stod pensionärshemmet ''BostäUet'' inflyuningsklart oeh invigdes med biskop ForseU som festtalare. 68 gåvor överlärnnades mest i form av praktiska ting behövliga i pensionärshemmet - som var etl av det mesl tidsenliga i Svenska Finland. Problemen i början var atl få k1ienter. De flesta var frän Närpes, en kom från USA. En slagfardig äterflyttad amerikanska, som bodde tiotals år i hemmet. Det blev småningom stora problem: på grund av takens felkonstruktioner mäste hu sen grundrepareras.

Trots aU PAF stod för räntor oeh arnorleringar pii Iän oeh även bidrog tili driften var kostnadema övennäktiga för föreningen. Antalet medlemmar var endast 40-50. Föreningens inriktning var närmast social på den tiden. När Närpes storkomrnun hade bildats tilisarnmans med Övermark oeh Pörlom bildade Övermark en egen förening medan Pörtom blev en avdelning - myeket aktiv - i föreningen. Komrnunen övertog Pensionärshemmetl976. Samma år ändrades namnet tili Närpes Pensionärsr6rening. Tiligångarna förutom ''Bostället'' övergick i föreningens ägo. Antalet medlemmar var 54. Verksarnheten fiek nu en helt annan riktning. Pensionärsförbundet och Österboltniska distriktet hade bildats. Närpesfåreningens ordfårande har vant: Edvin StenwaU, Einar Granlund, Ame Bergman, Anders Rosendal, Levi Klåvus, som var ordfårande 1985 - 1990 dä han blev ordr6rande r6r Pensionärsr6rbundet. Det var resor, storsamlingar, kulturdagar, vinterdagar, egoa möten och festiliställrtingar m.m. Myeket populära var ElseMaj Johnssonsldr Tarpilas hälsoresor tili söderns länder. 1990 valdes Sven-Erik Wester tili ordfårande - lO år i år. Han fick Alef Hannus LiJI ny sekreterare. Det var i praktiken han som skötte föreningens angelägenheter den tiden. Problematiken var och är att fåreningens område är långsträek"t oeh regelbundna l.ex veeko- oeb månadsmöten har inte hållits i tillräeklig utsträekning. Pörtomavdelningen är som sagt mycket ak"tiv i samarbete med Pörtom Församling. Stora höst- oeh vårfester har båUits och föreningen bar aktivt deltagit i fårbundets, distrikters oeh graon_ fåreningarnas aktiviteter. Ordfårande är fömärvarande med-

lem av förbundsstyrelsen . Antalet medlemmar har ökat varje år och är uppe i drygt 900. En förnuftig marknadsföring tili alla 64-åringar har gett resultat. Det finns också yngre medlemmar. 1 marknadsförningen framhål ler vi nytta av att til1böra en pensionärsförening: läg medlemsavgift, en bra medlemstidning, samvaro och framfårallt "mängfald ger styrka" när det gäller au bevaka pensionärernas intressen. Med Närpes Krigsvetraner r.f. har vi gemensamma aktiviteter. Samarbete med Närpes stad är gott. N ägot äldre råd har inte -ännu- bildats. Eu synligt tecken det goda samarbetet är Äldreårets sam· projekt. StadenIHälsoeentralenIPensionärsföreningarna: "framtidens äldreomsorg - hur vili du ha den?" Pensionärsförening· smedlemmarna represeoterar stadens alla pensionärer oeh har ifyUt frågeformulär oeh mÖjligbel tili egna kommenta· rer, vilka minnsaon inkommit i stora mängder. Materialet har nyligen data-analyserats och mänga fräseha ideer oeh oekså kntik har vi fäu. En äldrerädesgrupp - pensionärsföreningarna, försam· Iingarna, medborgarinstitutet, kulturnärnnden, soeialnärnnden - har i år mänga verksamheter tili riktade tili de äldre. Närpes Pensionärsförening· en ser med tillfårsikt mot framtiden. 40-årsfesten firas söndagen den 24 oktober i Böle Uf:s lokal i Närpes kI 14-18 med eu underhållande program oeh dans tili Närpes Spelmansgilies toner. Dit hälsar vi förbundet, distriktet och grannföreningarna hjärt1igl välkommna. Blommor behövs knappast. En fond bildas "Närpes Pensionärsfårenings Rehabiliteringssfond" Närpes Sparbank: 496310-517198. Föreningens historik görs av Levi Klävus.

HUR HAR DU DET MED GRANNARNA? Lever ni i strid eiler frid? Ett nyt! debattämne startade i GT 4-5/99 Teretia slcrev om striden med grannen och fäglar pä balkongen. Karnpen har pägätt i flere är och gär mellan två grannar som bor ovanför varandra i en höghuslägenhet i Helsingfors. VaJborg Hoffman frän Drumsö har engagerat sig i frägan och skriver följande tili GT: s redaktion: Mina räd tilI sign. Teretia. Jag förutsätter att du har fätt ett skällningsbrev. Det Fotokopieras. OrginaJel rivs i flere delar. Därefter skriver du svar på en A 4 och ABSOLUT pA SVENSKA. Spara ditt utkast. Textforslag: Kära granne, Tack för din brev. Det glä-

der mig myckel att jag sä ofta finns i dina tankar (här skriver du nägot ditt och datt) . Sedan ber du om ursäkt för att du stört hennes nattro dä du på grund av diarre mäste spola flere gänger under natten lopp. Kasta in brevet plus grannens rivna brev. Du fär absolut inte med en ord nämna fäglar. Däremot kan du hälsa tili katten. Underteckna din brev med hela ditt narnn. Glöm inte datum . Hon kastar in brevet tiUbaka liU dej eiler ringer pä och skäller ut dej . Lyssna pä henne, tacka henne för päringningen. Även om du inte fär brev av henne skall du fortsätta att skriva. Om hon returnerar ditt brev sä tacka även för det. Skriv tili henne (vruje dag???). Hitta pä nägot att be om ursäkt for. Hoppas att mitt nattliga hostanfalJ inte störde dej.

Du mäste stiga upp pII natlen och du väite en stol. Hoppas att bon inte vaknade. Ifall du inte sett eller hÖrl av henne pä f1ere dagar kan du berätta att du varit sä orolig. Ringer hon på elin dörr. Iyssna täJmodigt men svara inte. Du fär ALDRIG kommentera hennes brev eller eventuella päringningar. Om hon ringer sll lärnna luren på bordet tiUs hon ger upp. Texten i dina brev bör översvalla av värtJighet dä kan grannen inte använda dem mot dej . Hoppas du har aJla hennes brev i behålJ. Sen kan jag bara hoppas att du får nägot vettigare förslag än mitt ovettiga. Med deltagande hälsningar, VaJborg Hoffman (76 år) Österviksgatan 14 B 38 00210 Helsingfors tfn. 692 5026

När vi, fadderortsgäster frän Finland, trädde in i tystnaden pä Märbacka, syntes oss den stora författarinnan närvara trots sin fränvaro även tack vare det mäJade porträttet pä en vägg. Pennan vilade, men författarinnans naron stär för aJltid i litteraturhistorien. 1 livets aftontimmar kände hon stor oro för del kämpande Finland och hon frågade: hur skaJl det gä...? TiU en god vän överräckte hon sin guldmedaJj i FinJandsinsamJingen. Man föranstaItade en insarnling för att medaJjen skulle få stanna i socknen. Nobelpristagaren Selma Lagerlöf gick bort kon före Moskvafreden 1940. Mllngen pensionärs ville ge en gäva tili dem, som

eiler annorstädes. Vära kära, som ägde trons hemlighet i sina hjärtan, erterlämnade som arv "Herrens välsignelse" . En kristen tackar for det kors, som vittnar om det största offer nägon kan ge sina vänner, sitt 1i v ... Men liU tidens slut skall den fattiga änkans tvll kopparslantar givna i Jerusalems tempel vittna om givandets glädje i en värld med snllla vindkast. "Kärleken som giver den är störst av aJlt, tror och hoppas allting, lönar tusenfall - Vi som ännu stär närmast i livet. Men vad dväljas här, Iät oss medan återstär efter den länga kam- dagen är öva med aJl iver, pen för brädet? kärleken som giver". (JoOch delta med kollekter? sefOliv) Ger vi som änkan aJlt, vad vi äger? Gunnar Levlin Det ges gävor, som inte antecknats i kollektstatistiken,

UypleJ'passi'OllsspeltlJ i~..

OBERAMMERGAU 9-

Barndom i en annan tid 1 början av olcrober utkom pä eget forlag Greta Stenbergs bok Bamdom i en annan tid, som beskriver hennes barndomstid under 1930- och första hälften av 1940-taJet. Handlingen försiggär dels i Åbo och dels j den närbelägna lantbrukssoknen POOS. Man kan med fog säga att man rör sig i en helt annan tid. Boken förmedlar pä ett lättfattligt sätt kunskaper om sådant som håller pä att falla i glömska och är obekant för de yngre generationema. Man möter vardagslivets händelser, före och under andra världskriget, så som bamet upplevt dem och bevarat dem i sitt minne. Greta Stenberg har satt sina minnen tili pappers jusl sll som de strömmade emot henne dä hon öppnade dörren tilI sitt minnesförråd. På del sättet formedlas ocksä barnets känslor och reaktioner.

000 Boken är inte endast en memoarbok. Förutom att den berättar om vad som var, och vill medverka tili bevarandet av vetskap om gamla seder och brulc, är den angelägen ocksll genom att den vänder blicken frarnål. Den tili sin grundväsen Ijusa boken Iyfter fram oroväckande tendenser i den snabba utvecklingen. Den manar tili eftertanke och forsöker visa pä lösningar.

000 Bamet, som i boken fäu en centraJ plats, stär Greta Stenbergs hjärta mycket närä. Det illamående, som drabbar en del av vära bam i dag, oroar henne. Hon hoppas med sin bok ätrninstone i nllgon mäll kunna påverka delta. Hon pekar pä sädant som gått snett, och hon frarnhåller att bamet har rätt tiU en uppväxtmiljö och en uppfostran, som ger det beredskap för ett gott liv. Det är föräldramas skyldighet alt väma om detta. Greta Slenberg har själv upplevl en läng tid som pedagog och en ungefar lika läng som färskötare och färförädlare. Den sistnämnda dokumenterade hon 1998 i boken Ett liv med fär - för fär.

:AfJ1632 härjade pesten i Europa och även i den tilia Oberammergau. N6d och elände fdljde och människorna aa tili iJd om förskonlng. De gav elt IIJfte om alt vart tlonde år frsmförä/ett passionspeJ tili årninnelse av Jesu Jidande och död på korset. Från den dag skördade pesten inga fler offer. .. n 9-t8.6 o. 9-18.8 Upplev passionsspelen i den lilla staden Oberammergau tili åminnelse av Jesu lidande. Vl,,å.\5.e rVia Baltica - Tallinn, Polen, Karpaterna, Prag, ,MainaOl Ring för detaljerat program! Pris fr. 8A30,-

-MNJ<GVIES JRIESQ/~ o4() t;GY,@.w

Gratis 0800-9-0051 , Närpes (06) 2242 ~I Vasa (06) 3172 045 E·mail: Ingves.narpes@ingvesresor.fi/ATA

Henrik Meinander

FINLANDS mSTORIA

Korta resor i höst 19-22/11 Musikalen "Chicago" i Stockholm. 20-21/11 Musikalen "Chicago" i Stockholm. Från Vasa. 27-28/11 "Colorado Avenue" på Vasa Teater. Bussresa. 27-28/11 Musikalen "Annie" i Stockholm. Från Vasa. 3-4i/12 Musikalen "Annie" i Stockholm. Julmarknad . 4-4i/12 Det spännande BerIin. Flygresa. 31/12-1/1 Millenniumkryssning från Åbo tili Stockholm. Övriga resor: 19-26/12 Jul på Madeira. 23-28/12 Jul i Vadstena. Ring oss nul

ku.....ens

..eseby..å

Tel. 06·318 1920· MH re 9.00-16.30

000 Barndom i en annan tid är en lättJäst bok, som lika mycket vänder sig tili alla rnänniskor, gamla lika väl som unga. De äldre känner igen sig i boken, de yngre fär en inblick 1 den värld där deras morrnor upplevde sin barndom. Den lältbanterliga, häftade boken med över 300 sidor och ett drygt 60tai bilder, kan bestälJas per telefon 02-2366374 tili direktförsäljningspriset 155 mk + postavgift. Den finns i hokhandeln. Den tidigare hoken fäs pä motsvarande sätt.

Morgan och afton I Sahara

Stiftsgården Lärkkulla

Vivi-Ann Sjögren

MORGONOCH AFTON I SAHARA En f10 och berörande ro-

Det självständiga Finlands historia, frän 1917 fram tiU våra dagar. Ett rikt illustrerat praktverk. c. 395,-

man om generositet ocb gästfrihet om bur man kan få ett hern också i öknen. c. 180,-

Fondspararen känner man igen o pa

leendet.

"om med på .. _ * Stilla dagar

* Dagar i advent

29-31.10 29.11-1.12

inkl. Adventskonsert i Karis kyrka

Retreater på Snoan i l.Qppvik år 2000 se kursbroschyren

ICursbroschyren för år 2000 strax ute. Ring och beställ. Lärkkullavägen 22, lO3oo Karis Tfn. (019) 230 055, fax (019) 233 311 , epost: lark@surfuetfi

fondsparandel är en bra lösning för den sam viII samla en grundplåt för arvingar eiler en god vän. Månadsbeloppel behöver inle vara slort. del räcker med en hundralapp i månaden och besparingarna växer i lakI med barnet. Fondsparandet är även et! bra sätl at! lära någon at! spara.

O Ak ia Sparbank

Vl Q)

I 0

'-D IJ)

0 0

C CI:I CI:I

:CI:I C

INUTl KOR.Ti

"'0 ~

CI:I C

Q) Vl

C C

CI:I

Q) L.

I , ~

SKICI-<LlG. S 1<'<1\

~ _-+__+-_V\ -

.----.'---+--~ -

-'f

1--I AlLIAH5--

- - V\

RAGATA~

~UND""

_:t

~ ---+--+---r--+---i ~~+ NAIV \1\

.... <{

I I

bATE'

-+--- I SH~L :> POJKE - - SKAKNING >

I I

1 ~-r~ElSE--+--+--I+-PUSTAR~ I---+--+---+--~MSIGI~! r-AJ ~--+---t---t----'~

I~ ~--SKJUTSUPP-!

fORl'IÖJER-L[ G~R MliN L 6E.!'10M 77

11\ - I X '

~ VÄRtlEPDST-- <1:

~TAA~RL

- - 1 - - - ~ VERKL16

SM&MYNT_rJ

1--rROVA~

~--r+NU1TAI8l0Mt1;_g

!---+---+---i--ci..

~--15PÖKE')--~lreRs~

"'0

PONERA _ _ '3 - - PÅfOTeM - - - l - -

El UPTO

nEsIDENTT_

\:>oRR.

NlI.r.OR-

öeo

I ~~- - + - -

1---+---!iYRBIL.

1000 kg

SLITEN

'KNAll:

~" --r--IItSKARHIN6, 3 1 ... - , ~ 1 I i<tI/I~ oa «

KRYS5 -"'1

IRL.,\ND

SAMENAI1N

SKR'ÅVLAR

IVÄG

~i + I --+_)'-0

\~~:Jt ~/--+---+-- ~

HASTAR

\<-ITTAR

~~--+-- I

_--t_ _+-_-+-__ JT~,,(Nf

rnf'RX::"'--+--

r-'~ HUVUDSTAD-'1\

"'0

I1N _ POJI<NA

-i!

Mf--I--- __

STOR '1IK--

"'0

-D

+_+_-l--+--+-:S: - ...

',0

OPERElT- -"'f MAKARE

0' 0' 0'

,~;

!>t

Q) Vl Vl Q) L.

Uj~

...'"'

t).()

,~ "'0 C

t+ BETA

t:: --+--1----+---+--1

i--+--+---+--~-

~...J~-IMENARIr+sp~"'A~o-1 . . . :

~ N,g~K -~~

EN6'HR/'

O'i

~--SJUK

!z ~

O&UNSf

~ <!)===

~-~'\'SSlA

1- --+---f--"'1

)!.SNA 1/) AAN DAS -I',==.::==::~======:::!=====~~=-==d:::===~===il

NÖAM~t

~---+----+---~--~IAA~D~R~ES~S~:~--------------------~---------

~ fÖRARGUGtVIW~L. __ =I+=J_<_-+__

GASTAT

t I

1 II!

:~::==::=====:==~~:~~~::::~~=~~~~~~~~~~:~~=~~::=-~~~,(~~~,=-~,,~

••

Ob ombudsmannen har ordet

!!I

I I

Kommunikation, kontakt mellan mänskor, överföring av information, är en grundförutsättning för att en förening skall fungera tillfredsställande. Del är kontakten mellan förbund, distrikt och förening. Det bandlar givtevis också om den intema kommunikationen tili föreningens medlemmar. En förening stagnerar och blir lätt ett sällskap för inbördes beundran om nya medlemmar inte ansluts kontinuerligt. Man bör därför sträva tili aktiv medlemsvärvning och medlemsvård. Detta innbär kort sagt en så nära kontakt som möjligt med medlemmarna i avsikt att informera ocb aktivera dem. Våra nya pensionärer är oftast vana att leva ett aktivt liv. Ge dem uppgifter i föreningen, be dem berätta om något de kan bra, engagera dem när föreningen arrangerar möten eller aktiviteter. Tag vara på dem som har intresse som

kan leda tili gemensarnma aktiviteter. Ställ också upp och hjälp tiU med skjuts tiU och från föreningens aktiviteter. Prograrnmens innehåll är v.iktigt; alla tycker inte om samma saker. Det är därför bra att variera verksamheten så att medlemmarna alltid tycker att något i programmen är bra. Ingen förutsätter att medlemmarna skall tycka att allt är lika intressant. Jag brukar ofta fundera vad det beror på att det inte kom flera mänskor just på denna kurs eller seminarium. Friskare liv på äldre dar onsdagen den 29 september på Norvalla Rehab Center i Vörå är ett aktuellt exempel. Det kommer ett tjugotal pensionärer tili denna intressanta dag. Har det månne brustit i kommunikationen? Hur sköttes informationen i elin förening tiU medlemmarna? Det finn s över 7000 medlemmar i de österbotmiska pensionärsför-

Böckers beständighet, störst av alla uppfinningar

eningarna. Jag är fullständigt övertygad om att flere än tjugo av dessa är intresserade av ett friskare liv på äldre dar. Ordföranden bar en viktig roll när han informerar om innehållet i cirkulären Erän distrikt och förbund . Ordföranden bör på ett sakligt och korrekt sätt informera medlemmarna. Man bör inte glömma bort att informationen skall göras högt och tydligt. Berätta gärna att om någon viii ba mera uppgifter om aktiviteten så kan man efteråt komma och studera cirkuläret.

Ri1.1:igt stora uppfinningar är alltid enkJa,såsom hjulel, synålen, skruven, cyckeln, dricksglaset och strumpstickoma. 130ken som föremäl hör tilI del sällskapet, men är mera driftsäker. Inga roterande delar som slits och måste ersättas i första taget. Inget bränslebehov, ingen smötjning, inga sladdar, ingen rök ocb inga nlissljud. Den kan stå och tiga på en byUa i 100 år och ändå vara fårdig för användning på ögonblicket. Vi är alla så vana att handskas med böcker allt frän tidiga barndomen,del gör oss blinda för vilket märkvärdigt föremål boken är. Om den är på svenska innehåller den aldrig mer och sällan mindre än 28 stycken olika bokstavstecken j ämle 10 siffror och ett 1/2 dussin skiljetecken. Det är inte konstigare än atl eli 7 års barn kan lära sig dem.

PER THOMAS FOLK

1 historiken 25 år 25 porträtt, Svenska Pensionärsförbundet 1972-1997 läser vi om Eija Francke följande: för förbundet oeb tidningen bar du utfört ett jättearbete med liv och inspiration. Du bar identifierat dig med SPF oeh det har synts i spaltema. Du bar stått fadder 1It flere av våra föreningar och som den sprakastieka du är bar du dykt upp i alla sammanbang med penna oeb kamera i högsta hugg ... Eija Francke tog över ehefredaktörskapet för God Tid från numrner 3/74 och

••

N A K E T-'D ,., R N-M E D- B tl K ET TIE b

AIMAKAIL oVAIEKOlr" ERluRNA

T A M A 16 0 R R I 5 -r 0 c K IA R 0 t--t/E G (i, U T E R U MIT E S E RI K IJ ~ A R I~

s ttö

RÖ RIoR S.1lD A R R~PY, AffMA J 1= R 0 T f.~ 1M eLO D 1( LI A NIÄ c'\ R 0 T Eo R I E: Rl URA N LJ S \R A R T U N G :~:W~ I DID AT UMlot'llA N'T J ORANGÄNGIE'bPA-N\ELI SE\EL

""tE:"\

GÖK~~\NJ E':'fE~R DRI

A.&IilR.NAT~RA

l'l

KA~A

RANKAlSuL GLO BROlYl LLOR I LAISJUOR\I=-E ~ li.-PENGAR[Ö$TC~~ AM€!>UR!N I.IA 1" T 1:. R'AT 1 Nl< A\K RA K EL \ N l .-

EIA U L A~}RAlt<OA LA KA~O\ANSEN~IG sTAD!5ÄL TV Ä R:r:.o Ml 5 ~ K E L . . . A 3,E A

10 Rl.:!:c MA,rO R NE

~AGARK~,(JS·

OG~Ä,>IEK E~Ä~I"SNING CO

NARRAR!A'OMER

4' 4

Förteckning över vinnarna i God lids Bildjägarkryss nr 4-5199: Berty Björkbaeka, Ängsgränden 2, 64230 Närpes Annie Öhberg, Männistöntie 2 A 1, 04200 Kervo Allan och Ann-Lis Björklund, Jeussvägen 746, 68500 Kronoby Margit Sjöblom, Solkulla, 25700 Kimito Eila Nygård, Västerbyvägen 605 B, 49220 Broby DET KOM 389 KRYSSLÖSNINGAR

Eftersom Svenska Pensionärsförbundet rJ. SPF varit med om att introducera äldreråd i Finland komrner vi i fortsättningen all följa med hur ÄR- nätet byggs ut. 1 God Tid publicerar vi regelbundet framöver en lista på hur ÄR utvecklas. Information om nygrundade ÄR dyker upp dä och då. J ust nu ser det ut som om ÄR sprids bra på finskspråkiga orter.

Hangö

Borgå Ekenäs Vanda Kyrkslätt Grankulla Esbo Sibbo Nurmijärvi Pojo Kronoby

KäUa: ur Alf Henriksons historiebok. Författaren dog i maj 1995 89 år gamma!. Natalia.

var tidningens ehefredaktör i 14 år. Hon kombinerade det med att oeks1l vara reseledare för förbundet. Per telefon berättar bon för sin efterträdare, GT:s nuvarande ehefredaktör, att resoma förde henne och pensionärema tili andra sidan jordkJotet, bl.a. Kina men oeks1l långt in i dåvarande Sovjet som Samarkand oeh Tasjkent. Alla världsdelar har blivit bekanta. På den tiden följ de läkare med på resoma oeh på prograrnmet fanns olika

bäJsoaktiviteter som motionsgymnastik. En av de viktigaste uppgiftem a var att åka runt oeh "missionera", dvs aktivera pensionärerna att grunda pensionärsföreningar. - Förbundet levde i en talkoanda på den tiden, säger hon. På sin bemärkelsedag, 28 oktober, är Eij a Francke bortrest. Men GT lovar att återkomrna tili henne oeh tiden d1l God Tid bötjade som språkrör för Svenska Pensionärsförhundet.

ALDRE RADBAROMETER

M dre råd 6nns pä f61jande orter: Helsingfors

sen år före Gutenberg ocb kommer atl finn as tusen år efter honom ocksä. Förfaltaren fortsätter.. . jag bade anIedning för en lid sedan att dra igenom Platons skrifter, skrivna på 3OO-talel förc Kr. Jag fann bonom avskyvärd, han retade mig med sitt förfårliga idealsarnhälle, ban gjorde mig riktigt arg, och ban har dock varit död i 2.000 år! ! SÅDANA EFFEKTER KAN BARA BÖCKER FÖRMEDLA! Njut av boken i böstrnörkret, ty det behövs ej mer än en människa,en saga ocb eli Ij us för att magi skall uppstå och fantasin f1l vingar.

eija !Prancke 80 år

Minnesskåp hjälper att minnas Projektledare Taina Johansson bar arbetat med minnesgrupper vid Folkbälsan.-En del av arbetet bar varit väldigt skojigt. Deltagarna bar byggt minnesskåp eiler rninnesllldor. Här båller hon upp en bröllopslåda. Knåpandet med dem stärker minnet, tvingar den äldre att hitta nya nya material och metoder att förverkliga lådan. Här med foton ocb eli bröllopsminne. - Vi båller också på med livshistoria som är ett fascinerande projekt, säger Taina Jobansson.

Boken kan ge besked eller upplysning om snart sagt vad som helst, utom möjligen dagsnyhetema som skaU vara glömda i morgon. För den som kan läsa har det tryckta ordet många fördelar, elt renl människoverk alltigenom, sjäJva materialet - papper - är ju ingenting som finns fårdigt i naturen,om vi inte räknar med getingbona. Boktryckarkonsten såg dagens Ijus på 1400-talet. Betydel sen var mesl ekonomisk, man fick ner bokprisema. Författaren Alf Henriksonl Bonniers förlag i Sverige . skriver i sin hisloriebok, att han märkl hur suddiga begrepp högt utbildade bokläsare kan ha om boktryckarkonsten. Uppfinnaren var som sagt Gutenberg, men vad uppfann han egentligen - en metod att framställa lyper för ett boktryckeri! Boken fanns tu-

Larsmo Pedersöre Kronoby Nykarleby Västanfjärd Pargas Riihimäki Kuopio St. Micbel Varpaisjärvi Pielavesi Nilsiä Muurame Kokemäki Uleåborg Kuusamo Ylivieska Brahestad Kemijärvi Kiikoinen Ett direkt nej tili äldreråd pä fOljande orter: Dragsfjärd Malax Oravais Kirnito Tammela

KLIPP VR VÅR KOMMANDE BROSCHYR: Pensioneringen - eller steget över en viss å1derströskel, betyder ibland atl du känner dig utanför. SarnhäJlet fungerar ganska långt på de lönearbetande personemas villkor. Och den som inte ingår i arbetslaget står - utanför, eller kanske vid sidan om. Därför är del viktigt att samlas kring gemensamma frågor, intressen och problem. Vi kan inte lösa dem alla. Men med gruppkraft och gruppstöd kommer vi långt. Medlemmarna ökar med en takt av ca. 500 nya medlemrnar per år. Du ryms också med! Glä dje och aIIvar En viktig del av verksarnheten är den sociaJa samvaron. Au få träffas, taJa med varandra, dricka en kopp kaffe eiler te, och länka över livet tillsamrnans. Livsl1lngt lärande Att bli pensionär innebär inte att hjärnverksamheten avstannar. Vi arrangerar kurser i fri skvård, skrivarkurser, kurser för föreningarnas förtroendevalda, motionsveckor, körträff (en succe sommaren 1999) b:urser för pensionärsombud ocb mycket annat. FN:s äldreår 1999 understryker bl.a. betydelsen av livslångt lärande. Vi har amagit den utrnaningen.

Förbundsstyrelsen 1999

C0ilt ~intanassvenska . .. penswna'le'l ViII Du vara med och päverka Dina ekonomiska och soci.1. f6 rhållanden? ViII Du .n Din rös t bär längre än Gil Din huskn ut? Viii Du delta i social samvaro, träffa andra pensionärer i olika äldrar, fä omväxling och nya krafter f6r vardagen? Blir Dit! svar "Ja", dä rekommenderar j.g .n Du ansluter Dig som medlem i Svensk. Pensionärsförbundets lokal. pensionärsf6rening pII Din hemort. Förbundets verksarnhetside är:"S PF är de fin landssvensk. pensionäremas intresseoch medborgarorganisation, som driver och bevakar pensionäremas ekonomiska och sociala intressen samt arbetar för en optimal Iivskvalitet för pensio-

närema"

Förbundets värden är: "gemenskap, trygghet, livskvalitet och språkidentitet." Det betyder, an allt det som förbundet uträttar och stär fö r baserar sig på verksarnhe tsiden och värdena. 1 intressebevakningen samarbetar f6rbundet med de sju övriga finska pensionärsorganisationerna, har direkta kontakter tili beslutsfattare och tiänstemän, kommer med skriftliga uttalanden i aktuella frogor samt hörs som sakkunnigorgan i riksd.gens olika utskott. PII den kommun.l. nivån arbetar fö rbundet dessutom för .n kommunala äldrerod grund.s samt utvecklar och stöder ä1dreråden i deras arbete. Den sociala samvaron inne-

GÖRAN BJÖRKMAN,

bär gemenskap ocb innefanar f6re ningarnas och f6rbundets olika aktiviteter ss. möten. kurser, semi narier. utrikes- och inrikesresor. Föreningarna har dess utom många grupper och k:Iubbar f6 r olika intresseriktninga!. Som medlem fär Du ocksll medlemstidningen (en medlemsförmån som inte kostar skiltl, God Tid hem i Din postlåda. I God Tid läser Du om aktuellt pä intressebevakningsfron ten och mycket annat aktuellt och läsvärt, samt fär Du information om föreningarnas och fö rbundets verksarnhet. Förbundet ger ärligen ut en egen förb undskalender där fö rbundets evenemang under äret framgär. Tili Svenska Pensionärsförbundet rJ . SPF hör idag 77 medlemsföreningar, frän Karleby i nOIT ti li Strömfors i sydosti detta betyder ca 15.000 personmedlemmar. Kom ocksll Du med sä blir vi Ilere och fö rbundet kan kraftigare driva Din sak. Genom an vara organiserad kan D u effekti vare påverka Dina ekonomiska och sociala intressen i sarnhället. Frarnförall ~ kom med och trivs med ossi Kontakta pensionärsföreni ngen på Din hemort. Föreningarna och förbundet hälsar Dig välkommen - tag också Din. närmaste och Din. vänner med, det fi nns m m för alla! Åtuc- '1W1l/( -10ru~ verksarnhe({;ledare

cl.iit··

NYTTFRÅNFÖRENINGARNA : JUBILEERNAS HÖST Under detta är duggar fes terna tät! inom förbundet. • Pensionärsföreningen ETTAN rf. firar sin 40-ärsfest med en ntiddag och mottagning pII Social- och kommunalhögskolan den 23 oktober. Festtalare: ordf6rande Göran Björkman. God Tid IIterkommer tili ETTAN. • Närpes Pensionärsförening rf. firar ocksä 40 är den 24 oktober. Föreningen presenteras i en historik pII sido 12. • Sibbo Svenska Pensionärsf6rening rf. har lirat sitt 25-ärsjubileum den 9 oktober. Viceordf6rande Valborg Louhisto framf6rde f6rbundets hälsning. • Björneborg Svenska Pensionärsf6rening rf. firade den 14

oktober sitt 25-ärsjubileum. Styrelsemedlem Sven-Erik Wester framförde förbundets hälsning. • Haga Pensionärer rf. firar sitt 25-ärsjubileum i Helsingfors den 29 oktober på restaurang Lasipalatsi. Förbundets bälsning framförs av ordförande Göran Björkman. Mera om Hagaföreningen på sidan I I . • Lovisanejdens Svenska Pensionärer bar fyllt 15 är, festen firades "inom farniljen" och Walter Lundström utnämndes tili hedersordförande. * Kyrkslätts Pensionärer har firat sitt 25-årsjubileum pII Majvik den 2 oktober, mer om festen på sidan II. • Kronoby Pensionärer rl'. fyller 15 är den 20 november.

Tammerfors Ordförande för 1997-

SPF

från

Dipl. ing. Åbo Akademi 1952. Han har arbetat den störst. delen av sitt yrkesverksamma liv inom industrin. på Finlayson ären 1953-79 med bl.a. fiberl aboratoriet som han satte upp, med produktionsutveckling ocb produlctionsplanering. Under åren 1979-89 var han lärare i Svenska sams kolan i Tammerfors med undervisning i matematilc, fysik och kemi. Han anslöt sig tili en pensionärsförening 1989. Förbundet skall arbeta m r : att få in de bögutbildade finlandssvenskarn a i pensionärsrörelsen. De behövs om vi ska11 realisera våra ambitiösa strategiplaner. Han är särskilt nöjd över den insats som SPF g,iort fö r att grunda ä1dreråd. 1 AR behövs med vilja, kunskap och kompetens. 1 ÄR behövs aktiva mänskor för att bevaka pensionärem as intressen på lokalplan.

JARL BEIJAR, Korsholm 1 viceordförande frän 1998 Examen vid Svenska Social- och kommunalhögskolan och han har en mycket lång kommunal bana som började med socialsekreterare och karnrer i Korsholm kommun, me11an 1961 och 1989 kommundirektör. Han utnärnndes ti11 kommunalråd år 1986 och påpeiQlr att kommunen under bans tid redan på 60-taIet gjorde en undersökning om ä1dreomsorgen, då kom det fram att 93 % av de ä1dre vili bo hemma om det bara är möjligt! Först 5-6 år senare gjordes motsvarande undersökningar i Sverige. Förbundet skall arbeta mr: att bevaka pensionärem as intressen. 1 böIjan var förbun-

det mera inriktat på samvaro och trivsel, men nu börj ar de aIlvarligare frågoma ta över och pensionärem as ekonomiska situation är bekymmersam. Det är viktigt art förbu ndet bäller kontakt med beslutsfattande statliga myndigheter för att föra fram pensionärem as åsikter.

VALBORG LOURISTO, Helsingfors II viceordförande, medlem i styrelsen frå n 1994 Sjukvårdslärare tili professionen. De sen aste 13 åren innan pensioneringen (1985) verksamhetsledare i Sjuksköterskeföreni ngen i Finland (1972-80) och svensk organisation$sekreterare i Sjuksköterskeförbundet samt sedermera i Tehy. R on är också aktiv i SAMS, samarbetsorganet för de svenska pensionärsföreningarna i Helsingfors. Förbundet skall arbeta f6 r : an driva pensionäremas ekonomiska och sociala intressen, stödj a fö reningarna i deras arbete med medlemsrekryterin g och loka! verksamhet i bl.a. äldreråden och göra en aktiv insats på riksDivå genom den riksomfattande delegationens arbete. Det är också viktigt alt engagera pensionärer som vili dela med sig av sin ku nskap och erfarenhet och åta sig förtroendeuppdrag på förbundsnivå och i pensionärsfö reningarna. Förbundet är också som institution en viktig försvarare av offentlig service på modersmälet.

GUY-OLE ASPLUND, Dragsfjärd Medlem i styrelsen från 1998-

Ålandsbankens aktieindexlån

I Telefon: "'''''''''''''''''''''''' .............. .... .... .......................... ....... I I Födelsetid : ........................... ... ..... .. ....... ........ ........................ Il lotressen: ............................... ........................... .....................

I I I II

II .............................................................................................. II (underskrift)

Förbundet skall a rbeta för: att samJa de JinJandssvens ka pensionärem a så an deras röster blir hörda på riksplan. Förbundet borde också bättre nå ner ti11 medlerom arna, många av d<;m vet inte tillräckligt om förb undel.

TO ROLF FRÖJDÖ, Kronoby .. '1 'd' Medlem i styrelsen 1998 Lågstadielärare och skolföreståndare i Kronoby lågstadium tili år 1991 , aktiv i kommun alpolitiken ocb med i pensionärsförbundet frän 1995 . F örbundet s kall arbeta f6 r : att pensionärer finns med när de viktiga besluten görs som angår pensionärern a. Vi har inte plats vid de borden för närvarande, så intressebevakningen på riksplan är mycket viktig. På lokalplan skall pensionärem a göra sina röster hörda genom äldreråden .

Norrby, Lemland ORDINARIE MEDLEM 1 STYRELSEN 1994Merkonom, anstälJd vid skattestyrelsen. skatteinspektör i 22 år. Pensionär år 1993, men med i pensionärsröre lsen frän 1988 då han gjorde en resa tili Paris med en pensionärsföiening. F örbundet s kall arbeta f6r: att understöda föreningarna i deras verksamhet, att ge råd och stöd.

PAUL "PELLE "

Adress: .............................................................................. ....

I Jag önskar bli medlem i följ ande föreDing, ort eller i stora I städer stadsdel I I F öreningens narnn: .......................................................... .. .. II Returneras till: . Svenska Pensionärsförbundet lodiagatan 1 00560 Helsingfors I

Lantbmkstjänsteman i bl.a. Snappertuna och Kyrkslätt och lantbrukstekniker 1949 90.

KARlSSON, M arieharnn Styrelsesuppleant frän år 1994 -

i Släkt- och fö rnarnn: ........................ .................................. .. .. i

PER-ERIK DEGERLUND, Tenala Medlem i styrelsen 1996 -

PER-ÅKE MA TTSSON, Tekniker med anställning som produktionschef ocb personalchef vid Björkboda B ruk. senare Wärtsilä och Abloy Security. Pensionerad år 1987.

r----------------- ~, I Ansökan om m edlems ka p I

Förbundet s kall arbeta för: att tillgodse pensionärenas rättigheter gentemot statsmakten. Vi blir mer och mer pätrampade i egenskap av pensionärer, och att fö ra fram sina åsikter bara vid vai räcker inte till i Föreningarna skall aktivt hålJa kontakt med pensionärema på lokalplanet.

I I I I I II I

IL Eller kontakta oss_ per 09-72 888_ 20_ och 9070 __ ___ _telefon: ___ __ _06-317 __ _ _ I ~

Teckningstid

20.10 - 2.11. 1999 Emlttent är Afandsbonken A bp. Av Ffnansinspektlonen godkända

emissionsprospekt och börsprospekt ! Inns hos Alandsbankens kontor. För nännare InformoI/on är Du völkommen tili något au ooro kon tor. Du kan äoon besöka udr hemsida www g/andsban ken ff eiler kontak ta oss per tele/on.

ÄLANDSBANKEN HELSlNGFORS • Alexandersgatan 46 A, 2 vån. tel. 0204 293400 Bulevanlen 3. t.1. 0204 293600 . Munksnäs .uen 13, tel. 0204 293 900 ESBO . Vä.stanvtndsvägen 4, tel 0204 293 500 Aso • PARGAS • TAMMERFORS . VASA • ÅlAND Telefon 02042901 1 www.alandsbanken.fi • e-mail:info@alandsbanken.fi

Enligt egen utsago "papperskrigare" och bar sysslat med ekonomi på kontor, idrottsledare mm. suttit på många stolar i Marieharnn som ingen annan suttit på tidigare. Han pensionerades år 1986 och kom med i pensionärsrörelsen 1987 . Förbundet skall arbeta föl': intressebevakningen är viktig och sä mäste fOrbundet utvecklas så att medlemskåren ökar. Förbundets marknadsföring kräver också uppmärksarnhet.

MARK WALLENIUS, Tammerfors Medlem i styrelsen 1998 -

Fil. kand. Lärare i histOria och samhällslära vid Svenska Samskola i Tammerfors frän år 1967. Rektor för samma skola under 1989-1996. Förbundet skaIJ arbeta för: att pensionärer skaIJ fä träffas och prata med varandra, trivsellinjen dominerar i föreningarna så att pensionärema gör resor. samJas till klubbar, pratar, äter och tar ett li tet glas ibland . Förbundsstyrelsens viktigaste uppgift är däremot intressebevakningen.

DAlSY WINQVIST, Esbo M edlem i styrelsen från 1998Kontorschef vid OY Maritim och pä samma arbetsplats i 43 år. Pensionär från årskiftet 9 1/ 92 och med i pensionärsrörelsen efter ett läger på Kisakal)jo hösten 1992. F örbundet skall arbeta för: intressebevakningen och höja pensio/lärenas ekonomiska status, pensionäremas ~konomi ovh pensioner har inte förbättras pä många, många år och den höga sjukförsäkringsp remien är orät!-

Yis. Föreningarnas viktigasle uppgift är att ta hand om sin. medlemmar i klubbarna och föreningarna och ge deras liv innehålJ.

SVEN-ERIK WESTER, Närpes M edlem i styrelsen från 1998Dip l. ekon. och arbetade inom storindustrin på 50-taIet. Familjens bussbolag krävde hans närvaro och han återflyttade till hem orten. Att utveckla bussbolaget och reseverksamhet har tagit aII hans tid. -Och nu är jag fortfarande inne i min "heltidshobby" att jobba med bussbolaget och reseverksamhet. D et är roligt, säger han. Förbundet skall arbeta fOr: att tidningen God Tid när ut till sina läsande medlemmar ocb innehålJer ett material som är angeläget för dem, det är en viktig satsning. Vidare skaIJ förbundet som organisation arbeta på sina framtidsvisioner, de är viktiga. S åde förbund och företag behöver visioner. Kunniga och aktiva styrelsemedlemmar behöver vi i förbundet.

BIRGER TÖRNER, B orgå M edlem i styrelsen 1990Försäljnings- och produktcbef i många branscher, a11t frän papper till parfym. . Arbetet förde bonom tili många och långa resor bl.a. i Frankrike och de stora modehusen. Specialintresset är trolleri och m ånga av SPF:s medlemmar har stiftat bekantskap med Birger under narnnet Don Carlos. Förbundet skall ar beta f6r: att pensionäremas ekonomi förbättras och att den orät!visa beskattningen mildras. Speciellt stolt är han över ~tt B orgå är en av de första staderna i Finland som fick ä1dreråd.